2

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 6

204-

dels till Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän ett anslag av

25 000 kronor;

dels till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär­

vetenskapliga föreläsningar, ett anslag av 575 000 kronor;

dels till Understöd åt studiecirkelverksamhet ett anslag av 1 200 000

kronor;

dels till Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser ett

anslag av 150 000 kronor;

dels till Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och admini­

strationskostnader ett anslag av 500 000 kronor;

dels till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett anslag av 30 000

kronor;

dels till Bidrag till verksamheten vid studiehem ett anslag av 30 000

kronor;

dels ock till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande ett anslag av 450 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla dessa ärenden.

Kungl. Maj:ts proposition nr WJf.

3

I. Åtgärder för främjande av det fria och

frivilliga folkbildningsarbetet.

1. Inledning.

1944 års riksdag anhöll, i anledning av väckta motioner (11:187 och

11:253), hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

angående grunderna för understödjandet av det fria och frivilliga folkbild­

ningsarbetet samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

Genom beslut den 13 oktober och den 15 december 1944 bemyndigade

Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla utrednings­

män för att inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag

rörande grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga bild-

ningsarbetet jämte därmed sammanhängande frågor. Med stöd av nämnda

bemyndigande ha den 13 oktober 1944 såsom utredningsmän tillkallats

dåvarande föredragschefen hos aktiebolaget radiotjänst C. I. Andersson,

tillika ordförande, verkställande ledamoten i folkbildningsförbundet, kon­

sulenten i skolöverstyrelsen E. I. Bolin, riksstudieledaren hos arbetarnas

bildningsförbund G. G. Hirdman, ledamoten av riksdagens första kammare,

egnahemsdirektören B. A. Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens

andra kammare, studierektorn E. G. Sundqvist, ledamoten av riksdagens

andra kammare, sekreteraren A. V. Wallentheim och rektorn vid Katrine-

bergs folkhögskola T. G. Åberg samt genom beslut den 23 mars 1945 fru

Helga Kristina Sjöstrand. Sundqvist har sedermera den 17 maj 1946 ent­

ledigats från utredningsuppdraget.

Utredningen, vilken antagit benämningen 1944 års folkbildning sutred­

ning, har med skrivelse den 12 oktober 1946 framlagt första delen av sitt

betänkande, omfattande utredning och förslag rörande det allmänna folk­

bildningsarbetet. En andra del, behandlande frågor rörande folkbildnings­

arbetet inom musikens, konstens och teaterns områden, beräknar utred­

ningen kunna överlämna under innevarande år.

Det nu föreliggande betänkandet (stat. off. utr. 1946:68) innehåller efter

en historisk översikt över det allmänna folkbildningsarbetet samt en kart­

läggning och statistik över folkbildningsverksamhetens nuvarande omfatt­

ning en sammanfattande redogörelse för folkbildningsarbetets allmänna för­

utsättningar, brister och svagheter. Mot bakgrunden av denna granskning

drager utredningen därefter upp riktlinjerna för folkbildningsarbetets fram­

tida gestaltning. I betänkandet understrykes, att statens uppgift främst

är att giva studiearbetet i dess olika former hjälp till självhjälp och därvid

stödja förefintliga tendenser i riktning mot ett kvalitativt studiearbete.

4

Genom ekonomiskt stöd bör staten vidare enligt utredningens mening i

görligaste mån undanröja de svårigheter, som för närvarande framkallas

av sociala, ekonomiska och regionala förhållanden. Bildningsarbetet bör

därtill sättas i tillfälle att bliva uppsökande och initiativtagande på nya

områden. Statens stöd får emellertid enligt betänkandet icke leda till att

bildningsarbetets frihet inskränkes. Genom en byråkratisering skulle, fram­

håller utredningen, en av de viktigaste förutsättningarna för det fria bild­

ningsarbetet ryckas undan. I enlighet härmed utgår utredningen från att

bildningsverksamheten såsom hittills i första hand kommer att omhänder-

havas av enskilda organisationer, som lämnas en förhållandevis stor frihet

vid användningen av de föreslagna statsunderstöden. Om föreskrift med­

delas, att medel för de ändamål, till vilka statsunderstöd utgår, jämväl skola

tillskjutas av kommuner, organisationer eller enskilda, vinnes enligt utred­

ningens mening nödig begränsning av statens bidrag.

Ett genomförande av utredningens förslag har av utredningen beräknats

medföra en sammanlagd kostnadsökning för statsverket av i runt tal

2 380 000 kronor. Omkring hälften av kostnadsökningen är att hänföra till

av utredningen framlagt förslag om statsunderstöd till studiecirkelverk­

samhet.

Över utredningens förslag ha yttranden avgivits av ett stort antal myndig­

heter och organisationer. Den analys och värdesättning av folkbildnings­

arbetet, som utredningen lämnat, och den nyss antydda grundsyn, som ut­

redningen anlagt, ha genomgående vunnit de hörda remissinstansernas

gillande.

Arbetarnas bildning sförbund uttalar sin tillfredsställelse med att utred­

ningen i sitt förslag ansett sig kunna bygga på fullt förtroende för de an-

slagsmottagande studieförbundens förvaltning av de statliga bidragen.

Statskontoret framhåller, att någon mera genomgripande kontroll av

verksamheten icke synes möjlig eller önskvärd att genomföra.

Enligt ämbetsverkets mening bör emellertid såsom en grundläggande

regel för beviljande av statsbidrag för de olika grenarna inom folkbildnings­

arbetet föreskrivas, att — såsom för närvarande redan gäller beträffande

den statsunderstödda biblioteks- och föreläsningsverksamheten — bidrag

utgår jämväl från kommunalt eller enskilt håll. Det finnes skäl att antaga,

att vederbörande kommun under sådana förhållanden i eget intresse skall

komma att tillse, att anvisade medel användas under iakttagande av till­

börlig sparsamhet.

Landsorganisationen understryker, att det allmännas stöd åt verksam­

heten bör förenas med så litet av formella föreskrifter som möjligt. Liknan­

de synpunkter framläggas bland annat av högerns ungdomsförbund, som

framhåller angelägenheten av att redovisning och nödiga kontrollföreskrifter

utformas så enkelt och smidigt som det över huvud taget är möjligt. Till

liknande tankegångar ansluter sig skolöverstyrelsen.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr S04.

5

Ungdomsvårdskommittén påpekar, att en ledande princip i folkbildnings-

ntredningens betänkande övervägande synes ha varit att åstadkomma en

kvalitativ förbättring av bildningsarbetet, särskilt vad beträffar studie­

cirklarna. Kommittén fortsätter:

Mot önskvärdheten av en allmän standardhöjning måste risken av för­

svårad rekrytering vägas. Det är framför allt ungdomen, som skall intres­

seras för ett målmedvetet studiearbete, för att en önskvärd, kontinuerlig

rekrytering skall äga rum. Med alltför höga intellektuella krav komma stora

grupper av ungdomen att avskräckas från deltagande i studiecirklarna.

En väsentlig orsak till de brister och svagheter, som vidlåda folkbildnings­

arbetet, torde vara att söka i ekonomiska förhållanden. Det synes mig under

sådana omständigheter angeläget, att staten lämnar bildningsarbetet ett

avsevärt ökat stöd, och jag kommer i det följande att i anslutning till ut­

redningens förslag framlägga dels förslag om ökning av redan utgående

statsunderstöd, dels ock förslag till nya stödåtgärder. Jag delar utredningens

uppfattning, att stödet i första hand bör avse det kvalitetsbetonade studie­

arbetet, men finner det å andra sidan av vikt — icke minst av hänsyn till

ungdomen — att understödsbestämmelserna icke formuleras så snävt, att

en utbyggnad på bredden omöjliggöres. I likhet med utredningen finner jag

det riktigt, att staten bygger sina stödåtgärder på förtroende för de organi­

sationer, som handhava bildningsverksamheten. De kontrollåtgärder, som

bliva nödvändiga, böra i enlighet härmed utformas så, att bildningsarbetets

frihet icke kringskäres.

Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för utredningens olika

förslag och följer därvid i huvudsak betänkandets uppställning.

2. Folkbildningsarbetets uppgifter och mål.

Utredningen understryker, att folkbildningsarbetet skall vara fritt och

frivilligt. Den framhåller, att så länge skolväsendet ännu icke nått sin fulla

utveckling, kommer en betydande del av det bildningsarbete, som måste

betraktas som skolans uppgift, att ligga inom det frivilliga bildningsarbetets

råmärken. Vidare räknar utredningen till bildningsarbetets uppgifter att

meddela fackbetonad bildning men anser det vara riktigt att draga en klart

markerad gränslinje mellan yrkesutbildning och fackbetonad bildning och

hänvisar därvid till att statsmakterna under de senaste decennierna mera

målmedvetet sörjt för yrkesutbildningen. Bildningsarbetets främsta upp­

gift angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och

i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran. Till den

medborgerliga bildningen räknar utredningen även heinbygdskunskap och

hembygdsvård. Som det fria och frivilliga bildningsarbetets yttersta mål

och syfte betecknas personlighetsbildningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20It.

Departe­

mentschefen.

6

Departe­

mentschefen.

Mot den gränsdragning, som i betänkandet göres mellan faekbetonad bild­

ning och yrkesutbildning, ha erinringar framställts av N. K. I.-skolan och

Hermods korrespondensinstitut. N. K. I.-skolan anför:

Det är visserligen riktigt, att statsmakterna under senare år visat stort

intresse för yrkesutbildningen, men det i sammanhanget viktiga och av­

görande är dock det faktiska förhållandet, att ett utomordentligt stort antal

yngre samhällsmedlemmar alltjämt sörja för sin utbildning eller fortbild­

ning genom frivilliga studier utan något som helst stöd av staten. Ofta

är det särskilda personliga förhållanden, såsom avlägsen bostadsort, tidig

försörjningsplikt etc., som göra de frivilliga studierna på fritiden till den

enda utvägen att öka kunskaperna och fackkunnigheten. Den av utred­

ningen gjorda hänvisningen till statsåtgärder i annat sammanhang är alltså

icke tillräcklig som skäl för att utestänga den frivilliga yrkesutbildningen

från folkbildningsverksamhetens arbetsområde. — Som en enklare, rätt­

visare och bättre utväg förordar N. K. I.-skolan därför att till det fria folk­

bildningsarbetet räknas alla sådana frivilliga studier, som ha bildnings-

värde och anses förtjänstfulla ur medborgerlig synpunkt men icke i annat

sammanhang åtnjuta understöd från statens sida.

Hermods korrespondensinstitut yttrar:

Det är praktiskt taget omöjligt att skilja mellan cirklar för allmänbild­

ning och cirklar för yrkesutbildning. Medlemmarna i en studiecirkel tillhöra

ofta olika yrken. Det synes t. ex. vara orimligt, att i en cirkel av arbetare

och tjänstemän i ett ämne, som tillhör tjänstemännens men icke arbetarnas

yrkesutbildning, göra skillnad mellan de olika deltagarna. Detta synes ut­

redningen heller icke ha avsett, men exemplet visar, att uppdelningen är

irrationell. Institutet föreslår därför, att gränsdragningen mellan yrkes-

bildning och allmän bildning utgår. För det legitima behov av vidgade

yrkeskunskaper, som icke kan tillgodoses av de offentliga yrkesskolorna

utan bland annat söker sig till korrespondensinstituten, bör det allmänna

skapa samma anslagsmöjligheter, som föreslås komma s. k. faekbetonad

bildning och elementära studier till del. Är detta icke möjligt inom ramen

för folkbildningsverksamheten, måste någon annan bidragsform skapas för

de tusentals bildningssökande det här är fråga om.

Utredningens uttalanden om folkbildningsarbetets uppgifter och mål ge

mig icke anledning till erinringar. Vad angår gränsdragningen mellan fack-

betonad bildning och yrkesutbildning, är det tydligt, att en sådan kan

erbjuda svårigheter. I princip finner jag emellertid en gränsdragning be­

fogad och utgår liksom utredningen från att studier, som avse yrkesutbild­

ning, icke skola understödjas i de former, som kunna komma att gälla för

det fria bildningsarbetet. Jag förutsätter likväl, att understöd kommer att

utgå i de fall, då tveksamhet kan råda om studierna avse faekbetonad bild­

ning eller yrkesutbildning. Till frågan om på vad sätt och i vilken utsträck­

ning staten i andra former skall lämna sitt stöd åt studier, som avse yrkes­

utbildning, är jag icke beredd att taga ställning i detta sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-

7

3. Politiska och religiösa frågor.

Utredningen framhåller, att statsunderstött bildningsarbete på det

politiska och religiösa området måste syfta till objektiv upplysning. Garan­

tier mot missbruk bör enligt betänkandet ligga i föreläsarnas sakliga kompe­

tens och personliga vederhäftighet. Utredningen understryker, att kraven

i dessa speciella fall på intet sätt skilja sig från de allmänna krav, som måste

ställas på kunskapsmeddelaren i allt folkbildningsarbete.

För närvarande gäller, att åhörarna vid en föreläsning rörande politiska

och religiösa frågor icke äga rätt att på sätt, som är medgivet vid föreläs­

ningar i andra ämnen, framställa frågor och anhålla om förklaring i anslut­

ning till föreläsningen. Utredningen, som finner, att något hinder ej bör

föreligga för att en föreläsning i ett politiskt eller religiöst ämne följes av

en frågetimme, föreslår, att detta förbud borttages. I fråga om studie­

cirklarna föreslår utredningen, att även där politiska och religiösa ämnen

skola få behandlas. Garantien mot missbruk ligger enligt utredningens för­

menande dels i det förtroende, som man kan hysa för bildningsorganisa-

tionerna, dels i de inspektionsmöjligheter, som bliva en följd av det före­

slagna statsunderstödet.

Skolöverstyrelsen understryker starkt den stora betydelse, som en objek­

tivt bedriven politisk upplysning har i en demokratisk stat, och finner ut­

redningens förslag väl avvägda. Överstyrelsen fortsätter:

Den kontroll, som ligger i föreläsningarnas offentlighet, saknas visserligen,

då det gäller studiecirklar, men riskerna för åsidosättande av objektivi­

tetens krav vid cirkelstudierna kunna endast förebyggas genom en detalj­

mässig och rigorös kontroll, som är folkbildningsarbetets anda helt främ­

mande.

I likhet med utredningen anser jag, att staten bör understödja bildnings­

arbete på det politiska och religiösa området enligt samma grunder, som

gälla för annat bildningsarbete. Det synes mig vara ett statligt intresse att

främja en politisk och religiös upplysningsverksamhet, som icke har karaktär

av propaganda för den ena eller andra riktningen. Därest missbruk skulle

förekomma, torde även med de begränsade kontrollmöjligheter, som utred­

ningen föreslagit, erforderlig rättelse kunna vinnas.

4. Metoder.

Utredningen framhåller, att folkbildningsarbetet ständigt måste förnya

sina metoder att meddela kunskaper och färdigheter. I detta syfte föreslår

utredningen, att ett årligt belopp å 5 000 kronor ställes till förfogande för

psykologisk-pedagogiska institutet i Stockholm att av detta användas för

forskningsarbete rörande folkbildningsarbetets metoder. Utredningen räknar

därvid med att beloppet av institutet skall kunna användas antingen för bc-

Departe-

mentschefen.

Departe­

mentschefen.

stridande av tryckningskostnaderna för lämpliga arbeten eller som under­

stöd åt forskare på området.

Skolöverstyrelsen understryker starkt de synpunkter, som utredningen

framfört angående vikten av att folkbildningsarbetets metodiska frågor

ägnas uppmärksamhet. Överstyrelsen anför:

Såsom utredningen framhåller, ha de metodiska frågorna i jämförelse

med organisationsfrågorna hittills ägnats en förhållandevis ringa uppmärk­

samhet i folkbildningsarbetet. Från dessa synpunkter skulle överstyrelsen

närmast vara beredd att tillstyrka ett utökat anslag till dylik forskning.

Det synes emellertid överstyrelsen naturligt, att intresset för metodiska

frågor får utvecklas organiskt, varför överstyrelsen finner det vara ända­

målsenligt, att man nu börjar verksamheten i mindre skala.

Humanistiska sektionen vid Uppsala universitet betonar vikten av fort­

satt vetenskaplig forskning på detta område och förutsätter, att nödiga

medel härför ställas till universitetens och högskolornas förfogande.

I örslaget att ett årligt anslag å 5 000 kronor skall ställas till förfogande

för psykologisk-pedagogiska institutet tillstyrkes vidare av 1945 års univer-

sitetsberedning samt av institutets styrelse. Styrelsen yttrar:

Med folkskolans förlängda skoltid torde i de högsta klasserna i viss ut­

sträckning de i det fria folkbildningsarbetet utnyttjade metoderna med för­

del kunna komma till användning, varför resultaten av de genom berörda

anslag befrämjande forskningarna även komma folkskolan tillgodo.

Statskontoret anför, att, därest en förbättring av undervisningsmetoderna

skulle befinnas påkallad och till följd härav skäl skulle anses föreligga att

tillmötesgå förslaget om anvisande av ett årligt belopp av 5 000 kronor för

vetenskaplig forskning rörande folkbildningsarbetets pedagogik, syntes

medel för ändamålet böra beräknas under det särskilda anslaget till psyko­

logisk-pedagogiska institutet.

I likhet med utredningen finner jag ett stöd för vetenskaplig forskning

rörande folkbildningsarbetets metoder motiverat. Jag har icke något att

erinra mot storleken av det av utredningen föreslagna beloppet å 5 000

kronor. Medel för ändamålet torde lämpligen, såsom statskontoret före­

slagit, böra anvisas under det å åttonde huvudtiteln uppförda reservations­

anslaget till psykologisk-pedagogiska institutet. Då Kungl. Maj:t redan

underställt riksdagen frågan om anslag till institutets verksamhet för bud­

getåret 1947/48, torde emellertid med anvisandet av medel för nu ifråga­

varande ändamål kunna anstå till ett följande budgetår.

5. Korrespondensundervisning.

Utredningen anser, att understöd till sådan korrespondensundervisning,

som försiggår i studiecirkelns form, bör utgå enligt samma grunder, som

utredningen föreslår för annan studiecirkelverksamhet. I fråga om enskilt

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

9

bedrivna korrespondensstudier förordar utredningen en begränsning av

statens under stödsverksamhet. Sålunda föreslås, att understöd för enskilda

korrespondensstudier endast skall kunna utgå till personer, som ansöka

om understöd genom något godkänt studieförbund, varigenom en önskvärd

kontroll över verksamheten vinnes. Utredningen framhåller därvid, att

enligt dess mening det studiearbete, som erhåller statligt stöd, i första hand

bör organiseras som grupparbete, medan understöd till enskilt studiearbete

i princip bör förekomma endast i sådana fall, där det icke visat sig möjligt

att anordna en studiecirkelverksamhet i vederbörande ämne. Utredningen

förutsätter, att studieförbunden, innan de godtaga en ansökan om stöd

till enskilda korrespondensstudier, undersöka, huruvida studiecirkelarbete i

ämnet förekommer på orten eller kan tänkas bli anordnat där.

De personer, som i första hand synas böra erhålla understöd till enskilda

korrespondensstudier, torde, anför utredningen, vara att söka bland med-

borgargrupper, som på grund av arbets- eller lokalförhållanden icke ha

möjlighet att deltaga i andra former av studiearbete, t. ex. skiftarbetare,

sjöfolk, skogsarbetare.

Utredningen föreslår vidare, att understödsbeloppen maximeras såväl

med avseende på det belopp, som må utgå till enskild studerande, som med

avsende på det sammanlagda anslagsbeloppet för enskilda studier. För att

garantera korrespondensstudiernas kvalitet föreslås i betänkandet, att de

korrespondensinstitut, vilkas kurser utnyttjas i den statsunderstödda bild-

ningsverksamheten, ställas under inspektion av skolöverstyrelsen.

