2

och tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare till enhetliga tjänster bi­

behållas för kantorernas del. Frågan om kyrkomusikernas anställningsför­

hållanden äger emellertid även visst samband med frågan om övningslä-

rartjänsternas anordnande. Enligt principbeslutet skall nämligen heltids-

tjänstgöring beredas organisterna, i den mån så befinnes möjligt, genom att

den kyrkornusikaliska tjänstgöringen och tjänstgöring som musiklärare i

skola kombineras till enhetlig tjänst. Vid 1949 års riksdag fattades jämväl

beslut om grunderna för en lönereglering för kyrkomusikerna, avsedd att

genomföras i anslutning till den förändrade organisationen. I propositionen

framlägges nu förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker, vilket före­

slås skola träda i kraft den 1 juli 1950 och träda i tillämpning för de sär­

skilda kyrkomusikerna efter hand som den nya organisationen blivit be­

stämd genom lagakraftägande beslut.

Genomförandet av den för övningslärarna och .kyrkomusikerna förutsatta

tjänstekombinationen ger upphov till en rad tämligen invecklade och svår­

lösta detaljproblem i avlöningshänseende. I propositionen tages ställning

till frågan, på vad sätt dessa problem böra lösas.

I propositionen föreslås slutligen, att ämneslärare vid fortsättnings- och

ersättningsskolor erhålla samma arvode för sin undervisning som utgår till

timlärare vid folkskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stock­

holms slott den 31 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

statsråden

S^köld, Q^uensei., D^anielson, V^ougt,

Z^etterberg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg, W^eijne, A^ndersson,

L^ingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför stats­

rådet Lingman.

Vid den redogörelse, som i innevarande års statsverksproposition (för

flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 3) lämnades för löneregle-

ringsarbetet och vissa därmed sammanhängande frågor, erinrade föredra­

gande statsrådet om att 1949 års riksdag lämnat utan erinran ett av chefen

för finansdepartementet i propositionen 1949: 200 gjort uttalande, att han

ansåge det kunna förutsättas, att det bleve möjligt att genomföra löne­

regleringarna för övningslärare och kyrkomusiker den 1 juli 1950. Med be­

aktande av att frågan om lönereglering för ifrågavarande tjänstemanna­

grupper varit aktuell under en lång följd av år föreslogs i statsverkspropo­

sitionen, att dessa löneregleringar skulle genomföras vid sålunda förutsatt

tidpunkt, ett förslag som ej heller föranledde erinran från riksdagens sida

(statsutsk. uti. nr 13, r. skr. nr 26).

För egen del har jag Aid anmälan av frågan om grunderna för höjning

av löner enligt statens löneplansförordning m. m. (prop. 1950:41) haft

anledning —- närmast med hänsyn till att statstjänstemännens organisa­

tioner i samband med överläggningar angående det rörliga tillägget fram­

hållit, att lönestabiliseringen under år 1950 icke borde få innebära ett ytter­

ligare uppskov med vissa löneregleringar — att fästa uppmärksamheten på

spörsmålet om dessa båda löneregleringars genomförande. Jag anhåller nu

att få anmäla frågan om de avlöningsbestämmelser, som erfordras för ge­

nomförandet av övningslärar- och kyrkomusikerlöneregleringarna, och upp­

tager i samband därmed jämväl frågan om en reglering av löneförhållan­

dena för ämneslärare vid fortsättnings- och ersättningsskolor.

I. Avlöningsbestämmelser för övningslärare och kyrkomusiker.

1. Inledning.

Den tidigare behandlingen av frågan om löneregle­

ring för övningslärare och k g r k o m u s i k e r. Beträffande

uppkomsten av och den fortsatta behandlingen av don s. k. övningslärar-

frågan må nämnas följande.

4

För övningslärarna vid olika statliga och kommunala skolformer tilläm­

pas mycket skiftande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. Lärarna

kunna endast i mindre omfattning erhålla full tjänstgöring, varför avlö­

ningsförhållandena äro mindre tillfredsställande. Detta har föianlett, att

frågan om lönereglering för särskilda grupper av övningslärare redan un­

der 1930-talet blivit föremål för övervägande. Det har emellertid ansetts

nödvändigt att frågor om lönereglering för övningslärarna vid statliga

och statsunderstödda läroanstalter upptagas i ett sammanhang och att där­

vid närmare undersökes möjligheten att fast anställa lärare i övningsämne

för undervisning vid flera undervisningsanstalter, även av olika slag. En

lönereglering för övningslärare har sålunda förutsatt lösandet av organisa­

toriska problem av betydande räckvidd. Med beaktande av ett uttalande av

1941 års riksdag (r. skr. nr 284), att det enligt riksdagens mening vore be­

fogat att spörsmålet om en tryggare ställning för övningslärarna gjordes

till föremål för utredning, igångsattes år 1941 en undersökning av hela

problemkomplexet. Utredningen uppdrogs åt 1941 års lärarlönesakkunniga.

Dessa hade emellertid därjämte att utreda frågan om en revision av avlö-

ningsbestämmelserna för folk- och smaskollärare och erhöllo i fortsätt­

ningen flera utredningsuppdrag av brådskande natur med avseende å an­

ställnings- och avlöningsförhållandena för lärarpersonal.

Lärarlönesakkunniga avgåvo den 23 januari 1947 betänkande med förslag

till lönereglering för övningslärare. I betänkandet framlades förslag såväl

i organisationsfrågan som beträffande övningslärarnas löneställning, och be­

tänkandet innehöll jämväl förslag till erforderliga författningsbestämmel­

ser. På grundval av betänkandet fattades vid 1948 års riksdag beslut (prop.

nr 136; r. skr. nr 390) beträffande principerna för löneregleringen. Med

dennas genomförande ansågs emellertid böra anstå, och förslag till avlö-

ningsbestämmelser förelädes därför icke nämnda års riksdag. En av anled­

ningarna härtill var, att det av 1941 års lärarlönesakkunniga upprättade

förslaget utformats med utgångspunkt från det lönesystem, som innefattas

i civila avlöningsreglementet av år 1939 och folkskolans avlöningsregle-

mente av år 1942, och att avsevärda ändringar i detta lönesystem kunde

förutses framgå såsom en följd av de resultat, till vilka 1945 års lönekom-

mitté kommit vid sina förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisa­

tioner. Det ansågs också välbetänkt att grundliga undersökningar rörande

organisationens ordnande i detalj vidtoges, innan bestämmelser i ämnet

trädde i kraft.

Att löneregleringen för övningslärare icke ännu genomförts samman­

hänger i viss mån även med det läge, vari frågan om en lönereglering föi

kyrkomusikerna befunnit sig; organisterna ha i viss utsträckning ansetts

böra ha möjlighet att erhålla fyllnadstjänstgöring såsom musiklärare i skola

och under sådana förhållanden har det ansetts önskvärt att övningslärar-

och kyrkomusikerreformerna genomföras samtidigt.

Beträffande den s. k. kyrkomusikerfrågans uppkomst och behandling må

nämnas följande.

Frågan om en reformering av kyrkomusikernas tjänstgörings- och an­

ställningsförhållanden är närmare ett halvt sekel gammal och har visat sig

vara mer än vanligt invecklad och segsliten. Under de första decennierna

av detta århundrade framlades förslag i ämnet av tre särskilda sakkunnig-

beredningar, men förslagen ansågos icke kunna realiseras. Frågan har

emellertid kommit närmare sin lösning, sedan ett nytt förslag i ämnet ut­

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

(3

Beslutet avser en lönereglering för folk- och småskoleseniinarierna, sta­

tens skolköksseminarium och hushållsskola, de allmänna läroverken, läro­

anstalterna för blinda och för dövstumma ävensom vårdanstalten för blinda

med komplicerat lyte, de högre tekniska läroverken, de högre kommunala

skolorna, folkskolan och fortsättningsskolan. Däremot omfattas icke de kom­

munala gymnasierna, enskilda skolor, folkhögskolorna eller de centrala verk­

stadsskolorna av beslutet; med hänsyn till att det i stor utsträckning före­

kommer, att lärare inom skolform, för vilken löneregleringen skall gälla,

tillika tjänstgör vid skolform, som icke ingår i denna, öppnas likväl löne-

tekniska möjligheter för att tjänstgöringen vid sistnämnda skolformer skall

kunna inräknas i lärarens tjänst.

Vad angår de ämnen, som omfattas av löneregleringen, avser denna öv-

ningslärare i teckning och välskrivning, musik, sång vid folkskolan samt

sång och pianostämning vid läroanstalt för blinda, gymnastik med lek och

idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål, i vilket ämne även

ekonomilära och barnavård skola kunna inräknas, om undervisningen om-

liänderhaves av lärarinna i hushållsgöromål; i undervisningsskyldigheten

för lärare i manlig eller kvinnlig slöjd skall kunna ingå, förutom träslöjd

och metallslöjd respektive sömnad, även pappslöjd. Ämnet kindergartenar-

bete ingår icke i löneregleringen. Ej heller ingår i denna ämnet trädgårds­

skötsel vid folk- och småskoleseniinarierna; -en omprövning av löneställ-

ningen för lärarna i detta ämne har emellertid avsetts skola ske.

Löneregleringen skall i princip begränsas till befattningshavare, i vilkas

tjänståligganden i huvudsak endast undervisning och härmed förenade ar­

betsuppgifter ingå. Beträffande läroanstalterna för blinda och dövstumma

skall i varje särskilt fall prövas, om tjänsten skall anses vara övningslärar-

tjänst eller ej. Vid de högre kommunala skolorna ha lärare i praktiska läro­

ämnen och yrkesämnen genom 1943 års lönereglering jämställts med lärare

i teoretiska ämnen, men de skola vara skyldiga att å sina tjänster undervisa

i motsvarande övningsämnen; å andra sidan skall det kunna åläggas öv-

ningslärare att undervisa i motsvarande praktiska läroämne eller yrkes­

ämne, i regel dock endast om vederbörande äger erforderlig kompetens för

sådan undervisning.

Den beslutade övningslärarorganisationen är baserad på förutsättningen

att undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring skall vara bestämd till

30 veckotimmar utan annan variation än den, som i principbeslutet angives

eller som i speciella fall kan betingas av särskilda omständigheter. Då un­

dervisningen vid fortsättningsskolan ej är knuten till visst läsår med fast­

ställda ferier utan tjänstgöringens omfattning för vecka kan variera under

olika tidsperioder av året, har undervisningsskyldigheten vid full tjänstgö­

ring vid sådan skola i stället bestämts till 1 080 timmar för redovisningsår;

härvid må medräknas högst 30 timmar i veckan.

Beträffande anställningsformer in. in. för övningslärarna innebär beslutet

i huvudsak följande.

Anställningsformerna skola vara ordinarie och extra ordinarie anställning

samt anställning som timlärare.

Såsom ordinarie tjänster skola framdeles endast heltidstjänster kunna

inrättas. Dessa tjänster få samma karaktär som motsvarande ordinarie äm-

neslärartjänster, så att den för tjänsten angivna lönen utgår även om tim­

talet å tjänsten i något fall skulle sjunka under det, som motsvarar full

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 234-

ningslärarna skola i princip vara skyldiga men ej äga rätt att utföra fyll­

nadstjänstgöring; skyldigheten skall endast avse sådana skolformer, som

omfattas av löneregleringen, samt kommunala gymnasier. I vissa fall skall

man vid fyllnadstjänstgöring kunna bortse från mindre brister i lärarens

behörighet. Vid kombinerad tjänstgöring skall all avlöning utbetalas vid den

skola, där huvudtjänsten är placerad, och lönen utgå som om hela tjänst­

göringen fullgjorts vid denna skola; timlärararvode skall dock alltid utgå

med det belopp, som gäller för den skola, där undervisningen fullgöres, och

efter den ortsgrupp, till vilken nämnda skola hänförts. För i anledning av

fyllnadstjänstgöring företagna resor skall en övningslärare efter skolöver­

styrelsens prövning erhålla ersättning, i vissa fall även traktamentsersätt-

ning. De beslutande myndigheterna för den skola, där huvudtjänsten är

placerad, skola beträffande läraren ha i huvudsak samma befogenheter —

i den män dessa icke överlåtits på central myndighet — som om läraren haft

hela sin tjänstgöring vid skolan i fråga; dock skall även den andra skolan

ha möjlighet att bevaka sina intressen.

Tjänstgöring i två övningsämnen m. m. Ordinarie tjänster skola kunna

inrättas i ämneskombinationerna teckning — manlig slöjd, teckning —

kvinnlig slöjd och hushållsgöromål — kvinnlig slöjd. Ordinarie tjänst i två

övningsämnen skall tillhöra samma lönegrad som ordinarie tjänst i det av

ämnena, som medför den högre lönegradsplaceringen; med hänsyn härtill

bör ordinarie tjänst i olika övningsämnen icke inrättas, om ordinarie öv-

ningslärartjänst i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, lämp­

ligen kan inrättas genom att till en tjänst förena undervisningen vid olika

skolor a samma ort, och vidare bör det ämne, som berättigar till den högre

lönegraden, omfatta minst hälften av den med tjänsten förenade undervis-

ningsskyldigheten eller i regel minst 15 veckotimmar. — Icke-ordinarie

tjänst skall kunna inrättas i varje kombination av övningsämnen, därest

tjänsten kan tillsättas^ med lärare, som har föreskriven kompetens i båda

5.1,1?11.?113’. oc^ därest sådan tjänst i övrigt får anses önskvärd med hänsvn

till förhållandena i varje särskilt fall.

Särskilda bestämmelser äro avsedda att gälla vid fortsättningsskolan; vid

denna skola 36 undervisningstimmar anses motsvara 1 veckotimme.

Vid 1948 års principbeslut i övningslärarfrågan har vidare tänkts, att

skolundervisning i musik och tjänstgöring som kyrkomusiker skola kunna

förenas till en tjänst. Närmare ställning härtill har, såsom framgår av det

följande, tagits genom 1949 års riksdagsbeslut i kyrkomusikerfrågan.

Den nya k yrko musikerorganisationen innebär till sina

grunddrag följande.

Distriktsindelning. Stiften skola indelas i kyrkomusikerdistrikt, därvid

varje territoriell församling skall bilda ett kyrkomusikerdistrikt, såvida ej

Kungl. Maj:t av särskilda skäl föreskriver, att församling skall uppdelas

på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med annan församling eller

del därav till ett distrikt. Distriktsindelningen fastställes av domkapitlet, i

den mån icke Kungl. Maj :t i enlighet med vad här sagts tager befattning

därmed.

Tjänstetyper, tjänstebenämningar och anställningsformer. I regel skall i

varje kyrkomusikerdistrikt finnas en organisttjänst, d. v. s. en självständig

kyrkomusikalisk tjänst med vilken dock kan förbindas skyldighet till fyll­

nadstjänstgöring vid vissa läroanstalter, eller en kantorstjänst, vilken an-

gives bestå av kyrkomusikalisk tjänst och folk- eller småskollärartjänst.

1 kyrkomusikerdistrikt, som omfattar stiftsstads domkyrkoförsamling,

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

9

skall finnas eu ordinarie organisltjänst, domkyrkoorganisttjänst, med

vilken särskilda åligganden äro förbundna. Annan organisttjänst, vilken kan

vara ordinarie eller extra ordinarie, må, därest ej Kungl. Maj :t annorlunda

föreskriver, inrättas endast i kyrkomusikerdistrikt med högre invånarantal

än 5000; för inrättande av ordinarie organisttjänst fordras, att tjänstgö­

ringsskyldigheten (i förekommande fall med inberäknande av fyllnads­

tjänstgöring) minst motsvarar 30 veckotimmar, och för inrättande av extra

ordinarie organisttjänst fordras, att tjänstgöringsskyldigheten minst mot­

svarar 15 veckotimmar. Ivantorstjänst, vilken alltid är ordinarie, får, därest

ej Kungl. Maj :t annorlunda föreskriver, inrättas endast i kyrkomusiker­

distrikt med högst 5 000 invånare.

I kyrkomusikerdistrikt, där arbetsuppgifterna det kräva, skall efter med­

givande av Kungl. Maj :t kunna vid sidan av tjänst såsom organist eller

kantor inrättas en eller flera biträdande kyrkomusikertjänster. Anställ­

ningsformen för biträdande kyrkomusiker bestämmes av Kungl. Maj :t.

Å andra sidan kunna finnas kyrkomusikerdistrikt, där de kyrkomusika-

liska uppgifterna äro av så ringa omfattning, att det icke kan bliva fråga

om inrättande av organisttjänst, och där av skolorganisatoriska eller andra

särskilda skäl kantorstjänst ej lämpligen kan anordnas. I sådana fall kan

en särskild kyrkomusikalisk tjänst undvaras och finnes möjlighet att i stäl­

let anställa en s. k. orgelspelare. Fortbeståndet av sådan befattning skall

omprövas vart femte år. Tjänstetyp och anställningsform skola, utom i

särskilt angivna undantagsfall, fastställas av vederbörande domkapitel.

Behörighetsvillkor. Sökande till ordinarie eller extra ordinarie organist­

tjänst skall ha avlagt högre organistexamen, högre kantorsexamen eller mu­

siklärarexamen. Extra organist och sökande till kantorstjänst skola ha av­

lagt lägst organist- och kantorsexamen. Kompetensfordringarna för sökan­

de till tjänst såsom biträdande kyrkomusiker bestämmas av Kungl. Maj:t

vid medgivandet till tjänstens inrättande. Uppdrag såsom orgelspelare förut­

sätter att vederbörande företer intyg, vilket bör vara utfärdat av organist

eller kantor, om nöjaktig färdighet i spelning av koraler in. in.

Tjänståligganden. Bland tjänståliggandena äro de kyrkomusikaliska obli­

gatoriska för alla kyrkomusiker. Dessa åligganden, som äro desamma för

organist och kantor, skola för biträdande kyrkomusiker framgå av instruk­

tionen. För orgelspelare kunna tjänståliggandena vara mera begränsade.

Kyrkomusikerna skola emellertid åläggas även vissa andra arbetsuppgif­

ter än de rent kyrkomusikaliska. Domkyrkoorganist skall ha vissa särskilda

arbetsuppgifter såsom musiksakkunnig i domkapitlet. Organist (varje extra

ordinarie organist samt ordinarie organist, om det stipulerats vid ledigkun-

görandet) skall vara skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöring i läroanstalt;

huruvida och i vad mån skyldigheten skall uttagas beror på dels de kyrko­

musikaliska åliggandenas omfattning och dels om fyllnadstjänstgöring kan

medgivas med hänsyn till skolans intressen. Vidare skall organist vara skyl­

dig att meddela viss fri musikundervisning; en plan skall årligen fastställas

för denna undervisnings bedrivande, och vidare skall skolöverstyrelsen äga

rätt att under vissa förutsättningar föreskriva, att den fria musikundervis­

ningen skall helt eller delvis anses ersatt av fyllnadstjänstgöring vid skola

till motsvarande antal timmar i veckan. Att i kantorstjänst alltid ingår

lärartjänstgöring framgår av det föregående.

För bedömande av om en organisttjänst skall kunna inrättas såsom ordi­

narie eller extra ordinarie, för beräkning av det antal veckotimmar fyll­

nadstjänstgöring, som skall kunna uttagas av eu organist, och för beräk­

ning av lönen vid alla kyrkomusikertjänster måste möjlighet finnas att i

timtal uppskatta omfattningen av de kyrkomusikaliska tjänståliggandena.

10

Detta har tänkts ske så att i en tabell angivas vissa tal såsom normerande

för beräkningen av veckotimtalen i normalfallen, varjämte angivas vissa

särskilda förhållanden, som i kyrkomusikerdistrikt av olika storlek och olika

allmän eller kyrklig struktur mera påtagligt kunna anses inverka på tjäns-

teuppgifternas omfattning, och huru dessa särskilda förhållanden skola in­

verka på veckotimtalens beräknande. Domkapitlen skola emellertid ha möj­

lighet att göra en slutlig avvägning med hänsyn även till omständigheter av

mera obestämbar art, som kunna inverka på arbetsuppgifternas omfattning,

och Kungl. Maj :t äger, där särskilda skäl så påkalla, fastställa timantalet

enligt andra grunder.

Den beslutade löneställningen för övningslärare

och kyrkomusiker. Den vid 1948 års riksdag beslutade lönegrads-

placeringen av ordinarie och extra ordinarie övningslärare framgår

av följande tabell.

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

Tjänst

Ordinarie

lönegrad

Extra

ordinarie

lönegrad

1 I teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott..................................

Ca 21

| Ce 20

dock vid högre allmänt läroverk och högre tekniskt läroverk..........

Ca 23

samt vid folkskoleseminarium och småskoleseminarium......................

Ca 25

Ce 23

I I hushållsgöromdl1 ......................

Ca 18

1

dock vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium, kom-

f Ce 17

munal flickskola och statens normalskola................................

Ca 20

)

samt vid statens skolköksseminarium och hushållsskola..............

Ca 25

Ce 23

I kvinnlig slöjd ......................

Ca 16

} Ce 15

dock vid kommunal flickskola och statens normalskola ....

samt vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium och

Ca 18

statens skolköksseminarium och hushållsskola ..........

Ca 23

Ce 21

I manlig slöjd högre kompetens..............................

Ca 18

Ce 17

lägre kompetens ....................................

Ca 16

Ce 15

dock vid manligt folkskoleseminarium......................................

Ca 23

Ce 21

Härvid är att beakta, att lönen för extra ordinarie lärare skall minskas

med ‘/so för varje veckotimme, varmed tjänstgöringsskyldigheten understi­

ger 30 veckotimmar.

Frågan om löneförmånerna för timlärarna har icke närmare behandlats

i samband med principbeslutet i övningslärarfrågan.

Vad härefter angår löneställningen för kyrkomusiker enligt 1949

års riksdagsbeslut, framgår lönegradsplaceringen för organister och biträ­

dande kyrkomusiker av följande sammanställning.

Befattning

Lönegrad

Domkyrkoorganist.................................................................................................. Ca 26

Annan ordinarie organist:

a) som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om av­

lagda examina ............................................................................................. Ca 24

b) som icke uppfyller nämnda behörighetsvillkor............................ Ca 23

Extra ordinarie organist:

a) som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om av­

lagda examina ............................................................................................. Ce 24

b) som icke uppfyller nämnda behörighetsvillkor ............................ Ce 23

12

Lärarlönesakkunniga ha vidare den 9 februari 1950 avgivit betänkande

med förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker (stencilerat). Jäm­

väl över detta betänkande ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av stats­

kontoret, statens lönenämnd och skolöverstyrelsen. Centralstyrelsen för

Sveriges allmänna organist- och kantors förening har inkommit med en

skrift, varit utvecklas vissa synpunkter på frågan om avlöningsbestämmel-

ser för kyrkomusiker.

De av de sakkunniga utarbetade förslagen till avlöningsreglementen för

övningslärare och kyrkomusiker torde få fogas såsom bilagor vid statsråds­

protokollet i detta ärende (bilagor 1 och 2).

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

2

.

Allmänna synpunkter.

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag.

Lärarlönesakkunniga ha, såsom av det föregående framgår, framlagt för­

slag till två nya avlöningsreglementen, benämnda avlöningsreglementet för

övningslärare och avlöningsreglementet för kyrkomusiker.

Det föreslagna övningslärarreglementet är till en början avsett att till-

lämpas å de övningslärare, som omfattas av det av 1948 års riksdag fat­

tade principbeslutet, nämligen övningslärararna vid folk- och småskolesemi-

narier, allmänna läroverk, högre tekniska läroverk, läroanstalter för blinda,

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalter för dövstumma,

högre kommunala skolor, folkskolor samt fortsättningsskolor. Vid läroan­

stalter för blinda och dövstumma kan i vissa fall tvekan råda om vad som

skall anses vara å ena sidan praktiskt läroämne och å andra sidan öv-

ningsämne, och enligt principbeslutet skulle frågan härom lösas från fall till

fall. Lärarlönesakkunnigas förslag innebär härvidlag, att övningslärarregle­

mentet skall gälla för de lärare vid dessa anstalter, vilka inneha eller uppe­

hålla tjänster som förklarats vara övningslärartjänster genom beslut av

Kungl. Maj :t, vad beträffar ordinarie tjänster, och av skolöverstyrelsen i

fråga om iclce-ordinarie tjänster.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag böra emellertid såväl den förutsatta

övningslärarstadgan som avlöningsreglementet för övningslärare givas en

sådan utformning, att författningarna täcka även vissa lärarkategorier vilka

icke inbegripits i 1948 års principbeslut. De sakkunniga ha erinrat om att

föredragande departementschefen i propositionen 1948: 136 uttalade, att det

vore önskvärt att löneregleringen, allt eftersom erfarenheter vunnes, utsträck­

tes att omfatta ytterligare skolformer och att det exempelvis syntes böra över­

vägas, om övningslärarna vid de statsunderstödda privatläroverken kunde

innefattas i löneregleringen, därest en allmän lönereglering komme till stånd

vid dessa skolor. Lärarlönesakkunniga ha utformat sitt förslag till avlönings­

reglemente från utgångspunkten, att reglementet jämväl skall gälla för öv­

ningslärare vid privatläroverken och folkhögskolorna; enligt av särskilda sak­

kunniga framlagt förslag skulle nämligen övningslärarna vid privatläro­

14

Gränsdragningen mellan bestämmelser, som anses böra inflyta i avlönings-

reglementet, och bestämmelser, som anses böra meddelas i annan ordning,

har i vissa avseenden skett på annat sätt i de föreslagna reglementena än i

de nu gällande.

Till en början ha bestämmelser, vilka motsvara vissa, särskilt i Saar men

även i Arf meddelade stadganden, här tänkts i stället skola meddelas i res­

pektive stadga; bl. a. regleras tjänstemännens anställningsform icke i för­

slaget till övningslärarreglemente utan i förslaget till stadga. I anslut­

ning till förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusiker ha de sak­

kunniga givit uttryck åt följande synpunkter på denna fråga.

Det av de sakkunniga den 1 mars 1949 framlagda och av Kungl. Maj :t för

1949 års riksdag framlagda förslaget till kyrkomusikerstadga innehåller vissa

av de förvaltningsbestämmelser, som äro intagna i 2 avd. av Saar. Detta är

förhållandet med bestämmelserna om tjänsters inrättande, om tjänstetill­

sättning, om förening av lönegradsplacerade tjänster och förening av tjänst

med tjänstebefattning eller uppdrag, om förflyttningsskyldighet samt om

icke-ordinarie tjänstemäns entledigande. Bestämmelser i dessa hänseenden

saknas således i det förevarande förslaget till avlöningsreglemente för kyr­

komusiker. I kyrkomusikerstadgan insatte de sakkunniga också de bestäm­

melser rörande tjänstebostad, som ansågos böra förekomma. Saars bestäm­

melser om tjänstebostad äro betydligt utförligare. Vid avlöningsreglemen-

tets utformande ha de sakkunniga övervägt lämpligheten av att låta tjäns-

tebostadsbestämmelserna utgå ur stadgan och ersättas av bestämmelser i av-

löningsreglementet, motsvarande Saars utförligare regler. Emellertid ha de

sakkunniga -— huvudsakligen med hänsyn till det relativa fåtalet tjänste­

bostäder för organister — ansett lämpligast att behålla de föreslagna, mera

summariska bestämmelserna i stadgan.

Å andra sidan ha i regleinentsförslagen intagits vissa bestämmelser i

ämnen, som ansetts icke böra regleras i Saar eller Arf.

Främst gäller detta beträffande det föreslagna övningslärarreglementet, i

vilket intagits åtskilliga bestämmelser, som återfinnas i tilläggsbestämmel­

serna till Saar. Till motivering härav har anförts, att vissa av tilläggsbe­

stämmelserna finge anses vara av grundläggande betydelse för bestämman­

de av löneförmånernas belopp, och att även andra tilläggsbestämmelser in­

tagits i reglementet, då det vore av vikt, att bestämmelserna om övnings-

lärare, som skulle tillämpas av ett stort antal skolmyndigheter, i största

möjliga utsträckning sammanfördes i en författning. I anslutning härtill

ha de sakkunniga anfört, att riksdagen lämpligen borde beträffande före­

skrifter i reglementet, som eljest vore intagna i tilläggsbestämmelser, be­

myndiga Kungl. Maj :t att vidtaga ändringar i större utsträckning än beträf­

fande andra delar av reglementet.

Även härutöver ha i regleinentsförslagen intagits bestämmelser, som el­

jest ansetts böra meddelas i annan ordning än i avlöningsreglemente. Exem­

pelvis ha i övningslärarreglementet ej endast intagits bestämmelser, som

reglera frågan vilken skola som skall utbetala lönen till lärare med fyll­

nadstjänstgöring, utan även bestämmelser rörande den skola som utgiften

skall belasta in. in. I regleinentsförslagen ha vidare, i motsats till vad fallet

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

16

Kungi. Maj.ts proposition nr 234.

ring, anpassats till motsvarande bestämmelser i det av de sakkunniga ny­

ligen framlagda förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare.

Kantorerna ha dels full tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare, dels

därutöver kyrkomusikalisk tjänstgöring, som alltid är väsentligt mindre än

lärartjänstgöringen (jfr 23 § förslaget till kyrkomusikerstadga). Enligt lä-

rarlönesakkunnigas tidigare förslag, som tillstyrktes av Ivungl. Maj :t i pro­

positionen 1949: 199 (se s. 22 och 32) och i denna del godkändes av riks­

dagen (r. skr. 1949: 327; jfr första lagutskottets uti. 1949: 39, s. 28), skola

kantorerna dels åtnjuta sin avlöning såsom ordinarie folk- eller småskollä­

rare och dels uppbära arvode per veckotimme (kantorstillägg) för den kyrko-

musikaliska tjänstgöringen. För den huvudsakliga delen av sin tjänstgöring

skola de sålunda vara underkastade avlöningsreglementet för folkskolan.

I det nu förevarande reglementet skola endast intagas bestämmelser om

kantorstillägget. Då kantorstillägget egentligen har karaktären av ett bi-

sysslearvode, ha de sakkunniga ansett, att de bestämmelser, som skola

reglera detta arvode, böra vara så få och så enkla som möjligt är. Dessutom

böra de i möjligaste mån anpassas till motsvarande bestämmelser i avlönings­

reglementet för folkskolan.

Orgelspelarna skola åtnjuta arvode för sin tjänstgöring. Arvodena skola

vara avvägda efter samma grunder som kantorstilläggen. Enligt lärarlöne-

sakkunnigas mening skola inga andra löneförmåner vara förenade med

tjänstgöring som orgelspelare.

Yttrandena.

De sakkunnigas förslag, att för övningslärare och kyrkomusiker skola

gälla särskilda avlöning sreglementen, har icke mött er­

inran vid remissbehandlingen. Vad särskilt angår förslaget om särskilt av­

löningsreglemente för övningslärare har statens lönenämnd härom anfört

följande.

Den lönereglering för övningslärare, för vilken riktlinjerna fastställdes

vid 1948 års riksdag, avses skola omfatta lärare vid ett stort antal såväl

statliga som icke-statliga skolformer. I fråga om samtliga i regleringen ingå­

ende grupper kan sägas, att deras anställnings- och tjänstgöringsförhållan­

den i betydelsefulla hänseenden skilja sig från vad som gäller för de

lärare, vilka äro underkastade Saar och Arf. Dessa skiljaktigheter motivera

enligt lönenämndens mening, att för övningslärarna erforderliga avlönings-

bestämmelser meddelas fristående från nämnda reglementen. Organisato­

riska olikheter mellan de av löneregleringen berörda skolformerna medföra

visserligen, att bestämmelserna icke kunna göras fullt enhetliga, men synas

å andra sidan icke utgöra hinder för att dessa sammanföras inom ramen

för ett enda reglemente. Lönenämnden tillstyrker således, att ett för samtliga

här ifrågavarande övningslärare gemensamt avlöningsreglemente utfärdas.

Beträffande reglementenas tillämpningsområden har

statskontoret, vad angår avlöningsreglementet för övningslärare, framhållit

att förslag till lönereglering för folkhögskolans lärare ännu icke framlagts

av Kungl. Maj :t och att ställningstagandet till denna fråga bleve avgörande

för den blivande avfattningen av de bestämmelser, som skulle reglera avlö­

ningsförhållandena för folkhögskolans övningslärare.

Vad angår de i reglementsförslagen förekommande hänvisningarna

till andra avlöningsreglementen — Saar eller Arf — har

18

(se t. ex. 8 § 2 inom. och 15 § 1 mom. punkten 3 d)—h) i förslaget). Denna

anordning måste lönenämnden ur olika synpunkter finna betänklig.

En av de uppkommande olägenheterna ha de sakkunniga ansett kunna

bemästras därigenom, att riksdagen skulle beträffande de föreskrifter i

reglementet, som eljest äro intagna i tilläggsbestämmelser, bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga ändringar i större utsträckning än beträffande andra de­

lar av reglementet. En sådan anordning kan lönenämnden emellertid för sin

del icke finna lämplig.

Lönenämnden har i detta sammanhang vidare framhållit, att man icke

syntes kunna utgå från att några tilläggsbestämmelser till avlöningsregle-

mentet för övningslärare över huvud taget icke skulle behöva utfärdas.

I samband härmed har lönenämnden uttalat som sin mening, att det med

hänsyn till de speciella förhållandena på förevarande område syntes önsk­

värt, att — liksom skett i Saar — anvisningar meddelas för tillämpningen

av de nya avlöningsbestämmelserna. En dylik åtgärd syntes i och för sig

kunna leda till större gagn för vederbörande myndigheter än den koncentra­

tion av bestämmelserna till en författning, som de sakkunniga eftersträvat.

Rörande de i förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare intagna

bestämmelserna rörande fördelningen av kostnaderna för

övningslärarnas avlöning har statens lönenämnd uttalat, att be­

stämmelserna enligt lönenämndens mening knappast borde ha sin plats i avlö-

ningsreglementet.

Vad angår det föreslagna införandet i avlöningsreglementena av mate­

riella bestämmelser om ersättning vid resor, har detta

avstyrkts av statskontoret och statens lönenämnd. Lönenämnden har i an­

slutning därtill anfört i huvudsak följande.

Motsvarande bestämmelser i Saar innebära i huvudsak endast en anvis­

ning om att angående ersättning vid resa för förrättning i statens ärenden

gäller vad därom stadgas i allmänna resereglementet och i särskilda av

Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter. Enligt lönenämndens mening böra

några materiella bestämmelser om ersättning vid resa icke meddelas i avlö-

ningsreglementet. I synnerhet böra däri icke intagas bestämmelser, vilka

närmast ha karaktären av s. k. besparingsreglemente. Lönenämnden, som

vin erinra om att översyn av allmänna resereglementet och anslutande för­

fattningar pågår, föreslår att en omformulering — med uteslutande av de

materiella bestämmelserna — sker till närmare överensstämmelse med mot­

svarande stadgande i Saar.

Beträffande det föreslagna övningslärarreglementets innehållsmässiga och

formella avvikelser från Saar och Arf har statskontoret förkla­

rat sig icke ha velat underlåta att framhålla, att reglementet syntes böra ut­

formas på ett sätt, som närmare anslöte sig till bestämmelserna i Saar och

Arf.

Statens lönenämnd uttalar, att lönenämnden funnit det framlagda försla­

get i icke ringa mån giva anledning till kritik, och anför härom följande.

Genom 1947 års allmänna lönereglering och i anslutning därtill utfärdade

avlöningsreglementen har uppnåtts en avsevärd grad av enhetlighet i regle­

ringen av löneförhållandena för statsanställda och andra med statsmedel

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

20

männa löneregleringen. Frågan om en reformering av kyrkomusikernas

tjänstgörings- och anställningsförhållanden är nästan ett halvt sekel gam­

mal; den har visat sig vara ett mer än vanligt invecklat och svårlöst pro­

blem. Vid tidpunkten för den allmänna löneregleringen började en lösning

av denna fråga omsider framskymta, men ej heller på detta område före-

lågo tillräckliga organisatoriska förutsättningar för ett omedelbart genom­

förande av en lönereglering.

Genom principbeslut vid 1948 och 1949 års riksdagar har emellertid frå­

gan om den framtida övningslärar- och kyrkomusikerorganisationen lösts,

och i samband därmed har även ställning tagits till grunderna för den löne­

reglering för dessa personalgrupper, vilken är avsedd att genomföras i an­

slutning till omorganisationen. 1948 års riksdagsbeslut i övningslärarfrågan

innebär, såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen, i stort sett att

undervisning vid olika skolor och i olika ämnen i största möjliga utsträck­

ning skall sammanföras till enhetliga tjänster. Ställning har därvid även

tagits till frågorna om lärarnas maximala tjänstgöringsskyldighet och om

förutsättningarna för tillämpning av olika anställningsformer. Inrättandet

av ordinarie tjänster har, vad angår tjänstgöringens omfattning, anknutits

till ett särskilt begrepp, full tjänstgöring, som understiger lärarnas maximi-

tjänstgöringsskyldighet och som i allmänhet — utom i vissa preciserade fall

— omfattar 30 veckotimmar eller, vid fortsättningsskolan, 1 080 timmar för

år. Denna åtskillnad mellan maximitjänstgöringsskyldighet och full tjänstgö­

ring har gjorts i syfte att antalet ordinarie tjänster ej skall bliva alltför

begränsat. Löneavvägningen innebär att vid tjänstgöring utöver full tjänst­

göring skall utgå dels löneplanslön och dels timlärararvode, att vid full

tjänstgöring skall utgå löneplanslönen utan reduktion och att vid mindre

än full tjänstgöring skall — förutsatt att läraren ej är ordinarie lärare eller

timlärare — utgå löneplanslönen reducerad med V» för varje veckotimme,

varmed undervisningsskyldigheten understiger 30 veckotimmar. 1949 års

beslut i kyrkomusikerfrågan innebär ett bibehållande för kantorernas del

av den hittillsvarande kombinationen till enhetliga tjänster av kyrkomusi-

kalisk tjänstgöring och tjänstgöring såsom folk- eller småskollärare; vid

dessa tjänster har emellertid avlöningen ansetts lämpligen böra konstrueras

såsom summan av löneplanslön för lärartjänstgöringen och ett kantorstill-

lägg för den kyrkomusikaliska tjänstgöringen. För organisternas del skall

enligt principbeslutet såvitt möjligt anordnas heltidstjänstgöring genom att

den kyrkomusikaliska tjänstgöringen och tjänstgöring som musiklärare i

skola kombineras till enhetlig tjänst. Anställnings- och avlöningsförhållan­

dena för organisterna komma därför att förete stora likheter med övnings-

lärarnas; vid den evalvering av den kyrkomusikaliska tjänstgöringen i visst

antal veckotimmar, som erfordras för tillämpningen av bestämmelser om

tjänstgöringsskyldighet och avlöning, är även att beakta skyldigheten att i

viss utsträckning meddela fri musikundervisning.

