Prop. 1947:14

('angående anslag till åt\xad gärder för hästavelns främjande m. m.',)

Kungi. Maj.ts proposition nr 14.

1

Nr 14.

Kungi. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åt­

gärder för hästavelns främjande m. m.; given Stock­ holms slott den 10 januari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

W^igforss, S^köld, Q^uensel, D^anielson, V^ougt, M^yrdal, Z^etterberg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, W^eijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdeparte­ menten anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

Inledning.

I årets statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkterna 48—51) före­ slog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för bud­ getåret 1947/48 beräkna

dels till Statens hingstdepåer och stuteri för avlöningar ett förslagsanslag å 400 000 kronor, för omkostnader ett förslagsanslag å 250 000 kronor och för byggnadsarbeten ett reservationsanslag å 150 000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 14.

1

dels ock till Häslavelns befrämjande elt reservationsanslag å 1 400 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga dessa anslagsfrågor.

Genom beslut den 11 maj 1945 bemyndigades chefen för försvarsdeparte­ mentet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning rörande särskilda åtgärder för främjande av ridhästaveln. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga andra kam­ marens andre vice talman, lantbrukaren O. L. Carlström, praktiserande läka­ ren, medicine licentiaten A. V. Aaby-Ericsson och fältveterinären på fältve- terinärkårens reservstat J. F. Wilhelmson. De sakkunniga, vilka antogo be­ nämningen 1945 års utredning rörande åtgärder för ridhästavelns befräm­ jande, ha den 6 juni 1946 avgivit betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln m. m. (SOU 1946: 45).

I betänkandet har föreslagits, att bidrag i ett flertal olika avseenden skola utgå dels under fjärde huvudtitelns anslag till remonteringen, dels under nionde huvudtitelns omkostnadsanslag för statens hingstdepåer och stuteri, dels ock under sistnämnda huvudtitels anslag till hästavelns befrämjande. I betänkandet har ävenledes föreslagits, att vissa ändringar måtte vidtagas i gällande bestämmelser angående utlåning från statens hästavelsfond och sta­ tens lånefond för inköp av nordsvenska avelsston. Över utredningens betän­ kande ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksräken- skapsverket, överbefälhavaren, chefen för armén, arméförvaltningen, 1945 års försvarskommitté, statens bakteriologiska laboratorium, statens veteri­ närmedicinska anstalt, hushållningssällskapens förvaltningsutskott, Svenska ridsportens centralförbund, Jockevklubben, Svenska fullblodsavelsföreningen, Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, De svenska lantliga ryttar­ föreningarnas centralförbund, Svenska travsportens centralförbund, För­ eningen nordsvenska hästen och riksdagsmannen N. Holmström i Gävle. Över sistnämnda förenings yttrande ha sedermera infordrade utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen och arméförvaltningen.

I detta sammanhang torde jag få anmäla dels lantbruksstyrelsens skrivelse den 31 augusti 1946 med förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår för hästavelns främjande, dels ock vissa andra framställningar i ämnet.

Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse hemställt, att medel måtte anvisas med vissa i det följande närmare angivna belopp dels till avlöningar, om­ kostnader och byggnadsarbeten vid statens hingstdepåer och stuteri, dels ock till hästavelns befrämjande. Över framställningen om anslag för bygg­ nadsarbeten har utlåtande avgivits av byggnadsstyrelsen.

Med sin berörda skrivelse har lantbruksstyrelsen överlämnat dels en den II maj 1945 dagtecknad skrivelse från Föreningen skogsarbeten med begäran om bidrag med 5 000 kronor till instruktions- och upplysningsverksamhet angående hästhovvården i Norrbotten, vid vilken framställning fogats av Norrbottens läns hushållningssällskap avgivet yttrande och en av läraren i hovbeslag och hovens sjukdomar vid veterinärhögskolan, numera professorn

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

3

E. Åkerblom upprättad promemoria, dels ock en den 20 december 1945 dagtecknad framställning från Göteborgs och Bohus läns hushållningssäll­ skap med hemställan om åtgärder för åstadkommande av bidrag till ambule­ rande hovslagarverksamhet. Styrelsen har anhållit ej mindre att till stuteri­ väsendets fond måtte avsättas ett belopp av 3 840 400 kronor än även att av de fonden tillförda medlen ett belopp av 235 000 kronor måtte ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende av diverse ändamål, ägnade att främja hästaveln. Över förevarande framställning har statskontoret avgivit infordrat utlåtande.

I skrivelsen den 31 augusti 1946 bär lantbruksstyrelsen tillika hemställt, att till statens lånefonder för inköp av ädla avelsston, för inköp av avelshingstar av ardennerras och för inköp av avelsston av nordsvensk ras måtte för bud­ getåret 1947/48 anvisas anslag å tillhopa 360 000 kronor. Statskontoret har avgivit utlåtanden även över förevarande framställningar.

Styrelsen har därjämte i skrivelse den 11 september 1946 anhållit, att å till- läggsstat för budgetåret 1946/47 måtte för vissa byggnadsarbeten vid Slröms- holms hingstdepå anvisas tillhopa 10 000 kronor.

I skrivelse den 1 oktober 1946 ha Hushållningssällskapens ombud hem­ ställt, att för vissa hästar, som funnits förtjänta att premieras, måtte utdelas skådepenningar av silver i stället för sådana belöningstecken av vitmetall, och i skrivelse den 7 oktober 1946 har Svenska ridsportens centralförbund anhållit om anslag å 75 000 kronor för inköp av tävlingshästar till de olym­ piska spelen i London 1948. Utlåtande har avgivits, över framställningen från Hushållningssällskapens ombud av lantbruksstyrelsen och över central­ förbundets framställning av chefen för armén.

Slutligen har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 30 november 1946 beträf­ fande den under räkenskapsåret 1946/47 upplupna avkastningen av statens hästavelsfond föreslagit att, sedan ett belopp av 4 800 kronor lagts till fon­ dens kapital, återstoden av den beräknade avkastningen eller 32 000 kronor i inge av Kungl. Maj.t disponeras till åtgärder för hästavelns främjande.

Innan jag övergår till att närmare redogöra för de olika anslagsäskandena, torde vissa uppgifter böra lämnas beträffande landets hästbestånd samt be­ hovet av och tillgången på hästar, lämpade för krigsbruk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Landets hästbestånd.

Angående utvecklingen av landets hästbestånd har utredningen i betänkan­ det anfört i huvudsak följande.

I äldre tider motsvarade landets hästbestånd krigsmaktens fordringar av­ sevärt bättre än vad nu är fallet. Uen glesa bebyggelsen och de långa av­ stånden krävde snabba och rörliga hästar. De statliga åtgärder, som tid ef­ ter annan vidtogos för att befrämja hästaveln, tillkommo också huvudsak- ligen i sylte att tillgodose landets behov av krigshäslar. Eu stark påverkan bar landets hästavel alltid rönt utifrån genom import av avelsdjur av olika raser. I södra Sverige blevo under 1800-talets första hälft de varmblodiga

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

I betänkandet har framhållits, att landets hästavel dominerades av ar- denneraveln. Beträffande denna avelsgrens geografiska utbredning har omnämnts, att aveln premierades i hela riket med undantag för Koppar­ bergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. I betänkandet har ytterligare anförts.

I landet finnas omkring 1 150 premierade ardennerhingstar, som i jämfö­ relse med hingstar av andra raser i medeltal tillföras ett större antal ston. Ardenneraveln arbetar under gynnsamma ekonomiska förhållanden. Några särskilda statliga åtgärder till avelsgrenens befrämjande utöver den statliga premieringen samt bidrag till stamboksföringen ha i regel icke förekommit.

Ardenneraveln grundas på från Belgien införda importerade hästar. Till en början infördes små och torra bergsardennerhingstar, som parades med södra och mellersta Sveriges lantrasston. Senare kommo importerna att utgöras av mäktigare hingstar. För närvarande dominerar den tunga slättlandstypen landets ardenneravel. För skogsbygderna söker man emellertid få fram en lättare och rörligare ardennertyp.

Ardennerhästen är eu utpräglad tyngre kallblodshäst, vilket tar sig uttryck framförallt i stor kroppsmassa och tyngd. Den har ett mycket lugnt tempe­ rament och ställer ringa krav på hästvana hos sina vårdare och körare. Livs­ längden, slitstyrkan och härdigheten hos ardennerhästen kunna dock icke mäta sig med samma egenskaper hos varmblodiga eller nordsvenska hästar. Som draghäst för armébruk har den lättare ardennerhästen visat sig vara fullt användbar.

Ur krigsmaktens synpunkt är det ett önskemål att ardenneraveln i den ut­ sträckning, som med hänsyn till näringslivets krav är möjligt, inriktas mot den lättare, hårda och rörliga typen.

Utredningen har slutligen i detta sammanhang omnämnt, att korsnings- hästar mellan ardennerhästar samt varmblodiga eller nordsvenska hästar nu­ mera förekomme endast i ringa antal, huvudsakligen i områden, där nord­ svenska och ardenneravelsområden stötte samman. Dessa korsningshästar vo­ re i allmänhet hårda och hade goda rörelser samt vore ur mobiliseringssyn- punkt en god tillgång för krigsmakten.

Behov av och tillgång på för krigsbruk lämpliga hästar.

Ur betänkandet må återgivas följande av utredningen lämnade uppgifter angående behovet av och tillgången på varmblodiga hästar.

Utvecklingen har, såsom tidigare framhållits, lett till en stark förskjut­ ning mot det tunga kallblodet, vilken utveckling varit till nackdel för krigs­ makten. Ur krigsberedskapssynpunkt är det mindre tillfredsställande, att nä­ ringslivets och krigsmaktens intressen i många avseenden äro skilda.

Enligt av de sakkunniga inhämtade yttranden från chefen för armén och från arméförvaltningen föreligga emellertid för närvarande icke några svå­ righeter att anskaffa ett tillräckligt antal varmblodiga hästar för att arméns fredsbehov av ridhästar skall bliva tillgodosett. Svårigheterna hänföra sig till anskaffningen av hästar till krigsorganisationen. I arméns hästbestånd ingå 4 766 stamhästar och den årliga remonteringen beräknas till 489 remonter. År 1945 voro endast omkring 700 privatägda varmblodiga ridhästar uttagna

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

val av uppgifter rörande antalet betäckningar i lantbruksstyrelsens »med­ delanden angående den med statsmedel understödda hästpremieringen m. m. under år 1944» har en beräkning givit vid handen, att sistnämnda hästar i approximativa tal fördela sig på olika militärområden sålunda: I. militär­ området (Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län) 2 250, II. (Gävleborgs, Jämtlands och Väslernorrlands län) 18 000, III. (Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län) 6 900, IV. (Stockholms stad och län, Södermanlands, Östergötlands, Uppsala och Väst­ manlands län) 2 700, V. (Örebro, Kopparbergs och Värmlands län) 8 300, VI. (Västerbottens och Norrbottens län) 6 600 och VII. (Gotlands län) 250 häs­ tar. Fördelningen har skett med ledning av hästarnas födelseort. Enär han­ del med nordsvenska hästar mellan olika landsdelar förekommer i mindre utsträckning än med ardennerhästar och varmblodiga hästar, kunna upp­ gifterna i stort sett anses lämna en tillförlitlig bild av de nordsvenska häs­ tarnas förekomst i landet. Alla dessa hästar stå självfallet icke till förfogande för uttagning. Erfarenheten har visat, att man får räkna med högst en fjär­ dedel. Räknas med denna siffra i södra Sverige skulle för uttagningen där­ städes finnas följande antal nordsvenska hästar inom respektive militärom­ råden: I. 490, III. 1 500, IV. 590 och V. 1 790. Dessa tal visa god överens­ stämmelse med anteckningar om rastillhörighet i arméförvaltningens häst- uttagningsregister. Vid jämförelse med siffror för krigsmaktens mobilise- ringsbehov av ridbara kallblodiga hästar och än mer om hänsyn tages till hela behovet är uppenbart, att läget icke är gynnsamt. Den övervägande delen av draghästar utgöres för närvarande av särskilt utvalda ardenner­ hästar.

Beträffande hästtillgången i Norrland (II. och VI. militärområdena) finnas inga svårigheter att med lätta kallblodiga hästar (nordsvenska) fylla krigs­ maktens första mobiliseringsbehov av ridhästar. Tillgången på för krigsbruk lämpliga hästar — jämväl draghästar — är emellertid liten. Erfarenheter från hästuttagningen ha givit vid handen att, när krigsmaktens mobilise­ ringsbehov är fyllt, praktiskt taget inga lämpliga hästar stå till förfogande för hästersättningen under krig. Detta förhållande beror på den jämfört med södra Sverige ringa totala hästtillgången i landsdelen. Norrland är landets största underskottsområde i fråga om hästar. Av brukshästarna äro mera än 50 procent ardennerhästar, till största delen införda från södra Sverige och ofta olämpliga för krigsbruk. Som en erfarenhet från besiktningarna för hästuttagningen har också meddelats, att liovvården är försummad, särskilt i Norrlands inland, och alt denna omständighet bidragit till att hästarna därstädes i stor utsträckning icke kunna tagas i anspråk.

Statens hingstdepåer och stuteri.

För innevarande budgetår ha de för dessa statliga inrättningar — Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms hingstdepå —- avsedda medlen å riksstaten upptagits å två särskilda förslagsanslag, det ena för avlöningar och och det andra för omkostnader. För byggnadsarbeten vid depåerna och stu­ teriet har för samma budgetår upptagits ett särskilt reservationsanslag.

Avlöningar. För detta ändamål är i riksstaten för budgetåret 1946/47 uppfört ett förslagsanslag å 342 300 kronor. Kungl. Maj:t har för statens hingstdepåer och stuteri fastställt dels den 26 maj 1939 personalförteckning (statsliggaren s. 762), dels ock den 10 maj 1946 följande

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

Avlönlngsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............kronor 44 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t .................................................................................................. »

4 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal......................... » 171 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän ......................................................................................... »

1 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................................. » 32 700

6. Kristillägg, förslagsvis ...................................................................... » 34 900

7. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis ........................................... » 49 500

8. Barntillägg, förslagsvis .............................................................. »______ 4 000

Summa kronor 342 300.

I skrivelsen den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att av- löningsanslaget för nästa budgetår måtte höjas med 8 300 kronor till 350 600 kronor.

Beträffande styrelsens anslagsberäkning må anföras följande.

Av det beräknade medelsbehovet, 350 600 kronor, avse 42 900 kronor av­ löningar till ordinarie tjänstemän, 4 640 kronor arvoden och särskilda er­ sättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 180 000 kronor avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, 1 600 kronor särskilda förmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, 33 300 kronor rörligt tillägg, 35 500 kronor kris­ tillägg, 49 660 kronor provisoriskt lönetillägg och 3 000 kronor barntillägg.

Minskningen av ordinarieposten med 1 300 kronor sammanhänger med beräknade löneklassförändringar.

Arvodesposten har uppräknats med 240 kronor för provisoriskt av­ lönings tillägg till hushållerskan vid Flyinge hingstdepå och stuteri.

Av ökningen under icke-ordinarieposten avse 1 300 krcnor för­ höjda ersättningar till de vid depåerna anställda hovslagama till följd av omreglerade taxor, 450 kronor skrivhjälp och vikarier åt bokhållarna vid depåerna, 2 000 kronor tillfällig arbetskraft, 75 kronor ersättning för mistad förmån av fri sjukvård åt hushållerskan och hovslagaren vid Flyinge hingst­ depå och stuteri samt hovslagaren vid Strömsholms hingstdepå under förut­ sättning att dessa befattningshavare innehade sina befattningar den 1 juli 1941, samt 5 250 kronor beräknade löneklassförändringar.

Posterna rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lö­ netillägg ha uppräknats med respektive 600, 600 och 160 kronor.

Slutligen har posten barntillägg med hänsyn till medelsåtgången för ändamålet nedsatts med 1 000 kronor.

Omkostnader. För innevarande budgetår är för detta ändamål upp­ fört ett förslagsanslag å 153 600 kronor. Kungl. Maj:t har den 10 maj 1946 fastställt omkostnadsstat för statens hingstdepåer och stuteri (stats- liggaren s. 763).

I skrivelsen den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att ifråga­ varande anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 163 500 ki*onor. Styrelsens beräkning av medelsbehovet framgår närmare av följande upp­ ställning, i vilken uppställning till jämförelse medtagits beloppen i gällande omkostnadsstat.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

Gällande

Lantbruks-

omkostnads-

styrelsens

stat

förslag

kronor kronor

Utgifter.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.............................. ............................ 2 000

2 000

2. Reseersättningar, förslagsvis..........................................................

15 000

20 500

3. Expenser:

a) Lyse och vatten, förslagsvis..................................................

