2

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

I det följande avser jag att först redovisa vad ämbetsverket anfört rörande

utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

Härefter kommer jag att anmäla den slutliga beräkningen av avskriv-

ningsbehovet för budgetåret 1951/52 beträffande nya kapitalinvesteringar.

I fråga om driftbudgeten för budgetåret 1951/52 redovisas till en början

förändringarna av utgifterna i förhållande till förslaget i statsverkspropo­

sitionen. Härefter anmäler jag den nya beräkningen av inkomsterna för

nästkommande budgetår och framlägger i samband därmed förslag rörande

den uttagningsprocent för den statliga inkomstskatten, som bör tillämpas

under nästa budgetår.

Beträllande kapitalbudgeten gör jag hemställan om definitivt förslag till

investeringsplan för budgetåret 1951/52 jämte därtill fogade investerings-

stater.

Slutligen anmäler jag ett av

19b9 års investeringskommitté

framlagt för­

slag rörande finansieringen av kommunala investeringar m. in.

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1950/51.

I sin förenämnda skrivelse den 3 april 1951 har

riksräkenskapsverket

be­

räknat, att inkomstutfallet i förhållande till den för löpande bud­

getår fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 4 998,i mil­

joner kronor, kommer att visa en ökning med 575,8 miljoner kronor.

Inkomsterna för de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förut­

sättas komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med 65,i

miljoner kronor, huvudsakligen motsvarande en ökning av fordonsskatten

med 5 miljoner kronor och av bensinskatten med 60 miljoner kronor.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å

510,7

miljoner kronor. Den mot budgetutjämningsfonden reglerade merinkomsten

framkommer som ett saldo mellan överskott och underskott för olika in­

komsttitlar. Av de direkta skatterna förutses överskott för skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. med 200 miljoner kronor. Bland övriga bevillningar,

för vilka större merinkomster redovisas, må nämnas tullmedel med 110 mil­

joner, varuskatt med 20 miljoner, tobaksskatt med 30 miljoner samt om­

sättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 45 miljoner kronor. To­

talt sett uppgår nettoöverskottet å skattetitlarna till 439 miljoner kronor.

Uppbörden i statens verksamhet beräknas lämna ett nettoöverskott av 7

miljoner kronor. Under titeln diverse inkomster väntas posterna tipsmedel

och lotterimedel samt övriga diverse inkomster utfalla med 7 miljoner, 2

miljoner resp. 10 miljoner kronor högre belopp än i riksstaten upptagits

för desamma. Även för inkomsterna av statens kapitalfonder förutses ett

nettoöverskott, vilket av riksräkenskapsverket beräknats till 48 miljoner

kronor. Sålunda har upptagits merinkomster för bl. a. postverket, telegraf­

verket, statens vattenfallsverk samt domänverket med 5 miljoner, 1 miljon.

4

Kangl. Maj.ts proposition nr 206.

ningar, familjebidrag, reseersättningar och mathållning i stor utsträckning

beräknas bliva belastade med större belopp än de i rik&staten upptagna.

Beträffande den nettomerutgift, som beräknas uppkomma å socialdeparte­

mentets huvudtitel, må framhållas, att anslagen till bidrag till folkpensio­

ner in. m. och till indextillägg å folkpensioner beräknas uppvisa en netto­

merutgift om tillhopa 48,93 miljoner kronor. Den för inrikesdepartemen­

tets huvudtitel redovisade nettomerutgiften beror i huvudsak på, att ansla­

gen till avlöningar och omkostnader för statens sinnessjukhus och till bi­

drag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö samt ansla­

gen till överståthållarämbetet och landsstaten, till polisväsendet och till

civilförsvaret beräknas komma att överskridas med

(6,25 + 4,73 -f-

5,28

+

4,io =) 20,35 miljoner kronor. I fråga om ecklesiastikdepartementets hu­

vudtitel bör observeras, att den ökning av belastningen å anslaget till bi­

drag till avlöning åt lärare vid folkskolor, som föranledes av höjning av

det rörliga tillägget å folkskollärarnas löner, icke har beräknats skola bliva

redovisad under innevarande budgetår, då .statsbidrag till dessa lärares av­

löningar utbetalas under budgetåret näst efter det redovisningsår, som bi­

dragen avse, samt de förskott, som utbetalas av länsstyrelserna, äro beräk­

nade till 90

%

av statsbidraget avseende det nästföregående redovisnings­

året. Höjningen av det rörliga tillägget kommer att medföra en ökning av

folkskollärarnas löner under budgetåret 1950/51 med omkring 23 miljoner

kronor. Denna höjning, som helt faller på .statsverket, kommer alltså icke

att inverka på belastningen av anslaget förrän under budgetåret 1951/52,

då utgifterna å anslaget komma att stiga med i det närmaste dubbla be­

loppet av lönehöjningen. Detta under förutsättning att länsstyrelserna icke

få bemyndigande att under budgetåret 1950/51 öka förskotten med anled­

ning av lönehöjningen. Till förklaring av den för kommunikationsdeparte­

mentets huvudtitel redovisade nettobesparingen må framhållas, att bud­

getutjämningsfonden förutsättes på grund av merinkomster å de till auto-

mobilskattemedlen.s specialbudget hörande inkomsttitlarna komma att via

anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras

64,57

miljoner kronor, med vilket belopp det enligt riksstat och tilläggsstat be­

räknade överskottet å specialbudgeten, 89,43 miljoner kronor, sålunda vid

realiserandet av budgeten beräknas komma att stiga. Den för civildeparte­

mentets huvudtitel redovisade nettobesparingen är att hänföra till det å

tilläggsstat II uppförda anslaget till täckning av beräknat överskridande

av anslagsmedlen för rörliga tilläggsförmåner å löner och pensioner, vilket

anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas

i allmänhet icke bliva taget i anspråk av de avlönings- och pensionsutbeta-

lande myndigheterna.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot bud­

getutjämningsfonden reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutli­

gen framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras

besparingar å reservationsanslag å i runt tal 20 miljoner kronor. Då öv­

riga mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag enligt vad förut fram­

hållits väntas komma att utvisa eu nettomerutgift å 27,se miljoner kronor,

skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens ut­

giftssida belastas med 7,se miljoner kronor.

Med ledning av de i det föregående redovisade beräkningarna över ut­

fallet av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de

ytterligare utgifter, för vilka medel anvisats eller äskats å tilläggsstat, har

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar budgetåret 1951/52.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss oinfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskan-

dena samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspro­

positionen beräknade.

Såsom i proposition nr 173 närmare berörts har Kungl. Maj :t genom be­

slut den 30 mars 1951 bemyndigat järnvägsstyrelsen att av statens järn­

vägars dispositionsanslag taga i anspråk högst 357 800 kronor

för utförande av vissa betlastningsanordningar vid statens järnvägar. Nämn­

da belopp bör i enlighet med förslag av järnvägsstyrelsen avskrivas med 50

procent över driftbudgeten.

Det under statens allmänna fa sti g hetsfond äskade investe-

ringsanslaget till iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i

Uppsala å 44 000 kronor bör avskrivas helt, då ifrågavarande arbeten icke

nämnvärt komma att öka fastighetsvärdet. Avskrivning med 50 procent bör

enligt gällande grunder ske beträffande investeringsanslagen till byggnads­

arbeten vid egendomen Hildero å 70 000 kronor, till vattenanläggning för

fångvårdsanstalterna på Hall och Håga å 80 000 kronor, till ny ungdoms-

anslalt för svårbehandlade å 500 000 kronor, till kårhusbyggnad vid karo­

linska mediko-kirurgiska institutet å 1 000 000 kronor, till om- och nybygg­

nadsarbeten vid dövstumskolorna å 810 000 kronor, till utbyggnad av flyg­

tekniska försöksanstalten i vad avser ett belopp av 4 490 000 kronor, till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 10 530 000 kronor,

till utbyggande av karolinska sjukhuset å 2 300 000 kronor samt till om-

och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala

m. in. å 670 000 kronor.

Under försvarets fastig hets!'ond uppfördes i årets statsverks­

proposition ett gemensamt avskrivningsanslag för envar av fastighetsfondens

delfonder. Avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent

av den totala investeringen -— frånsett kostnader för markförvärv, vilka icke

avskrivas — i vederbörande delfond med undantag för befästningars delfond,

under vilken nya investeringar avskrevos helt. Såsom framgår av proposi­

tion nr 109 har sedermera under arméns delfond dels äskats bl. a. två nya

anslag, nämligen till ombyggnad av vissa kaserner vid Södra skånska infan­

teriregementet å 200 000 kronor och till centralsjukhus för Bodens garnison

in. in. å 735 000 kronor, dels ock anslag med slutligt belopp till anordnande

av lokaler för försvarets forskningsanstalt å 500 000 kronor. Med hänsyn

härtill torde avskrivningsanslaget å arméns delfond, med ändring av det i

statsverkspropositionen äskade beloppet, böra uppräknas med 417 500 kro­

nor till 3 830 000 kronor.

