2

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 74

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander^, ministern för utrikes ärendena

U

ndén^, stats­

råden

S

köld

, Z

etterberg

, T

orsten

N

ilsson

, S

träng

, E

ricsson

,

A^ndersson, L^ingman, H^ammerskjöld, N^orup, H^edlund, P^ersson,

H

jälmar

N

ilson

, L

indell

.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations-,

finans-, jordbruks- och civildepartementen anför chefen för inrikesdeparte­

mentet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 164—-166 och

171 upptogos anslagen till avlöningar för överståthållarämbetet, länsstyrel­

serna och landsfogdarna m. fl. samt till omkostnader för överståthållar­

ämbetet med allenast preliminärt beräknade belopp, 3 525 000, 31 000 000,

1 070 000 resp. 400 000 kronor. Anledningen härtill var, att vissa förslag till

omorganisation av överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt löne­

reglering för landsfogdarna voro föremål för övervägande vid tiden för

statsverkspropositionens färdigställande. Jag torde nu få anmäla anslags-

ärendena till slutlig prövning.

I. Överståthållarämbetet: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1950/51 .......................................................................... 2 990 000

3 082 439

1951/52 (statsliggaren s. 1 021) ........................ 2 935 000

1952/53 (förslag ....................................................... 3 650 000

Yrkande.

överståthållarämbetet (skr. 15/8 och 21/8 1951) föreslår, att anslaget

höjes beträffande kansliavdelningarna med 264 300 kronor och för skatte­

avdelningen med 464 800 kronor eller med sammanlagt 729 100 kronor.

4

3) Vid behandlingen av anslagsäskandena för innevarande budgetår

nedskärs anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för

kansliavdelningarnas del med 25 000 kronor. Det finns emellertid icke möj­

lighet att utan allvarligt men för arbetsuppgifternas handhavande låta äm­

betet vidkännas en reducering av personalen. Tvärtom erfordras ytterligare

arbetskraft.

6) I avlöningsstaten för innevarande budgetår vidtogs på anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal en nedskärning med 42 000

kronor. Med hänsyn till att anslaget belastas med automatiska löneökningar

på 13 000 kronor utgör nedskärningen emellertid reellt 55 000 kronor. Den­

na besparing kan icke vinnas genom entledigande av den icke-ordinarie

personal, som efter upprepade framställningar från ämbetet av statsmak­

terna tilldelats skatteavdelningen. Besparingen måste sålunda verkställas

på de medel, som avses för vikariatsersättningar, övertidsersättningar och

ersättningar till tillfällig personal, vilka medel i innevarande års stat beräk­

nas till omkring 10 000 kronor mot tidigare omkring 65 000 kronor. Vid

övervägande av besparingsmöjligheterna har ämbetet funnit, att den enda

besparing på icke-ordinarie posten, som från ämbetets synpunkt kan ifråga­

sättas, är kostnaden för upprättandet av statistiska uppgifter enligt 33 §

taxeringskungörelsen, vilken kostnad kan beräknas till högst 10 000 kro­

nor. För ernående av besparing härutinnan erfordras emellertid ändring av

gällande författning, överståthållarämbetet hemställer, att för ersättningar

till tillfällig personal m. m. måtte beräknas tillhopa 65 000 kronor, inne­

bärande en ökning med 55 000 kronor.

Yttrande.

Statskontoret anser sig ej böra motsätta sig en utökning av personalen

på kansliavdelningarna med en amanuens och ett biträde med hänsyn till

den arbetsanhopning, som naturalisationsärendena komma att orsaka. Där­

emot har ämbetsverket icke blivit övertygat om behovet att förstärka perso­

nalen med ytterligare tre biträden.

Departementschefen.

överståthållarämbetets förslag om förstärkning av kansliavdelningarnas

personal samt uppräkning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie perso­

nal med 33 000 kronor anser jag mig icke kunna biträda. Övriga förslag

rörande kansliavdelningarna föranleda ej någon erinran från min sida.

Ämbetets framställningar rörande skatteavdelningen tillstyrker jag i vad

angår löneregleringar och omräkning. Däremot kan jag icke förorda för­

slaget om höjning av medelsanvisningen till vikariatsersättningar m. in.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att ämbetet i skrivelser den 6 mars

1952 hemställt om inrättande fr. o. in. den 1 juli 1952 av 1 tjänst såsom

taxeringsintendent i Ce 32 och 5 icke-ordinarie amanuens- eller kanslist­

tjänster vid skatteavdelningen. Med hänvisning till vad jag i det följande

Knngl. Maj.ts proposition nr 155.

6

För skatteavdelningen upptagas följande anslagsposter, nämligen avlö­

ningar till ordinarie tjänstemän 1 222 700 (+ 39 100) kronor, avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal 635 500 (+ 45 800) kronor och till rörligt

tillägg 603 100 (+ 412 100) kronor.

Anslagsposterna för ämbetet i dess helhet böra alltså uppföras med föl­

jande belopp: avlöningar till överståthållaren och underståthållaren 55 800

(+ 5 300) kronor, avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 742 800 (+ 56 800)

kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, oför­

ändrat 10 200 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 935 500

(+ 50 800) kronor, representationsbidrag till överståthållaren oförändrat

15 000 kronor och rörligt tillägg 890 700 (+ 602 100) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (55 800 + 1 742 800 + 10 200 + 935 500 +

15 000 + 890 700) 3 650 000 (+ 715 000) kronor.

I anledning av förslagen bör vidare personalförteckningen ändras på det

sätt, att en tjänst som taxeringsintendent i Ce 32 och en som assessor i

Ce 30 samt 8 kontoristtjänster i Ca 13 och 8 kanslibiträdestjänster i Ca 11

upptagas ävensom en tjänst som civilförsvar sdirektör i Ce 31 och 13 kon-

torsbiträdestjänster i Ca 8 uteslutas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

II. Överståthållarämbetet: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .................................................................................... 300 000

391 087

1951/52 (statsliggaren s. 1023)

.................................. 315 000

1952/53 (förslag) ............................................................. 400 000

Yrkande.

överståthållarämbetet (skr. 15/8 och 21/8 1951) föreslår, att anslaget

höjes med 100 400 kronor.

1. Sjukvård m. m.:

a) Kansliavdelningarna...........

b) Skatteavdelningen...............

2. Reseersättningar:

a) Kansliavdelningarna...........

b) Skatteavdelningen...............

3. Expenser:

a) Kansliavdelningarna:

Bränsle, lyse och vatten ..

Övriga expenser....................

b) Skatteavdelningen:

Bränsle, lyse och vatten ..

Övriga expenser....................

i. Publikationstryck:

Skatteavdelningen...............

Utgifter

Anslag

Förslag

ökn. el.

1950/51

1951/52

minskn.

8 801

5 000

8 000

+

3 000

14 480

7 000

9 000

+

2 000

888

700

1 200

+

500

6 984

7 000

9 500

+

2 500

26 728

23 000

27 000

+

4 000

102 614

74 000

82 800

+

8 800

30 419

16 000

20 000

+

4 000

196 237

174 300

255 000

+

80 700

7 470

6 000

900

—

5 100

+ 100 400

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

III. Länsstyrelserna: Avlöningar.

Inledning.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 mars och 30 juni 1948

tillkallade chefen för inrikesdepartementet sex sakkunniga att inom departe­

mentet biträda med utredning rörande länsstyrelsernas organisation och

ställning inom den lokala förvaltningen. De sakkunniga voro landshöv­

dingen A. N. Thomson, ordförande, landshövdingen Th. Bergquist, skatte-

direktören S. Jarnerup, ledamoten av riksdagens andra kammare B. S. B:son

Norup, ledamoten av riksdagens första kammare E. E. Näsström samt av­

delningschefen i inrikesdepartementet A. V. R. Tottie. De sakkunniga, som

antagit benämningen 1948 års länsstyrelseutredning (i det följande benämnd

utredningen), ha i juli 1950 avgivit betänkande angående länsstyrelsernas

organisation och ställning inom länsförvaltningen (SOU 1950:28).

I betänkandet framlagda förslag avse väsentligen att åstadkomma dels

en samordning av länsförvaltningen och dels en nydaning av länsstyrelser­

nas inre organisation.

I fråga om samordningen av länsförvaltningen har föreslagits, att de fri­

stående organen länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterhetsnämnd,

mödrahjälpsnämnd och länsvägnämnd inordnas i länsstyrelsen. Beträf­

fande lantbruksnämnden —- som förutsatts skola bestå som särskilt organ

— har förordats, dels att landshövdingen skall vara självskriven ledamot

och ordförande med landssekreteraren som suppleant för honom i hans

egenskap av ledamot, dels att landssekreteraren eller hans ersättare skall

närvara vid nämndens sammanträden även då landshövdingen tjänstgör

som ordförande.

