Prop. 1949:123
('angående anslag för budgetåret 1949/50 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fal\xad landesjuka, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
1
Nr 123.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1949/50 till avlöningar och omkostnader vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fal landesjuka, m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges ett principförslag till viss omorganisation av uppsyningspersonalen vid statens sinnessjukhus. Vidare föreslås inrättande försöksvis av ett antal biträdestjänster på sinnessjukhusens vårdavdelningar och en förstärkning av personalen för skrivgöromål åt läkarna.
I propositionen föreslås inrättande av sammanlagt 313 nya tjänster vid sinnessjukhusen, varav 212 ordinarie och 101 icke-ordinarie. Av de nya tjänsterna avses 95 för nytillkommande vårdplatser och 218 för förstärk ning av personalen för befintliga vårdplatser in. in. Vidare föreslås bl. a. införande försöksvis av enhetskost vid två sinnessjukhus.
Till avlöningar och omkostnader vid sinnessjukhusen äskas i propositionen 49 800 000 resp. 23 200 000 kronor, till utrustning av nya sinnessjukhus 1 220 000 kronor samt till avlöningar och omkostnader vid statens anstalt för fallandesjuka 670 000 resp. 250 000 kronor.
1 Ililiang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 123.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 11 mars 1949.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 24, 25, 27, 41 och 42, föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna
dels till statens sinnessjukhus: avlöningar resp. omkostnader två för
slagsanslag om 50 000 000 resp. 23 000 000 kronor,
dels till utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor,
dels ock till statens anstalt för fallandesjuka: avlöningar resp. omkost
nader två förslagsanslag om 640 000 resp. 236 000 kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behand
ling.
I. Statens sinnessjukhus: Avlöningar.
A. Vissa förslag av statens sjukhusutredning av år 1943
rörande organisationen för sjukvårdsarbetet vid statens
sinnessjukhus.
Inledning.
Med skrivelse den 5 juni 1948 har statens sjukhusutredning av år 1943
överlämnat betänkande (IV) med synpunkter och förslag rörande sinnes
sjukvården (SOU 1948: 37).
Över betänkandet ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen efter hö
rande av direktionerna för statens sinnessjukhus, statskontoret, statens löne-
nämnd, överstyrelsen för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen, centrala sjuk
vårdsberedningen, statens organisationsnämnd, riksräkenskapsverket, di
rektionerna för karolinska sjukhuset, akademiska sjukhuset i Uppsala och
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
3
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, styrelserna för socialinstitu ten i Stockholm och Göteborg samt för sydsvenska socialinstitutet, Stock holms stads sjukhusdirektion och kammarkontor, stadsfullmäktige i Göte borg, svenska läkaresällskapet, svenska psykiatriska föreningen, föreningen tjänstemän vid statens sjukhusförvaltning, svensk sjuksköterskeförening, statens sjukhuspersonals förbund, Sveriges slöjdlärarinneförening, svensk kuratorsförening, svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund samt före ningen för arbets- och sysselsättningsterapi.
Efter att ha redovisat sina allmänna synpunkter på sinnessjukvårdens utformning och organisation (betänkandet s. 20—29) har utredningen fram lagt närmare utformade förslag i fråga om organisationen av sysselsätt nings- och arbetsterapien samt det övriga sjukvårdsarbetet vid sinnessjuk husen. Därjämte har i betänkandet framlagts ett principförslag rörande pla nering och utformning av sinnessjukhus. Utredningens förslag beträffande sysselsättnings- och arbetsterapien vid sinnessjukhusen har tidigare an mälts i propositionen nr 42/1949. Till principförslaget rörande planering och utformning av dessa sjukhus torde jag få återkomma i annat samman hang. Här anhåller jag att få anmäla utredningens förslag rörande orga nisationen för sjukvårdsarbetet vid sinnessjukhusen, i den mån dessa äro av sådan beskaffenhet, att de böra underställas riksdagens prövning.
Läkarnas skriv- ocli expeditiousgöroniäl.
Sjukhusutredningen.
Utredningen erinrar om att f. n. vid varje statligt sinnessjukhus i regel funnes endast en fast anställd befattningshavare för skrivgöromål för läkar- expeditionernas räkning. Vid vart och ett av de största sjukhusen funnes dock därjämte ett extra biträde för skrivhjälp åt läkarna. De fast anställda befattningshavarna vore vanligtvis ordinarie kanslibiträden i Ca 11, men vid några av de mindre sjukhusen vore de kontor sbiträden i högst Ca 8 och disponerades till en del av sjukhuskontoren. Dessa befattningshavare utförde i främsta rummet skrivgöromål o. d. för direktionernas och sjukhuschefer nas räkning. Vanligtvis medhunne de ej att i nämnvärd utsträckning biträ da övriga läkare. I den mån extra skrivbiträden funnes, vore dessa praktiskt taget helt sysselsatta med skrivarbeten för överläkares räkning.
För att kunna bilda sig en närmare uppfattning om bl. a. behovet av skriv hjälp åt läkarna bär utredningen inhämtat vissa uppgifter och uttalanden från de ordinarie läkarna vid samtliga statens och storstädernas sinnessjuk hus angående deras expeditionsarbete. Därvid hade av 50 överläkare 30 förklarat sig ha erforderlig skrivhjälp. Av 78 förste- och andrelältare hade endast 13 ansett sig ha sådan arbetskraft till sitt förfogande i tillräcklig om fattning. Något mer än 65 % av samtliga läkare, som uttalat sig, och när mare 85 % av förste- och andreläkarna ansåge sig sålunda belastade med göromål, som skulle kunna utföras av skrivbiträdespersonal.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Förutom krav på ökat antal skrivbiträden lxade läkarna framhållit önsk
värdheten av att större möjligheter till diktamen bereddes dem. Endast om
kring 18 % hade f. n. tillgång till stenograf. Av de 106 läkare — ca 80 % —
som icke hade stenograf er till sitt förfogande, hade 77 uttryckligen anfört
önskemål om tillgång till sådana, under det att något mer än ett tiotal för
klarat sig föredraga diktafon. Några läkare hade ansett, att såväl stenograf
som diktafon borde finnas.
Utredningen anser det ur sjukvårdssynpunkt angeläget, att läkarnas ar
betskraft i möjligaste mån tillvaratages för deras väsentliga uppgifter —
diagnostik och terapi — och icke tages i anspråk för tidsödande rutinmäs
siga expeditionsgöromål, som kunde utföras av biträdespersonal. Utredning
en föreslår därför, att normalorganisationen i fråga om skrivpersonal för lä
karnas räkning utökas på så sätt, att varje överläkaravdelning finge ett fast
anställt biträde för registrering, patientbokföring och andra skrivgöromål.
Vid de statliga sinnessjukhus, som vore primärsjukhus, borde dessa biträden
på sjukhuschefernas avdelningar med hänsyn till göromålens art genomgå
ende vara ordinarie kanslibiträden. Detta innebure, att kontorsbiträdesbefatt-
ningarna vid sjukhus med endast en överläkaravdelning skulle utbytas mot
kanslibiträdestjänster. Skäl för detta utbyte syntes enligt utredningen fin
nas redan under nuvarande förhållanden, emedan någon kvalitativ skillnad
mellan det med ifrågavarande kontorsbiträdestjänster förenade arbetet och
det arbete, som åvilade kanslibiträdena vid de större sjukhusen av samma
slag, icke förelåge. Vid fristående sekundärsjukhus och sjukhus, som dispo
nerades för sinnesslövård, kunde däremot motsvarande expeditionsarbete ej
anses vara lika kvalificerat. Till följd av den avsevärt mindre patientomsätt
ningen bestode arbetet vid dessa sjukhus till betydligt större del av rutin
mässiga skrivgöromål. För de fast anställda biträdena inom andra över-
läkaravdelningar än sjukhuschefernas vid de statliga sinnessjukhusen med
egna upptagningsområden föreslår utredningen, att kontorsbiträdesbefatt-
ningar inrättas.
Utredningen framhåller emellertid vidare, att det kunde förmodas, att
den föreslagna normalorganisationen ej i alla fall vore till fyllest för att
täcka även förste- och andreläkarnas behov av skrivhjälp. Med all sannolik
het komme ytterligare förstärkning att bliva erforderlig, särskilt vid en ut
ökning av antalet läkare och därav följande intensifiering av vården. Möj
lighet borde därför stå öppen för sjukhusen att i ungefär samma utsträck
ning som f. n. anställa extra skrivbiträden. I förekommande fall borde dock
övervägas, om icke detta merbehov kunde täckas genom tillhandahållande av
diktafoner. Erfarenheter vid vissa sjukhus samt på utredningens initiativ
anordnade försök vid psykiatriska sjukhuset hade nämligen visat, att ökad
möjlighet till diktamen genom tillgång till diktafoner av moderna typer
även kunde innebära väsentlig tidsbesparing för läkarna. Utredningen för
ordar därför, att sådana i viss utsträckning tillhandahållas. Då det emel
lertid kunde förmodas, att användning av diktafon — åtminstone till en
början — komme att bereda en del läkare svårigheter, vore viss återhåll
Kungl. Majds proposition nr 123.
5
samhet i fråga om anskaffningen därav att tillråda, till dess ytterligare er farenheter vunnits beträffande deras användning vid sinnessjukhus.
Utredningen framhåller slutligen, att det framstode som angeläget, att skrivhjälp i erforderlig omfattning också tillhandahölles de särskilda hjälp- verksamhetsöverläkarna. Såväl de rutinmässiga skrivgöromålen som erfor derliga statistik- och registreringsarbeten utfördes f. n. i stor utsträckning av läkarna själva och de till verksamheten knutna, sjukvårdsutbildade före ståndarinnorna. Detta förhållande kunde ej anses tillfredsställande, allra helst som desisa befattningshavares möjligheter att ägna sig åt fältarbetet därigenom avsevärt begränsades. Till dess närmare erfarenheter vunnits om behovet av skrivhjälp åt dessa läkare, syntes dock icke några ordinarie tjänst- ter böra inrättas för ändamålet.
Yttranden.
I de avgivna yttrandena har utredningens förslag om ökad skrivhjälp och i viss mån ökad teknisk utrustning för att lätta läkarnas skrivgöromål vunnit allmän anslutning.
Medicinalstyrelsen framhåller sålunda, att styrelsen på allt sätt ville un derstödja dessa förslag, då läkarnas viktigaste arbete måste vara det direkta sysslandet med de sjuka. Styrelsen förklarar sig emellertid icke, åtminstone vad anginge anstalter för asociala imbecilla, kunna dela utredningens upp fattning, att expeditionsarbetet vid sinnessjukhus, som disponerades för sinnesslövård, icke skulle vara lika kvalificerat som vid primär sjukhus. Då huvudparten av de på dessa anstalter omhändertagna utgjordes av straffri- förklarade, vore överläkarens skriftväxling med myndigheter i utskrivnings- och steriliseringsfrågor m. m. samt med enskilda av betydande omfattning och av den karaktär, att läkaren behövde en väl kvalificerad hjälp, som icke så snart tillfälle därtill yppade sig sökte befordran till ett annat sjukhus.
Även på dessa sjukhus anser styrelsen därför anställandet av ett ordinarie kanslibiträde befogat.
Även statens organisationsnämnd, centrala sjukvårdsberedningen, sven ska läkaresällskapet och svenska psykiatriska föreningen anse angeläget, att läkarna icke tagas i anspråk för rutinmässiga expeditionsgöromål, som kunde fullgöras av biträdespersonal. Organisationsnämnden anser det dock icke möjligt att bedöma storleken av biträdespersonalen för nämnda göro- mål utan kännedom om de förslag angående sinnessjukhusens statistik, bokföring, redovisning och blanketter, som utredningen senare komme att framlägga.
Jämväl från sjukhusdirektionernas sida har genomgående vitsordats be hovet av ökad hjälp åt läkarna vid skriv- och expeditionsgöromål.
Departementschefen.
För egen de! kan jag helt ansluta mig till vad sjukhusutredningen anfört om angelägenheten av att läkarnas arbetskraft icke tages i anspråk för rutinmässiga expeditionsgöromål utan att de i möjligaste mån få ägna sig
6
Kuncjl. Maj:ts proposition nr 123.
åt sina väsentliga, sjukvårdande uppgifter. Särskilt med hänsyn till det
ringa antalet läkartjänster vid sinnessjukhusen och de föreliggande svårig
heterna att rekrytera dessa tjänster framstår det som särskilt nödvändigt,
att de vid dessa sjukhus tjänstgörande läkarna så långt sig göra låter befrias
från rutinmässiga uppgifter, som kunna utföras av biträdespersonal.
Jag anser mig därför böra biträda utredningens förslag om utökning av
normalorganisationen för skrivpersonal till läkarnas förfogande. För varje
överläkaravdelning bör alltså finnas ett fast anställt biträde för skrivgöro-
mål.
Vad angår löneställningen för denna biträdespersonal synes intet vara
att erinra mot att vid primärsjukhusen biträdena på sjukhuschefernas av
delningar genomgående — alltså oavsett antalet överläkaravdelningar —
erhålla kanslibiträdes ställning. I enlighet härmed förordar jag, att två be
fattningar som kontorsbiträde i Ca 8, den ena avsedd för S:ta Annas och
den andra för S:t Olofs sjukhus, fr. o. m. nästa budgetår utbytas mot kan-
slibiträdestjänster i Ca 11. Vid andra överläkaravdelningar än sjukhusche
fernas vid primär sjukhusen samt vid sekundärsjukhus och sjukhus, som
disponeras för sinnesslövård, torde dessa biträden efter omständigheterna
böra placeras i Ca 8 eller Cf 4—Ce 8. Detta innebär, att jag icke ansett mig
kunna tillstyrka medicinalstyrelsens yrkande om placering av biträdena vid
anstalterna för asociala imbecilla såsom kanslibiträden utan i detta avse
ende funnit övervägande skäl tala för sjukhusutredningens ståndpunkt.
Jag delar även utredningens uppfattning, att skrivhjälp i erforderlig om
fattning bör tillhandahållas de särskilda överläkarna för hjälpverksamhet
och familjevård.
I syfte att tillgodose behovet av ökad skrivhjälp åt läkarna tillstyrker jag
i det följande i samband med behandlingen av medicinalstyrelsens fram
ställning om anslag till avlöningar vid sinnessjukhusen för nästa budgetår
en viss utökning av antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—
Ce 8. I den mån denna ökning icke visar sig vara tillräcklig för att fylla den
normalorganisation, som jag nyss förordat, eller för att täcka hjälpverk-
samhetsöverläkarnas behov av skrivhjälp, förutsätter jag, att medicinalsty
relsen sedermera framlägger förslag om inrättande av det ytterligare antal
befattningar, som kan befinnas erforderligt.
Såsom utredningen framhållit kan det tänkas, att den nyss föreslagna
normalorganisationen ej i alla fall visar sig tillräcklig för att tillgodose
läkarnas behov av skrivhjälp. Hinder synes därför icke böra möta mot
att sjukhusen liksom f. n. tillhandahållas extra arbetskraft i erforderlig om
fattning. Detta nrerbehov synes emellertid även, såsom påpekats av utred
ningen, kunna tillgodoses genom anskaffande av diktafoner. Jag utgår från
att medicinalstyrelsen närmare överväger, i vilken utsträckning detta bör
ske, och med anlitande av tillgängliga medel låter anskaffa diktafoner i den
utsträckning, som därvid befinnes påkallad.
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
7
Vissa biträdesgöromål p:\ vårdavdelningarna.
S j ukhusutredningen.
Utredningens arbetsstudiedelegation har inom fyra lugna och fyra halv oroliga vårdavdelningar för manliga patienter vid fyra olika sinnessjukhus inventerat där förekommande arbeten och konstaterat fördelningen av dag personalens arbetstid på dessa. Resultaten av dessa studier ha redovisats i en vid betänkandet fogad bilaga och sammanfattas av utredningen på sätt framgår av följande tabell.
Arbetets art
Medeltal minuter per
patient och vecka
Procentuell fördelning
lugna
avd.
halvoroliga
avd.
lugna
avd.
halvoroliga
avd.
A. Egentligt sjukvårdsarbete.................... 254
346
49
58
B. Hygienisk vård av patienter ........... 17
32
3
5
C. Transporter och ärenden ....................
29
25
6
4
D. Servering, diskning, bäddning, städ
ning m. fl. ekonomiarbeten...............
175
170
34
28
E. Spilltid och dylikt .................................
40
29
8
5
Summa 515
<>02
100
100
Utredningen framhåller i anslutning till tabellen, att avdelningspersona- lens arbetsuppgifter vore ur kvalitativ synpunkt tämligen olikartade. Då samtliga till vårdavdelningarna hänförliga befattningar f. n. vore avsedda att innehas av personal, som antingen besutte viss utbildning i sjukvård eller som underginge sådan utbildning, borde en översyn av organisationen närmast taga sikte på frågan huruvida ej en del mindre kvali ficerade göromål skulle kunna avlastas på personal utan sjukvårdsutbildning. Denna fråga vore icke minst av be tydelse ur ekonomisk synpunkt, emedan löneförmånerna till personal med sådan utbildning vore avpassade med hänsyn till de kvalificerade arbets uppgifterna och det därmed förenade ansvaret.
Utredningen anför vidare: Det bereder emellertid vissa svårigheter att konstatera omfattningen av de göromål, för vilka sjukvårdsutbildning verkligen är erforderlig. Personal med sådan utbildning kräves ej endast för de arbetsuppgifter, som i tabel len betecknats såsom egentligt sjukvårdsarbete och hygienisk vård av pa tienter, utan även för göromål, hänförliga till grupperna C och D, i den mån patienter, som måste övervakas och ledas av sådan personal, deltaga i dy likt arbete. Vid ledningen av denna sysselsättning bör nämligen vårdper sonalen av psykologiska skäl också delvis utföra arbetet. Ledning av pa tientsysselsättning genom att endast övervaka densamma och meddela in struktioner bör enligt utredningens uppfattning allenast få förekomma, då så är ofrånkomligt ur säkerhetssynpunkt.
En hel del göromål, för vilka sjukvårdsutbildning ej är erforderlig, full göras dock av personal med sådan utbildning utan att vara förenade med
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
vare sig övervakning eller patientsysselsättning. Enligt de i arbetsstudierna
ingående observationerna skulle detta vara fallet framför allt beträffande
följande arbetsuppgifter, nämligen
1) ärenden till sjukhuskontor och expeditioner, laboratorium, läkeme-
delsförråd, annan avdelning, hämtning och avlämning av post in. in.;
2) visa bäddningsarbeten, främst nybäddning i samband med intagning,
förflyttning och utskrivning av patient samt justering av bäddning;
3) städning av vårdavdelnings bilokaler samt
4) sköljrums- och förrådsarbeten.
Detsamma är allt som oftast även fallet med andra arbetsuppgifter, så
som arbeten i avdelningskök, städning, ärenden och lättare transporter till
ekonomiavdelningar, förråd in. in. Jämlikt arbetsstudieresultaten skulle
enbart de under 1)—4) angivna arbetsuppgifterna representera en arbets
tid av sammanlagt omkring 40 minuter per patient och vecka.
Utredningen framhåller vidare, att sjukvårdspersonalens möjligheter att
ägna sig åt de enskilda patienterna reducerades genom att den i större ut
sträckning än som vore önskvärt för ändamålsenlig arbetsledning av pa
tienter utförde förberedelser till måltider, rutinmässig bäddning, städning
o. d. Genom att uträtta ärenden på sjukhuskontor, laboratorium etc. av
lägsnade sig denna personal dessutom från avdelningarna, där på så sätt
tillgången på arbetskraft för övervakning och annat sjukvårdsarbete bleve
ojämn. Denna ordning innebure å ena sidan ej ett rationellt utnyttjande
av sjukhuspersonalen. Å andra sidan vore det angeläget, att sinnessjukvår
den mera individualiserades, vilket påkallade en utökning av vårdavdel
ningarnas arbetskraft för patienternas psykiska och personliga vård. Det
förefölle då naturligt, att man i första hand sökte koncentrera den sjuk-
vårdsutbildade personalens krafter på de sjukvårdande uppgifterna genom
att i möjligaste män avlasta denna personal göromål, för vilka sjukvårds-
utbildning ej vore erforderlig. Behovet av anställd arbetskraft för de enklare
göromålen inom vårdavdelningarna kunde därjämte förmodas öka. Vid
intensifiering av sysselsättnings- och arbetsterapien måste man nämligen
räkna med att patienterna i större utsträckning än f. n. sysselsattes utan
för vårdavdelningarna. Därigenom skulle antalet med avdelningsarbete sys
selsatta patienter (f. n. mellan It och 15 % av samtliga) bliva mindre. Där
till komme, att jämväl en inriktning av sinnessjukvårdens utveckling mot
intensivare vård vid sjukhusen och större omfattning av den öppna vården
kunde förväntas medföra minskad eller i vart fall ojämnare tillgång på
patienter, som lämpligen kunde sysselsättas med arbete, avseende vårdav
delningarnas skötsel och drift.
På grund av nu anförda omständigheter föreslår utredningen, att före
liggande behov av personalförstärkning inom vård
avdelningarna delvis täckes på så sätt, att ett antal
biträdestjänster för icke sju k vårds utbildad arbets
kraft inrättas för dessa avdelningars räkning, på vil
kas innehavare enklare göromål kunde avlastas. Des
sa befattningshavare skulle i första hand utnyttjas för budskickning, för
Kunql. Maj-.ts proposition nr 123.
9
vilken patienter icke kunde komma i fråga, serverings- och städningsarbe-
ten o. d., som icke kunde eller borde utföras av patienter under sjukvårds-
utbildad personals ledning och som ej heller av särskilda skäl borde utfö
ras av personal av sistnämnda slag. Enligt arbetsstudieresultaten represen
terade de göromål, för vilka dessa biträden till en del skulle kunna utnyttjas
(grupperna C och D i tabellen), en arbetstid av omkring 200 minuter per
patient och vecka. För en avdelning med 25 patienter skulle i enlighet här
med den erforderliga personaltiden för sådant arbete uppgå till samman
lagt omkring 83 timmar per vecka eller icke fullt två befattningshavares
totala arbetstid. För större avdelningar krävde givetvis samma arbete ännu
längre personaltid. Med hänsyn härtill anser utredningen lämpligt, att åt
minstone ett biträde tillhandahålles varje avdelning, som borde disponera
arbetskraft av detta slag.
Utredningen har övervägt, huruvida biträdestjänster borde inrättas för
samtliga vårdavdelningar eller endast för avdelningar av vissa typer. Det
förhållandet, att relativt stor reserv av sjukvårdsutbildad arbetskraft vore
nödvändig inom avdelningarna för oroliga patienter, talade för att personal
förstärkningen inom dessa tills vidare skedde uteslutande med sådan ar
betskraft. På grund härav hade utredningen stannat för .att beräkna b i-
trädestjänster enda st för lugna och hal v oroliga av
delningar men ansåge, att det borde stå sjukhusen fritt att disponera
tillgängliga sådana tjänster även för oroliga avdelningars räkning eller el
jest på sätt, som befunnes ändamålsenligt.
Vad angår befattningshavarnas benämning och löne-
gradspl acering föreslår utredningen, att de benämnas avdelnings-
biträden och hänföras till sjukvårdspersonalen samt vid de statliga sinnes
sjukhusen placeras i samma lönegrad som övervägande flertalet kvinnliga
ekonomibiträden vid dessa sjukhus, nämligen Ce 2.
