Prop. 1952:135

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord­

ning angående ändring i förordningen den 25 maj 19M (nr 251) om varuskatt, m. mgiven Stock­ holms slott den 7 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt;

2) förordning angående ändring i förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt; samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

1 llihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 135.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Bilaga.

Nuvarande lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning

hänförliga till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt

Varuslag

Skattesats,

j

procent av

nr

beskattnings-

värdet

ur 298—302

Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följan­

de varugrupper:

lakritsvaror, med------- — eller essenser; karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola,

pastiljer, tabletter, tuggummi och dylika sötsaker;

käx med överdrag eller mellanlägg av choklad,

socker, fruktgelé eller dylikt;

i utformade figurer, — — — sötsaker, inne­

hållande:

marmelad eller ersättningsmedel härför; glaserade eller kanderade frukter, bär, andra

växtdelar eller ersättningsmedel härför;

med socker------------ av läskedrycker............. glass ............................................................................

60 60

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 5 mars 1948

(nr 85) om försäljningsskatt.

Härigenom förordnas, dels att 1, 6, 15, 16 och 32 §§ förordningen den 5 mars 1948 om försäljningsskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att den vid förordningen fogade förteckningen över varor, för vilka försäljningsskatt skall erläggas2, skall erhålla den ändrade lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

Nuvarande lydelse:

1

För vara------- — denna förord­ ning.

6

Beskattningsvärdet utgör------------nämnda värde.

I fall,-------------åsatta försäljnings­ värdet.

Kontrollstyrelsen äger,----------— a) avses.

Vid försäljning till konsument av vara, i vilken ingår guld, silver eller platina som konsumenten själv till­ handahållit, må beskattningsvärdet nedsättas med belopp motsvarande värdet å den sålunda tillhandahållna metallen.

15

Registrerad säljare----------- tillhö­ rande handlingar.

Registrerad säljare skall, därest han bedriver skattepliktig försälj­ ning, ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontroll­ styrelsen för erhållande av en betryg­ gande kontroll över skattens behöri­ ga utgörande meddelar, ävensom de * 5

Föreslagen lydelse:

§-

För vara — — — denna förord­ ning.

Såsom försäljning anses i denna förordning jämväl leverans av vara enligt avtal om arbetsbeting.

§•

Beskattningsvärdet utgör------------nämnda värde.

I fall,------------ åsatta försäljnings­ värdet.

Kontrollstyrelsen äger, —--------a) avses.

§•

Registrerad säljare — — —- tillhö­ rande handlingar.

Registrerad säljare skall vidare ställa sig till efterrättelse de särskil­ da föreskrifter, som kontrollstyrel­ sen för erhållande av en betryggan­ de kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de an­ visningar kontrolltjänsteman i enlig-

1 Senaste lydelse av 6 § se 1949:100. 5 Senaste lydelse av förteckningen se 1951:215.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Nuvarande lydelse:

Förteckning

över

varor, för vilka försäljningsskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna under nedanstående statistiska nummer.

Skattesats

Sär­ skild skatte­ sats för

vissa

varor vid im­

port, kronor

för 100 kg

Minimiskatt (i kronor) per ka­ lenderår för re­ gistrerad säljare med skatteplik­

tig försäljning

Statistiskt

nr

Varuslag

procent av be-

kro­ nor

skatt­ nings­ värdet

för varu­ enhet

av en­

bart egen till­ verkning

eljest

ur 1323—1325 Arbeten av guld, silver eller

platina, även med infat­ tade pärlor eller stenar, ej utgörande artiklar, av­ sedda för tekniskt bruk, eller plåt, rör och tråd eller skrivpennor och be­ slag till reservoarpennor 20

1 200

ur 1326: 2 Pärlor och — — — nr

1326: 2................................

20

Anm. Skatt skall ej utgå för:

varor, vilka tidigare inom riket

varit föremål för försäljning till konsument; ordnar, medaljer och märken

av guld, silver eller platina, där de utdelas såsom för­ tjänsttecken eller utan betal­ ning; färdiga grammofonskivor med

allenast intalad text, avsedda för undervisningsändamål, eller färdiga grammofonski­ vor, framställda var och en i endast ett exemplar.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 135,

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 11 och 15 §§ förordningen

den 22 december 1939 (nr 919) om skatt å läskedrycker.

Härigenom förordnas, att 11 och 15 §§ förordningen den 22 december 1939 om skatt å läskedrycker skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

11

Den, som tillverkar eller försäljer kolsyra, socker eller andra vid läsked rycks framställning användbara äm­ nen eller ock kärl, kapsyler eller and­ ra vid dryckernas utlämning från tillverkningsställe erforderliga förnö­ denheter och artiklar, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna denne uppgift om läskedryckstillverkares inköp av dylika ämnen, förnödenheter och artiklar.

15

Fullgöres icke — —- —- under fem.

Föreslagen lydelse:

§•

Återförsäljare av skattepliktig vara är skyldig att på anfordran lämna sådana uppgifter om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjäns­ teman finner erforderliga för skatte­ kontrollen, samt att, där kontrollsty­ relsen finner det påkallat för kon­ trollens utövande, tillhandahålla sina handelsböcker med tillhörande hand­ lingar.