Grundvalen har genom de sålunda fattade principbesluten blivit lagd dels

för innehållet i de närmare bestämmelser i organisatoriskt avseende, som

det ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda och som i huvudsak äro avsedda

Kungi. Maj.ts proposition nr 234.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

ligheten av att för detta ändamål tillskapa nya avlöningsreglementen. Vad

först angår avlöningsbestämmelserna för övningslärare synes mig det öns­

kemålet ligga nära till hands, att dessa bestämmelser intagas i samma av-

löningsförfattning som gäller för övriga lärare vid respektive skolor, så

att skolmyndigheterna icke nödgas tillämpa skilda avlöningsreglementen för

ämneslärare och övningslärare. Avlöningsförhållandena för övningslärarna

kräva visserligen i några avseenden en särskild reglering, beroende på möj­

ligheten till reducerad tjänstgöring samt fyllnadstjänstgöring, men en

verkställd undersökning rörande de härför erforderliga särbestämmelserna

har synts mig giva vid handen, att dessa särbestämmelser bliva av så be­

gränsad omfattning, att de knappast i och för sig kunna tillräckligt mo­

tivera utfärdandet av ett fristående avlöningsreglemente; en annan sak är

att lärarlönesakkunniga i sitt förslag inarbetat en del tilläggsbestämmelser

samt utformat åtskilliga avlöningsregler på annat sätt än motsvarande be­

stämmelser i de av statsmakterna prövade avlöningsreglementena, ett för­

hållande vartill jag i det följande återkommer. Jag har ej heller blivit helt

övertygad om lämpligheten av att i en författning sammanföra avlönings-

bestämmelser för kyrkomusiker av två helt skilda typer, av vilka den ena

kommer att finnas i vissa kyrkomusikerdistrikt och den andra i andra så­

dana distrikt; mera naturligt kunde ha varit att reglera kantorernas avlö­

ningsförhållanden i folkskolans avlöningsreglemente och organisternas —

vilka närmast överensstämma med statstjänstemännens -— i statens all­

männa avlöningsreglemente. Jag vill också erinra om att motsvarande

spörsmål ingående dryftats i propositionen 1948: 225 och att i denna an­

förts åtskilliga enligt min mening tungt vägande skäl för att koncentrera

avlöningsbestämmelserna till så få författningar som möjligt.

I den nu förhandenvarande situationen bär jag emellertid, oavsett den

tveksamhet åt vilken jag sålunda ansett mig böra giva uttryck, slutligen

stannat vid att förorda ett genomförande av de sakkunnigas förslag om

utfärdande av nya avlöningsreglementen. Jag har härvid fäst visst avse­

ende vid det förhållandet, att man knappast utan att närmare erfarenhet

vunnits kan våga mera bestämt avgöra, huruvida den detaljreglering, som

nu föreslås, i alla avseenden är den mest lämpliga för den egenartade or­

ganisationsform med kombinerade tjänster, som här är avsedd att genom­

föras. Frågan kan dessutom komma att påkalla förnyat ståndpunktsta-

gande i anledning av blivande förslag om utfärdande av statliga avlönings-

bestämmelser för ytterligare personalgrupper.

Avlöningsreglementenas tillämpningsområden böra enligt min mening

bringas att sammanfalla med vad som följer av de fattade principbesluten.

Jag anser mig sålunda icke kunna förorda, att avlöningsreglementet för öv­

ningslärare redan från och med den 1 juli 1950 erhåller tillämpning på öv­

ningslärare vid de statsunderstödda privatläroverken och folkhögskolorna,

till vilkas framtida avlöningsförhållanden riksdagen ännu icke tagit ställ­

ning; vid bifall till de förslag rörande grunderna för en lönereglering för

lärarpersonalen vid dessa skolor, som i annat sammanhang föreläggas inne­

24

Iiungl. Maj:ts proposition nr 234.

ra reglementsbestämmelser, synes mig knappast möjlig att genomföra, då

tilläggsbestämmelserna icke på något sätt redovisats för sig. Vidare böra,

såsom lönenämnden påyrkat, i reglementena icke intagas materiella be­

stämmelser av besparingsreglementstyp rörande ersättning vid resor utan

allenast hänvisas till allmänna resereglementet och av Kungl. Maj :t med­

delade bestämmelser; det torde få förutsättas, att dylika ersättningar i fö­

rekommande fall skola bestridas från samma anslag, varifrån statsbidrag

till lärarnas löner utgår. Även bestämmelserna om den slutliga fördelning­

en mellan olika skolor samt mellan de kyrkliga kommunerna och skolvä­

sendet av löneförmånerna vid fyllnadstjänstgöring böra meddelas i annan

ordning än genom införande i avlöningsreglementet. Vad slutligen angår det

förhållandet, att reglementena i vissa avseenden endast innehålla hänvisning

till statens allmänna avlöningsreglemente med därtill hörande tilläggsbe­

stämmelser, finner jag i likhet med lönenämnden detta innebära en viss

olägenhet — denna skulle icke ha uppkommit, om övningslärarna och kyrko­

musikerna inordnats under de nu befintliga avlöningsreglementena — men

jag anser den likväl icke vara så stor, att den bör föranleda omtryck av av­

sedda, tämligen omfattande bestämmelser, särskilt som de statliga och högre

kommunala skolmyndigheterna i allt fall ha att tillämpa statens allmänna

avlöningsreglemente på annan lärarpersonal än övningslärarna.

Vid utfärdandet av statens allmänna avlöningsreglemente och folksko­

lans avlöningsreglemente har tillämpats den ordningen, att riksdagen be­

myndigat Kungl. Maj :t att utfärda reglementena i huvudsaklig överens­

stämmelse med framlagda författningsförslag; Kungl. Maj :t har härige­

nom blivit oförhindrad att vidtaga förtydliganden eller eljest redaktio­

nella jämkningar i författningarna, såväl vid utfärdandet som därefter.

Kungl. Maj :t har vidare bemyndigats att utan riksdagens medverkan änd­

ra avlöningsbestämmelserna, dels då skäl föreligga att utsträcka tillämp­

ningen av enligt reglementena för vissa grupper av tjänstemän gällande

bestämmelser till andra, i stort sett likartade grupper, dels då riksdagens

beslut i organisations- eller anslagsfrågor föranleda tillägg till eller änd­

ring i reglementenas bestämmelser, så framt dessa tillägg eller ändringar

icke avvika från de principer, på vilka avlöningsreglementenas bestämmel­

ser äro byggda, dels ock då skäl föreligga att i samband med ändringar

och tillägg, som nyss sagts, vidtaga vissa modifikationer av gällande be­

stämmelser. Därjämte har Kungl. Maj :t bemyndigats att utfärda över­

gångsbestämmelser i samband med löneregleringen.

Beträffande utfärdandet av de nu föreslagna avlöningsreglementena tor­

de böra förfaras på i huvudsak samma sätt, och motsvarande bemyndigan-

den böra i anslutning därtill utverkas av riksdagen. Med hänsyn till den

sena tidpunkt, vid vilken de sakkunniga avgivit sina förslag, har emeller­

tid möjlighet icke funnits att nu framlägga överarbetade författningsför­

slag. I stället framläggas de av de sakkunniga utarbetade förslagen, var­

jämte jag i det följande redovisar de ändringar i dem, som enligt min

mening böra vidtagas. Den överarbetning därutöver, som jag i det före­

26

Kungl. Maj. ts proposition nr 234.

att skolöverstyrelsen utan vidare skall äga medgiva avvikelse från huvudbe­

stämmelsen; eventuellt skulle bestämmelsen kunna i anslutning till Saar

formuleras så, att med lärarens stationeringsort förstås orten för den skola,

där läraren är placerad, såframt ej skolöverstyrelsen, med iakttagande av de

närmare föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar, annorlunda bestämmer. Sta­

tens lönenämnd har ur språklig synpunkt påyrkat en omfonnulering såväl

av denna bestämmelse som av stadgandet i paragrafens andra stycke.

För egen del ansluter jag mig till statskontorets förslag, att skolöverstyrel­

sen beträffande medgivande av undantag från huvudbestämmelsen skall ha

att iakttaga de närmare föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar; de sakkunnigas

förslag är enligt vad jag inhämtat utformat med tanke på att en lärare kan

ha så betydande fyllnadstjänstgöring vid skola på annan ort, att det fram­

står som motiverat att låta denna utgöra stationeringsort för honom.

6

§•

Enligt stadganden i de statliga avlöningsreglementen, som gälla för icke

statsanställd personal, beror på beslut eller bestämmelser, som meddelats av

Kungl. Maj :t, om och i vad mån förmånerna enligt vederbörande reglemen­

te skola minskas i fall, då vederbörande befattningshavare uppbär livränta

enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkes­

sjukdomar på grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst. Stadganden

av denna innebörd återfinnas icke i förslaget till avlöningsreglemente för öv-

ningslärare, som i stället innehåller föreskrifter — i 6 och 24 §§ — om att

i reglementet avsedd lärare i fråga om ersättning enligt nämnda båda lagar

skall anses såsom statsanställd, även om han är anställd å icke-statlig tjänst.

Till motivering härav anföra de sakkunniga följande.

Vid 1948 års riksdag (prop. 235) har beslutats en ändring av 3 § olycks­

fallsförsäkringslagen, vilken gör det möjligt för Kungl. Maj:t att meddela

särskilda föreskrifter beträffande dem, som helt eller delvis åtnjuta ersätt­

ning av statsmedel motsvarande lagens förmåner.

De sakkunniga förorda, att övningslärare vid icke-statliga skolor vid till-

lämpningen av olycksfallsförsäkringslagen och yrkessjukdomslagen anses

såsom statsanställda. Den nuvarande anordningen, enligt vilken olycksfalls-

ersättningen skall avdragas från löneförmånerna, har nämligen visat sig

medföra praktiska olägenheter, vilka påtalats i riksdagens revisorers berät­

telse till 1943 års riksdag (s. 130—132). Förslaget innebär, att skolorna icke

skola erlägga försäkringsavgifter för övningslärarna samt att i regel endast

de i reglementet angivna förmånerna skola utgå vid olycksfall i arbete och

yrkessjukdom. Om dessa i något fall skulle vara lägre än ersättningen en­

ligt nämnda lagar, skall dock skillnaden utbetalas av riksförsäkringsanstal-

ten. Även om ersättning enligt dessa lagar sålunda ej utgår, skall dock varje

olycksfall i arbete och yrkessjukdom anmälas till riksförsäkringsanstalten.

Statens lönenämnd har uttalat, att lönenämnden ville ifrågasätta, huru­

vida den sålunda föreslagna anordningen — mot vilken lönenämnden i och

för sig icke funne anledning till erinran — borde genomföras för övnings-

lärarnas del utan att en motsvarande ändring företoges beträffande äm-

neslärare vid de högre kommunala skolorna samt folk- och småskollärare.

28

Kungl. Maj-.ts proposition nr 234.

terminstjänstgöring, som tillsatts efter ledigförklarande, i stället bör an­

ställas som extra ordinarie, om han då erhåller högre lönegrad, t. ex. för­

ordnande vid folk- eller småskoleseminarinm.

Statens lönenämnd har påyrkat viss omformulering av bestämmelsen.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska

gymnastiksällskapet ha ifrågasatt, huruvida icke vikariatslön eller vikariats-

ersättning borde tillkomma en ordinarie övningslärare, som förordnats up­

pehålla övningslärartjänst vid högre skolform och med högre lönegrads-

placering.

För egen del anser jag, att de sakkunnigas förslag efter viss, huvudsak­

ligen redaktionell överarbetning, bör kunna godtagas för normala fall; det

må framhållas, att förslaget i denna del i huvudsak överensstämmer med

nu gällande bestämmelser i ämnet. Förslaget torde dock böra kompletteras

med ett stadgande, som för Kungl. Maj :t möjliggör att, då särskilda skäl

därtill föreligga, förordna, att lärare må åtnjuta lön som om han innehade

den uppehållna tjänsten. Medgivande härtill synes kunna vara motiverat

framförallt i sådana fall, där förordnande meddelas att under längre tid

uppehålla en ordinarie tjänst, vilken av organisatoriska skäl anses icke böra

tillsättas.

Enligt de sakkunnigas förslag äger, om läraren i här avsett fall har mindre

än full tjänstgöring, skolöverstyrelsen bestämma det antal veckotimmar,

efter vilket avlöningen skall beräknas. Statskontoret har uttalat, att bestäm­

melsen härom givits en innebörd, som statskontoret icke kan godtaga, och

i anslutning därtill anfört följande.

Teoretiskt möjliggör stadgandet för skolöverstyrelsen att bestämma, att

lön skall utgå för full tjänstgöring, oaktat läraren å tjänsten fullgör ett

mindre antal veckotimmar. Förhållandet må belysas med följande exempel.

En ordinarie lärarinna vid ett seminarium överväger på grund av mannens

förflyttning eller ingående av giftermål att bosätta sig på annan ort än se-

minarieort. Kan ordinarie anställning vid skola å den nya orten icke beredas

henne torde förordnande å e. o. tjänst kunna ifrågakomma. Omfattar denna

tjänst allenast 15 veckotimmars tjänstgöring, skall normalt utgå halv lön,

vilken i ämnet hushållsgöromål skall beräknas efter 17 lönegraden. Genom

bestämmelsen i fråga kan lärarinnan emellertid komma att få åtnjuta lön

efter 25 lönegraden, därest överstyrelsen med hänsyn till lärarbristen skulle

finna angeläget ur undervisningsväsendets intresse att till varje pris ut­

nyttja hennes arbetskraft å den nya bostadsorten. Med hänsyn till grund­

principerna för löneregleringen kan statskontoret icke förorda, att detta

stadgande, till vilket en motsvarighet finnes i civila avlöningsregleinentet,

i oförändrat skick bibehålies i det nya reglementet. Förslagsvis kan punkten

i fråga omformuleras på följande sätt: »Härvid skall dock avlöningen be­

räknas efter omfattningen av tjänstgöringsskyldigheten å den uppehållna

tjänsten, såframt ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar.»

Med anledning av vad statskontoret sålunda anfört torde jag få erinra

om att en motsvarighet till ifrågavarande bestämmelse funnits såväl i 5 §

kungörelsen 1937: 953 som i civila avlöningsreglementet. Då bestämmelsen

intogs i sistnämnda avlöningsreglemente, grundade sig detta på ett förslag

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

2 mom. Detta moment innehåller bestämmelse om den lönegrad, som

skall tillämpas för ordinarie eller extra ordinarie lärare i två övningsämnen.

Tillhöra motsvarande tjänster i vartdera ämnet samma lönegrad, skall lära­

ren givetvis tillhöra denna. I motsatt fall skall ordinarie lärare »under de

villkor, som angivas i stadgan för övningslärare», tillhöra den högre löne­

graden. Detsamma skall i regel gälla beträffande extra ordinarie lärare, dock

att skolöverstyrelsen, där särskilda skäl föreligga, äger för extra ordinarie

lärare bestämma lägre lönegradsnummer. I anslutning till förslaget ha de

sakkunniga anfört, att jämlikt förslaget till stadga icke må i lönehänseende

i den kombinerade tjänsten inräknas flera timmar i det ämne, som eljest

medför lägre löneställning, än i det andra ämnet.

Statskontoret har ansett, att de villkor, som för lärare i två ämnen skola

gälla för hänförande till den högre lönegraden, böra angivas i reglementet.

Statens lönenämnd har framhållit, att de åsyftade villkor, som angivas i

stadgan för övningslärare, torde vara de, som stadgan uppställer för inrät­

tande av tjänst i två övningsämnen; stadgan nämnde däremot intet om

lönegradsplaceringen.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska gym­

nastiksällskapet ha ansett, att extra ordinarie lärare med tjänst i två öv­

ningsämnen borde i lönegradshänseende följa samma regler som ordinarie

lärare och sålunda alltid hänföras till den högre lönegraden.

Lönenämndens uttalande torde böra beaktas vid den slutliga utformning­

en av övningslärarstadgan och avlöningsreglementet. Därvid bör jämväl över­

vägas huruvida avlöningsreglementet i enlighet med statskontorets förslag

bör utbyggas med vissa ytterligare föreskrifter; motsvarande fråga uppkom­

mer beträffande 5 mom. i denna paragraf. I sak biträder jag de sakkunnigas

förslag under detta moment; därest mera generellt förening till en tjänst

medgives av i olika lönegrader placerade övningsläraranställningar, obero­

ende av avståndet i lönegrader, kan den av de sakkunniga föreslagna jämk-

ningsmöjligheten beträffande extra ordinarie lärare befinnas erforderlig för

undvikande av stötande konsekvenser.

6 mom. Detta moment bör lämpligen kompletteras med en definition å

oavkortad lön. Jag återkommer till denna fråga i samband med 17 g.

7

mom. Rörande lön vid fyllnadstjänstgöring innehåller förevarande mo­

ment bestämmelserna, att tjänst, i vilken ingår fyllnadstjänstgöring, skall i

sin helhet tillhöra den lönegrad, som gäller för tjänst vid den skola, där

tjänsten är placerad, att lön för fyllnadstjänstgöring utgår efter den orts-

grupp, till vilken lärarens stationeringsort är hänförd, samt att i tjänsten

skall i första hand inräknas undervisning vid den skola, där tjänsten är pla­

cerad. I anslutning härtill anföra de sakkunniga.

Bestämmelsen i 7 mom. att i tjänsten i första hand inräknas undervis­

ning vid den skola där tjänsten är placerad, är av betydelse för bestämman­

de av timarvodet för tilläggstimmar enligt 18 § 2 mom. I allmänhet komma

tilläggstimmarna att anses förlagda till den skola, där fyllnadstjänstgöring

fullgöres. Om t. ex. i ordinarie musiklärartjänst vid realskola (Ca 21) ingår

22 veckotimmar vid realskolan och 14 veckotimmar fyllnadstjänstgöring

32

Statens lönenämnd har anfört följande.

Lönenämnden hyser vissa betänkligheter mot att i reglementet endast

skulle hänvisas till 22 § Saar med anslutande tilläggsbestämmelser. Vad an­

går folkskolan, skall skolstyrelse visserligen i här avsedda fall inhämta

yttrande från statens folkskolinspektör, men det är skolstyrelsen som fattar

beslut och blir ansvarig därför. Då styrelsen icke lärer kunna besluta om

löneklassplacering utan att ha kännedom om gällande bestämmelser på om­

rådet, förutsätter denna anordning, att samtliga folkskolestyrelser måste be­

reda sig tillgång till Saar.

För egen del anser jag skäl kunna anföras såväl för som emot den av de

sakkunniga föreslagna anordningen. För förslaget talar bl. a. det förhållan­

det, att Saar och tilläggsbestämmelserna därtill innebära en tämligen ut­

tömmande behandling av de fall som kunna tänkas uppkomma; om ma­

teriella bestämmelser skulle intagas i förevarande reglemente, finge väl dessa

bliva mera summariska, och detta skulle medföra, att ett större antal frågor

om löneklassplacering med hänsyn till tidigare tjänst finge prövas från fall

till fall. Med beaktande härav anser jag mig icke böra motsätta mig ett ge­

nomförande av de sakkunnigas förslag.

I detta sammanhang må nämnas, att vid remissbehandlingen jämväl be­

rörts frågan om löneklassplacering av tjänsteman, vilken är underkastad

bestämmelserna i Saar eller Arf men tidigare innehaft anställning som öv-

ningslärare.

Sålunda har statens lönenämnd anfört följande.

Det synes lönenämnden erforderligt att reglera frågan om löneklasspla­

cering vid övergång från anställning enligt förevarande avlöningsreglemente

till anställning, varå Saar äger tillämpning. Detta synes lämpligen kunna

ske genom komplettering av de särskilda bestämmelser för läroverk m. fl.

läroanstalter som meddelats under 12 § B tilläggsbestämmelserna till Saar.

Skolöverstyrelsen har anfört, att folk- eller småskollärare, vilken innehaft

anställning såsom övningslärare, i förekommande fall borde medgivas att

tör löneklassuppflyttning tillgodoräkna tjänstgöring som övningslärare, en

fråga vari emellertid Kungl. Maj :t kunde besluta enligt 16 § 1 mom. Arf.

Vad lönenämnden och skolöverstyrelsen sålunda anfört giver mig anled­

ning erinra, att Kungl. Maj :t enligt Saar och Arf äger meddela beslut eller

bestämmelser om löneklassplacering med hänsyn till tidigare tjänstinne­

hav jämväl i andra fall än som materiellt regleras genom bestämmelserna i

själva reglementena. Därest så skulle befinnas lämpligt med hänsyn till an­

talet fall, i vilka övningslärare övergår till anställning, som avses i Saar eller

Arf, eller av annan anledning, torde Kungl. Maj :t böra överväga att meddela

generella bestämmelser i ämnet.

12 och 13 §§.

Statskontoret har beträffande dessa paragrafer anfört, att de endast i un­

dantagsfall torde komma att tillämpas och därför borde ersättas med en

hänvisning till motsvarande bestämmelser i Saar. För egen del anser jag

emellertid de sakkunnigas förslag kunna godtagas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

33

14 §.

Såsom av paragrafen framgår, avses partiell tjänstledighet kunna bevil­

jas övningslärare. Skolöverstyrelsen, som uppmärksammat att detta skall

kunna ske även beträffande övningslärare vid folkskola, oaktat folk- och

småskollärare icke kunna erhålla partiell tjänstledighet, har uttryckligen

tillstyrkt förslaget; olikheten vore motiverad av att folk- och småskollärar-

na men däremot icke övningslärarna vore klasslärare. De sakkunnigas för­

slag har ej heller givit mig anledning till erinran.

Föreskriften om avdrag å lönen vid partiell tjänstledighet har i regle-

mentsförslaget erhållit en från Saar delvis avvikande utformning. De sak­

kunniga ha i anslutning därtill anfört, att löneavdraget vid partiell tjänst­

ledighet under mindre än en vecka borde ske i förhållande till det antal

undervisningstimmar läraren varit tjänstledig, men att vid tjänstledighet

under minst en vecka avdraget borde ske i förhållande till antalet veckotim­

mar, som ledigheten avsåge. Jag anser mig böra biträda sakkunnigförslaget

även på denna punkt. Enligt min mening böra emellertid motsvarande be­

stämmelser i Saar lämpligen tillämpas på samma sätt på den lärarpersonal,

som avses i nämnda reglemente.

Kungi. Maj.ts proposition nr 234.

15 §.

Till motivering av sitt förslag i fråga om lön under tjänstledighet för

iakttagelser, studier eller arbete (15 § 1 mom., 5 punkten) ha de sakkunniga

anfört följande.

I punkt 5 om tjänstledighet för iakttagelser, studier eller arbete av bety­

delse för undervisningsväsendet m. m. ha de sakkunniga beträffande vill­

koren för sådan tjänstledighet anslutit sig till de snävare bestämmelserna i

Arf. De sakkunniga utgå emellertid från att musiklärare alltjämt skall kun­

na erhålla lön med B-avdrag för studier för avläggande av högre kantors-

examen och högre organistexamen, då denna utbildning även får anses vara

av betydelse för hans lärartjänst. I fråga om den tid sådan tjänstledighet

skall kunna omfatta, ha de sakkunniga anslutit sig till bestämmelserna i

Saar.

Statens lönenämnd har anfört följande.

För de fall, som avses i 1 mom. punkt 5 a), ha bestämmelser föreslagits

i anslutning till vad som gäller enligt Arf, men i b) under samma punkt har

anknytning skett till bestämmelserna i 28 § B Saar för läroverk m. fl. läro­

anstalter. Med anledning härav vill lönenämnden framhålla, att det f. n.

icke är möjligt att i alla avseenden reglera övningslärarnas avlöningsför­

hållanden så, att full överensstämmelse kommer att råda mellan övningslä­

rare och ämneslärare vid folkskola resp. vid läroverk, men att vid sådant

förhållande två så likartade bestämmelser som de här ifrågavarande höra

utformas efter ett och samma avlöningsrcglemente. I detta fall anser sig

lönenämnden böra förorda, att bestämmelserna i Arf tagas till förebild för

hela punkten 5).

För egen del vill jag föreslå, att punkterna 5 a) och b) sammanslås samt

att i fråga om lön får gälla vad de sakkunniga föreslagit.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 234.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Därest, såsom jag under 9 § förordat, begreppet oavkortad lön definieras

i nämnda paragraf, kan motsvarande begreppsbestämning i denna paragraf

utgå.

I 5 mom. har intagits en föreskrift att skolan, om det påkallas för under­

visningens behöriga uppehållande, äger bevilja lärare, som begär partiell

tjänstledighet och vidhåller framställningen, hel tjänstledighet eller partiell

tjänstledighet i större omfattning än han begärt. Då en dylik bestämmelse

torde vara motiverad ur organisatorisk synpunkt, biträder jag de sakkunni­

gas förslag. Bestämmelsen bör emellertid icke tillämpas, med mindre verk­

ligt vägande skäl därför i det särskilda fallet föreligga. Bestämmelsen bör vi­

dare omformuleras med hänsyn till en av skolöverstyrelsen framställd

erinran.

17 §.

I anslutning till 2 mom. har statens lönenämnd framhållit, att begreppet

oavkortad lön här liksom skett i 15 § 1 mom. borde definieras. Eventuellt

skulle en generell sådan definition kunna lämnas i 9 § 6 mom.

Med biträdande av lönenämndens förslag förordar jag, att begreppet oav­

kortad lön generellt definieras i 9 § 6 mom.; därvid bör, såsom förut nämnts,

den av lönenämnden berörda bestämmelsen i 15 § 1 mom. utgå.

18 §.

Enligt 1 mom. av denna paragraf i reglementsförslaget skola ordinarie

och extra ordinarie lärare som fullgöra undervisning utöver den, som vid

bestämmande av lönen inräknas i tjänsten, för sådana tilläggstinnnar åt­

njuta ersättning såsom timlärare. För tilläggstimmar i samband med fyll­

nadstjänstgöring skall enligt 2 mom. utgå det timarvode, som gäller för äm­

net vid den skola, där undervisningen fullgöres, dock efter den ortsgrupp,

till vilken lärarens stationeringsort är hänförd.

I anslutning till förslaget ha de sakkunniga anfört följande.

För egentliga timlärare i övningsämnen med full kompetens ha de sak­

kunniga föreslagit, att timarvode beräknas efter lägsta löneklassen för mot­

svarande extra ordinarie lärare. För motsvarande timlärare i läroämnen be­

räknas däremot timarvodet efter lägsta löneklassen för extra lärare. Då

extra lärare i regel äro placerade två lönegrader lägre än extra ordinarie

lärare — beträffande adjunkter 3 lönegrader — bli alltså timarvodena i

övningsämnen jämförelsevis förmånliga. Detta accentueras ytterligare av

den omständigheten, att extra ordinarie övningslärare äro placerade endast

en lönegrad under normallönegraden för motsvarande ordinarie lärare, me­

dan skillnaden beträffande lärare i läroämnen i regel är två lönegrader.

Ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid de högre skolformerna ha

från och med den 1 juli 1948 tillförsäkrats timarvode för tilläggstimmar,

som beräknas efter den löneklass de tillhöra, dock högst efter den högsta

löneklassen för motsvarande extra ordinarie lärare. En sådan höjning har

däremot ej skett för folkskolans lärare. Av övningslärarnas organisationer

yrkas nu, att även i övningsämnen timarvodet för tilläggstimmar beräknas

efter lika förmånliga grunder som för lärarna i läroämnen.

För övningslärarna har denna fråga ej lika stor ekonomisk betydelse som

för ämneslärarna. Det kan för dem endast bli fråga om en höjning av tim­

36

Kungl. Mcij:ts proposition nr 234.

Enligt stadgeförslagets 11 § skall övningslärares undervisningsskyldighet

uppgå till 30 veckotimmar. Dessutom skall lärare vara skyldig att mot sär­

skild ersättning meddela undervisning under ytterligare högst 4 veckotim­

mar. Nuvarande bestämmelser upptaga icke en skyldighet av senare art.

Som skäl för införande av skyldighet för övningslärare att åtaga sig 4 över­

timmar per vecka anföra de sakkunniga, att det stundom kan möta svårig­

heter att fördela tjänstgöringen i olika klasser så, att varje lärare får just

det timantal, som skall svara mot hans undervisningsskyldighet. Läraren bör

då, om erforderliga timmar i ämnet finnas tillgängliga, vara skyldig att mot

ersättning undervisa ytterligare några timmar. Vidare anföra de sakkunniga,

att det i ganska många fall torde bli svårt att ordna undervisningen i ett öv-

ningsämne vid en skola, om icke läraren åtager sig undervisning utöver

det för hans tjänst fastställda timantalet.

Enligt riksförbundets mening innebär ett åläggande av övertidsarbete eu

sådan anmärkningsvärd åtgärd, att den icke får tillgripas annat än tillfäl­

ligtvis och då av mycket vägande skäl. Enär ifrågavarande förslag icke av­

ser tillfälligt övertidsarbete utan sådant utsträckt under lång tid och enär —

enligt riksförbundets mening — tyngden i de av de sakkunniga anförda skä­

len icke motsvarar det anmärkningsvärda i den föreslagna åtgärden, fin­

ner riksförbundet förslaget i detta avseende oförenligt med ett normalt för­

hållande mellan arbetsgivare och arbetstagare. Uppenbarligen kan den situa­

tionen inträda, att det vid en skola kan vålla svårigheter att uppgöra ett så­

dant schema, att läraren erhåller det för hans undervisningsskyldighet gäl­

lande exakta timantalet. Det bör då ankomma på den enskilde läraren att

avgöra, om han anser sig kunna åtaga sig övertimmar för att därigenom täc­

ka den normala tjänstgöringsskyldigheten. Anser han sig icke kunna detta,

torde de inom ramen för denna tjänstgöringsskyldighet resterande timmar­

na kunna utfyllas genom undervisning utanför den egentliga timplanen,

t. ex. i frivillig teckning, instrumentalmusik, hållningsrättande gymnastik

eller genom extra gruppindelning i slöjd, med andra ord genom sådan tjänst­

göring, som är föreslagen om timantalet enligt timplanen vid en skola till­

fälligt sjunker under 30 veckotimmar och fyllnadstjänstgöring icke lämpli­

gen kan beredas läraren. Skulle därigenom ett antal timmar återstå, böra

dessa bestridas av annan lärare. Det kan givetvis ibland uppstå svårigheter

att finna lärar krafter för dylik timtjänst men dessa svårigheter äro icke ty­

piska för undervisning i övningsämnen utan gälla även läroämnen och f. ö.

också andra tjänster, där arbetsuppgifterna och arbetskraften icke motsvara

varandra. Enligt riksförbundets mening böra övningslärarna icke placeras i

särställning i förhållande till andra arbetstagare. Frånsett det principiellt

förkastliga i att ålägga övertidsarbete, kan undervisningen icke gagnas av

att lärare, som av åldersskäl eller andra orsaker icke orka åtaga sig tjänst­

göring utöver den normala, skola tvingas därtill.

I sitt betänkande av den 23 januari 1947 behandla de sakkunniga även

frågan om det arvode, som skall utgå för övertimmar. (Riksförbundet anser

det gängse uttrycket övertimmar mera adekvat än uttrycket tilläggstim-

mar.) På sidan i 65 framhålla de sakkunniga, att över timmar icke kunna be­

traktas som övertidsarbete i egentlig mening, varmed också skulle följa en

annan ersättning. De skäl, som framförts av de sakkunniga i detta samman­

hang, kan riksförbundet icke ansluta sig till. Någon närmare redovisning av

riksförbundets synpunkter i denna fråga torde icke vara behövlig, eftersom

Kungl. Maj :t genom kungörelse 1948: 568 angående bl. a. särskilt arvode för

s. k. övertimmar i viss utsträckning tagit ställning härvidlag. Riksförbundet

vidhåller, att arvodet för övertimmar i varje fall icke skall understiga den

lön läraren erhåller för sitt ordinarie arbete. Arvodet för övertimmar bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

37

därför enligt riksförbundets bestämda mening utgå lägst efter den löneklass

läraren befinner sig i. Riksförbundet kan icke ansluta sig till den begräns­

ning till näst högsta löneklassen för extra ordinarie lärare, som de sakkun­

niga förorda i sitt nya förslag.

För egen del vill jag erinra om att de sakkunniga i sitt förut avgivna be­

tänkande i övningslärarfrågan anförde, att de övervägt om icke, med hän­

syn till att övningslärarnas arbete vid sidan av lektionerna i regel måste

anses mindre tidskrävande än ämneslärarnas och folkskollärarnas, full

tjänstgöring för övningslärare lämpligen borde fastställas till ett något högre

timtal än 30, att emellertid i sådant fall antalet tjänster med full tjänstgö­

ring av schematekniska och andra skäl skulle bliva ganska begränsat, även

om möjligheterna till kombinationer med andra skolor utnyttjades, att full

tjänstgöring på grund härav borde föreligga vid en undervisning av 30 vecko­

timmar, att lärarna emellertid borde vara skyldiga att mot särskild ersätt­

ning tjänstgöra högst 4 veckotimmar utöver den för tjänsten stadgade un-

dervisningsskyldigheten — dock att lärare, som tjänstgjorde vid mer än en

skola med tidsödande resor mellan skolorna, i regel icke borde åläggas så­

dan tjänstgöring -— samt att timlärararvode enligt eljest gällande grunder

skulle utgå vid tilläggstimmar utöver den fastställda undervisningsskyldig-

heten. Från den utgångspunkten, att vad de sakkunniga sålunda föreslagit

skulle genomföras, fattades vid 1948 års riksdag beslut beträffande övnings­

lärarnas lönegradsplacering. Att man nu skulle på väsentliga punkter från­

gå de förutsättningar, på vilka nämnda riksdagsbeslut bygger, synes mig

icke böra ske, med mindre frågorna om vad som skall anses utgöra full

tjänstgöring och därmed utgöra motiv för inrättande av ordinarie tjänst och

om tjänsternas lönegradsplacering göras till föremål för ny prövning. Jag

kan emellertid icke tillstyrka att en dylik åtgärd vidtages, särskilt som jag

icke kan finna den åberopade jämförelsen med vissa lärares s. k. övertim­

mar bärande. Beträffande möjligheten att ålägga lärarna intill 4 timmars

tjänstgöring utöver den, som vid löneberäkningen anses som full tjänstgö­

ring, biträder jag sålunda de sakkunnigas förslag, vilket även lämnats utan

erinran av statens lönenäinnd. Till frågan om grunderna för fastställandet

av timarvoden återkommer jag i det följande.

19 §.

Beträffandet det i denna paragraf innefattade stadgandet, enligt vilket

lärare i hushållsgöromål äger åtnjuta fri kost i samband med de praktiska

övningarna i ämnet, har statskontoret uttalat, att bestämmelsen icke borde

göras ovillkorlig; ordet »äger» borde fördenskull utbytas mot »må». Även

enligt min mening synes en dylik omformulering böra ske.

21

§.

Såsom förut nämnts ha de sakkunniga i sina förslag till avlöningsrcgle-

menten för övningslärare och kyrkomusiker intagit vissa materiella bestäm­

melser rörande resekostnads- och traktamentsersättning vid resor i sam­

band med fyllnadstjänstgöring; beträffande övningslärare återfinnas be­

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

stämmelserna i förevarande paragraf. I enlighet med vad jag i det föregåen­

de anfört i anslutning till statens lönenämnds yttrande över förslagen böra

dessa materiella bestämmelser utgå och ersättas med ett stadgande av inne­

börd, att ersättning vid resa i samband med fyllnadstjänstgöring i förekom­

mande fall utgår enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t.

De sakkunniga ha anfört, att fråga om resekostnads- och traktamentser-

sättning i andra fall än vid resa i anledning av fyllnadstjänstgöring knap­

past torde uppkomma. Om så likväl i något fall skulle ske, syntes ersätt­

ningsfrågan få prövas av Kungl. Maj :t. Jag anser mig kunna biträda detta

uttalande.

Såsom jag i annat sammanhang anfört, torde det böra förutsättas att här

avsedda ersättningar till icke-statliga övningslärare skola bestridas från ve­

derbörligt statsbidragsanslag till lärarlönerna; för statliga lärare böra dyli­

ka ersättningar utgå från vederbörande omkostnadsanslag.

24 §.

Enligt de sakkunnigas förslag skola ordinarie och extra ordinarie lärare

erhålla sjukvård eller sjukvårdsersättning enligt de grunder, som gälla för

andra lärare vid den skola, där de äro anställda. Detta medför bl. a. att

lärare vid högre kommunal skola eller vid folkskolan har att stå självrisk

intill ett belopp av 100 kronor för redovisningsår.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska

gymnastiksällskapet ha påyrkat, att självrisken om 100 kronor skall utgå.

För egen del kan jag inskränka mig till att framhålla, att ifrågavarande

spörsmål för andra lärares vidkommande prövades vid 1947 och 1948 års

allmänna lönereglering och att den ståndpunkt, som därvid intogs, samman­

faller med resultatet av förhandlingar, som förts mellan 1945 års lönekom-

mitté och tjänstemännens huvudorganisationer. Att nu för övningslärar-

nas vidkommande intaga en annan ståndpunkt synes mig icke böra ifråga-

komma.

I detta sammanhang kan förtjäna framhållas, att vid den allmänna löne­

regleringen förutsattes, att ikraftträdandet av en allmän sjukförsäkring

skulle föregås av en utredning rörande de förmåner av olika slag, som vid

sjukdom tillkomma statstjänstemän och andra befattningshavare med avlö­

ning enligt det statliga lönesystemet. Jag har för avsikt att föranstalta om

en dylik utredning.

Slutligen vill jag erinra om att jag vid behandlingen av 6 § förordat en

reglering på annat sätt än de sakkunniga föreslagit av sammanträffande

mellan å ena sidan förmåner enligt avlöningsreglementet och å andra sidan

förmåner enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för

vissa yrkessjukdomar. Viss jämkning bör i anledning därav ske i denna

paragraf.

25 §.

Enligt förevarande paragraf skall till avliden ordinarie eller extra ordina­

rie lärares dödsbo utbetalas begravningshjälp med 500 kronor, vilket belopp,

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

39

därest läraren efterlämnar familjepensionsberättigade anhöriga, i förekom­

mande fall förhöjes med en månads lön med avdrag av en månads familje­

pension. Bestämmelsen överensstämmer såtillvida med de motsvarande stad-

gandena i övriga statliga avlöningsreglementen. Emellertid innefattar sak­

kunnigförslaget jämväl föreskrift, att månadslönen skall beräknas efter full

tjänstgöring, även om lärarens undervisningsskyldighet var av mindre om­

fattning, vilket innebär en förmånligare beräkning än för andra tjänstemän.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna förorda, att förhöjd begrav­

ningshjälp finge utgå efter förmånligare grunder än enligt Saar. Även sta­

tens lönenämnd har understrukit, att förslaget —- för vilket motivering icke

förebragts — innebure avsteg från motsvarande bestämmelser i Saar och

Arf.

För egen del kan jag icke förorda, att ett avsteg från eljest gällande grun­

der för förhöjd begravningshjälp nu göres för övningslärarnas vidkomman­

de, särskilt som även andra befattningshavare med deltidsanställning fin­

nas och bestämmelserna om förhöjning av begravningshjälp utformats i syfte

att resultatet i normala fall skall bliva detsamma som om lön utginge intill

dess en månad förflutit från dödsfallet och familjepension först därefter bör­

jade utgå. Jag anser emellertid skäl tala för att bestämmelserna om tjänste­

männens begravningshjälp underkastas översyn i samband med den blivande

utredningen rörande sjukvårdsförmånerna.

