Prop. 1948:306

('angående godkännande av avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

1

Nr 306.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffande skatter å kvarlåtenskap; given Drottningholms slott den 22 oktober i 948.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finans- och utrikesdepartementsärenden för den 15 oktober 1948 och över finans­ ärenden för denna dag samt med överlämnande av två den 16 oktober 1948 undertecknade avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbel­ beskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet samt beträffan­ de skatter å kvarlåtenskap, jämte till avtalen hörande slutprotokoll, vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 306.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Bilaga.

Avtal

mellan Konungariket Sverige och

Schweiziska Edsförbundet för und­

vikande av dubbelbeskattning be­

träffande skatter å inkomst och

förmögenhet.

Konungariket Sverige och Schwei­

ziska Edsförbundet hava, föranledda

av önskan att, såvitt möjligt, undvi­

ka dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet,

överenskommit att avsluta ett avtal.

För detta ändamål hava till befull-

mäktigade ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sve­

rige:

Sin statsminister Tage Erlander.

Schweiziska Förbundsrådet:

Henry Vallotton, Schweiziska Eds­

förbundets utomordentliga sändebud

och befullinäktigade minister i Stock­

holm.

De befullinäktigade ombuden ha­

va, efter det de delgivit varandra sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om föl­

jande bestämmelser:

Art. 1.

1. Detta avtal har till syfte att

skydda fysiska personer, som hava

sitt hemvist eller äga medborgarskap

i en av de båda staterna, ävensom

svenska och schweiziska juridiska

personer mot dubbelbeskattning, som

kan uppkomma genom samtidig till-

lämpning av svenska och schweizi­

ska författningar rörande:

a) direkta skatter å inkomst och

förmögenhet, med vilka beteckningar

i detta avtal avses även skatter å ka­

pital- och fastighetsvinster (Kapital-

und Liegenschaftsgewinne) samt

Abkommen

zwischen dem Königreich Schweden

und der Schweizerischen Eidgenos-

senschaft zur Vermeidung der Dop-

pelbesteuerung auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen.

Das Königreich Schweden und

die Schweizerische Eidgenossenschaft

sind, vom Wunsche geleitet, die Dop-

pelbesteuerung auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen nach Möglichkeit zu ver-

meiden, iibereingekommen, ein Ab­

kommen abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu Be-

vollmächtigten ernannt:

Seine Majestät der König von

Schweden:

Seinen Staatsminister, Herrn Tage

Erlander.

Der Schweizerische Bundesrat:

Herrn Henry Vallotton, ausseror-

dentlichen Gesandten und bevoll-

mächtigten Minister der Schweizeri­

schen Eidgenossenschaft in Stock­

holm.

Die Bevollmächtigten haben, nach-

dem sie sich ihre Vollmachten mit-

geteilt und diese in guter und gehö-

riger Form befunden haben, folgen-

des vereinbart:

Art. 1.

1. Dieses Abkommen soll den na-

tiirlichen Personen, die in einem der

beiden Staaten Wohnsitz haben oder

ihm angehören, sowie den Schwedi-

schen und den schweizerischen juris-

tischen Personen Schutz vor der

Doppelbesteuerung gewähren, die

sich ergeben könnte aus der gleich-

zeitigen Anwendung der schwedi-

schen und der schweizerischen Ge-

setze iiber:

a. die direkten Steuern vom Ein­

kommen und vom Vermögen; hier-

unter sind in diesem Abkommen

auch die Steuern von Kapital- und

Liegenschaftsgewinnen sowie von

Kungi. Maj:ts proposition nr 306.

3

skatter å värdestegring och förmö­ genhetsökning; samt

b) de genom avdrag vid källan ut­ tagna skatterna å avkastning av ka­ pital.

2. Avtalet avser sådana skatter, som uttagas för en av de båda sta­ terna eller för kantoner, distrikt (Be- zirke), kretsar (Kreise), kommuner (av högre eller lägre ordning) eller kommunförbund (Gemeindeverbän- de). Särskilt avses de skatter, som upptagas i bilaga I (svensk lagstift­ ning) och bilaga II (schweizisk lag­ stiftning), ävensom de skatter av samma eller liknande slag, som fram­ deles komma att uttagas vid sidan av eller i stället för nämnda skatter. In­ begripna äro skatter, som uttagas i form av tilläggsskatter (Zuschläge).

Art. 2.

1. I den mån icke annat föreskri- ves i detta avtal, beskattas inkomst och förmögenhet allenast i den stat, i vilken den person, som inkomsten eller förmögenheten tillkommer, har sitt hemvist.

2. Hemvist enligt detta avtal har en fysisk person å ort, där han har en stadigvarande bostad. Har han så­ dan bostad å flera orter, gäller den ort som hemvist, med vilken han har de starkaste personliga förbindelser­ na (centrum för levnadsintressena, verkligt hem). Kan enighet ej vinnas beträffande centrum för levnadsin­ tressena, bestämmes hemvistet på samma sätt som enligt punkt 3.

3. Finnes icke i någon av de båda staterna en stadigvarande bostad, så anses som en fysisk persons hemvist den ort, där han stadigvarande vis­ tas. Stadigvarande vistelse enligt den­ na bestämmelse har en person å den ort, där han uppehåller sig under så­ dana omständigheter, alt man därav kan sluta till hans avsikt att vistas där icke blott tillfälligtvis. Föreligger icke heller stadigvarande vistelse, an- tages personen hava hemvist i den stat, i vilken han äger medborgar-

Wert- und Vermögenszuwachs ver­ standen;

b. die durch Abzug an der Quelle erhobenen Steuern vom Ertrag be- weglichen Kapitalverinögens.

2. Das Abkommen bezieht sich auf die för Rechnung eines der bei- den Staaten, der Kantone, Bezirke, Kreise, Gemeinden (höherer und nie- derer Ordnung) oder der Gemeinde- verbände erhobenen, insbesondere aber auf die in den Anlagen I (schwedische Gesetzgebung) und II (schweizerische Gesetzgebung) ange- fuhrten Steuern sowie auf kunftige Steuern gleicher oder ähnlicher Art, die neben diese oder an deren Stelle treten. Inbegriffen sind Steuern, die in Form von Zuschlägen erhoben werden.

Art. 2.

1. Soweit dieses Abkommen nichts anderes anordnet, werden Einkom- men und Vermögen nur in dem Staate besteuert, in dem die Person, der das Einkommen zufliesst oder das Vermögen zusteht, ihren Wohn- sitz hat.

2. Wohnsitz im Sinne dieses Ab- kommens hat eine naturliche Per­ son da, wo sie eine ständige Wohn- gelegenheit hat. Unter mehreren der- artigen Orten gilt derjenige als Wohnsitz, zu dem die stärksten per- sönlichen Beziehungen bestehen (Mittelpunkt der Lebensinteressen; wirkliches Heim). Ist eine Einigung uber den Mittelpunkt der Lebens­ interessen nicht zu erzielen, so be- stimmt sich der Wohnsitz nach Abs. 3.

3. Besteht in keinem der beiden Staaten eine ständige Wohngelegen- beit, so gilt als Wohnsitz einer na- tiirlichen Person der Ort ihres dauern- den Aufenthaltes. Einen dauernden Aufenthalt im Sinne dieser Bestim- mung hat jemand da, wo er sich un­ ter Umständen aufhält, die auf die Absicht schliessen lassen, dort nicht nur voriibcrgehend zu verweilen. Fehlt auch ein dauernder Aufenthalt, so wird der Wohnsitz in dem Staat angenommen, dessen Staatsangehö-

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

skap. Är han medborgare i båda sta­

terna eller är han icke medborgare i

någon av dessa, skola de högsta för­

valtningsmyndigheterna träffa över­

enskommelser från fall till fall.

4. Juridiska personer hava enligt

detta avtal sitt hemvist å den ort, där

de hava sitt säte, såframt de utgöras

av sammanslutningar med medlem­

mar (Körperschaften) eller av an­

stalter, och å den ort, där ledningen

utövas, såframt de äro stiftelser. Per­

sonsammanslutningar (Personenver-

einigungen), som utan att vara rätts­

subjekt själva äro föremål för be­

skattning, äro beträffande frågan om

hemvistet att likställa med sådana

juridiska personer som äro samman­

slutningar med medlemmar. Före­

skrifterna i de båda staternas författ­

ningar om beskattningsort för oskifta

dödsbon beröras icke av vad nu stad­

gats.

Art. 3.

1. Fast egendom (vari inbegripas

tillbehör ävensom levande och döda

inventarier i lantbruk eller skogs­

bruk) samt inkomst därav beskattas

allenast i den av de båda staterna, i

vilken egendomen befinner sig.

2. Rättigheter, å vilka privaträtts­

liga föreskrifter angående fastighe­

ter äga tillämpning, skola anses lik­

ställda med fast egendom. Detsamma

gäller nyttjanderätter till fast egen­

dom, vari inbegripes rätten till fasta

eller varierande ersättningar (royal-

ties) för nyttjande av gruvor och

andra mineralfyndigheter, men icke

fordringar av något slag med säker­

het i fast egendom.

3. Vad som skall betraktas som

fast egendom och vad som är att an­

se som tillbehör bedömes enligt för­

fattningarna i den stat, i vilken för-

mögenhetstillgången befinner sig.

Art. 4.

1. Rörelse för utövande av handel,

industri eller annan näringsverk­

samhet av vad slag det vara må även-

rigkeit die natiirliche Person besitzt.

Gehört diese beiden oder keinem der

beiden Staaten an, so werden sich

die obersten Verwaltungsbehörden

von Fall zu Fall verständigen.

4. Juristische Personen haben

Wohnsitz im Sinne dieses Abkom-

mens an ihrem Sitz, wenn sie zu den

Körperschaften oder Anstalten gehö­

ren, und am Orte ihrer Leitung,

wenn sie Stiftungen sind. Personen-

vereinigungen ohne Rechtspersön-

lichkeit, die als solche der Besteue-

rung unterstehen, sind in Bezug auf

den Wohnsitz den Körperschaften

gleichgestellt. Die Vorschriften der

Gesetze der beiden Staaten iiber den

Besteuerungsort ruhender Erbschaf-

ten bleiben unberiihrt.

Art. 3.

1. Unbewegliches Vermögen (ein-

schliesslich der Zugehör sowie des

einem land- oder forstwirtschaft-

lichen Betrieb dienenden lebenden

und toten Inventars) und Einkiinfte

daraus werden nur in demj enigen der

beiden Staaten besteuert, in dem sich

dieses Vermögen befindet.

2. Berechtigungen, auf welche die

privatrechtlichen Vorschriften iiber

Grundstucke Anwendung finden, so­

wie Nutzungsrechte an unbewegli-

chem Vermögen, mit Einschluss des

Rechtes auf feste oder veränderliche

Vergutungen (Royalties) för die Nut-

zung von Gruben und andern Mine-

ralvorkommen, aber mit Ausnahme

der grundpfändlich gesicherten For-

derungen jeder Art, sind dem unbe-

weglichen Vermögen gleichzustellen.

3. Was als unbewegliches Vermö­

gen gilt und was als Zugehör an-

zusehen ist, beurteilt sich nach den

Gesetzen des Staates, in dem der Ge-

genstand liegt.

Art. 4.

1. Betriebe von Handel, Industrie

und Gewerbe jeder Art sowie Ein-

kiinfte daraus, mit Einschluss der

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

5

som inkomst därav, vari inbegripes

vinst som erhålles genom avyttring

av rörelsen eller en del därav, be­

skattas endast i den av de båda sta­

terna, inom vars område företaget

har ett fast driftställe. Detta gäller

även om företaget sträcker sin verk­

samhet in på den andra statens om­

råde utan att där hava ett fast drift­

ställe.

2. Med fast driftställe förstås i

detta avtal en stadigvarande affärs-

anordning för företaget, i vilken det­

ta företags verksamhet helt eller del­

vis utövas. Som fasta driftställen äro

sålunda att anse: företagets säte, ort,

där företaget har sin ledning, filialer,

tillverkningsplatser och verkstäder,

inköps- och försäljningsställen, gru­

vor och andra mineralfyndigheter,

som äro föremål för bearbetning, sta­

digvarande agenturer ävensom inrätt­

ningar för byggnadsföretag, vilkas

byggnadstid överskrider tolv måna­

der.

3. Har ett företag fasta driftstäl­

len i båda staterna, beskattar varde­

ra staten endast den förmögenhet,

som användes för det på dess område

befintliga fasta driftställets verksam­

het, och allenast den inkomst, som

förvärvas genom detta driftställe.

4. Som rörelse enligt punkt 1 be­

handlas även delägarskap i företag

med undantag för delägarskap i form

av aktier, andelar i ekonomiska för­

eningar och bolag med begränsad an­

svarighet (Gesellschaften mit be-

schränkter Haftung), vinstandelsbe­

vis (Genusscheinen), obligationer

med rätt till andel i vinst (Obligatio­

nen mit Gewinnbeteiligung) och lik­

nande värdepapper.

