Prop. 1951:123

('angående vissa anslag till universitetssjukhusen m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

1

Nr 123.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående vissa anslag

till universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott den 9 mars 1951.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande depar­ tementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att 2 300 000 kronor anvisas för utbyggande av Karolinska sjukhuset. Av anslaget avses 1 000 000 kronor för uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av en reumatologisk klinik, 500 000 kro­ nor för uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av lungkliniker, 200 000 kronor för uppgörande av arbetsritningar till centrallaboratorier samt vissa byggnadsåtgärder i sjukhusets centrala vårdblock, 300 000 kro­ nor för påbörjande av utbyggnad av tvättanläggningen samt 300 000 kro­ nor för beställning av ny utrustning i ångpanne- och elektricitetscentralen. De föreslagna byggnadsarbetena ingå som ett led i en generalplan för sjukhusets fortsatta utbyggande, vilken samtidigt anmäles för riksdagen. Även för det fortsatta utbyggandet av Akademiska sjukhuset i Uppsala framlägges en generalplan. I samband därmed föreslås anvisande av ett anslag å 670 000 kronor, avsett dels för fortsatt utredning, dels ock för om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken.

Vidare framlägges förslag om nya grunder för den framtida fördelning­ en mellan staten och Uppsala läns landsting av kostnaderna för driften av Akademiska sjukhuset. I anslutning härtill föreslås anvisande av ett an­ slag av 1 130 000 kronor för avlönande av vissa läkare och ett anslag å 1 100 000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna vid sjukhuset.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Även i fråga om Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn un­

derställes riksdagen ett förslag till avtal, avsett att träffas mellan staten,

Stockholms stad och län samt anstalten angående fördelningen av anstal­

tens driftkostnader. Såsom bidrag till driftkostnaderna beräknas ett för­

slagsanslag av 270 000 kronor.

Till täckande av vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus begä-

res ett anslag av 60 000 kronor. Beloppet avser tiden intill den 1 juli 1951,

då Karolinska institutets till Norrtulls sjukhus förlagda dubbelklinik i

pediatrik avses skola överflyttas till den nya barnkliniken vid Karolinska

sjukhuset.

I propositionen redovisas ett av en särskild förhandlingskommission

utarbetat förslag till avtal, avsett att träffas mellan staten och Malmö

stad angående upplåtande för undervisningsändamål av det staden tillhö­

riga allmänna sjukhuset. Det förutsättes i propositionen, att avtalet icke

godkännes utan att nya förhandlingar upptagas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

3

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

statsråden

Möller, Sköld, Quensel, Danielson,

Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, hans exellens statsministern an­ för chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposi­ tion i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna följande anslag, nämligen dels under punkten 53 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reserva­ tionsanslag av 486 000 kronor, dels under punkten 56 till Bidrag till Akademiska sjukhuset i Uppsala ett förslagsanslag av 1 880 000 kronor, dels under punkten 62 till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barn­ sjukhus ett förslagsanslag av 64 000 kronor, dels under punkten 63 till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus ett förslagsan­ slag av 60 000 kronor, dels ock under punkten 64 till Bidrag till vissa drift­ kostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn ett för­ slagsanslag av 168 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudge­ ten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1951/52 beräkna följande anslag, nämligen under punkten 4 till Utbyggan­ de av Karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av 2 300 000 kronor och under punkten 5 till Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag av 900 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa och därmed sammanhängande an­ slagsfrågor till fortsatt behandling. I samband därmed torde jag få anmäla uppkommen fråga om bidrag till allmänna sjukhuset i Malmö.

4

Kungl. Maj.is proposition nr 123.

Utbyggande av Karolinska sjukhuset.

Inledning.

Sjukhuset ornfattar följande kliniker:

medicinsk, kirurgisk, kvinno-,

ögon-, öron-, näs- och hals-, radioterapeutisk, psykiatrisk och hudklinik.

En barnklinik är under inredning. Vidare har 1946 års riksdag fattat beslut

om uppförande av dels en reumatologisk klinik, dels ock en byggnad, in­

rymmande en medicinsk tuberkulosklinik och en bröstkirurgisk klinik.

1 samband med att 1948 års riksdag fattade beslut om Serafimerlasarettets

försäljning till Stockholms stad förutsattes, att de neurologiska och neuro-

kirurgiska klinikerna vid lasarettet efter dettas nedläggande skulle över­

flyttas till Karolinska sjukhuset. Av sjukhusets vårdplatser disponeras 108

som garnisonsavdelningar. Vid Karolinska sjukhuset finnas vidare vissa

för sjukhuset gemensamma anläggningar såsom röntgenanläggning, cen­

trallaboratorier, patologisk institution samt centrala köks-, tvätt- ocji ma­

skinanläggningar. Karolinska institutets ortopediska klinik är förlagd till

den å samma område som sjukhuset -— det s. k. Norrbackaområdet i Solna

stad -— belägna vanföreanstalten numera benämnd Norrbackainstitutet.

Genom beslut den 25 februari 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén

för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att uppgöra förslag till

dispositionsplan för Norrbackaområdet i vad avsåge Karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Den 7 september 1949 inkom kommittén med utred­

ning och förslag i ämnet.

Kommittén ansåg sjukhusets vårdplatsantal böra begränsas till omkring

2 000. Behovet av ytterligare kliniker borde i första hand tillgodoses vid

Sabbatsbergs sjukhus. Vid Karolinska sjukhuset beräknades följande kli­

niker och avdelningar tillkomma: reumatologisk klinik, lungkliniker och

nervkliniker. Vidare räknade man med utvidgning av centrallaboratorierna,

radiumhemmet samt tvätt- och maskinanläggningarna ävensom anordnan­

de av personalbostäder och evenjuellt nya lokaler för militärapoteket.

Den reumatologiska kliniken skulle uppföras som en friliggande byggnad

omedelbart väster om huvudkomplexets sydvästra flygel. Lungklinikerna,

vilkas placering preliminärt bestämts till södra delen av det ca 200 meter

väster om huvudkomplexet belägna höj dpartiet, borde flyttas 75 meter åt

sydost. Nervklinikerna och en ny laboratoriebyggnad skulle förläggas till

områdets västra del samt militärapoteket nordväst om sistnämnda bygg­

nad. Invid sjukhusets västra gräns komme då att återstå en markreserv,

lämplig för ytterligare personalbostäder.

I yttranden över förslaget uttalades bl. a., att ett beslut om en begräns­

ning av sjukhusanläggningens storlek ej torde förhindra, att utvecklingen

komme att medföra krav på nya specialiteter och forskningsinstitutioner,

som fordrade nära kontakt med Karolinska sjukhuset men vilkas behöv­ lighet och storlek icke f. n. kunde bedömas. En sådan plandisposition borde icke uppgöras, att ett utbyggande till 2 000 sängar toge i anspråk praktiskt taget hela sjukhusområdet. En strängare koncentration av bygg­ naderna på sjukhusområdet vore nödvändig. För att underlätta en fram­ tida fortsatt bebyggelse borde det sydvästra sjukhusområdet frigöras ge­ nom att lungklinikerna flyttades tillbaka till den plats, som tidigare avsetts för dem. Som följd härav borde nervklinikerna förläggas till östra sjuk­ husområdet.

Även departementschefen (prop. nr 170/1950) ansåg det vara av vikt, att möjligheter hölles öppna för utbyggnad till ett större vårdplatsantal än byggnadskommittén angivit såsom maximum. Härför förutsattes ett in­ tensivt utnyttjande av Norrbackaområdet för sjukhusets räkning. Den av remissinstanserna föreslagna förläggningen av lungklinikerna och nervkli­ nikerna syntes vara att föredraga.

Ett viktigt led i ett övervägande av det mest rationella sättet för sjukhu­ sets framtida utbyggande vore enligt departementschefen frågan om stor­ leken av nytillkommande kliniker. Detta spörsmål borde därför ägnas in­ gående uppmärksamhet. Ytterligare borde beaktas, huruvida icke antalet riksplatser vid Karolinska sjukhuset kunde minskas vid en ifrågasatt ökad intagning av medicine studerande vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en i samband därmed företagen ökning av antalet vårdplatser vid detta sjukhus.

Departementschefen ansåg, att frågan om en mera definitiv disposi- tionsplan för sjukhusets område borde bli föremål för ytterligare utred­ ning.

Vad särskilt angår 1946 års riksdagsbeslut om uppförande av en reumatologisk klinik anslöt sig departementschefen till ett av byggnadsstyrel­ sen framlagt förslag om förnyad utredning rörande klinikens förläggning i direkt anslutning till sjukhusets centrala vårdblock.

I fråga om lungklinikerna framhöll departementschefen, att, därest vid den föreslagna överarbetningen av dispositionsplanen enighet uppnåddes om den av honom förordade placeringen av klinikerna, det torde få an­ komma på byggnadskommittén att fortsätta utredningsarbetet för klini­ kerna på sådant sätt, att detaljerat förslag jämte huvudritningar kunde föreläggas 1951 års riksdag. Vid det fortsatta ritningsarbetet syntes det böra ankomma på kommittén att noggrant undersöka möjligheterna till en begränsning av lungklinikernas storlek.

Statsutskottet (uti. nr 175) uttalade i fråga om den reumatologiska kli­ niken, att utskottet icke fann anledning motsätta sig departementschefens förslag, men framhöll, alt man vid planering av kliniken icke borde över­ skrida de lokalutrymmen, som beräknats vid utförande enligt den av kom­ mittén förordade placeringen. Vad departementschefen anfört rörande lung­ klinikerna gav icke utskottet anledning till annat uttalande, än att i denna byggnadsfråga ett intimt samråd mellan kommittén, byggnadsstyrelsen och övriga berörda myndigheter borde eftersträvas.

Genom beslut den 22 juni 1950 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadskom­ mittén alt efter samråd med byggnadsstyrelsen, Karolinska sjukhusets di­ rektion, kommissionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

5

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

utbyggande in. m. samt representanter för Karolinska institutets lärar­

kollegium dels företaga överarbetning av kommitténs den 7 september 1949

avlämnade förslag till dispositionsplan, dels ock i anslutning härtill om­

pröva de av kommittén i skrivelserna den 2 februari och den 2 mars 1948

framlagda förslagen till nybyggnader för reumatologisk klinik och lung-

kliniker, allt med beaktande av vad departementschefen i propositionen nr

170/1950 och statsutskottet i utlåtande nr 175/1950 anfört rörande det

fortsatta utredningsarbetet i frågan, samt till Kungl. Maj :t inkomma med

de förslag, som kunde föranledas av överarbetningen. Vidare har Kungl.

Maj :t genom beslut den 2 september 1949 uppdragit åt kommittén att upp­

göra förslag till lösande av lokalfrågan för centrallaboratorierna vid sjuk­

huset samt att till Kungl. Maj :t inkomma med skissritningar och kost­

nadsberäkningar. Kommittén har sedermera inkommit med ett den 24

januari 1951 dagtecknat förslag till generalplan för Karolinska sjukhu­

sets utbyggande.

Byggnadskommitténs förslag till dispositionsplan m. m.

Reumatologiska kliniken oclilungklinikcrna.

Den fortsatta utredningen har givit vid handen, att ett förläggande av

den reumatologiska kliniken i direkt anslutning till medicinska kliniken

intill södra sjukhuslängans D-flygel väl låter sig genomföra. Med en sådan

tillbyggnad, i planyta motsvarande en vårdavdelnings storlek, skulle för

att tillgodose det föreliggande lokalprogrammet erfordras fem våningar

jämte souterrainvåning.

Enligt upprättade ritningar skulle i souterrainvåningen inrymmas, för­

utom personalrum och förråd m. m., vissa utrymmen för massage och

gipsning; bottenvåningen tänkes disponerad för mottagning och behand­

ling, våningen 1 tr. för rutinlaboratorium, demonstrationssal, arbetssal ,

rum för studerande m. m. samt våningarna 2 och 3 tr. för allmänna vård­

avdelningar, vardera om 28 platser, översta våningen är planerad som en

isoleringsavdelning om 14 platser, varigenom kliniken skulle komma att

omfatta totalt 70 vårdplatser.

Den föreslagna planlösningen ger vidgad frihet vid det fortsatta utred­

ningsarbetet rörande det lämpligaste sättet för sjukhusets utbyggande.

Det tidigare angivna kostnadsbeloppet 1 250 000 kronor, som grundades

på prisläget hösten 1948, har till följd av inträffad kostnadsstegring be­

räknats till 1 375 000 kronor, vari jämväl ingå tidigare utredningskostna-

der. Planlösningen motsvarar i fråga om lokalprogrammet kommitténs ti­

digare förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

7

Under utredningens gång har det med hänsyn till undervisningen över­ vägts att förse klinikens vårdavdelningar liksom samtliga medicinska vårdavdelningar i D-flygeln med samtalsrum. I de våningar, vilka icke upptagas av vårdavdelningar, skulle motsvarande utrymmen tillföras reu- matologiska klinikens behandlings- och poliklinikavdelningar. Vidare ska­ pas genom den nya förläggningen av klinikbyggnaden möjlighet att till­ föra sjukhuset cirka 150 m2 förrådsutrymmen. Merkostnaden för ett så­ lunda kompletterat förslag till nybyggnad för den reumatologiska klini­ ken uppgår till 85 000 kronor.

I fråga om lungklinikerna har kommittén, som underkastat sitt tidigare förslag till nybyggnad en ingående granskning, icke funnit anledning att föreslå någon ändring av klinikbyggnadens storlek eller någon mera vä­ sentlig förändring av dess planläggning.

Enligt avtal med Stockholms stad och län skulle klinikerna omfatta sammanlagt minst 236 vårdplatser, varav minst 100 å bröstkirurgiska kli­ niken och minst 136 i tuberkuloskliniken. Med hänsyn till undervisningens behov och till de fördelar, som ur driftekonomisk synpunkt kunde vin­ nas vid sjukavdelningarna, föreslog kommittén 1949, att klinikerna skulle utvidgas till att omfatta 113 platser å bröstkirurgiska kliniken och 150 plat­ ser å tuberkuloskliniken.

I fråga om den bröstkirurgiska kliniken anser kommittén alltjämt, att kliniken med hänsyn till undervisning och forskning icke bör erhålla läg­ re platsantal än 113. Beträffande tuberkuloskliniken är förslaget till ök­ ning en följd av att platsantalet å de allmänna avdelningarna ökats från 30 till 33. En tuberkulosavdelning om 33 platser torde kunna drivas med samma personalstyrka som en avdelning om 30 platser, varför personal­ kostnaden per vårdplats skulle nedbringas med omkring 10 procent. Det har icke ansetts möjligt att vid den måttliga begränsning av antalet vård­ platser, varom här är fråga, i någon nämnvärd grad begränsa behand- lingslokalerna. Koinmilténs förslag medför en ökning av anläggningskost­ naderna med endast omkring 50 000 kronor, motsvarande cirka 3 500 kro­ nor för tillkommen vårdplats.

Därest vårdbehovet inom ifrågavarande specialitet skulle minska, böra utrymmena tagas i anspråk för andra specialiteter, t. ex. för cardiologiska vårdplatser. Detta kan i sin tur framdeles medföra en mindre förändring av klinikernas utformning.

Vad angår laboratorieutryminena i lungklinikerna har kommittén med hänsyn till bl. a. att den propedeutiska undervisningen i klinisk laborato- rieteknik även eflcr tillkomsten av nya centrallaboratorier synes i sin hel­ het höra förläggas till lungklinikerna, icke funnit de föreslagna lokalutrym­ mena vara överdimensionerade. Även i fråga om röntgenavdelningen har kommittén, som företagit omfattande undersökningar i syfte att begrän­

sa avdelningens storlek, funnit att det tidigare förslaget varit väl avvägt

i förhållande till behovet.

Efter samråd med centrala sjukvårdsberedningen föreslår kommittén

viss mindre justering beträffande röntgen och dispensär, dock icke av så­

dan omfattning, att kostnadsberäkningarna påverkas. På grund av pris­

stegringar måste emellertid det tidigare angivna kostnadsbeloppet,

6 200 000 kronor uppräknas till 7 070 000 kronor.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Dispositionsplanen.

Markfrågan. Det s. k. Norrbackaområdet omfattar 559 000 m2, varav

omkring 18 000 m2 upplåtits till vanföreanstalten. Större delen av områ­

det väster om Solnavägen har reserverats för Karolinska institutets teo­

retiska institutioner. Återstoden disponeras av Karolinska sjukhuset. I

propositionen nr 170/1950 framhöll departementschefen, att den intill

Norrbackaområdet belägna tomt, som disponeras av Eugeniahemmet, i sin

helhet borde reserveras för Karolinska sjukhusets framtida behov. Kom­

mittén finner det för sin del angeläget, att ett definitivt beslut i denna

riktning fattas av statsmakterna, varvid även ett ställningstagande bör

ske beträffande förläggningen av en nybyggnad för hemmet. Vid samråd

med representanter för Eugeniahemmet har framgått, att en förläggning i

närheten av Mörby lasarett skulle kunna godtagas. Byggnadsåtgärder eller

investeringar av annan art, som kunna erfordras inom hemmets nuvaran­

de anläggningar, böra avvägas så, att områdets framtida användning för

annat ändamål icke onödigtvis försvåras.

I fråga om övriga markfrågor uttalar kommittén, att försiktigheten sy­

nes bjuda, att sedan de lokalbehov tillgodosetts, vilka nu kunna överblic­

kas, tillräckliga markområden finnas reserverade för framtida ytterligare

behov, även om dessa f. n. icke kunna närmare preciseras till art och om­

fattning.

Allmänna synpunkter på sjukhusets utbyggande. Kommittén har äg­

nat stor uppmärksamhet åt problemet att utvinna ytterligare vård- och

behandlingsavdelningar i direkt anslutning till det centrala sjukhusbloc­

ket samt att genom t. ex. anordnande av efterbehandlingsplatser höja de

nuvarande klinikernas kapacitet.

Vissa av de planerade klinikerna, såsom lung- och nervklinikerna, kun­

na på grund av sin storlek ej anslutas till centralblocket. Genom om­

disposition och tillbyggnad kunna emellertid ganska betydande utrym­

men tillskapas i anslutning till eller inom huvudkomplexet.

Sedan det nya garnisonssjukhuset uppförts, frigöras utrymmen mot­

svarande fem vårdavdelningar.

Vidare skulle man kunna erhålla fem vårdavdelningsenheter genom till­

byggnad till det centrala vårdblockets E-flygel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

9

Möjlighet föreligger dessutom att till en hel våning ombygga en del av den nuvarande terrassvåningen på den södra sjukhuslängan, omfattande mittpartiet samt D- och E-flyglarna. De fyra under terrassvåningen be­ lägna operationssalarna skulle härvid icke påbyggas, då detta skulle med­ föra betydande ingrepp och förorsaka olägenheter för sjukhusdriften. Ge­ nom påbyggnaden skulle sjukhuset tillföras två nya operationsenheter, vardera omfattande förslagsvis en större och tre mindre operationssalar. Inom den påbyggda delen av mittpartiet mot söder, mitt för de befintliga operationssalarna, skulle kunna utvinnas vårdplatser för nyopererade pa­ tienter, en anordning, som ur vårdsynpunkt anses innebära betydande för­ delar. Genom att på detta sätt sammanföra samtliga operationssalar i den norra delen av det centrala sjukhusblocket skapas möjlighet för en ratio­ nalisering av den operativa verksamheten inom sjukhuset. Härmed skulle tillräckliga operationsavdelningar kunna erhållas för samtliga i general­ planen berörda nya kliniker — urologi, plastik och brännskador samt or­ topedi —- vilka beräknas tillkomma vid sjukhuset. Emellertid har vid den fortsatta utredningen framkommit, att man ur störningssynpunkt icke utan tvingande skäl bör förlägga en operationsavdelning ovanför en me­ dicinsk vårdavdelning. Under sådana omständigheter bör mot alternativet att samla alla operationsavdelningar till en enhet vägas möjligheten att frånskilja den för den ortopediska kliniken avsedda operationsavdelning­ en och förlägga denna i nära anslutning till nämnda klinik, vilken senare tänkes inrymd inom en planerad påbyggnad av den norra sjukhuslängan; en sådan belägenhet av operationsavdelningen i direkt anknytning till kliniken är i och för sig en fördel, framför allt genom förkortade trans­ porter. Härvid skulle inom den södra sjukhuslängan i stället utvinnas yt­ terligare en vårdavdelningsenhet. Kommitténs förslag bygger på avdel­ ningarnas anordnande enligt detta senare alternativ. Om man vidare ökar den föreslagna reumatologiska kliniken vid D-flygeln och tillbyggnaden vid E-flygeln med två våningar, skulle erhållas ytterligare fyra vårdav- delningsenheter.

Sammanlagt skulle alltså inom södra längan utvinnas tio vårdavdel- ningsenheter.

Genom att höja mittpartiet av centralblocket samt B- och C-flyglarna med två våningar, varvid en tryckstegringsstation behövde anordnas, skul­ le ytterligare 8 vårdavdelningsenheter kunna utvinnas.

Slutligen skulle två vårdavdelningar kunna erhållas genom ianspråkta- gande dels av en våning inom kvinnokliniken, som nu upptages av bo­ städer för medicine kandidater, dels ock av där befintliga lokaler för ett hormonlaboratorium, vilket i en framtid lämpligen bör anslutas till sjuk­ husets blivande centrala forskningslaboratorier.

Sjukhusets storlek, kliniker och vårdplatser. Sjukhuset omfattar 1 429 vårdplatser, vari inräknats 219 platser, tillhörande den under inredning varande barnkliniken. Kommittén behandlar i sin utredning — utöver den reumatologiska kliniken och lungklinikerna — nya kliniker för urologi, plastikkirurgi, ortopedi, neurokirurgi och neurologi samt yrkesmedicinsk avdelning. Kommittén upptager även frågan om utvidgning av den nu­ varande kliniken för radioterapi.

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 123.

Enligt den tidigare upprättade dispositionsplanen räknade man med alt

vissa nya kliniker skulle kunna förläggas till Sabbatsbergs sjukhus. Detta

gällde en plastikkirurgisk klinik och vissa andra specialkliniker, i den

mån de ej kunde anordnas genom partiell differentiering inom redan före­

fintliga kliniker vid Karolinska sjukhuset. Sedermera har en utredning

visat, att marktillgången vid Sabbatsberg är så knapp, att betydande svå­

righeter föreligga redan att på ett fullgott sätt lösa lokalfrågorna för de

kliniker, som erfordras vid sjukhuset till följd av det mellan kronan och

Stockholms stad träffade avtalet om sjukhusets utnyttjande i undervis-

ningssyfte. Det är därför icke möjligt att vid Sabbatsbergs sjukhus anord­

na andra avdelningar än sådana, som rymmas inom en ytterst begränsad

höjning av det sålunda redan fixerade totala vårdplatsantalet.

Urologisk klinik. Tidigare ha såväl sjukhusets direktion som lärarkol­

legiet vid Karolinska institutet anslutit sig till ett förslag om en klinik

omfattande cirka 50 platser. Sedermera har lärarkollegiet, under hänvis­

ning till en av professorerna Hellström och Strömbeck gjord utredning,

förklarat sig anse, att kliniken icke bör understiga cirka 75 platser. Med

hänsyn till det antal platser, som är behövligt för undervisning och forsk­

ning, och då det ur vårdsynpunkt fordras dubbelt så många platser för

män som för kvinnor, anser kommittén det icke tillrådligt med färre plat­

ser än 75. De enskilda vårdplatserna tänkas inrymda i direkt anslutning

till de allmänna, varför vårdavdelningarna kunnat begränsas till 3 jämte en

vårdavdelningsenhet, avsedd att utnyttjas som mottagnings- och behand-

lingsavdelningar.

Plastikkirurgisk klinik. Med hänsyn till det begränsade tomtutrym­

met vid Sabbatsbergs sjukhus synes man böra räkna med nödvändigheten

av att förlägga kliniken till Karolinska sjukhuset. Kliniken beräknas böra

omfatta cirka 50 platser. I den män ett behov kan anses föreligga av vård­

platser för brännskador böra dessa framdeles inrymmas inom det för plas­

tikkirurgiska kliniken angivna platsantalet. För kliniken beräknas två

vårdavdelningar jämte en vårdavdelningsenhet avsedd för mottagnings-

och behandlingsavdelningar.

Orlopedisk klinik. I 1949 års förslag till dispositionsplan räknade man

med att kliniken skulle kvarligga inom vanföreanstalten. Efter ompröv­

ning har kommittén funnit sig böra föreslå, att kliniken i stället anslutes

till Karolinska sjukhuset.

Kommittén erinrar i detta sammanhang, att 1950 års riksdag beslutat

upprättandet vid Karolinska sjukhuset av en provisorisk arbetsklinik för

kvalificerad arbctsprövning jämte viss forskningsverksamhet. Enligt kom­

mittén böra dessa uppgifter på längre sikt kunna anknytas till den

socialmedicinska verksamhet, som redan nu bedrives vid vanföreanstal­

ten, medan den ortopediska kliniken med hänsyn till sin karaktär av ren

Knngl. Maj:ts proposition nr 123.

II

sjukvårdsanläggning synes vara betjänad av ett läge i nära anslutning till Karolinska sjukhuset. Klinikens platsantal beräknades tidigare till 110. Med hänsyn till att en dylik klinik beräknas tillkomma jämväl vid Akade­ miska sjukhuset och då vissa ortopediska vårdplatser komma att inrättas vid Sabbatsbergs sjukhus, anser kommittén f. n. 90 platser vara tillräck­ liga.

Yrkesmedicinsk avdelning. En yrkesmedicinsk central för undersök­ ning, behandling och forskning rörande yrkessjukdomarna är sedan den 1 juli 1947 provisoriskt inrymd i en av ögonklinikens avdelningar, varige­ nom ögonklinikens kapacitet minskats till förfång för sjukvården. Enligt ett av medicinalstyrelsen den 22 augusti 1950 framlagt förslag skulle en permanent undersökningscentral tillskapas vid Karolinska sjukhuset med uppgift bl. a. att fortbilda läkare, som skola kunna verka bl. a. som in­ dustriläkare. Direktionen för Karolinska sjukhuset har ansett avdelning­ ens verksamhet ligga vid sidan om sjukhusets egentliga uppgifter och även med hänsyn till lokaltillgångarna avstyrkt förslaget.

Byggnadskommittén anser, att lokalfrågan skulle kunna lösas genom ianspråktagande av en vårdavdelningsenhet utav dem, som skulle till­ skapas enligt föreslagen disposition av huvudblocket. Utrymmet skulle i stora drag disponeras så, att en vårdavdelning om 12 platser anordnades, medan resten utnyttjades såsom behandlings- och forskningslokaler. Eventuellt skulle lokalfrågan kunna lösas genom att utrymmen i den nu­ varande hudkliniken toges i anspråk.

Utvidgning av den radioterapeutiska kliniken. I 1949 års dispositions- plan ingick en föreslagen utvidgning av den radioterapeutiska kliniken med cirka 50 platser. Utvidgningen, som kommittén alltjämt anser i och för sig erforderlig, torde bäst kunna tillgodoses genom en påbyggnad i två våningar av den södra byggnadskroppen med vardera våningen in­ rymmande en vårdavdelning.

Nervklinikerna. I kommitténs tidigare förslag till dispositionsplan före­ slogs en förläggning av byggnaden till sjukhusområdets västra del. Kom­ missionen för förhandlingar angående Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande föreslog i yttrande över förslaget en förläggning till sjukhus­ områdets östra del, varvid en del av Eugeniahemmets tomt skulle behöva tagas i anspråk. Byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen ansågo, att eu förläggning närmare sjukhusets centrum borde eftersträvas.

Förslagsvis angavs en plats mellan barnkliniken och radiumhemmet.

Kommittén har sedermera införskaffat kommissionens utredning rö­ rande nybyggnad för nervklinikerna. Klinikerna ha beräknats för samman­ lagt 210 platser med en sammanlagd byggnadsvolym av över 70 000 m'!. Kostnaderna ha beräknats till 10 500 000 kronor. Enligt kommittén är en lorläggningsplats mellan barnkliniken och radiumhemmet helt otillräcklig,

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

om ett så omfattande byggnadsprogram förverkligas. Vid valet mellan de

ifrågasatta olika förläggningsplatserna har kommittén funnit övervägande

skäl tala för en förläggning öster om det centrala sjukhusblocket. En för­

utsättning härför torde vara, att en viss del av Eugeniahemmets område

tages i anspråk som byggnadsplats.

Sjukhusets platsantal. Efter genomförandet av de redovisade utbygg­

nadsförslagen skulle sjukhuset utöver det tidigare angivna platsantalet

1 429, minskat med garnisonsavdelningens 108 platser, komma att omfatta

ytterligare 820 platser eller sammanlagt (1 429 — 108 + 820) 2 141 platser.

Till belysning av frågan om möjligheten att minska antalet riksplatser

vid Karolinska sjukhuset vid en eventuell ökning av antalet vårdplatser vid

Akademiska sjukhuset i Uppsala har kommittén lämnat en redogörelse

för antalet riksplatser vid Karolinska sjukhusets olika kliniker. Kommit­

tén framhåller, att samtliga kliniker med undantag av hudkliniken redan

äro företrädda vid Akademiska sjukhuset. Det bör därför övervägas att

till en blivande hudklinik i Uppsala överföra vissa riksplatser. Kommittén

erinrar i detta sammanhang, att utredning pågår om frågan, huruvida

samtliga vårdplatser inom den nya öronkliniken vid Akademiska sjukhuset

med hänsyn till nya medicinska behandlingsmöjligheter verkligen behövas

såsom öronplatser. Kommittén anser, att, om för hudklinikens del motsva­

rande förutsättningar i fråga om nya medicinska behandlingsmöjligheter

föreligga, jämväl av denna anledning en förutsättningslös omprövning av

frågan om klinikens storlek bör ske.

Centrallaboratorierna. De bakteriologiska, fysiologiska och kemiska cen­

trallaboratorierna äro f. n. inrymda i bottenvåningen i huvudkomplexets

D-flygel och i därtill gränsande delar av södra kliniklängans mittparti; bak­

teriologiska laboratoriet disponerar jämväl vissa utrymmen inom våningen

1 trappa upp i patologiska institutionen. Laboratorielokalerna i huvud­

komplexet omfatta en golvyta av tillhopa omkring 940 m2, varav det bak­

teriologiska disponerar 300, det fysiologiska 240 och det kemiska labora­

toriet 400 in2.

Efter samråd med laboratoriernas föreståndare har kommittén utarbetat

ett utbyggnadsprogram, vilket omfattar för bakteriologi cirka 1 000 m2, för

fysiologi och kemi vardera cirka 1 300 m2 samt för forskningslaboratorier

cirka 600 m2 och djuravdelningar cirka 800 m2.

Kommittén behandlar först vissa för planläggningen av centrallaborato­

rierna väsentliga frågor.

Sålunda har kommittén funnit det nödvändigt att så ingående som möj­

ligt fastställa laboratoriernas arbetsuppgifter. Det är uppenbart, att vid en

anläggning av Karolinska sjukhusets storlek laboratorier å de skilda klini­

kerna icke kunna helt undvaras. Medicinska, praktiska och ekonomiska

hänsyn tala för att vissa undersökningar alltjämt utföras på de skilda kli­

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

13

nikerna. Kraven på och möjligheterna för en decentralisering av laborato­ riearbetet växla emellertid beträffande olika kliniker, något som redan kommit till uttryck vid sjukhusets planläggning. Sålunda ha de nuvarande centrallaboratorierna — med hänsyn till det stora antalet, i regel enkla, un­ dersökningar för medicinska kliniken — från början anknutits till nämn­ da klinik och tillgodose alltjämt dess behov. Den kirurgiska kliniken har utrustats med eget laboratorium. Hudkliniken inrymmer jämväl eget la­ boratorium, till vilket anknutits en specialavdelning för allergi. Även den för reumatologiska kliniken godkända planen upptager laboratorielokaler. Vidare har det för barnklinikens del ansetts uteslutet att för laboratorie- prov helt bygga på centrallaboratorierna. 1 än högre grad har detta krav på tillgång till egna laboratorier hävdats i fråga om de planerade lungkli- nikerna, på grund av dels patientmaterialets infektiösa natur och dels nöd­ vändigheten av att för diagnostiken äga omedelbar tillgång till laborato- riemöjligheter inom vederbörande läkares arbetsområde. Motsvarande an­ språk torde komma att resas beträffande de framtida nervklinikerna.

Det är sålunda motiverat, att laboratorieverksamheten blir av olika om­ fattning vid skilda kliniker. Kommittén utgår ifrån, att kvinnokliniken, hudkliniken samt ögon- och öronklinikerna i relativt större utsträckning behöva återfalla på centrallaboratorierna än vad fallet är med de medi­ cinska och kirurgiska klinikerna, vilka emellertid oavsett detta komma att ställa de kvantitativt största kraven på centrallaboratorierna.

Det är på grund härav angeläget att söka uppdraga allmänna riktlinjer för arbetsfördelningen mellan klinikernas egna laboratorier och de plane­ rade centrallaboratoriernas olika avdelningar. Med hänsyn till den specia­ lisering, som i viss utsträckning redan godtagits, torde det bliva nödvän­ digt att fastställa de inom centrallaboratoriernas intressesfär fallande äm­ nesområden, som kunna avskiljas på grund av redan vidtagna lokaldispo­ sitioner inom en del specialkliniker. Laboratorieverksamheten är nämligen för vissa specialämnen mycket omfattande och fordrar så kostsam appa­ ratur, att det synts kommittén lämpligt, att kliniklaboratorierna i dessa fall tjänstgöra såsom centrallaboratorier inom sina specialområden. Så är exempelvis fallet beträffande cardiologi och neurologi.

Beträffande de bakteriologiska undersökningarna anser kom­ mittén, alt det övervägande flertalet undersökningar från samtliga kliniker måste försiggå på centrallaboratoriet. Särskilt vill kommittén betona, att djurförsök i större omfattning icke förutsättas bliva anordnade vid special­ klinikernas laboratorier.

De kemiska rutinundersökningarna böra däremot i lämplig mån de­ centraliseras. Till centrallaboratoriet förläggas endast de mera kvalifice­ rade undersökningarna. Centrallaboratoriet bör dock ha skyldighet att till­ handugn kliniklaboratorierna med anvisningar i metodiska frågor.