Mot utredningens förslag ha erinringar framställts av N. K. I.-skolan och

Hermods korrespondensinstitut, varjämte statskontoret avstyrkt förslaget

om understöd till enskilda korrespondensstudier med hänsyn till att det

föreslagna statsbidraget enligt ämbetsverkets uppfattning saknar större be­

tydelse i ekonomiskt avseende för den enskilde studeranden och då garantier

för studiernas fullföljande icke stå att erhålla. N. K. 1.-skolan framhåller,

att det icke torde vara berättigat att ge studiecirkelverksamheten den före-

trädesställning i förhållande till andra studieformer, speciellt då enskilda

korrespondensstudier, som skett i betänkandet, samt anför vidare:

Alldeles särskilt olämpligt synes det av utredningen framlagda förslaget

vara, att understöd för enskilda korrespondensstudier endast skulle utgå

till personer, som ansöka om understöd genom något godkiint studieför­

bund, samt att i princip sådant understöd endast borde förekomma, då det

visat sig omöjligt att anordna en studiecirkelverksamhet i ämnet på orten

i fråga. Denna föreslagna tvångsinmatning av de studieintresserade i studie­

cirklar synes föga passa ihop med den i direktiven för utredningen klart

uttryckta meningen, att friheten och det enskilda initiativet är den fria

folkbildningsverksamhetens livsluft. Därtill kommer, att den av utredningen

planerade anordningen måste medföra ett upprepat remissförfarande i fråga

om den studerandes anslagsansökan. — Med verklig förvåning har N. K. T.-

Kungl. Maj:ts proposition nr W4-

10

skolan tagit del av utredningens förslag, att folkbildningsarbete genom en­

skilda korrespondenskurser skulle anses legitimt och värt att understödja

endast då det gäller skiftarbetare, sjöfolk, skogsarbetare.

N. K. I.-skolan förordar, att bidrag enligt likartade grunder utgå såväl

till deltagare i studiecirklar som till sådana studerande, som bedriva en­

skilda korrespondensstudier. Mot en inspektion från skolöverstyrelsens sida

har N. K. I.-skolan intet att erinra.

Hermods korrespondensinstitut finner det svårt att i praktiken genom­

föra det föreslagna villkoret, att studieförbund, innan ansökan om bidrag

till enskilda korrespondensstudier godtages, skall undersöka, om studie­

cirkel i ämnet på orten finnes eller kan tänkas bli anordnad där. Vad den

föreslagna inspektionen beträffar, erinrar institutet, att det senast i skrivelse

den 26 november 1946 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdeparte­

mentet begärt en statlig inspektion.

Ej heller kooperativa förbundet har något att erinra mot att dess under­

visning ställes under skolöverstyrelsens inspektion. Förbundet tillstyrker

vidare förslaget, att enskilt studiearbete endast i undantagsfall skall er­

hålla stöd och då endast i form av undervisning per korrespondens. För­

bundet fortsätter:

En specialutredning, som verkställts av Brevskolan beträffande avslut-

ningsfrekvensen för studerande per korrespondens, ger klart vid handen, att

cirklarna förete relativt bättre tal för avslutade kurser än enskilda studeran­

de. Brevskolans undersökningar visa även, att större cirklar i regel äro

lättare att slutföra än de mindre, vilket bland annat förklaras därav, att de

förra ha större bärkraft vid frånfall av deltagare under arbetets gång. Om

det likväl kan anses befogat, att i vissa fall (t. ex. till studieintresserade

skiftarbetare, sjömän och andra, som på grund av sitt yrke ha svårigheter

att ansluta sig till cirklar) utdela anslag även till enskilda studerande, bör

utbetalningen ske i sådana former, att garanti ges för att kursmaterialet

verkligen effektivt utnyttjas och att korrespondensskolorna fullgöra vissa

prestationer. Statens anslag bör icke utbetalas, förrän eleven själv erlagt

sin del av kursavgiften till skolan och denna är i stånd att redovisa, att

eleven avancerat så långt i sina studier, att det av staten i utsikt ställda

beloppet kan sägas ha börjat tagas i anspråk.

Ungdomsvårdskommittén förklarar, att den icke kan dela folkbildnings-

utredningens synpunkt, att anslag till enskilda studier enbart skall sökas

genom studieförbunden och göras beroende av att icke kollektiv verksam­

het finnes i detta ämne. I varje fall bör möjlighet att söka anslag genom

direkt hänvändelse till skolöverstyrelsen beredas ungdom under 18 år, var­

vid till ansökan lämpligen bör fogas intyg av den anslagssökandes tidigare

lärare.

Skolöverstyrelsen framhåller:

Utredningens förslag, att de korrespondensinstitut, vilkas kurser komma

att utnyttjas i den statsunderstödda bildningsverksamheten, ställas under

inspektion av skolöverstyrelsen, synes draga med sig ganska vittsyftande

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

11

åtgärder. Det kan synas önskvärt, att därest korrespondensinstitutens kurs­

material, på sätt utredningen i olika sammanhang föreslår, med hjälp av

statsmedel skall ställas till folkbildningsarbetets förfogande, en offentlig

kontroll av dessa institutioner kommer till stånd. Överstyrelsen vill emeller­

tid påpeka, att en dylik inspektion i praktiken kan skapa flera svårlösta

problem. Det synes önskvärt, att en kontroll icke endast skall omfatta

kursmaterial och undervisning utan också ägna uppmärksamhet åt de pris,

som korrespondensinstituten åsätta sina prestationer. Viktigt är också, att

klara riktlinjer föreligga för korrespondensinstitutens befogenhet att i re­

klamsyfte utnyttja överstyrelsens namn, därest de ställas under över­

styrelsens överinseende.

Överstyrelsen erinrar vidare om den av Hermods korrespondensinstitut

åberopade framställningen av den 26 november 1946 men anser sig icke

kunna taga ställning till frågan på grundval av den utredning, som hittills

föreligger. Överstyrelsen fortsätter:

För genomförande av folkbildningsutredningens förslag, att statsbi­

drag skall kunna utgå till såväl cirklar som enskilda studerande, vilka

studera korrespondensinstitutens kurser, synes en statskontroll icke heller

erforderlig. Överstyrelsen vill erinra om att statsstipendier redan kunna

utgå till sådana elever, som studera per korrespondens med real- eller

studentexamen som mål, utan att ifrågavarande korrespondensinstitut där­

för ställts under skolmyndigheternas överinseende.

Skolöverstyrelsen föreslår under sådana omständigheter, att förutsätt­

ningarna för en inspektion genom myndigheterna av de enskilda korrespon­

densinstituten göras till föremål för en utredning, varvid även frågan om

upprättande av ett statligt korrespondensinstitut borde prövas.

Jag delar utredningens mening att statsunderstöd till enskilda korrespon­

densstudier endast bör utgå i undantagsfall. Jag förutsätter, att den om­

ständigheten, att enskild studerande ansöker om statsunderstöd genom

något godkänt studieförbund, icke behöver medföra, att han tvångsvis

anslutes till studieförbundet. Jag utgår vidare ifrån att studieförbunden vid

sin prövning av dylika ansökningar skola kunna finna former, som möjlig­

göra, att prövningen verkställes utan vidlyftigare remissförfaranden. Till

frågan om storleken av understödsbeloppen för enskilda studier tager jag

ställning under ett följande avsnitt. Vad angår den föreslagna inspektionen

av korrespondensinstitutens verksamhet torde frågan härom böra göras

till föremål för ytterligare överväganden i annat sammanhang.

6. Filmen.

Utredningen föreslår, att förteckningar över förefintliga bildningsfilmer

utgivas genom skolöverstyrelsens försorg och att de olika centralbyråerna

för förmedling av föreläsningar skola tjäna som upplysningscentraler i detta

avseende. Vidare understryker utredningen ett av ungdomsvårdskommittén

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-

Departe­

mentschefen.

Departe­

mentschefen.

framfört önskemål om en uppmjukning av gällande förbud mot nedkopiering

av spelfilm till smalfilm.

Utredningen erinrar om att ett statligt stöd för inköp av filmapparater

tidigare utgick till föreläsningsförbundens riksorganisation, varvid som

villkor föreskrevs, att vederbörande föreläsningsanstalt själv skulle till­

skjuta hälften av kostnaderna för apparat inköpet. Enligt utredningens

mening böra medel för detta ändamål på nytt ställas till förfogande att

utgå under samma villkor som tidigare. Bidraget avses skola gälla inköp av

ljudfilmsapparater för smalfilm, och anslagsbehovet beräknas till 10 000

kronor. I övrigt förutsätter utredningen, att i skolor och samlingslokaler

befintliga filmapparater ställas till bildningsarbetets förfogande i så stor

utsträckning som möjligt.

Med hänsyn till att en smalfilmsapparat betingar ett pris av 2 500—3 000

kronor anser landsorganisationen, att det av utredningen förordade anslaget

å 10 000 kronor icke förslår långt, om det inom rimlig tid skall kunna skapas

förutsättningar för att använda filmen i bildningsarbetet. Liknande syn­

punkter anföras av tjänstemännens bildningsverksamhet.

Arbetarnas bildning sförbund föreslår, att bidrag ur anslaget även skall

kunna beviljas till studieförbunden, eventuellt med direkt anknytning till

den av dessa bedrivna föreläsnings verksamheten. Samma önskemål fram-

lägges av godtemplarordens studieförbund. Under åberopande av arbetarnas

bildningsförbunds yttrande föreslår skolöverstyrelsen en höjning av anslaget

till 20 000 kronor. Anslaget skulle vidare enligt överstyrelsens förslag ställas

till överstyrelsens förfogande för att av överstyrelsen fördelas bland bi-

dragssökande organisationer.

Ungdom sv år dsko mmitt én understryker värdet av kunskapsstoffets illu-

strering och hänvisar till den utförliga behandling av filmproblemet, som

förekommer i kommitténs betänkande rörande ungdomens nöjesliv.

Jag biträder, vad utredningen föreslagit i fråga om utgivandet av förteck­

ningar över bildningsfilmer. Medel för ändamålet torde böra beräknas under

skolöverstyrelsens omkostnadsanslag. Vad angår frågan om nedkopiering

av spelfilm till smalfilm, synas de från folkbildnings- och ungdomsvårds-

håll framlagda önskemålen i viss mån ha blivit tillgodosedda genom en

i december 1946 träffad överenskommelse inom svenska film- och biograf­

facket. Enligt överenskommelsen har nedkopiering medgivits även i fråga

om nöjesfilm, som emellertid i smalfilmskopior får uthyras eller försäljas

endast till biografer eller orter, som ej direkt eller indirekt konkurrera med

ordinarie biografer, som förevisa normalfilm. Dock må enligt överenskom­

melsen underhållningsfilm, som är av direkt folkuppfostrande karaktär och

samtidigt äger högt konstnärligt värde samt därför ur det allmännas syn­

punkt kan anses förtjänt av en vidare spridning, efter medgivande av en

12

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 204-

13

särskild nämnd enligt särskilda bestämmelser göras tillgänglig för visning

inom föreningar och sammanslutningar, varvid nämnden äger infordra ytt­

rande från de samverkande bildningsförbunden.

I övrigt förordar jag på av skolöverstyrelsen åberopade skäl, att ett be­

lopp om 20 000 kronor ställes till förfogande som bidrag till inköp av ljud-

filmsapparater för smalfilm att av överstyrelsen disponeras för därmed

avsett ändamål. Jag förutsätter, att med bidrag av statsmedel inköpta

apparater även få begagnas för skolundervisningen, där så utan olägenhet

kan ske.

7. Anknytningen till annat bildningsarbete.

Utredningen betonar å ena sidan sambandet mellan folkbildning och

skola och å andra sidan mellan folkbildning och universitetsbildning. Den

understryker vikten av att skolan orienterar eleverna angående det fria

bildningsarbetet och framhåller, att bildningsarbetets metoder torde i be­

tydande omfattning kunna komma till användning inom folkskolans hög­

stadium liksom inom läroverk och yrkesskolor. Icke minst angelägen är

enligt betänkandet anknytningen mellan folkhögskolan och det fria bild­

ningsarbetet. Utredningen understryker skolbibliotekets roll för anknyt­

ningen mellan skola och fritt bildningsarbete. Vad särskilt folkskolan angår,

föreslår utredningen, att en särskild broschyr angående bildningsarbetet

utarbetas och tillställes samtliga elever i folkskolans högsta klass. Den

framhåller vidare, att det bör tillses, att de läroböcker i medborgarkunskap,

som godkännas för användning inom de olika skolformerna, meddela upp­

gifter angående det frivilliga bildningsarbetet.

I fråga om universitetens medverkan i det fria bildningsarbetet framhåller

utredningen, att det är av synnerlig vikt, att universiteten och dess lärare

även i fortsättningen aktivt medverka i folkbildningsarbetet, och hänvisar

till sitt förslag angående understöd till universitetscirklar. Indirekt böra

universiteten medverka genom att i viss utsträckning sörja för utbildningen

av föreläsare, studiecirkellärare och studiecirkelledare, i vilket syfte en

särskild utbildningskurs i folkbildningsarbetets metodik föreslås anordnad

vid universiteten. Utredningen berör även frågan om tillträde till univer­

siteten för medborgargrupper, som genom självstudier skapat sig del av en

högre bildning. Enligt utredningens mening kan frågan för närvarande

knappast ens göras till föremål för ingående diskussion men torde få anses

ha den betydelse särskilt med hänsyn till den framtida utvecklingen, att

den ej kan förbigås i detta sammanhang.

Utredningen diskuterar även, huruvida och i vilken utsträckning personer,

som genom frivilligt bildningsarbete förskaffat sig kunskaper och färdig­

heter, skola få sina prestationer värdesatta. Utredningen avvisar därvid

eu direkt betygsättning i anslutning till studiecirklar och kurser, men fram­

håller, att detta icke utgör hinder för en liirare eller ledare att utfärda

Kungl. Maj:ts proposition nr SO4.

Departe­

mentschefen.

intyg om deltagande i studiecirkel eller kurs, liksom det bör stå deltagare

fritt att efter studiearbetets avslutande avlägga kunskapsprov inför lämplig

person.

Skolöverstyrelsen instämmer i vad utredningen anfört. 1945 års universi-

tetsberedning instämmer i utredningens allmänna uppfattning, att universi­

teten själva måste ansvara för folkbildningsarbetet och medverka i dess

fortsatta utveckling. Beredningen fortsätter:

Det vore synnerligen lyckligt, om den folkliga och den akademiska bild-

ningsverksamheten ej för framtiden kunde uppfattas som representerande

två sinsemellan fristående och konkurrerande utbildningsvägar, avpassade

för skilda samhällsklasser. Detta innebär emellertid icke, att universitetens

och högskolornas lärare i princip böra engageras i folkbildningsarbetet annat

än genom frivilliga insatser, delvis organiserade vid universiteten och hög­

skolorna själva och delvis knutna till folkbildningsorganisationerna. I annat

fall är det fara värt, att universitetslärarnas forsknings- och akademiska

undervisningsarbete kan lida avbräck.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet anför:

De sakkunniga upptaga i sitt betänkande frågan om beredande av ökade

möjligheter för speciellt studiebegåvad ungdom utan studentexamen att

komma i åtnjutande av universitetsundervisning utöver de offentliga före­

läsningarna. Något förslag framföres dock icke i betänkandet. Sektionen

ställer sig förstående för tanken att dylika specialbegåvningar i besittning-

av genom självstudium, deltagande i studiecirklar el. dyl. förvärvade erfor­

derliga kunskaper få tillfälle att bli delaktiga av universitetsbildningens för­

delar. En utredning av denna fråga synes sektionen önskvärd.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

Frågan om anknytningen mellan skolan och det fria bildningsarbetet är

enligt min mening av synnerlig vikt, och jag förutsätter, att den kommer

att ägnas tillbörlig uppmärksamhet vid den blivande skolreformen. En av

de ledande synpunkterna vid denna måste vara att ungdomen vid skoltidens

slut icke skall mista kontakten med de bildningsvärden, till vilka den er­

hållit tillgång genom skolan. Vad angår den av utredningen berörda frågan

om villkoren för tillträde till universiteten lärer även denna komma att

beaktas vid den pågående översynen av skolväsendet.

Till frågan om utarbetande av en broschyr om folkbildningsarbetet lik­

som till frågorna om understöd till universitetscirklar och anordnandet av

en särskild utbildningskurs i folkbildningsarbetets metodik vid universiteten

återkommer jag i det följande. Vad beträffar frågan om skolbibliotekets

ställning, erinrar jag om att jag med vederbörligt tillstånd tillkallat sär­

skilda sakkunniga med uppgift bland annat att verkställa översyn av-

gällande bestämmelser rörande understöd till skolbibliotek.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

15

8. Ungdomen och folkbildningsarbetet.

I detta avsnitt av betänkandet lämnas en sammanfattande redogörelse

för de förslag, som utredningen i olika sammanhang gör i syfte att främja

ungdomens deltagande i bildningsarbetet. I betänkandet betonas skolans

och radions betydelse för att väcka ungdomens intresse och framhålles å

andra sidan vikten av att bildningsarbetet i större utsträckning än för när­

varande inriktar sig på ungdomen. I detta sammanhang återkommer utred­

ningen till sitt förslag om en upplysande reklambroschyr rörande folkbild­

ningsarbetet. Den föreslås skola dels utdelas till eleverna i folkskolans av­

gångsklasser och dels därutöver tillhandahållas olika ungdomsorganisationer.

Enligt förslaget skall den utarbetas inom skolöverstyrelsen och med lämpligt

tidsmellanrum överses och kompletteras.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag i fråga om en broschyr

rörande folkbildningsarbetet.

I likhet med skolöverstyrelsen tillstyrker jag förslaget om utarbetande av

en broschyr rörande folkbildningsarbetet. Medel för ändamålet torde böra

anvisas under skolöverstyrelsens omkostnadsanslag.

9. Landsbygd och städer.

De svårigheter, som folkbildningsarbetet har att brottas med på lands­

bygden, ha föranlett utredningen att diskutera, huruvida statens stöd till

landsbygdens bildningsverksamhet borde utformas principiellt annorlunda

än motsvarande stöd till städernas bildningsarbete. Det har därvid synts

utredningen riktigare att så vitt möjligt avväga understöden efter samma

grunder för landsbygd och städer, men vid avvägningen taga hänsyn till

de verkliga kostnaderna för bildningsarbetet. I enlighet härmed har stödet

till studiecirkelverksamheten liksom till studieförbunden för organisations-

och administrationskostnader utformats. I sådana fall, då statens understöd

tänkes utgå icke i relation till kostnaderna utan med ett bestämt belopp

för varje prestation, innebär utredningens förslag, att landsbygden kompen­

seras för i första hand den merkostnad, som kan föranledas av de långa av­

stånden från kulturcentra. När det gäller föreläsnings- och folkbildnings-

kursverksamheten föreslår utredningen därvid ett särskilt anslag för be­

stridande av föreläsarnas resekostnader. Vad folkbildningskurserna angår,

räknar utredningen vidare med att vid kursanslagets fördelning det av ut­

redningen föreslagna maximibeloppet förbehålles kurser i isolerade och glest

befolkade bygder.

Utredningen har i detta sammanhang uppmärksammat en vid 1946 års

riksdag väckt motion (11:97) om utredning rörande statsbidrag till rese­

kostnader åt deltagare i föreläsnings-, studie- och semesterkurser. IJtred-

Departe-

mentschefen.

16

ningen framhåller, att de framlagda önskemålen enligt utredningens förslag

komma att bli tillgodosedda vad angår av studieförbunden anordnade in­

struktionskurser liksom kurser, till vilka understöd kan komma att utgå

ur det särskilda anslag till nya bildningsformer, som utredningen föreslår.

Resekostnader för deltagarna i dessa avses skola få medtagas bland de ut­

gifter, till vilka statsunderstöd föreslås skola utgå. I fråga om kurser och

föreläsningar med huvudsakligen lokalt deltagande torde enligt utredning­

ens förmenande samma behov av bidrag till åhörares och deltagares rese­

kostnader icke föreligga. I fråga om icke statsunderstödda kurser finner ut­

redningen något resekostnadsbidrag icke böra utgå.

Utredningens förslag om bidrag till inköp av radioapparater för samlings­

lokaler, om understöd för enskilda studier samt om ökat stöd åt central-

och landsbiblioteken taga, framhåller utredningen vidare, även sikte på att

främja landsbygdens förhållanden.