5. Rörelse för utövande av sjöfart

och luftfart ävensom inkomst därav

beskattas allenast i den stat, där den

ort är belägen varest företagets led­

ning utövas.

bei der Veräusserung des Betriebes

oder eines Teils davon erzielten Ge-

winne, werden nur in demj enigen

der beiden Staaten besteuert, in des-

sen Gebiet das Unternehmen eine Be-

triebsstätte hat. Dies gilt auch dann,

wenn das Unternehmen seine Tätig-

keit auf das Gebiet des andern Staa-

tes erstreckt, ohne dort eine Betriebs-

stätte zu haben.

2. Betriebsstätte im Sinne dieses

Abkommens ist eine ständige Ge-

schäftseinrichtung des Unternehmens,

in der die Tätigkeit dieses Unter­

nehmens ganz oder teilweise aus-

geubt wird. Als Betriebsstätten sind

demnach anzusehen: der Sitz des

Unternehmens, der Ort der Leitung,

die Zweigniederlassungen, die Fabri­

kations- und Werkstätten, die Ein-

kaufs- und Verkaufsstellen, die in

Ausbeutung befindlichen Gruben und

andern Mineralvorkommen, die stän­

digen Vertretungen sowie die Ein-

richtungen fur die Ausfiihrung von

Bauten, deren Bauzeit zwölf Monate

iiberschreitet.

3. Unterhält ein Unternehmen Be­

triebsstätten in beiden Staaten, so

wird jeder Staat nur das Vermögen

besteuern, das der auf seinem Ge­

biet befindlichen Betriebsstätte dient,

und nur die Einkiinfte, die durch

diese Betriebsstätte erzielt werden.

4. Wie Betriebe im Sinne des Abs.

1 sind auch Beteiligungen an einem

gesellschaftlichen Unternehmen zu

behandeln, mit Ausnahme der Be­

teiligungen in Form von Aktien, An-

teilen an Genossenschaften und Ge­

sellschaften mit beschränkter Haf­

tung, Genusscheinen, Obligationen

mit Gewinnbeteiligung und ähn-

lichen Wertpapieren.

5. Betriebe von Unternehmungen

der Scbiff- und Luftfahrt sowie Éin-

kiinfte daraus werden nur in dem

Staate besteuert, in dem sich der Ort

der Leitung des Unternehmens be-

findet.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Art. 5.

1. Inkomst av fria yrken, utövade

av personer, som hava hemvist i en

av de båda staterna, beskattas, så­

framt ej annat stadgas i art. 7, i den

andra staten endast i den mån in­

komsttagaren där utövar sin person­

liga verksamhet under användande

av en stadigvarande anordning, som

regelmässigt står till hans förfogan­

de.

2. Lös egendom, som tillhör sta­

digvarande anordning för utövande

av ett fritt yrke, beskattas i hemvist­

staten.

Art. 6.

1. Såframt ej annat stadgas i art.

7 och 8, beskattas inkomst av osjälv­

ständig förvärvsverksamhet allenast

i den stat, inom vars område den

personliga verksamhet utövas, från

vilken inkomsten härrör.

2. Tjänste- och familjepensioner

ävensom andra ersättningar eller

ekonomiska förmåner, som utgå på

grund av förutvarande arbetsan-

ställning, beskattas, såframt ej an­

nat stadgas i art. 8, allenast i mot­

tagarens hemviststat.

Art. 7.

1. Tantiem, arvoden för deltagan­

de i sammanträden och liknande

ersättningar till ledamöter av sty­

relsen (Verwaltungsrat) för aktie­

bolag beskattas allenast i den av de

båda staterna, i vilken det företag,

som utbetalar desamma, har sitt

hemvist.

2. Ersättningar för tjänstepresta-

tioner, som styrelseledamöter i verk­

ligheten uppbära i annan egenskap,

beskattas enligt art. 5 eller 6.

Art. 8.

1. Avlöningar, tjänste- och famil-

jepensioner och andra ersättningar

eller ekonomiska förmåner, som på

grund av förhandenvarande eller ti-

Art. 5.

1. Einkunfte aus freien Berufen

von Personen, die in einem der bei-

den Staaten Wohnsitz haben, wer-

den vorbehältlich Art. 7 im andern

Staate nur insoweit besteuert, als

der Erwerbende dort seine persön-

liche Tätigkeit unter Beniitzung einer

ihm regelmässig zur Verfugung ste-

henden ständigen Einrichtung aus-

iibt.

2. Das in ständigen Einrichtung-

en angelegte, der Ausiibung eines

freien Berufes dienende bewegliche

Vermögen unterliegt der Besteuerung

im Wohnsitzstaat.

Art. 6.

1. Vorbehältlich Art. 7 und 8 wer-

den Einkunfte aus unselbständiger

Erwerbstätigkeit nur in dem Staate

besteuert, in dessen Gebiet die per-

sönliche Tätigkeit ausgeiibt wird,

aus der die Einkunfte herriihren.

2. Auf Grund friiherer Dienstlei-

stungen einer unselbständig erwer-

benden Person gewährte Ruhegehäl-

ter, Witwen-, Waisenpensionen und

andere Beziige oder geldwerte Vor-

teile werden vorbehältlich Art. 8 nur

im Wohnsitzstaat des Empfängers

besteuert.

Art. 7.

1. Tantiemen, Sitzungsgelder und

ähnliche Vergiitungen an Mitglieder

des Verwaltungsrates von Aktienge-

sellschaften werden nur in demje-

nigen der beiden Staaten besteuert,

in dem das Unternehmen, das sie

ausrichtet, seinen Wohnsitz hat.

2. Vergiitungen fur Dienstleist-

ungen, welche Mitglieder des Ver­

waltungsrates tatsächlich in anderer

Eigenschaft beziehen, werden nach

Art. 5 oder 6 besteuert.

Art. 8.

1. Die von einem der beiden Staa­

ten oder von einer ihm angehörigen

juristischen Person des öffentlichen

Rechts auf Grund einer gegenwärti-

Kungi. Maj:ts proposition nr 306.

7

digare tjänste- eller arbetsprestatio­ ner utbetalas från en av de båda sta­ terna eller från en offentligrättslig juridisk person inom staten, beskat­ tas endast i den stat, från vilken in­ komsten härrör.

2. Om en juridisk person är offent­ ligrättslig avgöres enligt författning­ arna i den stat, inom vilken densam­ ma konstituerats.

Art. 9.

1. Vardera statens befogenhet att beskatta inkomst av kapital genom avdrag vid källan inskränkes icke, såframt annat ej stadgas i punkt 2, därigenom att sådana inkomster äro föremål för direkt beskattning en­ dast i den i art. 2 punkt 1 angivna staten.

2. Skatt å inkomst av kapital, som en av de båda staterna uppbär genom avdrag vid källan, kan beträffande det skattebelopp, som överstiger 5 procent av kapitalinkomsten, inom två år återfordras av den inom den andra staten hemmahörande in­ komsttagaren på grundval av ett of­ fentligt intyg, utvisande inkomstta­ garens hemvist samt att inkomsten i fråga är underkastad direkt beskatt­ ning i hemviststaten; det nu sagda gäller dock endast under förutsätt­ ning att hemviststaten ävenledes un­ derkastar inkomst av samma slag be­ skattning vid källan.

Art. 10.

1. Visar skattskyldig, att av be- skattningsmyndigheterna i de båda staterna vidtagna åtgärder för ho­ nom medföra en beskattning, som strider mot detta avtals principer, må han häremot göra erinringar hos hemviststaten. Anses erinringarna grundade, bör högsta förvaltnings­ myndigheten i denna stat, såframt densamma icke vill avstå från sitt eget skatteanspråk, försöka åstad­ komma eu överenskommelse med den andra statens högsta förvalt-

gen oder friihern Dienst- oder Ar- beitsleistung ausgerichteten Besol- dungen, Löhne, Ruhegehälter, Wit- wen-, Waisenpensionen und anderen Beziige oder geldwerten Vorteile wer- den nur in dem Staate besteuert, aus dem die Einkunfte stammen.

2. Öb eine juristische Person eine solche des öffentlichen Rechts sei, wird nach den Gesetzen des Staates entschieden, in dem sie errichtet ist.

Art. 9.

1. Die Befugnis jedes der beiden Staaten, Einkommen aus bewegli- chem Kapitalvermögen im Abzugs- wege an der Quelle zu besteuern, wird, vorbehältlich Abs. 2, nicht be- schränkt dadurch, dass solche Ein- kiinfte der direkten Besteuerung nur in dem in Art. 2, Abs. 1 bezeichne- ten Staate unterliegen.

2. Die Steuer auf Erträgnissen be- weglichen Kapitalvermögens, die ei- ner der beiden Staaten im Abzugs- wege an der Quelle erhebt, kann fur den 5 Prozent des Kapitalertrages iibersteigenden Betrag von dem im andern Staate wohnhaften Einkom- mensempfänger innert zwei Jahren auf Grund einer amtlichen Beschei- nigung iiber den Wohnsitz und die Heranziehung zu den direkten Steu- ern im Wohnsitzstaat zuriickgefor- dert werden, wenn der Wohnsitz­ staat Erträgnisse gleicher Art eben- falls der Besteuerung an der Quelle unterwirft.

Art. 10.

1. Legt ein Steuerpflichtiger dar, dass die Massnahinen der Steuerbe- hörden in den beiden Staaten för ihn die Wirkung einer Besteuerung haben, die den Grundsätzen dieses Abkommens widerspricht, so kann er dagegen bei seinem Wohnsitzstaat Einspruch erheben. Wird der Ein- spruch för begriindet crachtet, so soll die oberste Verwaltungsbehörde die­ ses Staates, wenn sie auf ihren eige- nen Steueranspruch nicht verzichten will, mit der obersten Verwaltungs-

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 306.

ningsmyndighet för att på skäligt vis

undvika dubbelbeskattning.

2. Till undvikande av dubbelbe­

skattning beträffande i art. 1 omför-

mälda skatter i sådana fall, som icke

regleras i detta avtal, så ock i fall,

då svårighet eller tvivelsmål upp­

kommer vid avtalets tolkning eller

tillämpning , kunna de högsta för­

valtningsmyndigheterna i de båda

staterna träffa överenskommelser.

Art. 11.

Med högsta förvaltningsmyndighet

förstås i detta avtal för Sveriges del

Kungl. Finansdepartementet och för

Schweiz’ del Edsförbundets Finans-

och tulldepartement (skatteförvalt­

ningen).

Art. 12.

Detta avtal tillämpas första gången:

a) på de genom avdrag vid källan

uttagna skatterna å sådan inkomst av

kapital, som under kalenderåret 1949

blir tillgänglig för lyftning och som

icke redan tidigare förskottsvis utbe­

talats;

b) på övriga svenska skatter, som

utgå på grund av 1949 års taxering;

samt

c) på övriga schweiziska skatter,

som uppbäras för tiden efter den 31

december 1948.

Art. 13.

Vid uppsägning inom föreskriven

tid enligt art. 14 tillämpas avtalet sis­

ta gången:

a) på de genom avdrag vid källan

uttagna skatterna å sådan inkomst

av kapital, som blir tillgänglig för

lyftning under det kalenderår, vars

utgång uppsägningen avsett;

b) på övriga svenska skatter, som

utgå på grund av taxeringen det år,

vars utgång uppsägningen avsett;

samt

behörde des andern Staates eine Ver-

ständigung versuchen, um in billiger

Weise eine Doppelbesteuerung zu

vermeiden.

2. Zur Beseitigung von Doppelbe-

steuerungen auf dem Gebiete der in

Art. 1 erwähnten Steuern in Fällen,

die in diesem Abkommen nicht ge-

regelt sind, sowie auch in Fällen von

Schwierigkeiten oder Zweifeln bei

der Auslegung oder Anwendung die-

ses Abkommens, können sich die

obersten Verwaltungsbehörden der

beiden Staaten verständigen.

Art. 11.

Als oberste Verwaltungsbehörde

im Sinne dieses Abkommens gilt

schwedischerseits das Königliche Fi-

nanzministerium (Kungl. Finansde­

partementet), schweizerischerseits

das Eidgenössische Finanz- und Zoll-

departement (Steuerverwaltung).

Art. 12.

Dieses Abkommen findet erstma-

lig Anwendung:

a. auf die im Abzugswege an der

Quelle erhobenen Steuern von sol-

chen Kapitalerträgen, die im Kalen-

derjahr 1949 fällig werden und nicht

schon vorher ausbezahlt worden

sind;

b. auf die sonstigen schwedischen

Steuern, die Gegenstand der Veran-

lagung des Jahres 1949 bilden;

c.

auf die sonstigen schweize-

rischen Steuern, die för die Zeit

nach dem 31. Dezember 1948 erho-

ben werden.

