2

nämnd försvarsväsendets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning om­

fattar dock icke befästningsanläggningar, ej heller fastigheter av enbart

kulturhistoriskt värde. Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag

vissa av försvarets fabriker organiserats såsom statligt affärsverk, varvid

fabrikernas tillgångar och skulder från och med budgetåret 1944/45 upptagits

till redovisning å en särskild kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond,

ha vidare de av fabrikerna disponerade fastigheterna från samma tidpunkt

överförts från fastighetsfonden till fabriksfonden.

Försvarsväsendets fastighetsfond består av tre särskilda delfonder, näm­

ligen arméförvaltningens delfond, marinförvaltningens delfond och flygför­

valtningens delfond. På sätt framgår av årets statsverksproposition, fjärde

huvudtiteln, s. 312, föreslås ifrågavarande delfonder från och med nästkom­

mande budgetår erhålla benämningarna arméns, marinens och flygvapnets

delfonder av försvarets fastighetsfond.

Invärdering av de till fastighetsfonden hörande fastigheterna har ägt rum

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1941.

I årets statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna

å riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarsväsen­

dets fastighetsfond för budgetåret 1945/46. Till grund för detta statförslag

ligga framställningar från arméns fortifikationsförvaltning den 10 november

1944, från marinförvaltningen den 25 augusti 1944 och från flygförvaltningen

den 24 augusti 1944. I överensstämmelse med statförslaget ha å drift­

budgeten i förslaget till riksstat bland »Inkomster av statens kapitalfonder»

upptagits de i statförslaget för respektive delfonder angivna överskotten

och bland »Egentliga statsutgifter» å fjärde huvudtiteln linder rubriken

»E. Diverse» med tills vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag

för ersättning till envar av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltnings­

myndigheternas rätt att nyttja de till fonden hörande eller av fonden för­

hyrda fastigheterna.

Sedan 1943 års militära fastighetsutredning med skrivelse den 1 november

1944 överlämnat förslag i fråga örn ändrade grunder för beräkning av de i

staten för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna till bestridande

av reparations- och underhållskostnader m. m., ha förvaltningsmyndigheterna

den 21 och 30 december 1944 framlagt på förslaget grundade förnyade be­

räkningar av behovet av medel till reparations- och underhållskostnader för

budgetåret 1945/46.

Över förvaltningsmyndigheternas omförmälda framställningar av den 10

november, den 25 augusti och den 24 augusti 1944 har riksräkenskapsverket

den 15 januari 1945 avgivit utlåtande, varefter ämbetsverket den 25 i samma

månad utlåtit sig över fastighetsutredningens förenämnda förslag jämte de

fondförvaltande myndigheternas på detta förslag grundade förnyade beräk­

ningar av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader för näst­

kommande budgetår.

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1943/44

samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarsväsendets fastig­

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

5

fastiglietsfond för budgetåret 1943/44 erinrade jag emellertid om en av in­

tendenten lios byggnadsstyrelsen K. Bildmark, på uppdrag av besparings-

beredningen, verkställd utredning rörande besparings- och rationaliserings-

åtgärder i fråga örn underhållet av staten tillhöriga, för den civila statsför­

valtningen och försvarsväsendet disponerade byggnader. Jag framhöll, att det

för försvarsväsendets fastighetsfonds vidkommande, i avvaktan på ytterligare

granskning av hithörande förhållanden, vore för tidigt att ingå på ett när­

mare bedömande av utredningsmannens detaljförslag till beräkning av repara-

tionsposterna. På grundval av det föreliggande materialet syntes emeller­

tid frågan kunna upptagas till bedömande, lämpligen genom särskild expertis.

I avbidan på en översyn på detta område syntes det emellertid motiverat,

att viss återhållsamhet iakttoges vid beräkningen av ifrågavarande delposter

i de till försvarsväsendets fastiglietsfond hörande delfonderna. Ett ytterligare

skäl härför vore den brist på arbetskraft och materiel, som för det dåvarande

rådde och som i viss utsträckning lade hinder i vägen för utförande av eljest

^{önskvärda byggnadsarbeten.} A

andra sidan medförde den under försvars-

beredskapen avsevärt ökade manskapsstyrkan onormalt stark förslitning av

byggnaderna med därav betingade ökade underhålls- och reparationskostnader.

Efter av Kungl. Majit erhållet bemyndigande tillkallades sedermera den

7 maj 1943 tre sakkunniga att inom departementet, med anledning av vad

i ämnet anförts i propositionen 1943:181, biträda med verkställande av bland

annat utredning rörande grunderna för beräkning av de i staten för för­

svarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av repara­

tions- och underhållskostnader m. m. De sakkunniga — 1943 års militära

fastighetsbildning — ifrågasatte i en den 1 oktober 1943 avgiven promemoria

med principutredning i ämnet, örn icke den för beräkning av underhålls­

kostnaderna tillämpade procentuella metoden borde ersättas med en metod,

som huvudsakligen byggde på underhållskostnadernas avvägande i relation

till fastighetsbeståndets volym, den s. k. volymmetoden.

Jämväl för budgetåret 1944/45 beräknades reparations- och underhålls­

kostnaderna efter i huvudsak samma principer som under budgetåren 1942/43

och 1943/44. Vid anmälan av denna fråga i fjol (propositionen nr 76, s. 9)

anförde jag nämligen, att det i avbidan på slutförandet av de utav 1943 års

militära fastighetsutredning igångsatta undersökningarna syntes lämpligt att

för budgetåret 1944/45 beräkna hiir ifrågavarande kostnader i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som vunnit tillämpning under nästföre­

gående budgetår.

Genom beslut den 17 mars 1944 bemyndigade Kungl. Majit härefter

1943 års militära fastighetsutredning att -— i anslutning till innehållet i

förberörda promemoria och däröver avgivna yttranden — vid de fortsatta

undersökningarna pröva olika alternativa lösningar av frågan örn grunderna

för underhållskostnadernas beräkning. Dessa alternativ skulle avse antingen

bibehållande i princip av nuvarande system med de kompletteringar, som

kunde befinnas påkallade i anledning av vad i yttrandena anförts, eller be­

räkning enligt den s. k. volymmetoden eller ock en kombination av nämnda

Kungl. Marits proposition nr ISO.

6

båda alternativ. Tillika uppdrog Kungl. Maj: t åt utredningen att utarbeta

fullständiga förslag beträffande ettvart av de angivna alternativen med för­

ord för ett av dem eller för det förslag, som vid sidan därav kunde befinnas

böra genomföras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

1943 års militära fastighetsutredning.

Till fullföljande av det åt 1943 års militära fastighetsutredning lämnade

uppdraget har utredningen med skrivelse den 1 november 1944 avgivit ut­

låtande med förslag angående ändrade grunder för beräkning av de i staten

för försvarsväsendets fastighetsfond uppförda posterna för bestridande av

reparations- och underhållskostnader m. m.

Inledningsvis har utredningen erinrat örn förenämnda av intendenten Bild­

mark verkställda undersökning rörande besparings- och rationaliseringsåtgärder

i fråga örn underhållet av statens byggnader och i sammanhang härmed

återgivit de redogörelser för huvudinnehållet i undersökningen, vilka finnas

intagna i propositionerna 1942: 166 och 258 med förslag till stater för statens

allmänna fastighetsfond, respektive för försvarsväsendets fastighetsfond för

budgetåret 1942/43 (propositionen 166, s. 12 och 13; propositionen 258, s. 7—10).

Vidare har utredningen anfört:

Bildmark hade ansett principiellt riktigast att även fortsättningsvis be­

räkna underhållsanslagen i viss relation till det bokförda byggnadsvärdet

för de å delfonderna redovisade fastigheterna, d. v. s. med fixerade anslags-

belopp. Härvid hade emellertid förordats en viss förbättring i den nuva­

rande metoden för anslagens beräkning genom dennas uppdelande på två

olika poster, nämligen en avseende det gamla byggnadsbeståndet och en

avseende nya byggnader, som tillfördes fonden.

I fråga örn underhållskostnaderna för försvarsväsendets fastigheter hade

Bildmark verkställt en jämförelse med motsvarande kostnader för byggnads­

styrelsens bvggnadsfastigheter, av vilken jämförelse ansetts kunna dragas

vissa slutsatser. Bland annat hade framhållits, att försvarets byggnader

merendels vore utsatta för ett hårdare invändigt slitage och även åverkan

än statens byggnader i övrigt. Å andra sidan vore underhållsarbetena i

stor utsträckning av förhållandevis enklare beskaffenhet. En kalkyl, där

hänsyn tagits till höjande, respektive sänkande faktorer, hade utvisat att

underhållskostnaden för det vid fondens inrättande befintliga byggnadsbe­

ståndet kunde beräknas till vid armén 1,1 %, vid marinen 1,7 % och vid

flygvapnet 1,0 % av sammanlagda egentliga byggnadsvärdet. I relation här­

till hade underhållsprocenten för nytillkommande anläggningar uppskattats

till respektive 0,8, 0,9 och 0,8 % från och med nionde året samt till respektive

0,4, 0,45 och 0,4 % dessförinnan. Dessa procentsatser, vilka beräknats vid

1939 års prisläge, finge emellertid regleras enligt byggnadsstyrelsens index

för underhållskostnaderna. Vid de på grundval harav verkställda anslags­

beräkningarna hade en viss av krisförhållandena betingad reduktion av an-

slagsbeloppen för byggnadernas underhåll synts möjlig.

Bildmark hade utgått från att, liksom för närvarande, särskilda belopp

skulle beräknas för underhåll av arméns övnings- och skjutfält med däri

ingående jordbruks- och skogsfastigheter respektive för underhåll av marinens

jordbruks- och skogsfastigheter, varvid medelsbehovet förutsatts skola upp­

skattas med ledning av vunnen erfarenhet. Enahanda förfarande hade av

7

Bildmark föreslagits komma till användning även beträffande flygvapnets

jordbruks- oell skogsfastigheter samt flygfält, bomb- och skjutbanor. Vidare

hade beträffande marinförvaltningens delfond föreslagits, att underhållet av

dockor, kajer m. m. skulle beräknas på grundval av ett årligen efter före­

tagen besiktning upprättat förslag med kostnadsberäkning.

Fastighetsutredningen har vidare erinrat örn innehållet i en av besparings-

heredningen den 25 april 1942 avgiven promemoria angående underhållet av

vissa staten tillhöriga fastigheter, vari understrukits betydelsen av en effektiv

samverkan beträffande såväl planläggning som forskning mellan de byggande

och de underhållande organen liksom även vikten av att den årliga medels­

tilldelningen för underhållsändamål gåves efter fasta normer, varigenom det

bleve den ansvariga underhållsledningens uppgift att inom en given kost­

nadsram sörja för ett fortlöpande fullt tillfredsställande byggnadsunderhåll.

Vid hittillsvarande ordning hade i viss utsträckning förekommit, att större

vikt lagts vid sådant inre underhåll som haft betydelse ur utseendesynpunkt,

medan däremot ej sällan allvarliga skador i byggnadskropparna uppkommit

till följd av eftersatt yttre underhåll.

Utredningen har härefter övergått till en redogörelse för huvudinnehållet

i de över lindmarks utredning avgivna yttrandena. Ur dessa må följande här

återgivas.

Marinförvaltningen anförde, att ämbetsverket vid beräkning av utgifts-

stat för ämbetsverkets delfond av försvarsväsendets fastighetsfond samman­

fört posterna till reparations- och underhållsarbeten samt mindre nybyggnads-

och förändringsarbeten under en rubrik. I verkligheten förefunnes emellertid

en bestämd uppdelning av anslagsmedlen.

Byggnadsstyrelsen underströk i stort sett de av Bildmark och bespa-

ringsberedningen anförda synpunkterna samt framhöll önskvärdheten av att

de som nyttjade fastigheterna bereddes tillfälle att göra sin mening hörd i

fråga örn underhållsmedlens användning. De av Bildmark föreslagna procent­

satserna hade synts styrelsen i huvudsak vara lämpligt avvägda.

Riksräkenskapsverket fann den av Bildmark föreslagna differentie­

ringen av underhållsprocenten med hänsyn till byggnadernas ålder samt

föreliggande olikheter i fråga örn byggnadernas bokförda värde per volym­

enhet vara ägnad att öka den hittillsvarande beräkningsmetodens tillförlit­

lighet. I förenklingssyfte förordade ämbetsverket, att underhållskostnad icke

beräknades för byggnader, vilka färdigställts under budgetåret närmast före

statsregleringsåret. I fråga örn beräkningen av medelsbehovet för underhall

av övnings- och skjutfält med däri ingående jordbruksfastigheter m. m. samt

av vissa speciella anläggningar vid marinen, såsom dockor och kajer, biträdde

ämbetsverket vad Bildmark härutinnan föreslagit.