Utredningen har även diskuterat, om icke ett särskilt landsbygdsbidrag

borde utgå för bildningspropaganda inom glest befolkade och i kulturhän­

seende mindre gynnade orter. Utredningen har emellertid funnit, att det

ändamål, som härigenom kunde vinnas, skulle utan några särskilda stadgan-

den kunna tillgodoses genom utredningens förslag om bidrag till de olika

studieförbunden för avlönande av instruktörer och konsulenter. En annan

möjlighet att på ett verksamt sätt propagera för bildningsarbetet utan att

gå utanför ramen för de anslagsformer, som utredningen i övrigt förordar,

har den funnit folkbildningskurserna erbjuda. Enligt vad erfarenheten visat,

hade dessa haft betydande förmåga att stimulera till fortsatta studier. Ett

särskilt statsunderstöd för bildningspropaganda på landsbygden förefaller

under sådana omständigheter utredningen knappast erforderligt. Den fram­

håller, att det måste anses principiellt riktigt, att landsbygden ej utskiljes

ur det större sammanhanget, i den mån det är möjligt att tillgodose dess

särbehov inom gemensamma, enhetliga bestämmelsers ram.

I fråga om städernas bildningsarbete framhåller utredningen, att det

enligt dess mening icke är möjligt att genom statliga åtgärder övervinna

de svårigheter, som bildningsarbetet där får vidkännas. Den propaganda,

som kräves, är, framhålles det, främst studieförbundens sak, även om ut­

redningen räknar med att den upplysningsbroschyr, som i annat samman­

hang föreslagits, skall kunna vara av en viss betydelse. När det gäller för­

orterna, framhåller utredningen, att en större förståelse för bildningsarbetet

och dess behov kräves från de kommunala myndigheternas sida.

Frågan om ett särskilt bidrag för bildningspropaganda på landsbygden

har tagits upp av flera av de hörda remissinstanserna. Svenska landsbygdens

studieförbund framhåller sålunda, att utredningen själv gått utanför de

enhetliga bestämmelsernas ram genom att föreslå ett särskilt bidrag om

17 300 kronor till arbetarnas bildningsförbund för instruktionskurser och

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 204-

17

anställande av folkbildningsinstruktörer för sjömän. Under sådana för­

hållanden finner förbundet den principiella invändningen mot nämnda

landsbygdsbidrag för bildningspropaganda icke hållbar. Förbundet anför

vidare:

1 sin övriga motivering mot ett särskilt landsbygdsbidrag för bildnings­

propaganda framhåller utredningen dels de föreslagna anslagen till studie­

förbunden för instruktörer och konsulenter, dels de folkbildningskurser, som

folkbildningsförbunden anordna. Mot de nämnda motiveringarna få vi

framhålla, att anslagen till studieförbunden för instruktörer och konsulenter

ej torde räcka för mer än uppehållande och en ganska måttlig successiv

utvidgning av studiecirkelverksamheten inom områden, som redan berörts

av denna verksamhet. Vad folkbildningskurserna beträffar, så är deras

organisationsform icke avpassad för en bildningspionjär verksamhet av

det slag, som kräves för att organisera och uppehålla studiecirkelverksam­

het på ifrågavarande orter.

Svenska landsbygdens studieförbund har under innevarande höst tack

vare bidrag från lotterimedelsfonden anordnat bildningspropaganda i

huvudsakligen övre Norrland. Denna bildningskampanj, som omfattat 140

föredrag ute i byarna och nio 2-dagars studieledarekurser, har visat, att det

finns mycket goda förutsättningar för studiecirkelverksamhet i avlägset

belägna och i kulturellt avseende i hög grad missgynnade norrlandsbyar,

om för denna uppgift lämpliga personer sändas dit för att informera be­

folkningen om studiecirklarnas uppgift och arbetsmetoder. Nämnda bild­

ningspropaganda, för vars genomförande förbundet i höst använt hälften

av det beviljade lotterimedelsanslaget, kostade omkring 21 000 kronor.

Den av förbundet sålunda bedrivna bildningspropagandan, som främst

syftade till att organisera studiecirklar, har givit oss en inblick i dels vad

det kostar att organisera bildningsverksamhet på orter, där avstånden äro

så stora, dels hur mycket det återstår att göra på de väldiga områden

framförallt i Norrland, som ännu icke nåtts av den fria bildningsverksam-

heten.

Med utgångspunkt härifrån föreslår förbundet ett bidrag för bildnings­

propaganda på landsbygden å 50 000 kronor per år. Anslaget föreslås skola

ställas till skolöverstyrelsens förfogande, att av överstyrelsen utanordnas i

förskott till på landsbygden verksamma studieförbund, sedan plan för till-

ämnad bildningspropaganda ingivits till och godkänts av överstyrelsen.

Förslag av samma eller liknande karaktär ha framställts av Sveriges lant-

bruksförbund, riksförbundet landsbygdens folk samt svenska landsbygdens

ungdomsförbund.

Skolöverstyrelsen framhåller i anslutning till yttrandet från svenska

landsbygdens studieförbund, att folkbildningsarbetet möter särskilda

problem i avlägset belägna landsbygder med dessas stora avstånd och brist­

fälliga kommunikationer. Överstyrelsen erinrar emellertid om att utred­

ningen under rubriken Nya bildningsforiner framlagt förslag om ett anslag,

som bland annat skulle möjliggöra folkbildningsarbetets utvidgning till

nya områden. Enligt överstyrelsens mening bör även det nu ifrågavarande

behovet tillgodoses inom detta anslags ram.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^7. 1 saml. Nr SOj.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

Departe­

mentschefen.

Av vad svenska landsbygdens studieförbund m. fl. landsbygdsorgani­

sationer anfört finner jag mig övertygad om önskvärdheten av ett särskilt

bidrag för bildningspropaganda på landsbygden, i första hand avsett för

propagandaverksamhet inom glest befolkade och i kulturhänseende mindre

gynnade orter. För ändamålet förordar jag, att ett anslagsbelopp å 15 000

kronor ställes till skolöverstyrelsens förfogande. Beloppet torde i likhet med

det i skolöverstyrelsens yttrande berörda anslaget för nya bildningsformer

böra uppföras som delanslag under det av folkbildningsutredningen före­

slagna anslaget till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m.m.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestäm­

melser i fråga om anslagsmedlens användande.

10. Försvaret och folkbildningsarbetet.

I anslutning till det betänkande, som på sin tid framlagts av försvarets

upplysningsutredning (stat. off. utr. 1945:21), har folkbildning sutredning en

understrukit vikten av att det militära bildningsarbetet i så stor utsträck­

ning som möjligt samverkar och samordnas med det bildningsarbete, som

uppbäres av medborgarna i allmänhet. Utredningen betonar vikten av en

ömsesidig god kontakt mellan de institutioner, som ha att svara för det

militära bildningsarbetet, och de civila bildningsorganisationerna. I detta

sammanhang finner utredningen det önskvärt, att man vid utseendet av

de civila ledamöterna i bildningsråden i större utsträckning än vad som nu

är fallet tager hänsyn till de krav på aktiv insats från ledamöternas sida,

som man har rätt att ställa. Den framhåller, att arvodet till personalvårds-

assistenterna vid truppförbanden bör avvägas så, att kvalificerade krafter

kunna erhållas. Den finner det vidare av vikt, att personal vårdsofficerarna

— och även den övriga befälskåren — erhålla kännedom om folkbildnings­

arbetet, dess organisation och metoder, samt förutsätter, att undervisning

härom kommer att lämnas vid de militära läroanstalterna.

Chefen för försvarsstaben framhåller, att det med hänsyn till den militära

utbildningsverksamheten ofta blir svårt, för att icke säga omöjligt, för

militär personal att kontinuerligt deltaga i civil studiecirkelverksamhet på

förläggningsorten och att ungefär samma synpunkter bli aktuella med avse­

ende på civila deltagare i militära studiecirklar. Enligt hans mening få

emellertid de här anförda förhållandena ej leda till det militära folkbild­

ningsarbetets isolering från det civila. Han finner det tvivelaktigt, huru­

vida önskvärd effektivisering av bildningsråden kan vinnas därigenom, att

mindre prominenta personer inom folkbildningsrörelsen tagas i anspråk

som civila ledamöter i bildningsråden. Mot utredningens förslag, att under­

visning rörande folkbildningsarbetet och dess metoder lämnas vid vissa

militära utbildningsanstalter, framhåller han, att det av flera skäl — främst

18

Kungl. Maj:ts proposition nr W4-

19

den militära utbildningens omfattning i förhållande till disponibel tid —

icke torde vara lämpligt eller möjligt att infoga en mera ingående under­

visning om folkbildningsarbetets metodik i den ordinarie undervisningen

vid officers- och underofficersskolorna, samt anför vidare:

_ I stället torde, i den mån medel härför ställas till förfogande, denna under­

visning böra ingå i de kurser, som anordnas för utbildning av militära lärare

i medborgarkunskap för värnpliktiga. Åt vissa officerare borde också kunna

beredas plats i de akademiska kurser i det fria bildningsarbetets metoder,

som utredningen rekommenderar som en utväg att lösa lärar-(ledar-)frågan.

Försvarsväsendets personalvårdsnämnd framhåller, att bildningsråden,

så vitt nämnden kunnat finna, allmänt taget utfört ett givande arbete och

i flera fall lyckats organisera och genomföra en omfattande och ändamåls­

enlig fritidsundervisning. I andra fall finner den dock bildningsrådens be­

tydelse för den frivilliga fritidsundervisningen ha varit mindre än för per­

sonalvården över huvud. Nämnden anför vidare:

Den omständigheten, att bildningsrådens civila ledamöter i vissa fall ut­

gjorts av mera framträdande personer inom det fria och frivilliga folkbild­

ningsarbetet, vilka även i övrigt varit i hög grad arbetsbelastade, torde

dock icke ha minskat bildningsrådens betydelse. Nämnden, som har att

avgiva förslag till chefen för försvarsstaben rörande civila ledamöter av

bildningsråden och dessas suppleanter, har icke ansett sig böra intaga en

negativ hållning, då förslag förelegat att till ledamot av bildningsråd utse

person, som intagit en mera framskjuten plats inom det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet. Nämnden har härvid tagit hänsyn till att ledamotskap

av bildningsråd är ett frivilligt uppdrag, icke förenat med arvode, till vilket

icke någon torde vilja anmäla sig utan att vara besjälad av vilja att göra

en fullgod insats.

Att den militära personalen i vissa skolor (företrädesvis vissa officers-

och underofficersskolor) erhåller undervisning rörande det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet och dess metoder finner nämnden lämpligt.

Nämnden anser sig emellertid icke kunna bedöma, huruvida en sådan

undervisning kan i önskvärd omfattning inrymmas i de för berörda skolor

fastställda undervisningsplanerna utan att intrång härigenom göres på

andra och måhända viktigare ämnesområden. Den nämnda undervisningen

synes emellertid ha sin givna plats i de kurser, vilka anordnas för utbild­

ning av militära lärare i medborgarkunskap för de värnpliktiga.

Fredrika-Bremer-jörbundet delar utredningens uppfattning, att den

bristande effektiviteten hos bildningsråden delvis sammanhänger med att

de civila ledamöterna ofta utsetts bland personer, som äro betungade med

så många andra uppdrag, att de icke ha tid eller tillfälle att ägna sig åt den

militära bildningsuppgiften med någon större intensitet. Förbundet fram­

håller, att denna synpunkt borde beaktas iiven vid val av kontaktpersoner

inom enskilda sammanslutningar.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 204-

20

Departe­

mentschefen.

En nära kontakt mellan det civila och det militära bildningsarbetet synes

mig böra eftersträvas. Det är därvid icke minst angeläget, att företrädarna

för det civila bildningsarbetet uppmärksamma de möjligheter till samarbete

och samverkan, som kunna erbjuda sig. Vad utredningen i övrigt anfört

under denna punkt, torde, i den mån särskilda åtgärder äro påkallade,

komma att anmälas av chefen för försvarsdepartementet.

11. Lokalfrågan.

Folkbildning sutredning en understryker, att lokalbehovet inom såväl stu­

diecirkelverksamheten som övriga grenar av folkbildningsarbetet är avsevärt,

samt framhåller, att en lösning kan tänkas efter skilda linjer. Utredningen

erinrar om att 1945 års riksdag efter motioner av herrar Allard m. fl. anhål­

lit om utredning angående statligt stöd åt s. k. fritidscentra och andra loka­

ler för fritidsverksamhet och förutsätter, att folkbildningsarbetets behov

och önskemål uppmärksammas vid en blivande utredning av frågan. I be­

tänkandet erinras vidare om det stöd för anordnande av allmänna samlings­

lokaler, som tillkommit genom beslut vid 1942 års riksdag. Det framhålles

som önskvärt, att varje med offentliga medel uppförd samlingslokal inrym­

mer lokaler för i första hand studiecirklar men i mån av behov även för

föreläsningar och bibliotek. Utredningen har vidare särskilt uppmärksammat

frågan om skollokalernas utnyttjande för det fria och frivilliga bildningsarbe­

tet och erinrar om att enligt nu gällande bestämmelser skoldistrikt, som till­

erkänts statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, för åtnju­

tande av statsbidraget är pliktigt att enligt vissa grunder upplåta lokalerna

för ortens frivilliga bildningsverksamhet och liknande fostrande verksamhet

bland ungdomen. Utredningen framhåller som önskvärt, att det fria bild­

ningsarbetet erhölle en så erkänd ställning, att man toge hänsyn till dess

behov vid såväl planeringen som inredningen av nya skolbyggnader. Med

hänsyn till vikten av att det fria bildningsarbetets metoder komme till an­

vändning inom folkskolans övre klasser, finner utredningen det önskvärt,

att varje skola inrymde en lokal för studiecirkelsammanträden, som skulle

kunna kombineras med skolbiblioteket och anordnas så, att den utan olägen­

het kunde på tider, då skolan icke använde den, upplåtas för ortens bildnings­

verksamhet.

Utredningen har vidare beaktat det förhållandet, att den fortgående cen­

traliseringen av folkskoleväsendet medfört och torde komma att medföra

nedläggning av ett icke ringa antal skolor, som med fördel skulle kunna an­

vändas som lokaler för det fria folkbildningsarbetet. För att möjliggöra detta

föreslår utredningen viss ändring av gällande bestämmelser angående stats­

bidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet. För närvarande gäller, att,

om ny- eller ombyggnad sker för att ersätta äldre skollokaler, det s. k.

bidragsunderlaget må reduceras med det belopp, som prövas motsvara de

Kungl. Maj:ts proposition nr 804-

21

äldre lokalernas värde. Enligt utredningens mening bör bestämmelsen ändras

därhän, att ifrågavarande reduktion icke skall göras i de fall, då de äldre

lokalerna genom beslut i vederbörlig ordning ställas till förfogande för ortens

frivilliga bildningsverksamhet.

I övrigt framhåller utredningen, att vederbörande kommun främst bör

sörja för det lokalbehov, som icke tillgodoses genom det nu i olika former

utgående stödet till biblioteks-, samlings- och skollokaler. I fråga om loka­

lernas inredning framhåller utredningen önskvärdheten av att lokaler för

laborationer inredas i anslutning till föreläsningslokalerna, liksom lokaler, som

medgiva radiolyssning och filmförevisning.

Lokalfrågans betydelse understrykes i flera av de avgivna remissyttran­

dena. Statskontoret framhåller, att det bör ankomma på vederbörande kom­

mun att i möjligaste mån ställa lokaler till förfogande för det fria folkbild­

ningsarbetet, samt anför vidare:

Såsom villkor för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet har även

i nu gällande bestämmelser föreskrivits, att skoldistrikt skall vara skyldigt

att under vissa förutsättningar upplåta skollokalerna för dylikt ändamål.

Under sådana förhållanden kan statskontoret icke finna skäl föreligga för att

skoldistrikt, som i överensstämmelse härmed förbinder sig att vid ny- eller

ombyggnad av skolbyggnad upplåta de äldre lokalerna för folkbildnings­

arbetet, skulle beredas en förmånsställning i statsbidragshänseende på sätt

de sakkunniga föreslagit.

Statens nämnd för samlingslokaler ansluter sig i princip till vad utred­

ningen anfört angående lokalfrågan. Vad särskilt beträffar riksdagens nyss­

nämnda begäran om utredning angående statligt stöd åt s. k. fritidscentra,

understryker nämnden angelägenheten av att den av riksdagen begärda ut­

redningen kommer till stånd.

Högerns ungdomsförbund instämmer i utredningens önskemål om hänsyns­

tagande till det fria folkbildningsarbetet vid byggande av nya skolor på så

sätt, att särskilda lokaler skapas för detta ändamål. Förbundet framhåller, att

det icke torde vara nödvändigt att i detta avseende avvakta den kommande

nya skolorganisationen.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund framhåller, att även behovet

av speciallokaler för praktiskt arbete såsom vävning, demonstrationer i an­

slutning till undervisning i husligt arbete o. s. v. bör beaktas vid planerandet

av lokaler för bildningsarbetet.

Folkskolinspektören i Sydsmålands västra inspektionsområde framhåller,

att lokalbehovet för många orter skulle vara löst, om folkskolans naturkun-

nighetsrum erhölle lämplig placering och för ändamålet anpassad inredning

samt ett generellt medgivande lämnades, att salen jämväl skulle upplåtas

för det fria folkbildningsarbetet i trakten. Liknande synpunkter anföras av

folkskolinspektören i Norrbottens norra inspektionsområde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/h

22

Departe­

mentschefen.

Skolöverstyrelsen understryker vikten av att planläggning av såväl skolans

som folkbildningsarbetets lokalbehov sker på sådant sätt, att det organiska

sambandet mellan dessa tvenne bildningsverksamheter understrykes. I öv­

rigt anför överstyrelsen:

Det är naturligt, att skolans lokaler användas även i folkbildningsarbetet,

vilket också kommit till uttryck i den nu gällande kungörelsen angående

statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, däri skoldistrikt, som

tillerkänts statsbidrag till byggnadsarbeten, förpliktigas att upplåta lokalerna

till bland annat ortens frivilliga bildningsverksamhet. Överstyrelsen anser nu

tiden vara mogen att utvidga detta upplåtande att avse även sådana skol­

lokaler, som icke uppförts med statsbidrag. Upplåtande av skollokaler, som

uppförts utan statsbidrag, kunde måhända göras obligatoriskt genom att be­

stämmelser härom införas i § 5 av kungörelsen den 10 december 1937 angå­

ende statsbidrag till avlöning av lärare vid folk- och småskolor m. in.

Överstyrelsen vill särskilt understryka och biträder utredningens förslag,

att den reduktion, som nu göres av bidragsunderlaget för äldre byggnader,

inte skall verkställas i de fall, då de äldre lokalerna ställas till förfogande

för ortens frivilliga bildningsverksamhet.

Vid planläggning av ny skolbyggnad bör jämväl folkbildningsarbetets be­

hov tillgodoses, vilket torde kunna ske med större hänsynstagande till eko­

nomiska faktorer, om dessa tvenne behov tillgodoses i en byggnad än om

särskilda byggnader för folkbildningsarbetets behov skola uppföras, ofta då

i närheten av skolan. I likhet med inspektören i Bohusläns inspektionsom­

råde vill överstyrelsen förorda, att nya skolmåltidslokaler skola så anord­

nas, att de under kvällarna kunna disponeras för det frivilliga folkbildnings­

arbetets behov. Därigenom skulle dessa lokaler komma att mera effektivt

utnyttjas, än om de endast skola reserveras för skolmåltidsverksamheten.

Även vid möbelanskaffningen till skolmåltidsverksamheten bör hänsyn tagas

till folkbildningsarbetets behov. Såsom utredningen vidare framhåller, är det

redan för skolans egna behov numera önskvärt, att särskilda gruppstudierum

inläggas i skolbyggnaden. Dessa rum kunna med fördel på kvällarna använ­

das av folkbildningsorganisationerna. Skolöverstyrelsen vill emellertid också

understryka önskvärdheten av att en förenkling av det nuvarande ansök-

ningsförfarandet för statsbidrag, då statsbidraget skall sökas både till skol­

byggnaden och samlingslokaler, kunde genomföras. För närvarande måste i

sådant fall ansökningshandlingar gå till tvenne myndigheter: dels till skol­

överstyrelsen och dels till statens nämnd för samlingslokaler. Skolöverstyrel­

sen får hemställa, att ifrågavarande spörsmål genom Kungl. Majds försorg

göres till föremål för särskild utredning.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 20ft.

