Prop. 1944:269

('med förslag till avlönings- reglemente för personal i det allmänna civilförsvaret, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Nr 269.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till avlönings-

reglemente för personal i det allmänna civilförsvaret, m. m.; given Stockholms slott den 12 maj 1944-.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till

1. avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret,

2. förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (nr 595) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning, samt

3. förordning angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor.

GUSTAF.

Axel Rubbestad.

Bihang till riksdagens protokoll 19U. t sami. Nr 269.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Förslag

till

Avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Detta reglemente äger tillämpning å sådan civilförvarspliktig personal, som tjänstgör i det allmänna civilförsvaret.

Reglementet gäller dock icke i den mån personalen på grund av stadgan­ det i 20 § civilförsvarslagen skall anses fullgöra tjänstgöringen i kommunal anställning eller avlönas jämlikt 65 § samma lag. I fråga om sådan personal i det allmänna civilförsvaret, vars verksamhet är begränsad till ett mindre antal hemskydd (block), skall reglementet gälla allenast i den mån Konungen därom förordnar.

2

§•

Personal, som under minst tre dagar i följd fullgör tjänstgöring i civilför­ svaret, omfattande i genomsnitt minst åtta timmar varje söckendag, äger uppbära daglön. För tjänstgöring, som är särskilt ansträngande eller är för­ lagd mera än tio kilometer från bostaden, må daglön utgå även örn det ge­ nomsnittliga antalet arbetstimmar för dag ej uppgår till åtta.

Daglönen utgör sex kronor med tillägg av en krona 65 öre för familjemed­ lem, som fyllt 16 år, och en krona 20 öre för annan familjemedlem. Därest så med hänsyn till rådande prisläge och övriga förhållanden skulle finnas påkallat, äger Konungen förordna, att daglönen må höjas med högst två kronor.

Daglönen må för person, som innehar befälsställning eller särskild kom­ petens för viss civilförsvarstjänst, höjas nied högst fyrtio procent.

Har tjänstgöringen viss avlöningsperiod varit förlagd å sådan tid och varit av den beskaffenhet, att den tjänstgörande under minst halva antalet tjänst- göringsdagar skäligen bör hava kunnat fullgöra sitt ordinarie arbete, skall den enligt denna paragraf bestämda daglönen för nämnda tjänstgöringsda- gar utgå med allenast halva beloppet.

Såsom familjemedlemmar i förhållande till den, som fullgör civilförsvars- tjänstgöring, räknas:

a) make, barn, adoptivbarn samt frånskild make, envar under förutsätt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

3

ning att den tjänstgörande är underhållsskyldig gentemot vederbörande och vid tjänstgöringens början i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till under­ hållet, om tjänstgöringen ej mellankommit;

b) föräldrar, adoptant, makes barn och makes adoptivbarn, envar under de förutsättningar, som angivas under a), och under förutsättning tillika, att den tjänstgörande vid tjänstgöringens början sammanbodde med vederbö­ rande; samt

c) husföreståndarinna under förutsättning att den tjänstgörande samman­ bor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år samt, där­ est han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen till arbete.

3 §.

Har person till följd av civilförsvarstjänstgöring under en avlöningsperiod gått miste örn inkomst till belopp, som överstiger den honom jämlikt 2 § tillkommande lönen, utgår ersättning för den av tjänstgöringen föranledda inkomstminskningen med det belopp, vartill civilförsvar schef en finner minsk­ ningen hava uppgått, dock med högst hälften av den enligt 2 § utgående lönen.

4 §•

Lider den, som tagits i anspråk för civilförsvarstjänstgöring under längre tid, på grund härav sådan minskning i sina inkomster, att han icke förmår bestrida utgifterna för sin bostad, ma länsstyrelsen på därom gjord ansökan tillerkänna honom skäligt bostadsbidrag. Bidraget må icke överstiga hyres­ värdet för den bostad, som den tjänstgörande innehade vid tjänstgöringens början, däri inbegripet kostnad för bostadens uppvärmning.

