Jämväl under den tid som förflutit efter fastställandet av nu löpande stats­

reglering lia från myndigheterna inkommit framställningar om äskande av

medel på tilläggsstat. Dessa utgifter betingas huvudsakligen av under mellan­

tiden inträffade händelser och avse i stor utsträckning merkostnader för på­

gående arbeten o. d. Äskandena ha i stor utsträckning under rådande för­

hållanden ansetts icke böra avvisas.

De anslagsäskanden, vilka ansetts böra föreläggas årets riksdag under dess

höstsession, böra sammanfattas på en tilläggsstat I till riksstaten för inne­

varande budgetår. Dessa anslagsäskanden ha tidigare anmälts för Kungl.

Maj:t. Beträffande vissa anslagsäskanden har Kungl. Majit beslutat, att

de skola i särskilda propositioner underställas riksdagens prövning, övriga

äskanden, vilka av vederbörande föredragande anmälts tidigare denna dag,

böra i en sammanfattande proposition föreläggas riksdagen. En sammanställ­

ning omfattande dels sistnämnda anslagsäskanden, varom Kungl. Majit på

hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för

denna dag (bil. 1—15) fattat beslut, dels ock de anslagsäskanden å tilläggs­

stat I, beträffande vilka Kungl. Majit beslutat avlåtande av särskilda propo­

sitioner, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag å drift­

budgeten med sammanlagt 7,5 miljoner kronor och å kapitalbudgeten med

22 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp avse 10 miljoner kronor investe­

ring i statens affärsverkstonder och 6 miljoner kronor anslag under statens

allmänna fastighetsfond. Frågan örn anvisande av avskrivningsanslag sva­

rande mot vissa investeringar torde få anmälas senare under riksdagsses-

sionen.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Majit enligt bi-

lagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att pro

position av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

²

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Ur protokollet:

Rolf Lahnhagen.

4

riksdag, skulle anskaffas sju kolonier för vanligt fångförvar och efter liand

intill den 1 juli 1947 fyra kolonier för förvarade och internerade. Sex av

kolonierna beräknades skola anskaffas genom inköp och de återstående

genom arrendering. I enlighet med denna plan har fångvårdsstyrelsen, ettel

Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall, anskaffat följande kolonier

nämligen genom inköp kolonierna Orretorp i Värmlands län och Skogsgård

i Hallands län samt genom arrende eller unnat avtal kolonierna Smälteryd

och Ollestad i Älvsborgs län, Bogesund i Stockholms län och Svarttjärn i

Kopparbergs län. Ytterligare öppet platsutrymme har anskaffats genom om­

disposition av redan befintliga kolonier eller ökning av dessas platsantal.

Kolonierna å Bogesund och Svarttjärn äro att betrakta såsom provisorier.

Å förstnämnda koloni har inrättats en tillfällig förläggning, där de intagnas

arbetskraft omedelbart kunnat tagas i anspråk för väg-, skogs- och förbätt­

ringsarbeten på den stora egendomen. Någon hyra för de av fångvården däi

disponerade byggnaderna utgår icke i detta fall, ej heller ersättning tor den

ål kolonien upplåtna marken. Kolonien a Svarttjärn utgöres av en på enskild

mark anlagd barackförläggning, som intill helt nyligen använts såsom ut­

länningslager. Fångvårdsstyrelsen disponerar här haracker, möbler och inven­

tarier utan att utgiva någon ersättning. Ej heller utgår ersättning för upp­

låtelse av marken. De intagna sysselsättas i skogsarbete.

I skrivelse den 24 augusti 1946 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn anslag

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för montering och

transport av baracker till förevarande kolonier. Styrelsen har därvid fram­

hållit, att styrelsen vid anskaffandet av kolonier i möjligaste man sökt följa

de direktiv, som lämnats i propositionen nr 334/1945. Vid utväljandet av egen­

domar hade styrelsen sålunda fäst särskilt avseende vid byggnadsbeståndet.

För de medel, som stått till förfogande för anskaffande av kolonier — i ge­

nomsnitt 75 000 kronor per koloni — vore emellertid i regel icke möjligt

att erhålla bostäder för såväl personal som intagna. En viss nybyggnadsverk­

samhet måste i allmänhet komma till stånd. Även örn tillräckligt med hus

funnes, krävdes omdisposition av utrymmena. Så vore t. ex. fallet med ko­

lonien å Orretorp. Vad kolonien a Bogesund beträffade vöre tillgängen på

beboeliga byggnader liten, varför förläggningslokaler och andra lokaler för

de intagna måste ordnas provisoriskt.

I skrivelsen meddelar fångvårdsstyrelsen vidare, att styrelsen, med hänsyn

till att nybyggnader vore tidskrävande och att bristen pa byggnadsmaterial

m. m. troligen komme att medföra försening även av den statliga byggnads­

verksamheten, sökt skaffa erforderligt bostads- och annat utrymme för de

intagna i haracker. För detta ändamål hade styrelsen med statens arbets­

marknadskommission, som disponerade ett stort antal för statens räkning

inköpta baracker, träffat en överenskommelse, innebärande att styrelsen

finge låna baracker av kommissionen utan ersättning men på villkor att

styrelsen svarade för kostnaderna för barackernas montering och transport

m. m. Rörande dessa haracker och behovet av dylika byggnader anföres:

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I gällande riks­

stat upptages i avlöningsstaten under detta anslag anslagsposten 1. Avlö­

ningar till icke-ordinarie personal med ett belopp av 207 000 kronor, anslags­

posten 3. Prisutjåmningstillägg30 000 kronor och anslagsposten 4. Rörligt

tillägg med ett belopp av 33 000 kronor. Beloppen motsvara lön jämte pris-

utjämningstillägg och rörligt tillägg för 46 attachéer. För jämkning i dessa

attachéers löneförmåner i samma mån som den, vilken provisoriskt genom­

förts för statsverkets amanuenspersonal, erfordras för innevarande budget­

år ett belopp av 38 000 kronor, varav 33 000 kronor falla på anslagsposten

avlöningar och 5 000 kronor på anslagsposten rörligt tillägg. Av samma grun­

der, som anförts under föregående punkt torde det bliva erforderligt att un­

der innevarande budgetår höja de utgående prisutjämningstilläggen för atta­

chéer med sammanlagt 12 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att de i avlöningsstaten för attachéer upptagna anslagspos­

terna avlöningar till icke-ordinarie personal och prisutjäm-

ningstillägg må överskridas med högst 33 000 kronor respek­

tive högst 12 000 kronor.

[3.] 4. Avlöningar viel beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, re­

servationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål

uppfört ett reservationsanslag av 980 000 kronor.

Återupprättandet efter krigets slut av ett antal representationer utomlands

ävensom en ökad arbetsbelastning vid flertalet beskickningar och konsulat i

samband med övergången till fredsförhållanden har medfört en högst avse­

värd ansvällning av bl. a. kanslipersonalen. Härutöver tillkommer en mycket

markerad stegring av prisnivån i olika länder, som i betydande utsträckning

nödvändiggjort lönetillägg för att möta de förhöjda levnadskostnaderna. Yt­

terligare löneförhöjningar torde under budgetårets lopp bliva ofrånkomliga

på ett flertal håll. Till följd härav kan anslaget redan nu förutses bliva helt

otillräckligt. På grundval av hittillsvarande utgifter kan det för ändamålet

behövliga tilläggsbeloppet icke beräknas till mindre än 500 000 kronor. Jag

får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skriv­

biträden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av ................... kronor 500 000.

[4.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår är för

detta ändamål uppfört ett reservationsanslag av 364 000 kronor. Jämväl de

under detta anslag utgående avlöningarna måste av skäl, som under föregå­

ende punkt anförts, uppräknas med icke obetydliga belopp, vilket medför en

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Förenta Nationerna. De sålunda krediterade beloppen skola hållas tillgängliga

för vederbörande stater på sätt och vid tidpunkt som Förenta Nationernas

generalförsamling skall avgöra, dock senast från den 31 december 1948. Na­

tionernas förbunds likvida tillgångar skola i första hand användas för ut­

betalning av andelar till de medlemsstater, vilka vid nämnda tidpunkt icke

äro medlemmar av Förenta Nationerna. Återstående del av de likvida till­

gångarna skall därefter fördelas mellan förbundets medlemsstater.

Nationernas förbunds pensionskassor och -fonder skola övertagas och för­

valtas av den internationella arbetsorganisationen. På denna skall även över­

låtas förbundets som förskott redovisade rörelsekapital ehuru under beva­

rande av de delägande staternas rätt att kräva återbetalning av på dem be­

löpande delar.

Den av förbundsförsamlingen fastställda budgeten för år 1946 slutar på

ett belopp av 17 883 849 schweiziska francs. Detta fördelar sig på olika hu­

vudposter som följer:

Schweiziska francs.

I. Sekretariatet:

ordinarie utgifter ............................................................. 3 122 441

extra

»

............................................................. 1 278 000

II. Den internationella arbetsorganisationen ........................... 8 618 015

III. Den fasta mellanfolkliga domstolen:

ordinarie utgifter ............................................................. 746 462

extra utgifter ...................................................................... 2 184 619

brist från år 1945 ............................................................. 85 343

IV. Den ständiga centrala opiumkommittén ....................... 196 180

V. Internationellt bistånd åt flyktingar:

ordinarie utgifter ............................................................. 212 375

brist från år 1945 ............................................................. 67 000

VI. Pensioner .................................................................................. 1 373414

Summa 17 883 849

Av uppställningen framgår, att i det närmaste hälften av budgetens slut­

summa hänför sig till utgifter för den internationella arbetsorganisationen,

vilken avses komma att bestå även efter förbundets upplösning. I förhållan­

de till föregående års budget visar 1946 års en ökning av de beräknade ut­

gifterna med omkring 3 miljoner schweiziska francs. Denna ökning faller

närmast på de bägge huvudposterna I Sekretariatet och III Den fasta mel­

lanfolkliga domstolen, för vilka medel beräknats för extra utgifter med om­

kring 1,2 och 2,2 miljoner francs respektive. Dessa extra utgifter äro be­

tingade av förbundets upplösning och nödvändigheten av att inför denna

slutgiltigt infria förbundets kontraktsenliga förpliktelser mot sekretariatets

personal och mot domarna vid den fasta mellanfolkliga domstolen. Bland

utgifter av detta slag märkas särskild ersättning till sekretariatets personal

för uppsägning av anställningskontrakt och kostnader för personalens hem­

flyttning från Genéve. De extra utgifterna för den fasta mellanfolkliga dom­

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Departements­

chefen.

av tryckningskostnader för eldledningskartor. Utöver det belopp örn 45 000

kronor, som för ändamålet upptoges i medelsäskandena för innevarande bud­

getår, har chefen för försvarsstaben nu äskat 10 000 kronor för att möjlig­

göra distribution av eldledningskartor även till andra förband än som enligt

de ursprungliga beräkningarna skulle utrustas med dylika kartor. Därjämte

har chefen för försvarsstaben äskat ytterligare 10 000 kronor för åtgärder

i syfte att vidmakthålla förberedelserna för tryckning av kartor under krigs-

förhållanden.

Såsom i det föregående framhållits innebär den beslutade organisationen

för framställning av vissa specialkartor för försvarets behov, att framställ­

ningen av dylika specialkartor ombesörjes av kartverket, som även av sina

anslag svarar för framställningskostnaderna utom tryckningskostnaden. Sist­

nämnda kostnad skall bestridas av försvarets medel. Av skäl som framgå

av försvarsstabschefens framställning bör tryckningen av kartorna ske konti­

nuerligt. Jag vill därför tillstyrka, att medel för ändamålet äskas av riksda­

gen å tilläggsstat för innevarande budetår. Mot det föreslagna beloppet,

55 000 kronor, synes anledning till erinran icke finnas. Jämväl äskandet å

10 000 kronor för särskilt ändamål finner jag mig böra tillstyrka. Beträffan­

de den närmare motiveringen för framställningen i denna del torde få hän­

visas till handlingarna i ärendet.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarsstaben: Krigskartor å tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................................................. kronor 65 000.

Armén.

Bidrag och understöd.

[2.] 56. Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsan­

slag. Efter därom av Kungl. Majit i proposition 1942:316 (bilaga 2, punkten

9) framlagt förslag anvisade riksdagen (skrivelse nr 446, punkten 9) under

förevarande rubrik å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett

reservationsanslag av 1 600 000 kronor. Av statsrådsprotokollet i ärendet

framgår, att ifrågavarande anslag avsetts såsom bidrag för anskaffande åt

skytteföreningarna och deras medlemmar av 20 000 gevär till ett pris av 100

kronor per styck. Anslaget beräknades med utgångspunkt tran nämnda antal

vapen och en tillverkningskostnad av 180 kronor per gevär till [(180 — 100)

X 20 000 =] berörda belopp av 1 600 000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1943 föreskrev Kungl. Majit, att behållning, som

vid utgången av budgetåret 1942/43 kunde föreligga å det å riksstaten för

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

15

.samma budgetår uppförda reservationsanslaget till frivilliga skytteväsendets

befrämjande, skulle tillgodoföras det för budgetåret 1943/44 anvisade obe­

tecknade anslaget till samma ändamål. Genom beslut den 27 april 1945 med­

gav Kungl. Majit, att icke ianspråklaget belopp av förenämnda anslag å

1 600 000 kronor, vilket vid utgången av budgetåret 1942/43 över det obe­

tecknade anslaget överförts till budgetutjämningsfonden, finge disponerar

jämväl under budgetåret 1945/46.

I skrivelse den 25 januari 1946 har skytteförbundens överstyrelse anfört

bland annat följande.

Tillverkningen av de 20 000 för skytteväsendets organisationer och dess en­

skilda medlemmar avsedda gevären hade i juli 1943 påbörjats vid Husqvarna

vapenfabriks aktiebolag. Av dessa gevär hade 2 300 övertagits av kronan.

För att det frivilliga skytteväsendet skulle kunna lösa den i dess grundstad­

gar givna uppgiften att befrämja skjutskickligheten hos svenska folket, vore

det oundgängligen nödvändigt, att skytteväsendet bereddes tillfälle att allt­

jämt inköpa gevär till överkomligt pris. Erfarenheten hade visat, att varje

skytt, som önskade uppnå någon högre grad av skjutfärdighet, måste inne­

hava eget vapen.

Därest nytillverkning av 6,5 mm gevär m/96 icke vidare komme att äga

rum, syntes enda möjligheten vara, att ett antal dylika vapen, förslagsvis

10 000 stycken, finge övertagas från kronans förråd. Härvid borde gevären

förses med nya pipor och riktmedel samt undergå fullständig renovering.

Enär skyttarna i allmänhet tillhörde den i inkomsthänseende sämre lottade

delen av befolkningen, borde inköpspriset sättas så lågt som möjligt och helst

icke högre än det nu gällande eller 100 kronor per gevär.

Under åberopande av det anförda har överstyrelsen hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas i syfte att det frivilliga skytteväsendets organisationer och dess

enskilda medlemmar måtte beredas möjlighet att inköpa renoverade 6,5 mm

gevär m/96 från kronans förråd till ett pris icke överstigande 100 kronor

per styck.

Arméförvaltningens tygavdelninghar, efter samråd med chefen för armén,

anfört bland annat följande.

De gevär, som kunde komma i fråga för försäljning, måste belt renoveras.

Med hänsyn till renoveringskapaciteten kunde försäljning icke beräknas

komma till stånd i större omfattning förrän efter den 1 juli 1947. Vid en för­

säljning från kronans förråd borde ett belopp motsvarande vapnens nyan­

skaffningsvärde — 180 kronor per gevär — få disponeras för återanskaffning

för arméns räkning av eldhandvapen av modernare typer. Då emellertid

skytterörelsen icke ansåge sig kunna betala mer än 100 kronor per gevär,

borde i likhet med vad som skett vid tidigare tillfällen ett särskilt anslag för

gäldande av mellanskillnaden ställas till förfogande.

Överstyrelsen, som bereus tillfälle att i ärendet avgiva förnyat yttrande, har

därvid anfört bland annat följande.

De gevär, som tygavdelningen efter renovering avsåge att försälja lill skytte­

rörelsen, hade tillverkats under åren närmast före och efter år 1900. Det

högsta pris, som någonsin åsatts dessa äldre gevär, utgjorde 100 kronor. Det

borde sålunda vara möjligt alt, utan anvisande av särskilt anslag till skytte-

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Departements

chejem.

väsende!, fastställa ett för skytteväsendet överkomligt försäljningspris icke

överstigande 100 kronor per gevär.

Av de av Husqvarna vapenfabriks aktiebolag för skytteväsendet tillverkade

20 000 gevären hade 2 300 gevär m/38 övertagits av kronan. Återstående i

partiet ingående gevär hade samtliga numera försålts. Därest försäljning av

renoverade gevär först kunde äga rum efter den 1 juli 1947, komme detta att

verka synnerligen hämmande på skytteintresset och skytteverksamheten i

landet.

Av i arméns förråd befintliga gevär borde dock omedelbart kunna för­

säljas 2 300 gevär m/96 till ett pris av 100 kronor per styck, motsvarande det

parti, som tidigare övertagits av kronan.

Arméförvaltningens tygavdelning har i förnyat yttrande anfört, att möjlig­

heter förelåge att omedelbart påbörja försäljning av 2 300 gevär m/96 till ett

pris av 180 kronor per styck. Av detta belopp borde 80 kronor per gevär eller

(2 300 X 80 =) 184 000 kronor utgå av icke ianspråktagna medel å före-

nämnda för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslag av 1 600 000 kro­

nor.

Riksräkenskapsverket har anfört, att medgivande att taga i anspråk före­

fintlig behållning å ifrågavarande reservationsanslag under budgetåret 1946/47

syntes böra utverkas av riksdagen.

Chefen för armén har anfört, bland annat, att han — hur angeläget det ur

riksförsvarets synpunkt än vore att det frivilliga skytteväsendet understöddes

— för närvarande icke ansåge sig kunna tillstyrka en försäljning av gevär

m/96 till skytteförbundens överstyrelse på andra villkor än att en återanskaff-

ning av motsvarande antal handvapen möjliggjordes. Möjligen skulle ett antal

gevär kunna frigöras under senare hälften av år 1947. Då emellertid vissa

krav kunde förväntas rörande ställande av ytterligare vapen till hemvärnets

förfogande, borde beslut rörande försäljning av gevär till reducerat pris till

skytteväsendet icke för närvarande fattas.

Enligt skytteförbundens överstyrelses förslag skulle frivilliga skytteväsen-

dets organisationer och enskilda medlemmar erhålla tillfälle att, såsom tidi­

gare skett, från kronans förråd inköpa renoverade gevär m/96 till ett pris, icke

överstigande 100 kronor per styck. I första hand borde 2 300 gevär, motsva­

rande det antal vapen, som av kronan övertagits av en för överstyrelsen avsedd

leverans av 20 000 gevär, ställas till skytteväsendets förfogande.

Arméförvaltningens tygavdelning har tillstyrkt en omedelbar försäljning av

2 300 gevär m/96 men har funnit, att någon försäljning i övrigt icke kunde

komma till stånd förrän efter den 1 juli 1947. Vid försäljning från kronans

förråd borde ett belopp, motsvarande vapnens nyanskaffningsvärde — 180

kronor per gevär — disponeras för återanskatfning för arméns räkning av

eldhandvapen av modernare typer. För att möjliggöra en försäljning av ge­

vären till skytteväsendet för ett pris av 100 kronor per styck borde beträffande

berörda parti av 2 300 gevär utnyttjas kvarstående behållning å det för bud­

getåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget av 1 600 000 kronor, vilket an­

slag avsetts såsom bidrag till anskaffning av förenämnda 20 000 gevär, me­

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

17

dan beträffande eventuell framtida försäljning i övrigt ett särskilt anslag

borde ställas till förfogande.

Det synes angeläget, att åtgärder vidtagas för att tillföra skytteväsendet

gevär till överkomligt pris. Med hänsyn till vad chefen för armén och tygav­

delningen anfört anser jag mig emellertid för närvarande endast kunna till­

styrka en försäljning från kronans förråd av 2 300 gevär m/96. Fråga om

försäljning av ytterligare gevär torde, sedan hemvärnets behov av ytterligare

vapen blivit slutligt utredd, få upptagas till prövning efter förnyad framställ­

ning av överstyrelsen. Jag ingår därför icke nu på en av överstyrelsen be­

handlad fråga rörande försäljning av gevär till ytterligare reducerat pris till

det ganska stora antal skyttar, som under beredskapstiden överlåtit sina ge­

vär till det allmänna.

För bestridande av det bidrag, som vid försäljning av berörda parti av

2 300 gevär bör — såsom tidigare skett — utgå av statsmedel, lärer till er­

sättning för icke ianspråktaget belopp förenämnda för budgetåret 1941/42

anvisade reservationsanslag av 1 600 000 kronor, vilket numera överförts till

budget utjämningsfonden, böra anvisas ett särskilt anslag av (2 300 X 80 —)

i runt tal 185 000 kronor.

Då skytteväsendet är i trängande behov av de gevär, om vilka nu är fråga,

synes mig ärendet böra i detta sammanhang underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Armén: Frivilliga skgtteväsendets befrämjande å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 185 000.

Marinen.

Undervisning och övningar.

[3.j 80. Marinen: Vissa kostnader för marinens uibildningsanstalter, sär­

skilda utbildningskurser lii. m., reservationsanslag. Anslaget är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 250 000 kronor och har fördelats en­

ligt en av Kungl. Majit den 24 maj 1946 fastställd stat. Av en i staten upp­

lagen anslagspost å 100 000 kronor till Vissa kurser ha tillhopa 23 400 kro­

nor fördelats mellan vissa angivna kurser och återstoden, 76 600 kronor,

avsetts för övriga skolor och utbildningskurser enligt chefens för marinen

bestämmande.

I skrivelse den 11 september 1946 har marinförvaltningen gjort framställ­

ning om förstärkning av undervisningsanslaget för marinen och därvid an­

fört i huvudsak följande.

Verkställd utredning hade visat, att förenämnda belopp örn 76 600 kronor

icke vöre tillräckligt, därest utbildningen skulle kunna bedrivas i erfor­

derlig omfattning. I medelsäskandena för budgetåret 1946/47 hade an-

Hihang till riksdagens protokoll 19UG . 1 sami . Nr 311 .

2

18

Kungl. Maj.ts proposition nr

lill.

slagsberäkningarna för undervisningsändamål baserats på lokalmyndig­

heternas beräkningar och på under budgetåret 1944/45 förd statistik.

Vid denna tidpunkt hade 1945/46 års provisoriska skolreglementen för

flottans manskap, vilka utarbetats med hänsyn tagen till sjöförsvarets

utbildningskommissions betänkande, ännu ej kommit i tillämpning. Lokal­

myndigheterna hade sålunda till ledning vid sina anslagsberäkningar endast

haft erfarenheterna från dåvarande utbildning att gå efter. Det hade icke

varit möjligt att så lång tid i förväg bestämma alla specialkurser, som måste

anordnas, vilket bland annat vöre beroende på avgång av specialutbildad

personal, i stället för vilken annan dylik måste meddelas utbildning. Det

vore heller icke möjligt alt exempelvis under första hälften av år 1945 exakt

beräkna fartygsrustningarna under våren 1947. Rustningarna utövade emel­

lertid inflytande på utbildningskostnaderna så lill vida, att därest vissa far­

tyg ej kunde rustas enligt fredsrustningsplanerna, de utbildningskurser, som

avsetts att äga rum ombord och i så fall belastat övningsanslaget, i stället

måste anordnas i land, med påföljd att kostnaderna måste bestridas av

anslaget lill särskilda utbildningskurser m. m. Enär samtliga dessa faktorer,

såsom innevarande år vore fallet, förorsakade ökade kostnader för utbild-

ningsanslaget och därtill, sedan anslaget äskats, ökade kostnader uppstode

på grund av marinverkstädernas inrättande, dit en stor del av utbildningen

vore förlagd, måste stora differenser uppstå mellan beviljade medel och kost­

naderna för utbildningens genomförande.

Kostnadsökningen folie till största delen på yrkeskurserna på örlogsvar­

ven. Dessa hade tidigare bedrivits helt i anslutning lill pågående översyns-

och nybyggnadsarbeten. Den undervisning, som bedrivits på detta sätt, hade

icke kunnat bliva av den varierande och instruktiva art. som hade varit önsk­

värd. Kurserna hade också i olika sammanhang blivit utsatta för stark kritik

— bland annat från sjöförsvarets utbildningskommission. Kostnaderna för

yrkeskurserna hade emellertid varit ganska ringa och till följd härav kunnat

bäras av produktionen. Yrkeskurserna vore för närvarande under omorgani­

sation syftande till en effektivisering. Utbildningen skulle härvid förlöpa efter

ett på förhand uppgjort detaljerat program, som endast till en del kunde

inordnas i örlogsvarvens produktion. Den del av undervisningen, som folie

utanför produktionen, förorsakade extra kostnader dels för materiel och verk­

tyg, dels för avlöning till instruktörerna samt för särskilt utgående instruk-

törstillägg jämte vissa driftpålägg. De uppkommande extra kostnaderna bleve

numera, sedan kurserna omlagts, av helt annan storleksordning än tidigare

och skulle förrycka själva kostnadsberäkningarna, örn de finge belasta pro­

duktionen. De borde därför faktureras av örlogsvarven och bekostas av an­

slaget för vederbörlig kurs. Kostnaderna för instruktörsarvoden jämte för un­

dervisningen erforderlig materiel m. m. beräknades till 121 000 kronor.

Kostnaderna för yrkeskurser enligt Skolreglemente för flottans manskap

med undantag för ovannämnda yrkeskurser å örlogsvarven beräknades till

ett belopp av sammanlagt 21 000 kronor.

Ett nytt provisoriskt reglemente för utbildning av officerare tillhörande

flottans stam hade tillkommit under innevarande år, vilket reglemente redan

börjat tillämpas. De sammanlagda kostnaderna på grund härav beräknas

till 26 870 kronor. Utöver kostnader enligt nämnda reglemente lillkomme ut­

gifter för övriga utbildningskurser, som icke vore upptagna i skolreglemen­

ten men avsedda att anordnas under budgetåret 1946/47. Dessa kostnader upp-

ginge till ett sammanlagt belopp av .‘19 600 kronor. En annan stor kostnads­

ökning på anslagsposten hänförde sig till personalutbildning för handhavan-

det av den nyinköpta ekoradiomaterielen. Preliminära kostnadsberäkningar

gåve vid handen, att ett belopp av 123 000 kronor erfordrades för ändamålet.

19

Största delen av denna utbildning måste på grund av minskade fartygsrust-

ningar förläggas i land och finge därför bekostas av utbildningsanslaget utom

för de värnpliktiga, vilkas utbildning betalades av övningsanslaget.

Sammanlagt erfordrades enligt det nu anförda ett belopp av (121 000 +

21 000 + 26 870 + 39 600 + 123 000 ==) 331 470 kronor. Enär för inneva­

rande budgetar endast ett belopp av 76 600 kronor vore anvisat å ifrågava­

rande anslagspost, erfordrades alltså ytterligare (331 470 — 76 600=) 254 870

kronor eller i avrundat tal 255 000 kronor.

