Prop. 1946:350
('angående godkännande av en mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepubli\xad kernas Union träffad handelsöverenskommelse m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
1
Nr 350.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av
en mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepubli kernas Union träffad handelsöverenskommelse m. m.; given Stockholms slott den 11 oktober 1946.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden för den 5 oktober 1946 och över handels- ärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementsche fen hemställt.
GUSTAF.
Gunnar Myrdal.
Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 350.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
Protokoll
till överenskommelsen rörande varuut
byte och betalningar mellan Sverige
och De Socialistiska Rådsrepubliker
nas Union av den 7 september 1940.
I syfte att underlätta varuutbytet
och betalningarna mellan Sverige och
De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union hava Svenska regeringen och
D.S.R. Unions regering överenskom
mit om följande:
1. Överenskommelsen rörande va
ruutbyte och betalningar mellan Sve
rige och De Socialistiska Rådsrepu
blikernas Union av den 7 september
1940 skall, med de ändringar, som an
givas i förevarande protokoll, förbliva
i kraft under en period av fem år,
räknat från dagen för ikraftträdandet
av förevarande protokoll, och däref
ter förlängas att gälla varje gång för
en period av ett år, försåvitt överens
kommelsen av endera parten icke har
uppsagts sex månader före utgången
av löpande period.
2. För den period av ovannämnda
överenskommelses giltighetstid, som
räknas från dagen för ikraftträdandet
av förevarande protokoll till och med
den 31 december 1947, hava fastställts
kontingenter för varuutbytet mellan
Sverige och De Socialistiska Rådsre-
publikemas Union, vilka angivas i vid
förevarande protokoll fogade listor 1
och 2.
3. Clearingnämnden i Stockholm,
som omnämnes i artiklarna 7, 8, 9,
11 och 12 av ovannämnda överens
kommelse, kan på Svenska regering
ens begäran ersättas med Sveriges
riksbank.
4. I syfte att underlätta varutrans
porterna mellan Sverige och D.S.R.
IIpOTOKOa
k" CoraameHHio o TOBapooöopoie h
naaTeacax Mellby niBepHeii ii
C01030M
CoBeTCKHX ConnajiiiCTimecKiix Pecny-
öjihk
ot 7 ceHTHÖpa 1940 rona.
B petlax oÖJieraeHHH TOBapooöopoTa
h naaTeaceii ivtencpy HlBepHeH n
C01030M
CoBeTCKHX Co nu afl ii era a e ckii x P eeiiy 6-
flHK IIpaBHTeJIbCTBO IUBepHH H IIpaBH-
TejitcTBo Coio3a CCP corJiacHniicb o hh-
acecflepyioipeM:
1. CoraarneHiie o TOBapooäopoTe h
naaTeatax Meacpy IIlBepneH h Cok>30m
CoBeTCKHX CopHaracTHaecKHX Peenyö-
ahk
ot 7 ceHTfläpa 1940 ropa c H3Me-
HeHHHMH, H3flOHteHHHMH B HaCTOflfflieM
IIpoTOKone, ocTaeTca b enne Ha nepnop
B HHTb JICT, CHHTaa CO PHH BCTVnflOHHH
b enny HacToamero IIpoTOKona, ii öypeT
BO3o6H0BflHTbCH HOCfle 3TOrO BCHKH0
pa3 Ha opHH rop, ecnn oho He öypeT
penoHcnpoBano opHofi H3 Ctopoh 3a
mecTb MecapeB po HCTeaeHHa TeKyipero
nepnopa.
2. Ha nepnop peftCTBHa ynoMHHyToro
Burne CoraameHHH, HCTHcnaeMUö co
Phh BCTynJieHHH b ensy HacTOaipero
npoTOKOJia no 31 peKaöpa 1947 ropa
BKfllOHHTeflbHO, yCTaHOBfleHU KOHTHH-
reHTbi TOBapooöopoTa Meacpy niBepneä
H C0K)30M CoBeTCKHX CopHaflHCTHHeCKHX
PecnyönHK, yKa3aHHue b cnucKax 1 h 2,
npHnaraeMbix k HacTOHipeMy npoTOKOfly.
3. KHHpimrHeMHpeH b CTOKroflbMe,
ynoMHHaeMHH
b
CTaTbax 7, 8, 9, 11
h
12
yKa3aHHoro Burne CoraanieHHa, MOJKeT
(juth saMeneH, no aceflaHino npaBHTeflb-
CTBa IIlBenHH, rocypapcTBeHHHM BaH-
KOM niBegHH.
4. B pelax oäaeraeHHa nepeB030K
TOBapoB Meacpy niBepneö h
C01030M
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
3
Union samt att säkerställa ett skäligt deltagande av vardera partens fartyg i dessa transporter komma vederbö rande svenska och sovjetiska myn digheter att lämna erforderliga till stånd till liksom i övrigt befrämja svensk och sovjetisk linjetrafik och trampfart mellan svenska och sovjet iska hamnar.
Svenska regeringen kommer att så vitt möjligt underlätta D.S.R. Unions Handelsrepresentations i Sverige och sovjetiska ekonomiska organisationers befraktning av svenska fartyg även som, där tillstånd till dylik befrakt ning enligt i Sverige gällande bestäm melser erfordras, i välvilligaste anda pröva ansökningar om sådant till stånd.
Bestämmelserna i de båda föregå ende momenten ersätta, från dagen för ikraftträdandet av förevarande pro tokoll, den tidigare träffade överens kommelsen mellan parterna i fråga om sovjetiska organisationers befrakt ning av svenska fartyg och beträffan de svensk linje- och trampfart mellan svenska och sovjetiska hamnar.
5. I de svenska och sovjetiska le veranser, som förutses i överens kommelsen rörande varuutbyte och betalningar av den 7 september 1940, kunna efter uppgörelse mellan de en ligt artikel 5 av nämnda överenskom melse utsedda ombuden ingå varor, sorn härröra från andra länder och icke i Sverige respektive i D.S.R. Union undergått beredning eller för arbetning.
6. Från dagen för ikraftträdandet av förevarande protokoll skola de kontingentlistor för varuutbytet mel lan Sverige och D.S.R. Union, som fastställts för den första tolvmåna- dersperioden av giltighetstiden för överenskommelsen rörande varuutby te och betalningar av den 7 september 1940, samt de tilläggsöverenskommel- ser mellan parterna, som underteck nats den 7 september 1940 och sorn hänföra sig till genomförandet av va ruutbytet under nämnda tolvmåna- dersperiod, anses vara försatta ur kraft.
CCP, a TaKHce juiaoGecncaeniia enpa- BegmiBoro yaacTiia cygoB Kantgow Cto- poHbi b 3tiix nepeeo3icax KOMneTeHTHue mBegcKiie ii coBeTCKiie oprami 6ygyT npejtocTaujiATb neoöxogHMbie paspeme- hiih, p arnio KaK Booöige nooiupaTb mBegCKoe hcoBeTcKoe HHHeiiHoe hrpaMnoBoe cygoxogcTBO Meacgy niBeg- CKIIMH H COBeTCKHMH HOpTaMH.
IIlBegCKoe IIpaBiiTeJiBCTBo öygeT Ha- cKOJibKo bo3moh<hooöneraaTb Topro- BoMy IIpegCTaBHTejibCTBy Coio3a CCP bniBegHH H COBeTCKIIM X03HHCTBeHHbIM opraHH3an;iiHM (jipaxTOBamie niBegcKHX cygoB, a TaKJKe, Korga gna TaKoro (jtpaxTO- BamiH TpeöyeTca, corJiacHo geiicTBy- K»miIM B niBegHH IIOCTaHOBJieHIIAM, pa3- pememie, bcaMOM ÖJiarojKeJiaTeabHOM gyxe paccJiaTpiiBaTb xogaTailmsa o Ta-
kom pa3pemeHHii.
IIocTaHOBJieHiia gByx npegbigymnx aSsageB 3aMeHaioT coöoio co gHA bctv- nnemia bemry HacToamero IIpoTOKona paHee gocTiiriiyioe cornanienne Meacgy GropoHaMii no Bonpocy (jipaxTOBamiA COBeTCKHMH 0praHH3agHAMH IHBegCKHX cygOB h
othoerne JibHo niBegcKiix jih-
HeltHHx
ii
TpaMnoBHX peftcoB Meacgy
HIBegCKHMH II COBeTCKHMH HOpTaMH.
5. B
HiBegCKiie ii coueTcicne nocTaBKH,
npegycMOTpeHHbie CornaineHiieM
o to-
BapooöopoTe ii nnaTeacax ot 7 ceiiTAÖpa
1940
Toga, MoryT no goroBopemiocTH
Meacgy ynoAiioMOHeiiiibiMH, iia3Haaeii- hhjih corJiacno cTaTBH
5
VKaoaHHoro
CorjianieiniA, BimioiaThca TOBapn, npo- HcxogAmiie ii3 gpyrnx cTpaii ii lie nog- BeprmnecA b lllBeipiH imil cooTBeT- cTBeHiio b Conne CCP oöpaöoTKe imil nepepaooTKe.
6. Co glia BCTynaeHHa bcuny HacToa- in,ero IIpoTOKOJia, chhckiiKOiiTHiireHTOB no TOBapooöopoTy Meacgy IIlBeniieii n
C 01030M CCP, ycTaiioBJUMiiibie lia nepimii
gB 'iiagitaTiiMecAHHbiii nepnog ge iler blia CornanieHiia 0 ToiiapooöopoTe hnna- Toacax ot7 ceirraopa 1940 Toga, a Taicace gonoJiiiiiTeni,lilie cornameHHa Meacgy CToponaMii, nogniicamibie 7 eciiTaöpa 1940 poga 11 OTiiocaiUHeca ic ocymccTB.Tc- 11 nio TonapooöopoTa 11 Teacnne yicanaii- noro gBeiiagnaTiiMccanioro nepiioga, caiiTaioTca yTpaTiiiimiiMii cuny.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
7. I samband med undertecknan
det denna dag av kreditavtalet mellan
Sverige och De Socialistiska Rådsre
publikernas Union ävensom protokol
let härtill upphör artikel 13 av över
enskommelsen rörande varuutbyte
och betalningar av den 7 september
1940 att gälla från dagen för nämnda
kreditavtals ikraftträdande.
8. Förevarande protokoll skall trä
da i kraft efter utväxling av noter
mellan de enligt artikel 5 av överens
kommelsen rörande varuutbyte och
betalningar av den 7 september 1940
utsedda ombuden, varigenom under
rättelse sker örn att protokollet god
känts av vederbörande myndigheter å
båda sidor.
Som skedde i Moskva den 7 oktober
1946 i dubbla originalexemplar, vart
och ett på svenska och ryska språ
ken, varvid båda texterna skola äga
lika vitsord.
Enligt fullmakt av Svenska regeringen
Rolf Sohlman
Enligt fullmakt av De Socialistiska
Rådsrepublikernas Unions regering
II. KyMHKIlH
För D.S.R. Unions Minister för
Utrikes Handeln
7. B cbh3h c noflmicaHiieM eero miena
KpeflHTHoro CornameHiia Mentzy
UlBe-
ipieä h C01030M CoBeTCKiix CoipanHCTii-
aecKHX PecnyömiK h IIpoTOKona k
HeMy cTaTta 13 CornameHiia o TOBapo-
oöopoTe h nnaTeiKax ot 7 ceHTaöpa 1940
rojta npeKpaTHT CBoe aeftcTBue co
BCTynneHHH b enny yita3aHHoro KpejpiT-
Horo CornameHiia.
8. HacToamrä IIpoTOKon BCTymiT b
enny noene oÖMeHa HOTaMii Mentzy ynon-
HOMoneHHtiMH, Ha3HaieHHHMH cornacHO
CTaTLH 5 CoraarneHiiH o TOBapooöopoTe
h nnaTeacax ot 7 ceHTaöpa 1940 rosa,
H3BemaiomHMH 06 ero OROöpemni coot-
BeTCTByiomHMH opraHaMH oöeax Ctopoh.
CoBepmeHO b MocKBe 7 oKTaöpa 1946
rona b AByx nojtmiHHHx 3K3eMnnapax,
Kaac^HH Ha niBeRCKOM h pyccKOM a3H-
nax, npaaeM oöa TeKCTa hmciot ORHHa-
KOByro enny.
Ilo ynOJIHOMOHIlK)
IIpaBHTenBCTBä HlBegHH
Rolf Sohlman
Ilo ynoaHOMomiK)
IIpaBHTenbCTBa Coio3a CobbtckhX
CogHanHCTHiecKiix PecnyöJiiiK
II. KyMHKHH
3a MiiHiicTpa BHenraeä
ToproBJin Coio3a CCP
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
5
.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
Bilaga till protokollet till överenskom
melsen rörande varuutbyte och betal
ningar mellan Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union av den 7 sep
tember 1940
Lista 1
Kontingenter avseende leveranser från De Socialistiska Rådsrepublikernas Union
till Sverige under perioden till och med den 31 december 1947
Positions-
nummer
Varuslag
Kvantitet eller belopp
1 Krommalm.................................................................... 25.000 ton
2 Manganmalm................................................................ 15.000 »
3 Brunsten........................................................................ 300 »
4 Järnskrot...................................................................... 25.000 »
5 Tackjärn........................................................................ 10.000 »
6 Valsat handelsjärn...................................................... 10.000 »
7 Bly................................................................................. 1.000 »
8 Nickel............................................................................ 250 »
9 Silver.............................................................................. 30 »
10 Platina........................................................................... 50 kilogram
11 Apatitkoncentrat......................................................... 50.000 ton
12 Källsalt, 40-procentigt................................................ 100.000 »
13 Koksalt.......................................................................... 100.000 »
14 Glaubersalt.................................................................... 50.000 »
15 Asbest............................................................................ 3.000 »
16 Antracit (för tillverkning av elektroder).................. 6.000 »
17 Gipssten........................................................................ 20.000 »
18 Bränd gips.................................................................... 2.000 »
19 Bariumsulfat (tungspat)............................................. 1.000 »
20 Bränd magnesit............................................................ 1.000 »
21 Petroleumprodukter.................................................... 100.000 »
22 Smörjoljor..................................................................... 3.000 »
23 Petroleumasfalt............................................................ 2.000 »
24 Paraffin.......................................................................... 750 »
25 Syntetiskt gummi........................................................ 500 »
26 Arkangelskbeck............................................................ 200 »
27 Ren metanol................................................................. 50 »
28 Blymönja...................................................................... 500 »
29 Glycerin......................................................................... 200 »
30 Eksparrar och sågad ek.............................................. 10.000 kubikmeter
31 Asp................................................................................. 4.000
»
32 Bomull........................................................................... 5.000 ton
33 Bomullsavfall................................................................ 500 »
34 Skäktat lin.................................................................... 300 »
35 Blånor............................................................................ 200 »
36 Getskinn........................................................................ 50 tusen stycken
37 Fårskinn........................................................................ 300
» »
38 Diverse varor
100.000 tusen svenska kronor
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
7
npHJiotfcemie
k
IIpoTOKOJiy
k
Corjia-
meHHio o TOBapooöopoTe
h
nnaTewax
Meacfty BlBenaen a C
01030
M C
obctckhx
ConHajincTHHecKHx PecuyÖJiHK
ot
7iceH-
THÖpa 1940 rosa
C
hhcok
1
KoiTHHreHTH IIOCTaBOK
H
3
Coi
03
a CoBeTCKHX ConiHaJIHCTHHeCKHX PecnyÖJIHK
b
niBepaio Ha nepaofl no 31 aeKaöpa 1947 rosa BKJiioaaTeJibHO
hoshijfö
HanMeHOBaHHe TOBapoB
K
ojiiiboctbo bjib
cyMMa
1
XpoMOBaa pysa ..................................................... ...
25.000 TOHH
2
MapraHpeBaa pysa .............................................. . .. 15.000
»
3
IlepoKCHA................................................................
300 »
4 2KeJie3HHft noir...................................................... ... 25.000 » 5 ^yryH ...................................................................... ... 10.000
»
6 Granjon npoKaT ToproBoro KaaecTBa............. ... 10.000 » 7 CEHHep .....................................................................
1.000 »
8 HnKejib....................................................................
250 »
9 CepeÖpo ...................................................................
30 »
10 IIjiaTHHa ................................................................ 50 KBJIOrpaMMOB 11 AnaiHT-KOHpeHTpaT............................................... ... 50.000 TOHH 12 KanHftHHe cojih 40%........................................... .. . 100.000
»
13
IIoBapeHHaa corn .................................................. ... 100.000
»
14
TjiayöepoBa corn.................................................. ... .
50.000 »
15 AcöecT ....................................................................
3.000 »
16 AlITpapHT (p,JM np0H3B03CTBa BJieKTpOROB) . ..
6.000
»
17 rancoBHa KaMeHb ................................................. ,... 20.000 » 18 Tane oöoacJKeHHHft...............................................
2.000
»
19
CepHOKBCJiHft 6apaS (TaacenHft mnaT)............
1.000
»
20
MarHe3BT oöoacaceHHHä.....................................
1.000 »
21
He^Teapo^yKTH................................................... .... 100.000 »
22
CMa30HBHe Macaa................................................
3.000 »
23
BaiyM ....................................................................
2.000 »
24 Ilapa^BH.................................................................
750
»
25 CaHTeTaaecKafi Kayaya......................................
500 »
26 CMooia apxaarenbcKaa........................................
200 »
27
MeTaaoji
bbcth
S.................................................
