Prop. 1948:215

Kungi. Maj:ts proposition nr 215-

l

Nr 215.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord­

ning om pappersskatt; qiven Stockholms slott den 16 april 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogat förslag till förordning om pappersskatt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

göra skriftlig anmälan därom till kontrollstyrelsen. Under tid för vilken avbrott är anmält eller, då tid för avbrottet ej angivits, innan anmälan om rörelsens återupptagande gjorts, må rörelsen icke bedrivas.

Ämnar skattskyldig helt nedlägga rörelsen, skall han i förväg göra an­ mälan därom till kontrollstyrelsen med uppgift om dagen, då nedläggandet kommer att ske.

9 §•

För utövande av kontrollen över skattens behöriga utgörande äger kontrollstyrelsen anlita biträde av särskilda kontrolltjänstemän.

Kontrolltjänsteman äger när som helst erhålla tillträde till samtliga loka­ ler och utrymmen, som användas för tillverkning, lagerhållning eller för­ säljning av skattepliktiga varor eller produkter av sådana varor.

¹⁰ §.

Skattskyldig är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den en­ ligt kontrollstyrelsens beprövande möjliggör kontroll över tillverkning, in­ köp och försäljning i rörelsen, samt att vid anfordran tillhandahålla kon­ trollstyrelsen eller kontrolltjänsteman sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

Skattskyldig skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen kan komma att meddela för att erhålla betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande, ävensom de anvisningar kon­ trolltjänsteman i enlighet med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma att lämna.

11

§•

Den som i sin rörelse förbrukar skattepliktig vara eller produkter därav så ock den som bedriver eller förmedlar försäljning av sådana varor är skyl­ dig att på anfordran lämna sådana uppgifter om sin rörelse, som kontroll­ styrelsen eller kontrolltjänsteman finner erforderliga för skattekontrollen, ävensom ordna sin bokföring på sätt kontrollstyrelsen finner erforderligt för kontrollens utövande.

Jämväl den, som idkar handel med vara vilken användes för framställ­ ning av skattepliktig vara, är uppgiftsskyldig på sätt i första stycket sägs.

12

§.

Skattskyldig skall för kontrollen utan ersättning tillhandahålla kontroll­ styrelsen eller kontrolltjänsteman erforderliga prov å varan samt i före­ kommande fall beskrivning över densamma ävensom ställa för kontrollen nödiga hjälpmedel till förfogande och lämna behövlig handräckning.

13 §.

1 mom. Den som bedriver tillverkning, som avses i 1 § 1 mom. a), skall för varje kalenderkvartal till kontrollstyrelsen avlämna en på tro och heder upprättad deklaration angående den myckenhet skattepliktiga varor

Rungl. Maj.ts proposition nr 215.

5

som av honom eller för hans räkning levererats till köpare eller tagits i anspråk för vidare bearbetning med angivande tillika av varornas vikt ävensom den å varorna belöpande skatten.

Deklaration, varom i första stycket förmäles, skall vara till riktigheten styrkt av två trovärdiga personer samt insändas till kontrollstyrelsen se­ nast inom en månad efter utgången av det kvartal deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro äger kontrollstyrelsen föreskriva, att dekla­ ration skall avse kalendermånad i stället för kalenderkvartal, i vilket fall deklaration skall insändas inom en månad efter varje kalendermånads utgång. Kontrollstyrelsen må ock, om särskilda skäl därtill äro, föreskriva att deklaration skall insändas inom annan tid än i det föregående är sagt, dock tidigast inom femton dagar och senast inom två månader efter ut­ gången av den månad eller det kvartal deklarationen avser.

2 mom. I fall som avses i 2 § 2 mom. skall deklaration avgivas i enlighet med de föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar.

14 §.

I deklaration som avses i 13 § må avdrag göras för den myckenhet skatte­ pliktiga varor, som

a) utlämnats från tillverkningsstället för att i befintligt skick eller efter bearbetning utföras ur riket eller

b) enligt bevis av tullmyndighet påförts skatt vid införsel till riket. På särskild prövning av kontrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras för varor, vilka återtagits av den skattskyl­ dige eller vilkas försäljning förorsakat honom förlust på grund av bristande betalning från köparen.

15 §.

Underlåter skattskyldig att avgiva deklaration som avses i 13 § eller be- finnes avgiven deklaration oriktig, ägier kontrollstyrelsen fastställa den skatt, som rätteligen skall utgå.

I fall av underlåtenhet att avgiva deklaration må kontrollstyrelsen jäm­ väl, då särskilda skäl därtill äro, meddela den skattskyldige förbud tills vidare, till dess deklaration avgivits, att förfoga över skattepliktig vara.

16 §.

Skattskyldig skall samtidigt med avlämnande av deklaration, som avses i 13 §, erlägga enligt deklarationen upplupen skatt genom insättning å kontrollstyrelsens postgirokonto.

I fall som avses i 15 § första stycket, ankommer det på kontrollstyrelsen att bestämma och meddela tid, inom vilken skatten skall erläggas.

Erlägges icke skatten inom tid, som angives i första stycket eller som kon­ trollstyrelsen med stöd av andra stycket föreskrivit, må kontrollstyrelsen meddela den skattskyldige förbud tills vidare, till dess skatten guldits, att förfoga över skattepliktig vara.

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 215.

17 §.

Skattskyldig är pliktig att, då kontrollstyrelsen det påfordrar, hos styrel­ sen ställa säkerhet för skattens behöriga erläggande till belopp, som sty­ relsen finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 16 § tredje stycket sägs äga motsvarande tillämpning.

18 §.

Försummar någon att inbetala skatt, som det enligt denna förordning åligger honom att erlägga, må skatten på framställning av kontrollstyrelsen omedelbart utmätas.

Bestämmelser avseende införsel till riket.

19 §•

För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket vid införseln. Vad i fråga om tull finnes stadgat rörande betal- ningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebli­ ven betalning skall äga motsvarande tillämpning beträffande skatten.

20

§.

Där vara, som avses i 1 § 1 mom. b), införes till riket för annat ändamål än för återförsäljning eller eljest för att användas i förvärvssyfte, skall den, för vars räkning införseln äger rum, till tullmyndigheten avlämna skriftlig försäkran i två exemplar rörande ändamålet med införseln.

Försäkran som avses i första stycket är icke erforderlig, därest det är uppenbart, att varan införes för annat ändamål än för återförsäljning eller eljest för att användas i förvärvssyfte.

Vad i första och andra styckena stadgas skall äga motsvarande tillämp­ ning i fråga om tidningspapper, som införes hit till riket för att användas för tryckning av allmän nyhetstidning.

21

§.

För vara, som införts till riket men sedermera utförts ur riket eller till svensk frihamn, må åtnjutas restitution av skatt i den ordning och om­ fattning Kungl. Maj :t bestämmer.

Skatt utgår icke för vara, som införes under sådan omständigheter, att för densamma åtnjutes tullfrihet enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen eller i fråga om tullfri vara skulle hava åtnjutits, därest varan varit tullbe- lagd. Skatt utgår ej heller för vara, som införes under sådana omständig­ heter att för densamma åtnjutes tullindring enligt 9 § tulltaxeförordningen, eller i fråga om tullfri vara skulle hava åtnjutits, därest varan varit tull- belagd. Skattskyldighet föreligger dock vid återinförsel av vara, för vilken skatt icke erlagts eller för vilken erlagd skatt restituerats.

Kungl. Maj. ts proposition nr 215.

7

Ansvarsbestämmelser m. m.

22

§.

Den som utan föreskriven anmälan bedriver tillverkning, som avses i 1 § 1 mom. a), eller tager i anspråk tidningspapper på sätt i 2 § 2 mom. sägs eller efter anmälan om avbrott i rörelsen fortsätter densamma i strid mot bestämmelserna i 8 § första stycket, straffes med dagsböter, ej under tjugu.

Den som i strid mot förbud, varom i 15 § andra stycket eller 16 § tredje stycket stadgas, förfogar över skattepliktig vara, straffes med dagsböter, ej under fyrtio, eller, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse i högst sex månader.

Underlåter någon i andra fall än nu sagts att fullgöra vad honom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrif­ ter, straffes med böter, högst trehundra kronor.

23 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga skattskyldig att fullgöra vad ho­ nom åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma medde­ lade föreskrifter.

24 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration eller försäkran lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

25 §.

Den som utan behörig tullangivning till riket inför eller söker införa tull­ fri vara, som enligt denna förordning är skattepliktig, straffes med dagsböter. Har någon olovligen infört eller sökt införa sådan vara, skall denna dömas förverkad jämte emballage, vari den förvaras.

26 §.

Den som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa affärs­ förhållande, varom han därvid erhållit kännedom. Tjänsteman, som här­ emot bryter, vare underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu sagts, straffes med dagsböter.

27 §.

Polismyndighet åligger att tillhandagå kontrollstyrelsen eller kontroll- tjänsteman med begärd upplysning om person eller företag, som kan anta­ gas bedriva enligt denna förordning skattepliktig rörelse.

28 §.

Förseelse, som avses i 22 §, må åtalas, förutom vid laga domstol i brott­ mål, vid den rätt, där rörelseidkaren skall svara i tvistemål i allmänhet, eller vid rätten i den ort, där rörelsen bedrives.

8

29 §.

Förseelse, som avses i 22 § tredje stycket, må av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen.

30 §.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i 25 §, och beslag av vara, som anses förverkad, ävensom angående förfarandet med i beslag tagen vara samt påföljd vid förskingring av vara, som skolat dömas förverkad, skola de bestämmelser, som gälla olovlig införsel av tullpliktig vara, äga motsva­ rande tillämpning.

31 §.

Böter och viten, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

32 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpningen av denna förordning erfor­ derliga föreskrifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1948 och gäller till och med den 30 juni 1949.

I samband med förordningens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Där i förordningen avsedd tillverkning bedrives vid tiden för förord­ ningens ikraftträdande, skall den i 7 § första stycket föreskrivna anmäl­ ningsskyldigheten fullgöras senast den 10 juli 1948.

2. För papper, som använts till tryckning av tidning eller tidskrift för vilken prenumerationsavgift erlagts på en gång för kalenderåret 1948, åt- njutes restitution av erlagd skatt för sista hälften av nämnda år i enlighet med de närmare föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 16 april 1958.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

W^igforss, M^öller, S^köld,

Q^uensel, D^anielson, V^ougt, Z^etterberg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg, W^eijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter ge­ mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om införande av en särskild beskattning av papp och papper. Föredraganden anför härvid följande.

Inledning.

På sätt framgår av propositionen nr 5 till innevarande års riksdag har 1947 års konsumtionsskatteberedning i skrivelse den 20 december 1947 framlagt ett flertal förslag till skärpning av den indirekta beskattningen. Se­ dan nämnda förslag, med viss jämkning, förelagts innevarande års riksdag i propositionerna nr 5—10, ha förslagen i huvudsakliga delar antagits av riksdagen (se bevillningsutskottets betänkande nr 1—3, 6, 8 och 9 samt memorial nr 14 ävensom riksdagens skrivelser nr 15—17, 26, 50 och 61).

I en den 18 mars 1948 dagtecknad skrivelse har konsumtionsskatteberedningen framlagt förslag om införandet av en särskild beskattning av papper (och papp). I anslutning därtill har beredningen omnämnt, att beredning­ en under sitt fortsatta utredningsarbete behandlat frågan om införandet av en särskild, tillfällig beskattning icke endast av papper utan även av åt­ skilliga andra varor och varugrupper än de i beredningens skrivelse den 20 december 1947 angivna. Vid närmare undersökningar hade det emeller­ tid visat sig — såvitt anginge andra varor än papper — att betydande svå­ righeter skulle uppkomma att genomföra en sådan beskattning, varom nu vore fråga, eller att utbytet av beskattningen skulle bliva förhållandevis ringa.

Vidare har beredningen i skrivelsen den 18 mars 1948 anfört, att det kunde antagas, att statsverket under nästkommande budgetår till följd av den utav beredningen förordade indirekta beskattningen på olika områden

10

komme att tillföras ökade skatteintäkter i ungefär den omfattning som för­ utsatts i de för beredningen utfärdade direktiven. Med hänsyn därtill hade beredningen funnit sig sakna anledning att fullfölja Övriga av beredningen diskuterade uppslag till skärpt indirekt beskattning. Beredningen ansåge sig därför genom nämnda skrivelse ha fullgjort sitt utredningsuppdrag.

Över skrivelsen den 18 mars 1948 ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen, statskontoret, kommerskollegium, statens priskontrollnämnd och statens bränslekommission. Vid utlåtandet av kommerskollegium ha fogats yttranden från Stockholms och Skånes han­

delskammare, handelskammaren i Göteborg, Sveriges grossistförbund, Sve­ riges köpmannaförbund, svenska pappersbruksföreningen, Sveriges grafiska industriförbund, landsorganisationen i Sverige, kooperativa förbundet, svenska tidningsutgivaref öreningen och lantbruks förbundets tidskriftsaktiebolag. Vid landsorganisationens yttrande har fogats en skrivelse från svenska typografförbundet, svenska bokbindareförbundet och svenska litografförbundet. Vidare ha yttranden i ärendet inkommit till finansdepartementet från Sveriges industriförbund, föreningen svensk fackpress samt baptist­ förbundet m. fl. ideella organisationer.

Beredningens förslag om införandet av en särskild beskattning av papp och papper har härefter varit föremål för fortsatta överväganden inom fi­ nansdepartementet. Innan jag går närmare in på nämnda förslag, torde jag emellertid få redovisa vad beredningen i sin senaste skrivelse anfört rö­ rande storleken av de inkomstökningar, som kunna antagas uppkomma un­ der nästfoljande budgetår i anledning av de utav beredningen tidigare för­ ordade skärpningarna i den indirekta beskattningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Inkomstökningarna genom skärpt indirekt beskattning under

budgetåret 1948/49.

Konsumtionsskatteberedningen har i sin skrivelse den 18 mars 1948 er­ inrat om att av de utav beredningen tidigare förordade skatteskärpningar- na hade höjningarna i fråga om beskattningen av tobaksvaror, spritdryc­ ker, vin, maltdrycker och läskedrycker samt skärpningen av nöjesskatten trätt i kraft redan den 1 resp. den 2 februari 1948. Vidare hade skärpningar­ na i beskattningen av choklad- och konfityrvaror samt kemisk-tekniska preparat trätt i kraft den 1 mars 1948, och höjningarna i beskattningen av drivmedel komme att tillämpas från och med den 1 april 1948.

Beredningen har vidare anfört. Beredningens beräkningar i skrivelsen den 20 december 1947 angående ökningen av maltdrycks- och läskedrycksskatterna ha verkställts under an­ tagande att en viss sänkning av konsumtionen skulle inträda i anledning av skatteskärpningarna. Emellertid synes det med ledning av konsumtions- siffrorna för februari månad 1948 kunna antagas, att någon dylik konsum-

11

tionsnedgång icke kommer att inträffa. I enlighet härmed skulle skattein­ täkterna i dessa hänseenden kunna beräknas efter de aktuella konsumtions- siffrorna, vilka för år räknat utgöra beträffande maltdrycker 167 miljoner liter och beträffande läskedrycker 160 miljoner liter. Den inkomstökning för statsverket, som svarar mot den högre skattesatsen, synes till följd här­ av böra uppskattas i fråga om maltdrycker till 15,o miljoner kronor och i fråga om läskedrycker till 9,6 miljoner kronor eller till 7,o resp. 2,6 miljoner kronor mer än enligt beredningens tidigare beräkningar.

I fråga om varuskatten å choklad- och konfityrvaror har numera tillkom­ mit den omständigheten, att statens priskontrollnämnd medgivit vissa, fram­ för allt av ökade råvarukostnader betingade prishöjningar. Dessa innebära att det försäljningsvärde, å vilket varuskatten beräknas, bör höjas med 13,i procent eller från beräknade 150 miljoner kronor till 170 miljoner kronor. Den mot sistnämnda belopp svarande skatteintäkt, som kan komma att till­ föras statsverket till följd av beredningens förslag om höjning av skatte­ satsen från 40 till 60 procent, utgör 34 miljoner kronor eller alltså 4 miljo­ ner kronor mer än beredningen tidigare räknat med. Vad angår varuskatten å kemisk-tekniska preparat ha på förslag av 1948 års bevillningsutskott vidtagits vissa utvidgningar av det varuskattepliktiga området, varigenom statsverket skulle komma att tillföras ytterligare omkring 1 miljon kronor.

Vad härefter angår beskattningen av drivmedel till motorfordon ha de av beredningen verkställda beräkningarna rörande inkomsterna av tilläggs­ skatten å bensin grundats på en antagen bensinförbrukning under nästkom­ mande budgetår av 650 000 kubikmeter. Enligt upplysningar, som numera erhållits från statens bränslekommission, torde möjligheter föreligga att i viss utsträckning öka importen av bensin från svagvalutaländer; och med anledning härav torde skatteintäkterna i förevarande hänseende i stället böra beräknas med utgångspunkt från en årskonsumtion av 725 000 kubik­ meter bensin. Den inkomstökning för statsverket av bensinbeskattningen, som kan antagas uppkomma av nu nämnda anledning, kan därför beräknas till ett totalbelopp om (75 000

X

0,45 =) 33,75 miljoner kronor och inkomst­

ökningen genom enbart tilläggsskatten till (75 000

X 0,27

=)

20,25

miljoner

kronor.

Vid uppskattningen av inkomstökningen till följd av tilläggsskatten å vissa för drivande av automobil använda brännoljor har beredningen i sin skrivelse den 20 december 1947 räknat med en årskonsumtion av 25 miljo­ ner liter. Denna kvantitet torde, bland annat med hänsyn till att lastbilar och omnibussar under år 1947 i ej obetydlig utsträckning övergått från bensin­ till oljedrift, komma att stiga avsevärt under nästkommande budgetår; en­ ligt uppgift från statens trafikkommission kan det sålunda antagas, att konsumtionen under berörda tid kommer att uppgå till 75 miljoner liter. Den totala inkomstökningen för statsverket i anledning av nämnda ökning torde kunna beräknas till (50 000 X 34 =) 17 miljoner kronor, därav enbart i tilläggsskatt (50 000

X

20 ==) 10 miljoner kronor.

Under hänvisning härtill har beredningen ansett, att inkomstökningarna för statsverket genom beskattningen av sådana varor in. in., beträffande vilka beredningen i sin skrivelse den 20 december 1947 förordat vissa skatte- skärpningar, kunde beräknas på sätt angåves i följande tablå.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 215.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Varuslag m. m.

1. Tobaksvaror ............................

2. Spritdrycker ............................

3. Vin..............................................

4. Maltdrycker..............................

5. Läskedrycker............................

6. Nöjesskatt..................................

7. Varuskatt

a) choklad- och konfityrvaror

b) kemisk-tekniska preparat

8. Beskattning av motorfordon och drivmedel

a) skatt å personbilar............

b) bensinskatt..........................

c) brännolja..............................

9. Totalisatormedel...................... 10. Tipsmedel.................................. 11. Lotterimedel ............................

Summa

Inkomstök­ ningar en­ ligt bevill­

ningsutskot­

tets beräk­ ningar (be­

tänk. nr

1—3, 6, 8, 9 och 14) (milj. kr.)

Ytterligare inkomstökningar, vilka fram­ kommit vid senare verkställda beräkningar

hänförliga till

50 50

6 9 7 25

30

3-5

175-5

3-5 6 5 10-0 25-0 4010

den äldre ordi­

narie beskatt­

ningen

(milj. kr.)

3

8-0

4f x 33-75 = 13-5

H

x 17-0 = 7

28-5

den av beredning­ en föreslagna till­

fälliga beskatt­

ningen (milj. kr.)

Summa (av kol.

3 och 4)

(milj. kr.)

7-0

2-6

5-0

H

x 33-75 = 20-25 fj x 17.0 = 10-0

44-85

7-0

2-6

13-0

33-75 17-0

73-35

I anslutning till denna tablå har beredningen framhållit, att de inkomst­ ökningar, vilka vore direkt föranledda av de utav beredningen i skrivelsen den 20 december 1947 förordade skatteskärpningarna uppginge till — i stäl­ let för det tidigare beräknade beloppet om 401 miljoner kronor — samman­ lagt omkring 445 miljoner kronor. I jämförelse med inkomstberäkningarna i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag måste det emellertid anses, att de i tablån redovisade inkomstbeloppen — vare sig de berodde på större förbrukning av nu ifrågavarande varuslag m. m. än vad tidigare antagits eller höjda priser på desamma eller sammanhängde med de av be­ redningen föreslagna skatteskärpningarna — bidroge till en ökning av statsverkets inkomster under nästföljande budgetår med tillhopa omkring 475 miljoner kronor; och hela sistnämnda belopp komme, i den mån det ej toges i anspråk för täckande av utgifter å driftbudgeten, att medföra den åsyftade överbalanseringen av budgeten.