Art. 13.

Bei fristgerechter Kundigung im

Sinne von Art. 14 wird das Abkom­

men letztmalig angewendet:

a. auf die im Abzugswege an der

Quelle erhobenen Steuern von Kapi­

talerträgen, die während des Kalen-

derjahres fällig werden, auf dessen

Ende die Kundigung erfolgt ist;

b. auf die sonstigen schwedischen

Steuern, die Gegenstand der Veran-

lagung des Jahres bilden, auf dessen

Ende die Kundigung erfolgt ist;

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

c) på övriga schweiziska skatter, som uppbäras för tiden före utgång­ en av det kalenderår, vars utgång uppsägningen avsett.

Art. 14.

1. Detta avtal, som är avfattat i originalexemplar på svenska och tys­ ka språken, skall ratificeras, för Sve­ riges del av Hans Maj :t Konungen av Sverige med riksdagens samtycke och för Schweiz’ del av Förbundsrådet med godkännande av förbundsför- samlingen. Ratifikationshandlingar- na skola snarast möjligt utväxlas i Bern.

2. Båda avtalstexterna äro auten­ tiska.

3. Avtalet träder i kraft med ut- växling av ratifikationshandlingarna retroaktivt från och med den 1 janu­ ari 1949 och förbliver gällande, så länge detsamma icke uppsäges av nå­ gondera staten minst sex månader före utgången av ett kalenderår; vid en sådan uppsägning upphör dess gil­ tighet med kalenderårets utgång.

c. auf die sonstigen schweizeri- schen Steuern, die fur die Zeit vor Ablauf des Kalenderjahres, auf des­ sen Ende die Kiindigung erfolgt ist, erhoben werden.

Art. 14.

1. Dieses Abkommen, das in schwe- discher und in deutscher Urschrift gefertigt ist, soll ratifiziert werden, und zwar schwedischerseits durch Seine Majestät den König von Schwe- den mit Zustimmung des Reichstags, schweizerischerseits durch den Bun- desrat nach Genehmigung durch die Bundesversammlung. Die Ratifika- tionsurkunden sollen baldmöglichst in Bern ausgetauscht werden.

2. Beide Texte des Abkommens sind authentisch.

3. Das Abkommen tritt mit dem Tage des Austausches der Ratifika- tionsurkunden riickwirkend auf den

1. Januar 1949 in Kraft und bleibt solange verbindlich, als es nicht von einem der beiden Staaten mindestens sechs Monate vor Ablauf eines Ka­ lenderjahres gekiindigt worden ist; im Falle einer solchen Kiindigung er- lischt es mit Ablauf des Kalender­ jahres.

Till bekräftelse härå hava de båda Zu Urkund dessen haben die Be- staternas befullmäktigade ombud un- vollmächtigten beider Staaten dieses dertecknat detta avtal och försett det- Abkommen unterzeichnet und mit samma med sina sigill. ihren Siegeln versehen.

Stockholm den 16 oktober 1948. Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander. D:r Henry Vallotton.

Slutprotokoll.

Vid undertecknande av det denna dag mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet slutna avtalet för undvikande av dubbelbe­ skattning beträffande skatter å in­ komst och förmögenhet hava under­ tecknade befullmäktigade ombud av­ givit följande likalydande förklaring­ ar, som utgöra en integrerande del av avtalet.

Schlussprotokoll.

Bei der Unterzeichnung des heute zwischen dem Königreich Schweden und der Schweizerichen Eidgenos-

senschaft abgeschlossenen Abkom­ mens zur Vermeidung der Doppel- besteuerung auf dem Gebiete der Steuern vom Einkommen und vom Vermögen haben die unterzeichneten Bevollmächtigten folgende uberein- stimmende Erklärungen abgegeben, die einen integrierenden Bestandteil des Abkommens bilden.

10

Till Art. 1.

Zu Art. 1.

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 306.

1. Den i bilagorna I och II intagna

uppräkningen av de skatter, å vilka

avtalet tillämpas, är icke uttömman­

de. För fortlöpande rättelse av dessa

bilagor skola de högsta förvaltnings­

myndigheterna i de båda staterna vid

slutet av varje år meddela varandra

i skattelagstiftningen inträdda änd­

ringar.

2. Uppkommande tvivelsmål rö­

rande frågan, på vilka skatter avtalet

skall tillämpas, skola avgöras i sam­

förstånd mellan de båda staternas

högsta förvaltningsmyndigheter.

3. Särskilt gäller, att avtalet icke

tillämpas å:

a) de svenska särskilda skatterna

å vinst å lotterier och vadhållning;

b) de svenska bevillningsavgifter­

na för särskilda förmåner och rättig­

heter; samt

c) den vid källan uppburna schwei­

ziska skatten å lotterivinster.

4. Föreskrifterna i författningar­

na i en av de båda staterna om be­

skattning av oskifta dödsbon tilläm­

pas icke i den mån den som erhåller

inkomst, som härflyter av dödsboet,

eller förmögenhet, som tillhör det­

samma, enligt bestämmelserna i det­

ta avtal kan beskattas i den andra

staten för inkomsten eller förmögen­

heten.

Till Art. 2.

1. Inkomst genom avyttring eller

upplåtelse av licenser för utnyttjande

av immateriell äganderätt såsom för-

fattarrätt, konstnärlig äganderätt el­

ler rätt till patent, varumärken,

mönster och modeller eller fabrika-

tionsförfarande, recept o. d. beskat­

tas enligt Art. 2 punkt 1. Detsamma

gäller för den av sådana rättigheter

bestående förmögenheten.

2. För skattskyldiga, som flyttat

sitt hemvist från den ena staten till

1. Die in den Anlagen I und II

enthaltene Aufzählung der Steuern,

auf die das Abkommen Anwendung

findet, ist nicht abschliessend. Zur

fortlaufenden Bereinigung dieser An­

lagen werden sich die obersten Ver-

waltungsbehörden der beiden Staa-

ten auf Ende jedes Jahres die in

der Steuergesetzgebung eingetretenen

Aenderungen mitteilen.

2. Allfällige Zweifel iiber die Fra-

ge, auf welche Steuern das Abkom­

men Anwendung zu finden habe,

sind im Einvernehmen zwischen den

obersten Verwaltungsbehörden der

beiden Staaten zu klären.

3. Das Abkommen bezieht sich ins-

besondere nicht auf:

a. die schwedischen Sondersteuern

auf Gewinnen von Lotterien und

Wetten (särskilda skatter å vinst å

lotterier och vadhållning);

b. die schwedischen Abgaben iiber

besondere Vorteile und Gerechtigkei-

ten (bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter);

c. die an der Quelle erhobene eid-

genössische Steuer von Lotteriege-

winnen.

4. Die Vorschriften der Gesetze ei-

nes der beiden Staaten iiber die Be-

steuerung ruhender Erbschaften fin­

den insoweit keine Anwendung, als

för das Einkommen, das aus der Erb-

schaft herruhrt, oder das Vermögen,

das zu ihr gehört, der Erwerber nach

den Bestimmungen dieses Abkom-

mens im andern Staat besteuert wer­

den kann.

Zu Art. 2.

1.

Einkiinfte aus Veräusserung

oder Verleihung von Lizenzen zur

Verwertung von Urheber-, Patent-,

Marken-, Muster- und Modellrechten

oder von Fabrikationsverfahren, Be-

zepten u. dgl. werden nach Art. 2,

Abs. 1 besteuert. Dasselbe gilt för

das aus solchen Rechten bestehende

Vermögen.

2. Bei Steuerpflichtigen, die ihren

Wohnsitz endgiiltig von einem in den

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

den andra, upphör skattskyldigheten i den förstnämnda staten, såvitt skattskyldigheten sammanhänger med hemvistet, med utgången av den dag under vilken flyttningen slut­ förts.

3. Studerande, lärlingar och prak­ tikanter, som uppehålla sig i en av de båda staterna allenast i studie- el­ ler utbildningssyfte, beskattas icke i denna stat för belopp, som de mot­ taga såsom underhålls-, studie- eller utbildningsbidrag från anhöriga, sti­ pendiefonder eller liknande inrätt­ ningar med hemvist i den andra sta­ ten.

Till Art. 2—8.

1. Detta avtal inskränker icke be­ fogenheten för vardera staten att be­ träffande de delar av förmögenheten eller inkomsten, som i beskattnings­ hänseende äro uteslutande förbehåll­ na den staten, beräkna de direkta skatterna å inkomst och förmögen­ het efter de skattesatser, som skulle hava gällt vid beskattning av den skattskyldiges hela förmögenhet el­ ler inkomst.

2. Inkomst, som enligt bestämmel­ serna i detta avtal är föremål för di­ rekt beskattning i en av de båda sta­ terna, får icke därjämte beskattas ge­ nom avdrag vid källan i den andra staten, såvitt icke annat gäller enligt Art. 9.

3. Detta avtal inverkar icke på rätten att åtnjuta eventuella, längre gående befrielser, som enligt folkrät­ tens allmänna regler medgivas diplo­ matiska och konsulära befattnings­ havare. I den mån på grund av såda­ na längre gående befrielser påföran­ de av direkta skatter icke sker i an- ställningsstaten, förbehålles beskatt­ ningen hemlandet.

Till Art. 3.

1. Bestämmelserna i Art. 3 gälla såväl inkomster, som förvärvas ge­ nom den fasta egendomens omedel-

andern Staat verlegt haben, endet die Steuerpflicht, soweit sie an den Wohnsitz ankniipft, im ersten Staa- te mit dem Ablauf des Tages, an dem die Wohnsitzverlegung vollzogen ist.

3. Studierende, Lehrlinge und Praktikanten, die sich in einem der beiden Staaten nur zu Studien- oder Ausbildungszwecken aufhalten, wer- den von diesem Staate wegen der Be- ziige, die sie von Angehörigen, Sti- pendienfonds oder ähnlichen Ein- richtungen mit Wohnsitz im andern Staate in Form von Unterhalts-, Stu­ dien- oder Ausbildungsgeldern emp- fangen, keiner Besteuerung unter- worfen.

Zu Art. 2—8.

1. Dieses Abkommen beschränkt nicht die Befugnis der beiden Staa­ ten, die direkten Steuern vom Ein- kommen und vom Vermögen auf den ihnen zur ausschliesslichen Besteue­ rung zugewiesenen Teilen eines Ver- mögens oder Einkommens zu den dem Gesamtvermögen oder Gesamt- einkommen des Steuerpflichtigen entsprechenden Sätzen zu berechnen.

2. Einkunfte, die nach den Bestim- mungen dieses Abkommens der di­ rekten Besteuerung in einem der bei­ den Staaten unterliegen, durfen im andern Staate auch nicht durch Ab- zug an der Quelle besteuert werden. Vorbehalten bleibt Art. 9.

3. Dieses Abkommen beriihrt nicht das Recht auf den Genuss etwaiger weitergehender Befreiungen, die nach den allgemeinen Regeln des Völker- rechts den diplomatischen und kon- sularischen Beamten zukommen. So­ weit auf Grund solcher weitergehen­ der Befreiungen eine Heranziehung zu direkten Steuern im Empfangs- staate nicht erfolgt, bleibt die Be­ steuerung dem Absendestaat vorbe- halten.

Zu Art. 3.

1. Die Bestimmungen von Art. 3 gelten sowohl för die durch uninit- t el ha re Verwaltung und Nutzung, als

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

bara förvaltande och nyttjande, som

ock inkomster genom uthyrning, ut-

arrendering eller varje annat slags

nyttjande av egendomen — vari in­

begripas fasta och varierande ersätt­

ningar (royalties) för nyttjande av

gruvor och andra mineralfyndigheter

—- ävensom inkomster, som förvärvas

genom avyttring av fast egendom, i

förekommande fall med inräknande

av tillbehör samt sådana till lantbruk

och skogsbruk hörande levande och

döda inventarier, som avyttras i sam­

band med egendomen.

2. Fordringar av alla slag med sä­

kerhet i fast egendom samt inkoms­

ter av sådana fordringar beskattas i

den stat, i vilken den person, som de

tillkomma, har sitt hemvist.

Till Art. 4.

1. I begreppet fast driftställe en­

ligt Art. 4 ingår icke upprätthållan­

det av affärsförbindelser blott genom

en fullständigt oberoende, självstän­

digt uppträdande och i eget namn

verksam representant. Detsamma gäl­

ler beträffande hållandet av repre­

sentant (agent), som visserligen är

stadigvarande verksam inom den ena

statens område för ett företag inom

den andra staten men som blott för­

medlar affärer utan att vara befull-

mäktigad att avsluta affärer i det re­

presenterade företagets namn och för

dess räkning.