7

Under statens utlåningsfonder ha slutliga belopp äskats till

värnpliktslånefonden med 200 000 kronor och till lånefonden för bostads­

byggande med 265 000 000 kronor, innebärande en höjning av de preliminärt

beräknade beloppen med 50 000 resp. 45 000 000 kronor. Beträffande de från

värnpliktslånefonden utgående lånen har i propositionen nr 109 till inneva­

rande års riksdag föreslagits att den nuvarande räntefriheten slopas. Med

hänsyn till tidigare lämnade utfästelser rörande räntefrihet ha emellertid

vissa övergångsbestämmelser ansetts nödvändiga. Detta torde medföra att

räntefriheten blott successivt kommer att avvecklas. För nästa budgetår tor­

de långivningen huvudsakligen omfatta låntagare beträffande vilka dylik

utfästelse får anses ha lämnats. Anslaget torde därför såsom preliminärt be­

räknats böra avskrivas helt. Investeringsanslaget till lånefonden för bostads­

byggande bör i enlighet med gällande grunder avskrivas med 25 procent.

Under fonden för låneunderstöd har investeringsanslaget till

lån till anordnande av kollektiva tvätterier definitivt äskats med det i stats­

verkspropositionen beräknade beloppet, 1 500 000 kronor. Avskrivningsbe-

hovet torde liksom tidigare böra beräknas efter 25 procent.

Investeringsanslagen under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond till anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m. å

1 500 000 kronor och till anordnande av ytterligare en bombsäker oljelag-

ringsanläggning å 500 000 kronor torde — med utgångspunkt från de rän-

tabilitetskalkyler som uppgjorts av riksnämnden för ekonomisk försvarsbe­

redskap — böra avskrivas med 35 resp. 30 procent. Samtidigt torde avskriv-

ningsmedel böra beräknas för såväl det av 1950 års riksdag (prop. nr 181,

r. skr. nr 160) anvisade investeringsanslaget å 1 500 000 kronor till anord­

nande av en bombsäker oljelagringsanläggning som i årets statsverkspropo-

sition för samma ändamål äskade ytterligare medel om 4 500 000 kronor (bil.

31, s. 6 och 7). Avskrivningsbehovet beräknas till 25 procent.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-

verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinves­

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

teringar framgå av följande översikt.

Ökning ( + )

Statens järnvägars fond:

Minskning (—)

kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag (prop. nr 173) .... -j-

178 900

Statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero (prop. nr 122) . . —

35 000

Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna på Hall och

Håga (prop. nr 122) .................................................................. —

12 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i

Uppsala (prop. nr 137).................................................................. +

44 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (prop.

nr 65) ........................................................................................ . • +

5 000

Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten (prop. nr 73) -j-

75 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

ökning ( + )

Minskning (—)

.

kronor

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in.

(prop. nr 151) ............................................................................... +

15 000

Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid akademiska

sjukhuset i Uppsala m. m. (prop. nr 123)............................. —

115 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (prop. nr 109) .............. .................................... +

417 500

Statens utlåningsfonder:

Värnpliktslånefonden (prop. nr 109)

.................................. -f-

50 000

Lånefonden för bostadsbyggande (prop. nr 124).................... +11 250 000

Väg- och vattenbgggnadsverkets förrådsfond:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning (prop.

nr 181/1950, 1951 års statsverksprop., bil. 31) ................ + 1 500 000

Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. in. (prop.

nr 116)

............................................................................................. 525 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsan­

läggning (prop. nr 116) ............................................................. +

150 000

Summa + 14 048 400

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och juste­

ringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagt förslag såvitt

rör anslaget till arméns delfond under försvarets fastighetsfond — föreslå

riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för bud­

getåret 1951/52 i härefter angivna fonder anvisa följande

reservationsanslag,

nämligen

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

kronor

Statens järnvägars dispositionsanslag

.............. 178 900

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade

............

250 000

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero

....

35 000

Vattenanläggning för fångvårdsanstalterna på

Hall och Håga

40 000

9

Ecklesiastikdepartementet:

kronor

Iståndsättande av muren omkring botaniska

trädgården i Uppsala

........................................... 44 000

Kårhusbyggnad vid karolinska mediko-kirur-

giska institutet

....................................................... 500 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumsko-

lorna

........................................................................... 405 000

Handelsdepartementet:

Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten

2 245 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk­

hus m. in.................................................................

5 265 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset

................ 1 150 000

Om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala m. m.

335 000

Försvarets fastighetsfond:

*

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond

......................................................... 3 830 000

Statens utlåningsfonder:

Försvarsdepartementet:

Värnpliktslånefonden

.............................................. 200 000

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande

....................... 66 250 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier

..

375 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-

läggning

..................................................................... 1 500 000

Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik

ni'

.............................................................................. 525 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-

lagringsanläggning

................................................ 150 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

IV. Driftbudgeten budgetåret 1951/52.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för bud­

getåret 1951/52 upptogos utgifter å sammanlagt 5 367 miljoner kronor.

Härav föllo 4 864 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 503 mil­

joner kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslags-

äskanden har riksdagen i ett flertal fall redan fattat beslut. Anslagsgransk-

ningen har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siff­

rorna.

Tredje huvudtiteln

utvisar en minskning av 0,5 miljon kronor, som sam­

manhänger med en nedräkning av anslaget till Sveriges bidrag till Förenta

Nationerna. —

Fjärde huvudtiteln

företer en nettoökning av 128 miljoner

kronor. Därvid ha anslagen till vissa repetitionsövningar för armén och till

anskaffning av flygmateriel uppräknats med 53 resp. 70 miljoner kronor

samt avlöningsanslagen till aktiv personal vid armén och flygvapnet ökats

med tillhopa 5 miljoner kronor. —

Femte huvudtitelns

nettoökning med

65,7 miljoner kronor beror dels på en ökning av bl. a. kostnaderna för index-

tiHägg å folkpensioner och till bidrag till sjukkassor med 69 resp.

2,5

miljo­

ner kronor och dels på en nedräkning av framför allt anslagen till kostnader

för överflyttning av arbetskraft samt till kapitahnedelsförluster och ränte-

eftergifter å vissa bostadsbyggnadslån med sammanlagt 6,6 miljoner kronor.

Det är emellertid att märka att anslagsmässigt föreligger en ökning med en­

dast 30,7 miljoner kronor, vilket förklaras av att vid anslagsberäkningen

kalkylerats med tre indextillägg å folkpensioner. Genom stegringen av lev-

nadskostnadsindex torde ytterligare minst ett tillägg beräknas. — För

sjätte huvudtiteln

föreligger en ökning med 1,7 miljoner kronor avseende

bidrag till vissa handelshamnar. —

Sjunde huvudtiteln

ökar med 1

miljon kronor, vilket sammanhänger med en uppräkning av anslaget till

bidrag till skattetyngda kommuner. —

Åttonde huvudtitelns

nettoökning

uPPgår till 3,2 miljoner kronor, varav 2,9 miljoner kronor bero på ökade

kostnader för kristillägg och provisoriskt lönetillägg. — För

nionde huvud­

titeln

beräknas en nettoökning av 70,7 miljoner kronor. Härav utgör ett

belopp av 70 miljoner kronor en preliminär beräkning av merutgifter i för­

hållande till statsverkspropositionen för kostnader i samband med Svenska

spannmålsaktiebolagets verksamhet m. fl. anslag samt närmare

0,5

mil­

jon kronor ökade kostnader till följd av lönereglering för lärarpersonalen

vid vissa lägre lantbruksundervisningsanstalter. —-

Tionde huvudtiteln

före­

ter en nettoökning av 7,i miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor hänföra

sig till omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen,

1 miljon kronor till statsbidrag till åtgärder för krigsförsörjningen samt

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

upptogos med 87 resp. 145 miljoner kronor. Under diverse inkomster infly­

tande medel beräknades till sammanlagt 141,5 miljoner kronor, varav 43

resp. 80 miljoner kronor i tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspro­

positionen till sammanlagt 190 miljoner kronor, varav för postverket 20

miljoner kronor, för telegrafverket 50 miljoner kronor, för statens järn­

vägar 35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 45 miljoner kronor

och för domänverket 40 miljoner kronor.