6 100

7 000

b) Övriga expenser, högst..........................................................

5 000

5000

4. Övriga utgifter:

a) Beklädnad, förslagsvis .......................................................... 8 000

8 000

b) Bränsle, förslagsvis..................................................................

5 000

5 000

c) Furage, förslagsvis.................................................................. 120 000 120 OoO

d) Lantbeskällares underhåll, förslagsvis.............................. 64 000

68 000

e) Byggnaders underhåll, förslagsvis...................................... 16 000

23 000

f) Inventariers underhåll, förslagsvis...................................... 9 000

10 500

g) Jordbruket, förslagsvis..........................................................

9 000

1050C

h) Hästskötarskola......................................................................

2 500

2 500

i) Häst- och fölinköp................................................................

40 000

40 000

j) Hästsjukvård, förslagsvis......................................................

1500

1500

k) Utskylder och utgifter i övrigt, förslagsvis.................... 19 500

21500

Summa utgifter 322600 345 000

I nkomster.

1. Hyres- och arrendemedel samt såld grässkörd m. m.............

36 000

44 000

2. Sålda hästar....................................................................................... 37 000

36 000

3. Språngavgifter................................................................................... 88 000

96 000

4. Inkomster i övrigt.......................................................................... 8 000

5 500

Summa inkomster

169000 181500

Sammandrag.

Utgifter...................................................................................................... 322 600 345 000 Inkomster................................................................................................ 169 000 181 500

Nettoutgift 153 (MO 163 500

Beträffande posten häst- och fölinköp må anmärkas, att för innevarande budgetår av medel, som avsatts till stuteriväsendets fond, ett belopp om 200 000 kronor ställts till Kungl. Maj ds förfogande för inköp av fullblods- hingstar till statens hingstdepåer och stuteri (1946/47: IX. E. 5) samt att lant- bruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1946 hemställt ej mindre att för sistangivna ändamål måtte av sådana medel för budgetåret 1947/48 anvisas ett till 50 000 kronor nedsatt belopp än även att dispositionsrätten till vad som vid utgången av budgetåret 1946/47 kunde återstå odisponerat av det belopp å 30 000 kronor, som för budgetåret 1942/43 ställts till Kungl. Maj ds förfo­ gande för inköp av stambeskällare för Flyinge hingstdepå och stuteri, måtte utsträckas att omfatta jämväl budgetåret 1947/48.

Utredningen har beträffande nämnda post framlagt förslag avseende dels ökat inköp av varmblodiga hingstföl för en kostnad av omkring 35 000 kro­ nor dels ock inköp av nordsvenska hingstar för en kostnad av 36 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

11

Av vad lantbruksstyrelsen anfört i sin skrivelse angående de i uppställ­ ningen upptagna posterna må till en början återgivas följande.

Medelsåtgången för reseersättningar, vilken post i gällande omkost- nadsstat är upptagen till 15 000 kronor, har under vart och ett av de senaste fyra budgetåren överstigit 16 000 kronor. Sistförflutna budgetåret överskreds anslagsposten med drygt 2 400 kronor. En ökning av anslagspostens belopp med förslagsvis 1 000 kronor synes vara erforderlig. I skrivelse den 14 augusti 1946 har styrelsen föreslagit en höjning av stallbetjänternas tjänst- göringstraktamenten under vistelse å beskällanstation från 3 kronor 50 öre för dygn till 5 kronor för dygn samt av samma befattningshavares trakta- mentsersättning under tjänsteresor från 11 kronor till 13 kronor. Därest denna framställning bifalles, erfordras en ytterligare ökning av anslagspostens belopp med omkring (2 300 + 2 200 =) 4 500 kronor. De sammanlagda ut­ gifterna under anslagsposten kunna alltså beräknas till (15 000

T-

1 000

i

4 500 =) 20 500 kronor.

Under sistförflutna budgetår utgjorde medelsåtgången för lvse och vatten 8 600 kronor. En höjning av anslagspostens belopp med 900 kronor torde därför få anses motiverad.

De verkliga utgifterna för lantbeskällares underhåll uppgick under vartdera av budgetåren 1944/45 och 1945/46 till omkring 68 600 kro­ nor. Medelsbehovet för budgetåret 1947/48 har av depåcheferna uppskattats till sammanlagt 73 000 kronor. Eu höjning av utgiftspostens belopp synes erforderlig men denna höjning torde böra begränsas till 4 000 kronor.

Depåernas medelsbehov för byggnaders underhall har sedan ar 1939 väsentligt överstigit utgiftspostens belopp. Under sistförflutna budget­ året uppgick sålunda medelsåtgången till mer än 34 000 kronor, i huvudsak beroende på de med omkring 50 procent ökade arbets- och materielkostna- dema. Det vidlyftiga byggnadsbeståndet blir också i mån av tilltagande ålder mer underhållskrävande. Under erinran om att styrelsen i sin skrivelse hem­ ställt om ett anslag å 151 000 kronor till byggnads- och reparationsarbeten vid depåerna och stuteriet föreslår styrelsen, att förevarande post höjes med 7 000 kronor.

Åven beträffande posten inventariers underhåll aberopas steg­ rade materialkostnader isom skäl för den föreslagna höjningen å 1 500 kronor. .

Hägnaderna vid Flyinge liingstdepas och stuteris betesmarker befinna sig i delvis bristfälligt skick. Med hänsyn härtill synes posten jordbruket böra höjas med likaledes 1 500 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i sin nu delvis återgivna skrivelse av den 31 augusti 1946 icke ifrågasatt någon förändring angående posten häst- och föl­ inköp. Beträffande sin framställning om anslag för inköp av fullblods- hingstar till statens hingstdepåer och stuteri samt om utsträckt dispositions­ rätt till ett anslag för inköp av stambeskällare till Flyinge hingstdepå och stuteri har styrelsen emellertid framhållit följande.

Tillgången å för remontproduktion lämpade fullblodshingstar är för när­ varande icke tillfyllest. Inköp inom landet böra därför ske av sådana hings­ tar, vilka med hänsyn till uppnådda resultat å kapplöpningsbanorna kunna förväntas få värdefullt inflytande å remontaveln. Styrelsen räknar för detta ändamål med ett medelsbehov av 50 000 kronor.

På grund av kriget och därav föranledda förhållanden har avsett inköp av stambeskällare icke kunnat äga rum. Tillfälle till köp torde emellertid

14

Kungl. Maj.ts proposition nr lå.

I skrivelsen den 31 augusti 1946 har lantbruk sstyrelsen hemställt alt till byggnads- och underhållsarbeten vid statens hingstdepåer och stuteri måtte för budgetåret 1947/48 anvisas ett reservationsanslag av 151 000 kronor. Sty­ relsen har tillika i skrivelsen den 11 september 1946 anhållit, att till täc­ kande av beräknad merkostnad för vissa redan i gång varande byggnads­ arbeten vid Strömsholms hingstdepå måtte å tilläggsstat för budgetåret 1946/ 47 anvisas belopp om tillhopa 10 000 kronor.

Lantbruksstyrelsens framställning av den 31 augusti 1946 avser följande byggnadsarbeten.

1. Reparation av magasinsbyggnaden vid Flyinge hingstdepå och stuteri: Inläggning av nytt cementgolv, nya bjälklag av betong m. m........................... kronor 43 000 Omtäckning av yttertak.................................. » 24 500 Oförutsedda utgifter ....................................... » 12 500 kronor

2. Omändring och modernisering av ett bostadshus för stall­ betjäning vid Flyinge hingstdepå och stuteri: Byggnads- och målningsarbeten ............. kronor 23 900 Putsning av ytterväggar ............................. » 1 000 Värme- och vattenledningar samt sani­ tära och elektriska ledningar ................ » 11 500 Arkitekt- och kontrollantarvode samt oförutsedda utgifter .................................. »___3 600 »

3. Anordnande av toalettrum i 21 personalbostäder vid Strömsholms hingstdepå ......................................................... »

4. Reparation av dörrar och fönster i veterinärbostaden vid Strömsholms hingstdepå ..............................................................»

Summa kronor 151 000.

I sistnämnda framställning har styrelsen vidare anfört i huvudsak följande. I skrivelse den 31 augusti 1945 angående anslagsäskandena till 1945 års riksdag hemställde styrelsen, bland annat, om ett anslag å 74 000 kronor för reparation av magasinsbyggnaden vid Flyinge hingstdepå och stuteri, vilken framställning dock icke kunde föranleda någon åtgärd. Reparation av bygg­ naden kan emellertid nu icke längre uppskjutas. Byggnaden befinner sig i så bristfälligt skick, att risk förefinnes för att den även vid jämförelsevis ringa belastning skall störta samman. I omförmälda summa om 74 000 in­ gick för oförutsedda utgifter ett belopp av 6 500 kronor. På grund av in­ träffad stegring av priserna å byggnadsmaterial torde för dessa utgifter böra beräknas ytterligare 6 000 kronor eller sålunda 12 500 kronor.

Två bostadshus för stallbetjäningen vid Flyinge hingstdepå och stuteri, vardera inrymmande fyra bostadslägenheter om två rum och kök, kunna icke anses uppfylla de krav, som numera ställas på tjänstebostäder. Enligt uppgjort förslag skola byggnaderna omändras så att vardera inrymmer tre lägenheter om tre rum och kök. Dessa lägenheter komma att motsvara för lantarbetare vedertagen standard. Därest emellertid medel anvisas för istånd- sättande av magasinsbyggnaden, synes det vara mindre lämpligt att samtidigt igångsätta ändringsarbeten beträffande båda betjäningsbyggnaderna. Medel för nästa budgetår torde därför böra anvisas för modernisering och ändring av endast ett av dessa två bostadshus. För detta ändamål erfordras 40 000 kronor.

80 000

40 000

26 000

5 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

15

Samtliga personalbostäder vid Strömsholms hingstdepå sakna toalettan­ ordningar inomhus. Enligt uppgjort förslag beräknas kostnaden för anord­ nande av toalettrum med därtill hörande inredning i 21 av depåns lägenhe­ ter till 24 900 kronor. För oförutsedda utgifter bör därjämte med hänsyn till inträffad stegring av priser å sanitetsgods beräknas 1 100 kronor.

Veterinärbostaden vid Strömsholms depå är mycket gammal. Det har där­ för visat sig vara svårt att åstadkomma nöjaktig uppvärmning av byggnaden. Fönster och ytterdörrar äro mycket otäta och jämväl i övrigt bristfälliga.

Byggnadsstyrelsen har i remissutlåtande den 1 oktober 1946 förklarat sig icke ha något att erinra mot den beräknade sammanlagda kostnaden för an­ givna arbeten.

I sin skrivelse den 11 september 1946 har lantbruksstyrelsen anfört föl­ jande.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1945 bemyndigades styrelsen att låta verkställa reparation av södra hingststallet vid Strömsholms hingstdepå för en kostnad av högst 18 000 kronor samt att till täckande av uppkomna merkostnader för vissa av beslut om markreglering påkallade byggnadsar­ beten vid hingstdepån utgiva högst 8 300 kronor.

Chefen för depån har i skrivelse till styrelsen den 16 juli 1946 anmält, att anvisade belopp på grund av prisstegringar icke vore tillräckliga samt att ytterligare ett belopp av 9 830 kronor erfordrades, därav 1 800 kronor för reparation av södra hingststallet och 8 030 kronor för de av markregleringen påkallade byggnadsarbetena.

Mot beräkningen av ifrågavarande merkostnad om tillhopa 9 830 kronor har lantbruksstyrelsen icke annan erinran än att beloppet lämpligen synes böra avrundas till 10 000 kronor.

Hästavelns befrämjande.

För hästavelns befrämjande har för innevarande budgetår anvisats samt för nästkommande budgetår av lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1946 föreslagits belopp, vilkas storlek och fördelning framgå av följande uppställning.

Anvisat Föreslaget

belopp belopp Ökning Minsknit 1946/47 1947/48

Hästpremieringen ................. kronor 344 300 336 300

— 8 000

Understöd åt hästavelsför-

eningar och för stamboksföring.................................... » 100 000 100 000

—

Demonstration i hovvård

och hovbeslag................... » 6 000 8 000 2 000

—

Summa kronor 450 300 444 300 2 000 8 000.

Till upplysning om de av utredningen ytterligare framlagda förslagen om bidrag för främjande av varmblodig ridhästavel och nordsvensk hästavel må hänvisas till följande sammanställning.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

Varmblodig Nordsvensk ridhästavel hästavel ,

Uppfödningspremier .....................

40 000 222 200

Premier för inridning .................

100 000

—

100 000

Särskilda bidrag för främjande av

nordsvensk hästavel

engångsanslag ..........................

75 000 75 000

årligt anslag................................

202 750 202 750

Understöd åt hästavelsföreningar.

165 000 10 000

175 000

Summa kronor 447 200 327 750

774 950

varav engångsanslag .............

75 000

75 000

och årligt anslag.....................

252 750

699 950

Utredningen har tillika — efter det utredningen framhållit önskvärdheten av att en riksförening för ridningens främjande (Ridfrämjandet) bildades — föreslagit att ej mindre till denna förening och till vissa av dess lokalavdel­ ningar än även till uppförande av ridhus och till ridhusdrift måtte utanord- nas bidrag med ett under de första fem åren stigande belopp eller

under första året ........................................................................ kronor 301 500 under femte året........................................................................... » 496 500

och efter femte året.............................................................................. » 300 000 varjämte enligt utredningen ur stuteriväsendets fond för

utlämnande av lån för uppförande av ridhus skulle dis­ poneras ett belopp av.................................................................. » 2 500 000.

Utredningen har ytterligare hemställt, att till åtgärder för förbättrad hov­ vård måtte beviljas ett årligt belopp av 70 000 kronor.

I anslutning till utredningens förslag bör nämnas att för innevarande bud­ getår av medel, som tillförts stuteriväsendets fond, anvisats (1946/47: IX. E. 5) och för nästkommande budgetår av lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1946 föreslagits skola utgå belopp, vilkas storlek och fördelning fram­ gå av följande uppställning.

Premier för framstående varmblodiga

hästar ..................................................... Bidrag till tävlings- och avelspriser

i av Svenska ridsportens central­ förbund anordnade eller godkända tävlingar................................................. Bidrag till avelspriser i tävlingar an­

ordnade eller godkända av Jockeyklubben................................

» Svenska travsportens central­

förbund .............................................

Understöd åt ambulerande hovslagar-

verksamhet ......................................... Understödjande åtgärder i allmänhet

å hästavelns område ........................

Anvisat

belopp

It) 46/47

Föreslaget

belopp 1947/48

Ökning

kronor 20 000

20 000

—

20 000

30 000 10 000

»

30 000

30 000

—

»

40 000 40 000

—

»

—

15 000

15 000

»

50 000

50 000

—

185 000 25 000

Summa kronor 160 000

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 14-

ändrades så att för unghingst vid ett, två eller tre års ålder samt för ungsto vid ett eller två års ålder, som funnits förtjänt att premieras, skulle utdelas skådepenning av silver. Vid skrivelsen fanns fogad en av Stockholms läns och stads hushållningssällskaps förvaltningsutskott i ämnet väckt motion vid ombudens möte.

Ur skrivelsen jämte den därvid fogade motionen må återgivas följande. Genom kungörelsen den 30 april 1942 (nr 219) har sådan förändring vid­ tagits i reglementet att för ifrågavarande unghingstar och ungston skall ut­ delas skådepenning av vitmetall.

Denna bestämmelse, som föranletts av under krigsåren rådande förhållan­ den, har bland hästägare väckt avsevärt missnöje. Att som premie för ung­ hästar, som kanske transporterats miltals till premieringsplatserna, få mot­ taga medaljer av så ringa värde, torde icke vara ägnat att stimulera häst­ ägare att uppvisa sina unghästar till premiering.

För ledningen av hästaveln är det emellertid av största vikt, att de årliga hästpremieringarna lämna bästa möjliga tillfälle till bedömning av avels- arbetets ståndpunkt inom skilda områden. Utdelandet av olika slags belö­ ningar vid dessa tillfällen måste också anses som ett uttryck för statsmak­ ternas önskan att stimulera hästuppfödarna till deltagande i premieringarna och att giva dem en uppmuntran i avelsarbetet. Värdet av eu dylik uppmunt­ ran synes visserligen icke böra bedömas uteslutande med ledning av det pen­ ningvärde, den erhållna belöningen representerar, utan härvid torde även andra immateriella faktorer böra tillmätas betydelse.

