Prop. 1946:380

('med förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft',)

Kungl. Majlis proposition nr 380.

1

Nr 380.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kontroll å överlåtelse av vattenkraft; given Stock­ holms slott den 15 november 19A6.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vatten­ kraft.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr ³⁸⁰ .

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

3

5 §.

Konungen äger uppdraga befogenhet varom i 1 § tredje stycket och 2 § sägs åt myndighet som Konungen bestämmer. Har så skett, skall anmälan som avses i 1 § göras hos myndigheten.

6

§.

Den som underlåter att göra anmälan varom i 1 § sägs eller i samband med fullgörande av anmälningsskyldighet lämnar medvetet oriktig uppgift, straffes med dagsböter eller fängelse. Till samma straff dömes den som, när anmäl­ ningsplikt föreligger, erlägger eller mottager vederlag innan skäligheten där­ av prövats eller högre vederlag än som funnits skäligt.

Böter tillfalla kronan.

' §•

Denna lag äger icke tillämpning å förvärv som sker från eller för kronan eller från konkursbo eller å exekutiv auktion.

\

8

§•

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till och med den 30 juni 1948 eller den tidigare dag Konungen bestämmer. La­ gen skall äga tillämpning jämväl å förvärv som skett före lagens ikrafträ- dande men efter den 15 november 1946. Med avseende å förvärv som skett å sadan tid att lagen är tillämplig a förvärvet skall vad i lagen stadgas gälla även efter den 30 juni 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­

för Hans Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 november 1916.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

W^igforss, S^köld, Q^uensel, G^jöres, D^anielson, V^ougt, M^yrdal, Z^etter­^berg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg, W^eijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finans­ departementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetter­ berg, fråga om provisorisk priskontroll d överlåtelse av vattenkraft.

Föredraganden anför följande. År 1945 infördes vissa bestämmelser i vattenlagen i syfte att hindra den som innehade strömfall att, när dess utbyggande blev aktuellt, motsätta sig detta eller tilltvinga sig en oskälig ersättning. Syftet var sålunda bl. a. att möjliggöra en viss priskontroll på vattenkraften. Det har emellertid visat sig att lagändringen icke varit tillfyllest för att hindra en uppenbart oskälig prissättning. Då det självfallet är ett allmänt intresse att motverka sådana företeelser, anhåller jag att få upptaga frågan örn de åtgärder som därav påkallas.

Gällande bestämmelser örn rätten till vatten återfinnas i vat­ tenlagen den 28 juni 1918. Denna bygger liksom äldre lag på principen att rätten till vatten är förenad med äganderätten till den grund, varå vattnet finnes. Rätten att tillgodogöra sig vattnet som drivkraft tillkommer alltså principiellt grundens ägare. I vattenlagen har vattenkraftintresset tillgodo- setts genom betydande befogenheter att för genomförande av ett kraftföre­ tag göra intrång i annans rätt. Å andra sidan ha på grund av de allmänna intressen som äro förbundna med vattenkraftens användning vissa inskränk­ ningar stadgats i strömfallsägarens förfoganderätt över vattenkraften.

En följd av strömfallsägarens rådighet över vattnet är, att han själv äger frihet att bestämma, örn och när han önskar utbygga fallet. Han kan också avgöra, i vilken omfattning han anser lämpligt att tillgodogöra sig vatten­ kraften. Obligatorisk förprövning är emellertid i vidsträckt omfattning före­ skriven, när det gäller frågan örn vattenbyggnads tillåtlighet och sättet för dess utförande.

Kungl. Majlis proposition nr 380.

5

För den händelse rätten till ett strömfall är fördelad pä olika händer, in­ nehåller vattenlagen bestämmelser som innebära att den som har rätt till större delen eller ena sidan av strömfallet kan framtvinga att utbyggnad kommer till stånd. Bestämmelser örn en dylik initiativrätt äro givna i 2 kap. 5—7 §§. Enligt den inledningsvis omnämnda år 1945 genomförda lagstift­ ningen kan emellertid initiativrätt till utbyggnad under vissa förutsättningar tillerkännas även annan än delägare. De huvudsakliga stadgandena härom äro givna i 1 kap. 14 § i dess lydelse enligt lag den 20 april 1945.