5 §.

Vid tjänstgöring, som omfattar kortare tid än tre dagar i följd eller eljest icke är att hänföra under 2 §, utgår med nedan stadgade undantag timlön med en tiondel av daglönen i motsvarande befattning för icke familjeför­ sörjare, dock högst för en tjänstgöringstid av tolv timmar under samma dygn.

Timlön utgår allenast för tjänstgöring, som omfattar minst två timmar av ett dygn.

För tjänstgöring, som avser egen utbildning eller övning, utgår timlön allenast i den man sadan tjänstgöring under ett kalenderår uppgår till mera än sextio timmar eller vederbörande på grund av sådan tjänstgöring går miste örn arbetsinkomst till motsvarande belopp.

6

§.

Vid Ijänstgöring enligt 2 § uppbäres full daglön för begynnelse- och slut­ dagarna, därest tjänstgöringen å dessa dagar uppgått till minst hälften av den eljest brukliga tjänstgöringstiden för dag, och eljest halv daglön.

5

12

§.

De anvisningar, som finnas erforderliga för tillämpning av detta regle­ mente, meddelas av civilförsvarsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1944. Genom detta reglemente upphävas 1) förordningen den 31 maj 1940 (nr 432) örn grunderna för avlöning av viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet;

2) förordningen den 28 juni 1941 (nr 586) om grunderna för avlöning av personal, som fullgör utrymningstjänst.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Förslag'

till

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 28 juni 1941 (ur 595) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring

vid luftskyddet eller under luftskyddsövning.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 juni 1941 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luftskyddsövning skall så ändras, att förordningens rubrik samt 1, 2 och 4 §§ erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

tjänstgöring i civilförsvaret.

1 §•

Där någon å tid, då riket icke befinner sig i krig, under fullgörande av tjänstgöring i civilförsvaret, däri inbegripet utbildning eller övning för dylik tjänstgöring, skadas till följd av olycksfall eller ådrager sig yrkessjukdom, som avses i lagen den 14 juni 1929 örn försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall ersättning av allmänna medel utgivas i den ordning nedan stadgas.

Med olycksfall, som i första stycket sägs, likställes olycksfall vid färd till eller från platsen för tjänstgöringen, där färden föranledes av och står i omedelbart samband med tjänstgöringen.

Ersättning enligt — — — omförmälda ärenden.

2

§.

Den skadade eller sjuke är skyldig att underkasta sig vård eller före­ skrift av läkare, som vederbörande civilförsvarsbefäl eller riksförsäkrings- anstalten må tillkalla.

4 §•

Där olycksfall eller sjukdom medfört eller skäligen kan antagas medföra påföljd, som föranleder ersättning enligt denna förordning, skall vederbö­ rande civilförsvarschef, sedan han från den skadade eller sjuke eller eljest erhållit underrättelse om olycksfallet eller sjukdomen, därom ofördröjligen avgiva skriftlig anmälan till riksförsäkringsanstalten. Närmare bestämmel­ ser rörande sådan anmälan meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944 men skall icke äga tillämp­ ning beträffande olycksfall, som inträffat eller sjukdom som yppats före nämnda dag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

7

Förslag-

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 31 § förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)

om erkända sjukkassor.

Härigenom förordnas, att 31 § förordningen den 26 juni 1931 om erkända sjukkassor1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

31 §.

I erkänd------------ om invalidunderstöd. Vid sjukdom, därför den sjuke är berättigad att erhålla ersättning jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller enligt gällande bestämmelser om ersättning i an­ ledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring (hemvämstjänst- göring), tjänstgöring i civilförsvaret eller fullgörande av tjänsteplikt, må sjukpenning från erkänd sjukkassa utgivas med högst det belopp för dag räknat, varmed den sjukpenning han tillförsäkrat sig från kassan överstiger den ersättning för dag räknat, vartill han sålunda är berättigad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.