De mera lids- och apparatkrävande fysiologiska undersökningarna ävensom sådana som förutsätta särskild specialkunskap böra lämpligen centraliseras för samtliga kliniker med undantag av de medicinska samt barn- och lungklinikerna, vilka på egna laboratorier beräknas utföra vissa undersökningar.

Kommittén har vidare funnit del vara angeläget, all centrala forsknings­ laboratorier anordnas för den kliniska forskningen.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

I anslutning till vad nyss anförts om fördelningen av arbetsuppgifterna

mellan central- och kliniklaboratorierna har ett förslag till nybyggnad för

centrallaboratorierna utarbetats (alt. I).

Byggnaden skulle förläggas vinkelrätt mot patologiska institutionen i

direkt anslutning till dess sydvästra gavel och skulle komma att sträcka

sig från nämnda institution fram mot det sydväst om denna belägna höjd-

partiet. Den skulle bestå av en huvudbyggnad i sju våningar, inrymmande

i huvudsak lokaler för de fysiologiska, kemiska och bakteriologiska cen­

trallaboratorierna samt för blodgivarcentralcn, ävensom i anslutning till

huvudbyggnaden två byggnadskroppar, inrymmande centrala forsknings­

laboratorier och djuravdelningar. Med den föreslagna förläggningen av

byggnaden sker en anslutning till den kulvert, som utgår från patologiska

institutionen.

Byggnaden tänkes disponerad på sådant sätt, att varje laboratorium upp­

tager två våningsplan i huvudbyggnaden. Till bottenvåningen ha förlagts

entréutrymmen, blodgivarcentral och verkstäder samt till källarplanet yt­

terligare utrymmen för blodgivareentralen, omklädningsrum för personal

och förrådsutrymmen m. m. Rumsdjupet i laboratorierna har föreslagits

utgöra 5 meter och korridorbredden 2,4 meter för att bereda möjlighet till

sängtransporter inom laboratorierna.

Byggnadskostnaderna ha uppskattats till 6 825 000 kronor, vartill kom­

mer kostnaden för kulvertförbindelse om ca 75 000 kronor eller samman­

lagt ca 6 900 000 kronor.

Den årliga ökningen av sjukhusets driftkostnader genom tillkomsten av

centrallaboratorierna kan preliminärt beräknas uppgå till omkring

1 000 000 kronor.

På grund av kostnadernas storlek torde man icke kunna räkna med att

i ett sammanhang förverkliga ett så omfattande byggnadsföretag. Även

svårigheten att genomföra byggnadsprogrammet i etapper samt rådande

personalbrist gör det angeläget att undersöka en lösning, som medger ett

förverkligande av företaget i måttligt stora utbyggnadsetapper.

Det är en allmänt vedertagen princip i nutida sjukhusbyggande, att man

i syfte att begränsa sådana kostnader, som hänföra sig till transporter av-

patienter och prov, söker förlägga främst de fysiologiska och kemiska labo­

ratorierna så centralt som möjligt.

Kommittén erinrar om, att man inom sjukhusets centralblock kan ut­

vinna ett så stort antal nya vårdavdelningsenheter, att möjlighet skulle

föreligga att taga vissa sådana enheter i anspråk för att tillgodose central­

laboratoriernas lokalbehov.

Det synes emellertid icke möjligt att härigenom bereda utrymme för

samtliga i centrallaboratorierna ingående lokaler. Kommittén har därför

undersökt, vilka delar av laboratorierna som vid en lösning efter denna

linje (alt. II) kunna förläggas utanför centralblocket. Härvid har framgått,

att djuravdelningarna icke böra förläggas inom centralblocket. Med hän­

syn till den omedelbara kontakt i arbetet, som råder mellan bakteriologiska

laboratoriet och dess djuravdelning, har det befunnits lämpligt, att detta

laboratorium i sin helhet förlägges utanför centralblocket. Vidare är det

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

15

icke möjligt att skilja forskningslaboratorierna från djuravdelningarna, varför jämväl det fysiologiska och det kemiska forskningslaboratoriet tän­ kas förlagda utanför centralblocket.

I detta alternativ har räknats med att det fysiologiska laboratoriet skulle disponera tre vårdavdelningsenhetcr inom södra sjukhuslängans östra del i våningen en trappa samt det kemiska laboratoriet två vårdavdelnings- enheter i våningen 1 trappa och cn vårdavdelningsenhct i bottenvåningen inom västra delen av samma länga.

Den föreslagna lösningen kräver i fullt utbyggt skick, att de i mittpar­ tiet belägna tre allmänna kirurgiska avdelningarna — en i våningen 1 trappa i östra mittpartiet samt en i vardera våningen 3 och 4 trappor i väst­ ra mittpartiet — överflyttas till de avdelningar, som bliva disponibla ge­ nom tillkomsten av ett nytt garnisonssjukhus och uppförandet av den pla­ nerade tillbyggnaden till den nuvarande E-flygeln. Det är därför nödvän­ digt att, därest en lösning enligt alternativ II skall kunna genomföras, det av statsmakterna redan beslutade nya garnisonssjukhuset uppföres så snart som möjligt samt att åtgärder för uppförande av tillbyggnaden till E-flygeln vidtagas i så god tid, att det fullständiga utbyggandet av central­ laboratorierna icke fördröjes.

Vid ett genomförande av denna lösning beräknas den i våningen 1 trappa i östra delen av mittpartiet belägna vårdavdelningsenheten framdeles kom­ ma att utnyttjas för fysiologiska centrallaboratoriet, medan de båda andra vårdavdelningsenheterna tagas i anspråk för allmänna medicinska vårdav­ delningar, nu belägna i våningen 1 trappa inom västra delen av mittpartiet respektive våningen 2 trappor inom D-flygeln. Det nuvarande utrymmet för den förstnämnda av dessa medicinska avdelningar skulle i sin tur över­ tagas av kemiska centrallaboratoriet, medan den i våningen 2 trappor i D-flygeln belägna vårdavdelningen avses att tagas i bruk såsom behand- lingsavdelning och laboratorier för den medicinska kliniken, vilken senare klinik jämväl beräknas få disponera ytterligare en vårdavdelningsenhet för laboratorieändamål inom våningen 2 trappor i tillbyggnaden till D-fly­ geln. Övriga utrymmen, vilka tillföras centrallaboratorierna, äro redan nu utnyttjade för skilda slag av laboratorieverksamhet eller kunna utvinnas i de båda tillbyggnader, vilka enligt vad som tidigare berörts beräknas tillkomma i direkt anslutning till D- och E-flyglarna.

De delar av de fysiologiska och kemiska laboratorierna, som tänkas för­ lagda i det centrala vårdblocket, böra placeras så långt ned i byggnaden som möjligt. Därigenom underlättas erforderlig komplettering av rörled­ ningssystemet. En nödvändig utbyggnad av evakueringssystemet är även lättare att genomföra vid den föreslagna förläggningen av laboratorierna.

Ombyggnadsåtgärder inom ett befintligt sjukhusblock medföra alltid be­ tydande svårigheter därigenom, att vårdavdelning eventuellt kan behöva stängas under byggnadstiden. Detaljplaneringen av ett sådant byggnadsfö­ retag måste därför ägnas ett mycket ingående studium, främst i syfte att nå en sådan uppläggning av byggnadsarbetet, alt störningarna för sjuk­ husdriften begränsas. Detta torde underlättas därigenom, att vissa vård­ avdelningar bruka stängas sommartid och att några avdelningar redan nu äro stängda på grund av personalbrist.

För förläggningen av övriga laboratorier in. in. — det bakteriologiska centrallaboratoriet och dess forskningslaboratorium, de fysiologiska och

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

kemiska forskningslaboratorierna jämte djuravdelningarna samt blodgi-

varcentralen — ha två alternativa lösningar diskuterats.

Den ena lösningen (alt. II a) innebär en förläggning omedelbart öster

om Konung Gustaf V :s forskningsinstitut. Byggnaden tänkes utformad

med direkt anslutning till sjukhusets kulvertsystem. Bottenvåningen före­

slås utnyttjad för blodgivarcentral och verkstäder ävensom vissa förråd,

våningen 1 trappa för bakteriologiska centrallaboratoriets allmänna avdel­

ning, våningen 2 trappor för till bakteriologiska centrallaboratoriet höran­

de undervisnings- och forskningslaboratorier samt virusavdelning, vå­

ningarna 3 och 4 trappor för till de fysiologiska och kemiska centrallabora­

torierna hörande undervisnings- och forskningslaboratorier samt djurex­

perimenten forskningsavdelning jämte experimentella röntgenlaboratorier.

Härtill kommer en flygel i tre våningar, inrymmande djuravdelningarna.

Enligt ett andra alternativ (alt. II b) förlägges den friliggande delen av

centrallaboratorierna i anslutning till den patologiska institutionens södra

gavel. Laboratoriebyggnaden är utformad i 5 våningar och en flygelbyggnad i

4 våningar. Huvudbyggnaden inrymmer i bottenvåningen blodgivarcen­

tral, i våningarna 1, 2 och 3 trappor det bakteriologiska centrallaborato­

riet med nämnda laboratoriums djuravdelning i våningen 4 trappor. Fly­

gelbyggnaden inrymmer verkstäder samt centrallaboratorierna tillhörande

undervisnings- och forskningslaboratorier jämte fysiologiska och kemiska

laboratoriernas djuravdelningar ävensam djurexperimenten avdelning och

experimentella röntgenlaboratorier.

Härvid torde lämpligen tillfartsvägen från sjukhusets huvudentré till

lungkliniken anordnas mellan centralblocket och Konung Gustaf V:s forsk­

ningsinstitut, varigenom samtliga friliggande laboratorier komma att ligga

väl samlade, varvid samtidigt lämpligt belägen mark finnes tillgänglig för

framtida ytterligare bebyggelse för liknande ändamål. Liksom vid en lös­

ning enligt alternativ II a hålles möjligheten öppen för en direkt kontakt

mellan forskningsinstitutet och till sjukhusets centrallaboratorier höran­

de forskningslaboratorier, och vidare undvikes ett intrång i sjukhusets

parkområde. Den föreslagna byggnaden i anslutning till patologiska insti­

tutionen kan begränsas till 5 våningar, vilket jämfört med alt. I är en på­

taglig fördel ur arkitektonisk synpunkt.

Enligt utförda kostnadsberäkningar ställer sig alt. II ca 750 000 kronor

billigare än alt. I. Även om 500 000 kronor beräknas för oförutsedda ut­

gifter enligt alt. II ställer sig detta alternativ ekonomiskt fördelaktigt.

I fråga om blodgivarcentralen erinrar kommittén, att den nuvarande

blodgivarorganisationen f. n. är föremål för översyn, varigenom även or­

ganisationen av centralen vid Karolinska sjukhuset kan komma att påver­

kas. Kommittén anser det angeläget, att centralens utbyggnad genomföres

senast vid tidpunkten för lungklinikernas färdigställande, med hänsyn till

den stora ökning i förbrukningen av transfusionsblod, som kan väntas

inträffa, när dessa kliniker tagas i bruk.

Kommittén har funnit övervägande skäl tala för en lösning av labora-

toriefrågan enligt alternativ II. Avgörande har härvid främst varit de för­

delar, som vid denna lösning vinnas ur sjukhusteknisk synpunkt, vartill

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

17

kommer möjligheten till ett successivt förverkligande av ett byggnadsföre­ tag av den betydande storlek, som centrallaboratorierna utgöra.

Vid en närmare jämförelse mellan de båda alternativen II a och II b lutar kommittén närmast åt att alternativ II b äger vissa företräden, främst därigenom att med den ifrågasatta nya vägdragningen till lungklinikerna ett väl samlat område för samtliga friliggande laboratorier erhålles samt att någon del av sjukhusets parkområde icke behöver tagas i anspråk för bebyggelse. Vidare erhålles en nära kontakt mellan bakteriologiska cen­ trallaboratoriet samt den patologiska institutionen, vilket ur forsknings­ synpunkt ansetts innebära en fördel. Kommittén räknar emellertid med att, därest alternativ II vinner statsmakternas gillande, ytterligare pröva de bägge lösningarna, innan ett definitivt ställningstagande sker i frågan.

Ett genomförande av alternativ II innebär emellertid, att bl. a. den fly­ gel, som enligt det tidigare beskrivna förslaget innehåller den reumatolo- giska kliniken, måste uppföras i 7 i stället för 5 våningar, och att därför ett ställningstagande till denna fråga bör ske samtidigt med att slutlig ställ­ ning tages till reumatologiska klinikens byggnadsfråga. Kostnaden för två sådana våningar kan uppskattas till 600 000 kronor.

Militärapoteket. Apoteket, som sedan 1940 är förlagt till Karolinska sjuk­ huset, utgör ett centralt statsapotek med den dubbla uppgiften att förse så­ väl försvarsmakten som Karolinska sjukhuset med dess behov av läkeme­ del. Förläggningen till ett stort civilt statligt sjukhus har skett i syfte att underlätta den erforderliga omsättningen av försvarsmaktens läkemedels- förråd. Apoteket är f. n. inrymt i en till entrébyggnaden å sjukhusområdets norra del ansluten byggnad i tre våningsplan, där apoteket disponerar om­ kring 900 m2 effektiv golvyta. Härutöver förfogar apoteket över två lagerlo­ kaler om tillhopa cirka 400 in2.

Kommittén anser, att apoteket inom sina nuvarande lokaler icke utan mycket stora svårigheter kan fullgöra uppgiften att förse Karolinska sjuk­ huset med läkemedel. Av kommittén verkställd utredning har även givit vid handen, att en fullt tillfredsställande lösning av apotekets lokalfråga icke står att vinna på annat sätt än genom uppförande av en nybyggnad för apoteket. Militärapoteket kan nämligen icke förläggas till det planerade nya garnisonssjukhuset, då där icke skulle ernås den omsättning av läke­ medlen som är nödvändig. En nybyggnad måste, enligt vad vid samråd med 1 ärendet intresserade parter framgått, vara förlagd till Karolinska sjuk­ huset.

Enligt till kommitténs förslag fogade ritningar skulle byggnaden, som omfattar fyra våningsplan, förläggas till områdets östra del norr om entré­ platsen framför radiumhemmet. Genom en sådan förläggning erhåller byggnaden en central plats ur kommunikationssynpunkt. Kulverten mel-2 — Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 samt. Nr 123.

18

Knngl. Maj:ts proposition nr 123.

Ian huvudkomplexet och radiumhemmet erbjuder möjligheter till eu di­

rekt anslutning. Vidare vinnes mycket god kontakt med det till apoteket

hörande förrådet, som är inrymt i barnklinikens källarvåning. Byggna­

dens entréer äro apoteksofficinens expeditionsentré på den västra gaveln

samt huvudentrén på långfasaden mot den ovannämnda entréplatsen i

söder.

Byggnadens källarvåning inrymmer förråd för glas och läkemedel samt

arkiv m. in. Till dessa lokaler kan anordnas en körbar nedfart på östra

gaveln. Souterrainvåningen, till vilken förlagts huvudentrén samt lastkaj

och varuintag, inrymmer packrum, emballagerum o. s. v. Byggnaden har en

sådan förläggning i förhållande till terrängen, att till sydsidan i denna vå­

ning kunnat förläggas laboratorium, diskrum m. fl. arbetslokaler med god

belysning. Bottenvåningen inrymmer lokaler för officin, utlämning för

sjukhusets läkemedel samt militär läkemedelsexpedition, preparat- och

drogrum m. in. Till översta våningen ha förlagts administrationslokaler,

vissa personalutrymmen samt sterilavdelning.

Administrationslokaler in. in. Sjukhusets administrationslokaler äro

inrymda i västra sköterskehemmet. Lokalerna äro redan nu otill­

räckliga, och svårigheterna komma att öka vid ett ytterligare utbyg­

gande av sjukhuset. Kommittén räknar med att administrationen skall

övertaga de av militärapoteket nu disponerade lokalerna. Ett eventuellt yt­

terligare behov av lokaler torde kunna täckas genom att byggnaden på-

bygges med ytterligare en våning. Genom den nya förläggningen skulle er­

hållas en bekvämare kontakt med sjukhusets centralblock.

I samband med ett fortsatt utbyggande av centralblocket fordras vidare

ökade utrymmen för inskrivnings-, kurator- och föreståndarinneexpeditio-

ner, vilka nu äro förlagda inom bottenvåningen i centralblocket. Det bör

bliva beroende på fortsatta överväganden, vilken av expeditionerna som

kan förläggas utanför centralblocket i anslutning till de nya administra-

tionslokalerna.

Telefonväxeln synes kunna utbyggas på den nuvarande platsen intill ett

patientantal av cirka 2 000. För ett därutöver ökat patientantal kräves, att

den nuvarande växeln helt ombygges eller att en ny växel installeras i an­

nat utrymme. Med hänsyn till de betydande praktiska och driftsekonomis­

ka svårigheter som föreligga att ombygga växeln torde man böra räkna

med anordnande av en ny växel. En sådan behöver emellertid icke för­

läggas till huvudkomplexet, och vissa utrymmen inom detta skulle sålunda

kunna frigöras. Kostnaderna för en ny växel kunna preliminärt beräknas

till 200 000 kronor. Före ett definitivt ställningstagande bör övervägas, om

en anordning med särskild växel för någon eller några av de planerade

nya klinikerna kan godtagas eller om några av de anslutna apparaterna

kunna ersättas med direktapparater.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

19

Röntgen. Den centrala röntgenavdelningen kan icke i nuvarande skick tåla någon ytterligare belastning. Genom vissa mindre ombyggnads­ åtgärder inom den nuvarande röntgenavdelningen kan dock en ökning av anläggningens kapacitet ernås. Vidare kunna två nya laborationsenheter utvinnas genom överbyggnad av vissa delar av de båda invid röntgenav­ delningen belägna gårdarna.

Vissa andra erforderliga åtgärder. De nuvarande hissförbindelserna i det centrala vårdblocket ha länge varit otillräckliga. I anledning av fram­ lagda förslag om utbyggande av sjukhuset anvisar kommittén möjligheter för en successiv framtida förbättring av de centrala hissförbindelserna.

För att bereda erforderligt garderobsutrymme för besökande torde man vid ett ytterligare utbyggande av det centrala vårdblocket få räkna med, att båda de nuvarande garderobsavdelningarna, av vilka den ena är av­ sedd för poliklinikpatienter, utnyttjas under besökstid, vilket bör vara möjligt då denna tid endast i ringa utsträckning sammanfaller med mot- tagningstiden vid poliklinikerna.

Läkarnas lunchrum i våningen 1 trappa i centralblocket är redan nu otillräckligt. Det intilliggande konferensrummet bör tillföras matsalen, och lunchlokalerna böra utformas som en rationell barservering. Ersättning för konferensrummet kan erhållas genom ianspråktagande av den nu av blodgivarcentralen disponerade föreläsningssalen, vilken är belägen inom tandpolikliniken. Denna frigöres från sin nuvarande användning, när blodgivarcentralen erhåller nya lokaler.

Ett ökat vårdplatsantal torde komma att kräva en viss ökning av antalet celler för likförvaring i anslutning till obduktionsavdelningen vid den pa­ tologiska institutionen, vilket behov synes kunna tillgodoses i anslutning till nuvarande utrymmen av motsvarande slag.

Ekonomiavdelningarna. De nu framlagda förslagen föranleda en om­ prövning även av frågan om utbyggnaden av sjukhusets centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar. 1945 års riksdag har fattat beslut om ut­ byggande av dessa anläggningar för alt motsvara ett vårdplatsantal vid sjukhuset av omkring 1 700.

Vad angår köket har en närmare prövning givit vid handen, att, därest en mindre omändring vidtages beträffande ångkökets patientstekkök, köks­ anläggningen skulle kunna räcka för en beläggning motsvarande 2 200 platser.

De av statsmakterna beslutade utbyggnaderna av ekonomianläggningar­ na ha verkställts vad avser köks- och maskinaläggningarna. Utbyggna­ den av tvättanläggningen har ännu ej kommit till stånd, då byggnadstill­ stånd icke erhållits.

Kommittén har funnit lämpligt att undersöka förutsättningarna för en höjning av anläggningarnas kapacitet till att motsvara omkring 2 500 plat­

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

ser. Den redan verkställda kapacitetshöjningen av ångpannecentralen till

1 700 vårdplatser har skett genom att ångpannesystemet, som förut omfat­

tat fyra pannor med en kapacitet av vardera 7 ton ånga per timme, kom­

pletterats med en 11-tonspanna.

En utredning visar, att möjligheter förefinnas att utbygga anläggningen

till en maximal effekt av 75 ton ånga per timme. En dylik effekthöjning

skulle kunna åvägabringas genom anskaffande av en 20-tonspanna samt

genom ett framtida utbyte av de fyra 7-tonspannorna mot 11-tonspannor.

Den därvid utvunna effekten skulle väl förslå för 2 500 platser jämte de

ytterligare utbyggnader, som planeras. Den totala kostnaden för ökning av

ång- och elcentralen uppgår till 2 100 000 kronor. I denna fråga har kom­

mittén samrått med byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning, som bi­

trätt förslaget.

I samband med den föreslagna utbyggnaden av ångcentralen fordras ock­

så en ökning av sjukhusets kolgård.

I fråga om tvättanläggningen ger utredningen vid handen, att kapacitets­

höjningen kan åstadkommas genom en viss ytterligare utbyggnad av tvätt­

byggnaden samt komplettering av maskinutrustningen. Kostnaderna upp­

skattas till 700 000 resp. 360 000 kronor, vari ingå kostnader jämväl för

ökade lokaler för centralförrådet och förbandscentralen. Utredningsarbe­

tet i frågan pågår.

Verkstäder. Sjukhusets fortsatta utbyggande förorsakar ett starkt be­

hov av ökade lokaler för den mekaniska verkstaden samt för snickar-, må­

lar- och tapetserarverkstäderna. En utbyggnad av det nuvarande meka­

niska verkstadsutrymmet föreslås. Däremot har det ansetts ändamålsenligt,

att snickar-, målar- och tapetserarverkstäderna sammanföras i en särskild

nybyggnad i nära anslutning till den mekaniska verkstadsbyggnaden. I ny­

byggnaden skulle även inrymmas vissa förrådslokaler samt en ny sopför­

brännings- och destruktionsugn. Byggnaden förlägges nordväst om den

mekaniska verkstaden strax öster om den patologiska institutionsbyggna-

den. Anläggningskostnaden har uppskattats till 750 000 kronor.

Skyddsrum. Frågan om principerna för anordnande av skyddsrum vid

sjukhus har upptagits till behandling av sjukvårdsberedskapsnämnden. In­

nan närmare riktlinjer föreligga för åtgärder på detta område, har kom­

mittén icke ansett sig böra upptaga frågan till utredning.

Personalbostäder. Detta behov synes i första hand böra tillgodoses i den

allmänna bostadsmarknaden.

Det bör beaktas, alt f. n. ett antal sköterskebostäder äro inrymda i nära

anslutning till vissa vårdavdelningar. Dessa bostäder böra småningom

utgå, varvid de frigjorda utrymmena kunna tagas i anspråk för bl. a. så­

dan verksamhet, vilken numera anses böra försiggå i direkt anknytning

till vårdavdelningarna men vilken icke varit aktuell vid sjukhusets till­ komst.

Om det anses oundgängligen nödvändigt att tillskapa ytterligare bostä­ der för sköterske- och biträdespersonal, böra dessa förläggas utanför själ­ va sjukhusområdet. Härvid kan övervägas, huruvida icke det sjukhuset tillhörande, väster om Torsgatan belägna området kan tagas i anspråk för ändamålet.

Inre kuluertförbindelser och vissa yttre åtgärder. Sjukhusets huvudentré är anordnad från Karolinska vägen, som förbinder Norrtäljevägen från hållplatsen vid Haga södra med Torsgatan; till denna väg äro jämväl en­ tréer till kapell och ekonomianläggningar anslutna. Vid Torsgatan är huvudentrén till Karolinska institutet belägen. Med hänsyn till önskvärdhe­ ten av att skapa en god förbindelse mellan sjukhuset och institutet har det ansetts befogat att från förplatsen till institutets entré anordna en infart jämväl till Karolinska sjukhuset. Även vanföreanstalten har under hand hemställt om en vägförbindelse över sjukhusets område. Därest en sådan väg skall komma till stånd, måste den anslutas till den nya entrén till sjuk­ husområdet. Med hänsyn till de stora avstånd, som vid sjukhusets utbyg­ gande uppstå mellan sjukhusets huvudentré och de från densamma längst bort belägna klinikerna, har preliminärt diskuterats att utsträcka den nu­ varande bussförbindelsen med en slinga över sjukhusområdet, varvid ut­ fart skulle anordnas vid den nyss nämnda trafikplatsen mitt för entrén till Karolinska institutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

21

Kommitténs anslagsäskamlen.

Kommittén understryker beträffande angelägenheten olika byggnadsför retag emellan vikten av att för sjukhusets drift erforderliga gemensamma anläggningar av skilda slag utbyggas i takt med tillskapandet av nya vård­ platser.

Med hänvisning härtill föreslår kommittén, att det i årets statsverkspro- position preliminärt beräknade anslaget till sjukhusets utbyggande. 2 300 000 kronor, fördelas enligt följande: Uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av reuinato-

logisk klinik .............................................................................................. 1 000 000 Uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av lungkliniker 500 000 Beställning av ny utrustning i ångpanne- och elektricitetscentral 300 000 Påbörjande av utbyggnad av tvättanläggning................................ 300 000 Uppgörande av arbetsritningar till centrallaboratorierna och

föreslagna byggnadsåtgärder i det centrala vårdblocket .... 200 000

2 300 000

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Yttranden.

Centrala sjukvårdsberedningen uttalar.

Förslaget till generalplan överensstämmer helt med de huvudprinci­

per, som beredningen framlade i yttrande över det tidigare förslaget till

dispositionsplan. Beredningen hälsar med särskild tillfredsställelse försla­

gen om centralblockets på- och tillbyggnad liksom även den anslutning av

den reumatologiska kliniken som åvägabragts. Härigenom har plats kunnat

centralt beredas för de kemiska och fysiologiska centrallaboratorierna,

vilket har betraktats som mycket betydelsefullt ur driftssynpunkt. Den

företagna utredningen angående laboratoriernas uppgifter och det därpå

grundade förslaget om differentieringen av centralforsknings- och klinik­

laboratorierna synas väl grundade och torde utgöra en av förutsättningar­

na för den praktiska lösning av centralblockets problem som nu framlagts.

Beredningen understryker betydelsen av att det nya garnisonssjukhuset

uppföres så snart som möjligt, så att utbyggandet främst av centrallabora­

torierna icke fördröjes. Genom uppförandet av detta sjukhus vinnes även,

att sjukvårdssituationen lättas för Stockholms län, som med nuvarande

befolkningstillväxt snart torde befinna sig i en ganska prekär situation.

Beredningen har icke kunnat ägna förslagets detaljer någon ingående

uppmärksamhet beroende på den korta remisstiden. I allt väsentligt, så­

som områdets disposition, huvudprinciperna för centralblockets om- och

tillbyggnad, differentieringen av laboratorieverksamheten, det bakteriolo­

giska laboratoriets och därtill anslutna institutioners belägenhet, reuma-

tologi-, neurologi- och lungklinikernas placering tillstyrker beredningen

emellertid förbehållslöst kommitténs förslag.

Karolinska institutets lärarkollegium finner förslaget erbjuda väsent­

liga fördelar framför kommitténs tidigare förslag till dispositionsplan och

utgöra en lycklig lösning av den svåra uppgift, som kommitténs uppdrag

inneburit.

Kollegiet konstaterar med tillfredsställelse den strängare koncentration

av byggnaderna på sjukhusområdet, som innefattas i det nu framlagda för­

slaget. Kollegiet anser det i likhet med kommittén vara angeläget, att Euge-

niahemmets markområde i sin helhet reserveras för Karolinska sjukhusets

framtida utbyggande.

I fråga om centrallaboratorierna anser lärarkollegiet sådana avsevärda

fördelar vara förenade med alternativ II, att kollegiet finner övervägande

skäl tala för en lösning enligt detta alternativ. Lärarkollegiet understryker

vikten av att byggnadse tapper na till tiden snabbt följa på varandra, enär

de brister, som f. n. vidlåda laboratorierna, äro så stora, att hela sjukhu­

sets rationella drift äventyras om icke en snar ändring till det bättre kom­

mer till stånd. Centrallaboratorierna böra tillerkännas företrädesrätt bland

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

23

aktuella byggnadsföretag å sjukhusets område. Även tillbyggnaden till garnisonsflygeln bör därför utföras så snart som möjligt. Fn nödvändig förutsättning för ett realiserande av alternativ II är, att det nya garnisons­ sjukhuset kommer till stånd utan dröjsmål. — Beträffande de båda för­ slagen till särskild nybyggnad för laboratorierna ansluter sig kollegiet på nuvarande utredningsstadium i princip till alternativ II b.

Förslaget att ansluta den ortopediska kliniken till Karolinska sjukhuset tillstyrkes av kollegiet. Kollegiet är tveksamt, huruvida 90 vårdplatser äro tillräckliga, men anser liksom kommittén, att det slutliga ställningstagan­ det bör anstå.

Vad angår möjligheterna att överföra vissa riksplatser till Akademiska sjukhuset hyser kollegiet en annan mening än kommittén. Dermatolo- giens betydelse t. ex. i fråga om de allergiska sjukdomarna har varit påfal­ lande stor. Förefintligheten av 3G riksplatser vid hudkliniken möjliggör en ur forsknings- och undervisningssynpunkt önskvärd variation av pa­ tientmaterialet. Klinikens svårigheter sammanhänga främst med personal­ bristen.

I fråga om den yrkesmedicinska avdelningen erinrar kollegiet om att en poliklinisk verksamhet beträffande yrkessjukdomarna redan bedrives vid sjukhuset och att erfarenheterna tyda på behovet av en upptagningsavdel- ning om 8—12 sängar, från vilken avdelning patienterna sedan skulle kun­ na fördelas på de kliniker, där vård rätteligen bör meddelas dem. Fn sådan anordning skulle öka sjukhusets möjligheter till undervisning beträffande dessa icke minst ur social synpunkt viktiga sjukdomar.

Direktionen för Karolinska sjukhuset ansluter sig genomgående till kommitténs förslag. Det som alternativ II b betecknade förslaget till lös­ ning av laboratoriefrågan är enligt direktionen alt föredraga, inte minst därför, att detta förslag, som förutsätter, att reumatologiska kliniken ökas med två våningar, möjliggör, att laboratorierna relativt snart få ökade ut­ rymmen, något som är oundgängligen nödvändigt, enär förhållandena vid laboratorierna redan nu äro ohållbara.

En ytterligare förutsättning för att alternativ II skall kunna fullföljas är, att utrymmen för evakuering av de vårdavdelningar, som skola tagas i anspråk för laboratorierna, ställas till förfogande inom en relativt snar framtid. Om det beslutade garnisonssjukhuset kommer till stånd, skulle vissa delar av den kirurgiska garnisonsavdelningen kunna användas som evakucringslokal under omhyggnadsperioden. Det är därför utomordentligt angeläget, att garnisonssjukhuset snarast uppföres.

Direktionen understryker behovet av efterbehandlingsplatser. Åtskilliga patienter från landsorten, som nu måste intagas på sjukhuset, skulle kun­ na behandlas polikliniskt, om de kunde inhysas i enklare utrustade lokaler

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

under behandlingstiden. Radiumhemmets gynekologiska avdelning är ex­

empelvis i trängande behov av platser för dylika patienter.

Direktionen delar uppfattningen, att bostadsbehovet i första hand bör

tillgodoses i allmänna bostadsmarknaden, men understryker svårigheterna

i detta avseende, över 100-talet vid sjukhuset redan anställda äro anmälda

som bostadssökande. Bostadsfrågan är ett så allvarligt problem, att dess

lösande är en oundgänglig förutsättning för att förse nya kliniker med

personal.

Inom direktionen ha skiljaktiga meningar uttalats av överdirektören G.

Dahlberg och intendenten O. Johansson, vilka ifrågasatt, om icke lung-

klinikerna borde placeras på den plats, där centrallaboratorierna i kom­

mitténs alternativ I tänkas förlagda.

Kommissionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets fort­

satta utbyggande har intet att erinra i vad avser kommitténs förslag om

förläggningen av nervklinikerna.

Försvarets sjukvårdsstyrelse biträder förslaget till lösning av militär­

apotekets lokalfråga.

Byggnadsstyrelsen, som varit representerad vid förslagets behandling in­

om centrala sjukvårdsberedningen, ansluter sig i allt väsentligt till vad

beredningen anfört.

Statskontoret har intet att erinra mot kommitténs förslag.

Departementschefen.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen år 1946 beslutat,

att vid Karolinska sjukhuset skall uppföras en reumatologisk klinik samt

en lungklinikbyggnad, inrymmande en medicinsk och en kirurgisk klinik.

I samband med att riksdagen år 1948 fattade beslut om Serafimerlasaret-

tets försäljning till Stockholms stad förutsattes vidare, att de vid Serafi-

merlasarettet belägna nervklinikerna skulle överflyttas till Karolinska

sjukhuset.

I proposition nr 170 till 1950 års riksdag framhöll jag med anledning

av ett av kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande fram­

lagt förslag till dispositionsplan för Karolinska sjukhuset, att det vore an­

geläget att frågan om sjukhusets fortsatta utbyggnad bleve löst så fort som

möjligt. Särskilt gällde detta den reumatologiska kliniken, lungklinikerna

och centrallaboratorierna. Jag ansåg emellertid, att frågan om en mera

definitiv dispositionsplan först borde bli föremål för ytterligare utredning.