2. Det förhållandet, att en repre­

sentant (agent), som omförmäles i

punkt 1 andra meningen, håller ett

lager av det representerade företagets

varor, grundar för det representerade

företaget intet fast driftställe i den

andra staten, såframt icke mottagna

beställningar i regel expedieras från

detta lager.

3. Lagrande av varor, tillhöriga

ett företag i den ena staten, hos ett

företag i den andra staten i och för

bearbetning och för senare försän­

dande grundar icke, lika litet som

auch fur die durch Vermietung,

Verpachtung oder jede andere Art

der Nutzung des unbeweglichen Gu-

tes erzielten Einkiinfte, einschliess-

lich feste und veränderliche Vergii-

tungen (Royalties) för die Nutzung

von Gruben und andern Mineralvor-

kommen, sowie fur Einkiinfte, die

bei der Veräusserung von unbeweg-

lichem Vermögen, gegebenenfalls

mit Einschluss der mitveräusserten

Zugehör oder des mitveräusserten,

einem land- oder forstwirtschaftli-

chen Betrieb dienenden lebenden

und toten Inventars erzielt verden.

2. Grundpfändlich gesicherte For-

derungen jeder Art sowie Einkiinf-

te aus solchen Forderungen werden

in dem Staate besteuert, in dem die

Person, der sie zustehen, ihren

Wohnsitz hat.

Zu Art. 4.

1. Unter den Begriff der Betriebs-

stätte im Sinne von Art. 4 fällt nicht

das Unterhalten von Geschäftsbe-

ziehungen lediglich durch einen völ-

lig unabhängigen, selbständig auf-

tretenden und in eigenem Namen

handelnden Vertreter. Das Gleiche

gilt för das Unterhalten eines

Vertreters (Agenten), der zwar

ständig för ein Unternehmen des

einen Staates in dem Gebiete des an­

dern Staates tätig ist, aber lediglich

Geschäfte vermittelt, ohne zum Ab-

schluss von Geschäften im Namen

und för Rechnung des Vertretenen

bevollmächtigt zu sein.

2. Die Tatsache, dass ein Vertreter

(Agent) im Sinne von Abs. 1, Satz

2 ein Lager von Waren des vertre­

tenen Unternehmens unterhält, be-

griindet för das vertretene Unter­

nehmen keine Betriebsstätte im zwei-

ten Staate, es sei denn, dass erap-

fangene Bestellungen in der Regel

aus diesem Lager ausgefiihrt wer­

den.

3. Die Lagerung von Waren eines

Unternehmens des einen Staates bei

einem solchen des andern Staates

zum Zwecke der Verarbeitung und

nachherigen Versendung sowie die

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 306

själva bearbetningen och försändan- det genom den som verkställt bear­ betningen, något fast driftställe för det företag, som givit uppdraget.

4. Innehav av aktier, andelar i eko­ nomiska föreningar och i bolag med begränsad ansvarighet (Gesellschaf- ten mit beschränkter Haftung) även­ som delägarskap i ett företag genom innehav av värdepapper medför icke att innehavaren anses hava fast drift­ ställe, icke ens om med innehavet är förbundet inflytande på företagets ledning (t. ex. förhållandet mellan moder- och dotterbolag).

5. Finnas fasta driftställen i båda staterna, skall i regel vid uppdelning av förmögenhet och inkomst 10 % därav först tilldelas den stat, där fö­ retaget har sitt säte, dock endast un­ der förutsättning att en väsentlig del av ledningen är därmed förbunden. Föreligga särskilda förhållanden, kan nämnda andel höjas i skälig mån, dock högst till 20 %.

6. Inkomst av försäkringsföretag, som hava fasta driftställen i båda staterna, skall efter avdrag av den andel av 10 %, som tillkommer den stat där företaget har sitt säte, upp­ delas antingen efter förhållandet mel­ lan det fasta driftställets bruttopre­ mieintäkter och summan av företa­ gets bruttopremieintäkter eller med användning beträffande det fasta driftställets bruttopremieintäkter av koefficienter, som framgå av det ge­ nomsnittliga affärsresultatet för de viktigaste inländska företagen inom samma försäkringsgren.

7. Den beskattade inkomsten får icke bestämmas högre än beloppet av från det fasta driftstället förvärvad inkomst av handel, industri eller an­ nan rörelse, med inräknande i före­ kommande fall av vinster eller för­ måner, som indirekt utgått från drift­ stället eller beviljats aktieägare, and­ ra delägare eller dessa närstående personer, vare sig detta skett genom faststiillande av oskäliga priser eller

Verarbeitung selbst und die Versen- dung durch den Verarbeiter begriin- den keine Betriebsstätte des auf- traggebenden Unternehmens.

4. Der Besitz von Aktien, Anteilen an Genossenschaften und Gesellschaf- ten mit beschränkter Haftung sowie die Beteiligung in der Form von Wertpapieren begriindet för den Be- sitzer eine Betriebsstätte auch dann nicht, wenn mit dem Besitz ein Ein- fluss auf die Leitung des Unterneh­ mens verbunden ist (z. B. Verhältnis von Mutter- zu Tochtergesellschaft).

5. Sind Betriebsstätten in beiden Staaten vorhanden, so soll bei der Aufteilung des Vermögens und des Einkommens in der Begel dem Sitz des Unternehmens, mit dem ein we- sentlicher Teil der Leitung verbun­ den ist, ein Voraus von 10 % zuge- standen werden. Liegen besondere Verhältnisse vor, so kann der Vor- ausanteil angemessen, höchstens aber auf 20 %, erhöht werden.

6. Gewinne von Versicherungsun- ternehmungen, die in beiden Staaten Betriebsstätten underhalten, werden nach Abzug des dem Sitzstaate zu- kommenden Vorausanteils von 10 % entweder im Verhältnis der Rohprä- mieneinnahmen der Betriebsstätte zu den gesamten Rohprämieneinnahmen der Unternehmung oder in der Weise aufgeteilt, dass auf die Rohprämien­ einnahmen der Betriebsstätte die Koeffizienten angewendet werden, die sich aus den durchschnittlichen Ge- schäftsergebnissen der ansehnlich- sten inländischen Unternehmungen des nämlichen Versicherungszweiges ergeben. 7. Das besteuerte Einkommen darf nicht höher sein als der Betrag der von der Betriebsstätte erzielten Gewinne aus Handel, Industrie oder Gewerbe, gegebenenfalls einschliess- lich der Gewinne oder des Nutzens, die mittelbar aus der Betriebsstätte gezogen oder Aktionären, sonstigen Beteiligten oder diesen nahestehen- den Personen gewährt worden sind, sei es durch Festsetzung unangemes-

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

genom någon annan förmån, som icke

skulle hava tilldelats en utomstå­

ende.

8. Bestämmelserna i punkt 7 till-

lämpas på motsvarande sätt vid be­

räkning av inkomsten för ett moder­

bolag i en av de båda staterna och

ett dotterbolag i den andra staten.

9. I övrigt skola de högsta förvalt­

ningsmyndigheterna från fall till fall

eller för bestämda grupper av fall

träffa särskilda överenskommelser

rörande uppdelningen av beskatt­

ningsrätten enligt Art. 4 punkt 3.

Till Art. 5.

1. Till fria yrken räknas särskilt

självständig vetenskaplig, konstnär­

lig, litterär, undervisande eller upp­

fostrande förvärvsverksamhet, så ock

självständig förvärvsverksamhet så­

som läkare, advokat, arkitekt och

ingenjör.

2. Med avvikelse från vad i Art. 5

punkt 1 är stadgat gäller, att yrkes-

inkomst, som i en av de båda stater­

na förvärvas av skådespelare, musi­

ker, cirkus- eller varietéartister o. d.,

skall beskattas i samma stat oberoen­

de av om därstädes förefinnes en sta­

digvarande anordning, som regelmäs­

sigt står till inkomsttagarens förfo­

gande.

Till Art. 6.

Uppehåller sig en i den ena av de

båda staterna anställd person tillfäl­

ligt på grund av sin verksamhet in­

om den andra statens område, anses

hans verksamhet vara utövad i denna

stat allenast i det fall, att ersättning­

en för arbetet utbetalas av hans ar­

betsgivares i denna stat hemmahö­

rande uppdragsgivare.

Till Art 9.

1. Uttrycket »inkomst av kapital»

omfattar såväl inkomst av värde­

papper [industriobligationer och and­

ra obligationer (Anleihens- und an-

dere Obligationen), vare sig desam­

ma utfärdats mot säkerhet i fastig-

sener Preise, sei es durch eine andere

Begiinstigung, die einem Dritten nicht

zugestanden worden wäre.

8. Die Bestimmungen von Abs. 7

finden bei der Berechnung des Ein-

kommens einer Muttergesellschaft in

einem der beiden Staaten und einer

Tochtergesellschaft im andern Staa-

te entsprechende Anwendung.

9. Im iibrigen werden die obersten

Verwaltungsbehörden von Fall zu

Fall oder fur bestimmte Gruppen von

Fällen iiber die Teilung der Besteue-

rungszuständigkeit gemäss Art. 4,

Abs. 3 besondere Vereinbarungen

treffen.

Zu Art. 5.

1. Als freie Berufe gelten insbeson-

dere die selbständige wissenschaft-

liche, kiinstlerische, literarische, un-

terrichtende oder erzieherische sowie

die selbständige Erwerbstätigkeit der

Aerzte, Rechtsanwälte, Architekten

und Ingenieure.

2. In Abweichung von Art. 5, Abs.

1 werden die in einem der beiden

Staaten erzielten Berufseinkiinfte

von Schauspielern, Musikern, Arti­

sten u. dgl. dort ohne Riicksicht auf

das Vorhandensein einer dem Erwer-

benden regelmässig zur Verfiigung

stehenden ständigen Einrichtung be-

steuert.

Zu Art. 6.

Hält sich eine in einem der beiden

Staaten angestellte Person voruber-

gehend beruflich im Gebiete des an­

dern Staates auf, so gilt ihre Tätig-

keit nur dann als in diesem Staate

ausgeiibt, wenn das Arbeitsentgelt

von dem in diesem Staate wohnhaf-

ten Auftraggeber des Dienstherrn

ausbezahlt wird.

Zu Art. 9.

1. Der Ausdruck »Einkommen aus

beweglichem Kapitalvermögen» um-

fasst sowohl die Einkiinfte aus Wert-

papieren (Anleihens- und andern

Obligationen mit oder ohne Grund-

pfandsicherheit, Rentenschuldver-

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

15

heter eller icke, ränteskuldförbindel- ser (Rentenschuldverschreibungen), skuldförbindelser med säkerhet av in­ teckningar (Pfandbriefe, Grundpfand- titel), aktier, även sådana, som sak­ na nominellt värde (Genussaktien), vinstandelsbevis (Genusscheine), ur­ kunder med företrädesrätt till utbe­ kommande av andelsbevis (Griinder- anteile) ävensom andra andelsbevis, som hava karaktär av värdepapper] som också inkomst å försträckningar, insättningar, ställd säkerhet i form av kontanta medel (Barkautionen) och liknande kapitaltillgodohavan­ den, ävensom andelar i bolag med be­ gränsad ansvarighet (Gesellschaften mit beschränkter Haftung) och i eko­ nomiska föreningar.

2. Den i Art. 9 punkt 2 angivna tidsfristen av två år anses iakttagen, om restitutionsansökningen inkom­ mer till vederbörande myndighet i den stat, som uppburit skatten, inom två år efter utgången av det kalender­ år, under vilket det beskattningsbara beloppet blivit tillgängligt för lyft­ ning.

3. De högsta förvaltningsmyndig­ heterna i de båda staterna skola träf­ fa överenskommelse angående resti- tutionsförfarandet, särskilt rörande restitutionsansökningens form, de slag av intyg, som sökanden har att förete, ävensom de åtgärder, som bö­ ra företagas till förebyggande av missbruk vid framställande av resti- tutionsanspråk.

4. Den stat, som uttager skatten, skall medgiva den sökande, som gör anspråk på restitution av avdragsvis erlagd skatt, samma rättsmedel, som tillkomma statens egna skattskyldiga.

Till Art. 10.

1. Inledandet av ett förfarande en­ ligt Art. 10 punkt 1 är å ena sidan icke beroende av att den skattskyl­ dige i vanlig rättslig ordning slutligen fullföljt sitt rättsanspråk; å andra sidan förhindras den skattskyldige

schreibungen, Pfandbriefen, Grund- pfandtiteln, Aktien, Genussaktien, Genusscheinen, Griinderanteilen oder andern Gesellschaftsanteilen in Wert- papierform), als auch diejenigen aus Darlehen, Depositen, Barkautionen und ähnlichen Kapitalguthaben, so- wie aus Anteilen an Gesellschaften mit beschränkter Haftung und an Genossenschaften.