Sammanfattningsvis föreslår alltså utredningen, att vid vart
och ett av de statliga sinnessjukhusen med egna upptagningsområden in
rättas en tjänst såsom avdelningsbiträde i Ce 2 för varje vårdavdelning för
lugna eller halvoroliga patienter jämte erforderligt antal sådana tjänster för
ersättare för samma personal under annan ledighet än semester och tjänst
ledighet. Vidare föreslår utredningen, att gällande personalförteckningar för
de fristående sekundärsjukhusen samt de sinnessjukhus, som disponeras
för sinnesslövård, i den mån så vore möjligt med hänsyn till vårdklienlelets
beskaffenhet, successivt revideras enligt samma grunder, varvid ett utbyte
av skötare och sköterskor mot avdelningsbiträden i viss omfattning syntes
kunna äga rum. På så sätt disponibla skötar- och skötersketjänster syntes
lämpligen böra överflyttas till nytillkommande eller övriga befintliga sjuk
hus.
Yttranden.
Medicinalstyrelsen förklarar sig väl inse nödvändigheten av att genom ra
tionalisering söka på allt sätt hålla nere de sammanlagda kostnaderna för
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
vården men anser sig icke övertygad om att den av utredningen föreslagna
anordningen kunde genomföras så generellt, som utredningen ifrågasatt. Sty
relsen framhåller vidare, att det måhända komme att uppstå vissa svårig
heter att inom de närmaste åren åstadkomma en stabil stam av avdelnings-
biträden av sådan kvalitet, att sjukvårdens krav bleve väl tillgodosedda. Den
föreslagna placeringen i Ce 2 vore även lägre än vad som nu gällde för mot
svarande arbetskraft vid karolinska sjukhuset. Styrelsen föreslår för sin
del en lika placering av dessa biträden vid sjukhus av olika slag i Ce 3. Sty
relsen anser sig ej heller kunna tillstyrka den föreslagna benämningen av-
delningsbiträden. Då de arbetsuppgifter, som skulle åvila denna personal
grupp, komme att utgöras av städning inom avdelningarna och sysslor i
vissa kök, syntes det lämpligare med benämningen ekonomibiträden med av-
delningstjänst. Styrelsen förklarar sig emellertid icke vilja motsätta sig, att
försök gjordes att utsöndra vissa rutinarbeten inom och utom vårdavdel
ningarna, vilka skulle överlämnas att utan patienthjälp utföras av avdel-
ningsbiträden. Att avdelningsbiträden nu funnes vid Beckomberga sjukhus
hade ej kunnat övertyga styrelsen om anordningens generella lämplighet,
detta så mycket mindre som försök i samma riktning gjorts vid S:ta Maria
sjukhus, där erfarenheten därav dock icke varit uppmuntrande.
Statens organisationsnämnd tillstyrker utredningens förslag om inrättan
de av det nya slaget av befattningar men anser, att man icke på en gång
bör inrätta en sådan tjänst för varje lugn och halvorolig vårdavdelning vid
vart och ett av de statliga sinnessjukhusen. Enligt nämndens mening bör
användandet av befattningshavare av detta slag först prövas under ett eller
annat år vid ett sjukhus. Dessa prov borde även innefatta användande av
avdelningsbiträden i något större utsträckning än vad som svarade mot ett
biträde per vårdavdelning. Därvid syntes deltidsanställd arbetskraft i viss
utsträckning böra anlitas, enär man därigenom finge större möjlighet att
på ett rationellt sätt bemästra ojämnheterna i arbetsbelastningen under dagen.
Statskontoret har intet att erinra mot inrättande av de föreslagna biträ-
destjänsterna. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 sep
tember 1948 medgivit uppflyttning av samtliga sjukvårdsbiträdes- och eko-
nomibiträdesbefattningar vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i
Ce 3 och Ce 2 till Ce 4 anser emellertid ämbetsverket, att nu ifrågavarande
tjänster under benämning ekonomibiträden böra uppföras i 4 lönegraden.
Statens lönenämnd anser sig f. n. kunna godtaga förslaget om placering
av avdelningsbiträdena i Ce 2.
Svenska psykiatriska föreningen framhåller, att principen om överföran
de av vissa arbetsuppgifter, för vilka sjukvårdsutbildning icke vore erfor
derlig, till särskilda avdelningsbiträden redan prövats vid vissa kommunala
sjukhus och utfallit fördelaktigt, varför föreningen tillstyrker en mera ge
nerell tillämpning.
Svensk sjuksköterskeförening håller för troligt, att ett genomförande av
utredningens förslag komme att öka rekryteringen till sinnessjukvården. En
ligt föreningens erfarenhet föredroge nämligen vissa arbetssökande enbart
11
städning framför blandat sjukvårds- och städningsarbete. Å andra sidan
hade enligt föreningens mening den, som från början önskade ägna sig åt
vården av sjuka, icke lust att i flera år huvudsakligen utföra städningsarbete.
Föreningen förklarar sig därför varmt tillstyrka utredningens förslag.
Förslaget har däremot bestämt avstyrkts av statens sjukhuspersonals för
bund. Förbundet betvivlar, att de föreslagna tjänsterna skulle kunna fullt
utnyttjas enbart för de av utredningen angivna arbetsuppgifterna. De upp
gifter, som skulle ankomma på biträdet, utfördes nu delvis av patienter, och
det syntes föga ändamålsenligt att taga dessa uppgifter ifrån patienterna
och giva dem annat, kanske rent improduktivt arbete, som de passade mind
re för. Det vore icke heller möjligt att helt överlämna all städning, bäddning
och renhållning till ett biträde, då dessa göromål vore koncentrerade till
vissa tider på dagen. Övrig personal och även patienter finge ändock delvis
syssla därmed, varför en uppdelning förefölle onödig. F. ö. ginge de olika
uppgifterna på en sinnessjukavdelning så ofta in i varandra, att en strikt
uppdelning till en viss begränsad del icke vore möjligt i praktiken.
Förbundet framhåller vidare, att en allvarlig arbetskraftsbrist förelåge
bland den kategori, varifrån biträdena skulle rekryteras. Man borde därför
icke inrätta flera hundra nya biträdestjänster, av vilka något verkligt behov
ej förelåge. Med den föreslagna löneställningen skulle, därest man över hu
vud finge några sökande, dessa tjänster komma att bliva utpräglade pas
sagetjänster, varför sjukvårdspersonalen oavlåtligen skulle få offra mycken
tid på att sätta in de nya i deras arbetsuppgifter.
Flertalet av sjukhusdirektionerna ha tillstyrkt eller lämnat utredningens
förlag om inrättande av biträdestjänster på vissa vårdavdelningar utan
erinran.
Av de direktioner, som tillstyrkt förslaget, ha emellertid ett par ansett,
att de föreslagna tjänsterna borde inrättas endast på sådana avdelningar, där
de enklare sysslor, som skulle handhas av biträdena, icke med fördel kun
de utföras av patienter. Några andra direktioner fråga sig, om det med nu
varande brist på arbetskraft vore möjligt att rekrytera de nya tjänsterna,
och ett par direktioner ha i anslutning därtill påyrkat högre lönegradspla-
ring än Ce 2.
Eu direktion anser, att avdelningsbiträden borde kunna anställas för
söksvis, ehuru svårigheterna att avgränsa deras arbete gentemot sköterskor
nas gåve anledning till tvivelsmål beträffande lämpligheten av den före
slagna kategoriklyvningen.
Tre direktioner ha med olika motiveringar uttryckligen avstyrkt utred
ningens förslag.
Departementschefen.
Såsom sjukhusutredningen påpekat äro f. n. samtliga till sinnessjukhu
sens vårdavdelningar hänförliga befattningar avsedda att innehas av per
sonal, som antingen äger viss utbildning i sjukvård eller undergår sådan
utbildning. Av de arbetsstudier, som utredningen företagit på ett antal
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
vårdavdelningar, har den emellertid funnit framgå, att denna personal i ej
obetydlig utsträckning vore sysselsatt med sådana göromål, som icke kräv
de sjukvårdsutbildning. Utredningen har för sin del ansett, att detta icke
vore en rationell ordning, och har därför föreslagit, att dessa enklare göro
mål, i den mån de icke vore förenade med övervakning eller sysselsättning
av patienter, skulle avlastas från den sjukvårdsutbildade personalen. För
dessa uppgifter skulle inrättas särskilda biträdestjänster, varvid utred
ningen för varje lugn och halvorolig avdelning räknat med en sådan tjänst.
Genom att sjukvårdspersonalens arbetskraft på detta sätt koncentrerades
på de sjukvårdande uppgifterna och för de enklare göromålen anställdes
särskild, icke sjukvårdsutbildad arbetskraft skulle man vidare vinna, att
den förstärkning av personalen på vårdavdelningarna, som enligt utred
ningen vore nödvändig för en intensifierad vård, kunde ernås för mindre
kostnader, än om den erforderliga ökningen av personaltätheten skulle ske
med enbart sjukvårdsutbildad personal.
För egen del är jag ense med utredningen om att den sjukvårdsutbildade
personalen främst bör ägna sig åt de rent sjukvårdande uppgifterna. Starka
skäl synas mig därför i och för sig tala för den av utredningen föreslagna
överflyttningen av vissa enklare göromål till icke sjukvårdsutbildad arbets
kraft. Såsom utredningen själv framhållit — och som även understrukits
från skilda håll under remissbehandlingen av utredningens förslag — möter
det emellertid vissa svårigheter att avgränsa de uppgifter inom vårdavdel
ningarna, som skulle kunna utföras av sådan arbetskraft. Vidare synes
viss tvekan kunna råda, om de av utredningen föreslagna nya biträdena
under hela arbetsdagen skola kunna erhålla jämn sysselsättning med de
uPP§ifter, som enligt utredningens förslag skulle ankomma på dem. Med
hänsyn härtill är jag icke beredd att nu taga slutlig ställning till utredning
ens förslag. Den av utredningen tänkta organisationen synes emellertid, om
den visar sig möjlig att genomföra, innebära sådana fördelar, att jag vill för
orda, att den under någon tid får prövas på några avdelningar vid ett antal
sjukhus. Dessa prov böra även innefatta användande av biträdespersonal
på sätt organisationsnämnden föreslagit i sitt yttrande. Det torde få an
komma på medicinalstyrelsen att välja ut de avdelningar, där proven skola
ske. Styrelsen bör dessutom fortlöpande följa försöksverksamheten och med
ledning av vunna erfarenheter överväga, huruvida biträdesorganisationen
bör genomföras mera generellt.
För att möjliggöra denna försöksverksamhet förordar jag, att fr. o. in.
nästa budgetår inrättas förslagsvis 15 biträdestjänster. Vad beträffar
tjänsternas benämning och lönegradsplacering ansluter jag mig till utred
ningens förslag. Jag förordar alltså, att tjänsterna benämnas avdelnings-
biträden och placeras i Ce 2 eller den lönegrad, vari flertalet kvinnliga
ekonomibiträden vid de statliga sinnessjukhusen f. n. äro placerade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
13
Uppsyningspersonalens organisation.
Nuvarande förhållanden.
För sjukhusvården vid de statliga sinnessjukhusen finnas på gällande
personalförteckning upptagna följande befattningar tillhörande uppsynings-
personalen, nämligen 21 förste uppsyningsmän i Ca 18, 18 uppsyningsmän
i Ca 15, 34 första föreståndarinnor i Ca 17 och 43 föreståndarinnor i Ca 14.
Den normala organisationen för det inre sjukvårdsarbetet vid de olika sjuk
husen får anses vara två tjänster för uppsyningspersonal per överläkarav-
delning. För de fasta paviljongerna vid S:ta Gertruds och Säters sjukhus
samt specialavdelningarna för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjuk
hus finnas dock särskilda uppsyningsmän.
Enligt de normer, som år 1945 fastställts i samband med revisionen av
tjänsteförteckningen för de statliga sinnessjukhusen, skulle befattningarna
såsom förste uppsyningsmän, första föreståndarinna och föreståndarinna
vara avsedda för det inre sjukvårdsarbetet samt uppsyningsmanstjänsterna
för ledningen av manliga patienters utearbeten. Dessa normer ha emeller
tid ännu icke helt genomförts.
De arbetsuppgifter, som huvudsakligen jämlikt av medicinalstyrelsen
meddelade bestämmelser åvila uppsyningspersonalen för det inre sjukvårds
arbetet, kunna grupperas på följande sätt:
1) ledning och kontroll av vårdavdelningarnas personal i sjukvårdsar
betet;
2) arbetsuppgifter såsom biträden åt läkarna i deras verksamhet;
3) arbetsuppgifter såsom förmän för underordnad sjukvårdspersonal
med avseende å dess anställnings- och tjänstgöringsförhållanden;
4) diverse kamerala arbetsuppgifter för resp. överläkaravdelningars räk
ning samt
5) vissa andra uppgifter, som delvis ha karaktär av egentligt sjukvårds
arbete.
S j ukhusutredningen.
Sjukhusutredningen anser för sin del, att ett antal tjänster vore erfor
derliga för förmän för underordnad sjukvårdspersonal i vissa avseenden och
biträden åt läkarna i deras verksamhet. Övriga arbetsuppgifter borde där
emot i möjligaste mån avlastas uppsyningspersonalen, enär det framstode
såsom tämligen klart, att denna personal å ena sidan vore alltför kvalifi
cerad för en stor del av dessa uppgifter och å andra sidan vanligen saknade
utbildning för och erfarenhet i fråga om åtskilliga andra. Organisationen
och fördelningen av arbetet syntes även ur vissa andra synpunkter icke
vara fullt ändamålsenlig.
Utredningen framhåller vidare, att uppsyningspersonalen allt mindre
toges i anspråk för att i detalj övervaka sjukvårdsarbetet inom de olika
14
Kungi. Maj:ts proposition nr 123.
vårdavdelningarna. Denna utveckling måste anses vara naturlig och ända
målsenlig. Då det måste förutsättas, att de för vårdavdelningarna ansvariga
befattningshavarna och deras ersättare (överskötare eller översköterskor
samt förste skötare eller första sköterskor) borde besitta erforderlig utbild
ning i såväl kropps- som sinnessjukvård, anser utredningen, att de i fråga
om själva sjukvårdsarbetet även borde beredas en friare ställning gentemot
uppsyningspersonalen och ökat ansvar direkt inför läkarna än som f. n. vore
fallet. Vid vissa av storstädernas sinnessjukhus hade en sådan ordning med
framgång tillämpats under ett flertal år.
Utredningen föreslår därför, att uppsy ningsper sonalens be
fattning med det egentliga sjukvårdsarbetet begrän
sas till vad som närmast åvilade den såsom biträden
åt läkarna. Dessa arbetsuppgifter innebure att vid nyintagningar mot
taga patienterna och hänvisa dem till lämpliga vårdavdelningar, att hålla
sig underrättad om beläggningsförhållandena på vårdavdelningarna och
lämna uppgifter därom till läkarna m. fl., att medverka vid erforderliga
patientförflyttningar mellan olika avdelningar och att, i den mån vederbö
rande överläkare så funne lämpligt, genom att deltaga i och på egen hand
företaga ronder biträda honom och andra läkare att kontrollera vissa för
hållanden på vårdavdelningarna.
Sjukhusutredningen räknar vidare med att i enlighet med den utveck
ling, som redan påbörjats, särskilda överskötersketjänster (nattöversköter-
skor) snarast inrättas vid samtliga sinnessjukhus* för bl. a. den nattjänst
göring, som nu vanligtvis åvilade uppsyningspersonalen för den inre sjuk
vården. Där så icke skett, borde vidare tjänstgöring vid läkarmottagning-
för somatisk vård och föreståndarskap för laboratorier och centralförråd för
läkemedel snarast överflyttas från föreståndarinnor till översköterskor.
Utredningen föreslår vidare, att handläggningen av samtliga
ärenden rörande sjukvårdspersonalens anställning s-
och tjänstgöringsförhållanden koncentreras till en
särskild, sjukhuschefen direkt underställd befatt
ningshavare. Utredningen anför härom:
F. n. äro varje överläkaravdelnings uppsyningsmän eller föreståndarin
nor förmän för denna avdelnings underordnade sjukvårdspersonal i vad
avser anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. Därigenom äro vid sjuk
hus med två eller flera överläkaravdelningar dessa avdelningar skilda en
heter utan organiserat samarbete i fråga om personalanskaffning och dis
position av den vid sjukhuset tillgängliga arbetskraften. Denna ordning
kan ej anses vara rationell. I stället borde handläggningen av samtliga ären
den av denna art koncentreras till en särskild, sjukhuschefen direkt un
derställd befattningshavare. Sådan organisation skulle innebära betydligt
större garanti för effektivitet i nämnda avseenden, och särskilt under nu
rådande svårigheter på detta område framstår den såsom synnerligen önsk
värd.
Befattningshavare, varom här är fråga, skulle närmast handha sjukvårds
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
15
personalens fördelning på olika avdelningar, upprätta tjänstgöringssche- mata och semesterlistor, mottaga anmälningar och ansökningar om sjuk- och annan tjänstledighet, anskaffa vikarier, lämna uppgifter till sjukhus kontoret om beviljade ledigheter, antaganden, entlediganden m. m., besvara förfrågningar angående tjänstgörings- och anställningsförhållanden, före taga hembesök hos sjuk personal samt jämväl i övrigt biträda sjukhus chefen vid handläggning av ärenden beträffande sjukhusets sjukvårdsper sonal och eventuellt vissa andra personalgrupper, närmast personal för städning inom expeditioner, samlingslokaler och bostäder.
Vid Beckomberga sjukhus har denna organisation tillämpats under ett fler tal år och visat sig vara värdefull.
Behov av särskild befattningshavare för personalärenden föreligger enligt utredningens uppfattning vid varje sjukhus med mer än en överlälcaravdel- ning.
Såsom tjänstebeteckning för nämnda befattningshavare föreslår utred ningen personalföreståndare. Härjämte föreslår utredningen, att för samt liga övriga tjänster för ledningen av det inre sjukvårdsarbetet fastställes beteckningen avdelningsföreståndare.
Utredningen föreslår härjämte, att avdelningsföreståndarna avlastas arbetsuppgifter av kameral natur. Sådant ar bete hindrade dem nämligen från att effektivt ägna sig åt sina väsent liga uppgifter, och rådande brist på kvalificerad sjukvårdspersonal framhäv de också anlägenheten av att arbetskraft av detta slag icke mer än som vore ofrånkomligt bundes av kontors- och expeditionsarbeten.
Utredningen erinrar om att förvaltningen av patienternas privata medel f. n. ej inginge i sjukhusens medelsförvaltning i övrigt utan handhades, bok fördes och redovisades helt för sig av uppsyningspersonalen. Vidare ankom- me det på uppsyningspersonalen att bokföra patienternas dagsverken samt att handha, bokföra och redovisa utgående flitpenningar. Det ålåge sjuk husintendenten att kontrollera bokföringen och redovisningen av privata medel och flitpenningar samt att minst en gång varje kalenderkvartal in ventera uppsyningspersonalens kassor av sådana medel.
Utredningen anser, att ifrågavarande medelsförvaltning och bokföring bör förenklas och, så långt det vore lämpligt, överflyttas på sjukhuskontoren. Det vore emellertid ej lämpligt att helt överflytta dispositionen och förvalt ningen av patientmedlen1 till kontoren, emedan det vore naturligt, att av- delningsföreståndarna omhändertoge penningmedel, som patienter medförde vid intagning. Det måste vidare anses nödvändigt, att dessa befattningsha vare verkställde utbetalningar direkt till patienterna och även i övrigt hade möjlighet alt kontrollera användningen av ifrågavarande medel. Avdel ningsföreståndarna borde dessutom kunna lämna patienterna upplysningar
1 Utredningen har i annat sammanhang föreslagit, att ersättningarna för utfört arbete obe- tirgat skulle tillfalla vederbörande patient som enskild egendom och därför, allt eftersom de intjänats, betraktas och bokföras såsom sådan. De^-sa ersättningar skulle härigenom få samma karaktär som patienternas övriga medel. Utredningen gör därför i detta sammanhang icke någon åtskillnad mellan dessa ersättningar och andra patienterna tillhöriga medel.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
om deras tillgodohavanden. Utredningen har därför funnit det vara lämp
ligast, att direkta in- och utbetalningar av patientmedel alltfort omhänder-
hades av nyssnämnda föreståndare, vilka bl. a. på grund härav likaledes
såsom f. n. borde ombesörja inköpen för patienternas räkning samt verk
ställa den löpande bokföringen av inkomster och utgifter på de enskilda
patienternas konton, i den mån så kunde erfordras för att överblicka ställ
ningen på dessa.
Utredningen föreslår emellertid, att till sjukhuskontoren överflyttas för
valtningen av sådana patientmedel, som icke behövde disponeras för löpande
utgifter. Patientmedlen borde därvid inflyta i vederbörande sjukhus kassa
och bokföras i sjukhusets kassaredovisning under en särskild diverseme-
delstitel. Till avdelningsföreståndarna skulle så utlämnas under denna titel
bokförda, generella förskott i erforderlig utsträckning för utgifter för pa
tienternas räkning under en månad. Vidare borde till sjukhuskontoren över
flyttas det för uppsyningspersonalen nu så tidsödande arbetet att uträkna
och utföra saldon på patientkontona samt att avstämma dessa konton gent
emot kassaredovisningen. I samband härmed borde även förvaltningen av
patienternas bankkonton, som f. n. omhänderhades av uppsyningspersona
len, överföras till sjukhuskontoren.
Den sålunda föreslagna ordningen för förvaltningen av patienternas me
del skulle enligt utredningen ej endast innebära förenkling av det därmed
förenade arbetet och betydelsefull arbetsavlastning för avdelningsförestån
darna utan måste även anses vara lämpligare än den nuvarande, då redovis
ningen därigenom konnne att falla under sjukhusintendenternas redogörar-
ansvar.
I syfte att ytterligare avlasta avdelningsföreståndarna arbetsuppgifter av
kameral natur föreslår utredningen vidare, dels att de befrias från upp
rättandet av de dagliga utspisningslistorna och att de till grund för dessa
liggande uppgifterna i stället lämnas direkt från vårdavdelningarna till
sjukhuskontoren, dels att rekvisitioner av inventarier, kläder in. m. för
vårdavdelningarna och framställningar om reparationer, avseende avdel
ningarnas inredning och utrustning, överlämnas direkt till sjukhuskontoren
från den för avdelningarna närmast ansvariga personalen, i vissa fall dock
med attest av överläkare eller avdelningsföreståndare, dels att uppgiften att
inventera och bokföra vårdavdelningarnas förråd och inventarier överflyt
tas från uppsyningspersonalen till sjukhuskontoren, dels ock slutligen att
vid sjukhus, där så icke redan skett, all förrådshållning förlägges till central
förråd under ledning av särskild förrådsförman, eller där sådan tjänst icke
funnes eller behövde inrättas, av annan befattningshavare, tillhörande eko
nomipersonalen, och att alltså uppsyningspersonalen, där så icke redan
skelt, befrias från omhänderhavandet av förrådshållning för vårdavdelning
arnas räkning.
Utredningen framhåller, att den föreslagna omorganisationen komme att
medföra ökade arbetsuppgifter för sjukhuskontoren. Denna ökade belastning
syntes emellertid helt kompenseras av den lättnad i arbetet, som det beslu-
Kungl. ftfaj:ts proposition nr 123.
17
tade införandet av avgiftsfri sjukhusvård komme att innebära för dessa kon
tor.
Vad angår det erforderliga antalet avdelningsf öreståndare
anser utredningen detta, vid inrättandet av befattningar som personalföre
ståndare och avgränsning av avdelningsföreståndarnas arbetsuppgifter på
sätt utredningen föreslagit, kunna begränsas till en per överläkaravdelning.
