2

nrngar av luftfartyg upptagits med allenast beräknade belopp. Likaledes upp-

togos anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med allenast beräknade

belopp. Även det å riksstaten beräknade underskottet å luftfartsfonden upp­

togs med beräknat belopp liksom ett anslag under telegrafverkets fond till

markradiostationer för luftfarten.

Huvudanledningen till att definitiva förslag i hithörande ärenden icke

kunde föreläggas riksdagen vid tidpunkten för statsverkspropositionens av­

givande var, att de förslag, som kunde komma att avgivas av särskilda inom

kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning rörande

organisation och personalbehov för vissa avdelningar inom väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen m. m. — i det följande kallade de sakkunniga — ansågos

böra avvaktas.

Nämnda sakkunniga hava den 24 januari 1945 framlagt betänkande med för­

slag till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. (SOU 1945: 2), över vilket

förslag remissyttranden avgivits.

I annat sammanhang denna dag föreslår jag Kungl. Majit att av riksdagen

äska anslag för nästa budgetår till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.

Vidare förordar jag äskande av medel för uppförande av en ämbetsbyggnad

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken byggnad avses skola inrymma

även den civila luftfartens centrala organ. Längre fram kommer jag att upp­

taga frågorna örn anslag till vissa med luftfarten sammanhängande investe­

ringar i telegrafverkets fond och i luftfartsfonden m. m.

De sakkunniga, vilka, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15

juni 1944, tillkallades av min företrädare i ämbetet den 27 juni 1944, äro

direktören O. E. Sahlin, tillika ordförande, byråchefen E. G. Braune, avdel­

ningschefen E. V. Sundström samt förste byrådirektören K. J. P. Wittrock.

över de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av överbefälhavaren

efter chefens för flygvapnet hörande, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, tele­

grafstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, sta­

tens meteorologisk-hydrografiska anstalt, kommerskollegium, flygtekniska för­

söksanstalten samt, så vitt angår handläggning av byggnadsfrågor vid flyg­

platserna, av byggnadsstyrelsen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande

är åtföljt av yttranden från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemanna­

förening, centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund och statsverkens

ingenjörsförbund. Kommerskollegium har överlämnat yttranden från samtliga

handelskamrar i riket samt från Sveriges industriförbund, kooperativa för­

bundet och Sveriges redareförening. Vidare hava aktiebolaget Aerö transport

och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, svenska aeroklubben, svenska

aeroplanaktiebolaget och svenska teknologföreningen, som därtill erhållit till­

fälle, avgivit yttrande över förslaget. Härjämte hava yngre elektroingenjörers

förening, civilförvaltningens personalförbund samt Sveriges högskolebildade

väg- och vattenbyggares riksförbund inkommit med skrifter.

Jag anhåller nu att med utgångspunkt från de sakkunnigas betänkande få

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

4

att utöva kontroll över flygleder, flygplatser och flygmateriel;

att övervaka tillämpningen av gällande bestämmelser angående uppsättande

av luftfyr; samt

att handlägga ärenden angående understöd åt privatflyget.

Styrelsen är luftfartsmyndighet och har i sådan egenskap att, i enlighet

med vad därom finnes särskilt stadgat, utfärda bestämmelser för luftfarten

samt övervaka tillämpningen av sålunda och i övrigt för luftfarten gällande

föreskrifter ävensom att öva tillsyn över trafiksäkerhetens behöriga upprätt­

hållande.

De i särskild ordning meddelade bestämmelserna angående styrelsens ålig­

ganden i egenskap av luftfartsmyndighet hänföra sig i huvudsak till luft-

fartsförordningen samt den till nämnda förordning hörande tillämpningskun-

görelsen. Enligt dessa bestämmelser ankommer det på luftfartsmyndigheten,

bland annat, att föra luftfartygsregister, att utställa luftvärdighetsbevis för

luftfartyg, att utfärda certifikat örn behörighet att göra tjänst ombord å

luftfartyg samt att meddela tillstånd till hållande av skola för utbildning av

förare av luftfartyg.

För utövning av luftfart i regelbunden trafik å viss luftfartsled (linjefart)

eller anläggning av flygplats till allmänt bruk erfordras, där annan än staten

skall utöva driften, särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t. För utövning av annan

luftfart mot ersättning erfordras tillstånd av luftfartsmyndigheten.

Ansökningar örn tillstånd till linjefart remitteras alltid till luftfartsmyndig­

heten, som däröver avgiver utlåtande. Då dylik koncession meddelas, före­

skriver Kungl. Maj:t, bland annat, att de taxor och tidtabeller, som avses skola

tillämpas för linjefarten, skola underställas luftfartsmyndighetens prövning.

Järnvägs- och luftfartsbyrån handlägger, förutom luftfartsärenden, de ären­

den rörande enskilda järnvägar, vilka för närvarande åligga väg- och vatten-

byggnadsstyrelsen. Styrelsens åligganden härutinnan sammanfattas i § 8 i

styrelsens instruktion på följande sätt.

I fråga om enskild järnväg åligger det styrelsen bland annat

att på anmälan låta i stadgad ordning verkställa besiktning och avsyning

av enskild järnväg samt lämna tillstånd till sådan järnvägs upplåtande för ali

män trafik;

att bestämma benämning å stationer, håll- och lastplatser å enskild järn­

väg, då generalpost-, telegraf- och järnvägsstyrelserna äro med styrelsen om

benämningen ense, men eljest hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:ts avgörande;

att på ansökan meddela järnvägs innehavare tillstånd att, i enlighet med

de för järnvägen gällande bestämmelserna och av styrelsen fastställd plan

samt under de särskilda villkor, som styrelsen kan komma att därför före­

skriva, på av järnvägen disponerad mark anlägga och efter föregående, av sty­

relsen föranstaltad besiktning för allmän trafik upplåta station, hållplats, last­

plats eller bispår;

att beträffande plan för avsynad och för trafik öppnad järnväg medgiva så­

dana mindre ändringar, som leda till förbättring;

att utöva kontroll över bana med därtill hörande anläggningar samt över

rullande materiel;

att till efterrättelse fastställa säkerhetsordningar (tjänstgöringsreglemen-

ten); samt

, ' , .! gy; | U

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

6

I fråga om järnvägs- och luftfartsbyrån bör vidare beaktas, att byråns per

sonalorganisation på grund av luftfartens hastiga utveckling och delvis under

inverkan av vissa av krigsförhållandena betingade omständigheter under de

senaste åren på skilda punkter undergått en successiv utbyggnad utan den

samlade överblick över arbetsuppgifter och personalresurser, som för en riktig

avvägning är erforderlig. Behov föreligger därför av en enhetlig omprövning

av byråns personalorganisation under beaktande av de möjligheter till ratio­

nalisering och personalbesparing, som kunna föreligga. I samband med denna

omprövning böra givetvis även organisation och personalbehov för olika gre­

nar av den till luftfartsväsendet hörande eller eljest för flygtrafiken bety­

delsefulla lokala förvaltningen — såväl flygplatsförvaltning och flygsäkerhets­

tjänst som radiotjänst och måhända även väderlekstjänst — underkastas

granskning, varvid även frågorna örn anställningsformer och avlöningsgrunder

för personalen samt därmed sammanhängande budgettekniska spörsmål böra

övervägas.

De byråer inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som här äro i fråga (bro­

byrån, hamnbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån), handhava för närva­

rande var för sig icke blott förvaltnings- och underhållsuppgifter utan jämväl

anläggningsverksamhet inom var sitt verksamhetsområde. Anläggningsarbe­

tena utföras delvis i egen regi och delvis på entreprenad. Entreprenadför­

farandet torde vara regel inom brobyråns arbetsfält. Hamnbyråns statliga

arbeten utföras däremot i allmänhet i styrelsens egen regi. Inom järnvägs-

och luftfartsbyrån förekomma såväl arbeten i egen regi som arbeten på entre­

prenad. En fördelning av anläggningsarbetena mellan företag i egen regi och

företag på entreprenad torde ur olika synpunkter vara lämplig beträffande

här avsedda områden. Denna fråga bör upptagas till skärskådande. Emeller­

tid torde i detta sammanhang ett organisationsspörsmål av vidare syftning

böra komma under bedömande. Det kan ifrågasättas, huruvida ej all anlägg­

ningsverksamhet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsområde —

vägbyggnad, hamnbyggnad, vatten- och avloppsledningsanläggningar, bro­

byggnad, flygfältsbyggnad — borde sammanföras under ett gemensamt ledande

organ inom styrelsen. Detta skulle innebära, att inom styrelsen inrättades en

särskild, för de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning under

en byggnadschef, vilken skulle handhava ledningen av all byggnads- och an­

läggningsverksamhet inom verket. Vid behandling av frågan örn en eventuell

friställning av luftfartsväsendet böra beaktas fördelarna av en enhetlig led­

ning av byggnadsverksamheten, som även innefattar flygfältsbyggandet och

därmed sammanhängande anläggningsarbeten.

De sakkunniga.

Till belysande av spörsmålet, huruvida det organ inom väg- och vatten-

byggnadsstyrelsen, som handhar luftfartsärenden, borde erhålla en ökad

självständighet, hava de sakkunniga lämnat följande uppgifter angående om­

fattningen av ifrågavarande verksamhet.

De förhållanden, som lågo till grund för beslutet om luftfartsärendenas

överflyttning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ha sedermera väsentligt

förändrats. Luftfartsavdelningens arbetsuppgifter och personal ha mång­

dubblats. Avdelningens personal har sedan år 1936 ökats från 5 till 55 be­

fattningshavare. Verksamheten har gripit in på helt nya områden och blivit

betydligt mera komplicerad. Härvid må först nämnas, att på avdelningen

lagts förvaltningen av två större flygplatser, nämligen Bulltofta och Tors­

landa, samt 21 mindre flygplatser och hjälplandningsfält ävensom 35 flyg­

fyrar och 14 radiofyrar. Den heltidsanställda förvaltningspersonalen vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

8

Rörande den lämpligaste organisationsformen för luftfartsären­

denas handläggning anföra de sakkunniga vidare följande.

Samtidigt med expansionen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsons verk­

samhet inom luftfartsväsendet har — framför allt till följd av vägväsen-

dets förstatligande — skett en mycket betydande utvidgning av styrelsens

arbetsuppgifter även på väg- och vattenbyggnadsväsendets område. Enligt de

sakkunnigas mening får denna verksamhetsgren, som ju är den ursprungliga

och centrala inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, anses hava nått ett så­

dant utvecklingsstadium, att den kräver verksledningens odelade uppmärk­

samhet och intresse. Under framtida fredsförhållanden torde styrelsens ar­

betsbörda i berörda hänseenden bliva väsentligt större än för närvarande, var­

till kommer att en ny betydande arbetsuppgift för styrelsen håller på att ut­

vecklas, nämligen handläggningen av ärenden rörande vattenförsörjning och

avlopp. Därest luftfartsärendena även i fortsättningen skulle ankomma på

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket skulle innebära att även luftfarts­

myndighetens uppgifter efter försvarsberedskapens upphörande skulle be­

lasta verkschefen, nödgas man därför räkna med, att verkschefen icke utan

eftersättande av sina huvuduppgifter skall kunna ägna dessa ärenden nödig

omsorg.

Örn sålunda redan de omständigheter, som hänföra sig till väg- och vatten-

byggnadsstyrelsens egna organisatoriska förhållanden, mycket starkt tala

för att luftfartsmyndigheten icke längre bör vara förlagd till nämnda sty­

relse, finns det också med hänsyn till den väntade utvecklingen av luft­

farten, ej minst med avseende på de internationella förbindelserna, starka

skäl för att de statliga funktionerna i samband med luftfartsväsendet böra

inåt och utåt handhavas och företrädas av ett särskilt statligt organ. Det synes

ofrånkomligt, att den tjänsteman, som närmast skall företräda statens intres­

sen i samband med förhandlingar inom och utom landet, intager en sådan

ställning i organisationen, som är förenlig med hans ansvar och befogenheter.

Med den framträdande plats inom den internationella flygtrafiken, som Sve­

rige intager och med all sannolikhet även framdeles får, bör åt det statliga

organet givas tillbörlig självständighet och sakkunskap. Härtill kommer att

arbetsuppgifterna inom detta statliga verksamhetsområde redan ha och fram­

deles än mer komma att få en sådan omfattning, att bemästrandet av detta

mångsidiga och i vissa delar jämförelsevis svåra arbete helt kräver sin man.

En sammankoppling av luftfartsmyndigheten med det statliga organ, som

närmast företräder väg- och vattenbyggnadsväsendet, förekommer såvitt de

sakkunniga ha sig bekant icke utomlands.

I personalorganisatoriskt hänseende intar luftfartsavdelningen i förhållande

till den övriga delen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en relativt själv­

ständig ställning. Sålunda finnes å avdelningen en ganska talrik personal

icke blott för de tekniska ärendena utan även för administrativa, juridiska och

kamerala uppgifter. Med hänsyn härtill lärer en friställning av avdelningen

icke i och för sig behöva medföra någon mera avsevärd kostnadsökning. Vad

det i sådant hänseende närmast kan bliva fråga om är dels att den nuvarande

byråchefsbefattningen utbytes mot en verkschefstjänst i lämplig lönegrad,

dels att vissa arvodesbelopp till en styrelse för den nya myndigheten upp­

tagas i avlöningsstaten, dels att vissa av cheferna för de olika specialavdel­

ningarna erhålla en något förbättrad löneställning och dels slutligen att den

administrativa och kamerala personalen i någon mån förstärkes. Det må i

detta sammanhang framhållas, att den förbättrade löneställningen för vissa

av de ledande befattningarna och därjämte vissa andra ändringar i luftf arts­

avdelningens personalorganisation, innebärande kostnadsökningar, torde bliva

Kungl. Maj:ts proposition m 262.

10

medföra svårigheter vid rekryteringen. Om däremot verksamheten inordnas

i en större byggnadsavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kunna

vederbörande ingenjörer få tillfälle att ägna sig även åt andra tekniska upp­

gifter, varjämte möjligheterna för dugande krafter att avancera till högre be­

fattningar därvid betydligt ökas.

Enligt de sakkunnigas mening böra emellertid förberedande utredningar

rörande flygplatsbyggandet ankomma på luftfartsstyrelsen. Dessa utredningar

äro till väsentlig del att hänföra till områden, som ligga utanför väg- och vat­

tenbyggnadsstyrelsens särskilda sakkunskap, och det är därför helt naturligt,

att luftfartsstyrelsen göres till det utredande organet. De sakkunniga åter­

komma i det följande till frågan örn gränsdragningen i berörda hänseende

mellan de båda myndigheterna, en gränsdragning som givetvis icke avser att

vara någon spärr för det intima samarbete, som erfordras både på utrednings-

stadiet och senare.

De sakkunniga, som ännu icke tagit ställning till frågan, huru väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet bör organiseras, hava förordat,

att byggandet av flygfälten oberoende av denna frågas lösning bibehålies hos

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Den nu inom järnvägs- och luftfartsbyrån befintliga järnvägsavdel-

ningen föreslå de sakkunniga skola kvarbliva inom väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen såsom en självständig avdelning vid sidan örn byråindelningen

med järn vägsinspektören såsom självständig föredragande för de ärenden,

vilka ankomma på avdelningen.

Beträffande tidpunkten för organiserandet av den nya styrelsen ha

de sakkunniga framhållit, att det givetvis kunde ifrågasättas, huruvida icke

avgörandet borde uppskjutas i avvaktan på närmaré erfarenhet av hur freds-

förhållandena på luftfartstrafikens område kunde gestalta sig. De sakkunniga

hade dock funnit övervägande skäl tala för att en omorganisation genom­

fördes omedelbart, även örn den nya organisationen därigenom kunde få en i

viss mån provisorisk natur.

I detta sammanhang anföra de sakkunniga vidare följande.

Under den nu slutförda utredningen ha de sakkunniga uppmärksammat,

att en del spörsmål, som beröra samarbetet mellan flygvapnet och luftfarts­

myndigheten och fördelningen dem emellan av vissa arbetsuppgifter be­

träffande civilflyget, synas behöva upptagas till närmare prövning. De sak­

kunniga, vilkas uppdrag icke omfattar detta frågekomplex, hysa i likhet med

de berörda myndigheterna den uppfattningen, att en utredning därutinnan

lämpligen bör ske, helst som luftfartsmyndigheten under försvarsberedskap

och krig är underställd chefen för flygvapnet. De sakkunniga anse sig böra

fästa uppmärksamheten på förefintligheten av detta särskilda frågekomplex,

vars lösning kan tänkas komma att framdeles påverka den nya organisationen,

närmast med avseende på den militära personalen och dess inordnande i

styrelsen.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att de icke närmare ingått på frå­

gan örn förhållandet under försvarsberedskap eller krig mellan chefen för

flygvapnet och luftfartsstyrelsen i dess egenskap av luftfartsmyndighet. Med

omorganisationsförslaget avsåges icke att göra någon ändring i den nu gäl­

lande ordningen härutinnan, och förslaget lade icke heller hinder i vägen

Kungl. May.ts proposition nr 262.

12

Den reguljära luftfarten såväl med utlandet som inom landet har under de

senaste åren ökats, och en fortsatt kraftig stegring av trafikintensiteten torde

komma att ske. Så snart förhållandena medgiva civilflygning inom Europa,

torde luftfarten få större betydelse än någonsin tidigare för den fredliga sam­

färdseln. Luftfarten torde ha förutsättningar att komma igång betydligt

snabbare än de av kriget förstörda järnvägsförbindelserna. Även örn sjöfarts-

förbindelserna kunna upptagas relativt snart efter kriget, torde dock många

på grund av den lång tid efter krigets slut bestående minfaran föredraga att

anlita luftfarts- framför sjöfartsförbindelserna. Förberedelserna för flygning

inom landet såväl i reguljär linjefart som med s. k. taxiflyg visa, att intresset

för inhemsk flygning är mycket stort.

Av alla de statliga administrativa och andra uppgifter, som sammanhänga

med den kommande fredsmässiga civila flygverksamheten, skola kunna be­

mästras på ett tillfredsställande sätt, är det nödvändigt, att den statliga myn­

dighet, som skall handhava dessa uppgifter, får en härför lämpligt avvägd

stark organisation. Det kan icke längre anses lämpligt, att dessa omfattande

uppgifter fortfarande kvarligga. hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vars

övriga uppgifter i väsentliga stycken äro av helt annan art än uppgifterna på

luftfartsväsendets område. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör därför

snarast befrias från handläggningen av luftfartsärendena. I princip har sty­

relsen dock intet att erinra mot de sakkunnigas förslag, att styrelsen alltjämt

skall omhänderhava byggandet av flygfälten. Styrelsen anser det emellertid

icke nödvändigt att taga slutlig ställning till denna fråga, förrän de sakkun­

niga avgivit förslag till organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

byggande verksamhet. Styrelsen förutsätter därför, att den personal, som för

närvarande är anställd på järnvägs- och luftfartsbyråns byggnadsavdelning,

och för vilken icke upptagits några befattningar hos luftfartsstyrelsen, tills

vidare i avvaktan på slutligt beslut i frågan får stå till luftfartsstyrelsens för­

fogande och såsom nu är fallet avlönas med arvoden, som bestridas av bygg-

nadsmedel.

Beträffande de av de sakkunniga uppmärksammade spörsmålen rörande

samarbetet mellan flygvapnet och luftfartsmyndigheten får styrelsen för sin

del framhålla, att ifrågavarande spörsmål icke kunna vara av sådan bety­

delse, att deras lösning kan nämnvärt påverka luftfartsstyrelsens organisa­

tion i övrigt. Intill dess en ifrågasatt omprövning av dessa frågor skett,

synes den förmansställning, som jämlikt kungl, brev den 14 januari 1938

under förstärkt försvarsberedskap och vid mobilisering tillerkänts chefen för

flygvapnet över nuvarande chefen för järnvägs- och luftfartsbyrån i egenskap

av luftfartsmyndighet samt över personalorganisationen inom luftfartsavdel-

ningen m. m., kunna ersättas med direktivrätt till luftfartsstyrelsen inom de

i nämnda kungl, brev avsedda befogenhetsområdena. För kontrollen av den

statsunderstödda segelflygverksamheten torde heller icke erfordras några

ändrade föreskrifter på annat sätt än att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

och luftfartsmyndighetens befogenheter överflyttas på luftfartsstyrelsen.

Den nu vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens militäravdelning tjänst­

görande flygassistenten synes, som de sakkunniga föreslagit, böra överflyttas

till luftfartsstyrelsen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då styrelsen finner den av de

sakkunniga föreslagna utbrytningen av luftfartsärendena från väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen vara trängande nödvändig, anser styrelsen angeläget fram­

hålla, att den omständigheten, att nämnda samarbetsfrågor ännu icke erhållit

sin slutliga lösning, icke bör få föranleda uppskov med omorganisationens

genomförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262

13

På grund av vad sålunda anförts Ilar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

livligt tillstyrkt de sakkunnigas förslag att luftfartsärendena från och med

den 1 juli 1945 utbrytas från styrelsen och att för handläggning av dessa

ärenden inrättas ett särskilt ämbetsverk, som i enlighet med de sakkunnigas

förslag bör kallas luftfartsstyrelsen.

Beträffande omhänderhavandet av anläggningsverksamheten hava reserva­

tioner avgivits inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. För dessa torde redo­

görelse få lämnas under vederbörligt avsnitt i det följande.

Överbefälhavaren har vitsordat vikten av att luftfartsstyrelsen i sin nya

organisation så tidigt som möjligt kan fullfölja de vittomfattande plane­

ringsarbeten, som betingas av den väntade utvecklingen inom luftfarten, men

har förordat uppskov med beslut örn styrelsens inrättande i avvaktan på en

kommande utredning angående organisationen av sambandet mellan det mili­

tära och civila flyget.

Till belysande av de för den militära och civila luftfarten gemensamma

frågekomplexen har överbefälhavaren anfört följande.

Ett visst samordnande av all flygsäkerhetstjänst är nödvändigt för att upp­

nå en betryggande säkerhet för såväl den militära som den civila flygverk­

samheten. Härigenom skapas även möjligheter för det militära och civila

flyget att kunna ömesidigt utnyttja varandras efter enhetliga linjer arbetande

flygsäkerhetstjänst. Örn denna samordning icke åstadkommes redan i fred,

tvingas man att improvisera i krig, vilket torde vara vanskligt inom ett så

precisionsbetonat verksamhetsområde som flygsäkerhetstjänstens.

En samordning av flygsäkerhetstjänsten måste beröra de olika verksam­

hetsgrenarna inom densamma, d. v. s. fly gledar-, väderleks- och sig­

nal^'änstegren a ma. Representanterna för dessa tre verksamhetsgrenar

inom civil- och militärflyget måste »tala samma språk». Detta kan åstadkom­

mas genom gemensamma föreskrifter, gemensam utbildning — då sådan kan

anordnas — samt möjligen även växeltjänstgöring.

Den civila flygutbildningen omfattar såväl segelflygutbildning som motor-

flygutbildning.

Kontrollen över den statsunderstödda segelflygutbildningen ankom­

mer redan nu i huvudsak på flygvapnet. Det kan emellertid ifrågasättas,

huruvida icke chefen för flygvapnet bör erhålla motsvarande inflytande även

på motorflygutbildningen.

Med hänsyn till att flertalet civila flygplan i krig komma att utnyttjas av

flygvapnet — dels för transportändamål och dels för skolutbildning m. m.

— bör inflytande beredas chefen för flygvapnet på viss civil flygmateriel-

anskaffning.,*Detta torde bäst åstadkommas genom att flygvapnet förrättar

typgranskning Ur militär synpunkt. I detta sammanhang kan påpekas, att

inom flygvapnets kostnadsram upptagits anslag för understöd åt privatflyget

samt för engångsanskaffning av materiel m. m. för privatflyget.

Eftersom försvarsväsendet i krig kommer att utnyttja de civila flygplat­

serna, bör militär myndighet —- inom ramen för dessa platsers anpassning

efter den civila luftfartens krav — äga visst inflytande på placering och

utformning av nya flygplatser och ändring av äldre dylika. Detta

inflytande bör även gälla den civila luftfartens anläggningar av olika slag, i

den mån de hava militär betydelse. Sådan betydelse har exempelvis place­

ringen av navigationsradiofyrar och flygledsfyrar.

Vid byggandet av flygplatser och anläggningar måste hänsyn även tagas

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

till maskeringsåtgärder och anläggningar för flygmaterielens skyddande i

krig.

Den civila luftfartens ställande under militär myndighet i krig kräver en

gemensam krigsplanläggning omfattande mobiliseringsförberedelser

för luftfartsmyndigheten och de civila flygföretagen m. m.

Genom denna planläggning skall bland annat fastställas, vilken personal

och materiel, som vid förstärkt försvarsberedskap och i krig fortfarande skall

stå till den civila luftfartens förfogande samt hur övrig personal och materiel

skall ställas till krigsmaktens förfogande för transportändamål m. m.

Statskontoret har anfört följande.

Luftfartsärendena hava otvivelaktigt numera nått en sådan omfattning och

betydelse, att de böra handläggas av ett fristående, för detta ändamål särskilt

inrättat ämbetsverk. Statskontoret kan därför i princip tillstyrka de sak­

kunnigas förslag att från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utbryta den nu­

varande luftfartsavdelningen och ombilda densamma till en självständig luft-

fartsstyrelse. Att uppskjuta denna organisationsfråga i avvaktan på närmare

erfarenhet av hur fredsförhållandena på luftfartens område kunna gestalta

sig, kunde måhända ur vissa synpunkter — t. ex. för att underlätta en beräk­

ning av personalbehovet — förefalla lämpligt, men statskontoret anser den

hittillsvarande ordningen, enligt vilken en vidlyftig personalorganisation

uppbyggts med anlitande av olika investeringsanslag samt delposter i staten

för luftf artsfonden, böra såsom irrationell och otillfredsställande snarast möj­

ligt avlösas av en annan och fastare organisation. Ett genomförande av för­

slaget skulle ock möjliggöra en bättre överblick och insyn över luftfartsorga­

nisationen, något som måste betecknas som ett angeläget önskemål både för

de anslagsbeviljande och kontrollerande myndigheterna. Det framgår så­

lunda av betänkandet, att luftfartsavdelningens personalbestånd sedan år 1936

ökats från 5 till 55 befattningshavare samt att en lokal organisation med om­

kring 75 heltidsanställda befattningshavare vuxit upp, medan de häremot

svarande avlöningskostnaderna endast mycket ofullständigt komma till synes

i riksstat och budgetredovisning. Organisationens karaktär av provisorium

har bland andra olägenheter även medfört åtskilliga ojämnheter i fråga örn

lönesättningen för skilda befattningar. Icke minst med hänsyn till nu anförda

förhållanden måste statskontoret finna en omorganisation i huvudsaklig

överensstämmelse med förslaget välbetänkt.

Yad de sakkunniga anföra beträffande samarbetet mellan flygvapnet och

luftfartsmyndigheten samt ett uttalande örn att förslaget icke lägger hinder

i vägen för att luftfartsstyrelsen underställes chefen för flygvapnet, i den

mån Kungl. Majit vill förordna därom, ger statskontoret anledning under­

stryka vikten av att det militära inflytandet begränsas till tider, då krig eller

försvarsberedskap råder. I övrigt synes luftfartsstyrelsen böra intaga samma

självständiga ställning som övriga trafikverk.

$

Handelskammaren i Malmö har ansett, att även byggandet av flygfält

borde överflyttas till luftfartsstyrelsen. Såsom skäl härför har anförts, bland

annat, att den föreslagna anordningen skulle medföra ett omständligt dubbel­

arbete.

Stockholms handelskammare har ifrågasatt, huruvida icke väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen i avseende å byggnadsärendena lämpligen borde tiller­

kännas ställning endast såsom rådgivande organ och såsom kontrollant vid

arbetenas utförande genom skilda entreprenörer.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

15

Kommerskollegium har erinrat, att syftet med de sakkunnigas förslag att

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle handhava byggandet av flygfälten

vore att möjliggöra ett utnyttjande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tekniska sakkunskap och resurser i övrigt. Kollegium har med hänsyn

härtill förklarat sig icke kunna biträda de båda handelskamrarnas förslag örn

byggnadsärendenas överflyttning till luftfartsstyrelsen. Kollegium framhåller

emellertid, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medverkan vid handlägg­

ningen av byggnadsärendena icke bör sträckas längre än som betingas av det

angivna syftet.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktie­

bolag hava framhållit såsom angeläget, att frigörandet av väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsens luftfartsavdelning till ett fristående ämbetsverk genomföres

så att det med omläggningen förenade organisatoriska arbetet i huvudsak

kan slutföras, innan expansionen inom den civila luftfarten begynner.

Svenska aeroklubben har med utgångspunkt från att frågan om samarbetet

i fortsättningen mellan flygvapnet och luftfartsmyndigheten icke nu slutgil­

tigt lösts ifrågasatt, huruvida tidpunkten för luftfartsstyrelsens organisation

är lämplig.

Redan när den nuvarande organisationen av luftfartsmyndigheten år 1936

tillkom, övervägdes ett friställande av denna myndighet. Att detta alternativ

fick vika för myndighetens inordnande inom ett befintligt centralt ämbets­

verk berodde huvudsakligen på att luftfartsmyndighetens organisation och

uppgifter vid denna tidpunkt ansågos vara av alltför ringa omfattning för att

motivera ett självständigt ämbetsverk. Det framhölls emellertid, att frågan

borde upptagas till ny prövning för den händelse det skulle visa sig, att ett

gammainförande till ett ämbetsverk av väsentligen skilda arbetsuppgifter

komme att innebära hinder för luftfartens utveckling eller medföra olägen­

heter vid handläggningen av de på luftfartsmyndigheten ankommande

ärendena.

De förhållanden, som förelågo vid tidpunkten för luftfartsmyndighetens

inordnande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hava nu väsentligt ändrats.

Å ena sidan har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fått sina arbetsuppgifter i

övrigt väsentligt utökade särskilt genom vägväsendets förstatligande. En

ytterligare utvidgning av styrelsens verksamhet på väg- och vattenbyggnads-

området är att förutse. Redan på grund härav föreligga enligt min mening

skäl för att styrelsen befrias från åtminstone de ärenden berörande luft­

farten, som icke hava ett mera direkt samband med styrelsens verksamhet i

övrigt. Å andra sidan hava luftfartsärendena redan nått en betydande om­

fattning, och den civila luftfarten kan efter det nu pågående krigets slut väntas

gå en snabb fortsatt utveckling till mötes. Även om säkra hållpunkter saknas

för att nu bedöma, huru förhållandena på detta område under en längre fram­

tid komma att gestalta sig, synas nämnda omständigheter i och för sig moti­

vera, att ett särskilt ämbetsverk inrättas för handhavandet av hithörande an­

gelägenheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Departements­

chefen.

16

Ur vissa synpunkter kunde det vara önskvärt att uppskjuta denna orga­

nisationsfråga till dess ytterligare erfarenhet vunnits. Ovissheten om den fram­

tida utvecklingen är givetvis ägnad att försvåra ett bedömande av det fram­

tida personalbehovet och de lämpligaste organisationsformerna. Emeller­

tid skulle ett sådant uppskov innebära, att den svenska civila luftfartens

angelägenheter under den för dess framtida utveckling i olika hänseenden

synnerligen betydelsefulla tid, som nu av allt att döma förestår, finge

omhänderhavas av ett organ, som i åtskilliga avseenden icke vore tillräckligt

rustat för sina uppgifter. Icke endast med tanke på det viktiga organisations-

och uppbyggnadsarbetet inom landet på luftfartens område utan kanske fram­

för allt för att de svenska intressen, som beröra den internationella luftfarten,

skola kunna tillvaratagas med tillbörlig auktoritet och sakkunskap synes

det mig angeläget, att ett fristående ämbetsverk nu inrättas, som kan helt

ägna sig åt den svenska civila luftfarten. För Sveriges framtida ställning och

möjligheter på den internationella lufttrafikens område betydelsefulla för­

handlingar hava redan inletts genom medverkan från svensk sida, och en fort­

satt livlig verksamhet härutinnan är att förvänta inom de närmaste åren.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört synes mig skäl för ett uppskov med

organiserandet av en fristående civil luftfartsmyndighet icke föreligga, även

örn med hänsyn till förhållandena organisationen icke nu kan bliva till alla

delar slutgiltig.

Yad överbefälhavaren anfört örn önskvärdheten av en utredning rörande

sambandet mellan det militära och det civila flyget synes mig icke behöva

medföra något anstånd med organisationsfrågans lösning. Jag delar stats­

kontorets uppfattning därom, att den militära bestämmanderätten beträf­

fande civilflygets ledning bör begränsas till tider, då krig eller försvarsbered­

skap råder. Det militära inflytandet är för närvarande säkerställt genom sär­

skilda anordningar. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört böra här­

utinnan nu gällande bestämmelser ersättas med direktivrätt för chefen för

flygvapnet gentemot den civila luftfartsmyndigheten under förstärkt försvars­

beredskap eller mobilisering. För framtiden bör givetvis tillses, att förbere­

dande organisatoriska och andra åtgärder träffas för att i händelse av krig

ställa den civila luftfartens resurser i folkförsvarets tjänst. Det bör emeller­

tid icke möta större svårigheter att genomföra en sådan ordning inom ett bli­

vande centralt organ för luftfartsväsendets ledning än inom övriga kommuni-

kationsverk. Även i övrigt måste självfallet ett nära samarbete äga rum mellan

den civila luftfartsledningen och vederbörande militära organ beträffande flyg­

säkerhetstjänst m. m. Ett sådant samarbete upprätthålles redan nu mellan

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning och vederbörande mili­

tära myndigheter. Att frågan örn formerna för samverkan mellan den civila

luftfartsmyndigheten och de militära organen för mobiliseringsplanläggning

m. fl. dylika spörsmål icke genom det framlagda betänkandet slutgiltigt lösts

synes mig icke vara av avgörande betydelse för den föreliggande organisations­

frågan.

På grund av vad jag i det föregående anfört vill jag förorda, att från och

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

med ingången av budgetåret 1945/46 inrättas en luftfartsstyrelse för hand-

havande, i enlighet med vad i det följande kommer att närmare utvecklas,

av ärenden rörande civil luftfart.

På den nya styrelsen torde böra ankomma att — i förekommande fall efter

samråd med övriga berörda myndigheter, däribland de militära — framlägga

förslag till lösning av de organisationsfrågor, som icke i detta sammanhang

bringas till ett avgörande.

Jag biträder de sakkunnigas mening, att den nu inom väg- och vatten-

byggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå befintliga järnvägsavdelningen

skall kvarbliva inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med järn vägsinspek­

tören såsom självständig föredragande för de ärenden, vilka ankomma på av­

delningen. Hänsyn härtill har tagits vid den beräkning, som ligger till grund

för det i annat sammanhang denna dag framlagda förslaget örn anslag till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna m. m.

Till spörsmålet örn anläggningsverksamhetens handhavande återkommer

jag i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

17

Organisationsfrågor.

LUFT PARTS ST ABELSEN.

Verksstyrelsen.

Med utgångspunkt fran att luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter i enlighet

med vad de sakkunniga föreslagit skulle bliva i huvudsak de, som för när­

varande handläggas å luftfartsavdelningen inom väg- och vattenbyggnads-

styrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå med undantag för ärenden rörande

byggande! av flygfält, hava de sakkunniga utarbetat ett organisationsförslag

för den nya styrelsen.

Organisationsförslaget innebär i huvudsak, att styrelsen skulle bestå av en

verkschef, benämnd luftfartsdirektör, samt av fyra ledamöter. Luftfarts-

direktören skulle utöva ledningen av verket och fungera såsom ordförande i

styrelsen.

Beträffande skälen för inrättande av en särskild verksstyrelse med leda­

möter utanför verkets personalorganisation anföra de sakkunniga.

Ehuru såsom tidigare nämnts flygtrafik icke direkt ombesörjes av staten,

är utvecklingen av den civila luftfarten inom landet i mycket stor utsträck-

ning beroende av statliga åtgärder. Tillhandahållandet av flygplatser för

civilt bruk har alltmer blivit en rent statlig uppgift. Elygsäkerhetstjänsten

är numera helt förstatligad. Såväl den yrkesmässiga flygtrafiken som annan

civil luftfart äro underkastade en ingående statlig kontroll. Omfattningen

av denna kontrollverksamhet är delvis reglerad genom internationella över­

enskommelser. Stort ansvar åvilar således den myndighet, som utövar de

statliga funktionerna inom luftfartsväsendet. Med hänsyn härtill är det nöd­

vändigt att denna myndighet äger en fast och handlingskraftig organisation.

För att myndigheten nied erforderlig vidsynthet och sakkunnighet skali

kunna fullgöra sin del av arbetet för luftfartens utveckling inom landet

synes därjämte angeläget, att den äger tillgång till sådan speciell sakkun­

skap, som erfordras vid behandlingen av större frågor, vilka t. ex. innefatta

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262.

⁷os ⁴⁵ 2

18

ett bedömande av den framtida utvecklingen av flygtrafiken, näringslivets

behov av flygkommunikationer och dylikt eller beröra utrikesfrågor eller för-

svarsväsendet. Vid utformandet av den tilltänkta luftfartsstyrelsens organisa­

tion bör hänsyn tagas till ovan anförda synpunkter.

Styrelsens ledamöter borde företräda speciell sakkunskap inom följande

områden, nämligen

1) den civila luftfarten,

2) näringslivet,

3) utrikesfrågor samt

4) försvarsväsendet.

De sakkunniga förklara sig hava övervägt, huruvida icke jämväl den flyg­

tekniska forskningen borde vara företrädd inom styrelsen. De sakkunniga

hava emellertid funnit, att samarbetet på detta område skulle kunna bättre

befrämjas, örn luftfartsstyrelsen bleve representerad i styrelsen för flygtek­

niska försöksanstalten.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle luftfartsdirektören placeras i löne­

graden C 10 och förordnas för en tid av högst 6 år. Ledamöterna i styrelsen

borde förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst 4 år. Till envar av dem

föreslås utgå ett arvode av 1 500 kronor för år.

Under verkschefen skulle ämbetsverket organiseras på fyra avdelningar,

förslagsvis benämnda luftfartsinspektionen, trafikledningen, förvaltnings-

avdelningen och kansliet.

Beträffande ärendenas handläggning inom styrelsen hava de sakkunniga

anfört bland annat följande.

För att verksamheten skall kunna bedrivas med erforderlig smidighet

bör luftfartsdirektören äga ganska vidsträckt befogenhet att ensam meddela

beslut. Detta gäller framför allt i fråga örn ärenden av löpande natur.

Ärenden av beskaffenhet att icke lämpligen böra i varje fall underställas

luftfartsdirektörens prövning må av denne kunna överlämnas till underord­

nad tjänsteman för vederbörlig åtgärd utan föregående föredragning inför

luftfartsdirektören.

I följande ärenden (pleniärenden) skulle styrelsen i sin helhet meddela be­

slut efter föredragning av luftfartsdirektören eller befattningshavare hos sty­

relsen:

a) förslag rörande anslagsäskanden;

b) viktigare ärenden rörande luftfartsstyrelsens eller dess lokala förvalt­

ningars organisation;

c) frågor örn utfärdande av ny författning eller förklaring, ändring eller

upphävande av gällande författning;

d) viktigare frågor örn sådana tillämpningsbestämmelser till gällande för­

fattningar, som luftfartsstyrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet har att ut­

färda;

e) viktigare frågor, i vilka framställning eller utlåtande skall avgivas till

Kungl. Majit, ävensom andra ärenden av mera allmän eller väsentlig bety­

delse (till denna grupp höra t. ex. ärenden rörande koncessioner och taxor,

framställningar om särskilda medel till flygfältsutredningar m. m.);

f) frågor örn tillsättande av tjänst i lönegrader av löneplan C civila avlö-

ningsreglementet eller i 24 och högre lönegrader av löneplan A nyssnämnda

reglemente eller löneplan Eo civila icke-ordinariereglementet;

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

19

g) ärenden angående ansvar å befattningshavare för fel eller försummelse

i tjänsten; samt

h) sådant ärende i övrigt, som luftfartsdirektören eller styrelsen finner

böra handläggas såsom pleniärende.

Pleniärenden böra avgöras efter omröstning mellan de i beslutet deltagan­

de, därvid såsom luftfartsstyrelsens beslut må gälla den mening, varom fler­

talet förenar sig, eller, vid lika röstetal för olika meningar, den mening, som

omfattas av luftfartsdirektören.

I fråga örn disciplinmål bör dock luftfartsdirektören icke äga utslagsröst

vid lika röstetal, utan bör i sadant fall den mening gälla såsom styrelsens be­

slut, vilken innebär frikännande eller den lindrigaste påföljden. Beträffande

här avsedda mal bör dessutom gälla att de avdelningschefer, vilka enligt vad

nedan sägs skola vara närvarande vid ärendets behandling, jämväl skola del­

taga i beslutet.

Vid avgörande av pleniärenden bör styrelsen anses beslutmässig, då luft­

fartsdirektören och minst två andra ledamöter deltaga i avgörandet.

Såväl pleniärenden som ärenden, i vilka beslut meddelas av luftfartsdirek­

tören ensam, böra avgöras i närvaro av chefen för den avdelning inom sty­

relsen, vars verksamhet ärendet berör. Chefen för den avdelning inom sty­

relsen, som^ företräder den juridiska och administrativa sakkunskapen, bör

närvara vid föredragning av samtliga pleniärenden.

Vid avgörande av ärenden, som äga samband med riksförsvaret, bör styrel­

sens militärassistent vara närvarande.

Det bör åligga envar befattningshavare, som är tillstädes vid ärendes av­

görande och vilkens åsikt icke överensstämmer med beslutet, att till protokol­

let anmäla sin skiljaktiga mening.

Be särskilda ledamöterna böra i möjligaste mån följa styrelsens verksamhet.

I sådant syfte bör tillfälle beredas dem att följa utvecklingen i allmänhet in­

om styrelsens verksamhetsområde, varvid de på lämpligt sätt böra få del av

alla viktigare beslut, som meddelas av luftfartsdirektören ensam.

Organisatorisk indelning. Beräkning av personalbehovet.

Inledning.

Innan jag närmare ingår på de sakkunnigas förslag till personalorganisa­

tion för luftfartsstyrelsen, torde en redogörelse få lämnas för den nuvarande

luftfartsavdelningens personal- och avlöningsförhållanden.