Frågan rörande sammanträffande mellan begravningshjälp enligt reg­

lementet och motsvarande förmån enligt olycksfallsförsäkrings- eller yrkes-

sjukdomslagen torde böra regleras på samma sätt som för övriga tjänste­

män. Detta föranleder viss ändring i sakkunnigförslaget.

26 och 27 §§.

Bestämmelserna i 26 § rörande beräkning och utbetalning av kontanta

löneförmåner överensstämma i stort sett med vad som i motsvarande hänse­

enden gäller enligt Saar och Arf och föranleda ej annan erinran från min

sida än att de böra än närmare anpassas efter Saar.

I 27 § ha intagits dels vissa bestämmelser rörande utbetalning av löneför­

måner i fall, då fyllnadstjänstgöring fullgöres vid annan skola än fortsätt-

ningsskola (eller folkhögskola), dels ock bestämmelser om fördelning av

kostnaderna för fyllnadstjänstgöring. Rörande bestämmelserna ha de sak­

kunniga anfört följande.

Föreskrifterna i 1—3 mom. avse fall, då tjänsten är placerad vid annan

skola än fortsättningsskola eller folkhögskola och fyllnadstjänstgöring full­

göres vid annan skola utom de nu nämnda. Lön, kallortstillägg och tim­

arvode för tilläggstimmar skall då i sin helhet utbetalas av den skola, där

tjänsten är placerad. Lön och kallortstillägg utgå efter den lönegrad och den

kallortsklass, som gälla för den skola, där tjänsten är placerad. Nämnda för­

måner beräknas med hänsyn till det sammanlagda timtalet vid den skola

där tjänsten är placerad och vid den skola där fyllnadstjänstgöring full­

göres. Lön och kallortstillägg må dock icke beräknas för flera timmar än som

motsvara full tjänstgöring eller om i icke-ordinarie tjänst ingå två övnings-

ämnen, vilka i och för sig medföra olika löneställning, det lägre timtal, som

40

Kungi. Mcij:ts proposition nr 234.

framgår av 9 § 5 mom. Timarvode för tilläggstimmar utgår efter den löne-

klass, som gäller för den skola där tjänstgöringen äger rum, vilket, som

nämnts, i regel är den skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum. Timarvode

utgår dock efter den ortsgrupp, som gäller för den skola där tjänsten är

placerad.

Om t. ex. en extra ordinarie lärare i teckning vid realskola där tjänstgör

24 veckotimmar och dessutom fullgör fyllnadstjänstgöring i teckning vid

folkskoleseminarium 12 veckotimmar, skall realskolan utbetala full lön efter

vederbörlig löneklass i lönegrad Ce 20 för 30 veckotimmar samt timarvode

för 6 tilläggstimmar vid seminariet efter löneklass 23.

Är tjänsten placerad vid statlig skola och fullgöres fyllnadstjänstgöringen

vid annan statlig skola, skola kostnaderna helt belasta förstnämnda skola.

Tillhöra de båda skolorna olika skolformer, uppkommer härigenom en viss

telbelaslning av anslagen. I stort sett torde dock en utjämning äga rum, då

man får räkna med att tjänster med sådan fyllnadstjänstgöring komma att

tinnas vid samtliga statliga skolformer. I varje fall rör det sig här om obe­

tydliga summor i jämförelse med anslagens totalbelopp. De sakkunniga ha

ansett det vara av vikt att rektor sexpeditionerna så vitt möjligt befrias från

arbetet med att beräkna kostnaderna för fyllnadstjänstgöring.

Beträffande icke-statliga skolor däremot kan det knappast undvikas, att

kostnaderna fördelas mellan skolorna. Huvudregeln i 2 mom. andra stycket

är, att kostnaderna mellan skolorna fördelas i förhållande till timtalen vid

varje skola. Härvid skola även inräknas kostnaderna för tilläggstimmar samt

lön under tjänstledighet och kostnaderna för vikarie å tjänsten.

Om t. ex. en ordinarie lärare i musik vid realskola ett läsår där haft 25

veckotimmar och dessutom 10 veckotimmar fyllnadstjänstgöring vid kom­

munal flickskola skola samtliga kostnader å tjänsten, inberäknat timarvode

för tilläggstimmar, lön under tjänstledighet samt lön och timarvode till vi­

karier å tjänsten, fördelas mellan skolorna sålunda att realskolan svarar

för “/^m och den kommunala flickskolan ersätter realskolan 10/35 av de to­

tala kostnaderna.

Den skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, kan alltså få utbetala er­

sättning efter annan ortsgrupp eller kallortsklass än den, som gäller för sko­

lan. I allmänhet fullgöres dock fyllnadstjänstgöring å samma ort som tjäns­

ten är placerad. Den skola, där tjänsten är placerad, kan åter få vidkännas

kostnader för ett högre timarvode för tilläggstimmar än som gäller vid sko­

lan, t. ex. om lärare vid realskola har fyllnadstjänstgöring med tilläggstim­

mar vid folkskoleseminarium.

Nämnda huvudregel gäller, då lönen och undantagsvis timarvode för till-

läggstimmar icke utgå efter högre lönegrad respektive löneklass än den, som

gäller för motsvarande tjänster vid den skola, där fyllnadstjänstgöring full­

göres. Regeln gäller sålunda bl. a. då ordinarie lärare i hushållsgöromål vid

realskola (Ca 18) har fyllnadstjänstgöring vid kommunal flickskola, där

motsvarande tjänster tillhöra lönegrad Ca 20. I så fall utgår lönen för

fyllnadstjänstgöringen efter lönegrad Ca 18, vilket medför mindre kostnad

för skolan, än om tjänsten varit placerad vid den kommunala flickskolan.

För de fall åter, då läraren uppbär lön efter högre lönegrad eller undan­

tagsvis timarvode efter högre löneklass än den, som gäller för den skola, där

fyllnadstjänstgöring fullgöres, skall enligt de sakkunnigas förslag den ersätt­

ning skolan har att utgiva reduceras. Därvid skall först lön och timarvode

till läraren och i förekommande fall dennes vikarier omräknas, som om

tjänsten varit placerad vid den skola, där fyllnadstjänstgöringen fullgjorts.

Därefter fördelas lönen och timarvodet var för sig.

Om t. ex. en ordinarie lärare i teckning vid folkskoleseminarium i löne­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

41

grad Ca 25, löneklass 27, där haft 25 veckotimmar och dessutom haft fyll­

nadstjänstgöring 10 veckotimmar vid kommunal flickskola, skall den kom­

munala flickskolan av lönen ersätta ’%« av den lön, som utgår enligt lönegrad

21, löneklass 23, och “/ss av timarvodet för tilläggstimmarna, vilka utgått

enligt de vid flickskolan gällande grunderna.

Ifrågavarande kostnader för fyllnadstjänstgöring skola efter rekvisition

ersättas vid slutet av varje redovisningsår. Icke-statlig skola, där tjänst är

placerad, skall avdraga detta belopp vid rekvisition av statsbidrag. Statsbi­

drag bör beräknas å skillnaden mellan utbetalad avlöning och det belopp som

sålunda erhållits, även om nämnda belopp reducerats enligt nyss angivna

regler.

I 4 mom. regleras de fall, då lärare vid annan skola än fortsättningsskola

eller folkhögskola fullgör fyllnadstjänstgöring vid sådan skola. Undervis-

ningsskyldigheten vid full tjänstgöring vid dessa skolor är vid fortsättnings-

skoian fastställd till 1 080 timmar för redovisningsår och har av de sakkun­

niga för folkhögskola föreslagits fastställd till 960 timmar för arbetsår,

medan undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring vid andra skolor är

fastställd till 30 veckotimmar. På grund härav föreslås, att i dessa fall var­

dera skolan utbetalar den lön till läraren eller dennes vikarie, som belöper

på skolan. För bestämmande av full tjänstgöring måste dock antalet under-

visningstimmar kunna evalveras i veckotimmar. De sakkunniga ha före­

slagit, att vid fortsättningsskola 36 undervisningstimmar under ett redovis­

ningsår skola anses motsvara en veckotimme under ett läsår och 18 under-

visningstimmar under ett kalenderhalvår skola anses motsvara en vecko­

timme under en termin. För folkhögskolorna ha de sakkunniga på motsva­

rande sätt föreslagit att 32 respektive 16 undervisningstimmar skola mot­

svara en veckotimme.

Om t. ex. en extra ordinarie lärare i hushållsgöromål vid kommunal mel-

lanskola under ett läsår där har 24 veckotimmar och dessutom fyllnads­

tjänstgöring vid fortsättningsskola 360 undervisningstimmar, skall full

tjänstgöring anses utgöra 24 veckotimmar vid den kommunala mellanskolan

jämte (36 X 6 =) 216 undervisningstimmar vid fortsättningsskolan. För

tjänstgöring utöver 216 timmar vid fortsättningsskolan skall alltså timar­

vode för tilläggstimmar utgå. Mellanskolan utbetalar lön för 24 veckotimmar

enligt de för mellanskolan gällande bestämmelserna och fortsättningssko­

lan utbetalar lön för 216 timmar och timarvode för (360 — 216 =) 144

timmar enligt de för fortsättningsskolan gällande bestämmelserna, dock ef­

ter den ortsgrupp, som mellanskolan tillhör. I detta fall erfordras icke nå­

gon ekonomisk uppgörelse mellan skolorna, eftersom samma lönegrad gäller

för sådan anställning (Ce 17) vid båda skolorna.

Om åter en ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd vid kommunal flickskola

i lönegrad Ca 18 löneklass 19 där har 24 veckotimmar och dessutom fyll­

nadstjänstgöring 360 undervisningstimmar vid fortsättningsskolan (Ca 16),

skall fortsättningsskolan visserligen utbetala lön efter löneklass 19 för 216

timmar och timarvode för 144 tilläggstimmar. Fortsättningsskolan äger emel­

lertid av flickskolan erhålla ersättning för skillnaden mellan lönen enligt lö­

neklass 19 och löneklass 17 enligt den för flickskolan gällande ortsgruppen.

Det belopp som flickskolan sålunda får ersätta fortsättningsskolan bör in­

räknas i de kostnader för tjänsten, för vilka statsbidrag rekvireras.

Statens lönenämnd har beträffande 27 § anmärkt, att 1 mom. och 4 mom.

första stycket innehållsmässigt höra till 26 § samt att det kan ifrågasättas,

om bestämmelserna i 1 mom. äro behövliga. Enligt lönenämndens mening

böra 2 och 3 inom. samt 4 mom. andra stycket, vilka bestämmelser röra för­

42

Kungl. Maj-.ts proposition nr 234.

delningen av kostnaderna för övningslärarnas avlöning, knappast ha sin

plats i avlöningsreglementet. Skolöverstyrelsen har föreslagit viss omformu-

lering av 27 § 3 mom.

Jag delar lönenämndens mening, att föreskrifter rörande fördelningen

av kostnaderna för övningslärarnas avlöning lämpligen böra meddelas i an­

nan ordning än i avlöningsreglementet. Därest riksdagen icke däremot fram­

ställer erinran, torde Kungl. Maj :t böra vid sidan av avlöningsreglementet

meddela föreskrifter i ämnet av i huvudsak den innebörd, som framgår av

de sakkunnigas förslag; om det skulle visa sig möjligt vid bestämmelsernas

definitiva utformande att genom smärre, principiellt icke ingripande för­

ändringar i sakkunnigförslaget ernå en önskvärd förenkling i beräknings­

sättet, förutsätter jag att dylika jämkningar skola få ske.

28 §.

De sakkunniga ha förutsatt, att avlöningsförmånerna för timlärare och

pensionerade lärare skola bestämmas av Kungl. Maj :t och regleras i särskild

kungörelse. Reglerna för timlärarnas avlöning bleve visserligen av större

betydelse för övningslärare än för andra lärare, eftersom extra anställning

icke skulle förekomma för övningslärare, men då föreskrifter om timarvo­

den ej eljest influtit i avlöningsreglementena borde jämväl dessa arvoden

enligt de sakkunnigas mening regleras i en särskild, av Kungl. Maj :t utfär­

dad kungörelse.

I detta sammanhang må erinras om grunddragen i den reglering av tim­

arvodena, som de sakkunniga föreslogo i sitt första betänkande.

Timarvodena borde anknytas till vissa löneklasser å löneplanen och be­

räknas med hjälp av trettiondelsregeln.

S. k. A-arvode borde utgå till timlärare, som såväl med hänsyn till utbild­

ning som tidigare tjänstgöring vore behörig att anställas som extra ordi­

narie lärare. A-arvodet skulle beräknas efter lägsta löneklassen för extra

ordinarie övningslärare i samma ämne vid vederbörande skolform, dock

att arvodet för timlärare, som innehaft extra ordinarie anställning, skulle

efter beslut av skolöverstyrelsen kunna beräknas efter den löneklass, som

läraren vid det tillfälle, då han tillträdde sin tjänstgöring som timlärare,

skulle ha varit berättigad till i egenskap av extra ordinarie vid samma

skola.

S. k. B-arvode skulle tillkomma lärare, som med avseende å utbildning

men ej med hänsyn till tidigare tjänstgöring vore behörig att anställas som

extra ordinarie lärare. B-arvodet skulle beräknas efter den löneklass, som

låge två löneklasser under den lägsta löneklassen för extra ordinarie öv­

ningslärare i samma ämne.

S. k. C-arvode skulle utgå till övriga timlärare. Detta arvode skulle för

timlärare i ämnena teckning, musik och gymnastik, vilka hade en relativt

hög lönegradsplacering, beräknas efter den löneklass, som vore sex löne­

klasser lägre än den lägsta för extra ordinarie lärare, och för timlärare i

andra övningsämnen beräknas efter den löneklass, som vore fem löneklasser

lägre än den lägsta för extra ordinarie lärare.

Ersättningen för tilläggstimmar skulle utgöras av normalt A-arvode.

Vid remissbehandlingen av nämnda förslag riktades vissa erinringar mot

sakkunnigförslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

43

I sitt nu förevarande betänkande ha de sakkunniga icke berört frågan om

timlärarnas avlöningsförmåner i annan mån än att de sakkunniga, såsom

närmare anförts under 18 §, beträffande tilläggstimmar i första hand före­

slagit, att arvodet skall beräknas efter lägsta löneklassen i extra ordinarie­

lönegraden, men förklarat sig icke motsätta sig att arvodet beräknas efter

den löneklass läraren tillhör, dock icke efter högre löneklass än den näst

högsta för motsvarande extra ordinarie lärare.

Statens lönenämnd har inskränkt sig till att framhålla vikten av att detta

spörsmål avgöres under beaktande av motsvarande förhållanden i fråga om

andra lärare än övningslärare.

För egen del anser jag, att avlöningsförmånerna för de övningslärare, vil­

ka äro timlärare, lämpligen böra regleras genom samma författning som

är tillämplig beträffande andra timlärare. Nu gällande bestämmelser för

sistnämnda lärare ha utformats och utfärdats av Kungl. Maj :t, och det torde

få förutsättas, att detsamma skall gälla beträffande övningslärare. Beträf­

fande sakinnehållet i bestämmelserna må framhållas, att Kungl. Maj :t upp­

dragit åt 1941 års lärarlönesakkunniga att upprätta förslag till de bestäm­

melser utöver de i avlöningsreglementet innefattade, som böra av Kungl.

Maj :t meddelas vid genomförandet av lönereglering för övningslärare. Först

sedan sådant förslag inkommit och undergått remissbehandling, torde ställ­

ning böra tagas till hithörande frågor.

30 §.

På sätt omnämnts under redogörelsen för 1948 års principbeslut i öv-

ningslärarfrågan innebär detta, att med ordinarie tjänst vid fortsättnmgs-

skola skall vara förenad en undervisningsskyldighet av 1 080 undervisnings-

timmar för redovisningsår; med extra ordinarie anställning vid fortsätt-

ningsskola skall vara förenad en undervisningsskyldighet av lägst 720 och

högst 1 080 undervisningstimmar för redovisningsår, dock lägst 180 tim­

mar under ena kalenderhalvåret, eller, om den extra ordinarie anställ­

ningen avser endast ett kalenderhalvår, lägst 360 och högst 540 undervis-

ningstimmar för kalenderhalvåret. Högst 30 undervisningstimmar för vecka

må därvid inräknas i undervisningsskyldigheten å tjänsten. Läraren är

dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under

ytterligare högst 180 timmar för redovisningsår eller, där extra ordinarie

anställning avser endast ett kalenderhalvår, högst 90 timmar för kalender­

halvåret. En särskild bestämmelse gäller, därest tjänsten avser två ämnen,

som i och för sig medföra olika löncgradsplaccring; det ämne, som medför

den högre löneställningen, skall då ingå i tjänsten med minst 360 timmar för

redovisningsår eller 180 timmar för kalenderhalvår, och det andra ämnet

må icke inräknas i tjänsten med högre timantal än förstnämnda ämne.

I anslutning härtill ha de sakkunniga utformat 1 mom. av denna paragraf

så, att för ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola må vid

bestämmande av lönen i tjänsten inräknas högst 30 undervisningstimmar i

veckan och sammanlagt högst 1 080 timmar under ett redovisningsår eller,

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

om anställning för extra ordinarie lärare omfattar endast ett kalenderhalvår

av ett redovisningsår, högst 540 timmar. Beträffande tjänst i två övnings-

ämnen skall dock nämnda särskilda bestämmelse, vilken avsetts skola in­

föras i stadgan för övningslärare, äga motsvarande tillämpning.

Har läraren mera omfattande tjänstgöring, utgår enligt 34 § reglements-

förslaget timarvode för de timmar, som infalla sist under veckan eller re­

dovisningsåret, eller, om anställning endast omfattar ett kalenderhalvår av

ett redovisningsår, sist under kalenderhalvåret.

Vid bestämmandet av lärares undervisningsskyldighet tages enligt princip­

beslutet endast hänsyn till undervisningstimmar. Härmed sammanhänger

bestämmelsen i 2 mom. av denna paragraf, som utformats i anslutning till

vad som gäller för timlärare i läroämnen enligt kungörelsen 1947:680.

Enligt paragrafens 3 mom. erhåller ordinarie lärare kalendermånadslön,

under det att extra ordinarie lärare jämlikt 4 mom. varje månad erhåller

lön för det antal undervisningstimmar, som under månaden ingått i an­

ställningen. I sistnämnda fall utgör lönen för undervisningstimme 1/M av må­

nadslönen

(=yi08o

av årslönen).

De förslag, som innefattas i denna paragraf, ha lämnats utan erinran vid

remissbehandlingen, och jag anser mig böra förorda att de genomföras.

31 §.

Med hänsyn till fortsättningsskolans organisation ha de sakkunniga an­

sett nödvändigt att som villkor för uppflyttning i löneklass uppställa krav på

undervisning under ett minsta antal timmar och icke ett minsta antal dagar.

De sakkunniga anföra, att det visat sig möta stora svårigheter att få till

stånd regler, som äro någorlunda enkla i tillämpningen och samtidigt leda till

i stort sett rättvisa resultat, samt att de efter prövning av olika lösningar

ansett, att fortsättningsskolans övningslärare endast böra få tillgodoräkna

kalenderhalvår, varunder de undervisat minst det antal timmar, som motsva­

rar halv tjänstgöring, eller alltså 270 timmar. Är detta krav uppfyllt, må en­

ligt förslaget halvåret tillgodoräknas med det antal dagar halvåret omfattar.

Är villkoret däremot icke uppfyllt, må halvåret icke till någon del tillgodo­

räknas.

Vid tillämpning av bestämmelsen må, på samma sätt som gäller för tjäns­

temän i allmänhet, med tid för fullgjord tjänstgöring eller sålunda med un­

dervisningstimme likställas tid, då vederbörande varit frånvarande av viss

anledning. För övriga tjänstemän gäller härvidlag bl. a., att för löneklass-

uppflyttning må tillgodoräknas intill 600 dagar, då vederbörande vidkänts

C-avdrag till följd av tjänstledighet för att fullgöra uppdrag inom personal­

sammanslutning, vilken avser att tillvarataga tjänstemännens intressen i

tjänsten eller främja deras yrkesutbildning; de sakkunniga förklara emel­

lertid att det icke visat sig möjligt att för fortsättningsskolans övningslä­

rare taga hänsyn till dylik tjänstledighetstid.

Statens lönenämnd har beträffande denna paragraf anfört i huvudsak föl­

jande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

45

Beträffande fortsättningsskolans övningslärare bär det enligt de sakkun­

niga icke visat sig möjligt att för löneklassuppflyftning taga hänsyn till

tjänstledighet med C-avdrag för att fullgöra uppdrag inom personalsamman­

slutning. Närmare motivering har icke lämnats. Då lönenämnden anser det

betydelsefullt, att ifrågavarande övningslärare i berörda hänseende äro i

princip jämställda med andra lärare, iar lönenämnden hemställa, att det

måtte undersökas huruvida avgörande hinder mot en dylik jämställdhet

föreligga.

Med hänsyn till de speciella regler för löneklassuppflyttning, som befun­

nits erforderliga för fortsättningsskolans övningslärare, kan ifrågasättas, om

icke för fall av övergång mellan övningsläraranställningar vid fortsättnings-

skolor och vid andra skolor (utom folkhögskolor) behövas föreskrifter lik­

nande dem som återfinnas i andra stycket av de särskilda bestämmelser för

läroverk m. fl. läroanstalter, som meddelats i 12 § B tilläggsbestämmelserna

till Saar.

Jag kan i huvudsak biträda de förslag, som innefattas i denna paragraf.

De föreslagna bestämmelserna skilja sig visserligen avsevärt från de stad-

ganden rörande löneklassuppflyttning, som meddelats i Saar och Arf och i

tilläggsbestämmelserna till dessa, men olikheterna synas i huvudsak be­

tingade av fortsättningsskolans säregna organisation. Emellertid skulle en­

ligt de sakkunnigas förslag komma att för fortsättningsskolans lärare sak­

nas någon motsvarighet till den eljest allmänt gällande bestämmelse, som för

tjänsteman, vilken i viss omfattning tages i anspråk för uppdrag inom per­

sonalsammanslutning, möjliggör att utan hinder därav erhålla löneklass-

uppflyttning vid eljest förutsatt tidpunkt. För egen del anser jag i likhet

med lönenämnden, att det vore mindre tillfredsställande, om för fortsätt­

ningsskolans lärare i detta avseende ej alls skulle med fullgjord undervis­

ning likställas undervisning, från vilken läraren åtnjutit C-avdragsledighet

för uppdrag inom personalsammanslutning. Det synes mig vidare icke omöj­

ligt att konstruera en regel, genom vilken fortsättningsskolans lärare i detta

avseende i princip jämställas med tjänstemän i allmänhet. Enligt de all­

männa bestämmelserna får under en treårsperiod intill 600 dagars ledighet

för uppdrag inom personalsammanslutning likställas med dagar för fullgjord

tjänstgöring, och dessa 600 dagar synas beträffande fortsättningsskolans lä­

rare böra motsvaras av 900 undervisningstimmar i analogi med att av dessa

lärare under ett halvår fullgjorda 270 undervisningstimmar medföra tillgodo­

räkning av omkring 180 dagar. Här avsedd lärare torde alltså kunna med­

givas att under en treårsperiod taga i beräkning för löneklassuppflyttning

högst 900 undervisningstimmar, från vilka han varit frånvarande till följd

av C-avdragsledighet för uppdrag inom personalsammanslutning, som om

han meddelat undervisning dessa timmar. Då bestämmelsen i ämnet på grund

av sin undantagskaraktär icke bör införas i reglementet utan i stället hör

medtagas bland blivande tilläggsbestämmelser till detta, synes anledning

icke finnas att i detta sammanhang närmare ingå på frågan om dess ut­

formning i detalj.

Jämväl den av lönenämnden berörda frågan om löneklassplacering och

löneklassuppflyttning vid övergång mellan fortsättningsskola och annan

skola torde böra närmare regleras i tilläggsbestämmelserna.

46

32 §.

Då tjänstgöring vid fortsättningsskolan räknas i undervisningstimmar,

ha de sakkunniga föreslagit, att jämväl löneavdragen skola fastställas för

undervisningstimme. Därest A- och B-avdragen för undervisningstimme

skulle avvägas så, att årslönen vid tjänstledighet under helt redovisningsår

skulle minskas med samma belopp som för andra tjänstemän eller alltså

med belopp motsvarande 365 A- eller B-avdrag, skulle beloppet per under-

365

visningstimme bliva y0gQ av A-respektive B-avdraget för dag. De sakkun­

niga ha föreslagit, att A- och B-avdragen för undervisningstimme efter viss

360

avrundning skola utgöra yQgQ = 1/3 av motsvarande avdrag för dag. Beträf­

fande C-avdrag för undervisningstimme innebär sakkunnigförslaget, att

dylikt avdrag skall utgöra ^-AOA av årslönen = i av månadslönen. Där en-

i Uou

yu

ligt de vanliga bestämmelserna oavkortad lön eller lön med A- eller B-av­

drag må åtnjutas visst antal dagar, skall för lärare vid fortsättningsskolan

löneförmånen utgå för det tredubbla antalet undervisningstimmar.

För ordinarie lärare uppkommer emellertid den komplikationen, att C-

avdraget under en månad kan bliva större än lönen för månaden. Anled­

ningen härtill är, att för sådan lärare lönen utbetalas med lika belopp un­

der årets månader — oberoende av omfattningen av den undervisning som

avses skola förekomma under månaden — under det att däremot summan

av C-avdragen under månaden blir beroende av det antal undervisnings­

timmar som läraren skulle ha tjänstgjort men från vilket han varit från­

varande. De sakkunniga ha med hänsyn härtill föreslagit att, där C-avdrag

för ordinarie lärare under en månad skulle bliva större än månadslönen,

återstående C-avdrag skall där så ske kan verkställas på härpå utgående

månadslön samma redovisningsår; läraren skall ej av denna anledning vara

skyldig återbetala redan uppburen lön. Till stöd för att läraren icke skulle

vara skyldig att vid redovisningsårets slut eller anställningens upphörande

återbetala då eventuellt kvarstående del av avdraget ha de sakkunniga i sitt

tidigare betänkande anfört, att det även för andra lärare kunde inträffa,

att de trots C-avdrag under del av läsår uppbure lön under ferier, och att

det vore av vikt att vid fortsättningsskolan varje redovisningsår betrakta­

des som en enhet, dels med hänsyn till rekvisition av statsbidrag och dels

och framför allt med hänsyn till att avlöningskostnaderna för ett och sam­

ma redovisningsår ofta skulle fördelas mellan olika skoldistrikt, som ingå

i tjänsten; under ett följande år kunde tjänsten omfatta delvis andra skol­

distrikt, och även eljest måste man räkna med att de olika skoldistrikten

då icke inginge i tjänsten med exakt samma timtal.

Under det att statens lönenämna och skolöverstyrelsen lämnat förslaget

utan erinran, bortsett från vissa påpekanden av mera formell natur, har

statskontoret uttalat, att, därest man av olika skäl föredroge lönens utbe­

Kungi. Maj.ts proposition nr 234.

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

47

talande per kalendermånad, man måste acceptera de nackdelar, som even­

tuellt kunde vara förenade därmed; en inskränkning av avdragsskyldighe-

ten till att avse löpande redovisningsår och befrielse i övrigt från återbe-

talningsskyldighet av för mycket uppburna löneförmåner borde icke ifråga-

komma.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska

gymnastiksällskapet ha uttalat, att avdraget per månad icke borde bliva

större än på månaden belöpande månadslön.

Då det ligger i C-avdragets natur att innebära avstående av hela lönen

och varje avsteg härifrån skulle medföra vittgående konsekvenser, synes

mig organisationernas önskemål icke kunna tillgodoses, med mindre be­

stämmelserna rörande löneutbetalningen till ordinarie lärare omkonstrue­

rades så att varje månad endast skulle utbetalas ersättning för därunder

fullgjord undervisning. En sådan omkonstruktion skulle emellertid försät­

ta fortsättningsskolans ordinarie lärare i en särställning, som bl. a. ur per­

sonalens egen synpunkt icke skulle vara tilltalande, och jag anser därför

—- ehuru med viss tvekan — att de sakkunnigas förslag på denna punkt

får i huvudsak godtagas. Jag kan likväl icke tillstyrka, att i reglementet

införes en föreskrift av den sakliga innebörden att lärare, som erhållit hög­

re avlöning än som bort tillkomma honom, skall vara fri från återbetal-

ningsskyldighet. Tvärtom anser jag mig kunna tillstyrka de sakkunnigas

förslag endast under förutsättning, att lärarens återbetalningsskyldighet

i reglementet uttryckligen fastslås. En särskild fråga är emellertid, huru­

vida krav på återbetalning bör framställas även efter det att läraren läm­

nat tjänsten; detta spörsmål torde böra regleras genom tilläggsbestämmel­

ser till reglementet på liknande sätt som i andra sammanhang skett med av­

seende å fall, där semesterberättigad tjänsteman, efter att ha åtnjutit hel

årssemester, lämnar tjänsten före kalenderårets utgång och där alltså, om

sistnämnda förhållande varit känt vid semesterns beviljande, tjänsteman­

nen endast borde ha erhållit avkortad semester.

33 §.

Till denna paragraf bör, i enlighet med ett av skolöverstyrelsen gjort på­

pekande, på motsvarande sätt som skett i annat sammanhang fogas en be­

stämmelse av innebörd, att den lön som extra ordinarie lärare uppbär skall

anses inkludera jämväl den ersättning för semester, vartill läraren eljest

må vara berättigad.

36 §.

Beträffande denna paragraf har statskontoret uttalat, att ämbetsverket

icke funne tillfredsställande, att lärare skulle kunna påfordra kontant er­

sättning i stället för bostadsförmån. Kunde skoldistrikt ställa bostad till

förfogande, syntes läraren icke böra äga rätt att kräva denna förmån eval-

verad i penningar, varigenom skoldistrikten — som enligt de sakkunnigas

förslag borde vara skyldiga att tillhandahålla bostad — skulle bliva oskäligt

betungade; skulle läraren finna med sin fördel förenligt att bibehålla lidi-

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

gare bostad och färdas till och från skolorten, borde kostnaderna härför

drabba honom själv. Statskontoret hade vidare uppmärksammat, att bo-

stadsersättningen i förslaget upptagits till två kronor mot av de sakkunni­

ga tidigare föreslagna en krona 50 öre; någon motivering härför hade icke

an förts.

I likhet med statskontoret kan jag icke förorda, att, samtidigt som skol­

distrikt skall vara skyldigt att tillhandahålla lärare bostad in. m., denne

skall äga påfordra att i stället erhålla kontant ersättning härför. Därest

läraren erbjudes tillfredsställande bostad och i eget intresse önskar bo

annorstädes, synes det mig knappast rimligt att ålägga skoldistriktet att

utgiva någon ersättning till honom härför. Å andra sidan vill jag emellertid

icke motsätta mig att läraren i dylikt fall skall kunna av skoldistriktet er­

hålla ersättning; beloppet av denna torde emellertid icke böra angivas i av-

löningsreglementet. För det fall, att skoldistriktet icke tillhandahåller bo­

stad in. m., synes det mig däremot riktigt att i avlöningsreglementet fast­

slå skoldistriktets skyldighet att till läraren utgiva skälig ersättning och att

fastställa ett visst minimibelopp för denna; för min del anser jag att det

föreslagna beloppet, 2 kronor för dag, bör kunna godtagas.

37 §.

De i denna paragraf av reglementsförslaget innefattade materiella bestäm­

melserna rörande ersättning för timlärares resor böra, såsom i annat sam­

manhang anförts, utgå och ersättas med en hänvisning till vad i nämnda

hänseende särskilt stadgas.

39—46 §§.

På sätt i det föregående framhållits böra bestämmelser rörande övnings-

lärare vid folkhögskolor icke utfärdas i detta sammanhang.

Övergångsbestämmelserna.

Punkterna 1—3. Punkt 1 av övergångsbestämmelserna innehåller med

avseende å nuvarande ordinarie övningslärare vid statliga och högre kom­

munala skolor till en början en bestämmelse om att reglementet icke skall

tillämpas å sådan lärare, därest han inom två månader efter ikraftträdan­

det till skolöverstyrelsen inkommer med anmälan, att han ej önskar övergå

å reglementet. I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit, att Kungl.

Maj :t lämpligen borde av riksdagen bemyndigas att medgiva avvikelse från

tidsfristen, då särskilda skäl förelåge.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska

gymnastiksällskapet ha ansett, att en tid av två månader vore för knappt

tillmätt särskilt med hänsyn till att denna tid lcomme att infalla under som­

marmånaderna. Tiden borde lämpligen ändras till fyra månader.

Jag anser i likhet med organisationerna, att ifrågavarande tidsfrist bör

utsträckas, förslagsvis till fyra månader. Såsom de sakkunniga framhållit

49

bör vidare Kungl. Maj :t äga medgiva avvikelse från tidsfristen, då särskilda

skäl därtill föreligga. Enligt min mening bör emellertid föreskriften i själva

reglementet endast innehålla, att såsom förutsättning för reglementets till-

lämpning å här avsedd lärare skall gälla, att denne icke inom av Kungl.

Maj:t bestämd tid anmäler, att han ej önskar övergå å reglementet.

Därest anmälan göres, äger läraren åtnjuta de avlöningsförmåner, som äro

honom tillförsäkrade i det för honom gällande avlöningsreglementet. Sådana

provisoriska löneförmåner, som beviljats i avbidan på lönereglering för lä­

rarna, böra givetvis bortfalla i enlighet med vad som eljest skett i samband

med lönereglerings genomförande. Läraren bör emellertid erhålla sådana

rörliga tilläggsförmåner, vartill rätt icke föreligger på grund av bestämmel­

se i det för vederbörande gällande avlöningsreglementet, i den mån sådana

törmåner utgå på grund av statsmakternas beslut; under nästa budgetår för-

utsättes, att kristillägg och i förekommande fall dyrtidstillägg må utgå.

Vad härefter angår behovet av övergångsbestämmelser till reglementet

för dettas tillämpning på nuvarande ordinarie och extra ordinarie lärare vid

statliga och högre kommunala skolor, må till eu början fästas uppmärk­

samhet på att löneregleringen är avsedd att medföra förbättringar för nu­

varande lärare dels genom att sådana organisatoriska åtgärder vidtagas, att

lärarna i betydligt större utsträckning än nu erhålla full tjänstgöring eller

eljest mera omfattande tjänstgöring än nu. dels genom att lärarna bliva

delaktiga av den löneförbättring, som innefattas i att statens löneplansför-

ordning blir å dem tillämplig, dels ock genom att de i viss utsträckning er­

hålla sociala förmåner enligt förmånligare bestämmelser än f. n. Å andra

sidan är att beakta, att ordinarie tjänst hittills kunnat inrättas för mindre

än full tjänstgöring men enligt den nya organisationen skall avse full tjänst­

göring, att extra ordinarie anställning hittills kunnat avse mindre än hälften

av full tjänstgöring men enligt den nya organisationen skall avse minst 15

veckotimmars tjänstgöring, att beslutet om lärarnas lönegradsplacering i

vissa fall medför tillämpning av lägre lönegrader inom det nya statliga löne­

systemet än dem, som närmast motsvara de hittillsvarande lönegraderna,

samt att för statliga lärare med mindre än full tjänstgöring reduktionen av

löneklassbeloppet för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten

understiger 30 veckotimmar, hittills utgjort 3% men i fortsättningen skall

utgöra Va, eller alltså något mer än hittills ('/,„= 3'/, %). Det återstår då

att överväga, i vilken mån övergångsbestämmelser böra meddelas för att i de

individuella fallen skall undvikas löneminskning.

De sakkunniga ha under punkterna 1:—3 framlagt förslag, vilkas genom-

förande skulle medföra, alt nuvarande lärare, samtidigt som de komrne i åt­

njutande av den förbättring omregleringen är avsedd att medföra, skulle

helt eller i betydande utsträckning få bibehålla sin ställning enligt det nu­

varande lönesystemet i de avseenden denna är förmånligare. Förslagen in­

nebära, att nuvarande ordinarie lärare skall äga övergå på det nya regle­

mentet såsom ordinarie, även om han ej har full tjänstgöring, att nuvaran­

de innehavare av extra ordinarie lärartjänst vid statlig skola skall äga att

4

intrång till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 234.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

under tre år efter ikraftträdandet kvarstå såsom extra ordinarie, även om

timtalet icke uppgår till 15 veckotimmar, att nuvarande ordinarie eller extra

ordinarie lärare vid övergången å det nya lönesystemet ävensom därefter, så

länge han oavbrutet innehar i reglementet avsedd ordinarie tjänst respek­

tive extra ordinarie anställning, icke skall placeras i lägre lönegrad än som

motsvarar hans nuvarande lönegradsplacering — detsamma skulle däremot

icke gälla för extra ordinarie lärare, vilken överginge å ordinarie tjänst —

samt att 3 %-regeln alltjämt skall tillämpas å nuvarande lärare vid statlig

skola, så länge han innehar sin nuvarande lärartjänst och denna ej kan för­

enas med full tjänstgöring, under det att trettiondelsregeln däremot skall till-

lämpas på nuvarande extra ordinarie lärare vid statlig skola. De sakkunniga

uttala, att även beträffande nuvarande ordinarie lärare med reducerad

tjänstgöring borde eftersträvas att de finge så omfattande tjänstgöring som

möjligt. Vad angår förslaget om extra ordinarie lärares lönegradsplacering

ha de sakkunniga härom anfört följande.

För extra ordinarie lärare föreligga icke lika starka skäl som för de ordi­

narie lärarna att låta dem behålla en högre löneställning än reglementet

medgiver. Då emellertid många av dem ha haft långvarig extra ordinarie

anställning före ikraftträdandet, ha de sakkunniga i sitt betänkande föror­

dat, att denna förmån även skulle tillkomma de extra ordinarie lärarna.

Det kan emellertid ifrågasättas, om de icke borde placeras en lönegrad läg­

re än närmast motsvarande lönegrad i det nya lönesystemet, där de ej enligt

reglementet skola tillhöra en högre lönegrad. De skulle likväl icke ens vid

heltidsanställning få vidkännas någon löneminskning, eller i varje fall skulle

denna uppgå till mycket blygsamma belopp. Dessutom skulle de i så fall

utom i kvinnlig slöjd icke komma i högre lönegrad än motsvarande nor­

mallönegrad för ordinarie lärare. Fn extra ordinarie lärare i teckning, mu­

sik eller gymnastik (Eo 18) skulle i så fall hänföras till lönegrad Ce 21, vil­

ken lönegrad han skulle bibehålla vid övergång till ordinarie tjänst i normal­

lönegraden (Ca 21). Detsamma gäller hushållsgöromål och manlig slöjd

(Eo 15, Ce 18 och Ca 18). I kvinnlig slöjd skulle däremot även då normal­

lönegraden för ordinarie bli lägre (Eo 15, Ce 18 och Ca 16).

De sakkunniga ha dock icke ansett sig böra frångå sitt tidigare förslag.