Statens krisrevision uttalade bland annat, att en generalmventenng

av försvarets fastighetsbestånd skulle vara ägnad att förebygga ytterligare

förvärrande av vissa skador samt giva ett ur tekniska och ekonomiska syn­

punkter värdefullt, enhetligt underlag för underliållsfrågornas behandling på

längre sikt.

Statens industrikommission framhöll vikten av att bedömningen av

reparationsbehovet skedde efter enhetliga grunder och, vad de militära bygg­

naderna beträffade, att bestämmanderätten rörande underhållet av bostäder

inom exempelvis ett regementes etablissement icke anförtroddes at någon

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

9

uppdelas i särskilda underavdelningar, avseende dels i berg insprängda an­

läggningar, dels övnings- och skjutfält, dels ock övriga anläggningar, såsom

kaserngårdar, skjutbanor, kajer, flygfält m. m. Slutligen hade såsom en sär­

skild underavdelning upptagits skatter och onera.

I remissyttranden över utredningens promemoria hade uttalats, att den av

utredningen förordade volymmetoden visserligen principiellt sett vore rik­

tigare än det procentuella beräkningssättet men att i praktiken stora svå­

righeter mötte att tillämpa densamma.

Utredningen har i anslutning till vad sålunda och av vederbörande

ämbetsverk i remissyttranden anförts framhållit, att det med hänsyn till

det stora antal olikartade objekt, som redovisas över försvarsväsendets

fastighetsfond, synes utredningen i det närmaste ogörligt att fastslå en viss

metod att genomgående tillämpas vid beräkning av här ifrågavarande kost­

nader. I betraktande av det nuvarande systemets olägenheter har utred­

ningen emellertid ansett sig böra pröva olika möjligheter till frågans lös­

ning. För att få frågan örn underhållskostnadernas beräkning siffermässigt

belyst har utredningen funnit ofrånkomligt att med biträde av byggnadstek-

nisk expertis utföra en detaljerad undersökning rörande underhållskostna­

dernas fördelning under ett antal år vid ett eller flera militära etablissemang.

Dylik undersökning, avseende underhållskostnadernas beräkning under den

senast förflutna tioårsperioden vid Upplands regementes kasernetablisse­

mang, har verkställts av byggnadskontrollanten i byggnadsstyrelsen, ingen­

jören G. A. Mårdh. Resultatet av undersökningen har sammanfattats i en

promemoria, vilken såsom bilaga fogats vid utredningens förenämnda skri­

velse av den 1 november 1944. Beträffande den närmare innebörden av

undersökningen torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Utredningen

uttalar för egen del, att undersökningen icke kan på något sätt betraktas

såsom utslagsgivande i avseende å underhållskostnadernas beräkning för

försvaret i dess helhet utan får anses utgöra ett stickprov för att i av­

saknad av tillfredsställande statistik belysa förhållandena vid ett ordinärt

arméetablissemang med övervägande äldre byggnader. Undersökningen be­

styrker enligt utredningens mening i stort sett de resultat, vartill intendenten

Bildmark tidigare kommit.

Utredningen framhåller vidare, att en granskning av de resultat, som

framgå av ingenjören Mårdhs promemoria liksom av de utav utredningen i

övrigt verkställda undersökningarna, givit vid handen, att även volymmetoden

är behäftad med avsevärda brister. Ehuru även den procentuella metoden

är förenad med nackdelar, har utredningen numera kommit till den slut­

satsen, att — därest byggnadsvärdet kan beräknas exakt och efter enhetliga

normer för samtliga byggnader — värdet får anses vara en enklare norm för

underhållskostnadernas uppskattning än volymen. Härtill kommer att till­

räckligt statistiskt underlag för uppbyggande av beräkningar enligt volym­

metoden för närvarande saknas. Utredningen har sålunda frångått sitt tidigare

förslag örn en övergång till volymmetoden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

10

En korrekt användning av värdemetoden förutsätter emellertid, framhåller

utredningen, att för nya byggnader den faktiska byggnadskostnaden, omräk­

nad till enhetlig prisnivå, och för äldre byggnader ett beräknat värde, lägges

till grund för beräkningen av underhållskostnaderna. De äldre byggnadernas

värde bör därvid justeras med hänsyn till efter invärderingen företagna om-

och tillbyggnader å äldre byggnader o. s. v. Med äldre b}'ggnader avses här

sådana byggnader, som vid fastighetsfondens inrättande invärderades i

fonden. För dessa byggnader finnes alltså redan en vid viss tidpunkt utförd,

för varje särskild delfond enhetlig beräkning.

I fortsättningen anför utredningen i huvudsak följande.

Med den nu skisserade metoden skulle enligt utredningens mening nås just

det resultat, som utredningen velat vinna med sin i promemorian den 1 okto­

ber 194:5 förordade övergång till beräkning efter volymmetod. Ett genom­

förande av utredningens förslag förutsätter, att man för beräkning av under­

hållskostnaderna tillämpar andra värden än som nu redovisas å fastighets-

fonden. Sålunda böra till grund för beräkningen av underhållskostnaderna

läggas de faktiska byggnadskostnaderna för varje särskild fastighet, omräk­

nade till ett visst års prisnivå. Även i fortsättningen böra därefter nytill­

kommande fastigheter bokföras till den faktiska byggnadskostnaden, vilket

värde vid beräkningen av underhållskostnaderna bör omräknas till samma

prisnivå. Likaså bör underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från

denna prisnivå, omräknad till det års prisnivå, vid vilket underhållsmedlen

böra stå till förfogande. Genomförandet av ett sådant förslag förutsätter upp­

rättande av vidlyftiga fastighetsförteckningar och detaljberäkningar. Utred-

ningen förutsätter, att arbetet med genomförandet av en sådan omvärdering

kommer att anförtros det ämbetsverk, som i framtiden skall omhänderha vår­

den av fastigheterna.

Utredningen vill därjämte påpeka, att de begränsade undersökningar som

de sakkunniga hittills kunnat verkställa ge vid handen, att en översyn av de

nu redovisade byggnadsvärdena är påkallad. Därtill kommer att de förteck­

ningar över å försvarets fastighetsfond redovisade fastigheter, som upprät­

tades vid tiden för fastighetsfondens inrättande, sedermera icke alls eller i

obetydlig omfattning korrigerats med hänsyn till inträffade förändringar samt

att flera byggnader, som tillkommit under kristiden och som finansierats

med andra meidel än investeringsanslag, ännu icke blivit invärderade i fastig-

hetsfonden. Utredningen har infordrat förteckningar över samtliga byggnader

från de militära förvaltningsmyndigheterna. Hittills Ira dock nya förtecknin­

gar^ över av försvarsmyndigheterna nu förvaltade byggnader endast kunnat

erhållas från flygförvaltningen. Av nu anförda skäl har utredningen icke

möjlighet att bedöma, vilka fastighetsvärden som skola läggas till grund för

en beräkning av underhållskostnaderna. Det bör ankomma på det ämbets­

verk, som för framtiden skall omhänderhava vården av försvarets fastigheter,

att tillse att fullständiga fastighetsförteckningar alltid finnas tillgängliga.

De brister som vidlåda den hittills gjorda värderingen av fastighetsbestån­

det sammanhänga med att denna värdering bygger på en vid viss tidpunkt

verkställd värdering av de olika byggnaderna. En sådan värdering måste all­

tid bli i viss mån subjektiv. Därtill kommer att värderingen av de särskilda

fastighetsgrupperna på grund av olika hänsynstaganden till dessas genom­

snittliga ålder, kvalitet och sammansättning icke kunnat bli kommensurabel.

Sålunda har för arméns del invärderingen delvis grundats på schablonmäs­

sigt fastställda å-priser per volymenhet, vilket i vissa fall medfört högre

värden å äldre byggnader än som för andra delfonder ansetts påkallat. För

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

11

marinens del har hänsyn tagits till byggnadernas genomsnittligt mycket höga

ålder och delvis låga kvalitet, medan för flygvapnets del invärderingen på

grund av att byggnaderna till stor del äro nyuppförda kunnat i avsevärd

omfattning grundas på anskaffningsvärden. Följaktligen äro arméns, mari­

nens och flygvapnets fastighetsvärden icke jämförbara. Örn emellertid en för

hela försvaret enhetlig fastighetsförvaltning skall hildas, torde praktiska skäl

tala för att man vid en översyn av byggnadsvärdena för äldre byggnader

undersöker möjligheten att åstadkomma enhetligare värden, även örn man för

att skilja på försvarsgrenarnas kostnader fortfarande bör bibehålla de tre

delfonderna.

...

.

Vid en sådan översyn bör även tagas hänsyn till att med mvesterings-

anslag i viss utsträckning finansierats iståndsättningsarbeten och andra kost­

nader, vilket kan lia medfört en för stor ökning av vissa byggnaders bok­

förda värden utan att byggnadsvolymen ändrats. Detta medför i sin tur en

onödig ökning av de till underhåll anvisade medlen. I de fall där byggnads­

värdet blivit för högt bör detta korrigeras med anlitande av värdeminsknings-

kontot, vilket — med hänsyn till att samtliga äldre byggnader äro avskrivna

— härtill lämnar tillgång.

Utredningen vill emellertid icke bortse från att en fixering av underhålls­

kostnaderna i relation till byggnadsvärdena även är förenad med vissa svårig­

heter. Sålunda förutsätter redan användningen av en byggnadskostnadsindex

att det tal, på vilket underhållskostnaden skall beräknas, är ett annat än det

som redovisas å fondens tillgångskonton. Därvid kan man vidare icke heller

bortse från att i anskaffningsvärdet för en byggnadsenhet ofta ingå värden

tillkomna vid helt olika prislägen. Vidare kompliceras beräkningen av att

man bör taga hänsyn både till byggnadernas ålder och — i viss man — även

till deras kvalitet och användning. Det nu sagda leder alltså därhän, att man

bör skilja mellan å ena sidan de bokföringsvärden, som ligga, tdl grund för

kapitalredovisningen, och å andra sidan de tal, på vilka beräkningen av under­

hållskostnaderna bör grundas.

..

Utredningen anser sig vidare böra konstatera, att de olika spörsmål som

här berörts överhuvudtaget icke kunna bemästras innan man upprättat ett

kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna, inne­

hållande de data som äro erforderliga för bedömande av dessa frågor, framst

år för byggnadernas färdigställande, anskaffningskostnad, bokföringsvärde,

år och kostnad för större ombyggnader och reparationer, avskrivning m. m.

Utredningen anser sig därför endast kunna ange efter vilka principer under­

hållskostnaderna böra beräknas. Därvid förutsätter utredningen att nian iör

de äldre byggnaderna, vilka såsom ovan anförts samtliga invärderats med för

varje delfond enhetliga värden, fastställer en en gång för alla beräknad under-

hållskvot. Att denna för marinens byggnader med deras mycket höga

genomsnittsålder blir högre än för arméns och flygvapnets byggnader finnér

utredningen naturligt. För nyare byggnader bör tillämpas en annan, för samt-

liga delfonder gemensam underhållskvot. De sålunda erhållna underhållsbe-

loppen korrigeras därefter med hänsyn till ändringarna i penningvärdet. Med

detta förfaringssätt elimineras i väsentlig grad de olägenheter, som varit

förenade med hittillsvarande beräkningsmetoder. Av flera skäl finnér ut­

redningen lämpligt, att 1935 års prisnivå lägges till grund för dessa borak­

ningar. Den underhållskostnad, som härvid erhålles, bör omräknas till 'v'eder-

b<",rando års prisnivå med ledning av inom byggnadsstyrelsen utarbetad

underhållskostnadsindex. För omräkning av byggnadskostnad™^ erfordras

en byggnadskostnad* index. Socialstyrelsen förfogar visserligen över en bygg­

nadskostnadsindex och inom Svenska handelsbanken pågår för närvarande

arbete med uppläggande av en dylik. För att erhålla en för här ifrågavarande

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

14

delade för det löpande dagliga underhållet avsedda medel till utförande av

förbättringsarbeten och större reparationer. Detta har medfört, att det löpande

blivit eftersatt. Utredningen vill därför särskilt understryka

nödvändigheten av att sådana föreskrifter utfärdas, att de medel som ställas

till förfogande för skötseln av det löpande dagliga underhållet icke få an-

vändas till annat ändamål samt att kostnaden för de arbeten som beslutas av

vederbörande förbandschefer i avvaktan på ny förvaltningsorganisation be­

gränsas till högst 500 kronor för varje särskilt arbete.

