angående åtgärder i pris- reglerande syfte på jordbrukets område

Kungl. Maj.ts proposition nr 216 1

Nr 21<).

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i pris-

reglerande syfte på jordbrukets område; given Drott­

ningholms slott den 21 oktober 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att slutlig ställning nu skall tagas till frågan om prissättningen på jordbrukets område för regleringsåret 1949/50. I anslutning till de överläggningar om fortsättandet av den allmänna ekonomiska stabiliseringspolitiken m. in., som förts mellan regeringen samt representanter för jordbruket och andra samhällsgrupper, föreslås en definitiv prisavvägning av innebörd att jordbruket för detta regleringsår skall tillföras en prisförbättring av 66 miljoner kronor. Prisförbättringen avses skola genomföras utan höjning av konsumentpriserna.

För prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas å tilläggsstat ett reservationsanslag av 66 miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 216.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 21 oktober 1949.

Närvarande: Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Yougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

De beslut, som Kungl. Maj :t och riksdagen våren 1949 fattade angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under regleringsåret 1949/50, inneburo bland annat, att det definitiva ståndpunkttagandet till utformningen av dessa åtgärder uppsköts till hösten. Jag torde nu få upptaga denna fråga. Därvid torde jag först något få uppehålla mig vid frågans tidigare behandling.

Behandlingen av prisregleringsfrågan våren 1949.

För att läggas till grund för prisavvägningen å jordbrukets produkter under regleringsåret 1949/50 upprättades våren 1949 i sedvanlig ordning av den s. k. LK-delegationen en prognos angående jordbrukets inkomster och utgifter under sagda regleringsår, vilken prognos därefter granskades av livsmedelskommissionen och dess råd. Prognosen avsåg att belysa inkomstoch kostnadsläget under det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Enligt denna prognos förelåg — om man antog att de för regleringsåret 1948/49 beräknade pristilläggen skulle bibehållas — ett inkomstunderskott av 47,4 miljoner kronor, därest räntekostnadsposten beräknades helt enligt dittills tillämpade grunder, samt 114,6 — alternativt 116,4 — miljoner kronor, därest räntekostnadsposten beräknades med hänsynstagande till den fördyring, som inträtt efter basåret 1938/39.

Beräkningarna i prognosen accepterades i huvudsak vid nyssnämnda granskning. Representanter för jordbruket anmärkte dock, att två betydande poster å inkomstsidan, nämligen producent- och kontantbidrag även­

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 3

som inkomst av oljeväxtodling, borde upptagas med reducerade belopp. Som skäl därför anfördes beträffande den förra posten att nämnda bidrag hade social karaktär och icke borde i sin helhet medräknas vid regleringen av priserna på jordbrukets produkter samt i fråga om den senare posten att den del av inkomsten av oljeväxtodlingen, som finge anses utgöra ett särskilt stimulanstillägg, borde utgå ur kalkylen i likhet med vad som skett under vissa föregående år. Jordbrukets representanter hävdade även att räntekostnadsposten borde beräknas med hänsynstagande till den fördyring, som inträtt efter basåret.

Med utgångspunkt från den sålunda upprättade prognosen upptogos i början av april 1949 överläggningar mellan å ena sidan representanter för regeringen samt å andra sidan delegerade från styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Därvid uttalades från regeringens sida den uppfattningen att man, med hänsyn till prisfrågans nära samband med hela den ekonomiska stabiliseringspolitiken, tills vidare borde inskränka sig till att meddela beslut angående prissättningen på andra varor än mjölk och mejeriprodukter ävensom uppskjuta det definitiva avgörandet av frågan i dess helhet till hösten. Jordbrukets delegerade förklarade emellertid under överläggningarna, att enligt deras uppfattning systemet med vårprissättning borde tillämpas för samtliga grenar av jordbruksproduktionen. Under överläggningarna yrkades vidare från jordbrukets sida, att vid vårprissättningen skulle täckas ett kalkylmässigt inkomstunderskott av omkring 249 eller, om för regleringsåret 1948/49 beräknade pristillägg antoges komma att utgå även under regleringsåret 1949/50, 129 miljoner kronor. Sistnämnda belopp översteg alltså med omkring 82 miljoner kronor det inkomstunderskott, som erhölls därest prognosen upprättades helt enligt dittills tillämpade beräkningsgrunder. Av skillnaden hänförde sig 7 miljoner kronor till krav på ersättning för räntekostnader, förorsakade av nyinvestering efter regleringsåret 1948/49, samt 39 respektive 35 miljoner kronor till kravet, att vid prisregleringen hänsyn ej skulle tagas till viss del av producent- och kontantbidragen för mjölk eller till den del av inkomsterna för oljeväxtodlingen, som kunde anses utgöra särskilt stimulanstillägg.

Kungl. Maj :t meddelade den 22 april 1949 beslut i prisavvägningsfrågan. Kungl. Maj :t förklarade Sig däri till en början vilja senare, sedan statens livsmedelskommission efter anmaning av Kungl. Maj.-t avgivit förslag därom, meddela beslut angående prissättningen å mjölk och mejeriprodukter för regleringsåret 1949/50. I avbidan därpå förutsattes, att dittills gällande grunder för den statliga prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter tills vidare skulle tillämpas i stort sett oförändrade och att pristillägg skulle utgå enligt i huvudsak dittills gällande grunder. Vad angår övriga jordbruksprodukter innebar beslutet, att genomsnittspriserna å brödsäd skulle vara desamma som de, vilka gällt under regleringsåret 1948/49, ävensom all jämväl priset å fabrikspotatis skulle vara oförändrat. I fråga om äggpriset godkände Kungl. Maj :t ett förslag av livsmedelskommissionen, att

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

producentpriset borde få fritt svänga mellan ett bottenpris av två kronor per kilogram och ett högsta pris av tre kronor per kilogram. Beträffande priserna å kött och fläsk ifrågasattes någon ändring i den dittillsvarande genomsnittliga prisnivån ej för det dåvarande. Pristillägg för slaktprodukter avsågs skola utgå med ungefärligen samma belopp som de, vilka beräknats för sagda ändamål för regleringsåret 1948/49.

Samma dag avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition (nr.212) angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område för regleringsåret 1949/50. I propositionen föreslog Kungl. Maj :t på min hemställan bland annat, att riksdagen skulle dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för reglering under nästkommande regleringsår av produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i propositionen, dels å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln anvisa till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 103 miljoner kronor samt till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag av 20 miljoner kronor.

I propositionen redovisade jag närmare de skäl, som talade för att frågan om inkomstnivån för jordbruksbefolkningen ej borde behandlas fristående från motsvarande frågor rörande andra befolkningsgrupper och från det ekonomiska stabiliseringsprogrammet i dess helhet. Jag uttalade vidare, att definitivt beslut i jordbrukets prisregleringsfrågor för regleringsåret 1949/50 icke torde kunna meddelas, förrän skörderesultatet vore åtminstone i huvudsak känt. Kalkylen borde därför omräknas i augusti eller senare, så snart skörderesultatet kunde överblickas, och resultatet av denna omräkning borde läggas till grund för det definitiva beslutet. Det förutsattes att jordbruket genom sina organisationer skulle beredas tillfälle till överläggningar i prisfrågan. Vidare förutsattes, att frågan därefter komme att underställas riksdagen så snart ske kunde. I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten rörande det framtida försörjningsläget förordade jag även, att Kungl. Maj :t liksom dittills skulle erhålla befogenhet att, inom den anslagsram som kunde komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen och vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle det befinnas erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad som av riksdagen ställts till förfogande, borde frågan givetvis underställas riksdagen. Likaså borde, såsom nyss nämnts, det definitiva beslutet angående grunderna för prisregleringen underställas riksdagen.

Propositionen godkändes av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 372).

Kungi. Maj:ts proposition nr 216. 5

Omräkningen av kalkylen.

Den våren 1949 upprättade prognosen över jordbrukets inkomster och kostnader har numera omräknats av LK-delegationen. I detta delegationens arbete ha deltagit livsmedelskommissionens ordförande, hovrättsrådet O. Söderström, organisationschefen i Kooperativa förbundet, fil. lic. M. Bonow, byråchefen i statens priskontrollnämnd E. Carbell, direktören i Sveriges lantbruksförbund A. H. Stensgård samt överdirektören i lantbrulcsstyrelsen G. R. Ytterborn. Den omräknade kalkylen har på sedvanligt sätt granskats inom livsmedelskommissionen och dess råd. Med skrivelse den 30 augusti 1949 har kommissionen därefter redovisat resultatet av denna omräkning och granskning. Samtidigt har kommissionen framhållit att den, i avvaktan på de direktiv rörande grunderna för prissättningen på bland annat mjölk och mejeriprodukter under regleringsåret 1949/50, vilka förutskickats i Kungl. Maj :ts förut omförmälda beslut den 22 april 1949, icke i skrivelsen framlade några förslag rörande prissättningen på jordbruksprodukter under sagda regleringsår. Den omräknade kalkylen torde få fogas vid detta protokoll såsom bilaga.

Kommissionen bär i sin skrivelse först till behandling upptagit kalk y- 1 e n s inkomstsida. Härvid har kommissionen framhållit att de nu verkställda inkomstberäkningarna, i likhet med vad som skett i motsvarande kalkyler under tidigare år, i främsta rummet grundade sig på de preliminära resultaten från arealinventeringen i början av juni 1949 samt de beräkningar rörande årets skördeutfall, som kommissionens statistiska byrå företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt- och skörderapporterna per den 15 juli 1949. Vid beräkningen av den animaliska produktionen hade delegationen haft ledning av bl. a. husdjursräkningen den 1 juni 1949. Delegationen hade vid omräkningen vidare haft att utgå från Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 22 april 1949 angående prissättningen på vissa jordbrukets produkter under regleringsåret 1949/50.

I skrivelsen har påpekats att den nu föreliggande kalkylen visade vissa anmärkningsvärda arealförskjutningar i jämförelse med förkalkylen. Sålunda redovisades för fodersäd en arealökning från 865 000 till 905 200 hektar (ökning med 4,6 procent), medan arealen för säd till bete och grönfoder endast uppgått till 110 200 mot beräknade 125 000 hektar (minskning med 11,8 procent). För oljeväxter förelåge en uppgång från 100 000 till 141 300 hektar (ökning med 41 procent), ökningen hade skett på bekostnad av arealerna för potatis, rotfrukter och vallväxter. De väntade hektarskördarna avveke förhållandevis obetydligt från de i föregående kalkyl insatta normskördarna. Beträffande skörden av sockerbetor hade på sedvanligt sätt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget i början av augusti företagen beräkning kommit till användning. Den av bolaget uppskattade bektarskörden låge omkring 2 procent lägre än den, som beräknats på grundval av skördeomdömena per den 15 juli.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Kommissionen har härefter anfört, att en jämförelse mellan vårkalkylen och den nu verkställda omräkningen för de olika inkomstposterna beträffande vegetabilieproduktionen utvisade i huvudsak följande.

Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) år 1949/50 beräknas i den nu föreliggande kalkylen till 216,4 milj. kr. mot 206,7 milj. kr. i normkalkylen, alltså en ökning med 9,7 milj. kr. För övrig spannmål noteras en obetydlig ökning från 54,i till 54,6 milj. kr.

Inkomsterna av stråfoder beräknas, oförändrat i jämförelse med normkalkylen, till 9,4 milj. kr.

Med hänsyn till den förbättring av det allmänna försörjningsläget, som inträtt och som kan väntas fortsätta under det kommande året, har det ansetts befogat att sänka den kalkylerade förbrukningen inom landet av matpotatis från normalkalkylens 900 till 875 milj. kg. Till följd av denna justering nedgår inkomstsumman för matpotatis från 108,6 till 105,o milj. kr. Även för fabrikspotatis har företagits en justering nedåt, nämligen från 23,o till 20,2 milj. kr.

En ökning i jämförelse med vårkalkylen visa däremot inkomsterna av sockerbetor, vilka nu satts till 101,9 milj. kr. mot 94,9 milj. kr.

Såsom förut nämnts väntas de år 1949 skördade arealerna oljeväxter med ej mindre än drygt 40 procent överstiga normkalkylens arealer för dessa växtslag. Den nu kalkylerade inkomstsumman utgör 165,4 milj. kr. mot 113,2 milj. kr. i normkalkylen. Ökningen utgör 52,2 milj. kr.

I fråga om spånadsväxter noteras en mindre justering nämligen från 5,2 till 5,i milj. kr.

Inkomstsumman för köksväxter har sänkts från 47,9 till 44,6 milj kr.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av vegetabiliska produkter utgöra enligt den reviderade kalkylen 722,6 mot 663,o milj. kr. enligt normkalkylen. Av ökningsbeloppet 59,6 milj. kr. kommer, som framgått av det föregående, den övervägande delen på oljeväxternas konto.

Beträffande inkomsterna av animaliska produkter har kommissionen anfört följande.

Även jordbrukets inkomster av animaliska produkter visa enligt den nu föreliggande kalkylen en ökning i jämförelse med normkalkylen. Enligt den senare beräknades jordbrukets hithörande inkomster till inalles 2 071,5 milj. kr., mot vilket belopp svarar en summa av 2 183,8 milj. kr. enligt de reviderade beräkningarna. Ökningen, vilken utgör 112,3 milj. kr., är dock skenbar, eftersom man i augustikalkylen inräknat värdet av de prisförbättringar å mjölk och fläsk, varom beslut fattats av statsmakterna efter normkalkylens upprättande och som alltså icke medräknats i den senare. De sammanlagda förbättringarna beräknas till 125,9 milj. kr. varav, vid den i kalkylen förutsatta produktionen av smör, 37,o milj. kr. komma att tillföras jordbruket genom den höjning av riksnoteringen för smör med 40 öre, som ägde rum den 25 mars 1949 och återstoden genom kontanta pristillägg. Bortses från prisförbättringarna å mjölk och fläsk visar alltså den nu föreliggande kalkylen beträffande animaliska produkter en inkomstminskning i jämförelse med normkalkylen av 13,6 milj. kr.