I remissyttrandena över beredningens skrivelse den 18 mars 1948 har be­ redningens förevarande beräkningar rörande inkomstökningarna för näst­ kommande budgetår icke föranlett annat uttalande än att kontrollstyrelsen vitsordat riktigheten av dessa beräkningar såvitt desamma avsåge skatter inom styrelsens förvaltningsområde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

13

Departementschefen. Såsom framgår av statsverkspropositionen till inne­ varande års riksdag har jag beräknat, att den skärpta indirekta beskattning­ en skulle för budgetåret 1948/49 medföra en samlad inkomstsumma på om­ kring 500 miljoner kronor. Enligt konsumtionsskatteberedningens beräk­ ningar i skrivelsen den 18 mars 1948 kunde de inkomstökningar, vilka vore direkt föranledda av de utav beredningen tidigare förordade skärpningar­ na, beräknas uppgå till sammanlagt omkring 445 miljoner kronor. Skillna­ den mellan dessa två belopp skulle enligt beredningens nu framlagda förslag i stort sett kunna täckas genom en särskild beskattning av papp och papper. För egen del har jag icke för avsikt att i detta sammanhang taga slutlig ställ­ ning till frågan om storleken av nu ifrågavarande inkomstökningar; denna fråga torde jag få anledning återkomma till vid framläggandet för riksdagen av förslag till slutlig reglering av bland annat driftbudgeten för budgetåret 1948/49.

Beskattningen av papp och papper.

Historik, konsumtionsutvecklingen m. m.

Konsumtions skatt eb er edning en har inledningsvis erinrat om att frågan rörande en särskild beskattning av papper tidigare varit föremål för utred­ ning inom finansdepartementet. Sålunda hade i en den 14 maj 1941 dag- tecknad departementspromemoria framlagts förslag om införandet av en pappersaccis, vilken emellertid skulle träffa endast papper till tidningar och tidskrifter. Denna pappersaccis avsågs skola utgöra ett komplement till den allmänna omsättningsskatten, vilken av tekniska skäl icke ansågs böra omfatta tidningar och tidskrifter. Förslaget blev av olika skäl icke genom­ fört.

Beträffande konsumtionsutvecklingen inom pappersbransch- en har beredningen anfört, att denna utveckling under senare år karakte­ riserats av en starkt ökad efterfrågan på den inhemska marknaden utan en däremot svarande ökning av tillverkningen. Sålunda hade under senaste tio­ årsperiod den för den inhemska förbrukningen levererade myckenheten av papper och papp ökat från 225 212 ton (år 1936) till 528 969 ton (år 1946) samtidigt som tillverkningen ökat allenast från 830 518 ton (år 1936) till 974 310 ton (år 1946). För ernående av en av penningpolitiska skäl och ur allmän försörjningssynpunkt önskvärd ökning av exporten av papper och pappersmassa hade eu minskning av leveranserna till hemmamarknaden ansetts erforderlig. En betydande nedgång av den inhemska konsumtionen av papper och papp hade åstadkommits genom det våren 1947 genomförda beslaget å papper och papp samt vissa därav tillverkade varor (kungörelsen den 14 mars 1947, nr 119) och den därmed sammanhängande regleringen av handeln med dessa varor (statens bränslekommissions cirkulär nr 532). Enligt inhämtade uppgifter hade leveranserna av papper och papp för in­ hemsk konsumtion under år 1947 uppgått till omkring 456 000 ton. För år

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

15

Tillverkning och handel inom pappersbranschen.

I fråga om tillverk ningsför hållandena har beredningen an­ fört följande.

Det utgångsmaterial, som huvudsakligen användes vid pappersf ram ställ­ ning, utgöres av lump, halm, trämassa samt pappersavfall. Med papper för­ stås i det följande, där ej annat framgår av sammanhanget, även papp. Den trämassa som kan komma till användning vid pappersframställningen be­ nämnes mekanisk trämassa (slipmassa) eller kemisk trämassa, beroende på om de för papperstillverkningen avsedda träfibrerna frigjorts genom me­ kanisk eller kemisk bearbetning. Den kemiska trämassan framställes efter två metoder, den sura metoden, vilken ger sulfitcellulosa, eller den alkaliska metoden, vilken alltefter använda lösningsmedel ger natron- eller sulfatcellu­ losa.

Papperets pris bestämmes i väsentlig grad av utgångsmaterialet, och allt­ efter detta skiljer man på finpapper, medelfina papper och ordinära papper. Såsom finpapper betecknas papper, som äro framställda av blekta lumpfibrer eller av de högsta kvaliteterna av blekt sulfitcellulosa eller av en blandning av dessa råvaror. För framställning av de medelfina papperskvaliteterna an­ vändes blekt cellulosa enbart eller i blandning med oblekt cellulosa. Före­ kommer mekanisk trämassa i papperet, hänföres detsamma till de ordinära papperskvaliteterna.

Papper kan jämväl, oavsett utgångsmaterialet, indelas efter användnings­ område.

För skrift, tryck och bildframställning avsedda papper kunna indelas i

dels skrivpapper (normal- och dokumentpapper, bokpapper, biljettpapper, skrivmaskins- och postpapper, koncept- och notpapper), dels tryckpapper (papper för koppartryck, boktryckpapper, fjäderlätta papper, bibelpapper, illustrationstryckpapper, konsttryckpapper, gravyrtryckpapper, ljustryckpap- per, kromopapper, offsetpapper, tidningspapper, affischpapper) och dels rit- papper (akvarellpapper, ritpapper för tekniska ändamål eller för kol-, krit- eller tuschteckningar).

Bland olika slag av papper för omslagsändainål märkas kraftpapper, pås- papper, kuvertpapper, pergamyn, silkespapper, kräppapper och transpa­ renta papper.

Därjämte finnas papper och papp för vissa särskilda ändamål, såsom läsk­ papper, dupliceringspapper, kopieringspapper, maskinkartong, papp och kar­ tong av olika slag, s. k. japanpapper samt kinesiskt rispapper ävensom vul- kanfiberprodukter.

I tulltaxan skiljes i första hand på papp (stat. nr 827—835) och papper (stat. nr 836—857). Enligt särskild anmärkning till tulltaxan bestämmes skillnaden mellan papp och papper sålunda, att, därest varan väger under 350 gram per kvadratmeter, hänföres den till papper, eljest till papp. Papp indelas enligt tulltaxan i huvudsak i asfalttakpapp och liknande papp, för- hydningspapp utan impregnering, grålumppapp utan impregnering, på sär­ skilt sätt impregnerad, bestruken eller överdragen annan papp, vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i plattor samt andra slag av papp. Papper indelas enligt tulltaxan huvudsakligen i grovt omslagspapper, tid­ ningspapper samt andra slag av papper, cellulosavadd härunder inbegripen. Papper tillhörande gruppen andra slag av papper äro i tulltaxan fördelade på ett tjugutal statistiska nummer. Denna fördelning bar skett med beak­ tande av såväl kvalitet som användningsområde.

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 215.

Papper och papp tillverkas inom riket vid 67 bruk. Av dessa äro 61 an­ slutna till svenska pappersbruksföreningen.

Vad härefter angår handeln inom papper sbranschen har beredningen uttalat, att hemmamarknadens behov av papp och papper givet­ vis täcktes huvudsakligen av inom riket tillverkade varor; endast beträffan­ de vissa speciella slag av papper förkomme någon import av betydenhet.

Beredningen har vidare anfört. Övervägande delen av den för konsumtion inom riket avsedda produktio­ nen av papp samt annat papper än tidningspapper avsättes genom förmed­ ling av särskilda agenter, vilka i allmänhet bedriva sin verksamhet inom bestämda distrikt. Större delen av produkterna levereras till industrier, tryc­ kerier och liknande för förbrukning eller vidare bearbetning. Återstoden fin­ ner i oförändrat skick vidare avsättning genom grossister till smärre för­ brukare och förädlare samt ytterligare via detaljhandlare till enskilda kon­ sumenter. Av grossister finnas två kategorier, vilka åtnjuta olika rabatter alltefter storleken av deras normala årsomsättning. Vissa grossister ha sam­ tidigt ställning av agent.

Såväl den industrielle förbrukarens som grossistens, detaljistens och den enskilde konsumentens inköpspris för viss vara är beroende av storleken av varje särskilt inköp. På grund av nu angivna förhållanden kunna icke för samma vara — frånsett vissa standardiserade produkter av mindre betydelse — angivas enhetliga priser vare sig från fabrik, i grosshandeln eller i detalj­ handeln.

Försäljningen av tidningspapper på den svenska marknaden ombesörjes sedan ett par årtionden av svenska tidningspappersbrukens förening u. p.a., till vilken förening samtliga framställare av tidningspapper äro anslutna. För­ säljningen tillgår så, att föreningen årligen överenskommer om ett slags ram­ avtal med tidningsutgivareföreningen, till vilken praktiskt taget samtliga svenska dagstidningar äro anslutna. Ramavtalet innehåller bestämmelser om kvantiteter, priser, rabatter och övriga leveransvillkor, och i anslutning till detsamma upprättas därefter särskilda leveranskontrakt mellan tidningspap­ persbrukens förening och varje särskilt tidningsföretag. En mindre kvantitet tidningspapper brukar också försäljas till grossister för användning till skilda ändamål, såsom tryckning av programblad m. in. Priset är generellt fastställt till visst öretal per kilogram fritt pappersbruket, varifrån dragas rabatter enligt en särskild skala anpassad till årsuttagens storlek. Rabatterna äro dock mycket obetydliga i förhållande till det fastställda priset per kilo­ gram.

Beredningens förslag.

Beredningens överläggningar med vissa bransch­ representanter. Till en början har beredningen omnämnt, att bered­ ningen ansett sig böra lämna olika branschorganisationer tillfälle att inför beredningen framlägga sina synpunkter på en särskild beskattning av pap­ per (inklusive papp). Sålunda hade sammanträden hållits med represen­ tanter för svenska pappersbruksföreningen, Sveriges grafiska industriför­ bund (representerande bl. a. boktryckerier, litografiska tryckerier, bokbin- derier, kartongfabriker, påsfabriker, wellpappfabriker, tapetfabriker och övriga pappersförädlingsindustrier), svenska tidningsutgivareföreningen

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

skärpning vara mindre än den fördel som vunnes genom att budgeten över­ balanserades med den genom skatteskärpningen uppnådda inkomstökning­ en. Det vore uppenbart, att en pappersbeskattning liksom den skärpta be­ skattningen i övrigt skulle i sin mån bidraga till en begränsning av förefint­ ligt köpkraftsöverskott.

Enligt beredningens mening kunde de invändningar, som från bransch­ representanternas sida anförts mot införandet av en pappersbeskattning, icke tillmätas så stor betydelse, att på grund därav tanken på en dylik be­ skattning borde avvisas. I anslutning härtill borde framhållas, att den av branschrepresentanterna framförda kritiken avsett det i bilaga A omnämn­ da preliminära utkastet till pappersbeskattning, däri föreslagits en så hög accis som 30 öre per kilogram.

Beredningen har härefter uttalat, att på sålunda anförda skäl och då några allvarligare tekniska hinder för genomförandet av en pappersbeskatt­ ning icke syntes föreligga, hade beredningen ansett sig böra i princip förorda införandet av en sådan beskattning. I anslutning härtill ville emellertid be­ redningen understryka, att denna beskattning, med hänsyn till syftet med densamma, icke borde erhålla permanent karaktär utan i likhet med övriga av beredningen förordade skatteskärpningar göras tillfällig. Vidare borde givetvis den merkostnad, som drabbade pappersbranschen genom en ny be­ skattning, slå igenom i konsumentpriserna.

Detalj spörsmål. Beträffande vissa mera betydelsefulla detalj spörs­ mål, som berörde utformningen av pappersbeskattningen, har beredningen anfört.

Vad först angår frågan om beskattningsområdets avgrånsning har i det föregående rent allmänt framhållits, att beskattningen borde begränsas till papper och papp och att av papper eller papp framställda produkter sålun­ da icke borde träffas av särskild skatt utöver skatten å råvaran. En dylik gränsdragning torde i stort sett icke erbjuda några svårigheter. I vissa fall kan emellertid tveksamhet uppstå, huruvida viss vara ur skattesynpunkt bör betraktas såsom papper eller papp respektive såsom produkt, fram­ ställd av dessa varuslag. Detta gäller särskilt sådana varor, som varit före­ mål för efterbehandling av den art, att varan fortfarande bibehållit sin ka­ raktär av papper eller papp, exempelvis kräppat, plisserat, pressat, impreg­ nerat, lackerat, förgyllt eller annorledes än i massan färgat papper eller papp. Framställning av dylik vara bedrives huvudsakligen vid samma bruk, som tillverkat det för ändamålet erforderliga råpapperet. Det förekommer emellertid även, att kräppning, plissering etc. verkställes vid särskilda pap- persförädlingsindustrier. På grund härav skulle vid en beskattning av jäm­ väl på nu angivet sätt behandlat papper, förutom de egentliga pappersbru­ ken, även ett antal pappersförädlingsfabriker komma att bliva skattskyl­ diga. Av kontrolltekniska skäl är det emellertid önskvärt, att skattskyldig­ heten begränsas på sådant sätt att skatten uttages endast vid pappersbru­ ken. Då vidare en sådan bearbetning av papper som förut sagts i vissa fall medför en icke obetydlig viktökning, synas — med hänsyn till att skatten så­ som i det följande närmare framhålles lämpligen bör utformas som en viktskatt — starka skäl tala för att begränsa det skattepliktiga varuområdet

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

19

att avse allenast papper och papp i obearbetat skick. Härigenom skulle skyl­ digheten att erlägga skatt komma att åvila pappersbruken för all av dem verkställd utlämning av papper och papp i obearbetat eller bearbetat skick. Fristående pappersförädlingsindustrier skulle komma att få erlägga skatt redan vid inköp av erforderlig råvara. I fall där fortsatt bearbetning verk­ ställes vid samma pappersbruk, som framställt råvaran, torde genom sär­ skilda regler för beskattningen en likformig skattebelastning kunna ernås.

Beredningen har härefter uttalat, att vissa skäl kunde föreligga att från beskattning undantaga papper, avsett för tryckning av allmänna nyhets­ tidningar. Ett undantagande från skatteplikt av sådant papper syntes icke medföra särskilda kontrollsvårigheter, då tidningspapper distribuerades ute­ slutande genom en särskild organisation och därjämte tillverkades i be­ stämda, från annat papper artskilda kvaliteter. I den mån tidningspapper avsåges att användas för annat ändamål än för tryckning av allmänna ny­ hetstidningar, t. ex. för veckotidningar, dragningslistor och liknande, borde detsamma emellertid vara underkastat beskattning. Beredningen ansåge sig böra föreslå, att tidningspapper som användes för tryckning av mera all­ männa nyhetstidningar (d. v. s. vad som i dagligt tal benämnes dagspres­ sen) undantoges från beskattning. Inom beredningen hade diskuterats, hu­ ruvida icke jämväl sådant tidningspapper, som användes för tryckning av facktidningar och facktidskrifter, skulle kunna undantagas från beskatt­ ning. Emellertid hade beredningen med hänsyn till de praktiska svårighe­ terna att verkställa en gränsdragning i detta hänseende icke ansett sig kunna förorda, att tidningspapper som användes för nu angivet ändamål fritoges från pappersbeskattningen.

Beredningen har vidare anfört. Bland de varuslag, som i tulltaxan hänföras till varugruppen papp, mär­ kas s. k. träfiberplattor. Dylika plattor äro dock i tillverkningshänseende icke att betrakta såsom papp och framställas icke vid pappersbruk utan huvudsakligen inom sågverks- och pappersmasseindustrierna. En skattebe- läggning jämväl av dylika plattor skulle fördenskull komma att medföra, att antalet skattskyldiga icke oväsentligt skulle öka. Även i fråga om an­ vändningsområden föreligger en bestämd skillnad mellan plattor av före­ varande art samt papp. Det synes på grund härav motiverat att undantaga träfiberplattor från skatteplikt.

Beskattningen av papper och papp bör givetvis omfatta jämväl till riket införda varor. Med hänsyn härtill bör vid beskattningsområdets avgräns- ning anknytning ske till gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning.

För att icke inhemska tillverkare av bearbetat papper och papp eller av- produkter, i vilka papper eller papp ingår såsom en mera väsentlig be­ ståndsdel, skola missgynnas, torde det vara erforderligt att vid import skat- tebelägga även papper och papp i bearbetat skick samt vissa produkter av- papper eller papp, såsom böcker, tidskrifter, pappersemballage av olika slag och papeterier. Skatten torde i dylika fall dock lämpligen böra uttagas alle­ nast, dä den importerade varan skall återförsäljas.

Beträffande beskattningsformen torde en beskattning av papper och papp kunna genomföras såsom värdebeskattning eller såsom viktbeskatt­ ning. På sätt förut angivits kunna på grund av de inom pappersbranschen förekommande avansförhållandena icke fastställas sådana fixerade varu­

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

värden, som kunna vara ägnade att läggas till grund för en skatteberäk­ ning. Den enda framkomliga vägen synes fördenskull vara att anordna be­ skattningen såsom en viktbeskattning. En viktbeskattning erbjuder också beaktansvärda företräden framför en värdebeskattning i det hänseendet, att kontrollmyndigheten med enkla kontrollåtgärder kan ernå fullt skatte- utbyte.

En efter vikt beräknad skatt å papper och papp synes lämpligast böra uttagas hos tillverkaren. Pappersbrukens antal utgör såsom förut angivits endast 67. Med hänsyn till det ringa antalet skattskyldiga skulle kontroll­ myndighetens bestyr med pappersbeskattningen vid nu föreslagen skatte- utformning komma att i hög grad underlättas. Å importerat papper — obe­ arbetat såväl som bearbetat — ävensom å sådana importerade produkter av papper, som enligt vad förut sagts kunna komma att skattebeläggas, synes skatten böra påföras vid införseln och alltså erläggas samtidigt med eventuell tullavgift.

Den i det föregående förordade beskattningen synes i väsentliga delar vara att jämställa med den skatt å vissa konfityrer och tekniska preparat, som regleras genom 1941 års varuskatteförordning. Med hänsyn till att varuskatten är en värdeskatt och pappersskatten lämpligen synes böra ut­ formas såsom en viktskatt, kan pappersbeskattningen dock icke med fördel inrymmas i varuskatteförordningen. Pappersbeskattningen bör fördenskull regleras genom en särskild författning, vilken dock i stora delar kan givas enahanda utformning som varuskatteförordningen.

Vad angår tidpunkten för skattskyldighetens inträdande synes denna skyldighet, i likhet med vad fallet är beträffande varuskatten, böra inträda, då den skattepliktiga varan av tillverkare antingen levereras till köpare eller tages i anspråk för vidare bearbetning. Det senare skulle gälla i de fall, då en fortsatt behandling av skattepliktig vara av egen tillverkning äger rum. En sådan fortsatt behandling förekommer, såsom förut antytts, i re­ lativt stor utsträckning vid flera bruk och omfattar exempelvis impregne- ring, fernissning, lackering och förgyllning av papper samt tillverkning av påsar, kuvert och papeterier.

Enär skatten enligt beredningens åsikt beträffande inom riket tillverkad vara i princip skulle utgå allenast å papper och papp i obearbetat skick, torde det vara erforderligt, att beskattningsmyndigheten erhåller befogen­ het att bestämma de närmare beräkningsgrunder, efter vilka skatt skall ut­ gå i fall, där skattskyldig jämväl verkställer fortsatt bearbetning av papper eller papp av egen tillverkning.

Beträffande skattepliktiga varor, som införas till riket, bör skattskyldig­ heten inträda vid införseltillfället.

I fråga om skattesatsen må omnämnas att priserna för olika slag av pap­ per vid leverans från pappersbruk äro relativt varierande. Sålunda betingar exempelvis omslagspapper, beroende på kvaliteten, priser från 49—85 öre per kilogram och smörpapper priser från 75—95 öre per kilogram. Dessa priser gälla vid leveranser om minst 10 ton. I fråga om papper för tryckeri- och skrivändamål gälla vid leveranser om minst 1 ton priser som va­ riera mellan omkring 80 öre och omkring 1 krona per kilogram. För papp gälla vid leveranser om minst 1 ton priser varierande mellan 47 och 73 öre per kilogram. Det skulle med hänsyn till att priserna å finpapper genomsnittligt ligga icke oväsentligt högre än priserna å de flesta andra slag av papper, t. ex. omslagspapper, kunna ifrågasättas att införa skilda skatte­ satser för å ena sidan finpapper och å andra sidan övriga till beskattning föreslagna pappersslag. Av kontrolltekniska och tulltekniska skäl — till ett

21

och samma iullstatistiska nummer hänföras i vissa fall både finpapper och andra papperssorter — synes emellertid beskattning efter enhetlig skatte­ sats erbjuda enda framkomliga vägen. Det må härvid även framhållas, att prisskalorna för å ena sidan finpapper och å andra sidan övriga slag av papper delvis täcka varandra. Med hänsyn till fördelarna ur kontrollsyn­ punkt och då prisskillnaden mellan papp och vissa papperssorter icke är större än skillnaden mellan priserna för vissa slag av papper bör gemensam skattesats föreskrivas för såväl papper som papp.

Till vilket belopp denna enhetliga skattesats bör bestämmas är beroende på flera olika faktorer. Å ena sidan är det angeläget, att statsverket för er­ nående av den såsom önskvärd ansedda överbalanseringen av budgeten för nästkommande budgetår tillföres ett skattebelopp av mera betydande stor­ lek. Å andra sidan bör skatten icke utgå efter en så hög skattesats, att strukturförändringar inträda inom de branscher som direkt beröras av be­ skattningen, och vidare bör särskilt beaktas — såsom från pappersbruks- föreningens sida framhållits — att beskattningen icke medför några rubb­ ningar i export- och importförhållandena såvitt angår papper och papp.

