2

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservations­

anslag av

200

000

kronor;

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av

375 000 kronor.

Med skrivelse den 21 januari 1947 ha 1945 års seminariesakkunniga

framlagt förslag rörande elevintagningen och organisationen av folkskole­

seminarierna till och med läsåret 1952/53. Häröver ha utlåtanden avgivits

av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt sina anslags-

äskanden beträffande folkskoleseminarierna för budgetåret 1947/48, stats­

kontoret, chefen för armén, arméns fortifikationsförvaltning samt Sveriges

yngre läroverkslärares förening.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo an­

mäla desamma.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

4

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

gångsbestämmelserna för pensionering av folkskollärare kan beräknas er­

hålla.)

1947

1948

1949

1950

1951

1952

148

351

438

439

467

490

Antalet lärartjänster. Ökningen av antalet lärartjänster har på grundval

av folkskolinspektörernas prognoser och med ett uppskattat vikariebehov

av omkring 5 procent av tjänsternas antal beräknats sålunda.

1947/48 .................................................................... 498

1948/49 .................................................................... 946

1949/50 .................................................................... 398

1950/51 .................................................................... 425

1951/52 .................................................................... 657

1952/53 .............. 869

Examinationsbehovet. Genom sammanställning av förenämnda siffror

kan examinationsbehovet för tiden till och med läsåret 1952/53 beräknas.

För tiden därefter till och med läsåret 1965/66 ha av professor Wahlund

utförts vissa statistiska beräkningar rörande barnantal och lärarbehov.

De sakkunniga framhålla, att dessa sistnämnda beräkningar givetvis äro

ganska osäkra och att de icke göra anspråk på annat än att visa den all­

männa riktning, i vilken barnantalet och lärarbehovet kunna väntas röra

sig. Uppskattningen av examinationsbehovet framgår av följande tabell.

Läsår

Ökning ( + ) resp.

minskning (—) av antalet

läraravd.

Lärar-

avgång

Examina-

tionsbehov

1947/48 ...................................................

+ 498

148

646

1948/49 ...................................................

+ 946

351

1297

1949/50...................................................

+ 398

438

836

1950/51 ...................................................

+ 425

439

864

1951/52 ...................................................

+ 657

467

1124

1952/53 ...................................................

+ 869

490

1359

1953/54 ................ ...................................

+ 1415

498

1 913

1954/55 ...................................................

+ 1 394

543

1 937

1955/56 ...................................................

+ 1 191

593

1 784

1956/57 ................................... ...

+ 553

621

1 174

1957/58...................................................

+ 103

655

758

1958/59 ...................................................

— 308

661

353

1959/60 ...................................................

— 288

668

380

1960/61 ...................................................

— 308

676

368

1961/62 ...................................................

— 328

677

349

1962/63 ...................................................

— 329

685

356

1963/64 ...................................................

— 370

692

322

1964/65 ...................................................

— 369

729

360

1965/66 ...................................................

— 349

738

389

6

Åtgärder för att öka examinationen.

Nya seminarier m. m. De sakkunniga föreslå dels att seminariet i Lin­

köping, som för närvarande omfattar två 4-åriga och en 2-årig linje,

utvidgas att omfatta ytterligare en 4-årig och en 2-årig linje, varvid in­

tagning å den 2-åriga linjen skulle ske redan läsåret 1947/48 men å den

4-åriga linjen först läsåret 1948/49, dels ock att nya provisoriska seminarier

upprättas i Göteborg, Härnösand och Kristianstad med

följande organisation:

Göteborg (kvinnligt; från och med läsåret 1947/48): en 4-årig och två

2

-åriga linjer,

Härnösand (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer och

Kristianstad (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer.

För förslagets genomförande skulle följande åtgärder vidtagas.

Linköping. En gammal seminariebyggnad, som 1927 utrymdes av

seminariet, föreslås åter skola tagas i anspråk. Byggnaden användes för

närvarande av länsstyrelsen såsom lokaler för personal, som är sysselsatt

med frågor rörande folkbokföringen och källskatt en. Byggnaden vore, fram­

hålla de sakkunniga, efter nyligen genomgången reparation i relativt gott

skick, med undantag av värmeledningssystemet, som vore mycket gam­

malmodigt. Här kunde erhållas sex klassrum, en samlingssal och diverse

mindre utrymmen, som kunde begagnas till lokaler för expedition, lärarrum,

läsrum, kvinnlig slöjd m. m. En fristående byggnad innehölle gymnastik­

sal, teckningssal och musiksal. Denna byggnad tarvade en grundlig repara­

tion, men vore därefter omedelbart disponibel.

Första förutsättningen för att byggnaderna skulle kunna tagas i bruk

för seminarieändamål vore, att länsstyrelsen finge uppföra den nybyggnad,

som för dess räkning vore planerad på den nuvarande fängelsetomten i

staden. De sakkunniga räknade med att länsstyrelsen skulle kunna ha

utrymt den gamla seminariebyggnaden så tidigt, att den kunde tagas i

bruk av seminariet höstterminen 1948.

Gymnastikbyggnadens reparation borde kunna omedelbart genomföras.

Folkskolan i staden vore i behov av att få hyra densamma, vilket kunde

ske, intill dess att seminariet bleve i behov av att använda den.

Kostnaderna för iordningställande av ifrågavarande lokaler hade av

byggnadsstyrelsen beräknats till 150

000

kronor.

Göteborg. För detta seminarium avses en nybyggnad skola uppföras

å Guldhedsområdet.De sakkunniga framhålla, att det nuvarande seminariet

i Göteborg sedan gammalt lider av lokalsvårigheter. En tillbyggnad skulle

draga stora kostnader utan att giva möjligheter till den utvidgning av semi­

nariet, som vore behövlig med anledning av det kommande stora lärar-

behovet. Man borde därför här liksom i Stockholm uppföra en byggnad

för ett nytt folkskoleseminarium. Under tiden till slutet av 1950-talet skulle

både detta nya och det gamla seminariet driva sin verksamhet. Då ned­

gången i barnantalet därefter torde göra det ena seminariet obehövligt,

skulle det gamla kunna nedläggas. För nedbringande av de båda semina­

riernas driftkostnader syntes det lämpligt, att det nya seminariet tills

vidare reserverades för kvinnliga elever, under det att det gamla, som

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

8

De sakkunniga räkna med att lokalerna i den förutvarande seminarie-

byggnaden skulle kunna räcka till för ett kvinnligt seminarium med en

fyraårig och en tvåårig linje, varvid dock de elever, som undervisades där,

skulle vara hänvisade till den nuvarande seminariebyggnaden, då det

gällde undervisning i bland annat de naturvetenskapliga ämnena.

Detta sistnämnda faktum utgör en nackdel med den föreslagna anord­

ningen. Den gamla och den nya seminariebyggnaden ligga nämligen i olika

delar av staden på ungefär

1,5

km:s avstånd från varandra, vilket gör,

att man icke på en vanlig lektionsrast kan förflytta sig från den ena till

den andra. Denna olägenhet synes emellertid kunna övervinnas exempelvis

genom att de klassavdelningar (de högsta) förläggas till den gamla bygg­

naden, vilka äro för sin undervisning mera oberoende av institutionernas

lokaler.

Det störa avståndet mellan byggnaderna kommer givetvis att medföra

schematekniska svårigheter. Lärarnas tjänstgöring — liksom även elevernas

undervisning — måste koncentreras, så att alltför mycket spring mellan

lokalerna kan undvikas. Rektor bör måhända vissa veckodagar förlägga

mottagningen till den gamla byggnaden. Särskild biblioteksfilial måste för­

läggas dit. Viss del av övningsskolan måste också måhända förläggas till

den gamla byggnaden.

En del av dessa svårigheter skulle icke uppstå, därest man läte de båda

byggnaderna hysa två från varandra skilda seminarier, ett manligt och ett

kvinnligt. Detta är emellertid icke möjligt, eftersom lokalerna i den gamla

byggnaden icke äro tillräckliga för ett fullständigt seminarium. Bland annat

saknas där, som nämnts, naturvetenskapliga institutioner. Även andra skäl

tala för att de båda byggnaderna disponeras av ett och samma seminarium,

även om svårigheterna för en samordning bli ganska stora.

Det kan vidare anmärkas, att det seminarium, som på detta sätt skapas

i Linköping, blir för stort. Det kommer att få en examinationskapacitet av

icke mindre än 5 klassavdelningar och skulle alltså utexaminera omkring

140 elever per år, om varje avdelning omfattade 28 elever.

De sakkunniga ha varit mycket tveksamma, huruvida ett sådant semi­

narium skall skapas, eftersom rektor knappast kan hinna få den personliga

kontakt med eleverna, som man önskar. Emellertid synes det vara nöd­

vändigt att utnyttja de lokalmöjligheter, som staden erbjuder, i synnerhet

som lokalernas iordningställande icke kommer att draga några större kost­

nader. Skulle svårigheterna visa sig bliva större än beräknat, kan anord­

ningen, som ju endast är avsedd som ett provisorium, avvecklas tidigare

än vid andra provisoriska seminarier.

Rektor vid detta seminarium bör måhända beredas större expeditionell

och administrativ hjälp än vid andra seminarier. Bland annat bör anslag

finnas för arvode till en tillsynslärare vid den gamla byggnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Sedan de sakkunnigas förslag framlagts och remissbehandlats, har drät­

selkammaren i Jönköping i skrivelse till Jvungl. Maj:t den

21

mars 194?

hemställt, att — förutom de av seminariesakkunniga föreslagna åtgärderna

— ett provisoriskt folkskoleseminarium, förslagsvis omfattande en

4

-årig

och en

2

-årig linje för både manliga och kvinnliga elever, måtte från och

med budgetåret 1947/4S förläggas till Jönköping. Staden har därvid

Gymnastiklokal kan vid behov även tillhandahållas i stadens polis­

byggnad.

Avstånden mellan de olika lokalerna är icke större än att man utan

svårighet kan förflytta sig mellan de olika lokalerna på en tio-minuters

rast.

Det vill synas som om en förläggning av seminariet till Jönköping skulle

medföra störa fördelar för det allmänna. Härvid må erinras om möjligheten

för seminariet att erhålla timlärare från högre allmänna läroverket, ett

förhållande, som ingalunda råder å alla platser. Då i Jönköpings stad icke

finnas andra skolor, som kunna konkurrera, blir seminariet den enda under­

visningsanstalt, som kan utnyttja nämnda möjlighet.

Sammanfattning. Av efterföljande sammanställning framgår, hur

elevintagningen vid bifall till de återgivna förslagen skulle fördela sig på

olika seminarier respektive på 4-åriga och 2-åriga linjer under budgetåret

1947/48 samt från och med budgetåret 1948/49. Till jämförelse har angivits

elevintagningen vid den normala organisationen samt vid den innevarande

budgetår — oavsett den provisoriska utbildningslinjen — utvidgade orga­

nisationen.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr £30.

Seminarier

Normalt

Innevarande

budgetår

1947/48

Fr.o.m. 1948/49

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

Permanenta:

Falun................................

i

1

i

2

1

2

1

2

Göteborg, m...................

i

1

i

1

1

1

1

1

Kalmar.............................

i

—

i

1

1

1

1

1

Karlstad.............................

i

—

2

1

2

1

2

1

Linköping..........................

i

1

2

1

2

2

3

2

Luleå................................

i

—

2

1

2

1

2

1

Lund...................................

i

1

1

2

2'

2

1

2

Stockholm, kv................

i

—

1

2

1

2

1

2

Umeå................................

i

1

2

1

2

1

2

1

Uppsala.............................

i

1

1

2

21

2

1

2

Provisoriska:

Gävle................................

2

2

2

2

2

_i

Hälsingborg......................

—

3

_

3

3

Stockholm, m...................

1

2

1

2

1

2

Göteborg, kv...................

1

2

1

2

Härnösand..........................

2

Jönköping..........................

1

1

1

1

Kristianstad.......................

2

10

6

17

21

21

25

24

23

448 elever

1 064 elever

1 288 elever

1 316 elever

1 Intagningen av ytterligare en avdelning å ifrågavarande linje läsåret 1947/48 är en tillfällig

åtgärd. En motsvarande intagning kan på grund av bristande utrymmen icke ske, förrän

nämnda avdelning läsåret 1951/52 utexaminerats.

8 Det„ provisorisk*1 seminariet i Gävle skall enligt planen omfatta två 4-åriga linjer. Intag­

ningen å jämväl 2-åriga linjer läsåren 1946/48 är en tillfällig åtgärd i och för utnyttjande av

lokalerna, innan de 4-åriga linjerna färdigorganiserats.

12

kan dock bli lidande men torde kunna ökas genom ett mera individuellt

arbetssätt, där vissa av lektionerna ersättas med personlig handledning.

