Prop. 1945:356
('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 356.
1
Nr 356.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation; given Stockholms slott den 19 oktober 1945.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att an taga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 356
.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 356.
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.
Härigenom förordnas, att 87 och 88 §§ lagen den 12 maj 1917 om expro
priation skola jämte rubrik erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
5. Särskilda bestämmelser örn expropriation för farleder och anläggningar
för luftfart.
87 §.
Skall expropriation äga rum för inrättande eller förändring av farled eller
av anläggning för luftfart, bestämme Konungen visst område för expropria-
tionen.
Prövas anledning------------må ske.
88
§.
Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat skall tillämpas beträffande expro
priation för farleder och anläggningar för luftfart.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj.ts proposition nr 356.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 september 1945.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Undén , statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om tidigare tillträde av mark som exproprieras för luftfartsändamål m. m.
Föredraganden anför följande. I skrivelse den 12 september 1945 har luftfartsstyrelsen hemställt om änd ring i lagen den 12 maj 1917 örn expropriation i syfte att möjliggöra ett tidigare besittningstagande av mark vid expropriation för luftfartsändamål.
Gällande bestämmelser i expropriationslagen om tillträde av exproprierad mark innehålla i huvudsak följande. Enligt 48 § skall expropria- tionsersättning, som blivit fastställd av rätten, nedsättas hos länsstyrelsen inom nittio dagar från det rättens utslag vunnit laga kraft. Då vad sålunda stadgas blivit fullgjort, är expropriationen enligt 49 § fullbordad och nye ägaren berät tigad att genast taga fastigheten i besittning. Den exproprierande är emellertid jämlikt 54 § berättigad att taga fastigheten i besittning innan rättens utslag vunnit laga kraft, såframt han hos länsstyrelsen nedsätter den i utslaget be stämda expropriationsersättningen samt ställer pant eller borgen för den yt terligare ersättning, han på grund av ändring i utslaget kan bliva skyldig gälda.
Vid expropriation för vissa ändamål gälla särbestämmelser i syfte att möj liggöra tillträde av egendomen redan innan rätten meddelat utslag i expro- priationsmålet. Enligt 75 § må sålunda Konungen vid bifall till ansökning örn expropriationsrätt för rikets försvar, örn särskilda skäl därtill äro, med giva att marken må tagas i besittning, sedan stämning i målet utfärdats. Vid expropriation för allmän väg äger den exproprierande jämlikt 78 § och vid expropriation för elektriska svagströmsledningar jämlikt 91 § taga marken i besittning så snart stämning i målet utfärdats och hos länsstyrelsen ställts pant eller borgen för expropriationsersättningen jämte sex procent årlig ränta därå från tillträdesdagen. Även vid expropriation för järnväg och farled får
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 356.
enligt 82 och 88 §§ marken tagas i besittning, sedan stämning i målet ut
färdats och pant eller borgen ställts på sätt nyss sagts, såframt den exproprie
rande sist å fjortonde dagen före tillträdesdagen givit ägaren och, örn arren
dators eller hyresgästs rätt beröres, denne underrättelse om att marken skall
tagas i besittning. Dock är, därest å området finnes byggnad, där dess ägare
eller på grund av avtal annan har sin bostad, bostadens innehavare ej pliktig
att avflytta därifrån förr än å den fardag för avträde av förhyrd lägenhet
som efter underrättelsens mottagande först inträffar. Vid expropriation för
järnväg eller farled erfordras i vissa fall även nedsättande av expropriations-
ersättning. Enligt 83 och 88 §§ gäller nämligen, att örn ägaren vägrar den
exproprierande att utan gäldande av ersättning taga mark i besittning, han
under vissa förutsättningar ej är skyldig upplåta marken innan förslag till
expropriationsersättning avgivits och sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre
fjärdedelar av det föreslagna beloppet. Såsom förutsättning för att dylik
nedsättning skall kunna påfordras gäller, att å området finnes byggnad, där
ägaren har sin bostad eller vars avstående eljest medför särskild olägenhet
för ägaren, eller att området är av väsentlig betydelse för ägarens bärgning
eller att länsstyrelsen — åt vars prövning hithörande frågor äro anförtrodda
— prövar ägaren eljest ha giltigt skäl för sin vägran. Förslag till expropriations
ersättning skall, jämlikt förordnande av länsstyrelsen, avgivas av ordföranden
i expropriationsnämnder eller hans ersättare eller vid förfall för dem annan
lämplig person ävensom en lantmätare och en tredje person, vilken utses
bland de till ledamöter i expropriationsnämnder valbara. Vad sålunda stadgas
om ägare skall äga motsvarande tillämpning beträffande arrendator eller hy
resgäst. Det i enlighet med dessa bestämmelser hos länsstyrelsen nedsatta
beloppet skall, utan avvaktan på expropriationens fullbordan, utbetalas till
sakägarna. Den slutliga expropriationsersättningen må icke understiga vad
som nedsatts hos länsstyrelsen.