Vidare föreslås, att länsstyrelsens experter knytas fastare till länsstyrel­

sen. De skulle vara skyldiga att såsom föredragande i länsstyrelsen hand­

lägga dem berörande ärenden eller att eljest närvara vid handläggningen

i länsstyrelsen av dylika ärenden med rätt och skyldighet att vid avvikande

mening avgiva reservation. Skyldighet att åtaga sig föredragningsuppgifter

eller att eljest närvara skulle åläggas länsarkitekt, förste provinsialläkare,

länsveterinär, distriktsingenjör för vattenförsörjning och avlopp, lands­

fogde, biträdande landsfogde, lappfogde, lappfogdeassistent och länsbrand-

inspektör. Överlantmätaren och lantbruksdirektören, vilka icke avses skola

ianspråktagas som föredragande, skulle ha skyldighet att närvara vid

handläggningen i länsstyrelsen av dem berörande ärenden. En ny befatt­

ning — socialkonsulent •— skulle inrättas, på vars innehavare skulle läggas

fattigvårds- och barnavårdskonsulentens samt länsnykterhetsnämndens om­

budsmans uppgifter.

Vad angår länsstyrelsernas inre organisation har utredningen förordat

införandet av sektionssystem, i samband varmed avdelningscheferna i prin­

10

riges landssekreterare, Sveriges landskamrerare, Sveriges landsfogdar, Sve­

riges taxeringsintendenter, Sveriges landskanslister och landskontorister

ävensom föreningen kvinnor i statens tjänst och länsstyrelsernas kvinnliga

befattningshavares riksförbund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Samordningen av länsförvaltningen.

Nuvarande förhållanden.

De speciella länsorganen. Under 1800-talet, särskilt dess senare del, samt

under 1900-talet har utvecklingen gått i riktning mot minskat inflytande

för länsstyrelserna. Det ena förvaltningsområdet efter det andra har utsönd­

rats från länsstyrelsen och lagts direkt under central myndighet. Nya

statliga verksamhetsgrenar ha vidare tillkommit, för vilka i stor utsträck­

ning tillskapats speciella länsorgan vid sidan om länsstyrelsen. Särskilt

märkbar har denna utveckling blivit under de senaste decennierna. Härtill

har länsstyrelsernas alltmer ökande arbetsbörda samt deras organisations­

form medverkat. Utvecklingen har inneburit, att länsstyrelsen från att ha

varit en lantregering övergått till att bli ett förvaltningsorgan i länet vid

sidan av flera andra. Länsstyrelsen har dock alltjämt ganska vidsträckta

allmänna befogenheter, medan de nya länsorganen framstå som special­

organ. Gemensamt för dessa är att de syssla med uppgifter, som äro av

vital betydelse för länet och ofta ha nära samband med särskilda länssty­

relseuppgifter, samt att de ha att handlägga sina uppgifter ur de mera snäva

specialsynpunkterna.

Allmänna regler för ett samordnande av de olika organens arbete saknas.

F. n. föreligga otvivelaktigt stora brister i fråga om den lokala enhetligheten

och samordningen på viktiga områden. I och med den ständigt ökande om­

fattningen av den statliga verksamheten och tillkomsten av allt flera själv­

ständiga organ ha olägenheterna på senare tid accentuerats. Behovet av

samarbete framträder speciellt i fråga om den planeringsverksamhet, som

nu bedrives dels för att åstadkomma beredskap för extra ordinära förhål­

landen och dels för en mer eller mindre direkt statlig ledning av utveckling­

en på skilda områden. I avsikt bl. a. att befordra samordningen har man

anförtrott landshövdingarna att såsom ordförande leda flera av de fristå­

ende länsorganens verksamhet. Landshövdingen har därigenom kommit

att personligen få befattning med vissa statliga verksamhetsområden, som

äro undantagna från länsstyrelsen. Även om man genom denna personal­

union sökt ernå en viss garanti för samordning och samarbete, är det givet,

att landshövdingen icke har möjlighet att i varje dylikt organ följa det

löpande arbetet och svara för kontinuitet och samordning på grund av

omfattningen av hans ämbetsuppgifter i övrigt och andra honom i regel

åvilande allmänna uppdrag. Arbetet i de landshövdingen underställda orga­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Såsom länsstyrelsens experter räknas — förutom vägdirektören — lant-

bruksdirektören, länsarkitekten, distriktsingenjören för vattenförsörjning

och avlopp, överlantmätaren, förste provinsialläkaren, länsveterinären, sta­

tens fattigvårds- och barnavårdskonsulent, landsfogden, länsbrandinspek-

tören, barnavårdsassistenten, förste bilinspektör och bilinspektör samt

lappfogde. Mera tveksamt är, om fiskeriintendenterna skola anses som

länsstyrelsens experter. Visst biträde lämnas också länsstyrelsen av veder­

börande folkskolinspektörer. Vidare nyttja länsstyrelserna som experter

vissa icke-statliga befattningshavare såsom i elkraftsförsörjningsfrågor de

elektriska länsföreningarnas konsulenter samt i vissa vägärenden och andra

planärenden vederbörande landsantikvarie.

Förslag.

Utredningen har föreslagit, att de uppgifter, som nu ankomma på de fri­

stående länsorganen länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterhets-

nämnd, länsvägnämnd och mödrahjälpsnämnd, skulle överflyttas på läns­

styrelsen, i vilken dessa nämnder skulle inordnas. Beträffande lantbruks­

nämnden skulle vissa andra åtgärder vidtagas.

Såsom inledningsvis antytts skulle i samband med inordnandet av nämn­

derna lekmän knytas till länsstyrelserna som bisittare vid handläggningen

av vissa ärenden. Vidare skulle länsstyrelsens experter ha skyldighet att

i länsstyrelsen vara föredragande i vissa ärenden ävensom att också eljest

närvara vid handläggningen av dem berörande ärenden.

I promemorian förutsattes bl. a., att allenast mödrahjälpsnämnden in­

ordnas i länsstyrelsen. Vad utredningen förordat beträffande lantbruks­

nämnden föreslås skola gälla även för länsarbetsnämnd och länsbostads­

nämnd. Detta innebär bl. a., att landshövdingen obligatoriskt skall vara

ordförande även i dessa nämnder med landssekreteraren och dennes er­

sättare som suppleant för landshövdingen i hans egenskap av ledamot.

Skulle landshövdingarna icke anses obligatoriskt böra vara ordförande i

nämnderna, bör vid inträffande vakanser på ordförandeposterna i nämnder­

na eftersträvas, att landshövdingen eller eventuellt landssekreteraren utses

till ordförande. Även i nu avsedda fall bör — oavsett vem som är ordföran­

de — landssekreteraren eller annan av länsstyrelsen utsedd befattningsha­

vare ha rätt och skyldighet att närvara vid nämndernas sammanträden.

I fråga om länsnykterhetsnämnd och länsvägnämnd uttalas i promemo­

rian, att behovet av samordning är av något annan art än i fråga om de nyss

berörda nämnderna. Några särskilda åtgärder synas här tills vidare icke

erforderliga.

Vad angår frågan om lekmannamedverkan har i promemorian anförts,

att denna — i och med ställningstagandet till samordningsfrågan — icke är

aktuell beträffande handläggning av ärenden rörande arbetsmarknaden,

bostadspolitik samt väg- och trafikfrågor. Däremot bör sådan medverkan

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

chefstjänstemän och experterna att närvara i länsstyrelsen anses av några

remissmyndigheter böra inträda först när länsstyrelsen anser deras när­

varo påkallad. I tre yttranden uttalas farhågor för att experterna icke skulle

medhinna sina egentliga uppgifter, därest de ålades föredragningsskyldighet

i länsstyrelsen. Ett par myndigheter framhålla önskvärdheten av att syste­

met med länsråd regleras författningsmässigt.

Departementschefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är länsförvaltningen splitt­

rad på ett flertal från varandra fristående länsorgan. Anledningen härtill

torde främst vara, att behandlingen av de frågor, som tillagts de särskilda

länsorganen, krävt speciell sakkunskap samt medverkan av lekmän, krav,

som länsstyrelserna med nuvarande organisation icke ansetts kunna till­

godose. Dessa nya organ ha kunnat koncentrera sig på sina specialuppgifter

på ett sätt, som utan tvivel varit till stort gagn, men samtidigt ha olägen­

heterna av splittringen varit avsevärda icke minst för allmänheten, som

ofta måste i samma ärende vända sig till ett flertal länsorgan. Framförallt

ha de framträtt på samhällsplaneringens, byggnadsväsendets och social­

vårdens områden.