En^ i detta sammanhang väsentlig, hittills olöst fråga gäller spörsmålet örn

redovisning av baracker. Såsom baracker betecknas för närvarande både

baracker i egentlig mening, d. v. s. flyttbara, tillfälliga förläggningslokaler,

och såsom baracker tidigare betecknade smärre permanenta byggnader. Bris­

ten på enhetliga benämningar för dylika byggnader har skapat"osäkerhet om

vad som är att hänföra till sådana byggnader, som skola redovisas å försvars-

väsendets fastighetsfond. Utredningen förordar därför, att begreppet baracker

för framtiden endast skall omfatta sådana för upp- och nedmontering avsedda

flyttbara byggnader, som när som helst kunna nedtagas och läggas i förråd

eller flyttas till annan ort. Dylika baracker böra icke anses såsom fast egen­

dom utan i stället hänföras till förrådsinventarier. Övriga byggnader av här

nämnd karaktär — vilka icke vidare böra betecknas baracker — böra hän-

föras till och med sina tillgångsvärden redovisas å fastighetsfonden samt

underhållas på samma sätt som övriga i fonden ingående byggnader.

Utredningen har i sin promemoria av den 1 oktober 1943 förordat, att vid

användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten m. m. delposten

for reparations- och underhållskostnader bör belastas med belopp, svarande

mot dagskostnaden för inkallade värnpliktiga. Utredningen vidhåller detta

förslag.

.Vidare förordar utredningen, att bestämmelse utfärdas därom, att vid över­

låtelse av fastighet till annan myndighet den överlåtande förvaltningen skall

ansvara för att fastigheten överlämnas i ur underhållssynpunkt godtagbart

SKICK.

örn underhållskostnadernas beräkning hänger såsom tidigare an­

förts nära samman med spörsmålet örn organisationen av de fastighetsförval-

tande organen. Innan sistnämnda spörsmål erhållit sin slutliga utformning,

ar det därför icke möjligt att framlägga ett definitivt förslag rörande under-

håliskostnadernas beräkning. Såsom utredningen ovan framhållit, förutsätter

detta aven att det organ som i framtiden skall omhänderhava dessa ärenden

får verkställa närmare undersökningar rörande fastighetsbeståndets verkliga

omfattning och värde. I avvaktan härpå är det dock nödvändigt att tills

vidare erhålla en norm för beräkning av de underhållskostnader som under

de närmaste åren skola anvisas å fastighetsfondens stat. Utredningen anser

sig däiför böra förorda, att dessa medel beräknas enligt i huvudsak här an­

givna grunder.

Betiäffande piocentsatsens fastställande göra sig olika synpunkter gällande

Givet är att denna procentsats icke kan fixeras en gång för alla utan måste

avpassas efter det aktuella underhållsläget, varjämte såsom ovan anförts en

indexberakning måste fastställas för att neutralisera prisnivåns fluktuationer.

I anslutning till vad sålunda anförts förefalla de procentsatser, som de

senaste åren tillämpats vid underhållskostnadernas beräkning __ 1,6 % för

arméns och flygvapnets vidkommande, motsvarande cirka l,i % vid 1935 års

prisnivå, och 2,2 % för marinens del, motsvarande 1,5 % vid nyssnämnda

prisläge i båda fallen enligt byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex —

vara tillfredsställande för det löpande ordinarie underhållet i vad avser äldre

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

16

I anslutning till vad sålunda anförts Ilar utredningen förordat,

att kostnaderna för byggnadsunderhållet fortfarande beräknas i viss rela­

tion till byggnadernas värden på sätt av utredningen föreslagits;

att kostnaderna för vissa å fastighetsfonden redovisade anläggningar be­

räknas efter behovet för varje år saint anvisas å särskild anslagspost;

att särskilda anslagsposter anvisas för dels smärre förbättringsarbeten

och dels iståndsättningsarbeten;

att värdet av i fastighetsfonden invärderade äldre byggnader göres till

föremål för ny översyn;

att kortregister över å fastighetsfonden redovisade byggnader upprättas;

att behovet av iståndsättningsarbeten fastställes genom särskild inven­

tering;

att vid användning av värnpliktig personal för underhållsarbeten under­

hållet belastas med en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande

personal;

att bestämmelser rörande överflyttning av fastigheter mellan olika del­

fonder av försvärsväsendets fastighetsfond eller överflyttning till annan del­

fond utfärdas;

att frågan örn kostnaderna för övnings- och skjutfält göres till föremål för

fortsatt utredning; samt

att åt byggnadsstyrelsen uppdrages att utarbeta en byggnadskostnads-

index.

Avgivna yttranden.

Av de hörda myndigheterna har statens organisationsnämnd gjort vissa

allmänna uttalanden beträffande utredningens förslag. I likhet med

utredningen anser nämnden det vara av grundläggande betydelse dels att de

medel, som anslås till reparations-, underhålls- och förbättringsarbeten å för­

svarets byggnader, handhavas av fullt sakkunnig personal, så att de i alla

avseenden komma till rationell användning, dels ock att fullständig förteck-

ning upprättas och föres över de förvaltningsobjekt, som redovisas över

fastighetsfonden, icke minst beträffande försvärsväsendets delfonder. Vidare

anser nämnden det vara av vikt, att en klar gräns uppdrages mellan använd­

ningen av anslagsposterna för det löpande underhållet samt egentliga för­

bättrings- och iståndsättningsarbeten.

I fråga örn sättet för reparations-och underhållskostnadernas

beräkning uttalar byggnadsstyrelsen, att det nu föreliggande förslaget

bestyrker av styrelsen tidigare tillkännagiven uppfattning örn den procen­

tuella beräkningsmetodens företräde framför volymmetoden, varvid emeller­

tid — såsom utredningen framhållit — vissa förutsättningar måste vara upp­

fyllda. I sak enahanda inställning till förevarande principspörsmål återspeglas

i övriga hörda myndigheters yttranden. Riksräkenskapsverket förklarar sig

icke ha något att erinra mot utredningens förslag att med hjälp av byggnads-

kostnadsindex och underhållskostnadsindex eliminera de olägenheter, som

"vid underhållskostnadernas beräkning kunna förorsakas av växlingar i pris­

Kungl. Maj:ts •proposition nr 180.

17

nivån. Fly g förvaltning en förutsätter att, därest genom de föreslagna grun­

derna ändring av nu gällande principer sker före ikraftträdandet av en bli­

vande omorganisation av försvarets fastighetsförvaltande organ, avsikten blott

är att därigenom pröva tillämpningen av utredningens förslag.

Mot uppdelning av byggnadsbeståndet efter ålder på sätt

utredningen föreslagit lia arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen

och flygförvaltningen förklarat sig icke ha något att i princip erinra. Marin­

förvaltningen understryker härvid det av utredningen vitsordade förhållan­

det, att en mångfald under kristiden tillkomna byggnader, yngre än nio år,

fått vidkännas sådana följder av materialrestriktioner och inskränkningar i

utformningen, att underhållsbehovet i vissa fall kan jämföras med byggnader

äldre än nio år. Flygförvaltningen finner det icke utan vidare vara klart, att

underhållskostnaderna under första året efter en byggnads — och ännu mer ett

flygfälts — färdigställande äro lägre än senare, bland annat på grund av att

under krisåren ersättningsmaterial måst tillgripas och byggandet forceras. Så­

väl marinförvaltningen som flygförvaltningen påpeka, att redan från tidpunkten

för en byggnads färdigställande vissa ofrånkomliga utgifter för onera -— så­

som för sotning, renhållning och fönsterlagning — föreligga. Riksräkenskaps-

verket förordar, att underhållskostnad icke beräknas för byggnader, som fär­

digställts under budgetåret närmast före statsregleringsåret.

Utredningens förslag i fråga örn fastighetsvärdenas omvandling

till 1935 års prisläge med stöd av en byggnadskostnadsindex samt,

med ledning av särskild underhållsindex, underhållskostnadens om­

räkning till det års prisläge, under vilket underhållsmedlen skola stå till för­

fogande, har tillstyrkts av m,arinförvaltningen. Flygförvaltningen förordar med

avseende å underhållskostnadens omräkning en eftersläpning med ett år, var­

igenom full överensstämmelse skulle vinnas med byggnadsvärdenas indexbe­

räkning. I samband härmed ha byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

tillstyrkt förslaget om upprättande av en på statens fastigheter tillämplig

byggnadskostnadsindex genom byggnadsstyrelsens försorg.

I anledning av vad utredningen anfört rörande upprättande av ett

kortregister över de olika i fastighetsfonden ingående byggnaderna har

arméns fortifikationsförvaltning meddelat, att ett kortregister över arméns

fastigheter upprättats år 1938 i samband med tillkomsten av försvarsväsen-

dets fastighetsfond samt att komplettering med därefter nytillkomna bygg­

nader alltjämt pågår, varvid dessa byggnader invärderas i fonden med sina

anskaffningsvärden. I nämnda register redovisas varje byggnad med angi­

vande av byggnadsår, byggnadsmaterial, uppvärmningssystem, byggnads­

volym, anskaffningskostnad, invärderingsvärde samt användningssätt. Då

arbetet på grund av sitt omfång och nödvändigt samråd med underlydande

myndigheter tar lång tid i anspråk, beräknas detsamma bliva avslutat först

vid tidpunkten för avgivandet nästa gång av förslag till stat för arméns del­

fond av försvarsväsendets fastighetsfond. Marinförvaltningen har förutsatt,

att det kortregisterförda fastighetsbeståndet även skall omfatta sådana bygg­

nader och anläggningar m. m. -—- dock ej till befästningar hörande — vilka

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 180.

48» 45 2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.

18

bekostas av andra anslag än investeringsanslag och vilka i följd härav ännu

icke tillförts fastighetsfonden. Ämbetsverket har i samband härmed med­

delat, att inom ämbetsverket pågår uppläggning av ett nytt detaljerat kort­

register, avsett att ersätta de hittills förda mera summariska registren, vilka

endast upptaga byggnadernas benämning, tillkomstår, antal våningar, lägen­

heter och rum, byggnadskostnad, uppvärmnings- och belysningssystem, sani­

tära anordningar, byggnadsmaterial samt avfärgning.

Med avseende å omfattningen av underhållskostnaderna lia

under remissbehandlingen vissa erinringar framställts mot utredningens för­

slag. Marinförvaltningen har ansett, att sådana begrepp som förbättrings­

arbeten, moderniseringsarbeten och iståndsättningsarbeten, vilka icke vore

ärtskida från fastställda underhållsbegrepp och som vore ägnade att försvåra

anslagsredovisningen, borde till förmån för klarhet och reda undvikas, även

örn ett tidigare eftersatt underhåll tillfälligt framkallat behov av dylika arbeten.

Uppförandet av en särskild anslagspost för smärre förbätt­

ringsarbeten avstyrkes av marinförvaltningen, enär det av utredningen

härför avsedda anslagsbeloppet — 10 % av underhållsmedlen — skulle bliva

alltför knappt. Ämbetsverket ifrågasätter härjämte, huruvida icke den tidi­

gare för armén gällande bestämmelsen att utanordning av belopp överstigande

20 000 kronor för nybyggnads- och förändringsarbeten icke finge ske utan

att frågan härom underställdes Kungl. Majit borde fastställas, i vilket fall

emellertid maximibeloppet lämpligen borde höjas till 30 000 kronor med hän­

syn till rådande prisläge. Flygförvaltningen föreslår, att förvaltningsmyndig­

heterna erhålla generellt bemyndigande att i samband med underhållsarbeten

även utföra smärre förbättringsarbeten till en omfattning ungefär motsvarande

10 % av kostnaden. Riksräkenslcapsverket framhåller, att en uppdelning av

underhållsmedlen på å ena sidan löpande reparations- och underhållskost­

nader och å andra sidan utgifter för smärre förbättringsarbeten torde, därest

den överhuvudtaget bör komma till stånd, kunna ske först efter utredning

och förslag av förvaltningsmyndigheterna. Ämbetsverket föreslår i anslut­

ning härtill, att någon uppdelning tills vidare icke göres men att myndig­

heterna åläggas att — med iakttagande av att reparationsposten i vad avser

förbättringsarbeten endast tages i anspråk för sådana smärre ersättnings­

arbeten, vilkas utförande endast i ringa mån ökar byggnadsvärdet — redo­

visa sådana kostnader under särskild rubrik. Byggnadsstyrelsen har ansett

en uppdelning i förevarande fall vara principiellt riktig, så att garanti vinnes

för att underhållet icke eftersättes till förmån för ändringsarbeten. Beträf­

fande frågan, hur stor del som bör avsättas för de olika ändamålen, är styrel­

sen icke nu beredd att yttra sig. Då emellertid utredningen framhållit, att

förslaget endast utgör ett provisorium för de närmaste årens medelsanvis-

ning i avvaktan pa ett slutgiltigt ordnande av de fastighetsförvaltande orga­

nen, har styrelsen ansett sig böra tillstyrka bifall till förslaget i denna del.

