Prop. 1949:199

('angående nya grunder för kyrkomusiker organisationen m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

1

Nr 199.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående nya grunder

för kyrkomusiker organisationen m. m.; given Stock­ holms slott den 1 april 19t9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande stats­ rådet hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

/ N. Quensel.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

Sedan 1946 års kyrkomöte och 1947 års riksdag godkänt ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag till lag om kyrkomusiker, har Kungl. Maj :t den 27 juni 1947 utfärdat lagen (SFS 1947:275). Härigenom har första steget tagits till en reform av kyrkomusikernas tjänstgörings- och anställnings­ förhållanden.

Lagen om kyrkomusiker, som trädde i kraft den 1 juli 1947, innefattar inga konkreta bestämmelser om kyrkomusikens ordnande samt kyrko­ musikernas tjänstgörings- och anställningsförhållanden efter reformens genomförande. Enligt lagen skola dylika bestämmelser meddelas av Kungl. Maj :t, vissa av dem i enlighet med av riksdagen godkända grunder. I före­ liggande proposition framlägger Kungl. Maj :t för riksdagen förslag till nya grunder för kyrkomusikerorganisationen. Förslagen avse dels organisations­ frågor i egentlig mening, såsom frågor om indelningen i kyrkomusiker- distrikt, om de olika tjänstetyper som skola förekomma och om kyrko­ musikernas tjänståligganden, dels ock frågan om kyrkomusikernas löne- ställning. I sistnämnda hänseende innefattar det nu framlagda förslaget endast principerna för en lönereglering. Detalj förslagen avses skola före­

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

läggas nästkommande års riksdag i samband med detaljförslagen beträf­ fande löneregleringen för övningslärare.

I föreliggande proposition föreslås även en viss uppmjukning av det från och med den 1 juli 1947 gällande förbudet att annorledes än genom för­ ordnande tills vidare tillsätta klockar-, organist- eller kyrkosångarbefattning med ny innehavare.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

fogat, av EMU i dess betänkande del II framlagt förslag till lag om kyrko­ musiker ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda lagrums ikraftträdande och, å andra sidan, samtyckte till upphävande, på sätt i lagförslaget avsågs, av däri angivna äldre bestämmelser av kyrkolags natur. Genom omförmälda skrivelse anmodades kyrkomötet att samtidigt avgiva yttrande beträffande vissa vid ärendets föredragning i statsrådet samma dag närmare angivna grunder för nyorganisationen av kyrkomusikertjänsterna samt över ett vid skrivelsen fogat förslag till lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst. I skrivelse den fi december 1946, nr 27, anmälde kyrkomötet i anledning härav, att kyrkomötet jämlikt § 87 mom. 2 regeringsformen för sin del god­ känt 1 § i det vid Kungl. Maj :ts omförmälda skrivelse fogade förslaget till lag om kyrkomusiker ävensom däri angiven tidpunkt för nämnda lagrums ikraftträdande och samtyckt till upphävande, på sätt i samma lagförslag sades, av däri angivna bestämmelser av kyrkolags natur. Såsom yttrande beträffande grunderna i övrigt för den avsedda nyorganisationen av kyrko­ musikertjänsterna åberopade kyrkomötet vad dess första särskilda utskott härutinnan anfört i sitt i ärendet avgivna betänkande, nr 1.

I proposition den 18 april 1947 (nr 233) föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att antaga de omförmälda två lagförslagen. Riksdagen biföll Kungl. Maj :ts hemställan (riksd. skr. 1947 nr 323).

Med stöd av kyrkomötets och riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t den 27 juni 1947 dels lag om kyrkomusiker, dels ock lag om kungörande i kyrka vid förfall för präst (SFS 1947 nr 275 och 276), vilka trädde i kraft den 1 juli 1947.

Härigenom hade åstadkommits vissa konstitutiva stadganden för en lös­ ning — så att säga i princip — av kyrkomusikerfrågan. Emellertid inne­ fattade lagen om kyrkomusiker inga konkreta bestämmelser om kyrko- musikerverksamhetens ordnande och bekostande eller om kyrkomusikernas förhållanden i anställnings- och avlöningshänseende. Enligt lagens stadgan­ den skulle härom gälla vad Konungen efter av riksdagen godkända grunder bestämde. I skrivelsen den 8 november 1946 till kyrkomötet hade Kungl. Maj :t — på sätt framgår av det förut nämnda — anmodat kyrkomötet att också avgiva yttrande beträffande vissa närmare angivna grunder för ny­ organisationen av kyrkomusikertjänsterna. För KMU:s förslag i fråga om dessa grunder och min ställning till KMU:s förslag hade jag redogjort i ett anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag. Att de avsedda grunderna icke underställdes riksdagen för godkännande samtidigt med de omförmälda lagförslagen berodde främst på en samman­ koppling av kyrkomusikerfrågan med organisations- och lönereglerings- problemet för övningslärarna. Denna sammankoppling hade skett genom KMU:s förslag, att de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna i vissa fall skulle förenas med tjänstgöring såsom musiklärare vid statliga eller kommunala

Knngl. Maj:ts proposition nr 199.

5

läroanstalter. Då en framställning till 1947 års riksdag i övningslärarfrågan icke medhanns, omöjliggjordes härigenom framläggandet vid nämnda riks­ dag av ett fullständigt förslag till omorganisation av kyrkomusikertjänsterna.

Den 5 mars 1948 beslöt Kungl. Maj :t på föredragning av chefen för finans­ departementet att för riksdagen framlägga en proposition angående löne­ reglering för övningslärare m. m. Denna proposition (nr 136/1948) inne­ fattade endast förslag till principbeslut angående lönereglering för övnings- lärarna. Det utsädes i propositionen, att löneregleringen vore avsedd att om möjligt träda i kraft den 1 juli 1949 och att detalj förslagen avsåges skola föreläggas 1949 års riksdag. Det uttalades vidare, att löneregleringarna för övningslärarna och för kyrkomusikerna beräknades träda i kraft samtidigt.

Något förslag i kyrkoinusikerfrågan förelädes ej 1948 års riksdag. Orsaken härtill var i främsta rummet, att vid frågans fortsatta beredning fram­ kommit behov av en allsidig överarbetning av KMU:s förslag. En partiell överarbetning hade enligt uppdrag av Kungl. Maj:t verkställts redan våren 1947, dels av 1941 års lärarlönesakkunniga och dels av särskilda inom eckle­ siastikdepartementet tillkallade utredningsmän. Under hösten 1947 hade vidare verkställts en omfattande speciell undersökning, församling för för­ samling, som av mig förordats i den förenämnda propositionen 1947:233 och som hade till sitt egentliga ändamål ett utrönande av de konkreta förut­ sättningarna på varje ort för de nya kyrkomusikertjänsternas anordnande enligt de särskilda för dem avsedda tjänstetyperna. Ytterligare skäl för över­ arbetning av KMU:s förslag hade uppkommit genom de nya löne- och pen- sionsförfattningar för statliga in. 11. befattningshavare, som utfärdats år 1947 och till vilka motsvarande författningar för kyrkomusikerna borde anpassas.

Med hänsyn till nämnda omständigheter och till att kyrkomusikerrefor- inen tidigast kunde träda i kraft den 1 juli 1949 uppdrog jag — med stöd av bemyndigande av Kungl. Maj :t —- den 19 mars 1948 åt 1941 års lärar­ lönesakkunniga att verkställa översyn av KMU:s förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna och därvid överarbeta de framlagda för- fattningsförslagen med särskild hänsyn till den år 1947 genomförda löne­ regleringen för statliga in. fl. befattningshavare.

Lärarlönesakkunniga tf. d. undervisningsrådet 1). E. Andersson, ord­ förande, byråchefen K. A. V. Arvidsson, undervisningsrådet K. G. E. Käll- quist, generaldirektören A. E. V. Swartling och jägmästaren K. G. L. H.

Tamm) ha den 1 mars 1941) avgivit ett betänkande (stencilerat) med förslag till kyrkomusikerstadga samt till grundläggande avlöningsbcstämmelser för kyrkomusiker (lönegradsplaceringar och kantorstillägg in. in.). De sak­ kunniga ha därvid uttalat följande rörande fullgörandet av det åt de sak­ kunniga givna uppdraget in. in.

De av KMU framlagda förslagen avse i huvudsak följande: 1) den nya organisationen, d. v. s. dislriktsindelning och tjänster samt

(i

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

befattningshavares kompetens och åligganden ävensom sättet för deras till­ sättande,

2) avlönings- och pensionsbestämmelser för befattningshavarna samt 3) finansieringsregler. De under 1) avsedda reglerna innefattas i förslag till kvrkomusikerstadga och i förslag till särskild kungörelse angående inrättande av kyrkoinusiker- tjänster. De under 2) avsedda bestämmelserna innefattas dels i förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker, dels ock i förslag till kungörelser om ändring i folkskolans tjänstepensionsreglemente, folkskolans familje- pensionsreglemente och reglementet för statens pensionsanstalt. Vad angår finansieringen innefattas reglerna härom i ett förslag till kungörelse angå­ ende lönetillgångar vid kvrkomusikertjänst och i ett förslag till lag angående ändring av kyrkofondslagen.

I det åt 1941 års lärarlönesakkunniga givna uppdraget ingår i första hand en översyn av KMU:s förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefatt- ningarna, vilket innebär en överarbetning av förslagen till kyrkomusiker- stadga och till den särskilda kungörelsen angående inrättande av kyrko- inusikertjänster. Uppdraget avser vidare en översyn av avlöningsfrågorna. Härtill hör en överarbetning av förslaget till avlöningsreglemente för kyrko­ musiker. Enligt lärarlönesakkunnigas mening bör en översyn av pensions­ frågorna icke verkställas av de sakkunniga utan av särskilda utredningsmän med mera direkt sakkunskap i pensionsfrågor. Då en omläggning av av­ löningssystemet jämväl för prästerskapet nu är aktuell, synes en gemensam översyn av finansieringssystemen för båda dessa grupper böra ske. I anled­ ning härav anse lärarlönesakkunniga sig icke böra i detta sammanhang ingå på finansieringsfrågorna.

Enligt vad lärarlönesakkunniga inhämtat lärer en proposition i kyrko- musikerfrågan vara avsedd att framläggas för innevarande års riksdag. Denna proposition lärer emellertid komma att endast avse förslag rörande principerna för den framtida organisationen samt de grundläggande av­ löningsfrågorna. Under sådana förhållanden ha lärarlönesakkunniga — som ännu ej tagit ställning till avlöningsbestäinmelsernas utformning — härmed velat avgiva förslag till nya organisationsbestäinmelser (kyrkomusiker- stadga) samt till de grundläggande avlöningsbestäinmelserna, d. v. s. be­ stämmelserna i fråga om lönegradsplaceringar och storleken av de s. k. kantorstilhiggen in. in.

Lärarlönesakkunniga komina senare att avgiva förslag till avlöningsregle­ mente för kyrkomusiker in. in.

över lärarlönesakkunnigas förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av kammarkollegium, statskontoret, statens lönenämnd, domkapitlen i Upp­ sala, Lund, Göteborg, Härnösand och Stockholm, musikaliska akademiens styrelse samt skolöverstyrelsen. Yttranden ha dessutom inkommit från Sveriges allmänna organist- och kantorsförening samt Svenska musiker­ förbundet.