Då de omständigheter, som på sin tid föranledde införandet av skådepen­ ning av vitmetall, numera icke äga samma aktualitet, bör ett återinförande av skådepenning utav silver såsom belöning för vissa slag av unghästar vid premieringen av hästar äga rum.

I sitt över framställningen avgivna utlåtande har lantbruksstyrclsen anfört. En skådepenning av silver, som tidigare kunnat inköpas för 3 kronor 50 öre, betingar för närvarande ett pris av 5 kronor 40 öre, under det att de av styrelsen senast beställda skådepenningarna av vitmetall kunnat inköpas för endast en krona 15 öre per styck. Den nu föreslagna åtgärden skulle kom­ ma att beröra omkring 5 500 hästar och ett bifall till framställningen skulle alltså föranleda en årlig merkostnad av omkring 23 000 kronor. Styrelsen har i lager ett betydande antal skådepenningar av vitmetall, i värde motsva­ rande omkring 8 000 kronor.

Enligt styrelsens mening bör med åtgärder i framställningens syfte anstå i avvaktan på den närmare utredning och det förslag i ämnet, som styrelsen har för avsikt att framlägga i sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49.

2. Uppfödningspremier.

Av det för innevarande budgetår av medel, som tillförts stuteriväsendets fond, anvisade beloppet om 20 000 kronor till premier för framstående varm­ blodiga hästar skall hälften fördelas mellan uppfödare av sådana 10-åriga eller äldre i enskild ägo födda hingstar, vilka visat sig vara goda förärvare, samt återstående 10 000 kronor utdelas i tjugu lika stora premier för sådana levande avelsston i enskild ägo, som sammanlagt lämnat det största antalet remonter och för remonteringen lämpliga avelsdjur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

19

Lantbruksstyrelsen bär, såsom framgår av det förut sagda, hemställt om enahanda belopp för angivna ändamål även för nästkommande budgetår.

Av de belopp om sammanlagt 222 200 kronor, som utredningen föreslagit skola utgå såsom premier till uppfödare, har beräknats 30 000 kronor till premier för angivna avelsston, 152 200 kronor till premier för remonter, varmblodiga ackordshästar och av remonteringsnänmd uttagna avelsston samt 40 000 kronor till premier för nordsvenska ackordshästar.

Utredningen har härom anfört. Antalet premier för framstående varmblodiga avelsston bör utökas från 20 till 60. För detta ändamål erfordras sålunda elt med 20 000 kronor för­ höjt anslag eller 30 000 kronor. Premierna böra utdelas av lantbruksstyrel- sen efter förslag av remonteringsnämnden.

I så gott som samtliga av de till utredningen avgivna yttrandena har fram­ hållits, att en höjning av remontpriset utgjorde det effektivaste sättet att öka tillgången på ridhästar, lämpade för krigsbruk. Utredningen anser sig böra utgå från att priset på en remont bör överstiga priset på en kallblodig fullgod brukshäst med omkring 300 kronor. Härjämte bör emellertid för varje inköpt remont till uppfödaren eller sålunda till den i vars ägo remon- ten blivit född, av totalisatormedel utbetalas en särskild premie av 200 kro­ nor. Enahanda premie bör även utgå för inköpt varmblodig ackordshäst och för av remonteringsnämnd uttaget avelssto. Den årliga kostnaden för dessa uppfödningspremier torde kunna beräknas till respektive 107 200, 15 000 och 30 000 kronor eller sålunda sammanlagt till 152 200 kronor.

För inköpt nordsvensk ackordshäst bör, likaledes av totalisatormedel, ut­ betalas en premie av 100 kronor till den person, hos vilken hästen är född, under förutsättning att det nöjaktigt styrkes, alt hästen vore fallen efter premierad nordsvensk hingst. Omkring 400 sådana hästar kunna beräknas årligen bliva inköpta. Skulle antalet bliva större, böra premierna fördelas med hänsyn till kvalitet och renrasighet enligt härstamningsbeviset. För dessa premier erfordras sålunda ett anslag å 40 000 kronor.

Lcintbruksstyrelsen har i sitt över utredningens betänkande avgivna utlå­ tande avstyrkt utredningens förslag i vad avsåge ökning av antalet premier för framstående varmblodiga avelsston, därvid styrelsen framhållit att en sådan ökning måste föranleda en vidlyftig registerföring och även en om­ fattande korrespondens för ordförandena i premieringsnämnderna.

3. Premier för inridning.

Utredningen har beträffande sitt förslag i detta hänseende anfört.

Ur försvarssynpunkt är det av stor betydelse, att de hästar, som vid mobi­ lisering tagas i anspråk för ridbruk, äro inridna. Till varje ägare av en 4—16 år gammal, varmblodig häst, som är nöjaktigt inriden och som kan uttagas av krigsmakten, bör därför utbetalas eu årlig premie av 250 kronor. Genom sådana premier ökas i viss mån möjligheterna för enskilda personer att hålla ridhäst. Antalet hästar, för vilka premier skola utgå, kan beräknas komma att utgöra omkring 400, varför den årliga kostnaden för dessa premier torde uppgå till 100 000 kronor.

I avgivet yttrande har armé förvaltningen funnit det vara tveksamt, huru­ vida de med dessa premier förenade kostnaderna komine att motsvaras av

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 14.

den därmed avsedda nyttan, d. v. s. öka möjligheterna för enskilda personer att hålla ridhäst. Kostnaderna för hållande av ridhäst vore så stoi-a, att det föreslagna årliga bidraget icke torde kunna spela någon avgörande roll i ifrågavarande avseende.

4. Särskilda bidrag för främjande av nordsvensk hästavel.

Jag torde här få erinra att genom Kungl. Maj:ts beslut den 13 december 1946 beträffande fördelningen av det för understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring avsedda beloppet 100 000 kronor tillika med ett be­ lopp av 32 000 kronor av avkastningen från statens hästavelsfond under rä­ kenskapsåret 1945/46 ställts till lantbruksstyrelsens disposition 2 000 kronor att av styrelsen efter förslag av premieringsnämndernas ordförande utdelas för framstående treåriga nordsvenska ston, som premierats under året.

Enligt utredningen bör för främjande av den nordsvenska hästaveln anvi­ sas ett engångsanslag å 75 000 kronor till uppförande av ett stostall å hingst- uppfödningsanstalten Vången samt i årligt anslag sammanlagt 202 750 kro­ nor, varav 50 000 kronor till främjande av enskild hingsthållning, 25 000 kro­ nor till täckande av kostnader för inköp och försäljning av avelsston, 6 250 kronor till betäckningsbidrag för framstående ston och 121 500 kronor till anordnande och underhåll av gemensamhetsbeten för unghästar.

Utredningen har om förevarande förslag anfört. Den enskilda nordsvenska hingsthållningen är förenad med betydande svå­ righeter. I södra Sverige förefinnes inom stora områden ej möjlighet att hålla goda nordsvenska hingstar, vilket åtminstone tills vidare nödvändiggör stat­ lig hingsthållning. I Norrland har det visat sig, att den hingsthållning, som utövas genom föreningar, leder till ett bättre resultat än när hingstarna ägas av enskilda personer. Det blir vid föreningsbildning ökad stadga i avelsarbe- tet, som kan bedrivas mera målmedvetet och taga sikte på längre tidspe­ rioder.

Det är sålunda önskvärt, att den nordsvenska hingsthållningen gives ett ökat stöd. I första hand bör såväl i södra Sverige som i Norrland bildas flera föreningar för nordsvensk hingsthållning. Härigenom synas möjligheter så småningom kunna skapas för att den statliga hingsthållningen i södra Sve­ rige blir obehövlig. Tills vidare bör för detta ändamål ställas till lantbruks­ styrelsens förfogande ett belopp om 50 000 kronor att efter förslag av hus­ hållningssällskapen fördelas mellan föreningar inom hela landet.

Den nordsvenska hästaveln har behållit sig väl inom de större samman­ hängande avelsområdena i södra Sverige men har minskat eller helt undan­ trängts i de områden, där nordsvensk avel bedrivits mera sporadiskt med blott enstaka hingstar utan tillgång på nordsvenska ston. Särskilda åtgärder böra därför vidtagas för att anskaffa nordsvenska avelsston till södra och mellersta Sverige.

En del hushållningssällskap i södra Sverige ha inköpt stoföl av ardenner- ras, som sedermera utbjudits vid auktioner inom respektive sällskaps verk­ samhetsområde. Sällskapen ha därvid iklätt sig den ekonomiska risk, som kunde uppkomma om kostnaderna för inköp och transport icke täcktes av försäljningssummorna.

En ökad anskaffning av nordsvenska avelsston till landets södra och mel­

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

21

lersta delar torde böra organiseras på liknande sätt. Därvid bör emellertid inköpas icke blott stoföl utan även ungston och yngre avelsston. I huvudsak måste dessa inköp ske i Norrland, varigenom transportvägarna bliva långa. Hästpriserna i Norrland äro också i allmänhet något högre än söderut. Hus­ hållningssällskapen böra därför få sina risker eliminerade genom bidrag av lotalisatormedel. För sådant ändamål bör ställas till lantbruksstyrelsens för­ fogande ett årligt anslag av 25 000 kronor att efter ansökan utgå till hushåll­ ningssällskapen.

De stora avstånden, särskilt i Norrland, medföra icke sällan svårigheter att få de mest framstående avelsstona betäckta med lämpligaste hingst. I första hand är det härvid fråga om elitston, som äro önskvärda såsom hingstmöd­ rar. En hastigare kvalitetsförbättring av rasen skulle kunna ernås, om avels- ledningen hade möjlighet att erbjuda ägare till dylika ston ekonomiskt bi­ drag till de direkta kostnader, som en dylik betäckning medför. Omkring 25 sådana transporter om året äro önskvärda. För varje transport bör beräknas ett bidrag av i medeltal 250 kronor. För ändamålet erfordras alltså ett an­ slag av 6 250 kronor. Bidragen synas böra utgå efter självkostnad och med högst 400 kronor för varje sto samt böra fördelas av lantbruksstyrelsen efter hörande av ordförandena i premieringsnämndema.

För utredningen ha stoägare uttryckt önskemål om att för betäckning få ha sina ston uppställda på hingstuppfödningsanstalten Vången. Med nuva­ rande utrymmen å anstalten finnes emellertid icke någon möjlighet att mot­ taga några slon. Ett engångsanslag å 75 000 kronor bör därför beviljas an­ stalten för uppförande av ett stostall.

Lantbruksstyrelsen har avstyrkt utredningens förslag om bidrag till inköp av avelsston. Styrelsen har härvid framhållit att den föreslagna bidragsfor­ men innefattade vissa osäkerhetsmoment av ekonomisk art samt att det icke vore möjligt att utöva kontroll över de använda medlen. Beträffande försla­ get om engångsbidrag till uppförande av stostall vid Vången har styrelsen, under erinran om att å hingstuppfödningsanstalten merendels funnes endast treåriga i aveln oprövade hingstar, ifrågasatt nödvändigheten av det föreslag­ na engångsbidraget.

Föreningen nordsvenska hästen har i sitt utlåtande beträffande förslaget om särskilda betäckningsbidrag framhållit, att dessa syntes beräknade i un­ derkant med hänsyn till att de skulle inkludera såväl språngavgift som ofta betydande transportkostnader och utgifter för inackordering av stoet under minst två brunstperioder. Stoägaren komme ändock att vidkännas icke obe­ tydliga kostnader genom att under lång tid icke kunna använda stoet i ar­ bete. Till dess närmare erfarenheter vunnits, torde dock det föreslagna be­ loppet få anses vara tillfyllest.

Beträffande frågan om bidrag till anordnande och underhåll av gemen- samlietsbeten för unghästar har utredningen anfört.

Uppfödningsförhållandena utgöra det största hindret för en utvidgning av aveln i de nuvarande sammanhängande nordsvenska avelsområdena. Svårig­ heterna äro störst i Norrland men också i södra Sverige är den nordsvenska aveln huvudsakligen förlagd till småbrukarbygder med förhållanden, som äro mer eller mindre likartade de norrländska. Ekonomibyggnaderna äro anpassade lill gårdarnas ringa areal och lämna i vanliga fall icke plats för unghästarna. Många avelsstoägare äro beroende av alt få sälja fölen omedel­ bart efter avvän jningen. Belysande härför är, att under de sistförflulna åren,

22

Kungi. Maj:ts proposition nr lå.

när efterfrågan på unghästar varit minskad, har nedslaktning av friska föl förekommit i Norrland. Bristen på beten och rastgårdar är också stor.

Inom utredningen har övervägts möjligheten av att i Norrland anordna särskilda anstalter för kollektiv hästuppfödning under hushållningssällska­ pens överinseende. Dylika anstalter skulle emellertid ställa sig alltför dyr­ bara. Understödsverksamheten för den nordsvenska hästuppfödningen synes därför böra begränsas till lämnande av bidrag till anordnande och underhåll av gemensamhetsbeten för unghästar. Till norrlandslänen med undantag för

Jämtlands län samt till Kopparbergs län, Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län utgå för närvarande begränsade bidrag till unghästbeten. Denna understödsverksamhet bör utsträckas till att avse flera län än vad som nu är fallet och jämväl i övrigt få ökad omfattning.

Med hänsyn till hästavelns nuvarande storlek och med beaktande av möj­ ligheterna för enskild beteshållning torde årliga anslag till beten för nord­ svenska hästar böra utgå till hushållningssällskapen enligt följande uppställning: till Norrbottens läns hushållningssällskap . ................. kronor 8 000

» Västerbottens

»

25 000

» Västernorrlands

»

»

20 000

» Jämtlands

»

»

................. »

25 000

» Gävleborgs

»

8 000

» Kopparbergs

»

»

8 000

» Värmlands

»

»

15 000

» Örebro

»

»

2 500

» Älvsborgs

» norra

»

6 000

» Göteborgs och Bohus

»

»

4 000

Summa kronor 121 500

Liksom hittills böra gemensamhetsbetena anordnas antingen av hushåll­ ningssällskapen eller av sammanslutningar för nordsvensk hästavel under hushållningssällskapens överinseende. Om så befinnes vara lämpligt, böra anslagen även kunna få utnyttjas för vinteruppfödning av hästar i anslut­ ning till gemensamhetsbetena.

Föreningen nordsvenska hästen har i sitt yttrande funnit utredningens fö­ revarande förslag i och för sig välbetänkt men icke tillfyllest. Uppfödningen av föl från avvänjningen till brukbarhetsåldern crbjöde stora svårigheter och vore föga lönande under norrländska förhållanden, där det icke vore fråga om blivande avelsdjur. Ingenting skulle därför stimulera den nordsvenska aveln mera än åtgärder för att underlätta avsättningen av föl, särskilt hingst­ föl, till skäliga priser. Åtgärder i sådant syfte borde därför vidtagas.

Föreningen har härom vidare anfört. För närvarande inköper staten omkring 1 000 ackordshästar om året till ett medelpris av 1 500 kronor, vilka hästar på vissa villkor utplaceras hos foder­ värdar, som efter tio år bliva ägare till hästarna. Staten bör emellertid i stället rekrytera sitt ackordshästbestånd genom inköp av nordsvenska hingstföl, vilka därefter utplaceras för uppfödning hos härför lämpliga och intresserade foder­ värdar huvudsakligen i mellersta och södra delarna av landet. Fölen böra in­ köpas för ett medelpris av omkring 500 kronor och fodervärd bör för uppföd­ ningen till brukbarhetsåldern erhålla 1 000 kronor för häst jämte samma dispositions- och äganderätt till den uppfödda hästen, som nu gäller. Någon svårighet att erhålla fodervärdar torde icke behöva befaras och statens kost­

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

23

nader bliva icke högre än förut. Den föreslagna anordningen skulle utgöra den ojämförligt bästa stimulansen för den nordsvenska hästaveln. Upphandlingen av fölen bör dock icke, som nu är fallet med ackordshästarna, ske genom truppförbanden utan centraliseras till arméförvaltningens intendenturavdel- ning, som även bör sköta förvaltningen och inspektionen av ackordshästarna.

Föreningens förslag har avstyrkts av lantbruksstgrelsen och arméförvalt­ ningen. Sistnämnda ämbetsverk har i sitt utlåtande anfört.

