2

nade belopp. Pågående utredningar möjliggjorde en noggrannare anslags­

beräkning först vid en senare tidpunkt. Jag anmäler i detta sammanhang

flertalet av de äskanden, vilka sålunda tills vidare lämnats öppna,

En översikt av de viktigare punkterna i dessa förslag torde här böra

lämnas.

Yad beträffar försvarets centrala förvaltningsmyndigheter berörde jag i

statsverkspropositionen frågan örn en översyn av dessa myndigheters orga­

nisation. I det följande förutsätter jag, att en särskild utredning i ämnet

skall komma till stånd. I väntan på denna utredning har det synts mig erfor­

derligt, att vissa åtgärder vidtagas till stärkande av personalorganisationen vid

dessa verk. Sålunda har organisationen av försvarets civilförvaltning gjorts till

föremål för preliminär granskning av särskild utredningsman. Denna gransk­

ning föranleder i det följande förslag till reglering av vissa tjänster vid

verket. Arméns fortifikationsförvaltnings organisation påverkas i hög grad

av ställningstagandet till ett under övervägande varande förslag rörande

ändrad organisation av fortifikations- och byggnadsverksamheten inom för­

svaret. Det synes icke uteslutet, att detta förslag kan komma att föranleda

framställning till riksdagen inom en nära framtid. Därför föreslås i det

följande endast vissa smärre ändringar i verkets organisation och en bud­

getmässigt mer tillfredsställande reglering av vissa utgifter, som under be-

redskapstiden bestritts i särskild ordning. Yad beträffar arméförvaltningen

har jag funnit skäl föreligga att föreslå överflyttning av vissa avlöningskost-

nader från s. k. sakanslag till ämbetsverkets avlöningsanslag och i samband

därmed en reglering av vissa tjänster. De förslag som sålunda framläggas

för förvaltningsmyndigheternas del ha synts mig icke föregripa den mer

allsidiga prövning av personalbehovet, som vid förutnämnda utredning

kommer till stånd.

Personalorganisationen vid de nu berörda myndigheterna kan icke sägas

ännu ha helt anpassats efter det nya läge som inträtt genom 1942 års försvars­

beslut. Så är däremot fallet i stort sett beträffande personalorganisationen vid

armén och marinen samt vid försvarsstaben. De nya beställningar som enligt

1942 års försvarsbeslut skulle tillkomma ha såvitt angår nämnda försvarsgrenar

i praktiskt taget samtliga fall redan inrättats. Skälet härtill är, att det varit

möjligt och av beredskapsskäl önskvärt att genomföra försvarsbeslutet på

kortare tid än vid försvarsbeslutet förutsatts.

Förslag föreligger nu örn inrättande vid försvarsgrenarna av ett antal beställ­

ningar som i försvarsbeslutet förutsatts. Med hänsyn till pågående översyn av

försvarsorganisationen har jag funnit befogat iakttaga stor återhållsamhet vid

prövningen av dessa förslag. Såsom av det följande närmare framgår förordar

jag sålunda, att med inrättandet av vissa tjänster får tills vidare anstå. Undan­

tag utgöra s. k. långtjänstbeställningar för underbefäl; svårigheterna att rekry­

tera kontraktsanställt manskap ha här gjort särskilda åtgärder nödvändiga.

De förslag, som i dessa hänseenden framläggas, medföra en ej oväsentlig

minskning av de löneutgifter, som i 1942 års försvarsbeslut förutsatts.

Redan vid anmälan av statsverkspropositionen förutskickades, att de inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i.

Vissa särskilda frågor.

I. Vissa frågor beträffande omfattningen av försvarsgrenarnas personalstater

för nästa budgetår.

De resultat, som uppnåtts vid inom högkvarteret utfört utredningsarbete

rörande försvarets organisation efter utgången av löpande femårsperiod, kunna

i viss utsträckning påverka bedömandet av de förslag örn inrättande av nya

beställningar (befattningar) för armén, marinen och flygvapnet från och med

budgetåret 1946/47, som av myndigheterna framlagts i föreliggande petita-

skrivelser. Överbefälhavaren har i yttrande den 15 januari 1946, vilket på

uppdrag av mig avgivits, i huvudsak anslutit sig till vissa av försvarsgrens-

cheferna framställda förslag i ämnet. Förslagen innebära, att vid armén och

marinen vissa för nästa budgetår föreslagna statökningar av angivet skäl icke

böra komma till stånd ävensom, såvitt avser armén, att jämväl viss minskning

i förhållande till den nuvarande personalorganisationen bör vidtagas.

På anmodan av mig har vidare från arméstaben överlämnats en inom staben

uppgjord promemoria, enligt vilken vissa officers- och underofficersbeställ­

ningar vid pansartrupperna och trängen, som planenligt skulle tillkomma från

och med nästa budgetår, på grund av befordringsläget icke kunna tillsättas

och därför icke nu böra inrättas.

Dessa förslag medföra en minskning av medelsbehovet med i runda tal

följande belopp, nämligen

för armén ............................................... 463 000 kronor

» marinen ............................................... 410 000

»

:> kristillägg .......................................... 127 000

»

Summa 1 000 000 kronor

Vid behandlingen i det följande av arméns och marinens avlöningsanslag

beaktar jag vad sålunda anförts.

I väntan på resultatet av pågående omprövning av försvarsorganisationen

bör självfallet undvikas — i den mån så låter sig göra — att tillsätta även

andra tjänster som vid en blivande omorganisation kunna bli överflödiga. Jag

förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de tillfälliga

anordningar som till vinnande av detta syfte bli erforderliga. Därvid kan det

i vissa fall befinnas lämpligt att ersätta beställningar eller befattningar i

högre lönegrad med dylika i lägre lönegrad.

2. Ändrad militärterritoriell indelning.

Vid anmälan av försvarspropositionen 1942: 210 förordade min företrädare

i ämbetet vid behandlingen av frågan örn den militärterritoriella indelningen,

att riket borde indelas i 7 militärområden samt i 31 lantmilitära och 4 marina

försvarsområden. Genom viss genomförd sammanslagning skulle emellertid

endast 24 försvarsområdesstaber vara organiserade i fredstid. Av marina

6

rådesstaben flyttas till Nyköping, varför det nybildade försvarsområdet syntes

böra benämnas Nyköpings försvarsområde.

Inom det föreslagna Y. miltärområdet skulle i huvudsak Uppland bilda

Uppsala försvarsområde och Västmanlands län Västerås försvarsområde. I

fredstid skulle de båda försvarsområdena ha genomsam stab i Uppsala.

Bodens och Luleå försvarsområden inom VI. militärområdet borde sam­

manslås även i krigstid. Kommendanten i Boden borde ersättas av en för-

svarsområdesbefälhavare, som med hänsyn till områdets betydelse borde vara

officer på aktiv stat i lönegraden Ob 1.

Överbefälhavaren tillstyrkte vidare ett av chefen för armén framlagt för­

slag, att officerare med regementschefs löneställning skulle kunna ifråga­

komma som försvarsområdesbefälhavare vid tillsättande av viktigare sådana

befattningar. Antalet dylika befattningar kunde, utöver de för Göteborgs,

Stockholms västra och Bodens försvarsområden avsedda befattningarna, för

närvarande beräknas till 7. Vidare borde såsom befälhavare för Morjärvs för­

svarsområde placeras överstelöjtnant på aktiv stat.

Vidkommande marindistrikten förordade överbefälhavaren, att Sydkustens

marindistrikt skulle omfatta kustvattnen utanför I. militärområdet och Ost­

kustens marindistrikt kustvattnen utanför de föreslagna IV. och V. militär­

områdena. Öresunds marindistrikt kunde indragas, dock erfordrades allt­

jämt en särskild chef för den marina verksamheten i Öresund. Norrlands­

kustens marindistrikt erhölle genom förslaget minskad utsträckning.

De marina försvarsområdena borde utgå ur marindistrikten och tillföras

militärområdena, där de i territoriellt hänseende skulle inordnas i försvars-

områdesindelningen. För att underlätta bestämmelsers utfärdande m. m. för­

de områden, där den marinoperativa verksamheten främst måste säkerställas,

nämligen för skärgårdsområdena utanför Göteborg, Karlskrona, Stockholm

och Ångermanälvens mynning, förordades införande av benämningen krigs-

hamn.

Landets indelning i flygbasområden borde jämkas med hänsyn till de före­

slagna ändringarna i den lantmilitära territoriella indelningen.

1945 urs försvarskommitté har anmodats yttra sig rörande i vad mån före­

liggande förslag borde med hänsyn till därigenom uppkommande kostnads­

minskningar genomföras redan från och med budgetåret 1946/4/. Kommittén

har uttalat, att de av överbefälhavaren framlagda förslagen bland annat syftade

till en rationalisering och förenkling av nuvarande befälsförhållanden samt en

minskning av kostnaderna för fredsorganisationen. Såvitt avsåge kostnads­

frågan vore emellertid endast det förslag, som berörde försvarsområdesindel-

ningen, av betydelse. Ett genomförande av detta förslag skulle på längre sikt

medföra besparingar, vilka av överbefälhavaren uppskattades till omkring

300 000 kronor örn året, vartill syntes komma vissa ytterligare besparingar i följd

av indragningar inom marinorganisationen samt minskningar i utgifter för

rörligt tillägg och kristillägg m. m. Då ändringarna i försvarsområdesindel-

ningen enligt förslaget vore avsedda att genomföras successivt, syntes dock

statsverket under nästa budgetår kunna tillgodogöra sig endast en mindre del

av dessa besparingar.

Kommittén hade intet att erinra mot att de besparingsmöjligheter, som

kunde erbjuda sig vid en sammanslagning av vissa lantmilitära försvars­

områden eller en ändrad gränsdragning mellan sådana områden, tillvaratoges.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

8

flottan skall antingen fullgöra hela tjänstgöringen i en följd eller efter en

första tjänstgöring om 420 dagar fullgöra en efterutbildningsövning örn 30

dagar före utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Yärnpliktig

tilldelad flygvapnet skall efter en första tjänstgöring om 360 dagar fullgöra

en repetitionsövning örn 60 dagar eller två repetitionsövningar örn vardera

30 dagar före utgången av åttonde året efter inskrivningsåret samt en efter­

utbildningsövning örn 30 dagar före utgången av adertonde året efter inskriv­

ningsåret. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har vid be­

räkning av anslagen för budgetåret 1946/47 till avlöningar m. m. till värn­

pliktiga förutsatts, att repetitionsövningar och efterutbildningsövningar skulle

äga rum i den angivna omfattningen. Emellertid har sedermera uppkommit

fråga örn avsteg härifrån med hänsyn till beredskapstjänstgöring. Värn­

pliktig som fullgjort sådan tjänstgöring skulle sålunda tillgodoräknas denna

såsom repetitionsövning eller efterutbildningsövning. Ett sådant förfarande

skulle minska antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under nästa budget­

år och därigenom medföra väsentliga besparingar å ett flertal anslag, främst

anslagen till avlöningar till värnpliktiga och till familjebidrag.

För nästa budgetår beräknas ifrågavarande åtgärder medföra en minskad

belastning å därav berörda anslag med inalles omkring 7 000 000 kronor. Av

tekniska skäl har det varit möjligt att vid framläggandet av anslagsäskanden

för nästa budgetår beakta dessa besparingar endast såvitt angår familjebidrag,

2 000 000 kronor. Jag utgår emellertid från att Kungl. Majit i samband med

dispositionsbeslut beträffande ifrågakommande anslag skall äga förordna —

såvitt angår reservationsanslag — att uppkommande besparingar skola till

godoföras budgetutjämningsfonden.

Jag förutsätter, att här avsedd tillgodoräkning av beredskapstjänstgöring

beaktas vid beräkning av försvarsgrenarnas medelsbehov för senare budgetår.

4. Försvarets manskapsorganisation.

Nuvarande förhållanden.

Antalet fast anställt manskap är bestämt med hänsyn till å ena sidan freds-

tjänstens behov av att kunna disponera erforderligt underbefäl såsom in­

struktörer under utbildningsarbetet eller såsom yrkes- och förhandsmän och

å andra sidan behovet av personal i krigsorganisationen med gedignare

militär utbildning och större militär rutin än de värnpliktiga erhålla. Enligt

1942 års försvarsbeslut avses värnpliktigt befäl skola i större utsträckning

än tidigare fylla det vid krigsorganisationen utöver fredsorganisationens

kader föreliggande behovet av befälspersonal, ett förhållande som i och för

sig skulle leda till ett minskat behov av kontraktsanställt manskap. Bland

annat på grund av försvarsorganisationens utvidgning innebar det oaktat för­

svarsbeslutet en ökning av manskapskadern. Antalet beställningar för kon­

traktsanställt manskap uppgår för närvarande till omkring 20 000, vartill kom­

mer ett antal långtjänstunderbefäl (innehavare av pensionsberättigande man-

skapsbeställningar). Det är ett i förhållande till vårt lands befolkningsläge

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

9

mycket stort antal ynglingar, som årligen måste antagas för att dessa beställ­

ningar skola kunna besättas. Det årliga rekryteringsbehovet kan sålunda be­

räknas normalt utgöra omkring 4 000 man. Uppenbart är, att svårigheter före­

ligga att genomföra en rekrytering av denna storleksordning, särskilt i tider

med ett gynnsamt läge på den allmänna arbetsmarknaden.

I samband med försvarsbeslutet förbisågs icke, att ökningen av manskaps-

kadern skulle komma att ställa större anspråk på civilanställningsorganisa-

tionen och medföra rekryteringssvårigheter. Åtgärder befunnos erforderliga i

syfte att minska dessa olägenheter, och utredningar igångsattes i ämnet. En

av dessa inriktades på frågan vilka åtgärder som borde vidtagas för att ned­

bringa antalet kontraktsanställda i manskaps grad genom anställande av lång-

tjänstunderbefäl, genom ianspråktagande av värnpliktiga såsom truppinstruk­

törer och genom ökad användning av civil arbetskraft till uppgifter, för vilka

kontraktsanställt manskap dittills tagits i anspråk. På grundval av den här­

utinnan verkställda utredningen (SOU 1944: 2) fattade 1944 års riksdag (pro­

position nr 143; riksdagens skrivelse nr 273) beslut örn vissa ändringar i

arméns och kustartilleriets manskapsstater, innefattande, bland annat,

att ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl — överfurirer, avsedda för­

vissa angivna befattningar, företrädesvis inom stabs- och förvaltningstjänsten

— inrättades vid dessa delar av krigsmakten samt att kadern av kontrakts­

anställt manskap minskades. I detta beslut har av 1945 års riksdag i vad av­

ser armén vidtagits viss jämkning, föranledd av beslutad uppsättning av

Skånska kavalleriregementet.

För flottans vidkommande bereddes redan genom 1925 års försvars­

beslut möjlighet för ett mindre antal underbefäl att genom anställning i en

då nyinrättad underbefälsgrad — högbåtsman — kvarstå i tjänst längre än

som eljest är medgivet för fast anställt manskap. Vid flygvapnet be­

träddes samma väg genom 1942 års försvarsbeslut, då även vid denna för­

svarsgren en motsvarande underbefälsgrad — överfurir, huvudsakligen av­

sedd för viss teknisk personal — inrättades.

Kadern av överfurirer är för närvarande under uppsättning. Vid armén

och kustartilleriet skall den enligt planerna vara färdigrekryterad under bud­

getåret 1948/49, vid flygvapnet under budgetåret 1950/51.

I samband med 1944 års beslut förutsågs —- under hänsynstagande bland

annat till att numerären hos de åldersgrupper, som vid rekryteringen till

manskapsbeställningarna komma i fråga, avsevärt nedgått och komma att

ytterligare minskas — att en ytterligare nedskärning av antalet kontrakts­

anställt manskap skulle bliva nödvändig för att en tillfredsställande re­

krytering skulle bliva möjlig att genomföra. Enligt Kungl. Maj:ts be­

myndigande den 2 november 1944 tillkallade min företrädare i ämbetet fem

sakkunniga att inom försvarsdepartementet biträda med utredning av frågan

örn nedbringande av antalet kontraktsanställda i manskaps grad inom för­

svaret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 120.

Föreliggande förslag.

De sakkunniga1 — 1944 års manskapsutredning — lia den 29 december

1945 avgivit betänkande (SOU 1946:7) med förslag till åtgärder i berörda syfte,

avsedda att i huvudsak genomföras under en femårig övergångsperiod med

början budgetåret 1946/47. Utredningen har härvid utgått från att det bleve

nödvändigt att nedbringa det årliga rekryteringsbehovet till omkring 2000 man.

Förslaget innebär för armén och marinen dels en betydande, i vissa fall

kompensationslös, reducering av antalet kontraktsanställt manskap, dels ock

utökning av antalet överfurirer (högbåtsmän), till huvudsaklig del avsedda för

trupptjänstbefattningar. För arméns del har därjämte föreslagits inrättande

av ett stort antal civilmilitära beställningar, avsedda för mekaniker, samt

utökning med ett mindre antal för hovslagarbefäl avsedda underofficers­

beställningar.

Med den ståndpunkt, som jag i det följande intager till utredningens för­

slag beträffande armén och marinen, anser jag icke erforderligt att nu lämna

en mera ingående redogörelse för förslaget i dessa delar.

De mest genomgripande förändringarna föreslår utredningen beträffande

flygvapnet. Även här förordas en betydande reducering av antalet kon­

traktsanställt manskap men ej någon utökning av överfurirskadern. Denna

kader föreslås i stället minskad till att omfatta endast ett mindre antal be-

ställningshavare, avsedda såsom trupputbildare. I stället föreslår utred­

ningen inrättande av ett stort antal civilmilitära beställningar, avsedda för­

de tekniska yrkesgrenarna.

Utredningen har- vidare för flygvapnets del föreslagit införande av en

helt ny yrkesgren för stamflygförare, därvid utredningen i hithörande del be­

rört ett av flygvapnets ledning utarbetat och av överbefälhavaren biträtt

förslag till plan för flygvapnets krigs- och fredsorganisation efter den nu

löpande femårsperiodens utgång —- i det följande benämnd flygledningens

plan.

Utredningen har erinrat, att bland flygvapnets stammanskap årligen

ett visst antal uttages för utbildning till flygförare. Sådan uttagning ägde

för närvarande rum bland furirskompetent personal tillhörande yrkesgre­

narna flygplan-, vapen-, torped- och signalmekaniker samt trupputbildare.

Någon särskild yrkesgren för flygförare funnes sålunda icke. Den här be­

rörda uttagningen till flygförarutbildning vore olämplig såtillvida, att i åt­

skilliga fall de dugligaste mekanikerna etc. komme i fråga för densamma.

Dessas tidigare yrkesutbildning inom flygvapnet vore alltså i viss utsträck­

ning bortkastad. En särskild yrkesgren för stamflygförare borde därför in­

rättas.

I denna fråga har utredningen hänvisat till en i flygledningens plan

lämnad redogörelse för personalorganisationen i dess helhet, i vad den­

samma berörde flvgförare. Härom har i planen anförts i huvudsak följande.

1 Konteramiralen M. E. Giron, ordförande, samt majoren vid flygvapnet K. B. G. F.

H: son Falk, ledamoten av riksdagens andra kammare, deputeraden i riksbanken D. E.

Hall, förste byråsekreteraren H. V. Karén och majoren vid generalstabskårcn T. K. E.

Wiklund.

10

12

Kungl. May.ts proposition nr 120.

I och med atfc utbildningen av flygande reservofficerare upphörde, korinne

tillgången på sådana reservofficerare i marktjänst, som utgjordes av förut­

varande flygande reservofficerare, att successivt försvinna. Markreservoffi-

eerare kunde dock, enligt vad utredningen erfarit, inte undvaras i krigsorga­

nisationens basförband. Då det emellertid vore ett önskemål, att reservoffi­

cerare i marktjänst vore väl förtrogna med flygtjänsten och dess krav på bas­

förband, föresloge utredningen, att jämväl denna kategori rekryterades bland

stamflygförare.

Med hänsyn till dels krigsflygskolans maximala kapacitet i fråga örn ut­

bildning av flygförare, dels krigsbehovet av flygförare, dels slutligen det ur

•statens synpunkt oekonomiska i att på alltför kort tid omsätta flygförare med

deras mycket dyrbara utbildning, hade utredningen funnit det nödvändigt, att

stamflygförarna bunde sig för en första anställning örn sex år. Med före­

liggande möjligheter till vidarebefordran inom det militära samt till den civil-

anställningsutbildning, för vilken i det följande redogjordes, syntes ett dylikt

krav vara godtagbart även ur personalsynpunkt och möjliggöra en fullt till­

fredsställande rekrytering.

Efter den första anställningstiden borde stamflygförare i likhet med övrigt

stammanskap ha möjlighet att rekapitulera för viss tid. För att levnadsåldern

för flygförare i krigsflygförband inte skulle bliva för hög, syntes stamflyg­

förare dock inte böra medgivas kvarstå längre tid i tjänst än till och med ut­

gången av det anställningsår, varunder vederbörande uppnådde en levnads­

ålder av 28 år.

Enligt flygledningens plan borde en förutvarande stamflygförare för att vid

mobilisering kunna vara användbar som flygförare i krigsflygplan fullgöra

repetitionsövning varje år. Omskolning för ny flygplantyp borde emellertid ske

under vederbörandes aktiva tjänstgöring. En förutvarande stamflygförare

kunde i regel trots repetitionsövningar inte placeras som förare i krigsflygplan

längre tid än omkring tre år efter avskedet. Antalet repetitionsövningar kunde

därför begränsas till två. Att repetitionsövningar till detta antal och med en

längd, som inte överskrede de nuvarande för värnpliktiga flygförare — 45

dagar -— likväl kunde anses vara tillfyllest för att stamflygförarna, även efter

det de lämnat den aktiva tjänsten, skulle vara direkt användbara i krigsflyg­

förband, ansåges bero därpå, att de — till skillnad från reservanställda reserv­

officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare -—■ dels hade fått

en befästad färdighet i flygning under en minst 6-årig aktiv tjänstgöring, dels

därunder hade hunnit i erforderlig grad omskolas för de nya flygplantyper,

som beräknades vara i tjänst under deras fortsatta krigsplacering som flyg­

förare.

Skyldigheten för stamflygförare att fullgöra två repetitionsövningar syntes

antingen böra inskrivas i värnpliktslagen eller — vilket vore fördelaktigast

— föreskrivas i vederbörlig reservbefälskungörelse. Sistnämnda kungörelse

måste då göras tillämplig på förutvarande fast anställt manskap inom nu

ifrågavarande yrkesgren. Avgående stamflygförare skulle i sistnämnda fall

åläggas att i samband med avskedet från aktiv tjänst inträda i flygvapnets

reserv.

Efter två fullgjorda repetitionsövningar som flygförare borde de förutvarande

13

stamflygförarna erhålla en premie om 1 500 kronor, cl. v. s. samma belopp

som för närvarande tilldelades reservofficersaspiranter, värnpliktiga flyg­

förare och värnpliktiga bombfältare. Eeservpension syntes däremot inte böra

ifrågakomma för denna personal.

Stamflygförare, som under grundläggande flygutbildning och grundläg­

gande flygslagsutbildning visade sig oförmögen att utbildas till flygförare,

borde vara skyldig avgå från sin anställning.

Förslaget till förlängning av första anställningstiden ävensom rörande skyl­

digheten att lämna den fasta anställningen såsom manskap vid viss levnads­

ålder eller vid ådagalagd oförmåga att genomgå utbildning som flygförare

förutsatte ändring i gällande antagningskungörelse.

Med utgångspunkt från angivna förutsättningar erfordrades vid stabiliserad

personalorganisation, att antalet inryckande volontärer uppginge till 220 man.

På grund av den kraftiga gallring, som syntes vara nödvändig under flygut­

bildningen, kunde antalet volontärer efter omkring ett halvt års tjänst beräknas

ha nedgått till 130 man och efter ytterligare 3/4 år — då den grundläggande

flygutbildningen avslutats och den grundläggande flygslagsutbildningen skulle

börja — till 110 man. Bortsett från det överskott, som erfordrades för den

första gallringen av stamflygförare, bleve således det årliga rekryterings­

behovet omkring 110 man.

Med hänsyn till utbildningsorganisationen måste — i likhet med vad nu

vore fallet med de värnpliktiga flygförarna — stamflygförarnas inryckning vara

så avpassad, att den huvudsakliga gallringen avslutats, innan officersaspiran-

ternas utbildning påbörjades i mitten av juni månad. Volontärerna borde

därför börja sin första tjänstgöring omkring den 1 februari. Med hänsyn till

vederbörande volontär allmänbildningsståndpunkt vid antagningen — ge­

nomgången folkskola, respektive avlagd realexamen etc. — kunde det måhända

visa sig lämpligt att för denna yrkesgren ordna två rekryteringsterminer t. ex.

i februari och i juni. I förevarande sammanhang ansåge sig utredningen

emellertid inte böra taga ställning till denna fråga.

Den kraftigaste gallringen bland stamflygförarna kunde, som nyss sagts,

förväntas komma att ske under flygutbildningens första skede. Detta föran­

ledde utredningen föreslå, att samtliga volontärer tillhörande yrkesgrenen

stamflygförare anställdes över stat under de sex första anställningsmånaderna.

Det erforderliga antalet beställningar för stamflygförare bleve för att fylla

krigsorganisationens behov 350 i lönegrad Ma 3, 80 i lönegrad Ma 2, 180 i löne­

grad Ma 1 samt i medeltal 175 över stat.

Av de stamflygförare, som årligen toge avsked, syntes — vid konsoliderad

organisation — enligt av utredningen företagen undersökning omkring 25 %

kunna beredas fortsatt anställning inom flygvapnet (såsom stamofficer oller

såsom civil tjänsteman) eller anställning inom den civila luftfarten. Återstå­

ende 75 % måste omskolas till nytt yrke. Med hänsyn härtill borde stam flyg-

förarna beredas civilanställningsutbildning. Denna utbildning avsåge utred­

ningen äga rum under 4:e, 5:e och 6:e vinterhalvåren.

Uppbyggandet av stamflygförarkadern liksom övriga i betänkandet före-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

14

slagna åtgärder har utredningen avsett skola genomföras under en period av

fem år med början under budgetåret 1946/47, därvid utredningen för detta

budgetår upptagit 75 beställningar i lönegrad Ma 1.

I skrivelse den 18 januari 1946 har jämväl chefen för flygvapnet framlagt

förslag örn införande av stamflygförare, vilket såväl till syftet som till utform­

ningen i väsentliga delar överensstämmer med det av manskapsutredningen

härutinnan avgivna förslaget. Flygvapenchefen har i sin berörda skrivelse

framhållit, hurusom erfarenheterna under de senaste åren givit vid handen,

att den utbildning, som reserv7- och värnpliktig personal i flygtjänst bi­

bringades under första tjänstgöringen, icke kunde vidmakthållas genom repeti-

tionsövningar av nuvarande antal och längd. Då det av flygvapenchefen icke

bedömdes möjligt att öka repetitionsövningarnas antal och längd i tillräcklig

omfattning, syntes det nödvändigt att frångå nuvarande system med reservan-

ställda officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga i flygtjänst samt i

stället införa en kategori korttidsanställda stamflygförare. Därigenom skulle

även ernås en önskvärd föryngring av personalen i flygstyrkorna.

Övergången till det nya systemet har jämväl av flygvapenchefen avsetts

skola påbörjas redan under nästa budgetår, därvid han förutsatt en snabbare

övergång än utredningen räknat med. Omkring 170 man beräknades kunna på­

börja utbildningen den 1 juli 1946, omkring 100 man den 1 februari 1947 samt

ytterligare omkring 100 man den 15 juni 1947. Härför erfordrades för dem,

som avsåges påbörja utbildningen den 1 juli 1946, 135 beställningar över stat

i lönegrad Ma 1 under tiden den 1 juli—den 31 december 1946 samt 92 beställ­

ningar på stat i samma lönegrad under tiden den 1 januari—den 30 juni 1947.

För dem som avsåges påbörja utbildningen den 1 februari 1947 erfordrades

80 beställningar över stat i lönegrad Ma 1 under tiden den 1 februari—den 30

juni 1947. För dem som avsåges påbörja utbildningen den 15 juni 1947

erfordrades slutligen 80 sådana överstatsbeställningar under tiden elen 15

juni—den 30 juni 1947.

Med hänsyn till önskvärdheten av att stimulera stamflygförare till full­

görande av repetitionsövningar, syntes det jämväl flygvapenchefen böra över­

vägas, huruvida icke penningpremie med förslagsvis 1 500 kronor borde utgå

till avgångna stamflygförare. Premien borde därvid utbetalas efter fullgjorda

repetitionsövningar. Stamflygförare borde därjämte åtnjuta — förutom kost­

nadsfri omskolning — civilanställningsförmåner enligt de för korttidsanställt

manskap gällande grunder.

I ett över manskapsutredningens betänkande avgivet utlåtande har flyg­

vapenchefen i fråga örn den ifrågasatta premien för stamflygförare emellertid

föreslagit, att sådan premie i stället måtte — i syfte att stimulera till full­

görande av frivilliga repetitionsövningar — utbetalas med 1 000 kronor sedan

två obligatoriska repetitionsövningar fullgjorts och med 500 kronor efter var

och en av därefter följande frivilliga repetitionsövningar, högst två.

Chefen för flygvapnet har vidare i sitt berörda utlåtande beträffande utred­

ningens förslag att officerskåren till omkring Vs skulle rekryteras från stam­

flygförare och till omkring 2/s från studenter och likställda anfört, att han intet

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

16

vålla betänkligheter med hänsyn till pågående utredning rörande försvarets

organisation efter utgången av nu löpande femårsperiod.

Försvarets civilförvaltning har beträffande förslaget om införande av starn-

flygförare anfört att, såvitt ämbetsverket kunde bedöma, ur militära syn­

punkter påtagliga fördelar stöde att vinna härmed. Benämningen stamflyg-

förare syntes dock mindre tillfredsställande. Ämbetsverket ifrågasatte örn

icke den föreslagna yrkesgrenen kunde benämnas »manskap i flygförartjänst».

I avsaknad av närmare erfarenheter syntes det civilförvaltningen vansk­

ligt att avgöra, huruvida och i vad mån stamflygförarna -— utöver kontrakts-

anställt manskap i allmänhet tillkommande avskedspremie och eljest utgå­

ende civilanställningsförmåner — borde åtnjuta särskilt bidrag för under­

lättande av övergången till civil yrkesutövning. Måhända kunde den utbild­

ning, som härför erfordrades, beredas vederbörande inom ramen för den fri­

villiga fritidsundervisningen, exempelvis omskolning per korrespondens under

ledning av vid förbanden redan befintlig lärarpersonal.