Chefen för sjökrigshögskolan hade till marinförvaltningen anmält, att de

medel, som för budgetåret 1946/47 ställts till förfogande å undervisningsan-

slaget for sjokngshögskolan, nämligen 25 000 kronor, trots inskränkningar

i planerade övningar icke vöre tillräckliga för genomförande av de övningar

i stabstjänst och växeltjänstgöringar inom olika försvarsgrenar samt med and-

ra militära högskolor gemensamma övningar, som voro avsedda att äga rum

under sommaren 1946. För att studieresor skulle kunna utföras i erforderlig

utsträckning och de praktiska övningarna under budgetårets senare del givas

en effektiv xitformning, beräknades ett tillskott av 15 000 kronor vara nöd­

vändigt. Utgiftsökningen berodde på att merkostnader uppstått, som ej kun­

nat förutses vid beräknandet av anslagsbehoven för budgetåret 1946/47 så-

r®sek°stnader å järnväg till följd av att bestämmelserna om medel­

pris för militära tjänsteresor ej längre tillämpades, för traktamenten på grund

av övergången från krigs- till fredsavlöningsbestämmelser m. m.

Marinförvaltningen har ifragasatt, att förenämnda merkostnader, tillhopa

(255 000 + 15 000 =) 270 000 kronor, skulle bestridas från flottans övnings-

anslag, som med hänsyn till minskade fartygsrustningar beräknades lämna

tillgång därtill.

„I föreliggande framställning har marinförvaltningen begärt en väsentlig Departement*

förstärkning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till Vissa

chefen.

kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m.

Som anledning till det ökade medelsbehovet har marinförvaltningen angivit,

att utbildningen fått en omfattning och kommit att bedrivas under förhållan­

den, som icke kunnat tagas i beräkning när anslagsberäkningarna verkställ­

des. Merkostnaderna synas till stor del hänföra sig till den effektivisering av

utbildningen, som föranledes av ett genomförande av förslag framlagda av

sjöförsvarets utbildningskommission, men även till att ny materiel, ekoradio-

materiel, tillkommit i större omfattning och kräver speciell utbildning av

personalen. Även andra av marinförvaltningen berörda förhållanden ha ver­

kat fördyrande. Då befälsutbildningen icke bör eftersättas synes det nödvän­

digt, att marinens undervisningsanslag för innevarande budgetår förstärkes.

Förstärkningsbeloppet torde dock utan större olägenheter kunna begränsas

till 250 000 kronor.

Marinförvaltningen har erinrat örn den förskjutning i utgifter från öv­

nings- till undervisningsanslaget, som uppkommer därigenom att utbildning

till följd av begränsningar i fartygsrustningarna måste äga rum i land i stället

för i form av övning till sjöss och som i själva verket torde vara en av an­

ledningarna lill de beräknade meintgifterna under det sistnämnda anslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

20

Det kunde därlör vara berättigat att, såsom marinförvaltningen föreslagit,

anlita de besparingar, som av antydda skäl uppkomma å övningsanslaget,

för bestridande av kostnaderna för den utbildning, som av samma skäl

mäste bedrivas i land. Då det emellertid torde vara ogörligt att mer exakt

angiva förhållandet mellan besparingar och merkostnader i förevarande hän­

seende, anser jag en förstärkning av undervisningsanslaget vara att före­

draga. Det bör i detta sammanhang anmärkas, att Kungl. Majit vid faststäl­

landet av stat för marinens övningsanslag för innevarande budgetår från

marinförvaltningens disposition undantagit ett belopp, motsvarande de be­

sparingar, som förväntats uppkomma till följd av bland annat begräns­

ningarna i fartygsrustningarna.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att lill Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildnings-

anstalter, särskilda utbildningskurser m. m. å tilläggsstac I

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservations­

anslag av ......................................................... kronor 250 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

[4.] 82. Marinen: Kustartilleriets övningar, reservationsanslag. Anslaget

för innevarande budgetår är uppfört med 2 150 000 kronor. Härav avses för

kustartilleriförbandens övningar i allmänhet 1 906 500 kronor, i sin under

näst föregående punkt omnämnda skrivelse den 11 september 1946 har ma­

rinförvaltningen gjort framställning om förstärkning av jämväl detta anslag.

Ämbetsverket har hänvisat till en framställning av inspektören för kustartil­

leriet, som anfört i huvudsak följande.

Till posten kustartilleriförbandens övningar i allmänhet kunde beräknas

komma att överföras ett belopp av 130 000 kronor, motsvarande vissa för-

rådsomkostnader för drivmedel. Den för budgetåret 1946/47 beviljade me­

delstilldelningen grundade sig på beräkningar gjorda under det den för­

stärkta försvarsberedskapen ännu ratt och krigstitelbokföring tillämpats.

Härvid hade förelegat vare sig statistik eller erfarenheter från fredsmässiga

övningar enligt 1942 års försvarsordning.

Det belopp — tillhopa 2 036 500 kronor — som sålunda beräknades vara

disponibelt för kustartilleriförbandens övningar under innevarande budgetar

understege med omkring 413 000 kronor vad som av marinförvaltnmgen

äskats för sagda ändamål för budgetåret 1947/48. Den sålunda föreliggande

medelsbristen komme att allvarligt äventyra möjligheterna att bibringa kust­

artilleriets personal en effektiv utbildning. I första hand kunde det. beräk­

nas, att skjututbildningen komme att bli lidande, men även annan för kust­

artilleriet betydelsefull utbildning måste åsidosättas eller till sin omfattning

reduceras med en för marinens effektivitet skadlig påföljd. Med anledning

därav vore det oundgängligen nödvändigt, att anslaget till kustartilleriets

övningar under innevarande budgetaret förstärktes. Det härför erforderliga

beloppet beräknades i verkligheten uppgå till 514 000 kronor men borde

med hänsyn till nödvändigheten att nedbringa medelsäskandena begransas

till 413 000 kronor.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

joner kronor utöver de anslag, som för sådant ändamål stå till förfogande

under femårsperioden 1942/47, motiverades — liksom flygförvaltningens nu

föreliggande framställning — av dels den långa genomloppstiden vid till­

verkning av flygmateriel, dels ock lämpligheten av en någorlunda konti­

nuerlig och jämn belastning av den inhemska flygindustrien. Vid anmälan

av propositionen 1945:45 anförde min företrädare i ämbetet, att det oavsett

den närmare utformningen av den försvarsorganisation, som kunde komma

att bliva bestående efter utgången av femårsperioden 1942/47, måste anses

säkert, att i densamma komme att erfordras flygplan och flygplansmateriel

av modern konstruktion. Det syntes därför icke behöva möta betänklig­

heter att bemyndiga flygförvaltningen att utlägga beställningar inom den

angivna kostnadsramen. Det kunde, enligt vad vidare anfördes, förutses,

att fråga kunde uppkomma om ytterligare materielanskaffning av den art

som i ärendet angivits. I den mån så bleve fallet, syntes riksdagen böra

successivt underställas dylika ärenden.

Den nu föreliggande framställningen avser en utvidgning av det av 1945

års riksdag lämnade bemyndigandet, och de vid anmälan av 1945 års pro­

position anförda synpunkterna äga härvid fortfarande tillämpning. Den ma­

terielanskaffning, som avses med framställningen, utgör ett fullföljande av

det anskaffningsprogram, som av statsmakterna godtagits för tiden närmast

efter utgången av femårsperioden. Av det i framställningen angivna beloppet,

26 miljoner kronor, avses enligt framställningen omkring 10 miljoner kro­

nor för reservdelar till flygplan och motorer, som för närvarande åro under

leverans, 12,5 miljoner kronor belöpa på tillverkningen av reaktionsdrivna

svenska flygplan jämte tillbehör och återstoden avses för diverse andra

anskaffningar inom ramen för nyssberörda program.

Om en fortlöpande modernisering och komplettering av flygmaterielen

skall kunna genomföras utan störande avbrott, torde de av flygförvaltning­

en avsedda beställningarna vara i huvudsak erforderliga. På senaste tiden

har uppkommit fråga örn anskaffning till ett mycket fördelaktigt pris av

ett antal moderna ekoradiostationer för komplettering av flygvapnets under

krigsåren uppbyggda ekoradioorganisation. Kostnaderna för anskaffningen

ha beräknats till 4,35 miljoner kronor, varav 0,9 miljon kronor beräknats

kunna rymmas inom flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel för

innevarande budgetår. Den ifrågasatta materielanskaffningen måste anses

vara av synnerligen stor betydelse för flygvapnets effektivitet. Huruvida

densamma kan äga rum kan emellertid icke för närvarande med säkerhet

bedömas —- en närmare granskning av de salubjudna apparaterna har ännu

icke kunnat ske — och frågan örn anvisande av medel härför är med hän­

syn därtill icke nu aktuell. Det synes få ankomma på Kungl. Majit att, se­

dan pågående undersökningar slutförts, besluta i ämnet, i den mån kostna­

derna, eventuellt med undanskjutande av andra anskaffningar, kunna be­

stridas av tillgängliga medel under nyssberörda anslag. I den mån annan

planenlig anskaffning sålunda undanskjutes, kan en utvidgning av det av

flygförvaltningen begärda bemyndigandet att utlägga beställningar, avseen­

de tiden efter femårsperioden 1942/47, bliva erforderlig. Bemyndigandet sy-

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Departements­

chefen.

stånd med betydande belopp. De åsyftade fallen avsåge till övervägande del

personskador, ofta ådragna vid sprängningsolyckor. Under tidigare skeden

av beredskapen, då hållpunkter saknats för bedömande av kronans civilrätts­

liga ersättningsskyldighet gentemot i militärtjänst skadade, hade fråga där­

om såsom regel blivit föremål för rättegång. Då rättegångarna ofta varit av

vidlyftig och tidsödande natur, hade lagakraftägande domar och utslag i

större omfattning förelegat först under budgetåret 1944/45. Med hänsyn till

den begränsade medelstillgången under fjärde huvudtitelns anslag till extra

utgifter hade civilförvaltningen under budgetåren 1944/45 och 1945/46 för-

sträckningsvis utbetalat ifrågavarande ersättningar. Sålunda utgivna ersätt­

ningar uppginge enligt en skrivelsen hilagd specifikation till sammanlagt

270 392 kronor 40 öre. Odisponerad behållning å fjärde huvudtitelns anslag

till extra utgifter hade vid budgetårsskiftet den 30 juni 1946 uppgått till icke

fullt 5 000 kronor. Då sålunda någon behållning å nämnda anslag icke fun­

nes disponibel för täckning av ifrågavarande utgifter samt motsvarande

anslag för innevarande budgetår icke syntes kunna bära en belastning av

denna storleksordning, vore det enligt civilförvaltningens mening erforder­

ligt, att särskilda medel anvisades för ändamålet.

Försvarets civilförvaltning har fördenskull hemställt, att för täckning av

här ifrågavarande av ämbetsverket förskjutna utgifter ett belopp av 270 392

kronor 40 öre måtte anvisas från anslaget till oförutsedda utgifter.

Statskontoret har i utlåtande i ärendet förklarat sig med hänsyn till stor­

leken av anslaget till extra utgifter och det sammanlagda beloppet av de

utbetalade ersättningarna ävensom till arten av dessa ersättningar icke vilja

motsätta sig, att erforderliga medel anvisas från anslaget till oförutsedda

utgifter. Härvid förutsätter ämbetsverket, att ersättningar av detta slag fram­

deles komma att belasta anslaget till extra utgifter.

Å riksstatens fjärde huvudtitel äro uppförda vissa anslag för reglering av

ersättningar för skador lii. m., hänförliga till försvarets verksamhet. Dessa

anslag reglera i huvudsak den ersättningsskyldighet som åligger kronan jäm­

likt särskilda författningsbestämmelser. I andra fall, då kronan av domstol

ålägges betalningsskyldighet med stöd av allmänna skadeståndsregler eller

då ersättning utgår efter skälighetsprövning i administrativ ordning, stå andra

medel till ersättnings gäldande icke till buds än anslaget till extra utgifter

eller eventuellt anslaget till oförutsedda utgifter. Såsom framgår av civil­

förvaltningens framställning ha utgifterna för gäldande av ersättningar av

sistnämnda slag visat sig uppgå till så stora belopp att anslaget till extra

utgifter icke ansetts lämna tillgång till deras gäldande. Civilförvaltningen

har därför å försträckningstitel redovisat vissa av dessa utgifter, nämligen

sådana som grundat sig på domstols utslag eller dom och avsett större belopp.

Övriga hithörande utgifter ha däremot avförts å anslaget till extra utgifter.

Civilförvaltningen har föreslagit, att de av förvaltningen förskjutna ut­

gifterna skulle bestridas av anslaget till oförutsedda utgifter, vilket förslag

statskontoret biträtt med hänsyn till att andra medel icke finnas disponibla.

Enligt min mening är det ur redovisningssynpunkt mest rationellt, att utgifter

av ifrågavarande slag redovisas under ett särskilt anslag. Jag vill därför före-

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

deli — i deri män nämnda kostnader upplångö till mera än 3,5 procents ränta

å primärlånet respektive en däremot svarande ränta å sekundärlånet. Efter­

giften, som kunde utgå under tio år, maximerades för varje fall av byggnads-

lånebyrån till visst belopp, bestämt efter det allmänna ränteläget vid fastig­

hetens belåning. Då eftergift beviljades beträffande ombyggnadslån, fick hän­

syn endast tagas till räntekostnaden å sådana lån, som upptagits eller om­

placerats i samband med ombyggnaden.

Nu nämnda kungörelse ersattes med kungörelsen den 30 juni 1942, nr

569, örn tertiärlån och tilläggslån för vissa bostadsbyggnadsföretag, varvid

dock i övergångsbestämmelserna till den nya kungörelsen stadgades, att i

fråga örn statliga tertiärlån som — slutligt eller preliminärt — beviljats före

den 1 juli 1942 de äldre bestämmelserna fortfarande skulle äga tillämpning

dock med vissa möjligheter till jämkning. I 1942 års kungörelse upptogos de

i den äldre kungörelsen meddelade bestämmelserna rörande ränteeftergift i

en i huvudsak oförändrad form. Förändringar i det allmänna ränteläget för­

anledde emellertid sedermera en nedsättning av räntesatsen och annuiteterna

för vissa av de av kungörelsen berörda byggnadsföretagen och i samband

därmed nedsattes jämväl rån tegarantien i viss avseenden. De nu gällande

bestämmelserna örn ränteeftergift återfinnas i 13 § av 1942 års kungörelse

i den lydelse denna paragraf erhållit genom ändringskungörelsen den 27

april 1945.

Ytterligare bör anmärkas, att ifrågavarande bestämmelser vad avser fler­

familjshus numera utbrutits och återfinnas i kungörelsen den 29 juni 1946,

nr 551, om tertiärlån och tilläggslån för flerfamiljshus. Räntegarantien har

härvid anpassats till samma nivå som gällde för flerfamiljshus enligt 13 §

av 1942 års kungörelse i paragrafens nuvarande lydelse.

I skrivelse den 15 maj 1946 till statens byggnadslånebyrå har statskon­

toret framhållit, att de med stöd av nämnda bestämmelser beviljade efter­

gifterna, vilka tidigare kunnat helt täckas med det å vederbörande lån ut­

gående räntebeloppet, numera i vissa fall uppgått till så höga belopp, att

eftergiften omfattat jämväl en del av det i annuiteten ingående kapitalet. Då

medel till täckande av dylika kapitalmedelsförluster icke anvisats å riks-

statens driftbudget, hade statskontoret sett sig nödsakat att ersätta nämnda

förluster med räntemedel å andra tertiärlån. De eftergifter å kapitalmedel,

vilka täckts på detta sätt, utgjorde tillhopa 75 kronor 30 öre. Vidare hade

Kungl. Majit den 29 juni 1946 medgivit, att bostadsrättsföreningen Tanne-

forshus finge, räknat från och med år 1943 under en tid av högst 10 år, be­

viljas på visst sätt beräknat understöd till täckande av bränsleutgifter, vilket

finge gottgöras föreningen genom avdrag å de annuiteter, som föreningen

hade att erlägga å ett föreningen beviljat statligt tertiärlån. Ifrågavarande

eftergift, vilken likaledes måst täckas på nyssnämnda sätt, uppginge till

3 041 kronor 48 öre, varför det sammanlagda beloppet av de kapitalmedels­

förluster, vilka uppstått å lertiärlånen, uppginge till 3 116 kronor 78 öre.

30

Kungl. Maj.ts proposition rur 311.

kas tillgodoseende ankommit på dessa myndigheter. Vidare har ett betydande

antal baracker, vilka tidigare använts i den norska polisutbildningsverksam­

heten i Sverige, inlösts av svenska staten och ställts under arbetsmarknads­

kommissionens förvaltning. Försvarberedskapens upphörande samt avveck­

lingen av flyktingverksamheten och andra verksamhetsgrenar, för vilkas

räkning baracker tidigare måst anskaffas, aktualiserade under hösten 1945

frågan om avyttring av en stor del av barackbeståndet.

Med stöd av Kungl. Majds bemyndigande den 7 december 1945 tillkallade

chefen för försvarsdepartementet den 27 samma månad utredningsmän1 för

att inom försvarsdepartementet biträda med utredning av vissa med avveck­

lingen av övertaliga baracker sammanhängande frågor ävensom avgiva de

förslag till vilka utredningen kunde föranleda.

I de för utredningen till statsrådsprotokollet meddelade direktiven anförde

föredragande departementschefen bland annat följande.

Ett avsevärt antal av de övertaliga barackerna har på sistone överförts till

Danmark och ytterligare ett antal har försålts. Vid en kommande avveckling

av barackbeståndet framstår det som angeläget att åstadkomma en samord­

ning bland annat beträffande utnyttjandet av de baracker, vilka icke i fort­

sättningen böra tagas i anspråk av statlig myndighet. En del av de baracker,

som härvid ifrågakomma, torde väl lämpa sig för tillgodoseende av lokalbe­

hov inom föreningslivet. Vidare kan man räkna med att utnyttja barackerna

såsom semestergårdar, för koloniändamål eller såsom sport- och sommarstu­

gor m. m. Man kan härvid ifrågasätta huruvida barackerna icke borde över­

låtas till reducerade priser för vissa ändamål. Med sikte på ett dylikt förfa­

rande bör utredningen klarlägga frågorna om värdering av barackerna samt

i vad mån på förhand kunna uppställas vissa regler för den inbördes före­

trädesrätten olika intressen emellan. Vidare bör utredningen bland annat

ägna uppmärksamhet åt frågan om formerna för överlåtelse eller eventuellt

endast upplåtelse och därmed sammanhängande ekonomiska problem.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1946 års barackutredning,

hava den 25 maj 1946 överlämnat en promemoria rörande försäljning av sta­

ten tillhöriga övertaliga baracker och andra därmed jämförliga byggnader.

I promemorian understryker utredningen önskvärdheten av att en del av

byggnadsbeståndet utnyttjas för att tillgodose vissa behov av lokaler för

föreningslivet o. d. Emellertid framhåller utredningen, att ett generellt an­

budsförfarande i vanlig ordning skulle leda till att föreningarna bleve utslag­

na i konkurrensen med anbudsgivare, som kunde utnyttja byggnaderna för

mera kommersiellt betonade uppgifter. Utredningen anser sig därför icke

kunna förorda ett dylikt förfarande vid försäljning av baracker, som kunna

användas för allmännyttiga ändamål.

Prissättningen å dessa baracker måste, fortsätter utredningen, under dylika

omständigheter ske på så sätt, att först ett objektivt marknads­

pris fastslås för varje barack. Trästommens inköpspris borde härvid läggas

1 Utredningsmännen hava varit ledamoten av riksdagens andra kammare N. \V. Sundström

i

Skövde, ordförande, översten I. B. T. Carpelan, förste kanslisekreteraren L. Gabrielson, byrå­

chefen J. E. K. G. Jacobson, sektionschefen B. Johansson, kaptenen E. G. Thorsell samt sekre­

teraren P. V. Åsbrink.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

praxis anser utredningen dock icke tillämplig i dess helhet. Det är nämligen

varken möjligt eller erforderligt att här gå in på en detaljprövning i varje

enskilt fall. Utredningen förordar därför ett generellt förfaringssätt, som vis­

serligen i enskilda fall kan bli mindre rättvisande, men som dock i en situa­

tion som denna kan anses försvarbar. En rabatt av 50 °/o å försäljningspriset

anser utredningen skälig, när försäljning äger rum för att tillgodose något

av de i det föregående angivna sammanslutningarnas lokalbehov. För att

komma i åtnjutande av särskild rabatt måste köpeförbindelsen åtföljas av

intyg från trovärdig person eller myndighet, att byggnaden skall användas för

uppgivet ändamål.

Vad hittills anförts har tagit sikte på den byggnadskategori, som i första

hand torde kunna utnyttjas till allmänna samlingslokaler och andra allmän­

nyttiga ändamål nämligen de monteringsbara bax-ackerna. Större delen av de

övertaliga barackerna torde emellertid utgöras av sådana, som iordning­

ställts på platsen av tillgängligt virke. Dessa baracker, varav somliga äro av

så enkel konstruktion, att de näppeligen uthärda att i-ivas eller flyttas, böra

eldigt utredningens mening göras till föremål för anbudsförfarande och i det

fåtal fall, där prioriterad sökande kan tänkas anmäla sig, förbehållas denne

i första försäljningsomgången. Rabattsyslemet skulle, enligt vad som under

hand meddelats mig, härvid icke tillämpas utan vederbörande 1'öi’säljnings-

myndighet skulle få pröva anbudets skälighet. För den händelse tillfreds­

ställande anbud från prioriterad köpare icke avgives, utbjudes bai-acken i den

allmänna marknaden.

Beträffande sättet för byggnadernas försäljning förordar

utredningen, att försäljningen av försvarsväsendet tillhöriga byggnader hand-

haves av det militärförband, där byggnaderna äro i-edovisade. Civilförsvarets

och statens arbetsmarknadskommissions övertaliga byggnader böra försäljas

direkt av nämnda myndigheter var för sig. Utredningen föreslår vidare, att

en av utredningen utarbetad katalog över de tor föi'säljning avsedda ba­

rackerna tryckes och tillhandahålles spekulanterna. Bindande ansökan örn

inköp skulle ingivas till den i katalogen angivna försäljningsmyndigheten å

i katalogen angiven sista anbudsdag, ej tidigare än två månader efter den

dag, då katalogen blivit färdig för distribution. Samtidigt skulle köpevillko-

ren av sökanden godkännas. Vederbörande truppförband eller annat försälj-

ningsorgan skulle därefter upprätta förslag å köpare, med beaktande av de

i det föregående angivna reglerna rörande förköpsrätt, samt översända för­

slagen till en för ändamålet tillsatt nämnd på tre personer, som hade att be­

stämma, i vilken ordning köpare skulle utväljas.

Beträffande finansieringen av de i det föregående förordade ra­

batterna framhåller utredningen, att två möjligheter stå till buds. Den ena

vöre att låta belopp motsvarande de beviljade rabatterna belasta femte huvud­

titelns reservationsanslag till bidrag till anordnande av allmänna samlings­

lokaler respektive fonderna för friluftslivets och idrottens främjande. För det

fall åter att en bruttoredovisning av denna art icke ansåges böra genomföras

komme rabatterna att medföra en inkomstminskning å vederbörligt anslag.

Utredningen har icke ansett sig böra framlägga förslag i frågan.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 311.

33

1946 års barackutrednings promemoria har sedermera varit föremål för

sedvanlig remissbehandling, därvid utredningens förslag i princip tillstyrkts.

Sedan därjämte chefen för försvarsstaben inkommit med viss utredning

rörande avvecklingen av försvarets under beredskapstiden anskaffade ba-,

räcker, har Kungl. Maj:t den 28 juni 1946 på föredragning av chefen för

försvarsdepartementet meddelat vissa bestämmelser i ämnet. Härvid före­

skrevs, bland annat, att försvars väsendet tillhöriga ¹ 821 baracker ävensom

under statens arbetsmarknadskommissions förvaltning stående baracker till

ett antal av 52 skulle snarast möjligt försäljas genom försorg av arméns

fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen respektive arbetsmarknadskom­

missionen samt att sammanlagt 2 232 baracker, vilka tillhörde armén och

tills vidare erfordrades för provisoriska förråd eller eljest vore i bruk, även­

som 315 under civilförsvarsstyrelsens förvaltning stående baracker skulle

genom fortifikationsförvaltningens resp. civilförsvarsstyrelsens försorg för­

säljas, så snart de icke längre erfordrades för statliga ändamål. Vid försälj­

ningarna skulle de i barackutredningens promemoria angivna riktlinjerna

med avseende å prissättning, rabatter till vissa i promemorian angivna köpare

samt försäljningsförfarande och försäljningsvillkor i övrigt i huvudsak till-

lämpas. Vidare anbefalldes försäljningsmyndigheterna att senast den 1 okto­

ber 1946 inkomma med uppgift rörande dittills beviljade rabatter och karak­

tären av de sammanslutningar som kommit att åtnjuta rabatt. Därjämte för­

klarades, att Kungl. Majit framdeles ville meddela beslut rörande bestridandet

av de mot rabatterna svarande kostnaderna. Med stöd av Kungl. Majits sam­

tidigt meddelade bemyndigande har sedermera utsetts en särskild nämnd,

bestående av tre ledamöter, med uppgift att med ledning av avgivna anbud

besluta till vilken anbudsgivare barack må försäljas.

Under beredskapsåren ha statliga myndigheter för lösande av de uppgifter,

Departements-

som åvilat dem, anskaffat baracker i betydande omfattning. I den mån dessa chelen-

baracker icke längre äro erforderliga för statliga ändamål böra de försäljas.

Härvid har fråga uppkommit, örn icke sålunda övertaliga baracker skulle

kunna utnyttjas som samlingslokaler och lokaler för andra fritids- och

rekreationsändamål. Denna fråga bär ingått som en väsentlig del av det ut­

redningsuppdrag, som lämnats 1946 års barackutredning.

Utredningen har funnit stärka skäl tala för att dessa baracker i möjlig

omfattning komma till användning för tillgodoseende av det starka behovet

av samlingslokaler o. dyl. och föreslår därför, att särskilda åtgärder vidta­

gas, ägnade att underlätta för kommuner och vissa sammanslutningar att av

det för försäljning avsedda barackbeståndet förvärva baracker för nämnda

ändamål. Sålunda har utredningen föreslagit, att förtursrätt vid inköp av ba­

racker skall tilläggas vissa grupper av köpare samt att sålunda prioriterade

köpare skola i vissa fall erhålla rabatt å barackens försäljningspris.

Förtursrätt skall enligt utredningens förslag tillkomma föreningar, som

ämna bereda allmänheten tillgång till lokaler för överläggningar och föredrag

i allmänna frågor, bedrivande av studieverksamhet och folkbildning och

Bihang till riksdagens protokoll IHÅG . t sami . Nr 311 .

3

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

främjande av nykterhet eller annan därmed jämförlig verksamhet, ävensom

kommuner och vissa sammanslutningar, vilka ämna använda barackerna för

främjande av sund fritidssysselsättning, fysisk fostran, rekreation och se­

mestervistelse. Utredningen har uppdelat barackerna i två grupper, nämligen

sådana monteringsbara haracker, som med hänsyn till typ, storlek m. m. i

första hand kunna ifrågakomma för detta ändamål, och övriga baracker, till

vilka hänföras sådana, vilka icke beräknas bli föremål för efterfrågan av

prioriterade köpare, exempelvis därför, att de icke äro flyttningsbara utan

måste komma till användning på den plats där de äro uppförda eller att de

eljest ha en för ifrågavarande ändamål mindre lämplig konstruktion. För att

förhindra att de prioriterade köparna bli utslagna i konkurrensen örn barac­

ker, som tillhöra förstnämnda kategori, har utredningen föreslagit, att vid

försäljning av dessa baracker eljest brukligt anbudsförfarande ersättes med

utbud av barackerna till ett pris, som bestämmes i förväg på grundval av

vissa objektivt konstaterbara fakta av betydelse för barackens värde. På detta

försäljningspris skall prioriterad köpare enligt utredningens förslag erhålla

en rabatt av 50 procent. I fråga om övriga baracker däremot finner utred­

ningen, att försäljning bör ske efter vanligt anbudsförfarande.