Utan tvivel är lokalfrågan av grundläggande betydelse för bildningsarbe-

tets möjligheter till fortsatt utveckling. I likhet med utredningen anser jag,

att en lösning av frågan i första hand bör sökas i lokaler, gemensamma för

bildningsarbetet och annat arbete av kulturell eller allmänt fostrande karak­

tär. Vad särskilt skollokalerna beträffar, är det uppenbart, att dessa i icke

ringa omfattning torde kunna utnyttjas av det frivilliga bildningsarbetet.

Statsmakterna ha redan i princip godtagit en sådan uppfattning genom före­

skriften, att skoldistrikt, som erhållit byggnadsbidrag, enligt vissa grunder

24

Departe­

mentschefen.

som utredningen nedan föreslår. Även för sådana cirklar, som arbeta fristå­

ende, komma enligt utredningens förslag att finnas understödsmöjligheter.

Det kan i detta sammanhang påpekas, att utredningens förslag i båda fallen

innefatta särskilt gynnsamma understödsvillkor för cirklar med deltagare i

åldern 14—18 år. Statsunderstöd torde även i viss utsträckning kunna utgå

till föreläsningsverksamhet vid hemgårdar och studiehem, i det att föreläs-

ningsförbunden även fortsättningsvis komma att ha möjlighet att anordna

föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom

andra organisationer än dylika anstalter.

Gentemot ungdomsvårdskommitténs förslag, att fritidsgårdarna utöver

dessa understöd för bildningsverksamheten skola erhålla ett särskilt stöd för

sin allmänna verksamhet, har folkbildningsutredningen intet att erinra. Det

synes utredningen icke nödvändigt att ingå på de villkor, som därvid skola

uppställas. Från folkbildningsarbetets synpunkt är det emellertid angeläget,

att fritidsgårdarnas möjlighet att fritt gestalta sin verksamhet lika litet be-

skäres som det fria bildningsarbetets överhuvud.

Enligt ungdomsvårdskommitténs förslag skall fritidsgård ha till syfte att

främja ungdomens allsidiga utveckling och trivsel. För förverkligandet härav

bör enligt förslaget i fritidsgård bedrivas såväl intellektuell som praktisk och

rekreativ verksamhet, varjämte s. k. öppen verksamhet även bör förekomma.

Vissa av de studiehem, som för närvarande åtnjuta statsunderstöd, torde icke

fylla de här uppställda villkoren. Utredningen har under sådana omständig­

heter diskuterat, huruvida utöver stödet till studiecirkelverksamhet ett sär­

skilt statsunderstöd borde utgå till dessa studiehem såsom bidrag till deras

allmänna omkostnader. Då emellertid dessa i huvudsak torde utgöras av

lokalkostnader och understöd till lokalkostnader av detta slag enligt utred­

ningens mening främst bör lämnas av vederbörande kommun, synes något

särskilt anslag för här ifrågavarande ändamål icke påkallat.

Skolöverstyrelsen anser sig icke kunna taga ställning till frågan, i vilken

utsträckning statsbidrag i fortsättningen bör utgå till verksamheten vid hem­

gårdar och studiehem, innan ungdomsvårdskommitténs betänkande förelig­

ger. Överstyrelsen har därför föreslagit oförändrade anslag för nästa budgetår

till bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem.

Ungdomsvårdskommittén har nyligen framlagt betänkande (stat. off. utr.

1947: 12) angående ungdomens fritidsverksamhet. Kommittén föreslår däri

statsbidrag till verksamheten vid s. k. fritidsgårdar, i vilken benämning kom­

mittén inbegriper såväl hemgårdar som sådana studiehem, som fylla vissa

krav på allsidighet, kontinuitet hos verksamheten in. m. Då remissbehand­

lingen av betänkandet icke kommer att vara avslutad inom sådan tid, att

något därå grundat förslag kan underställas 1947 års riksdag, förordar jag i

enlighet med skolöverstyrelsens förslag, att anslagen till bidrag till verksam­

heten vid hemgårdar och studiehem för nästa budgetår uppföras med oför­

ändrade belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 4■

26

Utredningens uppfattning om vikten av en systematisk ledarutbildning

understrykes i de olika remissvaren. Sålunda framhåller landsorganisationen,

att folkbildningsarbetet utan en mera omfattande och bättre studieledarut­

bildning icke kan få den bredd och kvalitativa förstärkning, som erfordras.

Mot förslaget att kostnaderna för den genom studieorganisationerna be­

drivna utbildningen av studieledare och lärare skola bestridas genom veder­

börande studieförbunds administrationsanslag, ha erinringar icke fram­

ställts. Förslaget, att folkbildningsförbunden skola få anordna vissa folk-

bildningskurser som studieledarkurser, har icke heller väckt gensagor.

Förslaget att ett belopp å 15 000 kronor skall ställas till skolöverstyrel­

sens förfogande för anordnande av utbildning av ledare utanför studieorga­

nisationernas ram tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Styrelsen för psykologisk-pedagogiska institutet framhåller, att den här av­

sedda ledarutbildningen väl skulle kunna infogas i institutets psykologisk­

pedagogiska kurser för lärare av skilda kategorier.

Genom anlitande av en redan verksam statlig organisation skulle kostna­

derna kunna nedbringas. Psykologisk-pedagogiska institutet kunde vid an­

ordnandet av dylika ledarkurser samarbeta med skilda studie- och bildnings­

förbund, som därigenom finge sina krav i möjligaste mån tillgodosedda.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller, att det enligt

organisationens förmenande får anses angeläget, att ledarutbildningen i större

utsträckning anordnas gemensamt för flera förbund, och finner ur dessa syn­

punkter det föreslagna anslaget å 15 000 kronor alltför knappt tilltaget.

Ungdomsvårdskommittén understryker, att speciella utbildningskurser för

ledare av ungdomscirklar äro önskvärda, och framhåller, att ett antal kurser

för ledare av sådana ungdomscirklar bör anordnas genom skolöverstyrelsens

försorg. Kommittén fortsätter:

Eventuellt kan anordnandet av dessa kurser inrymmas i det anslag, som

utredningen föreslagit för ledarutbildningskurser utanför studieförbunden.

Ungdomsvårdskommittén hävdar för sin del, att anslaget bör ökas till det

dubbla, 30 000 kronor, och att det bör stipuleras, att hälften av kurserna

direkt skall avse utbildning av ledare för ungdomscirklar.

Vad angår förslaget, att viss ledar- och lärarutbildning skall bedrivas vid

vid folkhögskolorna, tillstyrker statskontoret, att ledarkurser försöksvis och

i mindre omfattning anordnas vid folkhögskolorna, men framhåller, att frågan

om dessa kursers regelmässiga inordnande i folkhögskolornas program lärer

böra upptagas till närmare övervägande i samband med den inom 1946 års

skolkommission pågående utredningen angående dessa läroanstalters ställning

och uppgifter inom skolväsendet.

Ungdomsvårdskommittén understryker kravet på att bestämmelserna för

s. k. fortsättningskurser vid folkhögskolorna ändras därhän, att dessa kurser

må kunna anordnas som studieledarkurser, men finner lämpligt, att vid en

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

27

sådan ändring även behovet av ungdomsledarutbildning i vidare mening till­

godoses, så att fortsättningskurserna kunna anordnas som ungdomsledarkur-

ser, studieledarkurser etter som en kombination av båda kurstyperna.

Rörande utbildningen vid folkskoleseminarierna framhåller Sveriges folk-

skollärarförbund, att det synes som om de sakkunniga icke i tillräcklig grad

betonat betydelsen av att seminariernas elever icke bara erhålla en fördjupad

kunskap om det fria bildningsarbetets metoder och mål utan även få praktisk

utbildning till studieledare. Förbundet understryker, att det för landsbygdens

vidkommande måste vara av stor betydelse för bildningsverksamheten, att

läraren äger kunskaper om och intresse för det fria folkbildningsarbetet, allra

helst som läraren på många orter är den ende kvalificerade kraft man har att

tillgå för folkbildningsarbetet. Skolöverstyrelsen framhåller i anslutning till

folkskollärarförbundets yttrande, att det åsyftade målet lämpligen nås genom

att en kortare kurs anordnades för seminariernas avslutningsklasser, och förut­

sätter, att 1946 års skolkommissions delegation för lärarutbildningen ägnar

uppmärksamhet åt detta spörsmål och framlägger förslag i ämnet.

Vad beträffar den föreslagna kursen vid universiteten i folkbildningsmeto-

dik har förslaget härom tillstyrkts av teologiska och jilosofiska fakulteterna

vid universitetet i Lund samt lärarrådet vid Göteborgs högskola, som likväl

finner det mindre lämpligt, att kurserna skola kunna kombineras med och

ingå i akademiska examina, och därför föreslår, att intyg av samma typ ut­

färdas för samtliga i kursen deltagande såväl akademiker som icke-akademi-

ker. Humanistiska sektionen vid Uppsala universitet finner en närmare ut­

redning behövlig, innan sektionen kan taga ställning till frågan om möjlig­

heten av att vid universitetet anordna kurs enligt utredningens förslag, men

framhåller, att en dylik kurs förutsätter en utökning av den nuvarande Uirar-

staben och med all sannolikhet kommer att draga betydligt större kostnader

än utredningen tänkt sig. Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid uni­

versitetet i Uppsala föreslår inrättandet av en särskild biträdande lärartjänst

för ledandet av en dylik kurs. Stockholms högskolas lärarråd finner, att ett

ställningstagande till förslaget torde vara möjligt först sedan detta närmare

preciserats. Kanslern för rikets universitet anför:

I likhet med humanistiska sektionen vid universitetet i Uppsala håller jag

före, att innan ställning kan tagas till utredningens förslag en närmare utred­

ning bör komma till stånd beträffande såväl frågan angående de ifrågasatta

praktiska övningarnas anordnande och de krav, som dessa övningar komma

att ställa på kursledarens kompetens såväl med hänsyn till erfarenhet från

praktiskt folkbildningsarbete som till teoretiska kunskaper i psykologi och

pedagogik. Jag är även ense med sektionen därom, att, därest kompetent

person skall kunna erhållas som kursledare, kursen med all sannolikhet

kommer att draga betydligt större kostnader än vad utredningen tänkt sig.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet har ifrå­

gasatt inrättandet av eu särskild biträdande lärartjänst för ändamålet.

Jämväl spörsmålet om behovet av lärarkrafter för berörda ändamål torde

enligt min mening kräva en ytterligare utredning.

Kungl. Maj:ts proposition nr S04.

28

Departe­

mentschefen.

1945 års universitetsberedning erkänner i princip önskvärdheten av att här

ifrågavarande kurser framdeles komma till stånd men anser icke, att kurserna

böra kombineras med någon akademisk examen. Frågan om pedagogisk kurs-

undervisning för blivande studiecirkelledare och populärföreläsare bör enligt

beredningens mening först prövas i samband med nu pågående utredningar

rörande pedagogisk utbildning av blivande lärare, innan åtgärder kunna vid­

tagas för anordnande av dylik undervisning.

Folkuniversitetets nämnd understryker önskvärdheten av att utbildnings-

kurser av universitetskaraktär anordnas. De böra emellertid enligt nämndens

mening arrangeras ej blott vid statsuniversiteten utan även vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg, där möjlighet finnes att nå betydligt flera för

folkbildningsarbetet intresserade personer än vad fallet är i de båda univer­

sitetsstäderna.

Föreningen musikfrämjandet framhåller nödvändigheten av att former ska­

pas för utbildning av pedagoger till det fria och frivilliga musikbildningsarbe-

tet och påpekar, att dessa lärare för närvarande icke erhålla annan pedago-

gick utbildning än den de kunna förvärva genom egna erfarenheter i sin

verksamhet.

I likhet med de hörda remissinstanserna kan jag ansluta mig till utred­

ningens förslag, att ledarutbildningen i första hand skall tillgodoses genom

de olika studieorganisationerna och bestridas genom studieförbundens admi-

nistrationsanslag. Jag har heller ingen erinran att göra mot förslaget,

att folkbildningsförbunden årligen skola få anordna högst två folkbild-

ningskurser såsom instruktionskurser för studieledare. Likaledes biträder

jag utredningens förslag om ett anslag å 15 000 kronor till utbildning-

av ledare utanför studieorganisationerna. Kurserna synas på sätt som tidigare

skett böra anordnas av skolöverstyrelsen. I likhet med utredningen förutsät­

ter jag, att vid kurserna ägnas uppmärksamhet åt de särskilda problem, som

ledandet av studiecirklar för ungdom kan innefatta. Frågan om särskilda kur­

ser för ungdomsledare torde däremot böra upptagas i samband med frågan

om en fastare organisation av ungdomsverksamheten. Jag förutsätter vidare,

att frågan om ledarutbildningen vid folkhögskolorna och seminarierna upp­

märksammas av de av 1946 års skolkommission tillsatta delegationerna för

frågor rörande folkhögskolorna och lärarutbildningen.

Liksom de hörda universitetsmyndigheterna finner jag i princip önskvärt,

att årliga kurser rörande folkbildningsarbetets metoder anordnas vid univer­

sitet och högskolor. Då emellertid ytterligare utredning angående kursernas

anordning synes erforderlig, är jag icke för närvarande beredd att föreslå me­

delsanvisning för detta ändamål.

Vad angår det av föreningen musikfrämjandet framlagda önskemålet om

utbildning av ledare för det musikaliska folkbildningsarbetet, utgår jag från

att denna fråga kommer att uppmärksammas i annat sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘20If.

30

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 204-

Utredningens förslag har föranlett erinringar från statskontoret och 1946

års skolkommission.

Statskontoret finner med hänsyn till rådande avsevärda brist på lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter tillräckliga skäl icke före­

ligga för vidtagande av de ändringar i gällande avlöningsbestämmelser

m. m., vilka föreslagits i syfte att underlätta dessa lärares utnyttjande i

folkbildningsarbetet.

1946 års skolkommission uttalar, att den väl behj ärtar strävanden att i

ökad utsträckning tillförsäkra folkbildningsarbetet medverkan från de an­

givna lärarkategorierna, men att den med hänsyn till skolans och under­

visningens intressen ändock icke finner det lämpligt att åtgärder vidtagas,

vilka direkt kunde uppmuntra lärarna till ökad frånvaro från undervis­

ningen och verka störande och splittrande på denna.

Läroverkslärarnas riksförbund tillstyrker livligt förslaget om B-avdrag

vid viss tjänstledighet samt rätt att räkna tjänstår vid ledighet för full­

görande av uppdrag som studierektor, instruktör eller konsulent. Samtidigt

påpekar förbundet, att vid sidan av sådan medverkan, för vilken tjänst­

ledighet förutsättes, betydande möjligheter finnas för läroverkslärare att

vid sidan av sin tjänst göra en insats i sin orts eller bygds folkbildnings­

arbete.

Skolöverstyrelsen anför:

Enligt skolöverstyrelsens mening är de olika lärarkategoriernas medver­

kan i det frivilliga folkbildningsarbetet utomordentligt betydelsefull. En

sådan medverkan är värdefull icke endast för det fria folkbildningsarbetets

organisationer utan även för den skola, vari läraren i fråga fullgör sin ordi­

narie tjänstgöring. Ett utbyte av erfarenheter från olika skol- och bildnings-

former måste, anser överstyrelsen, verka i hög grad befruktande på lärarens

gärning.

Från dessa utgångspunkter tillstyrker överstyrelsen, att tjänstledighets-

och tjänstårsberäkningar så utformas, att de olika lärarkategorierna icke

avhållas från att deltaga i det frivilliga folkbildningsarbetet utan tvärtom

stimuleras till detta, under förutsättning att icke det ordinarie skolarbetet

försvåras. Överstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, som den finner i

stort sett väl avvägda, men anser dock, att tid, varunder läroverkslärare,

folkhögskollärare och folkskolans lärare tjänstgjort som studierektor, in­

struktör eller konsulent väl bör få tillgodoräknas vid ansökan till tjänst

men däremot icke inräknas i den tid, som erfordras för behörighet till ordi­

narie tjänst. I anslutning till ett yrkande från centralstyrelsen för Sveriges

småskollärarinneförbund föreslår överstyrelsen vidare, att möjligheten till

tjänstledighet med B-avdrag för högst 15 dagar under samma kalenderår

jämväl bör gälla för folkskolans lärare.

Beträffande ett av läroverkslärarnas riksförbund i dess yttrande över

utredningens betänkande framlagt förslag att medverkan i folkbildnings-

34

Kungl. Maj:ts proposition nr W4-

Utredningens förslag.

Utredningen framhåller, att såväl den enstaka föreläsningen som före­

läsningsserien ha betydelsefulla uppgifter att fylla i bildningsarbetet. I fråga

om föreläsningsserierna föreslår utredningen en utökning av verksamheten

och finner en ökning av statsunderstödet påkallad även med hänsyn till

önskvärdheten av att nedbringa kostnaderna för de anordnande organisa­

tionerna. Det nu gällande villkoret, att dessa serier skola anordnas i sam­

band med studiecirkelarbete, föreslås omformulerat för att möjliggöra, att

föreläsningsserier även anordnas i anslutning till annat lokalt organiserat

bildningsarbete.

När det gäller den vid föreläsningsanstalterna bedrivna verksamheten

— som i huvudsak har formen av enstaka föreläsningar — påpekar utred­

ningen, att den redan i sin översikt över folkbildningsarbetets brister fäst

uppmärksamheten vid den tendens i riktning från kunskapsmeddelelse till

underhållning, som föreläsningsverksamheten kan uppvisa. Utan att på

något sätt vilja förringa värdet av en kulturell förströelse av allmänbil­

dande innehåll finner utredningen angeläget, att man söker på allt sätt

understödja de försök, som från föreläsningsorganisationernas sida gjorts

och göras för att vidmakthålla den kunskapsgivande karaktären hos före­

läsningsverksamheten. Detta förutsätter enligt utredningens mening ökade

statsunderstöd och en förnyelse av föreläsningsverksamhetens former och

metoder.

Som ett medel att höja kvaliteten hos föreläsningsverksamheten förordar

utredningen en utjämning av kostnaderna för föreläsarnas resor, i det att

den framhåller, att hänsynen till resekostnaderna många gånger tvingar

föreläsningsanstalterna att nöja sig med mindre kvalificerade föreläsare, bo­

satta i närheten av föreläsningsorten. En utjämning skulle även innebära

ett rättvist tillgodoseende av landsbygdens intressen. Det nu utgående sär­

skilda understödet till föreläsningsanstalter, belägna i avlägset liggande

och ekonomiskt mindre bärkraftiga kommuner, för av dem havda resekost­

nader för föreläsare har enligt utredningens mening icke visat sig svara

mot sitt syfte.

Även en kvantitativ utökning av föreläsningsverksamheten föreslås. Ut­

redningen framhåller, att det synes angeläget, att ökade möjligheter beredas

för föreläsningsverksamhet på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke

finnas, eller genom andra organisationer än dylika anstalter. Enligt utred­

ningens mening har denna form av föreläsningsverksamhet en mycket stor

uppgift att fylla som grund för blivande föreningar och kanske i ännu högre

grad som inledning och komplement till folkbildningskurser. Även enskilda

organisationer kunna genom detta anslag få möjlighet att bedriva bildnings-

verksamhet i form av föreläsningar.

Förutom de redan berörda ökningarna av anslagsmedlen till föreläs­

ningsserier och till föreläsningar på orter, där lokala föreläsningsanstalter

36

sorg insändas till skolöverstyrelsen. För att i görligaste mån nedbringa

resekostnaderna bör det enligt förslaget åligga centralbyrå att aktgiva på

att föreläsningarna i största möjliga utsträckning anordnas som turnéer.

Utredningens förslag innebär vidare, att den nu som villkor för stats­

understöd till föreläsningsanstalt gällande föreskriften, att föreläsningarnas

antal för budgetår räknat icke bör understiga 10, skall bibehållas. Den

under krisåren gällande provisoriska nedsättningen till 4 skulle alltså upp­

höra. Något minimiantal åhörare bör enligt utredningens mening icke be­

stämmas som villkor för statsunderstöd. Utredningen förutsätter dock, att

anstalter med alltför lågt åhörarantal icke tilldelas statsunderstöd.