Föredraganden, Den allmänna reform beträffande kyrkomusikerverksam- heten, som varit aktuell under nästan ett halvt sekel, syntes genom be­ sluten vid 1946 års kyrkomöte och 1947 års riksdag samt genom den sist-

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

särskilda utredningsmän med mera direkt sakkunskap i pensionsfrågor. Detta synes vara lämpligt och jag torde i annat sammanhang få anmäla frågan om tillkallande av dylika utredningsmän. Beträffande finansierings­ frågorna ha de sakkunniga uttalat, att en gemensam översyn syntes böra ske av finansieringssystemen för prästerskapet och för kyrkomusikerna, eftersom en omläggning av avlöningssystemet jämväl för prästerskapet nu är aktuell. Enligt 2 § i 1947 års lag om kyrkomusiker gäller, att avlönings- kostnaderna för kyrkomusikerna skola bestridas i nära överensstämmelse med vad som gäller för församlingsprästerskapet. Då den av lärarlönesak- kunniga förordade gemensamma översynen av finansieringssystemen synes böra ske, innan ställning tages till de föreliggande finansieringsfrågorna, är jag icke beredd att nu vidare ingå på dessa frågor.

II. Huvudgrunderna för den nya kyrkomusikerorganisationen.

Enligt lagen om kyrkomusiker gäller, bland annat, att kyrkomusiker skall åtnjuta avlöning i enlighet med vad Kungl. Maj :t efter av riksdagen god­ kända grunder bestämmer. Om kyrkomusikers anställande och kyrkomusi­ kernas verksamhet gäller i övrigt vad Kungl. Maj :t förordnar. Enligt lärar- lönesakkunnigas förslag skola samtliga bestämmelser om organisationen samt om befattningshavarnas tjänståligganden, tillsättning in. in. samman­ föras i en gemensam författning, kyrkomusikerstailgan. Denna skall ut­ färdas av Kungl. Maj :t. Med hänsyn till det avgörande inflytande, de grund­ läggande organisationsprinciperna måste erhålla vid löneavvägningen, böra de underställas riksdagen. Jag anmäler i det följande de grundprinciper, som ansetts vara av sådan vikt, att de i detta sammanhang höra underställas .riksdagen.

För att den följande redogörelsen skall erhålla bästa möjliga överskådlig­ het torde lärarlönesakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga få såsom bilaga fogas till detta statsrådsprotokoll.

Distriktsindelning.

Enligt 1 § lagen om kyrkomusiker skall för kyrkomusikens uppehållande finnas anställd kyrkomusiker för varje territoriell församling.

Enligt såväl KMU.s som lärarlönesakkunnigas förslag skola för kyrkomu- sikerverksamheten inom de territoriella församlingarna i riket enligt den nämnda lagen rikets stift vara indelade i kyrkomusikerdistrikt. Huvud­ regeln för denna indelning skall — likaledes enligt båda sakkunnigförslagen — vara, att varje territoriell församling skall bilda ett kyrkomusikerdistrikt, såvida ej Kungl. Maj :t av särskilda skäl föreskriver, att församling skall

9

uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan för­ samling eller del därav till ett distrikt.

Mot förslaget om rikets indelning i kyrkomusikerdistrikt har invändning riktats endast av kammarkollegium. Kollegiet har uttalat, att såvitt fram- ginge av KMU:s betänkanden meningen ej varit att göra kyrkomusiker- distriktet till någon slags specialkommun eller förvaltningsenhet med eget organ och egen ekonomi, utan rättssubjektet i kyrkomusikerdistriktet skulle vara församlingen, eventuellt två eller flera församlingar, därest dessa in- ginge i ett och samma kyrkomusikerdistrikt av den anledningen att de bil­ dade kyrklig samfällighet eller eljest enligt 40 § församlingsstyrelselagen hade gemensamt kyrkoråd för vården om de kyrkomusikaliska angelägen­ heterna. Under sådant förhållande borde enligt kammarkollegii mening kyrkomusikerdistriktet ej i stadgan framställas såsom beslutande eller så­ som bärare av skyldigheter, lika litet som man borde tala om medlem av kyrkomusikerdistriktet. Man borde i stället hänföra dylika stadganden till församlingen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Tjänstetyper. Tjänsteben ä m n i n g a r. Anställ-

ningsfor in e r.

Lärarlönesakkunniga föreslå såsom huvudregel, att i varje kyrkomusiker­ distrikt skall finnas en organisttjänst eller en kantor stjänst. Med organist­ tjänst förstå de sakkunniga en självständig kyrkomusikalisk tjänst, med vilken dock må kunna förbindas skyldighet till fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare vid vissa läroanstalter. Kantorstjänst angives bestå av en kyrkomusikalisk tjänst och en folk- eller sinåskollärartjänst. I varje kyrko­ musikerdistrikt, som omfattar stiftsstads domkyrkoförsamling, skall finnas eu organisttjänst, med vilken särskilda åligganden äro förbundna. Sådan organisttjänst benämnes domkyrkoorganisttjänst.

Från den angivna huvudregeln måste enligt de sakkunnigas mening göras ett undantag. Härom anföres i betänkandet följande.

Huvudregeln skall alltså enligt de sakkunnigas förslag vara, att i varje kyrkomusikerdistrikt skall finnas en organisttjänst eller en kantorstjänst. De sakkunniga ha emellertid kommit till den bestämda uppfattningen, att det finnes och kommer att finnas ett betydande antal kyrkomusikerdistrikt, där de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifterna äro av så ringa omfattning, all det icke kan bliva fråga om inrättande av organisltjänst, och där av skol- organisatoriska skäl kantorstjänst ej lämpligen kan inrättas eller bibehållas. För sådana fall måste finnas möjlighet atl anställa annan kyrkomusiker, som dock icke blir biträdande kyrkomusiker. Hans arbetsuppgifter komma i huvudsak alt bestå av orgelspelning vid gudstjänster och förrättningar. Det torde emellertid åtminstone, tills vidare, icke bli möjligt, att i dylika fall erhålla kyrkomusiker med eljest föreskriven kompetens. Ej heller svncs bland arbetsuppgifterna höra upptagas 1. ex. skyldigheten att öva och

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

leda kyrkokör. Svårigheter ha dock mött, då det gällt att finna en lämplig benämning på detta slag av kyrkomusiker. De sakkunniga ha prövat många förslag till benämning och ha stannat för att föreslå benämningen orgel­ spelare. Ordet kan förefalla språkligt mindre tillfredsställande. Det är dock en beteckning, som i allt väsentligt angiver befattningshavarens arbets­ uppgifter. Särskilda tjänster böra enligt de sakkunnigas mening ej inrättas i dylika fall.

Vid sidan av de ordinarie tjänstetyperna, organist och kantor, skall enligt lärarlönesakkunnigas förslag i vissa fall få inrättas tjänst såsom biträdande kyrkomusiker. Även enligt KMU:s förslag skulle i vissa kyrkomusiker- distrikt kunna fä anställas sådan kyrkomusiker. Någon särskild tjänst skulle dock ej kunna inrättas för honom i hans egenskap av biträdande kyrkomusiker. Han skulle för övrigt ej benämnas biträdande kyrkomusiker utan i stället — efter ändamålet med anställandet — särskild kyrkomusiker, vikarierande kyrkomusiker eller jordfästningsmusiker. Lärarlönesakkunni­ gas förslag innebär på denna punkt betydande avvikelser från KMU:s för­ slag. Sålunda skall enligt lärarlönesakkunnigas förslag biträdande kyrko­ musiker tjänst kunna inrättas. Vidare skall i dylik tjänst icke inbegripas vikarierande kyrkomusiker. Ej heller skall begreppet biträdande kyrko­ musiker uppdelas på underbenämningar med noggrant angivande av när de särskilda slagen av biträdande kyrkomusiker skola förekomma. I stället föreslås generellt, att i kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna det kräva, skall efter medgivande av Kungl. Maj :t kunna vid sidan av tjänst såsom organist eller kantor inrättas en eller flera biträdande kyrkomusiker- tjänster.

Beträffande de olika typerna av tjänster ma slutligen nämnas, att i förslaget till kyrkomusikerstadga utsäges, att kyrkomusikerdistrikt äger att för särskilda kyrkomusikaliska uppgifter anställa annan kyrkomusiker än de förut nämnda. Sådan kyrkomusiker benämnes församlingsmusiker, och det fastslås uttryckligen, att kyrkomusikerstadgan ej äger tillämpning å sådan musiker.

Lärarlönesakkunniga ha i fråga om benämningarna å kyrkoinusiker- tjänsterna helt frångått KMU:s förslag. Om orsaken bärtill anföra de sak­ kunniga:

KMU föreslår för de vanligast förekommande tjänsterna benämningarna självständig kyrkomusikertjänst och kyrkomusiker-folkskoletjänst. Befatt­ ningshavarna benämnas innehavare av resp. tjänster. Dessutom kan enligt KMU:s förslag i vissa kyrkomusikerdistrikt anställas biträdande kyrkomusi­ ker, vilka efter ändamålet med deras anställande benämnas särskild kyrko­ musiker, vikarierande kyrkomusiker eller jordfästningsmusiker.

De sakkunniga ha funnit de angivna tjänstebenämningarna otillfreds­ ställande ur språklig synpunkt och i övrigt mindre lämpliga, bland annat med hänsyn därtill att de ofta måste upprepas i författningarna. De sak­

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

11

kunniga föreslå därför, att självständig kyrkomusikertjänst benämnes orga­ nisttjänst och kvrkomusiker-folkskoletjänst kantor stjänst.

Beträffande frågan, vilkendera av de två huvudtyperna av kyrkomusiker- tjänster soin skall förekomma i ett kyrkomusikerdistrikt, ha båda sakkun­ nigutredningarna utgått från, att organisttjänst, d. v. s. självständig kyrko­ musikertjänst, i allmänhet bör förekomma endast i de större distrikten, under det att kantorstjänst bör vara det regelmässiga i de mindre distrikten. Lärarlönesakkunniga ha formulerat den generella regeln om denna gräns­ dragning sålunda:

Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst får, därest ej Kungl. Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med högre invånarantal än 5 000, såvitt distriktet består av stad eller del därav, och 7 000, såvitt gäller annat distrikt.

Kantorstjänst får, därest ej Kungl. Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med högst det invånarantal, som i föregående stycke sägs.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skall domkyrkoorganisttjänst och kantorstjänst alltid vara ordinarie. Annan organisttjänst än domkyrkoorga­ nisttjänst skall vara ordinarie eller extra ordinarie. För biträdande kyrko­ musiker skall gälla, att han innehar antingen extra ordinarie tjänst eller arvodesbefattning, under det att orgelspelare — som ju icke skall inneha någon tjänst i vanlig bemärkelse — alltid skall avlönas med arvode. För att ordinarie organisttjänst skall få inrättas skall fordras, att tjänstgörings­ skyldigheten motsvarar minst 30 veckotimmar. Uppgår tjänstgöringen till ett mindre antal timmar per vecka, må extra ordinarie tjänst inrättas, under förutsättning att tjänstgöringsskyldigheten dock minst motsvarar 15 vecko­ timmar. Anställningsformen för biträdande kyrkomusiker vilken tjänst endast skall få inrättas efter Kungl. Maj :ts medgivande — föreslås bliva be­ stämd av Kungl. Maj :t i samband med att medgivandet lämnas.