Beträffande sjukhusets storlek uttalade jag, att det med hänsyn till bristen

på lämplig tomtmark för statliga ändamål i huvudstadens närhet vore av

vikt att möjligheter hölles öppna för en utbyggnad till ett vårdplatsantal

Kungl. Maj.ts proposition nr 123. 25

utöver 2 000 platser, vilket angivits såsom maximum av byggnadskom­ mittén. En koncentrering av nu befintliga och vissa planerade kliniker till en central byggnadskropp skulle medföra, att rätt avsevärda markom­ råden kunde stå till förfogande för framtida behov. Av särskild vikt vore, att frågan om storleken av nytillkommande kliniker ägnades uppmärk­ samhet liksom frågan, huruvida icke riksplatserna vid sjukhuset kunde minskas vid en ifrågasatt ökad intagning av medicine studerande och där­ med företagen ökning av antalet vårdplatser vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vid den fortsatta utredningen borde vidare spörsmålet om en ändrad förläggning av reumatologiska kliniken bliva föremål för ompröv­ ning. Genom en av byggnadsstyrelsen ifrågasatt förläggning av kliniken i direkt anslutning till sjukhusets huvudkomplex syntes betydande fördelar stå att vinna på längre sikt. Vad lungklinikerna angår, anförde jag, att en av centrala sjukvårdsberedningen och byggnadsstyrelsen föreslagen för­ läggning syntes innebära väsentliga fördelar. Därest enighet uppnåddes om placeringen, borde det få ankomma på byggnadskommittén att fortsätta utredningsarbetet för klinikerna på sådant sätt, att detaljerat förslag jämte huvudritningar kunde föreläggas 1951 års riksdag.

Det nu framlagda förslaget till generalplan har till behandling upptagit samtliga de problem, som berördes av mig i propositionen nr 170/1950. Byggnadskommittén har enligt min mening på ett synnerligen skickligt sätt löst sin svåra och omfattande uppgift att framlägga ett program för sjuk­ husets fortsatta utbyggnad. Förslaget innebär, att nytillkommande vård­ platser i största möjliga utsträckning anslutas till sjukhusets centralkom­ plex. I fråga om lungklinikerna och nervklinikerna har detta varit tekniskt omöjligt med hänsyn till klinikernas storlek. Däremot har kommittén före­ slagit, att den reumatologiska kliniken skall anslutas direkt till huvudbloc­ ket. Denna lösning torde icke endast innebära fördelar ur inre kommuni­ kationssynpunkt utan också lämna möjlighet öppen för en intim, personlig kontakt med de medicinska vårdavdelningarna, vilket torde komma att vara till båtnad för undervisningen, forskningen och sjukvården på detta område. De fördelar, som stå att vinna genom ett realiserande av byggnads­ kommitténs nu framlagda förslag, komma sannolikt att visa sig mera uppen­ bara i den män övriga delar av kommitténs dispositionsplan bli realiserade. Jag biträder sålunda principförslaget beträffande denna klinik, vilken har beräknats för samma lokalutrymmen som enligt det tidigare förslaget. Kostnaderna, som hösten 1948 beräknades till 1 250 000 kronor och som vid prisläget sommaren 1950 uppgå till 1 375 000 kronor — vari jämväl in­ räknas tidigare utredningskostnader — föranleda ingen erinran från min sida. Kommittén har emellertid föreslagit, att klinikens vårdavdelningar skulle förses med samtalsrum samt att förrådsutrymmen om cirka 150 in2 skulle tillföras kliniken. Detla förslag innebär så påtagliga fördelar och

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

medför så ringa ytterligare kostnad — 85 000 kronor — att jag anser mig

böra förorda detsamma. Det torde få ankomma på kommittén att utföra

arbetsritningar till den reumatologiska kliniken samt utföra övriga förbe­

redelsearbeten i enlighet med det skisserade programmet.

I frågan om lungklinikernas placering har kommittén förordat den plats

på västra sjukhusområdet, som i 1946 års riksdagsbeslut avsetts för dessa

kliniker. Kommittén har ej funnit det möjligt att företaga av mig ifrågasatt

begränsning av klinikernas storlek. På av kommittén anförda skäl och

med hänsyn till att varken den tidigare byggnadskommittén eller remiss-

myndigheterna hyst någon avvikande mening i denna del, finner jag mig

böra ansluta mig till förslaget. Kommittén torde således få fortsätta förbe­

redelsearbetet för att snarast möjligt kunna påbörja klinikbyggnaden. Kom­

mitténs beräkning av kostnaderna — 7 070 000 kronor — föranleder ingen

erinran från min sida.

Jag finner det likväl angeläget att ånyo framhålla vikten av att byggnads­

kommittén i sitt fortsatta arbete tillvaratager varje möjlighet till begräns­

ning av nytillkommande klinikers storlek. Jag ansluter mig i detta sam­

manhang till det av kommittén framförda förslaget, att den nuvarande hud­

klinikens storlek i lämpligt sammanhang bör bliva föremål för en förut­

sättningslös omprövning i syfte att undersöka, huruvida möjlighet förelig­

ger att disponera viss del av densamma för andra vårdbehov.

En väsentlig del av kommitténs betänkande utgör de framlagda för­

slagen till lösning av centrallaboratoriernas lokalfråga samt omdisposi­

tionen av lokalerna inom huvudkomplexet. Kommittén har, såsom fram­

går av den lämnade redogörelsen, härvid diskuterat olika lösningar. Lik­

som remissmyndigheterna finner jag för egen del förslaget att förlägga

vissa utrymmen tillhörande ifrågavarande laboratorier inom centralbloc­

kets södra länga innebära en väl funnen lösning. Förslaget får betraktas

som ett led i kommitténs strävan att koncentrera sjukhusbebyggelsen i

största möjliga mån till eller omkring huvudkomplexet. Enligt kommittén,

som understryker, att vissa specialkliniker ej kunna undvara egna labora­

torier, skulle de fysiologiska och kemiska centrallaboratorierna förläggas

inom södra sjukhuslängan. I övrigt skulle det bakteriologiska centrallabo­

ratoriet, forskningslaboratorierna samt djurstallarna förläggas i en fri­

stående byggnad utanför huvudkomplexet. Härvid har kommittén fram­

lagt två preliminära förslag, till vilka anledning torde saknas att nu taga

ställning. I fråga om de till huvudblocket förlagda laboratorielokalerna

medför ett förverkligande av förslaget, att vissa om- och tillbyggnadsåtgär­

der måste vidtagas. Sålunda kräver ianspråktagandet av redan befintliga

vårdavdelningar vissa ombyggnadsarbeten, varjämte det redan beslutade

nya garnisonssjukhuset snarast måste uppföras för att frigöra de vid

Karolinska sjukhuset nu belägna garnisonsavdelningarna samt en tillbygg-

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

27

nåd till sjukhusets E-flygel vidtagas i så god tid, att det fullständiga ut­

byggandet av centrallaboratorierna icke fördröjes. Slutligen skulle den

flygel, som avses skola inrymma den reumatologiska kliniken, påbyggas

med två våningar för en kostnad av omkring 600 000 kronor. Trots de icke

oväsentliga störningar i sjukhusdriften, som måste uppstå vid ett genom­

förande av de ifrågasatta byggnadsarbetena i huvudkomplexet, anser jag

mig böra förorda kommitténs förslag till lösande av laboratoriefrågan även

på den grund att en lösning efter denna linje enligt kommitténs beräk­

ningar komme att ställa sig betydligt billigare än det diskuterade alterna­

tivet med en gemensam fristående byggnad för samtliga centrallaboratorier.

Genom tillskottet av lokaler inom södra sjukhuslängan skulle ej blott la­

boratoriefrågan få en snabb och tillfredsställande lösning utan även ut­

rymme beredas inom centralblocket för flertalet av de specialkliniker, som

kommittén omnämnt i sitt betänkande och vilka på grund av markbrist

ej torde kunna förläggas till Sabbatsbergs sjukhus. Vad kommittén sålunda

anfört rörande södra sjukhuslängans om- och tillbyggnad ansluter jag mig

till, men förutsätter, att Kungl. Maj :t och riksdagen framdeles i detalj får

tillfälle att taga närmare ställning till det lokalprogram, som kommittén

ämnar framlägga i detta avseende. Påbyggnaden av den reumatologiska kli­

niken torde i besparingssyfte böra ske samtidigt med klinikens uppförande.

Jag ansluter mig även till kommitténs principförslag, att den ortope­

diska kliniken i en framtid förlägges till Karolinska sjukhuset. Förslaget,

att den för kiiniken avsedda operationsavdelningen, skulle inrymmas i hu­

vudkomplexets norra länga torde böra närmare övervägas. I anslutning till

en överflyttning av den ortopediska kliniken till sjukhuset bör också prö­

vas, huruvida icke den vid sjukhuset provisoriskt upprättade arbetsklini-

ken för kvalificerad arbetsprövning bör givas permanent karaktär samt

anslutas till den socialmedicinska verksamhet, som redan nu bedrives vid

vanföreanstalten. Frågan om den yrkesmedicinska avdelningens lokalfråga

torde böra närmare utredas av kommittén före ett slutligt ställningstagan­

de från statsmakternas sida.

I fråga om nervklinikerna har undersökts huruvida dessa skulle kunna

erhålla en central placering i förhållande till huvudkomplexet. Enligt ett

av kommissionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets fort­

satta utbyggande framlagt förslag till utformning av klinikerna skulle

byggnadsvolymen utgöra över 70 000 m:i och byggnadskostnaden

It) 500 000 kronor. För den händelse att klinikerna skulle bliva av

denna storlek har kommittén funnit övervägande skäl tala för en förlägg­

ning öster om det centrala sjukhusblocket. En förutsättning härför är

dock, att viss del av Eugeniahcmmets område lagcs i anspråk som bygg-

nadsplats. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört angående bristen på

lämplig tomtmark i sjukhusets närhet förordar jag, att Eugeniahemmets

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

område för framtiden reserveras för statliga ändamål och i första hand ta-

ges i anspråk för behov, som kunna uppstå i samband med Karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande.

Vid en utbyggnad i enlighet med föreliggande generalplan skulle sjuk­

husets vårdplatsantal komma att öka med 820 till 2 141. Detta förhållande

gör det nödvändigt att ompröva frågan om sjukhusets centrala köks-,

tvätt- och maskinanläggningar. Genom en mindre omändring skulle köks­

anläggningen räcka för en beläggning motsvarande 2 200 platser. Ängpan-

ne- och elektricitetscentralen skulle genom anskaffande av en 20-tons-

panna samt genom ett framtida utbyte av fyra 7-tonspannor mot 11-tons-

pannor erhalla en tillräcklig effekthöjning såväl för sjukhusets utbyggnad

som för de byggnadsföretag, som planeras vid Karolinska institutet. To­

talkostnaden har beräknats till 2 100 000 kronor. I fråga om tvättanlägg­

ningen anses, att den erforderliga kapacitetshöjningen kan ernås genom

en utbyggnad av tvättbyggnaden samt genom komplettering av maskin­

utrustningen, allt för en kostnad av 1 060 000 kronor. Kommitténs förslag

i denna del synes utgöra en naturlig följd av vad kommittén i övrigt före­

slagit i fråga om sjukhusets utbyggnad. Jag ansluter mig jämväl till de

gjorda kostnadsberäkningarna. Vad kommittén anfört angående behovet

av nya lokaler för militärapotek, administrationslokaler och verkstäder

vid sjukhuset föranleder ej heller någon erinran från min sida.

En viktig förutsättning för ett realiserande av föreliggande generalplan

är tillgången på tillräcklig sjukhuspersonal av olika kategorier. Redan

nu erbjuder personalproblemet stora svårigheter för ett fullt utnyttjande

av sjukhuset. Under senare tid ha emellertid vissa åtgärder vidtagits för

att häva den besvärande personalbristen. Sålunda finnes numera vid sjuk­

huset en personalkonsulent, vars huvudsakliga uppgift är att anskaffa bo­

städer åt personalen i den öppna bostadsmarknaden. Vidare må erinras

om att Solna stad har under uppförande ett bostadshus, avsett för perso­

nal vid Karolinska sjukhuset. Jag förutsätter, att direktionen för Karo­

linska sjukhuset ägnar frågan fortlöpande uppmärksamhet och till Kungl.

Maj :t inkommer med sådana förslag, som kunna bidraga till att förbättra

personalrekryteringen.

Vad slutligen angår byggnadskommitténs anslagsäskanden för nästa

budgetår följer av vad jag i det föregående förordat, att medel böra be­

räknas för att möjliggöra ett påbörjande av generalplanens aktuella etapp,

vilken innefattar uppförandet av en reumatologisk klinik, lungkliniker,

byggnadsåtgärder i det centrala vårdblocket, utbyrggnad av tvättanlägg­

ningen samt beställning av utrustning för ångpanne- och elektricitetscen­

tralen. I likhet med kommittén anser jag, att följande belopp böra stå till

föriogande för nästa budgetår, nämligen 1 000 000 kronor för uppgörande

av arbetsritningar och påbörjande av den reumatologiska kliniken, 500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

29

kronor för uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av lungklini- kerna, 200 000 kronor för uppgörande av arbetsritningar till centrallabora­ torierna och föreslagna byggnadsåtgärder i det centrala vårdblocket, 300 000 kronor för beställning av ny utrustning i ångpanne- och elektrici­ tetscen trålen samt 300 000 kronor för påbörjande av utbyggnad av tvättan­ läggningen. Med hänsyn till att de föreslagna åtgärderna i fråga om de centrala maskinanläggningarna avse sådan utrustning, som är att hänföra till fast inredning, torde medel för ändamålet böra anvisas på kapitalbud­ geten. Något särskilt anslag på driftbudgeten till utrustning vid Karolin­ ska sjukhuset är sålunda ej erforderligt. Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra (1 000 000 -j- 500 000 -j- 200 000 + 300 000 + 300 000) 2 300 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av Karolinska sjukhuset under Statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budget­ året 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 2 300 000 kronor.

Bidrag till

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. m.

Inledning.

Av Karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd till Norrtulls sjukhus och den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdan­ stalt för sjuka barn. De avtal, som tidigare lågo till grund för samarbetet mellan berörda parter, utgingo under år 1950. Genom beslut av 1950 års riksdag (prop. nr 170, riksd. skr. nr 317) godkände riksdagen av departe­ mentschefen förordade grunder dels för samarbete med Stockholms stad rörande driften av Norrtulls barnsjukhus, dels ock för fördelning av drift­ kostnaderna vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. De nya grunderna skulle gälla intill dess den nya pediatriska kliniken vid Karo­ linska sjukhuset toges i bruk för sitt ändamål, dock högst intill den 1 juli 1952. I enlighet härmed ha nya avtal slutits mellan staten och resp. parter.

Den nya pediatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk den 1 juli 1951. Därigenom aktualiseras frågan angående för­ läggningen av den andra kliniken i pediatrik.

Genom beslut den 22 juni 1950 har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommis­ sionen för förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggan­

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

de in. in. att å statens vägnar upptaga förhandlingar rörande den framtida

förläggningen av Karolinska institutets dubbelklinik i pediatrik.

Som resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med delege­

rade från Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt, har kommissionen med skrivelse den 20 februari 1951

framlagt förslag till avtal rörande upplåtelse av Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka barn för den medicinska undervisningen m. m. Om

innehållet i detta avtalsförslag ha samtliga parters delegerade enats.

Beträffande vårdanstaltens tillkomsthistoria och verksamhet samt inne­

hållet i 1950 års avtal ber jag att få hänvisa till framställningen i prop.

nr 170/1950.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Enligt det av Kungl. Maj:t den 28 maj 1948 med stöd av riksdagens be­

slut den 26 maj 1948 godkända s. k.- sabbatsbergsavtalet (se prop. nr

213/1948) skall vid Sabbatsbergs sjukhus inrättas bl. a. en pediatrisk kli­

nik. Denna kan dock icke komma till stånd inom de närmaste åren, varför

kommissionen enligt givet uppdrag haft att taga ställning till var Karo­

linska institutets andra klinik i pediatrik fr. o. m. den 1 juli 1951 proviso­

riskt skall förläggas.

Vid tidigare förhandlingar med Stockholms stad angående den pediat-

riska undervisningen har kommissionen utgått från att Norrtulls sjukhus

skulle bibehållas såsom en av institutets kliniker i pediatrik och undervis­

ningen vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt nedläggas. I samband med

nu förda förhandlingar har emellertid från Stockholms stads delegerade

meddelats, att staden numera icke avsåge att i fortsättningen använda

Norrtulls sjukhus såsom barnsjukhus utan ämnade taga detta sjukhus i

anspråk för stadens sinnessjukvård.

Då det från läkarhåll gjorts gällande, att Kronprinsessan Lovisas barn­

sjukhus icke vore av tillfredsställande beskaffenhet såsom undervisnings-

klinik med hänsyn till föreliggande brister i fråga om lokaler, utrustning

och personalorganisation, har kommissionen övervägt en överflyttning av

den ena kliniken till Sachsska barnsjukhuset eller till barnsjukhuset Sa­

mariten. Denna tanke fann kommissionen emellertid icke genomförbar

med hänsyn till lokala och personella förhållanden. Under sådana omstän­

digheter fann kommissionen intet annat alternativ föreligga, än att Kron­

prinsessan Lovisas vårdanstalt får tjänstgöra såsom en Karolinska insti­

tutets klinik i pediatrik till dess den tilltänkta pediatriska kliniken vid

Sabbatsbergs sjukhus kommer till stånd.

Kommissionen betraktar den fortsatta förläggningen till Kronprinses­

san Lovisas vårdanstalt allenast såsom ett ur undervisningens synpunkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

3t

mindre tillfredsställande provisorium, vilket till tidslängden bör i möjli­

gaste mån begränsas. Det är därför av synnerligen stor betydelse, att den

blivande pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus kommer att ingå i

den första utbyggnadsetappen. Detta har kommissionen framhållit vid för­

handlingarna med stadens delegerade, och från dessas sida har uttalats, att

man vore villig att medverka härtill, i den mån tekniska förutsättningar

härför funnes.

Avtalsförslaget innebär, att vårdanstaltens samtliga vårdplatser i princip

skola disponeras för stadens och länets sjuka, och innehåller därför icke

några bestämmelser angående s. k. riksplatser. Motsvarande regel har

följts i sabbatsbergsavtalet och i det nu gällande avtalet om Norrtulls barn­

sjukhus. Med hänsyn till framkomna önskemål från representanter för

barnkirurgien, att vårdanstaltens kirurgiska avdelning i fråga om vissa

specialiteter förses med tillräckligt material, ha dock stadens och länets

delegerade förklarat sig villiga medverka till att visst mindre antal platser,

förslagsvis fem, för sådant ändamål ställes till förfogande för remisspa­

tienter från främmande sjukvårdsområden, under förutsättning att be­

tryggande garantier lämnas för att motsvarande antal platser tillhandahål-

les staden och länet vid Karolinska sjukhusets pediatriska klinik utöver ti­

digare kontrakterade platser. Denna fråga har dock icke ansetts kunna be­

röras i föreliggande avtalsförslag, utan avsikten är, att vederbörande sjuk­

vårdsmyndigheter härom skola upptaga särskilda förhandlingar med di­

rektionen för Karolinska sjukhuset.

Samtliga parters delegerade ha varit ense om att sabbatsbergsavtalet

borde tjäna såsom mönster för det nya avtalet så långt detta vore möjligt.

Vissa ändringar och tillägg ha dock nödvändiggjorts av de speciella för­

hållandena i detta fall.

Förhandlingskommissionens förslag till avtal har följande lydelse:

Mellan svenska staten, H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för

sjuka barn, Stockholms stad och Stockholms läns landsting är -— under

förutsättning av Kungl. Maj :ts, styrelsens för H. K. H. Kronprinsessan Lo­

visas vårdanstalt för sjuka barn, Stockholms stadsfullmäktiges och Stock­

holms läns landstings godkännande — följande avtal träffat.

§ 1 .

H. K. H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, i det föl­

jande kallad vårdanstalten, upplåter vårdanstaltens samtliga avdelningar

till Karolinska mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål att

tjäna som en institutets pediatriska klinik.

§ 2

.

Vårdanstalten förbinder sig att ställa anstaltens samtliga vårdplatser till

disposition för vård av sådana sjuka, som staden respektive länet enligt

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

sjukhuslagen äro skyldiga bereda vård, därvid till stadens disposition stäl­

las minst 108 vårdplatser och till länets disposition minst 42 platser.

§ 3.

Staten tillsätter samt bestrider hela löne- och pensionskostnaden för

dels överläkaren vid vårdanstaltens medicinska avdelning, vilken tillika är

professor i pediatrik vid Karolinska institutet, dels ock övrig personal,

som erfordras uteslutande för forsknings- eller undervisningsändamål, dock

att vårdanstalten bestrider kostnaden för särskilt överläkararvode åt nyss­

nämnda överläkare med samma belopp, som utgår till motsvarande överlä­

kare vid Karolinska sjukhuset.

Härjämte bidrager staten med halva löne- och pensionskostnaden för av

vårdanstalten anställd läkarpersonal, dock med undantag av personalläkare

samt patolog och obducent. Skulle för patolog- och obducentgöromål inrät­

tas särskild tjänst, lämnar staten bidrag även till sådan tjänst på sätt nyss

sagts.

Vårdanstalten förbinder sig att å anstaltens stat uppföra två nya tjänster

såsom andre underläkare, vilka tjänster äro avsedda att ersätta de två ama­

nuenstjänster, vilka för närvarande äro uppförda på Karolinska institutets

stat för tjänstgöring vid vårdanstalten.

§ 4.

Mom. 1. Staten skall årligen till vårdanstalten erlägga ett belopp, mot­

svarande tio procent av anstaltens driftkostnader, varmed avses sådana

kostnader, som vid sjukhusförvaltning normalt påföras driften, dock icke

det i 3 § 1 st. omnämnda särskilda överläkararvodet. Såsom driftkostnad

anses således bland annat kostnaderna för normalt årligt underhåll av an­

staltens byggnader med undantag av dels de kostnader, som utgöras av

ränte- och amorteringskostnader för dessa byggnader, för vilket ändamål

staten erlägger särskild ersättning enligt § 5, dels ock de löne- och pen­

sionskostnader, som avses under § 3 och vilka staten helt eller delvis be­

talar.

Statens bidrag enligt första stycket beräknas å driftkostnaderna, sedan

från dessa kostnader dragits inkomsterna för personalens kosthåll, tjänste­

bostäder o. d., poliklinikavgifter, till driftkostnadernas bestridande stående

.avkastning av donationer ävensom räntor och övriga inkomster med un­

dantag av legosängsavgifterna.

Mom. 2. Den sålunda med beaktande av mom. 1 uppkomna restkostna-

den fördelas mellan Stockholms stad och Stockholms län i förhållande

till antalet vårddagar för staden och länet.

Staden och länet äga vid fördelningen av i detta mom. st. 1 omnämnd

Testkostnad att envar tillgodoräkna sig den på dem fallande delen av dels

för ifrågavarande patienter erlagda legosängsavgifter, dels ock eventuellt

utgående statsbidrag till driften av barnavdelningar.

Den på staden och länet belöpande slutliga restkostnaden utgår dock

med högst det belopp per vårddag, som motsvarar den genomsnittliga vård­

kostnaden per vårddag — efter avdrag av samtliga inkomster utom lego­

sängsavgifter och eventuellt statsbidrag till driften av barnavdelningar —

vid stadens egna barnsjukhus under motsvarande tid.

Kungl. Maj:is proposition nr 125.

33

§ 5.

För användningen av sjukhusbyggnaderna för undervisningsändainål

skall staten årligen till vårdanstalten utgiva särskild ersättning, motsva­

rande Vi X 1,2 5 procent av byggnadernas för året gällande taxeringsvärde.

§ 6.

1 avtalet omnämnda bidrag skola utbetalas till vårdanstalten i den ord­

ning, som Kungl. Maj:t respektive staden och länet bestämma.

§ 7.

Där ersättning för vård å vårdanstalten erlägges annorlunda än jämlikt

8 kap. lagen om fattigvård eller 65 § lagen om samhällets barnavård, skall

vårdavgiften utgå, beträffande patient, som är bosatt i Stockholms stad el­

ler Stockholms län, med samma belopp, som å stadens motsvarande an­

stalter, samt beträffande annan patient med samma belopp, som gäller å

stadens anstalter för patienter, bosatta utom Stockholms stad.

I fråga om befrielse från eller nedsättning av sådan vårdavgift skola

gälla samma bestämmelser som beträffande stadens respektive länets egna

sjukhus.

§ 8

.

Rapport över beläggningen skall dagligen avgivas till stadens sjukhus­

direktion och landstingets förvaltningsutskott enligt av stadens sjukhus­

direktion respektive förvaltningsutskottet fastställt formulär.

§ 9.

Det åligger professorn samt övriga läkare vid vårdanstalten, vilka avlö­

nas av medel på Karolinska institutets stat, att vid utövandet av sina be­

fattningar hos vårdanstalten noggrant ställa sig till etterrättelse de ord­

ningsregler och övriga bestämmelser, vilka vårdanstaltens styrelse pa

grund av stadgarna för Föreningen för barnasjukvård kan finna nödigt

lämna i och för vårdanstaltens administration och ordnandet av sjukhusets

verksamhet.

§

10

.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1951 till och med den 30 juni

1956, dock att avtalet iorlänges med ett år i sänder, därest icke uppsäg­

ning av detsamma från någon av parterna sker senast tio månader före

avtalstidens utgång.

§

11

.

Genom detta avtal upphäves tidigare mellan parterna träffat avtal rö­

rande fördelningen av kostnaderna in. m. vid vårdanstalten, dock att hit­

tills gällande, av staden fastställda villkor för utgivande av bidrag till vård­

anstalten alltjämt skola iakttagas av anstalten i den mån de icke strida

emot bestämmelserna i detta avtal.

I sin specialmolivering till avtalsförslaget har förhandlingskommissioneu

till en början särskilt berört vissa avvikelser från sabbatsbergsavtalel.

Härom anför kommissionen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1051. 1 sand. Nr 125.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Genom sabbatsbergsavtalet åtog sig staten andel i kostnaderna för ny­

byggnader samt ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å befint­

liga byggnader ävensom i samband härmed stående utrustning. Sådant ge­

nerellt åtagande har kommissionen icke ansett böra inflyta i det nu ifråga­

varande avtalet. De nuvarande byggnaderna vid vårdanstalten tillhöra

H. K. H. Kronprinsessan Lovisas förening för barnsjukvård; tomten äges

av Stockholms stad, som för ändamålet upplåtit densamma till föreningen.

Med hänsyn till dessa förhållanden och då dubbelklinikens förläggning till

vårdanstalten avses bliva endast ett relativt kortvarigt provisorium, har

kommissionen icke ansett det tillrådligt, att staten ikläder sig generellt

ekonomiskt ansvar för någon del av eventuellt blivande ny- eller ombygg-

nadskostnader m. m. Därest viss ombyggnad blir aktuell, bör enligt kom­

missionens mening staten först efter särskilda förhandlingar med vårdan­

stalten och övriga parter och sedan tillfälle beretts till prövning av ett ut­

arbetat förslag till sådan ombyggnad, taga ställning till frågan, huruvida

och på vilka villkor ett deltagande från statens sida i kostnaderna kan

anses motiverat.

Enligt sabbatsbergsavtalet skall den underordnade läkarpersonalen till­

sättas av staten. En tillämpning av samma regel beträffande vårdanstalten

har befunnits kunna medföra svårigheter i fråga om den nuvarande läkar-

personalens löne- och pensionsförmåner och dess rättsliga ställning i öv­

rigt. Då vårdanstaltens styrelse handhaft denna uppgift utan anmärkning

under alla de år, undervisningen varit förlagd till anstalten, har det synts

kommissionen försvarligt och lämpligt, att styrelsen även under den be­

gränsade tid, som det nya avtalet är avsett att gälla, får behålla denna be­

fogenhet, trots statens ökade andel i avlöningskostnaderna. Likaså har

kommissionen för att undvika en tungrodd förhandlingsprocedur ansett

sig kunna avstå från kravet på att staten under avtalstiden skulle äga med­

bestämmanderätt i fråga om antalet underordnade läkare, såsom bestämts

i sabbatsbergsavtalet.

Beträffande innehållet i de särskilda paragraferna i avtalsförslaget an-

föres i övrigt.

§ E

Paragrafen är likalvdande med § 1 i det nuvarande avtalet med undan­

tag av att den i sistnämnda avtals § 1 förekommande bestämmelsen om

att en av professorerna i pediatrik vid institutet skall vara överläkare vid

vårdanstaltens medicinska avdelning uteslutits och i stället flyttats till

§ 3, första stycket i avtalsförslaget.

§ 2

.

De 25 sängar, om vilka det nuvarande avtalet icke innehåller några be­

stämmelser och som vid ingåendet av det tidigare avtalet förutsattes vara

riksplatser, ha enligt § 2 fördelats på staden och länet med 18 platser på

staden och 7 platser på länet enligt överenskommelse mellan stadens och

länets delegerade.

§ 3.

Första stycket i denna paragraf motsvaras av § 10, mom.l a) i sabbats­

bergsavtalet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

35

Beträffande bestämmelserna i andra stycket ha samtliga parters dele­ gerade varit ense om att dels kostnaden för personalläkaren, dels ock kost­ naderna för patolog- och obducentgöromål, för vilka nu icke särskild tjänst finnes inrättad utan där ersättning bestrides i mån av föreliggande behov, skola hänföras till anstaltens driftkostnader, varom stadgas i § 4 av avtals- förslaget. Om däremot en särskild tjänst skulle inrättas för patolog- och obducentgöromål, är det enligt kommissionens mening skäligt, att staten bidrager med halva kostnaden även för en sådan tjänst.

Då i nyssnämnda stycke liksom även i § 4 talas om pensionskostna­ der, avser detta endast de pensionskostnader, som falla inom själva avtals­ tiden. Några pensionsförpliktelser utöver denna tidrymd har således var­ ken staten, staden eller länet iklätt sig. då ju avtalet icke medför någon rubbning i det förhållandet att vårdanstaltens styrelse är huvudman för anstalten.

Innehavarna av de två amanuenstjänster, som avses i tredje stycket, tjänstgöra såsom underläkare vid vårdanstalten, men staten har hittills bestritt hela kostnaden för deras avlöning. Då nu enligt avtalsförslaget staten skall bidraga med halva kostnaden för all underordnad läkarper- sonal, har kommissionen hävdat, att även dessa tjänster borde uppföras på anstaltens stat och alltså övriga parter deltaga i kostnaden för desamma liksom för annan underordnad läkarpersonal. Detta kommissionens yr­ kande har godkänts av de övriga delegerade.

Det förutsättes att övrig för vårdanstalten behövlig personal skall till­ sättas, avlönas och pensioneras av anstalten. Till kostnaderna härför kom­ mer staten följaktligen att lämna bidrag enligt § 4, mom. 1.

§ 4 (mom. 2, tredje stycket).

Motsvarande bestämmelse finnes i det nuvarande avtalet, i vilket den infördes efter särskilt yrkande från stadens sida i syfte att undvika, att staden enligt bestämmelserna i § 2 i sjukhuslagen skulle komma att be­ traktas som huvudman för anstalten. Såsom vederbörande departements­ chef påpekat i prop. 170/1950 kan bestämmelsen icke medföra ökade för­ pliktelser för statsverkets del.

§ 5.

Vid bestämmandet av i denna paragraf angiven ersättning har tillämpats samma beräkningsgrund, som använts vid bestämmandet av den i 1949 års avtal rörande driften av allmänna barnbördshuset fastställda platskost- nadsavgiften, nämligen en avskrivningsprocent av 1,2 5 procent å byggna­ dernas värde. Då i ett flertal fall under senare år vid samverkan mellan staten, staden och länet rörande för undervisning upplåtna sjukhusanlägg­ ningar den regeln följts, att av undervisningen föranledda kostnader an­ setts motsvara ]/i av den totala anläggningskostnaden, har vid förhand­ lingarna överenskommits, att statens nämnda ersättning till vårdanstalten likaledes bör utgå med Yr av det på angivna sätt framräknade avskriv- ningsbeloppet. Detta åtagande från statens sida avser dock endast ersätt­ ning för på staten fallande andel av avskrivningskostnaden för nu befint­ liga byggnader.

8 6

.

Paragrafen motsvaras av § 3, sista stycket i nu gällande avtal.

36

Kungl. Maj: Is proposition nr 123.

§§ 7—9.

Dessa paragrafer äro likalvdande med §§ 4—6 i nu gällande avtal.

§

10

.

Kommissionen har i det föregående anfört skäl varför klinikens fortsatta

förläggning till vårdanstalten bör göras till ett relativt kortvarigt proviso­

rium. Med hänsyn härtill har en avtalstid av fem år ansetts lämpligt av­

vägd.

För att giva en föreställning om statens kostnader enligt det föreslagna

avtalet i jämförelse med kostnaderna enligt gällande avtal framlägger

kommissionen vissa beräkningar. Härvid har kalenderåret 1949 tagits till

utgångspunkt. Enligt nämnda beräkningar skulle statsverkets kostnader

för år 1949 ha uppgått till 283 000 kronor enligt gällande avtal och 313 000

kronor enligt föreliggande avtalsförslag. Det nya avtalet skulle alltså ha

föranlett en utgiftsökning av 30 000 kronor.

Vid uppskattningen av statsverkets blivande kostnader för bidrag till

vårdanstaltens drift under budgetåret 1951/52 utgår kommissionen i första

hand från driftkostnaderna vid anstalten för kalenderåret 1950. Dessa

kunna uppskattas till i runt tal 2 000 000 kronor. Från dessa kostnader

skola jämlikt § 4 i avtalsförslaget dragas: 1) ränte- och amorteringskost-

nader för anstaltens byggnader, 2) de lönekostnader, till vilka staten i an­

nan ordning bidrager (§ 3 i avtalsförslaget), 3) inkomsterna för persona­

lens kosthåll, tjänstebostäder och dylikt, poliklinikavgifter, till driftkost­

nadernas bestridande stående avkastning av donationer ävensom räntor

och övriga inkomster med undantag av legosängsavgifterna. Då kostnader­

na under 1) år 1950 uppgingo till 45 442 kronor och kostnaderna under

2) kunna beräknas till 239 000 kronor samt inkomsterna under 3) ut­

gjorde 193 995 kronor, kan beräknas återstå ett belopp av (2 000 000 —

45 442 — 239 000 — 193 995) 1 521 563 kronor, av vilket staten skall er­

lägga 10 procent eller 152 156 kronor. Statens bidrag till läkarpersonalen

enligt § 2 uppgår till 119 870 kronor. Ersättning enligt § 5 för använd­

ningen av sjukhusbyggnaderna för undervisningsändamål kan beräknas

till 4 687 kronor.

