2

Kungl. Majlis proposition nr 101.

karolinska institutet för sin verksamhet är i behov, sammanföras till ett helt

såsom en enda, sammanhängande anläggning» (se riksdagens skrivelse

1930: 386). I enlighet med denna enhetstanke ha av karolinska institutets för

närvarande 16 undervisningskliniker följande 8 hittills förlagts till Norrbacka-

området eller i omedelbar anslutning till detta:

1 medicinsk klinik,

1 kirurgisk klinik,

1 öron-, näs- och halsklinik,

1 ögonklinik,

1 förlossnings- och kvinnoklinik,

1 radioterapeutisk klinik,

1 psykiatrisk klinik samt

1 ortopedisk klinik.

Härjämte ha beslut fattats, dels vid 1943 års riksdag örn förläggande till

karolinska sjukhuset av en pediatrisk och en dermato-syfilidologisk klinik,

för närvarande förlagda till Norrtulls sjukhus, respektive S:t Görans sjukhus

(se riksdagens skrivelse 1943: 280), dels ock vid 1945 års riksdag örn överflyt­

tande av förlossnings- och kvinnokliniken vid allmänna barnbördshuset till

en i samarbete med Stockholms stad nyuppförd kvinnoklinik vid Sabbats­

bergs sjukhus (se riksdagens skrivelse 1945:241).

Karolinska institutets återstående 5 kliniker äro förlagda till följande

sjukhus:

1 medicinsk klinik till serafimerlasarettet,

1 kirurgisk klinik till serafimerlasarettet,

1 neuro-kirurgisk klinik till serafimerlasarettet,

1 neurologislc klinik till serafimerlasarettet och

1 pediatrisk klinik till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn.

Gällande avtal med staden och länet angående beläggningen av vårdplat­

ser å serafimerlasarettet utgå år 1960. Under förutsättning att lasarettet då

kommer att nedläggas, måste senast vid denna tidpunkt de därstädes inrymda

undervisningsklinikerna vara överflyttade till annat eller andra sjukhus. En­

ligt vad jag under hand inhämtat från den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

26 maj 1939 tillsatta kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjuk­

husets utbyggande samt allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets

ställning m. m., inriktar sig kommissionen för närvarande på att undersöka

möjligheterna för ett samarbete med Stockholms stad i fråga om förläggande

av lasarettets medicinska och kirurgiska kliniker till Sabbatsbergs sjukhus

(fråga har även sedan länge varit om överflyttande till samma sjukhus av

den pediatriska kliniken vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt). De neuro-

kirurgiska och neurologiska klinikerna torde vara avsedda att förläggas till

karolinska sjukhuset.

För närvarande pågå i dessa frågor förhandlingar mellan kommissionen och

staden. Härvid behandlas även det med nämnda frågor sammanhängande

4

för uppförande och drift av en medicinsk tuberkulosklinik och en thorax-

kirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset samt örn uppförande i enlighet med

avtalsförslagen av en klinikbyggnad vid nämnda sjukhus, inrymmande dels

en avdelning för medicinsk tuberkulos med tillhörande dispensärer, dels en

avdelning för kirurgisk behandling av lungtuberkulos, dels en avdelning för

kirurgisk behandling av icke tuberkulösa sjukdomar i bröstorganen, dels ock

en för samtliga avdelningar gemensam röntgendiagnostisk avdelning.

Innan jag lämnar en närmare redogörelse för förhandlingskommissionens

förslag torde jag få erinra, att 1941 års reumatikersakkunniga i ett år 1942

avgivet betänkande, betecknat såsom del I, föreslagit uppförande på statens

bekostnad vid karolinska sjukhuset av en avdelning för reumatiska och

andra invalidiserande sjukdomar. Nämnda sakkunniga ha sedermera av­

givit, dels år 1944 ett betänkande, betecknat såsom del II, med Utredning

och förslag rörande behovet av och formen för statligt understöd för utbyg­

gande inom landets sjukvårds väsen av efterbehandling och konvalescentvård,

dels ock år 1945 ett betänkande, betecknat såsom del III, med Utredning

örn reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för

de reumatiska sjukdomarnas bekämpande. Till det av de sakkunniga fram­

lagda förslaget örn uppförande vid karolinska sjukhuset av en reumatologisk

klinik torde jag i annat sammanhang få taga ställning.

Jag övergår nu till att under särskilda avsnitt lämna en redogörelse för

förhandlingskommissionens utredning och förslag samt de däröver avgivna

yttrandena, varefter jag kommer att tillkännagiva min egen ståndpunkt till

föreliggande frågor.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101.

II. Förhandlingkommissionens utredning och förslag.

A. Förslagen till avtal.

Förhandling skommissionen har i sitt betänkande framlagt två särskilda av-

talsförslag, det ena avseende samarbete med Stockholms stad och det andra

med Stockholms läns landsting för uppförande och drift av en medicinsk tu­

berkulosklinik och en thoraxkirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset. Med för­

anledande av en från statskontorets sida framställd anmärkning mot utform­

ningen av förslaget till avtal med landstinget har förhandlingskommissionen

med skrivelse den 15 oktober 1945 framlagt ett omredigerat förslag till av­

tal med landstinget. I fråga om villkoren för samarbete avvika avtalsförslagen

såtillvida från avtalet rörande den nya pediatriska kliniken vid karolinska

sjukhuset, att dels stadens och länets bidrag till byggnadskostnadema för

deras platser maximerats till 17 700 kronor per vårdplats vid visst bygg-

nadskostnadsläge, dels ock stadens och länets bidrag till driftkostnaderna för

6

5. Stadens i mom. 3 nämnda platskostnadsbidrag skall betalas på följande

sätt:

Staden tillhandahåller staten under byggnadstiden erforderliga medel. Sta­

dens bidrag skall fördelas per byggnadsår i ungefärlig proportion till statens

bidrag, därvid hänsyn skall tagas till det antal vårdplatser staden erhåller

i förhållande till klinikernas totala antal vårdplatser.

Formellt skall stadens totala platskostnadsbidrag — efter frånräknande av

vad som motsvarar eljest utgående statsbidrag till vårdplatsers anordnande —

ställas till karolinska sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och amor­

teras under en tid av 30 eller 40 år, räknat från det klinikerna i sin helhet

tagas i bruk. Staden förbinder sig att utöver vårdkostnaden till sjukhuset

betala, under den tid sjukhusets ovannämnda lån amorteras, en daglig plats-

kostnadsavgift för en var av sina 74 vårdplatser. Denna platskostnadsavgift

skall svara mot annuiteten å lånet, fördelad på stadens antal vårddagar å

dessa platser. Stadens platskostnadsavgift skall beräknas sålunda: 74 vård­

platser ä 365 vårddagar — 27 010 vårddagar. Annuiteten å amorteringslånet,

fördelad på 27 010 vårddagar, skall utgöra stadens platskostnadsbidrag per

vårddag.

Skulle staden bliva förhindrad utnyttja staden tillförsäkrad vårdplats på

grund av att densamma belagts med patient, vilken staden ej är skyldig att

mottaga till vård å stadens egna sjukhus, skall platskostnadsbidrag för sådan

plats icke utgå.

För staden tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång belägges

med patient från annat sjukvårdsområde, skall staden äga uppbära särskild

ersättning motsvarande ränta och amortering å stadens lån till sjukhuset.

6. Staden äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad örn i vilken om­

fattning stadens platser å klinikerna utnyttjas.

7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till klinikernas uppförande till­

försäkras staden rätt att allt framgent, så länge klinikerna drivas, disponera

förenämnda 74 vårdplatser å klinikerna men erhåller däremot icke någon del

i äganderätt till tomt eller byggnader.

8. Sjuka från Stockholms stad erlägga vid vård å av staden enligt detta

avtal kontraherade platser legosängsavgift, vars storlek bestämmes av sta­

den. Frågor om nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift för sjuka

från staden avgöras av stadens vederbörande myndighet. För sjuka, som be­

viljas nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift, betalas felande avgift

av vederbörande fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för klinikernas drift fördelas mellan staten och staden

på enahanda sätt, som angives i 1931 års avtal, varvid klinikerna inräknas

i sjukhuset, beträffande den medicinska tuberkuloskliniken dock med iakt­

tagande av att den i avtalet angivna dagkostnaden ej må överstiga 70 pro­

cent av den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna

för sjukhusets underhåll m. m. på stadens egna på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar.

9. Bestämmelserna i ett av Kungl. Majit genom beslut den 17 mars 1944

godkänt avtal mellan kontrahenterna om tillägg till 1931 års avtal skola äga

motsvarande tillämpning i fråga om den medicinska tuberkuloskliniken och

den thoraxkirurgiska kliniken.

10. Med avseende å stadens rätt att enligt gällande bestämmelser erhålla

statsbidrag till driftkostnaderna vid anstalter för lungtuberkulos skall så an­

ses som örn de av staden å den medicinska tuberkuloskliniken kontraherade

vårdplatserna utgjorde platser vid en av staden driven anstalt.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101.

8

Länet tillhandahåller staten under byggnadstiden erforderliga medel. Lä­

nets bidrag skall fördelas per byggnadsår i ungefärlig proportion till statens

bidrag, därvid hänsyn skall tagas till det antal vårdplatser länet erhåller i

förhållande till klinikernas totala antal vårdplatser.

Formellt skall länets totala platskostnadsbidrag — efter frånräknande av

vad som motsvarar eljest utgående statsbidrag till vårdplatsers anordnande

— ställas till karolinska sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och

amorteras under en tid av 30 eller 40 år, räknat från det klinikerna i sin

helhet tagas i bruk. Länet förbinder sig att utöver vårdkostnaden till sjuk­

huset betala, under den tid sjukhusets ovannämnda lån amorteras, en dag­

lig platskostnadsavgift för en var av sina 46 vårdplatser. Denna platskost-

nadsavgift skall svara mot annuiteten å lånet, fördelad på länets antal vård­

dagar å dessa platser. Länets platskostnadsavgift skall beräknas sålunda:

46 vårdplatser ä 365 vårddagar = 16 790 vårddagar. Annuiteten å amorte-

ringslånet, fördelad på 16 790 vårddagar, skall utgöra länets platskostnads­

bidrag per vårddag.

Skulle länet bliva förhindrat utnyttja länet tillförsäkrad vårdplats på grund

av att densamma belagts med patient, vilken länet ej är skyldig att mottaga

till vård å länets egna sjukhus, skall platskostnadsbidrag för sådan plats icke

utgå.