1 remissyttrandena ha vissa uttalanden gjorts beträffande tjänstetyperna. Sålunda har statskontoret uttalat, att kantor stjänsterna icke borde anses såsom enhetliga tjänster utan såsom folk- eller småskollärartjänster med bisyssla. Skolöverstyrelsen har ansett det påkallat med förbud mot att över- lärarbefattning förenas med kantorstjänst. Såsom skäl härför angives, att överlärares arbetsbörda är så stor, att nedsättning i undervisningsskyldig- heten i de flesta fall anses påkallad. Musikaliska akademiens styrelse har beträffande anställningsformen orgelspelare uttalat, att, därest befattningar av så inferiort slag icke nu kunde undvikas, det uttryckligen borde fram­ hållas, att det rörde sig om ett provisorium, en nödfallsutväg. Domkapitlet i Lund säger sig omöjligen kunna godtaga de sakkunnigas förslag om tixerat invånarantal i kyrkomusikerdistrikt att tjäna till ledning vid in­ rättandet av självständig kyrkomusikertjänst och om införande av den

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

för tjänstetyperna framgår, att i kantorstjänst alltid ingår lärartjänstgöring och att domkyrkoorganist skall ha vissa särskilda arbetsuppgifter såsom musiksakkunnig i domkapitlet. Dessa åligganden äro naturliga med hänsyn till tjänstetypen och förslagen äro icke föremål för delade meningar. Mindre naturliga ur angivna synpunkt äro förslagen till övriga tjänståligganden för organister: fyllnadstjänstgöring i läroanstalt och fri musikundervisning. Förslaget om att organist skall kunna åläggas fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare i läroanstalt innebär den sammankoppling med övningslärar- frågan, som omförmälts i det föregående. Om sitt förslag i detta hän­ seende — vilket återfinnes i 13—17 §§ förslaget till kyrkomusikerstadga (jfr bilagan till detta statsrådsprotokoll) — ha lärarlönesakkunniga i kort­ het anfört följande.

Beträffande skyldigheten till fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid läroanstalt ha de sakkunniga föreslagit sådan ändring av EMU:s förslag, att skyldigheten gjorts obligatorisk för varje extra ordinarie organist och för ordinarie organist, om detta stipulerats vid ledigkungörandet. Att skyldig­ heten finnes, innebär dock ej, att den alltid skall uttagas, ty detta senare beror på dels de kyrkomusikaliska tjänståliggandenas omfattning dels om fyllnadstjänstgöring kan medgivas med hänsyn till skolans intressen.

Förslaget om att kyrkomusiker skall vara skyldig att även meddela fri musikundervisning och att denna skyldighet, som skall vara bestämd till visst antal timmar per vecka, skall inräknas i tjänståliggandena på samma sätt som t. ex. de kyrkliga åliggandena och därigenom bliva av betydelse för frågan om möjligheten att inrätta ordinarie eller extra ordinarie tjänst och för beräkningen av lönen å tjänsten, härrör från EMU. Enligt KMU:s förslag skulle skyldigheten åvila både organist och kantor men uppgå till 5 veckotimmar för organist och 2 veckotimmar för kantor. I anledning av detta EMU:s förslag ha lärarlönesakkunniga i sitt betänkande anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga ha vid föregående uttalanden i kyrkomusikerfrågan fram­ hållit sin tveksamhet inför detta förslag. Tveksamheten har särskilt gällt förslaget, att denna undervisning skall ha en generellt fastställd betydelse vid avvägning av avlöning och pension. De sakkunniga hysa visserligen alltjämt vissa betänkligheter mot förslaget i denna del men ha dock ansett sig böra utgå från att skyldighet att meddela fri musikundervisning skall åligga varje organist. Som motivering för den nu intagna ståndpunkten må följande anföras. Sedan de sakkunniga yttrade sig rörande detta spörsmål, har behandlingen av frågan om ordnandet av kyrkomusikertjänsterna fort­ skridit så långt, att det numera icke synes möjligt att utesluta den fria musikundervisningen från organisternas tjänståligganden, då därigenom en av förutsättningarna för att ett betydande antal organisttjänster skall kunna inrättas bortfölle.

De sakkunniga föreslå dock vissa reglerande bestämmelser rörande nämnda undervisning. Sålunda skall årligen en plan fastställas för under­

15

visningens bedrivande, vari angivas de olika slag av undervisning, som skall förekomma och de ungefärliga timtalen därför. ^ idare skall skolöversty­ relsen äga rätt att under vissa förutsättningar föreskriva, att den fria mu­ sikundervisningen helt eller delvis skall anses ersatt av fyllnadstjänstgöring till motsvarande antal undervisningstimmar i veckan. Härigenom kan tiden för den fria musikundervisningen i viss utsträckning, där så befinnes erfor­ derligt, användas för skolornas musikundervisning. Däremot ha de sak­ kunniga funnit så starka skäl tala mot att dylik skyldighet ålägges kantor, att de sakkunniga icke upptagit bestämmelse därom i sitt stadgeförslag. Borttagandet av nämnda skyldighet för kantor medför inga svårigheter i fråga om inrättandet av kantor stjänster. Möjligheterna härför bli i stället större. De sakkunnigas ståndpunktstagande dikteras dock främst av hänsyn till skolans intressen.

Mot lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om tjänståliggandena ha i remissutlåtandena erinringar framförts endast i vad gäller skyldigheten att meddela fri musikundervisning. Sålunda har kammarkollegium uttalat, att lärarlönesakkunnigas motivering för detta förslag gåve tjänsteorganisa­ tionen en bismak av självändamål. Att lota den fria musikundervisningen på en sådan motivering måste enligt kollegiets mening väcka betänkligheter. Kollegiet ansåge en förutsättningslös omprövning av behovet och lämplig­ heten av en fri musfkundervisning genom organisterna i hög grad påkallad.

Skolöverstyrelsen har anmält, att den alltfort hyste viss tveksamhet gent­ emot förslaget om att fri musikundervisning skall ingå i organists tjänst­ åligganden men att överstyrelsen på de av de sakkunniga anförda grunderna ej ville motsätta sig, att förslaget genomfördes. Domkapitlet i Uppsala har uttalat, bland annat, att själva uppslaget med den fria musikundervisningen vore tilltalande men att domkapitlet hyste betänkligheter beträffande möj­ ligheterna att praktiskt realisera förslaget. Domkapitlet säger sig icke heller ha kunnat undgå att fästa sig vid den odemokratiska innebörden i de sakkunnigas förslag, som innebär att endast invånarna i de större för­ samlingarna skulle beredas förmånen av denna undervisning. Domkapitlet i Lund har ansett, att KMU:s välmotiverade förslag om att fri musikunder­ visning jämväl skulle kunna åläggas kantor vore av sådan betydelse, att det borde genomföras. Domkapitlet i Stockholm har förmenat, att KMU mera inriktat sig på behovet av en ökad musikbildning i landet och dettas till­ godoseende genom kyrkomusikerna såväl genom musikundervisning i sko­ lorna som genom den fria musikundervisningen, medan lärarlönesakkun- niga väsentligen tagit hänsyn till de rent kyrkomusikaliska tjänsteuppgif- terna (t. ex. genom förslagel, att tiden för den fria musikundervisningen skulle kunna för organisterna användas för skolornas undervisning, och förslaget att skyldighet all meddela fri musikundervisning ej skulle åvila kantorerna). Domkapitlet bär funnit det önskvärt, att de av KMU före­ slagna åtgärderna skulle kunna bättre tillgodoses. Slutligen bär statskon­ toret i denna fråga uttalat bland annat följande.

Kungl. Muj.ts proposition nr 19!).

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Frågan om organisterna böra åläggas meddela fri musikundervisning eller ej finner statskontoret i och för sig vara av underordnad betydelse, även om ämbetsverket av statsfinansiella skäl icke anser förutsättningar föreligga för en allmän standardförbättring av musikundervisningen. Vad som för ämbetsverket framstått som det väsentliga är, att denna undervisning icke bör medräknas vid avgörandet av frågan om nya pensionsgrundande tjänster skola inrättas samt om dessa tjänster skola hava ordinarie eller extra ordi­ narie karaktär. I distrikt där arbetsmängden beräknas omfatta mellan 10 och 15 veckotimmar bör således kyrkomusikerfrågan lösas genom anställande av extra kyrkomusiker, avlönade förslagsvis på samma sätt som gäller för timlärare eller på annat lämpligt sätt.

Fastställande av tjänsteuppgifternas omfattning.

För bedömande av om eu organisttjänst skall kunna inrättas såsom ordi­ narie eller extra ordinarie, för beräkning av det antal veckotimmar fyllnads­ tjänstgöring, som skall kunna uttagas av en organist, och för beräkning av lönen vid alla kyrkomusikertjänster, måste möjlighet finnas att i timtal upp­ skatta omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänståliggandena.

KMU har angivit det antal veckotimmar, vartill arbetsuppgifterna i skilda fall skola uppskattas, i sex tabeller (intagna å s. 53—56 i dess betänkande del II). Tabellerna angiva de exakta timtalssiffrorna. Förklaring beträffande beräkningsgrunderna har sedermera intagits i Kungl. Maj :ts skrivelse den 8 november 1946 (nr 11) till kyrkomötet angående nyorganisation av kyrko- musikerbefattningarna. I anledning av de sålunda redovisade beräknings­ grunderna uttalade jag, att de angivna beräkningsgrunderna icke kunde vara i allo representativa för varje särskild församling i stad och på landet, men att jag dock icke kunnat finna annat än att desamma måste anses vara med omsorg och objektiv urskillning utvalda och att de alltså borde kunna godtagas såsom en generell och genomsnittlig grund för bedömandet av om­ fattningen av de till de föreslagna kyrkomusikertjänsterna hänlagda tjänste- uppgifterna av kyrkoinusikalisk karaktär i trängre mening. Jag fann följ­ aktligen någon bärande anmärkning ej heller kunna riktas mot en tillämp­ ning, på sätt föreslagits, av de över tjänsteuppgifterna på grundval av de utförda beräkningarna upprättade tabellerna. I vad mån dessa senare lämp­ ligen borde, på sätt 1941 års lärarlönesakkunniga ifrågasatt, omläggas i avseende å själva uppställningen för möjliggörande av friare bedömning, borde enligt min mening få vidare prövas i samband med detaljregleringen å området.

Lärarlönesakkunnigas förslag till bestämmelser angående denna s. k. timberäkning äro formellt helt olika KMU:s förslag. Bestämmelserna inne­ fattas i 23 § av de sakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga (se bilagan till detta statsrådsprotokoll). Då bestämmelserna äro mycket tydligt och

17

klart avfattade, torde det ieke vara erforderligt att här intaga en särskild redogörelse för innehållet i desamma. Jag tillåter mig i stället hänvisa till

23 § i stadgeförslaget.

Beträffande vissa överväganden i samband med utarbetandet av dessa bestämmelser ha lärarlönesakkunniga anfört följande.

De sakkunniga ha funnit det vara synnerligen vanskligt att bedöma, i vad mån giltighet kan tilläggas de beräkningsgrunder, varpå KMU byggt sitt förslag. På grund av arten av de kyrkomusikaliska uppgifterna torde det över huvud taget knappast vara möjligt att angiva den ellektiva tjänst­ göringstiden i exakt bestämda timtal. De sakkunniga ha varit benägna anse de timtal, som framkommit med tillämpning av de föreslagna beräknings­ grunderna, något för höga. De ha, bland annat med hänsyn till sistnämnda omständighet, jämväl övervägt, om icke veckotimtalet, som skall anses motsvara full tjänstgöring, kunde sättas högre än 30. En reducering av timtalen i förra fallet och en ökning av sistnämnda timtal skulle emellertid väsentligt minska möjligheterna att inrätta pensionsbildande organist- tjänster, särskilt sådana tjänster med full tjänstgöring. Med hänsyn härtill men jämväl till vad i det föregående i övrigt anförts ha de sakkunniga icke ansett sig kunna eller böra föreslå några mera väsentliga ändringar i nu berörda hänseenden. Vissa mindre justeringar ha dock företagits. Efter olika överväganden ha de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att det är möjligt att med tillämpning av de sålunda föreslagna beräknings­ grunderna åstadkomma en generell uppskattning av tjänståliggandena, och att en i huvudsak därpå grundad avvägning av befattningshavarnas löne- ställning lämnar ett resultat, som även ur skälighetssynpunkt kan anses godtagbart. Vid denna avvägning av lönebeloppens storlek bör emellertid enligt de sakkunnigas mening hänsyn jämväl tagas till ovan angivna för­ hållanden rörande beräkningen av veckotimtalen. Denna uppfattning kom­ iner till synes i de sakkunnigas förslag angående kyrkomusikernas löne- ställning.