Den ifrågavarande personalen syntes under repetitionsövningar böra er­

hålla avlöning enligt för manskap på aktiv stat gällande grunder, därvid lönen

borde utgå efter den lönegrad och löneklass eller lönegrad och löneklass mot­

svarande dem, vederbörande omedelbart före avgången från den aktiva tjäns­

ten tillhörde. Ifrågavarande spörsmål syntes bliva reglerat, därest perso­

nalen efter avgången ur aktiv tjänst överfördes till reserven och underkas­

tades reservbefälskungörelsen för flygvapnet. I likhet med utredningen an-

såge civilförvaltningen, att reservpension icke borde ifrågakomma för denna

personalkategori. Därest reservbefälskungörelsen bleve tillämplig å perso­

nalen, syntes såsom utredningen förordat bestämmelser rörande skyldighet

att fullgöra repetitionsövningar böra inflyta i kungörelsen.

Den för stamflygförarna föreslagna premien borde enligt civilförvalt­

ningen icke ses såsom en anordning för underlättande av övergången till civil

verksamhet utan såsom en premie för fullgjord repetitionsövning. I enlighet

härmed borde premiebeloppet uppdelas att utgå med viss mindre del efter

varje fullgjord repetitionsövning.

Försvarets anställningsbyrå har anfört, att det icke syntes råda något

tvivel örn att flygvapnets behov av flygförare genom införande av yrkesgre­

nen stamflygförare kunde tillgodoses på ett mera tillfredsställande sätt än

hittills. Det funnes också enligt anställningsbyrån anledning antaga, såväl

att den föreslagna organisationen komme att ställa sig billigare än den nu­

varande som att möjligheter till rekrytering av denna manskapskategori före-

låge, trots att den första anställningstiden vore avsedd att bestämmas till

sex år. Möjligheter för stamflygförare att erhålla placering i ur deras syn­

punkt tillfredsställande civila befattningar syntes förefinnas, örn — såsom

utredningen förutsatte — övergången förbereddes genom civilanställnings-

utbildning under anställningstiden. Denna civilanställningsutbildning måste

emellertid särskilt organiseras och inriktas med beaktande av till buds stå­

ende anställningsmöjligheter, de anställdas önskemål m. m. Huru densamma

skulle ordnas måste bliva föremål för närmare övervägande, sedan yrkesgre-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

18

som år 1944 godkänts, varvid dock förutsatts, att de nya långtjänstbeställ-

ningar som skola inrättas till huvudsaklig del skola avses för trupptjänst

__ alltså ej blott för inre tjänst — samt att ett betydande antal civilmili­

tära mekanikerbeställningar och ett antal för hovslagarbefäl avsedda under­

officersbeställningar skola inrättas. Yad beträffar flygvapnet, som ej berördes

av 1944 års beslut, förutsattes, att antalet överfurirer skall minskas och av­

ses endast för trupputbildning och expeditionstjänst samt att ett stort antal

civilmilitära beställningar skall inrättas, avsedda för tekniska yrkesgrenar.

Dessutom föreslås för denna försvarsgren, att en ny kategori kontraktsanställt-

manskap —- stamflygförare — skall ersätta underofficerare pa aktiv stat, reserv-

anställda officerare, reservunderofficerare och värnpliktiga flygförare i flyg-

tjänst.

Även jag finner det tydligt att det, vid bibehållande i princip av de nu­

varande formerna för trupputbildningen, blir nödvändigt att gå vidare på

den väg, som beträddes genom 1944 års riksdagsbeslut. Detta leder så­

som av den föreliggande utredningen framgår — till en betydande minskning

av försvarets årliga kostnader men medför samtidigt, i den mån ordinarie, pen-

sionsreglerade tjänster inrättas, att försvarsorganisationen i högre grad bmdes

för framtiden. Den föreliggande frågan innefattar åtskilliga problem, som

synas mig erfordra ytterligare övervägande, innan förslag i ämnet kan fram­

läggas för riksdagen. Sålunda bör övervägas i vad mån civil, kollektivavtals-

avlönad personal bör kunna tagas i anspråk i stället för de civilmilitära beställ-

ningshavare, varmed räknats för armén och flygvapnet. De lönefrågor, i vilka

manskapsutredningen framlagt förslag, synas mig även vara i behov av när­

mare övervägande. Föreliggande förslag innefattar dessutom åtskilliga detalj­

problem, som fordra ytterligare omprövning. Jag är därför icke beredd att

nu taga ställning till detsamma men finner det sannolikt, att det skall bliva

möjligt att senare under riksdagen framlägga förslag i ämnet. Åt särskilda

sakkunniga torde efter Kungl. Maj:ts bemyndigande böra uppdragas att skynd­

samt verkställa utredning rörande de i detta sammanhang aktuella lönefrå­

gorna. Det förutsättes, att denna utredning skall ske i nära samarbete med

1945 års lönekommitté och med försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

Ehuru jag alltså icke är beredd att nu taga ställning till manskapsutred-

ningens förslag i hela dess vidd, har jag övervägt, huruvida icke vissa åtgär­

der i syfte att minska rekryteringsbehovet ändock skulle kunna vidtagas från

och med nästa budgetår, utan att därigenom det slutliga ställningstagandet

till förslaget föregripes.

För arméns del har en framkomlig väg synts mig vara, att det genom

1944 års riksdagsbeslut fastställda slutläget beträffande sammansättningen

av manskapsstaterna intages redan under nästa budgetår. De avsevärda

vakanserna inom de lägre manskapsgraderna möjliggöra de minskningar av

manskapsstaterna, som en dylik åtgärd innebär. Av skäl som anföres vid be­

handlingen av arméns avlöningsanslag anser jag mig härvid icke böra taga

hänsyn till den av 1945 års riksdag i anledning av beslutet örn uppsättandet

av Skånska kavalleriregementet förutsatta ökningen av antalet överfurirsbe-

ställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

20

gående förordade. Då rekryteringssvårigheter emellertid på detta område

icke torde komma att föreligga, finner jag förslagets genomförande icke behöva

framkalla större betänkligheter av praktisk eller principiell innebörd.

Stamflygförare bör, såsom föreslagits, binda sig för en första anställning

av 6 år samt efter avskedet vara skyldig fullgöra två repetitionsövningar i flyg­

tjänst. Jag har intet att erinra mot att vederbörande jämväl beredes tillfälle

att fullgöra ytterligare högst två frivilliga repetitionsövningar i flygtjänst. Så­

som civilförvaltningen föreslagit synes förutvarande stamflygförare under

repetitionsövning böra erhålla avlöning enligt för manskap på aktiv stat gäl­

lande grunder. Jag anser mig vidare böra förorda, att till förutvarande stam­

flygförare får utgå premie för fullgjorda repetitionsövningar. Chefens för flyg­

vapnet förslag att premien skall utgå med 1 000 kronor efter fullgörandet av

de två obligatoriska repetitionsövningarna och med 500 kronor efter var

och en av därefter följande frivilliga repetitionsövningar kan av mig i princip

tillstyrkas. Dock finner jag det tillräckligt, att det förstnämnda beloppet be­

stämmes till 500 kronor. De av försvarskommittén anförda synpunkterna be­

träffande premien torde härigenom ha blivit i huvudsak tillgodosedda.

Likaledes biträder jag försvarets anställningsbyrås förslag att premie

vid dödsfall skall' få utbetalas till efterlevande. Därvid bör med efter­

levande förstås anhörig, gentemot vilken den avlidne vid tiden för dödsfallet

varit försörjningsskyldig.

Det synes enligt min mening icke vara ändamålsenligt att föreskriva skyl­

dighet för avgången stamflygförare att inträda i flygvapnets reserv och där­

igenom göra reservbefälskungörelsen för flygvapnet tillämplig på honom.

Det torde i stället böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda reglerande be­

stämmelser rörande såväl stamflygförares som förutvarande stamflygförares

ställning i olika hänseenden. Föreliggande civilanställningsfrågor torde böra

göras till föremål för särskild utredning av försvarets anställningsbyrå (social­

byrå) i samråd med chefen för flygvapnet. Det synes icke behövligt eller möj­

ligt att i detta sammanhang avgöra i vilken omfattning stamflygförare skola

komma i fråga vid rekrytering av flygvapnets officerskader. Yad utredningen

härutinnan föreslagit synes emellertid i och för sig godtagbart.

De problem, som i övrigt kunna uppkomma beträffande anställnings- och

utbildningsförhållanden för ifrågavarande personalkategori, torde efter när­

mare prövning få lösas i anslutning till motsvarande bestämmelser för jäm­

förbara personalgrupper inom flygvapnet eller försvarsväsendet i övrigt. Även

vissa frågor berörande de personalkategorier inom flygvapnet, som vid genom­

förande av nu framlagda förslag komma att erhålla ändrad ställning, kräva

särskild uppmärksamhet. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter

förslag av chefen för flygvapnet fatta beslut i här angivna hänseenden.

Med hänsyn till pågående översyn av försvarsorganisationen är det icke

möjligt att bedöma den slutliga storleken av stamflygförarkadern. Man-

skapsutredningen har föreslagit, att för nästa budgetår skola såsom ett

första led i organisationens uppbyggande upptagas 75 beställningar för

stamflygförare i lönegrad Ma 1. Flygvapenchefen har, såsom framgår av

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

22

befintliga men ännu ej tillsatta beställningar. I de personalförteckningar,

som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, ha beställ­

ningarna i de olika lönegraderna fördelats på truppslag och förband i en­

lighet med de beräkningar, som lågo till grund för 1944 års beslut. Då emel­

lertid med hänsyn till det aktuella personalläget inom ramen för det totala

antalet beställningar vid armén jämkningar härutinnan kunna visa sig erfor­

derliga, förutsätter jag, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva, att gällande per­

sonalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén må, såvitt avser man-

skapsbeställningarna, övergångsvis tillämpas jämväl under nästa budgetår. Jag

avser att i det följande under arméns avlöningsanslag hemställa härom.

De förändringar i försvarsgrenarnas manskapsstater, som i det föregående

föreslagits, komma att närmare preciseras i de personalförteckningar, som i

vanlig ordning komma att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

I detta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen att

dels besluta, att en ny yrkesgren för stamflygförare skall in­

rättas vid flygvapnet,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överens­

stämmelse med vad av mig i det föregående anförts utfärda

reglerande bestämmelser beträffande stamflygförares och förut­

varande stamflygförares ställning i olika avseenden.

5. Ändrad organisation av infanteriregemente.

Sedan ett par år tillbaka ha bedrivits undersökningar i syfte att effek­

tivisera organisationen av fredsregementets staber och förvaltningsorgan och

verksamheten vid dessa. Undersökningarna handhades till en början av mili­

tära expeditionstjänstkommittén men ha i och med inrättandet av statens

organisationsnämnd och den till denna nämnd anslutna försvarets centrala

organisationskommitté utförts av de sistnämnda organen. Utbildningsverk­

samheten ligger utanför ramen av de ifrågavarande undersökningarna.

Undersökningarna äro även med den senast angivna begränsningen av

tämligen komplicerad beskaffenhet. Det har bland annat av denna anled­

ning funnits ändamålsenligt att vid ett i verksamhet varande förband för­

söksvis genomföra de organisationsändringar som prövats böra ifrågakomma.

För ändamålet har utvalts Älvsborgs regemente (115), vid vilket denna för­

söksverksamhet bedrivits sedan våren 1944.

De grundläggande organisationsundersökningarna vid detta regemente av­

slutades i juli 1945. Regementet har sedan dess varit partiellt organiserat

efter nya riktlinjer. En preliminär rapport rörande undersökningsresultatet

avgavs av organisationskommittén i september 1945. Slutlig rapport har av

organisationsnämnden avlämnats den 13 december 1945. I denna rap­

port har nämnden hemställt, bland annat, att chefen för armén måtte be­

myndigas att i samarbete med försvarets centrala organisationskommitté

snarast möjligt genomföra den föreslagna organisationen vid Älvsborgs rege­

mente, utom vad angår kassaavdelningen, samt efter hand vid övriga infanteri­

regementen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

sammanhängande arbeten ävensom alla tillfälliga arbeten, som icke falla inom

ramen för de olika avdelningarnas verksamhetsområden. Sålunda ombesörjer

kasernkompaniet exempelvis alla för tjänsten vid furage- och bränsleförråden

erforderliga transporter och arbeten. Härvid tillämpas betingsprincipen så

långt detta är möjligt, Betingssättningen grundas på verkställda arbetsstudier.

Resultatet har blivit att en värnpliktig i handräckningstjänst i allt väsentligt

fullgör fullgod arbetsprestation samt att på grund därav det sammanlagda

behovet av handräckningspersonal —- både värnpliktig och civil — kunnat

hållas förhållandevis lågt.

Organisationsundersökningarna ha jämväl omfattat förrådsplanering. Denna

har såvitt avser 115 givit till resultat att det tidigare beräknade behovet av

förrådsutrymme kunnat reduceras med lågt räknat 1 500 m2. Detta motsvarar

en ungefärlig kostnadsbesparing om ungefär 100 000 kronor, i de fall där nya

förrådsbyggnader eljest skulle behöva uppföras. En föreslagen byggnad för

personalredovisningsorganen, kostnadsberäknad till 160 000 kronor, har kunnat

inbesparas. Dessa siffror reduceras emellertid med ett sammanlagt belopp

örn ungefär 100 000 kronor, som delvis redan använts för vissa av rationali-

seringsåtgärderna påkallade ändrings- och moderniseringsarbeten inom rege­

mentets expeditions-, förråds-, köks- och stallbyggnader, delvis erfordras för

att nämnda åtgärder med full effekt skola kunna genomföras vid regementet

i dess helhet. En nettobesparing örn 160 000 kronor skulle sålunda kunna

beräknas uppstå i fråga örn byggnadskostnader vid 115.

De vid regementets stabs- och förvaltningsorgan genomförda personal­

besparingarna representera budgettekniskt sett ett belopp om i runt tal

200 000 kronor per år. Medräknas statens utgifter för personalens pensio­

nering och sociala omvårdnad, uppgår den uppnådda årliga kostnadsbespa­

ringen till ungefär 230 000 kronor. Viss del av dessa besparingar uppstår

emellertid därigenom att 3 officerare, 11 underofficerare och 3 furirer fri-

gjorts från stabs- och förvaltningstjänsten, överföras dessa till utbildnings­

arbetet, uppstår i denna del ingen reell besparing för staten.

Behovet av biträdes- och handräckningspersonal har kunnat nedbringas så

långt att sammanlagt omkring 35 personer av denna kategori inbesparats.

Enär antalet vid regementet disponibla värnpliktiga i handräckningstjänst

framdeles icke torde komma att överstiga det antal -—• 54 man — som be­

räknats för 115, skulle sålunda ovannämnda 35 personer måst civilanställas.

Statens sammanlagda kostnader för dessa — 5 underofficerare i arvodes-

befattning medräknade — kunna beräknas till i runt tal 135 000 kronor.

Genom beslut den 31 december 1945 har Kungl. Majit förordnat, att för-

söksorganisationen vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras.

Samtidigt har nämndens förslag remitterats till ett antal myndigheter och

sammanslutningar m. m. Tillika har föreskrivits att dessa remissinstanser

skola erhålla tillfälle att före remissvarets avgivande vid Älvsborgs rege­

mente studera försöksorganisationen.

Departements-

Såsom framgår av den kortfattade redogörelsen för statens organisations-

ehefen.

nämnds förslag beräknas förslagets genomförande leda till dels besparingar i

form av minskade utgifter för försvaret, dels förbättrad tillgång på befäl för

utbildningsarbete m. m. Förslaget synes även innebära andra fördelar, i form

av effektivisering och förenkling av arbetet vid infanteriregmentena. Det är

självfallet av den största vikt, att dessa fördelar tillvaratagas så snart ske

kan. I syfte att underlätta bedömandet av organisationsnämndens förslag

25

har Kungl. Maj:t, såsom av det föregående framgår, förordnat, att försöks-

organisationen vid Älvsborgs regemente skall i sin helhet genomföras och

möjlighet beredas remissinstanserna att, innan yttranden över förslaget av­

givas, på ort och ställe studera den nya organisationen. Härigenom vinnes,

att förslaget kan allsidigt och grundligt bedömas innan statsmakterna taga

ställning till detsamma.

Förslag i ämnet lärer icke kunna föreläggas riksdagen inom sådan tid,

att omorganisationen slutligt kan genomföras vid andra förband än Älvs­

borgs regemente före den 1 januari 1947. Ä andra sidan framgår av den

lämnade redogörelsen, att vissa av de föreslagna åtgärderna äro av natur

att kunna genomföras utan riksdagens medverkan. Jag ämnar framdeles, se­

dan remissyttrandena över nämndens förslag föreligga, för Kungl. Maj:t an­

mäla hithörande frågor, varvid jag förutsätter, att sådana åtgärder icke vid­

tagas som kunna föregripa riksdagens prövning av frågan örn överfurirers

tjänstgöring som kompaniadjutanter ävensom övriga delar av ärendet som

böra hänskjutas till riksdagen. I andra sammanhang upptager jag frågan

örn bestridande äv vissa vid en omorganisation av förbanden uppkommande

engångskostnader.

Självfallet är det icke möjligt att i det följande vid beräkningen av medels­

behovet för armén under budgetåret 1946/47 taga hänsyn till de förskjutningar

i personalberäkningarna, som föranledas av en ändrad organisation av infan-

teritruppförbanden.

6. Rationalisering av driften vid matinrättningarna.

Jämlikt beslut den 23 februari 1945 uppdrog Kungl. Majit åt statens orga-

nisationsnämnd att i samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning

efter hand vid arméns matinrättningar vidtaga de rationaliseringsåtgärder,

som syntes möjliga med stöd av erfarenheterna från organisationsundersök-

ningarna vid Älvsborgs regementes (115) matinrättning. Motsvarande upp­

drag lämnades den 15 juni 1945 beträffande flygvapnets matinrättningar.

Med anledning av uppdrag den 28 januari 1944 ha i samråd med marinförvalt­

ningen bedrivits organisationsundersökningar jämväl vid vissa av marinens

fasta matinrättningar i land.

I skrivelse den 11 januari 1946 har nu statens organisationsnämnd fram­

lagt de förslag, vartill uppdragen givit anledning. Härvid har nämnden

erinrat, att i samband med organisationsundersökningama vid de olika

förbanden upprättats promemorior dels beträffande föreslagna omläggningar

rörande arbetsfördelning, utportionering, transporter m. m., dels beträffande

bristfälligheter med avseende på lokaliteter, förplägnadsmateriel m. m. Dessa

promemorior hade bland annat delgivits vederbörande förbandschefer.

De företagna rationaliseringsåtgärderna bestyrkte enligt nämndens mening,

att en begränsning av såväl den arbetsledande som den biträdande personalen

kunde göras på sätt skett vid 115.

Antalet husmödrar vid varje förband borde sålunda vid matinrättningar med

ett portionstagarantal överstigande 500 begränsas till högst två. Den ena

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

26

husmodern syntes böra vara husmoder av 1. eller 2. klass, beroende på mat­

inrättningens storlek m. m., och den andra biträdande. För matinrättningar

med portionstagarantal understigande 500 beräknades antingen 1 husmoder

av 2. klass och 1 biträdande husmoder eller 1 husmoder av 2. klass och 1

kokerska. I avvaktan på resultatet av vissa andra organisationsundersökningar

syntes vid flertalet flygflottiljer böra finnas husmödrar av 1. klass, oaktat

dessa matinrättningars storlek enligt förutnämnda grunder endast motiverade

anställande av husmödrar av 2. klass.

I samband med undersökningarna hade spörsmålet angående anställande

av arbetande förmän varit föremål för överväganden. Med hänsyn till att det

vore fördelaktigt att kunna uppdraga åt kvalificerade köks- och servisbiträden

att vid sidan av arbetet även övervaka och leda viss arbetsgrupp, förordade

nämnden anställande av 2 arbetande förmän, benämnda första biträden, i löne­

grad MYc vid varje matinrättning där icke kokerska funnes anställd. Vid

matinrättningar med kokerska borde anställas endast 1 första biträde.

Placering av överfurir till tjänstgöring såsom matsalsfurir vore icke erfor­

derlig. För detta ändamål avsedda överfurirer kunde utgå ur organisationen.

Efter ingående studier och undersökningar vid ett flertal matinrättningar

med olika portionstagarantal hade nämnden kunnat uppgöra en tabell över

det antal biträden, som erfordrades vid olika portionsstyrkor. Med hänsyn till

mindre god lokalplanering vid vissa matinrättningar vore en jämkning uppåt

av antalet biträden nödvändig vid vissa kök. Organisationsnämnden hade vid

sina beräkningar tagit hänsyn även till denna personalförstärkning. Till skill­

nad från nu gällande motsvarande tabell inkluderade den föreslagna tabellen

behovet av såväl manlig som kvinnlig personal men däremot icke behovet av

ersättningspersonal för sjukdom, tjänstledighet och semester m. m.

Den manliga personalen, som huvudsakligen vore avsedd för tyngre arbe­

ten, borde utgöras av 2 till 4 värnpliktiga, tillhörande besiktningsgrupp 4.

Den kvinnliga personalen borde liksom för närvarande utgöras av extra ordi­

narie befattningshavare enligt löneplan MY samt tillfälligt anställd personal.

Beträffande detaljerna i övrigt i organisationsnämndens förslag hänvisar

jag till handlingarna i ärendet.

Nämnden har beräknat, att den årliga kostnadsminskningen vid genom­

förande av förslaget för armén skulle belöpa sig till 700 000 kronor, vartill

komme ytterligare 240 000 kronor, därest den såsom matsalsfurir avsedda

överfuriren utginge ur organisationen. Kostnadsminskningen för marinen och

flygvapnet har beräknats till 150 000 kronor respektive 95 000 kronor.

Några särskilda åtgärder för att nedbringa antalet extra ordinarie biträden

enligt förslaget vore icke erforderliga. I övrigt borde tillämpningen av de

nya personalstaterna ske successivt i mån av vakanser samt örn möjligt efter

frivillig överenskommelse. Flyttningsersättning syntes härvid böra utgå.

Arméförvaltningens intendenturavdelning har erinrat örn att avdelningen i

samråd med statens sakrevision redan år 1943 påbörjat vissa undersökningar

i syfte att åstadkomma rationalisering av driften vid arméns matinrättningar.

Sedan statens organisationsnämnd trätt i verksamhet, hade de fortsatta

arbetsstudierna vid matinrättningarna övertagits av nämnden.

Kungl. May.ts proposition nr 120.

28

tions- och planeringsförmåga, som förslaget förutsatte, ävensom med tanke

på de stora ekonomiska värden, som husmodern handhade, syntes löneställ-

ningen för husmödrar mindre väl avvägd.

Att erhålla kvalificerad personal såsom kokerskor syntes vidare uteslutet,

örn avlöning skulle utgå enligt lönegrad MEo 2. Beträffande antalet köks-

och servisbiträden erinrades örn att vid marinens matinrättningar icke regel­

mässigt utnyttjades det antal, som enligt nu gällande föreskrifter högst finge

vara anställda. Bet syntes marinförvaltningen av skilda anledningar tveksamt,

örn de utförda arbetsstudierna gåve tillräcklig grund för bestämmandet av

matinrättningamas personalbehov, varför de av nämnden förordade beräk-

ningsgrunderna endast borde tillämpas på försök med rätt för central förvalt­

ningsmyndighet att medgiva ökning där så oundgängligen vore nödvändigt.

Slutligen erinrades örn att i förevarande sammanhang endast en av kost-

nadsfaktorerna, nämligen arbetsfaktorn, blivit i sin helhet analyserad, medan

övriga faktorer, såsom råvarukostnader och övriga omkostnader, lämnats åsido.

Då det kunde tänkas att minskade kostnader för en faktor medförde ökade

kostnader för andra faktorer, kunde den räknade besparingen lätt förbytas i

sin motsats. Med anledning härav vore en undersökning av samtliga kostnads-

faktorer påkallad, innan slutlig ställning toges till det av organisationsnämn-

den framlagda förslaget.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha i gemensamt yttrande an­

fört, att mot förslaget till personalorganisation i stort sett intet vore att erinra.

Däremot syntes organisationsnämndens beräkning av besparingar väl opti­

mistisk. Med tillämpande av förslagets bestämmelser syntes uppstå en kost­

nadsökning i förhållande till gällande tilldelning av personal av cirka 5 000

kronor i stället för av nämnden beräknad kostnadsminskning av 95 000 kronor.

Chefen för armén har uttalat, att viss tveksamhet rådde beträffande lämplig­

heten att borttaga matsalsfurirerna samt beträffande antalet husmödrar och

dessas avlöningsvillkor. Med hänsyn härtill förordades, att organisations­

nämndens förslag icke skulle genomföras förrän remissyttranden rörande

organisationen vid 115 hunnit beaktas.

Chefen för marinen har funnit den av organisationsnämnden beräknade

kostnadsminskningen vara för högt tilltagen.

Försvarets civilförvaltning har anfört, att mot av organisationsnämnden

föreslaget antal husmödrar vore i huvudsak intet att erinra. Däremot syntes

det tveksamt, örn tillräckliga skäl kunde anses föreligga för det föreslagna

utbytet av husmoder av 1. klass mot husmoder av 2. klass vid de mindre för­

banden. Beträffande beräkningen av behovet av biträdespersonal ville det

synas, som örn antalet biträden vore beräknat i underkant. Av förslaget fram-

ginge icke i vilken utsträckning de arbetsuppgifter, som för närvarande an-

komme på matsalsfuriren, kunde överflyttas på annan personal eller örn dessa

uppgifter vid genomförandet av organisationen komme att helt bortfalla.

Frågan örn indragning av befattning såsom matsalsfurir syntes i varje fall

böra bedömas i samband med prövningen av 1944 års manskapsutrednings

förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

29

Försvarets civila tjänstemannaförbund har anfört, att en lönerevision för

husmödrarna måste komma till stånd jämsides med genomförandet av den

föreslagna omorganisationen. Beträffande biträdespersonalen vore den före­

slagna minskningen av antalet biträden alltför stor, i all synnerhet som stora

svårigheter förelåge att anskaffa kompetent ersättningspersonal. Mot anstäl­

lande av manlig biträdespersonal hade förbundet intet att invända, men det

syntes böra ifrågasättas, örn icke denna personal och den kvinnliga biträdes­

personalen borde anställas enligt kollektivavtal.

Försvarsverkens civila personals förbund har uttalat, att antalet biträden vid

matinrättningarna över lag syntes ha tillmätts för knappt. Nämndens förslag

förutsatte möjligheter till tillfällig förstärkning av arbetsstyrkan när så er­

fordrades. Förbundets erfarenhet vore emellertid den, att det med hänsyn

till läget på arbetsmarknaden vore mycket svårt att erhålla lämplig tillfällig

personal.

De av statens organisationsnämnd nu genomförda undersökningarna be­

träffande försvarets matinrättningar ha utmynnat i förslag till minskning av

i gällande personalförteckningar upptagna befattningar för husmödrar och

biträdespersonal. För egen del räknar jag med att en successiv minskning av

ifrågavarande befattningar genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med

nämndens förslag. Husmödrarnas nuvarande lönegradsplacering — MEo 8,

MEo 6 respektive MEo 4 — synes böra bli föremål för översyn. I detta sam­

manhang torde böra erinras örn att motsvarande personal vid sinnessjukhusen

före den 1 juli 1945 var placerad i lönegraderna A 7, A 6 och A 5. I proposi­

tionen 1945: 241 föreslog Kungl. Maj:t, att nämnda befattningshavare skulle

inplaceras i lönegraderna A 10, A 8, A 6 och A 5. Riksdagen hade intet att

erinra häremot (skrivelse 1945:424). Då det vid försvarsväsendet är fråga

örn extra ordinarie personal, lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att här­

utinnan träffa avgörande.

Av olika skäl är det icke möjligt att nu slutligt bedöma de kost­

nadsminskningar, som organisationsnämndens förslag innebär. Sålunda ha

undersökningarna ägt rum dels under beredskapsförhållanden och dels

under en övergångsperiod från beredskaps- till fredsförhållanden. Vidare

äro vissa befattningar, som återfinnas i personalförteckningarna, av olika

anledningar icke tillsatta. Organisationsnämnd en har, synes det mig, räk­

nat med väl höga besparingar, under det remissmyndigheterna torde ha

varit väl pessimistiska vid sina beräkningar av kostnadsminskningens stor­

lek. Det vill emellertid förefalla som örn genomförandet av organisations­

nämndens förslag i enlighet med vad jag tidigare anfört medför vissa icke

obetydliga kostnadsminskningar, även om hänsyn tages till den förutberörda

löneregleringen.

Ehuru det lärer ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser i

ämnet, har jag dock här velat anmäla föreliggande spörsmål, vilket är av

betydelse vid bedömandet av medelsbehovet för icke-ordinarie personal. För

nästa budgetår synes medelsbehovet icke röna större inverkan av åtgärderna,

då ju genomförandet som nämnts måste ske successivt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Departements­

chefen.

30

7. Den ekonomiska organisationen vid marinens lokala myndigheter.

Marindistrikten.

De kamerala arbetsuppgifterna inom marindistrikten bortsett från kust­

artillerimyndigheter och örlogsvarv skola enligt 1942 års försvarsbeslut full­

göras av kameralkontor och av örlogsstationernas kompanier. På kameralkon­

toret skola handläggas kassaärenden i allmänhet med därtill hörande bok­

föring och medelsredovisning samt därjämte i viss utsträckning allmän för-

valtningskontroll. Kompanierna åter skola huvudsakligen handha avlönings-

ärendena för det fast anställda manskapet och de värnpliktiga.

I sitt betänkande framhöll 1941 års försvarsutredning, att önskemål sedan

länge förelegat att sammanföra den ekonomiska förvaltningen vid örlogsstatio-

nemas kompanier till ett gemensamt kompaniernas ekonomikontor. Härige­

nom skulle kompanicheferna, som i allmänhet saknade lämplig utbildning för

handläggning av kassaärenden, helt kunna ägna sig åt sin huvudsakliga upp­

gift, den militära tjänsten. Utredningen anslöt sig till förslaget och ansåg,

att som chef för ekonomikontoret borde avses en intendenturofficer, medan

den övriga personalen borde utgöras av extra ordinarie tjänstemän, lämpligen

rekryterade från ur tjänst avgånget manskap, vilka vore lämpade för ekonomi­

tjänst.

I försvarspropositionen 1942: 210 (s. 450) anförde min företrädare i äm­

betet, att han i likhet med försvarsutredningen funne det erforderligt och

lämpligt att inrätta ett kompaniernas ekonomikontor vid örlogsstationerna.

Kontoren syntes kunna ställas under överinseende av biträdande stations-

intendenten. Personalbehovet i övrigt borde emellertid ytterligare granskas,

innan organisationen slutligen fastställdes.

Vid Stockholms örlogsstation har sedermera från och med den 1 juli 1943

med marinförvaltningens medgivande försöksvis funnits inrättat ett ekonomi­

kontor med i huvudsak de arbetsuppgifter, som tidigare nämnts. Denna för­

söksvis tillämpade organisation har visat sig väl uppfylla förväntningarna och

har därjämte medfört icke oväsentliga personalbesparingar.