För länet tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång belägges

med patient från annat sjukvårdsområde, skall länet äga uppbära särskild

ersättning motsvarande ränta och amortering å länets lån till sjukhuset.

6. Länet äger att på lämpligt sätt göra sig underrättat om i vilken omfatt­

ning länets platser å klinikerna utnyttjas.

7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till klinikernas uppförande tillför­

säkras länet rätt att allt framgent, så länge klinikerna drivas, disponera före-

nämnda 46 vårdplatser å klinikerna men erhåller däremot icke någon del i

äganderätt till tomt eller byggnader.

8. Sjuka från Stockholms län erlägga vid vård å av länet enligt detta avtal

kontraherade platser legosängsavgift, vars storlek bestämmes av länet. Frå­

gor om nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift för sjuka från länet

avgöras av länets vederbörande myndighet. För sjuka, som beviljas nedsätt­

ning i eller befrielse från legosängsavgift, betalas felande avgift av veder­

börande fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för klinikernas drift fördelas mellan staten och länet

på enahanda sätt, som angives i 1931 års avtal, varvid klinikerna inräknas i

sjukhuset, beträffande den medicinska tuberkuloskliniken dock med iaktta­

gande av att den i avtalet angivna dagkostnaden ej må överstiga 70 procent

av den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna för

sjukhusets underhåll m. m. på länets egna på flera specialavdelningar upp­

delade sjukvårdsinrättningar.

9. Bestämmelserna i ett av Kungl. Maj:t genom beslut den 17 mars 1944

godkänt avtal mellan kontrahenterna om tillägg till 1931 års avtal skola äga

motsvarande tillämpning i fråga om den medicinska tuberkuloskliniken och

den thoraxkirurgiska kliniken.

10. Med avseende å länets rätt att enligt gällande bestämmelser erhålla

statsbidrag till driftkostnaderna vid anstalter för lungtuberkulos skall så

anses som örn de av länet å den medicinska tuberkuloskliniken kontraherade

vårdplatserna utgjorde platser vid en av länet driven anstalt.

11. I anslutning till den medicinska tuberkuloskliniken skall inrättas för

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

10

Brisler, som vidlåda undervisningen och behovet för densamma av en

medicinsk tuberkulosklinik.

Kommissionen framhåller, att frågan om bere­

dande av gynnsammare betingelser för den propedeutiska diagnostikunder­

visningen och för den obligatoriska tuberkulostjänstgöringen vid karolinska

institutet sedan länge varit aktuell och att därvid särskilt spörsmålet örn upp­

förande för dessa undervisningsändamål av en specialklinik för medicinsk

tuberkulos diskuterats. Efter att ha redogjort för i denna fråga inkomna

framställningar till kommissionen från karolinska institutets lärarkollegium,

svenska sanatorieläkarföreningen och professorerna i medicin vid institutet

Nanna Svartz och A. Kristenson, vilka samtliga kraftigt framhävt behovet

av en medicinsk tuberkulosklinik, ansluten till karolinska sjukhuset, anför

kommissionen:

Vad som nödvändiggör förbättrade förhållanden för den propedeutiska

diagnostikundervisningen och tuberkulostjänstgöringen vid karolinska insti­

tutet är den otillfredsställande beskaffenheten av undervisningslokalerna vid

S:t Eriks sjukhus och, framför allt, den ur undervisningssynpunkt olämpliga

sammansättningen av patientmaterialet därstädes.

Vad först lokalfrågan beträffar framhöll redan institutets lärarkollegium

vid behandlingen av spörsmålet om den propedeutiska undervisningens över­

flyttande till S:t Eriks sjukhus, att lärarkollegiet ansåge en dylik anordning

vara av provisorisk karaktär och endast avsedd att ernå det bästa möjliga,

som under dåvarande förhållanden kunde ernås, samt att lärarkollegiet insåge,

att man med hänsyn till bland annat anordningens provisoriska karaktär

måste begränsa sig till minsta möjliga lokalförändringar och den oundgäng­

ligaste inredningen. Följaktligen uppfördes icke några särskilda lokaler för

undervisningen utan därtill apterades ett par inom sjukhuset belägna rum.

För ändamålet anvisades av statsmedel cirka 16 000 kronor. Såväl föreläs­

ningar som laborationer och patientundersökningar voro ända till för några

år sedan förlagda till ett och samma rum.

På senare tid ha visserligen nya lokaler anordnats för undervisningen,

nämligen en större föreläsningssal samt ett par undersökningsrum jämte

laboratorier, vilket undanröjt de största olägenheterna, men alltjämt äro ioka-

lerna, enligt vad professorerna Svartz och Kristenson inför kommissionen

framhållit, otillräckliga för ett rationellt bedrivande av undervisningen.

Vad angår den ur undervisningens synpunkt olämpliga sammansättningen

av patientmaterialet vid S:t Eriks sjukhus, har kommissionen inhämtat föl­

jande. Vid tidpunkten för undervisningens förläggande till nämnda sjukhus

fanns där ett mycket gott och fullt tillräckligt patientmaterial för den prope­

deutiska undervisningen i fysikalisk diagnostik och för tuberkulostjänst­

göringen. Så t. ex. fanns för dessa ändamål tillgång till 100 å 120 patienter,

lidande av lungtuberkulos. På senare år har emellertid inträtt en förskjutning

i beläggningen på sjukhuset, i det att det för nämnda två undervisningsgrenar

tillgängliga patientmaterialet successivt minskats för att bereda plats för

andra sjuka. Enligt de senaste årsrapporterna torde numera icke mer än ett

tjugutal platser på sjukhuset vara belagda med sjuka, lidande av lungtuber­

kulos, av vilka dessutom flertalet är för kirurgisk behandling intagna fall. Icke

heller för framtiden torde man kunna räkna med någon förskjutning i riktning

mot ökad beläggning å sjukhuset med lungtuberkulösa fall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

11

Helt annorlunda ställa sig förhållandena i Uppsala oell Lund, där för

undervisningen stå till förfogande, i Uppsala centralsanatoriet med dess llö

allmänna vårdplatser och i Lund lungkliniken med dess 93 allmänna vård­

platser ävensom Orupssanatoriet med 244 ordinarie vårdplatser.

Av de brister, som sålunda vidlåda den propedeutiska diagnostikunder­

visningen och tuberkulostjänstgöringen, är den ojämförligt, allvarligaste den

nära nog totala avsaknaden av för undervisningen i fysikalisk diagnostik och

i tuberkuloslära lämpligt patientmaterial vid S:t Eriks sjukhus.

Beträffande till en början följderna härav för den propedeutiska under­

visningen i fysikalisk diagnostik, ha professorerna Svartz och Kristenson inför

kommissionen med skärpa framhållit, att denna brist vore ägnad att även­

tyra meddelandet av en fullgod undervisning i ämnet.

' Detta är så mycket allvarligare som undervisningen i .fysikalisk .diagnostik

allmänt anses som grundläggande för den fortsatta utbildningen i licentiat­

studiernas alla grenar. Sålunda ha 1 akarn tbildningssakkunniga. i sitt år 1941

avgivna betänkande angående utbildningen till medicine licentiatexamen

framhållit som sin uppfattning, att undervisningen i fysikalisk diagnostik

vore av en mycket stor betydelse och att garantier måste skapas för att ett

rikligt och lämpligt material stöde till buds för denna undervisning. Härtill

kommer, att de studerande under de fortsatta studierna icke erhålla någon

systematisk undervisning i dessa grundläggande undersökningsmetoder. Att

S:t Eriks sjukhus icke ens uppfyller minimifordringarna på ett för under­

visningen i fysikalisk diagnostik tillräckligt och lämpligt patientmaterial

torde vara ovedersägligt.

Kommissionen kan därför icke finna det försvarligt, att undervisningen i

denna viktiga gren av läkarutbildningen vid rikets största medicinska läro­

anstalt alltjämt får fortgå under så ogynnsamma förhållanden som hittills.

Vad åter angår den obligatoriska tuberkulostjänstgöringen vid karolinska

institutet blir konsekvensen av att till dess förfogande endast står ett tjugu­

tal patienter, varav flertalet utgör för kirurgisk behandling intagna fall, alltså

oanvändbara för ifrågavarande undervisning, att tuberkulosundervisningen

vid institutet av brist på kliniskt undervisningsmaterial måste bli i huvudsak

teoretiskt inriktad.

Vådan härav för läkarutbildningen torde ligga i öppen dag ^och framsta!-

i ^än skarpare belysning ^{vid en jämförelse med tuberkulosundervisningens} re­

surser i Uppsala

och Lund.

I Uppsala fullgöres den obligatoriska tuberkulostjänstgöringen på ett se­

nare stadium än i Stockholm i form av en månads assistenttjänstgöring vid

centralsanatoriet samt ledes av överläkaren därstädes, en ordinarie akade­

misk lärare med lungsjukdomar som specialitet. Under denna tjänstgöring,

som ej får förenas med annan klinisk tjänstgöring eller kurs och i vilken sam­

tidigt högst 4 studerande få deltaga, har den studerande att bevista överläka­

rens ronder, att enligt dennes anvisningar undersöka intagna patienter samt

att för övrigt i elen utsträckning och med det ansvar, överläkaren bestäm­

mer, deltaga i det kliniska och polikliniska arbetet på centralsanatoriet.

I Lund fullgöres den obligatoriska tuberkulostjänstgöringen likaledes på

ett senare stadium än i Stockholm. Den har formen av en tre veckors assis­

tenttjänstgöring vid lungkliniken eller vid Orupssanatoriet. Vid lungkliniken

ledes tjänstgöringen av dess överläkare, likaledes en ordinarie akademisk lä­

rare nied lungsjukdomar som specialitet, och vid Orupssanatoriet av över

läkaren därstädes. Under tjänstgöringen, i vilken få deltaga, vid lungkliniken

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

12

högst 2 studerande och vid Orupssanatoriet högst 3 studerande, har den stu­

derande att på egen hand undersöka och föra journal över de patienter, som

tilldelas honom, att deltaga i överläkarens ronder och närvara vid undersök­

ningar samt att i övrigt i den utsträckning, överläkaren bestämmer, under

eget ansvar biträda vid det kliniska arbetet å anstalten.