Vid t. ex. bebyggelseplanering fordras deltagande av — förutom länssty­

relse och merendels lantbruksnämnd — länsarkitekt, överlantmätare, väg­

direktör, distriktsingenjör för vatten och avlopp, landsantikvarie m. fl. Som

remissmyndigheter eller självständigt beslutande organ deltaga i byggnads­

frågor jämte länsstyrelsen och övriga nyssnämnda myndigheter länsarbets­

nämnd, länsbostadsnämnd, yrkesinspektör och andra. Inspektioner på so­

cialvårdens och närliggande arbetsfält förrättas såväl av länsstyrelsens

tjänstemän som av fattigvårds- och barnavårdskonsulenter samt tjänste­

läkare.

Vad jag nu anfört torde vara tillräckligt för att belysa det starka behovet

av en samordning de olika myndigheterna emellan. Regler och fastställda

former för detta samarbete saknas i stort sett. För att i någon mån råda

bot på bristen härutinnan har inom flertalet län ett formlöst samarbete

kommit till stånd genom de s. k. länsråden. Vidare har man sökt främja

samordningen genom att i största möjliga utsträckning förordna lands­

hövdingarna såsom ordförande i länsnämnderna.

De i promemorian framförda förslagen i förevarande hänseenden inne­

bära följande. Man förutsätter, att mödrahjälpsnämnden skall inlemmas i

länsstyrelsen. I länsarbets-, länsbostads- och lantbruksnämnd skall lands­

hövdingen vara självskriven ledamot och ordförande. Såsom personlig supp­

leant för honom i hans egenskap av ledamot föreslås landssekreteraren

skola fungera. Därest landshövdingen icke anses skola obligatoriskt vara

ordförande, förordas alternativt, att man vid uppkommande vakanser efter­

strävar, att han utses till ordförande. Vidare föreslås, att — oavsett vem

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

beslut dels i ärenden av expeditionell natur och dels i vissa av länsstyrelsen

särskilt bestämda ärenden, som eljest äro av den art, att i avgörandet icke

skäligen bör krävas deltagande av mera än en person.

För landskansliet är landssekreteraren chef och tillika den främste av

föredragandena. Under honom finnas som föredragande en eller flera läns-

assessorer samt länsnotarier av olika grader (länsnotarie av 1 :a klass, av

2:a klass och icke-ordinarie länsnotarie). I viss begränsad omfattning kan

länsstyrelsen också anförtro föredragning åt landskanslister. Länsassessorer-

na och det övervägande flertalet länsnotarier äro jurister. Sedan år 1944

är på landskansliet inrättad en försvarsavdelning för handläggning av civil­

försvars- och därmed sammanhängande ärenden. Chef för denna avdelning

och föredragande är civilförsvarsdirektören. Slutligen är chefen för väg-

förvaltningen i länet, vägdirektören, föredragande i länsstyrelsen i flertalet

vägärenden.

Närmast under föredragandena finnas landskanslister. De ordinarie

landskanslisterna äro i regel föreståndare för de arbetsdetaljer, i vilka

landskanslierna skola vara indelade. Dessa arbetsdetaljer skola vara upp­

byggda kring ett eller flera diarier. Under detaljföreståndaren sortera för

utförande av olika slag av arbete å detaljen övriga biträden i olika grader,

icke-ordinarie landskanslister, kansliskrivare, kontorister, kanslibiträden,

kontorsbiträden samt biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Landskontorets chef och främste föredragande är landskamreraren, som

även är ordförande i länsprövningsnämnden och länets fastighetsprövnings-

nämnd. Under landskamreraren finnas likaledes ett antal föredragande

i olika grader. Landskamreraren torde i flertalet län som föredragande

handlägga i huvudsak endast personalärenden samt remisser rörande vissa

betänkanden.

Emellertid är landskontoret i mera utpräglad grad än landskansliet upp­

delat på avdelningar. Främst kommer härvid i betraktande taxeringsav-

delningen under taxeringsintendenten. Denne är underställd landskamrera­

ren såsom personalchef men icke med avseende på sina arbetsuppgifter

eller taxeringsarbetets ordnande. På taxeringsavdelningen tjänstgöra taxe-

ringsrevisor, taxeringsinspektörer och taxeringsassistenter såsom föredra­

gande samt biträden åt taxeringsintendenten ävensom kontrollanter, lands-

kontorister och biträdespersonal.

Vidare är på landskontoret organiserad en särskild avdelning för hand­

läggning av folkbokförings- och uppbördsärenden. Föredragande i dessa

ärenden skall vara en länsassessor, som närmast under landskamreraren

är chef för avdelningen. Avdelningen är uppdelad i en folkbokförings- och

en uppbördsdetalj. På vardera detaljen finnas landskontorister, varav en

föreståndare, samt biträdespersonal.

Som en särskild avdelning fungerar även anordnings- och bokförings-

väsendet under länsbokhållaren av 1 :a klass som föredragande och chef

18

Kungl. Maj ris proposition nr 155.

må å föregående sida upptagna schema över ärendenas fördelning på arbets-

detaljer och föredragande vid ett landskansli tjäna.

Gällande organisationsform fyller ej heller de fordringar, som en aktiv

förvaltningsverksainhet uppställer. Till följd härav ha åtskilliga uppgifter

anförtrotts speciella länsorgan.

Förslag.

Utredningen har sökt utforma en organisationstyp, som enligt dess me­

ning i olika avseenden bör bidraga till att avlägsna vissa med den nuvaran­

de organisationen sammanhängande olägenheter. Särskilt har eftersträvats

att åstadkomma möjligheter för en ökad decentralisering av beslutanderät­

ten inom länsstyrelsen samt att stärka garantierna för samordning.

Utredningen föreslår, att envar av länsstyrelsens huvudavdelningar, vilka

anses böra bibehållas, skall indelas i ett antal sektioner. Efter vissa över­

väganden, för vilka närmare redogöres i betänkandet (s. 457 ff.), har utred­

ningen funnit, att länsstyrelserna med hänsyn till arbetsbelastningen kunna

indelas i följande grupper.

L ä n

Grupp I

Grupp III

c.

Grupp IV

Stockholms

A.

Jönköpings

Uppsala

Malmöhus

Östergötlands

Kalmar

Kronobergs

Göteborg o. Bohus

Kristianstads

Värmlands

D.

Blekinge

Hallands

Kopparbergs

Västmanlands

Grupp II

Gävleborgs

Södermanlands

Älvsborgs

3

Skaraborgs1

Grupp V

Västernorrlands

Västerbottens

Norrbottens

Jämtlands

Gotlands

1 Ur landskontorssynpunkt äro länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län att hän­

föra till grupp III C.

På flertalet landskanslier föreslås skola finnas fem sektioner, nämligen

planeringssektionen för ärenden, som angå bebyggelseplaneringen, bygg-

nadsväsendet, den bostadspolitiska verksamheten, vägväsendet samt tra­

fikväsendet m. in., arbetsmarknadssektionen för ärenden, som angå den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten, socialsektionen för socialvårdsfrå-

gor samt ärenden angående hälso- och sjukvård in. m., försvarssektionen för

ärenden, som angå civilförsvaret och brandväsendet, samt allmänna sektio­

nen för övriga på landskansliet ankommande ärenden, exempelvis personal­

ärenden, överexekutorsgöromål ävensom ärenden angående allmän ordning

och säkerhet samt polisväsendet m. in. Planeringssektionen tänkes bestå av

tre i viss mån särskilda underavdelningar, en för bebyggelseplanering, bygg-

nadsväsende, vägväsende m. in., en för den bostadspolitiska verksamheten

samt en för trafikväsendet. På landskanslierna i Uppsala, Kronobergs, Ble­

20

ning få leda eller eljest deltaga i sammanträden av olika slag. Till följd

härav måste finnas någon annan befattningshavare, som vid alla sådana

tillfällen kan övertaga landssekreterarens uppgifter med avseende på det

löpande arbetet, åtminstone såvitt angår ärenden som ej tåla uppskov. Vi­

dare måste lättnad kunna beredas avdelningschefen för att han skall kunna

ägna sig åt större frågor eller uppgifter av samordnande natur, vilka icke

lämpligen kunna läggas på annan befattningshavare. De uppgifter, om

vilka nu är fråga, böra i första hand läggas på chefen för landskansliets

allmänna sektion. Chefen för denna sektion torde i allmänhet stå närmast

till att vid förfall för landssekreteraren tjänstgöra som vikarie för denne.

Under denne sektionschefs omedelbara ledning står ett mera differentierat

och till arbetsmängden större verksamhetsfält än vad åtminstone till en

början kan beräknas bli förhållandet på någon annan sektion på landskans-

liet med undantag för planeringssektionen, där emellertid i stor utsträck­

ning i första hand specialföredragande svara för delar av sektionens ämnes­

områden (vägdirektör, trafikföredragande).

Den underlydande personalen skall fördelas av länsstyrelsen på de olika

sektionerna, varvid en viss rörlighet förutsättes skola finnas dels för att

möta tillfälliga ökningar i arbetet på någon sektion och dels för att möj­

liggöra en allsidig utbildning.

