Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

21

Bilaga.

PM

rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1949/50.

Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets

produkter under produktionsåret 1949/50 utarbetades på våren 1949 en för­

kalkyl över den vid normala väderleksförhållanden samt under angivna för­

utsättningar beträffande priser, löner och räntor förväntade utvecklingen av

jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda produktionsår (Kungl.

Maj:ts prop. 212/1949, bilaga 1). Enligt Kungl. Maj :ts av riksdagen seder­

mera godkända beslut rörande prissättningen den 22 april 1949 skulle en

ny kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader upprättas i augusti

månad 1949 eller därefter, så snart skörderesultatet kunde överblickas. I en­

lighet med detta beslut framlägges härmed en reviderad beräkning av jord­

brukets inkomster och kostnader under produktionsåret 1949/50. Rörande

uppläggningen och innebörden av denna kalkyl får delegationen anföra

följande.

I metodiskt hänseende ansluta sig de här framlagda beräkningarna i hu­

vudsak till motsvarande undersökningar i den våren 1949 upprättade norm­

kalkylen. Desamma avse sålunda att belysa de procentuella förändringar i

jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse med produktions­

året 1938/39, som kunna förväntas inträffa under år 1949/50. Beräkning­

arna äro på samma sätt som i normkalkylen begränsade till att avse enbart

den egentliga jordbruksdriften. Liksom beträffande tidigare jordbrukskal-

kyler gäller vidare, att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke

äro direkt jämförbara med varandra, varför en jämförelse måste grundas

på de indextal, som framräknats med året 1938/39 såsom basår.

Beräkningen av jordbrukets inkomster år 1949/50 grundar sig i vad av­

ser den vegetabiliska produktionen i främsta rummet på de preliminära re­

sultaten av arealinventeringen den 1 juni 1949 samt de beräkningar rörande

skördeutfallet år 1949, som livsmedelskommissionens statistiska byrå före­

tagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt-

och skörderapporterna per den 15 juli 1949. Den animaliska produktionen

har uppskattats med ledning av de preliminära resultaten av husdjursräk­

ningen den 1 juni 1949 samt en beräkning av fodertillgångarna, varjämte

beträffande fläskproduktionen även statistiken över antalet betäckta suggor

kommit till användning. Vid beräkningarna har delegationen i övrigt bland

annat haft att utgå från Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godkända

beslut av den 22 april 1949 angående prissättningen på vissa jordbrukets

produkter under regleringsåret 1949/50.

I samband med revideringen av förkalkylen för år 1949/50 har även en

översyn av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1948/49 företagits. Här­

vid ha i allmänhet statistiska uppgifter förelegat för tiden t. o. in. juni må­

nad, under det att uppskattningar måst företagas för de båda återstående

månaderna av produktionsåret.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

1949 års skörd.

Sedan resultatet av arealinventeringen den 1 juni 1949 föreligger klart är

det möjligt att jämföra de arealer för olika grödor, varmed räknades i vår­

kalkylen, med de faktiskt använda arealerna. En dylik jämförelse sker i ne­

danstående tabell över åkerjordens användning.

Den för brödsädsodling använda arealen uppgår, som framgår av tabellen,

till ca 443 100 ha eller ca 5 100 ha mera än vad man räknade med i vårkal-

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

Växtslag

År

1936/40

hektar

År 1945

hektar

År 1946

hektar

År 1947

hektar

År 1948

hektar

År

Prognos

våren

1949

hektar

1949

Prel.

Ve 1949

hektar

Höstvete....................................

231 297

203 891

212 323

140 862

172 792

160 000

168144

Vårvete......................................

75 644

87 105

90 477

151 633

142 859

145 000

139 750

Höstråg......................................

181193

162 824

152 595

110 394

155 561

129 000

131 290

Vårråg......................................

8 020

5 358

4143

4 771

4 279

4 000

3 932

Summa brödsäd

496154

459 178

459 538

407660

475491

438000

443116

Korn..........................................

102 344

93 286

89 556

100 033

87 806

90 C00

90 458

Havre........................................

656 769

542 727

531 215

529 156

489 648

490 000

504 153

Blandsäd..................................

259 793

277 378

277 040

287 610

281600

285 000

310 561

Summa fodersäd 1018 906

913391

897811

916 799

859 054

865000

905 172

Matärter....................................

20055

17 232

15 650

14 638

15 000

14 307

Foderärter................................

5 736

5 527

5 886

6 562

6 700

8 634

Häst- och bondbönor............

819

345

376

286

243

300

1

Vicker........................................

4 777

4 735

4 282

4 544

3 521

4 000

5 238

Summa trindsäd

25323

30 871

27417

26366

24964

26000

28179

Summa säd 1 640 383 1 403 440 1384 766 1 350 825 1 359 609 1 829 000 1 376 467

Potatis......................................

132 847

145 252

143 297

142 292

147 875

145 000

135191

Sockerbetor ..............................

52 514

54 633

54 787

48 240

47 551

48 000

49 228

Foderrotfrukter......................

69 684

65 582

65 372

60 933

60 807

60 000

54 242

Summa potatis och rotfrukter

255 045

265 467

263 456

251466

256 233

253 000

238 661

Säd till grönfoder..................

98 752

117 776

121 377

122 498

134126

125 000

no

211

Vall till slåtter........................

1 342 671 1 347 826 1 352 230 1318 524 1330 000 1 294 956

Vall till fröskörd....................

33128

39 200

42 053

37 466

40 000

40 145

Vall till bete och grönfoder.

231191

282 853

306 342

330 180

333166

335 000

316 861

Summa foderväxter 1 709 387 1 776 428 1 814 745 1 846 961 1 823 282 1 830 000 1 762 173

Oljeväxter................................ |

39 676

29 698

44 209

78 731

100 000

141 349

Spånadsväxter........................

\

Q AQ9

6 831

6 076

5 612

5 743

6 000

6 495

Köksväxter..............................

9 899

7 954

7 562

8 727

8 500

9 556

^{Andra växtslag......................}

1

6 326

7 603

7 567

10 443

10 500

12 058

Summa specialodlingar

9 492

62 732

51 331

64 950

103 644

125 000

169 458

Summa skördad areal 3 514807 3 508 067 3 514 298 3 514201 3 542668 3 537 000 546 759

Träda och obrukad åkerjord

233 040

209112

205 433

208 005

181 830

185 000

177 739

Summa åkerjordj 3 737 347 3 717 179 3 719 731 3 722 206 3 724 498 3 722 000 3 724 498

1 Ingår i »andra växtslag»-

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

23

kylen. Ökningen faller helt på höstvete och höstråg och sammanhänger med

att utvintringen av dessa grödor blivit mindre än normalt. I förhållande till

år 1948 företer brödsädsarealen i år en minskning med ca 32 400 ha. Minsk­

ningen, som berört samtliga brödsädsslag, är störst för höstråg. I fråga om

fodersäden föreligger emellertid en ökning i förhållande till både år 1948

och normkalkylen för 1949, i det att den inventerade arealen utgör ca 905 200

ha mot 859 100 ha förra året och 865 000 ha i normkalkylen. Anmärknings­

värt stor ökning föreligger här för blandsäd. Den sammanlagda arealen säd

är i år till följd av fodersädsodlingens ökning något större än under förra

året. Oljeväxtodlingen har i år nått en ny rekordareal eller ca 141 300 ha

mot under förra året 78 700 ha.

Ökningen av spanmåls- och oljeväxtarealerna har skett på bekostnad av

arealerna för potatis, rotfrukter och foderväxter, vilka minskat. Särskilt

anmärkningsvärd är nedgången i arealen för vall till bete och grönfoder,

vilken tidigare under många år företett en successiv ökning.

Härmed äro de viktigaste arealförskjutningarna berörda. I övrigt hänvi­

sas till tabellen.

På grundval av arealuppgifterna och de förut omnämnda årsväxt- och

skörderapporterna per den 15 juli 1949 har livsmedelskommissionen sta­

tistiska byrå på sedvanligt sätt verkställt en kvantitativ beräkning av 1949

års skörd. Beräkningarna tillgå så, att för varje växtslag de definitiva

hektarskördarna under närmast föregående 10-årsperiod, d. v. s. åren 1939

—1948, satts i relation till respektive års skördeomdöme för september

(oktober) månad. Ur de erhållna kvoterna ha enkla medelvärden framräk-

nats. Dessa koefficienter uttrycka sålunda den genomsnittliga skörden per

enhet i skördeomdömet för ifrågavarande period och växtslag. Den för år

1949 beräknade skörden har erhållits genom att multiplicera nämnda me­

deltal med skördeomdömet för den 15 juli 1949. Denna metod överensstäm­

mer helt med den, som föregående år använts vid beräkningarna, då under

benämningen metod I.

Resultaten av beräkningarna ha sammanfattats i nedanstående tabell, i

vilken till jämförelse medtagits även de av statistiska centralbyrån beräk­

nade definitiva skördeuppgifterna för dels åren 1946—1948, dels perioderna

1931/40 och 1941/45.

Skörd per hektar, kg.

1931/40

1941/45

1946

1947

1948

1949

Höstvete

................................... .......... 2 350

1 920

2 470

1250

2 480

2 350

Vårvete..................................

.......... 1820

1 470

1 740

1 470

1 920

1700

Höstråg..................................

.......... 1 880

1 700

1860

1 250

2 040

1 950

Vårråg ..................................

.......... 1340

1 060

1 190

940

1 140

1210

Korn......................................

.......... 2 020

1 850

2 040

1760

2 200

1 950

Havre....................................

.......... 1800

1 390

1 470

1 280

1 620

1550

Blandsäd

................................... .......... 2130

1 700

1 860

1 500

2 030

1 960

Ärter.....................................

.......... 1510

1 280

1 400

1 170

1 650

1 460

Vicker

.......................................... .......... 1570

1 290

1 400

1 130

1 550

1 440

Potatis

....................................... .......... 14 300

12 900

13 550

12 360

15 390

13 180

Sockerbetor.........................

.......... 35 300

34 000

32 420

30 950

38 030

35 770

Foderrotfrukter

.................... .......... 37 700

32 800

32 550

27 820

34 210

33 450

Hö från odlad jord........

.......... 3 480

3 040

4 000

2 490

3 260

3 280

Ilo för naturlig äng........

.......... 1 210

1 160

1 380

1 180

1 200

1 240

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Totalskörd, milj. kg.

1931/40

1941/45

1946

1947

1948

1949

Höstvete................................... 5311

342-3

523 7

176-2

428-0

394-8

Vårvete ................................... 128-8

149-4

157-2

222-8

274-4

238-1

Summa vete

659-9

491-7

680-9

399 0

702‘4

632-9

Höstråg................................... 374-3

345-5

284-2

138-1

317-1

256-3

Vårråg..................................... 10-2

7-5

4'9

4-5

4-9

4-8

Summa råg 384-5

353-0

289‘1

142-6

322-0

261-1

Summa brödsäd 1044-4

844-7

970-0

5416

1 024-4

894-0

Korn ........................................ 213-2

1909

182’8

176'0

192'9

176'7

Havre........................................ 1 183-3

807-4

782-8

678-2

792’5

779-7

Blandsäd ............................... 535-9

475-4

515-0

432 1

572 4

610‘1

Summa fodersäd 1 932-4

1 473‘7 1 480'6

1 286‘3 1 557-8.

1566-5

Ärter ....................................... 30‘3

37 0

3P9

25-1

35'0

33 4

Vicker ................................... 7‘0

7"2

6"0

5"1

5-5

7'5

Potatis ................................... 1 897-7

1 835-2 1 941 0

1 758‘3 2 276’5

1 782 0

Sockerbetor........................... 1 746-6

1 812 6 1 776 4

1493-1 1808'2

1 760-8

Foderrotfrukter ................... 2 825'8

2 177 4 2127'7

1695-3 2 080’2

1814'2

Hö från odlad jord......... 4790’2

4047'5

5386'4

3 362-3 4298‘0 4 24P5

Hö från naturlig äng ....

479"0

362"8

328'7

281"8

285"7

297"3

Som framgår av tabellen beräknas hektarskördarna för samtliga redovi­

sade växtslag utom vårråg, vallhö och ängshö i år bli lägre än under förra

året. Totalskörden av brödsäd beräknas nedgå med 130 milj. kg till 894

milj. kg jämfört med år 1948, medan totalskörden av foder säd beräknas

öka med 9 milj. kg till 1 566 milj. kg. Skörden av sockerbetor, rotfrukter och

särskilt potatis beräknas bli lägre än förra året. Åven för hö från odlad jord

väntas en minskad skörd till följd av arealnedgången.

Beträffande sockerbetor har på sedvanligt sätt en av Svenska socker-

fabriksaktiebolaget i början av augusti företagen beräkning kommit till an­

vändning. Enligt denna kan skörden av sockerbetor beräknas till 35 000 kg

per hektar och totalskörden till 1 725 milj. kg.

Växtslag

Medelskörd 1931—48

Antagen

normskörd

Skördeuppskattning

per den

1949

observerad normerad

våren

kg/ha

i

%

av

Höstvete................................

............. 2180

2 310

1949

2 250

normskörden

2 350

104

Vårvete ................................

............. 1700

1750

1750

1700

97

Höstråg ................................

............ 1800

1 850

1 850

1950

105

Vårråg ................................

............ 1220

1 320

1200

1210

101

Korn ....................................

............. 1970

2 000

2 000

1 950

98

Havre

........................................... ............. 1630

1730

1650

1550

94

Blandsäd

................................. ............. 1950

2 040

1900

1960

103

Ärter

........................................... ............. 1420

1530

1450

1460

101

Potatis

...................................... ............ 13 800

14 000

14 000

13 180

94

Sockerbetor

............................ ............. 34 700

33 900

33 500

35 000

104

Foderrotfrukter ...............

............. 35 300

36 200

34 000

33 450

98

Hö från odlad jord ....

............ 3 310

3 480

3 410

3 280

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

25

Det torde i detta sammanhang även vara av intresse att jämföra de på

nu angivet sätt beräknade hektarskördarna med de uppskattade skörde-

siffror, som voro intagna i vårkalkylen 1949. En dylik jämförelse lämnas

även i föregående sammanställning, i vilken även intagits hektarskördarna

för 1931/48.

De nu beräknade hektarskördarna ligga i fråga om brödsäd utom vår­

vete högre än de antagna normskördarna. För korn och särskilt havre be­

räknas skörden något under normskördarna, men detta uppväges delvis av

gynnsammare tal för blandsäden. Potatis och foderrotfrukter ligga under

normskörden. Den beräknade hektarskörden av sockerbetor ligger 4 procent

högre än normskörden. Vallhöets hektaravkastning slutligen beräknas bli

något lägre än normskörden.

Fodertillgångarna år 1949/50.

På grundval av de ovan meddelade beräkningarna av 1949 års skörd samt

vissa andra uppgifter ha sammanställningar utarbetats över dels foderskör­

den och därav framställda produkter, dels övriga fodertillgångar. Den be­

räknade totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats för lag-

ringsförluster, varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsum­

tion, industriell förbrukning, utsäde och foder. De för utfodring tillgängliga

kvantiteterna ha uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten smältbar

äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre fram i prome­

morian återgivna beräkningarna av kreatursantalet ha vidare de disponibla

fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska produk­

tionen.

Beträffande det i bilagorna anförda statistiska materialet må följande

framhållas. För vete och råg

har räknats med 8 respektive 10 procent avrens

och slösäd, som förutsatts komma till användning såsom foder. Av korn­

skörden

har 76 milj. kg beräknats åtgå för direkt konsumtion och indu­

striell förbrukning. Av inhemsk havre

beräknas åtgå 50 milj. kg för fram­

ställning av gryn. Skörden av ärter

har fördelats på matärter och foderärter

med ledning av arealuppgifterna. Vid beräkningen av fodertillgångarna har

utom foderärterna upptagits även den beräknade kvantiteten avrens av mat­

ärter. Uppgifterna rörande förbrukningen av kli

ha erhållits från livsmedels­

kommissionens avdelning för vegetabiliska produkter.

I fråga om halm

har räknats med samma procentuella förändring i skör­

den per hektar som den för år 1949 preliminärt uppskattade kärnskörden

utvisar i förhållande till genomsnittskörden åren 1931—40. Utfodringen av

halm beräknas liksom normalt uppgå till 60, 85 och 90 procent av halm­

skörden av respektive höstsäd, vårstråsäd och baljväxter. Av potatis

har

räknats med en förbrukning inklusive export av 875 milj. kg matpotatis

och 225 milj. kg fabrikspotatis. Kvantiteterna saftigt fabriksavfall

ha beräk­

nats inom livsmedelskommissionen. Kvantiteten sockerbetsblast

har beräk­

nats motsvara halva betskörden. Kvantiteten blast av foderrotfrukter

har

antagits motsvara 20 procent av den redovisade rotfruktsskörden.

Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importe­

rade fodermedel har räknats med att större kvantiteter oljekraftfoder men

mindre kvantiteter importkli skola ställas till förfogande under det kom­

mande produktionsåret i jämförelse med den förbrukning som preliminärt

beräknas för år 1948/49. Av oljekraftfoder har sålunda för år 1949/50 räk­

nats med eu kvantitet av 200 milj. kg mot 177 milj. kg under innevarande

produktionsår. Av importkli beräknas 59 milj. kg mot 95 milj. kg i år och

av majs 80 milj. kg mot 102 milj. kg. Dessutom räknas med alt 37 milj. kg im­

portkorn och 5 milj. kg importhavre skola ställas lill jordbrukets förfogande.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

I följande tablå ha sammanställts huvudresultaten av de verkställda be­

räkningarna rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat

under stallfodringsperioderna åren 1948/49 och 1949/50.

Inhemsk foderskörd och produkter därav ..