50
»
28 CBHapoBbiii cypaa...............................................
500
»
29 TnapepaH ..............................................................
200
»
30
3y6oBHe öpycba a naJieHbitt ayö................... .... 10.000 ayö. MeipoB
31 OcaHa ...................................................................
4.000 » »
32 XjionoK ................................................................
5.000 TOHH
33 XjioaKOBHe oaecbi...............................................
500 »
34 Jlen TpenaHHft......................................................
300 »
35
Kynejib .................................................................
200 »
36
Ko3Jiaaa................................................................
50 Tbic. aiTyK
37 O
bhhhh
................................................................
300
» »
38
Pasabie TOBapu
100.000 THC. IIIBefl. KpOH
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
Bilaga till protokollet till överenskom,
nielsen rörande varuutbyte och betal
ningar mellan Sverige och De Socialistiska
Rådsrepublikernas Union av den 7 sep
tember 1940
Lista 2
Kontingenter avseende leveranser från Sverige till De Socialistiska Kådsrepubli
kernas Union under perioden till och med den 31 december 1947
Positions-
nummer
Varuslag
1 Borrör..............
2 Ångpannetuber
3 Ihåligt borrstål............................................... 2.000
4 Ståltransportband.......................................... 100
Kvantitet eller belopp
1.000 ton
800 »
5
Kvalitetsstål och kvalitetstråd av stål ....
4.400 tusen svenska kronor
6
Bearbetade kullagerrör, kullagerstål i stäng
er, kulvalstråd och dragen kultråd.........
8.000
»
»
»
7
Stållinor..........................................................
2.000
»
»
»
8
Wolfram- och molybdentråd samt annat
material för framställning av glödlampor
o. dyl.............................................................
1.500
»
»
»
9
Kul- och rullager............................................
10.000
»
»
»
10
Instrument, såsom optiska instrument och
mätinstrument...........................................
2.000
»
»
»
11
Reservdelar till turbogeneratorer................
1.000
»
»
»
12
Reservdelar till automatiska telefonsta
tioner ...........................................................
1.000
»
»
»
13
Kemikalier, däribland garvextrakter..........
8.000
»
»
»
14
Fisk och sill....................................................
20.000
»
»
»
15
Däribland:
Salt sill i tunnor
5.000 ton
Arbetshästar...................................................
12.000
»
»
»
16
Nötkreatur för avelsändamål......................
5.000
»
»
»
17
Diverse utrustning och material av andra
slag än som förutses under positionerna
nr 1—16 i listan över svenska leveranser
enligt kreditavtalet mellan Sverige och
D.S.R.U. av den 7 oktober 1946 ............. 20.000
100.000 tusen svenska kronor
Anmärkning: Å de i denna lista angivna kontingenterna avräknas alla däri förut
sedda leveranser, som effektueras till och med den 31 december
1947, oavsett tidpunkten för beställningarnas placerande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
9
IIpiMOJKeHHe kIIpoTOKOJiy k Coiaa-
niemiio
o TOBapooöopoTe
h
naaTejaax
MesK^y niBepaett
h
C01030M
CoBexcKiix
CopiiaJiacTHiecKiix PccnyÖJiHic
ot
7
ceH-
Taöpa 1940 rosa
C
dhcok
2
KoHTimreHTH
nociaBOK H3 HlBepnii
b
C0103 CoBeTCKHx CopHaaHCTiiaecKHx
Pec-
nyÖJiiiK Ha nepnoA no 31 fleKaöpa 1947 ro.ua BKaioaHTeabHo
N° N°
TT
[03HIJHÖ HaHMeHOBaHHe TOBapOB
1 BypoBHe Tpyöu.....................................................
2 KoTeJibHBie Tpyöbi...................................................... 3 EypoBaa CTaab Honan.............................................. 4 CTanbHaa TpaHcnopTepHaa neMa ......................... 5 KanecTBeHHaa CTann
h
KaaeCTBeHHaa CTanbHaa
npoBOJioKa.................................................................
6 OöpaöoTaHHbie mapHKonoRinnnHHKOBbie Tpyöbi, mapHKonoa,niHnHHKOBaH CTaab
b
niTaHrax,
Kaianaa
h
THHyTaa npoBonona inna raapH-
KOHOflmHHHHKOB......................................................
7 OranbHofi Tpoc ............................................................. 8 IIpoBonoKa Boab$paMOBaa
h
MonnÖReHOBaa
h
Hpyrae MaTepiianu ji,na npoH3BO,ncTBa aaMn HaKaanBaHHa
ht
. n...............................................
9 IIIapHKOBHe II pOJIHKOBHC nOÄHIHHHHKH........... 10 HHCTpyMeHTbi Tanne, Katt OHTHnecKHe
h
Mepa-
TeabHHe ......................................................................
11 3anacHbie nacTH nola TypöoreHepaTopoB........... 12 3anacHHe naeni flaa aBTOMaTiraecKHX Tene$OH-
HHX CTaHH,Ilä.............................................................
13 XHMHKaaHH, B TOM HJICJle ^yÖHHbHbie OKCTpaKTH 14 Pbiöa
h
ceab^H.............................................................
b tom
HHcae: Ceab^b coaeHaa
b
OonKax
5.000 TOHH
15 PaSonne aomaRH.......................................................... 16 KpynHbiH poraTHii nneMeHHOö
ckot
...................
17 Pa3Hoe oöopy^OBaHHe
h
MaTepnaabi
hhhx
nan-
MeHOBaHHH,
tom
Te, KOTopbie npep;ycMOTpeHH
no3iipHaMH N0N0 1—16 cnncKa raBe^cKHX no- CTaBOK no KpennraoMy Coraamemiio Mentzy IDBepneö n CCCP ot 7 oKTaöpa 1946 rosa ...
KoannecTBO nan
cvmmh
1.000 TOHH
800 »
2.000
»
100
»
4.400
t
bie. niBeji;.
npon
8.000
» » »
2.000
» » »
1.500 » » » 10.000 » » »
2.000
» » »
1.000 » » »
1.000 » » »
8.000
» » »
20.000
» » »
12.000
» » »
5.000 » » »
20.000
» » »
100.000 THC. HIBeR. KpOH
IIpHMeHaHHe: B ynasaHHbie b 3tom cnucKe KOHTiiHreHTti sacanTUBaioTca Bce
npeflycMOTpeiiHue b hhx nocTaBKH, KOTopbie öy^yT BbinoaneHu no 31 ^eKaöpa 1947 rosa BKaioaHTeabiio, ne3aBHCHMo ot BpeMeHH paoMemeiiHH 3ana30B.
10
Kungl. Majlis proposition nr 3-50.
Skrivelse från ordföranden i den svenska delegationen till befullmäktigaden
för De Socialistiska Rådsrepublikcrnas Unions Regering.
Moskva den 7 oktober 1946.
Herr Befullmäktigade,
Under de förhandlingar, som lett till undertecknandet denna dag av pro
tokollet till överenskommelsen om varuutbyte och betalningar mellan De
Socialistiska Rådsrepublikernas Union och Sverige av den 7 september 1940
samt av kreditavtalet, hava båda parter konstaterat, att de i fortsättningen
skola eftersträva en utvidgning av det ömsesidiga varuutbytet i jämförelse
med det omfång, som fastställts i de till nämnda protokoll fogade listorna
för perioden till och med den 31 december 1947.
Mottag, Herr Befullmäktigade, försäkran örn min utomordentliga högakt
ning.
Rolf Sohlman.
Skrivelse från befullmäktigaden för De Socialistiska Rådsrepublikemas Unions
Regering till ordföranden i den svenska delegationen.
(Översättning)
Moskva den 7 oktober 1946.
MocKBa, 7 OKTaöpn 1946 rosa
Herr Ordförande,
Under de förhandlingar, som lett till
undertecknandet denna dag av proto
kollet till överenskommelsen örn varu
utbyte och betalningar mellan De
Socialistiska Rådsrepublikernas Union
och Sverige av den 7 september 1940
samt av kreditavtalet, hava båda par
ter konstaterat, att de i fortsättningen
skola eftersträva en utvidgning av det
ömsesidiga varuutbytet i jämförelse
med det omfång, som fastställts i de
till nämnda protokoll fogade listorna
för perioden till och med den 31 de
cember 1947.
Mottag, Herr Ordförande, försäkran
örn min utomordentliga högaktning.
P. Kumykin
TocnoRiiH npencenaTeJiB,
Bo
BpeMH neperoBopoB, KOTopsie npn-
BeJin
k
nojniiHcaHHK) eero miena IIpoTO-
KOJia
k
CornameHHK)
o
TOBapooöopoTe
h
nJiaTeacax Meatny C01030 M CoBeTCKHX Co-
itHajiHCTHiecKHx PecnyÖJiHK h UtBepneä
ot
7 ceHTaöpa 1940 rona, a rämne Kpe-
nuTHoro CornameHHH, o6e CTopoHH
koh
-
CTaTHpoBaau,
uto
ohh
öynyT
b
naJitHeä-
meM cTpeMHTLca
k
pacnmpeHHK) BsanM-
Horo TOBapooöopoTa no cpaBHemuo c
Tein oö”eMOM, KOTopuä ycTaHOBJieH
b
npimosKeHHHx
k
ynagaHHOMy IIpoTO-
Kony cnncKax Ha nepnon no 31 neKaöpH
1947 rona BKmomiTejibHO.
IIpHMHTe,
rocnonHH
JIpencenaTent.,
yBepeHiia
b
MoeM
bhcokom
k
BaM
yBaaceHHH.
n. KyMHKIIH
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
11
Utdrag av protokollet över handelsårenden rörande främmande
makt eller dess förhållanden m. m., hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Drottningholms slott
den 5 oktober 1956.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena
Undén , statsråden
Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Mossberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Handelsförbindelserna mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepubli-
kemas Union regleras av dels handelsavtal den 15 mars 1924, dels överens
kommelser angående varuutbyte och betalningar m. m. den 7 september
1940 jämte protokoll i anslutning därtill den 4 november 1941.
Genom handelsavtalet av år 1924 tillförsäkra de båda länderna varandra
behandling som mest gynnad nation i avseende å handel och sjöfart även
som skydd och rättigheter i sedvanlig utsträckning för medborgare och sam
manslutningar, som utöva handels- och näringsverksamhet å den andra par
tens territorium. Avtalet löper med sex månaders uppsägningsfrist.
De den 7 september 1940 träffade överenskommelserna, vilka godkänts av
Kungl. Majit den 31 augusti 1940, utgöras av dels överenskommelse rörande
varuutbyte och betalningar med därtill hörande skriftväxling, överenskom
melse om skiljemän samt protokoll, bl. a. angående transiteringsfrågor, dels
ock kreditavtal och protokoll i anslutning därtill.
överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar innehåller i hu
vudsak följande.1
Enligt artikel 1 skall varuutbytet mellan Sverige och Sovjetunionen äga
rum inom ramen av kontingenter, vilka fastställas för varje tolvmånaders-
period. Jämlikt artikel 2 förbinda sig de båda regeringarna att, var och en
inom gränserna för sin kompetens, vidtaga alla de åtgärder, som äro nöd
vändiga för fullgörande av de sålunda fastställda leveranserna. Artikel 3
stipulerar, att allmänna leverans- och betalningsvillkor å båda sidor skola
vara normala.
Enligt artikel 5 skola vardera partens samtliga betalningar i enlighet med
överenskommelsen vara lika stora. 1 betalningssummorna skola inräknas
betalningar mellan Sverige och Sovjetunionen förutom för de svenska respek
tive sovjetiska varorna i handelsutbytet även för bikostnader, som stå i
' överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar jämte överenskommelsen örn skilje
män äro intagna å s. 29—12 i denna proposition.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
samband med handelsutbytet, såsom tullar, järnvägsfrakter, försäkringar och
provisioner. Med svenska respektive sovjetiska varor skola förstås sådana
varor, som antingen tillverkats i vederbörande land eller där undergått vä
sentlig beredning eller förarbetning. Vidare skola i betalningssummorna in
räknas betalningar mellan de båda länderna för alla kostnader i förbindelse
med transitering genom Sverige och Sovjetunionen, för befraktning av sov
jetiska och svenska fartyg, för alla utgifter i de båda ländernas hamnar, för
teknisk hjälp, montagekostnader, licenser o. d. ävensom för underhåll av
Sovjetunionens diplomatiska och handelsrepresentation i Sverige.
För övervakning och kontroll av överenskommelsens genomförande skola
de båda regeringarna jämlikt artikel 5 utse vardera ett befullmäktigat om
bud, vilka ombud skola sammanträda var tredje månad. Därest de ömsesi
diga beställningarna och varuutbytet under loppet av en tremånadersperiod
skulle utveckla sig så, att anledning föreligger att räkna med att i kontin
gentlistorna förutsedda leveranser icke komma att fullgöras under löpande
tolvmånadersperiod eller om betalningsbalansen under en tremånadersperiod
skulle uppvisa betydande rubbningar, skola ombuden förelägga de båda re
geringarna förslag i syfte att avlägsna dylika missförhållanden. Örn missför
hållandena i avseende å leveranser och betalningar icke inom kort tid skulle
avlägsnas, äger vederbörande regering rätt att intill dess så skett inställa
varuleveranserna till det andra landet.
Handelsutbytet skall enligt artikel 6 äga rum i svenska kronor, i vilken
valuta priser skola fastställas och alla i överenskommelsen förutsedda be
talningar erläggas. Alla betalningar i enlighet med överenskommelsen skola,
på sätt närmare fastställes i artiklarna 7—12, regleras genom clearingför-
farande och erläggas i Sverige genom clearingnämnden respektive i Sovjet
unionen genom Sovjetunionens statsbank. Clearingprincipen modifieras emel
lertid i ett väsentligt hänseende genom en bestämmelse i artikel 9, enligt vil
ken de båda parterna vid varje tidpunkt kunna begära överföring i fri va
luta av eventuellt uppkommande clearingsaldon, i den mån dessa överstiga
500 000 kronor.
Artikel 13 i överenskommelsen hänför sig till den kredit till ett belopp av
100 miljoner kronor, som svenska regeringen samtidigt beviljade sovjetre
geringen; däri konstateras sålunda, att de båda parterna i syfte att utvidga det
svensk-sovjetiska varuutbytet överenskommit, att svenska regeringen för be
talningar, som Sovjetunionen har att erlägga i Sverige, skall bevilja Sovjet
unionens regering en kredit, vars storlek och villkor fastställas i det samtidigt
med överenskommelsen avslutade särskilda kreditavtalet.
Artiklarna 14—15 i överenskommelsen reglera frågan örn skiljedomsför
farande i tvister, som kunna uppstå i samband med transaktioner och affä
rer, som förutses i överenskommelsen. I en till denna hörande särskild över
enskommelse angående skiljemän fastställes plats och villkor för skiljeman-
naförfarande, som må ha förutsetts mellan parterna i sådana transaktioner
och affärer. Enligt denna överenskommelse om skiljemän skall skiljenämn
den bestå av en huvudledamot, vilken är skiljenämndens ordförande, och två
Kungl. Majlis proposition nr 350.
13
skiljemän, av vilka vardera parlen utser en. Skiljenämndens ordförande skall ulses av de båda skiljemännen eller, därest parterna icke enas om valet, ge nom lottdragning mellan sådana opartiska ordförande, som äro medborgare i tredje land och som äro upptagna på en för varje avtalsår av vederbörande svenska och sovjetiska myndigheter uppgjord särskild ordförandelista. Skilje nämndens säte skall i regel vara Stockholm, om käranden är svensk person, firma eller organisation, respektive Moskva, om käranden är en sovjetisk organisation.
Enligt artikel 16 skall överenskommelsen rörande varuutbyte och betal ningar gälla för en tid av fem år, räknat från dagen för dess underteck nande, och därefter förlängas att gälla varje gång för en period av ett år, för så vitt överenskommelsen av endera parten icke uppsagts sex månader före utgången av den löpande perioden.
överenskommelsen har icke uppsagts av någondera parten och är sålunda alltjämt i kraft.
Enligt det i 1940 års varuutbytes- och betalningsöverenskommelse förut sedda och samtidigt med densamma ingångna kreditavtalet beviljade svenska regeringen Sovjetunionens regering en kredit till ett belopp av 100 miljoner kronor att med 60 miljoner kronor användas för betalningar av i Sverige in köpta varor i överensstämmelse med vid avtalet fogade listor. Utnyttjade kreditbelopp skulle återbetalas efter fem år. Återstoden av krediten, 40 mil joner kronor, förutsågs enligt kreditavtalet skola användas för finansiering av ombyggnadsarbeten vid svenska fabriker avseende att möjliggöra sär skilda leveranser till Sovjetunionen av vagnshjulgångar och vagnsaxlar; denna del av krediten skulle förfalla till betalning i särskild ordning. Räntan å ut nyttjade kreditbelopp fastställdes i 1940 års kreditavtal till 4 V2 procent.
I avseende å det materiella innehållet i 1940 års överenskommelser må, så vitt angår varuutbytet, nämnas, att enligt de vid överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar fogade listorna förutsågos leveranser under första avtalsåret till ett sammanlagt värde av 75 miljoner kronor i vardera rikt ningen. De svenska leveranserna enligt kreditavtalet, motsvarande ett sam manlagt värde av 60 miljoner kronor, skulle fördelas med lika belopp på de två första åren av avtalets giltighetstid. De svenska leveransåtagandena jäm likt 1940 års överenskommelser avsågo till stor del vagnshjulgångar, vagns axlar och annan utrustning för rullande järnvägsmaterial.