Huvudparten av arméns nuvarande fodervärdar i de delar av landet, som av förslaget beröras, utgöras av småbrukare, trädgårdsmästare och liknande, som i regel icke syssla med uppfödning av hästar. De äro för sin utkomst be­ roende av att på billiga villkor erhålla en fullt arbetsför häst. Dessa foder­ värdar torde näppeligen vare sig kunna eller vilja syssla med uppfödning av föl eller unghästar. För utplacering av fölen måste man sålunda med sanno­ likhet i avsevärd utsträckning vända sig till en helt annan kategori jordbru­ kare med resurser i olika avseenden för unghästuppfödning. Denna kategori har, såvitt erfarenheten utvisar, i regel icke behov av ackordshästar för sin verksamhet. Förslagets genomförande synes alltså komma att medföra, att en icke ringa del av det nuvarande beprövade fodervärdsklientelet berövades den för dettas utkomst betydelsefulla möjligheten att erhålla ackordshäst, under det att nya fodervärdskategorier, för vilka behovet av ackordshäst synbar­ ligen icke är särskilt trängande, tillskapas. En sådan ändring i ackordshäst- systemet anser arméförvaltningen ur näringslivets synpunkt icke önskvärd. Det kan givetvis tänkas, att ackordshästarna efter uppnådd brukbarhetsålder överflyttades från fodervärden — uppfödaren — till ny fodervärd av nu gängse kategori. Ett dylikt förfarande står emellertid i uppenbar motsats till grundtanken i det framlagda förslaget och synes näppeligen vara realiserbart med den ersättning för uppfödningen, varmed förslaget räknar.

Utöver de av föreningen angivna kostnaderna, tillhopa 1 500 kronor för föl, tillkomma kostnader för transporter i samband med inköp och besiktningar m. m. under uppfödningstiden. I kostnaderna måste även medräknas den för­ lust, som uppkommer på grund av viss avgång av de ifrågavarande ung­ hästarna på grund av sjukdom och olämplighet. En överslagsberäkning av ifrågavarande kostnader har givit vid handen en summa av omkring 250 kronor per fyraårig häst.

Den föreslagna centraliseringen av inköp, förvaltning och inspektion av ackordshästarna till arméförvaltningens intendenturavdelning kommer att för avdelningen medföra ett betydande arbete, vars omfattning, därest inköpen skulle uppgå till 800—t 000 föl årligen, i viss mån belyses av det förhållandet alt armén, innan fölen kommit till brukbarhetsåldern, skulle disponera över mer än 3 000 föl och unghästar utplacerade på ett relativt stort område av lan­ det. Detta måste med nödvändighet kräva en utökning av personalen inom den byrå, som skulle omhänderhava ifrågavarande ärenden, vilket i sin tur medför ytterligare ökning i kostnaderna för ackordshästhållningen.

1 stort sett liknande synpunkter ha anförts av lantbruksstgrelsen.

5. Understöd åt hästavelsföreningar m. in.

Förut har nämnts, att genom Kungl. Maj ds beslut den 13 december 1046 beträffande fördelningen av det för understöd åt häslavelsföreningar och för stamboksföring avsedda beloppet 100 000 kronor Iillika med elt belopp av 32 000 kronor av avkastningen från statens häslavelsfond ställts till lant- bruksstyrelsens disposition 2 000 kronor att av styrelsen efter förslag av pre-

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

mieringsnämndernas ordförande utdelas för framstående treåriga nordsvens­ ka ston, som premierats under året. Återstående belopp, tillhopa 130 000 kro­ nor, skulle enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut disponeras på följande sätt:

Svenska ridsportens centralförbund ............................................ kronor 5 000 Jockeyldubben ........................................................................................ » 16 000 Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen ..................... » 5 000 De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund . . » 10 000 Svenska travsportens centralförbund ................................................ » 13 000 Föreningen nordsvenska hästen ......................................................... » 8 000 Avelsföreningen för svenska ardennerhästen .............................. » 7 000 Styrelsen för hingstuppfödningsanstalten Vången ..................... » 20 000 Medelpads hästavelsförening u. p. a................................................ » 1 000 Ovansjö och Torsåkers hästavelsförening u. p. a........................ » 1 000 Norra Hälsinglands hästavelsförening ........................................... » 1 000 Bollnäsortens hästavelsförening u. p. a........................................... » 1 200 Örebro läns bergslagers hästavelsförening .............................. » 1000 Föreningen värmlandsstuteriet Norenberg u. p. a........................ » 7 000 Göteborgs och Bohus läns hästavelsförening u. p. a.................... » 1 500 Halländska hästavelsföreningen u. p. a........................................... » 1 500 Södra Älvsborgs läns hästavelsförening u. p. a............................. » 1 500 Sveriges stuteriboksstyrelse .................................................................. » 6 000 Föreningen belgiske hästen i Malmöhus län ......................... » 300 Föreningen till den varmblodiga hästavelns främjande på

Gotland m. b. p. a............................................................................... »

2 000

Västerbottens läns hushållningssällskap ....................................... »

6 000

Skånska fältrittklubben ......................................................................... » 10 000 Kopparbergs läns hushållningssällskaps hästavelsnämnd . . »__________ 5 000

Summa kronor 130 000.

Lantbruksstyrelsen har, såsom av det förut anförda framgår, i skrivelsen den 31 augusti 1946 hemställt att för budgetåret 1947/48 måtte utgå till un­ derstöd åt avelsföreningar och för stamboksföring 100 000 kronor samt till

Svenska ridsportens centralförbund, Jockeyklubben och Svenska travspor­ tens centralförbund för utdelning av priser respektive 30 000, 30 000 och 40 000 kronor. Styrelsens förslag innebär i jämförelse med de för innevaran­ de budgetår beviljade beloppen en förändring i så måtto att bidraget till Svenska ridsportens centralförbund höjts med 10 000 kronor.

Det av utredningen för understöd åt hästavelsföreningar föreslagna belop­ pet om tillhopa 175 000 kronor skall enligt utredningen fördelas på följande sätt:

Svenska ridsportens centralförbund ............................................. kronor 100 000 Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen ...................... » 35 000 De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund . . » 30 000 Föreningen nordsvenska hästen ......................................................... » 10 000

kronor 175 000.

Sammanfattningsvis må beträffande Svenska ridsportens centralförbund, vilket förbund arbetar för utveckling och samordning av ridsporten i landet

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

25

samt i sådant syfte anordnar, bland annat, prishoppningar, dressyrtävlingar och terrängritter, nämnas att förbundet för innevarande budgetår erhållit som bidrag till tävlings- och avelspriser 20 000 kronor samt som förvalt- ningsbidrag 5 000 kronor.

Beträffande sin hemställan om en förhöjning av bidraget till tävlings- och avelspriser från 20 000 till 30 000 kronor har lantbruksstgrelsen anfört.

Förbundet bedriver ett intensivt förarbete för ett värdigt deltagande från svensk sida i ryttartävlingarna vid olympiska spelen i London 1948 samt bör därför för budgetåret 1947/48 få komma i åtnjutande av ett med hänsyn härtill förhöjt statsbidrag. Förbundet har genom Kungl. Maj ds beslut den 3 maj 1946 tilldelats ett statsbidrag av 5 000 kronor för utdelning av priser vid de av förbundet under år 1946 anordnade förtävlingarna till de olympiska spelen 1948. Samtidigt förklarade Kungl. Majd sig vilja framdeles efter för­ nyad ansökning till prövning upplaga frågan om ytterligare statsbidrag till förbundet för ifrågavarande ändamål. Styrelsen anser, alt intet bör under­ låtas för att söka hävda landets standard jämväl på ridsportens område. För ändamålet i fråga torde under år 1947 erfordras ett belopp av 10 000 kronor och får styrelsen sålunda föreslå, att för budgetåret 1947/48 såsom statsbi­ drag till förbundet för beredande av tävlings- och avelspris beräknas ett be­ lopp av 30 000 kronor, varav 10 000 kronor till tävlingspris i förtävlingar för de olympiska spelen.

Utredningen har i sitt betänkande — efter det utredningen anmärkt att av det förbundet beviljade beloppet om 20 000 kronor hälften skulle utgå som tävlingspriser och hälften som avelspriser —• återgivit ett av förbundet till utredningen avgivet yttrande, däri om dessa tävlings- och avelspriser anförts följande.

Goda penningpriser vid hästtävlingar äro det verksammaste medlet att stimulera intresset för köp av goda hästar. Tävlingsryttare, beridna på svensk­ födda hästar, få emellertid i huvudsak tävla om priser, som åstadkommas av deras egna anmälnings- och startavgifter. Sålunda har under år 1944 — då icke mindre än 370 ryttare startade på 550 svenska hästar med sammanlagt 2 864 starter — vid dylika tävlingar utbetalats en prissumma av 64 375 kro­ nor, varav statens bidrag utgjorde endast 6 600 kronor.

Avelspriserna äro avsedda att premiera uppfödare av framgångsrika häs­ tar. I många fall komma priserna att verka som en kompensation åt upp­ födaren, när denne vid remontförsäljningen erhållit ett relativt lågt pris. Det till förbundets förfogande för detta ändamål ställda beloppet om 10 000 kronor utgör, fördelat på under år 1944 startande hästar, omkring 20 kronor för varje häst. Motsvarande belopp inom kapplöpningssporten uppgår till 175 kronor.

Enligt förbundets mening bör bidraget till tävlingspriser höjas till 100 000 kronor och bidraget till avelspriser till 90 000 kronor.

Om förbundets nu återgivna yttrande har utredningen anfört. De ekonomiska uppoffringar, deltagarna i ridsporttävlingar måste under­ kasta sig — icke minst för resor till och från tävlingsplatsen samt för vis­ telsen därstädes — äro påtagliga. En höjning av statens bidrag i vad gäller ridsporttävlingar med svenskfödda hästar synes vara väl motiverad. Utred­ ningen är dock icke beredd förorda det av förbundet föreslagna bidragsbe­ loppet till tävlingspriser utan föreslår liärutinnan ett till 45 000 kronor för­

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

höjt årligt statsbidrag. Härvid förutsättes att liela höjningen skall avse rid- sporttävlingar med svenskfödda hästar.

För tillgodoseende av önskemålet att nedbringa kostnaderna för deltagan­ de i tävling synes det böra lagas under övervägande att medgiva civila ryt­ tare samma förmåner, som tillkomma militära ryttare, nämligen fria järn- vägsfrakter för hästarna från och till tävlingsplatsen samt kostnadsfri upp­ ställning i militära etablissement.

Avelspriserna äro ägnade att på ett verksamt sätt bidraga till ridhästavelns befrämjande. Ett förhöjt bidrag till förbundet synes därför böra ifråga- komma. Enligt utredningens mening bör bidraget till utdelning av avelspri- ser utgå med likaledes 45 000 kronor.

Utredningen har till sist i betraktande av önskvärdheten av att förbun­ dets allmänna verksamhet för ridhästavelns främjande kunde utvidgas, an­ sett sig böra ifrågasätta huruvida icke förvaltningsbidraget till förbundet borde höjas från 5 000 kronor till 10 000 kronor. Till förbundet utgående bidrag till tävlings- och avelspriser samt till förvaltningskostnader skulle så­ lunda utgöra sammanlagt 100 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla centralförbundets hemställan om ett anslag om 75 000 kronor för inköp av tävlingshästar till de olympiska spelen i London 1948. I sin skrivelse har förbundet anfört i huvudsak föl­ jande.

Vid tiden för olympiska spelen i Stockholm 1912 — första gången häst- tävlingar ingingo i spelens program — Antwerpen 1920, Paris 1924 och Am­ sterdam 1928, då de svenska ryttarna hade stora framgångar, var flertalet officerare beridna på egna tjänstehästar, vilka till en del bestodo av hög­ klassiga importerade hästar och i övrigt voro utvalda ur eliten av landets egen halvblodsuppfödning, som då var flera gånger större än den nuva­ rande. Tillgången på delta goda hästmaterial och eif antal i privat ägo be­ fintliga hästar, vilka i god tid före tävlingarna av sina ägare ställdes till för­ fogande, gjorde det möjligt för förbundet att på ett effektivt sätt förbereda och ordna den svenska ryttarrepresentationen.

Förhållandena äro emellertid numera helt förändrade. De egna tjänste- hästarna äro sedan flera år tillbaka avskaffade. Av privatpersoner ägda lämpliga hästar ställas ej längre till förfogande. Dessa båda faktorer jämte den oerhört ökade konkurrensen vid de senaste spelen i Los Angeles 1932 och i Berlin 1936 utgöra förklaring till alt de svenska ryttarnas möjlighet att med framgång deltaga i tävlingarna redan då avsevärt minskat.

Därest Sverige med utsikt till framgång skall representeras vid 1948 års olympiska ryttartävlingar, synes det nödvändigt att staten anskaffar hästar för komplettering av det kronan tillhöriga för tävlingarna användbara häst­ materialet.

Sådan komplettering kan ske dels genom inköp inom landet av vissa en­ skilda tillhöriga, vid tävlingar prövade högklassiga hästar och dels genom import från Irland av likaledes vid tävlingar prövade och för fortsatt ut­ bildning lämpade hästar. Inom landet torde böra inköpas fyra hästar och från Irland fem hästar. För en var av de svenska hästarna bör beräknas ett pris av 5 000 kronor under det att inköpspriset för varje irländsk häst med hänsyn till de förhållandevis höga hästpriserna i Irland måste antagas uppgå till 10 000 kronor.

Det för ändamålet erforderliga beloppet bör disponeras enligt följande uppställning.

28

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 14.

Föreningen utdelar årligen 50 kronor för varje av remonteringsnämnden uttaget 3-årigt avelssto, som är väl inkört. Av omkring 150 årligen uttagna ston bruka ett trettiotal premieras. Med hänsyn till betydelsen av att de varmblodiga fölstona tidigt inköras och då dessa premier sannolikt leda till att uppfödarna bygga sin remontavel på stostammar med lugnt och fogligt lynne, synes denna premieringsverksamhet böra utvidgas. Bidrag böra där­ för lämnas föreningen i sådan utsträckning, att premiebeloppen kunna höjas till 200 kronor. Antalet inkörda ston kan i så fall beräknas stiga till omkring det dubbla eller ett sextiotal, varför bidrag till föreningen för detta ändamål bör utgå med 12 000 kronor.

. Avelsföreningen bör vidare beredas tillfälle att utdela särskilda betäck- ningspremier såsom ersättning för frakter och övriga omkostnader. Därige­ nom få de mindre jordbrukare, som innehava värdefulla avelsston, möjlig­ het att utan allt för stor ekonomisk uppoffring föra sina ston till lämpligaste hingst. Fördelningen av premierna bör ske efter samråd med vederbörande premieringsnämnd. Premiens belopp bör utgöra 100 kronor och antalet så­ dana premier bör tills vidare bestämmas till 20. Den årliga kostnaden uppgår således till 2 000 kronor. Ett av avelsföreningens önskemål är att årligen till viss central plats sam­ manföra eliten av avelsston och ridhästremonter samt av remonteringsnämnd godkända, men ej inköpta remonter i och för gemensam värdesättning, pre- miering och försäljning. Uppfödarna ha emellertid i många fall ej möjlig­ het att utan allt för stora ekonomiska uppoffringar inställa sig med sina hästar vid sådana uppvisningar. Det torde vara ägnat att uppmuntra intres­ set för ridhästaveln om möjligheter beredas alla uppfödare att med sina hästar inställa sig vid dylika uppvisningar, särskilt som därvid bättre priser kunna erhållas än å hemorten. För beredande av denna möjlighet synes för­ eningen böra erhålla ett årligt bidrag av 6 000 kronor. Avelsföreningen har i liknande syfte tidigare anordnat hästutställningar. Erfarenheterna ha visat, att dessa utställningar utövat en gynnsam inverkan pa ridhästaveln. Vid dessa utställningar förekomma även köruppvisningar, varför lämpliga tillfällen erbjudas truppförbanden att utvälja ackordshästar. Av brist på medel^ har föreningen icke kunnat anordna någon utställning under det senaste året. Möjlighet härtill bör beredas föreningen genom sär­ skilt bidrag. Ifrågavarande utställningar äro avsedda att hållas vart femte år. Det årliga bidraget torde böra bestämmas till 6 000 kronor, vilket inne­ bär att bidraget till varje utställning uppgår till 30 000 kronor. Avelsföreningen synes även böra erhålla bidrag till upplysningsverksam­ het angående varmblodsaveln. En dylik upplysningsverksamhet bör bliva av särskilt värde för de mindre jordbrukare som ägna sig åt remontuppfödning. Bidraget synes lämpligen böra bestämmas till 4 000 kronor. Därjämte torde bidrag till föreningens administrationskostnader böra utgå med 5 000 kronor.

De av utredningen föreslagna arliga bidragen till avelsföreningen uppgå sålunda till sammanlagt 35 000 kronor.

