Prop. 1948:276
('angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
1
Nr 276.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för
höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m.; given Stockholms slott den 21 maj 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter ge mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. och anför därvid följande.
Vid den allmänna löneregleringen för statstjänstemän m. fl., som ge nomförts den 1 juli 1947, ha lönebeloppen i första hand avvägts under be aktande av löneutvecklingen på den allmänna arbetsmarknaden fram till andra kvartalet 1946. Anordningen med en viss automatisk anpassning av avlöningen efter Jevnadskostnadsutvecklingen har emellertid i princip bibehållits inom det nya lönesystemet, och av olika skäl har lönesystemet utformats på sådant sätt, att med utgångspunkt från sagda primärt be stämda lönebelopp samt levnadskostnaderna i mars 1946 fastställts lägre
1
Ili han;/ till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 276.
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 276.
grundlönebelopp, vilka skola anses gälla vid en viss lägre levnadskostnads-
nivå. Grundlönebeloppen, som intagits i tabeller i 3 § statens löneplansför-
ordning, ha tastställts så, att de jämte förhöjning beräknad efter 6 % upp
gå till förut nämnda belopp. Dessa grundlönebelopp skola anses gälla vid
levnadskostnader motsvarande ”/no av dem, som förelågo i mars 1946.
För åvägabringande av lönerörligheten gäller enligt 4 § löneplansförord-
ningen följande.
Socialstyrelsen skall kvartalsvis enligt de närmare föreskrifter, som med
delas av Kungl. Maj :t verkställa beräkning av förhållandet mellan de all
männa levnadskostnaderna i sista månaden under vederbörande kvartal och
™/m av levnadskostnaderna i mars 1946. På grundval härav skall Kungl.
Maj :t fastställa det procenttal (pristalet), som utmärker nämnda förhål
lande.
Så framt icke Kungl. Maj :t och riksdagen funnit skäl särskilt föreskriva,
att förhöjning av de i grundlönetabellerna angivna månadslönerna skall
ske med högre belopp eller även i annat fall än som föranledes enbart av
levnadskostnadsutvecklingen, skall för åvägabringande av lönerörligheten
gälla följande. Då pristalet utvisar ökning i förhållande till basnivån med
4 enheter eller mera, skall månadslönen höjas med 3 procent för varje hel
mångfald av 4, vartill ökningen uppgår. Om pristalet, efter att ha uppvisat
sådan ökning, åter nedgår, skall dock månadslönen höjas efter oförändrat
procenttal, så länge pristalet överstiger närmast lägre hela mångfald av 4.
Dessa regler skola likväl icke medföra rätt till höjning av lönen efter högre
procenttal än 18, motsvarande pristalet 124. Det lönebelopp, varå höjning
får beräknas, har begränsats till 1 200 kronor i månaden. Om pristalet ned
går till eller understiger 90, skall, sa framt Kungl. Maj it och riksdagen där
om besluta, månadslönen sänkas med högst 5 procent.
I grundlönetabellerna ha för de särskilda löneklasserna förutom månads
löner angivits även daglöner, A-avdrag och övertidsersättningar. Då må
nadslön höjes eller sänkes, skola övriga i grundlönetabellerna angivna, till
samma löneklass hörande belopp höjas och sänkas i sådan omfattning, att
de förändrade beloppen förhålla sig till den förändrade månadslönen på"sam-
ma sätt som de oförändrade beloppen till den oförändrade månadslönen.
Slutligen ha meddelats vissa avrundningsregler, enligt vilka förändrad
månadslön jämkas till närmaste hela krontal och annat förändrat grund
lönebelopp jämkas till närmaste femtal ören.
För innevarande budgetår har emellertid genom statsmakternas beslut
(prop. 1947: 300; r. skr. nr 442) genomförts en avkoppling av sambandet
mellan löner och levnadskostnader. Enligt övergångsbestämmelse till sta
tens löneplansförordning träda bestämmelserna i 4 § förordningen i kraft
den 1 juli 1948, såvida ej Kungl. Maj:t och riksdagen annorlunda särskilt
besluta; för innevarande budgetår har procenttalet 12 fastställts att läggas
till grund tör höjning av månadslön in. in. enligt löneplansförordningen.