För att bereda föreläsarna möjlighet att vid konferenser utbyta tankar

och erfarenheter föreslår utredningen, att ett belopp å 3 000 kronor anvisas

till resestipendier åt deltagare i dylika konferenser. Dessa konferenser före­

slås skola anordnas genom skolöverstyrelsens försorg.

Utredningen räknar slutligen med att de förteckningar över föreläsare

och föreläsningsämnen, som för närvarande utges av de olika central­

byråerna, skola sammanföras till en gemensam förteckning, som skolöver­

styrelsen skulle utgiva. Utredningen framhåller, att detta givetvis icke in­

nebär något hinder för centralbyråerna och föreläsningsförbunden att ut­

giva mera lokalt begränsade kataloger.

Med avseende å medelsanvisningen för här ifrågavarande ändamål före­

slår utredningen, att anslaget till resekostnadsersättningar åt föreläsare

skall givas förslagsanslags karaktär med hänsyn till svårigheten att på

förhand beräkna medelsbehovet.

Y ttr anden.

Den föreslagna omläggningen av grunderna för statsunderstödet till de

lokala föreläsningsanstalterna har icke mötts av några erinringar. Även

förslaget om ett särskilt förslagsanslag för gäldande av föreläsarnas rese­

kostnader har i stort sett mötts med gillande.

Skolöverstyrelsen framhåller, att den föreslagna utjämningen av rese­

kostnaderna utan tvivel kommer att möjliggöra en kvalitativ höjning av

föreläsnings verksamheten och verka i hög grad utjämnande mellan lands­

bygdens och tätorternas möjligheter på detta viktiga bildningsområde. En­

ligt överstyrelsens mening är det nödvändigt, att anslaget till resekostnads­

ersättningar åt föreläsare i enlighet med utredningens förslag uppföres så­

som förslagsanslag, om detsamma skall få avsedd verkan.

Sveriges lantbruksförbund framhåller, att utjämningen av resekostna­

derna måste avse såväl egentliga resekostnader som traktamentsersättning.

Liknande uttalanden göras av jordbrukarungdomens förband samt riksför­

bundet landsbygdens folk. Svenska landsbygdens ungdomsförbund framhål­

ler, att den föreslagna utjämningen icke är tillräcklig, och föreslår, att åt­

minstone hälften av kostnaderna för föreläsarnas traktamenten bestrides

av statsmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

38

Vad utredningens förslag i övrigt angår, har Fredrika-Bremer-förbundet

funnit beklagligt, att utredningen ej i större utsträckning än som skett

ansett sig kunna tillgodose önskemålen om möjligheter till statsunderstöd

för den bildningsverksamhet i form av föreläsningar, som bedrives av andra

organisationer än föreläsningsanstalter. Med hänsyn till det stora antal

organisationer, som anordna dylika föreläsningar, anser förbundet, att det

av utredningen för ändamålet föreslagna anslagsbeloppet å 25 000 kronor

borde höjas väsentligt.

I flera av remissvaren har frågan om föreläsarnas arvoden berörts. Ut­

redningen har, som förut nämnts, utgått från det föreläsningsarvode av

30—40 kronor, som för närvarande är gängse, men framhållit, att detta

icke betyder, att den finner en ökning av arvodet omotiverad. Under nu­

varande förhållanden har emellertid utredningen av denna grund icke an­

sett sig kunna föreslå en ytterligare ökning av understödet till föreläsnings-

anstalterna. I likhet med flera av de hörda remissinstanserna framhåller

kanslern för rikets universitet, att de föreslagna föreläsningsarvodena före­

falla väl knappt tillmätta för möjliggörande av akademiska lärares med­

verkan i föreläsningsarbetet. Filosofiska fakulteten vid universitetet i Lund

anser, att statsunderstöd bör beräknas efter ett väsentligt höjt föreläsnings­

arvode, och erinrar om att motsvarande minimitaxa i Danmark utgör 67

kronor 50 öre. Om en ökning av totalanslaget icke ansåges möjlig, borde

antalet föreläsningar som en nödfallsutväg reduceras. 1945 års universi-

tetsberedning uttalar, att nuvarande normalarvoden för populärföreläs­

ningar ej äro ens tillnärmelsevis tillräckliga för att locka förstklassiga aka­

demiska föreläsare. Sveriges hantverks- och småindustriorganisation fram­

håller, att rekryteringen till föreläsningsverksamheten försvåras av de låga

arvodena och att detta speciellt gäller de arvoden, som utgå vid föreläs­

ningsserierna.

I anslutning till utredningens förslag om understöd till föreläsningsverk­

samheten framhåller landsorganisationen, att förslaget utelämnat den gren

av föreläsningsverksamheten, som förekommer i samband med av organi­

sationer anordnad central kursverksamhet. Organisationen anför:

Inom fackföreningsrörelsen förekommer en omfattande dylik kursverk­

samhet, dels vid landsorganisationens skola och dels vid förbundsskolan i

Bommersvik. Kurserna pågå i regel två veckor och ämnesvalet omfattar

fackliga, sociala, ekonomiska och folkbildande ämnen. De föreläsare som

anlitas äro av arbetarnas bildningsförbunds föreläsningsnämnd godkända

och de anlitas i stor utsträckning för föreläsningar på de lokala platserna.

Förmedlingen av föreläsningar sker på organisationernas egen bekostnad.

Landsorganisationen har svårt att förstå, varför en verksamhet av detta

slag, som utan tvekan utgör ett starkt stöd för bildningsverksamheten,

skall undantagas från möjligheten att erhålla statsbidrag till den del av

denna verksamhet som inte avser direkt instruktion i fackföreningsarbetet

utan har en allmänbildande karaktär. Så som förhållandena nu äro få fack­

Kungl. Majrts 'proposition nr 204-

40

i samband med studiecirkelarbete (föreläsningsserier) och till föreläsningar

på orter, där lokala föreläsningsanstalter saknas, eller genom andra orga­

nisationer än dylika anstalter. Förstnämnda föreläsningar torde, i enlighet

med vad utredningen föreslagit, böra benämnas »föreläsningar i anslutning

till lokalt organiserat studiearbete». Likaså finner jag på av utredningen

anförda skäl en ökning motiverad av anslagsmedlen till understöd åt cen­

tralbyråer och åt föreläsningsförbund. Ur anslagsmedlen till understöd åt

centralbyråer torde i fortsättningen böra utgå bidrag jämväl till arbetarnas

bildningsförbunds centralbyrå. Till frågan om anslagsbeloppens storlek

tager jag ställning i det följande.

Vad angår understödet till de lokala föreläsningsanstalterna, förordar

jag i likhet med utredningen och remissinstanserna, att statsunderstödet

utgår i förhållande till det antal föreläsningar, som anstalten anordnar. Jag

har också blivit övertygad om behovet av en utjämning av kostnaderna

för föreläsarnas resor. En dylik utjämning skulle innebära avsevärda för­

delar framför nu gällande system, icke minst med hänsyn till landsbygdens

intressen. Däremot är jag icke beredd att nu — såsom i några remiss­

yttranden påyrkats — föreslå åtgärder i syfte att åstadkomma en utjäm­

ning jämväl av kostnaderna för traktamentsersättningar åt föreläsare. I

fråga om understödsbeloppens storlek tillstyrker jag utredningens förslag,

att statsunderstödet skall utgå med 25 kronor för varje av anstalten an­

ordnad föreläsning upp till ett antal av 10 för år samt med 10 kronor för

varje föreläsning därutöver. Utredningen har vid avgivandet av sitt förslag

utgått från ett föreläsningsarvode av 30—40 kronor för föreläsning. Enligt

vad jag under hand erfarit, ha föreläsningsorganisationerna numera höjt

arvodet till 45 kronor för föreläsning. Som följd härav skulle med ett stats­

understöd av 25 kronor per föreläsning och en resekostnadsersättning av

— enligt utredningens beräkning — i medeltal 10 kronor per föreläsning

de mindre föreläsningsanstalterna icke — såsom i betänkandet förutsät-

tes — komma i åtnjutande av ett sammanlagt bidrag ungefärligen mot­

svarande föreläsningsarvodet. Även om jag i och för sig finner en ökning

av det tidigare gällande föreläsningsarvodet rimlig, är jag emellertidl icke

beredd att nu av denna orsak förorda en ökning av de av utredningen före­

slagna understödsbeloppen, detta så mycket mindre som det icke synes

uteslutet, att resekostnadsersättningen i medeltal kan komma att överstiga

10 kronor per föreläsning.

Utredningens förslag, att som villkor för understöd till lokal föreläsnings-

anstalt skall gälla, att föreläsningarnas antal för år icke bör understiga

10, har mötts av erinringar från landsbygdshåll. Jag finner invändningarna

bärande och förordar i likhet med skolöverstyrelsen, att antalet nedsättes

till 8, med rätt för överstyrelsen att medgiva ytterligare nedsättning, då

särskilda förhållanden sådant påfordra. Någon undre gräns för skolöver­

styrelsens dispensrätt synes mig icke erforderlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr %04-

42

ningar. De skola bedrivas med minst 10 undervisningstimmar i veckan,

dock med rätt för skolöverstyrelsen att medgiva nedsättning såväl beträf­

fande timantalet i dess helhet som beträffande antalet veckotimmar. En

sådan nedsättning har medgivits i fråga om antalet timmar per vecka, dock

i allmänhet ej längre än till 6 timmar i veckan. Storleken av det stats­

understöd, som kan utgå till varje kurs, är icke författningsvis fastställt.

Enligt praxis utgår för varje kurs ett understöd av omkring 400 kronor.

Såsom understödsvillkor gäller, att kommuner och enskilda skola till arvode

åt lärare vid elementär undervisning i folkskolans ämnen tillskjuta minst

tre gånger så stort belopp och till övriga utgifter minst lika stort belopp

som statsunderstödet.

Enligt utredningens förslag bör statsunderstöd utgå förutom till den hit­

tillsvarande typen av folkbildningskurser — vilket namn utredningen anser

böra ersätta benämningen flyttande folkhögskolekurser — jämväl till kor­

tare kurser, s. k. ämneskurser. I fråga om de längre kurserna, de egentliga

folkbildningskurserna, förordar utredningen, att dylik kurs i regel skall om­

fatta högst tre olika ämnen eller ämnesgrupper. I övrigt ifrågasättas inga

andra ändringar i fråga om kursernas anordnande än en begränsning i nor­

malfall av timantalet per vecka till 6, med bibehållen möjlighet för skol­

överstyrelsen att nedsätta såväl timantalet i dess helhet som timantalet

per vecka. Beträffande understödets storlek föreslår utredningen, att denna

fixeras samt att förutnämnda bestämmelse, att kommuner eller enskilda

i vissa fall skola tillskjuta minst tre gånger så stort belopp som statsunder­

stödet, skall utgå och lokalt bidrag i intet fall krävas till högre belopp än

statsunderstödet. Med hänsyn till den allmänna höjning av folkbildnings­

arbetets kvalitet, som i betänkandet anges som önskvärd, finner utred­

ningen ett belopp av 500 kronor per kurs motiverat. Då emellertid även

här viss resekostnadsersättning beräknas skola utgå, föreslås understödet

skola utgöra högst 400 kronor per kurs om 30 timmar med tillägg av 10

kronor för överskjutande timme upp till 60 timmar. Maximibeloppet anses

i första hand böra utgå för kurser i avlägset liggande och ekonomiskt min­

dre bärkraftiga orter. Av beloppet avses 100 kronor utgöra bidrag till be­

stridande av folkbildningsförbundens kostnader för kursverksamhetens or­

ganisation. Vad resekostnaderna angår bör enligt utredningens mening er­

sättning av statsmedel utgå för den kostnad, som belöper å de föreläs­

ningstimmar intill 10, som ingå i kursen. Ersättningen föreslås skola utgå

ur samma förslagsanslag som övriga resekostnadsersättningar åt föreläsare.

För de kortare kurserna, ämneskurserna, föreslås i tillämpliga delar skola

gälla samma villkor som för de egentliga folkbildningskurserna. De böra

enligt utredningens mening begränsas till att omfatta ett eller högst två

ämnen alltefter kursernas längd och omfatta högst 20 och minst 10 tim­

mar, fördelade med minst 5 timmar i veckan. Omfattar en kurs mindre än

Kungl. Maj:ts proposition nr 264-

44

Departe­

mentschefen.

Erfarenheten har visat, att folkbildningskurserna äro ett av de värde­

fullaste inslagen i folkbildningsarbetet. Från olika håll bestyrkes kursernas

förmåga att samla en hel bygd kring studiet av betydelsefulla ämnen. Un­

der sådana omständigheter finner jag det angeläget, att staten ger denna

del av folkbildningsarbetet ett verksamt stöd.

Utredningens förslag angående de egentliga folkbildningskursernas an­

ordning ger mig icke anledning till erinringar. Jag biträder jämväl förslaget,

att understödet skall utå med högst visst belopp för varje kurs. Vad Folk-

bildningsförbundet anfört torde ej böra föranleda ett frångående av ut­

redningens förslag. Jag förordar alltså, att bidraget fastställes till högst

400 kronor per kurs om 30 timmar, med tillägg av 10 kronor för över­

skjutande timme upp till 60 timmar. Därjämte torde resekostnadsersätt-

ning böra utgå i den omfattning, som utredningen föreslagit. Jag biträder

vidare utredningens förslag, att statsunderstöd jämväl skall utgå till kor­

tare kurser av samma typ som de hittillsvarande folkbildningskurserna och

har intet att erinra mot de föreslagna understödsgrunderna.

Med anledning av det av svenska fiskarenas studieförbund framlagda

förslaget, att jämväl detta förbund skulle få med statsunderstöd anordna

kurser av samma typ som de kortare folkbildningskurserna, vill jag fram­

hålla, att utredningen förutsatt, att visst understöd alltjämt skall utgå till

förbundet från anslag under nionde huvudtiteln. Den kursverksamhet, som

av studieförbundet åsyftas, torde få anses tillgodosedd genom det i riks-

statsförslaget för nästa budgetår under nyssnämnda huvudtitel uppförda

anslaget å 15 000 kronor till Bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund.

Utredningens förslag om understöd till Folkbildningsförbundet för kon­

sulentverksamhet finner jag befogat. Till frågan om understödets storlek

tager jag ställning i det följande. Med anledning av vad svenska landsbyg­

dens ungdomsförbund anfört, vill jag framhålla, att den konsulentverk­

samhet, som här åsyftas, icke är avsedd att ingripa i den bildningsverksam-

het, som de olika studieorganisationerna anordna, utan avser att stödja

den kursverksamhet, som länens folkbildningsförbund organisera.

18. Studiecirklar.

Utredningens förslag.

Utredningens mest genomgripande förslag avser statsunderstöd till studie­

cirkelverksamheten .

Studiecirkeln definieras som en kamratkrets för gemensamma teoretiska

eller praktiska studier över ett angivet ämne efter en på förhand uppgjord

plan. För att en dylik cirkel skall erhålla statsunderstöd, måste den enligt

utredningens mening fylla vissa minimikrav. I stället för en detaljerad kon­

troll av studiearbetet från de statliga myndigheternas sida föreslås därvid,

att garantier skapas för att studiearbetet har en erforderlig standard. Härför

Kungl. Maj:ts proposition nr 20jf.

46

fråga om bildningscirklarna räknar med att dessa kräva ett avsevärt mått

av hemarbete och en större personlig insats av deltagaren. Minimiantalet

deltagare anses böra utgöra 10 för grundcirklar, ungdomscirklar och univer-

sitetscirklar. För bildningscirklar, som enligt utredningens mening genom­

snittligt torde stå betydligt högre i kvalitativt hänseende än grundcirklarna,

finner utredningen ett minimum av 5 deltagare kunna godtagas. I fråga

om såväl deltagarnas antal som studietidens längd förutsätter utredningen,

att skolöverstyrelsen skall kunna medgiva dispens i sådana fall, där avstånd

eller deltagarnas arbetsförhållanden göra sådan motiverad. I fråga om

musikcirklar räknar utredningen med statsunderstöd vid övningar med

ända ned till 2 deltagare.

Medan grundcirkeln har formen av lärarcirkel eller korrespondenscirkel,

har man enligt utredningen i fråga om bildningscirkeln att räkna med ett

mera differentierat studiesätt. Vid sidan av korrespondenscirkeln före-

komme såväl lärarcirkel och lyssnargrupp som samtalscirkel. Nära lyssnar-

gruppen stode föreläsningscirkeln sådan den förekomme inom de flesta stu­

dieförbund i anslutning till de av arbetarnas bildningsförbunds centralbyrå

anordnade föreläsningsserierna. Utmärkande för föreläsningscirkeln vore,

att den hela tiden arbetade under ledning av en föreläsare. Utredningen

anser att även den vanliga bildningscirkeln vid vissa tillfällen skulle med

fördel kunna anordnas som föreläsningscirkel, och utredningen föreslår där­

för, att bildningscirkel skall få rätt att i begränsad omfattning tillkalla

föreläsare.

I fråga om statsunderstödets storlek föreslår utredningen, att detta

sättes i relation till cirklarnas kostnader för lärare, ledare, föreläsare, korre­

spondenskurser, studieplaner och grundböcker. Däremot bör enligt utred­

ningens mening understöd till lokalkostnader icke utgå. Statens andel av

nyss angivna kostnader föreslås skola principiellt fastställas till hälften av

studiecirklarnas verkliga utgifter för ifrågavarande ändamål med den be­

gränsning, som kan ligga däri, att maximibelopp bestämmas för arvoden

till lärare och ledare, för korrespondenskurser och för kostnaderna per cirkel­

deltagare för studieplaner och grundböcker. Under hänvisning till att staten

har ett särskilt ansvar för att de bildningsmöjligheter, som grundcirklarna

representera, beredas envar, som anser sig ha behov därav, föreslås likväl,

att bidraget i fråga om dessa cirklar skall utgå med tre fjärdedelar av kost­

naderna för lärare och ledare, respektive korrespondenskurser men med

hälften av kostnaderna för studieplaner och grundböcker. Samma bidrags-

grunder föreslås för ungdomscirklarna i syfte att främja ungdomens del­

tagande i cirkelarbetet. Å andra sidan räknar utredningen i fråga om bild­

ningscirklarna med högre lärararvoden och högre kostnader för studieplaner

och grundböcker. I fråga om grundcirklar och ungdomscirklar räknar utred­

ningen med ett högsta lärararvode av 4 kronor per timme och i fråga om

bildningscirklar med ett arvode av 6 kronor per timme. I båda fallen skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 90Jf.

48

erforderligt statsunderstöd för alla cirklar, som fyllde de uppställda vill­

koren, vilket onekligen skulle medföra en i och för sig önskvärd stabilitet

i bildningsarbetet. Av statsfinansiella skäl har utredningen emellertid ansett

sig böra föreslå, att anslaget uppföres såsom obetecknat.

Beslut om tilldelande av understöd för studiecirkelverksamhet bör enligt

utredningens förslag meddelas av skolöverstyrelsen. Ansökningar om under­

stöd föreslås skola göras hos skolöverstyrelsen före den 15 november det

budgetår ansökningen avser. Utredningen framhåller, att ansökningarna

vid denna tidpunkt givetvis icke kunna upptaga annat än den ungefärliga

kostnaden för verksamheten. Vid studiesäsongens slut skulle studieför­

bunden och de enskilda studiecirklarna inkomma med redovisning för under­

stödets utnyttjande. Hade beräknat antal studiecirklar icke kunnat an­

ordnas i avsedd omfattning eller hade kostnaderna för cirklarna understigit

beräknat belopp, borde medel, som icke tagits i anspråk, återlämnas till

statsverket. För de enskilda studiecirklarna borde särskilda kontrollföre­

skrifter meddelas.

Y ttranden.

Utredningens förslag, att understöd skall utgå till studiecirklar, har

lämnats utan erinran av de hörda remissinstanserna. Mot detaljer i för­

slaget ha däremot invändningar gjorts.