Måhända behöver fördenskull antalet lärartimmar i det enskilda ämnet

något ökas, medan det obligatoriska antalet lärjungetimmar minskas. Vad

övningsämnena beträffar, synes ej heller någon större olägenhet inträffa,

eftersom en avdelning i regel kan delas i två undervisningsgrupper. Om en

sådan grupp består av 14 eller 16 elever spelar i regel relativt liten roll.

Om höjningen alltså icke är av någon avgörande betydelse, då det gäller

dessa ämnen, bli olägenheterna däremot så mycket mera påtagliga, då det

gäller den praktiska utbildningen. Redan nu "klagas det över att semina­

rierna inte kunna giva sina elever tillfälle till tillräckligt omfattande och

omväxlande praktik, på samma gång som övningsskolornas schema är så

fullbelagt med praktiska övningar, att övningsskolans barn icke erhålla den

ro i undervisningen, som vore önskvärd. Visserligen finnes möjlighet att i

viss mån även taga stadens folkskolor i anspråk för elevernas undervis-

ningsövningar. Riksdagen har nämligen anslagit ett visst belopp till detta

ändamål såsom i viss mån en kompensation för den ökning av elevantalet

från 24 till 28, som beslöts år 1945. Denna provisoriska anordning är

dock otillräcklig.

Redan under nuvarande förhållanden föreligga väl motiverade krav på

en kraftig förstärkning av den praktiska utbildningen för seminarieeleverna.

Frågan om en utvidgning av seminariernas övningsskolor måste därför

under alla förhållanden upptagas till diskussion. Så mycket mera blir detta

fallet, om elevantalet per klassavdelning skulle ökas till 32. Varje ökning

av elevantalet per avdelning betyder nämligen en minskning av den en­

skilde elevens undervisningövningar, såvida icke övningsskolans klassantal

ökas.

Att utvidga övningsskolorna är emellertid en i viss mån vansklig sak.

Särskilt möter det svårigheter i lokalhänseende. De nuvarande seminarie-

byggnaderna kunna icke mottaga flera avdelningar, och att under nuva­

rande förhållanden uppföra nya byggnader för detta ändamål bör givetvis

i möjligaste mån undvikas. En lösning av spörsmålet bör sökas, varigenom

skolklasser ställas till seminariets förfogande utan att seminariets vanliga

övningsskola behöver i någon avsevärd grad utvidgas.

I det följande lämnas en ingående redogörelse för de åtgärder, varmed

de sakkunniga avse att neutralisera olägenheterna av den föreslagna höj­

ningen av elevantalet.

Elevintagningen 1947. Den i det föregående ifrågasatta elevintagningen

läsåret 1947/48 skulle fördela sig på följande sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

14

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

År

Exami­

nations-

Examinations­

kapacitet

Överskott ( + ) resp.

brist (—) per år

Summa brist, inkl.

nuv. lärarbrist

behov

Alt. I

Alt. Il

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

1946/47 ................

1947/48 ................

646

840

840

+ 194

+ 194

— 700

— 506

— 700

— 506

1948/49 ................

1 297

820

820

— 477

— 477

— 983

- 9S3

1949/50 ................

836

1 075

1050

+ 239

+ 214

— 744

— 769

1950/51 ................

864

1 175

1 150

+ 311

+ 286

— 433

— 483

1951/52 ................

1124

1 350

1300

+ 226

+ 176

— 207

— 307

1952/53 ................

1359

1 425

1 375

+ 66

+ 16

— 141

— 291

1953/54 ................

1 913

1 425

1375

— 488

— 538

— 629

— 829

1954/55 ................

1 937

1 425

1 375

— 512

— 562

— 1 141

-1 391

1955/56 ................

1 784

1 425

1 375

— 359

— 409

—1 500

— 1 800

1956/57 ................

1 174

1 425

1 375

+ 251

+ 201

—1 249

—1 599

1957/58 ................

758

1425

1375

+ 667

+ 617

— 582

— 982

1958/59 ................

353

1 425

1375

+ 1072

+ 1022

+ 490

+

40

av de sakkunniga föreslagna åtgärderna synas komma att — sedan de be­

svärliga åren 1948/49 och 1949/50 förflutit — nedbringa lärarbristen under

början av 1950-talet till en omfattning, som kanske icke blir alltför besvä­

rande, enär pensionerade folkskollärare och en del läraraspiranter böra

kunna påräknas som vikarier i tillräckligt antal, ha de sakkunniga för

närvarande inte velat förorda ytterligare examinationsökande åtgärder.

Det kan naturligtvis mot detta resonemang invändas, att de sakkunniga

nu borde ha föreslagit en så stor examinationskapacitet, att lärarbristen

helt kunde upphöra redan under början av 1950-talet. Emellertid synes

det icke vara möjligt att för närvarande uppbringa så omfattande lokaler,

som provisoriska seminarier äro i behov av. Och att bygga helt nya semi-

nariebyggnader synes heller icke för närvarande vara lämpligt. En annan

omständighet, som påkallat de sakkunnigas försiktighet, är, att man ännu

icke vet något om, huruvida de nuvarande lärarkategorierna skola efter en

skolreform bliva bestående, eller om folkskolans klasser komma att på ett

annat sätt än nu fördelas på olika lärarkategorier samt att lärarnas ut­

bildning på grund härav kommer att förändras.

Från och med läsåret 1953/54 blir emellertid läget ohållbart. Enligt

tabellen skulle en mycket stor brist på lärare bliva rådande under tiden

1953/54—57/58. Måhända kommer denna tid att bliva förlängd. Vissa

tecken tyda nämligen på att födelsetalen även under 1946 och 1947 komma

att bliva höga och att antalet skolpliktiga barn, liksom också antalet lärar-

avdelningar, möjligen inte kommer att sjunka förrän vid en senare tid­

punkt än vad de sakkunniga beräknat.

Att nu föreslå några åtgärder, varigenom lärartillgången under denna

tid av toppbehov skulle säkerställas, är icke motiverat. Dels äro, som förut

framhållits, prognoserna alltför osäkra, dels kan mycket hända, som rubbar

de förutsättningar, på vilka prognoserna grundats. Så kan exempelvis en

kraftigare centralisation av skolväsendet medföra en nedgång i lärar-

behovet, under det att införande av åttonde och nionde skolår, hjälpklasser,

specialklasser o. s. v. verkar i motsatt riktning. Innan 1946 års skolkom-

missions utlåtande avgivits och underställts riksdagen, vet man ej heller,

huruvida folkskollärarnas verksamhetsområde, såsom nyss antytts, kommer

att i framtiden bliva oförändrat, beskuret eller utvidgat.

De sakkunniga förutsätta därför, att läget på detta område av arbets­

15

marknaden varje år liksom hittills underkastas en undersökning och att

en plan för elevintagningen vid seminarierna årligen underställes riksdagen.

Under de närmaste åren synes denna översyn kunna verkställas av skol­

överstyrelsen. När ett par år gått, blir det nödvändigt att söka lösa frågan

om lärartillgången under mitten och slutet av 1950-talet, och arbetet här­

med blir måhända så omfattande, att en kommitté för ändamålet då åter

måste tillsättas.

De sakkunniga ha därefter antytt, vilka åtgärder som vid de preliminära

diskussionerna i frågan inom de sakkunniga ansetts eventuellt kunna vid­

tagas för tillgodoseende av det stora lä rarbehovet vid

mitten och slutet av

1

9 5

0

-talet. Härom anföres bland annat

följande.

Vid diskussionen av dessa frågor ha de sakkunniga utgått från den för­

utsättningen, att toppbehovet skulle räcka endast under ett så ringa antal

år, att man icke gärna kan tänka sig att nya seminarier upprättas för att

tillgodose detta behov. Skulle det emellertid vid den tidpunkt, då man säk­

rare kan fastställa behovets omfattning och varaktighet, visa sig, att perio­

den blir långvarig, bör naturligtvis frågan om en ytterligare utvidgning av

seminarieorganisationen tagas upp till allvarlig prövning.

Det har också stått klart för de sakkunniga, att man för en kortvarig

topp-period helst borde söka undvika att utexaminera hela det antal

lärare, som vore erforderligt, om antalet läraravdelningar skulle ökas pro­

portionellt mot barnantalets stegring. Det skulle då nämligen kunna hända,

att man vid periodens slut kan komma att riskera en icke önskvärd arbets­

löshet inom lärarkåren. Skulle det emellertid, när man närmar sig denna

period, visa sig vara nödvändigt att, om antalet sökande det tillåter, före­

taga en massutbildning av lärare för denna period utan att nya seminarier

upprättas, så måste detta måhända ske genom primitiva provisoriska an­

ordningar, som tillåta duplicering av seminarielokalerna, eftermiddags-

undervisning, utnyttjande av samlingssalar, elevrum, kollegierum o. s. v.,

åtgärder, som kunna rättfärdigas, om de avse endast en tidrymd av ett

eller ett par år, men som de sakkunniga ansett vara uteslutet att vidtaga

under nuvarande förhållanden.

Man kan emellertid även tänka sig, att åtgärder vidtagas, som syfta

emot att minska lärarbehovet i stället för att öka lärartillgången. I denna

riktning skulle en ökning av lärjungeantalet i folkskolans lär ar av delning

verka. En bestämmelse om höjning av maximiantalet lärjungar per av­

delning skulle givetvis, särskilt i städer och större samhällen, medföra en

sammanslagning av vissa lärjungeavdelningar, varigenom lärarbehovet

kunde bli mindre än eljest.

En sådan åtgärd är ur pedagogisk synpunkt icke önskvärd. Tvärtom

måste det uppställas som ett viktigt önskemål vid en kommande skolreform,

att lärjungeantalet i klasserna nedbringas under det nuvarande. De stora

klasserna medföra nämligen olägenheter i flera avseenden. Men om det

skulle visa sig nödvändigt att med alla medel nedbringa lärarbehovet under

1950-talets topp-period, kunde metoden tolereras såsom en nödfallsåtgärd,

eftersom den icke skulle behöva tillämpas annat iin under en relativt

kort period.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

16

Remissyttranden. Skolöverstyrelsen har i anledning av de sakkunnigas

förslag till ökning av examinationskapaciteten, vilket i allt väsentligt till­

styrkts, framhållit, att den föreslagna organisationen torde utgöra ett mini­

mum. Man finge nämligen, såsom även de sakkunniga påpekat, räkna med

dels att en lärarbrist alltjämt komme att föreligga under de närmaste åren

trots seminariernas utvidgning dels ock att organisationen efter år 1951

komme att bli alldeles otillräcklig. Överstyrelsen har därför sedermera i

utlåtande över framställningen från Jönköpings stad tillstyrkt inrättande

jämväl av ett provisoriskt seminarium därstädes från och med budgetåret

1947/48, omfattande en 4-årig och en 2-årig linje med lika antal manliga

och kvinnliga elever på vardera linjen. Överstyrelsen framhåller vidare,

att det ur rekryteringssynpunkt syntes mycket lämpligt att förlägga ett

seminarium till Jönköping, varjämte ett seminarium därstädes vore i hög

grad behövligt även av den anledningen, att läget på arbetsmarknaden

gjorde det sannolikt, att de för ett provisoriskt seminarium i Härnösand

avsedda lokalerna icke kunna färdigställas till den av de sakkunniga be­

räknade tidpunkten.

Överstyrelsen har icke funnit den föreslagna utvidgningen av det nu­

varande seminariet i Linköping lämplig utan har ansett sig i stället böra

förorda, att ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever, om­

fattande en 4-årig och en

2

-årig linje, upprättas i Linköping. Överstyrelsen

har härom anfört i huvudsak följande.

Överstyrelsen har i sitt yttrande den 28 februari 1946 över de sakkunni­

gas den 11 februari 1946 avgivna betänkande framhållit, att intet semina­

rium bör förses med mer än tre examinationsavdelningar. Genom den nu

föreslagna utvidgningen skulle emellertid seminariet i Linköping komma

att omfatta fem examensklasser.

Överstyrelsen anser, att ett så stort seminarium icke på ett tillfreds­

ställande sätt kan ledas av en och samme rektor, då denne omöjligen skulle

i önskvärd utsträckning kunna övervaka elevernas utbildning. Avståndet

mellan de båda seminariebyggnaderna skulle också medföra betydande

olägenheter, och över huvud taget skulle stora schematekniska svårigheter

uppstå. Om de högre klasserna enligt de sakkunnigas förslag skulle för­

läggas till den provisoriska byggnaden, måste vissa lokalfrågor lösas med

hänsyn till att både manliga och kvinnliga elever skulle undervisas i båda

byggnaderna. Dessa svårigheter framhållas även i en till överstyrelsen

ingiven promemoria från rektor vid seminariet i Linköping. Överstyrelsen

anser olägenheterna med den föreslagna utvidgningen av seminariet så

stora, att överstyrelsen vill föreslå, att i stället ett nytt kvinnligt proviso­

riskt seminarium med särskild rektor och omfattande en 4-årig och en

2

-årig linje upprättas i Linköping. Kostnadsökningen vid upprättande

av ett särskilt seminarium i stället för utvidgning av det nuvarande torde

väsentligen inskränka sig till rektors lön, varifrån dessutom kan frånräknas

det arvode till tillsynslärare, som enligt de sakkunnigas förslag skulle

erfordras för den ifrågasatta utvidgningen av det nuvarande seminariet.