De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund har till uppgift att verka för vidmakthållandet och fortsatt utveckling av den varmblodiga häst- aveln, att befrämja avsättningsmöjligheterna för föreningsmedlemmarnas uppfödning av varmblodiga hästar ävensom att befrämja ridskicklighelen bland landsbygdens ungdom och dressyren av unghästar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

29

Av det belopp om 10 000 kronor, som förbundet erhållit genom Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 13 december 1946, skola minst 5 500 kronor användas till pris i tävlingar, som anordnas av till förbundet anslutna för­ eningar, högst 600 kronor till administrationskostnader, högst 1 400 kronor till avlönande av instruktörer samt återstoden till understöd åt till förbundet anslutna föreningar, till kostnader för inspektionsresor till medlemsföreningar och till anordnande av tävlingar.

Enligt utredningen bidraga dessa föreningar i hög grad till att bland lant- bruksbefolkningens breda lager väcka och vidmakthålla intresset för rid­ sporten och därmed även för aveln av varmblodiga ridhästar. Förbundet bor­ de därför erhålla ökat bidrag, varigenom det skulle kunna utvidga sin verk­ samhet. Lämpligt vore att bidraget utginge med visst belopp, 1 000 kronor, för varje till förbundet ansluten häradsförening om minst tolv ryttare. För närvarande funnes sjutton dylika föreningar men med det föreslagna bi­ draget kunde antalet beräknas stiga till ett trettiotal. Anslaget borde följ­ aktligen ökas till 30 000 kronor.

Lantbruksstgrelsen har ansett, att ifrågavarande organisation borde givas allt det stöd, som vore möjligt, samt har härom ytterligare anfört.

De lantliga ryttarföreningarna ha varit av synnerligen stor betydelse för bibehållande av intresset för den ädla hästaveln. Främst genom deras verk­ samhet ha de för varmblodsaveln deprimerande följderna av den stora ned­ skärningen av de beridna truppslagen i någon män neutraliserats. Sålunda har under senare år ungefär halva antalet av de genom remonteringsnämn- den i Skåne uttagna avelsstona inköpts av medlemmar i de skånska ryttar­ föreningarna. De tävlingar, som anordnas av dessa föreningar, utgöra ett icke oviktigt led i prövningen av stomaterialets kapacitet, hårdhet och lynne med flera viktiga egenskaper.

Svenska travsportens centralförbund har, enligt vad förut sagts, för inne­ varande budgetår beviljats dels av medel, som tillförts stuteriväsendets fond, ett belopp av 40 000 kronor som bidrag till avelspriser i av förbundet anord­ nade eller godkända tävlingar, dels ett belopp av 13 000 kronor. Av sist­ nämnda belopp skola 6 000 kronor under kontroll av lantbruksstyrelsen an­ vändas till uppfödningspris vid travtävlingar 1947 i löpningar för av statens hästpremieringsnämnd premierade hästar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras, 500 kronor utgå som understöd för bestridande av förbundets med trav- tävlingsväsendet förenade administrationskostnader, 2 000 kronor i mån av behov och under lantbruksstyrelsens kontroll tilldelas lokala travklubbar och andra dylika sammanslutningar såsom bidrag till anordnande av sådana travtävlingar som avhållas utan att totalisatorspel är anordnat, med högst 600 kronor för varje sammanslutning, tillhopa 4 000 kronor under vissa närmare angivna villkor användas som priser eller bidrag till priser samt 500 kronor utgå som bidrag till fortsatt utgivande av »Svensk travstambok för varm­ blodiga hästar».

Av förut lämnad redogörelse över anslagsäskandena för nästkommande budgetår framgår, att lantbruksstyrelsen hemställt, att av medel, som före­ slagits skola tillföras stuteriväsendets fond, ett oförändrat belopp av 40 000

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

kronor måtte utgå till förbundet som bidrag till avelspriser i av förbundet anordnade eller godkända tävlingar.

Förbundet har i sitt yttrande framhållit, att travsporten bidroge med den största delen av totalisatormedlen. Sålunda inlevererade under år 1945 de till förbundet anslutna sällskapen 90 procent av samtliga dessa medel. Den svenska travsporten borde, bland annat, med hänsyn härtill erhålla större andel av totalisatormedlen.

I det över betänkandet avgivna utlåtandet har Inntbruksstgrelsen berört frågan om högre bidrag till travförbundet. Styrelsen har härutinnan anfört.

De ökade kostnader, som komma att föranledas av ett bifall till utred­ ningens förslag, skulle enligt förslaget till sin väsentliga del finansieras med totalisatormedel. Det är bland annat av detta skäl önskvärt, att statens in­ komster av totalisatoromsättningen upprätthållas. Erfarenheten har visat, att intresset för vadhållningen medelst totalisator sfår i direkt proportion till startfrekvensen på trav- och galoppbanorna och de där uppträdande häs­ tarnas kvalitet. Det synes därför styrelsen lämpligt, att för uppmuntran till uppfödare av dylika hästar de anslag, som för närvarande utgår till Jockey- klubben och Svenska travsportens centralförbund för utdelande av avels­ priser för galopphästar och varmblodiga travare, höjas till ett belopp, som möjliggör effektivt stöd åt dessa avelsriktningar.

Föreningen nordsvenska hästen har till uppgift att verka för denna häst- avels utveckling och förbättring med bibehållande av de för rasen utmär­ kande egenskaperna såsom energi, rörlighet och hårdhet. Föreningen om­ besörjer stamboksföringen av nordsvenska hästar i hela landet samt anordnar också utställningar av nordsvenska hästar.

Av det föreningen genom Kungl. Maj:ts merberörda beslut den 13 decem­ ber 1946 beviljade beloppet om 8 000 kronor skola 7 000 kronor användas till understöd för utgivande av rasstambok för nordsvenska hästar samt 1 000 kronor som bidrag till föreningens kostnader för anordnande av en för hästar av nordsvensk ras gemensam utställning.

Enligt utredningen torde anslaget för stamboksföring vara tillräckligt. En utställning, som med hänsyn tlil generationsväxlingen inom hingstbe­ ståndet borde komma till stånd vart femte år, hade visat sig draga en kostnad av 15 000 kronor. Det årliga bidraget för utställningsändamål borde därför höjas till 3 000 kronor.

Såsom förut nämnts, har utredningen i sitt betänkande framhållit som önskvärt att en riksförening för ridningens främjande (Ridfrämjandet) bil­ dades, samt även hemställt om bidrag ej mindre till föreningen och till vissa av dess lokalavdelningar än även till uppförande av ridhus och till ridhus­ drift, vilka bidrag beräknats för första året till 301 500 kronor, för femte året till 496 500 kronor och efter femte året till omkring 300 000 kronor. Därav avsåges årligen skola utgå till föreningen ett belopp av omkring 30 000 kronor för täckande av föreningens kanslikostnader samt till vissa av lokal­ avdelningarna ett belopp av 20 000 kronor som bidrag till deras verksamhet. I övrigt beräknades till uppförande av ridhusanläggningar ett årligt bidrag

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

31

från och med första till och med femte året å 250 000 kronor samt till drift vid dylika ridhus under andra året ett belopp av 50 000 kronor, under de tre följande åren ett årligen med 50 000 kronor förhöjt belopp och från och med sjätte året ett med ytterligare 50 000 kronor ökat belopp eller sålunda 250 000 kronor. Därjämte borde av totalisatormedel bildas en särskild fond å 2 500 000 kronor för utlämnande av lån till uppförande av ridhus.

Ur betänkandet må beträffande utredningens ifrågavarande förslag till eu början återgivas följande.

Utredningsuppdraget innebär, att utvägar skola sökas för att tillgången på ridhästar under fredstid skulle kunna bringas till bättre överensstäm­ melse med krigsmaktens mobiliseringsbehov av ridhästar. I första hand skulle detta ernås genom åtgärder till befrämjande av ridhästaveln. I längden är det emellertid icke tillräckligt med speciella avelsbefrämjande åtgärder, om icke avelsprodukterna kunna nyttjas under fredstid. Det är därför angeläget, att varmblodiga hästar komma till större användning för civilt ridbruk. För krigsmakten är det givetvis till fördel om hästarna, när de vid mobilise­ ring tagas i anspråk, äro dresserade och tränade som ridhästar. Under de sista åren har antalet remonter, som armén inköpt, varit den avgörande regu­ latorn för landets ridhästavel. I den mån remonteringen minskats, har den varmblodiga ridhästaveln gått tillbaka. Liksom andra hästavelsgrenar är ridhästaveln en ekonomisk fråga. Variationerna i arméns stamhästantal har medfört ett osäkerhetstillstånd för uppfödarna och från ett liknande fortsatt läge kan icke bortses, så länge arméns remontering utövar ett så dominerande inflytande, som nu är fallet. Alla åtgärder, som kunna stabilisera avsätt- ningsförhållandena för ridhästaveln, måste därför vara av stor betydelse.

Utredningen har övervägt möjligheterna för en ökad användning av rid­ hästar för ridbruk samt har därvid icke kunnat undgå alt lägga märke till det under de senaste åren stegrade intresset för ridning. Ridhusen i de större städerna ha blivit mer och mer anlitade. I flera mindre samhällen ha bildats ridklubbar, som under kortare tidsperioder bedrivit ridning med från trupp­ förband utackorderade stamhästar. Företag har stött de ridsektioner, som bildats i de anställdas organisationer för sport och friluftsliv.

En popularisering av ridningen som folksport skulle ur folkhälsosynpunkt vara fördelaktig samt skulle även medföra att värnpliktiga vid beridna eller anspända förband bliva bättre skickade att utföra sin tjänst. Särskilt ange­ läget synes vara att värnpliktig befälspersonal kan beredas möjlighet att bibehålla och förkovra sig i under utbildningstiden förvärvad färdighet i ridning och hästtjänst. Åtgärder böra därför vidtagas för att ridning skall Runna utövas i större omfattning än vad nu sker.

För det stora flertalet äro kostnaderna för ridning för närvarande alltför stora. Dessa kostnader hänföra sig i huvudsak till ridhusanläggningarna och hästhållningen. För bedrivande av ridutbildning är det nödvändigt alt ha tillgång till ridhus. För ryttarna erfordras även särskilt vintertid en samlings­ lokal. Ridhus med tillhörande stall finnas emellertid endast i eu del större städer. I vissa mindre samhällen har under de senaste åren för tillfälligt bruk förhyrts mer eller mindre lämpliga byggnader. I den mån ytterligare ridhus komma till stånd, kunna dessa få användning som uppställningsplatser vid mobilisering eller vid större militära övningar. Utrymmena kunna även användas som uppvisnings- och utställningshallar.

Av totalisatormedel böra därför utgå dels bidrag och lån till uppförande och utvidgande av ridhus, dels ock bidrag till bestridande av utgifterna för anläggningarnas underhåll samt för hedrivande av ridutbildning och rid­ ning.

32

Kungi. Maj.ts proposition nr 14.

Enligt utredningen erfordrades ett centralorgan, som hade till uppgift att direkt under statlig myndighet främja ridningen såsom folksport samt så­ lunda, bland annat, även att förmedla bidrags- och långivningen och utöva kontroll över de lokala organens verksamhet. En riksförening för ridningens främjande (Ridfrämjandet) borde därför bildas.

Beträffande denna förenings ändamål och arbetsuppgifter har i betän­ kandet vidare anförts.

Ridfrämjandet är avsett att vara en hela landet omfattande sammanslut­ ning till främjande av ridningen såsom folksport. För att nå detta syfte böra såväl yngre som vuxna personer beredas möjlighet till billig ridunder­ visning och tillfälle till ridning samt undervisning i hästkännedom. Inom orter, där intresse och möjligheter finnas, böra bildas lokalavdelningar med tillgång till ridhus och hästar. Dessa lokalavdelningar böra, när så befinnes lämpligt, sammanslutas till landskapsförbund. Samarbete bör ständigt ske med andra sammanslutningar, som ha sport, friluftsliv och fysisk fostran på sitt program, särskilt med riksorganisationer för ridtävlingar och jämväl med krigsmakten. Dessutom skall kontakt och samråd städse äga rum med lantbruksstyrelsen och organisationer för den varmblodiga ridhästaveln. I övrigt skall Ridfrämjandet vidtaga alla de åtgärder, som kunna tjäna dessa syften.

Utredningen har ansett, att överinseendet över Ridfrämjandet borde åvila lantbruksstyrelsen, samt har härefter framlagt följande förslag beträffande föreningens organisation.

Varje välkänd man och kvinna, som anmält sig därtill och erlagt stadgad medlemsavgift, kan vara medlem av Ridfrämjandet. Medlemmarna äro an­ tingen hedersledamöter, stödjande, ständiga eller årsmedlemmar.

Den högsta ledningen av verksamheten bör utövas av till allmänt möte samlade föreningsmedlemmar, En centralstyrelse och ett verkställande ut­ skott böra handhava den omedelbara ledningen av Ridfrämjandets ange­ lägenheter.

Ridfrämjandets medlemmar inom ett samhälle med närmaste omgivning kunna sammansluta sig till en lokalavdelning. Dylika avdelningar inom i stadgarna särskilt angivna geografiska verksamhetsområden kunna samman­ sluta sig till landskapsförbund. Stadgar för lokalavdelning och landskaps­ förbund böra utfärdas av centralstyrelsen.

Ridfrämjandets ordförande bör utses av Kungl. Majt på förslag av lant­ bruksstyrelsen efter samråd med chefen för armén.

Centralstyrelsen beräknas ha sitt säte i Stockholm och upprättar där ett kansli. Nämnda styrelse bör bestå av följande ledamöter:

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

underhåll av byggnader och materiel ............................................... kronor 2 000 inköp av en häst ........................................................................................ » 2 500 allmänna omkostnader (lyse, vatten, sjukvård, veterinärvård,

försäkring, skatter, diverse) ......................................................... »_2 000

Summa kronor 42 300.

Skillnaden mellan inkomster och utgifter under ett år utgör sålunda 3 000 kronor. Under den första femårsperioden och särskilt under första året måste emellertid ske nyanskaffning av såväl hästar som sadelmunderingar. Be­ träffande hästarna kan antagas, att dessa under första femårsperioden i för­ hållandevis stor omfattning komma att tillhöra kronan. Det årliga bidraget till driften vid varje nyuppfört ridhus torde därför kunna beräknas till 5 000 kronor. Under förutsättning att tio ridhus uppföras årligen under de första fem åren skulle bidragsbehovet under det andra året uppgå till 50 000 kronor och därefter under ett vart av de därpå följande fyra åren öka med samma belopp.

Beträffande utredningens förslag om bidrag och lån till uppförande av rid­ hus har i betänkandet anförts följande.

Uppförandet av ett ridhus av normaltyp kan beräknas draga en kostnad av 100 000 kronor, markvärdet icke inräknat. Av totalisatormedel bör utgå ett engångsbidrag, motsvarande 25 procent av dessa kostnader. Då det kan beräknas, att tio dylika ridhus kunna komma att byggas under de fem första åren, skulle för sådana bidrag under den första femårsperioden årligen er­ fordras sammanlagt 250 000 kronor. Sedan sålunda 50 ridhus iordningställts, torde behovet av ytterligare ridhus komma att nedgå.

Ur sistnämnda belopp torde bidrag även kunna utgå för utvidgning eller förbättring av redan befintliga ridhusanläggningar, varför särskilt anslag för sådant ändamål icke erfordras.

Ur den föreslagna fonden bör lån kunna utgå för uppförande av ridhus till högst hälften av den totala anläggningskostnaden, markvärdet icke in­ räknat. Under förut angivna förutsättning att under de första fem åren skulle årligen uppföras tio sådana ridhus för en beräknad kostnad av 100 000 kronor för varje byggnad, erfordras sålunda för den föreslagna långivningen varje år 500 000 kronor. Efter fem år skulle lånesumman komma att uppgå till 2 500 000 kronor. Ytterligare långivning torde därefter böra ifrågakomma endast i begränsad omfattning.

Beträffande lånen bör gälla att de skola vara räntefria och att återbetal- ningsskyldighet icke skall föreligga så länge ridverksamhet bedrives i an­ läggningen. För lånen bör ställas betryggande borgen. Bestämmelserna för långivningen böra vidare innebära, att vid ansökan om lån skall fogas rit­ ning, kostnadsberäkning, fullständig finansieringsplan för anläggningens ut­ förande med uppgifter om tillgängligt eget kapital, om anslag från kom­ mun, bolag eller enskilda, om bidrag in natura såsom virke in. m. och om lämnade förbindelser för anläggningens färdigställande samt dessutom fi­ nansieringsplan för ridhusets framtida drift och underhåll.