Jordbrukets inkomster av mjölk och mejeriprodukter utgöra enligt den omräknade kalkylen 1 306,8 milj. kr. mot 1 191,4 milj. kr. i normkalkylen. Av angivna belopp komma 1 021,2 respektive 902,6 milj. kr. på mejerimjölken, medan resterande 285,6 respektive 288,8 milj. kr. innefatta övriga inkomstposter för mjölk (konsumtionsmjölk försåld utanför mejeri samt till hemmaförbrukning, producent- och kontantbidrag samt lantsmörsmjölk). För

Kangl. Maj:ts proposition nr 216. 7

mejerimjölkens del föreligger alltså en ökning med 118,6 milj. kr. Sistnämnda stegring beror till större delen på att man nu, såsom förut antytts, i kalkylen inlagt mjölkpristillägg enligt samma grunder som för 1948/49. Mjölkpristillägget beräknas tillföra jordbruket 92,9 milj. kr. under år 1949/50. Den på mejerimjölken i övrigt kommande stegringen, 25,7 milj. kr., beror i första hand på en i jämförelse med vårkalkylen beräknad höjning av mjölkproduktionen och därmed följande invägningsökning. Ifrågavarande produktionsökning, som sammanhänger med en ökad avkastning per ko, medför en inkomstökning av 17,2 milj. kr. Återstående ökning med 8,5 milj. kr sammanhänger med dels en beräknad obetydlig ökning av mjölkens fetthalt (med 0,oi procent), dels beräknade merinkomster från den nu åter tillåtna framställningen av tjock grädde och helfet ost, dels vissa mindre förändringar i de beräknade mejerikostnaderna. Producent- och kontantbidraget för mjölk är i den reviderade kalkylen upptaget till 70 milj. kr. mot 7o milj. kr. i normkalkylen.

Vid tidigare augustiomräkningar av jordbrukskalkylen har delegationen vad beträffar antalet höns och produktionen av ägg haft ledning av dels de speciella hönsräkningarna vid mitten av april, dels uppgifter om antalet höns enligt de allmänna husdjursräkningarna i början av juni. I april 1949 företogs ej någon räkning. Husdjursräkningen i juni 1949 redovisar en nedgång av antalet vuxna höns med 10 procent sedan föregående juniräkning. Med hänsyn till förhållandena på äggmarknaden, där bland annat uppstått betydande överskott av ägg, har delegationen ansett resultatet från de båda räkningarna icke riktigt avspegla den utveckling som ägt rum under det senaste året. Delegationen har icke ändrat på i vårkalkylen 1949 utförda produktionsberäkningar för år 1948/49 och har för 1949/50 endast företagit en justering nedåt av påläggets storlek. På grund härav samt till följd av en beräknad sänkning av äggpriset (från 250 i normkalkylen till 230 öre/kg) och av priserna på slaktfjäderfä sjunka jordbrukets inkomster av ägg och slaktfjäderfä från 195,6 milj. kr. i normkalkylen till 173,9 milj. kr. enligt den nu föreliggande kalkylen, alltså en nedgång med 21,7 milj. kr.

Jordbrukets inkomster av slaktdjur visa en ökning från 680,2 milj. kr. enligt normkalkylen till 699,o milj. kr. enligt den nu föreliggande kalkylen Fråndrages det statliga pristillägget på kött och fläsk (vilket icke var upptaget i normkalkylen), 33,o milj. kr., erhålles i stället 666,o milj. kr., alltså en nedgång i jämförelse med normkalkylen med 14,2 milj. kr. Det ändrade resultatet beror huvudsakligen på en minskning av den beräknade fläskproduktionen.

Beräkningen av värdet av 1949/50 års produktion av kött av nötkreatur och fläsk har verkställts med utgång från de i normkalkylen (på grundval av avräkningspriserna för tiden febr. 1948—jan. 1949) beräknade priserna med justering för de ändringar av baspriserna i partihandelsledet, vilka ägt rum sedan normkalkylen upprättades (justeringen har sålunda skett oberoende av utvecklingen i de säsongpåverkade avräkningspriserna). De i jämförelse med normkalkylen vidtagna förändringarna innebära en höjning av priserna på kött av nötkreatur och en sänkning av priserna på fläsk. Prisförändringarna äro sä avvägda, att den genomsnittliga prisnivån för salufört kött av nötkreatur och fläsk icke undergått någon förändring i förhållande till normkalkylen (exklusive statliga pristillägg). Priserna på får- och hästkött ha beräknats med hänsyn till bland annat den hittillsvarande och den sannolika framtida prisutvecklingen.

Vid beräkningarna av värdet av kött- och fläskproduktionen har uppmärksammats att vissa höjningar och sänkningar av priserna på biprodukter vid slakten sannolikt komma alt ske. Dessa förändringar beräknas med­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

föra sänkta avräkningspriser under 1949/50, såvida priserna på hela, halva och fjärdedels kroppar bli oförändrade. Delegationen har utgått ifrån, att om priserna på biprodukter nedgå så, att avräkningspriserna i anledning härav måste sänkas, jordbruket skall vara berättigat "att inom den fria prisbildningens ram höja priserna på andra köttvaror så, att man kommer upp till den nivå, som upptagits i jordbrukskalkylen. Storleksordningen av inkomstminskningen till följd av sannolika prisförändringar på biprodukter har angetts till cirka 10 milj. kr.

Övriga förut ej nämnda inkomstposter (militärhästar, ull och export av levande djur) svarade i vårkalkylen för ett belopp av 4,3 milj. kr., vilket nu sjunkit till 4,i milj. kr.

De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändringar, ha gett som resultat en nedgång under 1949/50 med 2,2 milj. kr. I normkalkylen räknades med cn ökning på 4,2 milj. kr.

Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket under år 1949/50 (inklusive förändringar i kreatur skapitalet) beräknas enligt den nu föreliggande kalkylen till 2 904,2 miljoner kr. mot 2 738,7 miljoner kr. i förkalkylen, vilket innebär en ökning med 165,5 miljoner kr. Avdrages det belopp av 125,9 miljoner kronor, till vilket de efter upprättandet av förkalkylen beslutade prisförbättringarna i form av höjning av riksnoteringen för smör samt utbetalande av pristillägg å mjölk och köttvaror uppgå, erhålles i stället inkomstsumman 2 778,3 miljoner kr. Ökningen i jämförelse med normkalkylen stannar vid 39,6 miljoner kronor eller 1,4 procent. Den mest betydande förändringen på kalkylens inkomstsida utgör den kraftiga ökningen av oljeväxtinkomsterna.

Kommissionen har härefter behandlat kalkylens utgiftssida. Beträffande de där upptagna posterna med undantag av arbetskostnads- och räntekostnadsposterna har kommissionen anfört följande.

I motsats till vad som varit fallet i fråga om kalkylens inkomstsida har på dess kostnadssida vid den nu verkställda omräkningen gjorts vissa justeringar i basårstalen. Förändringarna, vilka avse kostnaderna för smörjoch drivmedel samt kostnaderna för ekonomibyggnader, komma att beröras i den följande redogörelsen för jordbrukets kostnader år 1949/50 enligt den nu föreliggande kalkylen i jämförelse med den våren 1949 upprättade normkalkylen.

Jordbrukets kostnader för handelsgödselmedel och kalk beräknas nu till 160,5 milj. kr. mot 152,i milj. kr. i normkalkylen. De viktigaste förändringarna beröra chilesalpeter och superfosfat. Beträffande chilesalpeter räknas nu med att 45 000 ton skola kunna ställas till jordbrukets disposition mot 20 000 ton enligt normkalkylen. I motsats till tidigare under en följd av år förutsättes, att även andra än sockerbetsodlare få tillgång till nämnda gödselslag. I fråga om superfosfat kalkyleras nu med en förbrukning av 425 000 ton mot 400 000 ton enligt tidigare uppskattningar.

Jordbrukets kostnader för inköpt utsäde (= de merkostnader, som jordbruket får vidkännas vid inköp av utsäde i form av handelskostnader in. in.) upptages oförändrat till 6,5 milj. kr.

Jordbrukets kostnader för köpfodermedel beräknas nu till 164,8 milj. kr. mot 149,5 milj. kr. enligt normkalkylen. Ökningen beror väsentligen på att man nu räknar med att av oljekraftfoder ca 200 000 ton skola kunna ställas till förfogande mot 175 000 enligt den föregående kalkylen. Förbrukningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 9

av oljekraftfoder har beräknats under förutsättning att ransoneringen på varan slopas.

Kostnadsposten maskiner och redskap utgör enligt den föreliggande kalkylen 216,8 milj. kr. mot 213,2 milj. kr. i normkalkylen. Förändringen berör endast underhållskostnaderna, medan kostnaderna för avskrivning icke omräknats.

Såsom förut nämnts har i fråga om posten driv- och smörj medelskostnader nu företagits en justering även av basårssumman. På grund av den osäkerhet, som vidlådit de för basåret förut utförda beräkningarna samt svårigheterna att i efterhand kunna kontrollera dessa beräkningar, har i stället för den förut använda basårssumman införts ett belopp, erhållet ur livsmedelskommissionens deklarationsundersökning för kalenderåret 1938. Basårsbeloppet har härigenom ändrats från 10,9 till 13,i milj. kr. Samtidigt ha vidtagits justeringar på olika punkter av kostnadsberäkningarna för 1949/50, varvid erhållits en nedgång för detta år från 66,o till 62,7 milj. kr. Innebörden av de företagna justeringarna belyses därav, att enligt normkalkylens beräkningar driv- och smörj medelskostnaderna indexmässigt stigit till 605 enheter 1949/50, medan motsvarande indextal enligt de nu föreliggande beräkningarna utgör 478 enheter (allt i förhållande till basåret 1938/39).

Beträffande sainlingsposten diverse kostnader föreligger nu en justering från 189,o till 190,3 milj. kr.

Med anledning av att beräkningarna av jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader numera inkludera elektriska installationer, har fr. o. in. denna gång skett en övergång till SFL:s byggnadskostnadsindex inklusive installationsarbeten. Härigenom har basårsbeloppet ändrats från 75,3 till 76,4 milj. kr. De reviderade beräkningarna för 1949/50 ha gett som resultat 143,s milj. kr. mot 140,6 milj. kr. i vårkalkylen.

I fråga om kostnaderna för grundförbättringar innebära de reviderade beräkningarna en ökning från 16,8 till 17,4 milj. kr.

Kommissionen har härefter ingått på arbetskostnadsposten och har härom anfört.

I den föreliggande kalkylen ingår en omräkning jämväl av arbetskostnaderna. Anledningen härtill är, att lönestatistiska uppgifter redan nu finnas tillgängliga för ytterligare ett avtalsår, nämligen 1947/48.

Vid tiden för upprättandet av normkalkylen för år 1949/50 funnos lönestatistiska uppgifter tillgängliga endast t. o. in. avtalsåret 1946/47. I samband med beräkningarna av arbetskostnaderna under prognosåret uttalades såväl inom delegationen som vid rådets granskning av kalkylen tveksamhet om riktigheten av att framskriva arbetslönerna på sätt som skett för de senare avtalsåren. LK-delegationen yttrade härom:

Såsom särskilt vanskligt vid elt skiftande läge på arbetsmarknaden må framhållas den framskrivning av de betalda lönerna med hjälp av avtalslönerna, som man på grund av eftersläpningen i lönestatistiken tvingas företaga för senare år. Dessa vanskligheter ha ingående diskuterats i utredningen utan att någon ny metod i förhållande till den tidigare använda procentuella framskrivningen nu kunnat förordas. Ifrågavarande metod har tidigare vissa år inneburit en sannolik undervärdering av lönekostnadsökningen, men den kan vid ett ändrat läge på arbetsmarknaden likaledes tänkas komma att ge ett alltför starkt utslag för löneförändringarna.

Det ändrade läget på arbetsmarknaden berör förändringarna mellan åren 1946/47 och 1947/48. Enligt vad som nu konstaterats betalades sålunda un­

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

der år 1946/47 relativt betydande överpriser på de avtalsenliga lönerna. Dessa överpriser torde emellertid till stor del ha bortfallit i samband med de höjningar av avtalslönerna, som sedermera företagits. LK-delegationen lät vid upprättandet av normkalkylen för år 1949/50 genom särskilda sakkunniga verkställa en specialutredning för att söka klarlägga storleken av de betalda överpriserna, men denna utredning gav då icke något sådant resultat, att man därpå kunde grunda ett förslag till ändrade beräkningsmetoder. Det har emellertid sedermera visat sig, att ett fel förelupit vid denna utredning och att den rätt utförd kunnat ge viss vägledning i fråga om överpriserna.

Förändringen av de faktiskt betalda lönerna mellan avtalsåren 1946/47 och 1947/48 har av nyss anförda skäl blivit avsevärt svagare än vad man tidigare kunnat antaga på grund av den samtidiga utvecklingen av de avtalsenliga lönerna. Resultatet av de nu utförda justerade beräkningarna av jordbrukets arbetskostnader ge för 1949/50 ett belopp av 1 905,8 milj. kr. mot 1 974,3 milj. kr. i normkalkylen. Nedgången utgör 68,s milj. kr.

Beträffande räntekostnadsposten har kommissionen anfört.

I och med att frågan om prissättningen på jordbrukets produkter icke definitivt avgjordes under loppet av våren 1949, ställdes bl. a. spörsmålet om beräkningsmetod i fråga om räntekostnaderna på framtiden. LK-delegationen har därför, i likhet med vad som skedde i normkalkylen, i den nu föreliggande justerade jordbrukskalkylen för 1949/50 beräknat jordbrukets räntekostnader enligt såväl förut tillämpad metod som enligt den metodik som föreslagits av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader. Resultatet av beräkningarna redovisas i efterföljande tablå (milj. kr).

1949/50

1938/39 1918/49 vårkal- aug. kal­

kylen kylen

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 11

miljoner kronor. Beaktades omräkningen av basårssummorna, stege det enligt alternativ C angivna beloppet till 46,7 miljoner kr., vilket på kalkylens inkomstsida motsvarade 43,6 miljoner kr. Den kostnadsminskning, som den nu föreliggande kalkylen utvisade i jämförelse med normkalkylen, berodde på justeringen av arbetskostnaderna, vilken endast till en mindre del uppvägdes av kostnadsökningarna på andra punkter.

Livsmedelskommissionen har sammanfattat resultatet av augustikalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader i följande tablå.

1938/39 1948/49 1949/50

Basinkomst framskriven medelst kostnads-

index, milj. kr Alt. A.. 1 362-7 2 903-0 2 932-0

Alt. B.. 1 362-7 2 904-7 2 933-8

Alt. G.. 1 362-7 2 839-7 2 863-0 Kalkylmässigt inkomstöverskott (+) eller

-underskott ( —) milj. kr Alt. A.. — — 45-7 — 27-8

Alt. B.. — — 47-4 — 29-6

Alt. C.. — + 17-6 + 41-2

I samband härmed har kommissionen framhållit, att någon särskild beräkning av stimulansinkomster för oljeväxter icke företagits utan att hela inkomstsumman för oljeväxtodlingen upptagits i den föreliggande kalkylen. Likaså hade producent- och kontantbidragen för mjölk upptagits i kalkylen utan någon reduktion. Livsmedelskommissionen hade ansett sig icke böra taga ställning till frågan, hur nämnda inkomster skulle tagas i beaktande, därest kalkylen lades till grund för prissättningen på jordbrukets produkter.