Utredningen bortsåge därvid från de befattningshavare av detta slag, som
erfordrades för de fasta paviljongerna och specialavdelningarna för psyko
pater. I annat sammanhang hade utredningen vidare föreslagit, att tillsynen
av manliga patienters utearbeten skulle överflyttas på andra befattnings
havare (föreståndare för arbetsterapi). Mer än en avdelningsföreståndare
syntes ej heller erfordras vid sjukhus med endast en överläkaravdelning,
ehuru där icke skulle tillkomma befattning såsom personalföreståndare. Vid
sådant sjukhus syntes nämligen över sköterskan för laboratorium och cen
tralförråd för läkemedel i erforderlig utsträckning kunna biträda avdelnings-
föreståntlaren, som där borde handlägga även frågor rörande sjukvårdsper
sonalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden.
Beträffande avlöningsförmånerna för avdelnings- och personal
föreståndarna anser utredningen, att anledning icke funnes att inrätta tjän
ster för avdelningsföreståndare i olika lönegrader. Därvid avsåges också, att
lika lön borde utgå till dessa befattningshavare vare sig de vore män eller
kvinnor. Utredningen föreslår, att tjänsterna som avdelningsföreståndare
placeras i högsta nuvarande lönegrad för uppsyningspersonal, Ca 18. Ut
redningen föreslår vidare, att befattningarna såsom personalföreståndare
med hänsyn till befattningshavarnas ansvar och arbetsuppgifternas art pla
ceras i Ca 19.
Vid ett antal överläkaravdelningar av 431 skulle sammanfattnings
vis enligt utredningens förslag inrättas 15 befattningshavare såsom perso
nalföreståndare i Ca 19 samt 49 uppsyningsmans- och föreståndarinne-
tjänster utbytas mot befattningar såsom avdelningsföreståndare i Ca 18. Där
vid har utredningen räknat med sådant utbyte även i fråga om uppsynings-
männen för de fasta paviljongerna vid Säters och S:ta Gertruds sjukhus och
specialavdelningarna för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus
samt befattningarna såsom första föreståndarinna vid sekundäravdelningen
i Grangärde (Pärlbv sjukhus) och centralhemmet för familjevården i Kors
berga.
Av de uppsyningsmans- och föreståndarinnetjänster, som icke skulle er
sättas av befattningar såsom personal- eller avdelningsföreståndare, syntes
enligt utredningen ett visst antal komma att erfordras för den utbyggnad av
sinnessjukvården, som vore av behovet påkallad. Ett icke ringa antal före
ståndarinnor syntes ock kunna anlitas såsom instruktionssköterskor vid den
ökade utbildning för sinnessjukvårdspersonalen, som avsåges komma till
stånd. Återstoden syntes i mån av vakanser höra utbytas mot överskötar-
resp. överskötersketjänster för nya vårdavdelningar eller för laboratorier och
1 Efter tillkomsten av Västra Ny sjukhus har antalet överläkaravdelningar numera ökat till 44.
'2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. t samt. Nr 123.
18
Kungi. Mai:ts proposition nr 123.
centralförråd för läkemedel eller för nattjänst. Innehavarna av ifrågavarande
befattningar syntes också, där så lämpligen kunde ske, intill deras avgång
böra disponeras för tjänstgöring å nytillkommande överskötar- resp. över
sköter sket jänster.
Yttranden.
Medicinalstyrelsen bär intet att erinra mot att vid varje sjukhus med
mera än en överläkaravdelning anställes en befattningshavare med sär
skild uppgift att vara personalföreståndare med de uppgifter, som enligt
utredningens förslag borde därtill höra. Styrelsen framhåller dock, att både
Vipeholms och Källshagens sjukhus, som visserligen blott hade en över
läkare, dock med sina 188 resp. 186 befattningshavare i sjukvården svår
ligen kunde undvara sådan personalföreståndare.
Med anledning av vad utredningen uttalat därom, att det måste förut
sättas, att de för de olika vårdavdelningarna ansvariga befattningshavarna
borde besitta erforderlig utbildning i såväl kropps- som sinnessjukvård och
därför måste beredas en friare ställning gentemot uppsyningspersonalen
och ökat ansvar direkt under läkarna i förhållande till vad nu vore fallet,
framhåller styrelsen, att den funne dessa överväganden riktiga, dock endast
under förutsättning att vederbörande verkligen besutte den goda utbildning
i kroppssjukvård, som numera måste anses nödvändig. Så vore emellertid
f. n. ingalunda fallet. Den i princip riktiga, av utredningen föreslagna om
läggningen av uppsyningspersonalens arbete kunde därför enligt styrelsens
förmenande med hänsyn till sjukvårdens krav icke lämpligen genomföras,
förrän personalens utbildning vunnit en tillfredsställande lösning. Denna
viktiga detalj i förslaget måste därför tagas upp till förnyade överväganden,
när tiden därför blivit mogen. Den avsevärda reducering av det nuvarande
antalet föreståndarinnor, som utredningen räknade med kunna genomföras,
anser styrelsen därför kunna ske först på lång sikt.
Styrelsen förklarar sig dela utredningens uppfattning, att avdelningsföre-
ståndarna i första hand borde kunna ägna sig åt det egentliga sjukvårdsar
betet och att vissa dem f. n. åvilande arbetsuppgifter av kameral natur i så
stor utsträckning som möjligt borde överflyttas på kontorspersonalen. Mot
vad utredningen i detta hänseende föreslagit har styrelsen i huvudsak icke
haft något att erinra. Styrelsen framhåller emellertid, att den föreslagna om
organisationen komme att medföra betydligt ökade arbetsuppgifter för sjuk
huskontoren, i all synnerhet för sjukhusintendenterna och kassörerna. Sty
relsen delade därvid icke utredningens mening, att den ökade belastningen
komme att helt kompenseras av den lättnad i arbetet, som det beslutade
införandet av fri sjukhusvård komme att innebära för kontoren. Med den
ansvällning, kassagöromålen redan fått, och genom den föreslagna omorga
nisationen komme kassörerna att bliva för hårt arbetstyngda. Det syntes
därför befogat, att de avlastades någon arbetsuppgift, exempelvis att upp
rätta avlöningslistor. En förutsättning härför vore, att styrelsen erhölle be
myndigande att, där så befunnes påkallat, medgiva sådan arbetslättnad. Kon
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
19
torspersonalen vid vissa sjukhus borde förstärkas med en kontorist, å vil
ken skulle ankomma såväl att upprätta avlöningslistor som att biträda av-
delningsföreståndarna med bokföring in. in. ävensom att i övrigt biträda
sjukhusintendenten vid de å kontoret förekommande göromålen.
Styrelsen tillstyrker det av utredningen föreslagna tillämpandet av lika-
lönsprincipen för manliga och kvinnliga befattningshavare, tillhörande den
nuvarande uppsyningspersonalen.
Statskontoret framhåller, att då — förutom vissa enklare arbetsuppgifter
— samtidigt även de, såvitt ämbetsverket kunde finna, mest krävande upp
gifterna för uppsyningspersonalen, nämligen förmanskapet för den under
ordnade sjukvårdspersonalen med avseende å dess anställnings- och tjänst
göringsförhållanden, föresloges överflyttade på andra befattningshavare,
ämbetsverket icke kunde finna återstående göromål mer kvalificerade än
sådana, som vanligtvis åvilade befattningshavare i 15 lönegraden. Mot den
föreslagna löneställningen för personalföreståndarna, 19 lönegraden, syntes
däremot icke vara något att erinra. Anledning syntes slutligen icke föreligga
för en ändrad tjänstebenämning för uppsyningspersonalen.
Statens lönenämnd anser i och för sig mindre lämpligt, att intilliggande
lönegrader, den 18 :e och den 19 :e, skulle komma till användning för avdel-
ningsföreståndare och personalföreståndare, vilka tillhörde samma beford-
ringskategori.
Riksräkenskapsverket finner den föreslagna avgränsningen av den nuva
rande uppsyningspersonalens göromål och arbetsuppgifternas fördelning
på personal- och avdelningsföreståndare ändamålsenlig. Ämbetsverket har
heller intet att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen av ifrågava
rande tjänstemän men anser de för tjänsterna använda beteckningarna
mindre lämpliga. I vart fall syntes för personalföreståndarna, vilka skulle
biträda sjukhuschefen med handläggningen av personalärenden, tjänste-
benämningen assistent vara att föredraga.
Riksräkenskapsverket har vidare, i syfte bl. a. att åstadkomma bättre
skydd för patienterna mot obehörigt förfarande med deras medel, föreslagit
vissa jämkningar i utredningens förslag beträffande patientmedlens redo
visning.
Svenska läkaresällskapet finner utredningens förslag till omorganisation
av uppsyningspersonalens arbete i riktning mot större självständighet för
överskötare och översköterskor vid avdelningarnas skötsel väl motiverat
och, ser däri eu möjlighet alt något motverka den allmänna bristen på sko
lad sköterskepersonal. Sällskapet förutsätter dock, att frågan om 'vårdper
sonalens utbildning och skolning dessförinnan förts fram till en tillfreds
ställande lösning.
Även svenska psykiatriska föreningen framhåller, att väl utbildade skö
terskor vore nödvändiga, om uppsyningspersonalens direkta överinseende
över vården skulle kunna avkopplas såsom föreslagits av utredningen.
Svensk sjuksköterskeförening tillstyrker i stort sett utredningens oinor-
ganisationsförslag beträffande uppsyningspersonalen. Föreningen anser
emellertid, att personalföreståndare bör placeras i Ca 24 och avdelnings-
föreståndare i Ca 22.
Statens sjukhuspersonals förbund ansluter sig livligt till förslaget om in
rättande av befattningar såsom personalföreståndare men ifrågasätter, om
icke en sådan befattningshavare vore påkallad även vid sjukhus med endast
en överläkaravdelning.
Däremot anser förbundet icke, att den av utredningen föreslagna starka
reduceringen av uppsyningspersonalen vore påkallad av den förändring
av arbetsuppgifterna, som föreslagits för dessa befattningshavare. Förbun
det anser för sin del, att två befattningshavare borde finnas på varje över
läkaravdelning ävensom att förvaltningen av patienternas medel i sin hel
het borde bibehållas hos avdelningsföreståndarna. Förbundet framhåller vi
dare, att uppsyningspersonalens arbetsuppgifter hittills ökat undan för
undan och komme att ytterligare öka genom att patienterna finge mera
medel för inköp för egen del och genom den ökade omflyttningen på grund
av den intensivare behandlingen av patienterna in. in. Den avlastning, som
skulle komma till stånd genom anställandet av personalföreståndare, kom
me enligt förbundets mening knappast att betyda mer, än att uppsynings
personalens arbetsuppgifter nedbragtes till rimliga proportioner.
Föreningen tjänstemän vid statens sjukhus förvaltning tillstyrker livligt
förslaget om anställande av särskilda personalföreståndare. Behovet av så
dana befattningshavare hade sedan länge gjort sig starkt gällande.
Föreningen tillstyrker även, att tjänstebenämningarna uppsyningsman
och föreståndarinna ersättas med den av utredningen föreslagna benäm
ningen avdelningsföreståndare.
Föreningen anser vidare i likhet med utredningen angeläget, att avdel
ningsföreståndarna avlastas en väsentlig del av de arbetsuppgifter, som nu
åvilade dem, främst av kameral natur. Föreningen framhåller emellertid, att
den av utredningen föreslagna ordningen i fråga om förvaltningen av pati
enternas medel icke komme att medföra den av utredningen åsyftade lätt
naden i uppsyningspersonalens arbete, då inköpen för patienternas räkning
liksom en betydande del av bokföringen alltjämt skulle komma att åvila
avdelningsföreståndarna. Den föreslagna uppdelningen av bokföringen och
redovisningen mellan sjukhuskontoren och avdelningsföreståndarna syntes
i stället endast komma att göra arbetet än mer komplicerat och tungrott
och säkerligen också föranleda irritation. Föreningen föreslår för sin del,
att inköp för patienternas räkning liksom bokföring och redovisning av pa
tienternas privata medel m. m. handhas av avdelningsföreståndarna samt
att dessa tillhandahållas erforderligt antal kontors- och kanslibiträden, vilka
då skulle ha att biträda även med andra skrivgöromål på avdelningsföre-
ståndarnas expeditioner.
Föreningen framhåller dessutom med bestämdhet, att kassörerna, som
genom en överflyttning till kontoret av de av utredningen föreslagna ar
betsuppgifterna skulle komma att erhålla en avsevärd arbetsbelastning, icke
kunde påläggas ytterligare arbetsuppgifter, då de redan nu, åtminstone
vad gällde de större sjukhusen, vore pressade till bristningsgränsen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
21
I fråga om avlöningsförmånerna för personal- och avdelningsförestån-
darna ifrågasätter föreningen slutligen, om icke personalföreståndarna gi
vits en alltför förmånlig löneställning i förhållande till andra befattnings
havare, exempelvis de i 19 lönegraden placerade maskinmästarna, vilkas
tjänsteställning vore avsevärt mera ansvarsfull och krävande än vad per
sonalföreståndarnas kunde tänkas bliva.
Förslaget om inrättande av särskilda befattningar såsom personalföre
ståndare har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga
sjukhusdirektioner. Några direktioner anse dock, att en sådan befattnings
havare borde tilldelas varje överläkaravdelning.
Däremot har utredningens förslag rörande förvaltningen av patientmed
len mött omfattande kritik från direktionernas sida. Det har sålunda gans
ka allmänt framhållits, att den av utredningen föreslagna ordningen icke
innebure någon förenkling utan tvärtom gjorde förvaltningen av dessa me
del mera invecklad och oklar än nu samt komme att medföra omfattande
dubbelarbete. Från åtskilliga håll har också hävdats, att någon verklig lätt
nad icke skulle uppkomma för uppsyningspersonalen vid ett genomförande
av den av utredningen föreslagna ordningen. Flertalet direktioner anse där
för, att förvaltningen av patientmedlen fortfarande bör i sin helhet omhän-
derhas av uppsyningspersonalen, som emellertid borde få tillgång till er
forderlig biträdeshjälp för ändamålet. Å andra sidan ha ett par direktioner
ansett, att lörvaltningen av dessa medel helt borde överflyttas till sjukhus
kontoren, som emellertid då måste erhålla personalförstärkning. Även de
direktioner, som anslutit sig till utredningens förslag, ha i regel ansett ett
genomförande av detta vara möjligt endast försåvitt personalen på konto
ren förstärktes. Slutligen har från några håll ifrågasatts, att förvaltningen
av patienternas medel skulle omhänderhas av en enda befattningshavare
för hela sjukhuset. En direktion föreslår sålunda inrättande av ett särskilt
intressekonlor för ändamålet med en social kurator som chef.
Jämväl i fråga om utredningens övriga förslag om överflyttning av ar
betsuppgifter till kontoren ha delade meningar kommit till synes i direktio
nernas yttranden.
Slutligen har från åtskilliga håll uttalats, att en sådan reduktion av upp
syningspersonalen, som föreslagits av utredningen, icke vore möjlig. Sär
skilt med nuvarande brist på läkare skulle en minskning av uppsynings
personalen med dess viktiga sammanhållande uppgifter innebära en väsent
lig försämring ur sjukvårdssynpunkt.
Departementschefen.
Sjukhusutredningens förslag innebär en betydande omorganisation av
uppsyningspersonalen vid de statliga sinnessjukhusen. Sålunda skulle den
na personalgrupp avlastas åtskilliga arbetsuppgifter. Handläggningen av
ärenden rörande sjukvårdspersonalens anställnings- och tjänstgörings
förhållanden skulle centraliseras till en, sjukhuschefen direkt underställd
tjänsteman, benämnd personalföreståndare. Vidare skulle uppsyningsper-
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
22
sonalens kamerala uppgifter i betydande utsträckning överflyttas till sjuk
huskontoren. Slutligen föreslår utredningen en viss begränsning av den upp-
syningspersonalen åliggande kontrollen av sjukvårdsarbetet på vårdavdel
ningarna. Antalet befattningshavare för det inre sjukvårdsarbetet, som f. n.
i princip uppgår till två för varje överläkaravdelning, skulle härigenom
kunna begränsas till i princip en för varje sådan avdelning. Denne befatt
ningshavare skulle benämnas avdelningsföreståndare.
Syftet med utredningens förslag är att befria uppsyningspersonalen från
såväl sådana uppgifter, för vilka den av utredningen ansetts alltför kvali
ficerad, som sådana, för vilka den saknade erforderlig utbildning eller till
räcklig erfarenhet.
Förslaget innebär enligt min mening betydande fördelar i förhållande
till nuvarande ordning.
Sålunda måste det betraktas som en avgjord vinst ur effektivitetssyn
punkt att koncentrera samtliga ärenden rörande sjukvårdspersonalens an
ställnings- och tjänstgöringsförhållanden till en särskild, sjukhuschefen di
rekt underställd tjänsteman. Jag finner mig därför kunna tillstyrka utred
ningens förslag om en sådan koncentration av dessa ärenden. I likhet med
utredningen räknar jag med att behov av en särskild befattningshavare för
personalärenden föreligger vid varje sjukhus med mer än en överläkarav
delning. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att nya tjänster inrättas för
detta ändamål. Jag föreslår i stället, att vid sådana sjukhus, som nyss
nämnts, en förste uppsyningsman eller en första föreståndarinna avdelas
för hithörande uppgifter.
Det synes mig vidare vara en föga rationell ordning, att uppsyningsperso-
nalens arbetskraft i så hög grad, som f. n. är fallet, tages i anspråk för ka
meralt arbete. Jag är därför ense med utredningen om att dylika göromål,
så långt sig göra låter, böra avlyftas från uppsyningspersonalen, så att den
na får större möjligheter än nu att ägna sig åt sina egentliga uppgifter.
Den mest betungande arbetsuppgiften av kameral natur synes vara för
valtningen och redovisningen av patienternas flitpenningar och privata me
del. Utredningen har för sin del föreslagit, att de härmed förenade göromå-
len i viss utsträckning skulle överflyttas till sjukhuskontoren. Vid remiss
behandlingen har den av utredningen därvid föreslagna ordningen mött er
inringar från olika håll. För egen del kan jag icke undgå att finna, att ett
genomförande av utredningens förslag skulle betyda, att förvaltningen av
patientmedlen bleve mera komplicerad och arbetskrävande än f. n. Den före
slagna ordningen synes mig ej heller vara ägnad att medföra en så effektiv
avlastning för uppsyningspersonalen som synes önskvärd. Med hänsyn här
till anser jag mig icke kunna biträda utredningens förslag i denna del. En
ligt min mening bör ansvaret för hithörande göromål alltfort åvila uppsy
ningspersonalen. För att i görligaste mån befria denna personal från det
tidsödande detaljarbete, som är förenat med dessa göromål, bör biträdeshjälp
ställas till dess förfogande. Enligt vad jag inhämtat tillämpas en sådan ord
ning redan nu på vissa håll och har därvid visat sig medföra en för det
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
egentliga vårdarbetet gynnsam omfördelning av uppsyningspersonalens ar
betstid.
Vad utredningen föreslagit om avlastning i övrigt från uppsyningsperso-
nalen av arbetsuppgifter av kameral natur föranleder ingen erinran från
min sida.
Genom den sålunda förordade avgränsningen i olika hänseenden av upp
syningspersonalens arbetsuppgifter och genom överförandet av personal
ärendena till särskilda tjänstemän synes en minskning kunna ske av an
talet befattningar för uppsyningspersonal för det inre sjukvårdsarbetet. I
princip synes det därvid för varje överläkaravdelning vara till fyllest med
en sådan tjänst. Utredningen har för sin del föreslagit, att dessa tjänster
skulle benämnas avdelningsföreståndare och placeras i Ca 18. För egen del
kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka en sådan lönegradsuppflyttning av
första föreståndarinnorna, som detta skulle innebära. Jag föreslår därför,
att nuvarande tjänstebenämningar, förste uppsyningsman resp. första fö
reståndarinna, samt nuvarande lönegrader, Ca 18 resp. Ca 17, bibehållas.
På vissa större överläkaravdelningar synes det emellertid icke vara till
räckligt med endast en befattningshavare för hithörande arbetsuppgifter.
Jag förordar därför, att på sådana överläkaravdelningar, där jämte över
läkaren finnes anställd förste läkare med självständigt ansvar för viss del
av avdelningen, såsom biträde åt förste uppsyningsmannen eller första fö
reståndarinnan bibehålies en uppsyningsman eller en föreståndarinna. Sär
skilda förste uppsyningsmanstjänster synas vidare böra finnas vid de fasta
paviljongerna vid Säters och S:ta Gertruds sjukhus samt vid specialavdel
ningarna för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. Vidare torde
första föreståndarinnetjänsterna vid Pärlby sjukhus och centralhemmet för
familjevård i Korsberga böra bibehållas.
Av övriga tjänster bland den nuvarande, för det inre sjukvårdsarbetet
avsedda uppsyningspersonalen torde föreståndarinnetjänsterna för tjänst
göring vid läkarmottagning för somatisk vård, å läkemedelsförråd och å
laboratorier böra utbytas mot ö ver sköter sket jänster, varvid i förekomman
de fall föreståndarinnetjänsterna torde få upptagas på övergångsstat. Till
övergångsstat torde vidare böra överföras övriga övertaliga uppsynings-
mans- och föreståndarinnetjänster, varvid tjänsternas innehavare, där så
lämpligen kan ske, torde böra disponeras för tjänstgöring på vakanta eller
nytillkommande överskötar- eller översköter sket jänster.
Den sålunda förordade omorganisationen av uppsyningspersonalen för
det inre sjukvårdsarbetet synes icke böra tillämpas redan fr. o. m. nästa
budgetår. Innan så sker synes nämligen för varje enskilt sjukhus böra un
dersökas, på vilket sätt den nya organisationen bör genomföras med hänsyn
till nuvarande personaluppsättning vid resp. sjukhus. Med hänsyn här
till föreslår jag icke redan nu några av organisationen påkallade ändringar
i personalförteckningen för sinnessjukhusen beträffande denna personal
grupp. Det torde få ankomma på medicinalstyrelsen att framdeles efter
nyssnämnda undersökning framlägga förslag om organisationens genomfö
rande vid de olika sjukhusen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
23
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Vad beträffar de för tillsynen av manliga patienters utearbete avsedda
uppsyningsmännen skulle enligt utredningens i annat sammanhang fram
lagda förslag de uppgifter, som nu ankomma på dessa uppsyningsmän,
överflyttas på andra befattningshavare, nämligen föreståndare för arbets
terapi. Detta måste emellertid bli en fråga på längre sikt. Med hänsyn här
till synas nämnda uppsyningsmanstjänster tills vidare böra bibehållas.
B. Förslag av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 31 december 1948 har medicinalstyrelsen i samband med
beräkningen av medelsbehovet för avlöningar vid statens sinnessjukhus un
der nästa budgetår påkallat förstärkning m. in. av personalen i olika hän
seenden.
Över nämnda framställning ha yttranden avgivits av statskontoret och
statens lönenämnd.
Medicinalstyrelsen.
Allmänna synpunkter.
Styrelsen anför såsom inledning till sina förslag bl. a. följande:
Statens sjukhusutredning har i sitt betänkande angående sinnessjukvår
den (SOU 1948: 37), i syfte att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av
befintliga vårdplatser för sinnessjuka, dels understrukit vikten av att utöka
antalet läkare inom såväl den slutna som öppna sinnessjukvården dels ock
föreslagit omorganisation av uppsyningspersonalen samt en omfattande ut
byggnad av organisationen för sysselsättnings- och arbetsterapi ävensom av
sjukvården i övrigt.
I huvudsak har medicinalstyrelsen tillstyrkt förslagen i sitt yttrande över
betänkandet. De kunna emellertid enligt såväl utredningens som styrelsens
mening endast successivt genomföras. Sålunda måste omorganisationen av
uppsyningspersonalen först förberedas, bl. a. genom vakantsättning av en
del av de nuvarande tjänsterna, medan uppbyggnaden av organisationen för
patientsysselsättningen i första hand kräver anordnande av speciell utbild
ning. Bl. a. med hänsyn härtill framlägger styrelsen icke nu några förslag
i dessa avseenden.