Det nya kvinnliga seminariet skulle givetvis få använda det nuvarande

Kangl. Maj:ts 'proposition nr 230.

17

seminariets lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen, för vilket

ändamål vissa sammanhängande timmar kunde reserveras. Likaså förut­

sätter överstyrelsen, att seminariets bibliotek skulle få utnyttjas även av

det nya seminariets elever. Förutsättningen för inrättandet av det nya

seminariet är, att länsstyrelsen får sin byggnadsfråga löst, så att den gamla

seminariebvggnaden kan utrymmas. Detta kan dock ej beräknas ske förrän

1948, varför det nya seminariet ej kan träda i verksamhet förrän den

1 juli 1948. Överstyrelsen finner det dock lämpligt, att enligt de sakkun­

nigas förslag en klass på

2

-årig kvinnlig linje redan i år intages och under

läsåret 1947/48 tillhör det nuvarande seminariet för att året därpå över­

föras till det nya.

Statskontoret finner en ytterligare provisorisk utökning av folkskolesemi-

nariernas examinationskapacitet av behovet påkallad. Ämbetsverket har

emellertid framställt följande erinringar beträffande det av de sakkunniga

framlagda byggnadsprogrammet.

Den framlagda byggnadsplanen för seminarieorganisationen är dock en­

ligt statskontorets uppfattning så omfattande, att det måste anses ovisst,

om byggnadstillstånd under de närmaste åren skall kunna erhållas för

nybyggnadsarbeten av denna storleksordning. En inskränkning av bygg­

nadsprogrammet synes därför tills vidare ofrånkomlig. Då de approxima­

tiva beräkningar, som i ärendet framlagts angående lärarbehovet för tiden

från och med läsåret 1952/53 giva vid handen, att examinationsbehovet

vid slutet av 1950-talet kommer att nedgå högst väsentligt med därav föl­

jande minskning i seminariernas lokalbehov, lärer även av denna anledning

en viss försiktighet böra iakttagas. Det synes därför icke påkallat, att för

närvarande taga slutlig ståndpunkt till frågan om uppförandet av nya

seminariebyggnader i Stockholm och Göteborg.

Förslaget har i övrigt till den del, detsamma avser lokalanskaffning för

de provisoriska seminarierna i Linköping, Härnösand och Kristianstad, icke

föranlett statskontoret till annat uttalande, än att utredning synes böra

verkställas i syfte att utröna lämpligheten av att utnyttja det salubjudna

garnisonssjukhuset i Linköping vid utbyggnaden av seminarieorganisatio­

nen i stället för den gamla seminariebyggnaden därstädes.

Av de av chefen för armén och arméns fortifikationsförvaltning avgivna

utlåtandena framgår, att de för det provisoriska seminariet i Kristianstad

avsedda kasernbyggnaderna icke längre torde bli erforderliga för något

militärt ändamål. Dock syntes från den ifrågasatta upplåtelsen av bygg­

naderna böra undantagas dels tre inom den s. k. södra kasern befintliga

underofficersbostäder dels ock en i källarvåningen i samma byggnad inredd

fast radioanläggning. Vad anginge sjukhuset (sjukpaviljongen) användes

detta för närvarande såsom expeditionslokaler för en avdelning av I. mili-

tiirbefälsstaben. Jämväl denna byggnad syntes kunna avstås för ändamålet,

dock tidigast den 1 oktober 1947, då ersättningslokaler syntes kunna be­

redas nämnda avdelning i annan byggnad.

Kungl. Maj:ts yr oposition nr 230.

2

—

Bihang till riksdagens protokoll 19 k7. 1 sand. Nr SS O.

18

Departe­

mentschefen.

Det sedan några år allt starkare framträdande behovet av en ökad ut-

examination av folkskollärare har föranlett statsmakterna till en successiv

utvidgning av folkskoleseminariernas organisation. Medan denna är avsedd

för en normal intagning av endast 16 klassavdelningar årligen, ha sålunda

1944/45 intagits 18 avdelningar, 1945/46 22 avdelningar och innevarande

läsår 38 avdelningar, varjämte dels elevantalet i seminarieklasserna från

och med läsåret 1945/46 höjts från 24 till 28, dels ock en tillfällig pro­

visorisk studentlinje anordnats vid seminarierna med sammanlagt 392

elever, vilka komma att utexamineras till hösten 1947. Trots dessa åtgärder

är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. I närvarande stund föreligger,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, en brist på folkskollärare,

som kan beräknas till omkring 700 lärare. Därest innevarande läsårs

seminarieorganisation bibehölles oförändrad, skulle denna brist ytterligare

skärpas, under budgetåren 1947/52 förhållandevis obetydligt, men för de

därpå följande åren desto kraftigare. Kulmen skulle nås budgetåret 1956/57

med en brist på icke mindre än drygt 4 000 lärare. Först budgetåret

1963/64 skulle bristen ersättas av ett överskott.

Det är uppenbart, att denna situation kräver ytterligare genomgripande

åtgärder för ernående av en ökad utexamination. Seminariesakkunniga ha

förordat två utvägar härför, nämligen dels en utökning av själva organi­

sationens ram genom utvidgning av seminariet i Linköping samt inrättande

av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Härnösand och Kristianstad,

dels ock en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna, från 28

till 32 elever. Dessa åtgärder, som skulle möjliggöra en utexamination av

i runt tal 1 375 nya lärare årligen, skulle ändock icke vara tillräckliga för

att helt eliminera lärarbristen ens under början av 1950-talet. De sakkun­

niga ha bland annat på grund av svårigheten att erhålla tillräckligt stora

och lämpliga lokaler icke ansett sig böra ifrågasätta någon ytterligare

utvidgning av seminarieorganisationen utöver vad nyss angivits. Emellertid

har, såsom framgår av det föregående, Jönköpings stad erbjudit sig att

ställa erforderliga lokaler till förfogande för ett provisoriskt seminarium

redan från och med hösten 1947. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag

många skäl tala för ett accepterande av detta erbjudande, främst kanske

ovissheten i nuvarande läge på byggnadsmarknaden, om de lokaler, som

avsetts för utvidgningen av seminariet i Linköping och de nya semina­

rierna i Härnösand och Kristianstad, verkligen kunna komma att stå till

förfogande för ändamålet, såsom beräknats, hösten 1948. Under alla för­

hållanden är den ytterligare ökning av examinationskapaciteten, som skulle

ernås genom upprättandet av ett seminarium även i Jönköping, att hälsa

med tillfredsställelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka icke

blott den av de sakkunniga förordade utvidgningen av organisationen —

däri inbegripen den ifrågasatta höjningen av elevantalet i seminarieklas-

Kungl. Maj:ts proposition nr %SO.

20

Den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen kan

givetvis icke genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande Jön-

köpings-seminariet har staden åtagit sig att bekosta iståndsättande av er­

forderliga lokaler, vilka därefter mot viss hyra —

20

kronor per kvadrat­

meter jämte ersättning för värme — skulle ställas till statens förfogande.

Jag har funnit mig kunna godtaga de erbjudna lokalerna och har icke

heller funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta hyresersättningen.

— I Härnösand, Kristianstad och Linköping skulle den gamla dövstum-

skolan, vissa av Vendes artilleriregementes gamla kasernbyggnader respek­

tive den gamla seminariebyggnaden efter vissa ombyggnadsarbeten tagas

i anspråk. Jag återkommer i annat sammanhang till dessa byggnadsfrågor

men vill redan nu framhålla, att jag i princip ansluter mig till de föreslagna

anordningarna. Med anledning av vad statskontoret anfört rörande ett

eventuellt utnyttjande av det salubjudna garnisonssjukhuset i Linköping

för det nya seminariets räkning torde jag därjämte nu böra framhålla, att

gjorda undersökningar givit vid handen, att detta alternativ ur flera syn­

punkter skulle ställa sig ogynnsammare än det av seminariesakkunniga

förordade. — För det provisoriska seminariet i Göteborg liksom även för

det från och med innevarande budgetår upprättade provisoriska seminariet

i Stockholm synas nybyggnader vara erforderliga. I dessa skulle till en

början de provisoriska seminarierna inrymmas, varefter, när seminarie­

organisationen åter kan minskas och dessa seminarier bli obehövliga, de

förut befintliga seminarierna skulle överflyttas till de nya lokalerna. I

Göteborg torde lämplig tomt kunna erhållas å Guldhedsområdet. I Stock­

holm möter tomtfrågan givetvis vissa svårigheter. Det synes emellertid

angeläget att, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen även framhållit,

alla försök göras för att ernå en så central förläggning som möjligt för detta

seminarium. Även till dessa byggnadsfrågor torde jag få tillfälle återkomma

i annat sammanhang. Intill dess de nya seminariebyggnaderna i Göteborg

färdigställts, torde det nya seminariet kunna inrymmas i av Göteborgs

stad förhyrda lokaler i Viktoriaskolan. Jag har icke funnit anledning till

erinran mot vad de sakkunniga i sådant hänseende anfört eller föreslagit.

Personalfrågor m. m.

Rektorer. Av de nuvarande 13 rektorerna äro för närvarande de vid de

provisoriska seminarierna i Hälsingborg och Stockholm placerade i avlö-

ningsgrupp II, medan de övriga tillhöra avlöningsgrupp I.

De sakkunniga föreslå dels uppflyttning för de båda förstnämnda rek­

torerna till grupp I från och med nästa budgetår, enär deras seminarier då

komme att erhålla en sådan omfattning

(6

klassavdelningar), att en lägre

löneplacering för dessa rektorer än för övriga icke längre vore motiverad,

dels ock att rektor vid det provisoriska seminariet i Göteborg för nästa

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

22

Mot förslaget om inrättande av ordinarie tjänster vid de provisoriska

seminarierna kan naturligtvis invändas, att dessa tjänster efter ett antal

år komma att bli överflödiga. Om emellertid antalet hålles inom rimliga

gränser, torde det vid seminariernas nedläggande icke möta större svårig­

heter att förflytta de ordinarie lärarna till andra läroanstalter. Lärarna äro

skyldiga att underkasta sig sådan förflyttning.

Skolöverstyrelsen, som delar de sakkunnigas åsikt, att även de provi­

soriska seminarierna böra erhålla ordinarie lärarpersonal i viss utsträckning,

har betonat angelägenheten av att någon minskning icke vidtages i fråga

om det föreslagna antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster, enär dess­

utom komme att erfordras ett ganska stort antal extra lärare och timlärare.

Statskontoret har ånyo framhållit angelägenheten av tillbörlig återhåll­

samhet vid inrättande av lektorstjänster vid de provisoriska seminarierna.

Beträffande beräkningen av antalet lektorsbefattningar under nästkom­

mande budgetår har statskontoret allenast framhållit, att densamma av

de sakkunniga verkställts i överensstämmelse med de grunder, som av

statsmakterna godkänts vid avvägningen av avlöningsanslaget för folk-

skoleseminariema för innevarande budgetår.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit, att antalet ordinarie

och icke ordinarie lärartjänster vid folkskoleseminarierna måtte så avvägas,

att det motsvarade de förhållanden, som avsåges skola råda vid de all­

männa läroverken.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 230.

övningslärare. De sakkunniga ha föreslagit följande nya ordinarie och

extra ordinarie övningslärartjänster vid olika seminarier (minst 30 vecko­

timmars undervisning beräknas):

Seminarier

Musik

Gymnastik

e. o.

Manlig

slöjd

e. o.

Kvinnlig

slöjd

e. o.

Trädgårds­

skötsel

e. o.

ord.

e. o.

Falun ..........

'

------

—

i

—

—

—

Stockholm, kv............

—

—

i

—

1

—

Gävle .........

1

—

—

—

—

1

Hälsingborg.............

—

i

—

1

—

—

Stockholm, m.............

1

.—

—

—

—

—

Summa

2

i

2

1

1

1

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget.

övningsskollärare m. m. Såsom redan i det föregående erinrats ha de

sakkunniga ägnat uppmärksamhet åt frågan om en förstärkning av den

praktiska utbildningen för seminarieeleverna, en förstärkning som enligt de

sakkunnigas mening vore väl motiverad redan under nuvarande förhållan­

24

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

Seminarier

Övningsskollärare

Befintligt

antal

19-46/47

Behövligt antal

Därav vid

seminariet

folkskola

ord.

e. o.

vid full orga­

nisation

läsåret

1947/48

ord.

e. o.

Falun..........................

9

2

17

17

ii

2

4

Göteborg, m.................

11

—

14

14

ii

3

Kalmar......................

6

i

12

12

8

1

3

Karlstad......................

8

2

18

14

9

2

3

Linköping...................

9

1

18

16

11

i

4

Luleå..........................