Senaste lydelse se SFS 1943: 184.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj 1944.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

G^unther,

statsråden

P^ehrsson-B^ramstorp, W^igforss, S^köld, E^riksson, Q^uensel, B^ergquist, B^agge, A^ndersson, D^omö, R^osander, G^jöres, E^werlöf, R^ubbestad.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler statsrådet Rubbestad fråga örn avlöningsbestämmelser för viss civiltörsvars­ personal m. m. och anför:

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t på min hemställan föreslagit riks­ dagen att antaga upprättat förslag till civilförsvarslag. Enligt detta förslag skola de uppgifter, som hittills handhafts av luftskyddet och utrymnings- tjänsten, överflyttas på den nya civilförsvarsorganisationen. Avlöningsför­ hållandena för viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet och för personal, som fullgör utrymningstjänst, äro för närvarande reglerade genom särskilda förordningar. I samband med den föreslagna omorganisationen blir det erforderligt att verkställa en revision av dessa avlöningsförfattningar, och anhåller jag nu att till behandling få upptaga denna fråga.

Gällande bestämmelser.

Grunder för avlöning till det allmänna luftskyddets personal äro fastställda i förordningen den 31 maj 1940 (nr 432) om grunderna för avlöning av viss personal tillhörande det allmänna luftskyddet.

Denna förordning avser annan personal vid det allmänna luftskyddet än sådan, som jämlikt 9 § luftskyddsförfogandelagen ställes till förfogande av kommun. Vid avlöningens bestämmande har den ortsgruppsindelning av kommunerna följts, som tillämpas för folkpensioneringen. Avlöningen utgår vid tjänstgöring under minst tre dagar i följd såsom daglön och eljest såsom timlön. Daglönen är i förordningen bestämd till högst 4 kronor i ortsgrupp I, 5 kronor i ortsgrupp II och 6 kronor i ortsgrupp III med tillägg av 1 krona 25 öre för familjemedlem, som fyllt 16 år, och 80 öre för annan familjemedlem. Daglönen må för person, som innehar befälsställning eller särskild kompetens för viss luftskyddstjänst, höjas med högst 40 %. För

Kungl. Maj.ts proposition nr 269.

9

den, som in natura erhåller erforderlig förplägnad, minskas daglönen med 2 kronor. Timlönen utgår med en tiondel av daglönen för icke familjeför­ sörjare, dock högst för en tjänstgöringstid av 12 timmar under samma dygn samt endast för tjänstgöring, som omfattat minst två timmar av ett dygn. För person under 18 år äger luftskyddschef bestämma lägre tim- och dag­ lön. Har person till följd av luftskyddstjänstgöring, för vilken daglön utgår, gått miste om inkomst till belopp, som överstiger den honom tillkom­ mande luftskyddslönen, utgår under två månader från luftskyddstjänst- göringens början ersättning för den av tjänstgöringen föranledda inkomst­ minskningen med det belopp, vartill luftskyddschef finner minskningen hava uppgått, dock med högst hälften av luftskyddslönen. Kungl. Maj:t äger förordna, att sådan ersättning må utgå under längre tid än två må­ nader. Enligt förordningen kan därjämte under vissa förutsättningar utgå bostadsbidrag. — Förordningens bestämmelser äro icke omedelbart tillämp­ liga, utan det förutsättes, att länsstyrelsen fastställer avlöningsreglemente för länet, varvid, örn så finnes påkallat, särskilda bestämmelser må utfär­ das för olika delar av länet.

För personal, som fullgör utrymningstjänst på grund av uttagning enligt utrymningslagen eller i enlighet med frivillig överenskommelse, utgår av­ löning enligt i stort sett motsvarande regler enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 586) om grunderna för avlöning av personal, som fullgör utrym­ ningstjänst. Avlöningsreglemente för denna personal fastställes dock av den centrala utrymningsmyndigheten.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 595) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring vid luftskyddet eller under luft- skyddsövning, gäller vidare, att den som under tid, då riket icke befinner sig i krig, under dylik tjänstgöring eller övning skadas till följd av olycks­ fall eller ådrager sig yrkessjukdom, skall erhålla ersättning av allmänna medel enligt de i olycksfallsförsäkringslagen och yrkessjukdomsförsäkrings- lagen angivna grunderna. Ersättning utgår även för olycksfall vid färd till eller från platsen för tjänstgöringen eller övningen, där färden föranledes av och står i omedelbart samband med tjänstgöringen eller övningen.