Enligt detta lagrum gäller, att örn det från allmän synpunkt finnes erfor­ derligt för planmässigt utnyttjande av tillgänglig vattenkraft att visst ström­ fall utbygges och det ej kan antagas att den som råder över vattenkraften själv kommer att utan avsevärt dröjsmål utbygga fallet, vattenkraften i stäl­ let må tillgodogöras av kronan, kommun eller annan, som är beredd att utan uppskov utbygga fallet. Förordnande om dylik expropriationsrätt meddelas av Kungl. Majit, som äger att i samband därmed föreskriva de villkor med avseende å strömfallets utnyttjande som från allmän synpunkt finnas er­ forderliga. Expropriationsrätten förverkas, örn icke exproprianten inom ett år från det förordnandet meddelades hos vattendomstolen sökt tillstånd till strömfallets utbyggande eller örn ansökan örn sådant tillstånd avslås. Det­ samma gäller, örn strömfallet icke utbygges inom tid som vattendomstolen bestämmer. Gottgörelse för vattenkraft sorn tages i anspråk med stöd av Kungl. Maj:ts förordnande skall i regel utgå i form av ersättningskraft i den män fastighet till vilken vattenkraften hört kan anses lia behov av kraft. Motsvarande gäller, örn vattenkraften varit avsedd för viss anläggning eller ort för vilken kraften är erforderlig. I den mån ersättning icke lämnas ge­ nom kraftöverföring skall den gäldas i penningar. Ersättningsfrågan prövas av vattendomstolen.

Den expropriationsrätt för vilken nu redogjorts tillkom i syfte att mot­ verka vissa tendenser att spekulera i vattenkraft som framkommit. Genom införande av en tvångsrätt, enligt vilken vattenkraftens ägare kunde från­ tagas sin initiativrätt i fråga örn kraftens tillgodogörande, avsåg man-, som jag förut antytt, att utesluta möjligheten att erhålla ett överpris för vatten­ kraft som står i tur att tagas i anspråk och på så sätt beskära utsikterna att med framgång spekulera i vattenkraft. Beträffande de synpunkter i öv­ rigt som lago till grund lör lagstiftningen får jag hänvisa till förarbetena.1

lill grund för förslaget örn införande av en dylik expropriationsrätt låg ett av särskilda sakkunniga inom justitiedepartementet avgivet betänkande angående åtgärder mot spekulation i vattenkraft (SOU 1943: 14). Vid den av de sakkunniga verkställda utredningen undersöktes även, örn vid sidan av den förordade expropriationsrätten ytterligare åtgärder borde vidtagas för att hindra spekulation i vattenkraft. Därvid övervägde de sakkunniga sär­ skilda villkor, utöver nu gällande, för strömfallsägares rätt att utbygga sitt fall; förhud afl ulan särskilt tillstånd förvärva vattenkraft; införande av rätt att övertaga förvärv av vallenkraft; begränsning av möjligheterna alt över-

1 Proposition 14, löle neli andril lagutskottets utlåtande 22/1945.

Kunni. Maj.ts proposition nr 380.