Bristerna i tuberkulosutbildningen vid karolinska institutet i jämförelse

med universiteten motverkas visserligen i någon mån av att i Stockholm

(liksom även i Uppsala) de studerande ha möjlighet att genomgå en frivillig

kurs i ämnet, vilken kurs i Stockholm ledes av överläkaren vid S:t Görans

sjukhus’ avdelning för medicinsk tuberkulos. Kursen, som bekostas av stats­

medel, hålles tre gånger årligen med för varje gång 25 undervisningstimmar

och högst 30 deltagare. Denna kurs kan dock, särskilt med anledning av det

stora antalet deltagare, icke ersätta den utbildning, som de studerande i Upp­

sala och Lund erhålla under assistenttjänstgöringen vid respektive tuberku­

lossjukhus.

Ett ytterligare minus för tuberkulosundervisningen vid institutet är, att

de studerande därstädes, i motsats till vad fallet är vid universiteten, varken

under den obligatoriska tuberkulostjänstgöringen eller senare under de me­

dicinska studierna få tillfälle att deltaga i arbetet på för tuberkulossjuka av­

sedda dispensärer.

Kommissionen vill framhålla, att i Stockholm eller dess närhet icke finnes

något annat tuberkulossjukhus, till vilket undervisningen lämpligen skulle

kunna förläggas.

Skillnaden i fråga örn. tuberkulosundervisningen vid institutet, å ena, samt

universiteten, å andra sidan, kommer att i framtiden bliva än mera framträ­

dande, därest ett av läkarutbildningssakkunniga i dess ovannämnda betän­

kande framlagt förslag örn utökad obligatorisk undervisning i tuberkuloslära

vinner statsmakternas bifall. I detta hänseende föreslås dels en månads kurs,

omfattande lungtuberkulosens teoretiska och praktiska problem med omkring

15 föreläsningar, dels ock en månads tjänstgöring vid tuberkulossjukhus, örn

möjligt kombinerad med tjänstgöring å tuberkulosdispensär. De sakkunniga

framhålla, att den av dem föreslagna omläggningen av tuberkulosundervis­

ningen icke kommer att möta några organisatoriska svårigheter i Uppsala

och Lund, men att däremot i Stockholm frågan om anknytande till institutet

av en större tuberkulosavdelning och dispensär måste lösas inom en snar

framtid för att undervisningen i här berörda del vid institutet skall kunna

bliva fullgod.

Riskerna för folkhälsan av att de från institutet utexaminerade läkarna

icke under studietiden erhålla tillfälle att inhämta ens tillnärmelsevis till­

fredsställande kunskaper i fråga om lungtuberkulosen torde vara så uppen­

bara, att de icke behöva närmare utvecklas.

Av vad härovan framhållits rörande behovet av en förbättrad undervis­

ning i fysikalisk diagnostik och i tuberkuloslära vid institutet torde otvety­

digt, framgå, att den enda möjliga lösningen av detta problem är, att under­

visningen överflyttas till ett kliniskt sjukhus i Stockholm med tillräckligt stor

medicinsk tuberkulosavdelning. Härigenom skulle för undervisningen erfor­

derligt patientmaterial erhållas, beträffande lungornas fysikaliska diagno-

stik från tuberkulosavdelningarna med tillskott från sjukhusets medicinska

klinik, och beträffande övriga organs fysikaliska diagnostik från den medi­

cinska kliniken men även från sjukhusets övriga kliniker. För tuberkulosun­

dervisningen erforderligt patientmaterial kunde erhållas från tuberkuloskli­

niken.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101.

14

Kommissionen vill härutöver framhålla en faktor, som, enligt dess upp­

fattning, är av största vikt vid bedömandet av frågan örn klinikens förlägg­

ning. Så länge en lungtuberkulosklinik icke finnes i anslutning till karolinska

sjukhusets övriga kliniker, har det visat sig vara i undervisningens intresse

nödvändigt, att ett avsevärt antal tuberkulospatienter vårdas å den medi­

cinska kliniken. Både från sjukhusets och från den hjälpbehövande allmän­

hetens sida måste det dock anses vara ett bestämt önskemål, att patienter

med lungtuberkulos i så liten utsträckning som möjligt och i alla händelser

endast för kortare tid vårdas å allmänna medicinska avdelningar. Endast en

anknytning till karolinska sjukhuset av en medicinsk tuberkulosklinik skulle

kunna förverkliga detta önskemål och för sjukhuset möjliggöra att till en

dylik klinik snabbt överflytta i lungtuberkulos insjuknade patienter.

Såsom förläggningsplats för en medicinsk tuberkulosklinik synes den syd­

västra sluttningen av den å sjukhustomtens västra del belägna höjden syn­

nerligen väl lämpa sig.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101.

Den medicinska tuberkulosklinikens storlek oell omfattning ur under-

visningssynpunkt.

Efter att ha redogjort för i saken förda förhandlingar

med professorerna Svartz och Kristenson, ävensom för motsvarande förhål­

landen vid Uppsala och Lunds universitet föreslår kommissionen — under

hänsynstagande till de undervisningsändamål, som den tillämnade kliniken är

avsedd att tjäna, nämligen dels den propedeutiska undervisningen i fysikalisk

diagnostik och dels tuberkulosundervisningen — ett antal av 120 allmänna

vårdplatser å kliniken såsom tillfyllest för båda dessa undervisningsgrenar.

Härjämte föreslås i samförstånd med professorerna Svartz och Kristenson

en enskild avdelning om 16 vårdplatser. Kommissionen tillägger:

Kommissionen är dock väl medveten om att detta antal utgör ett mini­

mum men har vid sitt ståndpunktstagande utgått från att vid beläggningen

av kliniken särskild hänsyn kommer att tagas till undervisningens oavvisliga

krav på lämpligt patientmaterial. Kommissionen önskar framhålla, att man

vid beräkning av den medicinska tuberkulosklinikens storlek och lokalbehov

ur undervisningssynpunkt måste beakta, att, enligt den medicinska sakkun­

skapens åsikt, till denna klinik böra förläggas ej blott väsentliga delar av

undervisningen i fysikalisk diagnostik, utan även hela den propedeutiska

undervisningen i kemiska, bakteriologiska och fysiologiska undersöknings­

metoderna. Klinikens laboratorier måste alltså anordnas i den omfattning och

på sådant sätt, att där kunna utföras såväl studenternas övningslaborationer

och det för forskningen vid kliniken erforderliga laboratoriearbetet som det

rutinmässiga laboratoriearbetet för sjukvårdens behov. Dessutom krävas

föreläsnings- och demonstrationslokaler för undervisningen och utrymmen för

de studerandes uppehåll på kliniken.

I anslutning till detta uttalande från kommissionens sida torde bemärkas,

att 'projessorerna Svartz och Kristenson i ett av dem utarbetat förslag an­

gående klinikens närmare utformning anfört bland annat följande.

I det av oss tidigare inlämnade programmet för nämnda tuberkulosklinik

ingingo 176 vårdplatser. Vi vilja betona, att efter den reduktion av vårdplats­

antalet, som vidtagits, undervisningsmaterialet sannolikt kommer att bliva

16

stämmas till nuvärdet av de länets egna platser, som mäste nedläggas som

konsekvens av den nya klinikens tillkomst, men att länet dock ansåge det

obilligt, om länets byggnadsbidrag bestämdes till högre belopp än som mot­

svarade byggnadskostnaderna per vårdplats vid ett av länet självt nyupp­

fört tuberkulossjukhus. I detta hänseende hade hänvisats till ett av länets

egen arkitekt uppgjort och sedermera genom bemedling av kommissionen om­

arbetat förslag till uppförande på lämplig plats i länet av ett fristående tuber­

kulossjukhus. Enligt detta förslag uppskattades byggnadskostnaderna per

vårdplats till cirka 17 700 kronor. Med anledning härav hade kommissionen

låtit sin expert, arkitekten S. Ahlbom, verkställa en approximativ beräkning

av byggnadskostnaderna för den tillämnade kliniken vid karolinska sjuk­

huset. Denne hade därvid kommit tilli det resultatet, att totalkostnaden lör

färdigställande av varje vårdplats därstädes icke komme att överstiga IS 500

kronor, häri inbegripet därpå belöpande kostnad för poliklinik, personal­

bostäder, ekonomianläggningar och övriga för sjukhuset gemensamma inrätt­

ningar. Enär detta belopp komme att uppdelas på staten och länet (staben)

med respektive 74 och %, hade kommissionen icke hyst några betänkligheter

emot att tillmötesgå länets och stadens förberörda fordran. För att undan­

röja risken för att denna maximering på grund av stigande eller fallande

prisnivå skulle få några för kontrahenterna icke åsyftade verkningar, hade

det maximerade beloppet satts i relation till gällande prisindex.

I fråga örn utrustningskostnadernas fördelning hade icke framställts något

anspråk på ändring av de för den pediatriska kliniken godtagna principerna.

Beträffande slutligen fördelningen av driftkostnaderna å den medicinska

tuberkuloskliniken hade stadens och länets delegerade förklarat, att staden

och länet icke kunde i oförändrat skick godtaga 1931 års avtal, enär detta

skulle för staden och länet medföra en alltför stark ekonomisk belastning.

Härvid hade hänvisats till, å ena sidan, stadens och länets dagkostnad vid

karolinska sjukhuset för budgetåret 1942/43 samt, å andra sidan, deras dag­

kostnad under 1942 vid S:t Görans sjukhus’ tuberkulosavdelning och Löwen­

strömska lasarettets tuberkulosavdelning, från vilka två senare sjukhus sta­

den och länet avsåge att överflytta erforderligt antal platser till den medi­

cinska tuberkuloskliniken. (Dagkostnaden vid stadens och länets sanatorier

understege avsevärt dagkostnaden vid nämnda tuberkulosavdelningar.) För

vinnande av en riktig jämförelse med nu rådande förhållanden hade antagits,

att Södersjukhuset redan varit i bruk under 1942, varför »deri genomsnitt­

liga vårdkostnaden under året på stadens egna, på flera specialavdelningar

uppdelade sjukvårdsinrättningar» (d. v. s. den dagkostnad som staden hade

att erlägga för sina sjuka å karolinska sjukhuset) approximativt omräknats

i enlighet härmed. Denna jämförelse visade, att stadens dagkostnad vid karo­

linska sjukhuset för budgetåret 1942/43 (därest alltså Södersjukhuset inräk­

nats bland stadens sjukhus) skulle lia uppgått till inemot 16 kronor under

det att stadens dagkostnad vid nyssnämnda avdelning å S:t Görans sjukhus

under 1942 utgjort 10 kronor 29 öre. Motsvarande siffror för länet hade

utgjort, vid karolinska sjukhuset 12 kronor 49 öre och vid förenämnda av­

delning å Löwenströmska lasarettet 7 kronor 97 öre. En tillämpning av 1931

års avtal på den nya kliniken skulle alltså under i övrigt oförändrade förhål­

landen föranleda en merutgift per vårddag, för staden av cirka 6 kronor och

för länet av cirka 5 kronor. Åled hänsyn till att tillgängliga statistiska upp­

gifter utvisade, att dagkostnaden vid tuberkulossjukhus på grund av olika

omständigheter, särskilt mindre personalbehov, avsevärt understege dagkost-

Kungl. Maj:ts -proposition nr 101.