Vid ärendets fortsatta beredning har utredningens förslag befunnits god­

tagbart. Det har vidare ansetts, att försäljningsförfarandet beträffande samt­

liga övertaliga baracker bör igångsättas snarast möjligt, bland annat för att

möjliggöra för köpare att före vinterns ankomst bortforsla barackerna från

deras nuvarande uppställningsplatser — något som ansetts särskilt angeläget

i fråga örn det stora antalet baracker i Norrland — samt för att begränsa de

kostnader, som kronan åsamkas för barackinnehavet, främst i form av mark­

hyra. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 juni 1946

förordnat, att försäljning av ett stort antal övertaliga baracker skall verk­

ställas i huvudsaklig enlighet med de av utredningen förordade riktlinjerna.

Samtidigt har förklarats, att Kungl. Majit framdeles vill meddela beslut rö­

rande bestridandet av de mot rabatterna svarande kostnaderna, varjämte

försäljningsmyndigheterna anbefallts att senast den 1 oktober 1946 inkomma

med uppgift rörande dittills beviljade rabatter och karaktären av de sam­

manslutningar som kommit i åtnjutande av rabatt.

Den katalog å övertaliga baracker, som skall ligga till grund för föreälj-

ningsförfarandet, har först helt nyligen kunnat distribueras. Någon försälj­

ning av baracker har därför ännu icke kunnat komma till stånd. Katalogen

upptager, sedan vissa omdispositioner av barackbeståndet måst vidtagas,

1 231 baracker tillhöriga försvaret och 52 baracker under arbetsmarknads­

kommissionens förvaltning eller tillhopa 1 283 baracker. Härav ha uttagits

336 baracker, vilka ansetts lämpliga som samlingslokaler o. dyl., och för

dessa har försäljningspriset, beräknat enligt de av utredningen förordade

grunderna, tillika med det rabatterade priset utsatts i katalogen, övriga i ka­

talogen upptagna, för ifrågavarande ändamål användbara baracker, äro som

regel icke monteringsbara och därför tämligen värdelösa i händelse av riv­

ning. ¹ det fåtal fall, då sådana baracker ändock kunna utnyttjas för ifrå­

gavarande ändamål, exempelvis då baracken icke behöver flyttas, torde kö-

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

täger bl. a. en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å

740 000 kronor. Samma dag fastställde Kungl. Maj:t även omkostnadsstat

för styrelsen, att tillämpas under budgetåret 1946/47. I sistnämnda stat fin­

nes bl. a. upptagen en förslagsvis beräknad anslagspost till expenser å 335 000

kronor, varav enligt av Kungl. Majit samtidigt meddelad föreskrift må tagas

i anspråk för bränsle, lyse och vatten förslagsvis 25 000 kronor, för ersätt­

ning till postverket för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev förslags­

vis 150 ⁰⁰⁰ kronor och för övriga expenser högst 160 ⁰⁰⁰ kronor.

Berörda förberedande åtgärder avse för närvarande dels åliggandet för

pensionsstyrelsen jämlikt 5 § lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående in­

förande av nya lagen om folkpensionering att före den 1 januari 1948, då

sistnämnda lag skall träda i kraft, omräkna utgående pensioner m. m., dels

omläggning i samband med nya folkpensioneringslagens genomförande av

systemet för utbetalning av folkpensionerna. Vad angår denna omläggning

av utbetalningssystemet må anföras följande. Socialvårdskommittén har i sitt

betänkande angående folkpensioneringens administrativa handhavande m. m.

(SOU 1946: 37) föreslagit, bland annat, att det nuvarande systemet med ut­

betalning av pensioner medelst s. k. kvittenshäften skulle upphöra och att

pensionsstyrelsen skulle övergå till utbetalning av folkpension medelst ett

särskilt för ändamålet tillskapat anvisningsförfarande. Efter infordrande av

remissyttranden över betänkandet från pensionsstyrelsen, generalpoststyrel­

sen och statens organisationsnämnd har Kungl. Majit den 21 juni 1946 för­

klarat sig ämna lägga de i betänkandet framförda förslagen angående sät­

tet för utbetalningen av folkpensionerna, sett ur teknisk synpunkt, till grund

för omläggning av utbetalningssystemet ävensom bemyndigat pensionsstyrel­

sen att efter samråd med generalpoststyrelsen och statens organisationsnämnd

träffa avtal i fråga om tillhandahållande åt pensionsstyrelsen av de maski­

ner, som äro erforderliga för det nya betalningssystemets genomförande.

I skrivelse den 11 september 1946 har pensionsstyrelsen anmält behov att

för vidtagande av angivna förberedande åtgärder överskrida dels den i sty­

relsens avlöningsstat upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke­

ordinarie personal, dels det under anslagsposten till expenser a styrelsens om­

kostnadsstat anvisade beloppet till övriga expenser.

I fråga örn verkställandet av förberedelsearbetet anför styrelsen i skrivelsen

huvudsakligen följande.

Arbetet med omräkning av pensioner m. m. är så omfattande, att styrelsen

måst organisera en särskild omräkningsavdelning, där det rutinmässiga ar­

betet huvudsakligen utföres av biträdespersonal. Förberedelserna för det nya

utbetalningssystemets införande komma även att handhavas av omräknings-

avdelningen och komma att utgöra en mycket väsentlig del av dennas ar­

betsuppgifter. Utöver det 50-tal biträden, som från andra avdelningar inom

■styrelsen kunnat tillföras omräkningsavdetningen, måste för denna avdel­

nings räkning personal nyanställas i stor omfattning.

Omräkningsarbetet och förberedelserna för genomförandet av det nya ut­

betalningssystemet komma att i huvudsak utföras på följande sätt. För samt­

liga pensionstagare upprättas först s. k. huvudkort. Till dessa skola fran de

hos styrelsens registeravdelning förvarade ansökningsakterna overloras de

uppgifter, som för omräkningen och omläggningen av utbetalningssystemet

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Departements-

chefen.

ackord. Särskilt torde lönetillägg bliva erforderliga, därest styrelsen blir nöd­

sakad att låta utföra arbetet i skift. För den biträdespersonal, som handhar

omräkningen och upprättandet av huvudkorten, är det möjligt att premie-

system är lämpligast. För arbete nied stansning av hålkort torde ersättning

efter ackord vara mera ändamålsenligt. Sistnämnda arbete måste utföras

med mycket stor noggrannhet men utgör samtidigt ett synnerligen enfor­

migt arbete. Merkostnaden för ersättningar efter ett premie- och ackords­

system torde, örn ett sådant system mera allmänt skulle tillämpas å ifråga­

varande arbetsuppgifter, kunna uppskattas till omkring 50 000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså sammanlagda merkostnaden under

icke-ordinarieposten komma att uppgå till omkring 460 000 kronor.

Kostnadsökningen under rubriken övriga expenser uppskattas av

pensionsstyrelsen till omkring 310 000 kronor. De ökade kostnaderna äro till

större delen av engångsnatur, nämligen utgifter för frakt, tull m. m. beträf­

fande de förhyrda hålkortsmaskinerna samt utgifter för tryckning av huvud­

kort och hålkort, för inköp av förvaringspärmar och förvaringsskåp och för

anskaffning av kontorsmaskiner och inventarier i anledning av förstärkning­

en av personalen. Kostnadsökningen fördelar sig med 5 000 kronor på ren­

hållning och städning, 150 ⁰⁰⁰ kronor på skrivmaterialier, papper, -blankett-

tryck o. dyl., 5 000 kronor på telegram, telefon och annonsering, 140 000 kro­

nor på inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. fl. in­

ventarier och ¹⁰

⁰⁰⁰ kronor på bokinköp, bindning av böcker och handlingar

m. fl. ändamål.

Genomförandet den 1 januari 1948 av den nya lagen örn folkpensionering

förutsätter vissa förberedande arbeten. Sålunda skola dessförinnan omkring

700 000 pensioner omräknas. Vidare kommer i samband med lagens ikraft­

trädande det nuvarande systemet för pensionsutbetalning medelst kvittens­

häften att ersättas med en central utbetalning genom pensionsstyrelsen me­

delst ett särskilt slag av postanvisningar. Omräkningsarbetet och förberedel­

serna för omläggningen av utbetalningssystemet, vilka båda arbetsuppgifter

komma att handläggas i anslutning till varandra, äro av så betydande om­

fattning, att pensionsstyrelsen måst organisera en särskild avdelning för upp­

gifternas fullgörande. Till denna avdelning bär ett 50-tal biträden kunnat

överföras från andra avdelningar inom styrelsen. Styrelsen finner, att här­

utöver ett stort antal befattningshavare i amanuens- och biträdesställning

måste tillföras avdelningen genom nyanställning. Redan nu har styrelsen ny­

anställt ett 10-tal amanuenser och ett 30-tal biträden. Beträffande det ytter­

ligare rekryteringsbehovet framhåller styrelsen, att det med hänsyn till den

begränsade erfarenhet som hittills vunnits i fråga örn dessa arbetsuppgifter

vore vanskligt att uppskatta detta behov. Styrelsen påpekar även, att nyre­

kryteringen av personal och härav betingad utökning av tjänstelokalerna be­

redde stora svårigheter. Såvitt nu kan bedömas förutser emellertid styrel­

sen, att under innevarande budgetår ytterligare ett mindre antal amanuenser

och ett 80-tal biträden komma att nyanställas för ifrågavarande ändamål.

Styrelsen uppskattar kostnaderna för avlöning åt den nyanställda persona-

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

39

len och för vidtagande av vissa särskilda anordningar i avsikt att erhålla en

god arbetstakt och underlätta rekryteringen till cirka 460 000 kronor.

Vid beräkningen av den i pensionsstyrelsens avlöningsstat upptagna an­

slagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har hänsyn icke

tagits till nämnda kostnader. Mot styrelsens uppskattning av kostnaderna

har jag intet väsentligt att erinra. Emellertid vill jag understryka vad sty­

relsen anför därom, att grunderna för uppskattningen äro mycket osäkra.

I avsikt att undvika eljest möjligen uppkommande behov av ytterligare me­

del under styrelsens icke-ordinariepost längre fram under budgetåret för­

ordar jag, att det belopp, varmed överskridande av anslagsposten nu begä-

res, avrundas uppåt till högst 500 000 kronor. Givet är att all möjlig åter­

hållsamhet beträffande medelsförbrukningen ändock skall iakttagas.

Pensionsstyrelsen anmäler vidare, att arbetet med omräkningen av pen­

sionsbeloppen och omläggningen av utbetalningssystemet föranleder en be­

tydande kostnadsökning även under rubriken övriga expenser å styrelsens

omkostnadsanslag för innevarande budgetår. Dessa ökade kostnader, vilka

av styrelsen uppskattas till 310 000 kronor, äro till större delen av engångs-

natur. Äyen örn denna kostnadsökning hänför sig till en av riksdagen icke

maximerad anslagspost, finner jag dock, att den såväl absolut som i förhål­

lande till det belopp till vilket utgifterna för övriga expenser vid bestäm­

mande av omkostnadsanslagets storlek för innevarande budgetår beräknats

— 160 ⁰⁰⁰ kronor — är av den storleksordning, att den bör vara för riks­

dagen känd.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för pensionsstyrelsen upptagna

anslagsposten avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1946/47 överskridas med högst 500 000

kronor.

[4.] 62 a. Utrustning av centraldepån för blindas arbeten, reservations­

anslag. För ändamålet bär för budgetåret 1941/42 anvisats ett reservations­

anslag av 60 000 kronor. Då byggnadsarbetena för centraldepån påbörjats

först under hösten 1945, har emellertid utrustningsanslaget i huvudsak icke

behövt tagas i anspråk förrän under innevarande budgetår.

Statens blinddepånämnd har i skrivelse den ⁶ februari 1946 hemställt, att

ett tilläggsanslag för utrustning av centraldepån för blindas arbeten av ⁹ 000

kronor måtte anvisas, och motiverat framställningen sålunda.

Depåbyggnaden skall även inrymma en större lokal för tillverkning av

borstträ. I denna skola inmonteras ett flertal maskiner, såsom borrmaskiner,

planhyvel, rikthyvel, cirkelsåg, handsåg och slipmaskiner. När byggnaden

nu börjat uppföras och de hygieniska anordningarna granskats av statens

yrkesinspektör, har denne såsom ett oeftergivligt villkor påfordrat, att spån-

utsugning från de olika maskinerna anordnas. Vid planeringen av träför-

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Departements­

chefen.

ädlingen hade man utgått från att sådan anordning icke vore erforderlig. På

uppdrag av nämnden har konstruktionsfirman Harry Bränfors i Stockholm

utarbetat följande kostnadsförslag för anordningen:

Spånutsugningsanläggning, innefattande fläkt, cyklon, 10

stycken huvar för anslutning till maskinerna, plåttrummor

och elektriska kontaktanordningar............................................. kronor 3 200

Varmluftsanläggning för utblåsning av den luft, som sugs in

vid spånintagningen ...................................................................... »

5 000

Konstruktionsarvode ........................................................... .............. ........ »_____ 800

Summa kronor 9 000.

Vid beräkningen av det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till ut­

rustning av centraldepån för blindas arbeten bär hänsyn icke tagits till kost­

naderna för ifrågavarande, av statens yrkesinspektör numera påkallade ar-

betarskyddsåtgärder. Jag biträder blinddepånämndens förslag, att för åtgär­

dernas vidtagande ett tilläggsanslag av 9 000 kronor anvisas. Anslaget torde

rubriceras Utrustning av centraldepån för blindas arbeten och givas reserva­

tionsanslags natur. Med hänsyn till att, enligt vad jag inhämtat, de maskiner,

vid vilka skyddsanordningarna skola anbringas, beräknas bliva inmonterade

under november 1946, torde ifrågavarande anslag böra äskas å tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Utrustning av centraldepån för blindas arbeten å

tilläggsstat I till riksslaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av ........................................... kronor 9 000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] 73 a. Bidrag till extra utbildningskurs för instruktionssköterskor.

Med bidrag av statsmedel anordnar svensk sjuksköterskeförening årligen ut-

bildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukvårds-

anstalter m. fl. Kurserna, som utgöra en påbyggnad av den utbildning, vil­

ken meddelas vid de av staten godkända sjuksköterskeskoloma, äro uppde­

lade på en längre kurs om sex månader för utbildning av husmödrar, före­

ståndarinnor och instruktionssköterskor vid sjukvårdsanstalter (fortsättnings­

kurs) samt en kortare kurs örn fyra å sex veckor för utbildning av instruk-

tionsavdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalter (kompletteringskurs). Så­

som villkor för statsbidrag gäller, att i vardera kursen minst tio elever, vilka

därav äro i behov, skola hefrias från erläggande av kursavgift samt att un­

dervisningen vid kurserna skall stå under medicinalstyrelsens överinseende

och bedrivas enligt en av medicinalstyrelsen godkänd plan. För budgetåret

1946/47 har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag av ⁸ 000 kronor.

I skrivelse den 11 juli 1946 har medicinalstyrelsen fyreslagit anordnande

varande budgetår. För statsbidraget torde böra gälla av medicinalstyrelsen

angivna villkor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Bidrag till extra utbildningskurs för instruktions-

sköterskor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av ............................................. kronor 4 800.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

^[6

.]

86 a. Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholins sjukhus i

Lund, reservationsanslag. Under denna rubrik anvisade 1945 års riksdag

(prop. nr 2, bil. 5, punkt ⁶; rd. skr. nr 30) å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 55 000 kronor. Anslaget var

avsett för bestridande av kostnaderna för anordnande under ett års tid vid

Vipeholms sjukhus i Lund av undersökningar rörande sambandet mellan

kost och tandsjukdomar. Beträffande den närmare planläggningen av ifråga­

varande undersökningar tillåter jag mig hänvisa till den redogörelse härför,

som lämnats i förenämnda proposition.

Vid utförandet av undersökningarna visade sig, att vissa tidigare icke för­

utsedda förberedande arbeten måste verkställas, innan de egentliga under­

sökningarna kunde påbörjas. Med hänsyn till härav föranlett ökat medels­

behov beviljade 1946 års riksdag under samma rubrik å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag av 30 000 kronor

(prop. nr 2, bil. 5, punkt 10; rd. skr. nr 21).

I promemoria den 29 augusti 1946 har medicinalstyrelsen hemställt om

anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande undersökningar. I skrivel­

sen anföres.

Sedan de förberedande undersökningarna vid årsskiftet 1945/46 slutförts,

kunde det egentliga dietförsöket (huvudförsöket) planenligt igångsättas be­

träffande 614 patienter den 15 januari och beträffande 152 medlemmar av

personalen den 1 februari 1946. I samband med genomförandet av huvudför­

söket ha såväl patienter som personal avdelningsvis hänförts till statis­

tiskt sött representativa försöksgrupper, varvid givetvis även kontrollmaterial

avdelats, kostfördelning företagits med hänsyn till vissa bestämda tillägg till

grundkosten (vilaminer, kalcium, fosfor, fluor, benmjöl), kostens fysikaliska

beskaffenhet beaktats, liksom även inom vissa grupper försök insatts för

utrönande av sötsakers effekt på tänderna. Verksamheten, som bedrives i

intimt samarbete med professorn i statistik vid Lunds universitet, är, så vitt

man har sig bekant, upplagd efter ett noggrannare system än som tidigare

tillämpats vid undersökningar av ifrågavarande art och måste med hänsyn

till den ringa möjlighet, som gives att under en kort tidsperiod avläsa någon

förändring hos försöksmaterialet med nödvändighet bedrivas under längre

tid. För att säkerställa resultatet böra de nu pågående försöken fortsättas

i oförändrad eller i av omständigheterna betingad modifierad form under

ytterligare ett antal år. Det ligger i sakens natur, att resultat icke kunna för­

väntas efter endast ett års försöksverksamhet, men det är sannolikt, att re­

dan vid denna tidpunkt vissa för det fortsatta arbetet värdefulla hållpunkter

kunna ernås. Att redan i januari 1947, då de disponibla medlen beräknas

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

43

vara förbrukade, avbryta undersökningen vore liktydigt med att det hittills

nedlagda arbetet äventyrades. Någon egentlig nytta av de för ändamålet hit­

tills beviljade anslagsmedlen skulle i sådant fall icke heller kunna påräknas.

Verksamheten torde sålunda med oförändrad personalstyrka böra fortgå

efter i huvudsak samma linjer som för närvarande under ytterligare ett an­

tal år, varför kostnaderna för undersökningen med säkerhet komma afl

kvarstå under hela budgetåret 1947/48.

Kostnaderna för verksamheten beräknar medicinalstyrelsen till 53 000 kro­

nor för helt år. Härvid avses för avlöningar ett belopp av 44 060 kronor,

fördelat på följande sätt: ² halvtidsanställda tandläkare ⁽⁶

⁰⁰⁰ + ⁶

⁰⁰⁰)

12 000 kronor, 2 tandsköterskor (3 600 + 3 600) 7 200 kronor, 1 kontrol­

lant (tandläkare) för de odontologiska undersökningarna ¹ 800 kronor, ¹ lä­

kare för kliniska undersökningar ⁸ 760 kronor, 1 laboratoriesköterska 4 000

kronor, 1 skrivbiträde 3 000 kronor och 1 läkare för kemiska blodanalyser

7 300 kronor. Återstående belopp, ⁸ 940 kronor, skulle åtgå till inköp av för­

brukningsmateriel. För halvt år skulle kostnaderna enligt samma beräk­

ningsgrunder belöpa sig till 26 500 kronor.

I anslutning till det anförda hemställer medicinalstyrelsen, att för ifråga­

varande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisas ett reservationsanslag av

26 500 kronor.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört torde man böra räkna med

Departements-

att ifrågavarande försöksverksamhet skall tills vidare pågå utan avbrott. cheten-

Härvid förutsätter jag, att så snart hållpunkter för ett preliminärt bedöman­

de av verksamhetens värde föreligger, frågan om densammas fortsättande

utan dröjsmål underställes Kungl. Maj:t. Då de för verksamheten anvisade

medlen i enlighet med de ursprungliga beräkningarna kunna antagas vara

förbrukade under januari 1947, erfordras för ändamålet en medelsanvis­

ning å tilläggsstat för budgetåret 1946/47. Anvisningen torde kunna begrän­

sas till 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjuk­

hus i Lund å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av ............... kronor 25 000.

[7.] 90 a. Utrotning av råttor. Med bifall till två vid 1945 års riksdag

väckta likalydande motioner (I: 2 och II: 2) anvisade riksdagen (skr. nr 486)

å riksstaten för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln til’ Utrotning av

råttor ett obetecknat anslag av 40 000 kronor. Ifrågavarande verksamhet var

avsedd att ske försöksvis. Det anvisade beloppet skulle användas i huvud­

saklig överensstämmelse med ett av livsmedelskommissionen framlagt förslag,

innefattande följande dispositionsplan:

44

Kungl. Majlis proposition nr 311.

anställande av en konsulent under ett år...................................... kronor ¹⁰

⁰⁰⁰

expenser i samband med konsulentverksamheten........................ »

^{2 000}

resekostnader för konsulenten ......................................................... »

3 500

försöksutro tning av råttor inom två områden................................ »

^{8 000}

bidrag till råttsäkring av byggnader................................................. »

^{10 000}

upplysningsverksamhet ...................................................................... »

0 500

Kungl. Majit skulle vara oförhindrad att vidtaga de jämkningar, som

kunde finnas påkallade.

På grund av svårighet att erhålla lämplig person för konsulentsysslan kunde

verksamheten icke påbörjas förrän den 1 oktober 1945. För att möjliggöra

försökens slutförande har Kungl. Majit på framställning av medicinalsty­

relsen medgivit att konsulenten finge vara anställd intill utgången av sep­

tember 1946. Medel till bestridande av konsulentens avlöning och övriga med

verksamheten förenade kostnader under budgetåret 1946/47 lia av Kungl.

Majit anvisats från femte huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

I framställning den 26 augusti 1946 har medicinalstyrelsen hemställt örn

anvisande av ett belopp av ⁶ 500 kronor för en annonskampanj i råtlutrot-

ningsfrågan.

Departements-

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den ifrågavarande försöksverk-

chefen.

samheten för utrotande av råttor — vilken förutsatts skola pågå under ett år

med början den 1 juli 1945 -—- kunnat igångsättas först den 1 oktober sagda

år. För de avsedda arbetsuppgifternas slutförande måste därför även en del

av budgetåret 1946/47 tagas i anspråk. Till bestridande av utgifterna för verk­

samheten under sistnämnda budgetår torde ett särskilt anslag å lilläggsstat

böra anvisas.

Enligt vad jag inhämtat har å det för budgetåret 1945/46 beviljade anslaget

till råttutrotning avförts utgifter å sammanlagt ¹² 806 kronor. Den av Kungl.

Majit för budgetåret 1946/47 medgivna medelsanvisningen från femte huvud­

titelns reservationsanslag till extra utgifter har ännu icke utnyttjats. Där­

emot har medicinalstyrelsen förskottsvis utgivit sammanlagt 2 723 kronor.

Hos styrelsen inneligga dessutom räkningar å 3 664 kronor, varjämte konsu­

lentens månadsavlöning för september (833 kronor) återstår att utbetala.

Därjämte torde för resor och oförutsedda utgifter få räknas med ett medels­

behov av ca 2 300 kronor. För täckning av kostnaderna för redan beslutade

åtgärder skulle alltså erfordras ett belopp av omkring (2 723 -+- 3 664 + 833

+ 2 300) 9 500 kronor.

Enligt den av riksdagen godkända planen för användningen av råttutrot-

ningsanslaget skulle ett belopp av ⁶ 500 kronor disponeras för upplysnings­

verksamhet. Någon propaganda av större omfattning har emellertid ännu icke

medhunnits. Jag tillstyrker, att av medicinalstyrelsen nu föreslagen annons-

kanpanj i angivet syfte kommer till stånd och att för ändamålet ett belopp

av ⁶ 500 kronor ställes till styrelsens förfogande.

'

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

47

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 okto­

ber 1946.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

W^igforss, M^öller, S^köld, Q^uensel, D^anielson, V^ougt, Z^etterberg,

N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter un­

der finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 samt anför därvid föl­

jande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1.] 32. Statens avtalsnämnder, förslagsanslag. Antalet kollektivavtalsan-

ställda i statens tjänst uppgick vid senaste årsskiftet till mellan 70 ⁰⁰⁰ och

80 ⁰⁰⁰. Även vid de statliga bolagen finnas stora grupper kollektivavtalsan-

ställda; det sammanlagda antalet torde uppgå till över 15 ⁰⁰⁰.

Regleringen av anställningsförhållandena för dessa personalgrupper är en

förvaltningsangelägenhet av väsentlig betydelse. Anställningshavarnas stora

antal medför, att även i och för sig obetydliga ändringar i avlöningsförhål­

landena kunna få betydande ekonomiska konsekvenser, framför allt i den

mån de inom en förvaltningsgren åvägabragta förhandlingsresultaten få pre-

judicerande verkningar inom andra förvaltningsgrenar. På grund av sam­

bandet med anställningsförhållandena inom den allmänna arbetsmarknaden

är också statens behandling av kollektivavtalsproblemen jämte lönereglering­

arna för tjänstemännen att betrakta som ett icke oväsentligt led i den all­

männa ekonomiska politiken.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Det är därför angeläget, att kollektivavtalsfrågorna inom de olika för­

valtningsområdena bli föremål för ett i möjligaste mån enhetligt bedömande.

Detta gäller såväl förhandlingarna om slutande av kollektivavtal som regle­

ringen av de tolknings- och tillämpningsfrågor, vilka uppkomma under av­

talens löptid. Inom vilken del av avtalsområdet dylika frågor än uppkomma

är det nödvändigt att de infogas i sitt rätta sammanhang och att vid deras

bedömande uppmärksammas förhållandena inom närstående områden, vare

sig dessa tillhöra den statliga förvaltningen eller allmänna arbetsmarknaden.

Härför erfordras en samlad överblick över avtalsfrågornas läge, vilket i sin

tur förutsätter en centraliserad handläggning av principfrågorna med ledning-

av ett gemensamt, efter enhetliga grunder sammanställt uppgiftsmaterial.

Tanken på inrättande av ett centralt organ för behandlingen av avtalsfrå-

gor inom statsförvaltningen väcktes av besparingsberedningen i en år 1942

avgiven promemoria med förslag om inrättande av en statlig förhandlings-

byrå. Enligt förslaget skulle byrån i huvudsak få till uppgift att förbereda

och medverka vid kollektivavtals upprättande; att i fråga om kollektivavta­

lens tolkning och tillämpning biträda med råd och anvisningar; att lämna

den förhandlingshjälp, som vore erforderlig för slitande av tvister på grand

av avtalen; samt att uppsamla och sammanställa för löneförhandlingar er­

forderlig lönestatistik.

Frågan örn ett samordnande organ på avtalsområdet har sedermera fått

en partiell lösning, i det att avtalsnämnder inrättats dels enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 3 september 1943 inom försvaret (försvarets avtalsnämnd) och

dels enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari 1945 för postverket, telegraf­

verket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk samt väg- och vattenbygg­

nadsstyrelsen (kommunikationsverkens avtalsnämnd). I fråga örn dessa

nämnder må följande uppgifter meddelas.