Importfoder ....................................

1948/49

milj. fe

(def.)

.. 4 577

1949/50

milj. fe

(prel.)

4 462

387

Förändring

i

%

från

1948/49

—

2‘5

- 0'5

Summa .....................................................

4 849

-

2-4

Därav: Kraftfoder ..................................

1668

+ 2-2

Stråfoder........................................

2 744

- IT

Saftfoder............................................. ..

560

437

- 22-0

Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stall-

fodringsperioden 1949/50 beräknas bli omkring 2 procent lägre än under

år 1948/49. Nedgången sammanhänger främst med en minskning av de

inhemska tillgångarna. I fråga om fodertillgångarnas sammansättning läg­

ger man märke till en stark minskning av saftfodertillgången, främst bero­

ende på den lägre skörden av potatis och foderrotfrukter, medan kraftfoder-

tillgångarna beräknas öka, beroende på en ökning av tillgången på bland­

säd och inhemskt kli. Till följd av nämnda förskjutningar beräknas foder­

tillgångarnas halt av smältbar äggvita under år 1949/50 bli något högre än

under år 1948/49. Koncentrationsgraden beräknas bli i stort sett oförändrad.

I jämförelse med normkalkylen våren 1949 utvisa de preliminära upp­

gifterna för 1949 också en något lägre fodertillgång. Tillgången på strå- och

saftfoder beräknas sålunda bli knappare än normalt, medan tillgången på

kraftfoder beräknas öka.

Det bör tilläggas, att den nu beräknade fodertillgången för år 1949/50

överstiger den förra året på grundval av 15 julirapporten rörande 1948 års

skörd beräknade fodertillgången med omkring 6 procent. Därest de defi­

nitiva skördeuppgifterna även i år skulle bli högre än de preliminära —

skäl av bl. a. beräkningsteknisk natur tala härför — kommer givetvis för­

sörj ningsläget i fråga om fodermedel att uppvisa en mera gynnsam bild än

i ovanstående tablå.

I fråga om beräkningarna rörande foderförbrukningen, som nu liksom

vid tidigare beräkningstillfällen utgjort underlag vid bedömningen av ani-

malieproduktionens utveckling, må följande erinras.

Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under slallfodringsperio-

den för varje särskilt djurslag ha baserats på vissa utfodringsnormer samt

uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Vad utfodringsnor-

merna beträffar ha i utfodringsläran använda normer tjänat till ledning.

Uppdelningen av foderåret på stallfodrings- och betesperiod bygger delvis

på direkta undersökningar och delvis på erfarenhetsmässiga uppskattningar.

I fråga om de för normala år tillämpade utfodringsnormerna samt stall­

fodringsperiodens längd kan nämnas, att desamma nära överensstämma med

tal, som använts vid beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté rörande

foderförbrukningen under 1930-talet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

27

Jordbrukets inkomster.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 1948/49. Saluöverskottet av brödsäd (exkl. försäljningen till utsädes-

handeln) av 1948 års skörd har t. o. in. juni 1949 uppgått till följande kvan­

titeter.

Försålt till

spannmåls- de större handels-

handeln

kvarnarna

milj. kg

milj. kg

Höstvete....................... 328

7

Vårvete........................ 188

7

Råg................................ 215

5

Summa

saluöverskott

milj. kg

335

195

220

Då enligt gällande bestämmelser slutleverans av brödsäd skall ha skett

senast den 1 april, torde ovan angivna* siffror i stort sett representera salu­

överskottet av 1948 års skörd. Vissa mindre leveranser äga regelmässigt rum

även under juli och augusti, av vilken anledning siffrorna för råg höjts till

221 milj. kg.

Även beträffande löneförmalningen1 föreligga uppgifter t. o. in. juni må­

nad. Enligt desamma har löneförmalningen uppgått till 55,7 milj. kg vete

och 27,7 milj. kg råg. Under förutsättning av samma säsongmässiga fördel­

ning som under år 1947/48 kan löneförmalningen för hela produktionsåret

1948/49 uppskattas till 64 milj. kg vete och 32 milj. kg råg. Löneförmal­

ningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner

som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott och löne-

förmalning erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov förmald

brödsäd år 1948/49.

Salu­

överskott

Löne-

förmalning

Summa

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Höstvete........................

335

40

375

Vårvete........................

195

24

219

Råg................................

221

32

253

Summa brödsäd

751

96

847

Det kan i detta sammanhang nämnas, att de sålunda redovisade kvanti-

terna brödsäd överstiga de kvantiteter, som enligt statistiska centralbyråns

definitiva beräkningar rörande 1948 års skörd skulle kunnat förväntas.

Reduceras de av statistiska centralbyrån beräknade skördekvantiteterna för

lagringsförluster, avrens och utsäde enligt de normer, som bruka tillämpas

i jordbrukskalkylen, erhållas resultat, som i följande tablå jämföras med

de statistiskt redovisade kvantiteterna brödsäd till försäljning och löncför-

malning av 1948 års skörd.

Vete ....

Råg -----

Beräknat saluöverskott

+ löneförmalning

milj. kg

......................................... 562

......................................... 256

Redovisade leveranser

och löneförmalning

milj. kg'

594

253

Överskott

milj. kg

32

- 3

Summa brödsäd 818

847

29

1 Egentligen förmalningen vid andra kvarnar än större handelskvarnar.

28

Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

Det kan i detta sammanhang erinras om att leveranserna av brödsäd även

under åren 1941/42—1943/44 och 1947/48 överstego de på grundval av skör-

destatistiken beräknade kvantiteterna. Vissa underskott förelågo emellertid

under åren 1944/45—1946/47. Dessa förhållanden belysas närmare av föl­

jande sammanställning.

1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49

Miljoner kilogram

Höst- och vårvete

a) Redovisad kvan-

titet.......................

b) Enligt skördesta-

266

384

436

423

430

520

308

594

tistiken ...............

234

368

413

426

464

539

283

562

c) a i procent av b

113-8

104-5

105-5

993

92-7

96-5

108-8

105-7

Räg

a) Redovisad kvan-

titet........................

193

364

317

262

173

189

in

253

b) Enligt skördesta-

tistiken ...............

194

348

314

278

210

228

92

256

c) a i procent av b

99-6

104-5

100-8

94-2

82-3

82-9

120-7

98-8

För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1948/49 genomsnittspriserna

29,25 kr/dt för höstvete och råg, samt 34,so kr/dt för vårvete. Dessa priser

skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning av de

av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter och jordbrukarnas

faktiska försäljningar varje månad enligt Svenska spannmålsaktiebolagets

leveransstatistik ha genomsnittspriserna för höstvete, vårvete och råg efter

avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt

80 öre/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj :ts prop. 212/

1949 s. 103—104), beräknats till respektive 28,6i, 34,63 och 29,oi kr/dt.

År 1949/50. De till försäljning och löneförmalning disponibla kvantite­

terna brödsäd av 1949 års skörd ha beräknats på grundval av den tidigare

anförda skördeuppskattningen. Skörden har därvid på sedvanligt sätt redu­

cerats för lagringsförluster (2 procent), avrens (8 procent för vete och

10 procent för råg) samt utsäde. Vid beräkningen av utsädet har för höst­

vete och höstråg räknats med de hösten 1948 besådda arealerna och för vår­

vete och vårråg med de våren 1949 besådda arealerna samt med en utsädes-

kvantitet per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för

råg. Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvan­

titeten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Råg

Summa

brödsäd

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd......................................

394-8

238-1

632 9

261-1

894-0

Avgår: lagringsförlust ....

7-9

4-8

12-7

5*2

17-9

avrens .....................

31-6

19-0

50-6

26-1

76-7

utsäde......................

38-2

31-4

69-6

27-8

97-4

Kvarstår till försäljning och

löneförmalning...............

317-1

182-9

500-0

202-0

702-0

Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen

av saluöverskottet visat sig, att en förskjutning från vårvete till höstvete

äger rum i förhållande till den på skördesiffrorna grundade förkalkylen.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.

29

Den viktigaste anledningen härtill synes vara, att vissa kvantiteter vårvete

försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare har därför viss del av

den beräknade vårvetekvantiteten (5 procent) förts som höstvete. Härigenom

ökas höstvetekvantiteten till 326 milj. kg, medan vårvetekvantiteten minskas

till 174 milj. kg.

För brödsäd av normalkvalitet ha under år 1948/49 gällt genomsnitts­

priserna 29,25 kr/dt för höstvete och råg samt ^34,50 kr/dt för vårvete. Enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 22 april 1949 skola samma priser gälla även år

1949/50. Dessa priser skola liksom tidigare justeras för »normal» avvikelse

i fråga om kvaliteten enligt år 1948/49 gällande bestämmelser (jfr Kungl.

Maj :ts prop. 212/1949 s. 104). De på detta sätt beräknade priserna återfinnas

i tredje raden i nedanstående tablå.

För att i görligaste mån förmå jordbrukarna att hålla sina utbud till­

baka under den mest bråda tiden under hösten har den successiva prissteg­

ringen på brödsäd under oktober och november månader i år fastställts till

25 öre per deciton och halvmånad mot tidigare 10 öre per deciton och

halvmånad, vilket beräknas medföra en genomsnittlig höjning av odlarpri-

serna på brödsäd år 1949/50 med 23 öre/dt. Till följd av de ändrade kva-

litetsbestämmelserna för brödsäd beräknas samtidigt en minskning av odlar-

priserna med i genomsnitt 72 öre/dt, varav 62 öre/dt beror på en ändring

av prisregleringsskalorna och 10 öre/dt på ändringar i bestämmelserna om

torkningsersättning. Nettominskningen i odlarpriserna utgör till följd av

de ändrade pris- och kvalitetsbestämmelserna (72 — 23 =) 49 öre/dt. För

att kompensera denna sänkning ha grundpriserna på höstvete, vårvete och

råg år 1949/50 höjts med avrundat 50 öre/dt.

Den beräknade sänkningen av odlarpriserna till följd av de ändrade kva­

litetsbestämmelserna utgör, enligt vad ovan sagts, 62 öre/dt i genomsnitt

för all brödsäd. Sänkningen har emellertid icke varit lika stor för de ohka

slagen av brödsäd. Då kompensationen genom höjningen av grundpriserna

lämnas likformigt, uppkommer en viss förändring av relationerna mellan

de olika brödsädsslagen. Den beräknade sänkningen av priserna till följd

av de ändrade kvalitetsbestämmelserna uppgår sålunda till 26, 125 och 48

öre/dt för respektive höstvete, vårvete och råg. Då höjningen av grund­

priserna medför en kompensation av i genomsnitt 62 öre/dt (för enbart

ändrade kvalitetsbestämmelser) komma priserna på höstyete och råg att

stiga med respektive (62 — 26 =) 36 och (62 — 48 =) 14 öre/dt, samtidigt

som priset på vårvete kommer att sjunka med (125 — 62 =) 63 öre/dt.

Sistnämnda förändringar av priserna medföra icke någon ändring av jord­

brukets sammanlagda inkomstsumma för brödsäd i förhållande till de pa

grundval av tidigare gällande kvalitetsbestämmelser beräknade inkomsterna.

Det bör här anmärkas, att vid beräkningen av brödsädspriserna hänsyn icke

nu (liksom ej heller tidigare) kunnat tagas till den del av torkningskostna-

derna, som jordbrukarna själva få bära.

Beräkningarna och de i kalkylen upptagna priserna framga av loljande

tablå.

Höstvete Vårvete

Råg

Pris för normalkvalitet år 1948/49 ....................... 29

25

34'50

29

25

Justering för »normal» kvalitctsavvikelse........... + (M0___ + 0 60

- Q 2.

j

Kalkylpris enligt år 1948/49 gällende kvalitets-

bestämmelser .......................................................... 29-35

35T0

Justerinf! för nya kvalitetsbestämmelser ........... + 0-36__

— 0(>3____4- 0 14

Pris att upptagas i kalkylen för år 1949/50....

29 71

3447

29 14

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas föl­

jande sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneför-

malning under år 1938/39 samt åren 1946/47—1949/50.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938

1946

1947

1948

1949

Höstvete ............................................. 668

524

176

428

395

Vårvete................................................. 137

157

223

274

238

Höstråg ............................................. 365

284

138

317

256

Vårråg................................................. 9

5

5

5

5

Summa brödsäd 1 179

970

542

1 024

894

Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

Vete .......................

664

520

308

594

500

Råg..........................

247

189

in

253

202

Summa brödsäd

911

709

419

847

702

Ersättning för av Jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

Åren 1948/49 och 1949/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd,

som ägt rum i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grund­

val av vissa inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommis­

sionen utförda beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostna­

derna för saluöverskottet av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med ut­

gång från detta värde och saluöverskotten ha de inbesparade fraktkostna­

derna för brödsäd beräknats till följande belopp. Saluöverskottet år 1949/50

har härvid beräknats under antagande av att löneförmalningen detta år blir

av samma omfattning som år 1948/49.

x

Saluöverskott Fraktersättning

Ar

milj. kg

milj. kr

1948/49 .............................. 751

0-8

1949/50 .............................. 606

0-6

Korn.

År 1948/49. Vid gryn- och mjölkvarnarna beräknas åtgå 36 milj. kg. Bryg­

geriernas och mälteriernas förbrukning beräknas till 34 milj. kg, varav dock

7 milj. kg redan lämnats som förskott av 1947 års kornskörd. I kalkylen

upptages sålunda för år 1948/49 endast 27 milj. kg. Vid brännerierna be­

räknas förbrukningen till 3 milj. kg. Exporten av korn har under året upp­

gått till närmare 2 milj. kg. Husbehovsförmalningen i Norrland har i enlighet

med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 milj. kg. I kalkylen upp­

tages sålunda en sammanlagd kvantitet korn av (36 + 27 + 3 + 2 + 25=)

93 milj. kg. Genomsnittspriset på korn är fastställt till 27,so kr/dt.

År 1949/50. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 6 milj.

kg. Någon förbrukning vid mjölkvarnar upptages icke, enär inblandningen

av korn upphört. I fråga om bryggerierna och mälterierna räknas med en

förbrukning av 41 milj. kg och i fråga om brännerierna 4 milj. kg. Härtill

kommer husbehovsförmalningen i Norrland, vilken liksom tidigare antagits

uppgå till 25 milj. kg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

31

Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen blir

sålunda (6

41 -f- 4 + 25 =) 76 milj. kg.

Delegationen har i fråga om korn liksom i fråga om havre förutsatt fri

prisbildning under år 1949/50. Ett slopande av normalpriserna kommer san­

nolikt att medföra en prishöjning. Denna torde dock kunna hållas inom rim­

liga gränser med tanke på de möjligheter att styra prisutvecklingen som

försäljningar av foder säd ur Svenska spannmålsaktiebolagets förhållandevis

stora lager böra erbjuda. Delegationen har med hänsyn härtill ansett sig

kunna utgå från att prishöjningen icke kommer att överstiga 1 kr/dt. Pri­

set på korn, som i normkalkylen upptogs till 25,so kr/dt, har sålunda nu

upptagits till 26,50 kr/dt.

Havre, hö och halm.

Åren 1948/49 och 1949/50. Försäljningen av havre, hö och halm har i

samråd med livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter

och sektion för utrikes- och licensärenden samt arméförvallningen beräknats

på följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39

1948/49

1949/50

Grvnkvarnarna .. ................... 40

40

50

Armén................... ..................... 25

11

11

Åkerier................. ..................... 15

10

10

Skogskörslor ...,..................... 50

50

50

Export...................

.................... 2

8

—

Summa 132

119

121

Hö, milj. kg.

1938/39

1948/49

1949/50

Armén................... ................... 10

15

15

Åkerier.................

...................... 20

15

15

Skogskörslor .... ...................

40

40

40

Export................... ................... 18

0

—

Summa 88

70

70

Halm, milj. kg.

1938/39

1948/49

1949/50

Armén................... ................... 10

11

10

Åkerier................. ..................... 10

7

7

Skogskörslor .........................

20

20

20

Industriell förbrukning......... —

2

2

Export................. ................... ²

0

—

Summa 42

40

39

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)

har under år 1948/49 uppgått till 21,75 kr/dt.

Priset på havre år 1949/50 har under förutsättning av fri prisbildning

upptagits 1 kr/dt högre än år 1948/49 eller till 22,75 kr/dt (jfr under rubri­

ken Korn ovan).

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

^{Noteringen på hö har under år} 1948/49

uppgått till 13,51 kr/dt. Efter

avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt 0,6o kr/dt kan

det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 12,90 kr/dt för år

1948/49. ^{För år} 1949/50 ^{har priset beräknats till} 12

kr/dt.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsäds-

halm och efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter om samman­

lagt 0,60 kr/dt beräknats till 2,so kr/dt för år 1948/49. Sistnämnda pris upp­

tages även för år 1949/50.

Matärter.

Åren 1948/49 och 1949/50. Skörden av ärter uppgick år 1948 till 35,o milj.

kg och beräknas för år 1949 till 33,4 milj. kg. Med ledning av arealuppgif­

terna kan skördarna av matärter beräknas utgöra 24,i respektive 20,8 milj.

kg. Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till för­

säljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiteterna matärter åren

1948/49 och 1949/50 beräknats på följande sätt.

1948/49

1949/50

milj. kg

milj. kg

Skörd.......................................................... 24-1

20-8

Avgår: lagringsförlust, 1/................... 0-2

0-2

avrens, 7 % ................................ 1’7

1‘5

utsäde........................................... 34

34

Kvarstår..................................................... 18-8

15'7

Genomsnittspriset för matärter år 1948/49 har på grundval av lantbruks-

förbundets noteringar beräknats till 44,44 kr/dt. För år 1949/50 antages pri­

set oförändrat från år 1948/49, d. v. s. 44,44 kr/dt. Härvid förutsättes att lik­

som under år 1948/49 uppkommande överskott får exporteras.