De sakkunniga ha sålunda i allt väsentligt låtit de av KMU gjorda beräk­ ningarna ligga till grund vid utformningen av bestämmelserna om fast­ ställande av tjänsteuppgifternas omfattning i det nya stadgeförslaget. Som redan nämnts ha vissa justeringar företagits. Vid utformningen av stadge- hestämmelserna har följande princip vunnit tillämpning. I eu tabell angivas vissa tal såsom normerande för beräknande av veckotimtalen i normal­ fallen. Med stöd av den särskilda sakkunskap på detta område, som stått till de sakkunnigas förfogande, ha därefter angivits de särskilda förhållanden, som i kyrkomusikerdistrikt av olika storlek och olika allmän eller kyrklig struktur mera påtagligt kunna anses inverka på tjänsteuppgifternas om­ fattning. Hur dessa särskilda förhållanden skola inverka på veckotimtalens beräknande har också direkt angivits.

Då det emellertid dessutom finnas andra omständigheter av mera obestäm­ bar art, som kunna inverka på arbetsuppgifternas omfattning, ha de sak­ kunniga ansett erforderligt att lämna domkapitlet möjlighet att göra en slutlig avvägning med hänsyn till dylika andra omständigheter.

I rcmissutlåtnndcnn ha lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om faststäl­ landet av tjänsteuppgifternas omfattning föranlett vissa erinringar. Sålunda

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

har statskontoret påpekat, att de sakkunniga enligt ett uttalande i betän­ kandet »varit benägna» anse de timtal, som framkommit med tillämpning av KMU:s beräkningsgrunder, något för höga, men dock funnit sig icke kunna eller böra föreslå några mera väsentliga ändringar, eftersom en redu­ cering av timtalen skulle minska möjligheterna att inrätta pensionsgrun- dande organisttjänster, särskilt sådana med full tjänstgöring. Enligt stats­ kontorets mening bör det icke komma i fråga, alt hänsyn tages till dylika ovidkommande synpunkter vid bedömningen av arbetsuppgifternas omfatt­ ning. Ämbetsverket har därför föreslagit en omprövning eller justering av de sakkunnigas bedömningsgrunder. Domkapitlet i Lund har uttalat, att domkapitlet svårligen kunde bilda sig en uppfattning om vad lärarlöne- sakkunniga föreslagit i förevarande avseende. Motsvarande förslag i KMU :s betänkande hade däremot av domkapitlet granskats för varje kyrkomusiker- distrikt i stiftet. Det föreiolle emellertid efter en summarisk jämförelse mellan de båda förslagen, att de sakkunnigas förslag skulle innebära en viss om än ej stor försämring och att sålunda KMU:s förslag bättre skulle tillgodose de föreliggande behoven. Då enligt domkapitlets mening någon rimlig anledning ej funnes att i denna viktiga fråga intaga en alltför restrik­ tiv ställning, förordade domkapitlet att KMU :s förslag lades till grund för lagstiftning i ämnet. Statens lönenämnd har anfört bland annat följande.

De sakkunniga ha i olika sammanhang betonat svårigheten att exakt an­ giva den effektiva tjänstgöringstiden för kyrkomusiker, samt att det i varje fall kunde ifrågasättas, om icke vid beräknandet av tjänstgöringens omfatt­ ning timtalen blivit något för höga. Lönenämnden vill i anslutning till dessa uttalanden ifrågasätta, huruvida de i 8 mom. intagna föreskrifterna äro erforderliga. Det torde böra övervägas, huruvida icke åt domkapitlen kunde överlåtas att i anslutning till de i tabellen intagna uppgifterna rörande tjänstgöringens omfattning i särskilda fall med tillämpning av därom ut­ färdade anvisningar vidtaga de ändringar i tjänstgöringstidens beräkning, som kunna anses påkallade.

Behörighetsvillkor.

Bland behörighetsvillkoren skall här endast något beröras kravet på av­ lagda examina. Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att sökande till ordinarie eller extra ordinarie organisttjänst skall ha avlagt högre organistexamen, högre kantorsexamen och musiklärarexamen, samt att extra organist och sökande till kantorstjänst skall ha avlagt lägst organist- och kantorsexamen. Med undantag för särbestämmelsen för extra organist överensstämma dessa förslag med KMlks förslag för motsvarande tjänster. Enligt lärarlönesak- kunnigas förslag skola kompetensfordringarna för sökande till tjänst såsom biträdande kyrkomusiker bestämmas av Kungl. Maj :t vid medgivandet till tjänstens inrättande. För sökande till uppdrag såsom orgelspelare föreslås

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

19

icke något krav på avlagda examina. Det föreslås endast, att sökande skall förete intyg om nöjaktig färdighet i spelning av koraler, koralpreludier och musiken till svenska mässan jämte nöjaktig kännedom om den svenska kyrkans gudstjänstordning. Sådant intyg bör, säges i förslaget, vara utfärdat av organist eller kantor.

Huvudmannaskap.

Enligt KMU:s förslag skulle kyrkomusikerdistriktet vara huvudman för såväl organisten som kantorn.

Lärarlönesakkunniga ha föreslagit, att kyrkomusikerdistriktet skall vara huvudman för organist och skoldistriktet huvudman för kantor. De sak­ kunniga ha härom anfört följande.

De sakkunniga anse i likhet med KMU, att kyrkomusikerdistriktet skall vara huvudman för organist. Detta bör gälla, även om en stor del av hans tjänstgöring är förlagd till skola i form av fyllnadstjänstgöring. Den kyrko- musikaliska tjänstgöringen bör här vara avgörande i fråga om huvudmanna­ skapet.

I konsekvens härmed bör enligt de sakkunnigas mening skoldistriktet vara huvudman för kantor. En kantor har full tjänstgöring såsom folk- eller sinå- skollärare (i regel 30 respektive 28 veckotimmar). Hans kyrkomusikaliska tjänstgöring bör i regel ej motsvara mera än 12 veckotimmar och skulle, om densamma ej inräknades i kantorstjänsten, närmast ha karaktären av bi­ syssla. I detta fall måste alltså skolans intressen främst tillgodoses. De kyrk­ liga myndigheterna skola emellertid erhålla möjlighet att öva tillbörligt inflytande såväl vid tillsättningen av kantor som under hans tjänstgöring. Dessa grundsatser ha bestämt de sakkunnigas förslag i fråga om bl. a. fast­ ställande av tjänstetyp, val av kantor och disciplinära åtgärder mot kantor. I enlighet härmed föreslå de sakkunniga, att förslag till kantorstjänst skall upprättas i samma ordning som förslag till folk- och småskollärartjänst, dock skall kyrkorådet beredas tillfälle avgiva yttrande över sökandena, innan förberedande förslag upprättas.

Föredraganden. 1941 års lärarlönesakkunniga synas mig i väsentliga styc­ ken ha lyckats åstadkomma en såväl sakligt som formellt tillfredsställande lösning av de mycket svåra organisationsproblem, som den nya kyrko- musikerorganisationen inrymmer. Jag är därför beredd att i huvudsak till­ styrka de sakkunnigas förslag till nya grunder för nämnda organisation.

Med hänsyn till erinringar och förslag, som framkommit under remiss­ behandlingen av de sakkunnigas betänkande, torde här till särskild behand­ ling få upptagas vissa av de sakkunnigas förslag.

Kammarkollegium har framställt invändning mot förslaget om anknyt­ ning av vissa rättigheter och skyldigheter till kyrkomusikerdistrikten. Den av kollegiet väckta speciella frågan torde böra närmare övervägas i samband med detaljförslagens utarbetande. Den bör emellertid icke hindra ett god­

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

avvägning inom en begränsad marginal med hänsyn till omständigheter, som fritt bedömas av domkapitlet, synes mig tillfredsställande. Den fria bedöm- ningsrätt för domkapitlen, som statens lönenämnd ifrågasatt, kan jag dock ej tillstyrka.

III. Kyrkomusikernas löneställning.

Lärarlönesakkunniga. Enligt lärarlönesakkunnigas förslag skola organis­ terna alltid vara lönegradsplacerade i egenskap av ordinarie, extra ordinarie eller extra; biträdande kyrkomusiker skola vara lönegradsplacerade i egen­ skap av extra ordinarie eller extra eller ock arvodesavlönade; kantorerna skola dels åtnjuta sin avlöning såsom ordinarie folk- eller småskollärare och dels uppbära arvode per veckotimme (kantorstillägg) för den kyrkomusika- liska tjänstgöringen; orgelspelarna skola endast åtnjuta arvoden, avvägda efter samma grunder som kantorstilläggen.

Organister.

KMU.s förslag.

Den av EMU föreslagna löneregleringen för kyrkomusikerna anslöt sig till civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie-reglementet med där angivna lönegrader. Nämnda reglementen ersattes den 1 juli 1947 av statens allmänna avlöningsreglemente (Saar), där ändrade lönegrads- beteckningar och lönegradsnummer tillämpas. Lönen i dessa lönegrader är högre än i motsvarande lönegrader i det äldre lönesystemet. De av KMU föreslagna lönegraderna och motsvarande lönegrader i det nya lönesystemet framgå av följande uppställning. Till jämförelse angivas lönegraderna för musiklärare.

Befattning

Lönegrad enligt KMU

Motsvarande lönegrad i Saar

Självständig kyrkomusiker

(organist)

a) domkyrkoorganist i distrikt med minst 23 600 invånare

Ky O 24

Ca 27

b) annan ordinarie självst. kvrkomusiker..........................

Kv O 23

Ca 26

c) extra ordinarie självst. kyrkomusiker............................

Ky Bo 21

Ce 24

Biträdande kyrkomusiker

A. särskild kyrkomusiker:

extra ordinarie ...................................................................

Ky Bo 17

Ce 21

extra ..........................................................

Ky Ex 16

Cg 18

B. vikarierande kyrkomusiker (för självst. kyrkomusiker

eller kyrkomusiker-lolkskollärare): extra ordinarie ...................................................................

Ky Eo 16

Ce 20

extra ............................................................

Ky Ex 15

Cg 17

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

icke att nå ordinarie anställning. Då kompetenskraven dessutom vore de­ samma som för ordinarie och de skulle stå till förfogande för fyllnadstjänst­ göring, förordade reservanterna lönegraden Ky Eo 23.

Lårarlönesakkiinnigas tidigare uttalanden.

I yttrande den 30 september 1946 över KMU:s betänkande del II anförde lärarlönesakkunniga bland annat följande.

Vid bedömande av löneställningen för självständiga kyrkomusiker syntes hänsyn böra tagas icke blott till kompetensfordringarna utan även och kan­ ske i främsta rummet till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna. De sakkunniga ansåge det motiverat, att självständig kyrkomusiker, särskilt med hänsyn till tjänstgöringens egenart, erhölle en förmånligare löneställ- ning än musiklärare. En större löneskillnad skulle emellertid bli till påtagligt men för skolväsendet, om därigenom de musiklärare, som hade uteslutande skoltjänstgöring, i stor utsträckning komme att söka och erhålla kyrko- musikerbefattningar. Täta ombyten å tjänsterna vid de högre allmänna läro­ verken kunde befaras äga rum till men för undervisningen. De sakkunniga hade tidigare uttalat, att skäl syntes föreligga för att självständig kyrko- musikertjänst placerades lägst två eventuellt tre lönegrader högre än övnings- lärartjänst i musik. Enligt de sakkunnigas mening borde denna skillnad räknas i förhållande till normallönegraden för musiklärartjänsterna. På grund härav kunde de sakkunniga icke tillstyrka, att självständig kyrko­ musiker placerades högre än i lönegrad A 21 (Ca 24). Skillnaden bleve då tre lönegrader. Vidare ifrågasatte de sakkunniga, om icke extra ordinarie självständiga kyrkomusiker borde erhålla en i förhållande till de ordinarie gynnsammare löneställning än som förordats av majoriteten inom EMU.