Vid Göteborgs örlogsstation har under hösten 1944 under ledning av för­

svarets centrala organisationskommitté likaledes försöksvis organiserats ett

ekonomikontor av i huvudsak samma struktur som vid Stockholms örlogs­

station. Marinförvaltningen har vidare efter samråd med försvarets civilför­

valtning anbefallt, att från och med hösten 1945 de arbetsuppgifter, som avse

manskapets avlöning vid Karlskrona örlogsstation, skola överflyttas från kom­

panierna till kameralkontoret vid Sydkustens marindistrikt och där fullgöras

av en detalj motsvarande de förut omnämnda ekonomikontoren.

1944 års marinintendenturutredning behandlade i sitt betänkande frågan

örn den kamerala förvaltningens organisation inom marindistrikten. Utred­

ningen ansåg, att den försöksvis tillämpade nya ordningen för utbetalande av

avlöning m. m. till fast anställt manskap och värnpliktiga medförde så påtag­

liga fördelar, att en centralisering av avlöningsväsendet i denna del borde

komma till stånd vid samtliga örlogsstationer. Utredningen ifrågasatte emel-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

32

.fredsförhållanden med — förutom förutnämnda ledande personal — 1 ama­

nuens i lönegrad MEo 18, 2 befattningshavare i MEo 15, 1 i MEo 8, 3 i MEo 7

och 10 i MEo 4. För Sydkustens marindistrikt räknade ämbetsverket med

ytterligare 2 befattningshavare i MEo 10, 1 i MEo 7 och 2 i MEo 4. Vid Väst­

kustens marindistrikt borde en liknande kameralförvaltning med motsvarande

detaljindelning som vid Ost- och Sydkustens marindistrikt ini'ättas. Med hän­

syn till verksamhetens mindre omfattning vid detta marindistrikt, föresloges

som chef en kamrerare i lönegrad A 24. övrig personal borde enligt förslaget

utgöras av 1 amanuens i lönegrad MEo 18—15, 1 befattningshavare i lönegrad

MEo 13, 1 i MEo 10, 2 i MEo 7 och 2 i MEo 4. Beträffande förslagets detaljer

i övrigt torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Marinförvaltningen har tillstyrkt förslaget och därvid bland annat anfört,

att en organisation i huvudsaklig överensstämmelse med civilförvaltningens

nyssnämnda förslag varit föremål för ämbetsverkets övervägande och att

genomförandet därav efter samråd med civilförvaltningen i väsentliga delar

redan anbefallts.

Statens organisationsnämnd har uttalat, att nämnden delade civilförvalt­

ningens uppfattning örn ändamålsenligheten av att sammanslå kameral- och

ekonomikontoren vid marindistrikten till gemensamma kassaenheter, vilkas

arbetsuppgifter borde begränsas att omfatta allenast kassa-, räkenskaps- och

avlöningsärenden. Ur organisatorisk synpunkt vore det emellertid av bety­

delse, att de lokala kameralorganen vid försvaret i möjligaste mån erhölle lik­

artade arbetsuppgifter och samma struktur. De synpunkter och erfarenheter,

som framkommit vid försöksorganisationen vid Älvsborgs regemente, borde

med de modifikationer i fråga örn biträdespersonalens omfattning m. m., som

kunde betingas av förvaltningarnas omslutning och andra olikartade förhål­

landen, vinna beaktande även vid utförandet av organisationen av marinens

lokala kamerala förvaltningar, varigenom bland annat icke oväsentliga bespa­

ringar i personalkostnader syntes stå att vinna. De organisationsundersök-

ningar, som genom nämndens försorg bedreves vid Västkustens marindistrikt,

hade beträffande kassaverksamheten inriktats på en undersökning, huruvida

den försöksorganisation, som förslagsvis framkommit vid förutnämnda under­

sökningar vid Älvsborgs regemente, skulle kunna komma till användning vid

det av civilförvaltningen föreslagna gemensamma organet vid Västkustens

marindistrikt. Preliminärt hade dessa undersökningar givit goda resultat.

Under sådana förhållanden ansåge organisationsnämnden, att ställningstagande

till organisationen av kameralförvaltningarna vid marindistrikten och upp­

förande av härför avsedda tjänster enligt civilförvaltningens förslag borde

uppskjutas i avvaktan på slutförandet av nämndens organisationsundersök-

ningar.

Försvarets civilförvaltning har med anledning av organisationsnämndens

yttrande anfört, att ämbetsverkets på erfarenhet grundade uppfattning vore

den, att arméns och marinens kassamyndigheter icke vore jämförbara i fråga

örn behovet av personal. Detta berodde bland annat på den av tjänstgöringen

ombord betingade större rörligheten hos marinens personal samt de i vissa

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Departements

chefen.

försvar. Härutöver borde finnas en befattningshavare i lönegrad Eo 18—15.

Även utformningen av kustartilleriets kameralförvaltningar förutsatte emel­

lertid organisationsundersökningar.

Försvarets civilförvaltning har i sin tidigare omnämnda skrivelse av den

18 juni 1945 även redogjort för sina undersökningar beträffande kustartilleri­

försvarens kameralorganisation, men civilförvaltningen har — i motsats till

vad som skett beträffande marindistrikten — icke framlagt detaljerade förslag

till de kamerala förvaltningarnas organisation vid de olika kustartillerimyndig­

heterna.

Vid sina undersökningar hade ämbetsverket, enligt vad som i redogörelsen

anförts, kommit till sådana resultat, att det ansett sig böra förorda en ny typ

av förvaltningsorgan, vilken syntes mycket väl lämpad för kustartillerimyn­

digheterna. I samråd med regementsintendenten vid Karlskrona kustartilleri­

regemente hade nämligen vid detta regementes kassaförvaltning inrättats en

särskild detalj, där all avlöningsuträkning ägde rum. Avlöningsdetaljen ut­

sände på avlöningsdagar särskilda avlöningsförrättare, som verkställde utbe­

talningarna av penningbidrag m. m. till manskapet. Till följd av de goda

resultat, som därvid uppnåtts, förordade civilförvaltningen att inom kust­

artilleriförsvar och kustartilleriförband var för sig samtliga kamerala arbets­

uppgifter centraliserades till ett kameralt organ, vilket kunde betecknas såsom

en utvidgad kassaförvaltning av den i Karlskrona försöksvis organiserade

typen.

Marinförvaltningen har i anslutning härtill anfört, att ämbetsverket jämväl

beträffande rationaliseringen av förvaltningen vid kustartillerimyndigheterna

vidtagit åtgärder vilka i huvudsak ginge i samma riktning som civilförvalt­

ningens förslag.

Statens organisationsnämnd har för sin del uttalat, att kassaorganisationen

vid kustartilleriförsvar med fördel syntes kunna förlänas samma struktur som

vid försöksorganisationen vid Älvsborgs regemente, varigenom icke oväsentliga

besparingar vore att förvänta. Slutlig ställning till detta spörsmål borde där­

för icke tagas förrän nämnden framlagt resultatet av sina organisationsunder­

sökningar.

Såsom framgår av det anförda har den ekonomiska organisationen vid

marinens lokala myndigheter sedan länge varit föremål för utredningar och

organisationsundersökningar. Endast beträffande örlogsvarven ha dessa ut­

redningar lett till definitivt ställningstagande i fråga örn utformningen av

den kamerala organisationen.

Ku föreliggande förslag till ekonomisk organisation vid marindistrikten

med bortseende från kustartillerimyndigheterna — äro i princip överensstäm­

mande och innebära, att de försöksvis organiserade ekonomikontoren inlemmas

i marindistriktens nuvarande kameralkontor. Häremot förete förslagen icke

oväsentliga skiljaktigheter beträffande utformningen av dessa organ. De fram­

lagda förslagen beträffande organisationen av de lokala kameralorganen hos

kustartillerimyndigheterna gå emellertid isär även vad beträffar principerna.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

36

valtningens förslag av den 18 juni 1945. Detta beror pa att i sistnämnda för­

slag till följd av den planerade omorganisationen och arbetsrationaliseringen

ett flertal befattningar föreslagits inrättade i lägre lönegrader än de nu före­

kommande. Enligt inom statsförvaltningen i allmänhet tillämpade principer

bör emellertid den redan anställda extra ordinarie personalen tills vidare över­

gångsvis medgivas kvarstå i nu innehavda befattningar, i den mån över­

flyttning till andra tjänster ej kan ske. För Ostkustens marindistrikt

innebär civilförvaltningens senaste förslag en minskning av den mili­

tära personalen med 2 flaggunderofficerare, 4 högbåtsman och 5 värnpliktiga,

varjämte en befattningshavare med arvode å 400 kronor per månad icke vidare

anses erforderlig. Av de icke-ordinarie befattningarna föreslås utbyte av 1

befattning i lönegrad MEx 7 mot 1 extra ordinarie befattning i motsvarande

lönegrad samt ökning med 1 befattning för extra kontorsbiträde i lönegrad

MEx 4. De för närvarande vid Stockholms örlogsstation redovisade vid eko­

nomikontoret tjänstgörande båda kontorsbiträdena i lönegrad MEo 4 föreslås

överflyttade till kameralkontoret. För Sydkustens marindistrikt innebär civil­

förvaltningens förslag en minskning med 2 flaggunderofficerare och 2 lottor.

Beträffande den icke-ordinarie personalen föreslår civilförvaltningen ett ut­

byte av 2 befattningar i lönegraden MEo 7 respektive MEx 8 mot 2 befatt­

ningar i MEo 8, av 3 befattningar för extra kontorsbiträden i lönegrad MEx 4

mot motsvarande antal extra ordinarie befattningar samt 2 befattningar för

extra skrivbiträden i MEx 2 mot 2 befattningar i MEo 2. De bada befatt­

ningshavarna i lönegrad MEo 8 avses tjänstgöra vid avlöningsdetaljen. De

skola dessutom handha den kontanta utbetalningen till manskapet.

För egen del anser jag, att i nuvarande läge endast oundgängligen erfor­

derliga personalförändringar böra vidtagas. Emellertid erbjuder det stora

svårigheter att nu taga ställning till vilka befattningar som i den föreslagna

övergångsorganisationen bliva erforderliga. Då här är fråga örn lägre icke-

ordinarie personal lärer det få ankomma på Kungl. Majit att vid organisa­

tionens genomförande vidtaga de personalförändringar, vilka i anslutning till

vad jag anfört kunna bli erforderliga.

Jag utgår från att de föreslagna kameralmyndigheterna fortfarande be­

nämnas kameralkontor.

Vidkommande den kamerala organisationen vid Västkustens marindistrikt

förutsätter jag, att de av statens organisationsnämnd där bedrivna organisa-

tionsundersökningarna skola fullföljas. Jag ifrågasätter därför icke nu någon

ändring av den vid marindistriktet tjänstgörande kamerala personalen.

Vad beträffar kustartilleriförsvaren och kustartilleriförbanden föreligger,

som jag tidigare nämnt, icke något detaljerat förslag till ny organisation. Nu

bedrivna organisationsundersökningar torde böra skyndsamt fortsättas. Icke

heller för dessa myndigheter ifrågasätter jag nu några personaländringar.

Under relativt lång tid ha olika försöksorganisationer tillämpats vid man­

nens lokala kameralmyndigheter. Föreliggande förslag till provisorisk lös­

ning innebär mot bakgrunden härav vissa olägenheter. Av vad jag tidigare

anfört framgår dock, att en sådan anordning nu torde vara nödvändig. Emel-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

38

för motsvarande arbetsuppgifter inom den civila industrien erbjödes, kunde

förvärva tillräckligt kvalificerade personer. Beträffande kompetensfordringarna

ansåge tygavdelningen, att högskoleutbildning givetvis borde vara merite­

rande men att på grund av arbetets speciella art såsom grundläggande faktorer

borde uppställas krav på vitsord örn framstående arbetsledaregenskaper,

ådagalagda under även i övrigt välmeriterad praktisk verksamhet i chefsställ­

ning inom den mekaniska verkstadsbranschen. Med hänsyn till storleken av

den olika verkstadschefer åvilande arbetsbördan förordade tygavdelningen, att

verkstadscheferna vid följande tygverkstäder bereddes extra ordinarie anställ­

ning enligt militära icke-ordinariereglementet sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Lönegrad

Stockholms tygstation ................................................................................. MEo 28

Gotlands

»

................................................................................. MEo 28

Signalverkstäderna, Sundbyberg................................................................. MEo 28

Göta artilleriregemente................................................................................. MEo 28

Skånska pansarregementet.......................................................................... MEo 28

Södermanlands pansarregemente ............................................................. MEo 28

Skaraborgs pansarregemente....................................................................... MEo 28

Karlsborgs tygstation.................................................................................... MEo 26

Bodens

»

MEo 26

Bodens tygstations signalverkstad............................................................. MEo 26

Smålands artilleriregemente ....................................................................... MEo 26

Östgöta luftvärnsregemente.......................................................................... MEo 26

I en inom försvarsdepartementet hösten 1945 upprättad P. M. angående

arméns ingenjörs per sonat jämte förslag rörande denna personals infogande

i arméorganisationen har uttalats, dels att lämpliga löneställningar för armé­

ingenjörer syntes vara för motoringenjörer i underordnade befattningar löne­

graderna MEo 20, 22 och 24 samt för signal- och vapeningenjörer ävensom

motoringenjörer i mera kvalificerade befattningar lönegraderna MEo 24, 26,

28 och 30, dels ock att i huvudsak enahanda synpunkter syntes kunna läggas

på löneproblemet för de civila ingenjörernas vidkommande, dock att det icke

syntes möjligt att i befattningar som verkstadschefer erhålla kompetent per­

sonal, därest minimilönen sattes lägre än 24:e lönegraden.

I en vid promemorian fogad bilaga 2 ha verkstadscheferna upptagits sålunda:

Stockholms tygstation....................

Karlsborgs

»

....................

Bodens

»

....................

Gotlands

»

....................

Signalverkstäderna, Sundbyberg .

»

, Boden ..........

Centrala tygverkstaden, Göteborg

Lönegrad

Eo 30

Eo 24

Eo 26

Eo 26

Eo 26

Eo 26

Eo 261

1 Skall anslutas till Göteborgs luftvärnskår; i tygverkstaden skall uppgå nuvarande

verkstaden vid Göta artilleriregemente.

40

skolutbildningen. Därest tygavdelningen med hänsyn till nödvändigheten att

besätta de uppkomna vakanserna bleve nödsakad att välja bland de sökande,

som anmält sig, skulle följden sannolikt bliva, dels att befattningarna besattes

med mindre väl kvalificerad personal, dels ock att denna personal vid framtida

ledigförklarande av de extra ordinarie tjänster, som Kungl. Maj:t kunde komma

att bevilja, förmodligen icke skulle kunna hävda sig i konkurrens med de med­

sökande, som då kunde komma att anmäla sig. Enär inrättande av de i fram­

ställningen av den 6 april 1945 föreslagna extra ordinarie befattningarna sanno­

likt skulle i hög grad underlätta tillsättandet av de nu vakanta verkstadschefs-

befattningarna och därjämte motverka ytterligare avgång från ifrågavarande,

för arméns tygmaterielreparationstjänst så viktiga poster, hemställde tygavdel­

ningen, att Kungl. Maj :t måtte upptaga tygavdelningens berörda framställning,

i vad den rörde förslag till extra ordinarie anställningar för angivna verkstads-

chefer, till särskild behandling utan avvaktan på prövningen av framställ­

ningen i dess helhet.

I häröver den 7 november 1945 avgivet yttrande har försvarsväsendets löne-

nämnd erinrat, att i den inom försvarsdepartementet hösten 1945 upprättade

promemorian angående arméns ingenjörspersonal motsvarande befattningar

föreslagits inplacerade i lönegraderna Eo 30 (Stockholms tygstation) samt

Eo 26 och Eo 24 ävensom att allmänna lönenämnden och försvarsväsendets

lönenämnd i sitt över promemorian avgivna yttrande förordat, att löneställ-

ningarna för ifrågavarande verkstadschefer foges under omprövning, enär

de föreslagna löneställningarna synts lönenämnderna i vissa fall för låga för

att tillräckligt kvalificerad personal skulle kunna erhållas. Av det anförda

framginge, att försvarsväsendets lönenämnd, därest extra ordinarie befatt­

ningar skulle inrättas för verkstadscheferna, ansåge en placering i högre löne­

grader än som föreslagits i promemorian i och för sig motiverad. Härvid

syntes de av tygavdelningen föreslagna lönegraderna MEo 28 och MEo 26

närmast böra ifrågakomma. Varken promemorian eller tygavdelningens fram­

ställning gåve emellertid tillräcklig ledning för en detaljbedömning av de olika

verkstadschefernas löneställning. Lönenämnden funne även vanskligt att i

nuvarande läge, då en särskild tjänsteförteckningsrevision vore igångsatt inom

försvarsväsendet, förorda en inplacering av verkstadscheferna i lönegrads-

systemet. En dylik åtgärd syntes endast kunna vidtagas efter särskild ut­

redning företagen av eller i samråd med försvarets tjänsteförteckningssak-

kunniga. Då emellertid en dylik utredning måste taga viss tid i anspråk och

då beträffande vissa verkstadschefer, t. ex. chefen för verkstaden vid Skara­

borgs pansarregemente, nu utgående arvode syntes vara uppenbart för lågt,

ville lönenämnden förorda, att arvodena i förekommande fall jämkades uppåt

i anslutning till de av tygavdelningen i föreliggande framställning föreslagna

löneställningarna för olika verkstadschefer.

I anledning härav har uppdragits åt försvarets tjänsteförteclcningssak-

kunrdga att verkställa utredning i ämnet. I skrivelse den 19 januari 1946

ha de sakkunniga anfört följande.

Såsom tygavdelningen förutsatt, syntes för ledningen av de i den remit-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

42

Aspiranter på verkstadsföreståndarbefattningarna vid statens järnvägar

finge i regel under ett flertal år genomgå lägre tjänster i lönegraderna A 20—A 24

och därunder efterhand prövas i allt mera självständiga och krävande uppgifter.

Vid tillsättande av befattning som verkstadsföreståndare, vilken närmast

under verkstadsdirektören i järnvägsstyrelsen vore ansvarig för verkstadens

ledning och skötsel, tillämpades samma befordringsgrunder som beträffande

varje annan tjänst vid verket, nämligen förtjänst och skicklighet. Vid be­

dömande av vederbörandes skicklighet fästes särskilt stor vikt vid tidigare

ådagalagd duglighet som arbetsledare och organisatör.

Förutsättningarna för erhållande av dispens vore:

a) sökanden skulle hava ådagalagt särskilt framstående duglighet i tjänsten;

b) sökanden skulle genom sina personliga egenskaper och sitt förhållande i

övrigt hava givit grundad anledning till antagande, att han skulle komma att

på ett förträffligt sätt bestrida befattningen, för vilken erfordrades sådan

formell kompetens som den, från vilken dispens söktes;

c) alltför stora svårigheter skulle föreligga för sökanden att erhålla den

formella kompetensen;

d) sökanden skulle hava innehaft anställning vid statens järnvägar under

minst fem år.

I detta sammanhang kunde anmärkas, att såsom allmänna kvalifikations­

krav för ingenjörspersonal vid statens järnvägar gällde, att vederbörande

skulle ha avlagt examen vid teknisk högskola för erhållande av befattning i

26:e eller 27:e lönegraden, respektive ha genomgått lägst tekniskt gymnasium

(teknisk elementarskola) för erhållande av befattning i 20:e eller 22:a

lönegraden.

Den ståndpunkt, tygavdelningen sålunda intagit till frågan örn kompetens­

kraven, syntes enligt vad som bestyrkts vid under hand förda förhandlingar

med verkstadsbyråns ledning få betraktas som ett uttryck för en önskan från

byråns sida att utan strängt fasthållande vid i förväg uppställda kompetens­

villkor verkställa personvalet efter lämplighetssynpunkt i varje särskilt fall.

Detta betraktelsesätt borde delvis ses mot bakgrunden av de extraordinära

förhållanden, under vilka tygverkstadsorganisationen framvuxit och vilka

i personellt hänseende kännetecknats av att såsom verkstadschefer genom­

gående fått väljas personer med växlande kvalifikationer från den privata in­

dustrien. Då erfarenheter av tygverkstädernas verksamhet under fredsför-

hållanden ännu saknades, kunde det synas förklarligt, att tygavdelningen funnit

svårigheter för närvarande föreligga att närmare än som skett precisera de

kompetenskrav, som borde ställas på verkstadscheferna.

Med hänsyn till att enligt de sakkunnigas uppfattning skilda synpunkter

kunde anläggas på frågan örn arten och omfattningen av de uppgifter, som borde

ankomma på verkstadscheferna, hade de sakkunniga ansett sig böra under­

söka det föreliggande spörsmålet utifrån olika förutsättningar och i sådant

hänseende velat ifrågasätta, att verkstadschefernas löneställning reglerades

efter endera av två alternativa linjer. Enligt det förra alternativet förutsatte

de sakkunniga, att verkstadscheferna hade till uppgift, förutom att leda arbetet

vid verkstäderna, att genom bearbetning av under arbetets gång gjorda rön

och iakttagelser söka verka för eller till förbandschef eller arméförvaltningens

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

44

som komme att åvila verkstadscheferna enligt förevarande alternativ syntes —

förutom krav på väl meriterad praktisk verksamhet i chefsställning inom

verkstadsbranschen — böra erfordras högre teknisk utbildning, från vilken

sistnämnda kompetens i förekommande fall dispens dock borde kunna lämnas.

De sakkunniga önskade emellertid understryka, att dispens från det formella

kravet på högre teknisk utbildning borde medgivas endast under förutsätt­

ning att vederbörande på annat sätt styrkt sig äga sådana kvalifikationer, att

desamma kunde anses uppväga den bristande formella kompetensen. De vid

statens järnvägar tillämpade grunderna för meddelande av dispens syntes här­

vidlag i stort sett kunna tjäna såsom ledning.

Därest för verkstadscheferna avsåges arbetsuppgifter enligt det av de sak­

kunniga angivna senare alternativet, syntes som förut nämnts krav på teoretisk­

teknisk utbildning icke oundgängligen böra uppställas. Befattningarna syntes

härvid kunna i stor utsträckning för framtiden rekryteras från sådan arbets-

ledande personal (tygverkmästare, verkmästare o. s. v.), som genom långvarig,

väl vitsordad tjänstgöring, kompletterad med genom självstudier eller på

annat sätt förvärvade kunskaper, inom ifrågavarande arbetsområde meriterat

sig för erhållande av befattningarna. De sakkunniga hade funnit, att i detta

alternativ 20:e och 22:a lönegraderna lämpligen borde komma till användning

för verkstadschefer vid truppförbandsverkstäderna, respektive vid tygstatio­

nerna m. fl., dock med möjlighet till omfördelning av befattningarna mellan

de olika verkstäderna på motsvarande sätt som enligt det först omförmälda

alternativet.

Yad slutligen anginge tjänstebenämningsfrågan framhålla de sakkunniga,

att beteckningen verkstadschef i regel förbehölles befattningshavare i högre

löneställning, vilka självständigt utövade ledningen av industriföretag av be­

tydligt större omfattning än de verkstäder, varom här vore fråga. Ehuru de

sakkunniga ännu icke varit i tillfälle att verkställa en allmän översyn av

tjänstebenämningarna för den civila personalen vid försvaret, ville de sak­

kunniga ifrågasätta, örn icke beteckningen verkstadsföreståndare skulle kunna

komma till användning för den i det remitterade ärendet avsedda verkstads-

personalen. Anmärkas kunde, att i tjänsteförteckningen till militära icke-ordi-

nariereglementet under rubriken sjöförsvaret funnes upptagen befattning så­

som verkstadsföreståndare i 26:e lönegraden vid artilleridepartementet vid

Karlskrona örlogsvarv.

Arméförvaltningens tygavdelning har i yttrande över de sakkunnigas

förslag erinrat, att enligt Kungl. Maj:ts reglemente den 15 juni 1945 angående

förvaltningen i fred av arméns tygmateriel verkstadschef intoge en synner­

ligen självständig ställning. Enligt den instruktion, som tygavdelningen med

stöd av reglementet utfärdat, vore verkstadschefen föredragande inför rege­

mentschefen och skulle självständigt svara för verkstadsdriftens rationella

bedrivande och därmed sammanhängande frågor. Beträffande de krav som

härvidlag och i övrigt ställas på verkstadschef har tygavdelningen anfört

följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

46

angivna klassificeringen av tygverkstäderna, enär en till ett truppförband knu­

ten verkstad kunde både vara större och fordra mer kompetens hos verkstads-

chefen än vad fallet vore vid en mindre central verkstad. I de sakkunnigas ut­

låtande hade icke angivits några bärande skäl för den låga löneställning som

av de sakkunniga förordats.

I skrivelse under hand till tjänsteförteckningssakkunniga hade tygavdel­

ningen med frångående av sitt tidigare ställningstagande i fråga örn befatt­

ningen såsom verkstadschef vid Stockholms tygstation anslutit sig till den upp­

fattning, som kommit till uttryck i departementspromemorian och vari för­

ordats, att verkstadschefen vid Stockholms tygstation placerades i 30:e löne­

graden. Som motivering härför hade anförts storleken och betydelsen av denna

verkstad och nödvändigheten av att till denna kunna knyta en befattnings­

havare, som besutte såväl hög teknisk utbildning som mångårig intim känne­

dom örn tygmaterielen. Ytterligare kunde anföras betydelsen av att för be-

fordringsgången ha en toppbefattning med högre löneställning, vilket givetvis

komme att verka stimulerande på sökande till de befattningar, som vore pla­

cerade i lägre lönegrader.

Vad anginge tjänstebenämningsfrågan ansåge tygavdelningen, att beteck­

ningen verkstadsföreståndare vore lämplig endast vid de mindre truppför-

bandsverkstäder, där verkstadens ledning vore avsedd att utövas av en tyg­

verkmästare eller verkmästare direkt underställd tygofficeren. Benämningen

verkstadschef borde däremot med hänsyn till vederbörandes självständiga

ställning fastställas för befattningshavare vid verkstäder, där särskild drifts­

ledare funnes tillsatt.

Försvarets civilförvaltning har yttrat, att löneställningen i 27:e lönegraden

för ingenjörspersonal ursprungligen syntes ha tillkommit med sikte på statens

affärs drivande verk och därutöver förekomme endast undantagsvis, bland

annat för viss civilmilitär ingenjörspersonal. Det syntes tveksamt, örn en ut­

vidgad användning av ifrågavarande löneställning för ingenjörer borde ifråga­

komma, innan det slutliga resultatet av tjänsteförteckningssakkunnigas upp­

drag förelåge. Civilförvaltningen ville därför ifrågasätta, huruvida icke i av-

bidan på nämnda resultat befattningen såsom verkstadschef vid Stockholms

tygstation lämpligen borde hänföras till 26:e lönegraden. Därest det ur skilda

synpunkter skulle finnas erforderligt att bereda innehavare av befattningen i

fråga bättre löneinkomst än som följde av gällande löneklassplaceringsregler,

syntes en utväg vara att efter Kungl. Maj:ts bestämmande vederbörande in­

placerades i högre löneklass.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha med hänsyn

till vad i ärendet förekommit, sedan nämnderna senast yttrade sig, icke velat

framställa någon erinran mot att extra ordinarie befattningar nu inrättades

för ifrågavarande personal. Lönenämnderna ha vidare framhållit, att de

prövat frågan örn verkstadschefernas lönegradsplacering med utgångspunkt

från nu gällande lönenivå. Lönenämnderna funne det för sin del uteslutet,

att det vid en inplacering av ifrågavarande befattningar i 20:e och 22:e lönegra­

derna skulle bliva möjligt att för desamma förvärva så kvalificerade personer,

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

48

promemorian, och att detta bör ske genom inrättande av extra ordinarie

befattningar i avbidan på den översyn, som verkställes av försvai-skommittén.

Såsom av det föregående framgår finnas även vissa andra tjänster för ingen­

jörer vid de ifrågavarande verkstäderna. I enlighet med de principer som

angivits i den förutnämnda propositionen angående arméns ingenjörspersonal

böra dessa tjänster icke medtagas i detta sammanhang; det får förutsättas,

att ifrågavarande befattningshavare även i fortsättningen kontraktsanställas

med anlitande av sakanslag intill dess behovet av befattningarna prövats i

samband med pågående översyn av försvarsorganisationen.

Örn sålunda enighet råder rörande behovet av fastare anställningsvillkor

för ifrågavarande chefer för tygverkstäderna, råda olika uppfattningar rö­

rande de lönegrader, till vilka befattningarna böra hänföras. Den av tjänste-

förteckningssakkunniga verkställda utredningen synes i viss mån ha för­

svårats därav, att de sakkunniga icke av arméförvaltningens tygavdelning

erhållit fullständiga upplysningar örn den kompetens som bör fordras av

tjänsternas innehavare. Den utredning som i detta hänseende numera före­

ligger synes visa, att det av de sakkunniga angivna senare alternativet för

lönesättningen icke bör komma i fråga.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha föreslagit, att

de ifrågakommande lönegraderna skola fastställas såsom högst-lönegrader, på

sätt tillämpas inom försvarets fabriksverk. Då denna anordning väl lämpar

sig på förevarande område och inom fabriksverket givit gynnsamma erfaren­

heter, har jag intet att däremot erinra. Yad benämningen av tjänsterna be­

träffar ansluter jag mig till tygavdelningens förslag. Yad angår löneställningen

finner jag det önskvärt, att möjligheter skapas för en viss befordringsgång

inom denna personalkategori, samt förordar med hänsyn härtill och med be­

aktande av den i ärendet föreliggande utredningen i övrigt, att för cheferna

för arméns tygverkstäder inrättas

1 befattning i högst Eo 29,

4 befattningar i högst Eo 28,

7

»

» högst Eo 26,

5

»

» högst Eo 24.

Samtliga befattningar synas böra — i varje fall tills vidare — uppföras på

personalförteckningen för arméförvaltningen. Härutinnan framlägger jag för­

slag i det följande.

Bifall till förslaget innebär en överflyttning av kostnader från sakanslag

till avlöningsanslag. Såsom förutsatts i den förutnämnda propositionen bör

på Kungl. Maj:t ankomma att pröva i vad mån en mot den minskade belast­

ningen svarande del av vederbörande sakanslag bör innehållas i samband

med meddelande av dispositionsbeslut beträffande anslagen.

9. Bibehållen lön vid kompletteringsstudier.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan örn avlöningsförmåner till

officersaspiranter under extra tjänstledighet för kompletteringsstudier. En-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

50

Departements­

chefen.

Beslut om rätt till dylik tjänstledighet med bibehållna avlöningsförmåner

syntes vara ägnat såväl att åstadkomma reda och rättvisebefrämjande enhet­

lighet i hithörande frågor som att öka de icke studiekompetenta officersaspi-

rantemas strävan att snabbt fullgöra sina kompletteringsprov.