Statskontoret har uttalat, att nuvarande ordinarie statliga befattningar

borde upptagas å övergångsstat; ett bibehållande för de statliga ordinarie

lärarnas del av 3 %-regeln syntes så komplicera det nya avlöningssystemet,

att ämbetsverket icke ansåge skäl föreligga för ett tillmötesgående av för­

slaget härom. Statskontoret har vidare avstyrkt de sakkunnigas förslag, att

extra ordinarie lärare skulle få placeras i nu gällande lönegraders motsva­

righet inom det nya lönesystemet; de borde i stället hänföras till den löne-

klass i det nya lönesystemet, som motsvarade deras nuvarande löneklass,

eller, om denna icke funnes i den nya lönegrad, som skulle gälla för dem,

i den nya lönegradens högsta löneklass.

Statens lönenämnd har beträffande reglementets tillämpning å sådana

nuvarande ordinarie lärare vid statliga skolor, som ha reducerad tjänstgö­

ring, ifrågasatt, om anledning funnes att tillämpa 3 %-regeln; det borde

observeras, att de sakkunniga ansett trettiondelsregeln böra tillämpas för

51

extra ordinarie lärare vid sådana skolor. Lönenämnden har vidare erinrat

om att enligt punkt 9 skulle från rätt till personlig lönefyllnad, undantagas

sådana lärare vid folk-, fortsättnings- och folkhögskolor, som enligt sina

nuvarande anställningsvillkor vore skyldiga att vidkännas minskning i lö­

neinkomsten. Lönenämnden har förklarat sig anse det mycket tveksamt,

om extra ordinarie lärare borde tillerkännas den förmånliga lönegradspla-

cering, som följde av de sakkunnigas förslag; i varje fall kunde lönenämn­

den icke tillstyrka, att extra ordinarie lärare placerades i högre lönegrad

än den för motsvarande ordinarie lärare gällande normallönegraden. Slut­

ligen borde enligt lönenämndens uppfattning förmånen av placering i hög­

re lönegrad än den som gällde för tjänsten bortfalla, om läraren frivilligt

överginge till tjänst, för vilken normallönegraden vore lägre än den löne­

grad, i vilken läraren vid övergången skulle placeras enligt de sakkunnigas

förslag.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska

gymnastiksällskapet ha föreslagit, att för lärare, som önskar kvarstå å hit­

tillsvarande avlöningsreglemente, den hittillsvarande A-lönegraden med där­

till hörande lönebelopp skulle utbytas mot motsvarande nya Ca-lönegrad

med tillhörande belopp och att det hittillsvarande avlöningsreglementet i

övriga avseenden alltjämt skulle gälla i fortsättningen. Vid ett genomfö­

rande av de sakkunnigas förslag borde tillses, att extra ordinarie lärare, som

vid eller efter reglementets ikraftträdande erhölle ordinarie tjänst, bibe-

hölles vid lön efter lägst den övergångsvis för honom gällande extraordi-

narielönegraden.

För egen del vill jag till eu början erinra om att jag i det föregående ta­

git ställning till frågan om de avlöningsförmåner, som böra tillkomma or­

dinarie lärare, vilken icke önskar övergå på det nya avlöningsreglementet.

Vad jag därvid förordat innebär en tillämpning av de grunder, som plägat

ifrågakomma vid andra löneregleringar. Att, såsom lärarnas organisationer

hemställt, ifrågavarande lärare skulle vid kvarstående å äldre bestämmel­

ser erhålla sin kontanta lön bestämd enligt de nya löneplanerna, anser jag

icke böra ifrågakomma; ställning däremot får för övrigt anses ha tagits redan

därigenom att ifrågavarande befattningshavarkategorier undantogos från

den allmänna lönereglering, som genomfördes 1947 och 1948. I den mån

olikheterna mellan det äldre och det nya lönesystemet äro av sådan art och

omfattning, alt särskilda bestämmelser kunna anses motiverade för nuvaran­

de lärares del, hyser jag sålunda i likhet med de sakkunniga samt de hörda

myndigheterna uppfattningen, att dessa särskilda bestämmelser böra med­

delas såsom övergångsbestämmelser till det nya avlöningsreglementet.

Såsom förut nämnts skiljer sig den nya organisationen från den hit­

tillsvarande genom alt ordinarie tjänster i fortsättningen endast skola in­

rättas för full tjänstgöring och alt extra ordinarie anställning i princip

skall avse minst 15 veckotimmars tjänstgöring. Genomförandet av den för­

utsatta kombinationen av undervisning vid olika skolor och i olika ämnen

till enhetliga tjänster kan emellertid antagas komma att taga viss tid i

Iiungl. Maj-.ts proposition nr 234.

52

anspråk. Med beaktande härav och av den ordinarie anställningens karak­

tär anser jag mig kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag om att dels nu­

varande ordinarie lärare utan full tjänstgöring få övergå på reglementet så­

som innehavare av samma ordinarie tjänst och dels nuvarande innehavare

av statlig extra ordinarie lärartjänst få intill dess tre år förflutit från

reglementets ikraftträdande kvarstå såsom extra ordinarie, även om under­

visningen icke uppgår till J5 veckotimmar, det sistnämnda givetvis under

förutsättning att läraren, om denna bestämmelse ej meddelats, överhuvud

taget skulle ha innehaft i reglementet avsedd icke-ordinarie anställning.

Jag vill emellertid understryka, att dessa övergångsvis befintliga anställ­

ningar med mindre tjänstgöring än som normalt skall föreligga vid till-

lämpande av den ifrågavarande anställningsformen, snarast möjligt böra

försvinna genom att de, i den mån så är möjligt, förenas med undervis­

ning av avsedd omfattning; lärarna skola givetvis vara skyldiga att åtaga

sig tjänstgöring utöver den som nu åligger dem.

De förslag i övrigt, som de sakkunniga i detta sammanhang framställt

—i fråga om inrättande för de nuvarande ordinarie och extra ordinarie

lärarnas del av personliga tjänster i högre lönegrader än som skola gälla

enligt löneregleringen och om tillämpning i viss utsträckning av 3 %-regeln

i stället för trettiondelsregeln — sträcka sig vida längre än vad i andra lik­

nande sammanhang plägat medgivas. Under det att vid löneregleringar

eljest brukat meddelas bestämmelser till undvikande av en försämring i

lönehänseende, som eljest skolat inträda, innebär sakkunnigförslaget när­

mast att för nuvarande lärare skulle medgivas en kombination av det äldre

och det nya lönesystemets företräden ur lärarens synpunkt. Enligt min

mening måste den allmänna utgångspunkt, från vilken dessa förslag be­

dömas, vara att de ifrågasatta extraordinära åtgärderna icke böra vidtagas,

med mindre mycket tungt vägande sakliga skäl kunna åberopas därför.

Detta är emellertid, såvitt jag kunnat finna, icke fallet. En personlig löne-

gradsplacering skulle komma att bliva bestående under en hel tjänsteman­

nageneration och alltså sträcka sina verkningar långt in i framtiden.

För förslaget om 3 %-regelns bibehållande kan åberopas, att vid stats­

makternas tidigare behandling av frågan om denna regels ersättande med

trettiondelsregeln uttalats att, om en dylik åtgärd framdeles vidtoges, man

därvid finge söka undvika försämring för de därav berörda, men detta

synes kunna ske på annat sätt än genom 3 %-regelns bibehållande; mot

regelns bibehållande tala de därmed förenade betydande administrativa olä­

genheterna. För egen del vill jag i stället förorda, att en regel meddelas,

innefattande garanti mot löneminskning. Sådana regler ha även av de sak­

kunniga föreslagits beträffande med ordinarie jämförbara lärare vid folk­

skolan och fortsättningsskolan ävensom beträffande fast anställda kyrko­

musiker. Den närmare utformningen av regeln torde få ankomma på Kungl.

Maj :t; i stort sett torde de sakkunigas förslag beträffande kyrkomusikerna

kunna tjäna som förebild vid detaljutformningen.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan om den formella anord­

Kungl. Mctj:ts proposition nr 234.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

53

ningen av personalförteckningar, upptagande statliga övningslärartjänster.

Under rubriken tjänstemän å ordinarie stat böra redovisas i den nya or­

ganisationen ingående, med full tjänstgöring förenade tjänster; föreskrift

bör meddelas om vakanthållande i den omfattning, som föranledes av

att tjänster innehavas av tjänstemän på övergångsstat. På övergångsstat

böra i princip uppföras de tjänster, vilkas innehavare jämlikt övergångs­

bestämmelserna antingen kvarstå å äldre bestämmelser eller överföras men

ha reducerad tjänstgöring; vid det definitiva fastställandet av personalför­

teckningen för nästa budgetår torde emellertid samtliga nuvarande ordi­

narie tjänster få uppföras på övergångsstat. Tjänster på övergångsstat bö­

ra givetvis ej få återbesättas.

Punkterna h och 9. Under punkt 4 ha de sakkunniga föreslagit, att reg­

lementet skall tillämpas å innehavare av med pensionsrätt i statens pen-

sionsanstalt enligt före den 1 januari 1950 gällande bestämmelser förenade

tjänster vid folkskola eller fortsättningsskola, därest de ej särskilt anmä­

la, att de ej önska övergå å reglementet. Göres icke sådan anmälan, erhål­

ler vederbörande ställning som ordinarie lärare; kan tjänsten ej förenas

med full tjänstgöring, skall dock lönen minskas å tjänst vid folkskolan

med en trettiondel för varje veckotimme som undervisningsskyldigheten

är mindre än 30 veckotimmar och å tjänst vid fortsättningsskolan med

1/1080 för varje undervisningstimme som undervisningsskyldigheten är

mindre än 1 080 timmar för redovisningsår.

För dessa lärare ha vidare under punkt 9 intagits vissa bestämmelser om

personlig lönefyllnad. Om läraren genom övergången å reglementet får

minskad löneinkomst, skall han erhålla personlig lönefyllnad, i den mån

han ej enligt anställningsvillkoren är skyldig vidkännas minskning i sina

förmåner; i vissa fall har vid tillsättning av lärare föreskrivits, att de skola

vara skyldiga underkasta sig de lönevillkor, som framdeles fastställas vid

allmän lönereglering, och i sådana fall skall lönefyllnad icke utgå. Kostna­

den för lönefyllnaden skall liksom tidigare skett vid andra löneregleringar

bäras av huvudmannen. Lönefyllnaden skall enligt de sakkunnigas förslag

utgå så länge läraren kvarstår i samma tjänst och motsvara skillnaden

'mellan slutlön enligt de tidigare bestämmelserna och slutlön enligt regle­

mentet med övergångsbestämmelser; till motivering härav ha de sakkun­

niga anfört, att beräknandet av lönefyllnadens belopp skulle medföra ett

avsevärt arbete, om den för varje månad skulle uträknas som ett skillnads-

belopp mellan lön enligt tidigare gällande bestämmelser och enligt regle­

mentet.

Statskontoret har framhållit, att en del övningslärartjänster, som reg­

lerats med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, uttryckligen karakteri­

serats som extra ordinarie — detta gällde främst tjänster i Stockholm, vil­

ka icke vore förenade med 30 veckotimmars tjänstgöring — och uttalat att,

såvitt statskontoret kunde finna, någon anledning icke funnes att i sam­

band med löneregleringen utan vidare förvandla dessa befattningar til! ordi­

narie. Det framstode även som mindre tillfredsställande att samtliga reg­

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

lerade befattningar, oaA;sett tjänstgöringsskyldighetens omfattning, auto­

matiskt skulle förvandlas till ordinarie i det nya lönesystemet; grundtan­

ken i löneregleringen vore ju att skapa så många tjänster med full tjänst­

göring som möjligt. Enligt statskontorets mening borde en särskild pröv­

ning ske av de fall, då undervisningsskyldigheten å tjänsten icke redan

motsvarade eller genom utökning med fyllnadstjänstgöring komme att om­

fatta minst

30

veckotimmar. Vidare borde bestämmelserna om personlig

lönefyllnad utformas i bättre anslutning till vad som eljest — exempelvis

i kungörelsen

1947: 553, 6

kap.

2 § ---

brukade föreskrivas, och därvid

borde även meddelas föreskrifter om avstående av lönefyllnaden vid ledig­

het med C-avdrag samt om minskning av densamma på grund av löneklass-

Uppflyttning.

Statens lönenämnd har beträffande punkt 9 anfört, att den personliga

lönefyllnaden borde beräknas på sätt i allmänhet plägade ske, d. v. s. så­

som skillnaden mellan de avlöningsförmåner vederbörande ägde uppbära

omedelbart före respektive efter löneregleringen. Lönefyllnaden borde av­

stås för tid, varunder läraren vidkändes C-avdrag å lönen, samt minskas i

den mån lönen ökades genom lärarens uppflyttning till högre löneklasser.

Skolöverstyrelsen bär anfört, att övningslärartjänster funnes, som ve­

derbörande kommuner ansåge vara reglerade, ehuru detta ej skett i sta­

tens pensionsanstalt, och att det syntes lämpligt att kompletterande be­

stämmelser lämnades på denna punkt. På statens pensionsanstalt syntes

böra ankomma att utreda, vilka tjänster av dylikt slag, som utan att vara

reglerade i anstalten dock kunde jämställas med ifrågavarande pensions-

reglerade tjänster.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska

gymnastiksällskapet ha anfört, att fall kunde tänkas förekomma, där öv-

ningslärare innehade tjänst, som icke vore reglerad i statens pensionsan-

stalt men likväl vore att anse som ordinarie kommunal befattning; även

i sådana fall borde läraren beredas möjlighet att erhålla ordinarie tjänst.

Vidare borde de i punkt 4 omnämnda befattningshavarna erhålla oreduce­

rad lön även om full tjänstgöring icke kunde beredas dem. Vad slutligen

beträffade punkt 9, borde personlig lönefyllnad kunna utgå jämväl i den

mån läraren enligt anställningsvillkoren vore skyldig vidkännas minsk­

ning i sina förmåner, såframt huvudmannen genom en senare överens­

kommelse garanterat löneförmånen före övergångstillfället.

Såsom av det anförda framgår råda meningsskiljaktigheter i frågan,

vilka övningslärare vid folkskolan och fortsättningsskolan som böra auto­

matiskt erhålla ordinarie anställning. De sakkunniga ha hit hänfört inne­

havare av sådan tjänst, vilken enligt före den 1 januari 1950 gällande be­

stämmelser var förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Stats­

kontoret har ansett detta godtagbart endast i fall, då undervisningsskyl­

digheten å tjänsten motsvarar eller genom utökning med fyllnadstjänstgö­

ring kommer att omfatta minst 30 veckotimmar, och förordat att övriga

fall underkastas en särskild prövning; skolöverstyrelsen och personalorga­

55

nisationerna ha å andra sidan uttalat sig för en utvidgning att omfatta jäm­

väl befattningar, som kommunerna betraktat som ordinarie utan att ha

låtit förena dem med pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Vad först angår frågan, i vilka fall ordinarieskap i det nya reglementets

mening automatiskt bör vinnas, vill jag erinra om att den 29 december 1949

utfärdats kungörelse (nr 728) angående tillämpning av reglementet för pen­

sionering genom statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattnings­

havare å övningslärare vid högre kommunala skolor in. fl. Enligt denna

kungörelse, som trädde i kraft den 1 januari 1950, skall SPA-reglementet

med vissa tillägg och undantag äga tillämpning bl. a. å »sådana vid folk­

skola eller fortsättningsskola anställda ordinarie och extra ordinarie öv­

ningslärare med en sammanlagd undervisningsskyldighet ej understigande,

för lärare vid folkskola 20 veckotimmar och för lärare vid fortsättnings­

skola 720 timmar för år, för vilka enligt 1948 års riksdags beslut (riksda­

gens skrivelse nr 390) lönereglering framdeles skall ske». Enligt föreskrift

i nämnda kungörelse skall det ankomma på skolöverstyrelsen att beträffan­

de övningslärare vid folk- eller fortsättningsskola bestämma, huruvida vid

tillämpning av SP A-reglementet och kungörelsen lärare skall anses såsom

ordinarie eller extra ordinarie lärare. I anslutning härtill vill jag, med beak­

tande i viss utsträckning av vad som anförts vid remissbehandlingen, föreslå

att ordinarieskap inom den nya organisationen automatiskt vinnes av lärare,

som enligt dylikt beslut av skolöverstyrelsen skall anses såsom ordinarie.

Beträffande de ifrågavarande lärarna uppkommer frågan, i vad mån de

skola kunna kvarstå på hittills gällande bestämmelser. De sakkunniga

ha föreslagit att de skola äga kvarstå, såframt de inom två månader efter

ikraftträdandet göra vederbörlig anmälan därom. Under erinran om vad

jag anfört beträffande motsvarande bestämmelse under punkt 1 vill jag

föreslå, att tidsfristen icke angives i reglementet utan bestämmes i sär­

skild ordning. Den torde böra utgöra förslagsvis fyra månader räknat från

ikraftträdandet respektive från den senare tidpunkt, då skolöverstyrelsen

meddelat beslut av nyss angivna innebörd.

De sakkunniga ha föreslagit, att ifrågavarande lärare vid tillämpning av

det nya reglementet skall anses inneha ordinarie tjänst men att lönen skall

vederbörligen reduceras, om tjänsten ej kan förenas med full tjänstgöring,

samt att läraren, om han vid själva ikraftträdandet eljest skulle lida löne­

minskning, skall av huvudmannen erhålla personlig lönefyllnad, beräknad

enligt vissa grunder, att utgå med oförändrat belopp så länge läraren inne­

har samma tjänst. Personalorganisationerna ha önskat, att full lön skulle

ta utgå oberoende av tjänstgöringsskyldighetens omfattning. För en sådan

anordning föreligga emellertid enligt min mening inga bärande skäl, varför

jag icke kan tillstyrka densamma. Vad vidare angår frågan om personlig

lönefyllnad, anser jag i likhet med de sakkunniga och remissmyndigheterna,

att sådan bör av huvudmannen utbetalas, därest läraren eljest skulle vid över­

gången till det nya reglementet vidkännas minskning i sin behållna då­

varande inkomst; vid denna jämförelse bör emellertid den dåvarande in­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234-

56

komsten, såsom de sakkunniga anfört, tagas i betraktande endast i den män

läraren icke enligt sina omedelbart före övergången gällande anställnings­

villkor var skyldig att vidkännas minskning i densamma. Vad angår kon­

struktionen av den personliga lönefyllnaden, anser jag mig böra biträda det

förslag, som framställts av statskontoret och statens lönenämnd. Därest

det i något fall kan konstateras, att annan lärare än som enligt det före­

gående har möjlighet att erhålla ordinarie anställning — och sålunda även,

om han så önskar, att kvarstå på hittillsvarande avlöningsbestämmelser —

av vederbörande kommun tillförsäkrats vissa avlöningsförmåner utan skyl­

dighet att underkasta sig omreglering av dessa, torde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att efter prövning av föreliggande omständigheter besluta om

de särskilda övergångsbestämmelser, som i anledning därav kunna erford­

ras; kostnaderna för dylika övergångsanordningar böra självfallet bäras av

vederbörande huvudman.

I detta sammanhang må slutligen framhållas, att såsom villkor för hu­

vudmannens rätt till statsbidrag bör gälla, att denne i förekommande fall

utgiva läraren enligt statliga bestämmelser tillkommande personlig lönefyll-

nad men ej lönetillskott därutöver, samt att huvudmannen beträffande lärare,

vilken kvarstår på äldre bestämmelser, underlåter att vidtaga åtgärder för

genomförande av löne- eller pensionsförhöjningar, som ej äro med bindande

verkan tillförsäkrade vederbörande vid tidpunkten för löneregleringen.

Punkterna 5 och 6. Övergångsbestämmelserna under dessa punkter av­

se lönegradsplacering in. in. av lärare i manlig och kvinnlig slöjd. I an­

slutning till bestämmelserna ha de sakkunniga anfört följande.

Beträffande lärare i manlig slöjd har det uppstått tvekan, i vilka fall de

skola anses ha högre eller lägre kompetens. Svenska facklärarförbundet

har framfört önskemålet att alla slöjdlärare med minst fem års anställ­

ning som slöjdlärare före ikraftträdandet skulle anses ha den högre kom­

petensen. De sakkunniga vilja framhålla att de sakkunniga ansett, att den

högre kompetensen endast borde komma i fråga beträffande lärare med en

verkligt gedigen yrkes- och lärarutbildning. Icke minst med tanke på löne-

gradsplaceringen i kvinnlig slöjd böra villkoren för högre kompetens ej

ställas för låga. De sakkunniga inse emellertid, att man icke lämpligen av

slöjdlärare^ med mångårig lärartjänstgöring kan uppställa samma formella

krav som å yngre lärare. I samband med reglementets ikraftträdande torde

därför vissa övergångsföreskrifter böra utfärdas. Dessa böra emellertid

gälla endast för lärare med en jämförelsevis långvarig anställningstid. De

sakkunniga förorda att denna tid fastställes till åtta år eller samma tid

som de sakkunniga under punkt 6 förorda för vissa lärarinnor i kvinnlig

slöjd. Vidare bör uppställas krav på att läraren har fullgod yrkesutbild­

ning i den slöjdart tjänsten avser samt att läraren visat framstående skick­

lighet som lärare. Däremot böra för dessa lärare kraven på viss allmänbild­

ning ådagalagd genom prov, utbildning även i annan slöjdart, kurs i teck­

ning och genomgång av slöjdkurser in. in. ej upprätthållas. Det bör lämp­

ligen ankomma på skolöverstyrelsen att pröva behörigheten i dessa fall.

Under punkt 4 ha de sakkunniga föreslagit, att innehavare av »reglerade»

tjänster vid folkskola, fortsättningsskola eller folkhögskola automatiskt

skulle övergå å reglementet som ordinarie, där de ej anmäla, att de ej

önska övergå å reglementet. På grund härav har en omarbetning av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

57

föreslagna bestämmelserna om lönegrader för lärarinnor i kvinnlig slöjd

eller vävning utan föreskriven utbildning blivit erforderlig (SOU 1947:15

s. 283, SOU 1949: 50 s. 136 och 258). Ordinarie anställning torde böra för­

behållas innehavare av reglerade tjänster. Med få undantag när torde de

ha en ganska god utbildning i ämnet i fråga.

Beträffande övriga lärare bör prövningen ankomma på skolöverstyrelsen,

och endast extra ordinarie anställning bör kunna komma i fråga. De sak­

kunniga ha dessutom ansett sig böra begränsa villkoret beträffande an­

ställningstidens längd från 10 till 8 år.

Såsom förutsättning för åtnjutande av den i punkt 5 angivna förmånen

fordras enligt sakkunnigförslaget, att läraren under angivna kvalifikations­

tid av åtta år innehaft anställning som lärare i manlig slöjd vid i regle­

mentet avsedda skolor med en tjänstgöring av sammanlagt minst 15 vecko­

timmar eller, beträffande anställning vid folkskola, fortsättningsskola eller

folkhögskola, av den omfattning, som före den 1 januari 1950 krävts för

pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Skolöverstyrelsen har ansett lämpligt, att det i punkt 5 uppställda kra­

vet på tjänstgöring under minst 15 veckotimmar utbytes mot ett krav på

tjänstgöring under visst sammanlagt antal timmar per år.

Svenska facklärarförbundet uttalar, att den, som varit anställd såsom

slöjdlärare i 5 år, under tjänstgöringstiden visat intresse för att fortbilda

sig såsom slöjdlärare och erhållit utbildning, i yrket under så lång tid, som

motsvarar lärlingsutbildning i ett till slöjden anknutet yrke, borde utan

prövning anses ha den högre kompetensen. Vidare borde fast anställd slöjd­

lärarinna, som innehade avgångsbetyg från fackligt seminarium, oavsett ut­

bildningstidens längd placeras i samma lönegrad som lärarinna, vilken

genomgått 2-årigt seminarium, och det motsvarande borde gälla för väv-

iärarinnor; därjämte borde den under punkt 8 nämnda tiden av 8 år sänkas

till 5 år.

För egen del biträder jag de sakkunnigas förslag på denna punkt. Den

av skolöverstyrelsen berörda frågan, vilken är av övervägande teknisk na­

tur, torde emellertid böra upptagas till närmare prövning i samband med

reglementets utfärdande.

Punkterna 7 och 8. Såsom av det föregående framgår, innebär de sakkun­

nigas förslag, att för övningslärarna skola tillämpas de bestämmelser i fråga

om löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst in. m., som

innefattas i Saar. Då det vid sådant förhållande ligger nära till hands att

bedöma frågan om nuvarande övningslärares inplacering i löneklass med

utgångspunkt från vad i motsvarande hänseende tillämpats i anslutning till

ikraftträdandet av Saar, må i detta sammanhang erinras om följande.

Vid Saars tillkomst placerades tjänstemännen i löneklass med tillämpning

av två olika principer eller, rättare, enligt den av principerna, som i det sär­

skilda fallet medförde förmånligaste resultat för tjänstemannen.

Den ena av dessa principer (»omräkningsregeln») innebar i huvudsak,

att tjänstemannen skulle erhålla den löneklassplacering, som kunde beräk­

nas ha tillkommit honom, om det nya lönesystemet tillämpats under hela

hans tjänstetid. En omräkning av tjänstemännens lönetur skulle alltså ske

53

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

med tillämpning av det nya lönesystemets bestämmelser rörande lönegrader­

nas konstruktion med avseende å löneklasser (lönerum) och rörande löne-

klassplacering och löneklassuppflyttning. Omräkningen skulle däremot i re­

gel icke grunda sig på de anställningsformer, lönegradsplaceringar och reg­

ler för vikariatslöneförordnande, som nu äro i tillämpning, utan på den an­

ställningsform etc., som för tjänstemannen verkligen tillämpats under varje

särskild tidsperiod; för att en omräkning skulle kunna genomföras, som

samtidigt grundades på dittills tillämpade lönegradsplaceringar och det nya

lönesystemets lönegradskonstruktion, meddelades föreskrift vilken ny löne­

grad soin skulle anses motsvara viss äldre lönegrad. I några fall skulle emel­

lertid omräkningen grundas å andra anställningsformer och lönegrader än

som i verkligheten tillämpats. Detta var exempelvis fallet beträffande den

som innehaft furirsbeställning och kom även att gälla beträffande den, som

innehaft anställning, för vilken anställningsform och lönegradsplacering nu­

mera regleras genom 1947 års kungörelse angående reglerad befordrings-

gång för viss icke-ordinarie personal.

Den andra av principerna (»översättningsregeln») innebar, att man skulle

bestämma tjänstemannens löneklassplacering med utgångspunkt från den

placering i löneklass (lönerum) han i verkligheten hade närmast före löne­

regleringens genomförande. Vissa modifikationer, för vilka här icke torde

behöva redogöras, gällde även i denna huvudregel.

Det må nämnas, att en tillämpning av den förra principen ansågs påkallad

ej endast för bestämmnade av tjänstemannens löneklass (lönerums-) place­

ring omedelbart efter Saars ikraftträdande. Enligt Saar må i viss omfattning

löneklassplaceringen vid tjänstetillträde bestämmas med hänsyn till en

tjänst, vilken vederbörande innehaft, icke omedelbart före den nya tjänsten

utan tidigare, och omräkningsproceduren medför, att hänsyn även kan ta­

gas till en tjänst, som vederbörande innehaft och frånträtt före Saars ikraft­

trädande.

Enligt de sakkunnigas förslag skall löneturen efter övergång till det nya

reglementet bestämmas enligt olika regler, då fråga är om lärare, som ome­

delbart före reglementets ikraftträdande inneha ordinarie eller icke-ordi­

narie tjänster vid statliga eller högre kommunala skolor, respektive i andra

fall. I den förstnämnda gruppen av fall skall en »översättningsregel» (punkt

7 ) tillämpas, något som icke är möjligt för den sistnämnda gruppen, för vil­

ken i stället skall ske en retroaktiv tillämpning av det nya avlöningsregle-

mentets lönetursbestämmelser (punkt 8). Dylik omräkning skall däremot

icke ske för den förstnämnda gruppen.

I anslutning härtill anföra de sakkunniga.

Vid 1947 års allmänna lönereglering beslöts en allmän omprövning av

statstjänstemännens löneklassplaceringar med retroaktiv tillämpning av det

nya lönesystemet, såvida detta medförde en gynnsammare löneklassplace­

ring. För övningslärarna medför en sådan bestämmelse avsevärda svårig­

heter med hänsyn till deras speciella tjänstgöringsförhållanden. I sitt första

förslag till övergångsbestämmelser hade de sakkunniga på grund härav fö­

reslagit föreskrifter för att för flertalet lärare undvika en sådan omprövning.

För ordinarie och extra ordinarie lärare vid statliga och högre kommunala

skolor bör i varje fall en retroaktiv tillämpning av reglementet kunna und­

vikas. Särskilt för de lärare, som övergångsvis erhålla en högre lönegrad än

den i reglementet angivna, är en sådan omprövning knappast motiverad, om

därigenom i något fall en gynnsammare löneklassplacering skulle erhållas.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 234.

59

För dessa lärarkategorier förorda de sakkunniga (punkt 7), att löneklassen

bestämmes med utgångspunkt från den löneklass de innehade omedelbart

före reglementets ikraftträdande.

I andra fall (punkt 8) torde det emellertid knappast kunna undvikas, att

löneklassplacering sker med retroaktiv tillämpning av avlöningsreglementet

beträffande all tidigare anställning. I sitt tidigare förslag hade de sakkun­

niga förordat speciella bestämmelser för lärare vid folk- och fortsättnings-

skolan. Man måste emellertid räkna med att övningslärare i en del fall väx­

lat anställning mellan dessa och andra skolformer. Med hänsyn härtill ha

de sakkunniga utarbetat generella bestämmelser att gälla för samtliga i reg­

lementet avsedda övningslärare med förut angivna undantag.

Enligt punkt 8 under c) må även tillgodoräknas anställning som lärare

vid annan än i reglementet avsedd statsunderstödd skola. De sakkunniga

avse härmed i första hand tjänstgöring som lanthushållslärarinna och vid

lärlings- och yrkesskolor.

Statens lönenämnd har anfört följande.

En anledning till att man velat begränsa »omräkningsregelns» tillämp­

ningsområde torde vara, att det kan väntas möta svårigheter att införskaffa

uppgifter om lärarnas tidigare tjänstgöringsförhållanden. Då emellertid en

omräkning är nödvändig för vissa lärare ligger det nära till hands att den

företages även för de övriga, särskilt som vid 1947 års allmänna löneregle­

ring alternativa metoder anvisades för löneklassplaceringen efter övergång

till det nya lönesystemet. Med hänsyn till önskvärdheten av att det totala

arbetet med bestämmande av övningslärarnas lönetur vid övergången icke

blir mera omfattande än nödvändigt, vill lönenäinnden dock icke påyrka nå­

gon ändring i vad de sakkunniga härutinnan föreslagit. Lönenäinnden för­

utsätter härvid, att några större orättvisor olika övningslärare emellan icke

skola följa av de föreslagna grunderna.

Skolöverstyrelsen har beträffande punkt 8 c) anfört i huvudsak detsamma

som i det föregående angivits beträffande punkt 5.

Svenska facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska gym­

nastiksällskapet ha ansett oklart, huruvida i civila icke-ordinariereglementet

avsedda extra lärare vid tillämpning av It § reglementet och punkt 8 över­

gångsbestämmelserna få anses ha varit extra ordinarie lärare enligt det nya

lönesystemet och äga tillgodoräkna sig eventuellt intjänta lönerum. Vidare

finge det anses skäligt, att en lärare, som under en följd av år haft exempelvis

10 veckotimmars tjänstgöring — utan att vara ordinarie eller extra ordinarie

— vid övergång till extra ordinarie tjänst med 15 veckotimmar finge tillgo­

doräkna sig därigenom förvärvat lönerum.

Vad först angår do sakkunnigas förslag att nuvarande ordinarie och

extra ordinarie lärare vid statliga och högre kommunala skolor skola in­

placeras i löneklass med tillämpning uteslutande av översättningsregeln, är

jag i likhet med lönenäinnden tveksam om lämpligheten härav. På de av

lönenäinnden anförda skälen viil jag emellertid icke påyrka ändring i sak­

kunnigförslaget. .lag förutsätter härvid, att Kungl. Maj:t med stöd av det

allmänna bemyndigande att meddela övergångsbestämmelser till reglemen­

tet, som jag i det föregående föreslagit, skall äga att för visst fall eller mera

generellt förordna, att lärare skall erhålla den lönetur som skulle tillkom­

mit honom, därest omräkning skett.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

Beträffande punkt 8 innebär sakkunnigförslaget, att omräkningen av

löneturen skall grundas å de lönegrader, som enligt reglementet skulle ha

gällt för respektive anställningar. Vidare meddelas bestämmelser för klar­

läggande av vilken anställningsform läraren under olika tidsperioder skall

anses ha innehaft. Jag kan i stort sett tillstyrka det framlagda förslaget

men förutsätter, att det före reglementet skall undergå överarbetning och

att därvid skall, i den mån så finnes påkallat, beaktas vad skolöverstyrel­

sen och personalorganisationerna anfört i sina yttranden.

Punkt JO. Enligt förslaget skall lärare vid folkskola eller fortsättnings-

skola, som på grund av tidigare gällande bestämmelser ägt uppbära barn­

tillägg, icke äga bibehålla sådant tillägg efter övergång till reglementet. An­

nan lärare skall däremot äga övergångsvis uppbära barntillägg enligt de

före reglementets ikraftträdande gällande grunderna. Beträffande den förra

kategorien lärare ha de sakkunniga framhållit, att de genom löneregle­

ringen övergå från oreglerad till reglerad avlöning.

Statens lönenämnd har ansett, att barntillägg icke borde efter reglemen­

tets ikraftträdande utgå till någon kategori övningslärare.

Med hänsyn till vad jag i det föregående förordat i fråga om personliga

löneförmåner, anser jag mig kunna biträda de sakkunnigas förslag såtill­

vida, att barntillägg bör få utgå till övningslärare vid statliga och högre

kommunala skolor i samma omfattning som till tjänsteman, å vilken Saar

eller Arf erhållit tillämpning. Barntillägget blir i enlighet härmed avveck­

lat senast år 1955, varigenom beaktas vissa av riksdagens revisorer i deras

senast avgivna berättelse uttalade önskemål.

I detta sammanhang må slutligen nämnas, att skolöverstyrelsen, Svenska

facklärarförbundet, Musiklärarnas riksförbund och Svenska gymnastik­

sällskapet föreslagit, att lärare, vilken nu har förskottslön och i fortsätt­

ningen skulle erhålla lön i efterskott, i samband med övergången berätti­

gas erhålla s. k. övergångslön. Härvid har erinrats om att i samband med

folkskolans lönereglering 1937 de folk- och småskollärare, som uppburo

förskottslöner, tillerkändes en övergångslön av statsmedel, vilken gjorde

övergången från förskottslön till efterskottslön omärklig för lärarna (kun­

görelsen 1937:901, punkt 5). Det sålunda framställda förslaget anser jag

mig kunna biträda.

4. Detaljbestämmelserna i avlöningsreglementet för kyrkomusiker.

1

§•

Reglementet skall, såsom i det föregående anförts, äga tillämpning å föl­

jande slag av kyrkomusiker, nämligen organister, biträdande kyrkomusiker,

kantorer och orgelspelare, som avses i kyrkomusikerstadgan. I anslutning

härtill kan förtjäna nämnas, att något ovillkorligt hinder att inrätta även

andra slag av kyrkomusikertjänster icke avsetts skola gälla; för sådana and­

ra kyrkomusiker bliva emellertid reglementsbestämmelserna icke tillämp­

liga.

61

4 §•

I 12 § Saar och 8 § Arf stadgas, att tjänsteman (lärare) är skyldig att

underkasta sig läkarundersökning enligt vad därom särskilt stadgas. Be­

träffande kyrkomusiker ha de sakkunniga intagit ett motsvarande stadgan­

de i denna paragraf.

Skolöverstyrelsen har anfört, att föreskriften om kyrkomusikers skyldig­

het att underkasta sig läkarundersökning närmast vore av stadgekaraktär

och lämpligen borde inarbetas i kyrkomusikerstadgan.

För egen del biträder jag de sakkunnigas förslag på denna punkt. I och för

sig kunna visserligen skäl anföras för att i avlöningsreglementet endast

medtaga rena avlöningsbestäminelser, men i sådant fall böra lämpligen så­

dana bestämmelser om tjänstemännens skyldigheter in. in., som äro av den

här avsedda generella innebörden, inflyta i en författning av mera allmän

natur och icke splittras upp på de särskilda stadgorna och instruktionerna.

Så länge en dylik allmän författning saknas, bör bestämmelsen ifråga med­

delas i avlöningsreglementet på samma sätt som skett för övriga befatt­

ningshavare med statligt reglerade anställnings- samt avlönings- och pen-

sionsförhållanden.

6

§.

Denna paragraf överensstämmer i sak helt med 18 § Saar. Beträffande

1 inom. andra stycket framhålla de sakkunniga, att av detta stadgande jäm­

fört med vissa bestämmelser, som enligt de sakkunnigas förslag skola inflyta

i kyrkomusikerstadgan, framgår, att förbud genomföres för organist att mot­

taga ersättning för tjänstgöring vid sådan förrättning, som åligger organis­

ten och har avseende å den egna församlingen eller någon dess medlem.

Jag biträder de sakkunnigas förslag härom.

7 §•

Enligt 19 § Saar och tilläggsbestämmelserna till nämnda reglemente gäl­

ler för icke-statliga befattningshavare att, om vederbörande uppbär livränta

enligt olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkes­

sjukdomar på grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst, lönen skall

nedsättas med motsvarande belopp, såvida ej Kungl. Maj :t på särskild fram­

ställning annat medgiver. Motsvarande bestämmelse finnes för folkskolans

lärarpersonal meddelad i 12 § 4 inom. Arf. En dylik föreskrift saknas däremot

i förslaget till avlöningsreglemente för kyrkomusiker. Då en bestämmelse av

denna innebörd bör meddelas även för kyrkomusiker, vill jag, med biträ­

dande av ett av skolöverstyrelsen härom framställt förslag, förorda att reg-

lementsförslaget kompletteras med en dylik bestämmelse.

8

§■

I 1 mom. av denna paragraf ha de sakkunniga intagit en tabell, angivande

lönegradsplaceringen av organisterna. I anslutning härtill anföra de sak­

kunniga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

62

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

Lönegradsplaceringen av statliga befattningshavare blir, såvitt gäller

ordinarie och högre extra ordinarie tjänstemän, bekantgjord framför allt

genom att personalförteckningarna för de särskilda verken intagas i stats-

liggaren. Lönegradsplaceringen av de lägre extra ordinarie tjänstemännen

framgår, såvitt gäller de mera allmänt förekommande slagen av dylika tjäns­

temän, av en författning, som finnes intagen i bihanget till statsliggaren, och

beträffande övriga tjänstemän av särskilda kungl. brev, som återgivas i

statsliggaren under vederbörande verk.