Ur det av statskontoret över utredningens betänkande avgivna utlåtandet, däri framställts vissa principiella erinringar mot förevarande del av utred­ ningens förslag, må här återgivas följande.

De föreslagna lånen utgöra icke lån i egentlig mening utan ha närmast karaktären av understöd, förenat med viss återbetalningsskyldighet. Sådant understöd utlämnas bland annat från allmänna arvsfonden. I analogi här­

Kungl. Maj:ts proposition nr 11.

37

med böra i stället för de av utredningen föreslagna bidragen och lånen un­ derstöd medgivas upp till 75 procent av anläggningskostnaderna. Erfor­ derligt anslag för ändamålet bör anvisas under nionde huvudtiteln. Därest specialbudgeten bibehålies, bör anslaget avräknas å totalisatormedel. Såsom villkor för understöd bör gälla, att vederbörande förpliktar sig att återbetala detsamma — helt eller delvis — därest anläggningen icke skulle användas för sitt ändamål. För fullgörande av detta villkor bör ställas säkerhet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

I det av riksdagsmannen N. Holmström den 12 december 1946 över ut­ redningens betänkande avgivna yttrandet har gjorts gällande, att det vore orimligt att söka popularisera ridningen såsom folksport samt att därför den fördel, den föreslagna organisationen Ridfrämjandet skulle kunna erbjuda, icke motiverade de enligt utredningen erforderliga kostnaderna. Vid yttran­ det fanns fogad en av B. Holmström upprättad promemoria, däri föreslagits, att i stället för de av utredningen föreslagna åtgärderna borde dels alla varm­ blodiga stamhästar användas för ridbruk, dels lämpliga varmblodiga tra- vare uppköpas och användas som ridhästar i första hand vid icke beridna förband, dels ock nordsvenska hästar uppköpas och användas som drag­ hästar.

6. Hovvård.

Enligt Kungl. Maj ds förberörda beslut den 10 maj 1946 må för innevaran­ de budgetår till demonstration i hovvård och hovbeslag disponeras ett belopp av 6 000 kronor. Beträffande föreskrifter rörande beloppets användning hän­ visas till statsliggaren s. 765.

Sammanfattningsvis må i fråga om anslagsäskandena nämnas, att lant- bruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1946 hemställt för angivna ändamål om ett med 2 000 kronor förhöjt belopp eller sålunda 8 000 kronor och för understödjande av ambulerande hovslagarverksamhet om ett belopp av 15 000 kronor, att utredningen föreslagit skola utgå för ifrågavarande de­ monstrationer 15 000 kronor och för understöd till hovvårdsföreningar och hovslagare 55 000 kronor samt att Föreningen skogsarbeten anhållit om ett anslag å 5 000 kronor till planerad instruktions- och upplysningsverksamhet angående hästhovvården i Norrbotten. Därjämte har Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för åstad­ kommande av statsbidrag till ambulerande hovslagarverksamhet.

Utredningen har i betänkandet, däri framhållits att en förbättrad hovvård skulle bliva av betydelse icke endast ur militär utan även ur allmän ekono­ misk synpunkt, härutinnan vidare anfört i huvudsak följande.

Fel och sjukdomar i hovarna äro en mycket vanlig orsak till kassation vid den militära hästuttagningen. Dessa hovfel bero vanligen på en särskilt i Norrland i hög grad försummad hovvård. En ändring i delta hänseende skulle skapa ett avsevärt förbättrat läge beträffande tillgången på för krigs­ bruk lämpliga hästar.

På grund av felaktigt hovbeslag iir hästarnas prestationsförmåga vid tim­ merdrivningarna ofta nedsatt. Fn hastigare förslitning av hästmaterialet an­ ses allmänt vara en direkt följd av den försummade hovvården i landet.

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 14.

Enligt utredningen berodde de påtalade ogynnsamma förhållandena dels på bristande kunskap hos den hästägande allmänheten för en rationell hov- vårds betydelse, dels på ringa tillgång på utbildade hovslagare, som utövade sitt yrke.

Beträffande de av lantbruksstyrelsen sedan år 1934 anordnade demonstra­ tionerna för ökad upplysning om hovvård och hovbeslag har i betänkandet lämnats följande uppgifter.

Demonstrationerna ha bedrivits på så sätt, att lantbruksstyrelsen i samar­ bete med hushållningssällskapen utsatt viss dag och plats i en bygd för de- monstrationsmöte. Vederbörande hushållningssällskap har tillhandahållit lo­ kal och utlyst mötet, medan styrelsen bestritt de övriga kostnaderna. Till de­ monstrationerna få de av bygdens hästägare, som så önska, inställa sig med sina hästar, vilka användas såsom demonstrationsobjekt. Hovbeslaget m. m. korrigeras av hovslagare, varjämte den veterinär, som leder förrättningen, meddelar instruktion och håller föredrag om hovvård och hovbeslag. Det tillgängliga anslaget har emellertid endast medgivit, att dylika demonstratio­ ner i varje län kunnat avhållas på 5—7 platser vartannat år.

Enligt utredningen omfattades dessa demonstrationskurser med stort in­ tresse samt hade dessutom visat sig vara värdefulla för äldre hovslagares fortbildning. Upplysningsverksamheten genom demonstrationerna borde där­ för utökas. En sådan utökning kunde komma till stånd i den mån veterinär­ personal funnes till förfogande.

Efter samråd med den veterinär, som lett ifrågavarande demonstrationer, har utredningen föreslagit att bidraget till dessa måtte höjas att årligen utgå med 15 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i sitt över betänkandet avgivna utlåtande tillstyrkt utredningens förslag i denna del samt vidare anfört.

Vissa svårigheter äro förknippade med att finna veterinärer, som äro vil­ liga att åtaga sig ledarskapet av ifrågavarande demonstrationskurser. Landet är, vad angår dessa kurser, uppdelat i fyra distrikt med en veterinär som kursledare inom varje distrikt. Den tid, som åtgår för att avhålla kurserna inom ett distrikt, uppgår till omkring en månad. Förutom rese- och trakta- mentsersättning enligt klass II C i allmänna resereglementet utgår till vete­ rinären ett arvode av 25 kronor för förrättningsdag. Detta arvode är av allt att döma icke tillräckligt att kompensera en tjänsteveterinär för mistade lö­ neförmåner och praktikinkomster under den tid demonstrationskursema på­ gå. Styrelsen ifrågasätter därför, huruvida icke ett ökat arvode till ledarna för demonstrationskursema i fråga är nödvändigt.

Utredningen har även i betänkandet anmärkt, att en omfattande propa­ ganda för förbättrad hovvård bedrivits inom Norrbottens län.

Föreningen Skogsarbeten har härutinnan i sin skrivelse lämnat följande uppgifter.

På initiativ av domänverket och föreningen anordnades hösten 1944 kur­ ser inom ett trettiotal byar i övre Norrbotten för att bibringa hästägama kän­ nedom om hästhovarnas rätta skötsel och om hovbeslag. Som instruktörer vid dessa kurser anlitades två hovslagare, vilka efter uppgjord plan reste från by till by, där hästägarna fingo möta upp med sina hästar. Hovslagar­ na skodde en hov på varje häst, varefter hästägarna fingo sko övriga hovar under instruktörens ledning.

40

Kungi. Mcij:ts proposition nr 14.

anslutningen blir livligare. Det är emellertid nödvändigt, att den tidsförlust, som åsamkas hästägama genom att föra hästarna till hovslagaren, elimine­ ras. Hovslagaren bör därför föra en ambulerande verksamhet och varannan månad besöka gårdarna. Härför är nödvändigt, att han bär bil till sitt för­ fogande och att han i exempelvis en släpvagn medför erforderlig verktygs­ utrustning och materiel. De särskilda kostnader, som bliva en följd av den ambulerande verksamheten, böra åtminstone delvis bestridas av allmänna medel. För varje hovslagare i en hovvårdsförening bör beräknas ett årligt an­ slag av 1 000—1 500 kronor beroende av lokala förhållanden.

I betänkandet har härefter beträffande förslaget om ekonomisk gottgörelse åt enskilda hovslagare anförts.

Hovslagare, som arbeta självständigt mot fastställd taxa och med bidrag av totalisatormedel, synes vara den bästa organisationsformen för områden med gles bebyggelse och ringa intresse för liovvård. Där skogsbruket dominerar över lantbruket såsom i stora delar av Norrland och Bergslagen, är så sär­ skilt fallet. Också dessa hovslagare böra vara utrustade med bilar in. m., och deras verksamhet får vintertid jämväl omfatta besök å skogsavverk- ningsplatser eller andra tillfälliga arbetsplatser, där hästar finnas. För varje hovslagare bör liksom beträffande liovvårdsföreningarna beräknas ett årligt bidrag av 1 000—1 500 kronor.

Enligt utredningen borde bidragen till såväl hovvårdsföreningarna som enskilda hovslagare fördelas av lantbruksstyrelsen efter ansökan och förslag av hushållningssällskapen. Om den ena eller andra formen av hovslagar- verksamhet skulle ifrågakomma, finge i första hand bedömas av vederbö­ rande hushållningssällskap. Det borde ankomma på lantbruksstyrelsen att utarbeta och utfärda närmare föreskrifter angående hovvårdsföreningarnas organisation, kompetensfordringar för hovslagare m. m. Ett intimt samarbete beträffande såväl organisationsfrågor som hovslagarnas yrkesutbildning borde äga rum mellan hushållningssällskapen samt läns- och distriktsvete­ rinärerna. Det kunde även ifrågasättas, huruvida icke den statliga verksam­ heten beträffande hovvård och hovbeslag borde stå under central veterinär ledning. Utan tvivel förefunnes i Norrland och norra Svealands skogsom­ råden det största behovet av den föreslagna understödsverksamheten. Stats­ makternas intresse borde därför i första hand inriktas å dessa landsdelar.

Utredningen har föreslagit, att anslagsgivningen under de närmaste åren inskränktes till understöd av 35 till 40 hovslagare. I den mån erfarenhet vunnes och verksamheten kunde utökas, syntes ökade bidrag av totalisator­ medel böra lämnas. Tills vidare borde anslag för den hovvårdande verksam­ heten årligen utgå med 55 000 kronor för understöd av hovvårdsföreningar och hovslagare.

I de avgivna yttrandena har utredningens förslag i förevarande del till­ styrkts.

7. Understödjande åtgärder i allmänhet å hästavelns område.

Av ifrågavarande uppställning över vissa för innevarande budgetår be­ viljade anslag från medel, som avsatts till stuteriväsendets fond, framgår att Kungl. Maj:t äger disponera ett belopp om 50 000 kronor för nu angivna

Kungi. Maj:ts proposition nr 14.

41

åtgärder. Av uppställningen framgår tillika, att lantbruksstyrelsen i sin skri­ velse den 31 augusti 1946 hemställt att för budgetåret 1947/48 måtte anvisas enahanda belopp för sådant ändamål.

Totalisatormedlens användning och stuteriväsendets fond.

I skrivelse den 27 februari 1923 (nr 31) anhöll riksdagen, att Ivungl. Maj:t för beredande av medel åt landets liästavel ville medgiva att vissa av Kungl. Maj:t godkända föreningar skulle tillåtas att vid offentliga kapplöpningar och travtävlingar anordna vadhållning för allmänheten med totalisator. Som förutsättning angavs att föreningarnas vinst av totalisatorn med avdrag för omkostnaderna skulle inbetalas till statsverket för att komma den svenska hästaveln till godo.

I anledning härav utfärdade Kungl. Maj:t kungörelsen den 4 maj 1923 (nr 87) angående anordnande av vadhållning medelst så kallad totalisator. Denna kungörelse har sedermera ersatts av kungörelsen den 7 juni 1934 (nr 237) angående vadhållning i samband med tävlingar.

Beträffande tidigare redovisning av totalisatormedlen och om tillkomsten av stuteriväsendets fond, vilken bildats av sådana medel, må hänvisas till en av utredningen upprättad, vid betänkandet såsom bilaga fogad promemoria angående totalisatormedlen. Här torde endast böra erinras, att dessa medel sedan ett flertal år tillbaka redovisats å särskild specialbudget på så sätt att till avsättning till fonden uppförts ett anslag, till beloppet motsvarande beräknade inflytande totalisatormedel, sedan summan av samtliga å drift­ budgeten uppförda anslag för hästavelsändamål frånräknats.

I enlighet med beslut av 1946 års riksdag (r. skr. nr 9) är för innevarande budgetår uppfört ett på angivet sätt beräknat förslagsanslag till avsättning till fonden å 3 945 600 kronor.

Uppgifter om fondens ställning lämnas i det av riksräkenskapsverket den 20 augusti 1946 över utredningens betänkande avgivna utlåtandet i samband med att däri berörts frågan om upplösande av specialbudgeten för totalisator­ medlen. Till detta utlåtande återkommer jag i följande.

Dessförinnan torde emellertid böra anmärkas, att inkomsterna av totalisa­ tormedel för budgetåret 1947/48 beräknats av lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1946 till 5 000 000 kronor samt av riksräkenskapsverket i dess skrivelse den 7 december 1946 med inkomstberäkning för budgetåret 1947/48 till 6 000 000 kronor.

I detta sammanhang torde jämväl böra återgivas vissa förslag angående totalisatormedlens användning.

I skrivelsen den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, alt av- sättningsanslaget till stuteriväsendets fond för budgetåret 1947/48 måtte upp­ föras med 3 840 400 kronor. Beträffande storleken av anslaget har styrelsen framhållit följande.

I till Kungl. Maj:t avlåtna framställningar angående medelsbehovet under budgetåret 1947/48 å stuteriväsendet berörande anslag har styrelsen hem­

42

Kungi. Maj:ts proposition nr 14.

ställt om anslag å tillhopa 1 159 600 kronor för stuteribyrån i lantbrukssty- relsen, för statens hingstdepåer och stuteri samt för hästavelns befrämjande.

Vid bifall till vad styrelsen föreslagit skulle av den för budgetåret 1947/48 beräknade inkomsten av totalisatormedel återstå (5 000 000 — 1 159 600 =) 3 840 400 kronor, till vilket belopp avsättningsanslaget till stuteriväsendets fond sålunda bör beräknas.

Även utredningen har beträffande samtliga av utredningen framförda yr­ kanden om bidrag under nionde huvudtiteln, för vilka yrkanden i det före­ gående närmare redogjorts, föreslagit, att erforderliga belopp skulle utgå av totalisatormedel. Såsom inledningsvis omnämndes, har emellertid utredning­ en jämväl föreslagit, att bidrag skulle utgå under fjärde huvudtitelns remon- teringsanslag. Enligt utredningen skulle också detta bidrag bestridas av tota­ lisatormedel.

Angående utredningens sistnämnda förslag till bidrag, om vilket förslag utförligare uppgifter lämnats i årets statsverksproposition (1947/48: IV C. 29), må här ur betänkandet återgivas allenast följande.

Arméns ackordshästbestånd bör årligen tillföras omkring 100 varmblodiga hästar. Den årliga merkostnaden härför utgör ungefär 22 500 kronor. Sär­ skild ersättning bör utgå till fodervärd för varmblodig ackordshäst med 250 kronor för häst och år. Dessa utackorderingskostnader uppgå för första året till 27 000 kronor och efter femte året till 135 000 kronor.

Nu angivna merkostnader borde egentligen bestridas från de under fjärde huvudtitelns remonteringsanslag beräknade posterna för ackordshästar. I be­ traktande av den utomordentliga betydelse ett varmblodigt ackordshästbe­ stånd skulle få för ridhästaveln — främst i form av ökade avsättningsmöj­ ligheter för avelsproduktema — har utredningen emellertid ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke ifrågavarande merkostnader borde utgå av totalisatormedel. Såvitt utredningen kan finna, skulle en dylik anord­ ning icke strida mot vad riksdagen vid olika tillfällen uttalat i fråga om an­ vändningen av dessa medel.

I budgettekniskt hänseende torde emellertid samtliga kostnader för ar­ méns ackordshästar alltjämt böra anvisas att utgå av förenämnda anslag under fjärde huvudtiteln och totalisatormedlen tagas i anspråk för ändamå­ let med tillämpning av samma förfaringssätt, som kommit till användning för att med totalisatormedel bestrida kostnaderna för lantbruksstyrelsens stu­ teribyrå.

Statskontoret har i avgivna utlåtanden över lantbruksstyrelsens föreva­ rande framställning och utredningens betänkande anfört.