I skrivelse den 2 april 1951 har

riksräkenskapsverket

jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkoms­

ter under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1951/52. Vid beräkning­

ens verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från veder­

börande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomst­

titlarna ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträf­

fande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak an­

fört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

uppfördes i rik.sstatsförslaget —

1 överensstämmelse med riksräkenskapsverkets den 8 december 1950 av­

givna inkomstberäkning — med 2 600 miljoner kronor. Vid beräkningen

av denna inkomst saknades säkra hållpunkter för bedömning av löneni­

våns utveckling. Riksräkenskapsverket hade därför i avvaktan på resulta­

tet av pågående löneförhandlingar icke då ansett sig böra räkna med högre

stegring än 10 procent. De avtalsförhandlingar som därefter slutförts sy­

nas medföra, att lönenivån under år 1951 kan beräknas komina att stiga

med i runt tal 15 procent. Anledning finnes även att räkna med en ökning

av de kommunala utdebiteringarna. På grund härav böra de i riksräken­

skapsverkets senaste inkomstberäkning gjorda antagandena justeras. Riks­

räkenskapsverket hade i sin inkomstberäkning uppskattat inkomsterna på

denna titel för budgetåret 1951/52 till omkring 5 000 miljoner kronor. Det­

ta belopp synes nu böra höjas till inemot 5 200 miljoner kronor. Utgifterna

på titeln, som för samma tidsperiod hade beräknats till mellan 2 300 och

2 400 miljoner kronor, kunna nu uppskattas till något över 2 400 miljoner

kronor. Nettouppbörden på titeln skulle från dessa utgångspunkter kunna

uppskattas till omkring 2 750 miljoner kronor.

Till nyssnämnda belopp bör läggas den inkomstökning, som blir en följd

av den vid nu pågående riksdag beslutade särskilda investeringsskatten.

Hur stor denna ökning kan bli är, som i prop. nr 33 angives, icke möjligt

att angiva annat än gissningsvis. Ett belopp på omkring 200 miljoner kro­

nor skulle dock, enligt vad departementschefen i uttalande till statsråds­

protokollet anfört, ligga inom gränserna för en rimlig uppskattning. Riks­

räkenskapsverket, som i sin tidigare inkomstberäkning hade förutsatt en

icke obetydlig stegring av aktiebolagens inkomster, hade därvid tagit viss

hänsyn till de planerade åtgärderna för begränsning av självfinansierade

investeringar. Förslag om skyldighet för skattebetalare att erlägga ränta

på kvarstående skatt avses, på sätt i prop. nr 143, s. 45, angives, skola

föreläggas innevarande riksdag. Den ökade skattebetalning, som blir en

följd av investeringsskatten, kan därför till alldeles övervägande delen

väntas inflyta redan under budgetåret 1951/52. Till de av riksräkenskaps­

verket beräknade inkomsterna på titeln torde på grund härav böra läggas

ytterligare inemot 200 miljoner kronor.

14

Kungl. Mcij:ts proposition nr 206.

bensinkonsumtion. Dessa vagnar kunna icke förväntas påverka bensinkon­

sumtionen i samma utsträckning som de för nyttotrafik i egentlig mening

avsedda tyngre fordonen. Ehuru en högre inkomst än den i riksstatsför-

slaget beräknade icke är osannolik, har riksräkenskapsverket icke i nuva­

rande ovissa läge velat föreslå någon ändring av det i riksstatsförslaget

upptagna beloppet.

Inkomsttiteln

tullmedel

har i riksstatsförslaget uppförts med 300 miljo­

ner kronor. Tullinkomsterna ha under de .senaste månaderna stigit avse­

värt och uppgå för närvarande till i genomsnitt 30 miljoner kronor i måna­

den. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 6

mars 1951 meddelat, att importen från år 1950 till 1951 kan väntas stiga

med omkring 5 procent i fråga om volymen och omkring 27 procent vad

beträffar värdet. För det fall att den sålunda förutsatta importstegringen

beräkna,s kvarstå intill utgången av budgetåret 1951/52 blir en jämkning

uppåt av de med utgångspunkt från styrelsens tidigare förslag beräknade

uppbördssiffrorna för sistnämnda budgetår nödvändig. Styrelsen har från

denna utgångspunkt beräknat bruttouppbörden av tullmedel under nästa

budgetår till i runt tal 350 miljoner kronor samt uppskattat restitutioner-

na å tullmedel under samma tid till cirka 20 miljoner kronor. Beräkningen

synes under angivna förutsättningar vara försiktig. Riksräkenskapsverket

vill emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens förslag för­

orda, att inkomsterna av tullmedel i riksstaten för nästa budgetår beräknas

till 330 000 000 kronor.

I fråga om^

varuskatten

har kontrollstyrelsen nu beräknat inkomsterna

under budgetåret 1951/52 till 175 miljoner kronor. De inkomster, som in­

flyta genom generaltullstyrelsen, beräknar styrelsen för samma tid till 9

miljoner kronor. Beräkningarna innebära att' kontrollstyrelsen, med hän­

syn till att konsumtionen av choklad- och konfityrvaror visar sjunkande

tendens, ansett att det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 miljoner

kronor, bör sänkas med 5 miljoner kronor. Enligt prop. nr 148 avses vis­

sa skattesatser, hänförliga till skatter redovisade under titeln varuskatt,

skola ändras. Ändringarna torde dock icke medföra inkomstökningar som

överstiga osäkerhetsmarginalen för titeln. Riksräkenskapsverket har, trots

kontrollstyrelsens försiktigare beräkning, icke funnit anledning föreslå

någon ändring av det i riksstatsförslaget uppförda beloppet, 190 000 000

kronor.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror

har i riksstatsförslaget på i

statsverkspropositionen anförda skäl för nästkommande budgetår beräk­

nats till 20 miljoner kronor. Statens jordbruksnämnd har emellertid i skri­

velse till riksräkenskapsverket den 9 mars 1951 framhållit att, såvitt man

nu kan bedöma, sett mot bakgrunden av prisutvecklingen på jordbrukets

område, .skäl tala mot ett antagande att accis å margarin kan komma att

uttagas under budgetåret 1951/52. Inkomsterna av accisen på andra fett-

varor torde i enlighet med vad kontrollstyrelsen i skrivelse den 7 mars

1951 föreslagit kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor. Riksräkenskaps­

verket förordar alltså, att inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra

fettvaror i riksstaten för nästa budgetår uppföres med ett till 4 000 000

kronor avjämnat belopp.

Tobaksskattens

avkastning beräknas av Aktiebolaget Svenska tobaksmo-

nopolet nu till 490 miljoner kronor för budgetåret 1951/52. Riksräken-

skapsverket förordar att det i riksstatsförslaget beräknade beloppet, 500

miljoner kronor, bibehålies oförändrat.

Kontrollstyrel.sen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 mars

1951 beräknat inkomsterna av

brännvinstillverkningsskatt

till 21 miljoner

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 206.

ket den 7 mars 1951 ansett försiktigheten bjuda att beträffande budgetåret

1951/52 icke räkna med högre lotsningsfrekvens än som svarar mot en

inkomst av lotspenningar av 4,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

förutsätter att tillfällig lotsavgift skall redovisas på denna titel, får för sin

del förorda att inkomsttiteln lotspenningar i riksstaten för nästa bugdetår

uppföres med 6 000 000 kronor.

Tipsmedel

beräknas av Aktiebolaget Tipstjänst för budgetåret 1951/52

enligt skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 februari 1951 till 37,24 mil­

joner kronor. Bolaget har därvid ej tagit hänsyn till den i statsverkspro­

positionen beräknade avgiftshöjningen. Riksräkenskapsverket förordar att

den i riksstatsförslaget beräknade inkomsten, 43 000 000 kronor, bibehålies

i riksstaten för nästa budgetår.

De

affärsdrivande verkens

inkomster komma att i hög grad påverkas av

dels nu framlagda förslag rörande ändrade taxor, dels ökade kostnader på

grund av beslutade lönehöjningar och på grund av ändrad levnadskostnads-

index, dels ock av kostnadsstegringar, föranledda av stigande priser på fram­

förallt importerade råvaror.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

beräknat att driftkostnaderna under nästa budgetår skulle komma att stiga

till cirka 280 miljoner kronor, medan inkomsterna, bortsett från föreslagna

taxeändringar, skulle öka till endast 270 miljoner kronor. Därest generalpost­

styrelsens förslag i fråga om vissa taxehöjningar — vilket främst avsett bort­

tagande av lokalportot — genomföres, skulle överskottet för nästkommande

budgetår kunna uppskattas till i runt tal 14 miljoner kronor. Sedan Kungl.

Maj :t i prop. nr 153 föreslagit, att även riksportot skall höjas med 5 öre

och att lokalportot skall utgå med samma belopp som riksportot, kunna

postverkets inkomster beräknas stiga med ytterligare 27 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får för den skull förorda, att överskottet av postver­

ket i riksstaten för nästa budgetår — under förutsättning att Kungl. Maj :ts

förslag bifalles av riksdagen — beräknas till 40 000 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28

februari 1951 föreslagit, att överskottet av telegrafverkets fond i riksstaten

för nästa budgetår — under förutsättning att de av styrelsen föreslagna

taxehöjningarna genomföras — beräknas till 65 miljoner kronor. Riksräken­

skapsverket förordar att inkomsttiteln telegrafverket i riksstaten för nästa

budgetår uppföres med 65 000 000 kronor.