Den av riksdagen beslutade lönegradsplaceringen av organisterna måste

fastställas genom beslut av Kungl. Maj :t. Detta beslut kan expedieras an­

tingen i form av brev till vederbörande myndigheter — såsom skett beträf­

fande exempelvis de högre kommunala skolorna, sinnesslöskolorna, hushåll­

ningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna — eller genom författning, som

intages i Svensk författningssamling. Med hänsyn till den mycket ringa

grad av allmän kännedom som tillkommer ett kungl. brev till domkapitlen

(vilka väl i detta fall borde vara adressat), anse de sakkunniga att lönegrads­

placeringen bör intagas i en författning. Lämpligaste författningen för detta

ändamål synes utan tvekan vara avlöningsreglementet. De sakkunniga ha

intagit en tabell över lönegradsplaceringarna i förevarande paragraf.

För egen del vill jag icke i och för sig rikta någon erinran mot att löne­

graderna angivas i reglementet. Enligt min mening bör emellertid frågan om

den ordning, i vilken lönegraderna för olika tjänstemän med avlöning enligt

statliga bestämmelser böra bekantgöras, närmare övervägas inom det bli­

vande civildepartementet.

Beträffande bestämmelsernas sakinnehåll har skolöverstyrelsen uttalat,

att den föreslagna lönegraden för ordinarie och extra ordinarie organister

utan full kompetens syntes väl hög, om man beaktade betydelsen för skol­

väsendet av att rekryteringen till musiklärartjänsterna icke försvårades. Jag

biträder emellertid på denna punkt sakkunnigförslaget, vilket, såvitt jag kan

finna, överensstämmer med 1949 års riksdagsbeslut i ämnet och enligt min

uppfattning innefattar en skälig avvägning av löneförmånerna med beak­

tande av olikheten i arbetsuppgifter för organister och musiklärare i sko­

lorna.

Paragrafens 3 mom. motsvarar 26 § 1 mom. andra stycket Saar och 13 §

4 mom. Arf.

I 4 och 5 mom. ha intagits vissa särskilda bestämmelser om bestämmandet

av lön. I detta hänseende bilda de ordinarie organisttjänsterna med undan­

tag av domkyrkoorganisttjänsterna en grupp för sig. De äro alltid förenade

med full tjänstgöring, och vid dem utgår därför alltid den i löneplansförord-

ningen angivna lönen utan reduktion. Domkyrkoorganisttjänsterna skola

visserligen alltid vara ordinarie, men de äro icke alltid förenade med full

tjänstgöring; vid dessa tjänster liksom vid de icke-ordinarie organisttjänster­

na utgår lönen med belopp, som står i direkt proportion till veckotimtalet.

Övergångsvis kommer det sistnämnda att gälla även beträffande vissa or­

dinarie vanliga organister, nämligen dem, vilkas tjänster efter ikraftträ­

dandet av den nya organisationen bliva extra ordinarie på grund av att

veckotimtalet ej uppgår till 30, men som före ikraftträdandet voro ordi­

narie och som därför få behålla ett personligt ordinarieskap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

63

Enligt 6 mom. skall organist, vars tjänstgöring omfattar mer än 30 vecko­

timmar, för den del av tjänstgöringen, som överstiger 30 veckotimmar, upp­

bära särskild ersättning i form av arvode. Har organisten fyllnadstjänstgö­

ring, och motsvarar hans kyrkomusikaliska verksamhet högst 30 veckotim­

mar, utgår arvodet med det belopp, som skulle ha utgått om organisten varit

musiklärare vid skolan i motsvarande anställningsform och med en tjänst­

göring per vecka motsvarande den sammanlagda tjänstgöringen å organist­

tjänsten, dock att arvodet skall beräknas efter den ortsgrupp, till vilken or­

ganistens stationeringsort är hänförd. I andra fall utgår arvode i enlighet

med av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Såsom av det föregående framgår, innebär de sakkunnigas förslag beträf­

fande övningslärares s. k. tilläggstimmar i första hand, att ersättning härför

skall utgå i form av arvode efter lägsta löneklassen för extra ordinarie lä­

rare. De sakkunniga ha dock förklarat sig kunna, ehuru med viss tvekan,

förorda, att ordinarie eller extra ordinarie övningslärare må åtnjuta arvode

för tilläggstimmar efter den löneklass läraren tillhör, dock ej efter högre

löneklass än den näst högsta löneklassen för motsvarande extra ordinarie

lärare. Då extra ordinarie övningslärare i musik skulle placeras i lönegrad

Ce 20 eller, vid folk- eller småskoleseminarium, i lönegrad Ce 23, skulle vid

genomförande av sistnämnda förslag det arvode, om vilket här är fråga,

kunna utgå efter högst 22 respektive 25 löneklassen.

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening har,

under erinran att kyrkomusiker skall vara skyldig att utöver full tjänst­

göring — 30 veckotimmar -— åtaga sig ytterligare högst fyra veckotimmar,

hemställt att, då ovillkorlig tjänstgöringsskyldighet härvid ålåge vederbö­

rande, arvodet skulle få utgå efter vederbörandes för tillfället innehavda

löneklass.

I det föregående har jag avstyrkt bifall till ett motsvarande yrkande, vil­

ket framställts för övningslärares vidkommande, .lag anser ej heller, att

den av Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening

gjorda hemställan bör vinna bifall. Såsom ytterligare skäl häremot vill jag

framhålla, dels att det antal veckotimmar organistens kyrkomusikaliska

tjänstgöring skall anses omfatta måste bestämmas uppskattningsvis, dels

att de hållpunkter för denna uppskattning, som 1949 års principbeslut läm­

nar, få anses vara förmånliga för befattningshavarna, dels ock att organis­

ten för sådan fyllnadstjänstgöring i skola, som ifrågakommer inom ramen

för full tjänstgöring, i allmänhet kommer att erhålla högre ersättning än

som skulle tillkommit honom om han varit anställd som övningslärare. Jag

biträder alltså de sakkunnigas förslag i förevarande hänseende. Vad tim­

arvodenas belopp beträffar, hänvisar jag till vad jag anfört vid behandlingen

av 28 § i de sakkunnigas förslag till avlöningsreglemente för övningslärare.

9—12 §§.

De grundläggande bestämmelser om löneklassplacering, som innefattas i

9 §' 1 och 2 inom., överensstämma i sak helt med dem, som innefattas i 21 §

Saar.

64

I 9 § 3 inom., vartill motsvarighet saknas i Saar, ges en föreskrift att be­

slut om placering och uppflytlning i löneklass eller lönerum skall med­

delas av vederbörande domkapitel. De sakkunniga ha ansett lämpligast att

lägga ansvaret för dessa beslut på centralorganen i stället för på de löneut-

betalande pastoratskyrkoråden, som eljest synas ha bort ombesörja ifråga­

varande uppgifter. Jag kan biträda de sakkunnigas förslag härom; före­

skriften bör emellertid icke inflyta i reglementet utan i tilläggsbestämmel­

serna till detta.

I 10 § föreskrives endast, att 22 och 23 §§ i Saar — d. v. s. de paragrafer

som innehålla de besvärligaste löneklassplaceringsreglerna — skola äga

motsvarande tillämpning beträffande organister. Härom anföra de sak­

kunniga.

De sakkunniga ha genomgående sökt undvika att förklara bestämmelser i

andra avlöningsreglementen tillämpliga å kyrkomusiker. De bestämmelser,

som böra vara desamma för kyrkomusikerna som för andra tjänstemanna­

grupper, ha i stället i sin helhet intagits i det förevarande avlöningsregle-

nientet. På nu ifrågavarande punkt föreligger emellertid ett avsteg från an­

givna princip, i det här endast givits en hänvisning. Avsteget har ansetts

önskvärt med hänsyn till omfattningen av de ifrågavarande bestämmelser­

na i Saar. Det har ansetts möjliggjort därigenom, att ansvaret för all löne-

klassplacering förlagts till domkapitlen, vilka redan tillämpa Saar beträf­

fande sina egna tjänstemän.

Vad de sakkunniga föreslagit i detta avseende föranleder, såsom jag redan

i annat sammanhang angivit, icke erinran från min sida.

Under 11 och 12 §§ innefattar reglementsförslaget bestämmelser mot­

svarande dem, som finnas i 24 och 25 §§ Saar. Statskontoret har uttalat, att

det syntes vara tillfyllest med en hänvisning till de bestämmelser i ämnet,

som finnas i Saar. För egen del anser jag emellertid sakkunnigförslaget i

denna del kunna godtagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

13 §.

I sak överensstämma 1—3 mom. av denna paragraf med 27 § Saar.

4 mom. innehåller vissa specialbestämmelser, till vilka saknas motsva­

righet i Saar. De sakkunniga ha ansett dessa bestämmelser motiverade av

organisttjänsternas säregna karaktär och härom anfört följande.

Den kyrkomusikaliska verksamhet, som utgör huvuddelen av arbetsupp­

gifterna å en organisttjänst, har av naturliga skäl sin tyngdpunkt förlagd

till sön- och helgdagar. Ur tjänstledighetssynpunkt äro därför veckans alla

dagar ej likvärdiga. Detta har ingen betydelse vid längre tjänstledigheter

men däremot vid korta sådana. Variationstiden omfattar en vecka. Till de

variationer, som på grund av speciella helgdagar kunna uppkomma mellan

olika veckor, synes någon hänsyn ej kunna eller böra tagas. Däremot fram­

träda de uppkommande orättvisorna med skärpa, om tjänstledighet omfattar

mindre tid än en vecka. Lärarlönesakkunniga ha ansett sig böra föreslå en

specialbestämmelse för dylikt fall och givit denna bestämmelse den inne­

börden, att vid sådan kortare tjänstledighet varje sön- eller helgdag skall i

avdragshänseende motsvara två dagar. Detta betyder, att om i en vecka utan

extra helgdag organisten åtnjuter tjänstledighet under lördag och söndag

65

skall han vidkännas avdrag för tre dagar. Åtnjuter lian i samband med

påsken ledighet från och med skärtorsdagen till och med annandag påsk (—

5 dagar), skall han vidkännas avdrag för (1 -f- 2 -f- 1 -f 2 + 2 =) 8 dagar.

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening har

ansett bärande skäl för de föreslagna specialbestämmelserna saknas i och

med att veckotimberältning lagts till grund för kyrkomusikernas avlöning.

De olika tjänsteuppgifterna komme i regel att fördelas på olika veckodagar,

varvid det även kunde förekomma att vissa vardagar bleve mer belastade

än sön- och helgdagar. Något liknande stadgande syntes icke gälla för andra

tjänstemannagrupper, för vilka en viss ojämnhet i tjänstgöringen kunde på­

visas.

För egen del vill jag till en början framhålla, att den fråga, som de sak­

kunniga här behandlat för kyrkomusikernas del, mera generellt uttryckt

avser, om och i vad mån tjänstledighetsavdragen böra avpassas efter den

arbetsprestation, som normalt skulle ha fullgjorts under den tid ledigheten

avser, i stället för efter längden av den tid under vilken tjänstledighet

åtnjutes. Till denna mera generella fråga är jag icke beredd att nu taga

ställning. Jag vill emellertid framhålla, att spörsmålet om en anpassning

efter utebliven arbetsprestation givetvis intimt sammanhänger med spörs­

målet, i vad mån tjänstledighetsavdrag verkställas även för sådana under

ledighetsperioden infallande dagar, under vilka arbete normalt ej skulle

ha fullgjorts. Med hänsyn till det anförda synes det tveksamt, om den av

de sakkunniga förordade regeln bör införas utan att frågan mera ingående

övervägts än som här varit möjligt. Då därtill kommer, att visst fog torde

finnas för det från personalhåll gjorda uttalandet, att organisternas göromål

kunna ha lika stor omfattning å vardagar som å sön- och helgdagar, eller

rentav större omfattning å de förra än å de senare, anser jag tillräckliga

skäl för närvarande saknas att nu införa de av de sakkunniga föreslagna

specialbestämmelserna. Jag har emellertid för avsikt att ägna förevarande

spörsmål fortsatt uppmärksamhet och att, om anledning därtill visar sig

finnas, för Kungl. Maj :t framlägga de förslag i ämnet, som kunna befinnas

motiverade.

14 §.

Beträffande denna paragraf, som innehåller bestämmelser om de fall, då

löneavdrag skola tillämpas m. in., erinrar skolöverstyrelsen, att i de sakkun­

nigas förslag till avlöningsreglemente för övningslärare intagits en bestäm­

melse enligt vilken med oavkortad lön vid tjänstledighet avses den lön,

som utgår med hänsyn till omfattningen av den med tjänsten förbundna

tjänstgöringen; en motsvarande bestämmelse syntes böra införas även be­

träffande organisterna. Jag förordar, att så sker.

Skolöverstyrelsen har vidare förklarat sig utgå från att med uttrycket

»viss uppgift eller befattning enligt kyrkomusikerstadgan» i 14 § I, punkt

5 även avsåges fyllnadstjänstgöring vid skola, och att sålunda lön med

B-avdrag borde kunna erhållas för iakttagelser, studier eller arbete, som

avsåge tjänstgöring som musiklärare. Enligt vad jag inhämtat överens-

5

Bihang

till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 234.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

66

stämmer detta med de sakkunnigas uppfattning, och för egen del anser jag

mig kunna dela denna.

15 §.

De i denna paragraf meddelade semesterbestämmelserna överensstäm­

ma sakligt sett med bestämmelserna i 29 § Saar, dock att i förevarande para­

graf även intagits en föreskrift om att organist med fyllnadstjänstgöring må

erhålla semester endast å tid, då vikarie å fyllnadstjänstgöringen icke be­

höver förordnas. Ett dylikt tillägg är även enligt min mening erforderligt,

varför jag kan tillstyrka sakkunnigförslaget.

17 §.

De sakkunniga framhålla, att reglerna om ersättning vid vikariat icke

kunnat utformas i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i Saar,

framför allt med hänsyn till de stora variationerna i de med organisttjäns­

terna förenade arbetsuppgifternas karaktär (kyrkomusikalisk verksamhet

jämte lärartjänstgöring) och omfattning. När det gällde organisttjänst med

fyllnadstjänstgöring, måste ersättningen till och med bliva beroende av

vilken tid på året, vikariatet omfattar. Dessutom måste alldeles särskilda

regler gälla vid kortare vikariat än en vecka.

I reglementsförslaget skiljes mellan tre huvudfall av vikariat, nämligen

dels då förordnande ledigförklarats som vikariatslöneförordnande, dels då

förordnandet att som vikarie uppehålla organisttjänst omfattar högst tre

dagar, dels övriga fall. Bestämmelserna innebära i huvudsak följande.

1. I de fall, då förordnande ledigförklarats som vikariatslöneförordnan­

de, skall, om den förordnande är behörig att anställas som extra ordinarie

organist, alltefter det han innehar lönegradsplacerad tjänst eller ej tilläm­

pas vikariatslön eller anställning som extra organist; om den förordnade ej

äger behörighet för anställning som extra ordinarie organist, skall han an­

ställas mot arvode.

2. Då förordnande att som vikarie uppehålla organisttjänst omfattar

högst sex dagar, skall den förordnade uppbära dagarvode för de i tjänsten

ingående kyrkliga uppgifterna enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestäm­

melser och i förekommande fall uppbära ersättning för fyllnadstjänstgö­

ring enligt vad som i övrigt är bestämt rörande timarvode vid skolorna.

3. I övriga fall av vikariat å organisttjänst skall vikarie, om han är or­

dinarie eller extra ordinarie organist, åtnjuta avlöningsförmåner i likhet

med innehavare av den uppehållna tjänsten, och eljest, där ej annat följer

av särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser, anställas som extra

eller, vid bristande behörighet därtill, anställas mot arvode enligt bestäm­

melser, som meddelas av Kungl. Maj :t.

I övrigt innehåller paragrafen särskilda bestämmelser för de fall, där

förordnande å organisttjänst, i vilken ingår fyllnadstjänstgöring, icke om­

fattar denna tjänstgöring eller endast en del av densamma eller enbart om­

fattar fyllnadstjänstgöring eller del därav, ävensom för de fall, där förord­

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

67

nande å domkyrkoorganisttjänst icke omfattar de särskilda åliggandena

tör domkyrkoorganist eller enbart omfattar dessa särskilda åligganden.

Med anledning bl. a. av i remissyttrandena framlagda förslag torde vissa

jämkningar av närmast formell natur böra vidtagas i förslaget. I övrigt an­

ser jag mig kunna biträda de sakkunnigas förslag. Statskontoret har ifråga­

satt om icke fall av den i det föregående under 3 behandlade typen och vid

vilka vederbörande är ordinarie eller extra ordinarie organist med förord­

nande som domkyrkoorganist, borde behandlas enligt vikariatsersättnings-

principerna i Saar; för egen del vill jag emellertid icke ifrågasätta någon

saklig ändring på denna punkt i sakkunnigförslaget.

18 §.

Såsom i annat sammanhang antörts böra de i denna paragraf intagna

materiella bestämmelserna angående ersättning vid resor ersättas med hän­

visningar till särskilda av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

21—28 §§.

De sakkunnigas förslag i fråga om sjukvård in. in. innebär, att organis­

terna — i likhet med lärarna vid de högre kommunala skolorna, vid sinnes-

slöskolorna och vid folkskolan — själva skola bestrida sina kostnader för

läkarvård och läkemedel m. in. intill ett belopp av 100 kronor per år. I

den mån organist skall ersättas för kostnader för läkarvård och läkemedel

m. m., skall sådan ersättning bestridas i samma ordning som gäller i fråga

om hans kontanta löneförmåner.

Jag tillstyrker, att bestämmelserna i ämnet erhålla den innebörd de

sakkunniga angivit.

29 §.

Då begravningshjälpen enligt det statliga lönesystemet numera är 500

kronor, torde detta belopp böra utgå även för organister.

Skolöverstyrelsen har erinrat, att enligt de sakkunnigas förslag till av-

löningsreglemente för övningslärare den förhöjda begravningshjälpen skall

beräknas med hänsyn till löneklasslönen vid full tjänstgöring, även om lä­

rarens undervisningsskyldighet var av mindre omfattning; detsamma borde

även gälla för organister, och överstyrelsen utginge från att föreskrift här­

om intoges i tilläggsbestämmelserna till reglementet.

För egen del har jag, såsom av det föregående framgår, icke ansett mig

böra biträda det av de sakkunniga framlagda förslaget beträffande förhöjd

begravningshjälp efter avliden övningslärare, till den del förslaget skiljer

sig från vad i allmänhet gäller om beräkning av förhöjd begravningshjälp.

Jag anser ej heller, att dylik avvikelse från det allmänna statliga löne­

systemet nu bör införas för organisternas vidkommande.

Emellertid bör, i anslutning till vad skolöverstyrelsen anfört, 1 mom.

andra stycket i denna paragraf erhålla samma utformning som 35 § andra

stycket Arf.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

68

30 och 31 §§.

Reglementsförslagets 30 § överensstämmer i sak med 50 g Saar. I 2 inom.,

som medger att utbetalning må grundas på preliminär beräkning, ha de

sakkunniga dock vidtagit en ändring. Det har synts de sakkunniga onödigt

att för detta fall, då utbetalningsmyndigheten är pastoratskyrkorådet, vilket

icke utbetalar lön till något större antal befattningshavare, medgiva, att vid

den preliminära beräkningen hänsyn icke alls tages till den löpande kalen­

dermånaden; därest preliminär beräkning skall komma till användning, mås­

te den enligt sakkunnigförslaget alltid avse förhållandena intill viss dag i

den löpande kalendermånaden. För egen del anser jag, även om vissa skäl

kunna anföras för de sakkunnigas förslag, icke erforderligt att på denna

punkt införa annan ordning än som gäller för statstjänstemännen; sak­

kunnigförslaget bör sålunda på denna punkt jämkas till överensstämmelse

med Saar.

I anslutning till 31 §, vilken saknar motsvarighet i Saar och är föranledd

av vissa för organisttjänsterna speciella förhållanden, anföra de sakkun­

niga följande.

I 1 mom. fastslås, att de kontanta löneförmånerna alltid skola i sin hel­

het utbetalas av pastoratet, även om fyllnadstjänstgöring ingår i organist­

tjänsten. I och för sig kunde detta anses självklart, eftersom fyllnadstjänst­

göring aldrig kan beröva organisttjänsten dess karaktär av en enhetlig kyr-

komusikalislc tjänst. Ett uttryckligt stadgande av angiven innebörd har

dock ansetts lämpligt. Det enda undantag från denna huvudregel, som kan

förekomma, har påpekats i andra stycket av detta moment. Det avser det

fall, då organistjänst med fyllnadstjänstgöring måste uppehållas av vikarie

och därvid särskild vikarie förordnas att uppehålla fyllnadstjänstgöringen

eller del därav. Att i sådant fall denne vikarie skall erhålla sin lön från

skolan framstår såsom helt naturligt och kan kanske knappast sägas vara

ett undantag från den i första stycket av momentet angivna huvudregeln.

Vikarien å enbart fyllnadstjänstgöring är ju närmast att betrakta som lä­

rare vid skolan och icke vikarie å organisttjänst.

I 2 mom. ges föreskrift om fördelningen mellan församlingen och skolan

av kostnaderna för organist med fyllnadstjänstgöring. Huvudregeln fast­

slår, att kostnaderna skola fördelas efter veckotimtalen å de olika slagen

av tjänstgöring. Viss specialbestämmelse meddelas för det fall, att fyllnads­

tjänstgöringen fullgöres vid sådan skola, där musiklärartjänsten tillhör en

lägre lönegrad än organisttjänsten. Den i detta moment angivna fördel­

ningsprincipen gäller dock ej för alla kostnader. Enligt 4 mom. skola näm­

ligen resekostnads- och traktamentsersättningar, när sådana förekomma,

gäldas av pastoratet, då fråga är om kyrkliga tjänståligganden, och av ve­

derbörande skola, då fråga är om fyllnadstjänstgöring.

Skolöverstyrelsen har förordat, att bestämmelserna om utbetalning och

fördelning av avlöning utformas på annat sätt än enligt sakkunnigförslaget,

samt härom anfört följande.

Bestämmelserna om utbetalning och fördelning av kontanta löneförmåner

till organist ha utformats i anslutning till motsvarande av de sakkunniga fö­

reslagna bestämmelser för övningslärare. Som fyllnadstjänstgöring torde

därvid räknas även tjänstgöring utöver sammanlagt 34 veckotimmar. I 31 §

2 mom. regleras fördelning mellan skola och pastorat av samtliga avlönings­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

69

förmåner utom resekostnads- och traktamentsersättning. I »samtliga av­

löningsförmåner» torde enligt ordalagen få inräknas ersättning för sjuk­

vård samt begravningshjälp, vilket dock knappast kan ha varit avsett. För

övningslärare åvila i varje fall kostnaderna för begravningshjälp enbart den

skola, där tjänsten är placerad.

Ordinarie och extra ordinarie organister (Ca, Ce 24) tillhöra regelmäs­

sigt högre lönegrad än musiklärarna med undantag för ordinarie musik­

lärare vid folk- och småskoleseminarier. Extra organister samt extra ordi­

narie och extra biträdande kyrkomusiker kunna dock tillhöra samma lö­

negrad som eller lägre lönegrad än musiklärare. Då fyllnadstjänstgöring i

regel torde fullgöras av ordinarie och extra ordinarie organister måste allt­

så vanligen 31 § 2 mom. andra meningen tillämpas vid beräkning av sko­

lans andel i kostnaderna. Av uttrycket »musiklärartjänsten» i denna me­

ning framgår icke, om lönegraden för ordinarie eller extra ordinarie musik­

lärare avses. Efter vilken löneklass ersättningen skall beräknas framgår

icke heller. Lämpligen bör ersättning utgå efter den löneklass i den lägre

lönegraden, som motsvarar löneklassen i den högre lönegraden.

Uträknandet av skolans andel i kostnaderna för fyllnadstjänstgöring blir

ganska omständligt, då sistnämnda stadgande i regel måste tillämpas. Vid

kostnadsfördelningen skall enligt det föreslagna stadgandet hänsyn även

tagas till timmar utöver 30. Omfattar t. ex. den kyrkliga tjänstgöringen 20

veckotimmar och fyllnadstjänstgöringen 10 veckotimmar, skall skolan svara

för “/» av lönen i regel reducerad med hänsyn till den lägre lönegraden

och pastoratet för återstoden. Enligt kyrkomusikerutredningens förslag

skulle kyrkofonden ersätta pastoratet dess kostnader för fyllnadstjänstgö­

ringen (SOU 1946:50 s. 44 och 91). Utökas åter fyllnadstjänstgöringen i

nämnda exempel till 17 veckotimmar, torde skolan ha att erlägga 17/37 av lö­

nen, i förekommande fall reducerad med hänsyn till lägre lönegrad, samt

17/^s7 av arvodet för 7 tilläggstim mar, medan pastoratet har att svara för åter­

stoden av kostnaderna. Då arvodet i regel är lägre än lönen, bli pastoratets

kostnader i det senare fallet lägre än i det förra, oaktat organistens kyrk­

liga arbete är detsamma. Skall kyrkofonden ersätta pastoratet merkostna­

den för fyllnadstjänstgöringen, kommer dock denna vinst att tillfalla kyr­

kofonden.

överstyrelsen ifrågasätter lämpligheten av att kostnaderna för organis­

ters fyllnadstjänstgöring regleras på samma sätt som för övningslärare. Or­

ganisternas kyrkliga tjänstgöring är nämligen av annan art än deras tjänst­

göring som musiklärare. Endast beträffande lön och i förekommande fall kall-

ortstillägg är en fördelning nödvändig. Beträffande timarvode, som utgår för

fyllnadstjänstgöring utöver 30 veckotimmar, är det naturligare, att arvodet

utbetalas av vederbörande skola och att skolan ensam svarar för kostnaden

härför. I så fall erhålles en viss parallell till kantorstillägget, som utgår ut­

över lön för full tjänstgöring som lärare. Detta arvode utbetalas av pastora­

tet och kostnaderna fördelas icke mellan skola och kyrka. Vidare är att

märka, att organists fyllnadstjänstgöring i regel torde omfatta mindre än

15 veckotimmar och att, om särskild musiklärare i stället anställdes, denne

vanligen skulle få timläraranställning. Det synes därför riktigast, alt skolan

ersätter pastoratet kostnaderna för den fyllnadstjänstgöring, för vilken lön

utbetalas, med belopp motsvarande timarvode för detta antal veckotimmar.

För alt förenkla beräkningarna bör timarvodet utgå för hela tjänstgörings­

tiden under terminen utom för tid, då organisten vidkännes C-avdrag å lö­

nen. Beloppet bör däremot ej minskas för tid organisten vidkännes Å- eller

B-avdrag å lönen. På samma sätt bör ersättning utgå för vikarie ä organist-

tjänsten, om denne även fullgör fyllnadstjänstgöringen.

På grund härav vill överstyrelsen förorda, att 31 § erhåller följande ly­

delse.

»1 mom. Lön och kallortstillägg å organisttjänst utbetalas i sin helhet av

pastoratet, även om fyllnadstjänstgöring ingår i tjänsten. Uppehåller särskild

vikarie enbart fyllnadstjänstgöringen, skall dock avlöningen åt denne i sin

helhet utbetalas av den skola, där fyllnadstjänstgöringen fullgöres och en­

ligt de för musiklärare gällande grunderna.

Timarvode för fyllnadstjänstgöring enligt 8 § 6 mom. utbetalas av den

skola, där tjänstgöringen fullgöres.

2 mom. Utbetalar pastorat enligt 1 mom. lön och i förekommande fall kall­

ortstillägg för fyllnadstjänstgöring, som ingår i organisttjänst, skall den

skola, där fyllnadstjänstgöringen fullgöres, ersätta pastoratet kostnaderna

härför med belopp motsvarande timarvode till musiklärare för det antal

veckotimmar, för vilka lön utgått för fyllnadstjänstgöringen. På samma sätt

ersättas kostnaderna för vikarie å tjänsten. För tid, varunder C-avdrag verk­

ställts å lönen, skall dock sådan ersättning ej utgå.

Nämnda ersättning skall av skolan utbetalas vid utgången av varje kalen­

derhalvår.

3 mom. Resekostnads- och traktamentsersättningar gäldas av pastoratet,

då fråga är om kyrkliga tjänståligganden, samt av vederbörande skola, då

fråga är om fyllnadstjänstgöring.»

För egen del anser jag i likhet med skolöverstyrelsen, att timarvode för

fyllnadstjänstgöring enligt 8 § 6 mom. — fyllnadstjänstgöring utöver 30

veckotimmars sammanlagd tjänstgöring — lämpligen bör direkt utbetalas av

den skola, där tjänstgöringen fullgöres. Vidare synas kostnaderna för för­

fattning, sjukvård och begravningshjälp böra helt gäldas av de kyrkliga

kommunerna. Därest fyllnadstjänstgöring ej förekommit, skulle nämligen

dessa förmåner ändock ha utgått med samma belopp eller — beträffande

begravningshjälpen — med i det närmaste lika stort belopp. I övrigt anser

jag däremot tillräckliga skäl saknas för att frångå de sakkunnigas förslag.

Vad beträffar formen för meddelandet av ifrågavarande bestämmelser hän­

visar jag emellertid till vad jag därom anfört i det föregående. Vid bestäm­

melsernas definitiva utformning torde lämpligen närmare föreskrift böra

meddelas om den anställningsform och Iöneklass, efter vilken kyrkofondens

ersättning enligt det här i 2 mom. andra meningen införda stadgandet skall

beräknas.

35 §.

Beträffande de sakkunnigas förslag under denna paragraf har skolöver­

styrelsen anmärkt, att kantorstillägget lämpligen bör fastställas till visst be­

lopp för kalendermånad — ej för år — i anslutning till andra lönebelopp

enligt statens löneplansförordning. Månadsbeloppet för varje veckotimme

borde jämkas till närmaste hela krontal eller, om det slutade på 50 öre, till

närmast högre krontal, och dagbelopp borde, om det icke slutade å femtal

ören, jämkas till närmaste femtal. För egen del förordar jag, att de av

skolöverstyrelsen föreslagna jämkningarna vidtagas, varigenom de av Kungl.

Maj :t fastställda tabellerna över månads- och daglöner inklusive förhöjning

motsvarande rörligt tillägg kunna användas som utgångspunkt för beräk­

ningen.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

71

36 §.

1 sitt betänkande i kyrkomusikerfrågan av den 1 mars 1949 uttalade lä-

rarlönesakkunniga bl. a. följande.

I sitt blivande förslag till avlöningsreglemente för kyrkomusiker ämna de

sakkunniga föreslå föreskriften, att kantor, som förflyttas till annan kan-

torstjänst, ej skall erhålla kantorstillägg efter lägre veckotimtal än det han

hade vid förflyttningen. Vid förflyttning till folk- respektive småskollärar-

tjänst bör kantor äga bibehålla nämnda kantorstillägg ett visst antal år efter

förflyttningen.

De åsyftade bestämmelserna ha intagits i 2 mom. av denna paragraf. En­

ligt momentets första stycke skall kantor erhålla kantorstillägg beräknat på

samma veckotimtal, som gällde före förflyttningen, under förutsättning att

han förflyttas till annan kantor stjänst med lägre veckotimtal och att han

icke själv vållat förflyttningen. Andra stycket reglerar den eventuella rät­

ten till kantorstillägg i fortsättningen för kantor, som utan något sitt för­

vållande förflyttas till enbart folk- eller småskollärartjänst. Enligt de sak­

kunnigas förslag må det före förflyttningen utgående kantorstillägget bibe­

hållas, så länge den f. d. kantorn innehar tjänst av samma slag som den,

till vilken han blivit förflyttad, dock högst fem år. Den sistnämnda tids­

periodens längd har, enligt vad de sakkunniga anföra, avvägts enbart ur

skälighetssynpunkt.

Statens lönenämnd har beträffande föreskriften i 2 mom. andra stycket

uttalat, att vissa betänkligheter otvivelaktigt kunde hysas mot att kantor

skulle få behålla kantorstillägget under tid efter där avsedd förflyttning;

med hänsyn framför allt till att särskild utbildning krävdes för behörighet

till tjänst, som berättigade till kantorstillägg, och till att kantorstjänsterna

vore mycket särpräglade, ville lönenämnden likväl ej framställa erinran mot

den ifrågavarande bestämmelsen.

Skolöverstyrelsen har föreslagit viss omformulering av bestämmelserna i

2 mom.

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening har

hemställt, att kantorstillägg jämväl i fall, som avses i 2 mom. andra styc­

ket, finge utgå under återstående tjänstetid.

För egen del har jag, efter vägande mot varandra av de skäl, som tala för

och emot den av de sakkunniga föreslagna anordningen, ansett mig kunna

tillstyrka, att de sakkunnigas förslag genomföres.

I detta sammanhang må nämnas, att den merkostnad, som kan upp­

komma i de fall, då detta stadgande behöver tillämpas, enligt vad som före­

slås i särskild proposition denna dag om finansieringen av kyrkomusiker-

kostnaderna skall bestridas från det på riksstaten upptagna förslagsanslaget

till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

38 §.

Enligt lärarlönesakkunnigas förslag till avlöningsreglemente föreligger den

skillnaden mellan organister och kantorer, alt organist alltid åtnjuter se­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

mester å sill tjänst, även om denna är förenad med fyllnadstjänstgöring i

skola, under det att kantor åtnjuter ferier i sin lärar tjänstgöring och i sin

kyrkomusikaliska verksamhet äger erhålla semester. För kantors ferier

gälla bestämmelserna i avlöningsreglementet för folkskolan, medan hans

rätt till semester i den kyrkomusikaliska gärningen i förevarande paragraf

regleras genom bestämmelser, som anknyta till motsvarande bestämmelser

för organist.

40 §.

Vid en omformulering av 18 § i enlighet med det förut anförda bör, på

sätt statens lönenämnd jämväl framhållit, motsvarande ändring vidtagas i

fråga om förevarande paragraf.

45 §.

I enlighet med ett av skolöverstyrelsen framställt förslag böra beträffande

sättet för beräknande av arvode till orgelspelare ■— avrundningsregler m. in.

—- gälla liknande föreskrifter som i fråga om kantorstillägg.

Beträffande tidpunkten för reglementets ikraftträdande hänvisar jag till

vad jag i annat sammanhang därom anfört.

Övergångsbestämmelserna.

De sakkunniga framhålla, att utgångspunkten för de sakkunnigas för­

slag till övergångsbestämmelser varit uppfattningen, att de kyrkomusiker,

som övergå på tjänst enligt kyrkomusikerstadgan, automatiskt skola bliva

underkastade avlöningsreglementet, så att å ena sidan den, å vilken stadgan

icke blir tillämplig, icke skall vara underkastad avlöningsreglementet, under

det att å andra sidan var och en, å vilken stadgan blir tillämplig, skall vara

skyldig att underkasta sig avlöningsreglementets bestämmelser. Mot denna

utgångspunkt, till följd av vilken övergångsbestämmelserna till avlönings­

reglementet inskränkas högst betydligt, synes mig icke finnas anledning

till erinran.

Punkt 1. Denna punkt innehåller erforderlig bestämmelse om beräknan­

det av lönen för de fall, då en organist övergångsvis blir ordinarie å vad

som eljest skall utgöra extra ordinarie organisttjänst.

Punkt 2. De sakkunniga ha i denna punkt av övergångsbestämmelserna

intagit en bestämmelse om rätt för den, som övergår å ordinarie eller extra

ordinarie organisttjänst eller å extra ordinarie tjänst såsom biträdande kyr­

komusiker, att för löneklassplacering taga i beräkning viss tidigare tjänstgö­

ringstid. Bestämmelsen har formulerats så, att den skall medgiva nämnda

rätt ej endast åt den, som automatiskt övergår i och med att hans tjänst

ombildas, utan även åt sådan kyrkomusiker, som icke för närvarande är

innehavare av någon tjänst men erhåller en tjänst i samband med regle­

mentets ikraftträdande. De sakkunniga föreslå i huvudsak, att för löne­

klassplacering skall få tagas i beräkning all föregående tjänstgöringstid så­

73

som kyrkomusiker efter avläggandet av vederbörliga examina, dock med

avdrag av två år. Därest kyrkomusiker erhåller dispens från viss eller vissa

examina, skall avdragstiden ökas till sju år.

Statskontoret har uttalat, att enligt ämbetsverkets mening avdragstiden

borde bestämmas till tre i stället för till två år.

Statens lönenämnd har, efter påpekande att de föreslagna reglerna icke

oväsentligt skilde sig från vad som eljest brukade medgivas i fråga om löne-

klassplacering vid lönereglering av förut oreglerade personalgrupper, an­

fört, att lönenämnden ansåge sig kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag

med hänsyn till de föreliggande särskilda förhållandena — bl. a. den vakant-

sättning av alla ledigblivande tjänster, som påbjudits i 1947 års lag om

kyrkomusiker — och till intresset av att reglerna för inplacering i löneklass

i samband med övergången till det nya systemet bleve så enkla som möj-

iigt-

Med hänsyn till de av statens lönenämnd åberopade skälen anser jag i lik­

het med lönenämnden godtagbart, att löneklassplaceringen vid reglementets

ikraftträdande bestämmes på det sätt de sakkunniga föreslagit.

Punkterna 3 och 4. Beträffande de i dessa punkter meddelade bestäm­

melserna ha de sakkunniga anfört följande.

Även om organisterna genom föreskriften i punkt 3 i många fall erhålla

en bättre löneklassplacering än eljest skulle ha kunnat ske, förutse lärar-

lönesakkunniga, att i ett icke obetydligt antal fall en övergång till det före­

varande avlöningsreglementet kommer att medföra löneminskning. Man kan

enligt de sakkunnigas mening icke rimligen begära, att de nuvarande fast

anställda kyrkomusikerna, som äro lagligen tillförsäkrade sina löneförmå­

ner, skola vara villiga att vidkännas löneminskning i förevarande samman­

hang. Det torde vara att antaga, att de i sådant fall hellre välja att kvarstå å

nuvarande system. Enligt de sakkunnigas mening är det emellertid av stort

intresse, att den nya kyrkomusikerorganisationen så snabbt som möjligt kan

genomföras i största möjliga antal distrikt. De sakkunniga föreslå därför,

att personligt lönetillägg må få utgå i sådana fall som de angivna, då annars

löneminskning skulle uppkomma. Bestämmelser om personligt lönetillägg

till ordinarie och extra ordinarie organister ha intagits i tredje punkten av

övergångsbestämmelserna.

Utgångspunkten för de sakkunniga vid utformningen av förslaget om per­

sonligt lönetillägg har varit, att bestämmelserna måste göras lätta ur ad­

ministrativ synpunkt. De sakkunniga föreslå, att tillägget i princip bestäm­

mes till skillnadsbeloppet vid ikraftträdandet av de nya författningarna. Det

sålunda fastställda beloppet skall sedan icke ändras annat än vid inträffan­

de löneklassuppflyttningar, då tillägget skall minskas med samma belopp,

som vinnes genom löneklassuppflyttningen. Ändrade procenttal för dyrtids-

tillägg, kristillägg, rörligt tillägg o. dyl. eller ändringar i lönebestämmelserna

till följd av ökat eller minskat invånarantal i församlingen skola däremot

icke inverka på det personliga lönetillägget.