Matpotatis.

Åren 1948/49 och 1949/50. Liksom tidigare räknas för år 1948/49 med

en inhemsk förbrukning av 900 milj. kg matpotatis. Härtill kommer en ex­

port av 2,2 milj. kg. Den sammanlagda matpotatiskvantiteten upptages för

år 1948/49 till i runt tal 900 milj. kg.

Med hänsyn till den förbättring av det allmänna försörjningsläget, som

inträtt under innevarande år och som kan väntas fortsätta under det kom­

mande året, synes det befogat att räkna med en minskning av matpotatis-

konsumtionen år 1949/50. I kalkylen för detta år räknas nu med en kvan­

titet av 875 milj. kg mot i normkalkylen 900 milj. kg. Den nu upptagna

kvantiteten motsvarar en nära 4 procent högre percapitakonsumtion än år

1938/39. Huruvida någon export av potatis kan komma till stånd under år

1949/50 kan f. n. icke bedömas med någon större grad av säkerhet. I före­

varande kalkyl har därför icke upptagits någon exportkvantitet.

Priset på matpotatis har för år 1948/49 preliminärt beräknats till 11,io

kr/dt. Beräkningen grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för

mellanhandsmarginal samt kostnaderna för frakter och säckar. Samman-

vägningen av månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett

med ledning av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på

olika delar av året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verk­

ställd specialundersökning (jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943 s. 105).

För år 1949/50 synes genomsnittspriset under förutsättning av bl. a. nor­

mala väderleksförhållanden under vintern och våren för närvarande kunna

beräknas till 12 kr/dt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

33

Fabrikspotatis.

År 1948/49. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för ären­

den rörande potatis in. in. beräknas för år 1948/49 en förbrukning av 315

milj. kg fabrikspotatis, varav 220 milj. kg för tillverkning av potatismjöl

och 95 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas

till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelse­

halten preliminärt beräknas till 16,9 procent, erhålles ett pris per deciton av

8,69 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas

till respektive 39 milj. kg och 24 milj. normalliter.

År 1949/50. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för po­

tatis in. m. beräknas vid nu uppskattad skörd 225 milj. kg potatis komma

att användas för industriella ändamål. Då till följd av den stora tillverk­

ningen av potatisstärkelse år 1948/49 betydande lager uppkommit, har livs­

medelskommissionen ansett en överflyttning av fabrikspotatis från stärkelse­

till brännvinstillverkning böra komma i fråga. För stärkelsetillverkning har

därför endast upptagits 85 milj. kg, medan för brännvinstillverkning upp­

tagits 140 milj. kg. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå till 17,5 procent.

Priset beräknas till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent.

Härvid erhålles ett pris per deciton av 9,oo kronor. Tillverkningen av potatis­

stärkelse och potatisbrännvin beräknas till respektive 15 milj. kg och 35

milj. normalliter.

Sockerbetor.

År 1948/49. Skörden av sockerbetor år 1948 uppgick till 1 808 milj. kg

med en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 procent. Den härur erhållna rå­

sockermängden uppgick till 292 milj. kg. Grundpriset för betor av en soc­

kerhalt av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent,

varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med V*» av grund­

priset. Vid den angivna sockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,79 kr/dt.

Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles ett pris

av 5,90 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1949/50. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget i bör­

jan av augusti beräknas skörden per hektar av sockerbetor till 35 000 kg och

totalskörden till 1 725 milj. kg. Sockerhalten kan anges till 17,5 procent. Rå­

sockermängden beräknas till 275 milj. kg. Grundpriset för betor med en

sockerhalt av 16 procent utgör 5,30 kr/dt. Vid anförda sockerhalt erhålles

ett genomsnittspris av 5,so kr/dt. Lägges härtill arealtillägg och täcknings­

kostnadsersättning om sammanlagt 0,n kr/dt erhålles ett pris av 5,91 kr/dt

att upptagas i inkomstkalkylen.

Oljeväxter.

År 1948/49. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sam­

manlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1948 års skörd samt däremot

svarande betalningsbelopp (exkl. utsäde). Livsmedelskommissionens byrå

för prisclearing m. in. har lämnat preliminära uppgifter om utvinningen av

olja och foder ur 1948 års skörd av oljeväxtfrö.

IS flihanij till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 216.

34

Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

Fröslag

Höstraps .....................

Höstrybs ...................

Vårraps och -rvbs ..

Vitsenap.....................

Fiskebvsenap ............

Vallmo .......................

Frökvantitet,

ton

................... 28 253

................... 1011

................... 28 077

................... 21027

................... 73

................... 10

1 000-tal

kronor

28 645 1

1001

25 057 j

16 446 ]

58 |

10

Utvinning av

olja,

foder,

ton

ton

j-

21200

29 600

|

5 000

12 900

Summa 78 451

.

71217

26 200

42 500

Oljelin......................... ................... 25 692

24 424

8 600

15 600

Diverse......................... ................. 65

57

—

—

Totalt 104 208

95 698

34 800

58 100

År 19^9/50. Beträffande 1949 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om

tecknade arealer och uppskattningar av hektarskördar samt utvinning av

olja och foder erhållits från Oljeväxtcentralen. Uppgifterna ha samman­

ställts i följande tabell.

Fröslag

Areal,

ha

Skörd, V

kg/ha

(18

%

vat­

tenhalt)

Skörd, 1

ton (18

%

vatten­

halt)

Pris,

öre/kg

(18

%

vatten­

halt)

Värde,

milj.

kr

Utvinning av

olja,

ton

foder,

ton

Höstraps............

35 814

1775

63 600

90

57-2

25 200

30 950

| Höstrybs..........

3 272

1330

4 350

90

3'9

1575

2 275

1 Vårraps............

40 904

1220

49 900

85

424

17 100

27 000

Vårrybs............

1 617

1000

1600

85

1'4

500

900

Vitsenap ..........

14146

1110

15 700

70

ll-o

3 825

10 050

Summa 95 753

—

135 150

—

115-9

48 200

71175 |

Oljelin................

48 488

1330

64 500

82

52-9

20 375

36 675

Totalt 144 241

—

199 650

—

168-8

68 575 107 850!

Med hänsyn till att arealen oljeväxter enligt inventeringen den 1 juni i

år med 2,o procent understiger den av Oljeväxtcentralen uppgivna tecknade

arealen (141 349 ha mot 144 241 ha) har, för undvikande av dubbelräk­

ning, ovan angivna inkomstsumma för oljeväxter reducerats med 2,o pro­

cent till 165,4 milj. kr.

Spånadsväxter.

År 1948/49. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa

ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskost-

nader) beräknats till 5,i milj. kr. Inkomsterna fördela sig med 2,6 milj. kr

på linhalm, 1,3 milj. kr på linfrö, l,i milj. kr på hamphalm och 0,i milj. kr

på hampfrö.

År 1949/50. Värdet av 1949 års odling av spånadsväxter har beräknats

med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Värdet av linhalm beräknas till 2,7 milj. kr, av linfrö till l,i milj. kr, av 1 2

1 Exkl. utsäde.

2 Uppgifterna omräknade från vara med 9

%

vattenhalt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

35

hamphalm till 1,2 milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av lin-

och hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda

värdet av 1949 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 5,i milj. kr.

Fältmässigt odlade köksväxter.

Åren 1948/49 och 1949/50. Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade

köksväxter år 1948/49 ha nu, sedan slutgiltiga uppgifter om skörden per

hektar och i det närmaste fullständiga uppgifter rörande priserna inkom­

mit, justerats. Till följd av att priserna i allmänhet blivit lägre än vad som

antogs i våras, har inkomstsumman för år 1948/49 blivit lägre än i norm-

kalkylen. För år 1949/50 har liksom i normkalkylen insatts samma in-

komstsumma som för år 1948/49.

Inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter åren 1938/39, 1948/49 och

1949/50 framgå av följande sammanställning.

Milf

Index 1938/39

1938/39 ............................ 13-9

100'0

1948/49 ............................ 44-6

320'9

1949/50............................ 44 6

320 9

Animalier.

Mjölk.

År 1948/49. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under tiden september

1948—juni 1949 uppgått till 2 835 milj. kg, vilken kvantitet med 6,i pro­

cent överstiger invägningen under samma period föregående år. Utveck­

lingen belyses närmare av följande sammanställning.

1948/49

1938/39

1947/48

1948/49

1938/39 =

1947 48=

milj. kg

1U0

100

September .. . .......................... 260

277

292

112-1

105'6

Oktober.......... ......................... 235

241

255

108-5

105-8

November .. . ......................... 212

221

227

107-4

102-9

December . . . .......................... 220

240

249

113-4

103 9

Januari ......... ......................... 235

251

263

111-9

104-7

Februari......... ......................... 222

239

244

109-9

105-5

Mars ............. ......................... 252

261

279

110-7

106-8

April ............... ....................... 263

279

302

114-8

108-2

Mai................... ......................... 295

322

349

1182

108-1

Juni................... ......................... 314

341

375

119-3

1100

Juli................... ....................... 306

320

Augusti .................................... 315

324

Hela året 3129

3 316

Invägningen under juli synes av preliminära veckouppgifter att döma

komma att överstiga invägningen under juli förra året med mellan 9 och 10

procent. Invägningen under augusti antages förete säsongnormal stegring

och kommer härmed att överstiga augustiinvägningen förra året med mel­

lan 9 och 10 procent. Under nyssnämnda förutsättningar kommer inväg­

ningen under juli och augusti att bli sammanlagt 705 milj. kg och inväg­

ningen under hela 1948/49 sammanlagt 3 540 milj. kg.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Försäljningen av konsuintionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukning

av konsuintionsmjölk samt användningen av mjölk för beredning av lant-

smör upptogs i de våren 1949 verkställda beräkningarna till respektive 170,

457 och 140 milj. kg. Anledning synes icke föreligga att nu revidera dessa

siffror.

Kvantiteten fodermjölk upptogs i vårens beräkningar till 265 milj. kg.

På grundval av det beräknade kreatursantalet erhålles även nu en foder-

mjölkskvantitet av 265 milj. kg.

Den totala mjölkproduktionen under år 1948/49 kan enligt vad nu sagts

redovisas på följande sätt.

Milj. kg

Invägning vid mejerierna .................................................................. 3 540

Försäljning av konsuintionsmjölk utanför mejeri .................. 170

Hemmaförbrukning

av konsuintionsmjölk .............................. 457

Mjölk till lantsmör............................................................................... 140

Fodermjölk ............................................................................................. 265

Total mjölkproduktion 4 572

År 1949/50. De ovan utförda beräkningarna av mjölkproduktionens stor­

lek under år 1948/49 ge till resultat en större total mjölkproduktion än

uppskattningen våren 1949 gav vid handen (ökning med 70 milj. kg eller

^1,6

procent). Koantalet har däremot gått tillbaka starkare än man förut­

satte vid senaste beräkningstillfället (nedgång med ytterligare omkring 1,5

procent). Denna ökning av totalproduktionen jämsides med minskningen

av kreatursantalet innebär, att man rent räknemässigt erhållit en stark

ökning av mjölkproduktionen per ko. Detta skulle innebära, att under det

senaste året en icke obetydlig återhämtning ägt ruin i den eftersläpning i

utvecklingen av mjölkproduktionen per ko, som förelegat under krisåren.

För en sådan återhämtning talar bl. a. att den starka utslaktningen under

år 1947/48 sannolikt träffade de minst produktionskraftiga djuren samt

att en förhållandevis riklig och i stort sett fri fodertillgång förefunnits un­

der år 1948/49. Mjölkproduktionen per ko år 1948/49 beräknas ha varit

7,4 procent högre än under år 1938/39, vilket innebär en stegringstakt av

0,7 procent per år. Som jämförelse kan nämnas, att enligt beräkningar inom

1942 års jordbrukskommitté stegringen under tiden efter 1880 utgjort drygt

1 procent per år och under mellankrigstiden omkring 1,5 procent per år.

Delegationen vill emellertid i detta sammanhang framhålla att den myc­

ket starka ökning i produktionen per ko, som nu beräknas för innevarande

år, till någon del kan vara skenbar. Det är sålunda icke uteslutet att slo­

pandet av fodersädsavståendet in. fl. orsaker kan ha medfört att resultaten

från de två senaste husdjur sräkningarna icke äro fullt jämförbara. Såväl

antalet kor som framför allt antalet höns visar enligt räkningarna en ned­

gång, som är svårförklarlig mot bakgrunden av den faktiska försäljningen

av slutprodukter. I fråga om mjölken har som framgått av föregående av­

snitt totalproduktionen för 1948/49 beräknats med utgång från invägning-

en, hemmaförbrukningen etc. En eventuellt överskattad nedgång i koantalet

mellan 1947/48 och 1948/49 påverkar därför icke denna beräkning. Där­

emot kommer ökningen i mjölkproduktionen per ko att bli i motsvarande

mån överskattad.

För den kommande stallfodringsperioden torde fodertillgångarna — be­

räknade med ledning av de preliminära skörderapporterna per den 15 juli

i år — möjliggöra tillfredsställande utfodring av den reducerade kostam­

men, vilken beräknas utgöra i genomsnitt 1 722 000 djur under år 1949/50

Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

37

(en redogörelse för koantalets förändringar följer längre fram i promemo­

rian). Det lägre medelkoantalet, som för år 1949/50 skulle förefinnas i för­

hållande till normkalkylens uppskattning (minskning med 48 000 djur eller

2,7 procent), skulle motverkas av att den genomsnittliga avkastningen per

ko snabbare kommer upp i den i förhållande till långtidsutvecklingen nor­

mala nivån.

Det bör understrykas, att ovannämnda uppgifter framkommit genom en

framskrivning av resultaten från kreatursräkningen den 1 juni 1949. Emel­

lertid finnes, som förut nämnts, anledning antaga, att denna räkning un­

derskattar kreatursantalet i förhållande till föregående räkningar. Med hän­

syn härtill har den totala mjölkproduktionen framräknats oberoende av

kreatursräkningen, varvid man kommit fram till en produktion av 4 664

milj. kg eller 71 milj. kg mera än i vårkalkylen. Ökningen är av ungefär

samma storlek som den ännu preliminära siffran för innevarande år visar

i förhållande till vårkalkylen för samma år.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt

1946/47—1949/50 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölk-

invägningen vid mejerierna.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

Medelkoantal, 1 000-tal........................

Procentuell förändring sedan före-

1920

1 858

1 795

1734

1 722

gående år .........................................

—

- 0-7

- 3-4

— 3'4

-f 0-7

Produktion per ko, kg.....................

Procentuell förändring sedan före-

2 455

2 481

2 430

2 637

2 708

gående år ....................... .................

—

-f 0-4

- 2-1

+ 8’5

+ 2-7

Total mjölkproduktion, milj. kg ..

Procentuell förändring sedan före-

4 714

4 610

4 361

4 572

4 664

gående år ...........................................

—

- 0-4

- 5-4

+ 4'8

+ 2-0

Invägning vid mejerier, milj. kg ..

Procentuell förändring sedan före-

3 129

3 522

3 316

3 540

3 615

gående år...........................................

.+ 3-6

+ 0-2

- 5-8

+ 6-8

+ 2-1

Kvantiteten fodermjölk beräknas på grundval av kreatursantalet för år

1949/50 till 290 milj. kg. Beträffande försäljningen av konsumtionsmjölk

utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt använd­

ningen av mjölk för beredning av laritsmör synes för närvarande inga skäl

föreligga att frångå de beräkningar, som anfördes i normkalkylen i våras.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens fördelning under år 1949/50

sammanfattas i följande tablå, i vilken även medtagits beräkningarna i

normkalkylen våren 1949.

År 1949/50, milj. kg

normkalkylen enligt föreliggande

våren 1949

beräkningar

Invägning vid mejerierna......................................... 3 554

3 615

därav konsumtionsmjölk (inkl. svinn).........

1 031

1 073

produktmjölk............................................. 2 523

2 542

Konsumtionsmjölk utanför mejeri...................... 170

170

Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning....

449

449

Mjölk till lantsmör................................................... 140

140

Fodermjölk.................................................................. 280

290

4 664

Total mjölkproduktion 4 593

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Nedan lämnas vidare för de senaste åren en sammanställning över meje­

riernas försäljning och produkttillverkning. För 1947/48 är den baserad

på föreliggande statistik liksom också i huvudsak för 1948/49, medan för

det sista året kvantiteterna äro uppskattade, allt i milj. kg.

1947/48

1948/49

1949/50

Standardiserad mjölk....................................

969'9

9830

1 002-0

Grädde, tunn...................................................

48-1

47-8

40-0

»

, tjock...................................................

—

13

9 0

Mjölk till osttillverkning..............................

241-0

303-0

379-0

»

» smörtillverkning.......................... .. 2 021-6

2 148-0

2 084-0

»

» andra prodxdvter ........................

56-0

79-0

79-0

Tillverkning av salufärdig ost, helfet....

3 2

6-6

320

»

»

»

» , annan.. .

42 8

48-2

22-0

»

» smör....................................

88-4

95-1

92-5

Det måste sägas, att uppskattningarna för 1949/50 i fråga om vissa pro­

dukter äro mycket osäkra, beroende på att man för närvarande icke har

material, som tillåta en säker bedömning av konsumtionsulvecklingen för

grädde efter frisläppandet av den tjocka grädden i juli månad samt av pro­

duktions- och konsumtionsutvecklingen för ost, sedan även tillverkning av

helfet ost blivit tillåten. Vid andra förskjutningar i dessa avseenden än de

i tablån angivna förändras även smörtillverkningens storlek.

Jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda mjölken ha beräk­

nats enligt samma principer som i vårkalkylen, till vilken hänvisas (se

Kungl. Maj :ts prop. 212/1949, s. 113—116).