Skyldighet, som i första stycket sägs, föreligger jämväl för den, som idkar handel med vara, vilken an­ vändes vid framställning eller distri­ bution av skattepliktig vara.

§•

Fullgöres icke — — -— under fem.

Kontrollstyrelsen må vid vite före­ lägga skattskyldig att fullgöra vad honom åligger enligt denna förord­ ning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter, dock att fö­ reläggande icke må avse inbetalande av skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135

.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars W52.

N är varande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

S^köld, D^anielson, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson, L^ingman, H^ammarskjöld, N^orup, H^edlund, P^ersson, H

jälmar

N^ilson, L^indell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om vissa ändringar i bestämmelserna om varuskatt m. m. samt anför därvid följande.

Inledning.

I en den 19 december 1951 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse har kontrollstyrelsen framlagt förslag till vissa ändringar i förordningarna om varuskatt, försäljningsskatt och skatt å läskedrycker.

Över nämnda skrivelse ha efter remiss yttranden avgivits av generaltull­ styrelsen, kommerskollegium, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmanna­ förbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, kooperativa för­ bundet, kemisk-tekniska fabrikantförbundet, svenska choklad- & konfektyrfabrikantföreningen, Sveriges konditor-förening, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, guldsmedsbranschens leverantörförening, svensk indu­ striförening och Sveriges vattenfabrikanters riksförbund.

Därjämte har föreningen tandvärnet inkommit med en skrift i anledning av kontrollstyrelsens förslag till ändring i förordningen om varuskatt.

I detta sammanhang torde även få behandlas en den 7 november 1951 dag­ tecknad skrivelse från svenska musikerförbundet, vari hemställts om viss ändring av den vid förordningen om försäljningsskatt fogade varuförteck- ningen.

över denna framställning ha generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen av­ givit gemensamt yttrande.

Ändringar i den vid förordningen om varuskatt fogade

varuförteckningen.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251; om varuskatt skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 135

.

I nämnda förteckning angives att varuskatt skall utgå för bl. a. dels käx. med överdrag eller mellanlägg av choklad, socker, fruktgelé eller dylikt dels ock glaserade eller kanderade frukter, bär, andra växtdelar eller ersättnings­ medel därför, där varorna utgöra i utformade figurer, stänger eller styc­ ken framställda sötsaker. För nu nämnda varor är skattesatsen bestämd till 60 procent av beskattningsvärdet. Enligt i förteckningen intagen anmärk­ ning äro bestämmelserna i varuskatteförordningen icke tillämpliga å bl. a. tebröd och liknande bakverk.

Bland skattebelagda varor upptagas vidare bl. a. schamponeringsmedel hänförliga till statistiska numren 593 och 596. Schamponeringsmedlen äro helagda med skatt efter en skattesats av 20 procent av beskattningsvärdet.

Kontrollstyrelsen har beträffande käx samt glaserade eller kanderade va­ ror förordat vissa smärre jämkningar av det skattepliktiga varuområdet.

I fråga om schamponeringsmedlen har kontrollstyrelsen föreslagit, att de­ samma måtte undantagas från beskattning.

Rörande beskattningen av käx har kontrollstyrelsen framhållit att vid bedömningen av frågor rörande skatteplikt för dessa varor hade vissa svå­ righeter uppstått beträffande gränsdragningen emellan beskattade käx och käxliknande bakverk, vilka senare varuslag enligt den i förteckningen in­ tagna anmärkningen såsom tebrödsliknande bakverk vore fritagna från be­ skattning. Beskattning av bakverk hade av kontrolltekniska skäl icke för­ ordats i förevarande sammanhang. För att icke bakverk med nuvarande ly­ delse av varuskatteförordningens förteckning skulle indragas under beskatt­ ning syntes erforderligt att skatteområdet, såvitt avsåge skattepliktiga käx, närmare definierades. Beskattningen syntes framdeles lämpligen böra om­ fatta allenast rån och wafers med överdrag eller mellanlägg av choklad, soc­ ker eller fruktgelé. Kontrollstyrelsen har i detta sammanhang erinrat där­ om, att skatteintäkten för skattepliktiga käx för närvarande helt härflöt från försäljning av käx, tillhörande senast angivna varutyper. Någon minskning i skatteintäkten skulle således icke uppkomma vid genomförande av nu för­ ordad inskränkning i beskattningsområdet.

I fråga om beskattningen av glaserade eller kanderade fruk­ ter och här har kontrollstyrelsen anfört följande.