7

2

18

16

8

2

Lund.............................

9

3

19

19

11

2

6

Stockholm, kv.............

9

3

20

20

10

2

8

Umeå..........................

9

2

18

13

9

2

2

Uppsala.......................

9

3

19

19

11

2

6

Giivle..........................

—

—

13

12

4

6

2

Göteborg, kv...............

—

—

17

5

5

Hälsingborg................

—

—

16

16

_

_

16

Jönköping...................

—

—

12

3

_

_

3

Stockholm, m..............

—

—

17

12

—

—

12

Summa

86

19 |

248

208

103

22

83

De sakkunniga föreslå i anslutning härtill inrättande av 17 ordinarie och

3 extra ordinarie övningsskollärartjänster samt förorda, att de 83 folk­

skollärare, vilka sålunda skulle anlitas som handledare vid den praktiska

utbildningen, anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare vid veder­

börande seminarium och att dessa lärares klasser i folkskolan i pedagogiskt

hänseende ställas under seminarierektorns överinseende och sålunda bilda

ett slags övningsskola. Motsvarande anordning har av innevarande års riks­

dag beslutats för de provisoriska småskoleseminariernas del, varför jag be­

träffande dess närmare innebörd och motiveringen för densamma torde få,

hänvisa till framställningen i 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 345 ff. Be-'

träffande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget m. m. anföra de sak­

kunniga följande.

De förslag, som de sakkunniga här framlagt, bliva, om de genomföras,

ur ekonomisk synpunkt föga betungande. Avlöningen av de nya extra

ordinarie övningsskollärare, som enligt förslaget skulle anställas, kommer

visserligen att uppgå till en rätt stor summa, men å andra sidan bortfaller

avlöningen till samma antal folkskollärare i folkskolan. Vidare bortfaller

ett eljest behövligt rätt stort anslag till handledare bland folkskolans lärare

(ä 800 kronor per lärare). Däremot tillkomma kostnader till timlärar-

timmar, motsvarande skillnaden mellan folkskollärarens och övningsskol-

lärares tjänstgöringsskyldighet (omkring 5 veckotimmar per lärare).'

Det bör i detta sammanhang påpekas, att det här framlagda förslaget

givetvis innebär en betydligt billigare lösning än ett förslag, som skulle

kräva betydande nybyggnadsarbeten för utökning av den egentliga övnings­

skolan. Dock torde man även med de sakkunnigas förslag måhända böra

räkna med vissa lokalkostnader. Det synes nämligen lämpligt, att staten

till vederbörande kommuner betalar dessas självkostnader för lokalernas

26

kunniga föreslå, att varje seminarium erhåller ett visst anslag, ur vilket

de lärare i folkskolan honoreras, som ställa sig och sin klass till disposition

för ändamålet. Beloppet kan lämpligen utgå med

2

000

kronor till de mindre

och 3

000

kronor till de större seminarierna. Anslaget kommer givetvis att

fördelas på ett flertal lärare, men det bör ändock, liksom tidigare, bestäm­

mas, att ingen av lärarna bör uppbära mer än 800 kronor. Detta sistnämnda

fall kan givetvis endast inträffa, om en lärare blir engagerad i så hög grad,

att han kan anses ha samma handledararbete som en övningsskollärare.

Det sammanlagda anslaget till detta ändamål kan beräknas till

(4 X

2

000

+ 9 X3

000

=) 35

000

kronor. (Göteborgs kvinnliga semina­

rium, som icke har någon avgångsklass, är icke medräknat.)

De sakkunniga föreslå vidare anvisande av 35 000 kronor att användas

till arvoden åt lärare vid skolor av lägre skolform

för handledning av seminarieelever under dessas studie­

besök i sådana skolor. Härom anföres närmare följande.

Ett realiserande av de förslag, som de sakkunniga tidigare här framlagt,

skulle även bidraga till att i viss mån lösa ett annat aktuellt problem för

den praktiska lärarutbildningen. En mycket stor del av seminarieeleverna

komma att efter avlagd examen få sin verksamhet förlagd till skolor av

Bo -och B.rform. Det är därför av största vikt, att de under sin utbild­

ningstid bibringas kunskaper om och erfarenhet av dessa skolformers spe­

ciella metodik. Att i övningsskolan anordna avdelningar av dessa skolfor­

mer har emellertid stött på svårigheter av olika slag. Det har bland annat

visat sig svårt att rekrytera sådana avdelningar, enär föräldrarna hellre

vilja ha sina barn placerade i klasser av högre skolform. Vidare har övnings­

skolans svåra belastning med elevlektioner varit ett hinder att anordna

klasser av lägre form, enär en sådan belastning icke där kan ske i samma

utsträckning som i klasser av A-form. De sakkunniga hoppas nu, att den

utvidgning av övningsskolan, som det framlagda förslaget innebär, även

skulle göra det lättare att inom seminariet ordna någon avdelning av lägre

skolform.

Emellertid torde detta icke vara tillräckligt. Eleverna måste därjämte

beredas tillfälle att under minst ett par veckor följa undervisningen i fullt

naturligt sammansatta B,- och B3-skolor på landsbygden. Redan nu sker

detta i ganska^ stor utsträckning. Man kan emellertid icke begära, att en

lärare vid en sådan skola år efter år skall mottaga seminarieelever och söka

vägleda dem i de lägre skolformernas svårigheter, om han icke härför er­

håller något vederlag. De sakkunniga vilja därför föreslå, att ett visst

anslag ställes till förfogande för detta ändamål. Beloppet synes kunna be­

gränsas till 2 000 kronor för de mindre och 3 000 kronor för de större semi­

narierna och bör kunna användas till arvode åt lärare, som handleda semi­

narieelever, då det gäller besök ej blott i B,- och B.,-skolor utan även i

andra skolor, som det är av vikt för eleverna att lära känna, Anslaget kan

beräknas till sammanlagt 35 000 kronor.

De sakkunniga ha vidare i detta sammanhang förordat, att medel skulle

anvisas till bidrag till bestridande av seminarieelevernas utgifter vid studie­

besök av nyss angivet slag, vilket förslag kommer att närmare beröras i

det följande vid beräkningen av omkostnadsanslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J0.

28

Departe­

mentschefen

R e k torern a vid de provisoriska seminarierna i Hälsingborg och

Stockholm, vilka för närvarande äro placerade i avlöningsgrupp II (löne­

graden E

12

), torde böra uppflyttas till avlöningsgrupp I (lönegraden E 13)

med hänsyn till att dessa seminarier redan nästa budgetår få lika många

klassavdelningar, som ett färdigorganiserat dubbelseminarium. Rektorerna

vid de föreslagna nya provisoriska seminarierna i Göteborg och Jönköping

torde böra tills vidare placeras i avlöningsgrupp II.

Seminarieorganisationens växande omfattning nödvändiggör även för

nästa budgetår inrättandet av ett antal nya ämneslärartjänster.

De sakkunniga ha föreslagit 15 lektorstjänster och

7

extra ordinarie

adjunktstjänster. Av lektorstjänsterna avses

6

för provisoriska seminarier.

I anledning av vad statskontoret anfört beträffande dessa tjänster vill jag

framhålla, att det svårligen går att upprätthålla så stora lärarutbildnings-

anstalter under sa pass lång tid, som det här torde bli fråga om, utan att

ha tillgång till ett antal ordinarie ämneslärartjänster. Några svårigheter

torde icke heller komma att möta att bereda dessa befattningshavare andra

tjänster, när dessa seminarier måhända åter kunna indragas. Jag tillstyrker

därför, att nya lektorst jänster och nya extra ordinarie adjunktstjänster in­

rättas från och med nästa budgetar till det antal och med den fördelning

mellan de olika seminarierna, som de sakkunniga föreslagit (se sid.

21

).

Mot de sakkunnigas förslag beträffande nya ordinarie och extra ordinarie

övningslä rartjänster har jag icke funnit anledning till annan er­

inran än att — med hänsyn till vad under hand upplysts angående omfatt­

ningen av den undervisning, som kommer att åvila läraren i manlig gym­

nastik vid seminariet i Hälsingborg — en extra ordinarie lärartjänst i gym­

nastik med lek och idrott torde böra inrättas även vid detta seminarium.

Den i det föregående förordade höjningen av elevantalet i seminarieklas-

serna kräver givetvis förbättrade förutsättningar för den praktiska

utbildningen av seminarieeleverna. Därjämte föreligger

emellertid, oavsett nämnda omständighet, sedan länge behov av en ratio­

nellare anordning av denna utbildning. De sakkunniga ha i syfte att till­

godose båda önskemålen framlagt vissa förslag, innebärande dels en icke

oväsentlig utökning av antalet övningsskolklasser, vilket bland annat skulle

ernås genom att vissa klasser i folkskolorna å seminarieortema knytas

fastare till seminarierna och vederbörande folkskollärare anställas såsom

extra ordinarie övningsskollärare vid dessa, dels att de s. k. serieövningarna

i viss utsträckning flyttas från övningsskolklasserna och förläggas till folk-

skoleklasser, som icke eljest äro anknytna till något seminarium, dels ock

införande mera regelbundet av auskultationer eller studiebesök av semina­

rieeleverna vid skolor av lägre skolform.

Enligt förstnämnda förslag, som i princip överensstämmer med vad riks­

dagen tidigare i år beslutat för småskoleseminariernas vidkommande, skulle

med av skolöverstyrelsen gjord komplettering med avseende å seminariet i

Kungl. Maj:ts -proposition nr 230.

29

Jönköping vid folkskoleseminarierna inrättas 17 nya ordinarie och 3 nya

extra ordinarie övningsskollärarbefattningar, varjämte sammanlagt 83 folk­

skollärare å seminarieorterna skulle anställas såsom extra ordinarie övnings-

skollärare. Vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm skulle därigenom

komma att finnas

10

ordinarie och

2

extra ordinarie övningsskollärarbefatt­

ningar, varjämte

8

folkskollärare skulle anställas såsom extra ordinarie

övningsskollärare. I enlighet med en av rektor vid ifrågavarande semina­

rium gjord framställning, vilken tillstyrkts av skolöverstyrelsen, synes

emellertid i stället lämpligen ytterligare en extra ordinarie övningsskollärar-

befattning böra inrättas vid seminariet och antalet såsom övningsskollärare

anställda folkskollärare böra minskas till 7. I övrigt har jag icke funnit

något att erinra mot ifrågavarande förslag. Därest det skulle visa sig

lämpligt att icke redan nästa budgetår anställa hela det föreslagna antalet

extra ordinarie övningsskollärare, torde i stället, såsom de sakkunniga

ifrågasatt, efter överstyrelsens beprövande i varje särskilt fall vederbörande

seminarium böra erhålla ett belopp av 800 kronor för varje sålunda icke till­

satt befattning, att utgå till den eller de lärare, som fullgör motsvarande

handledande verksamhet. Samma anordning torde även böra tillämpas för

det fall, att en småskollärarinna tages i anspråk som handledare. Med an­

ledning av vad svenska seminarielärarföreningen anfört rörande angelägen­

heten av att för dylika fall ett skriftligt avtal kommer till stånd mellan

vederbörande lärare och seminariet vill jag framhålla, att jag förutsätter,

att överstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.

I likhet med statskontoret anser jag mig icke kunna tillstyrka, att ersätt­

ning av statsmedel skulle utgå till sådana kommuner, där folkskoleklasser

på förut angivet sätt anknytas till vederbörande seminarium, för kostnader

för underhåll m. m. av skollokaler, som nyttjas av dessa klasser.

Även om på sätt som förordats övningsskolklassernas antal skulle avse­

värt ökas, torde dessa klasser alltjämt bli så hårt belastade av övnings-

lektioner, auskultationer m. m., att svårigheterna att på ett rationellt sätt

anordna den praktiska utbildningen skulle komma att i stor utsträckning

kvarstå. En utväg att åtminstone delvis bemästra dessa svårigheter synes

erbjuda sig i de sakkunnigas förslag, att serieövningarna skulle i viss om­

fattning avlastas från övningsskolklasserna och i stället förläggas till folk­

skolorna i klasser, som eljest icke äro anknytna till något seminarium. Jag

förordar, att en sådan anordning kommer till stånd. De lärare i folkskolan,

som tagas i anspråk härför, böra erhålla visst arvode, dock högst 800 kro­

nor för år. För ändamålet torde för nästa budgetår böra anvisas 35

000

kronor.

Jag finner det slutligen önskvärt, att tillfälle mera regelbundet beredes

seminarieeleverna att göra studiebesök vid skolor av liigre skolform, särskilt

B

2

- och B3-skolor. För beredande av viss ersättning — högst 800 kronor

för år — åt de lärare i dessa skolor, som därvid handleda eleverna, torde i

Kungl. Maj:ts 'proposition nr £30.