Med avseende på arbetsuppgifternas art kan verksamheten inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning hänföras till fem relativt klart

avgränsade och i stort sett likvärdiga huvudgrupper. I enlighet härmed är

avdelningen i organisatoriskt hänseende uppdelad på fem särskilda underav­

delningar, nämligen luftfartsinspektionen, flygsäkerhetsavdelningen, mark-

tjänstavdelningen, byggnadsavdelningen och sekretariatet. På dessa under­

avdelningar ankomma huvudsakligen följande arbetsuppgifter, nämligen

på luftf artsinspektionen: teknisk kontroll över flygmateriel, utfärdande av

luftfartscertifikat, haveriutredningar, prövning av ansökningar örn tillstånd

till yrkesmässig luftfart samt frågor angående subvention av den civila luft­

farten;

på flygsäkerhetsavdelningen: den centrala ledningen och övervakningen av

flygledarorganisationen, samarbetet i fråga om flygsäkerhetstjänsten med

chefsmyndigheterna för radio- och väderlekstjänstens personal å flygplatserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

20

samt med flygvapnet och lufttrafikbolagen, ärenden rörande flygsäkerhets­

bestämmelser samt utfärdande av flygsäkerhetsunderrättelser;

på markt]änstavdelningen: underhåll och drift av flygplatser och andra an­

läggningar för luftfartsändamål samt anläggningsarbeten i fråga örn ljus- och

radiofyrar samt flygfältsbelysningar;

på byggnadsavdelningen: byggande, utvidgning och förbättring av flygfält

med därtill hörande stationsbyggnader, hangarer m. m.; samt

på sekretariatet: administrativa och juridiska uppgifter.

Av luftfartsavdelningens personal avlönas för närvarande endast en mindre

del med anlitande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag

(YlBl), övriga befattningshavare å avdelningen hava jämlikt särskilda av

Kungl. Maj:t lämnade bemyndiganden anställts med anlitande av olika in-

vesteringsanslag samt vissa delposter i staten för luftfartsfonden (Lu). De

investeringsanslag, som här åsyftas, äro följande:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder (Kb II2),

Eadiofyrar för luftfarten (Kb II3),

Byggande och förbättring av flygplatser (Kb II 4).

*

De flesta av här ifrågavarande befattningshavare äro anställda mot arvode,

som i regel utgår med belopp motsvarande viss löneklass jämte därå belö­

pande rörligt tillägg och kristillägg. I flertalet fall äro de arvodesanställda

befattningshavarna tillförsäkrade vissa förmåner, som tillkomma motsvarande

extra ordinarie tjänstemän, t. ex. i fråga örn semester, lön under sjukledighet

m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

Följande förteckning utvisar luftfartsavdelningens personal med angivande

av löneställning samt de anslagsmedel, som anlitas för avlöningskostnaderna.

Antal

Befattningshavare

Lönegrad

Arvode

enligt löne­

klass eller

till särskilt

belopp

Anslag

Anni.

i

Luftfartsinspektionen.

Luftfartsinspektör ...................................

A 29

VI B 1

Civiling.

i

Biträdande luftfartsinspektör ...............

Eo 26

—

VI B 1

Civiling.

i

Biträdande luftfartsinspektör ...............

Eo 24

—

VI B 1

Civiling.

i

Ingenjör1........................................................

—

20

VI B 1

i

Biträdande ingenjör ...............................

—

7 400

VI B 1

i

Kanslibiträde1 ............................................

—

4

VI B 1

i

Plygsakerhetsavdelningen.

Chef för flygsäkerhetstjänsten..............

Eo 24

Lu

i

Kontorist1 ....................................................

5

VI B 1

i

Marktjänstavdelningen.

Förste byråingenjör...................................

A 26

—

VI B 1

Civiling.

1 Befattningen inrättad jämlikt särskilt bemyndigande av Kungl. Majit, därvid det förut­

satts att för bestridande av avlöningskostnaderna den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

avlöningsstat ingående delposten till avlöningar till icke-ordinarie personal skall i erfor­

derlig utsträckning få överskridas.

Kungl. Majlis proposition nr 262.

21

Antal

Befattningshavare

Lönegrad

Arvode

enligt löne-

klass eller

till särskilt

belopp

Anslag

Anm.

1

Flygplatssektionen.

Ingenjör ........................................................

19

Kb II 4

1

Fältmästare ................................................

—

18

Lu

1

Ingenj ör ........................................................

—

14

Kb II 2

1

Ritbiträde ....................................................

—

1

Kb II 4

1

Elcktrosektionen.

Elektroingenjör............................................

23

Kb II 2

Civiling.

1

Elektroingenjör...........................................

—

21

Kb II 2

Civiling.

1

Byråingenjör................................................

Eo 21

—

Yl B 1

1

Platsledare....................................................

—

16

Kb II 2

1

Ingenjör ........................................................

—

13

Kb II 2

1

Ingenjör ........................................................

—

11

Kb II 2

1

Ingenjör ........................................................

—

10

Kb II 2

1

Montör............................................................

—

10

Kb II 2

1

Förrådsförvaltare tillika chaufför ....

—

6

Kb II 4

1

Kontorsbiträde............................................

Ex 4

—

Kb II 2

1

Radiosektionen.

Radioingenjör ............................................

21

Kb II 3

Civiling.

1

Radioingenjör ............................................

—

19

VI B 1

Civiling.

1

Montör ........................................................

—

8

Kb II 3

1

Bokföringssektionen.

Kontorsskrivare .......................................

Eo 15

Yl B 1

2

Kontorister ..............................................

—

8

Kb II 4

1

övrig personal d avdelningen.

Expeditionsvakt...........................................

4

Kb n 4

1

Kontorsbiträde ............................................

Ex 4

—

Kb II 3

1

Byggnadsavdelningen.

Arbetschef....................................................

28

Kb II 4

Civiling.

1

Ställföreträdande arbetschef...................

—

23

Kb II 4

Civiling.

1

Ingenjör ........................................................

—

23

Kb II 4

Civiling.

1

Ingenjör ........................................................

—

20

Kb II 4

Civiling.

1

Ingenjör ........................................................

—

17

Kb II 4

1

Ingenjör ........................................................

—

16

Kb II 4

1

Ingenjör ........................................................

—

14

Kb II 4

1

Ingenjör ........................................................

—

13

Kb II 4

1

Ritbiträde ....................................................

—

8

Kb II 4

1

Kontorist........................................................

—

8

Kb II 4

3

Kontorsbiträden .......................................

—

1

Kb II 4

1

Kontorsvakt ................................................

—

2 700

Kb II 4

1

Sekretariatet.

Förste byråsekreterare ...........................

Eo 24

VI B 1

1

Byr&sekre terare............................................

A 21

—

VI B 1

1

Förste amanuens.......................................

Eo 18

—

VI B 1

2

Amanuenser ................................................

—

17

Kb II 4

1

Kontorist........................................................

A 9

—

VI B 1

2

Kontorsbiträden .......................................

Eo 4

—

VI B 1

1

Kontorsbiträde ...........................................

Ex 4

—

Kb II 2

1

Expeditionsvakt...........................................

Eo 5

—

VI B 1

55

Befattningshavare ...................................

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

»

I den å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsstat uppförda posten

Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t finnes inräknat ett arvodesbelopp å 1 800

kronor till en av medicinalstyrelsen förordnad läkare med uppgift att tjänst­

göra som assistent bos luftfartsmyndigheten vid handläggning av certifikat-

ärenden.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens militäravdelning finnes en sär­

skild flygassistent med tjänstgöring hos styrelsen en dag per vecka. Denne

uppbär från nyssberörda anslagspost ett årsarvode av 360 kronor.

En av flygledarna vid Bromma flygplats tjänstgör numera permanent å

flygsäkerhetsavdelningen såsom biträde åt chefen för flygsäkerhetstjänsten.

De sakkunniga.

Den organisatoriska uppdelning av arbetsuppgifterna, som för närvarande

tillämpas inom järnvägs- och luftfartsbyråns luftfartsavdelning, hava de sak­

kunniga funnit i sina huvuddrag vara lämplig och böra bibehållas även inom

luftfartsstyrelsen. Då byggandet av flygfält icke skulle ankomma på denna

myndighet, erfordrades emellertid icke någon särskild byggnadsavdelning.

Det förberedande utredningsarbetet för flygfältsbyggandet, en uppgift som

däremot enligt de sakkunnigas förslag skulle åvila luftfartsstyrelsen, har an­

setts böra sammanföras med marktjänstavdelningens arbetsuppgifter. Till

den avdelning inom luftfartsstyrelsen, som närmast skulle motsvara det nu­

varande sekretariatet, hava de sakkunniga funnit böra jämväl förläggas sty­

relsens kamerala uppgifter.

I enlighet härmed föreslå de sakkunniga, att luftfartsstyrelsen tills vidare

organiseras på fyra avdelningar. Dessa hava av de sakkunniga förslagsvis

benämnts luftfartsinspektionen, trafikledningen, förvaltnings-

avdelningen och kansliet. Inom var och en av avdelningarna borde

finnas en chef, som närmast under styrelsen svarade för avdelningens arbete.

Vid lönesättningen för avdelningscheferna borde hänsyn tagas därtill, att

dessa bomme att få en mera ansvarsfull ställning än som vore förenad med

motsvarande befattningar inom den nuvarande luftfartsavdelningen.

Tillräckliga skäl för att redan från början inrätta olika byråer med sär­

skilda byråchefsbefattningar kunna enligt de sakkunnigas mening icke anses

föreligga. Den föreslagna indelningen på avdelningar, var och en under led­

ning av en kvalificerad chef, bör enligt de sakkunnigas mening göra luftfarts­

styrelsen väl lämpad att utan sprängning av organisationsramen fullgöra sina

uppgifter även vid en jämförelsevis betydande ökning av arbetsmängden.

Uppdelningen av luftfartsstyrelsens arbete på olika avdelningar bör, fram­

hålla de sakkunniga vidare, icke utgöra hinder för att styrelsens personal i

mån av behov fritt utnyttjas allt efter föreliggande arbetsuppgifter och obe­

roende av örn vederbörande tjänst vid placeringen inom styrelsen närmast

avsetts för särskilt slag av arbete. De sakkunniga framhålla såsom angeläget

att inom ett så relativt litet ämbetsverk, varom här är fråga, befattningsha­

varna så långt det är praktiskt möjligt få tillfälle att sätta sig in i även andra

inom verket förekommande arbetsuppgifter än dem, för vilka de närmast äro

avsedda, så att de vid behov kunna ersätta varandra.

Vid behandlingen i det följande av de olika avdelningarnas personalbehov

följer jag de sakkunnigas uppdelning, ehuru jag -—■ såsom längre fram an-

föres ■— kominer att förorda viss ändring i benämningen å ett par av avdel­

ningarna.

De sakkunniga hava lämnat följande redogörelse beträffande utgångs­

punkterna för sitt förslag beträffande avvägning av personalantal samt be­

stämmande av löneställning och anställningsformer.

I direktiven för de sakkunnigas arbete har påpekats, att järnvägs- och luft-

fartsbyråns personalorganisation på grund av luftfartens hastiga utveckling

och delvis under inverkan av vissa av krigsförhållandena betingade omstän­

digheter under de senaste åren på skilda punkter undergått en successiv ut­

byggnad utan den samlade överblick över arbetsuppgifter och personalresur­

ser, som för en riktig avvägning är erforderlig. Det har därför ansetts be­

hövligt att verkställa en enhetlig omprövning av byråns personalorganisation

under beaktande av de möjligheter till rationalisering och personalbesparing,

som kunna föreligga. Dessa synpunkter måste givetvis bliva vägledande för

bedömandet av luftfartsstvrelsens personalbehov. Samtidigt måste emellertid

också hänsyn tagas till de alltmer ökade krav, som den fortgående utveck­

lingen inom luftfartsväsendet kan komma att ställa på styrelsen. Den fram­

tida utvecklingen på den svenska civila luftfartens område är visserligen svår-

bedömlig, beroende som den är av flygpolitiska avgöranden, som ännu icke

äro träffade och som i väsentlig mån äro avhängiga av andra staters stånd­

punkter. Det synes emellertid uppenbart, att luftfartsstyrelsen efter ett freds­

slut kommer att ställas inför betydligt ökade uppgifter, till väsentliga delar

oberoende av huruvida den Sverige berörande flygtrafiken bedrives av svenska

företag eller av utländska. Då de framtida arbetsförhållandena ännu icke med

erforderlig säkerhet kunna överblickas, torde dock utformningen av personal­

organisationen, särskilt i kvantitativt hänseende, få ske med stor försiktighet.

Från dessa principiella utgångspunkter ha de sakkunniga haft att taga

ståndpunkt icke endast till personalbehovet i och för sig utan även till frågan

om personalens ställning såsom ordinarie och icke-ordinarie.

De sakkunniga hava från chefen för järnvägs- och luftfartsbyrån emottagit

ett jämförelsevis mycket långtgående förslag till utökning av byråns personal.

För de sakkunniga står det klart, att allt som har att göra med trafiksäker­

heten måste fungera perfekt och att på detta område organisationen måste

i alla avseenden avvägas med hänsyn därtill. Även örn organisationen i

övrigt givetvis icke heller får tilltagas för knappt, är det likväl uppenbart, att

man här på ett annat sätt har möjlighet att begränsa arbetsuppgifterna och

arbetsbördan liksom också att anpassa arbetsformerna och arbetsmetoderna

till personaltillgången. De sakkunniga vilja i detta sammanhang icke under­

låta att framhålla betydelsen av att arbetsmetoderna bli så smidiga som

möjligt.

I anslutning till direktiven för utredningen avse de sakkunniga att för

luftfartsstyrelsen upprätta förslag till personalstat, vari ingå medel för avlö­

nande av all erforderlig personal med uppgifter av mera permanent natur. Då

styrelsen icke skulle handha flygfältsbyggandet, kan behov av personalför­

stärkning för tillfälliga anläggningsarbeten normalt icke uppkomma i samma

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

23

24

utsträckning som för närvarande. I fråga om den elektrotekniska anläggnings-

verksamheten samt flygfältsplanerandet kan dock — särskilt när det gäller

arbetsföretag av mycket stor omfattning, t. ex. det planerade flygfältet fö)

interkontinental lufttrafik — komma att erfordras tillfällig personalförstärk

ning. För utredningar rörande flygplatsbyggande avse de sakkunniga att

föreslå, att ett särskilt utredningsanslag anvisas såsom fallet är beträffande

byggnadsstyrelsens verksamhet och även i fråga om en del av väg- och vatten­

byggnadsstyrelsens. I den mån fråga är om tillgodoseende av ett personal­

behov inom luftfartsstyrelsen synes emellertid detta lämpligen böra ske på

sådant sätt, att uppkommande kostnader bestridas från avlöningsanslagets

icke-ordinariepost, som för detta ändamål bör upptagas med beteckningen

förslagsvis och sålunda efter medgivande av Kungl. Majit kunna överskridas.

Detta förfaringssätt överensstämmer med vad som för närvarande tillämpas

beträffande exempelvis väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå. Yad be­

träffar frågan, huruvida ett dylikt anslagsöverskridande bör täckas genom en

omföring från vederbörande sakanslag, vilja de sakkunniga framhålla, att med

hänsyn till bland annat att de belopp, varom det för luftfartsstyrelsens del

i regel kan bliva fråga, äro jämförelsevis ringa, en sådan anordning knappast

synes påkallad.

I den mån personal för ledning eller kontroll på arbetsplatsen av anlägg­

ningsarbeten erfordras, torde kostnaderna för sådan personal liksom hittills

böra utgå av vederbörande anläggningsanslag.

I fråga örn personalorganisationen anföra de sakkunniga vidare följande

allmänna synpunkter.

Inrättandet av ordinarie befattningar hos luftfartsstyrelsen torde till en

början, i avvaktan på närmare erfarenhet örn utvecklingen av styrelsens arbets­

uppgifter, böra ske med viss försiktighet. Däremot synes extra ordinarie an­

ställning böra förekomma i betydligt större utsträckning än vad som nu är

fallet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning.

Särskilt för de ledande befattningarna inom styrelsen bör redan från början

en sådan löneställning tillmätas, att det blir möjligt att verkställa rekryte­

ringen av dessa med sikte på de ökade krav, som vid den väntade expansionen

av den civila luftfarten kunna komma att ställas på vederbörande befattnings­

havare. Vid lönesättningen lärer hänsyn jämväl få tagas till att befordrings-

möjligheterna inom verket i de flesta fall torde bliva relativt små.

För tekniska specialuppgifter bör när så lämpligen kan ske utomstående

expertis anlitas i stället för att inom verket anställa särskilda specialister,

vilka kanske icke alltid kunna effektivt utnyttjas.

Luftfartsinspektionen.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle på luftfartsinspektionen även efter

omorganisationen ankomma i huvudsak samma slag av arbetsuppgifter, som

hittills åvilat densamma.

De sakkunniga lämna till belysande av personalbehovet följande redo­

görelse för arbetsuppgifterna.

I luftfartsinspektionens uppgifter ingår först och främst handläggning av

ärenden rörande den tekniska kontrollen av all flygmateriel för civilt bruk

såväl beträffande konstruktion och tillverkning som under drift; i anslutning

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

25

härtill handläggas ärenden angående luftvärdighetsbevis för flygmateriel.

Tillsyn över att luftfartyg, som brukas inom svenskt område, städse är

luftvärdigt skall ske genom besiktning dels före fartygets tagande i bruk och

därefter å vissa på förhand bestämda tider och dels då fartyget undergått

sådan förändring eller lidit sådan skada, som kan hava betydelse för dess

luftvärdighet. I fråga örn serietillverkade luftfartyg förenklas den första be­

siktningen därigenom att endast det första fartyget av en ny typ behöver

underkastas en mera ingående kontroll. De flesta besiktningspliktiga flyg­

plan, som användas i Sverige, äro importerade och ha därvid varit försedda

med luftvärdighetsbevis från vederbörande myndighet i tillverkningslandet.

I dylikt fall erfordras i allmänhet ej någon särskild typbesiktning, då planet

här registreras.

Den tekniska kontrollen av flygmaterielen, vilken är en mycket omfat­

tande uppgift (en typbesiktning kan t. ex. kräva flera månaders arbete),

kan icke utföras enbart med luftfartsinspektionens personal, utan därjämte

fungera under luftfartsinspektionens ledning särskilda besiktningsmän, till-

verkningskontrollanter och byggkontrollanter, som av vederbörande förrätt-

ningssökande uppbära ersättning för varje särskild förrättning.

Under de senaste åren har i samband med försvarsberedskapen uppstått

en icke obetydlig flygplansindustri inom landet. I den mån denna industri

efter kriget kan komma att inriktas på tillverkning av civilflygplan, torde

antalet typbesiktningar öka.

Segel- och glidflyget har under den korta tid, detta förekommit inom lan­

det, nått en mycket stor omfattning och har medfört en betydande arbetsök­

ning för luftfartsinspektionen. Allt tyder på att denna flygverksamhet, som

ju väsentligen har karaktären av fritidssysselsättning och sport och som

tillika har en icke oväsentlig betydelse såsom förberedande utbildning för

motorflygning, kommer att fortvara även efter kriget och ytterligare utvecklas.

En annan verksamhetsgren inom civilflyget, som väntas komma att få stor

betydelse, sedan fredsmässiga förhållanden åter inträtt, är taxiflyget. Även

härigenom kan en ökning av luftfartsinspektionens kontrollerande verksam­

het förväntas uppkomma.

Närmast genom luftfartsinspektionen utövar luftfartsmyndigheten kontroll

över den inom den civila luftfarten verksamma personalen — trafik­

flygare, privatflygare, luftnavigatörer, radiotelegrafister och flygmekaniker,

för vilkas verksamhet kräves särskilt, av luftfartsmyndigheten utfärdat cer­

tifikat -—- samt handlägger frågor örn utfärdande, förlängning eller återkal­

lande av certifikat. Luftfartsinspektionen har vidare att öva tillsyn över den

civila flygutbildningen samt bereda frågor rörande inrättande av flygskolor,

örn godkännande av lärare m. m. vid sådana skolor. I vad avser det

statsunderstödda segelflyget ankommer emellertid kontrollen över utbild­

ningsverksamheten i huvudsak på flygvapnet.

Utredningar rörande orsaken till inom den civila luftfarten inträffade

haverier ankomma i första hand på luftfartsinspektionen. Denna del av in­

spektionens verksamhet, vilken i särskilt hög grad berör allmänna intressen,

torde få anses såsom en av inspektionens viktigaste uppgifter. En rätt be­

driven utredning kan klargöra icke blott vad som brustit i fråga om säker­

het utan många gånger även vilka åtgärder som för framtiden måste vidtagas

för att öka säkerheten. Dessa utredningar, som i många fall taga lång tid i

anspråk, kräva stor flygteknisk erfarenhet och sträcka sig ofta ut över flera

tekniska områden.

Luftfartsinspektionen infordrar alla de uppgifter, som erfordras för att

behandla framställningar örn trafikkoncessioner för in- och utländska före­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

26

tag, samt prövar dessa ansökningar med hänsyn till uppställda tekniska mi-

nimifordringar. De sakkunniga förutsätta, att inspektionen liksom hittills

blir den avdelning, som i första hand får företräda styrelsen vid handlägg­

ning av ärenden rörande konventioner med främmande länder.

Inspektionen svarar vidare för planläggningen och kontrollen av statsun­

derstöd till den civila luftfarten, i den mån detta ankommer på luftfartsmyn­

digheten.

Slutligen kan nämnas handläggningen av ärenden rörande bestämmelser

av olika slag, som beröra luftfartsinspektionens verksamhetsområde.

Beträffande luftfartsinspektionens verksamhet lämnas i betänkandet (s. 23)

vissa statistiska uppgifter, till vilka jag här tillåter mig hänvisa.

För luftfartsinspektionen hava de sakkunniga beräknat följande personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 luftfartsinspektör ................................................... C 5

1 luftfartsingenjör ....................................................... A 27

1 luftfartsingenjör ....................................................... Eo 27

1 luftfartsingenjör ....................................................... A 24

1 ingenjörsassistent ................................................... Eo 17

1 kanslibiträde ........................................................... A 7

Såsom motivering för beräkningen av personalbehovet och för de före­

slagna löneställningarna hava de sakkunniga anfört följande.

För luftfartsinspektionens chef torde benämningen luftfartsinspektör böra

bibehållas. Enligt de sakkunnigas mening är denna befattning av sådan sär­

skild betydelse, att den bör hänföras till löneplan C civila avlöningsregle-

mentet. De sakkunniga föreslå, att den nu i lönegraden A 29 placerade be­

fattningen såsom luftfartsinspektör överföres till lönegraden C 5 med 6-års-

förordnande.

En förstärkning av luftfartsinspektionens ingenjörspersonal torde få an­

ses påkallad redan med hänsyn till den ökning av inspektionens arbetsupp­

gifter, som är förestående. Det torde också få antagas, att luftfartsinspek-

tören på grund av sina allmänna arbetsuppgifter kommer att även framdeles

i viss utsträckning befinna sig på långvariga tjänsteresor utomlands. För de

till motorflyget hörande arbetsuppgifterna bör luftfartsinspektören ha två väl

kvalificerade medhjälpare med flygteknisk högskoleutbildning och praktisk

erfarenhet från flygindustrien. Med hänsyn till arten och omfattningen av

de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på ifrågavarande befattningshavare,

böra dessa i lönehänseende jämställas med flygingenjör av 1. graden vid flyg­

vapnet och således placeras i 27:e lönegraden, den ene såsom ordinarie i

A 27 och den andre som extra ordinarie i Eo 27. De sakkunniga vilja före­

slå, att befattningshavarna i fråga erhålla benämningen luftfartsingenjör.

Den nuvarande befattningen såsom biträdande luftfartsinspektör i lönegra­

den Eo 26 bör i samband härmed indragas.

Befattningen såsom biträdande luftfartsinspektör i lönegraden Eo 24,

vilken tillkommit närmast för den tekniska kontrollen av segel- och glid­

flyget, synes nu böra överföras på ordinarie stat med placering i lönegraden

A 24 och med benämningen luftfartsingenjör.

För vissa mera rutinmässiga uppgifter inom luftfartsinspektionen torde

27

böra inrättas en befattning såsom ingenjörsassistent i lönegraden Eo 17,

motsvarande den nu befintliga arvodesbefattningen såsom biträdande ingen­

jör. Denne befattningshavare skulle svara för granskningen av certifikat-

ärenden, biträda vid handläggningen av ärenden rörande luftvärdighetsbevis

samt registrerings- och nationalitetsbevis, verkställa provflygningar, stå all­

mänheten till tjänst med råd och upplysningar, utföra Utarbete samt biträda

vid besiktningar i samband med haveriutredningar m. m.

För de mera kvalificerade biträdesgöromål, som förekomma inom luft-

fartsinspektionen, bör finnas ett kanslibiträde i lönegraden A 7. Denna be­

fattningshavare skulle bland annat biträda ingenjörsassistenten vid bered­

ningen av certifikatärenden samt föra register och statistik m. m. En mot­

svarighet till denna befattning finnes redan i form av en tillfällig kansli-

biträdestjänst, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande inrättats från och

med den 1 oktober 1944.

Trafikledningen.

De sakkunniga erinra, att trafikledningens arbetsuppgifter i huvudsak an­

knyta till den verksamhet, som utövas av de vid flygplatserna placerade flyg­

ledarna.

Beträffande denna verksamhet anföra de sakkunniga följande.

Flygledare har till uppgift att övervaka trafiksäkerheten på flygfältet och

inom vederbörande kontrollzon eller flygsäkerhetsdistrikt samt att därvid

dirigera flygtrafiken i överensstämmelse med de bestämmelser, som för så­

dant ändamål finnas meddelade. Under färd erhåller piloten genom flygpla­

nets radio uppgift från flygledaren örn den kurs, som skall hållas, samt

örn väderlekssituationens utveckling ävensom anvisningar för landningen.

Vidare lämnar flygledaren per radio vid behov föreskrifter angående lämplig

flyghöjd för undvikande av mötande flygplan eller nedisning m. m. Radio­

meddelandena från flygledaren förmedlas genom flygplatsens markradio­

station, som tillhör telegrafverket och skötes genom dess personal. Väder­

lekstjänsten ombesörjes av vid flygplatserna placerad personal från statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt (SMHA). Före start lämnar väderleks-

personalen direkta uppgifter till föraren örn väderlekssituationen och en

prognos rörande utvecklingen under de närmaste timmarna på den aktuella

flygsträckan.

Trafikledningen skall leda och övervaka flygledarpersonalens verksamhet.

Enär denna personal i stor utsträckning tjänstgör i skift eller i beredskap,

måste tjänstgöringsplaner för densamma upprättas, vilka fastställas av trafik­

ledningen, som i samråd med telegrafstyrelsens radiobyrå och SMHA jäm­

väl fastställer tjänstgöringsplaner för radio- och väderlekspersonalen vid flyg­

platserna. Avdelningen svarar vidare för anställande, utbildning och place­

ring av flygledare.

Beträffande flygsäkerhetstjänsten torde det, mer än inom de flesta andra

verksamhetsområden, vara nödvändigt att klara och noggranna föreskrifter

meddelas om vad som till undvikande av olyckshändelser är att iakttaga i

olika situationer. Vid utarbetandet av dylika säkerhetsbestämmelser måste

hänsyn tagas bland annat till de internationella bestämmelserna på området

samt till de speciella bestämmelser, som gälla för det militära flyget. Hand­

läggningen av här avsedda ärenden ankommer på trafikledningen i samråd

med vederbörande militära organ.

Avdelningen har vidare att i vad avser flygsäkerhetsfrågor biträda vid be­

handlingen av ärenden rörande koncessioner och tidtabeller samt vid haveri­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

28

utredningar ävensom att lämna anvisningar om vilka flygvägar, flygplatser

och flyghöjder, som i olika fall må användas. Under den förstärkta försvars-

beredskapen erfordras särskilt tillstånd till flygning över svenskt område.

Dylika ärenden handläggas av trafikledningen, varvid samråd skall ske med

försvarsstabens luftförsvarsavdelning.

Bland trafikledningens uppgifter må vidare nämnas utgivandet av »Un­

derrättelser från Luftfartsmyndigheten». Denna publikation, som i regel ut­

kommer flera gånger i veckan, innehåller löpande underrättelser till ledning

för flygare, luftfartsbolag, flygledare, radio- och väderlekstjänsten m. fl.

De flygutbildade tjänstemännen inom trafikledningen böra vid lämpliga

tillfällen medfölja lufttrafikbolagens reguljära flygningar för att inhämta när­

mare kännedom om flygsäkerhetstjänstens sätt att fungera.

Det omfattande samarbete med in- och utländska myndigheter och bolag,

som erfordras för flygsäkerhetstjänstens upprätthållande, intar en domine­

rande plats inom trafikledningens verksamhet. Särskilda krav ställas härvid

på avdelningen, när det gäller beröringen med de utländska luftfartsbolag,

som bedriva trafik på Sverige. Goda språkkunskaper och ingående kännedom

om de internationella förhållandena på luftfartsområdet höra här till de nöd­

vändiga förutsättningarna för tjänstutövningen.

För trafikledningen hava de sakkunniga beräknat följande personal:

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 trafikdirektör ........................................................... C 4

1 trafikinspektör ....................................................... Eo 24

1 kanslibiträde ........................................................... Eo 7

Såsom motivering för sin beräkning av trafikledningens personalbehov

hava de sakkunniga anfört följande.

Chefen för trafikledningen bör äga kompetens för tjänstgöring såsom tra­

fikpilot samt bör helst ha utövat detta yrke under längre tid. Han bör där­

jämte besitta god organisationsförmåga och förhandlingsvana samt gedigna

språkkunskaper. De sakkunniga vilja för denne befattningshavare föreslå

benämningen trafikdirektör. Enär tjänsten ställer stora krav på vitalitet och

förmåga att följa med den mycket snabba utvecklingen, bör anställningsfor­

men vara sådan, att utbyte av befattningshavare vid behov kan ske. På

grund härav och med hänsyn till förutsättningarna för tjänstens rekrytering

torde densamma böra hänföras till löneplan C samt tillsättas med förord­

nande för sex år. För att kunna förvärva och behålla en person med ovan an­

givna kvalifikationer lärer man få räkna med en placering av befattningen

i lönegraden C 4. Den nu å luftfartsfondens stat uppförda befattningen så­

som chef för flygsäkerhetstjänsten i lönegraden Eo 24 skall givetvis härvid

indragas.

Arbetsuppgifterna inom trafikledningen äro till stor del av den art, att de

måste fullgöras utan dröjsmål. Kritiska situationer inom flygsäkerhetstjän­

sten kunna uppstå, som påkalla direktiv eller andra åtgärder från trafikled­

ningens sida även nattetid. Med hänsyn härtill och då avdelningens verksam­

het redan nu är av den omfattning, att den icke kan skötas enbart av en

person, bör trafikdirektören erhålla en kvalificerad medhjälpare vid sin sida,

som äger kompetens att fungera såsom hans ställföreträdare. Denne befatt­

ningshavare föreslås erhålla benämningen trafikinspektör med placering i

lönegraden Eo 24.

För att biträda bland annat vid arbetet med sammanställning och distri­

29

bution av »Underrättelser från Luftfartsmyndigheten» bör finnas ett kansli­

biträde i lönegraden Bo 7, motsvarande den tillfälliga kontorist, som för när­

varande finnes å flygsäkerhetsavdelningen. Biträdet bör äga språkkunskaper

för att kunna tjänstgöra såsom telefonvakt samt bör kunna utföra enklare

ritarbete.

I detta sammanhang hava de sakkunniga till behandling upptagit ett spörs­

mål, som har visst samband med trafikledningen, nämligen frågan, huruvida

en organisatorisk förändring nu bör vidtagas med avseende på den civila

luftfartens mar k radiotjänst och väderlekstjänst.

Radiotjänsten vid flygplatserna ombesörjes för närvarande av telegraf­

verket, som erhåller ersättning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

kostnaderna för denna verksamhet. Ifrågavarande kostnader, vilka påföras

staten för luftfartsfonden, hava i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statför­

slag för budgetåret 1945/46 upptagits till ett belopp av 770 000 kronor.

Radiopersonalen vid flygplatserna omfattar för närvarande 34 personer,

varav de flesta äro radiotelegrafister i lönegraden A 12, Eo 12 eller Ex 12.

Föreståndarna vid de större stationerna äro radiokommissarier i 15 löne­

graden. Till markradiotjänsten hör dessutom viss personal å telegrafstyrel­

sens radiobyrå, nämligen bland annat en kontrollör, en ingenjör och en

ritare. Radiopersonalen ombord på flygplanen tillhör vederbörande flygbolag.

I skrivelse den 12 juni 1944 i anledning av anbefallt övervägande örn möj­

ligheten att begränsa kostnaderna för radiotjänst åt luftfarten har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt en överflyttning till styrelsen av perso­

nalen vid markradiostationerna. Styrelsen har härom anfört bland annat

följande.

Genom en sådan överflyttning skulle man vinna väsentliga organisatoriska

fördelar. Radiotjänsten utgör ett av flygsäkerhetstjänstens främsta hjälp­

medel, varför en klar förmansställning för flygledarpersonalen i förhållande

till radiopersonalen måste krävas. En sådan kan icke uppnås, så länge dessa

personalgrupper äro underställda olika ämbetsverk. Ben nuvarande organisa­

tionen har varit möjlig, så länge flygsäkerhetstjänsten varit av ringa omfatt­

ning. För att kunna motsvara de krav, som numera ställas på denna viktiga

del av flygverksamheten, är det dock erforderligt att personalen samordnas.

I Danmark liksom tidigare även i Norge, där motsvarande organisationer

alltid varit av mindre omfattning än i vårt land, har en enhetlig ledning av

alla till flygsäkerhetstjänsten hörande organ genomförts långt före det på­

gående krigets utbrott. På samma sätt sortera i Sverige järn vägstelegraf och

järnvägstelefon under respektive järnvägars förvaltningar.

I förevarande sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämväl

ifrågasatt ett överförande från telegrafstyrelsen till väg- och vattenbyggnads­

styrelsen av markradiostationernas tekniska utrustning. Väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen har emellertid härvid förutsatt, att telegrafstyrelsens tek­

niska organisation vid behov skulle anlitas vid byggandet av nya stationer

samt för större reparationsarbeten och komplettering av stationernas tekniska

utrustning.

Vad beträffar radiotjänsten hava do sakkunniga för sin del förordat bibe­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

hållande av nuvarande ordning, enligt vilken denna uppgift i huvudsak skulle

ombesörjas av telegrafverket.

De sakkunniga anföra i ämnet följande.

De skäl, som anförts för en överflyttning av markradiostationernas perso­

nal, hänföra sig väsentligen till frågan örn befäls förhållandet mellan denna

personal och flygledarpersonalen. Det synes de sakkunniga uppenbart, att

radiopersonalen i fråga örn flygsäkerhetstjänstens handhavande skall vara

underställd flygledarnas ordergivning. Så är emellertid för närvarande icke

till alla delar fallet.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna lösningen av föreva­

rande fråga lärer enligt de sakkunnigas mening komma att medföra icke en­

bart fördelar utan även väsentliga olägenheter. Härvid må särskilt upp­

märksammas svårigheterna för luftfartsstyrelsen att hålla tillräcklig reserv-

personal för att tillgodose vikariebehovet vid semester och tjänstledighet för

den ordinarie personalen. Inom telegrafverket förefinnas större möjligheter

att hålla reservpersonal, enär denna här även kan utnyttjas inom andra om­

råden, framför allt vid kustradiostationerna. Telegrafverket torde vidare äga

större förutsättningar att ordna rekryteringen och utbildningen av persona­

len än luftfartsstyrelsen. Slutligen må ock framhållas, att telegrafverket har

betydligt lättare att till annat arbete överflytta sådan telegrafistpersonal vid

flygsäkerhetstjänsten, som av en eller annan anledning anses böra erhålla

annan sysselsättning.

Här ifrågavarande angelägenhet bör enligt de sakkunnigas mening kunna

ordnas på ett betydligt enklare sätt än genom att överflytta radiopersonalen

till luftfartsstyrelsen. Efter de överläggningar, som de sakkunniga haft med

representanter dels för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luft-

fartsbyrå och dels för telegrafstyrelsen, ha de sakkunniga kommit till den

uppfattningen, att förevarande fråga bör kunna lösas på ett tillfredsställande

sätt genom att instruktionen för markradiopersonalen ändras på sådant sätt,

att flygledarnas här åsyftade ordergivningsrätt klart framgår. För att flyg­

ledarna skola kunna utöva ledningen över telegrafistpersonalen synes det

nödvändigt, att de erhålla viss undervisning rörande de tekniska och formella

förutsättningarna för markradiotjänsten.

De sakkunniga hava ej heller funnit anledning föreligga att överföra mark­

radiostationernas tekniska utrustning från telegrafverket till luftfartsstyrelsen.

En dylik åtgärd syntes i varje fall icke få någon betydelse för frågan örn ned­

bringande av statsverkets kostnader för radiotjänsten. I vissa fall äro, fram­

hålla de sakkunniga, anläggningarna sammanbyggda med andra telegraf­

verkets anläggningar på ett sådant sätt, att ett särskiljande redan av praktiska

skäl icke låter sig göra. Slutligen har framhållits, att någon erinran av av­

görande betydelse knappast kunde göras mot den nuvarande ordningen. Den

omständigheten, att i ersättningen till telegrafverket inräknades jämväl viss

ränta å det investerade kapitalet, syntes icke kunna med fog åberopas i detta

sammanhang, helst som därigenom åstadkommes, att statsverkets samtliga

årliga kostnader för radiotjänsten redovisades på luftfartsfonden.

I detta sammanhang hava de sakkunniga berört ett spörsmål, som enligt

de sakkunnigas mening kanske i någon mån givit anledning till önskemålet örn

överflyttning av markradioorganisationen till luftfartsmyndigheten, nämligen

användningen av de teleprinterförbindelser, vilka upprättats för flygsäker­

hetstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

31

Härutinnan anföra de sakkunniga följande.

De teleprinterförbindelser med tillhörande apparater, som användas för

flygsäkerhetstjänsten, förhyras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Dylika

förbindelser finnas mellan Bromma och Bulltofta samt mellan Bulltofta och

Torslanda. De användas för befordran dels av flygsäkerhets- och flygväder-

leksmeddelanden, dets av start- och landningstelegram till och från de trafik­

flygplatser, med vilka flygtrafik bedrives, dels av platsbeställningstelegram

mellan trafikflygplatserna, dels ocjc av taxerade radiotelegram till och från

luftfartyg. Däremot har telegrafstyrelsen icke ansett sig kunna tillåta, att

meddelanden i förvaltningsärenden befordras med dessa förbindelser. Även

då ledningarna stå outnyttjade, få dylika telegram ej befordras. Här avsedda

meddelanden måste således, då de äro brådskande, sändas över det allmänna

telegraf- eller telefonnätet. Telegrafstyrelsens inställning till denna fråga

lärer betingas av omsorgen örn att ledningarna icke skola belastas av tele­

gramtrafik, som kan hindra flygsäkerhetstjänsten. Det är givet att omsorgen

örn flygsäkerheten icke på något sätt får eftersättas. De sakkunniga anse

emellertid, att detta villkor bör kunna väl tillgodoses, även örn förbindel­

serna i viss mån användas jämväl för förvaltningsmeddelanden. I fråga örn

teleprinterförbindelserna finnas, enligt vad de sakkunniga inhämtat, tekniska

möjligheter att avbryta inkommande telegramtrafik, örn mottagningsstationen

behöver sända brådskande meddelande. Vid sådant förhållande bör det en­

ligt de sakkunnigas mening icke vara omöjligt att, i den mån teleprinter­

förbindelserna äro lediga, utan men för den ordinarie trafiken inpassa även

sådan trafik som avser förvaltningstjänsten, då ju denna trafik omedelbart

kan avbrytas, så snart säkerhets- eller väderlekstelegram behöva sändas. På

vederbörande flygledare bör ankomma att i förekommande fall avgöra, i vilken

ordning meddelanden få avsändas. Förvaltningsmeddelanden böra uppenbar­

ligen komma efter den andra trafiken.

De sakkunniga föreslå, att teleprinteranläggningarna skola få begagnas av

luftfartsstyrelsen och dess personal för varje slag av tjänstemeddelande i ord­

ning, som av de sakkunniga angivits.

Vad beträffar väderlekstjänsten har någon överflyttning av personal från

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt icke ifrågasatts från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens sida. Ej heller de sakkunniga hava funnit några av­

görande skäl för att föreslå en ändring i detta avseende.

Förvaltningsavdelningen.

Såsom tidigare berörts hava de sakkunniga funnit, att byggandet av flyg­

fält med därtill hörande husbyggnader skall ombesörjas av väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen, medan det för nämnda verksamhet erforderliga utred­

ningsarbetet närmast skulle ankomma på luftfartsstyrelsen. Inom luftfarts­

styrelsen skulle enligt de sakkunnigas förslag detta utredningsarbete verk­

ställas inom den av de sakkunniga föreslagna förvaltningsavdelningen, vilken

motsvarar den för närvarande befintliga marktjänstavdelningen.

Förutom flygplatsutredningar skulle enligt de sakkunnigas förslag för-

valtningsavdelningens arbetsuppgifter omfatta centrala frågor rörande under­

håll och drift av luftfartslederna samt elektroteknisk anläggningsverksamhet.

Personalbehovet för avdelningen sammanhänger intimt med frågan örn

gränsdragningen mellan luftfartsstyrelsens samt väg- och vattenbyggnadssty­

relsens uppgifter med avseende å anordnande eller ändring av flyg­

platser.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle på luftfartsstyrelsen ankomma i hu­

vudsak följande uppgifter, nämligen

att i den trakt, där det planerade flygfältet skall ligga, undersöka vilka

områden som ur flygtekniska eller andra synpunkter kunna komma i fråga

för ändamålet,

att med anlitande av utomstående expertis, i första hand från statens geo-

tekniska institut och statens väginstitut, verkställa förberedande geotekniska

och geologiska undersökningar rörande markens bärighet samt beskaffenhet

i övrigt på den eller de platser, som vid rekognosceringen befunnits godtag­

bara,

att upptaga förhandlingar samt sedermera träffa avtal örn förvärv av erfor­

derlig mark ävensom att i förekommande fall föranstalta om sådana bygg-

nadsbestämmelser för flygplatsens omgivningar, som kunna erfordras för att

säkerställa flygtrafiken mot hindrande bebyggelse i fältets omgivning,

att upprätta erforderligt kartmaterial över det område, som efter de för­

beredande undersökningarna utvalts för flygfältet,

att utarbeta redogörelse för de flygtekniska förutsättningarna för flygfäl­

tets utformning,

att ■—- vid behov med anlitande av arkitekt eller annan utomstående ex­

pertis — upprätta huvudritningar till de stations-, hangar- och andra bygg­

nader, som äro erforderliga vid flygplatsen, samt

att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställa överslags­

beräkning av kostnaderna för byggnadsföretaget samt att därefter göra fram­

ställning hos Kungl. Majit örn erforderliga anslagsmedel till företaget.