Som ett led i strävandena att decentralisera vissa uppgifter inom läns­

styrelserna avser utredningen vidare att föredragningsuppgifter skola till­

delas sådana landskanslister och landskontorister, som kunna anses lämp­

liga härför. Om den huvudsakliga handläggningen av rutinärenden skulle

ankomma på juristföredragande, skulle detta innebära användande av över­

kvalificerad arbetskraft. Landskanslisternas och landskontoristernas upp­

gifter som arbetsledare böra alltjämt kvarstå. Tillsynen över biträdesper-

sonalen för en hel sektion torde emellertid i fortsättningen böra åvila alle­

nast en dylik befattningshavare. Härigenom kommer dessa befattningshava­

res ansvar att öka.

Utredningen upplyser, att det förordade systemet med sektionsindelning

sedan 1949 försöksvis tillämpats vid länsstyrelserna i Kronobergs, Malmö­

hus, Värmlands, Västernorrlands och Jämtlands län.

Promemorian. De ändringar i den av länsstyrelseutredningen föreslagna

sektionsindelningen, som betingas av begränsningen av förändringarna i

den yttre organisationen, äro i första hand, att arbetsinarknadssektionen

utgår och att den särskilda bostadspolitiska avdelningen inom planerings­

sektionen försvinner. Sistnämnda sektion skulle därefter omfatta en be­

byggelseplanerings- och vägdetalj och en trafikdetalj. Sektionen torde fort­

farande bli tillräckligt stor för att böra bibehållas. Eventuella framtida

arbetsuppgifter ifråga om näringslivets lokalisering torde vidare få förut­

sättas tillkomma en planeringssektion. Därutöver minskas socialsektionens

arbetsuppgifter genom att den allmänna tillsynen av nykterhetsvården och

Kungl. Mnj.ts proposition nr 155.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

darna avsedda befattningarna som kanslibiträde upptagas i landskansliets

allmänna personalplan.

De nuvarande befattningarna som biträdande landssekreterare i lönegrad

Cg 33 (en i Stockholms och en i Malmöhus län) och som länsassessor i

lönegrad Ca 30 indragas. I stället tillkomma befattningar som sektionschef,

nämligen 23 befattningar som förste länsassessor och 30 befattningar som

länsassessor i lönegrad Ca 31. I ettvart av Stockholms, Malmöhus samt

Göteborgs och Bohus län tillkommer vidare en befattning som förste läns-

notarie.

Totalt innebär det reviderade förslaget till personalplaner för landskans-

lierna i fråga om personal över lönegrad Ca 8 eu minskning i förhållande

till nuvarande organisation med 3 befattningar.

Vad härefter angår landskontoret böra taxeringsintendenterna och samt­

liga länsassessorer utom fyra övergå till att bli sektionschefer. Vidare böra

fem befattningar som biträdande taxeringsintendent inrättas, vilka böra

vara extra ordinarie med hänsyn till att behovet av tjänsterna är av stadig­

varande natur. Detta förslag har icke direkt samband med sektionsindel-

ningen utan avser att stärka taxeringsorganisationen.

Av utredningen föreslagen omvandling av befattningarna som taxerings-

kontrollant till landskontoristtjänster torde böra genomföras.

Den närmare innebörden av förslagen rörande personalförändringarna

framgår av de till denna proposition fogade bilagorna 1—4.

Yttranden.

Vad först angår grupperingen av länsstyrelserna efter

arbetsbelastning har denna lämnats utan erinran av samtliga länsstyrelser

utom av länsstyrelsen i Västmanlands län. Denna länsstyrelse anser, att den

bör hänföras till gruppen III C i stället för III D.

I fråga om den inre organisationen ha länsstyrelserna i de

län, som försöksvis tillämpat sektionsindelningen, uttalat att detta system

visat sig betydligt överlägset den nu gällande organisationsformen och med­

fört betydande fördelar i fråga om arbetsresultaten. Länsstyrelsen i Krono­

bergs län anför, att det varit särskilt värdefullt att ha kunnat utnyttja

fördelarna hos denna organisation under ett skede, som kännetecknas av

stark ansvällning av landskansliets arbetsuppgifter med åtföljande ökning

av väl den lägre men ej den högre kvalificerade personalen. Härigenom ha

de problem, som i samband med sistnämnda förhållande uppstått, på ett

bättre sätt kunnat bemästras.

Statskontoret anser för sin del att de föreslagna socialsektionerna böra

slopas och ingå i de allmänna sektionerna. Ämbetsverket ifrågasätter även,

huruvida i vart fall vid de mindre länsstyrelserna en särskild planerings-

sektion påfordras.

Socialstyrelsen å sin sida yrkar, att — med undantag för Gotlands län —

en särskild socialsektion inrättas vid alla länsstyrelser med hänsyn till be­

folkningsutvecklingen, de familjesociala förändringarna samt den intensi­

24

bör tillföras 2 i stället för — såsom föreslagits — 1 sådan tjänst. Vidare

hemställa länsstyrelsen i Älvsborgs län om en ny länsassessorstjänst och

länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar och Skaraborgs län om vardera en

ytterligare tjänst som länsbokhållare. Länsstyrelsen i Kronobergs län före­

slår vidare, att den nuvarande befattningen som kontrollant ersättes med en

taxeringsassistenttjänst, och länsstyrelsen i Norrbottens län hemställer, att

ytterligare 1 taxeringsinspektörs- och 1 taxeringsassistenttjänst tillföras

taxeringsavdelningen i länet. Slutligen yrkas förstärkning på en taxerings-

avdelning med 1 landskontorist.

Departementschefen.

Länsstyi’elsens organisationsform har tillkommit och avpassats efter

arbetsuppgifter, som varken till sin innebörd eller omfattning äro jämför­

bara med de nuvarande. Organisationen är icke heller konstruerad med

tillräcklig hänsyn till behovet av att på länsstyrelsen kunna lägga nya

arbetsuppgifter.

I likhet med vad som förutsatts i utredningen och promemorian anser

jag lämpligt, att den nuvarande indelningen av länsstyrelsen i två huvud­

avdelningar, landskontor och landskansli, bibehålies. Länsstyrelsens arbets­

uppgifter låta sig nämligen naturligt indelas i å ena sidan sådana som höra

till kameral- och skatteväsendet samt å andra sidan övriga ärenden. Läns­

styrelsens uppgifter äro numera så omfattande, att den inre organisationen

måste rationaliseras om de tidigare antydda olägenheterna skola kunna eli­

mineras. Detta torde kunna vinnas genom tillämpning i viss omfattning

av den inom de centrala ämbetsverken hävdvunna byråorganisationen. I

någon utsträckning har så redan skett, främst beträffande landskontoren.

Ett dylikt system skulle öppna möjligheter för såväl landshövdingen som

avdelningscheferna att i ökad omfattning delegera göromål av mindre vikt

till underlydande befattningshavare. Särskilt är det önskvärt, att avdel­

ningscheferna, och då främst landssekreterarna, befrias från den egna före­

dragningen, som särskilt för landssekreterarna är synnerligen betungande.

Detta är en förutsättning för att avdelningscheferna skola kunna fullgöra

de av utredningen berörda expeditionschefsuppgifterna. Därigenom få av­

delningscheferna även större möjligheter att ägna sig åt betydelsefullare

frågor, särskilt initiativärenden, och att mera effektivt leda verksamheten

inom vederbörande avdelning. En förutsättning härför är emellertid, att

arbetsuppgifterna inom vardera huvudavdelningen allt efter sin art sam­

manföras inom mindre enheter, var och en under ledning av en kvalificerad

chef. En sådan uppdelning på smärre enheter, samordnade under avdel­

ningschefen, skulle främja kontinuitet och enhetlighet samt tillgodose

tidens krav på en aktiv förvaltningsverksamhet. Byråsystemet lämnar även

större utrymme än nuvarande ordning för den personalledande verksamhet,

som är en förutsättning för att en rationell fördelning av arbetsuppgifterna

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

samband med den inre decentraliseringen. Cheferna för sektionerna komma

att erhålla mera krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter än de nuva­

rande länsassessorerna. Sektionscheferna skola nämligen svara för vissa

uppgifter, som nu fullgöras av avdelningscheferna, och besluta i ärenden,

som av underordnade föredragas för dem. Sektionschefen bör själv före­

draga viktigare frågor samt, när det erfordras, närvara vid underordnades

föredragning inför avdelningschef eller landshövding. Såvitt angår lands-

kansliet måste särskilda krav ställas på chefen för dess allmänna sektion.