Försvarets civilförvaltning har uttalat, att det förefölle ämbetsverket som

örn åtgärder i framställningens syfte skulle i sin mån kunna bidraga till att

eliminera rådande svårigheter i fråga om officersrekryteringen vid armén.

Med hänsyn härtill och då de vid bifall till förslaget uppkommande kostnaderna

syntes bliva relativt blygsamma, ansåge civilförvaltningen sig böra förorda

ett tillmötesgående av förslaget. I likhet med arméchefen ansåge ämbets­

verket de ifrågasatta förmånerna böra tillkomma vederbörande oberoende av

civilstånd. Någon differentiering av förmånerna med hänsyn till vederböran-

des ekonomiska förhållanden syntes icke heller böra ske.

För egen del finner jag det skäligt och ur rekryteringssynpunkt lämpligt,

att officersaspirant tillförsäkras de av arméchefen föreslagna förmånerna. Jag

förutsätter därför, att Kungl. Maj:t skall äga medgiva, dels, beträffande fast

anställd officersaspirant, att han efter genomgången krigsskolekurs må, ut­

över honom författningsenligt tillkommande semester, med bibehållande av

de avlöningsförmåner som tillkommit honom under krigsskolekursen erhålla

tjänstledighet under högst fem månader för ernående av det för antagning

till fänrik stadgade kunskapsmåttet, dels och, beträffande värnpliktig, icke

fast anställd officersaspirant, att han efter genomgången krigsskolekurs må

frivilligt kvarbliva i tjänstgöring och därvid, med bibehållande av de avlö­

ningsförmåner som tillkommit honom under krigsskolekursen, och av rätt till

familjebidrag, erhålla tjänstledighet under likaledes högst fem månader för

ernående av berörda kunskapsmått.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser

i

huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående

föreslagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

II. Vissa anslagsfrågor.

[10.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget för inne­

varande budgetår, 1 242 000 kronor, disponeras jämlikt fastställd personalför­

teckning och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser (se statsligga-

ren för budgetåret 1945/46, s. 75 f.).

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 3) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild pro­

position i ämnet, för budgetåret 1946/47 allenast beräkna ett anslag till civil­

förvaltningens avlöningar. Det beräknade anslaget har därvid — liksom i all­

mänhet även beträffande övriga beräknade anslag under fjärde huvudtiteln

i statsverkspropositionen — upptagits till samma belopp som för samma ända-

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

civilt organ inom. försvaret. Såvitt civilförvaltningen kunde bedöma borde

denna verksamhets utveckling främjas. Många av civilförvaltningens hittills­

varande utredningsarbeten i vad avsåge den kamerala förvaltningens område

hade krävt en å två personers arbetstid under flera månader. Liknande vöre

förhållandet beträffande kanslibyrån, där besvarandet ay större remisser,

arbetet å anslagsäskanden för försvaret, remisser å sådana äskanden samt tor

slag till stater och andra förarbeten till regleringsbreven i betydande omfatt­

ning toge personal, och då givetvis kvalificerad sådan, i anspråk, hor a

ämbetsverket skulle kunna rätt fylla sin uppgift vore det ofrånkomligt, att

erforderlig personal funnes tillgänglig for ifrågavarande verksamhet, utan

att det i och för sig omfattande löpande arbetet åsidosattes.

Civilförvaltningens sålunda berörda arbetsuppgifter hade, anför civil­

förvaltningen vidare, icke minst medfört en arbetsbelastning för krigs­

råden. Dessa hade att taga erforderliga initiativ samt att leda arbetet

efter lämpliga riktlinjer. Då de jämväl måste leda och övervaka det omfat­

tande och skiftande löpande arbetet hade de fått sig pålagda en arbetsborda

och ett ansvar, som icke stöde i rimlig proportion till deras löneställnmg. Med

stöd av civilförvaltningens instruktion hade i betydande utsträckning upp­

drag^ åt krigsråden att besluta i på civilförvaltningen ankommande ären­

den, i anledning varav en föredragning för krigsråden i stor omfattning ägde

rum. Därigenom hade krigsråden kommit att intaga en väsentligt mera

ledande ställning än byråchefer i allmänhet. Ämbetsverkets nuvarande byråer

vore dessutom av helt annan omfattning än vad fallet vore inom övriga statliga

ämbetsverk. Detta borde också enligt civilförvaltningens mening komma till

uttryck i deras benämning. Civilförvaltningen ville därför i likhet med 1941

års förvaltningsutredning föreslå, att benämningen byrå utbyttes mot avdel­

ning. Civilförvaltningen har vidare erinrat att, då ämbetsverket organise­

rats på allenast tre enheter, detta skett för att vinna största möjliga garanti

för enhetlig författningstillämpning och i övrigt erforderlig sammanhållning

och följdriktighet i arbetet, ett på detta område särskilt eftersträvansvärt mal.

Hade organisationen skett efter andra, eljest vedertagna grunder skulle utan

tvivel antalet enheter ha blivit större samt arbetsbörda och ansvar för veder­

börande chefer mera normala. Under dylika förhållanden ansåge civilforvalj­

ungen icke skäligt att krigsråden bibehölles vid deras nuvarande onestall-

ning. Civilförvaltningen ville fördenskull föreslå, att krigsråden tilldelades

den av 1941 års förvaltningsutredning föreslagna placeringen i lönegrad C 8.

I fråga örn proportionen mellan den ordinarie och extra ordinarie perso­

nalen har civilförvaltningen anfört, att detta vore ett spörsmål, som enligt

ämbetsverkets mening oavvisligen måste regleras. Härom Ilar civilforva

ningen vidare yttrat:

Det torde få anses ställt utom fråga, att den nuvarande proportionen i

nämnda hänseende icke är lyckligt avvägd. Åt denna uppfattning ha aven

allmänna lönenämnden och försvarsvasendets lonenamnd givit uttryck i sitt

utlåtande över civilförvaltningens förslag till anslagsaskanden för innevarande

budgetår. Särskilt vill civilförvaltningen framhålla det olampliga i att vissa

högre nyckelbefattningar äro av extra ordmarie-natur. Da extra ordinarie be­

fattningshavare i högre lönegrader samtidigt inneha ordinarie tjänster ag

54

tionsnämnd rörande utformningen av titelcod. I fråga om kostnaderna för­

klarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles efter förnyad framställning med­

dela beslut rörande deras bestridande.

Civilförvaltningen bär i förevarande skrivelse redogjort för de personal­

förändringar som bleve en följd av det nya bokföringssystemet samt för de

ekonomiska konsekvenserna av omläggningen. Ämbetsverket har anfört bland

annat följande.

Bokföringsverksamheten, vilken avsåges skola förläggas till kameralbyråns

bokföringskontor, förutsatte viss förgranskning, s. k. avprickning, som enligt

nuvarande system ålåge revisionsbyråns biträdespersonal. Vidare erfordrades

före bokföringen en noggrann titelkontroll. Då övergång till hålkortsbokföring

sålunda förutsatte, att en väsentlig del av de revisionsbyråns biträdespersonal

åliggande arbetsuppgifterna överflyttades till kameralbyråns bokföringskontor,

komme det att ställa sig fördelaktigt att samtidigt överflytta jämväl nämnda

personals återstående arbetsuppgifter av löpande art. Först genom en sådan

åtgärd kunde den genom hålkortsbokföringen möjliga personalbesparingen till

fullo utnyttjas.

De sammanlagda årskostnaderna för hålkortsbokföringen komme att uppgå

till 215 100 kronor, varav personalkostnader 151 600 kronor och maskinkost­

nader 63 500 kronor. Frånsett de väsentliga fördelarna i form av dels möjlig­

heter att med tillräcklig snabbhet sammanställa kassarapporter, belastnings-

tabeller m. m., dels avlastning av de lokala kassamyndigheternas arbete, dels

ock möjligheter att genomföra en snabbare och effektivare titelkontroll och

siffergranskning av räkenskaperna, medförde systemet dessutom icke oväsent­

liga besparingar för ämbetsverkets del.

Siffergranskningen och »prickningen» å de fem revisionskontor (detaljer),

vilka inom revisionsbyrån fullgjorde allmänna revisionsuppgifter, beräknades

av civilförvaltningen vid ett granskningsunderlag av cirka 2 miljoner verifika­

tioner örn året kräva en personal av 4 kontorister och 36 kontorsbiträden. Av

denna personal beräknades vid övergång till hålkortsbokföring 4 kontorister

och 29 kontorsbiträden kunna inbesparas. Vidare kunde som besparing räknas

hela den eljest erforderliga biträdande personalen å bokföringskontoret, upp­

gående till 1 kanslibiträde samt 9 kontorsbiträden. Slutligen vore hålkorts-

redovisningen — i motsats till vad som tidigare förutsatts — avsedd att om­

fatta jämväl civilförvaltningens egen kassa, varigenom 4 kontorsbiträdesbe-

fattningar å kameralbyråns kamrerarkontor inbesparades. De totala avlö-

ningskostnaderna för den personal, som sålunda kunde inbesparas, uppginge

till omkring 197 400 kronor.

För närvarande bearbetades de lokala kassamyndigheternas kassarapporter

och bokföringsuppgifter m. m. enligt hålkortsmetod. Kostnaderna härför upp­

ginge till 59 500 kronor och avsåge huvudsakligen service- och kortkostnader

samt löner till ett mindre antal stansoperatriser. Nämnda belopp finge i detta

sammanhang räknas som besparing. Inberäknat en besparing av omkring

20 000 kronor årligen, som uppkomme genom att vissa specialmaskiner för de

lokala kassaförvaltningarna ej behövde anskaffas, skulle sålunda genom hål­

kortsbokföring inbesparas omkring 276 900 kronor. Härtill komme värdet av

arbetsbesparingen för lokala kassamyndigheter, vilket värde emellertid för

närvarande ej kunde uppskattas till något visst belopp. Civilförvaltningen

avsåge att undersöka i vad mån denna arbetsbesparing jämväl kunde omsättas

i minskade personalkostnader. Nettobesparingen skulle härigenom uppgå till

omkring 61 800 kronor.

Enligt vad sålunda föreslagits avsåges revisionsverksamhet i vidsträckt

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

56

Från avvecklingsanslaget avlönas civilförvaltningens extra tjänstemän även­

som tillfälliga befattningshavare. Sammanlagt uppgick antalet av dessa båda

personalgrupper den 1 januari 1946 till 186. Från avvecklingsanslaget utgår

även den löneskillnad, som uppkommer mellan lön såsom extra befattnings­

havare i högre lönegrad och vederbörande tillkommande lön såsom extra

ordinarie tjänsteman i lägre lönegrad.

I det av civilförvaltningen nu framlagda förslaget äro inga särskilda medel

beräknade för extra befattningshavare. Enligt vad utredningsmannen inhämtat

förklaras detta förhållande av att under det närmaste budgetåret behovet av

extra ordinarie personal anses komma att omedelbart fyllas från den stora

gruppen från avvecklingsanslag nu avlönad extra personal.

Antalet extra ordinarie befattningshavare den 1 januari 1946 har angivits

till 142. Den för civilförvaltningen gällande personalförteckningen upptager

18 extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad än 20. Härjämte åt­

njuta för närvarande 12 extra ordinarie tjänstemän med stöd av särskilda be-

myndiganden arvoden enligt lägst 21 :a löneklassen. Enligt civilförvaltningens

anslagsäskande för 1946/47 skulle antalet extra ordinarie befattningshavare

uppgå till sammanlagt 198, varav 25 i högre lönegrad än 20.

Antalet ordinarie tjänstemän utgör för närvarande 63, vilket antal enligt

personalstatsförslaget skulle höjas till 70, varav 2 upptagna å övergångsstat.

Antalet befattningshavare tillhörande lönegrader över den 20:e föreslås holt

från 33 till 37.

Enligt civilförvaltningens förslag skulle vidare för budgetåret 1946/47 ar­

voden utgå till 9 heltidstjänstgörande befattningshavare.

Till dessa uppgifter har utredningsmannen anfört vissa allmänna syn­

punkter och därvid yttrat följande.

.. Av de ovan meddelade sifferuppgifterna framgår, att civilförvaltningen

räknat med att till extra ordinarie tjänstemän överflytta ett avsevärt antal

av de nu med medel å avvecklingsanslag avlönade extra och tillfälliga befatt­

ningshavarna i verket. Dessa befattningshavare kunna ock anses redan full­

göra åligganden tillhörande civilförvaltningens regelmässiga, av den förstärkta

försvarsberedskapen oavhängiga arbetsuppgifter.------------

Av civilförvaltningens personalstatförslag har jag, efter att ha tagit del

av arbetsuppgifterna å ämbetsverkets olika avdelningar, erhållit det intrycket,

att personaluppsättningen i allmänhet icke tilltagits alltför riklig. Den av

mig verkställda undersökningen av ämbetsverkets arbetsförhållanden har

givit vid handen, att civilförvaltningen kräver ett relativt stort personalantal.

Detta sammanhänger med civilförvaltningens allmänna ställning inom för­

svarsorganisationen, med en mångfald ärenden av delvis mycket skiftande-

och långt i detalj gående beskaffenhet. Jag vill i detta sammanhang fram­

hålla, att det skulle vara önskvärt, örn vissa grupper av ärenden, vilka nu

dragas under Kungl. Majrts prövning utan att deras beskaffenhet oundgäng­

ligen synes så påkalla, kunde slutligt handläggas inom civilförvaltningen.

Det skulle nämligen verka tidsbesparande, örn ämbetsverket i stället för att

avgiva utlåtanden till Kungl. Maj:t kunde fatta direkta beslut, på vilkas ut­

formande icke skulle behöva nedläggas lika mycket arbete som på remiss­

utlåtandena. Detta spörsmål — som särskilt har avseende å kanslibyrån —

är av den betydelse, att detsamma synes böra utan dröjsmål tagas under när­

mare omprövning.

Utredningsmannen har därefter övergått till de spörsmål av mera allmän

beskaffenhet, som civilförvaltningen tagit upp. I frågan örn krigsrådens löne-

ställning har utredningsmannen därvid anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

58

tivt sett komma att inträda efter den förstärkta försvarsberedskapens avveck­

ling. Med hänsyn till arten av göromålen syntes dock en dylik minskning ej

kunna beräknas bliva av större omfattning. I kvalitativt avseende kunde man

icke räkna med någon ändring. Med hänsyn till det anförda ansåge civilför­

valtningen det ofrånkomligt, att viss personalförstärkning bereddes kansli­

byrån för att i möjligaste mån avhjälpa de svårigheter, som hittills rått.

Då arbetsbelastningen för sektionerna I och II enligt civilförvaltningens

mening ej möjliggjorde överförande till dessa sektioner av de hittills på den

tredje sektionen handlagda göromålen, syntes den närmast till hands lig­

gande utvägen vara, att kanslibyråns fredsorganisation utbyggdes med ytter­

ligare en sektion (III) med i huvudsak samma arbetsuppgifter som den för

beredskapstiden inrättade sektionen. Såsom chef för denna sektion kunde

med hänsyn till arbetsuppgifterna icke rimligen avses befattningshavare i

lägre löneställning än 26:e lönegraden. Befattningen syntes tills vidare få

uppföras såsom extra ordinarie. Då överflyttning av personal från annan av­

delning icke vore möjlig, måste medel för avlöning åt den för sektionen er­

forderliga personalen beräknas på avlöningsstaten. Tills vidare syntes man

såsom biträde åt sektionschefen få räkna med en byråsekreterare i lönegrad

Eo 21 samt en amanuens.

Den erfarenhet civilförvaltningen vunnit hade givit vid handen, att kansli­

byrån därutöver vore i behov av förstärkning av arbetskrafterna med en byrå-

sekreterare i 21 :a lönegraden, närmast avsedd för sektion 1.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 ifrågasatte civilförvaltningen

örn icke befattningarna för chefer för sektionerna I och II vid kanslibyrån, en

byrådirektör i Eo 28 och en förste byråsekreterare i Eo 26, såsom under alla

omständigheter ständigt erforderliga för ämbetsverket, borde uppföras å ordi­

narie stat. Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd anförde

härom, att starka skäl syntes tala för att åtminstone byrådirektören snarast

bereddes ordinarie anställning, detta med hänsyn till den betydelse denna

tjänst otvivelaktigt hade. Föredragande departementschefen anförde i denna

fråga (propositionen 1945: 170), att, även örn goda skäl talade för att vissa

av de i samband med 1943 års förvaltningsreform inrättade nyckelbefatt­

ningarna hos civilförvaltningen borde uppföras å ordinarie stat, det syntes

lämpligt avbida ytterligare någon tids erfarenhet, innan en sådan åtgärd

vidtoges.

Civilförvaltningen anför nu, att ämbetsverkets sedermera vunna erfarenhet

till fullo bestyrkt dess tidigare uttalade uppfattning. Utvecklingen hade givit

vid handen, att i varje fall de båda sektionschefsbefattningarna under alla

förhållanden bleve erforderliga för framtiden. Med hänsyn till vikten av kon­

tinuitet beträffande ärendenas handläggning och det därav betingade in­

tresset att till befattningar sådana som de ifrågavarande kunna varaktigt knyta

kvalificerade krafter hemställer ämbetsverket, att desamma måtte uppföras

såsom ordinarie.

I fråga örn personal inom kanslibyrån innebär civilförvaltningens före-

nämnda förslag i förhållande till antalet nuvarande ordinarie och extra ordi­

narie befattningar i högre lönegrad än 20 utbyte av 1 byrådirektörsbefattning

i Eo 28 mot ordinarie befattning i A 28 samt inrättande av 1 förste byrå-

sekreterarbefattning i A 26 och 2 byråsekreterarbefattningar i Eo 21. I öv-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

60

sonal i högre löneställning än Eo 20 innebär utredningsmannens förslag för

kanslibyråns del således utbyten av 1 befattning för byrådirektör i Eo 28 mot

1 i A 28 och av 1 befattning för förste byråsekreterare i Eo 26 mot 1 i A 26

samt ökning med två byråsekreterarbefattningar, 1 i A 21 och 1 i Eo 21,

samt med 2 kontoristbefattningar i A 9 och 1 kanslibiträdesbefattning i A 7,

Antalet övriga befattningar skulle med utredningsmannens förslag uppgå till

10 amanuenser (Eo 18—15), 2 kanslibiträden (Eo7), 4 kontorsbiträden (Eo 4)

och 2 skrivbiträden (Eo2).

Kameralbyrån.

Enligt gällande organisation omfattar kameralbyrån sekretariat, kamrerar-

och bokföringskontor ävensom följande fristående detaljer, nämligen mobili-

seringsdetalj, personaldetalj, blankettdetalj samt läger- och manskapskasse-

detalj.

Civilförvaltningen har anfört, att benämningen sekretariat ej helt täckte de

arbetsuppgifter, som åvilade denna del av kameralbyrån. Nämnda uppgifter

innefattade nämligen, förutom sekreterargöromål i egentlig mening, utred­

nings- och administrativa uppgifter av olika slag. Civilförvaltningen ansåge

lämpligare och mera konsekvent att benämningen sekretariat utbyttes mot

centralkontor. Detta kontor skulle — förutom det nuvarande sekretariatet

— innefatta jämväl mobiliserings- samt läger- och manskapskassedetaljerna.

Bedömandet av centralkontorets personalbehov borde ske under beaktande

av att den inledningsvis berörda utredningsverksamheten till största delen

folie på detta kontor. Vidare hade kontoret att utarbeta de bestämmelser

inom kameralavdelningens arbetsområde, vilkas utfärdande ankomme på civil­

förvaltningen, samt att vid behov omarbeta och överse dylika föreskrifter.

Civilförvaltningen föreslår, att den nuvarande förste byråsekreterarbefatt­

ningen i lönegrad Eo 26 utbytes mot en byrådirektörsbefattning i lönegrad

A 28. Nämnde befattningshavare skulle enligt den föreslagna organisationen

dels utgöra krigsrådets närmaste biträde vid ledningen av byrån, dels före­

ståndare för centralkontoret. Till stöd för detta förslag har civilförvaltningen

anfört i huvudsak följande.

Förste byråsekreteraren å kameralbyrån hade alltsedan befattningens in­

rättande i egenskap av extra föredragande åtnjutit särskild ersättning enligt

Kungl. Maj:ts medgivande med belopp motsvarande vikariatsersättning vid

förordnande att uppehålla befattning i lönegrad A 28. Även efter återgång till

fredsförhållanden bleve det erforderligt att ålägga ifrågavarande befattnings­

havare en omfattande föredragningsskyldighet, avseende dels ärenden, som

avgjordes av krigsrådet, dels huvudparten av de löpande ärenden å byrån,

som avgjordes av generaldirektören, vilka senare bland annat omfattade ett

stort antal remisser av olika slag. Nämnde befattningshavare ålåge dessutom

att ombesörja utarbetande av föreskrifter av skilda slag för fred och krig för

försvarsväsendet i dess helhet.

Det borde särskilt framhållas, att befattningen icke vore specialiserad utan

att dess innehavare måste äga ingående kännedom angående byråns övriga

kontor och detaljer. Arbetet med utarbetande av bestämmelser och med större

utredningar vore förenat med en hög grad av självständighet och förutsatte

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

dare full sysselsättning, kunde han utnyttjas för utrednings- och sekreterar-

göromål.

Utredningsmannen har ansett de skäl, som av civilförvaltningen anförts

till stöd för placering av den nuvarande förste byråsekreteraren i 28:e löne­

graden, väl vara vägande. Att under nuvarande förhållanden, innan man

kunde bedöma, i vad mån försvarsberedskapens slutliga avveckling kunde

påverka göromålen å kameralbyrån, göra nämnda befattning till ordinarie

i 28:e lönegraden syntes dock knappast tillrådligt. Utredningsmannen har

fördenskull förordat, att förste byråsekreterartjönsten ombildades till ordi­

narie i nuvarande lönegrad (A 26) men att medgivande lämnades, att för

budgetåret 1946/47 tjänsteinnehavaren finge uppbära vikariatslön enligt 28:e

lönegraden. Några förordnanden i succession borde givetvis därvid icke med­

delas.

För handläggning av budget- och därmed sammanhängande ärenden kunde

enligt utredningsmannens mening — vid jämförelse med motsvarande för­

hållanden inom andra ämbetsverk — icke anses vara motiverat att anställa

en befattningshavare i högre lönegrad än den 24:e. Med hänsyn till att de

uppgifter, som bomme att åligga ifrågavarande befattningshavare, vore av

permanent natur, borde dock tjänsten omedelbart uppföras å ordinarie stat.

Det syntes utredningsmannen, att en särskild befattningshavare i 21 :a

lönegraden knappast borde avses för de arbetsuppgifter som ankomme på

mobiliseringsdetaljen. Att pålägga en befattningshavare i nämnda löneställ-

ning registrering av hemliga order och dylikt syntes vara att använda över­

kvalificerad arbetskraft. Utredningsmannen har fördenskull föreslagit^ att

mobiliseringsdetaljen — till vilken någon motsvarighet icke funnits före den

förstärkta försvarsberedskapens införande — utginge ur fredsorganisationen

samt att detaljens arbetsuppgifter förlädes direkt under centralkontoret.

Detta borde för ändamålet förses med en ordinarie befattningshavare, för­

slagsvis en kontorist i A 9, för registrering och handläggning av fortlöpande

göromål i övrigt, medan övriga uppgifter borde påläggas någon tjänsteman å

centralkontoret i byråsekreterar- eller amanuensgrad. Då för mobiliserings­

detaljen avsetts en redan förefintlig ordinarie revisor, syntes denne kunna

disponeras för annan tjänst, förslagsvis å kamrerarkontoret.

Beträffande löneställningen för biträdespersonalen å expedition och skriv­

central har utredningsmannen ansett det befogat, att föreståndaren för

expeditionen (nu kanslibiträde i Eo 7) erhölle ordinarie anställning (A 7).

Av de beräknade 7 kontorsbiträdestjänsterna (Eo 4) syntes 1 böra upptagas

som ordinarie (A4), medan 2 borde utbytas mot skrivbiträdestjänster (Eo2).

Civilförvaltningens beräkningar av personalbehovet för kamrerarkon­

toret upptaga — förutom redan befintliga befattningar för 1 kamrerare, 1

kassör, 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde och 2 kontorsbiträden, samtliga ordi­

narie — 2 revisorer i Eo 21, 2 amanuenser (Eo 18—15), 1 ordinarie kontorist.

(A 9) och 8 kontorsbiträden. Civilförvaltningen har såsom motivering för;

denna personaluppsättning anfört i huvudsak följande.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

€4

beredande av önskvärd förbättring i amanuenspersonalens befordringsför-

bållanden syntes även kunna tillstyrkas, att en extra ordinarie revisorstjänst

inrättades.

Införandet av bokföring enligt liålkortsmetod förutsätter väsentliga för­

ändringar i organisationen av bokfö ringskontoret. Kontorets arbets-

uppgifter kunna, enligt civilförvaltningen, i stort sett uppdelas i två grupper,

nämligen dels de administrativt betonade göromålen, vilka för närvarande

åvila detsamma, och dels arbetet med den centrala bokföringen enligt hål-

kortsmetod med därtill anslutna granskningsuppgifter i fråga örn lokalmyn­

digheternas räkenskaper. För sistnämnda ändamål beräknar civilförvalt­

ningen personalbehovet enligt följande.

Granskningsdetaljens arbete avsåges skola uppdelas på tre underdetaljer

för arméns, marinens respektive flygvapnets jämte vissa andra försvarsmyn-

digheters räkenskaper. Ledningen av var och en av dessa underdetaljer av­

såges skola handhavas av en kontorist i lönegrad Eo 9 med biträde av ett

kanslibiträde i 7:e lönegraden. För sistnämnda ändamål borde, bland

annat, avses ett å bokföringskontoret för närvarande placerat ordinarie kans­

libiträde, under det att de båda övriga kanslibiträdena borde placeras i Eo 7.

På kontoristen komme i första hand ansvaret för den i det föregående be­

rörda titelkontrollen att vila. Med hänsyn till de ingående kunskaper i fråga

örn titelsystemets uppbyggnad som fördenskull måste krävas av vederbörande

måste en placering i 9:e lönegraden anses väl motiverad. För gransknings-

arbetet i övrigt, innefattande i stort sett den på revisionsbyrån för när­

varande ankommande siffergranskningen, erfordrades — såvitt nu kunde be­

dömas —• tillhopa 12 kontorsbiträden i 4:e lönegraden. Ett å bokföringskon­

toret placerat ordinarie kontorsbiträde borde tagas i anspråk därför "under

det att de övriga borde vara extra ordinarie.

För maskindetaljen erfordrades i första hand tillhopa 11 stansoperatriser,

varav 5 borde placeras i lönegrad Eo 4 och återstoden i lönegrad Eo 2. Förut­

om stansoperatriser erfordrades för handhavande av tabulerings-, sorterings-

och collatormaskinerna två maskinskötare varav den ene borde placeras i

lönegrad Eo 16 och den andre i lönegrad Eo 12. Civilförvaltningen avsåge att

anskaffa allenast en tabuleringsmaskin. Vid sådant förhållande syntes det

bliva erforderligt att utnyttja densamma i skift varför två maskin­

skötare bleve erforderliga. Skulle trots detta maskinkapaciteten visa

sig otillräcklig, syntes servicevägen böra anlitas, för vilket ändamål ett

belopp av förslagsvis 5 000 kronor borde beräknas under omkostnadsanslaget.

För ledning av gransknings- och maskindetaljerna erfordrades en före­

ståndare, av vilken komme att krävas såväl tekniskt-organisatoriska som

administrativa kvalifikationer. En av hans främsta arbetsuppgifter borde

vara att beträffande den betydande personal, tillhopa 31 personer, vilken han

hade sig underställd, fortlöpande sörja för en ändamålsenlig arbetsrutin.

Därjämte ålåge det honom att svara för alla avstämningar av inkomster, ut­

gifter, postgirosystem och balanser, vilka vore en grundval för systemets till-

lämpning. Med hänsyn till vad sålunda anförts borde föreståndaren placeras

i lönegrad Eo 22 med benämningen kamrerare.

För den direkta ledningen av gransknings- och stansningspersonalens

arbete avsåges en kansliskrivare, vilken tillsammas med ett kontorsbiträde

utgjorde hålkortsdetaljens expedition. Vederbörande ålåge, bland annat, att

mottaga och registrera inkommande räkenskapsmaterial, fördela detsamma

till handläggning, vederbörligen försett med arbetssedlar, samt slutligen efter

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

bokföringen omhändertaga verifikationerna och ordna desamma för bindning.

För sistnämnda uppgifter borde finnas ett bokbinderi.

De administrativt betonade göromålen innefattade ett flertal arbetsupp­

gifter av betydande omfattning. Vissa av dessa uppgifter borde fullgöras

av bokföringskamreraren. Självfallet måste emellertid denne ägna huvud­

parten av sin tid åt planläggningen och ledningen av hela kontorets fort­

löpande arbete, kontrollen av att vederbörliga kassarapporter, belastnings-

tabeller, huvudböcker m. m. avlämnades i vederbörlig ordning och på före­

skriven tid o. s. v. Fördenskull kunde härutöver hans tid tagas i anspråk

allenast för vissa särskilt betydande arbetsuppgifter.

Bland kontorets fortlöpande uppgifter kunde i första hand nämnas kon­

trollen över titelsystemets ändamålsenliga uppbyggnad och riktiga tillämp­

ning. Hit hörde, bland annat, planerandet och uppläggandet av redovisnings-

titlar, samt den anslagskontroll, som efter återgång till fredsmäs-

sig medelshushållning åter bleve en tvingande nödvändighet. En år­

ligen återkommande uppgift, som krävde betydande erfarenhet och

avsevärt arbete, vore verkställandet av bokslut och upprättandet av för-

svarsväsendets sju huvudböcker. För dessa arbetsuppgifter måste under viss

tid jämväl större delen av revisors- och amanuenspersonalen å kontoret tagas

i anspråk. Kontoret hade vidare att fullgöra ett flertal andra kontrollupp­

gifter, såsom kontroll av samtliga ut- och inbetalningar över postgiro, av

samtliga utlämnade förskott och av redovisningen under titlar för fonder

och diverse medel. Bokföringskontorets personal avsåges härjämte att i den

mån övriga arbetsuppgifter sä medgåve tågås i anspråk för inventeringsför-

rättningar hos lokalmyndigheterna. Härutöver kunde tilläggas, att lokalmyn­

digheternas redogörarpersonal i synnerligen stor omfattning vid personliga

besök begärde handledning av bokföringskontorets personal i redovisnings-

och anslagsfrågor. Den härav föranledda upplysningsverksamheten toge av­

sevärd tid i anspråk.