Försvarets avtalsnämnd består av ordförande, förordnad av Kungl. Majit,

samt åtta ledamöter, utsedda av respektive myndigheter. Sekretariat åt

nämnden tillhandahålles av försvarets fabriksstyrelse.

Kommunikationsverkens avtalsnämnd består av ordförande, förordnad av

Kungl. Majit, samt fem ledamöter, utsedda av verksstyrelserna. Denna

nämnds sekretariat tillhandahålles likaledes av försvarets fabriksstyrelse,

men kostnaderna därför bestridas av verken.

Avtalsnämnderna ha att beträffande den kollektivavtalsanställda persona­

len dels taga befattning med tvister rörande kollektivavtalens tolkning un­

der löpande avtalsperiod, dels ock medverka vid slutandet av kollektivavtal.

Deras närmare befogenheter i dessa avseenden äro olika, i det att försvarets

avtalsnämnd har att i viss utsträckning fatta avgöranden för myndigheter­

nas räkning, varemot kommunikationsverkens avtalsnämnd mera är att be­

trakta som ett rådgivande organ, vars verksamhet icke innebär att myndig­

heterna avkopplas från ansvaret för avgörandena.

Vad angår de närmare befogenheterna för försvarets avtalsnämnd äro

myndigheterna inom försvaret skyldiga att hänskjuta alla tolkningsfrågor av

principiell vikt eller mera betydande ekonomisk räckvidd till avtalsnämnden.

Vederbörande verk är berättigat att utan egen prövning följa avtalsnämndens

beslut eller rekommendationer i sålunda hänskjuta tolkningsfrågor. Hyser

verket annan mening än nämnden, har verket att på nytt underställa frågan

49

nämndens bedömande, innan beslut fattas. Nämndens ordförande och sekre­

terare äga rätt att närvara vid alla centrala förhandlingar i tolkningsfrågor

mellan myndighet och arbetarorganisation. Protokoll över dylika förhand­

lingar skall tillställas nämnden. —- Vid förhandlingar om kollektivavtal är

avtalsnämnden myndigheternas förhandlingsorgan och äger att med för dem

bindande verkan träffa avgöranden i fråga om nya avtal. Kollektivavtalen

undertecknas av ordföranden i avtalsnämnden på vederbörande verks vägnar.

Vad härefter angar kommunikationsverkens avtalsnämnd är verksstyrelse

skyldig inhämta avtalsnämndens utlåtande, innan beslut meddelas i sådan

fråga örn tolkning av gällande kollektivavtal, som är av principiell natur eller

mera betydande ekonomisk räckvidd för verket eller som kan antagas lia

väsentlig betydelse även för annat verk. Ansvaret för frågans avgörande

kvarligger emellertid hos verksledningen. Nämndens ordförande och sekrete­

rare äga rätt att närvara vid alla centrala förhandlingar i tolkningsfrågor av

nyss angiven art samt att därvid deltaga i överläggningarna. I fall då tolk­

ningsfrågor avgöras utan nämndens medverkan skall meddelande till nämn­

dens kansli lämnas angående tolkningsfrågans innebörd och sättet för dess

losande. — Sådana förhandlingar om slutande av kollektivavtal, som äro av

större vikt antingen för det i varje särskilt fall ifrågavarande verket eller

med hänsyn till sannolika konsekvenser för annat här avsett verk, skola i

regel pa verkets vägnar föras av nämndens ordförande, den i nämnden in­

gående representanten för det ifrågavarande verket samt en eller flera av

verksstyrelsen särskilt utsedda representanter. Till förhandlingarna äger av­

talsnämndens ordförande, örn han finner lämpligt, kalla en eller flera av

nämndens övriga ledamöter samt en eller flera tjänstemän i nämndens kansli,

i lall då nämndens ordförande sålunda deltagit i avtalsförhandlingarna må

kollektivavtal icke av vederbörande verksstyrelse träffas med mindre mellan

verksstyrelsen och nämndens ordförande enighet föreligger beträffande av­

talets innehåll.

Försvarets och kommunikationsverkens avtalsnämnder äro att betrakta

som provisoriska institutioner inrättade i avvaktan på en lösning av frå­

gan om samordnande av kollektivavtalsärendenas handläggning inom hela

det statliga avtalsområdet. Det har nu ansetts påkallat att till behandling

upptaga frågan om en utbyggnad av förhandlingsinstitutionen till att om­

fatta hela statsförvaltningen. I samband härmed har man även att överväga

frågan om de motsvarande anordningar som böra vidtagas för de stat­

liga bolagens avtalsfrågor. Hithörande spörsmål lia förberedelsevis behand­

lats i en inom finansdepartementet upprättad promemoria.

I promemorian har, vad först angår utbyggnaden av förhandlingsinstitu­

tionen inom den egentliga statsförvaltningen, uttalats att en sådan åtgärd

även borde innefatta tillskapande av ett organ för samordnande av avtals-

veilcsamheten inom hela förvaltningen. En dylik utbyggnad kunde tänkas

ske efter två linjer. Det kunde sålunda ifrågasättas att gå vidare på den in­

slagna vägen med specialnämnder för olika förvaltningsområden och dess­

utom inrätta eli särskilt centralt samarbo!sorgan. Alternativt kunde tänkas

alt sia ihop försvarets och kommunikationsverkens avtalsnämnder och byg­

ga ut den sammanslagna nämnden till ett gemensamt förhandlingsorgan för

hela förvaltningen. Beträffande dessa alternativa lösningar vltras i prome­

morian, att del förefaller som örn en ensam avlalsnämnd skulle bli alltför

Bihang

till

riksdagens

protokoll IDAG . 1

sami.

Nr ,

lil.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

4

50

Kungl. Maj:ts> proposition nr 311.

stor och osmidig, om man — vilket i promemorian förutsattes såsom rim­

ligt — skall låta varje verk med ett större antal arbetare få åtminstone en

representant i förhandlingsinstitutionen. Det skulle därför enligt promemo­

rian ligga närmare till hands att bibehålla och bygga ut systemet med spe­

cialnämnder -— varvid hinder icke borde möta att gemensam ordförande lik­

som nu anlitas för olika nämnder — och därutöver inrätta ett centralt sam-

arbetsorgan.

I promemorian ifrågasättes sålunda först inrättande av en ny avtals­

nämnd att fungera inom civilförvaltningen vid sidan av kommunikations-

verlcens avtalsnämnd. Härom anföres:

Inom den del av civilförvaltningen, som faller utom kommunikationsver-

kens avtalsnämnds område, finnas omkring 13 000 kollektivavtalsanställda,

varav nära ¹⁰

⁰⁰⁰ tillhöra domänverket och återstoden ett flertal olika myn­

digheter och institutioner. Dessa siffror omfatta icke städningspersonalen,

uppgående till över ⁵

⁰⁰⁰ för hela statsförvaltningen, därav flertalet kollek­

tivavtalsanställda. För ifrågavarande delar av den civila förvaltningen er­

fordras en avtalsnämnd motsvarande de nu befintliga. Måhända kan det i

fortsättningen befinnas lämpligt att jämka gränsdragningen mellan de olika

nämndernas områden, men det förefaller under alla förhallanden, med hän­

syn bl. a. till det stora antalet myndigheter med kollektivavtalsanställd per­

sonal inom civilförvaltningen, lämpligt att inrätta en ny avtalsnämnd som

får fungera inom civilförvaltningen vid sidan av kommunikationsverkens

avtalsnämnd. Den nya nämnden torde böra organiseras på ungefär samma

sätt som de nuvarande nämnderna. Således bör ordförande i nämnden utses

av Kungl. Majit. Vidare böra representanter för myndigheterna finnas i

nämnden. Såsom fasta ledamöter torde böra ingå representanter för verk

med större arbetarpersonal, medan representanter för andra hithörande verk

torde kunna inkallas av nämndens ordförande för överläggningar i frågor

som direkt beröra dessa verk.

Såsom förut berörts gälla olika principer i fråga om befogenheterna för

å ena sidan försvarets och å andra sidan kommunikationsverkens avtals­

nämnder. Vid den utbyggnad av förhandlingsinstitutionen, varom nu är

fråga, torde dessa principer böra omprövas för båda nämndernas del, var­

vid ändringar i utjämnande riktning kunna komma i fråga. Om det emel­

lertid skulle visa sig lämpligt att upprätthålla skilda principer, förefaller det

för den nya civila avtalsnämndens del ligga närmast till hands att i fråga

om befogenheter likställa den med kommunikationsverkens avtalsnämnd.

För ett effektivt samordnande av förhandlingsverksamlieten skulle, enligt

vad i promemorian förutsättes, erfordras, att utöver de inom skilda förvalt­

ningsområden verksamma avtalsnämnderna finnes ett för hela det statliga

avtalsområdet avsett samarbetsorgan. Härom innehåller promemorian föl­

jande.

Det synes böra övervägas att anordna detta organ som en cential avtals­

nämnd. Ordföranden i den centrala nämnden bör utses av Kungl. Maj :t.

Han bör fungera som ledare av den samordnande verksamheten for hela

avtalsområdet. Om så finnes lämpligt, bör han samtidigt kunna vara ord­

förande i någon av de speciella avtalsnämnderna.

o „

,

Som ledamöter i den centrala avtalsnämnden böra inga ordförandena och

eventuellt vissa därtill utsedda av specialnämndernas ledamöter. Vidare bor

51

ordföranden i den centrala nämnden kunna tillkalla andra ledamöter i spe­

cialnämnderna samt verksrepresentanter att deltaga i den centrala nämn­

dens överläggningar.

Beträffande handläggningen av sådana frågor om tolkning av gällande

avtal, som ha större ekonomisk eller principiell räckvidd, bör den centrala

nämnden lia befogenheter liknande dem som tillkomma de nuvarande av­

talsnämnderna. Den centrala nämnden bör lia att i dylika större frågor av­

ge utlåtande i stället för specialnämnden, och rätt att närvara vid förhand­

lingar i sådana frågor bör tillkomma den centrala nämndens ordförande och

ledamöter samt andra funktionärer, allt enligt instruktionsbestämmelser som

meddelas av Kungl. Majit. I avtalsförhandlingar av större vikt böra ordfö­

randen och eventuellt även någon eller några ledamöter i den centrala nämn­

den deltaga. Örn de närmare befogenheterna skola regleras efter förebild

fran försvaret eller från kommunikationsverken, bör bli beroende på re­

sultatet av de i det föregående berörda närmare övervägandena. Skulle skilj­

aktigheten °i principer komma att vidmakthållas, kan det också komma i

fråga att låta den återspeglas i regleringen av den centrala nämndens befo­

genheter inom respektive förvaltningsområden.

Den centrala nämnden bör utrustas med ett kansli, i vilket även torde

böra inordnas det nuvarande gemensamma sekretariatet för försvarets och

kommunikationsverkens avtalsnämnder. Kansliet bör biträda vid handlägg­

ningen av tolkningsfrågor och avtalsförhandlingar inom hela avtalsområdet

samt svara för insamlandet och bearbetningen av lönestatistiska och andra

uppgifter för den statliga förhandlingsverksamhetens gemensamma räk­

ning. Kansliet bör stå under ledning av ordföranden i den centrala nämn­

den.

Med hänsyn till arten och omfattningen av de uppgifter, som skulle vara

förenade med ordförandeskapet i den centrala nämnden, torde det kunna

ifrågasättas att för ändamålet inrättas en heltidsbefattning. En relativt hög

löneställning bör förenas med befattningen. Till jämförelse må erinras örn

avlönings villkoren för befattningarna som ordförande och chef för statens

sakrevision och för statens organisationsnämnd.

Beträffande kansliet är det vanskligt att på förhand bedöma personalbe­

hovet och de erforderliga anställningsvillkoren. Det må nämnas, att kom­

munikationsverkens avtalsnämnd, som har det ojämförligt största avtals­

området, sysselsätter en sekreterare gemensamt med försvarets avtals­

nämnd samt att verkens ersättning åt försvarets fabriksstyrelse för det åt

kommunikationsverkens avtalsnämnd i övrigt tillhandahållna sekretariatet

är fastställd till ¹⁰

⁰⁰⁰ kronor för år, varav omkring ⁸

⁰⁰⁰ kronor avse

amanuens- och biträdespersonal samt återstoden expenser. I avvaktan på

närmare erfarenhet torde arvodesanställning böra tillämpas för kansliper­

sonalen.

Med det sätt för organisering av förhandlingsinstitutionen som ifrågasatts

bör enligt promemorian följa, att kostnaderna för institutionen, även till den

del de belöpa på affärsverken, bestridas från ett gemensamt anslag å riks-

staten, vilket skulle upptagas under sjunde huvudtiteln.

Vad härefter angår de statliga bolagens kollektivavtalsfrågor, framhålles

i promemorian angelägenheten av ali dessa bolags förhandlingsverksamhet

samordnas genom en för bolagen gemensam förliandlingsinstitution. Inrät­

tandet av en sådan institution bör enligt promemorian bli beroende på över­

enskommelse mellan bolagen. I promemorian anföres härom vidare endast

följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

52

På dylik överenskommelse bör bero i vad mån även de statliga monopol­

bolagen skola deltaga i den gemensamma institutionen och vilka närmare

arbetsformer som böra antagas för denna. Formellt bör den anordnas fri­

stående från avtalsinstitutionen för den egentliga statsförvaltningen. Det är

emellertid angeläget att en reell anknytning mellan dessa institutioner åvä­

gabringas. Detta skulle kunna ske på det sätt att den statliga centrala nämn­

dens ordförande även finge fungera som ordförande i bolagens avtals­

nämnd eller erhölle en rådgivande ställning i förhållande till bolagsnämn-

den. Det torde även kunna visa sig lämpligt, att bolagsnämnden får anlita

den statliga centrala nämndens kansli. Härav betingade ersättningar böra

bestridas av bolagen.

Över promemorian ha yttranden införskaffats fran försvarets och kommu-

nikationsverkens avtalsnämnder, de i nämnderna representerade centrala

verken samt försvarets civilförvaltning, statens arbetsmarknadskommission,

byggnadsstyrelsen, statskontoret, kontrollstyrelsen, lantmäteristyrelsen, sta­

tens reproduktionsanstalt, domänstyrelsen och lotsstyrelsen. Vidare har till­

fälle beretts de av frågan närmare berörda statliga bolagen att yttra sig i

ärendet.

Vad först angår frågan om utbyggnad av förhandlingsinstitutionen inom

statsförvaltningen, gå yttrandena i allmänhet i tillstyrkande riktning. Två

av myndigheterna, nämligen byggnadsstyrelsen och domänstyrelsen, uttala

sig dock emot en anslutning till den föreslagna utvidgade förhandlingsinsti­

tutionen. Byggnadsstyrelsen har därvid åberopat, att kollektivavtalen på sty­

relsens område anpassats efter dem, som träffats på den allmänna aibets­

marknaden mellan vederbörande arbetsgivarorganisation och fackförbund.

Domänstyrelsen har för sin del hänvisat till att inom styrelsens område er­

fordras samarbete med andra skogsarbetsgivare och att styrelsen under alla

förhållanden måste vara försedd med en egen förhandlingsorganisation. Be­

träffande förhandlingsinstitutionens organisation föreslår krigsmaterielverket

en lösning efter helt andra linjer än de i promemorian uppdragna. Krigs­

materielverket förordar, att inom Kungl. Maj:ts kansli inrättas en avtals-

beredning, vilken eventuellt även skulle fa till uppgift att handlägga tjänste­

männens anställningsfrågor. I yttrandet förutsättes en ingående direkt kon­

troll från Kungl. Maj:ts sida över avtalsförhandlingarna; sålunda skulle av

beredningen ingångna avtal underställas Kungl. Majit för godkännande.

I det stora flertalet av statsmyndigheternas yttranden tillstyrkes emellertid

en utbyggnad av förhandlingsinstitutionen i närmare anslutning till vad som

ifrågasatts i departementspromemorian, om ock med vissa variationer av

ståndpunkterna beträffande institutionens närmare konstruktion, befogen­

heter och arbetssätt.

De statliga bolag, som yttrat sig i ärendet, ha med något enstaka undantag

uttalat sig för åvägabringande av samarbete bolagen emellan på sätt i depar­

tementspromemorian anförts.

Dejmrtements-

Av skäl sorn inledningsvis anförts är det angeläget, att åtgärder vidtagas

chefen.

^ ytterligare samordnande av kollektivavtalsfrågornas handläggning

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

54

Kungl. Mcij:ts proposition nr 311.

ställning, varvid till jämförelse erinrats om avlöningsvillkoren för befatt­

ningarna som ordförande och chef för statens sakrevision och för statens

organisationsnämnd. För egen del är jag icke beredd att nu framlägga slut­

ligt förslag örn ordförandens löneställning, då denna fråga behöver ytter­

ligare granskas i samband med detaljplaneringen av den nya institutionen

och även torde få göras i viss mån beroende på i vilken utsträckning och på

vilket sätt han kan komma att bli verksam även inom de statliga bolagens

avtalsområden. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde

frågan få göras beroende på Kungl. Majits prövning. Vid denna böra de

i departementspromemorian angivna jämförelsefallen vara utgångspunkten.

För närvarande äro ordförandesysslorna i försvarets och kommunikations-

verkens avtalsnämnder förenade med årsarvoden jämte sammanträdesarvo­

den. Vid kollektivavtalsförhandlingar utgå dagarvoden till nämndernas le­

damöter. Kostnaderna för ifrågavarande arvoden uppgingo under budget­

året 1946/47 till omkring 16 000 kronor. Det torde vara erforderligt att även

i fortsättningen räkna med sådana arvoden. Dessa torde likaledes få fast­

ställas av Kungl. Majit i samband med institutionens närmare utformning.

Vad angår sekretariatet torde som ledare av kansliarbetet närmast under

den centrala institutionens ordförande erfordras en erfaren och i övrigt väl

kvalificerad funktionär med heltidsanställning. Denne bör tills vidare avlö­

nas med arvode. Även i fråga örn detta arvode liksom beträffande anställ­

ningsvillkoren för den i övrigt erforderliga personalen torde det böra an­

komma på Kungl. Majit att meddela föreskrifter.

Med hänsyn till svårigheten att nu närmare beräkna medelsbehovet under

olika avlönings- och omkostnadsposter torde de erforderliga anslagsmedlen

tills vidare böra anvisas under ett förslagsanslag upptagande både avlöningar

och omkostnader. Under förutsättning att institutionen kan träda i verksam­

het vid årsskiftet, torde anslagsbehovet för innevarande budgetår få upp­

skattas tili 40 000 kronor. Ett förslagsanslag å detta belopp torde sålunda

böra äskas å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln. Anslaget torde lämpligen

kunna rubriceras Statens avtalsnämnder.

Vad slutligen angår frågan om en förhandlingsinstitution för de statliga

bolagen, är denna fråga icke av beskaffenhet att påkalla närmare behand­

ling i det nu förevarande sammanhanget. Jag far endast, under hänvisning

till vad i departementspromemorian därom anförts, erinra att örn den stat­

liga institutionens ledare och kansli anlitas även för bolagens avtalsinstitu-

tion, härav betingade kostnader böra bestridas av bolagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Statens avtalsnämnder å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsan­

slag av .................................................................. kronor 40 000.

delstill Upplysningsverksamhet i samband med uppbörds-

reformen ........................................ .................... kronor 160

000

dels ocktill Vissa kostnader för uppbörds-

väsendet .............................................................. kronor 300 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Ur protokollet:

Rolf Lahnhagen.

58

Kungl. Mcij:ts proposition nr 311.

Sedermera hemställde styrelsen för Göteborgs stadsbibliotek i skrivelse

den 21 oktober 1941 — med överlämnande av ritningar och beskrivning till

ett förslag till nybyggnad för biblioteket, vilken därvid beräknades draga

en sammanlagd kostnad av ¹ 600 ⁰⁰⁰ kronor — örn ett statsbidrag för ända­

målet av 250 000 kronor. Härvid förutsattes jämväl statsbidrag genom anvi­

sande av anslag å beredskapsstat till ett sammanlagt belopp av ytterligare i

runt tal 480 000 kronor.

Vid remissbehandlingen av sistnämnda framställning anförde statskontoret,

att ämbetsverket ej ansåge sig kunna tillstyrka densamma, med hänsyn till

de restriktiva principer som då tillämpades vid prövningen av förslag örn

nya anläggningsarbeten. Riksbibliotekarien tillstyrkte framställningen under

framhållande av samma synpunkter som tidigare anförts med avseende å

stadsbibliotekets ställning och betydelse. Liknande uttalande gjordes av läns­

styrelsen i Göteborgs och Bohus län. Byggnadsstyrelsen ifrågasatte en minsk­

ning av i byggnadsförslaget upptagna magasinsutrymmen ävensom en

begränsning av vissa andra lokalutrymmen men hade intet att erinra mot de

preliminärt beräknade byggnadskostnaderna, ¹ 600 ⁰⁰⁰ kronor.

De båda nämnda framställningarna ha hittills ej föranlett något ställnings­

tagande från Kungl. Maj:ts sida.

I skrivelse den 7 juni 1945 har härefter styrelsen för Göteborgs stadsbiblio­

tek ■—- med överlämnande av ett omarbetat förslag till nybyggnad för biblio­

teket jämte tillhörande ritningar m. m. — gjort framställning örn anvisande

av ett belopp av 750 ⁰⁰⁰ kronor såsom statsbidrag till uppförandet av ifråga­

varande byggnad.

Till stöd för sin framställning har styrelsen med avseende å bibliote­

kets utveckling och dess nuvarande ställning inom

vårt lands biblioteksväsen anfört i huvudsak följande.

Göteborgs stadsbibliotek grundades år 1890 genom en sammanslagning av

Göteborgs musei- och Göteborgs högskolas bibliotek. Av dessa kunde det först­

nämnda då blicka tillbaka på en nära trettioårig verksamhet, under vilken

det utvecklats till en betydande faktor i stadens kulturella liv. Dess storlek be­

räknades vid museets 25-årsjubileum 1886 till inemot 50 000 nummer och

bokbeståndets beskaffenhet visar, att det i första hand avsåg att vara ett of­

fentligt studiebibliotek. Som sådant vann det erkännande, t. ex. därigenom

att det fick förmedla lån från kungl, biblioteket och att dess nyförvärv från

och med 1888 förtecknades i de svenska offentliga bibliotekens gemensamma,

tryckta accessionskatalog.

År 1886 gjorde dåvarande chefen för museibiblioteket ett programuttalan­

de, vari han sökte fastställa bibliotekets uppgifter och uppdraga riktlinjer för

dess framtida utveckling. Detta utmynnade i ett uttalande, att biblioteket med

särskild hänsyn till att staden redan då fått ett eget folkbibliotek, borde »allt

mera kunna koncentrera sin uppgift till att varda ett vetenskapligt och med­

borgerligt stadsbibliotek . . . tillgängligt för en var som söker kunskap». Det

är detta program Göteborgs stadsbibliotek sökt förverkliga, och som fastsla­

gits i dess senast (1929) antagna reglementes första paragraf:

»Göteborgs stadsbibliotek har till uppgift att genom samlande och tillhan­

dahållande av erforderlig litteratur betjäna och främja vetenskaplig forsk­

ning och undervisning samt tillgodose allmänhetens behov av upplysning i

skilda ämnen och av bildande läsning.»

Kungl. Majlis proposition nr 311.

59

Benämningen »stadsbibliotek» är emellertid numera vilseledande. Göteborgs

stadsbibliotek har nämligen en annan karaktär än de institutioner med detta

namn, som i senare tid vuxit upp i våra större städer, och vilkas närmaste

motsvarighet i Göteborg är Dicksonska folkbiblioteket. Stadsbiblioteket när­

mar sig till hela sin läggning universitetsbibliotekens typ.

Vid uppbyggandet av,bibliotekets bokbestånd har huvudsynpunkten varit

tillgodoseendet av forskare och studerande vid stadens mångå kulturinstitu­

tioner och högre undervisningsanstalter, i första hand högskolan och muse­

erna. Högskolan har icke något eget bibliotek, utan stadsbiblioteket tjänst­

gör såsom dess universitetsbibliotek. Under de första decennierna av sin till­

varo lämnade också högskolan betydande anslag till biblioteket, såväl år­

liga som extra för större bokinköp. Av största vikt för biblioteket är, att det

genom byte med högskolans årsskrift och doktorsavhandlingar erhåller stora

och värdefulla tillskott till sina samlingar.

Ett välförsett, övervägande humanistiskt forskare- och studiebibliotek har

å andra sidan vidsträckta möjligheter att bli till gagn även för en större

allmänhet. Så är även fallet med Göteborgs stadsbibliotek. Med hänsyn till

klientel torde biblioteket närmast böra jämföras med kungl, biblioteket, vil­

ket ju betjänar en synnerligen bred publik.

Tack vare frikostiga anslag av staden, stora donationer av enskilda, tal­

rika, delvis mycket dyrbara och omfattande bokgåvor samt utvidgade bytes­

förbindelser har biblioteket tillvuxit och förkovrats med stor snabbhet. Sedan

länge står det som det fjärde i ordningen bland Sveriges offentliga bibliotek.

Bokbeståndet beräknades vid årsskiftet 1944/45 omfatta ca en halv miljon

band och ca 350 000 småskrifter; det upptog då 16 650 löpmeter. Härtill

kommo tidningar i stort format, handskrifter m. m. Biblioteket står i bytes­

förbindelse med 495 institutioner, huvudsakligen utländska. Göteborgs Kungl,

vetenskaps- och vitterhetssamhälle, vars boksamling är deponerad i stads­

biblioteket, står i bytesförbindelse med 356 institutioner.

Publikfrekvensen har befunnit sig i ständig tillväxt. Under tioårsperioden

1925—1934 steg den årliga besökssiffran med 100 °/o, eller från 26 000 till

52 000. År 1944 steg den till 57 000.

Göteborgs stadsbibliotek är numera att betrakta som en kommunal insti­

tution. Dess tjänstemän, på vilka ställas samma kompetenskrav som på

kungl, bibliotekets och universitetsbibliotekens, liro uppförda å stadens lö­

ne- och pensionsstater, och även i övrigt står staden som garant för dess

ekonomi. Biblioteket har visserligen egna fonder, men avkastningen av dessa,

för år 1945 beräknad lill 24 300 kronor, utgör ett relativt ringa belopp, jäm­

fört med årsanslaget av uttaxerade medel, vilket för 1945 uppgår till 322 690

kronor. Det bör å andra sidan beaktas, att de kulturinstitutioner, vilkas bok­

samlingar utgjort grundstommen i stadsbiblioteket, alltjämt lia ett betydan­

de inflytande på dess ledning. Sålunda har styrelsen för högskolan att utse

2 ledamöter ,i dess styrelse, Göteborgs museum och Kungl, vetenskaps- och

vitterhetssamhället i Göteborg ¹ vardera; övriga ⁶ ledamöter utses av stads­

fullmäktige i Göteborg.

Göteborgs stadsbibliotek har emellertid icke endast att fylla uppgifter av

lokal göteborgsk karaktär. Dess verksamhet har i ständigt stigande gi’ad fått

betydelse för hela vårt lands kulturella och vetenskapliga liv.

De svenska vetenskapliga bibliotekens utlåningsverksamhet är, som bekant,

sedan lång tid tillbaka organiserad enligt samarbetets princip. Verk som sak­

nas i eli bibliotek kunna genom dettas förmedling få lånas från ett annat.