Medicinalstyrelsen anser liksom sjukhusutredningen, att en väsentlig ut
ökning av läkar- och sjukvårdspersonalen är nödvändig för ett effektivt ut
nyttjande av sjukhusens kapacitet. Genomförandet därav kan emellertid icke
undgå att påverkas av nuvarande brist på arbetskraft och rådande finansi
ella förhållanden. Enligt styrelsens mening kunna emellertid vissa förstärk
ningar av ifrågavarande personal ej uppskjutas, främst för att bemanna nya
avdelningar men även för att öka personaltätheten å vissa redan befintliga
avdelningar. Styrelsen vill i sistnämnda hänseende erinra om att styrelsen i
sina anslagsäskanden för innevarande budgetår, oaktat påkallad återhåll
samhet beträffande statens utgifter, bl. a. ur säkerhetssynpunkt ej ansåg
sig kunna underlåta föreslå personalförstärkningar för befintliga vårdplat
ser med ett relativt stort antal skötare och sköterskor. För ändamålet ställ
des emellertid endast ungefär hälften av det begärda antalet tjänster till för
25
fogande. Vissa behov av förstärkningar ha sålunda icke kunnat täckas och
förnyade krav i dessa avseenden ha framställts såväl från sjukhusdirektio
nernas sida som från personalhåll. Yrkanden om ytterligare förstärkningar
ha också skett, vilka styrelsen i ganska stor utsträckning funnit sig jämväl
böra biträda.
Medicinalstyrelsen har låtit verkställa viss undersökning rörande behovet
av ändrad lönegradsplacering av en del tjänster vid sinnessjukhusen, huvud
sakligen hänförliga till ekonomipersonalen. Svårigheter råda nämligen i frå
ga om rekryteringen av hithörande personal. Undersökningen har ock för
anletts av framställningar från statens sjukhuspersonals förbund, svenska
ekonomiföreståndarinnors förening och civila statsförvaltningens tjänste
mannaförbund.
Helt naturligt äro nyssnämnda svårigheter delvis beroende på nuvarande
allmänna knapphet på arbetskraft. Det har emellertid framkommit, att vissa
av ifrågavarande personalgrupper vid sinnessjukhusen kommit att bliva ef
tersatta i lönehänseende i förhållande till motsvarande eller jämförbar ar
betskraft inom andra verksamhetsområden och att rekryteringssvårigheter-
na delvis äro beroende därav. Detta framträder särskilt i de fall personal
vid sinnessjukhusen kommit i lägre löneställning än motsvarande personal
vid kroppssjukhusen, såsom exempelvis fallet är med köksföreståndare och
biträdande köksföreståndare.
Vakanta tjänster — främst sådana såsom biträdande köksföreståndare —
kunna vid sinnessjukhusen i en del fall f. n. ej återbesättas med för ända
målet utbildad personal. Vidare kunna endast i undantagsfall vikarier med
önskvärda kvalifikationer anskaffas vid ledigheter för köksföreståndare och
biträdande köksföreståndare. Endast den omständigheten, att ett relativt
stort antal av köksföreståndar,tjänsterna innehas av äldre befattningshavare,
torde vara anledningen till att sinnessjukhusens brist på arbetskraft av ifrå
gavarande slag ännu ej framträtt med full styrka. Löneställningen för nu
nämnda tjänstemän bör enligt styrelsens mening snarast bringas i bättre
överensstämmelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare
vid kroppssjukhusen.
Vidare synas åtskilliga skäl tala för uppflyttning i lönegrad av exempelvis
hantverkartjänsterna, och medicinalstyrelsen anser, liksom statens sjukhus
personals förbund, att en genomgående revision av tjänsteförteckningen för
sinnessjukhusen i vad den avser ekonomipersonalen är påkallad såväl med
hänsyn till rekryteringsförhållandena som ur rättvisesynpunkt. Därvid må
dock erinras om att maskinpersonalens löneställning redan är föremål för
utredning av särskilda sakkunniga.
Med hänsyn till sålunda berörda förhållanden hade medicinalstyrelsen för
avsikt att redan i samband med dessa anslagsäskanden föreslå ändring av
vissa tjänsters lönegradsplacering. På grund av rådande lönepolitiska läge
har styrelsen likväl ansett sig böra avstå från att nu framlägga sådana för
slag. Styrelsen vill dock förutskicka, att rekryteringsläget beträffande vissa
befattningshavargrupper — exempelvis kvinnliga ekonomibiträdestjänster
är sådant, att styrelsen kan bli nödsakad alt senare inkomma med sär
skild framställning om lönegradsförhöjningar, därest löneställningen för
motsvarande personal vid kroppssjukhusen skulle höjas.
Slutligen må nämnas, alt framställningar inkommit från clt flertal sjuk
hus om förhöjning av de arvoden, som utgå till predikanter, direktionernas
sekreterare in. fl. Ehuru vägande skäl tala för eu revision jämväl av dessa
arvoden, anser sig styrelsen i nuvarande läge icke böra framlägga förslag
i sådant syfte.
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
26
Enligt det anförda begränsar sig medicinalstyrelsen i det följande i hu
vudsak till att föreslå dels inrättande av erforderliga tjänster för nytillkom
mande vårdplatser dels ock angelägna personalförstärkningar å befintliga
vårdplatser. Härjämte föreslås utbyten av vissa tjänster mot andra.
Personal för nytillkommande vårdplatser.
Bortsett från två planerade nya sjukpaviljonger vid Ulleråkers och Ma-
riebergs sjukhus, till vilka i första hand evakuering av patienter avsåges
skola ske under ombyggnad av andra delar av dessa sjukhus, räknar sty
relsen med att sammanlagt 570 vårdplatser skola tillkomma under näst
kommande budgetår, nämligen 30 vårdplatser vid Sundby sjukhus, 92 plat
ser vid Ryhovs sjukhus, 152 platser vid Vipeholms sjukhus, 45 platser vid
S:t Jörgens sjukhus, 119 platser vid Mariebergs sjukhus, 32 platser genom
anslutning av en sekundäravdelning i Kristberga socken till Birgittas eller
Västra Ny sjukhus samt 100 platser vid Furunäsets sjukhus. Dessa vård
platser tillkomme på grund av beslutade om- och tillbyggnader vid resp.
sjukhus, utom vad anginge sekundäravdelningen i Kristberga socken, för
vilken styrelsen den 2 juli 1948 gjort framställning om inköp av byggnad.
För vårdplatserna vid Furunäsets sjukhus hade redan tidigare sjukvårds
tjänster ställts till förfogande. För övriga nytillkommande vårdplatser er
fordrades enligt styrelsens mening nyanställning av följande personal:
Sundby sjukhus: 1 översköterska, 1 första sköterska och 6 sköterskor.
Ryhovs sjukhus: 2 överskötare, 2 förste skötare, 12 skötare, 2 överskö
terskor, 2 första sköterskor och 12 sköterskof.
Vipeholms sjukhus: 2 översköterskor, 4 första sköterskor och 36 sköters
kor.
S:t Jörgens sjukhus: 1 översköterska, 1 första sköterska, 8 sköterskor och
3 skötare.
Mariebergs sjukhus: 2 översköterskor, 2 första sköterskor och 25 sköters
kor.
Sekundäravdelningen till Birgittas sjukhus: 1 översköterska, 1 första skö
terska och 6 sköterskor samt 1 ekonomibiträde i Ca 9 (gårdskarl), 1 eko
nomibiträde i Ca 6 (kokerska) och 1 ekonomibiträde i Ce 3 (biträde för
kök och tvätt).
Personalförstärkningar in. m. å befintliga vårdplatser.
Läk arpersonal.
Styrelsen upplyser, att antalet patienter per läkare vid Birgittas sjukhus
uPPginSe till något mer än 175 och inom kvinnoavdelningen, som endast
hade en överläkare och en andre läkare, till omkring 200. Med hänsyn här
till anser styrelsen en förstärkning angelägen och föreslår, att en förste
läkartjänst i Ca 31 inrättas för nämnda avdelnings räkning.
Liknande förhållanden råda enligt styrelsen vid Mariebergs sjukhus.
Kvinnosidan med något mer än 500 patienter hade endast en överläkare och
en andre läkare. Efter planerad ombyggnad komme avdelningens platsan
tal dessutom att ökas till 545. På grund härav föreslår styrelsen, att jäm
väl därstädes inrättas en förste läkartjänst i Ca 31.
Kurtgl. Maj ds proposition nr 123.
27
Vidare föreslår styrelsen vissa förändringar beträffande läkarpersonalen
vid S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen anför härom:
Direktionen för sjukhuset har hemställt om inrättande av en överläkar
tjänst i Ca 30. Därvid åsyftas uppdelning av sjukhuset i två överläkarav-
delningar. Innehavaren av den nya överläkartjänsten skulle enligt förslaget
tillika vara hjälpverksamhetsläkare.
Det kan vitsordas, att vid sjukhuset bedrives ett mycket förtjänstfullt
och intensivt terapeutiskt arbete och att vissa personella förstärkningar få
anses vara befogade. Vid sjukhuset finnas f. n. följande läkartjänster, näm
ligen en överläkartjänst i Ca 31, en förste läkartjänst i Ca 31, en andre
läkartjänst i Ca 29 och två andre läkartjänster i Ce 29. Av de sistnämnda
tjänsterna har dock en icke kunnat tillsättas. Det fastställda vårdplatsan
talet uppgår till 365, varav 50 platser inrymmas i en särskild rumsavdel-
ning. Den genomsnittliga beläggningen uppgår emellertid till omkring 500
och patientomsättningen per år till omkring 330.
Det torde kunna ifrågasättas, huruvida en uppdelning av ett så relativt
litet sjukhus på två överläkaravdelningar nu bör ske, allra helst som vid
åtskilliga av de övriga sinnessjukhusen sådan uppdelning får anses ännu
mera befogad med hänsyn till patientantalet. För att bereda överläkaren
erforderlig avlastning föreslås i stället, att andre läkartjänsten i Ca 29 för
ändras till förste läkartjänst i Ca 31 samt att åt en av förste läkarna upp
drages att mot särskilt arvode — 1 200 kronor per år — såsom sjukvårds-
läkare svara för sjukvården å ena könssidan. Sistnämnde läkare skulle
också kunna förordnas att vara hjälpverksamhetsläkare.
För att underlätta läkarrekryteringen vid sjukhuset föreslås vidare, att
en av de båda andre läkartjänsterna i Ce 29 förändras till sådan tjänst i
Ca 29.
Styrelsen framhåller härjämte, att vid ytterligare tre av primärsjukhusen,
Restads, Säters och Umedalens sjukhus, antalet patienter per läkare inom
den slutna vården vore orimligt stort (200, 186 resp. 190). För att undan
röja detta missförhållande vid elt av sjukhusen hade styrelsen för avsikt
att till dettas förfogande ställa en disponibel andre läkartjänst i Ce 29. Då
motsvarande förstärkning snarast borde genomföras jämväl vid de båda
andra sjukhusen, hemställer styrelsen om nyinrättande av två andre läkar
tjänster i Ce 29 för detta ändamål.
Läkartjänsterna vid Källshagens sjukhus, som är ett sekundärsjukhus, ut
göras enligt styrelsen av en överläkartjänst i Ca 32, en förste läkartjänst
i Ca 31 och två andre läkartjänster i Ca 29. Beläggningen uppginge till om
kring 930, varför antalet patienter per läkare vore något mer än 230. Där
till k om me omkring 25 patienter i familjevård. Imbecillavdelningen vid
sjukhuset med cirka 300 inneliggande och 250 försöksutskrivna patienter
vore särskilt betungande för överläkaren på grund av den omfattande skrift
växling med sinnessjuknämnden, andra myndigheter och enskilda, som detta
klientel föranledde. Då överläkaren, förutom de förvaltningsuppgifter, som
åvilade honom såsom sjukhuschef, hade att vara sjukvårdsläkare för samt
liga patienter, borde hans arbetsbörda snarast minskas. Detta föreslås av
styrelsen ske på så sätt, att förste läkaren betros med uppdraget att vara
sjukvårdsläkare för nämnda specialavdelning och familjevården, för vilket
Kungl. Maj ds proposition nr 123.
28
arbete han, i likhet med vad som redan gällde beträffande ett antal förste
läkare vid andra sjukhus och vad som av styrelsen föreslagits beträffande
en förste läkare vid S:t Jörgens sjukhus, borde tillerkännas särskilt arvode
om 1 200 kronor per år.
Vid Vipeholms sjukhus, som disponeras för vård av svårskötta sinnesslöa,
uppginge enligt styrelsen beläggningen till omkring 870. Endast en över
läkartjänst i Ca 31 och en andre läkartjänst i Ca 29 funnes vid sjukhuset.
Såsom av det föregående framginge beräknades 152 nya vårdplatser till
komma vid sjukhuset under nästkommande budgetår. På grund härav fö
reslår styrelsen, att antalet läkartjänster utökas med en förste läkartjänst
i Ca 31.
Härefter erinrar styrelsen om att under de senaste åren vid nio av pri
märsjukhusen inrättats särskilda överläkartjänster i Ca 30 för hjälpverksam
het och familjevård. Jämväl vid de övriga sjukhusen av detta slag förelåge
behov av sådana läkare. Med hänsyn till läkarbristen och nuvarande eko
nomiska läge anser sig styrelsen dock icke böra föreslå fortsatt utbyggnad
av denna organisation i annan mån, än att en sådan tjänst borde inrättas
vid Mariebergs sjukhus. Som skäl härför åberopar styrelsen det omfattande
arbete inom sjukhusets öppna vård, som upptagningsområdets storlek för
anledde — hela Värmlands län och tio socknar av Örebro län. Vid bifall här
till kunde ett arvode å 600 kronor per år till nuvarande hjälpverksamhets-
läkaren indragas.
Vidare omnämner styrelsen, att rättspsykiatriska föreningen hos styrel
sen gjort framställning om inrättande av ytterligare två andre läkartjäns
ter i Ce 29 vid de till statens sinnessjukhus anslutna rättspsgkiatriska av
delningarna i syfte att öka utbildningsmöjligheterna och förbättra rekryte-
ringsförhållandena inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Den
ena av de föreslagna tjänsterna borde enligt föreningen placeras i Uppsala
och den andra i Lund, d. v. s. vid Ulleråkers resp. S:t Lars sjukhus. Styrel
sen framhåller för sin del, att den stora brist på psykiatriskt utbildade lä
kare, som f. n. rådde, mycket snart kunde medföra, att det rättspsykiatris
ka undersökningsväsendet stode utan tillräcklig arbetskraft och därmed
utan möjlighet att fullgöra sin uppgift, därest ej åtgärder snarast vidtoges
för att bättre trygga läkarrekryteringen. För den skull hemställer styrelsen,
att de två av rättspsykiatriska föreningen föreslagna extra ordinarie andre
läkartjänsterna inrättas i Uppsala och Lund, där rekryteringsförhållandena
vore relativt goda.
Kontorspersonal.
Styrelsen föreslår, att vid S:t Sigfrids sjukhus inrättas en assistenttjänst
i Ce 19. På grund av de arbetsuppgifter, som föranleddes av förvaltningen
av sekundäravdelningen i Långasjö och centralhemmet för familjevård i
Korsberga med den därtill anslutna omfattande familjevården, vore nämli
gen sjukhuset i lika stort behov av en sådan tjänst som Sundby och Säters
sjukhus, för vilkas räkning medgivits inrättande av sådana tjänster fr. o. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
29
innevarande budgetår med hänsyn till förvaltningen av till dessa sjukhus
anslutna sekundäravdelningar.
Styrelsen har vidare återkommit till de i dess anslagsäskanden för inne
varande budgetår framlagda förslagen om inrättande av en kontoristbefatt
ning i Ca 13 vid vartdera Frösö och Furunäsets sjukhus. Styrelsen hade tidi
gare framhållit, att vid sjukhus av samma storleksordning som Frösö sjuk
hus (med sekundäravdelningen i Järvsö tillsammans omkring 800 vård
platser) — såsom Birgittas och Mariebergs sjukhus — funnes ordinarie kon
toristtjänst och att arbetsbördan för kontorspersonalen vid det förra sjuk
huset vore av minst samma omfattning som för kontorspersonalen vid de
båda senare sjukhusen. Till den stora arbetsbördan för kontorspersonalen
vid Frösö sjukhus bidroge ock den särskilda förvaltningen av sekundärav
delningen i Järvsö. Vad anginge Furunäsets sjukhus hade såsom skäl för
ifrågavarande befattnings inrättande anförts den ökning av kontorsperso
nalens arbetsbörda, som sjukhusets utbyggnad komme att medföra. Sjuk
husens direktioner hade nu, utöver tidigare anförda skäl för tjänsternas
inrättande, understrukit svårigheterna att anskaffa och behålla kontorsper
sonal med erforderliga kvalifikationer med endast de möjligheter att an
ställa extra arbetskraft, som nu stode till buds. Vid Furunäsets sjukhus till-
komme också under nästa budgetår omkring 100 av de planerade nya vård
platserna.
Styrelsen föreslår vidare, att 3 vakanta kontorsbiträdeistjänster i Ca 8 ut
bytas mot samma antal tjänster såsom biträde för skriv- och kontorsgöro-
mål i Cf 4—Ce 8. För att i erforderlig utsträckning kunna anställa skriv-
hjälp åt läkarna, bl. a. överläkarna för hjälpverksamhet och familjevård,
erfordrades därjämte ytterligare utökning av antalet tjänster av sistnämnda
slag. Härutinnan erinrar styrelsen om att statens sjukhusutredning i sitt
betänkande angående sinnessjukvården understrukit angelägenheten av att
läkarna i möjligaste mån avlastades skriv- och kontorsgöromål. För ända
målet beräknades f. n. 7 nya biträdestjänster vara erforderliga förutom de
3, som skulle ersätta 3 vakanta ordinarie kontorsbiträdestjänster. Styrelsen
hemställer därför, att det antal biträden för skriv- och kontorsgöromål i
Cf 4—Ce 8, som finge vara anställda vid sinnessjukhusen — för innevarande
budgetår fastställt till 60 — ökas med 10.
Slutligen anmäler styrelsen, att innehavaren av den å övergångsstat upp
tagna bokhållartjänsten i Ca 19 komme att avgå under innevarande budget
år. Tjänsten borde därför indragas.
S j u kvårdspersonal.
Till att börja med erinrar styrelsen om att endast en del av de skötar- och
skötersketjänster, om vilkas inrättande styrelsen hemställt i sina anslags
äskanden för innevarande budgetår, beviljats. Sålunda hade endast 25 skö-
tartjänster och 35 skötersketjänster kunnat ställas till sjukhusens förfo
gande, ehuru styrelsens äskanden avsett 60 resp. 73 sådana tjänster. Då de
behov, som icke kunnat täckas, kvarstode, föreslår styrelsen med stöd av
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
30
Kungi. Maj:ts proposition nr 123.
vad som anförts i nyssnämnda anslagsäskanden (jfr prop. nr 145/1948) in
rättande av resterande där avsedda tjänster av ifrågavarande slag eller 35
skötar- och 38 skötersketjänster.
Härjämte framlägger styrelsen förslag om inrättande av ett antal nya
tjänster vid olika sjukhus samt om utbyte av vissa befattningar mot andra
tjänster. Styrelsens förslag härutinnan innebära följande:
Sundbij sjukhus. För fortsatt avveckling av den ursprungliga personalor
ganisationen med 2 översköterskor per vårdavdelning föreslår styrelsen ut
byte av 3 överskötersketjänster, som vore eller under innevarande budgetår
bleve vakanta, mot 3 första skötersketjänster. Styrelsen föreslår vidare, att
1 tjänst som skötare och 1 tjänst som sköterska, avsedda för sjukhusets båda
insulinavdelningar, utbytas mot 1 förste skötartjänst resp. 1 första skö-
tersketjänst. Slutligen föreslås inrättande av 8 skötersketjänster för för
stärkning av personalen på överläkaravdelningen för kvinnor.
Sekundäravdelningarna i Ribbingelund och Rosöga. Styrelsen erinrar om
att för dessa båda till Sundby sjukhus anslutna avdelningar med 90 resp. 80
vårdplatser för innevarande budgetår följande tjänster ställts till förfogan
de, nämligen 1 överskötersketjänst, 3 första skötersketjänster, 2 skötar-
tjänster och 13 skötersketjänster eller sammanlagt 19 tjänster. Avdelningen
1 Ribbingelund hade sedan senare halvåret 1946 disponerats för evakuering
av vissa vårdavdelningar vid Mariebergs sjukhus under där pågående om
byggnadsarbeten, varvid 9 skötare från detta sjukhus tjänstgjort å avdel
ningen. Dessutom hade 1 översköterska alltsedan år 1946 varit anställd
vid avdelningen i Ribbingelund. Under nästkommande budgetår beräkna
des emellertid till Mariebergs sjukhus hänförliga patienter bliva återför
da dit och nämnda skötarpersonal åter bliva erforderlig där. Vidare hade
det befunnits önskvärt, att var och en av avdelningarna uppdelades på två
självständiga vårdavdelningar med vardera en överskötare eller överskö-
terska. Med anledning härav borde inrättas 1 över skötartjänst, 1 överskö
tersketjänst, 1 första skötersketjänst, 4 skötartjänster och 2 skötersketjäns
ter. Vid de fyra vårdavdelningarna skulle sålunda — förutom 4 överskötare-
översköterskor och 4 första sköterskor — vara anställda sammanlagt 6 skö
tare och 15 sköterskor.
Birgittas sjukhus. Styrelsen föreslår, att 1 vakant tjänst som förste upp-
syningsman i Ca 18 utbytes mot 1 tjänst som första föreståndarinna i Ca 17.
Planerad omorganisation av uppsyningspersonalen syntes icke utgöra hin
der för genomförande av nämnda förslag. Vidare föreslår styrelsen inrät
tande av 5 skötartjänster och 7 skötersketjänster för förstärkning av perso
nalen på vissa avdelningar in. m.
Rghoys sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 2 skötar- och 2 skö
tersketjänster för upprättande av en insulinstation.
S:t Sigfrids sjukhus. Styrelsen föreslår utbyte av 2 skötartjänster mot 2
förste skötartjänster, avsedda för två avdelningar, som sakna förste skö
tare.
S:ta Gertruds sjukhus. Styrelsen föreslår utbyte av 1 skötartjänst mot 1
tjänst såsom förste skötare inom en avdelning med 76 vårdplatser för att
bereda möjlighet till uppdelning av avdelningen på två enheter. Vidare
föreslår styrelsen inrättande av 3 skötartjänster för tillsyn av utearbetande
patienter.
S:t Olofs sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 2 skötartjänster och
2 skötersketjänster för tillsyn av utearbetande patienter och för förstärk
ning av nattvaktspersonalen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
31
S:ta Marin sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 5 skötar tjänster och
8 skötersketjänster för förstärkning av personalen på vissa vårdavdelningar.
S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen upplyser, att 1 översköterska på en vård
avdelning måst anlitas för att biträda läkarna vid medicinska behandling
ar av olika slag inom hela sjukhuset. Detta arbete hade numera nått sådan
omfattning, att det krävde hela hennes arbetstid, varför hon sålunda icke
längre kunde ägna sig åt arbetet på sin vårdavdelning. Styrelsen föreslår
därför, att vid sjukhuset inrättas ytterligare 1 ö ver sköter sket jänst. Härjämte
meddelar styrelsen, att tillsynen av de många från sinnessjukhus försöks-
utskrivna straffriförklarade, som vore bosatta i Göteborg, tidigare ombe
sörjts av stadens organ för öppen vård. Numera underläte emellertid sta
den att utöva denna tillsyn, då man ansåge, att densamma ankomme å den
statliga sinnessjukvården. S:t Jörgens sjukhus hade måst övertaga uppgif
ten i fråga. Styrelsen föreslår därför, att vid sjukhuset inrättas 1 förestån-
darinnetjänst för hjälpverksamhetens räkning i Ca 14 förutom den tjänst
av detta slag, som sjukhuset redan disponerade.