Denne sektionschef kommer nämligen att få ansvaret för ett mera mång­

skiftande och till arbetsmängden större verksamhetsområde än vad fallet är

beträffande övriga sektionschefer. Genom att landssekreteraren i större om­

fattning än nu skall övertaga vissa av landshövdingens uppgifter och där­

för torde komma att få ägna mera tid åt den yttre verksamheten, uppstår

ett ökat behov av ersättare för honom. Denna uppgift bör lämpligen anför­

tros nyssnämnda sektionschef. Åtminstone vid de större länsstyrelserna

torde denna uppgift komma att få en sådan omfattning, att behov av sär­

skild ersättare även för sektionschefen kommer att föreligga. Med hänsyn

härtill och för att i någon mån tillmötesgå yrkandena om tillräckligt

kvalificerad personal för handläggning av socialärendena föreslår jag, att

vid envar av länsstyrelserna tillhörande grupperna I och III A skall under

sektionschefen inrättas en något mera kvalificerad tjänst än den nuva­

rande förste länsnotarietjänsten.

De möjligheter att företaga ytterligare decentralisering utan att efter­

sätta kravet på säkerhet, som det nya systemet medgiver, böra även ut­

nyttjas så, att därför lämpade landskanslister och landskontorister an­

förtros att föredraga mera rutinmässiga ärenden. Härigenom vinner man

bl. a., att det nuvarande systemet med s. k. enmansärenden bättre kan

anpassas efter kravet på säkerhet. Erfarenheterna ha tillika visat, att vissa

av de nuvarande arbetsdetaljerna äro för små för att medgiva en tillräckligt

smidig disposition av personalen. Jag ansluter mig därför till förslaget, att

den omedelbara ledningen av biträdespersonalens arbete inom varje sektion

i princip skall åvila en landskanslist resp. landskontorist såsom arbets­

ledare.

I fråga om personalbehovet vill jag erinra, att länsstyrelserna under en

lång följd av år praktiskt taget icke erhållit någon förstärkning av den

kvalificerade personalen, oaktat arbetsuppgifterna under denna tid ökat

avsevärt. Jag bortser därvid från förändringarna i samband med omorga­

nisationen av bl. a. folkbokföringen och uppbörden. Detta har medfört,

att det f. n. föreligger ett uppdämt behov av sådan personal. Mest fram­

trädande är detta inom taxeringssektionen. Arbetsmaterialet har under

senare år kraftigt stegrats genom att antalet skattskyldiga väsentligt ökats.

Sålunda uppgick antalet självdeklarationer i länen år 1940 till 2 443 321,

medan motsvarande siffra år 1950 var 3 467 385. Under senare tid ha

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång torde länsstyrelserna i grup­

perna I och II förstärkas med vardera en länsnotarie, nämligen länssty­

relserna i Stockholms och Älvsborgs län med en icke-ordinarie samt öv­

riga länsstyrelser med en ordinarie andre länsnotarie. Den av mig föror­

dade uppflyttningen av länsstyrelsen i Västmanlands län till grupp III D

medför, att länsstyrelsen bör tilldelas en ordinarie andre länsnotarietjänst

och en ordinarie landskanslisttjänst. Jag föreslår i proposition denna

dag ang. anslag till civilförsvaret för budgetåret 1952/53, att tjänsten som

civilförsvarsdirektör i länet indrages. Då Kungl. Maj :t den 30 novem­

ber 1951 förordnat, att Gotlands län skall utgöra ett civilförsvarsområde,

kan civilförsvarschefen inom området övertaga åtskilliga av de på läns­

styrelsen eljest ankommande civilförsvarsuppgifterna. Vissa mera krä­

vande uppgifter av detta slag komma likväl att kvarstå. Då vidare prome­

morians förslag enligt min mening icke tillräckligt tillgodoser behovet av

kvalificerad ersättare för landssekreteraren, föreslår jag, att förste läns-

notarietjänsten ersättes med en länsassessorstjänst. För handhavande av

löpande föredragningsuppgifter erfordras härjämte en tjänst som ordina­

rie andre länsnotarie.

Vid övergången till den nya organisationen, som av praktiska skäl bör

tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1953, bör möjlighet finnas för Kungl.

Maj :t att till övergångsstat överföra sådana befattningshavare, vilka på

grund av svag hälsa eller av annan orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller

lämpliga att övergå till den nya organisationen. I den mån så kan ske

bör häremot svarande antal lägre befattningar hållas vakanta. Motsvarande

vakantsättning bör upprätthållas, så länge vissa till följd av den nya orga­

nisationen övertaliga extra ordinarie befattningshavare kvarstå i tjänst.

Slutligen böra en förste länsnotarie- och en förste länsbokhållartjänst, som

f. n. uppehållas på förordnande, så länge två motsvarande befattningsha­

vare kvarstå å indragningsstat, få återbesättas i vanlig ordning.

Utbildnings- och kompetensfrågor.

Nuvarande förhållanden.

Länsstyrelsernas personalplaner för innevarande budgetår upptaga 104

ordinarie och 72 icke ordinarie landskanslister. Därtill komma 11 ordinarie

och 1 icke ordinarie kanslist vid överståthållarämbetets kansliavdelningar.

För landskanslisterna, med vilka i det följande kanslisterna vid överståt­

hållarämbetets kansliavdelningar jämställas, gälla inga formella kompetens­

krav. I praktiken torde vanligen ha fordrats åtminstone realexamen. Så

länge landskanslisterna hade möjlighet att vinna befordran till landsfiskals-

tjänst, torde flertalet av dem ha tagit landsfiskalsexamen. Ett betydande

antal har avlagt studentexamen, några dessutom kansliexamen. F. n. finnas

i riket 60 landskanslister med landsfiskalsexamen och 15 med kansli­

30

kända betyg i samtliga i första terminen ingående ämnen. Med hänsyn

till undervisningsresultatet är det önskvärt, att antalet deltagare i varje

undervisningsavdelning icke överstiger 25.

Utbildningen bör vara obligatorisk för erhållande av ordinarie lands-

kanslisttjänst. Likaså bör på sätt utredningen föreslagit befattningshavare

ur biträdeskategorien ej få antagas till extra landskanslist, innan befatt­

ningshavaren med godkända betyg genomgått utbildningskursen. Därest

tjänster som förste landskanslist inrättas, böra länsstyrelserna dock vara

oförhindrade att till dessa tjänster befordra ordinarie landskanslister, oaktat

dessa ej genomgått ifrågavarande utbildning.

Undervisningen förutsättes förlagd till Stockholm.

Extra ordinarie eller ordinarie befattningshavare vid länsstyrelse bör

under vistelse i Stockholm få åtnjuta oavkortad lön å innehavd befattning

samt — därest han är familjeförsörjare och stationerad utom Stockholm —

tjänstgöringstraktamente med 12 kronor för dygn ävensom resekostnads-

och traktamentsersättning enligt bestämmelserna i allmänna resereglemen-

tet för de av utbildningen föranledda resorna, d. v. s. vid de båda termi­

nernas början och slut samt för undergående av tentamina på av nämnden

fastställda tentamensperioder.

Nämnden förutsätter, att den teoretiska utbildningen skall vara kostnads­

fri för deltagarna. De läroböcker och kompendier, som tillhandahållas ele­

verna, böra — om ej nämnden beträffande viss undervisningslitteratur

annorlunda bestämmer — få såsom egna behållas av eleverna.

Yttranden.

Över utbildningsnämndens skrivelse ha yttranden avgivits av statskon­

toret, samtliga länsstyrelser, föreningarna Sveriges landskanslister och

kvinnor i statens tjänst samt civila statsförvaltningens tjänstemannaför-

förbund.

Förslagen ha i det stora flertalet yttranden i huvudsak tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Två länsstyrelser framhålla emellertid önskvärdheten

av att länsstyrelserna givas möjlighet att förordna befattningshavare ur

biträdeskategorien till extra landskanslist före genomgången utbildnings­

kurs. Föreningen kvinnor i statens tjänst finner det ej motiverat, att enbart

för personal ur biträdeskategorien uppställes krav på genomgången godkänd

kurs för erhållande av extra landskanslisttjänst.

Departementschefen.

Landskanslisterna anförtros i betydande utsträckning att bereda vissa

ärenden och uppsätta förslag till beslut. Den möjlighet, som länsstyrel­

serna numera ha att förordna landskanslist till föredragande i ärenden av

expeditionell natur eller av enklare beskaffenhet, utnyttjas även. Därest

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

32

Vidare ha länsstyrelserna, såvitt gäller befattningar, som skola uppföras

på personalförteckningen, framfört förslag om överförande av 57 icke­

ordinarie biträden på ordinarie stat.

Framställning av civilbefälhavarna.