Den omräknade kalkylen har granskats av livsmedelskommissionens råd vid sammanträden den 19 och 25 augusti 1949. Vid det första sammanträdet framförde rådet önskemål om att vissa poster i kalkylen skulle tagas under omprövning av LK-delegationen. Denna omprövning ledde till att delegationen ansåg sig böra föreslå, att å kostnadssidan skulle upptagas ett belopp av drygt 1 miljon kronor, avseende merkostnader för inköp av oljeväxtfrö. Å andra sidan ansågs en av priskontrollnämnden från och med den 27 augusti 1949 beslutad sänkning av priset på motorfotogen och motorbrännolja böra medföra en sänkning av posten för driv- och smörjmedel med 0,9 milj. kronor. Med dessa justeringar, vilka icke påverka kalkylens slutresultat, godtog rådet den omräknade kalkylen, bortsett från arbetskostnadsposten. Beträffande denna post anförde nämligen flertalet jordbrukarerepresentanler i rådet att man icke borde införa de justerade arbetskostnadsberäkningarna i den nu föreliggande kalkylen utan att arbetskostnadspostcn i denna borde upptagas till samma belopp som i vårkalkylen.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Härjämte anmärkte samma jordbrukarerepresentanter, att man vid upprättandet av förkalkylen beträffande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret 1950/51 borde verkställa löneberäkningarna med hänsynstagande uteslutande till kontantlönerna. Skälen för dessa yrkanden ha redovisats i ett av rådsledamoten herr G. Liedberg med instämmande av flertalet jordbrukarerepresentanter avgivet särskilt yttrande av följande lydelse.

Arbetsomkostnadsposten har varit föremål för omräkning, grundad på av socialstyrelsen insamlat nytt material, varvid den tidigare, på grundval av det statistiska underlaget för året 1946/47 beräknade relationen mellan timlönen i genomsnitt inom jordbruket och kollektivavtalslönenivån ansetts förändrad. Den tidigare överbetalningen skulle sålunda på grundval av de statistiska uppgifterna för året 1947/48 hava minskats eller försvunnit. Huru härmed än må förhålla sig, anser jag att ett eventuellt ändrat resultat av dessa statistiska undersökningar icke skall påverka den s. k. augustikalkylen. Denna avser ju att klargöra, huruvida så stora förändringar i inkomsterna grundade på grödans bättre kända storlek och utgifterna grundade på bättre dåtida kännedom om kvantiteter i fråga om förnödenheter in. m. — allt jämfört med prognosen från tiden omkring januari—februari samma år — skett, att 4-procentregeln skolat sättas i funktion.

Att i dessa vårkalkylsberäkningar införa nya uppgifter, som icke heller dessa hänföra sig till verklig kännedom om vare sig det rådande eller det kommande läget, skulle innebära, att den betydande posten arbetsomkostnader varje år -—• vid vårkalkylens uppgörande — skulle vara svävande, för att eventuellt justeras med större eller mindre belopp i augusti, varigenom alla på vårkalkylen under våren grundade och eventuellt fastställda jordbrukspriser skulle, i stället för att som hittills i regel vara definitiva, Idiva beroende av senare framkommet statistiskt material avseende ett helt annat år, ett material som dessutom icke kan bevisa något för det år det här rör sig om utan blott kan tjäna till underlag för ett annat antagande, än vid vårkalkylens uppgörande. Med statistikens eftersläpningar kan det definitiva statistiska resultatet för år 1949/50 uppenbarligen — på grund av återigen eventuellt ändrad trend — bliva ett helt annat.

Jag anser följaktligen, att den i vårkalkylen insatta arbetskostnadssumman bör i augustiomräkningen lämnas orubbad.

Vidare anser jag, att de för år 1947/48 använda statistiska beräkningarnas metodik kan sättas under debatt, oberoende av vilket års kalkyl de skola hänföras till. Vid beräknande av det verkliga löneläget omräknat i kontantlön, har — därom torde alla vara ense — naturaförmånernas värde varit mest svårbedömt och bristfälligast redovisade i primäruppgifterna.

Från året 1946/47 till 1947/48 har en radikalt genomgripande förändring i kollektivavtalet genomförts, innebärande att naturaförmånerna i princip avlösts av ren kontantersättning. Från att de kombinerade natura-kontantlönerna tidigare varit dominerande på lönemarknaden, ha de rena kontantersättningarna kommit att för närvarande med redan minst "av samtliga löneanställda dominera.

Tidpunkten synes mig därför vara inne att i stället för hittillsvarande metoder vid primärmaterialets bearbetning bortse från uppgifterna angående arbetare med naturaförmåner och endast räkna med de" helt kontantavlönade.

Härjämte kan anmärkas att rådsledamoten herr Falk beträffande jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel ifrågasatt, huruvida icke denna post borde sänkas ännu mer än delegationen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 13

Med anledning av vad som vid rådets granskning av kalkylen anförts beträffande arbetskostnadsposten har livsmedelskommissionen i sin skrivelse erinrat om att kommissionen innevarande år icke haft att avgiva förslag till utjämning av kalkylen genom prissättningen samt om att förhandlingar om jordbrukspriserna påginge vid tiden för avlåtandet av skrivelsen. Med hänsyn till dessa förhållanden hade kommissionen icke ansett sig böra taga ställning till frågan, vilken hänsyn som borde tagas till omräkningen av arbetskostnadsposten när kalkylen skulle användas som underlag för prissättningen. Beträffande den av jordbrukarerepresentanterna ifrågasatta övergången till uteslutande kontantlöner ansåge kommissionen, att med denna fråga borde anstå till dess ett nytt i tiden mera näraliggande basår kunde väljas för jordbrukskalkylen. Då kontantlönerna under det nu använda basåret 1938/39 utgjorde en betydligt mindre vanlig löneform än för närvarande, skulle nämligen en övergång från och med visst år till kontantlöner medföra att den kalkylmässiga löneutvecklingen efter förkrigstiden bleve missvisande. Med anledning av vad rådsledamoten herr Falk anfört angående jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel har kommissionen slutligen uppgivit, att Falk efter rådssammanträdet den 25 augusti 1949 i en skrivelse till kommissionen närmare redogjort för sina synpunkter på frågan. Skrivelsen hade vidarebefordrats till LK-delegationen, som torde komma att beakta densamma, då nya beräkningar angående driv- och smörjmedelskostnaderna skulle framläggas till vårkalkylen 1950.

Överläggningarna mellan representanter iör regeringen och delegerade för jordbrukets riksorganisationer.

Redan i slutet av juli 1949, d. v. s. innan omräkningen av kalkylen slutförts, påbörjades överläggningar mellan å ena sidan representanter för regeringen samt å andra sidan delegerade från styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Dessa överläggningar hade i främsta rummet karaktären av förberedande diskussioner rörande den definitiva prisavvägningen för jordbrukets produkter för regleringsåret 1949/50. Under desamma upptogs emellertid även frågan om prissättningen å oljeväxtfrö av 1950 års skörd, vartill livsmedelskommissionen framlagt förslag i skrivelse den 2 augusti 1949. Vid dessa överläggningar förklarade sig jordbrukets representanter kunna godtaga de av kommissionen föreslagna priserna å oljeväxtfrö, vilka inneburo en betydande sänkning i förhållande till dem, som gälla för frö av 1949 års skörd, förutsatt att jordbruket redan för innevarande regleringsår tillgodofördes viss kompensation för den inkomstminskning, som denna sänkning komme att medföra. Regeringsrepresentanterna funno det med hänsyn bland annat till den ännu vid behandlingen av vårkalkylen oförutsedda omfattning, som oljeväxtodlingen fått, skäligt alt sådan kompensation skulle lämnas, och enighet nåddes

14 Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

jämväl om att densamma borde uppgå till i runt tal 20 miljoner kronor. Kungl. Maj:t fastställde därefter genom beslut den 4 augusti 1949 grundpriser för oljeväxtfrö av 1950 års skörd, vilka priser inneburo en sänkning i förhållande till innevarande års priser med 15 öre per kilogram för höstraps och höstrybs, med 10 öre per kilogram för vårraps samt med 12 öre per kilogram för oljelin.

De fortsatta överläggningarna mellan regeringens och jordbrukets representanter ledde i början av september till enighet om att vårkalkylen borde läggas till grund för prissättningen. Med denna utgångspunkt men med beaktande jämväl av resultatet av augustiomräkningen framför allt i fråga om arbetskostnaderna enades parterna om att jordbruket borde tillföras en prisförbättring, motsvarande ett belopp av 40 miljoner kronor. Härtill skulle komma dels det belopp av 20 miljoner kronor, varom överenskommelse träffats i samband med fastställandet av priserna på oljeväxtfrö av 1950 års skörd, och dels 6 miljoner kronor såsom särskilt stöd åt mjölkproduktionen i vissa delar av norra Sverige, där jordbruket drabbats av skördenedsättning på grund av torka och frost.

Vid gemensamma överläggningar den 8 september 1949 mellan regeringen samt delegationer från jordbrukets förenämnda riksorganisationer ävensom från Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation enades delegationerna om att rekommendera sina huvudmän ett fortsättande av den ekonomiska stabiliseringspolitiken under år 1950 enligt samma grunder som under innevarande år. Man enades vidare bland annat om att i stabiliseringen inrymma den nyss berörda överenskommelsen mellan regeringen samt de delegerade för jordbrukets riksorganisationer. I samband härmed uttalades från regeringens sida att avsikten vore, att sistnämnda överenskommelse icke skulle medföra höjda konsumentpriser.

Den vid överläggningarna träffade preliminära överenskommelsen angående jordbrukspriserna under regleringsåret 1949/50 har sedermera godkänts av Riksförbundet landsbygdens folk vid extra förbundsstämma den 14 september 1949 samt av Sveriges lantbruksförbunds fullmäktigeförsamling vid sammanträde den 15 september 1949, under villkor att även övriga grupper i samhället komme att godtaga den i överenskommelsen förutsatta pris- och lönestabiliseringen.

I detta sammanhang torde jag även få erinra om att Kungl. Maj :t genom beslut den 9 september 1949 uppdragit åt livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd och efter hörande av jordbrukets ekonomiska och fackliga organisationer till Kungl. Maj :t inkomma med förslag beträffande det sätt, på vilket jordbruket borde tillgodoföras det förut omförmälda beloppet av 66 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 15

Departementschefen.

Då frågan om den definitiva prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1949/50 nu upptages, sker detta under förhållanden, vilka i åtskilliga avseenden avvika från dem, som förelågo, då frågan behandlades av riksdagen våren 1949. Främst måste givetvis i detta sammanhang beaktas dels den enighet, som nåtts mellan regeringen och jordbrukets riksorganisationer ävensom representanter för andra organisationer inom näringslivet om ett fortsättande av den ekonomiska stabiliseringspolitiken samt om ett inrymmande i denna stabiliseringspolitilc av eu viss prisförbättring för jordbruket, dels de inverkningar på möjligheterna att fullfölja denna politik, som den nyligen genomförda devalveringen av den svenska kronan och ett flertal andra länders valutor kan komma att utöva. Innan jag behandlar prisavvägningsfrågan torde jag emellertid först få uppehålla mig något vid det nuvarande försörj ningsläget och utsikterna beträffande detta.

I propositionen nr 212 anförde jag om försörj ningsläget i fråga om livsmedel under regleringsåret 1949/50 sammanfattningsvis att man, förutsatt att skörden bleve normal och att importmöjligheter stode till buds i ungefärligen samma omfattning som under regleringsåret 1948/49, borde kunna räkna med att de dittills genomförda lättnaderna skulle kunna bibehållas samt att det ej vore uteslutet, att ytterligare lättnader skulle kunna genomföras. Tiden efter det detta uttalande gjordes har, såvitt livsmedelsförsörjningen angår, främst karakteriserats av en snabb avveckling av de kvarvarande regleringarna. Sålunda ha såväl matfettsransoneringen som ransoneringarna av köttvaror och socker upphävts. Av konsumtionsregleringarna på livsmedelsområdet återstår därefter endast kafferansoneringen. Vidare ha begränsningarna i fråga om ostens och gräddens fetthalt slopats. Slutligen ha praktiskt taget samtliga regleringar i fråga om försörjningen med fodermedel och konstgödselmedel upphävts.

Skördeutfallet innevarande år måste på det hela taget betraktas som tillfredsställande. Såvitt nu kan bedömas synes det ej heller finnas anledning befara, att importen av livsmedel och jordbruksförnödenheter av valutamässiga eller andra skäl skall behöva begränsas i sådan mån, att de nu upphävda ransoneringarna måste återinföras eller att svårighet skall uppstå att täcka jordbrukets behov av fodermedel och konstgödselmedel.

Då frågan om prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1949/50 behandlades våren 1949, var situationen den, att man från jordbrukarhåll krävde att jordbruket skulle tillföras en betydande summa utöver det belopp å omkring 47 miljoner kronor, som behövdes för att täcka det inkomstunderskott eu enligt dittillsvarande grunder upprättad prognos utvisade. Från jordbrukets sida hävdades, att de framställda kraven rymdes inom stabiliseringspolitikens ram och att ett uppfyllande av desamma icke innebure att jordbrukarna erhölle en inkomstförbättring utan endast

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 216-

att man undveke en faktisk inkomstminskning för det stora flertalet jordbrukare. Stora löntagargrupper gjorde åter gällande, att ett bifall helt eller i huvudsak till jordbrukets krav skulle innebära en inkomstförbättring för jordbruket, vilken icke överensstämde med stabiliseringspolitiken, och komme att medföra anspråk på motsvarande inkomstförbättring från löntagarnas sida.

I propositionen nr 212 underströk jag, att det syntes vara av utomordentlig vikt, att den under år 1949 förda stabiliseringspolitiken skulle fortsättas till dess en naturlig balans i det ekonomiska läget uppnåtts. Detta kunde emellertid icke tänkas bliva möjligt, med mindre samma återhållsamhet visades av alla berörda samhällsgrupper. Utsikterna att vinna anslutning till en dylik politik från löntagarnas sida måste vidare i väsentlig mån bliva beroende av om levnadskostnaderna kunde hållas nere så att en sänkning av reallönen kunde undvikas. Med hänsyn till nu berörda förhållanden fann jag det nödvändigt, att jordbrukets anspråk på prisförbättringar skulle prövas först vid en tidpunkt, då man bättre än vad som var möjligt vid tiden för framläggandet av propositionen kunde samordna dem med den ekonomiska stabiliseringspolitiken i dess helhet och överblicka deras inverkan på denna politik. I anslutning härtill uttalade jag vidare bland annat att det, med vidhållande av det principiellt önskvärda i systemet med vårprissättning, i det föreliggande extraordinära läget syntes befogat, att man skulle göra ett tillfälligt avsteg från detta system.