18

tuberkulosundervisning vinner statsmakternas bifall. Beträffande den före­

slagna tjänstgöringen på en månad vid tuberkulossjukhus framhålla de så­

lunda, att en kombination av sanatoriematerial och dispensärmaterial torde

vara det lämpligaste underlaget för en undervisning i tuberkuloslära, emedan

de studerande därvid komme i kontakt med alla de grupper av patienter, som

de sedan mötte i sin fortsatta verksamhet, och samtidigt erhölle tillfälle att

sätta sig in i de sociala uppgifter, som framför allt dispensärerna hade att

fylla.

För egen del känner sig kommissionen övertygad örn att det för ett ratio­

nellt och tidsenligt bedrivande av tuberkulosundervisningen oundgängligen

erfordras, att densamma delvis fullgöres på de för tuberkulossjuka avsedda

dispensärerna, samt ansluter sig förty till förslaget om inrättande vid kliniken

av dylika dispensärer. Å dessa dispensärer komma de studerande att få till­

fälle att vinna en inblick i en tuberkulosdispensärs arbete, i vad det avser

profylaktiska åtgärder emot tuberkulossmitta och metodiken för efterunder-

sökningar m. m. Vidare komma dessa dispensärer att fylla ett mera allmänt

och mycket angeläget krav på undervisningen, nämligen att denna redan på

ett tidigt skede av studierna bör giva de studerande en inblick i socialhygie-

nisk verksamhet. Det har ofta framhållits som en brist i vår medicinska

undervisning, att den ägnar alltför liten tid åt socialhygieniska spörsmål.

Ett förläggande av tuberkulosundervisningen delvis till dispensärerna skulle

onekligen innebära ett önskvärt steg i riktningen mot ett vidgat studium i

olika grenar av socialmedicinen.

Beträffande förslagets detaljer anför kommissionen sammanfattningsvis:

Att länet skulle svara för verksamheten vid de planerade central- och

distriktsdispensärerna sammanhängde med att genom deras tillkomst länets

för närvarande mest aktuella och brännande sjukvårdsfråga, nämligen inrät­

tandet av en för de tätt bebyggda trakterna i Stockholms närhet avsedd

distriktsdispensär jämte en centraldispensär för angränsande distrikt, kunde

bliva löst på ett för länet gynnsamt sätt. Enär dispensärerna komme att tjäna

undervisningens intresse hade ifråga om byggnads- och utrustningskostna-

dernas fördelning godtagits samma principer som i avtalet beträffande den

pediatriska kliniken dock utan däri stadgade maximering av länets bidrag

till utrustningskostnaderna. Av enahanda skäl, som anförts beträffande för­

delningen av byggnads- och utrustningskostnaderna, hade staten ansetts böra

deltaga i driftkostnaderna och hade statens andel däri efter skälighetspröv-

ning satts till 10 procent. Vissa utgifter för underhåll, materiel, värme, lyse,

personal m. m. komme att bli gemensamma för dispensärerna och sjukhuset.

Parterna vore ense örn att den del av dessa utgifter, som kunde anses belöpa

på dispensärerna, skulle ingå i räkenskaperna för dispensärverksamheten och

ersättas av länet som huvudman för verksamheten.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 101.

C. Den thoraxkirurgiska kliniken.

Thoraxkirurgi.

Kommissionen definierar thoraxkirurgien såsom inne­

fattande den kirurgiska behandlingen av bröstorganens sjukdomar och omfat­

tande behandling av dels lungtuberkulos, dels ock icke tuberkulösa sjukdomar

i bröstorganen.

19

Behovet av en specialavdelning å karolinska sjukhuset för kirurgisk be­

handling av lungtuberkulos.

Kommissionen

anför: Möjligheterna att verk­

samt behandla lungtuberkulos äro nu avsevärt större än blott för några år­

tionden sedan, då en vilokur med hygienisk-dietiska åtgärder var det så gott

sorn enda hjälpmedlet vid bekämpandet av sjukdomen. Den på 1880-talet

införda s. k. pneumotlioraxbeliandlingen,

vilken avser att befordra sjukdoms­

processens läkning genom att bringa lungan att sammanfalla medelst infö­

rande av kvävgas i lungsäcken, har under de senaste 20 till 30 åren tillämpats

i allt större omfattning. Samtidigt härmed har även intresset för mera in­

gripande kirurgiska behandlingsmetoder stegrats. Dessa avse att på operativ

väg, framför allt genom s. k. thorakoplastik

(revbensoperation), söka åstad­

komma lungans sammanfallande, där ej pneumothoraxbehandlingen ensam

fört till målet.

Det första ingreppet av denna art i Sverige utfördes år 1913. Sedan dess

har den kirurgiska behandlingen av lungtuberkulos genomgått många utveck­

lingsfaser, och under det sista årtiondet har denna utveckling försiggått allt

hastigare. Principerna för behandlingen har så småningom blivit klarare och

resultaten därmed allt bättre. Numera kan man räkna med att sjukdomspro­

cessen i många fall, där varje annan behandling synes bliva verkningslös, läker

efter ett operativt ingrepp.

Den ökade aktiviteten på detta område belyses därav, att, medan ännu

för omkring tjugu år sedan i hela landet endast enstaka tuberkulospatienter

opererades, antalet dylika operationer under treårsperioden 1938—1940 ut­

gjorde i genomsnitt 550 om året. Antalet operationer hade år 1941 stigit till

748. Dessa operationer utföras som regel på sådana lasarett eller kirurgiska

avdelningar, där vederbörande överläkare speciellt intresserat sig för denna

gren av kirurgien, och endast i ett fåtal fall på själva sanatorierna.

Emellertid har utvecklingen på området på olika håll i vårt land fortskridit

med mycket olika hastighet. Medan för åren 1938—1940 genomsnittssiffran

för operativa ingrepp å de olika sanatoriernas klientel utgjorde 9 per 100

sängar för vuxna, uppgick motsvarande siffra för de 20 tuberkulossjukhus

(bland samtliga 40), där den kirurgiska verksamheten varit livligast, till 14

per 100 sängar. För år 1941 utgjorde motsvarande siffror 11 respektive 18

ingrepp per 100 sängar. Tages icke genomsnittssiffran till utgångspunkt för

en jämförelse mellan de olika sanatorierna, bliva differenserna än mera fram­

trädande, i det att antalet operativa ingrepp under år 1941 å de olika sana­

toriernas klientel varierat mellan högst 24 och lägst 1. Då denna skillnad i

antalet operativa ingrepp knappast kan bero endast på lokala variationer hos

klientelet i olika delar av landet utan fastmera torde ha föranletts av växlan­

de tillfällen till samarbete med på området intresserade kirurger eller tilläm­

pandet av olika indikationsställning, synas långt ifrån alla fall, som skulle

kunna ha nytta av ett operativt ingrepp, för närvarande bliva underkastade

operation.

Detta missförhållande har uppkommit icke blott därigenom, att flertalet

av våra sanatorier på sin tid av klimatologiska och andra skäl blivit förlagda

på långt avstånd från andra sjukvårdsinrättningar, vilket försvårat den nö­

diga förbindelsen mellan vederbörande sanatorieläkare och lasarettskirurger,

utan även emedan många av våra sanatorieläkare under sin utbildningstid

icke erhållit tillräcklig kunskap örn de kirurgiska behandlingsmetoderna.

Behovet av ett närmare samarbete mellan sanatorieläkarna och kirurgerna

för lungtuberkulosens bekämpande har framhållits i en av svenska såmtorp-

Kungl. Majlis proposition nr 101.

20

läkarJöreningen år 1939 avlåten skrivelse till medicinalstyrelsen, i vilken före­

slagits vissa åtgärder för underlättande av en centralisering av den kirurgiska

behandlingen av lungtuberkulos. I denna skrivelse anföres bland annat:

Att det här rör sig om ett problem, vars lösning ej utan vidare bjuder sig

själv med nuvarande organisation av tuberkulosvården, beror på flera om­

ständigheter. För att dessa behandlingsmetoder skola kunna genomföras i där­

för lämpade fall och under för dessa patienter mest gynnsamma betingelser

fordras i första hand ett intimt samarbete mellan representanter för tvenne

olika grupper av läkare med i övrigt helt skilda verksamhetsfält och verksam­

hetsområden. Det medicinska bedömandet av fallen måste handhavas av

phtiseologen, som blir den som i första hand sätter upp indikationerna för

ingreppen och som utväljer de härför lämpliga fallen. Det praktiska genom­

förandet av operationerna, som måste betecknas såsom ytterst ingripande och

krävande, måste överlämnas åt den skolade kirurgen. Det är endast i undan­

tagsfall, som samma person kan anses vara i besittning av såväl tillräcklig

phtiseologisk kunskap och erfarenhet som erforderlig kirurgisk skicklighet och

träning för att både kunna medicinskt bedöma fallen och påtaga sig det tek­

niska utförandet av operationerna. Samarbetet mellan phtiseologen och ki­

rurgen bör vara så intimt, att vid planläggandet av varje operation av denna

kategori ett ingående samrådande kommer till stånd mellan dessa båda läkare.

För att tillräcklig erfarenhet och träning må vinnas såväl vad beträffar be­

dömningen av fallens lämplighet för operation som det tekniska utförandet

av operationerna, är det av största betydelse att såväl phtiseologen som kirur­

gen får tillfälle att arbeta med relativt stort material. Vad som försvårar lös­

ningen av denna fråga är väsentligen följande tvenne omständigheter. Med

den förefintliga organisationen av vårt sjukhusväsende äro endast i enstaka

fall större lungtuberkulosavdelningar och kirurgiska avdelningar sammanförda

till gemensamma sjukvårdskomplex. I det stora flertalet fall ligga våra sana­

torier på relativt stort avstånd från de kirurgiska sjukvårdsavdelningarna. Vi­

dare hindra landstingsgränserna en rationell koncentrering av dessa operatio­

ner till lämpliga platser-----------.