Vad först angår de föreslagna garantierna för bildningsarbetets kvalitet,

har landsorganisationen framhållit, att en föreskrift, att skolöverstyrelsen

skall avgöra kompetensen hos den studierektor, som vederbörande studieför­

bund utser, kan innebära hinder vid besättandet av en dylik plats med

mest lämpliga person. Det torde vara fullt tillräckligt, framhåller organi­

sationen, om i detta fall samma regler tillämpas som beträffande kompeten­

sen för lärare i studiecirklar, d. v. s. att vederbörande genom kunskapsprov

och vunnen praktisk erfarenhet styrker sin kompetens inför den styrelse,

som har att utse vederbörande. I fråga om lärarnas kompetens föreslår

N. K. I.-skolan, att granskning av studiecirkellärares eller ledares kompetens

i fråga om korrespondenscirklar icke skall prövas av studieförbunden utan

av vederbörande korrespondensinstitut, som i tveksamma fall bör äga rätt

att hänskjuta frågan till skolöverstyrelsen. Sveriges husmodersföreningars

riksförbund framhåller önskvärdheten av att fordringarna på lärares och

studiecirkelledares kompetens i avsevärd grad mildras. Å andra sidan har

ett par av de hörda instanserna framlagt förslag om en ökad kontroll

av studiecirkelverksamheten. Folkskolinspektören i Bohusläns inspektions­

område framhåller sålunda lämpligheten av att studiearbetet på en plats

övervakas av en särskilt utsedd inspektor på orten, väl förtrogen med det

frivilliga studiearbetet. Ett liknande förslag har framlagts av centralbyrån

i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar, som förmenar, att ett hela

landet omfattande riksförbunds cirkelverksamhet icke effektivt kan kon­

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.f.

50

studieförbund angår, skulle i fråga om grundcirklarna endast 18 procent

fylla kraven. Sistnämnda förbund anför:

Då förhållandena beträffande andra bildningsorganisationers studie­

cirklar på ren landsbygd knappast torde vara annorlunda skulle de krav,

som utredningen uppställt för grundcirklarna, alltså medföra, att studie­

cirklar på landsbygden, som önska komplettera bristerna i folkskolunder­

visningen, praktiskt taget bleve utan statsunderstöd. Utredningen har

visserligen uttalat, att en viss dispensmöjlighet skulle finnas, men ett

system, som kräver dispens till över 90 procent, är icke försvarligt. För

övrigt skulle ett sådant system med därav följande osäkerhet angåen­

de eventuellt statsbidrag vara av mycket ringa värde för ifrågavarande

studiecirklar. För tätorternas studiecirklar är det däremot mycket lätt

att uppfylla de av utredningen uppställda kraven för grundcirklar. De be­

stämmelser för statsbidrag, som utredningen föreslagit för grundcirklar,

äro därför ägnade att på tätorterna, som ha den bästa folkskolundervis­

ningen, stimulera cirklarna att välja skolämnen, under det att på gles­

orterna, som ha den svagaste folkskolan, cirkelstudier i dessa ämnen mot­

verkas.

De nämnda organisationerna ha under sådana omständigheter framställt

förslag om en sänkning av såväl minimiantalet studietimmar som minimi­

antalet deltagare i cirklarna och förorda därvid, att minimiantalet deltagare

sättes till 5 för såväl grundcirklar, bildningscirklar som ungdomscirklar och

antal studietimmar till 16, fördelade på 8 sammankomster. Samma förslag

göres av ungdomsvårdskommittén. Sveriges hantverks- och småindustri-

organisation föreslår för grundcirklarna 8 deltagare och 20 studietimmar,

fördelade på 10 sammankomster. Kooperativa förbundet förordar 8 del­

tagare och 16 studietimmar, fördelade på 8 sammankomster. Skolöverstyrel­

sen anför:

Visserligen förutsattes ett dispensförfarande, varigenom studiecirklar med

lägre antal sammankomster och deltagare än det föreslagna skulle kunna

komma i åtnjutande av ett statsbidrag, men enligt överstyrelsens mening

kommer ett dispensförfarande, som från början skulle vara nödvändigt att

tillgripa för mer än hälften av vissa förbunds studiecirklar, att utgöra en

orimlighet och åstadkomma en svår merbelastning på överstyrelsens arbete.

Vid övervägande av det lämpliga antalet sammankomster och cirkeldel­

tagare har det förefallit överstyrelsen vara större möjligheter att åstad­

komma flera sammanträden i en redan verksam cirkel än att samla flera

deltagare till cirklarna. Överstyrelsen vill därför stanna vid att föreslå 10

sammankomster och 8 deltagare i sammankomsterna under i övrigt samma

villkor som utredningen föreslår. Dessa siffror synas överstyrelsen böra

gälla såväl studiecirklar som ungdomscirklar. Överstyrelsen räknar med

att dispensmöjlighet fortfarande skall finnas, varvid hänsyn bör kunna

tagas såväl till avstånd och kommunikationsförhållanden som till studiernas

karaktär. Därigenom skulle det vara möjligt att bereda såväl landsbygdens

studiearbete som det kvalificerade studiearbete, som utredningen velat

gynna genom införande av begreppet bildningscirklar, förhållandevis gynn­

samma understödsvillkor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 304-

54

antal år hans stipendium varar; hans undervisning bör i största möjliga ut­

sträckning stimulera hans forskningsarbete och framför allt icke verka

hämmande på detta. Härav följer, att den undervisning, vartill en docent­

stipendiat är pliktig, i främsta rummet bör vara vetenskaplig undervisning.

I vissa fall kan det emellertid vara befogat att göra unda.ntag från denna

regel och låta en docentstipendiat fullgöra sin undervisningsskyldighet

genom att meddela elementär undervisning. Ur denna synpunkt och under

den självklara förutsättningen, att universitetens egen undervisning icke

lider intrång, har beredningen inga mera betydande erinringar mot utred­

ningens förslag om inrättande av ett docentstipendium vid vartdera univer­

sitetet, avsett att möjliggöra, att innehavare av docentstipendium skulle

kunna fullgöra sin undervisningsskyldighet genom att leda en eller flera

universitetscirklar. En lämpligare väg att nå vad utredningen avsett vore

emellertid enligt beredningens mening, att i stället för nämnda stipendier

ett årligt kursanslag av 10 000 kronor ställdes till vartdera universitetets

förfogande för bestridande av arvoden till universitetscirkelledare. Samma

belopp borde då enligt beredningens mening ställas till Stockholms och

Göteborgs högskolors förfogande, varvid det borde vara universiteten och

högskolorna obetaget att till universitetscirkelledare kalla vetenskapligt

skolade krafter, som ej höra till vederbörande lärosätes egna lärare.

Statskontoret avstyrker förslaget, i vad det avser inrättande av docent­

stipendier, under framhållande av att undervisningen vid de planerade

universitetscirklarna icke torde få samma vetenskapliga karaktär som den

undervisning, som vid universiteten bestrides av innehavare av docent­

stipendium.

Vad angår det av utredningen begärda anslaget för anordnande av uni­

versitetscirklar med anlitande av läroverkslärare och för understöd till in­

köp av studieplaner och grundböcker vid universitetscirklar framhåller

filosofiska fakulteten i Lund, att även i tjänst varande eller f. d. ordinarie

universitetslärare eller docenter böra kunna komma i fråga som ledare.

Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar intager samma

ståndpunkt.

Ett flertal av de hörda instanserna ha avstyrkt utredningens förslag, att

anslaget till Understöd åt studiecirkelverksamhet skulle uppföras såsom

obetecknat. Sålunda ha bland andra Sveriges småskollärarinneförbund,

arbetarnas bildningsförbund, godtemplarordens studieförbund, svenska lands­

bygdens studieförbund och samverkande bildningsförbunden yrkat, att an­

slaget uppföres såsom förslagsanslag. Svenska landsbygdens studieförbund

har därvid framhållit, att de principer i fråga om statsunderstödets beräk­

ning, som utredningen förordar, kräva som konsekvens, att statsunder­

stödet får karaktären av förslagsanslag. Förbundet yttrar bland annat:

Det kan knappast vara något statsfinansiellt intresse att giva statsunder­

stödet till studiecirkelverksamheten en sådan karaktär, att beräkningarna

av anslagsbehovet måste ske på ganska lösa grunder och därtill försätta

studieförbunden i en synnerligen svår eller rent av ohållbar situation, om

de begärda anslagsbeloppen icke räcka till för samtliga enligt författningen

anslagsberättigade cirklar.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 201,..

56

upp och alltjämt bär upp det folkliga bildningsarbetet. Detta betyder

emellertid icke, att ett statligt stöd är opåkallat. Såsom av utredningen

framhållits kunna såväl de cirklar, som syssla med elementära ämnen som

de som ägna sig åt ämnen av allmänt bildande karaktär, från olika utgångs­

punkter göra gällande, att ett främjande av deras verksamhet ligger i sta­

tens intresse.

Jag förordar därför ett statligt stöd till studiecirkelverksamheten. I be­

traktande av studiecirkelverksamhetens stora betydelse torde stödet böra

givas en förhållandevis vid omfattning.

För att en studiecirkel skall kunna erhålla statsunderstöd, bör den fylla

vissa krav i fråga om studiearbetets standard. Jag är ense med utredningen

om att dessa krav icke få innebära en ingående statlig kontroll av verk­

samheten. Jag kan därvid ansluta mig till utredningens uppfattning, att

kontrollen av lärarnas och ledarnas kvalifikationer m. in., när det gäller

cirklar, anslutna till studieförbund, i största möjliga utsträckning bör kunna

anförtros åt vederbörande studieförbund, under förutsättning att detta har

tillgång till kvalificerad bedömare (studierektor). Då det blir denne, som

gentemot de statliga myndigheterna kommer att bära ansvaret för bild-

ningsarbetets kvalitet, synes det mig rimligt, att hans kompetens, på sätt

utredningen föreslagit, prövas av skolöverstyrelsen. I anledning av vad

landsorganisationen i detta avseende anfört må framhållas, att den ifråga­

satta kompetensprövningen givetvis icke får innebära uppställandet av

kompetenskrav, som äro oförenliga med eller främmande för folkbildnings­

arbetets egenart. I fråga om studiecirklar, som icke äro anslutna till något

studieförbund, torde kontrollen i enlighet med utredningens förslag böra

handhavas av skolöverstyrelsen.

Med hänsyn till kraven i fråga om deltagarantal och studietid samt grun­

derna för statsunderstödets beräkning föreslås i betänkandet en uppdel­

ning av cirklarna i grundcirklar, bildningscirklar, ungdomscirklar och uni-

versitetscirklar. Av remissyttrandena framgår, att uppdelningen i grund­

cirklar och bildningscirklar visserligen ur vissa synpunkter kan anses be­

fogad, men att den i praktiken torde komma att erbjuda betydande svå­

righeter. Under sådana omständigheter synes mig dylik uppdelning, inne­

bärande skilda krav i fråga om deltagarantal och studietid samt olika un-

derstödsgrunder, böra undvikas. Vad ungdomscirklarna angår, kan det vara

motiverat att tillerkänna dessa en särställning i understödshänseende. Ä

andra sidan synes det icke nödvändigt att i fråga om studietid och del­

tagarantal ställa andra krav på dessa cirklar än på cirklar, som ha över­

vägande vuxna medlemmar. Utredningens definition av ungdomscirkeln

torde emellertid för undvikande av att cirklar med övervägande vuxna

medlemmar söka understöd som ungdomscirklar böra kompletteras med en

föreskrift, att cirkelns medlemmar skola till övervägande del och till minst

det antal, som föreskrives som minimum för cirkeln, bestå av personer i

Kungl. Maj:ts proposition nr SOJh

58

som kan ifrågakomma för studiecirkel verksamheten på landsbygden. Som

jag redan antytt, är det här fråga om en avvägning av det statliga under­

stödets omfattning. Under sådana omständigheter finner jag mig kunna

biträda, vad landsbygdsorganisationerna föreslagit, och förordar, att mini­

miantalet deltagare fastställes till 5. Jag förordar likaså de av utredningen

förutsatta dispensmöjligheterna i fråga om bland annat musikcirklar.

När det gäller att fastställa de grunder, efter vilka understödet till stu­

diecirkelverksamheten skall utgå, finner jag det riktigt att, såsom utred­

ningen föreslagit, låta understödets storlek bestämmas i förhållande till de

verkliga kostnaderna för cirkelverksamheten. Jag kan också ansluta mig

till förslaget, att understödet i princip skall utgå med hälften av cirklarnas

verkliga utgifter för av utredningen angivna ändamål med den begräns­

ning, som kan ligga däri, att maximibelopp fastställas för de statliga bi­

dragen till lärare, ledare och korrespondenskurser samt för kostnaderna per

cirkeldeltagare för studieplaner och grundböcker. Jag förordar likaledes, att

ungdomscirklar erhålla ett förhållandevis högre bidrag än cirklar för vuxna

och har intet att erinra mot att bidraget bestämmes till tre fjärdedelar

av kostnaderna för lärare, ledare och korrespondenskurser samt till hälften

av kostnaderna för studieplaner och grundböcker. Det av jordbrukarung­

domens förbund i detta sammanhang framlagda förslaget, att bidragen till

studiecirklarna skulle ökas med 50 procent i samma utsträckning som cir­

kelmedlemmarna äro under 18 år, torde i praktiken leda till ett invecklat

redovisningsförfarande, som bör undvikas.

I fråga om de särskilda bidragsbeloppens storlek ansluter jag mig till

vad skolöverstyrelsen föreslagit. Jag förordar alltså en maximer ing av

statsbidraget till 3 kronor per studietimme i fråga om lärararvodet, till en

krona per studietimme i fråga om ledararvodet, till 50 kronor i fråga om

korrespondenskurs och till 5 kronor per cirkelmedlem i fråga om kostnader­

na för studieplaner och grundböcker. För ungdomscirklarna böra dock mot­

svarande maximibelopp utgöra 4 kronor 50 öre, en krona 50 öre, 75 kronor

samt 5 kronor.

Utredningen har föreslagit, att bildningscirkel skulle få rätt att med

bidrag av statsmedel i begränsad omfattning anlita föreläsare. Med det

sammanförande av grundcirklar och bildningscirklar, som här har för­

ordats, torde denna förmån, i enlighet med vad skolöverstyrelsen föresla­

git, böra beredas samtliga studiecirklar för vuxna. Däremot synes mig icke

tillräckliga skäl föreligga för att, såsom jordbrukarungdomens förbund för­

ordar, utsträcka rätten till att gälla även ungdomscirklar.

Enligt utredningens förslag skall understöd till annan studiecirkelverk­

samhet än universitetscirklar utgå från ett särskilt å riksstaten uppfört

obetecknat anslag. Utredningen har emellertid framhållit, att ett tillämpan­

de av de av utredningen förordade principerna skulle som konsekvens

kräva ett förslagsanslag. Ett stort antal av de hörda remissinstanserna har

Kungl. Maj:ts -proposition nr 204-

61

Kungl. Maj:ts -proposition nr Sot­

ning för lokaler, transporter o. s. v. Utredningen föreslår, att anslaget höjes

till 25 000 kronor, och räknar därvid med att höjningen skall möjliggöra

anställandet av ännu en centralbiblioteksassistent för en beräknad årskost­

nad av 7 000—8 000 kronor samt en ökning av bokinköpsbeloppet från

3 000 till 6 000 kronor. Återstoden avses för bokbilsverksamhet samt väg­

lednings- och upplysningsarbete.

Vid stifts- och landsbiblioteken, som för närvarande äro två till antalet,

bestrider statsverket kostnaderna för avlönande av bibliotekarie, amanuens

och vaktmästare samt lämnar ett årligt tillskott till bokinköp och omkost­

nader. Övrig personal bekostas av vederbörande stad, som även tillhanda­

håller erforderliga lokaler. Ur folkbiblioteksanslaget utgår därutöver ett

understöd å 3 000 kronor årligen till vartdera landsbiblioteket för upprät­

tande och underhåll av vandringsbiblioteksförråd. Utredningen föreslår

i fråga om dessa bibliotek, att medel anvisas för anställande av ännu en

amanuens vid vartdera landsbiblioteket samt att anslagsposten till vand^

ringsbiblioteksförråd ökas till 10 000 kronor per bibliotek, varav 6 000 kro­

nor avses för bokinköp och resten för bokbils- samt väglednings- och upp­

lysningsverksamhet. I samband därmed föreslår utredningen, att anslags­

posten benämnes »Bidrag till vandringsbiblioteksverksamhet m. m. vid

landsbiblioteken».

I övrigt framställer utredningen icke några specificerade förslag i fråga

om folkbiblioteksväsendet utan hänvisar till ett av utredningen inlednings­

vis framställt önskemål om en allmän översyn av gällande bestämmelser

rörande understöd åt folkbiblioteksväsendet.

Utredningens förslag om ökade anslag till central- och landsbiblioteken

har genomgående vunnit de hörda remissinstansernas gillande.

Styrelsen för Eskilstuna centralbibliotek framhåller, att den föreslagna

höjningen av beloppet för bokinköp till vandringsbiblioteken samt inrät­

tande av ytterligare en centralbiblioteksassistenttjänst måste hälsas med

tillfredsställelse, men att det föreslagna anslaget, 25 000 kronor, måste

betraktas som otillräckligt.

1945 års universitetsberedning understryker, att folkbildningsutredning-

ens förslag om ökat stöd åt centralbiblioteken skulle lända ej blott folk­

bildningsarbetet utan även den vetenskapliga utbildningen till gagn, då

dessa bibliotek måste anlitas av ute i landet bosatta akademiker. Liknande

synpunkter anföras av Stockholms högskolas lärarråd.

Styrelserna för stifts- och landsbiblioteken i Linköping och Skara till­

styrka förslaget i fråga om landsbiblioteken.

I ett par av remissyttrandena föreslås, att lån av vandringsbibliotek skola

vara helt avgiftsfria. Svenska fiskarenas studieförbund påpekar sålunda,

att avgifter inom vissa centralbiblioteksområden få betalas för lån av

vandringsbibliotek, och föreslår, att alla dylika avgifter och fraktkostnader

62

slopas, varigenom landsbygdens befolkning i detta hänseende skulle komma

i samma läge som andra, d. v. s. erhålla fria boklån från de allmänna bib­

lioteken. Samma förslag framlägges av styrelsen för XJmeå centralbibliotek.

I anslutning till vad utredningen anfört beröras i flera av yttrandena

förslag och åtgärder rörande fofkbiblioteksväsendet i allmänhet. Bland

annat framhålles av styrelsen för Borås centralbibliotek, att det i ytterligare

några avseenden föreligger behov, som böra med det snaraste tillgodoses.

Styrelsen finner sålunda, att anslagsmedlen till resekostnads- och trakta-

mentsersättning vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek

böra höjas, att tidskriften Biblioteksbladet bör få ökat ekonomiskt stöd

för att kunna lämna en aktuell och kontinuerlig upplysningstjänst vid

bokurvalet samt att behovet av ytterligare kurser för utbildning av biblio­

tekspersonal framstår som ett trängande önskemål. Även styrelsen för

Eskilstuna centralbibliotek finner en avsevärd höjning av anslagsmedlen

för inspektionsresor önskvärd.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag och framhåller i anled­

ning av vad styrelsen för Eskilstuna centralbibliotek anfört om det före­

slagna anslagsbeloppets otillräcklighet, att överstyrelsen räknar med att

även landstingens bidrag till centralbiblioteksverksamheten fortsättningsvis

komma att ökas. Överstyrelsen anför vidare:

Ett par av de hörda biblioteksstyrelserna ha framhållit vikten av att

det höjda centralbiblioteksanslaget får förhållandevis fritt disponeras av

vederbörande bibliotek. Överstyrelsen förutsätter, att så blir fallet och att

det belopp, som icke erfordras för bokinköp och avlöning till centralbiblio­

teksassistent, kommer att stå till fri disposition för centralbiblioteksverk­

samheten. I likhet med bland annat svenska fiskarenas studieförbund fin­

ner överstyrelsen det vidare riktigt, att som villkor för det högre central­

biblioteksanslaget föreskrives, att lånen av vandringsbibliotek, som för när­

varande inom vissa centralbibliotekslän äro avgiftsbelagda, skola vara helt

kostnadsfria. Av några av de hörda instanserna har framhållits, att en in­

tensifiering av centralbiblioteks verksamheten kräver ökade anslag jämväl

för centralbibliotekens inspektionsverksamhet. Överstyrelsen delar denna

uppfattning och erinrar om att den i sina anslagsäskanden till 1947 års

riksdag hemställt om en ökning av det nu utgående anslaget till resekost­

nads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion från lands- och

centralbibliotek. I den mån personalförhållandena vid centralbiblioteken

komma att möjliggöra en ökad inspektionsverksamhet, torde en ytterligare

ökning av anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar böra

ifrågakomma.