Överskottet av statens järnvägars fond bar i riksstatsförsla­

get för nästkommande budgetår uppförts med 35 miljoner kronor. Hänsyn

har därvid tagits till beräknade utgiftsökningar och väntad taxehöjning.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 mars 1951

meddelat, att utgifterna för statens järnvägar under nästkommande budgetår

kunna väntas stiga till 993 miljoner kronor. Inkomsterna av trafiken beräk­

nas för samma tid — under förutsättning att styrelsens förslag om taxe­

höjning vinner Kungl. Maj:ts bifall — till 1 031 miljoner kronor, överskottet

skulle i så fall komma att uppgå till 38 miljoner kronor. Styrelsen föreslår

att statens järnvägars överskott i riksstaten beräknas till 35 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har icke nu velat förorda någon ändring av det i

riksstatsförslaget för nästa bugdetår beräknade beloppet.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 28 februari 1951 framhållit, att det ekonomiska resultatet för budgetåret

1951/52 beror på ännu oförutsebara omständigheter. Det kan hända att

vissa taxehöjningar komma att göras, men i den mån det kommer att avse

detaljdistributionen kommer det att röra sig om små belopp, och i den mån

engrostaxorna höjas blir verkan första året ringa på grund av att endast

18

mig till att, med hänvisning till den konjunkturrapport som i dagarna pub­

liceras, i korthet erinra om huvuddragen av de skedda förändringarna och

de slutsatser som därav kunna dragas med avseende på den framtida ut­

vecklingen.

Vad först den internationella prisutvecklingen beträffar framhölls i pro­

positionen nr 143, att råvarupriserna fortsatt att stiga sedan slutet av år

1950 och att prisrörelserna på de utländska marknaderna hade medfört

kraftigare prishöjningar än vad man vid årsskiftet räknade med. En av­

mattning syntes emellertid ha ägt rum sedan mitten av februari. Under den

tid som därefter förflutit ha ytterligare tecken framträtt som bestyrka, att

den allmänna prisstegringen på de internationella råvarumarknaderna för

tillfället avstannat. Detta torde i avsevärd mån sammanhänga med utveck­

lingen i Förenta staterna. I och med att ett allmänt pris- och lönestopp in­

förts i USA i slutet av januari 1951, torde man få räkna med en betydligt

långsammare prisuppgång därstädes i fortsättningen än hitintills. Dess­

utom synas för närvarande de amerikanska upplagringsköpen av nyckel­

råvaror för den civila och militära beredskapen ha minskat något. Dessa

omständigheter böra få en dämpande inverkan på hela det internationella

konjunkturförloppet med hänsyn till den amerikanska ekonomiens domi­

nerande inflytande inom världsekonomien. Vid sidan härav torde det inter­

nationella regleringssystem för råvaror, som håller på att byggas upp, kom­

ma att minska utrymmet för en ytterligare spekulativ uppdrivning av pris­

nivån.

Förhastade slutsatser få dock icke dragas av vad jag senast näinnt. Mot de

krafter som verka i stabiliserande riktning på råvarumarknaderna utom­

lands kunna ställas andra faktorer som tendera att driva priserna ytter­

ligare i höjden eller i varje fall motverka en prissänkning. Sålunda förut­

sätta de uppgjorda planerna för upplagringen i beredskapssyfte i Förenta

staterna en utökning av inköpen under budgetåret 1951/52 i förhållande

till nu löpande budgetår. Härutöver måste man vara beredd på att halv-

och färdigfabrikatens priser efterhand komma att anpassas till de höj­

ningar som redan ägt rum på råvaruområdet. De nu inträffade prisfallen,

respektive uppbromsningarna av prisstegringen beträffande vissa råvaror

kunna därför, såsom konjunkturinstitutet framhåller, icke anses förebåda

något slut på nu rådande inflationskonjunktur, så länge det politiska osä-

kerhetstillståndet består och försvarsutgifterna fortsätta att öka mot de i

upprustningsprogrammen fastslagna nivåerna. Den ekonomiska politiken

måste därför räkna med risken för en fortsatt internationell prisstegring

och inrätta sig därefter. Detta innebär dock icke, att förhoppningen om ett

omslag på världsmarknaderna behöver avskrivas.

I fråga om utvecklingen inom landet träder den pågående upplyftningen

av pris- och lönenivån i förgrunden. Såsom jag redan i propositionen nr 143

antydde, ha verkningarna på den svenska prisnivån av den internationella

prisutvecklingen blivit större än vad man vid årsskiftet ställde in sig på.

Det står nu klart, att en betydligt starkare stegring av priser och löner kom­

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

I fråga om investeringsverksamheten och den offentliga konsumtionen

innebära de ytterligare försvarsutgifter, som beslutats, en ökning av an­

språken på de tillgängliga resurserna. Det är även möjligt, att en större del

av varutillgången än tidigare beräknats kommer att utnyttjas för lagrings-

ändamål och därigenom undandragas den löpande förbrukningen. I övrigt

kunna några mera väsentliga förskjutningar i förhållande till årsskiftets

beräkningar icke konstateras beträffande ifrågavarande sektorer av det eko­

nomiska livet. Redan den nu kända stegringen på området för investeringar

och offentlig konsumtion får emellertid till följd, att utrymmet för privat

konsumtion minskar i jämförelse med de förutvarande beräkningarna. Un­

der det att man tidigare kunde räkna med möjligheter till nära två procents

ökning av den privata konsumtionen, torde det nu vara riktigast att utgå från

att konsumtionsstandarden i stort sett måste bli oförändrad i förhållande till

fjolårets. Detta rimmar också tämligen väl med de genomsnittliga pris- och

lönerelationer som synas bli resultatet av den pågående förskjutningen på

ifrågavarande områden. Emellertid dölja genomsnittstalen för de inträffade

lönestegringarna de avsevärda olikheter som föreligga beträffande föränd­

ringarna i de skilda arbetsmarknadssektorerna. De fack, för vilka kollektiv­

avtal träffades på ett tidigt stadium, ha fått otillräcklig kompensation för

varufördyringen och därigenom sänkt levnadsstandard, medan andra fack

lyckats ernå höjningar över genomsnittet och följaktligen en standardför­

bättring i större eller mindre utsträckning. Sämst ställda i förevarande avse­

ende äro spararna och övriga kategorier med oförändrade penninginkomster.

På detta sätt har en snedvridning av lönestrukturen uppkommit, som —

förutom att den skapar orättvisor och ojämnheter i de individuella fallen

under löpande avtalsperiod — ger upphov till komplicerade problem vid de

stundande löneförhandlingarna för nästa avtalsperiod och försvårar an­

strängningarna att åstadkomma en framtida pris- och lönestabilitet.

En betydande modifikation i fråga om möjligheterna till standardhöjning

kan komma att betingas av utrikeshandelns gestaltning. De närmaste måna­

derna ha nämligen landets bytesrelationer gentemot utlandet, tack vare den

snabba stegringen av exportpriserna på skogsindustriprodukter, förbättrats

i en takt som vida överstiger vad man förut vågat hoppas på. De rådande

noteringarna peka på ytterligare, avsevärda förbättringar. Skulle dessa för­

bättringar bli bestående och rentav gå ännu längre, innebär detta en syn­

nerligen värdefull vinst för det svenska folkhushållet, vilken skulle väga lika

tungt som den för i år uppskattade produktionsökningen och i motsvarande

mån öka utrymmet för ett tillgodoseende av de olika behoven inom landet.

Underlaget för en bedömning av den framtida utvecklingen av bytesrelatio­

nerna med utlandet är emellertid icke tillräckligt för att det skall vara möj­

ligt ännu, att i den ekonomiska politiken bygga på de tendenser som för

tillfället kunna skönjas. Den fortsatta utvecklingen i detta hänseende för­

tjänar dock att följas med största intresse.

Även i övrigt är det påkallat att följa utrikeshandeln med uppmärksam­

het. Såväl export- som importvärdet befinner sig i kraftig ökning. Under årets

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Såsom jag framhöll i nyssnämnda proposition, får ansvällningen av Län­

dernas kreditgivning naturligtvis ses mot bakgrunden av den ökning av

importen och investeringsverksamheten som ägde rum under år 1950 och

som fortsatt under innevarande år. Det kan emellertid icke råda något tvivel

om att utvecklingen på kreditmarknaden utgör en av de faktorer som kan

rubba både jämvikten mellan efterfrågan och tillgång inom landet och ba­

lansen i förhållande till utlandet och som därför kräver en oavlåtlig upp­

märksamhet i dagens läge.