Resultaten av beräkningarna redovisas i tabell 2.

Dessa resultat innebära, att de totala inkomsterna beräknas stiga gent­

emot de i vårkalkylen beräknade för år 1948/49 från 968,7 milj. kr till 993,5

eller med 24,8 milj. kr och för 1949/50 från 902,6 till 1 021,2 eller med 118,6

milj. kr. Sistnämnda stegring beror till största delen på att även för 1949/

50 i följd av Kungl. Maj :ts beslut i våras inlagts mjölkpristillägg enligt

samma grunder som 1948/49, vilket medfört en höjning med 92,9 milj. kr.

Stegringen i övrigt utgör sålunda för 1949/50 25,7 milj. kr. Inkomststegringen

(exklusive mjölkpristilläggen) i jämförelse med vårkalkylens resultat är i

första hand föranledd av den ökade mjölkproduktionen, som beräknas med­

föra en invägningsökning å 70 resp. 61 milj. kg. Därjämte tillkommer den

ökade användningen av mjölk till grädde och osttillverkning, vilka inbringa

högre nettopriser. Å andra sidan motverkas den härav beroende inkomst­

ökningen genom att oskummad mjölk kommer till användning för osttill­

verkning i minskad omfattning och i motsvarande grad utgår ur kalkylen

såsom inkomstobjekt i detta sammanhang. (Den återkommer i stället genom

fläsk- och köttproduktionen.) För 1949/50 har nämnda omständighet med­

fört en sänkning utav merinkomsten av ost.

Ovissheten beträffande kvantitetsfördelningen på olika produkter medför

även osäkerhet i beräkningen av inkomsterna, något som särskilt gäller

grädde och ost. Vid annan kvantitetsfördelning kan uppstå ej oväsentliga

ändringar av den totala inkomstsumman.

Vad den helfeta osten beträffar ha några priser tills vidare icke fixerats.

Vid beräkningen har förutsatts, att priserna skola komma att så avvägas,

att tillverkningen av helfet ost ger samma nettoinkomst per kg oskummad

mjölk som halvfet ost nu lämnar, samt att nuvarande utjämningsavgift (30

öre per kg ost) skall utgå även under 1949/50.

Med avseende på de vid beräkningarna tillämpade mejerikostnaderna ha

Tabell 2. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk (milj. kr).

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

39

1938/39 1945/46 1946/47

1947

O

ce

1947/48 1948/49 1949/50

Beräknade inkomster.

K-mjölk (1938/39 k-mjölk o.

grädde, fr. o. m. 1945/46

standard, mjölk)1 ..............

136-5

191-5

211-1

216-4

218-5

217-4

219-0

223-1

Grädde1......................................

—

545

63-2

63 c

66-4

65'4

71-9

86'7

Merinkomst av grädde..........

7-0

—

—

—

—

—

—

—

P-mjölk1

2 * 4

..................................

247-7

421-9

460-6

459-5 436-2

429-9

472-6

476-4

Merinkomst av ost................

15-8

27-8

30-1

27-2

29-7

28-1

33-1

31-0

Mjölkpristillägg........................

—

65-7

36-7

17-5

44 6

17-3

109-4

113-4

Differentieringsbidrag............

—

3-8

—

11-9

15-6

27-4

—

—

Allmänt missväxtbidrag ....

—

—

—

15-0

34-3

49-2

—

—

Utjämningsbidrag s..................

17-4

—

—

19-3

53-6

56-7

52-5

55-3

Merfrakttillägg........................

—

0-6

0-5

0-4

0-4

0-4

0-4

0-4

Kompensation för utebliven

prishöjning............................

_

1-2

0-4

_

_

_

_

_

Körlinjebidrag..........................

—

3-4

3-4

3-1

4-7

4-4

6-6

6-9

Prishöjningar å skummjölk..

—

—

—

—

0-6

0-2

ro

ro

Summa beräknade inkomster

424 4

770-4

806-0

833-9 904-6

896-4

966-5

994-2

Mejeriernas mjölklikviderd

798-5

839

7

859-7 926-1

9090

Skillnad mellan mjölklikvider

och beräknade inkomster .

28-1

33-7

25-8

21-5

12-6

Tillägg i prognosberäkningen

—

—

—

—

—

—

27-0

27-0

Prognosens summa

—

—

—

—

—

—

993-5

1021 2

endast två mindre ändringar företagits. Den ena innebär att vissa efter 1947

inträffade, ehuru ej förut beaktade höjningar av kostnaderna vid osttill­

verkning tagits i betraktande. Justering på denna punkt har gjorts även för

produktionsåret 1947/48 samt kalenderåret 1948. Den andra ändringen sam­

manhänger med att den minskade mjölkinvägningen, som inträffade under

1947/48 och i årets vårkalkyl väntats få verkningar även på 1948/49 års

invägning, medförde en ökning av mejerikostnaderna per kg mjölk. Denna

hade i vårkalkylen beaktats på så sätt, att tillägget för icke närmare redo­

visade mejeriinkomster 1948/49 upptagits till 26 milj. kr i stället för det me­

deltal på 27 milj. kr, som framkommit vid jämförelse med mejerilikviderna

för några tidigare år. Sedan mjölkinvägningen nu åter ökat till samma nivå

som före missväxtåret 1947, finnes ingen anledning att längre göra en dylik

reduktion, varför tillägget nu upptagits med 27 milj. kr.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster

av mejerimjölk har i följande sammanställning för de senaste åren anförts

huru stor del av likviden, räknad i öre per kilogram invägd mjölk, som är

beroende av de genom försäljningen utvunna produktpriserna respektive

olika former av bidrag.

1 Exkl. prishöjningarna den 10 juni 1947 samt de 6B öre å tjock grädde, som från 11 juli

1949 gå till prisutjämning.

2 Exkl. utjämningsavgift å ost, torr- och kondensmjölk samt prishöjningen å smör den 25

mars 1949. Den senare ingår i posten >mjölkpristillägg>.

8 Motsvaras för åren från 1947 av prishöjningarna den 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk,

grädde och ost samt senare införda utjämningsavgifter å torr- och kondensmjölk samt tjock

grädde. Värdet av prishöjningarna 10 juni —31 aug. 1947 ingår under regleringsåret 1947/48 samt

kalenderåret 1948. Kvarstående saldo fråndraget.

4 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Likvider i öre per kilogram mejerimjölk 1946/47—1949/50.1

Likvid exkl. nedanstående

bidrag................................

Mjölkpristillägg...................

Allmänt missväxtbidrag ..

Differentierade bidrag ...

Utjämningsbidrag ...........

1946/47

1947

1948

22-80

23'26

23-15

P04

0-51

1-33

—

0-44

1-02

—

0-35

0-46

—

056

1'59

1947/48

1948/49

1949/50

22-87

23-49

23-58

0-52

3'09

3-14

P48

—

—

0-83

—

—

1-71

P48

1-53

27-41

28-06

28-25

Total likvid 23'84

25" 12

27'55

Det skall omnämnas, att det s. k. mjölkpristillägget i de lämnade sam­

manställningarna omfatta icke blott det faktiskt utgående pristillägget utan

även värdet av den prishöjning å smör med 40 öre per kg, som genomfördes

den 25 mars 1949. Höjningen av utjämningsbidrag^ per kg mjölk är huvud­

sakligen föranledd av utjämningsavgiften för den nu tillkomna tjocka

grädden.

Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken har beräk-

nats på följande sätt.

1938/39

1918/49

1949/50

Minutpris enligt SMR:s statistik, öre/l............. ..

24-79

33-55

33"55

Avgår försäljningskostnader, netto, öre/l . . ..

3‘42

2’50

2-50

Avgår mjölkavgift, öre/l......................................

1-55

—

—

Återstår, öre/l...........................................................

19-82

31-05

31-05

Återstår efter korr. för svinn, öre/l................. . .

19 43

30-44

30-44

Producentpris, öre/kg..........................................

18-87

29-56

29-56

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken har liksom tidigare

beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk vid

utminutering för varje län (»länet i övrigt») och uppgifter om jordbruks­

befolkningens storlek i olika län enligt 1940 års folkräkning. De beräk­

nade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av följande

sammanställning (öre/kg).

1938/39

1943/49

1949/50

13-86

30-82

30 82

Priset på mjölk till lantsmör har tidigare beräknats på grundval av ett

enkelt medeltal av de fastställda producentpriserna på lantsmör av klass I

och II samt en mjölkåtgång av 25 kg per kilogram lantsmör. I samband med

matfettsransoneringens slopande i mars i år hävdes de tidigare gällande ga­

rantipriserna på lantsmör. Då numera inga noteringar sättas, saknas fort­

löpande uppgifter om priser på lantsmör. En mycket ringa del av lantsmörs-

produktionen (ca 4 procent år 1948) saluföres emellertid. Med hänsyn här­

till har delegationen ansett det riktigast att värdera lantsmöret med an­

vändning, efter viss reduktion, av riksnoteringen för mejerismör. Då priset

på lantsmör före kriget var 3 procent lägre än riksnoteringen, vilket nu mot­

svarar ca 15 öre/kg, har det till grund för beräkningen av värdet av lant-

smörsmjölken liggande smörpriset ansetts vara 15 öre/kg lägre än gällande

riksnotering på mejerismör. De beräknade priserna framgå av följande sam­

manställning (öre/kg).

1938/39

1948/49

1949/50

10-77

18-52

19-20

1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt

exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

41

Producent- och kontantbidrag för mjölk.

Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening har riksföreningen

på anmaning av lantbruksnämnderna t. o. in. den 4 augusti i år för utbetal­

ning av producent- och kontantbidrag avseende 2:a halvåret 1948 utlämnat

34,7 milj. kr, varav 30,2 milj. kr för producentbidrag och 4,5 milj. kr för

kontantbidrag. Med hänsyn till ytterligare eftersläpning beräknas total­

beloppet stiga till ca 35 milj. kr. Med ledning av dessa uppgifter ha pro­

ducent- och kontantbidragen för åren 1948/49 och 1949/50 beräknats till

i runt tal 70 milj. kr.

Ägg och fjäderfä.

Åren 1948/49 —1949/50. Vid tidigare augustiomräkningar av jordbruks-

kalkylen har delegationen vad beträffar antalet höns och produktionen av

ägg haft ledning av dels de speciella hönsräkningarna vid mitten av april,

dels uppgifter om antalet höns enligt de allmänna husdjursräkningarna i

början av juni månad.

Som bekant företogs icke någon hönsräkning i april innevarande år. Enligt

husdj ursräkningen i juni 1949 skulle antalet vuxna höns ha sjunkit med

omkring 10 procent sedan föregående år. Med hänsyn till förhållandena på

äggmarknaden anser delegationen, att resultatet från de båda räkningarna

icke riktigt avspeglar den utveckling, som ägt rum under det senaste året.

Delegationen vill erinra om att partihandelns inköp av svenska ägg under

innevarande produktionsår beräknas stiga till 34,8 milj. kg (prel.) mot

28,6 milj. kg år 1947/48, alltså en ökning med 6,2 milj. kg eller 22 procent.

Under året har också, trots en väsentlig nedgång av priset (producentpriset

utgjorde 317 öre/kg 1947/48 och beräknas för 1948/49 prel. till 265 öre/kg)

som måste ha medfört en ej oväsentlig konsumtionsökning inom landet,

uppstått ett överskott på hemmamarknaden av ungefär samma storlek som

det angivna absoluta ökningstalet. Detta överskott hänför sig till tiden

fr. o. in. december 1948, då det nya pålägget av höns uppnått värpåldern.

Av tillgängliga uppgifter att döma har slakten av fjäderfän ej heller varit

av den storleksordning, som en minskning av hönsstammen skulle förut­

sätta. Allt detta tyder enligt delegationer uppfattning på att hönsstammen

undergått en icke oväsentlig ökning sedan föregående år.

I vårkalkylen 1949 upptogs den vuxna hönsstammen 1948/49 till 12 920 000

djur, varav 12 275 000 värphöns och resten (5 procent) tuppar mot 11 200 000

djur år 1947/48 (ökning 15 procent). Delegationen har icke nu funnit an­

ledning ändra på det sålunda kalkylerade antalet höns produktionsåret

1948/49.

Antalet vuxna höns 1949/50 beräknades i vårkalkylen till 13 475 000 äldre

djur, varav 12 800 000 värphöns. Vid beräkningen av detta antal hade förut­

satts ett pålägg av 5,5 milj. djur. Med hänsyn till det förhållandevis låga pris

på ägg som rått under de senaste månaderna har delegationen ansett det

motiverat att nu nedsätta påläggets storlek till 5,o milj. djur. Den vuxna

djurstammen 1949/50 kommer härigenom upp till 13 000 000, (varav

12 350 000 värphöns), vilket innebär en ökning från 1948/49 med 0,6 procent.

Äggproduktionen per höna upptages oförändrad från vårkalkylen till

116 st. 1948/49 och 118 st. 1949/50. Om man jämför dessa tal med förkrigs-

siffran — 112 st. ägg per höna och år — föreligger eu mycket blygsam ök­

ning mot bakgrunden av den normala produktionsökningen per höna under

förkrigstiden. Det bör å andra sidan erinras om att del antal värphöns, med

vilket delegationen räknat, överstiger motsvarande antal enligt den senaste

husdjursräkningen. På grund av att delegationen vid de nu företagna pro-

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

duktionsberäkningarna ändock, med hänsyn till den inhemska produktio­

nens ökning som i verkligheten ägt rum, utgått från samma hönsantal som

i vårkalkylen för 1948/49, har den ansett sig icke böra rubba på de angivna

talen för produktionen per höna. I detta sammanhang må nämnas, att dele­

gationen vidtagit förberedelser för en representativ undersökning av produk­

tionen per höna.

I fråga om jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har dele­

gationen ansett sig böra insätta det i vårkalkylen använda talet 78,s procent.

ħ§Priset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som väg-

ningstal) kan för 1948/49 preliminärt beräknas till 265 öre/kg (280 i vår­

kalkylen). För år 1949/50 har delegationen nu — med hänsyn till att priset

under de senaste månaderna stått i 250 öre/kg samt med beaktande av att

det av statsmakterna stödda priset under året skall utgöra 200 öre/kg —

kalkylerat med ett pris av 230 öre/kg mot 250 öre/kg i vårkalkylen. Även

priserna på slaktfjäderfä ha justerats, vilket som vanligt skett med led­

ning av uppgifter från Svenska ägghandelsförbundet.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i

följande tablå.

Ägg produktionens storlek och värde.

Värp- Ägg per höna

År

höns,

och år,

1 000 st.

st.

kg

1938/39.. .. 9 210

112

6-61

1948/49..,.. 12 275

116

6-84

1949/50..,.. 12 350

118

6-96

Äggproduktion,

Värde, milj. kr

milj. kg

Pris,

Jord­

bruket

Totalt

Jord­

bruket

öre/kg

Totalt

60-9

53-3

141

85-8

75-1

84-0

65-9

265

222'6

174-6

86-0

67-5

230

197-8

155-2

Utgallringshönsens antal och värde.

År

1938/39

1948/49

1949/50

Antal till

slakt,

milj. st.

Pris per st.,

Värde, milj. kr

kr

Totalt

Jordbruket

1-61

1-50

2-4

2-1

3-16

3-60

11-4

8-9

3-63

3-30

12-0

9-4

Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.

År

Antal till

slakt,

milj. st.

Ung­

tuppar

Pris per st.

Kyck­

lingar

kr

M:tal (V

j

ungtupp,

8/4 kyckl.)

Värde, milj. kr

Totalt

KJ°1rdt

bruket

1938/39 ............. ............ 2-95

1-50

1-00

1-13

3-3

2-9

1948/49 ............. ............ 5-50

3-55

1-65

2-12

11-7

9-2

1949/50 ............. ............ 5-40

3-25

1-65

2-05

11-1

8-7

Storlek och värde av kycklingproduktionen för slakt.

År

1938/39

1948/49

1949/50

Antal till

slakt,

milj. st.

Pris per st.,

kr

Värde,

Totalt

milj. kr

Jord­

bruket

1-00

1-00

l-o

0-9

0-50

1-65

0-8

0-6

0-50

1-65

0-8

0-6

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

43

Sammanfattning av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).

Utgallringshöns...................

Kycklingar och ungtuppar

1938/39

1948/49

1949/50

.................. 2-1

8-9

9-4

................ 3-8

9-8

9-3

Summa 5-9

18-7

18-7

Köttproduktionen.

År 1948/49. För storboskap, större och mindre kalv samt häst föreligga

nu fullständiga uppgifter om den marknadsförda slakten och hemslakten

t. o. m. april i år. Uppgifter föreligga dessutom för maj och juni i år om den

besiktigade slakten och för juli om slakten vid de till Sveriges slakteriför­

bund hörande slakteriföreningarna. Dessa uppgifter ha uppräknats till total­

siffror för den marknadsförda slakten under månaderna maj—juli. Den

marknadsförda slakten under augusti månad har beräknats med ledning av

bl. a. normala säsongvariationer. Hemslakten under maj—augusti slutligen

har antagits vara av ungefär samma storlek som under samma tid förra

året.

För får, i fråga om vilket djurslag endast uppgifter om antalet besikti­

gade djur föreligga, ha beräkningarna verkställts med utgång från total­

antalet slaktdjur enligt livsmedelskommissionens statistik under senast helt

redovisade år samt de relativa förändringarna i antalet besiktigade djur

enligt veterinärstyrelsens statistik. Uppgifter om den besiktigade slakten

av får föreligga t. o. in. juni månad. För juli och augusti månader har slak­

ten av får beräknats på samma sätt som slakten av nötkreatur.