De sakkunniga hava avsett, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter

framställning från luftfartsstyrelsen skulle på grundval av det utrednings­

material, som kunde ställas till förfogande från luftfartsstyrelsen, i samarbete

med sistnämnda myndighet verkställa kompletterande undersökningar och

upprätta arbetsritningar för flygfälten jämte därtill hörande husbyggnader

samt i egen regi eller med anlitande av entreprenörer utföra arbetena. För

ytterligare geologiska, geotekniska, beläggningstekniska och andra speciella

undersökningar och utredningar skulle vid behov få anlitas expertis utanför

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande formerna för projekterings- och byggnadsarbetets finansiering

hava de sakkunniga anfört följande.

De anslag, som anvisas till byggande och förbättring av flygplatser, böra

ställas till luftfartsstyrelsens disposition att användas i enlighet med av Kungl.

Majit meddelade föreskrifter. Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit

uppdrag att utföra flygplatsbyggnad, har luftfartsstyrelsen att av de anvisade

medlen på rekvisition ställa för ändamålet erforderliga belopp till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

För i samband med flygplatsutredningarna uppkommande sakkostnader,

t. ex. kostnader för undersökningar från luften samt för geologiska och geo­

tekniska förundersökningar, hantlangningskostnader, kostnader för anlitande

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

33

av husbyggnadsteknisk expertis m. m., bör, såsom de sakkunniga tidigare

antytt, anvisas ett särskilt anslag. Detta anslag synes i riksstaten böra upp­

föras på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln samt hava karaktären av för­

slagsanslag. Härvid bör emellertid gälla att anslaget må tagas i anspråk endast

med Kungl. Maj-.ts medgivande, därvid Kungl. Majit torde böra i varje sär­

skilt fall pröva behovet av ifrågasatta utredningsarbeten. Med hänsyn bland

annat därtill att något klart program för det framtida flygfältsbyggandet icke

för närvarande föreligger, ställer det sig svart att mera exakt beräkna storleken

av det föreslagna utredningsanslaget. De sakkunniga ha överslagsvis upp­

skattat medelsbehovet till 40 000 kronor för år. Anslaget synes böra erhålla

benämningen Projektering av flygplatser.

De sakkunniga hava funnit behovet av arbetskraft inom förvaltningsavdel-

ningen för nu avsedda arbetsuppgifter vara svårbedömligt men hava ansett,

att för ändamålet borde tills vidare avses följande befattningar, nämligen.

Befattning

1 förste byråingenjör

1 byråingenjör ........

1 ingenjörsassistent .

2 ritare ....................

1 ritbiträde ................

1 kontorsbiträde

Beträffande de föreslagna befattningarna hava de sakkunniga vidare anfört

följande.

Förste byråingenjören och byråingenjören böra vara civilingenjörer med

utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket eller besitta mot sådan ut­

bildning svarande kunskaper.

Ingenjör sassistenten och ritarna avses närmast för mätnings- och andra

fältarbeten ävensom för upprättandet av kartor samt andra tekniska uppgifter

av mera rutinmässig art. Ingenjörsassistenten skulle därvid tjänstgöra så­

som ledare för ritarna och sammanhålla arbetet på detta område. Ritarna

torde med avseende på arbetsuppgifternas art närmast kunna jämställas med

ritarna vid vägförvaltningarna, vilka befattningshavare äro placerade i löne­

graden A 12.1 den mån vid tillfällig ansvällning av arbetet med flygplatsut­

redningarna behov av ytterligare arbetskraft för mätningsverksamheten upp­

kommer, torde detta behov böra tillgodoses genom anställande av tillfällig

arbetskraft i den ordning, de sakkunniga tidigare i annat sammanhang före­

slagit, nämligen genom överskridande av icke-ordinarieposten.

Ritbiträdet erfordras för renritning av uppmätningskartor och annat rit-

arbete. Kontorsbiträdet skulle i första hand sysselsättas med expeditions-,

arkiv- och statistikgöromål.

De sakkunniga hava meddelat, att frågan örn den personalorganisation, som

kunde erfordras inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för flygfältsbyggandet,

^{konon P>} att av de sakkunniga upptagas i samband med behandling av övriga

spörsmål angående styrelsens byggande verksamhet. Därest sådant förslag

icke skulle hinna framläggas i så god tid, att frågan kunde lösas för budget­

året 1945/46, borde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalbehov provi-

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262.

lös

45

3

Kungl. Maj-.ts proposition nr 262.

Lönegrad

. Eo 26

. Eo 24

. Eo 17

. Eol2

. Eo 8

. A 4

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

soriskt tillgodoses med tillfällig personal, för vilket ändamål styrelsens an­

slagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal borde få över­

skridas i erforderlig utsträckning.

Beträffande arbetet med flygplatsernas förvaltning och den där­

för inom luftfartsstyrelsen erforderliga personalen hava de sakkunniga anfört

följande.

Arbetet med förvaltningen av flygplatserna och övriga till flyglederna

hörande anläggningar bör decentraliseras, i den mån detta arbete är av sådan

art och omfattning, att inrättandet av särskilda lokala organ för ändamålet

kan anses av ekonomiska och praktiska skäl påkallat. Härigenom lärer i all­

mänhet större effektivitet i arbetet kunna ernås. En dylik decentralisering är

delvis redan genomförd. Beträffande anläggningarna i södra och västra

Sverige ombesörjas nämligen hithörande arbetsuppgifter av Malmö-Bulltofta

respektive Göteborg-Torslanda flygplatsförvaltningar. I sina anslagsäskanden

för budgetåret 1945/46 till luftfartsväsendet har väg- och vattenbyggnads­

styrelsen ifrågasatt inrättandet av ytterligare en flygplatsförvaltning, näm­

ligen i Norrköping. Denna flygplatsförvaltning skulle omhänderhava förvalt­

ningen av sju flygplatser och fjorton flygfyrar i mellersta Sverige, vilka för

närvarande stå under direkt ledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

luftfartsavdelning. Om denna ytterligare decentralisering genomföres, vilket

de sakkunniga vilja förorda, skulle under central ledning endast kvarstå

Sundsvall/Härnösands flygplats, Visby flygplats samt ett antal flyg- och

radiofyrar.

Vid ovan angivna förhållanden torde inom luftfartsstyrelsen erfordras en

jämförelsevis ringa personal för arbetsuppgifter sammanhängande med luft-

farsledernas underhåll och drift.

Vad beträffar fältunderhållet ha de sakkunniga ansett behov föreligga av

endast en särskild befattning för de centrala arbetsuppgifterna på detta om­

råde. En mot denna befattning svarande tjänst med arvode motsvarande löne-

klass 18 finnes för närvarande å luftfartsavdelningen. Väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen har i sina petita för nästkommande budgetår förordat, att

nämnda arvodestjänst ombildas till en extra ordinarie befattning i lönegraden

Eo 19. De sakkunniga anse för sin del, att befattningen bör erhålla benäm­

ningen förste fältmästare och hänföras till lönegraden Eo 18, två löne­

grader över fältmästarna vid flygplatserna. Ifrågavarande befattningshavare

skulle ha till åliggande att biträda flygplatsförvaltningarna med råd och

anvisningar i speciella fältunderhållsfrågor, verka för rationalisering av fält­

underhållet, ombesörja centralupphandlning av fröer och konstgödningsäm­

nen samt uppgöra statberäkningar för underhållet. Han skulle därjämte hand­

ha den direkta ledningen av fältunderhållet på de flygplatser, som skulle

kvarstå under central förvaltning.

I förevarande sammanhang må nämnas, att vid utbrytningen av luftfarts-

ärendena från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de i väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsens förrådsfond ingående maskiner, vilka användas enbart för

luftfartsväsendet, torde få överflyttas till luftfartsstyrelsens förvaltning. Här­

vid skola dock givetvis undantagas de maskiner, som närmast äro avsedda

för flygfältsbyggandet. Beträffande de närmare formerna för denna över­

föring från förrådsfonden torde det böra ankomma på väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen att gemensamt avgiva förslag till Kungl.

Majit.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning handlägger för när­

varande frågor rörande belysningsanläggningar för luftfartslederna samt

rörande radiofyrar.

De sakkunniga hava föreslagit, att anläggningsverksamheten beträffande

luftfartens radiofyrar ävensom arbetet med reparation och underhåll av

dessa fyrar skulle överflyttas på telegrafverket, som härför borde erhålla

ersättning från luftfartsfonden. I detta ämne hava de sakkunniga anfört

bland annat följande.

Yad beträffar radiofyrarna ha de sakkunniga uppmärksammat, att inom

den civila statsförvaltningen liknande verksamhet bedrives jämväl av tele­

grafverket och lotsverket. Telegrafverket, som på det radiotekniska området

intar en ledande ställning, äger en förhållandevis väl utbyggd organisation

för såväl praktisk verksamhet som forskningsuppgifter. De speciella tekniska

uppgifter, som äro förknippade med luftfartsledernas radiofyrar, torde enligt

de sakkunnigas mening lämpligen kunna anförtros åt telegrafverket, som ju

redan ombesörjer utförande och drift av flygplatsernas markradiostationer.

De sakkunniga anse, att påtagliga fördelar därigenom skulle stå att vinna.

På radioteknikens område ha under kriget gjorts synnerligen betydelsefulla

rön, vilka väntas komma att medföra en väsentlig omläggning i fråga örn

principerna för radiofyrarnas konstruktion och uppgifter. Med hänsyn till

telegrafverkets rikare resurser och vidare erfarenhet på förevarande område

torde detta verk äga större förutsättningar än luftfartsstyrelsen att lösa de

teoretiska och praktiska frågor, som kunna uppkomma, när det beträffande

luftfartsledernas radiofyrar gäller att tillgodose den tekniska utvecklingens

krav.

Även om berörda överflyttning genomföres, torde man emellertid, fram­

hålla de sakkunniga, få räkna med att luftfartsstyrelsen måste ha tillgång till

en särskild befattningshavare inom verket med radioteknisk specialkunskap.

Härom anföres i betänkandet.

En sådan tjänsteman synes nämligen vara erforderlig dels för att verk­

ställa utredningar örn behovet av radiofyrar vid luftfartslederna, dels för att

vid samarbetet med telegrafverket framföra luftfartens speciella behov på

förevarande område och därvid bland annat pröva och vidarebefordra de

önskemål, som kunna framställas av flygbolagen, dels för att utöva kontroll

över radiofyrarnas funktion med hänsyn till flygsäkerhetens krav, dels ock

för att besiktiga radioanläggningarna å luftfartyg i civil trafik. I den mån

denne befattningshavare därtill får tid, bör han kunna sysselsättas även med

annan inom styrelsen förekommande elektroteknisk verksamhet. De sakkun­

niga vilja sålunda föreslå, att för här avsett ändamål inrättas en befattning

såsom byråingenjör i lönegraden Eo 24. I samband härmed torde de nu inom

luftfartsavdelningen inrättade befattningarna för radiotekniska uppgifter,

nämligen två radioingenjörstjänster med arvode enligt 21 respektive 19 löne-

klassen samt en montörstjänst med arvode enligt 8 löneldassen, kunna indragas.

Beträffande arbetet med luftfartsledernas belysningsanläggnin­

gar, vilka för närvarande handläggas inom luftfartsavdelningen, hava de sak­

kunniga icke ifrågasatt någon ändring.

För sistnämnda arbetsuppgifters omfattning lämna de sakkunniga föl­

jande redogörelse.

Luftfartsavdelningen utför vanligen icke belysningsanläggningar i egen

regi, i varje fall icke när det gäller större anläggningsarbeten. Däremot verk­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

35

36

ställer avdelningens personal allt planeringsarbete för dylika anläggningar

och upprättar vid infordrande av entreprenadanbud erforderliga program­

handlingar. Dessa innehålla bland annat detaljerade ritningar och beskriv­

ningar över vad som skall utföras av entreprenören. Framför allt beträffande

flygfältsbelysningar är arbetet med upprättande av programhandlingar av

tidskrävande art.

Standardiserad apparatur för luftfartsledernas belysningsanläggningar till­

verkas i regel icke inom landet, och import härav har av olika anledningar

mera sällan förekommit. På grund härav har apparaturen i de flesta fall

specialkonstruerats, till en del av luftfartsavdelningens personal.

Sedan en anläggning blivit färdigställd, upprättas inom luftfartsavdel-

ningen en detaljerad beskrivning och ritning över anläggningen.

Drift och underhåll av anläggningarna ombesörjes i huvudsak genom

lokala organ. Vid mera komplicerade fel anlitas luftfartsavdelningens elektro­

ingenjörer. Handläggningen av ärenden rörande leverans av elektrisk kraft

sker i stor utsträckning centralt. Med hänsyn till trafiksäkerhetens krav måste

en mycket noggrann tillsyn och kontroll över anläggningarna utövas. Detta

sker i vad avser de under flygplatsförvaltningarnas vård ställda anläggning­

arna i första hand genom dessa förvaltningars försorg. Det har emellertid

ansetts nödvändigt, att nämnda anläggningar regelbundet kontrolleras jäm­

väl av luftfartsavdelningens ingenjörer, vilket sker minst en gång örn året.

Beträffande de av luftfartsavdelningen direkt förvaltade anläggningarna äro

avdelningens arbetsuppgifter givetvis mera omfattande.

Beträffande förvaltningsavdelningens personalbehov för elektrotekniska

arbetsuppgifter anföra de sakkunniga.

Till den verksamhet, som utövas av luftfartsavdelningens elektrosektion,

finnes icke någon direkt motsvarighet inom den övriga delen av statsförvalt­

ningen. Med hänsyn bland annat härtill kan någon sådan överflyttning av

arbetsuppgifterna, som föreslagits beträffande radiosektionens verksamhet,

icke ifrågakomma. Ej heller synes det vid nuvarande omfattning av den elek­

trotekniska anläggningsverksamheten vara lämpligt att i någon större ut­

sträckning decentralisera densamma till flygplatsförvaltningarna. I så fall

skulle det nämligen bliva nödvändigt att anställa särskilda elektroingenjörer

vid den lokala organisationen. Härtill kommer att ifrågavarande, för flyg­

säkerheten så betydelsefulla uppgifter vid en decentralisering icke torde

kunna handläggas på det enhetliga sätt som är önskvärt.

Arbetsuppgifterna beträffande belysningsanläggningarna omfatta, såsom

framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, i främsta rummet planering

och kontroll. För handhavandet av dessa uppgifter kräves en omfattande

allmän kännedom örn förhållandena inom luftfartsväsendet. Med hänsyn

härtill torde det i regel icke vara möjligt att för dessa uppgifter anlita utom­

stående expertis.

På grund av vad här anförts vilja de sakkunniga förorda, att hos luftfarts-

styrelsen inrättas erforderliga befattningar för den verksamhet, som nu be-

drives inom luftfartsavdelningens elektrosektion. Den tekniska personalen på

nämnda sektion utgöres av två civilingenjörer med arvode enligt 23 respek­

tive 21 löneklassen, en byråingenjör i lönegraden Eo 21, tre ingenjörer med

arvode enligt respektive 13, 11 och 10 löneklassen samt en montör med

arvode enligt 10 löneklassen. (De sakkunniga bortse i detta sammanhang

från en till sektionen hörande arvodesanställd platsledare, vilken handhar

vissa i styrelsens egen regi bedrivna arbeten. I den mån denne platsledare

erfordras även framdeles, torde han liksom hittills få avlönas med anlitande

av vederbörande anläggningsmedel.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

37

Då omfattningen av arbetsuppgifterna på förevarande område, ej minst

i vad avser anläggningsverksamheten, är svårbedömlig av samma skäl som

gälla beträffande flygplatsutredningarna, synas de befattningshavare, som

här avses, böra till en början erhålla ställning huvudsakligen såsom extra

ordinarie.

De sakkunniga hava för här ifrågavarande ändamål beräknat följande befatt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ningar:

Befattning

Lönegrad

1 förste byråingenjör ............................................... Eo 26

1 byråingenjör ........................................................... A 21

1 byråingenjör ........................................................... Eo 21

2 ritare ....................................................................... Eo 15

1 ritare ....................................................................... Eo 12

1 montör ....................................................................... Eo 9

Den ordinarie byråingenjörstjänsten hava de sakkunniga närmast avsett

för arbetsuppgifter, som hänföra sig till flygfyrarna. Den motsvaras av för­

berörda inom luftfartsavdelningen befintliga byråingenjörsbefattning i löne­

graden Eo 21, vilken funnits inrättad sedan avdelningens tillkomst år 1936

och även hade en motsvarighet hos den ursprungliga luftfartsmyndigheten.

Övriga här föreslagna befattningar hava beräknats erforderliga huvudsak­

ligen för arbetet med flygfältsbelysningarna och därvid till övervägande delen

för uppgifter sammanhängande med anläggningsverksamheten på detta

område.

För de mera kvalificerade biträdesgöromålen inom förvaltningsavdel-

ningen — i första hand för sådana, som beröra den elektrotekniska verksam­

heten — hava de sakkunniga avsett ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7.

Vidare har behov ansetts föreligga av en förrådsförman i lönegraden Eo 7,

vilken avses skola omhänderhava avdelningens centralförråd av elektrisk

materiel och dylikt samt tjänstgöra såsom chaufför och reparatör för luft-

fartsstyrelsens tjänstebilar. En direkt motsvarighet till denna befattning

finnes, enligt vad de sakkunniga upplysa, redan i form av en arvodestjänst i

6:e löneklassen.

De sakkunniga framhålla, att stora krav komma att ställas på förvalt-

ningsavdelningens chef med hänsyn till de mångskiftande och om­

fattande arbetsuppgifter, som avses komma att ankomma på denne. Det vore

dock givetvis icke erforderligt, att denne befattningshavare i alla detaljer

skulle behärska de olika fackområden, som avdelningens verksamhet omspän­

de. Av vikt vore emellertid, att han ägde tillräcklig erfarenhet och tillräckliga

teoretiska kunskaper för att kunna överblicka och bedöma den ekonomiska

och allmänt praktiska innebörden av förekommande frågor. De sakkunniga

föreslå, att avdelningschefen med benämningen byrådirektör placeras i löne­

graden A 28.

38

Enligt de sakkunnigas nu redovisade förslag skulle förvaltningsavdel-

ningens personal utgöras av följande befattningshavare:

Kungl. May.ts 'proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 byrådirektör ........................................................... A 28

2 förste byråingenjörer ........................................... Eo 26

2 byråingenjörer ...................................................... Eo 24

1 byråingenjör ........................................................... A 21

1 byråingenjör ........................................................... Eo 21

1 förste fältmästare ................................................... Eo 18

1 ingenjörsassistent ................................................... Eo 17

2 ritare ....................................................................... Eo 15

3 ritare ....................................................................... Eo 12

1 montör....................................................................... Eo 9

1 ritbiträde ............................................................... Eo 8

1 förrådsförman, tillika chaufför .......................... Eo 7

1 kanslibiträde ........................................................... Eo 7

1 kontorsbiträde ....................................................... A 4

Kansliet.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle kansliet handlägga ärenden av juri-

risk, administrativ och kameral natur.

Beträffande kansliavdelningens juridiska och administrativa uppgifter hava

de sakkunniga lämnat följande redogörelse.

För en mycket stor del av de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma

på luftfartsstyrelsen, erfordras biträde av personal med juridisk och admi­

nistrativ sakkunskap. Den ingående kontroll över den civila luftfarten, som

luftfartsstyrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet har att utöva, föranleder

utfärdande av en mängd bestämmelser och föreskrifter, vilka måste avfattas

på ett även ur juridisk och formell synpunkt tillfredsställande sätt. I den mån

styrelsen får befattning med ärenden rörande konventioner, torde en väsentlig

del av hithörande frågor böra behandlas av juridiskt skolad personal. Vid

fullgörandet av sina arbetsuppgifter har luftfartsstyrelsen att samverka med

ett mycket stort antal myndigheter, organisationer och företag inom Sverige

och i utlandet. Den omfattande skriftväxling, som härvid uppkommer, torde

i väsentlig utsträckning böra ombesörjas av administrativt utbildad personal

inom styrelsen. En särskilt betydelsefull uppgift, där juridisk sakkunskap er­

fordras, är handläggningen av markförvärvsärenden och ärenden angående

byggnadsbestämmelser för områden invid flygplatser.

Närmare angivet skulle på kansliet ankomma i huvudsak följande juri­

diska och administrativa uppgifter, nämligen

att handlägga frågor örn utfärdande av ny författning eller förklaring, änd­

ring eller upphävande av gällande författning,

att biträda vid utfärdandet av tillämpningsbestämmelser inom luftfartssty-

relsens olika verksamhetsområden,

att i samarbete med andra därav berörda avdelningar bereda ärenden an­

gående konventioner, koncessioner, taxor, tidtabeller, tillstånd till flygupp­

visningar och reklamflygningar, understöd åt privatflyget samt upphandling

m. m.,

att biträda med juridisk sakkunskap vid haveriutredningar,

att handlägga ärenden angående anslagsäskanden och andra framställ­

ningar till Kungl. Majit om anvisande av medel,

att handlägga ärenden angående förvärv, försäljning och upplåtelse av

mark för flygplatser och andra luftfartsanläggningar,

att handlägga frågor rörande sådana åtgärder, som erfordras för att möj­

liggöra flygplatsernas framtida utvidgning och för säkerställa flygtrafiken

för hindrande bebyggelse i flygplatsernas omgivningar,

att handlägga personalärenden och disciplinmål,

att ombesörja skriftväxling med utländska myndigheter,

att sammanställa och översätta utländska författningar, uppsatser och be-

tänkanden rörande luftfart,

att hava överinseende över arbetet med luftfartsstatistiken samt

att svara för luftfartsstyrelsens registratur och bibliotek.

Vid beträffar det kamerala arbetet hava de sakkunniga framhållit följande.

Luftfartsstyrelsens medelsförvaltning kommer att omfatta icke endast

vederbörande avlönings- och omkostnadsanslag utan även de å luftfartsfon-

dens stat uppförda delposterna samt på kapitalbudgeten under luftfartsfon-

den anvisade investeringsanslag ävensom under fjärde huvudtiteln anvisade

anslag till privatflyget m. m. Vid sidan av kassabokföringen erfordras för

luftfartsledernas underhålls- och driftkostnader samt för den elektrotekniska

anläggningsverksamheten teknisk specialbokföring, vilken bör ombesörjas av

den kamerala personalen inom kansliet.

I samband med luftfartsstyrelsens inrättande synes en omläggning av flyg­

platsförvaltningarnas kassarörelse böra genomföras. Denna är för närva­

rande baserad på förskottssystem, vilket medför, att väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen har direkt redogöraransvar för förvaltningarnas medelsförvalt­

ning. De sakkunniga vilja föreslå, att flygplatsförvaltningarna, i likhet med

vad som exempelvis är fallet beträffande vägförvaltningarna, i ekonomiskt

hänseende göras till underförvaltningar under luftfartsstyrelsen med det di­

rekta redogöraransvaret lagt på flygplatscheferna.

Beträffande personalbehovet å kansliavdelningen anföra de sakkunniga.

Kansliet bör förestås av en byrådirektör i lönegraden A 28. För behörighet

till denna befattning bör fordras juris kandidatexamen och tingstjänstgöring.

Byrådirektören bör genom tidigare verksamhet ha förvärvat ingående er­

farenhet rörande statligt administrativt arbete, önskvärt är därjämte att han

besitter goda språkkunskaper samt att han har tidigare praktisk erfarenhet

rörande markförvärvsfrågor.

För juridiska och administrativa göromål torde i övrigt böra finnas per­

sonal i ungefär samma omfattning som inom den nuvarande luftfartsavdelningen.

De sakkunniga vilja sålunda föreslå, att följande befattningar å väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning överflyttas till luftfartsstyrelsen,

nämligen

1 förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24,

1 byråsekreterare

»

» A 21 samt

1 förste amanuens

»

»

Eo 18.

Vidare torde inom luftfartsstyrelsens kansli böra inrättas ytterligare en

förste amanuenstjänst i lönegraden Eo 18 ävensom en amanuensbefattning i

lönegraden Eo 15 i stället för de tvenne amanuenstjänster mod arvode enligt

17:e löneklassen, som för närvarande finnas å luftfartsavdelningen.

Inom kansliet bör finnas ett språkkunnigt kanslibiträde i lönegraden A 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

39

40

nied uppgift bland annat att utföra översättningsarbeten och ombesörja utskrift

av brev på främmande språk. Vidare torde behov föreligga av ett kontorsbiträde

i lönegraden A 4 för arbetet med styrelsens och lokalförvaltningarnas tjänste-

matriklar m. m.

För ledningen av det kamerala arbetet erfordras en befattningshavare med

högre kompetens i fråga om dylikt arbete. Med hänsyn till det jämförelsevis

stora förvaltningsområde, varom här är fråga, torde för ändamålet böra in­

rättas en komr er arbefattning i lönegraden A 22.

Såsom medhjälpare åt kamreraren bör finnas en kontorsskrivare i löne­

graden Eo 15. Denne erfordras i första hand för handhavandet av den tek­

niska specialbokföringen. Han bör därjämte biträda med granskning av rese­

räkningar och dylikt samt tjänstgöra såsom vikarie för kamreraren. En be­

fattning av här ifrågavarande slag finnes redan inom den nuvarande luftfarts-

avdelningen.

För kassabokföringen och andra kassagöromål föreslås en kontorist i löne­

graden A 9, ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och ett skrivbiträde i löne­

graden Eo 2.

Registraturet bör liksom hittills handhavas av en kontorist i lönegraden

A 9, vilken bör ha till hjälp ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4.

Enligt de sakkunnigas nu återgivna förslag skulle kansliets personal ut­

göras av följande befattningshavare, nämligen:

Kungl. May.ts proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 byrådirektör ........................................................... A 28

1 förste byråsekreterare ........................................... Eo 24

1 kamrerare ............................................................... A 22

1 byråsekreterare ....................................................... A 21

2 förste amanuenser ................................................... Eo 18

1 amanuens ................................................................... Eo 15

1 kontorsskrivare ....................................................... Eo 15

2 kontorister ............................................................... A 9

1 kanslibiträde ........................................................... A 7

2 kontorsbiträden ....................................................... A 4

1 kontorsbiträde ....................................................... Eo 4

1 skrivbiträde ............................................................... Eo 2.

För luftfartsstyrelsens avdelningar

gemensam personal.

De sakkunniga förorda, att den för närvarande inom väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsens militäravdelning tjänstgörande flygassistenten efter omorga­

nisationen överföres till luftfartsstyrelsen.

De sakkunniga hava ansett, att den för de olika avdelningarna särskilt be­

räknade biträdespersonalen bör kunna i viss utsträckning medhinna även före­

kommande skrivgöromål. Utöver denna personal erfordras emellertid viss

för styrelsen gemensam skrivpersonal. De sakkunniga hava räknat med ett

behov av 4 skrivbiträden i lönegraden Eo 2.

Beträffande ytterligare erforderlig gemensam personal anföra de sak­

kunniga.

41

Vidare torde stadigvarande behov av åtminstone två expeditionsvakter före­

ligga. Den ene av dessa bör vara förste expeditionsvakt i lönegraden A 7 och

den andre expeditionsvakt i lönegraden A 5. Luftfartsstyrelsen lärer åtminstone

till en början få inrymmas i den nuvarande luftfartsavdelningens tjänste-

lokaler. Den omständigheten, att dessa lokaler äro uppdelade på tre olika

fastigheter, medför ökat behov av vaktmästarpersonal. Med hänsyn härtill

torde tills vidare ytterligare en expeditionsvakt vara erforderlig. Denne bör

lämpligen placeras i lönegraden Ex 5.

Slutligen böra medel beräknas för en telefonist i lönegraden Eo 4.

I detta sammanhang må förutskickas att de sakkunniga i det följande

komma att föreslå, att i luftfartsstyrelsens icke-ordinariepost inräknas ett be­

lopp å cirka 10 000 kronor, avsett bland annat för anställande av tillfällig per­

sonal.

Yttranden.

Allmänt.

Statskontoret har tillstyrkt den föreslagna organisationen av luftfarts­

styrelsen på fyra avdelningar. Beräkningen av personalbehovet har ämbets­

verket funnit mera svårbedömlig. Emellertid hade statskontoret fått det all­

männa intrycket, att det sakkunniga varit förhållandevis försiktiga i sina kal­

kyler liksom ock med avseende på löneavvägningen för flertalet befatt­

ningar. Statskontoret har förklarat sig förutsätta, att vid nytillsättning av

tjänster viss tids anställning såsom extra tjänsteman skulle på sedvanligt

sätt föregå befattningshavares överförande på extra ordinarie stat.

De sakkunnigas förslag angående luftfartsstyrelsens organisation och per­

sonaluppsättning har icke föranlett någon erinran från allmänna lönenämn-

dens sida. Icke heller mot de föreslagna lönegradsplaceringarna av befatt­

ningshavare inom styrelsen har lönenämnden uttalat invändning.

Riksräkenslcapsverket har funnit den av de sakkunniga föreslagna per­

sonalorganisationen otvivelaktigt vara mycket måttlig i förhållande till de

betydande arbetsuppgifter, som komma att åvila luftfartsstyrelsen. Riksräken-

skapsverket framhåller i detta sammanhang, att det nya ämbetsverkets verk­

samhet torde bliva av grundläggande betydelse för den svenska civila luft­

trafikens utveckling. Luftfartsstyrelsen komme att förvalta betydelsefulla till­

gångsvärden samt syssla med svenska och internationella trafiktekniska pro­

blem av stor betydelse.

Väg- och vattenhy g gnadsstyr elsen har framhållit, att stora och betydelse­

fulla uppgifter väntade den blivande luftfartsstyrelsen. Den måste bland annat

omedelbart gripa sig verket an med planläggning av det omfattande arbete,

som sammanhängde med den kommande fredstidens verksamhet. Styrelsens

personalorganisation måste givas sådan styrka, att styrelsen bleve i stånd icke

blott att bemästra de vanliga rutin- och förvaltningsärendena utan även att

föra utvecklingen framåt. Luftfartsstyrelsens uppgifter såsom ledande, kon­

trollerande och förvaltande organ för den civila luftfarten måste var för sig

bliva väl tillgodosedda i personalhänseende. Då det vore svårt att i nuvarande

läge angiva luftfartsstyrelsens personalbehov, sedan fredsmässiga förhållanden

inträtt, borde det få ankomma på den nya styrelsen att framdeles själv av­

Kungl. May.ts proposition nr 262.

42

giva de framställningar om personalförstärkning, till vilka den kunde finna

anledning. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening vore det emeller­

tid angeläget, att organisationen icke gjordes alltför snäv från början.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har framhållit vikten av

att luftfartsstyrelsen erhölle möjligheter att genom väl avvägda löner draga

till sig befattningshavare med erforderliga kvalifikationer. Förbundet har

fäst uppmärksamheten på, att befordringsutsikterna i det nya ämbetsverket

syntes bliva relativt små och att vid lönesättningen i fråga örn ett flertal be­

fattningar tillräcklig hänsyn till dessa förhållanden icke syntes hava tagits.

Statsverkets ingenjörsförbund har med utgångpunkt från en jämförelse med

vissa andra statliga verk funnit ingenjörsbefattningarna i den nya luftfarts­

styrelsen genomgående för lågt placerade.

Kritiska synpunkter med avseende å de föreslagna löneställningarna hava

även framförts av Sveriges högskolebildade väg- och vattenbyggares riks­

förbund, civilförvaltningens personalförbund, svenska teknologföreningen och

yngre elektroingenjörers förening.

Yerksstyrelsens sammansättning' in. m.

Statskontoret har i sitt yttrande erinrat, hurusom jag vid anmälan av

statsverkspropositionen för innevarande budgetår rörande statens meteorolo-

gisk-hydrografiska anstalts styrelse förordat, att vid denna anstalt borde i

stället för en styrelse inrättas ett rådgivande organ med huvudsaklig upp­

gift att verka för att anstaltens verksamhet fullföljdes efter ett lämpligt

arbetsprogram samt att därvid olika av arbetsresultaten beroende intressen

beaktades. Anstaltens chef borde däremot ensam äga beslutanderätt å an­

staltens vägnar. Yad sålunda anförts har statskontoret funnit i lika mån

böra äga tillämpning på styrelsen för den föreslagna nya luftfartsorganisa­

tionen. Oavsett örn nämnda styrelse gjordes till ett beslutande eller huvud­

sakligen rådgivande organ syntes emellertid sammansättningen böra bliva så­

dan, att även övriga trafikmedel av betydenhet erhölle någon representation,

så att exempelvis uppkommande samtrafiks- och taxefrågor kunde förutsättas

bliva allsidigt belysta. För att icke ledamotsantalet skulle bliva alltför stort

ville statskontoret ifrågasätta, örn icke den föreslagna ledamoten för utrikes-

frågor skulle kunna undvaras och i mån av behov ersättas av en tillfälligt

adjungerad exjjert.

Stockholms handelskammare har ifrågasatt en utökning av antalet leda­

möter för att tillgodose intresset av representation för såväl den kommersiella

luftfarten som annan civil luftfart.

Handelskammaren i Göteborg har förordat, att plats i styrelsen beredes

åtminstone ytterligare en representant för näringslivet. Enligt handelskam­

marens mening kunde det nämligen antagas, att de föreslagna ledamöterna

komme att vara i Stockholm bosatta personer, och det vore önskvärt, att före­

trädare funnes även för andra delar av landet. Handelskammaren har med

hänsyn till risken av en alltför stark ämbetsverksbetoning av styrelsen ifråga­

satt, att luftfartsdirektören icke skulle fungera som ordförande utan att en

särskild ordförande skulle utses av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 262.

Flertalet handelskamrar har förordat, att näringslivets representant i sty­

relsen utses av handelskamrarnas nämnd eller efter förslag av nämnden.

Kommerskollegium har funnit det tveksamt, om en utökning av antalet

representanter i styrelsen borde företagas. Kollegium har emellertid ifråga­

satt, huruvida icke olika intressen kunde tillgodoses därigenom, att supp­

leanter, som kunde komma att utses för den civila luftfartens och närings­

livets representanter, valdes bland andra intressekretsar än de ordinarie leda­

möterna och inkallades icke blott vid förfall för dessa utan även vid hand­

läggning av viktigare ärenden, som folie inom området för suppleanternas

särskilda sakkunskap. Kommerskollegium har förutsatt, att handelskamrarnas

nämnd liksom andra framträdande organisationer inom näringslivet skulle er­

hålla tillfälle att inkomma med förslag till representant.

Väg- och vattenby g gnadsstyrelsen har anfört följande.

Luftfartsstyrelsen bör hava en fast och handlingskraftig organisation. Om

styrelsen göres för stor, föreligger risk, att de olika ledamöterna känna sitt

ansvar begränsat till att bevaka ärenden, som beröra område där de repre­

sentera speciell sakkunskap. Såvitt möjligt böra emellertid samtliga styrelse­

ledamöter närvara vid föredragning av ärenden av beskaffenhet att avgöras

i plenum. Envar av ledamöterna måste härvid känna fullt ansvar för alla

föredragna ärendens avgörande. Den väntade snabba utvecklingen inom luft-

fartsväsendet torde inom relativt kort tid föranleda sådan omorganisation av

luftfartsstyrelsen, att avdelningarna ändras till byråer, vilkas chefer torde

få inträda såsom ledamöter i styrelsen. Med anledning av vad sålunda an­

förts och för att icke försvåra en framtida omorganisation på sätt nu antytts,

synes det nödvändigt att antalet ledamöter begränsas så mycket som möjligt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner för sin del de sakkunnigas förslag

i denna del lämpligt avvägt och får därför förorda, att i luftfartsstyrelsen icke

insättas flera ledamöter än de sakkunniga föreslagit.

Såsom i betänkandet framhålles, bör luftfartsdirektören få en ganska vid­

sträckt befogenhet att ensam meddela beslut. Vid utarbetande av instruktion

för luftfartsstyrelsen bör denna fråga särskilt uppmärksammas och instruk­

tionen utformas så, att antalet pleniärenden icke blir för stort. Som exempel

må framhållas, att författningsförslag och tillämpningsbestämmelser, som

grunda sig på internationella överenskommelser och ingångna luftfartsavtal,

icke alltid behöva hänföras till den grupp av ärenden, som skola avgöras i

plenum. Vidare bör uppmärksammas att —- särskilt vad beträffar den ledamot,

som representerar speciell sakkunskap inom den civila luftfartens område —

under styrelsens prövning kunna komma frågor, där ledamoten har ett eget

intresse att tillvarataga antingen personligen eller för något företag, han till­

hör. Vid behandling av dylika frågor bör ledamoten hava rätt att deltaga i

överläggning men ej i beslut.

Flygtekniska försöksanstalten föreslår, att den nya styrelsen utökas med

en representant för flygindustrien, samt anför vidare.

De sakkunnigas förslag, att samarbetet mellan luftfartsstyrelsen och den

tekniska forskningen skulle kunna ske därigenom att luftfartsstyrelsen skulle

ha en representant i försöksanstaltens styrelse, synes icke tillfredsställande,

enär försöksanstaltens styrelse icke befattar sig med frågor av rent teknisk

art. Det samarbete, som åsyftas, skulle möjligen kunnat ernås, om försöks­

anstaltens tekniska råd varit tillsatt och luftfartsstyrelsen haft sin represen­

tant i detta. Någon fullgod lösning torde detta emellertid icke vara, enär

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

43

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

försöksanstaltens styrelse och tekniska råd båda äro till för att tjäna för­

söksanstaltens intressen och icke luftfartsstyrelsens. En för luftfartsstyrel-

sen bättre lösning torde dock vara, om den tekniska forskningen i någon

form vore företrädd i luftfartsstyrelsen. Med tanke på den utveckling inom

flygtekniken, som nu är förestående, synes en representant för den flygtek­

niska forskningen ha en viktig uppgift inom luftfartsstyrelsen.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktie­

bolag hava jämväl föreslagit, att den flygtekniska industrien måtte bliva före­

trädd i styrelsen. Bolagen framhålla, att bristen på tekniskt inslag i sty­

relsen vore allvarlig med hänsyn till beskaffenheten av åtskilliga frågor,

som styrelsen torde få komma att taga ställning till. Bolagen hava även an­

sett det erforderligt, att varje ledamot i styrelsen förses med en suppleant,

som kan inträda vid förfall för den ordinarie ledamoten.

Svenska aeroplanaktiebolaget förordar också, att styrelsen utökas med en

representant för flygindustrien.

Svenska aer oklubben har föreslagit, att styrelsen skulle bestå av minst

fem ledamöter förutom luftfartsdirektören, därav två representanter för den

civila luftfarten, en för vartdera trafikflyget och privatflyget.

Statens meteor olo gisk-hy dr ografiska anstalt har med hänsyn till de er­

farenheter, som föreligga från anstaltens nuvarande organisation, ifrågasatt,

huruvida icke styrelsen i det framlagda förslaget belastats med alltför många

administrativa uppgifter. Anstalten anser sålunda, att styrelsens befogenhet

i samband med tillsättande av tjänster borde begränsas till allenast chefsbe­

fattningarna. Samma synpunkter hava framförts beträffande ärenden rörande

fel och försummelse i tjänsten.

Organisatorisk indelning.

Mot den föreslagna indelningen av luftfartsstyrelsen på fyra avdelningar

nämligen luftfartsinspektionen, trafikledningen, förvaltningsavdelningen och

kansliet har -—- utom för såvitt angår behov av ett särskilt organ för byggande

av flygplatser—erinran riktats allenast a\ Sveriges industriförbund. Förbundet

har ifrågasatt, huruvida icke trafikledningen och förvaltningsavdelningen

borde sammanföras till en avdelning, en drifttjänstavdelning.

Beträffande avdelningarnas benämning hava olika förslag framförts, vilka

redovisas i det följande.

överbefälhavaren har förordat, att i luftfartsmyndigheten skulle utöver de

av de sakkunniga föreslagna fyra avdelningarna infogas ett militärt organ med

i stort sett följande uppgifter:

a) krigsplanläggning för luftfartsmyndigheten och civila flygföretag m. m.

jämte därmed sammanhängande personalfrågor;

b) samordning av den militära och civila flygsäkerhetstjänsten i fred och

krig;

c) militär granskning av nybyggnads- och ändringsplaner avseende civila

flygfält och därmed sammanhängande anläggningar;

d) typgranskning ur militär synpunkt av viss för den civila luftfarten av­

sedd materiel;

45

e) kontroll över motor- oell segelflygutbildningen.

I detta sammanhang har överbefälhavaren vidare anfört följande.

De sakkunniga föreslå, att det nuvarande systemet för skapande av kon­

takt mellan civilt och militärt flyg, d. v. s. genom en hos luftfartsmyndigheten

tidvis (en dag per vecka) tjänstgörande flygassistent ur flygvapnet, bibehålies.

Chefen för flygvapnet har emellertid anmält, att de gemensamma ärendena

redan nu äro av sådan omfattning, att flygassistenten icke hinner med deras

handläggning; detta torde även bliva fallet, örn denne gjorde heltidst jänstgö-

ring hos luftfartsmyndigheten. De gemensamma ärendena ha för den skull i

stor utsträckning måst fördelas på olika avdelningar inom flygstaben och flyg­

förvaltningen. Detta förhållande är emellertid synnerligen otillfredsställande

och bör icke fortsätta, eftersom dels den uppdelade handläggningen av hit­

hörande ärenden försvårar överblicken och därmed minskar effektiviteten,

dels flygstabens och flygförvaltningens avdelningar icke erhållit en samman­

sättning, som svarar mot denna ökade arbetsbelastning. Det bör i detta sam­

manhang beaktas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen även efter eventuell

utbrytning av luftfartsmyndigheten bör äga tillgång till sakkunskap i flygmili­

tära frågor.