själva tillgodogöra sig vattenkraften utan spekulerat i en kommande pris­ stegring. Den av förutnämnda sakkunniga verkställda utredningen bestyrkte att en sådan spekulation ägde rum. Utredningen gav emellertid därjämte vid handen, att en betydande kvantitet vattenkraft redan fanns på fasta händer. Enligt en av de sakkunniga med ledning av förhållandena år 1942 verkställd överslagsberäkning motsvarade den kvantitet outbyggd men ut­ byggnadsvärd vattenkraft som då innehades av kronan eller eljest funnes på fasta händer åtminstone 75 procent av all sådan kraft. Av återstoden av den outbyggda men utbyggnadsvärda kraften antogs omkring 5 procent eller nå­ got mera finnas på spekulativa händer. Den senare andelen ansågs av de sakkunniga till största delen utgöras av sådan vattenkraft, som står på grän­ sen mellan högvärdig och lågvärdig. Någon närmare utredning i vad mån läget efter år 1942 ändrats föreligger icke. Man torde emellertid med led­ ning av vissa kända förhållanden kunna utgå från att nämnda siffror icke undergått några mera betydande förändringar sedan nyssnämnda beräkning verkställdes.

Tydligt är, att den stora del av den outbyggda kraften som finnes på fasta händer utgör ett hinder för en mera omfattande spekulation i vattenkraft. Särskilt statens andel torde här vara av betydelse. A andra sidan innebär den omständigheten att en så betydande del av vattenkraften är borta ur marknaden vissa möjligheter att spekulera i höga priser för den återstående delen av den outbyggda vattenkraften. Möjligheten att bereda sig vinster ge­ nom spekulation i vattenkraft bör alltså icke underskattas. Härtill kommer, att olägenheterna av att vattenkraft innehaves i spekulationssyfte bliva mera betydande i den mån utbyggnaden fortskrider. Väl kan sägas att kostnaden för naturkraften utgör endast en ganska liten del av den sammanlagda kost­ naden för elektrisk kraft. Att priserna på råkraften genom spekulation pres­ sas i höjden är dock osunt och medverkar självfallet i sin mån till en pris­ stegring även för den elektriska kraft som produceras. Efter de ändring­ ar som genomfördes vid 1945 års riksdag gäller, alt örn det finnes erfor­ derligt för planmässigt utnyttjande av tillgänglig vattenkraft att visst ström­ fall utbvgges och det ej kan antagas att den som råder över vattenkraften själv kommer att utan avsevärt dröjsmål utbygga fallet, vattenkraften i stället må tillgodogöras av kronan, kommun eller annan som är beredd att utan uppskov utbygga fallet. Med denna tvångsrätt åsyftas att såvitt möj­ ligt hindra alt ett från allmän synpunkt rationellt utnyttjande av våra val­ lentillgångar försvåras till följd av spekulation. Vidare avsåg man, att ex­ propriationsrätten skulle utesluta möjligheten alt erhålla ett överpris för vattenkraft som står i tur att utbyggas, varigenom själva grunden för spe­ kulation i vattenkraft skulle rubbas och möjligheten att med framgång spe­ kulera i vattenkraft beskäras. Såsom förut nämnts föreligger numera också en möjlighet att öva kontroll å transitering av elektrisk kraft.

Erfarenheten bär visat att priserna på naturkraften likväl fortsatt att sti­ ga. I ett på senaste tid aktuellt läll lia vid förhandlingar rörande förvärv av vattenkraft ifrågasatts priser som tidigare knappast synts tänkbara. Änkai-

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

9

strömfall. Av denna anledning har undantag gjorts för strömfall, varur i dess helhet vid ändamålsenlig utbyggnad icke kan uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter, räknat efter normalt oreglerat lågvatten. Det kan även övervägas att begränsa lagstiftningen till Norrland, där frågan om kontroll å prissättningen är aktuell. Emellertid torde det ej vara lämpligt att i lagen avhända sig möjligheten att förordna örn priskontroll även i andra delar av landet. Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma var la­ gen skall tillämpas. Närmast komma därvid vattendragen i mellersta Norr­ land i fråga.

1 ett andra stycke av 1 § ha givits närmare föreskrifter rörande de upp­ gifter som skola lämnas vid anmälningsskyldighetens fullgörande.