Medelslaktvikterna för storboskap, större och mindre kalv samt häst ha

beräknats med utgång från livsmedelskommissionens t. o. m. april tillgäng­

liga statistik, varvid hänsyn tagits till säsongvariationerna i medelslakt­

vikterna.

Medelslaktvikterna för får ha beräknats med ledning av slaktvikterna en­

ligt livsmedelskommissionens statistik för senast kända år och förändring­

arna i slaktvikterna därefter enligt Sveriges slakteriförbunds statistik över

medelvikterna inom slakteriföreningarna.

Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 3.

På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på vanligt sätt be­

räknade slaktdjurspriserna (inklusive statliga pristillägg på nötkreatur och

häst) kunna inkomsterna från den redovisade slakten av nötkreatur, får och

häst angivas på följande sätt.

Djurslag

milj. kg

öre/kg milj. kr

Storboskap........................................ 70-4

231

162-6

Större kalv......................................... 17-1

326

55-7

Mindre kalv.......................................... 14-7

236

34-7

Får

2-8

439

12-3

Häst......................................................... 12-3

165

20-3

Summa 117-3

285-6

Fn jämförelse mellan å ena sidan den i ovanstående tabell redovisade

slakten (inkl. exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur,

som kan beräknas med ledning av storleken av och förändringarna i nöt-

kreatursantalet från 1948/49 års början till dess slut, ger vid handen, att

den totala slakten av nötkreatur under år 1948/49 — liksom under de när-

44

Kungl. Mcij.ts proposition nr 216.

Tabell 3. Köttproduktionen 1948/49.

Djurslag

Antal djur

Medel-

slakt-

vikt, kg

Total

slaktvikt,

ton

Redovisad slakt

sept. 1948—

april 1949

Uppskattad

för maj—

aug. 1949

Summa

Storboskap.

Marknadsförd slakt...........

240 422

112 600

353 000

1990

70 247

Hemslakt............................

1 196

100

1300

97'0

126

Summa

351300

1986

70 373

Större kalv.

Marknadsförd slakt..........

196 519 V,

147 700

344 200

48'7

16 763

Hemslakt............................

8195

1000

9 200

41-0

377

Summa

353100

48-5

17 140

Mindre kalv.

Marknadsförd slakt..........

453 561

201100

654 700

200

13 094

Hemslakt.............................

71 255

25 000

96 300

17-0

1637

Summa

751000

196

11 731

För och getter.1

Marknadsförd slakt..........

118 800

30 200

149 000

16-3

2 429

Hemslakt.............................

30 000

6 400

36 400

11-1

404

Summa

185100

15'3

2 833

Häst.

Marknadsförd slakt..........

27 947

8 550

36 500

338-0

12 337

mast föregående åren — bör ha avsevärt överstigit den i slaktstatistiken re­

dovisade. Differensen mellan den enligt nu nämnda metod beräknade och

den redovisade slakten kan sålunda anges till omkring 124 000 djur. Under

år 1947/48 uppgick motsvarande differens till omkring 153 000 djur.

Av en jämförelse på samma sätt som i tidigare kalkyler mellan å ena sidan

det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur och å andra sidan an­

talet till garverierna levererade inhemska hudar och skinn under tiden ok­

tober 1948—mars 1949, för vilken tid nu fullständig statistik föreligger,

framgår, att en differens föreligger mellan de båda materialen även under år

1948/49. Beräkningarna enligt båda de här angivna metoderna ge sålunda

vid handen, att en viss illegal slakt har ägt rum även under det senaste

året. Liksom tidigare torde ett tillägg för denna slakt böra göras. Tillägget

har liksom tidigare gjorts i enlighet med resultaten från den först gjorda

jämförelsen. Den utanför ransoneringen verkställda slakten av nötkreatur

har sålunda upptagits till 124 000 djur. En bedömning av bland annat avgång­

en ur och rekryteringen av storboskapsklassen ger vid handen, att ca 21 000

storboskap under år 1948/49 icke torde ha redovisats i slaktstatistiken.

Återstoden, 103 000 djur, har fördelats på större och mindre kalv efter sam­

ma proportioner som den redovisade kalvslakten.

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt vär­

det av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och pri­

ser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den kvanti-

1 Enligt särskilda beräkningar; se härom i texten.

Kunql. Maj:ts proposition nr 216.

45

tets- och värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten av nöt­

kreatur under år 1948/49 framgår av följande sammanställning.

Djurslag

Storboskap ...........

Större kalv...........

Mindre kalv........

Antal djur

............... 21000

............... 33 000

............... 70 000

Kvantitet,

milj. kg

4’2

re

P4

Värde,

milj. kr

9'7

5-2

3-3

Summa 124 000

7-2

18-2

År 19^9/50. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen

med utgång dels från överväganden rörande nötkreatursstammens storlek

vid början och slutet av år 1949/50 och förutsatta förändringar under året i

stammens ålderssammansättning samt dels från en viss kalvprocent (89 %

av medelkoantalet). Med ledning av de preliminära resultaten av hus­

djur sräkningen den 1 juni 1949, den för tiden 1 juni—15 september beräk­

nade slakten av storboskap samt en under månaderna 1 juni—15 septem­

ber 1949 antagen rekrytering kan koantalet beräknas bli 1 712 000 djur vid

början av år 1949/50 eller 53 000 djur lägre än vad som antogs i normkal­

kylen. Uppgifterna från kreatursräkningen samt utvecklingen av slakten un­

der sommaren och hösten 1949 föranleda vissa justeringar av de i normkal­

kylen gjorda uppskattningarna för år 1949/50.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1949/50 har bedömts komma

att uppgå till 400 000 djur. Med utgång från rekryteringen och avgången

under åren 1947/48 och 1948/49 har vidare koantalet beräknats stiga med

21 000 djur under år 1949/50 och vid årets slut uppgå till 1 733 000 djur.

Antalet ungdjur har beräknats bli praktiskt taget detsamma som vid slutet

av år 1948/49. Slakten av storboskap har bedömts komma att uppgå till

380 000 djur. Kalvantalet i september 1950 antages öka med 7 000 djur i

jämförelse med september 1949 eller till 420 000 djur. Antalet under år 1949/

50 födda kalvar beräknas med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten

(89 %) till 1 533 000 djur. Härav beräknas 1 126 000 kalvar till slakt. Slak­

ten av större kalv antages år 1949/50 bli något större än under år 1948/49.

Till följd av nedgången i det totala antalet slaktkalvar kommer antalet

mindre kalvar till slakt att minska jämfört med år 1948/49.

Avgången ur häststammen har under åren 1946/47—1948/49 varit myc­

ket stor, samtidigt som rekryteringen har varit avsevärt mindre än normalt.

Avgången ur häststammen (exkl. dödlighet) under år 1949/50 kan likväl

väntas bli omkring 30 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som

slakt. Någon särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Slakten av får synes under förutsättning av en under året oförändrad får­

stam kunna upptagas till 150 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1949/50 ha an­

vänts samma medelslaktvikter som tidigare redovisats för år 1948/49.

Beräkningen av värdet av 1949/50 års produktion av kött av nötkreatur

har verkställts med utgång från de i normkalkylen beräknade priserna med

justering för de ändringar av baspriserna i partihandelsledet, som ägt rum

dels den 28 mars, dels den 13 juni i år. I fråga om får- och hästkött ha pri­

serna under år 1949/50 med hänsyn till bl. a. den hittillsvarande och den

sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli respektive 350 och 180

öre/kg. Priserna innebära i jämförelse med år 1948/49 en betydande sänk­

ning för fårkött men en höjning för hästkött.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1949/50 har på grundval

av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande

sätt.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Djurslag

Antal

slaktdjur

Medelslakt-

vikt, kg

Köttpro­

duktion,

milj. kg

Pris,

öre/kg

Värde,

milj. kr

Storboskap............. ........ 380 000

198-6

75-5

242

182-7

Större kalv........... ........ 405 000

48-5

19-6

311

61-0

Mindre kalv......... ........ 721 000

19-6

14-1

212

29-9

Får......................... ........ 150 000

15-3

2-3

350

8-0

Häst....................... ........ 30 000

338-0

10-1

180

18-2

Summa 121-6

299-8

Delegationen har vid ovan angivna beräkning av värdet av köttproduktio­

nen icke tagit hänsyn till att vissa höjningar och sänkningar av priserna på

biprodukter vid slakten skett och sannolikt kommer att ske. Dessa höjningar

och sänkningar, vilka hittills i stort sett tagit ut varandra, torde sannolikt

under det kommande året medföra sänkta avräkningspriser, såvida priserna

på hela, halva och fjärdedels kroppar bli oförändrade. Vid angivandet av av-

räkningspriserna i ovanstående tablå har delegationen emellertid utgått från

att om priserna på biprodukter nedgå så, att avräkningspriserna i anledning

härav måste sänkas, jordbruket skall vara berättigat att inom den fria pris­

bildningens ram höja priserna på andra köttvaror, så att man kommer upp

i den nivå, som upptagits i jordbrukskalkylen. Storleksordningen av in­

komstminskningen till följd av sannolika prisförändringar på biprodukter

kan anges till cirka 10 milj. kr eller knappt 2 % av de totala inkomsterna av

slaktdjur.

Fläskproduktionen.

År 1948/49. Fullständiga statistiska uppgifter rörande svinslakten år

1948/49 föreligga t. o. in. april i år. För återstående månader ha verkställts

beräkningar på samma sätt som för nötkreatur (jfr ovan). Medelslaktvikten

för avsalusvinen har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens

statistik över den totala avsaluslakten t. o. in. april i år och därefter med

ledning av uppgifter från slakteriföreningar. Medelslaktvikten för hemslak-

tade svin har liksom tidigare antagits vara 90,o kilogram. Beräkningarna

framgå av följande sammanställning.

Antal djur

Redovisad Uppskattad

slakt sept. slakt för Summa

1948-april maj—april

c .

1949

1949

Svin.

Marknadsförd slakt. 827 758 490 200 1 318 000

88-1

116116

Hemslakt................... 360 955

42 000

403 000

90-0_________ 36 270

Summa

1 721 000

88-5

152 386

Liksom i fråga om nötkreatur torde i fråga om svin den före kött- och

fläskransoneringens slopande redovisade slakten även under innevarande

år icke helt ha motsvarat den slakt, som faktiskt ägt rum. Delegationen har

antagit, att den icke redovisade slakten av svin under den del av 1948/49,

varunder ransonering gällt, varit av samma storleksordning, som kan be­

räknas för motsvarande tid år 1947/48 eller ca 50 000 djur. I likhet med be­

räkningssättet vid tidigare kalkyltillfällen har delegationen vid faststäl­

landet av fläskproduktionens storlek och värde utgått från den samman­

lagda redovisade och beräknade icke redovisade slakten av svin. Delegatio­

Medelslakt-

vikt, kg

Total slakt­

vikt, ton

47

nen har räknat med samma medelslaktvikt för svin utanför ransoneringens

ram som för den redovisade slakten. Vid angivandet av svinslaktens värde

har delegationen räknat med samma pris för olika delar av slakten.

År 1949/50. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år 1948/49 (an­

talet slaktsvin samt ökningen av antalet avelssvin under året) och det här­

emot svarande antalet suggbetäckningar utgör

8,94.

Denna kvot är, som även

i tidigare kalkyler framhållits, till följd av en viss ofullständighet i betäck-

mngsstatistiken icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin per

betäckning. Under antagande av bl. a. oförändrad representativitet i betäck-

ningsstatistiken kan emellertid nämnda kvot användas för beräkning av

slaktsvin under år 1949/50. Till följd av att särskilt gynnsamma produk­

tionsbetingelser, såsom mild väderlek och fri tillgång till fodersäd, förelegat

under år 1948/49 är det emellertid antagligt dels att antalet slaktsvin detta år

blivit större än under normala förhållanden, dels att svinens tillväxt per dag

ökat under årets lopp, något som ej kunnat beaktas vid beräkningen av ovan­

nämnda produktionskvot. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden har kvo­

ten justerats från ^8,94 till ^8,so. (Den till följd av gynnsamma produktions­

betingelser ökade fläskproduktionen har härvid bedömts ha uppgått till ca 2

procent av den totala fläskproduktionen.)

Antages intervallet mellan betäckning och slakt bli detsamma vid 1949/50

års slut som vid dess början, kan totalproduktionen av svin på grundval av

antalet-suggbetäckningar år 1948/49 och sistnämnda utbytestal (8,

so)

be­

räknas till 1 918 000 st. I detta antal ingår en antagen ökning av avelssvinen

under året med omkring 6 000 st. Totalproduktionen av slaktsvin under år

1949/50 kan sålunda beräknas till 1 912 000 st. Den genomsnittliga slaktvik­

ten, vilken beräknas till 84 kilogram vid början av år 1949/50, bär i enlig­

het med antagandet om ett från årets början till dess slut oförändrat inter­

vall mellan betäckning och slakt, upptagits till 84 kg. (Det bör anmärkas, att

därest en nedgång i medelslaktvikten sker under år 1949/50 och blir bestå­

ende, erliålles en viss ökning av antalet slaktsvin. Totalproduktionen av

fläsk skulle i dylikt fall icke nämnvärt påverkas.)

Medelpriset för år 1948/49 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar

statliga pristillägg. För år 1949/50 har priset beräknats med utgång från det

i normkalkylen upptagna priset med justering för de ändringar i baspriserna

i partihandelsledet, som ägt rum i år (jfr nötkreatur ovan). Det statliga

pristillägget för svin bar sålunda icke inräknats i priset.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1948/49 och 1949/50

ha sammanställts i följande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

År

slaktsvin

Medelslakt- Kvantitet, Pris,

Värde,

1000 st.’ vikt> k§ milj- kg öre/kg milj. kr

1948/491.................................. 1 771

88-5

156 7

255

399-6

1949/50 ................................... 1 912

84-0

160-6

2281

2

366-22

Statliga pristillägg på kött och (läsk.

År 1949/50. Enligt Kungl. Maj :ts beslut rörande prissättningen på vissa

jordbruksprodukter den 22 april 1949 skola statliga pristillägg för slakt-

produkter utgå med ungefärligen samma belopp som de, vilka beräknats

för samma ändamål år 1948/49, eller ca 33 milj. kr. Härav beräknas 1,5

milj. kr komma att disponeras redan under år 1948/49. Enligt prisbeslutet

1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 50 000 st. eller 4','i mili. kg till

ett värde av Ilo milj. kr.

2 Exkl. statliga pristillägg.

48

skall emellertid vid kalkylens begagnande som underlag för prissättningen

hela beloppet — 33 milj. kr — påföras år 1949/50, vilket även skett i över­

sikts- och sammandragstabellerna. Samtidigt har nyssnämnda belopp om

1,5 milj. kr avdragits från 1948/49 års inkomstsumma, enär inkomsterna

av kött och fläsk detta år beräknats på grundval av avräkningspriser in­

klusive statliga pristillägg.

Försäljning av militärhästar.

Åren 1948/49—1949/50. I samband med beräkningarna rörande hus-

djursantalets förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndighe-

terna rörande beräknade försäljningar och inköp av militärhästar. Resulta­

tet av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.

Maj :ts prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.

1918/49

1949/f.O

Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

Antal

Milj. kr.

Antal

Milj. kr.

Militärens inköp

Remonter................................................... ........... 500

11

500

1-0

Övriga hästar............................................. ........... 1000

l'6 26

850

1'3 2-3

Avgår

Slakt av militärhästar ........................... .......... 1 300

0'7

950

0-5

Försäljning till jordbrukare............. ........... 400

0-3 l-o

300

0 3

0-8

Nettoinkomst för jordbruket.............

1-6

1-5

Export av levande djur.

År 1948/49. Den export av levande djur, som förekommit sedan vårkal­

kylen upprättades, har varit av mycket blygsam omfattning. På grundval

av uppgifter lämnade av Statens hästexportberedning kan hästexporten un­

der innevarande år sättas till 5 580 djur med ett försäljningsvärde för jord­

bruket av 6 896 000 kr. Enligt av Sveriges lanthruksförbund lämnade upp­

lysningar kunna jordbrukarnas inkomster för exporterade nötkreatur (ca

200 djur) och svin (ca 825 djur) angivas till 221 000 respektive 388 000 kr.

Det sammanlagda värdet för jordbruket av exporten av levande djur kan

sålunda beräknas till 7,5 milj. kr.

År 1949/50. Beträffande exporten av levande djur under det kommande

året är det nu liksom i våras svårt att göra några bestämda prognoser. Så­

väl från lantbruksförbundets som hästexportberedningens sida förutses en

viss mindre export av levande djur under det kommande året. Exportutsik­

terna äro emellertid så osäkra, att delegationen ej heller nu ansett sig böra

insätta värdet av någon dylik export i kalkylberäkningarna för år 1949/50.

Ull.

Åren 1948/49—1949/50. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats

med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull för år 1948/49 inklusive

statligt pristillägg har beräknats till 485 öre/kg. Samma pris har upptagits

för 1949/50.

Kreatursantalet.

Åren 1948/49—1949/50. Antalet djur vid slutet av år 1948/49 har be­

räknats med utgång från de preliminära resultaten av husdjursräkningen

den 1 juni 1949 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras, för att

erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

49

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1950,

1000-tal djur.

1939

1947

1948

1949

1950

Hästar.

3 år och däröver......................

502

461

430

409

391

Unghästar..................................

78

48

35

24

23

Föl ...............................................

48

18

14

16

19

Summa unghästar och föl

126

66

49

40

42

Summa hästar exkl. militärhästar

628

527

479

449

433

Militärhästar

7

18

17

16

16

Nötkreatur.

Oxar ..........................................

7

2

2

1

1

Tjurar, 2 år och däröver----

31

29

25

24

24

Kor...............................................