Enligt varuförteckningen skall skatt erläggas bl. a. för glaserade eller kan­ derade frukter, bär, andra växtdelar eller ersättningsmedel härför där va­ rorna utgöra i utformade figurer, stänger eller stycken framställda sötsa­ ker. Med denna avgränsning av beskattningsområdet skulle skatteplikt av formella skäl kunna ifrågasättas, där hela frukter, bär eller växtdelar före­ ligga i glaserat eller kanderat skick. Då dylika varor i och för sig måste an­ ses utgöra sötsaker, för vilka skatt skall utgå, synes i förtydligande syfte sådan ändring i varuförteckningen böra göras, att skatteplikten klart fram­ går. Detta syftemål synes lämpligen kunna ernås därigenom, att varugrup­ pen »glaserade eller kanderade frukter, bär, andra växtdelar eller ersätt­ ningsmedel härför» i förteckningen överflyttas till varugruppen »karamel­

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

skatt till förbrukare var för sig levererat oparfymerat schamponeringsme- del och parfym, varefter förbrukaren haft att själv försätta schamponerings- medlet med parfym. Sistnämnda i skattehänseende föreliggande missförhål­ lande torde icke kunna elimineras genom att även oparfymerade schampo- neringsmedel intagas i den till varuskatteförordningen fogade varuförteck- ningen. Dylik författningsändring skulle nämligen ytterligare skärpa de i det föregående påvisade svårigheterna, då parfymerade tvättmedel, vilka även äro hänförliga till statistiskt nummer 597, i större utsträckning äro att anse som flytande tvål eller tvålflingor än vad parfymerad tvål är.

Kontrollstyrelsen har därefter diskuterat olika alternativ för att eliminera kontrollsvårigheterna beträffande gränsdragningen mellan schamponerings- medel och flytande tvål. Av olika praktiska skäl har styrelsen dock ansett de redovisade alternativen icke lämpliga att genomföra utan i stället funnit sig böra förorda att schamponeringsmedel helt undantagas från beskattning. Styrelsen har därvid — under framhållande av att beskattningen enligt va­ ruskatteförordningen i stort sett avsetts skola omfatta umbärliga varuslag — anfört, att schamponeringsmedlen numera torde böra anses utgöra med vanlig toalettvål jämförbara medel av betydelse för folkhygienen, vilka icke kunde tillskrivas umbärlighetskaraktär. Bifölles förslaget om borttagande av skatten å schamponeringsmedel syntes statsverkets intäkt av varuskatt kom­ ma att nedgå med omkring 1,5 miljoner kronor för budgetår räknat.

Kontrollstyrelsens förslag om borttagande av skatten på schamponerings­ medel har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Kommerskollegium har understrukit kontrollstyrelsens uttalande att schamponeringsmedlen numera torde få anses utgöra med vanlig toalettvål jämförbara medel av betydelse för folkhygienen, vilka icke kunde tillskrivas umbärlighetskaraktär. Fastän motsvarande synpunkt kunde anläggas även beträffande exempelvis tandpulver och tandpasta, borde dock de speciella gränsdragningsproblem, som gjorde sig gällande i fråga om schamponerings­ medlen, motivera att dessa senare undantoges från beskattning.

Grossistförbundet har framhållit att de nuvarande bestämmelserna, enligt vilka oparfymerade schamponeringsmedel undantagits från beskattningen, visat sig medföra betydande svårigheter i tillämpningen. Vidare kunde med skäl hävdas, att schamponeringsmedel i likhet med vanlig tvål måste anses som en för folkhygienen oumbärlig vara, vilken rimligen icke borde be­ skattas.

Liknande synpunkter ha anförts av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och kooperativa förbundet.

Kemisk-tekniska fabrikantförbundet har, samtidigt som förbundet till­ styrkt kontrollstyrelsens förslag, hemställt att jämväl tandkräm, munvat­ ten och övriga skattebelagda munvårdsmedel måtte undantagas från beskatt­ ning.

Föreningen tandvärnet har likaledes hemställt alt tandpastor och mun­ vatten måtte undantagas från varubeskattning.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

vida en vara är att anse såsom skattepliktig eller ej. Om flytande tvål kom­ mer till användning i stället för schamponeringsmedel skall sålunda beskatt­ ning icke ifrågakoinma.

Ändringar i den vid förordningen om försäljningsskatt

fogade varuförteckningen.

Enligt 1 § förordningen den 5 mars 1948 (nr 85) om försäljningsskatt skall för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, er­ läggas försäljningsskatt, där varan yrkesmässigt försäljes inom riket eller varan hit införes. I nämnda förteckning angives, att försäljningsskatt skall erläggas för bl. a. arbeten av guld, silver eller platina, även med infattade pärlor eller stenar, ej utgörande artiklar, avsedda för tekniskt bruk, eller plåt, rör och tråd eller skrivpennor och beslag till reservoarpennor. För­ säljningsskatten utgår för nu nämnda varor med 20 procent av beskatt­ ningsvärdet.

Kontrollstijrelscn har upplyst att enligt vad styrelsen hade sig bekant salufördes numera smycken tillverkade även av andra platinametaller än platina. Med hänsyn härtill har styrelsen ansett sig böra förorda att beskatt­ ningen utvidgades till att omfatta alla platinametaller. Rörande denna fråga har styrelsen vidare anfört.