2. Die in Art. 9, Abs. 2 vorgesehene Frist von zwei Jahren gilt als einge- halten, wenn der Ruckerstattungsan- trag bei der zuständigen Behörde des Staates, der die Steuer erhoben hat, innert zwei Jahren nach Ablauf des Kalenderjahres eingeht, in dem die steuerbare Leistung fällig geworden ist.

3. Die obersten Verwaltungsbehör- den der beiden Staaten werden sich iiber das Riickerstattungsverfahren, insbesondere iiber die Form des Riickerstattungsantrages, iiber die Art der vom Antragsteller beizubring- enden Ausweise sowie iiber die ge­ gen die missbräuchliche Geltendma- chung von Ruckerstattungsanspru- chen zu treffenden Massnahmen ver- ständigen.

4. Der steuererhebende Staat räumt den die Riickerstattung der Abzugssteuer beanspruchenden An- tragstellern die nämlichen Rechts- mittel ein wie seinen eigenen Steuer- pflichtigen.

Zu Art. 10.

1. Die Einleitung des Verfahrens nach Art. 10, Abs. 1 ist einerseits von der Erschöpfung des Reclitswe- ges durch den Steuerpflichtigen nicht abhängig, anderseits wird der Steuer- pflichtige durch die Einleitung dieses

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

icke genom inledandet av ifrågava­

rande förfarande att anlita i lag före­

skrivna rättsmedel.

2. Den skattskyldige skall i regel

göra erinringar enligt Art. 10 punkt

1 inom ett år efter utgången av det

kalenderår, under vilket han erhållit

kännedom om förekomsten av dub­

belbeskattningen, vare sig detta skett

genom att debetsedel tillställts ho­

nom eller genom andra ämbetsåtgär-

der.

Stockholm den 16 oktober 1948.

Verfahrens an der Geltendmachung

der gesetzlichen Rechtsmittel nicht

gehindert.

2. Der Steuerpflichtige soll seinen

Einspruch nach Art. 10, Abs. 1 in

der Regel innert Jahresfrist nach

Ablauf des Kalenderjahres erheben,

in dem er Kenntnis vom Bestehen

einer Doppelbesteuerung erhalten

hat, sei es durch Zustellung von

Steuerrechnungen oder durch andere

amtliche Verfugungen.

Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander.

D:r Henry Vallotton.

Bilaga I.

(Svensk skattelagstiftning)

Avtalet hänför sig särskilt till föl­

jande svenska skatter:

a) statlig inkomstskatt och ku­

pongskatt;

b) statlig förmögenhetsskatt;

c) fastighetsskatt och kommunal

inkomstskatt;

d) ersättningsskatt;

e) skogsvårdsavgift.

Bilaga II.

(Schweizisk skattelagstiftning)

Avtalet hänför sig särskilt till föl­

jande schweiziska skatter:

1. Förbundsskatter:

a) värnskatt (Wehrsteuer);

b) särskild värnskatt å större ar­

betsinkomst och rörelsevinst (zusätz-

liche Wehrsteuer von höheren Er-

werbseinkommen und Geschäftser-

trägen);

c) kupongskatt (Couponabgabe);

Anlage I

(Schwedische Steuergesetzgebung)

Das Abkommen bezieht sich na-

mentlich auf die folgenden schwe-

dischen Steuern:

a. die staatliche Einkommens-

steuer (statlig inkomstskatt) und die

Couponsteuer (kupongskatt);

b. die staatliche Vermögenssteuer

(statlig förmögenhetsskatt);

c. die allgemeine Gemeindesteuer

(fastighetsskatt och kommunal in­

komstskatt) ;

d. die Ersatzsteuer (ersättnings­

skatt) ;

e. die Waldpflegeabgabe (skogs­

vårdsavgift).

Anlage II

(Schweizerische Steuergesetzgebung)

Das Abkommen bezieht sich na-

mentlich auf die folgenden schweize-

rischen Steuern:

1. Steuern des Bundes:

a. Wehrsteuer;

b. zusätzliche Wehrsteuer von hö­

heren Erwerbseinkommen und Ge-

schäftserträgen;

c. Couponabgabe;

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

17

d) förskottsvis uppburen skatt (Verrechnungssteuer); samt

e) avdragsskatt å utbetalningar på grund av livförsäkringar (Abzugs- steuer auf Leistungen aus Lebensver- sicherungen).

2. Direkta skatter till kantoner, distrikt (Bezirke), kretsar (Kreise) och kommuner:

a) å inkomst (inkomst i dess hel­ het, arbetsinkomst, förmögenhetsav- kastning, rörelsevinst o. s. v.);

b) å förmögenhet (förmögenhet i dess helhet, lös och fast egendom, i rörelse nedlagd förmögenhet o. s. v.) samt kapital.

d. Verrechnungssteuer;

e. Abzugssteuer auf Leistungen aus Lebensversicherungen.

2. Direkte Steuern der Kantone, Bezirke, Kreise und Gemeinden:

a. vom Einkommen (Gesamtein- kommen, Erwerbseinkommen, Ver- mögensertrag, Geschäftsertrag usw.);

b. vom Vermögen (Gesamtvermö- gen, bewegliches und unbewegliches Vermögen, Geschäftsvermögen usw.) und Kapital.

O

Iiihang til! riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 306.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Avtal

Abkommen

mellan Konungariket Sverige och zwischen dem Königreich Schvve-

Schweiziska Edsförbundet för und- den und der Schweizerischen Eidge-

vikande av dubbelbeskattning be- nossenschaft zur Vermeidung der

träffande skatter å kvarlåtenskap. Doppelbesteuerung auf dem Gebiet

der Erbschaftssteuern.

Konungariket Sverige och Schwei­

ziska Edsförbundet hava, föranledda

av önskan att, såvitt möjligt, undvika

dubbelbeskattning beträffande skat­

ter å kvarlåtenskap, överenskommit

att avsluta ett avtal.

För detta ändamål hava till befull-

mäktigade ombud utsett:

Hans Majestät Konungen av Sve­

rige:

Sin statsminister Tage Erlander.

Schweiziska Förbundsrådet:

Henry Vallotton, Schweiziska Eds­

förbundets utomordentliga sändebud

och befullmäktigade minister i Stock­

holm.

De befullmäktigade ombuden hava,

efter det de delgivit varandra sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om föl­

jande bestämmelser:

Art. 1.

1. Detta avtal har till syfte att be­

reda skydd mot sådan dubbelbe­

skattning, som då en medborgare i

en av de båda staterna avlider kan

uppkomma genom samtidig påföring

av svenska och schweiziska skatter å

kvarlåtenskap.

2. Som skatter å kvarlåtenskap en­

ligt detta avtal anses sådana skat­

ter, som jämlikt den svenska eller

den schweiziska lagstiftningen i an­

ledning av dödsfall utgå av kvarlåten-

skapen i dess helhet eller av arvs- el­

ler testamentslotter.

3. Avtalet avser särskilt arvsskatt

och kvarlåtenskapsskatt, som uttagas

i Sverige, samt arvsskatter och kvar-

låtenskapsskatter, som uttagas av

kantoner, distrikt (Bezirke), kretsar

Das Königreich Schweden und

die Schweizerische Eidgenossenschaft

sind, vom Wunsche geleitet, die Dop­

pelbesteuerung auf dem Gebiete der

Erbschaftssteuern nach Möglichkeit

zu vermeiden, ubereingekommen, ein

Abkommen abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu Bevoll-

mächtigten ernannt:

Seine Majestät der König von

Sctrweden:

Seinen Staatsminister, Herrn Tage

Erlander.

Der Schweizerische Bundesrat:

Herrn Henry Vallotton, ausseror-

dentlichen Gesandten und bevoll-

mächtigten Minister der Schweizeri­

schen Eidgenossenschaft in Stock­

holm.

Die Bevollmächtigten haben, nach-

dem sie sich ihre Vollmachten mit-

geteilt und diese in guter und gehö-

riger Form befunden haben, folgen-

des vereinbart:

Art 1.

1. Dieses Abkommen soll Schutz

vor der Doppelbesteuerung gewähren,

die sich beim Ableben eines Angehö-

rigen eines der beiden Staaten aus

der gleichzeitigen Erhebung schwedi-

scher und schweizerischer Erbschafts­

steuern ergeben könnte.

2. Als Erbschaftssteuern im Sinne

dieses Abkommens gelten solche

Steuern, die auf Grund der schwedi-

schen oder der schweizerischen Ge-

setzgebung von Todes wegen von den

Hinterlassenschaften im Ganzen oder

von den Erbteilen erhoben werden.

3. Das Abkommen bezieht sich

namentlich auf die in Schweden erho-

benen Erbanfall- und Nachlassteuern

(arvsskatt och kvarlåtenskapsskatt)

und auf die von den schweizerischen

Kunql. Maj:ts proposition nr 306.

19

(Kreise) och kommuner i Schweiz, ävensom de skatter av samma eller liknande slag, som framdeles må ut­ tagas vid sidan av eller i stället för nämnda skatter. Inbegripna äro skat­ ter, som uttagas i form av tilläggs­ skatter (Zuschläge).

Art. 2.

Å fast egendom (vari inbegripas tillbehör ävensom levande och döda inventarier i lantbruk eller skogs­ bruk) utgå skatter å kvarlåtenskap allenast i den stat, i vilken egendo­ men befinner sig. Art. 3 punkterna 2 och 3 i det den 16 oktober 1948 slutna avtalet mellan de båda stater­ na för undvikande av dubbelbeskatt­ ning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet äga här motsvaran­ de tillämpning.

Art. 3.

Å lös och fast egendom, nedlagd i rörelse för utövande av handel, in­ dustri och näringsverksamhet av vad slag det vara må, utgå skatter å kvar­ låtenskap endast i den stat, i vilken företaget har ett fast driftställe. Art. 4 i det den 16 oktober 1948 slutna av­ talet mellan de båda staterna för und­ vikande av dubbelbeskattning beträf­ fande skatter å inkomst och förmö­ genhet ävensom dithörande bestäm­ melser i slutprotokollet äga här mot­ svarande tillämpning.

Art. 4.

1. Å egendom, varå Art. 2 eller 3 icke är tillämplig, utgå skatter å kvarlåtenskap endast i den stat, i vil­ ken den avlidne haft sitt sista hem­ vist. Till sådan egendom hänföres även varje slag av fordringar med säkerhet i fast egendom ävensom lös egendom, nedlagd i stadigvarande anordningar, som användas vid ut­ övande av ett fritt yrke i en av de båda staterna.

Kantonen, Bezirken, Kreisen und Ge- meinden erhobenen Erbanfall- und Nachlassteuern sowie auf kiinftige Steuern gleicher oder ähnlicher Art, die neben diese oder an deren Stelle treten. Inbegriffen sind Steuern, die in Form von Zuschlägen erhoben werden.

Art. 2.

Unbewegliches Vermögen (ein- schliesslich der Zugehör sowie des einem land- oder forstwirtschaft- lichen Betrieb dienenden lebenden und toten Inventars) ist den Erb- schaftssteuern nur in dem Staate un- terworfen, in dem dieses Vermögen sich befindet. Art. 3, Abs. 2 und 3 des am 16. Oktober 1948 zwischen den beiden Staaten abgeschlossenen Ab- kommens zur Vermeidung der Doppel- besteuerung auf dem Gebiete der Steuern vom Einkommen und vom Vermögen finden entsprechende An- wendung.

Art. 3.

Das in Betrieben von Handel, Industrie und Gewerbe jeder Art angelegte bewegliche und unbeweg- liche Nachlassvermögen unterliegt den Erbschaftssteuern nur in dem Staate, in dem das Unternehmen eine Betriebsstätte hat. Art. 4 des am 16. Oktober 1948 zwischen den beiden Staaten abgeschlossenen Abkommens zur Vermeidung der Doppelbesteue- rung auf dem Gebiete der Steuern vom Einkommen und vom Vermögen sowie die zugehörigen Bestiminungen im Schlussprotokoll finden ent­ sprechende Anwendung.

Art. 4.

1. Das nicht nach Art. 2 oder 3 zu behandelnde Nachlassvermögen, einschliesslich der grundpfändlich gesicherten Forderungen jeder Art und des beweglichen Vermögens, das in ständigen, der Ausiibung eines freien Berufes in einem der beiden Staaten dienenden Einrichtungen an- gelegt ist, unterliegt den Erbschafts­ steuern nur in dem Staate, in dem der Erblasser seinen letzten Wohnsitz gehabt hat.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

2. Hemvist enligt detta avtal anses

föreligga i den stat, där den avlidne

vid dödsfallet hade en stadigvarande

bostad. Hade han sådan bostad å fle­

ra orter, gäller den ort som hemvist,

med vilken den avlidne hade de

starkaste personliga förbindelserna

(centrum för levnadsintressena, verk­

ligt hem). Kan enighet ej vinnas be­

träffande centrum för levnadsintres­

sena, anses som hemvist den ort, där

den avlidne vid sin död stadigvaran­

de vistades. Förelåg icke heller sta­

digvarande vistelse, antages den av­

lidne hava haft hemvist i den stat, i

vilken han vid tiden för sin död ägde

medborgarskap.