Vad jag här anfört med utgångspunkt från konjunkturinstitutets material

innebär, som jag inledningsvis framhållit, ingen avgörande ändring gent­

emot den ekonomiska översikt som lämnades i propositionen nr 143. För

den närmaste framtiden finnes det därför icke heller skäl för en avvikelse

från de riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag där angav och vilka

i stort sett överensstämma med det program för den ekonomiska politiken

som framlades i finansplanen till årets statsverksproposition. Detta program

täcker alla områden av det ekonomiska livet och har sin tyngdpunkt för­

lagd till strävandena att begränsa de inflationistiska verkningarna av den

uppdrivna vinstkonjunkturen på företagarområdet. Som de viktigaste instru­

menten härvidlag framstå:

1. en aktiv finanspolitik, syftande till att ernå en sådan överbalansering

av driftbudgeten, att största möjliga del av statens kapitalutgifter täckes av

egentliga statsinkomster, och baserad på, å ena sidan, återhållsamhet på

utgiftssidan och, å andra sidan, ökning av statsinkomsterna genom bland

annat höjda skatter;

2. en kreditbegränsande penningpolitik stödd på reglering av kassareserv-

bestämmelserna i förening med den genomförda höjningen av den allmänna

räntenivån samt den träffade överenskommelsen med bankerna om restrikti­

vi tet vid utlåningen;

3. en investeringsskatt för att motverka en inflationistisk ansvällning av

sådana lagerökningar och maskinanskaffningar som finansieras med före­

tagarens egna vinstmedel;

4. en prisutjämningsavgift vid export av skogsindustriprodukter för att

reducera risken för jämviktsstörande verkningar på samhällsekonomien av

de övernormala vinsterna i vederbörande branscher;

5. en direkt reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten så att

denna hålles inom ramen för de personliga och materiella resurserna;

6. en effektiv priskontroll för att förhindra uppkomsten av sekundära

prisstegringar inom landet.

Allt efter omständigheterna kunna de olika åtgärder, som inrymmas i

programmet, aktiviseras och skärpas i enlighet med de fastställda princi­

piella riktlinjerna.

Till de särskilda problem, som hänföra sig till höstens avtalsrörelser och

som kräva ingående överväganden, torde jag sedermera få återkomma. Ett

23

ståndpunktstagande i hithörande frågor måste föregås av överläggningar

med arbetsmarknadens parter. Med hänsyn till frågornas stora räckvidd för

den samhällsekonomiska utvecklingen på något längre sikt bör dessutom

samråd ske med vederbörande politiska och ekonomiska organisationer.

Budgetläget.

I det förslag till riksstat för budgetåret 1951/52 som fram­

lades i statsverkspropositionen upptogos utgifterna till 5 367 miljoner

kronor och inkomsterna till 5 709 miljoner kronor. Såsom jag närmare ut­

vecklade i finansplanen skulle inkomsterna å driftbudgeten möjligen kun­

na täcka den faktiska medelsförbrukningen under hänsynstagande jämväl

till dels de utgifter som kunde väntas uppkomma å tidigare beviljade re­

servationsanslag och som beräknades till 200 miljoner kronor och dels kost­

naderna för förestående löneregleringar samt ökad belastning å förslags­

vis uppförda omkostnadsanslag. Budgeten kunde m. a o. väntas bli balan­

serad. Inför riskerna av en sådan rubbning av den samhällsekonomiska

balansen att de utifrån kommande prisstegringarna förstärktes av utveck­

lingen inom landet och med hänsyn till läget på kreditmarknaden ansåg

jag det nödvändigt att den statliga upplåningen till mötande av utgifterna

å kapitalbudgeten nedbringades till lägsta möjliga belopp. Genom den ök­

ning av statsintäkterna som investeringsskatten kunde väntas medföra, ge­

nom vissa taxehöjningar och andra åtgärder för att öka inkomsterna ansåg

jag det möjligt att åstadkomma ett budgetöverskott av storleksordningen

300 miljoner kronor. Med detta belopp borde sålunda det statliga lånebe­

hovet kunna nedbringas.

Såsom jag framhöll i proposition nr 143 om elskatteförordning har emel­

lertid utgiftsbehovet stegrats sedan statsverkspropositionen framlades. Av

den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att utgifterna å drift­

budgeten utvisa en ökning av ca 420 miljoner kronor. Härav hänför sig

128 miljoner kronor till IV ht och sammanhäng&r med det utökade pro­

grammet för repetitionsövningar och forceringen av anskaffningen av flyg-

materiel m. m. De höjda levnadskostnaderna komma att medföra ökade

utgifter för indextillägg å folkpensionerna. Redan vid det pristal som en­

ligt socialstyrelsens beräkningar uppnåddes för mars månad komma fyra

mot i statsverkspropositionen beräknade två indextillägg att utanordnas

fr. o. m. ingången av nästa budgetår. Stegringen av utgifterna under V ht

kan till följd härav väntas uppgå till minst 65 miljoner kronor. Såsom

förut nämnts kommer budgeten för 1950/51 av samma anledning att visa

ett med ca 20 miljoner kronor försämrat utfall i jämförelse med riksräken-

skapsverkets i det föregående återgivna beräkningar. Vad utgifterna under

budgetåret 1951/52 i övrigt beträffar förtjänar vidare framhållas att vissa

lagringsåtgärder i riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap regi öka

kostnaderna under X ht med 7 miljoner kronor, att löneregleringarna med­

föra en uppräkning av anslagen under XII ht med 123 miljoner kronor,

samt att kostnaderna för jordbruksregleringarna inräknat utgifterna för

spannmålsbolagets verksamhet preliminärt beräknas medföra en höjning

Kungl. Maj. ts proposition nr 206.

24

av utgifterna å IX ht med 70 miljoner kronor. Jag vill slutligen rent allmänt

tillägga att de nu företagna beräkningarna äro hållna klart i underkant.

Hänsyn har sålunda ej tagits till att kostnaderna för folkpensionerna sanno­

likt komma att stiga ytterligare. Av tekniska skäl har ej heller någon upp­

räkning av förslagsvis beräknade omkostnadsanslag företagits ehuru dessa

anslag förmodligen komma att få överskridas på grund av höjda priser och

taxeökningar.

Riksräkenskapsverkets nya beräkningar utvisa såsom förut framhållits

en ökning av inkomsterna å driftbudgeten med sammanlagt ca 600 miljoner

kronor. Härav svarar titeln .skatt å inkomst och förmögenhet för 400 mil­

joner kronor på grund av förskjutning av inkomstnivån och verkningarna

på inbetalningen av preliminärskatt av införandet av investeringsskatt och

ränta å kvarstående skatt. I riksräkenskapsverkets beräkningar ha även

medtagits inkomsterna av den tillfälliga automobilskatten och skatten å

elektrisk kraft med 105 respektive 45 miljoner kronor. Såsom uttryckligen

framhållits i riksräkenskapsverkets skrivelse äro beräkningarna av inkomst-

skattetiteln i rådande läge mycket ovissa och synas försiktigt hållna. Det

synes därför icke osannolikt att de framlagda inkomstberäkningarna kunna

komma att i någon mån överskridas. Med hänsyn härtill torde en uppräk­

ning av posten skatt å inkomst och förmögenhet, vilken av riksräkenskaps-

verket beräknats till 3 050 miljoner kronor men föreslagits avrundad nedåt

till 3 000 miljoner kronor, med 100 miljoner kronor kunna försvaras. Med

dessa utgångspunkter vill jag förorda att titeln uppföres med ett till 3 100

miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt

anser jag böra godtagas.

Budgetutfallet för 1951/52 sådant det under här gjorda förutsättningar

skulle gestalta sig framgår av följande sammanställning, där till jäm­

förelse uppgifter avseende budgetåren 1949/50 och 1950/51 medtagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Driltbud geten

(milj. kronor)

Budgetår

Inkomster

Utgifter]

Överskott

( + ) resp.

underskott

(-)

Reserva­

tionsmedels­

förbrukning

Verkligt

överskott

( + ) resp.

underskott

(-)

1949/50..................................

4 839

»5 002

325

- 163

1950/51..................................

1951/52

J5 575

* 5 295

+ 280

200

+ 80

enl. statsv.prop.................

5 709

5 367

+ 342

200

+ 142

> ny beräkn..................

6 408

5 785

+ 622

200

+ 422

Under de förutsättningar som angivits i det föregående skulle sålunda

i gynnsammaste fall ett överskott av inkomsterna utöver utgifterna å drift­

budgeten för år 1951/52 uppstå av storleksordningen 400 miljoner kronor.