Personalbehov och lhneställning lii. m.

Verkschefen.

Med hänsyn till de stora krav, som icke minst under uppbyggnadsperioden

måste ställas på luftfartsstyrelsens chef, har statskontoret förklarat sig icke

vilja motsätta sig, att tjänsten såsom luftfartsdirektör i enlighet med de sak­

kunnigas förslag hänföres till lönegraden C 10, ehuru eljest vissa skäl enligt

statskontorets mening kunde tala för att man tills vidare stannade för en något

lägre placering.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktie­

bolag föreslå, att styrelsens chef till förhindrande av förväxling med luft-

fartsbolagens direktörer benämnes överdirektör i stället för luftfartsdirektör.

Lönegraden C 10 hava bolagen funnit för låg med hänsyn till överdirektörens

ställning såsom verkschef.

Luftfartsinspektionen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beträffande luftfartsinspektionen an­

fört huvudsakligen följande.

De sakkunniga hava förklarat en förstärkning av luftfartsinspektionens per­

sonal påkallad redan med hänsyn till den ökning av inspektionens arbetsupp­

gifter, som vore förestående. De sakkunniga hava också föreslagit en viss

förstärkning av personalen i kvalitativt hänseende. Samtidigt synas emeller­

tid de sakkunniga hava räknat med att den jämlikt särskilt bemyndigande av

Kungl. Majit inrättade ingenjörsbefattningen med arvode enligt löneklass 20

skulle indragas. Antalet föreslagna befattningar är därför detsamma som för

närvarande.

Med hänsyn till ökningen av arbetsuppgifterna är det emellertid ofrånkom­

ligt, att arbetskraften förstärkes även kvantitativt. Med hänsyn härtill får

styrelsen föreslå, att nämnda ingenjörsbefattning bibehålies och förändras till

byråingenjör i lönegrad Eo 21.

Kungl. Majlis proposition nr 262.

46

Luftfa ^inspektören bör i första hand vara luftfartsdirektörens ställföre­

trädare. Med hänsyn härtill och till de höga krav, som i övrigt måste ställas

på hans kompetens, får styrelsen föreslå, att han i lönehänseende jämställes

med byråchef och icke placeras i lägre lönegrad än C 6.

Den föreslagna ingenjörsassistenten bör utbytas mot en ingenjör i löne­

graden Eo 20.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka, att på förevarande

område inrättas ingenjörsbefattningar i 27 lönegraden. Ämbetsverket har

erinrat örn att normalgraden för de högre ingenjörstjänsterna inom centrala

verk i allmänhet med undantag för affärsverken är 26 lönegraden. Till denna

grad vore bland annat hänförda förste byråingenjörerna vid väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen samt vägingenjörerna. Av de båda föreslagna luftfarts-

ingenjörerna har statskontoret ansett att den ene borde hänföras till löne­

graden A 26, medan den andre liksom i nuvarande organisation syntes böra

tills vidare kvarstå i lönegraden Eo 24. För biträdesgöromål syntes vara till­

räckligt med ett ordinarie kontorsbiträde i lönegraden A 4. För närvarande åt-

njöte detta biträde lön enligt löneklass 4.

Flygtekniska försöksanstalten har framhållit, att luftfartsinspektionens per­

sonalorganisation icke syntes tillfyllest med hänsyn till nödvändigheten av

ständig anpassning av byggnadsbestämmelserna efter den flygtekniska ut­

vecklingen. Av samma skäl förordar anstalten, att luftfartsinspektören er­

håller en högre löneställning än som föreslagits av de sakkunniga. Anstalten

anför vidare i huvudsak följande.

I betänkandets redogörelse för de arbetsuppgifter, som skola åligga luft-

fartsinspektionen, nämnes icke något örn de bestämmelser m. m., som skola

följas vid typbesiktning, typprov och dylikt. Särskilt på senare tid har ett

ganska avsevärt antal civila motor- och segelflygplantyper tillverkats och kon­

struerats här i landet, och det finnes anledning förvänta, att denna verksam­

het efter kriget kommer att avsevärt öka i omfattning. De internationella be­

stämmelser, som hittills varit gällande för de stater, vilka varit anslutna till

den internationella luftfartskonventionen (CINA), äro alldeles för allmänna

och därtill i väsentliga avseenden för omoderna för att kunna läggas till grund

för konstruktion respektive typgranskning av flygplan. I Sverige, som saknat

egna byggnadsbestämmelser, har man därför hittills följt någon av stormak­

ternas föreskrifter, vanligen Tysklands men i viss utsträckning även USA:s.

Det har ifrågasatts, att särskilda svenska byggnadsföreskrifter borde utfärdas

dels med hänsyn till specifikt svenska förhållanden och dels för att taga vara

på och sammanställa de värdefulla och omfattande erfarenheter, som vunnits

i Sverige med civila och militära in- och utländska flygplantyper. Även örn

det med visst fog kan anses, att ett litet land som Sverige icke bör ha egna,

fullständiga byggnadsbestämmelser — eller att tiden härför ännu icke är

mogen — samt att de kommande internationella bestämmelserna på området

kanske böra avvaktas, är det ofrånkomligt, att vissa bestämmelser måste fast­

läggas av svensk civil (respektive militär) myndighet, nämligen dels före­

skrifter örn vilka utländska bestämmelser, som skola följas — samt i före­

kommande fall översättning och tolkning av desamma — och dels komplette-

ringsbestämmelser till desamma. I detta sammanhang må det erinras örn att

det sannolikt kommer att taga lång tid, innan nya internationella bestämmel­

ser komma till stånd, och att dessa aldrig eller åtminstone icke på mycket

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

47

länge komma att bli så detaljerade oell kunna så smidigt anpassas efter den

fortlöpande utvecklingen, som är fallet med stormakternas byggnadsbestäm-

melser. De internationella föreskrifterna kunna därför icke ersätta speciella

svenska bestämmelser. Uppgiften att för civil luftfart inom Sverige fastställa

sådana bestämmelser bör tillkomma luftfartsstyrelsen.

Aktiebolaget Aer otransport och svensk interkontinental lufttrafik aktie­

bolag anföra bland annat.

Med hänsyn till den kompetens luftfartsinspektören bör besitta ifrågasätta

bolagen, huruvida icke lönegraden C 5 är för låg, och föreslå tjänstens place­

ring i minst lönegraden C 8. Med hänsyn till att de på luftfartsinspektören

fallande göromålen med all sannolikhet, i betraktande av den kommande stora

utvecklingen på flygteknikens område, komma att bliva synnerligen omfat­

tande samt att luftfartsinspektören även framdeles kommer att företaga lång­

variga tjänsteresor utomlands ifrågasätta bolagen, huruvida icke tjänsten så­

som biträdande luftfartsinspektör bör kvarstå utan ändring av den föreslagna

personalsammansättningen inom avdelningen i övrigt.

Enligt förslaget skulle en ingenjörsassistent i lönegraden Eo 17 bland

annat verkställa provflygningar. Alldenstund betydande kompetensford­

ringar måste ställas på den, som skall utföra sådana flygningar, torde löne­

förmånerna för ifrågavarande befattningshavare böra avsevärt förbättras.

De sakkunniga förutsätta, att luftfartsinspektionen liksom hittills skall

bliva den avdelning, som i första hand skall företräda luftfartsstyrelsen vid

handläggning av ärenden rörande konventioner med främmande länder.

Visserligen falla helt naturligt åtskilliga med konventionsfrågor samman­

hängande spörsmål inom luftfartsinspektionens kompetensområde, men det

förefaller bolagen mest naturligt, att dylika frågor centralt handläggas av det

av de sakkunniga föreslagna kansliet med dess juridiska expertis, givetvis i

intimt samarbete med övriga berörda avdelningar inom styrelsen.

Svenska teknologföreningen har betecknat löneställningen C 5 för luftfarts­

inspektören såsom för låg.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har givit uttryck åt

samma mening samt förordat, att befattningen höjes till lönegraden C 8. Även

en höjning av löneställningen för luftfartsinspektörens närmaste man anses

motiverad. Den av de sakkunniga föreslagna befattningen såsom ingenjörs­

assistent i lönegraden Eo 17 föreslås skola placeras i lönegraden Eo 21.

Statsverkets in g en järs förbund, som jämväl funnit luftfartsinspektörens

föreslagna lönegradsplacering för låg, föreslår tjänstens placering i lönegra­

den C 8. Förbundet förordar vidare, att en av de föreslagna luftfartsingen-

jörerna i 27 lönegraden erhåller ställning såsom biträdande luftfartsin­

spektör med placering i lönegraden C 4. Förbundet har vidare föreslagit, att

befattningen såsom ingenjörsassistent utbytes mot en ingenjörsbefattning i

lönegraden 21 och att flygersättning i förekommande fall utgår till befatt­

ningshavaren.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening har för sin del

föreslagit, att sistnämnda befattning placeras i lönegraden Eo 19. Föreningen

har vidare föreslagit, att befattningarna såsom luftf artsingenjörer i 27 löne­

graden benämnas förste luftfartsinspektörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Trafikledningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att trafikinspektören

måtte placeras i lönegraden Eo 26 i stället för Eo 24, som förordats av de

sakkunniga.

Statskontoret har funnit det föreslagna kanslibiträdet i Eo 7 böra utbytas

mot ett ordinarie kontorsbiträde i lönegraden A 4.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktie­

bolag hava till undvikande av förväxling med trafikbolagens motsvarande av­

delningar föreslagit, att trafikledningen måtte benämnas flygsäkerhetsavdel­

ningen eller eventuellt flygkontrollavdelningen. Av samma anledning föreslå

bolagen, att benämningen trafikdirektör för chefen för avdelningen respek­

tive titeln trafikinspektör för dennes närmaste medhjälpare och ställföreträ­

dare utbytas mot flygkontrollchef respektive flygkontrollör.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har föreslagit, att be­

fattningen såsom kanslibiträde i lönegraden Eo 7 utbytes mot en kontorist­

befattning i lönegraden Eo 9. Såsom skäl härför anför förbundet, att inne­

havaren av befattningen, på vilken komme att läggas bland annat viss tele­

fonförbindelse med de utländska myndigheterna och luftfartsbolagen, måste

besitta goda språkkunskaper.

Med avseende å frågan örn handhavandet av radiotjänsten har väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

Styrelsen är alltjämt av den uppfattningen, att radiotjänsten organisa­

toriskt hör till flygsäkerhetstjänsten. Under förutsättning att av de sakkun­

niga ifrågasatt ändring av instruktionen för markradiopersonalen kommer till

stånd och att de teleprinterförbindelser med tillhörande apparater, som an­

vändas för flygsäkerhetstjänsten, få begagnas av luftfartsstyrelsen och dess

personal för varje slag av tjänstemeddelande i den ordning, som de sakkun­

niga i betänkandet angivit, vill styrelsen icke motsätta sig, att den nuvarande

organisationen ytterligare prövas. Ett villkor härför är emellertid, att en

lämplig trafiktjänsteman från telegrafstyrelsen -—• t. ex. kontrollören på

radiobyråns flygradioavdelning —- beordras tjänstgöra som förbindelseman

mellan telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen på samma sätt, som föreslagits

beträffande förbindelsemannen mellan meteorologisk-hydrografiska anstalten

och luftfartsstyrelsen.

Var och en av de nämnda förbindelsemännen torde böra tillerkännas ett

mindre arvode örn förslagsvis 50 kronor i månaden eller också böra deras

löneförmåner på annat sätt i motsvarande mån justeras. Kostnaderna härför

böra bestridas av luftfartsstyrelsens medel.

Riksräkenskapsverket har funnit förslaget att radiopersonalen på flygplat­

serna skall vara underställd telegrafstyrelsen främst vara motiverat av att

radiopersonalens befordringsförhållanden skulle bättre tillgodoses inom tele­

grafverket. Riksräkenskapsverket har ansett sig i ärendets nuvarande läge

icke böra avstyrka vad de sakkunniga härutinnan förordat men har ifrågasatt,

huruvida man icke skulle kunna tillgodose de personalsynpunkter, som ligga

till grund för de sakkunnigas ställningstagande i frågan, utan att därför behöva

bibehålla den i och för sig mindre tillfredsställande organisationsformen med

uppdelning av flygplatspersonalen på olika myndigheter.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

49

Telegrafstyrelsen har i denna fråga anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga ha bland annat angivit, att den nyinrättade trafikledningen

i luftfartsstyrelsen skulle i samråd med telegrafstyrelsens radiobyrå och

SMHA fastställa tjänstgöringsplaner för radio- och väderlekspersonalen vid

flygplatserna. Fastställandet av planer för radiopersonalens tjänstgöring (s. k.

vaktlistor) bör givetvis ankomma på styrelsens radiobyrå, varför trafikled­

ningens befogenhet i detta avseende endast skall vara att bestämma de tider,

då flygsäkerhetstjänsten, inklusive radio- och väderlekstjänst, skall vara i

funktion.

De sakkunniga anföra vidare, att de skäl, som anförts för en överflyttning

av markradiostationernas personal från telegrafstyrelsen till luftfartsstyrelsen,

väsentligen hänförde sig till frågan örn befälsförhållandet mellan denna per­

sonal och flygledarpersonalen. Det syntes de sakkunniga uppenbart, att radio­

personalen i fråga örn flygsäkerhetstjänstens handhavande skulle vara under­

ställd flygledarnas ordergivning. Så vore emellertid för närvarande icke till

alla delar fallet. Sedan de sakkunniga därefter påvisat, att starka skäl talade

för att luftfartsstyrelsen icke borde handhava radiopersonalen, anföra de sak­

kunniga, att här berörda angelägenhet enligt deras mening borde kunna

ordnas på ett betydligt enklare sätt än genom att överflytta radiopersonalen

till luftfartsstyrelsen. De sakkunniga hade kommit till den uppfattningen,

att förevarande fråga borde kunna lösas på ett tillfredsställande sätt genom

att instruktionen för markradiopersonalen ändrades på sådant sätt, att flyg­

ledarnas ordergivningsrätt beträffande flygsäkerhetstjänsten klart framginge.

Denna åsikt delar telegrafstyrelsen.

De sakkunniga anföra därefter, att det syntes nödvändigt, att flygledarna

erhölle viss undervisning rörande de tekniska och formella förutsättningarna

för markradiotjänsten för att de skulle kunna utöva ledningen över telegrafist-

personalen. Detta uttalande kan telegrafstyrelsen icke biträda. Ledningen

över telegrafistpersonalen på markradiostationerna bör omhänderhavas av

telegrafstyrelsen och styrelsen underställt befäl på markradiostationerna. Sty­

relsen varnar bestämt för att den ytliga sakkunskap, som flygledarna vunnit

genom att »erhålla viss undervisning rörande de tekniska och formella förut­

sättningarna för markradiotjänsten», skall få göra sig gällande gentemot den

mångåriga trafikvana och kännedom örn trafikförhållandena, som telegraf­

verkets personal och platsbelal förvärvat. Flygledarna ha att lämna radioper­

sonalen besked örn vilka meddelanden, som skola sändas i och för flygsäker­

hetstjänsten. Radiopersonalen har att, i den mån det är tekniskt möjligt, ut­

föra dessa order. Något annat befälsförhållande över radiopersonalen från

fiygledarnas sida bör icke ifrågakomma.

I samband härmed får telegrafstyrelsen överlämna en skrivelse i ärendet

från telegrafverkets radiotelegrafisters förening den 15 februari 1945. Såsom

framgår av skrivelsen anse även radiotelegrafisterna, att flygledarnas befogen­

het i avseende på markradiostationernas ledning bör begränsas till ordergiv­

ning och direktiv för luftfartens säkerställande, varvid markradiostationerna

såsom förmedlande organ äro skyldiga att verkställa vad som i enlighet med

förefintliga instruktioner finnes angivet.

De sakkunniga ha vidare bland annat föreslagit, att teleprinteranlägg-

ningarna skulle få begagnas av luftfartsstyrelsen och dess personal för varje

slag av tjänstemeddelande. Telegrafstyrelsen har intet att erinra häremot

men får framhålla, att teleprinterförbindelserna redan nu i vissa fall äro syn­

nerligen väl utnyttjade enbart av den egentliga luftfartstrafiken. Sålunda har

en undersökning av trafiken Bromma—Bulltofta den IG februari 1945 givit

till resultat, att under tiden kl. 8.00—18.00 det längsta uppehållet i sänd-

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262.

708

45

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ningen till Bulltofta var 11 minuter och att under bråd tid, d. v. s. kl. 8.00—•

9.00, 11.00—13.00 och 14.00—15.00, de längsta uppehållen i sändningarna

uppgingo till allenast 4 minuter. Även en relativt ringa ökning av trafiken

på denna förbindelse torde resultera i krav på ökad personal och på flera för­

bindelser. Styrelsen förutsätter därför, att sådana förvaltningsmeddelanden,

som lämpligen kunna sändas med vanlig post eller eventuellt medfölja luft­

fartygen, icke böra belasta teleprinterförbindelserna och deras personal.

Enligt de sakkunniga borde det ankomma på vederbörande flygledare att

i förekommande fall avgöra, i vilken ordning meddelanden finge avsändas.

Häremot får telegrafstyrelsen emellertid erinra, att för nu befordrade tele­

gram redan finnas noggranna internationella bestämmelser örn befordrings-

ordning, i vilken varken flygledaren eller någon annan bör ingripa. Då sty­

relsen är enig med de sakkunniga därom, att ifrågasatta förvaltningsmedde­

landen böra komma efter den andra trafiken, är därmed ordningen mellan

meddelandena fastställd, och någon anledning föreligger icke att häri lämna

några befogenheter åt flygledarna.

Förvaltningsavdelningen.

Statskontoret har funnit det ovisst, örn avdelningens arbetsuppgifter fram­

deles bomme att utvisa en stegring, som svarade emot en fördubbling av per­

sonalen, vilket statskontoret funnit de sakkunnigas förslag innebära. Ämbets­

verket föreslår, att en förste byråingenjör i Eo 26 samt en ritare i Eo 12 måtte

utgå samt att det föreslagna ritbiträdet i Eo 8 måtte ersättas med en tjänst i

Ex 7. Enligt statskontorets mening bleve personalbehovet även med dessa

jämkningar väl tillgodosett i jämförelse med den personal, som nu funnes.

Statskontoret har likaledes förordat vissa modifikationer med avseende å

personalstatsförslaget för den blivande elektrosektionen. Sålunda föreslås,

att en byråingenjörsbefattning i Eo 21 utbytes mot en ingenjörsassistent-

befattning i Eo 17 samt att antalet ritare i Eo 15 minskas till 1. Det nuvarande

kontorsbiträdet med avlöning enligt löneklass 4 bör enligt statskontorets

mening uppföras på ordinarie stat med placering i lönegraden A 4.

Biksräkenskapsverket har förklarat sig icke kunna finna det tillfredsstäl­

lande, att avdelningens chef placeras allenast i byrådirektörs grad.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har funnit starka skäl

tala för att befattningen såsom chef för förvaltningsavdelningen placeras i

lönegraden A 30. Även beträffande vissa andra befattningar ^framför förbun­

det ändringsförslag. För den befattningshavare med radioteknisk sakkunskap,

som de sakkunniga upptagit såsom byråingenjör i lönegraden Eo 24, föreslår

sålunda förbundet lönegraden Eo 26.

För den befattningshavare, som skall utföra de centrala arbetsuppgifterna

beträffande fältunderhållet, föreslås lönegraden Ä 19. Enligt förbundet skulle

eljest skillnaden mellan den centrala befattningen och fältmästarbefattnin-

garna vid flygfälten bliva för liten. Beträffande de å avdelningen föreslagna

ritarbefattningarna förordas en höjning av löneställningen till Eo 17 för en

befattning och Eo 15 för övriga.

Statsverkens ingen]örsförbund har jämväl föreslagit, att åt avdelningens

chef gives ställning såsom byråchef i lönegraden A 30. Såsom titel som be­

51

fattningshavare förordar förbundet förste byrådirektör. Beträffande vissa

andra för avdelningen upptagna befattningar påyrkas vidare höjd lönestä.11-

ning. För den byråingenjör, som skall handlägga radiotekniska frågor, för­

ordas sålunda lönegraden Eo 26. För den byråingenjör, som upptagits i

Eo 21 med uppgift att utöva tillsynen över elektriska nyanläggningar, utbygg­

nader m. m., föreslås lönegraden Eo 24. För den lägre tekniska personalen på

avdelningen påyrkas bättre befordringsmöjligheter. De av de sakkunniga

föreslagna befattningarna böra därför ej få anses alltför strikt bundna vid

angivna placeringar, utan anpassning bör tid efter annan ske efter inne­

havarnas utbildning, erfarenhet och tjänstetid i överensstämmelse med vad

som tillämpas inom andra grenar av statsförvaltningen. För den i betänkan­

det upptagna ingenjörsassistenten förordas placering i Eo 18. En av de för

elektrosektionen avsedda ritarna anses redan från början böra tagas i anspråk

för mera självständiga arbetsuppgifter och vara ledare för de övriga samt därför

böra placeras i Eo 17 med titeln ingenjör. Övriga under benämningen ritare

upptagna befattningshavare anses böra placeras i lägst Eo 15, i den mån de

varit anställda i statstjänst minst 2 år och hava föreskriven teknisk kom­

petens.

Väg- och vattenbi/ggnadsstgrelsen har beträffande förvaltningsavdelningens

uppgifter och benämning samt beträffande avdelningschefens löneställning

yttrat.

De sakkunniga hava anslutit sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tidi­

gare förslag örn att den egentliga förvaltningen av luftfartsledernas anlägg­

ningar skall i huvudsak decentraliseras till tre distriktsförvaltningar. De för­

valtningsärenden, som från distriktsförvaltningarna inkomma till styrelsen,

skola emellertid huvudsakligen handläggas av ifrågavarande avdelning. Denna

skall tekniskt övervaka, kontrollera och rationalisera förvaltningsarbetet.

Huvuddelen av avdelningens arbetsuppgifter äro emellertid av annan natur.

Avdelningen skall sålunda genom en planläggningssektion utreda behov av

nyanläggning och utvidgning av flygplatser och framlägga de förslag, till

vilka utredningarna kunna giva anledning. Vidare skall avdelningen enligt

de sakkunniga genom en byråingenjör utreda behov av radiofyrar, kontrollera

deras funktion och biträda vid besiktningen av luftfartygens radioanlägg­

ningar ur luftvärdighetssynpunkt m. m. Avdelningen skall även planlägga,

kontrollera och utföra de elektriska belysningsanläggningarna vid flygplatser

och luftfartsleder. Slutligen bör det ankomma på avdelningen att upprätta

för luftfarten erforderliga flygroutebeskrivningar över luftfartsleder, flyg­

platser och navigationsanläggningar samt att utarbeta det kartmaterial, som

enligt internationella överenskommelser skall tillhandahållas för den inter­

nationella luftfarten. Avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter kunna sam­

manfattningsvis benämnas marldjänst. Med anledning härav anser styrelsen

marlctjänstavdelningen vara en lämpligare benämning än förvaltningsavdel-

ningen.

Av vad ovan anförts framgår, att den arbetsbörda, som lägges på avdel­

ningens chef, är mycket omfattande och betydelsefull, icke minst ur ekono­

misk synpunkt. Synnerligen stora krav måste ställas på hans kvalifikationer.

Hans arbetsuppgifter sträcka sig över flera arbetsområden. Han skall sam­

ordna och sammanhålla underavdelningarnas verksamhet. Därjämte fordras

ett intimt samarbete med samtliga myndigheter, som äro representerade på

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

52

flygplatserna, och särskilt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, chefen för flyg­

vapnet, flygförvaltningen, flygbasområdescheferna och försvarsområdesbefäl-

havarna.

Det råder ingen tvekan om att arbetets omfattning och art motiverar avdel­

ningens organisation som en särskild byrå. Ur organisatorisk synpunkt spelar

det emellertid mindre roll örn den avdelning, som direkt under verkschefen

handlägger ärendena, benämnes avdelning eller byrå. Inrättandet av särskild

byrå kan anstå tills vidare i avvaktan på omprövning av frågan örn även

övriga avdelningars förändring till byråer. Däremot kan det icke vara lik­

giltigt, vilken löneställning chefen för avdelningen får. Örn chefsposten från

början besattes med en mindre kvalificerad kraft, kan det senare bliva svårt

att i samband med avdelningens förändring till byrå åstadkomma eventuellt

behövligt personbyte. Därför finner sig styrelsen icke kunna underlåta att

föreslå, att chefen i lönehänseende redan nu jämställes med byråchef. Enligt

styrelsens mening är denna befattning därjämte av sådan särskild betydelse,

att den liksom luftfartsinspektören och trafikdirektören bör hänföras till

löneplan C civila avlöningsreglementet. Styrelsen föreslår därför, att den

placeras i lönegrad C 6, tills vidare såsom förste byrådirektör.

Beträffande personalbehovet i övrigt för de av de sakkunniga avsedda

arbetsuppgifterna å avdelningen anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Trots att förvaltningen av flygplatserna decentraliserats till tre förvalt-

ningsdistrikt måste man räkna med att åtskilliga förvaltningsärenden av tek­

niskt administrativ natur komma att handläggas av luftfartsstyrelsen. Förslag,

som göras av distriktsförvaltningarna, skola granskas, remisser angående be­

byggelsen kring flygplatser, framdragandet av telegraf- och telefonledningar

m. m. samt frågor örn upplåtelse av mark och uthyrning av utrymmen äro

ärenden av den art, att de i de flesta fall måste prövas av styrelsen. Det kan

icke vara tillfredsställande, att som de sakkunniga föreslagit alla dessa ären­

den skola handläggas enbart av förste fältmästaren. Enligt styrelsens för­

menande bör förste byrådirektören hava en högre tjänsteman, som kan bereda

dessa ärenden och på vilken det dessutom skulle ankomma att under förste

byrådirektören samordna planläggnings- och elektrisk byggnadsverksamhet

med verksamheten i övrigt vid flygplatserna. Denne befattningshavare skulle

även anförtros arbeten med reglementen och instruktioner av teknisk art be­

rörande flygplatserna. Han skall kunna användas för internationellt kon­

ferensarbete samt kunna företaga inspektionsresor, rekognosceringar och

undersökningar för marktjänstavdelningens räkning. Styrelsen får därför

föreslå, att å marktjänstavdelningen bibehålies den förste byråingenjör i löne­

graden A 26, som finnes å den nuvarande marktjänstavdelningen.

För handhavandet av arbetet med kartor och beskrivningar av luftfarts-

lederna samt för utarbetandet av ritningar till byggnadsbestämmelser runt

flygplatserna m. m. erfordras vidare en befattningshavare, vilken lämpligen

bör placeras såsom ingenjör i lönegraden Eo 20. Denna befattning motsvarar

den, som på s. 19 i betänkandet finnes upptagen under flygplatssektionen och

för närvarande avlönas med arvode enligt löneklass 19.

Personalbehovet för här avsedda arbetsuppgifter skulle alltså beräknas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

1 förste byråingenjör ............................................... A 26

1 ingenjör ................................................................... Eo 20

1 förste fältmästare ................................................... Eo 18

För samordnande av planläggningsarbetet för byggnader m. m., för biträde

med utarbetande av skisser och som sakkunnig beträffande underhåll av bygg-

53

nader erfordras såsom för närvarande, utöver vad de sakkunniga föreslagit, en

ingenjör, som lämpligen bör placeras i lönegraden Eo 20. Denna befattning

motsvarar den, som på s. 19 i betänkandet finnes upptagen under byggnadsav-

delningen och redovisas såsom avlönad enligt löneklass 17 men numera åt­

njuter lön enligt löneklass 18.

Behovet av personal för flygplatsutredningar m. m. bör alltså beräknas

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

på följande sätt:

1 förste byråingenjör .............................................. Eo 26

1 byråingenjör .......................................................... Eo 24

1 ingenjör .................................................................. Eo 20

1 ingenjörsassistent ................................................... Eo 17

2 ritare ........................................................................... E° 12

1 ritbiträde .................................................................. E° 8

1 kontorsbiträde ...................................................... A 4

Härtill kommer arbetskraft, för vilken kostnaderna skulle bestridas från

anslaget för projektering av flygplatser. Enligt de sakkunniga skulle detta

anslag få tagas i anspråk endast med Kungl. Maj:ts medgivande, därvid

Kungl. Majit i varje särskilt fall skulle pröva behovet av ifrågasatta utred­

ningsarbeten. Med anledning härav ifrågasättes, örn icke luftfartsstyrelsen

bör bemyndigas att av detta anslag liksom för närvarande väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen disponera visst belopp, t. ex. sammanlagt 20 000 kronor

per år, till bestridande av kostnader för mätningsarbeten och undersökningar

från luften, geotekniska eller geologiska undersökningar m. m. utan att i

varje särskilt fall underställa Kungl. Majit frågan örn behovet av den ifråga-

komna utredningen.

Med anledning av de sakkunnigas förslag, att anläggningsverksamheten be­

träffande luftfartsledernas radiofyrar ävensom arbetet med reparation

och underhåll av dessa fyrar skulle överflyttas till telegrafverket, har styrel­

sen yttrat följande.

Badiofyrutrustningen på en flygplats måste betraktas som en del av flyg­

platsen och som en viktig faktor i hela säkerhetstjänsten. Radiofyrutrustningen

kompletterar belysningsanläggningarna och gör det möjligt att genomföra

s. k. blindlandningar i även mycket dåligt väder. Denna betydelsefulla säker­

hetsutrustning måste enligt styrelsens bestämda mening handhavas av den

myndighet, som har ansvaret för flygsäkerhetstjänsten i övrigt.

För närvarande skötas flygplatsernas landningsradiofyrar av respektive

flygplatsförvaltningars elektriska montörer. Övriga radiofyrar har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen sökt placera så, att driftskostnaderna kunna hållas

nere så mycket som möjligt utan eftersättande av säkerhetskraven. I ett fall

är en radiofyr sammanbyggd med en styrelsen tillhörig ljusfyr och båda

skötas av samma tillsyningsman. I ett annat fall skötes styrelsens radiofyr

tillsammans med en lotsverket tillhörig radiofyr av lotsverkets personal. I

tre fall äro radiofyrarna uppställda vid eller i närheten av elektriska kraft­

centraler och skötas av därvarande elektriska montörer. I ett annat fall har

radiofyr uppställts vid en kustsignalstation och skötes av marinens personal.

I samtliga fall är personalen i vad avser radiofyrarnas skötsel direkt under­

ställd väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Driftskostnaderna för navigationsradiofyranläggningarna belöpa sig för

budgetåret 1943/44 till 15 000 kronor och beräknas för innevarande budgetår

komma att uppgå till omkring 18 000 kronor. Motsvarande kostnader för blind-

landningsanläggningarna vid Bulltofta och Torslanda flygplatser beräknas per

54

budgetår uppgå till omkring 1 500 kronor för vardera. I dessa belopp äro in­

räknade kostnader för icke blott tillsyn utan även reparation och underhåll.

Uppförande och montering av navigationsradiofyrar kräver icke någon

större personal. Anläggningskostnaderna äro relativt små. De hava hittills

varierat mellan 5 000 och 22 000 kronor per anläggning. Den personal, som

hittills erfordrats för planläggande och upprättande av dylika anläggningar,

erfordras även i fortsättningen för att det överhuvudtaget skall bliva möjligt

att följa med på detta för flygverksamheten så viktiga område. Personalen

kan icke undvaras inom luftfartsstyrelsen utan allvarliga olägenheter för flyg-

säkerhetstjänsten. Samma personal torde emellertid enligt vad erfarenheten

visat i regel kunna anordna de radiofyrar, som kunna behövas. I den mån

så erfordras bör samråd med telegrafstyrelsen äga rum. Eventuellt kan vid

uppförandet av större radiofyrar telegrafstyrelsen medverka efter liknande

grunder som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid byggande av flygfält. Slut­

ligen må framhållas, att telegrafstyrelsen för närvarande icke inom sin verk­

samhet sysslar med landningsradiofyrar, som äro speciella för luftfarten. I

detta sammanhang kan även framhållas, att förbindelsen mellan flygplanen

och flygsäkerhetstjänsten medelst radiotelegrafi sannolikt kommer att så små­

ningom kompletteras med radiotelefoni.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadssty­

relsen bestämt avstyrkt, att de nuvarande radiofyranläggningarna överflyttas

till telegrafstyrelsens förvaltning, samt hemställt, att marktjänstavdelningens

behov av personal för handhavande av hithörande frågor beräknas på följande

sätt:

1 byråingenjör A 24

1

» Eo 21

1 montör Eo 9

Styrelsen, som i övrigt icke framställt någon erinran mot de sakkunnigas

förslag beträffande här ifrågavarande avdelning, har sålunda beräknat per­

sonalbehovet på avdelningen på följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 förste byrådirektör .............................................. C 6

1

»

byråingenjör .............................................. A 26

2

»

byråingenjörer .......................................... Eo 26

1 byråingenjör ........................................................... A 24

1

»

Eo 24

1

»

A 21

2

»

Eo 21

2 ingenjörer ............................................................... Eo 20

1 förste fältmästare ................................................... Eo 18

1 ingenjörsassistent ................................................... Eo 17

2 ritare ....................................................................... Eo 15

3

»

......................................................................... Eo 12

2 montörer ................................................................... Eo 9

1 ritbiträde ................. Eo 8

1 förrådsman, tillika chaufför ............................... Eo 7

1 kanslibiträde ............................ Eo 7

1 kontorsbiträde ......................... A 4

55

Telegrafstyrelsen har icke framställt någon erinran mot förslaget örn över­

flyttning till styrelsen av anläggning och underhåll m. m. av luftfartsledernas

radiofyrar. Styrelsen upplyser, att radiotjänsten åt luftfarten inom styrelsen

handhaves av radiobyråns fartygsstationsavdelning. På denna avdelning

skulle efter den föreslagna omorganisationen ankomma även anläggningsverk-

samheten beträffande luftfartsledernas radiofyrar ävensom arbetet med repa­

ration och underhåll av dessa fyrar. Med hänsyn till de ökade krav, som om­

organisationen och den fortgående utvecklingen inom luftfartsväsendet komme

att ställa på nyssnämnda avdelning, måste dess personalorganisation för ända­

målet förstärkas. Styrelsen beräknade, att lönekostnaderna härigenom skulle

komma att ökas med omkring 16 000 kronor.

I detta sammanhang torde få upptagas de uttalanden, som gjorts med an­

ledning av de sakkunnigas förslag beträffande handhavandet av flygfälts-

byggandet.

Riksräkenskapsverket har i detta avseende till belysande av frågan, vilken

organisation som borde handhava flygfältsbyggandet, erinrat att en med den

föreslagna likartad organisation tidigare förekommit. Riksräkenskapsverket

anför.

På det statliga järnvägsväsendets område hade man vid sidan av järnvägs­

styrelsen, som till en början endast hade att sörja för själva järnvägsdriften,

till en början en särskild myndighet, styrelsen för statens järnvägsbyggnader,

för ärenden avseende järnvägsanläggningar. En mycket kort tid sorterade

denna byggnadsverksamhet under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Denna

uppdelning av verksamheten på olika myndigheter har man för länge sedan

frångått. All byggnadsverksamhet, varom i detta sammanhang är fråga, har

sålunda sedan mer än 50 år tillbaka handhafts av en särskild avdelning eller

särskilda byråer inom järnvägsstyrelsen. Med hänsyn främst till det för­

hållandet att en omfattande byggnadsverksamhet för den civila luftfartens

behov torde vara omedelbart förestående, finner riksräkenskapsverket icke

anledning avstyrka, att en uppdelning enligt i betänkandet anförda riktlinjer

melian väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen av den verk­

samhet, som sammanhänger med nybyggnad och förbättring av flygfält, nu

genomföres. En dylik uppdelning lärer emellertid få betraktas endast som ett

provisorium, betingat av för tillfället rådande förhållanden. Med den civila

luftfartens väntade utveckling torde det sålunda snart nog befinnas påkallat,

att byggnadsverksamheten även för luftfartens del inordnas under den cen­

trala förvaltningsmyndighet, som omhänderhar underhållet av flygfälten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har som tidigare berörts förklarat sig

icke vilja motsätta sig den föreslagna organisationen. Avvikande mening i

denna del har emellertid uttalats av byråcheferna Stenberg och Ljungberg

samt förrådsdirektören Nelander.

Byråchefen Stenberg anför i huvudsak följande.

De sakkunnigas motivering för förslaget att väg- och vattenbyggnadssty­

relsen efter bildandet av en särskild luftfartsstyrelse skulle handhava byggan­

det av nya flygplatser, ehuru planläggningen huvudsakligen skulle åvila den

nya luftfartsstyrelsen, synes mig icke övertygande.

De sakkunniga framhålla, att de tekniska problemen vid byggandet av flyg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

56

fält i stor utsträckning äro likartade nied dem, som förekomma vid anläggan­

det av vägar och av vatten- och avloppsledningar. Likformigheten mellan

dessa arbeten kan emellertid ej ha den betydelse, som de sakkunniga vilja

göra gällande.

Enligt de sakkunniga skulle vidare vid en samordning av förutnämnda

verksamhetsgrenar samma slags arbetsledare, arbetare och maskiner och i

avsevärd omfattning samma slags konstruktörer kunna användas. Detta på­

stående kan ej utan vidare accepteras med avseende å flygplatsbyggandet,

som i stor utsträckning fordrar personal med speciell erfarenhet från just

denna verksamhet.

Mot anordningen med en till luftfartsstyrelsen förlagd avdelning för flyg­

platsbyggande anföra de sakkunniga slutligen, att de tekniska tjänstemännen

på en avdelning med så begränsade uppgifter lätt skulle förlora kontakten

med utvecklingen inom väg- och vattenbyggnadsfacket. Denna farhåga torde

få anses vara helt ogrundad. Flygplatsbyggandet berör nämligen en mång­

fald olika grenar inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

Mot förslaget att uppdela anläggningsverksamheten beträffande flygplat­

serna på två statliga verk förtjänar vidare att framhållas svårigheten vid

gränsdragningen mellan de båda verkens arbetsuppgifter. Gränsen mellan

nybyggnads- och underhållsarbeten kan också vara svår att draga. Intimt

samarbete erfordras för de parallellt med byggnadsverksamheten skeende

installationerna av elektriska anläggningar.

Vid utförandet av en flygplats är det av vikt att den myndighet, som hand­

haft utredning och projektering och som skall övertaga anläggningen och

handhava driften, kan stå i direkt förbindelse med arbetsledningen på platsen.

Vid arbeten på i drift varande flygplatser äro friktionsanledningar mellan

förvaltningspersonal och nyanläggningspersonal att befara, örn dessa icke äro

underställda en och samma myndighet.

Då det tillkommer luftfartsmyndigheten att godkänna område, som skall

brukas som offentlig flygplats, torde det under alla omständigheter åvila den

blivande luftfartsstyrelsen att utöva tillsyn över ett flygplatsbyggnadsarbete

jämväl under byggnadstiden. Flygplatsernas utförande är nämligen icke bara

en anläggningsfråga utan jämväl en flygsäkerhetsfråga av väsentlig betydelse

för luftfarten.

Enligt min uppfattning bör sålunda det föreslagna ämbetsverket för hand­

läggning av luftfartsärenden göras helt fristående och ej, såsom föreslagits,

i vissa avseenden beroende av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Byråchefen Ljungberg anför bland annat följande.

Luftfartsstyrelsen blir icke blott ett kontrollerande och förvaltande verk

utan framförallt ett kommunikationsverk för luftfartens säkra bedrivande.

Den bör därför till sitt omedelbara förfogande ha all sådan sakkunskap, som

erfordras för ett rätt handhavande av de uppgifter, vilka skola åvila luftfarts-

myndigheten. De övriga kommunikationsverken inrymma inom sig organisa­

toriskt alla för kommunikationernas säkra skötande erforderliga organ. För

luftfartsstyrelsens del skulle det innebära en väsentlig olägenhet, om verket

skulle berövas möjligheten att med egna organ bygga eller i förekommande

fall kontrollera byggandet av flygplatser och till luftfartslederna hörande

navigationsradiofyrar m. m.

De fördelar, som de sakkunniga anfört för att till väg- och vattenbyggnads­

styrelsens byggnadsavdelning överföra ärendena angående byggande av själva

flygplatserna, uppvägas enligt min mening av de väsentliga olägenheter, som

uppstå för luftfartsstyrelsen genom inkopplandet av ytterligare en myndighet.

Hedan nu är antalet myndigheter, med vilka luftfartsmyndigheten måste sam­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

57

råda vid alla flygfältsbyggnadsärenden, högst avsevärt, och detta försvårar

tillkomsten av anläggningar på flygplatserna. Det har vidare framhållits, att

den erforderliga maskinparken skulle kunna effektivare utnyttjas, därest den

byggande verksamheten sammanhölies inom en större enhet. Gentemot detta

vill jag framhålla, att de flesta flygplatsanläggningarna utförts på entreprenad

och att kontrollen av dessa arbeten under alla förhållanden bör åligga luft­

fartsmyndigheten, som har att godkänna anläggningarna för luftfartsändamål.

Byggandet av flygplatser för tyngre flygplan, s. k. storflygplatser, är av så

speciell natur, att en särskild fristående organisation föreslagits härför. Detta

är med hänsyn till arbetets stora omfattning motiverat, men det är å

andra sidan nödvändigt, att luftfartsmyndigheten tillförsäkras tillbörligt in­

flytande. Att nu ytterligare splittra byggnadsverksamheten finner jag icke

rationellt.

Jag får därför framhålla som min uppfattning, att inom luftfartsstyrelsen

bör organiseras en särskild byggnadsavdelning för motsvarande uppgifter,

som dem, vilka för närvarande åvila byggnadsavdelningen inom järnvägs- och

luftfartsbyrån.

För råds dir ektören Nelander har yttrat i huvudsak följande.

Att överföra flygplatsbyggandet till en luftfartsstyrelse skulle medföra

betydande nackdelar, varför närmare redogöres i de sakkunnigas förslag. En

sådan åtgärd synes också böra undvikas, örn en bättre lösning av denna fråga

står att erhålla.