Restads sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 9 skötartjänster och 2
skötersketjänster för förstärkning av personalen på vissa vårdavdelningar.
Källshagens sjukhus. Styrelsen upplyser, att för att trygga säkerheten nat
tetid nu i ganska stor omfattning tillgrepes s. k. passiv tjänstgöring (be-
redskapstjänstgöring), vilken intill 50 % kompenserades genom avkort-
ning av dagtjänstgöringen. Härigenom skedde en icke godtagbar minskning
av personaltätheten under dagen. För avveckling av detta "system föreslår
styrelsen anställande av ytterligare 1 översköterska, 2 skötare och 1 skö
terska. Vidare föreslås inrättande av 2 över skötart jänster och 6 skötart jäns
ter för uppdelning av två vårdavdelningar för imbecilla om vardera 90 plat
ser samt 1 skötartjänst och 2 skötersketjänster för effektivare tillsyn av
patienterna under arbete på verkstäder och arbetssalar.
Mariebergs sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 1 över skötartjänst,
1 förste skötartjänst, 7 skötart jänster och 2 sköterskejänster för utvidgning-
av en behandlingsavdelning för manliga patienter och som ersättare för
personal från andra avdelningar, som redan disponerats för denna behand
lingsavdelning.
Sekundäravdelningarna till Säters sjukhus: Pårlbg sjukhus och avdelning
en i Olofsfors. Styrelsen föreslår i fråga om Pärlby' sjukhus utbyte av 1
törste skötartjänst mot 1 första skötersketjänst och 1 skötersketjänst mot
1 skötartjänst samt i fråga om avdelningen i Olofsfors med 80 vårdplatser
inrättande av 1 överskötersketjänst för uppdelning av anstalten på två själv
ständiga vårdavdelningar.
Umedalens sjukhus. Styrelsen framhåller, att det arbete, som åvilade före
ståndarinnan i hjälpverksamhet, på grund av sjukhusets vidsträckta upp
tagningsområde (hela Västerbottens län och stora delar av Västernorrlands
län samt Arvidsjaurs socken av Norrbottens län) vore alltför omfattande,
samt alt hon ej hunne att ägna sig åt sjukhusets familjevård. Fn överskö
terska hade under den senaste tiden måst anlitas för att biträda henne. Sty
relsen föreslår därför, att ytterligare 1 tjänst såsom föreståndarinna i Ca 14
inrättas vid sjukhuset, avsedd för hjälpverksamhet och familjevård. Vidare
föreslår styrelsen utbyte av 1
förste skötartjänst mot 1
första skötersketjänst
och 2 skötersketjänster mot 2 skötart jänster. Sluligen framhåller styrelsen,
alt ett stort behov förelåge av en socialassistent vid den rättspsykiatriska
avdelningen vid sjukhuset. Undersökningsverksamheten där betungades bl. a.
av att de undersökta personerna vore bosatta på stora avstånd från sjuk-
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
och effektivisera läkarens arbete. På grund härav föreslår styrelsen, att vid
avdelningen inrättas 1 befattning som socialassistent i Ce 11.
Reservtjänster. Styrelsen hemställer slutligen, att förslagsvis 8 skötar-
tjänster inrättas utöver det antal sådana tjänster, som styrelsen i det före
gående förordat. Som stöd för denna hemställan anför styrelsen, att den i
det föregående endast föreslagit sådana förstärkningar av sjukvårdsper
sonalen, som f. n. syntes oundgängliga eller beträffande vilka ett särskilt
stort behov förelåge. Med hänsyn härtill och i enlighet med tidigare er
farenheter kunde det förmodas, att ytterligare trängande behov av personal
ökning vid olika sjukhus aktualiserades före utgången av nästkommande
budgetår. Det vore därför önskvärt, att styrelsen medgåves disponera ett
mindre antal reservtjänster, som den efter behov kunde ställa till sjukhu
sens förfogande. Särskilt angeläget vore det att snabbt kunna tillgodose upp
kommande behov av förstärkning ur säkerhetssynpunkt å avdelningar för
manliga oroliga och opålitliga patienter. Detta har ditintills endast kunnat
ske genom beordrande av övertidstjänstgöring o. d. eller genom förstärk
ning medelst personal från andra avdelningar. Icke någon av dessa båda åt
gärder plägade utan olägenheter kunna vidtagas annat än rent tillfälligtvis.
Ekonomi personal.
Personal i verkstäder och arbetssalar. Styrelsen har till
att börja med förnyat ett i dess anslagsäskanden för innevarande budget
år framlagt förslag om utbyte av två hantverkartjänster i Ca 10 (reparatör
resp. smed) vid Furunäsets sjukhus mot två hantverksföreståndartjänster
i Ca 12. Styrelsen erinrar om att statsutskottet i sitt utlåtande nr 107/1948
med anledning av en motion i ämnet uttalat, att nämnda utbyte borde kom
ma till stånd först sedan sjukhuset utvidgats med en paviljong, som vore
under uppförande. Då denna paviljong kunde beräknas bliva färdigställd
under budgetåret 1949/50, borde enligt styrelsens mening utbytet verkstäl
las fr. o. in. nämnda budgetår.
För att på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av arbetskraft för
underhåll o. d. av byggnader och inventarieutrustning anser styrelsen vidare
angeläget, att vissa nya tjänster inrättas för detta ändamål, i första hand
vid Rijhovs, S:t Sigfrids, Umedalens och Västra Marks sjukhus. Styrelsen
anför härom:
Icke något av de tre förstnämnda stora sjukhusen disponerar för anställ
ning av målare mer än en tjänst, en hantverksföreståndartjänst. I framställ
ningar om förstärkning ha sjukhusens direktioner ock anmält, att detta
förhållande är otillfredsställande, då därigenom i stor utsträckning måste
anlitas tillfällig och i många fall okvalificerad arbetskraft för ifrågavarande
arbetsuppgifter. Det har även understrukits, att arbeten av detta slag till
stor del oundgängligen måste utföras av vid sjukhusen anställd personal.
Under åberopande av vad sålunda framhållits samt den omständigheten,
att vid vart och ett av de övriga sjukhusen av ifrågavarande storleksordning
finnes — förutom hantverksföreståndare — minst en hantverkare för må
leriarbeten, får styrelsen föreslå, att tre hantverkartjänster i Ca 10 inrät
tas, avsedda för Ryhovs, S:t Sigfrids och Umedalens sjukhus.
Västra Marks sjukhus disponerar icke någon hantverksföreståndartjänst
vare sig för snickeri- eller måleriarbeten utan endast två hantverkartjänster.
Därigenom saknas effektiv ledning av dessa arbeten, vilket medfört, att de
på ett beklagligt sätt kommit att eftersättas. Sålunda ha exempelvis de
byggnadsarbeten, som enligt upprättade reparationsförslag skulle ha ut-
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
33
förts under de fyra senast förflutna åren, endast i obetydlig utsträckning
blivit utförda.
Då erfarenheten nu måste anses ha visat, att detta sjukhus i likhet med
de övriga sjukhusen av samma storlek är i behov av hantverksföreståndare
för såväl snickeri- som måleriarbeten, får styrelsen hemställa om inrättan
de för dess räkning av två hantverksf öreståndartjänster i Ca 12, d. v. s.
den lönegrad, i vilken motsvarande tjänster vid sjukhus av närmast jäm
förbar storleksordning äro placerade.
I händelse av bifall till detta förslag har styrelsen för avsikt att, sedan
den övervägande delen av de nu nödvändiga och brådskande reparationsar
betena vid sjukhuset blivit utförda, överflytta en av sjukhusets båda nyss
nämnda hantverkartjänster till något av de sjukhus, som förutom Ryhovs,
S:t Sigfrids och Umedalens sjukhus äro i behov av sådana tjänster.
Under framhållande bl. a., att stadigvarande behov förelåge av tjänsterna,
föreslår styrelsen vidare, att två hantverkartjänster i Ce 10 (snickare) —
en vid vartdera Salberga och Furunäsets sjukhus — utbytas mot ordinarie
sådana tjänster i Ca 10.
Härjämte föreslår styrelsen, att vid Furunäsets sjukhus inrättas ytter
ligare en tjänst som sömmerska eller väverska i Ca 7. Som stöd härför fram
håller styrelsen, att för sy- och vävsalarna vid sjukhuset funnes en slöjd-
föreståndartjänst, en tjänst såsom sömmerska eller väverska och en eko-
nomibiträdestjänst i Ce 3. Sjukhus av motsvarande storleksordning dispo
nerade däremot två tjänster för sömmerskor eller väverskor. Den tillgäng
liga arbetskraften vore ej tillfyllest för att i önskvärd omfattning syssel
sätta patienter å arbetssalarna eller för att utföra erforderliga sömnadsar
beten för sjukhusdriften. Genom ökningen av antalet vårdplatser vid sjuk
huset med 100 bleve behovet av förstärkning av ifrågavarande personal
ännu mera trängande.
Personal i kök, bageri och tvätt. Styrelsen erinrar om att
den i anslagsäskandena i fråga om omkostnader vid sinnessjukhusen såväl
för innevarande som för nästkommande budgetår understrukit angelägen
heten av att förbättra kosthållet för patienterna. Styrelsen hade också hem
ställt om medel för ändamålet och därvid planerat införande av s. k. en-
hetskost, d. v. s. samma kosthåll för patienterna som för personalen. Nuva
rande personalorganisation i centralköken vore emellertid icke vid alla
sjukhusen tillfyllest för genomförande av enhetskost. Bl. a. på grund härav
måste man räkna med att genomförandet skedde successivt. Styrelsen hade
emellertid hemställt om att så finge ske så långt möjligt vore under näst
kommande budgetår. I anslutning härtill föreslår styrelsen nu vissa för
stärkningar av kökspersonalen. Styrelsen anför härom:
Organisationen inom centralköken vid de största och medelstora sjuk
husen är vanligen följande:
1 kök sföreståndare
1 biträdande köksföreståndare
2 ekonomibiträden i Ce—Ca 9 (manliga)
2
»
» Ca 0 (kokerskor)
2
»
» Ce 3
ca 19
»
» Ce 2
i! Ili han g till riksdagens protokoll 19VJ. 1 sand. Nr 123.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Ekonomibiträdena i Ce 3 tjänstgöra vanligen såsom kokerskor eller full
göra andra kvalificerade arbetsuppgifter.
Genom erfarenhet har denna organisation visat sig vara erforderlig för
arbetets behöriga gång. Vid de största sjukhusen erfordras dock i en del
fall något större personal. På behovet av arbetskraft inverkar vidare i hög
grad kökens utrustning och mer eller mindre moderna planering in. in.
En översyn av organisationen inom sjukhusens centralkök med nyss an
givna organisation såsom utgångspunkt giver utan vidare vid handen, att åt
skilliga brister förefinnas. Dessa ha också märkbart givit sig till känna enligt
vad som anmälts eller eljest kommit till styrelsens kännedom. Sålunda sakna
icke mindre än sex av sjukhusen (tre större och tre mindre sjukhus) helt
egentliga kokersketjänster — ekonomibiträdestjänster i Ca 6. Till följd här
av ha kvalificerade kokerskor vanligtvis icke kunnat förvärvas till dessa
sjukhus.
Vidare ha sex å sju sjukhus icke tillräckligt antal ekonomibiträdestjänster
i Ce 3 för att anställa lämplig arbetskraft för arbetsuppgifter av den art, för
vilka dessa biträden vanligen disponeras.
Preliminärt beräknar styrelsen, att ytterligare skulle erfordras samman
lagt åtminstone 15 ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och 10 sådana tjänster
i Ce 3.
Från de sjukhus, där kökspersonalen sålunda är underdimensionerad,
föreligga också framställningar om förstärkningar.
Av de sjukhus, som helt sakna ekonomibiträdestjänster i Ca 6, synas i
första hand Sundbij, S:t Sigfrids och Furnnäsets sjukhus böra tillgodoses i
detta avseende. Vid de båda förstnämnda sjukhusen kunna vakanta ekono
mibiträdestjänster i Ce 2 och Ce 3 samtidigt indragas. Med hänsyn till köks-
personalens relativt ringa antal — nio -— kan detta däremot icke ske vid
Furunäsets sjukhus. Den utökning av antalet vårdplatser, som kommer till
stånd vid detta sjukhus, utgör även ett skäl för förstärkning av köksperso
nalen.
Enligt det anförda föreslår styrelsen, att vid Sundby och S:t Sigfrids
sjukhus två ekonomibiträdestjänster i Ce 2 och två sådana tjänster i Ce 3
utbytas mot fyra ekonomibiträdestjänster i Ca 6 samt att vid Furunäsets
sjukhus inrättas en tjänst av sistnämnda slag.
Av det anförda torde framgå, att förstärkningar av centralkökens arbets
kraft, särskilt med kvalificerad kokerskepersonal, erfordras i betydligt större
utsträckning än vad nu föreslagits för att möjliggöra införande av enhets-
kost. För den skull vore det önskvärt, att styrelsen bereddes vissa möjlig
heter att vidtaga sådana förstärkningar genom att till styrelsens disposition
ställdes ytterligare ett antal ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och Ce 3, vilka
efter behov kunde tillhandahållas olika sjukhus. Styrelsen räknar därvid
med att ett antal vakanta ekonomibiträdestjänster i Ce 2 samtidigt skulle
kunna indragas.
I enlighet härmed anhåller styrelsen, att — förutom vad nyss föreslagits
beträffande kökspersonalen vid Sundbv, S:t Sigfrids och Furunäsets sjukhus
-— förslagsvis fem ekonomibiträdestjänster i Ce 2 utbytas mot fem ekonomi
biträdestjänster i Ca 6 samt sex nya ekonomibiträdestjänster i Ce 3 in
rättas.
Styrelsen upplyser härefter, att Sundbij sjukhus på grund av svårigheter
att driva bageriet därstädes åtminstone tills vidare övergått till att upp
handla bröd. Styrelsen föreslår därför, att de för detta bageri avsedda tjäns
35
terna — en bageriföreståndartjänst i Ca 10 och två ekonomibiträdestjänster
i Ce 2 — vilka vore vakanta, indragas.
Vidare meddelar styrelsen, att Källshagens sjukhus disponerade en tjänst
såsom ekonomibiträde i Ca 6 för att anställa kvinnlig arbetskraft för ma
skintvätt. Vid samtliga andra sjukhus av samma storleksordning funnes
däremot för detta arbete manlig arbetskraft — ekonomibiträden i Ce—Ca 9.
Vid Källshagens sjukhus hade det också visat sig, att sådan arbetskraft
vore erforderlig för ändamålet. Styrelsen föreslår därför utbyte av den f. n.
vakanta ekonomibiträdestjänsten i Ca 6 vid sjukhuset mot en sådan tjänst
i Ca 9.
Personal i trädgård och jordbruk. Styrelsen föreslår, att
en tjänst som föreståndare för djurstall (ladugårdsföreståndare) i Ca 9 vid
det till Säters sjukhus såsom sekundäravdelning anslutna Pärlby sjukhus
utbytes mot en sådan tjänst i Ca 10. Som stöd härför framhålles, att vid
andra sjukhus endast svinstallsföreståndare vore placerade i Ca 9, under
det att ladugårdsföreståndarna i regel vore placerade i Ca 10. Då vidare
ladugården vid Pärlby sjukhus hade exakt lika stor besättning som ladu
gården vid Säters sjukhus, där föreståndaren vore placerad i Ca 10, vore
det ur rättvisesynpunkt nödvändigt, att motsvarande tjänsteman vid det
förra sjukhuset gåves samma löneställning.
Övrig personal.
Styrelsen föreslår, att en tjänst som yttre nattvakt i Ca 10 vid psykiatriska
sjukhuset indrages. Tjänsten vore vakant sedan en tid tillbaka, och sjuk
huset hade träffat avtal med enskilt företag om den yttre tillsynen nattetid,
då denna anordning visat sig förmånlig ur bl. a. ekonomisk synpunkt.
På grund av innehavarnas avgång föreslår styrelsen vidare, att av de å
övergångsstat uppförda tjänsterna en tjänst såsom chaufför och en tjänst
såsom post- och stadsbud, båda placerade i Ca 10, indragas.
Sammanfattning'.
Styrelsen föreslår, att samtliga av styrelsen förordade befattningar som
överskötare, översköterska, förste skötare och första sköterska upptagas så
som ordinarie i resp. Ca 13, Ca 12, Ca 12 och Ca 10. Av de förordade 103 nya
skötartjänsterna föreslås 69 upptagna såsom ordinarie i Ca 11 och 34 såsom
extra ordinarie i Ce 11, medan av de förordade 163 nya skötersketjänsterna
109 föreslås upptagna såsom ordinarie i Ca 8 och 54 såsom extra ordinarie
i Ce 8.
Sammanfattningsvis skulle vid bifall till vad styrelsen föreslagit till
komma följande ordinarie tjänster, nämligen 4 förste läkare i Ca
31, 1 överläkare i Ca 30, 2 kontorister i Ca 13, 1 första föreståndarinna i
Ca 17, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 6 överskötare i Ca 13, 5 förste skötare i
Ca 12, 10 översköterskor i Ca 12, 69 skötare i Ca 11, 18 första sköterskor
i Ca 10, 109 sköterskor i Ca 8, 4 hantverksföreståndare i Ca 12, 3 hantver
kare i Ca 10, 1 föreståndare för djurstall i Ca 10, 2 ekonomibiträden i Ca
Kungi. Maj:ts proposition nr 123.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
9, 1 sömmerska eller väverska i Ca 7 och 10 ekonomibiträden i Ca 6. Å
andra sidan skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 3 kon-
torsbiträden i Ca 8, 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1 bageriföreståndare
i Ca 10, 1 yttre nattvakt i Ca 10 och 1 föreståndare för djurstall i Ca 9.
Från övergångsstaten skulle vidare avföras 1 bokhållare i Ca 19, 1 chaufför
i Ca 10 och 1 post- och stadsbud i Ca 10.
I fråga om icke-ordinarie tjänster innebär styrelsens förslag
sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 3 andre
läkare i Ce 29, 1 assistent i Ce 19, 10 biträden för skriv- och kontorsgöro-
mål i Cf 4—Ce 8, 34 skötare i Ce 11, 1 socialassistent i Ce 11, 54 sköterskor
1 Ce 8 och 5 ekonomibiträden i Ce 3, medan å andra sidan skulle indragas
2 hantverkare i Ce 10 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.
Sammanlagt skulle alltså enligt styrelsens förslag vid sinnessjuk
husen inrättas 338 nya tjänster, varav 241 ordinarie och 97 icke-ordinarie.
Yttranden.
Statskontoret framhåller, att en viss ökning av den till sinnessjukhusen
knutna personalen finge anses väl motiverad. Ämbetsverket hade därför i
och för sig icke något att erinra mot den föreslagna personalförstärkningen.
Ämbetsverket ville emellertid ifrågasätta lämpligheten av att f. n. inrätta
ett större antal befattningar för särskilt läkar- och sjukvårdspersonal, då
betydande svårigheter förelåge att besätta redan befintliga sådana tjänster
med kompetent arbetskraft.
Vad ekonomipersonalen beträffar erinrar statskontoret om att föredra
gande departementschefen vid anmälan av frågan om anslag till statens sin
nessjukhus för budgetåret 1948/49 utan erinran från riksdagens sida uttalat,
att han av kostnadsskäl icke ansåge sig kunna tillstyrka, att en för patienter
och personal enhetlig kost genomfördes redan fr. o. in. innevarande bud
getår. Därest emellertid statsmakterna skulle finna skäl föreligga för ett
successivt införande av sådan kost under nästkommande budgetår, ville äm
betsverket icke motsätta sig härför erforderlig förstärkning av köksperso-
nalen.
I fråga om de av medicinalstyrelsen förordade löneförmånerna för sjuk
huspersonalen anför statskontoret, att dessa icke givit ämbetsverket anled
ning till erinran.
Statens lönenämnd har förklarat sig icke ha funnit anledning framställa
erinran mot medicinalstyrelsens förslag.
Departementschefen.
Innan jag går in på medicinalstyrelsens förslag till personalförstärk
ningar vid sinnessjukhusen under nästa budgetår vill jag något uppehålla
mig vid frågan om rekryteringen av läkartjänsterna vid dessa
sjukhus.
Statens sinnessjukvård sberedning har enligt sina direktiv att ägna upp
märksamhet bl. a. åt frågan om de ekonomiska förutsättningarna för psy
kiaterkårens rekrytering. I en med skrivelse den 16 december 1948 över-
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
37
lämnad promemoria har beredningen upptagit denna fråga till behand-
ling.
Beredningen framhåller, att det nuvarande antalet läkartjänster vid sin
nessjukhusen måste anses helt otillräckligt för att uppnå en nödvändig ef-
fektivisering av vården och därmed ett bättre tillvaratagande av befintliga
vårdplatser. Samtidigt måste en utbyggnad av nya vårdresurser betecknas
som mycket angelägen. I detta läge befunne sig emellertid den statliga sin
nessjukvården i den situationen, att det icke vore möjligt att besätta ens
redan befintliga läkartjänster med kompetenta innehavare. Redan 1943
hade 12 % av de underordnade läkartjänsterna uppehållits av tillfälliga vika
rier. Tillgängliga siffror för november 1948 visade, att 25 % av samtliga
läkartjänster icke vore besatta med ordinarie eller extra ordinarie inneha
vare och att 40 % av underläkartjänsterna uppehölles av utländska läkare
eller medicine kandidater. Det vore uppenbart, att tillfredsställande sinnes
sjukvård icke kunde bedrivas under sådana förhållanden. Att hittills vunna
resultat överhuvud taget kunnat uppnås syntes ha berott på att sinnessjuk
vården kunnat lita till åtskilliga dugande krafter, vilka tillförts psykiater
kåren under andra tidsförhållanden och vilka genom onormalt stegrad ar
betsinsats oavlåtligt strävat att bemästra situationen. Den alltmera ökade
läkarbristen på sinnessjukhusen medförde emellertid, att den statliga sin
nessjukvården nu stode inför det akuta hotet att drabbas av en betydande
standardsänkning. Skulle den nuvarande utvecklingen beträffande läkarre-
kryteringen tillåtas fortsätta, skulle detta leda till en försämring av sinnes
sjukvården i riktning mot det asylsystem, som kännetecknat gångna tiders
förvaring av sinnessjuka — något som med vår tids krav icke kunde god
tagas, så mycket mindre som sinnessjukvården utgjorde den enda form av
sluten sjukvård av större omfattning, för vilken staten åtagit sig det hu
vudsakliga ansvaret.
Enligt beredningen vore orsaken till det ogynnsamma rekryteringsläget
främst att söka i utvecklingen av inkomstförhållandena för sinnessjuklä
karna. Givetvis medverkade även andra faktorer, särskilt att den årliga till
växten av läkarkåren i landet överhuvud icke motsvarade det ökade behov,
som följde av utbyggnaden på sjukvårdens olika områden. Det syntes emel
lertid icke vara erforderligt att fastställa, i vad mån den ena eller andra
omständigheten hade medverkat. Den ogynnsamma utvecklingen måste un
der alla förhållanden motarbetas genom åtgärder, som syftade till för
bättringar både beträffande löneförmånerna och utbildningskapaciteten. Här
förelåge emellertid den väsentliga skillnaden, att åtgärder för ökad läkar
utbildning måste inriktas på lång sikt, under det att förbättringar beträf
fande avlöningsförhållandena kunde verka snabbt.