Smycken av palladium ha sedan länge tillverkats och saluförts. Kungl. Maj :t har också i kungörelse den 7 november 1947 (nr 813) meddelat vissa bestämmelser angående avgifter för probering av ädelmetaller m. in., där­ ibland platinametaller. Av olika omständigheter ha smycken och prydnads­ föremål av palladium dock tillverkats endast i mycket ringa omfattning. Förhållandena ha emellertid på sistone ändrats, och efterfrågan på dessa smycken har under senare halvåret visat tendens till ökning. Då palladium väsentligen är att jämställa med platina såsom material för framställning av smycken och andra prydnadsföremål, torde arbeten av palladium nu böra indragas under beskattning. En fortsatt skattefrihet för arbeten av denna metall skulle medföra direkt skatteförlust, då tillverkningen och försäljning­ en av skattepliktiga platinaarbeten sannolikt skulle nedgå avsevärt på grund av konkurrensen med skattefria arbeten av palladium. Kontrollstyrelsen har sig icke bekant, att smycken för närvarande tillverkas av andra av platina­ metallerna, men då samtliga dessa metaller äro relativt likvärdiga ur nu förevarande synpunkter får kontrollstyrelsen förorda, att beskattningen vid­ gas att avse samtliga platinametallerna, vilka alla äro att anse såsom ädla metaller. Utan att därom vilja framlägga förslag, då kontrollstyrelsen icke är behörig myndighet, får styrelsen ifrågasätta om icke en motsvarande änd­ ring bör vidtagas i tulltaxan.

Generaltullstyrelsen har i sitt remissutlåtande erinrat om att enligt länge inom tullverket tillämpad praxis under begreppet platina innefattades icke endast platina i egentlig mening utan även platinagruppens övriga metal­ ler, d. A’, s. palladium, rutenium, rodium, osmium och iridium. Som en följd

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

17

härav hade vid import för registrerad säljare av exempelvis smycken av pal- ladium av tullverket till kontrollstyrelsen insänts sådan införseluppgift, som avsåges i 29 § förordningen om försäljningsskatt. Ur denna synpunkt skulle för tullverkets vidkommande den av kontrollstyrelsen föreslagna änd­ ringen knappast vara erforderlig. Då emellertid kontrollstyrelsen ansett för­ teckningens nuvarande lydelse utgöra hinder för skattebeläggning av in­ hemska varor av andra platinametaller än platina, ville generaltullstyrelsen icke motsätta sig, att förteckningen förtydligades i nu ifrågavarande av­ seende.

Med anledning av att kontrollstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke en mot­ svarande ändring borde göras i tulltaxan, har generaltullstyrelsen framhållit.

Bestämmelser rörande tulltaxeringen av platina samt arbeten bestående av eller belagda med platina återfunnes såväl i tuiltaxeförordningen 2 § d) och e) som på en mångfald olika ställen i tulltaxan, nämligen under tull- taxenumren 721 (statistiskt nr 1320), 723 (statistiskt nr 1324), 922 (statis­ tiskt nr 1634), 925 (statistiskt nr 1637), 1078 (statistiskt nr 1971), 1083 (sta­ tistiskt nr 1977), 1116—1118 (statistiska nr 2044—2046) och 1133 (statistiskt nr 2064). Den ifrågasatta ändringen skulle följaktligen innebära en relativt omfattande omredigering av tulltaxan. Med hänsyn härtill och då en änd­ ring av tulltaxan på ifrågavarande område endast skulle innefatta ett fast­ slående av en redan tillämpad tulltaxeringspraxis, funne generaltullstyrelsen för sin del tillräckliga skäl ej föreligga att i detta sammanhang vidtaga den ifrågasatta ändringen utan syntes därmed kunna anstå till dess en förut­ sedd revision av tulltaxan kommer till stånd.

Kommerskollegium har tillstyrkt kontrollstyrelsens förslag i nu berörda hänseende. Därest beskattningen utvidgades till att avse samtliga platina- metaller syntes det önskvärt att motsvarande ändringar vidtoges i 1912 års stämpelförordning.

Kooperativa förbundet har förklarat sig icke ha något att erinra mot att beskattningen utvidgades till att omfatta arbeten av de numera efterfrågade platinametallerna palladium, osmium och iridium.

Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbnnd har ansett att någon skillnad i beskattningshänseende icke borde göras mellan guld, silver, platina och platinametall. Förbundet ville emellertid framhålla, att indragandet av varor av platinametaller — främst palladium — under beskattning lämpligast bor­ de anstå till den utredning förelåge, som torde komma att verkställas angåen­ de kontrollstämplingsförordningen. Någon försäljning annat än i rena un­ dantagsfall av palladiumvaror torde nämligen icke kunna ske förrän dessa varor underkastades kontrollstämpling.

Liknande synpunkter ha anförts av guldsmedsbranschens leverantörför­ ening.

Svenska musikerförbundet har i sin tidigare omnämnda framställning hemställt, att sådana åtgärder måtte vidtagas, som gjorde det möjligt för musikutövare att utan erläggande av försäljningsskatt inköpa kvalitetsin-

2 Bihang till riksdagens protokoll 19~>2. 1 samt. .Yr 131.

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

strument av ädel metall, exempelvis flöjter av silver. Till stöd för yrkandet har framhållits att musikinstrument av ädel metall icke vore att betrakta såsom lyxföremål samt alt det med hänsyn till utvecklingen på ifrågavaran­ de område vore önskvärt, om dylika instrument kunde erhållas till över­ komliga priser. Instrumenten vore i och för sig dyrbara, och det innebure alltid en stor uppoffring för vederbörande musiker att förskaffa sig ett sådant kvalitetsinstrument.