Beträffande storleken av papperskonsumtionen på den inhemska markna­ den må här nämnas, att denna konsumtion under år 1947 uppgick till fol­

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

jade kvantiteter:

Kvalitet

Ton

Kraftpapper ................................................................................ 77 692 Sulfitpapper ............................... 41 228 Greaseproof och pergamyn ..................................... 6 836 Tidningspapper inkl. smärre kvantiteter makulatur . . 121 630 Journalpapper ........................................................................... 26 603 Finpapper .................................................................................... 60 450 Papper av övriga slag inkl. cellulosavadd ...................... 42 511 Papp och kartong .................................................... :________ 78 991

Summa: 455 941

1 anslutning härtill har beredningen anfört, att det kunde antagas, att förbrukningen av papper och papp på den inhemska marknaden under tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1949 komme att — på grund av rådande för- sörjningsläge — understiga 1947 års konsumtion. Med ledning av tillgäng­ liga uppgifter hade beredningen antagit, att förbrukningen under nästkom­ mande budgetår stannade vid 420 000 ton. Under förutsättning att en likfor­ mig nedskärning komme att ske av förbrukningen av tidningspapper samt annat papper och papp, kunde förbrukningen av tidningspapper under sag­ da tid beräknas till cirka 110 000 ton samt av annat papper och papp till cirka 310 000 ton. En enhetlig skattesats av 15 öre per kilogram för papper, som användes för andra ändamål än till tryckning av allmänna nyhetstid­ ningar, samt för papp skulle i enlighet härmed medföra nya skatteintäkter för statsverket under nästföljande budgetår med omkring 48 miljoner kro­ nor. Beredningen, som ansåge att några mera allvarliga skadeverkningar av en skattesats av nyssnämnda storleksordning icke behövde befaras, förorda­ de att vid beskattningen av papper och papp skattesatsen fastställdes till 15 öre per kilogram. Såsom framginge av vad förut anförts understege den­ na skattesats avsevärt vad som föreslogs i beredningens preliminära utkast

23

beredningen, att denna beskattning träder i tillämpning från och med den 1 juli 1948. I anslutning härtill må framhållas, att i sådana fall då helårs- prenumeration för år 1948 verkställts å periodisk publikation, som tryckes å skattebelagt papper, restitution bör medgivas för skatt som belöper å nämnda del av upplagan i den mån kompensation för skatten icke kan er­ hållas i annan ordning.

Reservation m. in. Mot beredningens förslag anfördes reserva­ tion av ledamoten herr Öhman. Denna reservation torde såsom Bilaga B få fogas vid statsrådsprotokollet.

I samband härmed må omnämnas, att beredningens ledamot herr Hen­ riksson i särskilt yttrande anfört, att den indirekta beskattning, till vilken beredningen haft i uppdrag att framlägga förslag, motiverats av penning­ politiska skäl. Såsom en isolerad åtgärd kunde denna beskattning dock icke få erforderlig penningpolitisk effekt. Den måste infogas såsom ett led i samordnade åtgärder för den samhällsekonomiska balansens återställande. Då denne ledamot anslutit sig till beredningens förslag om en beskattning av papper och papp med 15 öre per kilogram, hade detta skett under de förutsättningar, som angivits dels i dennes särskilda yttrande till bered­ ningens skrivelse den 20 december 1947 och dels i motionerna I: 175 och IT: 237 till innevarande års riksdag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Remissyttrandena.

3 Beredningens förslag om införandet av en särskild beskattning av papp och papper har i princip tillstyrkts av kontrollstyrelsen, kommerskollegium och statens priskontrollnämnd. Ä andra sidan har beredningens förslag avstyrkts av statskontoret och samtliga enskilda organisationer vilka avgivit yttranden i ärendet, dock har kooperativa förbundet förordat en mera begränsad pappersbeskattning. Sta­ tens bränslekommission har anfört, att de försörjningsuppgifter i fråga om papper, vilka anförtrotts kommissionen, kunde genomföras utan den före­ slagna beskattningen.

I remissyttrandena från de enskilda organisationerna har i flera fall hän­ visats till de uttalanden, som framförts vid de i beredningens skrivelse den 18 mars 1948 omnämnda sammanträdena inför beredningen med represen­ tanter för svenska pappersbruksföreningen in. fl. Beträffande innehållet i övrigt i remissyttrandena må här omnämnas följande.

Allmänna synpunkter. Av de remissinstanser, som tillstyrkt beredningens förslag, har kontrollstyrelsen anfört följande.

Frågan om införandet av särskild skatt å papper (och papp) har tidi­ gare varit föremål för utredningar i olika sammanhang utan att ha föran­ lett någon lagstiftning på området. Det måste även nu av olika anledningar förefalla i viss mån tveksamt, huruvida en beskattning av papper bör kom­ ma till stånd. Beträffande de med den föreslagna beskattningen förenade olägenheterna har sålunda från branschorganisationernas sida bland annat

24

framhållits, att beskattningen skulle komma att drabba böcker och tid­ skrifter samt emballage för alla slag av varor, däribland livsmedel. Då med den föreslagna relativt låga skattesatsen, 15 öre för kilogram, skatten alle­ nast obetydligt skulle komma att påverka prissättningen, torde de påtalade olägenheterna emellertid icke böra tillmätas avgörande betydelse. Kontroll- styrelsen förutsätter härvid, att skatten medgives slå genom i konsument­ priserna och att densamma sålunda icke skall bäras av näringslivet. — Be­ redningen har för sin del till frågan om skattens verkningar framhållit, att en beskattning av papper skulle medföra en önskvärd minskning av den inhemska förbrukningen av denna vara, varigenom ytterligare kvantiteter papper skulle frigöras för export. Detta skulle givetvis vara till gagn såväl för landet som — då världsmarknadspriserna betydligt överstiga priserna på hemmamarknaden — för den enskilde pappersfabrikanten. En måttlig pappersskatt synes sålunda icke verka rubbande på avsättningsförhållan- dena inom branschen, så länge full avsättning kan erhållas till tillfredsstäl­ lande exportpriser. Därest mera väsentliga förändringar i dessa förhållan­ den skulle inträda, bör fördenskull frågan om beskattningens bibehållande ofördröjligen upptagas till behandling. Med hänsyn till vad sålunda anförts och då en pappersskatt, jämfört med övriga av kontrollstyrelsen handhavda skatter, icke torde komma att erbjuda större svårigheter av skatteteknisk art, finner kontrollstyrelsen sig kunna tillstyrka den föreslagna pappers- beskattningen. Denna bör givas klart provisorisk karaktär, lämpligen så­ som i betänkandet föreslagits genom att beslutas för ett år i sänder. Då skattens fortbestånd på sätt angivits bland annat bör bedömas med beak­ tande av de vid varje tidpunkt aktuella exportpriserna, torde Kungl. Maj :t därjämte — i analogi med vad som gäller i fråga om margarinaccisen böra erhålla riksdagens bemyndigande att, då anledning därtill föreligger, sänka skattesatsen eller suspendera skatten. — Pappersskatten skulle en­ ligt beredningens beräkningar giva en intäkt av 48 miljoner kronor årligen. Kontrollstyrelsen finner det för sin del vara av värde, om en skatteintäkt av denna storleksordning kan erhållas genom beskattning av en enda varu­ grupp. Ett uttagande av indirekt skatt till motsvarande belopp inom annat varuområde skulle nödvändiggöra indragande under beskattning av ett fler­ tal varugrupper — därav sannolikt åtskilliga, som kunde betecknas såsom mera oumbärliga. Genom en dylik utvidgning av det skattepliktiga varu­ området skulle skattekontrollen för visso i hög grad försvåras.

Kommerskollegium har erinrat om att i den finansplan, som fogats vid statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hade en överbalanse- ring av driftbudgeten för budgetåret 1948/49 med 500 miljoner kronor framhållits såsom önskvärd. Den nu föreslagna beskattningen av papper och papp utgjorde — jämte de redan fastställda skatterna på vissa sär­ skilda varor och tjänster — led i strävandena att åstadkomma en sådan överbalansering. Det förtjänade i detta sammanhang framhållas, att det in­ flatoriska trycket icke syntes minska i den omfattning som konsumtions- skatteberedningen avsett. Köpkraftsminskningen syntes nämligen genom statens egen pappersförbrukning och genom svårigheten att i alla fall över­ vältra den föreslagna skatten på konsumenterna icke komma att bli av be­ räknad omfattning. Emellertid syntes inkomstökningen av redan beslutade konsumtionsskatter icke vara tillräcklig utan nödvändiggöra uttagande av ytterligare skatt å konsumtionen. Ehuru kollegium funnit mycket vägande

Kungi. Maj:ts proposition nr 215.

25

invändningar ha framförts mot den föreslagna beskattningen, ansåge sig kollegium med hänsyn till nu rådande allvarliga ekonomiska läge ej kunna motsätta sig en beskattning av föreslagen art, därvid kollegium fäst sär­ skilt avseende vid dess tillfälliga karaktär och vid den omständigheten att införandet av en allmän lågprocentig omsättningsskatt — vilket i och för sig syntes ha varit att föredraga — med hänsyn till redan beslutade kon- sumtionsskatter svårligen kunde för närvarande vidtagas.

Statens priskontrollnämnd, som tillstyrkt beredningens förslag, har fun­ nit sig böra fästa särskild vikt vid möjligheterna att genom den föreslagna beskattningen ernå besparingar i papperskonsumtionen. Nämnden ville emel­ lertid ifrågasätta om icke med stöd av gällande pappersreglering ytterligare begränsningar i förbrukningen av papper skulle kunna åstadkommas på åt­ skilliga områden.

Såsom motivering för avstyrkandena av beredningens förslag om en pap- persbeskattning ha olika skäl anförts. Sålunda har invänts bl. a., att en dylik beskattning icke komme att — såsom beredningen antagit — vare sig uppsuga befintligt köpkraftsöverskott eller minska papperskonsumtionen. I dessa hänseenden har Sveriges grossistförbund anfört.

Motivet för den föreslagna skatten anges vara dels att i likhet med öv­ riga nyligen beslutade varuskatter bidraga till en begränsning av köp- kraftsöverskottet, dels att minska konsumtionen av papper. Vad sistnämnda motiv beträffar må framhållas, att den förut i år beslutade skärpningen av ransoneringen av papper, vilken i de flesta fall blir mycket kännbar för förbrukarna av papper, knappast ger utrymme för ytterligare besparing därav. Det får därför antagas, att den enda verkan av skatten blir ökade ut­ gifter för dem som använda papper. I den mån dessa ökade utgifter över­ vältras på allmänheten leder detta givetvis till en motsvarande minskning av köpkraft söverskottet. Att märka är emellertid dels att statens egen pap- persförbrukning torde motsvara minst Va av den totala konsumtionen av finpapper inom landet, och dels att en icke obetydlig del av kostnadsök­ ningen av praktiska skäl icke torde kunna övervältras på allmänheten. På goda grunder kan man därför utgå från att köpkraftsminskningen en­ dast blir en mindre del av de 48 milj. kr., som skatten beräknas inbringa, alltså ett relativt obetydligt belopp. I förhållande till det av Kungl. Maj :t nämnda totalbeloppet för de intäkter, som de ökade indirekta skatterna skulle giva, blir sålunda verkan av en eventuell pappersskatt synnerligen obetydlig.

Svenska pappcrsbruksföreningen har framhållit att beredningens utta­ lande, att en önskvärd ytterligare minskning av den inhemska förbruk­ ningen av papper och papp skulle kunna ernås genom den föreslagna acci- sen, vore såtillvida en missuppfattning, som storleken av leveransen på svenska marknaden redan för närvarande reglerades genom statliga åtgär­ der och det i anslutning därtill träffade avtalet mellan bränslekommissio­ nen och föreningen. Av denna anledning funnes sålunda icke något som helst skäl att tillgripa eu skatt som ett instrument för att ytterligare be­ gränsa konsumtionen, eftersom alla behövliga regleringsåtgärder kunde vidtagas på redan etablerade vägar. Beredningen uttalade vidare, att ge­

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

26

nom en dylik skatt den nuvarande prisspänningen mellan export- och hem- mamarknadspriserna i viss omfattning skulle utjämnas. Det vore bekläm­ mande att konstatera, att en prisspänning, som uppstått till följd av myn­ digheternas egen politik, vilken inneburit ett upprätthållande i stort sett av 1941 års prisnivå för papper och papp genom en däremot svarande upp­ offring från pappersindustriens sida och som sålunda direkt skapat denna spänning, nu av konsumtionsskatteberedningen användes som argument för införandet av en skatt. Logiskt sett borde väl resultatet i stället ha bli­ vit ett lörordande från beredningens sida av en frigivning av inlandspri- serna för papper och papp, varigenom de ökade intäkter, som därigenom kunde tillföras industrien, automatiskt bleve föremål för beskattning och sterilisering genom gällande skatteförfattningar och den ifrågasatta nya lagen om allmän vinststerilisering. Genom att gå den väg som beredningen nu valt hade beredningen i själva verket ifrågasatt en diskriminering av pappersindustrien i förhållande till andra industrier på ett sätt, som måste framstå som direkt stötande mot all sund rättskänsla.

Statskontoret har ansett, att det icke vore möjligt att på den av bered­ ningen föreslagna vägen nå en eftersträvad indragning av överflödig köp­ kraft; resultatet av den föreslagna skatten syntes i stället bliva en infla- tionsfrämjande prisökning, som ytterst komme att drabba den minst pen­ ningstarka delen av befolkningen. Statskontoret har därjämte — såvitt an­ går skattens återverkningar på staten såsom förbrukare av papper — åbe­ ropat att om inköpsvärdet av det av staten förbrukade papperet uppskatt­ ningsvis beräknades till cirka 20 miljoner kronor per år, kunde merkostna­ derna på grund av skatten beräknas till omkring 3,5 miljoner kronor; av sistnämnda belopp återginge dock 3 miljoner kronor till statsverket i form av skatteinkomster och 0,5 miljoner kronor komme att utgöra verklig kost- nadsstegring på grund av ökade lagringskostnader in. in. för förädlingsin­ dustrien.

Vidare har mot beredningens förslag invänts, att eu pappersbeskattning — som enligt beredningens förslag skulle slå igenom i konsumentpriserna — komme att i stor utsträckning drabba oumbärliga varor. I denna fråga har handelskammaren i Göteborg framhållit, att finansministerns uttalande i samband med planläggningen av den konsumtionsbeskattning, som nu hölle på att genomföras, gåve vid handen, att en beskattning av livsmedel och vissa andra oumbärliga varor icke borde tillgripas. Handelskammaren kunde icke finna annat än att det nu föreliggande skatteförslaget i vä­ sentliga delar strede mot detta finansministerns uttalande. Såsom framginge av de vid förslaget fogade utredningarna skulle en skatt av det slag som utredningen förordat omedelbart komma att påverka livsmedelspriserna och priserna å en mängd oumbärliga varor som hade papper eller papp till utgångsmaterial. Beredningen hade också med tanke härpå i sin skrivelse åberopat riksdagens ställningstagande till drivmedelsbeskattningen såsom ett skäl för frångående av principen att konsumtionsbeskattningen endast

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

28

Kungi. Maj:ts proposition nr 215.

svarande prishöjningar skulle bli för skördegarn 10 procent och för rot- fruktssäckar av spinnpapper 7 å 8 procent.

Sveriges grossistförbund har uttalat, att den obetydliga köpkraftsste- rilisering, som en pappersskatt skulle innebära, givetvis borde vägas mot de olägenheter, som pappersskatten kunde komma att medföra. Att dessa bleve mycket betydande vore uppenbart. Papper hade numera blivit en oumbärlig vara i det dagliga livet och intoge en nyckelposition i både produktion och distribution. Bristfälligt emballage ledde lätt till varuförstörelse. En för­ sämring av emballaget för transportförpackningar vore för övrigt icke genom­ förbar med hänsyn till järnvägens ansvarsbestämmelser. Ur hygienisk syn­ punkt spelade ordentligt emballage en stor roll. Över huvud syntes det egen­ domligt att dessa och andra skadeverkningar på distributionen icke av be­ redningen gjorts till föremål för närmare utredning. Till mycket betydande del användes papper såsom emballage för livsmedel. Skulle de ökade kost­ naderna härför belasta livsmedlen, fördyrades desamma med ca 20 miljoner kronor. En inom Sveriges kolonialvaru-engrossisters riksförbund gjord upp­ skattning gåve vid handen att om pappersskatten genomfördes komme enbart sådana varor som mjöl, socker och kaffe att fördyras med flera miljoner kronor.

Landsorganisationen i Sverige har framhållit, att landsorganisationen icke önskade resa några principiella invändningar mot en skärpt beskattning av umbärliga varor och tjänster. Det syntes uppenbart, att en beskattning av papper även skulle drabba en lång rad varor, som måste anses som ur olika synpunkter oumbärliga. Återverkningarna på livsmedelspriserna syntes bli ofrånkomliga även om en viss sänkning av den nuvarande emballagestandar­ den kunde genomföras utan allvarligare olägenheter.

Svenska typograf förbundet m. fl. ha anfört, att beredningen syntes anse att trycksaker och pappersemballage hörde till umbärliga varor, vilket emel­ lertid vore en fullständig missuppfattning, ty näringslivet och samhället kunde icke i vår tid undvara dessa varor. Hur skulle t. ex. den direkta be­ skattningen kunna klaras utan deklarationsblanketter och debetsedlar? Gi­ vetvis funnes det trycksaker av större eller mindre angelägenhetsgrad. Och om förslaget avsåge att lägga skatt på mera umbärliga trycksaker, så hade måhända icke starkare erinringar kunnat göras, men att lägga skatt på papper till facklitteratur, vetenskapliga tidskrifter, facktidningar, läroböc­ ker för undervisning och böcker för folkbildningsarbetet innebure ett up­ penbart hämmande av den kulturella utvecklingen, som staten borde stödja och icke stjälpa. Böckerna vore redan nu i allmänhet så dyra, att flertalet arbetare icke hade råd att köpa dem. Folket i Bilds och ändra bokförlags berömvärda strävan att genom billiga bokserier få ut goda böcker i arbe­ tar- och småfolkshemmen hade avsevärt hämmats genom pappersransone- ringen, och om den föreslagna skatten genomfördes, restes nya hinder för denna kulturfrämjande verksamhet.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

sumentpriserna, i varje fall icke annat än på lång sikt. Handelskammaren tänkte härvid på den accis, som komme att vila på omslagspapper inom detaljhandeln och skrivpapper för kontorsändamål. I dessa fall måste acci- sen bäras av vederbörande näringsföretag själva och bleve då en skatt icke på konsumtionen utan på näringslivet.

Vidare har handelskammaren i Göteborg framhållit, att i de fall då t. ex. papper användes för förpackning av dyrbara industrivaror, där alltså em­ ballagekostnaden utgjorde endast en bråkdel av varans slutliga pris, vore en omräkning av priset med hänsyn till pappersskatten utesluten. I dessa fall bleve alltså resultatet, att skatten komme att uttagas hos tillverkaren av industrivarorna som på grund därav finge sin vinst minskad. Detta i sin tur komme att medföra en minskning i de ordinarie skatteintäkterna från de företag som på så sätt komme att erlägga pappersaccisen.

Sveriges grafiska industriförbund har understrukit, att hänsyn måste ta­ gas till samtliga med skatten förenade kostnader, alltså — förutom skatte­ beloppet på det i den färdiga varan ingående papperet — även till skatten på vid produktionen uppkommande pappersspill, till ökade lagrings-, ränte-, försäkrings-, provisions-, rabatt- och kreditkostnader och dylikt samt till förluster genom att delar av upplagor, t. ex. av böcker, tapeter och dylikt ej bleve sålda. Att därvid kalkyltekniska svårigheter komme att uppstå vore givet.

Sveriges köpmannaförbund har anfört, att förbundet förutsatte dels att de av beskattningen föranledda och detaljhandeln drabbande prisökningar­ na finge helt slå igenom i konsumentpriserna dels ock att på sätt för­ bundet tidigare framhållit — den del av detaljhandeln som saluförde pap­ per och papp samt varor av papper och papp finge efter beskattningens genomförande behålla oförändrad handelsmarginal.

Sveriges grossistförbund har ansett, att det vore nödvändigt att klara direktiv lämnades priskontrollnämnden att de av skatten föranledda ökade kostnaderna finge, i den utsträckning praktiska skäl gjorde det möjligt, helt övervältras på allmänheten. Utan sådana direktiv syntes, att döma av hittillsvarande erfarenheter från priskontrollnämndens verksamhet, risk föreligga att skatten eljest komme att i viss utsträckning belasta närings­ livet.

Slutligen har statens priskontrollnämnd gjort följande uttalande. Nämnden ansluter sig till beredningens ståndpunkt att den merkostnad som till följd av beskattningen drabbar pappersbranschen bör slå igenom i priserna. De av ds höjda priserna å papper föranledda kostnadsökningarna synas vidare normalt böra slå igenom i priserna till konsument. Nämnden vill på denna punkt hänvisa till vad bevillningsutskottet i sitt den It) feb­ ruari 1948 dagtecknade betänkande (nr 8) med anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt m. m. uttalat. Utskottet underströk därvid att, därest de ifrågavarande skat- teskärpningarna genomfördes, de ökade kostnaderna för transportväsendet, handeln och näringslivet i övrigt givetvis borde slå igenom i konsument­ priserna. Utskottet förutsatte sålunda att statens priskontrollnämnd beak­ tade detta och endast i sådana fall där vinstmarginalen i något led inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

31

produktionen eller distributionen vore större än vad som kunde anses skä­ ligt borde övervältringen av skatteskärpningarna begränsas.