Statens anslag till vårdanstaltens drift under budgetåret 1951/52 kan

sålunda uppskattas till (152 156 + 119 870 + 4 687) 276 713 kronor. Dä

det emellertid torde kunna förväntas, att driftkostnaderna på grund a\

förmodad höjning av personalens löner och ökande priser komma att icke

oväsentligt stiga under nästa redovisningsperiod, torde beloppet böra ökas

med uppskattningsvis 20 procent eller cirka 55 000 kronor. Statsbidraget

kan alltså approximativt beräknas till (276 713 + 55 000) i runt tal 332 000

kronor.

Kommissionen erinrar, att, om föreliggande förslag bifalles, några an­

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

37

slag till avlöning av vissa läkare vid Norrtulls sjukhus och till bidrag till vissa driftkostnader vid samma sjukhus icke bliva erforderliga för tiden fr. o. in. den 1 juli 1951. Karolinska institutets avlöningsanslag kan dess­ utom fr. o. in. budgetåret 1951/52 minskas med ett belopp, motsvarande nu utgående årsarvoden till en klinisk amanuens (16 704 kronor) och en po­ liklinikamanuens (13 604 kronor), varjämte ur institutets nuvarande an­ slag till materiel in. in. bör utgå en anslagspost å 3 400 kronor, avseende vissa kostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt.

Yttranden.

över förslaget ha yttranden avgivits av statskontoret, medicinalstyrel­ sen, universitetskanslern — efter hörande av Karolinska institutets lärar­ kollegium — Stockholms läns landstings förvaltningsutskott samt styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Förslaget har där­ jämte remitterats till Stockholms stadskollegium, som emellertid ännu icke inkommit med svar.

Statskontoret och medicinalstyrelsen ha lämnat förslaget utan erinran.

Karolinska institutets lärarkollegium anför.

Om Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt skulle bibehållas såsom en in­ stitutets klinik i pediatrik, måste denna klinik genomgå en genomgripan­ de modernisering och utbyggnad såväl beträffande lokaler som i fråga om utrustning och personalorganisation för att kunna tillfredsställa undervis­ ningens och forskningens krav. Endast om den blivande pediatriska klini­ ken vid Sabbatsbergs sjukhus snabbt bleve färdigställd, kunde kraven på förändringar vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt minskas och upprust­ ningen sålunda bli ett provisorium. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt saknar en sluten barnpsykiatrisk avdelning. Om vårdanstalten skall bibe­ hållas som undervisningsklinik, framstår det därför som ett mycket be­ stämt önskemål, att den utrustas med en sådan avdelning. Under dessa förutsättningar vill lärarkollegiet för sin del förorda ett godkännande av avtalsför slaget.

Beträffande de två amanuenstjänster, vilka f. n. äro uppförda på institu­ tets stat, förordar kollegiet ändrade avtalsbestämmelser som en följd av det avtal, som träffats mellan Sveriges läkarförbund och Stockholms stad i fråga om läkare i underordnad ställning Aid stadens sjukhus. De två amanuenstjänsterna, som föreslås ersatta av två nya tjänster såsom andre underläkare, böra således enligt kollegiets mening i stället ersättas av två tjänster såsom förste underläkare. Med andre underläkartjänst avses näm­ ligen enligt nämnda mellan Sveriges läkarförbund och Stockholms stad träffade avtal tjänst som inrättats för läkare med mindre än ett års utbild­ ning inom specialiteten. Amanuenstjänsterna besättas nu och måste för sjukvårdens behöriga bedrivande vid en specialklinik besättas med läkare, som redan inneha minst ett års utbildning inom specialiteten. Amanuens­ tjänster böra således utbytas mot förste underläkartjänster. Därest de ti­

digare amanuenstjänsterna ändras till andre underläkartjänster, skulle

antalet andre underläkare vid kliniken komma att uppgå till ej mindre än

tre. börutom att kliniken härigenom skulle nödgas arbeta med ej mindre

än tre i specialiteten outbildade befattningshavare, skulle hela den nuva­

rande läkarutbildningsramen vid kliniken sprängas sönder genom att det

passagesystem skulle försvåras, som är nödvändigt för att alla läkare skola

kunna passera via olika tjänster på ett sådant sätt, att en allsidig och till­

räckligt lång specialistutbildning erhålles. Enligt från Sveriges läkarförbund

inhämtade uppgifter torde kravet på specialistutbildning, f. n. uppgående

till tre år, under 1951 eller 1952 komma att höjas till fem år. Ytterligare en

nackdel med det nu framlagda förslaget är, att amanuenserna skulle få vid­

kännas en försämring i lönehänseende, enär andre underläkare skulle er­

hålla lägre lön än de nuvarande amanuenserna, vilkas avlöning minst mot­

svarar den för förste underläkare föreslagna.

Kollegiet vill därjämte framhålla behovet av riksplatser icke blott på

den kirurgiska avdelningen utan även på den medicinska barnavdel­

ningen.

Universitetskanslern säger sig vara ense med kommissionen om att den

medicinska undervisningens tortsatta förläggning till Kronprinsessan Lo­

visas vårdanstalt måste betraktas allenast som ett mindre tillfredsställande

provisorium, vilket till tidslängden bör i möjligaste mån begränsas. Den

blivande pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus bör därför ingå i

den för detta sjukhus avsedda första utbyggnadsetappen. Vad angår utrus­

tandet av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt med en sluten barnpsykiat-

risk avdelning instämmer kanslern i vad Karolinska institutets lärarkolle­

gium därom anfört. I likhet med lärarkollegiet anser universitetskanslern

jämväl, att de båda i avtalsförslaget nämnda tjänsterna som andre underlä­

kare skäligen borde ersättas av tjänster som förste underläkare. I övrigt

lämnas avtalsförslaget utan erinran.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott förklarar sig vara be­

rett att hos årets lagtima landsting tillstyrka avtalets godkännande.

Styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn godkän­

ner för sin del avtalsförslaget. Styrelsen påpekar, att ett mellan Stock­

holms stad och Sveriges läkarförbund träffat avtal avseende vissa förhål­

landen beträffande läkare i underordnad ställning vid stadens sjukhus kan

komma att återverka på den ställning, som bör tilldelas de i avtalet nämnda

andre underläkarna. Detsamma gäller även övriga läkare i underordnad

ställning. Ordnandet av denna angelägenhet får i så fall bliva föremål för

senare särskilda förhandlingar. Ett annat spörsmål, som kan bliva föremål

för särskilda förhandlingar, är frågan om s. k. riksplatser på vårdanstalten.

Kommissionen har angivit, att sådana skulle finnas endast för kirurgiska

fall. Även representanterna för den medicinska vården ha emellertid sam­

ma önskemål.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Departementschefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

39

Av Karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd

till det av Stockholms stad ägda Norrtulls sjukhus, den andra till Kron­

prinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Vid Karolinska sjukhuset

inredes f. n. en ny barnklinik. Denna beräknas vara färdig att tagas i

bruk den 1 juli 1951. Det är därför nödvändigt att nu taga ställning till var

institutets andra klinik skall vara förlagd intill dess att den pediatriska

klinik, som enligt sabbatsbergsavtalet skall inrättas vid Sabbatsbergs sjuk­

hus, är färdigställd.

I samband med de förhandlingar, som förts i ämnet mellan delegerade

från staten, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och styrelsen för

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt, har Stockholms stad meddelat sin av­

sikt att lägga ned Norrtulls barnsjukhus för att kunna taga sjukhusbygg­

naden i anspråk för stadens sinnessjukvård. Möjligheterna att förlägga en

av institutets pediatriska kliniker till något annat barnsjukhus i staden

än de båda tidigare nämnda ha undersökts av den statliga förhandlings-

kommissionen, som emellertid funnit, att ett sådant projekt icke lämpli­

gen kan genomföras. Kommissionen har därför ansett enda möjligheten

vara att förlägga Karolinska institutets andra barnklinik till Kronprinses­

san Lovisas vårdanstalt intill dess den tilltänkta pediatriska kliniken vid

Sabbatsbergs sjukhus kan komma till stånd.

Det avtal angående undervisningen vid Kronprinsessan Lovisas vårdan­

stalt, som f. n. gäller och som anmäldes för 1950 års riksdag, upphör att

gälla, när den nya pediatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i

bruk för sitt ändamål, d. v. s. den 1 juli 1951. Enligt detta avtal skall staten

bestrida vårddagskostnaderna för vård av s. k. rikspatienter. Härvid har

det förutsatts, att denna kategori patienter skulle komma att beredas vård

på såväl den medicinska som den kirurgiska vårdavdelningen. Den på

statsverket fallande delen av kostnaderna bestämmes på sådant sätt, att,

sedan från de totala kostnaderna för vårdanstaltens drift dragits de från

Karolinska institutets stat utgående bidragen samt vissa inkomster, den

därefter uppkomna restkostnaden fördelas på antalet vårddagar för hela

vårdanstalten. Därvid påföres staten vad som belöper å antalet vårddagar

för patienter, tillhörande andra sjukvårdsområden än Stockholms stad och

län, dock med visst avdrag. Återstående restkostnad påföres Stockholms

stad och län i relation till antalet vårddagar för stadens resp. länets sjuka.

DeL avtalsförslag, som förliandlingskommissionen lagt fram, är upp­

gjort med sabbatsbergsavtalet som förebild. Vissa avvikelser ha emellertid

befunnits nödvändiga. Huvudprinciperna i avtalsförslaget äro följande.

överläkaren vid vårdanstaltens medicinska avdelning, vilken tillika är

professor, ävensom sådan personal, som uteslutande anställes för forsk­

40

Kangl. Maj:Is proposition nr 123.

nings- och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras av

staten; dock att vårdanstalten bestrider kostnaden för särskilt överläkar-

arvode. Härjämte bidrager staten med halva löne- och pensionskostnaden

tör av vårdanstalten anställd läkarpersonal med vissa undantag. Vidare

skall staten årligen erlägga dels ett belopp, motsvarande 10 procent av an­

staltens driftkostnader, och dels för användningen av sjukhusbyggnaderna

för undervisningsändamål en särskild ersättning, motsvarande Vi X 1,25

procent av byggnadernas taxeringsvärde. Avtalet skall tills vidare gälla

under fem år.

Av kommissionen verkställda beräkningar ha givit vid handen, att eu

tillämpning av avtalsförslaget skulle innebära en kostnadsökning för sta­

ten i jämförelse med det nu gällande avtalet av ungefär 10 procent, räknat

på kostnaderna under år 1949. Enär avtalsförslaget i väsentliga delar över­

ensstämmer med sabbatsbergsavtalet, anser jag mig trots denna kost­

nadsökning böra tillstyrka förslagets huvudprinciper.

I fråga om förslagets detaljer ha vissa remissmyndigheter riktat an­

märkning mot den bestämmelse i avtalet, enligt vilken vårdanstalten för­

binder sig att å anstaltens stat uppföra två nya tjänster som andre under­

läkare såsom ersättning för två amanuenstjänster på Karolinska institutets

stat. Karolinska institutets lärarkollegium har med instämmande av uni­

versitetskanslern anfört, att i stället för tjänster som andre underläkare

skäligen borde upptagas tjänster som förste underläkare med hänsyn till

innehållet i ett avtal, som nyligen träffats mellan Stockholms stad och

Sveriges läkarförbund. Vårdanstaltens styrelse har gjort ett liknande på­

pekande. Med anledning av dessa invändningar är det enligt min mening

lämpligt att ändra ifrågavarande stadgande så, att där utsäges, att anstal­

ten skall på sin stat uppföra två nya underläkartjänster, alltså utan angi­

vande av om tjänsterna skola vara förste eller andre underläkare. Frågan

om underläkarnas ställning torde senare få lösas genom förhandlingar

mellan berörda parter.

Avtalsförslagets detaljbestämmelser i övrigt föranleda ingen erinran

från min sida. Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkning­

ar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna, förutsätter jag att riksdagens

samtycke härtill icke skall behöva inhämtas.

Den av vissa remissmyndigheter berörda frågan om riksplatser torde så­

väl i vad avser den kirurgiska som den medicinska vårdavdelningen få bliva

föremål för särskilda förhandlingar mellan vederbörande sjukvårdsmyn­

digheter.

Beträffande sättet för driftbidragets utbetalande till vårdanstalten inne­

bär avtalsförslaget, att utbetalningen skall ske i den ordning, som Kungl.

Maj:t, resp. staden och länet bestämma. Eftersom vårdanstalten liksom

Stockholms stad tillämpar ett med kalenderåret sammanfallande räken­

Kungl. Maj:Is proposition nr 123.

41

skapsår, synes det lämpligt, att bidraget utbetalas då de verkliga drift­ kostnaderna kunna fastställas, alltså efter ett räkenskapsårs utgång. En sådan anordning har jag även förutsatt vid anmälan av det nu gällande av­ talet. För budgetåret 1951/52 skulle alltså medel behöva beräknas dels för första halvåret 1951 i enlighet med det nu gällande avtalet och dels för and­ ra halvåret 1951 enligt avtalsförslaget. Kostnaderna för första halvåret be­ räknar jag till i runt tal 104 000 kronor. Vad beträffar kostnaderna enligt avtalsförslaget, har kommissionen beräknat dessa till 332 000 kronor för hela budgetåret 1951/52. Då jag icke har något att erinra mot kommissio­ nens beräkningar, upptager jag för andra halvåret 1951 halva detta belopp eller 166 000 kronor. Medelsbehovet för budgetåret 1951/52 under anslaget iill Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn skulle alltså uppgå till (104 000 + 166 000) 270 000 kronor.

Den till Norrtulls sjukhus anknutna barnkliniken kommer att nedläggas den l juli 1951. Det mellan staten och Stockholms stad år 1950 träffade avtalet rörande driften av Norrtulls barnsjukhus upphör automatiskt att gälla när den nya pediatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset tages i bruk för sitt ändamål. Enligt nämnda avtal skall viss läkarpersonal vid Norrtulls sjukhus tillsättas, avlönas och pensioneras av staten. Vid förar­ betena till norrtullsavtalet förutsattes, att, om sjukhuset skulle upphöra att vara undervisningssjukhus, den läkarpersonal, som så önskade, skulle överflyttas till den nya kliniken vid Karolinska institutet.

För innevarande budgetår ha under elfte huvudtiteln uppförts två för­ slagsanslag avseende Norrtulls sjukhus, nämligen dels till Avlöning av vissa läkare vid Norrtulls barnsjukhus, 128 000 kronor, och dels till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barnsjukhus, 60 000 kronor. Det först­ nämnda anslaget behöver icke vidare uppföras på riksstaten. Vad bidrags­ anslaget beträffar, avser medelsberäkningen för budgetåret 1950/51 endast statens andel i kostnaderna för andra halvåret 1950. Eftersom sjukhuset kommer att drivas fram till den 1 juli 1951, måste för budgetåret 1951/52 medel beräknas för motsvarande kostnader under första halvåret 1951. .lag beräknar dessa kostnader till 60 000 kronor.

Slutligen vill jag erinra om, att, därest avtalsförslaget godkännes, Karo­ linska institutets avlöningsanslag för budgetåret 1951/52 kan minskas med belopp, motsvarande avlöning till två amanuenser. Ur institutets materielan- slag bör utgå en anslagspost å 3 400 kronor, avseende vissa kostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt. Såsom i årets statsverksproposition (VIII II. T. p. 93) förutsatts, bör i anledning härav materielanslaget omfördelas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t mat­ te föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder rörande statens bidrag till driftkostnaderna vid Kronprinses­ san Lovisas vårdanstalt för sjuka barn;

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

b) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1951/52 un­

der elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 270 000

kronor;

c) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Norrtulls barn­

sjukhus för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Generalplan för utbyggande av

Akademiska sjukhuset i Uppsala in. m.

Inledning.

Genom beslut den 16 maj 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t byggnadssty­

relsen att upptaga utredning angående generalplan för Akademiska sjuk­

husets i Uppsala utbyggande.

Byggnadsstyrelsen har nu med skrivelse den 13 februari 1951 överläm­

nat den gjorda utredningen, benämnd 1950 års förslag till generalplan för

utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala. Byggnadsstyrelsen har

därvid erinrat, att Kungl. Maj :t efter meddelandet av förenämnda uppdrag

tillkallat särskilda sakkunniga för utredning rörande förutsättningarna

och kostnaderna för en ökning av antalet medicine studerande vid univer­

sitetet i Uppsala. Styrelsen har före färdigställandet av generalplanen velat

avvakta resultatet av sistnämnda utredning för att kunna bedöma, i vad

man sjukhusets storlek och utformning kunde komma att därav påverkas.

Sedan dessa sakkunniga den 5 september 1950 framlagt den anbefallda

utredningen, har det emellertid av denna framgått, att en ökning av anta­

let medicine studerande i huvudsak kan komma att påverka generalpla­

nen för sjukhuset allenast i ett avseende, nämligen beträffande den ord­

ningsföljd, i vilken utbyggnaden lämpligen bör ske. Omfattningen av ny-

och tillbyggnader däremot dikteras i allt väsentligt av sjukvårdsbehovet.

Styrelsen har i ärendet inhämtat yttranden från direktionen för Akade­

miska sjukhuset, representanter för landstingets förvaltningsutskott, uni­

versitetet, centrala sjukvårdsberedningen m. fl.

Byggnadsstyrelsens förslag.

Uppskattning av vårdplatsbehovet och fördelningen av erforderliga

vårdplatser på olika kliniker.

Uppsala län har f. n. ca 150 000 invånare. Enligt tillgängliga statistiska

uppgifter beräknas antalet år 1960 ha stigit till ca 170 000. Inom länet fin­

Kungl. Maj ds proposition nr 123.

t

43

nes förutom Akademiska sjukhuset i Uppsala eu sjukstuga i vardera En­ köping, Tierp och Lövsta.

Vårdplatsernas antal och fördelning vid Akademiska sjukhuset den 1 januari 1950 framgår av följande tabell.

Avdelning Antal vårdplatser Medicinsk klinik ......................................................................................... 169 Kirurgisk klinik ......................................................................................... 188 Kvinnoklinik barnbördsavdelning ......................................... 95

» gynekologisk avdelning .................................. 85 180

Ögonklinik .................................................................................................... 30 öron-, näs- och halsklinik...................................................................... 71 Barnklinik....................................................................................................... 68 Psykiatrisk klinik .................................................................................... 115 Centralsanatorium....................................................................................... 121

Summa 942

Övriga vårdplatser på sjukavdelningar uppgå till i Enköping 38, i Tierp 10 och i Lövsta 14. Härtill komma dels barnbördsplatser till ett antal av resp. 16, 6 och 2, dels ock vissa tuberkulosplatser, nämligen vid sanatoriet i Vattholma 26 och vid tuberkulossjukstugan i Älvkarleö 23.

Vid ett ställningstagande till frågan om Akademiska sjukhusets fram­ tida storlek har räknats med att det nuvarande samgåendet mellan staten och landstinget kommer att bestå samt att sjukvårdsinrättningarna i En­ köping och Tierp komma att bibehållas. Möjligheter böra hållas öppna föl­ en framtida utbyggnad av dessa sjukvårdsinrättningar till delade lasa­ rett, omfattande såväl medicinska som kirurgiska kliniker om ca 60 vård­ platser å varje, motsvarande ett befolkningsunderlag av ca 35 000 personer för vartdera lasarettet.

I förslaget har sålunda beräknats, att Akademiska sjukhuset beträffande kirurgiska och medicinska klinikerna skulle få ett upptagningsområde motsvarande ca 100 000 personer. Erforderlig specialistvård tänkes där­ emot bliva helt koncentrerad till Akademiska sjukhuset, varför befolk­ ningsunderlaget, i den män detta är enbart bestämmande för klinikernas storlek, för hithörande vårdgrenar upptagits till 170 000 personer. För specialavdelningarna förutsättes en viss tillströmning av utomlänspatien- ter resp. ett samarbete med andra län. Om befolkningsutveckling och and­ ra faktorer i framtiden skulle medföra behov av ytterligare vårdplatser, torde den erforderliga ökningen lämpligast åstadkommas genom att anord­ na ytterligare sjukhus av typen normallasarett, varvid eventuellt ett sådant kunde förläggas till Uppsala.

Klinikerna vid sjukhuset skulle med dessa utgångspunkter få följande omfattning och storlek.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Kirurgisk klinik. Med utgångspunkt, enligt vedertagna normer, från ett

vårdbehov av ca 1,7 vårdplatser per 1 000 personer erfordras omkring 170

platser. I den kirurgiska kliniken böra jämväl ingå avdelningar för thorax-

(bröst-) resp. plastikkirurgi.

Medicinsk klinik. Motsvarande beräkning ger — med ett vårdbehov av

ca 1,8 vårdplatser per 1 000 personer — omkring 180 platser.

Neurologisk klinik och neurokirurgisk klinik. Med hänsyn till befolk­

ningsunderlaget och belägenheten i förhållande till Stockholm böra dessa

kliniker icke göras större än som erfordras för att erhålla en kvalificerad

överläkare vid vardera kliniken. Den neurologiska kliniken bör sålunda för­

slagsvis omfatta ca 60 platser och den neurokirurgiska ca 30.

Klinikerna synas motiverade jämväl med hänsyn till deras värde för ar­

betet vid den redan befintliga psykiatriska kliniken.

Dermato-venereologisk klinik (för hud- och könssjukdomar). Göteborgs

stad har för hud- och könssjukdomar sammanlagt 0,4 platser per 1 000

invånare, Malmö stad har planerat en ny sådan klinik med 0,5 platser per

1 000 invånare och Stockholms stad har 0,5 platser per 1 000 invånare. Då

Stockholms stad disponerar 70 platser vid Karolinska sjukhuset, kommer

dess totala kvot emellertid att utgöra

0,g

vårdplatser per 1 000

invånare.

För Uppsala län uppskattas det erforderliga platsbehovet till ca 0,4 per

1 000 invånare, motsvarande omkring 70 platser.

Reumatologisk klinik och orlopedisk klinik. I tidigare utredningar har

man räknat med en klinik för vardera vårdgrenen om 74 resp. 60 platser.

Nu föreslås den ändringen, att reumatologiska klinikens platsantal upp­

lages till 60. Vid beräkningen har man utgått från att båda klinikerna äro

avsedda att utgöra specialkliniker för vissa delar av landet utöver Uppsala

län.

Radiologisk klinik. Det totala antalet platser för radium- och röntgenbe­

handling inom landet i dess helhet (inklusive de platser, som beräknas

bliva färdiga att tagas i bruk under innevarande år) motsvarar endast om­

kring

0,0

5 vårdplatser per 1 000 invånare. Åtskilliga patienter, som rätte­

ligen borde vårdas å radiologiska vårdavdelningar, belägga emellertid f. n.

platser på andra avdelningar. Enligt en av Stockholms stads sjukhusdirek­

tion gjoi’d utredning uppgår vårdplatsbehovet för radioterapipatienter i

staden approximativt till 0,15 per 1 000 invånare. Stockholmsklientelet kan

dock vårdas ambulatoriskt i väsentligt större utsträckning än vad fallet är

vid ett läns centrallasarett. Med denna utgångspunkt synes antalet platser

böra beräknas till i runt tal 30, om endast patienter från Uppsala län skola

mottagas.

Kvinnoklinik. Den befintliga kliniken, vilken togs i bruk i sin helhet år

1943, inrymmer 85 gynekologi- och 95 obstetrikplatser, vilket antal synes

fullt tillräckligt. Poliklinikens lokalförhållanden kunna däremot icke be­

traktas som tillfredsställande.

öron-, näs- och halsklinik. En ny sådan klinik har helt nyligen färdig­

ställts. Antalet vårdplatser utgör 102, av vilka — i avvaktan på resultatet

av pågående omprövning av antalet framdeles erforderliga platser — 78

tagits i anspråk.

ögonklinik. F. n. finnas 30 vårdplatser, förlagda till paviljong I. I gene-

ralplaneförslaget räknas med åtgärder för beredande av nya lokaler för

denna klinik, varvid nuvarande platsantal anses tillräckligt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

45

Barnklinik. Den nuvarande kliniken omfattar 68 vårdplatser, vilket i

stort sett kan anses tillfyllest. En påtaglig brist är däremot avsaknaden av

en debilavdelning, förslagsvis om ca 15 platser, samt en isoleringsavdel-

ning om ca 10 platser.

Barnpsykiatrisk klinik. För en särskild barnpsykiatrisk klinik torde

erfordras högst 25 vårdplatser, varvid de nu för detta ändamål disponerade

lokalerna inom psykiatriska klinikens byggnad utgå.

Centralsanatorium. Utvecklingen beträffande tuberkulosvården har gått

mot ett successivt minskat vårdbehov. Därest detta allt framgent minskar,

böra i första hand tuberkulosavdelningarna i Älvkarleö och Vattholma ned­

läggas för att sedan utnyttjas för tillgodoseende av länets behov av vård­

platser för kroniskt sjuka.

I enlighet härmed skulle vid sjukhuset finnas följande kliniker och vård­

platser:

Kliniker

Antal vårdplatser

Medicinsk klinik ......................................................................................... ISO

Kirurgisk klinik

allmän kirurgi ....................................................................... ISO

thorax, tbc 21 j

^

övrig 13 j

plastik........................................................................................... 21

205

Neurologisk klinik .................................................................................... 60

Neurokirurgisk klinik................................................................................ 30

Reumatologisk klinik ............................................................................... 60

Ortopedisk klinik ....................................................................................... 60

Radiologisk klinik....................................................................................... 30

ögonklinik....................................................................................................... 30

öron-, näs- och halsklinik .................................................................. 1021

Dermatologisk-venereologisk klinik .................................................. 70

Barnklinik....................................................................................................... 93

Barnpsykiatrisk klinik.............................................................................. 25

Kvinnoklinik

barnbördsavdelning ................................................................ 95

gynekologisk avdelning ......................................................... 85

180

Psykiatrisk klinik .................................................................................... 115

Centralsanatorium ....................................................................................... 121

Summa 1 361

Vid eu utbyggnad av sjukhuset till omkring 1 400 platser synes man

sannolikt ha uppnått den övre gränsen för vad som kan anses vara orga­

nisatoriskt och ekonomiskt lämpligt.

l Av dessa iiro f. n. 78 platser taKna i anspråk.

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

I detta sammanhang framhålles, att chefen för inrikesdepartementet i

propositionen nr 170/1950 funnit det böra beaktas, huruvida icke riksplat-

serna vid Karolinska sjukhuset kunde minskas vid en ifrågasatt ökad in­

tagning av medicine studerande och i samband därmed företagen ökning

av antalet vårdplatser vid Akademiska sjukhuset.

Allmänna förutsättningar för sjukhusets utbyggande,

markförhållanden m. m.

Varje tanke på en förflyttning av sjukhuset är, även om för ändamålet

lämpligt markområde skulle kunna uppbringas, omöjlig att förverkliga.

Därest en sådan lösning överhuvudtaget skulle kunnat genomföras, hade

ställning härtill hort tagas, innan några av de mera betydande senare ny­

byggnaderna kommit till stånd.

När det gäller att fatta ståndpunkt till den ordning, i vilken utbyggna­

den av sjukhuset bör ske, är att märka, att, sedan den nya öron-, näs- och

halskliniken under innevarande år blivit färdigställd, de lokaler som den­

na klinik hittills disponerat inom den nuvarande kirurgbyggnaden kom­

ma att frigöras. Detta aktualiserar frågan om den framtida användningen

av sistnämnda byggnad och om kirurgiska klinikens lokaler. Man måste

vidare räkna med att den medicinska kliniken behöver ersättas med ny­

byggnad. Lokalbehoven för sjukhusets centrallaboratorium och röntgen­

avdelning bliva genom förverkligande av beslutade provisoriska åtgärder

endast nödtorftigt tillgodosedda. De nuvarande förhållandena för flertalet

polikliniker äro ohållbara, varjämte flera specialiteter icke äro företrädda

vid sjukhuset. I första hand måste sålunda ställning tagas till hur de nu

berörda huvudproblemen lämpligen skola kunna successivt lösas, samti­

digt som frågan om eu tillfredsställande utbyggnad av sjukhuset såsom

helhet blir beaktad. Styrelsen berör därvid till en början själva mark­

frågan.

Enligt beslut av 1935 års riksdag fingo vissa delar av stadsägorna nr

367 och 690 från kronoparken Åsen i Uppsala, tidigare disponerade av

lantförsvaret, upplåtas till en planerad ny. psykiatrisk klinik vid sjukhuset.

Den utvidgning av Akademiska sjukhusets område, som kunde befinnas

erforderlig för sjukhusets fortsatta utbyggande, har emellertid vilat i av­

vaktan på framläggandet av ett definitivt generalplaneförslag.

Med hänsyn till de avsevärda investeringar, varom här är fråga, är det

oundgängligen nödvändigt, att för sjukhuset finnes ett väl lämpat mark­

område av sådan storlek, att jämväl framtida utbyggnadsbehov säkerstäl­

las. Det är härvid av stor betydelse, hur frågan om den vägförbindelse,

som skall ersätta den nuvarande sjukhusvägen, slutligt löses. Denna fråga

har varit föremål för behandling under åtskilliga år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

47

Ett av Kungl. Maj:t den 29 oktober 1937 godkänt avtal av den 24 sep­

tember samma år mellan länsstyrelsen i Uppsala län och staden föreskriver

bl. a., att i samband med omläggning av stockholmsvägen området för sjuk­

husvägen i dess tidigare sträckning skall införlivas med sjukhusområdet.

Den nya sjukhusvägen skulle därvid flyttas något åt söder, och arbetet

härmed hade påbörjats. En sådan dragning av vägen är dock ur flera

synpunkter icke den bästa. Vägen skulle nämligen bl. a. komma väl nära

planerade nya kliniker. Vägförvaltningen i Uppsala län har utfört en ut­

redning i denna fråga, men ett slutligt ställningstagande har ansetts icke

böra ske, förrän klarhet vunnits om det lämpligaste sättet för sjukhusets

fortsatta utbyggande.

Vissa fördelar skulle stå att vinna, därest sjukhusområdet kunde ökas

något mot sydost genom en modifiering av den nya sjukhusvägens sträck­

ning. I anledning härav har samråd under hand skett med väg- och vatten­

byggnadsstyrelsen, varvid ett förslag till jämkning av nämnda vägsträck-

ning framkommit. Denna lösning är emellertid beroende av hur frågan om

dragningen av vägen mellan slotts- och sjukhusområdena, Slottsvägen, slut­

ligt avgöres. Denna väg har avsetts att föras ned till en cirkulationsplats,

belägen omedelbart väster om slottsdammen i skärningen Nedre Slottsgatan

—Munkgatan—Sjukhusvägen i trakten av den s. k. Slottskällan.

Byggnadsstyrelsen har funnit angeläget att icke binda utbyggnadspla-

nerna till den ena eller andra lösningen i fråga om de nu diskuterade väg-

dragningarna, och styrelsen har därför ansett, att generalplaneförslaget

helst bör utformas på sådant sätt, att möjligheter för ett genomförande av-

bägge lösningarna hållas öppna.

Med den föreslagna omfattningen av sjukhusområdet synas goda förut­

sättningar finnas för ett successivt utbyggande av sjukhuset efter de linjer

och till den storlek, som förut angivits, varvid möjligheter föreligga afl

tillgodose jämväl vissa lokalbehov, som icke nu kunna överblickas.

Även om sålunda viss ytterligare bebyggelse kan ske inom det redovisade

sjukhusområdet, har styrelsen i betraktande av att det gäller ett sjukhus,

som utnyttjas för undervisningsändamål och där nya nu icke förutsebara

lokalbehov senare kunna uppstå, övervägt, huruvida ytterligare markre­

servat för ändamålet kunna skapas. Styrelsen har därvid funnit angeläget,

att möjligheter hållas öppna för att framdeles tillföra området viss söder

om den nya sjukhusvägen och öster om stockholmsvägen belägen mark,

vilken nu disponeras av försvarets läroverk och arméns underofficerssko-

la. De inom sistnämnda markområde belägna byggnaderna, vilka tidigare

utnyttjats för Upplands artilleriregemente och få anses föråldrade för den

nuvarande användningen, måste förr eller senare ersättas med för ända­

målet mera lämpade nybyggnader.

48

Föreslagna byggnadsåtgärder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Eu grundläggande principfråga vid utformningen av generalplanen är,

huruvida de ytterligare kliniker, som kunna tillkomma såsom ersättning för

äldre sådana eller för att fylla nya behov, böra förläggas såsom skilda en­

heter eller sammanföras till ett centralblock. Självfallet är en koncentra­

tion av eu sjukhusanläggning av stor betydelse med hänsyn till de bekvä­

mare och bättre förbindelser, som därigenom erhållas. Även ur allmän

driftsekonomisk synpunkt är givetvis en koncentration att föredraga. Den

får dock icke drivas så långt, att andra berättigade intressen trädas för nära.

Främst gäller det i detta fall att bevara möjligheter för en framtida om-

eller tillbyggnad av befintliga kliniker och avdelningar samt för uppfö­

rande av nya sådana. Vidare är vid Akademiska sjukhuset den kulturhisto­

riskt känsliga miljön en betydelsefull faktor, bl. a. på grund av sjukhusets

närhet till slottet, vilken kräver särskild hänsyn vid uppgiftens lösande.

Kirurgiska kliniken. Redan vid framläggandet av förslaget till ny öron-,

näs- och halsklinik räknade man med, att kirurgiska klinikens lokaler

skulle ombyggas och utvidgas inom den nuvarande byggnaden. Därvid

förutsattes, att kliniken skulle erhålla även de utrymmen, som frigöras,

när öronkliniken avflyttar från sina nuvarande lokaler.

Den kirurgiska klinikens byggnad är tekniskt sett av förhållandevis

god beskaffenhet och har en för en sjukvårdsinrättning av detta slag i

stort sett allmängiltig planlösning. Väsentliga olägenheter hos de nuva­

rande vårdavdelningarna utgöra dock hissförbindelsernas otillräcklighet

samt bilokalernas föga centrala belägenhet, vilket medför, att avdelningar­

na bliva tungarbetade och alltför personalkrävande. Utredningen har

klarlagt, att man genom en om- och tillbyggnad kan erhålla en tillfredsstäl­

lande lösning av lokalfrågan.

Två alternativ ha därvid upptagits till prövning. Beträffande det större

av dem anföres bl. a.