De överläggningar om jordbrukets prisfrågor samt om den ekonomiska stabiliseringspolitiken i dess helhet, som förutsattes komma att hållas hösten 1949, ha numera ägt rum och givit till resultat att det synes bliva möjligt att nå enighet såväl om ett fortsättande av denna politik som ock om den utsträckning, i vilken jordbruket inom ramen för densamma bör tillföras prisförbättringar för regleringsåret 1949/50. Detta måste enligt min mening hälsas med stor tillfredsställelse.

Beträffande det närmare innehållet av den med jordbruket träffade uppgörelsen torde jag få hänvisa till den förut lämnade redogörelsen. Här må endast framhållas, att någon meningsskiljaktighet icke rått mellan regeringens och jordbrukets representanter angående det i och för sig befogade i att den i våras upprättade kalkylen skulle läggas till grund för prisavvägningen. Å andra sidan har det bland annat med hänsyn till frågans samband med stabiliseringspolitiken i dess helhet icke ansetts möjligt att helt bortse från senare inhämtade uppgifter av betydelse för beräkningen av jordbrukets inkomster och utgifter. Summan av de prisförbättringar för jordbruket, som förordats från regeringens sida, får därför ej betraktas såsom erhållen enbart genom en kalkylmässig beräkning utan utgör snarare ett uttryck för vad det, med utgångspunkt från principen om vårprissättning, ansetts möjligt att tillgodoföra jordbruket inom stabiliseringens ram.

Effekten av den devalvering av den svenska valutan, som måst företagas kort tid efter det förenämnda överläggningar höllos, måste givetvis beaktas

Kungl. Maj.ts proposition nr 216- 17

även då det gäller att taga ställning till jordbrukets prisfrågor. Såsom framgår av den proposition angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe m. in., vilken Kungl. Maj :t förut denna dag på hemställan av chefen för finansdepartementet beslutat förelägga riksdagen, äro dock de prisstegringar å importvaror, som devalveringen kan komma att medföra, såvitt nu kan bedömas icke av större omfattning än att det bör vara möjligt att effektivt neutralisera dem med anlitande av subventionering. Med hänsyn härtill och till att livsmedelsltonsumtionen här i landet endast till en ringa del täckes genom direkt import av livsmedel synes devalveringen sålunda ej behöva befaras få någon inverkan på konsumentprisnivån. För importen av fodermedel och andra förnödenheter för jordbrukets behov torde man däremot böra räkna med en viss fördyring. Även här bör det dock vara möjligt att genom åtgärder från det allmännas sida hindra, att någon egentlig kostnadsökning skall inträda.

Livsmedelskommissionen har i skrivelse den 2 september 1949 redovisat vissa preliminära beräkningar rörande medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under innevarande och nästa regleringsår. Enligt dessa beräkningar — vilka alltså verkställts före såväl devalveringen som slutförandet av överläggningarna mellan regeringen och jordbrukets representanter — skulle någon reservation å hittills beviljade anslag till prisreglerande åtgärder icke med säkerhet vara att påräkna vid utgången av regleringsåret 1949/50. Kommissionen har vid framläggandet av beräkningarna utgått från hittills gällande grunder för mjölkpristilläggen. Vid överläggningarna angående fortsättandet av den ekonomiska stabiliserings- •politiken uttalades emellertid, såsom förut nämnts, från regeringens sida, att den avsedda prisförbättringen för jordbruket borde genomföras på ett sådant sätt, att den icke ledde till höjda konsumentpriser. De medel, som hittills ställts till förfogande för prisreglerande åtgärder, kunna under sådana förhållanden icke beräknas förslå för ändamålet utan en ytterligare medelsanvisning erfordras.

För närvarande pågå, bland annat inom Svenska mejeriernas riksförening, vissa förberedande utredningar och överväganden rörande det sätt, på vilket jordbruket bör tillföras den avsedda prisförbättringen. Dessa torde komma att taga ytterligare någon tid. Det kan därför ej redan nu med bestämdhet förutses, när livsmedelskommissionen kan slutföra det uppdrag, som lämnats kommissionen genom Kungl. Maj :ts förut omförmälda beslut den 9 september 1949. Det är emellertid angeläget, att ståndpunkttagandet i jordbrukets prisfrågor snarast möjligt skall underställas riksdagen. Det synes ej heller för detta ändamål erforderligt att avvakta framläggandet av livsmedelskommissionens förslag beträffande detaljutformningen av de prisreglcrandc åtgärderna, utan riksdagens godkännande av detta ståndpunkttagande torde redan nu böra inhämtas. Sedan sådant godkännande erhållits, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare beslut om det sätt, på vilket den avsedda prisförbättringen bör genomföras.

2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 sand. Nr 21G.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 216-

Så länge beslut ej fattats rörande sättet för prisförbättringen kan självfallet ej heller någon exakt beräkning göras angående det ytterligare medelsbehovet för prisreglerande åtgärder. Det kan emellertid redan från början förutses, att i vart fall den ojämförligt största delen av förbättringen kommer att tillföras jordbruket i form av statliga pristillägg på mjölk. I detta sammanhang är vidare att märka att det, såsom förut antytts, i viss utsträckning torde bliva nödvändigt att tillgripa prisutjämningsåtgärder för att motverka den fördyring av importen av vissa jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter, som devalveringen kan medföra. Detta innebär i och för sig endast ett fortsättande av den verksamhet, som sedan åtskillig tid bedrivits dels genom livsmedelskommissionens clearingkassor, främst clearingkassorna för konstgödsel m. m., fettvaror och kolonialvaror, dels, såvitt angår spannmål och fodermedel, genom Svenska spannmålsaktiebolaget.

Den erforderliga prisutjämningsverksamheten beträffande jordbruksförnödenheter torde även i fortsättningen böra bedrivas på samma sätt som hittills. Devalveringen kommer emellertid att öka medelsbehovet för densamma. Beträffande det sätt, på vilket detta medelsbehov bör tillgodoses, må framhållas att den genom clearingkassan för konstgödsel m. in. bedrivna verksamheten är fullt likartad med den verksamhet, som bedrives med anlitande av anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Det synes därför rimligt, att nämnda anslag även skola i mån av tillgång få tagas i anspråk för täckande av förluster å ifrågavarande clearingverksamhet. Jag torde här få erinra om att 1947 års riksdag, efter hemställan av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, medgav att, därest tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel skulle befinnas erforderligt under regJ leringsåret 1947/48, medel för ändamålet skulle få disponeras ur den post å 5 miljoner kronor för diverse kostnader, som ingick i det av riksdagen för sagda regleringsår beviljade anslaget till prisreglerande åtgärder. Med hänsyn till osäkerheten rörande storleken av den belastning, som nu nämnda kassa kan komma att få vidkännas, och då den post å 5 miljoner kronor för diverse kostnader, som innefattas i det våren 1949 beviljade anslaget till prisreglerande åtgärder, torde komma att helt åtgå för de ändamål, för vilka den i första hand beräknats, synes det lämpligt, att ett medgivande att av anslaget för prisregleringsändamål disponera medel för tillskott till clearingkassan för konstgödsel m. m. denna gång ej skall begränsas till viss post.

Därest vad jag nu anfört angående möjligheten att lämna tillskott till clearingkassan för konstgödsel m. in. godkännes, torde det sammanlagda ytterligare medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för innevarande regleringsår kunna skattas till lägst den summa, som enligt den träffade överenskommelsen bör tillföras jordbruket i prisförbättring, eller 66 miljoner kronor. Ett ytterligare anslag å detta belopp torde därför nu böra äskas.

Man måste vidare räkna med att tillskott kunna visa sig behövliga även för livsmedelskommissionens övriga nu befintliga clearingkassor, därest

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 19

strävandena att undvika höjning av konsumentprisnivån skola fullföljas. Särskilt bör här uppmärksammas det medelsbehov, som kan uppstå till följd av import av köttvaror och socker från icke devalverande länder. Frågan om anvisande av medel till dessa kassor kommer senare denna dag att anmälas av t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet. I den förut omförmälda propositionen angående bemyndigande att till clearingkassa för kaffe överföra tull, tilläggsstull och skatt å kaffe m. m. har vidare jämväl behandlats frågan om överförande av margarinaccismedel till clearingkassan för fettråvaror.

Vad till slut angår Svenska spannmålsaktiebolaget torde de medel, som redan anvisats för täckande av kostnaderna för bolagets verksamhet, i vart fall tills vidare vara tillräckliga för att bestrida även den utgiftsökning, som kan föranledas av devalveringen. Någon ytterligare medelsanvisning till bolaget torde därför ej för närvarande vara erforderlig.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de riktlinjer för prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område under regleringsåret 1949/50, som an­

givits i det föregående,

dels å tilläggsstat I för budgetåret 1949/50 under nionde

huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets om­

råde anvisa ett reservationsanslag av 66 000 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olof Särnmark.

Kungi. Maj:ts proposition nr 216. 21

Bilaga.

PM rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1949/50.

Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets produkter under produktionsåret 1949/50 utarbetades på våren 1949 en förkalkyl över den vid normala väderleksförhållanden samt under angivna förutsättningar beträffande priser, löner och räntor förväntade utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda produktionsår (Kungl. Maj:ts prop. 212/1949, bilaga 1). Enligt Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godkända beslut rörande prissättningen den 22 april 1949 skulle en ny kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader upprättas i augusti månad 1949 eller därefter, så snart skörderesultatet kunde överblickas. I enlighet med detta beslut framlägges härmed en reviderad beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1949/50. Rörande uppläggningen och innebörden av denna kalkyl får delegationen anföra följande.

I metodiskt hänseende ansluta sig de här framlagda beräkningarna i huvudsak till motsvarande undersökningar i den våren 1949 upprättade normkalkylen. Desamma avse sålunda att belysa de procentuella förändringar i jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse med produktionsåret 1938/39, som kunna förväntas inträffa under år 1949/50. Beräkningarna äro på samma sätt som i normkalkylen begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften. Liksom beträffande tidigare jordbrukskalkyler gäller vidare, att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke äro direkt jämförbara med varandra, varför en jämförelse måste grundas på de indextal, som framräknats med året 1938/39 såsom basår.

Beräkningen av jordbrukets inkomster år 1949/50 grundar sig i vad avser den vegetabiliska produktionen i främsta rummet på de preliminära resultaten av arealinventeringen den 1 juni 1949 samt de beräkningar rörande skördeutfallet år 1949, som livsmedelskommissionens statistiska byrå företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxtoch skörderapporterna per den 15 juli 1949. Den animaliska produktionen har uppskattats med ledning av de preliminära resultaten av husdjursräkningen den 1 juni 1949 samt en beräkning av fodertillgångarna, varjämte beträffande fläskproduktionen även statistiken över antalet betäckta suggor kommit till användning. Vid beräkningarna har delegationen i övrigt bland annat haft att utgå från Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godkända beslut av den 22 april 1949 angående prissättningen på vissa jordbrukets produkter under regleringsåret 1949/50.

I samband med revideringen av förkalkylen för år 1949/50 har även en översyn av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1948/49 företagits. Härvid ha i allmänhet statistiska uppgifter förelegat för tiden t. o. in. juni månad, under det att uppskattningar måst företagas för de båda återstående månaderna av produktionsåret.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

1949 års skörd.

Sedan resultatet av arealinventeringen den 1 juni 1949 föreligger klart är det möjligt att jämföra de arealer för olika grödor, varmed räknades i vårkalkylen, med de faktiskt använda arealerna. En dylik jämförelse sker i nedanstående tabell över åkerjordens användning. Den för brödsädsodling använda arealen uppgår, som framgår av tabellen, till ca 443 100 ha eller ca 5 100 ha mera än vad man räknade med i vårkal-

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

År 1949 År År 1945 År 1946 År 1947 År 1948 Prognos Växtslag 1936/40 Prel. hektar hektar hektar hektar våren hektar Ve 1949 1949 hektar hektar

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 23

kylen. Ökningen faller helt på höstvete och höstråg och sammanhänger med att utvintringen av dessa grödor blivit mindre än normalt. I förhållande till år 1948 företer brödsädsarealen i år en minskning med ca 32 400 ha. Minskningen, som berört samtliga brödsädsslag, är störst för höstråg. I fråga om fodersäden föreligger emellertid en ökning i förhållande till både år 1948 och normkalkylen för 1949, i det att den inventerade arealen utgör ca 905 200 ha mot 859 100 ha förra året och 865 000 ha i normkalkylen. Anmärkningsvärt stor ökning föreligger här för blandsäd. Den sammanlagda arealen säd är i år till följd av fodersädsodlingens ökning något större än under förra året. Oljeväxtodlingen har i år nått en ny rekordareal eller ca 141 300 ha mot under förra året 78 700 ha.

Ökningen av spanmåls- och oljeväxtarealerna har skett på bekostnad av arealerna för potatis, rotfrukter och foderväxter, vilka minskat. Särskilt anmärkningsvärd är nedgången i arealen för vall till bete och grönfoder, vilken tidigare under många år företett en successiv ökning.

Härmed äro de viktigaste arealförskjutningarna berörda. I övrigt hänvisas till tabellen.

På grundval av arealuppgifterna och de förut omnämnda årsväxt- och skörderapporterna per den 15 juli 1949 har livsmedelskommissionen statistiska byrå på sedvanligt sätt verkställt en kvantitativ beräkning av 1949 års skörd. Beräkningarna tillgå så, att för varje växtslag de definitiva hektarskördarna under närmast föregående 10-årsperiod, d. v. s. åren 1939 —1948, satts i relation till respektive års skördeomdöme för september (oktober) månad. Ur de erhållna kvoterna ha enkla medelvärden framräknats. Dessa koefficienter uttrycka sålunda den genomsnittliga skörden per enhet i skördeomdömet för ifrågavarande period och växtslag. Den för år 1949 beräknade skörden har erhållits genom att multiplicera nämnda medeltal med skördeomdömet för den 15 juli 1949. Denna metod överensstämmer helt med den, som föregående år använts vid beräkningarna, då under benämningen metod I.

Resultaten av beräkningarna ha sammanfattats i nedanstående tabell, i vilken till jämförelse medtagits även de av statistiska centralbyrån beräknade definitiva skördeuppgifterna för dels åren 1946—1948, dels perioderna 1931/40 och 1941/45.

Skörd per hektar, kg.

1931/40 1941/45 1946 1947 1948 1949

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Totalskörd, milj. kg.

1931/40 1941/45 1946 1947 1948 1949

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Det torde i detta sammanhang även vara av intresse att jämföra de på nu angivet sätt beräknade hektarskördarna med de uppskattade skördesiffror, som voro intagna i vårkalkylen 1949. En dylik jämförelse lämnas även i föregående sammanställning, i vilken även intagits hektarskördarna för 1931/48.