3. Hade den avlidne icke stadig­

varande bostad i någondera staten,

antages hans hemvist hava varit i den

stat, i vilken han vid dödsfallet ägde

medborgarskap.

4. Stadigvarande vistelse enligt det­

ta avtal har en person å den ort, där

han uppehåller sig under sådana om­

ständigheter, att man därav kan slu­

ta till hans avsikt att vistas där icke

blott tillfälligtvis.

5. Var den avlidne vid dödsfallet

medborgare i båda staterna och är

hemvistet beroende av medborgarska­

pet, skola de högsta förvaltningsmyn­

digheterna träffa överenskommelser

från fall till fall.

Art. 5.

1. Vardera staten skall avräkna

skulder, vilka häfta vid efterlämnad

egendom, som enligt Art. 2 och 3 är

underkastad dess beskattningsrätt,

eller för vilka sådan egendom utgör

säkerhet. Avräkningen skall i första

hand ske å denna egendom och se­

dan å den egendom, som eventuellt

enligt Art. 4 anvisats staten till be­

skattning. Uppkommer härvid ett

skuldöverskott, skall detta avräknas

å den efterlämnade egendom, som

skall beskattas i den andra staten.

2. Wohnsitz im Sinne dieses Ab-

kommens wird in dem Staate ange-

nommen, in dem der Erblasser zur

Zeit seines Todes eine ständige Wohn-

gelegenheit hatte. Unter mehreren

derartigen Orten gilt derjenige als

Wohnsitz, zu dem der Erblasser die

stärksten persönlichen Beziehungen

hatte (Mittelpunkt der Lebensinteres-

sen; wirkliches Heim). Ist eine Eini-

gung iiber den Mittelpunkt der Le-

bensinteressen nicht zu erzielen, so

gilt als Wohnsitz der Ort, \vo der

Erblasser zur Zeit seines Todes

dauernden Aufenthalt hatte. Fehlt

auch ein dauernder Aufenthalt, so

wird der Wohnsitz in dem Staate

angenommen, dessen Staatsangehö-

rigkeit der Erblasser zur Zeit seines

Todes besass.

3. Besteht in keinem der beiden

Staaten eine ständige Wohngelegen-

heit, so wird der Wohnsitz in dem

Staate angenommen, dessen Staatsan-

gehörigkeit der Erblasser zur Zeit

seines Todes besass.

4. Einen dauernden Aufenthalt im

Sinne dieses Abkommens hat jemand

da, wo er sich unter Umständen auf-

hält, die auf die Absicht schliessen

lassen, dort nicht nur voriibergehend

zu verweilen.

5. Gehörte der Erblasser zur Zeit

seines Todes beiden Staaten an und

hängt der Wohnsitz von der Staats-

angehörigkeit ab, so werden sich die

obersten Verwaltungsbehörden von

Fall zu Fall verständigen.

Art. 5.

1. Jeder der beiden Staaten wird

die Schulden, die zu dem nach Art.

2 und 3 seiner Steuerhoheit unter-

stehenden Nachlassvermögen in wirt-

schaftlicher Beziehung stehen oder

darauf sichergestellt sind, zunächst

auf dieses Vermögen und sodann auf

das ihm gegebenenfalls nach Art. 4

zur Besteuerung zugewiesene Vermö­

gen anrechnen. Ergibt sich dabei ein

Schuldenuberschuss, so ist diesel- auf

das im andern Staate zu versteuernde

Nachlassvermögen anzurechnen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

21

2. Övriga skulder avräknas i förs­ ta hand å egendom, som skall beskat­ tas enligt Art. 4, och sedan å övrig efterlämnad egendom, som den en­ ligt Art. 4 behöriga staten eventu­ ellt anvisats att beskatta enligt Art. 2 eller 3. Uppkommer därvid ett skuldöverskott, skall detta avräknas å den efterlämnade egendom, som skall beskattas i den andra staten.

Art. 6.

1. Till undvikande av dubbelbe­ skattning beträffande de i Art. 1 an­ givna skatterna i fall, som icke reg­ leras i detta avtal eller som kunna uppstå vid tillämpning av avtalet, så ock i fall, då svårighet eller tvivels- mål uppkommer vid avtalets tolk­ ning eller tillämpning, kunna de högsta förvaltningsmyndigheterna i de båda staterna träffa överenskom­ melser.

2. I övrigt skola Art. 10 punkt 1 och slutprotokollet till Art. 10 även­ som Art. 11 i det den 16 oktober 1948 mellan de båda staterna slutna av­ talet för undvikande av dubbelbe­ skattning beträffande skatter å in­ komst och förmögenhet här äga mot­ svarande tillämpning.

Art. 7.

1. Avtalet skall tillämpas å alla fall, då arvlåtare eller testator avli­ dit efter den i Art. 8 punkt 3 första meningen angivna tidpunkten.

2. Efter behörig uppsägning skall avtalet icke vidare tillämpas å fall, då arvlåtare eller testator avlidit ef­ ter utgången av det kalenderår, vars utgång uppsägningen avsett.

Art. 8.

1. Detta avtal, som är avfattat i originalexemplar på svenska och tys­ ka språken, skall ratificeras, för Sve­ riges del av Hans Majestät Konung-

2. Sonstige Schulden werden zu- nächst auf das nach Art. 4 zu be- steuernde Vermögen und sodann auf das sonstige Nachlassvermögen an- gerechnet, das dem nach Art. 4 zu- ständigen Staate gegebenenfalls durch Art. 2 oder 3 zur Besteuerung zuge- wiesen wird. Ergibt sich dabei ein Schuldeniiberschuss, so ist dieser auf das im andern Staate zu versteuern- de Nachlassvermögen anzurechnen.

Art. 6.

1. Zur Beseitigung von Doppel- besteuerung auf dem Gebiete der in Art. 1 erwähnten Steuern in Fällen, die in diesem Abkommen nicht ge- regelt sind oder sich bei Anwendung dieses Abkommens ergeben, sowie auch in Fällen von Schwierigkeiten oder Zweifeln bei der Auslegung oder Anwendung dieses Abkommens, kön- nen sich die obersten Verwaltungs- behörden der beiden Staaten verstän- digen.

2. Im iibrigen finden Art. 10, Abs. 1 und Schlussprotokoll zu Art. 10 sowie Art. 11 des am 16. Oktober 1948 zwischen den beiden Staaten abgeschlossenen Abkommens zur Ver- meidung der Doppelbesteuerung auf dem Gebiete der Steuern vom Ein- kommen und vom Vermögen ent- sprechende Anwendung.

Art. 7.

1. Das Abkommen findet Anwen­ dung auf alle Fälle, in denen der Tod des Erblassers nach dem in Art. 8, Abs. 3, Satz 1 bezeichneten Zeitpunkt eingetreten ist.

2. Das Abkommen verliert mit dem Ablauf des Kalenderjahres, auf den es rechtsgiiltig gekundigt worden ist, seine Verbindlichkeit fur alle Fälle, in denen der Erblasser später verstorben ist.

Art. 8.

1. Dieses Abkommen, das in schwe- discher und in deutscher Urschrift gefertigl ist, soll ratifiziert werden, und zwar schwedischerseits durch

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

en av Sverige med riksdagens sam­

tycke och för Schweiz’ del av För­

bundsrådet med godkännande av

förbundsförsamlingen. Ratifikations-

handlingarna skola snarast möjligt

utväxlas i Bern.

2. Båda avtalstexterna äro auten­

tiska.

3. Avtalet träder i kraft med ut-

växling av ratifikationsliandlingarna.

Det förbliver gällande, så länge det­

samma icke uppsäges av någondera

staten minst sex månader före ut­

gången av ett kalenderår; vid en så­

dan uppsägning upphör dess giltig­

het med kalenderårets utgång.

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas befullmäktigade ombud un­

dertecknat detta avtal och försett det­

samma med sina sigill.

Stockholm den 18 oktober 1948.

Seine Majestät den König von Schwe-

den mit Zustimmung des Reichstags,

schweizerischerseits durch den Bun-

desrat nach Genehmigung durch die

Bundesversammlung. Die Ratifika-

tionsurkunden sollen baldmöglichst

in Bern ausgetauscht werden.

2. Beide Texte des Abkommens

sind authentisch.

3. Das Abkommen tritt mit dem

Tage des Austausches der Ratifika-

tionsurkunden in Kraft. Es bleibt so

lange verbindlich, als es nicht von

einem der beiden Staaten mindestens

sechs Monate vor Ablauf eines Ka-

lenderjahres gekiindigt worden ist;

im Falle einer solchen Kiindigung

erlischt es mit Ablauf des Kalender-

jahres.

Zu Urkund dessen haben die Be-

vollmächtigten beider Staaten dieses

Abkommen unterzeichnet und mit

ihren Siegeln versehen.

Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander.

D:r Henry Vallotton.

Slutprotokoll.

Vid undertecknande av det denna

dag mellan Konungariket Sverige och

Schweiziska Edsförbundet slutna av­

talet för undvikande av dubbelbe­

skattning beträffande skatter å kvar-

låtenskap hava undertecknade befull­

mäktigade ombud avgivit följande li-

kalydande förklaringar, som utgöra

en integrerande del av avtalet.

Till Art. 1.

1. Den i Art. 1 punkt 3 intagna

uppräkningen av de skatter å kvarlå-

tenskap, å vilka avtalet tillämpas, är

icke uttömmande. För fortlöpande

rättelse av denna uppräkning skola

Schlussprotokoll.

Bei der Unterzeichnung des heute

zwischen dem Königreich Schweden

und der Schweizerischen Eidgenos-

senschaft abgeschlossenen Abkom­

mens zur Vermeidung der Doppel-

besteuerung auf dem Gebiete der Erb-

schaftssteuern haben die unterzeich-

neten Bevollmächtigten folgende

ubereinstimmende Erklärungen ab-

gegeben, die einen integrierenden

Bestandteil des Abkommens bilden.

Zu Art. 1.

1. Die in Art. 1, Abs. 3 enthaltene

Aufzählung der Erbschaftssteuern,

auf die das Abkommen Anwendung

findet, ist nicht abschliessend. Zur

fortlaufenden Bereinigung dieser

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

23

de högsta förvaltningsmyndigheterna 1 de båda staterna vid slutet av var­ je år meddela varandra i skattelag­ stiftningen inträdda ändringar.

2. Uppkommande tvivelsmål rö­ rande frågan, på vilka skatter avtalet skall tillämpas, skola avgöras i sam­ förstånd mellan de båda staternas högsta förvaltningsmyndigheter.

Till Art. 2—4.

1. Efterlämnad egendom av i Art. 2 angivet slag, som icke befinner sig i någondera staten, ävensom efter­ lämnad egendom av i Art. 3 angivet slag, som icke användes för ett i nå­ gondera staten befintligt fast drift­ ställes verksamhet, skola behandlas enligt Art. 4.

2. Avtalet inskränker icke befo­ genheten för vardera staten att be­ träffande de delar av kvarlåtenska- pen, som i beskattningshänseende äro uteslutande förbehållna den staten, beräkna skatterna å kvarlåtenskap efter den skattesats, som skulle hava gällt om hela kvarlåtenskapen eller hela arvs- eller testamentslotten skul­ le hava varit föremål för beskattning i den staten.

3. Detta avtal inverkar icke på rät­ ten att åtnjuta eventuella, längre gå­ ende befrielser, som enligt folkrät­ tens allmänna regler medgivas diplo­ matiska och konsulära befattningsha­ vare. I den mån på grund av sådana längre gående befrielser påförande av skatter å kvarlåtenskap icke sker i anställningsstaten, förbehålles beskat- ningen hemlandet.

Aufzählung werden sich die obersten Verwaltungsbehörden der beiden Staaten auf Ende jedes Jahres die in der Steuergesetzgebung eingetretenen Aenderungen mitteilen.

2. Allfällige Zweifel iiber die Fra- ge, auf welche Steuern das Abkom- men Anwendung zu finden habe, sind im Einvernehinen zwischen den obersten Verwaltungsbehörden der beiden Staaten zu klären.

Zu Art. 2—4.

1. Nachlassvermögen der in Art. 2 genannten Art, das in keinem der beiden Staaten liegt, sowie Nachlass­ vermögen der in Art. 3 genannten Art, das nicht einer Betriebsstätte in einem der beiden Staaten dient, wird nach Art. 4 behandelt.

2. Das Abkommen beschränkt nicht die Befugnis der beiden Staa­ ten, die Erbschaftssteuern auf den ihnen zur ausschliesslichen Besteue- rung zugewiesenen Teilen eines Nach- lasses nach dem Satze zu berechnen, der Anwendung fände, wenn der ganze Nachlass oder Erbteil in die- sem Staate steuerbar wäre.