Utskottet har sålunda avsett att de av skatteskärpningarna direkt föran­ ledda kostnadsökningarna böra slå igenom i konsumentpriserna. Av utta­ landet framgår emellertid att något hinder icke uppställts mot att beskära vinstmarginalen i de fall då densamma befinnes större än vad som kan an­ ses skäligt. Enligt nämndens mening synes den av utskottet angivna prin­ cipen böra gälla även vid genomförandet av en beskattning av papper.

Vad beträffar bestämmandet av handelns marginaler efter genomföran­ det av en pappersbeskattning synes denna fråga böra behandlas enligt av nämnden tidigare angivna riktlinjer. Sålunda bör i princip höjning av pri­ serna i de olika handelsleden medgivas med högst de belopp som svara mot skatteökningen i varje särskilt fall. Detta innebär således att skatteskärp­ ningarna icke i och för sig föranleda tillstånd till ökning av handelsmargi- nalerna uträknade i kronor och ören. Därest i särskilda fall marginalför­ bättring på grund av otillräcklig kostnadstäckning anses nödvändig, bör frågan därom bedömas med beaktande av de speciella förhållandena i varje särskilt fall.

Vad beträffar den ökning av emballagekostnaderna som skulle inträda vid en pappersbeskattning framgår av det föreliggande utredningsmateria­ let att en beskattning enligt beredningens förslag skulle betyda en ökning av livsmedelshandelns kostnader för emballage med 15—20 procent. Inom speceri- och mjölkhandeln uppgår emballagekostnadernas ökning i förhål­ lande till omsättningen till omkring 0,i procent. Även inom andra branscher torde kostnadsökningen på denna punkt vara relativt obetydlig. Den an­ givna kostnadsökningen är emellertid beräknad under förutsättning av oför­ ändrad förbrukning av emballage. Med hänsyn till rådande uppenbara slö­ seri med omslagspapper och annat emballage, vilket av beredningen också understrykes som ett skäl för genomförandet av en pappersbeskattning, an­ ser nämnden emellertid att kompensation för ökade emballagekostnader över huvud icke bör lämnas utan den inträdda prisfördyringen bör kunna motvägas av en minskning i förbrukade kvantiteter. Beskattningen kommer därigenom att medverka till att sparsamhet iakttages beträffande emballage. Denna princip synes böra tillämpas på alla de områden — sålunda även inom industrien — där möjlighet till besparingar i emballageförbrukningen föreligger.

Mot beredningens förslag har vidare invänts, att en beskattning av pap­ per skulle verka ojämnt samt medföra rubbningar i avsättningsförhållan- dena och åstadkomma snedvridningar inom produktionen. I detta avseende har Stockholms handelskammare anfört, att en viktbeskattning av papper och papp komme att verka mycket ojämnt med hänsyn till de skattepliktiga varornas högst varierande värde och olika användningsändamål. Pappers­ priset vore ofta av dominerande betydelse för slutproduktens pris, medan i andra fall för vissa högförädlade produkter papperspriset representerade eu relativt ringa del. För framställning av vissa enklare emballage och tryck­ saker komme skatten att verka direkt prohibitivt. I en billig bok represen­ terade papperskostnaden eu väsentlig del av priset; i eu dyr bok vore pappers­ kostnaden däremot av mindre betydelse. Skatten komme att särskilt tynga de billigare böckerna, såsom läroböcker och för den breda publiken avsedda verk. Priset på böcker, som inginge i av vissa förlag utgivna billiga serier,

32

Kungi. Maj:ts proposition nr 215.

måste enligt uppgift icke oväsentligt höjas. All erfarenhet visade, att en prissättning, som icke vore ekonomiskt riktig, ledde till snedvridningar inom produktion och distribution. Om en pappersskatt infördes med ett ef­ ter vikt utgående enhetligt belopp, koinme detta att leda till en mycket hård belastning av papper för vissa användningsändamål, medan skatte­ trycket bleve väsentligt mindre i andra fall. Detta förhållande komme sä­ kerligen att föranleda åtgärder, vilka komme att i sin mån ytterligare mar­ kera den snedvridning av det ekonomiska livet, som föranletts av priskon­ trollen och andra vidtagna regleringsåtgärder.

Skånes handelskammare har uttalat att en punktbeskattning av olika, täm­ ligen på en slump utvalda nödvändighetsvaror omöjligen kunde låta sig väl förena med en rationell beskattning. Verkningarna av sålunda lagda konsum- tionsskatter kunde nämligen ofta icke på förhand bedömas. Sannolikheten talade för att införandet av dylika skatter komme att medverka till en ökad snedvridning av såväl konsumtion som produktion och därigenom få skad­ liga följder för näringslivet. De prisstegringar, som komme att bli följden av sådana skatter komme dessutom i sin tur att ge upphov till inflatoriska impulser över ett vidsträckt fält och därmed motverka sitt eget syfte. Vidare komme en pappersaccis att medföra en ensidig och kännbar kostnadsbelast- ning å papper och papp i den konkurrens, som rådde mellan dessa produkter å ena sidan och andra icke skattebelagda material å andra sidan vilka an­ vändes för samma ändamål. Sådan konkurrens förelåge exempelvis mellan takpapp och andra takbeläggningsmaterial såsom eternit, tegel och plåt och mellan pappers- och pappemballage och emballage av jute, trä eller plåt.

Liknande konkurrens rådde mellan tapeter och målning. Det vore att märka, att den ofta påtalade stegringen av pappersförbrukningen på många om­ råden medfört kostnadsbesparingar för näringslivet och för folkhushållet och även gjort överflödig en eljest erforderlig import av utländska råvaror, vilken skulle ha tärt på vår knappa behållning av utländska valutor. Den starkt ökade papperskonsumtionen i landet vore sålunda ingalunda uteslu­ tande ett uttryck för slöseri utan tillgodosåge i stor utsträckning ändamål, mot vilka ur nationalekonomisk synpunkt befogade invändningar icke kunde göras. Slutligen medförde skattens utformning som viktskatt att den komme att drabba ytterst ojämnt, då tyngre och billigare sorter belastades hårdare än bättre kvaliteter. I vissa fall komme skatten att belöpa sig till ej mindre än närmare 50 procent av varupriset.

Landsorganisationen i Sverige har understrukit, att en generell pappers- beskattning drabbade olika papperssorter med ojämna procentbelopp och hade en tendens att missgynna de billiga standardsorterna. Vissa konsekven­ ser för produktionens sammansättning kunde sålunda befaras.

Kooperativa förbundet har framhållit, att en skattesats av 15 öre per kilo­ gram vore av sådan storleksordning, att det funnes anledning att noggrant överväga verkningarna av densamma. Genom att skatten skulle tagas ut så­ som viktskatt och icke såsom värdeskatt drabbades olika slag av papper och papp på ett synnerligen olikartat sätt. Prisökningen för wellpapp skulle

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

nom omnämnandet av våra grannländer. Sålunda framhålles, att Dan­ mark infört beskattning på papper och papp, medan Norge icke uttager nå­ gon dylik skatt. Man förbiser emellertid att härav draga den självklara slutsatsen, att Norge som ett pappersexporterande land icke funnit det för­ enligt med sina intressen att beskatta papper och papp, under det att Dan­ mark, som ej är självförsörjande på området utan tvingas importera stora kvantiteter, gått den andra vägen.

Enligt föreningens mening vore det ytterligt betänkligt att ensidigt ut­ sätta en för Sveriges utrikeshandel så viktig bransch som pappersindustri­ en för de konsekvenser, som eventuellt kunna bli en följd av en pappersaccis. Sverige intager f. n. en förgrundsställning som papperskonsumerande land och upprätthåller därjämte en betydande export, som enbart under fjolåret tillfört landet närmare 450 miljoner kronor i utländska valutor. Erfaren­ heten torde ha givit vid handen, att åtgärder av tullpolitisk och liknande art, som vidtagas i ett land, sällan bliva ensidiga utan giva upphov till liknande motåtgärder i utlandet. Den föreslagna pappersaccisen är just en sådan åtgärd, som kommer att uppmärksammas på våra exportmark­ nader och som mycket lätt kan stimulera till införandet av importav­ gifter på svenskt papper och papp, vilket kan medföra förödande verk­ ningar för vår framtida export. Det torde vara tillfyllest att erinra om de importkontingenter för papper resp. pappersvaror till Sverige, som förefinnas i löpande handelsavtal med England, Holland och Belgien. En pappersaccis i Sverige skulle i dessa länder säkerligen direkt utlösa lik­ nande åtgärder. De tre länderna i fråga togo före kriget närmare hälften av Sveriges totala export av papper och papp och tillhöra alltjämt våra mest betydande avnämare.

Statens bränslekommission har uttalat, att man säkerligen icke, därest accis lades på importerat papper, borde förringa faran av en reciprok be­ handling i utlandet av svensk pappersexport.

I yttrandet från svenska typograf förbundet m. fl. har framhållits risken för skadliga återverkningar på arbetsmarknaden genom en pappersbeskatt- ning. Enligt vad i yttrandet omnämnts hade de grafiska facken tidigare fått vidkännas pappersransonering, som vidtagits för att genom ökad export av papper och pappersmassa skaffa landet dollarvaluta. Genom pappers- ransoneringen hade pappers- och papptilldelningen till de grafiska facken nedbringats till I 2/s av 1946 års förbrukning. Härigenom hade redan över 600 personer fått lämna sina anställningar på grafiska företag. Ytterligare avskedanden torde komma att äga rum när de vid ransoneringens början inneliggande papperslagren blivit förbrukade. En så stor fördyring av tryck­ saker, som den föreslagna pappersaccisen skulle medföra, komme att av­ sevärt minska produktionen och medföra ytterligare driftsinskränkningar inom typograf-, bokbindare- och litografförbunden.

I vissa remissyttranden har framhållits, att de ytterligare statsintäkter som erfordrades för budgetens överbalansering lämpligare kunde anskaffas på annat sätt. Sålunda har i flera fall från de enskilda organisationernas sida ifrågasatts ett återinförande av den allmänna omsättningsskatten i oförändrad eller modifierad form. Stockholms handelskammare har anfört i denna fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

35

Handelskammaren har vid olika tillfällen av principiella skäl avvisat tan­ ken på särskilda skatter på vissa speciella varor och i stället föreslagit att den indirekta varubeskattningen utformas som en allmän omsättningsskatt å detaljhandeln med så få undantag som möjligt och utgående efter en måttlig, enhetlig skattesats. Det nu föreliggande förslaget till särskild skatt å papper och papp har ytterligare bestyrkt handelskammaren i dess princi­ piella uppfattning. Den föreslagna pappersskatten är till sina verkningar ytterst svåröverskådlig och den kommer — hur den än utformas — att i praktiken leda till ojämnheter och rubbningar av olika slag. Möjligheter­ na för övervältring av skatten te sig också i nuvarande prisbundna samhälle ytterst varierande. Den kan med andra ord aldrig fylla kravet på en rättvis skatt. En måttlig, allmän omsättningsskatt å detaljhan­ deln medför icke några sådana konsekvenser, som här anförts. En dy­ lik skatt fyller bättre än varje annan form av beskattning syftet att suga upp köpkraftsöverskottet. En punktbeskattning innebär endast en omväg för uppnående av målet, vilken aldrig kan bli effektiv och alltid måste med­ föra olägenheter av olika slag.

Vidare har kooperativa förbundet anfört följande. Den av förbundet ifrågasatta 5-öresskatten, som totalt skulle ge drygt 20 miljoner kr., vore ur kontrollsynpunkt enklare än den av beredningen före­ slagna och skulle därtill medföra väsentligt mindre olägenheter med hän­ syn till produktions- och avsättningsförhållanden. Den skulle heller icke, till skillnad från den av beredningen föreslagna utformningen, te sig stö­ tande ur rättvisesynpunkt.

Därmed skulle emellertid mindre än hälften av de skatteintäkter ernås, som ytterligare fordras utöver redan beslutade konsumtionsskatter. Efter­ som en konsumtionsbeskattning av den erforderliga storleksordningen un­ der alla förhållanden måste i betydande grad drabba även icke umbärliga livsmedel, och eftersom det ur konsumentsynpunkt icke kan ha någon av­ görande betydelse vilka livsmedel som drabbas, så länge det icke är fråga om ur folkhälsosynpunkt viktiga varor, vill förbundet föreslå att återstå­ ende belopp tages ut genom en sockerskatt. En skatt, uppgående till 10 öre per kg socker, skulle ge ca 22 miljoner kr. Eftersom sockret tillhör de billigare livsmedlen och eftersom en mindre begränsning av sockerkon­ sumtionen — som eventuellt skulle kunna bli följden av en beskattning — icke har någon skadlig effekt för folkhälsan, lär några principiella betänk­ ligheter knappast kunna resas mot en dylik beskattning i nuvarande läge. Å andra sidan vore en sådan skatt utomordentligt lätt att administrera; den skulle i själva verket icke medföra några egentliga kontrollkostnader, där­ est den toges ut på tillverkningsstadiet resp. vid införseln. Möjligen kan in­ vändas, att en dylik skatt på allt socker, skulle innebära en dubbelbeskatt­ ning av konfektyrer. Någon avgörande betydelse synes emellertid en sådan invändning icke kunna ha eftersom dubbelbeskattningen skulle träffa eu lyxkonsumtion utan värde ur folkhälsosynpunkt.

Förbundet vill därjämte framföra ett mer principiellt önskemål beträf­ fande konsumtionsbeskattningen. Den nu tillämpade punktbeskattningen är utan tvivel en form för indirekt beskattning, som utan mer vägande in­ vändningar kan accepteras, så länge det är möjligt att inskränka den till lyxkonsumtionens område. Då den emellertid måste utsträckas till så vik­ tiga varor som drivmedel och papper för att via dessa drabba icke um­ bärliga livsmedel och andra konsumtionsvaror medför den allvarliga olä­ genheter. Såsom förbundet framhöll i sill yttrande över drivinedelsbeskatt-

36

ningen kommer den att drabba olika varor och olika konsumtionsorter på ett ojämnt och i vissa avseenden ganska godtyckligt sätt. Verkningarna av en dylik beskattning på produktions- och avsättningsförhållandena äro syn­ nerligen svåra att överblicka; det synes emellertid klart att icke önskvärda rubbningar inom produktion och distribution svårligen kunna undvikas. Då sannolikheten talar för att en betydande överbalansering av driftbud­ geten kommer att krävas under flera år framåt vill förbundet därför all­ varligt ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligare att till ett kommande år delvis ersätta punktbeskattningen på nödvändighetsvaror med en svn- lig, lågprocentig omsättningsskatt lagd på produktionen och i vissa fall på partihandeln. Redan då den allmänna omsättningsskatten infördes framhöll förbundet att dess uttagande av detaljhandeln skulle komma att medföra stora svårigheter ur kontrollsynpunkt. Erfarenheten bekräftade riktighe­ ten av denna förutsägelse. Förbundet framhöll såväl vid detta tillfälle som i senare skrivelser att ett förläggande av skatten till tidigare led inom pro­ duktions- och distributionskedjan vore att föredra, bl. a. med hänsyn till att det färre antalet skattskyldiga måste komma att underlätta en tillfreds­ ställande kontroll. Denna uppfattning hyser förbundet alltjämt. Det är emellertid uppenbart, att införandet av en dylik skatt bör föregås av en utredning, avsedd att inge förslag beträffande skattens utformning och om­ fattning samt formerna för kontrollen. Då en sådan utredning kan bli tids­ krävande förefaller det lämpligt att redan nu, såsom en beredskapsåtgärd, tillsätta en kommitté för att utreda formerna för en eventuell framtida om­ sättningsskatt av här antytt slag.

Statens priskonlrollnämnd har framhållit, att nämnden särskilt tagit fasta på den föreslagna beskattningens pappersbesparande syfte. Från den­ na utgångspunkt ville nämnden ifragasätta huruvida icke en beskattning av annonser skulle kunna genomföras jämsides med den föreslagna pappersbe- skattningen. Nämnden, som icke ansåge sig böra närmare ingå på utform­ ningen av en dylik beskattning, ville här endast framhålla att en sådan skatt i sin mån skulle kunna leda till en begränsning av det utrymme som för narvarande i tidningar och tidskrifter upptoges av annonser och därmed till besparingar i konsumtionen av papper, samtidigt som den ur statsfi- nansietl synpunkt skulle verka som kompensation för undantagandet av vissa periodiska publikationer från området för pappersbeskattning.

Slutligen må nämnas, att svenska pappersbruksföreningen i sitt remiss­ yttrande lämnat vissa upplysningar rörande leveranserna av pappersmassa, papp och papper till den inhemska marknaden samt angående den inver­ kan en pappersbeskattning kunde komma att få på dessa leveranser. För­ eningen har i detta hänseende anfört följande.

Med hänsyn till den mångfald viktiga behov, som nödvändigtvis måste täckas, ha synnerligen ingående utredningar och förhandlingar pågått se­ dan tidigt under hösten 1946 i syfte att säkerställa en så rättvis reglering som över huvud taget är möjlig. Frågan har även varit föremål för en sär­ skild utredning inom folkhushållningsdepartementet. Förhandlingar ha därefter upptagits mellan bränslekommissionen och föreningen, och mycket ingående regleringar på olika områden av papperskonsumtionen ligga re­ dan praktiskt taget färdiga. Då beredningens förslag enligt föreningens

Kungi. Maj.ts proposition nr 215.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

att starka skäl måste anses föreligga att dispensvägen från beskattning un­ dantaga jämväl papper till vissa tidskrifter in. fl. periodiska publikationer, vilka vore av särskild betydelse för folkupplysningen.

Generaltullstijrelsen har anfört, att mot förslaget, att papper för tryckning av allmänna nyhetstidningar skulle undantagas från beskattningen, kunde självfallet göras den invändningen, att det i vissa fall bleve svårt för en kon­ sument av papper, lämpat för nämnda ändamål, att redan vid inköpet eller importen bestämma, huruvida varan skulle användas till dylika tidningar eller till andra tryckalster. Styrelsen hyste dock, vad beträffar införseln, för sin del inga större betänkligheter i denna punkt, enär någon import av papper för tryckning av tidningar under nu rådande förhållanden knappast koinme i fråga.

Kommerskollegium har anslutit sig till beredningens ståndpunkt att all­ männa nyhetstidningar borde undantagas från beskattning. Emellertid syn­ tes med hänsyn till olika publikationers innehåll den från skatt fritagna pressen väl snävt begränsad. Enligt kollegii förmenande kunde det ifråga­ sättas, om icke jämväl sådana facktidningar och tidskrifter, vilka icke hade underhållnings- eller förströelsekaraktär, borde undantagas. Därvid syntes viss vikt kunna fästas vid om tidningarna och tidskrifterna trycktes å tidningspapper.

Stockholms handelskammare har ansett att skälen för att från en pappers- beskattning undantaga de dagliga tidningarna vore mycket starka. Men även andra publikationer än de allmänna nyhetstidningarna kunde ur nyhets-, upplysnings-, kulturell och andra synpunkter ha en sådan betydelse, att en gränsdragning mellan å ena sidan dagspressen och å andra sidan annan press förefölle föga rationell. Varje gränsdragning på detta område måste bli mer eller mindre godtycklig. Enligt handelskammarens mening visade detta blott, hur illa papper lämpade sig för en punktbeskattning.

Sveriges grossistförbund har framhållit, att de skäl som talade för att papper för allmänna nyhetstidningar undantoges från beskattning i lika hög grad gällde av näringsorganisationerna och folkrörelserna utgivna facktid­ skrifter och medlemsblad. Dessa finge nämligen anses vara minst lika vik­ tiga som vanliga nyhetstidningar. Skulle pappersaccisen genomföras, borde därför även av näringsorganisationerna och folkrörelserna utgivna tidskrif­ ter, hland dem grossistförbundets egen tidskrift »Svensk Handel», undan­ tagas från skatten.

Sveriges köpmannaförbund har anfört.

Något argument för den ingripande åtgärden, att en del av pressen skulle beskattas medan en annan del skulle undantagas från beskattning, har be­ redningen, såvitt förbundet kunnat finna, icke anfört. Detta synes så myc­ ket mer anmärkningsvärt som det här ifrågasättes en uppenbar diskrimi­ nering av en avsevärd del av pressen. Skulle gränsdragningen vara betingad av en värdesättning, innebärande att dagstidningen enligt beredningens mening är värdefullare och mer oumbärlig än fackpublikationen eller vecko­ tidningen, vill förbundet framhålla, att en sådan generell värdering näp­ peligen kan göras med anspråk på tillförlitlighet och rättvisa. En periodisk

39

publikation är ofta oumbärlig för sin läsekrets och förmedlar även i stor omfattning underrättelser av rent nyhetsvärde, vilka på grund av deras speciella natur icke återfinnas i dagspressen. Som ett förbundet närliggan­ de exempel kan anföras dess organ Köpmannen, vilken under hela krisen delgivit handels utövare aktuella meddelanden rörande ransoneringar, reg­ lering, prissättning o. d. En betydande del av fack- och veckopressen har i likhet med dagspressen en stor opinionsbildande och upplysande funk­ tion. Det synes därför förbundet orättvist, att organ med betydelsefulla uppgifter skulle behandlas på ett ogynnsammare sätt än en annan del av pressen. De skäl, som tidigare anförts för de periodiska publikationernas undantagande från allmän omsättningsskatt, äga full giltighet även i detta sammanhang.