Utredningens förslag att merkostnader, föranledda av ökad utackordering av varmblodiga hästar, skulle täckas av totalisatormedel, har motiverats med den utomordentliga betydelse, ett varmblodigt ackordshästbestånd skulle få för ridhästaveln. Med detta motiv borde emellertid totalisatormedlen dispo­ neras för bestridande jämväl av kostnaderna för inköp av remonter och varmblodiga ackordshästar ävensom av kronans kostnader för vård och ut­ fodring i kronans stall av officerares egna hästar. Det framgår nämligen av betänkandet, att den varmblodiga ridhästaveln i stor utsträckning bäres upp av remonteringen för försvarsväsendet.

Därest specialbudgeten bibehålies, böra ytterligare kapitalökningar å sta­ tens utlåningsfonder för hästavelns främjande på det sätt belasta totalisator­ medlen, att sammanlagda beloppet av erforderliga avskrivningsanslag avräk­ nas före fastställande av avsättningen till stuteriväsendets fond.

u

Kungi. Maj:ts proposition nr 14.

Medan sålunda inkomsterna av totalisatormedel alltsedan budgetåret 1933/ 34 visat stark ökning, ha utgifterna hållits vid en i stort sett oförändrad nivå. Om förestående siffror ställas i relation till under samma tidsperiod in­ träffade förändringar i penningvärdet och i priser på jordbrukets produkter, är det uppenbart, att statens stöd till hästavelns främjande under angivna tidsperiod i verkligheten blivit reducerat, trots att totalisatormedlen redovi­ sats över en specialbudget.

Under angivna tidrymd ha av influtna totalisatormedel, sammanlagt om­ kring 31 000 000 kronor, och av reservationen den 30 juni 1930 å 1 000 000 kronor till allmänna budgeten över riksstatstiteln diverse inkomster återförts ungefär 7 000 000 kronor och i stuteriväsendets fond reserverats närmare 11 000 000 kronor. För med specialbudgeten avsedda ändamål ha endast an­ vänts cirka 14 000 000 kronor. Medan vid periodens början huvuddelen av totalisatormedelsinkomsten anlitades för hästavelns befrämjande, användes för närvarande knappt en femtedel av denna inkomst för sitt avsedda ända­ mål.

Fondens behållning per den 30 juni 1946 utgjorde 10 851 097 kronor 4 öre. Vad utredningen i det remitterade betänkandet föreslagit, innebär en ök­ ning av utgifterna av totalisatormedel. Denna ökning är dock icke så stark, att de inflytande totalisatormedlen bliva disponerade mera än till en del. Man måste därför, om specialbudgetens nuvarande konstruktion bibehålies och inkomstnivån icke visar stark nedgång, räkna med en fortsatt avsevärd fondbildning.

Avsikten med en specialbudget är och måste alltid vara, att de inkomster, som ingå i specialbudgeten, skola användas för ett med specialbudgeten av­ sett bestämt ändamål. Endast så länge detta krav upprätthålles, kan en spe­ cialbudget anses berättigad. I fråga om totalisatormedlen har kravet på spe­ cialbudgetens redovisning så till vida formellt upprätthållits att de medel, som icke över budgeten anvisats för hästavelns befrämjande, avsatts till stu­ teriväsendets fond. Från denna fond, som endast i mycket begränsad om­ fattning kommit till användning för hästavelns befrämjande, ha emellertid på sätt förut angivits betydande belopp återförts till budgeten. Om riksrä- kenskapsverket förordat avveckling av totalisatormedlens specialbudget, be­ ror detta icke på någon önskan att minska beloppet av de medel, som kom­ ma hästaveln till godo. Men väl har riksräkenskapsverket velat vinna, att redovisningen mot budgeten skall vara så ordnad, att av budgetredovisning­ en framgår hur totalisatormedlen i verkligheten användas. Det måste enligt riksräkenskapsverkets uppfattning vara orimligt om man i ett läge, där häst­ aveln av brist på medel befinner sig i tillbakagång, i budgeten redovisar de medel, som avsetts skola komma hästaveln till godo, såsom om de använts för sådant ändamål, trots att detta i verkligheten icke varit fallet. Special­ budgeten har genom sin konstruktion blivit ett instrument för begränsning av medelstilldelningen till hästaveln.

Även statskontoret har i sitt över utredningens betänkande avgivna utlå­ tande hävdat att specialbudgeten för totalisatormedlen borde slopas.

Övriga statliga fonder för hästavelns befrämjande.

Dessa fonder äro statens hästavelsfond samt tre utlåningsfonder, nämligen dels lånefonden för inköp av ädla avelsston, dels lånefonden för inköp av avelsliingstar av ardennerras, dels ock lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras,

46

Kungi. Maj.ts proposition nr 14.

Statskontoret har uppgivit, alt statens hästavelsfonds tillgångar den 30 juni 1946 belöpte sig till 1 496 799 kronor 60 öre, att samma dag 362 340 kronor av fondens kapital vore tagna i anspråk till räntefria lån för inköp av avelshingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras samt att fondens ränteavkastning under budgetåret 1946/47 kunde uppskattas till i runt tal 36 800 kronor.

Under förutsättning att det för hingstlån utlånade kapitalet i likhet med fondens övriga tillgångar gjorts räntebärande och avkastat en ränta av 3,2ö procent eller 11 776 kronor, skulle enligt riksdagens ovanberörda beslut nu till fondens kapital läggas — förutom en tiondel av fondens beräknade av­ kastning eller 3 680 kronor — ett belopp av 1 177 kronor 60 öre, motsva­ rande en tiondel av nyssnämnda antagna ränteinkomst, vadan sålunda fond­ kapitalet skulle ökas med sammanlagt 4 857 kronor 60 öre. Lantbrukssty- relsen förordar, att 4 800 kronor av berörda avkastning nu överföras till fon­ den. Av den beräknade ränteinkomsten skulle vid bifall härtill återstå (36 800 — 4 800 =) 32 000 kronor.

Sistnämnda belopp torde i sin helhet böra tagas i anspråk för de olika ändamål i samband med främjandet av landets hästavel, som under år 1947 kunna finnas vara förtjänta av understöd, sedan till Kungl. Maj:t ställda ansökningar i sådant syfte enligt kungörelsen den 25 oktober 1918 inkommit till lantbruksstyrelsen senast den 1 maj 1947.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 april 1946 skulle av det belopp om 35 000 kronor av fondens avkastning under räkenskapsåret 1945/46, som 1946 års riksdag ställde till Kungl. Maj ds förfogande, 3 000 kronor under år 1946 användas till arvoden åt ordförandena i statens hästpremieringsnämn- der såsom konsulenter i hästavelsfrågor. I det föregående har redogörelse lämnats beträffande fördelningen av återstående belopp, 32 000 kronor, och av beloppet om 100 000 kronor från reservationsanslaget till hästavelns be­ främjande (1946/47: IX E. 4).

Slutligen må beträffande denna fond, från vilken utanordnas räntefria lån till högst 8 000 kronor för inköp av hingst av nordsvensk eller gud­ brandsdalsk ras, nämnas, att utredningen framhållit såsom önskvärt, att dessa lån liksom vid långivningen för inköp av ardennerhingstar kunde utgå med belopp intill 10 000 kronor.

Gällande bestämmelser för lån från de tre lånefonderna för inköp av dels ädla avelsston, dels avelshingstar av ardennerras, dels ock avelsston av nord­ svensk ras återfinnas i kungörelsen den 4 juli 1913 (nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917, 116/1920 och 630/1937 gjorda ändringar, i kun­ görelsen den 12 juni 1931 (nr 217), ändrad genom kungörelsen nr 631/1937, samt i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 440), vilken ändrats genom kun­ görelsen nr 179/1939.

De tre fondernas tillgångar den 30 juni 1946 utgjorde respektive 782 000, 830 000 och 310 000 kronor.

I skrivelsen den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för budgetåret 1947/48 måtte som kapitaltillskott till dessa fonder anvisas be­ lopp om respektive 60 000, 280 000 och 20 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

47

Enligt från statskontoret inhämtade uppgifter utgjorde fondernas dispo­ nibla kapital den 30 juni 1946 respektive 381 200, 106 200 och 98 900 kro­ nor. Statskontoret har vidare beräknat att under budgetåret 1946/47 i amor­ teringar å från fonderna utlämnade lån komnie att inflyta respektive 160 000, 200 000 och 80 000 kronor. Inberäknat de av riksdagen för budgetåret 1946/47 till fonderna anvisade anslagen å respektive 30 000, 90 000 och 55 000 kronor utgöra de tillgängliga medlen alltså (381 200 + 160 000 + 30 000 =) 571 200 kronor, (106 200 + 200 000 + 90 000 =) 396 200 kronor och (98 900 + 80 000 + 55 000 =) 233 900 kronor. Från ettvart av dessa tre belopp skall dock avdragas summan av genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1946, den 7 december 1945 och den 1 mars 1946 beviljade men den 30 juni 1946 icke i anspråk tagna lån från fondema eller 325 500, 275 500 och 120 500 kronor. Till styrelsen har därjämte inkommit en ansökan om lån å 5 000 kronor ur fonden för inköp av ädla avelsston. För ny utlåning under år 1947 skulle därför finnas tillgängliga i fonden för inköp av ädla avelsston (571 200 — 325 500 — 5 000=) 240 700 kronor, i fonden för inköp av avelshingstar av ardennerras (396 200 — 275 500=) 120 700 kronor och i fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras (233 900 — 120 500 =) 113 400 kronor.

De för utlåning sålunda tillgängliga beloppen torde emellertid icke förslå till täckande av 1947 års lånebehov, som icke kan beräknas understiga re­ spektive 300 000, 400 000 och 135 000 kronor. För möjliggörande av ut­ låning i sådan omfattning torde för budgetåret 1947/48 böra anvisas som kapitalinvestering i fonden för inköp av ädla avelsston 60 000 kronor, i fon­ den för inköp av avelshingstar av ardennerras 280 000 kronor och i fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras 20 000 kronor.

Utredningen har föreslagit att långivningen för inköp av nordsvenska avels­ ston, vilken enligt nu gällande bestämmelser vore begränsad till Värmlands och Kopparbergs län samt de norrländska länen, måtte utvidgas att omfatta hela landet med undantag för Malmöhus län, där den nordsvenska rasen icke premierades.

I särskilda remissutlåtanden den 17 september 1946 över lantbruksstyrel- sens framställningar har statskontoret, som vitsordat styrelsens uppgifter om lånefondernas ställning, ifrågasatt, huruvida av styrelsen beträffande fonder­ na för inköp av ädla avelsston och av avelshingstar av ardennerras beräknad utlåning icke borde beskäras och anslagsbeloppen därigenom nedbringas. Vad åter angår fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras har stats­ kontoret förklarat sig icke ha något att erinra mot den föreslagna kapital­ investeringen.

Förslag om sammanslagning av statens hästavelsfond och de nuvarande tre utlåningsfonderna har förut framförts. Riksräkenskapsverket föreslog sålun­ da i utlåtande den 9 oktober 1943 i anledning av statskontorets utlåtande an­ gående behandlingen av de statskontorets förvaltning underställda räntebä­ rande fonderna in. m., att statens hästavelsfond skulle avvecklas, varvid ute­ stående lån skulle överföras till en utlåningsfond, till vilken de tre nyss­ nämnda utlåningsfonderna skulle överföras.

I sitt utlåtande den 20 augusti 1946 har riksräkenskapsverket förklarat sig vidhålla, att eu sammanslagning av de fyra nämnda fonderna skulle avsevärt

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

förenkla redovisningen. En sådan sammanslagning skulle även vara ägnad att främja de syften, som utredningen med sina förslag velat tillgodose. Med hänsyn till vad utredningen föreslagit, frånträdde emellertid ämbetsverket sitt tidigare förslag till den del detta avsåge ianspråktagande av den icke ut­ lånade delen av statens hästavelsfond och förordade i stället att denna fond i sin helhet överfördes till den nya lånefonden. Därutöver erfordrades över­ föring till den nya fonden av medel från stuteriväsendets fond för lån till ridhusanläggningar.

Riksräkenskapsverket har i sistnämnda utlåtande vidare anfört. Den nya kapitalfonden borde benämnas lånefonden för hästavelns befräm­ jande samt enligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, användas för finansiering av all hithörande utlåning. Det högsta årliga be­ lopp, intill vilket fondens medel få användas för lån till inköp av olika slag av avelshingstar och avelsston samt till ridhusanläggningar bör beslutas av riksdagen. Den föreslagna fonden blir icke räntebärande. Dess kapital bör följaktligen vara helt avskrivet. Överföring av medel från statens hästavels­ fond och stuteriväsendets fond till den föreslagna nya kapitalfonden föranle­ der alltså icke någon kapitalökning.

Departementschefen.

Det torde vara allmänt erkänt att vårt lands hästavel i stort sett befinner sig på en hög nivå. Ett omfattande och betydelsefullt arbete har på detta område lagts ned av jordbrukarna inom skilda delar av landet. Emellertid har genom inriktningen av avelsarbetet under de senaste årtiondena en för­ skjutning ägt rum från en lättare typ av hästar till tyngre sådana. Detta har haft till följd att vissa svårigheter uppstått att tillgodose försvarsmaktens behov av hästar framförallt vid mobilisering eller större beredskap. Dessa svårigheter gälla i fråga om såväl ridhästar som dragare. Till en del samman­ hänga dessa olägenheter med att aveln av ridhästar och för försvaret lämp­ liga dragare bedrives inom vissa förhållandevis begränsade områden i landet. Den varmblodiga hästaveln, som frambringar lämpliga ridhästar, uppehälles sålunda i huvudsak i Skåne och andra därtill gränsande områden i södra Sverige, under det att den nordsvenska hästen, vilken är den för försvaret lämpligaste dragaren, till övervägande delen uppfödes i de norrländska lä­ nen samt Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus län. Up­ penbarligen medför detta, då försvaret av en eller annan anledning har be­ hov av ett större antal hästar, svårigheter att uppsätta förbanden inom de delar av landet, där hästaveln icke bedrives i tillräcklig omfattning.

En av de viktigaste orsakerna till hästavelns läge torde vara, att jordbru­ karna icke finna det lönande att i större omfattning uppföda hästar av nu ifrågavarande slag. För att stimulera aveln av varmblodiga hästar och hästar av nordsvensk ras att nå önskvärd omfattning torde det vara nödvändigt att på olika sätt underlätta uppfödningen och avsättningen. En utökning av

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

I anledning av genomförandet av den allmänna löneregleringen för befatt­ ningshavare i statens tjänst torde ordinarieposten uppräknas med 24 500 kro­ nor till 67 400 kronor, arvodesposten med 400 kronor till 4 800 kronor och icke-ordinarieposten med 126 100 kronor till 306 200 kronor. För rörligt till- lägg torde beräknas 22 400 kronor.

Avlöningsanslaget bör i enlighet härmed för nästa budgetår upptagas med (67 400 + 4 800 + 306 200 + 1 600 + 22 400 =) 402 400 kronor.

I fråga om omkostnadsanslaget har lantbruksstyrelsen föreslagit oföränd­ rat belopp eller 2 000 kronor till sjukvård m. m. Beträffande posten rese­ ersättningar torde Kungl. Maj:t komma att utfärda nya bestämmelser an­ gående traktamentsersättningar, innebärande en förhöjning av stallbetjän­ ternas tjänstgöringstraktamenten under vistelse å beskällarstation samt av dessa befattningshavares traktamentsersättning under tjänsteresor. Med hän­ syn härtill torde posten reseersättningar böra uppräknas med 4 500 kronor till 19 500 kronor. Ytterligare ökning av denna post torde icke böra äga rum. Lantbruksstyrelsens förslag beträffande följande utgiftsposter, nämligen lyse och vatten, övriga expenser, beklädnad, bränsle, furage, lantbeskällares un­ derhåll, byggnaders underhåll, inventariers underhåll, jordbruket och häsl- skötarskola, vilka poster upptagits till respektive 7 000, 5 000, 8 000, 5 000, 120 000, 68 000, 23 000, 10 500, 10 500, och 2 500 kronor, synas mig böra godtagas. Ej heller föranleder styrelsens förslag om att för häst- och fölinköp bör anvisas 40 000 kronor, i och för sig någon erinran från sin sida. Styrelsen har tillika hemställt att av medel, som föreslagits skola avsättas till stuteri­ väsendets fond, 50 000 kronor skola ställas till Kungl. Maj:ts disposition för inköp av avelshingstar. Mot detta förslag har jag icke något att invända. Be­ loppet torde emellertid i överensstämmelse med det förut sagda böra upp­ tagas under sistnämnda delpost. I enlighet med styrelsens förslag torde vidare dispositionsrätten till återstoden av det belopp om 30 000 kronor, som för budgetåret 1942/43 ställts till förfogande för inköp av stambeskällare för Flyinge stuteri, utsträckas att omfatta jämväl budgetåret 1947/48.