3. Dieses Abkommen beriihrt nicht das Recht auf den Genuss etwaiger weitergehender Befreiungen, die nach den allgemeinen Regeln des Völkerrechts den diplomatischen und konsularischen Beamten zukommen. Soweit auf Grund solcher weiterge­ hender Befreiungen eine Heranzieh- ung zu den Erbschaftssteuern im Empfangsstaate nicht erfolgt, bleibt die Besteuerung dem Absendestaat vorbehalten.

Till Art. 5.

Med avvikelse från vad i Art. 5 är stadgat gäller, alt å fideikommiss av­ räknas allenast de skulder, som häf­ ta därvid eller för vilka sådan egen­ dom utgör säkerhet.

Stockholm den 1 (i oktober 15)48.

Zu Art. 5.

Abweichend von Art. 5 werden auf Fideikommisse nur die darauf lasten- dcn oder sichergestellten Schulden angerechnet.

Stockholm, den 16. Oktober 1948.

Tage Erlander. D:r Henrg Vallotton.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 15

oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemen­

sam beredning med t. f. chefen för utrikesdepartementet, statsministern

Erlander.

Frågan om avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbel­

beskattning aktualiserades redan år 1938. Några direkta förhandlingar i

ämnet kommo dock icke till stånd före det andra världskrigets utbrott. Ef­

ter krigets slut togs frågan ånyo upp och de båda ländernas regeringar

blevo ense om att inleda förhandlingar i syfte att få till stånd avtal för und­

vikande av dubbelbeskattning. Sådana förhandlingar ägde därefter rum i

Bern under tiden den 19 april—den 5 maj 1948. Förhandlingarna fördes å

svensk sida av chefen för finansdepartementets rättsavdelning, hovrätts­

rådet Rolf Dahlgren, kammarrättsrådet Otto Ekenberg samt skattedirektö-

ren K. G. A. Sandström. Vid dessa förhandlingar nåddes enighet om två, på

tyska språket avfattade förslag till avtal mellan de båda länderna för undvi­

kande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögen­

het ävensom å kvarlåtenskap med därtill hörande slutprotokoll. Enighet

nåddes jämväl, efter skriftväxling mellan förhandlarna, om en på svenska

språket avfattad text till avtal och slutprotokoll.

Förslagen till avtal med tillhörande slutprotokoll — vilka handlingar

jämte ett rörande paraferingen av förslagen upprättat protokoll torde få

såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende — överlämnades seder­

mera av förhandlarna till respektive regeringar för godkännande.

Förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat­

ter å inkomst och förmögenhet med tillhörande slutprotokoll jämte para-

feringsprotokollet remitterades därefter till kammarrätten, som i utlåtande

den 13 augusti 1948 förklarade sig icke hava funnit anledning till erinran

mot förslaget.

1 Förslagen till avtal med tillhörande slutprotokoll ha här uteslutits. De vid propositionen

fogade avtalen och slutprotokollen överensstämma med de av förhandlarna föreslagna texterna

utom därutinnan att i avtalet rörande skatter å kvarlåtenskap vidtagits den i det följande om-

förmälda jämkningen i artikel 4 punkt 1 samt att i de tyska texterna omkastning skett av den

ordningsföljd, i vilken Schweiz och Sverige omnämnas.

25

Vad åter angår förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å kvarlåtenskap med därtill hörande protokoll remit­

terades detta till Svea hovrätt. I utlåtande den It augusti 1948 förklarade

hovrätten, jämte det hovrätten framförde ett par smärre anmärkningar av

huvudsakligen språklig natur, att hovrätten i övrigt icke hade något att

erinra mot förslaget.

Schweiziska legationen i Stockholm har därefter under hand meddelat,

att man å schweizisk sida vore beredd att underteckna avtalen, dock att

därvid i förtydligande syfte borde vidtagas sådan jämkning i artikel 4,

punkt 1 i förslaget till avtal rörande skatter å kvarlåtenskap att mellan or­

den »und des» och orden »Vermögens, das» inskötes ordet »beweglichen»;

motsvarande ändring borde ske i den svenska texten.

Avtal av de slag, varom här är fråga, ha förut slutits med ett antal stater.

Det senaste avtalet rörande skatter å inkomst och förmögenhet avslöts med

Norge den 21 juni 1947. Det senaste avtalet beträffande skatter å kvarlåten­

skap avslöts med Frankrike den 24 december 1936. De nu föreliggande av-

talsförslagen överensstämma i väsentliga delar med nyssnämnda avtal. Dock

föreligga åtskilliga detalj avvikelser, föranledda av olikheter i svensk och

schweizisk skattelagstiftning eller eljest av rådande, särskilda förhållanden.

Beträffande detaljerna i de nu föreliggande avtalsförslagen torde jag i

huvudsak få hänvisa till avtalstexterna. Emellertid torde det finnas anled­

ning att här något beröra ett par särskilda frågor, avseende förslaget till av­

tal beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Vad angår beskattning av aktieutdelningar stadgas i det svensk-norska

avtalet, att beskattningsrätten tillkommer det land, där aktieägaren är bo­

satt, att det land, där bolaget har sitt domicil, emellertid skall vara bibe­

hållet vid rätten att uttaga och innehålla skatt som enligt dess egen skatte­

lagstiftning avdrages vid källan (kupongskatt), dock ej mer än 10 procent

av utdelningens bruttobelopp, samt att det förstnämnda landet skall vara

skyldigt att, i händelse kupongskatt sålunda innehålles, från sin på utdel­

ningen belöpande statliga inkomstskatt medgiva ett särskilt avdrag, ej un­

derstigande 5 procent av utdelningens bruttobelopp. Dessa regler medföra,

att beskattningsrätten i huvudsak förbehålles det land, där aktieägaren är

bosatt, samt att en viss dubbelbeskattning alltjämt kommer att kvarstå, så­

vitt angår aktieinkomster.

Även enligt det nu föreliggande förslaget till avtal rörande skatter å in­

komst och förmögenhet beskattas inkomst av kapital i princip i det land,

där inkomsttagaren är bosatt. Emellertid är vardera staten bibehållen vid

sin befogenhet att i enlighet med sin interna lagstiftning belägga kapital­

inkomster med kupongskatt (artikel 9, punkt 1). 1 den mån den sålunda ut­

tagna skatten överstiger 5 procent av kapitalinkomsten kan skatten emel­

lertid återfordras av den inom den andra staten hemmahörande inkomst­

tagaren under förutsättning dels att inkomsten visas vara underkastad di­

rekt beskattning i hemviststaten, dels ock att hemviststaten ävenledes un­

derkastar inkomst av samma slag beskattning vid källan (artikel 9, punkt 2).

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

26

De nyss återgivna reglerna synas ändamålsenliga, såvitt angår aktiein­

komster. Båda länderna belägga nämligen dylika inkomster med kupong­

skatt. För den skattskyldiges del blir det slutliga resultatet, att han betalar

full skatt i hemviststaten och en till 5 procent reducerad kupongskatt i

det andra landet.

Emellertid beläggas i Schweiz jämväl vissa ränteutbetalningar in. m. med

kupongskatt, medan detta icke är fallet i Sverige. En svensk betalnings­

mottagare har sålunda att i Sverige erlägga full skatt för sådan räntein­

komst samtidigt som han i Schweiz blir föremål för beskattning vid källan;

någon reduktionsrätt föreligger icke i ett dylikt fall, eftersom Sverige icke

för närvarande uttager kupongskatt annat än å aktieutdelningar. I de nu

ifrågavarande fallen skulle alltså dubbelbeskattning alltjämt komma att

föreligga. Självfallet är detta icke helt tillfredsställande. Emellertid bör

framhållas dels att de förevarande bestämmelserna icke få bedömas som

en isolerad fråga utan som ett led i den allmänna uppgörelsen angående

fördelning av beskattningsrätten, dels ock att full reciprocitet och undan­

röjande i allt väsentligt av dubbelbeskattningen inträda, om och när Sve­

rige inför kupongskatt på ränteutbetalningar till utländska fordringsägare.

Vid nu angivna förhållanden synas de föreslagna bestämmelserna kunna

godtagas.

Vad angår inkomst av rörelse, utövad vid fasta driftställen i båda sta­

terna, gäller enligt bl. a. det svensk-norska avtalet, att vardera staten äger

beskatta den del av inkomsten, som förvärvas från fast driftställe inom den

statens område. Motsvarande regel gäller enligt nu förevarande förslag till

avtal för undvikande av dubbelsbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet (artikel 4, punkt 3). Emellertid gäller enligt nämnda av-

talsförslag (slutprotokollet till artikel 4, punkt 5) att vid uppdelningen av

inkomsten i regel 10 procent därav först skall tilldelas den stat, där före­

taget har sitt säte, dock endast under förutsättning att en väsentlig del av-

ledningen är därmed förbunden. Föreligga särskilda förhållanden, kan

nämnda andel höjas i skälig mån, dock högst till 20 %.

De nyssnämnda, i avtalsförslaget intagna bestämmelserna angående till­

delning av viss procentuell andel åt den stat, där vederbörande företag har

sitt säte, innebära för Sveriges vidkommande en nyhet. Emellertid bör fram­

hållas, att i viss mån likartade bestämmelser återfinnas i 58 § kommunal­

skattelagen, såvitt angår fördelning av rörelsevinst mellan skilda kommu­

ner. I 58 § sista stycket stadgas sålunda, att beträffande rörelse av annat

slag än de förut i paragrafen särskilt angivna inkomsten beskattas till 5

procent eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent i den

kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast

driftställe begagnats. Bland annat med hänsyn härtill synes den föreva­

rande avtalsbestämmelsen kunna godtagas.

Beträffande inkomst av tjänst gäller enligt det svensk-norska avtalet, att

beskattningsrätten tillkommer bosättningsstaten. Såsom jag anförde till

statsrådsprotokollet för den 20 juni 1947 (prop. 1947: 325) vid anmälan av

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

27

det svensk-norska skatteavtalet, vore det emellertid med gällande svenska skatte- och uppbördssystem bäst överensstämmande, om beskattningsrätten i stället förklarades tillkomma den stat, där verksamheten utövades. Jag framhöll i anslutning därtill, att vid de svensk-norska förhandlingarna om­ buden varit ense om att, så snart de tekniska förutsättningarna därför å norsk sida förelåge, avtalet borde ändras så att arbetsinkomster konnne att beskattas i den av staterna, där arbetet utfördes.

I det nu förevarande förslaget till avtal för undvikande av dubbelbeskatt­ ning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet stadgas (artikel 6, punkt 1) att inkomst av osjälvständig förvärvsverksamhet i regel beskattas allenast i den stat, inom vars område den personliga verksamhet utövas, från vilken inkomsten härrör. I förslaget har sålunda upptagits den prin­ cip, som enligt vad jag i nyssnämnda sammanhang anförde är att anse så­ som för Sveriges del önskvärd.

Förslaget till avtal beträffande skatter å inkomst och förmögenhet avses å svensk sida skola tillämpas första gången beträffande de skatter, som utgå på grund av 1949 års taxering. Detta innebär att, i den mån beskatt­ ningsrätten med avseende å viss inkomst vid nämnda taxering befinnes tillkomma Schweiz, de i Sverige under år 1948 för inkomsten uttagna pre­ liminärskatterna skola i författningsenlig ordning restitueras. Avtalet avses icke skola tillämpas beträffande eftertaxeringar för år 1948 eller tidigare år. — I fråga om kupongskatt avses en särskild regel skola gälla. Beträffande sådan skatt stadgas nämligen, att avtalet första gången skall tillämpas på skatter å sådan inkomst av kapital, som under år 1949 blir tillgänglig för lyftning och som icke redan tidigare förskottsvis utbetalats.

Motsvarande regler gälla i fråga om avtalets ikraftträdande med avseende å schweiziska skatter.

Avtalet angående skatter å kvarlåtenskap avses skola tillämpas å alla sådana fall, då vederbörande arvlåtare respektive testator avlidit efter avta­ lets ikraftträdande.

Med framhållande av att de föreslagna avtalen vore ägnade att främja de ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Schweiz — och under erinran att det torde ankomma på t. f. chefen för utrikesdepartementet, stats­ ministern Erlander, att göra framställning rörande avtalens undertecknan­ de — hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t för sin del måtte, med förut angiven jämkning, godkänna förslagen till av­ tal mellan de båda länderna för undvikande av dubbelbeskattning beträf­ fande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom å kvarlåtenskap jämte de till avtalen börande slutprotokollen.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­ lan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Nils G russ.

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

ParateringsprotokoII

till avtalen mellan Konungariket Sve­

rige och Schweiziska Edsförbundet

för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och

förmögenhet ävensom beträffande

skatter å kvarlåtenskap.