I en till förhandlingskommissionen år 1939 avlåten skrivelse har samma

förening framhållit önskvärdheten av att i sjukvårdens, undervisningens och

forskningens intresse en avdelning för kirurgisk behandling av lungtuberkulos

anslötes till den planerade medicinska tuberkuloskliniken vid karolinska sjuk­

huset, samt härom anfört bland annat:

Behovet av en sådan centralisering, som är ägnad att förbättra operations-

resultaten, har kraftigt understrukits av såväl sanatorieläkare som kirurger.

En centralisering är emellertid på grund av de stora avstånden i vårt land

ett mycket svårlöst problem. Den bästa lösningen är otvivelaktigt, om dessa

operationer kunde utföras på sanatorier eller tuberkulosavdelningar, som äro

nära anslutna till en kirurgisk avdelning. Sedd från denna synpunkt skulle en

tuberkulosavdelning vid karolinska sjukhuset lia en stor uppgift att fylla, eme­

dan patienter från olika delar av landet, oberoende av landstingsgränserna,

kunde mottagas för operativ behandling och komina i åtnjutande av de stora

resurser, som karolinska sjukhuset kan erbjuda. Även för den vidare utveck­

lingen och den vetenskapliga bearbetningen av detta specialområde torde en

tuberkulosavdelning komma att få en stor betydelse.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 101.

22

ter. Tuberkulosfallen skulle vårdas här så kort tid som möjligt för att sedan

flyttas över till den vid sjukhuset befintliga lungkliniken eller till Orupssana-

toriet.

Det är dock ej möjligt att koncentrera den kirurgiska behandlingen av lung­

tuberkulos enbart till universitetsklinikerna och karolinska institutet. På längre

sikt torde ytterligare centralanstalter visa sig nödvändiga. Dylika böra då

enligt vår mening i första hand inrättas i Göteborg och övre Norrland, för­

slagsvis i Boden.

Samtliga professorer i kirurgi i landet ha i avgivna yttranden till national­

föreningens kommitté enstämmigt förordat anordnandet av specialavdelningar

för den kirurgiska behandlingen av lungtuberkulos vid karolinska institutet och

vid universitetsklinikerna.

Kommissionen anför för sin del:

Alla sakkunniga, både invärtes medicinare och kirurger, som yttrat sig be­

träffande principerna för inrättandet av en medicinsk avdelning för lung­

tuberkulos vid karolinska sjukhuset, äro emga därom, att i nära anslutning

till denna avdelning bör anordnas en avdelning för kirurgisk behandling av

lungtuberkulos, som skulle utgöra centralanstalt för ett större område av

landet.

Kommissionen anser, att övertygande skäl tala för riktigheten av denna

mening.

Det är sålunda enhälligt omvittnat, att ett stort behov föreligger av åt­

gärder för förbättrade möjligheter till kirurgisk behandling vid lungtuberkulos

med hänsyn till den allt större roll, som kirurgien spelar för behandlingen av

denna sjukdom. Det torde även vara uppenbart, att detta mål endast kan

uppnås genom inrättande av specialavdelningar för kirurgisk behandling av

lungtuberkulos under ledning av därför särskilt utbildade kirurger, som nära

samarbeta med de medicinska tuberkulosavdelningarnas läkare. En sådan

specialavdelning synes vara nödvändig vid karolinska sjukhuset även av det

skälet, att studentundervisningen och den speciella läkarutbildningen i vården

av lungtuberkulos skola kunna omfatta jämväl de betydelsefulla kirurgiska

behandlingsmetoderna. Även för forskningen å detta område torde denna av­

delning, såsom nationalföreningens kommitté framhållit, få stor betydelse.

Endast genom att fungera som centralanstalt för ett större område av landet

kan denna avdelning samla ett tillräckligt klientel för att upprätthålla kirurg-

specialistens färdighet och lämna tillräckligt material för undervisningen.

Det var från början avsett, att en avdelning för kirurgisk behandling av

lungtuberkulos skulle såsom en självständig enhet fogas till den medicinska

tuberkuloskliniken vid karolinska sjukhuset. Under utredningens gång har det

emellertid visat sig, att kirurgien vid sjukdomar i bröstorganen (»thorax­

kirurgien») nått en sådan omfattning, att det måste ifrågasättas, huruvida

icke denna kirurgiska specialitet för att åstadkomma en rationell sjukvård

och för att på bästa sätt vidare utveckla sig bör utbrytas ur den allmänna

kirurgien och erhålla egna sjukhusavdelningar under ledning av kirurger, sär­

skilt utbildade i bröstorganens kirurgi.

Den frågan låg då nära till hands, örn det icke för såväl sjukvård som under­

visning och forskning vore fördelaktigt att sammanföra den kirurgiska avdel­

ningen för lungtuberkulos vid karolinska sjukhuset med en avdelning för kirur-

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

24

Det övervägande flertalet av dylika operationer i Sverige utföras vid Sab­

batsbergs sjukhus, där överläkaren å sjukhusets ena kirurgiska avdelning,

docenten Crafoord specialiserat sig på denna gren av kirurgien. Å en särskild

vårdavdelning, omfattande 24 sängar, mottages för närvarande årligen om­

kring ett 100-tal patienter med svårskötta icke tuberkulösa sjukdomar i bröst­

organen. Minst hälften av dessa platser beläggas med patienter från orter

utom Stockholm. Antalet fall, som remitteras till Sabbatsbergs sjukhus för

dylika kirurgiska ingrepp, har stigit år från år. Tidvis belägga sådana sjuka

ytterligare ända till 15 vårdplatser på den allmänkirurgiska avdelningen.

Den thoraxkirurgiska specialavdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus är emel­

lertid endast av tillfällig natur. Stockholms stads delegerade lia förklarat, att

staden icke hade för avsikt att vid den förestående ombyggningen av Sabbats­

bergs sjukhus där inrätta en för hela landet öppen thoraxkirurgisk avdelning, ej

heller hade staden för avsikt att där uppföra en avdelning för medicinsk be­

handling av lungtuberkulos, vars närvaro utgör en av förutsättningarna för

en thoraxkirurgisk verksamhet. Däremot vore staden villig att med ett visst

antal vårdplatser deltaga i uppförandet av en thoraxkirurgisk klinik å karo­

linska sjukhuset.

Betydelsen för undervisningen av att denna specialgren av kirurgien blir

representerad vid karolinska sjukhuset är uppenbar. Kunskaperna bland de

allmänpraktiserande läkarna och även bland kirurgerna örn dessa sjukdomar

är, enligt sakkunskapens mening, på grund av brist på lämpligt undervisnings­

material under deras studietid och fortsatta verksamhet för närvarande otill­

räckliga, liksom även kunskaperna om de läkningsmöjligheter, som kunna upp­

nås genom dessa sjukdomars kirurgiska behandling. Undervisningen i den

interna behandlingen av sjukdomar i bröstorganen behöver därför utökas med

undervisning i vad som kan vinnas genom kirurgisk behandling. Än mera be­

tydelsefullt är inrättandet av en dylik avdelning för utbildningen av kirurg­

specialister på området. För forskningen på detta område i vårt land torde

en dylik specialavdelning komma att bli av grundläggande betydelse.

Framhållas må även, att en thoraxkirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset

skulle ha en viktig uppgift att fylla som centralanstalt för kirurgisk behandling

av bröstorganens sjukdomar, där patienter från hela riket eller vissa delar

därav, oberoende av landstingsgränser, kunna mottagas för en operativ be­

handling, som ofta icke står till buds i hemorten, och sålunda även komma

i åtnjutande av de stora resurser i olika avseenden, som detta sjukhus kan er­

bjuda.

Den föreliggande utredningen angående thoraxkirurgiens arbetsbetingelser

är enligt kommissionens övertygelse av den allmänna betydelse, att dess re­

sultat måste beaktas vid planläggning av en avdelning för kirurgisk behandling

av lungtuberkulos vid karolinska sjukhuset.

Det torde vara ådagalagt, att bröstorganens kirurgi nått en så hög grad

av specialisering och en sådan omfattning, att den för att kunna fullt utnyttjas

och vidare utveckla sig behöver egna sjukhusavdelningar under ledning av

specialutbildade kirurger. Detta gäller i lika mån den kirurgiska behandlingen

vid icke tuberkulösa som vid tuberkulösa förändringar i bröstorganen. Denna

utbrytning av thoraxkirurgien bör med hänsyn till såväl sjukvård som under­

visning genomföras så snart som möjligt och i ett sammanhang för thorax­

kirurgiens olika områden, så att specialavdelningen för icke tuberkulösa åkom­

mor sammanföres med avdelningen för tuberkulösa fall till en gemensam

thoraxkirurgisk klinik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

25

För den kirurgiska behandlingen av lungtuberkulos är det uppenbarligen

en värdefull tillgång att till sitt förfogande få erfarenheterna och de tekniska

resurserna hos en allmän thoraxkirurgisk avdelning och vice versa.

Även för undervisningen och forskningen skulle det vara en given fördel, om

hela det thoraxkirurgiska materialet samlades på en hand. Kliniken skulle ock

därigenom kunna erhålla en sådan storlek, att den kunde fullt sysselsätta en

överläkare, som finge helt ägna sig åt denna gren av kirurgien, en betydelsefull

omständighet för thoraxkirurgiens rätta utövning och vidare utveckling.

Ur ekonomisk och administrativ synpunkt skulle mycket vinnas genom en

sådan sammanslagning, enär en stor del av den kirurgiska utrustningen, liksom

av personalen, skulle kunna vara gemensam.

På grund av ovan anförda skäl har kommissionen enat sig om förslaget, att

frågan örn organisationen av den kirurgiska behandlingen av lungtuberkulos

vid karolinska sjukhuset löses på så sätt, att en specialavdelning för kirurgisk

behandling av lungtuberkulos sammanfogas med en specialavdelning för

kirurgisk behandling av icke tuberkulösa förändringar i bröstorganen till en

gemensam klinik för hela den kirurgiska behandlingen av bröstorganens sjuk­

domar, en thoraxkirurgisk klinik.

Den thoraxkirurgiska klinikens omfattning.

Kommissionen föreslår, att

denna klinik uppdelas i två avdelningar, den ena för tuberkulösa fall om 48

allmänna vårdplatser, varav 36 riksplatser, samt den andra för icke tuberkulösa

fall örn 40 allmänna vårdplatser, varav 32 riksplatser. Härjämte föreslås en

enskild avdelning örn 12 platser, gemensam för de båda avdelningarna.