I skrivelse den 12 juli 1951 från samtliga civilbefälhavare erinras, att

enligt 2 § instruktionen för civilbefälhavarna dessa skola verka för att civila

försvarsåtgärder i erforderlig omfattning planläggas och att denna planlägg­

ning samordnas de olika myndigheterna emellan ävensom att civilbefäl­

havarna i sådant syfte böra genom framställningar hos vederbörande cen­

trala och andra myndigheter påkalla de undersökningar eller planläggnings-

arbeten, som de anse erforderliga. De civilbefälhavarna sålunda ålagda upp­

gifterna ha föranlett en ökning av den arbetsbörda som åvilar dem i deras

egenskap av landshövdingar. Civilbefälhavaren eller någon hans medhjäl­

pare bör gå igenom och sätta sig in i det inströmmande materialet och

ordna med nödig komplettering därav; därjämte kräves att han bildar sig

en sådan personlig uppfattning om läget inom sitt område, att han kan göra

den insats för planläggningens komplettering och samordnande, som med

rätta kan krävas av honom. Vad som sålunda enligt instruktionen förväntas

av civilbefälhavarna är uppgifter, som icke kunna fullgöras utan erforder­

lig sakkunnig hjälp. Det är icke möjligt för dem att själva utarbeta erforder­

liga anvisningar från sammankomster och överläggningar, göra nödiga

sammanställningar, avfatta förslag till undersökningar eller planläggnings-

arbeten samt uppehålla erforderlig personlig kontakt med övriga länssty­

relser inom civilområdet.

Civilbefälhavarna hemställa, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder

för inrättande av befattningar som kanslichefer åt dem.

Departementschefen.

Vad först angår de av länsstyrelserna gjorda framställningarna kan jag

icke tillstyrka de framlagda förslagen i vidare utsträckning än att enligt

grunderna för den reglerade befordringsgången för biträden med skriv- och

kontorsgöromål ytterligare 57 extra ordinarie sådana biträden fr. o. m.

nästa budgetår böra erhålla ordinarie tjänster i Ca 8.

Beträffande civilbefälhavarnas framställning om arbetshjälp för full­

görande av sina uppgifter vill jag erinra, att frågan härom behandlades i

propositionen nr 149/1951, i vilken riktlinjerna för den civila regionala be-

redskapsorganisationen uppdrogos. I propositionen uttalade föredragande

departementschefen, att han i avbidan på närmare erfarenhet icke fram­

lade något förslag om särskild personal till civilbefälhavarnas förfogande.

Den biträdeshjälp, som kunde visa sig erforderlig, syntes kunna tillhanda­

hållas av vederbörande länsstyrelse. Även om det ej kunde anses nödvän­

digt att på det preliminära stadiet av planläggningsarbetet anlita en heltids-

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

34

ringsintendent skulle vara placerade såsom extra ordinarie i 32 lönegraden.

Enligt utredningens förslag skulle på ettvart av landskanslierna i Stock­

holms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län den ena av de två förste

länsnotarierna placeras i Ca 29. Utredningen har vidare föreslagit, att den

länsassessor på landskontoret i ettvart av nyssnämnda län och i Väster-

norrlands län, som närmast är avsedd att biträda landskamreraren i pröv-

ningsnämndsarbetet, skulle utbytas mot befattning i Ca 29. Förste lands-

kanslister och förste landskontorister böra hänföras till Ca 24. De nuva­

rande arvodesbefattningarna som kontrollant på taxeringsavdelningarna ha

av utredningen förordats ändrade till landskontoristtjänster. Utredningen

har även förordat överföring till ordinarie stat av civilförsvarsdirektörerna

i Ce 31 och taxeringsinspektörerna i Ce 27.

Promemorian innebär i förevarande avseende vissa smärre modifikationer

av utredningens förslag. Sålunda förordas, alt till den för flertalet sek­

tionschefer föreslagna lönegraden Ca 31 skola hänföras även ovannämnda

4 för prövningsnämndsarbetet avsedda länsassessorer. Samtliga förste läns-

notarier böra bibehållas i Ca 27.

Såvitt angår biträdespersonalen har i promemorian förordats inrättande

av följande nya högre tjänster, nämligen 7 kansliskrivare i Ca 15, 24 konto­

rister i Ca 13 och 23 kanslibiträden i Ca 11 ävensom överföring till ordinarie

stat av de befintliga extra ordinarie kanslibiträdena.

Departementschefen.

Enligt vad jag inhämtat kommer chefen för civildepartementet att i

proposition denna dag rörande lönegradsplacering för vissa tjänster in. in.

framlägga förslag, som beröra löneställningen även för vissa befattningar

vid länsstyrelserna. Jag tillåter mig att beträffande dessa befattningar hän­

visa till nämnda proposition. I fråga om andra tjänster åter är lönegrads-

frågan eller väntas bli föremål för överväganden inom tjänsteförtecknings-

kommittén. Med hänsyn härtill räknar jag med nedan angivna undantag

med nuvarande lönegradsplacering av tjänsterna inom länsstyrelseorga­

nisationen. Tjänsterna som taxeringsinspektör i Ce 27 — så väl de nu­

varande som de av mig förordade nya tjänsterna —- böra fr. o. m. nästa

budgetår uppföras på ordinarie stat och benämnas förste taxeringsinspek­

tör. Till ordinarie stat böra även överföras nuvarande tjänster som tax­

eringsinspektör i Ce 24, medan nytillkommande sådana tjänster böra in­

rättas såsom extra ordinarie. De i promemorian framförda förslagen med

avseende på lönereglering för biträdespersonalen -— vilka bygga på av läns­

styrelseutredningen i samråd med biträdesutredningen uppgjorda förslag

— torde böra genomföras fr. o. m. nästa budgetår. Till innehavarna av de

av mig förordade tjänsterna som biträdande taxeringsintendent torde i av­

vaktan på att lönegraden bestämmes för dessa tjänster böra utgå arvode

med belopp, motsvarande avlöning enligt 31 löneklassen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

36

kronor, särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän 135 000 kronor,

tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre stat 19 000 kronor samt rör­

ligt tillägg 7 746 000 kronor

Anslaget bestämmes alltså till (660 000 + 10 250 000 + 260 000 + 180 000

+ 12 250 000 + 135 000 + 19 000 + 7 746 000) 31 500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

IV. Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar.

Anslag

1950/51 ......................................................... 925 000

1951/52 (statsliggaren s. 1039) ........... 950 000

1952/53 (förslag) ....................................... 1 095 000

Nettoutgift

848 220

Yrkanden.

1. Länsstyrelserna ha i anslagsframställningar för nästa budgetår beräk­

nat, att för den under dem sorterande personalen skulle erfordras 754 900

kronor.

2. Riksåklagarämbetet (skr. 31/8 1951) har hemställt om 240 000 kronor

jämte rörligt tillägg därå för den ämbetet underställda åklagaraspirant-

organisationen (ambulerande landsfogdeassistenter och aspiranter).

Motiv.

2. Utbyggandet av åklagarorganisationen i anledning av processreformens

genomförande pågår alltjämt. Inom stadsfiskalsorganisationen beräknas

under den närmaste framtiden cirka 20 tjänster bliva att besätta. Därjämte

erfordras oundgängligen åtminstone 10 landsfogdeassistenter såsom vikarier

vid partiell tjänstledighet, sjukdom, semester och annan ledighet för stads-

fiskalerna. Stadsfiskalsorganisationen skulle alltså behöva förstärkas med

ca (20 + 10) 30 befattningshavare.

Landsfogdarnas tjänsteåligganden äro numera så betungande, att det

är nödvändigt att så snart som möjligt minst 10 landsfogdeassistenter stå

till landsfogdarnas förfogande såsom arbetsbiträden och vikarier. Härutöver

erfordras ytterligare 5 åklagaraspiranter för att tillgodose det personal­

behov, som uppkommer genom pensionsavgång, oberäknelig avgång från

banan m. m.

Sammanlagt skulle sålunda (30 + 10 + 5) 45 befattningshavare erfordras

inom den närmaste framtiden. För tillgodoseende av detta personalbehov

finnas att tillgå 40 nu i tjänst varande aspiranter och assistenter, som icke

inneha eller varaktigt uppehålla fast tjänst inom åklagarväsendet. För nästa

budgetår har räknats med antagande av 5 aspiranter för fyllande av det

genom pensionsavgång m. m. uppkommande personalbehovet.

38

att ansvara för utbildningen av aspiranter på stadsfiskals- och landsfogde­

tjänster samt behov alltjämt föreligger av att utbilda sådana aspiranter,

anser jag mig böra godtaga ämbetets medelsberäkning. För arvoden åt

tingsnotarier under tjänstgöring på landsfogdeexpedition bör slutligen —

såsom för innevarande budgetår — upptagas ett belopp av 20 000 kronor.

Den under anslagsposten erforderliga sammanlagda medelsanvisningen

skulle alltså uppgå till (201 000 + 240 000 + 20 000) 461 000 kronor, vilket

belopp torde kunna avrundas till 460 000 (—-18 000) kronor.

För rörligt tillägg torde böra avses 260 000 (+ 163 000) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till (375 000 + 460 000 + 260 000) 1 095 000

(+ 145 000) kronor.