30

enlighet med de sakkunnigas förslag 35 000 kronor böra anvisas. I det föl­

jande tager jag ställning till frågan om anvisande av medel till bidrag till

seminarieelevernas utgifter under ifrågavarande studiebesök.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 3 518

000

kronor. Personalförteckning

och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser finnas intagna i stats-

liggaren å sid. 641 ff.

Skolöverstyrelsen har under hänsynstagande till den i det föregående

förordade utvidgningen av seminarieorganisationen och med tillämpning av

nuvarande avlöningsbestämmelser beräknat anslagsbehovet för nästa bud­

getår till 4 804 900 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 1 286 900

kronor. Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Överstyrelsen har beräknat anslagsposten till 2 285 000 kronor, inne­

bärande en ökning med 247 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att hänsyn

tagits till den verkliga belastningen, i den mån denna redan nu varit möjlig

att beräkna. Sålunda ha tjänstemännens löner beräknats med hänsyn till de

löneklasser, inom vilka de verkligen kunna antagas komma att utgå. Den

beräknade höjningen av anslagsposten hänför sig i huvudsak till — förutom

de sakkunnigas av mig i det föregående tillstyrkta förslag beträffande nya

ordinarie tjänster — av skolöverstyrelsen framlagt förslag rörande vissa

ändringar i vaktmästarpersonalens avlöningsför­

hållanden, innebärande

dels att de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-) befattningarna

vid seminarierna i Falun, Göteborg (m.), Kalmar, Karlstad, Linköping,

Luleå, Lund, Umeå och Uppsala, av vilka befattningar de i Karlstad, Lund

och Uppsala äro placerade i lönegraden Eo

6

och de övriga i lönegraden

Eo 5, förändras till ordinarie tjänster i lönegraden A

6

;

dels ordinariesättning av den extra ordinarie vaktmästarbefattningen i

lönegraden Eo

6

vid seminariet i Gävle, vars innehavare huvudsakligen

tjänstgör som värmeledningsskötare;

dels ock uppflyttning av en av de båda vaktmästarbefattningarna i löne­

graden A

6

vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden

A 7.

Till stöd för förslaget rörande de extra ordinarie vaktmästar(trädgårds-

biträdes-)befattningarna har överstyrelsen bland annat framhållit, att ifrå­

gavarande biträdens avlöning numera finge anses alltför låg i förhållande

32

sommarkursen 1947 har överstyrelsen beräknat

2

800 kronor. Det samman­

lagda medelsbehovet under denna delpost skulle vid bifall till överstyrelsens

förslag ökas med

8

400 kronor till 26 J+00 kronor.

Arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna. Ur

denna delpost, som för innevarande budgetår är uppförd med 13

000

kronor,

utgå enligt Ivungl. Maj:ts beslut, där ej överstyrelsen finner anledning fast­

ställa högre eller lägre belopp, arvoden med följande belopp för budgetår

räknat, nämligen 700 kronor vid ett vart av de provisoriska seminarierna,

1

000

kronor vid seminariet i Kalmar och

1

100

kronor vid ett vart av de

övriga seminarierna.

Med hänsyn till organisationens utvidgning föreslår skolöverstyrelsen, att

ifrågavarande arvoden bestämmas till 800 kronor vid de nya seminarierna

i Göteborg och Jönköping,

1

000

kronor vid seminariet i Hälsingborg och

1 100 kronor vid ett vart av övriga seminarier. Till särskilda arvoden åt

rektorsbiträdena under sommarkursen har överstyrelsen beräknat

2

800

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande delpost skulle

därigenom ökas med 5 600 kronor till 18 600 krojior.

Särskilda arvoden vid provårsseminarierna. Denna

delpost är för närvarande uppförd med 36 700 kronor. Provårskurser finnas

anordnade vid de icke provisoriska seminarierna i Göteborg och Stockholm

samt från och med innevarande budgetår även vid seminarierna i Lund

och Uppsala.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till

49 200 kronor. Överstyrelsen har därvid, liksom förut beträffande provårs-

läroverken, förordat återgång till tidigare gällande grunder för dessa arvo­

den, innebärande att den särskilda ersättningen till de ordinarie och extra

ordinarie ämneslärarna och övningsskollärarna vid provårsseminarierna

skulle utgå med 300 kronor mot för närvarande 300 kronor och att ersätt­

ningarna för handledning skulle utgå med 180 kronor per termin för två-

terminskandidat och 300 kronor för enterminskandidat mot för närvarande

100

kronor respektive

200

kronor. Överstyrelsen har icke räknat med att

ifrågavarande ersättningar skulle utgå till de folkskollärare, som enligt vad

tidigare förordats skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare.

Vid oförändrade arvodesgrunder har överstyrelsen beräknat medelsbehovet

till 39 000 kronor.

Svenska seminarielärarföreningen har i skrivelse den 26 mars 1947 an­

hållit, att särskilda provårsarvoden måtte få utgå jämväl till de folkskol­

lärare, som anställas som extra övningsskollärare vid provårsseminarierna.

Tilläggsarvoden åt lära re vid kurser för utbildande

av kyrkomusiker och arvoden vid kurser för utbil­

dande av hjälpklasslärare. Skolöverstyrelsen har beräknat oför­

ändrat medelsbehov, 5 600 kronor respektive 12100 kronor, under dessa

delposter.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

33

Avlöningar till övrig i c k e - o r din ar i e personal.

Denna anslagspost, som för närvarande är uppförd med 947

000

kronor,

tar av skolöverstyrelsen för nästa budgetår beräknats till 1 807 000 kronor,

ir nebärande en ökning med 860

000

kronor. De olika utgiftsposterna för­

dela sig sålunda:

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

Icke-ordinarie lärare och vaktmästarpersonal utom folk­

skollärare, som anställas såsom extra ordinarie övnings-

skollärare (inberäknat tjänstledighetsvikarier och kall-

ortstillägg) ........................................................................ kronor 986 000

Folkskollärare, som anställas såsom extra ordinarie

övningsskollärare ................................................................. »

500

000

Timlärararvoden på grund av dessa lärares nedsatta

tjänstgöring ......................................................................... »

90 000

Timlärararvoden vid sommarkursen 1947 .......................... »

98 000

Timlärararvoden vid provisoriska kurser i engelska ....

»

27 000

Handledararvoden vid serieövningars förläggande till

folkskolor ............................................................................. »

35 000

Handledararvoden vid studiebesök i skolor av lägre

skolform ............................................................................ »

35 000

Kontorsbiträden ..................................................................... »

33

000

Extra expeditionshjälp..................................................... »____ 3

200

Summa kronor

1

807

200

.

Beloppet föreslås av överstyrelsen avrundat till 1 807 000 kronor.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Vaktmästarpersonal. Överstyrelsen har föreslagit anvisande av

medel till en extra vaktmästare i lönegraden Ex

6

vid ett vart av de provi­

soriska seminarierna i Gävle, Göteborg, Hälsingborg och Stockholm.

Timlärararvoden vid sommarkursen 194 7. Genom be­

slut den 21 december 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att vid den särskilda

provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna (omfattande vår­

terminen 1946 och läsåret 1946/47 samt kurser somrarna .1946 och 1947)

ett särskilt arvode skulle utgå åt lärare vid sommarkurserna med

8

kronor

för lektion, varvid dock arvodet för vecka finge med högst 30 kronor över­

stiga vad vederbörande lärare skulle ha erhållit för samma tid, därest

ersättning utgått enligt för timlärare gällande bestämmelser. 1945 års

seminariesakkunniga hade i sitt förslag i ämnet föreslagit ett arvode av

10

kronor per lektion utan någon maximering.

Skolöverstyrelsen har i anledning av en av svenska seminarielärarför­

ening en i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 juli 1946 gjord framställning i

ämnet hemställt, att arvodet under sommarkursen 1947 måtte sättas till

10

kronor för lektion och att någon maximering ej måtte föreskrivas. I

seminarielärarföreningens skrivelse, vari även anhållits att de nya bestäm­

melserna skulle erhålla retroaktiv giltighet även för sommarkursen 1946,

anföres bland annat följande.

3 — Bihang till riksdagens protokoll

1 sand. Nr SSO.

34

Enligt timplanen för den ifrågavarande kursen iiro till sommarkurserna

förlagda övervägande övningsämnen. Sommartjänstgöringen måste alltså

främst drabba övningslärarna, vilka redan förut måste anses i lönehiin-

seende missgynnade. Särskilt slöjd och hushållsgöromål ha ett högt timtal

under sommarkurserna, och lärarna i dessa ämnen ha därför måst åtaga

sig en synnerligen dryg arbetsbörda under den tid, då andra lärare ha ferier.

De egendomliga bestämmelserna rörande arvode få till följd att dessa lärare

erhålla allt lägre timarvode ju flera timmar i veckan de nödgas arbeta. Så

får t. ex. en slöjdlärare på E-ort redan vid 18 veckotimmars tjänstgöring

ett arvode av endast

6

kronor 2 öre och vid 34 veckotimmar 5 kronor 24 öre

i stället för

8

kronor. Det ligger för dessa lärare nära till hands att jäm­

föra dessa avlöningsförhållanden med motsvarande förhållanden på den

öppna arbetsmarknaden. De betrakta sin sommartjänstgöring såsom över­

tidsarbete, vilket ju betalas högre än annat arbete.

Även andra lärare, som ha särskilt lågt timantal, finna utgående ersätt­

ning alldeles otillfredsställande. Enligt timplanen skall kompletteringskur-

sen i matematik arbeta två timmar i veckan under sommaren. Detta skulle

göra det nödvändigt för en matematiklektor eller annan matematiklärare att

stanna i seminariestaden sex veckor under somrarna mot en ersättning av

endast 16 kronor i veckan. Motsvarande gäller gymnastiklärarna. Varken

matematik eller gymnastik kan emellertid lämpligen koncentreras till en

kortare tidsperiod.

De nämnda avlöningsbestämmelserna äro sålunda ägnade att skapa en

olust, som kan skada lärarutbildningen.

Till råga på olyckan kan det svårligen undgås, att sommartjänstgöringen

1947 kommer att drabba samma lärare, som måst arbeta under sommar­

kursen 1946, och saken blir icke bättre därav, att många av dessa lärare

stå pensionsåldern ganska nära.

.

Vid föreningens framställning voro fogade skrivelser från övningslärare

vid seminariet i Göteborg samt från kollegiet vid samma seminarium, vilka

hävda den åsikten, att den låga arvodessättningen innebär en orättvisa

gentemot lärarna. Till framställningen var vidare fogad en tablå, visande

verkningarna av det tillämpade arvodessystemet.

Skolöverstyrelsen har för egen del anfört följande.

Överstyrelsen, som i sitt yttrande över 1945 års seminariesakkunnigas

förslag tillstyrkt ett arvode av

10

kronor per lektion, finner det uppenbart,

att det under sommarkursen 1946 utgående arvodet varit otillräckligt och

att det icke endast är rimligt utan kanske även nödvändigt att för sommar­

kursen 1947 höja arvodet. Överstyrelsen vill därför tillstyrka, att arvoden

åt lärare vid sommarkursen 1947 måtte utgå med 10 kronor för lektion.

Däremot anser sig överstyrelsen icke böra tillstyrka, att en sådan bestäm­

melse finge retroaktiv verkan för sommarkursen 1946.

Det sammanlagda arvodesbeloppet för sommarkursen 1947 skulle enligt

denna beräkning bliva ungefär 7 000 kronor för kurs eller för samtliga

seminarier omkring 98

000

kronor. Detta torde med cirka 30

000

kronor

överstiga den summa, som är erforderlig, därest arvodena skulle hållas

oförändrade.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

36

behov. Ett annat alternativ till modifikation av timplanen erbjuder den

koncentrationsläsning, som för närvarande tillämpas vid bland annat Kal­

mar och Stockholms folkskoleseminarium för kvinnliga elever.

Enligt kommissionens förslag skulle den frivilliga kursen i engelska om­

fatta dels 3 veckotimmars undervisning under 3 terminer, dels viss under­

visning av infödda språklärare (assistentundervisning), dels ock en 14

dagars sommarkurs under ledning av seminariets lärare i engelska jämte

infödda språklärare. Undervisningen skulle vara tillgänglig för elever från

såväl den 4-åriga som den 2-åriga linjen och borde avslutas under seminarie-

utbildningens näst sista termin. Beträffande de ifrågasatta sommarkur­

serna har kommissionen anfört följande.

Att assistentundervisning av infödda språklärare har stor betydelse, inses

utan vidare. Ännu effektivare förstärkning av utbildningen synes en sam­

manhängande sommarkurs kunna medföra. Vid folkskoleseminariet i Kal­

mar har försök gjorts med frivillig utbildning i engelska och en till denna

utbildning knuten sommarkurs, anordnad av lektorn i engelska vid semi­

nariet under medverkan av The British Council. Under fjorton dagar ha

eleverna genomgått ett koncentrerat program, omfattande bland annat tal-

och läsövningar, kursivöversättning av s. k. kombinerade stilar samt

genomgång av engelska sånger, användbara vid nybörj arundervisning. De

ha åhört ett antal föreläsningar om engelskt samhällsliv och engelska seder

och bruk, ofta illustrerade av representativa engelska ljudfilmer. Då de där­

jämte under dessa två veckor i största utsträckning talat engelska, ha de

fått en träning, som vanlig klassundervisning näppeligen kan ge.