Till stöd för förslaget anför kommissionen:

En thoraxkirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset bör enligt hörda sak­

kunnigas enhälliga förslag innehålla skilda avdelningar, en för tuberkulösa och

en för icke tuberkulösa fall.

Nationalföreningens kommitté har beräknat behovet av riksplatser å av­

delningen för kirurgisk behandling av lungtuberkulos till 40 platser, som borde

fördelas på två vårdavdelningar örn vardera 20 sängar.

Stadens och länets representanter ha uttryckt önskan örn att för staden

och länet måtte, utöver å dem belöpande andelar i riksplatserna, reserveras,

för staden 9 och för länet 3 platser eller sålunda tillhopa 12 platser. Avdel­

ningen skulle enligt denna beräkning inrymma 52 allmänna vårdplatser.

Enligt det förslag, som ursprungligen framlagts i de specialsakkunnigas

program, borde en allmän vårdavdelning inom denna specialavdelning icke

omfatta fler än 20 vårdplatser. Det har emellertid synts kommissionen höge­

ligen önskvärt att hålla specialavdelningen inom ramen av två allmänna vård­

avdelningar. För att nå detta mål har kommissionen, efter samråd med de till­

kallade specialsakkunniga, beslutat att dels öka antalet vårdplatser å varje

vårdavdelning till 24, dels minska antalet riksplatser med 4 till 36. Special­

avdelningen kommer alltså enligt kommissionens förslag att, inklusive stadens

oell länets särskilda vårdplatser, omfatta 48 platser, fördelade på två vård­

avdelningar.

Ä avdelningen för icke tuberkulösa fall har nationalföreningens kommitté

beräknat behovet av platser till 40, fördelade på två vårdavdelningar örn var­

dera 20 sängar. I detta platsantal äro inberäknade såväl de för hela landet av­

sedda »riksplatserna» som sådana platser, vilka skola stå till uteslutande för­

fogande för stadens och länets behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

26

Emot denna beräkning har kommissionen icke något att erinra.

Med hänsyn tili thoraxkirurgiens snabbt framåtskridande utveckling och

svårigheten på grund härav att beräkna dess lokalbehov inom den närmaste

framtiden torde klinikbyggnaden böra så planläggas, att utökning av antalet

vårdplatser bekvämt kan äga rum genom till- eller påbyggnad. I första hand

torde, örn under närmaste tiden kraven på utrymme okas, vårdavdelningarna

kunna vidgas till att omfatta 24 vårdplatser på varje vårdavdelning, såsom

planlagts på specialavdelningen för kirurgisk behandling av lungtuberkulos.

Stadens och länets representanter ha hemställt, att å specialavdelningen för

icke tuberkulösa fall måtte för staden och länet, utöver å dem belöpande

andelar i riksplatserna, reserveras, för staden 5 platser och för länet 3 platser

eller således tillhopa 8 platser. Återstående 32 platser komma alltså att utgöra

riksplatser.

Nationalföreningens kommitté har vidare föreslagit, att till den thorax­

kirurgiska avdelningen måtte anslutas en enskild avdelning örn 16 platser,

vilken avdelning skulle vara avsedd för såväl' tuberkulösa som icke tuberkulösa

fall.

I överensstämmelse med vad som uttalats i de specialsakkunnigas förslag

till program för den thoraxkirurgiska kliniken, anser kommissionen dock, att

denna enskilda avdelning bör begränsas till 12 vårdplatser, lämpligen för­

delade på 6 enskilda och 3 halvenskilda rum.

Den thoraxkirurgiska klinikens förläggning.

Kommissionen uttalar som

sin bestämda uppfattning, att denna klinik och den medicinska tuberkulos­

kliniken böra förläggas inom ett och samma byggnadskomplex på det för

sistnämnda klinik föreslagna tomtområdet, vilket enligt kommissionens mening

är tillräckligt stort för ändamålet. Som skäl härför anföres, att den thorax­

kirurgiska kliniken, enligt samtliga sakkunnigas omdöme, kommer att behöva

ett oavlåtligt och nära samarbete med den medicinska tuberkuloskliniken,

med vilken senare den kommer att ha gemensam föreläsningssal och vissa

gemensamma laboratorier samt gemensam röntgendiagnostisk avdelning.

Fördelningen

av

anläggnings- och driftkostnaderna för den thoraxkirur­

giska kliniken.

Beträffande anläggnings- och utrustningskostnaderna före­

slår kommissionen samma bestämmelser som för den medicinska tuberkulos­

kliniken och alltså en maximering av stadens och länets byggnadsbidrag till

17 700 kronor vid visst byggnadskostnadsläge. I fråga örn driftkostnaderna

föreslås däremot samma regler som gälla ifråga om sjukhusets övriga kliniker.

Som särskild motivering för det förhållandevis höga antalet riksplatser anför

kommissionen:

Kommissionen har, såsom framgår av det tidigare anförda, utgått från att

den thoraxkirurgiska kliniken, med undantag av Stockholms stads och Stock­

holms läns platser, skall stå öppen för hela riket.

Starka skäl synas även tala för att denna klinik, med undantag av sist

nämnda vårdplatser, uppföres på statens bekostnad. Det råder stora svårig­

heter för vissa landsdelar att erhålla en ändamålsenlig lösning av frågan om

denna kirurgiska vård, svårigheter, som äro särskilt iögonfallande beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

åren torde komma att uppföras i anslutning till karolinska sjukhusets huvud­

byggnad.

Redan av denna anledning torde det vara nödvändigt att förlägga röntgen-

undersökningslokalerna för den medicinska tuberkuloskliniken och den thorax­

kirurgiska kliniken till en självständig röntgendiagnostikavdelning. Starka skäl

tala även för att så nära som möjligt sammanföra denna avdelning med de

kliniker, den skall betjäna. Dessa torde nämligen i större utsträckning och

oftare än kanske några andra kliniker behöva föra sina patienter till röntgen­

undersökning.

Av anförda skäl har kommissionen ansett sig böra tillstyrka, att röntgen-

diagnostiklokalerna för ifrågavarande specialkliniker uppföras som en själv­

ständig avdelning inom ett för dessa kliniker gemensamt byggnadskomplex

enligt program, som utarbetats av de röntgensakkunniga, professorn i röntgen­

diagnostik vid karolinska institutet Ä. Åkerlund och biträdande läkaren vid

karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning, docenten vid samma in­

stitut K. Lindblom, vilka kommissionen anlitat.

E. Kostnadsberäkningar.

Kommissionen uppskattar statens totala kostnader för färdigställande och

utrustning av de båda klinikerna till omkring 3 900 000 kronor samt anför

härom:

De båda klinikerna äro avsedda att omfatta sammanlagt 236 vårdplatser,

varav staden och länet kontraherat tillhopa 120 platser.

I sitt den 16 januari 1945 avgivna underdåniga utlåtande med anledning

av vad Stockholms stadsfullmäktige anfört i fråga örn det av kommissionen

med underdånigt betänkande den 15 september 1944 framlagda förslaget till

avtal mellan staten och Stockholms stad angående samarbete för uppförande

och drift av en obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus har

kommissionen — som i nämnda betänkande uppskattat den sammanlagda

byggnads- och utrustningskostnaden per vårdplats till högst 25 000 kronor —

funnit försiktigheten bjuda att preliminärt beräkna nämnda kostnad till 26 500

kronor. Med användning av samma beräkningsgrund komma statens kost­

nader för färdigställande och utrustning av de 116 riksplatserna att uppgå till

sammanlagt cirka 3 100 000 kronor. För färdigställande och utrustning av de

utav staden och länet kontraherade 120 vårdplatserna komma kostnaderna att

utgöra cirka 3 200 000 kronor. Härav skall staten enligt avtalen erlägga 25

procent eller cirka 800 000 kronor. Statens totala kostnader för färdigställan­

de och utrustning av de båda klinikerna komma alltså att uppgå till omkring

3 900 000 kronor.

28

Kungl. Marits proposition nr 101.

III. Remissyttranden in. m.

Stockholms stadsfullmäktige ha godkänt det upprättade förslaget till avtal

med staden, dock under villkor att särskild överenskommelse bleve träffad

mellan stadens sjukhusdirektion och karolinska sjukhusets direktion rörande

beläggningen av stadens platser å den medicinska tuberkuloskliniken.

Överståthållarämbetet anmäler i sitt remissvar, att en dylik: överenskom­

melse numera träffats, och förklarar sig ej ha funnit anledning till anmärk­

ning emot avtalsförslaget.

30

i tuberkulos. Den tilltänkta tuberkuloskliniken är väl ägnad att fylla även

denna viktiga uppgift liksom den också skulle komma att väsentligt öka

möjligheterna för utbildning av tuberkulosspecialister. Den kommer dess­

utom att kunna i hög grad befrämja den vetenskapliga forskningen inom

ifrågavarande specialitet.

Vid upprepade tillfällen har bland annat av de studerande framhållits

önskvärdheten av att undervisning i dispensärverksamhet inginge i studie­

planen. Det är avsikten att i anslutning till tuberkulosklinikerna inrätta en

tuberkulosdispensär. Till denna skulle undervisning förläggas. Utan tvivel

kommer detta att utgöra ett synnerligen värdefullt tillskott till läkarut­

bildningen.

De båda lungklinikerna liksom den till dem anslutna dispensären komma

tvivelsutan att bliva av synnerlig vikt ur sjukvårdssynpunkt. De komma

sålunda säkerligen att förestås av två av landets förnämsta experter på re­

spektive områden. Utomordentliga möjligheter till konsultation med andra

specialiteter komma att förefinnas. Förläggningen till Stockholms omedel­

bara närhet är i många avseenden fördelaktig såväl för patienter, som vårdas

på klinikerna, som för dem, som söka dispensären.