Luftfartsstyrelsen har i sin skrivelse till en början framhållit, att bestäm
melserna om tidigare besittningstagande av mark vid expropriation för kom-
munikationsändamål icke syntes tillämpliga vid expropriation för inrättande
eller förändring av luftfartsled, d. v. s. för flygplatser, flygfyrar och andra
till den civila luftfarten hörande anläggningar. Styrelsen har vidare uttalat,
att med hänsyn till den snabba utvecklingen inom den civila luftfarten avse
värda olägenheter följde av att mark, som erfordrades för luftfartslederna,
icke kunde tagas i besittning förrän expropriationsersättningen blivit nedsatt.
Särskilt kunde nämnas de svårigheter som mött och komme att möta vid nu
pågående brådskande utbyggnad av Norrköpings flygplats, där kostsamma
överenskommelser med vissa markägare blivit nödvändiga för att i tid komma
i besittning av erforderlig mark. Styrelsen räknade med att vid kommande
utbyggnad av luftfartslederna liknande svårigheter skulle uppstå. En snar
lagändring vore därför önskvärd.
Under åberopande av det anförda har luftfartsstyrelsen hemställt om så
dan ändring av expropriationslagen, att jämväl vid inrättande eller föränd-
Kungl. Maj:ts proposition nr 356.
5
ring av luftfartsled den exproprierande skall äga taga marken i besittning, sedan stämning i expropriationsmålet utfärdats. Styrelsen har tillika hemställt, att förslag till den ifrågasatta lagändringen örn möjligt måtte föreläggas inne varande års riksdag.
Enligt expropriationslagen gäller som huvudregel, att den egendom som är
Departement'*■
föremål för expropriation må tagas i besittning av den exproprierande först che,en' sedan rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropria- tionsersättningen nedsatts hos länsstyrelsen. Denna regel, att den slutgiltigt bestämda ersättningen skall vara betald innan tillträde får ske, har själv fallet tillkommit i markägarens intresse. Emellertid ha vissa undantag från nämnda regel medgivits. Sålunda äger den exproprierande redan efter det rätten meddelat utslag i målet men innan detta vunnit laga kraft erhålla till träde till fastigheten mot nedsättande av den i utslaget bestämda ersättningen samt ställande av pant eller borgen för den ytterligare ersättning han på grund av ändring i utslaget kan bliva skyldig att gälda. Denna möjlighet till tidigare tillträde torde emellertid sakna större praktisk betydelse. Av större vikt i detta sammanhang är däremot den vid expropriation för rikets försvar samt för vissa kommunikationsanläggningar medgivna rätten för den expro prierande att under vissa förutsättningar taga marken i besittning redan så snart stämning i expropriationsmålet utfärdats. Dessa undantagsbestämmelser örn tidigare tillträde vid expropriation för vissa företag äro föranledda av dessa företags ofta brådskande natur. Till skydd för markägaren äro emel lertid såsom framgår av den föregående redogörelsen åtskilliga föreskrifter givna.
Jämlikt 1 § 2 expropriationslagen må fastighet tagas i anspråk genom ex propriation, förutom för allmän väg, järnväg, kanal eller annan farled med flera särskilt angivna ändamål, även för annan anläggning för den allmänna samfärdselns främjande. Expropriation kan alltså medgivas för flygfält eller annan anläggning för luftfart som främjar den allmänna samfärdseln. De särskilda bestämmelserna örn tidigare tillträde av exproprierad egendom avse däremot icke alla kommunikationsanläggningar utan endast vissa särskilt angivna, till vilka anläggning för luftfart enligt ordalagen knappast torde kunna hänföras.
Den civila luftfarten är numera av största betydelse och torde gå en fort satt snabb utveckling till mötes. Med hänsyn härtill framstår det som uppen bart, att skyndsamhet ofta är påkallad vid utförandet av anläggningar av be tydelse för luftfarten. Då förberedelserna för inrättande av en flygplats eller annan anläggning för luftfart fortskridit så långt att expropriationstillstånd erhållits, kan i många fall även ett kortare uppskov med anläggningens utfö rande vålla avsevärt avbräck, ej minst med avseende å de internationella flygförbindelserna. Såsom förut framhållits kan emellertid mark som expro prieras för luftfartsändamål icke tagas i besittning förrän utslag meddelats i expropriationsmålet, såvida icke frivillig överenskommelse träffas med markägaren. Olägenheterna av denna ordning äro påtagliga med hänsyn till
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 356.