På personalförteckningen torde i enlighet med riksåklagarämbetets för­

slag fr. o. m. nästa budgetår böra upptagas 24 ambulerande landsfogde­

assistenter i Ce 25.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

V. Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna de framlagda grunderna för omorganisation av länsstyrel­

serna;

dels besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1953;

dels medgiva, att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser, som må bliva

erforderliga för genomförandet av omorganisationen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i det föregående

förordats fastställa ändrade personalförteckningar för överståthållaräm-

betet, länsstyrelserna och landsfogdarna m. fl.;

dels godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet, att till-

lämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1.

^Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren, för­

slagsvis ....................................................................................................... 55 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

1 742 800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................................................................ 10 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

935 500

5. Representationsbidrag till överståthållaren

15 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................................................. 890 700

Summa förslagsanslag kronor 3 650 000;

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

Bilaga 1.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskansiierna jämförd med den nuvarande (liögre tjänster).1

Län

Landssekr.

Co 15

l:e läns-

assessor

Ca 37

Länsass.

Ca 31

Civiltör-

svarsdir.

Ca 31

l:e läns-

notarie

Ca 27

Länsnot.

Ca 24

Icke-ord.

länsnot.

Summa

P. M.

F. n.

I.

Stockholms...................

Malmöhus.....................

Göteborgs och Bohus.

II.

Älvsborgs......................

Västernorrlands...........

1 (-1)

1 ^(- 1

)

1

1

1

1

( +

1

( +

1 ( +

1 ( +

1 ( +

1)

1)

1)

1)

1)

2

( -

1

)

2 (-1)

2 ( -1)

2

2

2 ^{( +} 1

)

2(+l)

2 ⁽⁺ 1

)

1

1

2

(■

4 (■

4 ( ■

1

(-

2

( -

2

)

2

)

2

)

1)

1)

11

13

13

8

-9

13

15

14

8

9

III A.

Östergötlands.

Kristianstads.

Värmlands ...

Kopparbergs..

Gävleborgs. . .

1

1

1

1

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 (- 1)

1

1

(-

1

)

1

1 (- 1)

1

1 (- 1)

1 1(- 2)

7

7

7

7

7

7

7

7

7

8

III B.

Västerbottens.,

Norrbottens ...

III C.

Jönköpings

Kalmar...........

III D.

Södermanlands

Skaraborgs

Örebro...............

Jämtlands........

1

1

1

1

1

1

1

1

1

(+ 1)

1 (+ 1)

2

(+

1

)

2

1 1

1 1

1 (+ 1)

1

1 (+ 1)

1

1 1

1 1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1 ( - 1)

1

1(- 1)

8

7

8

8

1

1 (- 1)

1

1 (- 1)

1

1 (- 1)

1 1(- 1)

1

1 (- 1)

1

1 (- 1)

7

7

7

7

7

7

7

7

7

7

7

7

IV.

Uppsala...........

Kronobergs...

Blekinge.........

Hallands.........

Västmanlands

V.

Gotlands.........

1

1

1

1

1

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1 (+

1)

1

1

(+

1

)

1

1 (+

1)

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

(-

1

)

¹ (- ¹ )

¹ (- ¹ )

1

(-

1

)

1(- 1)

6

6

6

6

6

6

6

6

6

6

1

4

4

24 (-2)

23 (+23)

30 (

1 Ökning eller minskning har anmärkts inom parentes.

2

)

24

27 (+3)

21

32 (- 27)

181

186

K

u

n

g ^l.

M

a

j.t ^s

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

5

5

.

Bilaga 2.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskanslierna jämförd med den nuvarande (övriga tjänster).

l:e lands-

Lands

Icke ord.

Biträden

Biträden1

Summa

Län

kanslist

kanslist

lands-

Ce 21

Ca 24

Ca 21

kanslist

Ca 15

Ca 13

Ca ll2

Ca 83

Cf 4—Ce8

s:a

P. M.

F.n.

I.

Stockholms........................ ..

3 ( + 3)

4 (- 4)

5(- 1)

1

2

3 (+1)

3 ( -1)

7

13

20 (+ 2)

41

41

Malmöhus.......................... ..

3(+ 3)

4 ( - 3)

5

1

3 (+1)

3 (+ 1)

5

9

25

34 ( - 2)

58

58

Göteborgs och Bohus...

II.

Älvsborgs..........................

. .

3 ( + 3)

4 ( _ 3)

5 ( - 2)

1

3 (+1)

3 ( + 1)

5(+l)

17

17

34

58

57

. . 2 ( + 2)

4 ( - 1)

3 ( - 1)

1

2

2

3

7

9

16 (- 1)

33

34

Västernorrlands............... .. 2(+ 2)

4 ( - D

3 ( - 1)

1

2

2

4 (+1)

4

18

22 ( - 2)

40

41

in

a

.

Östergötlands................... .. 1 (+ 1)

4 ( - 1)

3

1

i

1 (-1)

3

4

9

13

27

28

Kristianstads.................... •• 1 (+ 1)

4 ( - 1)

3

1

i

1

3

2

12

14 (- 1)

28

29

Värmlands......................... .. 1 (+ 1)

4 ( - 1)

3

1

i

1

3

1

14

15 (- 1)

29

30

Kopparbergs..................... .. 1 (+ 1)

4 ( - 1)

3

1

i

1

3

4

10

14 (- 1)

28

29

Gävleborgs........................ •• 1 (+ 1)

4(- 1)

3

1

i

1 (-1)

3

6

6

12 (+ 1)

26

26

III B.

Västerbottens................... .. 1 (+ 1)

3 ( - 1)

2 ( -1)

1

i

1

3 ( +1)

10

7

17 (- 1)

29

30

Norrbottens...................... •• 1 (+ 1)

3 ( - 1)

2

1

i

1

3 (+1)

4

11

15 (- 2)

27

28

III C.

Jönköpings........................ .. 1(+ 1)

3 ( - 1)

2

1

i

1

3

6

6

12 (- 1)

24

25

Kalmar.............................. .. 1 (+ 1)

3 ( - 1)

2

1

i

1

3 (+1)

6

8

14 ( - 2)

26

27

III D.

Södermanlands................. .. 1 (+ 1)

3

2 ( -1)

1

i

1

2 ( -1)

1

9

10 (+ 1)

21

21

Skaraborgs........................ .. 1 (+ 1)

3 ( - 1)

2

1

i

1

2

5

9

14 (- 1) v 25

26

Örebro................................ .. 1 (+ 1)

3 ( - 1)

2

1

i (+i)

1

2 ( -1)

3

8

11 (- 1)

22

23

Jämtlands......................... .. 1 (+ 1)

3 ( - 1)

2 ( -1)

1

i (+u

1

2

4

7

11 (- 1)

22

23

IV.

Uppsala.............................. .. 1 (+ 1)

2 ( - 1)

2

1

- (-i)

1

2

2

4

6(+ 1)

15

15

Kronobergs........................ .. 1 (+ 1)

2 ( - 1)

2

1

i (+i)

1

1

6

5

11 (- 1)

20

20

Blekinge............................ .. 1 (+ 1)

2 ( - 1)

2

1

-

1 (+1)

2

3

3

6 ( - 1)

15

15

Hallands............................ .. 1 (+ 1)

2(- 1)

2

1

-

1

2

4

4

8

17

17

Västmanlands................... .. 1 (+ 1)

2 ( - 1)

2

1

i

1

2

5

8

13

23

23

V.

Gotlands............................

1

1

1

-

1 (+1)

1

1

2

3 ( - 1)

8

8

31 (+31) 75 (-29)

63 ( - 8)

24

27 (+4)

32 (+3)

65 (+2)

121

224

344 ( -15)

662

674

1 Vid samtliga länsstyrelser utom de 6 minsta beräknas omflyttning av kassagöromål resp. sociala mål mellan landskansli och landskontor

medföra, att ett biträde överföres från landskansli till landskontor. Vidare avses, att telefonisterna skola överföras till en gemensam plan.

2 Innefat landsfogdens biträde men ej landshövdingens handsekreterare,

a

rf».

ro

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

5

5

.

Bilaga 3

.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskontoren jämförd med dea nuvarande (högre tjänster).

L ä n

Lands-

Tax.-

Bitr.

Läns*

Tax.-

l:e läns-

Tax.-

insp.

Ce 27

Tax.-

insp.

Ce 24

Läns-

Icke-ord. Tax.-

Summa

Co 15

Ca 37

Ca 32

Ca 31

Ca 28

Ca 27

Ca 24

länsbokh.

ass.

P. M.

F. n.

I.

Stockholms...........................

1

1

1 (+1)

1 (+1)

1 (+1)

3

1

1

1

2

1

4

4

20

25

19

24

Malmöhus..............................

1

1

3

1

1

2

4

1

5

5

Göteborgs och Bohus........

1

1

3

1

1.

2

2

1

4

6

23

22

II.