Genom krigsutbrottet i juni 1941 omöjliggjordes praktiskt taget varutrans porterna mellan Sverige och Sovjetunionen. Efter förhandlingar mellan svenska och sovjetiska vederbörande träffades emellertid den 4 november samma år i Kujbysjev en överenskommelse angående regleringen av frågor beträffande handeln under de ändrade förhållandena, det s. k. Kujbysjevpro- tokollet. Nämnda protokoll, som godkänts av Kungl. Majit den 10 oktober 1941, reglerar i vilken utsträckning i Sverige placerade sovjetiska beställning ar skulle fullgöras och varorna lagras i Sverige i avvaktan på transportförbin- delscrnas återupprättande respektive i vilken utsträckning de skulle suspen deras eller annulleras. Samtidigt medgavs från svensk sida, alt en viss del
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
av de inom ramen för 1940 års varuutbytesöverenskommelse placerade be
ställningarna i stället skulle få betalas med utnyttjande av krediten.
Sedan genom det finsk-ryska vapenstilleståndet i september 1944 direkta
varutransporter mellan Sverige och Sovjetunionen ånyo möjliggjorts, skep
pades under hösten samma år till Sovjetunionen till en början de jämlikt
Kujbysjevprotokollet i Sverige färdigställda och under kriget här lagrade in
dustriprodukterna till ett sammanlagt värde av omkring 40 miljoner kronor.
Någon reglering av sammansättningen av det fortsatta varuutbytet, på sätt
förutses i överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar, kom emel
lertid icke till stånd. Under 1945 och 1946 ha likväl från svensk sida inköpts
en del varor från Sovjetunionen liksom från sovjetisk sida placerats olika
beställningar i Sverige avseende huvudsakligen industriell utrustning. Inför
seln från Sovjetunionen uppgick under 1945 till omkring 26 miljoner kronor
och under månaderna januari—augusti 1946 till omkring 11 miljoner kronor;
den har huvudsakligen omfattat pälsverk, lin, skinn och hudar, krommalm,
apatit, tarmar, borst och mattor. Under 1945 och första halvåret 1946 ha i
Sverige placerats sovjetiska beställningar huvudsakligen inom verkstadsin
dustrien till ett sammanlagt värde av omkring 25 miljoner kronor.
En väsentlig utvidgning av de genom krigsutbrottet 1941 avbrutna och efter
återupprättandet av transportförbindelserna endast i begränsad utsträckning
återknutna handelsförbindelserna mellan Sverige och Sovjetunionen framstår
ur många synpunkter som ett betydande svenskt intresse. I syfte att klarlägga
de ömsesidiga förutsättningarna för en sådan utvidgning av den svensk
ryska handeln har också alltsedan krigsåren fortlöpande kontakt hållits med
de sovjetiska utrikeshandelsmyndigheterna och parallellt härmed vid olika
tillfällen utredningar verkställts av vederbörande svenska försörjningsmyn-
digheter angående möjligheterna av export till respektive behovet av import
från Sovjetunionen. Under innevarande år konstaterades inom ramen för un-
derhandsdiskussioner med de ryska utrikeshandelsorganen, att en gemensam
grundval förelåg för upptagande av handelsförhandlingar med Sovjetunio
nen åsyftande en reglering, dels av det ömsesidiga varuutbytet, dels därut
över av en svensk export, finansierad med en svensk statskredit av viss stor
lek. Enighet konstaterades även föreligga örn att vissa utestående frågor rö
rande svenska ekonomiska anspråk mot Sovjetunionen kunde bli föremål
för prövning i samband med dylika förhandlingar.
I april—maj 1946 verkställdes en utredning under statens industrikom
missions ledning och under medverkan av jernkontoret, Sveriges allmänna
exportförening, Sveriges järn- och metallmanufakturförening och Sveriges
kemiska industrikontor angående järn-, stål-, maskin-, metallmanufaktur- och
den kemiska industriens leveransmöjligheter till Sovjetunionen. Vidare verk
ställdes genom vederbörande försörjningsmyndigheters försorg utredning av
de aktuella behoven i avseende å import från Sovjetunionen. Sedan dessa
utredningar slutförts och deras resultat vederbörligen prövats, beslöt Kungl.
Maj :t den 17 maj 1946, att förhandlingar skulle upptagas med Sovjetunionen
för åvägabringande av en ny reglering av handels- och betalningsförbindel
serna på grundval av 1940 års överenskommelser, varjämte Kungl. Majit ut
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
15
såg en förhandlingsdelegation med chefen för utrikesdepartementets handels- avdelning, envoyén Sohlman som ordförande.
Förhandlingarna inleddes i Moskva den 27 maj 1946. Sedan delegationen den 12 juni återvänt till Stockholm, fortsatte därstädes förhandlingar med
representanter för den sovjetiska handelsrepresentationen i Sverige och den sovjetiska importorganisationen V/O Masjinoimport. Samtidigt pröva
des genom statens industrikommissions försorg de under förhandlingarna från sovjetisk sida framställda önskemålen i avseende å exporten från Sve rige till Sovjetunionen, varjämte kontakt hölls med de av förhandlingarna berörda svenska företagen genom förmedling av Sveriges allmänna export förening och jernkontoret. Den 5 september fortsatte förhandlingarna i Moskva. De ha numera slutförts och resulterat i förslag till följande över enskommelser, nämligen
dels kreditavtal med därtill hörande lista,
dels protokoll till kreditavtalet,
dels tilläggsprotokoll till samma avtal med därtill anknuten detaljerad lista,
dels skriftväxling i anslutning till kreditavtalet,
dels protokoll till överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar av den 7 september 1940 jämte till protokollet hörande två listor,
dels skriftväxling i anslutning till nämnda protokoll,
dels protokoll rörande transiteringsfrågor,
dels slutligen protokoll angående reglering av ömsesidiga ekonomiska an språk.
Jag anhåller nu att få redogöra för det huvudsakliga innehållet av sagda förslag till överenskommelser. De handlingar, vilka innefattas i protokollet till överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar av den 7 septem ber 1940 jämte härtill hörande två listor samt skriftväxling och protokoll, torde såsom bilagor (Bilaga A—G)1 få fogas till statsrådsprotokollet i delta ärende.
I inledningen till kreditavtalet förklaras, att detsamma avslutas i syfte att ytterligare utvidga det varuutbyte mellan Sverige och Sovjetunionen, som förutses i den samtidigt förlängda varuutbytes- och betalningsöverenskom- melsen av år 1940.
Jämlikt kreditavtalets artikel 1 beviljar svenska regeringen Sovjetunionens regering en kredit till ett belopp av en miljard (1 000 000 000) svenska kronor att utnyttjas i överensstämmelse med en vid avtalet fogad lista för betalning av utrustning och andra varor, som komma att inköpas i Sverige av sovjetiska handelsrepresentationen i Sverige respektive av sovjetiska ekonomiska orga nisationer, ävensom för betalningar i Sverige, som stå i samband nied le vererande av nämnda utrustning och varor, med montage av utrustningen samt med lämnande av teknisk hjälp. I listan skola efter överenskommelse mellan parterna ändringar kunna vidtagas.
1 Här uteslutna. Bilagorna A samt D—E liro frånsett dateringen och underskrifterna likaly dande med vid propositionen fogade handlingar. Bilagorna B och C upptaga till protokollet till överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar av den 7 september 1940 hörande två listor, vilka likaledes fogats vid propositionen. Bilagorna F och G upptaga protokollet rörande transiteringsfrågor respektive protokollet angående reglering av ömsesidiga ekonomiska anspråk.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
Enligt kreditavtalets artikel 2 må det beviljade kreditbeloppet utnyttjas för
nyss nämnda ändamål under loppet av fem år, räknat från och med dagen
för avtalets ikraftträdande, med i möjligaste mån lika belopp, d. v. s. 200
miljoner svenska kronor, årligen. Under en eltårsperiod icke utnyttjat, kvar
stående kreditbelopp må utnyttjas under följande ettårsperioder, dock må
krediten icke under någon ettårsperiod utnyttjas med ett belopp överstigande
300 miljoner svenska kronor.
Svenska regeringen förpliktar sig jämlikt artikel 3 att, inom ramen för sin
kompetens, vidtaga alla åtgärder, som äro erforderliga för genomförandet
av de i avtalet förutsatta leveranserna. Motsvarande bestämmelse återfinnes i
1940 års svensk-sovjetiska kreditavtal och ingår, såsom i det föregående
nämnts, även i 1940 års varuutbytes- och betalningsöverenskommelse. Ifråga
varande artikel i det nya kreditavtalet föreskriver vidare, att de befullmäk-
tigade ombud för vardera parten, som utsetts jämlikt varuutbytes- och be-
talningsöverenskommelsen, vid sina sammanträden skola pröva resultaten och
utvecklingen i avseende å genomförandet av kreditavtalet, under beaktande av
det ömsesidiga varuutbytets gestaltning, samt utarbeta erforderliga rekom
mendationer.
Jämlikt artikel 4 äga ryska handelsrepresentationen respektive vederböran
de sovjetiska ekonomiska organisationer att vid placerande av beställningar
och inköp enligt kreditavtalet fritt utvälja leverantörer. Samma bestämmelse
återfinnes i 1940 års kreditavtal. Vidare konstateras, att allmänna leverans-
och betalningsvillkor skola vara normala. En dylik bestämmelse ingår, en
ligt vad förut påpekats, även i 1940 års varuutbytes- och betalningsöverens
kommelse.
Nämnas må, att jämsides med de nu avslutade handelsförhandlingarna
överläggningar förts mellan å ena sidan verkställande direktören i Sveriges
allmänna exportförening, å den andra vederbörande sovjetiska myndigheter
och importorganisationer i syfte att träffa en uppgörelse örn sådana allmänna
leveransvillkor, som skola anses vara normala vid leveranser till Sovjetunio
nen av svenska industriprodukter. Dessa enskilda förhandlingar fortgå allt
jämt.
Artiklarna 5—8 i avtalet innehålla bestämmelser angående kreditens till
handahållande ävensom angående ränteberäkning å utnyttjade kreditbelopp
och inlösen av desamma.
Enligt artikel 5 skall sålunda Sveriges riksbank öppna ett räntefritt konto
för den ryska handelsrepresentationen i Sverige, från vilket konto handels
representationen skall kunna beordra utbetalningar genom skriftliga betal
ningsorder. Sådana betalningsorder skola utföras, sa snart det konstaterats,
att de avse betalningar i enlighet nied bestämmelserna i avtalets artiklar 1
och 2.
Artikel 6 föreskriver, att vid utgången av varje kalenderkvartal utestående
debetsaldo på nyssnämnda konto skall nedbringas därigenom, att handels
representationen till Sveriges riksbank överlämnar en skuldförbindelse, ly
dande på ett belopp motsvarande debetsaldot aviundat nedåt till en multi
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
17
pel av 100 000 svenska kronor. Sveriges riksbank gottskriver efter motta gandet av en dylik skuldförbindelse nämnda konto med motsvarande be lopp. Skuldförbindelserna skola utgivas av handelsrepresentationen i enlighet med bestämmelserna i avtalets artikel 7 och vara avfattade i enlighet med vid avtalet fogat formulär. De skola sålunda lyda å svenska kronor och förfalla till betalning femton år efter dagen för deras utställande. På varje skuldförbindelse skall betalas tre procent årlig ränta att erläggas halvårs vis. Räntan skall dock icke utgå under en period av tre år räknat från dagen för skuldförbindelsens utställande. I avseende å sistnämnda bestäm melser må konstateras, att den räntefria perioden ävensom det förhållan det, att belopp, som dragas å det i artikel 5 nämnda räntefria kontot, i me deltal utestå halvannan månad, innan de täckas med en skuldförbindelse, tillsammans medföra, att den effektiva räntan å utnyttjade kreditbelopp kommer att uppgå till omkring 2°/s procent.
Enligt artikel 8 skola de belopp, som erfordras för inlösen av skuldförbin delserna och erläggande av ränta för desamma, av handelsrepresentationen betalas till Sveriges riksbank på förfallodagen antingen i svenska kronor, som förvärvats genom försäljning i Sverige av varor, eller i guld eller i fritt konvertibla utländska betalningsmedel. Såsom härav framgår, förutses att krediten skall kunna återbetalas såväl genom export till Sverige av varor som genom betalningar i guld eller fria valutor. Artikeln föreskriver vidare, att omräkningen till svenska kronor av guldet respektive de fritt konvertibla utländska betalningsmedlen skall ske enligt mest fördelaktiga kurs, dock icke lägre än Sveriges riksbanks vid betalningstillfället gällande officiella köpkurs för guld respektive för dylika betalningsmedel. Skuldförbindelserna skola även kunna inlösas före förfallodagen.
Enligt artikel 9 förbinder sig svenska regeringen att, om så erfordras på grund av i Sverige gällande lagar eller förordningar, utan dröjsmål giva till stånd till införsel till Sverige av sådana sovjetiska varor, av vilka Sverige har behov och vilka Sverige importerar, till belopp icke understigande vad som erfordras för återbetalning av krediten samt för erläggande av ränta å densamma. Motsvarande bestämmelse återfinnes i 1940 års kreditavtal.
Artikel 10 föreskriver, att avtalet skall ratificeras under de förutsättningar, som föreskrivas i Sveriges respektive Sovjetunionens grundlagar, och träda i kraft den dag ratifikationshandlingarna utväxlas, vilket skall äga rum i
Stockholm så snart ske kan.
I enlighet med vad som föreskrives i artikel 1 av kreditavtalet, har i en som bilaga till detsamma fogad lista angivits de svenska leveranser till Sov jetunionen och de andra poster, som skola betalas med utnyttjande av kre diten. Listan omfattar tjugo positioner, av vilka sexton angiva de olika slag av varor, som skola levereras, och de övriga sådana betalningar, som därut över skola ske med utnyttjande av krediten. De tre första positionerna om fatta elektrisk utrustning, nämligen dels kompletta valtenturbiner med gene ratorer och elektrisk utrustning ävensom separata generatorer, dels kompletta ångkraftstationer, dels diverse elektrisk utrustning. Positionerna 4—9 avse
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 350.
2
18
maskinell utrustning för olika industrier, nämligen för mekanisering av
malmutvinning och anrikning av malm, för geologiska undersökningar, för
mekanisering av torvupptagning, för mekanisering av skogsbruk, för hus
byggnad och tillverkning av byggnadsmaterial respektive för kemisk industri.
Vad beträffar utrustning för mekanisering av torvupptagning har en särskild
reservation gjorts för de svenska leveransmöjligheterna, vilka te sig ovissa. De
följande varupositionerna omfatta ånglokomotiv, trålfiskefartyg, lastmotor-
skonare — härmed avses sådana av trä -—- laboratorieutrustning, svetsmaski-
ner, matarpumpar respektive högtrycksarmatur. Leveranserna under varje
rubrik äro i listan angivna antingen till kvantitet eller till belopp. Det sam
manlagda värdet av de i listan upptagna varorna har i samband med för
handlingarna uppskattats till approximativt 870 miljoner kronor. I detta
sammanhang må emellertid påpekas, att fixerandet av priser för ifrågavaran
de varor skall ankomma på förhandlingar mellan köpare och säljare i sam
band med avslutande av kontrakt mellan de sovjetiska inköpsorganisationer
na och de svenska exportörerna. Här må för övrigt hänvisas till vad i det
följande anföres rörande en särskild skrivelse i prisfrågan. Positionerna
17—19 avse i tur och ordning betalningar för sovjetiska beställningar, som
placerats i Sverige före den 1 juni 1946, i den mån de icke höra under varu-
utbytesavtalet (leveranser av kreditvaror enligt senare beställningar skola
avräknas å respektive kontingenter i kreditlistan), vidare inlösen av åter
stående kapitalskuld enligt 1940 års kreditavtal samt betalning för vissa
svenska ekonomiska anspråk mot Sovjetunionen. -— De före den 1 juni 1946
i Sverige placerade sovjetiska beställningarna av hithörande slag torde kunna
uppskattas till ett värde av omkring 16 miljoner kronor. Å 1940 års kredit
återstå för närvarande icke inlösta skuldförbindelser till ett sammanlagt be
lopp av omkring 18 miljoner kronor. Enligt en i det nu avslutade avtals -
komplexet ingående överenskommelse, till vilken jag i det följande skall
återkomma, ersätter Sovjetunionen Sverige för olika ekonomiska anspråk,
som uppstått efter 1939, med ett belopp av omkring 19 miljoner kronor.
Under position 20 i listan, som har karaktären av en diversekontingent, avses
skola innefattas dels sådana övriga varuleveranser, varom uppgörelser till-
läggsvis komma att träffas mellan de enligt artikel o av varuutbytesöverens-
kommelsen utsedda ombuden, dels diverse andra betalningar såsom frakt
och försäkring i samband med kreditleveranser, montage av utrustning och
teknisk hjälp. Summan av de i listan angivna varuleveranserna och övriga
posterna angives till 1 000 miljoner kronor. Att märka är emellertid, att en
ligt en i listan upptagen anmärkning varuleveranser enligt positionerna 1 3
(elektrisk utrustning), 4 (utrustning för mekanisering av malmutvinning och
anrikning av malm), 8 (utrustning för husbyggnad och tillverkning av bygg
nadsmaterial) samt 11 (kålare) delvis skola kunna verkställas under det
sjätte året av kreditavtalets giltighetstid.