Beredningen framhåller vidare, att inkomstläget för läkarna vid den stat
liga sinnessjukvården avsevärt understege andra jämförliga läkares. Enligt
beredningens mening vore det ofrånkomligt, alt inkomstläget för sinnes-
sjukvårdsläkarna så väsentligt förbättrades, att förutsättningar skapades föl
en rättvis fördelning av tillgängliga läkarkrafter mellan olika grenar av sjuk-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
vården. I detta syfte föreslår beredningen, att samtliga överläkartjänster i
Ca 30 och Ca 31 uppflyttas till Ca 32, d. v. s. den lönegrad, i vilken 16 av
de sammanlagt 61 över läkar tjänsterna f. n. äro placerade, att överläkare, som
skulle tjänstgöra som sjukhuschef, tillerkännes ett särskilt styresmanna-
arvode å 1 200 kronor för år samt att härutöver samtliga överläkare er
hålla avlöningsförstärkning å 5 000 kronor för år. Vidare föreslås avlönings-
förstärkning med 4 000 kronor till förste läkarna i Ca 31 och 3 000 kronor
till andre läkarna i Ca eller Ce 29. Avlöningsförstärkningen till andre läkare
skulle dock icke utgå förrän efter två års tjänst i lönegraden, vilket motsva
rade den tid, som fordrades för behörighet till ordinarie tjänst.
Det av beredningen behandlade spörsmålet är av vital betydelse för den
statliga sinnessjukvården. Antalet läkartjänster vid sjukhusen understiger
f. n. avsevärt det antal, som måste anses minimalt nödvändigt för att bedri
va en effektiv vård och skulle alltså i. och för sig behöva ökas. Som bered
ningen framhållit kunna emellertid icke ens de befintliga läkartjänsterna
besättas med kompetenta innehavare. Svårigheterna härutinnan tilltaga
alltmer. Om denna oroväckande utveckling icke kan hejdas, motser jag inom
en nära framtid en situation, då man vid vissa sjukhus har en sådan under
bemanning av läkartjänsterna, att vården måste bli eftersatt på ett oförsvar
ligt sätt. Det framstår under sådana förhållanden såsom en angelägenhet
av utomordentlig vikt, att särskilda åtgärder vidtagas för att underlätta re
kryteringen till sinnessjukhusens läkartjänster. Även om jag alltså är fullt
ense med sinnessjukvårdsberedningen om nödvändigheten av att sådana åt
gärder snarast vidtagas, anser jag mig likväl, med hänsyn till den stränga
återhållsamhet i lönereglerings- och liknande frågor, som f. n. är påkallad,
icke kunna förorda, att redan för nästa budgetår en förbättring beslutas
av de ekonomiska villkoren för de statliga sinnessjukläkarna.
Jag övergår härefter till att redogöra för mitt ställningstagande till me
dicinalstyrelsens förslag om personalförstärkningar under nästa budgetår
vid sinnessjukhusen.
Beträffande personal för nytillkommande vårdplatser
kan man, enligt vad jag under hand inhämtat, numera icke räkna med att
de nya vårdplatserna vid Mariebergs sjukhus skola kunna tagas i anspråk
redan under nästa budgetår. Med anställande av personal för dessa vård
platser kan därför tills vidare anstå. Vad angår den av styrelsen omnämnda
sekundäravdelningen till Birgittas sjukhus kommer något förslag om in
köp av en byggnad för detta ändamål icke att underställas årets riksdag.
I övrigt biträder jag medicinalstyrelsens förslag om anställande av perso
nal för nytillkommande vårdplatser. Jag förordar alltså, att för Sundby,
Ryhovs, Vipeholms och S:t Jörgens sjukhus fr. o. m. nästa budgetår in
rättas följande tjänster, nämligen 2 över skötare i Ca 13, 2 förste skötare i
Ca 12 och 15 skötare samt 6 översköterskor i Ca 12, 8 första sköterskor i
Ca 10 och 62 sköterskor. Av de nytillkommande skötartjänsterna torde 10
böra upptagas som ordinarie i Ca 11 och 5 som extra ordinarie i Ce 11, me
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
39
dan av de nya skötersketjänslerna 41 torde böra upptagas som ordinarie i
Ca 8 och 21 som extra ordinarie i Ce 8.
I fråga om förstärkning av personalen på befintliga
vårdplatser synes beträffande låkarpersonalen styrelsens förslag om
inrättande av en särskild överläkartjänst i Ca 30 för hjälpverksamhet och
familjevård vid Mariebergs sjukhus väl motiverat. Jag tillstyrker därför
detta förslag.
Den förestående utvidgningen av Vipeholms sjukhus med 152 nya vård
platser nödvändiggör vidare en förstärkning av läkarkrafterna där. Jag
förordar därför förslaget om inrättande av en förste läkartjänst i Ca 31
vid detta sjukhus.
Även förslagen om inrättande av en förste läkartjänst i Ca 31 vid vart och
ett av Birgittas och Mariebergs sjukhus anser jag mig böra tillstyrka.
Då en minskning av arbetsbördan för överläkaren vid Källshagens sjuk
hus uppenbarligen är av behovet starkt påkallad, synes vidare intet vara
att erinra mot att förste läkaren där mot ett särskilt arvode å 1 200 kfro-
nor erhåller i uppdrag att vara sjukvårdsläkare för sjukhusets avdelning
för imbecilla och för familjevården.
En liknande avlastning för överläkaren synes — bl. a. med hänsyn till det
intensiva och framgångsrika terapeutiska arbete, som bedrives där — vara
nödvändig även vid S:t Jörgens sjukhus. Jag tillstyrker därför, att en andre
läkartjänst i Ca 29 vid sjukhuset förändras till förste läkartjänst i Ca 31
och att en av förste läkarna mot särskilt arvode å 1 200 kronor erhåller i
uppdrag att såsom sjukvårdsläkare svara för viss del av sjukhuset. Mot för
slaget om förändring av en andre läkartjänst i Ce 29 vid samma sjukhus
till ordinarie befattning i Ca 29 har jag intet att erinra.
Slutligen vill jag tillstyrka, att i enlighet med medicinalstyrelsens förslag
fr. o. in. nästa budgetår inrättas sammanlagt fyra andre läkartjänster i Ce
29, varav två skulle avses för den slutna sjukvården och två för de räitts-
psykiatriska undersökningsavdelningarna.
I fråga om kontorspersonalen tillstyrker jag förslaget om inrättande av
en assistenttjänst i Ce 19 vid S:t Sigfrids sjukhus.
Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen nu anfört har jag ej heller något
att erinra mot att vid vart och ett av Frösö och Furunäsets sjukhus in
rättas en kontoristbefattning i Ca 13.
Vidare förordar jag, att tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot
lika många befattningar som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf
4—Ce 8 samt att antalet befattningar i Cf 4—Ce 8 härutöver ökas med
sju.
Eu på övergångsstat upptagen tjänst som bokhållare i Ca 19 torde böra
indragas.
Vad härefter angår sjukvårdspersonalen föranleda medicinalstyrelsens
förslag om utbyte av vissa tjänster mot andra befattningar vid Sundby, Bir
gittas, S:t Sigfrids, S:la Gertruds, Pärlby och Umedalens sjukhus ingen er
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
inran från min sida. I enlighet härmed skulle å ena sidan avgå 1 förste upp-
syningsman i Ca 18, 3 översköterskor i Ca 12, 1 skötare och 4 sköterskor,
medan å andra sidan skulle tillkomma 1 första föreståndarinna i Ca 17, 2
förste skötare i Ca 12 och 6 första sköterskor i Ca 10.
Styrelsen har vidare föreslagit förstärkningar av sjukvårdspersonalen på
befintliga vårdavdelningar med 4 överskötare i Ca 13, 1 förste skötare i
Ca 12 och 89 skötare samt 4 översköterskor i Ca 12, 1 första sköterska i Ca
10 och 74 sköterskor. Med hänsyn till det stora antal sjukhus, på vilka de
föreslagna tjänsterna skulle fördelas, innebär styrelsens förslag en mycket
måttlig förstärkning för varje enskilt sjukhus. Enligt vad jag inhämtat från
styrelsen har vidare denna vid framläggandet av sitt förslag ansett sig nöd
sakad verkställa en icke obetydlig reduktion av de önskemål om nya tjäns
ter, som framställts från de olika sjukhusen. Med hänsyn härtill och då ett
starkt behov föreligger av ökad personaltäthet vid sjukhusen, anser jag
mig för min del icke kunna förorda någon begränsning av styrelsens för
slag. Jag tillstyrker alltså, att samtliga av styrelsen föreslagna tjänster in
rättas fr. o. m. nästa budgetår.
Jag tillstyrker vidare, att för hjälpverksamhetens räkning inrättas två
föreståndarinnetjänster i Ca 14, en vid S:t Jörgens och en vid Umedalens
sjukhus, samt att vid rättspsykiatriska avdelningen vid sistnämnda sjukhus
inrättas en befattning som socialassistent i Ce 11.
I fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar m. m. innebär
alltså mitt förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 1 första
föreståndarinna i Ca 17, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 4 överskötare i Ca 13,
3 förste skötare i Ca 12, 1 översköterska i Ca 12, 88 skötare, 1 socialassistent
i Ce 11, 7 första sköterskor i Ca 10 och 70 sköterskor, medan å andra sidan
skulle avgå 1 förste uppsyningsman i Ca 18. Av de 88 nytillkommande
skötartjänsterna torde 59 böra upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 29 som
extra ordinarie i Ce 11, medan av de 70 nya sköter sket jänsterna 47 torde
böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 23 som extra ordinarie i Ce 8.
I fråga om ekonomipersonalen synes, då den nya paviljongen vid Furu
näsets sjukhus kommer att tagas i bruk under nästa budgetår, hinder icke
längre möta mot att två hantverkartjänster i Ca 10 vid detta sjukhus utby
tas mot hantverksföreståndartjänster i Ca 12. Jag tillstyrker därför för
slaget härom.
Vad medicinalstyrelsen anfört om behovet av ökad arbetskraft vid vissa
sjukhus för underhåll av byggnader och inventarieutrustning har överty
gat mig om nödvändigheten av att ett antal nya tjänster inrättas härför.
Jag tillstyrker sålunda, att för vart och ett av Ryhovs, S:t Sigfrids och
Umedalens sjukhus inrättas en hantverkartjänst i Ca 10 samt för Västra
Marks sjukhus två hantverksföreståndartjänster i Ca 12.
Mot förslagen om förändring av en hantverkartjänst i Ce 10 vid vart och
ett av Salberga och Furunäsets sjukhus till ordinarie befattning i Ca 10
samt inrättande av ytterligare en befattning som sömmerska eller väverska
i Ca 7 vid sistnämnda sjukhus har jag intet att erinra.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
41
Styrelsen synes mig vidare ha anfört goda skäl för sina förslag om för
stärkning av kökspersonalen vid vissa sjukhus. Jag tillstyrker därför
dessa förslag och föreslår alltså, att vid vart och ett av Sundby och S:t
Sigfrids sjukhus ett ekonomibiträde i Ce 2 och ett ekonomibiträde i Ce 3
utbytas mot två ekonomibiträden i Ca 6 samt att vid Furunäsets sjukhus
inrättas en ekonomibiträdestjänst i Ca 6. Härjämte tillstyrker jag, att till
styrelsens förfogande ställas fem nya ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och
sex nya ekonomibiträdestjänster i Ce 3 att i första hand placeras vid de
två sjukhus, där — i enlighet med vad jag förordar i det följande vid be
handlingen av omkostnadsanslaget för statens sinnessjukhus — enhets-
kost kommer att införas fr. o. m. nästa budgetår. Vid bifall härtill kunna
indragas fem ekonomibiträdestjänster i Ce 2.
Mot förslagen om utbyte av en ekonomibiträdestjänst i Ca 6 för maskin
tvätten vid Källshagens sjukhus mot en ekonomibiträdestjänst i Ca 9 och
om indragning av en bageriföreståndartjänst i Ca 10 och två ekonomibiträ
destjänster i Ce 2 vid Sundby sjukhus har jag intet att erinra.
Jag tillstyrker vidare, att en tjänst som föreståndare för djurstall i Ca 9
vid Pärlby sjukhus utbytes mot en sådan tjänst i Ca 10.
Slutligen torde i enlighet med styrelsens förslag av övrig personal böra
indragas en tjänst som yttre nattvakt i Ca 10 samt en tjänst som chaufför
och en tjänst som post- och stadsbud, båda upptagna på övergångsstat och
placerade i Ca 10.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattnings
vis tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 4 förste läkare i Ca
31, 1 överläkare i Ca 30, 2 kontorister i Ca 13, 1 första föreståndarinna i Ca
17, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 6 överskötare i Ca 13, 5 förste skötare i Ca
12, 7 översköterskor i Ca 12, 69 skötare i Ca 11, 15 första sköterskor i Ca It),
88 sköterskor i Ca 8, 4 hantverksföreståndare i Ca 12, 3 hantverkare i Ca
10, 1 föreståndare för djurstall i Ca 10, 1 ekonomibiträde i Ca 9, 1 söm
merska eller väverska i Ca 7 och 9 ekonomibiträden i Ca 6. Ä andra sidan
skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 3 kontorsbiträden i
Ca 8, 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1 bageriföreståndare i Ca 10, 1 yttre
nattvakt i Ca 10 och 1 föreståndare för djurstall i Ca 9. Från övergångs
staten skulle vidare avföras 1 bokhållare i Ca 19, 1 chaufför i Ca 10 och 1
post- och stadsbud i Ca It).
Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 3
andre läkare i Ce 29, 1 assistent i Ce 19, It) biträden för skriv- och kontors-
göromål i Cf 4—Ce 8, 34 skötare i Ce 11, 1 socialassistent i Ce 11, 44 skö
terskor i Ce 8 och 4 ekonomibiträden i Ce 3, medan å andra sidan skulle
indragas 2 hantverkare i Ce 10 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.
Sammanlagt föreslår jag alltså i detta sammanhang inrättande av 298
tjänster vid sinnessjukhusen, varav 212 ordinarie och 86 icke-ordinarie.
Av dessa tjänster avses 95 för nytillkommande vårdplatser och 203 för
förstärkning av personalen för befintliga vårdplatser in. in.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
C. Beräkning av medelsbeliovet för budgetåret i 949/50.
Anslag
Nettoutgift
1946/47 ....................................................... 28 000 000
29 636 833
1947/48 ....................................................... 44 800 000
48 705 530
1948/49 (statsliggaren s. 902—904). . 48 650 000
-—-
1949/50 (förslag) ..................................... 49 800 000
—
Kungl. Maj:t har den 4 juni 1948 fastställt följande avlöningsstat för sta
tens sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat-
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 27 000000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................................ »
107 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis .................................................................................... »
16 600 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................................ »
4 942 400
Summa förslagsanslag kronor 48 650 000
Medicinalstyrelsen har i sin förut omnämnda skrivelse den 31 december
1948- beräknat anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän till 28 200 000 kronor. Mot denna beräkning har jag i och
för sig intet att erinra. Till följd av den begränsning av den av styrelsen be
gärda personalen för nytillkommande vårdplatser, som jag i det föregående
förordat, kan emellertid nämnda belopp nedsättas med i runt tal 150 000
kronor. Jag föreslår alltså, att anslagsposten för nästa budgetår uppföres
med 28 050 000 kronor.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda av Kungl. Maj: t, bör vid bifall till förslaget om särskilda
arvoden å 1 200 kronor till två förste läkare, den ene vid S:t Jörgens och den
andre vid Källshagens sjukhus, uppräknas med 2 400 kronor. Vidare torde
i enlighet med förslag av medicinalstyrelsen i dess nyssnämnda skrivelse
under posten böra beräknas dels sammanlagt 3 900 kronor för arvoden till
predikanter vid Västra Ny sjukhus samt vid sekundäravdelningarna i Rib-
bingelund, Rosöga och Olofsfors ävensom för uppräkning av arvodet till
predikanten vid Pärlby sjukhus, dels 990 kronor för arvode till sekreteraren
hos direktionen för Västra Ny sjukhus, dels ock tillhopa i runt tal 1 500
kronor för ökning av antalet arvoden för tjänstgöring å s. k. fast paviljong,
för orgelspelning vid Västra Ny sjukhus samt för vissa vaktmästargöromål.
Härjämte vill jag med anledning av en särskild framställning av medicinal
styrelsen, vilken lämnats utan erinran av statskontoret, föreslå, att under
posten upptages ett belopp av 2 500 kronor för arvode till en röntgenläkare
vid Mariebergs sjukhus. Å andra sidan kan, vid bifall till förslaget om inrät
Kungi. Maj.ts proposition nr 123.
43
tande av en överläkartjänst för hjälpverksamhet och familjevård vid Marie-
bergs sjukhus, posten nedräknas med det arvode om 600 kronor, som utgår
till den nuvarande hjälpverksamhetsläkaren. Posten skulle alltså uppföras
med (107 600 + 2 400 + 3 900 + 990 + 1 500 + 2 500 — 600) 118 290
kronor eller i avrundat tal 118 500 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal har medicinalstyrelsen i förenämnda skrivelse den 31 december
1948 beräknat till 17 000 000 kronor. Den begränsning av styrelsens förslag
om inrättande av tjänster för nytillkommande vårdplatser, som jag i det fö
regående förordat, medför ett minskat medelsbehov av omkring 50 000 kro
nor. Å andra sidan tillkommer för de av mig tidigare förordade 15 befatt
ningarna som avdelningsbiträde i Ce 2 ungefär motsvarande belopp. Posten
torde alltså böra upptagas till 17 000 000 kronor.
För rörligt tillägg slutligen torde böra beräknas 4 631 500 kronor.
I enlighet härmed skulle anslaget i sin helhet upptagas till (28 050 000 +
118 500 + 17 000 000 + 4 631 500) 49 800 000 kronor.
II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader.
Anslag
Nettoutgift
1946/47 ................................................ 17 425 000
19 236 753
1947/48 ................................................ 18 700 000
22 388 210
1948/49 (statsliggaren s. 905) . . 20 250 000
—
1949/50 (förslag) ............................ 23 200 000
—
Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 fastställt omkostnadsstat för statens
sinnessjukhus, upptagande följande huvudposter:
1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis... . kronor
200 000
2. Reseersättningar, förslagsvis .................................................... »
105 000
3. Expenser, förslagsvis .................................................................. »
4 700 000
4. Övriga utgifter, förslagsvis .................................................... »
15 245 000
Summa kronor 20 250 000
Framställning av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 31 december 1948 bär medicinalstyrelsen framlagt beräk
ningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår.
Styrelsen omämner inledningsvis, att medelbeläggningen på
statens sinnessjukhus under år 1947 uppgått till 21971, var
jämte i medeltal 649 patienter per dag vistats i den till sjukhusen anslutna
familjevården. Under innevarande budgetår beräknades sammanlagt 479 ny
tillkommande vårdplatser bliva tagna i anspråk. Vidare beräknades, att
sammanlagt 570 nya vårdplatser skulle bliva disponibla under nästa bud
getår. I enlighet härmed kunde medelbeläggningen på sjukhusen under bud
getåret 1949/50 beräknas uppgå till sammanlagt omkring (21 971 + 479 -|-
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
570) 23 000. Medeltalet patienter i familjevård syntes böra beräknas till
ungefär detsamma som under år 1947 eller till omkring 650. Det totala an
talet vårdade per dag under budgetåret 1949/50 kunde sålunda beräknas
komma att uppgå till (23 000 + 650) 23 650.
Styrelsen framlägger härefter följande allmänna synpunkter på
beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår:
Nettoutgifterna under budgetåret 1947/48 (22 388 210 kronor) överstiga
med icke mindre än cirka 3 700 000 kronor omkostnadsanslaget för sam
ma budgetår (18 700 000 kronor). De äro vidare omkring 2 000 000 kronor
högre än det anslag, som står till förfogande under innevarande budgetår.
Enbart dessa förhållanden giva vid handen, att nuvarande omkostnadsanslag
för sinnessjukhusens drift äro alltför knappt beräknade, och sådan knapp
het har varit rådande under mer än tio år tillbaka i tiden. Visserligen har
det totala anslagsbeloppet sedan exempelvis år 1935 avsevärt ökats, men om
man närmare jämför beloppen under de olika anslagsposterna vid denna
tidpunkt med nuvarande belopp och tager hänsyn till penningvärdets fall,
visar en sådan jämförelse, att sjukhusens behov av medel i en del för vår
dens kvalitet väsentliga avseenden var proportionellt sett bättre tillgodosett
då än nu. Utvecklingen sedian år 1935 i förhållande till penningvärdets fall
må belysas i fråga om de mest betydelsefulla delposterna inom anslagspos
ten till övriga utgifter.
Delposter
Anslagsbelopp
totalt kronor
per år och patient vid sjukhusen
kronor
procentuell
1935/36
1948/49
1935/36
1948/49
ök
ning
minsk
ning
Inventarier ..............................................
Tvätt och renhållning............................
Utspisning....................................................
Linne, gång- och sängkläder...............
Läkemedel m. m........................................
338 800
199 400
4 805 200
818300
327 500
365000
440000
11200 000
1 100 000
650 000
19: 90
11:71
282: 86
48: 07
19: 24
16:61
20:03
509: 76
50: 07
29:58
71,1
80,6
4,2
53,7
16,5 i
(Medeltalet per dag vid sjukhusen vårdade: 1935 = 17 024 och 1947 = 21971.)
Enligt levnadskostnadsindex (indextalen i 1935 års serie) har mellan
åren 1935 och 1948 (juni) inträffat en genomsnittlig prisstegring med 64 %
(socialstyrelsens levnadskostnadsindex). Jämlikt delposterna i detta index
uppgå emellertid prisförhöjningarna
på inventarier
> tvätt och renhållning
> utspisning
/ möbler ..................
1 husgeråd, verktyg
/ tvätt ......................
\ tvål och såpa .. .
livsmedel .............
till
85 %
»
58 %
>
49 %
*
112
%
»
81 %
> linne, gång- och sängkläder
/ beklädnad.........
\ hushållstextilier
» 82 *
> 124 *
Enligt kommerskollegii partiprisindex är stegringen av partipriserna se
dan år 1935 ännu högre (116 %) än den prisförhöjning, som kommer till
uttryck i socialstyrelsens levnadskostnadsindex.
45
Den begränsade tillgången på medel för sinnessjukhusens drift har dels
medfört en onormalt hård förslitning av sjukhusens utrustning i olika av
seenden dels ock förhindrat kvalitativ utveckling av vården i takt med
framstegen på psykiatriens område. I detta sammanhang må understrykas
vad statens sjukhusutredning i sitt betänkande angående .sinnessjukvården
(SOU 1948: 37) anfört om angelägenheten av förbättrade materiella resur
ser vid sinnessjukhusen. Enligt utredningen är detta en förutsättning för att
vårdplatserna skola kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Det framhål-
les, att inom sinnessjukvården äro alla de omständigheter, som skänka pa
tienterna trivsel (vårdavdelningarnas möblering och utsmyckning, kost av
god kvalitet, trivsamma kläder in. in.) att betrakta såsom betydelsefulla
terapeutiska hjälpmedel.
I detta sammanhang vill medicinalstyrelsen tillägga, alt sinnessjukvården
blivit alltmer somatiskt betonad, varför numera krävas betydligt ökade kost
nader för läkemedel o. d. än för exempelvis tio år sedan. Rådande brist på
arbetskraft talar därjämte för att sjukhusens utrustning med tekniska hjälp
medel inom olika avdelningar och verkstäder samt för transporter icke bör
eftersättas. I personalvårdande syfte bör också personalbostädernas möble
ring in. in. hållas vid god standard.