Ifrågavarande avkoppling av den automatiska lönerörligheten samman-
hänger bland annat med att det under våren 1947 fanns grundad anledning
forutsatta, att lönerörligheten vid tillämpning av hittills använda grunder
för levnadskostnadsberäkningen skulle föranleda omotiverade svängning
ar i lönebeloppen. Närmare redogörelse härför har lämnats i den till' inne
varande års riksdag avlåtna propositionen nr 250.
3
Enligt de nya pensionsbestämmelser, som gälla från och med inne varande budgetår, skall för rörligt tillägg å pensioner gälla samma procenttal som beträffande höjning av månadslön enligt statens löneplans- förordning. Avkopplingen av sambandet mellan lönerna och levnadskost- nadsutvecklingen samt fastställande av 12 procents höjning av månads lönerna har sålunda fått verkan även för det rörliga tillägget å pensionerna.
1 innevarande års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemen samma frågor, sid. 11) har förutsatts, att frågan om de grunder för de ny- reglerade lönernas och pensionernas rörlighet, som borde gälla under bud getåret 1943/49, senare skulle anmälas för riksdagen.
Vidare har Kungl. Maj :t i nyss angivna proposition nr 250 till inneva rande års riksdag hemställt om riksdagens yttrande angående i propositio nen förordade grunder för beräkning av levnadskostnadsindex. Vad i pro positionen förordats innebär, att ur indexen för framtiden skola elimineras verkningarna av ej endast direkta skatter utan även socialpolitiska för måner av olika slag, även de kontanta barnbidragen. En övergång till an ordningen med en från skatter och socialpolitiska förmåner rensad index borde snarast möjligt genomföras, och pristalsserien borde entydigt erhålla denna innebörd; indextal i 1914 års och 1935 års serier borde beräknas dels utan, dels med hänsynstagande till direkta skatter och socialpolitiska för måner. Vad angår basnivån för pristalen har i propositionen anförts bl. a. följande.
Sedan år 1943 hade socialstyrelsen även beräknat och publicerat en ren sad index, som angivits såsom en serie utan direkta skatter. I denna ren sade index, hade dessutom de fria skolfrukostarna och den fria skolmate- rielen eliminerats, däremot icke livsmedelsrabatterna, ett förhållande som grundade sig på att fria skolfrukostar och fri skolmateriel räknats som minuspost vid skattepostens kalkylering, medan effekten av livsmedelsra batterna fått påverka livsmedelsposten. Den rensade index, som sålunda publicerats, vore sålunda rensad från direkta skatter och vissa sociala för måner.
Ehuru livsmedelsrabatterna numera bortfallit, bleve det, i händelse lö nerna åter skulle göras automatiskt rörliga, av betydelse huruvida levnads kostnaderna för den gångna tiden bestämdes på grundval av en rensad in dex av den typ socialstyrelsen hittills tillämpat eller av en index, vid vars beräkning även livsmedelsrabatternas verkan eliminerats. Pristalet 100 — motsvarande 100/110 av levnadskostnaderna i mars 1946 — komme enligt de båda alternativen att motsvaras av indextal i 1935 års serie å 136,34 re spektive 138,47. Efter rabatternas bortfall komme indextalen i 1935 års serie att bliva desamma enligt båda alternativen, men till följd av den olika jäm förelsebasen bleve pristalen olika; exempelvis bleve för mars 1948 indexta let i 1935 års serie 163,43 men pristalet 120 respektive 118.
Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner rensad index syntes starka skäl tala för att även pristalets bas grundades på de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om över gången till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits an ledning alt i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säker ligen icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsy stem. Den ifrågasatta omräkningen av den rensade indexserien betydde en
Kunyl. Maj:ts proposition nr 276.
4
justering endast av bastalet för mars 1946 men inverkade däremot icke på
nuvarande indextal i 1935 års serie. Anledning funnes emellertid återkomma
till denna fråga sedan pågående förhandlingar med tjänstemännens huvud
organisationer slutförts.