De i den nu refererade listan till kreditavtalet upptagna varuleveranserna
ha till sin sammansättning närmare specificerats i en kompletterande lista
I denna angives under de olika rubriker i kreditlistan, för vilka nyss redo
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
19
gjorts, vilka särskilda slag av varor, som förutses skola levereras. Listan är som bilaga fogad till tilläggsprotokollet till kreditavtalet, vilket protokoll i övrigt icke innehåller några bestämmelser.
I avseende å återbetalningen av den kredit, som svenska regeringen bevil jat Sovjetunionens regering jämlikt kreditavtalet av den 7 september 1940 föreskrives i ett protokoll till kreditavtalet, att Sovjetunionen för sådant än damål skall äga utnyttja den nya krediten. Detta skall ske, på sätt i proto kollet närmare föreskrives, genom att ryska handelsrepresentationen till Sve riges riksbank överlämnar en skuldförbindelse, utställd i enlighet med det nya kreditavtalet och lydande å ett belopp, motsvarande summan av å da gen för protokollets ikraftträdande icke inlösta skuldförbindelser enligt det gamla kreditavtalet. Samtidigt skall handelsrepresentationen till riksbanken betala upplupen ränta på samma skuldförbindelser. 1940 års kreditavtal ävensom därtill hörande bestämmelser skall upphöra att gälla från dagen föi protokollets ikraftträdande. Protokollet träder i kraft samtidigt med det nya kreditavtalet.
I en till kreditavtalet ansluten skriftväxling bekräfta båda parter en mel ian dem uppnådd överenskommelse, enligt vilken svenska regeringen inom ramen för sin kompetens, skall vidtaga erforderliga åtgärder för att priserna pa utrustning och andra varor, som från rysk sida inköpas i Sverige, icke skola överstiga de priser, till vilka vid tiden för respektive kontrakts avslu tande liknande utrustning och varor inköpas av importörer i andra länder för export från Sverige.
Vad härefter angår protokollet till varuutbgtesöverenskommelsen, så före skrives i dess artikel 1, att överenskommelsen rörande varuutbyte och be talningar av den 7 september 1940, med de ändringar, som angivas i pro tokollet, skall forbliva i kraft under en period av fem år, räknat från dagen för protokollets ikraftträdande, och därefter förlängas att gälla, varje gång för en period av ett år, för såvitt överenskommelsen av endera parten icke uppsagts senast sex månader före utgången av löpande period.
Artikel 2 stipulerar, att den första varuutbytesperioden skall räknas från dagen för protokollets ikraftträdande till utgången av år 1947. För varuut bytet under denna första period lia fastställts kontingenter, vilka angivas i vid protokollet fogade särskilda listor.
Enligt artikel 3 kan clearingnämnden i Stockholm — vilken myndighet jämlikt olika artiklar i 1940 års överenskommelse skall å svensk sida för medla betalningarna — på svenska regeringens begäran kunna ersättas med Sveriges riksbank. Bestämmelsen avser närmast den eventualiteten, att clea- rmgnamnden skulle avvecklas och dess åligganden övertagas av riksbanken
Jämlikt artikel 4 skola vederbörande svenska och sovjetiska myndigheter i syfte att underlätta varutransporterna mellan Sverige och Sovjetunionen och säkerställa ett skäligt deltagande av vardera partens tonnage i dessa transporter, lämna erforderliga tillstånd till liksom i övrigt befrämja svensk och sovjetisk linjetrafik och trampfart mellan svenska och sovjetiska ham nar. Svenska regeringen utfäster sig att såvitt möjligt underlätta för den
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
20
sovjetiska handelsrepresentationen i Sverige ävensom för sovjetiska ekono
miska organisationer att befrakta svenska fartyg och, där tillstånd till dylik
befraktning enligt i Sverige gällande bestämmelser erfordras, i välvilligaste
anda pröva ansökningar om dylikt tillstånd. Denna principreglering av
svensk-sovjetiska sjöfartsfrågor avses efter avtalskomplexets ikraftträdande
skola kunna kompletteras genom konkreta uppgörelser mellan svenska re
deriföretag och vederbörande sovjetiska sjöfartsorganisationer. Protokollets
bestämmelser om sjöfartsfrågor ersätta den i samband med 1940 års avtal
träffade överenskommelsen i ämnet.
Enligt artikel 5 av protokollet skola i de svenska och sovjetiska leveran
serna inom ramen för överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar,
efter uppgörelse mellan de enligt artikel 5 av samma överenskommelse ut
sedda ombuden, kunna ingå även varor, som härröra från andra länder än
Sverige respektive Sovjetunionen och icke där undergått beredning eller för
arbetning. Bestämmelsen, som utgör ett undantag från den i det föregående
refererade bestämmelsen i artikel 4 av 1940 års överenskommelse, avser att
öppna en möjlighet att, i den mån så skulle anses önskvärt, i de svenska
eller sovjetiska varuutbytesleveranserna innefatta även reexport av varor
härrörande från tredje land.
Artikel 6 konstaterar, att i och med ikraftträdandet av protokollet såväl
de till överenskommelsen av den 7 september 1940 hörande kontingentlis-
toma för varuutbytet mellan Sverige och Sovjetunionen under den första
tolvmånadersperioden — alltså perioden 7 september 1940 till 7 september
1941 — Som även till nämnda överenskommelse hörande tilläggsöverens-
kommelser, i den mån de undertecknats samtidigt med överenskommelsen
och hänföra sig till genomförandet av varuutbytet under den första tolv
månadersperioden, skola upphöra att gälla. Det i november 1941 i Kujbysjev
undertecknade protokollet angående handeln under de ändrade förhållan
dena förbliver däremot alltjämt i kraft, detta med hänsyn till att den där
igenom reglerade betalningen av vissa ryska beställningar från åren 1940
och 1941 eventuellt ännu ej helt slutförts.
Enligt artikel 7 skall samtidigt med undertecknandet av det nya kredit
avtalet och därtill hörande protokoll även artikel 13 i överenskommelsen
rörande varuutbyte och betalningar av den 7 september 1940 upphöra att
gälla. Denna artikel hänför sig nämligen till återbetalning av respektive rän
tebetalningar på 1940 års kredit och bör sålunda upphöra samtidigt med att
av denna kredit återstående belopp återbetalas med utnyttjande av den nya
krediten.
Jämlikt artikel 8 träder protokollet i kraft efter utväxling av noter mellan
de enligt varuutbytes- och betalningsöverenskommelsen utsedda ombuden,
varigenom underrättelse sker örn att protokollet godkänts av vederbörande
myndigheter å båda sidor.
I de vid protokollet fogade listorna 1 och 2 fastställas kontingenter för
leveranser från Sovjetunionen till Sverige respektive från Sverige till Sovjet
unionen under perioden från protokollets ikraftträdande till och med den 31
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
Kungl. Maj:ts proposition nr 350. 21
december 1947. Under denna period förutses leveranserna skola i vardera riktningen uppgå till ett värde av omkring 100 miljoner kronor.
Listan över sovjetiska leveranser till Sverige omfattar dels kvantitativt fast ställda kontingenter avseende olika specificerade varuslag — det samman lagda värdet av dessa kontingenter har efter gällande världsmarknadspriser beräknats till omkring 80 miljoner kronor — dels därutöver en diversekon- tingent avsedd att inrymma leveranser till ett värde av omkring 20 miljoner kronor. Bland de i listan specificerade varorna må nämnas krommalm, manganmalm, järnskrot, tackjärn, valsat handelsjärn, bly, nickel, silver, platina, apatitkoncentrat, kalisalt, koksalt, glaubersalt, asbest, antracit för elektrodtillverkning, gipssten, mineraloljor, smörjoljor, asfalt, ekträ, bomull, lin samt får- och getskinn. I samband med förhandlingarna har från rysk sida därutöver utlovats leverans även av vissa andra ur försörjningssynpunkt värdefulla varor, såsom zinkvitt, litopon, tenn och hampa, ehuru dessa med hänsyn till de relativt små kvantiteter, som kunnat ställas i utsikt, icke sär skilt angivits i listan utan avses skola jämte andra varor avräknas å diverse- kontingenten.
Listan över svenska leveranser till Sovjetunionen under den första varu- utbytesperioden omfattar till kvantitet eller belopp angivna kontingenter avseende industrivaror, lantbruksprodukter och fisk. Det sammanlagda vär det av dessa specificerade kontingenter har i samband med förhandlingarna uppskattats till omkring 80 miljoner kronor. I princip ha å denna till varu- utbytesavtalet hörande svenska exportlista bland industrivaror upptagits så dana, sorn ha karaktären av löpande exportartiklar, medan däremot indu striprodukter av kapitalvarunatur hänförts till kreditavtalets leveranslista. På den till varuutbytesavtalet hörande exportlistan ha sålunda upptagits så dana artiklar som horrör, ångpannetuber, ihåligt borrstål, kvalitetsstål av olika slag, kullager och kullagerstål, instrument, olika slags reservdelar samt garvextrakter och andra kemikalier. Det sammanlagda värdet av industri produkterna kan uppskattas till ca 40 å 45 miljoner kronor. Listan upptager vidare fisk och sill till ett värde av 20 miljoner kronor ■—- denna kontingent innefattar bl. a. 5 000 ton salt sill i tunnor — samt vidare arbetshästar och nötkreatur för avelsändamål till ett värde av 12 respektive 5 miljoner kro nor. Slutligen innefattar listan en diversekontingent på 20 miljoner kronor.
I en särskild skriftväxling förklara de båda parterna, att de i samband med de förhandlingar, som lett till undertecknandet av protokollet och kre ditavtalet, konstaterat, att de i fortsättningen skola eftersträva en utvidgning av det ömsesidiga varuutbytet i jämförelse med det omfång, som fastställts i nyss refererade listor avseende den första varuutbytesperioden.
Det 1940 avslutade svensk-ryska avtalskomplexet omfattar som inlednings vis nämnts även ett särskilt protokoll rörande transiteringsfrågor. Jämlikt
nämnda protokoll tillförsäkra Sverige och Sovjetunionen varandra rätt till obehindrad transitering av sina varor över den andra partens territorium till och från tredje land i riktning över vissa i protokollet uppräknade svens ka respektive sovjetiska gränsorter. Under de förhållanden, som rådde 1940,
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
hade ifrågavarande transiteringsöverenskommelse en stor praktisk betydelse för Sveriges utrikeshandel. Även om så icke i lika hög grad är fallet nu, sedan efter fredsslutet mera normala förbindelser återställts med Sveriges transoceana marknader, har det framstått som ett svenskt önskemål att bi behålla den rätt till transitering av varor genom Sovjetunionen, som medgavs genom 1940 års protokoll. En revidering har emellertid företagits i avseende å de i detta protokoll angivna transiteringspunkterna i syfte att anpassa dessa efter de förändringar av gränserna, som sedan 1940 ägt rum. Med hänsyn bl. a. till att gränserna i vissa fall ännu icke formellt reglerats efter kriget, har vidare en bestämmelse införts örn att ändringar i förteckningen över transi- teringspunkter skola kunna företagas i mån av behov och efter uppgörelse mellan parterna. I samband med dessa justeringar i förhållande till 1940 års transiteringsprotokoll har detta nu ersatts med ett helt nytt protokoll, vilket emellertid icke i andra än nu angivna hänseenden skiljer sig från det gamla. Det nya protokollet är i likhet med 1940 års av förtrolig karaktär. Det träder i kraft samtidigt med och förblir gällande under samma tid som pro tokollet till varuutbytesöverenskommelsen.
Vad slutligen beträffar det i avtalskomplexet ingående protokollet angå ende reglering av ömsesidiga ekonomiska anspråk må till en början erinras örn att genom överenskommelse mellan Sverige och Sovjetunionen den 30 maj 1941 uppgörelse träffades angående sådana svenska fordringsanspråk mot Sovjetunionen, som uppkommit i samband med Litauens, Lettlands och Estlands anslutning till nämnda land. Enligt denna överenskommelse förband sig Sovjetunionens regering att till svenska regeringen utbetala er sättning med ett belopp av 19 580 000 kronor att erläggas i åtta kvartals- rater. Av dessa erlades den första raten å 2 447 500 kronor i juni 1941. Vissa ömsesidiga varu- och bankfordringar ävensom försäkringsbolags ford ringar skulle enligt uppgörelsen regleras genom särskilt clearingförfarande. Samtidigt träffades mellan å ena sidan den sovjetiska organisationen V/O Masjinoimport och å den andra Svenska entreprenad aktiebolaget och aktiebolaget Electro-Invest en särskild överenskommelse rörande de anspråk, som avsågo fullföljandet av vissa med förutvarande lettiska regeringen av slutade kontrakt angående byggandet av Kegurns hydroelektriska kraft station invid Riga. Överenskommelsen innebar i huvudsak att Kegums-kon- traktens förpliktelser å ömse sidor skulle fullgöras.
Efter krigsutbrottet i juni 1941 och med hänsyn till därmed uppkom na, exceptionella förhållanden suspenderades från rysk sida temporärt utbe talningarna enligt de båda den 30 maj samma år avslutade överenskommel serna.
I samband med handelsförhandlingarna upptogs nu, såsom jag i det föregående nämnt, från svensk sida frågan om hithörande ekonomiska fordringsanspråk. Likaså upptogos de under åren 1941—1944 på diplomatisk väg redan framförda anspråken på ersättning för vissa svenska varor, som i samband med krigsutbrottet förkommit under transitering genom Sov jetunionen. De sålunda framförda svenska anspråken preciserades till att
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
23
avse dels erläggande av den icke utbetalade delen av det jämlikt överens kommelsen den 30 maj 1941 angående svensk egendom m. m. i Balticum fastställda ersättningsbeloppet, nämligen 17 132 500 kronor, dels utbetalande av ett belopp av 14 500 000 kronor för reglering av sovjetpartens ekono miska förpliktelser på grund av Kegums-kontrakten, dels slutligen skälig er sättning för de förkomna transitvaroma.
Från rysk sida hävdades under förhandlingarna, att med hänsyn till den skadegörelse som all den ifrågavarande egendomen åsamkats under kriget, ersättningsskyldighet i varje fall icke kunde anses åvila den ryska parten med mer än ett väsentligt reducerat belopp. Den uppgörelse, som slutligen nåtts och som sammanfattas i förenämnda protokoll innebär, att ersättning lämnas med hälften av de från svensk sida begärda beloppen 17 132 500 respektive 14 500 000 kronor samt vidare för de förkomna transitvaroma med ett i betraktande av vissa från rysk sida framställda motfordringar till 2 900 000 kronor bestämt belopp. För utbetalande av ersättningen äger Sovjetunionens regering att, på sätt i det föregående nämnts, utnyttja den enligt kreditavtalet beviljade svenska krediten. Den i 1941 års överenskom melse angående fordringsanspråken avseende Balticum förutsedda clearingen för reglering av vissa varu- och andra fordringar skall isättas i funktion. Protokollet har på samma sätt som 1941 års överenskommelse givits förtro lig karaktär.
Nämnas må slutligen, att jämsides med handelsförhandlingarna även förts förhandlingar mellan å ena sidan representanter för svenska myndigheter och aktiebolaget Aerotransport, å den andra den sovjetiska överstyrelsen för den civila luftflottan angående upptagande av civil flygtrafik mellan Sve rige och Sovjetunionen. Förhandlingarna pågå alltjämt.
Sedan jag sålunda redogjort för de förda förhandlingarna och för de för slag till överenskommelser, vari de resulterat, önskar jag sammanfattnings vis framhålla, att det ur allmänna svenska handelspolitiska synpunkter framstår som angeläget, att en betydande utvidgning kommer till stånd av Sveriges ekonomiska förbindelser med Sovjetunionen. En dylik utveckling synes så mycket mera önskvärd, som handeln med detta land hittills haft en med hänsyn till såväl de båda ländernas nära grannskap som deras all männa ekonomiska struktur relativt ringa omfattning. Särskilda åtgärder från statsmakternas sida ha därför synts påkallade för att skapa de erforder liga förutsättningarna för en expansion av det svensk-sovjetiska samarbetet på det ekonomiska området. De nu efter ingående förhandlingar med sov jetiska vederbörande upprättade förslagen till överenskommelser förefalla mig ägnade att utgöra en god grund för detta samarbete.
Under åberopande av det anförda och under erinran, att det torde ankom ma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande under tecknandet, får jag hemställa, alt Kungl. Majit måtte för sin del godkänna de föreliggande förslagen i vad desamma avse protokollet till överenskom melsen rörande varuutbyte och betalningar av den 7 september 1940 jämte därtill hörande två listor samt skriftväxling och protokoll. Chefen för finans
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
departementet kommer att i annat sammanhang göra framställning om
Kungl. Maj:ts godkännande av kreditavtalet med tillhörande lista och proto
koll, tilläggsprotokoll med därtill anknuten detaljerad lista och skriftväxling.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans
Majit Konungen bifalla.
Ur protokollet:
H. Edelstam■
Kungl. Majlis proposition nr 350.
25
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in
för Hans Majit Konungen i statsrådet å Drottning holms slott den 5 oktober 19i6.