Genom den nyreglering av kyrkomusikertjänsterna, som nu skall ske,

komma dessa tjänstemän i åtnjutande av betydande sociala förmåner utom

den kontanta lönen. En framträdande plats bland dessa förmåner intager

pensionsrätten. Många kyrkomusiker äro redan nu tillförsäkrade pension.

För dem, som icke nu ha sådan rätt, betyder emellertid nyregleringen eu

icke oväsentlig förmån utöver de kontanta löneförmånerna. Därest en icke

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

pensionsberättigad kyrkomusiker skulle få vidkännas en viss minskning av

de utgående kontanta löneförmånerna och till följd härav enligt vad nyss

sagts böra få uppbära ett personligt lönetillägg, synes det därför berättigat,

att han får betala den nytillkomna pensionsrätten med en viss minskning av

det personliga lönetillägget. Lärarlönesakkunniga föreslå, att i dylikt fall

lönetillägget skall utgå med 75 procent av skillnadsbeloppet.

De skäl, som åberopats för att personligt lönetillägg skall få utgå till orga­

nister, ha också giltighet när det gäller kantorer. De sakkunniga föreslå där­

för i punkt 4 rätt till personligt lönetillägg i vissa fall vid övergång till kan-

torstjänst. Bestämmelserna äro i sak desamma som beträffande organis­

terna.

Statskontoret och statens lönenämnd ha framställt invändningar mot de

sakkunnigas förslag, såvitt angår personligt lönetillägg åt den, som saknat

pensionsrätt före övergången till de nya bestämmelserna. Lönenämnden, till

vars uppfattning statskontoret anslutit sig, har uttalat, att det syntes väl­

motiverat, att man gjorde ett avdrag, schematiskt motsvarande pensions­

kostnaden, men att stadgandet i ämnet lämpligen borde utformas så, att vid

jämförelsen mellan de kontanta löneförmånerna före och efter löneregle­

ringen de förstnämnda toges i beaktande allenast till förslagsvis 85 procent.

För egen del anser jag, att bestämmelsen bör utformas i enlighet med

de sakkunnigas förslag, dock med de ändringar som myndigheterna angivit.

Enligt andra stycket av 3 punkten övergångsbestämmelserna till regle-

mentsförslaget skulle vid bestämmandet av det personliga lönetillägget iakt­

tagas, att den del av lönen efter ikraftträdandet, som belöper på fyllnads­

tjänstgöringen, icke skall medräknas. Härom har lönenämnden anfört föl­

jande.

Denna bestämmelse kan givetvis väcka betänkligheter. Stadgandet kom­

mer t. ex. att innebära, att en kyrkomusiker, som f. n. har en kontant års­

lön av 10 000 kronor samt är tillförsäkrad pension, och som vid övergången

erhåller en med fyllnadstjänstgöring förenad organisttjänst, å vilken lönen

utgör 12 000 kronor, varav 3 000 kronor belöpa på fyllnadstjänstgöringen

och 9 000 kronor på den kyrkomusikaliska verksamheten, erhåller ett per­

sonligt lönetillägg å 1 000 kronor, trots att hans sammanlagda löneförmåner

öka från 10 000 kronor till 12 000 kronor. Det kan å andra sidan invändas,

att mot den angivna löneökningen svarar en ökad tjänstgöringsskyldighet.

Lönenämnden vill erinra om att såväl de sakkunniga som föredragande

statsrådet i prop. 1949: 199 understrukit lämpligheten av att genom rätt

vittgående övergångsanordningar påskynda en allmän övergång till det nya

systemet. Ett av de viktigaste medlen för att påskynda en allmän övergång

synes vara medgivandet av personliga lönetillägg. Med hänsyn till nämnda

förhållanden vill lönenämnden icke framställa erinran mot den av lärar­

lönesakkunniga föreslagna bestämmelsen. Lönenämnden vill påpeka att,

därest även den på fyllnadstjänstgöringen belöpande delen av lönen skulle

medräknas vid bestämmandet av det personliga lönetillägget, särskilda före­

skrifter måste meddelas till förekommande av orättvisor mellan dem, som

få fyllnadstjänstgöring omedelbart vid övergången, och dem som först se­

nare erhålla sådan tjänstgöring.

På de av lönenämnden anförda skälen anser jag mig kunna biträda sak­

kunnigförslaget i denna del.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 234.

75

Det i punkt 4 övergångsbestämmelserna förekommande uttrycket »för­

enad folkskollärar- och kyrkomusikertjänst» torde i enlighet med ett av

skolöverstyrelsen gjort påpekande böra utbytas mot »enligt § 27 folkskole­

stadgan förenad tjänst»; i förenad tjänst kan nämligen ingå småskollärar-

tjänst.

I detta sammanhang må vidare nämnas att Centralstyrelsen för Sveriges

allmänna organist- och kantorsförening uttalat, att det syntes skäligt att

nuvarande ordinarie organist, som överginge på sådan motsvarande befatt­

ning i den nya organisationen, med vilken ej vore förenad fyllnadstjänst­

göring, finge, om han icke avlagt musiklärarexamen men väl innehade högre

organistexamen och högre kantor sexamen eller jämförliga äldre examina en­

ligt 1881 års kungörelse angående villkoren för behörighet till organist- och

kyrkosångarbefattning, under en övergångstid jämställas med fullt kompe­

tent organist i lönehänseende. För egen del anser jag emellertid tillräcklig

anledning icke finnas att medgiva ett så betydande avsteg från reglements-

bestämmelserna.

Däremot anser jag mig kunna biträda ett av nämnda centralstyrelse lika­

ledes framlagt förslag, att den som under minst fem år innehaft kantors-

tjänst och avlagt organistexamen men ej kyrkosångarexamen, genom en

särskild övergångsbestämmelse i avlöningshänseende jämställes med kan­

tor, vilken avlagt organist- och kantorsexamen.

Punkt 5. Denna punkt innehåller ett stadgande om ett särskilt villkor för

kyrkomusikers övergång å organisttjänst utan ledigförklarande samt om ett

undantag från detta villkor. Förslaget har i denna del icke mött erinran i

remissyttrandena och kan av mig biträdas.

II. Löneförhållandena för ämneslärare vid fortsättnings- och

ersättningsskolor.

Bland de spörsmål, som enligt direktiven för 1941 års lärarlönesakkunni-

gas arbete skulle upptagas till bedömande av dessa sakkunniga, ingick även

frågan om anställnings- och avlöningsvillkoren för ämneslärare och övnings-

lärare vid fortsättnings- och ersättningsskolor. Sedermera överlämnades till

de sakkunniga för att tagas i övervägande vid uppdragets fullgörande en av

Sveriges folkskollärarförbunds styrelse till Kungl. Maj :t ingiven framställ­

ning angående arvode för undervisning i allmänna ämnen i fortsättnings-

skola.

Rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för fortsättningssko-

lans övningslärare ha lärarlönesakkunniga framlagt förslag, vilka föranlett

ett principiellt ställningstagande vid 1948 års riksdag och vilkas närmare

detaljer anmälts i det föregående i samband med frågan om lönereglering­

ens genomförande.

Beträffande löneförmånerna för ämneslärare vid fortsättnings- och er­

sättningsskolor ha lärarlönesakkunniga i ett den 25 november 1948 dag-

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

tecknat betänkande (stencilerat) framlagt utredning och förslag. Över detta

betänkande ha, efter remiss, statskontoret, statens lönenämnd och skolöver­

styrelsen ävensom Tjänstemännens centralorganisation yttrat sig.

Innan redogörelse lämnas för innebörden av lärarlönesakkunnigas förslag

och däröver avgivna yttranden synes det lämpligt att beröra skolornas or­

ganisation samt lärarnas hittillsvarande löneförhållanden.

Skolornas organisation.

Fortsättningsskolan erhöll sin nuvarande ställning i skolsystemet genom

1918 års riksdagsbeslut om upprättande av praktiska ungdomsskolor, vil­

ket medförde att fortsättningsskolans undervisning fick en mera praktisk

läggning samt att skolan gjordes obligatorisk med skyldighet för skoldi­

strikten att inrätta och för lärjungarna att besöka densamma. På grundval

av riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj :t den 16 september 1918 stadga

tör fortsättningsskolan. Enligt stadgan skulle lärokursen omfatta minst 360

timmar, fördelade på två eller, efter särskilt medgivande, på högst tre års­

kurser. För lärjungar, som genomgått mindre folkskola och ej kunde be­

redas undervisning vid vanlig fortsättningsskola, skulle mindre fortsätt-

ningsskola anordnas, och lärjungar, som avgått från egentlig folkskola

utan att erhålla fullständigt avgångsbetyg, skulle undervisas antingen i

särskild repetitionsskola eller tillsammans med lärjungarna i folkskolan.

I stadgan ha vidtagits omfattande ändringar, vilka samtliga inneburit en

uppmjukning av de ursprungliga bestämmelserna. Enligt nu gällande be­

stämmelser kan egentlig fortsättningsskola anordnas även uteslutande för

lärjungar, som avgått från mindre folkskola, under förutsättning att lär­

jungarna sammanföras från två eller flera skolområden. Lärjungar, som

avgått från folkskolan utan att erhålla fullständigt avgångsbetyg, kunna

även hänvisas till fortsättningsskola. Befrielse från skyldigheten att anord­

na fortsättningsskola kan erhållas dels av skoldistrikt, som hänvisar de

tortsättningsskolpliktiga barnen till skola i annat distrikt, dels av skoldist­

rikt, som anordnat obligatorisk åttonde årsklass, beträffande lärjungar,

vilka med godkänt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan lämnat den

åttonde årsklassen. I skoldistrikt med sjuårig folkskola kan efter veder­

börligt medgivande fortsättningsskolkursen för lärjungar med godkänt av­

gångsbetyg från sjunde klassen begränsas till en årskurs, omfattande minst

180 timmar. Enahanda bestämmelser gälla i de fall, då sju- respektive

ättaärig skolplikt införts genom inrättande av högre avdelning. Individuell

befrielse från fortsättningsskolplikt medgives under vissa villkor, som när­

mare angivas i stadgans 27 §; föreskrifterna härom torde i praktiken hu­

vudsakligen tillämpas i fråga om lärjungar, som avgått från folkskolan

enligt § 48 folkskolestadgan.

Fortsättningsskolan anordnas som yrkesbestämd eller allmän. Till dessa

huvudformer kommer ersättningsskolan, omfattande dels mindre fortsätt­

ningsskola, som till sin karaktär är allmän, och dels repetitionsskola, vil­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

77

ken är avsedd för lärjungar med ofullständigt avgångsbetyg från folkskola

och vars syfte är att befästa och fullständiga folkskolans lärokurs.

I den yrkesbestämda fortsättningsskolan äro läroämnena arbetskunskap,

medborgarkunskap och modersmålet. Skolans typ beror av det yrke, kring

vilket undervisningen i arbetskunskap samlar sig; i stadgan nämnas skolor

med jordbruks-, skogsbruks- eller fiskeriundervisning, skolor med hant­

verks- eller industriell undervisning, skolor med handelsundervisning och

skolor med undervisning i husligt arbete (kvinnlig slöjd och hushållsgöro-

mål). I ämnet arbetskunskap ingår i den mån så är möjligt och lämpligt

praktiskt arbete; vid yrkesbestämd fortsättningsskola i anslutning till hus-

hållsgöromål förekommer sålunda alltid arbete i skolkök.

I den allmänna fortsättningsskolan äro ämnena medborgarkunskap, mo­

dersmålet och naturkunnighet ävensom, där förhållandena sådant medgiva,

slöjd och trädgårdsskötsel.

I ettårig fortsättningsskola kan efter skolöverstyrelsens bestämmande i

varje särskilt fall antalet ämnen begränsas, en möjlighet som skoldistrikten

i betydande omfattning ha begagnat sig av. I den ettåriga yrkesbestämda

fortsättningsskolan är sålunda ej sällan arbetskunskap enda ämnet.

Där så lämpligen kan ske, skola gymnastikövningar ingå i fortsättnings-

skolans undervisning.

Beträffande lärjungeantal m. in. må nämnas följande.

Lärjungeantalet i fortsättningsskolan har minskats betydligt mera än

som beror på nativitetsminskningen; läsåret 1930/31 undervisades ca 75 %

av barnen i fortsättningsskolålder i fortsättningsskola, medan motsvarande

procenttal läsåren 1940/41 och 1946/47 voro omkring 65 respektive 45. Den­

na starka nedgång sammanhänger med folkskolans utbyggnad till sju- och

åttaårig skola, varigenom fortsättningsskolan vanligtvis begränsas till att

omfatta endast en årskurs, respektive bortfaller, samt ökad övergång till

högre skolor; nedgången är ännu starkare, sedan ett sjunde skolår införts

i praktiskt taget samtliga de skoldistrikt, som förut haft sexårig folkskola.

Den allmänna typen av fortsättningsskola var vanligast under 1920-talet

och i början av 1930-talet, men därefter har den yrkesbestämda alltmer

dominerat, och läsåret 1946/47 utgjorde lärjungeantalet i denna 70 % av

det totala antalet. Denna dominans har framträtt avsevärt starkare i tätor­

terna än på den rena landsbygden, där svårigheterna att differentiera fort­

sättningsskolan i praktisk riktning visat sig vara större; särskilt har detta

gällt gossarnas undervisning, övergång från allmän till yrkesbestämd fort­

sättningsskola innebär, att ämnet naturkunnighet utbytes mot arbetskun­

skap, som blir huvudämne, medan beskärningen av timantalet för de all­

männa ämnena ofta har blivit avsevärt kraftigare än förändringen av skol-

typen i och för sig gjort nödvändig; i den ettåriga fortsättningsskolan ha de

allmänna ämnena cj sällan helt bortfallit, särskilt vid fortsättningsskola

i anslutning till hushållsgöromål men även vid andra typer av yrkesbestämd

fortsättningsskola. Denna tendens torde komma att göra sig ännu mera gäl­

lande, sedan den ettåriga fortsättningsskolan blivit den allmänt förekom­

mande. Vidare går utvecklingen beträffande ämnet arbetskunskap alldeles

påtagligt mot minskning av den teoretiska undervisningen och motsvarande

ökning av timantalet för praktiskt eller manuellt arbete. Sammanfattnings­

vis kan alltså sägas, att fortsättningsskolan i växande omfattning blir yr­

kesbestämd med undervisning övervägande eller uteslutande i arbetskun-

skap och att tyngdpunkten inom detta ämne alltmer förlägges till praktiskt

arbete. Denna utveckling innebär givetvis en fortgående minskning av an­

talet lärartimmar i teoretiska ämnen.

Antalet lärjungar i mindre fortsättningsskolor har oavbrutet minskat.

Detta beror dels på att antalet mindre folkskolor avsevärt reducerats under

ifrågavarande period, dels på att från dessa skolor avgångna lärjungar i

ökad omfattning beretts undervisning i allmänna eller yrkesbestämda fort­

sättningsskolor, vilket möjliggjorts genom beslut av 1932 års riksdag om

statsbidrag till bestridande av kostnaderna för centralisering av fortsätt-

ningsskolväsendet och om anordnande av egentlig fortsättningsskola även

enbart för lärjungar, som avgått från mindre folkskola.

Av de lärjungar, som avgått från folkskolan enligt § 48 folkskolestadgan,

undervisas ett betydande antal helt eller delvis tillsammans med lärjungar­

na i den egentliga fortsättningsskolan. Ett mindre antal äro hänvisade till

folkskola, och övriga undervisas i fristående repetitionsskolor. Då antalet

lärjungar av denna kategori är jämförelsevis ringa, kan sådan skola anord­

nas endast i relativt stora skolområden. Barnantalet i repetitionsskolan

sjunker icke genomgående i samma snabba takt som lärjungenumerären i

den egentliga fortsättningsskolan, vilket torde sammanhänga med att re­

petitionsskolan icke i samma grad som den egentliga fortsättningsskolan

påverkas av införande av ett sjunde respektive åttonde skolår. I skoldist­

rikt med 7-årig folkskola gäller sålunda fortfarande 2-årig fortsättnings-

skolplikt för de barn, som enligt § 48 folkskolestadgan avgått från lägre

klass än folkskolans högsta.

Fortsättningsskolan är av allt att döma en skolform under avveckling;

med det allmänna genomförandet av 8-årig folkskola upphör skoldistrik­

tens skyldighet att anordna fortsatt undervisning, och i 1946 års skolkom-

missions förslag till skolväsendets ordnande har fortsättningsskolan ingen

plats. Omorganisationen av vårt skolväsen kräver emellertid en viss över­

gångstid, och under denna torde fortsättningsskolan alltjämt ha en upp­

gift att fylla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

Hittillsvarande löneförhållanden.

I detta sammanhang är i huvudsak fråga om löneförhållandena för lä­

rare i ämnena medborgarkunskap, modersmålet, naturkunnighet och träd­

gårdsskötsel samt arbetskunskap med uteslutande av slöjd, verkstadsar­

bete och hushållsgöromål. Med allmänna ämnen förstås här medborgar­

kunskap, modersmålet och naturkunnighet. Undervisning i trädgårdssköt­

sel och gymnastik förekommer endast med mycket ringa timtal; där sådan

undervisning förekommer, böra dock dessa ämnen hänföras till allmänna

ämnen.

För dessa lärare gälla föreskrifter om minimiarvoden. Dessa, som i stort

sett även blivit maximiarvoden, framga för olika tidsperioder av samman­

ställningen å s. 79.

I anslutning härtill må nämnas följande.

Folkundervisningskommittén utgick i sitt år 1914 avgivna betänkande an­

gående fortsättningsskolan från att undervisningen i fortsättningsskolan

såsom mera krävande borde arvoderas något högre än undervisningen i folk-

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

anförts angående lärarna i ersättningsskola torde endast ha gällt de mindre

fortsättningsskolorna. Riksdagen biföll det i propositionen framställda för­

slaget, och på grundval av beslutet utfärdades kungörelse, vilken trädde i

kraft den 1 juli 1919.

Såsom av sammanställningen framgår, ha minimiarvodena upprepade

gånger ändrats, varvid proportionen mellan de olika arvodena i huvudsak

bibehållits.

Vad angår den senast genomförda höjningen, framhöllo 1941 års lärar-

lönesakkunniga i en den 11 december 1943 till chefen för finansdeparte­

mentet överlämnad promemoria med förslag till provisorisk reglering av an­

ställnings- och avlöningsförhållandena för lärarinnor i hushållsgöromål vid

fortsättningsskolan samt provisorisk höjning av arvodet till lärare i manlig

och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan, att en reglering av avlönings-

och anställningsförhållandena för samtliga lärargrupper i fortsättningssko­

lan vore i hög grad påkallad, men att de sakkunniga —■ med hänsyn till

att 1940 års skolutredning hade frågan om fortsättningsskolans organisation

och därmed sammanhängande spörsmål under behandling och förslag jäm­

väl rörande lärarnas anställningsförhållanden kunde förväntas bliva fram­

lagt av utredningen — ansett sig böra begränsa sitt förslag till provisoriska

åtgärder till i promemorian angivna lärarkategorier, vilka voro de i löne-

hänseende sämst ställda. I proposition till 1944 års riksdag (nr 90) under­

strök departementschefen behovet av en allmän lönereglering för fortsätt­

ningsskolans lärare men ansåg, att en definitiv sådan reglering icke lämpli­

gen kunde genomföras förrän frågan om fortsättningsskolans organisation

vunnit sin lösning, varför de provisoriska åtgärderna i enlighet med de sak­

kunnigas förslag borde omfatta allenast lärarinnorna i hushållsgöromål och

lärarna i manlig och kvinnlig slöjd. Riksdagen anslöt sig till detta förslag

och uttalade samtidigt, att arvodesförmånerna för samtliga fortsättnings­

skolans lärare måste betecknas såsom mindre tillfredsställande. I motion vid

1945 års riksdag (II: 390) yrkades, att de av föregående års riksdag besluta­

de provisoriska åtgärderna skulle utsträckas till att avse jämväl övriga lä­

rare vid fortsättningsskolor, som icke uppbure avlöning från annan statlig

eller kommunal tjänst. Riksdagen fann vad i motionen anförts värt beak­

tande men ansåg sig icke beredd att utan föregående utredning bifalla mo­

tionen. Det förutsattes emellertid, att Kungl. Maj :t ägnade uppmärksamhet

åt frågan och föranstaltade om en utredning i ämnet.

Kungl. Maj :t uppdrog åt skolöverstyrelsen att verkställa sagda utredning.

Överstyrelsen inkom i samband med sina anslagsäskanden för budgetåret

1946/47 med utredning och förslag i ämnet och anförde därvid bl. a. att ar­

vodena till lärare vid fortsättnings- och ersättningsskolor i sådana ämnen,

där arvodet ej blivit 1 öremål för provisorisk reglering, måste anses synner­

ligen låga i jämförelse med förhållandena på angränsande undervisnings­

områden. Arvodet för timlärare i läroämne i folkskola i lägsta ortsgrupp

utgjorde sålunda för det dåvarande omkring 3 kronor 75 öre, och i andra

jämförliga skolformer vore arvodet högre. De dåvarande arvodesförhållan-

dena för ifrågavarande fortsättningsskollärare borde snarast provisoriskt

förbättras i avvaktan på de förslag, som 1941 års lärarlönesakkunniga för­

väntades komma att framlägga. Det hade i åtskilliga fall visat sig svårt att

erhålla för undervisningen kvalificerade lärare. Även ur rekryteringssyn-

punkt vore därför eu höjning av arvodet synnerligen behövlig. Arvodesför-

bättringar borde genomföras för samtliga lärare av de kategorier, som vore

i fråga, oberoende av om deras tjänstgöring i fortsättningsskolan vore att

betrakta som deras huvudsakliga sysselsättning eller ej.

Kunql. Maj:ts proposition nr 234-

81

I 1946 års statsverksproposition framlades förslag om höjning av arvode­

na, för lärare i fortsättningsskolans allmänna ämnen från 2 kronor 50

öre till 3 kronor och i arbetskunskap (utom kvinnlig slöjd och hushålls-

göromål) från 3 kronor till 3 kronor 50 öre samt för lärare i ersättningssko-

lans allmänna ämnen från 1 krona och 50 öre till 2 kronor; arvodesförbätt-

ringen skulle gälla för samtliga ifrågavarande lärare, oberoende av om de­

ras tjänstgöring i nämnda skolor vore att betrakta som deras huvudsak­

liga sysselsättning eller ej. Riksdagen beslutade i enlighet med den i pro­

positionen gjorda hemställan.

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag.

Lärarlönesakkunniga ha förordat, att samtliga lärare vid fortsättnings-

skolan i här avsedda ämnen betraktas som timlärare. Till motivering härav

ha de sakkunniga anfört följande.

Enligt hos skolöverstyrelsen tillgängliga handlingar och från statens folk­

skolinspektörer infordrade uppgifter uppehöllos läsåret 1947/48 i hela riket

för undervisning i allmänna ämnen och arbetskunskap (utom slöjd och hus-

hållsgöromål) vid fortsättningsskolan sammanlagt endast 14 reglerade tjäns­

ter, varav 12 i ett skoldistrikt. Timtalen för dessa tjänster voro i flera fall

låga. Endast beträffande 2 tjänster var timtalet högre än 1 000. Av övriga

lärare, som nämnda läsår hade full tjänstgöring i fortsättningsskola, voro

12 ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare, vilka åtnjöto tjänstledighet

för att uppehålla undervisningen i fortsättningsskolan. Antalet återstående

lärare med mera omfattande undervisning var ringa. Att nu fastställa sär­

skilda anställnings- och avlöningsföreskrifter för en så liten lärargrupp, som

för övrigt torde komma att oavbrutet minska, synes icke vara motiverat.

De sakkunniga ha härefter ingått på frågan om arvodesbeloppens relativa

storlek för olika i detta sammanhang avsedda lärarkategorier och därvid

förordat, att ett enhetligt timarvode fastställes för undervisning i samtliga

ifrågavarande ämnen vid fortsättningsskola och ersättningsskola. Härom

ha de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Alltsedan den nuvarande fortsättningsskolans tillkomst har minimiarvo-

det för undervisning i ersättningsskola varit avsevärt lägre än för motsva­

rande undervisning i egentlig fortsättningsskola. Beträffande sistnämnda

skolform har lärare i ämnet arbetskunskap arvoderats högre än lärare i all­

männa ämnen.

Av ersättningsskolans båda former förekommer den mindre fortsättnings­

skolan nu i synnerligen ringa omfattning, och om något eller några år

torde den vara helt försvunnen. Även den fristående repetitionsskolan före­

kommer i ganska ringa omfattning. Det måste betecknas som oegentligt, att

undervisningen i repetitionsskolan enligt statsbidragsbestämmelserna avlö­

nas lägre än undervisningen i fortsättningsskolan. För att få lärare till re-

petitionsskolan måste skoldistrikten i regel betala samma arvode, som gäl­

ler för fortsättningsskolan, och åsamkas därigenom ursprungligen icke av­

sedda utgifter. Det må här nämnas, att avlöningen åt hjälpklasslärare för

undervisningstim me räknat på grund av mindre undervisningsskyldighet

för närvarande är högre än för lärare i normalklass. Detta måste anses in­

nebära, att undervisningen av de efterblivna barnen i folkskolåldern anses

vara mera krävande för lärarna än undervisningen i övriga klasser. Detsam­

ma torde vara förhållandet, när barnen kommit upp i fortsättningsskolplik-

(> liihang till riksdagens protokoll 1030. 1 samt. Nr 234.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

tig ålder. Enligt de sakkunnigas bestämda mening bör arvodet för undervis­

ning i ersättningsskola, varmed här praktiskt taget uteslutande förstås re-

petitionsskola, bestämmas till samma belopp som för motsvarande undervis­

ning i fortsättningsskola. Med hänsyn till ersättningsskolans ringa förekomst

får en dylik arvodeshöjning en relativt obetydlig inverkan i fråga om an­

slagsbehovet.

Den starka betoningen av fortsättningsskolans betydelse för yrkesutbild­

ningen gjorde, att ämnet arbetskunskap från början fick en gynnad ställ­

ning. Av lärarna i detta ämne skulle krävas särskild vitsordad kompetens.

Läraren skulle helst vara fackutbildad, och det gällde att bland de praktiska

yrkesutövarna vinna de allra kunnigaste och dugligaste för uppgiften. Dessa

voro väl betalda i sitt vanliga arbete och kunde ej förväntas vilja övertaga

undervisning i fortsättningsskolan, om ersättningen var alltför knapp. När

lärare från skolor för speciell yrkesutbildning anlitades, var det också nöd­

vändigt att erbjuda ett arvode, som ej understeg, vad dessa lärare eljest

erhöllo. En folkskollärare, som skulle undervisa i arbetskunskap, måste för

att erhålla behörighet genomgå särskilda utbildningskurser, och det ansågs

rättvist, att också han kom i åtnjutande av förhöjt arvode. Det var denna

motivering som låg till grund för 1918 års riksdags beslut om ett tilläggs-

arvode för ämnet arbetskunskap. Emellertid kan det nog sägas, att fortsätt­

ningsskolan ur yrkesutbildningssynpunkt ej blivit vad dess upphovsmän

väntat. Detta torde i viss mån bero därpå, att de praktiska yrkesutövarna

icke kommit att göra den insats i fortsättningsskolans arbete, som ursprung­

ligen avsågs. Det intresse, som folkskolans lärare tidigare visade för utbild­

ning innebärande behörighet att undervisa i ämnet arbetskunskap, har också

avtagit. Ett tilläggsarvode av den storlek, som kan komma i fråga, torde

icke i och för sig locka till studier för vinnande av sådan behörighet. I många

fall, särskilt på landsbygden, skiljer sig undervisningen i naturkunnighet

ej så mycket till arten utan mera till omfånget från undervisningen i teore­

tisk arbetskunskap. Enligt de sakkunnigas mening föreligga, därest en höj­

ning av arvodena enligt de sakkunnigas förslag genomföres, ej längre några

mera bärande skäl för bibehållande av ett högre arvode för undervisning i

sistnämnda ämne. Ur förenklingssynpunkt vore också ett enhetligt arvode

för fortsättningsskolans samtliga teoretiska ämnen att föredraga. Det kan

också erinras om att i folkskolan sådan undervisning, som kräver särskild

behörighet, t. ex. undervisning i engelska, ej arvoderas högre än annan un­

dervisning.

De sakkunniga ha ansett uppenbart, att behov föreligger av en höjning

av minimiarvodet, och till närmare utveckling härav anfört följande.

Nuvarande avlöningsförhållanden för de lärargrupper, som här avses,

måste betecknas som synnerligen otillfredsställande. Skolöverstyrelsen har

den 24 februari 1948 avgivit yttrande över en av styrelsen för Sveriges folk-

skollärarförbund gjord underdånig framställning med hemställan om åtgär­

der för en höjning av arvodena för undervisning i fortsättningsskolans all­

männa ämnen. Framställningen har sedermera jämte överstyrelsens yttrande

överlämnats till de sakkunniga. Den av överstyrelsen verkställda undersök­

ningen rörande lärarförhållandena vid fortsättningsskolorna inom vissa in­

spektionsområden visar, att svårigheter möta för skoldistrikten att erhålla

för undervisningen i fortsättningsskolan lämpliga lärare och att detta vä­

sentligen beror på de alltför låga arvodena.

Även 1940 års skolutredning har vid behandlingen av fortsättningsskolans

anordning under övergångstiden till 8-årig folkskola beträffande lärarnas

avlöning (SOU 1940: 11) framhållit, att svårigheterna att erhålla lämpliga

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

83

lärare i ej ringa män torde bero på den i förhållande till avlöningen inom

andra skolor och arbetsområden låga ersättningen för undervisningen. Löner

och arvoden för lärare i fortsättningsskolan borde därför sättas i ett rättvist

förhållande till de åt lärare vid jämförliga skolor och utbildningsanstalter

utgående.

Fortsättningsskolan kommer visserligen att successivt avvecklas i sam­

band med folkskolans fortsatta utbyggnad, men av allt att döma kommer

det att dröja någon tid, innan folkskolan kan helt övertaga dess uppgifter.

Det synes därför angeläget, att fortsättningsskolornas verksamhet under

den övergångstid, dessa skolor måste upprätthållas, icke äventyras på grund

av att kompetenta lärare ej kunna erhållas. Med hänsyn härtill böra åtgär­

der vidtagas i syfte att bereda skoldistrikten ökade möjligheter att erhålla

för undervisning i fortsättningsskola väl kvalificerade lärare.

Beträffande timarvodenas belopp må till en början nämnas, att folksko­

lans lärare åtnjuta timarvoden, proportionsvis motsvarande lön enligt 17

löneklassen vid tjänstgöring 30 veckotimmar eller 1 050 undervisningstim-

mar för år (arvode TC 17 enligt timlärarkungörelsen). Dessa arvoden ut­

göra för närvarande, för undervisningstimme räknat, respektive 6: 40, 6: 70,

7: —, 7: 30 och 7: 60 kronor för ortsgrupperna 1—5.

De sakkunniga uttala, att de icke funnit några särskilda skäl föreligga

för en så stor arvodeshöjning, att arvodena för undervisning i fortsättnings­

skolan bleve högre än de, som utgå för motsvarande undervisning i folk­

skolan.

Vid reglering av fortsättningsskollärarnas avlöning har sedan gammalt

den grundsatsen åtminstone teoretiskt accepterats, att ersättning för under­

visning i fortsättningsskolan borde vara något högre än för undervisning i

folkskolan. Som skäl härför har bl. a. anförts, dels att det gällde undervis­

ning på ett högre åldersstadium, dels att för undervisningen krävdes särskild

behörighet.

Sedan folkskolan blivit genomgående sjuårig och i växande omfattning

åttaårig omfattar fortsättningsskolan i stort sett samma åldersstadium som

folkskolans högre klasser. Prövningen av lärarnas behörighet har också i

den mån den avser undervisning i allmänna ämnen alltmer blivit av rent

formell natur. Varje examinerad folkskollärare anses realiter kompetent att

undervisa i dessa ämnen. För undervisning i arbetskunskap kräves visser­

ligen särskild behörighet, men de sakkunniga finna dock, som redan fram­

hållits, övervägande skäl tala för ett enhetligt timarvode för undervisningen

i fortsättnings- och ersättningsskolans samtliga teoretiska ämnen, under­

visningen i arbetskunskap däri inbegripen. Det synes därför icke föreligga

några särskilda skäl för att ersättningen för nämnda undervisning vid ge­

nomförandet av en arvodesförhöjning blir högre än för motsvarande under­

visning i folkskolan.

Emellertid framhålla de sakkunniga, att arvodet för undervisning i fort-

sättningsskolan icke borde vara lägre än arvodet för undervisning i folk­

skolan. Enligt nu gällande bestämmelser utgjorde förstnämnda arvode en­

dast omkring hälften av det för undervisning i folkskolan utgående timar­

vodet, och när den redan beslutade arvodeshöjningen för bl. a. övningslä-

rarna i fortsättningsskolan trädde i kraft, koinme timarvodet till dessa lä­

rare alt utgå med betydligt högre belopp än till ämneslärarna i samma skol­

form.

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

De sakkunniga förorda alltså, att timarvode TC 17 fastställes för samtliga

lärare i allmänna ämnen samt i arbetskunskap (utom verkstadsarbete, slöjd

och hushållsgöromål); timarvodet borde utgå med samma belopp till lärare

i fortsättningsskola och ersättningsskola. Det borde för undvikande av tve­

kan föreskrivas, att arvodet skall anses inbegripa semesterersättning.

I övrigt innebär de sakkunnigas förslag, att skoldistrikt skall vara oför­

hindrat att utgiva ersättning utöver timarvoden till lärare, för vilken er­

sättning bestämts i form av årsavlöning med högre belopp än som motsva­

rar utgående timarvoden, samt att detsamma skall gälla för de fall, då or­

dinarie eller extra ordinarie lärare i folkskola med tjänstledighet från folk-

skoletjänsten förordnas att uppehålla undervisning i fortsättningsskola.

Slutligen ha de sakkunniga ingått på frågan om statsbidrag till lärarlö-

nerna.

Yttrandena.

I samtliga remissyttranden ha de sakkunnigas förslag i arvodesfrågan

tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att de föreslagna arvodena finge utgå

även för fortsättningsskolundervisning för nomadbarn, varom bestämmel­

ser funnes meddelade i kungl. brev den 7 maj 1943 och den 14 juni 1946.

Föredraganden.

Minimiarvodena för fortsättningsskolans ämneslärare ha, såsom av den

lämnade redogörelsen närmare framgår, ursprungligen avvägts från ut­

gångspunkten, att de borde medföra en något högre ersättning per under-

visningstimme än som utginge vid undervisning i folkskolan. För folksko­

lans lärarpersonal ha lönerna sedermera höjts i olika sammanhang, bl. a.

i anslutning till att det för statstjänstemännen gällande lönesystemet erhål­

lit tillämpning å berörda personal. Vad angår fortsättningsskolans ämnes­

lärare, ha deras minimiarvoden icke varit konstruerade på sådant sätt, att

ändringar i folkskollärarlönerna medfört några automatiska konsekvenser

för dem. Arvodesbeloppen ha ändrats vid olika tillfällen, men de ha icke

höjts i tillnärmelsevis samma grad som folkskollärarlönerna. Resultatet har

blivit, att minimiarvodena för undervisning i fortsättningsskolan för när­

varande utgöra endast omkring hälften av det timarvode, som utgår för un­

dervisning i folkskolan. Då härtill kommer, att de fastställda minimiarvo­

dena i stort sett kommit att även tillämpas som maximiarvoden, har frågan

om en arvodesreglering kommit att påkalla allt större uppmärksamhet. Till

stöd för att sådan reglering skall ske kunna även åberopas rekryteringsslcäl.

Fortsättningsskolan kommer visserligen att avvecklas i samband med folk­

skolans fortsatta utbyggnad, men av allt att döma kommer det att dröja

någon tid, innan folkskolan kan helt övertaga fortsättningsskolans uppgif­

ter, och under denna tid är det angeläget, att skoldistrikten erhålla för un­

dervisning i fortsättningsskola väl kvalificerade lärare. Under dessa förhål­

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

85

landen synes det naturligt att, då en lönereglering för fortsättningsskolans

övningslärare avses skola genomföras i samband med en allmän löneregle­

ring för övningslärare, samtidigt upptaga frågan om löneförmånerna för

fortsättningsskolans ämneslärare till förnyat bedömande.

1941 års lärarlönesakkunniga, vilka verkställt utredning i ämnet, ha före­

slagit att ett enhetligt timarvode, överensstämmande med det som tillämpas

för folkskolans timlärare, fastställes att gälla för all i detta sammanhang

avsedd undervisning. Ett och samma arvode skulle sålunda tillämpas för

samtliga lärare i allmänna ämnen samt i arbetskunskap (utom verkstads­

arbete, slöjd och hushållsgöromål), såväl i ersättningsskolan som i fortsätt-

ningsskolan i trängre bemärkelse, och detta enhetliga arvode skulle sam­

manfalla med timarvodet vid undervisning i folkskolan. Skoldistrikt skulle

emellertid vara oförhindrat att utgiva ersättning utöver timarvoden till lä­

rare, för vilken ersättning bestämts i form av årsarvode med högre belopp

än som motsvarar utgående timarvoden, och detsamma skulle gälla beträf­

fande ordinarie eller extra ordinarie lärare i folkskolan, som med tjänstle­

dighet från folkskoletjänsten förordnades att meddela undervisning i fort-

sättningsskola.

För egen del anser jag de sakkunnigas förslag, vilket godtagits i samtliga

remissyttranden, väl avvägt och förordar därför, att förslaget genomföres.

Efter arvodesregleringen böra kommunala lönetillägg icke få beviljas i andra

fall än de sakkunniga angivit. Kungl. Maj :t torde böra för sig utverka riks­

dagens bemyndigande att meddela bestämmelser av i huvudsak här angiven

innebörd, att träda i kraft den 1 juli 1950.

Såsom skolöverstyrelsen påpekat förekommer fortsättningsskolundervis-

ning även för nomadbarn. Även vid denna undervisning torde nyssnämnda

ersättningsgrunder böra erhålla tillämpning.

I det föregående har jag icke ingått på frågan om grunderna för stats­

bidrag till avlönande av lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola.

Denna fråga har behandlats i den på ecklesiastikdepartementets föredrag­

ning den 3 mars 1950 beslutade propositionen nr 155 angående anslag för

budgetåret 1950/51 till avlöningar vid blind- och dövstumskolorna m. m.,

i vilken även äskats anslag för nästkommande budgetår till bidrag till avlö­

ning åt lärare i fortsättningsskolor; av propositionen framgår, att merkost­

naden på grund av förevarande arvodesreglering beräknats komma att un­

der nästa budgetår uppgå till 1 miljon kronor och sedermera bliva lägre

med hänsyn till den pågående minskningen av fortsättningsskolorganisa-

tionen. Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att det i innevarande års

statsverksproposition äskade anslaget till fortsättningsskolundervisning för

nomadbarn, på sätt av statsverkspropositionen framgår, beräknats med hän­

synstagande jämväl till kostnader, som kunde föranledas av arvodesregle­

ringen.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Hemställan.