Utredningens förslag i vad rör anslag till iståndsättningsarbeten

har tillstyrkts av marinförvaltningen, som därvid till dylika arbeten ansett

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

20

Kungl. Majlis proposition nr 180.

med avseende å dessa anläggningars underhåll, bör emellertid för beräkning

av underhållsmedlens storlek jämväl här procentmetoden enligt flygförvalt­

ningens mening komma till användning. Riksräkenskapsverket erinrar, att

de anläggningar å arméns delfond, som skulle beröras av ett beslut i den av

utredningen föreslagna riktningen, i huvudsak torde vara centrala ammuni­

tionsförråd samt centrala lagringsanläggningar, vilka den 30 juni 1944 redo­

visas å fastighetsfonden med byggnadsvärden å respektive 35 856 261 kro­

nor och 1 845 300 kronor. Av dessa värden äro 4 miljoner helt avskrivna samt

återstoden med 50 % av anläggningskostnaderna. Någon årsavskrivning har

ännu icke ägt rum. För täckande av den icke avskrivna delen av dessa an­

läggningar skulle alltså erfordras driftbudgetsmedel till omkring 17 miljoner

kronor. På marinförvaltningens och flygförvaltningens delfonder redovisas

i berg insprängda anläggningar tillsammans med övriga till ett förband hö­

rande byggnader. Byggnadskostnaderna uppskattas av vederbörande förvalt­

ningsmyndigheter till 12 respektive 9 miljoner kronor. Härav tillhör större

delen kategorien nyare byggnader, för vilka endast grundavskrivning till 50 %

av byggnadsvärdet samt några årsavskrivningar verkställts. Även här er­

fordras alltså, framhåller riksräkenskapsverket, avskrivningsmedel till bety­

dande belopp, örn anläggningarna skola avföras från fonden. Med hänsyn

till det anförda samt i avvaktan på ytterligare utredning av dels de belopp,

varmed i berg insprängda anläggningar ingå i fastighetsfonden, dels till dessa

hänförliga underhållskostnaders storlek har ämbetsverket förordat, att dessa

anläggningar tills vidare redovisas å fonden och att kostnaderna för deras

underhåll bestridas från fondens stat.

Utredningens förslag beträffande redovisning av baracker har rönt

gensagor under remissbehandlingen. Arméns fortifikationsförvaltning erin­

rar, att före år 1938 å vissa regementens övningsläger uppförts förläggnings-

lokaler av trä av enklare beskaffenhet men ej monterings- eller demonterings-

bara, vilka införts i fastighetsregistret under benämningen baracker och in­

värderats i fastighetsfonden. Något skäl för ändring av benämningen av

dessa baracker har synts fortifikationsförvaltningen icke föreligga. Förvalt­

ningen har funnit ändamålsenligt att sammanföra de träbyggnader, som upp­

förts under nuvarande beredskapstid, å beredskapsanslag eller krigstitlar för

förläggning m. m. under beteckningen baracker och redovisa dessa i särskild

barackredogörelse. Dessa »baracker» kunna, framhåller förvaltningen, vara

av vitt skilda slag och standard. Förvaltningen avser att efter utgången av

den avvecklingsperiod, som följer efter beredskapstiden, låta i fastighetsfon­

den invärdera samtliga baracker, som då icke avyttrats, rivits eller överlåtits

till andra myndigheter. Enligt marinförvaltningens mening böra samtliga

baracker och övriga enklare byggnader, som under beredskapstiden uppförts

å beredskapsanslag och som efter beredskapens upphörande komma att bibe­

hållas, tillhöra fastighetsfonden, varigenom tvekan huruvida en byggnad skall

underhållas av fastighetsfonden eller av befästningsanslag förebygges. Flyg­

förvaltningen erinrar, att vid flygvapnet endast finnes ett fåtal monterings-

bara baracker. Vid beräkningen ha därför enligt utredningens förslag å krigs-

21

flygfält och dylikt befintliga byggnader — tidigare benämnda baracker —

ansetts ingå i fastighetsfonden med byggnadsvärdet per år 1935 och under­

hållet beräknats på samma sätt som för övriga kasernbyggnader.

Utredningens förslag att begränsa regementschefs beslutanderätt

vid utförande av reparationsarbeten å ordinarie underhållsmedel

finner arméns fortifikationsförvaltning ej nödvändigt, enär dels kasernvårds-

kungörelsen föreskriver vad som är att hänföra till ordinarie underhall, dels

förvaltningens kontrollkontor skulle ingripa för den händelse större repara­

tioner utfördes å denna titel. Flygförvaltningen framhåller, att betryggande

föreskrifter angående medel, som ställas till förfogande åt flottiljchef (mot­

svarande) för löpande underhåll, sedan länge funnits utfärdade vid flygvap­

net. Beloppet är för närvarande begränsat till 200 kronor.

I fråga örn användande av värnpliktig personal för utförande

av underhållsarbeten har arméns fortifikationsförvaltning uttalat, att

denna personals arbetsprestationer icke kan jämföras med yrkesutbildad civil

personals arbete, varför ämbetsverket avstyrkt värnpliktigas användande till

underhållsarbeten. Liknande synpunkter lia anförts av marinförvaltningen

och flygför vattningen. Vid sådant förhållande har riksräkenskapsverket an­

sett den av utredningen föreslagna anordningen knappast vara påkallad.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd

Departement

s-

beräknas nu principiellt till viss procent av byggnadernas i fastighetsfonden

redovisade värden. Av den lämnade redogörelsen har framgått, att denna

metod är ägnad att under vissa förhållanden giva ett mindre tillförlitligt ut­

tryck för det faktiska behovet av underhållsmedel. Olägenheterna lia fram­

förallt trätt i dagen vid större växlingar i fastighetsvärdets storlek och bygg-

nadskostnadernas nivå, främst därigenom att nya byggnader invärderats i

fastighetsfonden med relativt höga belopp, ett förhållande som i sin tur med­

fört en onormal stegring av de belopp som beräknats för underhåll. Ur

olika synpunkter framstår det fördenskull som ett önskemål av vikt att övergå

till en metod, som möjliggör underhållskostnadernas fastställande till ett mot

det verkliga förhållandet mera svarande belopp än vad som hittills varit möj­

ligt att åstadkomma. Vid de undersökningar, som i sådant syfte utförts av

1943 års militära fastighetsutredning, har bland annat övervägts möjligheten

att ersätta den procentuella metoden med ett system, som huvudsakligen

bygger på underhållskostnadernas avvägning i relation till fastighetsbestån­

dets volym. En dylik metod är otvivelaktigt i och för sig ägnad att skapa

en mera tillförlitlig grund för anslagsberäkningen än den procentuella. Emel­

lertid skulle för tillämpning av volymmetoden krävas ett omfattande statis­

tiskt material, enär — såsom byggnadsstyrelsen påpekat — beräkningarna i

annat fall knappast kunna giva mera exakta värden än enligt det nu tilläm­

pade systemet. Vid sina ytterligare överväganden i ämnet har fastighets^

redningen fördenskull stannat vid att förorda, att den procentuella beräknings­

metoden i princip bibehålies, varvid emellertid med hänsyn till de olägen­

heter som vidlåda densamma vissa angivna modifikationer vid tillämpningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

22

därav ansetts böra iakttagas, främst en mera exakt och efter enhetligare nor­

mer för samtliga byggnader verkställd beräkning av byggnadsvärdet. För

egen del har jag icke kunnat förbise att —• ehuru en övergång till den s. k.

volymmetoden i och för sig kunde vara önskvärd — förutsättningar här­

för icke äro för handen utan att tillgång finnes till erforderligt statistiskt

underlag för beräkning av underhållskostnaderna. Även efter införskaffande

av ett fullständigt statistiskt materiel — något som skulle draga avsevärd

tiel -— kvarstår därjämte såsom en systematisk svaghet vid tillämpningen av

volymmetoden, att den är föga lämpad som mätare av underhållsbehovet be­

träffande sådana speciella anläggningar som dockor, kajer, broar och han­

garer samt andra likartade objekt. Ett frångående av den procentuella be­

räkningsmetoden torde således, åtminstone för närvarande, knappast kunna

ske. Några mera vägande invändningar gentemot ett fortsatt användande av

denna metod behöva enligt min mening icke heller befaras, därest vid till-

lämpningen av densamma iakttagas sådana modifikationer, att de mest

iögonenfallande svagheterna i systemet avlägsnas. Den av fastighetsutred-

ningen verkställda undersökningen synes mig ha ådagalagt, att vissa möjlig­

heter i detta hänseende förefinnas.

Det synes sålunda lämpligt att till grund för underhållskostnadernas be­

räkning lägga den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild fastighet,

omräknad till etc visst års prisnivå — enligt utredningens förslag 1935 års

prisnivå. För erhållande av en för ifrågavarande ändamål lämplig bvggnads-

kostnadsindex bör, såsom utredningen förordat, uppdrag lämnas åt bygg­

nadsstyrelsen att utarbeta dylik indexserie. Jag har för avsikt att — därest

de här förordade grunderna för beräkning av underhållskostnaderna god­

tagas — i sinom tid föreslå Kungl. Maj:t att lämna byggnadsstyrelsen sådant

uppdrag. Med ledning av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex bör

underhållskostnaden beräknas med utgångspunkt från nyssnämnda prisnivå,

omräknad till prisläget det år, för vilket anslagsmedlen beviljas. Härigenom

elimineras de ojämnheter, som vid underhållskostnadernas beräkning kunna

förorsakas av fluktuationer i prisnivån. Såsom utredningen framhållit, förut­

sätter emellertid genomförandet av de ändrade beräkningsgrunderna, att er­

forderliga fastighetsförteckningar upprättas. Sådana förteckningar äro önsk­

värda även ur andra synpunkter. Enligt det föregående pågår redan i viss

utsträckning arbetet härmed. "V id en översyn av byggnadsvärdena för

äldre byggnader bör givetvis eftersträvas att åstadkomma största möjliga

enhetlighet. Hänsyn bör även tagas till att med investeringsanslag del­

vis bekostats iståndsättningsarbeten, vilket kunnat ha till följd att vissa

byggnaders bokförda värden icke oväsentligt stegrats utan att dock

byggnadsvolymen undergått förändring. En dylik värdestegring bör, såsom

utredningen anfört, korrigeras med anlitande av värdeminskningskontot. Till

vad utredningen i övrigt i förevarande sammanhang anfört finner jag mig

kunna giva min anslutning.

Vid beräkningen av underhållskostnaderna synes det vidare lämpligt att i

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

23

enlighet med vad utredningen angivit fastställa skilda procentsatser för bygg­

nader av olika ålder. En lämplig gräns synes mig den av utredningen före­

slagna nioårsgraderingen utgöra, varvid emellertid — såsom ock riksräken-

skapsverket förordat — underhållsmedel första gången böra beräknas för­

andra budgetåret efter det budgetår under vilket byggnaden färdigställts.

Utredningen har föreslagit, att en särskild anslagspost för mindre förbätt­

ringsarbeten skulle beräknas å staten för vederbörande delfond av försvarets

fastighetsfond. För mera omfattande förbättringsarbeten skulle däremot —

liksom för ny- och ombyggnadsarbeten — särskilda investeringsanslag anvisas.

Vidare har utredningen föreslagit, att medel för finansiering av iståndsätt-

ningsarbeten skulle anvisas å särskild anslagspost under respektive del­

fonder. Riksräkenskapsverket har gentemot utredningens förslag i först­

nämnda hänseende anfört, att en uppdelning av underhållsmedlen på å ena

sidan löpande reparations- och underhållskostnader och å andra sidan ut­

gifter för smärre förbättringsarbeten torde kunna verkställas först efter ut­

redning och förslag av förvaltningsmyndigheterna, samt i anslutning härtill

avstyrkt att en sådan uppdelning nu kommer till stånd.

För egen del vill jag i anslutning till vad utredningen i ämnet anfört

erinra, att underhållsmedlen erfarenhetsmässigt i relativt stor utsträckning

utnyttjas för förbättrings- och iståndsättningsarbeten, som icke äro att hän­

föra till underhållsarbeten i egentlig mening. I själva verket torde dylika

arbeten lätt nog kunna komma att utföras i så stor utsträckning, att det egent­

liga byggnadsunderhållet eftersattes. Å andra sidan ligger det i sakens natur

att en skarp gräns mellan dessa olika slag av arbeten icke gärna kan i förväg

uppdragas. Däremot torde vissa möjligheter föreligga att i de särskilda fallen

avgöra vad som är att hänföra till den ena eller andra kategorien av arbeten.