Närvarande:
Statsministern
Hansson , ministern för utrikes ärendena Undén , statsråden
Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, | Zetterberg, Mossberg.
Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av che ferna för finans- och handelsdepartementen godkänt förslag till dels kredit avtal mellan Sverige och Sovjetunionen, dels protokoll till 1940 års svensk sovjetiska överenskommelse rörande varuutbyte och betalningar, dels ock vissa därtill hörande skriftväxlingar och protokoll, varom enighet vunnits vid i Moskva förda förhandlingar,
hemställer ministern för utrikes ärendena, att Kungl. Maj:t måtte bemyn diga ordföranden i den svenska förhandlingsdelegationen, envoyén R. R. Sohlman, att underteckna ifrågavarande förslag till kreditavtal, protokoll och därtill hörande handlingar.
Till vad ministern sålunda hemställt, vari övriga statsråds man! oter förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
H. Edelstam.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
oktober 1946.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , ministern för utrikes ärendena
Undén , statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
Sedan Kungl. Maj:t den 5 oktober 1946 bemyndigat ordföranden i den
svenska förhandlingsdelegationen, envoyén R. R. Sohlman, att underteckna
av Kungl. Maj:t samma dag godkänt förslag till dels kreditavtal mellan Sve
rige och Sovjetunionen, dels protokoll till 1940 års svensk-sovjetiska över
enskommelse rörande varuutbyte och betalningar, dels ock vissa därtill hö
rande skriftväxlingar och protokoll, varom enighet vunnits vid i Moskva för
da förhandlingar, ha sagda överenskommelser den 7 innevarande oktober
blivit vederbörligen undertecknade.
I samband med det i avtalskomplexet ingående protokollet angående regle
ring av ömsesidiga ekonomiska anspråk uppkommer frågan om fördel
ningen av det belopp som skall från rysk sida erläggas samt vad därmed
sammanhänger. Såsom av det nämnda protokollet framgår har man från
svensk sida — under hänsynstagande till det faktum, att kort efter 1941 års
uppgörelse det tyska anfallet mot Sovjetunionen ägde rum med konsekvens
att åtskilligt av den ifrågavarande egendomen förstördes eller skadades —
ansett sig böra godtaga det ryska erbjudandet örn gottgörelse med hälften
av beloppet enligt 1941 års avtal. Därvid har man emellertid å svensk sida
utgått från att de enskilda svenska intressenterna borde i någon form kom
penseras för därigenom uppkomna förluster.
Vad först angår anspråken på grund av kontrakten rörande den elek
triska kraftstationen vid Kegums har exportkreditnämnden, som utfärdat ex
portkreditgaranti för de lettiska betalningsåtagandena enligt kontrakten, tidi
gare till Svenska entreprenad aktiebolaget utbetalat viss ersättning i enlighet
med garantin. I samband därmed hava garantitagarna å nämnden överlåtit
alla sina fordringsanspråk gentemot den ryska avtalsparten, med skyldighet
dock för nämnden att till garantitagarna av inflytande ersättning redovisa
eventuellt överskott utöver nämndens egna utlägg. Jag förordar nu, att
nämnden av det belopp, som från rysk sida kommer att erläggas för Kegums-
kontrakten, eller 7 250 000 kronor, med därav betingad avskrivning av nämn
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
27
dens fordringar, avstår så stort belopp till garantitagarna, som motsvarar vad som skulle tillkomma dem, därest full ersättning erhållits från ryska parten, d. v. s. mellan 6 och 6,7 miljoner kronor. Det bör härvid erinras om att nämnden tillkommande premier för utställande av garantin i händelse av full betalning beräknats till 1,2 miljoner kronor. För genomförande av detta förslag torde av riksdagen böra begäras bemyndigande för Kungl. Majit att meddela de beslut, som erfordras för reglering av exportkreditnämndens fordringar i anledning av dess garanti för Kegums-kontrakten.
Vad beträffar de svenska ersättningsanspråken på grund av 1941 års över enskommelse angående ömsesidiga ekonomiska anspråk rörande Litauen, Lett land och Estland har Sovjetunionen redan tidigare, nämligen i juni 1941, erlagt 2 447 500 kronor, på vilket belopp utgått ränta i Sverige med ca 150 000 kronor. Enligt den nu träffade överenskommelsen skall Sovjetunionen erlägga ytterligare 8 566 250 kronor. För utfyllande av det underskott, som uppstår i den ursprungligen överenskomna summan, 19 580 000 kronor, erfordras så ledes ytterligare omkring 8,4 miljoner kronor. Enligt uppgörelsen i Moskva kommer Sovjetunionen emellertid vidare att för förkomna transitvaror er lägga 2,9 miljoner kronor till svenska regeringen. Dessa transitvaror ha med några obetydliga undantag varit försäkrade i statens krigsförsäkringsnämnd, som till rättsinnehavarna erlagt full ersättning. Beloppet, 2,9 miljoner kronor, skulle alltså rätteligen tillföras krigsförsäkringsnämnden. Med hänsyn till de olika transaktionernas inbördes sammanhang inom ramen av föreliggande avtalskomplex torde hinder emellertid icke böra mola, att nämnda belopp, 2,9 miljoner kronor, tages i anspråk för utfyllande av bristen å det baltiska avtalet. Beträffande återstående underskott, eller högst 5 550 000 kronor, kunna olika lösningar tänkas. I analogi med vad här föreslagits med avseende å dispositionen av ersättningen för transitvaroma vill jag tillstyrka, att även det återstående underskottet täckes av krigsförsäkringsnämnden tillkomman de medel.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört och vad jag den 5 denna månad framhållit vid anmälan inför Kungl. Majit av ifrågavarande förslag till överenskommelser, får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riks dagen att godkänna det i avtalskomplexet ingående protokollet till över enskommelsen rörande varuutbyte och betalningar med därtill hörande hand lingar ävensom bemyndiga Kungl. Majit alt vidtaga åtgärder i enlighet med vad i det föregående anförts. Protokollet rörande transiteringsfrågor samt protokollet angående reglering av ömsesidiga ekonomiska anspråk synas därvid lämpligen icke böra återgivas i propositionen utan torde få genom avskrift delgivas riksdagens vederbörande utskott.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de föreliggande förslagen i vad desamma avse protokollet till överenskommelsen rörande varuutbyte och betalningar av den 7 september 1940 jämte därtill hö rande två listor samt skriftväxling och protokoll,
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t
1 :o att meddela de beslut, som må erfordras för reglering, i enlighet med vad här anförts, av exportkreditnämndens fordringar på grund av utfärdade garantier i samband med avtal mellan förra lettiska regeringen, å ena sidan, och Svens ka entreprenad aktiebolaget och Aktiebolaget Electro-Invest, å andra sidan, om byggande av en elektrisk kraftstation vid Kegums, samt
2:o att till ersättning för vissa förluster i Balticum disponera dels det belopp av 2 900 000 kronor, som enligt föreliggande avtal skall från Sovjetunionen inbetalas till svenska rege ringen såsom gottgörelse för förkomna transitvaror, dels ock därutöver sammanlagt högst 5 550 000 kronor av statens krigs- försäkringsnämnd tillkommande medel.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi laga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Siegmund Vogel.
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
29
Ö verenskommelse
rörande varuutbyte och betalningar mellan Sverige och De Socialistiska
Itådsrepublikernas Union
I syfte att utveckla handelsförbin delserna mellan Sverige och De So cialistiska Rådsrepublikemas Union ha Svenska regeringen och D. S. R. Unions regering i anslutning till han delsavtalet den 15 mars 1924 och av talet angående D. S. R. Unions Han- delsrepresentations i Stockholm rät tigheter och skyldigheter av den 8 ok tober 1927 träffat följande överens kommelse.
Artikel 1.
Varuutbytet mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union skall äga rum inom ramen av kon tingenter, vilka för varje tolvmåna- dersperiod av denna överenskommel ses giltighetstid skola av parterna fastställas i fråga örn ömsesidiga le veranser.
För den första tolvmånadersperio- den av denna överenskommelses gil tighetstid hava fastställts kontingen ter, vilka angivas i de vid denna över enskommelse fogade listor 1 och 2. Efter särskild överenskommelse mel lan de båda regeringarna kunna änd ringar vidtagas i de kontingenter, som fastställts för varje tolvmånaderspe- riod.
Artikel 2.
Båda regeringarna förbinda sig att, var och en inom gränserna för sin kompetens, vidtaga alla de åtgärder, som äro nödvändiga för fullgörande av de leveranser, vilka förutsatts ge nom de i artikel 1 av denna överens kommelse omnämnda kontingenterna.
CornaineHiie o TonapooöopoTe h naa-TCJKax lueatpy niBepiieii h C01030M
CoBeTCKHX CopnaaHCTHiecKHX
PecnyöflHK
B peaax pa3BHTHa ToproBHx
otho
-
mernifi Mentzy IIlBepHeft h C01030M Co BeTCKHX ConiiajiHCTiuiecKiix PecnyööiiiK,
Itp
aB HTe
jibctb
o lUBepiiH
h
IIpaBHTenb-
CTBO Coi03a CCP, OCHOBHBaHCB Ha Top-
tobom
CornaineHHH
ot
15 Mapia 1924
r.
II
KoHBeHpHH 0 npaBOBOM HOJIOJKeHHH ToproBoro npepcTaBHTejibCTBa Coio3a CCP
b
inBeipm
ot 8 OKTHÖpa 1927
r.,
3aKjnoHHHH HHHcecaeflyiomee Coraame- HHe.
CxaTbH
1
.
ToBapooöopoT Meacjty HlBepHeft
h
CoH)30M CoBeTCKHX CopHaJIHCTHHeCKHX PecnyöjiHK öypeT ocymecTBJiHTbca
b
npepenax KOHTHHreHTOB, ycTaHaBJiHBa- eMHX CxOpOHaMH HO B3aiIMHHM HOCTaB-
KaM Ha Kaac^Hö pBeHajmaTHMecaaHbiä
nepnop ReiicTBHH HacToaipero Coraa- meHHH.
Ha
nepBbiä flBeHappaTHMecaaHHö: ne-
pnoa fleficTBHH HacToaipero CoraameHHH ycTaHOBJieHH KOHTHHreHTH, yKa3aHHHe b cnncKax No 1 h No 2, npHnaraeMbix kHacToarpeMy CorjiameHHio. no cnepn- aabHHM corJiameHHHM Meacpy oöohmhnpaBHTeabcxBaMH MoryT 6htb BHeceHbi H3MeHeHHH B KOHTHHreHTH, yCTaHOBneHHbie paa Kaatporo
nepnopa
b
12
MecapeB.
CTaTba 2.
06a npaBHTeabCTBa o6a3yioTca, Kaac- poe n npepeaax cBoeft KOMneTemiHii, npiiHHMaTb Bce Mepbi, neoöxopiiMHe paa ocymecTBaenna nocTaBOK, npepycMOT- peinibix b yKa3aHHbix b ciaTbe 1 nacxoa- mero CoraaineiiHa o KOHTHureiiTax.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
Artikel 3.
Allmänna leverans- och betalnings
villkor skola å båda sidor vara nor
mala.
Leveranser från sovjetiska säljare
skola i regel ske i enlighet med av
dessa vanligen tillämpade villkor för
leveranser till utlandet och leveranser
från svenska säljare i enlighet med
av dessa vanligen tillämpade villkor
för leveranser till utlandet.
Varuleveranserna skola såsom regel
ske fob eller eif sovjetisk respektive
svensk östersjöhamn eller, efter över
enskommelse mellan köpare och säl
jare, sovjetisk respektive svensk
gränsstation eller annan hamn.
Artikel 4.
Summorna av vardera partens
samtliga betalningar i enlighet med
denna överenskommelse skola vara
lika stora.
I betalningssummorna enligt denna
överenskommelse inräknas:
1) betalningar för sovjetiska och
svenska varor i det sovjetisk-svenska
handelsutbytet;
2) betalningar för bikostnader, som
stå i samband med det sovjetisk
svenska handelsutbytet, såsom kost
nader för tullar, järnvägsfrakter, för
säkringar och provisioner etc.;
3) betalningar mellan Sverige och
De Socialistiska Rådsrepublikemas
Union för samtliga kostnader, som stå
i förbindelse med transitering genom
Sverige och De Socialistiska Rådsre
publikemas Union;
4) betalningar mellan Sverige och
De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union för befraktning av sovjetiska
och svenska fartyg;
5) betalningar mellan Sverige och
De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union för alla utgifter i de båda län
dernas hamnar;
6) betalningar mellan Sverige och
De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union för teknisk hjälp, montagekost
nader, licenser o. dyl.;
Cxaxba 3.
Oämne ycnoBiia nocTaBOK
h
naa-
xeaceii oöenx CxopoH öyqyx nopMaJib-
HHMH.
IIoCXaBKH COBeXCKHX npOqaBIIOB, Kare
npaBMo, öyqyx npoH3BOTi;HTi>ca co-
raacno c
oöhhho
npiiMeimeMBiMii
emu
ycnoBHHMii nocTaBOK 3a rpammy
h
no-
CTaBKii inBeflCKiix npoqaBqoB —- co-
rnacHO
c oöhhho
npiiMeHaeMbiMii hmh
ycJioBHHMii nocTaBOK 3a rpammy.
IIoCTaBKH TOBapoB öyqyx coBepmaxb-
ca, KaK npaBHJio, $06
hjih
cn<j> coBex-
CKHII H, COOTBeTCTBeHHO, IHBeHCKHH nOpT
Ha BanTHficKOM Mope,
hjih
, no coraa-
rneHHio MeJKjjy noKynaxenaimi
h
npo-
qaBqaMH, coBeTCKan
hjih
COOTBeTCTBeHHO
mBeqcKaa norpaHHHHaa mamma iian
qpyroft nopT.
CTaiba 4.
CyMMH Bcex naaTemeii KajKqofl H3
C
topoh
no HacToameMy Coraamemno
ji;oji5KHbi öbiTb paBHH Mentzy
coöoh
.
B
cyMMbi
nJiaxeaeeii no HacxoameMy
Cornamemiio BKJiionaioxca:
1. IIjiaxeiKH 3a coBeTCKne n mBeqcKHe
TOBapbi no coBeTCKO-niBejtCKoii xoproBJie.
2. IlaaTeacH no HaKJiaqHbiM pacxoqaM,
CBa3anHbiM c coBeTCKO-mBe^CKOfl xopro-
Baeft, KaK-To: ynnaxa nonuiHH, aeeae3-
Ho^opoaeHoro $paxxa, CTpaxoBaHHa,
KOMHCCHOHHbIX H qpyrilX.
3. IlaaTeJKH Meacqy IhBeimeö
ii
Co-
I030M COBeTCKHX CoimajiHCXHaecKHX
PecnyoaHK no BceM pacxoqaM, CBH3aH-
HHM C TpaH3HTOM Hepe3 TeppHTOpHH)
IIlBeitHH H Coi03a COBeTCKHX Coima-
aHCTinecKHX PecnyöJiHK.
4. IlaaTeJKH Mentzy IIlBeimefi n Co-
k)30m
CoBexcKHX CoimaJiHcxiniecKHX
PecnyöaHK no (jipaxxoBaHHio coBexcKnx
n mBeflCKHX cyflOB.
5. IIjiaxeiKH Meamy IIlBeimeft h
Co-
k»30m
CoBexcKnx CoimaimcxHnecKHx
PecnyöaHK no BceM pacxoqaM b
nopxax
oöenx cxpaH.
6. IlaaxeaeH Meacqy niBeqneö n Co-
I030M CoBexcKnx CoimajiHcxmiecKHx
PecnyÖJiHK 3a xexiinnecKyio noMonm,
MOHxaaeHbie paöoibi, jraqeH3HH n x. n.
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
31
7) utgifter för underhåll av D. S. R. Unions diplomatiska och Handelsre- presentation i Sverige.
Med sovjetiska respektive svenska varor förstås sådana varor, vilka an tingen tillverkats i vederbörande land eller där undergått väsentlig bered ning eller förarbetning.
Artikel 5.
I syfte att övervaka och kontrol lera genomförandet av denna överens kommelse skola Svenska regeringen och D. S . R. Unions regering vardera utse ett befullmäktigat ombud. Dessa ombud skola sammanträda var tredje månad.
Om de ömsesidiga beställningarna och varuutbytet mellan de båda län derna under loppet av en tremåna- dersperiod skulle utveckla sig så, att anledning föreligger att räkna nied att de i artikel 1 förutsatta leveranserna icke komma att fullgöras under lö pande tolvmånadersperiod, eller om betalningsbalansen under en tremå- nadersperiod skulle uppvisa betydan de rubbningar, skola de befullmäk- tigade ombuden förelägga de båda re geringarna förslag i syfte att avlägs na dessa missförhållanden. Om dylika missförhållanden med avseende på le veranser och betalningar icke inom kort tid avlägsnas, har vederbörande regering rätt att inställa varuleveran serna till det andra landet till dess att missförhållandena avlägsnats.
Artikel 6.
Handelsutbytet mellan de båda län derna skall äga rum i svenska kronor. I denna valuta skola priserna fast ställas och betalningarna vid inköp och försäljning av varor, ävensom alla andra i denna överenskommelse förutsatta betalningar erläggas.
Artikel 7.