1920

1836

1755

1712

1733

Summa oxar, tjurar och kor

1958

1867

1782

1737

1758

Ungnöt .......................................

564

558

500

486

485

Kalvar under 1 år..................

467

399

393

413

420

Summa nötkreatur

2 989

2 824

2 675

2636

2 663

Svin.

Fargaltar ...................................

5

4

4

4

5

Modersuggor..............................

156

137

128

140

145

Höns.

Äldre höns..................................

8 770

9 324

10 080

11628

11700

Unghöns och kycklingar ....

2 950

5 250

6 000

5 000

5 400

Summa höns

11 720

14 574

16080

16 628

17 100

Därav inom jordbruket.

Äldre höns ............................

7 675

7 250

7 915

9128

9185

Unghöns och kycklingar...

2 580

4 080

4 710

3 925

4 240

Summa höns

10255

11830

12625

13 053

13 425

Hästantalet vid 1949/50 års slut har beräknats med utgång från häst­

antalet vid samma års början samt antagen avgång ävensom beräknade

försäljningar och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet

självdöda djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kal­

var behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.

Antalet oxar och tjurar i september 1950 har bibehållits oförändrat i för­

hållande till antalet i september 1949.

Antalet fargaltar och modersuggor antages visa en fortsatt ökning un­

der år 1949/50.

Förändringarna i medelantalet äldre höns (antalet i april respektive år)

och uppfödningen av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i

hönsstammen ha behandlats i samband med beräkningarna rörande ägg­

produktionen. Antalet äldre höns i september respektive år beräknas liksom

i tidigare kalkyler vara 10 procent lägre än antalet i april. 4

4 Iiihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 216.

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1950,

värderat i 1938/39 års priser.

Pris

Kreaturskapital i milj. kronor

kronor

pr st.

1939

1947

1948

1949

1950

Hästar.

3 år och däröver1 ..................

675

338-9

311-2

290-2

276-1

263-9

Unghästar..................................

750

58-5

36-0

26-2

18-0

17-2

Föl ..............................................

300

14-4

5-4

4-2

4-8

5-7

Summa

411-8

3526

320-6

298-9

286-8

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar..............

370

724-5

690-8

659-3

642-7

650-5

Ungnöt ......................................

325

183-3

181-4

162-5

158-0

157-6

Kalvar........................................

100

46-7

39-9

39-s

41-3

420

Summa

954-5

9121

8611

842-0

850-1

Svin.

Fargaltar ..................................

225

1-1

0-9

0-9

0-9

11

Modersuggor..............................

135

21-1

18-5

17-3

18-9

19-6

Summa

22-2

194

18-2

19-8

207

Höns

.1

2

Äldre höns..................................

3

23-0

21-8

23-7

27-4

27-6

Unghöns och kycklingar..........

2

5-2

8-2

9-4

7-8

8-5

Summa

28-2

30-0

331

35 2

36-1

Totalsumma

1 416-7

1314 1

1233 3

1195-9

1193 7

Värdeförändring från närmast

föregående år............................

—

- 45-2

-81-i

- 37-1

+ 2-2

Jordbrukets kostnader.

1. Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel.

Åren 1948/49 och 1949/50. Preliminära uppgifter rörande förbrukning­

en av handelsgödsel under gödselåret 1948/49 ha erhållits från livsmedels­

kommissionens avdelning för vegetabiliska produkter. Avdelningen har även

lämnat uppgifter om den beräknade förbrukningen av handelsgödsel under

gödselåret 1949/50. Priserna på handelsgödsel avse liksom tidigare stock­

holmsområdet och äro beräknade som ovägda medeltal av månadspriserna.

Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 8.

Förbrukningen av flertalet gödselslag under år 1949/50 beräknas nu bli

av samma storlek som man antog i normkalkylen. Förbrukningen av

chilesalpeter väntas dock öka, då importen beräknas bli större än vad man

tidigare antagit. Även förbrukningen av superfosfat antages nu bli större

— 425 milj. kg mot 400 milj. kg i normkalkylen. Förbrukningen beräknas

nämligen redan under innevarande år ha nått en kvantitet av 424 milj. kg.

Endast i fråga om kalkkväve upptages nu en lägre kvantitet än i norm-

1 Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

Kungi. \laj:ts proposition nr 216.

51

Tabell 6. översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1948/49—1949/50.

1949/50

Varuslag m. m.

1938/39

1948/49

Vårkalkylen

Reviderade

beräkningar

K

v

an

tit

et

m

ilj^.kg

P

ris

ö

re

/k

g

V

är

d

e

m

ilj^.k

r

K

v

an

tit

et

m

ilj^.kg

P

ris

ö

re

/k

g

V

är

d

e

m

ilj^.k

r

K

v

an

tit

et

m

ilj^.k

g

P

ris

ö

re

/k

g

V

är

d

e

m

ilj^.k

r

K

v

an

tit

et

m

ilj^.kg

P

ris

ö

re

/k

g

V

är

d

e

^jm

ilj^.k

r

Höstvete..................

556 16-95

94-2

375 28-61

107-3

296 29-35

86-9

326 29-71

96-»

Vårvete..................

108 |18-80

20-3

219 34-63

75-8

186 35-10

65-3

174 34-47

60-0

Råg..........................

247 15-96

394

253 29-01

73-4

186 29-00

53-9

202 29-14

58-9

Korn........................

96 14*02

13-5

93 27-50

25-6

76 25-50

19-4

76 26-50

20-1

Fraktersättning ...

—

—

—

—

—

0-8

—

0-6

—

—

0-6

Havre......................

132 11-57

15-3

119 21-75

25-9

126 21-75

27-4

121 22-75

27-5

Matärter ..............

15-0 19-14

2-9

18-8 44-44

8-4

16-5 44-44

7-3

15-7 44-44

7-0

Oljeväxter..............

—

—

—

—

—

95-7

—

—

113-2

—

—

165-4

Spånadsväxter ....

—

—

—

—

—

5-1

—

—

5-2

—

—

5-1

Potatis, mat-..........

755

5-72

43-2

900 1110

99-9

905 12-00

108-6

875 12-00

105-0

>

, fabriks- ..

273

4-50

12-3

315

8-69

27-4

255

9-00

23-0

225

9-00

20-2

Sockerbetor ..........

1834

2'99

54-8 1808

5-90

106-7 1608

5-90

94-9 1725

5-91

101-9

Hö............................

88

5-64

50

70 12-90

9-0

70 12-00

8-4

70 12-00

8-4

Halm ......................

42

2-19

0 9

40

2-60

1-0

40

2-56

1-0

39

2-60

1-0

Köksväxter ..........

—

—

13-9

—

—

44-6

—

—

47-9

—

—

44-6

Mejerimjölk ..........

K-mjölk utanför

3129 I3'5ö

424-4 3 540 28-06

993-5 3 654 25-40

902-6 3 615 28-26 1021-2

mejeri..................

K-mjölk till hem-

240 18-87

45-3

170 2966

50-8

170 29-54

50-2

170 29-56

50-3

maförbrukning..

537 13-86

74-4

457 30-82

140-8

449 30-82

138-4

449 30-82

138-4

Lantsmörmjölk....

Producent-och kon-

tantbidrag för

420 10-77

45*2

147 18-52

25-9

140 18-00

25-2

140 19-20

26-9

mjölk..................

—

—

3-5

—

—

70-0

—

—

75-0

—

—

70-0

Ägg..........................

53-8

141

75-1

659

265

174-6

69-9

250

174-8

67-5

230

155-2

Slakt av fjäderfä ..

—

—

5-9

—

—

18-7

—

—

20-8

—

—

18-7

Storboskap1 ..........

89-0

105

93'5

74-6

231

172-3

74-5

194

144-6

75-5

242

182-7

Kalv, större1 ........

34-3

151

51-8

18-7

326

60-9

17-5

281

49-2

19-6

311

61-0

> , mindre1 ... .

13-1

98

12-8

16-1

236

38-0

15-9

192

30-6

14-1

212

29-9

Får1 ........................

3-4

174

5-9

2-8

439

12-3

2-4

460

11-0

2-3

350

8-0

Häst1 ......................

11-8

44

5-2

12-3

165

20-3

9-9

145

14-4

10-1

180

18-2

Svin1 ......................

Statligt pristillägg

145-6

135

196-6 156-7

255

399-6 166-9

258

430-6 160-6

228

366*2

på kött och fläsk

—

—

—

—

— — 1-6

—

—

—

_

33-0

Militärhästar..........

—

—

0-5

—

—

1-6

_

—

1-5

_

_

1-5

Ull ..........................

Export av levande

0-7

185

1-3

0-6

485

30

0-6

485

2-8

06

485

2-6

djur......................

—

—

5-6

—

—

7-5

—*

—

—

—

—

Summa inkomster

—

— 1 362 7

—

—

2 894-4

—

— 2 734 6

—

_ 2 906 4

Index

Förändringar i krea-

—

—

100-0

—

—

212-4

—

—

200-7

—

—

213-8

turskapitalet ...

—

—

—

—

— - 37-1

—

—

+ 4-2

—

—

- 2-2

Summa

—

— 1362-7

—

— 2 857-3

—

— 2 738-7

—

— 2 904 2

Index

—

—

1000

—

—

209-7

—

—

201-0

—

—

213-1

1 Siffrorna avse den totala slakten. I fråga om år 1948/49 har den utanför ransoneringens ram

verkställda slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för

storboskap 4'2 milj. kg (9'7 milj. kr), för större kalv 16 (15'2), för mindre kalv 1-4 (3 8) samt

för svin 4-8 (1T0).

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell 7. Sammandrag av jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49 och 1949/50.

1949/50

1938/39

1948/49

Vårkalkvlen

Reviderade

1949

beräkningar

Brödsäd....................................................

153-9

257-3

206-7

216-4

Övrig spannmål......................................

31-7

59-9

54-1

54-6

Potatis och sockerbetor........................

110-3

234-0

226-5

227-1

Stråfoder..................................................

5-9

10-0

9-4

9-4

Olje- och spånadsväxter......................

—

100-8

118-4

170-5

Köksväxter..............................................

13-9

44-6

47-9

44-6

Summa vegetabiliska produkter

315 7

706-6

663 0

722-6

Index

100-0

223-8

210-0

228-9

Mjölk och mejeriprodukter..................

599-8

1 280-5

1191-4

1 306-8

Ägg och slaktfjäderfä............................

81-0

193-3

195'6

173-9

Slaktdjur..................................................

365-8

701-9

680-2

699-0

Övrigt........................................................

7-4

12-1

4-3

4-1

Summa animaliska produkter

1 047 0

2187-8

2 071-5

2183-8

Index

100-0

209-0

197-9

208-6

Samtliga inkomster

1862 7

2 894-4

2 734 5

2 906-4

Index

100-0

212-4

200-7

213-3

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-37-1

+ 4-2

-2-2

Summa

1 362 7

2857-3

2 748-7

2 904-2

Index

100-0

209-7

201-0

213-1

kalkylen. Anledningen härtill är att den inhemska produktionskapaciteten

icke vuxit i den takt, man räknat med.

Priset på svavelsyrad ammoniak år 1949/50 beräknas bli oförändrat från

år 1948/49. Även priset på den del av chilesalpetern, som väntas bli försåld

till sockerbetsodlare, har upptagits oförändrat. Återstoden av chilesalpetern

beräknas komma att säljas till ett pris som med 3 kr/dt överstiger kalk-

salpeterpriset. Sistnämnda pris kommer att nedgå efter utgången av år

1948/49 till följd av sänkta importpriser. Även priset på kalkkväve har

undergått en sänkning, medan priset på kalkammonsalpeter höjts något

till följd av ökat frakttillägg. Priserna på kali, superfosfat och thomasfos-

fat bli något sänkta under år 1949/50, vilket sammanhänger med en sänk­

ning av kredittilläggen i samband med en viss avkortning av kreditperioden'

för nämnda gödselslag. I fråga om superfosfat har vid detta kalkyltillfälle

hänsyn tagits till det högre priset på kornad superfosfat. Då omkring hälf­

ten av superfosfatförbrukningen numera utgöres av sådan vara, har ett en­

kelt medeltal av priserna för kornad och icke kornad vara använts (pris­

skillnaden utgör

0,80

kr/dt år 1949/50).

Till belysning av försörjningen med handelsgödsel har i följande tablå

sammanställts vissa uppgifter. Som framgår av denna är den för år 1949/

50 beräknade förbrukningen av samtliga gödselslag betydligt större än un­

der såväl förkrigstiden som krisåren. Endast i fråga om kali har, som sy­

nes, under ett år (1947/48) förbrukningen varit av ungefär samma storlek

som den för år 1949/50 beräknade förbrukningen.

Översikt över försörjningen med handelsgödselmedel, milj. kg.

Gödselslag

1920/29

1930/39

1938/39

1939/40//

1944/45

1946/47 1947/48 1948/49

1949/50

Kvävehaltiga (15-5%)

70

150

179

225

268

243

253

315

Fosfat (20 %)......... 170

250

305

200

335

368

424

427

Kali (40/.)...............

60

75

88

90

no

133

100

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

53

Tabell 8. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk.1

1938/39

1948/49

1949/50

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

enl. vårkalkylen reviderade siffror

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

Chilesalpeter:..............

47 000

8-17

22 000

5-06

20 000

4-60

25 000

5-75

betodlare................

(17'38)

(23--)

(23--)

(23--)

övriga jordbrukare

20000

(24-80)

4-96

Kalksalpeter..............

66 000

11-01

93 000

20-96

120 000

27-05

120 000

26-16

(16-68)

(22-54)

(22-54)

(21-80)

Kalkkväve..................

29 000

4-98

48000

12-09

60 000

15-11

55 000

1344

(17-18)

(25-19)

(25-19)

(24-44)

Svavelsyrad amm. ..

21 000

3-36

10 000

2-72

11000

2-99

11000

2-99

(16--)

(27-20)

(27-20)

(27-20)

Kalkammonsalpeter .

4 200

0-67

68 000

13-39

70 000

13-78

70 000

13-85

(15-85)

(19-69)

(19-69)

(19-79)

Kalisalt 40 %..............

88 400

10-94

100 000

20-67

130 000

26-87

130 000

26-82

(12-37)

(20-67)

(20-67)

(20-63

Superfosfat 19—20

%

281 000

20-37

424 000

56-19

400 000

51-12

425 000

55-72

(7-25)

(13-23)

(12-78)

(13-11)

Benmjöl......................

2 700

0-29

—

—

—

—

—

—

(10-80)

Thomasfosfat............

22 000

1-53

12 000

1-61

14 000

1-88

14 000

1-87

(6-95)

(13-40)

(13-40)

(13-35)

Summa

6132

132-60

143-40

151-56

Index ..........

lOOo

216-2

233-9

247-2

Jordbrukskalk..........

306 700

5'40

332 800

8-83

332 800

8-66

332 800

8-90

(1-760)

(2-653)

(2-604)

(2-674)

Summa

06*72

14143

152-06

160-46

Index ..........

100-0

212-0

227-9

40-6

Kalk.

Åren 1948/49 och 1949/50. Någon justering av de i normkalkylen upp­

tagna kvantiteterna har icke kunnat verkställas, enär nya kvantitetsupp-

gifter erhållas först i början av år 1950. Priserna på kalk ha beräknats efter

samma principer som i normkalkylen.

Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 8.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Åren 1948/49 och 1949/50. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare

beräkningar de merkostnader (kostnader för rensning, handelskostnader

in. in.), som jordbruket får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna

avse liksom tidigare endast spannmålsutsädet.

Kostnaderna för 1947/48 ha av livsmedelskommissionens avdelning för

vegetabiliska produkter beräknats till 6,5 milj. kr. Enär inga nämnvärda

förändringar inträtt i de till grund för beräkningen liggande uppgifterna,

har denna summa tillämpats även för åren 1948/49 och 1949/50. 1

1 friserna på handelsgödselmedel, vilka iiro ovägda medeltal av månadspriserna inom stock"

holinsområdet, avse liksom kvantiteterna gödselår.

54

Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

3. Köpfodermedel.

Åren 1948/49 och 1949/50. Beträffande produktionsåret 1948/49 ha pre­

liminära uppgifter erhållits. I fråga om produktionsåret 1949/50 har en

förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter rörande

produktion, import, övergångslager, slaktens omfattning, förmalningspla-

ner in. in. Härjämte har hänsyn tagits till de prisändringar, som ägt rum

sedan det senaste kalkyltillfället eller som väntas komma att äga rum. Vi­

dare ha beräkningarna av kostnaderna för foder till äggproduktionen utan­

för jordbruket reviderats i anslutning till prognosen rörande äggproduk­

tionen samt med hänsyn till förändringar i priserna på olika fodermedel.

Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i ta­

bellerna 9 och 10. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till

de i tabellerna lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Prognosen rörande kraftfoder har verkställts i samråd med

livsmedelskommissionens foderbyrå samt Svenska spannmålsaktiebolaget.

Då viss försäljning av importerat korn och havre ägt rum under senare

delen av 1948/49 och väntas ske även under år 1949/50, ha särskilda kost­

nadsposter införts för dessa varuslag. Kornet har under år 1948/49 försålts

till förbrukare med tillämpande av samma pris som för majs. För havre

har i beräkningarna för år 1948/49 använts förbrukarpriset för vithavre.