Utomordentligt betydelsefullt ur sjukvårdssynpunkt är vidare det nära

grannskap och de möjligheter till intimt samarbete, som komma att före­

ligga mellan den medicinska tuberkuloskliniken och den thoraxkirurgiska

kliniken. Det är utan vidare klart, att detta sammanförande av medicinsk

och kirurgisk tuberkulosvård till en enhet kommer att innebära ett stort

framsteg för tuberkulosvården i vårt land. Såväl från tuberkulosspecialister

som från andra läkare har framhållits önskemålet om inrättandet av en

undersöknings- och behandlingscentral, till vilken komplicerade sjukdomsfall

kunde insändas. Den thoraxkirurgiska kliniken kommer även att mottaga

andra fall än tuberkulos och skulle sålunda utgöra en central för den thorax­

kirurgiska behandlingen överhuvudtaget. Vid denna klinik skulle vidare

undervisning i hithörande delar av kirurgien bedrivas samt specialutbildning

av thoraxkirurger äga rum. Kliniken får dessutom den betydelsefulla upp­

giften att befordra den vetenskapliga forskningen inom thoraxkirurgiens om­

råde, vilket på senare år fått allt större betydelse i och med de talrika nya

operativa metoder, som framkommit, och de möjligheter till ytterligare ut­

veckling av densamma, som tvivelsutan förefinnas. Svensk forskning intar

här en framträdande plats. Det är angeläget att befordra möjligheterna för

denna forsknings fortsatta utveckling.

Kanslern för rikets universitet framhåller, att de föreslagna klinikerna ur

såväl sjukvårds- som undervisnings- och forskningssynpunkt syntes i hög

grad påkallade, och tillstyrker förslaget.

Medicinalstyrelsen tillstyrker livligt, att de föreslagna klinikerna snarast

måtte komma till utförande samt framhåller, att det icke torde råda något

tvivel om att förslagets förverkligande skulle betyda ett värdefullt framsteg

i tuberkuloskampen, av stor betydelse såväl för forskning och undervisning

som för de sjuka.

I sitt yttrande anför styrelsen, bland annat:

Det råder enligt styrelsens mening intet tvivel örn att undervisningen i

tuberkuloslära vid karolinska institutet till skillnad från Uppsala och Lund

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

32

tveksamt, om sjukvården vid denna kommer att ställa sig avsevärt billigare

än vid sjukhusets övriga kliniker. Då den nya kliniken vid karolinska sjuk­

huset torde få en modernare och mera allsidig utrustning än stadens och länets

nu ifrågavarande sjukhus, samt jämväl i övrigt erhålla större resurser i olika

hänseenden, lärer det klientel, som sjukhuset övertager från stadens och länets

sjukvårdsinrättningar till stor del komma att utgöras av svårskötta, sänglig­

gande patienter. Kostnaderna för dessas vård torde ligga betydligt över det

för stadens och länets tuberkulosavdelningar i ärendet angivna medeltalet.

I betraktande av vad sålunda anförts synes, åtminstone innan erfarenhet röran­

de klinikens drift vunnits, någon nedsättning av stadens och länets bidrag

knappast motiverad. Med hänsyn till stadens och länets inställning till före­

varande fråga vill statskontoret emellertid icke motsätta sig, att, därest klini­

ken och dispensärerna prövas oundgängligen erforderliga för undervisningen

vid karolinska institutet, kronan medgiver, att bidraget beräknas till lägre

belopp än den genomsnittliga sjukvårdskostnaden vid stadens respektive länets

kroppssjukhus, dock skäligen icke lägre än till 80 procent härav. Sedan klini­

ken varit i drift ett visst antal år, förslagsvis fem, bör emellertid en beräk­

ning verkställas av de verkliga utgifterna för kliniken jämförda med kost­

naderna för sjukhuset i övrigt. Skulle då visa sig att kliniken är billigare i

drift, bestämmes stadens och länets maximibidrag till det procenttal som mot­

svarar kostnaden för kliniken jämförd med karolinska sjukhuset i dess helhet,

dock lägst 70 och högst 90.

Förhandlin g skommissionen har med anledning av statskontorets yttrande i

skrivelse den 15 oktober 1945 anmält, att kommissionen på framställning av

stadens delegerade upptagit förnyade förhandlingar med stadens och länets

delegerade med anledning av vissa från stadens kammarkontor riktade an­

märkningar emot förslaget till avtal mellan staten och staden. Dessa anmärk­

ningar hade, bland annat, gått ut på att den avtalade procentsatsen ifråga örn

stadens deltagande i driftkostnaderna vid den medicinska tuberkuloskliniken

vore alltför oförmånlig för staden. Vid de sålunda återupptagna förhandlingar­

na hade jämväl statskontorets yttrande i ärendet upptagits till behandling.

Sedan stadens delegerade frånfallit kammarkontorets anmärkning på denna

punkt samt stadens och länets delegerade förklarat sig icke kunna reflektera på

statskontorets förslag i frågan, hade kommissionen samt stadens och länets de­

legerade enat sig om att vidbliva den avtalade procentsatsen.

Direktionen för karolinska sjukhuset tillstyrker i princip kommissionens för­

slag om utökning av karolinska sjukhuset med ifrågavarande två kliniker och

har icke något att erinra emot det föreslagna platsantalet. Beträffande försiar

get till avtal med Stockholms stad ifrågasätter direktionen viss komplettering

av detsamma. Direktionen anför härutinnan följande.

I skrivelse till direktionen den 1 september 1945 har överläkaren för sjuk­

husets ögonklinik, professor J. W. Nordenson, framhållit, att av de 30 vård­

platser på ögonkliniken, som enligt avtal tillförsäkrats staden, endast 15 plat­

ser plägat vara belagda med sjuka från staden, vilket varit till men för under­

visningen. Under åberopande av detta förhållande och av att den minskning

av de tuberkulossjukas antal, som man enligt uttalanden av fackmän kunde

förutse, skulle kunna medföra, att ej heller stadens platser på den föreslagna

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

33

tuberkuloskliniken komme att utnyttjas av staden, bär han föreslagit, att i

avtalet måtte intagas en bestämmelse om skyldighet för staden att i första

hand belägga sina platser på karolinska sjukhuset. Med hänsyn till möjlig­

heterna av att det allt mer intensifierade bekämpande av tuberkulosen, som

nu pågår, skall leda till en betydande minskning av denna sjukdoms utbred­

ning är det icke uteslutet, att staden framdeles kommer att disponera flera

vårdplatser för tuberkulossjukvård än vad som svarar mot behovet och att

det då ur ekonomisk synpunkt kan befinnas fördelaktigt för staden att i första

hand utnyttja vårdplatserna på stadens egna tuberkulossjukhus. Med hänsyn

härtill kan det ifrågasättas, pm ej i avtalet bör intagas en bestämmelse av den

innebörd professor Nordenson föreslagit eller också stadgas skyldighet för sta­

den att gälda driftbidrag för de åt staden upplåtna vårdplatserna vare sig de­

samma beläggas eller icke.

Överdirektören von Dardel har till direktionens protokoll anmält avvikande

mening. På närmare angivna skäl finner han det böra utredas, örn ej plats­

antalet på de föreslagna klinikerna kunde reduceras till sammanlagt omkring

100 vårdplatser. Vidare anser han, att direktionen baft anledning att uttala

sig för en sådan ändring av avtalsförslagen, att stadens och länets bidrag kom­

me att utgå enligt samma grunder, som upptagits i tidigare ingångna avtal.

Styrelsen för svenska nationalföreningen mot tuberkulos har i sitt yttrande

över kommissionens förslag framhållit, att de förbättrade villkor för tuberku­

losforskning och den effektivare undervisning, som skulle bli resultatet av den

nya medicinska tuberkuloskliniken, enligt styrelsens mening måste få åter­

verkningar av stor betydelse för kampen emot tuberkulosen i hela vårt land

samt att det, med hänsyn till att kliniken vore avsedd att även inrymma en

centralanstalt för thoraxkirurgi, vore synnerligen angeläget, att den föreslagna

medicinska tuberkuloskliniken vid karolinska sjukhuset snarast måtte bli

uppförd.

Svenska sanatoiieläkarföreningen, som framför vissa önskemål beträffande

de olika klinikernas och avdelningarnas utformning, ansluter sig till kommis­

sionens förslag och framhåller, att dess genomförande säkerligen komme att

få en mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av tuberkulosvården

inom landet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

IV. Departementschefen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har kommissionen för för­

handlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande samt allmänna barn­

bördshusets och serafimerlasarettets ställning m. m. framlagt förslag till avtal

mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad och Stockholms län

angående samarbete för uppförande och drift av en medicinsk tuberkulosklinik

och en thoraxkirurgisk klinik vid karolinska sjukhuset samt örn uppförande i

enlighet med avtalsförslagen vid nämnda sjukhus av en klinikbyggnad, in­

rymmande dels en avdelning för medicinsk tuberkulos med tillhörande dispen-

Bihang till riksdagens protokoll 191)0. 1 sami. Nr 101.

3

34

särer, dels en avdelning för kirurgisk behandling av lungtuberkulos, dels en

avdelning för kirurgisk behandling av icke tuberkulösa sjukdomar i bröstorga­

nen, dels ock en för samtliga avdelningar gemensam röntgendiagnostisk av­

delning. Vårdplatserna skulle fördelas på sätt framgår av efterföljande sam­

manställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

Avdelning för

Totalantal

minst

Därav

platser, kontraherade av

riksplatser

minst

Stockholms

stad

Stockholms

län

A. Medicinsk tuberkulos.

1. Allmänna vårdplatser..................

120

60

40 *

20

2. Enskilda vårdplatser..................

16

—

—

16

B. Thoraxkirurgi.

1. Allmänna vårdplatser:

a. lungtuberkulösa fall...............

48

9

3

36

b. icke tuberkulösa fall...............

40

5

3

32

2. Enskilda vårdplatser..................

12

—

—

12

Summa

236

74

46

116

Genom förhandlingskommissionens förslag om utbyggande av karolinska

sjukhuset med en medicinsk tuberkulosklinik har frågan örn beredande av

förbättrad undervisning i fysikalisk diagnostik och i tuberkuloslära vid karo­

linska institutet kommit att underställas statsmakternas prövning. Förslaget

grundar sig på framställningar av karolinska institutets lärarkollegium, som

är den för den medicinska undervisningen i Stockholm närmast ansvariga myn­

digheten, samt av ämnesrepresentanterna vid institutet och svenska sanatorie-

läkarföreningen. Stockholms stad och län, vilka på grund av grannskapet till

karolinska sjukhuset i främsta rummet skola svara för patientmaterialet, ha

biträtt förslaget, dock under uttryckligt betonande av att de icke ha något

aktuellt behov av nya s. k. A-platser för lungtuberkulos och därför måste

tillskapa ett dylikt behov genom att nedlägga ett motsvarande antal platser

å egna tuberkulossjukhus.