Beträffande de praktiska verkningarna av den föreslagna omläggningen
har i propositionen framhållits, att någon förändring givetvis icke bör ske
däri, att löner och pensioner för statstjänstemän in. fl. intill utgången av
innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter
levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet
borde genomföras med nästa budgetårs ingång syntes böra göras till före
mål för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänste
männens huvudorganisationer; dessa förhandlingar borde äga rum på basis
av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skulle förekomma,
skulle regleras efter på rensad index beräknade pristal. I ett senare sam
manhang borde även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnads-
utvecklingen borde erhålla på kristilläggens storlek.
Av en i nämnda proposition nr 250 intagen tabell (s. 8) framgå de en
ligt olika grunder beräknade pristalen och de procenttal, varmed lönen en
ligt 4 § statens löneplansförordning skulle ha höjts, om sagda författnings-
rum varit i kraft under innevarande budgetår. Vid tillämpning av det hit
tillsvarande beräkningssättet skulle under budgetårets fyra kvartal prista
len ha utgjort respektive 118, 120, 121 och 117 samt procenttalen för lönens
höjning respektive 12, 15, 15 och 15. Vid tillämpning av de beräknings
grunder, som innefattas i den hittills publicerade rensade indexen, skulle
pristalen utgjort 114, 116, 116 och 120 och procenttalen för lönens höjning
utgjort respektive 9, 12, 12 och 15. Slutligen skulle vid tillämpning av en
från direkta skatter och samtliga sociala förmåner rensad index pristalen
utgjort respektive 114, 115, 116 och 118 samt procenttalen för lönens höj
ning utgjort respektive 9, 9, 12 och 12.
Vad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsent
ligt minskad utsträckning utgå under innevarande budgetår, fattades vid
1947 års riksdag beslut (statsverkspropositionen, för flera huvudtitlar ge
mensamma frågor, s. 81; r. skr. 56) innebärande att kristillägget skulle
regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen av de nyreglerade
lönerna. Då angivna procenttal utgjorde 6, skulle kristillägg utgå efter 16
procent, och för varje höjning eller minskning av förstnämnda procenttal
med 3 enheter skulle kristilläggsprocenten ökas respektive minskas med
4,2 enheter. I enlighet härmed utgör kristilläggsprocenten under innevarande
budgetår 24,4.
I innevarande års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensam
ma frågor, s. 13), har förutsatts, att frågan om kristilläggsgrunderna för
nästa budgetår senare skulle anmälas för riksdagen.
Från och med innevarande budgetår ha de särskilda huvudtitelsanslagen
till kristillägg borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
5
huvudtiteln. Detta anslag, från vilket huvudsakligen skulle bestridas kris
tillägg å löner till vissa tjänstemän vid universiteten samt till vissa övnings-
lärare, har för nästa budgetår i statsverkspropositionen preliminärt beräk
nats till 2 miljoner kronor.
För innevarande budgetår utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befatt
ningshavare, som icke omfattats av den allmänna löneregleringen, huvud
sakligen vissa lärare i övningsämnen vid statliga och kommunala skolor,
ett jämförelsevis ringa antal befattningshavare med s. k. oreglerad avlö
ning jämte dyrtidstillägg och kristillägg samt präster och befattningshavare
vid vissa statsunderstödda institutioner, såsom folkhögskolor och lantbruks-
undervisningsanstalter. Det provisoriska lönetillägget utgår efter olika grun
der för olika kategorier av befattningshavare. För vissa befattningshavar-
grupper — såsom professorer in. fl. vid universiteten, präster samt lärare
vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter — upptogos vid 1947
års riksdag frågorna om provisoriskt lönetillägg i särskild ordning, i regel
i samband med anslagsäskandena för vederbörliga avlöningar; i övrigt med
gav 1947 års riksdag, att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst in. fl. under budgetåret 1947/48 finge i huvudsaklig över
ensstämmelse med i 1947 års statsverksproposition (för flera huvudtitlar
gemensamma frågor) förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrif
ter, som meddelades av Kungl. Maj :t. I innevarande års statsverkspropo
sition (för flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 14) förutsattes att frå
gan om provisoriskt lönetillägg för vissa befattningshavargrupper även för
nästa budgetår skulle upptagas i särskild ordning; i enlighet härmed har
hl. a. frågan om sådant tillägg till övningslärare upptagits i propositionen
nr 136 angående lönereglering för övningslärare. I övrigt förutsattes i stats
verkspropositionen, att grunderna för provisoriskt lönetillägg under nästa
budgetår skulle upptagas i samband med frågan om det rörliga tillägget för
samma budgetår.