De anförda allmänna synpunkterna på frågan om nya avlöningsbestäm-

melser för övningslärare och kyrkomusiker ha utmynnat i att Kungl. Maj :t

bör inhämta riksdagens bemyndigande att utfärda avlöningsreglementet

tör övningslärare och avlöningsreglementet för kyrkomusiker i huvudsak­

lig överensstämmelse med vad i det föregående förordats, samt att Kungl.

Maj :t därutöver bör, på motsvarande sätt som vid den senast genomförda

allmänna löneregleringen, utverka bemyndiganden att i vissa avseenden

ändra avlöningsreglementena samt att i samband med löneregleringen ut­

färda övergångsbestämmelser till dem. Under avsnittet om löneförhållande­

na för ämneslärare vid fortsättnings- och ersättningsskolor har förordats,

att Kungl. Maj :t för sig utverkar bemyndigande att med avseende å dessa

lärare meddela bestämmelser av i huvudsak den innebörd där angivits.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t

a) att utfärda avlöningsreglemente för övningslärare och

avlöningsreglemente för kyrkomusiker i huvudsaklig över­

ensstämmelse med vad i det föregående förordats;

b) att under de förutsättningar och i den omfattning,

som i det föregående förordats, vidtaga ändringar i sålunda

utfärdade reglementen;

c) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i det

föregående förordats, utfärda erforderliga bestämmelser

om övergång till sagda reglementen; samt

d) att med avseende å ämneslärare vid fortsättnings- och

ersättningsskolor meddela bestämmelser av i huvudsak den

innebörd, som i det föregående angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riks­

dagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

87

Bilaga 1.

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag

till

avlöningsreglemente för övningslärare.

1 avd. Inledande bestämmelser.

1

§•

Tillämpningsområde.

Detta reglemente äger tillämpning å lärare, som avses i stadgan för öv­

ningslärare.

För lärare vid fortsättningsskola eller folkhögskola gälla i vissa hänse­

enden särskilda bestämmelser, på sätt framgår av

29—38

respektive

39—

46 §§.

2

§.

Skolöverstyrelsen.

Vad i reglementet sägs om skolöverstyrelsen skall beträffande skola under

tillsyn av annan central förvaltningsmyndighet gälla denna.

3 §■

Tilläm pningsf öreskrifter.

Skolöverstyrelsen må meddela närmare föreskrifter och anvisningar om

reglementets tillämpning utöver dem, som meddelas av Kungl. Maj :t. Så­

dana föreskrifter och anvisningar av större räckvidd skola anmälas till fi­

nansdepartementet och statens lönenämnd.

4 §.

Stationeringsort. Ortsgrupper.

Med lärares stationeringsort förstås orten för den skola, där lärarens

tjänst är placerad, där ej skolöverstyrelsen annat bestämmer.

Orterna fördelas på ortsgrupper på sätt gäller för andra lärare än öv­

ningslärare vid samma skola.

5 §.

Ordinarie lärares avgångsskyldighet.

Ordinarie lärare är skyldig att avgå från tjänsten under förutsättningar,

som angivas i gällande tjänstepensionsbestämmelser eller som eljest må

gälla på grund av bestämmelser antagna av Kungl. Maj:t och riksdagen.

6

§.

Olycksfallsförsäkringslagen m. m.

Lärare, som avses i detta reglemente, skall i fråga om ersättning enligt

olycksfallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjuk­

domar anses såsom statsanställd, även om han är anställd å icke statlig

tjänst.

88

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

2 avd. Ordinarie och extra ordinarie lärare.

1 kap. Grundläggande bestämmelser om avlöning.

7 §•

Lärares rätt till avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare äga på grund av anställ­

ningen rätt till avlöningsförmåner under förutsättningar och enligt grun­

der, som stadgas i detta reglemente och de särskilda bestämmelser, vilka

meddelas med stöd därav eller eljest utfärdas av Kungl. Maj :t, ävensom

pensionsrätt, i den mån så följer av gällande tjänste- och familjepensions-

bestämmelser.

2 mom. För med tjänsten förenade arbetsuppgifter må icke utgå gott-

görelse utöver vad i reglementet förutsättes eller eljest medgivits av Kungl.

Maj :t.

3 mom. Förordnas ordinarie lärare att uppehålla annan i detta regle­

mente avsedd tjänst, äger skolöverstyrelsen, därest det anses vara i un­

dervisningsväsendets intresse, bestämma, att han må åtnjuta avlöning, så­

som om han i innehavande ordinarie tjänst vore ordinarie lärare vid den

skola, där han uppehåller tjänsten. Har läraren därvid mindre än full

tjänstgöring, äger dock överstyrelsen bestämma det antal veckotimmar,

efter vilket avlöningen skall beräknas.

Vad ovan sagts skall gälla jämväl i den mån förordnandet avser ferie­

tid. Därest förordnandet omfattar eller anses omfatta hel termin, skall lä­

raren avstå från samtliga avlöningsförmåner å den tjänst han frånträder

under hela det kalenderhalvår, varunder terminen infaller.

4 mom. Frånträder ordinarie eller extra ordinarie lärare utövningen

av sin tjänst på grund av att han samtidigt innehar annan anställning med

avlöning enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser såsom ordinarie,

extra ordinarie eller extra tjänsteman eller såsom aspirant, skall han, om

ej Kungl. Maj:t annat medgiver, allenast äga åtnjuta med sistnämnda an­

ställning förenade avlöningsförmåner.

Vad i 3 mom. andra stycket sägs skall därvid äga motsvarande tillämp­

ning.

5 mom. Lärare, som utan något sitt förvållande förflyttas från högre till

lägre ordinarie tjänst, skall i avlöningshänseende behandlas såsom inne­

havare av den högre tjänsten.

8

§.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

1 mom. Avlöningsförmåner, som avses i denna avdelning utgöras av:

lön (9—16 §§),

ferier och ferielön (17 §),

särskilda ersättningar och lönetillägg (18—22 §§),

tjänstebostad (23 §),

sjukvård (24 §),

begravningshjälp m. m. (25 §).

2 mom. På beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, skall

bero, om och i vad mån avdrag å lönen skall ske för lärare, som åtnjuter

avlöning i beställning å reservstat vid försvaret eller som av statsmedel äger

uppbära tjänstepension eller årligt understöd. Vad sålunda stadgats äger

icke tillämpning i fråga om reservpension eller däremot svarande engångs­

belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

89

Den, som uppbär sådan förmån, skall anmäla detta till rektor vid stat­

lig skola eller skolstyrelsen vid annan skola. Genom skrivelse, ingiven till

finansdepartementet, skall rektor respektive skolstyrelsen underställa

Kungl. Maj :ts prövning frågan, om och i vad mån avdrag å lönen skall

ske.

I avbidan på Kungl. Maj :ts beslut må av lönen innehållas beträffan­

de reservstatsbeställning så stort belopp, att den behållna lönen tillsam­

mans med avlöningen i reservstatsbeställningen motsvarar summan av den

större förmånen och en tredjedel av den mindre samt beträffande pen­

sion högst det belopp, som motsvarar pensionen.

2 kap. Lönen.

9 §.

Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.

1 mom.

I nedan intagna tabell angivas lönegraderna vid olika skolfor­

mer för ordinarie och extra ordinarie lärare, vilka inneha tjänst i

ett öv-

ningsämne.

Lönegrad omfattar de löneklasser, som angivas i tabellen.

Ordinarie

Extra ordinarie

Tjänst

löne­

grad

löne­

klasser

löne­

grad

löne­

klasser

I teckning, musik eller gymnastik med lek och idrott ........

Ca 21

21-24

Ce 20

20-23

dock vid högre allmänt läroverk, och högre tekniskt

Ca 23

23—26

Ce 20

20—23

samt vid folkskoleseminarium och småskoleseminarium

Ca 25

25—28

Ce 23

23—26

I hushållsgöromål .......................................................................

Ca 18

18—21

Ce 17

17—20

dock vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskolesemi­

narium, kommunal flickskola och statens normalskola

Ca 20

20-23

Ce 17

17-20

samt vid statens skolköksseminarium och hushållsskola

Ca 25

25-28

Ce 23

23-26

I kvinnlig slöjd ...........................................................................

Ca 16

16-19

Ce 15

15-18

dock vid kommunal flickskola och statens normalskola

Ca 18

18-21

Ce 15

15-18

samt vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskolesemi­

narium och statens skolköksseminarium och hushålls­

skola .......................................................................................

Ca 23

23-26

Ce 21

21—24

I manlig slöjd, högre kompetens ..........................................

Ca 18

18-21

Ce 17

17-20

lägre kompetens ..........................................

Ca 16

16—19

Ce 15

15-18

dock vid manligt folkskoleseminarium.............................

Ca 23

23—26

Ce 21

21—24

2 mom. Innehar ordinarie eller extra ordinarie lärare tjänst i två övnings-

åmnen, och tillhöra motsvarande tjänster i vartdera ämnet samma lönegrad,

skall läraren tillhöra denna lönegrad. Tillhöra tjänsterna olika lönegrader,

skall läraren under de villkor, som angivas i stadgan för övningslärare, till­

höra den högre lönegraden. Där särskilda skäl föreligga, äger dock skolöver­

styrelsen i sistnämnda fall för extra ordinarie lärare bestämma lägre löne-

gradsnummer.

3 mom. Lön utgår enligt den löneklass, som framgår av 10—13 §§.

ä mom. Lön utgår efter den ortsgrapp, till vilken lärarens stationerings-

ort är hänförd.

Där särskilda skäl därtill föranleda må dock Kungl. Maj :t beträffande viss

lärare eller viss grupp av lärare bestämma, att lönen skall utgå efter annan

ortsgrupp.

5 mom. Vid bestämmande av lön må i tjänst inräknas högst 30 veckotim­

mar (full tjänstgöring) eller beträffande icke-ordinarie tjänst i två övnings-

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

ämnen i förekommande fall det lägre timtal, som följer av bestämmelserna

i stadgan för övningslärare angående ämnen i icke-ordinarie tjänst.

6 mom. Lönen för varje löneklass och ortsgrupp framgår av statens löne-

plansförordning.

I löneplansförordningen angiven lön utgår vid full tjänstgöring. Ordinarie

lärare äger dock rätt till i löneplansförordningen angiven lön, även om tjänst­

göring av denna omfattning icke kan beredas honom, där annat ej framgår

av 7 § 3 mom.

För varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten för extra ordi­

narie lärare understiger 30 veckotimmar, minskas lönen med en trettiondel.

Månadslön, som efter sådan minskning slutar på öretal, jämkas till närmaste

krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmast högre krontal. Daglön,

som efter minskning icke slutar å helt femtal ören jämkas till närmaste

femtal.

7 mom. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänst, skall tjänsten i sin helhet

tillhöra den lönegrad, som gäller för tjänst vid den skola, där tjänsten är

placerad. Lön för fyllnadstjänstgöring utgår efter den ortsgrupp, till vilken

lärarens stationeringsort enligt 4 mom. är hänförd. I tjänsten skall i första

hand inräknas undervisning vid den skola, där tjänsten är placerad.

10

§.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

1 mom. Vid tillträde av tjänst skola ordinarie och extra ordinarie lärare

placeras i lönegradens lägsta löneklass, i den mån ej annat följer av 11 och

12 §§. För varje tidsperiod, som nedan sägs, uppflyttas han en löneklass inom

lönegraden eller, då han uppnått dennas högsta löneklass, ett lönerum inom

löneklassen, intill dess fjärde lönerummet uppnåtts.

Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, under

vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början före­

kommit mer än 120 dagar, vilka enligt 2 mom. icke må tillgodoräknas för

löneklassuppflyttning, skall dock perioden utlöpa vid utgången av det ka­

lenderkvartal, då från periodens början infallit 976 dagar, vilka enligt 2

mom. må tillgodoräknas för sådan uppflyttning.

Följande tidsperioder räknas på motsvarande sätt, varje period från in­

gången av det kalenderkvartal, från och med vilket uppflyttning skett.

2 mom. För uppflyttning i löneklass (lönerum) må lärare tillgodoräkna

den tid han innehar vederbörande tjänst utom dagar, då han vidkänts C-

avdrag av annan anledning än

a) tjänstledighet för att innehava eller uppehålla statlig tjänst,

b) tjänstledighet för att innehava eller uppehålla sådan icke statlig an­

ställning, vid vilken avlöningen utgår enligt av Kungl. Maj :t meddelade av-

löningsbestämmelser eller som tillsättes av eller varå förordnande meddelas

av statlig myndighet eller som av Kungl. Maj :t förklarats skola i föreva­

rande avseende likställas med anställning hos staten,

c) tjänstledighet för offentligt uppdrag,

d) tjänstledighet för militärtjänst eller,

e) såvitt angår högst 600 dagar av en och samma i 1 mom. avsedd tids­

period, tjänstledighet för att fullgöra uppdrag inom personalsammanslut­

ning, vilken avser att tillvarataga tjänstemännens intressen i tjänsten eller

främja deras yrkesutbildning.

Utan hinder av vad i första stycket sägs, må lärare tillgodoräkna tid, då

han på grund av partiell tjänstledighet vidkänts C-avdrag, därest avdraget

endast avser så stor del av tjänstgöringen, att återstoden motsvarar minst

halv tjänstgöring.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

91

3 mom. Beslut om placering och uppflyttning i löneklass skall meddelas,

även om läraren icke gjort framställning därom.

Beslut om placering och uppflyttning i löneklass eller lönerum meddelas

av skolöverstyrelsen, där ej överstyrelsen för viss grupp av sådana ärenden

bemyndigat rektor vid statlig skola eller skolstyrelsen vid annan skola att

besluta i detta hänseende.

Vid folkskola beslutar dock skolstyrelsen om placering och uppflyttning

i löneklass och lönerum, sedan statens folkskolinspektör avgivit yttrande.

Sådant yttrande erfordras ej vid placering i lönegradens lägsta löneklass och

icke heller, då skoldistriktet är befriat från inspektion genom statens folk­

skolinspektör.

Lärare skall efter tillträde av tjänst förete vederbörligen styrkt förteck­

ning enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär över tidigare innehavda

anställningar, som han önskar åberopa för sin placering i löneklass eller

lönerum.

11

§•

Löneklass placering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst.

Lärare, som tillträder ordinarie eller extra ordinarie anställning och som

tidigare innehaft sådan anställning eller tjänst med lönegradsbeteckningen

Ca, Ce eller Cg enligt av Kungl. Maj :t meddelade avlöningsbestämmelser, pla­

ceras och uppflyttas i löneklass (lönerum) med motsvarande tillämpning

av 22 § statens allmänna avlöningsreglemente och i anslutning därtill ut­

färdade tilläggsbestämmelser.

12

§.

Löneklass placering enligt särskilda beslut och bestämmelser.

Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande skolöverstyrelsen

äger, om och i den mån så prövas skäligt, meddela beslut eller utfärda be­

stämmelser, varigenom i visst fall eller viss grupp av fall förmånligare pla­

cering eller uppflyttning i löneklass (lönerum) inom lönegraden må erhål­

las än som följer av 10 och 11 §§.

13 §.

Lön enligt högre löneklass än den, vari läraren är placerad.

1 mom. För bibehållande av ordinarie eller extra ordinarie lärare vid tjänst

äger Kungl. Maj:t, där läraren är särskilt kvalificerad för tjänsten och det

anses påkallat av undervisningsväsendets intresse, medgiva, att läraren må

åtnjuta lön enligt i löneplanen upptagen högre löneklass, dock högst enligt

den löneklass, vars nummer med två enheter överstiger numret för högsta

löneklassen inom lönegraden. Sådant medgivande innebär icke ändring i lä­

rarens löneklassplacering.

2 mom. Lärare, som på grund av något sitt förvållande förflyttats från

högre till lägre ordinarie tjänst, äger åtnjuta lön lägst enligt den löneklass

han tillhörde omedelbart före förflyttningen, ändå att han icke är placerad

i sagda löneklass.

14 §.

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag.

I mom. Lönen utgår från och med den dag tjänsten tillträdes till och

med den dag tjänsten frånträdes, med iakttagande av 7 och 8 §§.

Lärare är skyldig vidkännas löneavdrag enligt 2 mom. här nedan samt

15—17 §§, i den mån ej annat beslutes med stöd av viss bestämmelse i reg­

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

lementet eller Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skol­

överstyrelsen med hänsyn till särskilda omständigheter finner skäl att för

visst fall annorlunda bestämma.

2 mom. Löneavdragen äro av tre slag A-, B- och C-avdrag.

A-avdraget framgår av statens löneplansförordning. Är lönen reducerad

enligt 9 § 6 mom., minskas A-avdraget på samma sätt. A-avdrag, som efter

minskning icke slutar å helt femtal ören, jämkas till närmaste femtal.

B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget.

C-avdraget är lika med lönen, i förekommande fall bestämd enligt 9 § 6

mom.

Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag,

omfattar endast viss del av tjänstgöringen (partiell tjänstledighet m. m.)T

tillämpas det avdragsbelopp, som belöper på denna del.

15 §.

Tjänstledighet.

1 mom. Under tjänstledighet äga ordinarie och extra ordinarie lärare åt­

njuta lön under de förutsättningar och i den omfattning, som framgår av

följande tabell samt 2—5 mom., men skola i övrigt vidkännas C-avdrag.

I tabellen under kolumnen Löneförmån avses med år kalenderår beträf­

fande statligt anställd lärare, arbetsår beträffande lärare anställd vid folk­

högskola och redovisningsår beträffande annan lärare.

Med oavkortad lön avses den lön, som framgår av 9 § 6 mom.

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller

kyrkomötet eller att vara riksdagens revisor.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes-

eller förrättningsdag och läraren icke medgi­

vits rätt till gottgörelse för de avlöningsför­

måner han under ledigheten avstått, i den

mån ej fråga är om uppdrag som avses under

a).

2. Militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet är till-

lämpligt å läraren.

Lön med B-avdrag.

Lön med A-avdrag.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelade be­

stämmelser.

3. Militärtjänst, då krigsavlöningsreglementet icke

är tillämpligt å läraren.

a) Värnplikt, som fullgöres det kalenderår lä­

raren fyller 23 år eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs el­

ler med sådan kurs jämställd annan kurs eller

övning, vilken erfordras för vinnande eller bi­

behållande av viss tjänstegrad såsom värn­

pliktigt befäl.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningsha-

vare i reserven, beställningshavare å reserv­

stat eller övergångsstat samt officer i väg-

och vattenbyggnadskåren, ävensom kap­

tens-, fanjunkar- eller flaggunderofficerskurs

för anställningshavare i reserven.

d) Hemvämsövning eller hemvärnskurs.

e) Sammanträde med hemvärnets representa­

tions- eller verkställande organ.

f) Driftvärnskurs.

Lön med B-avdrag.

Lön med B-avdrag högst 32 dagar av I

ett och samma år.

Lön med B-avdrag.

Lön med B-avdrag högst 14 dagar av

ett och samma år.

Lön med B-avdrag.

Oavkortad lön högst 14 dagar av ett

och samma år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

93

Tjänstledighetsorsak

g) Sammanträde med driftvämets representa­

tions- och verkställande organ.

h) Tjänstgöring vid driftvärnet.

i) Tjänstgöring såsom eller utbildning till lotta.

Löneförmån

Oavkortad lön.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelade be­

stämmelser.

Lön med B-avdrag högst 14 dagar av

ett och samma år.

4. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen

eller av därmed jämförligt allmänt intresse.

Enligt av Kungl. Maj:t meddelade be­

stämmelser.

5. a) Iakttagelser, studier eller arbete av betydel­

se för undervisningsväsendet.

b) Iakttagelser, studier eller arbete av betydel­

se för lärarens kompetens för viss uppgift el­

ler befattning inom den skolform, vid vilken

han är anställd.

Oavkortad lön, därest Kungl. Maj:t

eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndi­

gande, skolöverstyrelsen så förordnar

med hänsyn till att iakttagelserna,

studierna eller arbetet prövas på ett

påtagligt sätt kunna tjäna under­

visningsväsendets intressen.

Lön med B-avdrag sammanlagt högst

360 dagar under loppet av tio på

varandra följande år, dock högst 180

dagar av den tid, under vilken lära­

ren innehar tjänst inom lönegrad

med ett och samma ordningsnum-

mer, allt under förutsättning, att

skolöverstyrelsen så förordnar.

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, för­

anledd av i tjänsten inträffad händelse, som

enligt allmän lag är att hänföra till olycks­

fall i arbete, eller av våld eller misshandel, för

vilken läraren blivit utsatt på grund av tjän­

sten.

I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom, varom

förmäles i gällande lag om försäkring för vis­

sa yrkessjukdomar, 2) smittsam sjukdom,

som enligt gällande epidemilag skall anmälas

till vederbörande myndighet, eller 3) sjuk­

dom, som enligt gällande epizootilag skall

anmälas till vederbörande myndighet.

Med tjänsten skall likställas statlig anställ­

ning, sådan icke-statlig anställning, vid vil­

ken avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser, samt uppdrag för

statens räkning.

b) Sjukdom i andra fält än under a) avses eller

tvångsvis anordnad läkarundersökning.

c) Svag hälsas vårdande, då behovet av ledig­

het härför är behörigen styrkt.

7. Havandeskap eller barnsbörd.

8. Tjänstgöringsförbud till förekommande av smit­

tas spridning.

9. Flyttning, för vilken ersättning för flyttnings­

kostnad utgår av statsmedel.

10. Uppdrag inom sädan personalsammanslutning,

som avser alt tillvarataga lärarnas intressen i tjän­

sten eller främja deras yrkesutbildning.

11. Enskild angelägenhet av vikt.

Oavkortad lön.

Lön med A-avdrag.

Lön med B-avdrag.

Lön med A-avdrag högst 120 dagar,

dock ej för tid efter 120:e dagen från

förlossningen.

Oavkortad lön.

Oavkortad lön högst 3 dagar.

Lön med B-avdrag högst 15 dagar av

ett och samma år.

Lön med B-avdrag högst 15 dagar av

ett och samma år.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

2 mom. Har i 1 mom. föreskrivits, att vid tjänstledighet viss lön må åt­

njutas ett begränsat antal dagar, skall nämnda antal icke vara större vid

partiell än vid hel tjänstledighet.

3 mom. Äro perioder av tjänstledighet allenast åtskilda av en eller flera

tjänstefria dagar, skall vid avlöningsreglementets tillämpning endera ledig-

hetsperioden anses omfatta jämväl den eller de mellanliggande dagarna, i

den mån ej skolöverstyrelsen av särskilda skäl annorlunda förordnar.

4 mom. Det ankommer på rektor vid statlig skola och skolstyrelsen vid

annan skola att bestämma lärares lön under tjänstledighet, i den mån ej

annat framgår av 1 mom. eller skolöverstyrelsen annorlunda föreskriver.

5 mom. Begär lärare partiell tjänstledighet, äger skolan, om detta påkal­

las för undervisningens behöriga uppehållande och framställningen vidhål-

les, bevilja honom hel tjänstledighet eller partiell tjänstledighet i större om­

fattning, än han begärt.

16 §.

Lön under tjänstgöringshinder m. m.

I de fall, som avses i efterföljande tabell, skall med lärares lön förfaras

på sätt i tabellen angives.

Tjänstgöringshinder m. m.

Åtgärd med lönen

1. Undervisningen inställes på grund av smittsam

sjukdom eller av annan oförutsedd anledning el­

ler med stöd av särskilda av Kungl. Maj:t utfär­

dade bestämmelser, och läraren hindras därav

att tjänstgöra.

Oavkortad lön.

2. Undervisningen inställes, inskränkes eller av­

kortas på grund av krig, krigsfara eller därmed

sammanhängande förhållanden, och läraren

hindras därav att tjänstgöra.

Oavkortad lön, där ej Kungl Maj:t

annorlunda förordnar.

•

3. Läraren är avstängd från tjänstgöring, enär han

vägrar underkasta sig ålagd läkarundersökning.

Lön utgår i enlighet med av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser eller

beslut.

4. Läraren är avstängd från tjänstgöring av annan

anledning än i punkt 3 sägs, kvarhålles av polis­

myndighet såsom misstänkt för brott, hålles

häktad för brott eller undergår frihetsstraff.

C-avdrag, där ej skolöverstyrelsen el­

ler beträffande lärare vid folkskola

skolstyrelsen efter medgivande av

statens folkskolinspektör prövar skä­

ligt låta honom uppbära viss del av

lönen. Finnes avstängningen hava

varit obefogad, blir den kvarhållne

häktad eller blir den kvarhållne

eller häktade frikänd, skall innehål­

len lön utbetalas.

5. Läraren avhåller sig från tjänstgöring utan att

hava erhållit tjänstledighet eller kunna styrka

giltigt förfall.

C-avdrag.

3 kap. Ferier. Ferielön.

17 §.

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare äga åtnjuta ferier.

2 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare skola under ferietid åtnjuta

oavkortad lön, där ej annat framgår av 7, 8 och 16 §§ eller av 3 eller 4 mom.

här nedan eller av vad eljest särskilt stadgas.

3 mom. Har lärare under två terminer i följd innehaft anställning inom

det statliga eller statsunderstödda undervisningsväsendet och därunder åt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

95

njutit tjänstledighet av anledning, som avses i 15 § under punkterna 6 b) eller

c), 10 eller 11 eller vidkänts C-avdrag å lönen under sammanlagt så lång

tid, att återstående terminstiden ej uppgår till 60 dagar, skall han under

närmast därpå följande ferier vidkännas A-avdrag. Vid tillämpning härav

skall läraren anses hava bestritt sin egen tjänst under tid, då han bestritt

statlig tjänst eller lärartjänst eller skolledarbefattning inom det statsunder­

stödda kommunala undervisningsväsendet eller fullgjort offentligt upp­

drag, uppdrag för statens räkning eller militärtjänst.

4 mom. Har lärare under anställning inom det statliga eller statsunder­

stödda undervisningsväsendet under en termin eller under två terminer i

följd sammanlagt mer än 120 dagar vidkänts C-avdrag å lönen, skall han

under ferier närmast efter ledigheten — utöver i förekommande fall A-av­

drag — vidkännas avdrag å lönen i den omfattning, skolöverstyrelsen be­

stämmer.

Det åligger rektor att påkalla skolöverstyrelsens beslut i fall, som avses

i första stycket.

4 kap. Särskilda ersättningar och lönetillägg.

18 §.

Gottgörelse för tilläggstimmar.

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare, som fullgöra undervisning

utöver den, som vid bestämmande av lönen enligt 9 § 5 mom. inräknas i

tjänsten, skall för sådana tilläggstimmar åtnjuta ersättning såsom timlä­

rare.

2 mom. För tilläggstimmar i samband med fyllnadstjänstgöring skall utgå

det timarvode, som gäller för ämnet vid den skola, där undervisningen full-

göres, dock efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort är hän-

Fri kost.

Lärare i hushållsgöromål äger åtnjuta fri kost i samband med de praktis­

ka övningarna i ämnet.

20

§.

Kallortstillägg.

1 mom. Till ordinarie och extra ordinarie lärare stationerade å sådan ort

inom rikets nordliga delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållan­

den och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses medföra avsevärda olägenhe­

ter i fysiologiskt hänseende, utgår kallortstillägg för olika kallortsklasser

med följande belopp för år räknat, nämligen

Kallortsklass

I

II

III

IV

V

VI

Kallortstillägg, kronor................. 96

156

240

360

540

720

För extra ordinarie lärare med mindre än full tjänstgöring minskas dock

kallortstillägget med yso för varje veckotimme, varmed tjänstgöringsskyl­

digheten understiger 30 veckotimmar. Kallortstillägget skall avstås eller

minskas på nyss angivet sätt, i den mån ordinarie eller extra ordinarie lä­

rare vidkännes C-avdrag å lönen.

2 mom. Beträffande de orter, å vilka kallortstillägg skall utgå, och dessa

orters fördelning å olika kallortsklasser skall för övningslärare gälla, vad

som föreskrives för andra lärare vid samma skola.

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

21

§.

Resekostnads- och traktamentsersättning.

Medför fyllnadstjänstgöring kostnader för resor, skola dessa ersättas av

statsmedel med skäligt belopp. Resa med järnväg ersättes därvid efter klass

III.

Dagtraktamente utgår icke. Där det skulle medföra större olägenhet för

läraren att resa till eller från stationeringsorten samma dag som han har

fyllnadstjänstgöring å annan ort, och läraren därför övernattar utom sta­

tioneringsorten, må traktamente utgå med åtta kronor för natt.

Ersättningen utgår i efterskott för varje termin eller läsår.

Ersättningens belopp bestämmes av skolöverstyrelsen eller, efter översty­

relsens bemyndigande, av rektor vid statlig skola eller skolstyrelsen vid an­

nan skola. För lärare anställd vid folkskola bestämmes dock ersättningens

belopp av skolstyrelsen för nämnda skola efter hörande av statens folkskol­

inspektör.

I andra än ovan angivna fall utgår resekostnads- och traktamentsersätt-

ning, i den mån Kungl. Maj :t så beslutar.

22

§.

Ersättning för flyttningskostnader.

I fråga om rätt till ersättning för flyttningskostnader skola bestämmel­

serna för andra lärare än övningslärare vid samma skola äga motsvarande

tillämpning.

5 kap. TJänstebostad.

23 §.

Beträffande tjänstebostad skola bestämmelserna för andra lärare än öv­

ningslärare vid samma skola äga motsvarande tillämpning.

6 kap. Sjukvård.

24 §.

Ordinarie och extra ordinarie lärare skola erhålla sjukvård eller sjuk­

vårdsersättning enligt de grunder, som gälla för andra lärare vid den skola,

där de äro anställda.

Beträffande lärare anställd vid högre kommunal skola, folkskola eller

folkhögskola skall dock iakttagas, att de i fråga om ersättning enligt olycks­

fallsförsäkringslagen och lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar

äro att anse såsom statsanställda.

7 kap. Begravningshjälp m. m.

25 §.

1 mom. Avlider ordinarie eller extra ordinarie lärare, skall till hans döds­

bo såsom begravningshjälp utbetalas 500 kronor. Efterlämnar läraren an­

höriga, vilka äro berättigade till familjepension, som utgår på grund av

tjänsten, skall dock, där lärarens månadslön överstiger familjepensionen

för månad, begravningshjälpen förhöjas med ett belopp motsvarande skill­

naden. För beräkning av sagda förhöjning skola läggas till grund förhål­

landena under den månad, då dödsfallet inträffat.

I begravningshjälp, varom här stadgas, skall den vid dödsfall till följd av

98

4 mom. Utbetalning av för viss kalendermånad beräknat belopp, till den

del detsamma icke skall innehållas enligt särskilda föreskrifter, sker tidi­

gast den 25 dagen och senast den sista helgfria dagen i månaden. Om be­

loppet tillställes läraren genom postverket eller genom insättning i bank,

skall det utanordnas i så god tid, att det kan beräknas vara för läraren till­

gängligt senast den sista helgfria dagen i månaden.

Då lärarens anställning upphör vid annan tidpunkt än kalendermånads

utgång, skall, oavsett vad i nästföregående stycke sagts, utbetalningen ske

i samband med anställningens upphörande.

Utbetalning verkställes av den skola, där tjänsten är placerad, där ej annat

framgår av 27 § eller skolöverstyrelsen annorlunda bestämmer.

5 mom. Utbetalning må kunna ske vid tidigare tidpunkt än i 4 mom.

sägs

a) i samband med övergång från anställning, i vilken de kontanta löne­

förmånerna uppburits för kortare tid än månad, till i detta reglemente av­

sedd lönegradsplacerad tjänst samt

b) undantagsvis, då särskilt ömmande omständigheter föreligga och till­

fällig hjälp för mötande av oförutsedda och hastigt påkommande utgifter

är av behovet synnerligen påkallad.

Utbetalning må avse högst det belopp, som kunnat utgå, om anställning­

en upphört vid utbetalningstillfället.

6 mom. Annan i reglementet avsedd löneförmån än som avses i 1 mom. ut­

betalas, i den mån ej Kungl. Maj :t därom förordnat, i den ordning veder­

börande myndighet synes lämpligast.

9 kap. Särskilda bestämmelser om utbetalning av löneförmåner och fördelning

av kostnaderna för fyllnadstjänstgöring.

27 §.

1 mom. Ingår i tjänst fyllnadstjänstgöring vid annan skola än fortsätt-

ningsskola eller folkhögskola, utbetalas lön, kallortstillägg och ersättning

för tilläggstimmar i sin helhet av den skola, där tjänsten är placerad.

På samma sätt utbetalas avlöning till vikarie å tjänsten.

2 mom. Är tjänsten placerad vid statlig skola och fyllnadstjänstgöring

förlagd till annan statlig skola, skola kostnaderna enligt 1 mom. helt belasta

förstnämnda skola.

I andra fall fördelas kostnaderna enligt 1 mom. mellan skolorna i förhål­

lande till timtalen vid varje skola. Har fyllnadstjänstgöring fullgjorts vid

icke statlig skola, där motsvarande tjänster tillhöra en lägre lönegrad eller

timarvode utgår efter en lägre löneklass, skall dock denna skola icke ersätta

mer än som skulle belöpa på skolan efter en omräkning av kostnaderna efter

den lägre lönegraden för tjänsten och den lägre löneklassen för timarvodet.

Vid sådan omräkning skall ortsgruppen bibehållas och läraren anses till­

höra löneklass med samma ordningsnummer i den lägre lönegraden som i

den högre.

3 mom. Skola, där fyllnadstjänstgöring ägt rum, skall efter rekvisition av

den skola, där tjänsten är placerad, erlägga sin del av kostnaderna enligt

2 mom. andra stycket efter utgången av varje redovisningsår.

4 mom. Ingår i tjänst fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskola eller

folkhögskola, skall vardera skolan till läraren utbetala lön, kallortstillägg

och arvode för tilläggstimmar enligt de för vardera skolan gällande grun­

derna, dock enligt den lönegrad tjänsten tillhör samt efter den ortsgrupp

och kallortsklass, som gäller för lärarens stationeringsort.

Utbetalar fortsättningsskolan eller folkhögskolan till följd härav lön efter

högre lönegrad än den för skolan gällande, skall den skola, där tjänsten är

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

Kungi. Maj:ts proposition nr 234.

99

placerad, vid redovisningsårets slut, på rekvisition av fortsättningsskolan

respektive folkhögskolan, ersätta denna skola skillnaden enligt de grunder

för omräkning, som angivas i 2 mom. andra stycket.

3 avd. Timlärare. Pensionsavgångna lärare.

28 §.

Till timlärare och pensionsavgångna lärare utgår arvode med belopp och

enligt grunder, som Kung]. Maj :t bestämmer.

4 avd. Fortsättningsskolan.

29 §.

Reglementets tillämpning vid fortsättningsskolan.

Reglementets bestämmelser om övningslärare vid folkskolan skola äga

motsvarande tillämpning på övningslärare vid fortsättningsskolan, där ej

nedan annat stadgas.

30 §.

Lönen.

1 mom. För ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan

må vid bestämmande av lönen i tjänsten inräknas högst 30 undervisnings-

timmar i veckan och sammanlagt högst 1 080 timmar under ett redovisnings­

år eller, om anställning för extra ordinarie lärare omfattar endast ett ka-

lenderhalvår av ett redovisningsår, högst 540 timmar. Beträffande tjänst i

två övningsämnen skall dock vad i stadgan för övningslärare sägs äga mot­

svarande tillämpning.

2 mom. I tjänst inräknas undervisningstimme, som läraren fullgjort, samt

varje i arbetsordningen upptagen undervisningstimme, som på grund av änd­

ringar i skolans arbete ersatts med studieutflykt, skrivning eller annan dy­

lik verksamhet, oavsett om läraren därunder tjänstgjort eller icke. Lön utgår

sålunda icke för i arbetsordningen upptagna timmar, som infalla under lov

och helgdagar.

3 mom. Till ordinarie lärare vid fortsättningsskola utgår lön för varje

kalendermanad av anställningstiden med belopp, som framgår av statens

löneplansförordning. Ordinarie lärare äger uppbära i löneplansförordningen

angiven lön, även om full tjänstgöring icke kan beredas honom.

4 mom. Till extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår lön för

undervisningstimme med 1/90 av månadslönen enligt den löneklass och

ortsgrupp i statens löneplansförordning, som läraren tillhör. Lönen för un­

dervisningstimme jämkas till närmaste hela med 5 delbara öretal. Lönen ut­

betalas för det antal undervisningstimmar, som under månaden ingått i an­

ställningen.

31 §.

Löneklassuppflyttning.

Utan hinder av vad i 10 § sägs skall för ordinarie och extra ordinarie

lärare anställda vid fortsättningsskolan gälla följande.

a) I 10 § 1 mom. avsedd tidsperiod utlöper med utgången av det kalender­

halvår, under vilket villkoren för löneklassuppflyttning uppfyllts.

b) För uppflyttning i löneklass tillgodoräknas av anställningstid vid

fortsättningsskolan endast kalenderhalvår, varunder läraren tillgodoräknar

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

minst 270 undervisningstimmar på sätt under c) sägs. Sådant halvår till­

godoräknas med det antal dagar halvåret omfattar.

c) Varje i 30 § 2 mom. avsedd undervisningstimme tillgodoräknas enligt

b) utom timmar, för vilka läraren vidkänts C-avdrag av annan anledning än

enligt 10 § 2 mom. a)—d). Fyllnadstjänstgöring vid annan skolform må

på motsvarande sätt inräknas i nämnda timtal.

32 §.

T jänstledighetsavdrag.

1 mom. Vid fortsättningsskola skall A-avdrag för varje undervisnings­

timme utgöra 1/3 av A-avdraget för dag enligt statens löneplansförordning

jämkat till närmaste hela öretal.

B-avdraget är dubbelt så stort som nämnda A-avdrag.

C-avdraget skall för varje undervisningstimme utgöra 1/90 av månads­

lönen i den löneklass och ortsgrupp, efter vilka läraren uppbär lön, jämkat

till närmaste hela med fem delbara öretal, samt beträffande kallortstillägg

den del därav, som belöper på varje undervisningstimme.

Där C-avdrag för ordinarie lärare under en månad skulle bliva större än

månadslönen, skall återstående C-avdrag, där så ske kan, verkställas på

därpå utgående månadslöner samma redovisningsår. Läraren är ej skyldig

att av denna anledning återbetala redan uppburen lön.

2 mom. Där i 15 § 1 mom. stadgas, att löneförmån skall utgå visst antal

dagar, skall för lärare vid fortsättningsskola löneförmånen utgå för det tre­

dubbla antalet undervisningstimmar.

33 §.

Ferier. Ferielön.

Vad i 17 § sägs om ferier och ferielön skall ej gälla i fråga om tjänstgöring

vid fortsättningsskola.

34 §.

Tilläggstimmar.

Tilläggstimmar vid fortsättningsskolan skola anses infalla sist under vec­

kan eller redovisningsåret eller, om anställningen avser endast ett kalender­

halvår av ett redovisningsår, sist under kalenderhalvåret.

35 §.

Kallortstillägg.

Till ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår kallortstillägg enligt

20

§.