De nu beräknade hektarskördarna ligga i fråga om brödsäd utom vårvete högre än de antagna normskördarna. För korn och särskilt havre beräknas skörden något under normskördarna, men detta uppväges delvis av gynnsammare tal för blandsäden. Potatis och foderrotfrukter ligga under normskörden. Den beräknade hektarskörden av sockerbetor ligger 4 procent högre än normskörden. Vallhöets hektaravkastning slutligen beräknas bli något lägre än normskörden.

Fodertillgångarna år 1949/50.

På grundval av de ovan meddelade beräkningarna av 1949 års skörd samt vissa andra uppgifter ha sammanställningar utarbetats över dels foderskörden och därav framställda produkter, dels övriga fodertillgångar. Den beräknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats för lagringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion, industriell förbrukning, utsäde och foder. De för utfodring tillgängliga kvantiteterna ha uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten smältbar äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre fram i promemorian återgivna beräkningarna av kreatursantalet ha vidare de disponibla fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska produktionen.

Beträffande det i bilagorna anförda statistiska materialet må följande framhållas. För vete och råg har räknats med 8 respektive 10 procent avrens och slösäd, som förutsatts komma till användning såsom foder. Av kornskörden har 76 milj. kg beräknats åtgå för direkt konsumtion och industriell förbrukning. Av inhemsk havre beräknas åtgå 50 milj. kg för framställning av gryn. Skörden av ärter har fördelats på matärter och foderärter med ledning av arealuppgifterna. Vid beräkningen av fodertillgångarna har utom foderärterna upptagits även den beräknade kvantiteten avrens av matärter. Uppgifterna rörande förbrukningen av kli ha erhållits från livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter.

I fråga om halm har räknats med samma procentuella förändring i skörden per hektar som den för år 1949 preliminärt uppskattade kärnskörden utvisar i förhållande till genomsnittskörden åren 1931—40. Utfodringen av halm beräknas liksom normalt uppgå till 60, 85 och 90 procent av halmskörden av respektive höstsäd, vårstråsäd och baljväxter. Av potatis har räknats med en förbrukning inklusive export av 875 milj. kg matpotatis och 225 milj. kg fabrikspotatis. Kvantiteterna saftigt fabriksavfall ha beräknats inom livsmedelskommissionen. Kvantiteten sockerbetsblast har beräknats motsvara halva betskörden. Kvantiteten blast av foderrotfrukter har antagits motsvara 20 procent av den redovisade rotfruktsskörden.

Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade fodermedel har räknats med att större kvantiteter oljekraftfoder men mindre kvantiteter importkli skola ställas till förfogande under det kommande produktionsåret i jämförelse med den förbrukning som preliminärt beräknas för år 1948/49. Av oljekraftfoder har sålunda för år 1949/50 räknats med eu kvantitet av 200 milj. kg mot 177 milj. kg under innevarande produktionsår. Av importkli beräknas 59 milj. kg mot 95 milj. kg i år och av majs 80 milj. kg mot 102 milj. kg. Dessutom räknas med alt 37 milj. kg importkorn och 5 milj. kg importhavre skola ställas lill jordbrukets förfogande.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

I följande tablå ha sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat under stallfodringsperioderna åren 1948/49 och 1949/50.

1948/49 1949/50 Förändring milj. fe milj. fe i % från (def.) (prel.) 1948/49 Inhemsk foderskörd och produkter därav .. .. 4 577 4 462 — 2‘5

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 27

Jordbrukets inkomster.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 1948/49. Saluöverskottet av brödsäd (exkl. försäljningen till utsädeshandeln) av 1948 års skörd har t. o. in. juni 1949 uppgått till följande kvantiteter.

Försålt till Summa spannmåls- de större handelssaluöverskott handeln kvarnarna milj. kg milj. kg milj. kg

28 Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

Det kan i detta sammanhang erinras om att leveranserna av brödsäd även under åren 1941/42—1943/44 och 1947/48 överstego de på grundval av skördestatistiken beräknade kvantiteterna. Vissa underskott förelågo emellertid under åren 1944/45—1946/47. Dessa förhållanden belysas närmare av följande sammanställning.

1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49

Miljoner kilogram

Höst- och vårvete

a) Redovisad kvan-

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216. 29

Den viktigaste anledningen härtill synes vara, att vissa kvantiteter vårvete försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare har därför viss del av den beräknade vårvetekvantiteten (5 procent) förts som höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten till 326 milj. kg, medan vårvetekvantiteten minskas till 174 milj. kg.

För brödsäd av normalkvalitet ha under år 1948/49 gällt genomsnittspriserna 29,25 kr/dt för höstvete och råg samt 34,50 kr/dt för vårvete. Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 22 april 1949 skola samma priser gälla även år 1949/50. Dessa priser skola liksom tidigare justeras för »normal» avvikelse i fråga om kvaliteten enligt år 1948/49 gällande bestämmelser (jfr Kungl. Maj :ts prop. 212/1949 s. 104). De på detta sätt beräknade priserna återfinnas i tredje raden i nedanstående tablå.

För att i görligaste mån förmå jordbrukarna att hålla sina utbud tillbaka under den mest bråda tiden under hösten har den successiva prisstegringen på brödsäd under oktober och november månader i år fastställts till 25 öre per deciton och halvmånad mot tidigare 10 öre per deciton och halvmånad, vilket beräknas medföra en genomsnittlig höjning av odlarpriserna på brödsäd år 1949/50 med 23 öre/dt. Till följd av de ändrade kvalitetsbestämmelserna för brödsäd beräknas samtidigt en minskning av odlarpriserna med i genomsnitt 72 öre/dt, varav 62 öre/dt beror på en ändring av prisregleringsskalorna och 10 öre/dt på ändringar i bestämmelserna om torkningsersättning. Nettominskningen i odlarpriserna utgör till följd av de ändrade pris- och kvalitetsbestämmelserna (72 — 23 =) 49 öre/dt. För att kompensera denna sänkning ha grundpriserna på höstvete, vårvete och råg år 1949/50 höjts med avrundat 50 öre/dt.

Den beräknade sänkningen av odlarpriserna till följd av de ändrade kvalitetsbestämmelserna utgör, enligt vad ovan sagts, 62 öre/dt i genomsnitt för all brödsäd. Sänkningen har emellertid icke varit lika stor för de ohka slagen av brödsäd. Då kompensationen genom höjningen av grundpriserna lämnas likformigt, uppkommer en viss förändring av relationerna mellan de olika brödsädsslagen. Den beräknade sänkningen av priserna till följd av de ändrade kvalitetsbestämmelserna uppgår sålunda till 26, 125 och 48 öre/dt för respektive höstvete, vårvete och råg. Då höjningen av grundpriserna medför en kompensation av i genomsnitt 62 öre/dt (för enbart ändrade kvalitetsbestämmelser) komma priserna på höstyete och råg att stiga med respektive (62 — 26 =) 36 och (62 — 48 =) 14 öre/dt, samtidigt som priset på vårvete kommer att sjunka med (125 — 62 =) 63 öre/dt. Sistnämnda förändringar av priserna medföra icke någon ändring av jordbrukets sammanlagda inkomstsumma för brödsäd i förhållande till de pa grundval av tidigare gällande kvalitetsbestämmelser beräknade inkomsterna. Det bör här anmärkas, att vid beräkningen av brödsädspriserna hänsyn icke nu (liksom ej heller tidigare) kunnat tagas till den del av torkningskostnaderna, som jordbrukarna själva få bära.

Beräkningarna och de i kalkylen upptagna priserna framga av loljande tablå.

Höstvete Vårvete Råg

30 Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning under år 1938/39 samt åren 1946/47—1949/50.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938 1946 1947 1948 1949

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 31

Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen blir sålunda (6 41 -f- 4 + 25 =) 76 milj. kg.

Delegationen har i fråga om korn liksom i fråga om havre förutsatt fri prisbildning under år 1949/50. Ett slopande av normalpriserna kommer sannolikt att medföra en prishöjning. Denna torde dock kunna hållas inom rimliga gränser med tanke på de möjligheter att styra prisutvecklingen som försäljningar av foder säd ur Svenska spannmålsaktiebolagets förhållandevis stora lager böra erbjuda. Delegationen har med hänsyn härtill ansett sig kunna utgå från att prishöjningen icke kommer att överstiga 1 kr/dt. Priset på korn, som i normkalkylen upptogs till 25,so kr/dt, har sålunda nu upptagits till 26,50 kr/dt.

Havre, hö och halm.

Åren 1948/49 och 1949/50. Försäljningen av havre, hö och halm har i samråd med livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter och sektion för utrikes- och licensärenden samt arméförvallningen beräknats på följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39 1948/49 1949/50

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Noteringen på hö har under år 1948/49 uppgått till 13,51 kr/dt. Efter avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt 0,6o kr/dt kan det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 12,90 kr/dt för år 1948/49. För år 1949/50 har priset beräknats till 12 kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm och efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt 0,60 kr/dt beräknats till 2,so kr/dt för år 1948/49. Sistnämnda pris upptages även för år 1949/50.

Matärter.

Åren 1948/49 och 1949/50. Skörden av ärter uppgick år 1948 till 35,o milj. kg och beräknas för år 1949 till 33,4 milj. kg. Med ledning av arealuppgifterna kan skördarna av matärter beräknas utgöra 24,i respektive 20,8 milj. kg. Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteterna matärter åren 1948/49 och 1949/50 beräknats på följande sätt.

1948/49 1949/50

milj. kg milj. kg

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 33

Fabrikspotatis.

År 1948/49. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för ärenden rörande potatis in. in. beräknas för år 1948/49 en förbrukning av 315 milj. kg fabrikspotatis, varav 220 milj. kg för tillverkning av potatismjöl och 95 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten preliminärt beräknas till 16,9 procent, erhålles ett pris per deciton av 8,69 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas till respektive 39 milj. kg och 24 milj. normalliter.

År 1949/50. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för potatis in. m. beräknas vid nu uppskattad skörd 225 milj. kg potatis komma att användas för industriella ändamål. Då till följd av den stora tillverkningen av potatisstärkelse år 1948/49 betydande lager uppkommit, har livsmedelskommissionen ansett en överflyttning av fabrikspotatis från stärkelsetill brännvinstillverkning böra komma i fråga. För stärkelsetillverkning har därför endast upptagits 85 milj. kg, medan för brännvinstillverkning upptagits 140 milj. kg. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå till 17,5 procent. Priset beräknas till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles ett pris per deciton av 9,oo kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas till respektive 15 milj. kg och 35 milj. normalliter.

Sockerbetor.

År 1948/49. Skörden av sockerbetor år 1948 uppgick till 1 808 milj. kg med en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 procent. Den härur erhållna råsockermängden uppgick till 292 milj. kg. Grundpriset för betor av en sockerhalt av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent, varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med V*» av grundpriset. Vid den angivna sockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,79 kr/dt. Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles ett pris av 5,90 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1949/50. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget i början av augusti beräknas skörden per hektar av sockerbetor till 35 000 kg och totalskörden till 1 725 milj. kg. Sockerhalten kan anges till 17,5 procent. Råsockermängden beräknas till 275 milj. kg. Grundpriset för betor med en sockerhalt av 16 procent utgör 5,30 kr/dt. Vid anförda sockerhalt erhålles ett genomsnittspris av 5,so kr/dt. Lägges härtill arealtillägg och täckningskostnadsersättning om sammanlagt 0,n kr/dt erhålles ett pris av 5,91 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

Oljeväxter.

År 1948/49. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1948 års skörd samt däremot svarande betalningsbelopp (exkl. utsäde). Livsmedelskommissionens byrå för prisclearing m. in. har lämnat preliminära uppgifter om utvinningen av olja och foder ur 1948 års skörd av oljeväxtfrö.

IS flihanij till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 216.

34 Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

Frökvantitet, Utvinning av Fröslag 1 000-tal ton olja, foder, kronor ton ton

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 35

hamphalm till 1,2 milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av linoch hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda värdet av 1949 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 5,i milj. kr.

Fältmässigt odlade köksväxter.

Åren 1948/49 och 1949/50. Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter år 1948/49 ha nu, sedan slutgiltiga uppgifter om skörden per hektar och i det närmaste fullständiga uppgifter rörande priserna inkommit, justerats. Till följd av att priserna i allmänhet blivit lägre än vad som antogs i våras, har inkomstsumman för år 1948/49 blivit lägre än i normkalkylen. För år 1949/50 har liksom i normkalkylen insatts samma inkomstsumma som för år 1948/49.

Inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter åren 1938/39, 1948/49 och 1949/50 framgå av följande sammanställning.

Milf Index 1938/39

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Försäljningen av konsuintionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukning av konsuintionsmjölk samt användningen av mjölk för beredning av lantsmör upptogs i de våren 1949 verkställda beräkningarna till respektive 170, 457 och 140 milj. kg. Anledning synes icke föreligga att nu revidera dessa siffror.

Kvantiteten fodermjölk upptogs i vårens beräkningar till 265 milj. kg. På grundval av det beräknade kreatursantalet erhålles även nu en fodermjölkskvantitet av 265 milj. kg.

Den totala mjölkproduktionen under år 1948/49 kan enligt vad nu sagts redovisas på följande sätt.

Milj. kg

Kungi. Maj.ts proposition nr 216. 37

(en redogörelse för koantalets förändringar följer längre fram i promemorian). Det lägre medelkoantalet, som för år 1949/50 skulle förefinnas i förhållande till normkalkylens uppskattning (minskning med 48 000 djur eller 2,7 procent), skulle motverkas av att den genomsnittliga avkastningen per ko snabbare kommer upp i den i förhållande till långtidsutvecklingen normala nivån.

Det bör understrykas, att ovannämnda uppgifter framkommit genom en framskrivning av resultaten från kreatursräkningen den 1 juni 1949. Emellertid finnes, som förut nämnts, anledning antaga, att denna räkning underskattar kreatursantalet i förhållande till föregående räkningar. Med hänsyn härtill har den totala mjölkproduktionen framräknats oberoende av kreatursräkningen, varvid man kommit fram till en produktion av 4 664 milj. kg eller 71 milj. kg mera än i vårkalkylen. Ökningen är av ungefär samma storlek som den ännu preliminära siffran för innevarande år visar i förhållande till vårkalkylen för samma år.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt 1946/47—1949/50 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.

1938/39 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Nedan lämnas vidare för de senaste åren en sammanställning över mejeriernas försäljning och produkttillverkning. För 1947/48 är den baserad på föreliggande statistik liksom också i huvudsak för 1948/49, medan för det sista året kvantiteterna äro uppskattade, allt i milj. kg.