I nämnda sammanhang förutsattes vidare, att kostnaderna för proviso
riskt lönetillägg under nästa budgetår, i vad de belastade statsverket, i all
mänhet skulle bestridas av de anslag eller andra medel, från vilka veder-
börandes löner utbetalas. Emellertid kommer riksstaten för nästa budgetår
att belastas med statsverkets utgifter för de provisoriska lönetillägg, som
under innevarande budgetår utgå vid det statsunderstödda skolväsendet
.— dessa kostnader beräknas för åttonde huvudtiteln till ungefär l,i miljo
ner kronor — och för bestridande härav ävensom av åttonde huvudtitelns
kostnader för provisoriskt lönetillägg åt statliga befattningshavare under
nästa budgetår har under nämnda huvudtitel upptagits ett särskilt anslag,
som preliminärt beräknats till 2 miljoner kronor.
Såsom av del förut anförda framgår ha överläggningar ägt rum med tjäns
temännens huvudorganisationer — statst jänarkarlellcn, statstjänsteman
nens riksförbund och tjänstemännens centralorganisation —- i fråga om
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
6
grunderna för de nyreglerade lönernas och pensionernas höjning för tiden
efter innevarande budgetårs utgång. Därvid har dryftats frågan, huruvida
en övergång till automatisk lönerörlighet enligt bestämmelserna i 4 § sta
tens löneplansförordning borde genomföras eller om särskilda grunder allt
jämt borde gälla för löne- och pensionsförmånernas höjning. I samband
därmed har även berörts frågan, om vid övergång till en från direkta skat
ter och socialpolitiska förmåner rensad index beräkningen av levnadskost
naderna i mars 1946 — och därmed pristalets bas — ävensom för tiden
därefter intill tidpunkten för livsmedelsrabatternas bortfall borde ske enligt
socialstyrelsens index utan direkta skatter eller på grundval av en index
serie rensad även från livsmedelsrabatter. Sedan överläggningarna numera
avslutats, torde ifrågavarande spörsmål få anmälas för statsmakternas
prövning.
Vid överläggningarna har eftersträvats en lösning som kunde ingå som
ett led i en stabiliseringspolitik på det ekonomiska området. I främsta rum
met gäller det att söka få till stånd en stabilisering av priserna. Som vid
olika tillfällen tidigare framhållits måste emellertid i nuvarande läge varje
allmän höjning av den nominella inkomstnivån medföra risker för en
prisstegring. En prisstabilisering förutsätter därför återhållsamhet från alla
samhällsgruppers sida i kraven på inkomstförbättringar. Vid överläggning
arna med tjänstemännens organisationer angående utformningen av det
rörliga tillägget för nästa budgetår ha organisationerna också godtagit denna
stabiliseringssträvan som utgångspunkt för diskussionerna. Med tillfreds
ställelse torde få konstateras, att statstjänstemännen visat sig villiga att
lämna sitt bidrag för att möjliggöra en stabilisering av pris- och inkomst
nivån. Under hänvisning till ovissheten rörande utvecklingen på löneområ
det ha organisationerna emellertid icke ansett sig nu kunna förorda en
bindning av det rörliga tillägget för hela nästkommande budgetår. Däremot
ha de förklarat sig beredda att — under vissa förutsättningar — avstå från
krav på en höjning av det nu utgående rörliga tillägget intill 1948 års ut
gång.