Alla betalningar i enlighet med denna överenskommelse skola erläg gas i Sverige genom Clearingnämn-
7. PacxoRH no coflepsKamno IIojiho- MonHoro IIpej];CTaBHTeJii.cTBa Coio3a
CCP
b
niBepnn n ToproBoro IIpejtcTaBHTeirb- CTBa Coi03a CCP
b
lUBentra.
HOR COBeTCKIIMH HJIII COOTBeTCTBeHHO mBeacKHMii TOBapaMii nomiMaioTca Tanne TOBapn, KOToptie nan npon3BeaeHbi
b
cooTBeTCTByiomeft CTpaHe, tran noasepr- micb
b
Hen 3HanHTembHon oöpaöoTKe
mii
nepepaöoTKe.
CTaTBH 5.
^Ha HaÖJIIOaeHHH H KOHTpOJIH 3a HcnoJiHeHneM HacToamero CorjiameHna IIpaBHTeJibCTBo J[[Bellini n IlpaBiiTeJiij-
ctbo Coio3a CCP
Ha3HanaiOT no oaHOMy
ynojiHOMoneHHOMy, KOTopbie aonatHbi coönpaTbca Kastanie Tpn Mecapa.
B cayaae, ecnn B3aiiMHBie 3aKa3H n TOBapooöopoT Meacay oöeiiMii CTpaHaMH
b
Teaenne KaKoro-jni6o TpexMecaiHoro nepnoaa ÖyayT pa3BiiBaTbca TaKHM 06- pa30M,
hto
öyaeT HMeTbca noBoa npea-
noaaraTb
hto
npeaycMOTpeHHBie CTaTbei
1 nocTaBKii He 6yayT BbinoaHenbi
b
Te-
nymeM aBeHaapaTHMecaaHOM nepnoae, nan,
b
cnynae, ecnn naaTeacHHä öaaaHC
3a KaKon-anöo TpexMecaaHbiä nepnoa BbiaBiiT naKHe-anöo 3Ha>niTeabHbie He- cooTBeTCTBna — ynojiHOMoaeHHbie aoa- aiHH npeacTaBHTb
o
6
ohm
IIpaBHTeab-
CTBaM npeaaoateHiia, HMeromne peabio ycTpaHiiTb 3th HeeooTBeTCTBna. Ecnn HecooTBeTCTBiia no nocTaBnaM n naa- TeataM He
öyayi
ycTpaHeHbi
b
KpaTaan-
uihö
cpoK, cooTBeTCTByromee IIpaBH-
TeabCTBO HMeeT npaBO npnocTaHOBHTb nocTaBKH TOBapoB b apyryio CTpaHy ao yCTpaHeHHH 3THX HeCOOTBeTCTBIIH.
CiaTba 6.
ToproBaa Mestay
oöohmh
cipaHaMH
öyaeT npoH3BoaiiTbca
b
nmeacKHx itpo-
nax. B
aron BaaioTe aoaacHU ycTaHaBan-
BaTbca ue
iili
n npoH3BoaiiTbca naaTeacn
no noitynite
h
npoaaate TOBapoB, a
Talette Bce apyr lie na are ani, npeaycMO- TpeHHue
b
nacToamcM CorJiameiiHii.
CiaTba 7.
Bce naaTCJKH no nacToameiuy Coma- meiinio npoH3BoaaTca
b
JllBennn nepes
KanpnHrHeMnaea
b
OroKronbivie
h b
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
den i Stockholm och i De Socialistis
ka Rådsrepublikernas Union genom
D. S. R. Unions Statsbank.
För detta ändamål skola Clearing-
nämnden i Stockholm och D. S. R.
Unions Statsbank i varandras namn
öppna räntefria konton i svenska kro
nor och skola omedelbart lämna var
andra meddelanden om alla inbetal
ningar på dessa konton. Efter motta
gande av sådana meddelanden skall
Clearingnämnden i Stockholm respek
tive D. S. R. Unions Statsbank ome
delbart verkställa utbetalningar till
vederbörande organisationer, institu
tioner, firmor eller personer.
De sovjetiska gäldenärerna fullgöra
sin betalningsskyldighet genom inbe
talning till D. S. R. Unions Statsbank
och de svenska gäldenärerna fullgöra
sin betalningsskyldighet genom inbe
talning till Clearingnämnden i Stock
holm.
Artikel 8.
Clearingnämnden i Stockholm och
D. S. R. Unions Statsbank äga att,
utan varje begränsning eller i förväg
inhämtat tillstånd, fritt förfoga över
de belopp, som innestå å deras kon
ton i svenska kronor, för betalning av
varor inom ramen av de i artikel 1
omnämnda kontingenterna och för er
läggande av andra betalningar i en
lighet med artikel 4 i denna överens
kommelse. Likaledes utan någon be
gränsning eller i förväg erhållet till
stånd verkställas inbetalningar å
nämnda konton i enlighet med de
grunder, som angivas i artiklarna 1
och 4 i denna överenskommelse.
Artikel 9.
Clearingnämnden i Stockholm och
D. S. R. Unions Statsbank äga att
vid varje tidpunkt begära transfer av
saldon, som till endera partens för
del må förefinnas å ovan omförmäl-
da konton, i USA-dollars eller, efter
överenskommelse mellan Clearing
nämnden i Stockholm och D. S. R.
Unions Statsbank, i annan valuta till
en av Clearingnämnden i Stockholm
respektive D. S. R. Unions Statsbank
anvisad bank.
C0K)3e CoBeTCKHX CoipiaJIHCTHHeCKHX
PecnySamc aepe3 rocypapcTBeHHHit
Bärnt Coio3a CCP.
flaa 9thx pene
it KaiipirarHeMiipeH b
OroKroatMe n rocyjjapCTBeHHHÉ BaHK
Coio3a CCP OTKpbiBaiOT
;n,pyr ppyry
öecnpopeHTHBie caeTa b
mBe^cKiix Kpo-
Hax h
KaatpBiä 113
hhx
öypeT HeMejjaeHHO
cooöipaTB npyroMy 0
Bcex nocTynaeHHax
Ha 9th
c 'lera. Ilo
noayaeHiin TaKHx
yBepoMaeHHÉ KanpHHrHeMHpeH b
CTOK
roaBMe nan cooTBeTCTBeHHO Tocysap-
CTBeHHHH BaHK C0K)3a CCP
np0H3B0flIIT
HeMepaeHHO naaTeacn cooTBeTCTByiomiiM
opraHH3apHHM, yapeJKpeHHHM, (fmpMaM
nan anunia.
CoBeTCKHe poaatHHKH nponsBopaT
naaTeacn c ocBo6ojK,a;aioiHHM jjeiicTBHeM
b rocypapcTBeHHBiä BaHK Coi03a CCP h
niBe^CKHe poaJKHHKH npoiisBopfiT naa-
Teatn c ocBOÖoacpaiomHM peftCTBHeM b
KanpHHrHeMHAeH b CTOKroaBMe.
OraTBH 8.
KaupHHrHeMHpeH b CTOKroaBMe 11 To-
cyp,apcTBeHHBiit BaHK Coio3a CCP MoryT
cboöo^ho, 6e3 bchkhx orpaHHaeHiiii nan
npepBapHTeaBHoro pa3peraeHHa, pacno-
aaraTB cyMMaMH, ancnamHMHCH Ha hx
caeTax b mBepcKiix Kponax nan onaaTBi
TOBapoB b npepeaax KOHTHHreHTOB, yno-
MHHyTBIX B CTaTBe 1, H flaa np0H3B0p-
CTBa Apyrnx naaTeaceit, coraacHO CTaTBii
4 HacTOaipero CoraameHHa. PaBHBiM
oöpa30M 6e3 Bcanax orpaHnaeHHft nan
npepBapHTeaBHoro pa3penieHiia npon3-
bophtch
b3hoch Ha ynoMHHyTBie caeTa
no OCHOBaHHHM, yKa3aHHHM B CTaTBHX 1
11 4 HacToamero CoraameHHa.
UraTBH 9.
KaiipHHrHeMnpeH
b
CTOKroaBMe
h
T
o
-
cypapcTBeHHBiit BaHK Coi03a CCP
Moryr
b aioöoii MOMeHT noTpeöoBaTB onaaTBi
caaBpo b
cboio noaB3y no yKa3aHHHM
BBiine caeTaM nyTeM nepeBopa poaaapoB
CILIA nan, no coraamemno KanpHHr-
HeMtipeH b CTOKroaBMe 11 TocypapcTBeH-
Horo BaHKa Coiosa CCP, ppyroft BaaiOTBi
b
6aHK no yKasaHino KaiipiiHraeMHpeH
b CTOKroaBMe nan rocypapcTBemioro
BaHKa Coio3a CCP.
Kungl. May.ts proposition nr 350.
33
I syfte att underlätta det ömsesidi ga betalningsutbytet skola Clearing- nänmden i Stockholm och D. S. R. Unions Statsbank dock icke begära transfer, för så vitt saldot å kontona icke övex-stiger fem hundra tusen
(500,000) svenska kronor. Därest sal dot överstiger detta belopp kan be gäran om transfer endast avse be lopp utöver fem hundra tusen (500,000) svenska kronor.
Omräkning av svenska kronor till US A-dollars eller annan valuta skall ske enligt Sveriges riksbanks säljkurs å den dag, transfer äger rum.
Artikel 10.
Därest belopp, som hänföra sig till i denna överenskommelses artikel 4 förutsatta betalningar, äro uttryckta i annan valuta än svenska kronor och rubel, skola ut- och inbetalningar på kontona ske enligt Sveriges riksbanks säljkurs för vederbörande valuta å dagen för ut- eller inbetalningen.
Äro dylika belopp uttryckta i ru bel, skola de omräknas till svenska kronor efter D. S. R. Unions Stats- banks kurs å dagen för ut- eller in betalningen.
Artikel 11.
Sedan denna överenskommelse upphört att gälla, skola Clearing- nämnden i Stockholm och D. S. R. Unions Statsbank fortsätta att mot taga inbetalningar å i överenskom melsens artikel 7 omförmälda kon ton och från dessa vei-kställa utbe talningar enligt bestämmelserna i överenskommelsen i avseende å samt liga affärer och transaktioner, vilka ingåtts under dess giltighetstid.
Sedan denna överenskommelse upnhört att gälla, skall Clearing- nämnden i Stockholm respektive I). S. R. Unions Statsbank äga rätt att vid varje tidounkt begära transfer i USA-dolIars eller, efter överenskom melse mellan Clearingnämnden i Stockholm och D. S. R. Unions Stats-
Ilihang lill riksdagens protokoll IDAG. 1 sami.
B peaax oönerneinia naaTestHoro oöopoTa KmipimrHeMiipeH b OroKrojibMe h rocypapcTBenHbiii Bärnt Coio3a CCP öypyT, opuaito, BoapepstiiBaTbca ot Tpe- öoBaima nepeBopa, ecnn carolo Ha 3thxcneTax He öypeT npeBHinaTb naTbcoT Tilean (500.000) niBepcKiix KpoH. B caynae, ecnn yica3aHHoe casino npe- bhcht 9Ty cyMMy, TpeöoBaime nepeBopa Monter OTHOciiTbca anma k cyMMe H3- anniKa CBepx naTiicoT Tilean (500.000) HIBepCKIIX ItpOH.
IlepecneT niBepcKiix KpoH b poaaapbi CIHA mili b ppyrne Bärno™ npon3BO- piiTca no Kypcy npopaBpoB Tocypap- CTBeiiHoro Banna MBepnn Ha peHb BbinojiHeHiia nepeBopa.
CiaTba 10.
Ecnn itaKiie-aiiöo cyMMH no naaTe- JKaM, npepycMOTpemibiM b CTaTbe 4-oii HacToamero CoraamemiH, öypyT Bbipa- jKeHbi b hhoh BaniOTe, neM inBepcKHe KpoHH h pyöaii, to naaTestn ii nocTy- iiaeinia no sthm cneTaM npoiöBopaTca no Kypcy npopaBpoB rocypapcTBeHHOro BaHKa lllBepnii paa cooTBeTCTByioipen Baaiora Ha peHb naaTesta lim B3iioca.
Ecnn ste cyMMbi BbipasteHH b pyöjiax,
to hx
nepecneT
b
uiBepcKiie KpoHbi npo-
H3BoaiiTca no Kypcy rocypapcTBeHHoro BaHKa Coio3a CCP Ha flem, naaTesta nan B3H0Ca.
CTaTba 11.
llocJie npenpamenna peiicTBiia Ha- CToamero Corsamenna Kaup iram eMHHeH b CTOKrosbMe n rocypapcTBeHHbiå Bärnt Coio3a CCP oypyT npopoastaTb npimii- MaTb b3hoch Ha yKaaairabie b erame 7-oä 3Toro CorsanieHiia cneia ii coBep- rnaTb c hhx naaTestn, b eooTBeTCTBHH c nocTaHOBseniiaMii HacToauiero Corna- meHiia, no BceM cpenitaM n onepapnaM, B03HHKUIHM b TeHeniio ero peftCTBIia.
IIocjio npeKpamenna peftcTBna Ha- CToaipero Coraainemra KjuipiinrHeMiipen b C.TOitroJibMe iian cooTBeTCTBCiino Tocy- papcTBeniibiä Bärnt Coio3a CCP iimcctnpaoo noTpcöoisaTb b aioöoii momchtnepeBopa b poaaapax CIHA nan, no coraamemiio KaiipimrneMupeii b Ctok- roabMe n rocypapcTBcnnoro Banna Co-
Nr 3f>0.
3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
bank, i annan valuta av saldo, som
till endera nartens fördel må förefin
nas å de ömsesidiga kontona, varvid
Clearingnämnden i Stockholm re
spektive D. S. R. Unions Statsbank
utan dröjsmål skall utföra vederbör
lig transfer till av fordringsägaren
anvisad bank.
Omräkningen av svenska kronor
till US A-dollars eller annan valuta
skall ske enligt Sveriges riksbanks
säljkurs å den dag transfer äger rum.
Artikel 12.
Det tekniska förfarandet vid till-
lämpningen av denna överenskom
melses bestämmelser rörande betal-
ningsutbytet fastställes gemensamt
av Clearingnämnden i Stockholm och
D. S. R. Unions Statsbank.
Artikel 13.
I syfte att utvidga varuutbytet mel
lan Sverige och De Socialistiska Råds
republikernas Union ha de båda par
terna överenskommit, att Svenska re
geringen skall bevilja D. S. R. Unions
regering en kredit för betalningar,
som De Socialistiska Rådsrepubliker
nas Union har att erlägga i Sverige.
Storleken av och villkoren för denna
kredit ha fastställts i ett särskilt kre
ditavtal denna dag.
De betalningar, som ske med ut
nyttjande av nämnda kredit, skola
icke inräknas i de i denna överens
kommelses artikel 4 angivna betal-
ningssummorna.
Återbetalning av nämnda kredit
och räntebetalningar å densamma
skola inräknas i de i denna överens
kommelses artikel 4 angivna betal-
ningssummorna.
Artikel 14.
Vid i denna överenskommelses ar
tikel 4 förutsatta transaktioner och
affärer mellan svenska institutioner,
organisationer, firmor eller personer
å ena sidan samt D. S. R. Unions
Handelsrepresentation i Sverige eller
sovjetiska ekonomiska organisatio-
103a CCP,
b
ppyroft Baaroie, caabpo no
B3anMHBiM caeiaM, npnaeM Kanpirar-
HeMH^eH
b
CTOKroJibMe lura rocypap-
cTBeHHHft Barne Coio3a CCP HeMepnemio
npoiraBepeT cooTBeTCTByromlin nepeBop
b Öarne no yKa3aiinro Kpepirropa.
IlepecneT inBepcieiix iepon
b
poaaapn
Cili A hjiii
b
ppyrne Bärno™ npon3BO-
prorca no ieypcy npopaBpoB rocypap-
CTBeHHoro Samia IBBepini Ha peHb
BbraoaHeHHH nepeBopa.
CiaTba 12.
TexH niemelin nopapoie no npnMeHe-
hhk) nocTaHOBaeHnn HacToanpero Coraa-
niemia, leacaroipnxca naaTeacHoro oöo-
poxa, ycTaHaBmBaeTca coBMecTHO Kan-
pnHmeMHpeH b
CTOieroabMe n rocypap-
CTBeHHblM BaHKOM Coi03a CCP.
CxaTba 13.
B penax pa3BHTna TOBapooöopoTa
Meacpy ElBepneft ii
C01030M CoBeTCKnx
CopnaancTHHecKHX Pecnyöame, oöe
cto
-
pOHH COrJiaCIMHCb, HT0 IIpaBHTeabCTBO
lilBepnn npepocTaBiiT IIpaBHTenbCTBy
Coro3a CCP KpepHT paa naaTeaceft,
ko
-
Topbie Coro3 CoBeTCKnx CopnaancTH-
aecKHX Pecnyöraie öypeT npon3BopiiTb
b
niBepnn. Pa3Mep n ycaoBna 9T0ro
lepepirra ycTaHOBJieHbi
b
ocoöom
Kpe-
Piithom
CornamemiH ot
eero ancaa.
IlaaTeaeH, KOTopbie ÖypyT npon3xo-
pnxb c Hcnojib30BaHneM yKa3aHHoro
lepepirra, He ÖypyT BiearoaaTbca b
cyMMH
naaTeaeeft, npepycMoipeHHHe
b
CTaTbe
4-oft HacToamero CoraameHiia.
noramemie yKa3aHHoro lepepirra
n
naaTeacn no Helny npopemroB
ÖypyT
BKaroaaTbca
b
cyMMH naaieaceft, npe-
ÄycMOTpeHHHe
b CTaTbe 4-oft
HacToa-
ipero Coraamemia.