1947/48 1948/49 1949/50

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 39

Tabell 2. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk (milj. kr). 1938/39 1945/46 1946/47 1947 O ce 1947/48 1948/49 1949/50 Beräknade inkomster. K-mjölk (1938/39 k-mjölk o. grädde, fr. o. m. 1945/46

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Likvider i öre per kilogram mejerimjölk 1946/47—1949/50.1

1946/47 1947 1948 1947/48 1948/49 1949/50 Likvid exkl. nedanstående

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 41

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening har riksföreningen på anmaning av lantbruksnämnderna t. o. in. den 4 augusti i år för utbetalning av producent- och kontantbidrag avseende 2:a halvåret 1948 utlämnat 34,7 milj. kr, varav 30,2 milj. kr för producentbidrag och 4,5 milj. kr för kontantbidrag. Med hänsyn till ytterligare eftersläpning beräknas totalbeloppet stiga till ca 35 milj. kr. Med ledning av dessa uppgifter ha producent- och kontantbidragen för åren 1948/49 och 1949/50 beräknats till i runt tal 70 milj. kr.

Ägg och fjäderfä.

Åren 1948/49 —1949/50. Vid tidigare augustiomräkningar av jordbrukskalkylen har delegationen vad beträffar antalet höns och produktionen av ägg haft ledning av dels de speciella hönsräkningarna vid mitten av april, dels uppgifter om antalet höns enligt de allmänna husdjursräkningarna i början av juni månad. Som bekant företogs icke någon hönsräkning i april innevarande år. Enligt husdj ursräkningen i juni 1949 skulle antalet vuxna höns ha sjunkit med omkring 10 procent sedan föregående år. Med hänsyn till förhållandena på äggmarknaden anser delegationen, att resultatet från de båda räkningarna icke riktigt avspeglar den utveckling, som ägt rum under det senaste året. Delegationen vill erinra om att partihandelns inköp av svenska ägg under innevarande produktionsår beräknas stiga till 34,8 milj. kg (prel.) mot 28,6 milj. kg år 1947/48, alltså en ökning med 6,2 milj. kg eller 22 procent. Under året har också, trots en väsentlig nedgång av priset (producentpriset utgjorde 317 öre/kg 1947/48 och beräknas för 1948/49 prel. till 265 öre/kg) som måste ha medfört en ej oväsentlig konsumtionsökning inom landet, uppstått ett överskott på hemmamarknaden av ungefär samma storlek som det angivna absoluta ökningstalet. Detta överskott hänför sig till tiden fr. o. in. december 1948, då det nya pålägget av höns uppnått värpåldern. Av tillgängliga uppgifter att döma har slakten av fjäderfän ej heller varit av den storleksordning, som en minskning av hönsstammen skulle förutsätta. Allt detta tyder enligt delegationer uppfattning på att hönsstammen undergått en icke oväsentlig ökning sedan föregående år. I vårkalkylen 1949 upptogs den vuxna hönsstammen 1948/49 till 12 920 000 djur, varav 12 275 000 värphöns och resten (5 procent) tuppar mot 11 200 000 djur år 1947/48 (ökning 15 procent). Delegationen har icke nu funnit anledning ändra på det sålunda kalkylerade antalet höns produktionsåret 1948/49. Antalet vuxna höns 1949/50 beräknades i vårkalkylen till 13 475 000 äldre djur, varav 12 800 000 värphöns. Vid beräkningen av detta antal hade förutsatts ett pålägg av 5,5 milj. djur. Med hänsyn till det förhållandevis låga pris på ägg som rått under de senaste månaderna har delegationen ansett det motiverat att nu nedsätta påläggets storlek till 5,o milj. djur. Den vuxna djurstammen 1949/50 kommer härigenom upp till 13 000 000, (varav 12 350 000 värphöns), vilket innebär en ökning från 1948/49 med 0,6 procent. Äggproduktionen per höna upptages oförändrad från vårkalkylen till 116 st. 1948/49 och 118 st. 1949/50. Om man jämför dessa tal med förkrigssiffran — 112 st. ägg per höna och år — föreligger eu mycket blygsam ökning mot bakgrunden av den normala produktionsökningen per höna under förkrigstiden. Det bör å andra sidan erinras om att del antal värphöns, med vilket delegationen räknat, överstiger motsvarande antal enligt den senaste husdjursräkningen. På grund av att delegationen vid de nu företagna pro-

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

duktionsberäkningarna ändock, med hänsyn till den inhemska produktionens ökning som i verkligheten ägt rum, utgått från samma hönsantal som i vårkalkylen för 1948/49, har den ansett sig icke böra rubba på de angivna talen för produktionen per höna. I detta sammanhang må nämnas, att delegationen vidtagit förberedelser för en representativ undersökning av produktionen per höna.

I fråga om jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har delegationen ansett sig böra insätta det i vårkalkylen använda talet 78,s procent.

ħ§Priset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal) kan för 1948/49 preliminärt beräknas till 265 öre/kg (280 i vårkalkylen). För år 1949/50 har delegationen nu — med hänsyn till att priset under de senaste månaderna stått i 250 öre/kg samt med beaktande av att det av statsmakterna stödda priset under året skall utgöra 200 öre/kg — kalkylerat med ett pris av 230 öre/kg mot 250 öre/kg i vårkalkylen. Även priserna på slaktfjäderfä ha justerats, vilket som vanligt skett med ledning av uppgifter från Svenska ägghandelsförbundet.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i följande tablå.

Ägg produktionens storlek och värde.

Värp- Ägg per höna Äggproduktion, Värde, milj. kr

År höns, och år, milj. kg Pris,

JordJord­ Totalt Totalt bruket

1 000 st. st. kg bruket öre/kg 1938/39.. .. 9 210 112 6-61 60-9 53-3 141 85-8 75-1 1948/49..,.. 12 275 116 6-84 84-0 65-9 265 222'6 174-6 1949/50..,.. 12 350 118 6-96 86-0 67-5 230 197-8 155-2

Utgallringshönsens antal och värde.

Antal till Pris per st., Värde, milj. kr

Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.

Pris per st. kr Antal till Värde, milj. kr År M:tal (Vj slakt, Ung­ Kyckungtupp, Totalt KJ°1rdt milj. st. tuppar lingar bruket 8/4 kyckl.)

Storlek och värde av kycklingproduktionen för slakt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 43

Sammanfattning av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).

1938/39 1948/49 1949/50

44 Kungl. Mcij.ts proposition nr 216.

Tabell 3. Köttproduktionen 1948/49.

Antal djur Medel- Total Djurslag Redovisad slakt Uppskattad slakt- slaktvikt, sept. 1948— för maj— Summa vikt, kg ton april 1949 aug. 1949

Storboskap.

Kunql. Maj:ts proposition nr 216. 45

tets- och värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten av nötkreatur under år 1948/49 framgår av följande sammanställning.

Kvantitet, Värde,

Djurslag Antal djur

milj. kg milj. kr

Summa 124 000 7-2 18-2

År 19^9/50. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen med utgång dels från överväganden rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år 1949/50 och förutsatta förändringar under året i stammens ålderssammansättning samt dels från en viss kalvprocent (89 % av medelkoantalet). Med ledning av de preliminära resultaten av husdjur sräkningen den 1 juni 1949, den för tiden 1 juni—15 september beräknade slakten av storboskap samt en under månaderna 1 juni—15 september 1949 antagen rekrytering kan koantalet beräknas bli 1 712 000 djur vid början av år 1949/50 eller 53 000 djur lägre än vad som antogs i normkalkylen. Uppgifterna från kreatursräkningen samt utvecklingen av slakten under sommaren och hösten 1949 föranleda vissa justeringar av de i normkalkylen gjorda uppskattningarna för år 1949/50.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1949/50 har bedömts komma att uppgå till 400 000 djur. Med utgång från rekryteringen och avgången under åren 1947/48 och 1948/49 har vidare koantalet beräknats stiga med 21 000 djur under år 1949/50 och vid årets slut uppgå till 1 733 000 djur. Antalet ungdjur har beräknats bli praktiskt taget detsamma som vid slutet av år 1948/49. Slakten av storboskap har bedömts komma att uppgå till 380 000 djur. Kalvantalet i september 1950 antages öka med 7 000 djur i jämförelse med september 1949 eller till 420 000 djur. Antalet under år 1949/ 50 födda kalvar beräknas med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (89 %) till 1 533 000 djur. Härav beräknas 1 126 000 kalvar till slakt. Slakten av större kalv antages år 1949/50 bli något större än under år 1948/49. Till följd av nedgången i det totala antalet slaktkalvar kommer antalet mindre kalvar till slakt att minska jämfört med år 1948/49.

Avgången ur häststammen har under åren 1946/47—1948/49 varit mycket stor, samtidigt som rekryteringen har varit avsevärt mindre än normalt. Avgången ur häststammen (exkl. dödlighet) under år 1949/50 kan likväl väntas bli omkring 30 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som slakt. Någon särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Slakten av får synes under förutsättning av en under året oförändrad fårstam kunna upptagas till 150 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1949/50 ha använts samma medelslaktvikter som tidigare redovisats för år 1948/49.

Beräkningen av värdet av 1949/50 års produktion av kött av nötkreatur har verkställts med utgång från de i normkalkylen beräknade priserna med justering för de ändringar av baspriserna i partihandelsledet, som ägt rum dels den 28 mars, dels den 13 juni i år. I fråga om får- och hästkött ha priserna under år 1949/50 med hänsyn till bl. a. den hittillsvarande och den sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli respektive 350 och 180 öre/kg. Priserna innebära i jämförelse med år 1948/49 en betydande sänkning för fårkött men en höjning för hästkött.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1949/50 har på grundval av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande sätt.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

KöttproAntal Medelslakt- Pris, Värde, Djurslag duktion, slaktdjur vikt, kg öre/kg milj. kr milj. kg

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 47

nen har räknat med samma medelslaktvikt för svin utanför ransoneringens ram som för den redovisade slakten. Vid angivandet av svinslaktens värde har delegationen räknat med samma pris för olika delar av slakten.

År 1949/50. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år 1948/49 (antalet slaktsvin samt ökningen av antalet avelssvin under året) och det häremot svarande antalet suggbetäckningar utgör 8,94. Denna kvot är, som även i tidigare kalkyler framhållits, till följd av en viss ofullständighet i betäckmngsstatistiken icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin per betäckning. Under antagande av bl. a. oförändrad representativitet i betäckningsstatistiken kan emellertid nämnda kvot användas för beräkning av slaktsvin under år 1949/50. Till följd av att särskilt gynnsamma produktionsbetingelser, såsom mild väderlek och fri tillgång till fodersäd, förelegat under år 1948/49 är det emellertid antagligt dels att antalet slaktsvin detta år blivit större än under normala förhållanden, dels att svinens tillväxt per dag ökat under årets lopp, något som ej kunnat beaktas vid beräkningen av ovannämnda produktionskvot. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden har kvoten justerats från 8,94 till 8,so. (Den till följd av gynnsamma produktionsbetingelser ökade fläskproduktionen har härvid bedömts ha uppgått till ca 2 procent av den totala fläskproduktionen.)

Antages intervallet mellan betäckning och slakt bli detsamma vid 1949/50 års slut som vid dess början, kan totalproduktionen av svin på grundval av antalet-suggbetäckningar år 1948/49 och sistnämnda utbytestal (8,so) beräknas till 1 918 000 st. I detta antal ingår en antagen ökning av avelssvinen under året med omkring 6 000 st. Totalproduktionen av slaktsvin under år 1949/50 kan sålunda beräknas till 1 912 000 st. Den genomsnittliga slaktvikten, vilken beräknas till 84 kilogram vid början av år 1949/50, bär i enlighet med antagandet om ett från årets början till dess slut oförändrat intervall mellan betäckning och slakt, upptagits till 84 kg. (Det bör anmärkas, att därest en nedgång i medelslaktvikten sker under år 1949/50 och blir bestående, erliålles en viss ökning av antalet slaktsvin. Totalproduktionen av fläsk skulle i dylikt fall icke nämnvärt påverkas.)

Medelpriset för år 1948/49 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar statliga pristillägg. För år 1949/50 har priset beräknats med utgång från det i normkalkylen upptagna priset med justering för de ändringar i baspriserna i partihandelsledet, som ägt rum i år (jfr nötkreatur ovan). Det statliga pristillägget för svin bar sålunda icke inräknats i priset.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1948/49 och 1949/50 ha sammanställts i följande tablå.

År slaktsvin Medelslakt- Kvantitet, Pris, Värde,

1000 st.’ vikt> k§ milj- kg öre/kg milj. kr

Statliga pristillägg på kött och (läsk.

År 1949/50. Enligt Kungl. Maj :ts beslut rörande prissättningen på vissa jordbruksprodukter den 22 april 1949 skola statliga pristillägg för slaktprodukter utgå med ungefärligen samma belopp som de, vilka beräknats för samma ändamål år 1948/49, eller ca 33 milj. kr. Härav beräknas 1,5 milj. kr komma att disponeras redan under år 1948/49. Enligt prisbeslutet

1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 50 000 st. eller 4','i mili. kg till ett värde av Ilo milj. kr.

2 Exkl. statliga pristillägg.

48 Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

skall emellertid vid kalkylens begagnande som underlag för prissättningen hela beloppet — 33 milj. kr — påföras år 1949/50, vilket även skett i översikts- och sammandragstabellerna. Samtidigt har nyssnämnda belopp om 1,5 milj. kr avdragits från 1948/49 års inkomstsumma, enär inkomsterna av kött och fläsk detta år beräknats på grundval av avräkningspriser inklusive statliga pristillägg.

Försäljning av militärhästar.

Åren 1948/49—1949/50. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande beräknade försäljningar och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1918/49 1949/f.O

Antal Milj. kr. Antal Milj. kr.

Militärens inköp

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 49

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1950, 1000-tal djur.

1939 1947 1948 1949 1950 Hästar.

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1950, värderat i 1938/39 års priser.

Pris Kreaturskapital i milj. kronor kronor pr st. 1939 1947 1948 1949 1950 Hästar.

Kungi. \laj:ts proposition nr 216. 51

Tabell 6. översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1948/49—1949/50.

1949/50

1938/39 1948/49

Reviderade

Vårkalkylen

beräkningar

j Varuslag m. m. K K K K

m m m m m m m m V v ö V v ö V v ö V v ö

P P P P

ilj an re ilj ilj an re ilj ilj an re ilj ilj re ilj . /k . är . . är . . är . an . ärd

ris d /k ris d /k ris d /k ris kg tit g k e kg tit g k e k tit g k e kg g k e r r g r tit r et et et et

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell 7. Sammandrag av jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49 och 1949/50.

1949/50 1938/39 1948/49 Vårkalkvlen Reviderade 1949 beräkningar

kalkylen. Anledningen härtill är att den inhemska produktionskapaciteten icke vuxit i den takt, man räknat med.