Även överinspektören för sinnessjukvården har i sin verksamhetsberät
telse för år 1947 berört de statliga sinnessjukhusens bristande materiella re
surser. På tal därom anför han följande: »Om man hyser den uppfattning
en, att en psykiskt sjuk människa skall omhändertagas mest i 'skyddssyfte’
och att det ej erfordras sanuna behandlingsresurser som för andra sjuka,
då fylla de statliga sjukhusen sin uppgift på ett någorlunda tillfredsställan
de sätt. För medicinens målsmän och för en upplyst opinion har det emel
lertid sedan länge varit uppenbart, att de psykiskt sjuka kräva minst sam
ma resurser och i många fall åtskilligt mera än de på annat sätt sjuka. Man
får en god föreställning om den avsevärda skillnaden i materiell standard
mellan sinnessjukvård och kroppssjukvård, om man ser på medelvårdkost-
naden per dag och patient på de olika sjukhusen. Denna medelvårdkostnad
utgjorde under 1946 för de statliga sinnessjukhusen 6 kronor 53 öre, för de
större städernas sinnessjukhus 9 kronor 64 öre och för lasaretten 16 kro
nor 39 öre. Om vården av de psykiskt sjuka får åtminstone i det närmaste
samma materiella villkor som kroppssjukvården, komma även resultaten att
bli långt gynnsammare än nu, och ett mycket stort antal sjuka bör kunna
återställas till hälsa. Det måste sålunda från ekonomisk synpunkt betraktas
som ett anmärkningsvärt slöseri med statens medel att varje år låta ett
stort antal människor inskrivas i den växande armén av kroniskt sjuka och
förbli invalider. Många akut sjuka kunna nämligen icke beredas plats eller
få tills vidare nöja sig med eu 'förvaringsplats’, varför den tacksammaste
tidpunkten för en effektiv behandling försittes och patienten hotas av livs
lång psykisk invaliditet.»
Med hänsyn till sålunda belysta förhållanden framstår det såsom synner
ligen angeläget, alt statsmakterna i materiellt hänseende giva sinnessjuk
husen samma möjligheter till effektiv sjukvård som landstingen givit sina
sjukhus. I enlighet härmed föreslås i det följande i vissa avseenden ganska
väsentliga förhöjningar av sinnessjukhusens omkostnadsanslag, ej endast i
syfte att bringa de mest betydelsefulla av dessa i ungefär nivå med motsva
rande anslag under tiden före andra världskriget, utan också för alt möjlig
göra påbörjandet av en successiv materiell upprustning. Ett uppskjutande
därav skulle innebära, att den sedermera komme alt draga ännu större kost
nader :in om den snarast påbörjas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Härefter ingår styrelsen på en beräkning av de särskilda anslagsposterna.
I fråga om anslagsposten till sjukvård ni. in. åt befattnings
havare erinrar styrelsen om att statens sjukhusutredning i nyssnämnda
betänkande framlagt ett förslag rörande personalsjukvårdens ordnande vid
sinnessjukhusen, till vilket styrelsen i sitt yttrande över betänkandet helt
anslutit sig. Ett genomförande därav skulle medföra en årlig merkostnad
för personalsjukvården vid sinnessjukhusen med i runt tal 75 000 kronor.
Styrelsen föreslår, att förslaget snarast genomföres och att ifrågavarande
anslagspost på grund härav uppräknas från 200 000 till 275 000 kronor.
Anslagsposten till reseersättningar anser styrelsen böra höjas
med 45 000 kronor till 150 000 kronor. Styrelsen anför härom följande:
Belastningen å anslagsposten till reseersättningar har under nästföre
gående budgetår uppgått till 129 882 kronor mot 101 058 kronor under bud
getåret 1946/47. Denna kostnadsökning med icke mindre än omkring 29 000
kronor har betingats av ett flertal omständigheter. Er. o. m. den 1 januari
1947 ha utgått förhöjda traktamentsersättningar till följd av ändring i
allmänna resereglementet. Från samma tidpunkt äga vidare tjänstemännen
i vissa fall åtnjuta omplaceringstraktamenten. Tillkomsten av de nya be
stämmelserna om vikariatslöneförordnanden fr. o. m. den 1 juli 1947 har
föranlett flyttningar mellan de olika sjukhusen i större utsträckning än ti
digare. Därjämte har den höjning av biljettpriserna för järnvägsresor med
20 %, som skett fr. o. in. den 1 februari 1948, medfört en betydande mer-
belastning.
Till en del ha emellertid de ökade kostnaderna föranletts av omständig
heter, som stå i samband med sinnessjukvårdens utveckling. Antalet trans
porter till vissa kroppssjukhus av patienter för operativa ingrepp (leukoto-
mier och lobotomier) ha successivt stigit och medfört ökning av bl. a. kost
naderna för rese- och traktamentsersättningar till sjukvårdspersonal. Hjälp
verksamheten och familjevården ha intensifierats genom att numera vid ett
flertal sjukhus finnas särskilda överläkartjänster för dessa vårdformer.
Även detta har medfört ökat behov av medel till reseersättningar.
Kostnaderna för ifrågavarande ändamål måste bliva ännu större under
innevarande och nästkommande budgetår än under budgetåret 1947/48.
Uppkommande kostnadsökning till följd av höjningen av biljettpriserna för
järnvägsresor, som föregående budgetår påverkade anslagsbelastningen en
dast under fem månader, torde kunna uppskattas till omkring 10 000 kro
nor. Vidare ha fr. o. m. innevarande budgetår inrättats fyra nya överläkar
tjänster för hjälpverksamhet och familjevård, och i anslagsäskandena be
träffande avlöningar vid sinnessjukhusen föreslås inrättande av sådan tjänst
vid ytterligare ett sjukhus fr. o. in. nästkommande budgetår. En förhöjning
av ifrågavarande anslagspost med åtminstone 10 000 kronor synes erfor
derlig på grund av denna utbyggnad av den öppna sinnessjukvården, om
den därmed avsedda utvecklingen och intensifieringen av denna vård icke
skall hämmas av bristande tillgång på medel för resor inom resp. verk'
samhet sområden.
Anslagsposten till reseersättningar synes sålunda böra upptagas med ett
belopp, som är omkring 20 000 kronor större än nettoutgifterna för detta
ändamål under budgetåret 1947/48, eller med 150 000 kronor.
I fråga om medelsbehovet under anslagsposten till expenser yttrar
styrelsen följande:
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
47
Enligt från byggnadsstyrelsen och bränslekommissionen inhämtade upp
gifter kunna kostnaderna för bränsle för sinnessjukhusens del under näst
kommande budgetår beräknas bliva i stort sett desamma som under bud
getåret 1947/48. En något större tilldelning av fossilt bränsle kan förväntas,
men å andra sidan ha priserna på sådant bränsle höjts. Vid några sjukhus
ha på senare tiden sedan länge gällande avtal rörande leveranser av elek
trisk energi uppsagts och nya avtal måst träffas, vilka komma att medföra
ökade kostnader för kraftförsörjningen. Med hänsyn till belastningen un
der nästföregående budgetår — 5 700 345 kronor — och nämnda förhållan
den torde delposten till bränsle, hjse och vatten böra uppräknas från nuva
rande belopp — 4 500 000 kronor — till förslagsvis 5 000 000 kronor.
Belastningen å delposten till övriga expenser har ökat från 186 550 kronor
under budgetåret 1946/47 till 223 841 kronor under budgetåret 1947/48. Pri
serna på flertalet av sjukhusens blanketter ha stigit, svårigheterna att an
skaffa personal och kungöranden av vikariatslöneförordnanden ha med
fört betydligt ökade kostnader för annonsering. Därjämte ha avgifterna för
telefonabonnemang fr. o. m. den 1 april 1948 höjts med 25 %. Ovanberörda
intensifiering av den öppna vården har ock successivt ökat behovet av me
del under denna delpost. På grund av denna vårds fortsatta utbyggnad samt
den omständigheten, att höjningen av avgifterna för telefonabonnemang
icke påverkat anslagsbelastningen mer än under ett kalenderkvartal av bud
getåret 1947/48, kunna kostnaderna beräknas stiga ytterligare under inne
varande och nästkommande budgetår. Då telefonkostnaderna föregående
budgetår uppgingo till i runt tal 129 000 kronor — varav minst 100 000 kro-
nort utgjorde abonnemangsavgifter — synes denna ökning böra uppskat
tas till 20 000 ä 25 000 kronor. Delposten föreslås därför uppräknad från
200 000 kronor till 240 000 kronor.
Styrelsen har i enlighet härmed beräknat anslagsposten till expenser till
(5 000 000 + 240 000) 5 240 000 kronor.
Anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen uppskattat till
sammanlagt 18 735 000 kronor, vilket belopp med 3 490 000 kronor över
stiger det för innevarande budgetår anvisade. Vad styrelsen anfört beträf
fande denna anslagspost kan sammanfattas sålunda:
Styrelsen framhåller, att delposten till inventarier, såsom inledningsvis
belysts, kommit att så begränsas, att sjukhusen nu relativt sett hade betyd
ligt sämre resurser för underhåll, förnyelser och kompletteringar av sin ut
rustning än för tio år sedan. Det hade ock framhållits, att sinnessjukhusens
nuvarande utrustning därigenom blivit hårt försliten och otillräcklig för ef
fektiv vård samt att en materiell upprustning vore nödvändig för ett rationellt
utnyttjande av vårdplatserna, tillvaratagande av tillgänglig arbetskraft etc.
Därest sjukhusen skulle beredas samma resurser i förevarande avseende som
under tiden före andra världskriget, vilket syntes angeläget med hänsyn till
sinnessjukvårdens ändamålsenliga utveckling, måste man räkna med ett
an slagsbelopp om ca 34 kronor per patient och år. Motsvarande belopp
vid nämnda tid hade nämligen uppgått lill omkring 20 kronor och en pris
förhöjning med i genomsnitt ca 70 % hade inträffat i fråga om inven
tarier. Vid en medelbeläggning av sjukhusen med 23 000 patienter skulle i
enlighet härmed delposten uppräknas till (23 000 X 34) 780 000 kronor. Till
följd av postens snäva begränsning under lång lid vore emellertid behovet
av förnyelser och kompletteringar nu så omfattande, att ett sålunda beräknat
anslagsbelopp under ell vart av de närmaste åren ej vore tillräckligt. Från
sjukhusen hade också lill styrelsen inkommit framställningar, som visade,
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
att en ytterligare förhöjning vore påkallad. Sådana av sjukhusen ifrågasatta
anskaffningar, som enligt styrelsens mening vore nödvändiga och innebure
medelsbehov av sådan storleksordning, att de beräknades icke kunna täckas
genom ett för löpande utgifter av normal omfattning avpassat anslag, beräk
nades draga en kostnad av 409 400 kronor. Då emellertid nämnda anskaff
ningar under rådande förhållanden icke syntes kunna medhinnas under
nästföljande budgetår utan borde ske etappvis, syntes medelsbehovet för
dessa ändamål under nämnda budgetår kunna begränsas till 220 000 kro
nor. I enlighet härmed borde delposten till inventarier uppföras med (780 000
+ 220 000) 1 000 000 kronor, innebärande en höjning med 635 000 kronor
i förhållande till löpande budgetår.
Delposten till tvätt och renhållning bör enligt styrelsen med utgångs
punkt från belastningen under föregående budgetår, 479 514 kronor, samt
med hänsyn till de prisförhöjningar på tvätt- och rengöringsmedel, som
skett under de två senaste budgetåren, och till det förhållandet, att antalet
disponibla vårdplatser under nästkommande budgetår beräknades stiga
med ungefär 1 050 i förhållande till platsantalet under budgetåret 1947/48,
uppräknas från 440 000 till 490 000 kronor.
Belastningen å delposten till utspisning utgjorde enligt styrelsen under
föregående budgetår 11 372 181 kronor. Då kostnaden för dagsportion till
patient f. n. i genomsnitt uppginge till 1 krona 10 öre å 1 krona 15 öre, kun
de den kostnadsökning för utspisningen, som föranleddes av beräknad större
beläggning, uppskattas till något mer än 425 000 kronor. Därvid räknades
icke med några nämnvärda ytterligare prisstegringar på livsmedel. Vid oför
ändrad kvalitet på kosten skulle i enlighet härmed delposten upptagas med
i runt tal (11 372 181 + 425 000) 11 800 000 kronor.
Styrelsen har emellertid återkommit till sitt tidigare framlagda förslag om
förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen genom införande av s. k.
enhetskost, d. v. s. i huvudsak samma kost för patienter och befattningsha
vare. Utöver vad styrelsen tidigare anfört härom (jfr prop. nr 145/1948 s.
36—37) framhåller styrelsen nu, att den ansåge, att eu väsentlig och snar
förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen vore så angelägen ur vård
synpunkt, att styrelsen nu ifrågasatte införande av enhetskost med början
under nästkommande budgetår i största möjliga utsträckning. Såsom i an-
slagsäskandena i fråga om avlöningar vid sinnessjukhusen anförts hade det
emellertid framkommit, att vid en del sjukhus enhetskost icke skulle kunna
genomföras, förrän vissa förstärkningar av kökspersonalen skett. Vid vissa
sjukhus krävdes vidare modernisering och utökning av köksutrustningen
in. in. På grund härav syntes enhetskostens införande få ske successivt och
icke sä snabbt som tidigare avsetts. I enlighet härmed föreslår styrelsen nu
endast en första anslagsökning för ändamålet med 1 200 000 kronor.
Styrelsen har sålunda ansett delposten till utspisning för budgetåret 1949/
50 böra beräknas till (11 800 000 + 1 200 000) 13 000 000 kronor mot
11 200 000 kronor för innevarande budgetår.
Beträffande delposten till linne, gång- och sängkläder, vilken för inneva
rande budgetår är uppförd med 1 100 000 kronor, upplyser styrelsen, att
från denna post bestredes ej endast kostnaderna för linne, gång- och sängklä
der till patienterna — f. n. omkring 22 200 — utan även kostnaderna för tjäns
tekläder — och i viss utsträckning linne och sängkläder — till personal. An
talet tjänstemän med tjänstekläder uppginge till omkring 7 500. Sålunda
motsvarade det under innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet icke
mer än omkring 37 kronor per person, som skulle tillhandahållas utrustning
av ifrågavarande slag. Såsom inledningsvis belysts hade beloppet per patient
icke ökats med mer än 4,2 % sedan budgetåret 1935/36, ehuru priserna på
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
49
textilier sedan denna tid enligt levnadskostnadsindex stigit med icke mindre
än mellan 82 och 124 %. De anslag, som av styrelsen nu kunde ställas till
sjukhusens förfogande, vore sålunda alltför begränsade för att den textila
utrustningen skulle kunna hållas på försvarlig standard. Sjukhusens reserv
förråd i detta avseende vore vidare i stor utsträckning uttömda. Därest me
del för underhåll och anskaffning av linne, gång- och sängkläder skulle
ställas till sjukhusens förfogande i samma utsträckning som under tiden
före andra världskriget, skulle man räkna med ett belopp om ca 95 kronor
per patient, emedan motsvarande belopp vid nämnda tid uppgått till om
kring 48 kronor och en prisförhöjning med i genomsnitt ca 100 % inträf
fat i fråga om textilier. Vid en medelbeläggning av sjukhusen med 23 000
skulle i enlighet härmed delposten uppräknas till (23 000 X 95) 2 185 000
kronor. Med hänsyn till att tillgången på textilier i öppna marknaden allt
jämt vore begränsad samt att sjukhusens upprustning jämväl i detta avseen
de syntes böra ske successivt, föreslår styrelsen dock icke nu ett större an-
slagsbelopp för ändamålet än förslagsvis 1 800 000 kronor. Belastningen å
delposten utgjorde under föregående budgetår 1 582 511 kronor.
Jämväl i fråga om delposten till läkemedel m. m. vore det angeläget, att
styrelsen erhölle möjligheter alt ställa större anslagsbelopp till sjukhusens
förfogande. För innevarande budgetår hade anvisats 650 000 kronor, men
anslagsbelastningen under budgetåret 1947/48 hade uppgått till 870 990
kronor. Detta större medelsbehov förorsakades huvudsakligen av den allt
mer vidgade tillämpningen av moderna medicinska behandlingsmetoder, och
styrelsen ville understryka vikten av att denna utveckling icke hämmades ge
nom att de belopp, som i utgiftsstaterna kunde ställas till sjukhusens förfo
gande för ifrågavarande ändamål, vore alltför begränsade. Med hänsyn till
såväl dessa förhållanden som till den beräknade ökade beläggningen före
slår styrelsen, att delposten upptages med förslagsvis 900 000 kronor.
Såsom inledningsvis nämnts har styrelsen räknat med att medeltalet pa
tienter i familjevård komme att vara ungefär detsamma under nästkom
mande budgetår som under år 1947. Likväl måste enligt styrelsen belast
ningen å delposten till familjevård beräknas bliva något större än under
budgetåret 1947/48. Ersättningarna till de hem, där patienter inackordera
des, hade nämligen nyligen måst höjas ganska betydligt vid några av sjuk
husen. Med utgångspunkt från att nettokostnaderna för familjevården un
der nyssnämnda budgetår uppgått till 524 030 kronor föreslår styrelsen, att
delposten uppräknas från 485 000 kronor till 530 000 kronor.
Även å delposten till automobiler och transporter är enligt styrelsen en
ökad anslagsbelastning att förvänta, främst till följd av den betydande pris
förhöjningen å bensin under år 1948. Här komme också förenämnda för
höjning med 20 % av biljettpriserna för järnvägsresor att inverka, ävensom
den successiva ökningen av antalet transporter av patienter till vissa kropps-
sjukhus för hjärnkirurgiska ingrepp. Då belastningen på delposten under
budgetåret 1947/48 uppgått till 250 608 kronor, föreslår styrelsen en höjning
av densamma från 230 000 kronor till 260 000 kronor.
I fråga om delposten till patienternas sysselsättning och förströelse erin
rar styrelsen om att denna fr. o. in. budgetåret 1947/48 avsevärt höjts —
med 250 000 kronor till 625 000 kronor — för all möjliggöra ökad tilldel
ning av flitpenningar åt arbetande patienter. De förhöjningar av dessa er
sättningar, som skett med anledning därav, medförde emellertid merhelast-
ning först i den mån de höjda flitpenningarna uttoges för inköp o. d. Efter
släpningen härvidlag vore orsaken till att anslagsbelastningen under bud
getåret 1947/48 endast uppgått till 488 554 kronor. Statens sjuklnisutred-
ning hade i sill förenämnda betänkande föreslagit eu ganska betydande höj-
4
liihang
till
riksdagens
protokoll
19
W
).
t
sand
.
Nr
121
.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
ning av ersättningarna till arbetande patienter och, då jämväl styrelsen an-
såge de nu bestämda flitpenningarna — i undantagsfall upp till 80 öre per
arbetsdag — vara alltför låga, hade styrelsen i sitt yttrande över betänkan
det tillstyrkt detta förslag. Då det av utredningen föreslagna ersättnings
systemet förutsatte vissa organisatoriska förändringar, anser sig styrelsen
dock icke nu böra hemställa om erforderlig förhöjning av delposten utan
föreslår, att den upptages med oförändrat belopp, 625 000 kronor.
Jämväl delposten till diverse utgifter hade höjts fr. o. in. nästföregående
budgetår, nämligen med 50 000 till 150 000 kronor. Därvid hade närmast
åsyftats att bereda större möjligheter än tidigare att tillgodose patienterna
med understöd vid utskrivning enligt 86 § sinnessjukvårdsstadgan. Belast
ningen hade under nämnda budgetår ej uppgått till mer än 98 312 kronor.
Enligt styrelsens mening kunde man icke redan av denna belastning bedöma,
i vilken utsträckning sådana understöd borde lämnas. Med hänsyn till att
behovet av understöd nu möjligen kunde ha minskats genom de förhöjda
folkpensionerna, föreslår styrelsen dock, att delposten — åtminstone tills
vidare ■— minskas från 150 000 kronor till 130 000 kronor.
Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkning
ar för nästa budgetår uppgå till (275 000 + 150 000 -f- 5 240 000 -J-
18 735 000) 24 400 000 kronor.
Departementschefen.
Omkostnadsanslaget för statens sinnessjukhus har under de gångna bud
getåren successivt höjts med betydande belopp. Såsom medicinalstyrelsen
påvisat i sin anslagsframställning är sjukhusens behov av medel i vissa vik
tiga avseeenden f. n. relativt sett dock väsentligt sämre tillgodosett än vid
mitten av 1930-talet. Om man särskilt tar i betraktande de materiella resur
sernas avgörande betydelse för en effektiv vård vid sjukhusen, måste denna
relativa standardsänkning anses som i hög grad otillfredsställande. Otill
räckligheten av de anvisade medlen belyses ytterligare av de betydande
överskridanden av anslagen, som förekommit under de senaste budgetåren.
Med hänsyn till nämnda förhållanden har jag vid prövningen av medici
nalstyrelsens framställning ansett mig böra i betydande utsträckning till
mötesgå förslagen om uppräkning av olika anslagsposter.
Vad först angår anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattnings
havare har statens sjukhusutrednings av medicinalstyrelsen berörda för
slag om särskild ersättning till de läkare vid sinnessjukhusen, som för
ordnats som verksläkare, icke ansetts böra genomföras under nästa bud
getår. Utredningen har emellertid vidare föreslagit, att möjlighet skulle
öppnas att för personalsjukvården anlita icke blott läkare vid sinnessjuk
husen utan även läkare utanför dessa sjukhus. Som skäl härför har ut
redningen anfört, att verksläkarförordnandet för en sinnessjukläkare inne-
bure en betydande merbelastning och i viss utsträckning hindrade honom
att ägna sig åt sin egentliga verksamhet. Särskilt vid nuvarande brist på
läkare vid sinnessjukhusen måste det enligt min mening framstå såsom i
hög grad önskvärt, att de tillgängliga läkarkrafterna i så stor utsträckning
som möjligt kunna stå till förfogande för vården av patienterna. Med hän
syn härtill vill jag uttala, att hinder icke bör möta för medicinalstyrelsen
Kungi. Maj.ts proposition nr 123.
51
att vid sådana sjukhus, där det ur denna synpunkt kan anses erforderligt
samt lämpligen kan ske, förordna läkare utanför sjukhusen som verksläkare.
1 vilken mån detta kommer att medföra ökad belastning på nu ifrågavarande
anslagspost är icke nu möjligt att bedöma. Med hänsyn härtill synes an
slagsposten tills vidare i anslutning till belastningen under föregående bud
getår, i runt tal 213 000 kronor, böra upptagas till 215 000 kronor.
Mot medicinalstyrelsens beräkning av anslagsposterna till reseersätt
ningar och till expenser har jag intet att erinra. Dessa poster torde
alltså böra uppföras med 150 000 resp. 5 240 000 kronor.
I fråga om anslagsposten till övriga utgifter synes delposten till
inventarier kunna begränsas till 900 000 kronor mot av medicinalstyrelsen
äskade 1 000 000 kronor. Vad angår delposten till utspisning ser jag mig
även i år, med hänsyn till de avsevärda kostnader, som ett generellt infö
rande av enhetskost skulle komma att medföra, nödsakad att avstyrka, att
beslut nu fattas härom. Då emellertid en försöksverksamhet i begränsad om
fattning skulle vara av stor betydelse för att vinna erfarenheter bl. a. röran
de den lämpligaste utformningen av de nya koststaterna och den förbättrade
kostens eventuella inflytande på patienternas hälsotillstånd, vill jag förorda,
att medel anvisas för en sådan försöksverksamhet vid förslagsvis två sjuk
hus. Enligt uppgifter, som jag under hand erhållit från medicinalstyrelsen,
skulle för detta ändamål erfordras ett belopp av i runt tal 200 000 kronor. I
enlighet härmed och då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot
styrelsens beräkning av delposten till utspisning, uppskattar jag denna till
12 000 000 kronor. I fråga om övriga delposter under anslagsposten till öv
riga utgifter kan jag i stort sett godtaga medicinalstyrelsens beräkningar.