Göteborgs stadsbibliotek har allt ifrån sin tillkomst varit inlemmat i denna

organisation. Att det därvidlag är givande part långt mera än lagande framgår

av förd statistik.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Det framgår av statistiken, att Göteborgs stadsbibliotek i stor utsträckning

fungerar såsom långivare åt de stora statsbiblioteken. Det framgår ockå

att mindre bibliotek anlita stadsbiblioteket, och att detta gäller särskilt bib­

lioteken i västra Sverige. I själva verket fungerar Göteborgs stadsbibliotek

sedan länge såsom vetenskapligt centralbibliotek för västra Sverige.

Det är att märka, att denna utlåningsverksamhet från stadsbiblioteket

sker utan kostnad för vare sig statsverket eller den enskilde låntagaren. Ef­

tersom biblioteket icke har fribrevsrätt, måste det härför vidkännas icke obe­

tydliga utgifter.

Såsom riksgagnelig institution verkar Göteborgs stadsbibliotek icke minst

i sin egenskap av bibliotek för Göteborgs högskola, alltså såsom universitets­

bibliotek. Göteborgs högskolas betydelse är, liksom de statliga universitetens,

för visso icke inskränkt till den ort, där byggnaden är belägen och där de

anställda utöva sin undervisning och bedriva sin forskning. Högskolans ele­

ver komma från olika delar av landet och efter avlagda examina verka de

på skilda orter, de flesta av dem i statstjänst. Vad beträffar den vid högsko­

lan bedrivna forskningen, så behöver det knappast särskilt framhållas, att

den kommer svenska folket i dess helhet till godo.

Stockholm och Göteborg äro de enda egentliga storstäderna i Sverige. Jäm­

förelser dem emellan ligga därför alltid nära till hands. I förevarande sam­

manhang bör beaktas, att Göteborg i jämförelse med huvudstaden, dit så

många statliga kulturinstitutioner äro förlagda, alltid har haft en opropor­

tionerligt stor kulturbudget. Denna har under på senare år rådande ekono­

miska förhållanden blivit allt mera betungande. En del kulturella inrättning­

ar, vilka förut varit självförsörjande, lia måst söka understöd av staden. Och

avkastningen av de stora fonder för kulturella ändamål, över vilka staden

förfogar, är med nuvarande ränteläge starkt reducerad.

Den uppfattningen, att Göteborgs stadsbibliotek är en kulturinstitution,

som i stor utsträckning kommer hela landet till godo och därför bör under­

stödjas av statsmakterna, är styrelsen icke ensam om. Därom vittna bland

annat yttranden avgivna av universitetskanslern, riksbibliotekarien m. fl.

över av styrelsen i olika sammanhang gjorda framställningar om statsbi­

drag till biblioteket.

Styrelsen bär vidare — under uttalande av att vad sålunda anförts syntes

motivera ett statsbidrag till bibliotekets nybyggnad — beträffande bygg­

nads frågan i huvudsak anfört:

Göteborgs stadsbiblioteks nuvarande byggnad invigdes år 1900. Den be­

kostades till största delen av anslag ur en Göteborgs stad tillhörig s. k. utdel-

ningsfond, till en mindre del av gåvor från enskilda. En flygel uppfördes

åren 1924—1926. Kostnaden för denna bestreds dels av nyssnämnda fond,

dels av anslag av stadsfullmäktige. Trots utökningen uppkommo snart nya

lokalsvårigheter, orsakade av institutionens utomordentligt snabba utveckling.

År 1934 tillsatte bibliotekets styrelse en särskild beredning, vilken sedan dess

oavbrutet arbetat på lösningen av byggnadsfrågan.

Ursprungligen var det styrelsens avsikt att söka få till stånd en andra

tillbyggnad, vilken dock måste kombineras med en genomgripande omin­

redning av stora partier av den ursprungliga byggnaden på grund av dennas

många bristfälligheter i tekniskt avseende. Det var därjämte nödvändigt att

företaga omfattande reparationer. En ingående undersökning gav emellertid

vid handen, att utvidgningen, moderniseringen och reparationerna tillsam­

mantagna skulle bliva ett synnerligen stort och dyrbart företag, som till råga

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

61

på allt i åtskilliga avseenden icke kunde giva tillfredsställande resultat. De

lokaler, som erhölles, skulle med andra ord icke fylla de krav, som numera

ställas på en förstklassig biblioteksbyggnad. Under sådana förhållanden be­

slöt styrelsen övergiva tillbyggnadslinjen och i stället arbeta på att få till

stånd en helt ny byggnad.

Sedan år 1939 föreligger en av styrelsen antagen plan till nybyggnad. Den

är uppgjord av arkitekten Ärland Noreen, och en av samtidens främsta

auktoriteter, överbibliotekarien Wilhelm Munthe i Oslo, har örn den yttrat,

att den kommer att »gi Göteborg Nordens mest rasjonelle biblioteksbygning

innenfor den opptrukne ökonomiske ramme».

För uppförandet av byggnaden har drätselkammaren år 1941 anvisat en

inom stadsdelen Heden, öster om Skånegatan och norr om Örgrytevägen

belägen tomt. Ett förslag att förlägga byggnaden vid Viktor Rudbergsgatan

mellan Hvitfeldtska läroverket och landsarkivet har befunnits icke kunna

genomföras. Stadskollegiet har i stället i skrivelse till styrelsen den ⁹ maj

1945 förklarat sig ha för avsikt att för stadsfullmäktige framlägga förslag

om uppförande av byggnaden på den anvisade tomten.

Byggnadsritningarna ha upprepade gånger överarbetats. En sista, grund­

lig omarbetning företogs hösten 1943. Den innebar, förutom vissa förenk­

lingar, att två av de ursprungligen nio magasinsvåningarna slopades, medan

till gengäld en fullständig källarvåning inreddes.

Enligt av styrelsen förebragt utredning ha kostnaderna för den

planerade nybyggnaden, utförd i huvudsaklig överensstämmelse

med arkitekt Noreens senaste förslag i september 1943 uppskattats till

1 805 000 kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadskostnad exklusive yttre arbeten ............................. kronor ¹ 302 000

Rörlednings- och ventilationsanläggning ................................ »

142 000

Elektriska ledningar och hissar

........................................ »

149 000

Yttre arbeten ............................................................. » 54 000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter ........................................................................................ »

158 ⁰⁰⁰

Summa kronor

¹ 805 ⁰⁰⁰.

Dessa kostnader beräknas motsvara, då byggnadsvolymen uppskattats till

23 600 kbm., ett pris per kbm., inräknat yttre arbeten, av 76 kronor 48 öre.

Till byggnadskostnaderna, 1 805 000 kronor, komma kostnader för hyllin-

redning väsentligen av stål, vilka uppskattats till ett belopp av 325 ⁰⁰⁰ kro­

nor. De totala kostnaderna för nybyggnaden beräknas sålunda till samman­

lagt (1 805 000 + 325 000 =) 2 130 000 kronor.

Med avseende å byggnadsföretagets finansiering har sty­

relsen bland annat anfört:

För ändamålet finnes tillgänglig en nybyggnadsfond, till största delen be­

stående av bidrag, som stadsfullmäktige vid två tillfällen anvisat ur utdel-

ningsfonder. Fonden uppgick vid årsskiftet 1944/45 till 665 000 kronor. Ett

betydande belopp återstår således att uppbringa. Vid bedömande av stor­

leken av det erforderliga statsbidraget har styrelsen samrått med represen­

tanter för kommunalstyrelsen i Göteborg. Härvid har gjorts gällande, att de

kostnader för byggnadsföretaget inklusive all inredning, vilka överskjuta det

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Departements­

chefen.

belopp, som för närvarande står till förfogande såsom byggnadsfond, borde

delas lika mellan staten och Göteborgs stad. Dessa kostnader komma att

uppgå till minst 1 500 000 kronor.

Styrelsen och kommunalförvaltningen ha tidigare föreställt sig, att jämte

ordinärt statsanslag även s. k. beredskap sanslag skulle kunna erhållas. Sty­

relsen har emellertid inhämtat, att så icke torde vara fallet Vid fixerandet av

det belopp av 750 ⁰⁰⁰ kronor, varom styrelsen nu anhåller, har den tagit

denna omständighet i betraktande.

Göteborgs stadsbibliotek utgör en kommunal institution. Kostnaderna för

dess verksamhet bestridas till övervägande delen av Göteborgs stad. Enligt

vad i ärendet upplysts uppgick sålunda det av staden till biblioteket anvi­

sade anslaget för år 1945 till i runt tal 323 000 kronor, under det att avkast­

ningen av bibliotekets egna fonder beräknades till 24 300 kronor. Biblio­

tekets bokbestånd uppskattades vid årsskiftet 1944/45 till omkring 500 000

band och dess handskrifter till 325 000. Härtill komma tidningar och tid­

skrifter m. m. Till storleken är detta bibliotek det fjärde i ordningen av vårt

lands bibliotek och intager härigenom och genom sin verksamhet en fram­

trädande ställning inom vårt lands biblioteksväsen. Ehuru en kommunal in­

stitution har detta bibliotek -— såsom ock av den i ärendet förebragta utred­

ningen framgår — en helt annan karaktär än övriga stadsbibliotek i vårt

land. Förutom att det tjänstgör som universitetsbibliotek för Göteborgs högsko­

la, har biblioteket sålunda genom en omfattande kostnadsfri utlåning fått en

central betydelse för såväl folkbildningsarbetet och de statliga undervisnings­

anstalterna som det vetenskapliga och kulturella livet överhuvudtaget icke

blott i Göteborg utan i hela västra Sverige. I stor utsträckning fungerar bib­

lioteket vidare som långivare framför allt till de tre stora statliga biblioteken

-— kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken — men även till andra bib­

liotek i vårt land.

Göteborgs stadsbibliotek torde sålunda kunna sägas fylla ett statligt bib­

lioteks uppgifter inom vårt lands biblioteksväsen. Med hänsyn härtill synes

det mig motiverat, att staten nu stöder bibliotekets verksamhet genom att bi­

draga till kostnaderna för en för biblioteket erforderlig nybyggnad. Jag er­

inrar härvid, att — såsom av den föregående redogörelsen framgått bib-

lioteksstyrelsen tidigare gjort framställningar örn statligt understöd till bib­

lioteket dels år 1939 i form av ett bidrag till bibliotekets drift för budget­

året 1940/41, dels år 1941 i form av bidrag till nybyggnad till biblioteket. De

i dessa båda framställningar framförda förslagen synas emellertid icke ha an­

setts kunna genomföras i dåvarande statsfinansiella läge. Vad den förra fram­

ställningen beträffar, så avser icke -— enligt vad jag under hand inhämtat

— biblioteket att för närvarande anhålla örn statsunderstöd till bibliotekets

årliga driftkostnader, därest staten i stället stöder biblioteket genom bidrag

till kostnaderna för dess nybyggnad. Det i den nu föreliggande framställ­

ningen framlagda byggnadsförslaget utgör åter en överarbetning av det för­

slag, som legat till grund för 1941 års framställning i ämnet. Mot byggnads­

förslaget och de verkställda beräkningarna av byggnads- och inredningskost-

naderna (1 805 000 -f- 325 000 =) 2 130 000 kronor har jag ej funnit an­

ledning till erinran.

Vid bedömande av statsbidragets storlek har biblioteksstyrelsen med ut­

gångspunkt från att till bestridande av kostnaderna skulle disponeras en till­

gänglig byggnadsfond, sorn vid årsskiftet 1944/45 uppgick till 665 000 kro­

nor, efter samråd med vederbörande kommunala representanter funnit rim­

ligt, att staden och staten bidraga med hälften vardera av återstående kost­

nader (2 130 000 — 665 000 =) 1 465 000 kronor eller i avrundat tal 1 500 000

kronor. En dylik avvägning av statsbidraget finner jag godtagbar. Jag till­

styrker sålunda en medelsanvisning för ändamålet av 750 000 kronor. Fram­

ställning härom synes mig böra göras redan vid riksdagens höstsession. Det

erforderliga anslaget, som synes böra erhålla reservationsanslags natur, tor­

de sålunda böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budget­

år samt anvisas å driftbudgeten under rubriken Bidrag till uppförande av

nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

63

att till Bidrag till uppförande av nybyggnad för Göteborgs

stadsbibliotek å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 750 000.

[2.] 22 a. Livrustkammaren: Återuppställning av samlingarna m. lii., re­

servationsanslag. Föreståndaren för livrustkammaren har, med tillstyrkande

av nordiska museets nämnd, anhållit om ett anslag för ifrågavarande ända­

mål av 33 500 kronor.

Föreståndaren har därvid anfört i huvudsak följande.

Efter den totalevakuering, som under kriget ägt rum i fråga om livrust­

kammarens föremålsbestånd, har detta sedan början av år 1946 varit under

återuppställning. Härvid har med nödvändighet en modernare uppfattning

om det utställningstekniska förfarandet fått göra sig gällande, främst be­

träffande föremålsurval, belysningsförhållanden och montertypernas ända­

målsenlighet. De principer, som vörö utslagsgivande vid skådesamlingens

mer än 30 år gamla förkrigsuppställning, äro i dag naturligt nog föråldrade

och ha fått lämna plats för nyare synpunkter. En total återuppställning i

förening med en modernisering i här nämnd riktning medför emellertid ofrån­

komliga utgifter. I samband med återuppställningen ha även framkommit

vissa konserveringsbehov, som ej längre kunna åsidosättas och som äro av

den arten, att institutionens egna möjligheter ej förslå för dess täckande.

Främst avses den lossnande förgyllningen och målningen på de historiska

statsvagnarna. Om denna defekt ej snarast elimineras, kan en obotlig skada

uppstå.

Beträffande kostnaderna har föreståndaren för livrustkammaren gjort

följande beräkning.

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Snickeriarbeten ...............................................................................

måleriarbeten ...................................................................................

elektrisk installation ......................................................................

konservering av 4 st. hästmannekänger....................................

nyanskaffning av 78 st. mannekänger för historiska dräkter

diverse ................................................................................................

hyllinredning till biblioteket .........................................................

tillfällig medarbetare ......................................................................

fästande av förgyllning på två statsvagnar................................

oförutsedda utgifter ......................................................... ............

kronor ¹⁰

²⁰⁰

»

5 500

»

3 800

»

700

»

2 580

»

¹

²⁰⁰

»

3 650

»

1 500

»

500

»

3 870

Summa kronor 33 500.

Departements- Jag tillstyrker att för ifrågavarande ändamål anvisas det äskade beloppet,

chefen.

³³

⁵⁹⁹ kronor, samt att anslaget anvisas å tilläggsstat för innevarande bud­

getår. Anslaget torde böra givas reservationsanslags karaktär. Jag hemstäl­

ler, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Livrustkammaren: Återuppställning av samlingar­

na m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av ................... kronor 33 500.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[3.] 54 a. Gemensamma universiteisändamål: Studieresa till utländska ve­

tenskapliga institutioner, reservationsanslag. I skrivelse den 13 juli 1946 har

byggnadsstyrelsen anfört följande.

Under de närmaste åren torde ett betydande antal vetenskapliga institutio­

ner och undervisningsanstalter komma att planläggas och utföras vid rikets

universitet och högskolor. Erfarenheten har visat, att planläggningsarbetet för

dessa byggnader förutsätter ett synnerligen intimt samarbete mellan bygg­

nadsstyrelsen i dess egenskap av projekterande och byggande myndighet samt

sakkunniga experter för de olika institutionerna. Det har även visat sig i hög

grad önskvärt, att genom byggnadsstyrelsens förmedling samarbete mellan

företrädare för olika vetenskapsgrenar kommer till stånd vid planläggnings-

arbetena, så att olika synpunkter och erfarenheter må kunna i tillämpliga de­

lar komma det allmänna planeringsarbetet tillgodo.

Tidigare har styrelsen i allmänhet för varje sådan byggnadsfråga efter hö­

rande av kanslern för rikets universitet tillkallat särskilda sakkunniga i syfte

att klarlägga den lämpligaste planläggningen av byggnaden ävensom skälig­

heten av begärd utrymmesstandard m. m.

Emellertid skulle det vara av stort värde örn ett visst mindre antal sådana

sakkunniga kontinuerligt kunde stå till förfogande för samråd med bygg­

nadsstyrelsen i olika byggnadsfrågor, som beröra vetenskapliga institutioner.

Därigenom skulle en samlad sakkunskap kunna göra sig gällande redan vid

uppgörandet av det lokalprogram och förberedande projekteringsarbete, som

erfordras för varje byggnadsföretag liksom också vid de fortsatta planerings-

och inredningsarbetena.

Särskilt med hänsyn till det stora antal vetenskapliga institutioner och

undervisningsanstalter av olika slag som äro avsedda att planeras inom den

65

Kungl. Majlis proposition nr 311.

narmaste framtiden, anser byggnadsstyrelsen det skulle vara i hög grad an­

geläget och gagnande att någon representant för styrelsen jämte sådana sak­

kunniga, som här ovan avsetts, bereddes tillfälle att i andra länder studera

liknande byggnadsföretag. På de byggnader som här skola komma till ut­

förande vid våra universitet och högskolor måste givetvis ställas mycket hö­

ga fordringar beträffande såväl planering som inredning, så att den svenska

forskningen beredes sa fördelaktiga arbetsförhållanden, som överhuvud stå

att åstadkomma inom ramen för tillgängliga medel. Det vore därför av stort

värde att på ort och ställe lå taga del av hur motsvarande problem lösts i ut­

landet. Den största samlade erfarenheten inom dessa verksamhetsområden

torde, i den mån den kan antagas vara tillgänglig, finnas i Nordamerikas

Förenta Stater och England.

För tillvaratagande av de rön och erfarenheter som vunnits, får byggnads­

styrelsen föreslå, att en studiedelegation, inrymmande representanter för

byggnadsstyrelsen samt de lärdomsanstalter Kungl. Maj:t finner lämpligt, he­

rodes tillfälle att under omkring ¹⁰ veckor instundande höst studera utform­

ning och planläggning av vetenskapliga institutioner och undervisningsan­

stalter i nämnda länder.

Delegationen bör icke endast ägna sin uppmärksamhet åt byggnadernas

planläggning utan även åt frågor rörande instrumentanskaffning samt övrig

utrustning och inredning. Av betydelse i detta senare avseende torde även

vara, att förbindelser sökas med lämpliga leverantörfirmor samt att uppgif­

ter införskaffas rörande priser och leveranstider m. m.

Kostnaderna per delegat torde med ledning av inhämtade uppgifter från

nyligen gjorda studieresor till de nämnda länderna kunna beräknas till

¹⁰

⁰⁰⁰ kronor.

Utlåtanden över byggnadsstyrelsens framställning ha avgivits av de mindre

akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund, lärarkollegiet vid karolinska

institutet samt kanslern för rikets universitet. Av utlåtandena inhämtas bland

annat följande.

Mindre konsistoriet i Uppsala finner det vara av allra största betydelse att

representanter för de vetenskapliga institutionerna beredas tillfälle att i Eng­

land och Amerika studera utformningen och planläggningen av institutioner

och undervisningsanstalter och tillstyrker därför livligt byggnadsstyrelsens

ifrågavarande framställning. Konsistoriet ifrågasätter emellertid, huruvida

icke liknande studier jämväl i andra länder exempelvis Ryssland skulle vara

av värde. Konsistoriet erinrar jämväl om att inom de humanistiska sektioner­

na behov av nya institutionsbyggnader inom kort torde framkomma och att

därför representanter för de humanistiska läroämnena borde beredas till­

fälle till liknande studier. Med hänsyn till nu mest aktuella behov anser kon­

sistoriet emellertid att i den nu planerade studieresan bör från Uppsala uni­

versitet deltaga representanter för de naturvetenskapliga ämnesområdena.

Mindre konsistoriet i Lund erinrar, att vid Lunds universitet för närva­

rande pågår arbete med uppgörande av plan för universitetets framtida bygg­

nadsverksamhet. Det hade därvid visat sig, att behovet av nya institutions-

byggnadei voie stort. Det vore därför av stort intresse att vid uttormningen

av institutionsbyggnaderna största möjliga erfarenhet kunde ställas till för­

fogande. Konsistoriet tillstyrker därför på det livligaste byggnadsstyrelsens

förslag.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet anför följande. Kollegiet vill fram­

hålla, att byggnadsstyrelsens initiativ i oell för sig är mycket glädjande och

nilian!/ lill riksilnr/cns protokoll IDAG.

/

saint.

/Yr

till.

66

förtjänt att noggrant övervägas. Kollegiet kan dock icke underlåta att fram­

hålla de vetenskapliga institutionernas mycket skiftande karaktär. Denna

medför — örn kollegiet begränsar sig till sitt eget verksamhetsområde — att

en person icke kan tänkas fungera såsom sakkunnig för alla medicinska insti­

tutioner. Lokalbehov och utrustning för t. ex. en anatomisk eller patologisk

institution avviker högst betydligt från den på en fysiologisk eller kemisk och

dessa måste i sin tur utformas helt annorlunda än en klinisk. Skulle bygg­

nadsstyrelsens initiativ verkligen bliva till nytta, mäste därför ett flertal dele­

gerade utses, för de medicinska institutionernas vidkommande minst tre.

Vad institutionernas utrustning beträffar kunna erfarenheter fran ett hall

vara mycket värdefulla på ett annat, framförallt när det gäller undervisning­

ens behov. När det åter gäller utrustning för forskning gestalta sig förhållan­

dena högst olika t. o. m. inom likartade institutioner. Inom ett visst forsk­

ningsområde kunna forskningsuppgifterna vara mycket växlande. Varje fors­

kare måste därför i stor utsträckning hava möjlighet att anskaffa den appa­

ratur, som är nödvändig just för hans problemställning.^ Detta hindrar dock

icke att ett studium av den vetenskapliga utrustningen på kända institutioner

i länder, där vetenskapen är så livaktig som i England och Förenta staterna

kan bliva mycket givande.

.

..

..

Under förutsättning, att den utsända studiedelegationen gores tillräckligt

stor och mångsidig, får kollegiet därför tillstyrka kungl, byggnadsstyrelsens

förslag.

Kanslern har anfört följande.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser jag det vara av den

största betydelse att representanter för universiteten beredas tillfälle att i ut­

landet — närmast Nordamerikas förenta stater och England — studera plan­

läggning och utrustning av vetenskapliga institutioner därstädes. Jag lar

därför tillstyrka att en studiedelegation i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag utses för att innevarande höst företaga den av ämbetsverket llraga-

satta studieresan. I delegationen synes mig i första hand böra inga iepie-

sentanter för aktuella byggnadsföretag vid universiteten i Uppsala och Lund

och får jag förorda att ifrågavarande uppdrag anförtros åt de av konsisto­

rierna föreslagna akademiska lärarna.

Vad karolinska institutet beträffar vill jag erinra darom, att Kungl. Majit

genom särskilda beslut den 8 och den 30 augusti 1946 beviljat dels profes-

sorn U. S. von Euler resebidrag för att bland annat i Nordamerika studera

inredning och utrustning av flygmedicinska och fysiologiska laboratorier,

dels ock laboratorn E. Jorpes resebidrag för att i Nordamerika och England

studera frågor av vikt för inredning och utrustning av den blivande nybygg­

naden för den kemiska institutionen vid karolinska institutet. Härigenom

torde institutets synpunkter för tillfället kunna anses tillgodosedda, varför

jag icke finner det nödvändigt att någon representant för detta lärosäte in­

går i omförmälda studiedelegation.

Departements.

Då i våras naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag rörande den

chefen.

natUrvetenskapliga forskningens behov av personal, anslag och lokaler un­

derställdes riksdagen (propositionen 1946:273) framhölls såsom självklart,

att vetenskapliga institutioner för att kunna rationellt utnyttjas måste ha

tillgång till förstklassig instrument- och annan utrustning samt rymliga och

ändamålsenliga lokaler. Vidare erinrades örn att Kungl. Majit genom beslut

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

67

den 26 april 1946 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med veder­

börande myndigheter vid universiteten i Uppsala och Lund verkställa utred­

ning rörande byggnadsplaner för nämnda universitet. För att den upprust­

ning av universiteten i personellt och materiellt hänseende, vartill avslu­

tade och pågående utredningar rörande universitetens förhållande syfta,

skall kunna genomföras på ändamålsenligaste sätt, är det givetvis av största

vikt att de som ha planläggningsarbetet om hand sättas i tillfälle att studera

moderna vetenskapliga institutioner i utlandet. Det förslag om utsändande av

en studiedelegation till USA och England, som byggnadsstyrelsen framlagt,

synes därför förtjäna att förverkligas och jag är för egen del beredd att med­

verka därtill. Tillfälle att deltaga i denna studieresa, vilken är avsedd att

taga sin början i november 1946, torde böra beredas två representanter för

byggnadsstyrelsen och två representanter från vartdera av våra två stats-

universitet. Resekostnaderna torde i anslutning till byggnadsstyrelsens be­

räkningar böra beräknas till sammanlagt 60 000 kronor. För oförutsedda ut­

gifter synes böra beräknas ett belopp av ytterligare ¹⁰

⁰⁰⁰ kronor, varför

för ändamålet torde böra anvisas ett belopp av tillhopa 70 000 kronor. Ett

särskilt anslag å nyssnämnda belopp synes böra uppföras på tilläggsstat I

för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Studieresa till

utländska vetenskapliga institutioner å tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .......................................................................... kronor 70 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

[4.] 71 a. Farmaceutislta institutet: Extra undervisningskurs för farmacie

kandidatexamen, reservationsanslag. År 1945 anordnades vid farmaceutiska

institutet en extra undervisningskurs för farmacie kandidatexamen. För än­

damålet anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 ett

reservationsanslag av ²¹

⁰⁰⁰ kronor. Dubbleringskursen var föranledd av

bristen på utbildade farmaceuter.

I skrivelse den 29 mars 1946 har styrelsen för institutet anhållit om ett

anslag å ²¹

⁰⁰⁰ kronor för anordnande även under år 1947 av en dylik extra

undervisningskurs.

Styrelsens hemställan har föranletts av en utav medicinalstyrelsen i skri­

velse den 5 december 1945 gjord framställning i ämnet, varav inhämtas, att

apotekens behov av farmaceutiskt utbildad personal trots alla vidtagna åt­

gärder alltjämt är större än tillgången. Med hänsyn till de uppenbara vå­

dorna av att personaltillgången vid rikets apoteksinrättningar vore otillräck­

lig hade medicinalstyrelsen funnit det påkallat, att såsom fallet varit under

år 1945 en extra lärokurs för farmacie kandidatexamen anordnades vid insti­

tutet år 1947.

Departements­

chefen.

Med hänsyn till den vid apoteken alltjämt rådande personalbristen synes

det lämpligt att även under år 1947 anordnas en extra lärokurs för farmacie

kandidatexamen, vilken kurs liksom den föregående torde böra omfatta om­

kring 80 elever. Mot beräkningen av kostnaderna för kursen har jag icke

funnit anledning till erinran. Det för ändamålet erforderliga beloppet, 21 000

kronor, synes böra anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår. På grund av kursens förläggning under tiden mars—oktober bör

anslaget även denna gång givas reservationsanslags karaktär.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit matte föreslå riksdagen

att till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs

för farmacie kandidatexamen å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservations­

anslag av..................................................................kronor ²¹

⁰⁰⁰.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

F. Tekniska högskolor.

[5.] 12 a. Chalmers tekniska högskola: Inköp av ett elektronmikroskop,

reservationsanslag. Den 16 februari 1945 föreskrev Kungl. Majit, att vid

slutreglering av förhållandet mellan staten och aktiebolaget Scientia av ett

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat reservations­

anslag av 1 700 000 kronor till Inköp i utlandet av litteratur och instru­

ment m. m. för tekniskt och vetenskapligt bruk skulle beräknas ett belopp

av 56 000 kronor såsom bidrag till inköp av ett elektronmikroskop för Chal­

mers tekniska högskola enligt avtal mellan aktiebolaget Scientia och Elekt­

riska aktiebolaget Siemens. Priset för elektronmikroskopet skulle utgöra

136 000 kronor. Från skilda håll hade bidrag till ett sammanlagt belopp

av 80 ⁰⁰⁰ kronor ställts till förfogande för inköpet.