Med hänsyn till krav från såväl sjukvårds- som undervisningshåll har

det ansetts, att i den kirurgiska kliniken jämväl bör ingå en avdelning för

vardera thorax- och plastikkirurgi. Den förstnämnda bör uppdelas på eu

avdelning för tbc-patienter om 21 platser och en för övriga om 13 platser

med båda avdelningarna inrymda i våningen 2 trappor upp. Våningen 3

trappor upp innehåller 2 allmänna kirurgiska avdelningar, vardera om 31

platser, och 6 operationssalar med tillhörande bilokaler, gemensamma för

den kirurgiska kliniken samt avdelningarna för thorax- och plastikkirurgi.

Våningen 4 trappor upp inrymmer ytterligare 2 allmänna vårdavdelningar,

vardera om 31 platser, samt föreläsningssal, mottagning, laboratorium, ex­

peditioner in. in. Expeditionslokalerna med tillhörande journalarkiv tän­

kas vara gemensamma för den kirurgiska kliniken samt thorax- och plas­

tikkirurgiska avdelningarna. Våningen 5 trappor upp innehåller 2 enskilda

avdelningar, vardera om 13 platser, samt plastikkirurgiska avdelningen

om 21 platser. Möjligen skulle några vårdrum från den ena av de enskilda

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

49

avdelningarna kunna överföras till plastikavdelningen. Byggnadens mitt­

parti, som är högre än byggnaden i övrigt, inrymmer i de ovanför belägna

våningarna lokaler för läkare, jourruin, laboratorier och forskningsav-

delning.

För att tillgodose de nu redovisade lokalbehoven tänkes en tillbyggnad

ske till den flygel, vilken är belägen vinkelrätt mot den byggnadskropp,

som inrymmer klinikens vårdavdelningar. Härtill kommer en viss utbygg­

nad på norra sidan av den sistnämnda byggnadskroppen.

Sedermera har en omprövning av detta förslag vidtagits i syfte att be­

gränsa byggnadsåtgärderna. Enligt det nya förslaget avses tillbyggnaderna

utmed vårdavdelningarnas norrsida icke komma till utförande. Ingreppen

i byggnadens stomme komma härigenom att något förenklas. Sistnämnda

förslag innehåller i stort sett samma platsantal som det tidigare alterna­

tivet. Förslaget har kostnadsberäknats till 2 900 000 kronor.

Om man vid en om- och tillbyggnad av den nuvarande klinikbyggnaden

syftar till att den kirurgiska kliniken därefter skall kvarstanna i byggna­

den under hela dess återstående livstid, måste man samtidigt räkna med

snara nybyggnadsåtgärder för ortopedi, reumatologi, radiologi m. m. Det

kan framdeles ifrågasättas, om det icke vore lämpligare att sedermera

uppföra en nybyggnad för den kirurgiska kliniken samt att därvid låta de

nyssnämnda vårdbehoven bliva tillgodosedda inom den nuvarande kirur­

giska kliniken, när denna frigöres för annat ändamål. I generalplanen har

man räknat med den senare lösningen. En blivande ny kirurgisk klinik

tänkes ansluten till föreslagen ny central byggnadskropp, som avses in­

rymma sjukhusets behandlingsavdelningar, centrallaboratorium m. m.

Medicinsk klinik. Den byggnad, inom vilken denna klinik är förlagd, är

byggnadstekniskt av väsentligt sämre beskaffenhet än den kirurgiska kli­

nikens. En tillfredsställande lösning kan i detta fall icke vinnas genom

om- och tillbyggnad. Vidare är byggnadens belägenhet sådan, att vid ett

bibehållande och utbyggande av den medicinska kliniken de för sjukhuset

erforderliga gemensamma avdelningarna, såsom centrallaboratorium och

röntgen, måste komma att ligga på alltför stort avstånd från densamma.

Styrelsen föreslår, att klinikens vårdavdelningar förläggas till ett ny­

byggt block på området omedelbart norr om den nuvarande sjukhusvägen,

nordöst om den psykiatriska kliniken, mellan denna och den nya öron-,

näs- och halskliniken. Omedelbart norr om detta block och i direkt an­

slutning till detsamma skulle förläggas en central byggnadskropp, inrym­

mande sjukhusets röntgenavdelning, centrallaboratorium, polikliniker och

behandlingsavdelningar m. m.

Med hänsyn till de betydande investeringar, som erfordras vid uppfö­

randet av ett nytt medicinskt vårdblock, har styrelsen funnit angeläget

att möjligheter hållas öppna för anordnande av ytterligare vårdavdel-

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 sand. Nr 123.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

ningar i anslutning till detsamma, även i den mån arten av dessa avdel­

ningar icke nu kan förutses och även om dylika nytillkommande avdel­

ningar under en övergångstid skulle kunna beredas utrymme inom den

nuvarande medicinska kliniken, sedan denna frigjorts för annan använd­

ning.

Öron-, näs- och hals klinik. Denna klinik har vid planeringen år 1944

beräknats efter ett platsantal av 0,6 vårdplatser per 1 000 invånare. Efter

vunna erfarenheter har, enligt av centrala sjukvårdsberedningen och medi­

cinalstyrelsen år 1948 godtagna normer, det erforderliga platsantalet för

öronavdelningar numera upptagits till 0,3 å 0,4 per 1 000 invånare. Det sy­

nes sålunda befogat att upptaga till övervägande, huruvida icke klinikens

platsantal är så stort, att det lämpligen framdeles skulle kunna beskäras,

varvid de därigenom frigjorda utrymmena kunde tagas i anspråk för tillgo­

doseende av något annat vårdbehov. Direktionen för Akademiska sjukhuset

har numera igångsatt en särskild utredning i denna fråga.

Neurologisk klinik och neurokirurgisk klinik. Därest omprövningen av

öronklinikens storlek skulle giva vid handen, att vissa lokaler kunna av­

stås för annat ändamål, synes det böra övervägas, om icke dessa utrymmen

tillika med de lokaler, som skulle kunna utvinnas genom tillbyggnad av en

flygel till klinikbyggnaden, kunde på ett tillfredsställande sätt täcka lokal­

behovet för nervklinikerna. Dessa skulle härvid erhålla en belägenhet så

nära det centrala blocket, att en dylik lösning ur denna synpunkt kunde

godtagas.

Skulle emellertid denna väg visa sig icke vara framkomlig, måste nerv­

klinikerna beredas lokaler inom det nya vårdblocket. Inför angelägenheten

av att i görligaste mån begränsa dettas byggnadsvolym synes det dock

mycket önskvärt, att den förra lösningen kunde genomföras.

Ortopecliska kliniken tänkes, såsom förut berörts, bliva inrymd i den

nuvarande kirurgiska kliniken, när denna framdeles frigöres.

Reumatologisk klinik. Därest man räknar med att framdeles uppföra en

ny kirurgisk klinik, skulle den därvid frigjorda byggnaden förutom en or-

topedisk klinik kunna inrymma jämväl en reumatologisk klinik. Vid den

fortsatta utredningen synes möjlighet böra hållas öppen att, när den nuva­

rande kirurgiska kliniken är helt nedsliten och mogen för rivning, anknyta

den reumatologiska kliniken till det medicinska och den ortopediska kli­

niken till det kirurgiska vårdblocket.

Radiologisk klinik, ögonklinik och dermatologisk klinik. Dessa kliniker

tänkas framdeles inrymda i anslutning till det nya vårdblocket. I syfte att

under en övergångstid bereda utrymme för en dermatologisk-venereologisk

klinik skulle, när den medicinska klinikens byggnadsfråga blivit löst, i

dennas nuvarande norra flygel kunna anordnas en sådan klinik med 2 all­

männa och I enskild vårdavdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

51

Barnklinik. Kliniken torde under avsevärd tid komma att kvarligga inom

den nuvarande byggnaden. Den erforderliga debilavdelningen om ca 15

platser samt isoleringsavdelningen om 10 platser synas kunna beredas ut­

rymmen genom ombyggnad av klinikbyggnadens vindsvåning, där f. n. vissa

bostadsrum för ogift personal äro inrymda. Det måste även av andra skäl

anses önskvärt att ändra dispositionen av dessa rum.

Även om man i utredningen avsett, att barnkliniken efter dessa förbätt­

ringsåtgärder skulle kvarligga, har i generalplaneförslaget mark avsatts föl­

en framtida ny barnklinik, belägen omedelbart söder om den nya öron-

kliniken.

Barnpsykiatrisk klinik. Vid uppförandet av den psykiatriska kliniken

inrymdes i densamma en mindre barnpsykiatrisk avdelning om 12 platser.

Verksamheten och tillströmningen av patienter till denna avdelning har

successivt vuxit, samtidigt som den psykiatriska klinikens lokalbehov jäm­

väl i övrigt väsentligt ökat. Härtill kommer, att vid tidpunkten för den

barnpsykiatriska avdelningens tillkomst tillräckliga erfarenheter saknades

rörande utformningen av dylika avdelningar. Vid förläggning av en sådan

avdelning i direkt anslutning till vårdavdelning för vuxna vålla de ofta

övernormalt livliga psykopatiska barnen störningar, vilka äro svåra att be­

mästra. Det har därför synts lämpligt att tillgodose det ökade behovet av

lokaler för barnpsykiatrien genom att uppföra en särskild klinikbyggnad.

Denna bör förläggas omedelbart väster om den i generalplaneförslaget re­

serverade platsen för en framtida ny barnklinik, varvid densamma genom

kulvertförbindelse kan få bekväm kontakt med centralblocket och dess hu­

vudentré. Därjämte bör emellertid avdelningen med hänsyn till den art av-

patienter, varom här är fråga, erhålla direkt entré utifrån.

På grund av den stora variationen i fråga om patienternas ålder bör

kliniken, vilken beräknas omfatta ca 25 vårdplatser, utformas så, att goda

möjligheter beredas för en differentiering av patientmaterialet. Därjämte

hör plats beredas för dagobservation och behandling av barn, som vistas i

sina hem.

Psykiatrisk klinik. Kliniken har efter tillkomsten alltmer utvecklats till

en neurosklinik. Härigenom har bl. a. behovet av läkare och annan per­

sonal kommit att långt överstiga det från början beräknade. Fr. o. in. den

1 januari 1950 sysselsättas vid kliniken 9 läkare, mot ursprungligen be­

räknade 2 biträdande läkare. Jämväl för denna klinik föreligger sålunda clt

ökat lokalbehov, vilket lämpligen kan täckas genom att den nuvarande

barnpsykiatriska avdelningen utbrytcs såsom särskild klinik och de där­

igenom frigjorda lokalerna tillföras den psykiatriska kliniken.

E-sjukhus. När medicinska klinikens nybyggnadsfråga blivit löst, skulle

under en övergångsperiod ena hälften av dess nuvarande byggnad utnytt­

jas för en dermato-venereologisk klinik. Den återstående hälften skulle,

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

om den vid tidpunkten för färdigställandet av den nya medicinska kliniken

icke tillfälligtvis behövde tagas i anspråk för något annat då aktuellt vård­

behov, kunna anordnas såsom en E-avdelning för konvalescentvård, om­

fattande 2 allmänna vårdavdelningar, vardera om ca 30 platser, och en en­

skild avdelning om ca 14 platser. När sedermera den dermatologiska klini­

ken erhåller nya lokaler i centralblocket, skulle den medicinska klinikens

nuvarande byggnad helt utnyttjas för konvalescent- och kronikervård, var­

vid ytterligare 2 allmänna vårdavdelningar och en enskild skulle kunna

utvinnas.

Administration, centrallaboratorium, apotek, polikliniker, röntgen- och

behandlingsavdelningar m. m. Om den medicinska kliniken förlägges på

föreslaget sätt och den kirurgiska kliniken under en övergångsperiod kvar-

ligger på sin nuvarande plats för att sedermera ersättas med nybyggnad,

synas för sjukhuset erforderliga gemensamma lokaler, såsom administra­

tion, centrallaboratorium, apotek, polikliniker samt röntgen- och behand­

lingsavdelningar m. m. lämpligen böra förläggas mellan den nya medi­

cinska och den nuvarande kirurgiska kliniken.

De olika poliklinikerna tänkas i förslaget sammanförda till en bygg­

nadskropp, varigenom kontakten och då bl. a. den ömsesidiga konsultatio­

nen mellan olika kliniker underlättas. Härvid kan man även erhålla en ge­

mensam entré utifrån till samtliga polikliniker i god kontakt med den fö­

reslagna nya huvudentrén från sjukhusvägen.

Innan slutlig ställning tages till frågan om ett sammanförande av samt­

liga polikliniker till det centrala sjukhusblocket, synes man böra ingående

överväga, om möjligen de lokala förutsättningarna beträffande den öppna

vården kunna motivera en annan förläggning av utrymmena för polikli­

nikverksamheten.

Jämväl centraltandpolikliniken tänkes bliva ansluten till de centrala be-

liandlingsavdelningarna. Denna poliklinik bör utrustas så, att det blir möj­

ligt att behandla patienter i såväl sittande som liggande ställning.

I generalplaneförslaget har, i anslutning härtill, räknats med möjlighet

för en samlad förläggning av samtliga i sjukhuset ingående polikliniker.

I samband med tillgodoseendet av nämnda för sjukvården erforderliga

centrala avdelningar m. m. tillkomma vissa ytterligare lokaler, såsom för

intagningsbad, arbetsberedning, gymnastik och massage samt för patient­

bibliotek, vilka jämväl böra utvinnas inom sjukhusanläggningens centrala

delar.

Sjukhusets ekonomiavdelningar. Med erforderlig marginal för even­

tuellt ytterligare tillkommande vårdplatser synes sjukhusets storlek kunna

begränsas till högst 1 500 platser. Härvid torde man få räkna med en vård­

personal om totalt ca 1 200 personer.

Sjukhusets nuvarande panncentral tillåter icke ens några utbyggnader

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

53

av mera begränsad omfattning. Härtill kommer, att dess belägenhet stäng­

er en utbyggnad av sjukhusanläggningen. Frågan om dess ersättande är

därför synnerligen angelägen. Beträffande förläggningen av panncentra­

len kunna olika alternativ övervägas. I den till utredningen hörande dis-

positionsplanen har visats en förläggning av panncentralen å området norr

om sköterskehemmet och öster om den nuvarande medicinska kliniken. I

anslutning till en sådan ny panncentral tänkas då även sjukhusets verk­

städer förlagda.

Styrelsen har även upptagit till utredning, huruvida det vore ekonomiskt

försvarligt att utbygga panncentralen vid Ulleråkers sjukhus för att till­

godose uppvärmningsbehovet icke blott för nämnda sjukhus utan jämväl

för Akademiska sjukhuset samt de mellan dessa båda sjukhus liggande

militära etablissementen. Ett slutligt ställningstagande har ännu icke skett

till denna utredning, vilken f. n. är överlämnad till de militära myndig­

heterna för yttrande.

Sedermera har ännu en lösning framkommit, nämligen en förläggning

av panncentralen till universitetet tillhörig mark väster om stockholms-

vägen. Härvid synes jämväl höra prövas, huruvida en samordning kan ske

med centralen för universitetet. Om panncentralen gives en sådan belä­

genhet, måste man räkna med att från densamma särskilja övriga ekono­

mianläggningar, såsom kök, tvätt och verkstäder.

Även om de nuvarande lokalerna för kök och personalmatsalar efter vid­

tagna förbättringsarbeten synas kunna användas ännu en tid, måste man

i generalplanen bereda plats jämväl för en nybyggnad för dessa. Man kan

räkna med, att av vårdpersonalen ca % eller 800 personer komma att in­

taga vissa måltider vid sjukhuset. Patient- och personalkök böra skiljas

från varandra. En sådan anordning synes medföra flera fördelar, främst

därigenom, att den skapar möjlighet för en klar differentiering av patient-

och personalhushållen. En särskild personalrestaurang behöver icke drivas i

sjukhusets regi utan kan utarrenderas. I generalplaneförslaget har räknats

med en personalrestaurang jämte tillhörande kök, förlagd i anslutning till

den nya huvudentrén, medan sjukhusets centralkök tänkes förlagt ome­

delbart invid platsen för en ny panncentral. Därest den fortsatta utredning­

en skulle ge till resultat cn förläggning av panncentralen till området väs­

ter om stockholmsvägen, kan detta i sin tur påverka en framtida förlägg­

ning av köks- och tvättanläggningarna.

De särskilda sakkunniga för forisatt handläggning av den statliga sin-

ncssjukvårdens utbyggande ha upptagit hl. a. frågan om uppförande av eu

ny tvättinrättning vid Ulleråkers sjukhus för att pröva, huruvida en sam­

ordning med tvätt från annan statlig verksamhet kan anses lämplig. Kom­

mittén har då ifrågasatt, om icke en sådan tvättinrättning jämväl kunde

ombesörja tvätten från Akademiska sjukhuset.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Utredningarna rörande utbyggande av panncentralen och uppförande av

en ny tvättinrättning vid Ulleråkers sjukhus äro emellertid — icke minst

vad angår de med Akademiska sjukhuset sammanhängande ekonomiska

spörsmålen — så omfattande, att byggnadsstyrelsen icke velat avvakta re­

sultatet av desamma utan avser att framdeles återkomma i dessa frågor.

Sjuksköterskeskolan. Det föreliggande behovet av utvidgning synes

lämpligen böra tillgodoses genom att ökade lokaler för undervisningen an­

ordnas i en för ändamålet uppförd flygel mot norr med direkt anslutning

till skolans nuvarande byggnad. Erforderliga bostäder för elever föreslås

bliva inrymda i friliggande bostadshus.

Bostäder. Förutom förenämnda elevbostäder erfordras ett visst antal

bostäder för kvinnlig vårdpersonal samt familjebostäder för ekonomiper­

sonal. De f. n. inom de olika klinikbyggnaderna, vanligtvis i vindsvåningen,

inrymda bostäderna för sköterskor och elever komma att successivt utgå

i samband med sjukhusets utbyggande och måste sålunda ersättas. Dess­

utom godtagas numera i princip icke så belägna bostäder. Däremot måste

givetvis ett begränsat antal jourrum finnas i direkt anslutning till resp.

kliniker.

I förslaget har räknats med att ett antal bostäder skola uppföras utmed

stockholmsvägen och den nya sjukhusvägen. Den byggnad, som nu inrym­

mer bostäder för överläkarna vid kirurgiska kliniken och kvinnokliniken,

skall rivas och icke ersättas inom sjukhusområdet.

Barndaghem. Nuvarande lokaler för ca 30 barn, inrymda i den kirur­

giska klinikens byggnad, måste i samband med den föreslagna ombyggna­

den av denna frigöras för annat ändamål. I generalplaneförslaget har re­

serverats plats för en friliggande byggnad för barndaghem, vilken tänkes

bliva uppförd i en våning och förlagd i anslutning till förenämnda bostads-

anläggning.

Övriga utrymmen. I anslutning till sjukhusets nya huvudentré tänkes

en vänthall bliva anordnad med telefonväxel, kiosk för försäljning av tid­

ningar, frukt och blommor in. m. samt en mindre barservering. Till denna

vänthall föreslås jämväl sjukhusets postkontor bliva förlagt. I källarvå­

ningen till vänthallen anordnas för sjukhuset gemensamt cykelgarage, vil­

ket kan erhålla förbindelse med sjukhusets kulvertsystem.

Frågan om principerna för anordnande av skyddsrum vid sjukhus har

upptagits till behandling av sjukvårdsberedskapsnämnden i samband med

avgivet remissvar beträffande 1948 års skyddsrumsutrednings betänkande

angående skyddsrum för civilbefolkningen (SOU 1950:13). Innan när­

mare riktlinjer föreligga för åtgärder på detta område, har styrelsen icke

ansett sig böra ingå på frågan, i vad den avser Akademiska sjukhuset.

Yttre planering och inre kulvertförbindelse. En efter det nu framlagda

generalplaneförslaget utformad sjukhusanläggning har, såsom förut be-

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

55

rörts, föreslagits erhålla ny huvudentré från sjukhusvägen samt en sär­

skild entré från sainma väg i anslutning till den för sjukhusets drift erfor­

derliga nya ekonomianläggningen. Även om man i görligaste mån vill be­

gränsa antalet entréer, får man med hänsyn till sanatoriets samt den psy­

kiatriska klinikens belägenhet räkna med, att dessa delar av sjukhuset

måste bliva tillgängliga direkt från stockholmsvägen. Det synes därvid

rationellt, att de erhålla en gemensam entré från sistnämnda väg.

Från den föreslagna nya huvudentrén vid sjukhusvägen tänkes anord­

nat ett system av körvägar till samtliga kliniker och behandlingsavdelning-

ar. Jämväl sanatoriet och den psykiatriska kliniken böra vara åtkomliga

från denna entré, och största möjliga överskådlighet bör eftersträvas vid

utformningen av vägsystemet. Invid de olika entréerna böra parkerings­

platser för bilar anordnas i erforderligt antal. Ett kulvertsystem utgör

sjukhusets inre kommunikationsled. Möjlighet föreligger att utdraga den­

na kulvert till sjukhusets kapell och bårhus, vilka äro förlagda i anslut­

ning till universitetets patologiska institution väster om stockholmsvägen.

Parkområdet bör planeras med tät skyddande växtlighet utmed de vägar,

som gränsa till sjukhusområdet. I övrigt bör området utformas under hän­

synstagande till behovet av lämpliga anordningar för rekreation och vila

åt personal och uppegående patienter.

Byggnadsstyrelsen framhåller såsom avslutning, att man, med hänsyn

till den förhållandevis långa tidsrymd, som måste åtgå för att genomföra

hela det nu framlagda förslaget, måste räkna med att nya faktorer kunna

tillkomma, vilka kunna giva anledning till förnyade överväganden rörande

sättet för förverkligandet av detsamma. Det synes därför icke lämpligt

att redan nu binda den framtida detaljutformningen av sjukhusets olika

delar. Vidare är det angeläget, att det framtida behovet av nya vårdplatser

noga följes och successivt prövas vid det fortsatta utbyggandet, sa att var­

je möjlighet till begränsning av sjukhusets totala storlek tillvaratages.

Aktuella byggnadsåtgärder.

Ombyggnaden av den kirurgiska kliniken måste bedömas såsom den

mest angelägna av de byggnadsåtgärder, vilka höra föreläggas 1951 års

riksdag. Några nybyggnadsåtgärder kunna däremot icke vidtagas, förrän

en ny panncentral tillkommit. I anslutning till vad förut anförts är där­

näst uppförandet av en ny medicinsk klinik aktuellt jämte ersättning för

vissa nu inom kirurgiska klinikens övervåningar inrymda personalbostä­

der. Av 1951 års riksdag bör med hänsyn härtill äskas medel för utredning

angående sistnämnda tre byggnadsfrågor.

Man synes icke nu med någon grad av säkerhet kunna taga ställning till

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

frågan om den ordning, i vilken ytterligare byggnadsåtgärder böra för­

verkligas, utan synes denna fråga böra ägnas fortsatt uppmärksamhet i an­

slutning till ett successivt förverkligande av förut berörda byggnadsför-

slag.

I enlighet härmed förordar byggnadsstyrelsen, att för påbörjande av om-

och tillbyggnad av kirurgiska kliniken anvisas 750 000 kronor samt för

fortsatt utredning och uppgörande av definitiva förslag beträffande pann­

central, ny medicinsk klinik och personalbostäder 150 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret anför.

Ämbetsverket har i utlåtande den 14 februari 1951 över förslag till avtal

angående driften av Akademiska sjukhuset framhållit, att försiktighet syn­

tes böra iakttagas, när det gällde att öka statens investeringar i sjukhuset,

innan statsmakterna tagit ställning till frågan, huruvida klinisk undervis­

ning i fortsättningen borde upprätthållas i Uppsala. I vart fall synes de­

finitivt beslut rörande den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset, vilken

framför allt torde ha till syfte att förbättra vårdmöjligheterna inom Upp­

sala län, icke böra fattas, förrän en för statsverket godtagbar överenskom­

melse kunnat träffas med landstinget rörande fördelningen av byggnads-

kostnader m. in.

Uppsala läns landsting uttalar sin tillfredsställelse över att en general­

plan för sjukhuset nu kommit till stånd samt yttrar vidare.

Den utarbetade generalplanen synes i princip godtagbar såsom grund

för det fortsatta ^byggnadsarbete^ Landstinget vill dock icke med detta

uttalande binda sig i fråga om deltagandet i kostnaderna för utbyggnads­

förslaget. Denna senare fråga måste liksom hittills upptagas till prövning

och förhandling i varje särskilt fall. Vid planerande av specialkliniker,

som avses skola betjäna ett större upptagningsområde än enbart Uppsala

län, bör fördelningen av byggnads- och utrustningskostnader mellan staten

och landstinget ske så, att landstinget icke kommer att oskäligt drabbas av

alltför höga delkostnader.

Den föreslagna ändrade sträckningen av sjukhusvägen synes lämplig och

tillstyrkes, då trafiken härigenom kommer att bortflyttas från den nyupp­

förda öronklinikens omedelbara närhet. Landstinget ifrågasätter lämplig­

heten av att panncentralen förlägges inom sjukhusområdets norra del. En

placering därstädes torde komma att medföra olägenheter ur såväl estetisk

som hygienisk synpunkt. Av de alternativ, som i utredningen framförts,

bör förläggningen vid Artillerigatan på andra sidan Stockholmsvägen i

första hand prövas. Vid en förläggning enligt detta alternativ synes jämväl

önskvärt med en omprövning av köks- och tvättavdelningarnas placering

till en mera centralt belägen plats inom sjukhusområdet för att i möjli­

gaste mån förkorta transporterna till och från de olika klinikbyggnaderna.

Den kirurgiska kliniken torde efter den ombyggnad och modernisering,

som nu föreslås, böra kvarstanna inom byggnaden under avsevärd tid och

nybyggnad av ortopedisk klinik planeras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

57

Landstinget har observerat, att vissa aktuella vårdformer icke beaktats

vid planläggningen. Sålunda synas såväl socialmedicin som yrkesmedicin

böra vara representerade vid ett undervisningssjukhus. Landstinget förmo­

dar dock, att tillräckligt utrymme för dessa vårdformer skall finnas inom

det nu avgränsade sjukhusområdet.

Beträffande organisationen av det fortsatta planläggningsarbetet vid sjuk­

huset, vilken fråga ej närmare berörts av byggnadsstyrelsen, förutsätter

landstinget, att landstinget blir på lämpligt sätt representerat.

Det större akademiska konsistoriet framhåller vikten av att en samar­

betsorganisation snarast möjligt kommer till stånd för ledningen av det nu

förestående utredningsarbetet. Konsistoriet anser det vara betydelsefullt,

att dessa stora och komplicerade byggnadsfrågor lösas genom ett tävlings-

förfarande, som skapar förutsättningar för en idémässigt rikare genomar­

betning av de arkitektoniska uppgifterna tack vare framkomsten av prin­

cipiellt olikartade förslag. Konsistoriet föreslår därför, att utredningsarbe­

tet helt eller till vissa delar göres till föremål för tävlan — antingen fri

tävlan eller tävlan mellan särskilt tillkallade arkitekter.

Direktionen för Akademiska sjukhuset konstaterar med tillfredsstäl­

lelse, att förslaget utgör en värdefull grund för arbetet med sjukhusets

kommande utbyggnad, och kan därför godtaga detsamma.

Nybyggnadsprogrammet blir oberoende av på vilket sätt man i framtiden

kommer att leda trafiken mellan stadens centrala delar och den söderut

belägna bebyggelsen. Utredningen visar också, att man inom det disponibla

området kan bygga ut sjukhuset till en storlek motsvarande 1 400—1 500

vårdplatser och på ett sådant sätt, att alla nödvändiga medicinska discipli­

ner kunna bliva representerade.

En ombyggnad av kirurgiska kliniken synes f. n. väl motiverad för att

åstadkomma vissa nödvändiga förbättringar och för att göra de av öron-

kliniken tidigare utnyttjade lokalerna användbara för kirurgiska kliniken.

Då emellertid frågan om byggnadens framtida användning icke är defini­

tivt utredd, synas alla skäl tala för att ombyggnaden och de därmed sam­

manhängande kostnaderna begränsas i största möjliga utsträckning samt

att de genomföras på ett sätt, som även möjliggör lokalernas framtida ut­

nyttjande för en eventuell ortopedisk klinik.

Tillkomsten av såväl en ortopedisk som en reumatologisk klinik beräk­

nas enligt planen ske på ett ganska sent stadium. Det förefaller emellertid,

som om det redan nu trängande behovet av förbättrad ortopedisk sjukvård

långt tidigare skulle framtvinga ett ställningstagande i denna fråga. Med

anledning härav synes angeläget framhålla, alt frågorna om kirurgiska kli­

nikbyggnadens framtida utnyttjande och tillkomsten av en ortopedisk kli­

nik snarast böra bli föremål för slutgiltig utredning och ställningstagande.

Det föreslagna anslaget för fortsatta utredningar bör även utnyttjas för en

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

undersökning beträffande barnklinikens om- och tillbyggnad, vilket av

sjukvårdstekniska skäl är synnerligen väl motiverat. Denna åtgärd, som till

sin omfattning är relativt begränsad, kan f. ö. genomföras oberoende av

sjukhusets övriga byggnadsfrågor.

Centrala sjukvårdsberedningen har vad angår beräkningen av antalet

kliniker och vårdplatser i princip icke något annat att erinra än att hud-

och könskliniken kan minskas till högst 60 platser.

I fråga om planen för sjukhusets framtida gestaltning och för områdets

disposition har beredningen i stort sett icke något att erinra. Beredningen

tar emellertid för givet, att det nu framlagda förslaget icke är bindande i

sina detaljer utan är att betrakta som riktlinjer för arbetets fortsatta bedri­

vande. Den barnpsykiatriska klinikens placering bör sålunda fortsättnings­

vis övervägas ytterligare. Synpunkterna på denna verksamhet skifta år

från år, och det torde därför vara lämpligt att i varje fall icke tills vidare

binda sig för en placering på föreslaget sätt i direkt anslutning till barn­

kliniken.

Det nu aktuella förslaget rörande kirurgklinikens omdaning föranleder

icke någon annan erinran än att en lösning av vårdavdelningarna i huvud­

saklig överensstämmelse med det första alternativet bestämt bör föredra­

gas. Möjligheterna att avpassa avdelningarna efter de skiftande behoven

äro väsentligt större i detta alternativ och tillgången till ett större antal iso­

leringsrum måste betraktas såsom en betydande fördel. Den merkostnad,

som detta förslag innebär, har icke redovisats i de tillgängliga handlingar­

na men torde vara förhållandevis begränsad i betraktande av de fördelar,

som stå att vinna.

Kostnaderna ha icke granskats inom beredningen.

Domänstyrelsen, som för sin del icke har något att erinra mot den före­

slagna sträckningen av den s. k. sjukhusvägen, är liksom byggnadsstyrel­

sen av den uppfattningen, att generalplaneförslaget helst bör utformas så,

att möjligheter hållas öppna för ett genomförande av bägge väglösningar-

na enligt förslaget.

Departementschefen.

Genom byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag till ny generalplan för

Akademiska sjukhusets utbyggande ha möjligheter erhållits att kunna

överblicka de nybyggnadsföretag och omändringsarbeten, som under den

närmaste framtiden kunna beräknas bliva aktuella, ävensom de olika kli­

nikernas och avdelningarnas storlek och lämpliga inbördes placering in­

om sjukhusområdet. Förslaget har i sina huvuddrag lämnats utan erinran

i remissyttrandena. Även jag har vid prövning av förslaget kommit till den

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

59

uppfattningen, att detsamma i princip kan godtagas såsom grundval

för sjukhusets fortsatta utbyggnad. Såsom byggnadsstyrelsen framhållit,

bör man emellertid därvid icke redan nu binda den framtida detaljutform­

ningen av sjukhusets olika delar, Man måste sålunda räkna med att nya

överväganden, föranledda av behov, som nu icke kunna förutses, kunna

föranleda ändringar av såväl de olika klinikernas storlek som den ordning,

i vilken de böra utbyggas. Förslaget synes erbjuda goda möjligheter till

anpassning efter sådana nya behov eller ändringar i nu förutsedda sådana.

Frågan om fördelningen av utbyggnadskostnaderna mellan staten och

Uppsala läns landsting beröres i ett förslag till avtal mellan staten och

landstinget angående samarbete för drift av Akademiska sjukhuset, vilket

avtal jag kommer att anmäla i det följande. Enligt § 5 i avtalsförslaget

skola förhandlingar i varje särskilt fall äga rum beträffande parternas del­

tagande i kostnaderna för ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset, innan

framställning om anslag för ändamålet göres hos vederbörande myndig­

heter. Vidare stadgas, att landstinget genom sina bidrag till byggnadernas

uppförande tillförsäkras rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives,

disponera det antal vårdplatser, varom överenskommelse skett eller kom­

mer att ske. Frågan efter vilka grunder landstinget bör bidraga till fram­

tida ny-, till- och ombyggnader anser jag böra bliva beroende bl. a. av arten

av de byggnadsarbeten, som komma i fråga. Då det gäller nya vårdav­

delningar, kan i vissa fall den lösningen vara lämplig, att landstinget

»abonnerar» på ett i förhållande till sitt beräknade sjukvårdsbehov avpas­

sat antal vårdplatser och erlägger viss avgift härför i ungefärlig överens­

stämmelse med vad som gäller för Karolinska sjukhuset i förhållande till

Stockholms stad och Stockholms läns landsting. I andra fall kan en delning

av byggnadskostnaderna befinnas skälig, exempelvis då det icke gäller spe­

cialavdelningar utan tillgodoseende av allmänna vårdbehov i medicin och

kirurgi m. in.

Det nu upprättade generalplaneförslaget förutsätter en utvidgning av

sjukhusets område. Även om jag därvid i likhet med byggnadsstyrelsen

anser, att möjligheter böra hållas öppna för ett genomförande härav en­

ligt båda de alternativ, som framlagts, vill jag dock ansluta mig till styrel­

sens nuvarande utgångspunkt, nämligen en omläggning av den s. k. sjuk­

husvägen mot sydost.

I fråga om det beräknade vårdplatsbehovet vid de olika klinikerna har

jag i princip intet att erinra. Antalet platser vid den dermato-venereolo-

giska kliniken synes emellertid, såsom centrala sjukvårdsberedningen fö­

reslagit, kunna minskas till 60. Däremot torde det fortsatta utredningsar-

betet beträffande ögonkliniken böra bedrivas med utgångspunkt från ett

större platsantal, förslagsvis omkring 50. Samarbete bör därvid eftersträ­

vas med andra län för alt erhålla ett tillräckligt underlag.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Det torde få ankomma på byggnadsstyrelsen att närmare överväga den

lämpligaste formen för utredningsarbetets fortsatta bedrivande.