Delposten till patienternas sysselsättning och förströelse synes dock med
hänsyn till senaste belastningssiffran kunna begränsas till 585 000 kronor.
Anslagsposten till övriga utgifter skulle i enlighet härmed upptagas till sam
manlagt 17 595 000 kronor.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle omkostnadsanslaget i sin
helhet för nästa budgetår komma att uppgå till (215 000 -f- 150 000 -f-
5 240 000 + 17 595 000) 23 200 000 kronor.
I detta sammanhang torde vidare böra bringas till riksdagens kännedom,
att Kungl. Maj :t den 30 december 1948 medgivit, att för anordnande av en
efterutbildningskurs för läkare å rättspsykiatriska avdelningar vid sinnes
sjukhusen och fångvårdsanstalterna ett belopp av 500 kronor, motsvarande
halva kostnaden för kursen, finge tagas i anspråk av den i omkostnadssta-
ten för statens sinnessjukhus för innevarande budgetår under anslagspos
ten till övriga utgifter upptagna delposten till diverse utgifter. Denna del
post, från vilken sedan åtskilliga år bestridas kostnaderna för anordnande
av utbildningskurser för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen, torde,
därest riksdagen ej har något att erinra däremot, jämväl framdeles, efter
prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, få anlitas för anordnande av
efterutbildningskurser av olika slag för läkare vid sinnessjukhusen.
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
III. Utrustning »av nya sinnessjukhus.
Framställning av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 2 mars 1949 har medicinalstyrelsen gjort framställning om
anvisande av medel för nästa budgetår till utrustning av nya sinnessjukhus.
Styrelsen har därvid till att börja med hemställt om medel för utrust
ning av nytillkommande lokaler eller för komplette
ring av utrustningen för vissa nyligen ianspråk t agna
lokaler vid vissa sjukhus. Härom anför styrelsen i huvudsak föl
jande:
Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till utrustning av nya
sinnessjukhus äro 87 350 kronor avsedda för anskaffning av sängar, linne,
gång- och sängkläder och gardiner för 70 nytillkommande vårdplatser för
män samt av utrustning för kyrksal, tvätteri, bageri och vissa personalbo
städer vid Mariebergs sjukhus. Från sjukhuset ha inkommit framställningar
om tilläggsanslag om sammanlagt 20 200 kronor för komplettering av nämn
da utrustning med bl. a. ytterligare möbler för de nya vårdavdelningarna
och för bibliotek samt vissa inventarier för tvätteriet. I huvudsak ha fram
ställningarna varit föremål för granskning av centrala sjukvårdsberedning
en, och på grundval av beredningens yttranden i ärendet får medicinalsty
relsen föreslå, att ett belopp av 19 500 kronor anvisas för ändamålet.
Direktionen för nämnda sjukhus har vidare framlagt förslag till inven-
tarieutrustning för den nya paviljong om 72 vårdplatser, som Kungl. Maj :t
den 4 juni 1948 uppdragit å byggnadsstyrelsen att låta uppföra vid sjuk
huset och som är under byggnad. Centrala sjukvårdsberedningen har vid
granskning av detta förslag funnit ett belopp av 126 000 kronor vara er
forderligt. Därvid har bl. a. räknats med kostnader om ca 48 000 kronor
för anskaffning av gångkläder åt patienter och tjänstekläder åt personal.
Enligt medicinalstyrelsens mening kan med denna anskaffning anstå, enär
ifrågavarande paviljong under de närmaste åren är avsedd att utnyttjas för
evakuering av andra delar av sjukhuset, som skola ombyggas. Tillkomsten
av paviljongen skulle sålunda ej omedelbart medföra utökning av disponibla
vårdplatser och därmed ökat behov av kläder för patienter och personal.
I enlighet med det anförda förordar medicinalstyrelsen, att för Mariebergs
sjukhus anvisas sammanlagt (19 500 + 126 000 — 48 000) 97 500 kronor.
Direktionen för S:t Jörgens sjukhus har med anledning av pågående om-
och tillbyggnadsarbeten vid sjukhuset inkommit med förslag till utrustning
av tre ombyggda vårdavdelningar, två bostadshus för ogift personal, vissa
expeditioner, medicinskt centrum in. in. Centrala sjukvårdsberedningen har
tillstyrkt ett belopp av i runt tal 170 000 kronor för ändamålet. Förslaget
omfattar jämväl utrustning för psykokirurgiska operationer, för vilken cen
trala sjukvårdsberedningen räknat med en anskaffningskostnad om i runt
tal 6 700 kronor. Medicinalstyrelsen är icke beredd att f. n. förorda anskaff
ning av denna utrustning. Operationer av detta slag synas tills vidare, lik
som hittills, böra utföras på kroppssjukhus. Styrelsen anser vidare, att me-
delsbehovet för instrumentutrustning f. n. kan reduceras med ytterligare
ca 5 800 kronor. I enlighet härmed finner styrelsen, att det av centrala sjuk
vårdsberedningen beräknade beloppet f. n. kan begränsas till (170 000 —
6 700 — 5 800) 157 500 kronor.
53
Förenäninda utrustningsförslag upptager emellertid icke planerad anskaff
ning av eLl kylskåp för sjukhusets centrala läkemedelsförråd samt radio-
och uranläggning för de nya och ombyggda delarna av sjukhuset. Enligt in
fordrade anbud uppgå anskaffningskostnaderna härför till sammanlagt ca
(5 000 kronor.
Enligt det anförda beräknar styrelsen det nuvarande behovet av medel för
utrustning vid S:t Jörgens sjukhus till sammanlagt (157 500 -f- 6 000)
163 500 kronor.
Den 27 juni 1947 har byggnadsstyrelsen erhållit i uppdrag av Kungl. Maj :t
att utföra vissa ombyggnadsarbeten vid Rijhovs sjukhus, vilka skulle tillföra
sjukhuset 92 nya vårdplatser. Medicinalstyrelsen räknar med att dessa vård
platser skola kunna beläggas under budgetåret 1949/50. Sjukhusdirektio
nens förslag till utrustning av platserna har granskats av centrala sjukvårds
beredningen, som därvid beräknat kostnaden till 78 500 kronor. Detta belopp
får styrelsen tillstyrka.
Jämväl vid Sundby sjukhus äro vissa ombyggnadsarbeten beslutade —
Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1946 — som komma att tillföra sjukhuset
30 vårdplatser för män och som beräknas bliva slutförda under nästkomman
de budgetår. Sjukhusdirektionen har inkommit med förslag till utrustning
av nämnda platser och framställning om anvisande av 43 000 kronor för än
damålet. Detta utrustningsförslag har ännu icke hunnit granskas av centrala
sjukvårdsberedningen, men med ledning av en inom medicinalstyrelsen
verkställd granskning tillstyrker styrelsen ett belopp av 36 000 kronor.
Även den av Kungl. Maj :t den 21 juni 1946 beslutade första etappen av
byggnadsarbetena vid Birgittas sjukhus beräknas i huvudsak bliva slutförd
under nästkommande budgetår. Denna etapp omfattar nybyggnad av dels
centraikök, tvätteri, panncentral, obduktionshus och portvaktsstuga dels ock
en upptagningspaviljong med 46 vårdplatser (23 för manliga och 23 för
kvinnliga patienter) och två andra paviljonger med sammanlagt 296 vård
platser för kvinnliga patienter.
Efter granskning av det från sjukhusdirektionen inkomna förslaget till
utrustning av de tillkommande byggnaderna bar centrala sjukvårdsbered-
ingen förordat, att ett belopp av 293 000 kronor nu anvisas för ändamålet,
vilket medicinalstyrelsen får tillstyrka.
Vid Vipeholms sjukhus pågår uppförandet av en av Kungl. Maj :t den 21
juni 1946 beslutad ny paviljong med 152 vårdplatser för kvinnor. Sjukhus-
direktionens förslag till utrustning har granskats av centrala sjukvårdsbe
redningen, som beräknat behovet av medel för ändamålet till 150 000 kro
nor. Detta belopp får också medicinalstyrelsen tillstyrka.
Inom den närmaste tiden beräknas uppförandet av en eller två vårdpavil
jonger vid Ulleråkers sjukhus (beslut av Kungl. Maj :t den 27 juni 1947)
taga sin början. Därigenom avses tillkomma, förutom nya vårdplatser, me
dicinskt centrum för sjukhuset. De nya vårdplatserna skola emellertid —
på samma sätt som nyssnämnda paviljong vid Mariebergs sjukhus —
i första band disponeras för evakuering av andra delar av sjukhuset, som
avses bliva föremål för renovering. Emedan ritningarna för ifrågavarande
nybyggnad ännu ej äro färdigställda, bar något definitivt utrustningsförslag
ej uppgjorts. Det är emellertid enligt medicinalstyrelsens mening erforder
ligt, att medel i viss utsträckning ställas till förfogande för påbörjandet av
utrustningen under nästkommande budgetår. Styrelsen får i enlighet här
med föreslå, att 100 000 kronor tillsvidare anvisas för ändamålet.
Vid sina äskanden om anslag för utrustning av nya sinnessjukhus avse
ende innevarande budgetår ansåg sig styrelsen icke för detta budgetår böra
Kungi. Maj:ts proposition nr 123.
54
föreslå anvisande av särskilda medel för utrustning av de till Sundby sjuk
hus anslutna sekundäravdelningarna i Ribbingelnnd och Rosöga samt den
till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen i Oiofsfors. Styrelsen an
såg nämligen, att det då icke var utrett, i vilken utsträckning utrustning er
fordrades utöver den, som fanns vid anstalterna vid deras övertagande för
sinnessjukvårdens räkning. Numera har emellertid närmare undersökts, i
vad mån utrustningen behöver kompletteras, och därvid har konstaterats, att
särskilt utrustningen med linne, gång- och sängkläder icke tillnärmelsevis
är tillfyllest. Vederbörande sjukhusdirektioner ha inkommit med förslag till
kompletteringen, enligt vilka densamma skulle medföra en sammanlagd
kostnad av i runt tal 180 000 kronor. Enligt medicinalstyrelsens mening sy
nes emellertid den föreslagna kompletteringen, som endast till en del hunnit
granskas av centrala sjukvårdsberedningen, tills vidare kunna i viss mån
begränsas. Styrelsen får föreslå, att sammanlagt 131 500 kronor ställas till
förfogande för ändamålet, varav 50 000 kronor för utrustning av avdelning
en i Ribbingelund, 30 000 kronor för utrustning av avdelningen i Rosöga och
51 500 kronor för utrustning av avdelningen i Oiofsfors.
I skrivelser den 2 juli 1948 och den 11 februari 1949 har medicinalsty
relsen föreslagit förvärv av Kvarns herrgård i Ivristberga socken för att där
städes inrätta en sekundäravdelning med omkring 30 vårdplatser att anslu
tas till Birgittas eller möjligen Västra Ng sjukhus. I den händelse detta för
värv kommer till stånd, erfordras medel jämväl för utrustning av denna se
kundäravdelning. Styrelsen kan icke nu närmare beräkna detta medelsbe
hov men anser sig tills vidare böra räkna med ungefär 1 000 kronor per
vårdplats eller med sammanlagt 30 000 kronor.
Medicinalstyrelsen framhåller vidare, att av de medel, som under utrust-
ningsanslaget vore avsedda för röntgeninstallationer, i februari
1949 återstode 109 384 kronor odisponerade. I annat sammanhang hade emel
lertid styrelsen hemställt, att detta belopp måtte få disponeras för anskaff
ning av röntgenutrustning till S:t Lars, S:ta Maria och Restads sjukhus. Vid
bifall härtill skulle endast fyra av de större och medelstora primärsjukhusen
vara i avsaknad av sådan utrustning, nämligen Ulleråkers, Säters, Frösö
och Furunäsets sjukhus. Det vore enligt styrelsens mening angeläget, att
röntgenapparatur snarast anskaffades jämväl vid dessa sjukhus. Anskaff
ningskostnaden för en utrustning av ändamålsenlig typ uppginge till om
kring 30 000 kronor. Styrelsen hemställer därför, att sammanlagt 120 000
kronor måtte anvisas för detta ändamål.
Slutligen erinrar styrelsen om att för innevarande budgetår under ifrå
gavarande anslag anvisats 70 000 kronor för anskaffande av medicinsk
utrustning av annat slag. Detta belopp hade redan helt tagits i
anspråk för komplettering av sjukhusens utrustning med elektrochock-
apparater. Den allt mer vidgade tillämpningen av moderna behandlingsmeto
der krävde emellertid fortsatt nyanskaffning av relativt dyrbar apparatur för
diagnostik och terapi (elektrokardiografer, diverse laboratorieapparater
in. m.). Det vore vidare angeläget, att ytterligare sjukhus försåges med tand-
klinikutrustning. För att möjliggöra genomförandet av den påbörjade suc
cessiva utökningen av de statliga sinnessjukhusens resurser till effektiv
sjukvård föreslår styrelsen, att jämväl för nästa budgetår anvisas särskilda
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
medel för anskaffning av diverse medicinsk utrustning, förslagsvis 85 000
kronor.
Enligt det anförda har styrelsen beräknat, att ett belopp om sammanlagt
(97 500 + 163 500 + 78 500 + 36 000 + 293 000 + 150 000 + 100 000 +
131 500 -j- 30 000 + 120 000 + 85 000) 1 285 000 kronor skulle erfordras för
anskaffning av utrustning under nästkommande budgetår. Av tidigare för
särskilda ändamål anvisade medel under ifrågavarande anslag kunde emel
lertid redovisas en besparing om sammanlagt 37 152 kronor, Styrelsen före
slår, att den erhåller rätt att disponera förslagsvis 35 000 kronor av denna
besparing för att till en del täcka nyss beräknade kostnader. Vid sådant för
hållande skulle behovet av ytterligare medel under reservationsanslaget till
utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret 1949/50 begränsas till
(1 285 000 — 35 000) 1 250 000 kronor.
Departementschefen.
Mot medicinalstyrelsens förslag om anvisande av sammanlagt 1 050 000
kronor för utrustning av nytillkommande lokaler eller för komplettering av
utrustningen för vissa nyligen ianspråktagna lokaler vid Mariebergs, S:t
Jörgens, Ryhovs, Sundby, Birgittas, Vipeholms och Ulleråkers sjukhus samt
vid sekundäravdelningarna i Ribbingelund, Rosöga och Olofsfors har jag
intet att erinra. Då något förslag om förvärv av en egendom för inrättande
av en sekundäravdelning till Birgittas eller Västra Ny sjukhus icke kommer
att underställas årets riksdag, erfordras däremot icke några medel för ut
rustning av denna avdelning.
Jag tillstyrker vidare medicinalstyrelsens förslag om anvisande av 120 000
kronor för fortsatt anskaffning av röntgenutrustning och 85 000 kronor för
anskaffande av medicinsk utrustning av annat slag till sinnessjukhusen.
I enlighet härmed skulle medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till
(1 050 000 + 120 000 + 85 000) 1 255 000 kronor. Då emellertid å anslaget
föreligger en besparing av i runt tal 35 000 kronor, kan medelsanvisningen
begränsas till (1 255 000 — 35 000) 1 220 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
55
IT, Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar.
Anslag
Netloutgift
1946/47
381 500
422 048
1947/48
595 000
669 369
1948/49
(statsliggaren s. 914—
916)
................................
640 000
—
1949/50 (förslag) .........................
670 000
—
Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 fastställt följande avlöningsstat för sta
tens anstalt för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1948/49:
56
Kungi. Maj.ts proposition nr 123.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........... kronor 315 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t .................................................................................................. »
1 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
»
258 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................................. »
65 100
Summa förslagsanslag kronor 640 000
Framställning av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 31 december 1948 har medicinalstyrelsen framlagt beräk
ningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår.
Styrelsen föreslår, att anslagsposten till avlöningar till ordina
rie tjänstemän med hänsyn till belastningen under föregående bud
getår, 365 204 kronor, uppräknas till 360 000 kronor. Härjämte föreslår sty
relsen, att en kontorsbiträdesbefattning i Ca 8, vars innehavare avgått, utby
tes mot en tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda av Kungl. M a j : t, upptager styrelsen till oförändrat belopp,
1 900 kronor.
Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi
narie personal föreslår styrelsen en höjning från 4 500 till 5 400
kronor av det belopp av posten, som må användas för avlönande av extra
arbetskraft. Som skäl härför anföres, att eldningen vid anstalten tidigare till
en del utförts av en vid anstalten vårdad elev, som numera utskrivits. Då
någon lämplig ersättare ej funnes bland eleverna, måste extra eldarpersonal
anställas i större utsträckning än tidigare. Det sammanlagda medelsbehovet
under posten beräknar styrelsen med hänsyn till belastningen under bud
getåret 1947/48, 242 650 kronor, till 245 000 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg uppskattar styrelsen till 63 100
kronor.
Styrelsen har alltså beräknat anslaget i dess helhet till (360 000 + 1 900
+ 245 000 + 63 100) 670 000 kronor.
Departementschefen.
Mot medicinalstyrelsens förslag om utbyte av en kontorsbiträdestjänst i
Ca 8 mot en befattning som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—
Ce 8 har jag intet att erinra. Ej heller styrelsens beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår föranleder någon erinran från min sida. Anslaget torde
alltså böra upptagas till 670 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
57
Y.
Statens anstalt för fal lan (lesj lika: Omkostnader.
Anslag
Nettoutgift
1946/47 ........................................... 228 000
243 290
1947/48 ........................................... 233 300
241 021
1948/49 (statsliggaren s. 916) . . 236 000
■—
1949/50 (förslag) ......................... 250 000
—
Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 fastställt omkostnadsstat för statens
anstalt för fallandesjuka, upptagande följande huvudposter:
1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare, förslagsvis............ kronor 2 500
2. Reseersättningar, förslagsvis .................. »
1 200
3. Expenser, förslagsvis ............. »
70 000
4. Övriga utgifter, förslagsvis......................................................... »
162 300
Summa kronor 236 000
Framställning av medicinalstyrelsen.
I skrivelse den 31 december 1948 har medicinalstyrelsen framlagt beräk
ningar rörande anslagsbehovet för nästa budgetår.
Styrelsen har upptagit anslagsposterna till sj ukvård in. m. åt b e-
fattningshavare, till reseersättningar och till expenser
till oförändrade belopp, resp. 2 500, 1 200 och 70 000 kronor.
I fråga om anslagsposten till övriga utgifter föreslår styrelsen, att
delposten till inköp och underhåll av inventarier, som för löpande budgetår
är uppförd med 2 500 kronor, uppräknas med 800 kronor, i vad avsåge lö
pande utgifter för underhåll och komplettering av inventariebeståndet. Nu
varande belopp vore nämligen ej tillräckligt på grund av dels den hårda för
slitning, som föranleddes av vårdklientelets karaktär, dels ock behovet av
att förbättra utrustningen, som i flera avseenden vore bristfällig. Vidare
föreslår styrelsen, att under delposten för nästa budgetår tillfälligt uppta
ges ett belopp av 2 700 kronor för komplettering av maskinavdelningens
utrustning med verktyg. I enlighet härmed har styrelsen beräknat denna
delpost till (2 500 + 800 -f- 2 700) 6 000 kronor. Härjämte föreslår styrel
sen, att delposten till diverse utgifter höjes med 500 kronor till 6 500 kro
nor, då kostnaderna för driften av anstaltens bil, vilka avfördes på denna
delpost, måste beräknas bliva högre än under föregående budgetår (6 119
kronor) på grund av den under år 1948 företagna prisförhöjningen på ben
sin. Återstående delposter under anslagsposten till övriga utgifter har sty
relsen upptagit till oförändrade belopp. Styrelsen har alltså beräknat an
slagsposten i dess helhet till (162 300 + 800 -f- 2 700 4" 500) 166 300 kro
nor.
Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle sålunda enligt styrelsens beräk
ningar uppgå till (2 500 4- 1 200 4- 70 000 4- 166 300) 240 000 kronor.
5
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 123.
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 123.
Departementschefen.
Den föreliggande beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår för
anleder ingen erinran från min sida. Jag beräknar alltså i likhet med medi
cinalstyrelsen anslagsbehovet till 240 000 kronor. Härutöver vill jag emel
lertid, med anledning av en särskild framställning av styrelsen, förorda,
att under delposten till inköp och underhåll av inventarier tillfälligt anvisas
ett belopp av 10 000 kronor för utbyte av anstaltens år 1937 inköpta lastbil
mot en mindre, ur driftsynpunkt mer ekonomisk lastbil. I enlighet härmed
skulle anslaget upptagas till (240 000 + 10 000) 250 000 kronor.
YL Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Majt att vidtaga de ändringar i per
sonalförteckningarna för statens sinnessjukhus och för sta
tens anstalt för fallandesjuka, som påkallas av vad jag i det
föregående förordat;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnes
sjukhus, att tillämpas tills vidare fr, o. m. budgetåret 1949/
50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................................... kronor 28 050 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslaqs-
vis ............................................................. »
118 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ......................... »
17 000 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »
4 631 500
Summa förslagsanslag kronor 49 800 000;
III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt
för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
året 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................................................... kronor 360 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t ......................... »
1 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal, förslagsvis ........................................... »
245 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... »
63 100
Summa förslagsanslag kronor 670 000;
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
59
IV. för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln anvisa
a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar ett förslagsanslag
av 49 800 000 kronor;
b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader ett förslagsan
slag av 23 200 000 kronor;
c) till Utrustning av nya sinnessjukhus ett reservations
anslag av 1 220 000 kronor;
d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar etlt
förslagsanslag av 670 000 kronor;
e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader ett
förslagsanslag av 250 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Krönprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse bi
laga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riks
dagen.
Ur protokollet:
K. A. Åkerberg.
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 123.
Innehållsförteckning.
I. Statens sinnessjukhus: Avlöningar .........................................................................
A. Vissa förslag av statens sjukhusutredning av år 1943 rörande orga
nisationen för sjukvårdsarbetet vid statens sinnessjukhus
Inledning .......................................................................................................
Läkarnas skriv- och expeditionsgöromål ...............................................
Sjukhusutredningen ..........................................................................................
Yttranden .............................................................................................................
Departementschefen
Vissa biträdesgöromål på vårdavdelningarna ......................................
Sjukhusutredningen ......................................................................................
Yttranden ............................................................................................................
Departementschefen ........................................................................................
Uppsgningspersonalens organisation .....................................................
Nuvarande förhållanden ................................................................................
Sjukhusutredningen .................................. ......................................................
Yttranden .........................................................................................................
Departementschefen ........................................................................................
B. Förslag av medicinalstyrelsen ....................................................................
Medicinalstyrelsen ........................................................................................
Allmänna synpunkter ................................................................................
Personal för nytillkommande vårdplatser ..........................................
Personalförstärkningar m. m. å befintliga vårdplatser .................
Läkarpersonal ............................................................................................
Kontorspersonal ........................................................................................
Sjukvårdspersonal .................................................................................
Ekonomipersonal ....................................................................................
Övrig personal ...........................................................................................
Sammanfattning ........................................................................................
Yttranden .........................................................................................................
Departementschefen
C. Beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1949/50
II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader ...................................................................
Framställning av medicinalstyrelsen................................................................
Departementschefen .............................................................................................
III. Utrustning av nya sinnessjukhus............................................................................
Framställning av medicinalstyrelsen ...........................................................
Departementschefen ............................................................................................
IV. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar
Framställning av medicinalstyrelsen ...........................................................
Departementschefen ................................................................................................
V. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader
Framställning av medicinalstyrelsen ................................................................
, Departementschefen ..............................................................................................
VI. Hemställan .............. ....................................................................................................
Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
490689
Sid.
2
2
2
3
3
5
5
7
7
9
11
13
13
13
18
21
24
24
24
26
26
26
28
29
32
35
35
36
36
42
43
43
50
52
52
55
55
56
56
57
57
58
58