En diskriminerande behandling av en viss del av pressen skulle säkerli­ gen i vissa fall komma att utgöra ett hinder för dess fortsatta utgivande. Alldeles särskilt skulle svårigheterna drabba de fackorgan och veckotid­ ningar etc., som utges av och helt eller delvis ekonomiseras av ideella och näringsorganisationer samt utgöra en väsentlig del av deras upplysnings­ verksamhet. Dessa organ äro i stor omfattning medlemsblad, de betalas alltså icke av mottagarna utan av organisationen och den av beskattningen föranledda kostnadsökningen skulle — då medlemsavgifterna i allmänhet äro stadgeenligt fastställda — icke slå ut i konsumentledet utan direkt drabba organisationerna. Uppenbarligen är detta i strid med de för be­ skattningen lämnade direktiven.

Då beredningen ifrågasätter, huruvida icke vissa tidningsorgan kunde för sin publicering av ransonerings- och liknande meddelanden erhålla er­ sättning av statsmedel, vill förbundet — i den mån sådan ersättning är avsedd att utgå för annat än annonser — anföra starka betänkligheter mot en sådan anordning. Att upplåta textutrymme mot betalning är helt främmande för varje vederhäftigt och efter vedertagna publicistiska regler skött tidning eller tidskrift och innebär ett tillvägagångssätt, som princi­ piellt kan vara svårt att förena med den ansvarige utgivarens i lag tillför­ säkrade uteslutande bestämmanderätt över innehållet.

Landsorganisationen i Sverige har framhållit, att om en pappersbeskatt- ning mot landsorganisationens avstyrkan skulle komma till stånd, ville landsorganisationen med eftertryck påyrka, att organisationspressen i skat­ tehänseende jämställdes med dagspressen. Beredningen hade efter diskussion funnit, att praktiska svårigheter lade hinder i vägen för att frita tidnings­ papper, som användes för tryckning av facktidningar och tidskrifter, från beskattningen. Landsorganisationen ansåge, att starka skäl talade för ett dylikt undantag. Folkrörelsernas medlemsorgan fyllde uppgifter, som knap­ past kunde anses vara mindre betydelsefulla än dagspressens. I synnerhet i kristider som den nuvarande vore deras uppgift att lämna informationer samt att verka opinionsbildande av omistligt värde. Härtill konune, att dessa tidningar i regel tillställdes medlemmarna utan särskild prenuinerations- avgift och att en beskattning sålunda i första hand skulle drabba organisa­ tionerna. Någon minskning av upplagorna skulle vidare svårligen kunna framtvingas enär medlemsantal bleve bestämmande för upplagans storlek.

Landsorganisationen,ville sålunda föreslå, att av ideella och ekonomiska orga­ nisationer ägda tidningar och tidskrifter, som huvudsakligen tillställdes medlemmarna, friloges från pappersskatten. Vissa svårigheter att dra gränser

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

40

mellan organisationspressen och övrig press samt att förebygga missbruk skulle otvivelaktigt uppkomma. Erfarenheterna från gränsdragningen i samband med pappersransoneringen hade dock visat, att svårigheterna kunde övervinnas.

Baptistförbundet in. fl. ha instämt i de av landsorganisationen framförda synpunkterna.

Kooperativa förbundet har yrkat, att tidningar och tidskrifter som ägdes och helt eller delvis bekostades av ideella och ekonomiska organisationer och som distribuerades till dessas medlemmar såsom ett väsentligt led i organi­ sationernas upplysningsverksamhet i skattehänseende jämställdes med dags­ pressen.

Svenska tidningsutgivareföreningen har uttalat, att föreningen, som för sin del ansåge att avgörande skäl talade mot införandet över huvud taget av en pappersaccis, ville framhålla betydelsen av att papper för allmänna nyhetstidningar icke avsåges bliva beskattat. Emellertid önskade föreningen samtidigt uttrycka den meningen, att den övriga delen av den periodiska pressen — liksom tryckta skrifter i allmänhet — finge anses höra till ett demokratiskt samhälles väsentliga tillgångar. En accis på papper måste självfallet göra denna litteratur mer svårtillgänglig för allmänheten genom den fördyring, som inträdde. Om en skatt skulle beslutas i enlighet med beredningens förslag, uppstode frågan om gränsdragningen mellan skatte­ pliktigt papper och sådant papper, som användes av allmänna nyhetstid­ ningar. Enligt föreningens uppfattning syntes det icke bereda några svå­ righeter att göra denna gränsdragning; däremot syntes någon gränsdragning icke kunna göras mellan å ena sidan periodiska publikationer av förströelse­ karaktär och å andra sidan ideella tidskrifter, fackorgan, föreningstidningar och dylika publikationer.

Föreningen svensk fackpress har anfört följande.

Föreningen har verkat i det närmaste 20 år, och enbart det faktum att en sådan förening existerar, borde ju vara ett bevis för att den ifrågava­ rande gränsdragningen mellan facktidskrifter och övriga tidskrifter icke erbjuder några större svårigheter. Som namnet anger, står föreningen öppen endast för facktidskrifter, och enligt stadgarna avses därmed »tidskrift med hög redaktionell standard, som behandlar näringslivets tekniska och eko­ nomiska frågor, huvudsakligen genom originalartiklar». Hittills har det ald­ rig vållat föreningen några som helst svårigheter att avgöra om en inträdes- ansökande fyller de föreskrivna villkoren eller icke. För styrelsen framstår därför beredningens uttalande som helt verklighetsfrämmande.

Som skäl för förslaget att fritaga dagspressen från den föreslagna ac- cisen anför beredningen dagstidningarnas nyhetsförmedlande verksamhet.

Fackpressens huvuduppgift är att främja den tekniska utvecklingen och därmed vårt näringslivs produktionsförmåga och konkurrenskraft, en upp­ gift som är av alldeles särskild betydelse i landets nuvarande beträngda ekonomiska läge. Denna sin uppgift söker fackpressen fylla genom att tjäna som ett forum för vårt lands vetenskapligt verksamma tekniker och forskare och förmedla produktionstekniska nyheter och framsteg såväl här hemma som i utlandet. Den strävar dessutom efter att hålla vårt näringsliv under­ rättat om i andra länder vunna erfarenheter och gjorda landvinningar på

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

41

teknikens och organisationens områden. Härför fordras en intim kontakt med utlandets teknik och forskningsarbete, och ett av de effektivaste med­ len härför är den s. k. dokumentationstjänsten, som allt fler tidningar ta­ git upp på senare år. Fackpressen lämnar vidare den svenska handeln och industrien sitt stöd i form av upplysningar till de utländska köparna om våra leveransmöjligheter.

Det är alltså här fråga om verklig nyhetsförmedling. Fackpressen har därvid den fördelen framför dagstidningarna, att den inte till varje pris be­ höver servera dagsaktuella nyheter, vilkas värde går förlorat om de kom­ mer en dag för sent. För fackpressens vidkommande är det i stället fråga om nyheter av mera bestående värde. Fackpressens nyhetsförmedlande verk­ samhet kan dessutom icke rimligtvis missbrukas genom ocker på skandal­ hungern och sensationslystnaden till förmån för lösnummerförsäljningen. Det finns alltså icke något som helst skäl att skattebelägga den nyhetsför­ medlande fackpressen och fria den nyhetsförmedlande dagspressen.

Enligt bevillningsutskottets betänkande nr 10/1944 beräknas pappers- skatten ge något mer än 4 miljoner kronor årligen för den periodiska pres­ sens del. För den rena fackpressen skulle det alltså bli fråga om ett vida mindre belopp. I varje fall kan det inte bli tal om belopp av sådan storleks­ ordning att de skulle kunna bli av någon som helst betydelse, då det gäller att sanera rikets finanser. För de enskilda facktidskrifterna däremot skulle den av beredningen föreslagna pappersaccisen bli en hörda, som avsevärt skulle minska deras förmåga att fullgöra sin samhällsgagnande verksam­ het. Det är nämligen i nuvarande läge stora utsikter till att ett försök att på läsarna och annonsörerna övervältra genom skatten ökade kostnader skulle leda till för facktidskrifternas bestånd och utveckling allt annat än önskvärda konsekvenser.

Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag har uttalat sina betänkligheter mot att en ur bildnings-, upplysnings- och allmänt kulturell synpunkt så betydelsefull vara som för böcker, tidningar och tidskrifter avsett pap­ per belastades med en generell skatt. Det syntes icke rimligt — i varje fall om man anlade andra synpunkter än de trångt skattemässiga och uppbörds- praktiska — att uppbyggelselitteratur, skolböcker, vetenskapliga verk och klassisk litteratur och musik i beskattningshänseende jämställdes med den kolorerade veckopressen, affärskataloger och dragningslistor.

Tidskriftsbolaget har vidare anfört. En prishöjning med 15 öre per kg för det papper, som åtgår för Jord­ brukarnas Föreningsblad skulle förorsaka en årlig merkostnad om ca 200 000 kronor. För den i flera avseenden likartade RLF-tidningen bär mer­ kostnaden beräknats till inemot 50 000 kronor. Ingen av dessa tidningar är föremål för lösnummerförsäljning. Prenumeration sker, när det gäller Jord­ brukarnas Föreningsblad, i form av samprenumeration genom jordbrukets ekonomiska föreningar och tidningen tillställes jordbrukarna såsom ett medlemsblad och utan kostnad för mottagaren. Även RLF-tidningen utde­ las till organisationens medlemmar.

Redan härav synes framgå, att den föreslagna skatten, när det gäller dessa båda publikationer, liksom flertalet andra organ för folkrörelser och näringsorganisationerna, komme att helt förfela ett av de syften, som av beredningen åberopas såsom skäl för dess införande, nämligen att minska den inhemska pappersförbrukningen. Eftersom dessa organ ha karaktären av rena medlemsblad och en eventuell prishöjning på dem icke komme att

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

belasta deras läsare, kan någon minskning av upplagan icke påräknas med anledning av beskattningens införande.

Ett annat huvudsyfte med samtliga de av beredningen föreslagna skat­ terna har angivits vara att indraga överskottsköpkraft. Icke heller detta syfte torde komma att vinnas genom en beskattning av papperet till de tid­ ningar, som utdelas gratis till medlemmarna i exempelvis jordbrukets orga­ nisationer. Merkostnaden kommer nämligen här helt att belasta de olika organisationer, för vilka tidningarna utgöra medlemsblad. Organisationerna kunna icke på grund härav höja medlemsavgifterna, som i regel äro fast­ ställda i föreningens stadgar i relation till medlemmens åkerareal, antalet mjölkkor o. s. v. I regel torde därför kostnadsökningen för organisationerna endast komma att föranleda minskade fonderingar.

Enligt bolagets mening måste gränsdragningen mellan »skattefria» tid­ ningar och sådana tidningar, vilkas papper skall vara föremål för beskatt­ ning, ske icke med hänsyn till utgivningsperiod eller andra yttre kriterier utan med hänsyn till publikationens syfte, innehåll och betydelse för sin läsekrets. Rimligt synes vara att till skattefria tidningar räknas sådana publikationer, som huvudsakligen ha till uppgift att informera sina läsare genom att förmedla nyheter och andra sakuppgifter och icke främst syfta till underhållning och förströelse. Genom Jordbrukarnas Föreningsblad hål­ les inemot 400 000 jordbrukare fortlöpande underrättade om nyheter av betydelse eller intresse ur jordbrukets synpunkt. Varje nummer innehåller viktiga meddelanden om jordbrukets marknader och om prisnoteringar för jordbrukets produkter, om sammnträden och övrig verksamhet inom de ekonomiska föreningarna, om den allmänna och näringspolitiska diskussio­ nen i landet in. in. Jordbrukarnas Föreningsblad torde för landets jord­ brukare vara en minst lika oumbärlig nyhetsförmedlare som de allmänna dagliga nyhetstidningarna. Jämväl RLF-tidningen synes med hänsyn till sitt innehåll böra undantagas från beskattning. Då dessutom båda tryckas på ett papper av alldeles samma slag som de dagliga nyhetstidningarna, synes det bolaget icke behöva medföra några svårigheter av teknisk art att i beskattningsavseende hänföra dem till den skattefria pressen.

Sammanfattningsvis får bolaget alltså, utan att taga ställning till frågan om pappersbeskattningens nödvändighet eller berättigande i och för sig, dels förorda att gränsdragningen mellan skattefritt och skattebelagt tryck­ papper göres mindre schematisk än den föreslagna och dels bestämt hävda att bl. a. Jordbrukarnas Föreningsblad bör hänföras till den kategori av tryckalster, vars papper icke beskattas.

Vad angår den omfattning, i vilken pappersskatt bör utgå för importerade varor, ha vissa erinringar framförts mot beredningens förslag i denna del. Sålunda har kontrollstijrelsen anfört.

Kontrollstyrelsen kan icke helt biträda beredningens förslag rörande be­ skattningens omfattning vid införsel till riket. Enligt förslaget skulle näm­ ligen skatt utgå — förutom för papp och papper i obearbetat och bearbetat skick — jämväl för vissa produkter av papp eller papper, däribland böcker, tidningar och tidskrifter. Härmed har beredningen avsett att skydda in­ hemska tillverkare av bearbetat papper eller av produkter, i vilka papper ingår såsom mera väsentlig beståndsdel. Kontrollstyrelsen delar i huvudsak beredningens uppfattning i förevarande hänseende utom vad angår tryck­ alster. Beträffande dessa är emellertid att märka, att importvarorna i all­ mänhet icke konkurrera med svenska tryckalster. Enligt inhämtade upp­ gifter lära emellertid svenska förlag i viss omfattning av olika skäl låta

43

verkställa tryckning i utlandet av böcker och vissa slag av tidningar in. in., vilka alster huvudsakligen äro avsedda för avsättning på den inhemska marknaden. Det synes på grund av vad nu anförts vara påkallat, att in­ skränka beskattningen å importerade tryckalster att avse allenast dylika alster, beträffande vilka det är uppenbart, att desamma framställts väsent­ ligen för avsättning i Sverige. Ett införande av undantagslös beskattning vid införsel till riket av tryckalster skulle medföra vissa olägenheter och bland annat även kunna verka hindrande för de kulturella förbindelserna med utlandet. Sålunda skulle icke blott vetenskapliga verk, avsedda för den internationella forskningen, utan även skönlitterära arbeten och — från­ sett dagspressen — dagsaktuellt nyhets- och bildmaterial tyngas av den föreslagna skatten. Genom utformning av reglerna rörande beskattningen å importvaror på sätt styrelsen förordat skulle tryckalster av nu angiven art helt fritagas från skatt. Sålunda skulle exempelvis i Finland tryckta böcker av finlandssvenska författare icke bliva beskattade vid införsel till riket. Även till riket införda läroböcker, vilka väsentligen äro avsedda för under­ visning vid utländska läroanstalter men jämväl komma till användning vid svenska högskolor eller andra läroanstalter, skulle härigenom bliva obe­ skattade. Vad angår till riket inkommande postförsändelser, innehållande papp eller papper, arbeten därav eller tryckalster, torde ett uttagande av skatt komma att medföra stora svårigheter för beskattningsmyndigheten, tullverket, varjämte viss tidsutdräkt skulle uppstå vid tullbehandlingen av dylik post. Då det med hänsyn till gällande posttaxor icke torde vara eko­ nomiskt att för undgående av pappersskatten till riket införa skattepliktiga varor såsom postförsändelser, torde skattefrihet för sådana försändelser kunna medgivas. Nu omhandlade fall, för vilka skattefrihet föreslås, sakna betydelse ur inkomstsynpunkt för statsverket.

Generaltullstijrelsen har anfört, att det med hänsyn till att priset å pap- persprodukter i de flesta främmande länder låge väsentligt över priset å dylika produkter i Sverige kunde ifrågasättas, huruvida skatten verkligen skulle behöva utsträckas till att omfatta jämväl varor av papp eller papper, som infördes till riket. Beskattningen av dessa varor syntes icke komma att lämna stort utbyte, i varje fall icke i förhållande till det arbete, som måste bliva förenat med uttagandet av skatten. Det framstode vidare som ett starkt önskemål, att tryckalster, såvitt möjligt, undantoges från beskatt­ ningen. Styrelsen ville i detta sammanhang erinra om att importen av papp- och pappersvaror med undantag av vissa tryckalster för närvarande vore underkastad reglering.

Stockholms handelskammare har erinrat om att avsikten vore att skatt skulle uttagas även vid import av papper och produkter av papper. Detta förhållande — som i och för sig vore fullt naturligt, om den inhemska till­ verkningen beskattades — innebure ur utlandets synpunkt i stort sett det­ samma som en tullbeläggning. Handelskammaren veterligt funnes det icke något annat europeiskt land, som uttoge avgift vid import av böcker; i Ame­ rikas Förenta Stater utginge visserligen tull vid införsel av böcker, men endast om de vore tryckta på engelska språket utanför landet. För det nor­ diskt kulturella samarbetet skulle det vara synnerligen olyckligt med en importavgift i Sverige för danska och norska böcker samt för böcker, tryck­ ta på svenska språket i Finland, över huvud taget syntes det olämpligt att

Kunffl. Maj:ts proposition nr 215.

44

vid en punktbeskattning utvälja och skattelägga en vara, som spelade en så stor roll i vårt kulturella liv som papper och papp. Som exempel på kon­ sekvenserna av en beskattning av bokimporten kunde ytterligare nämnas, att eftersom annan import än för återförsäljning skulle' bli fri från skatt, det låge nära till hands antaga, att vetenskapliga institutioner, bibliotek etc. skulle söka att, med förbigående av den hittills anlitade vägen via bokhan­ deln, själva verkställa importen för alt därigenom undgå skatt och slippa belasta sina knappa anslag med denna utgift. Detta skulle alltså rubba de ordinarie och naturliga förmedlingsvägarna. I den mån som institutionerna icke hade erforderlig kommersiell sakkunskap för att själva ombesörja importen, komme förslaget att minska institutionernas möjligheter att följa den utländska litteraturen på respektive områden.

Vidare har Sveriges köpmannaförbund anfört, att enligt praxis hade ut­ bytet av böcker länderna emellan befriats från extra pålagor, en uppfatt­ ning, varåt givits uttryck i Sverige så sent som vid importplanernas upp­ rättande, varvid import av utländska böcker tillåtits utan särskild valuta­ licens. En beskattning även av importerade utländska böcker skulle i an­ ledning av den försvårade bokimporten kunna medföra icke avsedd och be­ klaglig kulturell skada. Dessutom borde antydas de problem som vid en beskattning av dessa böcker skulle möta bokhandelns utövare. Dessa er- hölle under nuvarande förhållanden en betydande del av importerade ut­ ländska böcker i små postsändningar, vilka skulle behöva undergå tullbe­ handling var för sig. En skatt under sådana förhållanden skulle icke blott bli arbetskrävande för bokhandeln utan även verka särskilt fördyrande ge­ nom de av förpackningarna föranledda höjningarna i viktsiffrorna, varpå skattens storlek skulle grundas. Prissättningen inom bokhandeln anslöte sig vidare vad gällde ifrågavarande böcker nära till gällande valutakurser men skulle efter den tilltänkta beskattningen bli förhållandevis högre ju billigare boken i fråga vore. Det sagda syntes tillräckligt motivera att im­ porterade utländska böcker borde befrias från den tilltänkta pappersskatten.

Vad angår den närmare omfattning, i vilken skattskyldighet bör föreligga för importerade varor av papp och papper, har generaltullstijrelsen anfört.

De varuslag, som sålunda skulle bliva föremål för särskild beskattning, falla huvudsakligen under tulltaxans avdelning X, vilken omfattar pappers­ massa, papp och papper, arbeten därav samt tryckalster. Importen av till denna avdelning hänförliga varor, som skulle drabbas av skatten, redovisas under nr 827—834, 835:2, 836 och 838—891 i den till tulltaxan anslutna statistiska varuförteckningen. Till de angivna numren hänföras emellertid även vissa varor, som icke skulle beläggas med skatt, nämligen s. k. asfalt- och tjärfilt (ur statistiskt nr 827), vissa träfiberplattor (ur nr 831), vissa slag av tidningspapper (ur nr 857: 2), arbeten av träfiberplattor (ur nr 873, 874 och 877) samt glober av annat ämne än papp eller papper (ur nr 886).

Om det befinnes icke vara möjligt att med avseende å importen från be­ skattningen utesluta varor av papp eller papper, bör uppmärksammas, att åtskilliga varor, som helt eller till huvudsaklig del bestå av nämnda material, finnas upptagna under andra avdelningar i tulltaxan än den förut nämnda.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

45

Av dessa varor må i främsta rummet nämnas pappersgarn (ur statistiska nr 968—975), linor och bindgarn av papper (ur nr 978—990), mattor, väv­ nader och säckar av pappersgarn (ur nr 1009, ur nr 1061—1071 och ur nr 1129—1130), mattor av papp (ur nr 998) samt askar av papp eller papper (ur nr 2048). Under angiven förutsättning synas även dessa varuslag böra medtagas i förteckningen över de varor, för vilka skatt skall utgå.

Statistiskt nr 827 upptager bland annat asfalttakpapp och annan med asfalt, beck, tjära eller tjärolja bestruken eller impregnerad papp. Enligt förslaget skulle vid tillverkning inom landet av dylik papp endast själva rå­ pappen skattebeläggas. Det synes då icke vara rimligt, att skatten vid import skall utgå efter vikten å den genom bestrykningen eller impregneringen för­ tyngda varan. En föreskrift om viss reduktion av skatten torde här vara påkallad. Till belysande av importens storlek må nämnas, att hela införseln av varor, hänförliga till statistiskt nr 827, d. v. s. papp av nyss angivna slag samt s. k. asfalt- och tjärfilt, år 1947 uppgick till 2 365 ton med ett värde av 1 115 000 kronor; den huvudsakliga importen nämnda år ägde rum från U.S.A. och Belgien.