Generaltullstijrelsen och kontrollstijrelsen ha i sitt gemensamma reiniss- utlåtande tillstyrkt bifall till musikerförbundets ifrågavarande framställ­ ning. Styrelserna ha anfört i huvudsak följande. Enligt inhämtade uppgif­ ter utgjordes de varor av ädel metall, som närmast avsåges i nämnda fram­ ställning, av flöjter, trumpeter och liknande i symfoniorkesterbesättningar förekommande biåsinstrument samt delar därtill. Musikinstrument av nu berörda slag betingade ett högt pris. Vid införsel av silverflöjter hade be­ skattningsvärden av 2 500 å 3 000 kronor deklarerats. I dessa värden in- ginge försäljningsskatt med 500 ä 600 kronor. Skatten kunde följaktligen med fog sägas medföra en avsevärd ökning av kostnaderna för anskaffandet av instrumenten. Vid bedömandet av förevarande framställning torde vi­ dare förtjäna tagas i betraktande, att det offentliga musiklivet i vårt land åtnjöte understöd i olika former från det allmännas sida.

Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår att arbeten av guld, silver eller platina äro skattepliktiga enligt förordningen om försälj­ ningsskatt. Enligt vad kontrollstyrelsen upplyst tillverkas numera smycken även av andra platinametaller än den egentliga platinan. Med hänsyn här­ till har kontrollstyrelsen ansett erforderligt att beskattningen utsträcktes till att omfatta arbeten av alla platinametaller.

Förslaget har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissin­ stanserna. I några yttranden har emellertid gjorts gällande att den ifråga­ satta utvidgningen av beskattningsområdet icke borde komma till stånd förrän frågan om kontrollstämplingen av dylika arbeten blivit löst.

För egen del anser jag det angeläget att beskattningsreglerna redan nu ändras; det måste uppenbarligen vara av vikt att arbeten av platiname­

tall bli i beskattningshänseende behandlade lika. Jag vill erinra om att ge­ neraltullstyrelsen i sitt remissutlåtande uppgivit att enligt länge inom tull­ verket tillämpad praxis under begreppet platina innefattats icke endast pla­ tina i egentlig mening utan även platinagruppens övriga metaller. Jag till­ styrker sålunda kontrollstyrelsens ändringsförslag.

I detta sammanhang torde jag även få behandla den tidigare omnämnda framställningen från svenska musikerförbundet om skattefrihet för vissa instrument av ädel metall. Förbundet har framhållit att det t. ex. för en flöj- tist i en opera- eller symfoniorkester måste anses vara ett villkor att han in­ nehade ett äkta silverinstrument. Instrument av ädel metall vore icke att be­

21

6 § första stycket a) försäljningsskatteförordningen utgör beskattningsvär­ det det avtalade vederlaget i fall, då vara av registrerad säljare försäljes till konsument. Kontrollstyrelsen äger dock enligt 6 § tredje stycket, i den om­ fattning så lämpligen kan ske, utan hinder härav föreskriva, att det åsatta försäljningsvärdet skall vara beskattningsvärde. Med stöd av detta stadgande har styrelsen av kontrolltekniska skäl föreskrivit, att det åsatta försäljnings­ värdet vid leverans till konsument skall vara beskattningsvärde i angivna fall, dock endast om detta försäljningsvärde understiger 600 kronor. I re­ gel kunna allmängiltiga försäljningsvärden icke fastställas för de special- beställda varor, som det vid arbetsbeting väsentligen gäller. Av kontrolltek­ niska skäl synes det framför allt med hänsyn härtill saknas anledning för kontrollstyrelsen att i fråga om dessa varor vidhålla kravet på att beskatt­ ningsvärdet skall vara det åsatta försäljningsvärdet. I de fall där beställa­ ren är oregistrerad säljare synes vederlaget emellertid icke rimligen kunna utgöra beskattningsvärde. Den slutlige konsumenten torde nämligen här som regel få erlägga ett högre pris.

Kontrollstyrelsen är i enlighet med vad anförts för sin del beredd att med tillmötesgående av förbundets önskemål — enligt under hand lämnad uppgift avser förbundets framställning blott bestämmandet av beskattnings­ värde vid leverans till konsument — så jämka meddelade föreskrifter att det avtalade vederlaget kommer att utgöra beskattningsvärde vid leverans till konsument enligt arbetsbeting och detta icke blott i fall där arbetsbe­ ting i egentlig mening anses föreligga utan även i övriga fall, där kund vid beställning av guldsmedsvara lämnat guld, silver eller platinametall i avsikt att metallen skall ingå i den färdiga varan eller svara mot den däri ingå­ ende metallen. Med vederlag bör härvid enligt kontrollstyrelsens uppfatt­ ning förstås det kontanta vederlaget, därvid om mera metall inlämnats än som svarar mot den beställda varan, den överstigande metallen skall jäm­ ställas med kontant vederlag. Anledning synes icke föreligga att i fråga om beskattningsvärdet göra åtskillnad på om kunden helt eller allenast till viss del överlämnat material till beställt arbete. I enlighet härmed finner kon­ trollstyrelsen i likhet med förbundet jämväl att 6 § fjärde stycket försälj- ningsskatteförordningen — innefattande bestämmelser om beskattningsvär­ dets bestämmande i fall där kund tillhandahåller metall, som skall ingå i be­ ställd vara — bör utgå.