Då det är ett önskemål att ernå bättre kontroll och överblick över disposi­

tionen av medel för arbeten, som kunna anses ligga vid sidan av egentliga

underhållsarbeten, anser jag mig böra föreslå, att de sakkunnigas ifråga­

varande förslag försöksvis genomföres från och med nästa budgetår. För

byggnadsunderhåll anvisade medel böra sålunda uppdelas på, bland annat,

en delpost för löpande reparation och underhåll m. m., en delpost för smärre

förbättringsarbeten och en delpost för iståndsättningsarbeten. Sistnämnda

delpost bör disponeras jämlikt bestämmande av Kungl. Majit eller — i den

mån så prövas erforderligt och lämpligt — jämlikt av Kungl. Majit fastställda

grunder, medan de förstnämnda båda delposterna böra stå till vederbörande

myndigheters fria förfogande för utförande av arbeten, som äro av natur

att böra bekostas med anlitande av sagda poster. Då en bindande uppdelning

av underhållsmedlen mellan posterna är vansklig att i förväg genomföra,

förutsätter jag, att Kungl. Majit skall äga att efter särskild framställning

medgiva ändrad fördelning av medlen. Den omständigheten att särskilda

medel redan anvisats eller äskats för utförande av vissa av de arbeten, som

av de sakkunniga angivits såsom exempel på arbeten av karaktär att böra be­

kostas av posten till iståndsättningsarbeten, synes ej böra medföra ändring

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

24

i de sakkunnigas beräkning av storleken av denna post. Det medelsbehov,

som skall tillgodoses medelst denna post, synes nämligen vara betydande.

I likhet med utredningen och de hörda myndigheterna finner jag över­

vägande skäl tala för att underhållskostnaderna för sådana speciella anlägg­

ningar som dels övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jord­

bruks- och skogsfastigheter, dels ock kajer, dockor, broar m. fl. likartade

objekt beräknas nied ledning av vunnen erfarenhet, respektive på grundval

av årligen efter företagen besiktning upprättade förslag. Frågan huruvida

underhållskostnaderna för hangarer böra beräknas efter särskilda grunder

torde tills vidare kunna hållas öppen. Spörsmålet huruvida fortsatt undersök­

ning bör verkställas rörande underhållskostnaderna för de objekt, som böra

undantagas från den procentuella beräkningsmetoden, torde få upptagas till

närmare övervägande, sedan riksdagen anmält sitt beslut i anledning av nu

föreliggande förslag. Därvid kan även finnas anledning ingå på frågan huru­

vida den å vissa övningsfält bedrivna jordbruksrörelsen bör bibehållas i

samma omfattning som hittills. Såsom utredningen anfört, torde för skötseln

av skogsbeståndet domänstyrelsens sakkunskap böra utnyttjas i den mån så

är möjligt.

V ad riksräkenskapsverket anfört till stöd för sitt från utredningens för­

slag avvikande yrkande, att i berg insprängda anläggningar tills vidare böra

redovisas å fastighetsfonden och att kostnaderna för deras underhåll böra

bestridas från fondens stat, synes mig bärande. Därutöver vill jag emellertid

framhålla, att de förrådslokaler örn vilka här är fråga fylla samma uppgifter

som vissa motsvarande i friliggande byggnader anordnade lokaler. Den om­

ständigheten att förrådslokalerna av luftskyddsskäl insprängts i berg synes

icke i och för sig böra utgöra hinder för att de redovisas å fastighetsfonden.

Yad angår frågan om redovisning av baracker och liknande objekt må

erinras, att dylika byggnader under de senaste budgetåren i stor utsträckning

uppförts med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag

till engångsutgifter. Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade

under driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Utredningen har framhållit, att bristen

på enhetliga benämningar för dylika byggnader skapat osäkerhet om i vilken

utsträckning de böra hänföras till denna fastighetsfond. I anslutning härtill

har utredningen förordat, att begreppet baracker för framtiden skall omfatta

endast sådana upp- och nedmonteringsbara byggnader, som lätt kunna ned­

tagas och läggas i förråd eller flyttas till annan plats. Dessa baracker böra

enligt utredningens mening hänföras till förrådsinventarier men övriga bygg­

nader av här avsedd karaktär redovisas å fastighetsfonden samt underhållas

på samma sätt som andra i fonden ingående byggnader. Förvaltningsmyndig­

heterna lia emellertid ansett, att samtliga de baracker och enklare träbygg­

nader, som under beredskapstiden uppförts med anlitande av förskottsanslag,

böra i den mån de avses skola bibehållas efter beredskapens upphörande

— redovisas å fastighetsfonden. För egen del finner jag nrig böra

biträda utredningens uppfattning. Baracker i egentlig mening, d. v. s. upp-

Kungl. Majlis proposition nr 180.

25

och nedmonteringsbara, lätt flyttbara byggnader, böra således hänföras till

förrådsinventarier. Såsom sådana böra ej betraktas byggnader, som ehuiu

av enklare konstruktion — uppförts på solid grund i avsikt att för längre tid

fylla samma uppgift som vanliga byggnader. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att i sinom tid utfärda erforderliga föreskrifter i detta ämne.

Såsom utredningen framhållit, äger frågan om grunderna för underhålls­

kostnadernas beräkning visst samband med spörsmålet örn organisationen

av de fastighetsförvaltande organen. Slutlig ställning till frågan örn prin­

ciperna för beräknandet av nämnda kostnader torde fördenskull svårligen

kunna tagas, förrän berörda organisationsproblem bringats till en lösning. I

avbi dan härpå är det emellertid önskvärt att erhålla en för uppskattning av

medelsbehovet under de närmaste åren godtagbar norm. En dylik norm har

utredningen, såvitt angår det ordinarie underhållet av det äldre byggnads­

beståndet, ansett möjlig att erhålla med utgångspunkt i de under de senaste

åren tillämpade procentsatserna för underhållskostnadernas beräkning. För

egen del finner jag ej anledning till principiell erinran häremot. Även i vad

rör nyare byggnader finner jag mig kunna godtaga de procentsatser, varmed

utredningen räknat.

Utredningen har utgått från att underhållsmedlen vid ianspråktagande av

värnpliktig personal för utförande av underhållsarbeten skulle belastas med

en kostnad motsvarande dagskostnaden för ifrågavarande personal. Förvalt­

ningsmyndigheterna, som funnit de värnpliktigas arbetsprestationer icke

vara jämförliga med den yrkesutbildade civila personalens, ha emellertid av­

styrkt, att värnpliktiga överhuvudtaget användas för här avsedda arbeten.

Ehuru jag även för egen del anser, att värnpliktiga icke böra tagas i anspråk

för underhållsarbeten, finner jag med hänsyn till de senare årens erfaren­

heter det välbetänkt, att utredningens förslag på denna punkt genomföres.

Yad utredningen i övrigt anfört har icke givit mig anledning till särskilt

uttalande. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare be­

stämmelser, som erfordras på förevarande område.

Då jag i det följande går att framlägga förslag till stat för försvarets fastig-

hetsfond för budgetåret 1945/46, kommer jag i fråga örn beräknandet av an­

slagsposten till reparations- och underhållskostnader m. lii. att i huvudsak

följa det förslag till beräkning av förenämnda anslagspost under respektive

delfonder, som innefattas i riksräkenskapsverkets utlåtande den 25 januari

1945 över fastighetsutredningens förslag, innebärande ett på fastighetsutred-

ningens förslag grundat förenklat beräkningssätt. Beträffande beräkningen

av övriga poster i staten kommer jag att utgå från förvaltningsmyndighetei-

nas anslagsäskanden och riksräkenskapsverkets däröver den 15 januari 1945

avgivna utlåtande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

3. Beräkning av stat för försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1945/46.

UTGIFTER.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Arméns delfond. För budgetåret 1944/45 beräknades unde]' rubriken

reparations- och underhållskostnader m. m. för arméförvaltningens delfond

medelsåtgangen enligt följande sammanställning.

1. Reparations- och underhållskostnader till omkring 1,6 % av

i fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1943 kronor 6 252 000

2. Kommunalutskylder för lantförsvarets tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter ....................................................... »

76 000

3. Amortering av viss elektrisk anläggning............................ »

75 000

4. Reparations- och underhållskostnader för övnings- och

skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastig-

heter............................................................................ .................. »

847 000

Summa kronor 7 250 000

Arméns fortifikations förvaltning har i sitt förenämnda utlåtande den 30

december 1944 över fastighetsutredningens förslag framlagt på förslaget

grundade förnyade beräkningar av behovet av medel till reparations- och

underhållskostnader för budgetåret 1945/46. Ämbetsverket har därvid anfört

i huvudsak följande.

, Vid uppdelningen av fastighetsbeståndet hade fortifikationsförvaltningen

beti aflande äldre och nyare fastigheter utgått ifrån att byggnader, som upp­

rörts 1937/38 och tidigare, skulle räknas till äldre byggnader, under det att

byggnader uppförda 1938/39 eller senare borde räknas till nyare. Byggnads­

värdets ökning under åren från 1938/39 framginge av nedanstående tabell

T O TY» TA Yl Arne rv» »v» r\ n

^M X- 1 T OO C O

• • o

1

Budgetår

------------------------- —-------

Handels­

bankens

index

Kyggnads-

värdets

ökning

Avdrag

för befästn.

Reducerat

till 1935

års

1938'39

..................

m,i

131,3

136,7

146.1

161.2

162,s

c:a 163

7 146 000

15 447 000

19 248 324

32 178 087

51819 049

37 212 218

6 432 043

11 764 661

1939/40

............

1940/41

....

1941/42

................

12 781 207

17 056 650

7 963 704

13 276 440

1942/43

..........

1943/44

....

18 021 266

ökning c:a

50 000 000

1944/45

..........

Summa kronor

163 050 678

37 801 561

85139 878 I

Avdrag för befästn. enligt ovan....

Säger kronor

37 801561

125 249117

Vid reducering till 1935 års prisnivå hade Svenska Handelsbankens index

tillämpats. Detta index avsåge emellertid ett flervånings byggnadshus i

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

Stockholm. Inclexserien syntes på här ifrågavarande byggnader visa för höga

värden, varigenom ett med tillämpningen av denna serie per år 1935 beräknat

byggnadsvärde bleve för lågt. En justering av byggnadsvärdet enligt forti-

fikationsförvaltningens uppgjorda beräkningar vore därför påkallad. Så

snart det av utredningen förordade byggnadskostnadsindexet utfärdats, för­

utsatte förvaltningen att en omräkning av fastighetsvärdena skulle ske.

Såsom av tabellen franninge hade under åren 1941/42—1943/44 avdrag

gjorts med värden för i berg insprängda centrala ammunitionsförråd och lager­

anläggningar för drivmedel, enär dessa båda anläggningar genom utförande

och karaktär närmast syntes vara hänförliga till befästningsanläggningar och

medel för deras underhåll borde äskas i samband med medel för dylika an­

läggningar, varom fortifikationsförvaltningen avlåtit särskild framställning.

De sakkunniga hade också förordat ett dylikt förfarande.

Byggnadsvärdet enligt försvarets civilförvaltnings bokslut den 30/6 1944

utgjorde 456 535 525 kronor 42 öre. Med avdrag för ovan berörda anlägg­

ningar bleve summan 418 733 964 kronor 42 öre. Därtill komme 1 927 000

kronor, utgörande värden av byggnader å Järvafältet och Revingehed, vilka

överförts till kasernfastigheter från jordbruks- och skogsfastigheter på grund

av nuvarande användning och karaktär. Från denna summa avginge 120 000

kronor som av Kungl. Majit anvisats för modernisering av fastigheter å Re­

vingehed. Slutsumman av byggnadsvärdet bleve sålunda (418 733 964: 42 +

1 927 000 — 120 000 =) 420 540 964 kronor 42 öre. Följaktligen bleve värdena:

för äldre fastigheter....................... *................................... kronor 295 291 847: 42

» nyare »

............................................................. *

117.

De uträknade underhållsmedlen enligt sakkunnigas

förslag bleve

(

1

,

6

%

X 295 291847:42 +

0,6

% X

85 139 878 =) .................................................................... »

5 235 509: "

Härtill komme:

a) Underhåll av skjutbanor (3 % av 4 161 680)...........

b) Underhåll av stängsel, vägar och planer inom ka­

sernområde .............................................. .....................

c) Underhåll av utvändiga ledningar för vatten, av­

lopp och belysning för äldre fastigheter—........

d) Beräknat ordinarie underhåll (sotning, renhållning,

snöskottning m. m.)för under budgetåret 1944/45 samt

1945/46 färdigställda byggnader (0,2 % å 50 000 000)

e) Skatter och onera ..........................................................

f) Amortering av el-nät i Norrbotten ............................

g) Övnings- och skjutfält ................................................... *

h) Iståndsättningsarbeten .................................. ................ »

Summa kronor

124 850: —

500 000: —

100

000

: —

100

000

: —

180 000: —

75 000: —

1 511 000: —

1

000

000

: —

8 826 359: —

Enär underhållsmedel numera icke finge, användas för till- och nybygg­

nader m. m., vilket däremot före fastighetsfondens inrättande i viss utsträck­

ning varit fallet, erfordrades för sådant ändamål ytterligare medel, varom

fortifikationsförvaltningen avlåtit särskild framställning.