Hemortsförsvarssakkunnigas förslag

och yttranden häröver.

Hemortsförsvarssakkunniga lia i sitt betänkande (SOU 1943: 27) med för­ slag till lag om folkskyddsväsendet (folkskyddslag), enligt vilket förslag luftskyddet, utrymningsväsendet och hemvärnet sammanförts till en enhet­ lig organisation, folkskyddet, anfört följande i fråga örn avlöningsförhållan­ dena för personalen vid det allmänna folkskyddet:

De sakkunniga anse de principer, som kommit lill uttryck i förordningen om grunderna för avlöning av viss personal tillhörande det allmänna luft­ skyddet, böra äga tillämpning på den i allmänt folkskydd inskrivna perso­ nalen över huvud, alltså både civilskydds- och hemvärnspersonal. På vissa punkter måste dock modifikalioner göras.

Kungl. Majlis proposition nr 269.

11

oskäligt, att befolkningen i gemen i de folkskyddspliktiga åldrarna utan annan ersättning än viss gottgörelse för förlorad inkomst offrar en del av sin fritid för ifrågavarande ändamål. För deltagande i obligatorisk utbild­ ning och övning utöver nyssberörda tid örn 60 timmar synas däremot för avlöning till folkskyddspersonal eljest tillämpliga bestämmelser böra gälla.

6. Beträffande rätt till ersättning för nastad inkomst böra för sådan befälspersonal, som enligt vad ovan sagts skall åtnjuta års- eller månads­ lön, motsvarande regler gälla som för folkskyddscheferna.

7. I förekommande fall bör allmänna folkskvddets personal äga rätt till fri inkvartering och fria resor.

De sakkunniga lia vidare uttalat, att särskilda bestämmelser böra utfär­ das rörande ersättning för kroppsskada eller sjukdom, ådragen under folk- skvddstjänstgöring.

I de över hemortsförsvarssakkunnigas förslag avgivna remissyttrandena ha icke framställts några erinringar i fråga örn grunderna för avlöning av personalen inom det allmänna folkskyddet.

Civilförsvarsutredningcns förslag.

Civilförsvarsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1944: 5) i stort sett helt anslutit sig till hemortsförsvarssakkunnigas förslag i förevarande fråga (s. 227). Dock föreslås, att kommunalanställd personal, som ställes till civil­ försvarets förfogande, skall helt avlönas enligt avtal med vederbörande kom­ mun, som också skall helt svara för kostnaden härför (sålunda även i den mån arbetet överskrider normal arbetstid).

F ör edraganden.

Hemortsförsvarssakkunniga och civilförsvarsutredningen ha föreslagit, att avlöningen till det allmänna civilförsvarets personal skall utgå efter i stort sett samma grunder, som nu gälla för det allmänna luftskyddets personal. Häremot har ingen erinran framställts i de avgivna yttrandena. Även jag ansluter mig till detta förslag. Jämkningar synas emellertid böra företagas på enskilda punkter dels i anslutning till vad hemortsförsvarssakkunniga föreslagit och dels i ytterligare ett par hänseenden.

Såsom hemortsförsvarssakkunniga föreslagit synes det vara lämpligast, att avlöningsbestämmelserna upptagas i ett för hela riket gällande avlönings- reglemente.

I fråga om den kommunalanställda personalen har jag i samband med framläggandet av förslaget till civilförsvarslag föreslagit, att dennas avlöning helt skall ankomma på vederbörande kommun. Vid sådant förhållande torde denna personal böra lämnas utanför den nu ifrågavarande avlöningsförfatt- ningens tillämpningsområde, liksom hittills varit fallet.