att avsevärd tid ofta måste förflyta innan expropriationsnämnden uppskattat
ersättningen och rätten meddelat utslag i målet. Luftfartsstyrelsen har i detta
sammanhang särskilt nämnt de svårigheter, som mött och möta vid nu på
gående brådskande utbyggnad av Norrköpings flygplats, där kostsamma över
enskommelser med vissa markägare blivit nödvändiga för att man i tid skulle
komma i besittning av erforderlig mark. Enligt vad jag inhämtat ha även i
andra fall svårigheter uppstått till följd av gällande bestämmelser om tid
punkten för tillträde av exproprierad egendom. Med hänsyn härtill synes det
angeläget att en lagändring snarast möjligt kommer till stånd som vid expro
priation för luftfartsändamål öppnar möjlighet för den exproprierande att
under ett tidigare skede av expropriationsförfarandet erhålla tillträde till
marken.
Vid expropriation för främjande av luftfart kan expropriationen, när fråga
är om anläggning av flygplats, avse jämförelsevis betydande markområden,
vilkas avstående utan omedelbar betalning kan medföra viss olägenhet för
ägarna. På grund härav synes det mindre lämpligt att, på sätt stadgas med
avseende å expropriation för allmänna vägar, medgiva den exproprierande
rätt att under alla förhållanden mot ställande av säkerhet för expropriations-
ersättningen taga marken i besittning, sedan stämning i expropriationsmålet
utfärdats. Bestämmelserna om rätt till tidigare tillträde vid expropriation för
luftfart synas i stället böra utformas i överensstämmelse med motsvarande
stadganden i fråga örn järnvägar och farleder, enligt vilka stadganden såsom
ytterligare förutsättning för tillträdesrätt i de fall, då ägaren finnes ha gil
tigt skäl för vägran att låta marken tagas i besittning utan att ersättning
samtidigt gäldas, uppställes, att sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre fjärde
delar av ett genom sakkunnig uppskattning bestämt ersättningsbelopp. Nämn
da del av ersättningsbeloppet får lyftas av sakägarna utan avvaktan på utsla
get i målet.
Medan vid expropriation i allmänhet expropriationsområdet skall av Kungl.
Majit på förhand exakt bestämmas, äger vid expropriation för vissa kom-
munikationsanläggningar, däribland farleder, Kungl. Majit befogenhet att,
jämte det ett särskilt angivet område fastställes, lämna möjlighet till viss ut
vidgning av expropriationsområdet. Enligt 87 § expropriationslagen gäller
sålunda vid expropriation för farleder, att därest anledning prövas förefinnas
att på grund av förhållanden, som icke kunna med säkerhet bedömas på för
hand, under anläggningens utförande skall bliva av nöden att taga i anspråk
jämväl mark utanför det bestämda området, Kungl. Majit må bestämma, i
vilken omfattning och under vilka förutsättningar sådan expropriation må
ske. Även vid expropriation för luftfartsändamål torde i vissa fall svårighe
ter föreligga att på förhand exakt bestämma expropriationsområdets omfatt
ning. Sålunda kan det t. ex., sedan anläggandet av en flygplats påbörjats, av
flygtekniska skäl, som icke kunnat förutses, under arbetets gång visa sig nöd
vändigt att utan dröjsmål kunna taga ytterligare mindre markområden i an
språk. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande bestämmelse böra äga giltig
7
het även vid expropriation för anläggning för luftfart. Då det torde kunna förutsättas att en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen kommer att medgivas endast i undantagsfall och under iakttagande av markägarnas behöriga intressen, synes någon befogad invändning från rättssäkerhetssyn punkt icke kunna riktas mot en sådan utsträckning av stadgandets tillämp ningsområde. Även i övrigt torde de för farleder meddelade särskilda bestäm melserna böra erhålla tillämpning vid expropriation för luftfartsändamål.
De föreslagna nya bestämmelserna böra träda i kraft snarast möjligt.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats för slag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expro priation.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsfor men omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Majit Konungen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 356.
Ur protokollet:
Stig Hiljding.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 356.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 okto
ber 1945.
Närvarande:
regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,
_
Ekberg,
Santesson.
Enligt lagrådet den 9 oktober 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i stats
rådet den 19 september 1945, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets ut
låtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhäm
tas över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917
(nr 189) om expropriation.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S.
Å, Edling.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Kungl. Maj.ts proposition nr 356.
9
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 oktober 1945.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Undén , statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 15 oktober 1945 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 19 september 1945 remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation; därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Bertil Crona.
Bihang lill riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 356.
2