1 Reservationsmedelsförbrukning å äldre anslag inräknad.

* Därav riksstat 4 839, tilläggsstater I och II 364 samt överskridanden 92 milj. kr.

25

Detta belopp överstiger sålunda med omkring 100 miljoner kronor, vad

jag i finansplanen ansåg mig kunna räkna med för att nedbringa den

statliga upplåningen till täckning av utgifter för kapitaländamål. Den åt­

stramande effekten härav i samhällsekonomien motväges emellertid helt av

den utveckling som behovet av kapitalutgifter undergått sedan statsverks­

propositionen framlades. Huvudsakligen till följd av beredskapsåtgärder

för uppköps- och lagringsverksamhet å bränslekommissionens område samt

höjt anslag till lånefonden för bostadsbyggande ökar medelsbehovet för

investeringsanslag — och därmed lånebehovet — med drygt 100 miljoner

kronor. Den ökning av intäkterna å driftbudgeten, som bl. a. genom de ti­

digare i år föreslagna skärpningarna av skatterna skulle kunna ernås,

täcker sålunda knappt den ökning av kapitalutgifterna som nu föreligger i

jämförelse med vad som beräknades i finansplanen. Följande sammanställ­

ning torde i detta sammanhang vara belysande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 206.

Kapitalbudgeten

(milj. kronor)

Budgetår

Investerings­

anslag

Avskriv-

ningsmedel

och övr.

likvida medel

Formellt lånemedels-

• behov

1949/50...........................................................

832

568

*264

enl. riks-

inkl. beräk-

staten

nåd äldre

anslagsför-

brukning

1950/51 ...........................................................

2 702

3 348

353

700

1951/52

enl. statsv. prop......................................

919

503

416

575

> ny beräkn..........................................

1041

523

518

675

De i tablån angivna uppgifterna avseende det formella lånemedelsbehovet

för nästa budgetår under hänsynstagande till förbrukningen av medel å

äldre anslag torde i någon mån överskatta behovet av lånemedel till täck­

ning av kapitalutgifterna. Men detta gäller i så fall även de i tablån åter­

givna tidigare uppskattningarna. Såsom i finansplanen framhållits samman­

hänger detta med svårigheten att bedöma i vilken utsträckning nytillkomna

riksstatsanslag kunna komma att tagas i anspråk. Viktigare är emellertid

att konstatera att det nu framlagda förslaget till definitiv reglering av riks-

staten skulle möjliggöra ett nedbringande av de statliga upplåningarna till

omkring 250 miljoner kronor eller det belopp vartill lånebehovet enligt be­

räkningarna i finansplanen högst horde få uppgå.

1 Enl. riksgäldskontorets beräkningar uppgick det verkliga lånemedelsbehovet för 1949/50 till

ca 350 mkr.

2 Därav sammanlagt 117 mkr å tilläggsstat I och II.

3

>

11 mkr å tilläggsstat I och II.

26

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligga i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom

bilaga

få fogas till detta protokoll.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat torde å riksstatens in­

komstsida böra uppföras två nya titlar såsom bevillningar under delrubri­

ken tullar och acciser, nämligen Skatt å elektrisk kraft och Tillfällig auto-

mobilskatt. Under rubriken uppbörd i statens verksamhet torde titeln In­

komster vid lantmäteriets distriktorganisation erhålla ändrad benämning

till Inkomster vid lantmäteriväsendet. Av inlcomstitlarna för statens utlå-

ningsfonder torde Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för

vissa fartyg, vilken fond avses skola indragas och från vilken ingen utlå­

ning föreligger, böra utgå.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procent­

talet för nästkommande budgetårs

förra

hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår näst­

kommande budgetårs

senare

hälft, för vilken tid procenttalet icke är i för­

väg bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och fa­

miljestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1951/52, likaledes uttages med 100 procent av grund­

beloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1951 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förord­

ningen, om statlig inkomstskatt —- automatiskt utgår efter enahanda pro­

centtal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preli­

minära skatt för kalenderåret 1950.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1951/52

med 100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1951/52 enligt den vid detta protokoll såsom

Bihang A

foga­

de specifikationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .............................. .. 71 265 000

B. Försvarets fabriksfond .........................................1250 000 72 515 000

V. Statens utlåningsfonder ...................................................................... 275 250 100

VI. Fonden för låneunderstöd................................................................... 16 000 100

VII. Fonden för statens aktier................................................................... 75 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket .................................................. 56 850 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds-

fond...................................................................... 34100 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond.............

162 000 34 262 000

Summa 1 040 859 600.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som stå till förfogande för

investeringarnas genomförande uppgå till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

kronor kronor

A. Postverkets fond ................................................. 3 301 000

B. Telegrafverkets fond................................................... 104 300 000

C. Statens järnvägars fond.............................................125 860 800

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 35 100 000

E. Domänverkets fond............................................ 301 000 268 862 800

II. Luftfartsfonden ..................................................................................... 436 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ..................................................... 29 553 900

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond............................................ 62 193 000

B. Försvarets fabriksfond................................................ 2 501 000 64 694 000

V. Statens utlåningsfonder ...................................................................... 72 750 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................................................. 20 810 000

VII. Fonden för statens aktier................................................................... 1 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket................................................... 1 001 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 7 675 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond ............... 111 000

7 786 000

Summa 465 894 700.

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena be­

räknas till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1951/52.

I. Statens affärsverksfonder:

kronor kronor

A. Postverkets fond............................................... 1 699 000

B. Telegrafverkets fond........................................ 67 231 000

C. Statens järnvägars fond ................................ 29 864 200

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

VI. Finansieringen av vissa kommunala investeringar.

I anslutning till vad förut anförts om möjligheterna att begränsa statens

anspråk på kapitalmarknaden torde jag få anmäla ett av

19k9 års investe­

ring skommitté.

framlagt förslag med riktlinjer för den kommunala låne-

kontrollen, åsyftande att i nuvarande läge öka skattefinansieringen av vissa

kommunala investeringar. Kommittén, som av mig tillkallades med stöd

av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1949 med uppdrag att fram­

lägga förslag rörande formerna för den framtida investeringskontrollen,

består av landshövdingen A. Thomson tillika ordförande, ombudsmannen i

landsorganisationen B. Johansson, professorn och chefen för konjunktur­

institutet E. Lundberg, direktören i riksbanken K. G. Månsson och bank­

direktören J. Wallenberg. Med skrivelse den 28 februari 1951 har kommit­

tén nu framlagt vissa förslag rörande den offentliga investeringsverksam­

heten. Såvitt förslagen röra den statliga sektorn torde jag i ett senare sam­

manhang efter ytterligare utredning få anmäla desamma.

Investeringskommittén.

Kommittén har inledningsvis framhållit, att det allmänna ekonomiska

läget, sedan densamma tillsattes, undergått sådana förändringar, att tid­

punkten för en eventuell omläggning av investeringskontrollen ansetts böra

framflyttas. Vid sådant förhållande har kommittén funnit det vara av vär­

de, att vissa resultat av kommitténs överväganden rörande den offentliga

investeringsverksamheten kunde framläggas redan före redovisningen av

utredningens huvudresultat.

Beträffande den kommunala investeringsverksamhetens omfattning och

betydelse har kommittén till en början lämnat vissa uppgifter, av vilka

här må återges följande.

De totala kommunala investeringarna — däri inbegripna jämväl kommu­

nala bolags och stiftelsers investeringar ■— uppgingo år 1950, enligt de be­

räkningar som framlagts i nationalbudgeten för år 1951, till omkring 1 200

miljoner kronor eller drygt 14 procent av den samlade investeringsverk­

samheten i landet. Av nämnda belopp hänförde sig omkring 270 miljoner

kronor till underhåll och reparationer samt tillhopa ca 950 miljoner kronor

till investeringar i ny- och ombyggnader samt ny- och ersättningsanskaff­

ningar av maskiner och dylikt, eller ungefär 9 respektive 17 procent av mot­

svarande tal för hela landet. Den kommunala investeringsverksamheten ut­

gjorde år 1950 ungefär 40 procent av de totala offentliga investeringarna

och nådde till ungefär samma storleksordning som den statliga, bortsett

från de militära investeringarna. Av nämnda belopp å 950 miljoner kronor

avsåg omkring 830 miljoner kronor eller 87 procent byggnader och anlägg­

ningar samt återstoden ny- och ersättningsanskaffningar av maskiner och

dylikt. Investeringarna i bostäder utgjorde i runt tal 300 miljoner kronor.

der följande år kommunen till godo i form av en minskad ränte- och amor-

teringsbörda.

Vid en långvarig högkonjunktur med full sysselsättning kommer ökad

kommunal självfinansiering även på längre sikt att innebära en påskyndad

tillväxt av den kommunala förmögenheten till priset av ökade uppoffringar

från kommunmedlemmarnas sida. I ett läge där sparandet även på längre

sikt tenderar att bli otillräckligt i förhållande till investeringsbehoven sy­

nes det emellertid enligt kommitténs uppfattning rimligt att i ökad grad

göra den kommunala investeringsverksamheten beroende av kommunernas

eget sparande.