Lårarlönesakkiinnigas förslag.

Lärarlönesakkunniga föreslå följande löneställning för organisterna:

Lönegrad

Doinkyrkoorganist ...................................................................... Ca 26 Annan ordinarie organist ......................................................... Ca 24 Extra ordinarie organist ......................................................... Ce 24 Extra organist

med högre organistexamen, högre kantorsexamen och musiklärarexamen .................................................................. Cg 21 med minst en av nämnda examina.................................. Cg 20 med organist- och kantorsexamen .................................. Cg 16

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

De sakkunniga ha tidigare uttalat, att de ansåge, att organist borde er­ hålla en något högre lönegradsplacering än musiklärare. Detta vore motive­ rat med hänsyn dels till de högre kompetenskrav, som uppställts för inne­ havare av organisttjänst, dels till att de kyrkomusikaliska åliggandena till

25

väsentligt del måste fullgöras å sön- och helgdagar eller eljest å tid, som ofta faller utanför den för flertalet andra befattningshavare fastställda dag­ liga arbetstiden. Om hänsyn kunde tagas enbart till nu nämnda omstän­ digheter, skulle enligt de sakkunnigas mening skäl kunna anses föreligga för eu jämförelsevis hög lönegradsplacering. Vid ställningstagandet till denna fråga ha de sakkunniga dock icke kunnat bortse från vad som i det föregående anförts angående tjänsteuppgifternas omfattning. I nämnda avsnitt ha de sakkunniga framhållit svårigheten att exakt angiva den effek­ tiva tjänstgöringstiden för kyrkomusiker samt att det i varje fall kan ifråga­ sättas, om icke vid beräknandet av tjänstgöringens omfattning timtalen blivit något för höga.

I nära samband med nu berörda förhållanden står frågan om det vecko- timtal, som skall anses motsvara full tjänstgöring. Detta föreslås bliva fast­ ställt till 30. Nämnda timtal måste, särskilt med hänsyn till vad som i del föregående anförts rörande svårigheten att exakt angiva tjänstgöringstiden i bestämda timtal, betecknas som lågt. De sakkunniga ha emellertid på förut anförda skäl ansett sig icke kunna eller böra föreslå några mera väsentliga ändringar i KMU:s förslag angående beräkningsgrunderna för fastställande av tjänstgöringstidens omfattning. Däremot ha de sakkunniga vid sitt ställningstagande till frågan om lönegradsplaceringen icke kunnat underlåta att taga viss hänsyn till nyssnämnda förhållanden.

De sakkunniga vidhålla sin tidigare intagna ståndpunkt, nämligen att ordinarie organist med hänsyn till utbildning och tjänstgöringsförhållanden bör erhålla högre lön än musiklärare. På grund av vad de sakkunniga anfört såväl i förut avgivna yttranden som i förevarande sammanhang anse de sig dock icke kunna förorda högre placering än i lönegrad 24, eller en lönegrad högre än ordinarie musiklärare vid högre allmänt läroverk (Ca 23) och tre lönegrader över normallönegraden för musiklärare (Ca 21).

Extra ordinarie organister torde vanligen ej få full tjänstgöring motsva­ rande 30 veckotimmar. Enligt KMU:s förslag skulle lönen för dem redu­ ceras med tre procent för varje veckotimme, som tjänstgöringen under­ stiger 30 veckotimmar. Då de sakkunniga för övningslärarna förordat, att motsvarande reduktion skulle ske med '/s„ (3 V

3

%), torde detsamma också

böra gälla för extra ordinarie organister.

Antalet extra ordinarie organister torde bli avsevärt större än antalet ordi­ narie organister. Man torde icke heller kunna räkna med att organister i samma utsträckning som lärare söka sig till större och bättre avlönade tjänster. Redan det kommunala tillsättningsförfarandet torde försvåra en sådan övergång. De extra ordinarie organisltjänsterna torde därför bli slut- tjänster i långt större utsträckning än de extra ordinarie tjänsterna för övningslärare. Dessa ha placerats endast eu lönegrad lägre än normallöne­ graden för ordinarie övningslärare, emedan de ha mindre utsikter att vinna ordinarie anställning än ämneslärare. Då detta förhållande torde bli än mera markerat för organister och man bär ej kan tala om någon egentlig beford- ringsgång, förorda de sakkunniga, att extra ordinarie organister placeras i lönegrad med samma nummer som ordinarie organister eller i lönegrad Ce 24. Nämnda förhållanden tala för alt även organister med mindre än full tjänstgöring borde kunna beredas ordinarie anställning. De sakkunniga ha dock icke ansett sig böra framlägga förslag härom.

Domkyrkoorganisterna få en central ställning i musiklivet inom stiflcn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10!).

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

27

Lönegrad

Extra biträdande kyrkomusiker å tjänst med kompetens­ kraven

högre organist- och högre kantorsexamen samt musik-

lärarexamen ............................................................................... Cg 21 minst en av nämnda examina ................................................ Cg 20 organist- och kantorsexamen ................................................ Cg 16

Den extra kyrkomusikern bör dock ej placeras i högre lönegrad än som även hans egen utbildning berättigar till. Har vikarie å tjänst med kom­ petenskravet högre organist- och högre kantorsexamen endast organist- och kantorsexamen skall han alltså placeras i lönegrad Cg 16. Har vikarie å sådan tjänst högre organist- och högre kantorsexamen samt musiklärar­ examen skall han placeras i lönegrad Cg 20, således ej i lönegrad Cg 21.

Slutligen ha lärarlönesakkunniga föreslagit att, om Kungl. Maj :t bestäm­ mer, att biträdande kyrkomusikertjänst endast skall vara förenad med arvode, Kungl. Maj :t även skall fastställa arvodets storlek.

Kantorer.

KMU:s förslag.

KMU föreslog följande kantorstillägg.

Lönegrupp

1.2

3

4

5

Antal veckotimmar ..................... 7 8—9 10—11 12—13 14—15 Kronor för år .............................. 1 416 1 686 1 956 2 226 2 496

Å kantorstilläggen skulle enligt KMU utgå rörligt tillägg och i konsekvens härmed även kristillägg, vilka tillägg för närvarande utgå med tillhopa 39,4 %.

Lårarlönesakkunnigas tidigare uttalanden.

I yttrande den 30 september 1946 över KMU:s betänkande del II förordade lärarlönesakkunniga, att kantorstilläggen skulle utgå med fixa belopp i ett antal lönegrupper, varå rörligt tillägg icke borde utgå. Enligt de sakkunnigas förslag borde kantorstilläggen i lönegrupperna 1—5 utgöra 1 500, 1 800, 2 100, 2 400 och 2 700 kronor.

Lårarlönesakkunnigas förslag.

I det nu förevarande betänkandet föreslå lärarlönesakkunniga, att kan­ torstilläggen utformas efter samma grunder som timarvoden enligt kun­ görelsen den 5 september 1947 (nr 680) angående timarvoden till vissa lärare vid civila och militära skolor. Kantorstillägget föreslås fastställt till tim­ arvode per veckotimme efter TC 20, d. v. s. '/w av årslönen i 20 löneklassen. För vikarie å kantorstjänst, som förordnats att uppehålla både lärartjänsten och de kyrkomusikaliska åliggandena, föreslås kantorstillägg efter TC 18.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr

7

.

9

.

9

.

Till stöd för dessa förslag anföra de sakkunniga följande.

Omfattningen av kantorernas tjänstgöring kommer att variera i olika distrikt allt efter folkmängd och kyrkliga förhållanden. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga i likhet med KMU, att tjänstgöringens omfattning fastställes att motsvara visst antal veckotimmar. Beräkningsgrunderna här­ för angivas i de sakkunnigas förslag till kyrkomusikerstadga. I så fall be­ stämmes kantorstil]ägget enklast genom att fastställa arvodet till visst be­ lopp för varje veckotimme. Tillägget ändras alltså automatiskt efter tjänst­ göringens omfattning. Indelning av tjänsterna i lönegrupper behöver sålunda ej ifrågakomma.

Kantorstillägget kommer då att i sin utformning förete stora likheter med timarvodet till timlärare. Då timlärarnas arvoden numera variera i för­ hållande till ändringarna i pristalet, förorda de sakkunniga, att så bör vara fallet även beträffande kantorstillägget. Både KMU och de sakkunniga ha tidigare förordat, att kantorstillägget icke skulle vara dyrortsgraderat. Då kommunala tillägg ej skulle få utgå å tilläggen, och dessa förete stora likheter med de timarvoden, som utgå för tjänstgöring utöver full tjänst­ göring som lärare, vilja de sakkunniga numera förorda, att de dyrorts- graderas. I så fall bli kantorstilläggen helt utformade efter samma grunder som timarvodena för veckotimme enligt kungörelsen 1947: 080.

Av praktiska skäl föreslå de sakkunniga, att kantorstillägget för vecko­ timme bestämmes enligt samma grunder som timarvoden enligt nämnda kungörelse. Då för både organist och musiklärare 30 veckotimmar anses motsvara full tjänstgöring, bör som kantorstillägg utgå ett TC-arvode, d. v. s. V3„ av årslönen i den löneklass, som fastställes för tillägget.

Vid bestämmande av den löneklass, enligt vilken timarvodet skall beräk­ nas, bör hänsyn tagas till den utbildning, som kräves för vinnande av behörighet till tjänsten och till de förhållanden, under vilka de kyrkomusi- kaliska arbetsuppgifterna skola utföras. I fråga om utbildningen gäller, att innehavare av kantorstjänst skall ha avlagt examina, som medför behörighet till två olika tjänster, nämligen folk- eller småskollärarexamen samt orga­ nist- och kantorsexamen. Vad angår arbetsuppgifterna bör hänsyn tagas icke blott till omfattningen av de kyrkomusikaliska åliggandena utan även till att dessa skola fullgöras vid sidan av full tjänstgöring som folk- eller småskollärare. Vidare bör avseende fästas vid att kantor bär sin kyrkomusi­ kaliska tjänstgöring förlagd till sön- och helgdagar samt till tid'efter den dagliga skoltjänstgöringens slut eller till kvällstimmar. Under pågående läsår är sålunda flertalet befattningshavare bundna av sin tjänstgöring alla dagar i veckan, bortsett dock från under läsåret infallande lovdagar i skolan. Dessutom måste de kyrkomusikaliska åliggandena fullgöras även under vid, då undervisning ej pågår i skolan.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden kunna vid ställningstagandet till frågan om lämplig löneklass för bestämmande av timarvode för kantor några jämförelser knappast göras med för andra befattningshavare fast­ ställda timarvoden. I (orevarande fall gäller det sålunda att Välja en löne­ klass, som medför ett med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och de särskilda förhållanden, under vilka tjänstgöringen i regel måste fullgöras, skäligt arvode. Efter olika överväganden ha de sakkunniga funnit sig böra förorda timarvode för veckotimme enligt TC 20. Härvid förutsättes, att

29

kantorstilläggets storlek blir oberoende av om befattningshavaren avlagt folkskollärarexamen eller småskollärarexamen.