Jag övergår härefter till att upptaga frågan om det vid sjukhuset när­

mast aktuella byggnadsföretaget, nämligen om- och tillbyggnaden av den

kirurgiska kliniken. Såväl byggnadsstyrelsen som remissmyndigheterna

ha varit ense om att detta byggnadsföretag bör komma till stånd så snart

som möjligt. Jag vill vidare erinra, att riksdagen med bifall till av Kungl.

Maj :t i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6) fram­

lagt förslag för ombyggnad av kirurgiska kliniken och nybyggnad av öron-

kliniken vid sjukhuset för budgetåret 1945/46 anvisade ett investeringsan-

slag av 1 182 500 kronor. Av anslaget avsågos 234 500 kronor, motsvaran­

de hälften av den då beräknade byggnadskostnaden, för nämnda ombygg­

nad. En närmare redogörelse för det planerade byggnadsföretaget lämna­

des i förenämnda sammanhang (s. 6—11), till vilken redogörelse torde få

hänvisas. I avvaktan på upprättandet av en ny generalplan sattes emeller­

tid icke byggnadsarbetena i gång. Sedan en ny sådan plan år 1947 upprät­

tats, anvisade riksdagen (jfr prop. nr 272/1947) för nybyggnaden av öron-

kliniken ytterligare erforderliga medel. Frågan om tilläggsanslag jämväl

för ombyggnad av kirurgiska kliniken skulle framdeles anmälas. Sedan

öron-, näs- och halskliniken numera färdigställts, kunna dess nuvarande

lokaler inom kirurgiska paviljongen frigöras för kirurgklinikens behov.

Utredningen har klarlagt, att man genom en om- och tillbyggnad kan er­

hålla en tillfredsställande lösning av kirurgklinikens lokalfråga. Jag till­

styrker därför, att dessa byggnadsarbeten nu komma till utförande. Bygg­

nadsstyrelsen har därvid framlagt två alternativ, det ena kostnadsberäknat

till 2 900 000 kronor och det andra, enligt vad jag under hand inhämtat,

till omkring 3 600 000 kronor. Då platsantalet vid båda alternativen blir

i stort sett lika, anser jag mig med hänsyn till den betydande prisskill­

naden böra förorda det minst kostnadskrävande alternativet. Jag förut­

sätter, att man, när byggnadens nuvarande tillstånd mera noggrant kan

bedömas, söker tillvarataga alla föreliggande möjligheter att begränsa er­

forderliga byggnadsåtgärder. För påbörjandet av byggnadsarbetena har

styrelsen hemställt om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av

750 000 kronor. Härvid har förutsatts, att Uppsala läns landsting skall bi­

draga med hälften av byggnadskostnaderna och alltså för samma budgetår

anslå ett lika stort belopp. Enligt vad jag under hand inhämtat har lands­

tinget intet att erinra häremot.

Några nybyggnadsföretag kunna icke påbörjas, förrän en ny panncentral

tillkommit. För fortsatt utredning och uppgörande av definitiva förslag

beträffande en sådan central samt ny medicinsk klinik och personalbostä­

der in. m. torde i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra anvisas

150 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

61

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår skulle i enlighet

härmed uppgå till (750 000 + 150 000) 900 000 kronor. Jag förutsätter

emellertid, att av riksdagen för ombyggnad av kirurgiska kliniken tidigare

anvisade medel, 234 500 kronor, alltjämt skola kunna disponeras för än­

damålet och sålunda få överföras till det nu äskade anslaget. Detta skulle

då behöva uppföras med i runt tal (900 000 — 234 500) 670 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid Aka­

demiska sjukhuset i Uppsala m.m. under Statens allmänna

fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret 1951/52

anvisa ett investeringsanslag av 670 000 kronor.

Avtal rörande Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Inledning.

Genom beslut den 18 juni 1949 tillkallades en kommission med uppdrag

att på statens vägnar förhandla med Uppsala läns landsting rörande fördel­

ningen mellan statsverket och landstinget av kostnaderna för driften av

Akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.

Jämlikt direktiven hade kommissionen att upptaga den under senare år

vid ett flertal tillfällen berörda frågan om principerna för fördelningen av

driftkostnaderna vid Akademiska sjukhuset, sådana dessa principer kom­

mit till uttryck i det mellan universitetet och landstinget ingångna kontrak­

tet angående sjukvården å Akademiska sjukhuset. I samband därmed bor­

de kommissionen upptaga spörsmålet om fördelningen mellan staten och

landstinget av kostnaderna för den vid sjukhuset anställda läkarpersona-

len ur synpunkten av densammas utnyttjande i undervisningens resp. sjuk­

vårdens tjänst. Kommissionen borde vidare utreda frågan om statsmakter­

nas och de akademiska myndigheternas befogenheter med avseende å sjuk­

husets förvaltning, varvid kommissionen borde undersöka förutsättningar­

na för ett utvidgande av Kungl. Maj :ts och riksdagens inflytande på för­

valtningen. I detta sammanhang borde kommissionen överväga, huruvida

icke särskilda anslag till avlöningar och omkostnader borde upptagas å

riksstaten, liksom förhållandet nu vore beträffande Karolinska sjukhuset

och Serafimerlasarettet.

Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 25 januari 1951.

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

Kommissionens utredning och förslag.

Historik, gällande avtalsbestämmelser m. m.

Utvecklingen av sjukhusfrågorna inom Uppsala län har fått en särprä­

gel därigenom, att deras ordnande länge varit en gemensam angelägenhet

för landstinget och universitetet. Redan år 1858 grundlädes samarbetet

dem emellan, och när ett nytt sjukhus i Uppsala visade sig erforderligt, be­

slöts år 1861, att det skulle bliva gemensamt för län och universitet. Ge­

nom beslut av Kungl. Maj :t den 30 maj 1862 medgavs universitetet rätt

att utföra det nya sjukhuset. Detta fick karaktären av centrallasarett och

stod färdigt år 1867. Centraliseringen av sjukhusvården till Akademiska

sjukhuset har genom därefter utförda stora ny-, till- och ombyggnader yt­

terligare befästs. Vid 1949 års slut förfogade sjukhuset över 942 vård­

platser, varav 808 å allmän sal och 134 å enskilda rum.

Summan av byggnadskostnaderna för sjukhuset utgör efter nybyggna­

den för den psykiatriska kliniken år 1947 17 191 166 kronor, varav uni­

versitetet (staten) bidragit med 11 260 707 kronor och landstinget med

5 930 459 kronor. Statens byggnadsbidrag ha mestadels lämnats i form

av anslag, medan landstinget till största delen lämnat bidrag i form av

räntefria lån. Universitetet har vidare av egna medel utfört om- och till­

byggnader samt vissa större reparationer. Universitetet har även låtit upp­

föra ett bostadshus för två överläkare.

I fråga om sjukvården vid Akademiska sjukhuset gäller numera ett av

Kungl. Maj :t den 25 maj 1900 stadfäst kontrakt mellan universitetet och

landstinget med därefter gjorda tillägg. Kontraktet utlöper med utgången

av år 1965. I kontraktet ha intagits bestämmelser om landstingets bidrag

till driftkostnaderna (§4).

Landstinget betalar ett primärt bidrag i form av viss avgift per vårddag

för patienter från landstingsområdet. Vidare har landstinget haft en se­

kundär bidragsskyldighet, vilken tillkom på initiativ av 1899 års riksdag,

i det att riksdagen som villkor för visst byggnadsbidrag förutsatte, att

landstinget skulle ikläda sig ekonomiskt ansvar för hälften av den brist,

som kunde uppkomma i sjukhusets stat. Landstinget godtog detta villkor,

varvid dess bidrag dock maximerades till 7 500 kronor. Landstingets vård­

avgift, som år 1900 utgjorde endast 1 krona 35 öre, höjdes sedermera i

olika repriser och utgjorde år 1918 3 kronor 15 öre. Sistnämnda år med­

gav landstinget därjämte, att maximeringen av det sekundära bidraget

skulle upphöra.

Landstingets vårdavgift blev sedermera efter årlig omprövning tid efter

annan ändrad, till dess den nu gällande avfattningen av § 4 trädde i kraft

år 1942 (proposition nr 288/1942, s. 86 ff). Storleken av landstingets vård­

avgift bestämmes för varje budgetår genom överenskommelse mellan uni­

versitetet och landstinget på förslag av särskilt utsedda delegerade. Beräk­

ningen av vårdavgiften tillgår i huvudsak så, att från den sammanlagda

utgiftssumman i sjukhusets stat dragés summan av avlöningar och pensio­

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

63

ner för det ifrågavarande budgetåret. Resten divideras med det beräkna­

de sammanlagda antalet vårddagar; kvoten, avrundad till närmast lägre 5-

tal ören, utgör landstingets vårdavgift. Landstingets bidrag bestämdes ge­

nom 1942 års kontraktsändring till dels nämnda vårdavgift, dels ock till

hälften av den brist, som kunde uppkomma sedan för sjukvården använts

nämnda vårdavgifter och vissa andra, sjukhuset tillkommande medel. För

den andra delen av bristen har staten att svara. De nya beräkningsgrun­

derna syftade till att bibehålla den dittillsvarande relationen mellan stats­

verkets och landstingets utgifter för sjukhuset oförändrad, trots inträf­

fande förändringar beträffande driftkostnadernas storlek.

De å universitetets stat uppförda, av statsverket bekostade lönerna till

sjukhusets läkarpersonal ha aldrig belastat sjukhusets driftkostnader.

Bland de kostnader, som skola halveras mellan staten och landstinget,

ingå utgifterna för vissa pensioner. F. n. finnas endast två f. d. befattnings­

havare, för vilka pensionen bestrides på detta sätt. Beträffande övriga be­

fattningshavare -—- dels innehavarna av de hos SPA reglerade husmoders-,

sjuksköterske- och barnmorskebefattningarna, dels de enligt arbetarpen-

sionsreglementet pensionerade befattningshavarna — uppföras pensions­

beloppen icke å sjukhusets stat utan bestridas enbart av statsmedel genom

pensionsanstalten. Vad gäller sköterskegruppen belasta pensionsavgifterna

sjukhusets årliga driftkostnader.

I fråga om de statsbidrag, som enligt eljest gällande regler utgå till vissa

avdelningar vid sjukhuset (förlossnings- och barnavdelningar) gäller en­

ligt kontraktet, att bidragen liksom de legosängsavgifter, vilka erläggas av

länspatienter å allmän sal och vilkas storlek är beroende av landstingets

beslut, skola fråndragas den vårdavgift, som landstinget har att erlägga

till universitetet, och att de sålunda helt komma landstinget tillgodo.

Såsom säkerhet för de byggnadsbidrag, som landstinget i form av lån

lämnat universitetet, har landstinget enligt kontraktet medgivits inteck­

ning i sjukhustomten med samtliga därå uppförda byggnader på villkor,

att någon ränta icke beräknas å lånebeloppet samt att detsamma icke hel­

ler får vare sig av universitetet eller landstinget uppsägas till återbetalning,

såvida icke vid kontraktets upphörande antingen sjukhuset skulle av uni­

versitetet avyttras — i vilket fall länet dock äger optionsrätt till dess in­

lösande — eller ny överenskommelse mellan parterna om sjukvårdens be­

sörjande av universitetet icke skulle kunna träffas. I båda dessa fall skall

hela kapitalet efter tolv månaders uppsägning återbetalas till landstinget.

Den 28 januari 1944 godkände Kungl. Maj :t ett av det större akademiska

konsistoriet fattat beslut om träffande av sådan överenskommelse med

landstinget, att universitetets återbetalningsskyldighet för dittills erhållna

lån ävensom för lån till vissa för ögonkliniken ifrågasatta byggnadsarbe­

ten begränsades till ett belopp motsvarande hälften av sammanlagda vär­

det å förfallodagen av dåvarande byggnader, ögonkliniken inräknad, till­

hörande Akademiska sjukhuset, samt däri inrymda inventarier och instru­

ment, varvid beträffande framtida lån förutsattes, att motsvarande överens­

kommelse skulle intagas i det avtal, som träffades vid upptagande av lån

från landstinget för varje särskilt ändamål.

Enligt kontraktet utgör landstingets bidrag till sjukhusbyggnadernas

underhåll 7 500 kronor för år. I realiteten utgår emellertid ersättningen

enligt ett år 1940 fattat principbeslut, enligt vilket landstinget skall bidra­

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

ga till reparationskostnaderna i samma förhållande som landstinget bidra­

git till de sammanlagda byggnadskostnaderna för Akademiska sjukhuset.

För statsverkets vidkommande anvisas det årliga beloppet på universitetets

delfond av statens allmänna fastighetsfond.

I kontraktet föreskrives, att direktionen för Akademiska sjukhuset skall

bestå av sex ledamöter, av vilka universitetet och landstinget vardera utse

tre, jämte nödigt antal suppleanter. Vid behandlingen av frågor rörande

psykiatriska kliniken utökas direktionen med en av Kungl. Maj :t utsedd

ledamot.

För det till sjukhuset anslutna centralsanatoriet gälla utöver huvudkon­

traktets regler vissa särskilda bestämmelser enligt ett den 10 september

1936 dagtecknat tilläggskontrakt till 1900 års kontrakt.

Landstinget ersätter universitetet för den sjukvård, som lämnas å sana-

torieavdelningen, med en viss, årligen fastställd avgift för varje vårddag.

För driften användas bl. a. inkomster, som tillkomma sanatoriet på grund

av statsanslag till driften enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 480).

Den brist, som eventuellt uppstår, ersättes efter huvudkontraktets bestäm­

melser, alltså av staten och landstinget med hälften vardera.

Fn olikhet föreligger mellan huvudkontraktet och tilläggskontraktet i av­

seende å de enligt särskilda kungörelser utgående statsbidragen till drift­

kostnaderna. Beträffande Akademiska sjukhuset ingår nämligen statsbi­

draget till driften icke såsom inkomst i räkenskaperna utan skall uppbäras

av universitetet i avräkning på landstingets vårdavgifter. Vid centralsana­

toriet skall statsbidraget redovisas såsom inkomst i räkenskaperna och så­

ledes användas för att täcka kostnaderna för driften.

Sanatoriets räkenskaper föras och avslutas var för sig. De prestationer,

som Akademiska sjukhuset utför, ersättas enligt sjukhusets självkostnads­

pris. Yttre reparationer bekostas med bidrag av båda parterna. I

I fråga om den till sjukhuset knutna psykiatriska kliniken gälla särskil­

da av Kungl. Maj :t den 30 december 1946 fastställda bestämmelser.

Klinikens uppgift är att för vård mottaga psykiskt sjuka samt att vara

en universitetsinstitution för meddelande av klinisk undervisning i psy­

kiatri. Landstinget, som icke lämnat någon medverkan vid klinikens till­

komst, har icke åtagit sig några ekonomiska förpliktelser beträffande kli­

niken. Antalet vårdplatser är 115, och å kliniken mottagas sjuka från hela

landet, oberoende av hemorten. Legosängsavgifterna fastställas av Kungl.

Maj :t. Akademiska sjukhuset bestrider samtliga kostnader för klinikens

drift med undantag av avlöningar, som utgå på universitetets stat, allt mot

ersättning av staten enligt följande grunder.

Staten erlägger driftkostnadsersättning för varje underhållsdag för på

kliniken vårdade sjuka med ett belopp, motsvarande kostnaden per under­

hållsdag på Akademiska sjukhuset enligt dess räkenskaper för det budget­

år ersättningen avser, varvid kostnaderna för centralsanatoriet undantagas.

Vårdavgifter, som erlagts för de sjuka, skola frånräknas ersättningsbelop­

pet. Driftkostnadsersättning utbetalas för budgetår efter ansökan till me­

dicinalstyrelsen. Ersättningen utgår från särskilt anslag under elfte huvud­

titeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

65

I reglementet för Akademiska sjukhuset meddelade bestämmelser skola tillämpas i fråga om psykiatriska kliniken.

Slutligen må nämnas, att ett avtal träffats mellan direktionen för Aka­ demiska sjukhuset och Stockholms läns landsting, varigenom direktionen förbundit sig att till landstingets förfogande ställa dels 45 vårdplatser å allmän sal, dels nödigt antal platser för personer från länet, vilka intagas för barnsbörd eller för olycksfall eller akut sjukdom, som oundgängligen fordrar hastig läkarbehandling, dels ock, i mån av tillgång, plats för andra sjukdomsfall, dock ej på centralsanatoriet. För dessa sjuka skall samma legosängsavgift utgå som å Stockholms läns landstings egna sjukhus. Landstinget erlägger för patienterna skillnaden mellan nämnda legosängs- avgifter och sjukhusets verkliga dagkostnad under näst föregående förvalt­ ningsår jämte ett tilläggsbelopp av 1 500 kronor per år, utgörande beräk­ nad ersättning för de med platsernas förnyelse förenade kostnaderna. Av­ talet gäller för en tid av fem år. Sker ej uppsägning ett år före avtalstidens utgång, förlänges det varje gång under ytterligare fem år. Nu löpande av­ talstid började den 1 januari 1948.

Redogörelse för patientbeläggning och driftkostnader.

Vid Akademiska sjukhuset ■—■ exklusive sanatoriet och psykiatriska kli­ niken — har antalet vårddagar å allmän sal för patienter från Uppsala län under perioden 1938/39—1949/50 i genomsnitt utgjort 71 procent av det totala antalet, eller 417 per dag.

Kostnaden per vårddag för sjukhuset i dess helhet har stigit från 8 kro­ nor 73 öre under budgetåret 1938/39 till 30 kronor 93 öre under budget­ året 1949/50. Landstingets kostnad per vårddag har samtidigt stigit från 6 kronor 58 öre till 24 kronor 49 öre.

Under samma period har landstingets bidrag stigit från 1 047 745 kronor till 3 570 519 kronor. Statens bidrag utgjorde 317 815 kronor resp. 1 644 811 kronor. Landstingets bidrag har således mer än tredubblats, medan statens bidrag något mer än femdubblats. Den procentuella andel, varmed bidra­ gen täckt driftkostnaderna, har för landstingets vidkommande varit ganska jämn — mellan 54,9 och 57,6 procent under periodens första hälft samt mellan 53,4 och 56,g procent under dess andra hälft —■ medan statens an­ del ganska avsevärt stigit, nämligen från ca 17 till ca 25 procent. Resteran­ de del av driftkostnaderna har täckts av poliklinikavgifter, legosängsavgif- ter för patienter å enskilt rum och för utomlänspatienter, Stockholms läns landstings ersättning för vård av patienter från Stockholms län m. in. In­ komsterna ha dock procentuellt täckt en allt mindre del av kostnaderna, nämligen ca 25 procent i början av perioden men under senare år endast omkring 16—19 procent. 5 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 123.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Utöver den kontraktsenliga årliga avräkningen ha parterna haft kostna­

der för läkarlöner och byggnaders underhåll. Statens kostnader för läkar­

löner på universitetets stat — bortsett från löner till professorer m. fl., vil­

ka avlönas enbart med medel på universitetets stat — utgjorde sålunda

59 882 kronor budgetåret 1938/39 och 269 396 kronor budgetåret 1949/50.

Till byggnaders underhåll utbetalade staten 95 568 resp. 149 712 kronor.

Landstingets underhållsbidrag uppgick till 5 277 resp. 77 717 kronor.

På centralsanatoriet har beläggningen av länspatienter å allmän sal upp­

gått till ca 90 procent eller 102 per dag. Kostnaden per vårddag, som bud­

getåret 1938/39 utgjorde 5 kronor 53 öre, hade budgetåret 1949/50 stigit till

19 kronor 34 öre. Om man bortser från sedvanligt statsbidrag, har stats­

verket endast i ringa mån tillskjutit medel för sanatoriets drift sedan sjuk­

husets tillkomst år 1937. Detta beror närmast på att såsom en förutsätt­

ning vid slutandet av tilläggskontraktet gällde, att landstingets vårdavgift

skulle upptagas med sådant belopp, att brist icke borde uppstå. Statens

bidrag till läkarlöner på universitetets stat och till byggnaders underhåll

utgjorde budgetåret 1949/50 8 163 resp. 8 288 kronor. Landstingets under­

hållsbidrag uppgick samma år till 14 883 kronor.

Vid psykiatriska kliniken utgjorde beläggningen år 1949 i genomsnitt

94 patienter per dag, av vilka omkring hälften tillhörde Uppsala län. Kost­

naderna för samtliga patienter gäldas av staten, men ingå i räkenskaperna

för akademiska sjukhuset. Av det för budgetåret 1950/51 under elfte hu­

vudtiteln anvisade beloppet till de psykiatriska klinikerna i Uppsala och

Lund ingår anslag för kliniken i Uppsala med 855 000 kronor. Vid beräk­

ningen av detta belopp har hänsyn tagits till legosängsavgifterna, som gott-

skrivas staten.

Stockholms läns landstings vårddagar ha under de senaste 12 åren i ge­

nomsnitt utgjort ca 18 000 per år. Vid beräkningen av landstingets ersätt­

ning gottskrives landstinget de legosängsavgifter, som debiterats patien­

terna.

Tidigare diskussion om driftkostnadernas fördelning vid Akademiska sjukhuset.

Av särskilt intresse vid en revision av 1900 års kontrakt äro de uttalan­

den, som gjordes i samband med tillkomsten av 1942 års kontraktsändring.

De av landstinget och universitetet utsedda kommitterade, som framlade

förslaget till kontraktsändring, påvisade, att statens driftbidrag under bud­

getåren 1931/36 uppgått till i genomsnitt 18,6 procent och landstingets till

55,9 procent. För budgetåren 1936/40 utgjorde bidragen 19,5 resp. 56,5 pro­

cent i genomsnitt. Landstinget borde icke för framtiden belastas med pro­

portionellt väsentligt större andel av kostnaderna. För att nå en viss sta­

bilitet i avtalsförhållandet borde man vid bestämmandet av landstingets

vårdavgift bygga på utgiftsposter, som växlade med beläggningen, medan

däremot de mera fasta utgifterna borde fördelas lika mellan staten och

landstinget.

I yttrande över förslaget framhöll statskontoret det mindre tillfredsstäl­

lande i att arbets- och avlöningsförhållandena för en vid statlig sjukvårds-

anstalt anställd personal praktiskt taget lämnades utan reglerande föreskrif­

ter från staten liksom att grunderna för driftkostnadernas fördelning be­

stämdes utan medverkan av Kungl. Maj :t och riksdagen. Det borde övervä­

gas, om icke särskilda anslag till avlöningar och omkostnader för sjukhuset

borde upptagas på riksstaten. Departementschefen (prop. nr 288/1942, s.

101) fann, att den avsevärt stegrade belastningen på anslaget till sjukhuset

visserligen utgjorde en anledning att uppmärksamma frågan om kostnads­

fördelningen mellan stat och landsting, men eftersom den föreslagna prin­

cipen för fördelningen syftade att fastslå en fast regel för den ekonomiska

ansvarsfördelningen mellan parterna, vore departementschefen tills vidare

ej beredd att förorda en övergång till avlönings- och omkostnadsanslag. Er­

farenheterna borde få utvisa, huruvida en övergång framdeles till den av

statskontoret ifrågasatta anordningen vore att föredraga.

Statskontoret har sedermera i skilda sammanhang antytt, att gällande

principer för driftkostnadernas fördelning gynnade landstinget. Vidare har

ämbetsverket påtalat de svårigheter, som med nuvarande avtal förelåge att

ordna personalens pensionering. I propositionen nr 203/1948 s. 48 betonade

departementschefen angelägenheten av att dessa spörsmål i lämpligt sam­

manhang bleve föremål för utredning.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 123.

67

Tillämpning av gällande avtal.

Den inbördes proportionen mellan löner etc. och övriga driftskostnader

vid Akademiska sjukhuset kom att bli en annan än man tänkt sig vid 1942

års avtalsändring. Lönerna utgjorde sålunda 800 000 kronor budgetåret

1938/39 och hade budgetåret 1949/50 stigit till 4 290 000 kronor, övriga

driftkostnader utgjorde 1 023 000 resp. 2 178 000 kronor. Landstingets

vårdavgift uppgick för angivna budgetår till 795 000 resp. 1 925 000 kronor,

medan den brist, som skulle delas mellan staten och landstinget, belöpte

sig till 504 000 resp. 3 289 000 kronor. Relationen mellan statens och lands­

tingets bidrag var under de fyra budgetåren 1936/40 i genomsnitt 34,5 pro­

cent. Statsverkets och landstingets bidrag utgjorde under samma tid 19,5

resp. 56,5 procent av utgiftssumman. För 1949/50 utgjorde relationen mel­

lan statsverkets och landstingets bidrag 46 procent. Därest det nyssnämnda

relationstalet 34,5 procent ägt giltighet vid fastställandet av landstingets

och statens årliga bidrag, skulle för exempelvis budgetåret 1949/50 lands­

tinget fått vidkännas en höjning av sin andel av det totala bidragsbeloppet

(5 215 330 kronor) från 3 570 519 till 3 877 569 kronor. Landstinget har

således enligt denna beräkning erlagt 307 050 kronor för litet för sagda

budgetår. Statsverket skulle ha fått sitt bidrag reducerat från 1 644 811

till 1 337 761 kronor. Med detta beräkningssätt som utgångspunkt borde

landstinget under sexårsperioden 1944/50 ha fått vidkännas eu merkostnad

68

Kungl. Rlaj:ts proposition nr 123.

och statsverket en minskning med i genomsnitt cirka 216 500 kronor per

år. Kommissionen betonar, att det bidrag, som landstinget lämnar för bygg­

naders underhåll och som faller utanför ramen av bestämmelserna i § 4,

proportionellt avsevärt understiger landstingets andel av de övriga drift­

kostnaderna. Vidare framhålles, att landstinget varit helt befriat från att

deltaga i kostnaderna för de löner, som äro uppförda på universitetets stat,

samt de pensioner, som utgå jämlikt bestämmelserna i arbetarpensions-

reglementet.

Landstingets driftbidrag utgjorde under tolvårsperioden 1938/1950 i ge­

nomsnitt 13 kronor 96 öre per vårddag, under det att sjukhusets egen kost1

nåd per vårddag under samma tid utgjorde 18 kronor 8 öre. Motsvarande

dagkostnad för samtliga lasarett i riket utgjorde under de tolv kalender­

åren 1938—1949 14 kronor 67 öre. För sexårsperioden 1944/50 var lands­

tingets motsvarande bidrag 19 kronor 6 öre per vårddag under det att sjuk­

husets dagkostnad utgjorde 24 kronor 2 öre. Dagkostnaden för samtliga

lasarett var under de sex kalenderåren 1944—1949 i genomsnitt 19 ki'onor

50 öre.

Landstinget har således erhållit sin sjukvård till ett pris, som med i me­

deltal ca 23 procent under tolvårsperioden och ca 21 procent under sista

sexårsperioden understiger sjukhusets egen dagkostnad, i vilken senare

icke inräknats de av staten utöver avtalet bekostade läkarlönerna. Denna

skillnad är väsentligen att hänföra till det förhållandet, att Akademiska

sjukhuset fungerar såsom undervisningsanstalt. Landstingets vårddags-

bidrag har vidare understigit genomsnittskostnaden per dag för samtliga

lasarett i riket med

4,8

procent under tolvårsperioden och med

2,5

procent

under sista sexårsperioden, detta trots att den vid Akademiska sjukhuset

bedrivna sjukvården på grund av större och dyrbarare specialavdelningar

måste taxeras högre än vid sjukhus i allmänhet.

Vad angår centralsanatoriet har landstinget som regel betalat hela bris­

ten. Om man för de senaste sex åren utgår från i genomsnitt 5 300 vård­

dagar per år för utomlänspatienter och å enskilt rum vårdade länspatien-

ter, har landstinget — vid en genomsnittskostnad av 13 kronor 35 öre per

vårddag samt efter avdrag av legosängsavgifter och statsbidrag — fått vid­

kännas en extra kostnad av ca 50 000 kronor per år. Till byggnadernas

underhåll har emellertid staten årligen bidragit med i runt tal 7 000—8 000

kronor, varjämte staten bekostat viss del av en läkarlön på universitetets

stat samt lön till den å samma stat uppförde professorn m. fl.

Stockholms läns landsting erlägger enligt gällande avtal ett belopp av

1 500 kronor per år, utgörande »beräknad ersättning för de med platsernas

förnyelse förenade kostnaderna». Denna ersättning står emellertid icke i

rimlig proportion till den verkliga kostnaden för byggnadsunderhållet.

Denna kostnad utgör numera över en krona per vårddag dvs. för patienter

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

69

från Stockholms län omkring 19 000 kronor per år. Kostnaden för ränta

och amortering av vårdplatserna anses numera uppgå till 4—5 kronor per

vårddag. Landstingets årliga driftskostnadsersättning är baserad på sjuk­

husets verkliga dagkostnad under näst föregående förvaltningsår. Under

perioder, då dagkostnaden stiger, erlägger landstinget sålunda icke full er­

sättning under räkenskapsåret. Landstinget påföres icke heller sedermera

den fulla ersättningen för det räkenskapsår, då vården lämnats. Följden

blir, att den brist, som staten och Uppsala läns landsting skola erlägga,

ökas. Avtalet avser endast vård å allmän sal. Det finnes emellertid anled­

ning antaga, att vårdsökande även beredas plats på enskilt rum. Det synes

kommissionen angeläget, att direktionen snarast upptager förhandlingar

med Stockholms läns landsting angående ändring av avtalet.

Kommissionens förslag till nytt avtal.

Som resultat av de förhandlingar, som förts mellan kommissionen och

delegerade från Uppsala läns landsting, har kommissionen framlagt ett för­

slag till nytt avtal mellan universitetet i Uppsala och Uppsala läns lands­

ting angående samarbete för driften av Akademiska sjukhuset. Lands­

tinget har för sin del godkänt avtalsförslaget.

Förslaget har följande lydelse.

Mellan Universitetet i Uppsala såsom företrädare för Kungl. Maj :t och

kronan, å ena, och Uppsala läns landsting, å andra sidan, är — under för­

utsättning av Kungl. Maj :ts och Uppsala läns landstings godkännande —-

följande avtal träffat angående samarbete för drift av Akademiska sjuk­

huset i Uppsala.

§

1

.

Universitetet i Uppsala tillhandahåller i enlighet med detta avtal Upp­

sala läns landsting för vård av patienter från Uppsala län i mån av be­

hov minst 500 sängplatser å Akademiska sjukhuset. Avtalet innefattar även

sjukhusets polikliniker och centralsanatoriet men icke de psykiatriska kli­

nikerna, för vilka särskilda, av Kungl. Maj :t fastställda bestämmelser gälla.

Protokollsanteckning till § 1: Såsom patient från Uppsala län anses en­

ligt detta avtal icke annan vid universitetet eller lantbrukshögskolan in­

skriven studerande än sådan, som är mantalsskriven inom länet.

§ 2

.

Sjuka från Uppsala län erlägga legosängsavgift, vars storlek bestämmes

av landstinget.

I övrigt bestämmas legosängsavgifterna av sjukhusets direktion.

§ 3.

1. p'ör vård av patienter, som avses i § 1 i delta avtal, betalar lands­

tinget årligen ersättning till universitetet enligt följande grunder. Härvid

skall icke i något avseende tagas i beräkning de psykiatriska klinikerna,

för vilka särskilda räkenskaper skola föras.

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

2. Kostnaderna för sjukhusets drift, beräknade på i denna paragraf un­

der mom. 3 angivet sätt, fördelas på antalet vårddagar under året. Den så­

lunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) multipliceras med

antalet vårddagar för sjuka från Uppsala län, häri inräknade jämväl vård­

dagarna för sjuka, som vårdats å hel- eller halvenskilt rum. Sedan avdrag

gjorts med ett belopp, motsvarande 13 procent av den sålunda erhållna pro­

dukten, utgör återstoden den ersättning, som landstinget har att erlägga

till universitetet; ägande landstinget att härvid räkna sig tillgodo vad som

erlagts i legosängsavgifter för sjuka från länet ävensom landstinget till­

kommande del av ränta från fonder, donerade till sjukhusets drift, och

landstinget tillkommande del av frisängsfondernas avkastning.

3. I driftkostnader, som läggas till grund för beräkning av landstingets

ersättning, skola — med de undantag, som angivas i nästfoljande stycke

— ingå samtliga kostnader för sjukhusets drift efter avdrag av de inkoms­

ter, som under ifrågavarande år tillgodokomma sjukhuset såsom ersätt­

ning för av sjukhuset tillhandahållna, till sjukvård icke hänförliga tjänster

och nyttigheter åt personal m. fl. eller åt andra institutioner, exempelvis

för tjänstebostäder, kosthåll och värme. Sålunda skola i sagda driftkost­

nader inräknas kostnaderna för polikliniker, hyror, avgifter för befatt­

ningshavarnas pensionering, ävensom kostnader för pensioner, som utgå

i annan ordning än genom statens pensionsanstalt.

I driftkostnader, som avses i detta inom., skola icke ingå kostnader för

fastigheters underhåll, ej heller avlöning, pensioneringskostnader och pen­

sion åt läkarpersonal vid sjukhuset, vare sig denna är uppförd på univer­

sitetets eller sjukhusets stat, eller avlöning, pensioneringskostnader och

pension åt annan personal av vad slag den vara må, som är uppförd på uni­

versitetets stat.

4. Landstingets ersättning till universitetet utbetalas i den ordning,

varom överenskommelse kan träffas mellan universitetet och landstingets

förvaltningsutskott.

§ 4.

Landstinget bidrager till det av Kungl. Maj :t i särskild ordning fastställ­

da beloppet för sjukhusbyggnadernas underhåll i samma förhållande be­

träffande varje särskild byggnad, vari landstinget bidragit till kostnaderna

för byggnadens uppförande. Universitetet skall årligen till landstinget av­

giva redogörelse för dessa medels disposition. Landstingets bidrag utbe­

talas i den mån detsamma tages i bruk.

§ 5.

I fråga om framtida ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset skola i varje

särskilt fall förhandlingar äga rum beträffande parternas deltagande i kost­

naderna härför, innan framställning om anslag för ändamålet göres hos

vederbörande myndigheter.