Utredningens förslag i fråga om landsbiblioteken biträdes likaledes av

överstyrelsen, som framhåller, att lånen av vandringsbibliotek böra vara

kostnadsfria även vid dessa bibliotek. I övrigt hänvisar överstyrelsen till

att särskilda sakkunniga tillkallats för utredning av grunderna för stats­

understöd till folkbiblioteksväsendet och förutsätter, att dessa komma att

uppmärksamma de synpunkter, som folkbildningsutredningen anfört an­

gående folk- och skolbiblioteks verksamheten i övrigt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2f)Jh

63

Statskontoret påpekar, att särskilda sakkunniga tillkallats för utredning

av grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet. I avvaktan

å utredningsresultatet borde enligt ämbetsverkets mening kunna anstå med

en höjning av understöden till central- och landsbiblioteken.

Det är påtagligt, att de nuvarande understöden till centralbiblioteken,

vilkas belopp fastställdes år 1929, icke längre äro tillräckliga för sitt ända­

mål. En omedelbar ökning av understöden är angelägen även med hänsyn

till behovet av en intensifiering av centralbiblioteksverksamheten, och en

dylik ökning torde icke föregripa den nu pågående utredningen angående

grunderna för statsunderstöd till folkbiblioteksväsendet. I fråga om ökning­

ens storlek biträder jag utredningens förslag. Likaledes tillstyrker jag ut­

redningens förslag med avseende å stifts- och landsbiblioteken i Linköping

och Skara.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde böra föreskrivas, att lån

av vandringsbibliotek skola vara helt kostnadsfria. Vidare förordar jag på

sätt, som närmare framgår av anslagsberäkningarna i det följande, ökad

medelsanvisning till resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblio-

teksinspektion från lands- och centralbibliotek samt — i likhet med vad

utredningen föreslagit beträffande övriga folkbildningstidskrifter — en

ökning av det nu utgående understödet till tidskriften Biblioteksbladet.

Vad angår övriga i betänkandet och remissyttrandena berörda frågor

förutsätter jag, att de komma att beaktas vid den pågående utredningen

rörande folkbiblioteksväsendet.

21. Enskilda studier.

Understöd för enskilda studier bör enligt utredningens mening lämnas i

mycket begränsad omfattning och uteslutande avse genomgående av kor­

respondenskurs samt endast utgå till personer, som ansöka om understöd

genom något godkänt studieförbund. Utredningen föreslår, att understöds-

beloppet begränsas till högst en tredjedel av kostnaden för kursen samt

att till en och samma person skall utgå högst 25 kronor under samma år.

Det sammanlagda anslagsbeloppet föreslås skola utgöra 10 000 kronor och

fördelas av skolöverstyrelsen mellan de studieförbund, som anmäla sig vilja

ifrågakomma vid fördelningen.

Folkskolinspektören i Gotlands inspektionsområde och Sveriges små-

skollärarinnejörbund framhålla, att det förordade anslagsbeloppet är för

lågt. Skolöverstyrelsen påpekar med anledning härav, att den föreslagna

understödsverksamheten är helt ny och anser, att den bör prövas, innan

man ifrågasätter en utvidgning av densamma. Under sådana omständig­

heter tillstyrker överstyrelsen förslaget, men föreslår som ytterligare vill­

kor, att understöd till enskilda studier icke må utgå till personer, som på

annan väg erhålla statsbidrag till sina studier.

Kungl. Mai ds proposition nr £04 ■

Departe­

mentschefen.

64

Departe­

mentschefen.

Departe­

mentschefen.

I det föregående har jag i princip anslutit mig till utredningens förslag

om statsunderstöd till enskilda korrespondensstudier. Mot utredningens nu

ifrågavarande förslag beträffande understödsbeloppens storlek har jag icke

funnit anledning till erinran. I avvaktan på närmare erfarenheter angåen­

de omfattningen av den studieverksamhet, varom här är fråga, förordar

jag, att anslag för ifrågavarande ändamål uppföres med av utredningen

föreslaget belopp, 10 000 kronor. Mot det av skolöverstyrelsen förordade

särskilda villkoret för understöds utgående har jag intet att erinra.

22. Nya bildningsformer.

Utredningen finner det vara av vikt, att stödmöjligheter skapas för det

fria bildningsarbete, som ännu befinner sig i växande och måhända just

börjat söka sin form genom experiment. Det måste vidare enligt utredningen

skapas möjligheter att stödja försök, som syfta till att utvidga det folkliga

bildningsarbetets område, nyrekrytera dess klientel och nyskapa dess for­

mer. Enligt utredningens mening är det angeläget, att det statliga stöd,

som utredningen finner påkallat för att på här antytt sätt motverka

slentrian på det folkliga bildningslivets område, möta nya behov och sti­

mulera till nya insatser, gives under så obundna former som möjligt.

För ändamålet föreslår utredningen, att ett anslagsbelopp å 10 000 kro­

nor skall ställas till skolöverstyrelsens förfogande.

Jordbrukarungdomens jörbund föreslår, att anslagsbeloppet skall utgöra

25 000 kronor, och understryker därvid angelägenheten av att möjligheter

skapas att utvidga det folkliga bildningsarbetets område. Förbundet fram­

håller, att dess studieledning sedan länge uppmärksammat detta problem

och särskilt bearbetat frågan om studiecirkelarbetet bland landsbygdens

uppväxande ungdom samt studiet av landsbygdens sociala och kulturella

frågor.

Skolöverstyrelsen erinrar att överstyrelsen i annat sammanhang fram­

hållit, att den borde ha möjligheter att understödja initiativ för speciell

verksamhet i avlägset belägna landsbygder. Överstyrelsen föreslår, att

20 000 kronor anvisas härför och till stöd åt nya bildningsformer.

Statskontoret framhåller, att, därest behov av medel för särskild experi­

mentverksamhet anses föreligga, torde frågan om tilldelande av bidrag för

ändamålet i varje särskilt fall böra prövas av Kungl. Maj:t.

Jag delar utredningens uppfattning angående värdet av särskilda anslags­

medel till stöd för nya initiativ inom folkbildningsarbetet. Icke minst

viktigt synes det mig vara, att folkbildningsarbetets arbetsområde utvidgas

till att omfatta nya samhällsgrupper och nya samhällsskikt. Jag har tidigare

förordat, att särskilda medel anvisas för bildningspropaganda på lands­

bygden. Under sådana omständigheter förordar jag, att för här ifråga-

Kungl. Maj:ts proposition nr 20/t.

66

lunda uppställda villkoren, kunna erhålla understöd för sina organisations-

oeh administrationskostnader. Understödet föreslås utgå med högst hälften

av kostnaden för förbundets utgifter för studieändamål, däri inräknade

kostnader för av förbundet anordnade studieledarkurser samt utgifter för

av förbundet anställda distriktsinstruktörer, respektive ämneskonsulenter.

Bidrag borde icke utgå till sådana ändamål, som i annan ordning vore före­

mål för statsunderstöd, t. ex. biblioteks- eller allmän föreläsnings verksam­

het, ej heller till sådan verksamhet, som hade kommersiell karaktär, t. ex.

förlagsverksamhet. Vid studieledarkurser borde bidrag utgå — förutom

till kostnader för kursernas anordnande — till deltagarnas kostnader för

resor men ej för kost och logi. Utredningen har diskuterat, om icke under­

stöd till studieledarkurser borde utgå efter en högre procentsats med hän­

syn till dessa kursers betydelse för bildningsarbetets kvalitet men icke

funnit tillräckliga skäl för att tillerkänna dem en särställning. Ett undan­

tag göres likväl för studieledarkurser för sjöfolk, vilka liksom de båda in­

struktörer, som för närvarande arbeta bland sjöfolket, i överensstämmelse

med beslut av 1946 års riksdag föreslås helt skola bekostas av statsmedel.

Anslaget till studieförbundens administrations- och organisationskostnader

förutsättes skola fördelas av skolöverstyrelsen.

Vad angår de föreslagna villkoren för att studieförbund skall godkännas

som berättigat till understöd för administrationskostnader, framhåller

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, att detta förbund enligt ut­

redningens definition icke skulle kunna rubriceras som studieförbund. För­

bundet fortsätter:

Husmodersförbundet bedriver utan tvekan en riksomspännande bild-

ningsverksamhet, utan att det dock vare sig kan eller vill sätta denna som

sin huvuduppgift. Den är endast en punkt men en viktig sådan på för­

bundets vittomfattande program. Att å andra sidan avskilja förbundets

studiecirklar till ett särskilt studieförbund skulle utan tvivel verka splitt­

rande på arbetet. — Enligt förbundets uppfattning borde en sammanslut­

ning sådan som Sveriges husmodersföreningars riksförbund kunna erhålla

statsbidrag utan att ombildas till ett särskilt studieförbund.

Förbundet framhåller, att det skulle behöva statsbidrag till föreläsnings-

och cirkelverksamhet, till inköp av projektionsapparater och grammofon­

skivor.

N. K. I.-skolan anser det föreslagna villkoret om 10 000 medlemmar

vara i högsta grad odemokratiskt och syfta till att stärka de stora för­

bundens monopolställning och försvåra uppkomsten av nya studieförbund

och studieorganisationer. Humanistiska sektionen vid Uppsala universitet

framhåller, att förhållandet mellan en riksorganisations medlemmar och

aktiva i bildningsarbetet deltagande personer torde vara svårt att fast­

ställa. Sektionen finner det rimligt, att även lokala organisationer komma

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 20Jh

67

i åtnjutande av statsbidrag till sina organisationskostnader. Liknande syn­

punkter anföras av jolkuniv er sitetets nämnd. Å andra sidan föreslår

högerns ung doms] örbund en höjning av medlemsantalet till förslagsvis

25 000. Den av utredningen föreslagna medlemssiffran kommer enligt för­

bundet att främja bildandet av nya studieförbund, varigenom anslagen

till centrala administrationskostnader komma att öka.

Utredningens förslag i fråga om principerna för statsunderstödets beräk­

ning har lämnats utan erinran av flertalet av de hörda remissinstanserna.

Studie förbundet medborgarskolan finner förslaget om statsbidrag med

50 procent vara det ur både praktisk och principiell synpunkt rätta och

riktiga.

Kooperativa förbundet anser metoden att lämna stöd med visst belopp

per redovisad studiecirkel, respektive redovisat studiecirkelbibliotek obe­

tingat att föredraga framför utredningens förslag och yrkar, att det statliga

stödet till studieförbunden ställes i relation till omfattningen av den bild-

ningsverksamhet, som bedrives inom förbunden.

Landsorganisationen understryker, att det föreslagna understödet kom­

mer att bli en god hjälp åt folkbildningsarbetet, men anser, att det i särskilt

två avseenden är otillräckligt och därför bör höjas. Organisationen före­

slår, att studieledarkurser helt bekostas av statsmedel samt att kostna­

derna för av studieförbunden anställda instruktörer och konsulenter be­

stridas på samma sätt. För att förhindra att en höjning av bidragen skulle

leda till att studieförbunden anställde för många instruktörer och kon­

sulenter kan enligt landsorganisationens mening lämpligen en reglering

ske genom att skolöverstyrelsen fastställer det antal, som är erforderligt

för varje studieförbund.

Statskontoret motsätter sig bestämt ett genomförande av utredningens

förslag beträffande bidrag till studieförbundens organisations- och admini­

strationskostnader. Ämbetsverket framhåller, att någon möjlighet icke före­

ligger att kontrollera, att förbunden vidtaga erforderliga åtgärder i syfte

att hålla sina administrationskostnader nere. Statskontoret finner vidare

systemet synnerligen otillfredsställande, då statsunderstöd skulle komma

att utga i relation till bokförda utgifter och icke under hänsynstagande

till förbundens faktiska, ekonomiska läge. Ämbetsverket fortsätter:

Därest medel i ökad utsträckning skulle anses böra ställas till förfogande

föi ändamalet torde - - mom ramen av anvisade medel — organisationerna

böra tilldelas bidrag med de belopp, som med hänsyn till i varje särskilt

fall föreliggande omständigheter kunna befinnas skäliga.

Arbetarnas bildningsförbund och nationaltemplarordens studieförbund

ha föreslagit, att jämväl kursdeltagarnas kostnader för kost och logi skulle

få inräknas i de belopp, som ligga till grund för administrationsbidragen.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag i dess helhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.].

73

roteln inom skolöverstyrelsens folkskolavdelning. Till samma rotel höra

ärenden angående kommunala folkskolinspektörer och överlärare, dövstum-

undervisning, folkhögskolor, specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och

skogsstuderande, nykterhetsundervisning, skolbarnsbespisning, skolradio,

skolfilm och skolsparkasseverksamhet, tidskrifter och årsböcker. Till roteln

äro knutna ett undervisningsråd som rotelchef, två amanuenser, av vilka

den ene, som är halvtidsanställd, är föredragande för frågor angående före­

läsningar och folkbildningskurser, samt ett likaledes halvtidsanställt e. o.

kanslibiträde. De båda halvtidsanställda tjänstemännen ha under tre

månader om året heltidstjänst.

Utredningen föreslår, att frågorna rörande allmän folkbildning i fortsätt­

ningen handläggas av en särskild folkbildningsrotel inom överstyrelsens

folkskolavdelning. På grund av det nära sambandet mellan folkbildnings­

arbetet och folkhögskolorna föreslås, att även ärenden rörande dessas verk­

samhet skola handläggas av denna rotel liksom ärenden rörande nykterhets-

undervisningen och rörande allmän ungdomsvård. I detta avseende erinrar

utredningen om att ungdomsvårdskommittén i skilda sammanhang före­

slagit skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Ärenden rörande folk- och

skolbibliotek böra däremot enligt utredningens mening såsom hittills hand­

läggas av biblioteksroteln.

Utredningen ingår icke närmare på den ändrade arbetsfördelningen inom

överstyrelsens folkskolavdelning, som blir en följd av utredningens förslag

om inrättande av en folkbildningsrotel. Den minskning av den nuvarande

fjärde rotelns arbetsbörda, som folkbildningsärendenas överflyttning till en

särskild rotel innebär, torde enligt utredningens uppfattning komma att till

stor del uppvägas av den ökning som är att emotse beträffande andra under

roteln hörande ärenden, framför allt frågorna rörande tillsättandet av över-

lärartjänster samt skolmåltidsverksamheten. Till roteln anses vidare kunna

överföras ett antal ärenden från andra särskilt arbetsbelastade rotlar inom

folkskolavdelningen. Utredningen utgår följaktligen från att fjärde roteln

bibehålies, om än med viss minskning av den till roteln knutna personalen.

Såsom chef för folkbildningsroteln räknar utredningen med ett undervis­

ningsråd och förutsätter därvid, att vid befattningens tillsättande den

största hänsyn tages till vederbörandes förtrogenhet med folkbildnings­

arbetets särskilda problem. Vid undervisningsrådets sida anses böra ställas

två konsulenter för allmän folkbildning med den arbetsfördelning dem

emellan, som skolöverstyrelsen kan komma att bestämma. Konsulenterna

föreslås inplacerade i lönegraden A 24, d. v. s. samma lönegrad som skol­

överstyrelsen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår funnit sig böra

föreslå för överstyrelsens nu i 21 lönegraden placerade biblioteks- och

gymnastikkonsulenter. Om konsulentorganisationen skall kunna innebära

den stimulans, som utredningen avsett, finner utredningen det vara av vikt,

att löneställningen blir sådan, alt dugande krafter kunna förvärvas. I

Kungl. Maj:ts proposition nr S04.

Departe­

mentschefen.

sättas, om denna nämnd bör få den exekutiva karaktär, utredningen tyd­

ligen tänkt sig, då den i betänkandet anför nämndens möjliga arbetsupp­

gifter. Organisationen anför vidare:

Skall en sådan nämnd komma till stånd, bör den enligt Samverkande

bildningsförbundens mening ha en rent rådgivande karaktär och dess beslut

skall icke kunna betraktas såsom bindande för de organisationer, som utse

representanter i nämnden. Detta förbehåll synes stå i samklang med utred­

ningens i övrigt starkt understrukna uppfattning, att den fria bildnings-

verksamheten alltjämt bör vara fri och frivillig.

Skolöverstyrelsen finner det självklart, att nämnden endast skall ha råd­

givande uppgifter och sålunda icke ha att fatta beslut å de representerade

organisationernas vägnar. Enligt överstyrelsens mening bör nämnden givet­

vis icke kunna etablera sig som ett representativt organ för folkbildnings­

arbetets övriga uppgifter.

Vad nämndens sammansättning beträffar, uttalar Sveriges folkskollärar-

förbund önskemålet, att folkskolans lärare bliva företrädda i nämnden.

Skolöverstyrelsen finner det motiverat, att de olika lärarkategorierna bliva

företrädda, och föreslår, att nämnden utökas med en representant för var­

dera federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening och läroverks-

lärarnas riksförbund.

N. K. I.-skolan framhåller önskvärdheten av att korrespondensinstituten

representeras i nämnden eller också att en särskild nämnd organiseras för

frågor i samband med korrespondensundervisningen. Hermods korrespon­

densinstitut uttalar önskemål om att institutet blir företrätt i nämnden.

I fråga om nämndens arbetssätt föreslår jordbrukarungdomens förbund,

att antalet ordinarie sammanträden ökas till fyra och att nämnden dessutom

sammanträder, så snart skolöverstyrelsen eller fem ledamöter så begära.

Samma önskemål om fyra sammanträden årligen framlägges av Sveriges

hantverks- och småindustriorganisation. Nåtionaltemplarordens studieför­

bund ifrågasätter, huruvida icke nämnden inom sig bör få utse ordförande

och sekreterare, vilka mellan de sällan återkommande sammanträdena skulle

kunna stå folkbildningsrotelns chef till tjänst med erforderliga upplysningar

och kontakter.

Den ökade omfattning, som statsunderstödet till folkbildningsarbetet

kommer att få vid bifall till vad jag i det föregående förordat, gör en för­

stärkning av skolöverstyrelsens arbetskrafter oundgänglig. I likhet med ut­

redningen och remissinstanserna finner jag det därvid angeläget, att över­

styrelsen sättes i stånd att vid sidan av nödig kontroll över statsunder­

stödens användning bedriva en rådgivande och stimulerande verksamhet.

Jag förordar förslaget om inrättande av en särskild folkbildningsrotel

inom skolöverstyrelsen med ett undervisningsråd såsom chef. Jag kan även

biträda utredningens förslag om inrättandet av två konsulentbefattningar

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

81

För budgetåret 1947/48 föreligger icke behov av medel för anordnande

av biblioteksskola, då sådan plägar anordnas endast vartannat år. Där­

emot synes det önskvärt, att medel jämväl under nästa budgetår anvisas

för anordnande av en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet som

bisyssla. Det behov av utbildning, som föreligger efter kursverksamhetens

tillfälliga upphörande under krisåren, är alltjämt mycket betydande. Kost­

naden för en sådan kurs om cirka två veckors längd och 25 deltagare, alter­

nativt två något kortare kurser med ett något lägre deltagarantal i varje

kurs, beräknar överstyrelsen till 3 700 kronor. Vid beräkningen av kostna­

derna har överstyrelsen utgått från att liksom tidigare vissa reseersätt­

ningar samt dagtraktamenten utgå. Överstyrelsen räknar därvid med att

dagtraktamentet, som tidigare utgjort 5 kronor, utgår med 7 kronor om

dagen i överensstämmelse med vad som gäller för ett antal andra kurser.

Överstyrelsen hemställde för innevarande budgetår om anslag till vissa

kurser för bibliotekarier vid folkskolor och allmänna läroverk. För anord­

nande av en kurs för skolbibliotekarier om en veckas längd och cirka 40 del­

tagare begärde överstyrelsen ett anslag om 3 000 kronor. Vidare hemställde

överstyrelsen om medel för anordnande av kurser om 2—3 dagar rörande

skolbibliotek och dess utnyttjande i undervisningen. För anordnande av

dessa senare kurser, vilket skulle ske i samarbete mellan statens folkskol­

inspektörer och vederbörande centralbibliotek, beräknades ett anslag av

2 000 kronor, för vilket belopp 4—5 kurser av detta slag enligt översty­

relsens mening skulle anordnas. Överstyrelsen utgick därvid från att rese­

ersättningar och dagtraktamenten icke komme att utgå till deltagarna.