Priset på svavelsyrad ammoniak år 1949/50 beräknas bli oförändrat från år 1948/49. Även priset på den del av chilesalpetern, som väntas bli försåld till sockerbetsodlare, har upptagits oförändrat. Återstoden av chilesalpetern beräknas komma att säljas till ett pris som med 3 kr/dt överstiger kalksalpeterpriset. Sistnämnda pris kommer att nedgå efter utgången av år 1948/49 till följd av sänkta importpriser. Även priset på kalkkväve har undergått en sänkning, medan priset på kalkammonsalpeter höjts något till följd av ökat frakttillägg. Priserna på kali, superfosfat och thomasfosfat bli något sänkta under år 1949/50, vilket sammanhänger med en sänkning av kredittilläggen i samband med en viss avkortning av kreditperioden' för nämnda gödselslag. I fråga om superfosfat har vid detta kalkyltillfälle hänsyn tagits till det högre priset på kornad superfosfat. Då omkring hälften av superfosfatförbrukningen numera utgöres av sådan vara, har ett enkelt medeltal av priserna för kornad och icke kornad vara använts (prisskillnaden utgör 0,80 kr/dt år 1949/50).

Till belysning av försörjningen med handelsgödsel har i följande tablå sammanställts vissa uppgifter. Som framgår av denna är den för år 1949/ 50 beräknade förbrukningen av samtliga gödselslag betydligt större än under såväl förkrigstiden som krisåren. Endast i fråga om kali har, som synes, under ett år (1947/48) förbrukningen varit av ungefär samma storlek som den för år 1949/50 beräknade förbrukningen.

Översikt över försörjningen med handelsgödselmedel, milj. kg.

1939/40//

Gödselslag 1920/29 1930/39 1938/39 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50

1944/45 Kvävehaltiga (15-5%) 70 150 179 225 268 243 253 315

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 53

Tabell 8. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk.1

1938/39 1948/49 1949/50

enl. vårkalkylen reviderade siffror

för- förbrukn. milj. brukn. milj. för- förton, kr ton, kr brukn. milj. brukn. milj. (kr/dt) (kr/dt) ton, kr ton, kr

(kr/dt) (kr/dt)

54 Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

3. Köpfodermedel.

Åren 1948/49 och 1949/50. Beträffande produktionsåret 1948/49 ha preliminära uppgifter erhållits. I fråga om produktionsåret 1949/50 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter rörande produktion, import, övergångslager, slaktens omfattning, förmalningsplaner in. in. Härjämte har hänsyn tagits till de prisändringar, som ägt rum sedan det senaste kalkyltillfället eller som väntas komma att äga rum. Vidare ha beräkningarna av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats i anslutning till prognosen rörande äggproduktionen samt med hänsyn till förändringar i priserna på olika fodermedel.

Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna 9 och 10. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de i tabellerna lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Prognosen rörande kraftfoder har verkställts i samråd med livsmedelskommissionens foderbyrå samt Svenska spannmålsaktiebolaget. Då viss försäljning av importerat korn och havre ägt rum under senare delen av 1948/49 och väntas ske även under år 1949/50, ha särskilda kostnadsposter införts för dessa varuslag. Kornet har under år 1948/49 försålts till förbrukare med tillämpande av samma pris som för majs. För havre har i beräkningarna för år 1948/49 använts förbrukarpriset för vithavre. Förbrukningen av majs, korn och havre år 1949/50 har sammanlagt antagits bli något större än under år 1948/49. Priserna på dessa tre kraftfoderslag har delegationen beräknat i samråd med Svenska spannmålsaktiebolaget. Förbrukningen av oljekraftfoder år 1949/50 har beräknats under förutsättning att ransoneringen på varan slopas. Någon separat försäljning av raps- och senapsmjöl har icke antagits komma att äga rum under år 1949/ 50. För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna av förbrukningen. Det må nämnas, att den beräknade förbrukningen av inhemskt vete- och rågkli utgår från bl. a. att förmalningen av vete och råg under år 1949/50 blir något större än under innevarande år samt att nuvarande utmalningsbestämmelser slopas, vilket beräknas medföra en höjning av kliprocenten. Totalförbrukningen av vete- och rågkli under år 1949/50 antages bli densamma som under år 1948/49. Priserna på korn- och havrekli år 1949/50 ha, då de tidigare använda normalpriserna numera slopats, beräknats med ledning av uppgifter från kvarnar. (Kvantiteterna i tablån äro angivna i ton.)

1948/49 1949/50

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 55

De i kalkylen för år 1949/50 använda priserna för kraftfoder avse i enlighet med de nya bestämmelserna om handeln med fodermedel priser till förbrukare i vissa större importhamnar. Det nya systemet innebär, att fraktkostnaderna från importorten till förbrukningsorten, vilka under krisåren bestritts av statsmedel, nu skola belasta förbrukarna. I förhållande till krisåren uppstår sålunda en ökad kostnad för jordbruket. I jämförelse med kalkylens basår medför emellertid den nya prisbasbestämningen en återgång till de före kriget rådande förhållandena. De i kalkylen för år 1938/39 använda priserna äro nämligen beräknade basis vissa större importhamnar. De under krisåren av staten lämnade fraktbidragen, vilka i förhållande till basåret inneburit en minskning av jordbrukets kostnader för kraftfoder (i basen huvudsakligen oljekraftfoder, kli och majs), ha ej beaktats i kalkylen. Det bör i detta sammanhang tilläggas att systemet med fraktbidrag för inköpt kraftfoder under krisåren var en nödvändig följd av att kompensation i form av fraktersättningar lämnades jordbrukarna för deras extra kostnader och besvär med fodersädsavståendet och fodermedelsregleringen över huvud taget.

Under senare år ha utgått särskilda regleringsavgifter på foderblandningen för fjäderfän. Dessa avgifter, vilka av partihandlare inbetalats till Svenska spannmålsaktiebolaget, ha utgjort en extra kostnad för äggproduktionen utöver de råvarupriser på olika fodermedel, som redovisas i kostnadskalkylen, och borde rätteligen ha ingått i denna, vilket dock ej varit fallet. Med hänsyn till att nämnda regleringsavgifter komma att slopas vid ingången av år 1949/50, ha desamma ej heller medtagits i förevarande kalkyl.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om den beräknade förbrukningen erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hektoliter drav.

Animaliskt foder m. m. Uppgifter om kvantiteter och priser ha lämnats av livsmedelskomissionens foderbyrå. I förhållande till normkalkylen räknar byrån nu för år 1949/50 med lägre förbrukning av köttfoder- och blodmjöl samt fiskensilage men högre förbrukning av dinatriumfosfat och blandade mineralfoder. Förändringarna stå i huvudsak i samband med en förändrad bedömning av den inhemska produktionens omfattning av ifrågavarande varuslag. Priserna ha icke förändrats i jämförelse med normkalkylen utom i fråga om fodertran. Priset på denna vara väntas med hänsyn till sänkta importpriser komma att sjunka.

Kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Några förändringar i metoderna att beräkna denna kostnad ha icke skett (rörande beräkningsmetoderna se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn har som redan tidigare nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell 9. Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39 1948/49 1949/50

enl. vårkalkylen reviderade siffror förbrukn. ... förbrukn. ... ton ton förbrukn. förbrukn. kr kr milj. milj. (kr/dt) (kr/dt) ton ton (kr/dt) (kr/dt) A. Kraft foder.

Övrigt oljekraftfoder 220 000 4503 174 000 62-90 168 000 60-73 200 000 72-30

(20-47) (36-15) (36-15) (36-15)

Summa 9053 147-47 142-31 154-86

B. Fabriksavfall. Melass:

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 57

Tabell 9 (forts.).

1938/39 1948/49 1949/50

enl. vårkalkylen redovisade siffror

förbrukn. förbrukn. milj. milj. ton ton förbrukn. förbrukn. kr kr milj. milj. (kr/dt) (kr/dt) ton ton kr kr C. Animaliskt foder (kr/dt) (kr/dt)

m. m.

58 Kungl. Maj ds proposition nr 216.

4. Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll).

A vskrivnings kostnader. För beräknandet av jordbrukets avskrivningskostnader för maskiner och redskap föreligga nu icke några andra primäruppgifter än de, som funnos tillgängliga vid upprättandet av vårkalkylen 1949. Någon justering av denna kostnadspost har sålunda icke kunnat göras.

Underhållskostnader. Vid upprättandet, av vårkalkylen 1949 funnos uppgifter tillgängliga beträffande jordbrukets sammanlagda kostnader för reparationer och underhåll av maskiner och redskap inklusive traktorer år 1947 enligt livsmedelskommissionens deklarationsundersökning. Några ytterligare primäruppgifter från denna undersökning föreligga ännu icke. Däremot har en justering kunnat verkställas beträffande framräkningen av kostnadssumman enligt deklarationsundersökningen för år 1947. Justeringen står i samband med såväl förändring i lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder som en mindre höjning av prisindexen för reservdelar.

Vid de närmast föregående kalkyltillfällena har beräknandet av index över löneutvecklingen baserats på uppgifter över genomsnittliga timförtjänster för arbetare vid mekaniska verkstäder, vilka uppgifter ställts till förfogande genom Landsorganisationen. Då denna statistik icke längre kan fullföljas, och då statistik nu finnes tillgänglig inom socialstyrelsen beträffande utvecklingen av lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder, har i föreliggande beräkning sistnämnda statistik tillämpats. Någon svårighet att i detta fall övergå till en ny indexserie föreligger icke, eftersom det endast gäller en framräkning av en känd kostnadssumma för kalenderåret 1947. Man är sålunda icke beroende av indextal för tidigare år. Det må vidare understrykas, att nu tillämpad indexserie avser löner till arbetare vid reparationsverkstäder, varför denna serie bättre än förut tillämpade indextal borde kunna motsvara den löneutveckling, som här bör inregistreras.

Tabell 11. Löneutvecklingen lör verkstadsarbetare och prisutveckling iör reservdelar.

Vägd index

Index för löne­ Prisindex för

utvecklingen reservdelar 0"60 x a

1938 = 100 1938 = 100 0-40 x b 1947 = 100

1938 = 100

a b C d

Värkalkylen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 59

Härefter har kostnaden för år 1947 framskrivits på nedanstående sätt.

Kostnadssummor Index Index 1947 = 1938/39 Kalender­ Omräknade för 100 = 100 år produktionsår

Vdrkalkylen.

60 Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

1) På grund av den osäkerhet, som vidlåder beräkningarna under basåret samt svårigheterna att i efterhand kunna kontrollera dessa beräkningar, har delegationen i stället för den tidigare tillämpade basårssumman infört en kostnadssumma för driv- och smörjmedel, som erhållits ur livsmedelskommissionens deklarationsundersökning för kalenderåret 1938.

2) Med anledning av en undersökning över bl. a. bensinförbrukningen per timma till Fergusontraktorer har i kalkylen verkställts justering av bensinförbrukningen till de bensindrivna traktorerna.

3) På grundval av tillgänglig statistik över totala antalet bensindrivna traktorer plus dragbilar har det varit möjligt att verkställa en preliminär uppdelning av dragbilarna med hänsyn till bensindrift respektive motorfotogen- eller brännoljedrift. Denna fördelning torde ktinna justeras, så snart resultaten av livsmedelskommissionens traktorinventering per den 1 juli 1949 blivit tillgängliga.

4) Beräkningen över förbrukningen av startbensin har kunnat justeras efter verkställandet av approximativa beräkningar över antalet traktorer med tändkule-, diesel- och Hesselmanmotorer, vilka kräva ringa eller ingen startbensin.

5) Hänsyn har tagits till de prisförändringar, som inträtt efter tiden för vårkalkylens upprättande (sänkning av priserna på motorfotogen och motorbrännolja samt höjning av bensinpriset).

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

Beträffande det totala antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift har nu icke förelegat något material, som föranlett justering av de i vårkalkylen intagna siffrorna. Dessa redovisas översiktligt härnedan:

n Summa Rel. tal

Traktorer ... =" traktorer och 1938/39 Jeepar

Uilal dragbilar = 100

Fördelningen av traktorbeståndet på bensin- respektive brännolje- och fotogendrift. Beträffande antalet bensindrivna traktorer har icke förelegat underlag för någon justering av vårkalkylens siffror. Däremot har kunnat verkställas en fördelning av dragbilarna, såsom inledningsvis anförts under punkt 3.

I arbetsmarknadsstyrelsens och livsmedelskommissionens traktorinventering avseende traktorbeståndet i april 1948 anges antalet s. k. epatraktorer eller dragbilar till 5 502. Samtidigt redovisas 4 059 bensindrivna traktorer och dragbilar. Med ledning härav kan antalet dragbilar drivna med bensin med viss approximation beräknas. Antalet egentliga bensindrivna traktorer ( Ferguson, Massey Harris Pony och Farmall Cub) bör enligt av lantbruksförbundet inhämtade uppgifter över den årliga försäljningen av jordbrukstraktorer vid nämnda tidpunkt ha uppgått till i runt tal 500 st. Antalet bensindrivna dragbilar skulle i enlighet därmed ha uppgått till omkring 3 560, och av det totala antalet dragbilar torde sålunda omkring 1 900 ha varit drivna med annat bränsle än bensin.

Efter denna justering erhålles följande fördelning av traktorbeståndet med hänsyn till drivmedel.

Kungi. Maj.ts proposition nr 216. 61

1947/48 1948/49 1949/50 Traktorer, drivna med motorfotogen eller

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Materialet är självfallet för litet för att därav kunna draga några slutsatser — detta även av det skälet, att användningstiden för den ifrågavarande traktorn, som är av annan typ och vikt än de flesta andra traktorer, kan väntas avvika från medeltalet för traktorer av annat slag. Den årliga användningstiden per traktor hålles sålunda oförändrad.

Totala antalet driftstimmar blir alltså (oförändrat sedan vårkalkylen) följande (i 1 000-tal timmar):

Rel. tal

Egentliga Drag­ Traktorer och

traktorer bilar 193*V39 Jeepar

dragbilar

= 100

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 63

Kostnadsberäkningar.

Med hänsynstagande till i det föregående omnämnda justeringar har delegationen nu beräknat kostnaderna för olika drivmedel samt smörjmedel enligt följande översikt:

Å-pris Kostn. Å-pris | Kostn.

Kvantitet öre/l el. milj. Kvantitet öre/l el. I milj.

öre/kg kr öre/kg kr

Enligt vårkalkylen Enligt aug.-kalkylen

1947/48

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell 13. Sammandrag över jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel till traktorer åren 1938/39—1949/50. Samtliga värden 1 milj. kr.