Genom de bidrag, landstinget i form av lån eller på annat sätt lämnat

eller kommer att lämna till uppförande av sjukhusets byggnader, tillför­

säkras landstinget rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives, dispo­

nera det antal vårdplatser, varom överenskommelse skett eller kommer att

ske. Någon del i äganderätt till byggnader eller tomt erhåller landstinget

däremot icke genom lämnandet av sagda bidrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

71

§ 6

.

Alla länets lasarett och kurhus nu tillhörande donationer, som överläm­

nats till universitetet av landstinget, skola av universitetet förvaltas i nog­

grann överensstämmelse med de vid donationerna fästade villkor, ägande

i annat fall landstinget att till återbetalning efter sex månader uppsäga

dessa kapital samt att tillse, att räntan å de donerade medlen användes en­

ligt föreskrift.

§ 7-

Detta avtal berör ej den rätt, landstinget enligt eljest gällande bestäm­

melser må äga att erhålla statsbidrag till driftkostnaderna för det antal

vårdplatser, som av vederbörande myndighet fastställts eller kan komma

att fastställas.

Statsbidrag, som här avses, må av universitetet uppbäras i avräkning å

landstingets ersättning enligt § 3 i detta avtal.

§

8

.

Sjukhusets drift ombesörjes av en särskild direktion, bestående av åtta

ledamöter, vilka utses för en tid av fyra kalenderår, en av Kungl. Maj :t,

tre av det mindre akademiska konsistoriet vid universitetet och fyra av

landstinget. På enahanda sätt utses suppleanter i direktionen.

§ 9.

Landstinget äger att årligen genom två av landstinget utsedda personer

verkställa granskning av sjukhusets räkenskaper och förvaltning.

§

10

.

Landstingets förvaltningsutskott skall höras före genomförande av vä­

sentlig ändring av sjukhusets nuvarande driftsform eller före slutande av

nya avtal rörande vård å sjukhuset av icke-länspatienter.

§

n.

Detta avtal gäller fem år räknat från och med den 1 juli 1951 men för-

länges automatiskt ett år i sänder, därest detsamma icke av någondera

parten uppsäges minst ett år före utgången av löpande avtalstid.

§

12

.

Genom detta avtal upphäves dels det mellan Uppsala läns landsting och

Uppsala universitet den 19 september och den 14 juli 1900 upprättade kon­

traktet med däri senare företagna ändringar angående sjukvården å Aka­

demiska sjukhuset i Uppsala, dels det mellan Uppsala läns landsting och

Uppsala universitet den 10 september 1936 upprättade tilläggskontraktet,

avseende sjukvård å det såsom eu avdelning av Akademiska sjukhuset

uppförda sanatoriet, dock att de i nämnda kontrakt och tilläggskontrakt

meddelade bestämmelserna angående universitetet av landstinget redan

eller framdeles lämnade lån jämte sedermera mellan universitetet och

landstinget träffade överenskommelser angående universitetets återbetal-

ningsskyldighet för erhållna lån alltjämt skola äga giltighet.

Kommissionen redogör härefter för resultatet av förhandlingarna rö­

rande vissa betydelsefulla frågor.

Läkarkostnaderna. F. n. utgå lönerna till läkarna enligt följande prin­

ciper.

överläkare (professorer och en laborator) äro uppförda på universite­

tets stat och avlönas helt av statsmedel. Underläkar- och amanuensbefatt­

ningarna, som enligt statförslaget för budgetåret 1949/50 utgjorde 7 resp.

22 å samtliga avdelningar (exkl. sanatoriet), äro uppförda "på universite­

tets stat och avlönas från universitetet. Omkring hälften av lönebeloppet

påföres emellertid sjukhusets stat. Eftersom landstinget svarar för i stort

sett hälften av de på sjukhusets stat utgående löneutgifterna, betalar sta­

ten alltså omkring % av lönerna till nämnda läkare. Beträffande central­

sanatoriet voro för samma år 3 underläkarbefattningar och del av en ama­

nuensbefattning uppförda på sanatoriets stat. Universitetets stat påföres

den återstående delen av kostnaden för amanuenslönen. Extraläkarbefatt-

ningarna, som enligt 1949/50 års stat utgjorde 21 för Akademiska sjukhuset

och 1 för centralsanatoriet, äro uppförda på och avlönas från Akademiska

sjukhusets resp. centralsanatoriets stat samt belasta statsverket i den mån

staten har att deltaga i täckande av brist.

Statens sammanlagda kostnader för läkarlöner vid Akademiska sjukhu­

set — bortsett från professorer och andra enbart för forskning och under­

visning anställda befattningshavare — ha utgjort omkring 194 000 kronor

budgetåret 1945/46 och omkring 555 000 kronor budgetåret 1949/50, mot­

svarande ca 70 resp. 66 procent av den totala lönekostnaden för läkarna.

Att statens procentuella andel av kostnaderna nedgått, beror i första hand

på att den stora ökningen under senare tid av antalet extraläkartjänster

icke belastat universitetets utan enbart sjukhusets stat, samt på att lö­

nen för extraläkarna höjts. Kommissionen antager, att statens andel av

läkarlönerna vid tidpunkten för ändringen av avtalets § 4 (1941) utgjorde

omkring 70 procent.

Det torde enligt kommissionens uppfattning vara förenat med mycket

stora svårigheter — om ens möjligt — att tillförlitligt kunna beräkna i

vilken utsträckning sjukhusets läkare utnyttjas för undervisning och forsk­

ning resp. sjukvård. En fortsatt uppdelning av läkarkostnaderna efter nu

gällande grunder har befunnits svårgenomförbar med hänsyn till från

landstingets sida yppade farhågor för att undervisningens och forskningens

krav skulle komma att föranleda en stark ökning av utgifterna för detta

ändamål.

För att avlägsna rådande svårigheter vid inrättande av nya läkartjänster

och för att få en fast utgångspunkt för avtalets vidare utformning har enig­

het nåtts därom, att läkarkostnaderna skola falla utanför ramen av de

driftkostnader, som läggas till grund för beräkning av landstingets årliga

ersättning till universitetet. Nämnda läkarkostnader skola sålunda helt

falla på statsverket.

Landstingets delegerade ha vid sådant förhållande medgivit, att polikli­

nikinkomsterna icke -—- i motsats till vad som sker enligt gällande avtal —

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

73

skola till någon del räknas landstinget tillgodo vid erläggandet av ersätt­ ningen till universitetet. Dessa inkomster ha under senare år varierat mel­ lan 221 000 och 245 000 kronor och utgjorde budgetåret 1949/50 i det när­ maste 319 000 kronor.

Som en konsekvens av att landstinget icke skall bidraga till läkarlönerna har i avtalet jämväl bestämts, att pensioneringskostnader och pension för läkarna icke heller skola ingå i de driftkostnader, till vilka landstinget skall bidraga. I den mån dylika kostnader uppstå, förutsättes att de skola be­ stridas av statsverket.

Kungl. Maj:ts inflytande på sjukhusets förvaltning m. in. Kommissio­ nen anser, att statsmakternas inflytande på sjukhusets förvaltning bör ökas. I motsats till vad som nu är fallet bör ett i detalj motiverat statför­ slag, upptagande lönekostnader för i specificerad lönestat angivna tjänster, ävensom omkostnader, inom därför fastställd tid och sedan landstingets hälso- och sjukvårdsberedning beretts tillfälle att avge yttrande över för­ slaget, inlämnas till Kungl. Maj:t för det kommande budgetåret. Detta statförslag skall läggas till grund för statsmakternas övervägande av frå­ gan om anslag till sjukhuset och en realprövning från deras sida blir på detta sätt möjlig.

Kungl. Maj :ts inflytande bör emellertid enligt kommissionens förme­ nande icke ökas i den utsträckning, som gäller för av staten drivna kropps- sjukhus.

Då kostnaderna för löner åt läkarpersonalen enligt avtalsförslaget i sin helhet falla på staten, bör antalet läkare fastställas och bestämmelser om deras löneförmåner meddelas av Kungl. Maj :t på samma sätt som sker exempelvis i fråga om Karolinska sjukhusets läkarpersonal.

I fråga om sjukhusets driftkostnader i övrigt, dvs. kostnader för avlö­ ning åt annan personal än läkare samt omkostnader, synas bärande skäl föreligga att — bortsett från vad förut sagts i fråga om redovisningen av anslagsbehoven —- i stort sett bibehålla den hittillsvarande ordningen. En strikt tillämpning av alla de för statsinstitutioner gällande föreskrifterna skulle säkerligen inverka ofördelaktigt på det goda samarbetet mellan universitetet och landstinget samt landstingets känsla av medansvar och intresse för sjukhuset.

Även ekonomiska skäl tala för den av kommissionen hävdade uppfatt­ ningen. Med undantag för läkarna är jiersonalcn vid Akademiska sjukhu­ set underkastad bestämmelserna i landstingens tjänstereglemente eller gäl­ lande kollektivavtal. Denna anordning faller sig naturlig, eftersom den större delen av driftkostnaderna bestrides av landstingsmedel och perso­ nalen vid andra av landstinget drivna anstalter avlönas efter dessa bestäm­ melser. Om en övergång till statens allmänna avlöningsreglemcnte skulle ske och lönegradsplaceringen så nära som möjligt anslötes till den vid de

74

Kungl. Maj. ts proposition nr 123.

statliga kroppssjukhusen tillämpade, komme detta att medföra en ome­

delbar merkostnad för löner av ca 174 000 kronor per år (för 1949/50).

Dessutom skulle ganska betydande merkostnader uppstå för övertidsarbete.

Landstingets representanter ha förklarat sig icke kunna biträda ett så­

dant förslag, emedan kostnaden till allra största delen komme att falla på

landstinget och då de höjda lönerna dessutom skulle innebära vissa oförj

delaktiga konsekvenser för landstingets egna anstalter.

Kommissionen anser av anförda skäl, att, såvitt gäller sjukhusets kost­

nader för annat än läkarlöner, särskilda anslag till avlöningar och om­

kostnader icke f. n. böra upptagas på riksstaten. I stället bör vad som i

statsanslag erfordras till nu avsedda ändamål upptagas i riksstaten såsom

ett enda, från anslaget till läkarlönerna skilt bidragsanslag.

Befattningshavarnas pensionering. Chefen för finansdepartementet an­

förde i prop. nr 200/1949 (sid. 108) i anledning av 1944 års pensionsutred-

nings betänkande, att han ansåg övervägande skäl tala för att befattnings­

havarna vid Akademiska sjukhuset anslötes till statens pensionsanstalt

(SPA) i avvaktan på en eventuell sådan reglering av deras anställnings­

förhållanden, att de kunde överföras till de allmänna pensionsreglemen-

tena. Departementschefen förordade, att pensionsfrågan skulle bli föremål

för särskild utredning. Sådan utredning har -— såvitt kommissionen har

sig bekant — ännu icke verkställts.

Då någon ändring i Akademiska sjukhusets ställning i förhållande till

staten icke kan anses uppstå vid en tillämpning av nu föreliggande avtals-

förslag, synes det kommissionen ligga närmast till hands, att pensionsfrå­

gan — liksom tidigare skett i fråga om husmoder, sjuksköterskor, barn­

morskor och sjukgymnaster — löses genom tjänsternas reglering i SPA i

enlighet med pensionsutredningens förslag.

Avgifter för befattningshavarnas pensionering skola enligt avtalsförsla-

get ingå i de driftkostnader, som läggas till grund för beräkning av lands­

tingets ersättning.

Kommissionen är medveten om att en anslutning till SPA innebär, att

staten får vidkännas viss betydande del av pensionskostnaderna. De årliga

avgifterna till pensionsanstalten komma dock att med nuvarande belägg­

ning av länspatienter till övervägande del erläggas av landstingsmedel i

form av driftbidrag. För övrigt framhålles, att staten redan nu får vid­

kännas viss del av pensionskostnaderna för den stora grupp av befattnings­

havare, som redan vunnit anslutning till anstalten (sköterskor etc.).

Även kostnader för pensioner, som utgå i annan ordning än genom SPA,

skola enligt avtalsförslaget ingå i de driftkostnader, som läggas till grund

för beräkning av landstingets ersättning. Sålunda skall landstinget även i

fortsättningen bidraga till de pensioner, som grunda sig på särskilda be­

slut av Kungl. Maj :t och riksdagen. Dessa pensioner utbetalas nu från

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

75

statskontoret. Det synes lämpligare, att utbetalningen sker genom Akade­

miska sjukhusets försorg, varigenom pensionskostnaderna inflyta i räken­

skaperna och därigenom komma att ingå i de driftkostnader, som läggas

till grund för landstingets ersättning.

Pensioner, som utgå enligt arbetarpensionsreglementet och utbetalas ge­

nom SPA, skola liksom hittills icke ingå i de driftkostnader, till vilka lands­

tinget skall bidraga. Dessa pensioner skola således bekostas av staten.

Kommissionen anser skäligt och angeläget, att även kollektivanställda be­

fattningshavare tillförsäkras pensionsrätt i SPA och att pensionsavgifter i

vanlig ordning skola utgå även för dem. Därest denna personal icke kan

vinna pensionsrätt i anstalten utan även sedermera anses böra pensione­

ras jämlikt arbetarpensionsreglementet, bör frågan angående erläggande

av årliga pensionsavgifter för nämnda personal bli föremål för utredning.

Kommissionens uppfattning är således den, att samtliga befattnings­

havare snarast böra beredas pensionsrätt i SPA och att landstinget bör del­

taga i kostnaderna för pensionsavgifter för dessa befattningshavare på

samma sätt som i fråga om övriga driftkostnader.

Centralsanatoriets och den psykiatriska klinikens framtida ställning.

Kommissionen föreslår, att centralsanatoriet, för vilket hittills särskilda

räkenskaper förts, skall uppgå i Akademiska sjukhuset såsom en dess av­

delning samt att sanatoriets inkomster och utgifter skola ingå i sjukhusets

räkenskaper. Den psykiatriska kliniken bör bliva en enhet för sig med

särskilda räkenskaper. Vissa ändringar i de av Kungl. Maj :t meddelade

bestämmelserna angående kliniken böra i samband härmed vidtagas.

Som motivering för förslagen anför kommissionen.

I fråga om centralsanatoriet innebär förslaget en förenkling av avtals­

förhållandet och av den administrativa apparaten. Sanatoriet användes

liksom Akademiska sjukhuset för vård huvudsakligen åt patienter från

Uppsala län, varjämte undervisning och forskning bedrivas där. Enär före­

komsten av lungtuberkulos inom länet under senare år minskat i mycket

hög grad, finnes vidare anledning förmoda, att verksamheten vid sanato­

riet — såsom delvis redan skett — kommer att ändra karaktär. Det är san­

nolikt, att sanatoriebyggnaden i en framtid kan komma att nyttjas för and­

ra ändamål, exempelvis bröstkirurgi.

Den psykiatriska kliniken är att jämställa med ett statligt sinnessjuk­

hus, och staten har också helt påtagit sig kostnaderna för denna klinik.

Det bör därför ur statens synpunkt vara angeläget, alt kostnaderna för

densamma redovisas särskilt, varigenom staten bättre än nu kan bedöma

medelsbehovet för kliniken. Skulle utvecklingen gå därhän, att landstingen

allmänt komme all inrätta psykiatriska avdelningar vid centrallasaretten,

bör framdeles övervägas, om och på vad sätt Uppsala läns landsting bör

bidraga till driftkostnaderna för den psykiatriska kliniken.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Utöver vad nu anförts beträffande vissa särskilda frågor, har kommis­

sionen lämnat en specialmotivering till de olika paragraferna i avtalsför-

slaget. Denna innehåller i huvudsak.

§

1-

Antalet sängplatser, som tillförsäkras landstinget till vård av patienter

från Uppsala län, har ökats från »niinst 250» till »minst 500» med tanke

på att beläggningen under en lång följd av år uppgått till i genomsnitt ca

500 patienter per dag, centralsanatoriets patienter inräknade. Antalet säng­

platser på hela sjukhuset utgör 827 (inkl. centralsanatoriet men exkl.

psykiatriska kliniken).

Enligt hittills tillämpad praxis ha kostnaderna för vården av studenter,

som varit inskrivna vid universitetet, i viss utsträckning belastat lands­

tinget. Landstingets delegerade ha uttalat en önskan att slippa vidkännas

kostnader för studenterna, såvida de icke äro mantalsskrivna inom länet.

Denna begäran har kommissionen ansett vara skälig.

§ 2

.

Denna paragraf medför den nyheten, att bestämmanderätten i fråga om

legosängavgiften för andra än länspatienter överflyttas från universitets-

myndighet till direktionen. Eftersom den omfattning, i vilken utomläns-

patienter intagas, kan öva inflytande på sjukhusets driftkostnader och även

på tillgången på platser för länspatienter, har kommissionen ansett sig böra

tillmötesgå ett av landstinget framfört yrkande om sådan ändring. Det

förutsättes dock, att Uppsala läns intressen i detta sammanhang icke dri­

vas så långt, att det för undervisningen och forskningen nödvändiga pa­

tientmaterialet blir otillräckligt.

Det synes kommissionen lämpligt, att legosängsavgifterna för utomläns-

patienter fastställas i nära anslutning till vad som vid varje tillfälle gäller

vid Karolinska sjukhuset.

Studenterna vid universitet och lantbrukshögskolan i Uppsala åtnjuta

i viss utsträckning fri sjukvård. Där så ske kan, beredes plats på halven-

skilt rum, eljest på allmän sal. Eftersom studenterna med relativt få un­

dantag äro att hänföra till kategorien utomlänspatienter, drabbas staten

enligt avtalsförslaget av kostnader för deras vård. Antalet vårddagar för

studenter, inskrivna vid universitetet, har under Senare år utgjort mellan

ca 1 700 och 2 000. Kommissionen ifrågasätter om icke den fria sjukhus­

vården — om den skall bibehållas — kan beredas på ett mindre kostsamt

sätt än genom vård å enskilt rum.

Kommissionen ifrågasätter vidare, om icke legosängsavgift bör debiteras

för såväl inskrivnings- som utskrivningsdag, såsom numera sker vid samt­

liga lasarett med undantag för Älvsborgs län. Vid Akademiska sjukhuset

debiteras endast utskrivningsdagen.

Alltsedan budgetåret 1943/44 utgå av statsmedel 10 000 kronor årligen

för sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka från ort utom Uppsala

län. Anslaget ;jr avsett såsom bidrag till gäldande av legosängavgifter för

dessa sjuka. För det fall alt ingången överenskommelse mellan landsting­

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

77

en och städerna utanför landsting angående ersättning för vård av utom-

länspatienter kan tänkas bliva utsträckt att omfatta även de statliga kropps-

sjukhusen, torde nyssnämnda anslag bliva obehövligt. Kommissionen anser

det böra undersökas, huruvida med hänsyn härtill eller på grund av andra

förhållanden anledning finnes att framdeles bibehålla anslaget.

§ 3.

I de vårddagar, för vilka landstinget har att erlägga ersättning, skola

— i motsats till vad nu är fallet — inräknas jämväl vårddagarna för läns-

patienter å enskilt rum.

Det avdrag med 13 procent på driftkostnaderna för länspatienter, vartill

landstinget föreslås bliva berättigat, har tillkommit med hänsyn till den

merkostnad, som anses föranledd av undervisningens och forskningens

krav.

Därest det nya avtalet hade tillämpats under budgetåren 1945/46—

1949/50, skulle landstingets nettomerkostnad ha utgjort i medeltal ca

224 000 kronor per år. För staten hade uppstått en besparing med motsva­

rande belopp. Därest kommissionens förslag även i andra delar än de, som

innefattas i själva avtalet, varit genomfört, skulle besparingen för staten

ha blivit än större. Genom upphävande av studenternas fria sjukvård å en­

skilt rum, debitering av utomlänspatienternas intagningsdag samt ändrade

principer rörande ersättningen från Stockholms läns landsting skulle sä­

kert ganska betydande inkomster ha influtit. Landstingets bidrag per vård­

dag vid tillämpning av det nu framlagda förslaget skulle i stort sett bliva

lika högt som enligt de gamla bestämmelserna.

En fråga av intresse är, i vilket förhållande landstingets bidrag per vård­

dag står till sjukhusets driftkostnad per vårddag enligt de nya grunderna.

Skillnaden mellan dessa belopp utgör den totala »rabatt», som landstinget

erhåller av staten.

Om samtliga driftkostnader, således även läkarkostnaderna på univer­

sitetets stat och kostnader för byggnaders underhåll medräknas, skulle

för budgetåret 1945/46 driftkostnaden per dag ha uppgått till 17 kronor

48 öre, landstingets bidrag till 14 kronor 8 öre och landstingets rabatt till

3 kronor 40 öre d. v. s. 19,5 procent av driftkostnaden. För budgetåret 1949/

50 skulle rabatten ha blivit (31: 25—23: 57) 7 kronor 68 öre eller 24,6 pro­

cent.

Vid Karolinska sjukhuset åtnjöto Stockholms stad och Stockholms läns

landsting under budgetåret 1948/49 ett avdrag med 24 resp. 21,9 procent.

Vårddagarna å enskilt rum äro härvid icke medräknade, då staden och

länet icke deltaga i kostnaderna härför. Om hänsyn skulle tagas till sist­

nämnda kostnader, skulle staten för samtliga patienter från staden ha bi­

dragit med ytterligare ca 8 procent. I förhållande till landstinget skulle un­

gefär samma merkostnad ha uppkommit. Härvid bör märkas att i Karolins­

ka sjukhusets driftkostnader icke ingå pensioner och pensionsavgifter, så

som varit fallet beträffande Akademiska sjukhuset.

Av bestämmelsen i mom. 3 följer, att vid beräkning av landstingets er­

sättning poliklinikinkomsterna icke få avdragas från driftkostnaderna. Poli­

klinikinkomsterna skola således oavkortade tillfalla statsverket. Härav kan

påkallas viss ändring i reglementet för Akademiska sjukhuset.

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

§ 4'

Denna paragraf, som ersätter § 9 i nu gällande avtal, stadfäster de prin­

ciper, som gällt alltsedan år 1940 i fråga om byggnadernas underhåll.

§ 5.

Frågan efter vilka grunder landstinget bör bidraga till framtida ny-, till-

och ombyggnader har kommissionen icke ansett sig böra upptaga till när­

mare behandling. Vilka regler, som härvid skola följas, torde nämligen

bli beroende av arten av de byggnadsarbeten, som ifrågakomma, och de

förhållanden i övrigt, som föreligga vid det tillfälle, då förhandlingar i

saken skola föras. Då det gäller nya vårdavdelningar, kan i vissa fall den

lösningen vara lämplig, att landstinget »abonnerar» på ett i förhållande

till sitt beräknade sjukvårdsbehov avpassat antal vårdplatser och erlägger

viss avgift härför i ungefärlig överensstämmelse med vad som gäller i av­

talet för Karolinska sjukhuset i fråga om Stockholms stads och Stockholms

läns landstings bidrag. I andra fall kan den traditionella hälftendelningen

av kostnaderna befinnas skälig, exempelvis då det icke gäller specialav­

delningar utan tillgodoseende av allmänna vårdbehov i medicin och kirur­

gi m. m.

§

6

.

Paragrafen motsvaras av § 8 i nu gällande avtal.

§ 7.

Stadgandet bygger på samma principer som § 6 i nu gällande avtal.

Beträffande sanatoriet får bestämmelsen till följd, att statsbidraget icke

så som förut får användas till sanatoriets drift utan i likhet med övriga

statsbidrag tillfaller landstinget.

§

8

.

Paragrafen motsvaras av § It i nu gällande avtal. Enligt sistnämnda pa­

ragraf utser landstinget och universitetet vardera tre ledamöter, ävensom

nödigt antal suppleanter. Vid behandling av frågor rörande psykiatriska

kliniken skall direktionen utökas med en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot.

Om Kungl. Maj:t i enlighet med förslaget får rätt att utse en ledamot av

direktionen, bortfaller behovet av en särskild ledamot för ärenden rörande

psykiatriska kliniken. Bestämmelserna för psykiatriska kliniken böra änd­

ras med hänsyn härtill.

Genom att till direktionen knyta en av Kungl. Maj:t utsedd ledamot har

kommissionen velat åstadkomma ökat inflytande från Kungl. Maj:st sida.

§ 10.

Denna paragraf har tillkommit efter yrkande av landslingsrepresentan-

terna. Det synes rimligt att på detta sätt skapa en viss garanti för att icke

landstingets intressen i Akademiska sjukhuset åsidosättas genom åtgöran­

den, som i väsentliga avseenden ingripa i sjukhusets förhållanden.

§ 11

.

Det torde ligga i båda parternas intresse, att möjlighet hålles öppen föl­

en revision av det nya avtalet inom relativt begränsad tid med hänsyn till

då vunna erfarenheter och föreliggande förhållanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

79

§

12

.

De i denna paragraf omnämnda bestämmelserna angående universitetet

av landstinget redan eller framdeles lämnade lån avse § 7 i kontraktet för

akademiska sjukhuset och tillägg till § 7 i tilläggskontraktet, vilket senare

avser sanatoriet. De överenskommelser angående universitetets återbetal-

ningsskyldighet för erhållna lån, som jämväl omnämnas i paragrafen, syfta

på ett konsistoriebeslut, som Kungl. Maj:t den 28 januari 1944 godkänt

och som innebar, att universitetets återbetalningsskyldighet för dittills er­

hållna lån ävensom för lån till vissa för ögonkliniken ifrågasatta byggnads­

arbeten begränsades till ett belopp, motsvarande hälften av sammanlagda

värdet å förfallodagen av dåvarande byggnader, ögonkliniken inräknad,

samt däri inrymda inventarier och instrument.

Kommissionen, som anser, att bestämmelserna om återbetalningsskyldig­

het för lånen icke ha något större praktiskt värde, har försökt erhålla

landstingsdelegaternas medverkan till att slopa dessa bestämmelser. Detta

har stött på motstånd, och då kommissionen icke ansett sig böra i samband

med avtalsförslaget söka närmare utreda frågan om revision av bestäm­

melserna, framlägges icke något förslag om ändring av desamma. Kom­

missionen framhåller emellertid, att båda parternas delegerade varit ense

om att bestämmelserna böra så tolkas, att de icke avse byggnader med ut­

rustning, till vilka landstinget icke lämnat något bidrag (t. ex. den psy­

kiatriska kliniken).

Kommissionen påpekar, att avtalsförslaget och vad kommissionen i öv­

rigt anfört och föreslagit torde påkalla vissa ändringar i det för akademis­

ka sjukhuset gällande reglementet. Det synes lämpligt att vederbörande

universitetsmyndigheter erhålla i uppdrag att, därest föreliggande förslag

bifalles, verkställa en översyn av reglementet och till Kungl. Maj :t inkom­

ma med förslag till erforderliga ändringar.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1951/52.

Yrkanden.

Universitetskanslern har med skrivelse den 6 mars 1951 överlämnat en

den 24 februari 1951 dagtecknad framställning från det större akademiska

konsistoriet i Uppsala angående medel för budgetåret 1951/52 till driften

av akademiska sjukhuset i Uppsala. Konsistoriet har grundat sin anslags­

framställning på en av direktionen för Akademiska sjukhuset den 5 februari

1951 gjord sammanställning av sjukhusets utgifter och inkomster samt be­

räkning av statsverkets och landstingets bidrag till täckande av omkost­

naderna. Medelsberäkningarna äro gjorda med utgångspunkt från det för­

slag till nytt avtal, som redovisats i det föregående.

1) Till avlöning av vissa läkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala be-

gäres 1 219 000 kronor.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

2) Till bidrag till vissa driftkostnader vid sjukhuset yrkas 1 162 000 kro­

nor. Av detta belopp avses 10 000 kronor såsom bidrag till kostnader

för sjukvård åt obemedlade eller mindre bemedlade från ort utom Uppsala

län.

Motiv.

1) Vid beräkningen av medelsbehovet har sjukhusdirektionen utgått från

kostnaderna för budgetåret 1950/51. Härtill ha lagts dels den del av lönen

för underläkare och amanuenser, som hittills utgått från universitetets

stat, dels kostnader för 8 begärda nya läkartjänster, dels kostnader för

höjda ålderstillägg och dels en höjning för beräknad ökning av det rörliga

tillägget med 8 procent. Därjämte ha benämningarna på de underordnade

läkarna ändrats från amanuenstjänster och extra läkartjänster till tjänster

som förste och andre underläkare för att överensstämmelse med förhållan­

dena vid Karolinska sjukhuset skall ernås.

De nya läkartjänster, som begäras, äro en extra överläkare i radio­

terapi samt en förste underläkare på vardera medicinska kliniken, den nya

plastikkirurgiska avdelningen, den nya bröstkirurgiska avdelningen, barn­

kliniken, kvinnokliniken, öronkliniken och centrallaboratoriet. Sjukhusets

överläkare hade begärt sammanlagt 21 nya underläkarbefattningar.

2) Totalkostnaderna för sjukhusets drift — bortsett från läkarlönerna —

ha beräknats till 8 473 407 kronor, varav 5 158 907 kronor för löner m. m.

till övrig personal samt 3 314 500 kronor för omkostnader.

Landstingets bidrag till driften har beräknats på följande sätt. Sedan

totalkostnaden minskats med vissa avdrag, som omförmälas i förslagets § 3

mom. 3, har återstoden, 8 271 187 kronor, dividerats med totalantalet vård­

dagar, som uppskattats till 251 000. Kvoten 32 kronor 95 öre, utgör kostna­

den per vårddag. Denna dagkostnad har multiplicerats med antalet vård­

dagar för sjuka från Uppsala län, vilket beräknats till 207 800. Från den

erhållna produkten 6 847 010 kronor har avdrag gjorts med 13 procent el­

ler 890 111 kronor, varvid skillnaden blivit 5 956 899 kronor. Från detta

belopp har dragits vissa legosängsavgifter och statsbidrag m. m. om tillhopa

702 855 kronor. Den erhållna skillnaden, 5 254 044 kronor, utgör landsting­

ets bidrag.

Inkomsterna i form av legosängsavgifter, poloklinikavgifter, bostadshy­

ror m. m. ha beräknats till inalles 2 057 335 kronor.

Statens andel av kostnaderna skulle alltså uppgå till (8 473 407—5 254 044

—2 057 335) 1 162 028 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

81

Yttranden.

I ärendet ha yttranden avgivits av statskontoret, statens lönenämnd, uni­

versitetskanslern, medicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen, sta­

tens pensionsanstalt, Uppsala läns landstings förvaltningsutskott och direk­

tionen för akademiska sjukhuset i Uppsala.

Avtalsförslaget tillstyrkes eller lämnas utan erinran av medicinalstyrel­

sen, universitetskanslern, direktionen för akademiska sjukhuset ävensom

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott, som erinrar, att landstinget vid

lagtima möte den 5 oktober 1950 för sin del beslutat godkänna förslaget.

Statskontoret anser, att avtalsförslaget som helhet betraktat är oförmån­

ligare för statsverket än av staten tidigare träffade avtal rörande driften

av undervisningssjukhus. Med de föreslagna principerna för bestämman­

det av landstingets bidragsskyldighet finnas påtagliga risker för att statens

relativa andel i kostnaderna för sjukhuset i framtiden kommer att bliva

väsentligt större än som förutsatts, eftersom en ökning av läkarlönekost-

naderna helt skulle bäras av staten. En dylik reglering av parternas bidrag

synes så mycket mindre befogad, som man torde kunna utgå från att det

föreligger ett ackumulerat behov av ökat antal läkare, särskilt för sjuk­

vårdens del. Att ett sådant behov anses föreligga framgår av direktionens

nu framlagda förslag till utgiftsstat för budgetåret 1951/52. Därest detta

förslag, som bl. a. förutsätter en ökning av läkarpersonalen med åtta läka­

re, vinner statsmakternas bifall, kommer relationen mellan stats- och lands­

tingsbidraget att uppgå till närmare 40 procent och —- om man från de to­

tala driftutgifterna avdrager kostnaden för de läkarlöner, som enligt försla­

get skulle överföras från universitetets till sjukhusets stat •— till över 34

procent. En lönestegring för annan personal än läkare skulle, såvitt nu kan

bedömas, icke medföra en proportionellt väsentligt större landstingsandel

än som tidigare förutsatts. Det föreliggande avtalsförslaget kan alltså bli

oförmånligare för statsverket än gällande avtal. I detta sammanhang erin­

ras jämväl om, att akademiska sjukhusets betydelse som undervisnings­

sjukhus successivt torde ha minskat. Å andra sidan synes landstinget va­

ra i behov av ökat antal vårdplatser för den slutna kroppssjukvården,

varför en utbyggnad av sjukhuset synes motiverad ur rena sjukvårdssyn-

punkter. Under sådana omständigheter kunna skäl föreligga att överväga,

om statens intresse av att bibehålla sjukhuset såsom undervisningssjuk­

hus verkligen bar sådan styrka, att anledning finnes att driva detta under

ogynnsammare ekonomiska betingelser än andra undervisningssjukhus.

Dessa frågor lära emellertid icke kunna upptagas i samband med föreva­

rande avtalsförslag, utan torde få prövas i ett större sammanhang. Tills

vidare synes försiktighet böra iakttagas, då det gäller all öka statens in­

vesteringar i akademiska sjukhuset.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 11)51. 1 sand. Nr 123.

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

Statskontoret anser sig böra påkalla vissa ändringar i avtalsförslaget.

Skäl föreligga icke, att landstinget — i motsats till vad som förutsättes i

gällande avtal och andra liknande överenskommelser — helt befrias från

skyldigheten att deltaga i läkarkostnaderna. Därest det emellertid — så­

som kommissionen gör gällande -— skulle befinnas ogörligt att verkställa

en uppdelning av kostnaderna för läkarna med hänsyn till deras utnyttjan­

de för undervisning och forskning resp. sjukvård, böra läkarlönerna i vart

fall ingå i de driftkostnader, till vilka landstinget skall bidraga efter an­

talet vårddagar för länspatienter, även om detta skulle kunna framtvinga nå­

gon ökning av det procentuella avdrag, till vilket landstinget anser sig berät­

tigat. Med all säkerhet torde emellertid redan ett avdrag av 13 procent över­

stiga den merkostnad, som kan vara föranledd av sjukhusets användan­

de för undervisning.