Å andra sidan torde ett genomförande av den av de sakkunniga förordade

anordningen —• de förberedande utredningarna ombesörjda av en luftfarts­

styrelse och byggandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — komma att

medföra påtagliga olägenheter. Redan gränsdragningen de båda styrelserna

emellan synes komma att bereda svårigheter.

Det är enligt min uppfattning icke möjligt att för närvarande be­

döma med någon större grad av säkerhet, vilken anordning som medför

minsta olägenheter och därför bör föredragas. Det sammanhänger med den

närmare utformningen av samarbetet mellan de båda styrelserna samt med

huru väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet kommer att

organiseras. På den grund synes mig väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

yttrande i denna fråga icke bort utmynna i en reservationslös tillstyrkan av

den av de sakkunniga förordade anordningen, utan borde i utlåtandet hava

anförts, att denna anordning kunde medföra så betydande olägenheter, att ett

slutligt ställningstagande icke borde ske förrän senare, då frågan påverkande

omständigheter vore bättre kända.

Vidare synes det mig, att örn den anordningen väljes, att en luftfartssty­

relse icke skall handhava flygplatsbyggandet, det bör undersökas, huruvida

icke byggandet av stationsbyggnader, hangarer och dylikt lämpligen kan an­

komma å byggnadsstyrelsen, då denna arbetsuppgift mera torde falla inom

sagda verks ämbetsområde än inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens.

Byggnadsstyrelsen har anfört bland annat följande.

Personalen på den blivande luftfartsstyrelsens förvaltningsavdelning av­

ses i betänkandet komma att utgöras av bland annat två byråingenjörer med

utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket och tre mätningstekniker,

vilken personal icke förutsättes äga särskilda erfarenheter inom husbyggnads­

facket. Då det vid nyanläggning eller utvidgning av flygplatserna ofta före­

komma omfattande husbyggnadsfrågor, vilkas rationella behandling kräver

kvalificerad sakkunskap på husbyggnadsområdet, är det uppenbart, att luft-

fartsstyrolsen enligt betänkandet icke kommer att bliva utrustad med kom­

58

Kungl. May.ts proposition nr 262.

petens för handläggning av sådana frågor. Ej heller falla sådana uppgifter

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens allmänna kompetensområde. Frågor

av denna art torde, liksom då det gäller byggnader för andra statliga myndig­

heter, vilka icke äga särskild sakkunskap inom husbyggnadsfacket, böra hand­

läggas av byggnadsstyrelsen, på vilken det bör ankomma såväl att i samråd

med luftfartsstyrelsen verkställa erforderliga utredningar och upprätta för­

slag som att sedermera ombesörja byggnadsarbetenas utförande. Huruvida

byggnaderna vid flygfälten skola ställas under byggnadsstyrelsens vård och

underhåll, för vilket mycket synes tala, eller omhänderhavas direkt av luft­

fartsstyrelsen, torde böra bliva föremål för särskild prövning.

Med hänsyn till den stora betydelse flygplatserna i framtiden av allt att

döma komma att få, bland annat med hänsyn till turisttrafiken från utlandet,

vill byggnadsstyrelsen slutligen understryka vikten av att de byggnader, som

där komma att uppföras, ägnas tillbörlig uppmärksamhet även i arkitektoniskt

hänseende.

Kansliet.

Statskontoret har anfört följande.

För det kamerala arbetet har räknats med en kamrerare i A 22, en kontors­

skrivare i Eo 15 för den tekniska specialbokföringen, en kontorist för kassa­

bokföringen (kassör) jämte ett kontors- och ett skrivbiträde. Såvitt statskon­

toret förmår bedöma, torde för den vanliga kassabokföringen vara tillfyllest

med ett kanslibiträde i Eo 7 och ett kontorsbiträde i Eo 4 såsom biträden åt

kamreraren. Till följd härav bör en kontoristbefattning i A 9 utbytas mot

kanslibiträdestjänst och en skrivbiträdestjänst i Eo 2 utgå. — Styrelsens tele­

fonist bör icke placeras högre än lokaltelefonisterna hos telegrafverket (2 löne­

graden) .

Riksräkenskapsverket har funnit det icke vara tillfredsställande att placera

den verkschefen närmast underställda chefen för kansliet endast i byrådirek­

törs grad. I anledning av de sakkunnigas förslag att kamrerar tjänsten skulle

placeras i 22 lönegraden har riksräkenskapsverket erinrat, att det snart nog

kunde bliva anledning placera denna befattning i lönegraden A 24.

Väg- och vattenbyggnadstyrelsen har anfört följande.

Det internationella samarbetet på luftfartsväsendets område kommer att

i hög grad inverka på även kansliets arbetsbörda. Styrelsen anser därför en

förstärkning av kanslipersonalen vara erforderlig.

Under byrådirektören synes kansliets andel i luftfartsstyrelsens verksam­

het på det internationella samarbetets område böra handhavas av en förste

byråsekreterare i lönegraden Eo 26. På denne skulle ankomma att bereda

ärenden angående konventioner, luftfartsavtal med främmande makter och där­

med sammanhängande skriftväxling angående koncessioner, taxor och tid­

tabeller för den internationella flygtrafiken, författningsförslag och tillämp­

ningsföreskrifter i anslutning till internationella överenskommelser m. m.

Den av de sakkunniga föreslagna förste byråsekreteraren i lönegraden

Eo 24 skulle bereda övriga viktigare ärenden, såsom fastighetsärenden samt

administrativa och juridiska ärenden över huvud.

För att kansliet skall erhålla erforderlig stadga är det nödvändigt att det­

samma förfogar över en med förekommande ärenden väl förtrogen personal.

Täta personalombyten böra därför undvikas. Med hänsyn härtill anser sig

styrelsen böra föreslå, att en av befattningarna som förste amanuens föränd­

ras till byråsekreterare i lönegrad Eo 21.

59

Då flygplatsförvaltningama sakna kvalificerad kameral personal, synes det

vara nödvändigt, att en viss granskning av flygplatsförvaltningarnas räken­

skaper sker inom luftfartsstyrelsen, så att eventuellt begångna misstag hinna

rättas till snabbare än som skulle bliva fallet, örn endast riksräkenskapsverket

skulle granska räkenskaperna. Härutöver synes det nödvändigt, att inom sty­

relsen finnes en befattningshavare, som kan stå flygplatsförvaltningarna till

tjänst med råd och upplysningar i kamerala frågor. Nu berörda arbetsupp­

gifter kunna icke medhinnas av kamreraren personligen. Han bör i stället

vid sin sida ha en tjänsteman, som är tillräckligt kvalificerad för att under

kamrerarens ledning fullgöra desamma. Med hänsyn härtill föreslår väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen, att den föreslagne kontorsskrivaren flyttas upp

i lägst lönegraden Eo 18 och att tjänstebenämningen ändras till revisionsassi-

stent.

I enlighet med vad sålunda anförts har styrelsen beräknat behovet av per­

sonal för kansliet på följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 byrådirektör ........................................................... A 28

1 förste byråsekreterare ........................................... Eo 26

1 förste byråsekreterare ........................................... Eo 24

1 kamrerare ............................................................... A 22

1 byråsekreterare ....................................................... A 21

1

»

....................................................... Eo 21

1 förste amanuens ....................................................... Eo 18

1 revisionsassistent ................................................... Eo 18

1 amanuens ................................................................... Eo 15

2 kontorister ............................................................... A 9

1 kanslibiträde ........................................................... A 7

2 kontorsbiträden ....................................................... A 4

1 kontorsbiträde........................................................... Eo 4

1 skrivbiträde ........................................................... Eo 2.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening har framhållit, att

de sakkunniga icke angivit, var revisionen av flygplatsförvaltningarnas räken­

skaper skulle äga rum. Föreningen, som ifrågasatt huruvida icke denna revi­

sion lämpligen borde ske inom luftfartsstyrelsen, har föreslagit, att den när­

mast såsom medhjälpare åt kamreraren avsedde kontorsskrivaren i lönegraden

Eo 15 måtte ersättas av en revisionsassistent i lönegraden Eo 17.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har framhållit, att kam­

reraren bleve den ende tjänsteman inom styrelsen, som kunde förutsättas be­

sitta högre kameral utbildning. Förbundet har med hänsyn härtill samt till

de ansvarsfyllda uppgifter, som komme att åvila kamreraren, funnit det sär­

skilt betydelsefullt, att lönesättningen så avvägdes, att möjlighet funnes att

besätta befattningen med en väl kvalificerad civilekonom. Med hänsyn härtill

föreslår förbundet, att befattningen placeras i lönegraden A 24. Då förbun­

det ansett naturligt, att revisionen av flygplatsförvaltningarnas räkenskaper

förlägges till kansliavdelningen, har förbundet föreslagit, att härför måtte

Departements­

chefen.

inrättas en befattning som revisionsassistent i 18 lönegraden. Förbundet, som

icke funnit inrättandet av en amanuensbefattning i lönegraden Eo 15 till­

fredsställande annat än under förutsättning av en godtagbar befordringsgång,

bar föreslagit att i stället för 2 amanuenser i Eo 18 och 1 amanuens i Eo 15

måtte inrättas en befattning såsom byråsekreterare i Eo 21 samt 2 förste

amanuensbefattningar i Eo 18. Slutligen har förbundet föreslagit, att skriv-

biträdesbefattningarna måtte utgå och ersättas med kontorsbiträdesbefatt-

ningar i lönegraden Eo 4.

Svenska teknologi öreningen har funnit den föreslagna löneställningen för

chefen för kansliet för låg.

För luftfartsstyrelsens avdelningar

gemensam personal.

Allmänna lönenämnden har påpekat, att den beträffande en expeditions-

vaktstjänst föreslagna placeringen i Ex 5 givetvis icke avsåge en definitiv löne-

gradsplacering utan för närvarande närmast utgjorde underlag för erforderlig

anslagsberäkning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förordat, att två av de fyra skriv­

biträden, som upptagits bland den gemensamma personalen, måtte uppflyttas

till lönegraden Eo 4. Flertalet skrivbiträden borde nämligen kunna verkställa

utskrifter på främmande språk. De borde därjämte i förekommande fall kunna

hjälpligt emottaga telefonsamtal på främmande språk och giva anvisningar

till utländska besökande.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har givit uttryck för den

meningen, att samtliga skrivbiträdestjänster borde utbytas mot kontorsbi-

trädestjänster.

Det av de sakkunniga framlagda organisationsförslaget beträffande luft-

fartsstyrelsen synes i allt väsentligt vara av beskaffenhet att kunna läggas till

grund för statsmakternas beslut. I vissa detaljer vill jag dock förorda jämk­

ningar i de sakkunnigas förslag.

Det nya ämbetsverket bör i enlighet med sakkunnigförslaget ställas under

ledning av en verkschef i lönegraden C 10, vilken bör tillsättas medelst för­

ordnande på viss tid. Jag anser mig böra förorda, att befattningen benämnes

överdirektör.

De sakkunniga hava föreslagit, att luftfartsstyrelsen, utom av överdirek­

tören, skulle bestå av fyra ledamöter, företrädande speciell sakkunskap inom

den civila luftfarten, näringslivet, utrikesfrågor samt försvarsväsendet. Från

skilda håll hava yrkanden framförts örn ökning av styrelsen med represen­

tanter för olika intressen, bland annat för flygindustrien, det privata flyget

m. m. Vidare har i ett par yttranden föreslagits, att för styrelseledamöterna

skulle utses suppleanter. Kommerskollegium har i detta avseende förordat,

att suppleanter måtte utses på sådant sätt, att de representerade i viss mån

andra intressen än de ordinarie ledamöterna. Ytterligare sakkunskap skulle då

60

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 262.

i

fall av behov kunna tillföras luftfartsstyrelsen genom suppleanternas inkal­

lande vid behandling av vissa frågor.

Tvekan kan enligt min mening i förevarande fall råda örn den lämpligaste

organisationsformen. I anslutning till den inom svensk förvaltning vanliga

formen för organisation av centrala ämbetsverk läge det närmast till hands

att låta luftfartsstyrelsen bestå av verkschefen jämte cheferna för verkets

olika avdelningar såsom ledamöter men med en vidsträckt befogenhet för

verkschefen att ensam fatta beslut under reservationsrätt och reservations-

plikt för ledamöterna. Med hänsyn till luftfartens uppgift och ingripande be­

tydelse för skilda intresseområden torde det emellertid åtminstone till en

början få anses önskvärt, att erfarenhet och sakkunskap från verksamhets­

fält utanför styrelsens egen personalorganisation kunna i vissa frågor till­

föras styrelsen. Detta skulle kunna ske på två olika sätt. En form vore, att

verkschefen visserligen vore ensam beslutande men vid sin sida hade ett råd­

givande organ, sammansatt av representanter för olika luftfarten berörande

intressen. En annan utväg vore den av de sakkunniga föreslagna organisa­

tionsformen med en särskild styrelse, vari verkschefen ingår såsom ordförande

och i vilken befogenhet och ansvar fördelas mellan honom och styrelsens leda­

möter. Vid valet mellan dessa organisationsformer har jag ansett mig böra

stanna för den sistnämnda, vilken har en motsvarighet i skogsstyrelsens och

statens vattenfallsverks styrelseorganisation. Emellertid synes det mig vara

önskvärt att, på sätt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt med utgångs­

punkt från sina erfarenheter ifrågasatt, verkschefen erhåller något större be­

fogenhet än de sakkunniga tänkt sig och att styrelsens avgöranden begränsas

till frågor av mera principiell räckvidd eller eljest av större betydelse. Till den

närmare utformningen av erforderliga regler härutinnan torde jag få åter­

komma i samband med framläggande för Kungl. Maj:t av förslag till instruk­

tion för luftfartsstyrelsen.

Det synes mig riktigt, att styrelseledamöternas antal starkt begränsas. Jag

tänker härvid icke enbart på den tungroddhet, som lätt kommer att vidlåda

handläggningen inom en månghövdad styrelse, utan i lika mån på vikten av

att envar av styrelsens ledamöter känner sitt ansvar för samtliga på styrelsen

ankommande frågor och icke anser sig representera något särintresse. Erinras

må, att antalet ledamöter såväl i vattenfallsstyrelsen som i skogsstyrelsen är

begränsat till fyra. Jag biträder de sakkunnigas förslag, att ledamotsantalet

även i luftfartsstyrelsen bör bestämmas till fyra. Av nyss angivna skäl anser

jag, att Kungl. Majit vid utseende av ledamöter i styrelsen icke bör vara bun­

den av att vederbörande kan anses vara representant för visst intresse.

Önskvärt är att till ledamöter kunna förvärva personer med god insikt i och

överblick över de områden, som i främsta rummet äro av betydelse vid be­

dömandet av frågor rörande luftfartens allmänna utveckling. Icke minst äro

därvid näringslivets behov av vikt. Att utse suppleanter för ledamöterna synes

mig icke vara nödvändigt.

önskvärt är givetvis, att kontakt upprätthållos mellan luftfartsstyrelsen och

den flygtekniska forskningens organ. Erforderligt samarbete mellan styrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

61

62

och flygtekniska försöksanstalten torde emellertid kunna åvägabringas utan

utökning av ledamotsantalet i luftfartsstyrelsen.

Jag har icke något att erinra emot att envar av styrelsens ledamöter utom

överdirektören erhåller ett årligt arvode av 1 500 kronor. Överdirektören bör

enligt min mening vara självskriven ordförande i styrelsen.

Såsom redan förut antytts möter det avsevärda svårigheter att nu för någon

längre tid framåt beräkna personalbehovet för det nya ämbetsverket. Redan

under den tid, som förflutit efter det sakkunnigbetänkandet avgavs, har luft­

fartsmyndighetens arbete ökats icke oväsentligt bland annat på grund av upp­

gifter sammanhängande med träffade avtal örn ny internationell lufttrafik, och

i anledning härav hava vissa personalförstärkningar medgivits. All sanno­

likhet talar för att luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter komma att inom

längre eller kortare framtid betydligt ökas i förhållande till nuvarande läge.

Det är vid sådant förhållande av särskild vikt, att åt chefsbefattningarna

inom styrelsen gives en sådan ställning, att för dem kunna förvärvas kvalifi­

cerad personal, som kan fylla de stegrade krav, vilka en fortsatt utveckling

kan väntas ställa. Skäl tala därför för att redan från början giva vissa avdel­

ningschefer i styrelsen en något högre löneställning än vad sakkunnigförslaget

innefattar. Jag har ansett mig böra föreslå en höjning dels för luftfartsinspek-

tören och dels för cheferna för förvaltningsavdelningen och kansliet. Luft-

fartsinspektören synes böra hänföras till lönegraden C 6. Cheferna för sist­

nämnda båda avdelningar — vilka enligt min mening böra kallas marktjänst-

byrån och kanslibyrån — torde böra placeras i 30 lönegraden med titeln byrå­

chef. I nuvarande läge bjuder emellertid försiktigheten att tills vidare

stanna vid anställningsformen extra ordinarie. Jag förordar alltså, att a

den nya styrelsens stat upptagas två byråchefstjänster i lönegraden Eo 30.

Beträffande marktjänstbyråns huvudsakliga arbetsuppgifter har jag i prin­

cip icke något att erinra mot vad de sakkunniga föreslagit. I fråga örn kansli­

byråns uppgifter vill jag, i anslutning till vad i några yttranden förordats,

tillstyrka den jämkningen i de sakkunnigas förslag, att at denna byra anförtros

att — givetvis i intimt samarbete med de tekniska avdelningarna och därvid

främst med luftfartsinspektionen — bereda de viktiga frågorna rörande kon­

cessioner, konventioner och därtill anknytande bestämmelser av internationell

räckvidd.

Förutom marktjänst- och kanslibyråerna böra i luftfartsstyrelsen ingå dels

en avdelning, motsvarande den nuvarande luftfartsinspektionen och benämnd

på samma sätt, dels ock ett centralt organ under benämningen trafikavdel­

ningen för sammanhållande av trafiktjänsten å de civila flygplatserna och

trafiklederna. Luftfartsinspektionen bör förestås av en luftfartsinspektör, för

vilken jag nyss förordat placering i lönegraden C 6. Trafikavdelningen bör

i enlighet med de sakkunnigas förslag ledas av en trafikdirektör i löne­

graden C 4.

Behovet av ett särskilt militärt organ inom luftfartsstyrelsen kan icke be­

dömas utan ytterligare övervägande. Det torde ankomma på luftfartsstyrelsen

att i samråd med vederbörande militära myndigheter verkställa utredning

Kungl. Majlis proposition nr 262.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

63

och avgiva förslag i detta ämne. Tills vidare bör den hos väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen tjänstgörande flygassistenten överflyttas till luftfarts-

styrelsen.

Luftfartsstyrelsens behov av meteorologisk sakkunskap bör tillgodoses

genom försorg av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Att å

luftfartsstyrelsens stat beräkna avlöningsmedel för detta ändamål synes icke

påkallat. Arvodet till en läkare, som nu biträder väg- och vattenbyggnads­

styrelsen med handläggning av vissa ärenden, bör överföras till luftfartssty­

relsens stat.

Yad angår luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter hava olika meningar gjort

sig gällande huvudsakligen beträffande frågorna örn handhavandet av anlägg-

ningsverksamheten beträffande flygplatser samt örn radiotjänsten.

För närvarande handhaver telegrafverket radiotjänsten genom markradio­

stationerna, vilka äro bemannade med personal tillhörande detta verk. Badio-

fyrarnas uppsättande, vård och underhåll åter omhänderhavas av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå. De sakkunniga hava

förordat, att jämväl sistnämnda arbetsuppgifter skulle övertagas av telegraf­

verket, som härför skulle erhålla ersättning från luftfartsfonden. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har avstyrkt denna ändring och förordat, att radio­

fyrarna jämväl i fortsättningen skulle drivas och underhållas av luftfarts­

myndigheten. Styrelsen, som i annat sammanhang hemställt att jämväl radio­

tjänsten i övrigt skulle överföras från telegrafverket och som fortfarande

synes anse en sådan åtgärd i och för sig ändamålsenlig, har numera förklarat sig

icke vilja motsätta sig de sakkunnigas förslag, enligt vilket markradiotjänsten

skulle kvarbliva i telegrafverket. Styrelsen har därvid främst tagit hänsyn till

vissa av de sakkunniga framlagda förslag, enligt vilka flygledarna på flygplat­

serna skulle erhålla befälsrätt i förhållande till radiopersonalen därstädes. Tele­

grafstyrelsen har icke framställt någon erinran mot att styrelsen skulle om-

händerhava såväl markradiostationer som radiofyrar men har motsatt sig att

flygledama skulle erhålla annan befälsrätt över radiopersonalen än den, som

betingas av rätten att lämna besked örn vilka meddelanden, som skola sändas

i och för säkerhetstjänsten. I själva verket torde motsättningen i ståndpunk­

terna mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och telegrafstyrelsen främst

hänföra sig till denna detaljfråga, som enligt vad jag erfarit hittills i vissa

fall visat sig icke kunna på ett fullt tillfredsställande sätt bemästras. I sak

synes det mig riktigt och med hänsyn till personalens intressen fördelaktigt,

att telegrafverket med sina rikare resurser på det radiotekniska området och

sina större möjligheter till personalomflyttningar och befordringar omhänder-

har radiotjänsten i vad avser markradiostationerna. Då jag alltså vill förorda,

att någon överflyttning av denna radiotjänst icke verkställes, utgår jag från

att möjligen förefintliga kompetens- eller lydnadskonflikter skola genom ända­

målsenliga instruktionsföreskrifter och ömsesidig samarbetsvilja kunna över­

bryggas. Enligt min uppfattning är det naturligt, att flygledarna i vad angår

flygsäkerheten erhålla en klar befälsställning i förhållande till radioper­

sonalen på flygplatserna. Självfallet synes mig vara, att såväl teleprinter-

64

som andra signalförbindelser skola få användas av luftfartsstyrelsen och

dess organ ävensom av väderlekstjänsten i den utsträckning så är möjligt.

Detta är emellertid närmast en fråga örn kapaciteten hos förbindelserna, vilka

icke böra få utbyggas enbart för att möjliggöra en ökad trafik av förvaltnings-

karaktär. Uppenbart är, att säkerhetsmeddelanden och väderlekstelegram

måste befordras före förvaltningsmeddelanden.

Till frågan, huruvida flygledarna böra erhålla utbildning i markradiotjän­

sten och på vad sätt en dylik utbildning i så fall bör anordnas, är jag icke

beredd att nu taga ställning. Jag vill emellertid framhålla, att ett ståndpunkts-

tagande härutinnan icke synes vara av större betydelse för bedömande av

spörsmålet örn befälsförhållandena vid flygplatserna.

Det är möjligt, att det kan visa sig vara ändamålsenligt att telegrafverket

omhändertager även radiofyrarna. Det synes emellertid icke erforderligt att

nu genomföra en ändring i bestående organisation, och jag förordar därför, att

denna arbetsuppgift i avvaktan på fortsatt övervägande får tills vidare hand­

havas av luftfartsstyrelsen. Jag förutsätter härvid, att telegrafstyrelsen skall

med uppmärksamhet följa utvecklingen på området och i mån av behov med

sin sakkunskap bistå det nya ämbetsverket även på detta område.

Ståndpunktstagandet i frågan, vilket organ som bör omliänderhava byggande

eller omändring av flygfält, försvåras av att spörsmålet örn den framtida orga­

nisationsformen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet

icke är slutgiltigt löst. I det läge, vari frågan nu befinner sig, förordar jag, att

de sakkunnigas förslag tillämpas åtminstone tills vidare. Detta innebär i

huvudsak, att luftfartsstyrelsen skall omhänderhava projekteringen av flyg-

fältsarbeten, medan själva utförandet av dessa kvarbliver hos väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen, som har att bedriva arbetena antingen i egen regi eller

genom entreprenör. Den personal, som finnes anställd för flygfältsbyggandet

och som icke kommer att erhålla befattningar i luftfartsstyrelsen, bör med

oförändrade avlöningsgrunder kvarstanna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

såsom en särskild avdelning antingen direkt underställd styrelsens chef eller

lydande under byggnadschefen på styrelsens vägbyrå.

Konstruktion och byggande av större stationsbyggnader, för vilka särskild

byggnadsteknisk och arkitektonisk sakkunskap erfordras, bör enligt min me­

ning ankomma på byggnadsstyrelsen, som därvid på liknande sätt som sker

vid utförandet av andra statliga byggnadsverk bör samarbeta med luftfarts­

styrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Till frågan örn byggnads­

underhållets handhavande är jag icke beredd att taga ståndpunkt utan ytter­

ligare övervägande.

Beträffande luftfartsstyrelsens personalorganisation har jag redan i det

föregående tagit ståndpunkt till frågan örn avdelningschefernas löneställning.

I fråga om övriga befattningar biträder jag i huvudsak de sakkunnigas förslag.

Beträffande två befattningar å luftfartsinspektionen, som av de sakkunniga före­

slagits till placering i 27 lönegraden, har statskontoret ifrågasatt, att de skulle

hänföras till 26 lönegraden. Med hänsyn bland annat till att luftfartsinspek-

tören på grund av beskaffenheten av sina tjänståligganden måste förutsättas

komma att i relativt stor utsträckning befinna sig på tjänsteresor, även utom-

Kungl. Marits proposition nr 262.

65

lands, synes det angeläget att hans närmaste män besitta, goda tekniska kvali­

fikationer. På denna grund och med hänsyn dels till löneställningen för

ingen] örspersonal med motsvarande utbildning inom flygvapnet, dels till de

jämförelsevis begränsade befordringsmöjligheterna inom luftfartsstyrelsen

finner jag de sakkunnigas förslag vara välmotiverat. Luftfartsinspektionens

personal i övrigt torde böra bestå av en luftfartsingenjör i lönegraden A 24,

en byråingenjör i Eo 21, en ingenjör i Eo 20 samt ett kanslibiträde i A 7.

I förhållande till de sakkunnigas förslag innebär detta, att en ingenjörs-

assistentbefattning i lönegraden Eo 17 uteslutes men att en byråingenjörs-

befattning i Eo 21 och en ingenjörsbefattning i Eo 20 tillkomma. Sistnämnda

båda befattningar motsvaras av för närvarande befintliga arvodestjänster.

Den för trafikavdelningen föreslagna befattningen såsom trafikinspektör

i lönegraden Eo 24 bör enligt min mening, såsom väg- och vattenbyggnads­

styrelsen föreslagit, utbytas mot en dylik befattning i lönegraden Eo 26, detta

närmast med hänsyn till de ökade krav på befattningshavarens kompetens,

som måste ställas i anledning av den förutsedda interkontinentala luft­

trafiken. På grund av redan inträffad eller väntad ansvällning i arbetsupp­

gifterna torde vidare, förutom det kanslibiträde i lönegraden Eo 7 som före­

slagits av de sakkunniga, böra å avdelningen tillkomma en kontorsbiträdesbe-

fattning i lönegraden Eo 4.

För markt]'änstbyrån föreslår jag följande utökningar av personalen i för­

hållande till de sakkunnigas förslag, nämligen med en förste byråingenjör i

lönegraden A 26, en byråingenjör i Eo 21 samt 2 ingenjörer i Eo 20. Utök­

ningarna äro i huvudsak betingade antingen av att motsvarande befattningar

redan tidigare funnits eller att Kungl. Majit, sedan de sakkunnigas förslag

avgavs, medgivit deras inrättande med hänsyn till inträdda eller väntade nya

uppgifter.

Beträffande marktjänstbyrån förordar jag vidare, att den av de sakkun­

niga föreslagna befattningen såsom montör i lönegraden Eo 9 ersättes med

en befattning såsom förste montör i lönegraden Eo 12. Därjämte torde den

för en radioexpert — vilken bedömts såsom erforderlig oberoende av om tele­

grafstyrelsen eller luftfartsstyrelsen handhaver radiofyrarna — av de sak­

kunniga upptagna befattningen såsom byråingenjör i lönegraden Eo 24 böra

utbytas mot en förste byråingen jörsbefattning i lönegraden Eo 26. Denna

förändring, varigenom befattningshavaren skulle likställas med telegrafver­

kets radioingenjörer, är motiverad med hänsyn till de mera omfattande upp­

gifter, som enligt mitt förslag skulle åvila befattningshavaren i jämförelse

med sakkunnigförslaget. Den radiotekniska personal i övrigt, som erfordras

vid bifall till den av mig förordade anordningen, enligt vilken handliavandet

och anläggandet av radiofyrar tills vidare skulle ankomma på luftfartssty­

relsen, torde böra anställas mot arvode. För detta ändamål böra under veder­

börande avlöningspost inräknas medel motsvarande förslagsvis avlöningsför­

måner för en befattningshavare i 20 löneklassen (ingenjör) och för en be­

fattningshavare i 11 löneklassen (montör).

I fråga örn kanslibyråns befattningar har jag med hänsyn till vad väg- och

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262.

^io »

45

5

Kungl. May.ts proposition nr 262.

66

vattenbyggnadsstyrelsen anfört funnit mig böra förorda, att den av de sak­

kunniga föreslagna personalen förstärkes med en förste byråsekreterare i

lönegraden Eo 26. Då, enligt vad jag tillstyrkt, på denna byrå skulle hand­

läggas frågor om internationella luftfartskonventioner m. m., vilka torde

komma att taga byråchefens arbetskraft i anspråk i betydande omfattning,

synes en sådan förstärkning bliva erforderlig för att möjliggöra att till en

medhjälpare åt byråchefen överlämna att mera självständigt bereda vissa frå­

gor, bland annat ärenden rörande förvärv och expropriation av mark m. m.

I fråga örn kamrerarbefattningen i lönegraden A 22 har jag, även med be­

aktande av de skäl som riksräkenskapsverket anfört till förmån för en högre

löneställning, ansett mig icke böra avvika från sakkunnigförslaget.

Då revision av luftfartsstyrelsens och flygplaltsorganisationens räkenskaper

bör äga rum inom riksräkenskapsverket, är någon revisionspersonal inom sty­

relsen icke erforderlig.

För kanslibyrån torde slutligen en kanslibiträdestjänst böra inrättas ut­

över den som av de sakkunniga föreslagits. Denna tjänst, vilken torde böra

placeras i lönegraden Eo 7, motsvaras av en redan befintlig befattning.

I fråga örn för styrelsens olika avdelningar gemensam biträdespersonal

hava yrkanden framställts örn ändringar såväl i höjande som i sänkande rikt­

ning i förhållande till sakkunnigförslaget. Anledning synes mig icke före­

ligga till sådana ändringar. De sakkunniga hava enligt min mening vid av­

vägning av löneställningen för biträdespersonalen i verket tagit skälig hän­

syn till det behov beträffande löneställning och befordringsmöjligheter, som

kravet på språkkunskaper hos biträdespersonalen inom luftfartsstyrelsen

medför.

Vid bifall till här framlagda förslag skulle enligt min mening luftfartssty­

relsen erhålla en personalorganisation, som skulle besitta en betydande grad

av elasticitet och kunna utan större utbyggnad bemästra även en icke obetyd­

lig ökning av arbetsmängden. Det har synts mig betydelsefullt, att en sådan

organisation från början tillskapas. Samtidigt är det mig angeläget att under­

stryka vikten av att personalen, oberoende av gränserna för den organisa­

toriska indelningen, på smidigt sätt utnyttjas på olika arbetsplatser allt efter

förändringen av föreliggande arbetsuppgifter.

Såsom statskontoret påpekat, torde vid besättande av tjänst med innehavare,

som ej förut i tillräcklig grad prövats inom luftfartsväsendet eller eljest inom

statsförvaltningen, i regel böra tillämpas viss tids förordnande eller an­

ställning såsom extra tjänsteman, innan placering å extra ordinarie eller ordi­

narie tjänst äger rum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

FLYGPLATSORGANISATIONEN.

Flygledarpersonalen.

Flygledarpersonal finnes för närvarande vid Bromma, Bulltofta, Torslanda,

Norrköpings och Visby flygplatser.

67

Den fast anställda flygledarpersonalen utgöres av föreståndare, placerade i

lönegraderna Eo 19—Eo 22, samt flygledare med placering i lönegraderna

Eo 15—Eo 17. Antalet befattningar i de olika lönegraderna Ilar fastställts av

Kungl. Majit. Därjämte finnas extra flygledare med avlöning högst enligt

lönegraden Ex 18 samt flygledaraspiranter med arvode motsvarande lön jämte

därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg enligt 10 löneklassen. För an­

ställande av extra flygledare och flygledaraspiranter har i luftfartsfondens

stat för budgetåret 1944/45 upptagits ett belopp av 23 000 kronor. Dessutom

har Kungl. Majit genom beslut den 2 november 1944 medgivit, att vederbö­

rande i nämnda stat ingående delpost till avlöningar till icke-ordinarie perso­

nal må för innevarande budgetår överskridas med ett belopp av 28 000 kro­

nor för anställande av ytterligare extra flygledare och aspiranter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina den 18 september 1944 dag-

tecknade anslagsäskanden beträffande luftfartsfonden för budgetåret 1945/46

gjort framställning örn viss ökning av flygledarpersonalen samt har därvid

bland annat föreslagit inrättande av vissa nya slag av befattningar. Den före­

slagna personalökningen hänför sig delvis till Sundsvall/Härnösands och

Karlstads flygplatser, för vilka några särskilda flygledarbefattningar icke för

närvarande finnas inrättade.

I sammanställningen å nästföljande sida har angivits den flygledarpersonal,

som för närvarande finnes, samt den personal för här avsett ändamål, som väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita beräknat erforderlig för budget­

året 1945/46.

Beträffande det närmast aktuella personalbehovet för flygledningen vid de

olika flygplatserna har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita anfört

bland annat följande.

Bromma flygplats. Under dagen avgå och ankomma flygplan på de regul­

jära linjerna, för närvarande tre stycken. Under natten trafikeras för när­

varande två kurir linjer, å vilka f ramföres ett flertal flygplan. Härjämte före­

kommer annan civil flygning, huvudsakligen målflygning för försvarets räk-

ning. Flygledarpersonalen har måst utökas bland annat med befattnings­

havare, som tillfälligt tagits från Bulltofta flygplats. Trots detta har över­

tidsarbete förekommit i stor utsträckning. Sammanlagda övertiden för flyg­

ledarna, i medeltal 7 man, har under första halvåret 1944 utgjort 1 254 timmar

eller 29 timmar per flygledare och månad. Vid fredstrafik bortfalla sanno­

likt kurirflygningar nattetid, men styrelsen räknar i stället med att nattpost­

trafik kommer att återupptagas samt att nattlandningar av långdistansplan

tillkomma, varför nattjänst torde bliva erforderlig även i fortsättningen.

Den för flygplatsen erforderliga personalen utgör åtta man, varav två måste

kunna tjänstgöra som ställföreträdare för föreståndaren vid arbete i skift.

Härjämte erfordras som reserv för denna och andra flygplatser en flygledare,

vilken bör stationeras på Bromma. Styrelsen hemställer därför, att vid

Bromma flygplats inrättas dels två befattningar som ställföreträdare för före­

ståndaren, vilka befattningar, med hänsyn till att ställföreträdare måste äga

i det närmaste samma kvalifikationer som föreståndaren, böra placeras i löne­

grad Eo 20 respektive Eo 19, samt en befattning som flygledare, vilken bör

placeras i lönegrad Eo 18. övrig erforderlig förstärkning, två flygledare, hem­

ställer styrelsen att tills vidare få anställa som extra tjänstemän i löne­

grad Ex 18.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Av väe- och vattenbvggnadsstyrelsen beräknad

För närvarande benning personal

personal

Befattning

Lönegrad

Befattning

Lönegrad

Blomma.

Bromma.

1 föreståndare......................................

Eo 22

1 föreståndare......................................

Eo 22

1 flygledare..........................................

1 » ..........................................

Eo 17

Eo 16

1 ställföreträdare .............................

1 » .............................

Eo 20

Eo 19

1 » ..........................................

Eo 15

1 flygledare...........................................

Eo 18

1 » ...........................................

Ex 18

1 » ...........................................

Eo 1

1

3

»

...........................................

Ex 15

1 » ..........................................

Eols

4 flygledaraspiranter.........................

—

1 » ...........................................

2 » ..........................................

Eo 15

Ex 18

2 flygledaraspiranter.........................

—

Bulltofta.

Bulltofta.

1 föreståndare......................................

Eo 21

1 föreståndare......................................

Eo 21

1 flygledare...........................................

1 » ..........................................

Eo 17

Eo 16

1 flygledare..........................................

1 » ..........................................

Eo 17

Eo 16

i

»

...........................................

Eo 15

1 ® ..........................................

Eo 15

1 flygiedaraspirant.............................

—

Torslanda.

Torslanda.

1 föreståndare......................................

Eo 20

1 föreståndare......................................

Eo 21

1 flygledare...........................................

Eo 17

1 ställföreträdare .............................

Eo 20

1 » ...........................................

Ex 16

1 flygledare..........................................

Eo 17

1 flygiedaraspirant.............................

—

1 » ..........................................

Ex 18

Norrköping.

Norrköping.

1 föreståndare......................................

Eo 19

1 föreståndare......................................

Eo 19

1 ställföreträdare .............................

Eo 18

Visby.

Visby.

1 föreståndare......................................

Eo 20

1 föreståndare......................................

Eo 20

Sundsvall! Härnösand.

Sundsvall! Härnösand.

—

—

1 föreståndare......................................

Eo 20

Karlstad.

Karlstad.

_

_

1 föreståndare......................................

Eo 20

1 ställföreträdare ............................. j Eo 18

Bulltofta flygplats. Flygplatsen har på grund av kriget endast berörts av

två å tre reguljära linjer, och nattjänst och övertid har endast varit erfor­

derlig i mindre grad. Flygvapnet har under det gångna budgetåret haft en

trafikledare stationerad på flygplatsen. Härigenom har en, tidvis två, flyg­

ledare kunnat lösgöras för förstärkning av personalen på Bromma, Torslanda

och Visby flygplatser. Under år 1945 flyttar emellertid sannolikt den på

Bulltofta stationerade flottiljen, varför någon hjälp från militär personal ej

är att påräkna. Följaktligen kan ej heller personal avvaras till förmån för

andra flygplatser. Den nuvarande personalen beräknar styrelsen vara till­

räcklig såvitt nu kan överblickas.

Torslanda flygplats. Flygplatsen har under det gångna budgetåret ej be­

rörts av flyglinjer i annan mån, än att kurir flyglin] erna använt flygplatsen,

då vädret omöjliggjort landning på Bromma. Under hösten 1944 skola emel­

lertid engelska flygplan regelbundet landa på Torslanda, och den nya Norr-

69

landslinjen kommer att passera Torslanda med en tur i vardera riktningen

dagligen. Målflygning för försvarets räkning förekommer såväl på dagen

som under mörker. Under det gångna budgetåret Ilar nattetid en flygledare

praktiskt taget ständigt måst vara i tjänst för trafikdirigering, även örn land­

ning på Torslanda ej avsetts skola äga rum. Flygledarpersonalen har ut­

gjorts av 2 man, som förutom på dagen fått tjänstgöra varannan natt, utom

under maj och juni, då ytterligare en flygledare kunnat beordras till flyg­

platsen. Övertid har förekommit i högst betydande utsträckning och under

första halvåret 1944 utgjort 672 timmar eller 56 timmar per flygledare och

månad.

Yad den kommande fredstrafiken beträffar gäller detsamma som ovan sagts

beträffande Bromma flygplats. Den redan nu erforderliga personalen beräk­

nas till fyra man, varav en föreståndare och en ställföreträdare. Styrelsen

hemställer, att vid Torslanda flygplats inrättas en ny befattning som före­

ståndare, vilken befattning med hänsyn till ansvar och trafikens omfattning

bör placeras i samma lönegrad som motsvarande befattning vid Bulltofta

flygplats eller sålunda lönegrad Eo 21. Styrelsen hemställer vidare, att

en befattning som ställföreträdare inrättas, vilken befattning med hänsyn till

erforderliga kvalifikationer bör placeras i samma lönegrad som motsvarande

tjänst vid Bromma flygplats och som den förutvarande föreståndaren inne­

haft, nämligen Eo 20. Denna befattning skulle sålunda bibehållas men be­

nämnas ställföreträdare. Slutligen hemställer styrelsen att få anställa en

flygledare i lönegrad Ex 18.

Norrköpings flygplats. Flygplatsen användes för närvarande endast för

flygningar för försvarets räkning och för segelflygning samt uppehåller viss

beredskap för reguljära linjer och kurirlinjer. Föreståndaren ombesörjer

även flygplatschefs åligganden med avseende å förvaltningen av flygplatsen.

Här föreslår emellertid styrelsen i annat sammanhang anställning av en sär­

skild flygplatschef. Flygledaren har under första halvåret 1944 haft en över­

tid av 673 timmar eller 112 timmar i månaden. Denna tid utgöres av bered­

skap i hemmet, varvid endast 25 % av beredskapstiden räknats som arbets­

tid. För ifrågavarande flygplats erfordras en ställföreträdare med placering

i lönegrad Eo 18.

Visby flygplats. Denna flygplats utgör ändpunkt för den för närvarande

tidvis trafikerade linjen till Gotland. Fältet är på grund av sin storlek lämp­

ligt som reservfält för andra reguljära linjer, särskilt österut. För närvarande

har styrelsen intet yrkande beträffande personalen.

Sundsvall!Härnösands flygplats. Flygplatsen användes innevarande höst

dagligen för två reguljära landningar på Norrlandslinjen samt för flygningar

för försvarets räkning. Då styrelsen räknar med permanent behov av en re­

guljär Norrlandslinje, erfordras en flygledare på platsen, vilken såsom före­

ståndare bör placeras i lönegrad Eo 20. Han kan lämpligen liksom för när­

varande föreståndaren vid Visby flygplats ombesörja flygplatschefs åliggan­

den med avseende på förvaltningen av flygplatsen.

Karlstads flygplats. Flygplatsen beräknas kunna tagas i bruk innevarande

höst. Den torde redan instundande vinter få stor betydelse som mellanland-

ningsplats vid flygningar västerut. För frodstrafik erfordras en förestån­

dare och, med hänsyn till väntade nattflygningar, en ställföreträdare, vilka

böra placeras i lönegrad Eo 20 respektive Eo 18. Även här kan föreståndaren

lämpligen tillika ombesörja förvaltningsgöromål.

För rekrytering av personal till flygsäkerhetstjänsten erfordras därjämte

medel för anställande av aspiranter, vilka hittills erhållit ett mindre arvode.