Beträffande frågan om behandlingen i skattehänseende av papp och papper, avsedda för export, har kontrollstyrelsen anfört.

Enligt hittills utfärdade författningar rörande skatter, som handhavas av kontrollstyrelsen, medgives avdrag för skatt, som åvilar exportvaror. För erhållande av sådant avdrag erfordras regelmässigt av vederbörande tull­ myndighet utfärdat bevis därom, att varan utförts ur riket eller till svensk frihamn. Även i fråga om papp och papper, som i obearbetat skick utföres ur riket, bör skatteavdrag medgivas. För att den inhemska pappersförädlings- industriens konkurrenskraft på världsmarknaden icke skall minskas, synes skatteavdrag jämväl böra medgivas vid export av papp och papper i bearbetat skick ävensom produkter därav, som skola bliva föremål för beskattning vid import. Beträffande formen för erhållande av dylikt skatteavdrag får kontrollstyrelsen med hänsyn till pappersindustriens karaktär av exportindu­ stri förorda, att papp och papper, som utlämnas från tillverkningsställe för utförsel ur riket såväl i obearbetat som i bearbetat skick, icke av tillverkaren uppgives för beskattning. En tillfredsställande kontroll vid en dylik anord­ ning är för närvarande möjlig att genomföra, då handeln med papp och pap­ per är föremål för statlig reglering. Kontrollarbetet kommer vidare att under­ lättas därigenom, att världsmarknadspriserna åtminstone för det nuvarande betydligt överstiga hemmamarknadspriserna. Tillverkaren bör sålunda i skat- teredovisningen till kontrollstyrelsen för fritagande från beskattning angiva de myckenheter papp eller papper, som från tillverkningsstället utlämnats för export eller till inhemsk förädlingsindustri för export efter vidare bearbet­ ning till exempelvis wellpappemballage, tapeter och asfaltpapp. I båda fallen sker för närvarande försäljning från tillverkaren enligt uppgift till export­ priser.

Stockholms handelskammare har framhållit, alt enligt förslaget allt pap­ per, som försåldes för bearbetning inom landet, skulle beläggas med skatt.

Skatt skulle sålunda utgå även på papper och papp, som användes för fram­ ställning av exempelvis tapeter och wellpapp för export. Detta syntes icke rimligt. Förslaget måste fördenskull, om det skulle realiseras, kompletteras med bestämmelser, som möjliggjorde restitution av erlagd skatt för sådant papper och papp, som ingår i varor, vilka exporterades.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

Vad angår beredningens uttalanden rörande en eventuell lagerbeskattning i samband med ikraftträdandet av pappersskatten har kontrollstyrelsen an­ fört, att en dylik lagerbeskattning i och för sig vore motiverad, men ansåge sig för sin del med hänsyn till svårigheterna att hos det stora antalet företag, vid vilka lagerbeskattning skulle äga rum, kunna anordna erforderlig kon­ troll icke kunna förorda ett genomförande av sådan beskattning. Såsom be­ redningen framhållit torde lagerhållningen av papp och papper för närva­ rande vara relativt begränsad, varför pappersbeskattningen även med hän­ syn härtill utan alltför stora olägenheter för näringslivet skulle kunna ge­ nomföras utan anordnande av särskild lagerbeskattning.

Kommerskollegium har ifrågasatt — med hänsyn till nödvändigheten att vid beskattningens upphörande verkställa restitution av skatt på då inne­ liggande lager — om icke beskattning av lager skulle kunna undvikas. Genom ett sådant förfaringssätt skulle beskattningsområdet enklare kunna avgrän­ sas samtidigt som utformningen av särskilda regler för skattens införande resp. upphävande väsentligt skulle underlättas.

Samma ståndpunkt har intagits av åtskilliga näringsorganisationer.

I fråga om tiden för beskattningens ikraftträdande har svenska tidningsutgivareföreningen ansett sig böra fästa uppmärksamheten på att statsmak­ terna beträffande ikraftträdandet av de höjda postavgifterna beslutat, att dessa, såvitt de avsåge tidningsavgifterna, icke skulle träda i tillämpning förrän den 1 januari 1949, varvid såsom skäl för dylikt senare ikraftträdande framhållits det förhållandet, att tidningsrekvisitionerna för året till väsentlig del redan vore gjorda. Genom att företagen vore bundna av prenumerations- avtal syntes det ur skilda synpunkter rimligt att en beskattning, därest den trots allt icke ansåges kunna undgås, beträffande den periodiska pressen träd­ de i kraft först från den 1 januari 1949.

Kommerskollegium har anslutit sig till nyssnämnda uttalande av tidnings- utgivaref öreningen.

Departementschefen.

I propositionerna nr 5—10 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj :t — på min föredragning — framlagt förslag till vissa skärpningar av den indirekta beskattningen. Såsom motivering för dessa skatteskärpningar hänvisade jag till bl. a. mitt anförande till statsrådsprotokollet den 28 no­ vember 1947 vid utverkandet av bemyndigande att tillkalla särskilda sak­ kunniga för utredning av frågan om skärpning av den indirekta beskatt­ ningen. I nämnda anförande underströk jag, att det nu rådande läget på­ kallade åtgärder, som kunde leda till en uppsugning av köpkraft, och att härvid syntes främst böra ifrågakomma en överbalansering av budgeten genom bl. a. skärpt indirekt beskattning av mera umbärliga varor.

De sålunda tillkallade sakkunniga — 1947 års konsumtionsskattebered- ning — ha i skrivelse den 20 december 1947 framlagt vissa förslag till änd­

48

Kungi. Maj.ts proposition nr 215.

ens uppgift under senare delen av utredningsarbetet varit inriktad på att framlägga förslag till sådana åtgärder på den indirekta beskattningens om­ råde, alt statsverket för nästkommande budgetår tillföres omkring 55 mil­ joner kronor i statsintäkter.

Såsom framgår av beredningens skrivelse den 18 mars 1948 har bered­ ningen räknat med att den nu föreslagna beskattningen av papp och pap­ per skulle tillföra statsverket en skatteintäkt av omkring 48 miljoner kro­ nor per år. I anslutning härtill har beredningen uttalat, att statsverket ge­ nom en dylik pappersbeskattning och genom de av beredningen tidigare framlagda förslagen komme att erhålla ökade skatteintäkter i ungefär den omfattning som förutsatts i de för beredningen utfärdade direktiven.

I fråga om det närmare innehållet i beredningens förslag angående in­ förandet av en särskild skatt å papp och papper må här omnämnas följan­ de. Denna skatt skall enligt förslaget utgå såsom en tillverkningsskatt å inom riket tillverkat papp och papper. Skatten,som uttages vid pappersbruken, skall utgå efter vikt, och skattesatsen har föreslagits till 15 öre per kilogram för papp och papper av alla slag. Emellertid skall från beskattningen un­ dantagas sådant tidningspapper som är avsett att användas till tryckning av allmän nyhetstidning d. v. s. dagspressen. Skattskyldigheten skall inträ­ da, då den obearbetade varan levereras från tillverkaren eller av denne ta- ges i anspråk för vidare bearbetning. Vid import av papp eller papper för försäljning skall enligt förslaget skatt utgå efter nyssnämnda grunder, dock att skatt härvid skall uttagas även för bearbetad vara. Nu ifrågava­ rande beskattning, som skall stå under tillsyn av kontrollstyrelsen, skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1948.

Det av beredningen framlagda förslaget om införandet av en beskattning av papp och papper har varit föremål för delade meningar från remiss­ instansernas sida. Sålunda ha flertalet myndigheter, vilka yttrat sig över förslaget, i huvudsak tillstyrkt detsamma. Däremot ha statskontoret och samtliga enskilda organisationer som hörts i ärendet av kommerskollegium — dock med undantag av kooperativa förbundet — ställt sig helt avvisande till beredningens förslag. Samtidigt med sina avstyrkanden ha dessa organi­ sationer i vissa fall framfört förslag om andra åtgärder för ernående av den såsom önskvärd ansedda överbalanseringen av budgeten; sålunda har före­ slagits återinförande av den allmänna omsättningsskatten i oförändrad eller i modifierad form eller införandet av en allmän skatt i produktionsstadiet. Vidare ha förslag framförts om uttagande av skatt å socker och å annonser.

För egen del vill jag understryka, att det numera — med hänsyn till ut­ vecklingen på det ekonomiska området under de senaste månaderna lik­ som till de utgifter för det allmännas räkning, vilka icke förutsetts i stats­ verkspropositionen men som därefter visat sig ofrånkomliga — torde vara mer angeläget än tidigare att eftersträva en överbalansering av budgeten för nästkommande budgetår. Vad hittills uppnåtts i detta hänseende genom de av riksdagen redan beslutade skärpningarna i den indirekta beskatt­ ningen är därför enligt min mening icke tillräckligt.

49

Såsom förut antytts har från vissa remissinstansers sida förordats, att de ökade skatteintäkter, som alltjämt äro erforderliga, skola uttagas på annat sätt än genom en pappersbeskattning. Häremot torde dock böra framhållas, att riksdagen vid behandlingen av de tidigare framlagda förslagen till skärp­ ning av den indirekta beskattningen diskuterat jämväl alternativen att åter­ införa den allmänna omsättningsskatten eller genomföra en särskild om­ sättningsskatt i produktionsstadiet men att riksdagen avvisat dessa utvä­ gar. Jag kan sålunda icke ansluta mig till nyssnämnda alternativa förslag. Ej heller förslagen om införandet av skatt å socker och å annonser, vilka förslag diskuterats även inom beredningen, är jag beredd att nu förorda.

Mot beredningens förslag om en pappersbeskattning ha de näringsorga- nisationer, som skulle komma att beröras av densamma, framfört åtskil­ liga erinringar såväl vid sammanträden inför beredningen som i remissytt­ randena över det framlagda förslaget. Enligt vad beredningen anförde kunde invändningarna i fråga icke tillmätas så stor betydelse, att på grund därav tanken på en pappersbeskattning borde avvisas.

I det följande torde jag få närmare beröra de från näringsorganisatio- nernas sida framförda erinringarna mot beredningens förslag.

Vad först angår den från flera håll framförda åsikten att en pappersbe­ skattning icke skulle medföra någon begränsning av köpkraftsöverskottet torde endast få hänvisas till den allmänna motiveringen för de skatteför- slag, som tidigare förelagts innevarande års riksdag, nämligen strävandena att minska köpkraftsöverskottet genom en ökad överbalansering av bud­ geten. Pappersbeskattningen intager i detta hänseende icke någon sär­ ställning.

På sätt från remissinstansernas sida framhållits har den statliga regle­ ringen av handeln med papper medfört en begränsning av konsumtionen på den inhemska marknaden. Härigenom har visserligen den tidigare myc­ ket stora förbrukningen av papper i någon mån begränsats, men ytterligare besparingar i pappersförbrukningen torde vara önskvärda och möjliga att uppnå. En beskattning av papper skulle självfallet bidraga till sådana be­ sparingar.

Av de mera väsentliga invändningarna mot beredningens föreliggande förslag må här nämnas, att från åtskilliga remissinstansers sida understru­ kits, att en beskattning av papper — vilken enligt vad beredningen förut­ satt sknlle få slå igenom i konsumentpriserna — skulle i stor utsträckning drabba oumbärliga varor, framför allt livsmedel; och samtidigt har fram­ hållits att en på detta sätt anordnad beskattning skulle stå i strid med de direktiv som lämnats beredningen. I anledning härav torde jag — i likhet med beredningen — få hänvisa till att riksdagen, med giltighet från och med den 1 april 1948, genomfört en avsevärd skärpning i beskattningen av bensin och andra flytande drivmedel till motorfordon. Den principen får sålunda anses ha godtagits, att en skärpt indirekt beskattning med sådant syfte, varom här är fråga, är motiverad även om skatteskärpningen till en del kommer att träffa oumbärliga varor. Härtill kommer, åt! en pappersbe-

4

liihancj till riksdcipcns protokoll 19i8. 1 samt.

AV

215.

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

skattning av den förhållandevis ringa storleksordning som förordats av be­ redningen i dess slutliga förslag torde komma att i ganska obetydlig ut­ sträckning återverka på konsumentpriserna. Ej heller såvitt angår bygg- nadskostnaderna kan det antagas, att en pappersbeskattning skulle kom­ ma att medföra några allvarliga olägenheter. Jag anser följaktligen, att in­ vändningen därom, att en skatt å papper skulle drabba oumbärliga varor, icke i nuvarande läge utgör något avgörande hinder mot genomförandet av en sådan beskattning.

De under remissbehandlingen uppmärksammade frågorna, huruvida en pappersbeskattning kan komma att verka ojämn samt medföra rubbningar eller snedvridningar inom näringslivet, äro givetvis i främsta rummet be­ roende på storleken av den skatt å papp och papper som kan komma att utgå. Den av beredningen föreslagna tillverkningsskatten om 15 öre per kilogram för obearbetad vara måste enligt min mening anses så ringa, att den endast obetydligt kan inverka på prissättningen på de färdiga pro­ dukterna. Vid sådant förhållande torde de anmärkta olägenheterna bliva utan större praktisk betydelse. Risken för rubbningar eller snedvridningar inom näringslivet torde dessutom reduceras än mera därest beskattningen redan från början — såsom beredningen förutsatt -— angives vara av till­ fällig natur.

Från svenska pappersbruksföreningens sida har gjorts gällande, att in­ förandet av en pappersbeskattning i Sverige, som självfallet komme att uppmärksammas på våra exportmarknader, lätt skulle kunna stimulera till införandet av importavgifter på svenskt papp och papper, vilket i sin tur komme att medföra förödande verkningar för vår framtida export. Dessa farhågor äro enligt min mening överdrivna. Därest ett pappersimporte- rande land skulle finna det med sina egna intressen förenligt att införa importavgifter på papp och papper, skulle en sådan åtgärd säkerligen vid­ tagas oberoende av om en pappersbeskattning är gällande i Sverige eller icke.

Vad angår de från arbetarorganisationerna påpekade riskerna för ytter­ ligare driftsinskränkningar inom de grafiska facken, bör i detta hänseen­ de framhållas, att om de utav organisationerna omnämnda driftsinskränk­ ningarna komma att fortsätta, anledningen härtill huvudsakligen bör till­ skrivas den omständigheten, att papperskonsumtionen inom landet allt­ jämt anses för hög och därför bör ytterligare skäras ned; däremot torde in­ förandet av eu pappersbeskattning komma att i mycket ringa utsträckning inverka på tillgången på arbete inom de grafiska facken.

Såsom förut omnämnts har beredningen föreslagit, att skattesatsen för såväl papp som papper skulle utgå med 15 öre per kilogram. I fråga om storleken av denna skattesats har inom beredningen — med ett undantag — rått enighet. Under remissbehandlingen av beredningens förslag har icke anförts någon argumentering som speciellt riktat sig mot den sålunda fö­ reslagna skattesatsen, dock med undantag för kooperativa förbundet som

Kungi. Maj-.ts proposition nr 215.

51

i samband med förslaget om skatt å socker tillstyrkt en nedsättning av nyss­ nämnda skattesats till 5 öre per kilogram.

1 fråga om kontrollen över en eventuell pappersbeskattning har bered­ ningen föreslagit, att denna kontroll skulle utövas centralt samt omhänder- havas av kontrollstyrelsen. Enligt vad kontrollstyrelsen vitsordat skulle några tekniska svårigheter icke vara för handen att anordna en betryggan­ de kontroll över beskattningen, därest densamma utformades i huvudsak­ lig överensstämmelse med det föreliggande förslaget. Från övriga remiss­ instansers sida har icke framförts någon erinran mot beredningens förslag i förevarande hänseende.

Det av svenska pappersbruksföreningen omnämnda ståndpunktstägan- det från branschorganisationernas sida vid de aktuella avtalsförhandling­ arna med statens bränslekommission är icke av beskaffenhet att inverka på frågan, huruvida en pappersbeskattning bör införas eller icke.

Med hänsyn till det nu anförda och under erinran, att varken kontroll­ styrelsen eller kommerskollegium ansett sig böra avstyrka den föreslagna beskattningen av papp och papper, förordar jag att en dylik beskattning genomföres i huvudsaklig överensstämmelse med beredningens förslag. Denna nya beskattning torde sålunda böra utformas såsom en tillverk- ningsskatt, och skatten bör utgå med 15 öre per kilogram. I likhet med beredningen anser jag lämpligt, att beskattningen träder i kraft den 1 juli 1948.

Storleken av det inkomslbelopp, som under nästkommande budgetår kan komma att tillföras statsverket därest pappersbeskattningen genom­ föres, är givetvis beroende av hur hög papperskonsumtionen inom landet kommer att bliva under nämnda tid. Jag saknar anledning att i detta sam­ manhang räkna med annat inkomstbelopp än det av beredningen angivna eller alltså 48 miljoner kronor.

På sätt beredningen föreslagit och under remissbehandlingen understru­ kits, särskilt av kommerskollegium, bör beskattningen av papp och papper —- som ju förordas i syfte att därigenom åstadkomma en överbalansering av budgeten och icke för att täcka löpande statsutgifter — vara av endast tillfällig natur. För att ytterligare understryka detta förhållande anser jag mig böra föreslå, alt i författningen i ämnet uttryckligen angives, att skat­ ten skall utgå för endast ett år, räknat från och med den 1 juli 1948. Genom en sådan tidsbegränsning uteslutes dock icke det alternativet, att frågan om skattens fortbestånd efter nyssnämnda dag upptages till prövning av 1949 års riksdag.

Vad angår kontrollstyrelsens förslag om bemyndigande för Kungl. Maj:t att, då anledning därtill förelåge, sänka skattesatsen eller suspendera skat­ ten vill jag framhålla, att det knappast kan antagas att några större fluk­ tuationer i fråga om exportpriserna uppkomma under tiden intill dess 1949 års riksdag tager sin början. Vid sådant förhållande synes det av kontroll- styrelsen förordade bemyndigandet icke vara erforderligt.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

I samband med att beredningen tillstyrkte införandet av en pappersbe- skattning framhöll beredningen jämväl den synpunkten, att sådana mer­ kostnader som i följd härav komme att drabba pappersbranschen borde slå igenom i konsumentpriserna. Remissinstanserna ha i flertalet fall intagit samma ståndpunkt som beredningen i föreliggande fråga. En häremot av­ vikande mening har emellertid anförts av priskontrollnämnden. Sålunda har nämnden — under hänvisning till 1948 års bevillningsutskotts betän­ kande nr 8 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 5 med förslag till förordning om särskild automobilskatt, in. in. — åberopat att sådana kost­ nadsökningar, som direkt föranleddes av skatteskärpningar, borde slå ige­ nom i konsumentpriserna men att något hinder icke syntes föreligga att beskära vinstmarginalen i de fall då densamma befunnes större än vad som kunde anses skäligt. Enligt vad nämnden vidare anfört borde skatte­ skärpningar icke i och för sig föranleda tillstånd till ökning av handels- inarginalerna, uträknade i kronor och ören, och kompensation för ökade emballagekostnader borde icke lämnas av den anledningen, att en even­ tuell prisfördyring av papp och papper borde kunna motvägas av en minsk­ ning i förbrukade kvantiteter. För egen del vill jag uttala, att — vad an­ går frågan om eventuell övervältring på konsumenterna av en pappersskatt — sådana förhållanden icke torde vara för handen att priskontrollnämnden vid en kommande prövning härutinnan bör avvika från de principer som nämnden i andra liknande ärenden tillämpat och som vunnit statsmakter­ nas godkännande. I övrigt anser jag mig böra framhålla, att det icke lämp­ ligen låter sig göra att redan innan en pappersbeskattning genomförts läm­ na bindande direktiv angående de prisförändringar som motiveras av be­ skattningen; vad priskontrollnämnden framdeles kommer att besluta i nu berörda hänseende kan givetvis i vanlig ordning underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Jag torde härefter få övergå till att behandla vissa detaljfrågor av mera allmän räckvidd.