I anslutning till sitt förut berörda utlåtande har arméns fortifikationsför-

valtning i två särskilda den 30 december 1944 dagtecknade framställningar

hemställt om anvisande av dels ett reservationsanslag å 375 000 kronor för

underhåll av vissa centrala ammunitionsförråd och drivmedelsanläggningar,

28

dels ock ett reservationsanslag å 700 000 kronor lör nybyggnads- och föränd

ringsarbeten. Beträffande det förstnämnda anslaget torde få hänvisas till

fortifikationsförvaltningens framställning. Vad åter angår det senare an­

slaget, har fortifikationsförvaltningen därom i huvudsak anfört följande.

Enligt gällande bestämmelser angående förvaltningen av försvarsväsen-

dets fastighetsfond finge de å fastställd stat under rubriken Reparations- och

underhållskostnader m. m. anvisade anslagsmedlen användas för nödvändiga

underhållsarbeten eller ersättningsarbeten avsedda att upprätthålla fastig-

hetsbeståndets bokforda varde ävensom för smärre ersättningsarbeten, vilkas

utförande endast i ringa mån skulle kunna öka värdet å den anläggning som

ersaO.es. Enligt dessa bestämmelser syntes det således icke möta något hin­

der att av medel från anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m.

uppfora en mindre nybyggnad, när det exempelvis gällde ersättandet av ut-

domda lokaler eller nedbrunnen byggnad. Fortifikationsförvaltningen hade

dock tor sin del intet att erinra mot de sakkunnigas förslag att även i detta

rall investeringsanslag skulle anlitas. Då det icke vore möjligt att i varje fall

mgiva framställning att föreläggas riksdagen angående uppkommande behov

av sådana mindre arbeten, som sålunda enligt ovan icke borde finansieras av

tastighetsfondens medel, syntes det nödvändigt att ett särskilt rikdagsanslag

erholles for andamålet.

&

*

Av nämnda riksdagsanslag skulle således bestridas kostnaderna för samt­

ida nybyggnader och tillbyggnader, för vilka icke särskilda anslag blivit av

nksdagen anvisade, ävensom för sådana iörbättrings- och ombyggnadsarbe

ten, som icke lämpligen borde bekostas av fastighetsfondens medel Sådana

°“' °., ^byggnadsarbeten samt förbättringsarbeten, vilka endast i ringa

man okade värdet av befintlig anläggning, syntes dock kunna bestridas av

fastighetsfondens anslagsmedel. Storleken av det investeringsanslag, som

erfordrades för ovannämnda nybyggnads- och förändringsarbeten beräknades

uppgå till 700 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen finge i detta sammanhang framhålla att före

inrättandet av forsvarsväsendets fastighetsfond ingick i anslaget till underhåll

av arméns byggnader m m. (ordinarie byggnadsanslaget) jämväl medel för

mi,ndje nybyggnader. Av nämnda medel bestredes sålunda kostnader för

erforderlig ökning av forrådsutrymmen, verkstadsutrymmen och sjukvårds-

utrymmen, ökning av ledningar av olika slag, uppförandet av nya byggnader

i stallet för gamla lokaler, som ej längre lönade sig att reparera och under­

hålla, större forandrmgsarbeten av olika slag m. m. dylikt, allt byggnads­

behof', som beräknades ständigt komma att göra sig gällande.

Efter tillkomsten av forsvarsväsendets fastighetsfond hade fortifikations-

forvaltnmgen beträffande oavvisliga behov av dylika slag, för vilka särskilda

medel saknades, ansett -sig i vissa fall nödsakad tillgodose desamma genom

anlitande av fastighetsfondens anslag till reparations- och underhållskost-

nader m m Fortifikationsförvaltningen ansåge emellertid såsom ovan an­

förts, att ett särskilt investeringsanslag borde avses för ändamålet.

RiJcsräkenskapsverket har i sitt förberörda utlåtande den 25 januari 1945

beträffande denna och motsvarande delposter för de två andra delfonderna

utgått från att för beräkning av posten till reparations- och underhållskostna-

der m. m. för budgetåret 1945/46 en på utredningens förslag grundad förenklad

beräkningsmetod skulle användas, enär förutsättningarna för tillämpning av

den av utredningen föreslagna metoden ännu icke förelåge. Rörande den av

riksräkenskapsverket tillämpade beräkningen har ämbetsverket anfört föl­

jande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

29

Kungl. Majlis proposition nr ISO.

Byggnadsvärdet för nyare byggnader hade beräknats med hjälp av den

av riksräkenskapsverket upprättade specifikationen av fastighetsfondernas

värdeminskningskonton. Den byggnadsvärdeökning, som hänförde sig till

tiden före fastighetsfondens tillkomst, hade därvid beräknats med ledning

av budgetredovisningens siffror för lyftade medel och de i myndigheternas

huvudböcker redovisade behållningarna å investeringsanslagen. Genom att

från totala byggnadsvärdet draga det sålunda erhållna byggnadsvärdet för

nyare byggnader hade värdet å äldre byggnader erhållits. De sålunda er­

hållna värdena hade minskats med värdet å de byggnader, som per den 1

juli 1944 skulle överföras till försvarets fabriksfond, varefter värdet för nyare

byggnader med hjälp av Svenska Handelsbankens byggnadskostnadsindex,

som dock gällde flervånings hyreshus i Stockholm, omräknats till 1935 års

nivå. Å sålunda erhållna värden hade de av utredningen föreslagna procent­

satserna tillämpats. Med utgångspunkt från de sålunda erhållna underhålls­

kostnaderna hade riksräkenskapsverket verkställt en beräkning av posten till

reparations- och underhållskostnader m. m. för försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1945/46. Posten förutsattes av riksräkenskapsverket skola i fråga

örn varje delfond uppdelas på fem delposter i den av riksdagen fastställda

staten för fonden.

Då vid beräkning av byggnadsvärdena avdrag icke gjorts vare sig för i

berg insprängda anläggningar eller för de anläggningar, som utredningen

föreslagit skola undantagas från den procentuella beräkningen, hade som

regel några medel utöver procentberäknade belopp icke föreslagits skola an­

visas för underhåll av sådana anläggningar. Vid beräkning av byggnads­

värdet för nyare fastigheter hade avdrag icke kunnat verkställas för byggnads­

värde, som ”hänförde sig till byggnader under uppförande. Å andra sidan

hade något särskilt belopp för sådana i reparationsposten ingående kostnader,

som uppkomme oavsett byggnadernas ålder, icke -—- såsom två förvaltnings­

myndigheter föreslagit — beräknats för under budgetåren 1944/45 och 1945/46

färdigställda byggnader.

Vad härefter angår den av riksräkenskapsverket verkställda beräkningen

av posten till reparations- och underhållskostnader m. m. för arméns delfond, har

delina beräknats med utgångspunkt från ett fastighetsvärde av 440 423 675

kronor, av vilket belopp 289 851 472 kronor belöpte å äldre byggnader och

150 572 203 kronor å nyare byggnader, vilket senare belopp reducerat till

1935 års prisnivå utgjorde 99 184 431 kronor. Den sammanlagda underhålls­

kostnaden, beräknad efter 1,6 % å byggnadsvärdena för äldre och 0,6 % å de

reducerade värdena för nyare byggnader, utgjorde alltså (1,6

X

289 851 472

+ 0,6

X

99184 431 =) 5 232 731 kronor. Anslagsposten i sin helhet, som en­

ligt vad förut sagts skulle uppdelas å fem delposter, har av riksräkenskaps­

verket beräknats sålunda:

a)

b)

c)

(1)

e)

Underhåll av byggnader m. m............................

Underhåll av i berg insprängda anläggningar

Underhåll av övningsfält m. m...........................

Skatter m. m............................................................

Iståndsättningsarbeten .........................................

........... kronor 5 088 000

.............

;

145 000

................. >-

847 000

................. »

151000

............................... 1 000 000

Summa kronor 7 231 000

Beträffande förevarande beräkning har riksräkenskapsverket bland annat

anfört att, då i berg insprängda anläggningar på arméns delfond redovisades

30

Departements­

chefen.

såsom särskilda enheter, det hade varit möjligt att fastställa den del av den

procentuellt beräknade underhållskostnaden, som hänförde sig till dylika

anläggningar. Detta belopp, 14o 000 kronor, hade fråndragits den procentuellt

beräknade underhållskostnaden samt i brist på mera tillförlitliga beräkningar

upptagits såsom beräknad underhållskostnad för ifrågavarande anläggningar.

För arméns delfond hade vidare för övningsfält m. m. upptagits samma belopp

som beräknats för innevarande budgetår, varjämte för skatter, amortering av

viss elektrisk anläggning samt iståndsättningsarbeten beräknats de av forti-

fikationsförvaltningen äskade beloppen.

Med anledning av fortifikationsförvaltningens framställning örn ett in-

vestenngsanslag på 700 000 kronor för bestridande av kostnaderna för vissa

nybyggnads- och förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket slutligen ut­

talat, att ämbetsverket för sin del intet hade att erinra mot att för smärre

byggnadsarbeten anvisades ett särskilt anslag under varje delfond. Dessa

anslag borde få disponeras allenast efter beslut av Kungl. Majit i varje sär­

skilt fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten,

som avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltnmgen

föreslagna anslaget, kunde riksräkenskapsverket ej tillstyrka ifrågavarande

framställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Såsom jag i det föregående framhållit, bör anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1945/46 beräknas i nära an­

slutning till de av riksräkenskapsverket förordade grunderna. I riksräkenskaps-

verkets beräkning av denna post för arméns delfond synas emellertid vissa

jämkningar böra vidtagas. Sålunda torde procentuella underhållskostnader

böra beräknas jämväl å värdena av de byggnader å Järvafältet och Revinge-

hed, vilka föreslagits skola överföras till kasernfastigheter från jordbruks- och

saogsfastigheter. Såsom framgår av det förut anförda, har värdet av dessa bygg­

nader uppskattats till 1 927 000 kronor, varifrån emellertid avgår det belopp av

120 000 kronor, som Kungl. Majit anvisat för modernisering av fastigheter

å Revingehed. Då de byggnader, örn vilka här är fråga, äro att anse såsom

äldre byggnader, skulle underhållskostnaderna efter 1,6 % å ett byggnads­

värde av (1 927 000—120 000=) 1 807 000 kronor bliva 28 800 kronor, eller

i avjämnat tal 29 000 kronor. Den av riksräkenskapsverket upptagna del­

posten till underhåll av byggnader m. m. synes därför böra höjas till (5 088 000

+ 29 000 =) 5 117 000 kronor.

För underhåll m. m. av övnings- och skjutfält har arméns fortifikations-

förvaltning för nästa budgetår beräknat ett belopp av 1 511 000 kronor. Riks­

räkenskapsverket har utan särskild motivering för detta ändamål upptagit

det för innevarande budgetår beräknade beloppet, 847 000 kronor. För motsva­

rande ändamål anvisades 350 000 kronor för budgetåret 1942/43 och 671 000

kronor för budgetåret 1943/44. Ifrågavarande anslagsmedel ha sålunda under­

gått en betydande ökning under de senaste åren. Å andra sidan har erfaren­

heten givit vid handen, att dessa anslagsmedel det oaktat varit för lågt be­

31

räknade för att medgiva ett tillfredsställande underhåll m. m. av övnings-

och skjutfälten med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter. Genom

de betydande markförvärv som skett under de senaste åren har behovet

av medelsanvisning ytterligare ökats. En ökning av medelsanvisningen synes

mig därför befogad. Dock anser jag mig icke kunna ifrågasätta en så be­

tydande medelshöjning som fortifikationsförvaltningen förordat. Jag begrän­

sar mig till att föreslå, att för ändamålet för nästa budgetår beräknas ett be­

lopp av 975 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 128 000 kronor.