Beloppen för det föreslagna kantorstilläggel, inberäknat 12 % förhöjning, framgå av följande uppställning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Antal

vecko-

[ timmar

Ortsgrupp

1

2

3

4

5

kronor

1

255

267

280

292

304

2

510

534

560

584

608

3

765

801

840

876

912

4

1 020

1 068

1 120

1 168

1 216

5

1 275

1 335

1 400

1 460

1 520

6

1 530

1 602

1 680

1 752

1 824

7

l 785

1 869

1 960

2 044

2 128

8

2 040

2 136

2 240

2 336

2 432

9

2 295

2 403

2 520

2 628

2 736

10

2 550

2 670

2 800

2 920

3 040

11

2 805

2 937

3 080

3 212

3 344

12

3 060

3 204

3 360

3 504

3 648

13

3 315

3 471

3 640

3 796 |

3 952

Orgelspelare.

Lärarlönesakkunniga föreslå, att till orgelspelare skola utgå arvoden efter samma grunder som till kantorer. Det framhålles, att arvodena till orgel­ spelarna dock böra vara avsevärt lägre. Vidare böra de enligt de sakkun­ nigas mening differentieras så till vida, att den, som avlagt organist- och kantorsexamen, erhåller ett högre arvode. De sakkunniga föreslå arvode TC 16 för dem, som lägst avlagt organist- och kantorsexamen, och TC 10 för övriga.

Arvodet för en veckotimme enligt dessa grunder, inklusive 12 % förhöj­ ning, framgår av följande uppställning.

Ortsgru pp

Timarvode

1

2

3 |

5

kronor för veckotimme

TC 10

166

173

181

189

197

^ce!

H

215

225

236

246

²⁵⁶____

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Remissutlåtandena. De sakkunnigas förslag till löneställning för kyrko­ musikerna ha föranlett uttalanden i de flesta remissutlåtandena. Dessa ut­ talanden ha uppvisat rätt stora divergenser. Ungefär hälften av remissmyn­ digheterna ha emellertid godtagit förslagen utan någon erinran. Sålunda har skolöverstyrelsen funnit den föreslagna löneställningen väl avvägd, dom­ kapitlet i Uppsala har funnit de sakkunnigas förslag välmotiverade och dom­ kapitlet i Härnösand har ansett domkyrkoorganistens placering två lönegra­ der över annan organist vara väl avvägd och icke heller ansett någon vägande invändning kunna riktas mot de övriga lönesättningarna. Domkapitlet i

Stockholm har uttalat, att den föreslagna lönesättningen syntes domkapitlet vara sådan, att den kunde tänkas stimulera intresset för musikutbildning, såväl sådan som syftade till organisttjänst som sådan, som avsåge kantors- tjänst. Kammarkollegium har uttalat, att vad de sakkunniga föreslagit be­ träffande löneställningen icke givit kollegiet anledning till annan erinran än att kollegiet ifrågasatte, huruvida icke för det fall, att med stöd av Kungl.

Maj:ts medgivande (24 g 4 mom. i stadgeförslaget) anställts organist med lägre kompetens än den eljest föreskrivna, en lägre lönegradsplacering för sådan organist vore motiverad i överensstämmelse med vad de sak­ kunniga för liknande fall förordat beträffande extra ordinarie och extra biträdande kyrkomusiker. Statens lönenämnd har godtagit de sakkunnigas förslag med två smärre undantag, avseende den mellanliggande lönegraden för extra organister och biträdande organister samt fastställande av minimi­ belopp i fråga om kantorsbelopp. Lönenämnden har beträffande den före­ slagna löneställningen anfört i huvudsak följande.

Beträffande ordinarie organist ha de sakkunniga förordat inplacering i lönegraden Ca 24 eller en lönegrad högre än ordinarie musiklärare vid högre allmänt läroverk (Ca 23) och tre lönegrader över normallönegraden för musiklärare (Ca 21). KMU hade för sin del förordat dåvarande lönegraden A 23. De sakkunnigas förslag i denna del ansluter sig till vad allmänna lönenämnden i särskilda utlåtanden den 27 juni 1945 och den 27 september 1946 förordat med anledning av KMU:s förslag; statens lönenämnd finner icke anledning att framställa erinran mot förslaget i denna del.

För domkyrkoorganisterna har förordats inplacering i lönegraden Ca 26. I utlåtandet den 27 september 1946 har allmänna lönenämnden sagt sig icke kunna tillstyrka högre lönegrad för domkyrkomusikerna än A 22 (Ca 25). Med hänsyn till de fordringar i olika hänseenden, som torde komma att ställas på ifrågavarande tjänstemän, vill statens lönenämnd nu icke motsätta sig den av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen, därvid lönenämnden särskilt beaktat den centrala ställning inom stiftens musikliv, som domkyrkomusikerna i allmänhet torde komma att intaga.

Vad de sakkunniga föreslagit beträffande löneställningen för vikarie å organisttjänst och biträdande kyrkomusiker föranleder i övrigt icke annat uttalande från lönenämndens sida, än att nämnden uppmärksammat, att vad beträffar de föreslagna lönegradsserierna för extra organist och extra biträdande kyrkomusiker förordats användning av de intilliggande löne­

31

graderna Cg 21 och Cg 20. Lönenämnden vill ifrågasätta, huruvida icke tjänsterna böra differentieras å 21 och 19 lönegraderna. Vid sin granskning av de sakkunnigas förslag beträffande löneställningen för vikarie å organist­ tjänst har lönenämnden övervägt att i enlighet med eljest gällande principer för extra organist med samma behörighet som ordinarie föreslå enahanda lönegradsplacering som för ordinarie organist. Då lönenämnden förutsätter, att vikarie i allmänhet icke kommer att fullgöra ordinarie organists ålig­ ganden i samtliga hänseenden och att vikarie i många fall befinner sig i begynnelsestadiet av sin bana, har lönenämnden ansett sig böra godtaga de sakkunnigas förslag, särskilt som vid längre förordnanden å ordinarie tjänst vikariatslön skall utgå.

Vidkommande kantorerna framhålles att omfattningen av deras tjänst­ göring kommer att variera i olika distrikt allt efter folkmängd och kyrkliga förhållanden. Med hänsyn därtill föreslå de sakkunniga i likhet med KMU, att tjänstgöringens omfattning fastställes att motsvara ett visst antal vecko­ timmar. På anförda skäl, främst praktiska, förordas att kantorstillägget för veckotimme bestämmes enligt samma grunder som timarvodet för tim­ lärare (kung. 1947: 680). Efter olika överväganden ha de sakkunniga funnit sig böra förorda timarvode för veckotimme enligt TC 20. Med hänsyn till den bundenhet, som även en tjänstgöring av endast 1 eller 2 timmar per vecka medför, finner lönenämnden den ersättning, som föreslagits för kantorer med nämnda tjänstgöringstid, för låg. Då vidare oberoende av tjänstgöringsskyldighetens omfattning erfordras samma utbildning, får lönenämnden förorda, att ersättningen för dessa grupper av kantorer höjes och får härutinnan föreslå, att densamma fastställes till det belopp, som avses skola utgå vid eu tjänstgöringsskyldighet av 3 veckotimmar. I övrigt finner lönenämnden icke anledning till erinran mot förslaget i nu föreva­ rande delar.

I övriga remissutlåtanden ha mer eller mindre långt gående ändrings- yrkanden framställts beträffande de centrala löneförslagen. Statskontoret, som icke haft något att erinra mot storleken av de föreslagna kantorstill- läggen och arvodena till orgelspelare, har icke kunnat tillstyrka högre löne­ grad än Ca 23 såsom normallönegrad för organister. 1 överensstämmelse härmed har ämbetsverket förordat lönegrad Ca 25 för domkyrkoorganis- terna. För de extra ordinarie organisterna har statskontoret föreslagit löne­ grad Ce 23, d. v. s. samma lönegrad som för de ordinarie. Som motivering härför har hland annat anförts, att vid bifall till statskontorets yrkande, att den fria musikundervisningen icke skall få medräknas vid bedömande av frågan om en organisttjänst skall vara ordinarie eller extra ordinarie, kommc ett flertal tjänster afl bliva extra ordinarie i stället för ordinarie. För extra ordinarie biträdande kyrkomusiker har statskontoret föreslagit lönegrad Ce 23, Ce 20 eller Ce 18 och för extra organist, som endast avlagt en av de tre högre examina, högst Cg 18. Domkapitlet i Lamt, som ansell KMU:s förslag som eif minimum, har icke på någon punkt kunnat godtaga lärarlönesakkunnigas förslag. Domkapitlet har också återupprepat ett tidi­ gare framfört krav om eu undantagsställning (särskilt hög löneställning)

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

för doinkyrkoorganisten i Lund. Domkapitlet i Göteborg har uttalat, att domkyrkoorganisterna, med hänsyn till att dessa tjänster komina att bliva särskilt krävande, borde placeras i lönegrad svarande mot minst Ca 27. Domkapitlet har vidare ansett en skälig förhöjning av arvodena till orgel­ spelare befogad. Musikaliska akademiens styrelse har såsom sin mening uttalat, att lönesättningen för organist, ordinarie såväl som extra ordinarie, hör bliva åtminstone lönegrad Ca 26. Slutligen har Sveriges allmänna orga­ nist- och kantorsförening förklarat sig vidhålla tidigare framförda krav om organisternas placering i lönegraderna Ca 27 och Ce 27 och om kantorstill- lägg till belopp, som ungefär motsvarade TC 23.

Föredraganden. Lärarlönesakkunnigas förslag i fråga om löneställningen för kyrkomusikerna ha godtagits utan någon erinran eller med oväsentliga ändringsyrkanden av ett flertal remissmyndigheter, såsom statens löne- nämnd, kammarkollegium, skolöverstyrelsen och tre domkapitel (av de fem, till vilka betänkandet varit remitterat). Även jag har funnit förslagen i det hela väl avvägda och tillfredsställande motiverade. Jag tillstyrker därför att löneställningen fastställes i enlighet med de sakkunnigas förslag, dock med följande jämkningar. Den av kammarkollegium föreslagna placeringen i lägre lönegrad av organist, som tillsatts efter Ivungl. Maj :ts medgivande oaktat han ej har full kompetens, synes böra genomföras. Detsamma gäller den av lönenämnden föreslagna jämkningen av lönegraderna för extra organist och extra biträdande kyrkomusiker till Cg 21, 19 och 16 i stället för Cg 21, 20 och 16. Den minimiregel i fråga om kantorstilläggens belopp, som lönenämnden föreslagit, synes komma att erhålla mycket ringa bety­ delse. Då förslaget emellertid torde ha ett visst berättigande, kan jag till­ styrka dess genomförande. Härutöver får jag föreslå, att löneställningen för innehavare av extra ordinarie biträdande kyrkomusikertjänst, för vars innehav kräves minst en av de tre högre musikexamina, placeras i löne­ graden Ce 21 i stället för i den av de sakkunniga föreslagna lönegraden Ce 22. Mitt förslag föranledes av att förenämnda extra ordinarie tjänsteman lämpligen ej bör placeras högre än en extra organist, som avlagt samtliga högre examina (Cg 21). Slutligen vill jag uttala, att jag icke kan förorda någon undantagsställning för domkyrkoorganisten i Lund. Därest en regle­ ring nu skall ske, bör den enligt min mening göras generell.

IV. Overgångsförhållanden.

Lärarlönesakkunniga ha icke framlagt utformade förslag till övergångs­ bestämmelser till kyrkomusikerstadgan. Som skäl härför ha de sakkunniga anfört, att frågan om villkoren för nuvarande kyrkomusikers övergång på de nya tjänsterna utan ledigförklarande sammanhänger med utformningen

33

av det blivande avlöningsreglementet för kyrkomusiker, övergångsbestäm­ melserna till kyrkomusikerstadgan böra därför utarbetas samtidigt med motsvarande övergångsbestämmelser till avlöningsreglementet. Emellertid ha de sakkunniga framlagt vissa allmänna synpunkter på dessa frågor.