För fullgörande av nu nämnda arbetsuppgifter beräknades två revisorer

i lönegrad Eo 21 och tre amanuenser i lönegrad Eo 18—15 erforderliga. En

av de båda revisorsbefattningarna funnes redan inrättad. På revisorerna

borde i första hand ankomma ansvaret för gransknings- och kontrolluppgifter­

nas fullgörande, varvid den ene komme att främst tagas i anspråk för anslags­

kontroll och åtgärdande av från granskningsavdelningen inkommande rappor­

ter örn bokföringsfel. Den andre revisorn borde vara kamrerarens närmaste

arbetsbiträde vid fullgörandet av kvalificerade arbetsuppgifter och borde

därvid handhava den löpande översynen över titel- och redovisningssystemet.

De särskilda kontrolluppgifterna borde fördelas på lämpligt sätt mellan de

båda revisorerna, vilka därvid kunde erhålla biträde av amanuenserna.

Chef för bokföringskontoret vore för närvarande en kamrerare i lönegrad

A 24. Bokföringskamrerarens arbete hade under de senaste åren blivit avse­

värt mera komplicerat genom ansvällningen av det centrala bokföringsarbetet

och tillkomsten av nya arbetsuppgifter. Icke minst hade detta varit följden

av att han numera hade att förrätta sju årsbokslut och upprätta lika mångå

huvudböcker ävensom av uppspaltningen av försvarets fastighetsfond på tre

delfonder och tillkomsten av försvarets bostadsanskaffningsfond.

Härutöver komme i och med införandet av central bokföring enligt hål-

kortsmetod ytterligare ett betydande ansvar och betungande arbetsuppgifter

att åläggas bokföringskamreraren. Även örn den direkta ledningen av den

nya hålkortsavdelningens löpande arbete omhänderhades av kamreraren i

22:a lönegraden, komme dock i första hand ansvaret för hela försvarets bok­

föring att i och med omläggningen främst åvila föreståndaren för bokförings­

kontoret. För att å befattningen skulle kunna erhållas en i alla dessa av-

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami

.

Nr 120.

273

-

ig

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

65

66

seenden fullt kompetent befattningshavare, ansåge civilförvaltningen ofrån­

komligt att densamma placerades i lönegrad A 26.

Yad civilförvaltningen sålunda föreslagit beträffande bokföringskontoret

innebär i fråga örn å ämbetsverkets personalförteckning upptagna befattnin­

gar, att en kamrerarbefattning i A 24 uppflyttas i lönegrad A 26 samt att en

befattning som kamrerare i lönegrad Eo 22 och en befattning som revisor i

lönegrad Eo 21 tillkomma samt i övrigt att medel borde beräknas för 3

amanuenser (Eo 18—15), 2 maskinskötare, 1 i Eo 16 och 1 i Eo 12, 1 kansli­

skrivare (Eoll), 3 kontorister (Eo9), 2 kanslibiträden (Eo7), 12 kontors-

biträden (Eo 4) samt 11 stansoperatriser, därav 5 i Eo 4 och 6 i Eo 2.

Utredningsmannen har intet haft att erinra mot nyinrättande av 1 befatt­

ning för revisor i Eo 21. Yad åter anginge förslaget att höja kamreraren från

A 24 till A 26, kunde utredningsmannen ej finna tillräckliga skäl föreligga

därför, så länge man ej vunnit närmare erfarenhet örn betydelsen för

kamrerarens arbete och ansvar av hålkortsredovisningens genomförande.

Beträffande personaluppsättningen i övrigt för de administrativa arbetsupp­

gifterna har utredningsmannen endast — i viss anslutning till ett uttalande

av civilförvaltningen — velat betona, att personalen å bokföringskontoret

borde i all möjlig utsträckning deltaga i inventeringsförrättningarna vid

lokalmyndigheterna, därvid i erforderlig mån samverkan borde åvägabringas

mellan kameralbyrån och revisionsbyrån. Beträffande löneställningen för

granskningspersonalen syntes för närvarande icke vara skäl att förorda annan

ändring i civilförvaltningens förslag än att 1 extra ordinarie kanslibiträde

samt 3 extra ordinarie kontorsbiträden borde ersättas av motsvarande antal

ordinarie biträden i A 7 respektive A 4.

Den för den egentliga maskindetaljen avsedda kansliskrivartjänsten, vil­

ken redan funnes inrättad såsom extra ordinarie, syntes böra vid hålkorts­

redovisningens utsträckande till att omfatta hela försvarsväsendet omedelbart

ombildas till ordinarie befattning (All).

Med stöd av resultatet av en jämförande undersökning vid bland annat

centrala värnpliktsbyråns statistikdetalj har utredningsmannen föreslagit att,

i stället för den föreslagne maskinskötaren i Eo 16, en såsom maskintekniker

betecknad tjänsteman i lönegrad Eo 15 anställdes hos civilförvaltningen.

Yad åter anginge förslaget örn anställande av ytterligare en maskinskötare,

placerad i lönegrad Eo 12, hade det vid jämförelse med förhållandena vid

centrala värnpliktsbyrån icke synts motiverat att för ändamålet i fråga an­

ställa en befattningshavare i så hög lönegrad som den föreslagna. Med hän­

syn bland annat till att denne maskinskötare huvudsakligen syntes komma

att arbeta efter den förut berörde maskinteknikerns anvisningar, kunde ut­

redningsmannen för sin del ej tillstyrka, att befattningen uppföres i högre

lönegrad än Eo 9. Yid sådant förhållande borde benämningen kontorist

lämpligen användas för ifrågavarande befattningshavare.

Beträffande den föreslagne föreståndaren för gransknings- och maskin­

detaljerna, kamrerare i Eo 22, har utredningsmannen förordat att benäm­

ningen kamrerare utbyttes mot »biträdande kamrerare».

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

68

civilförvaltningen beräknad till 75 %. Även dessa beräkningar vore emeller­

tid i vissa avseenden osäkert grundade.

övergången till central bokföring enligt hålkortsmetod komme att i avse­

värd grad påverka revisionsbyråns arbete och personalbehov. Detta toge sig

i första hand uttryck däri, att den med siffergranskning sysselsatta perso­

nalen å byrån, innefattande huvudparten av den kvinnliga biträdespersonalen

å de revisionskontor, vilka handhade allmänna revisionsuppgifter, bleve över­

flödig i och med att motsvarande arbetsuppgifter förlädes till kameralbyråns

bokföringskontor för att där fullgöras i samband med bokföringen. Då det

icke kunde anses uteslutet, att de avsevärda förändringar i revisionsbyråns

personaluppsättning, som sålunda i första hand bleve följden av hålkorts-

bokföringens genomförande, jämväl i andra avseenden borde föranleda vissa

ändringar i byråns organisation för fred, hade civilförvaltningen ansett sig

icke utan en närmare erfarenhet därav kunna framlägga definitiva beräkningar

rörande revisionsbyråns personalbehov.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts hade civilförvaltningen in­

skränkt sig till att föreslå allenast vissa förändringar, vilka framstode såsom

under alla omständigheter erforderliga för att revisionsverksamheten skulle

kunna vidmakthållas i förutsatt omfattning.

Sålunda borde med hänsyn till de arbetsuppgifter, som komme att åvila

byråns sekretariat, för detsamma nyinrättas 1 byråsekreterarbefattning i Eo 21

i utbyte mot en befattning såsom förste amanuens.

De för närvarande på tre expeditioner uppdelade registrerings- och espe-

dieringsgöromålen borde centraliseras till en under byråns sekretariat hö­

rande, för dess samtliga underavdelningar gemensam expedition. På före­

ståndaren för denna expedition komme att vila ett omfattande registrerings-

arbete samt därjämte åliggande att föra aktoratsbok m. m. Med hänsyn till

dessa arbetsuppgifter ansåge civilförvaltningen det berättigat, att för före­

ståndaren inrättades 1 befattning i lönegrad A 9.

Med införandet av central bokföring enligt hålkortsmetod komme vissa

för närvarande å revisionsbyrån ankommande arbetsuppgifter att överflyttas

å bokföringskontorets granskningsdetalj. Den med dessa arbetsuppgifter sys­

selsatta personalen, vilken — såsom civilförvaltningen i det föregående fram­

hållit —• beräknades i fredstid komma att omfatta 4 kontorister och 36 kon­

torsbiträde^ bleve därför i princip överflödig. För tillgodoseende av därefter

kvarstående behov av biträdespersonal för mindre kvalificerade uppgifter

å de revisionskontor, som sysslade med allmän revisionsverksamhet, beräk­

nade civilförvaltningen sammanlagt 7 kontorsbiträden i lönegrad Eo 4. Netto­

besparingen av personal omfattade således 4 kontorister samt 29 kontors­

biträden.

Civilförvaltningens beräkningar av den personal för revisionsbyrån,

som civilförvaltningen anser erforderlig för att byrån skall kunna fullgöra

sina arbetsuppgifter, innefatta, vad beträffar antalet ordinarie befattningar

och befattningar i högre lönegrad än

20, utökning med 3 befattningar i Eo 21,

nämligen, förutom förenämnde byråsekreterare, 2 revisorer avsedda för före­

ståndare för revisionslotter och med förenämnda kontoristbefattning i A 9

samt, vad beträffar övrig extra ordinarie personal, 1 revisor i Eo 20, 30 ama­

nuenser (Eo 18—15), 5 kanslibiträden (Eo 7) och

18 kontorsbiträden (Eo4).

Därutöver har föreslagits inrättande för den på sjörevisionen ankommande

förrådskontrollen av 1 arvodesbefattning i UO 7 för en pensionerad under­

officer.

Kungl. Majrts proposition nr 120.

70

under revisionsbyråchefen ställd särskild förste byråsekreterare med huvud­

åliggande att sammanhålla revisionsarbetet i hög grad kunna reduceras. Yad

särskilt anginge uppgiften att verka för enhetlighet de olika revisionskontoren

emellan, minskades denna uppgift i betydelse, då antalet kontorschefer ned-

ginge med två. Med den löneställning, som tillkomme revisionskommis-

sarierna — 26:e lönegraden — kunde det krävas av dessa tjänstemän, att

de skulle helt svara för anmärkningarnas såväl form som innehåll. Sjörevi­

sionens och undersökningsdetaljens uppgifter vore av så särpräglad art, att

en sammanknytning av dessa med revisionen i övrigt genom särskild tjänste­

man icke kunde vara erforderlig. Under förutsättning att, såsom civilförvalt­

ningen föreslagit, en byråsekreterare i Eo 21 stadigvarande ställdes till

revisionsbyråchefens förfogande, syntes tillräcklig anledning icke längre

finnas att bibehålla den extra ordinarie förste byråsekreterartjänsten å sek­

retariatet.

Det syntes vara ändamålsenligt, att den enligt civilförvaltningens in­

struktion till sekretariatet anslutna undersökningsdetaljen närmare än som

i verkligheten blivit fallet sammanfördes med sekretariatet och ställdes

under revisionsbyråchefens direkta överinseende. Vid ett samordnande av

undersökningsdetaljen med sekretariatet syntes »centralkontor» vara en

lämplig sammanfattande benämning.

Beträffande personaluppsättningen å revisionsbyråns olika underavdel­

ningar har utredningsmannen anfört i huvudsak följande.

Av fem extra ordinarie kontorsbiträden som civilförvaltningen beräknat

för den expedition med skrivcentral, som skulle anknytas till det av utred­

ningsmannen föreslagna centralkontoret, syntes 1 biträde böra göras till or­

dinarie (A 4) samt 1 uppföras såsom skrivbiträde (Eo 2).

Vid sammanslagning av I och II revisionskontoren bortfölle den extra or­

dinarie revisionskommissarietjänst (Eo26), som vore avsedd för II kontoret.

Beträffande personalen å det sammanslagna nya revisionskontoret borde, vid

minskning av granskningens omfattning i enlighet med vad som förordats,

förslagsvis 2 amanuenser kunna utgå. Vidare borde antalet kontorsbiträden

kunna minskas med ett (Eo 4).

Med hänsyn särskilt till den förordade beskärningen av granskningens

omfattning kunde antalet amanuenser vid III revisionskontoret nedsättas

från 7 till 5.

Vad sjörevisionen beträffade syntes antalet rustade fartyg komma att efter

beredskapens upphörande nedgå i högre grad än som komme till uttryck i

den personalreduktion för sjörevisionens del, som civilförvaltningen föreslagit

i förhållande till personalläget den 1 januari 1946. — Utredningsmannen ville

ifrågasätta införande — på sätt tillämpas i riksräkenskapsverket — av en

kategori av revisionsassistenter, placerade i lönegrad A 18 å sjörevisionen,

där arbetsuppgifterna vore av den speciella art, att en dylik personalkategori

skulle vara särskilt lämplig. Den ifrågavarande å sjörevisionen nu tjänstgö­

rande personalen innehade i regel icke högre formell kompetens, varför det

för dessa befattningshavare syntes komma att möta svårigheter att erhålla

befordran till lönegrad A 21 i konkurrens med högre kvalificerade befattnings­

havare. För sjörevisionen borde för den skull i stället för av civilförvaltningen

föreslagna 4 amanuenser (Eo 18—15) beräknas 3 revisionsassistenter i A 18

samt 1 extra ordinarie tjänsteman i Eo 15. — Den för sjörevisionen nu upp­

tagne pensionerade officeren, Oa 10, borde utgå såsom obehövlig.

Erågan örn omfattningen av och sättet för kontrollen å löneklassplaceringar

borde göras till föremål för ingående undersökning, därvid även syntes böra

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

71

tagas under övervägande, om ej för vissa arbetsuppgifter, som nu utfördes av

revisors- och amanuenspersonal, skulle huvudsakligen kunna tågås i anspråk

revisionsassistenter, eventuellt även på uppgifterna i fråga specialiserade be­

fattningshavare i än lägre lönegrad. Den beräknade personalen i övrigt å Y

revisionskontoret syntes i anslutning till den förordade allmänna begräns­

ningen av räkenskapsgranskningen böra i förhållande till civilförvaltningens

förslag minskas med ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde, båda extra

ordinarie.

I förhållande till civilförvaltningens personalberäkningar innebär utred­

ningsmannens förslag indragning av 2 befattningar i Eo 26, varav 1 för förste

byråsekreterare och 1 för revisionskommissarie, ökning med 3 revisionsassi­

stenter i A 18, 1 kontorsbiträde i A 4 och 1 skrivbiträde i Eo 2 samt minsk­

ning med 7 befattningar i Eo 18—15, 1 i Eo 7 och 4 i Eo 4 samt 1 arvodes-

befattning i Oa 10.

Advokatfiskalskon tore t.

I överensstämmelse med den av ämbetsverket hävdade uppfattningen att

befattningar, som ovedersägligen äga karaktär av nyckelbefattningar, böra

vara ordinarie, hemställer civilförvaltningen, att advokatfiskalsbefattningen,

nu i Eo 28, uppföres å ordinarie stat.

Förutom de nuvarande befattningarna såsom advokatfiskal och biträdande

advokatfiskal samt två byråsekreterarbefattningar beräknar civilförvaltningen

för juristgöromål 4 amanuenser i lönegrad Eo 18. Av dessa erfordras en för

bevakningsuppgifter, d. v. s. bevakande och vidmakthållande av kronans rätt

mot personer, som ålagts ersättningsskyldighet. Då den fredsmässiga omfatt­

ningen av bevakningsarbetet för närvarande icke kunde med säkerhet över­

blickas och dessutom bleve beroende av de nya bestämmelser angående av­

skrivning av kronans fordringar, som syntes vara att förvänta, inskränkte sig

civilförvaltningen till att för ifrågavarande arbete föreslå nämnde amanuens

samt en med årsarvode av 6 000 kronor anställd tjänsteman.

Beträffande den biträdande personalen har civilförvaltningen anfört i

huvudsak följande.

Huvuddiariet fördes för närvarande av ett kanslibiträde i A 7. På grund

av att på innehavaren av ifrågavarande registratorstjänst måste ställas större

krav på självverksamhet och omdöme än vad fallet eljest vore beträffande

byråregistratorer finge det anses befogat, att ifrågavarande befattning place­

rades i lönegraden A 11.

För registrering av fatalier m. m. erfordrades en särskild tjänsteman. På

grund av de krav på omdöme och noggrannhet, som måste ställas på ifråga­

varande tjänsteman, borde befattningen placeras lägst i lönegrad Eo 7.

För skrivändamål slutligen erfordrades minst 4 kontorsbiträden i löne­

grad Eo 4.

Utredningsmannen har ifrågasatt, om ej kostnaden för den arvodesbefatt-

ning, som avsetts för biträde med bevakningsuppgifter, borde beräknas å det

avvecklingsanslag, som civilförvaltningen ansett vara erforderligt för, bland

annat, advokatfiskalskontoret under budgetåret 1946/47. Det syntes utred­

ningsmannen icke föreligga tillräcklig anledning att upptaga befattningen för

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

den tjänsteman som hade att föra huvuddiariet i högre löneställning än så­

som kontorist (A 9).

Gemensam personal.

För registratorskontoret beräknar civilförvaltningen som biträdes-

personal tre kontorsbiträden i lönegrad Eo 4.

Beträffande vaktmästarpersonalen har civilförvaltningen anfört, att

frågan örn behovet av dylik personal helt bleve beroende på utformningen av

de lokaler, i vilka ämbetsverket slutligen komme att inrymmas, varför slut­

ligt ställningstagande till behovet av vaktmästarpersonal icke kunde tagas i

detta sammanhang. Det på grundval av redan föreliggande erfarenheter be­

räknade minimibehovet av expeditionsvakter, som under alla omständig­

heter komme att föreligga, uppginge — med bortseende från förste expedi-

tionsvakten —- till 20 befattningshavare. Av nämnda personal vore för när­

varande å civilförvaltningens personalförteckning uppförda två expeditions­

vakter såsom ordinarie i lönegrad A 5. Detta antal stöde uppenbarligen icke

i rimlig proportion till det betydande antalet expeditionsvakter. Då dessutom

vissa vaktmästarpersonalen åliggande uppgifter, såsom handhavande av värde­

post och andra med kassans verksamhet förbundna göromål, krävde en högre

grad av pålitlighet och omdöme, syntes det vara befogat att bereda ordinarie

ställning åt ytterligare ett antal expeditionsvakter. Civilförvaltningen har för­

denskull föreslagit, att ytterligare 3 expeditionsvakter erhölle ordinarie an­

ställning. övriga 15 expeditionsvakter borde upptagas såsom extra ordinarie

i Eo 5.

Bindningen av samtliga försvarsväsendets lokala myndigheters räkenskaper

borde enligt civilförvaltningen i fortsättningen fullgöras inom ett i ämbets­

verket ingående bokbinderi. För detta erfordrades två bokbindare, av vilka

den ene borde vara föreståndare och placeras i lönegrad Eo 6 och den andre

lämpligen placeras i lönegrad Eo 5. Härutöver erfordrades tillhopa fyra bok­

binderibiträde^ vilka borde erhålla ett månatligt arvode av 225 kronor.

För omhänderhavande av civilförvaltningens inventarieuppsättning, om­

fattande bland annat ett betydande antal kontorsmaskiner av skilda slag, har

civilförvaltningen föreslagit inrättande av 1 befattning för pensionerad under­

officer i UO 7.

För betjänande av civilförvaltningens telefonväxel erfordrades tillhopa

3 telefonister, varav 1 borde placeras i lönegrad Eo 4 och de övriga i löne­

grad Eo 2.

Civilförvaltningen har slutligen beräknat 2 000 kronor erforderliga för an­

litande av experter.

Utredningsmannen har ansett det begärda antalet expeditionsvakter vara

väl högt tillmätt. Av en närmare beräkning huru personalbehovet komme

att ställa sig efter inflyttandet i de nya lokaler, som för civilförvaltningen

skulle uppföras i anslutning till övriga militära förvaltningsbyggnader på

Ladugårdsgärde, framginge, att det framtida behovet av expeditionsvakts-

personal skulle uppgå till 16 personer. För tiden intill inflyttningen i de nya

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

74

Departements­

chefen.

lokalerna skulle ytterligare 5 expeditionsvakter erfordras. Härtill skulle

komma 2, i civilförvaltningens petitaskrivelse ej berörda expeditionsvakter

för handhavandet av civilförvaltningens blankettförråd, till dess detta efter

inrättandet av försvarets centrala bok- och blankettförråd kunde indragas.

Utredningsmannen, som ej funnit skäl att framställa erinran mot att antalet

ordinarie expeditionsvakter utökades till 5, Ilar därutöver räknat med 10

extra ordinarie expeditionsvakter. För den övergångsvis behövliga personalen

borde avses extra och tillfälliga expeditionsvakter, eventuellt avlönade från

avvecklingsanslag.

Som en sammanfattning av sitt förslag har utredningsmannen anfört i

huvudsak följande.

Med de föreslagna ändringarna i civilförvaltningens förslag skulle antalet

ordinarie tjänster ökas från begärda 70 till 89 samtidigt som antalet extra

ordinarie befattningar skulle reduceras från beräknade 198 till 162. Samman­

lagt skulle ifrågavarande tjänster, som i civilförvaltningens förslag uppf oges

till 268, stanna vid 251. Av dessa siffror framginge, att proportionen mellan

ordinarie och extra ordinarie personal skulle vid bifall till utredningsman­

nens förslag ej obetydligt förbättras i förhållande till civilförvaltningens an-

slagsäskanden.

Civilförvaltningen har beräknat avlöningskostnaderna för den föreslagna

personaluppsättningen till 1 622 000 kronor. Utöver detta medelsbehov be­

räknar civilförvaltningen behov av vissa ytterligare medel för anställande

övergångsvis av personal, i första hand för slutförande av siffergranskningen

av de på tiden före den 1 juli 1946 belöpande räkenskaper, vilka då återstå

att granska å revisionsbyrån, men även på den grund att den för hålkorts-

detaljen avsedda personalen till en början icke kan beräknas uppnå det av

civilförvaltningen förutsatta arbetsresultatet. Då säkra hållpunkter för be­

dömande av dessa tillfälligt föreliggande medelsbehov för närvarande icke

föreligga, har civilförvaltningen anmält sin avsikt att sedermera hemställa örn

bemyndigande att få överskrida vederbörliga anslagsposter med erforderliga

belopp.

De föreslagna personalförändringarna i förhållande till civilförvaltningens

nuvarande uppsättning av ordinarie och extra ordinarie personal framgå av

en sammanställning, vilken torde få införas i statsrådsprotokollet.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln,

punkt 6) av medelsbehovet under anslaget till Krigsmaterielverket: Avlö­

ningar erinrade jag, att från olika håll framhållits behovet av en ompröv­

ning av försvarets centrala förvaltningsorganisation. För egen del anförde

jag, bland annat, att frågan huruvida en dylik omprövning borde företagas

av 1945 års försvarskommitté då ännu icke kunde bedömas. I vart fall kunde

kommittén först sedan preliminära resultat nåtts i fråga örn försvarets all­

männa organisation upptaga spörsmålet örn erforderliga ändringar i förvalt­

ningsorganisationen. En annan ordning för frågans behandling skulle — an­

förde jag — enligt mitt förmenande kunna avsevärt försena slutförandet av

kommitténs huvuduppdrag. Vid de fortsatta övervägandena av denna fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

76

verkställts av särskilt tillkallad utredningsman har i väntan på den förut­

nämnda översynen av förvaltningsorganisationen inriktats på en undersökning

av vilka ändringar i personalorganisationen som äro närmast erforderliga och

kunna vidtagas utan att hindra en översyn av förvaltningsorganisationen i

dess helhet. Utredningen innefattar förslag örn vissa begränsningar i civil­

förvaltningens förslag, särskilt beträffande revisionsbyrån. Vid avvägningen

av proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie personal har utred­

ningsmannen ansett sig böra sträcka sig något längre än civilförvaltningen.

Som ett allmänt omdöme örn civilförvaltningens förslag har utredningsman­

nen anfört, att den av verket förordade personaluppsättningen i allmänhet

icke tilltagits alltför riklig. I anledning av den av utredningsmannen ifråga­

satta decentraliseringen av ärenden till civilförvaltningen har jag uppdragit

åt ämbetsverket att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande de

grupper av ärenden i vilka beslutanderätten må kunna överflyttas från

Kungl. Majit till civilförvaltningen. I den mån ett genomförande av dylika

åtgärder erfordrar riksdagens medverkan torde frågan få i annat samman­

hang underställas riksdagen.

Civilförvaltningen har av närmare anförda skäl föreslagit, att ämbetsver­

kets tre byrachefsbefattningar, nu placerade i A 30 med benämningen krigs­

råd, måtte uppföras i C 8. Ämbetsverket har jämväl ansett, att omfattningen

av dess byråer motiverade benämningen avdelningar å dessa enheter och i

anslutning därtill föreslagit benämningen avdelningschefer å krigsråden.

Frågan örn krigsrådens löneställning berördes av civilförvaltningen jämväl i

dess medelsäskanden för innevarande budgetår. Föredragande departements­

chefen anförde härom (prop. 1945: 170, s. 202), att denna fråga uppenbarligen

sammanhängde med spörsmålet om byråchefs- och rådstjänsternas lönegrads-

placering överhuvudtaget, varför han icke funne anledning att ingå på frågan.

För egen del anser jag frågan örn löneställningen för krigsråden i civilförvalt­

ningen vara väl värd övervägande. Såsom utredningsmannen framhållit är

emellertid frågan om en allmän differentiering i lönehänseende av byråchefs-

och rådstjänsterna föremål för prövning. Jag finner mig icke kunna

förorda, att förevarande spörsmål utbrytes ur det större sammanhanget och

prövas isolerat från detta och kan därför icke nu tillstyrka civilförvaltningens

förslag. Ej heller finner jag anledning upptaga frågan örn ändrad benämning

av de nuvarande byråerna.

Användning av extra ordinarie befattningar i högre lönegrad innebär

otvivelaktigt nackdelar bland annat därigenom att vikariatslöneförordnanden

genom ett flertal lönegrader i regel bliva en följd därav. Jag anser mig med

hänsyn härtill böra tillstyrka, att till ordinarie anställning överföras vissa

högre tjänster som redan nu kunna förutses bliva erforderliga även efter en

omprövning av civilförvaltningens organisation. Jag förordar sålunda, att

bland andra befattningarna för byrådirektör och förste byråsekreterare (sek­

tionschefer inom kanslibyrån) omändras till ordinarie i lönegrad A 28 respek­

tive A 26. Av samma skäl tillstyrker jag, att advokatfiskalsbefattningen upp­

tages i A 28.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

78

i avvaktan på erfarenheterna av arbetsbelastningen efter återgång till freds-

förhållanden. Inrättandet för kamrerarkontoret av en ny befattning för kon­

torist i A 9 finner jag mig kunna tillstyrka.

Mot civilförvaltningens förslag att nu uppflytta kamrerartjänsten å bok-

föringskontoret till A 26 talar det skäl utredningsmannen därutinnan anfört,

varför jag icke kan biträda förslaget. Däremot tillstyrker jag förslaget, att för

de administrativt betonade göromålen inom bokföringskontoret inrättas ytter­

ligare en revisorsbefattning i Eo 21.

Yad civilförvaltningen föreslagit rörande omfattningen av personal

för den del av bokföringskontoret, som skall handhava de med genomförandet

av den centraliserade bokföringen väsentligt utvidgade bokförings- och gransk-

ningsuppgifterna, har icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker, att

för föreståndaren för verksamheten i fråga inrättas en befattning i Eo 22,

vilken bör benämnas biträdande kamrerare. I enlighet med utredningsman­

nens förslag och på av honom anförda skäl föreslår jag, att den för ledningen

av gransknings- och stansningspersonalens arbete avsedda kansliskrivartjän-

sten uppföres i A 11. I likhet med utredningsmannen räknar jag med placering

av de båda för maskinernas skötsel avsedda befattningshavarna i Eo 15 respek­

tive Eo 9.

Jag vill icke motsätta mig, att den för blankettdetaljen avsedda arvodesbe-

fattningen i Oa 10 fortfarande må finnas inrättad i avbidan på närmare erfa­

renheter av den omläggning av blankettgranskningen, som beslöts av fjolårets

riksdag.

Yad revisionsbyrån beträffar har civilförvaltningen framhållit, att i

fråga örn denna i särskild grad gjorde sig gällande vad ämbetsverket anfört

rörande osäkerheten i beräkningarna av erforderlig personal för sådana delar

av verket, vilkas arbetsunderlag huvudsakligen utgjordes av försvarets lokala

myndigheters räkenskaper och verifikationer. Civilförvaltningen har med hän­

syn härtill och till möjligheten av att byråns fredsorganisation kunde även i

andra avseenden påverkas av de avsevärda förändringar i dess personaluppsätt­

ning, som hålkortsbokföringens genomförande medförde, ansett sig icke kunna

nu framlägga definitiva beräkningar rörande revisionsbyråns personalbehov.

Som utgångspunkt för de nu föreliggande beräkningarna har förutsatts, att den

mera kvalificerade granskningen liksom hittills skulle begränsas till 75 % av

det till 2 miljoner verifikationer per år uppskattade räkenskapsmaterialet.

Utredningsmannen har ansett ifrågavarande granskning under normala för­

hållanden kunna begränsas till omkring 60 % av verifikationerna. Med denna

förutsättning har utredningsmannen omräknat den av civilförvaltningen före­

slagna personaluppsättningen för revisionsbyrån. Med hänsyn bland annat

till de personalbegränsningar som därvid ansetts kunna ske har utrednings­

mannen jämväl förordat vissa ändringar i revisionsbyråns organisation.

För egen del anser jag den av utredningsmannen valda utgångspunkten nu

kunna läggas till grund vid personalberäkningarna. En ytterligare begräns­

ning av den kvalificerade räkenskapsgranskningen bör emellertid enligt mitt

förmenande övervägas. Jag betraktar därför den av utredningsmannen angivna

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

80

Vad beträffar den såsom erforderlig beräknade lägre personal, som

icke i det föregående särskilt behandlats (revisionspersonal och amanuenser,

kontorister samt kansli-, kontors- och skrivbiträden), kan jag i huvudsak god­

taga civilförvaltningens behovsberäkningar, dock med de ändringar av antalet

befattningar i olika grader, huvudsakligen hänförande sig till revisionsbyrån,

som av utredningsmannen föreslagits. Jag har i det föregående avstyrkt vissa

förslag örn inrättande av befattningar för revisionsassistenter samt för revi­

sorer och byråsekreterare. I stället för dessa befattningar räknar jag här med

amanuens- och motsvarande personal.

Såsom av det föregående framgår har utredningsmannen ansett sig böra

föreslå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och extra ordinarie per­

sonal än civilförvaltningen förutsatt. Det kan här framhållas, att de utök­

ningar av antalet befattningar i lönegraderna All och A 9, som civilförvalt­

ningen föreslagit, motsvaras av minskningar i antalet ordinarie befattningar i

kanslibiträdesgraden. Förutom det av mig ej biträdda förslaget örn

beredande av ordinarie anställning åt vissa revisions^änstemän samt Arnd

övriga av mig i det föregående behandlade personalfrågor innefatta i föreva­

rande hänseende har utredningsmannen föreslagit, att följande antal av civil­

förvaltningen såsom extra ordinarie föreslagna befattningar skulle uppföras

å ordinaine stat, nämligen 2 kontorister (A 9), 3 kanslibiträden (A 7) och 7

kontorsbiträden (A 4). Då ett tillmötesgående av vad sålunda föreslagits torde

vara ägnat att underlätta civilförvaltningens rekrytering av biträdespersonal

och kvarhålla önskvärd dylik personal i tjänst, vill jag tillstyrka förslaget.