Överstyrelsens förslag upptogs emellertid icke av Kungl.Maj:t.Med anled­

ning av en inom riksdagens andra kammare väckt motion (II: 241), i vil­

ken hemställdes om anslag till skolbibliotekariekurser i enlighet med över­

styrelsens förslag, fann statsutskottet (utlåtandet nr 8) det visserligen be-

hjärtansvärt, att åtgärder vidtoges i syfte att ernå ett riktigt utnytt­

jande av skolbiblioteken i skolans dagliga arbete men ansåg sig likväl

— med beaktande av de av Kungl. Maj:t föreslagna betydande höjningar­

na av anslagen för undervisningsändamål — icke nu böra biträda det i

motionen framställda yrkandet. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl.

Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på det i motionen berörda spörs­

målet. Riksdagen följde utskottets förslag (skrivelsen nr 8). Under hän­

visning till vad statsutskottet sålunda yttrat och med åberopande av de

ytterligare skäl, som anförts i den omnämnda motionen, hemställer över­

styrelsen nu på nytt om anslag för här ifrågavarande ändamål. Kostnader­

na beräknas till 3 700 kronor för den längre kursen, i det överstyrelsen

även här räknar med eu förhöjning av dagtraktamentet till 7 kronor. För

de kortare kurserna beräknas kostnaderna till 2 000 kronor.

Den grundläggande biblioteksutbildning, som meddelas vid biblioteks-

skolan, kan endast i relativt begränsad utsträckning tillgodose behovet av

utbildning för bibliotekarier med mera speciella arbetsuppgifter. Utan tvi­

vel vore det önskvärt, att utbildningen kunde kompletteras med special­

utbildning inom vissa områden. I Danmark, som ju i många avseenden

är ett föregångsland på folkbiblioteksväsendets område, har man under de

senare åren vid elt par tillfällen anordnat fortbildningskurser för biblio­

tekarier vid ungdomsbibliotek av olika slag. Utan tvivel föreligger även

inom vårt land behov av en sådan fortbildningskurs, och förslag därom

har vid flera tillfällen framlagts av olika intresserade parter. Den stora

6 — Bihang till riksdagens protokoll

1 sand. Nr

20/f.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

85

läsningsanstalterna. Under förutsättning att de nyssnämnda understöden

utgå med angivna maximi- och minimibelopp, komma sammanlagt 122 500

kronor att stå till dessa anstalters förfogande.

Folkbildning sutredning eu har beräknat medelsbehovet för nästa budget­

år under förevarande anslag till 428 100 kronor, vilket innebär en anslags­

höjning med 153 300 kronor. Utredningen har därvid anfört följande.

Utredningen har föreslagit, att understöd till föreläsningsanstalter skall

utgå med 25 kronor för varje av anstalten anordnad föreläsning intill 10

samt därutöver med 10 kronor för varje föreläsning. Om ifrågavarande be­

stämmelser varit gällande under budgetåret 1944/45 skulle det erforderliga

statsunderstödet ha uppgått till 109 850 kronor. Till grund för beräkningen

ligger antagandet, att de anstalter, som under året anordnat mindre än 10

föreläsningar, skulle till följd av understödsbestämmelsemas förmånligare

utformning ha uppnått minimiantalet 10 föreläsningar för år. I en del fall

torde så icke kunnat ske. Ä andra sidan kan man räkna med eu viss expan­

sion av föreläsningsverksamheten. Utredningen anser sig på denna grund

kunna beräkna det erforderliga anslaget till 170 000 kronor. Härutöver skall

enligt utredningens förslag särskild ersättning av statsmedel utgå för före­

läsarnas resekostnader.

Centralbyråernas ökade arbetsuppgifter och de låga arvoden, som utgå

till de inom dessa anställda tjänstemännen, motivera en höjning av anslags­

medlen till centralbyråer. Utredningen beräknar det ökade anslagsbehovet

till 16 000 kronor, vilket bland annat torde möjliggöra en utökning av

arbetskrafterna vid centralbyråerna i Stockholm och Lund. Ur anslags­

posten bör vidare utgå anslag till arbetarnas bildningsförbunds centralbyrå,

som omhänderhar förmedlingsverksamheten för föreläsningar i anslutning

till lokalt organiserat studiearbete. Enligt från centralbyrån infordrade upp­

gifter beräknas de årliga kostnaderna för denna förmedlingsverksamhet till

26 000 kronor. Det sammanlagda anslagsbehovet för understöd åt central­

byråer skulle alltså uppgå till (18 000 + 16 000 + 26 000 =) 60 000 kronor.

Understödet åt föreläsningsförbunden torde jämväl böra ökas. Före­

ståndarnas arvode utgör i medeltal omkring 480 kronor. Fn ökning av

arvodet till i medeltal 1 000 kronor synes utredningen motiverad. Vidare

torde ett visst belopp böra avses för omkostnader i samband med verksam­

heten. Med utgångspunkt härifrån torde anslagsposten böra beräknas till

25 000 kronor eller i medeltal något mer än 1 300 kronor per förbund.

Anslagsposten till föreläsningar i samband med studiecirkelverksamhet,

som fortsättningsvis torde böra avse föreläsningar i anslutning till lokalt

organiserat studiearbete, beräknar utredningen till 110 000 kronor mot nu­

varande 75 000 kronor. Utredningen räknar med att ökningen skall möjlig­

göra, förutom någon utvidgning av verksamhetens omfattning, en minskning

av de anordnande organisationernas kostnader med omkring en femtedel.

Vid beräkningen bär vidare hänsyn tagits till utredningens förslag att bild-

ningscirkel skall erhålla rätt att i viss utsträckning anlita föreläsare.

I fråga om den nu utgående posten för föreläsningsverksamhet inom för-

svarsväsendet ifrågasätter utredningen icke någon annan ändring än den

ökning med 300 kronor, varom skolöverstyrelsen anhållit i sina anslags-

äskanden till 1947 års riksdag. Utredningen uppför alltså posten med 23 100

kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20Jt.

Kungl. Maj:ts proposition nr WJf.

93

Studieförbund

Studierektor,

allmänna

omkostnader

Instruktörer

Studieledar­

kurser

Summa

Arbetarnas bildningsförbund...................

134 000

226 000

81 000

441 000

Godtemplarordens studieförbund.............

20 200

5 500

5 900

31 600

Jordbrukareungdomens förbund .............

23 280

—

24 730

48 010

Nationaltemplarordens studieförbund . .

18 500

4 000

5 500

28 000

Studieförbundet medborgarskolan ....

38 000

29 000

27 400

94 400

Svenska landsbygdens studieförbund . . .

61000

26 000

32 000

119 000

Sveriges blåbandsförening..........................

1 530

2 000

7 170

10 700

Sveriges kristliga bildningsförbund ....

11 700

24 000

37 000

72 700

Tjänstemännens bildningsverksamhet . .

25 000

25 000

20 000

70 000

Summa kronor

333 210

341 500

240 700

915 410

Sammanlagt kunna alltså de nio nuvarande studieförbundens utgifter för

bildningsverksamheten under budgetåret 1947/48 beräknas till 915 410

kronor. Statsunderstödet för förbundens organisations- och administrations­

kostnader skulle alltså komma att utgöra 457 705 kronor. Utöver det be­

lopp, som i enlighet med sammanställningen kan komma att utgå till arbe­

tarnas bildningsförbund, torde till detta på samma sätt som nu böra utgå

bidrag för anordnande av instruktionskurser för sjömän samt för anstäl­

lande av folkbildningsinstruktörer för sjömän. Detta bidrag torde liksom

under innevarande budgetår böra utgå med 17 300 kronor. Vid beräkningen

av anslagets storlek bör vidare hänsyn tagas till att ytterligare studieför­

bund torde komma att godkännas och därigenom bliva berättigade till un­

derstöd för sina organisations- och administrationskostnader. Utredningen

erinrar om att folkuniversitetets nämnd redan nu åtnjuter statsunderstöd.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter synes anslaget böra beräknas

till 500 000 kronor.

I samband med att kostnaderna för nykterhetsorganisationernas studie­

verksamhet överföras till denna anslagspost, torde anslaget Bidrag till un­

dervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

kunna minskas med sammanlagt 15 000 kronor. Hela understödet till stu­

dieverksamhet under detta anslag uppgår till 29 000 kronor; utredningen

räknar med att ur anslaget fortfarande skola bestridas vissa kostnader för

förbundens studieverksamhet i nykterhetsfrågor.

I sina yttranden över utredningens förslag ha flera av studieförbunden

framhållit, att de av dem till utredningen ingivna statförslagen varit myc­

ket preliminära. Svenska landsbygdens studieförbund har uppgjort ett nytt

statlorslag, som slutar på en utgiftssumma av 198 000 kronor mot 119 000

kronor i det tidigare förslaget.

Jag anser mig böra godtaga utredningens beräkning av medelsbehovet

och förordar alltså, att ifrågavarande anslag uppföres med 500 000 kronor.

Departe­

mentschefen.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

Beviljat bidrag för

budgetåret

För budgetåret 1947/48

Anslagets ändamål

1939/40

kronor

1946/47

kronor

begärt

bidrag

kronor

av överstyrelsen

tillstyrkt bidrag

(ökning resp.

minskning)

kronor

13. Främjande av nykterhetsorga-

nisationen Verdandis studie-

6 500

6 000

(+ 1000)

och ungdomsverksamhet....

14. Främjande av Sveriges stude­

rande ungdoms helnykterhets-

5 000

5 000

förbunds verksamhet..............

15. Främjande av nykterhetsför­

eningen Vita Bandets upplys-

8 000

8 500

11000

11 000

(+ 2 500)

nings- och ungdomsverksamhet

16. Främjande av Sveriges lärares

6 000

6 000

6 500

6 000

nykterhetsförbunds verksamhet

17. Främjande av Svenska läkarnas

8 500

8 500

11000

10 000

(+ 1500)

nykterhetsförbunds verksamhet

18. Främjande av järnvägsmännens

3 000

3 000

10 000

6 000

(+ 3 000)

nykterhetsförbunds verksamhet

19. Främjande av Sveriges polis­

mäns helnykterhetsförbunds

5 000

4 900

7 500

6 000

(+ 1100)

verksamhet..................................

20. Främjande av Svenska tull­

männens helnykterhetsförbunds

1 000

verksamhet..................................

21. Främjande av motorförarnas

helnykterhetsförbunds verk-

500

23 000

(+ 4 000)

samhet.........................................

22. Bidrag till uppehållande av in­

ternationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande

(Bureau internationale contre

19 000

19 000

30 000

1’alcoolisme) verksamhet....

23. Instruktörer för nykterhetsupp-

3 500

5 500

5 500

5 500

lysning .........................................

24. Anordnande av instruktions­

kurser för lärare för nykter-

42 000

60 000

73 000

72 500

( + 12 500)

hetsundervisningen.....................

25. Främjande av Kvinnoförening­

arnas samarbetskommittés för

7 500

nykterhetsfrågor verksamhet .

26. Främjande av nykterheten på

andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenska-

ej bestämt

belopp

1000

(+ 1000)

pens följder..................................

3 375

5 000

7 500

(+ 2 500)

Summa kronor

378 300

355 700

504 600

462 900

(+107 200)

98

Höjningen hänför sig huvudsakligen till lönekontot, som från omkring

45 000 kronor budgetåret 1939/40 beräknas stiga till cirka 03 000 kronor

för budgetåret 1947/48. Överstyrelsen finner en anslagshöjning motiverad

men anser, att den bör kunna begränsas till 14 200 kronor.

7. De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN) begär en höjning

av bidraget från 10 000 till 20 000 kronor. Av sistnämnda belopp avser

DKSN disponera 5 000 kronor till sin barn- och ungdomsverksamhet, 7 000

kronor till sin allmänna upplysningsverksamhet, 2 000 kronor för anord­

nande av en speciell instruktionskurs för ungdoms- och församlingsledare,

2 000 kronor till speciella länskurser för kommunalt och socialt engagerade

samt 4 000 kronor såsom bidrag till inspelning av en ny upplysningsfilm

i nykterhetsfrågan. Konsulenten föreslår, att bidraget höjes med 2 400

kronor till 12 400 kronor så att DKSN erhåller 6 500 kronor för sin all­

männa upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för sin ungdomsverksamhet

och 2 000 kronor för den planerade instruktionskursen för ungdoms- och

församlingsledare. Det begärda beloppet å 2 000 kronor till speciella läns­

kurser för kommunalt och socialt engagerade anser sig konsulenten ej kunna

tillstyrka. Att DKSN anordnar en sommarkurs för präster och predikanter

m. fl., således åhörare hämtade ur dess egna led, anser konsulenten moti­

verat på grund av de speciella synpunkter, DKSN önskar få företrädda.

Vad länskurserna beträffar, till vilka skulle inbjudas förutom representan­

ter från de kristna samfunden även andra för kursprogrammet intresse­

rade, finner konsulenten, att DKSN inkräktar alltför mycket på de arbets­

områden, som uppdragits åt centralförbundet för nykterhetsundervisning,

och finner ett dylikt dubbelarbete ej rationellt och lämpligt. Vore DKSN

i behov av någon speciell dylik kurs, kunde denna enligt konsulentens me­

ning med större utbyte anordnas i samarbete med centralförbundet. Ej

heller de 4 000 kronor, som begäras som bidrag till inspelning av en ny

upplysningsfilm i nykterhetsfrågan, anser sig konsulenten kunna tillstyrka,

utan förordar att anslag för detta ändamål lämnas till centralförbundet

för nykterhetsundervisning.

Med instämmande i konsulentens synpunkter får skolöverstyrelsen för

budgetåret 1947/48 tillstyrka ett anslag till DKSN på 12 400 kronor, varav

6 500 kronor för DKSN:s upplysningsverksamhet, 3 900 kronor för dess

ungdomsverksamhet och 2 000 kronor för anordnande av en sommarkurs

för präster, predikanter m. fl.

9. Sveriges storloge av I. O. G.T. har begärt ett med 11 000 kronor

till 46 000 kronor förhöjt bidrag. Konsulenten har tillstyrkt den begärda

höjningen och föreslagit, att bidraget fördelas med 26 000 kronor till stu­

dieverksamheten, 18 000 kronor till ungdomsverksamheten och 2 000 kro­

nor till verksamheten vid militära förband. Skolöverstyrelsen ansluter sig

till konsulentens förslag.

10. Sveriges godtemplares ungdomsförbund anhåller om en anslagshöj­

ning med 3 600 kronor för anordnande av en serie konferenser över ämnet

Ungdomen och fritiden, därvid särskilt alkoholens roll skulle belysas. Över­

styrelsen tillstyrker i likhet med konsulenten en höjning av bidraget med

1 000 kronor.

11. Överstyrelsen tillstyrker en höjning med 2 000 kronor till 12 000

kronor, varav 3 500 kronor böra avses för Sveriges blåbandsförenings stu­

dieverksamhet och 8 500 kronor för dess ungdomsverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20^.

99

12. Det av överstyrelsen tillstyrkta beloppet, 14 000 kronor, bör fördelas

med 7 500 kronor till nationaltemplarordens studieverksamhet, 5 000 kro­

nor till dess ungdomsverksamhet och 1 500 kronor till föreningen Heim-

dals verksamhet.

13. Av det av överstyrelsen tillstyrkta bidraget å 6 000 kronor till nyk-

terhetsorganisationen Verdandi böra 2 500 kronor avses för studieverk­

samheten och 3 500 kronor för ungdomsverksamheten.

14. Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund söker ett med

2 500 kronor till 11 000 kronor förhöjt statsbidrag. Överstyrelsen tillstyrker

höjningen med hänsyn till de nya och utökade arbetsuppgifter förbundet

tagit upp genom tävlingar i samhällskunskap.

15. Konsulenten tillstyrker den av nykterhetsföreningen Vita Bandet

begärda anslagshöjningen med 500 kronor. Överstyrelsen förordar oför­

ändrat bidrag.

16. Konsulenten tillstyrker den av Sveriges lärares nykterhetsförbund

gjorda framställningen om ett bidrag å 11 000 kronor. Överstyrelsen, som

anser, att förbundets verksamhet hör till de viktigaste på nykterhetsupp-

lysningens område, tillstyrker ett bidrag å 10 000 kronor.

17. Svenska läkarnas nykterhetsförening anhåller om ett med 7 000 kro­

nor till 10 000 kronor ökat anslag. Konsulenten, som tillstyrkt höjningen,

har framhållit, att svenska läkarnas nykterhetsförening finge anses som en

av de viktigaste och mest betydelsefulla föreningar, som arbetade för nyk-

terhetsfrågans positiva lösning, dels genom den inverkan föreningen kunde

utöva på läkarna, dels genom de många vetenskapliga insatser dess med­

lemmar kunde göra på området. Då föreningen nu lagt upp ett program i

avsikt att ytterligare intensifiera sitt arbete, vore det av största värde, om

den kunde tilldelas ökat bidrag för sitt arbete.

Överstyrelsen delar konsulentens uppfattning om vikten av svenska lä­

karnas nykterhetsförenings verksamhet och finner den arbetsplan förbun­

det uppgjort mycket värdefull. Det torde emellertid vara ändamålsenligt,

att densamma förverkligas successivt, varför överstyrelsen för nästa bud­

getår vill tillstyrka ett anslag på G 000 kronor.

18. Konsulenten har tillstyrkt det av järnvägsmännens nykterhetsför­

bund begärda bidraget å 7 500 kronor. Överstyrelsen tillstyrker 6 000 kro­

nor, innebärande en höjning med 1 100 kronor.

21. Av det begärda bidraget, 30 000 kronor, till motorförarnas helnykter­

hetsförbunds verksamhet tillstyrker konsulenten 25 000 kronor och över­

styrelsen 23 000 kronor.

23. För närvarande utgår statsbidrag till envar av nio heltidsanställda

instruktörer med 5 500 kronor och till två halvtidsanställda instruktörer

med 6 000 kronor respektive 4 500 kronor. De olika organisationerna, som

ha instruktörer anställda, ha hemställt om höjning av instruktörernas ar­

voden. Överstyrelsen föreslår, att bidraget till de heltidsanställda instruk­

törerna höjes till 6 000 kronor och till de halvtidsanställda till 7 000 kronor

respektive 5 500 kronor. — Vidare har Sveriges storloge av T. O. G. T., som

nu har två heltidsanställda instruktörer, upprepat sin framställning från

föregående år om bidrag till anställande av ytterligare en dylik instruktör.

Överstyrelsen tillstyrker sistnämnda framställning.

25. Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor bilda­

des på en konferens å Tollare 1943 av representanter för ett flertal av lan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 201).

102

10 400 kronor för samma ändamål. Vad jag sålunda förordat innebär en

anslagshöjning i förhållande till skolöverstyrelsens förslag med 7 600 kronor.

Från förevarande anslag åtnjuta nu, såsom förut nämnts, godtemplar-

orden, nationaltemplarorden och Sveriges blåbandsförening understöd till

sin studieverksamhet. Enligt folkbildningsutredningens förslag, som jag

anser mig böra biträda, böra de nu till nämnda organisationer utgående

bidragen till studieverksamheten minskas med sammanlagt 15 000 kronot

vid bifall till utredningens av mig i det föregående tillstyrkta förslag i fråga

om bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskost­

nader.

Ifrågavarande anslag bör vid bifall vad jag under denna punkt förordat

för nästa budgetår uppföras med (355 700 + 107 200 + 7 600 — 15 000 =)'

455 500 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 99 800 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204-

104

11. till Utbildning av studieledare för folkbildningsar­

betet m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa ett reserva­

tionsanslag av .............................................. kronor 59 0Ö0;

12. till Bidrag till inköp av film- och radioapparater för

föreläsnings- och studielokaler för budgetåret 1947/48 an­

visa ett reservationsanslag av......................kronor 30 000;

13. till Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av ..................................................... kronor 500 000;

14. till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för bud­

getåret 1947/48 anvisa ett anslag av .... kronor 30 000;

15. till Bidrag till verksamheten vid studiehem för bud­

getåret 1947/48 anvisa ett anslag av .... kronor 30 000;

16. till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverk­

samhet m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av......................kronor 455 500.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Svensson.

Kungl. Majits proposition nr 20/f.