Av propositionen 1944: 174 (s. 32) framgår, bland annat, att vissa kostnader

för anordnande av lokaler i Svea livgardes kasernetablissement för försvars­

stabens fotoanstalt och centralt bok- och blankettförråd, för vilka ändamål

medel äskats under det för budgetåret 1944/45 anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m., rätteligen borde bestridas från den under

staten för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparations-

och underhållskostnader m. m. Jag förutsatte därför, att nämnda post skulle

under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Med hänsyn

härtill synes delposten Iståndsättningsarbeten böra för nästa budgetår min­

skas med 50 000 kronor till 950 000 kronor. På fortifikationsförvaltningen

bör ankomma att föreslå häremot svarande minskning för följande budgetår.

Med biträdande av riksräkepskapsverkets beräkningar i övrigt beräknar jag

anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret

1945/46 till (7 231 000 + 29 000 -f 128 000 — 50 000 =) i runt tal 7 340 000

kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning har gjort framställning örn anvisande av

ett särskilt reservationsanslag å kapitalbudgeten av 700 000 kronor för vissa

nybyggnads- och förändringsarbeten. Riksräkenskapsverket har för sin del

förklarat sig icke ha något att erinra mot att för smärre byggnadsarbeten

anvisades ett särskilt anslag under varje delfond av försvarets fastighets­

fond, vilka skulle få disponeras efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt

fall. Då emellertid någon utredning ej förebragts angående de arbeten, som

avsåges skola utföras med anlitande av det av fortifikationsförvaltningen

föreslagna anslaget, har riksräkenskapsverket ej ansett sig kulina förorda, att

för nästa budgetår ett dylikt anslag anvisas för arméns delfond.

För egen del finner jag i likhet med riksräkenskapsverket skäl föreligga

för uppförande å riksstaten av ett dylikt anslag under de särskilda delfonderna

av försvarets fastighetsfond. Inom ett så betydande fastighetsbestånd som

det varom här är fråga måste årligen uppkomma oförutsedda behov av

smärre nybyggnads- och förändringsarbeten av den art, att kostnaderna icke

lämpligen böra bestridas från de för reparation och underhåll av byggnader

under fastighetsfonden beräknade medlen. Sådana kostnader synas hittills

i viss utsträckning det oaktat ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare

avgränsning av de utgifter, som må bestridas fran ifrågavarande post i staten

för försvarets fastighetsfond, torde vara möjlig, om ett anslag till nybyggnads-

och förändringsarbeten står till vederbörande myndighets disposition. Med

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

32

hänsyn härtill tillstyrker jag i likhet nied riksräkenskapsverket i princip

bifall till föreliggande förslag. Då det torde ligga i sakens natur, att en när­

mare utredning om behovet av arbeten av ifrågavarande art är svår att

i förväg förebringa, finner jag den omständigheten att sådan utredning icke nu

föreligger ej böra utgöra hinder för anvisande av medel för ändamålet redan

för nästa budgetår. Anslagsbeloppet synes emellertid böra avsevärt begränsas

i förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar, att för

ändamålet under arméns delfond av försvarets fastighetsfond anvisas ett

investeringsanslag av 100 000 kronor för nästa budgetår. Under marinens

delfond torde böra anvisas ett investeringsanslag av 00 000 kronor och under

flygvapnets delfond ett investeringsanslag av 40 000 kronor. Jag förutsätter,

att anslagen må tagas i anspråk endast efter beslut av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall och allenast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande

av anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader eller genom sär­

skild medelsanvisning under kapitalbudgeten.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts torde sålunda före­

varande anslagspost till reparations- och underhållskostnader m. m. för

arméns delfond böra för nästa budgetår beräknas på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m... kronor 4 669 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

anläggningar................................................................................. »

145 000

c) Smärre förbättringsarbeten....................................................... »

450 000

d) Underhåll av övningsfält m. m................................................. »

975 000

e) Skatter m. m................................................................................. >,

151 000

f) Iståndsättningsarbeten ............................................................. »

950 000

Summa kronor 7 340 000,

innebärande en höjning med 90 000 kronor i förhållande till motsvarande för

innevarande budgetår anvisade post.

Härvid har jag förutsatt, att posten till smärre förbättringsarbeten i

anslutning till de sakkunnigas förslag beräknas till i runt tal 10 % av posten

till underhåll av byggnader m. m. Vidare förutsätter jag, att det skall an­

komma på Kungl. Maj:t att med ledning av vunna erfarenheter medgiva den

jämkning av medlen mellan de särskilda posterna som inom slutbeloppets

ram finnes erforderlig.

Såsom i det föregående anförts bör härutöver under arméns delfond av

försvarets fastighetsfond anvisas ett investeringsanslag av 100 000 kronor

för nästa budgetår till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.

Marinens delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades

för budgetåret 1944/45, såvitt angår marinens fastigheter, enligt följande.

1. Reparations- och underhållskostnad till omkring 2,2 % av i

fastighetsfonden ingående byggnadsvärde den 1 juli 1943 kronor 2 475 000

2. Underhåll av vägar, övningsfält och skjutbanor............... *

100000

3. Skatter........................................................................................... »

200 000

Summa kronor 2 775 000

34

underhåll av övningsfält m. m. med 15 000 kronor till 115 000 kronor. Vidare

bör beräknas ett särskilt belopp för smärre förbättringsarbeten å 140 000

kronor och i samband därmed det för underhåll av byggnader m. m. avsedda

beloppet i motsvarande mån minskas till (1470 000 —140 000=) 1330 000

kronor.

Förevarande anslagspost bör sålunda beräknas på följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition nr 180.

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m... kronor 1330 000

b) Löpande reparation och underhåll av hamnanläggningar

m- m..................................................................................................... »

471 000

c) Smärre förbättringsarbeten........................................................... »

140 000

d) Underhåll av övningsfält m. m...................................................... »

115 000

e) Skatter ............................................................................................... »

200 000

f) Iståndsättningsarbeten ................................................................. »

300 000

Summa kronor 2 556 000,

innebärande en minskning nied 219 000 kronor i förhållande till motsvarande

för innevarande budgetår anvisade anslagspost.

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande

anslagspost samt förordar i anslutning härtill, att under marinens delfond an­

visas ett investeringsanslag av 60 000 kronor till smärre nybyggnads- och för­

ändringsarbeten.

Flygvapnets del fond. För budgetåret 1944/45 beräknades posten för

reparationer och underhåll m. m. för flygvapnets del till 1,6 % av byggnads­

värdet, i runt tal 129 000 000 kronor, till omkring 2 060 000 kronor, vartill

komme ett belopp å 20 000 kronor för skatter. Anslagsposten beräknades så­

lunda till sammanlagt (2 060 000 + 20 000 =) 2 080 000 kronor.

Flygförvaltningen har i en vid sitt utlåtande den 21 december 1944 över

fastighetsutredningens förslag fogad bilaga anfört i huvudsak följande beträf­

fande den förnyade beräkningen av reparations- och underhållskostnader

m. m. för budgetåret 1945/46.

Utredningens förslag hade tolkats så, att envar av flygvapnets byggnader

exklusive anläggningar i berg, flygfält, vägar och stängsel etc. — skulle

grupperas i åldersgrupper. Byggnadsvärdena hade baserats på kortregister,

upprättat enligt de sakkunnigas uppdrag. I byggnadsvärdet hade även in­

tagits för närvarande utom fastighetsfonden stående icke flyttbara byggnader

* tidigare benämnda »baracker». Likaså inginge de äldre byggnader, be­

träffande vilka framställning örn invärdering i fastighetsfonden ingivits i sam­

band med förslag angående flygvapnets medelsbehov å driftbudgeten för bud-

105V7/0Q 1945/46 den 24 augusti 1944. Byggnader, färdigställda budgetåret

1937/38 och tidigare, benämndes gamla byggnader och senare tillkomna nya

byggnader. Byggnadsvärdena för de sistnämnda hade med tillhjälp av Svenska

Handelsbankens byggnadskostnadsindex nedskrivits till 1935 års nivå. Här­

igenom hade följande byggnadsvärden erhållits:

a) nya byggnader (yngre än 9 år)............................................. kronor 51 540 000

b) gamla byggnader (9 år och därutöver) ............................ »

22 060 000

A. Underhållskostnaderna för de objekt, vilka icke tillhörde i berg in­

sprängda anläggningar, hangarer, skjut- och bombplatser, kaserngårdar, skjut-

35

Kungl. Maj-.ts proposition nr 180.

banor, kajer, slipar, flygfält, belysningsanläggningar, yttre elektriska, vatten -

och avloppsledningar, parker, vägar och stängsel, jordbruks- och skogsfastig-

heter, bleve med användande av utredningens procentsatser:

a) 0,c % å 51540 000 kr. =..................... kronor 353 000

b) 1,6 % å 22 060 000 kr. =..................... »

310 000

Summa kronor 663 000

B. Årskostnaderna för normalt underhåll av de ovan undantagna objekten

hade beräknats till

för hangarer

(0,6

% respektive

1,6

% å 1935 års byggnads­

värde) ......................................................................................... kronor

» skjutbanor, skjut- och bombplatser........................................ »

» kajer, slipar, kaserngårdar, parker, vägar och stängsel,

belysningsanläggningar, yttre elektriska, vatten- och

avloppsledningar ................................................................. »

180 000

» flygfält- .............................................................. »

1 135 000

» jordbruks- och skogsfastigheter .......................................... »

105 000

137 000

30 000

Summa kronor 1 587 000

C.

D.

110 000

E.

F.

G.

115 000

250 000

52 000

70 000

För onera (inkl. skatter) hade beräknats .........................

För ordinarie underhåll för under budgetåren 1944/45

och 1945/46 färdigställda byggnader (0,2 % å cirka 57

miljoner kr.) ..............................................................................

Summa A+J3+C+D = 2 465 000 kronor.

För iståndsättningsarbeten hade därutöver beräknats ett

.belopp av....................................................................................

För i berg insprängda anläggningar beräknades en under­

hållskostnad av

(0,6

% å 1935 års byggnadsvärde)........

För olika slag av flygplansvärn och andra befästningar be­

räknades en underhållskostnad av (0,6 % å 1935 års

byggnadsvärde)...........................................................................

Enligt flygförvaltningens beräkningar skulle anslagsposten sålunda uppgå

till sammanlagt (2 465 000 + 250 000 + 52 000 + 70 000 =) 2 837 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat byggnadsvärdena, vilka tagits som ut­

gångspunkt för bestämmandet av underhållskostnaderna, till 172 684169

kronor, därav för äldre byggnader 35 403 449 kronor samt 137 280 720 kronor

för nyare byggnader, vilket senare belopp enligt 1935 års prisnivå motsva­

rade 92 416 659 kronor. Underhållskostnaden har beräknats efter

1,6

% å vär­

dena för äldre byggnader och 0,6 % å det för de nyare byggnaderna angivna

reducerade beloppet. Sammanlagda underhållskostnaden har sålunda beräk­

nats till

(1,6 X

35 403 449 +

0,6 X

92 416 659 =) 1 120 955 kronor. I övrigt har

riksräkenskapsverket beräknat anslagsposten sålunda:

a) Underhåll av byggnader m. lii.........................................

b) Underhåll av * berg insprängda anläggningar............

c) Underhåll av flygfält m. m................................................

d) Skatter....................................................................................

e) Iståndsättningsarbeten .......................................................

kronor

744 000

52 000

1 115 000

25 000

250 000

Summa kronor 2 186 000

36

Kungl. Majlis proposition nr ISO.

Departements­

chefen.

Beträffande denna beräkning har riksräkenskapsverket anfört, att ämbets­

verket såsom underhållskostnad för i berg insprängda anläggningar upptagit

det av flygförvaltningen äskade beloppet. Därvid hade motsvarande avdrag

gjorts från de procentuellt beräknade underhållskostnaderna. Då underhålls­

kostnaderna för flygfält m. m. syntes väsentligt överstiga kostnaderna för bygg­

nadsbeståndet i övrigt, hade riksräkenskapsverket under denna post förutom

den del av det procentuellt beräknade beloppet, som beräknats hänföra sig

till ifrågavarande anläggningar, ytterligare upptagit ett belopp å 790 000 kro­

nor. Det sålunda beräknade totala beloppet uppginge till

2,8

% av anlägg­

ningsvärdet för fältytan,

32,5

miljoner kronor, samt

0,95

% av rullbanornas

värde, 21,7 miljoner kronor. Ifrågavarande procentsatser och byggnadsvär­

den hade beräknats av flygförvaltningen. Slutligen hade riksräkenskapsverket

för skatter och iståndsättningsarbeten upptagit de av flygförvaltningen äskade

beloppen.