De sakkunnigas uttalanden härom äro alltför omfattande för att kunna här återgivas. Deras allmänna inställning synes vara, att man icke bör he- sitera för rätt vittgående specialbestämmelser vid övergången till det nya systemet, om därigenom kan vinnas, att övergången sker snabbare och om­ fattar flera distrikt och tjänster än eljest skulle bliva fallet. De sakkunniga ha bland annat gjort följande allmänna uttalande beträffande övergångs- förhållandena.

Nyorganisationen av kyrkomusikerverksamheten torde i stor utsträckning komma att ske med beaktande av rådande förhållanden. Detta får även anses önskvärt, särskilt där kyrkomusiker har en fastare (ordinarie) an­ ställning. I annat fall skulle den nu föreslagna regleringen för dem ofta ej kunna bliva tillämplig, och genomförandet av den nya organisationen skulle därigenom avsevärt fördröjas.

Föredraganden. Utan att taga någon ställning till frågan, vilka övergångs­ bestämmelser som böra meddelas att gälla vid den nya organisationens ikraftträdande, har jag velat i detta sammanhang uttala, att jag delar lärar- lönesakkunnigas allmänna uppfattning om lämpligheten av att genom rätt vittgående övergångsanordningar påskynda en allmän övergång till det nya systemet. Bland de övergångsanordningar, som kunna förväntas bliva av särskild vikt på förevarande område, intaga dispenserna från uppställda krav på examina en framträdande plats. Möjligheterna att vid övergången giva dispens i större omfattning än eljest böra enligt min mening noggrant undersökas, varvid fördelen av en sådan anordning också bör vägas mot riskerna för en standardsänkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

V. Kostnadsberäkningar.

Enligt uppgifter i EMU :s betänkande del I funnos i riket år 1943 samman­ lagt 2 493 kyrkomusiker, av vilka 1 737 tillika voro folkskollärare. Med ledning av de vid ingången av år 1943 gällande avlöningsregleringarna beräknade KMl! de sammanlagda avlöningskostnaderna för

kyrkomusiker tillika folkskollärare till.............. kr. 1 000 000 övriga kyrkomusiker till ........................................... » 2 450 000

Summa kr. 4 050 000.

I del II av sitt betänkande beräknade EMU de blivande kostnaderna för avlöning till kyrkomusikerna under förutsättning, att den föreslagna tjänste­

organisationen skulle omedelbart genomföras över hela linjen, till 8 090 000 kronor per år.

Enligt KMU:s förslag beräknades alltså kostnaderna för kyrkomusikerna, sedan omorganisationen till fullo genomförts, bliva i runt lal dubbelt så stora som vid ingången av år 1943.

Lärarlönesakkunniga ha också försökt verkställa en beräkning av de årliga kostnaderna vid ett genomförande av de sakkunnigas förslag. På grund av omöjligheten att nu avgöra hur den nya organisationen kommer att gestalta sig i detalj, kan en uppskattning av kostnaderna icke bliva annat än i hög grad approximativ. De sakkunniga ha uttryckligen betonat detta. Deras beräkningar ha givit vid handen, att de årliga avlöningskost- naderna vid den tidpunkt några år efter ikraftträdandet, då organisationen i huvudsak torde vara stabiliserad, torde komma att uppgå till i runt tal 9 000 000 kronor. Då årskostnaden vid bifall till KMU:s förslag (år 1946 uppskattad till c:a 8 milj. kronor) enligt lärarlönesakkunnigas beräkningar nu måste angivas till omkring 10 milj. kronor med hänsyn till den statliga löneregleringen år 1947, skulle alltså lärarlönesakkunnigas förslag innebära en kostnadsminskning på i runt tal 1 000 000 kronor per år i jämförelse med

KMU:s förslag. Denna kostnadsminskning hänför sig enligt de sakkunnigas mening väsentligen till att de sakkunniga räknat med ett mindre antal organisttjänster än EMU. Därtill kommer, uttala de sakkunniga, att de sakkunniga föreslagit en lägre lönegrad för ordinarie organister och ett i regel lägre kantorstillägg.

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

VI. Upphävande av vakanssättningen i vissa fall.

Till lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker finnes fogad bland annat en bestämmelse av innebörd, att, intill dess kyrkomusiker enligt denna lag blivit för församling anställd, skola — med visst undantag — de hittills gällande bestämmelserna om klockar-, organist- och kyrkosångar- Befattningar alltjämt lända till efterrättelse beträffande nuvarande i för­ samlingen inrättade sådana befattningar; dock att dylik äldre befattning icke må tillsättas med ny innehavare annorledes än genom förordnande tills vidare.

Vid kvrkomusikerlagens antagande förutsattes — enligt propositionen 1947: 233 — att slutgiltiga förslag beträffande den nya kyrkomusikerorga- nisationen skulle föreläggas 1948 års riksdag. Sedan så ej skett, har i skilda sammanhang och vid upprepade tillfällen påpekats de svårigheter, som genom den föreskrivna vakanssättningen uppstått såväl för församlingar och skoldistrikt som för de enskilda kyrkomusikerna. Framställningar om upphävande — helt eller delvis — av vakanssättningsföreskriften ha ock

gjorts. Senast har frågan upptagits i en motion till innevarande års riksdag CII: 131).

Lårarlönesakkunniga ha i sitt betänkande framlagt förslag till en ome­ delbar uppmjukning av föreskriften om vakanssättning. De ha i detta hän­ seende anfört och föreslagit följande.

Lårarlönesakkunniga hysa den uppfattningen, att den undantagslösa va­ kanssättningen icke längre bör upprätthållas, då nu kan förutses, att den nya organisationens genomförande ej heller kommer att ske under inne­ varande år. De sakkunniga föreslå, att en föreskrift om vakanssättning alltfort blir huvudregel, men att för församlingar och skoldistrikt skapas en möjlighet att efter särskild prövning få medgivande att återbesätta kyrko- musikertjänst med ordinarie innehavare. Såsom generellt villkor för dylikt återbesättande måste stadgas, att vid anställandet av ordinarie befattnings­ havare denne skall förklaras skyldig att underkasta sig de ändringar med avseende å t. ex. tjänståliggandenas art och omfattning samt avlönings­ förmånernas storlek, som må komma att ske vid den nya organisationens genomförande.

Därest Kungl. Maj :t och riksdagen före eller i samband med en dylik upp­ mjukning av föreskriften om vakanssättning fatta principbeslut i fråga om den framtida organisationens utformande, torde därmed skapas möj­ lighet för domkapitlen att i de allra flesta fall avgöra, vilken tjänstetyp som vid organisationens genomförande kan förutsättas bliva fastställd i viss församling. I dylika fall synas domkapitlen efter hörande av kyrko­ rådet och, beträffande förenad tjänst, även statens folkskolinspektör och vederbörande skolstyrelse, böra äga rätt att giva tillstånd till återbesättande med ordinarie innehavare. I övriga fall bör tillståndsfrågan av domkapitlet underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Därest en uppmjukning av vakanssättningsföreskriften skulle anses böra ske, innan principbeslut fattas i fråga om den framtida organisationens ut­ formning, svnes erforderligt, att frågan om tillstånd alltid avgöres av Kungl. Maj :t.

I remissutlåtandena har lärarlönesakkunnigas förslag i förevarande hän­ seende tillstyrkts av samtliga myndigheter, som gjort uttalande i frågan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

35

Föredraganden. Med hänsyn till de stora svårigheter för både församlingar och kyrkomusiker, som den gällande undantagslösa vakanssättningen enligt samstämmiga vittnesbörd medfört, får jag tillstyrka, alt Kungl. Maj :t in­ hämtar bemyndigande att utfärda bestämmelse om undantag i vissa fall vederbörande skolstyrelse böra äga rätt att giva tillstånd till återbesättande från föreskriften om vakanssättning. Därest riksdagen godtager de nu fram­ lagda grunderna för kyrkomusikerorganisationen, torde på sätl lärarlöne- sakkunniga föreslagit dispens från vakanssättningsföreskriften i regel få meddelas av vederbörande domkapitel och frågan endast undantagsvis be­ höva underställas Kungl. Maj :ts prövning.

36

VII. Hemställan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de framlagda nya grunderna för kyrko- musikerorganisationen samt för kyrkomusikernas avlö­ nings- och anställningsförhållanden;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att utan hinder av över­ gångsbestämmelserna till lagen den 27 juni 1947 (nr 275) om kyrkomusiker utfärda bestämmelser om tillsättning av klockar-, organist- och kyrkosångarbefattningar i huvud­ saklig överensstämmelse med 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag i ämnet.

Vad föredragande statsrådet sålunda hemställt, däri stats­ rådets övriga ledamöter instämma, bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt förordnar, att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

2 inom.

I varje kyrkomusikerdistrikt, som omfattar stiftsstads domkyrkoför­

samling, skall finnas en organisttjänst, med vilken särskilda åligganden äro för­ bundna. Sådan organisttjänst benämnes domkyrkoorganisttjänst.

3 mom.

Annan organisttjänst än domkyrkoorganisttjänst får, därest ej Kungi.

Maj:t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med högre invånarantal än 5 000, såvitt distriktet består av stad eller del därav, och 7 000, såvitt gäller annat distrikt.

Kantorstjänst får, därest ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med högst det invånarantal, som i föregående stycke sägs.

!i mom.

I kyrkomusikerdistrikt, där de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna äro

av ringa omfattning och där kantorstjänst av skolorganisatoriska skäl ej lämp­ ligen kan inrättas eller bibehållas, må för fullgörande av de kyrkomusikaliska uppgifterna efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare.

5 mom.

I kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna så kräva, kan efter

medgivande av Kungl. Maj :t vid sidan av tjänst såsom organist eller kantor in­ rättas en eller flera biträdande kyrkomusikertjånster.

6 mom.

Kyrkomusikerdistrikt äger att för särskilda kyrkomusikaliska upp­

gifter anställa annan kyrkomusiker än ovan sagts (församlingsmusiker), å vilken denna stadga ej äger tillämpning.

3 §.

Anställningsformer.

1 mom.

Domkyrkoorganisttjänst skall vara ordinarie och annan organisttjänst

ordinarie eller extra ordinarie.

Kantorstjänst skall vara ordinarie. Biträdande kyrkomusiker innehar extra ordinarie tjänst eller arvodesbefatt- ning.

Orgelspelare innehar arvodesbefattning. 2 mom. Vikarie å organisttjänst och biträdande kyrkomusikertjänst skall an­ ställas som extra eller mot arvode, där ej fråga är om vikariatsförordnande eller vikariatslöneförordnande.

Vikarie å kantorstjänst skall anställas som extra ordinarie eller extra. Vid ledighet å domkyrkoorganisttjänst äger domkapitlet förordna särskild befattningshavare att tjänstgöra som musiksakkunnig inom domkapitlet.

4 §•

Tillsyn över den kyrkniiiusikaliska verksamheten.

Det allmänna inseendet över den kyrkomusikaliska verksamheten i stiftet ut­ övas av domkapitlet.

Närmare tillsyn över denna verksamhet inom varje församling tillkommer kyrkorådet och kyrkoherden. Inom församlingar, vilka tillsammans bilda ett kyrkomusikerdistrikt, tillkomma kyrkorådets här avsedda befogenheter försam­ lingarnas eller samfällighetens gemensamma kyrkoråd.

Där ej annat sägs, avses i denna stadga med kyrkoråd det kyrkoråd, som har tillsyn över den kyrkomusikaliska verksamheten i distriktet.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

fyllnadstjänstgöring icke för kyrkomusikaliska åligganden tages i anspråk på söc- kendag å sådana tider, att lian därav hindras fullgöra sin lärartjänst.