Rätt till vattenkraft kan medfölja vid vanligt köp av den fastighet till vil­ ken vattenkraften hör. Denna form för förvärv av vattenrätt torde emellertid vara mindre vanlig, då det gäller vattenkraft av större betydenhet. Ett ofta anlitat tillvägagångssätt har däremot varit att överlåta en strandremsa ut­ efter fallsträckan och att vid sådan överlåtelse lägga vattenrätten till det sålda området. Sistnämnda område har därefter jämte vattenrätten skilts från stamfastigheten genom avstyckning. Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att äga tillämpning så snart som vattenkraft på ett eller annat sätt förvärvas mot vederlag. Ofta användes, i stället för överlåtelse av strömfall eller del däri med äganderätt, upplåtelse med servitutsrätt. Den rätt till vattenkraft som tillkommer viss fastighet flyttas genom servitutsavtalet till en annan fastighet. Även då rätt till vattenkraft övergår på detta sätt har lagstiftningen ansetts böra äga tillämpning.

Örn anmälan ej sker, bör Kungl. Majit kunna på lämpligt sätt infordra de uppgifter som erfordras.

2 § i lagförslaget innehåller huvudbestämmelsen örn Kungl. Majits pröv­ ningsrätt i fråga om vederlagets skälighet. Om Kungl. Majit finner detta ej vara skäligt, äger Kungl. Majit enligt lagrummet föreskriva den nedsättning av vederlaget som finnes påkallad. Tydligt är att det ofta måste möta stora svårigheter att verkställa en sådan prövning efter objektiva normer. Särskilt då ersättningen helt eller delvis skall utgå i form av frikraft eller kraftleve­ rans mot visst pris kan avgörandet vara synnerligen vanskligt. Ledning torde dock kunna hämtas av den av vattenfallsstyrelsen tillämpade prispolitiken samt av vattendomstolarnas avgöranden vid tvångsförvärv av vattenkraft.

I avbidan på Kungl. Majits prövning bör tydligen utfäst vederlag icke iå givas eller mottagas. Föreskrift härom har meddelats i andra stycket av 2 §.

Det torde möta vissa principiella betänkligheter att på sätt föreslagits med­ giva myndighet rätt att ändra de mellan kontrahenterna avtalade villkoren. I regel torde emellertid, örn förslaget genomföres, parterna komma överens örn alt avtalets giltighet skall vara beroende av Kungl. Majlis godkännande av vederlaget. Hinder torde ej heller möta, alt partenia på förhand förskaffa sig preliminärt besked rörande frågan örn vederlagets skälighet. Under så-

Kunni. Maj.ts proposition nr 380.

13

Utdrag av protokollet över justitiedeparte me ntsärenden, hållet in­

för Flans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

statsråden

W^igforss, Q^uensel, D^anielson, M^yrdal,

Z^etterberg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg, W^eijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finans­ departementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetter­ berg, lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 no­ vember 1946 remitterade förslaget till lag örn kontroll å överlåtelse av vat­ tenkraft.

Föredraganden anför följande. Lagrådet har lämnat förslaget utan annan erinran än att lagrådet hem­ ställt örn sådan ändring av slutbestämmelserna, att lagen icke får tillämp­ ning å förvärv som skett före lagens ikraftträdande men efter den 15 novem­ ber 1946. Enligt min mening är det emellertid av värde, att icke under tiden för lagförslagets behandling i riksdagen träffas avtal örn överlåtelse av vattenkraft till priser som icke kunna kontrolleras. Några större principiella betänkligheter torde ej möta mot att låta lagstiftningen gälla avtal som ingås efter det lagförslaget blivit känt. Väl Lan det tänkas att vederlag som blivit utfäst i sådant avtal erlägges redan före lagens formella ikraftträ­ dande och att parterna låta därvid förbliva. Denna olägenhet torde emeller­ tid betyda mindre. Med hänsyn härtill har jag icke funnit skäl att frångå det remitterade förslaget på denna punkt.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regerings­ formen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Leffler.