Förbrukningen av majs, korn och havre år 1949/50 har sammanlagt anta­

gits bli något större än under år 1948/49. Priserna på dessa tre kraftfoder-

slag har delegationen beräknat i samråd med Svenska spannmålsaktiebo­

laget. Förbrukningen av oljekraftfoder år 1949/50 har beräknats under för­

utsättning att ransoneringen på varan slopas. Någon separat försäljning av

raps- och senapsmjöl har icke antagits komma att äga rum under år 1949/

50. För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur be­

räkningarna av förbrukningen. Det må nämnas, att den beräknade för­

brukningen av inhemskt vete- och rågkli utgår från bl. a. att förmalningen

av vete och råg under år 1949/50 blir något större än under innevarande

år samt att nuvarande utmalningsbestämmelser slopas, vilket beräknas

medföra en höjning av kliprocenten. Totalförbrukningen av vete- och råg­

kli under år 1949/50 antages bli densamma som under år 1948/49. Priserna

på korn- och havrekli år 1949/50 ha, då de tidigare använda normalpriserna

numera slopats, beräknats med ledning av uppgifter från kvarnar. (Kvan­

titeterna i tablån äro angivna i ton.)

Vetekli

Från handelskvarnar.......................

» övriga kvarnar .....................

Import och lagerförbrukning ....

1948/49

................. 95 000

................. 11400

................. 95 000

1949/50

no 000

11 400

58 600

Summa 201 400

180 000

Rågkli

Från handelskvarnar........................

» övriga kvarnar........................

................. 12 500

................. 2 200

34 300

2 200

Summa 14 700

36 500

Kornkli Från handelskvarnar........................

Husbehovsförmalning i Norrland .

................. 1 300

................. 6 250

1 300

6 250

Summa 7 550

7 550

Under rubriken »Övrigt» har införts den beräknade förbrukningen av

riskli, vilket användes vid framställning av hönsfoderblandningar. Riskliet

betalas efter gällande förbrukarpris för blandsäd, vilket även använts i be­

räkningarna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

55

De i kalkylen för år 1949/50 använda priserna för kraftfoder avse i en­

lighet med de nya bestämmelserna om handeln med fodermedel priser till

förbrukare i vissa större importhamnar. Det nya systemet innebär, att frakt­

kostnaderna från importorten till förbrukningsorten, vilka under krisåren

bestritts av statsmedel, nu skola belasta förbrukarna. I förhållande till kris­

åren uppstår sålunda en ökad kostnad för jordbruket. I jämförelse med kal­

kylens basår medför emellertid den nya prisbasbestämningen en återgång

till de före kriget rådande förhållandena. De i kalkylen för år 1938/39 an­

vända priserna äro nämligen beräknade basis vissa större importhamnar.

De under krisåren av staten lämnade fraktbidragen, vilka i förhållande till

basåret inneburit en minskning av jordbrukets kostnader för kraftfoder

(i basen huvudsakligen oljekraftfoder, kli och majs), ha ej beaktats i kal­

kylen. Det bör i detta sammanhang tilläggas att systemet med fraktbidrag

för inköpt kraftfoder under krisåren var en nödvändig följd av att kom­

pensation i form av fraktersättningar lämnades jordbrukarna för deras extra

kostnader och besvär med fodersädsavståendet och fodermedelsregleringen

över huvud taget.

Under senare år ha utgått särskilda regleringsavgifter på foderblandning­

en för fjäderfän. Dessa avgifter, vilka av partihandlare inbetalats till Svens­

ka spannmålsaktiebolaget, ha utgjort en extra kostnad för äggproduktionen

utöver de råvarupriser på olika fodermedel, som redovisas i kostnadskalky­

len, och borde rätteligen ha ingått i denna, vilket dock ej varit fallet. Med

hänsyn till att nämnda regleringsavgifter komma att slopas vid ingången

av år 1949/50, ha desamma ej heller medtagits i förevarande kalkyl.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om

den beräknade förbrukningen erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebo-

laget. Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsätt­

ning att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter

drank och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav

har även som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger

9,3 hektoliter drav.

Animaliskt foder m. m. Uppgifter om kvantiteter och priser ha lämnats

av livsmedelskomissionens foderbyrå. I förhållande till normkalkylen räk­

nar byrån nu för år 1949/50 med lägre förbrukning av köttfoder- och blod­

mjöl samt fiskensilage men högre förbrukning av dinatriumfosfat och blan­

dade mineralfoder. Förändringarna stå i huvudsak i samband med en för­

ändrad bedömning av den inhemska produktionens omfattning av ifråga­

varande varuslag. Priserna ha icke förändrats i jämförelse med normkal­

kylen utom i fråga om fodertran. Priset på denna vara väntas med hänsyn

till sänkta importpriser komma att sjunka.

Kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Några för­

ändringar i metoderna att beräkna denna kostnad ha icke skett (rörande

beräkningsmetoderna se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn

har som redan tidigare nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter

och priser.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell 9. Kostnadsberäkning för fodermedel.

1938/39

1948/49

1949/50

enl. vårkalkylen reviderade siffror

förbrukn.

...

förbrukn.

...

ton

ton

förbrukn.

förbrukn.

(kr/dt)

kr

(kr/dt)

kr

ton

milj.

ton

milj.

A. Kraft foder.

(kr/dt)

(kr/dt)

Majs............................

95 300

1693

102 000

27-50

85 000

22-92

80 000

21-20

(17-76)

(26-96)

(26-96)

(26-50)

Kom............................

—

—

2 000

0-54

—

—

37 000

9-44

(26-96)

(25-50)

Havre..........................

—

—

12 000

2-79

—

—

5 000

1'18

(23-22)

(23-50)

Kli av vete................

133 750

1708

201 400

44-61

211 400

46-83

180 000

39-87

(12-77)

(22-15)

(22-15)

(22-15)

>

> råg ................

27 900

314

14 700

311

22 300

4-72

36 500

7-72

(11-24)

(21-15)

(21-15)

(21-15)

»

> havre............

20 850

1-86

22 000

3'33

23 000

3-48

22 000

1-98

(8-90)

(15-16)

(15-15)

(9-00)

»

» korn..............

13 500

1-52

7 550

1-14

8 250

1-25

7 550

0-76

(11-24)

(15-15)

(15-16)

(10-00)

»Övrigt»......................

4 000

0-45

1900

0-46

—

—

1700

0-41

(11-24)

(24-22)

(24-22)

Linkakor och -mjöl..

21000

452

—

—

—

—

—

—

(21-52)

Raps- och senapsmjöl

—

—

3 200

1-09

7 000

2-38

—

—

(34-00)

(34-00)

Övrigt oljekraftfoder

220 000

4503

174 000

62-90

168 000

60-73

200 000

72-30

(20-47)

(36-15)

(36-15)

(36-15)

Summa

9053

147-47

142-31

154-86

B. Fabriksavfall.

Melass:

betodlare .............. )

( 20 800

1-30

22 000

1-43

21000

1-40

( 53 260

^3-7J

J (6-26)

(6-50)

(6-67)

övriga jordbrukare (

(6-96)

1 23 800

4-76

16 200

324

20 400

4-08

)

^ (20-00)

(2000)

(20-00)

Sockersnitsel..............

7 900

057

—

—

_

—

—

—

(7-28)

Betmassa:

betodlare ................ ]

( 809 500

2-63

721000

233

774 000

252

U 007 000

2-59

1

(0-325)

(0-323)

(0-326)

övriga jordbrukare I (0-25)

)

2 300

0*03

2 500

0'03

2 300

0*03

J

l (1-204)

(1-170)

(1-204)

Betfor:

betfröodlare............

300

0-07

300

0-07

300

0'07

(22-60)

(22-60)

(22-60)

betodlare ................

’

100

001

5 500

0-96

100

001

j (12-00)

(17-50)

(12-00)

övriga jordbrukare

12 400

2-60

12 500

2-62

12 400

2-60

{

(21-00)

(21-00)

(21-00)

Drank, hl ..................

1681000

0-42 1 357 000

0-54 1 429 000

0*57 2 000 000

0-80

(0-25)

(0*40)

(0-40)

(0-40)

Drav, hl......................

425 900

0-45

316 000

0-63

326 000

0-65

381 000

0-76

(1-05)

(2-00)

(2-00)

(2-00)

Summa

7-67

12-57

11-90

12-27

Kungl. Maj.ts proposition nr 216.

Tabell 9 (forts.).

57

1938/39

1948/49

1949/50

förbrukn.

ton

(kr/dt)

förbrukn.

ton

(kr/dt)

enl. vårkalkylen redovisade siffror

C. Animaliskt foder

milj.

kr

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

m. m.

Köttfodermjöl............

2 665

0-47

4 600

1-44

5 350

1-69

5100

161

Blodmjöl....................

(17-70)

122

0-04

(31-40)

125

0-07

(31-50)

200

0-11

(31-50)

140

0-08

Foderbenmjöl............

(31-50)

911

0’19

(53-50)

5 800

1-64

(55-00)

6 250

1-73

(55-00)

6 250

1-77

Dikalciumfosfat........

(20-50)

1052

0-22

(28-30)

3 700

1-44

(27-70)

4 000

1-56

(28-30)

4 000

1-56

Dinatriumfosfat........

(21-00)

609

0-12

(39-00)

3 000

1-44

(39-00)

1650

0-79

(39-00)

3 200

1-54

Blandat mineralfoder

(20-00)

5 254

1-89

(48-00)

11000

4-87

(48-00)

10 000

4-43

(48-00)

13 000

5-76

Fiskmjöl......................

(35-90)

5 461

1-26

(44-30)

4 600

2-44

(44-30)

5 000

2-60

(44-30)

5 000

2-60

Fiskehsilage................

(23-00)

(53-00)

2 300

038

(52-00)

2 500

0-42

(52-00)

1700

0-28

Fodertran..................

1550

2-06

(16-6-0)

2 050

6-15

(16-60)

2 050

6-15

(16-60)

2 050

5-43

Vitaminfodermedel ..

(133-00)

44

0-07

(300-00)

2 000

405

(300-00)

2 400

486

(265-00)

2 400

486

Foderjäst ..................

(152-00)

(202-60)

150

0-08

(202-50)

150

0*08

(202-50)

150

0-08

Summa

6-32

(55-00)

24-00

(55"0u)

24-42

(55-00)

25" 5 7

Tabell 10. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

1949/50

1938/39

1948/49

enl. vår-

reviderade

kalkylen

siffror

Kraftfoder..............................

9053

147-47

142-31

154-86

Fabriksavfall..........................

7-67

12-57

11-90

12-27

Animaliskt foder m. m........

6-32

24-00

24-42

25-57

Summa

104 52

184-04

178-63

192-70

Index

ioo-o

176-1

170-9

184-4

Avgår kostnader för foder

till äggproduktionen utan-

för jordbruket ..................

6'27

27-40

29-09

27-88

Nettosumma

98-25

150 64

149 54

164-82

Index

100-0

159-4

152-2

167-8

4. Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll).

A vskrivnings kostnader. För beräknandet av jordbrukets avskrivningskost-

nader för maskiner och redskap föreligga nu icke några andra primärupp­

gifter än de, som funnos tillgängliga vid upprättandet av vårkalkylen 1949.

Någon justering av denna kostnadspost har sålunda icke kunnat göras.

Underhållskostnader. Vid upprättandet, av vårkalkylen 1949 funnos upp­

gifter tillgängliga beträffande jordbrukets sammanlagda kostnader för repa­

rationer och underhåll av maskiner och redskap inklusive traktorer år 1947

enligt livsmedelskommissionens deklarationsundersökning. Några ytterligare

primäruppgifter från denna undersökning föreligga ännu icke. Däremot har

en justering kunnat verkställas beträffande framräkningen av kostnadssum-

man enligt deklarationsundersökningen för år 1947. Justeringen står i sam­

band med såväl förändring i lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder

som en mindre höjning av prisindexen för reservdelar.

Vid de närmast föregående kalkyltillfällena har beräknandet av index över

löneutvecklingen baserats på uppgifter över genomsnittliga timförtjänster

för arbetare vid mekaniska verkstäder, vilka uppgifter ställts till förfogande

genom Landsorganisationen. Då denna statistik icke längre kan fullföljas,

och då statistik nu finnes tillgänglig inom socialstyrelsen beträffande utveck­

lingen av lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder, har i föreliggande

beräkning sistnämnda statistik tillämpats. Någon svårighet att i detta fall

övergå till en ny indexserie föreligger icke, eftersom det endast gäller en

framräkning av en känd kostnadssumma för kalenderåret 1947. Man är

sålunda icke beroende av indextal för tidigare år. Det må vidare understry­

kas, att nu tillämpad indexserie avser löner till arbetare vid reparations­

verkstäder, varför denna serie bättre än förut tillämpade indextal borde

kunna motsvara den löneutveckling, som här bör inregistreras.

Tabell 11. Löneutvecklingen lör verkstadsarbetare och prisutveckling

iör reservdelar.

58

Kungl. Maj ds proposition nr 216.

Index för löne­

utvecklingen

1938 = 100

Prisindex för

reservdelar

1938 = 100

Vägd index

0"60 ^x a

0-40

x

b

1938 = 100

1947 = 100

a

b

C

d

100-0

100-0

100-0

180-7

169-4

176-2

100-0

192-7

182-1

188-5

107-0

(192-7)

(187-8)

(190-7)

108-2

Värkalkylen.

1938..............

1947 .............

1948 .............

1949 .............

Augustikalkylen.

1947 ....................

1948 ....................

1949 ....................

1950 ....................

Löner till arbetare

vid rep. -verkstäder,

index, 1947 = 100

100-0

106-9

⁽110^-6

)

⁽110^-6

)

Prisindex lör

reservdelar

1947 = 100

100-0

107-5

(113-6)

(114-1)

Vägd index

0"60 x a

0'40 x b

1947 = 100

100-0

107-1

⁽ 111 ^- 8

)

(

112

-

0

)

Härefter har kostnaden för år 1947 framskrivits på nedanstående sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

59

Index

Kostnadssummor

Index

1947 =

100

Kalender­

år

Omräknade för

produktionsår

1938/39

= 100

Vdrkalkylen.

1947....................................

100-0

98-3

1947/48

102 9

238-2

1948....................................

107-0

105-2

1948/49

106-0

245-4

1949....................................

108-2

106-4

1949/50

106-4

246-3

Auguslikalkylen.

1947....................................

100-0

98-3

1947/48

103-0

238-4

1948....................................

107-1

105'3

1948/49

108-4

250-9

1949 ....................................

1950 .....................................

111-8

112-0

109- 9

110- 1

1949/50

110-0

254-6

Totalsiffrorna för avskrivnings- och underhållskostnader redovisas i föl­

jande tabell.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader

iör maskiner och redskap.

Avskri vnings-

kostnader,

milj. kr

Underhålls­

kostnader,

milj. kr

Summa,

milj. kr

Index

1938/39

= 100

Vårkalkylen.

1938/39 ..................

34-8

43-2

78-0

100-0

1947/48 ..................

82-4

102-9

185-3

237-6

1948/49 ..................

96-6

106-0

202-6

259-7

1949/50 ..................

106-8

106-4

213-2

273-3

Augustikalkylen.

1938/39 ..................

34-8

432

78-0

100-0

1947/48 ..................

82-4

103-0

185-4

237-7

1948/49 ..................

96-G

108-4

205'0

262-8

1949/50 ..................

106-8

110-0

216-8

277-9

5. Driv- och smörjmedelskostnader.

På grund av den relativt betydande övergången till bensindrivna traktorer

under senare år samt den år 1948 verkställda höjningen av bensinskatten

har frågan om fördelningen i jordbrukskalkylen av flytande traktordriv­

medel på å ena sidan bensin samt å andra sidan motorbrännolja och motor­

fotogen kommit att få ökad betydelse. LK-delegationen har därför nu liksom

vid närmast föregående kalkyltillfälle ägnat särskild uppmärksamhet åt

hithörande frågor. Det har också varit möjligt att i någon mån frambringa

nytt material, som givit anledning till smärre justeringar.

Vidare må omnämnas, att livsmedelskommissionen igångsatt en invente­

ring av traktorbeståndet den 1 juli 1949. Denna undersökning avses komma

att hringa klarhet i, förutom antalet traktorer vid nämnda tidpunkt, även

dragbilarnas fördelning på olika drivmedel samt för de bensindrivna trak­

torerna förbrukning av drivmedel för olika slags arbeten.

De justeringar, som nu verkställts i jämförelse med vårkalkylen 1949,

kunna sammanfattas enligt följande:

60

Kungi. Maj:ts proposition nr 216.

1) På grund av den osäkerhet, som vidlåder beräkningarna under bas­

året samt svårigheterna att i efterhand kunna kontrollera dessa beräkningar,

har delegationen i stället för den tidigare tillämpade basårssumman infört

en kostnadssumma för driv- och smörjmedel, som erhållits ur livsmedels­

kommissionens deklarationsundersökning för kalenderåret 1938.

2) Med anledning av en undersökning över bl. a. bensinförbrukningen

per timma till Fergusontraktorer har i kalkylen verkställts justering av ben­

sinförbrukningen till de bensindrivna traktorerna.

3) På grundval av tillgänglig statistik över totala antalet bensindrivna

traktorer plus dragbilar har det varit möjligt att verkställa en preliminär

uppdelning av dragbilarna med hänsyn till bensindrift respektive motor­

fotogen- eller brännoljedrift. Denna fördelning torde ktinna justeras, så

snart resultaten av livsmedelskommissionens traktorinventering per den

1 juli 1949 blivit tillgängliga.

4) Beräkningen över förbrukningen av startbensin har kunnat justeras

efter verkställandet av approximativa beräkningar över antalet traktorer

med tändkule-, diesel- och Hesselmanmotorer, vilka kräva ringa eller ingen

startbensin.

5) Hänsyn har tagits till de prisförändringar, som inträtt efter tiden för

vårkalkylens upprättande (sänkning av priserna på motorfotogen och motor-

brännolja samt höjning av bensinpriset).