Enligt beredningens förslag skulle papper, som användes för tryckning av allmänna nyhetstidningar d. v. s. vad som i dagligt tal benämndes dags­ pressen, undantagas från pappersbeskattningen. I anslutning härtill har be­ redningen omnämnt, att inom beredningen diskuterats huruvida jämväl sådant papper, som användes för tryckning av facktidningar och facktid­ skrifter, skulle kunna undantagas från beskattningen men att beredningen — med hänsyn till de praktiska svårigheterna att verkställa en gränsdrag­ ning i detta hänseende — icke ansett sig kunna förorda, att papper som an­ vändes för nu angivet ändamål fritoges från pappersbeskattningen. Från remissinstansernas sida har denna gränsdragning i flera fall kritiserats; sålunda har hemställts, att fackpressen och tidskrifter, vilka icke hade un­ derhållnings- eller förströelsekaraktär, måtte jämställas med allmänna ny­ hetstidningar. För ett riktigt bedömande av möjligheterna att undantaga vissa slag av tidningar eller tidskrifter från pappersbeskattning bör emel­

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

53

lertid beaktas, att skatten å papper är avsedd att uttagas redan i det han- delsled då den obearbetade varan lämnar tillverkningsstället. Vid denna tid­ punkt kan det uppenbarligen icke avgöras, huruvida den levererade varan kominer att användas till tryckning av facktidskrifter eller exempelvis veckotidningar av förströelsekaraktär. Att en gränsdragning mellan sådant papper, som användes till tryckning av dagspressen, och annat papper kan göras beror därpå, att tidningspapper tillverkas vid endast ett fåtal pap­ persbruk och att leveranserna av papper till dagspressen fullgöres av pap­ persbruken i samarbete med svenska tidningsutgivareföreningen. Då i ett av remissyttrandena hänvisas till att skattebefrielse skulle kunna genom­ föras på så sätt att restitution medgåves för papper, som användes för tryckning av facktidskrifter, må häremot erinras, att en riktig gränsdrag­ ning mellan å ena sidan tidskrifter vilka kunna betecknas såsom rena fack­ tidskrifter samt å andra sidan facktidskrifter med blandat innehåll och andra närstående tidskrifter icke är praktiskt genomförbar. Därest resti- tutionsrätt skulle införas för facktidskrifter, borde samma rätt gälla för papper, som användes till tryckning av politiska, religiösa och andra ideella tidskrifter; och vidare borde övervägas att undantaga papper till böcker av uppbyggelsekaraktär o. dyl. från beskattningen. För genomförandet av en dylik restitutionsrätt skulle erfordras en omfattande administrativ ap­ parat och någon rättvis gränsdragning mellan skattepliktigt och skattefritt papper skulle likväl aldrig kunna ernås. I enlighet härmed har jag funnit mig böra förorda att från pappersbeskattningen icke göres annat undantag än såvitt angår papper som användes till tryckning av allmän nyhetstid­ ning. Vid detta ståndpunktstagande har jag ansett det vara av väsentlig betydelse att skattesatsen icke föreslås till högre belopp än 15 öre per kilo­ gram, varför återverkningarna av skatten för varje särskild tidskrift av så­ dan karaktär, att det i och för sig varit rimligt att befria densamma från ökade utgifter till följd av pappersbeskattningen, icke torde bliva alltför betungande.

Vad härefter angår frågan i vilken omfattning skatt bör uttagas för im­ porterade varor har beredningen föreslagit, att skattskyldigheten skulle om­ fatta — förutom obearbetat papp och papper — jämväl papp och papper i bearbetat skick, inklusive vissa produkter därav såsom böcker, tidskrifter, pappersemballage och papeterier, dock endast i den mån den importerade varan skulle återförsäljas. Såsom framgår av kontrollstyrelsens remiss­ yttrande har styrelsen förordat den jämkningen i beredningens förslag, att skatt icke skulle uttagas för importerade tryckalster med undantag för så­ dana vilka framställts väsentligen för avsättning i Sverige. Härigenom skul­ le bl. a. utländsk vetenskaplig litteratur undgå att drabbas av beskattning­ en. Vidare skulle enligt kontrollstyrelsens förslag skattefrihet medgivas för postförsändelser, innehållande papp eller papper, arbeten därav eller tryck­ alster. Generaltullstyrelsen har ifrågasatt om importerade varor borde be­ skattas i större utsträckning än inom landet tillverkade. Styrelsen har därvid såsom motivering för sill förslag åberopat, att priset på pappersprodukter

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

utomlands låge väsentligt över priset i Sverige, att importen av papp- och pappersvaror med undantag av vissa tryckalster för närvarande vore un­ derkastad reglering och att beskattningen av papp och papper i bearbetat skick, som infördes hit till riket, icke komme att lämna stort utbyte, i varje fall icke i förhållande till det arbete som måste bliva förenat med uttagan­ det av skatten. Med hänsyn till de risker för ett kringgående av beskatt­ ningen som föreligga därest gränsdragningen göres på sätt generaltullsty­ relsen ifrågasatt — möjlighet skulle sålunda öppnas för svenska företag att kringgå beskattningen genom att trycka exempelvis veckotidskrifter av varjehanda slag utomlands — anser jag mig icke kunna biträda detsam­ ma. I stället torde kontrollstyrelsens förslag till gränsdragning, vilken synes vara lämpligare än beredningens motsvarande förslag, böra genomföras. I enlighet härmed skall skatt icke uttagas för andra importerade tryckalster (böcker, kartor m. in.) än sådana, vilka framställts huvudsakligen för av­ sättning i Sverige.

Kontrollstyrelsen har förordat, att tillverkare vid skatteredovisningen skulle fritagas från beskattning av sådana myckenheter papp eller papper, som från tillverkningsstället utlämnats för export eller till inhemsk föräd­ lingsindustri för export efter vidare bearbetning exempelvis till wellpapp­ emballage, tapeter och asfaltpapp. Med hänsyn till den förenkling i be- skattningsförfarandet som härigenom skulle vinnas utan att kontrollen be­ höver eftersättas tillstyrker jag kontrollstyrelsens förslag i nu berörda hän­ seende.

Såsom jag förut omnämnt bör pappersbeskattningen träda i kraft den 1 juli 1948. Enligt vad beredningen uttalat borde härvid iakttagas, att i så­ dana fall då helårsprenumeration för år 1948 verkställts å periodisk publi­ kation, som trycktes å skattebelagt papper, borde restitution medgivas för skatt som belöpte ä nämnda del av upplagan i den mån kompensation för skatten icke kunde erhållas i annan ordning. Enligt min mening är det skäligt att restitution beviljas i dylika fall. På grund härav och då, enligt vad jag inhämtat från kontrollstyrelsen, några tekniska svårigheter icke föreligga att genomföra beredningens förslag i denna del tillstyrker jag att en restitutionsrätt införes i de fall varom här är fråga.

Beredningen har anfört, att i samband med beskattningens genomföran­ de borde uttagas en lagerskatt, åtminstone såvitt anginge större lager av papp och papper, dock hade beredningen icke tagit ställning till frågan om den närmare utformningen av en dylik lagerskatt. Vad beredningen i denna del föreslagit har av olika skäl avvisats av remissmyndigheterna. Så­ lunda har invänts att förefintliga lager av papp och papper hos andra än pappersbruken på grund av pappersransoneringen vore förhållandevis obe­ tydliga, varför en lagerbeskattning vore obehövlig. Vidare har framhållits att därest beredningens förslag genomfördes, restitution borde beviljas för skatten å inneliggande lager vid tiden för beskattningens upphörande. Även för egen del är jag av den uppfattningen att några allvarligare olägenheter

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

55

icke skulle uppkomma därest en lagerskatt icke uttoges vid beskattningens ikraftträdande. Jag ämnar därför icke förorda införandet av en dylik la­ gerskatt. Samtidigt vill jag emellertid framhålla att om tendenser till onor­ mal lagerhållning skulle framträda under de närmaste månaderna en lager­ beskattning i så fall torde kunna beslutas på riksdagens eget initiativ.

Med beaktande av nu anförda synpunkter har inom finansdepartementet upprättats förslag till förordning om pappersskatt.

Beträffande detta författningsförslag må till en början omnämnas, att vid förslagets upprättande i huvudsak beaktats vad kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen i sina remissyttranden anfört med avseende å den tekniska utformningen av pappersskatten. I det följande kommer att läm­ nas en redogörelse för det närmare innehållet i vissa paragrafer i författ- ningsförslaget.

I 1 § 1 mom. a) har upptagits den grundläggande bestämmelsen rörande skattskyldighetens omfattning. Liksom i fråga om vissa andra slag av in­ direkta skatter har skattskyldigheten avgränsats genom en hänvisning till vissa statistiska nummer i den vid tulltaxan fogade statistiska varuförteclc- ningen. De statistiska numren 828—834 samt 835: 2 avse olika slag av papp, dock icke asfalttakpapp och annan med asfalt, beck, tjära eller tjär- olja bestruken eller impregnerad papp. Sistnämnda slag av papp, som redo­ visas under statistiskt nummer 827, förekommer icke — i motsats till öv­ riga slag av papp — i obearbetat skick. Under statistiskt nummer 835: 1 upptagas träfiberplattor, vilken vara, på sätt beredningen föreslagit, bör falla utanför beskattningen. Vidare må nämnas, att under statistiskt num­ mer 832 redovisas bl. a. vulkanfiber. För papp som ingår i denna vara — vilken enligt uppgift tillverkas av endast ett företag inom landet —• bör däremot skatt utgå. Under statistiskt nummer 836 redovisas vissa slag av papper, nämligen gult halm-, grålump- och annat naturfärgat eller i mas­ san grå- eller brunfärgat, grovt omslagspapper, även bestrulcet med as­ falt eller liknande ämne. Tidningspapper hänföres till statistiskt nummer 837. Emellertid må anmärkas, att tidningar, tillhörande dagspressen, i un­ dantagsfall tryckas å annat papper än sådant som enligt tulltaxan beteck­ nas såsom tidningspapper. Ifrågavarande papper är hänförligt till statis­ tiskt nummer 857:2 (annat papper). De under statistiska numren 838— 842 samt 847 upptagna slagen av papper förekomma icke i obearbetat skick. Beträffande papper, som redovisas under statistiska numren 843—846 samt 848—857, må särskilt nämnas cellulosavadd, som upptages under statis­ tiskt nummer 857: 1. Skattskyldighet föreslås sålunda för sistnämnda vara.

Genom bestämmelserna i 1 § 1 mom. b) och c) regleras skattskyldigheten för varor av papp eller papper som införas till riket. Såsom framgår av vad jag förut anfört har jag icke kunnat ansluta mig till generaltullsty­ relsens förslag att helt undantaga importerade varor från beskattning utan

i stället har jag förordat den av kontrollstyrelsen förordade gränsdrag­ ningen.

Vad angår generaltullstyrelsens detaljerinringar rörande skattskyldighe­ tens omfattning har styrelsen ansett, att en viss reduktion av skatten för de till statistiskt nummer 827 hänförliga varorna (asfalttakpapp in. in.) vore påkallad. Emellertid kan det antagas, att importen av dessa varor under nästföljande budgetår kommer att bliva av ganska ringa omfattning. Vid sådant förhållande torde tillräcklig anledning icke föreligga att på grund av de utav generaltullstyrelsen i förevarande fall åberopade omstän­ digheterna avstå från den fördel som en enhetlig skattesats otvivelaktigt innebär.

Beträffande stadgandena i 1 § 2 mom. må erinras om, att tidningspapper i tulltaxan redovisas under statistiskt nummer 837. Såsom förut anmärkts tryckas emellertid allmänna nyhetstidningar i enstaka fall på annat papper än sådant som tulltekniskt betecknas såsom tidningspapper. Detta andra papper är i tulltaxan hänförligt till statistiskt nummer 857: 2.

Med allmän nyhetstidning bör likställas löpsedel till sådan tidning. Utöver vad som stadgas i 1 g 2 mom. första stycket ha särskilda före­ skrifter rörande papper, som användes för tryckning av allmän nyhetstid­ ning, i författningsförslaget upptagits i 2 § 2 mom., 3 § 2 inom., 7 § 2 mom. och 13 § 2 mom.

I 5 § angives i första stycket, att skattesatsen utgör 15 öre per kilogram. I anslutning till nämnda stadgande har i andra stycket reglerats sättet för beräknandet av den skattepliktiga vikten.

Av 5 § framgår, att kontrollstyrelsen är beskattningsmyndighet såvitt angår inom riket tillverkad vara, för vilken pappersskatt skall utgå. Be­ träffande hit till riket införd vara äro generaltullstyrelsen och kontrollsty­ relsen gemensamt sådan myndighet.

De i i—13, 15—18 samt 22—32 §§ upptagna stadgandena äro i stort sett överensstämmande med motsvarande föreskrifter i bl. a. 1941 års förord­ ning om varuskatt och 1948 års förordning om försäljningsskatt.

I 15 § regleras den avdragsrätt som föreligger vid upprättandet av dekla­ ration enligt 13 §. Såsom framgår av 14 § a) medgives avdrag för skatte­ pliktig vara som utlämnats från tillverkningsstället för export antingen di­ rekt eller först efter det varan vidare bearbetats. För åtnjutande av sådan avdragsrätt är skattskyldig givetvis pliktig att följa de kontrollföreskrifter som kontrollstyrelsen kan finna erforderliga för att hindra att icke skatte- belagd vara försäljes å den inhemska marknaden.

Stadgandena i 19—21 §§ rörande införsel till riket äro utformade i över­ ensstämmelse med vad generaltullstyrelsen föreslagit.

Enligt ikraftträdandebestämmelsen skall förordningen, på sätt förut framhållits, träda i kraft den 1 juli 1948 och gälla till och med den 30 juni 1949.

Slutligen har i övergångsbestämmelsen under punkt 2 upptagits en före­ skrift, enligt vilken restitution medgives av erlagd skatt för sista halvåret

⁵⁶

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

57

1948 för papper som använts till tryckning av sådan tidning eller tidskrift för vilken prenumerationsavgift erlagts på en gång för hela kalenderåret 1948. Det torde böra ankonnna på kontrollstyrelsen att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter i nu berörda hänseende.

Kungl Maj-.ts proposition nr 215.

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda förslag till förordning om pappersskatt måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprin- sen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Bilaga A.

PM

angående uttalanden från branschorganisationer i anledning

av en ifrågasatt pappersbeskattning.

Till ledning för beredningens överläggningar med vissa branschorganisa­ tioner överlämnades till dessa organisationer en den 2 mars 1948 dagteck- nad promemoria, däri angavs att enligt ett inom beredningen upprättat pre­ liminärt utkast en beskattning av papper och papp kunde anordnas på föl­ jande sätt:

1) En accis uttages för papper och papp såsom en tillverkningsskatt hos pappersbruken.

2) Accisen utgår efter vikt. 3) Accisen uttages för den obearbetade varan, då denna av tillverkaren levereras till köparen eller av tillverkaren tages i anspråk för vidare bearbet- ning.

4) Accisen uttages dels för papp, ej bearbetad (ur stat. nr 828—834 och 835: 2) dels ock för papper (ur stat. nr 836, 843—846 samt 848—857) med undantag för sådant tidningspapper, som är avsett att användas till tryck­ ning av allmän nyhetstidning d. v. s. dagspressen. Alternativt har över­ vägts att uttaga accis jämväl för dylikt papper.

5) Accisen utgår med följande belopp, nämligen för papp med 20 öre per kg, för papper med undantag av tidningspapper som förut nämnts med 30 öre per kg samt (eventuellt) för tidningspapper som förut nämnts med 5 eller 10 öre per kg.

6.) Vid import för försäljning uttagas motsvarande skattebelopp. I så­ dant fall utgår skatt även å bearbetad vara.

7) Beskattning skall stå under tillsyn av kontrollstyrelsen.

Från branschorganisationernas sida har anförts och åberopats i huvud­ sak följande.

Svenska pappersbruksföreningen har till en början framhållit, att i det preliminära utkastet ingen begränsning vidtagits med avseende på skattens ifrågasatta tillämpning, vare sig till tiden eller beträffande avsättningsom­ rådet. Föreningen utginge emellertid ifrån att den föreslagna skatten en­ dast avsåges vara av temporär natur och omfatta papper och papp för kon­ sumtion inom Sverige.

Sedan föreningen hänvisat till de för beredningen gällande direktiven, har föreningen yttrat:

»Mot bakgrunden av finansministerns uttalande angående de varor, som skulle kunna tänkas bli föremål för konsumtionsskatter, synes det icke vara möjligt att ifrågasätta en beskattning av papper och papp i Sverige med hänsyn till den viktiga roll, som papper och papp numera spelar i vårt kulturella och ekonomiska liv. Den allra största delen av de varor, som direkt eller indirekt bygga på papper och papp, torde nämligen falla un­ der kategorien oumbärliga. Pressens betydelse i vårt samhälle torde icke närmare behöva utvecklas. Vikten av att skolböcker, vetenskaplig littera­

Kungl. Maj.ts proposition nr '215.

59

tur, facklitteratur etc. kan tillhandahållas torde vara uppenbar. Som ma­ terial för emballage av alla slags varor, där livsmedelsområdet är det vikti­ gaste, är papper och papp helt oundgängligt.»

Föreningen har vidare redogjort för konsumtionsutvecklingen på den svenska marknaden samt leveransplanen för år 1948 beträffande pappei och papp för svensk konsumtion. 1 anslutning härtill har föreningen fram­ hållit, att en analys av denna leveransplan gåve vid handen att en mycket betydande del av hela papperskonsumtionen — nära en tredjedel — avsåge livsmedelsemballage eller i varje fall (såsom i fråga om säckar för foder­ ämnen, gödningsämnen etc.) direkt påverkade livsmedelspriserna. En sedan många år tillbaka fortgående rationalisering på förpackningsområdet, in­ nebärande bl. a. övergång i stor utsträckning till automatiska förpacknings- former samtidigt med en markant övergång från emballagematerial av trä, plåt eller textilier till papper och papp hade kraftigt bidragit till etableran­ det av delta förhållande. På basis av beredningens preliminära skatteför- slag skulle detta innebära en fördyring enbart på livsmedel med ej mindre än omkring 40 milj. kronor eller ca 45 procent av hela den ifrågasatta skat­ teintäkten.

Föreningen har vidare anfört: »På en hel del områden inom papperstillverkningen, exempelvis well­ papper, testboard och kraftliner, vilka utgöra råvaran för wellpapp och solid papp, är konsumtionen till stor del betingad av övergång från dyrare andra material, t. ex. jute, plåt och trä. En abnorm prishöjning, orsakad genom den föreslagna accisen, vilken enligt beredningens uppläggning skul­ le innebära en prisstegring för här omnämnda varor med 83 till 95 pro­ cent, skulle sannolikt medföra en återgång till de tidigare dyrare, delvis importerade materialen. Exportländerna äro i allmänhet självförsörjande på här berörda pappersområden, varför en hel del pappersbruk skulle tvingas upphöra med dessa tillverkningar. Liknande förhållanden kunna förväntas exempelvis i fråga om spinnpapper (ersättning för sisal, jute och hampa) samt papperssäckar.

I tillverkningen av wellpapper, testboard och vissa andra pappkvalite­ ter ingår i varierande utsträckning den kvistmassa, som normalt fram­ kommer som biprodukt vid framställningen av pappersbrukets behov av kemisk pappersmassa. Den föreslagna accisen kan befaras omöjliggöra upprätthållandet av denna produktion vid en hel del pappersbruk. Pappers­ bruken sakna upptagningsanordningar för massa, och följden blir att ifrå­ gavarande kvistmassa icke längre kan tillvaratagas och nyttiggöras. Eu annan konsekvens blir att ifrågavarande pappersmaskiner knappast komma att kunna utnyttjas till full kapacitet, alldenstund fabrikernas egen massapro­ duktion inklusive kvistmassa i allmänhet är anpassad till pappersmaskinka­ paciteten. Slutresultatet kan alltså i dessa fall befaras bli en direkt minsk­ ning i produktionen av papper och papp.

En betydande del av papperskonsumtionen inom landet utgöres av pap­ per för tidningar och tidskrifter. Dessa tidningar och tidskrifter torde icke ha några större möjligheter att i varje fall under löpande år övervältra en skatt av här ifrågasatt storleksordning på sina kunder. Vi tro oss förstå att denna uppfattning delas av beredningen. Resonemanget skulle följakt­ ligen kunna begränsas till de kvantiteter papper som icke influeras av ovan berörda faktorer.»

Enligt vad föreningen framhållit komme eu pappersbeskattning att främst drabba den kvantitativt betydelsefulla gruppen finpapper. I denna grupp återfunnes eu oerhörd mängd olika användningsändamål. Närmare en Ued- jedel av kvantiteten användes för statliga ändamål, såsom riksdagstryck

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

och blankettväsen, ransoneringskort, statliga verks och militära förvalt­ ningars behov in. in. En skatt på sådana leveranser bleve ju verkningslös. Under finpappersgruppen återfunnes vidare sådana viktiga ändamål som skolböcker. Eftersom staten numera ställde skolböckerna gratis till förfo­ gande, torde en beskattning här ej heller leda till det önskade syftet. Av finpapper levererades även betydande kvanta för tryckning av vetenskaplig litteratur, facklitteratur, en mängd smärre tidskrifter av olika slag o. d. samt för ett otal andra ändamål av större eller mindre betydelse.

Enligt föreningen framginge den ifrågasatta skattebelastningens konse­ kvenser av följande beräkning av den prisökning, som föranleddes av be­ skattningen :

Vara

Kraftpapper, oblekt .................................

» , blekt .....................................

» , » för offsettryck o. dyl

Sulfitpapper, oblekt

påspapper ................................................. övrigt ......................................................... Sulfitpapper, blekt ..................................... Smörpapper ................................................. Wellpapper ................................................. Kraftliner och testboard............................. Finpapper, därav

tryckpapper ............................................. skriv & post etc........................................ konceptpapper ......................................... T. H. tryck klass III ............................. Cellulosavadd ............................................. Papp, därav

vit trämassepapp..................................... blekt duplex............................................. Hårdpapp

obehandlad ............................................. behandlad .............................................

Prisökning

i procent

ca. 55 . . . 48 . . . 44

. . . 59 . . . 56 .. . 50 . . . 46

. . 95 . . . 83

. . . 41

. . 35 . . . 63

. . 67 . . 35

. . . 48

. . 39

. . 36 . . 29

Föreningen har vidare anfört: »Beträffande formen för accisens beräkning må för ordningens skull nämnas, att denna vad papp beträffar icke kan anknytas enbart till de i beredningsförslaget angivna statistiska numren. Enligt tulltaxan räknas nämlingen 350 gram per in2 som minimigramvikt för papp med påföljd att papp i tunnare substans tullstatistiskt hänföres under pappersnummer. I realiteten innebär det ju emellertid ingen kvalitetsskillnad att leverera ex­ empelvis 340 eller 350 grams vikt, och leveranser till en och samma kund omfatta ofta en hel del olika gramvikter.