På de skäl civilförvaltningen anfört tillstyrker jag, att ytterligare 3 ordi­

narie befattningar för expeditionsvakter (A5) inrättas. Därutöver har

civilförvaltningen angivit behov av 15 extra ordinarie expeditionsvakter, vilket

antal utredningsmannen, utgående från vad som kunde anses erforderligt

sedan civilförvaltningen flyttat till Ladugårdsgärde, föreslagit skulle begränsas

till 10. Härtill vill jag erinra, att jag vid behandlingen i årets statsverkspro-

position av anslaget till Marinförvaltningen: Avlöningar (s. 55) ifrågasatt en

undersökning rörande behovet av vakt- och budskickningspersonal Aud de

ämbetsverk, som redan inrymts i ämbetsbyggnaderna på Ladugårdsgärde. Jag

räknar med att resultatet av en dylik undersökning skall giva hållpunkter för

en säkrare bedömning även aAr civilförvaltningens blivande behov av dylik

personal. Med hänsyn härtill anser jag mig icke böra räkna med mera än högst

5 extra ordinarie expeditionsvakter för civilförvaltningen. Därutöver ound­

gängligt behov av personal för expeditionsvaktsgöromål torde i mån av tillgång

på medel för ändamålet få tillgodoses genom anställande av extra och tillfällig

personal.

Vad edvilförvaltningen föreslagit rörande telefonistpersonal tillstyrker

jag. Inrättande av en befattning för en pensionerad underofficer i UO 7, av­

sedd för omhänderhavande av ämbetsverkets inventarieuppsättning, kan jag

icke tillstyrka. Ej heller finner jag mig böra förorda, att ytterligare bokbin-

deripersonal anställes; för bokbindning synes Aud behov böra anlitas det till

försvarets tryckeri anslutna bokbinderiet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

82

Befattning

Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 biträdande advokatfiskal .............................................. Eo 24

1 förste byråsekreterare ....................................................... Eo 24

2 förste revisorer ................................................................... Eo 24

1 biträdande kamrerare ....................................................... Eo 22

6 byråsekreterare .................................... *............................. Eo 21

5 revisorer............................................................................... Eo 21

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvalt­

ning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för­

slagsvis ................................................................ kronor 545 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... »

16 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

750 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 200 000

Summa kronor 1 511 000

S är skilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................ kronor

11 000

Nettoutgift kronor 1 500 000

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budget­

året 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

[11.]

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget för

innevarande budgetår, 315 000 kronor, disponeras enligt en i statsliggaren för

samma budgetår, s. 76, intagen stat.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 3) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild pro­

position i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna oförändrat anslag. Beträf­

fande beräkningsgrunden får jag hänvisa till vad jag därom anfört under näst­

föregående punkt.

I sin skrivelse den 31 augusti 1945 angående medelsäskandena för civil­

förvaltningens verksamhet under budgetåret 1946/47 har civilförvaltningen

beräknat omkostnadsanslaget enligt följande.

Med hänsyn till under innevarande budgetår vidtagna och nu föreslagna

personalökningar borde anslagsposten till sjukvård, nu 6 000 kronor, beräknas

till 8 000 kronor.

I fråga örn anslagsposten till reseersättningar ifrågasätter civilförvaltningen

ingen ändring.

Under delposten bränsle, lyse och vatten ha bränslekostnadema för inne­

varande budgetår beräknats till 14 000 kronor. Detta belopp har beräknats

Departements­

chefen.

naclér för blanketter, som skola tillhandahållas andra myndigheter än civilför­

valtningen. Beträffande förstnämnda post ifrågasätter civilförvaltningen ingen

ändring. Kostnaderna för blanketter, vilka tillhandahållas lokalmyndig­

heterna, lia enligt vad civilförvaltningen anfört på senaste tid kraftigt ökats

på grund av den centralisering av anskaffningen, som den redan igångsatta

rationaliseringen av blankettväsendet innebure. En ökning av det under om-

kostnadsanslaget därför beräknade beloppet, 35 000 kronor, syntes fördenskull

bliva ofrånkomlig. I avsaknad av närmare beräkningsgrunder beräknade civil­

förvaltningen tills vidare för ändamålet ett belopp av 100 000 kronor.

Anslagsposten till publikationstryck har civilförvaltningen upptagit till

oförändrat 7 000 kronor.

Medelsbehovet under civilförvaltningens omkostnadsanslag skulle enligt

dessa beräkningar bliva 466 000 kronor. Med hänsyn till den ovisshet, som i

vissa delar måste vidlåda dessa beräkningar, har civilförvaltningen ansett be­

loppet kunna avrundas till 450 000 kronor.

Civilförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår under omkostnads-

anslaget innebära en anslagshöjning med 135 000 kronor. Till 50 000 kronor

belöper denna höjning på omkostnader för hålkortsbokföringen. Såsom fram­

går av vad därom anförts under nästföregående punkt motsvaras dessa kost­

nader helt av de besparingar i personal som vinnas med övergången till det

nya bokföringssystemet. Jämväl centraliseringen av viss blankettanskaff­

ning och rationaliseringen av blankettväsendet måste taga sig uttryck i ökad be­

lastning av civilförvaltningens omkostnadsanslag. I övrigt hänför sig anslags­

höjningen huvudsakligen till sådana merkostnader som bliva en följd av per­

sonalorganisationens utökning. I likhet med civilförvaltningen har jag vid

beräkningen av omkostnader utgått från att uppvärmning under hela nästa

budgetår måste ske med vedeldning.

Mot civilförvaltningens beräkning av omkostnadsanslaget, slutande å

450 000 kronor, har jag med hänsyn till vad sålunda anförts och med beaktande

av den reduktion av de beräknade kostnaderna civilförvaltningen själv vid­

tagit icke ansett mig böra framställa någon erinran. Jag vill dock framhålla

vikten av att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budget­

året 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

[12.]

Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget

för innevarande budgetår, 299 000 kronor, disponeras enligt i statsliggaren

för detta budgetår, s. 80, intagen personalförteckning och avlöningsstat även­

som vissa därtill anslutande bestämmelser.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 11) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild pro­

position i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna nu ifrågavarande anslag till

84

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 120.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vissa av dessa sektioner. För chefen för domänsektionen — nu förste byrå-

sekreterare i A 24 —- föreslås inrättande av en befattning i A 26. Chefen för

administrativa sektionen —■ för närvarande en såsom extra förste byråsekre­

terare med vikariatsersättning för uppehållande av befattning i lönegrad A 24

förordnad byråsekreterare i lönegrad A 21 — skulle placeras i A 24 och

chefen för kanslisektionen — nu amanuens i Eo 18 -—- skulle erhålla ordinarie

anställning i A 21. För chefen för marksektionen — nu byråsekreterare i Eo 21

— borde inrättas en befattning i Eo 24. Som skäl för de föreslagna lönegrads-

placeringarna ha i huvudsak anförts, att arbetsuppgifternas art krävde ifråga­

varande löneställningar.

Fortifikationsförvaltningen föreslår vidare inrättande å domänsektionen,

där för närvarande förutom chefen tjänstgör en domänofficer i Oa 15, av en

befattning för jägmästare i Eo 26 för handhavandet av vården av lantförsvarets

skogar samt en befattning för byråsekreterare i Eo 21, vilken det skulle åligga

att uppsätta expeditioner, föra statistik m. m. Vid bifall till förslaget om in­

rättandet av befattningen såsom jägmästare kunde en för en pensionerad

officer avsedd arvodesbefattning i Oa 10 utgå.

Å administrativa sektionen tjänstgöra för närvarande förutom chefen 2

amanuenser i Eo 18, 3 amanuenser i Ex 17 samt ett kontorsbiträde i Eo 4.

Härutinnan föreslås icke annan ändring än att kontorsbiträdestjänsten upp­

föres å ordinarie stat.

Fortifikationsförvaltningen har ansett det nödvändigt att för uppläggande

av ett fullständigt fastighetsarkiv och detsammas fortsatta underhållande å

marksektionen inrättas en tjänst i Eo 21. Dessutom erfordrades för arkivet

en kartriterska i Eo 7. Förvaltningen har även funnit det nödvändigt att

kunna påkalla biträde av lämplig arvodesavlönad lantmätare, för vilket ända­

mål förvaltningen räknat med att ett belopp av omkring 3 000 kronor per år

skulle bliva erforderligt. I övrigt räknar förvaltningen med behov av 3 ama­

nuenser för marksektionen.

För kanslisektionen beräknar fortifikationsförvaltningen förutom chefen

3 amanuenser, en i Eo 18 och 2 i Ex 17, och en byråregistrator, för vilken före­

slås inrättande av en befattning i A 7, samt för skrivcentral, förutom ett redan

befintligt kontorsbiträde i A 4, 1 kontorsbiträde i Eo 4 och 2 skrivbiträden i

Eo 2. I stället för en nu befintlig arvodestjänst såsom expeditionsvakt borde

å civilbyrån inrättas en tjänst såsom expeditionsvakt i lönegrad A 5.

Bokföringssektionens behov av biträdande personal beräknar fortifikations­

förvaltningen till 2 amanuenser i Eo 18, varav en med halvtidstjänstgöring, 1

kanslibiträde i Eo 7 och 3 kontorsbiträden, 1 i Eo 4 och 2 i Ex 4.

För fortifikationsförvaltningens telefonväxel beräknas oförändrat 3 kon­

torsbiträden, 1 i Eo 4 och 2 i Ex 4.

Kostnaderna för avlöning av den civila personalen å befästningsbyrån och

befästningsinspektionen ha under beredskapstiden avförts å de anslag för

befästningsändamål, som anvisats å förskottsstat.

Befästningsbyrån har organiserats på en utredningssektion — upp­

delad på en konstruktionsdetalj, en planeringsdetalj, en luftvärnsdetalj samt

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Befattning

Lönegrad

1 ingenjör........................................................................................................... Ex 18

4 ritare av 1. klass........................................................................................... Ex 15

1 kontorsskrivare av 1. klass ......................................................................... Ex 15

1 kontorsskrivare » 2.

»

Ex 13

1 registrator........................................................................................................ Ex 11

1 förste kontorist.............................................................................................. Ex 11

1 kontorist ........................................................................................................ Ex 8

2 kanslibiträden

.......................................................................................... Ex 6

1 expeditionsvakt.............................................................................................. Ex 5

3 kontorsbiträdet!.............................................................................................. Ex 4

Byråingenjören i Ex 26 avses för underhållssektionen för bergrumsanlägg-

ningar. Med hänsyn till dessa anläggningars betydelse och stora värde er-

fordras enligt fortifikationsförvaltningens mening såsom byråingenjör på

denna sektion en väl kvalificerad bergsingenjör.

För befästningsinspektionen beräknas endast två tjänstemän bliva erfor­

derliga, nämligen en kartriterska i Ex 11 samt en befattningshavare för regi­

strering av befästningsanläggningar och handlingar m. m., liksom för närvä

rande i Ex 20.

Kostnaderna för avlöning åt sålunda beräknad personal vid befästnings-

byrån och befästningsinspektionen skulle uppgå till omkring 222 000 kronor,

varav rörligt tillägg 22 000 kronor.

Huvuddelen av den civila personalen vid kasernbyrån, värmekon

t or et och elektro kontoret avlönas från sakanslag. Med hänsyn till att

särskild utredning pågår rörande frågan i vilken utsträckning avlöning från

sakanslag skall ersättas med avlöning från avlöningsanslag har fortifikations

förvaltningen ansett sig icke böra föreslå någon ändring härutinnan. Med av­

löning från avlöningsanslag borde utöver befintliga befattningar tillkomma 2

amanuenser i Ex 17, en för kasernbyrån och en för värmekontoret. För för-

rådskontrollkontoret har förvaltningen föreslagit utökning av befintlig

personal med 1 tekniskt biträde i Ex 15.

Under beredskapstiden ha expeditions v aktsgöromål inom förvalt

ningen i stor utsträckning utförts av värnpliktig personal. Med hänsyn till

att möjligheten att erhålla sådan personal för framtiden beräknas helt upphöra,

föreslår fortifikationsförvaltningen inrättande av en befattning såsom expedi­

tionsvakt i Eo 5. På grund av förläggningen av ämbetsverkets lokaler på ett

stort antal platser i staden räknar förvaltningen med att 3 expeditionsbud för

budskickning kunna bli erforderliga, ettvart med ett arvode av 235 kronor i

månaden. Förvaltningen föreslår vidare, att i stället för den nuvarande be­

fattningen för expeditionsvakt i A 6 inrättas en tjänst såsom förste expedi­

tionsvakt i A 7. För bevakningen av fortifikationsförvaltningens och vissa

försvarets civilförvaltning tillhörande ämbetslokaler i Centralpalatset föreslår

fortifikationsförvaltningen bibehållande av 3 ordningsvakter, varav två natt­

vakter samt en portvakt och hissförare, envar med arvode av 325 kronor för

månad, vilka kostnader borde från och med nästa budgetår bestridas från

fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

För det för byggnads- och reparationsberedskapens centrala ledning inrät­

90

framställningen upptagna befattningar bleve behövliga vid återgång till freds-

förhållanden med den ändring av arbetsbelastning och arbetsuppgifter, som

därav följde. Civilförvaltningen utginge emellertid från att i fråga örn byråns

personalbehov samma förfaringssätt skulle tillämpas som ämbetsverket före­

slagit för civilbyråns vidkommande. Civilförvaltningen ifrågasatte, örn ej de

ovissa och svårbedömliga förhållanden, som förelåge beträffande den icke-ordi-

narie personalen i 20:e och lägre lönegrader gjorde det angeläget att särskild

personalförteckning fastställdes för dylik personal eller att medelsförbruk­

ningen eljest reglerades genom bestämmande av antalet befattningshavare och

deras avlöning. Eventuellt borde särskild delpost under icke-ordinarieposten

avses för bestridande av avlöning åt personal å befästningsbyrån, vilken del­

post skulle få disponeras endast efter Kungl. Majrts bestämmande.

Med avseende å det för byggnads- och reparationsberedskapens centrala

ledning inrättade organisationskontoret saknade civilförvaltningen möjlighet

att bedöma, huruvida den för kontoret beräknade personalen vore oundgäng­

ligen behövlig under de ändrade förhållanden som inträtt. Ej heller ansåge

civilförvaltningen sig kunna göra något uttalande rörande storleken av de

för personalen i fråga föreslagna arvodesbeloppen. Civilförvaltningen ifråga­

satte, om icke kontorets avlöningskostnader rätteligen borde i likhet med vad

som ifrågasatts beträffande personal å befästningsbyrån avföras från en i av

löningsstaten upptagen särskild delpost.

Allmänna lönenämnden har ansett att, med hänsyn till den pågående ut­

redningen, för närvarande borde anstå med inrättande av nya ordinarie be­

fattningar eller uppflyttning av redan befintliga sådana befattningar i högre

lönegrad. Å andra sidan borde enligt lönenämndens mening nämnda omstän­

dighet icke utgöra hinder för att å civilbyrån vissa extra befattningshavare

med långvarig anställning bereddes extra ordinarie anställning i något större

utsträckning än fortifikationsförvaltningen förutsatt. För amanuenserna syntes

därvid böra utnyttjas jämväl lönegraden Eo 15.

Därest fortifikationsförvaltningen även i fortsättningen skulle omhänder-

hava vården av försvarsväsendets skogsdomäner, syntes det lönenämnden i

och för sig icke vara något att erinra mot att vid förvaltningen anställdes en

jägmästare med lön efter 26:e lönegraden.

I stället för av fortifikationsförvaltningen föreslagen befattning i A 24 har

lönenämnden förordat inrättande av en befattning i Eo 24 för den byråsekre­

terare i A 21 å administrativa sektionen, som nu uppbär vikariatsersättning

såsom vid vikariat å tjänst i A 24.

Uppflyttningen av chefen för marksektionen från byråsekreterare i Eo 21

till förste byråsekreterare i Eo 24 har lönenämnden ansett sig böra tillstyrka.

Däremot finner lönenämnden tveksamt, örn för uppläggandet av sektionens

fastighetsarkiv och detsammas underhållande borde inrättas en extra ordinarie

byråsekreterarbefattning.

Mot de föreslagna lönegradsplaceringarna för två extra byråingenjörer på

underhållssektionen för bergrumsanläggningar, Ex 26 respektive Ex 24, har

lönenämnden icke funnit anledning till erinran, enär för envar av dessa be­

fattningar syntes erfordras civilingenjör eller person med motsvarande ut­

bildning.

Kungl. Marits proposition nr 120.

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

den ökning av ämbetsverkets fredsorganisation, som betingats av genom­

förandet av 1942 års försvarsbeslut. En förstärkning av den för fredsförhål-

landen beräknade personaluppsättningen synes numera oundviklig. Forti

fikationsförvaltningens förslag innebär att, bortsett från befästningsbyrån,

följande befattningar skulle tillkomma, nämligen 9 amanuenser, 1 tek­

niskt biträde i 15 :e lönegraden, 3 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt och 8

kontorsbiträden samt tillhopa 7 expeditionsbud och ordningsvakter. Samt

liga dessa befattningshavare motsvaras av hos förvaltningen nu befintlig av

avvecklingsanslag avlönad personal i extra anställning eller arvodesanställd

personal. En personalökning av angiven omfattning synes mig rimlig och

synes kunna ske utan att prövningen av fortifikations- och byggnadsförv&lt

ningsutredningens förslag därigenom föregripes. Jag tillstyrker därför den

samma.

Jag anser det även i och för sig fullt berättigat, att personalen vid forti -

fikationsförvaltningen beredes skälig kompensation för den ökning i arbets

omfånget som inträtt samt att befattningar tillskapas, som bättre än de nu­

varande svara mot de arbetsuppgifter som åligga befattningshavarna. Därest

en på det nu föreliggande sakkunnigförslaget grundad ny organisation kom

mer till stånd, torde dessa önskemål komma att bliva tillgodosedda. Utred

ningen räknar också med att den från avlöningsanslag avlönade civila personalen

vid de organisationsenheter, som skulle komma att ingå i centralorganet enligt

det alternativ utredningen förordat, utan svårighet skall kunna inpassas i detta

organs personalorganisation. Att nu inrätta nya högre ordinarie befattningar

vid fortifikationsförvaltningen kan emellertid, med hänsyn till att det nya

organet kan komma att tillföras befattningshavare även från de övriga för­

svarsgrenarnas motsvarande organ, försvåra ett fritt personalval vid tillsät­

tandet av befattningar i denna nya centralorganisation. Med hänsyn härtill

och till den korta tid som nu kan förutses återstå till dess löneställningsfrågorna

komma under ny omprövning anser jag mig icke nu böra tillstyrka fortifika-

tionsförvaltningens förslag örn inrättande av nya ordinarie eller högre extra

ordinarie tjänster. Däremot anser jag mig kunna för detta speciella fall i an­

slutning till vad civilförvaltningen föreslagit förorda, att vissa befattnings­

havare under nästa budgetår erhålla lönefyllnad till den högre befattning som

kan anses motsvara deras arbetsuppgifter. Jag räknar med att möjligheter

böra föreligga för en befattningshavare i 21 :a och en i 18:e lönegraden, när­

mast de av fortifikationsförvaltningen angivna cheferna för administrativa

sektionen och kanslisektionen inom civilbyrån, att erhålla lönefyllnad till 24:e

respektive 21 :a lönegraden och beräknar därför medel för detta ändamål.

Behovet av en komplettering och omläggning av fortifikationsförvaltningens

fastighetsarkiv har understrukits av byggnads- och fortifikationsförvaltnings-

utredningen, som för genomförandet av detta arbete i’äknat med samma per­

sonal som fortifikationsförvaltningen. Då detta arbete är under alla förhål­

landen erforderligt och av stor vikt, torde det böra igångsättas så snart som

möjligt. Jag föreslår därför, att medel beräknas för anställande för ändamålet

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för­

slagsvis .................................................................... kronor

61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. »

84 500

3. Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal »

490 000

4. Hövligt tillägg, förslagsvis ................................. »

71 300

Summa kronor 706 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................... kronor 50 800

Nettoutgift kronor 656 000

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 656 000 kronor.

[13.]

Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Anslaget

för innevarande budgetår, 85 000 kronor, disponeras enligt en i statsliggaren

för samma budgetår, s. 80 f., intagen stat.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 11) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna oförändrat anslag. Be­

träffande beräkningsgrunden får jag hänvisa till vad jag anfört vid anmälan

av anslaget till civilförvaltningens avlöningar.

I sin skrivelse den 18 augusti 1945 angående anslagsäskanden för budget­

året 1946/47 har arméns fortifikationsförvaltning räknat med att föreslagen

överföring till ämbetsverkets avlöningsanslag av personal å befästningsbyrån

m. m. skall medföra, att omkostnader för motsvarande verksamhetsområden

skola bestridas från förvaltningens omkostnadsanslag, vilket komme att med­

föra väsentligt ökat medelsbehov under nämnda anslag.

För anslagsposten sjukvård beräknar fortifikationsförvaltningen ökning

från 1 000 kronor till 3 700 kronor. Anslagsposten till reseersättningar, nu

upptagen till 10 000 kronor, anses böra ökas till 51 000 kronor. Av ökningen

hänföra sig 18 000 kronor till befästningsbyråns verksamhet.

Anslagsposten expenser föreslår fortifikationsförvaltningen ökad från

73 000 kronor till 134 700 kronor. Av ökningen ha tillhopa 54 500 kronor an­

givits hänföra sig till verksamhetsområden, för vilka omkostnaderna nu skulle

överföras till omkostnadsanslaget. Detta belopp fördelar sig med 5 000 kronor

på bränsle, lyse och vatten, 7 000 kronor på renhållning och städning, 15 000

kronor på skrivmateriel m. m., 20 000 kronor på telegram m. m., 4 000 kronor

på inköp och underhåll av möbler m. m. samt 3 500 kronor på bokinköp m. m.

Återstoden av ökningen, 7 200 kronor, hänför sig till förvaltningens verksamhet

i den omfattning densamma hittills bekostats av omkostnadsanslaget.

96

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,

punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, beräkna oförändrat anslag för budgetåret 1946/47. Be­

träffande beräkningsgrunden hänvisas till vad i det föregående anförts vid

anmälan av fråga örn anslag till avlöningar för försvarets civilförvaltning.

I skrivelse den 18 augusti 1945 med medelsäskanden för budgetåret

1946/47 har arméförvaltningen framlagt förslag rörande medelsbehovet under

arméförvaltningens avlöningsanslag. Arméförvaltningen har framhållit, att

ämbetsverkets personalbehov för nämnda budgetår icke kunde i erforderlig

utsträckning tillgodoses med anlitande av avlöningsanslag av samma storlek

som innevarande budgetårs.

Vad beträffar tygavdelningen har den civila personal, som erfordras

för handläggning av på denna avdelning ankommande ärenden, med få undan­

tag avlönats från sakanslag. Med hänsyn till föredragande departements­

chefens uttalande i propositionen 1945: 170 (s. 235), att den av försvarets sak-

anslagsutredning bedrivna utredningen icke borde föregripas genom en om­

fattande överflyttning av personal från sakanslag till avlöningsanslag, har

arméförvaltningen utgått från att, i avvaktan på utredningens slutförande,

för tygavdelningens räkning — såsom hittills — sakanslag i erforderlig ut­

sträckning finge tagas i anspråk för avlönande under budgetåret 1946/47 av

personal, för vilken kostnaderna icke kunde bestridas av vederbörliga av­

löningsanslag.

Arméförvaltningen har föreslagit ändrad löneställning för chefen för den

till tygavdelningens chefsexpedition hörande ekonomisektionen, där å tyg­

avdelningen förekommande kamerala ärenden handläggas. För nämnde chef

hade avsetts en befattning såsom revisor i lönegrad A 21. Av särskilda skäl

hade emellertid nuvarande innehavaren av denna befattning överflyttats till

tjänstgöring å ämbetsverkets civilbyrå och uppdraget att fullgöra de med

befattningen förenade göromålen hade anförtrotts annan inom tygavdelningen

tjänstgörande befattningshavare med ekonomisk utbildning (byråsekreterare

i Eo 21).

Med hänsyn till de kvalificerade och ansvarsfulla uppgifter, som komme

att åvila chefen för ekonomisektionen, syntes det arméförvaltningen vara

ofrånkomligt, att en för sektionen avsedd särskild befattning såsom kamrer

inrättades. Arméförvaltningen har erinrat, att vid övriga, försvaret tillhörande

centrala förvaltningsmyndigheter cheferna för respektive ekonomisektioner

eller kameralkontor undantagslöst vore placerade i lägst 24:e lönegraden. Då

de å tygavdelningens ekonomisektion ankommande arbetsuppgifterna syntes

vara fullt jämförbara med dem, som åvilade motsvarande sektioner (kontor)

inom nämnda förvaltningsmyndigheter, syntes den föreslagna kamrersbefatt-

ningen böra placeras i lägst lönegrad A 24. Vid bifall därtill syntes den å

arméförvaltningens personalförteckning upptagna befattningen såsom revisor

i lönegrad A 21 böra överföras å övergångsstat, varvid innehavaren av befatt­

ningen även i fortsättningen borde tagas i anspråk för tjänstgöring å civil­

byrån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

97

Bland övriga förslag till personalökningar å avlöningsanslaget har armé­

förvaltningen upptagit inrättande av en befattning såsom byråsekreterare i

Eo 21 för chefen för kameraldetaljen inom den för ämbetsverket gemensamma

civilbyrån.

Försvarets civilförvaltning har på i huvudsak samma skäl som arméförvalt­

ningen anfört biträtt förslaget örn kamrerarbefattningens inplacering i löne­

grad A 24. Civilförvaltningen har ansett det tveksamt, örn revisorsbefatt-

ningen i A 21 fördenskull borde indragas, och i stället föreslagit, att en av

arméförvaltningen för sektionen beräknad amanuensbefattning utbyttes mot

nämnda revisorsbefattning. Civilförvaltningen har vidare ansett, att civil­

byråns kameraldetalj lämpligen kunde inordnas i den förenämnda ekonomi­

sektionen, vilken i så fall syntes böra utbrytas ur tygavdelningens chefs­

expedition och anslutas till civilbyrån. Därest såsom civilförvaltningen före­

slagit den å arméförvaltningens stat uppförda revisorsbefattningen bibehölles,

syntes det icke erforderligt att för de kamerala ärendena inrätta ytterligare

en revisorsbefattning.

Allmänna lönenämnden har, med hänsyn till att ännu icke föreligger någon

tillförlitlig grund för ett bedömande av arten och omfattningen av ekonomi­

sektionens arbetsuppgifter under fredsförhållanden, särskilt som frågan örn

försvarets organisation är under utredning, ansett sig icke nu kunna till­

styrka någon förändring av befattningen såsom chef för ekonomisektionen.

Beträffande förslaget örn inrättande av en byråsekreterarbefattning i Eo 21

för chefen för civilbyråns kameraldetalj syntes enligt lönenämndens mening

resultatet av 1945 års försvarskommittés arbete böra avvaktas, innan ett av­

görande träffades. Därest emellertid jämväl under nästkommande budgetår

arbetsuppgifterna för kameraldetaljen komme att ha sådan omfattning, att

detaljen ansåges böra bibehålla sin nuvarande självständiga ställning, syntes

skäligt, att chefen för detaljen tills vidare finge åtnjuta högre ersättning än

den lön, som tillkomme honom i egenskap av förste amanuens. Lönenämn­

den ville därför förorda, att han i sådant fall tills vidare bibehölles vid nu­

varande kontraktsanställning med ett arvode av 840 kronor för månad.

Försvarets sakanslagsutredning har anfört, att med inrättande av en extra

ordinäre befattning i 21 :a lönegraden för chefen för civilbyråns kameraldetalj

syntes böra anstå. Utredningen vore i varje fall för sin del icke beredd att

nu taga ställning till frågan örn behovet av en befattning i nämnda lönegrad

under normala fredsförhållanden. Någon förändring syntes därför icke böra

vidtagas i hans nuvarande avlöning, vilken enligt uppgift utginge från sak­

anslag.

I anledning av remiss å en framställning den 6 april 1945 av arméförvalt­

ningens tygavdelning rörande behovet av extra ordinarie och vissa extra

tjänstemän med avlöning från sakanslag har försvarets sakanslagsutredning

i skrivelse den 26 januari 1946 föreslagit, att medel för avlönande av per­

sonalen å tygavdelningens chefsexpedition från och med budgetåret 1946/47

beräknades under arméförvaltningens avlöningsanslag. Som skäl härför har

utredningen anfört, att donna personal fullgjorde administrativa göromål av

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

273 4c 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

98

sådan natur, att de icke kunde sättas i direkt samband med den verksamhet,

för vilken visst eller vissa sakanslag anvisats, varför det icke syntes behöva

råda tvekan örn att kostnaderna för personalen borde bestridas från avlönings-

anslag.

I sin framställning den 6 april 1945 hade tygavdelningen föreslagit, att

av den såsom extra tjänstemän eller medelst kontrakt anställda personalen

å chefsexpeditionens ekonomi-(bokförings-) sektion skulle inrättas extra ordi­

narie befattningar för 1 förste amanuens, MEo 18, 2 amanuenser, MEo 15,

2 kanslibiträden, MEo 7, 1 kontorsbiträde, MEo 4, och 1 skrivbiträde,

MEo 2. Sakanslagsutredningen har av de sålunda föreslagna befatt­

ningarna tillstyrkt inrättande och överförande till avlönande från av-

löningsanslag av 1 befattning i Eo 18 — under förutsättning att vid bifall

till arméförvaltningens i det föregående omnämnda förslag till uppfattning

av befattningen såsom chef för ekonomisektionen i A 24 den då ledigblivande

befattningen i Eo 21 indroges — och 2 befattningar i Eo 15 samt 2 extra

ordinarie kontorsbiträdesbefattningar och 1 extra ordinarie skrivbiträdesbe-

fattning. Beträffande befattningarna i 18:e och 15:e lönegraderna har utred­

ningen framhållit, att med dessa icke syntes avses sådana befattningar för

rekryteringspersonal, för vilka amanuensbenämning eljest brukades.

Vidare har sakanslagsutredningen föreslagit, att medel skulle beräknas

under arméförvaltningens avlöningsanslag för följande fyra redan befintliga

extra ordinarie befattningar inom övriga delar av chefsexpeditionen, näm­

ligen 1 kontorist, 8:e lönegraden, 1 kanslibiträde, 7:e lönegraden, 1 kontors­

biträde, 4:e lönegraden, och 1 skrivbiträde, 2:a lönegraden.