Departementschefen. Kontrollstyrelsens förslag innebär att avtal om ar­ betsbeting skall jämställas med försäljning vid tillämpning av förordningen om försäljningsskatt. Enligt kontrollstyrelsens uppfattning hade de nuva­ rande bestämmelserna lett till att antalet arbetsbeting, särskilt i fråga om guldsmedsvaror, ökat i påfallande grad under den tid försälj ningsskatte- förordningen varit gällande. Med hänsyn till risken för missbruk hade kon­ trollstyrelsen funnit det angeläget att i görligaste mån söka kontrollera, att arbetsbeting i egentlig mening verkligen förelegat i samtliga fall, där så gjorts gällande. Denna kontroll hade numera blivit relativt omfattande och syntes framdeles bliva ändå mera betungande såväl för kontrollstyrelsen som för de skattskyldiga.

Då några vägande skäl för alt behandla arbetskostnaden olika alltefter­ som materialet tillhandahållits av beställaren eller tillverkaren knappast lorde kunna förebringas, anser jag mig böra biträda det av kontrollstyrel­ sen framlagda förslaget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

23

Departementschefen. I ett flertal skatteförfattningar har kontrollstyrelsen tillagts befogenhet att vid vite förelägga skattskyldig att fullgöra vad ho­ nom åligger enligt författningen. Då detta synes vara en lämplig ordning, har jag intet att erinra mot att en liknande bestämmelse intages i 1939 års förordning om skatt å läskedrycker.

Vissa ändringar i syfte att underlätta skattekontrollen.

Enligt 4 § 6 mom. varuskatteförordningen är återförsäljare av skatte­ pliktiga varor skyldig att på anfordran lämna sådana upplysningar om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman finner erforderliga för skattekontrollen. Sådan uppgiftsskyldighet åligger ock den, som idkar handel med vara, vilken användes för framställning av skattepliktiga varor.

Jämlikt 15 § första stycket försäljningsskatteförordningen är registrerad säljare pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att den enligt kon­ trollstyrelsens beprövande möjliggör kontroll över tillverkning, inköp och försäljning i rörelsen, samt att vid anfordran tillhandahålla kontrollsty­ relsen eller kontrolltjänsteman sina handelsböcker med tillhörande hand­ lingar. I andra stycket av samma paragraf stadgas, att registrerad säljare, därest han bedriver skattepliktig försäljning, skall ställa sig till efterrät­ telse de särskilda kontrollföreskrifter och anvisningar, som kontrollstyrel­ sen eller kontrolltjänsteman meddelar. Kontrollstyrelsen äger följaktligen meddela kontrollföreskrifter endast för registrerad säljare, som bedriver skattepliktig försäljning.

I 16 § försäljningsskatteförordningen stadgas att den, som utan att vara registrerad säljare bedriver tillverkning eller försäljning eller förmedlar försäljning av skattepliktig vara, är skyldig att på anfordran lämna så­ dana uppgifter om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänste­ man finner erforderliga för skattekontrollen, ävensom ordna sin bokföring på sätt kontrollstyrelsen finner erforderligt för kontrollens utövande. Jäm­ väl den, som idkar handel med vara vilken användes för framställning av skattepliktig vara, är uppgiftsskyldig på sätt nu sagts.

Enligt It § förordningen om skatt å läskedrycker är den, som tillverkar eller försäljer kolsyra, socker eller andra vid läskedrycksframställning användbara ämnen eller ock kärl, kapsyler eller andra vid dryckens ut­ lämning från tillverkningsställe erforderliga förnödenheter och artiklar, pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman lämna denne uppgift om läskcdryckstillverkarens inköp av dylika ämnen, förnödenheter och ar­ tiklar.

För att möjliggöra effektivare skattekontroll har kontrollstijrelsen hem­ ställt om viss utvidgning av befogenheterna att verkställa bokgranskning och meddela bokföringsföreskrifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

25

Därvid förekommer det icke sällan, att redovisningen — avsiktligt eller oavsiktligt — är så anordnad, att skatteteknisk kontroll är helt omöjlig eller synnerligen försvårad, utan att kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman genom meddelande av bokföringsföreskrifter har möjlighet att få en ur kon­ trollsynpunkt lämpligare uppläggning av bokföringen. Då någon saklig an­ ledning icke torde föreligga att här göra åtskillnad för de registrerade säl­ jarna, beroende på om skattepliktig försäljning bedrives, torde i andra stycket satsen »därest han bedriver skattepliktig försäljning» böra utgå och följaktligen samma skyldighet att ställa sig styrelsens föreskrifter av nu förevarande slag till efterrättelse böra gälla för alla registrerade säljare. Kon­ trollstyrelsen torde i samband härmed böra erhålla möjlighet att med stöd av 32 § vid vite förelägga registrerad säljare med skattefri försäljning att fullgöra vad honom åligger enligt förordningen. I 32 § synes i enlighet här­ med böra stadgas, att kontrollstyrelsen vid vite må förelägga skattskyldig ävensom annan registrerad säljare att fullgöra vad honom åligger.