En inadvertens i det framlagda förslaget är även att — medan importe­ rad takpapp icke drabbas av accisen — den svenska råvaran härför och där­ igenom även den färdiga svenska varan skulle belastats med accis. Till­ verkarna av förhydningspapp och grålumppapp (stat. nr 828) måste själv­ fallet anse det synnerligen betänkligt att införa en skatt på dessa varor, vilka närmast konkurrera med träfiberplattor. En accis skulle i detta fall sannolikt medföra en mer eller mindre fullständig utslagning av förhyd- ningspapp o. d. ur marknaden. Kvantiteten förhydningspapp och grålump­ papp kan uppskattas till ca 15 000 ton per år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

61

Tillgången på papper och papp liar gjort det möjligt att rationalisera di­ stributionen av de flesta varor inom landet, att ersätta bristen på viktiga importerade material, att tillmötesgå statens mångfald av pappersbehov, att upprätthålla nyhetsförmedlingen och den fria opinionsbildningen i dags- och veckopress in. in. in. in. Det måste emellertid understrykas att pappe­ rets konkurrensförhållande till vissa andra material ävensom den allmänna marknadsutvecklingen äro faktorer som starkt influera på papperskon- sumtionen. över huvud taget är pappersmarknaden mycket känslig och ett ingrepp av här ifrågasatt slag mot en industri av sådan betydelse för lan­ dets ekonomi som pappersindustrien kan därför komma att få oöverskåd­ liga följder och medföra obotliga skadeverkningar för framtiden. En sned­ vridning av konsumtionen vore oundviklig vilket i sin tur skulle allvarligt återverka på industriens avsättningsmöjligheter. Härtill kommer att den ifrågasatta accisen kan äventyra hela den reglering av marknaden, som nu är i huvudsak och med mycken möda genomförd.

Prispolitiken inom Sverige har medfört en abnormt låg prissättning av papper och papp på den inhemska marknaden, en prissättning som icke tillnärmelsevis täcker produktionskostnaderna men som hittills kunnat ge­ nomföras tack vare det förhållandet att pappersindustrien upprätthåller eu betydande export till förmånligare priser. Det säger sig självt att detta system endast kan bestå under de exceptionella förhållanden som kriget skapat. Det saknas icke symptom på att dessa förhållanden äro under ut­ veckling till det sämre; importrestriktioner på en hel del marknader, liksom i vårt eget land, äro dåliga tecken. I det ögonblick den situationen inträder att industrien, helt eller delvis, skulle bliva ur stånd att avsätta sin export­ produktion rullas problemet upp i hela dess vidd och industrien ställes då inför nödvändigheten att höja sina priser på den svenska marknaden sam­ tidigt med att efterfrågan minskar över hela avsättningslinjen. Detta är nå­ got som mycket väl kan komma att inträffa redan under innevarande år. En tillverkningsaccis skulle under sådana omständigheter, bortsett från alla argument som här ovan anförts mot densamma, komma att få rent kata­ strofala konsekvenser. Som en av landets viktigaste exportindustrier måste pappersindustrien i stället förutsätta att myndigheterna göra allt vad i de­ ras förmåga står för att underlätta industriens för landet viktiga hantering.

Det finnes slutligen anledning befara, att genomförandet av en konsum- tionsskatt i Sverige kommer att uppmärksammas i utlandet och stimulera till liknande beskattningsåtgärder på ett flertal håll, dit svenskt papper ex­ porteras. Detta skulle, såvitt man kan förstå, lända svensk pappersindustri och Sverige till obotlig och allvarlig skada.

På anförda skäl vill föreningen sålunda bestämt avstyrka införandet av en accis på papper och papp.»

Sveriges grafiska industriförbund har förklarat sig instämma i de uttalan­ den, som gjorts av svenska pappersbruksföreningen, samt därutöver anfört följande:

»Först torde kraftigt böra understrykas, att den grafiska industrien, vartill räknas all pappersförädling, den må ske på boktryckerier, bokbinderier, kar­ tonnage-, pås-, kuvert-, wellpapp- eller tapetfabriker in. fl. industrier, redan fått göra stora uppoffringar i landets intresse. Denna industri har nämligen ensam fått hära hördan av de åtgärder, som vidtagits för att genom ökad export av papper skaffa landet mer utländsk valuta. Sålunda bär den gra­ fiska industrien genom den därav föranledda pappersransoneringsåtgärden tvingats att avstå från en mycket stor del — ej mindre än inemot '/,-del i förhållande till 1946 års konsumtion — av den råvara, papper och papp.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 21ö.

som av naturliga skäl helt avgör produktionens omfattning inom denna in­ dustri. Den grafiska industrien har sålunda redan fått vidkännas en väsent­ lig statlig reglering i landets intresse.

När de vid ransoneringens början tillgängliga papperslagren nu torde vara tömda, kommer produktionen alltså att successivt gå ned och medföra för­ luster för industrien. Att industrien hittills kunnat bära de sedan prisstoppet starkt ökade arbetslönerna har nämligen berott på utvecklingen inom in­ dustrin och på den höga sysselsättningsgraden. En sådan stor fördyring, som den preliminärt föreslagna pappersaccisen skulle medföra, kommer att än mer av lättförståeliga skäl minska produktionen och därför att inne­ bära en oskälig och i vissa fall förödande verkan för industrien.

I detta sammanhang bör även erinras om den kostnadsstegring, som upp­ står genom att skatt även skulle betalas på den del av varan, som vid till­ verkningen bortgår såsom spill, samt den, som uppkommer genom de ökade lagringskostnaderna genom ränteförluster under lagringstiden på det kapi­ tal som skatten representerar.

Det synes oss synnerligen orättvist, att, när staten genom olika åtgärder för överbalansering av budgeten nu vill öka indragningen av medel från all­ mänheten, detta skall ske genom att belägga den oumbärliga råvaran pap­ per och papp med en extra beskattning och att därigenom medverka till att utsätta en bransch för alla de uppoffringar, som anses böra vidtagas an­ tingen det gäller anskaffandet av främmande valutor eller indragning av medel till staten. Om det anses nödvändigt att öka statens inkomster, bör detta i varje fall icke drabba en bransch, som redan pressats av en långt driven råvarubegränsning.

Den framtvingade minskningen i produktionen kommer givetvis att till mycket stor del drabba de inom industrien sysselsatta dels genom att in­ dustrien därigenom icke skulle kunna bibehålla den nuvarande lönenivån för dessa och dels genom att arbetslöshet uppstår, en arbetslöshet, som kan bli synnerligen stor för vissa produktionsområden och företag. Att få den därigenom friställda arbetskraften överflyttad till andra produktionsområ­ den torde med hänsyn till yrkesarbetarnas speciella utbildning och andra förhållanden icke vara möjligt. Givet är, att dessa förhållanden starkt komma att påverka de förhandlingar, som den 22 mars 1948 komma att in­ ledas rörande nya kollektivavtal inom den grafiska industrien, vilka avtal av arbetarparterna uppsagts att utlöpa den 30 april 1948.

Att papperet är en av de råvaror, som det är mest oriktigt att välja för punktbeskattning framgår även av att den grafiska industriens produkter förutom att de till övervägande del äro oumbärliga även äro synnerligen olikartade. I många fall är papperspriset av fullständigt dominerande bety­ delse för slutproduktens pris, då i andra fall för vissa högförädlade pro­ dukter papperspriset däremot representerar en relativt ringa del. Detta gör att införandet av den föreslagna tillverkningsskatten får mycket olika verkningar. I vissa fall kan den medföra en katastrofal höjning av en för försörjningen viktig varas pris. Den föreslagna tillverkningsskatten kom­ mer att leda till att sådana varor, vari papperspriset är av underordnad be­ tydelse, kommer att kunna framställas i relativt oförändrad omfattning, under det att sådana vari papperspriset är en avsevärd del av framställ- ningskostnaden måste inskränkas.

På grund av anförda skäl kommer vid införandet av en sådan beskatt­ ning hela produktionen inom industrien att snedvridas, vilket för stora de­ lar därav och för i densamma anställda kommer att medföra skadeverk­ ningar, som knappast utan en omfattande, ingående och tidsödande under­ sökning kunna överblickas. Av det sagda torde framgå, att på grund av

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

63

papperets mångskiftande användning det knappast torde finnas någon rå­ vara, som mindre lämpar sig för en tillverkningsskatt, och förbundet måste därför betrakta det såsom oskäligt och mindre välbetänkt att införa pap- persaccis utan att följderna därav klarläggas.

Vidare vilja vi erinra om att en enda bransch genom den föreslagna pap- persbeskattningen skulle få bidraga med indirekta skatter uppgående till ej mindre än till omkring 'A-del av vad som genom den allmänna omsätt­ ningsskatten indrogs till staten. Även av andra skäl torde den ifrågasatta beskattningen icke medföra av beredningen åsyftat resultat, och härvidlag torde man endast behöva peka på några av den grafiska industriens vikti­ gare produkter, nämligen tryckta skrifter och emballage.

Beträffande de förstnämnda, för vilka praktiskt taget uteslutande fin­ papper kommer till användning, torde minst Vs-del utgöras av sådana tryckalster, som staten själv direkt eller indirekt betalar. Härvidlag behö­ ver man endast nämna betänkanden, riksdagstryck, blanketter av olika slag, ransoneringstryck och övriga för myndigheterna, försvarsväsendet och statens affärsdrivande verk nödvändiga tryckalster såsom kommunika- tionstryck och dylikt. I dessa fall tillför den föreslagna pappersaccisen sta­ ten icke några ökade inkomster. Liknande synpunkter torde även kunna läggas på kommunernas tryck.

Av övriga tryckalster utgöras en mycket stor del av vetenskapligt tryck, läroböcker och för undervisningen och folkbildningsarbetet nödvändiga als­ ter. De medel som äro tillgängliga för dessa ändamål, till vilka staten i många fall ger anslag, äro med nödvändighet av olika skäl starkt begränsade. Det­ ta skulle medföra, att ett stort antal viktiga och för landets utveckling och kulturella nivå nödvändiga tryckalster icke skulle kunna utkomma, om en beskattning lades på papperet. Även av andra skäl torde det icke kunna för­ svaras att staten söker skaffa sig ökade intäkter på bekostnad av dylika alster. Därtill kommer, att genom den föreslagna beskattningen de av be­ redningen avsedda resultaten i dessa avseenden knappast kunna uppnås.

En stor del av övriga tryckalster inom detta område utgöres av perio­ diska publikationer för vetenskapliga samfund, för folkrörelserna, yrkes- föreningar och dylikt. Även härvidlag föreligger motsvarande synpunkter, vartill kommer att någon rättvis gränsdragning mellan nyhetspressen och de ifrågavarande periodiska publikationerna knappast kan åstadkommas. Många av de sistnämnda äro av största värde för landets vetenskapliga och kulturella utveckling och för allmän upplysning i den omfattning, som bor­ de sätta dem långt framför övriga periodiska publikationer. Vid den all­ männa omsättningsskatten undantogs också de flesta av här omnämnda alster från beskattning av skäl, som då ansågos bärande. Någon ändring i dessa skäl har icke skett.

Den andra stora varugruppen beträffande papper är emballageindustriens alster, bland vilka livsmedelsförpackningar av olika slag intaga en domi­ nerande plats. Utöver vad pappersbruksföreningcn härvidlag anfört vill förbundet med skärpa understryka, att en pappersaccis måste medföra en ej ringa ökning av livsmedelspriserna. Att länka om distributionen är un­ der nuvarande lid omöjligt med hänsyn till detaljhandelns läge och skulle dels medföra eu minskning av papperskonsumtionen, varigenom staten icke tillfördes några ökade inkomster, och dels eu väsentlig ökning av ar­ betskraftsbehovet inom handeln, vilket icke är lämpligt och för närvaran­ de knappast går att genomföra. Om pappersaccis infördes, skulle detta sä­ kerligen föranleda övergång i vissa fall till användandet av andra råvaror för emballage, vilket även ur andra synpunkter och speciellt ur valutasyn- punkt icke kan vara ändamålsenligt.

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 215.

Vi ha här begränsat oss till att påpeka några av de svåraste skadeverk­ ningarna och orättvisorna, som den föreslagna pappersaccisen skulle kom­ ma att medföra, men det sagda torde i varje fall ha klarlagt, att det varken för statens eller allmänhetens del kan vara lämpligt eller rätt att införa en dylik beskattning.

Vi vilja starkt understryka finansminister Wigforss’ yttrande till stats­ rådsprotokollet den 28 november 1947. Där säges bl. a., att en beskattning av livsmedel och vissa andra oumbärliga varor icke kan förordas. Den skärp­ ning av konsumtionsskatterna, framhålles det, som framstår såsom nöd­ vändig bör därför i huvudsak drabba endast mer umbärliga varor. Att in­ förandet av en pappersaccis strider mot dessa direktiv är uppenbart, och till belysande härav torde endast följande två skäl behöva anföras. För det första har inom papperskonsumtionen redan den eventuellt umbärliga de­ len nedskurits genom ransonering av industriens råvarutillgång. För det andra skulle en pappersaccis direkt medföra en prisförhöjning på en mängd av de mest betydelsefulla livsmedlen bl. a. de som direkt ingå i beräk­ ningen av levnadskostnadsindex.

I detta sammanhang kan man icke heller underlåta att uppställa den frå­ gan, varför skatteläggning skall ske på en inom landet producerad vara som papper, under det att samtidigt konkurrerande hårdvalutakrävande ut­ ländska råvaror t. ex. plåt skulle vara skattefria. Genom den ifrågavarande pappersaccisen skulle säkerligen konsumenterna av prisskäl i många fall tvingas att övergå till bleckburkar såsom ersättning för pappersburkar samt till trälådor såsom ersättning för wellpappkartonger. Att detta bl. a. ur valutasynpunkt icke kan vara önskvärt torde knappast behöva närmare motiveras. Den nödvändiga rationaliseringen av distributionen och den successivt fortgående utvecklingen mot användandet av förpackningar, till­ verkade av inhemska råvaror, skulle genom pappersaccisens införande för­ hindras, en utveckling som det i stället bör ligga i statsmakternas intresse att på allt sätt främja.

Mycket mer skulle kunna anföras mot införandet av en tillverknings- skatt på papper, men vi förutsätta, att förslag ej framläggas, förrän erfor­ derlig allsidig utredning i ärendet sker.

Av de ovan anförda skälen finner grafiska industriförbundet sig nödsakat att bestämt avstyrka och varna för införandet av en accis på papper och papp.»

Grafiska industriförbundet bär vidare åberopat följande handling: »De direkta merkostnaderna för till nedanstående varor åtgående papper och papp till inner- och ytteremballage bliva vid föreslagen pappersaccis följande:

Vetemjöl 21/,, kg förpackning Havregryn 1 kg förpackning

Socker 1 kg förpackning Spisbröd

y4 kg paket

Sirap 0,7 kg burk Skurpulver

V, burk

Kaffe

y, paket

Mjukost

125 gr kartong

Messmör

JA kg burk

cirka 1 öre per kg.

1,5—2,5 öre per kg,

beroende på om pås- eller kartong­ förpackning användes. cirka 1,5 öre per kg. 2— 3 öre per kg. cirka 3 öre per kg. cirka 5 öre per kg. 3— 5 öre per kg, beroende på om

pås- eller kartongförpackning an­ vändes. cirka 4 öre per kg. 4— 5 öre per kg.

Kungi. Maj:ts proposition nr 215.

67

3. För en beräkning av prisstegringens inverkan på de olika detaljhan- delsbranschernas kostnader erfordras kännedom om de ovan nämnda kost­ nadernas genomsnittliga storlek inom resp. bransch. Uppgift härom finnes för närvarande endast att tillgå för ett fåtal branscher inom livsmedels­ handeln.

4. Inom livsmedelshandeln kunna emballagekostnaderna genom den fö­ reslagna accisen beräknas stiga cirka 35—40 %. Denna siffra har beräknats på grundval av prisuppgifter på omslagspapper och påsar, vilka uppgif­ ter erhållits från pappersgrossister. Dessa priser ha vägts samman till ett medelpris med hjälp av uppgifter beträffande förbrukningen av omslags­ papper resp. påsar. Upplysning härom har erhållits dels från ett par gros­ sister, dels genom institutets tidigare utredning om försäljningens fördelning på olika expeditionskvantiteter inom specerihandeln.

5. Med begagnande av priskontrollnämndens utredning beträffande spe- cerihandelns och mjölkhandelns ekonomi år 1946 kunna emballagekostna­ dernas ökning i förhållande till omsättningen genom införande av accisen beräknas enligt nedanstående uppställning:

Emballagekostna-

Butikskategori

derna i

%

av för­

säljningen enl. PKN

Speceributiker (enkelbod)...................................... 0*7

» (dubbelbod med mjölkavd.) .. 0*5

Mjölkbutiker (enkelbod)...................................... 0.5

Stegring av emballage­

kostnaderna i

%

av

försäljningen

0-3

0-2

0*2

6. Kostnaderna för brevpapper, fakturor, blanketter o. d. komma även att stiga, dock ej relativt sett lika mycket som beträffande papper och påsar. På grundval av uppgifter, som erhållits från leverantörer beträffande pri­ ser på dylikt kontorsmaterial, kan stegringen i dessa kostnader beräknas till omkring 10 %. Någon uppskattning vad dessa kostnadsökningar betyda i relation till omsättningen kan institutet icke göra med de till buds stå­ ende statistiska uppgifterna.» Köpmannaförbundet har därjämte hänvisat till en promemoria rörande inverkan på förbundets tidningsorgan av en föreslagen accis på papper av följande innehåll: »Köpmannaförbundet får med avseende på pappersaccisens inverkan på denna del av dess verksamhet anföra följande.

1. Den föreslagna accisen av 30 öre för papper till tidning som icke är att betrakta som dagstidning skulle för tidningen Köpmannen vålla en merkost­ nad av ca 30 000 kronor per år och för tidningen Butikskultur en merkostnad av ca 2 500 kronor. Då enligt förbundets stadgar Köpmannen tillhandahålles medlemmarna kostnadsfritt skulle denna merkostnad komma att direkt be­ lasta det av förbundet ägda förlagsbolag som utger Köpmannen och indirekt förbundet självt. Redan nu är Köpmannens utgivande möjligt endast genom betydande tillskott av medel från förbundets sida.

2. Förbundet skulle i en sådan situation kunna nödgas överväga att i en mot kostnadsökningen svarande mån få minska omfattningen särskilt av Köpmannen och därmed också omfattningen av den information som för­ bundsorganet lämnar till landets detaljhandlare. Denna informationsverk­ samhet består f. n. till väsentlig del av underrättelser rörande ransonerings- och regleringsförhållanden, prissättningar och andra genom statliga myndig­ heter vidtagna åtgärder. Genom att Köpmannen varje vecka delger detalj­ handelns företagare sådana underrättelser ha otvivelaktigt betydande bespa­ ringar kunnat göras av statsverket; krismyndigheterna ha genom Köpman­ nen en möjlighet, vilken av vad som ovan anförts framgår i stor utsträck­

Kungl. Maj:ts proposition nr 215.

69

Bilaga B.

Särskilt yttrande av herr Öhman.

I mitt särskilda yttrande till konsumtionsskatteberedningens betänkande den 20 december 1947 anfördes, att jag kunde ansluta mig till strävandena att överbalansera driftbudgeten endast under den uttryckliga förutsättning­ en att överbalanseringen skedde utan prisstegringar på nödvändighetsvaror och utan att den sociala reformpolitiken åsidosattes.

Med utgångspunkt från denna förutsättning ansåg jag mig då inte kunna biträda de förslag till nya och skärpta konsumtionsskatter som beredningens majoritet förordade, utan framförde i stället förslag om uttagandet av en engångsskatt på förmögenheter över 40 000 kr.

Den av beredningen nu föreslagna skatten på papper och papp kommer — liksom den redan genomförda skatteskärpningen på drivmedel för motor­ fordon — att verka prisstegrande på praktiskt taget alla varor och i synner­ het på livsmedel. Det kan därför med starka skäl ifrågasättas huruvida en sådan beskattning står i överensstämmelse med de direktiv som utfärdats för beredningen. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 28 november 1947 framhöll sålunda statsrådet och chefen för finansdepartementet bland annat följande: »Beträffande denna beskattning kan jag icke förorda en beskatt­ ning av livsmedel och vissa andra oumbärliga varor.»

En beskattning av papper, i enlighet med föreliggande förslag från bered­ ningen, kommer emellertid att till sina verkningar bli likartad med en indi­ rekt beskattning på livsmedel och andra oumbärliga varor, då det förut- sättes att de merkostnader som skatterna innebära för industri och handel skola slå igenom i konsumentpriserna.

Enligt det utredningsmaterial som beredningen haft till förfogande upp­ går livsmedelsområdets pappersförbrukning till omkring en tredjedel av hela papperskonsumtionen inom landet, eller till ca 130 000 ton. Den före­ slagna skatten på 15 öre per kg skulle således medföra en fördyring enbart på livsmedel med i runt tal 20 miljoner kr.

Även beskattningen av papper och papp för andra ändamål, exempelvis för böcker, vetenskapliga och kulturella tidskrifter och liknande kommer att medföra prisstegringar som motverka det allmänna önskemålet att de breda folklagren skola ges ökade möjligheter att genom det tryckta ordet bli del­ aktiga i landets kulturella liv.

Av ovan anförda skäl har jag yrkat att beredningen inte skulle förorda be­ skattning av papper.