1. Under tiden från och med den

19 april till och med den 5 maj 1948

hava förhandlingar ägt rum i Bern

mellan en svensk och en schweizisk

delegation, vilka förhandlingar lett

till utarbetande av på tyska språket

avfattade förslag till avtal (slutpro­

tokoll härunder inbegripna) för und­

vikande av dubbelbeskattning beträf­

fande skatter å inkomst och förmö­

genhet, resp. beträffande skatter å

kvarlåtenskap. De tyska texterna till

dessa avtalsförslag hava paraferats,

vart och ett i två exemplar, av under­

tecknade delegationer.

2. De båda delegationerna förklara

härmed, att de paraferade avtalstex­

terna motsvara deras gemensamma

vilja. Den svenska delegationen skall

snarast möjligt låta överlämna till den

schweiziska beskickningen i Stock­

holm för vidare befordran till den

schweiziska delegationen en med de

paraferade tyska texterna överens­

stämmande avfattning på svenska

språket av vartdera avtalsförslaget.

Dessa svenska texter skola likaledes

paraferas och därefter betraktas som

i varje avseende likvärdiga med den

tyska avfattningen.

3. De båda delegationerna skola

göra sitt bästa för att vederbörande

myndigheter i de båda staterna skola

meddela bemyndigande till skynd­

samt undertecknande av de båda av-

talsförslagen. Undertecknandet skall

Bilaga.

Paraphierungs-Protokoll

zu den Abkommen zwischen der

Schweizerischen Eidgenossenschaft

und dem Königreich Schweden zur

Vermeidung der Doppelbesteuerung

auf dem Gebiete der Steuern vom

Einkommen und vom Vermögen

sowie auf dem Gebiete der Erb-

schaftssteuern.

1. In der Zeit vom 19. April bis 5.

Mai 1948 haben in Bern zwischen

einer schweizerischen und einer

schwedischen Delegation Verhand-

lungen stattgefunden, die zur Ausar-

beitung in deutscher Sprache abge-

fasster Entwiirfe zu je einem Abkom­

men (einschliesslich Schlussproto-

koll) iiber die Vermeidung der Dop­

pelbesteuerung auf dem Gebiete der

Steuern vom Einkommen und vom

Vermögen sowie auf dem Gebiete der

Erbschaftssteuern gefuhrt haben. Die

deutschen Texte dieser Abkommens-

entwiirfe sind von den unterzeichne-

ten Delegationen in je zwei Exempla­

ren paraphiert worden.

2. Die beiden Delegationen erklä-

ren hiermit, dass die paraphierten

Abkonunenstexte ihrem gemeinsamen

Willen entsprechen. Die schwedische

Delegation wird der schweizerischen

Gesandtschaft in Stockholm zuhan-

den der schweizerischen Delegation

baldmöglichst je eine mit den pa­

raphierten deutschen Texten iiber-

einstimmende schwedische Fassung

der beiden Entwiirfe zukommen las­

sen. Diese schwedischen Texte sollen

gleichfalls paraphiert und hernach

als der deutschen Fassung in jeder

Beziehung gleichwertig betrachtet

werden.

3. Die beiden Delegationen wer­

den sich dafiir einsetzen, dass die

zuständigen Behörden ihrer Staaten

die Ermächtigung zur baldigen Un-

terzeichnung der beiden Abkommens-

entwiirfe erteilen. Die Unterzeich-

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

29

äga rum i Stockholm och, såvitt det överhuvud är möjligt, ske i så god tid, att avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat­ ter å inkomst och förmögenhet kan träda i kraft vid den i sagda avtal Art. 14, punkt 3, första meningen an­ givna tidpunkten.

4. Skulle vederbörlig myndighet i en av de båda staterna icke meddela bemyndigande till undertecknande av de paraferade avtalsförslagen, skola så snart som möjligt nya förhand­ lingar upptagas i Stockholm, såframt icke hindren för bemyndigandet kun­ na hävas genom brevväxling.

5. Till förtydligande av bestäm­ melserna om den reglering av be­ skattningen, som förutses i förslaget till avtal för undvikande av dubbel­ beskattning beträffande skatter å in­ komst och förmögenhet jämte dithö- rande slutprotokoll, förklara de båda delegationerna överensstämmande föl­ jande:

a) Inkomster, som äro föremål för direkt beskattning i Schweiz, skola i Sverige icke heller vara underkastade preliminära skatter; i strid häremot uppburna preliminära skatter skola från svensk sida restitueras.

Om beskattningsrätten beträffande sådana inkomster, som i Sverige äro föremål för 1949 års taxering, enligt avtalet tillkommer Schweiz, skola därå belöpande, i Sverige preliminärt uttagna skatter restitueras enligt det i svenska författningar reglerade för­ farandet.

b) Det antecknas som ostridigt, att den svenska delegationen vid biträ­ dande av den i punkt 6 av slutproto­ kollet till Art. 4 angivna regleringen av beskattningen utgått ifrån, att vid tidpunkten för detta protokolls un­ dertecknande intet schweiziskt livför­ säkringsbolag hade fast driftställe i Sverige. Angivna bestämmelse i slut­ protokollet skall utgöra föremål för

nung soll in Stockholm stattfinden und wenn immer möglieh so friihzei- lig erfolgen, dass das Abkommen iiber die Vermeidung der Doppelbesteue- rung auf dem Gebiete der Steuern vom Einkominen und vom Vermögen auf den in Art. 14, Abs. 3, Satz 1 be- zeichneten Zeitpunkt in Kraft treten kann.

4. Sollte die zuständige Behörde eines der beiden Staaten die Ermäch- tigung zur Unterzeichnung der pa- raphierten Abkommensentwurfe nicht erteilen, so wären so bald als möglieh in Stockholm neue Verhandlungen aufzunehmen, sofern die der Ermäch- tigung' entgegenstehenden Hindernisse nicht auf brieflichem Wege behoben werden können.

5. Zur Erläuterung der im Ent- wurf zu einem Abkommen iiber die Vermeidung der Doppelbesteuerung auf dem Gebiete der Steuern vom Ein- kominen und vom Vermögen sowie im dazugehörigen Schlussprotokoll vorgesehenen Regelung erklären die beiden Delegationen ubereinstimmend folgendes: a. Einkiinfte, die der direkten Besteuerung in der Schweiz unter- liegen, sollen in Schweden auch nicht den Präliminarsteuern unterworfen sein; im Widerspruch damit erhobene Präliminarsteuern werden schwe- discherseits zuriickerstattet. Kommt das Besteuerungsrecht hin- sichtlich solcher Einkiinfte, die in Schweden Gegenstand der Veranla- gung des Jahres 1949 bilden, nach dem Abkommen der Schwreiz zu, so werden die entsprechenden in Schwe­ den präliminar entrichteten Steuern nach dem durch das schwedische Gesetz geregelten Verfahren zurucker- stattet. b. Es wird festgestellt, dass die schwedische Delegation bei ihrer Zustimmung zu der in Abs. 0 des Schlussprotokolls zu Art. 4 getroffe- nen Regelung davon ausgegangen ist, dass im Zeitpunkt der Unterzeich- nung dieses Protokolls keine sebwei- zeriscbe Lebensversicherungsgesell- scliaft in Schweden eine Betriebs- slätte unterbält. Die erwäbnte Be-

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

nya förhandlingar, så snart detta sy­

nes önskvärt till följd av den för när­

varande under förberedelse varande

omarbetningen av den svenska lag­

stiftningen rörande försäkringsbola­

gens beskattning.

c) Vid utformande av restitutions-

förfarandet enligt Art. 9 punkt 2

skall tagas hänsyn till att skattemyn­

digheten i gäldenärsstaten bör avgöra

restitutionsansökningar snarast möj­

ligt.

I övrigt skola de högsta förvalt­

ningsmyndigheterna i de båda sta­

terna utan uppskov medelst brevväx­

ling komma överens om detaljerna i

restitutionsförfarandet (slutbehand­

ling av förfarandet, formulär, intyg

o. s. v.).

d) Som sådana skatter å inkomst

av kapital, som enligt Art. 9 punkt 2

skola restitueras, anses för närva­

rande, för Sveriges del kupongskatt å

aktieutdelningar och för Schweiz’ del

kupongskatt (Couponabgabe) och för­

skottsvis uppburen skatt (Verrech-

nungssteuer), i den mån de avse ak­

tieutdelningar.

e) Avtalet tillämpas jämlikt Art.

12 b) och c) icke på eftertaxeringar,

som avse tiden före avtalets ikraft­

trädande.

6. Av detta protokoll skall den

svenska delegationen så snart som

möjligt föranstalta om en svensk av­

fattning, som, sedan den underteck­

nats av de båda delegationerna, äger

samma giltighet som den föreliggan­

de tyska texten.

Upprättat i Bern den 5 maj 1948 i

två exemplar för de båda delegatio­

nernas räkning.

Den svenska delegationen:

Rolf Dahlgren. Otto Ekenberg.

G. Sandström.

Den schweiziska delegationen:

Ernst Wyss.

W. Hofer.

stimmung des Schlussprotokolls soll

Gegenstand neuer Verhandlungen bil­

den, sobald solche infolge der gegen-

wärtig in Vorbereitung befindlichen

Neuregelung der schwedischen Ge-

setzgebung iiber die Besteuerung der

Versicherungsgesellschaften als ange-

zeigt erscheinen.

c. Bei der Ausgestaltung des Riick-

erstattungsverfahrens nach Art. 9,

Abs. 2 soll darauf Bedacht genom­

men werden, dass die Steuerbehörde

des Schuldnerstaates den Riicker-

stattungsantrag tunlichst bald erle-

digt.

Im iibrigen werden sich die ober-

sten Verwaltungsbehörden der beiden

Staaten unverziiglich auf brieflichem

Wege iiber die Einzelheiten des

Riickerstattungsverfahrens (Abwick-

lung des Verfahrens, Formulare, Aus-

weise usw.) ver ständigen.

d. Als Steuer auf Erträgnissen be-

weglichen Ivapitalvermögens, die im

Sinne von Art. 9, Abs. 2 zuriicker-

stattet wird, gelten derzeit schweizeri-

scherseits die Couponabgabe und die

Verrechnungssteuer, soweit sie sich

auf Aktiendividenden beziehen,

schwedischerseits die Couponsteuer

(kupongskatt) auf Aktiendividenden.

e. Das Abkommen findet im Sinne

des Art. 12, lit. b und c keine An-

wendung auf Nachveranlagungen, die

sich auf die Zeit vor dem Inkrafttre-

ten des Abkommens beziehen.

6. Von diesem Protokoll wird die

schwedische Delegation so bald als

möglich eine schwedische Fassung

erstellen, der nach Unterzeichnung

durch die beiden Delegationen

gleicher Wert zukommt wie dem

vorliegenden deutschen Text.

Ausgefertigt in Bern, am 5. Mai

1948, in zwei Exemplaren zuhanden

der beiden Delegationen.

Die schweizerische Delegation:

Ernst Wyss.

W. Hof er.

Die schwedische Delegation:

Rolf Dahlgren. Otto Ekenberg.

G. Sandström.

Kungl. Maj.ts proposition nr 306.

31

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottning­ holms slott den 15 oktober 1948.

N är varande:

Statsministern

Erlander,

t.

f.

chef för utrikesdepartementet, statsråden

Wig-

forss, Sköld, Quensel, Danxelson, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Erics­son, Mossberg, Weijne, Kock.

Under erinran, att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av che­ fen för finansdepartementet beslutat godkänna ett förslag till avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat­ ter å inkomst och förmögenhet ävensom å kvarlåtenskap, jämte tillhörande slutprotokoll,

hemställer statsministern och t. f. chefen för utrikesdepartementet, efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet, att Kungl. Maj :t måtte bemyndiga honom att för Sveriges del underteckna avtal i ämnet jämte tillhörande slutprotokoll.

Till vad statsministern och t. f. chefen för utrikesdeparte­ mentet sålunda hemställt, vari övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Tore Högstedt.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 306.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22

oktober 19i8.

N ärvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemen­

sam beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj:t den 15 oktober 1948 bemyndigat t. f. chefen för ut­

rikesdepartementet, statsministern Erlander, att för Sveriges del underteck­

na avtal mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning be­

träffande skatter å inkomst och förmögenhet samt å kvarlåtenskap jämte

tillhörande slutprotokoll av en lydelse svarande mot de förslag, Kungl. Maj :t

tidigare samma dag för sin del godkänt, ha nämnda avtal med tillhörande

slutprotokoll den 16 oktober 1948 blivit vederbörligen undertecknade.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 15

oktober 1948 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå

riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det för

genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga

ändringar i verkställda taxeringar, vare sig de avse statliga

eller kommunala skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Maj :t Konungen

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hans Wenker.

488268. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.