Med utgångspunkt från att nu förutsebara prisstegringar skola bli relativt
små — av organisationerna angivna till ett par enheter i 1935 års serie
— och att i övrigt prisfördyring för konsumenterna i möjligaste mån eli
mineras, ha organisationerna ansett godtagbart, att nuvarande procenttal
för höjningen, 12 procent, får gälla jämväl under återstående delen av inne
varande år, oaktat den höjning av lönerna, som skulle uppkomma i hän
delse av en anknytning till automatisk lönerörlighet, skulle uppgå till 15
procent. Därest levnadskostnaderna — emot vad som nu synes sannolikt
— enligt levnadskostnadsberäkningarna för juni eller september 1948 skulle
stiga så att pristalet beräknat enligt socialstyrelsens indexserie utan direkta
skatter och sociala förmåner uppnår pristalet 124, har vid överläggningarna
förutsatts, att procenttalet för höjning av löner och pensioner ökas till 20.
Detta innebär, att i sådant fall utöver tre fjärdedels kompensation för 16 en
heters pristalshöjning över basnivån skulle erhållas full kompensation för 8
enheters pristalsstegring.
Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
7
Vid sitt ståndpunktstagande ha organisationerna förklarat sig förutsätta, att jämväl för de i kommunernas tjänst anställda, som ha lönernas rörlig het reglerad efter samma grunder som de statsanställda, nu utgående tillägg komma att bibehållas under återstoden av innevarande år under samma förutsättningar som för statstjänstemännens vidkommande. Övriga sam hällsgruppers — löntagares, jordbrukares och företagares — medverkan borde även söka eftersträvas för en allmän stabilisering av landets ekonomi. Organisationerna ha vidare förutsatt förhandenvaron av en effektiv pris kontroll.
Resultatet av de förda överläggningarna torde, som jag redan framhållit, få anses tillfredsställande. Jag anser sålunda, att även den särskilda klau sul för fall av betydande prisstegring, som innefattas i förslaget, bör kunna godtagas.
Som redan framhållits ha organisationerna vid sitt ståndpunktstagande utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke skola behöva föranleda en höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än ett par enheter. Detta betyder bl. a. att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i vä sentlig utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över bud geten. I annat sammanhang denna dag äskas anslag för ifrågavarande än damål. Till frågan om inverkan på budgetöverskottet m. in. av de nu före slagna subventionerna torde jag få återkomma i samband med de defini tiva beräkningarna rörande statsverkets inkomster och utgifter under nästa budgetår.
I propositionen nr 250 till innevarande års riksdag har jag beträffande pristalsberäkningen framhållit, att vid övergång till en från direkta skatter och socialpolitiska förmåner rensad index närmast två olika beräknings- sätt kunde ifrågakomma beträffande den tid, som förflutit före tidpunkten för livsmedelsrabatternas bortfall. Antingen kunde för denna tid levnads kostnaderna beräknas enligt socialstyrelsens från direkta skatter — och vissa socialpolitiska förmåner, dock ej livsmedelsrabatterna — rensade in dex, eller ock kunde beräkningen ske enligt en jämväl från livsmedelsra batterna rensad index. I denna fråga, som bleve av betydelse för bedömande av pristalets bas och därmed för de framtida levnadskostnaderna jämförda med motsvarande kostnader vid basen, uttalade jag, att starka skäl syn tes mig tala för att en beräkning enligt det senare alternativet tillämpades men att jag hade för avsikt att återkomma till denna fråga sedan förhand lingarna med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts. Vid de förda förhandlingarna bar visat sig, att organisationerna fästa stort avseende vid att beräkningen däremot sker enligt det förra alternativet. I betraktande av frågans samband med det uppnådda förhandlingsresultatet ansci jag mig kunna tillstyrka, alt pristalets bas bestämmes på grundval av socialstyrel sens hittillsvarande beräkning; pristalet 100 kommer därvid att motsvaras av index 136,34 i 1935 års indexserie.
För genomförande av vad sålunda förordats i lraga om lönernas och pen sionernas höjning för tiden 1 juli—31 december innevarande ar erfordras
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
8
ej ändring i statens löneplansförordning eller i gällande pensionsbestäm-
melser. Erinras må, att enligt övergångsbestämmelse till löneplansförord-
ningen bestämmelserna i 4 § förordningen träda i kraft den 1 juli 1948, så
vida ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt besluta. Det lämp
ligaste synes mig vara, att särskilt beslut nu meddelas om att nämnda be
stämmelser skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta.