Då de av riksräkenskapsverket verkställda beräkningarna av reparations-

och underhållskostnader m. m. för flygvapnets delfond synas mig kunna god­

tagas, beräknar jag förevarande post för nästa budgetår till 2 186 000 kronor,

innebärande en höjning med 106 000 kronor i förhållande till motsvarande för

innevarande budgetår upptagna post. I riksräkenskapsverkets förslag synes

endast den ändringen böra vidtagas att en särskild delpost beräknas för

smärre förbättringsarbeten. Denna post synes böra upptagas till 75 000 kro­

nor och i samband därmed posten till underhåll av byggnader m. m. minskas

till (744 000 — 75 000=) 669 000 kronor. Med hänvisning i övrigt till vad

som anförts vid anmälan av motsvarande fråga för arméns delfond förordar

jag vidare, att ett särskilt investeringsanslag å 40 000 kronor anvisas under

flygvapnets delfond till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvalt­

ningen och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto å res­

pektive delfonder upptagit respektive 1 325 000 kronor, 690 000 kronor och

2 187 500 kronor.

Angående dessa poster har riksräkenskapsverket i sitt utlåtande den 15

januari 1945 anfört följande.

Beträffande beräkningen av posten avsättning till värdeminskningskonto

finge erinras, att från och med nu löpande budgetår genomförts den ändringen

i avskrivningsreglerna, att den årliga avsättningen till värdeminskningskonto

påbörjas först under andra budgetåret efter det, under vilket en byggnad

färdigställts, i stället för redan under första året, såsom förut varit fallet.

Årsavskrivningen för budgetåret 1944/45 borde alltså fastställas till samma

belopp som för budgetåret 1943/44, i den män, å ena sidan, avskrivnings-

belopp ej bortfölle på grund av slutavskrivning eller överflyttning av bygg­

nader från försvarets fastighetsfond samt, å andra sidan, avskrivningsbelopp

icke tillkomme genom att byggnader överförts till försvarets fastighetsfond

från andra kapitalfonder eller genom att byggnader, som tidigare icke varit

bokförda å någon statlig kapitalfond, upptagits till redovisning å försvarets

fastighetsfond. I enlighet med angivna grunder hade riksräkenskapsverket

i den specifikation av allmänna fastighetsfondens och försvarsväsendets fastig-

38

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 180.

IV militärområdet: förhyrning................................................

Y

»

»

Yl

^yii _ »

»

...............;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;

II—YII militärområdena: arrendering av mark och skjut­

banor m. m.................................................................

Luftbevakningscentraler.............................................................

Yäg- och vattenbyggnadskårens expedition .........................

1. tygkompaniet ........................................................

2

.

» ........................................................................................................................

T 4, sjukvårdsförråd ....................................................................

Kostnader i samband med förhyrning...................................

kronor 103 954: 80

»

28 750: —

»

11400: —

»

5 800: —

»

72 016:89

72 493: —

»

1 800: —

53 965: —

»

3 700: —

»

7 800’ —

»

30 000: —

Summa kronor 613 415:11

Riksräkenskapsverket har ansett, att det för ifrågavarande delfond upp­

tagna beloppet borde avjämnas till 613 000 kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas, att arméns fortifikationsförvaltning

i sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår bland annat hem­

ställt, att Kungl. Maj:t måtte för inlösen av arrenderätt till viss kronoegen­

dom inom Göta pansarlivgardes övningsfält under investeringsanslaget till

markförvärv för budgetåret 1945/46 beräkna ett belopp av 18 000 kronor. Be­

träffande de närmare omständigheterna rörande den arrenderätt, varom här

är fråga, må följande framhållas.

Sedan riksdagen (skrivelse 1943:406) efter förslag av Kungl. Maj:t i pro­

positionen 1943: 318 beslutat, att Göta pansarlivgarde skulle förläggas till

Enköping, förklarade Kungl. Maj:t genom brev den 30 juni 1943 bland annat att,

därest i samband med ordnandet av förläggningen för regementet fråga upp-

komme om överflyttning till lantförsvarets förvaltning av under domänstyrel­

sens förvaltning liggande mark, Kungl. Maj:t ville framdeles efter förslag

som arméförvaltningens fortifikationsstyrelse och domänstyrelsen hade att

gemensamt avgiva meddela beslut i ärendet.

Genom beslut den 30 juli 1943 godkände därefter Kungl. Maj:t ett mellan

fortifikationsstyrelsen å kronans vägnar, å ena, och drätselkammaren i En­

köping å stadens vägnar, å andra sidan, den 2 juli 1943 träffat avtal angå­

ende reglering av vissa med pansarlivgardets förläggning till staden sam­

manhängande frågor. Enligt avtalet skulle staden till kronan för förlägg-

ningsplats och övningsområde för regementet upplåta vissa områden.

Sedan arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 22 juli 1944 bland

annat hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels förordna att en till större

delen inom det för regementet avsedda övningsområdet belägen kronoegen­

dom, Jädra 31 och 41 i Långtora socken, måtte från och med den 1 november

1945 i förvaltningshänseende överflyttas från domänverket till lantförsvaret

och tilläggas regementets övningsfält, dels ock godkänna ett med arrendatorn

av kronoegendomen träffat avtal örn avstående av arrenderätten på vissa i

skrivelsen närmare angivna villkor, har Kungl. Maj:t genom brev den 25

augusti 1944 — såvitt här är i fråga — förordnat, att ifrågavarande område

skall, för att tilläggas Göta pansarlivgardes övningsfält, från och med den 1

40

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

Departements­

chefen.

Departements­

chefen.

Jag anser mig i detta sammanhang även böra erinra, att vid sidan av

staten för försvarsväsendets fastighetsfond betydande hyres- och arrendeut­

gifter bestridas med anlitande av förskottsstaten. Fortifikationsförvaltningen

har sålunda anmält kostnader av nu angivet slag att under nästkommande

budgetår bestridas från förskottsstaten å tillhopa 367 741 kronor. Såväl dessa

kostnader, vilka synas föranledda av rådande beredskap, som ock nytillkom­

mande utgifter av samma art böra jämväl i fortsättningen bestridas från för­

skottsstaten.

Marinens delfond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande ut­

gifter sålunda:

Marinförvaltningen: Vissa förråd.................................................... kronor 4 000

»

Beklädnadsförråd............................................... » 1300

»

Hårsfjärdens depå, arrenden .......................... » 4 000

»

Diverse arrenden ............................................... » 3 000

»

Expeditioner för marinförvaltuingens för-

rådskontrollkontor....................................... »

3 500

»

Sjövärnskårens expedition.............................. » 3 300

Chefen för Ostkustens marindistrikt, sjukvårdsförråd.................... »

2 400

»

» Stockholms örlogsvarv, förråd ....................................... » 1310

»

» Sjökrigshögskolan, extra lokaler..................................... »

3 700

»

» Gotlands kustartilleriförsvar, diverse arrenden....

»

2 200

»

» Karlskrona örlogsstation, lokaler för flottans under-

officersskola.................................................................... »

7 500

»

» Öresunds marindistrikt, distriktsexpedition.............

»

3 600

»

» Göteborgs kustartilleriförsvar, arrenden....................... »

2 300

»

» sjökarteverket, hyra för kronojägarebostället.........

» 1050

Eventuella nya arrenden, värmetillägg m. m................................ »

6 840

Summa kronor 50 000

Marinförvaltningen har på grund härav beräknat medelsbehovet till 50 000

kronor.

I enlighet med marinförvaltningens förslag synes för ifrågavarande ända­

mål böra beräknas ett belopp av förslagsvis 50 000 kronor (nu 70 000 kronor).

Fygvapnets delfond. Flygförvaltningen har anmält följande hyres-

utgifter, nämligen 1 250 kronor avseende lokaler under ett kvartal för norra

flygbasområdesstaben i Östersund, 41 000 kronor för 2. eskaderstabens och

västra flygbasområdesstabens lokaler i Göteborg samt 128 100 kronor för

förhyrande av lokaler för flygförvaltningens byggnadsavdelning m. m. i

Stockholm. Sammanlagt beräknas ifrågavarande utgifter -—- med tillägg av

650 kronor för diverse behov — till 171 000 kronor.

Jämväl för nästkommande budgetår torde det bliva nödvändigt att förhyra

särskilda lokaler för flygförvaltnifigens byggnadsavdelning. Kungl. Maj:t

har genom olika beslut medgivit flygförvaltningen att för ändamålet förhyra

erforderliga lokaler. Flygförvaltningens uppskattning av medelsbehovet för

ändamålet för budgetåret 1945/46 bör kunna godtagas. Då jag icke heller i

övrigt har något att erinra mot flygförvaltningens beräkningar av förekom-

42

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 180.

Inkomst

av tjänstebostäder............................................................. kronor

230 000

»

» uthyrningsfastigheter .................................................. »

70 000

»

» jordbruks- och skogsfastigheter ................................. »

8 000

Övriga hyror och arrenden................................................................. »

180 000

Summa kronor 488 000

Biksräkenskapsverket har ansett, att det under denna post upptagna be­

loppet borde nedsättas till 358 000 kronor eller med 130 000 kronor. Sist­

nämnda belopp motsvarade den inkomstminskning, som enligt vad riksräken-

skapsverket inhämtat kunde beräknas inträda vid genomförandet av den ytter­

ligare överflyttning — utöver vad marinförvaltningen i särskild skrivelse före­

slagit av kronan tillhöriga områden inom Djurgårdsstaden från marinens

delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden, som

riksräkenskapsverket förordat i utlåtande, den 2 november 1944 i anledning av

^^n'I* skrivelse. Riksräkenskapsverket hade i detta sammanhang ansett sig

böra utgå från att den av riksräkenskapsverket förordade ytterligare över­

flyttningen komme till stånd.

Då någon överflyttning av kronan tillhöriga områden inom Djurgårds­

staden från marinens delfond till byggnadsstyrelsens delfond av allmänna

fastighetsfonden tills vidare icke är avsedd att äga rum, torde förevarande in­

komstpost böra beräknas till i avrundat tal 500 000 kronor.

Blygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och

arrendeinkomsterna till sammanlagt 365 000 kronor, därav för tjänstebostäder

och uthyrningsfastigheter cirka 255 000 kronor samt för jordbruksfastigheter

och flygfält cirka 110 000 kronor. I staten torde i förevarande hänseende böra

upptagas 365 000 kronor.

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upp­

låtna lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till (1 711 000

■+- 500 000 + 365 000 =) 2 576 000 kronor.

C. Diverse inkomster.

För arméns delfond har arméns f ortif ikationsf örvaltning

under denna inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila

patienters vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastig­

heters underhåll, dels 300 000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och

skogsfastigheter, dels ock 89 600 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å

Marieberg, eller tillhopa 439 600 kronor.

Marinförvaltningen har för marinens delfond beräknat inkomstposten

till 42 000 kronor, därav inkomst av bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll

900 kronor, av influtna dockavgifter, utom vid Gustavsviks örlogsdepå, 1100

kronor samt av hyra för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona

40 000 kronor.

Beträffande flygvapnets delfond har flygförvaltningen beräknat

Kungl. Majlis 'proposition nr 180.

45

Bilaga.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetaret

1944/45

samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1945/46.

Inkomster:

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns delfond........................................................................

2. Marinens delfond....................................................................

3. Flygvapnets delfond ............................................................

Säger

1944/45

13 834 000

6 313 000

7 158 000

27 305 000

1945/46

14 689 000

6 184 000

8 352 000

29 225 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och

markområden:

1. Arméns delfond.........................................................................

2. Marinens delfond....................................................................

3.

Flygvapnets delfond ............................................................

Säger

G. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond.........................................................................

2. Marinens delfond....................................................................

3.

Flygvapnets delfond ............................................................

Säger

Summa

Utgifter:

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns delfond........................................................................

2. Marinens delfond....................................................................

3. Flygvapnets delfond ............................................................

Säger

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond,

förslagsvis

................................................

2. Marineus delfond,

förslagsvis...................................

3.

Flygvapnets delfond,

förslagsvis ............................

Säger

1 632 000

476 000

240 000

1 711 000

500 000

365 000

2 348 000

2 576 000

440 000

104 000

15 000

415 000

42 000

10 000

559 000

467 000

30212000

32268000

7 250 000

2 775 000

2 080 000

7 340 000

2 556 000

2 186 000

12 105 000

12 082 000

846 000

448 000

1 425 000

1 250 000

620 000

1 970 000

2 719 000

3 840 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond,

förslagsvis

........

2. Marinens delfond,

förslagsvis ...

3. Flygvapnets delfond,

förslagsvis

Överskott att tillföras riksstaten:

1. Arméns delfond.................................

2. Marinens delfond.............................

3. Flygvapnets delfond .....................

Sä

ager

610 000

70 000

208 000

888 000

7 200 000

3 600 000

3 700 000

14 500 000

625 000

50 000

171 000

846 000

7 600 000

3 500 000

4 400 000

15 500 000

Säger

Summa 30 212 000

32 268 000