Enligt vad i ärendet upplysts har genom av kriget föranledda förhållan­

den ifrågavarande köp icke kommit till stånd och avtalet därom mellan

nämnda bolag hävts. Det för ändamålet avsedda beloppet av omförmälda

reservationsanslag har med utgången av budgetåret 1945/46 tillförts bud­

getutjämningsfonden.

I skrivelse den 29 juni 1946 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola

gjort framställning örn anvisande av ett belopp av 56 000 kronor för inköp

av ett elektronmikroskop från annat håll, därvid styrelsen i huvudsak anfört:

Genom svenska textilforskningsinstitutet, inom vilket elektronmikroskopet

avsetts skola uppställas, ha nu undersökningar gjorts om inköp av ett elek-

tronmikroskop från annat håll. Det bästa och fördelaktigaste anbudet har

erhållits från Radio Corporation of America, som erbjuder ett mikroskop

till ett pris av 13 350 dollars. Mikroskop av denna modell ha setts i verksam­

het av professor The Svedberg, Uppsala universitet, och professor Olof

Rydbeck, Chalmers tekniska högskola, vid studieresa i Amerika, samt av

föreståndaren för Svenska textilforskningsinstitutet, docent Nils Gralén, vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

69

studieresa i England, samtliga under maj månad 1946. Dessa sakkunniga ha

givit modellen sitt förord och anse den vara i kvalitet och användbarhet jäm­

förlig med det tidigare beställda Siemens-mikroskopet.

Under det att de vanliga optiska mikroskopen kunna förstora högst 2 000

Departements-

gånger, möjliggöra elektronmikroskopen förstoringar mellan ²⁰

⁰⁰⁰ och chefen-

40 000 gånger. Det elektronmikroskop, varom nu är fråga, ger enligt vad

jag under hand inhämtat en förstoring av 20 000 gånger. Härtill komma

möjligheterna att förstora genom elektronmikroskop tagna fotografiska bil­

der 5—10 gånger. Användningen av elektronmikroskop har härigenom blivit

av största betydelse för forskningen inom skilda områden av naturveten­

skapen. För närvarande finnas i vårt land endast två elektronmikroskop, det

ena vid Uppsala universitet och det andra vid vetenskapsakademiens nobel­

institut. Då elektronmikroskopet kommit att bli ett allt mera nödvändigt

hjälpmedel för ett framgångsrikt bedrivande av studier beträffande materi­

alstrukturer, torde anskaffandet av ett dylikt med placering i Göteborg kom­

ma att bli i hög grad värdefullt för materialforskningen inom de olika av­

delningarna vid Chalmers tekniska högskola, särskilt för den silikatkemiska

forskningen, ävensom för fiberforskningen vid svenska textilforskningsin­

stitutet. Jag har därför funnit vägande skäl tala för att högskolan beredes

tillfälle att anskaffa ett mikroskop av här ifrågavarande art. Jag erinrar

härvid, att Kungl. Majit även tidigare i annat sammanhang ställt ett belopp

av 56 000 kronor till högskolans förfogande såsom bidrag till inköp av

dylikt mikroskop.

Såsom förut berörts har det tidigare planerade inköpet av ett elektron-

mikroskop till ett pris av 136 000 kronor, därvid från olika enskildas sida

utfästelser gjorts om bidrag till ett sammanlagt belopp av 80 ⁰⁰⁰ kronor,

aldrig kommit till stånd och det för ändamålet anvisade statsbidraget har

numera tillförts budgetutjämningsfonden. Det mikroskop, som nu avses skola

inköpas från Amerika, skulle enligt högskolestyrelsen betinga ett pris, vilket

efter dagens dollarkurs uppgår till i runt tal 48 000 kronor. Detta är sålunda

avsevärt lägre än priset för det förra mikroskopet. Enligt vad jag under

hand inhämtat kunna de bidrag till ett sammanlagt belopp av 80 ⁰⁰⁰ kro­

nor, som från enskilt håll tidigare utfästs, alltjämt påräknas under förutsätt­

ning av att ett statsanslag av 48 000 kronor kan erhållas för mikroskopets

inköp. De enskilda bidragen avses då i första hand skola användas dels till

inköp av en s. k. vakuumkammare (en apparat för preparering av prover,

avsedda att insättas i elektronmikroskopet) från Amerika för ett pris efter

gällande dollarkurs av 13 000 kronor, dels till bestridande av kostnaderna

för tull, försäkring m. m., vilka beräknas till 14 000 kronor, dels till monte­

ring och elektrisk utrustning m. m. av mikroskopet till ett belopp av ¹⁰

⁰⁰⁰

kronor, dels ock lill uppövning av för mikroskopets skötsel erforderlig per­

sonal (en vetenskapligt utbildad assistent och ett prepareringsbiträde med

lön under tre månader) för en beräknad kostnad av 3 000 kronor. Här an­

givna kostnader skulle sålunda uppgå till ett belopp av sammanlagt 40 ⁰⁰⁰

70

kronor. Återstående bidragsbelopp å tillhopa 40 000 kronor äro avsedda till

bestridande av kostnaderna för elektronmikroskopets drift under en tid av

omkring tre år framåt. Beträffande sistnämnda kostnader har framhållits,

att utgifterna för mikroskopets användande eljest skulle komma att bli av­

sevärda för vederbörande forskare, då det inom ett nytt forskningsfält ofta

krävdes långvariga försök, innan ett fullgott resultat kunde erhållas. Det

anses därför vara av stor betydelse för forskningen, örn elektronmikroskopet

kunde ställas gratis till förfogande för kvalificerade forskare, så att även

arbetskraft och förbrukningsmateriel tillhandahölles utan ersättning.

Den sålunda planerade dispositionen av de enskilda bidragen synes mig

ändamålsenlig, och jag finner det rimligt, att staten under föreliggande om­

ständigheter ensam svarar för kostnaderna för inköpet av mikroskopet på

sätt de enskilda bidragsgivarna förutsatt. Då den typ, som nu avses skola

inköpas, av sakkunniga befunnits lämplig och priset, i runt tal 48 000 kro­

nor, ej givit mig anledning till erinran, tillstyrker jag en medelsanvisning

för ändamålet med nämnda belopp. Härför erforderligt anslag, vilket synes

böra erhålla reservationsanslags natur, torde böra äskas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles efter förslag av styrelsen för Chalmers tekniska högskola med­

dela närmare bestämmelser angående vården och dispositionen av ifrågava­

rande elektronmikroskop.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

att till Chalmers tekniska högskola: Inköp av ett elektron-

mikroskop å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av ............... kronor 48 000.

H. Allmänna läroverken m. m.

[6.] 32 a. Vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar, reservationsan­

slag. I skrivelse den 1 mars 1946 bär 19A6 års skolkommission hemställt om

anvisande av 84 ⁰⁰⁰ kronor för genomförande av vissa psykologisk-pedago­

giska undersökningar. Kommissionen har därvid anfört i huvudsak följande.

Inom kommissionen hade i samband med planläggningen av kommissio­

nens arbete behandlats frågan örn behovet av en systematisk inventering av

den pedagogiska forskningens rön rörande olika för skola och undervisning

aktuella spörsmål liksom örn behovet av att på vissa områden av central

betydelse för utformningen av vårt framtida skolväsen en sådan psykologisk-

pedagogisk primärforskning snarast upptoges, som kunde förväntas giva

resultat av omedelbart värde för kommissionens arbete. Kommissionen hade

uppdragit åt professorn vid Göteborgs högskola John Elmgren att utarbeta

och inkomma med yttrande och närmare utformade förslag rörande upplägg­

ningen och genomförandet av ifrågavarande utrednings- och forskningsarbete.

Med anledning härav hade Elmgren framlagt förslag till vissa vetenskapliga

undersökningar, avseende bland annat att giva en grundval för kursplanernas

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

71

revision med hänsyn till de olika ålderstadiernas intellektuella mognad, att

klarlägga språkmognaden med särskild hänsyn till den för begynnelsestadiet

av undervisningen i främmande språk lämpliga åldern samt att belysa ut­

vecklingen av barnens intellektuella kapacitet och intresseriktning. Kommis­

sionen hade funnit, att de föreslagna undersökningarna skulle vara av ett

mycket stort värde för kommissionens fortsatta arbete. Desamma borde en­

ligt kommissionens mening genomföras av psykologisk-pedagogiska institutet

under samarbete med kommissionen. Den omedelbara ledningen av undersök­

ningarna borde uppdragas åt Elmgren. De sammanlagda kostnaderna för

genomförandet av undersökningarna beräknades sålunda:

Undersökningar rörande kursplanernas revision ................... kronor 20 ⁰⁰⁰

Undersökningar rörande språkmognaden ................................ »

10 000

Undersökningar rörande utvecklingen av barnens intellek­

tuella kapacitet och intresseriktning .................................... »

⁴⁴

⁰⁰⁰

Ersättning till professorn Elmgren för mistade löneförmåner

under tjänstledighet för ledandet av undersökningarna . ■

»

¹⁰

⁰⁰⁰

Summa kronor 84 000.

Skolöverstyrelsen och styrelsen för psykologisk-pedagogiska institutet ha

båda tillstyrkt bifall till framställningen.

Genom beslut den 12 april 1946 har Kungl. Majit föreskrivit, att ifrågava-Departements-

rande undersökningar skola verkställas av psykologisk-pedagogiska institutet chefen'

i samarbete med 1946 års skolkommission, samt förordnat, att den närmas­

te ledningen av undersökningarna skall handhavas av professorn vid Göte­

borgs högskola John Elmgren. Samtidigt har Kungl. Maj :t, som förklarat Sig

vilja framdeles meddela beslut rörande anvisande av medel till gäldande av

kostnaderna för undersökningarna, föreskrivit, att av desamma föranledda

utgifter skola tills vidare bestridas av det under åttonde huvudtiteln uppför­

da reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Ifrågavarande undersökningar beröra problem av väsenlig betydelse för

reformsträvandena på undervisningens område och samtidigt frågor, om vil­

ka våra nuvarande kunskaper äro synnerligen begränsade. Även om på sina

håll i utlandet vissa likartade undersökningar genomförts, sakna vi praktiskt

taget helt inhemska, på svenska förhållanden och svenska skolelever byggda

och tillämpliga undersökningar. Det synes därför otvivelaktigt, att här ifrå­

gavarande undersökningar komma att bliva av stort värde för skolkommis-

sionens fortsatta arbete. Den gjorda kostnadsberäkningen torde kunna god­

tagas. Det för ändamålet erforderliga beloppet, 84 000 kronor, synes böra an­

visas såsom särskilt reservationsanslag på tilliiggsstat I till riksstaten för in­

nevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av ......................................... kronor 84 ⁰⁰⁰.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

J. Yrkesundervisningen.

[7.] Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. Till omförmälda ända­

mål har för budgetåret 1946/47 anvisats ett förslagsanslag av 1 800 000 kro­

nor, vilket jämlikt av Kungl. Maj:t genom brev den 14 juni 1946 meddelade

föreskrifter må av överstyrelsen för yrkesutbildning disponeras på följande

sätt:

1. Anordnande i begränsad omfattning vid behov av yr­

kesutbildningskurser för arbetslösa, förslagsvis .... kronor 1 500 000

2. Yrkesutbildning för f. d. fast anställt manskap vid för­

svaret, förslagsvis .................................................................. »

250 000

3. Yrkesutbildning för långtidsinkallad beredskapsperso-

nal, förslagsvis ...................................................................... »

50 000

Summa kronor 1 800 000.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har nu hemställt örn medgivande för

överstyrelsen, dels att från och med budgetåret 1946/47 tills vidare i den om­

fattning, som efter samråd med statens arbetsmarknadskommission, svenska

byggnadsindustriförbundet och svenska murareförbundet kan befinnas lämp­

lig och möjlig, anordna förberedande kurser för murarlärlingar i syfte att

underlätta ökad lärlingsutbildning inom murarfacket, dels att bestrida kost­

naderna för denna kursverksamhet från förenämnda anslag. Överstyrelsen

har härutinnan anfört i huvudsak följande.

Från statens arbetsmarknadskommission har till överstyrelsen för yrkes­

utbildning framförts önskemål om vidtagande av åtgärder för att få till stånd

ökad utbildning av murare, överstyrelsen har på grund härav i samråd med

kommissionen haft överläggningar med svenska byggnadsindustriförbundet

och svenska murareförbundet angående de åtgärder, som lämpligen kunna

komma i fråga.

Behovet av ökad rekrytering inom muraryrket har i olika sammanhang

understrukits. Sålunda har den av huvudorganisationerna på arbetsmarkna­

den tillsatta arbetsmarknadsorganisationernas yrkesutbildningskommitté i ett

betänkande med förslag till åtgärder för lärlingsutbildningens främjande an­

fört, att enligt en verkställd beräkning antalet lärlingar under utbildning in­

om byggnadsindustrien motsvarade endast 13 procent av det beräknade be­

hovet. Kommittén exemplifierar därvid svårigheterna att inom byggnadsin­

dustrien ordna en tillfredsställande yrkesutbildning på arbetsplatserna och

framhåller, att det mot bakgrunden härav framstode som särskilt angeläget,

att den skolmässiga utbildningen av yrkesarbetare för byggnadsindustrien

hade tillräcklig omfattning. Så vore emellertid icke fallet. Efter att ha anfört

vissa uppgifter örn antalet elever inom byggnadsfacken vid verkstadsskolor

fortsätter kommittén: »Särskilt inom murarfacket har skolutbildningen visat

sig ge goda resultat. Materialfrågan medför här inga större svårigheter, då

material spilles i mycket begränsad omfattning. Den praktiska utbildningen

i skolorna bör emellertid fortgå relativt kort tid, exempelvis ett par månader,

varefter eleverna skola ut i produktivt arbete för att lära sig arbetstakten ute

på byggena och få kännedom om de speciella förhållanden som där råda.»

73

Frågan beröres även av investeringsutredningen i dess betänkande den ²

januari 1946 med utredning rörande personal- och materialresurser m. m. för

genomförande av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt

förslag (SOU 1946:13). Utredningen framhåller, att investeringsreserven i

vad gäller husbyggnader beräknas komma att utnyttjas endast i den mån

härigenom icke åstadkommes någon nämnvärd ansvällning av landets totala

husbyggnadsverksamhet utöver dess normalt största omfattning och att om

tillgången på yrkesarbetare är tillräcklig för normal husbyggnadsverksam­

het, den också bör förutsättas vara tillräcklig för investeringsreservens utnytt­

jande i nämnd grad. Det framhålles emellertid, att knapphet på byggnadsar­

betare av vissa slag och inom vissa geografiska områden förelegat den se­

naste tiden. Tillgången på yrkesarbetare, särskilt när det gäller murare, har

på vissa håll varit otillräcklig för att tillgodose efterfrågan konstaterar ut­

redningen.

Med de berörda intresseorganisationerna har överstyrelsen övervägt olika

möjligheter för att söka åstadkomma ökad lärlingsutbildning. Såsom en pro­

visorisk åtgärd för att i nu rådande läge snarast åstadkomma ökad lärlings-

rekrytering har man därvid ansett sig böra förorda anordnandet genom

överstyrelsens försorg i viss omfattning av korta förberedande kurser för mu-

rarlärlingar. Kurstiden har försöksvis tills vidare ansetts böra omfatta en tid

av 14 veckor med 48 timmars undervisning per vecka, varav 42 timmar yr­

kesarbete och ⁶ timmar teori. Den fortsatta utbildningen skall sedan i vanlig

ordning ske genom anställning som lärling, och svenska byggnadsindustri­

förbundet har förbundit sig tillse att kursdeltagare, som fullföljt utbildning­

en, anställes såsom lärling hos till förbundet ansluten medlem. Byggnads­

industriförbundet har vidare förbundit sig att till förfogande för överstyrel­

sen ställa ett belopp av 400 kronor för varje kursdeltagare att utdelas som

stipendium.

Överstyrelsen anser det påtagligt, att behov av särskilda åtgärder för att

åstadkomma ökad lärlingsutbildning inom murarfacket föreligger. Åtgärderna

torde snarast böra sättas in. Anordnandet av särskilda förberedande kurser

för lärlingar i enlighet med vad ovan angivits synes vara en utväg, som bör

prövas i syfte att i nuvarande läge söka främja ökad tillströmning av lär­

lingar. De relativt höga stipendier, som kursdeltagarna skulle komma att

erhålla av medel, vilka ställas till förfogande av byggnadsindustriförbundet,

samt den korta kurstiden torde underlätta möjligheterna att få kursdeltagare.

En provisorisk kursverksamhet av denna natur synes närmast kunna i hu­

vudsak likställas med de tidigare för tillgodoseende av verkstadsindustriens

behov av viss arbetskraft anordnade beredskapskurserna. Överstyrelsen anser

därför alt, frånsett kostnaderna för ersättningar åt eleverna, som i detta fall

skulle komma att bäras av byggnadsindustriförbundet, samtliga kostnader för

kursverksamheten böra bestridas av statsverket och utgå från det under

åttonde huvudtiteln för budgetåret 1946/47 uppförda förslagsanslaget till Yr-

kesutbildningskurser för arbetslösa m. m.

Omfattningen av denna kursverksamhet kan icke nu med säkerhet bestäm­

mas. Den torde emellertid redan av praktiska skäl icke kunna få någon mera

avsevärd omfattning. Det har ansetts, alt kurser borde komma till stånd å

orter, där mera betydande byggnadsverksamhet förekommer. Eleverna böra

i regel rekryteras i orten och där få fortsätta sin lärlingsutbildning, då sti­

pendiet under kurstiden och lönen under den första lärlingstiden icke torde

möjliggöra självförsörjning ulan all vederbörande kan bo i sill hem. Vid val

av korsört kommer överstyrelsen alt .samråda med byggnadsindustri förbun­

det och murareförbundet samt med arbetsmarknadskommissionen. Kurser

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Departements-

chefen.

torde närmast komma i fråga i ett antal av de större städerna, i den mån

lokal- och lärarfrågan kan lösas. I varje kurs avses intagas intill ett 15-tal

elever. Kostnaden för en kurs beräknas approximativt till omkring ⁶ 000

kronor.

Statskontoret har — under uttalande av att behovet av den avsedda kurs­

verksamheten undandroge sig statskontorets bedömande -— med avseende å

anslagsfrågan förklarat sig icke kunna tillstyrka, att för ändamålet erforder­

liga medel tagas från anslaget till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m.,

enär detta vore avsett att tagas i anspråk för att motverka genom en arbets­

marknadskris förorsakad arbetslöshet. Därest de föreslagna kurserna ansåges

böra genomföras syntes till bestridande av kostnaderna därför böra begäras

ett särskilt anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47.

Av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att ett påtagligt

behov av ökad lärlingsutbildning inom murarfacket föreligger. Jag är därför

beredd att förorda, att för tillgodoseende av detta behov provisoriska åtgärder

vidtagas genom anordnande av förberedande kurser för murarlärlingar i hu­

vudsaklig överensstämmelse med vad överstyrelsen för yrkesutbildning därut-

innan föreslagit. Kostnaderna för den avsedda kursverksamheten ha av

överstyrelsen approximativt uppskattats till ⁶

⁰⁰⁰ kronor för varje kurs, var­

jämte svenska byggnadsindustriförbundet utfäst sig att till envar kursdel­

tagare utbetala ett stipendiebelopp av 400 kronor. De sålunda verkställda

kostnadsberäkningarna ha icke givit mig anledning till erinran. I likhet med

överstyrelsen finner jag det lämpligt, att kostnaderna för ifrågavarande kurs­

verksamhet, i den mån de avses skola utgå av statsmedel, bestridas från för­

slagsanslaget till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. Då emellertid

detta anslag — såsom statskontoret framhållit — icke är avsett för ändamål

av här avsedd natur, torde härför riksdagens medgivande böra inhämtas.

Enär det synes föreligga anledning att räkna med behov av anordnande av

motsvarande utbildning jämväl för andra fack redan under innevarande bud­

getår, lärer tillika böra av riksdagen utverkas, att även i sådana fall få dis­

ponera omförmälda anslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förslagsanslaget till Yrkesutbildningskurser för arbets­

lösa m. m. måtte få disponeras jämväl till bestridande av

kostnader för anordnande av förberedande kurser för mu­

rarlärlingar och andra därmed jämförliga ändamål i enlighet

med vad jag i det föregående anfört.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

75

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

[8.] 9. Vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen år

1947, reservationsanslag. Såsom bidrag till vetenskapliga observationer un­

der den totala solförmörkelsen i Sverige år 1945 anvisades å riksstaten för

budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 34 700 kronor och för budget­

året 1945/46 ett reservationsanslag av 20 600 kronor.

Baltisk-geodetiska kommissionen har nu hemställt, att genom Kungl.

Maj:ts försorg expeditioner måtte utsändas till Brasilien och engelska kolo­

nien Guldkusten för iakttagelse av den totala solförmörkelsen den 20 maj

1947 i geodetiskt-astronomiskt forskningssyfte.

Kommissionen yttrar i huvudsak följande.

Vid den totala solförmörkelsen den 9 juli 1945 utfördes, på initiativ av

kommissionen, i Norrland och Finland observationer i syfte att pröva en ny

metod för bestämmande av geodetiska linjer på jordytan. Resultaten av dessa

mätningar ha visat sig synnerligen tillfredsställande.

Denna nya metod — eklipsmetoden — är i korthet följande. En gradmät­

ning består i astronomiskt ortsbestämda punkters förbindande genom triangu-

lering. Då punkterna äro belägna på centrallinjen för en total eller ringfor-

mig solförmörkelse och avståndet mellan punkterna är avsevärt, kan eklips­

metoden ge ersättning för trianguleringen. Därvid erfordras observation av

kontakttiderna och fotografiska mätningar enbart på de båda ändpunkterna

av den geodetiska linjen, och alla mätningar på mellanpunkter — nödvän­

diga vid triangulering -— bortfalla. Ur skillnaden mellan de observerade

tiderna och de med hjälp av teorien för månens rörelse beräknade kan den

geodetiska linjen evalveras. En triangulering är nu i avseende på såväl tids-

utdräkt som kostnad mycket krävande, under det att när en solförmörkelse

kan utnyttjas, både tid och kostnad väsentligt minskas. I förhållande till

jordens yta äro emellertid de totala solförmörkelselinjerna under ett århund­

rade mycket glesa; av så mycket större vikt är det därför att begagna varje

sådan celest tilldragelse för vetenskapligt ändamål. — Gradmätning med

triangulering har en begränsad användning så tillvida, som ödemarker er­

bjuda svåra samt breda sund och haven oöverstigliga hinder. Här skänker

eklipsmetoden möjligheter, som man hittills ansett uteslutna: kontinenterna

kunna förbindas över haven, isolerade oceanöar inmätas och härigenom en

väsentligt vidgad kunskap vinnas örn vår jord.

Den totala solförmörkelselinjen den 20 maj 1947 är särskilt gynnsamt ut­

stakad för att nå ett första geodetiskt samband mellan gamla och nya värl­

den — en verkligt stor uppgift. Månskuggan löper från Chile genom Brasi­

lien över Atlanten, når Afrika i kustbältet norr örn Guineabukten och fort­

sätter nära ekvatorn österut. De lämpligaste observationsortema ligga i Bra­

silien norr örn Rio de Janeiro och i Afrika inom Guldkusten. Järnvägskom-

munikationer finnas på båda hållen.

Emellertid är det av stor vikt att på båda sidor av Atlanten flera observa­

tionsorter upprättas fördelade längs centrallinjen. Detta förfaringssätt är det

medel som står till buds för att minska den risk för negativt resultat, som

ogynnsam väderlek och andra hindrande tillfälligheter kunna erbjuda. Sam­

arbete avses med danska och finska expeditioner, vilket ej minst i dessa av­

seenden har betydelse.

Till uppläggning och genomförande föreligger här en vetenskaplig upp­

gift av nordisk art.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Då svenska vetenskapsmän på det geodetiskt-astronomiska gebitet genom

erfarenhet, vunnen vid 1945 års solförmörkelse i Norrland, äro väl förbe­

redda att tillämpa eklipsmetoden, synes det vara en hederssak för Sverige att

deltaga i utforskningen av jordens gestalt genom det utmärkta medel, som

erbjudes den 20 maj 1947.

Vid sammanträde i Stockholm den 28 februari 1946 mellan representanter

för Baltisk-geodetiska kommissionen, rikets allmänna kartverk samt Stock­

holms och Uppsala astronomiska observatorier har en gemensam plan för

expeditioner till Brasilien och Guldkusten diskuterats, på grundval av genom

skriftväxling inkomna upplysningar. Personal, utrustning, färdvägar och ej

minst kostnader voro föremål för överläggning.

Rikets allmänna kartverk har, med tillstyrkande av den av kommissionen

gjorda framställningen, föreslagit, dels att två expeditioner för eklipsbestäm-

ningar skulle utsändas, den ena till Sydamerika och den andra till Afrika,

dels att för detta ändamål av statsmedel skulle anvisas ett belopp av ¹²⁰

⁰⁰⁰

kronor.

Kartverket anför bland annat.

Kartverket ansluter sig helt till i kommissionens skrivelse framförda syn­

punkter och önskemål. Det vore sålunda synnerligen värdefullt att genom

observationer vid nästa totala solförmörkelse möjliggöra sammanknytandet

av gamla och nya världens lodavvikelsesystem. Att månskuggan denna gång

går fram över ekvatoriala trakter ökar ytterligare värdet. Det är nämligen

för beräkningen av jordens form betydelsefullt att erhålla närmare känne­

dom om ekvatorlinjens krökningsförhållanden — för närvarande vet man

föga härom — och ett viktigt bidrag till denna kännedom skulle erhållas

genom bestämningen till längd och läge av månskuggans väg å låga latitu­

der över Atlanten med angränsande fastland. Finlands geodetiska institut

avser att för ändamålet utsända en expedition till vardera av de två berörda

världsdelarna. Eventuella svenska expeditioner skulle samarbeta med de

finska; de båda ländernas expeditioner skulle på ett lyckligt sätt komplette­

ra varandra. Enligt kartverkets mening böra för Sveriges del minst två ex­

peditioner utsändas, den ena med fem observatörer till Afrika och den and­

ra med sex observatörer till Sydamerika. Härjämte bör vardera expeditionen

medföra en mekaniker eller ett vid fältarbete vant och i övrigt lämpligt

handräckningsbiträde. Bland observatörerna böra finnas både geodeter och

astronomer. Kartverket har för sin del möjlighet att utsända 4—5 av sina

geodetiska tjänstemän. Medverkan av astronomer är av väsentlig betydelse

för programmets lyckliga genomförande. Önskvärt är dessutom, att tillfälle

gives till sådant rent astronomiskt forskningsarbete som endast kan ifråga­

komma vid total solförmörkelse. Det är med hänsyn härtill, som här ovan

föreslagits ⁶ observatörer i stället för 5 i den sydamerikanska expeditionen.