För den händelse beslut om lönernas och pensionernas rörlighet för tiden
från och med den 1 januari 1949 icke hinner meddelas före nämnda dag,
torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, samma grunder
som närmast dessförinnan varit gällande få provisoriskt tillämpas; i sådant
fall förutsätter jag emellertid, att de grunder som sedermera beslutas, skola
givas tillämpning räknat från och med den 1 januari 1949.
I detta sammanhang må erinras om att vid 1947 års lönereglering det
rörliga tillägget utmönstrades såsom en särskild löneförmån och att i stäl
let anlitades konstruktionen med förhöjning av lön (och tjänstledighets-
avdrag) respektive vikariatsersättning och övertidsersättning; för att för
enkla avlöningsuträkningen sammanarbetades i tabeller förhöjningen med
grundbeloppen. Beträffande avlöningsbokföringen genomfördes i enlighet
med beslut av 1947 års riksdag (prop. 281; r. skr. 442) den anordningen, att
kostnaderna för lön, vikariatsersättning och övertidsersättning fördelas mel
lan posterna till rörligt tillägg och övriga anslagsposter i en proportion
som bestämmes av procenttalet för förhöjningen, med bortseende härvid
från maximeringen av de lönebelopp, varå förhöjning beräknades; “/m av
lönesummorna redovisas således på posterna för rörligt tillägg. För den
händelse förhöjning av de nyreglerade lönerna skulle komma att ske med
20 procent, böra på motsvarande sätt posterna till rörligt tillägg belastas
med ”/i» av lönesummorna; särskilt beslut av riksdagen påkallas icke för
detta ändamål.
Vad angår grunderna för kristilläggen torde dessa tillägg jämväl under
senare halvåret 1948 böra regleras i anslutning till den procentuella förhöj
ningen av de nyreglerade lönerna. Vid tillämpning av 12 procents förhöj
ning av sistnämnda löner bör kristilläggsprocenten liksom för närvarande
utgöra 24,4. För den händelse åter höjningen av de nyreglerade lönerna
skulle uppgå till 20 procent, synes en motsvarande höjning jämväl böra
ske av kristilläggsprocenten; med utgångspunkt från de vid 1947 års riks
dag beslutade kristilläggsgrunderna bör för nämnda fall kristilläggspro
centen höjas med (8/sX 4,2=) 11,2 enheter och hela kristilläggsprocenten
således utgöra (24,4 + 11,2 =) 35,6. Någon ändring i fråga om bestämmel
serna i övrigt angående kristilläggens beräkning bör icke ifrågasättas. Vid
angivna ställningstagande torde förslagsanslaget till kristillägg under åt
tonde huvudtiteln böra för nästa budgetår upptagas med det belopp, var
till anslaget i statsverkspropositionen preliminärt beräknades, eller med
2 miljoner kronor.
För nästa budgetår torde provisoriskt lönetillägg böra, i den mån ej an
nat föranledes av riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut, utgå
enligt i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. Sådant
Kungl. May.ts proposition nr 276.
9
tillägg bör således i huvudsaklig överensstämmelse med i 1947 års stats-
verksproposition angivna grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som
meddelas av Kungl. Maj:t. Förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till
provisoriskt lönetillägg torde lör nästa budgetår böra upptagas med det i
innevarande års statsverksproposition preliminärt beräknade beloppet, 2
miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
dels besluta
1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning
skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen be
sluta;
’
2) att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av be
lopp, som angivas i de i 3 § staten löneplansförordning in
tagna grundlönetabellerna, skall ske enligt samma grunder
som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet för
höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller
överstiger 124;
3) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall
utgå enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48,
dock att tillägget skall beräknas efter 35,6 procent, därest
pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt
4) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den
mån ej annat föranledes av riksdagens i annat samman
hang meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition
(för flera huvudtitlar gemensamma frågor) utgå enligt de
närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;
dels ock att för budgetåret 1948/49 under åttonde hu
vudtiteln anvisa
1) till Kristillägg ett förslagsanslag
av ......................................................................... kronor 2 000 000;
2) till Provisoriskt lönetillägg ett för
slagsanslag av.................................................... »
2 000 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
«•>
IHhang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 276.