Till extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår kallortstillägg med

följande belopp för undervisningstimme, som i lönehänseende må inräknas i

tjänsten enligt 30 § 2 mom.

Kallortsklass

I

II

Hl

IV

V

' I

Kallortstillägg, ören............................... 10

15

25

35

50

65

36 §.

Bostadsförmån.

Lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål, som tjänstgör vid

fortsättningsskolan å annan ort än bostadsorten, äger under pågående kurs

rätt till fri bostad jämte bränsle. Bostaden skall vara försedd med erfor­

derliga möbler och anordningar för matlagning. Där läraren så påfordrar,

skall dock i stället utgå ersättning härför med minst 2 kronor om dagen.

101

Ordinarie och extra ordinarie lärare skola dock icke äga rätt till nämnda

förmån å stationeringsorten annat än efter medgivande av statens folkskol­

inspektör.

Bostadsförmån eller ersättning därför tillhandahålles av det skoldistrikt,

där tjänstgöringen äger rum.

37 §.

Ersättning för timlärares resor.

För timlärares resor i samband med tillträdande och avslutande av tjänst­

göring vid fortsättningsskolan utgår ersättning av statsmedel enligt klass

III C allmänna resereglementet, i den omfattning nedan angives.

Ersättning utgår för resor från bostadsorten till kursort, mellan kurs­

orter och från kursort till bostadsort.

Äro kostnaderna för resan mindre än fem kronor och uppgår resetiden

till mindre än 3 timmar, utgår icke någon ersättning. Högst 35 kronor må

utgå för en resa.

Ersättning utgår icke, om den med anställningen förenade tjänstgöringen

omfattar mera än 240 undervisningstimmar.

38 §.

Utbetalning av avlöning vid fyllnadstjänstgöring och fördelning av kost­

naderna.

1 mom. Ingår i tjänst vid fortsättningsskolan fyllnadstjänstgöring vid fort­

sättningsskolan i annat skoldistrikt, skall det distrikt, där tjänsten är pla­

cerad, rekvirera statsbidrag till lön, kallortstillägg och tilläggstimmar.

De kostnader å tjänsten, som ej täckas av statsbidrag, fördelas mellan

skoldistrikten i förhållande till timtalen i varje distrikt.

2 mom. Ingår i tjänst vid fortsättningsskolan fyllnadstjänstgöring vid

skola av annan skolform, skall vad i 27 § 4 mom. sägs om utbetalning av

avlöning in. m. äga motsvarande tillämpning.

5 avd. Folkhögskolan.

39 §.

Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.

1 mom. I nedan intagna tabell angivas lönegraderna vid folkhögskolor för

ordinarie och extra ordinarie lärare, vilka inneha tjänst i ett övningsämne.

Lönegrad omfattar de löneklasser, som angivas i tabellen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

Tjänst

Ordinarie

Extra ordinarie

lönegrad

löneklasser

lönegrad

löneklasser

I teckning, musik eller gymnastik med lek och

Ca 23

23-26

Ce 22

22—25

idrott ...........................................................................

Ca 21

21-24

Ce 20

20—23

I Imshdllsgöromäl ......................................................

Ca 20

20—23

Ce 19

19—22

I kvinnlig slöjd eller vävning ..................................

Ca 18

18—21

Ce 17

17-20

I manlig slöjd: högre kompetens............................

Ca 18

18-21

Ce 17

17-20

lägre

»

.............................

Ca 16

16-19

Ce 15

15—18

Kungl. Maj :t bestämmer, om tjänst i teckning, musik eller gymnastik med

lek och idrott skall tillhöra lönegrad Ca 23 eller Ca 21. Extra ordinarie lärare

i nämnda ämnen må icke hänföras till lönegrad Ce 22 annat än efter med­

givande av skolöverstyrelsen.

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

2 mom. Innehar ordinarie eller extra ordinarie lärare tjänst i två eller

flera övningsämnen, och tillhöra motsvarande tjänster i ett vart av ämnena

samma lönegrad, skall läraren tillhöra denna lönegrad. Tillhöra tjänsterna

olika lönegrader, skall läraren under de villkor, som angivas i stadgan för

övningslärare, tillhöra den högsta lönegraden. Där särskilda skäl föreligga,

äger dock skolöverstyrelsen i sistnämnda fall för extra ordinarie lärare be­

stämma lägre lönegradsnummer.

3 mom. För ordinarie och extra ordinarie lärare vid folkhögskola må vid

bestämmande av lönen inräknas högst 30 undervisningstimmar i veckan och

sammanlagt högst 960 timmar för arbetsår eller 480 timmar för halvt

arbetsår. Beträffande tjänst, vari ingå två eller flera övningsämnen, skall

dock vad i stadgan för övningslärare sägs äga motsvarande tillämpning.

4 mom. I tjänst inräknas undervisningstimme, som läraren fullgjort, samt

varje i arbetsordningen upptagen undervisningstimme, som på grund av

ändringar i skolans arbete ersatts med studieutflykt, skrivning eller annan

dylik verksamhet, oavsett om läraren därunder tjänstgjort eller icke. Lön

utgår sålunda icke för i arbetsordningen upptagna timmar, som infalla un­

der lov och helgdagar.

40 §.

Löneklassuppflyttning.

Utan hinder av vad i 10 § sägs skall för ordinarie och extra ordinarie lärare

anställda vid folkhögskola gälla följande.

a) I 10 § 1 mom. avsedd tidsperiod utlöper med utgången av det arbetsår

eller halva arbetsår, under vilket villkoren för löneklassuppflyttning upp­

fyllts.

b) För uppflyttning i löneklass tillgodoräknas av anställningstid vid

folkhögskola endast halvt arbetsår, varunder läraren tillgodoräknar minst

240 undervisningstimmar på sätt under c) sägs. Sådant halvår tillgodoräknas

med det antal dagar halvåret omfattar.

c) Varje i 39 § 4 mom. avsedd undervisningstimme tillgodoräknas enligt

b) utom timmar, för vilka läraren vidkänts C-avdrag av annan anledning

än enligt 10 § 2 mom. a)—d). Fyllnadstjänstgöring vid annan skolform må

på motsvarande sätt inräknas i nämnda timtal.

41 §.

Tjänstledighetsavdrag.

1 mom. Vid folkhögskola skall A-avdrag för varje undervisningstimme

utgöra Va av A-avdraget för dag enligt statens löneplansförordning jämkat

till närmaste hela öretal.

B-avdraget är dubbelt så stort som nämnda A-avdrag.

C-avdraget skall för varje undervisningstimme utgöra V» av månadslönen

i den löneklass och ortsgrupp, efter vilka läraren uppbär lön, jämkat till

närmaste hela med fem delbara öretal, samt beträffande kallortstillägg den

del därav, som belöper på varje undervisningstimme.

2 mom. Där i 15 § 1 mom. stadgas, att löneförmån skall utgå visst antal

dagar, skall för lärare vid folkhögskola löneförmånen utgå för det tredubbla

antalet undervisningstimmar.

42 §.

Ferier. Ferielön.

Vad i 17 § sägs om ferier och ferielön skall ej gälla i fråga om tjänstgöring

vid folkhögskola.

Kungl. Maj ds proposition nr 234.

103

43 §.

T illäggs timmar.

Tilläggstimmar vid folkhögskola skola anses infalla sist under veckan eller

arbetsåret eller, om anställningen avser endast ett halvt arbetsår, sist under

denna tid.

44 §.

Kallortstillägg.

Till ordinarie och extra ordinarie lärare vid folkhögskola utgår kallorts­

tillägg med följande belopp för undervisningstimme, som enligt 39 § 4 mom.

må inräknas i tjänsten.

Kallortsklass

I

II

III

IV

V

VI

Kallortstillägg, ören............................... 10

15

25

40

55

75

45 §.

Utbetalning av avlöning.

Till ordinarie och extra ordinarie lärare vid folkhögskola utgår lön för

undervisningstimme med V*> av månadslönen enligt den löneklass och orts-

grupp i statens löneplansförordning, som läraren tillhör. Lönen för under­

visningstimme jämkas till närmaste hela med 5 delbara öretal. Lönen ut­

betalas för det antal undervisningstimmar, som under kalendermånaden in­

gått i anställningen.

Ordinarie lärare är dock berättigad till lön för 480 timmar för arbetsår,

även om undervisning av denna omfattning icke kan beredas honom.

46 §.

Utbetalning av avlöning vid fgllnadstjänstgöring och fördelning av kost­

naderna.

Ingår i tjänst vid folkhögskola fyllnadstjänstgöring vid annan skola, skall

vad i 27 § 4 mom. sägs om utbetalning av avlöning in. m. äga motsvarande

tillämpning.

6 avd. Lärares skyldighet att underkasta sig ändring i avlönings-

bestämmelserna.

47 §.

1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare äro pliktiga att underkasta

sig minskning i, upphörande av eller eljest ändrade bestämmelser rörande de

förmåner och ersättningar in. in., om vilka fönmäles i nedan angivna delar

av reglementet:

10 och 11 §§ om placering och uppflyttning i löneklass och lönerum,

15 § 1 mom. punkt 3 om tjänstledighet för militärtjänst, då krigsavlö-

ningsreglementet icke är tillämpligt å läraren,

15 § 1 mom. punkt 6 om tjänstledighet för sjukdom m. in., i den mån

ändrade bestämmelser påkallas av genomförandet av allmän sjukförsäkring,

17 § om ferier och ferielön, såvitt angår tid, då krigsavlöningsreglementet

är tillämpligt å läraren,

18, 19 och 21-—23 §§ om särskilda ersättningar och lönetillägg,

24 § om sjukvård och sjukvårdsersättning,

31 § om löneklassuppflyttning vid fortsättningsskolan,

36 och 37 §§ om bostadsförmån och ersättning för timlärares resor vid

fortsättningsskolan,

40 § om löneklassuppflyttning vid folkhögskola.

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

Detta reglemente träder i kraft den

Från och med nämnda dag skall vad i tidigare av Kungi. Maj :t utfärdad

författning eller föreskrift finnes stridande mot reglementet upphöra att

gälla, såvitt angår lärare, å vilken reglementet erhåller tillämpning.

Övergångsbestämmelser.

1. Innehar lärare vid reglementets ikraftträdande ordinarie tjänst vid

statlig eller högre kommunal skola och blir reglementet tillämpligt å tjäns­

ten, skall tjänsten från och med ikraftträdandet anses såsom ordinarie en­

ligt reglementets bestämmelser och läraren såsom innehavare därav, där

han icke inom två månader efter ikraftträdandet till skolöverstyrelsen in­

kommer med anmälan, att han ej önskar övergå å reglementet.

Kan tjänsten ej förenas med full tjänstgöring, minskas dock lönen för

varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 vecko­

timmar, å tjänst vid statlig skola med 3 procent och å tjänst vid högre kom­

munal skola med en trettiondel.

2. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande vid statlig

skola innehaft extra ordinarie tjänst, varå reglementet blir tillämpligt, äger

han under tre år därefter kvarstå såsom extra ordinarie å tjänsten, även

om timtalet icke uppgår till 15 veckotimmar.

Lönen skall i så fall minskas med 1/x> för varje veckotimme, som under­

visningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar.

3. Innehar lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande ordinarie

eller extra ordinarie tjänst vid statlig eller högre kommunal skola i löne­

grad, som angives i följande uppställning, och övergår han vid ikraftträ­

dandet i innehavande tjänst å reglementet, skall han tillhöra den lönegrad,

som framgår av uppställningen, där han ej enligt reglementet skall tillhöra

en högre lönegrad.

Tjänst

Lönegrad

ordinarie

extra ordinarie

före

efter

före

efter

reglementets ikraftträdande

I teckning, musik och gymnastik med lek

och idrott..........................................................

I hushålisgöromål..............................................

I kvinnlig slöjd..................................................

I manlig slöjd......................................................

20, A 20

16, A 16

16, A 16

16, A 16

Ca 23

Ca 20

Ca 20

Ca 20

18, Eo 18

15, Eo 15

15, Eo 15

15, Eo 15

Ce 22

Ce 19

Ce 19

Ce 19

Sådan lärare äger bibehålla ovan angivet lönegradsnummer, om han vid

eller efter reglementets ikraftträdande utan avbrott i anställning övergår

från sin ordinarie tjänst eller extra ordinarie anställning till annan i regle­

mentet avsedd ordinarie tjänst respektive extra ordinarie anställning, där

han ej enligt reglementet skall hänföras till högre lönegrad.

4. Innehar lärare vid reglementets ikraftträdande tjänst vid folkskola,

fortsättningsskola eller folkhögskola, vilken enligt före den 1 januari 1050

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

105

gällande bestämmelser var förenad med pensionsrätt i statens pensionsan-

stalt och blir reglementet tillämpligt å tjänsten, skall tjänsten från och med

ikraftträdandet anses såsom ordinarie enligt reglementets bestämmelser

och läraren såsom innehavare därav, där han icke inom två månader efter

ikraftträdandet till statens folkskolinspektör eller beträffande lärare vid

folkhögskola till skolöverstyrelsen inkommer med anmälan, att han ej öns­

kar övergå å reglementet. Statens folkskolinspektör skall inom tre månader

efter ikraftträdandet till skolöverstyrelsen översända sålunda inkomna an­

mälningar.

Kan tjänsten ej förenas med full tjänstgöring, minskas dock lönen å tjänst

vid folkskolan med en trettiondel för varje veckotimme, som undervisnings-

skyldigheten är mindre än 30 veckotimmar, å tjänst vid fortsättningsskolan

med Vi»» för varje undervisningstimme, som undervisningsskyldigheten

är mindre än 1080 timmar för redovisningsår och å tjänst vid folkhögskola

med 1/pao för varje undervisningstimme, som undervisningsskyldigheten är

mindre än 960 timmar för arbetsår.

5. Lärare i manlig slöjd, som enligt skolöverstyrelsens prövning har

fullgod yrkesutbildning i den slöjdart tjänsten avser och visat framstående

skicklighet som lärare, skall, där ej annat framgår av punkt 3, hänföras till

den för högre kompetens gällande lönegraden, om han under sammanlagt

minst åtta år före reglementets ikraftträdande innehaft anställning som lä­

rare i manlig slöjd vid i reglementet avsedda skolor med en tjänstgöring av

sammanlagt minst 15 veckotimmar eller beträffande anställning vid folk­

skola, fortsättningsskola eller folkhögskola av den omfattning, som före

den 1 januari 1950 krävts för pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

6. I punkt 4 avsedd lärare i kvinnlig slöjd vid folkskola eller fortsätt­

ningsskola eller i kvinnlig slöjd eller vävning vid folkhögskola, vilken icke

har den utbildning, som enligt stadgan för övningslärare kräves för ordi­

narie anställning, skall hänföras till lönegrad Ca 13 beträffande tjänst vid

folkskola eller fortsättningsskola och till lönegrad Ca 14 beträffande tjänst

vid folkhögskola.

Har lärare i kvinnlig slöjd vid folkskola eller fortsättningsskola eller i

kvinnlig slöjd eller vävning vid folkhögskola, då reglementet träder i kraft,

fastare anställning vid skolan, oaktat den ej före den 1 januari 1950 varit

förenad med pensionsrätt i statens pensionsanstalt, och har hon innehaft

sådan anställning sammanlagt minst 8 år, må hon efter skolöverstyrelsens

medgivande kunna erhålla extra ordinarie anställning vid samma skola,

även om hon icke har den utbildning, som enligt stadgan för övningslärare

kräves för sådan anställning. Sådan lärare skall tillhöra lönegrad Ce 12 be­

träffande anställning vid folkskola eller fortsättningsskola och lönegrad

Ce 13 beträffande anställning vid folkhögskola.

7. Innehar lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande ordinarie

eller extra ordinarie övningslärartjänst vid statlig eller högre kommunal

skola, och övergår han vid ikraftträdandet till ordinarie eller extra ordina­

rie anställning, som avses i reglementet, skall han placeras i löneklass (lö-

nerum) med utgångspunkt från hans placering omedelbart före ikraftträ­

dandet. I förekommande fall skall placeringen ske med utgångspunkt från

den högre löneklass han då skulle tillhört, om den hittillsvarande lönegra­

den omfattat ytterligare högre löneklasser, till vilka uppflyttning med till-

lämpning av hittillsvarande bestämmelser kunnat ske.

Därvid skall vad i kungörelsen 1947:553, 1 kap. 7 § 2 mom. a) och b)

samt 3 kap. 3 f? sägs äga motsvarande tillämpning. Hänföres läraren vid

ikraftträdandet till annan lönegrad än den, som enligt 1 kap. 6 § nämnda

kungörelse skall anses motsvara den lönegrad han tillhörde omedelbart dess­

106

förinnan, skall dock löneklassplaceringen ske, som om läraren först till-

frätt tjänst i sistnämnda lönegrad och därefter övergått å tjänst i den lö­

negrad, till vilken han hänförts.

För vidare uppflyttning i löneklass (lönerum), äger läraren tillgodoräk­

na den tid han före ikraftträdandet tillhört eller beräknas ha tillhört den

löneklass, som legat till grund för löneklassplaceringen. Nämnda tid tillgo­

doräknas på sätt i detta reglemente sägs.

8. I andra fall än som avses i punkt 7 skall ordinarie eller extra ordina­

rie lärare placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum), såsom om regle­

mentet varit tillämpligt å honom under hela hans anställningstid. Därvid

skall dock iakttagas följande.

a) Läraren skall anses ha tillhört den lönegrad, som enligt reglementet

skulle ha gällt för anställningen.

b) Anställning som ordinarie eller extra ordinarie lärare vid statlig sko­

la, med vilken varit förenad tjänstgöring om mindre än 15 veckotimmar,

skall jämställas med anställning om 15 veckotimmar.

c) Anställning som ordinarie eller extra ordinarie lärare i övningsämne

eller praktiskt läroämne vid statlig eller högre kommunal skola samt an­

ställning å tjänst vid folkskola, fortsättningsskola eller folkhögskola, som

före den 1 januari 1950 var förenad med pensionsrätt i statens pensions-

anstalt, beaktas utan avdrag. Annan anställning som lärare i övningsämne

eller praktiskt läroämne vid i reglementet avsedd skola eller vid annan

statsunderstödd skola skall, med avdrag för tre år, jämställas med motsva­

rande extra ordinarie anställning, om anställningen omfattat hel termin

och den därmed förenade undervisningsskyldigheten omfattat minst 15 vec­

kotimmar eller, beträffande anställning vid folkskola, fortsättningsskola

eller folkhögskola, den med anställningen förbundna tjänstgöringen varit

av minst sådan omfattning som före den 1 januari 1950 fordrats för pen­

sionsrätt i statens pensionsanstalt. Anställning under hel termin vid olika

i reglementet avsedda skolor, där tjänstgöringen sammanlagt uppgått till

minst 15 veckotimmar, må även tillgodoräknas.

9. Lärare, som avses i punkt 4, och som genom övergången å reglemen­

tet får minskad löneinkomst, skall från och med reglementets ikraftträdan­

de erhålla personlig lönefyllnad av huvudmannen, i den mån han ej enligt

anställningsvillkoren är skyldig vidkännas minskning i nämnda förmåner.

Lönefyllnaden skall för år räknat utgöra skillnaden mellan å ena sidan års-

beloppet av avlöningsförmånerna enligt de omedelbart före ikraftträdandet

för läraren gällande bestämmelserna och å andra sidan årsbeloppet för lön

i högsta löneklassen inom den enligt reglementet jämte övergångsbestäm­

melser för läraren gällande lönegraden samt i förekommande fall kallorts-

tiHägg.

I förstnämnda årsbelopp inräknas samtliga ålderstillägg, som kunna utgå

å tjänsten till läraren, av dyrtiden betingade tillägg med det belopp för år,

som skulle utgått omedelbart efter ikraftträdandet, andra kontanta löne­

förmåner utom barntillägg samt värdet av naturaförmåner, varjämte belop­

pet minskas med de pensionsavgifter för år, som det omedelbart före ikraft­

trädandet kan ha ålegat läraren att erlägga. Naturaförmånerna uppskattas

efter ortens pris. För lärare i hushållsgöromål skall dock hänsyn ej tagas

till förmånen av fri måltid under pågående kurs. Kunna läraren och huvud­

mannen ej enas om värderingen av naturaförmånerna, skall värdet fast­

ställas av statens folkskolinspektör efter av skolöverstyrelsen meddelade

anvisningar, eller beträffande lärare vid folkhögskola av skolöverstyrelsen.

Löneförmånerna enligt reglementet beräknas med hänsyn till förhållan­

dena omedelbart efter ikraftträdandet. Var med tjänsten före ikraftträdan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

107

det förenad en undervisningsskyldighet, vars högsta timtal var mindre än

full tjänstgöring enligt reglementet, skall årsbeloppet för löneförmånerna

enligt reglementet minskas i förhållande härtill. Var nämnda timtal större

än full tjänstgöring enligt reglementet, skall årsbeloppet för löneförmåner­

na enligt reglementet ökas med timarvode för det antal tilläggstimmar, som

motsvarar skillnaden mellan nämnda högsta timtal och full tjänstgöring.

Den personliga lönefyllnad, som fastställts enligt ovan angivna grunder,

utgår med oförändrat belopp, så länge läraren kvarstår i samma tjänst, och

skall därefter upphöra.

10. Lärare vid folkskola, fortsättningsskola eller folkhögskola, som på

grund av tidigare gällande bestämmelser ägt uppbära barntillägg, må icke

uppbära sådant tillägg, sedan han övergått å detta reglemente.

Annan lärare äger övergångsvis uppbära barntillägg enligt de före regle­

mentets ikraftträdande gällande grunderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

108

Kungl. Maj ds proposition nr 234.

Bilaga 2.

1941 års lärarlönesakkunnigas förslag

till

avlöningsreglemente för kyrkomusiker.

1 avd. Inledande bestämmelser.

1

§•

Tillämpningsområde.

Detta reglemente äger tillämpning å organister, biträdande kyrkomusiker,

kantorer och orgelspelare, som avses i kyrkomusikerstadgan.

2

§•

Kyrkoråd, skolstyrelse.

Med kyrkoråd avses i detta reglemente, där ej annat sägs, kyrkorådet i

församlingen eller, där församlingar tillsammans bilda ett kyrkomusiker-

distrikt, ett för församlingarna eller samfälligheten gemensamt kyrkoråd.

Med skolstyrelse förstås i detta reglemente folkskolestyrelsen i kommun,

där lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner äger tillämpning,

samt eljest skolrådet.

3 §•

Stationeringsort. Ortsgrupp.

Med stationeringsort förstås för kantor orten för den skola, till vilken

den i kantorstjänsten ingående lärartjänsten är knuten, samt i övrigt orten

för den kyrka, där kyrkomusikern huvudsakligen tjänstgör.

Orterna fördelas å ortsgrupper med hänsyn till levnadskostnaderna på

sätt gäller för befattningshavare, underkastade statens allmänna avlönings­

reglemente.

4

§•

Kyrkomusikers skyldighet att underkasta sig läkarundersökning.

Kyrkomusiker är skyldig att underkasta sig läkarundersökning enligt vad

därom särskilt stadgas.

5

Ordinarie kyrkomusikers avgång sskyldighet.

Ordinarie kyrkomusiker är skyldig att avgå från tjänsten under förut­

sättningar, som angivas i gällande tjänstepensionsbestämmelser eller som

eljest må gälla på grund av bestämmelser antagna av Kungl. Maj :t och riks­

dagen.

2 avd. Organister.

1 kap. Grundläggande bestämmelser om avlöning.

6

§•

Organists rätt till avlöningsförmåner m. m.

1 mom. Organist äger på grund av anställningen rätt till avlöningsförmå­

ner under förutsättningar och enligt grunder, som stadgas i detta reglemente

109

och de särskilda bestämmelser, vilka meddelas med stöd därav eller eljest

utfärdas av Kungl. Maj :t, ävensom pensionsrätt i den mån så följer av gäl­

lande tjänste- och familj epensionsbestämmelser.

Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest medgivits av Kungl.

Maj :t, såvitt angår ordinarie organist med stöd av riksdagens beslut, må

organist icke för med tjänsten förenade arbetsuppgifter åtnjuta ersättning

eller förmån, så framt ej Kungl. Maj :t för uppdrag eller arbete, vilket kan

anses falla utom organistens vanliga tjänsteutövning, finner skäl medgiva

särskild gottgörelse.

2 mom. Frånträder ordinarie eller extra ordinarie organist utövningen av

sin tjänst på grund av att han samtidigt innehar annan anställning med av­

löning enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser såsom ordinarie,

extra ordinarie eller extra tjänsteman eller såsom aspiran t, skall han, om

ej Kungl. Maj :t annat medgiver, allenast äga åtnjuta med sistnämnda an­

ställning förenade avlöningsförmåner.

3 mom. Under vikariatslöneförordnande skall organist avstå de med den

innehavda tjänsten förenade avlöningsförmånerna och i stället åtnjuta de

avlöningsförmåner, som tillkomma honom såsom innehavare av den tjänst,

som förordnandet avser.

4 mom. Organist, som utan något sitt förvållande förflyttas från högre

till lägre ordinarie tjänst, skall i avlöningshänseende behandlas såsom in­

nehavare av den högre tjänsten.

7 §•

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

1 mom. Avlöningsförmåner, som avses i denna avdelning, utgöras av:

lön,

semester, däremot svarande annan ledighet och semesterersättning,

ersättning vid vikariat m. m.,

lönetillägg och särskilda ersättningar,

sjukvård samt

begravningshj älp.

2 mom. På beslut eller bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj :t, skall

bero, om och i vad mån avdrag å lönen skall ske för organist, som åtnjuter

avlöning i beställning å reservstat vid försvaret.

3 mom. År organist berättigad att av statsmedel uppbära tjänstepension

eller årligt understöd, beror på beslut eller bestämmelser, som meddelas av

Kungl. Maj :t, om och i vad mån av sådan anledning avdrag å lönen skall

ske. Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning i fråga om reservpension

eller däremot svarande engångsbelopp.

2 kap. Lönen.

8 §•

Lönegrader. Löneklasser. Lönebelopp.

i mom. Organist skall tillhöra lönegrad med beteckning och hummer,

som framgå av nedan intagna tabell. Lönegrad omfattar de löneklasser,

som angivas i tabellen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 234.

no

Rungl. Maj.ts proposition nr 234.

Befattning

Lönegrad

Löneklasser

Domkyrkoorganist................................................

Ca 26

26—29

Annan ordinarie organist:

a) som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om av­

lagda examina........................................................................

Ca 24

24-27

b) som icke uppfyller nämnda behörighetsvillkor......................

Ca 23

23-26

Extra ordinarie organist:

a) som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om av­

lagda examina..................................................................................

Ce 24

24—27

b) som icke uppfyller nämnda behörighetsvillkor......................

Ce 23

23—26

Extra organist:

a) som avlagt högre organistexamen, högre kantorsexamen och

musiklärarexamen..............................................

Cg 21

21-24

b) som avlagt minst en av nämnda examina............................

Cg 19

19—22

c) som avlagt organist- och kantorsexamen................................

Cg 16

16-19

Anm. I fall som avses i 17 § 6 mom. kan extra organist placeras i annan lönegrad än ovan

angives.

2 mom. Lön utgår enligt den löneklass, som framgår av 9—12 §§.

3 mom. Lön utgår efter den ortsgrupp, till vilken organistens statione-

ringsort är hänförd.

Där särskilda skäl därtill föranleda må dock Kungl. Maj :t beträffande viss

organist eller viss grupp av organister bestämma, att lönen skall utgå efter

annan ortsgrupp.

4 mom. Vid bestämmande av lön må i organisttjänst inräknas högst 30

veckotimmar (full tjänstgöring). Beträffande domkyrkoorganisttjänst och

icke-ordinarie organisttjänst skall i förekommande fall inräknas det lägre

timtal, som följer av bestämmelserna i kyrkomusikerstadgan angående fast­

ställande av tjänsteuppgifternas omfattning.

5 mom. Lönen för varje löneklass och ortsgrupp framgår av statens löne-

plansförordning.

I löneplansförordningen angiven lön utgår vid full tjänstgöring. Ordina­

rie organist — domkyrkoorganist dock endast om veckotimtalet vid tillträ­

det uppgick till 30 veckotimmar — äger dock rätt till i löneplansförordning­

en angiven lön, även om veckotimtalet för hans tjänst vid omprövning skulle

fastställas till lägre än 30 eller fyllnadstjänstgöring av tillräcklig omfatt­

ning icke kan beredas honom.

I andra fall än i föregående stycke sägs minskas lönen med en trettiondel

för varje veckotimme, varmed tjänstgöringen understiger 30 veckotimmar.

Månadslön, som efter sådan minskning slutar på öretal, skall jämkas till

närmaste krontal eller, om den slutar på 50 öre, till närmaste högre kron­

tal. Daglön, som efter minskning icke slutar å helt femtal ören, skall jäm­

kas till närmaste femtal.

6 mom. Omfattar organists tjänstgöring mer än 30 veckotimmar, skall

han för den del av tjänstgöringen, som överstiger 30 veckotimmar, upp­

bära särskild ersättning i form av arvode enligt följande regler.

Har organisten fyllnadstjänstgöring och motsvarar hans kyrkomusika-

liska verksamhet högst 30 veckotimmar, utgår arvode med belopp, som

skulle ha utgått, därest organisten varit musiklärare vid skolan i motsva­

rande anställningsform och med en tjänstgöring per vecka, motsvarande

den sammanlagda tjänstgöringen å organisttjänsten, dock att arvodet skall

beräknas efter den ortsgrupp, till vilken organistens stationeringsort är

hänförd.

I andra fall än i nästföregående stycke sägs utgår arvode i enlighet med

av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Kungi. Maj.ts proposition nr 234.

111

9 §•

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

1 mom. Vid tillträde av tjänst skall organist placeras i lönegradens lägsta

löneklass, i den mån ej annat följer av bestämmelserna i 10 och 11 §§. Där­

efter skall han för varje tidsperiod, som nedan sägs, uppflyttas en löneklass

inom lönegraden eller, då han uppnått dennas högsta löneklass, ett löne-

rum inom löneklassen, intill dess fjärde lönerummet uppnåtts.

Första tidsperioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, under

vilket tre år förflutit från tjänstetillträdet. Om från periodens början före­

kommit mer än 120 dagar, vilka enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestäm­

melser icke må tillgodoräknas för löneklassuppflyttning, skall i stället gäl­

la, att perioden utlöper vid utgången av det kalenderkvartal, då från perio­

dens början infallit 976 dagar, vilka enligt samma bestämmelser må tillgo­

doräknas för sådan uppflyttning.

Andra tidsperioden och följande tidsperioder räknas på motsvarande sätt,

varje period från ingången av det kalenderkvartal från och med vilket upp­

flyttning skett.

2 mom. Bestämmelserna i 1 mom. äga motsvarande tillämpning i fråga

om den, som tillträder vikariatslöneförordnande.

3 mom. Beslut om placering och uppflyttning i löneklass eller lönerum

meddelas av vederbörande domkapitel.

10 §.

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst eller

anställning.

Den, som tillträder ordinarie, extra ordinarie eller extra organisttjänst

och som tidigare innehaft viss tjänst eller visst slag av statlig anställning,

må placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum) med motsvarande tillämp­

ning av 22 och 23 §§ statens allmänna avlöningsreglemente.

11

§•

Löneklassplacering enligt särskilda beslut och bestämmelser.

Kungl. Maj :t äger, om och i den mån så prövas skäligt, meddela beslut

eller utfärda bestämmelser, varigenom i visst fall eller viss grupp av fall

förmånligare placering eller uppflyttning i löneklass (lönerum) inom löne­

graden må erhållas än som följer av bestämmelserna i 9—10 §§.

12

§.

Lön enligt högre löneklass än den, vari organist är placerad.

1 mom. För bibehållande vid tjänsten av viss organist äger Kungl. Maj:t,

därest organisten är särskilt kvalificerad för sin tjänst och det anses sär­

skilt påkallat, medgiva, att organist må åtnjuta lön enligt i löneplanen upp­

tagen högre löneklass, dock högst enligt den löneklass, vars nummer med

två enheter överstiger numret för högsta löneklassen inom lönegraden. Så­

dant medgivande innebär icke ändring i organistens löneklassplacering.

2 mom. Organist, som på grund av något sitt förvållande förflyttats från

högre till lägre ordinarie tjänst, äger åtnjuta lön lägst enligt den löneklass

han tillhörde omedelbart före förflyttningen, ändå att han icke är placerad

i sagda löneklass.

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 234.

13 §.

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

1 mom. Lönen utgår från och med den dag tjänsten enligt antagningsbe-

vis tillträdes till och med den dag tjänsten frånträdes, med iakttagande av

bestämmelserna i 6 och 7 §§.

Organist är skyldig att vidkännas löneavdrag i enlighet med bestämmel­

serna i 2 och 3 mom. här nedan samt 14 §, i den mån ej annat beslutes med

stöd av viss i reglementet meddelad bestämmelse eller Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, vederbörande domkapitel med hänsyn

till särskilda omständigheter finner skäl att för visst fall annorlunda be­

stämma.

2 mom. Löneavdragen äro av tre slag, A-, B- och C-avdrag.

A-avdraget framgår av statens löneplansförordning. År lönen reducerad

enligt 8 § 5 inom., minskas A-avdraget på samma sätt. A-avdrag, som efter

minskning icke slutar å helt femtal ören, jämkas till närmaste femtal.

B-avdraget är dubbelt så stort som A-avdraget.

C-avdraget är lika med lönen, i förekommande fall bestämd under iakt­

tagande av föreskrifterna i 8 § 5 mom.

Då tjänstledighet eller annat förhållande, som skall medföra löneavdrag,

avser allenast del av tjänstgöringen (partiell tjänstledighet m. m.), tilläm­

pas det avdragsbelopp, som belöper på denna del av tjänstgöringen.

3 mom. I fråga om löneavdrag vid tjänstledighet skall organist tillhöra

någon av följande tre avdragsgrupper, nämligen

grupp 1, vartill hänföras extra organister med mindre än 6 anställnings-

månader,

grupp 2, vartill hänföras extra organister med minst 6 men mindre än

36 anställningsmånader, samt

grupp 3, vartill hänföras övriga organister.

Med anställningsmånad förstås för organisterna detsamma som för tjäns­

temän, underkastade statens allmänna avlöningsreglemente.

4 mom. År organist vid något tillfälle skyldig vidkännas löneavdrag för

en tidsperiod, som icke uppgår till 7 dagar, skall varje sön- eller helgdag,

som ingår i denna tidsperiod, i avdragshänseende anses motsvara två dagar.

14 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

I. Tjänstledighet: Organist äger åtnjuta lön under de förutsättningar och

i den omfattning, som framgå av efterföljande tabell, men skall i övrigt vid­

kännas C-avdrag. För extra organist skola tillämpas bestämmelserna för

den avdragsgrupp organisten vid tjänstledighetens början tillhör.

Tjänstledighetsorsak

Löneförmån

1. Offentligt uppdrag.

a) Uppdrag såsom ledamot av riksdagen eller

kyrkomötet eller att vara riksdagens revisor.

b) Uppdrag, där ersättning ej utgår eller utgår

allenast med visst belopp för sammanträdes-

eller förrättningsdag och organisten icke med­

givits rätt till gottgörelse för de avlönings­

förmåner han under ledigheten avstått, i den

mån ej fråga är om uppdrag som avses un­

der a).

I

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 3: Lön med A-avdrag.

Kungl. Mcij.ts proposition ni 234.

113

Tjänstledighetsorsak

2. Militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglemen-

tet är å organisten tillämpligt.

3. Militärtjänstgöring, då krigsavlöningsreglemen-

tet icke är å organisten tillämpligt.

a) Värnpliktstjänstgöring, som fullgöres det år

den värnpliktige fyller 23 år eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repetitionskurs el­

ler med sådan kurs jämställd annan kurs el­

ler övning, vilken erfordras för vinnande eller

bibehållande av viss tjänstegrad såsom värn­

pliktigt befäl.

c) Tjänstgöring, vilken åligger anställningsha-

vare i reserven, beställningshavare å reserv­

stat eller övergångsstat samt officer i väg-

och vattenbyggnadskåren.

Kaptens-, fanjunkar- eller flaggunderof-

ficerskurs för anställningshavare i reserven.

d) Hemvärnsövning, hemvärns- eller driftvärns-

kurs eller sammanträde med hemvärnets eller

driftvärnets representations- eller verkstäl­

lande organ.

e) Tjänstgöring såsom eller utbildning till lotta.

4. Arbete av synnerlig vikt för folkförsörjningen eller

av därmed jämförligt allmänt intresse.

5. Iakttagelser, studier eller arbete av betydelse för den

kyrkomusikaliska verksamheten eller för organis­

tens kompetens för viss uppgift eller befattning

enligt kyrkomusikerstadgan.

■

j

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, för­

anledd av i tjänsten inträffad händelse, som

enligt allmän lag är att hänföra till olycks­

fall i arbete, eller av våld eller misshandel,

för vilken organisten blivit utsatt på grund

av tjänsten.

I tjänsten ådragen 1) yrkessjukdom, varom

förmäles i gällande lag om försäkring för vissa

yrkessjukdomar, 2) smittsam sjukdom, som

enligt gällande epidemilag skall anmälas till

vederbörande myndighet, eller 3) sjukdom,

som enligt gällande epizootilag skall anmä­

las till vederbörande myndighet.

Med tjänsten skall likställas statlig an­

ställning, sådan icke-statlig anställning, vid

vilken avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser, samt uppdrag för

statens räkning.

b) Sjukdom i andra fält än under a) avses

eller tvångsvis anordnad läkarundersökning.

8

Hihang till riksdagens protokoll WöO. 1 samt.

Löneförmån

Grupp 1 — 3: Enligt av Kungl. Maj:t !

meddelade bestämmelser.

L

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag

högst 32 dagar av ett och samma

kalenderår.

Grupp 3: Lön med B-avdrag.

Grupp 1 — 3: Enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser.

Grupp 2 och 3: Lön med B-avdrag

^{högst 14 dagar av ett och samma} j

kalenderår.

Grupp 1 — 3: Enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser.

Grupp 3: Oavkortad lön därest Kungl.

Maj:t så förordnar med hänsyn till

att iakttagelserna, studierna eller

arbetet prövas vara av ett påtagligt

intresse för den kyrkomusikaliska

verksamheten. I andra fall efter j

domkapitlets prövning lön med B- !

avdrag sammanlagt högst 120 dagar

under loppet av fem på varandra

följande kalenderår, dock högst 120

dagar av den tid, under vilken or­

ganisten innehar tjänst inom löne­

grad med ett och samma ordnings-

nummer.

I Grupp 2: Oavkortad lön under högst

180 dagars ledighet av en och samma

tjänstledighetsorsak. Lön med B-av­

drag i övrigt, så framt ej vederbö­

rande domkapitel på grund av sär­

skilda förhållanden finner anledning

medgiva, att A-avdrag skall till-

j lämpas eller att avdrag icke skall

äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

Grupp 2: Lön med B-avdrag högst 180 |

dagar av ett och samma kalenderår !

eller, vid sjukdom som fortgår över |

årsskifte, högst 180 dagar i eu följd. I

Nr 234.