Kontrollstyrelsens förslag i nu förevarande hänseende har i huvudsak till­ styrkts eller lämnats utan erinran av kommerskollegium, kemisk-tekniskn fabrikantförbundet, Sveriges konditorförening, Sveriges juvelerare- och guld­ smeds förbund och guldsmedsbranschens leverantörförening.

Kommerskollegium har i sitt remissutlåtande framhållit, att den föreslag­ na utvidgningen av kontrollstyrelsens och kontrolltjänstemans befogenhet att granska återförsäljares bokföring torde vara av behovet påkallad. Kol­ legium tillstyrkte också förslaget om motsvarande ändring beträffande skyl­ digheten för återförsäljare att ställa sig till efterrättelse de särskilda före­ skrifter rörande bokföringen m. in., vilka i det enskilda fallet kunde anses erforderliga för skattekontrollen. Kollegium ansåge det tveksamt om av­ görandet av denna fråga borde läggas i händerna på den enskilde kontroll­ tjänstemannen. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser dylika före­ skrifter kunde få för en företagare, torde det böra förbehållas kontrollsty­ relsen att träffa dylika avgöranden.

Sveriges grossistförbund har yttrat.

I och för sig finnes icke något principiellt att erinra emot att kontrol­ len över iakttagandet av ifrågavarande skattebestämmelser effektiviseras. Av största vikt är emellertid, att denna kontroll icke ges en sådan karak­ tär, att den skapar irritation mellan de statliga kontrollorganen och före­ tagaren. Vi ha anledning förutsätta, att den effeklivisering av kontrollen som avses med kontrollstyrelsens förslag icke kommer att i praktiken in­ nebära en ytterligare betungande redovisningsskyldighet för företagarnas del. Även om det sålunda enligt det nu framlagda förslaget finnes möjlighet att förelägga enskilda företag att tillhandahålla handclsböcker med tillhö­ rande handlingar, utgå vi ifrån, att man i praktiken kommer att begära uteslutande sådana handlingar, som äro nödvändiga för de av kontrollsty­ relsen önskade uppgifterna. I regel synes det fullt tillräckligt att in- och utgående fakturor samt reskontran företes.

Liknande betänkligheter kunna resas emot det föreslagna bemyndigan­ det för kontrollstyrelsen att föreskriva, hur eu återförsäljare av skatteplik­ tig vara skall ordna sin bokföring. Av särskild betydelse härvidlag är, att sådana direktiv ej komma ifråga, som innebära eu omläggning av bokfö­ ringen med därav följande extra kostnader för företaget. Icke minst under åren efter kriget ha grosshandclsföretagen i stor utsträckning sökt rationa­

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

lisera sin fakturering och bokföring genom att lägga upp den så enkelt, ef­ fektivt och billigt som möjligt. Det synes icke riktigt, att kontrollstyrel­ sen skall lämnas möjlighet att, utan hänsyn till de kostnader och besvär detta kan förorsaka vederbörande företagare, tvinga denne lägga om en sådan rationellt upplagd bokföring. Det med förslaget avsedda syftet synes oss bäst kunna uppnås på så sätt att kontrollstyrelsen, i de fall där det visar sig att ett företag icke har sin bokföring så ordnad att man i densamma kan återfinna de uppgifter som behövas för kontrollens ut­ övande, i samråd med vederbörande branschorganisation ger erforderliga direktiv för bokföringen.

Under alla förhållanden anse vi oss icke kunna tillstyrka förslaget om att en underordnad kontrolltjänsteman skall kunna ålägga en återförsäljare att ordna sin bokföring på särskilt föreskrivet sätt. Såväl av principiella som psykologiska skäl synes det oss uppenbart att så betydelsefulla frågor som dessa icke böra bli beroende av en enskild tjänstemans uppfattning utan att ålägganden av angivet slag liksom hittills endast böra kunna göras av vederbörande myndighet, nämligen kontrollstyrelsen.

Sveriges köpmannaförbund har hävdat, att det självfallet vore en ange­ lägen sak att oegentligheter vid förordningarnas tillämpning förhindrades och att förutsättningar för ur kontrollsynpunkt oundgängligen erforderliga åtgärder förelåge. Å andra sidan funne förbundet det angeläget att under­ stryka, att de skattskyldiga enligt de nämnda förordningarna vore återför­ säljarnas leverantörer och att det därför måste ur detaljhandelns synpunkt vara beklagligt att kontrollen beträffande leverantörernas förehavanden mås­ te på sätt som föreslagits utvidgas till att medföra förpliktelser för detalj­ handeln. När det gällde den föreslagna skyldigheten för detaljhandeln att »ordna sin bokföring på sätt som kan komma att föreskrivas» såge sig för­ bundet nödsakat att i sammanhang som det förevarande bestämt motsätta sig densamma. Förbundet funne det icke rimligt att detaljhandeln skulle för den hithörande kontrollens skull behöva vidkännas de många gånger praktiska problem och extra arbetsuppgifter, som här kunde ställas i sikte.