CTaTba 14.
B ynoManyrax
b
CTaTbe 4-oft HacToa-
ipero Coraamemia onepapnax n cpeaieax
Meaepy mBepcieiiMH yapeaepeHnaMH, op-
raHH3apnaMH, $iipMaMH nan anpaMH, c
opHoft
ctopohh
,
ii
ToproBHM IIpepcTa-
BHTeabCTBOM Coro3a CCP
b
IIlBepnii nan
coBeTCKHMii xo3aftcTBeHHHMH oprami-
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
35
ner å andra sidan kan det förutses, att tvist, som uppstår i samband med dylik transaktion eller affär, skall avgöras genom skiljedom.
Plats och villkor för sådant skilje- mannaförfarande ha fastställts i ett särskilt denna överenskommelse bi fogat skiljedomsavtal, vilket utgör en integrerande del av överenskommel sen.
Artikel 15.
De fördragsslutande parterna för binda sig att erkänna såsom giltiga och låta verkställa skiljedomar i så dana tvister, som uppkomma i anled ning av kontrakt och transaktioner mellan deras institutioner, organisa tioner, firmor eller medborgare, för utsatt att domarna meddelats i över ensstämmelse med det i artikel 14 fö reskrivna skiljemannaförfarandet.
Erkännande och verkställighet av skiljedom må blott vägras i följande fall:
a) örn skiljedomen blivit undan röjd i den stat, där den meddelats;
b) om i den stat, där skiljedomen meddelats, frågan om skiljedomens giltighet är föremål för domstols prövning eller örn i sagda stat skilje domen icke innebär definitivt beslut, som äger verkan i samma stat, sär skilt om den tid icke gått till ända, som enligt lagen i den stat, i vilken skiljedomen meddelats, må vara stad gad för dess överklagande;
c) om den tvist, som avgjorts ge nom skiljedomen, enligt lagen i den stat, där skiljedomen åberopas, icke må skjutas under skiljemän;
d) örn erkännande eller verkstäl lighet av skiljedomen strider mot of fentlig ordning eller mot de stats- rättsliga principerna i den stat däl den åberopas;
sallyann, c flpyroft CTopoHH,
mo
acel
npe^ycMaTpiiBaTbca paapememie apön- TpaaceM cnopoB, B03HHKaiomnx
113
one-
papnft naii chenon.
Mecro 11 vcaoBiia apoirrpaatHoro pa3-
öiipaieabCTBa yCTaHOBaeHH
b ocoöom
coraameHnii 0 TpeTeftcKOM cyae, npnaa- raeMOM
k
HacToaigeMy coraamemno 11
aBJiaiomeMCH ero HeoT”eMaeMoft nacT&io.
CiaTba 15.
^oroBapHBaiomneca OropoHti o6a3y-
iotch
npH3HaBaTb HMeiomnMn ensy
h
RaBaTb ncnoaHemie apöirrpaJKHbiM pe-
raeHHHM no cnopaM, B03HHKaiomiiM H3
coBepmaeMbix nx yqpesKfleHHHMii, opra-
HH3au;iiHMH, (jnipMaMii nan rpajK^aiiaMH cfleaoK nan onepannft, ecan pa3pemeHiie enopa nponcxoftiiao
b
cooTBeTCTBHii c
npeflniicbiBaeMbiM cTaTbeii 14-oft
nopaji;-
kom
TpeTencKoro pa36npaTeabCTBa. B npii3HaHini HMeromiiM enay 11
b iic
-
noaHeHiin apöirrpajKHoro pemeHna Mo deer 6
htb
0TKa3aH0 aiimb
b
caejtyiomnx
caynaax:
a) ecan ap6 HTpaacHoe pememie
ot
-
MeHeHO
b
Toft CTpaHe, r^e
oho
öbiao
BbmeceHo;
6) ecan
b
CTpaHe,
b
KOTopoft apönrpa-
iKHoe pemeHne öbiao BbmeceHo, Bonpoc 0 j(eftcTBiiH apÖHTpaacHoro pememia aBaaeTca npe^MeTOM paccMOTpeHna cy^a iian ecan
b
3T0ft CTpaHe apöiiTpaacHoe
pememie He npnoöpeao 3HaHemia
okoh
-
naTeabHoro pememia, nMeromero enay
b
Toft ace CTpaHe,
b
nacTHOCTii, ecan He
HCTen cpoK man ero oöacaaoBamia, no- CKoabKy B03M0JPH0CTB oömanoBamia npe^ycMaTpiiBaeTca 3aK0HaMii cTpaHbi,
b
KOTopoft apÖHTpamnoe pemenne 6aao BbmeceHo;
b
) ecan enop, no KOTopoMy öbiao npn-
hhto
apÖHTpaiKHoe pemeHne, He MomeT
no saKonaM CTpaHbi, rjte
iicnpamiiBaeTca
ncnoaneiine apÖirrpaJKiioro pemeHna, noflaernaTb TpeTettcicoMy pa36npaTeab- CTBy;
r) ecan npn3Haniie hmcioihhm enay nan ncnoaneiine apönTpaacHoro pe- memia naxofliiTca b npoTiinopemin c oöinecTBCHiibiM nopa^KOM naii c rocy- jtapcTBenno-npanoBbiMH npimuniiaMH cTpaiibi, r/ie ncnpamnBaeTca ncnoaneiine apÖHTpaiKiioro pememia;
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
e) om den part, mot vilken skilje
domen åberopas, icke erhållit med
delande om skiljemannaförfarandet i
så god tid, att han kunnat göra gäl
lande sina invändningar, eller om
han saknat full rättshandlingsförmå-
ga och icke varit lagligen företrädd;
f) om skiljedomen icke har avse
ende å tvist, som förutses i skiljeav
tal eller i kontrakt intagen skilje
domsklausul, eller om skiljedomen
innefattar beslut, som överskrider
omfattningen av skiljeavtal eller i
kontrakt intagen skiljedomsklausul.
De fördragsslutande parterna skola
i överensstämmelse med föreskrifter
na i denna artikel erkänna såsom gil
tiga och låta verkställa även skiljedo
mar i sådana tvister, som uppkomma
i anledning av kontrakt, vilka avslu
tats eller komma att avslutas utom
ramen för föreliggande överenskom
melse, förutsatt att skiljedomarna
meddelats på grund av skiljeavtal el
ler skiljedomsklausuler, som äga gil
tighet enligt lagen i den stat, där skil-
jemannaförfarande skall äga rum.
Artikel 16.
Denna överenskommelse gäller för
en tid av fem år, räknat från dagen
för dess undertecknande och för-
länges därefter att gälla varje gång
för en period av ett år, för så vitt
överenskommelsen av endera parten
icke har uppsagts sex månader före
utgången av löpande period.
Oberoende av tiden för denna över
enskommelses giltighet skola bestäm
melserna i artikel 14 med därvid fo
gad bilaga ävensom i artikel 15 till-
lämpas på alla tvister rörande affärs
transaktioner, som hava avslutats un
der denna överenskommelses giltig
hetstid.
r
) ecnn CTopoHa, npoTHB KOTopoä
hc
-
npaimiBaeTCH ncnonHeHiie perneHiia, He
nonyanna cooömeHHH o TpeTeäcKOM pa3-
öiipaTeJiLCTBe b TeaeHue BpeMeHH, ro-
CTaToaHoro Rån npeRCTaBnemiH MaTe-
pnaaoB no neny, nan ecnn OHa, He oGaa-
Raa nojiHoö ReecnocoÖHOCTbio. He Önna
npeRCTaBaeHa b cooTBecTBHii c ipeGo-
BaHiiHMH 3aK0na;
e) ecnn apompancHoe peinemie He
othochtch
k cnopy, npejjycMOTpeHHOMy
b
coraameHHH o TpeTeficKOM pa36npa-
TeJiBCTBe naii b apGirrpajKHolt oroBopice,
BKaroaeHHoii b cReaKy, hhGo ecan apGirr-
paacHoe pemeHiie coRepmiiT nociaHOB-
aeHua, BbixoRHmne 3anpeR ean ycaoBHfi,
npeRycMOTpemibix b coraameHHH o Tpe-
TeftcKOM pa36npaTeabCTBe naii b apGirr-
paacHofi oroBopice, BKaioaeHHoit b CRea-
Ky
B COOTBeTCTBHII C HOCTaHOBaeHHHMII
HaCTOHmeft CTaTbH ^OrOBapHBaKHRIieCH
CTOpOHBI ÖyayT npH3HaBaTB HMeiOIRHMH
ciiay h RaBaTb ncnoaHeHne apGmrpa-
jkhhm pemeHHHM no cnopaM, boshukhium
ii3 cfleaoK, 3aKaioneHHbix nan
Morymnx
Guth
3aKaioqeHHbiMH TaKace n BHe Ha-
CToamero CoraameHHH, npn ycaoBnn,
hto apÖHTpaiKHBie pemeHHH GyRyT Bbrae-
ceHH na ociioBaHnn coraameHHH o Tpe-
TeficKOM paaGnpaTeaBCTBe nan apGirr-
paacHon oroBopKH, HMeiomiix
cuny
no
3aK0HaM Tolt CTpaiiH, rRe apGnTpajKHoe
pa36npaTeabCTB0 RoaJKHO imeTb MecTO.
CTaTbH 16.
9to
CoraameHne RelicTByeT ira epon
nHTb aeT, canTaa co rhh
noRnncaHHH, h
B03oGHOBaaeTCH nocae 9Toro BCHKnä
pa3 Ha oriih
roR, ecan oho
He GyReT
AeHOHciipoBaHO Toli
nan Rpyroit Oropo-
hoh
3a mecTb MecapeB ro
ncTeaeHHH
cpoKa.
He3aBHCHMO OT CpOKa ReHCTBHH Ha-
CTOHipero CoraameHHH, nocTaHOBaeHHH
CTaTbH 14-olt c IIpHaojKeHHeM k Helt, a
TaKHce ct. 15-olt GyRyT npnMeHHTbCH ko
BceM cnopaM no
CReanaM, 3aKaroHeHHHM
3a BpeMH ReiiCTBHH HacToamero Coraa
meHHH.
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
37
Avfattat i dubbla originalexemplar, vart och ett på svenska och ryska språken, varvid båda texterna skola äga lika vitsord.
Som skedde i Moskva den 7 sep tember 1940.
Herman Eriksson A. Mikojan
CocTaBJieHO
b
RByx nosaHHHbix 9K-
3eMnaapax, Kaarna Ha raBeacKOM
h
pyccKOM H3HKax, npHHOM
oöa TeKCTa
HMeiOT oflHHaKOByio cuny.
CoBepmeHO
b
MocKBe 7 ceHTaöpa
1940 rop;a.
Herman Eriksson A. Minman
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
Bilaga till art. 14
Överenskommelsen rörande varuut
byte och betalningar mellan Sverige
och De Socialistiska Rådsrepublikernas
Union av den 7 september 1940.
överenskommelse om skiljemän.
Vid avgörande genom skiljedom av
tvister i anledning av sådana trans
aktioner och kontrakt, som förutses
i art. 14 i överenskommelsen rörande
varuutbyte och betalningar mellan
Sverige och De Socialistiska Rådsre
publikernas Union av den 7 septem
ber 1940, skola följande bestämmel
ser tillämpas:
1. Tvisterna hänskjutas till avgö
rande av skiljemän med uteslutande
av parternas rätt att hänvända sig
till statlig domstol.
2. Skiljenämnden består av en hu
vudledamot, vilken är skiljenämndens
ordförande, och två skiljemän, av
vilka vardera parten utser en.
3. Skiljemannaförfarande påkal
las genom rekommenderad, till den
andra avtalskontrahenten riktad skri
velse, i vilken skola angivas den ut
sedda skiljemannens för- och till
namn samt fullständiga adress även
som tvistefrågan och det kontrakt el
ler den transaktion, ur vilken tvis
ten härflyter. Den till skiljemanna
förfarande uppfordrade kontrahen
ten skall inom loppet av fjorton da
gar, räknat från mottagandet av sag
da skrivelse, utse sin skiljeman samt
i rekommenderad skrivelse meddela
den förstnämnde kontrahenten skil
jemannens för- och tillnamn samt
fullständiga adress.
npHJioiKenne
k
eTaTbc
14
-oii
Coraamemia o TOBapooöopoie
h
iraa-
Teacax Meaepy IIlBepiieii n C
01030
M
CoBeTCKiix CopnaJiHCTHiecKHX Pecny-
öjihk
ot
7 ceHTHÖpn 1940
r.
Cornamenne o TpeTeficitOM cypo.
lipa pa3pemeHHH
b
nopapne apöiiT-
paaca cnopoB no cpennaM n onepapnaM,
npepycMOTpeHHHM
b
erame 14 Coraa-
rneHna
o TOBapooöopoTe h naaTeacax
MeJKpy UlBepnen
h
C
ok
>
30
m
CoBeTCKiix
CopnaJiHCTHaecKHX PecnyörniK
ot
7
cemaSpa 1940 ropa, npuMeHaioTca cae-
pyioipiie nocTaHOBJieHiia:
1. Cnopbi nopaeacaT pa3pemeHnio Tpe-
TeäcKoro rypa c HCKjnoaeHneM oöpa-
ipemia cTopoH
b
rocypapcTBeHHBin cyp.
2. TpeTeflcKHft cyp
coctoht
ii3 opHoro
cynep-apÖHTpa, KOTopbii aBJiaeTca npep-
cepaTeneM TpeTeitcKoro cypa, n pByx
TpeTeficKHX cypeö, Ha3HaaaeMHx no op-
HOMy
ot
Kaacpoft CTopomj.
3. Oöpaipemie
b
TpeTeficKnn cyp npo-
H
3
BopiiTca nyTeM nocbiaKii ppyroft poro-
BopHOfi CTopoHe
3
aKa
3
Horo nncbMa,
b
KOTOpOM pOJPKHH ÖHTb yKa
3
aHbI HMa,
$aMnana n
tohhhh
appec HasHaaeHHoro
rpeTencKoro cypbn, a lannie npepMeT
cnopa n epemia nan onepapna, HBJia-
ioipneca ocHOBamieM cnopa. GropoHa,
BH
3
BäHHaa Ha TpeTencKoe paaoiipaTeöib-
ctbo
, pomKHa
b
TeneHne 14 pHeö nocae
noayneHna
3
Toro nncbMa Ha
3
HaanTb
cBoero TpeTencKoro cypbio,
cooöiphb
nepBoä CTopoHe
3
aKa
3
HblM nncbMOM ero
hmh
, (jiaMHJinio
ii
Tomma appec.
Kungl. Maj.ts proposition nr 350.
39
4. Om i föregående punkt angivna frist gått till ända utan resultat, skall på framställning av den avtalskontra- hent, som påkallat tvistens avgöran de genom skiljedom, skiljemannen inom fjorton dagar, räknat från framställningens mottagande, utses för svensk kontrahents vidkomman de av Stockholms Handelskammare och för sovjetisk kontrahents vid kommande av Allunionistiska Han delskammaren i Moskva. På sådant sätt utsedd skiljeman må icke uteslu tas.
5. Vardera avtalskontrahenten äger att inom loppet av fjorton dagar, räk nat från mottagandet av underrättel se om motpartens val av skiljeman, utesluta denne. Skälen för uteslutning behöva icke angivas. Genom över lämnandet av förklaring örn uteslut ning skall skiljemannen anses defi nitivt utesluten. Före uteslutning må icke talan anhängiggöras vid statlig domstol.
6. Part, som utesluter av motpar ten vald skiljeman, skall samtidigt med förklaring härom, i nedanståen de ordning göra framställning om utseende av annan skiljeman.
Om uteslutning skett från svensk aytalskontrahents sida, skall denna för utseende av skiljeman för den sovjetiska avtalskontrahenten vända sig till Allunionistiska Handelskam maren i Moskva. Om uteslutning skett från sovjetisk avtalskontra- hents sida, skall framställning örn ut seende av skiljeman för den svenska avtalskontrahenten riktas till Stock holms Handelskammare. Dessa insti tutioner skola respektive utse skilje män inom loppet av fjorton dagar efter hänvändelse till dem. Härvid må icke utses person, som jämlikt ovanstående bestämmelser tidigare uteslutits av den andra avtalskontra henten. Avtalskontrahenterna må icke utesluta en av Stockholms Handels kammare respektive Allunionistiska Handelskammaren i Moskva utsedd skiljeman.
4. noenie 6e3pe3yjn.TaTHoro ncTeae-
hhs
yKa3aHHoro
b
npeRH^yigeM nymcTe
cpoKa TpeTeöcKiiä cygba, no 3aaBaeHHio floroBopHoft cTopoHLi, BHOcamen enop Ha paapenieHiie TpeTeiicKoro cy.ua, goa- aceH öbiTB Ha3HaaeH
b
Tenemie 14 gaen
no nocTynaenmi Tanoro 3aaBJieHna, ToproBon IlaaaTOH ropoga CiOKroJiBMa
•— sa niBe^CKyio cTopony
ii
Bcecoio3Hon
ToproBon IlaJiaTOH bMocKBe — sa co- BeTcicyio CTopoHy. HaoHaaeHHbiö b
stom
nopajpee TpeTeäciuiii eygba ne MomeT
ÖHTb OTBe^eH.