Ett system med direkt skattefinansiering av viss del av den kommunala

investeringsverksamheten kan utformas på olika sätt och anpassas efter

konjunkturläget och kommunernas olika bärkraft. Vill man ansluta detta

system till vad som gäller för den statliga investeringsverksamheten, bör

för förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden omedelbart av­

skrivas med skattemedel. För sjukhus, sociala inrättningar och liknande

anläggningar bör avskrivning omedelbart ske med 50

%.

Såsom kommittén

tidigare framhållit böra emellertid dessa grundavskrivningar kunna varie­

ras efter konjunkturerna. För gatuarbeten m. in. bör i högkonjunkturlägen

avskrivning omedelbart ske med 100

%.

Vid prövningen av frågor om lån

och borgensåtaganden för kommunernas affärsdrivande verk bör slutligen

beaktas, om verkens avskrivningsprinciper medgiva en önskvärd grad av

självfinansiering av investeringarna.

Den omständigheten att statsbidrag utgår till vissa kommunala byggnads-

och anläggningsarbeten bör icke utgöra hinder för att i vissa konjunktur­

lägen kräva begränsning av upplåningen och skattefinansiering helt eller

delvis av återstoden av byggnads- och anläggningskostnaderna.

I fråga om kommuner, vilka kunna komma att erhålla skatteutjämnings­

bidrag, måste undantag göras från en regel av här antydd art, enär i annat

fall staten kan bli nödsakad att av skatteutjämningsmedel betala en omedel­

bar avskrivning av investeringskostnaden.

Kommittén har förklarat sig icke beredd att framlägga något preciserat

förslag i fråga om de krav på skattefinansiering av de kommunala investe­

ringarna, som borde ställas, därest angivna principer genomfördes, men

framhållit, att en omläggning om möjligt borde ske så att allmänna regler

uppdroges och bringades till länsstyrelsernas och kommunernas kännedom.

Tillämpningen av sådana regler komme emellertid att verka olika kraftigt i

skilda kommuner och möjligheter till avvikelser borde därför hållas öppna.

Kommittén har förordat, att angivna riktlinjer skulle upptagas till pröv­

ning inom finansdepartementet.

Den individualprövning, som förfarandet vid finansdepartementets be­

handling av kommunala låneärenden innefattade har kommittén ansett svår­

ligen kunna undvikas om hänsyn skall tagas till kommunernas skiftande

förhållanden och andra speciella omständigheter, som inverka i de särskil­

da fallen. Kommittén har emellertid ifrågasatt, om icke åtgärder kunde vid­

tagas i syfte att lätta på denna individualprövning och i stället mera inrikta

lånekontrollen på dess konjunkturpolitiska uppgifter. Det skulle enligt kom­

mittén vara önskvärt om lånebehoven kunde i ökad omfattning bli prövade

för varje kommun

i ett sammanhang,

om möjligt mot bakgrunden av en

på längre sikt ställd plan för investeringsverksamheten. I detta samman-

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

34

Fullmäktige i riksgäldskontoret

(majoriteten) ha framhållit, att det med

hänsyn till den krympning av för statens och kommunernas upplåning i

marknaden disponibla medel, som inträtt och för överskådlig tid kan vän­

tas komma att bestå, vore uppenbart nödvändigt, att även kommunerna

iakttaga stor återhållsamhet i fråga om investeringar av olika slag.

Fullmäktige ha förutsatt, att de bestämmelser för lånegranskningen

inom finansdepartementet, som kunde komma att utarbetas med ledning

av de av kommittén angivna riktlinjerna, skulle möjliggöra ett tillbörligt

hänsynstagande till de olika kommunernas speciella förhållanden, särskilt

i vad avser möjligheterna att finansiera investeringar med kommunskatte­

medel.

En ledamot av riksgäldsfullmäktige, herr

W. Svensson i Ljungskile,

har

ansett bärande skäl icke föreligga för en hårdare kontroll över kommuner­

nas upplåning än som gällande ordning redan medger och ej heller för in­

rättandet av flera kontrollerande instanser än som redan finnas.

Statskontoret

har uttalat, att en omläggning av den kommunala låne­

finansieringen enligt de av kommittén förordade riktlinjerna för den kom­

munala lånefinansieringen vore önskvärd eller i vissa fall torde kunna leda

till en ändamålsenlig begränsning av den kommunala investeringsverksam­

heten.

Majoriteten inom svenska stadsförbundets finansråd

har i väsentliga de­

lar ställt sig avvisande mot en utformning av lånekontrollen för närvarande

i anslutning till de av investeringskommittén föreslagna riktlinjerna. 1 sitt

yttrande har rådet inledningsvis framhållit, att kommittén, däri kommunal

erfarenhet icke varit representerad, icke verkställt någon utredning eller

framlagt något material till belysande av den inverkan förslagets genom­

förande komme att medföra för den kommunala uttaxeringen. Utan när­

mare utredning härom vore det omöjligt att taga ställning till förslaget i

denna väsentliga del. Då kommittén icke varit beredd att avgiva något full­

ständigt förslag om formerna för den framtida investeringskontrollen, sak­

nades möjlighet till den överblick över investeringskontrollens reglering,

som vore önskvärd. Redan av detta skäl syntes otillfredsställande, att ur

det ännu icke utformade systemet utbryta den kommunala detaljen.

Ur allmänna synpunkter har finansrådet vidare erinrat, att staten redan

genom byggnadsregleringen hade i sin hand ett kraftigt verkande instru­

ment för begränsning av de kommunala investeringarna och ifrågasatt, hu­

ruvida icke kommittéförslaget inneburit en onödig påbyggnad av investe­

ringskontrollen. Finansrådet har vidare anfört följande.

I följd av byggnadsregleringen ha hittills under senare år de kommunala

investeringarna på olika områden av verksamhetsfältet blivit väsentligt in­

skränkta, så att eljest av utvecklingen påkallade företag måst antingen upp­

skjutas eller ock begränsas till mindre omfattning än som varit önskvärt.

För närvarande föreligger därför ute i kommunerna ett uppdämt byggnads-

behov. Kommittén synes mena, att den nu levande generationen kommun­

medlemmar i allt väsentligt skulle påtaga sig kostnaderna både för åter­

ställande av investeringsbalansen och för nya investeringar. Detta måste

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

36

kunde anses innebära en form av tvångssparande. Skattefinansieringskravet

borde dock differentieras så, att större krav ställdes på de starkare än på de

svagare kommunerna. Effekten kunde härigenom bliva densamma i kom­

muner med olika skattekraft. Förslaget om ett gemensamt finansråd — var­

om majoriteten icke gjort något uttalande — har tillstyrkts av herr Lund­

gren.

Svenska landskommunernas förbund

har uttalat, att det icke torde finnas

något effektivare medel att dämpa den kommunala investeringsverksamhe­

ten under en högkonjunktur än att uppställa vissa krav på direkt finansie­

ring av viss kostnadsdel genom skattemedel. Det har emellertid framhållits

att det icke voi’e möjligt att röra sig med för olika konjunkturlägen avpas­

sade skalor för självfinansieringen. Den ekonomiska bärkraften varierade

mycket i olika kommuner, det oundgängliga investeringsbehovet likaså. Det

måste också klarläggas vilken roll den kommunala fondbildningen skulle

spela i detta självfinansieringssystem. Kommunerna måste i mycket god tid

varskos om huvudgrunderna i ett sådant system, innan det kunde börja

tillämpas, och över huvud taget måste det bli fråga om att försiktigt pröva

sig fram.

Beträffande uppläggandet av investeringsplaner har förbundet uttalat att

det för landskommunerna i allmänhet icke kunde bli nödvändigt med några

vidlyftiga investeringsliggare. Det borde med relativt enkla medel bli möj­

ligt att vid varje tidpunkt ha överblick över olika överskådliga investerings­

objekt och turordningen dem emellan.

Förbundet har slutligen rörande det föreslagna finansrådets organisation

framfört den tanken, att det vore naturligt att föredraganden i lånetillstånds-

ärenden inom finansdepartementet också bleve föredragande inom finansrå­

det. På kommunförbunden skulle därvid falla endast kostnaderna för den

eller de ledamöter, som respektive förbund utsett. Den främsta fördelen

med en sådan anordning skulle dock vara, att en snabbare behandling av

ärendena vunnes.

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Departementschefen.

Investeringskommitténs förslag åsyftar att i nuvarande läge få kommu­

nerna att i likhet med staten begränsa sina anspråk på kapitalmarknaden.