Utöver det för eklipsbestämningarna behövliga antalet observatörer skulle

sålunda minst en astronom medfölja för att utföra dylika vetenskapliga rent

astronomiska undersökningar, för vilka ifrågavarande område av Brasilien

är bäst lämpat.

För de föreslagna expeditionerna har rikets allmänna kartverk uppgjort

en kostnadsberäkning, slutande å ¹²⁰ 710 kronor, vilken sammanfattnings­

vis innebär följande.

Kungl. Majlis proposition nr 311.

77

Dagtraktam euten:

a) brasilianska expeditionen (50 dagar i land å 50 kronor

per vetenskapsman och 35 kronor per mekaniker, 40

dagar till sjöss å 13 kronor per person) ........................ kronor 20 390

b) afrikanska expeditionen (50 dagar i land å 35 kronor

per vetenskapsman och 25 kronor per mekaniker, 40

dagar till sjöss å 13 kronor per person) ........................... »

13 120

Sjöresor:

a) brasilianska expeditionen ..................................................... »

31 200

b) afrikanska expeditionen ...................................................... »

17 000

Godstransporter m. m.......................................................................... »

29 000

Instrumentanskaffning .............................................................. »_10 000

Summa kronor 120 710

Vetenskapsakademien, som hört sina sakkunniga ledamöter, professorer­

na Östen Bergstrand och Hans W:son Ahlmann, har livligt förordat bifall

till kartverkets förslag.

De för all kartläggning grundläggande geodetiska mätningsmetoder, som

Departements-

hittills kommit till användning — i främsta rummet triangelmätningar —

chefen.

ha lidit av den bristen, att de praktiskt taget varit bundna till de fasta de­

larna av jordskorpan, kontinenterna. Någon exakt mätning av avstånd över

oceanerna har sålunda hittills icke kunnat ske. Vid fjolårets totala solför­

mörkelse i Sverige prövades av svenska och finska vetenskapsmän för första

gången en helt ny geodetisk mätningsmetod, varvid man betjänade sig av

astronomiska observationer av månskuggans rörelse. Denna s. k. eklips-

metod möjliggör för första gången en vetenskapligt fullvärdig metod för

avståndsmätning tvärsöver oceaner och kan därför få en revolutionerande

betydelse för geodesien och därmed för kartläggningen. Mätningarna kun­

na emellertid utföras endast vid total eller ringformig solförmörkelse. Det

är därför naturligt, att den geodetiska vetenskapens målsmän söka få till

stånd expeditioner till de trakter, där i maj nästa år en total solförmörkelse

inträder och möjliggör exakt bestämning av en geodetisk linje tvärsöver

Sydatlanten. Det synes mig vara av stort intresse att statsmakterna genom

ekonomiskt stöd möjliggöra förverkligandet av de uppgjorda planerna och

jag är beredd att för egen del tillstyrka bifall till ifrågavarande framställ­

ning. De av rikets allmänna kartverk gjorda kostnadsberäkningarna lia icke

givit mig anledning till erinran. För ändamålet torde å tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår böra uppföras ett reservationsanslag av

120 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen

att till Vetenskapliga observationer under den totala sol­

förmörkelsen dr 1947 å tilläggsstat I till riksstaten för bud­

getåret 1946/47 anvisa ett reservationsan­

slag av

kronor ¹²⁰

⁰⁰⁰.

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

N. Diverse.

[9.] 11 a. Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris. Såsom bidrag till avlöning åt en dylik biblio­

tekarie har riksdagen under en lång följd av år beviljat anslag, senast för

budgetåret 1940/41 med 1 500 kronor. Från och med budgetåret 1941/42 har

anslaget utgått från åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra ut­

gifter.

Bibliotekariebefattningen, som tillsättes av de franska myndigheterna, skall

enligt träffad överenskommelse i tur och ordning för en tid av tre år inne­

havas av en biblioteksman från ett vart av de nordiska länderna Danmark,

Finland, Norge och Sverige. Sedan turen i år kommit till Sverige, har förste

amanuensen vid kungl, biblioteket U. Willers från och med den 1 juli 1946

tjänstgjort såsom bibliotekarie. Willers har i anledning härav erhållit tjänst­

ledigt från sin befattning vid kungl, biblioteket och uppbär icke någon lön

därstädes.

Riksbibliotekarien har i sin framställning om anslag till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1946/47 anfört bland annat följande.

Den nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket, som både kvanti­

tativt och kvalitativt är mycket betydande, har under årens lopp alltmer ut­

vecklat sig till att bli den givna medelpunkten för studiet av de skandinaviska

ländernas kultur, språk, litteratur och historia i Paris, och det bär därför

inom alla vetenskapligt intresserade kretsar ansetts som ett i högsta grad

vitalt intresse att bibehålla denna betydelsefulla kontakt med det franska

forskningsväsendet. Kostnaderna för bibliotekariebefattningen ha utgått med

vissa, av de skandinaviska länderna och Finland gemensamt bestridda års-

bidrag, vilka sammanlagda utgjort bibliotekariens avlöning.

Önskvärdheten av att en kompetent svensk biblioteksman beredes tillfälle

att under den nästkommande treårsperioden fungera som ledare av den skan­

dinaviska biblioteksavdelningen behöver knappast särskilt påpekas. Då nu de

internationella förbindelserna inom forskningens område skola återuppbyg­

gas och det genom kriget avbrutna samarbetet återknytas är det för vårt

lands vetenskapliga arbete av högsta värde att äga en ständig kontaktman i

Paris och därtill i ett så vetenskapligt betydelsefullt forskningscentrum som

Bibliothéque Sainte Geneviéve. Också för spridandet av kännedomen om vårt

lands egna vetenskapliga arbeten, dess litterära produktion m. m. kan hans

insats bliva av synnerligen högt värde. Beträffande finansieringen av hans

verksamhet måste emellertid för närvarande betonas att utsikterna för att

kunna bibehålla det hittillsvarande systemet förefalla att vara ganska små.

örn de hittillsvarande bidragen från de övriga länderna kunna påräknas sy­

nes ovisst, och även om detta skulle visa sig vara förhållandet, så är den av­

löning, som på sådant sätt skulle kunna åstadkommas med nu rådande högt

uppdrivna levnadskostnader alldeles otillräcklig. Det synes därför vara den

enda tänkbara lösningen att Sverige, som nu har att tillsätta befattningen,

också åtager sig att under den nästkommande treårsperioden ansvara för

befattningshavarens avlöning.

Med hänsyn till befattningens betydelse och de avsevärda krav den ställer

på innehavarens vetenskapliga och administrativa förmåga, syntes enligt

79

riksbibliotekariens mening motiverat att jämställa befattningens innehavare

med en förste legationssekreterare, vilken vore placerad i lönegraden A 26.

Något ortstillägg syntes icke böra utgå.

Kungl. Majit har genom beslut den 14 juni 1946 från åttonde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter anvisat ett belopp av ²

⁷⁷⁵ kronor, av­

seende lönebidrag åt ifrågavarande bibliotekarie för tiden den ¹ juli—den

30 september 1946 med 925 kronor i månaden.

Det synes mig vara av vikt, att våra kulturella förbindelser med Frank-

Departements-

rike upprätthållas och såvitt möjligt stärkas. Då nu Sverige traktatsenligt chefen-

står i tur att hålla ifrågavarande bibliotekariebefattning besatt under en tre­

årsperiod, är det därför angeläget, att det svenska ekonomiska bidraget till

bibliotekariens lön utmätes så, att befattningen kan uppehållas med fullt

kompetent innehavare. Från våra nordiska grannländer kunna icke några

större bidrag påräknas, varför jag funnit skäligt att det svenska bidraget

fastställes till 925 kronor i månaden, d. v. s. 11 100 kronor för helt budgetår.

Då sistnämnda belopp med hänsyn till sin storlek och karaktär icke torde

böra belasta åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter, synes ett obeteck­

nat anslag för ändamålet böra under åttonde huvudtiteln uppföras på till-

läggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Anslaget torde böra upp­

föras med ¹¹

¹⁰⁰ kronor, varvid jag förutsätter, att från anslaget till extra

utgifter förskotterade medel skola återföras till sistnämnda anslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen

av S:te Geneviévebiblioteket i Paris å tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1946/47 anvisa ett an­

slag av..................................................................... kronor ¹¹

¹⁰⁰.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

[10 ] 13 a. Undervisning i svenska vid folkskolor i de nordiska grannlän­

derna, reservationsanslag. I skrivelse den 30 april 1946 har skolöverstyrelsen

hemställt, att ett belopp av 15 500 kronor måtte ställas till överstyrelsens

disposition för att användas till bekostande av grammofonkurser i svenska,

avsedda att såsom gåva överlämnas till folkskolor i de övriga nordiska län­

derna. överstyrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

M Det danske Selskab i Köpenhamn hade i början av år 1945 såsom gåva

överlämnat ett antal grammofonskivor jämte tillhörande textböcker avsedda

för svenska folkskolor, varvid förutsatts, att från svensk sida en motsvaran­

de gåva skulle överlämnas, överstyrelsen hade nu låtit utarbeta förslag till

svenska språkskivor och tex(böcker, avsedda för fördelning bland folkskolor

saval i Danmark som i Finland och Norge samt eventuellt Island. För ända­

målet beräknades 600 serier grammofonskivor oell 12 500 textböcker bliva

erforderliga. Kostnaderna härför syntes komma alt uppgå till 15 500 kronor.

Genom beslut den ⁶ september 1946 har Kungl. Majit för ifrågavarande

Departement».

ändamål anvisat högst 15 500 kronor att förskottsvis utgå från det under

che,en•

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter. Då

emellertid kostnaderna icke synas böra slutligt belasta detta anslag, torde i

stället ett särskilt reservationsanslag för ändamålet böra anvisas å tilläggs-

stat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Undervisning i svenska vid folkskolor i de nordiska

grannländerna å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 15 500.

[11.] Provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor m. m. Det beslut

rörande provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshava­

re i statens tjänst m. fl., som fattades av 1946 års riksdag under dess vår­

session (prop. nr 3, rd. skr. nr 43), avsåg icke lärare vid folkhögskolor.

Riksdagen förklarade sig emellertid ha kommit till den uppfattningen, att

skäl talade för löneförbättring i anslutning till den statliga lönetilläggsregle-

ringen. Riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit ägnade denna fråga uppmärk­

samhet och snarast möjligt framlade de förslag i ämnet, som funnes påkal­

lade.

Skolöverstyrelsen har med skrivelse den 3 september 1946 framlagt för­

slag i ämnet, vari hemställes, att samtliga lärare vid folkhögskolor skola till­

erkännas förmåner, motsvarande tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/

46 och provisoriskt lönetillägg för innevarande budgetår. Kostnaderna här­

för ha beräknats till 129 600 kronor för tillfälligt lönetillägg och 245 700

kronor för provisoriskt lönetillägg, tillhopa i runt tal 37 5 000 kronor.

Överstyrelsen har utgått ifrån, att tillfälligt lönetillägg med 300 kronor

i ett för allt och provisoriskt lönetillägg med 660 kronor för år skulle till­

komma rektorer samt ämneslärare med fast anställning, såväl de som äro

anställda vid både vinter- och sommarkurs, för vilka läsåret alltså uppgår

till (21 + 13 —) 34 veckor, som de som äro anställda vid enbart vinterkurs

(21 eller 24 veckor). Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full

tjänstgöring (dessa kunna anställas endast vid vinterkurs) skulle erhålla

tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg med 24/34 av förutnämnda

belopp, d. v. s. i runda tal 200 kronor respektive 450 kronor, där vinterkur­

sens längd utgjorde 24 veckor, och med 21/34, d. v. s. i avrundade tal 175

kronor respektive 380 kronor, där vinterkursens längd utgjorde 21 veckor.

Timlärare i läsämnen samt Övningslärare (dessa äro tim- eller dagavlönade)

skulle erhålla provisoriskt arvodestillägg för innevarande budgetår med i

runt tal ¹¹ %> av sina nuvarande arvoden, d. v. s. i stort sett samma arvodes-

uppräkning, som kommit timlärare vid andra skolformer till del, samt till­

fälligt arvodestillägg, beräknat efter likartade grunder.

Innebörden av skolöverstyrelsens förslag framgår närmare av följande

sammanställning:

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

81

Befattningshavare

Kurstidens

längd minst

Tillfälligt

lönetillägg

kronor

Provisoriskt

lönetillägg

kronor

Rektor................................

34 veckor

300

660

Ämneslärare med fast anställn.

a) vid både vinter- och sommarkurs........

34

>

300

660

b) > enbart vinterkurs............................... 21 el. 24

>

300

660

Eo och vik. ämneslärare

a) vid huvudkurs örn 24 veckor ................

24

>

200

450

b)

»

>

>21

>

...............

21 >

175

380

Timlärare i läsämne (6: 50/tim.).................

0: 70/tim.

0: 70/tim.

Övningslärare i

a) slöjd (2: 50/tim. + 64 %) .............

0: 45/tim.

0:45/tim.

b)

hushållsgöromål (10/dag + 64%)............

1: 80/dag

1: 80/dag

c)

gymn. och sång (3: 50/tim. + 64%)........

0: 65/tim.

0: 65/tim.

Till stöd för sitt förslag har överstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Den sänkning av lönenivån i förhållande till andra grupper av befatt­

ningshavare, som ett uteslutande av ifrågavarande lärargrupper från såväl

tillfälligt som provisoriskt lönetillägg skulle innebära, skulle komma att med­

föra allvarliga olägenheter för folkhögskolorna. Ett sådant uteslutande skulle

innebära, att lärarnas löner komme att ligga icke oväsentligt lägre än lö­

nerna för lärare vid saväl de statliga läroverken som vid t. ex. kommunala

mellanskolor och högre folkskolor. Detta skulle medföra att folkhögskolans

lärare komme att känna sig intaga en särställning till deras nackdel vid

statsmakternas behandling av deras löneförhållanden och på ett påtagligt

sätt komma att försvåra folkhögskolans lärarrekrytering. Skäl tala därför

enligt överstyrelsens mening för att folkhögskolans lärare tillerkännas såväl

tillfälligt lönetillägg, utgående för budgetåret 1945/46 som provisoriskt löne­

tillägg för budgetåret 1946/47.

De bestämmelser beträffande tillfälligt lönetillägg, som äro givna i kungö­

relsen den 15 mars 1946 (nr 74) böra bliva gällande också beträffande fast

anställda rektorer och ämneslärare med full tjänstgöring vid folkhögsko­

lorna, med den ändring, att kungörelsens villkor örn minst 150 dagars tjänst­

göring under tiden 1 juli 1945—15 mars 1946 i sådan anställning, som be­

rättigar till erhållande av tillägg, med hänsyn till kursernas utsträckning

i stället sättes till minst 115 dagars tjänstgöring under tiden 1 november

1945—30 juni 1946, varjämte tillägget bör utgå i proportion till det antal

kursveckor per år, anställningen avser. Den sammanlagda kurstiden per år i

dagar räknat har därvid av överstyrelsen upptagits till 230 dagar, d. v. s.

⁸ dagar mindre än det sammanlagda daganlalet för huvudkurs och som­

markurs (21 + 13 = 34 veckor = 238 dagar). För dem, vilka lia denna

tjänstgöringstid, föreslås 300 kronor. I det fall anställningshavaren ägt åt­

njuta lön för mindre än 115 dagar av ifrågavarande tidsperiod har lönetill-

lägget beräknats till kronor 2:65 pr dag, om anställningen utgör del av 24

veckors kurs, dock med sammanlagt högst ²⁰⁰ kronor, och till kronor 2:80

pr dag, örn anställningen utgör del av ²¹ veckors kurs, dock med samman­

lagt högst 175 kronor.

Propositionen 1946: 3 upptar som provisoriskt lönetillägg för löner, vilka

icke äro dyrortsgraderade, ett tillägg på 660 kronor. Då lärarlönerna vid folk­

högskolorna icke äro dyrortsgraderade, synes det nämnda tillägget av 660

kronor beträffande dem böra tillämpas. Det torde böra utgå i samma form

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 311.

6

82

Kungl. Majlis proposition nr 311.

och på samma villkor för fast anställda rektorer och ämneslärare vid folk­

högskolorna, som för befattningshavare, vilka redan tillerkänts provisoriskt

lönetillägg. För icke fast anställda och vik. ämneslärare med full tjänstgö­

ring, vilka ha lönebeloppen bestämda i viss överensstämmelse med i löneplan

L i folkskolans avlöningsreglemente upptagna extra lärare, synes provisoriskt

lönetillägg böra utgå omräknat till lämpligt avrundat belopp per kurs.

Vad slutligen angår arvodena till timlärarna i läsämnen vid folkhögsko­

lorna ha motsvarande arvoden för timlärare vid flertalet statliga och kom­

munala undervisningsanstalter uppjusterats fr. o. m. den 1 juli 1946, var­

jämte timlärarnas arvoden även för budgetåret 1945/46 retroaktivt uppjuste­

rats genom ett särskilt tillägg, s. k. avlönings tillägg, under villkor att de

haft en minimitjänstgöring av 150 dagar och minst 10 veckotimmars under­

visning under tiden 1 juli 1945—15 mars 1946 samt innehade anställning

såsom timlärare den 15 mars 1946. För folkhögskolans lärare utgå dessa

arvoden oförändrade med kronor ⁶: 50 i ett för allt per undervisningstimme.

Det synes skäligt, att även folkhögskolans timlärare erhålla en motsvarande

uppjustering av arvodena.

Timlärararvodena vid allmänna läroverk och därmed jämförliga läroan­

stalter ha fr. o. m. innevarande budgetår uppräknats med ¹⁰ å ¹¹ %>. över­

styrelsen föreslår, att arvodet till timlärare i läsänme vid folkhögskolorna

uppräknas med i runt tal 70 öre (d. v. s. med cirka 11 %>) till (6:50 +

0: 70=) kronor 7: 20 fr. o. m. den 1 juli 1946. Dessutom bör ett avlönmgs-

tillägg, motsvarande det som tillerkänts timlärarna vid flertalet statliga och

kommunala skolor såsom tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 utgå

med 70 öre per undervisningstimme till timlärare, vilken under tiden ¹ no­

vember 1945—30 juni 1946 fullgjort minst 115 dagars tjänstgöring med ett

minimiantal timmar per vecka av 10, dock med sammanlagt högst 300 kro­

nor.

I fråga om folkhögskolans timlärare i övningsämnen föreslås, att ett pro­

visoriskt arvodestillägg från och med den 1 november 1945 måtte utgå med

¹¹ % å det belopp, som inkluderar dyrtids- och kristillägg med f. n. sam­

manlagt 64 %>.

Beträffande statsbidragsfrågan har överstyrelsen anfört i huvudsak föl­

jande.

Enligt överstyrelsens uppfattning torde anslag för beredande av proviso­

risk förbättring av löneställningen för fast anställda rektorer och ämneslä­

rare samt icke fast anställda och vik. ämneslärare icke lämpligen böra utgå

till folkhögskolorna i form av procentuellt tillägg på utgående anslag utan

böra tilldelas varje skola i förhållande till vid skolan anställda befattnings­

havare, som uppfylla för erhållande av lönetillägget föreskrivna villkor,

samt i förhållande till arten och omfattningen av deras tjänstgöring, i fråga

örn vilket hänvisas till vad som föreslagits angående beloppen för proviso­

risk löneförbättring. Ang. sättet för rekvisition och utbetalande av provi­

soriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47 och tillfälligt lönetillägg för bud­

getåret 1945/46 torde närmare bestämmelser efter förslag av skolöverstyrel­

sen böra utfärdas av Kungl. Majit.

Statskontoret har anfört följande.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att här ifrågavarande lärare erhålla cn

förbättring av sina löneförmåner. Denna förbättring synes emellertid böra be­

gränsas till att motsvara det provisoriska lönetillägg, som utgår till statstjäns­

temannen för budgetåret 1946/47. Statskontoret kan således icke tillstyrka

överstyrelsens förslag, att folkhögskolornas lärare skulle erhålla även en mot

det tillfälliga lönetillägget svarande avlöningsförstärkning. Ämbetsverket vill

till stöd hal lor åberopa, att, då frågan om provisorisk förbättring av distrikts-

barnmorskornas löneförmåner var föremål för prövning vid innevarande års

riksdag, statsmakterna icke biföllo förslag om utbetalande till dessa befatt­

ningshavare av ett engångsbelopp, motsvarande det tillfälliga lönetillägget

(se prop. 227/1946, s. ¹¹ och riksdagsskrivelse 318). Statskontoret har därför

icke till närmare övervägande upptagit överstyrelsens förslag, mot vilket för

övrigt åtskilliga allvarliga invändningar kunna riktas.

Mot detaljerna i överstyrelsens förslag rörande det provisoriska lönetilläg-

get har statskontoret icke funnit anledning till andra erinringar än att till-

lagget för fast anställd ämneslärare, som icke har ³⁴ veckors tjänstgöring

tor läsår, givetvis bör utgå nied ett i förhållande till den kortare tjänstgörin»-

ea avy_ä§d del av maximibeloppet, 660 kronor. Erinras må, att sådan jämk­

ning föreslagits beträffande motsvarande lärare vid de lägre lantbruksunder-

vismngsanstalterna. Då enhetlighet icke föreligger mellan minimilönerna vid

dessa skolor och folkhögskolorna, synes anledning icke förefinnas att på sätt

toreslagits avrunda de tillägg, som skola utgå vid 24-, respektive ²¹-veckors-

kurserna. Statskontoret får således föreslå, att dessa tillägg vid folkhögsko­

lorna fastställas till (24_X_660

465> respektive [21_X_660

\ ^4Q5 kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

83

34

I

icspcjvuvc ^------- gj

Jämväl timlärarna böra såsom överstyrelsen föreslagit komma i åtnjutande

av en provisorisk förbättring av nu utgående ersättning. Denna förbättring

hora ,ske * iorm av tillägg till de i avlöningsförfattningen (SFS 801/

1942) faststallda arvodesbeloppen. Någon ändring av dessa belopp torde så-

ledes icke nu bora vidtagas. Vidkommande tilläggens storlek har överstyrel­

sen föreslagit ¹¹ procent av grundarvodena, vilket skulle motsvara den för­

höjning per veckotimme, som i medeltal medgivits timlärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter enligt kungörelsen nr 403/1946.

, i anledning härav vill statskontoret fästa uppmärksamheten vid att berör-

a höjning av timlärararvodena procentuellt sett varierar högst betydligt Å

medeldyrort föreligga höjningar på mellan ¹⁰ och 16 procent. En tillämp-

uV,Mr pnyic^Per’.so.m kommit till uttryck i sagda kungörelse, synes leda

till att tillägget för timlarare i lasämnen och i gymnastik och sång bör be­

stammas till 65 ore och för timlarare i slöjd till 55 öre för undervisningstim-

me, medan tillägget for lärarinna i hushållsgöromål torde böra utgå med två

kronor 25 ore for undervisningsdag.

Vad slutligen angår formerna för statens bidrag till lönetillägget i fråga

föreslagit, att anslag skulle tilldelas varje folkhögskola i

.... Fallande till vid skolan anställda befattningshavare, som anses uppfylla

föreskrivna villköl- samt i förhållande till arten och omfattningen av deras

j mist gorm g. En detaljgranskning av varje lärares anställnings- och avlö-

ningsforhallanden skulle således bliva erforderlig för utanordnande av me­

del för andamalet och detta skulle givetvis medföra ett avsevärt arbete för

överstyrelsen eller statskontoret.

•arn,'? dy/ik ??1,nin?..för “»betalande av medel till dessa tilläggsförmåner kan

, : m. "i"

1C, ,Comr°rda,- Amb</tsyerket vill fästa upomärksamheten viii att

i samband nied 1942 ars lönereglering för folkhögskolornas lärarpersonal en

lationahsering genomiordes helratfande lil bela lande av rörliga tilläggsförmå-

da att u,«å ¹ 1<,rm av en procentuell förhö j-

¹ l t‘> ' ■ >d 7°n,c dV?l!ka kurserna sa,,,t.“ ålderstilläggen (se prop. 274/

1.14- s. 39 och 46 saini kungörelsen nr 801/1942 10 g 11 moni 5 mmkteni

¹ analogi härmed lar statskontoret föreslå, att slatens bidrag jämväl för nu

ifrågavarande lonetilhigg av praktiska skäl faslställes all utgå i form av pro-

ccnlueU loihöjning av samma stalsbidragsbclopp, som avser rörligt tillä»"

S iörS n^;n::dCt aV VrOlTISa,S0n "lä .heaklas' :,lt do ^räknade kostnader-'

na lor nu i!ug,ivarande lilla»» uppgå lill i runt tal 245 ⁰⁰⁰ kronor eller vid

Departements­

chefen.

bifall till statskontorets förslag till 248 000 kronor, motsvarande 12,1, respek­

tive ^12,2 procent av anslagsposten till understöd åt folkhögskolor för inne­

varande budgetår ⁽² 028 ⁰⁰⁰ kronor).

En approximativ beräkning av kostnaderna för tillägget i enlighet med

statskontorets förslag i förhållande till de sammanlagda minimilönerna för

den i framställningen beräknade lärarpersonalen giver vid handen, att kost­

naderna för tillägget utgöra 11,6 procent av minimilönerna. Under sådana

omständigheter synes det procentuella tillägget böra bestämmas till ¹² pro­

cent av grundunderstöden.

I likhet med skolöverstyrelsen har jag funnit skäligt, att även folkhögsko­

lornas lärare tillerkännas en provisorisk löneförbättring motsvarande den,

som statstjänstemännen m. fl. befattningshavare genom beslut innevarande

år kommit i åtnjutande av, samt att löneförbättringen får karaktär av såväl

ett provisoriskt lönetillägg för innevarande budgetår som ock ett tillfälligt lö­

netillägg för första halvåret 1946.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande provisoriskt och tillfälligt lönetillägg

innebär, att för erhållande av fullt lönetillägg (660 kronor resp. 300 kronor)

skulle krävas anställning med full tjänstgöring vid såväl vinterkurs som som­

markurs samt att vid kortare anställningstid lönetilläggen skulle reduceras i

förhållande till anställningstidens längd. Mot denna princip och dess av skol­

överstyrelsen förordade tillämpning har jag icke funnit anledning till annan

erinran, än att reducerade belopp givetvis böra utgå även för det fall att

fast anställd ämneslärares anställning endast avser huvudkurs. Även i öv­

rigt synes skolöverstyrelsens förslag i fråga örn principerna för bestämman­

det av lönetilläggens storlek, exempelvis såvitt angår timlärare i läsämnen

och lärare i övningsämnen, i huvudsak kunna godtagas, dock med beaktande

av de av statskontoret ifrågasatta jämkningarna av de för sådana lärare

föreslagna tilläggen.

Statsverket har i princip att bära kostnaderna för folkhögskollärarnas lö­

ner. I överensstämmelse med denna princip torde statsbidrag böra utgå till

bestridande av huvudmännens utgifter för ifrågavarande lönetillägg. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av de av statskontoret

anförda synpunkterna meddela närmare bestämmelser rörande formen för

statsbidragets utgående.

Kostnaderna för statsbidrag till ifrågavarande lönetillägg torde i anslut­

ning till skolöverstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till i runt tal

375 000 kronor, därav för tillfälligt lönetillägg omkring 130 000 kronor. Ut­

gifterna torde böra bestridas från det för innevarande budgetår uppförda

förslagsanslaget till Folkhögskolor: Understöd.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att statsbidrag i den ordning Kungl. Maj :t be­

stämmer må utgå till bestridande av kostnaderna för utbeta­

lande av tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg åt

lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jag i det föregående förordat.