Styrelsen hemställer därför örn medel för avlönande av två aspiranter, av­

sedda att huvudsakligen tjänstgöra å Bromma.

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 262.

70

Rörande flygledarpersonalens arbetsuppgifter anföra de sakkunniga.

De sakkunniga ha tidigare i samband med behandlingen av trafiklednin­

gen redogjort för flygledarpersonalens huvudsakliga arbetsuppgifter. Enligt

de sakkunnigas mening få dessa arbetsuppgifter anses vara av jämförelsevis

kvalificerad art. Den funktion, flygledarna ha att fylla inom flygsäkerhets­

tjänsten, är förenad med ett betydande ansvar och kräver framför allt stor

rådighet och beslutsamhet. Dessa tjänstemän måste fullt självständigt kunna

leda flygtrafiken samt träffa de avgöranden, vartill exempelvis svårare väder-

lekssituationer kunna giva anledning, utan att hava det stöd, som en på

platsen varande överordnad kan lämna. I kritiska situationer kan försum­

lighet eller bristande omdöme från flygledarnas sida få mycket allvarliga

följder för flygtrafiken. Flygledarna måste äga sådana personliga egenskaper,

att de vinna förtroende hos den flygande personalen och förmå göra sin

vilja gällande gentemot denna. En given förutsättning för tjänsteutövningen

är att vederbörande befattningshavare undergått flygutbildning och äro väl

förtrogna med flygnavigation. Här må tillika erinras örn den utbildning i

fråga örn markradiotjänsten, som flygledarna enligt vad tidigare anförts

skulle undergå. De måste också besitta goda språkkunskaper, så att de obe­

hindrat kunna lämna muntliga anvisningar till de utländska flygplanförarna.

Tillgången på personer, som uppfylla kompetenskraven för flygledarbefatt-

ning, är jämförelsevis begränsad. Den bästa förutbildningen för dylik tjänst

äga flygbolagens trafikflygare, men dessa torde i regel icke vara att påräkna

för här avsedd anställning. I stället utgöra flygvapnets reservofficerare, vilka

i allmänhet också ha en för flygledarbefattning lämplig utbildning, den vik­

tigaste rekryteringskällan för dessa befattningar.

När till följd av utvidgning av flygtrafiken ökat behov av flygledarperso-

nal uppkommer vid en flygplats, sammanhänger detta vanligen i första hand

därmed, att flygstationen måste hållas öppen under längre tid av dygnet,

varvid personal för skifttjänstgöring erfordras. Vid mera intensiv trafik in­

träder därjämte behov av flera samtidigt tjänstgörande flygledare. Vid

Bromma flygplats tjänstgöra sålunda för närvarande två å tre flygledare i

varje skift. Flygledarnas tjänstgöring utgöres vanligen till en del av bered-

skapstjänstgöring vid flygplatsen eller i hemmet. Dylik tjänstgöring räknas

endast delvis såsom arbetstid.

De sakkunniga hava i huvudsak tillstyrkt en förstärkning av flygledarper-

sonalen i den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, dock

med vissa jämkningar beträffande lönegradsplaceringarna. Såsom motivering

för den tillstyrkta personalökningen anföra de sakkunniga.

De sakkunniga få erinra örn att förhandlingar på sistone pågått örn en

betydande och omedelbar utvidgning av den utländska flygtrafiken på Sve­

rige. Denna trafik skulle i första hand komma att beröra Bromma flygplats.

Vidare må framhållas att en ökning av flygtrafiken på Visby nyligen inträtt,

vilken väntas medföra ökat personalbehov vid den därstädes befintliga flyg­

platsen. Däremot har Karlstads flygplats ännu icke tagits i bruk, enär arbetet

med färdigställandet av flygplatsen blivit fördröjt.

Även örn det för närvarande icke är möjligt att göra några mera precise­

rade uttalanden om utvecklingen av den civila luftfarten inom landet, synes

det dock föreligga starka skäl för antagande att den utvidgning av flygtra­

fiken, som på den senaste tiden inträtt och som föranlett en provisorisk per­

sonalförstärkning redan under innevarande budgetår, torde komma att kvar­

stå även

i

det följande. De sakkunniga vilja särskilt framhålla, att flyg­

säkerhetens upprätthållande är en angelägenhet av största vikt och att den

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

71

för detta ändamål avsedda personalen icke får tilltagas för knappt. Övertids-

tjänstgöring i alltför stor omfattning är uppenbarligen ägnad att äventyra

säkerheten. Härjämte är det i varje fall nödvändigt att i god tid börja bygga

upp flygledarorganisationen för den kommande fredstrafiken.

Beträffande flygledarpersonalens löneställning och anställningsförhållan­

den anföra de sakkunniga,

Flygledarna äro för närvarande placerade i lönegraderna Eo 15, 16 och

17 samt Ex 15, 16 och 18, medan föreståndarna tillhöra lönegraderna Eo 19,

20, 21 och 22. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit inrättande av

en flygledarbefattning även i lönegraden Eo 18. Denna långt drivna diffe­

rentiering av lönegradsplaceringarna är enligt de sakkunnigas mening icke

sakligt motiverad.

Flygvapnets trafikledare och förste trafikledare äro placerade i lönegraden

Meo 15 respektive Meo 18 med lika fördelning mellan dessa lönegrader. En

anknytning beträffande de civila flygledarnas lönegradsplacering synes här

i viss utsträckning kunna ske. De sakkunniga vilja sålunda föreslå, att

nämnda befattningshavare hänföras till lönegraderna Eo 15 och Eo 18. Med

hänsyn till vad i det föregående anförts örn de särskilda kvalifikationer, som

erfordras för de civila flygledarbefattningarna, bör emellertid flertalet

av dessa placeras i den sistnämnda lönegraden. Detta synes nödvändigt jäm­

väl för att rekryteringen icke skall äventyras. Lönegraden Eo 18 skulle alltså

anses såsom normalgrad för här ifrågavarande personal, medan befatt­

ningarna i lönegraden Eo 15 närmast skulle betraktas såsom rekryterings­

tjänster.

Även beträffande föreståndarbefattningarna torde en något större enhet­

lighet i lönegradsplaceringarna böra genomföras. Normalgraden synes här

lämpligen böra vara Eo 20. För de tre större flygplatserna, Bromma, Bull­

tofta och Torslanda, torde emellertid en högre placering få anses motiverad.

De sakkunniga vilja därför föreslå, att för föreståndarbefattningarna vid

Bromma och Bulltofta de nuvarande lönegradsplaceringarna i Eo 22 respek­

tive Eo 21 bibehållas samt att motsvarande befattning vid Torslanda i en­

lighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag uppflyttas i lönegra­

den Eo 21. I förevarande sammanhang vilja de sakkunniga ifrågasätta, huru­

vida icke en lämpligare tjänstebenämning för föreståndarna bör väljas. De

sakkunniga förorda, att benämningen förste flygledare här införes.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit inrättande av särskilda

ställföreträdarbefattningar med en något högre lönegradsplacering än vad

som gäller för flygledare. Ifrågavarande tjänster ha närmast avsetts för så­

dana befattningshavare, vilka vid arbete i skift fullgöra tjänst såsom före­

ståndare. Enligt de sakkunnigas mening föreligga skäl för att en högre

ersättning må utgå vid dylik tjänstgöring. Med hänsyn till de ändringar i

tjänstgöringsförhållandena, som tid efter annan inträffa på detta område,

synes emellertid ifrågavarande ersättning icke lämpligen böra anordnas ge­

nom inrättande av befattningar i högre lönegrader. De sakkunniga vilja i

stället förorda, att de flygledare, som förordnas att tjänstgöra såsom ställ­

företrädare, vid dylik tjänstgöring må erhålla en särskild ersättning per dag

utöver sin lön. Denna ersättning synes kunna utgå med stöd av bestämmel­

serna i 19 § 2 mom. civila icke-ordinariereglementet, d. v. s. enligt reglerna

för vikariatsersättning till extra ordinarie tjänsteman, vilken utan att fråga

är om vikariat erhållit förordnande att bestrida göromål, vilka eljest an­

komma på innehavare av befattning i högre lönegrad. Enär ställföreträdaren

vid skifttjänstgöring icke i alla avseenden övertar föreståndarens funktioner,

torde ovanberörda ersättning böra utgå endast med viss del av vanlig vika­

riatsersättning, förslagsvis tre fjärdedelar.

Kungl. Maj-.ts 'proposition nr 262.

72

För att personaltillgången smidigt skall kunna anpassas, allt eftersom

behovet av arbetskraft vid de olika flygplatserna varierar, böra flygledarna

icke vara på förhand knutna till vissa flygplatser utan kunna förflyttas mel­

lan dessa när så befinnes lämpligt. Den ovisshet beträffande utvecklingen,

som för närvarande utmärker den civila luftfarten, medför betydande svårig­

heter att på förhand beräkna behovet av flygledarpersonal för någon längre

tidsperiod. Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt att möjlighet hålles

öppen till förstärkning av denna personal under löpande budgetår på sätt

nu är fallet. På grund härav synes flygplatsorganisationens anslagspost till

avlöningar till icke-ordinarie personal böra upptagas med beteckningen för­

slagsvis och sålunda efter medgivande av Kungl. Maj:t kunna överskridas.

Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag i nu förevarande delar,

att flygledarpersonalen skulle omfatta följande befattningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

1 förste flygledare ................................................... Eo 22

2

»

»

................................................... Eo 21

4

»

»

................................................... Eo 20

9 flygledare ................................................................... Eo 18

7

»

................................................................... Eo 15

2 flygledaraspiranter med arvode motsvarande lön en­

ligt 10 löneklassen jämte därå belöpande rörligt till-

lägg och kristillägg.

Förvaltningspersonalen.

Förvaltningspersonalen vid de statliga flygplatserna är i allmänhet an­

ställd mot arvode. Det enda undantaget härifrån utgör personalen vid Bull­

tofta flygplats, vilken personal till övervägande delen innehar extra ordinarie

anställning. Förenämnda arvoden utgå i regel med belopp motsvarande viss

löneklass jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg.

I sina anslagsäskanden beträffande luftfartsfonden för budgetåret 1945/46

har väg- och vattenhy ggnadsstyr elsen framlagt förslag örn överflyttning till

extra ordinarie anställning av större delen av den arvodesanställda förvalt­

ningspersonalen. I detta sammanhang har styrelsen jämväl hemställt örn in­

rättande av ett antal helt nya befattningar, framför allt vid Norrköpings flyg­

plats, vilken såsom tidigare nämnts avses skola bliva centrum för ett nytt för-

valtningsdistrikt.

I vidstående tablå lämnas en översikt över den förvaltningspersonal, som

vid tidpunkten för betänkandets avgivande var heltidsanställd, samt över den

personalorganisation för förvaltningstjänsten, som väg- och vattenbyggnads­

styrelsen beräknat för budgetåret 1945/46.

Utöver den i tablån angivna, för närvarande anställda förvaltningsperso­

nalen finnes ett betydande antal deltidsanställda befattningshavare, vilka

tjänstgöra antingen vid sådana mindre flygplatser, där behov av heltidsan­

ställd arbetskraft för närvarande icke föreligger, eller ock såsom tillsynings-

män för belysnings- och radioanläggningar. Kungl. Maj:t har för budgetåret

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

73

För närvarande befintlig personal

Befattning

Lönegrad,

arvodes-

klass eller

arvodes­

belopp

Bulltofta.

1 flygplatschef............

1 hangarmästare........

1 fältmästare ............

1 förste montör ........

1 kontorist .................

1 fältförman ............

1 maskinist .................

1 kanslibiträde ........

1 förste flygplatsvakt

4 flygplatsvakter........

2 bitr. »

........

3 fältarbetare ............

1 springpojke ............

Eo 25

Eo 16

Eo 16

Eo 12

Eo 9

Eo 8

Eo 8

Eo 7

Eo 7

Eo 5

Eo 4

Torslanda.

1 flygplatschef...............

1 hangarmästare..........

1 förste montör..........

1 reparatör ...................

1 förste flygplatsvakt

1 kontorist ...................

3 flygplatsvakter..........

1 bitr. flygplatsvakt . .

1 telefonist ...................

2 fältarbetare ...............

1 biträdande telefonist

1 springpojke ...............

10 500

5 900

5 000

4 950

4 000

3 900

3 400

3 240

2 800

Norrköping.

1 biträdande fältmästare

1 hangarförman...............

1 flygplatsvakt ..............

lkl 10

lkl 7

lkl 3

Tisby.

1 fältförman...

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

lkl 7

lkl 5

lkl 3

Sundsvall/Härnösand.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

........

lkl 5

lkl 3

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknad personal

Befattning

Lönegrad

Bulltofta.

1 flygplatschef................

1 hangarmästare...........

1 fältmästare ................

1 förste montör ...........

1 kassör.............................

1 kontorist ....................

1 fältförman....................

1 maskinist ....................

1 förste flygplatsvakt

4 flygplatsvakter...........

4 bitr. »

...........

1 fältarbetare................

1 kontorsbiträde...........

1 springpojke ................

Torslanda.

1 flygplatschef................

1 hangarmästare...........

1 förste montör...........

1 kassör.............................

1 reparatör ....................

1 maskinist ....................

1 förste flygplatsvakt

3

flygplatsvakter...........

2 bitr. »

...........

1 kontorsbiträde...........

1 telefonist ....................

1 fältarbetare ................

1 biträdande telefonist

1 springpojke ................

Norrköping.

1 flygplatschef................

1 fältmästare ................

1 förste montör...........

1 kassör.............................

1 hangarförman...........

1 flygplatsvakt ...........

1 bitr. »

...........

1 kontorsbiträde...........

Visby.

1 fältförman....................

1 flygplatsvakt ...........

1 bitr. »

...........

1 kontorsbiträde...........

Sundsvall/Härnösand.

1 fältförman....................

1 flygplatsvakt ...........

1 bitr. »

...........

Eo 28

Eo 16

Eo 16

Eo 12

Eo 11

Eo 9

Eo 8

Eo 8

Eo 7

Eo 5

Eo 4

Eo 4

Eo 28

Eo 16

Eo 12

Eo 11

Eo 9

Eo 8

Eo 7

Eo 5

Eo 4

Eo 4

Eo 4

Eo 26

Eo 16

Eo 12

Eo 11

Eo 8

Eo 5

Eo 4

Eo 4

Eo 8

Eo 6

Eo 4

Eo 4

Eo 8

Eo 6

Eo 4

74

Kungl. Majlis 'proposition nr 262.

För närvarande befintlig personal

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknad personal

Befattning

Lönegrad,

arvodes-

klass eller

arvodes­

belopp

Befattning

Lönegrad

Karlstad.

1 maskinist .. ,

1 flygplatsvakt

Jönköping.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

örebro.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

Vängsö.

1 flygplatsvakt

Norrtälje.

1 flygplatsvakt

Stigtomta.

1 flygplatsvakt

Feringe.

1 flygplatsvakt

Hagshult.

1 flygplatsvakt

Exen.

1 flygplatsvakt

Halmstad.

1 flygplatsvakt

Fagerhult.

1 flygplatsvakt

lkl 7

lid 3

lkl 5

lkl 3

lkl 5

lkl 3

lkl 4

lkl 4

lkl 3

lkl 5

lkl 4

lkl 4

lkl 5

lkl 5

Karlstad.

1 maskinist .. .

1 flygplatsvakt

Jönköping.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

örebro.

1 flygplatsvakt

1 bitr. o

Vängsö.

1 flygplatsvakt

Norrtälje.

1 flygplatsvakt

Stigtomta.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

Feringe.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

Hagshult.

1 flygplatsvakt

1 bitr. »

Exen.

1 flygplatsvakt

Halmstad.

1 flygplatsvakt

Fagerhult.

1 flygplatsvakt . .

Eslöv.

1 flygplatsvakt . .

Varberg.

1 flygplatsvakt ..

Strömstad! Näsinge.

1 flygplatsvakt . .

Hästholmen.

1 flygplatsvakt . .

Eo 8

Eo 5

Eo 6

Eo 4

Eo 6

Eo 4

Eo 5

Eo 5

Eo 5

Eo 4

Eo 5

Eo 4

Eo 5

Eo 4

Eo 5

Eo 5

Eo 5

Eo 5

Eo 5

Eo 5

Eo 5

Kungl. Marits proposition nr 262.

75

1944/45 medgivit, att för här avsett ändamål må vara anställda följande be­

fattningshavare med högst nedan angivna årsarvoden:

Årsarvode

kronor

6 flygplatschefer och 1 ställföreträdande flygplatschef, var och en ... 300

9 flygplatsvakter, var och en ....................................................................... 600

53 tillsyningsman för flygfyrar, radiofyrar och hinderbelysning, var

och en .......................................................................................... ................ 180

Kungl. Majit har vidare förklarat hinder icke möta för väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen att från den i luftfartsfondens stat under rubriken flyg­

platser och flygfyrar uppförda delposten till underhåll av belysningsanlägg-

ningar, byggnader och flygfält utbetala särskild ersättning till mot årsarvode

anställd personal för till underhållet hänförliga arbetsprestationer, för vilka

årsarvodet enligt träffade överenskommelser icke skall utgöra ersättning. De

ersättningsbelopp, som med stöd av här ifrågavarande bemyndigande utgå av

förenämnda delpost under budgetåret 1944/45, belöpa sig till sammanlagt

omkring 1 800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i förberörda petitaskrivelse hem­

ställt om medel för ytterligare ett arvode åt en flygplatschef, nämligen för

Varbergs flygplats, samt till arvoden åt ytterligare 13 tillsyningsmän för nya

radiofyrar. I samband härmed har styrelsen föreslagit, att till avlönande av

de 66 tillsyningsmännen måtte anvisas ett belopp av 13 000 kronor samt att

arvodenas storlek skulle inom ramen av detta belopp få fastställas av styrel­

sen. Vid bifall till styrelsens förslag örn inrättande av ytterligare 4 befatt­

ningar för heltidsanställda flygplatsvakter skulle antalet arvoden till icke

heltidsanställda vakter kunna minskas från 9 till 5.

De sakkunniga hava till en början till behandling upptagit vissa organisa­

tionsfrågor samt anföra härutinnan följande.

Såsom tidigare nämnts ombesörjes underhåll och drift av de civila luft-

fartsanläggningarna i södra och västra Sverige av Malmö-Bulltofta respek­

tive Göteborg-Torslanda flygplatsförvaltningar, varvid vederbörande flyg­

platschefer tillika fungera som distriktschefer. Till Malmödistriktet höra så­

lunda, förutom Bulltofta flygplats, 6 mindre flygfält samt 14 flygfyrar. Göte-

borgsdistriktet omfattar för närvarande, förutom Torslanda flygplats, 4 mindre

flygfält och 4 flygfyrar. Till detta distrikt torde lämpligen böra hänföras

jämväl Karlstads flygplats, när denna blivit färdigställd. Det planerade Norr-

köpingsdistriktet avses, såsom tidigare berörts, skola omfatta 7 flygplatser,

inklusive Norrköpings flygplats, och 14 flygfyrar.

Vid sin granskning av flygplatsernas förvaltningsorganisation ha de sak­

kunniga funnit densamma i allt väsentligt lämpad för sitt ändamål. I sam­

band med behandlingen av den föreslagna förvaltningsavdelningen inom

luftfartsstyrelsen ha de sakkunniga förordat den redan påbörjade distrikts-

indelningen och dess utvidgning med nyssnämnda Norrköpingsdistrikt. Sam­

tidigt som denna decentralisering lättar den centrala myndighetens arbete,

är den otvivelaktigt ägnad att effektivisera förvaltningsarbetet och minska

kostnaderna för detsamma.

I organisationsplanen kan det synas egendomligt, att flygplatscheferna på

76

de stora flygplatserna icke äro inkopplade i flygsäkerhetstjänsten, i det att

flygledarna äro direkt underställda den centrala myndigheten. I motsatt fall

skulle på flygplatscheferna få ställas särskilda kompetenskrav med avseende

på flygtjänst. Flygplatschefernas främsta arbetsuppgifter måste emellertid

anses hänföra sig till det egentliga förvaltningsarbetet, omfattande underhåll

och drift av flygplatserna och flyglederna inom respektive distrikt. I och

för sig torde icke heller ett säkert handhavande av flygsäkerhetstjänsten på­

kalla att ytterligare ett led i säkerhetsorganisationen införes. De sakkunniga

ha därför icke funnit anledning att föreslå någon ändring i nu berörda hän­

seende.

De sakkunniga övergå därefter till att behandla de med de särskilda be­

fattningarna inom förvaltningsorganisationen sammanhängande spörsmålen.

Härom anföra de sakkunniga.

De heltidsanställda flygplats chef erna hava att självständigt organisera och

leda distriktsförvaltningarnas arbete samt att därvid övervaka och ansvara för

att anläggningarnas underhåll och drift skötes på ett för flygsäkerheten be­

tryggande sätt. Det ankommer på nämnda befattningshavare att handlägga

bland annat personal- och andra organisationsfrågor, övervaka och ansvara fol­

den ekonomiska förvaltningen, verkställa upphandlingar och utanordningar,

utföra mindre undersökningar och utredningar angående flygolyckor m. m.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att flygplatscheferna vid

Bulltofta och Torslanda skulle placeras i lönegraden Eo 28 samt motsvarande

befattningshavare vid Norrköpings flygplats i lönegraden Eo 26. Flygplats-

chefen vid Bulltofta är för närvarande placerad i lönegraden Eo 25, och för

flygplatschefen vid Torslanda är fastställt ett årsarvode av 10 500 kronor,

vilket för närvarande närmast motsvarar lön enligt 23 löneklassen. De sak­

kunniga äro medvetna örn att jämförelsevis stora och ansvarsfulla uppgifter

ankomma på flygplatscheferna och att kraven på dessa befattningshavare

komma att ytterligare ökas, sedan den civila luftfarten efter ett fredsslut åter

får fritt utveckla sig. Det kan emellertid enligt de sakkunnigas mening ifråga­

sättas, huruvida så höga lönegradsplaceringar, som väg- och vattenbyggnads­

styrelsen föreslagit i förevarande fall, kunna anses befogade. Ehuru några

direkta jämförelser mellan dessa befattningar och andra, statliga tjänster

knappast låta sig göra, må dock i detta sammanhang nämnas, att en så bety­

delsefull och krävande tjänst vid statens järnvägar som befattningen såsom

överinspektör vid Stockholms centralstation är placerad i lönegraden A 26.

De sakkunniga kunna för sin del icke finna anledning förorda en placering

av flygplatscheferna i högre lönegrad än den, som nu gäller för befattningen

såsom flygplatschef i Bulltofta, nämligen 25 lönegraden. Däremot synas skäl

föreligga för att flygplatschefstjänsterna vid Bulltofta och Torslanda nu över­

föras på ordinarie stat. De sakkunniga föreslå således, att dessa befattningar

placeras i lönegraden A 25. Beträffande den föreslagna befattningen i Norr­

köping bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att arbetsuppgifter­

nas omfattning i detta fall under de närmaste åren torde bliva något mindre

än för flygplatscheferna vid Bulltofta och Torslanda. Med hänsyn härtill vilja

de sakkunniga föreslå, att befattningen i fråga hänföres till 24 lönegraden,

tills vidare såsom extra ordinarie.

Han g ar mäst ar na vid Bulltofta och Torslanda, av vilka den vid Bulltofta är

placerad i lönegraden Eo 16 och den andre är anställd mot arvode, handham

närmast under vederbörande flygplatschefer den inre förvaltningen vid dessa

flygplatser. De utöva härvid tillsyn över såväl byggnader som fältytan med

därtill hörande anordningar, fungera som arbetsledare för underhållet och

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

77

vakthållningen samt lämna anvisningar örn uppställning av flygplan i hanga­

rer och på fältet m. m. Då ett för framtiden bestående behov av dessa båda

tjänster synes föreligga, vilja de sakkunniga förorda, att de uppföras på

ordinarie stat i lönegraden A 16. Då befattningshavarnas åligganden, i den

mån flygtrafiken ökar, alltmera komma att ligga inom hangartjänsten, böra

befattningarna även i fortsättningen benämnas hangarmästare.

Den vid Malmö-Bulltofta flygplatsförvaltning anställde fältmästaren tjänst­

gör såsom tillsyningsman och arbetsledare för de till Malmödistriktet hö­

rande mindre flygplatserna samt för distriktets flygfyrar. En dylik befatt­

ning, med placering liksom vid Malmödistriktet i lönegraden Eo 16, torde nu

böra inrättas jämväl för vartdera av Göteborgs- och Norrköpingsdistrikten.

För skötseln av de elektriska anläggningarna inom respektive distrikt fin­

nes vid Bulltofta och Torslanda en förste montör. En dylik befattningshavare

är erforderlig även i det planerade Norrköpingsdistriktet. En tjänst för detta

ändamål bör därför inrättas. I likhet med förste montören vid Bulltofta böra

de båda övriga förste montörerna placeras i lönegraden Eo 12.

Kassa- och registratorsgöromålen vid Malmö-Bulltofta flygplatsförvaltning

ombesörjas av ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7, medan motsvarande arbets­

uppgifter vid Göteborg-Torslanda flygplatsförvaltning ankomma på en arvo-

desanställd kontorist. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att

dessa båda befattningshavare skulle uppflyttas till kansliskrivare^ i lönegra­

den Eo 11 samt att ytterligare en sådan befattning, avsedd för Norrköpings

flygplatsförvaltning, skulle inrättas. Med hänsyn till den omorganisation av

flygplatsförvaltningarnas kassarörelse till större självständighet, som de sak­

kunniga tidigare förordat, torde en något bättre löneställning än vad som hit­

tills tillämpats böra beredas här avsedda befattningshavare. De sakkunniga

vilja därför föreslå, att vid vardera av Malmö-Bulltofta och Göteborg-Tors­

landa flygplatsförvaltningar inrättas en kontoristbefattning i lönegraden A 9

för förvaltningarnas kassa- och registratorsgöromål samt att för motsvarande

göromål vid Norrköpings flygplatsförvaltning inrättas en kontoristbefattning

i lönegraden Eo 9.

Den vid Bulltofta tjänstgörande kontoristen i lönegraden Eo 9 svarar för

flygplatsens och distriktets förråds- och inventarieförvaltning samt handhar

därjämte förrådsförvaltningen beträffande de persedlar, som jämlikt av väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen fastställt uniformsreglemente tillhandahållas

personalen vid luftfartslederna. Denna befattning är erforderlig och bör bibe­

hållas.

Maskinisten vid Bulltofta handhar ledningen av eldningsarbetet vid flyg­

platsens elva värmepannor samt utför smärre rörlednings- och elektriska repa­

rationer m. m. Denna befattning, som för närvarande är placerad i lönegra­

den Eo 8, torde lämpligen böra överföras på ordinarie stat och därvid pla­

ceras i lönegraden A 8.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit inrättande av en maski­

nistbefattning jämväl vid Torslanda flygplats. Styrelsen har härvid fram­

hållit, att det efter tillkomsten av nya anläggningar och ny utrustning på

flygplatsen, framför allt pumpstation och reningsverk, visat sig nödvändigt,

att flygplatsen ägde tillgång till en kunnig maskinist, vilken tillika skulle

kunna tjänstgöra som garageförman. Hans uppgift skulle närmast bliva att

leda och ansvara för, förutom nyssnämnda anläggningar, flygplatsens värme-

och ventilationsanläggningar. Styrelsen har vidare hemställt örn överflytt­

ning av flygplatsens reparatör till extra ordinarie anställning i lönegraden

Eo 9. Denne befattningshavare har till huvudsaklig uppgift att under ledning

av förste montören, som i första hand skall vara sysselsatt ute i distriktet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

78

biträda med skötseln av flygplatsens elektriska anordningar, nämligen flyg­

platsbelysning med elektrisk central, reservkraftstation och elektriskt pump-

maskineri. De sakkunniga hava efter besök å platsen kommit till den upp­

fattningen, att de arbetsuppgifter, som avsetts för maskinisten och repara­

tören, böra kunna skötas utan ökning av nuvarande antal befattningshavare.

Då dessa uppgifter till en del äro av jämförelsevis kvalificerad art, vilja de

sakkunniga föreslå, att för ändamålet inrättas en maskinistbefattning i löne­

graden A 10.

Maskinisten vid Karlstads flygplats har att ansvara för driften av flyg­

platsens pumpstation samt tjänstgör tillika såsom förman för fältunderhållet.

De sakkunniga hava icke funnit anledning till erinran mot att denna befatt­

ning som för närvarande är förenad med ett arvode beräknat enligt 7 löne-

klassen, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag placeras i

lönegraden Eo 8. Benämningen synes dock böra ändras till maskinist tillika

fältförman.

Fältförmän finnas för närvarande vid Bulltofta och Visby flygplatser.

Dessa befattningshavare handhava den omedelbara ledningen av fältunder­

hållet på respektive flygplatser och skola därvid bland annat kunna biträda

med upprättande av arbetsförslag med därtill hörande kostnadsberäkningar.

Fältförmannen vid Visby flygplats torde i likhet med den vid Bulltofta böra

placeras i lönegraden Eo 8. En dylik befattning synes erforderlig även vid

Sundsvall/Härnösands flygplats.

Den vid Norrköpings flygplats placerade hangarförmannen skall närmast

under flygplatschefen svara för ordningen inom stationsområdet ävensom för

fältunderhållet vid flygplatsen. Han har därjämte att biträda bland annat vid

omhändertagande av flygplan och bör därför, enligt vad väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen framhållit, hava utbildning såsom flygmekaniker. Mot den av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna lönegradsplaceringen i Eo 8

synes intet vara att erinra.

Förste flygplatsvakten vid Bulltofta, vilken är placerad i lönegraden Eo 7,

har att leda och själv deltaga i vakttjänstgöringen vid flygplatsen. Han

biträder därjämte i viss utsträckning vid arbetet med flygplatsförvaltningens

förrådsrörelse. Motsvarande befattningshavare vid Torslanda tjänstgör i

första hand vid den till flygfältet anknutna sjöflygstationen och har därvid

bland annat hand om en till flygplatsen hörande motordriven vaktbåt. De sak­

kunniga ha icke något att erinra beträffande befattningen vid Bulltofta och

tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag örn uppförande av befatt­

ningen vid Torslanda på extra ordinarie stat i lönegraden Eo 7.

Beträffande bevakningstjänsten vid flygplatserna anföra de sakkunniga i

detta sammanhang följande synpunkter.

Vid Bulltofta — och detsamma gäller även beträffande Torslanda — er­

fordras en relativt stor personalstyrka för bevakning av flygplatsen. Vakt­

hållningen pågår dygnet runt, vilket nödvändiggör skifttjänstgöring. Under

nu rådande förhållanden utövas vakthållning i jämförelsevis stor omfattning

även av polis och militär. På grund av byggnadernas läge inom flygplatsom­

rådet och andra lokala förhållanden hållas tidvis två ingångar till flygplat­

sen samtidigt öppna, vilket bidrar att öka vakthållningsarbetet. Huruvida

denna anordning är oundgängligen nödvändig undandrar sig de sakkunnigas

säkra bedömande. Delvis har den motiverats med att den ena ingången måste

hållas öppen för att avsevärt förkorta vägen till och från arbetet för dem, som

arbeta i hangarerna. De sakkunniga vilja emellertid i anslutning till vad här

nämnts framhålla vikten av att, när det vid flygplatsernas planering gäller

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

79

att bestämma förläggningen av flygplatsbyggnaderna, ingående uppmärksam­

het jämväl ägnas åt driftkostnaderna, ej minst kostnaderna för vakthåll­

ningen. Vad särskilt beträffar Torslanda flygplats vilja de sakkunniga förorda,

att i samband med en planerad utökning av hangarbyggnaderna närmare

undersökes, örn man genom byggnadernas placering eller genom anläggning

av smärre vägar inom flygplatsen kan minska antalet ingångar att bevaka,

öppethållande av en grind eller port dygnet runt kräver en vaktpersonal av

i genomsnitt 3^1/2 man. Lönekostnaderna för dessa kunna kapitaliseras till

cirka 300 000 kronor. Det finns alltså möjligheter att genom särskilda anord­

ningar vid flygplatserna ernå betydande kostnadsminskningar på denna

punkt. I förevarande sammanhang må ock nämnas, att det vid de större flyg­

platserna eventuellt kan vara lämpligt att uppföra personalbostäder för vakt­

personal, varigenom kostnaderna för vakthållning nattetid torde kunna ned­

bringas.

Med avseende å personalbehov och löneställning för bevakningstjänsterna

anföra de sakkunniga härefter.

Vakttjänsten ombesörjes i första hand av flygplatsvakter och biträdande

flygplatsvakter. Dessa befattningshavare, vilka vid Bulltofta flygplats äro

extra ordinarie tjänstemän i lönegraden Eo 5 respektive Eo 4, fullgöra även

en hel del andra göromål, varvid de biträdas av fältarbetare. De sakkunniga

ha från flygplatschefen vid Bulltofta erhållit nedanstående redogörelse för

omfattningen av de arbetsuppgifter, som ankomma på de nio vakterna och

fältarbetarna vid denna flygplats.

,

Antal arbets-

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Arbetets art

mån. årligen

Vakttjänst:

Enligt vaktschema .................................................. 42

Eldning:

15/a—15/s 1 man, 13/n—l5U 1 man, 15/i—15/ä 1 man 15

Fältarbeten:

Ytjusteringar, gräsklippning, brunns- och dikes-

rensningar m. m....................................................... 14

Vägarbeten:

Justerings- och reparationsarbeten .................. 2

Flygplatsområdet: Underhålls-, uppröjnings- och försköningsar-

beten ........................................................................... 2

Byggnader:

Reparationer och underhållsarbeten av bygg-

nadsteknisk art ....................................................... 2

Renovering, underhåll och översyn av maskinell

utrustning till värme-, ventilations- och sanitär­

anläggningar ........................................................... 2

Målningsarbeten:

Byggnader ............................................................... 1

Objekt till fältbelysningen (hindermaster, gräns­

skärmar, transformator- och överkopplings-

kiosker m. m.) ....................................................... 2

Biträde vid elekt- Fältbelysningen, skorstens- och övrig hinder-

riska reparations- belysning, byggnader, landningsradiofyr, rör-

och montagear- och lampbyten ....................................................... 10

beten:

Motorfordon och Reparation, skötsel och underhåll av motorfor-

maskiner:

don, maskiner och redskap. Bilkörning ............. 3

Hangar- och be- Rangering av flygplan i hangar, utsättning av

redskapstjänst:

lamprader m. m. ...............................•••••••.......... ^

Vinterberedskap:

Snöröjning, grusning för halka, utmärkning av

landningsbanor å fältet m. m................................ 2(min.)

Semester och sjuk- Vikariatstjänstgöring ........................................... 9

dom:

__________ _

Summa 108

80

Vid Torslanda är personalbehovet för här avsedda ändamål något mindre

än vid Bulltofta beroende bland annat därpå, att denna flygplats till skillnad

från Bulltofta är utrustad med permanentbelagda rullbanor, vilket minskar

fältunderhållsarbetet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit överflyttning av tre fält­

arbetare till anställning såsom biträdande flygplatsvakter i lönegraden Eo 4,

därav två vid Bulltofta och en vid Torslanda. Vidare har styrelsen hemställt,

att tre flygplatsvakter och en biträdande flygplatsvakt vid sistnämnda flyg­

plats måtte uppföras på extra ordinarie stat i lönegraderna Eo 5 respektive

Eo 4. Då ett stadigvarande behov av ovannämnda befattningar med ali san­

nolikhet föreligger, vilja de sakkunniga tillstyrka, att den extra ordinarie an­

ställningsformen här tillämpas.

Beträffande flygplatsvakterna vid de övriga flygplatserna erinra de sak­

kunniga, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskrivelse anfört

bland annat följande.

Redan under år 1936, då styrelsen övertog förvaltningen av de första färdig­

ställda flygplatserna på luftfartslederna, blev det nödvändigt att anställa till­

syningsman vid anläggningarna. Dessa tillsyningsmän ha sedermera i stor

utsträckning tagits i anspråk såsom väderleksobservatörer och därjämte fått

utföra underhållsarbeten på fälten mot särskild ersättning. Det visade sig

därvid praktiskt att bestämma vederlaget i form av månadslön, då man, sär­

skilt under krigstid, måste fordra, att flygplatsen var kontinuerligt bevakad

och att upplysningar örn flygplatsens beskaffenhet när som helst kunde

verifieras genom en påringning till vakten. Arbetets omfattning motiverade

också på de flesta håll övergång till en fastare anställningsform. Styrelsen

har sålunda nu heltidsanställda flygplatsvakter vid samtliga flygfält med så

stor areal, att underhållsarbetenas omfattning motivera detta. Dessa vakter

sysselsättas med underhållsarbeten såväl sommar- som vintertid, utföra i

regel väderleksobservationer för statens meteorologisk-hydografiska anstalts

räkning samt utöva tillsyn över att flygplatsen icke begagnas för otillåten

flygning eller beträdes av obehöriga. Flygplatsvakterna ha i vissa fall utbil­

dats till traktorförare och verkställa i denna egenskap slåtter på flygfälten.

Därjämte äro vakterna uppbördsmän och tillsyningsmän för vid flygplatsen

befintliga, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och flygvapnet tillhöriga förråd.

Vakterna manövrera belysningsanordningar och biträda startande och

landande flygplan m. m. Därest för underhållsarbeten jämväl erfordras till­

fällig arbetskraft, tjänstgör flygplatsvakten som förman för denna. Vid några

mindre flygplatser har styrelsen ansett det förmånligare att träffa särskild

överenskommelse med en i närheten boende person att endast utöva tillsyn

över fältet. Vid dessa platser betalas utförda arbeten per timme, och sär­

skild gottgörelse utgår för väderleksobservationer och andra tjänsteförrätt-

ningar, som påfordras. Liknande överenskommelser finnas med tillsynings­

män för radiofyrar och flygfyrar. För ledandet av vakternas arbete och för

den omedelbara tillsynen över dem har centralt anställts en fältmästare och

en biträdande fältmästare. I Visby, Norrköping och Karlstad har jämväl an­

ställts respektive en fältförman, en hangarförman och en maskinist.

Den heltidsanställda personalen representerar nu en mångårig erfarenhet

rörande de speciella förhållandena vid varje flygplats. Det måste sålunda vara

i statsverkets intresse, att åt denna personal beredas sådana anställningsvill­

kor, att man kan påräkna, att den stannar kvar i tjänst. Styrelsen anser, att

dessa heltidsanställda tjänstemän, vilka visat sig oundgängligen nödvändiga

även för framtiden, böra uppföras på extra ordinarie stat. Härjämte er­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

81

fordras vissa nya befattningar, såsom redan ovan anförts angående inrättande

av ett nytt förvaltningsdistrikt för luftfartsanläggningarna i mellersta

Sverige.

Beträffande flygplatsvakterna och de biträdande flygplatsvakterna får

styrelsen anföra följande. Ifrågavarande vakter hava vidare arbetsuppgifter

än vakterna vid Bulltofta flygplats. Dessa äro till viss del att betrakta som

ordningsvakter, medan nu ifrågavarande vakter, förutom att de svara för

ordningen, jämväl ombesörja fältarbeten. De böra därför vara kunniga i

traktorkörning. I allmänhet böra flygplatsvakterna placeras i lönegrad Eo 5,

men vid vissa större flygplatser, nämligen Visby, Sundsvall/Härnösands,

Jönköpings och Örebro flygplatser, böra de med hänsyn till verksamhetens

omfattning placeras i lönegrad Eo 6. För befattningarna som biträdande

flygplatsvakter föreslås lönegradsplaceringen Eo 4.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens här återgivna förslag innebär, fram­

hålla de sakkunniga, att i första hand samtliga nu befintliga arvodesbefatt-

ningar såsom heltidsanställd flygplatsvakt eller biträdande flygplatsvakt vid

de mindre flygplatserna skulle överföras på extra ordinarie stat med place­

ring i lönegrad på sätt framgår av förut återgivna sammanställning. Vidare

skulle vid var och en av Norrköpings, Stigtomta, Feringe och Hagshults flyg­

platser nyinrättas en tjänst såsom biträdande flygplatsvakt i lönegraden Eo 4.

De för sistnämnda tre flygplatser avsedda vakterna skulle därvid utnyttjas

bland annat såsom vikarier för övriga flygplatsvakter inom respektive distrikt.

Eslövs flygplats har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts vara av den

betydelse, att en heltidsanställd flygplatsvakt i lönegraden Eo 5 där borde

anställas. Beträffande Varbergs, Strömstad/Näsinge och Hästholmens flyg­

platser har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med att dessa flygplatser

efter kriget komme att erhålla så stor betydelse, särskilt för privatflyget, att

heltidsanställda vakter bleve nödvändiga därstädes. Även dessa flygplats­

vakter skulle placeras i lönegraden Eo 5.

För egen del yttra de sakkunniga, att de olika förslag till ändringar be­

träffande luftfartsledernas vaktpersonal, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sina petita framlagt, allmänt sett finge anses ägnade att skapa en ändamåls­

enlig stabilisering av personalorganisationen på förevarande område och

därjämte, åtminstone delvis, syntes vara påkallade med hänsyn till den

väntade utvecklingen av flygtrafiken. Med hänsyn till de skäl, styrelsen an­

fört beträffande de för Varbergs, Strömstad/Näsinge och Hästholmens flyg­

platser föreslagna befattningarna syntes dessa tills vidare böra hållas vakanta.

De sakkunniga hade i övrigt icke funnit anledning till erinran mot väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag annat än beträffande tjänstebenämmngar

och lönegradsplaceringar i vissa fall. Enligt de sakkunnigas mening borde

benämningen förste flygplatsvakt avses för lönegraderna Eo 7 och Eo 6 samt

benämningen flygplatsvakt för lönegraderna Eo 5 och Eo 4. Vid Visby och

Sundsvall/Härnösands flygplatser, där vaktpersonalen skulle stå under led­

ning av en fältförman, syntes i stället för de av väg- och vattenbyggnads­

styrelsen föreslagna tjänsterna i Eo 6 böra inrättas befattningar såsom flyg­

platsvakt i Eo 5. I överensstämmelse med förhållandena vid Jönköpings och

^{Bihang till riksdagens protokoll} 1945. 1 ^{sami. Nr} 262.

708 45 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Örebro flygplatser borde flygplatsvakten vid Karlstads flygplats placeras

i Eo 4.