Drivmedel

Index Smörj­ TotalBränn- Avgår 1938/39 Gengas S:a driv­ medel summa olja och restitu­ = 100 ved medel bensin tion

Kungi. Maj ds proposition nr 216. 65

Kostnaderna för hösalt äro oförändrade. Beträffande förbrukningen av AlV-syra föreligga uppgifter t. o. in. juni 1949. För juli och augusti månader ha räknats med samma kvantiteter, som försåldes under motsvarande månader 1948. Den så beräknade kvantiteten förbrukad AlV-syra uppgår för produktionsåret 1948/49 till 7 100 ton mot 6 600 ton enligt vårkalkylen 1949. Samma kvantitet har förutsatts bli förbrukad under produktionsåret 1949/50 (förbrukningen under produktionsåren 1946/47 och 1947/48 är lägre, vilket torde stå "i samband med 1947 års svaga skörd). Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen 1949. De ökade kvantiteterna medföra en mindre kostnadsökning. Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade sedan vårkalkylen. Kostnaderna för el-kraft ha varit föremål för en obetydlig justering, beroende på en mindre sänkning av index för krafttaxorna. Kostnaderna för hästskor, hästskosöm, silfilter och rengöringsmedel äro oförändrade sedan vårkalkylen. Kostnaderna för torvströ visa en sänkning med 0,27 milj. kr för produktionsåret 1949/50 på grund av mindre prisfall. Kvantiteterna ha hållits oförändrade jämfört med vårkalkylen 1949. Kostnadsposten allmänna omkostnader har kunnat slutgiltigt justeras för produktionsåret 1947/48, enär definitiva uppgifter för motsvarande bokföringsår nu kunnat erhållas från jordbruksekonomiska undersökningen. Justeringen medförde en höjning av allmänna omkostnader med 0,26 milj! kr. De sålunda beräknade kostnaderna för år 1947/48 ha i likhet med tidigare tillämpade principer hållits oförändrade för produktionsåren 1948/49 och 1949/50. Kostnaderna för mjölkkontroll ha likaledes kunnat slutgiltigt justeras för produktionsåret 1947/48, sedan definitiva uppgifter om assistentlönernas storlek erhållits för motsvarande kontrollår. Slutjusteringen av kontrollkostnaderna för nämnda produktionsår medför en ytterst obetydlm justering för produktionsåren 1948/49 och 1949/50. De olika delposterna under rubriken Diverse kostnader återfinnas i följande tabell. Den mest betydande justeringen gäller som synes mjölkfrakterna.

Tabell 14. Diverse kostnader i sammandrag.

1938/39 1947/48 1948/49 1949/50

vår-kalk. aug.-kalk. vår-kalk. aug-kalk.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

7. Ekonomibyggnader.

Vid framräknandet av kostnadssumman för ekonomibyggnader med utgångspunkt från SFL:s undersökning rörande underhålls- och avskrivningskostnader för ekonomibyggnader år 1946 har tidigare tillämpats SFL:s kostnadsindex för ekonomibyggnader exklusive installationer. Detta tillvagagångssätt har inneburit ett fortsättande av tidigare tillämpad metodik, da SFL:s byggnadskostnadsindex tillämpades för framräknandet av en på annat sätt beräknad bassumma, i vilken icke inkluderades avskrivnings- och underhållskostnader för elektriska installationer. Den av SFL beräknade kostnadssumman för ekonomibyggnader år 1946 avses emellertid inkludera kostnaderna för elektriska installationer, och följaktligen bor aven den index, som tillämpas vid framräknandet av kostnadssumman ifråga, vara baserad på kostnadsutvecklingen för ekonomibyggnader inklusive installationer. Jordbrukets kostnader för avskrivning och underhåll av gårdsnat, installation för belysning samt anslutning av elektriska motorer inräknades tidigare i kostnadsposten »Elkostnader» under rubriken »Diverse kostnader». Då nu dessa kostnader för elektriska installationer in. in. aro överflyttade till byggnadskostnadsposten, bör den index, som tillämpas vid framräknandet av kostnaderna, vara beräknad med hänsyn till denna förändring.

Med anledning av vad här anförts har framräknandet av byggnadskostnaderna nu skett med hjälp av SFL:s index för ekonomibyggnader inklusive installationer (totalindex för ekonomibyggnader). Förändringen innebar även en justering av basårssumman.

Kostnadsberäkningen för ekonomibyggnader innebär även justering pa grund av att SFL:s bvggnadskostnadsindex nu funnits tillgängligt i slutgiltigt skick för år 1948 (i vårkalkylen 1949 tillämpades en preliminär siffra för detta år) samt slutligen även på grund av ändrade indextal i lantbruksförbundets månadsindex fr. o. in. januari 1949. Liksom vid tidigare beräkningstillfällen har nämligen SFL:s index framräknats med hjälp av månadstal ur lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex.

Justeringarna resultera i en höjning av byggnadskostnaderna i jämförelse med vårkalkylen 1949 med 2,9 milj. kr för produktionsåret 1948/49 samt 3,3 milj kr för produktionsåret 1949/50. Den totala kostnadsstegring, som sålunda inregistrerats, beror till största delen på att definitivt indextal ui SFL:s serie nu tillämpats för år 1948. Cirka 0,7 milj. kr av höjningen står dock för år 1949/50 i samband med prishöjningar på byggnadsmaterial, som inträffat efter den 1 januari 1949. Prishöjningar ha inträffat ifråga om följande byggnadsmaterial: eternit (höjning fr. o. in. juli 1949 från 4,so till 5,oo kr/m2), mellanprodukter av järn (Kommerskollegii index höjt fr. o. in. februari 1949 med en enhet) samt järnmanufaktur (Kommerskollegii index höjt fr. o. in. april 1949 med tre enheter).

Prissänkningar ha inträffat ifråga om följande byggnadsmaterial: byggnadskalk (fr. o. m. maj), zinkvitt (fr. o. in. mars) och linolja (fr. o. in. februari).

På grund av vägningstalen (i synnerhet eterniten spelar stor roll) blir inverkan av prishöjningarna starkare än inverkan av prissänkningarna.

På grund av att en ny indexserie enligt det föregående tillämpats för framräknandet av byggnadskostnaderna har även basårssumman förändrats. Den indexmässiga förändringen står därför icke i proportion till kostnadsökningen i jämförelse med vårkalkylen.

Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande översikt:

Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 67

SL:s index SFL:s index omräknat framskrivet för Å r med 1935/37 med 1949 och 1950 100

1948 = 100 med SL:s index

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 216-

8. Grundförbättringar.

Kostnaderna för grundförbättringar ha justerats på grund av ökad dikeslängd för större öppna diken, för vilka underhållskostnader ingå i kalkylen. Täckdikningskostnaderna äro däremot oförändrade. Här omnämnd justering innebär en kostnadsökning i jämförelse med vårkalkylen av 0,i8 milj. kr för år 1948/49 och 0,26 milj. kr för år 1949/50. Den totala kostnadssumman influeras dessutom av lägre statsbidrag till täckdikning än tidigare. Resultaten av justeringarna framgå närmare av följande tablå. 1938/39 1947/48 1948/49 1949/50 vår­ aug- vår­ aug- vår­ aug.kalk. kalk. kalk. kalk. kalk. kalk. Täckdikningskostnader ... ■ 9-60 9-60 9-78 978 9-80 9-80 Underhåll av större öppna 7-12 7-20 7-53 7-71 7-64 7-90 Summa 7-54 16-72 16-80 17-31 17-49 17-44 17-70

Avgår statsbidrag till täck0-64 0-64 064 0-16 0-64 0 33 Nettosumma 7-54 16-08 16-16 16-67 1733 16-80 17 37 Index 100-0 213-3 214-3 22U1 229-8 222-8 230-4

9. Arbetskostnader.

I de nu föreliggande beräkningarna ingår en omräkning jämväl av arbetskostnaderna. Anledningen härtill är, att lönestatistiska uppgifter redan nu finnas tillgängliga för ytterligare ett avtalsår, nämligen 1947/48. Vid tiden för upprättandet av förkalkylen för produktionsåret 1949/50 funnos lönestatistiska uppgifter tillgängliga endast t. o. m. avtalsåret 1946/ 47. I samband med beräkningarna av arbetskostnaderna under prognosåret uttalades såväl inom delegationen som vid rådets granskning av kalkylen tveksamhet om riktigheten att framskriva arbetslönerna på sätt som skett för de senare avtalsåren. LK-delegationen yttrade härom: »Såsom särskilt vanskligt vid ett skiftande läge på arbetsmarknaden må framhållas den framskrivning av de betalda lönerna med hjälp av avtalslönerna, som man på grund av eftersläpningen i lönestatistiken tvingas företaga för senare år. Dessa vanskligheter ha ingående diskuterats i utredningen utan att någon ny metod i förhållande till den tidigare använda procentuella framskrivningen nu kunnat förordas. Ifrågavarande metod har tidigare vissa år inneburit en sannolik undervärdering av lönekostnadsökningen, men den kan vid ett ändrat läge på arbetsmarknaden likaledes tänkas komma att ge ett alltför starkt utslag för löneförändringarna.» Det ändrade läge på arbetsmarknaden, varom här är fråga, berör förändringarna mellan åren 1946/47 och 1947/48. Enligt vad nu kunnat konstateras betalades sålunda under år 1946/47 relativt betydande överpriser på de avtalsenliga lönerna. Dessa överpriser torde till stor del ha bortfallit vid de höjningar av avtalslönerna, som företogos dels fr. o. m. den 1 september (informellt) och den 1 november 1947 samt dels i vissa avseenden även fr. o. m. den 1 januari 1948 genom den omräkning av naturalön till kontantlön, som då trädde i tillämpning. LK-delegationen lät vid upprättandet av förkalkylen för år 1949/50 genom särskilda sakkunniga verkställa en specialutredning för att söka klarlägga storleken av de betalda överpriserna, men denna utredning gav då icke något sådant resultat, att man därpå kunde grunda ett förslag till ändrade beräkningsmetoder. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

har emellertid sedermera visat sig, att ett fel förelupit vid denna utredning och att den rätt utförd kunnat ge viss vägledning i fråga om överpriserna. Förändringen av de faktiskt betalda lönerna mellan avtalsaren 194Ö/47 och 1947/48 har av skäl, som ovan i korthet angivits, blivit avsevart svagare an vad man tidigare kunnat anta på grund av den samtidiga utvecklingen utav de avtalsenliga lönerna. Huruvida vad sålunda blivit statistiskt redovisat fullt ut stämmer överens med den totala genomsnittliga löneutvecklingen, kan lika litet nu som vid något tidigare tillfälle avgöras med full säkerhet. Det kan t. ex. tänkas vara möjligt att naturalönen till de lcke-kollektivavtalsbundna arbetarna icke blivit ersatt med kontantlön i samma utsträckning som för de kollektivavtalsbundna arbetarna och att detta i sin tur begränsat den lönestegring, som annars skulle ha blivit registrerad i lönestatistiken. Därutöver kan man icke heller nu med säkerhet avgöra hur de betalda lönerna (inkl. eventuella överpriser) utvecklats i förhållande till de avtalsenliga lönerna efter år 1947/48, d. v. s. efter det senaste år, för vilket lönestatistiska uppgifter hittills blivit sammanställda. Allmänt torde visserligen kunna sägas, att arbetsmarknaden under det senaste aret visat en något svagare tendens än tidigare men huruvida detta innebär, att överpriserna år 1949/50 komma att bli större eller mindre än år 1947/48, kan som sagt icke bedömas. , . , , , . , , , Om man i underlaget för beräkningarna av arbetskostnaderna inkluderar de nu kända lönestatistiska uppgifterna jämväl för avtalsåret 1947/48 samt i övrigt verkställer beräkningarna på samma sätt och enligt samma principer, som tidigare tillämpats, erhålles följande resultat.

Kalkylbelopp Arbetslön, öre/tim, enligt framskrivning från Arbetsvo- Regle­ enligt framskrivning lym, milj. ringsår från 1947/48 1946/47 1947/48 mt och 1946/47 (V*-31/**) rmt 1946/47 1947/48 Milj. kr Rel. tal

67-62 833*42 833-42 lOO-oo lOO-oo 1938/39___ 1232-50 67-62 145-01 145-01 >1 600-77 n 600-77 192-07 192-07 1946/47___ 111204 176-81 170-70 ‘1 930-81 n 863-88 231-67 223*64 1947/48 ... 1 095-36 1 078-93 185-38 178-S 6 2 000-12 1 930-85 239-99 231-68 185-77 179-33 1 974-27 1 905-83 236-89 228*68

Resultatet innebär, att kalkylbeloppet för produktionsåret 1949/50, som tidigare preliminärt uppskattats till 1 974,27 milj. kr, nu och likaledes preliminärt blivit uppskattat till 1 905,83 milj. kr. Skillnaden utgör 68,4 milj kr.

10. Räntekostnader.

Aren 1948/49—19W/50. I den våren 1949 upprättade jordbrukskalkylen beräknades jordbrukets räntekostnader alternativt dels efter förut tillämpad metod och dels enligt en metod använd i en undersökning företagen av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. Delegationen uttalade därvid, att den visserligen ansåg det vara ur företagsekonomisk synpunkt riktigt att beräkna jordbrukets räntekostnader på sätt gjorts i de sakkunnigas undersökning, men att den icke ville taga ställning till frågan, huruvida jordbruket i det rådande läget borde kompenseras för de höjda räntekostnader, som uppnåddes med tillämpning av de sakkunnigas beräkningsmetod.

1 Korrektionsbelopp—11'8 milj. Ur 1946/47 och — 5 9 milj. kr 1946/48.

70 Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

Tabell 15. Beräkning av jordbrukets räntekostnader.

Lantbrukskapitalet med Lantbrukskapitalet med fördelning på fastighets- fördelning på lånekapital och driftskapital, milj. kr och eget kapital, milj. kr.

I hit­ I hittills­ Enl. nya beräk­ Enl. nya beräkningar tillsvarande ningar varande beräk­ beräkningar 1938/ 1948/ 1949/ ningar 1938/ 1948/ 1949/ (Alt. C) 39 49 50 (Alt. C) 39 49 50

Fastighetskapital .. 3200 12866 l3168 *.3168 Lånat kapital:

Driftskapital Inteckningslån ... 1865 1280 1280 1280

Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 71

I och med att frågan om prissättningen på jordbrukets produkter icke definitivt avgjordes under loppet av våren 1949, ställdes bl. a. spörsmålet om beräkningsmetod i fråga om räntekostnaderna på framtiden. LK-delegationen har därför i likhet med vad som skedde i vårkalkylen i den nu föreliggande justerade jordbrukskalkylen för 1949/50 beräknat jordbrukets räntekostnader enligt såväl den förut tillämpade som den av de sakkunniga använda metodiken.

Resultatet av beräkningarna redovisas i sammanställningen på föregående sida.

Nedan redovisas jordbrukets kostnader i sammandrag.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader 1 sammandrag.

1938/39 1947/48 1948/49 1949/50

milj. kr milj. kr milj. kr milj. kr

vår- aug.- vår- aug.- vår- aug.- vår- aug.-

kalk. kalk. kalk. kalk. kalk. kalk. kalk. kalk.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Sammanfattning.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader ha sammanfattats i följande tablå.

1938/39 1948/49 1949/50