H §•

Orjjelvård in.in.

Organist skall omsorgsfullt vårda av honom i tjänsten nyttjat orgelverk och hålla dess rörstämmor stämda samt till kyrkorådet anmäla brister å orgelverket, som han icke kan anses pliktig att själv avhjälpa. Kyrkorådet äger ej medgiva annan än organisten att använda orgeln, förrän organistens yttrande inhämtats.

Det åligger organist att förvara och vårda musikalier och annan lösegendom, som anförtrotts honom för tjänsten.

12

§.

Fri uiusikiindcr visning.

1 mom. Organist åligger att meddela fri musikundervisning åt ungdom fem tim­ mar i veckan under 39 veckor årligen. Undervisningen skall förläggas till de tider av året, då undervisning i folkskolan å orten i allmänhet pågår. Varje undervis- ningstimme skall omfatta 60 minuter men må, om så finnes lämpligt, uppdelas i flera lektioner om sammanlagt 60 minuter.

2 mom. Den fria musikundervisningen skall avse att på grundval av folkskolans undervisning i ämnet bibringa eleverna en elementär musikteoretisk allmänbild­ ning samt att meddela dem, som ha förutsättningar därför, undervisning i instru­ mentalmusik och sång.

3 mom. Kyrkorådet skall årligen i samråd med organisten och domkyrkoorga- nisten fastställa en plan för undervisningens bedrivande. I planen bör angivas de olika slag av musikundervisning, som skola förekomma, och de ungefärliga tim­ talen därför.

4 mom. Elever antagas av organisten enligt de grunder kyrkorådet efter samråd med organisten bestämmer. Elev må erhålla fri musikundervisning under samman­ lagt högst två år, där ej kyrkorådet av särskilda skäl medgiver förlängning av tiden.

5 mom. Har organist fyllnadstjänstgöring och motsvarar hans sammanlagda tjänstgöring enligt 23 § minst 34 veckotimmar, äger skolöverstyrelsen efter hörande av kyrkorådet och organisten föreskriva, att den fria musikundervisningen helt eller delvis skall ersättas av fyllnadstjänstgöring till motsvarande antal under- visningstimmar i veckan.

6 mom. Organist skall årligen i januari till kyrkorådet och domkyrkoorganisten avgiva en kortfattad berättelse över den fria musikundervisningen i kyrkomusiker- distriktet under det senaste kalenderåret.

13 §.

Fyllnadstjänstgöring.

I organisttjänst må på sätt i 14—-17 §§ sägs kunna ingå fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt, som står under inseende av musikaliska akademien, skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbild­ ning, såsom

44

17 §.

Därest fyllnadstjänstgöring inställts på grund av smittsam sjukdom eller av annan oförutsedd anledning eller med stöd av särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser eller därest undervisningen inställts, inskränkts eller avkortats till följd av krig, krigsfara eller därmed sammanhängande förhållanden, äro ordinarie och extra ordinarie organister skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra fyll­ nadstjänstgöringen å annan tid. Samma skyldighet åligger annan organist, därest han uppburit avlöning under den tid, då fyllnadstjänstgöringen inställts, inskränkts eller avkortats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 199.

Särskilda åligganden för domkyrkoorganist.

18 §.

Utöver vad i 10—17 §§ sägs, skall domkyrkoorganist

dels såsom musiksakkunnig stå till domkapitlets förfogande rörande kyrko- musikerverksamheten i stiftet.

dels på framställning av annan kyrkomusiker i stiftet lämna denne upplysningar och råd i kyrkomusikaliska angelägenheter,

dels granska till honom enligt 10 § 5 mom. och 12 § 6 mom. avlämnade berät­ telser och årligen före den 15 mars upprätta och till domkapitlet överlämna sam­ mandrag av dem jämte en kortfattad redogörelse för de erinringar, vartill gransk­ ningen givit anledning.

Kantors åligganden.

19 §.

Lärartjänstgöring.

I fråga om den lärartjänstgöring, som ingår i kantorstjänst, skall kantor vara underkastad de för dylik lärartjänst gällande bestämmelserna.

20

§.

kyrkliga åligganden.

Vad i 10 och 11 §§ sägs om kyrkomusikaliska åligganden och orgelvård in. m. skall även gälla kantor, där ej annat nedan sägs.

Kantor må icke åläggas att årligen biträda vid mera än sex tillfälligtvis ifråga- kommande allmänna gudstjänster eller jämförliga andaktsstunder, som avses i 10 § 3 inom. andra stycket.

För kantor skall bestämmas endast en söckendag varje vecka, till vilken i 10 § 4 mom. avsedda förrättningar företrädesvis skola förläggas. För kyrkliga åliggan­ den må dock kantor å söckendag ej tagas i anspråk på sådana tider, att han därav hindras fullgöra sin lärartjänst.

Kantor bör ej åläggas duplikationstjänstgöring annat än då särskilda skäl därtill föreligga.

45

Orgelspelares åligganden.

21

§.

Vad i 10 § 2—4 mom. och 11 § sägs om kyrkomusikaliska åligganden och orgel­ vård m. m. skall även gälla orgelspelare. Vad i 10 § 5 mom. sägs skall gälla orgel- spelare, i den mån med hänsyn till befattningshavarens kompetens så bestämmes.

Kungl. Maj. ts proposition nr 199.

Biträdande kyrkomnsikers åligganden.

22

§.

De åligganden, som skola åvila biträdande kyrkomusiker, framgå av den för varje sådan tjänst gällande instruktionen.

Fastställande av tjänsteuppgifternas omfattning.

23 §.

1 mom. För varje kyrkomusikertjänst bestämmer domkapitlet det antal vecko­ timmar, som de med tjänsten förenade åliggandena skola anses motsvara. Härvid skola 30 veckotimmar anses utgöra full tjänstgöring. Fyllnadstjänstgöring och kan­ tors lärartjänstgöring skola dock ej medräknas.

Veckotimtalet skall fastställas varje gång tjänsten blir ledig och gälla från och med den dag ny innehavare tillträder tjänsten. Timtalet skall därefter omprövas vart femte år, så länge innehavaren kvarstår på tjänsten. Sådant timtal skall gälla från och med ingången av därpå följande kalenderår. Inträder på grund av ändrad organisation väsentlig ändring i kyrkomusikers åligganden, må dock timtalet om­ prövas under löpande femårsperiod. Det sålunda fastställda timtalet skall därefter omprövas vart femte år.

2 mom. I nedanstående tabéll angives det antal veckotimmar, som organists åligganden enligt 10—12 §§ och kantors åligganden enligt 20 § skall anses mot­ svara. Nämnda timtal skall fastställas för tjänsten, i den mån ej annat framgår av 3 och 4 mom. nedan.

Folkmängd i kyrkomusiker- distriktet den 1 januari det år, veckotimtalet fastställes

Veckotimtal

Organisttjänst Kantorstjänst

högst 600

6

601 1 700

(12)

7

1 701 - 3 000

(13)

8

3 001- - 5 000

14

9

5 001- - 8 000

16

10

8 001--11 000

18

(11)

11 001- -15 000

20

(12)

15 001 -19 000

22

(13)

19 001 -23 000

24

23 001 27 000

26

27 001 -31 000

28

3 mom.

De i tabellen i 2 mom. angivna timtalen skola ökas eller minskas på sätt

under a)—g) nedan sägs.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 199.

2 mom. Skall efter besvär nytt förslag upprättas, må på förslaget endast upp­ föras sökande, som på förfrågan skriftligen förklarat sig vidhålla sin ansökan.

32 §.

Tillsättning.

Senast inom en månad från det förslaget vunnit laga kraft, skall kyrkorådet för­ rätta val på sätt i församlingsstyrelselagarna stadgas om tillsättande av tjänste­ befattning. Finnes endast en sökande å förslaget, skall kyrkorådet förklara honom antagen till tjänsten.

Det åligger kyrkorådet att om beslutet ofördröjligen underrätta domkapitlet och på förslaget uppförda sökande.

33 §.

Besvär över tillsättning.

Besvär över tillsättning av organist må anföras av medlem av kyrkomusiker- distriktet och av på förslaget uppförd sökande på sätt i församlingsstyrelselagarna stadgas.

34 §.

Antagningshevis. Tillträdesdag.

Då tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft, skall kyrkorådet utfärda antagnings- bevis å tjänsten och därvid även angiva tillträdesdagen. Från och med nämnda dag skall organist anses hava avgått från kyrkomusikertjänst, som han innehade omedelbart dessförinnan.

Avskrift av antagningsbeviset skall tillställas domkapitlet, pastoratskyrkorådet och, där organist innehade kyrkomusikertjänst i annat distrikt, kyrkorådet där­ städes.

35 §.

Vikarie å organisttjänst.

1 mom. Vikarie å organisttjänst tillsättes av kyrkorådet.

Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall kyrkorådet bereda rektor vid den läroanstalt, där fyllnadstjänstgöringen fullgöres, tillfälle att yttra sig, innan vikarie tillsättes.

Vid vikariatslöneförordnande skall dock vad i 28—34 §§ sägs äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Ingår fyllnadstjänstgöring i organisttjänst, och kan sökande, som är behörig och lämplig till både den kyrkliga delen av tjänsten och fyllnadstjänst­ göring, ej erhållas, eller skall under förordnandet fyllnadstjänstgöring ej fullgöras, äger kyrkorådet förordna vikarie för enbart de kyrkliga uppgifterna. Sådan vikarie skall anställas mot arvode eller, om förutsättningarna därför föreligga, som extra.

Där så erfordras, anställes i sådant fall vikarie å lärartjänsten i den ordning, som är för ifrågakommande läroanstalt föreskriven angående förordnande av vikarie.

6 kap. Särskilda bestämmelser för biträdande kyrkomusiker.

Kungi. Maj.ts proposition nr 199.

57

52 §.

Extra ordinarie och extra biträdande kyrkomusiker.

Vad i 40—50 §§ sägs om extra ordinarie och extra organist skall äga motsva­ rande tillämpning å extra ordinarie respektive extra biträdande kyrkomusiker.

53 §.

Annan biträdande kyrkomusiker.

Biträdande kyrkomusiker, som ej är extra ordinarie eller extra, anställes av- kyrkorådet tills vidare eller på viss tid.

I övrigt äger kyrkorådet bestämma sådan kyrkomusikers anställnings- och tjänstgöringsförhållanden inom ramen för de i instruktionen för honom angivna föreskrifterna.

7 kap. Särskilda bestämmelser om kantor.

54 §.

lliivndnianskap in.in.

1 mom. Skoldistriktet är huvudman för kantor. 2 mom. För kantor skola utöver bestämmelserna i denna stadga i tillämpliga delar gälla folkskolestadgan och övriga för folk- och småskollärare utfärdade föreskrifter, dock endast i den mån de ej strida mot denna stadga.

3 mom. Kyrkorådet och kyrkoherden äga meddela kantor anvisningar angående fullgörandet av den kyrkliga delen av tjänsten.

55 §.

Förflyttning.

Kantor är pliktig att efter beslut av Kungi. Maj :t låta sig förflytta till annan kantorstjänst, då hans tjänst indrages eller då eljest synnerliga skäl föreligga.

Finnes icke lämplig kantorstjänst, till vilken han kan förflyttas, är han även pliktig låta sig förflytta till folkskollärar- respektive småskollärartjänst.

Kyrkomusikerdistrikt och skoldistrikt äro skyldiga mottaga kantor, som enligt detta stadgande förflyttats till distriktet.

Vid förflyttning skall vad som i sådant hänseende gäller folk- och småskollärare äga motsvarande tillämpning. Vederbörande kyrkoråd skola dock därvid beredas tillfälle yttra sig.