Kommissionen anser det icke möjligt att anordna dylika kurser vid varje

seminarium. Det enda möjliga torde vara, att kurserna centraliseras till ett

fåtal platser. Om sommarkurserna förläggas till juli och augusti, då de

engelska universiteten ha ferier, torde möjlighet finnas att genom medver­

kan av The British Council få över till Sverige tillräckligt antal engelska

universitetslärare, som kunde assistera vid tre på varandra följande kurser.

För att deltagarna skola få den största möjliga nyttan av kurserna, böra

dessa förläggas till internat. Eleverna få då möjlighet att även under mål­

tiderna och på fritid umgås med de engelska assistenterna och tvingas på

så sätt att i största möjliga utsträckning begagna engelskan som samtals­

språk.

Kommissionen, som utgått ifrån att ungefär halva antalet elever i av

förslaget berörda klasser, 3

4

respektive l2, eller 18 avdelningar, skulle kom­

ma att deltaga i den frivilliga undervisningen i engelska, har beräknat kost­

naderna för timlärararvoden under nästa budgetår till i runt tal 17

000

kronor, varjämte borde anslås ett belopp av 300 kronor för varje semi­

narium till inköp av undervisningsmateriel (böcker, grammofonskivor

m. m.). Kostnaderna för en sommarkurs ha beräknats till 137 600 kronor,

varav 37 600 kronor belöpa på arvoden samt rese- och vivrekostnader för

ledare och assistenter och

100

000

kronor avse elevernas omkostnader för

deltagande i kursen. För assistentundervisningen vid seminarierna har be­

räknats ett preliminärt kostnadsbelopp av 15 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr %30.

38

Såsom skolkommissionen föreslår, synes den frivilliga undervisningen i

engelska böra omfatta tre veckotimmar under tre terminer och torde på

den fyraåriga linjen lämpligen böra förläggas till tredje klassen och höst­

terminen i fjärde klassen samt på studentlinjen till de tre första terminerna.

Beträffande den föreslagna assistentundervisningen och sommarkurserna

har överstyrelsen intet att erinra men vill framhålla vikten av att endast

erfarna och goda handledare komma i fråga.

Överstyrelsen har beräknat kostnaderna för undervisningen vid semina­

rierna till 27 000 kronor mot av skolkommissionen beräknade 17 000 kronor

och har till stöd därför anfört följande.

Det är svårt att med säkerhet avgöra, hur stor anslutningen till denna

undervisning kan komma att bli. Ett seminarium beräknar ganska lågt

deltagarantal, medan å andra sidan flera seminarier mena, att dessa fri­

villiga kurser komma att få en synnerligen stor anslutning från elevernas

sida. Även om åtskilliga elever av olika skäl icke torde kunna deltaga i

undervisningen, anser överstyrelsen, att ett större deltagarantal, än vad

kommissionen räknat med, torde kunna förutses. Vidare ökar deltagar­

antalet, om 1945 års seminariesakkunnigas förslag om höjning av elev­

antalet per klassavdelning till 32 vinner riksdagens godkännande. Härtill

kommer, att det synes vara angeläget, att undervisningsavdelningarna i

fråga om denna undervisning ej omfatta så högt elevantal som 28 eller 32.

Vidare torde det i regel vara lämpligt, att eleverna på den fyraåriga linjen

och studentlinjen undervisas i skilda grupper. Vid den obligatoriska under­

visningen i engelska på den 4-åriga linjen kan klassavdelning enligt nu

gällande bestämmelser delas i två grupper med hänsyn till elevernas för­

kunskaper. Ett liknande förfaringssätt vore givetvis ur undervisningssyn-

punkt mycket lämpligt även i fråga om undervisningsavdelningarna vid

den frivilliga undervisningen. Överstyrelsen anser sig likväl ej kunna föreslå

en sådan anordning utan vill i stället förorda, att elevantalet per under-

visningsavdelning maximeras till 25, dock att antalet undervisningsavdel-

ningar ej bör få överstiga antalet klassavdelningar vid seminariet inom

klasserna III

4

och F. Skulle mot förmodan anslutningen till den frivilliga

undervisningen bli mindre än beräknat, bör även en minimigräns fixeras.

Det torde vara lämpligt bestämma, att frivillig undervisning i engelska

vid folkskoleseminarium må anordnas endast under den förutsättningen,

att minst fem härför lämpliga elever anmäla sig till deltagande i under­

visningen.

Då det sålunda kan förutses, att ej alla elever i ifrågakommande klasser

kunna deltaga i den frivilliga undervisningen, torde antalet undervisnings-

avdelningar, om här föreslagna grunder för uppdelning godkännas, likväl

ej komma att bli lika stort som antalet klassavdelningar, alltså 35. Över­

styrelsen anser sig dock böra räkna med 30 undervisningsavdelningar med

högst 25 elever i varje avdelning. Den frivilliga undervisningen kommer att

medföra en ökning av anslagsbehovet för avlönande av icke-ordinarie

lärare. Om såsom medeltimarvode beräknas timarvodet på G-ort, vilket är

301 kronor per veckotimme, skulle kostnaderna vid ett beräknat timantal

av

3

veckotimmar bli (30 X 3 X 301 =) 27 090 kronor eller i runt tal

27 000 kronor.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

40

bibliotekarier och arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna har jag

icke funnit anledning till annan erinran än att den sistnämnda delposten

i och för avrundning av arvodespostens slutsumma bör uppföras med

18 700 kronor.

I överensstämmelse med mitt ståndpunktstagande till motsvarande spörs­

mål i fråga om pro vårsläroverken anser jag mig böra förorda, att de sär­

skilda arvodena vid provårsseminarierna återföras till samma nivå som

före budgetåret 1941/42. Tillräckliga skäl torde knappast föreligga att låta

ifrågavarande arvoden utgå jämväl till de folkskollärare, som komma att

anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare vid dessa seminarier.

Då jag vidare tillstyrker förslaget om medelsanvisning till tilläggsarvo-

den åt lärare vid kurser för utbildande av kyrkomusiker och till arvoden

vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare torde arvodesposten

i nära anslutning till överstyrelsens förslag böra för nästa budgetår upp­

föras med (46 000 + 26 400 + 18 700 + 49 200 -f 5 600 + 12 100 =)

158 000 kronor. Med avseende å delposten till tilläggsarvoden åt lärare vid

kurser för utbildande av kyrkomusiker, ur vilken nu utgår ersättning till

lärare för s. k. övertimmar i de fall, då kompletterande undervisning vid

seminarierna erfordras för sådana seminarieelever, som deltagit i kurs för

utbildande av kyrkomusiker, vill jag på förekommen anledning förorda, att

dylik ersättning jämväl må utgå, då kompletterande undervisning er­

fordras för elever, som ha för avsikt att deltaga i kurs för utbildande av

kyrkomusiker.

Mitt ställningstagande i det föregående till skolöverstyrelsens förslag

beträffande de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)befattning-

arna föranleder en ökning av det av överstyrelsen beräknade medels­

behovet under icke-ordinarieposten med 29 500 kronor.

Enligt beslut av 1945 års höstriksdag må till lärare, som tjänstgör vid

de i samband med den särskilda provisoriska utbildningslinjen vid folk-

skoleseminarierna anordnade sommarkurserna, utgå ett särskilt arvode å

8

kronor per lektion, dock med den begränsningen, att arvodet per vecka

må med högst 30 kronor överstiga vad vederbörande lärare skulle erhållit

för samma tid, därest ersättning utgått enligt för timlärare gällande be­

stämmelser. Svenska seminarielärarföreningen och skolöverstyrelsen ha nu

föreslagit, att ifrågavarande arvode måtte höjas till

10

kronor ävensom

att den angivna begränsningen skulle upphävas. Jag finner för egen del

med hänsyn till vad i ärendet anförts en viss höjning av arvodet påkallad

men är icke beredd att förorda, att arvodet sättes högre än till

9

kronor

per lektion. Samtidigt synes skäligt, att den föreskrivna maximeringen

av arvodet något jämkas, förslagsvis därhän, att arvodet per vecka må

med högst 50 kronor överstiga vad läraren skulle erhållit med tillämpning

av bestämmelserna om ersättning åt timlärare. Jag förordar därför, att

arvodesgrunderna jämkas på sätt jag nyss angivit i fråga om sommar­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

41

kursen 1947. Vad jag sålunda förordat föranleder en minskning av det

av överstyrelsen beräknade medelsbehovet under icke-ordinarieposten med

20

000

kronor.

...

För närvarande förekommer vid folkskoleseminarierna undervisning i

engelska på den

4

-åriga linjen, men denna undervisning avser icke att

göra eleverna kompetenta att undervisa i språket. Sådan kompetens far

av vederbörande förvärvas på egen hand. Jag är ense med skolkommissio-

nen och skolöverstyrelsen om önskvärdheten av att förbättrade möjligheter

skapas för utbildning i engelska för folkskolans lärare. Ehuru det ännu

är för tidigt att uttala sig om hur denna utbildning bör gestaltas for fram­

tiden, synes det dock lämpligt, att provisoriska åtgärder nu vidtagas för

att bereda sådana folkskolläraraspiranter, som önska tillägna sig erforder­

lig utbildning jämväl i engelska, tillfälle därtill. Jag anser mig kunna i prin­

cip godtaga det förslag härutinnan, som framlagts av skolkommissionen.

Vad överstyrelsen anfört i fråga om anslutningen till undervisningen samt

beträffande undervisningsavdelningarnas antal och storlek har icke givit

mig anledning till erinran. Jag anser mig därför i likhet med överstyrelsen

böra räkna med ett medelsbehov av 27 000 kronor för avlönande av icke-

ordinarie lärare vid den frivilliga undervisningen i engelska under nästa

läsår. Även i fråga om den planerade assistentundervisningen ansluter jag

mig till överstyrelsens kostnadsberäkningar. Jag utgår ifrån, att de härför

beräknade medlen,

2

500 kronor, skola kunna bestridas ur det för nästa

budgetår av riksdagen redan beviljade reservationsanslaget till Språk-

assistentverksamhet vid högre läroanstalter. Med frågan om medelsanvis­

ning för eventuella kurser i engelska under sommaren 1948 torde kunna

anstå till nästa budgetår.

Då överstyrelsens beräkningar i övrigt av medelsbehovet under icke-

ordinarieposten icke givit mig anledning till erinran, hade posten

vid oförändrade avlöningsförhållanden bort uppföras med (1 807 000 +

-f 29 500 —

20

000

=)

1

816 500 kronor. Den allmänna löneregleringen

föranleder emellertid en uppräkning av posten med 578 500 kronor till

2 395 000 kronor.

Anslagsposten till r ö r 1 i g t t i 11 ä g g, vilken vid nuvarande avlönings­

förhållanden bort höjas från 415 000 kronor till 555 000 kronor, torde på

grund av den allmänna löneregleringens inverkan på medelsbehovet kunna

begränsas till 405 000 kronor.

Avlöningsanslaget bör alltså vid bifall till vad jag förordat för nästa

budgetår uppföras med (3 160 000 + 158 000 + 2 395 000 + 405 000 =)

6 118 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med

2

600

000

kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om ändrat

intagningsförfarande vid folk- och småskoleseminarierna. Enligt gällande

bestämmelser skall inträdesprövning till den 4-åriga linjen vid folkskole-

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

42

seminarierna samt till småskoleseminarierna omfatta vissa närmare an­

givna skriftliga och muntliga prov samt prov i teckning, sång och slöjd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 december 1946 har rektor vid folk-

skoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm gjort framställning om att

tills vidare från och med år 1947 vid seminariet få försöksvis anordna in-

trädesprövning till första klassen av den 4-åriga linjen enligt vissa ändrade

principer, i huvudsak innebärande, att med bland andra sådana sökande,

som avlagt realexamen, skulle anställas inträdesprov endast i modersmålet,

matematik och musik, varjämte skulle förekomma särskilda lämplighets-

prov och psykotekniska prov. Vidare har 1946 års skolkommission i skri­

velse den 3 mars 1947 hemställt, att försök innevarande år finge anställas

vid de seminarier, vilkas rektorer kunde vara villiga därtill, med ändrat

intagningsförfarande till såväl folkskoleseminariernas 4-åriga och 2-åriga

linjer som småskoleseminarierna. Dessa försök skulle vad beträffar folk­

skoleseminariernas 4-åriga linjer och småskoleseminarierna avse ett intag­

ningsförfarande, där kunskapsprövning anordnades endast för sådana sö­

kande, som ej erhållit godkända vitsord i realexamen eller andra därmed

minst likvärdiga vitsord. I fråga om intagningen till de

2

-åriga linjerna vid

folkskoleseminarierna skulle försök göras med obligatoriskt prov även i

teckning. Därjämte skulle försöken avse viss lämplighetsprövning.

Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över ifrågavarande framställningar

tillstyrkt de föreslagna försöksåtgärderna. Jag anser för egen del, att ifråga­

varande försök skulle kunna ge värdefulla erfarenheter för den framtida

utformningen av bestämmelserna om intagningen vid seminarierna och att

de därför böra komma till stånd. Med hänsyn till den nu långt framskridna

tidpunkten torde emellertid försöken lämpligen böra igångsättas först nästa

budgetår, dock att beträffande de 2-åriga linjerna vid folkskoleseminarier­

na, vid vilka intagningarna ske vid höstterminens början, försöken må-

hä,nda kunna påbörjas instundande höst. Därest riksdagen icke framställer

erinran mot vad jag sålunda anfört, torde Kungl. Maj:t vilja framdeles,

sedan skolöverstyrelsen avgivit förslag i ämnet, meddela erforderliga be­

stämmelser rörande ifrågavarande försöksverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1

. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall ut­

vidgas på sätt jag i det föregående förordat;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de änd­

ringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

vilka föranledas av vad jag i det föregående anfört;

3. godkänna följande avlöningsstat för folkskolesemina­

rierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

43

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.............................................kronor 3 160 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina-

rieläkare m. m., för­

slagsvis ...................kronor 46 000

b. Arvoden åt semi-

nariebibliotekarier

»

26 400

c. Arvoden åt biträ­

den på rektors-

expeditionerna ...

»

18 700

d. Särskilda arvoden

vid provårssemina-

rier............................. *

49 200

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser

för utbildande av

kyrkomusiker, för­

slagsvis .................... *

5 600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . .

»

12

100

» 158

000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.......................... *

2 395 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. »

405 000

Summa kronor 6118 000;

Kungl. Maj:ts proposition nr *230.

4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 6 118 000.

2. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 473 000 kronor. Skolöverstyrelsen har

under hänsynstagande till den utvidgning av seminarieorganisationen, som

jag i det föregående förordat, beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår

till 691 500 kronor, innebärande en ökning med 218 500 kronor, enligt föl­

jande sammanställning (nuvarande belopp angivas inom parentes).

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Utgifter:

Sjukvård m. m.,

för slag svis

..............................kronor

19 300 ( 13 000)

Bränsle, lyse

och

vatten,

förslagsvis.............. »

263 000 (235 000)

Övriga expenser.................................................... »

269 300 (183 000)

Trädgårdarnas underhåll och skötsel,

förslagsvis

»

71 400

( 66

000)

Särskilda kurser och föreläsningar,

förslagsvis

»

24 200

(

14 900)

Reseersättningar,

förslagsvis.............................. »

500

(

500)

Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för

utbildande av hjälpklasslärare....................... »

7 800 ( 7 800)

Bidrag till studiebesök m. m.............................. »

80 000 (

)

Summa

kronor 735 500

(520 200).

Särskilda uppbördsmedel:

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse m. m.

»

7 200 ( 8 500)

Inkomster av trädgårdarna.......................

»

36

800 ( 38 700)

Summa

kronor 44

000

( 47

200).

Nettoutgift kronor

691 500

(473 000).

Beträffande de föreslagna höjningarna av vissa utgiftsposter framgår av

handlingarna i ärendet bland annat följande.

Övriga expenser. Överstyrelsen har, liksom förut beträffande

småskoleseminarierna (se 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 354 f.), hem­

ställt, att rektorerna vid folkskoleseminarierna skulle äga att i viss ut­

sträckning erhålla bidrag till kostnaderna för sina privata telefoner. Bi­

draget skulle utgå med det belopp, varmed rektors telefonabonnemang

överstege den lägsta för orten gällande abonnemangsavgiften. Kostnaden

har beräknats till omkring 60 kronor per rektor eller till sammanlagt 850

kronor.

Särskilda kurser och föreläsningar. Överstyrelsen har

beräknat medelsbehovet sålunda.

kurser

1

skolhygien (13 X 300 =) ........................................kronor 3 900

»

» tal- och röstvård (13 X 500 =) .............................. »

6

500

föreläsningar i skilda ämnen (15 X 500 ==) .......................... »

7

500

socialpedagogisk föreläsningskurs vid seminariet för kvinn­

liga elever i Stockholm ......................................................... »

2

000

anordnande av psykotekniska inträdesprov vid samma se­

minarium ..................................................................... »

6

oo

anordnande av simundervisning och bad .............................. »

3

325

förhyrande av idrottsplan ..................................................... »

375

Summa kronor

24

200.

46

anledning är välmotiverat, att bidrag lämnas av statsmedel. Hur stora

dessa bidrag böra sättas per elev är icke lätt att exakt angiva. Elevernas

utgifter för de studiebesök på minst 2 veckor, som här avses, torde kunna

uppskattas till minst 100 kronor per elev. Då antalet elever i seminariernas

avgångsklasser läsåret

1947—48

kommer att uppgå till omkring

820,

skulle

det följaktligen för samma budgetår bli fråga om utgifter på i runt tal

82

000

kronor. Studiebesöken torde genom seminariernas försorg lämpligen

kunna läggas på tider, som med hänsyn till vederbörande seminarieelevers

övriga utbildning äro de mest lämpliga. Man kan även tänka sig vissa för­

skjutningar av seminariernas lästerminer, ett längre påsklov etc.

Om anslaget för detta ändamål skulle helt täcka elevernas utgifter, borde

det enligt vad ovan anförts utgå med omkring 80

000

kronor. De sak­

kunniga anse sig härvidlag kunna förorda

75

000

kronor.

Under rubriken stipendier m. m. utgick före budgetåret 1940/41 till folk-

skoleseminarierna ett mindre anslag för studie- och idrottsutflykter, vilket

anslag av skolöverstyrelsen fördelades på de olika seminarierna. Detta bort­

föll emellertid i samband med de allmänna besparingsåtgärderna i början

av 1940-talet. Då starka skäl nu tala för ett återupptagande av detta an­

slag, vilja de sakkunniga förorda att så sker. Lämpligen kunde detta an­

slag då sammanföras med nyssnämnda anslag till studiebesöken i lands-

bygdens folkskolor och utgå med 80

000

kronor. Medel ur detta anslag

bör även kunna användas såsom bidrag för anordnande av utfärder för

övningsskolan.

Skolöverstyrelsen

har tillstyrkt förslaget och förordat, att beloppet an­

visas under omkostnadsanslaget.

Statskontoret

har icke funnit något att erinra mot ifrågavarande förslag.

I övrigt sammanhänger de föreslagna anslagshöjningarna med dels semi-

narieorganisationens utvidgning, dels ock — beträffande delposterna till

övriga expenser och till trädgårdarnas underhåll och skötsel — med enligt

kollektivavtal höjda löner för städerskor och trädgårdsarbetare.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 880.

Departe­

mentschefen.

Jag har tidigare icke ansett mig kunna biträda förslaget om bidrag i viss

utsträckning till rektorerna vid småskoleseminarierna för deras kostnader

för telefonabonnemang. Jag är därför icke heller beredd att tillstyrka det

förslag i enahanda syfte, som nu framlagts beträffande folkskoleseminarier-

nas rektorer.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag önskvärt, att medel anvisas för

anordnande av viss undervisning i socialpedagogiska frågor vid seminariet

för kvinnliga elever i Stockholm. Föreläsningsarvodet torde dock icke

böra sättas högre än

60

kronor för dubbeltimme, varför medelsbehovet kan

beräknas till 1

800

kronor eller

200

kronor mindre än enligt överstyrelsens

beräkningar.

Liksom de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner jag

skäligt, att staten bidrager till bestridande av de kostnader för seininarie-

eleverna, som kunna uppkomma vid studiebesök i skolor av lägre skolform.

De sakkunniga synas därvid ha räknat med att ersättning skulle utgå

47

— förutom för resor och logi — även för kost. För egen del anser jag, att

bidraget bör begränsas till att avse endast sådana merkostnader, som

åsamkas eleverna genom ifrågavarande studiebesök. Då dessa merutgifter

som regel torde avse resekostnader och kostnader för logi å studieorten,

vill jag förorda, att ersättning utgår av statsmedel för dessa kostnader men

ej för utgifter för kost. Jag beräknar för detta ändamål ett anslagsbehov

av 50 000 kronor eller 25 000 kronor mindre än enligt de sakkunnigas be­

räkningar. Vidare torde 5

000

kronor böra anvisas till bidrag till anordnande

av studie- och idrottsutfärder vid folkskoleseminarierna. För dessa ända­

mål torde under omkostnadsanslaget böra uppföras en ny anslagspost, för­

slagsvis benämnd Bidrag till studiebesök m. m., å 55

000

kronor. Denna

post torde böra uppdelas på dels en förslagsvis betecknad delpost å 50 000

kronor till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor av lägre

skolform, dels ock en maximerad delpost å 5 000 kronor till bidrag till

anordnande av studie- och idrottsutfärder. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela erforderliga bestäm­

melser angående dispositionen av ifrågavarande anslagspost.

Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad överstyrelsen

i förevarande sammanhang föreslagit, torde omkostnadsanslaget med ut­

gångspunkt från överstyrelsens beräkningar böra för nästa budgetår upp­

föras med

(691 500 — 200 — 25 000

=)

666 300 kronor,

vilket innebär en

anslagshöjning med

(666

300 — 473

000

=) 193 300

kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budget­

året

1947/48

anvisa ett

förslagsanslag

av . . kronor

666

300.

3. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna:

Materiel, böcker m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med

115

000

kronor.

Skolöverstyrelsen

har hemställt om höjning av anslaget till

189 500

kronor.

Överstyrelsen har anfört, att det av rektorerna, utan hänsyn till den av de

sakkunniga föreslagna utvidgningen av organisationen, begärda anslaget

uppginge till

165 000

kronor och att detta belopp icke syntes vara till­

räckligt för den utvidgade organisationen. Skolöverstyrelsen har vidare

framhållit den stora betydelsen av rikligare anslag för materiel och böcker

till seminarierna. Bland annat medförde de ökade fordringarna på moderna

arbetsmetoder och mera individuell undervisning större krav på semina­

riernas biblioteksutrustning. Även i fråga om undervisningsmateriel borde

seminarierna tillgodoses på ett annat sätt än tidigare, så att de kunde tjäna

som förebilder och hos eleverna inpränta vikten av goda hjälpmedel för

undervisningen. Överstyrelsen ansåge därför en ganska kraftig höjning av

anslaget vara ofrånkomlig. Höjningen borde utgöra minst

70

000

kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

48

vartill komme de anslagsmedel (15 X 300 =) 4 500 kronor, som föreslagits

till inköp av undervisningsmateriel (böcker, grammofonskivor m. m.) för

de provisoriska kurserna i engelska.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Departe­

mentschefen,

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag en höjning av förevarande an­

slag erforderlig. Denna torde emellertid för nästa budgetår kunna be­

gränsas till 70 000 kronor och anslaget alltså böra uppföras med 185 000

kronor. Jag räknar därvid med att inom ramen för det sålunda förordade

anslaget erforderliga medel skola stå till förfogande även för anskaffande

av undervisningsmateriel för de provisoriska kurserna i engelska. Jag hem­

ställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker ^to. ^to. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................................. kronor 185 000.

4. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna: Utrustning.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av

240

000

kronor. Det verkliga anslagsbehovet hade av seminariesakkunniga

och skolöverstyrelsen uppskattats till 326

000

kronor. Min företrädare i

ämbetet hade intet att erinra mot dessa beräkningar i och för sig men

ansåg, att medelsanvisningen borde kunna fördelas på två budgetår. Då

för budgetåret 1946/47 anvisats 240 000 kronor, skulle ett belopp av

(326 000 — 240 000 =)

86

000 kronor återstå att anvisa för budgetåret

1947/48. För detta budgetår har skolöverstyrelsen emellertid funnit ytter­

ligare behov av anslagsmedel till utrustning föreligga på grund av ian-

språktagandet av nya lokaler. Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet

härför till 146

000

kronor. Rektorerna hade begärt 166

000

kronor, men

överstyrelsen ansåge, att en del av de beräknade kostnaderna borde kunna

bestridas ur det årliga anslaget till materiel, böcker m. m

.1

Slutligen har

överstyrelsen dessutom hemställt om anvisande av dels 67 000 kronor till

förbättring av gymnastiksalsutrustningen och utrustningen för lek och

idrott vid seminarierna, dels ock 44 000 kronor för anskaffande av smal-

filmsprojektorer och centralradioanläggningar till seminarierna. Beträffan­

de dessa sistnämnda förslag har överstyrelsen anfört bland annat följande.