⁸⁴

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

85

[12.] Provisoriskt lönetillägg lii. m. åt lärare vid centrala verkstadsskolor

ra. fl. läroanstalter. Det beslut rörande provisorisk förbättring av löneställ-

ningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl., som fattades av

1946 års riksdag under dess vårsession, avsåg icke lärarpersonalen vid de

centrala verkstadsskolorna, yrkesskolorna för viss arbetslös ungdom och

flygmekanikerskolan i Mölndal. Sedan propositionen i ämnet (1946: 3) av­

lämnats till riksdagen, inkom emellertid överstyrelsen för yrkesutbildning

med framställning om att den ifrågasatta löneförbättringen måtte utsträckas

till att omfatta även nyssnämnda lärarpersonal, överstyrelsen anförde där­

vid i huvudsak följande.

I skrivelse till överstyrelsen den 15 januari 1946 har slöjd- och yrkeslärar-

nas riksförbund hemställt, att överstyrelsen måtte föreslå Kungl. Maj:t, att

lärare vid central verkstadsskola skulle erhålla lönetillägg i likhet med stats­

anställda och lärare vid folk- och småskolor. Vidare har svenska yrkesskol-

föreningen i skrivelse den 16 i samma månad gjort framställning i ämnet.

Med överlämnande av berörda skrivelser får överstyrelsen anföra följande,

överstyrelsen anser, att rektorer och övriga lärare vid såväl centrala verk­

stadsskolor som skolor för viss arbetslös ungdom och flygmekanikerskolan

i Mölndal böra komma i åtnjutande av den i propositionen föreslagna löne­

förbättringen. Lärarna vid ifrågavarande skolor äro anställda av skolornas

huvudmän, landsting eller primärkommuner, samt avlönas med statsbidrag.

Bidragen till avlöning åt lärare vid centrala verkstadsskolor utgår med de

belopp, som angivas i § 5 mom. 2 och 3 kungörelsen 1942: 596. Statsbidrag

till lärarlöner vid övriga nu berörda skolor utgår med belopp, som i huvud­

sak överensstämma med de författningsenligt bestämda bidragen till lärare

vid centrala verkstadsskolor.

I fråga om den ställning lärare vid centrala verkstadsskolor och skolor

för arbetslös ungdom torde få anses intaga i lönehänseende, har riksdagen

i sin skrivelse nr 315 vid 1942 års riksdag (s. 4) gjort följande uttalande:

»För egen del vill riksdagen framhålla, att de för rektorer och övriga lärare

vid centrala verkstadsskolor fastställda avlöningsförmånerna visserligen äro

summariskt bestämda, men likväl icke synas böra likställas med arvodes­

belopp i vedertagen mening utan snarare med löner, som utgå till .statens

tjänstemän». Med detta uttalande har riksdagen motiverat sitt då fattade

beslut, att, enär de grundläggande lönebestämmelserna för lärarna i fråga

vore beräknade i huvudsak på grundval av 1937 års lönenivå, en förhöjning

av statsbidragen till lärarlöner borde utgå nied i runt tal 25 procent för att

bereda dessa kompensation för stegrade levnadskostnader efter grunder, som

närmare anknöte sig till vad som gäller för lönegradsplacerade statstjänste­

män. Genom riksdagens samtidigt gjorda uttalande örn att vad riksdagen så­

lunda beslutat borde äga motsvarande tillämpning beträffande rektorer och

övriga liirare vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom, torde dessa i löne­

hänseende få anses intaga samma .ställning som lärare vid centrala verkstads­

skolor. Vid tidpunkten för riksdagens nu nämnda beslut hade Mölndals

stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom ännu icke omorganiserats till

flygmekanikerskolan i Mölndal. Denna omorganisation medförde icke någon

förändring i statsbidragen lill avlöning av skolans rektor och övriga lärare,

i följd varav dessa lärares löneställning loide vara alt betrakta såsom mot­

svarande den för liirare vid centrala verkstadsskolor och skolor för arbets­

lös ungdom.

En ytterligare anledning till att överstyrelsen anser sig böra tillstyrka öka­

de statsbidrag för avlöning åt nu berörda rektorer och övriga lärare finner

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Departements­

chefen.

överstyrelsen i den omständigheten, att, medan statliga civila befattnings­

havare och lärare vid det statsunderstödda skolväsendet, anslutna till nu gäl­

lande löneplanssystem, erhållit kompensation för de stegrade levnadskostna­

derna med 31 procent av till dem utgående grundlöner intill ett belopp av

900 kronor i månaden, lärarna vid centrala verkstadsskolor samt skolor för

arbetslös ungdom och därmed även vid flygmekanikerskolan i Mölndal er­

hållit sådan kompensation med allenast 25 procent.

Enligt överstyrelsens mening synes den nu föreslagna löneförbättringen

endast böra avse rektorer och yrkeslärare vid berörda skolor. Frågan om

förbättring av avlöningsförhållandena för skolornas timlärare torde böra

upptagas i annat sammanhang.

I händelse av bifall till föreliggande framställning torde statsverkets ökade

kostnader härför, med hänsynstagande till att statsbidrag till lärares avlö­

ning beräknas för år och yrkesavdelning, kunna uppskattas såsom följer

för tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1945fU>

åt rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor (14 rektorer och

övriga lärare i 136 yrkesavdelningar, därav ^2/3 tillägg åt lärare i 7 avdelning­

ar till vilkas avlöning statsbidrag utgår efter av Kungl. Maj:t fastställda

jämkade grunder) 44 300 kronor,

åt rektorer och övriga lärare vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom

⁽¹ rektor, ⁶ yrkesavdelningar) ²

¹⁰⁰ kronor samt

åt rektor och övriga lärare vid flygmekanikerskolan i Mölndal (1 rektor,

15 yrkesavdelningar) 4 800 kronor;

för provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946fA7

åt rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor (15 rektorer och

övriga lärare i 161 yrkesavdelningar, därav ^2/3 tillägg åt lärare i 9 avdel­

ningar, till vilkas avlöning statsbidrag utgår eller kommer att utgå efter av

Kungl. Majit fastställda jämkade grunder) 118 600 kronor,

åt rektorer och övriga lärare vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom

(1 rektor, ⁶ yrkesavdelningar) 4 830 kronor samt

åt rektor och övriga lärare vid flygmekanikerskolan i Mölndal (1 rektor,

15 yrkesavdelningar) 11 040 kronor.

Statsbidragen till avlöning åt rektorer och övriga lärare vid centrala verk­

stadsskolor, de s. k. arbetslöshetsskoloma samt flygmekanikerskolan i Möln­

dal äro avsedda att helt täcka lönekostnaderna. Statsbidragen utgå dock med

högst vissa i kungörelsen 1942: 596 angivna belopp. Dessa äro, såvitt angår

rektorslönerna, dyrortsgraderade och uppdelade i 4 s. k. avlöningsgrupper.

Lönekostnaderna beräknas sålunda exempelvis för A-ort till i avlöningsgrupp

IV 10 630 kronor och i avlöningsgrupp I 12 310 kronor samt för I-ort i avlö­

ningsgrupp IV 13 110 kronor och i avlöningsgrupp I 14 550 kronor. Bidraget

till grundavlöning åt lärare beräknas för år och yrkesavdelning till nedan an­

givna belopp:

I ti

Ortsgrupp A - B

C

D

E

F

G

H

I

kronor....

⁶ 185

⁶ 375

⁶ 565

⁶ 755

⁶ 945

7 135

7 325

7 515

7 705

Omkring 90 %> av dessa lönebelopp torde belöpa å huvudläraren och i ge­

nomsnitt cirka ¹⁰ % å timlärare.

De i författningen angivna belopp, vartill statsbidragen högst må uppgå,

äro fastställda med hänsyn till 1937 års lönenivå, varefter år 1942 vidtagits

en förhöjning med i runt tal 25 %>.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

87

I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning finner jag det skäligt, att

rektorer och övriga lärare vid ifrågavarande yrkesskolor må komma i åtnju­

tande av en provisorisk löneförbättring av samma storleksordning som den,

vilken genom beslut innevarande år kommit statstjänstemän m. fl. befatt­

ningshavare till del. För att detta skall bli möjligt, torde statsbidragsbelop-

pen för avlöning åt rektorer och övriga lärare böra höjas med motsvarande

belopp.

Vad först angår det provisoriska lönetillägget för budgetåret 1946/47 sy­

nes den tekniskt sett enklaste anordningen vara den, att de i kungörelsen

1942:596 angivna beloppen, räknat från och med den 1 juli 1946, proviso­

riskt höjas med 720 kronor för ortsgrupperna A—C, 690 kronor för ortsgrup-

pema D—F och 660 kronor för ortsgrupperna G—I. Nämnda belopp äro

desamma som för samma budgetår tillerkänts statstjänstemän i jämförliga

lönelägen. Då emellertid förutnämnda statsbidragsbelopp, som må utgå för

varje yrkesavdelning, beräknats med hänsyn även till kostnaderna för arvo­

den åt vissa timlärare, vilka likaledes synas böra komma i åtnjutande av

provisoriskt lönetillägg, förordar jag, att beloppen 720, 690 respektive 660

kronor, så vitt gäller andra lärarlönekostnader än rektorslöner, höjas med

ytterligare 80 kronor såsom bidrag till viss förhöjning av timlärararvodena

och att sålunda förhöjningen i detta fall bestämmes till 800, 770 respektive

740 kronor.

Ifrågavarande rektorer och övriga lärare synas även böra komma i åtnju­

tande av tillfälligt lönetillägg för första halvåret 1946 enligt samma grunder

som fastställts för statstjänstemän. Det för ändamålet erforderliga statsbi­

draget torde böra utgå med 300 kronor per rektor och 340 kronor per yrkes­

avdelning.

I de fall, då statsbidrag jämlikt vederbörligt beslut av Kungl. Majit utgår

med reducerat belopp, bör givetvis ifrågavarande statsbidrag undergå en mot­

svarande reduktion.

I fråga om såväl tillfälligt som provisoriskt lönetillägg torde överstyrelsen

för yrkesutbildning böra erhålla bemyndigande att meddela de tillämpnings-

bestämmelser som må befinnas erforderliga.

Kostnaderna för det av mig tillstyrkta statsbidraget beräknar jag i anslut­

ning till överstyrelsens kalkyler till i runt tal 196 000 kronor, därav omkring

56 000 kronor för tillfälligt lönetillägg. Utgifterna för ändamålet torde få

bestridas från vederbörande, för innevarande budgetår anvisade bidragsan­

slag, vilka äi-o av förslagsanslags natur och torde vara beräknade med sådan

marginal, att något väsentligt anslagsöverskridande icke behöver uppkomma.

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte föreslå riks­

dagen

att medgiva, att statsbidrag till provisoriskt lönetillägg och

tillfälligt lönetillägg åt rektorer och övriga lärare vid centra­

la verkstadsskolor, verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

samt flygmekanikerskolan i Mölndal må utgå i huvudsaklig

enlighet med av mig i det föregående angivna grunder.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

[13.] 23 a. Bidrag till provisoriskt lönetillägg m. m. åt vissa institutioner.

Med anledning av den provisoriska löneförbättring, som innevarande år

kommit vissa statligt anställda m. fl. befattningshavare till del (proposition

1946: 3 och riksdagens skrivelse 1946: 43) ha framställningar om statsbidrag

till bekostande av motsvarande löneförbättringar inkommit från ett antal

statsunderstödda institutioner inom ecklesiastikdepartementets verksamhets­

område. I detta sammanhang torde framställningar i ämnet från följande

institutioner få anmälas, nämligen

nordiska museet,

kulturhistoriska museet i Lund,

socialinstituten i Stockholm och Göteborg,

handelsgymnasierna samt

bergsskolan i Filipstad.

Beträffande samtliga dessa institutioner gäller, att de äro skyldiga att till

sina befattningshavare utbetala löner av den storleksordning som tillkom­

mer statstjänstemän med motsvarande arbetsuppgifter.

Nordiska museet. Såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag till

avlöningar åt museets tjänstemän, för närvarande 178 000 kronor, gäller,

bland annat, att såväl de i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka till­

höra den grupp befattningshavare, som uppehåller museets verksamhet som

museiinstitution, som ock den vaktmästar- och eldarpersonal, vilken tjänst­

gör i museibyggnaden, av museet avlönas efter samma grunder, som gälla

för motsvarande tjänstemän vid de statliga museerna. Under åberopande av

nämnda statsbidragsvillkor har nordiska museets nämnd i skrivelse den 5

februari 1946 hemställt om anvisande av ett anslag av 65 000 kronor, vilket

belopp skulle komma att täcka kostnaderna för museets utgifter under bud­

getåren 1945/46 och 1946/47 för tillfälligt lönetillägg och provisoriskt löne­

tillägg åt samtliga de befattningshavare vid museet, som avlönades enligt

de civila avlöningsreglementena. Sedermera har museet i skrivelse den 28

juni 1946 inskränkt sin framställning om anslag till att avse kostnaderna för

tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg åt de befattningshavare vid

museet, till vilkas avlöning statsbidrag utgår. Dessa kostnader ha beräknats

uppgå till i runt tal 36 200 kronor, varav 9 800 kronor för tillfälligt löne­

tillägg under budgetåret 1945/46 och 26 400 kronor för provisoriskt lönetill-

lägg under budgetåret 1946/47. I detta sammanhang har museet därjämte

hemställt om anslag till de merkostnader för budgetåren 1945/46 och 1946/47,

som uppkommit genom de beslut som fattats rörande intendentsgradens höj­

ning från A 21 till A 23 och örn en reglerad befordringsgång för amanuen­

sen (7 446 + 7 973 =) i runt tal 15 400 kronor ävensom angående proviso­

riskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg under budgetåret 1945/46 åt vissa

befattningshavare (omkring 2 300 kronor). Museinämnden hemställer alltså

1 sin senare skrivelse örn ett tilläggsanslag av inalles (36 200 + 15 400 +

2 300 =) i runt tal 54 000 kronor.

Till stöd för sin framställning har museinämnden anfört bland annat föl­

jande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

89

I utlåtande över museinämndens riksdagspetita för innevarande budgetår

(se 1946 års åttonde huvudtitel, s. 74 f.) hade statskontoret till en början er­

inrat om de allmänna grunder, enligt vilka staten lämnade ekonomiskt un­

derstöd åt museet, varvid bland annat hänsyn också ansetts böra tagas till

museets ekonomiska läge och föreliggande behov. Med hänsyn till att museet

för sin ekonomi i betydande omfattning är beroende av verksamheten på

Skansen, hade jämväl tidigare förutsatts, att en nedgång av Skansens in­

komster och en stegring av dess utgifter kunde förväntas minska möjlig­

heterna för museet att erhålla tillskott för sin rörelse från Skansen. Nu hade

statskontoret emellertid vid en granskning av museets styrelseberättelser för

de senaste åren tyckt sig finna, att det jämförelsevis svaga ekonomiska resul­

tatet åren 1940 och 1941 undergått en väsentlig förbättring under tiden

därefter.

Statskontoret har tyvärr därvid misstagit sig. För att belysa detta vill

nämnden framlägga följande tablå över nettoresultatet för institutionen före

och efter de avskrivningar som kunnat finansieras med egna medel och på­

förts driftskostnaderna. Det är förstnämnda resultat, som i detta samman­

hang äro de avgörande. Tablån återspeglar tydligt den ansträngda ekonomi,

som för institutionen blivit en följd främst av lönebudgetens ökning under

krigsåren.

År

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1

Redovisade

resultat

kronor

II

Avskrivningar

finansierade

nied egna drifts­

inkomster

kronor

lil

Resultat före

avskrivningar

finansierade med

egna drifts­

inkomster

kronor

-83 000

20 000

- 63 000

+ 48 000

37 000

+ 85 000

+ 48 000

lil 000

+159 000

+ 52 000

330 000

+ 382 000

+ 7 700

316 000

+ 323 700

-63 000

23 500

_ 39 500

-44 000

43 000

- 1000

+ 7 000

8 500

+ 15 500

+ 44 000

102 500

+146 500

-69 000

21 500

- 47 500

De avskrivningsobjekt som ifrågakomma för museets del omfatta uteslu­

tande anläggningar på Skansen. Efter 1944 års bokslut kvarstår å dessa ett

ännu icke avskrivet belopp av 487 000 kronor.

Det dr ofrånkomligt, att ett ständigt ökat överförande av årliga inkomst­

medel från Skansen till den rent museala verksamheten i längden icke är

möjligt med hänsyn till friluftsavdelningens egen utveckling. På en punkt

kan detta utan vidare exemplifieras. Av de båda på Skansen belägna restau­

rangerna, som äro nödvändiga för publikens trivsel och som dessutom till­

föra museet en icke obetydlig del av de inkomster som finansiera den mu­

seala verksamheten, utdömdes redan 1937 av hälsovårdsnämnden i Stock­

holm den ena — Sollidenrestaurangen — och har den sedan dess endast

med hänsyn till av kriget orsakade förhållanden fått tagas i bruk för en

sommar i sänder. Museet är nu ålagt att bygga en ny restaurang, vilket

kommer att kräva en kapitalinsats av över en million kronor, nödvändig­

görande att betydande belopp i boksluten under en lång följd av år avsättas

för avskrivningar.

90

Givetvis skulle man kunna söka en utväg genom att på nytt höja inträdes­

avgifterna till Skansen. En dylik åtgärd anser emellertid nämnden ur Gera

synpunkter olämplig, bland annat,därför att därigenom riskeras en nedgång

i besökareantalet. En sådan höjning av avgifterna kräver dessutom dispens

från prisregleringsbestämmelserna.

Nämnden har särskild anledning att nu framlägga dessa synpunkter, da

ett beslut örn provisorisk löneförbättring kommer att medföra en ytterligare

avsevärd höjning av museets lönekostnader. Det är uppenbart, att en sådan

belastning av den redan före årsskiftet fastställda staten kommer att för­

sätta museet i verkliga svårigheter, särskilt som nämnden förutser avsevärda

höjningar under innevarande år också beträffande de avlöningar som utgå

till den del av personalen som är anställd nied kollektivavtal.

Statskontoret har avstyrkt museinämndens framställning men ifrågasatt,

huruvida icke i stället anslaget borde höjas för nästa budgetår. Ämbetsver­

ket anför.

Förutom med egna driftsinkomster finansierar museet avskrivningar med

»gåvomedel», vilka avskrivningars karaktär undandrager sig statskontorets

bedömande. Såsom framgår av tablån visar verksamheten under åren 1942—

1944 före avskrivningar ett överskott å 115 000 kronor. Skulle »gåvomedlen»

icke disponerats för avskrivningar hade överskottet uppgått till (72 000 +

198 000 —• 20 000 =) 250 000 kronor. Av styrelseberättelsen för år 1945

framgår, att för år 1945 uppstått ett överskott å 64 000 kronor, överskottet

före avskrivningarna uppgår till 150 000 kronor och för hela tidsperioden

1942—1945 sålunda till icke mindre än 400 000 kronor. Statskontoret kan,

mot bakgrunden av vad här anförts, icke finna annat än att en väsentlig eko­

nomisk förbättring måste ha inträtt. Beträffande avskrivningsprinciperna

vill ämbetsverket dessutom erinra, att de kapitaltillgångar, som äro aktuella,

för år 1945 representera ett bokfört värde av 458 000 kronor. Motsvarande

värde för år 1941 var 579 000 kronor. Ämbetsverket kan icke finna annat

än att bokföringsvärdet är mycket blygsamt i förhållande till realvärdet.

Av det anförda torde framgå, att enligt statskontorets mening nordiska

museets ekonomi icke är så ansträngd, att omedelbara åtgärder måste vidta­

gas för att tillföra museet ytterligare statsbidrag för innevarande budgetår.

Stegringen av lönekostnaderna är emellertid så betydande, att det finns an­

ledning överväga, om icke en höjning av statsbidraget bör ifrågakomma fran

och med nästa budgetår.

Med anledning av vad statskontoret anfört har museinämnden förklarat sig

icke kunna dela ämbetsverkets uppfattning om att institutionens ekonomiska

ställning väsentligt förbättrats sedan 1941. Under treårsperioderna 1936/38,

1939/41 och 1942/44 hade de genomsnittliga årsöverskotten före gjorda av­

skrivningar uppgått till 208 600 kronor, 94 400 kronor respektive 38 100 kro­

nor och sålunda successivt sjunkit avsevärt. Nämnden anför vidare följande.

De gåvomedel vilka under respektive perioder hava tillförts museet föränd­

ra icke det driftsekonomiska resultatet, då donationerna i regel och till allra

största delen gjorts för vissa byggnadsändamål och därför icke kunnat dis­

poneras för annat än avskrivningar å vissa fasta anläggningar.

Vad kapitaltillgångarnas bokföringsvärde beträffar, är detta visserligen

lågt, men det bör erinras om att det verkliga värdet i huvudsak betingas av

möjligheten att kunna ekonomiskt utnyttja dem. I detta hänseende utgör re­

dan den omständigheten att alla fasta anläggningar äro belägna på ofri grund

och sålunda icke äro inteckningsbara ett bestämt hinder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

91

Kulturhistoriska museet i Lund. Såsom villkor för åtnju­

tande av statsbidraget till denna museiinstitution, för närvarande 27 ⁰⁰⁰ kro­

nor, gäller bland annat, att vissa befattningshavare skola åtnjuta minst de

avlöningsförmåner, som skulle tillkomma dem, örn de vore befattningshavare

1 statens tjänst med placering i begynnelselöneklasser av vissa angivna löne­

grader. Under åberopande härav har kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige, med förmälan att föreningen på grund av sin svaga ekonomi icke

kunde utbetala de av 1946 års riksdag beslutade tilläggsförmånerna utan sär­

skilt statsbidrag, anhållit om tilläggsanslag för ändamålet.

Kostnaderna för tillfälligt lönetillägg kunna beräknas till ²

¹⁰⁰ kronor och

för provisoriskt lönetillägg till i runt tal 4 800 kronor, tillhopa alltså ⁶ 900

kronor.

Socialinstituten i Stockholm och Göteborg. Statens bi­

drag till dessa institut utgå för närvarande nied 153 000 kronor respektive

⁸⁶ 000 kronor. Såsom villkor härför gäller bland annat, att fast anställda

befattningshavare skola tillförsäkras de avlöningsförmåner som tillkomma

befattningshavare i statens tjänst med motsvarande uppgifter. Styrelserna

för socialinstituten ha gjort framställning om tilläggsanslag med belopp mot­

svarande utgifterna för provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47,

d. v. s. för institutet i Stockholm ⁸ 460 kronor och för institutet i Göteborg

2 640 kronor, tillhopa alltså 11 100 kronor. Instituten saknade egna medel

att gälda dessa kostnader.

Handelsgymnasierna. Statsbidraget till handelsgymnasierna är

för innevarande budgetår uppfört med 430 000 kronor.

I skrivelse den 12 februari 1946 ha rektorerna vid handelsgymnasierna i

Stockholm, Göteborg och Norrköping anhållit örn höjning av statsbidraget till

handelsgymnasierna med 30 600 kronor, därav 9 000 kronor avseende till­

fälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 och 21 600 kronor avseende provi­

soriskt lönetillägg för budgetåret 1946/47. I skrivelsen erinras, att ordinarie

ämneslärare författningsenligt skall avlönas med minst samma belopp som

tillkommer adjunkt vid allmänt läroverk samt att extra ordinarie ämneslä-

rares och ordinarie övningslärares avlöningsförmåner skola bestämmas i sam­

band med reglering för pension i statens pensionsanstalt; lönerna syntes i

samtliga fall av vederbörande statsmyndighet ha bestämts skola utgå efter

viss lönegrad i de statliga avlöningsreglementena.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har sedermera likaledes gjort framställ­

ning i ämnet och därvid beräknat anslagsbehovet till 29 500 kronor. Över­

styrelsen framhåller, att gymnasierna torde bli nödsakade att ytterligare

höja de redan alltför höga terminsavgifterna, därest statsmakterna icke an­

visade medel för ifrågavarande utgifter.

Bergsskolan i Filipstad. Statsbidraget till denna skola, för

innevarande budgetår 37 000 kronor, utgår under viltkor, bland annat, att

skolans rektor, ordinarie lärare och ordinarie vaktmästare åtnjuta avlöning

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Departements­

chefen.

till minst samma belopp som de ordinarie avlöningsförmåner, vilka enligt

gällande bestämmelser tillkomma de tekniska fackskolomas rektorer, lekto­

rer och ordinarie vaktmästare.

Fullmäktige i Jernkontoret ha framhållit, att Jernkontoret under bud­

getåren 1945/46 och 1946/47 till följd av statsmakternas beslut åsamkats

följande merkostnader, nämligen

under budgetåret 1945146:

provisoriskt lönetillägg åt vaktmästaren .................................. kronor 420

barntillägg åt vaktmästaren .......................................................... »

200

ändrad dyrortsgruppering .............................................................. »

501

tillfälligt lönetillägg ...................................................................... *

1 500

kronor ² 621

under budgetåret 1946147:

ändrad dyrortsgruppering .......................................................... kronor ¹

⁰⁰²

provisoriskt lönetillägg .................................................................. >

3 450

kronor 4 452

Fullmäktige framhålla vidare, att med tillämpande av den av översty­

relsen för yrkesutbildning såsom fullt rimlig betecknade fördelningsgrun-

den, nämligen cirka 40 % på statsverket och cirka 60 % på Jernkontoret,

skulle statsbidraget till dessa kostnader komma att uppgå till 2 829 kronor.

Det syntes skäligt att statskontortet ersatte Jernkontoret för dessa utlägg.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt, att ett till ² 800 kronor

avrundat anslagsbelopp anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Gemensamt för ifrågavarande institutioner är att de av statsmakterna

ålagts att till sina befattningshavare utbetala samma löneförmåner som till­

komma statstjänstemän med motsvarande arbetsuppgifter. Den provisoriska

reglering av statstjänstemännens löneförmåner, som på förslag av Kungl.

Majit beslöts av 1946 års riksdag under vårsessionen, har sålunda automa­

tiskt blivit gällande för dem. Vidare är att märka, att institutionerna i fråga

i väsentlig grad äro beroende av statsbidrag för upprätthållande av sin

verksamhet. Det synes mig därför skäligt att staten lämnar vederbörande

institutioner bidrag till gäldande av de merkostnader, som förutnämnda

provisoriska lönereglering förorsakat dem. Jag tillstyrker för egen del, att

statsbidrag till dessa merkostnader anvisas med följande belopp, nämligen

till nordiska museet 35 000 kronor, därav 10 000 kronor för tillfälligt löne­

tillägg under första halvåret 1946, till kulturhistoriska museet i Lund ⁶ 000

kronor, varav ²

⁰⁰⁰ kronor för tillfälligt lönetillägg, till socialinstitutet i

Stockholm ⁸ 400 kronor och socialinstitutet i Göteborg 2 600 kronor, till

handelsgymnasierna 29 500 kronor samt till bergsskolan i Filipstad 2 800

kronor. Bidragen synas böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budget­

år under gemensam rubrik. Anslaget i fråga torde alltså böra uppföras med

tillhopa (35 000 + ⁶ 000 + ⁸ 400 + 2 600 + 29 500 + 2 800 =) 84 300

kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

93

att till Bidrag till provisoriskt lönetillägg m. m. dt vissa

institutioner å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/

47 anvisa ett anslag av .................................... kronor 84 300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Bäck.