Av de för häst- och föiinköp anvisade medlen ha årligen för rekrytering av hingstbeståndet inköpts 15 till 20 varmblodiga föl för en genomsnittlig kostnad av 1 200 kronor, varjämte förbindelse lämnats om ett tilläggspris av likaledes 1 200 kronor att utbetalas om fölet vid fyra års ålder kunnat insät­ tas som beskällare vid någon av depåerna. Utredningen har föreslagit, att ytterligare 10 till 15 föl skola inköpas för en beräknad kostnad av omkring 15 000 kronor samt att tilläggsprisema skola höjas till 2 500 kronor. Kost­ naderna för tilläggsprisema skulle enligt utredningen uppgå till 20 000 kro­ nor. Mot förslaget om att inköpa ytterligare föl har lantbruksstyrelsen fram­ fört vissa erinringar. Tillgången å föl skulle sålunda icke vara tillräcklig. Dessutom skulle erfordras ytterligare personal och nya stallutrymmen. För­ slaget synes mig emellertid vara ägnat att främja den varmblodiga ridhäst- aveln. Tillgången å föl torde komma att öka i och med att ytterligare för- säljningsmöjligheter erbjudas. Såsom utredningen framhållit, lära depåernas omkostnader komma att nedgå på grund av minskning av antalet olden-

52

Kungl. Mcij:ts proposition nr 14.

dessa arbeten beräknade kostnaderna (80 000 + 40 000 + 26 000 + 5 000 =) 151 000 kronor har jag icke något att erinra.

Styrelsens medelsäskande i skrivelsen den 11 september 1946 anser jag mig emellertid kunna biträda allenast i vad avser 1 800 kronor till repara­ tion av södra hingststallet vid Strömsholms hingstdepå. Beloppet i fråga sy­ nes mig böra upptagas som anslag för nästa budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde för nämnda budgetår till bygg­ nadsarbeten vid statens hingstdepåer och stuteri böra anvisas ett reserva­ tionsanslag av (151 000 + 1 800=) 152 800 kronor.

I det föregående har under rubriken hästavelns befrämjande redogjorts för ett flertal anslagsäskanden för skilda ändamål, vilka framställningar sam­ manförts under vissa delpostrubriker. Vad angår den första av dessa poster eller hästpremieringen har jag i och för sig icke något att erinra mot det av lantbruksstyrelsen i detta hänseende beräknade beloppet 336 300 kronor. I anslutning till vad Hushållningssällskapens ombud uttalat, vill jag emeller­ tid förorda att skådepenningar av silver i stället för sådana av vitmelall utdelas. För detta ändamål erfordras ytterligare 23 000 kronor. För häst­ premieringen skulle sålunda anvisas sammanlagt (336 300 + 23 000 =) 359 300 kronor.

Beträffande uppfödningspremiema anser jag mig kunna tillstyrka, att till premier för särskilt framstående varmblodiga avelsston bör ställas till för­ fogande ett belopp av 20 000 kronor. Premiema böra som förut utgå med 500 kronor för varje sto, som finnes förtjänt att premieras. Till premier för fram­ stående varmblodiga hingstar har förut utgått 10 000 kronor. I detta hänse­ ende har icke föreslagits någon ändring. Enahanda belopp torde böra anvisas även för budgetåret 1947/48. Båda dessa premiebelopp böra i fortsättningen upptagas under delposten uppfödningspremier.

Utredningen har föreslagit, att ytterligare premier skola utgå till upp- iödare. Således bör utbetalas för varje inköpt remont, varmblodig ackords- häst och uttaget avelssto en premie om 200 kronor samt för varje inköpt ackordshäst, som är fallen efter premierad nordsvensk hingst, en premie om 100 kronor. Ur vissa synpunkter kan det vara lämpligt att på detta sätt med förbigående av eventuella mellanhänder direkt till uppfödaren lämna ett mindre tillskott till köpesumman. Då det föreslagna premiesyste­ met torde vara ägnat att stödja de avelsgrenar, varom nu är fråga, synes det vara försvarligt att låta ifrågavarande medel utgå under nionde huvudtiteln. Mot de av utredningen för de varmblodiga hästarna beräknade beloppen respektive 107 200, 15 000 och 30 000 kronor torde icke vara något att in­ vända. Till premier för inköpta ackordshästar av' nordsvensk härstamning synes böra anvisas ett något högre belopp än vad utredningen föreslagit eller sålunda 50 000 kronor.

För uppfödningspremier erfordras följaktligen (20 000 + 10 000 + 107 200

15 000 + 30 000 ~r 50 000 =) 232 200 kronor. Därest riksdagen bifaller förevarande förslag, torde det sedermera få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda särskilda bestämmelser rörande dessa premier.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

nedslaktning av friska ungföl förekommit. Dessa missförhållanden synas kunna i viss mån undanröjas om. såsom utredningen föreslagit, bidrag kunna utgå för anordnande och underhåll av gemensamlietsbeten för unghästar. Dessa bidrag torde även böra användas till vinteruppfödning av unghästar i anslutning till sådana beten. Jag anser mig därför i huvudsaklig överens­ stämmelse med utredningens förslag böra föreslå, att för ifrågavarande ända­ mål må anvisas ett belopp av 125 000 kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av lantbruksstyrelsen fördela anvisat belopp mellan de hushållningssällskap eller andra sammanslutningar, som böra komma i fråga.

Utredningens förslag om ett engångsanslag för uppförande av ett stostall vid hingstuppfödningsanstalten Vången anser jag mig däremot icke för när­ varande kunna tillstyrka.

Till särskilda åtgärder för främjande av den nordsvenska hästaveln torde sålunda böra utgå (2 000 + 50000 + 50 000 + 10 000 + 125 000 =) 237 000 kronor.

Till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring har för inne­ varande budgetår anvisats ett belopp om 100 000 kronor. Därjämte ha av me­ del, som avsatts till stuteriväsendets fond, utgått till Svenska ridsportens cen­ tralförbund, Jockeyklubben och Svenska travsportens centralförbund som bi­ drag till priser särskilt angivna belopp. Även i fortsättningen torde till vissa större föreningar böra utgå särskilda belopp men dessutom böra anvisas ett särskilt belopp att fördelas efter Kungl. Maj ds bestämmande. För vinnande av bättre överskådlighet beträffande anslagsgivningen torde dessa belopp böra upptagas såsom en särskild delpost under anslaget för hästavelns befräm­ jande.

Av utredningen har framhållits den stora betydelse såväl tävlings- som uppfödningspriser ha för hästavelns utveckling. Det synes för att om möjligt medelst högre priser söka ernå största möjliga resultat nödvändigt att höja bidragen till dessa priser i den mån de utgå till förmån för den varmblodiga ridhästaveln och den nordsvenska hästaveln. Bidrag böra emellertid utgå även för andra ändamål än för priser, bland annat i viss om än mindre ut­ sträckning till täckande av föreningarnas förvaltningskostnader. I enlighet med det anförda torde böra ställas till förfogande för Svenska ridsportens centralförbund ett väsentligt förhöjt belopp eller 100 000 kronor, varav minst 90 000 kronor som bidrag till priser. Till Jockeyklubben, som för innevarande budgetår erhållit 46 000 kronor i huvudsak som bidrag till priser, torde böra utgå 50 000 kronor. Till Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen har utredningen föreslagit skola anvisas 35 000 kronor, varav 12 000 kronor av­ setts som premier för inkörning av avelsston, 2 000 kronor till betäcknings- premier, 6 000 kronor till uppvisningar, likaledes 6 000 kronor till utställ- ningsändamål, 4 000 kronor till upplysningsverksamhet och återstående 5 000 kronor till förvaltningskostnader. Mot det av utredningen sålunda före­ slagna beloppet, 35 000 kronor, har jag icke något att erinra. Även till De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund, som förut i bidrag er­

56

Kunol. Maj:ts proposition nr 14

läggande eller inköp av ridhus och anskaffande av behövligt hästmaterial m. in. För sådant ändamål torde böra beviljas räntefria lån intill högst 75 procent av köpesumman samt i övrigt i huvudsak på de av utredningen an­ givna villkoren. Särskilda lånemedel, lämpligen till ett belopp av 250 000 kro­ nor, torde härför böra ställas till förfogande. I det följande skall jag närmare yttra mig om dessa medel. Vidare synes ett belopp av 70 000 kronor böra an­ visas såsom bidrag åt klubbar till ridhusdrift eller till annat understöd åt klubbar för bedrivande av ridning. Dessa medel skulle närmast avses för nedbringande av kostnaderna för ridningen i redan förefintliga ridhus. Up­ penbart är att med hänsyn till läget på byggnadsmarknaden för närvarande några nya ridhus knappast kunna komma att uppföras.

I anledning av vad sålunda anförts torde såsom särskild delpost under an­ slaget till hästavelns befrämjande böra anvisas till understöd åt hästavelsför- eningar m. m. (290 000 + 100 000 + 70 000 =) 460 000 kronor.

De framförda förslagen om bidrag till åstadkommande av förbättrad hov­ vård finner jag förtjänta att prövas. Hovvården är särskilt i Norrland efter­ satt och utan tvekan kommer en förbättrad hovvård ej allenast att skapa större uttagningsmöjligheter för hästar till militärt bruk utan även att bliva av stor betydelse för lant- och skogshushållningen. En förbättrad hovvård torde, såsom ock föreslagits, kunna åstadkommas dels genom utökad de- monstrationsverksamhet och dels genom bidrag till hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare. Jag biträder därför förslagen om att till demonstra­ tioner i hovvård och hovbeslag måtte anslås ett med 9 000 kronor förhöjt be­ lopp eller sålunda 15 000 kronor samt till understödjande av hovvårdsför­ eningar och ambulerande hovslagare 55 000 kronor eller tillhopa 70 000 kro­ nor. Särskilda bestämmelser böra, därest riksdagen bifaller förevarande för­ slag, sedermera utfärdas av Kungl. Maj:t.

Utöver nu nämnda belopp, som föreslagits skola utgå till hästpremiering- en, till uppfödningspremier, till särskilda åtgärder för främjande av den nordsvenska hästaveln, till understöd åt hästavelsföreningar m. m. och till förbättrad hovvård, tillhopa (359 300 + 232 200 + 237 000 + 460 000 + 70 000 =) 1 358 500 kronor, synes emellertid, såsom även skett föregående år, böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande ett särskilt belopp för åtgärder, ägnade att främja hästaveln i allmänhet. För sådant ändamål har för inne­ varande budgetår anvisats 50 000 kronor av medel, som avsatts till stuterivä­ sendets fond. Enahanda belopp torde för budgetåret 1947/48 böra upptagas för understödjande åtgärder i allmänhet å hästavelns område.

Till hästavelns befrämjande torde sålunda böra uppföras ett reservations­ anslag om (1 358 500 + 50 000 =) 1 408 500 kronor.

Även framställningen från Svenska ridsportens centralförbund om anslag för inköp av tävlingshästar till de olympiska spelen 1948 finner jag böra bi­ fallas. Föreslagna inköp synas vara nödvändiga, om Sverige skall ha möj­ lighet att med utsikt till framgång deltaga i dessa tävlingar. Dessutom till­ föres armén genom inköpen värdefullt hästmaterial. Ett belopp om 75 000 kronor bör sålunda ställas till förfogande för angivna ändamål. Beloppet

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 14.

avelsändamål, lämnas en sammanställning av därför erforderliga belopp samt även uppgift i vilken omfattning totalisatormedel kunna beräknas in­ flyta under budgetåret i fråga.

Beträffande den under räkenskapsårets 1946/47 upplupna avkastningen av statens hästavelsfond, vilken avkastning beräknats till 36 800 kronor, torde, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, ett belopp av 32 000 kronor böra ställas till Kungl. Maj:ts disposition för tillgodoseende av ändamål, ägnade att främja hästaveln. Återstoden av avkastningen bör läggas till fondens kapital.

En ytterligare förenkling i budgettekniskt hänseende synes böra genomfö­ ras beträffande fondema för hästavelns främjande. Såsom riksräkenskaps- verket framhållit, torde det ur praktiska synpunkter vara lämpligt att sam­ manföra statens hästavelsfond, från vilken fond lån utlämnas för inköp av- hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras, och de tre utlåningsfonder- na för inköp av ädla avelsston, för inköp av avelshingstar av ardennerras och för inköp av nordsvenska avelsston till en gemensam lånefond. Den nybil­ dade fonden torde böra benämnas statens lånefond för hästavelns befräm­ jande. Förberörda nuvarande fonders behållning per den 30 juni 1946 upp­ gick till (1 496 799 + 782 000 ^t• 830 000 + 310 000 =) sammanlagt i avrun­ dat tal 3 500 000 kronor. Fondernas sammanlagda behållning per den 30 juni 1947 torde kunna beräknas till ungefär samma belopp. Från stuteriväsendets fond bör till den nybildade fonden överföras så stort belopp att denna fonds behållning uppgår till sammanlagt 7 000 000 kronor. Därest behållningen äv­ en eller annan anledning skulle nedgå, böra medel tillskjutas för att täcka minskningen. Fonden skall icke vara räntebärande. Beträffande lån från den nybildade fonden för inköp av hästar böra utfärdas i huvudsak samma be­ stämmelser, som gälla för lån från statens hästavelsfond och de tre utlånings- fonderna. Såsom utredningen föreslagit, torde dock i sak genomföras den förändringen att långivningen beträffande nordsvenska avelsston, för vilka ston lån för närvarande utlämnas endast i de norrländska länen samt i Kop­ parbergs och Värmlands län, må utvidgas att omfatta samtliga hushållnings­ sällskaps områden, inom vilka denna ras premieras. I övrigt torde däremot icke någon ändring beträffande villkoren för lån för inköp av hästar böra äga rum. Lantbruksstyrelsen har ansett, att behovet av lån för inköp av nord­ svenska avelsston för år 1947 icke skulle understiga 135 000 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts angående denna långivning torde emellertid detta belopp icke vara tillräckligt. Från fonden bör i enlighet med det förut sagda även utgå lån för förvärv av ridhusbyggnader m. m. Beträffande dessa lån böra likaledes bestämmelser utfärdas. Årligen bör med riksdagens bifall be­ stämmas huru stora belopp, som må utlånas för de olika ändamålen. Till täckande av 1947 års lånebehov böra beräknas till lån för inköp av ädla avelsston 300 000 kronor, av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras 200 000 kronor, av nordsvenska avelsston likaledes 200 000 kronor och av avelshingstar av ardennerras 400 000 kronor samt till lån för förvärv av ridhusbyggnader m. in. 250 000 kronor.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 14.

5) till Hästavelns befrämjande för budgetåret 1947/48 an­ visa ett reservationsanslag av .................... kronor 1 408 500;

6) medgiva, att av medel, som för budgetåret 1946/47 till­ förts stuteriväsendets fond, må för inköp av tävlingshästar till de olympiska spelen 1948 tagas i anspråk ett belopp av högst 75 000 kronor;

7) beträffande den under räkenskapsåret 1946/47 upplupna avkastningen av statens hästavelsfond besluta, att ett belopp av 32 000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras till åtgärder för hästavelns främjande samt återstoden läggas till fondens kapital;

8) godkänna det i det föregående framförda förslaget att genom sammanslagning av statens hästavelsfond, lånefonden för inköp av ädla avelsston, lånefonden för inköp av avels- hingstar av ardennerras och lånefonden för inköp av avels­ ston av nordsvensk ras samt genom tillskott från stuterivä­ sendets fond bilda en lånefond, benämnd statens lånefond för hästavelns befrämjande, med ett kapital om 7 000 000 kronor;

9) medgiva, att lån ur den nybildade fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras må beviljas inom de hushållnings­ sällskaps områden, varest nordsvenska hästar premieras;

10) medgiva, att ur den nybildade fonden må under bud­ getåret 1947/48 tagas i anspråk till lån för inköp av varmblo­ diga avelsston 300 000 kronor, för inköp av hingstar av nord­ svensk eller gudbrandsdalsk ras 200 000 kronor, för inköp av nordsvenska avelsston 200 000 kronor, för inköp av avels- hingstar av ardennerras 400 000 kronor och för förvärv av ridhusbyggnader m. m. 250 000 kronor;

11) besluta, att stuteri väsendets fond skall upphöra från och med den 1 juli 1947 och dess återstående behållning till­ föras allmänna budgeten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt för­ ordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

468983^. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.