Utrustning för gymnastik m. m. Skolöverstyrelsens gym­

nastikkonsulenter ha efter inspektion vid de olika seminarierna påyrkat,

att utrustningen i gymnastiksalar och avklädningsrum kompletteras och

förbättras samt att inköp av erforderlig materiel för undervisningen i lek

och idrott verkställes. Efter rektorernas hörande har förste gymnastik­

konsulenten beräknat följande behövliga anslagsbelopp för de olika folk­

skoleseminarierna.

1 Beträffande detaljerna i beräkningarna torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

49

Kungl.

Maj:ts proposition nr 2S0.

Falun ..................................

1

200

Gävle ....................................

450

Göteborg .............................

7 500

Hälsingborg.........................

1

000

Kalmar..................................

2

100

Karlstad ...............................

8

500

Linköping ........................... .

11 700

Luleå ....................................

3 900

Lund ....................................

16 900

Stockholm (kvinnligt)...........

2 900

»

(manligt).............

1 900

Umeå ....................................

5 000

Uppsala .................................

4 300

Summa kronor 67 350.

I nämnda belopp äro icke inräknade de anslag, som av föregående riksdag

begärdes och anvisades för inredande av nya gymnastiksalar.

Radio- och filmapparater. Radio och film erhålla allt

större betydelse som hjälpmedel vid undervisningen i folkskolan, och mo­

derna folkskoleanläggningar förses numera ofta med såväl centralradioan­

läggning som anordningar för visande av smalfilm. Skolfilmen är i allra

största utsträckning stumfilm.

Det är under dessa förhållanden nödvändigt, att eleverna vid semi­

narierna göras väl förtrogna med nämnda undervisningsformer. De böra

därför under sin seminarietid erhålla ledning i att sköta de apparater, som

skola användas vid dessa undervisningsformer. Första villkoret härför är,

att sådana apparater finnas vid seminarierna och där flitigt utnyttjas. För

att utröna i vad mån möjligheter för en sådan undervisning föreligger vid

seminarierna har överstyrelsen från rektorerna infordrat uppgifter på före­

komsten av de behövliga apparaterna.

SmalfUmsprojektor

för stumfilm finns vid sju av seminarierna. Sådan

behöver sålunda inköpas för sex seminarier. (De nya seminarierna i Göte­

borg och Jönköping äro icke medräknade i detta sammanhang.) Enligt

meddelande från svensk filmindustri kan smalfilmsapparat (jämte låda) er­

hållas för 951 kronor. Den sammanlagda kostnaden för inköpen belöper sig

således på

(6

X 951 =) 5 706 kronor. Härtill komma kostnader för mörk-

läggningsanordningar för en summa av sammanlagt omkring 2 400 kronor.

För ändamålet skulle alltså erfordras ett anslag av (5 706 -f-

2

400 =)

8

106 eller i runt tal

8

100

kronor.

Centralradioanläggning

saknas vid samtliga seminarier. I de provisoriska

lokaler, vari seminariet i Hälsingborg och seminariet för manliga elever

i Stockholm bedriva sin verksamhet, finns icke anledning att utföra sådan

anläggning. Anläggningar erfordras således vid 11 seminarier. Enligt med­

delande från Elektroskandia kan för

3 262

kronor

50

öre utföras en an­

läggning omfattande centralapparat, 10 lösa högtalare, 22 vägguttag, gram­

mofonverk m. nr. Sammanlagda kostnaden blir sålunda

(11 X 3 262: 50 =)

i runt tal

35 900

kronor.

Överstyrelsen vill sålunda föreslå, att ett anslag av

(8

100

-{-

35

900 =)

44 000 kronor anvisas för inköp av smalfilmsprojektorer, anordningar för

erforderlig mörkläggning samt utförande av centralradioanläggning vid

folkskoleseminarierna.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 191(7. 1 samt. Nr SSO.

50

Departe­

mentschefen.

Den fortskridande utvidgningen av seminarieorganisationen kommer gi­

vetvis att ställa ytterligare krav på icke oväsentliga anslagsmedel till in­

redning av nya lokaler m. m. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår

har ett belopp av 86 000 kronor av det av skolöverstyrelsen redan för in­

nevarande budgetår beräknade anslagsbehovet ansetts böra tillgodoses

genom medelsanvisning för nästa budgetår. För detta budgetår har över­

styrelsen nu räknat med ett ytterligare anslagsbehov av

146 000

kronor

på grund av ianspråktagande av nya lokaler. Jag har icke funnit anledning

till annan erinran mot dessa beräkningar än att sistnämnda belopp torde

kunna minskas med

16 000

kronor till

130 000

kronor med hänsyn till att

vissa av utgiftsändamålen synas vara av det slag, att kostnaderna därför

böra bestridas från det årliga anslaget till materiel, böcker m. m.

Till förbättring av gymnastikutrustningen är jag icke beredd att till­

styrka anvisande av mer än 40 000 kronor av begärda 67 000 kronor.

Jag delar överstyrelsens uppfattning om behovet av smalfilmsprojektorer

och centralradioanläggningar i seminarierna och vill därför tillstyrka an­

visande av 44 000 kronor för anskaffande av sådan apparatur vid folkskole-

seminarierna.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande anslag för nästa

budgetår uppföras med

(86

000 -f- 130 000

-j-

40 000 -j- 44 000 =) 300 000

kronor,

innebärande en anslagshöjning med

60

000

kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret

1947/48

anvisa ett

reservationsanslag

av . . kronor

300 000.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

5. Förslagsanslag till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska.

I skrivelse den 15 oktober 1946 har 1946 års skolkommission hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av särskilda sti­

pendier för folkskollärare, som önskade genomgå kurser för vinnande av

behörighet att undervisa i engelska i folkskolan. Kommissionen erinrar till

en början hurusom genom skolöverstyrelsens cirkulär den 21 januari 1944

villkoren och formerna för vinnande av sådan behörighet fastställts, men

att det vore överlämnat åt enskilt initiativ att organisera den undervisning,

som kunde visa sig erforderlig. Som en följd av det alltmer ökade behovet

av folkskollärare med kompetens och behörighet att undervisa i engelska

hade under de sistförflutna åren vuxit fram en rad kurser, anordnade av

korrespondensinstitut, lärarorganisationer och enskilda.

Beträffande denna kursverksamhet har kommissionen anfört följande.

Kostnaderna för av Hermods i samarbete med Sveriges folkskollärar-

förbund samt av NKI-skolan i samarbete med Sveriges allmänna folkskol-

51

lärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund och British Council an­

ordnade kurser, som bygga på förkunskaper motsvarande realexamen eller

det

4

-åriga folkskoleseminariets kurs i engelska, och som omfatta korres­

pondenskurs, avslutad med 4 ä 5 veckors preparandkurs under sommaren

med helinackordering på kursorten, ha uppgått till omkring 500 kronor.

För lärare med förkunskaper i engelska motsvarande realgymnasiets ha

av Sveriges folkskollärarförbund anordnats kortare kurser, vid vilka kost­

naderna kunnat nedbringas.

Av Stockholms folkskoledirektion ha anordnats kurser for lärare vid

Stockholms folkskolor, vilka bekostats av kommunala medel och vant

avgiftsfria för deltagarna. Vid Göteborgs folkskolors pedagogiska kurser,

anordnade av folkskollärarkårens organisationer i Göteborg, förekomma

även kurser för behörighet i engelska. För dessa kurser erlägges avgifter

för deltagarna, men visst anslag av kommunala medel utgår till hela kurs­

verksamheten i fråga. Privata kurser ha i många fall anordnats av lektorer,

liksom lärare i en del fall genom privatlektioner skaffat sig erforderliga

kunskaper för behörighetsprovet.

oo .

Enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter ha intill den 23 ]uh

1946

1

147 folkskollärare förklarats behöriga att undervisa i engelska.

Kommissionen understryker därefter angelägenheten av att så många

folkskollärare som möjligt förvärva behörighet att undervisa i engelska

samt anför vidare bland annat följande.

Två skäl tala starkt för en översyn av gällande bestämmelser, dels de

erfarenheter, som vunnits under de gångna tre åren, dels insikten om att

behovet av folkskollärare, kompetenta att undervisa i engelska, kommer

att starkt öka under de närmaste åren. Härtill kommer, att starka skal

tala för att i en framtida enhetsskola undervisning i engelska skall på-

börjas i femte klassen och meddelas åt alla. Det synes därför, kommis-

sionen angeläget att i god tid planera för framtiden. Kommissionen har

inte anledning att redan nu påyrka någon ändring beträffande de ford­

ringar som för närvarande gälla för vinnande av behörighet, utan förutsät­

ter, att dessa tills vidare bibehållas oförändrade.

De lärare, som på egen bekostnad skaffat sig erforderlig kompetens, ha

irmen annan förmån härav än utsikten att få tjänstgöra i folkskola, där

undervisning i engelska bedrives. IManga, som ha verkligt intresse att

underkasta sig den nödvändiga utbildningen, måste av ekonomiska skål

avstå därifrån. Om man undantar de kurser, som anordnas av Stockholms

folkskoledirektion, vilka varit avgiftsfria men endast avse att fylla ett

lokalt behov, torde den genomsnittliga kostnaden för den enskilde att ge­

nomgå en fullständig kurs av ifrågavarande slag utgöra omkring 500 kronor

I sitt betänkande Skolpliktstidens skolformer 2. Folkskolan A. Allmän del

förordar 1940 års skolutredning alternativt, att dagtraktamenten och reseer-

sättningar måtte utgå till deltagarna i av staten anordnade kurser, eller att

särskild ersättning måtte utgå till lärare, som vunnit behörighet att under­

visa i engelska. Kommissionen anser, att frågan tills vidare skulle kunna

lösas genom inrättande av särskilda statsstipendier för folkskollärare, som

deltaga i kurser och undervisning för vinnande av behörighet att undervisa

i engelska. Dessa stipendier torde böra utgå utan behovsprövning. Då kost­

naderna i de enskilda fallen torde variera rätt mycket, förutsätter kom-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

52

Departe­

mentschefen.

missionen, att ifrågavarande stipendier utgå med ett belopp, motsvarande

verkliga kostnaderna för den undervisning den sökande åtnjutit, dock med

högst 500 kronor, samt att beviljat stipendium utbetalas, först sedan be­

hörighet vunnits.

Skolöverstyrelsen

har tillstyrkt kommissionens förslag samt meddelat,

att år 1946 404 folkskollärare erhållit behörighet av överstyrelsen att un­

dervisa i främmande språk.

Såsom i ärendet framhållits torde under den närmaste framtiden behovet

av folkskollärare, som äro kompetenta att undervisa i engelska, av allt att

döma komma att avsevärt stegras. I annat sammanhang har redan påpe­

kats, att sådan kompetens för närvarande icke kan vinnas inom ramen för

den ordinarie seminarieutbildningen utan att man för undervisningen i

engelska är hänvisad till sadana lärare, som på egen hand skaffat sig

erforderliga kunskaper. De i det föregående förordade provisoriska kurserna

i engelska vid folkskoleseminarierna äro avsedda att utgöra ett led i strä­

vandena att fylla det ökade behovet av lärare med ifrågavarande kom­

petens. I förevarande sammanhang föreligger till bedömande ett annat

förslag i samma syfte, innebärande att redan utbildade folkskollärare skulle

genom stipendier stimuleras till att förvärva behörighet att undervisa i

engelska.

Skolkommissionen har beräknat den genomsnittliga kostnaden för den

undervisning, som måste åtnjutas för vinnande av sådan behörighet, till

omkring 500 kronor. Säkerligen se sig många, som eljest vore intresserade

av att underkasta sig den erforderliga utbildningen, av ekonomiska skäl

nödsakade att avstå därifrån. Detta är givetvis beklagligt, och jag finner

det därför rimligt, att staten med hänsyn till det allmänna intresse det här

gäller träder ekonomiskt emellan för att underlätta förvärvandet av de

erforderliga kunskaperna. Detta synes på sätt skolkommissionen föresla­

git lämpligen kunna ske genom beviljande av statsstipendier åt folkskol­

lärare, som deltaga i särskilda kurser eller annan undervisning för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska. Stipendierna torde böra utgå utan

behovsprövning och med ett belopp, som motsvarar de styrkta verkliga

kostnaderna, dock att ett visst maximibelopp, förslagsvis 500 kronor, bör

fastställas. Med hänsyn till syftet med stipendierna torde beviljat stipen­

dium böra utbetalas endast under förutsättning, att behörighet vunnits.

För ändamålet torde å riksstaten böra uppföras ett särskilt anslag av för­

slagsanslags natur, benämnt Stipendier åt folkskollärare för vinnande av

behörighet att undervisa i engelska. Anslaget torde för budgetåret 1947/48

böra upptagas med 150 000 kronor. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj:t

att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser

rörande anslagets disposition.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 230.

53

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till

Stipendier åt folkskollärare för vinnande av be­

hörighet att undervisa i engelska

för budgetåret 1947/48

anvisa ett

förslagsanslag

av.................... kronor 150 000.

Vad departementschefen sålunda under punkterna I och

II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.