Beträffande vissa biträdesbefattningar vid flygplatserna anföra de sak­

kunniga följande.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skulle från och med

budgetåret 1945/46 jämväl nyinrättas fyra kontorsbiträdestjänster i lönegra­

den Eo 4, avsedda för respektive Bulltofta, Torslanda, Norrköpings och

Visby flygplatser. Beträffande den för Bulltofta föreslagna befattningen har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att det med hänsyn till den starkt

ökade omfattningen av expeditionstjänsten med utskrifter av skrivelser,

tablåer, sammanställningar, instruktioner m. m. vore nödvändigt att ytter­

ligare kontorshjälp tillfördes förvaltningen. Då vederbörande, som skulle

kunna vikariera för kassören, förutom kunnighet i maskinskrivning och van­

liga kontorsgöromål, måste besitta språkkunskaper för att kunna tala med

utländska piloter m. fl., vilka besökte expeditionen, samt för utskrivning och

tolkning av skrivelser på utländska språk, ansåge styrelsen det icke möjligt

att placera den ifrågasatta befattningen i lägre lönegrad än Eo 4. Styrelsen

hemställde därför örn inrättande av en befattning som kontorsbiträde i löne­

grad Eo 4.

Liknande motiv torde ha legat till grund för väg- och vattenbyggnadssty­

relsens förslag beträffande de övriga kontorsbiträdestjänsterna.

De sakkunniga ha för sin del icke funnit anledning till erinran mot denna

personalökning.

Vad beträffar telefonistbefattningen vid Torslanda har väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen med framhållande att för denna tjänst erfordrades språk­

kunskaper föreslagit överflyttning av densamma till extra ordinarie stat i löne­

graden Eo 4. Häremot ha de sakkunniga intet att invända. Det kan i detta

sammanhang nämnas, att telefontjänsten vid Bulltofta ombesörjes av veder­

börande flygbolag mot ersättning från flygplatsförvaltningen.

Förvaltningsorganisationen skulle i enlighet med de sakkunnigas förslag

omfatta följande heltidsanställda personal.

Lönegrad

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Bulltofta.

1 flygplatschef ................................................................................................... A 25

1 hangarmästare ............................................................................................... A16

1 fältmästare ....................................................................................................... Eo 16

1 förste montör ................................................................................................... Eo 12

1 kontorist ........................................................................................................... A 9

1 kontorist ........................................................................................................... Eo 9

1 maskinist ........................................................................................................... A 8

1 fältförman ....................................................................................................... Eo 8

1 förste flygplatsvakt ....................................................................................... Eo 7

4 flygplatsvakter ............................................................................................... Eo 5

4 flygplatsvakter ............................................................................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ............................................................................................... Eo 4

1 fältarbetare ....................................................................................................... —

1 springpojke ....................................................................................................... —

Lönegrad

Torslanda.

1 flygplatschef ................................................................................................... A 25

1 hangarmästare ............................................................................................... A16

1 fältmästare ........................................................................................................ Eo 16

1 förste montör ................................................................................................... Eo 12

1 maskinist ........................................................................................................... A 10

1 kontorist ............................................................................................................ A 9

1 förste flygplatsvakt ....................................................................................... Eo 7

3 flygplatsvakter ............................................................................................... Eo 5

2 flygplatsvakter ............................................................................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ............................................................................................... Eo 4

1 telefonist ........................................................................................................... Eo 4

1 fältarbetare ........................................................................................................ ....

1 biträdande telefonist ................................................................................... ....

1 springpojke ................................................................................................... ....

Norrköping.

1 flygplatschef ................................................................................................... Eo 24

1 fältmästare ....................................................................................................... Eo 16

1 förste montör ................................................................................................... Eo 12

1 kontorist ............................................................................................................ Eo 9

1 hangarförman ................................................................................................... Eo 8

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ............................................................................................... Eo 4

Visby.

1 fältförman ....................................................................................................... Eo 8

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ............................................................................................... Eo 4

Sundsvall! Härnösand.

1 fältförman ....................................................................................................... Eo 8

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 4

Karlstad.

1 maskinist tillika fältförman ....................................................................... Eo 8

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 4

Vid envar av Jönköpings och örebro flygplatser.

1 förste flygplatsvakt ....................................................................................... Eo 6

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

83

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Lönegrad

Vid envar av Stigtomta, Feringe och Hagshults flygplatser.

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 4

Vid envar av Vängsö, Norrtälje, Exens, Halmstads, Fagerhidts, Eslövs,

Varbergs, Strömstad/Näsinge och Hästholmens flygplatser.

1 flygplatsvakt ................................................................................................... Eo 5

Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande den icke hel­

tidsanställda personalen vid luftfartslederna hava de sakkunniga förklarat sig

icke hava anledning till erinran. Detta ställningstagande innebär att års­

arvoden med 300 kronor för var och en skulle utgå till 7 flygplatschefer och

1 ställföreträdande flygplatschef samt med 600 kronor till var och en av 5

flygplatsvakter, varjämte ett belopp av 13 000 kronor skulle avses för arvoden

enligt styrelsens bestämmande åt 66 tillsyningsmän för flygfyrar under belys­

ning och radiofyrar.

Yttranden.

Flygledarpersonalen.

Statskontoret har anfört följande.

Flygledarna äro för närvarande placerade i lönegraderna Eo 15, 16 och 17

samt Ex 15, 16 och 18, medan föreståndarna tillhöra lönegraderna Eo 19, 20,

21 och 22. De sakkunniga hava icke funnit denna långt drivna differentiering

av löneställningen sakligt motiverad. Statskontoret vill tillägga, att det dess­

utom på grund av löneplanens byggnad och sneddningsregelns konstruktion

är direkt olämpligt att placera befattningar, tillhörande samma karriärsystem,

med mindre löneskillnad än två lönegrader. Den omständigheten, att flyg­

ledarna icke skulle vara på förhand knutna till vissa flygplatser utan kunna

förflyttas mellan dessa, när så befinnes lämpligt, talar ytterligare för en mera

enhetlig lönegradsplacering än den hittills tillämpade. Statskontoret kan för

sin del tillstyrka de sakkunnigas förslag att efter förebild från flygvapnet

hänföra flygledarna till lönegraderna Eo 15 och Eo 18. Av nyss anförda skäl

böra enligt statskontorets mening föreståndarbefattningarna (förste flyg­

ledare) fördelas mellan lönegraderna Eo 20 och Eo 22, varvid den högre löne­

graden tills vidare torde böra gälla endast för förste flygledare vid Bromma

och Bulltofta.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava annat att er­

inra mot de av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringarna än att man

måste räkna med att huvuddelen av de civila flygledarna borde placeras lägst

i lönegraden Eo 18. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare förordat,

att den ersättning, som vid skifttjänstgöring skulle tillkomma flygledare med

tjänstgöring såsom föreståndare, måtte utgå med belopp motsvarande full

vikariatsersättning.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang, att efter avgivandet av de styrel­

sens äskanden, på vilka de sakkunniga grundat sina förslag, ett flertal om­

ständigheter inträffat, som krävde upprättande av flygledning på flera flyg­

platser än där sådan för närvarande funnes anordnad samt ordnande av skift­

85

tjänstgöring vid flygplatser, där sådan hittills icke varit erforderlig. Det vore

med hänsyn härtill synnerligen angeläget att, på sätt de sakkunniga föreslagit,

avlöningsanslaget kunde efter medgivande av Kungl. Majit få överskridas.

I anledning av de sakkunnigas uttalande att de för flygledarbefattningar

bäst kvalificerade återfunnes bland flygbolagens trafikflygare men att dessa

i allmänhet icke vore att påräkna för dylika befattningar, varför flygvapnets

reservofficerare förutsattes bliva den huvudsakliga rekryteringskällan, hava

Aktiebolaget Aerotransport och svensk i&terkontinental lufttrafik aktiebolag

erinrat, att det framdeles syntes komma att finnas ett icke oväsentligt antal

trafikflygare, vilka efter avgång ur aktiv flygtjänst syntes vara de för flyg­

ledarbefattningar mest lämpade. Dylika flygare borde i första band ifråga­

komma.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund föreslår, att åtminstone

de av de sakkunniga förordade befattningarna i lönegraderna Eo 22 och

Eo 21, två av befattningarna i lönegraden Eo 20 samt två i lönegraden Eo 18

redan nu måtte uppföras på ordinarie stat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening anser, att fem

förste flygledare och två flygledare omedelbart böra placeras på ordi­

narie stat.

Förvaltningspersonalen.

Statskontoret har funnit den för flygplatschef föreslagna löneställningen

— lönegraderna 25 och 24 — väl hög och den inbördes avvägningen dess­

utom olämplig. Ämbetsverket föreslår för sin del lönegraden A 24 för flyg­

platscheferna vid Bulltofta och Torslanda samt Eo 22 för den blivande flyg­

platschefen i Norrköping. I detta sammanhang påpekar statskontoret, att

dessa löner äro avsedda att utgöra full ersättning för heltidstjänstgörande

befattningshavare. Med tjänst såsom flygplatschef eller flygledare syntes

icke böra få förenas befattning å flygvapnets reservstat liksom det över­

huvudtaget förefölle principiellt oriktigt att tillåta reservofficerare att bibe­

hålla sina militära befattningar, örn de tillträdde befattningar, som enligt

uppskovskungörelsen förklarats vara mobiliseringsfria.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har jämväl ingått på spörsmålet om flyg­

platschefernas löneställning. Ämbetsverket framhåller, att anledning icke

finnes att placera flygplatschefen i Norrköping i lägre lönegrad än motsva­

rande befattningshavare i Torslanda och Bulltofta. Den av de sakkunniga

föreslagna lönegradsplaceringen vore för låg. Styrelsen förordar, att flyg­

platscheferna vid Bulltofta och Torslanda måtte placeras i lönegraderna A 26

samt att flygplatschefen vid Norrköpings flygplats hänföres till lönegra­

den Eo 26.

Såsom motivering för dessa förslag har styrelsen anfört i huvudsak

följande.

Utvecklingen har under senaste tid förts ytterligare framåt. Frågan örn

svensk och utländsk trafik mellan Sverige och Amerika kan nu sägas vara

aktuell, och förutsättningar för genomförande av sådan trafik hålla på att

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

86

skapas. Genom i december 1944 träffade luftfartsöverenskommelser med

Amerikas förenta stater föreligga redan luftfartspolitiska förutsättningar

härför, och styrelsen har föreslagit Kungl. Majit att hos riksdagen äska medel

för utbyggande av vissa flygplatser och radioanläggningar, som erfordras för

nämnda trafik. Intill dess en svensk storflygplats blir färdigställd beräknas

Bromma, Norrköpings och Uppsala flygplatser tillsammans bilda den bas,

som i Sverige skall betjäna samma trafik. Härigenom kommer Norrköpings

flygplats att få en helt annan uppgift och betydelse i markorganisationen än

vad styrelsen förutsatte vid avgivandet av sin förut nämnda petita.

Vad beträffar flygplatschefernas lönegradsplacering överhuvudtaget synes

de sakkunniga icke hava tillräckligt beaktat betydelsen av att kvalificerade

och kunniga personer skola kunna förvärvas såsom flygplatschefer. Hessa,

som också äro distriktschefer, komma i livlig kontakt med icke bara de lokala

flygföretagen och dessas personal utan även kommuner och enskilda inom ett

vidsträckt område. De skola företräda kronan vid förhandlingar med städer

och kommuner rörande flygplatsernas markområden och byggnadsbestämmel-

ser samt ekonomiskt tillvarataga möjligheterna att tillföra förvaltningarna in­

komster. De skola vidare samarbeta med flygbasområdeschefer, som hava

liknande uppgifter inom flygvapnets organisation, samt med militärbefäl­

havare och försvarsområdeschefer. De skola därjämte ansvara för distriktets

medelsförvaltning.

I anledning av de sakkunnigas förslag örn inrättande av två kontorist­

tjänster för skötseln av de större flygplatsförvaltningarnas kassarörelse har

riksräkenskapsverket anmärkt, att det kunde ifrågasättas, örn ännu så länge

tillräckliga skäl förelåge att göra åsyftade, i personalhänseende relativt små

lokalförvaltningar till underförvaltningar med det direkta redogöraransvaret

lagt på flygplatscheferna. Enligt riksräkenskapsverkets mening syntes det

hittills tillämpade systemet, innebärande att redogöraransvar för till luft-

fartsändamål anslagna medel ålåge enbart den centrala myndigheten, kunna

bibehållas intill dess erfarenhet rörande den nya organisationen vunnits. Vid

sådant fall syntes för närvarande icke finnas anledning att tillgodose flyg­

platsförvaltningarna med nya kontoristtjänster.

Allmänna lönenämnden har funnit de föreslagna lönegradsplaceringarna. i

vad avser flygplatsorganisationen i det hela väl avvägda. Lönenämnden har

dock framhållit, att lönegraden Eo 4, vilken föreslagits för vissa flygplats­

vakter, icke syntes vara tillfyllest för befattningshavare av ifrågavarande slag.

Civilförvaltningens personalförbund har hemställt, att de i statskontorets

yttrande berörda tjänsterna såsom flygplatsvakter måtte placeras lägst i löne­

graden Eo 5.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har med hänsyn till de

mindre goda befordringsutsikter, som kunde anses föreligga, föreslagit att de

fältförmän, vilkas befattningar hade en självständig karaktär, måtte uppflyttas

i lönegraden 10.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening har framfört

samma synpunkt som tjänstemannaförbundet och därjämte angivit fältför-

mansbefattningarna vid Visby och Sundsvall/Härnösands flygplatser såsom

de, vilka enligt föreningens mening borde placeras i lönegraden Eo 10 i stället

för enligt de sakkunnigas förslag Eo 8. Föreningen hemställer vidare, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

87

flygplatscheferna vid Bulltofta och Torslanda flygplatser måtte placeras i

lönegraden A 27.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning om önskvärdheten av att åt flyg­

platsorganisationen förlänas större enhetlighet i fråga örn avlöningssystem

och lönesättning. Det av de sakkunniga framlagda förslaget synes mig med

utgångspunkt från nu rådande förhållanden vara i allt väsentligt väl avvägt

i vad avser både antalet befattningar och föreslagna lönegradsplaceringar.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, hava i de avgivna yttrandena

påyrkats åtskilliga ändringar i sakkunnigförslaget. I rådande ovissa läge med

avseende å trafikens framtida omfattning samt därav betingat personalbehov

synes mig dock anledning i stort sett icke föreligga att vidtaga dylika änd­

ringar.

Jag biträder sålunda de sakkunnigas förslag beträffande flygledarperso-

nalens antal. Yad angår löneställningen vill jag förorda den av statskon­

toret föreslagna jämkningen, att förste flygledarna differentieras allenast på

två lönegrader, varvid befattningarna i Bromma och Bulltofta torde böra

hänföras till lönegraden Eo 22 samt övriga befattningar till lönegraden Eo 20.

Tillräckliga skäl synas icke vara för handen att frångå de av de sakkunniga

förordade grunderna för ersättning åt flygledare, som bestrida göromål, vilka

eljest ankomma på förste flygledare.

Yad förvaltningspersonalen angår, vill jag även i denna del biträda de sak­

kunnigas förslag allenast med den jämkningen, att jag — i anslutning till

vad allmänna lönenämnden anfört — förordar, att samtliga flygplatsvakter

placeras i lönegraden Eo 5 och att sålunda lönegraden Eo 4 icke vidare kom­

mer till användning beträffande denna personalgrupp. På skäl, som de sak­

kunniga anfört, böra befattningarna såsom flygplats vakter vid Varbergs,

Strömstad/Näsinge och Hästholmens flygplatser tills vidare hållas obesatta

i avvaktan på flygtrafikens utveckling.

Yad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört beträffande den ökade bety­

delsen av Norrköpings flygplats under den närmaste framtiden innefattar i

och för sig vissa skäl för en omprövning av frågan örn lönegradsplaceringen

för flygplatschefen vid nämnda flygplats. Enligt min mening bör emellertid

en sådan omprövning lämpligen ske först sedan någon erfarenhet vunnits örn

trafikens omfattning vid flygplatsen efter det den nu planerade utvidgningen

av flygfältet kommit till stånd. Vissa i yttrandena berörda frågor örn ordi­

nariesättning av ytterligare tjänster m. m. torde ej böra göras till föremål för

prövning förrän flygtrafikens omfattning i fredstid kan någorlunda över­

blickas.

De av de sakkunniga föreslagna tre nya kontoristtjänsterna vid flygplats­

förvaltningarna hava synts mig behövliga oavsett huruvida dessa förvaltningar

i en framtid komma att intaga ställning såsom självständiga underförvalt­

ningar eller ej. Ehuru detta spörsmål torde böra bliva föremål för ytter­

ligare övervägande, vill jag framhålla, att en viss decentralisering på detta

område synes mig i princip vara att förorda. Det torde få ankomma på

Kungl. Majit att träffa avgörande härutinnan.

Kungl. Marits proposition nr 262.

Departements­

chefen.

88

I fråga om flygledarbefattningarnas benämning har luftfartsmyndigheten i

en den 17 mars 1945 dagtecknad promemoria, med instämmande av chefen

för flygvapnet och aktiebolaget Aerotransport, föreslagit att för erhållande

av likhet med motsvarande befattningar inom flygvapnet den av de sakkun­

niga förordade beteckningen förste flygledare måtte ändras till förste trafik­

ledare samt beteckningen flygledare till trafikledare. Mot detta förslag, som

lämnats utan erinran av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har jag

icke något att invända.

Det är uppenbart att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,

omständigheter under löpande budgetår kunna inträffa, vilka nödvändiggöra

en omedelbar ökning av personalen såväl inom trafikledningen som vid flyg­

platsförvaltningarna. På sätt de sakkunniga förordat böra därför vederbörande

avlöningsposter betecknas förslagsvis för att sätta Kungl. Majit i tillfälle att

tillgodose oundgängliga behov av personalförstärkning.

Jag vill i detta sammanhang slutligen understryka de sakkunnigas ut­

talande örn vikten av en sådan planering av flygplatserna och bebyggelsen

därstädes, att bevakningskostnaderna kunna i möjligaste mån begränsas.

VISSA ÖVERGÅNGSANORDNINGAR M. M.

Ur olika synpunkter, främst önskvärdheten av att åtgärderna för freds-

flygtrafiken skola kunna planeras av luftfartsstyrelsen, synes det angeläget

att denna träder i funktion så snart som möjligt. Jag vill därför förorda,

att luftfartsstyrelsen inrättas från och med den 1 juli 1945. Jämväl de lokala

organen böra i den mån så kan ske fungera enligt den nya organisationen

från och med denna dag. Med hänsyn till den tid, som tillsättande i före­

skriven ordning av vissa av de nyinrättade befattningarna kräver, torde det

emellertid icke vara möjligt att redan vid angiven tidpunkt bringa personal­

förteckningar samt avlönings- och omkostnadsstater i sin helhet i tillämp­

ning. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de bestämmel­

ser, som må erfordras under övergångstiden. I den mån innehavare av nu

befintlig ordinarie befattning å luftfartsavdelningen inom väg- och vatten­

byggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå tilläventyrs icke skulle erhålla

befattning i luftfartsstyrelsen lärer befattningen få uppföras på övergångsstat.

Intill dess vederbörliga befattningar i luftfartsstyrelsen och i flygplats­

organisationen tillsatts torde följande regler böra gälla för avlöning av den

för luftfartsärendena erforderliga, nu befintliga personalen. De befattnings­

havare i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka tillhöra luftfartsavdelningen

— med undantag för personal för byggande av flygplatser, vilken per­

sonal, i den mån den ej placeras på tjänster inom luftfartsstyrelsen, allt­

jämt bör tillhöra väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avlönas enligt oför­

ändrade grunder —- torde böra uppbära den avlöning, de åtnjuta vid budget­

årsskiftet, från de anslagsposter å luftfartsstyrelsens avlöningsstat, vilka svara

emot befattningens egenskap av ordinarie respektive icke-ordinarie. Motsva­

rande anordning bör gälla för såväl flygledare som den tjänstemannapersonal

i övrigt vid flygplatsorganisationen, vilken antingen innehar extra ordinarie

anställning eller uppbär arvode. Kostnaderna för annan personal inom flyg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

platsorganisationen torde böra bestridas från luftfartsfondens utgiftspost

Underhåll och drift av luftfartsleder.

Vissa av de sakkunniga framförda förslag med avseende å pensionsåldern

för ett antal av de föreslagna befattningarna vid luftfartsväsendet torde i

sinom tid få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

89

Budgettekniska frågor. Anslagsberäkningar.

För redovisning av statens med den civila regelbundna lufttrafiken för­

enade tillgångar och skulder, inkomster och utgifter inrättades från och med

den 1 juli 1938 luftfartsfonden. Genom beslut den 17 juni 1938 har Kungl.

Majit meddelat bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.

Å denna fond redovisas i statens flygfält ingående markområden och bygg­

nader samt staten tillhöriga, för luftfartslederna avsedda belysnings- och

radiofyranläggningar. Vidare upptagas i fondens räkenskaper de av staten

ägda aktierna i aktiebolaget Aerotransport. De till flygfälten hörande radio­

anläggningarna, vilka förvaltas av telegrafverket, redovisas däremot tills vidare

å telegrafverkets fond. Samtliga i luftfartsfonden investerade tillgångar

äro —- utom i vad avser mark, som tillförts fonden, samt statens aktieinnehav

i aktiebolaget Aerotransport — å fonden upptagna såsom helt avskrivna.

Å luftfartsfondens stat upptagas kostnader för underhåll och drift av luft­

fartslederna, kostnader för förvaltningen av Bulltofta och Torslanda flyg­

platser, hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden

samt ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten. Slutligen

är å fondens utgiftssida upptaget understöd åt aktiebolaget Aerotransport.

Å statens inkomstsida upptagas hyror och arrenden för till enskilda upp­

låtna lokaler och områden, diverse inkomster, inkomster av Bulltofta och

Torslanda flygplatser, utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport samt

ersättningar för vissa väderleksobservationer. Den brist, som uppkommer å

staten för luftfartsfonden, avföres såsom underskott å riksstaténs driftbudget

under rubrik Utgifter för statens kapitalfonder.

Underskotten å luftfartsfonden hava sedan fondens tillkomst upptagits

med följande belopp:

Budgetår

Kronor

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1 288 000

1 324 500

1 249 900

1 164 900

1 118 800

1 056 200

1 151 700

För budgetåret 1945/46 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, beräkna

underskottet till oförändrat belopp, 1 150 000 kronor.

Genom brev den 2 juni 1944 har Kungl. Majit fastställt följande, av riks­

dagen godkända

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Stat för luftfartsfonden

Inkomster

Kronor

1. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna lo­

kaler och områden........

25 000

2. Diverse inkomster ........ 25 000

3. Inkomster av Bulltofta

flygplats............................ 150 000

4. Inkomster av Torslanda

flygplats............................ 50 000

5. Utdelning å aktier i aktie­

bolaget Aerotransport ..

228 200

6. Ersättningar för väder-

leksobservationer............

8 000

Underskott att avföras å riks-

staten................................... 1 151 700

Summa kronor 1 637 900

för budgetåret 1944/45.

Utgifter

Kronor

1. Underhåll och drift av

luftfartsleder, förslagsvis 397 400

2. Förvaltningen av Bull­

tofta flygplats, förslagsvis 144 000

3. Förvaltningen av Tors­

landa flygplats förslagsvis 114 000

4. Hyres- och arrendeav­

gifter m. m.för förhyrda

lokaler och områden, för­

slagsvis............................... 10 000

5. Ersättning till telegraf­

verket för radiotjänst åt

luftfarten, förslagsvis__

485 000

6. Understöd av regelbun­

den luftfart..................... 487 500

Summa kronor 1 637 900

Innan jag ingår på frågorna örn beräkningen av underskottet å luftfarts-

fonden och örn stat för fonden för nästkommande budgetår, torde vissa i sam­

band med inrättandet av luftfartsstyrelsen uppkommande budgettekniska

frågor få behandlas.

De sakkunniga hava förutsatt, att anslag till luftfartsstyrelsens avlöningar

och omkostnader samt till flygplatsorganisationens avlöningar och omkost­

nader skulle anvisas å sjätte huvudtiteln. Genomförandet av detta förslag

skulle komma att medföra vissa konsekvenser med avseende å luftfartsfon-

dens konstruktion, till vilka de sakkunniga icke tagit ställning.

Såsom motivering för sin ståndpunkt beträffande bestridandet av flyg­

platsorganisationens avlöningar och omkostnader hava de sakkunniga anfört.

Kostnaderna för nämnda organisation utgå av vissa i luftfartsfondens

stat uppförda delposter och redovisas således icke enligt vanligen tillämpade

budgetprinciper över avlönings- och omkostnadsanslag å driftbudgeten. Orsa­

ken härtill är att söka i förhållanden, som sammanhänga med de budgettek­

niska grunderna för luftfartsfondens konstruktion. Nämnda fond, som in­

rättades år 1938, tillkom för att giva möjlighet till samlad överblick över de

kostnader, som den civila luftfarten åsamkar statsverket. Då personalkost­

naderna för flygplatsorganisationen äro av hithörande slag, ansågs det lämp­

ligt, att dessa kostnader redovisades å luftfartsfondens stat. Med hänsyn till

den vikt, som numera tillmätes principen om att de statliga myndigheternas

personalkostnader skola upptagas å vederbörliga avlönings- och omkostnads­

anslag, och då kostnaderna för den centrala organisationen redan nu redo­

visas å driftbudgeten, vilja emellertid de sakkunniga föreslå, att denna prin­

cip nu erhåller tillämpning även i förevarande fall och att alltså särskilda

avlönings- och omkostnadsanslag för flygplatsorganisationen anvisas å drift­

91

budgeten under sjätte huvudtiteln. Dessa anslag böra lämpligen uppföras i

omedelbar anslutning till motsvarande anslag för luftfartsstyrelsen. En dylik

omläggning bör enligt de sakkunnigas mening icke medföra några avgörande

olägenheter med avseende på möjligheterna att överblicka statsverkets

kostnader för luftfarten, särskilt i betraktande av att det icke ansetts erfor­

derligt att å luftfartsfonden redovisa den centrala myndighetens personalkost­

nader, vilka ju också tillhöra nyss angivna kostnadsgrupp.

Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag upp­

tagit denna fråga till behandling och därvid även berört vissa i samband där­

med stående spörsmål. I ämbetsverkets utlåtande anföres i ämnet följande.

Å luftfartsfonden samlas för närvarande samtliga löpande utgifter för och

inkomster av luftfarten med undantag allenast för de administrativa kost­

nader för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsbyrå, som redovisas å

nämnda styrelses avlönings- och omkostnadsanslag. Å luftfartsfonden redo­

visas även aktieinnehavet i aktiebolaget Aerotransport, genom vilket staten

är ägare till de reguljära svenska flyglinjerna. Med denna konstruktion avses

givetvis, att fonden skall utvisa det ekonomiska resultatet av statens i luft­

trafiken investerade medel liksom statens järnvägars fond avspeglar det eko­

nomiska resultatet av statens i järnvägsanläggningar investerade medel. För

närvarande är luftfartsfonden konstruerad som en underskottsfond. Därest

framdeles lufttrafiken skulle utvecklas i sådan riktning, att utgifterna för

luftfarten kunna täckas av dess inkomster, bör luftfartsfonden i riksbok-

föringen hänföras till statens affärsverksfonder.

Luftfartsfonden hade även kunnat ordnas såsom en fastighetsfond i likhet

med lotsverkets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skillnaden mellan

statens investeringar i sjöfart och luftfart ligger emellertid däri, att staten,

när det gäller sjöfarten, endast är ägare till säkerhetsanordningarna utmed

trafiklederna, medan staten i fråga örn luftfarten är ägare till både flyglinjer

och flyghamnar.

Redovisningen av statens kostnader för lufttrafiken kan tänkas ordnad efter

två linjer. Antingen kunna samtliga administrationskostnader redovisas å

anslag under VI huvudtiteln och luftfartsfondens belastning i motsvarande

mån reduceras (alt. I) eller ock kunna samtliga kostnader för luftfarten samlas

å luftfartsfonden (alf. II).

Vid det första alternativet böra avlöningar och omkostnader för luftfarts­

styrelsen och flygplatsorganisationen samt kostnaderna för projektering av

flygplatser anvisas under VI huvudtiteln. Om så sker, bör även den nu å

luftfartsfondens stat anvisade utgiftsposten Ersättning till telegrafverket för

radiotjänst åt luftfarten, vilken likaledes inkluderar avlöningar och omkost­

nader, överflyttas till VI huvudtiteln. Dessa utgifter borde i så fall under

VI huvudtiteln sammanföras under ny rubrik, Lufttrafikväsendet. Örn redo­

visningen ordnas på detta sätt, finnes ingen anledning att redovisa de till

understöd åt regelbunden luftfart anvisade medlen, vilka närmast ha karaktär

av statlig subvention, annorstädes än under VI huvudtiteln. Luftfartsfonden

blir i så fall förvandlad till en ren fastighetsfond, varför aktieinnehavet i

aktiebolaget Aerotransport då bör återföras till fonden för statens aktier.

Enligt det andra alternativet (alt. II) skulle samtliga inkomster och utgifter

för luftfarten bibehållas samlade å luftfartsfonden, å vars stat de föreslagna

avlönings- och omkostnadsanslagen skulle uppföras såsom statposter.

I särskilda bilagor till riksräkenskapsverkets utlåtande har lämnats en över­

sikt över anslagsindelningen vid de båda alternativen. I bilagorna hava även

för belysning av de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande alternativ

Kungl. Majlis proposition nr 262.

92

angivits belopp för de olika anslagen och statposterna, beräknade med led­

ning av sakkunnigbetänkandets kostnadsberäkningar samt väg- och vatten­

byggnadsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1945/46. Jag hänvisar i

detta avseende till handlingarna i ärendet.

Beträffande de båda olika alternativen anför riksräkenskapsverket vidare

följande.

Nettounderskottet för luftfartsfonden, som för innevarande budgetår be­

räknats till 1,15 miljoner kronor, skulle vid bifall till av väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen framlagda anslagsäskanden för nästkommande budgetår ökas

till 1,72 miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka, att å investerings-

anslag för närvarande redovisas avlöningar och omkostnader, som enligt de

sakkunnigas uppfattning, vilken riksräkenskapsverket delar, böra behandlas

såsom driftutgifter. Örn dessa kostnader beräknas till 0,2 3 miljoner kronor,

skulle luftfartsfondens underskott för nästkommande budgetår vid bibehål­

lande i övrigt av nuvarande redovisningssystem kunna beräknas till 1,9 ⁵ mil­

joner kronor. I dessa belopp hava dock icke inräknats de luftfartsbyråns kost­

nader, som för närvarande bestridas från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslag, något understigande ^0,2 o miljoner kronor.

Vid tillämpning av alternativ I skulle nyssnämnda underskott å 1,9 5 miljo­

ner kronor reduceras till knappt Vio av detta belopp, medan de under VI

huvudtiteln redovisade utgifterna för luftfarten skulle uppgå till mer än 2

miljoner kronor. Vid tillämpning åter av alternativ II skulle väg- och vatten-

byggnadsstyrelsens anslag minskas med kostnaderna för luftfartsbyrån,

medan luftfartsfondens utgifter skulle ökas med kostnaderna för luftfartssty-

relsen och den vidgade flygplatsorganisationen.

Vid tillämpning av sistnämnda alternativ skulle luftfartsstyrelsen såsom

förvaltare av luftfartsfonden med å denna redovisade tillgångar och skulder

få en ställning analog med styrelsen för ett statligt affärsdrivande verk.

Skötseln av flygplatserna och luftfartslederna skulle då få karaktären av en

statlig affärsverksamhet, vid vilken utgifterna i görligaste mån skulle täckas

med dels flygplatsernas inkomster och dels avkastningen av statens egna

flyglinjer (aktiebolaget Aerotransport). Henna lösning står i överensstäm­

melse med chefens för finansdepartementet uttalande rörande luftfartsfonden

i 1938 års statsverksproposition, enligt vilket fonden till sin konstruktion

skulle vara analog med affärsverksfonderna. Med denna lösning skulle även

vinnas den enhetlighet med avseende å redovisningen av statens utgifter för

luftfartsväsendet, som enligt samma departementschefsuttalande ansågs önsk­

värd. Å andra sidan är det obestridligt, att ett genomförande av alternativ I

skulle draga med sig en icke önskvärd sönderbrytning av luftfartsfonden.

I avvaktan på utredning rörande den omfattning, i vilken statens utgifter

för luftfarten äro av natur att framdeles böra täckas med inkomster av luft­

farten, anser sig riksräkenskapsverket därför böra bestämt förorda, att de av

utredningen föreslagna anslagen i enlighet med det ovan berörda alternativet

II anvisas såsom anslagsposter å staten för luftfartsfonden med i huvudsak

samma beräkning, underindelning i delposter och maximeringsföreskrifter

som för anslag å riksstaten. Vid utgifternas redovisning å luftfartsfonden

bör dock tillkomma en delpost för kristillägg m. m.

Beträffande vissa med riksräkenskapsverkets förslag sammanhängande

detaljfrågor anför ämbetsverket.

Till de arbetsuppgifter, som böra överflyttas från väg- och vattenbyggnads­

styrelsen till luftfartsstyrelsen, hör även besiktning av flygplan samt övriga

Kungl. Majlis proposition nr 262.

93

ärenden rörande den tekniska kontrollen av flygmateriel för civilt bruk.

Denna verksamhet bör enligt riksräkenskapsverkets mening fortfarande finan­

sieras med under VI huvudtiteln anvisade medel. Riksräkenskapsverket för­

utsätter, att detta tills vidare ordnas genom ett under VI huvudtiteln anvisat

anslag, vilket i redovisningen behandlas såsom ett ersättningsanslag till luft-

fartsfonden.

De besiktningsavgifter, som nu uppbäras av besiktningsmän, böra härvid

redovisas brutto å luftfartsfondens stat.

De hittillsvarande å luftfartsfondens stat uppförda anslagsposterna Under­

håll och drift av luftfartsleder, Förvaltningen av Bulltofta flygplats och För­

valtningen av Torslanda flygplats böra vid bifall till vad nu föreslagits redu­

ceras med de belopp, som överföras till avlönings- och omkostnadstitlar, var­

efter kvarstående belopp böra sammanföras å en post, Underhåll och drift

av luftfartsleder.

I överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat tillstyrker riksräken­

skapsverket vidare, att de till flygplatserna hörande tillgångar, som upptagits

till redovisning å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond, överföras

till luftfartsfonden.

Då vid bifall till vad riksräkenskapsverket sålunda förordat avlönings- och

omkostnadstitlarna för luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen skulle

prövas, anvisas och redovisas i den ordning, sorn gäller för å riksstaten upp­

förda avlönings- och omkostnadsanslag, förutsätter riksräkenskapsverket, att

Kungl. Majit i regleringsbrev kommer att på sedvanligt sätt förordna om

dessa titlars användning samt utfärda föreskrifter örn utgifternas redovisning

på undertitlar samt utfärda föreskrifter örn utgifternas redovisning på under­

titlar enligt i betänkandet och härovan framlagda förslag.

Med vad sålunda anförts förklarar sig riksräkenskapsverket, utan att där­

med taga slutlig ställning till frågan örn luftfartsfondens framtida konstruk­

tion, hava förordat den lösning, som står i närmaste överensstämmelse med

för fonden nu gällande regler. Här berörda spörsmål syntes emellertid, fort­

sätter ämbetsverket, böra göras till föremål för fortsatt utredning, så snart de

nu planerade flygplatsernas framtida ekonomi kunde bättre överblickas. I

samband därmed borde även undersökas, huruvida icke luftfartsfonden borde

redovisas bland statens affänsverksfonder och därvid för täckning av det be­

räknade underskottet anvisas ett till beloppet maximerat anslag under VI

huvudtiteln. Vidare borde övervägas, huruvida icke understöd till regel­

bunden luftfart borde utbrytas ur luftfartsfonden och såsom ett bidragsan­

slag anvisas direkt under VI huvudtiteln. Slutligen syntes även böra under­

snäs, om icke för framtiden avskrivning av kostnaderna för belysningsanlägg-

ningar och radiofyrar borde fördelas på flera budgetår, i vilket fall medel för

avskrivningsändamål borde anvisas å luftfartsfondens stat.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit kan man tänka sig närmast två

alternativ för redovisning av kostnaderna för luftfartsstyrelsen och flygplats­

förvaltningarna. Enligt det' ena .skulle, på sätt de sakkunniga avsett, anslag

för nämnda ändamål anvisas å riksstatens sjätte huvudtitel. Vid donna lös­

ning skulle luftfartsfonden, sedan vissa i konsekvens med omläggningen stå­

ende förändringar genomförts, närmast få karaktären av en fastighetsfond.

Enligt det andra alternativet skulle anslagen uppföras under luftfartsfonden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Departements­

chefen.

94

vars konstruktion skulle i övrigt bibehållas i princip oförändrad i syfte huvud­

sakligen att i ett sammanhang giva en i stort sett fullständig redovisning av

statsverkets inkomster och utgifter för luftfarten. Det sistnämnda alterna­

tivet, enligt vilket luftfartsfonden komme att erhålla ganska stora likheter

med en affärsverksfond, har förordats av riksräkenskapsverket, som därjämte

antytt vissa riktlinjer för luftfartsfondens framtida ombildning till en ren

affärsverksfond.

Vid övervägande av sålunda föreliggande alternativ har jag efter samråd

med chefen för finansdepartementet funnit mig böra förorda riksräkenskaps-

verkets förslag. Den samlade överblick över luftfartsväsendets ekonomi, som

skulle vinnas genom en redovisning enligt riksräkenskapsverkets förslag,

synes mig ägnad att stimulera till en sådan politik med avseende å såväl in­

komster som utgifter, vilken kan bidraga till en sund utveckling av luftfarten

såsom reguljärt trafikmedel.

Det förslag, som jag sålunda tillstyrkt, innebär, att å utgiftssidan på luft­

fartsfondens stat skulle uppföras särskilda poster till avlöningar och om­

kostnader för luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen, över dessa pos­

ter böra redovisas samma utgifter, för vilka särskilda anslag enligt de sak­

kunnigas förslag skulle upptagas under sjätte huvudtiteln, d. v. s. lönekost­

nader för personal i tjänstemannaställning samt däremot svarande expenser

och övriga omkostnader ävensom kostnaderna för kristillägg och provisoriskt

lönetillägg. Även enligt denna lösning bör personalförteckning i vanlig ord­

ning fastställas av riksdagen. På sätt förut framhållits böra emellertid, så­

som jämväl av de sakkunniga föreslagits, de ifrågavarande avlönings- och’om­

kostnadsposterna anvisas förslagsvis för att sätta Kungl. Majit i tillfälle att

inom de gränser i fråga örn anställningsformer m. m., som uppdragas av per­

sonalförteckning och avlöningsförfattningar, medgiva sådana personalök­

ningar, vilka må betingas av under löpande budgetår inträffade omständig­

heter. För dessa poster böra, såsom riksräkenskapsverket uttalat, tillämpas

samma underindelning i delposter och samma maximeringsföreskrifter m. rn.,

som pläga iakttagas beträffande motsvarande anslag å riksstaten.

De nu å utgiftssidan av staten för luftfartsfonden förekommande posterna

Underhåll och drift av luftfartsleder, Förvaltningen av Bulltofta flygplats

samt Förvaltningen av Torslanda flygplats torde efter den utbrytning av kost­

naderna för tjänstemannapersonal, som följer av vad nyss förordats, böra

sammanföras till en post, benämnd Underhåll och drift av luftfartsleder. I

anslutning härtill böra de båda inkomstposterna Inkomster av Bulltofta

flygplats och Inkomster av Torslanda flygplats sammanföras till en, lämp­

ligen benämnd Trafikinkomster. Nuvarande rubricering av utgiftsposterna

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden, Er­

sättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten sEpnt Understöd av

regelbunden luftfart torde böra bibehållas. Å utgiftssidan bör i enlighet med

de sakkunnigas förslag tillkomma en post benämnd Projektering av flyg­

platser. Dispositionen av denna post bör, såsom de sakkunniga förordat,

Kungl. Majus proposition nr 262.

95

självfallet vara beroende av Kungl. Maj:ts beslut, men hinder bör ej föreligga

för Kungl. Majit att ställa visst belopp till luftfartsstyrelsens förfogande för

diverse projekteringsarbeten utan specificering till viss flygplats.

Yad härefter angår statens inkomstsida förordar jag nu icke annan ändring

i rubriceringen av inkomstposterna än nyssnämnda sammanförande av. in­

komsterna vid Bulltofta och Torslanda flygplatser till en post. Ehuru goda

skäl synas tala för riksräkenskapsverkets förslag såväl att ersättning för

den statliga inspektionsverksamheten beträffande flygmateriel beredes luft-

fartsfonden i form av ett särskilt anslag å sjätte huvudtiteln — varvid mot­

svarande belopp borde upptagas såsom en inkomstpost å luftfartsfondens stat

— som att besiktningsavgifterna skulle redovisas brutto å denna stat, finner

jag lämpligast, att med denna omläggning får anstå i avbidan på den allmänna

översyn av fondens konstruktion, som förordats i riksräkenskapsverkets ut­

låtande. Utformat förslag i detta avseende torde — efter avvaktande av ett

års redovisning enligt nu förordade grunder — böra föreläggas 1947 års

riksdag. Vid den utredning, som bör föregå förslaget, böra de av riks-

räkenskapsverket antydda riktlinjerna i huvudsak följas. Emellertid torde

böra övervägas, örn icke redovisningen av kostnaderna för luftfarten kan än

tydligare komma till uttryck genom ett fullständigare genomförande av

nämnda principer. Sålunda kan ifrågasättas, örn ej de särskilda kostnaderna

för väderlekstjänst åt luftfarten borde — i stället för att, såsom nu är fallet,

bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln — få formen av en från luft-

fartsfonden utgående ersättning till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut. Vidare bör frågan örn de olika kapitalinvesteringarnas avskrivning

och eventuella förräntning göras till föremål för övervägande från enhetliga

utgångspunkter. För närvarande bliva alla investeringar i luftfartsfonden

utom för markförvärv och aktier föremål för omedelbar avskrivning genom

särskilda anslag under driftbudgeten. De för luftfartsändamål gjorda in­

vesteringarna i telegrafverkets fond avskrivas däremot successivt genom att

vissa belopp av den från luftfartsfondens stat bestridda ersättningen till tele­

grafverket för radiotjänst åt luftfarten avsättas till telegrafverkets värde-

minskningskonto. I sistnämnda ersättning innefattas även ränta å kapital­

investeringen, vilket icke är fallet med någon annan investering i luftfarts­

fonden. Även örn man för den närmaste framtiden måste räkna med att för­

räntning icke kan erhållas å utgifterna för anläggandet av flygfält, torde dock

böra övervägas, om ej avskrivningen av investeringarna bör fördelas på ett

flertal år och ske genom å luftfartsfondens stat uppförda avsättningar till

värdeminskningskonto. Åtminstone för sådana anläggningar som hangar­

byggnader torde avsättningarna böra ske efter affärsmässiga grunder och så­

lunda göras beroende av i vad mån anläggnings- och underhållskostnader

kunna förräntas respektive bestridas med inkomster av byggnadernas uthyr­

ning.