Statskontoret ansluter sig till kommissionens förslag, alt ett i detalj mo­

tiverat statförslag, upptagande lönekostnader för i specificerad lönestat

angivna tjänster, ävensom omkostnader skall inlämnas till Kungl. Maj:t

för att läggas till grund vid anslagsawägningen.* Ämbetsverket är fortfa­

rande av den principiella uppfattningen, att särskilda anslag böra uppföras

för avlöning åt personalen vid sjukhuset samt för omkostnader, men anser

att med en dylik åtgärd tills vidare bör anstå med hänsyn till de av kom­

missionen angivna ekonomiska konsekvenserna.

Enligt vad statskontoret kan finna, föreligga förutsättningar för att fr.

o. in. den 1 januari 1950 tillämpa SPA-reglementet å den personal, som

f. n. har pensionsrätt enligt de .statliga arbetarpensionsreglementena. Ge­

nom att även icke-sjukvårdspersonalen vid akademiska sjukhuset kan be­

redas pensionsrätt enligt SPA-reglementet har Uppsala läns landsting bli­

vit lörsatt i bättre läge än övriga landsting, som själva få ordna och helt

svara för pensioneringen. Med hänsyn härtill kan starkt ifrågasättas, om

ej för sist angivna personalkategorier huvudmansavgiften bör påföras Upp­

sala läns landsting med dubbla beloppet av de i SPA-reglementet angivna

pensionsavgifterna. Det synes ock rimligt, att kostnaderna för de pensio­

ner, som redan beviljats enligt arbetarpensionsreglementet, i fortsättning­

en belasta sjukhuset och alt landstinget sålunda får deltaga i dessa kost­

nader. Statskontoret anser vidare, att pensionskostnaderna för befattnings­

havare, för vilka en pensionering med tillämpning av de summariska ar-

betarpensionsbestämmelserna hädanefter kan komma ifråga, böra bestri­

das från sjukhusets stat. Detsamma bör gälla, därest fråga uppkommer om

utgivande av pension efter beslut av Kungl. Maj:t åt annan befattnings­

havare, som icke är innehavare av pensionsberättigande tjänst.

Med anledning av förslaget, att landstinget skulle tillförsäkras ökat an­

tal vårdplatser för länspatienter, framhåller statskontoret vikten av att

tillräckligt antal platser stå öppna för sådana sjukdomsfall, vilka äro av

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

83

omedelbar betydelse för undervisningen. Studenternas fria sjukhusvård —

vilken förmån icke har någon motsvarighet på andra universitetsorter —

bör upphöra. I vart fall torde den fria vården kunna beredas på allmän

sal. Vidare lärer anledning icke förefinnas att från driftkostnaderna sär­

skilja kostnaden för fastigheternas underhåll. Dessa utgifter böra sålunda

i fortsättningen ingå i de driftkostnader, till vilka landstinget skall bidra­

ga eller antalet vårddagar för länspatienter.

Med anledning av den föreslagna utökningen av personalorganisationen

erinrar statskontoret om den restriktivitet, som iakttagits vid bedömande

av i samband med myndigheternas anslagsframställningar för nästa bud­

getår framställda yrkanden om nyanställning av personal in. m.

Statens pensionsanstalt anför.

Pensioneringen av akademiska sjukhusets personal är f. n. ordnad på

följande sätt.

Enligt allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena pensioneras

de på universitetets stat upptagna överläkarna. Denna pensionering bekos­

tas således av staten. Under SPA-reglementet lyda f. n. 235 befattningsha­

vare. För denna pensionering betalar akademiska sjukhuset i reglementet

bestämda fortlöpande avgifter (grundavgifter + rörliga tilläggsavgifter),

vilka — under antagande av oförändrat rörligt tillägg å utgående pensio­

ner —- i stort sett täcka hälften av den verkliga pensionskostnaden. Hos

statens pensionsanstalt föreligger en framställning om pensionsrätt enligt

samma reglemente för ytterligare ett antal befattningshavare. Vid bifall

till denna framställning skulle under SPA-reglementet komma att lyda 318

befattningshavare. Om man utgår från att hela antalet lönegradspla-

cerade anställda vid sjukhuset — med undantag av läkarna och de arvo-

desanställda — är 720, skulle återstoden (720—318) 402 anställda fal­

la under arbetarpensionsreglementena. Den senare gruppen utgöres i hu­

vudsak av undersköterskor, sjukvårdsbiträden samt ekonomipersonal. Utan

pensionsrätt stå de underordnade läkarna (underläkare, amanuenser och

extra läkare).

Då nu föreliggande förslag till avtal icke bygger på en anslutning till

statens allmänna avlöningsreglemente, torde det få anses uteslutet, att pen­

sioneringen ordnas genom allmänna tjänste- och familjepensionsreglemen­

tena i vidare omfattning än som följer av att vissa läkarbefattningar på

universitetets stat liksom hittills underkastas dessa reglementen. I övrigt

torde pensioneringen även i fortsättningen böra ske genom statens pensions­

anstalt.

I förarbetena till SPA-reglementel har förutsatts, att befattningshavarna

vid akademiska sjukhuset skola erhålla pensionsrätt enligt detta reglemen­

te i samma utsträckning som pensionsrätt beretts befattningshavare inom

det statliga sjukhusväsendet enligt de allmänna pensionsreglementena. Så­

vitt pensionsanstalten har sig bekant, finnes vid karolinska sjukhuset icke

någon personal i arbetaranställning. De pensionsberättigade anställnings-

liavarna vid detta sjukhus äro således undantagslöst underkastade allmän­

na pensionsreglementena. Samtliga befattningshavare vid akademiska sjuk­

huset, vilka ha sin motsvarighet i nämnda anställningshavare vid karolins­

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

ka sjukhuset, böra således kunna anslutas till SPA-reglementet efter regi­

strering jämlikt 3 § i reglementet. Pensionsanstalten förutsätter därför, att

direktionen för akademiska sjukhuset med hänsyn till bestämmelsen i 3 §

1 mom. 2 st. c) SPA-reglementet ingiver framställning om dylik registre­

ring även för de 402 befattningar vid sjukhuset, vilka icke omfattas av di­

rektionens förut nämnda framställning om pensionsrätt för vissa befatt­

ningar, och alt pensionering enligt arbetarpensionsreglementena för de i

dessa befattningar anställda icke vidare skall komma ifråga. För ett in­

ordnande under SPA-reglementet i den av kommissionen föreslagna om­

fattningen erfordras alltså icke någon ändring av reglementet.

Därest efter en pensionsreglering i enlighet med vad sålunda angivits en

tillämpning av de statliga arbetarpensionsbestämmelserna i vissa särskilda

1'alf skulle anses alltjämt böra ifrågakomma, bör ändring av § 3 avtalsför-

slaget vidtagas, så att den verkliga kostnaden för pensionen kommer att

inräknas i driftkostnaderna.

Frågan om pensioneringen av de deltidstjänstgörande (f. n. 8 befattnings­

havare) påkallar särskild uppmärksamhet. Såsom villkor för registrering

enligt § 3 SPA-reglementet gäller bl. a., att befattningen är av stadigvarande

art och avsedd för tjänstgöring under så stor del av året och i sådan om­

fattning, som kan anses normal för den verksamhet, vid vilken befattning­

en är inrättad. På grund härav torde pensionsanstalten vara förhindrad

bevilja registrering för t. ex. halvtidstjänstgörande. Å andra sidan strider

denna inskränkning av pensioneringen genom SPA-reglementet mot grun­

derna för anslutningen till detta reglemente av akademiska sjukhusets be­

fattningshavare, enligt vilka befattningshavarna skola tillförsäkras pen­

sionsrätt enligt SPA-reglementet i samma utsträckning som befattnings­

havare inom det statliga sjukhusväsendet äga pensionsrätt enligt allmänna

pensionsreglementena, vilka reglementen ju även äro tillämpliga på del­

tidsanställda. Även om formella hinder föreligga för registrering av deltids­

tjänster, synes dock anslutning till SPA-reglementet av nu ifrågavarande

anstäliningshavare kunna ske därigenom, att registrering ordnas för hel­

tidstjänster och innehavarna beviljas partiell tjänstledighet, varvid avkort-

ning i tjänstårsberäkningen äger rum enligt 18 § 1 mom. SPA-reglementet.

Härför kräves emellertid, att gällande tjänstereglemente och kollektivav­

tal ändras så, att de vinna tillämpning även å befattningshavare med del­

tidsarbete vid sjukhuset.

Pensionering enligt SPA-reglementet av landstingspersonal i sjukvårdan­

de verksamhet sker f. n. i huvudsak endast för läkare, sjuksköterskor och

barnmorskor, varvid staten i stort sett står för halva kostnaden. Övrig perso­

nal i sjukvårdsarbete liksom befattningshavare i administrativt arbete och

ekonomipersonal pensioneras helt med landstingens egna medel. Då motsva­

rande personalgrupper vid akademiska sjukhuset förutsatts skola erhålla

pensionsrätt enligt SPA-reglementet, kommer Uppsala läns landsting enligt

avtalsförslaget i ett gynnsammare läge än landstingen i allmänhet, i det

att i driftkostnaden skall inräknas endast de fortlöpande avgifterna till

pensionsanstalten. Enligt pensionsanstaltens mening kan det ifrågasättas,

om man icke vid driftkostnadsberäkningen borde utgå från avgifter för

pensioneringen, vilka närmare ansluta sig till de verkliga pensioneringskost-

naderna. Om detta anses böra ske, får pensionsanstalten för driftkostnads­

beräkningen föreslå en fördubbling av den fortlöpande avgiften i fråga om

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

85

sådan anställningshavare, för vilken anslutning till SPA-reglementet icke

kunnat erhållas, om anställningen avsett landstingslasarett.

Statens lönenämnd anför.

Beträffande befattningen som extra överläkare vid radioterapeutiska av­

delningen har lönenämnden under hand inhämtat, att förslaget syftar till ett

provisorium i avvaktan på inrättandet å Uppsala universitets stat av en

laboratorstjänst i radioterapi. Innehavaren av ifrågavarande befattning av­

ses skola åtnjuta, förutom arvode såsom förste underläkare, ersättning från

universitetets kursanslag för undervisning i radioterapi. Erinras må, att

jämförbara överläkare vid Karolinska sjukhuset och Serafimerlasarettet äro

placerade i 29 lönegraden. Enligt lönenämndens mening borde ifrågava­

rande läkare erhålla motsvarande inplacering i löneskalan, och med hän­

syn härtill förefaller det föreslagna arvodet väl högt. Då emellertid före­

varande befattning icke är förenad med pensionsrätt och såsom nämnts

fråga är om ett provisorium, vill lönenämnden ej framställa erinran mot

att befattningen — som bör erhålla benämningen överläkare — förenas

med det av direktionen upptagna arvodet.

Centrala sjukvårdsberedningen framför vissa synpunkter beträffande en

i direktionens statförslag ingående personalförteckning. Beredningen anser

vissa rationaliseringar och besparingar vara möjliga.

Departementschefen.

Sjukhusvården i Uppsala län har sedan lång tid tillbaka varit en gemen­

sam angelägenhet för landstinget och universitetet. Det universitetet till­

höriga Akademiska sjukhuset tjänstgör sålunda såsom centrallasarett för

länet, samtidigt som det användes för undervisningsändamål. Grunderna

för samarbetet ha fastställts genom avtal mellan landstinget och universi­

tetet.

Enligt gällande regler har landstinget att erlägga dels ett primärt bidrag

i form av en viss avgift per vårddag för patienter från landstingsområdet,

dels ock ett sekundärt bidrag för täckande av uppkommen brist. Storleken

av landstingets vårdavgift bestämmes för varje budgetår genom överens­

kommelse mellan universitetet och landstinget på förslag av särskilt utsed­

da delegerade, tre från vardera parten. Särskilda grunder för bestämman­

de av vårdavgiften fastställdes i samband med en avtalsändring 1911. Des­

sa grunder syftade till att bibehålla den dittillsvarande relationen mellan

statsverkets och landstingets utgifter för sjukhuset oförändrad, trots in­

träffande förändringar beträffande driftkostnadernas storlek. Landstingets

sekundära bidrag utgår med hälften av den brist, som uppkommer, sedan

för sjukvården använts nyssnämnda vårdavgifter och vissa andra, sjukhu­

set tillkommande medel. För den andra hälften av bristen har statsverket

alt svara. Utgifter för sjukhusbyggnadernas underhåll falla utanför den

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

kontraktsenliga regleringen. I dessa utgifter deltager landstinget i samma

förhållande som det bidragit till byggnadskostnaderna. Staten betalar helt

lönerna för vissa befattningshavare vid sjukhuset, vilka äro uppförda på

universitetets stat. I avtalet föreskrives vidare bl. a., att Akademiska sjuk­

husets direktion skall bestå av sex ledamöter, av vilka landstinget och uni­

versitetet utse vardera tre. Jämlikt överenskommelse år 1919 skall avtalet

gälla t. o. in. utgången av år 1965.

I Akademiska sjukhuset — vilket omfattar ett sammanlagt vårdplatsantal

av 942 — ingå ett centralsanatorium med 121 och en psykiatrisk klinik

med 115 platser. Enligt ett avtal år 1936 skall universitetet med företrädes­

rätt för patienter, tillhörande Uppsala län, å sanatoriet tillhandahålla 112

platser för lungtuberkulösa. Landstinget utgiver gottgörelse härför enligt

i huvudsak samma principer, som gälla för Akademiska sjukhuset i övrigt.

Det har dock förutsatts, att landstingets vårdavgift skall fastställas till så­

dant belopp, att någon brist icke skulle uppstå. Sanatoriets räkenskaper

skola föras särskilt för sig. Beträffande den psykiatriska kliniken, vilken

är att betrakta såsom ett statligt sinnessjukhus, har landstinget icke åtagit

sig några ekonomiska förpliktelser.

Genom ett avtal år 1937 med Stockholms läns landsting åtog sig direk­

tionen för Akademiska sjukhuset att mot viss ersättning ställa ett antal

platser å sjukhuset till förfogande för sjuka från Stockholms län. Avtalet

skulle gälla under tiden den 1/1 1938—31/12 1942 samt skulle därefter —-

om uppsägning ej skedde inom ett år före avtalstidens slut — förlängas

med fem år varje gång.

Landstingets andel i de kontraktsenliga kostnaderna för sjukhuset utom

centralsanatoriet och psykiatriska kliniken har under tiden efter ikraftträ­

dandet av 1941 ars avtalsändring varit tämligen konstant och uppgick un­

der budgetaret 1949/50 till 55,2 procent. Däremot har statens andel stigit

ganska avsevärt; den utgjorde sålunda 16,o procent budgetåret 1942/43 och

25,4 procent budgetåret 1949/50. Sjukhusets egentliga inkomster ha under

samma tid sjunkit från 26,3 till 19,4 procent. Denna för statsverket ogynn­

samma utveckling sammanhänger med avtalets konstruktion och de för­

skjutningar i fråga om driftkostnadernas fördelning på olika ändamål, vilka

inträtt efter 1941 års överenskommelse. Enligt avtalet skola i de kostna­

der, som ligga till grund för bestämmandet av landstingets vårdavgift, icke

ingå utgifter för löner, pensioner och dyrtidstillägg, vilka utgifter i stället

efter avdrag för vissa inkomster — skola delas lika mellan landstinget

och staten. Utgifterna för löner och pensioner m. m. ha emellertid under

årens lopp kommit att utgöra en allt större del av de totala driftkostnader­

na. De uppgingo sålunda under budgetåret 1942/43 till mindre än hälften

men under budgetåret 1949/50 till två tredjedelar av samtliga kostnader.

Landstingets bidrag är vidare, räknat per dag, lägre än den genomsnittliga

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

87

dagkostnaden för samtliga lasarett. Vad centralsanatoriet beträffar ha sta­

tens bidrag uppgått till relativt obetydliga belopp.

De nu gällande avtalen måste alltså anses i stort sett innebära en för

statsverket oförmånlig reglering av kostnadsfördelningen. Vidare ha Kungl.

Maj :t och riksdagen icke genom avtalen eller annorledes tillförsäkrats in­

flytande på sjukhusets förvaltning. Väsentligen av dessa skäl tillsattes år

1948 den förhandlingskommission, som nu avgivit förslag till nytt avtal an­

gående samarbete för driften av Akademiska sjukhuset.

Enligt avtalsförslaget skall universitetet tillhandahålla Uppsala läns

landsting minst 500 sängplatser för vård av patienter från länet. Avtalet

innefattar sjukhusets polikliniker och centralsanatoriet men icke psykiat­

riska kliniken. Landstinget skall deltaga i samtliga kostnader för sjukhu­

sets drift med undantag av läkarkostnader. Till fastigheternas underhåll

skall landstinget bidraga enligt nu gällande grunder. Landstinget skall

ersätta universitetet med så stor del av övriga driftkostnader, som i

förhållande till hela antalet vårddagar svarar mot antalet vårddagar för

sjuka från Uppsala län, vårdade å allmän sal och enskilt rum. På det så­

lunda erhållna beloppet skall landstinget erhålla ett avdrag med 13 pro­

cent, vilket anses motsvara den merkostnad, som föranledes av undervis­

ning och forskning. Landstinget äger vid erläggandet av sin ersättning till­

godoräkna sig legosängsavgifter för länspatienter å såväl allmän sal som

enskilt rum. Däremot äger landstinget icke att tillgodoräkna sig polikli­

nikinkomsterna, vilka helt tillfalla staten. Då fråga uppkommer om ny-,

till- eller ombyggnad av sjukhuset skola — liksom fallet nu är vid Karolins­

ka sjukhuset — i varje särskilt fall förhandlingar äga rum beträffande par­

ternas deltagande i kostnaderna, innan framställning om anslag göres hos

vederbörande myndigheter. Beträffande sjukhusets förvaltning innehåller

förslaget, att driften skall ombesörjas av en särskild direktion, bestående

av åtta ledamöter, vilka utses för en tid av fyra kalenderår, en av Kungl.

Maj :t, tre av det mindre akademiska konsistoriet vid universitetet och fyra

av landstinget. På enahanda sätt utses suppleanter i direktionen. Avtalet

skall gälla under 5 år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951, och förlängs auto­

matiskt ett år i sänder, därest detsamma icke av någondera parten uppsä-

ges minst ett år före utgången av löpande avtalstid.

Vid bedömandet av det nya avtalets innebörd och konsekvenser bör er­

inras om att det nuvarande avtalet utlöper först med utgången av år 1965.

Det har alltså gällt alt på frivillighetens väg ersätta denna för statsverket

oförmånliga överenskommelse med en ny och för båda parterna rimlig upp­

görelse.

Den i avtalsförslaget intagna huvudregeln för kostnadsfördelningen -—

att landstingets vårdbidrag skall utgå i proportion till antalet vårddagar för

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

länspatienter — innebär enligt min mening en riktigare fördelningsgrund

än motsvarande bestämmelser i nn gällande avtal.

På av kommissionen anförda skäl och då jag anser, att läkarpersonalens

antal och löneställning bör bestämmas av staten, har jag heller intet att

erinra mot att statsverket svarar för läkarlönerna i deras helhet. Med hän­

syn till vad statskontoret i yttrande över avtalsförslaget anfört vill jag

framhålla, att det framlagda avtalsförslaget är fördelaktigare för staten än

gällande avtal. Kommissionen har beräknat, att, om de nya bestämmelser­

na tillämpats under de senaste fem budgetåren, i statsbidrag skulle ha in­

besparats cirka 225 000 kronor om året eller mera. Vad särskilt angår bud­

getåret 1951/52 ha uppgifter inhämtats från Akademiska sjukhusets kon­

tor i syfte att belysa, hur statsverkets utgifter för sjukhusets drift skulle

ha kommit att ställa sig, därest man vid statberäkningen tillämpat det hit­

tills gällande avtalet med landstinget. Statsverkets utgifter ha härvid be­

räknats till 2 695 000 kronor, i vilket belopp inräknats den tidigare i uni­

versitetets stat redovisade delen av de underordnade läkarnas löner. Mot­

svarande siffra i det enligt de nya bestämmelserna upprättade statförslaget

är 2 381 000 kronor. Enligt det nya avtalet skulle alltså statens kostnader

komma att minskas med (2 695 000 — 2 381 000) 314 000 kronor. Statskon­

torets uppfattning att ett nytillskott av läkare skulle komma att förrycka

den genom avtalet avsedda relationen mellan parternas bidrag har sålunda

visat sig icke vara riktig. Anledningen härtill är, att övriga sjukhuskost­

nader i det framlagda statförslaget stigit kraftigt, varigenom landstinget

kommit att få vidkännas betydligt stegrade utgifter. Framhållas må vidare,

att läkarlönerna — enligt det framlagda statförslaget — utgöra mindre än

en femtedel av samtliga lönekostnader.

I den mån en jämförelse göres med de avtal, som träffats vid övriga un-

dervisningssjukhus, bör en sådan i första hand avse Karolinska sjukhuset,

vilket ävenledes är en statlig sjukvårdsinrättning och närmast jämförbar

med Akademiska sjukhuset. En jämförelse visar, att Karolinska sjukhu­

set erhåller ett mindre procentuellt vårddagsbidrag från Stockholms stad

och Stockholms län än Akademiska sjukhuset kan påräkna från Uppsala

län.

Vad angår statskontorets uttalande om Akademiska sjukhusets minskade

betydelse såsom undervisningsanstalt, vill jag erinra om, att förslag fram­

lagts om ökad intagning av medicine studerande i Uppsala i syfte att öka

tillgången på läkare i landet. Härtill kommer, att Uppsala läns intresse av

en utbyggnad av Akademiska sjukhuset för tillgodoseende av landstingets

sjukvårdsbehov.ej synes dokumenterat.

I likhet med kommissionen anser jag, att centralsanatoriet, vilket för

vård mottager huvudsakligen patienter från Uppsala län, bör inbegripas i

avtalsförhållandet och i samband därmed även i räkenskapshänseende sam­

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

89

manföras med sjukhuset i övrigt. Den förordade ökningen av antalet lands­

tinget tillförsäkrade sängplatser — vilken ansluter sig till den faktiska be­

läggningen under senare år — torde böra godtagas. Förslaget att Kungl.

Maj :t skall tillsätta en representant i sjukhusets direktion skulle giva sta­

ten ett önskvärt inflytande på sjukhusets förvaltning.

Slutligen må framhållas, att avtalet även innebär en förenkling av nu­

varande regler för kostnadsberäkningen.

På grund av det anförda anser jag mig böra i princip tillstyrka avtals-

förslaget.

Kommissionen har vidare haft att taga ställning till ett tidigare framfört

förslag att till bestridande av sjukhusets kostnader å riksstaten skulle —

i stället för nuvarande bidragsanslag — anvisas ett avlönings- och ett om-

kostnadsanslag. Enligt kommissionens uppfattning skulle en sådan an­

ordning medföra, att även de statliga lönebestämmelserna borde tillämpas

på sjukhusets personal. Det har synts kommissionen, att man icke genom

ett sådant ingrepp i sjukhusets bestämmanderätt borde rubba det hittills­

varande goda samarbetet mellan landstinget och universitetet eller minska

landstingets känsla av medansvar och intresse för sjukhusets angelägen­

heter. De statliga lönebestämmelserna och inplaceringen i lönegrader en­

ligt av staten iakttagna normer skulle därjämte medföra en ökning av drift­

kostnaderna och kunna föranleda konsekvenser beträffande landstingets

anstalter. Kommissionen har därför avböjt detta förslag. Däremot har

kommissionen — för att statsmakternas inflytande pa sjukhusets förvalt­

ning skall kunna stärkas — förordat, att sjukhusets årliga anslagsäskan-

den skola innefatta i detalj motiverade statförslag. Detta skulle möjliggöra,

att anslagsäskandet kunde underkastas en verklig realprövning.

Såsom jag tidigare anfört anser jag i likhet med kommissionen, att sta­

ten hör erhålla ökat inflytande på sjukhusets angelägenheter. Jag har ock

i det föregående föreslagit vissa åtgärder i detta syfte. Sålunda har jag

tillstyrkt, att Kungl. Maj :t skall medgivas rätt att insätta en ledamot i di­

rektionen. Jag har vidare utgått från att, då statsverket skall ansvara för

läkarlönerna, läkarnas antal och löneförmåner skola bestämmas av staten.

Några ytterligare åtgärder i samma syfte böra enligt min mening icke

ifrågakomma f. n. Jag har härvid beaktat, att landstinget kommer att del­

taga i finansieringen av sjukhusets driftkostnader i betydligt större omfatt­

ning än staten, och ansett det vara av värde, att det lokala intresset för

sjukhuset hålles levande. Jag förutsätter emellertid, att de lokala instan­

serna komma att iakttaga sträng återhållsamhet vid inrättande av nya

tjänster eller vidtagande av andra kostnadskrävande åtgärder. Vissa delar

av sjukhusarbetet torde även höra bli föremål för eu rationaliseringsunder-

sökning.

I överensstämmelse med vad sålunda föreslagits, förordar jag — efter

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

samråd med t. f. chefen för ecklesiastikdepartementet -— att de underläkare

och amanuenser vid sjukhuset, vilka nu äro upptagna på universitetets

stat, överföras till sjukhusets stat.

Avlöningsförmånerna för läkarna torde böra avvägas enligt samma grun­

der som vid Karolinska sjukhuset. Likaså synas de för Karolinska sjuk­

huset meddelade bestämmelserna om övriga anställningsvillkor böra i stort

sett göras tillämpliga på läkarna vid Akademiska sjukhuset. Förslag här-

utinnan torde böra upprättas av kanslern för rikets universitet. Härvid

torde även böra upptagas frågan om vilken myndighet, som skall tillsätta

läkarpersonalen. Bestämmelser om läkarnas anställningsvilkor höra inflyta

i reglementet för sjukhuset, vilket alltså i erforderliga delar bör ändras. I

samband med överförandet av de underordnade läkarna på sjukhusets stat

böra läkarna tilldelas benämningen förste resp. andre underläkare.

I fråga om befattningshavarnas pensionering ansluter jag mig till kom­

missionens av statens pensionsanstalt tillstyrkta förslag, att pensionerings-

frågan — liksom tidigare skett i fråga om husmoder, sjuksköterskor, barn­

morskor och sjukgymnaster — löses genom tjänsternas reglering i statens

pensionsanstalt. Detta bör sålunda gälla även den personal, som nu är

anställd enligt kollektivavtal. För de befattningshavare, vilka icke skulle

kunnat erhålla anslutning till statens pensionsanstalts reglemente, därest

anställningen avsett landstingslasarett, torde i de driftkostnader, som lig­

ga till grund för beräkningen av landstingets ersättning, huvudmansavgif-

ten böra ingå med dubbla beloppet av de i reglementet angivna pensionsav­

gifterna.

Det synes böra övervägas av direktionen, huruvida icke — såsom f. n.

sker vid så gott som samtliga lasarett — legosängsavgift bör debiteras för

såväl inskrivnings- som utskrivningsdag. Vidare kan ifrågasättas, huruvida

icke legosängsavgifterna för utomlänspatienter ävensom poliklinikavgifter­

na böra höjas. Den studenterna sedan gammalt tillkommande fria sjuk­

vården synes för framtiden böra beredas dem på allmän sal. Vad kommis­

sionen anfört rörande avtalet med Stockholms läns landsting torde även

böra beaktas och torde direktionen — efter vederbörliga förhandlingar —

böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag till nytt avtal.

Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar i eller till-

lägg till avtalsbestämmelserna, förutsätter jag, att riksdagens samtycke

härtill icke skall behöva inhämtas.

Vad tidigare föreslagits föranleder, att gällande bestämmelser om psy­

kiatriska kliniken i vissa hänseenden böra jämkas. Det torde böra ankom­

ma på Kungl. Maj:t att utfärda ändrade föreskrifter.

I anslagsframställningen för nästa budgetår har föreslagits, att åtta nya

läkare skulle anställas vid sjukhuset. Jag anser mig f. n. endast kunna

tillstyrka inrättande av en förste underläkartjänst vid den plastikkirurgi­

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

91

ska och en sådan tjänst vid den thoraxkirurgiska avdelningen. Båda dessa

avdelningar äro under inredning och sakna egen, kvalificerad läkarperso-

nal.

Av vad jag förut anfört följer, att för Akademiska sjukhuset böra upp­

tagas två anslag, ett till avlöning av läkare och ett till bidrag till vissa drift­

kostnader vid sjukhuset. Jag beräknar medelsbehovet under dessa anslag

för budgetåret 1951/52 till 1 130 000 resp. 1 100 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade ändrade

grunder för samarbetet rörande driften av Akademiska sjuk­

huset i Uppsala;

b) till Avlöning av läkare vid Akademiska sjukhuset i Upp­

sala för budgetåret 1951/52 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 130 000 kronor;

c) till Bidrag till vissa driftkostnader vid Akademiska sjuk­

huset i Uppsala för budgetåret 1951/52 under elfte huvudti­

teln anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Förslag till avtal om medicinsk undervisning vid

Malmö allmänna sjukhus.

Mellan Lunds universitets medicinska fakultet och det av Malmö stad

drivna allmänna sjukhuset i Malmö har sedan länge samarbete ägt rum

i det hänseendet, att medicinsk undervisning varit anordnad på vissa av

sjukhusets kliniker. Samarbetet, som tidigare bedrevs utan något särskilt

skriftligt avtal som grund, reglerades genom ett av Kungl. Maj :t den 16

januari 1948 godkänt avtal mellan staten och Malmö stad, vilket avtal

trädde i kraft den 1 juli 1948. Avtalet har upphört att gälla den 1 juli

1950.

En av mig med Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallad förhandlings-

kommission, som haft till uppgift att förhandla med Malmö stad angående

ett nytt avtal, har med skrivelse den 27 december 1950 lagt fram ett avtals-

förslag, som i sina huvuddrag ansluter sig till det s. k. sabbatsbergsavtalet.

För statens del innebär förslaget väsentligt ökade ekonomiska förpliktel­

ser i jämförelse med det år 1948 godkända inalmöavtalet. Huvudprinciper­

na i avtalsförslaget äro följande.

För utnyttjandet av sjukhusets befintliga lokaler och utrustning skall

staten erlägga ett engångsbelopp av 1 400 000 kronor, varav 1 000 000 kro­

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

nor belöper på byggnaderna och 400 000 kronor på utrustningen. För så­

dana ny- och ombyggnadsarbeten efter den 30 juni 1950, som betingas av

undervisning och forskning, skall staten bidraga med 25 procent av total­

kostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning, överlä­

kare, som tillika är professor, ävensom sådan personal, som uteslutande

anställes för forsknings- och undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och

pensioneras av staten; dock att Malmö stad bestrider kostnaden för sär­

skilt överläkararvode. Av de läkare, som icke uteslutande anställas för

undervisning och forskning, skall staten tillsätta och avlöna de kliniska

amanuenserna, därvid Malmö stad har att bidraga med % av lönekostna­

den, medan staden tillsätter, avlönar och pensionerar övrig läkarpersonal,

dock att statsverket skall bidraga med V3 av löne- och pensionskostnaden.

Såsom bidrag till driftkostnaderna vid de till undervisning och forskning

upplåtna klinikerna m. m. skall staten erlägga dels 25 procent av kostna­

den för nyanskaffad utrustning och dels årligen 10 procent av de övriga

driftkostnader, som belöpa på ifrågavarande kliniker. Avtalet skall gälla

i tjugo år, räknat fr. o. m. den 1 juli 1950, och förlänges ytterligare tio

år om det icke uppsäges minst två år före avtalstidens utgång.

Enligt min mening är förslaget om att staten skall utgiva ett engångs­

belopp för utnyttjandet av redan befintliga byggnader in. in. ägnat att

väcka betänkligheter. Vidare kan ifrågasättas, om staten bör i ett avtal,

vars giltighetstid är begränsad till tjugo år, på sätt som föreslagits binda

sig för att bidraga till kostnaderna för ny- och ombyggnadsarbeten. Jag är

fördenskull icke beredd att tillstyrka avtalsförslagets godkännande. Nya

förhandlingar torde alltså få upptagas mellan staten och Malmö stad.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, beha­

gar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att propo­

sition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eivor Hermansson.

93

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av karolinska sjukhuset ..................................................................

4

Inledning ............................................................................................................... 4

Byggnadskommitténs förslag till dispositionsplan m. m...................

6

Reumatologiska kliniken och lungklinikerna.............................. 6

Dispositionsplanen ............................................................................... 8

Kommitténs anslagsäskanden................................................................. 21

Yttranden .............................................................................................................. 22

Departementschefen ........................................................................................ 24

Bidrag till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. m. . .

29

Inledning .............................................................................................................. 29

Förhandlingskommissionens utredning och förslag ............................. 30

Yttranden .............................................................................................................. 37

Departementschefen ............................................................................................ 39

Generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. 42

Inledning .......................................................................................................... 42

Byggnadsstyrelsens förslag........................................................................... 42

Uppskattning av vårdplatsbehovet och fördelningen av erfor­

derliga vårdplatser på olika kliniker........................................... 42

Allmänna förutsättningar för sjukhusets utbyggande, mark­

förhållanden m. m.............................................................................. 46

Föreslagna byggnadsåtgärder............................................................. 48

Aktuella byggnadsåtgärder................................................................. 55

Yttranden .......................................................................................................... 56

Departementschefen ........................................................................................ 58

Avtal rörande Akademiska sjukhuset i Uppsala ...................................... 61

Inledning .......................................................................................................... 61

Kommissionens utredning och förslag.................................................... 62

Historik, gällande avtalsbestämmelser in. m................................. 62

Redogörelse för patientbeläggning och driftkostnader...........

65

Tidigare diskussion om driftkostnadernas fördelning vid

Akademiska sjukhuset...................................................................... 66

Tillämpning av gällande avtal ........................................................ 67

94

Sid.

Kommissionens förslag till nytt avtal ........................................... 69

Specialmotivering till avtalsförslaget ........................................... 76

Anslagsberäkningar för budgetåret 1951/52 ...........................................

79

Yrkanden .................................................................................................

79

Motiv .......................................................................................................... gg

Yttranden .......................................................................................................... gl

Departementschefen........................................................................................

65

Förslag till avtal om medicinsk undervisning vid Malmö allmänna

s j ukhus ...................................................................................................................

91

SVENSKA

TRYCKERIAKTIEBOLAGET

STOCKHOLM 1951

510543