Det främsta medlet skulle härvid vara en sådan tillämpning av den hos

Kungl. Maj :t lagda lånetillståndsprövningen, att vissa kommunala investe­

ringar skulle till viss del omedelbart finansieras med skattemedel. Som en

utgångspunkt har kommittén därvid tagit de regler, som under senare år

upprätthållits beträffande den statliga investeringsverksamheten. Dessa reg­

ler ha i huvudsak inneburit, att av kostnaden för förvaltningsbyggnader

omedelbart med löpande inkomster avskrivits 25 procent, och av kostnader­

na för sjukhus, sociala inrättningar och liknande anläggningar omedelbart

avskrivits 50 procent. Storleken av dessa grundavskrivningar borde enligt

kommitténs uppfattning variera efter konjunkturerna. Kommittén ifråga­

38

vid lånetillståndsprövningen beaktar ifrågavarande synpunkter. Det säger

sig självt att kommunerna böra i god tid få klart för sig huvudgrunderna

för systemet och att Kungl. Maj :t även vid tillämpningen bör gå försiktigt

fram.

Beträffande frågan om ett för kommunerna gemensamt finansråd torde

det till en början böra ankomma på förbunden själva att taga ståndpunkt

till de enligt deras mening lämpligaste organisations- och arbetsformerna.

I den mån medelsanvisning för ändamålet blir erforderlig för statens del,-

torde jag framdeles få anmäla förslag härtill.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda­

möter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll ut­

visar skall avlåtas till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Ur protokollet:

Otto Winther.

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Kronor

Kronor

II.

Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter..........................................

50 000

2. Inkomster vid fångvården ....................................

1 100 000

3. Inkomster vid sjökarteverket................................

200 000

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-

ringsrådet................................................................

5 200 000

5. Bidrag till pensionsstyrelsen..................................

125 000

6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården.............................................

325 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

325 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..

1 500 000

9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

500 000

10. Avgifter för registrering av motorfordon...........

2 300 000

11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro-

logiska institut .....................................................

1 600 000

12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk-

samhet....................................................................

25 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.........

850 000

14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m.............................................................

41 000

15. Inkomst av myntning och justering...................

5 000 000

16. Kontrollstämpelmedel.............................................

650 000

17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.............

250 000

18. Bidrag till sparbanksinspektionen.......................

200 000

19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.................

275 000

20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...................

20 000

21. Avgifter för granskning av biograf bilder...........

270 000

22. Inkomster vid lantbruksnämnderna.....................

1 000 000

23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an-

stalt........................................................................

525 000

24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

900 000

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll-

anstalt....................................................................

225 000

26. Inkomster vid lantmäteriväsendet........................

4 600 000

27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk...........

460 000

28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen ....................................................................

20 000

29. Inkomster vid statens provningsanstalt.............

1 300 000

30. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

1 350 000

31. Fyr- och båkmedel.................................................

4 500 000

32. Lotspenningar ..........................................................

6 000 000

33. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

325 000

34. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter....................................................................

4 700 000

35. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

275 000

36. Bidrag till försäkringsinspektionen......................

425 000

37. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko-

holistanstalter.......................................................

315 000

38. Inkomster vid statens bakteriologiska labora-

torium....................................................................

1 375 000

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Kronor

Kronor

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer...............

7 700 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen....................

175 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................................

1 100 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande.....................

10 200 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder...............

1 000

9. Statens bosättningslånefond.................

1 800 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar......................

1 000

11. Vattenkraftslånefonden......................

140 000

12. Luftfartslånefonden........................

500 000

13. Tullverkets båtlånefond........................................

1 500

14. Statens lånefond för universitetsstudier ...

25 000

15. Allmänna studielånefonden...............

65 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

17. Statens kaninavelslånefond....................

100

18. Gödselvårdslånefonden................. *.

10 000

19. Statens kalkbrukslånefond.............

5 000

20. Statens fruktodlingslånefond....................

100

21. Jordbrukets lagerhusfond

230 000

22. Statens mejerilånefond...............

5 000

23. Jordbrukets maskinlånefond......................

800 000

24. Spannmålskreditfonden..................

100

25. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ...

400 000

26. Statens slakterilånefond.................

3 000

27. Kraftledningslånefonden.................

120 000

28. Elektrifieringslånefonden...........................

100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo-

tordrift........................................

100

30. Egnahemslånefonden............................

7 500 000

31. Arrendelånefonden..........................

100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden...............

100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond....................

1 000

34. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .,

100

35. Kronotorparnas inventarielånefond.......................

100

36. Statens avdikningslånefond....................

1 400 000

37. Täckdikningslånefonden...............

80 000

38. Bevattningslånefonden............................

5 000

39. Allmänna nyodlingsfonden......................

100

40. Fiskerilånefonden..........................

145 000

41. Statens fiskredskapslånefond..................

100

42. Kommunskogslånefonden................................

1 000

43. Virkesmätningslånefonden......................

100

44. Skogsväglånefonden........................................

1 000

45. Statens skogslånefond.............................................

100

46. Lånefonden för insamling av skogsfrö...............

100

47. Hemslöjdslånefonden............................

120 000

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Bihang B.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1951/52.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel

inom

Summa investeringsanslag.

5 000 000

fonden............................. 3 300 000

Övriga kapitalmedel.........

1 000

Investeringsbemyndigande. 1 699 000

5 000 000

5 000 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel

från

Summa investeringsanslag. 171 531 000

riksstaten....................... 2 000 000

Avskrivningsmedel inom

fonden............................. 101 000 000

Övriga kapitalmedel.........

1 300 000

Investeringsbemyndigande. 67 231 000

171 531 000

171 531 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel

från

Summa investeringsanslag. 155 725 000

riksstaten........................ 2 678 900

Avskrivningsmedel inom

fonden............................. 123 000 000

Övriga kapitalmedel.........

181 900

Investeringsbemyndigande. 29 864 200

155 725 000

155 725 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel

inom

Summa investeringsanslag. 134 100 000

fonden............................. 35 000 000

Övriga kapitalmedel.........

100 000

Investeringsbemyndigande. 99,000 000

134 100 000

134 100 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel

inom

Summa investeringsanslag.

931 200

fonden.............................. 300 000

Övriga kapitalmedel.........

1 000

Investeringsbemyndigande.

630 200

931

200

931

200

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Statens lånefond lör universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten........................ 2 500 000 Investeringsanslag

Allmänna studiel&nefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten........................ 3 500 000 Investeringsanslag

Jordbrukets lagerhusfond.

Investeringsbemyndigande.

1 500 000 Investeringsanslag

Jordbrukets maskinl&nefond.

Investeringsbemyndigande. 1000 000 Investeringsanslag

Kronotorparnas inventarielånefond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten......................... 50 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten.........................

Investeringsbemyndigande.

Fiskerilånefonden.

Investeringsanslag

250 000

750 000

1 000 000

Lotsverkets båtlånefond.

Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag

Summa investeringsbemyn-

diganden för statens ut-

låningsfonder.................. 202 500 100

2 500 000

3 500 000

1 500 000

1 000 000

50 000

1000 000

1000 000

500 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från

Summa investeringsanslag. 16 000 100

riksstaten....................... 4 350 000

Övriga kapitalmedel......... 16 460 000

Investeringsbemyndigande. - 4 809 900

16 000 100 16 000 100

VII. Fonden för statens aktier.

Övriga kapitalmedel..........

1000 Summa investeringsanslag.. 75 000 000

Investeringsbemyndigande. 74 999 000

75 000 000

75 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag.. 56 850 000

fonden............................. 1 000 000

Övriga kapitalmedel.........

1 000

Investeringsbemyndigande. 55 849 000

56

850000

56

850

000

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks­

propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A.

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter .....................................................

4 942-3

4- 665"0

5 607-3

II. Uppbörd i statens verksamhet...............

87-3

— lo

86-3

III. Folkpensionsavgifter................................

145-0

—

145-0

IV. Diverse inkomster....................................

141-5

—

141-5

Säger

5 3161

+ 664 o

5 980 1

B.

Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder........................

190-0

+ 35-0

225-0

II. Riksbanksfonden ....................................

15-0

—

15-0

DI. Statens allmänna fastighetsfond...........

14-3

—

14-3

IV. Försvarets fonder ....................................

221

—

221

V. Statens utlåningsfonder............................

32-9

—

32-9

VI. Fonden för låneunderstöd ...................

20-1

—

20-1

VII. Fonden för statens aktier........................

40-o

—

40o

VID. Statens pensionsfonder............................

35-9

—

35-9

IX. Diverse kapitalfonder ............................

23-0

—

230

Säger

393-3

+ 35-0

428-3

Säger för inkomster å driftbudgeten

5 709-4

+ 699-0

6 408-4

Summa

5 709-4

6 408-4