På sätt jag i motiveringen till 7 § civilförsvarslagen anfört torde de s. k. blockgrupperna böra hänföras till det allmänna civilförsvaret. Härvid har i första rummet frågan örn materielanskaffningen varit avgörande. Vad be­ träffar tjänstgöringen inom blockgrupperna torde denna för personalen i all­ mänhet icke avsevärt skilja sig från tjänstgöringen inom hemskydden. Det

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 269.

synes därför icke föreligga någon anledning att i avlöningshänseende ställa denna personal i gynnsammare ställning än hemskyddspersonalen. Däremot torde ledarna för blockgrupperna komma att, i varje fall under mera skärpta förhållanden, tagas i anspråk i så stor utsträckning att de måhända måste ägna en betydande del av sin tid åt denna uppgift. Under sådana förhållanden synes det vara skäligt att de erhålla avlöning enligt samma grunder som övrig personal i det allmänna civilförsvaret. Jag är emellertid icke beredd att nu taga ställning till den närmare avvägningen av vilken personal inom blockgruppema, som bör få rätt till avlöning, och föreslår därför att regle­ mentet göres tillämpligt å blockgruppspersonalen allenast i den mån Konung­ en därom förordnar.

Vad därefter angår avlöningsbeloppen så äro dessa i huvudsak fastställda efter jämförelse med de förmåner (kontanta och in natura), som enligt de år 1939 gällande författningsbestämmelserna skulle utgå till värnpliktig per­ sonal och deras familjer under krigstjänstgöring. Dagavlöningen differen­ tierades därvid efter de för folkpensioneringen gällande ortsgrupperna och fastställdes till 4, 5 och 6 kronor i ortsgrupperna I, II och III respektive, vartill skulle komma familjetillägg med lika belopp för alla ortsgrupper av­ passat efter då föreslagna familjebidragsbestämmelser. Efter nämnda år ha emellertid dels levnadskostnaderna undergått en viss stegring och dels de värnpliktigas kontanta förmåner förbättrats. Hemortsförsvarssakkunniga ha tagit hänsyn härtill så till vida att de föreslagit, att de för luftskyddspersona- len utgående familjetilläggen skulle höjas till överensstämmelse med de be­ lopp, som enligt nu gällande familjebidragsförordning i ortsgrupp II utgå till värnpliktigas familjer. Härtill vill jag ansluta mig. Emellertid synes även be­ träffande de för luftskyddspersonalen gällande grundbeloppen en höjning med hänsyn till nämnda omständigheter vara i och för sig berättigad, sär­ skilt såvitt gäller de lägre ortsgrupperna. Under nu rådande beredslcapsläge synes det dock icke vara oundgängligen nödvändigt att verkställa en allmän höjning av dessa grundbelopp, då det nu knappast torde finnas någon per­ sonal, som är för sin försörjning väsentligen hänvisad till sådan avlöning. Vidare synes det mig knappast påkallat att bibehålla den nuvarande dyr- ortsgraderingen av grundbeloppen. Detta innebär dock icke något stånd- punktstagande mot principen om dyrortsgradering av löner. I förevarande fall föreligga nämligen särskilda omständigheter, som tala för att en dylik anordning icke är behövlig. Genom rätten till ersättning för minskad in­ komst och möjligheten för de tjänstgörande att i vissa fall erhålla bostadsbi­ drag finnes även utan dyrortsgradering möjlighet till viss differentiering efter den på orten rådande lönenivån. Redan enligt gällande grunder utgår såsom nämnts familjetilläggen med lika belopp på alla orter. Då lönerna i varje fall icke böra sänkas föreslår jag, att det för ortsgrupp III gällande grundbe­ loppet, sex kronor, tillämpas generellt. I ett mera skärpt läge, då stora an­ språk ställas på civilförsvarspersonalen, synes emellertid, därest prislä­ get och förhållandena i övrigt så påkalla, en befogenhet böra finnas för Kungl. Majit att förordna om en ytterligare höjning av daglönen för att ställa civil-