Av den civila personalen å intendenturavdelningen avlönas allenast

ett fåtal från sakanslag, nämligen viss teknisk personal för den bränslekon-

trollerande verksamheten vid försvarets fasta anläggningar samt inköpschef,

livsmedelsingenjör och förplägnadsassistent vid underhållsbyrån. övrig per­

sonal har under beredskapen avlönats från å riksstaten anvisade avlönings­

anslag eller från förskottsstat.

Arméförvaltningen har verkställt en närmare beräkning av behovet av den

civila personal som skulle vara erforderlig för intendenturavdelningens och

civilbyråns del under budgetåret 1946/47. Arméförvaltningen har därvid fram­

hållit, att ämbetsverkets verksamhet, från att under tidigare rådande freds-

förhållanden ha haft sin tyngdpunkt i funktionen såsom övervakande och le­

dande organ över den till truppförbanden i stor utsträckning decentraliserade

verksamheten, för framtiden komme att i stället präglas av en delvis utav

krisförhållandena föranledd centralisering av förvaltningsarbetet, vilken be­

funnits medföra så betydande fördelar att densamma vore avsedd att bibe­

hållas vid en återgång till normala förhållanden.

Arméförvaltningens förenämnda beräkningar utvisa, att för intendentur­

avdelningen och civilbyrån skulle, såvitt avser befattningar i 7:e och lägre

lönegrader, utöver nu befintliga 3 i 7:e, 13 i 4:e och 1 i 2:a lönegraden er­

fordras 7 i 7:e, 1 i 5:e, 13 i 4:e och 17 i 2:a lönegraden. Samtliga de befatt­

ningar som sålunda föreslås nyinrättade ha ansetts böra upptagas såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

100

Kungl. May.ts proposition nr 120.

risken av för kontinuiteten i arbetet olägligt ombyte av innehavare av befatt­

ningen undgås. Det syntes enligt arméförvaltningens åsikt icke kunna råda

någon tvekan örn att befattningen bomme att bliva erforderlig i framtiden.

Civilförvaltningen har i sitt utlåtande över arméförvaltningens skrivelse

den 18 augusti 1945 funnit vad arméförvaltningen anfört rörande personalbe­

hovet å intendenturavdelningens byråer i stort sett icke föranleda erinran från

civilförvaltningens sida. Därest arbetsuppgifterna för den föreslagne driv-

medelsassistenten vore likvärdiga med motsvarande befattningshavares vid

flygförvaltningen, syntes han liksom den sistnämnde böra placeras i löne­

grad Eo 24.

Allmänna lönenämnden har anfört, att det av arméförvaltningen redovisade

behovet av biträdes- och amanuenspersonal å intendenturavdelningen och

civilbyrån undandroge sig lönenämndens bedömande. De ifrågasatta löne-

gradsplaceringarna ha i och för sig icke föranlett någon erinran från lönenämn­

dens sida. Därest en särskild befattning för drivmedelsassistent vore er­

forderlig jämväl i fredstid, funne 'lönenämnden icke anledning till erinran

mot att befattningen placerades i Eo 24. Lönenämnden har av vad arméför­

valtningen anfört funnit framgå, att ännu icke tillräcklig erfarenhet förelåge

rörande arbetsuppgifternas omfattning i fredstid för ett bedömande av huru

civilbyråns intendentur- och tygärenden skulle fördelas å redan befintliga be­

fattningar å denna byrå. Redan med hänsyn därtill syntes det böra anstå

med förändring av den nuvarande för intendenturärenden avsedda extra

ordinarie byråsekreterarbefattningen till ordinarie tjänst. Lönenämnden har

vidare ansett, att beträffande här berörda spörsmål resultatet av 1945 års för-

svarskommittés arbete borde avvaktas, innan ett avgörande träffades.

Sakanslagsutredningen har funnit sig böra behandla arméförvaltningens

förslag i fråga om personal, som tidigare avlönats från förskottsstat och vars

avlöning under innevarande budgetår bestrides från avvecklingsanslag. Ut­

redningen ville erinra, att utredningen i utlåtande över arméförvaltningens

anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 framhållit, att enligt utredningens

mening verksamheten vid arméförvaltningen borde göras till föremål för

organisationsundersökningar, innan ställning toges till frågan örn då ifråga­

satt utökning av den ordinarie biträdespersonalen vid verket. Eftersom ut­

redningen icke heller vore beredd att, innan dylika undersökningar företagits,

ingå på en närmare prövning av frågan, i vilken utsträckning ett överförande

av personal från sakanslag till avlöningsanslag borde äga rum, hade utred­

ningen — med hänsyn jämväl till den korta tid, som stått till dess förfogande

för ärendets handläggning — måst inskränka sig till en summarisk behand­

ling av denna del av arméförvaltningens då föreliggande anslagsäskanden.

Utredningen har enligt förevarande utlåtande funnit vad sålunda anförts

i tillämpliga delar äga giltighet jämväl beträffande arméförvaltningens nu

framlagda förslag örn biträdespersonalen å intendenturavdelningen och civil­

byrån. Utredningen hade sålunda icke ansett sig böra ingå på en detaljgransk­

ning rörande behovet av sådan personal. Å andra sidan vore det uppenbart, att

under nästkommande budgetår, då avvecklingsanslag icke syntes komma att

102

nämnden tala för att denna fråga borde göras till föremål för en organisations-

undersökning. I avbidan därpå syntes försiktigheten bjuda, att nya extra ordi­

narie expeditionsvaktsbefattningar icke nu inrättades vid arméförvaltningen,

i varje fall icke i den omfattning ämbetsverket ifrågasatt.

Sakanslagsutredningen har av samma skäl som lönenämnden ansett, att

arméförvaltningens behov av expeditionsvaktspersonal -— utöver nu förefint­

liga 3 ordinarie och 2 extra ordinarie expeditionsvakter — tills vidare borde

tillgodoses med extra och tillfällig personal.

Slutligen har arméförvaltningen i fråga örn anslagsposten Arvoden och sär­

skilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, på i huvudsak samma skäl som

tidigare anförts ånyo framlagt förslag örn höjning av arvodet till ordföran­

den i remonteringsnämnden från Oa 10 till Oa 12.

Civilförvaltningen har liksom tidigare tillstyrkt förslaget.

Allmänna lönenämnden har i anledning av förslaget allenast erinrat, att

denna lönenämnd och försvarsväsendets lönenämnd avstyrkt tidigare förslag i

ämnet.

Såsom i bilagan fjärde huvudtiteln till årets statsverksproposition (punkt

13) anförts finnes för handhavande inom arméförvaltningens tygavdelning av

på avdelningen såsom biluttagningsmyndighet ankommande frågor rörande

uttagning för militära — och vissa civila — ändamål av motorfordon m. m. in­

rättad en särskild biluttagningssektion (militärregistret). I sitt

under samma punkt omnämnda, den 13 oktober 1945 avgivna förslag har den

för utredning rörande militärregistrets organisation särskilt tillkallade utred­

ningsmannen, byråchefen i riksräkenskapsverket C. A. Murray, föreslagit, att

det hos statistiska centralbyrån förda centrala automobilregistret, som i stort

sett omfattar landets samtliga registrerade civila motorfordon, samt expedi­

tionen och statistikdetaljen inom biluttagningssektionen skulle sammanslås

till en ny avdelning inom statistiska centralbyrån samt att till denna avdel­

ning skulle lokalt anknytas övriga delar av biluttagningssektionen, militär­

detaljen och uttagningsdetaljen. Genom en dylik anordning skulle vinnas,

bland annat, att vissa besparingar kunde göras i löner och omkostnader, av ut­

redningsmannen beräknade till 22 300 kronor, samt att de maskinanläggningar,

som de båda registreringsmyndigheterna var för sig disponera, skulle kunna

vid sammanslagning utnyttjas mera rationellt.

I skrivelse den 14 juli 1944 framlade arméförvaltningens tygavdelning för­

slag rörande överflyttning av det centrala automobilregistret från statistiska

centralbyrån till biluttagningsmvndigheten. I anledning av denna framställ­

ning och av vad i avgivna utlåtanden över densamma anförts har Kungl.

Majit den 23 november 1945 genom utfärdade författningar (SFS nr 722—724)

från och med den 1 december 1945 upphävt dittills gällande bestämmelser an­

gående utfärdande genom besiktningsmännens försorg av särskilda militära

besiktningsinstrument beträffande civila fordon som lämpa sig för krigsbruk.

Genom beslut den 23 november 1945 har Kungl. Majit därjämte anbefallt

statistiska centralbyrån att av hos byrån tillgängligt material tillhandahålla

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

104

digheterna att före den 1 oktober 1946 inkomma med det förslag i ämnet, var­

till utredningen kan föranleda.

Jämlikt sitt uppdrag har utredningsmannen jämväl framlagt förslag örn an­

visande av medel för täckning av biluttagningsmyndighetens kostnader under

innevarande budgetår samt -—- därest den föreslagna sammanslagningen icke

skulle komma till stånd under år 1946 — under budgetåret 1946/47.

Kostnaderna för militärregistret ha intill innevarande budgetår behandlats

såsom löpande beredskapskostnader och täckts från förskottsanslag. Under

budgetåret 1945/46 ha dessa kostnader tills vidare balanserats å förskottstitel.

Sina beräkningar av militärregistrets fredskostnader vid nuvarande organi­

sation har utredningsmannen grundat på av arméförvaltningens tygavdelning

utarbetade nya organisationsplaner för den nu pågående försvarsutredningen,

vilka i vad avser militärregistret innebära en betydande nedskärning av de kost­

nader, med vilka tidigare räknats.

Biluttagningsmyndigheten förutsättes organiserad på tre detaljer, militär­

detalj, uttagningsdetalj och statistikdetalj, samt en expedition. Personalbe­

hovet har utredningsmannen beräknat till 1 ingenjör i 24:e lönegraden, chef

för uttagningsdetaljen, 1 assistent (statistiker) i 18:e lönegraden, 3 kontorister

i 8:e lönegraden, 2 kanslibiträden, 4 kontorsbiträden, 6 skrivbiträden och 1

expeditionsvakt (5:e lönegraden), samtliga i extra ordinarie anställning, samt 4

extra skrivbiträden. Som chef för militärdetaljen föreslås en kompaniofficer i

arvodesbefattning. Lönekostnaderna för den icke-ordinarie personalen har ut­

redningsmannen beräknat till omkring 76 500 kronor.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har försvarets civilförvaltning

under anslaget till Armén: Avlöningar återgivit ett av chefen för armén till­

styrkt förslag av generalfälttygmästaren att för befattningen såsom chef för

biluttagningssektionen skulle nyinrättas en regementsofficersbeställning å

fälttygkårens stat. Civilförvaltningen har under hänvisning till den då på­

gående utredningen rörande biluttagningssektionens organisation ansett sig

icke böra upptaga förslaget.

Utredningsmannen har beträffande denna chefsfråga anfört, att det syntes

vara klart, att chefen för biluttagningssektionen borde erhålla regementsoffi­

cers tjänsteställning, samt därom vidare anfört i huvudsak följande.

Under de sistförflutna åren hade det visat sig vara förmånligt att såsom

chef för sektionen kunna disponera en reservofficer med bilteknisk sakkunskap

och erfarenhet från civil verksamhet. Även i fortsättningen måste dylika

meriter för denna befattning tillmätas betydelse. Därest chefsskapet knötes

till en regementsofficersbeställning på fälttygkåren minskades den krets, inom

vilken befattningen kunde rekryteras. Fråga vore också örn de höga tekniska

krav som ställdes på officer vid fälttygkåren vore erforderliga för denna be­

fattning. Örn i stället på arméförvaltningens avlöningsstat uppfördes en be­

fattning såsom chef för biluttagningssektionen, ökades den krets, inom vilken

befattningen kunde rekryteras. Befattningen syntes böra tillsättas på viss tid

och i lönehänseende jämställas med regementsofficer. Örn nuvarande organisa­

tion skulle bibehållas, borde för ändamålet på arméförvaltningens avlönings­

stat inrättas en befattning i lönegraden C 4, benämnd byrådirektör. Om rege­

mentsofficer förordnades på denna befattning kunde han kvarstå över stat

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

105

samt bibehålla sin militära tjänsteställning och när förordnandet upphörde

återgå i sin militära tur, därest han icke ansåges böra kvarstå i befattningen

till uppnådd pensionsålder.

Arméförvaltningens tygavdelning har ansett det av utredningsmannen an­

givna behovet av biträdespersonal för lågt beräknat. Tygavdelningens egen

beräkning av erforderligt antal biträdesbefattningar upptager 1 i 7:e, 13 i 4:e

och 5 i 2:a lönegraden. Av de för biluttagningssektionen föreslagna befatt­

ningarna finnas redan nu i extra ordinariebefattning 1 amanuens i 18:e och 1

kontorist i 8:e lönegraden samt kanslibiträdet. Kostnaderna för lön till den

civila personalen enligt tygavdelningens förslag ha beräknats till omkring

85 000 kronor. Som chef för militärdetaljen har tygavdelningen föreslagit kom­

paniofficer, kommenderad eller i arvodesbefattning. Tygavdelningen har

understrukit behovet av att sektionens chefsfråga ordnas, särskilt som den

reservofficer som tidigare innehaft befattningen lämnat densamma med ut­

gången av år 1945.

Civilförvaltningen, som i fråga örn befattningen som sektionschef yttrat sig

över vad utredningsmannen därutinnan föreslagit för det fall att en samman­

slagning komme till stånd, nämligen inrättande av en beställning för rege­

mentsofficer å fälttygkårens stat, har ifrågasatt, örn icke befattningen även

för sådant fall kunde besättas med civil befattningshavare med lön enligt löne­

grad C 4. Om militär befattning ansåges böra inrättas för ändamålet, syntes

befogad anledning icke föreligga att uppföra densamma å fälttygkårens stat.

Måhända kunde även en arvodesbefattning i Oa 12 vara tillfyllest.

Statskontoret har beträffande biträdespersonalen anfört, att några konto­

ristbefattningar i 8:e lönegraden icke borde inrättas. Ansåges de med dessa

befattningar förenade göromålen icke tillräckligt motivera befattningarnas hän­

förande till den gängse kontoristlönegraden (9:e lönegraden), borde tjänsterna

placeras i 7:e lönegraden. I

I fråga om arméförvaltningens personalorganisation föreligga i huvudsak

Dr.partcments-

samma förhållanden, som framhållits vid behandlingen i årets statsverkspro- chefen-

position av krigsmaterielverkets avlöningsanslag och i det föregående beträf­

fande avlöningsanslaget för försvarets civilförvaltning. Fortfarande saknas

sålunda i stort sett säkra hållpunkter för ett tillförlitligt bedömande av ämbets­

verkets personalbehov under normala fredsförhållanden. Först efter slut­

förandet av den granskning av försvarets centrala förvaltningsmyndigheters

organisation, som enligt vad i det föregående anförts förutsättes skola ske,

och av de organisationstekniska undersökningar, som i samband därmed av­

ses skola komma till stånd, torde dylika hållpunkter komma att föreligga.

Ej heller för arméförvaltningens del är det möjligt att i väntan på dessa

undersökningar undanskjuta trängande frågor om ändring av personalorga­

nisationen. Det torde därför bliva nödvändigt att räkna med en icke

oväsentlig ökning av förevarande anslag för inrymmande däri av avlönings-

kostnader för icke-ordinarie personal i lägre tjänsteställning, som — ehuru

nödvändig för fredsorganisationen såvitt nu kan bedömas — under inneva­

rande budgetår avlönats med anlitande av avvecklingsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

106

Frågan örn överflyttning av personalkostnader från sakanslag till avlö-

ningsanslag har i avbidan på den av försvarets sakanslagsutredning bedrivna

utredningen ännu icke kunnat lösas. Endast i obetydlig omfattning har en

dylik överföring hittills kunnat ske. Jag finner det ej heller lämpligt att nu

föregripa utredningens arbete genom någon mera omfattande kostnadsöver-

flyttning. Jag godtager därför den till grund för arméförvaltningens medels­

äskanden liggande förutsättningen att en stor del av den civila personalen

vid tygavdelningen samt viss för speciella arbetsuppgifter anställd personal

vid intendenturavdelningen fortfarande avlönas från sakanslag. Yad be­

träffar personalen vid tygavdelningens chefsexpedition torde dock i enlighet

med sakanslagsutredningens förslag kostnaderna för denna personal böra

redan nu överflyttas till avlöningsanslaget. Därjämte kommer bifall till

Kungl. Maj:ts i propositionen 1946: 80 framlagda förslag angående arméns

ingenjörpersonal liksom till det i det föregående framlagda förslaget örn be­

redande av fastare anställning åt cheferna för arméns tygverkstäder att med­

föra en icke obetydlig överflyttning av lönekostnader från sakanslag till armé­

förvaltningens avlöningsanslag. Vid anmälan av dessa frågor har jag förut­

satt, att det skall få ankomma på Kungl. Majit att pröva i vad mån av veder­

börliga sakanslag skall vid meddelande av dispositionsbeslut innehållas be­

lopp, som svara mot den genom överflyttningen minskade belastningen å

dessa anslag. Enahanda prövning torde böra ske med avseende å den ytter­

ligare överflyttning av personalkostnader, som vid bifall till vad jag här före­

slagit kommer att ske.

Såsom jag anförde vid behandlingen i statsverkspropositionen av krigs-

materielverkets avlöningsanslag är det självfallet av den största vikt, att den

utökning av personalorganisationen vid förvaltningarna, som prövas böra ske,

icke genomföres på sådant sätt att ett framtida övervägande av dessa frågor

i avgörande grad bindes.

Yad därefter angår de särskilda befattningarna inom ämbetsverket anser

jag skäl tala för att den befattningshavare som förestår handläggningen av

de kamerala ärendena vid tygavdelningens chefsexpedition erhåller förbätt­

rad löneställning. Med hänsyn till vad nyss anförts kan jag emellertid endast

förorda extra ordinarie anställningsform. Jag föreslår därför, att å personal­

förteckningen för arméförvaltningen uppföres en befattning för kamrerare i

Eo 24. Samtidigt härmed bör en befattning för byråsekreterare i Eo 21 in­

dragas.

Jag förutsätter, att den av civilförvaltningen väckta frågan örn ett sam­

manförande organisatoriskt av de kamerala uppgifterna vid nämnda expedi­

tion och vid civilbyrån skall upptagas till prövning vid övervägandena örn

arméförvaltningens blivande organisation. Jag kan därför icke tillstyrka, att

för chefen för civilbyråns kameraldetalj nu inrättas en extra ordinarie byrå­

sekreterarbefattning. Mot att såsom lönenämnden och sakanslagsutredningen

förordat den befattningshavare, som för närvarande bestrider de på nämnda

chefsbefattning ankommande göromålen, jämväl under nästkommande bud­

getår bibehålies vid sin nuvarande kontraktsanställning har jag intet att er­

inra, och jag beräknar därför medel för ändamålet under icke-ordinarieposten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

107

Såsom av det föregående framgår Ilar det befunnits erforderligt att under­

kasta frågan örn militärregistrets organisation ytterligare prövning. Det blir

därför nödvändigt att i detta sammanhang beräkna medel för dess verksam­

het under nästa budgetår. I det förslag till personalorganisation för bilut-

tagningssektionen för det fall att ifrågasatt sammanslagning med vissa organ

för den civila motorfordonsregistreringen icke kommer till stånd, som fram­

lagts av den särskilt tillkallade utredningsmannen, ingår en extra ordinarie

befattning för detaljchef i 24:e lönegraden. I avbidan på resultatet av den

ytterligare prövningen av hela denna fråga anser jag icke lämpligt, att en

dylik befattning nu inrättas. Befattningen torde liksom hittills tills vidare

få uppehållas av kontraktsanställd tjänsteman. Inberäknat lön till nämnde

detaljchef uppgå kostnaderna för löner för den av utredningsmannen före­

slagna personalorganisationen till 76 500 kronor. Tygavdelningen, som före­

slagit vissa utökningar av biträdespersonalen i förhållande till utredningsman­

nens förslag, har beräknat samma kostnader till 85 000 kronor. För egen del

räknar jag med att biluttagningssektionens personalbehov skall kunna för

nästa budgetår tillgodoses inom en kostnadsram av 80 000 kronor. Därvid

förutsätter jag, att extra ordinarie anställning icke skall förekomma i större

utsträckning än som av rekryteringsskäl oundgängligen påfordras. I beloppen

ingå icke kostnader för militär personal.

I avvaktan å slutlig prövning av frågan örn biluttagningsverksamhetens

organisation bör särskild befattning såsom chef för biluttagningssektionen

icke nu inrättas. Chefsfrågan torde tills vidare böra lösas genom kommen­

dering, eventuellt med anlitande av de nya regementsofficersbeställningar,

som jag i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag föreslår

skola inrättas å fälttygkårens stat.

Kostnaderna för biluttagningssektionen ha under innevarande budgetår

balanserats å förskottstitel. Dessa kostnader måste därför regleras. För egen

del anser jag, att kostnaderna böra till den del de belöpa på en organisation

av den omfattning, som av mig här godtagits, täckas medelst särskilt för ända­

målet anvisat anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår och i övrigt av­

föras å vederbörligt avvecklingsanslag. Jag har för avsikt att i annat samman­

hang förelägga Kungl. Majit förslag i ämnet.

Sakanslagsutredningens förslag rörande löneställning för den personal vid

tygavdelningens chefsexpedition, vars löner överflyttas till avlöningsanslaget,

anser jag mig kunna biträda, varför jag här räknar med avlöningskostnader

för följande befattningar, nämligen 1 i Eo 18, 2 i Eo 15, 1 i Eo 8, 1 i Eo 7,

3 i Eo 4 och 2 i Eo 2. Sedan sålunda den civila personalen vid tygavdel­

ningens chefsexpedition överförts till att avlönas från avlöningsanslaget, böra

sakanslag i fortsättningen icke tagas i anspråk för avlönande av sådan per­

sonal i annan mån än som kan övergångsvis oundgängligen erfordras för ett

slutförande av de i 1942 års försvarsbeslut ingående materielanskaffningspro-

grammen.

Vad härefter beträffar personal vid intendenturavdelningen och vid civil­

byrån finner jag behovet av en särskild befattningshavare såsom drivmedels-

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

108

assistent vara styrkt. I avbidan på lösningen av föreliggande organisations-

spörsmål anser jag mig emellertid tills vidare icke kunna förorda annan an­

ställningsform för en dylik befattningshavare än såsom extra tjänsteman.

Jag räknar därför i det följande med medel för avlönande av en extra tjänste­

man i 24:e lönegraden.

Med det föreslagna utbytet av en befattning för extra ordinarie byråsekre­

terare mot en ordinarie dylik befattning synes böra tills vidare anstå.

Arméförvaltningens förslag i övrigt beträffande intendenturavdelningen

och civilbyrån innebär, inberäknat den föreslagna telefonvaktpersonalen, in­

rättande av extra ordinarie befattningar för 1 förste amanuens, 2 amanuenser,

Eo 16, 7 kanslibiträden, 1 expeditionsvakt, 14 kontorsbiträden och 22 skriv­

biträden. Jag anser mig icke kunna tillstyrka en så väsentlig utökning av den

extra ordinarie personalen. I det följande räknar jag därför med avlönings-

kostnader för följande extra ordinarie befattningar nämligen 1 i 18:e, 1 i 16:e,

4 i 7:e, 7 i 4:e och 12 i 2:a lönegraden.

Såsom jag anfört vid behandlingen i årets statsverksproposition av marin­

förvaltningens avlöningsanslag torde det böra övervägas, huruvida, såsom

lönenämnden — och i detta ärende jämväl sakanslagsutredningen — förordat,

behovet av vakt- och budskickningspersonal vid de i ämbetsbyggnaderna å

Ladugårdsgärde placerade försvarsgrensförvaltningarna borde göras till före­

mål för utredning genom organisationsundersökningar. Med hänsyn härtill

räknar jag icke nu med inrättande av ytterligare extra ordinarie expeditions-

vaktsbefattningar vid arméförvaltningen. Det oundgängligen erforderliga be­

hovet av expeditionsvaktspersonal torde tills vidare få tillgodoses med till­

fällig eller extra personal. Jag räknar med ett belopp av 25 000 kronor för

detta ändamål.

I propositionen 1945: 80 har förutsatts, att den civila ingenjörspersonalen,

personal vid arméförvaltningens tygavdelning och verkstadscheferna, skulle

uppföras på arméförvaltningens personalförteckning. Utöver där angiven per­

sonal beräknar jag i enlighet med ett av särskilda sakkunniga för utredning

rörande viss min- och sprängmateriel vid armén i skrivelse den 5 februari

1946 framlagt och av arméförvaltningens tygavdelning tillstyrkt förslag 1

ingenjör i Eo 21 för min- och sprängämnesdetaljen inom tygavdelningen. I

enlighet härmed och med beaktande av vad i det föregående (punkten 8) an­

förts rörande löneställningen för verkstadscheferna böra här beräknas avlö-

ningskostnader för — utöver de två i personalförteckningen redan nu upptagna

ingenjörbefattningama med lön enligt C-planen — följande antal extra ordi­

narie ingenjörbefattningar, nämligen 1 i Eo 29, 7 i Eo 28, 9 i Eo 26, 10 i

Eo 24, 1 i Eo 22 och 1 i Eo 21.

Till stöd för det förnyade förslaget örn höjning av arvodet till ordföran­

den i remonteringsnämnden ha icke anförts några nya skäl, som kunna för­

anleda ändrat ståndpunktstagande till denna fråga. Jag finner mig därför

icke kunna biträda förslaget.

Med hänsyn till vad jag sålunda föreslagit beräknar jag arméförvaltningens

avlöningsanslag på följande sätt. Anslagsposterna till avlöningar till ordi­

narie tjänstemän och till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ilo

[15.]

Arméförvaltningen: Omkostnader,förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår, 310 000 kronor, disponeras på sätt framgår av en i statsliggaren

för nämnda budgetår, s. 82, intagen stat,

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvud

titeln, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna oförändrat an­

slag. Beträffande beräkningsgrunden hänvisas till vad i det föregående an­

förts vid anmälan av frågan örn anslag till avlöningar för försvarets civilför­

valtning.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 18 augusti 1945 med medels­

äskandena för budgetåret 1946/47 i beräkningen av detta anslag upptagit

anslagsposterna till sjukvård, reseersättningar och publikationstryck med

oförändrade belopp, eller 2 500 kronor, 6 000 kronor och 1 000 kronor.

Under anslagsposten till expenser har arméförvaltningen för bränsle, lyse

och vatten beräknat samma medelsbehov som för innevarande budgetår, eller

tillhopa 110 000 kronor.

Genom beslut den 15 juni 1945 har Kungl. Majit anbefallt arméförvalt­

ningen att i sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 särskilt angiva de

medelsbehov, som övergångsvis oundgängligen kunde erfordras för bestri­

dande av vissa med genomförandet av materielanskaffningen enligt 1942 års

försvarsbeslut sammanhängande expenser. I anledning därav har arméför­

valtningen i förevarande sammanhang — utöver medelsbehovet för ämbets­

verkets normala verksamhet — beräknat medel jämväl för nämnda övergångs­

vis utgående omkostnader. Yad beträffar medelsbehovet för bestridande av

utgifter hänförliga till delposten övriga expenser under normal verksamhet

har arméförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Utgifterna för renhållning och städning hade under budgetåret 1944/45 upp­

gått till omkring 60 000 kronor, varav cirka 15 000 kronor avseende lokaler

utanför det nuvarande ämbetshuset. På grund därav och med hänsyn till att

lönerna till städning ökats genom tillämpning av nytt kollektivavtal syntes

kostnaderna för renhållning och städning icke kunna upptagas till lägre be­

lopp än 45 000 kronor.

För skrivmaterialier och blankettryck m. m. beräknade arméförvaltningen

— med hänsyn till att utgifter för blanketter, som erfordrades för redovis-

ningsväsendet inom samtliga försvarsgrenar, skulle bestridas från civilförvalt­

ningens omkostnadsanslag — att för fredsorganisationen komme att erfordras

ett belopp av omkring 80 000 kronor. Kostnaderna för telefonabonnemang

beräknades utgöra per år i runt tal 56 000 kronor, vartill komme kostnaderna

för samtalsavgifter och annonser, vilka — även örn den strängaste sparsam­

het iakttoges — icke syntes kunna sättas lägre än 24 000 kronor. De sam­

manlagda telefon- och annonskostnaderna beräknades således uppgå till

80 000 kronor. För bindning av handlingar samt facklitteratur erfordrades

omkring 15 000 kronor, för inventarier och kontorsmaskiner omkring 10 000

kronor samt för hyra av hålkortsmaskiner för militärregistret 13 000 kronor.

Delposten till övriga expenser skulle sålunda uppgå till (45 000 + 80 000 +

80 000 + 15 000 -f 10 000 + 13 000 =) 243 000 kronor och anslagsposten till

expenser till sammanlagt 353 000 kronor mot för innevarande budgetår 300 500

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lil

Anslaget till arméförvaltningens normala omkostnader skulle på grund av

det anförda böra upptagas till i runt tal 363 000 kronor, vilket i förhållande

till medelsanvisningen för innevarande budgetår skulle innebära en anslags­

ökning med 53 000 kronor.

De delposter, som berördes av verksamheten för femårsplanens genom­

förande, vore renhållning och städning, skrivmaterialier, papper och blankett­

tryck, telefon-, telegram- och annonskostnader samt facklitteratur och bindning

av handlingar och böcker. Härom har arméförvaltningen yttrat:

Så länge tygavdelningen behövde taga i anspråk förhyrda lokaler utanför

ämbetshuset, erfordrades för renhållning och städning av dessa lokaler under

budgetåret 1946/47 övergångsvis 15 000 kronor. Med ledning av under budget­

året 1944/45 bestridda kostnader, vederbörligen reducerade med hänsyn till

beräknad minskning i verksamhetens omfattning, kunde de till skrivmaterialier

och expenser samt blankettryck för budgetåret 1946/47 övergångsvis erforder­

liga medlen beräknas till 80 000 kronor. Även för telefonabonnemangs- och

samtalsavgifter komme betydande kostnader att kvarstå, så länge tygavdel­

ningen förfogade över lokaler utanför ämbetsbyggnaden. Sålunda erfordrades

bland annat särskild telefonväxel i Historiska museet och Storgatan 13. Med

ledning av under budgetåret bestridda kostnader, vederbörligen reducerade

med hänsyn till att interurbana telefonsamtal endast borde komma till använd­

ning, då så vore oundgängligen nödvändigt, hade till telefon- och telegram­

kostnader samt annonser för budgetåret 1946/47 beräknats ett övergångsvis

erforderligt belopp av 50 000 kronor. För bindning av handlingar och böcker

samt facklitteratur hade på liknande sätt beräknats erforderligt ett belopp

av 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehov, som — på grund av att femårsplanen

icke komme att vara fullt genomförd förrän vid utgången av budgetåret

1946/47 — beräknades övergångsvis oundgängligen erforderligt under nämnda

budgetår, uppginge således till 160 000 kronor.