I likhet med förhandlingskommissionen kan jag icke finna det försvarligt,

att undervisningen icke blott i det för den fortsatta utbildningen i licentiat­

studiernas alla grenar grundläggande ämnet fysikalisk diagnostik utan även

och kanske främst i tuberkuloslära skall vid rikets största medicinska hög­

skola fortgå under så ogynnsamma förhållanden som hittills och under ojäm­

förligt sämre betingelser än vid de båda universiteten. Riskerna för folkhälsan

av att de från institutet utexaminerade läkarna icke under studietiden erhålla

tillfälle att inhämta tillfredsställande kunskaper i fråga om lungtuberkulos

35

torde, såsom kommissionen även framhållit, vara så uppenbara, att de icke

behöva närmare utvecklas.

För den vetenskapliga forskningen rörande lungtuberkulos torde vidare en

specialklinik för medicinsk tuberkulos i Stockholm få mycket stor betydelse.

Lungtuberkulosen skördar många dödsoffer i vårt land, omkring 4 000 årligen,

och leder till större eller mindre grad av invaliditet för ett betydligt större

antal, framför allt i de arbetsföraste åldrarna. I centraldispensärernas register

voro vid utgången av år 1944 införda ej mindre än 101 722 personer, lidande

av tuberkulos. Såsom förhandlingskommissionen framhållit torde tillkomsten

av en klinik av ifrågavarande slag sannolikt vara ägnad att medföra sådana

framsteg i lungtuberkulosens bekämpande, att det allmännas utgifter för tu­

berkulosvården och den nationalekonomiska förlusten genom förlorade arbets­

dagar för de lungsjuka skulle kunna nedbringas, kanske med belopp, som fler­

faldigt överstiga kostnaderna för kliniken.

På nu anförda skäl och då, enligt vad kommissionen framhållit, det icke i

Stockholm eller dess närhet finnes något tuberkulossjukhus, till vilket under­

visningen skulle kunna förläggas, är jag beredd att förorda, att en medicinsk

tuberkulosklinik uppföres vid karolinska sjukhuset.

Den planerade storleken av kliniken och uppdelningen av platserna mellan

staden, länet och riket i övrigt (riksplatser) har (frånsett en skiljaktig mening

vid behandlingen av frågan i karolinska sjukhusets direktion) icke gjorts till

föremål för erinran från någon av de i ärendet hörda myndigheterna. Jag fin­

ner förslaget i denna del väl ägnat att läggas till grund för den fortsatta plan­

läggningen men erinrar samtidigt örn att förhandlingskommissionen, ämnes­

representanterna vid karolinska institutet och institutets lärarkollegium ansett

det föreslagna antalet av 120 allmänna vårdplatser utgöra ett minimum för

att kliniken skall kunna tillgodose de avsedda undervisningsändamålen.

Förslaget örn maximering av stadens och länets byggnadsbidrag till kliniken

anser jag mig kunna godtaga med hänsyn till i detta fall rådande särskilda

förhållanden. Då maximeringen hänför sig till 75 procent av byggnadskost-

naden (återstående 25 procent avses ju falla på staten), torde densamma av

allt att döma icke få någon praktisk betydelse.

Vad angår den föreslagna särskilda maximeringen av stadens och länets

bidrag till kostnaderna för driften av den medicinska tuberkuloskliniken synes

vad vid förhandlingarna förekommit giva vid handen, att någon för staten

förmånligare lösning på denna punkt icke står att vinna. Jag anser mig därför

icke böra påyrka någon ändrad procentsats eller i övrigt förmånligare villkor

för staten. Ett motsatt ställningstagande skulle äventyra, kanske rent utav

omöjliggöra en snar lösning av denna byggnadsfråga, vilken enligt vad kom­

missionen betonat måste hänföras till de mest angelägna krav, som föreligga

i fråga om den vid karolinska sjukhuset bedrivna läkarutbildningen. I sam­

Kungl. Majds proposition nr 101.

36

band härmed vill jag uttala min anslutning till den av kommissionen fram­

förda uppfattningen, att vid denna frågas bedömande hänsyn jämväl bör

tagas till att tuberkulosens bekämpande sedan länge ansetts vara en riksange-

lägenhet, som motiverat extraordinärt statligt stöd, och att det därför icke

torde kunna anses ligga utanför statens intressesfär, att staten vid inrättan­

det av ett för den medicinska undervisningen avsett tuberkulossjukhus åtager

sig en något högre andel av driftkostnaden än normalt.

Då jag nu sålunda ansett mig kunna godtaga den föreslagna maximeringen

av stadens och länets såväl byggnads- som driftbidrag, vill jag emellertid sam­

tidigt uttryckligen betona, att detta skett enbart på grund av de i detta spe­

ciella fall rådande förhållandena, i det att här riksintresset med hänsyn till

undervisning, forskning och sjukvård framträder starkare än det lokala sjuk­

vårdsbehovet. Ett avsteg i detta fall från hittills godtagna principer kan därför

icke åberopas såsom förebildligt i andra fall.

Utrustningskostnaderna skola enligt föreliggande förslag fördelas i enlighet

med de för den pediatriska kliniken godtagna principerna. Häremot har jag

icke funnit anledning till erinran.

De skäl, som i betänkandet framförts för anslutande till den medicinska

tuberkuloskliniken av för länet avsedda en central- och en distriktsdispensär,

synas mig övertygande, och jag är därför beredd att tillstyrka förslaget även

i denna del. Med hänsyn till det undervisningsintresse, som är förknippat med

dispensärverksamheten, torde den föreslagna uppdelningen av byggnads-, ut­

rustnings- och driftkostnaderna få betraktas som skälig.

Jag övergår härefter till förslaget örn uppförande av en thoraxkirurgisk

klinik i anslutning till den medicinska tuberkuloskliniken. Denna klinik före­

slås uppdelad på två avdelningar, den ena avsedd för kirurgisk behandling av

lungtuberkulos och den andra för kirurgisk behandling av icke tuberkulösa

sjukdomar i bröstkorgens organ.

Behovet av att i anslutning till en undervisnings- och forskningsklinik för

medicinsk tuberkulos även anordna en avdelning för kirurgisk behandling av

lungtuberkulos synes mig vara ådagalagt. Jag har även blivit övertygad om

behovet och lämpligheten av att den kirurgiska avdelningen för lungtuberkulos

sammanföres med en avdelning för kirurgisk behandling av icke tuberkulösa

sjukdomar i bröstorganen till en gemensam thoraxkirurgisk klinik. Jag är där­

för beredd att förorda, att en för den kirurgiska behandlingen av lungtuber­

kulos och av icke tuberkulösa sjukdomar i bröstorganen gemensam klinik

uppföres i anslutning till den medicinska tuberkuloskliniken och inom samma

byggnadskropp som denna.

Den planerade storleken av den thoraxkirurgiska kliniken synes mig i hu­

vudsak väl avvägd. Jag erinrar dock örn det av kommissionen uttalade önske­

målet, att, med hänsyn till thoraxkirurgiens snabbt framåtskridande utveck­

ling och svårigheten på grund härav att beräkna dess lokalbehov inom den

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

38

sak icke funnit anledning till erinran. I förslaget till avtal med länet torde dock

under mom. 3 och 4 böra göras motsvarande undantag för dispensärerna, som

under samma moment gjorts i förslaget till avtal med staden. Såsom tidigare

skett i liknande fall torde endast grunderna för samarbetet med staden och

länet böra underställas riksdagen för godkännande, varemot det bör ankomma

på Kungl. Maj:t att träffa erforderliga avtal. Stockholms stad har för sin del

bemyndigat sjukhusdirektionen att — på visst numera uppfyllt villkor — å

stadens vägnar sluta avtal med staten angående samarbete för uppförande och

drift av ifrågavarande kliniker i huvudsaklig överensstämmelse med det av

förhandlingskommissionen framlagda förslaget till avtal med staden. Däremot

har länet ännu icke varit i tillfälle att taga ställning till det av kommissionen

med skrivelse den 15 oktober 1945 framlagda, med avseende å fördelningen

av byggnads- och utrustningskostnaderna för dispensärerna omarbetade för­

slaget till avtal med länet. En slutlig överenskommelse mellan parterna kan

därför föreligga först under hösten 1946.

Några ritningar till den planerade nya klinikbyggnaden ha icke framlagts av

förhandlingskommissionen. Däremot har vid kommissionens betänkande såsom

bilagor fogats av specialsakkunniga uppgjorda program för den närmare ut­

formningen av dels tuberkuloskliniken, dels den thoraxkirurgiska kliniken, dels

ock den röntgendiagnostiska avdelningen. Jag är icke beredd att nu taga ställ­

ning till detaljerna i dessa program. Dessa torde emellertid vara ägnade att

läggas till grund för vadare utarbetande av byggnadsprogrammet. Frågan örn

klinikbyggnadens närmare utformning torde böra anförtros åt den jämlikt

Kungl. Majlis beslut den 24 september 1943 tillsatta kommittén för karolin­

ska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Jag anser mig kunna räkna med, att kostnaderna för uppgörande av rit­

ningar och andra därmed jämförliga förarbeten skola under nästa budgetår

kunna bestridas från investeringsanslaget till Utbyggande av karolinska sjuk­

huset utan att medel nu äskas till förstärkning av detta anslag.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en kli­

nikbyggnad, inrymmande en medicinsk tuberkulosklinik med

tillhörande dispensärer och en thoraxkirurgisk klinik, den se­

nare omfattande en avdelning för kirurgisk behandling av

lungtuberkulos och en avdelning för kirurgisk behandling av

icke tuberkulösa sjukdomar i bröstorganen, samt en för dessa

kliniker gemensam röntgendiagnostisk avdelning;

dels ock godkänna av mig i det föregående förordade grun­

der för ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och

Stockholms läns landsting beträffande nämnda klinikers och

avdelnings uppförande och drift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

39

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 101.

40

Kungl. Majlis proposition nr 101.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Inledning............................... 1

II. Förhandlingskommissionens utredning och förslag............................... 4

A. Förslagen till avtal........................................................................... 4

B. Den medicinska tuberkuloskliniken.................................................. 9

C. Den thoraxkirurgiska kliniken.......................................................... 18

D. Röntgendiagnostisk avdelning för den medicinska tuberkulosklini­

ken och den thoraxkirurgiska kliniken............................................ 27

E. Kostnadsberäkningar....................................................................... 28

III. Remissyttranden m. m............................................................................ 28

IV. Departementschefen ............................................................................. 33

Stockholm 1946 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

400014