Enligt vad jag i det föregående förordat skulle luftfartsfondens stat för

nästa budgetår komma att upptaga följande inkomst- och utgiftsposter.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 262.

96

Inkomster.

Utgifter.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.

3. Flygplatsorganisationen: Avlö­

ningar.

4. Flygplatsorganisationen: Omkost­

nader.

5. Underhåll och drift av luftfarts-

leder.

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m.

för av fonden förhyrda lokaler och

områden.

7. Projektering av flygplatser.

8. Ersättning till telegrafverket för

radiotjänst åt luftfarten.

9. Understöd åt regelbunden luftfart.

Vid en framtida ombildning av luftfartsfonden till en affärsverksfond torde

skillnaden mellan utgifter och inkomster böra, i den mån brist uppkommer,

täckas med ett särskilt ersättningsanslag under sjätte huvudtiteln och, örn

överskott uppstår, redovisas och inlevereras i samma ordning, som gäller för

överskott av affärsverkens rörelse. Tills vidare torde emellertid nu gällande

ordning böra bibehållas och skillnadsbeloppet, vilket kommer att utgöra ett

avsevärt underskott, upptagas å riksstatens driftbudget under rubriken Ut­

gifter för statens kapitalfonder.

Jag övergår nu att framlägga anslagsberäkningar rörande de olika posterna

å luftfartsfondens utgiftssida samt beräkning rörande inkomstsidan.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.

De sakkunniga hava beräknat avlöningskostnaderna för luftfartsstyrelsen

till 362 000 kronor enligt följande av de sakkunniga uppgjorda statförslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............................... 134 000

2. Arvoden bestämda av Kungl. Maj :t ....................................................... 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............... 174 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................................................... 45 200

Summa kronor 362 000

Till grund för de sakkunnigas beräkningar ligga följande överväganden.

Nettolönerna enligt lägsta löneklass för den ordinarie personalen uppgå

till sammanlagt 131 000 kronor för år. Härtill komma kostnaderna för av-

löningsförhöjningar i vissa fall samt för vikariatsersättningar med tillhopa

3 000 kronor. I enlighet härmed skulle delposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän böra upptagas med ett belopp av 134 000 kronor.

1. Hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och områden.

2. Trafikinkomster.

3. Utdelning å aktier i aktiebolaget

Aerotransport.

4. Ersättning för väderleksobserva-

tioner.

5. Diverse inkomster.

97

I avlöningsstaten bör ingå en delpost till Arvoden bestämda av Kungl.

Majit. Häri skulle inräknas erforderliga arvodesbelopp dels till ledamöterna

i styrelsen med (4 x 1500) ⁶ 000 kronor, dels till militärassistenten med

360 kronor och dels till läkarassistenten med 1 800 kronor. Anslagsposten

skulle alltså böra upptagas till ⁸ 160 kronor eller avrundat ⁸

²⁰⁰ kronor.

För den övriga icke-ordinarie personalen uppgå nettolönerna enligt lägsta

löneklass till sammanlagt 159 546 kronor. I delposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal bör inräknas, förutom nyssnämnda belopp,

ett belopp å 5 000 kronor, som avsetts för kostnaderna för placering av vissa

befattningshavare i högre löneklass än begynnelselöneklassen, ävensom ett

belopp å, förslagsvis, 10 054 kronor till vikariats- och övertidsersättningar

samt till avlönande av tillfälliga biträden. Icke-ordinarieposten skulle alltså

uppgå till (159 546 + 5 000 + 10 054) 174 600 kronor I enlighet med vad de

sakkunniga tidigare förordat torde anslagsposten böra anvisas med beteck­

ningen förslagsvis.

Kostnaderna för rörligt tillägg (15 %) uppskattas till, avrundat, 45 200

kronor.

Beträffande skälen för inräknande i icke-ordinarieposten av ett belopp å

5 000 kronor till kostnader för placering av vissa tjänstemän i högre löne­

klass än begynnelselöneklassen hava de sakkunniga anfört följande.

Åtskilliga av de befattningshavare, vilka nu äro anställda mot arvode å

luftfartsavdelningen eller vid den lokala luftfartsorganisationen, torde i sam­

band med övergång till ordinarie eller extra ordinarie tjänst hos luftfarts­

styrelsen komma att få vidkännas en mer eller mindre betydande löneminsk­

ning vid tillämpning av vanliga lönetursregler. I den mån dylik tjänsteman

övergått från anställning med av Kungl. Majit reglerat arvode, bör han efter

särskild prövning av Kungl. Majit kunna erhålla omedelbar placering i sådan

högre löneklass, att en mera avsevärd löneminskning undvikes, dock icke i

högre löneklass än den högsta inom vederbörande lönegrad. För här avsedda

kostnader torde i luftfartsstyrelsens anslagspost till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal böra inräknas ett belopp av 5 000 kronor samt i flyg­

platsorganisationens motsvarande anslagspost ett belopp av 500 kronor.

Mot vad de sakkunniga föreslagit beträffande löneklassplacering av viss

Departements

för närvarande arvodesavlönad personal efter övergången till den nya orga-

chefen.

nisationen har jag intet att erinra.

I förhållande till vad de sakkunniga föreslagit torde i anledning av vad

jag i det föregående förordat följande jämkningar i avlöningsstaten böra vid­

tagas. Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän torde böra å ena sidan

minskas med (2

x

10 221) 20 442 kronor, motsvarande avlöningskostnaden

för två byrådirektörer i lönegraden A 28, vilka föreslagits skola ersättas med

byråchefer i lönegraden Eo 30, men å andra sidan ökas dels för luftfartsinspek-

tören med löneskillnaden mellan lönegraderna C ⁶ och C 5 (1000), dels ock

med avlöningskostnaden för en förste byråingenjör i lönegraden A 26 (9 327)

och sålunda bestämmas till (134 000 — 20 442 + 1 000 + 9 327) 123 885 kronor

eller i runt tal 123 900 kronor. Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal torde böra uppräknas med 81 379 kronor till i runt tal 256 000 kronor.

Å ena sidan tillkomma dels lön för två byråchefer i lönegraden Eo30 (2

X

10668)

21336 kronor, dels lön för en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 26, 8880

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262.

708

45

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

kronor, dels skillnadsbelopp i lön för trafikinspektören och en byråingenjör,

vilka tjänster enligt mitt förslag skulle höjas från Eo 24 till Eo 26 (2

X ⁸⁸⁸)

1 776 kronor, dels lönekostnader för två byråingenjörsbefattningar i Eo 21,

tre ingen jörsbefattningar i Eo 20, en kanslibiträdestjänst i Eo 7 och en kon-

torsbiträdestjänst i Eo 4, dels skillnadsbelopp för en montör, vilken höjts

från Eo 9 till Eo 12 (2

X ⁶ 801 + 3

X ⁶ 408 + 3 300 + 2 781 + 507) 39 414

kronor, dels beräknade arvodesbelopp motsvarande ²⁰ och ¹¹ löneklasserna

med därå belöpande tilläggsförmåner (9 487 + 5 757) 15 244 kronor eller till­

hopa ⁸⁶ 650 kronor. Å andra sidan avgår lönebelopp för en ingenjörsassi-

stentbefattning i lönegraden Eo 17 (5 271). I anledning av företagna jämk­

ningar bör vidare posten Rörligt tillägg uppräknas till 54 300 kronor.

Med den av mig förordade fondkonstruktionen följer, att i avlöningsstaten

bör uppföras en särskild post till kristillägg. Posten torde böra beräknas

till ⁵⁷ 900 kronor. Härjämte torde å avlöningsstaten böra tillkomma ett belopp

av förslagsvis ⁷ 600 kronor för provisoriskt lönetillägg.

Avlöningsstatens samtliga poster utom posten Arvoden bestämda av

Kungl. Majit böra såsom förut nämnts betecknas förslagsvis. Posten Av­

löningar till icke-ordinarie personal bör icke få överskridas utan medgivande

av Kungl. Majit.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle avlöningsstaten komma att

sluta å ett belopp av 507 900 kronor, med vilket belopp förevarande utgifts­

post å luftfartsfonden torde böra upptagas.

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.

De sakkunniga hava beräknat storleken av denna utgiftspost till 80 000

kronor, fördelade enligt följande förslag till

1

.

2

.

3.

4.

Omkostnadsstat.

Sjukvård m. m., förslagsvis .........................

Reseersättningar, förslagsvis .....................

Expenser, förslagsvis .................................

Publikationstryck, förslagsvis ....................

Kronor

^{...................................................................} 1000

*

........................... 35 000

........................... 42 000

............................. 2 000

Summa kronor 80 000

Såsom motivering för sina beräkningar hava de sakkunniga anfört bland

annat följande.

Detta anslag torde böra omfatta delposter för sjukvård m. m., reseersätt­

ningar, expenser och publikationstryck.

Anslagsposten till sjukvård m. m. beräknas till 1000 kronor, varvid mot­

svarande delpost i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsstat bör

minskas med 300 kronor.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagspost till reseersättningar,

vilken för innevarande budgetår uppgår till 128 000 kronor, beräknas 15 500

kronor belöpa på luftfartsväsendet. Härav äro 11 000 kronor beräknade för

inrikes resor, 1 000 kronor för utrikes resor samt 3 500 kronor för luftfärds-

försäkringar.

För den med anlitande av anläggningsanslag avlönade personalen å vag-

och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning har Kungl. Majit för bud-

getåret 1944/45 anvisat följande belopp till reseersättningar och expenser,

nämligen under anslaget till belysningsanläggningar för luftfartsleder 18 ⁰⁰⁰

kronor och under anslaget till radiofyrar för luftfarten ⁷ 500 kronor, var­

jämte under anslaget till byggande och förbättring av flygplatser anvisats

18 000 kronor till reseersättningar samt 25 000 kronor till expenser, kostnader

för mätningsarbeten och undersökningar från luften m. m.

De sakkunniga ha med ledning av ovan angivna belopp uppskattat be­

hovet av medel för reseersättningar till luftfartsstyrelsens personal till ³⁵

⁰⁰⁰

kronor för år.

De årliga expenserna för luftfartsstyrelsen synas kunna beräknas till 31 000

kronor, varav ¹

⁰⁰⁰ kronor för bränsle, lyse och vatten samt 30 ⁰⁰⁰ kronor

för övriga expenser. I expensposten torde, utöver nämnda belopp, böra

inräknas ett engångsbelopp av ¹¹

⁰⁰⁰ kronor till inköp av möbler och kon­

torsmaskiner m. m. i samband med omorganisationen. De sakkunniga förut­

sätta härvid, att de inventarier, som för närvarande disponeras av den per­

sonal å järnvägs- och luftfartsbyrån, vilken vid omorganisationen övergår i

luftfartsstyrelsens tjänst, skola tillföras denna styrelse.

Minskningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expenspost beräknas

till ⁸

⁰⁰⁰ kronor, varav ¹

⁰⁰⁰ kronor för bränsle, lyse och vatten samt ⁷

⁰⁰⁰

kronor för övriga expenser.

Anslagsposten till publikationstryck torde kunna upptagas till ² 000 kronor,

varvid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande anslagspost bör min­

skas med samma belopp.

Jag har icke något att erinra mot de sakkunnigas beräkningar av luftfarts­

styrelsens löpande omkostnader. Därest flygtrafiken på utlandet under nästa

budgetår kommer igång i mera avsevärd utsträckning eller det av andra skäl

befinnes nödvändigt att luftfartsstyrelsens personal företager utländska resor

i tjänsten, kan ett överskridande av posten Reseersättningar bliva erforderligt.

Med hänsyn till svårigheten att nu beräkna denna post finner jag emellertid

icke anledning att frångå de sakkunnigas förslag.

Då enligt mitt förslag antalet befattningshavare skulle bliva större än vad

de sakkunniga förutsatt, torde en viss höjning av det för engångskostnader

beräknade beloppet böra ske, förslagsvis med ⁵

⁰⁰⁰ kronor.

I enlighet med det anförda skulle utgiftsposten till luftfartsstyrelsens om­

kostnader bestämmas till 85 000 kronor.

Beträffande tjänsteresor utom riket av befattningshavare inom luftfarts­

styrelsen torde särskilda bestämmelser böra meddelas av Kungl. Majit i an­

slutning till vad hittills varit fallet i fråga om dylika resor av personal inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå.

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar.

Denna utgiftspost hava de sakkunniga beräknat till 455 000 kronor enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

99

följande förslag till

Avltiniiigrsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............................ 40 400

². Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ........................ 361 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................................................ ⁵³ 000

Departements­

chefen.

Summa kronor 455 000

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän uppgår kostnaden enligt de sak­

kunnigas i det föregående redovisade förslag till 40 344 kronor beräknat en­

ligt lägsta löneklass. Detta belopp har avrundats till 40 400 kronor.

De sakkunnigas beräkningar av posten Avlöningar till icke-ordinarie per­

sonal grunda sig på följande sammanställning.

Fly gledar personalen:

Kronor

1. Nettolöner enligt lägsta löneklass till extra ordinarie befattnings­

havare ........................................................................................................... 122 643

2. Arvoden till 2 flygledaraspiranter vid Bromma ............................... 11 020

3. Särskild ersättning till flygledare vid skifttjänstgöring såsom

förste flygledare ......................................... 1 500

4. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. (cirka 2 800 kronor för

budgetåret 1944/45) ................................................................................... 5 000

Förvaltningspersonalen:

5. Nettolöner enligt lägsta löneklass till extra ordinarie befattnings­

havare ...........................................................................................................

⁶. Lön till 1 fältarbetare och 1 springpojke vid Bulltofta ...............

7. Vikariats- och övertidsersättningar vid Bulltofta (samma belopp

som för budgetåret 1944/45)

...............................................................

⁸. Belopp för anställande av ersättare för befattningshavare vid

Bulltofta eller eljest av tillfällig personal vid flygplatsen (samma

belopp som för budgetåret 1944/45) ...................................................

9. Lön till 1 fältarbetare, 1 springpojke och 1 biträdande telefonist

vid Torslanda ...........................................................................................

10. Vikariats- och övertidsersättningar vid Torslanda (2 400 kronor

för budgetåret 1944/45) ...........................................................................

11. Belopp för anställande av ersättare för befattningshavare vid

Torslanda eller eljest av tillfällig personal vid flygplatsen (samma

belopp som för budgetåret 1944/45) ...................................................

12. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. vid övriga flygplatser

(cirka 1 400 kronor för budgetåret 1944/45) .......................................

13. Belopp för anställande av ersättare för befattningshavare vid i

punkt ¹² avsedda flygplatser eller eljest av tillfällig personal vid

dessa flygplatser (10 000 kronor för budgetåret 1944/45) ...............

14. Årsarvoden till icke heltidsanställd personal:

7 flygplatschefer och 1 ställföreträdande flygplatschef

⁽⁸

X 300)

............................................................................... 2 400

5 flygplatsvakter (5

X

600) ................................................ 3 000

⁶⁶ tillsyningsmän för flygfyrar, radiofyrar och hinderbe­

lysning ................................................................................... 13 000

15. Avlöningsförhöjningar ...........................................................................

168 072

5 500

3 000

3 000

7 550

3 000

3 000

4 400

5 000

18 400

500

Summa kronor 361 585

De vid punkterna 4, 6—11 samt 14 beräknade beloppen överensstämma

med de belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita för bud­

getåret 1945/46 upptagit för motsvarande ändamål. För de vid punkterna 12

och 13 angivna ändamålen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat

högre belopp, nämligen 7 000 kronor respektive 10 000 kronor. Vid genom­

förande av den betydande förstärkning av den fast anställda personalen,

101

som i det föregående föreslagits, anse emellertid de sakkunniga behovet

av medel till övertidsersättningar och till anställande av tillfällig personal

bliva betydligt mindre än vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med.

De belopp, som upptagits i sammanställningen, böra därför enligt de sak­

kunnigas mening vara fullt tillräckliga för ändamålet.

De sakkunnigas beräkningar hava i och för sig icke givit mig anledning

Departements

till någon erinran. Mitt ståndpunktstagande beträffande löne ställningen för

elie/en.

förste trafikledare medför i jämförelse med de sakkunnigas förslag allenast

höjning av en befattning från Eo 21 till Eo 22 och sänkning av en befattning

från Eo 21 till Eo 20 samt synes sålunda icke behöva påverka anslagsberäk­

ningen. Emellertid bör en höjning av posten Avlöningar till icke-ordinarie

personal äga rum med i runt tal 2 300 kronor i anledning av förslaget örn

placering av samtliga flygplatsvakter i lönegraden Eo 5. Posten skulle sålunda

upptagas till 363 900 kronor. En viss marginal torde emellertid böra tillföras

denna post närmast med hänsyn till förutsägbara stegringar i kostnaderna för

trafikledarpersonalen. Sålunda böra de trafikledaraspiranter, vilka antagas för

utbildningstjänstgöring, efter fullbordad utbildning kunna, i den mån de

erfordras för trafikledartjänst, erhålla befordran till extra tjänstemän enligt

bestämmelser, som torde få fastställas av Kungl. Majit eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, av luftfartsstyrelsen. Jag vill förorda, att anslagsposten

höjes till förslagsvis 370 000 kronor.

Vidare torde, i anslutning till den av mig förordade fondkonstruktionen, en

post till provisoriskt lönetillägg och en post till kristillägg böra uppföras å

avlöningsstaten. Dessa poster böra beräknas till 15 900 respektive 56 600

kronor.

Förevarande utgiftspost å luftfartsfonden skulle i enlighet med vad nu

anförts upptagas med (40 400 + 370 000 + 53 000 + 15 900 + 56 600) 535 900

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader.

De sakkunniga hava beräknat storleken av denna utgiftspost till 75 000

kronor, fördelade enligt följande förslag till

Omkostnadsstat.

Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................................................................... 1 700

2. Tjänstedräkt m. m., förslagsvis ............................................................... ⁶ 800

3. Reseersättningar m. m., förslagsanslag .................................................. 30 500

4. Expenser, förslagsvis .................................................... .............................. 36 000

Summa kronor 75 000

De sakkunnigas beräkningar ansluta sig i allt väsentligt till väg- och vatten­

byggnadsstyrelsens äskanden i styrelsens petitaskrivelse beträffande luftfarts­

fonden för budgetåret 1945/46. I anslagsposten till expenser hava icke in­

räknats några kostnader för bränsle, lyse och vatten med hänsyn till svång-

Departements­

chefen.

heten att särskilja de kostnader av nämnda slag, som äro hänförliga till per­

sonalomkostnader, från sådana kostnader, som avse exempelvis hangarer och

belysningsanläggningar för flygfälten.

Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten vid flygplatserna torde i sin hel­

het böra bestridas från utgiftsposten Underhåll och drift av luftfartsleder.

Även under förevarande utgiftspost torde för nästkommande budgetår böra

beräknas visst belopp, förslagsvis 15 000 kronor, för engångskostnader.

I enlighet härmed förordar jag, att nu förevarande utgiftspost upptages

med 90 000 kronor.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

5. Underhåll och drift av luftfartsleder.

De sakkunniga hava icke beräknat storleken av denna utgiftspost, vilken

enligt vad i det föregående anförts skulle ersätta dels den nu befintliga ut­

giftsposten med samma beteckning och dels utgiftsposterna Förvaltningen

av Bulltofta flygplats samt Förvaltningen av Torslanda flygplats.

I sin petitaskrivelse beträffande luftfartsfonden för budgetåret 1945/46

har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under nyssnämnda tre utgiftsrubriker

äskat medel örn tillhopa 1 001 200 kronor. Dessa beräkningar omfatta även

de avlönings- och övriga kostnader för flygplatsorganisationen, vilka enligt

vad jag tidigare förordat skulle från och med nästkommande budgetår be­

stridas från särskilda avlönings- och omkostnadsstater för nämnda organisa­

tion. Efter utbrytning av dessa kostnader innefattar väg- och vattenbyggnads­

styrelsens anslagsäskanden hemställan om anvisande av ett belopp av till­

hopa 426 200 kronor, vilket belopp fördelar sig på sätt närmare framgår av

följande uppställning.

Underhåll och drift av luftfartsleder.

Hyra, underhåll och drift av automobil- .............

Underhåll av anläggningar, byggnader och flygfält

Yinterfälthållning ..........................................................

Kostnader för elektrisk ström m. m............................

Förvaltningen av Bulltofta flygplats.

Bränsle, lyse och vatten m. m...................................................................... 26 000

Underhåll av anläggningar, byggnader och flygfält ............................... ³⁹ 200

Yinterfälthållning ........................................................................................... ¹000

Förvaltningen av Torslanda flygplats.

Bränsle, lyse och vatten m. m...................................................................... 26 ⁰⁰⁰

Underhåll av anläggningar, byggnader och flygfält ............................... ³⁹

¹⁰⁰

Yinterfälthållning ........................................................................................... ¹⁰⁰⁰

Särskilda kostnader å Sundsvall!Härnösands flygplats m. m.............. 60 000

Summa kronor 426 200

Kronor

15 900

163 000

10 000

45 000

103

Beräkningen av ifrågavarande utgifter bereder stora svårigheter, då under-

Departements

-

hållskostnadernas storlek till avsevärd del sammanhänger med flygtrafikens

omfattning och denna icke nu kan med någon större grad av sanno­

likhet förutses. Även väderleksförhållandena och främst dessas inverkan på

behovet av snöröjning å de flygfält, som skola användas under vintern, utgör

en oviss faktor vid anslagsberäkningen. Tills vidare synas kostnaderna böra

beräknas på sätt framgår av förut återgivna sammanställning.

Närmare bestämmelser örn anslagspostens användning böra meddelas av

Kungl. Majit. Härvid bör övervägas, huruvida icke tills vidare ett begränsat

belopp för sommarunderhållet bör för samtliga flygfält anvisas att dispo­

neras enligt luftfartsstyrelsens bestämmande, medan belopp utan maxime-

ring ställas till ämbetsverkets förfogande för täckande av utgifter för vinter-

fälthållningen samt för bränsle, lyse och vatten m. m.

I avvaktan på närmare övervägande örn förrådsväsendet för luftfarten torde

för underhållet erforderliga redskap och annan materiel tills vidare böra

redovisas över väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond och hyrorna

ersättas från nu förevarande anslagspost. Jämväl kostnaderna för luftfarts-

väsendets personbilar böra tills vidare redovisas över förrådsfonden, varvid

samtliga drifts- och andra utgifter för bilarna för enkelhetens skull torde böra

avföras från utgiftsposten ifråga.

I enlighet med det anförda förordar jag, att luftfartsfondens utgiftspost

till Underhåll och drift av luftfartsleder upptages med 426 200 kronor.

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden.

Denna post, som i innevarande budgetårs stat för luftfartsfonden upptagits

med ¹⁰

⁰⁰⁰ kronor, har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn till

vissa nya avtal föreslagits höjd till 13 500 kronor.

Jag biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag och förordar så-

Dcpartements-

lunda, att utgiftsposten upptages med ett belopp av 13 500 kronor.

ehefen-

7. Projektering av flygplatser.

Såsom i det föregående antytts, hava de sakkunniga föreslagit, att ett sär­

skilt utredningsanslag skulle anvisas för bestridande av i samband med flyg­

platsutredningar uppkommande sakkostnader. De sakkunniga hava förordat,

att anslaget skulle få tagas i anspråk endast med Kungl. Maj:ts medgivande,

därvid Kungl. Majit syntes böra i varje särskilt fall pröva behovet av ifråga­

satta utredningsarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att av det till 40 000 kro­

nor beräknade anslagsbeloppet hälften eller ²⁰

⁰⁰⁰ kronor skulle ställas direkt

till luftfartsstyrelsens förfogande för enligt styrelsens bedömande erforder­

liga projekteringsarbeten.

I stället för det av de sakkunniga föreslagna särskilda anslaget å sjätte

Departements-

huvudtiteln torde böra å luftfartsfonden beräknas en utgiftspost för här

chefen'

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

104

ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till att något utformat program för det

fortsatta flygfältsbyggandet ännu ej föreligger ställer det sig svårt att be­

räkna medelsbehovet under utgiftsposten. I enlighet med de sakkunnigas

förslag torde densamma böra upptagas med 40 000 kronor och betecknas för­

slagsvis.

På sätt de sakkunniga förutsatt bör projekteringsanslaget användas endast

för bestridande av sakkostnader. Häri innefattas enligt min mening även er­

sättning för arbete på ackord eller eljest enligt tillfälligt uppdrag. För av­

löning åt personal, som anställes inom luftfartsstyrelsen eller flygplatsorga­

nisationen, bör däremot projekteringsanslaget enligt min mening lika litet

som investeringsanslag komma till användning.

Såsom jag redan tidigare framhållit bör hinder icke möta för Kungl.

Majit att, örn så befinnes lämpligt, ställa visst belopp till luftfartsstyrelsens

förfogande från posten även för andra projekteringsändamål än arbeten å

visst av Kungl. Majit angivet flygfält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

8. Ersättning till telegrafverket tor radiotjänst åt luftfarten.

Denna anslagspost har i staten för luftfartsfonden för innevarande bud­

getår upptagits med 485 000 kronor, vilket belopp beräknas under budget­

året bliva överskridet med minst 150 000 kronor.

I sin skrivelse den 18 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt, att posten för nästa budgetår måtte uppföras med ett belopp av

770 000 kronor.

Såsom motivering för höjningen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen an­

fört bland annat följande.

Medelsbehovet för radiotjänst åt luftfarten under budgetåret 1945/46 har

av telegrafstyrelsen enligt bifogade uppställning den 31 augusti 1944 beräk­

nats till 770 000 kronor. Vid uppgörande av beräkningen har telegrafstyrelsen

i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgått från en under ifråga­

varande budgetår avsevärt vidgad trafik med ökad passning i Stockholm,

Malmö, Göteborg, Karlstad och Visby samt förutsatt att medel för inrättande

av ny markradiostation vid Sundsvall/Hämösands flygplats och ny sändar-

station vid Luleå beviljas. På grund härav ha trafikkostnaderna måst ökas

från 180 000 kronor innevarande budgetår till 190 000 kronor. På grund av

ökat antal anläggningar ha även underhållskostnaderna måst höjas, nämligen

från 30 000 kronor till 65 000 kronor. Kostnaderna för trådförbindelser ha

för innevarande budgetår beräknats till 100 000 kronor. Den till 115 000 kro­

nor ökade kostnaden hänför sig till den nya morselinjen Göteborg—Jön­

köping. De nya manöverledningarna bli nödvändiga för påbörjade eller pla­

nerade anläggningar vid Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Luleå och Lovön

samt för flyttning av antennanläggningen i Malmö till Limhamn. De nya

morseförbindelserna äro nödvändiga för överbringande av pejlresultat och

andra säkerhetsmeddelanden av synnerlig vikt, vilka av sekretesskäl eller

på grund av störningar ej kunna sändas med radio. De ökade kostnaderna

för administration, avsättning till värdeminskningskonto och förräntning av

kapital hänföra sig till ökningen av antalet anläggningar och befattningar.

105

I det föregående har jag förordat, att radiotjänsten åt luftfarten skall fort­

farande omhänderhavas av telegrafverket. Kostnaderna härför torde i av­

vaktan på den närmare utredning rörande luftfartsfondens konstruktion, som

jag förordat, böra beräknas enligt hittills tillämpade grunder. De slutliga

kostnaderna, vilka äro helt beroende av flygtrafikens omfattning, kunna icke

nu med någon tillförlitlighet beräknas. Jag anser mig med hänsyn till radio­

tjänstens stora betydelse för trafiksäkerheten icke böra ifrågasätta någon be­

gränsning i de utvidgningar av signalförbindelserna m. m., som telegrafsty­

relsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gemensamt bedömt såsom erfor­

derliga. Jag förordar sålunda, att utgiftsposten för radiotjänst åt luftfarten

för nästa budgetår bestämmes till förslagsvis 770 000 kronor.

9. Understöd av regelbunden luftfart.

Sedan 1935 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 162

bland annat bemyndigat Kungl. Maj:t att med aktiebolaget Aerotransport

träffa avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936, träffades så­

dant avtal den 3 juli 1935. Avtalet gällde ursprungligen till utgången av år

1942. Såsom understöd åt bolaget skulle statsverket, därest bolaget utförde

trafikprestationer enligt visst i avtalet angivet minimiprogram, utbetala högst

följande belopp, nämligen år 1937 1 050 000 kronor, år 1938 975 000 kronor,

år 1939 900 000 kronor, år 1940 825 000 kronor, år 1941 750 000 kronor samt år

1942 675 000 kronor. Då avtalet icke uppsagts, skall detsamma gälla tills

vidare och med två kalenderårs ömsesidig uppsägningstid, och statsunder­

stödet skall utgå med ett för varje år med 75 000 kronor minskat belopp. In­

skränkning av förenämnda trafikprogram må ej ske utan medgivande av

Kungl. Majit, som äger bestämma, örn och i vad mån nedsättning i under­

stödet i anledning därav bör ske. Bolaget för varje kalenderår tillkommande

statsunderstöd, minskat med ett belopp av 125 000 kronor, skall i avbidan på

slutavräkning för året utbetalas med en tolftedel av beloppet den sista i

varje kalendermånad. Nämnda belopp av 125 000 kronor utbetalas till bola­

get vid utgången av december månad, men får av bolaget icke utan Kungl.

Majits i varje särskilt fall givna tillstånd användas för annat ändamål än till

utdelning å aktierna enligt vad i avtalet stadgas.

I enlighet med bestämmelserna i avtalet har för innevarande budgetår till

understöd av regelbunden luftfart i staten för luftfartsfonden upptagits ett

belopp av 467 500 kronor, motsvarande summan av de på andra halvåret 1944

och första halvåret 1945 belöpande understöden av 325 000 kronor respektive

162 500 kronor.

I förenämnda brev den 2 juni 1944 har Kungl. Majit anbefallt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att å posten för understöd av regelbunden luftfart

avföra de medel, som styrelsen jämlikt föreskrift i Kungl. Majits brev den

24 april 1936 utanordnar till aktiebolaget Aerotransport enligt gällande avtal

mellan Kungl. Majit och kronan samt bolaget ävensom vad som åtgår för

arvode till den av Kungl. Majit utsedde tekniske rådgivaren och gransknings-

mannen hos nämnda bolag i enlighet med Kungl. Majits brev den 2 juli 1937.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 262.

Departements­

chefen.

Departements­

chefen.

Enligt avtalet är aktiebolaget Aerotransport berättigat att för utförande

av sitt trafikprogram för andra halvåret 1945 erhålla ett belopp av V² (450 000

— 125 000) + 125 000 = 287 500 och för första halvåret 1946 ett belopp av V²

(375 000 —-125 000) + 125 000 = 125 000 kronor. Sammanlagt erfordras så­

lunda under budgetåret 1945/46 för nu ifrågavarande ändamål ett belopp av

412 500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att nu förevarande anslags­

post måtte å luftfartsfondens stat uppföras med sistnämnda belopp.

Jag har intet att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att

till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1945/46 å luftfartsfon­

dens stat upptages ett belopp av 412 500 kronor.

Luftfartsfondens inkomstsida.

I sin skrivelse med anslagsäskanden beträffande luftfartsfonden för budget­

året 1945/46 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt beräkningar av

följande innebörd rörande luftfartsfondens inkomstsida.

Posten hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och områden

är i innevarande års stat upptagen med 25 000 kronor. De verkliga inkoms­

terna hava under sistförflutna budgetår uppgått till ett belopp av omkring

25 600 kronor. På grund härav och med hänsyn till påräknade inkomster av

nya lokal- och markupplåtelser anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen posten

kunna upptagas med ett till 40 000 kronor förhöjt belopp.

Posten diverse inkomster har i innevarande års stat upptagits till 25 000

kronor. Då de verkliga inkomsterna under budgetåret 1943/44 uppgått till

omkring ²¹

⁰⁰⁰ kronor eller avsevärt mer än beräknat samt då under budget­

året 1945/46 flygplatstaxor beräknas kunna fastställas för ytterligare tre flyg­

platser, anser styrelsen posten kunna upptagas med ett till 60 ⁰⁰⁰ kronor

förhöjt belopp.

I staten för budgetåret 1943/44 har posten inkomster av Bulltofta flygplats

upptagits till 132 000 kronor, medan de verkliga inkomsterna uppgått till om­

kring 140 000 kronor. I staten för innevarande budgetår har posten upptagits

till 150 000 kronor.

För nästkommande budgetår anses inkomsterna av flygplatsavgifterna,

vilka under budgetåret 1943/44 uppgått till omkring 87 000 kronor, kunna

uppskattas till ¹¹⁰

⁰⁰⁰ kronor med hänsyn till att ytterligare flyglinjer under

året torde kunna påräknas. De verkliga inkomsterna av upplåtelser av lokaler

och områden hava under budgetåret 1943/44 uppgått till 51 000 kronor. Denna

delpost är i stor utsträckning beroende av en eventuell utvidgning av flyg­

platsen och av en planerad tillbyggnad av stationsbyggnaden ävensom en del

andra ovissa förhållanden. Emellertid anses det möjligt att påräkna en höj­

ning av delposten till 65 000 kronor. Utöver nu nämnda inkomster beräknas

ett belopp av 5 000 kronor inflyta från försäljning av höskörd m. m.

Sammanlagt skulle således inkomsterna av Bulltofta flygplats kunna be­

räknas till 180 ⁰⁰⁰ kronor.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

107

Posten inkomster av Torslanda flygplats har i staten för budgetåret 1943/44

upptagits till 25 000 kronor, medan de verkliga inkomsterna uppgått till om­

kring 32 000 kronor. I staten för innevarande budgetår bar posten upptagits

till 50 000 kronor. Med hänsyn tagen till väntad flygtrafik anser styrelsen

beloppet kunna beräknas till 70 000 kronor.

Posten utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport har för inneva­

rande budgetår upptagits till 228 ²⁰⁰ kronor, motsvarande utdelning för två

år, nämligen åren 1942 och 1943. Sedan utdelningen för vart och ett av dessa

år blivit fastställd till 4 %, bar det i staten beräknade beloppet influtit. Pör

budgetåret 1945/46 kan beräknas utdelning för år 1944 med 4 %, varför posten

av styrelsen föreslås bestämd till 114 100 kronor.

Posten ersättningar för väderleksobservationer, som för innevarande bud­

getår upptagits med ⁸

⁰⁰⁰ kronor, föreslås upptagen med oförändrat belopp.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat torde de båda posterna

Departements-

Inkomster av Bulltofta flygplats och Inkomster av Torslanda flygplats böra

chefen.

ersättas med en post benämnd Trafikinkomster. Denna post torde — sedan

inkomster bänförliga till posterna Hyror och arrenden för till enskilda upp­

låtna lokaler och områden samt Diverse inkomster frånräknats — böra upp­

tagas med 115 000 kronor. Sistnämnda båda poster böra uppföras med respek­

tive 185 000 kronor och 50 000 kronor. Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkningar av inkomstposterna Utdelning av aktier i aktiebolaget Aerotrans­

port, 114 100 kronor, samt Ersättning för väderleksobservationer, ⁸ 000 kro­

nor, bar jag icke funnit anledning till erinran.

Vid godtagande av vad jag sålunda förordat skulle inkomsterna å luftfarts-

fonden sluta å ett sammanlagt belopp av (115 000 + 185 000 + 50 000 + 114 100

+ ⁸ 000) 472 100 kronor. Då statens utgiftssida enligt vad jag i det före­

gående föreslagit upptager utgifter å sammanlagt ² 881 ⁰⁰⁰ kronor, torde slut­

ligen å inkomstsidan få uppföras ett belopp av 2 408 900 kronor såsom under­

skott att avföras å riksstaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

l:o) besluta inrättandet från och med den 1 juli 1945 av en

luftf artsstyrelse i överensstämmelse med vad jag i det föregående

förordat;

²:o) godkänna följande personalförteckning för luftfartssty-

relsen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 juli 1945:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

Lönegrad

1 överdirektör ........................................................................... C 10

1 luftfartsinspektör ............................................................... C ⁶

108

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 262.

Befattning

Lönegrad

¹ trafikdirektör ....................................................................... C ⁴

1 luftfartsingenjör ................................................................... A 27

1 förste byråingenjör ........................................................... A 26

1 luftfartsingenjör ................................................................... A 24

1 kamrerare ............................................................................... A 22

1 byråingenjör ....................................................................... A 21

1 byråsekreterare ................................................................... A 21

2 kontorister ........................................................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ....................................................... A 7

2 kanslibiträden ....................................................................... A 7

1 expeditionsvakt ................................................................... A 5

B kontorsbiträden ................................................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Befattning

Lönegrad

2 byråchefer ........................................................................... Eo 30

1 luftfartsingenjör ................................................................... Eo 27

3 förste byråingenjörer ....................................................... Eo 26

1 förste byråsekreterare ....................................................... Eo 26

1 trafikinspektör ................................................................... Eo 26

1 byråingenjör ....................................................................... Eo 24

1 förste byråsekreterare ....................................................... Eo 24

3 byråingenjörer .................................................................. Eo21;

3:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör, luftfarts-

inspektör och trafikdirektör skola tillsättas medelst förordnande

på viss tid;

4:o) godkänna följande avlöningsstat för luftfarts styrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 123 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ........................... ⁸ 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ............................................................................... 256 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................... 54 300

5. Kristillägg, förslagsvis ................................................... 57 900

⁶. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis ........................... 7 600

Summa kronor 507 900;

5:o) godkänna följande personalförteckning för flygplatsorga­

nisationen, att tillämpas tills vidare från och med den 1 juli 1945:

Kungl. Majlis proposition nr 262.

109

Personalförteckning'.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

Lönegrad

2 flygplatschefer

...................................................... A 25

² hangarmästare

....................................................... A16

1 maskinist av l:a klass ....................................................... A 10

2 kontorister ........................................................................... A 9

1 maskinist av 2:a klass ....................................................... A ⁸

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 flygplatschef ....................................................................... Eo 24

2 förste trafikledare ............................................................... Eo 22;

⁶:o) godkänna följande avlöningsstat för flygplatsorganisa­

tionen, att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 40 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ............................................................................... 370 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................... 53 000

4. Kristillägg, förslagsvis .................................................. 56 600

5. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis ................................ 15 900

Summa kronor 535 900;

7:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestäm­

melser, som må erfordras i anledning av inrättandet av luftfarts-

styrelsen och omläggning av flygplatsorganisationen;

⁸:o) fastställa följande

Stat för lnftfartsfonden för budgetåret 1045 1940.

Inkomster.

Kronor

1. Hyror och arren­

den för till enskilda

upplåtna lokaler

och områden.......

185 000

². Trafikinkomster ..

115

⁰⁰⁰

3. Utdelning å aktier

i aktiebolaget Aero-

transport............... 114100

4. Ersättning för vä-

derleksobservatio-

ner ......................... ⁸

⁰⁰⁰

Utgifter.

Kronor

1. Luftfartsstyrelsen:

Avlöningar, för­

slagsvis .................. 507 900

2. Luftfartsstyrelsen:

Omkostnader, för­

slagsvis .................. 85 000

3. Flygplatsorganisa­

tionen: Avlönin gar,

förslagsvis ............ 535 900

4. Flygplatsorganisa­

tionen: Omkostna­

der, förslagsvis__

90 000

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Inkomster.

Kronor.

5. Diverse inkomster 50 000

Underskott att av­

föras å riksstaten .. 2 408 900

Summa kronor 2 881 000

Utgifter.

5. Underhåll och'drift

av luftfartsleder,

förslagsvis ............

⁶. Hyres- och arren­

deavgifter m. m.

för förhyrdalokaler

och arrenderade

områden, förslags­

vis .........................

7. Projektering av

flygplatser, för­

slagsvis ..................

⁸. Ersättning till tele­

grafverket för ra­

diotjänst åt luft­

farten, förslagsvis

9. Understöd åt regel­

bunden luftfart ..

Kronor.

426 200

13 500

40 000

770 000

412 500

Summa kronor 2 881 000;

9:o) för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1945/46

upptaga ett underskott av 2 408 900 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

lil

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning ................................................................................................................................... 1

Inrättande av en särskild luftfartsstyrelse........................................................................ 5

De sakkunniga............................................................................................................. 6

Yttranden .................................................................................................................... 11

Departementschefen .................................................................................................. 15

Organisationsfrågor ................................................................................................................ 17

Luft/artsstyr elsen

......................................................................................................... 17

Verksstyrelsen..................................................................... 17

Organisatorisk indelning. Beräkning av personalbehovet ................. 19

Inledning............................................................................................................. 19

De sakkunniga.................................................................................................. 22

Yttranden ......................................................................................................... 41

Departementschefen ....................................................................................... 60

Flygplatsorganisationen

.............................................................................................. 66

Flygledarpersonalen.............................................................................................. 66

Förvaltningspersonalen ....................................................................................... 72

Yttranden................................................................................................................ 84

Departementschefen.............................................................................................. 87

Vissa övergångsanordningar

....................................................................................... 88

Budgettekniska frågor. Anslagsberäkningar.................................................................... 89

Luftfartsstyreisen: Avlöningar............................................................................... 96

Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........................................................................ 98

Flygplatsorganisationen: Avlöningar ................................................................ 99

Flygplatsorganisationen: Omkostnader ............................................................. 101

Underhåll och drift av luftfartsleder................................................................. 102

Hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden .. 103

Projektering av flygplatser ................................................................................... 103

Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten........................ 104

Understöd av regelbunden luftfart .................................................................... 105

Luftf artsfond ens inkomstsida ............................................................................... 106

Hemställan ............................................................................................................................... 107