I den utredning rörande militärregistrets organisation, som enligt vad

under nästföregående punkt anförts verkställts av särskild utredningsman,

ha de årliga omkostnaderna för biluttagningssektionen (militärregistret) vid

bibehållande av den nuvarande organisationen upptagits med 20 500 kronor.

I detta belopp ingå för reseersättningar 2 000 kronor, för hyra för hålkorts-

maskiner 7 000 kronor, för blankettryck 5 000 kronor samt för övriga utgifter,

hänförliga under delposten övriga expenser, 6 500 kronor.

Genom beslut den 18 januari 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att bevak­

ningen av försvarets ämbetsbyggnader på Gärdet tills vidare finge ordnas i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av chefen för marinen framlagt förslag,

samt föreskrivit, att kostnaderna för bevakningen skulle bestridas från respek­

tive armé-, marin- och flygförvaltningarnas omkostnadsanslag, anslagsposten

expenser. Marinchefens ifrågavarande framställning avsåg såväl inner- som

ytterbevakning nattetid av ämbetsbyggnaden. För bevakningen skulle enligt

förslaget anlitas enskilt nattvaktsbolag. Ytterbevakningen skulle centralt om­

besörjas av marinen och kostnaderna därför påföras marinförvaltningens om­

kostnadsanslag. Dessa kostnader beräknades enligt infordrade anbud till

6 500 kronor för år. De årliga kostnaderna för innerbevakningen skulle be­

löpa sig till för arméförvaltningen 10 800 kronor, för marinen 6 000 kronor

och för flygvapnet 6 000 kronor.

Departements-

elie fen.

Såsom framgår av vad min företrädare i ämbetet anförde vid anmälan av

motsvarande anslagsäskande för innevarande budgetår (1945 års statsverks-

proposition, bilagan fjärde huvudtiteln, punkt 12) ha av där angivna skäl

stora svårigheter förelegat att tillförlitligt beräkna arméförvaltningens om-

kostnadsanslag. Först belastningen av innevarande budgetårs anslag kan ge

säkrare hållpunkter för en dylik beräkning. Arméförvaltningen har grundat

sina nu framlagda beräkningar på utgifterna å anslaget för budgetåret 1944/45,

reducerade till vad som kan anses ha belöpt å fredsorganisationen.

De överföringar till arméförvaltningens avlöningsanslag av lönerna för viss

personal, som jag under föregående punkt förordat, komma att medföra ökat

medelsbehov utöver vad av arméförvaltningen förutsatts å sådana anslags­

poster under omkostnadsanslaget vilka mera direkt påverkas av antalet an­

ställda befattningshavare. Sålunda torde för sjukvård m. m. böra beräknas

7 000 kronor. Även posten till reseersättningar torde böra förstärkas. Jag

anser dock höjningen av denna post böra begränsas till 2 000 kronor och

räknar därför för ändamålet med 8 000 kronor.

Delposten till bränsle, lyse och vatten torde kunna upptagas till av armé­

förvaltningen beräknat belopp, 110 000 kronor. Beräkningen har skett från

förutsättningen att eldning med ved kommer att äga rum.

Enligt givet uppdrag har arméförvaltningen i detta sammanhang verkställt

beräkning av vissa särskilda merkostnader, som föranledas av anskaffningen

av tygmateriel enligt försvarsbeslutet. Dessa kostnader, som hänföra sig till

delposten övriga expenser, ha uppskattats till tillhopa 160 000 kronor. Jag

anser, att även dylika kostnader böra under nästa budgetår bestridas från

arméförvaltningens omkostnadsanslag. Utgifterna under ifrågavarande del­

post för arméförvaltningens fredsverksamhet i övrigt har förvaltningen be­

räknat till 243 000 kronor. Därutöver ha särskilt för biluttagningssektionens

behov beräknats 18 500 kronor, i vilket belopp dock ingå sådana kostnader för

maskinhyra, som arméförvaltningen räknat med i sina anslagsäskanden. Under

denna delpost torde jämväl böra upptagas medel för ombesörjande av den

inre bevakningen av arméförvaltningens lokaler i ämbetsbyggnaden, vilka

enligt vad i det föregående angivits beräknats till 10 800 kronor. Sammanlagt

skulle alltså medelsbehovet under denna anslagspost uppgå till 432 300 kronor.

Då beräkningarna för medelsbehovet alltjämt få anses osäkra och alla möj­

ligheter till begränsningar i utgifterna böra tillvaratagas, räknar jag med att

ett belopp av 400 000 kronor skall vara tillräckligt för ifrågavarande ändamål.

Anslagsposten till publikationstryck torde i enlighet med arméförvalt­

ningens förslag kunna upptagas till oförändrat 1 000 kronor.

Jag beräknar således kostnaderna under detta anslag till (7 000 + 8 000 +

110 000 + 400 000 + 1 000 =) i runt tal 525 000 kronor, innebärande en an­

slagshöjning med 215 000 kronor. Av anslagsbeloppet kunna omkring 150 000

kronor anses hänförliga till utgifter, som komma att endast övergångsvis

utgå under nästa budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

112

Kungl. Marits proposition nr 120.

att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

[16.]

Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till ämbetshusen å Ladu­

gårdsgärde, reservationsanslag. Med bifall till förslag av Kungl. Majit i proposi­

tion 1945: 334 (bil. 13, punkt 2) bär riksdagen i skrivelse 1945: 545 anvisat

3 100 000 kronor för uppförande av ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde för för­

svarets civil- och sjukvårdsförvaltningar samt för vissa delar av arméförvalt­

ningens tygavdelning. Genom denna tillbyggnad av försvarets ämbetsbygg-

nader å Gärdet erhållas 619 rumsenheter, varav 371 beräknats för civilförvalt­

ningen, 93 för sjukvårdsförvaltningen, 70 för tygavdelningen och återstoden för

andra behov.

Nämnda myndigheter ha anmodats att efter samråd med byggnadsstyrelsen

inkomma med uppgifter örn den inventarieanskaffning m. m., som komme att

erfordras vid inflyttningen i de nya lokalerna. Härvid skulle hänsyn tagas

till att redan befintliga inventarier i största möjliga utsträckning utnyttjades.

Försvarets civilförvaltning har med anledning härav hemställt örn ett an­

slag av 270 000 kronor. Härvid har ämbetsverket beräknat kostnaderna för

flyttning av inventarier m. m. till 35 000 kronor, för flyttning av telefonväxel

till 49 270 kronor, för installation av snabbtelefonanläggningar och vissa

alarmanordningar för kassakontoret till 6 775 kronor, för anskaffning av

möbler till 15 000 kronor, för anskaffning av gardiner, mattor, armatur,

skyltar, speglar m. m. till 35 000 kronor, för hyllinredning m. m. till 65 000

kronor, för inredning av lunchlokal till 55 000 kronor och för oförutsedda

behov till 8 955 kronor.

Medelsbehovet för lunchlokalen har ämbetsverket beräknat efter enahanda

grunder som tillämpats för arméförvaltningens lunchlokal. Beträffande an­

slagsposten å 65 000 kronor till hyllinredning m. m. har anförts, att sådan in­

redning erfordrades dels på revisionsbyrån i den granskande personalens rum

och dels i ämbetsverkets arkiv, där 6 000 hyllmeter vore behövliga för bland

annat 12 års räkenskaper med tillhörande verifikationer. Beloppet avsåges

även för täckande av kostnaderna för inredning av ett bibliotek.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat ifrågavarande kostnader till

55 000 kronor, varav 10 000 kronor för flyttning av inventarier m. m., 21 500

kronor för anskaffning av möbler, 10 000 kronor för anskaffning av gardiner,

armatur, skyltar m. m., 10 000 kronor för personalsökaranläggning samt 3 500

kronor för anordnande av sjukrum och för oförutsedda behov. Därest nu

pågående sakkunnigutredning angående militärsjukvårdens organisation skulle

medföra, att inspektionsorganen förenades med förvaltningsmyndigheten, er­

fordrades ytterligare utrymmen i nybyggnaden på Gärdet, överslagsvis be­

räknades härför ett ytterligare medelsbehov för inventarier m. m. av 20 000

kronor.

Arméförvaltningens intendenturavdelningh.ox anmält, att för den del av armé­

förvaltningens tygavdelning, som skall inrymmas i den planerade tillbygg­

naden, intet behov av medel för inventarieanskaffning förolåge. Seder-

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

113

273 46

8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Departements­

chefen.

mera har emellertid under hand meddelats, att för flyttning av inventarier

m. m. beräknades 10 000 kronor och för flyttning av telefoner 23 000 kronor.

Kungl. Majit har den 25 januari 1946 uppdragit åt krigsmaterielverket att

i samråd med generalpoststyrelsen, riksräkenskapsverket och försvarets

civilförvaltning skyndsamt utarbeta och till Kungl. Majit inkomma med för­

slag till bestämmelser för omhändertagande av krisförvaltningens och för­

svarets övertaliga bestånd av kontorsinventarier. Jag förutsätter, att större

delen av det behov av kontorsinventarier, som enligt det föregående upp­

kommer vid ianspråktagande av de nya lokalerna, skall kunna täckas genom

överflyttning av sålunda överblivna inventarier. Även i övrigt synas vissa

möjligheter föreligga att begränsa de förutnämnda medelsäskandena å sam­

manlagt (270 000 + 55 000 + 33 000 =) 358 000 kronor. Jag förordar, att

ett reservationsanslag av sammanlagt 260 000 kronor ställes till förfogande

för ändamålet. Fördelningen av beloppet synes böra ankomma på byggnads­

styrelsen.

Åberopande det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Anskaffning av inventarier m. m. för tillbyggnad till

ämbetshusen å Ladugårdsgärde för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 260 000 kronor.

[17.]

Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag. Anslaget för innevarande

budgetår — 2 965 000 kronor — från vilket även bestridas avlöningskostnader

för försvarsväsendets radioanstalt, disponeras enligt i statsliggaren för detta

budgetår, s. 86 och 87, intagen avlöningsstat jämte personalförteckning med

därtill anslutande särskilda bestämmelser.

I årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 18) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsan­

slag av 2 965 000 kronor. Denna anslagsfråga synes nu böra upptagas till be­

handling.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har chefen för försvarsstaben framlagt för­

svarsstabens anslagsäskanden för budgetåret 1946/47. Häröver har försvarets

civilförvaltning den 29 september 1945 avgivit utlåtande.

Vidare har chefen för försvarsväsendets radioanstalt i skrivelse den 5

september 1945, vilken överlämnats av chefen för försvarsstaben den 16 novem­

ber 1945, framlagt anstaltens anslagsäskanden för samma budgetår.

Sedermera har överbefälhavaren i skrivelse den 10 januari 1946 framlagt

förslag angående organisation av försvarets högsta ledning m. m. Förslaget

har grundats på en under ledning av framlidne generalmajoren, friherre A. O.

Kappe verkställd utredning och har närmast avsetts att utgöra underlag för

den inom 1945 års försvarskommitté pågående utredningen rörande för­

svarets organisation efter utgången av femårsperioden 1942/47. Förslaget

115

avser organisationen av överbefälhavarens personliga stab, försvarsstaben, för-

svarsväsendets radioanstalt, centrala värnpliktsbyrån och krigsarkivet. Såvitt

avser försvarsstaben har förslaget, vilket i denna del beräknats medföra en

sammanlagd kostnadsminskning å avlöningsanslag av omkring 85 000 kronor,

med hänsyn såväl härtill som till önskvärdheten av en rationalisering av

stabens organisation ansetts böra genomföras redan från och med budget­

året 1946/47.

Överbefälhavarens förslag har den 25 januari 1946 överlämnats till 1945

års försvarskommitté för övervägande i samband med utredningsarbetets full­

görande, dock med åliggande för kommittén att avgiva särskilt yttrande i vad

mån förslaget kunde böra genomföras från och med budgetåret 1946/47 eller

vid annan lämplig tidpunkt.

I utlåtande den 7 februari 1946 har 1945 års försvarskommitté såvitt avser

försvarsstaben anfört, att förslagets genomförande, såsom av överbefälhavarens

skrivelse framginge, skulle medföra en ökning av medelsbelastningen å för­

svarsstabens stat, medan den av överbefälhavaren angivna kostnadsminsk­

ningen skulle ernås genom indragning av beställningar å andra stater. En­

ligt av kommittén verkställda beräkningar skulle kostnadsökningen å för­

svarsstabens stat komma att uppgå till 108 400 kronor. De indragningar, som

enligt överbefälhavarens förslag skulle kunna vidtagas å andra stater, avsåge

sammanlagt 21 beställningar i lönegrad Oa 3 eller Oa 2. Då å andra sidan en

regementsofficersbeställning skulle tillkomma å generalstabskårens stat,

skulle vid löneberäkning efter I-ort kostnadsminskningen å andra stater

än försvarsstabens uppgå till omkring 189 800 kronor. Nettobespa­

ringen för statsverket skulle härvid bliva omkring 81400 kronor. Med

hänsyn till det stora antalet vakanta officersbeställningar — enbart

vid armén omkring 300 — syntes emellertid indragningen av det rela­

tiva fåtal beställningar, varom här vore fråga, knappast komma att i nu­

varande läge leda till någon reell besparing i vidare mån än som motsvarade

skillnaden mellan löner å l ort och å andra tjänstgöringsorter. Örn därvid

schematiskt räknades med F-ort, skulle nämnda skillnad bli omkring 16 900

kronor. Även om försvarsgrenarnas avlöningsanslag i samband med förslagets

genomförande skulle nedräknas med sammanlagt 189 800 kronor, syntes så­

ledes någon kostnadsminskning i realiteten icke för närvarande kunna på­

räknas utan fastmera en fördyring med omkring 91 500 kronor komma att in­

träda. Örn således besparingsskäl knappast kunde med fog åberopas till stöd

för förslagets genomförande redan från och med nästa budgetår, återstode att

bedöma, huruvida en sådan åtgärd kunde anses påkallad ur rationaliserings-

synpunkt. Ehuru kommittén icke ännu vore beredd att taga slutlig ställning

till frågan örn försvarsstabens organisation och därav betingade kostnader,

borde enligt kommitténs mening hinder icke möta att i anslutning till för­

slaget såsom ett provisorium vidtaga de rationaliseringar inom försvarsstaben,

som kundo befinnas lämpliga och möjliga att genomföra utan överskridande

av den nuvarande kostnadsramen för densamma. Där särskilda skäl vore för

handen, syntes därvid jämväl ett utbyte av vissa i den nuvarande personal-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

116

organisationen ingående befattningar mot andra, i förslaget upptagna sådana

kunna äga rum. Vad i det föregående sagts örn försvarsstaben borde i till­

lämpliga delar gälla även överbefälhavarens personliga stab. Det syntes icke

uteslutet, att genom rationaliseringsåtgärder i angiven omfattning kunde

vinnas erfarenheter av värde vid kommitténs slutliga ställningstagande till

hithörande spörsmål.

Med beaktande av vad försvarskommittén sålunda anfört har jag, med led­

ning av en av chefen för försvarsstaben den 16 februari 1946 avgiven prome­

moria i ämnet, ansett mig böra föreslå, att redan från och med nästa budgetår

vidtagas vissa, huvudsakligen provisoriska, förändringar i organisationen av

försvarsstaben. Beträffande de ändringsförslag, som jag sålunda ansett mig

kunna upptaga till behandling, torde följande redogörelse få lämnas, varvid i

fråga örn motiveringen för förslagen i huvudsak torde få hänvisas till hand­

lingarna i ärendet.

Ändrad sektions- och avdelningsindelning m. m.

Enligt försvarsstabens i enlighet med 1942 års försvarsbeslut avfattade

instruktion (SFS 1942: 800) bedrives verksamheten inom försvarsstaben pia

tolv avdelningar, varje avdelning med en regementsofficer som avdelnings­

chef. Till försvarsstaben höra jämväl en expedition med kommendantur, med

en regementsofficer som chef, samt en fotoanstalt. Två eller flera avdelningar

må enligt försvarsstabschefens bestämmande sammanföras till två eller, vid

krigsorganisation, flera sektioner, envar under en sektionschef. I sektion kan

även fotoanstalten ingå. Två av avdelningarna — marin- och flygavdelningarna

— må däremot ingå i sektion allenast vid krigsorganisation.

I gällande fredsorganisation har försvarsstaben organiserats på det sätt,

att till sektion I hänförts fem avdelningar, nämligen armé-, kvartermästar-,

luftförsvars-, kommunikations- och signaltjänstavdelningarna, ävensom fotoan­

stalten, medan sektion II omfattar utrikes- och inrikesavdelningarna samt

krigshistoriska avdelningen. Direkt under försvarsstabschefen lyda marin-

och flygavdelningarna, press- och filmavdelningen samt personalvårdsavdel-

ningen, vidare en regementsofficer till förfogande jämte personaldetalj samt

slutligen chefsexpedition med kommendantur och en detalj för förvaltnings­

ärenden (förvaltningsbyrå).

Under beredskapstiden ha press- och filmavdelningen samt personalvårds-

avdelningen sammanförts till en sektion III med den förras avdelningschef

såsom sektionschef.

Överbefälhavarens förslag, vilket uppgjorts av chefen för försvarsstaben,

innebär i huvudsak följande.

Sektion III organiseras även i fredstid.

Till sektion I sammanföras de avdelningar, som företrädesvis handlägga

operativa och därmed sammanhängande ärenden, nämligen arméavdelning,

marinavdelning, flyg- och luftförsvarsavdelning (för närvarande två avdel­

ningar) samt kvartermästar-, kommunikations- och signaltjänstavdelningar.

Sektion II, inom vilken handläggas ärenden rörande inhämtande, bearbe-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

117

tande och. delgivning av underrättelser samt motverkande av främmande mak­

ters underrättelsetjänst, sammansättes av underrättelseavdelning (bildad

genom sammanslagning av en för närvarande direkt under sektionschefen

organiserad underrättelsedetalj med huvuddelen av utrikesavdelningen),

attachébyrå (utgörande återstoden av utrikesavdelningen och avsedd för hand­

läggning av ärenden rörande försvarsattachéer) samt inrikesavdelning. Till

sektionen anknytes även fotoanstalten, vilken erhåller en mera fristående ställ­

ning än för närvarande.

Till sektion III hänföras, i huvudsaklig överensstämmelse med försvarets

upplysningsutrednings förslag (SOU 1945:21; jfr 1946 års statsverkspropo-

sition, fjärde huvudtiteln, punkt 188), pressavdelning, upplysningsbyrå, per-

sonalvårdsavdelning och krigshistorisk avdelning.

En för närvarande i överbefälhavarens personliga stab ingående regements­

officer för forskningsärenden har föreslagits skola inordnas i försvarsstaben

såsom chef för en direkt under försvarsstabschefen lydande forskningsbyrå,

i vilken även skulle ingå en tekniskt utbildad officer i lönegrad Oa 3.

Beträffande övriga delar av försvarsstaben ha föreslagits vissa förenk­

lingar i organisationen.

Det har förutsatts, att det liksom nu skall ankomma på försvarsstabschefen

att besluta örn avdelningarnas sammanförande i sektioner.

Chefen för försvarsstaben har till stöd för förslagen bland annat anfört

följande.

Sektionsindelningen, som tillkom i 1942 års organisation, har visat sig

medföra, att försvarsstabschefen i stor utsträckning kunnat befrias från

rutinärenden, vilket varit till fördel vid hans handläggning av större upp­

gifter. Indelningen har vidare underlättat ett närmare samarbete mellan av­

delningar, vilkas verksamhet hör nära samman. Det är med hänsyn till vad

som sålunda anförts önskvärt att försvarsstabschefen, även då staben icke

är krigsorganiserad, kan bilda en tredje sektion.

Viktiga operativa ärenden äro i allmänhet samrådsärenden, vilka skola

handläggas i nära samarbete mellan de tre egentliga operativa avdelningarna,

armé-, marin- och flygavdelningarna, samt mellan dem och övriga avdelningar,

som ingå i sektion I (kvartermästar-, luftförsvars-, kommunikations- och signal-

tjänstavdelningarna). Örn marin- och flygavdelningarna inordnas i sektion I,

kunna förberedande operativa planläggningsarbeten utföras under sektions­

chefens ledning. Därigenom vinnes, att dessa ärenden komma mera allsidigt

förberedda och bearbetade inför försvarsstabschefen än vad som nu är fallet.

En sådan ordning kommer även att medföra tidsvinst och arbetsbesparing.

Även vid lösandet av vissa andra uppgifter torde med säkerhet tidsvinst och

arbetsbesparing kunna åstadkommas, om det förberedande arbetet före före­

dragning för försvarsstabschefen kan ledas av chefen för den operativa sek­

tionen.

Vissa olägenheter ha befarats kunna bli en följd av att marin- och flyg­

avdelningarna förlora sin fristående ställning direkt under försvarsstabs­

chefen, främst att den omedelbara kontakten mellan denne och berörda av­

delningschefer skulle kunna gå förlorad ävensom att dessa avdelningschefers

ställning såsom kontaktmän mellan å ena sidan överbefälhavaren (försvars­

stabschefen) och å den andra respektive försvarsgrenschef (försvarsgrens-

stabschef) kunde tänkas bliva rubbad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

118

I gällande arbetsordning för försvarsstaben fastställes beträffande före­

dragning inför försvarsstabschefen numera, att föredragande inför försvars­

stabschefen i ärenden, som skola föreläggas honom, i regel äro vederbörande

avdelningschefer. Före föredragning för försvarsstabschefen sker föredragning

inför vederbörande sektionschef. Denne är, när han så prövar erforderligt,

närvarande vid föredragning för försvarsstabschefen. Där så finnes lämpligt

med hänsyn till ärendets natur eller för tids vinnande, må föredragning verk­

ställas av annan officer än av avdelningschef eller sektionschef. Föredragande

skall, örn omständigheterna så fordra, före föredragning ha verkställt samråd

med av ärendet berörd sektionschef (avdelningschef). Ofta sker föredragning

inför överbefälhavaren på motsvarande sätt direkt av avdelningschef eller

med denne närvarande. Beslut av större räckvidd eller principiell innebörd

föregås dessutom undantagslöst av beredning inför försvarsstabschefen, i

vilken berörda sektions- och avdelningschefer deltaga. Beträffande särskilt

betydelsefulla frågor äger beredning enligt samma grunder rum inför över­

befälhavaren.

Som framgår av det anförda ha de befarade olägenheterna eliminerats.

Förslagets genomförande har ansetts kunna möjliggöra indragning av ett

flertal beställningar och befattningar. De framlagda beräkningarna förut­

sätta i sådant hänseende — med den begränsning av omorganisationsförsla-

get, som i anledning av försvarskommitténs uttalande föreslagits i försvars­

stabschefens den 16 februari 1946 avgivna promemoria — indragning av en

beställning å försvarsstabens stat i lönegrad Oa 5/4 (med hänsyn till beräknad

pensionsavgång först från och med den 1 oktober 1947), 3 arvoden för pen­

sionerade officerare, varav 1 enligt löneklass Oa 11 och 2 enligt Oa 10, samt

1 arvode för pensionerad underofficer i UO 7. Vidare ha 16 för försvars­

staben beräknade, å försvarsgrenarnas personalförteckning uppförda beställ­

ningar för kompaniofficerare ansetts obehövliga.

Å andra sidan förutsätter förslaget viss utökning och lönereglering av den

civila personalen, främst vid fotoanstalten och den föreslagna upplysnings-

byrån.

Till frågan örn den inre organisationen av dessa ävensom vissa andra

organ inom försvarstaben återkommer jag i det följande.

Utrikes- och inrikesavdelningarnas

organisation.

Såsom av det föregående framgår har överbefälhavaren på förslag av chefen

för försvarsstaben förordat, att den nuvarande direkt under chefen för sek­

tion II lydande underrättelsedetaljen sammanslås med huvuddelen av den

nuvarande utrikesavdelningen till en underrättelseavdelning samt att av åter­

stoden av utrikesavdelningen bildas en attachébyrå. Inrikesavdelningen skulle

kvarstå, dock med något begränsad organisation. Till stöd för förslaget har

anförts i huvudsak följande.

Erfarenheter i vad rör underrättelsetjänsten understryka vikten av att

ett organ planlägger och inriktar underrättelsetjänstens olika grenar, sam­

manställer, systematiserar och bearbetar inkomna underrättelser samt slut­

ligen ombesörjer att det bearbetade materialet delgives därav berörda. I

nuvarande organisation kommer detta icke i önskvärd utsträckning till ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

120

Då det kan förutses, att även under budgetåret 1946/47 behovet av över­

sättare skall förefinnas i samma omfattning, erfordras ett belopp av 10 000

kronor för täckande av i samband därmed stående utgifter.

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att de för översättningsarbeten

äskade medlen rätteligen borde, i likhet med medel för annat tillfälligt arbets­

biträde, anvisas under avlöningsanslaget. Det syntes böra undersökas, huru­

vida icke till nedbringande av kostnaderna ifrågavarande översättningsverk-

samhet skulle kunna samordnas med en av arméchefen planerad dylik verk­

samhet, för vilken äskats särskilda medel.

Omorganisation av försvarsstabens fotoanstalt.

Fotoanstaltens personal utgöres för närvarande av 1 på försvarssta­

bens personalförteckning upptagen beställningshavare i lönegraden Oa 4 eller

Oa 3, 1 föreståndare för fotografiska centrallaboratoriet i lönegrad A 30, nu­

mera upptagen å övergångsstat, 1 ingenjör i lönegrad MEo 21, 1 arbetsför­

man av 1. klass i lönegrad MEo 12, 1 arbetsförman av 2. klass i lönegrad

MEo 10, 1 fotograf i lönegrad MEo 8 samt 2 kopister i lönegrad MEo 4. För

budgetåret 1945/46 har därjämte medgivits anställande av ytterligare en

ingenjör mot ersättning i ett för allt av 750 kronor för månad. Å anstalten

tjänstgöra vidare 1 kompaniofficer på aktiv stat ur armén, marinen eller flyg­

vapnet samt 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning. Ytterligare 1

kompaniofficer på aktiv stat kommenderas därjämte till fotoanstalten, när

möjlighet därtill föreligger utan kaderökning. Den till övergångsstat över­

förde föreståndaren för fotografiska centrallaboratoriet beräknas den 1 okto­

ber 1946 avgå med pension.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår framlade chefen för för­

svarsstaben förslag till en fastare organisation av fotoanstalten. Förslaget

innebar, att anstalten såsom en avdelning inom försvarsstaben under den

militäre chefen såsom avdelningschef skulle organiseras på fem detaljer •—-

varav en tryckeridetalj — jämte laboratorier, expedition m. m. I anslutning

därtill föreslogs viss lönereglering för anstaltens personal.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1945: 170 (s. 256) anförde min

företrädare i ämbetet, bland annat, att han funne åtskilliga skäl tala för en

fastare reglering av personalorganisationen vid anstalten. Såsom av en i

propositionen lämnad redogörelse framginge kunde emellertid en klar av-

gränsning av fotoanstaltens uppgifter i fråga örn kartframställning gentemot

motsvarande på rikets allmänna kartverk ankommande arbetsuppgifter icke

anses vara för handen. Innan slutlig ståndpunkt toges till förevarande orga­

nisationsfråga, syntes antydda spörsmål böra närmare klarläggas.

Yad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

I anslagsäskandena för nästa budgetår har nu chefen för försvarsstaben

återkommit till denna fråga och därvid anfört, att frågan örn en avgränsning

mellan rikets allmänna kartverk och försvarsstabens fotoanstalt i vad avsåge

de fotogrammetriska arbetena för militära ändamål sedermera varit föremål

för behandling av försvarsstaben och kartverket gemensamt. Full klarhet hade

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

122

ledning knappast föreligga att nu företaga en höjning av löneställningen för

anstaltens chef. Med hänsyn till den utveckling, som på senare tid skett i

fråga om fototeknikens användning för olika krigsändamål, hade lönenämn-

derna ej något att erinra mot förslaget att inrätta två särskilda ingenjörsbe-

fattningar vid anstalten. För dessa båda ingenjörer syntes dock befattningar

i lönegraden MEo 24 kunna vara tillfyllest. Slutligen ha lönenämnderna,

under erinran att befattningarna som flygfotograf vid rikets allmänna kart­

verk samt såsom stabsfotograf vid försvarsstaben hänförts till 15:e lönegra­

den, tillstyrkt den föreslagna lönegradsplaceringen av laboranten, tillika flyg­

fotografen.

I sitt den 10 januari 1946 avgivna förslag rörande högkvartersorganisa-

tionen har överbefälhavaren biträtt det av försvarsstabschefen framlagda

organisationsförslaget. Fotoanstalten har emellertid förutsatts skola erhålla

en mera fristående ställning och lyda direkt under försvarsstabschefen med

benämningen Försvarets fotoanstalt.

Försvarsstabschefen har i förenämnda den 16 februari 1946 avgivna pro­

memoria anfört, att med höjning av löneställningen för den nuvarande ingen­

jören i lönegrad MEo 21 kunde tills vidare anstå.

Organ för upplysningsverksamheten.

I sitt den 1 maj 1945 avgivna betänkande med förslag rörande upplys­

ningsverksamhet örn och inom försvaret framlade försvarets upplysning sut­

redning bland annat förslag rörande inrättande av en tredje sektion inom

försvarsstaben, bestående av sektionschef och tre avdelningar, en press-, en

upplysnings- och en personalvårdsavdelning. Pressavdelningen, som till chef

borde ha sektionschefen, skulle bestå — förutom av chefen — av bland annat

en officer till förfogande, två stabsredaktörer samt en armé-, en marin- och

en flygdetalj. Upplysningsavdelningen borde bestå av en detalj för inåtriktad

upplysning, vars chef skulle vara civil, en detalj för utåtriktad upplysning

samt en filmdetalj. En av detaljcheferna skulle vara avdelningschef. Även

den civile detalj chefen borde därvid kunna ifrågakomma,

Såsom närmare framgår av årets statsverksproposition (fjärde huvud­

titeln, punkt 188) gingo remissmyndigheternas meningar starkt i sär rörande

detta förslag. Särskilt kom detta till uttryck i av försvarsgrenscheferna till

överbefälhavaren avgivna yttranden. Chefen för armén anslöt sig till för­

slaget att inrätta en särskild detalj för utåtriktad upplysning och även till

de uppdragna riktlinjerna för dess verksamhet. Cheferna för marinen och

flygvapnet hyste däremot farhågor för att den upplysningsverksamhet, som

skulle komma att utgå från en till försvarsstaben förlagd detalj för utåtriktad

upplysning, bland annat skulle leda till en skadlig likriktning av åsiktsbild­

ningen i för försvaret viktiga frågor. De avstyrkte huvudsakligen av detta

skäl utredningens förslag på denna punkt. Chefen för marinen förordade,

att frågan upptoges till förnyad prövning »utefter den linjen, att de tre för­

svarsgrenarna under sina ansvariga ledningar ombesörjde ifrågakommande

upplysningsverksamhet, örn behövligt efter direktiv av överbefälhavaren».

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.