5. Kantson goroBopHoii CTopoHe,
b
Tenemie 14 gHeii nocae noayaemia
ot
ÄPyroii CTopoHH ii.BBeineiiiia 06 H36paHini eio TpeTeiicKoro eygbii, npiiHagneHcnT npaBO OTBOfla nocaegHero. IIpHHHHbi
ot
-
Bo^a npn 3
tom
npiiBogiiTbca He goaJKHbi.
nepeganen 3aaBaeHiia 06 oTBoge: Tpe- TencKHä cygba canTaeica oKonaaTeabHo OTBegeHHHM. IIpOH3BOJtCTBO OÖ OTBOge
b
rocysapcTBeHHOM cyge ne HMeeT MecTa.
6. O^HOBpeMeHHO c 3aaBaemieM 06 OTBofle CTopona, saaBHBmaa oTBOg
rpe-
TencKoro cygbH, yKa3aHHoro gpyroii CTopoHoft, gonama nogaTb 3aaBaeHiie o Ha3HaaeHHH gpyroro TpeTeiicKoro cygbii b caegyioigeM nopagKe:
Ecnn OTB03 nocaegyeT
ot
mBegCKOii
CTopoHbi,
to
3aaBaeHiie o Ha3HaaeHHH
TpeTeiicKoro cygbii gaa coBeTCKOii
cto
-
poHbi gonacHo
öbitb
HanpaBiieHo Bce-
coio
3
hoh
ToproBoii IlanaTe
b
MocKBe.
Ecan
otboä
nocaegyeT
ot cobctckoh
CTopoHH,
to
OHa goaama oöpaTHTbca 3a
Ha3HaaeHiieM TpeTeäcKoro cygbii gaa inBe«cKOH CTopoHbi
b
ToproByio IlanaTy
ropoga CTOKroabMa. 9
th
ynpeJKgemia
cooTBeTCTBeHuo flojpKHbi bTeaeHiie 14 ÄHeii Horne oöpamemia k
hhm
Ha3HaanTb
TpeTeiicKoro cygbio. Ilpn
stom
Ha3iia-
licnne anga, KOTopoe Guno pance
ot
-
Begeno, cornaciio H3noateHHOMy Bbirae, gpyroii CTopoHoft, ne gonycKacTca. C
to
-
p
o
ribi lie MoryT OTnogiiTb TpeTeiicKoro cygbio, HasHaaeHHoro
cootbctctbchho
ToproBoii IlanaToii repola (aoicronb- Ma nan Bcecoioaiioii ToproBoii llaaaToii
b
MocKBe.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
7. De båda skiljemännen skola in
om loppet av fjorton dagar från den
dag, båda slutgiltigt erhållit uppdrag,
välja ordförande. Skiljemännen äro
därvid fria i sitt val. De må även väl
ja ordförande bland de personer, som
uppförts å den enligt punkt 8 i denna
överenskommelse uppgjorda listan.
Skulle skiljemännen icke inom
loppet av fjorton dagar enas om val
av ordförande eller skulle vald, å lis
tan icke uppförd ordförande uteslu
tas, utses ordföranden på sätt, som
angives i punkt 8.
8. Den i punkt 7 angivna ordfö
randelistan skall under den tid över
enskommelsen rörande varuutbyte
och betalningar mellan Sverige och
De Socialistiska Rådsrepublikemas
Union av den 7 september 1940 är i
kraft, för varje avtalsår före dess in
gång uppgöras av Svenska handels-
-departementet och D. S. R. Unions
Handelsrepresentation i Sverige. I
sagda lista uppföras fem personer,
som äro medborgare i tredje stater.
Samtidigt träffas av de båda länder
nas angivna institutioner överens
kommelse om en lista å fyra perso
ner, vilka likaledes äro medborgare i
tredje stater. Med dessa personer
kompletteras listan över de fem ord
förandena, därest någon av desamma
avlider, insjuknar i långvarig sjuk
dom eller av annan orsak icke äger
möjlighet att fullgöra uppdrag såsom
ordförande. Kompletteringen av ord
förandelistan med angivna kandida
ter sker genom lottdragning i den
ordning, som angives i nästföljande
stycke av denna punkt.
Ordförande utses genom lottdrag
ning bland de fem personer, som
uppförts på ordförandelistan. Lott
dragning äger rum i Stockholms Han
delskammare eller Allunionistiska
Handelskammaren i Moskva, bero
ende på skiljenämndens säte. Lott
dragning verkställes av speciellt här
till av respektive ovannämnda kam-
7. Ooa TpereHCKHX cyyBii
hojijkhh
b
Teoline 14 p,Heii c Torö pira, Korjja oöa
ohii
yjKe öysyT HasHaneHBi, inspara
cynep-apoirrpa. Hpii otom
TpeTeiicKiie
evdyni tjBo6o,a,Hi>i b
cbogm
Btioope. Ohm
Moryr TaKJice ii36paTB cynep-apöirrpa 113
miena Tex nily, KOTopue BKnioHeHBi b
cnticoK, cocTaBJiaeMHH cornacno nymcTa
8 HacToaiyero CornanieHna.
Ecnn
b
Tenemie 14 yHen TpeTencKiie
cyrill ne yocTiirayT cornaniemia 0
BHÖope cynep-apoirrpa, lina ecnn 113-
6 parm tili iimii cynep-apöirrp 113 miena
mm;, ne BHeceHHBix
b
yKa3aHHBiii Burne
cmicoK, 6yyeT OTBeyeH oyHOii 113 yoro-
BopHBix cTopoH, to H36paHiie cynep-
apömpa npoMBOjpiTca
b
nopayKe, yna-
3aHH0M b
nyHKTe 8.
8. CmicoK cynep-ap6iiTpoB, yKa3aH-
HBifi b nyHKTe 7, cocTaBnaeTca Mhhh-
cTepcTBOM ToproBJin IIlBepnn 11 Topro-
bhm IIpejtCTaBiiTenBCTBOM Coio3a CCP
b UIbcuhii Ha Karn;!Biii roy yencTBiia
CornameHiia 0 TOBapooöopoTe 11 nna-
Teacax Mentzy IIlBennen n C01030M Co-
BeTCKiix CoyiianiicTiiaecKiix Pecnyöninc
ot 7 ceHTaöpa 1940 roya yo Habana co-
OTBeTCTByioiyero roya. B cnncoK otot
BKnioaaioTca nara nini; H3 Hilena rpaac-
yaH TpeTBiix rocyyapcTB. OjjHOBpeMeHHO
ynoMHHyTBiMii opraHaMii oociix CTpan
cornacoBBiBaeTca cnncoK neTupex nini;
Tanme H3 miena rpaiKyaH TpeTBiix rocy-
yapcTB. II3
otiix nini; nononHaeTca cnii-
cok nara cynep-apöirrpoB b cnynae
cMepra Koro-nnöo H3 nocneymix, npo-
yonaaiTenBHOii 6one3HH linn HeB03Moac-
HOCTii iicnonHemia o6a3aHHOCTeii cynep-
apöinpa no KaKiiM-nnöo ypyniM npumi-
Han. IIononHeHHe cnncKa nain cynep-
apoiiTpon ynoMaHyTBiMn KanyiiyaTaMii
npoHSBoyiiTca nyTeM jKpeöna b nopayKe,
yKa3annoM b cne^yioiyeM a63au,e Ha-
CToaiyero nyHKTa.
II3 miena narn nini;, yKa3aHHBix
b
cnncKe cynep-apÖirrpoB, iiaöiipaeTca no
acpeönio cynep-apÖHTp. JKepeöneBKa
nponcxoynT no MecTy HaxoJKyeHiia Tpe-
TencKoro cyya
—
b
ToproBoit IlanaTe
ropoya CTOKronBMa unn
bo
Bcecoio3Hon:
ToproBOii IlanaTe
b
MocKBe. JKepeÖB-
eBKa npoH3Boji;HTca cneynanBHO Ha
to
ynonnoMoneHiiBiM npeycTaBineneM co-
Kungl. Majlis proposition nr 350.
41
rar befullmäktigat ombud i närvaro av skiljemännen och ombud för de tvistande parterna. Att någon av skil jemännen eller parternas ombud är frånvarande, utgör icke hinder för lottdragningen, förutsatt att skilje männen och de tvistande parterna ge nom rekommenderade skrivelser bli vit underrättade örn tid och plats för lottdragningen senast fjorton dagar före densamma, räknat från nämnda skrivelsers avsändningsdagar. Resul tatet av lottdragningen skall oför dröjligen av vederbörande handels kammare meddelas de båda skilje männen, den utsedda ordföranden och de båda parterna.
Om person, som uppförts på ord förandelistan, valts till ordförande i den ordning, som säges i punkt 7 el ler denna punkt, må han icke ute slutas av parterna.
9. Ovanstående bestämmelser sko la i tillämpliga delar lända till efter rättelse örn vald eller utsedd skilje man avlider eller av annan orsak upphör att vara ledamot av skilje nämnden eller vägrar att mottaga eller fullgöra uppdrag som skiljeman eller ordförande. 10. Skiljenämndens säte är Stock holm, örn käranden är en svensk in stitution, organisation, firma eller person och Moskva örn käranden är D. S. R. Unions Handelsrepresenta- tion i Sverige eller en sovjetisk eko nomisk organisation. På framställ ning av en av de tvistande parterna skall, om utredningen i målet därav befrämjas, skiljenämndens samman träden förläggas till den ort, där de levererade varorna befinna sig. Skil jenämnden må endast på vägande skäl avslå sådan framställning, var vid den skriftligen skall avfatta och meddela parterna dessa skäl.
11. Till avgörande av skiljemän enligt i denna överenskommelse fast ställd ordning må bland annat även hänskjutas yrkande, som avser fast ställande av någon rättighet eller nå-
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami.
OTBeTCTBymefl 113 ynoiiHHyTHx Burne
nanaT
b
npncyTCTBiiii TpeTeitcKiix cyrell
ii
npeflCTaBiiTejieii cnopamnx
ctopoh
.
OTcyTCTBiie icoro-nnöo ii3 TpeTeftcKiix cyrell mili npeflcraBiiTenen
ctopoh
He
cjiyiKiiT npenHTCTBiieM
k
MtepeöteBKe
lipa ycjiOBim,
bto
o BpeMeini n MecTe
HcepeöteBKii
öbijio
cooGigeiio TpeTeiicKiiM
cy^bfiM
ii
cnopamira CToponaM 3aica3-
h bim ii
niiCBMaMii
ne no3,HHee, neM 3a
14
Asen flo JKepeÖBeBKii, c xicHncaeiineM 3Toro cpoKa
ot
jjaTBi
hocliskii
yitasaH-
hbix
miceM. Pe3yjiBTaT iKepeÖBeBKii ne-
3aMej;jiHTejiBHo cooäipaeTca cooTBeT-CTByiomeH ToproBoft naaaTon oöoiim TpeTeftcKiiM cy^BaM, H3ÖpaHH0My cynepapÖHTpy ii cTopoHaM.
Jlupa, BKaioHeHHBie b
ciihcok
cynep-
apöiiTpoB,
b
cjiyaae H3ÖpaHna noro-anöo
H3
hhx
cynep-apÖHTpoM
b
nopa^Ke, yna-
3aHH0M
b
nyHKTe 7 nan
b
HacToameM
nyHKTe, ne Moryr 6
htb
OTBe^cHBi cTopo-
HaMU.
9. EBimenpiiBefleHHBie nonoaceHiia
cooTBeTCTBeHHO
npiiMeHaioTca,
cesil
H36paHiiBifi
nan
nasHaneHHBin TpeTefi-
CKnii cy^ba yupeT, nan Bunker
113
co-
CTaBa TpeTencKoro cy/ja no jtpyniM npn-
MimaM,
nan OTnaaeeTca ot npimaTiia nan
BBinoaHeHiia o6a3aHHocTeii
TpeTeiicKoro
cysbii nan cynep-apänTpa.
10.
MecTonpeöbiBaHne TpeTencKoro
cy^a
—
CTOKroabM, ecan
iicthom hb
-
aaeTca niBe^cKoe ynpeaiaernie, opra-Hroaipia, $npua nan anno, n MocnBa, ecnn ncTgoM aBaaeTea ToproBoe npeg-CTaBiiTeaBCTBo Coio3a CCP bUlBeipm nan coBeTcnaa xosancTBeHHaa opraHH-3aitna. Ilo xo^aTancTBy ojjHoii
113
enopa-
mnx cTopoii 3aceji;aHHa TpeTencKoro cyjta ^oaiKHBi ÖBiTB nepeneceHBi
b mccto
naxose/ternia nocTaBaeiiHbix TOBapoB
b
caynae, ecan
oto
cnocoöcTByeT Bbiac-
HeHmo flena. OTKaoiienne
TpeTeitcKHM
cy^oM Tanoro xogaTaitcTBa
moikct
no-
caeaoBaTB
tosbko
no BaacnBiM ocnoBa-
nnaM, KOTopnie floåsen
bi
Ö
biti
»
nsnoacenbi
TpeTeäcKHM
cyflOM
nncBMCHiio
11
eo-
OomeilBI
IIM CToponaM.
11. IIpegMeTOM paccMOTpenna
tjio
-
TencKoro tyga
b
nopaflne, yeTanoBseii-
noM nacToanuiM coraauiemieM, Moryr TaKJKe cay/KiiTB n
iickii
0 npiisHamin
KaKoro-anoo npaBa
nan
([laura,
hmcio
-
Nr 650.
4
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 350.
got rättsligt betydelsefullt faktum
utan att innebära krav på åläggande
för den andra parten att erlägga be
talning i penningar eller att fullgöra
annan på fastställandet av ifrågava
rande rättighet eller faktum grundad
prestation, förutsatt att yrkandet be
rör i denna överenskommelse avsett
kontrakt.
Sätet för en skiljenämnd, som bil
das för avgörande av dylikt yrkande,
skall vara Stockholm eller Moskva,
beroende av svarandepartens hem
land.
12. Skiljenämnden skall träffa sitt
avgörande på grundval av villkoren i
det kontrakt eller den transaktion,
varur tvisten härflyter, samt på grund
val av de rättsnormer, vilka skola
tillämpas enligt den internationella
privaträttens principer. Skiljenämn
den äger även, kompletteringsvis, till-
lämpa allmänt vedertagna interna
tionella handelsbruk.
13. Skiljenämnden avgör fördel
ningen av kostnaderna för skiljeman-
naförfarandet.
14. Skiljenämndens utslag skall
med angivande av dag och plats för
dess avkunnande ävensom skilje
nämndens sammansättning, den åt
parterna givna möjligheten att yttra
sig samt domens motivering under
tecknas av ordföranden och båda
skiljemännen. Till var och en av de
tvistande parterna överlämnas ett ex
emplar av det undertecknade utslaget.
Som skedde i Moskva den 7 sep
tember 1940.
Herman Eriksson A. Mikojan
niprö ropHjpoiecKoe 3Haiemie, npea”-
HBUHeMue 6e3 oaHOBpeMeHHoro Tpeöo-
BaHiiH o npncysKÄeHHH npyroii CTopomj
k
yngare acHeiKHHx cyMM linu
k
coBep-
nieHHIO HHHX iHefiCTBHH, OCHOBaHHHX Ha-
npH3HaHHii cooTBeTCTByiomero npaBa
wiil $aKTa, ecnn 9
th
hckh
othochtch
k
cRenKaM, npejjycMorpeHHHM
b
HacToa-
ipeM CornanieHHii.
MecronpeÖHBaHHeM TpeTeftcKoro cy
aa, oöpa3yeMoro ann paspeniemia Taicnx
HCKOB, ^OnJKeH ÖHTB CTOKrOJIBM MJIH
MoCKBa, B 3aBHCHM0CTH OT CTpaHH 0T-
BeTBHKa.
12. TpeTeflcKHä cya
bhhocht
pememie
Ha ocHOBaHHH ycjioBHfl caeson
mih
one-
papni, H3 KOTopnx
bo
3
hhk
cnop, II HOpM
npaBa, noaneJKamero npHMeHeHHio
b
enny npnHn,nnoB Ko;miH3HOHHoro npaBa.
TpeTeilcKiiä cya
mojkct
Taitme aonojran-
TeJiBHO npnMeHHTB oöinenpnHHTHe MesK-
ayHapoaHBie ToproBHe oÖHnan.
13. O pacnpeaeTOHHH pacxoaoB no
npoH3BoacTBy
b
TpeTencKOM cyae pe-
maeT caM TpeTeitCKnil cya-
14. PemeHne TpeTeftcKoro cyaa, c
yKa3aHneM ann ii Mecia ero BHHeceHna
n cocTaBa TpeTeftcKoro cyaa, c ynoMii-
HaHneM o npeaocTaBTOHHoit CTopoHaM
BO3M03KH0CTH BHCKa3aTBGH H C npHBe-
aeHH6M MOTHBOB pemeHHH, aOMKHO ÖHTB
noanncaHO cynep-apöirrpoM n
oöohmh
TpeTeftCKIIMH cyaBHMn.
Kasson H3 cnopsnn,nx
ctopoh
nepe-
aaeTca no oaHOMy 3K3eMnjinpy noann-
caHHoro pememifl.
CoBepmeHO
b
MocKBe 7 cernnöpH
1940 ro aa.
Herman Eriksson A. Mimona
468602. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.