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

Beträffande det totala antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift har nu

icke förelegat något material, som föranlett justering av de i vårkalkylen in­

tagna siffrorna. Dessa redovisas översiktligt härnedan:

n

Summa Rel. tal

Traktorer ... =" traktorer och 1938/39 Jeepar

Uilal dragbilar = 100

1947/48 .............................. 31 900

5 500

37 400

171'6

425

1948/49 .............................. 40 300

5 500

45 800

210" 1

450

1949/50 .............................. 48 000

5 500

53 500

245’4

450

Fördelningen av traktorbeståndet på bensin- respektive brännolje- och

fotogendrift. Beträffande antalet bensindrivna traktorer har icke förelegat

underlag för någon justering av vårkalkylens siffror. Däremot har kunnat

verkställas en fördelning av dragbilarna, såsom inledningsvis anförts under

punkt 3.

I arbetsmarknadsstyrelsens och livsmedelskommissionens traktorinvente­

ring avseende traktorbeståndet i april 1948 anges antalet s. k. epatraktorer

eller dragbilar till 5 502. Samtidigt redovisas 4 059 bensindrivna traktorer

och dragbilar. Med ledning härav kan antalet dragbilar drivna med bensin

med viss approximation beräknas. Antalet egentliga bensindrivna traktorer

( Ferguson, Massey Harris Pony och Farmall Cub) bör enligt av lantbruks-

förbundet inhämtade uppgifter över den årliga försäljningen av jordbruks-

traktorer vid nämnda tidpunkt ha uppgått till i runt tal 500 st. Antalet ben­

sindrivna dragbilar skulle i enlighet därmed ha uppgått till omkring 3 560,

och av det totala antalet dragbilar torde sålunda omkring 1 900 ha varit

drivna med annat bränsle än bensin.

Efter denna justering erhålles följande fördelning av traktorbeståndet

med hänsyn till drivmedel.

Kungi. Maj.ts proposition nr 216.

61

1947/48

1948/49

1949/50

Traktorer, drivna med motorfotogen eller

motorbrännolja............................

31 000

37 600

43 400

1

bensindrivna..................................

900

2 700

4 600

Dragbilar, drivna med motorfotogen eller

motorbrännolja............................

1900

1 900

1900

»

bensindrivna..................................

3 600

3 600

3 600

Summa

37 400

45 800

53 500

Beräkning över antalet traktorer med ingen eller ringa förbrukning av

startbensin. Till traktorer med tändkulemotor (Munktell, Lanz, Marshall,

Fowler, HSCS och June) respektive dieselmotorer (Hanomag, Steyer och

Seter) fordras ingen startbensin. Traktorer med Hesselmanmotor (ex. Volvo

T 43) startas visserligen på bensin, men förbrukningen är ringa, emedan

motorn omedelbart efter starten övergår till brännolja. Det är därför knap­

past möjligt att man till sistnämnda grupp av traktorer kan komma upp i

en årsförbrukning av 300 liter startbensin.

Med hjälp av till lantbruksförbundet inhämtade primäruppgifter över trak­

torförsäljningen årsvis sedan 1929 har det varit möjligt att ungefärligen

beräkna det antal traktorer av här nämnda typer, som kan anses ha funnits

under de nu aktuella produktionsåren fr. o. in. 1947/48. I beräkningarna ha

även traktorerna med Hesselmanmotor medtagits bland dem, till vilka nå­

gon startbensin icke åtgår. Det må här påpekas, att en justering av den

beräknade mängden startbensin icke innebär någon ändring i den totalt

beräknade kvantiteten flytande bränsle, enär startbensinen dragés från total­

förbrukningen av drivmedel till ifrågavarande grupper av traktorer.

För de nu aktuella produktionsåren har räknats med följande antal

traktorer med tändkule-, diesel- eller Hesselmanmotor:

1947/48............... 6 500 st.

1948/49............... 7 100 »

1949/50............... 8 700 »

Antalet driftstimmar per år.

Underlag för justering av de i vårkalkylen intagna siffrorna har icke före­

legat. Av AB Farming har verkställts en undersökning rörande den årliga

driftstiden för 242 st. Fergusontraktorer. Driftstiden varierar som väntat

högst väsentligt vid jordbruk av olika storlek. Siffrorna återges i följande

tablå.

Brukningsde-

lens storlek

0— 10 ha....

10— 20 » ....

20— 30 » ....

30— 50 » ....

50—100 » ....

100 ba och över

Antal timmar per

traktor under

senaste 12-mån.

period

520-2 tim.

391-07

»

462-38

»

640-41

»

717-32

»

1 038-00 »

Bensinför­

brukning per

arbetstimme.

3-20 l/tim.

3-38

»

3-47

»

3-37

»

3-51

»

3-71

»

Genomsnitt 3-4 4 l/tim.

62

Materialet är självfallet för litet för att därav kunna draga några slut­

satser — detta även av det skälet, att användningstiden för den ifråga­

varande traktorn, som är av annan typ och vikt än de flesta andra traktorer,

kan väntas avvika från medeltalet för traktorer av annat slag. Den årliga

användningstiden per traktor hålles sålunda oförändrad.

Totala antalet driftstimmar blir alltså (oförändrat sedan vårkalkylen)

följande (i 1 000-tal timmar):

Egentliga Drag­

traktorer bilar

1947/48 ..................... 19140-0

1 237’5

1948/49 ..................... 24 180-0

1 237'5

1949/50 ..................... 28 800-0

1 237'5

Förbrukningen av bränsle per timme.

Beträffande förbrukningen av bränsle till traktorer drivna med motor­

fotogen och motorbrännolja har underlag för justering av siffrorna icke

kunnat åstadkommas.

Beträffande bensindrivna traktorer har i samband med förut omnämnd

undersökning, utförd av AB Farming, även inhämtats uppgifter rörande

bensinförbrukningen per timme. Resultatet av denna undersökning ingår i

en tidigare tablå. Bensinförbrukningen per timme, som tidigare enligt upp­

gifter från jordbrukstekniska institutet uppskattats till 4 liter, har med

anledning av ifrågavarande material nu räknats till 3,5 liter.

Förbrukningen av smörjolja per timme.

Någon ändring av de i vårkalkylen införda siffrorna har icke företagits.

Förutsatt årlig totalförbrukning av drivmedel per traktor, dragbil eller

jeep.

Årsförbrukningen i genomsnitt har i enlighet med det föregående beräk­

nats på följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Årligen per fotogen- eller brännoljedriven traktor ............ 7

x 600 = 4 200 1

»

» bensindriven traktor .............................................. 3 5 x 600 = 2 100 1

»

» fotogen- eller brännoljedriven dragbil ............. 5

x 225 = 1 125 1

»

» bensindriven dragbil ............................................. 5

x 225 = 1 125 1

»

» jeep ............................................................................. 5" 5 x 600 = 3 300 1

Traktorer och

dragbilar

Rel. tal

193*V39

= 100

Jeepar

20 377-5

228-7

255-0

25 417-5

285-3

270-0

30 037-5

337-1

270-0

Översikt beträffande prisutvecklingen för flytande traktordrivmedel.

Sedan vårkalkylen 1949 har prissänkning inträffat i fråga om motor­

fotogen och motorbrännolja den "/, respektive ls/a 1949. Vidare inträffade

den Va 1 öres höjning av bensinpriset. Här berörda förändringar framgå av

följande översikt avseende pris i öre per liter inklusive genomsnittliga zon­

tillägg för fraktkostnader med 1,75 öre/liter.

ls/.—V6

8/e 1948—

“/s—,s/e

I3/e 1949

1948

'Va 1949

1949

t. v.

Motorfotogen..................... 20-25

20 25

20'25

19-75

Motorbrännolja................. 20 25

19-75

19-25

18-25

Bensin.................................. 70-75

69-75

70'75

70-75

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Kostnadsberäkningar.

Med hänsynstagande till i det föregående omnämnda justeringar har dele­

gationen nu beräknat kostnaderna för olika drivmedel samt smörjmedel

enligt följande översikt:

Kvantitet

Å-pris

öre/l el.

öre/kg

Kostn.

milj.

kr

Kvantitet

Å-pris

öre/l el.

öre/kg

| Kostn.

I milj.

kr

Enligt vårkalkylen

Enligt aug.-kalkylen

1947/48

Bensin.................

19 100 (m3)

52-57 (1)

10-04

14 700 (m3)

52-58 (1)

7-73

Motorfotogen och

motorbrännolja

120 900 >

19-41 »

23-47

125000 »

19-41 »

24-27

S:a drivmedel

140 000 »

23-94 >

33-51

139 700 >

22-91 >

32-

Smörjolja ..........

6 150 (ton)

160-00 (kg)

9-84

6150 (ton)

160-oo (kg)

9-84

S:a driv- och

smörjmedel

43-35

41-84

1948/49

Bensin ................

25 400 (m3)

69-75 (1)

17-72

20 400 (in3)

70-22 (1)

14-32

Motorfotogen och

motorbrännolja

146 700 »

20-15 »

29-56

150 900 >

19-97 >

30-13

S:a drivmedel

172100 »

27-47 »

47-28

171300 >

25-95 >

44-45

Smörjolja ..........

7 603 (ton)

160-00 (kg)

12-26

7 663 (ton)

160-00 (kg)

12-26

S:a driv- och

smörjmedel

59-54

56-71

1949/50

Bensin.................

31 700 (ms)

69-75 (1)

22-11

25 600 (m3)

70-75 (1)

18-11

Motorfotogen och

motorbrännolja

169 300 »

20-15 >

34-11

174 000 >

19 45 >

33-84

S:a drivmedel

201000

»

27-97 >

56-22

199 600 »

26-03 >

51-95

Smörjolja............

9 050 (ton)

160-00 (kg)

14-48

9050 (ton)

160-00 (kg)

14-48

S:a driv- och

smörjmedel

70-70

1

66-43

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt.

I enlighet med principer, som finnas redovisade i vårkalkylen (Kungl.

Maj :ts prop. nr 212/1949 s. 148—149) ha restitutionssummorna beräknats

enligt följande.

1947/48: Eftersom bensininköpen antagits fördela sig lika under produk­

tionsårets olika delar, erhålles den kvantitet, varå restitution bör beräknas

153

(tiden 1/i—81/s) ur: ,.,v. (1,890 + 4,oso) = 2,483 m3.

obb

Restitutionssumman blir 2 483 x 270 = 0'67 milj. kr.

1948/49: (5 670 + 4 050) x 270 = 2-62 milj. kr.

1949/50: (9 660 + 4 050) x 270 = 3-70 milj. kr.

Sammandrag.

I följande tabell lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och

smörjmedel 1938/39—1949/50 enligt de nu utförda reviderade beräkning­

arna.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 216.

Tabell 13. Sammandrag över jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel till

traktorer åren 1938/39—1949/50. Samtliga värden 1 milj. kr.

Drivmedel

Smörj­

medel

Total­

summa

Index

1938/39

= 100

Bränn-

olja och

bensin

Avgår

restitu­

tion

Gengas

ved

S:a driv­

medel

1938/39 ..........

13-12

100-0

1939/40 ..........

—

—

—

—

—

16-38

124-8

1940/41 ..........

9-93

—

1-35

11-28

3-47

14-75

112-4

1941/42 ..........

11-22

—

6-32

17-54

4-78

22-32

1701

1942/43 ..........

13-28

—

1633

29-61

5-82

35-43

270-0

1943/44 ..........

8-91

—

1854

27-45

6-28

33-73

257-1

1944/45 ..........

9-80

—

19-16

28-96

7-89

36-85

280-9

1945/46 ..........

11-65

—

14-37

26-02

6-32

32-34

246-5

1946/47 ..........

19-86

—

2-38

22-24

7-96

30-20

230-2

1947/48 ..........

1 32-00

0 67

—

2 31-33

9-84

41-17

313-8

1948/49 ..........

1 44-45

2-62

—

2 41-83

12-26

54-09

412-3

1949/50 ..........

1 51-95

3'70

—

2 48-25

14-48

62-73

478-1

Som jämförelse må anföras följande uppgifter om motsvarande kostnader

för 1938/39 samt för 1947/48—1949/50 enligt vårkalkylen 1949.

Samtliga värden i milj. kr.

Drivmedel

Smörj­

medel

Total­

summa

Index

Bränn­

olja och

bensin

Avgår

restitu­

tion

Summa

driv­

medel

1938/39

= 100

1938/39......................................

10-92

100-0

1947/48......................................

‘33-51

0-94

2 32-57

9-84

42-41

388-4

1948/49 ......................................

>47-28

3-42

2 43-86

12-26

56-12

513-9

1949/50 ......................................

>56-22

4-65

2 51’57

14-48

66'05

604-9

6. Diverse kostnader.

Kostnaderna för mjölkfrakter ha nu beräknats till 59,21 milj. kr för år

1948/49 samt ^60,53 milj. kr för år 1949/50. De nya kostnadssummorna in­

nebära en höjning i jämförelse med vårkalkylen 1949 av l,o respektive

0,86

milj. kr, som helt står i samband med ökade kvantiteter. Fraktkostnaderna

per ton äro praktiskt taget oförändrade (obetydlig sänkning). För år 1949/

50 har liksom i vårkalkylen tillämpats samma fraktsatser per ton som för

år 1948/49. För detta år äro kostnaderna per ton kända t. o. m. maj månad.

Biltransporter. Från Svenska lasttrafikbilägareförbundet har erhållits

uppgifter över taxorna för jordbrukstransporter. Enligt dessa uppgifter ha

kostnaderna ifråga icke undergått någon ändring sedan vårkalkylen 1949.

Kostnaderna för järnvägstransporter äro likaledes oförändrade seda/n

vårkalkylen.

Beträffande tillverkade och försålda kvantiteter av skördegarn har viss

korrigering av tidigare erhållna uppgifter för åren 1947 och 1948 erhållits,

vilket medför en obetydlig höjning av kostnaderna för skördegarn. Priserna

äro oförändrade. 1 2

1 Inkl. restitutionssumman.

2 Exkl.

>

65

Kostnaderna för hösalt

äro oförändrade.

Beträffande förbrukningen av AlV-syra

föreligga uppgifter t. o. in. juni

1949. För juli och augusti månader ha räknats med samma kvantiteter,

som försåldes under motsvarande månader 1948. Den så beräknade kvan­

titeten förbrukad AlV-syra uppgår för produktionsåret 1948/49 till 7 100

ton mot 6 600 ton enligt vårkalkylen 1949. Samma kvantitet har förutsatts

bli förbrukad under produktionsåret 1949/50 (förbrukningen under pro­

duktionsåren 1946/47 och 1947/48 är lägre, vilket torde stå "i samband med

1947 års svaga skörd). Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen 1949.

De ökade kvantiteterna medföra en mindre kostnadsökning.

Kostnaderna för betningsmedel

äro oförändrade sedan vårkalkylen.

Kostnaderna för el-kraft

ha varit föremål för en obetydlig justering, be­

roende på en mindre sänkning av index för krafttaxorna.

Kostnaderna för hästskor, hästskosöm, silfilter

och rengöringsmedel

äro

oförändrade sedan vårkalkylen.

Kostnaderna för torvströ

visa en sänkning med

0,27

milj. kr för produk­

tionsåret 1949/50 på grund av mindre prisfall. Kvantiteterna ha hållits

oförändrade jämfört med vårkalkylen 1949.

Kostnadsposten allmänna omkostnader

har kunnat slutgiltigt justeras för

produktionsåret 1947/48, enär definitiva uppgifter för motsvarande bok­

föringsår nu kunnat erhållas från jordbruksekonomiska undersökningen.

Justeringen medförde en höjning av allmänna omkostnader med

0,26

milj!

kr. De sålunda beräknade kostnaderna för år 1947/48 ha i likhet med tidi­

gare tillämpade principer hållits oförändrade för produktionsåren 1948/49

och 1949/50.

Kostnaderna för mjölkkontroll

ha likaledes kunnat slutgiltigt justeras

för produktionsåret 1947/48, sedan definitiva uppgifter om assistentlöner­

nas storlek erhållits för motsvarande kontrollår. Slutjusteringen av kon­

trollkostnaderna för nämnda produktionsår medför en ytterst obetydlm

justering för produktionsåren 1948/49 och 1949/50.

De olika delposterna under rubriken Diverse kostnader återfinnas i föl­

jande tabell. Den mest betydande justeringen gäller som synes mjölkfrak­

terna.

Kungi. Maj ds proposition nr 216.

Tabell 14. Diverse kostnader i sammandrag.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

vår-kalk.

aug.-kalk. vår-kalk. aug-kalk.

Mjölkfrakter ..........................

Övriga frakier:

15'70

49 96

58-21

59-21

59'67

60-63

Biltransporter......................

7-13

14-57

14-67

14-67

14-57

14-*7

Järnvägstransporter ..........

5-00

0-90

6-10

6-10

6’10

Skördegarn ..............................

2-87

8-98

9-41

10-09

9-75

10'09

Hösalt ....................................

0-48

1-24

1-24

1-24

1-24

1*24

AlV-syra ..................................

0-13

0’90

0-88

0'94

0’87

Betningsmedel ......................

l-io

109

1-09

1-09

1-09

Elkraft......................................

17-51

3459

34-81

34 79

34'85

34*81

Hästskor..................................

2-21

3-41

3'62

362

3*62

Hästskosöm............................

1-90

2-51

2-61

2'51

251

2-51

Silfilter..................................

0-97

1-62

1-62

1'62

1'62

Bengöringsmedel ..................

3-11

8-58

8-58

8'58

8'5 8

Torvströ ..................................

4-32

(5-70

6-76

6-71

6'75

Allmänna omkostnader ....

17-09

32-39

3213

32-89

32’13

Mjölkkontroll..........................

1-91

512

5-53

556

5*6«

5-68

Summa

81-43

177-61

187-15

189 12

189-01

19025

Index

1000

218-0

229-8

232-2

232-1

233-6

5

llihang till riksdagens protokoll 19t9. i samt. Nr 216.