Vad anginge den föreslagna skyldigheten för detaljhandeln att »tillhanda­ hålla sina handelsböcker med tillhörande handlingar» ville förbundet icke motsätta sig densamma. Förbundet funne dock att enskild kontrolltjänste- man här tilldelades en för vittomfattande befogenhet och ansåge därför att, när det gällde detaljhandeln, denna del av kontrollen blott skulle få anlitas, då kontrollstyrelsen ensam så prövade erforderligt i det speciella fallet.

Kooperativa förbundet har förklarat sig icke ha något att erinra mot att återförsäljare och råvaruleverantörer ålades att tillhandahålla sina handels­ böcker med tillhörande handlingar för granskning, i den mån detta kunde ske på platsen där böckerna och handlingarna funnes. Däremot ställde sig styrelsen synnerligen tveksam gentemot den föreslagna skyldigheten att på order av kontrollstyrelsen eller någon dess tjänsteman ordna bokföringen på sätt som kunde komma att föreskrivas. I detta hänseende har förbundet anfört.

Förbundets bokföring och den därmed sammanhängande kontrollen är så ordnad att det skulle bli både svårt och kostsamt att ur bokföringen ut­

27

bryta vissa varuslag för att gruppera inköp och försäljning av dem på sär­ skilda konton. Även sambandet mellan förbundets och de anslutna för­ eningarnas bokföring gör varje ändring i KF:s bokföringssystem till en mera komplicerad sak. På grund av företagets omfattning blir dess bok­ föring av sådan storleksordning att även mindre ändringar däri kunna medföra betydande kostnader och tidsförluster. Förbundet anser det där­ för helt uteslutet att föreskrifter av ovan antydd art skola få meddelas och föreslår att författningsändringarna i varje fall begränsas till införan­ de av skyldighet för återförsäljare och råvaruleverantörer att på platsen tillhandahålla sin bokföring.

Emellertid måste förbundet starkt ifrågasätta om det över huvud skall vara nödvändigt att utbygga den nuvarande, nog så kostsamma kontrol­ len på sätt kontrollstyrelsen föreslagit. Förbundet föreslår i stället att de nuvarande bestämmelserna om infordrande av upplysningar kompletteras med föreskrift om att lämnade upplysningar skola vara bestyrkta av auk­ toriserad revisor eller godkänd granskningsman.

Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a. har bl. a. uttalat att med den höjd varuskatten alltjämt hade kunde de lojala till­ verkarna icke upptaga konkurrensen med sådana tillverkare, som helt eller delvis underläte att erlägga varuskatt. Vore det sålunda för att möjliggöra en tillfredsställande kontroll över sådana tillverkare oundgängligen nöd­ vändigt att kontrollstyrelsen tillädes de vidgade kontrollbefogenheter, som i förslaget ifrågasattes, ville föreningen i de lojala tillverkarnas intresse tillstyrka att så skedde.

Sveriges vattenfabrikanters riksförbund har sagt sig dela den uppfatt­ ningen att antalet fall av skattefusk vid utgörandet av läskedrycksskatten under senare år ökat. Läskedrycksindustrien hade självfallet ett starkt in­ tresse av att dylikt fusk i möjligaste mån förhindrades. Mot detta intresse måste emellertid vägas intresset av att industri och handel icke gjordes till föremål för alltför ingripande och betungande kontrollåtgärder. De före­ slagna granskningsåtgärderna komme emellertid oundvikligen att föror­ saka de berörda råvaruleverantörerna och återförsäljarna avsevärt intrång och besvär. Förbundet ansåge det därför vara av största vikt att åtgärder­ na tillgrepes endast i misstänkta fall och icke ålades generellt. Enligt förbundets mening borde de ökade granskningsbefogenheterna endast till­ läggas kontrollstyrelsen och sålunda icke de enskilda kontrolltjänstemän- nen. Denna begränsning finge anses önskvärd även ur den synpunkten att man då finge en likformig behandling av dessa frågor inom olika kon­ trolldistrikt.

Departementschefen. De av kontrollstyrelsen ifrågasatta författningsänd­ ringarna åsyfta att skapa bättre möjligheter till skattekontroll. I sådant hänseende bär föreslagits, att skyldighet föreskrives för återförsäljare och råvaruleverantörer att på anmodan av kontrollstyrelsen eller kontroll- tjänsteman tillhandahålla handelsböcker med tillhörande handlingar. Kon­ trollstyrelsen har vidare ansett att det skulle underlätta kontrollarbetet om styrelsen och dess tjänstemän tillädes befogenhet lämna föreskrifter för återförsäljare och råvaruleverantörer rörande bokföringens ordnande.

Iiungl. Mcij.ts proposition nr 135.