1

1

1

(+D

1

(+D

2

I

1

1

2

2

3

4

19

18

1

1

3

1

1

1

2

1

3

3

18

17

III A.

Östergötlands.......................

1

1

_

2

1

1

1

2

1

3

2

15

15

Kristianstads........................

1

1

2

1

1

1

2

1

3

2

15

15

Värmlands.............................

1

1

2

1

1

1

1

i

3

2

14

14

Kopparbergs.........................

1

1

2

1

1

1

1

1

3

2

14

14

Gävleborgs............................

1

1

2

1

1

1

1

i

3

2

14

14

in

b

.

Västerbottens.......................

1

1

_

2

1

1

1

1

1

2

2

13-

13

Norrbottens..........................

1

1

2

1

1

1

1

i

2

2

13

13

mc.

Jönköpings............................

1

1

_

2

1

1

1

1

i

2

2

13

13

1

1

2

1

1

1

1

1

1

2

12

12

1

1

2

1

1

1

1

2

2

12

12

Örebro....................................

1

1

_

2

1

1

1

1

3

2

13

13

in

d

.

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

Jämtlands..............................

1

1

2

1

1

1

1

2

2

12

12

IV.

Uppsala..................................

1

1

_

2

1

1

1

_

1

2

10

10

1

1

2

1

1

1

1

2

10

10

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

Hallands................................

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

1

1

2

1

1

1

2

2

11

11

V.

1

1

_

1

1

1

_

2

7

7

24

24

5 (+5)

51

24

24

19

32

15

60

58

336

331

ce

K

u

n

g ^i.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

5

5

.

Bilaga 4.

I promemorian föreslagen personalorganisation inom landskontoren jämförd med nuvarande (övriga tjänster).

tf».

tf*

Lön

l:e lands-

kontorist

Ca 24

Lands-

kontorist

Ca 21

Icke-ord.

lands-

kontorist

Bitr.

arb.led.

Ce 15

Kansli-

skriv.

Ca 15

Kontorist

Ca 13

Kansli-

bitr.

Ca 11

Skrivbiträden

Summa

Ca 81

er 4—

Ce 81

s:a

P. M.

F. n.

25

18

43 (- 4)

82

80

15

37

52 (+ 4)

98

89

16

31

47 (- 5)

87

83

10

22

32 (- 1)

63

60

6

19

25

52

49

9

15

24 (+ 1)

50

47

7

20

27 (- 1)

54

51

11

10

21

46

43

9

17

26 (- 1)

53

50

10

15

25

50

47

6

19

25 (- 1)

51

49

5

14

19 (- 2)

45

43

8

13

21

45

42

8

14

22

45

42

7

14

21

45

43

6

15

21

44

41

7

11

18 (- 1)

38

36

3

13

16

34

32

2

12

14 (- 1)

29

29

3

7

10 (- 2)

26

26

4

10

14 (- 1)

31

30

2

12

14 (- 2)

31

30

4

9

13 (- 1)

31

30

4

3

7 ( - 1)

16

16

187

370

557 ( - 27)

1 146

1 088

I.

Stockholms...................

Malmöhus.....................

Göteborgs och Bohus.

II.

Älvsborgs......................

Västernorrland s...........

III A.

Östergötlands...............

Kristianstads...............

Värmlands.....................

Kopparbergs.................

Gävleborgs....................

III B.

Västerbottens...............

Norrbottens..................

III C.

Jönköpings...................

Kalmar..........................

Skaraborgs....................

Örebro............................

III D.

Södermanlands.............

Jämtlands......................

IV.

Uppsala..........................

Kronobergs............. ..

Blekinge........................

Hallands........................

Västmanlands..............

V.

Gotlands........................

(+ 1)

(+

1

)

(+

1)

(+ 1)

(+

1)

( +

( +

( +

( +

( +

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+ 1)

(+

1

)

(+ 1)

( +

( +

( +

( +

( +

( +

( +

5 ( - 1)

6

(-

1

)

5 ( - 1)

4

(-

4 (-

(-

(-

4

4

4

4(-

4(-

4 ( -

4 ( -

4 (

3

(-

4 ( - 1)

4 ( - 1)

4 (— 1)

4 ( - 1)

22

( +

25 ( +

20

( +

17 (+ 2)

14 ( + 2)

14 ( +

15 ( +

13 ( +

15 ( +

13 ( +

14 (+ 1)

14 (+ 1)

13 (+ 2)

12 (+ 2)

13 (+ 1)

12 (+ 2)

9( +

9( +

6

7

8

( +

8

( +

9 (+

2(+l)

2

2( + l)

2

( +

1

)

1

¹

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

¹

1

1

1

1

3(+ 2)

5 (+ 3)

5 (+ 4)

3( +

3( +

2 (+

2

( +

2

( +

2

( +

2

( +

2

(+

2

( +

1

1

1

1

1

1

1 (+ 1)

1

1 (+ 1)

1

1 (+ 1)

45 (+21)

5 (+ 2)

6

(+

2

)

6

(+

1

)

3

3

3 ( -

3 ( +

3

3 ( + 1)

3

3 ( +

3 (+

3 (+ 1)

3 ( + 1)

3 (+ 1)

3 (+ 1)

3( +

2

(+

2

(+

2

(+

2

(+

2

(+

2

(+

1

72 (+2

23 ( +23)

93 (-23) 306 (+ 40)2

23

27 ( +3)

1 Siffrorna justerade med hänsyn till senast fastställda personalplaner.

2 Denna ökning avser överföring av 40 taxeringskontrollanter till icke-ordinarie landskontorister.

K

n

n

g ^l.

M

a

j.t ^s

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

4

5

5

.

Bilaga 5.

Exempel på organisation för en medelstor länsstyrelse.

Landshövding

Landssekreterare

Allmänna sektionen

Planeringsseklionen.

1. Detalj för personal­

frågor, allm. ordning

och säkerhet m. m.

2. Detalj för överexeku-

lorsärenden m. m.

1. Byggnadsdelalj.

2. Vägdetalj.

3. Bildetalj.

Försvarssektionen.

Landskamrerare

Kameralsektionen.

1. Kameral detalj.

2. Brevdelalj.

3. Priskontor.

Taxeringssektionen.

Folkbokf.- och uppbörds-

sektionen.

1. Folkbokjöringsdetalj.

2. Uppburdsdelalj.

3. Socialdetalj.

4. Detalj för bränsle- och

övriga krisärenden.

Personal:

Chef:

1 l:e länsassessor

Jurister:

1 l:e länsnotarie

1 länsnotarie

övrig personal:

1 l:e landskanslist

2 landskanslister Ca 21

1 landskanslist Cg 6 -

Ce 19

1 kontorist

Ca 13

2 kanslibitr.

Ca 11

7-9 kontorsbitr. Cg eib

Cf 4 - Ca 81

(4- krispersonal)

1 Under sommarmån.

ökas antalet med 4 å 5.

Personal:

Chef:

1 länsassessor

Personal:

Chef:

1 civilförsvarsdirektör

Personal:

Chef:

1 länsassessor

Personal:

Chef:

1 tax.intendent

Personal:

Chef:

1 länsassessor

Jurist:

1 länsnotarie

Övrig personal:

2 landskanslister Ca 211

1 landskanslist Cg 6 -

Ce 19

1 kansliskr.

Ca 15

7-9 kontorsbitr. Cg eib

Cf 4-Ca 82

1 Därav ev. en l:e

landskanslist.

2 Antalet ökas under

bilskatteuppbörden.

övrig personal:

1 militärassistent

1 landskanslist Cg 6 -

Ce 191

1-2 kontorsbitr. Cg eib

Cf 4 - Ca 8

1 F. n. dessutom 1 å 2

länsinstruktörer samt 1

länsförrådsförvaltare.

Jurister:

1 l:e länsbokhållare

1 länsbokhållare

3 länsbokhållare

övrig personal:

1 l:e landskontorist

1 landskontorist Ca 21

1 landskontorist Cg 6

-Ce 19

1 kontorist

Ca 13

1 kanslibitr. Ca 11

( + priskontorspersonal)

Kvalificerad personal:

1 tax.rev.

Ca 28

1 l:e tax.insp.

Ca 27

1 tax.insp.

Ca 24

1 tax.insp.

Ce 24

3 tax.ass. Cf 17 - Ce 24

övrig personal:

1 landskontorist

Ca 21

2 landskontorister Cg 6—

Ce 19

1 kontorist

Ca 13

1 kanslibitr.

Ca 11

övrig personal:

2 landskontorister Ca 21

}ands' . . jcg 6-Ce 19

kontonsterl

bitr. arb.led.

kansliskr.

kanslibitr.

Ce 15

Ca 15

Ca 11

20—24 kontorsbiträden Cg eller Cf 4—Ce 8

4^

Öl

K

u

n

g ^l.

M

a

j.t ^s

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

5

5

.