2

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

Utdrag ur protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den lå mars 1952.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern

för

utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

S^köld, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson,

L^ingman, H^ammarskjöld, N^orup, H^edlund, P^ersson, H^jälmar N^ilson,

L^indell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

ministern för utrikes ärendena fråga om ratifikation av svensk-brittisk

konsularkonvention.

Föredraganden anför följande:

Folkrättens regler angående konsuler och konsulatväsen ha ännu icke

uppnått en lika fast utformning som de regler vilka hänföra sig till diplo­

matisk personal och dess verksamhet. Osäkerhet eller delade meningar ha

sålunda i många fall visat sig föreligga i frågor om vilken immunitet och

vilka privilegier som skola anses tillkomma konsul ävensom i frågor röran­

de konsuls behörighet att i olika situationer inskrida för att tillvarataga

rättigheter, som kunna tillkomma den stat som utnämnt konsuln eller

medborgare i denna. Många stater ha därför tid efter annan ingått s. 1c. kon-

sularkonventioner, avsedda att i förhållandet mellan konventionsstaterna

skapa klarhet på nu ifrågavarande område. Även Sverige har ingått över­

enskommelser av denna typ, av vilka den mest betydelsefulla är en konsu­

larkonvention med Förenta Staterna av år 1910. Efter det andra världs­

krigets slut har en rad nya konsularkonventioner mellan skilda stater sett

dagen. En grupp sådana konventioner utgöres av konventioner, i vilka Stor­

britannien är den ena parten. Sålunda har 1949 tillkommit en konsularkon­

vention mellan Storbritannien och Förenta Staterna, vilken 1951 ersatts med

en ny sådan konvention mellan samma båda makter. Under år 1951 ha vi­

dare upprättats konsularkonventioner mellan Storbritannien och Norge samt

mellan Storbritannien och Frankrike.

I anslutning till den brittisk-norska konventionens tillkomst inleddes i

september 1951 på initiativ av den brittiska regeringen förhandlingar om

upprättande av en konsularkonvention mellan Sverige och Storbritannien,

vilka båda stater icke tidigare ingått någon sådan konvention med var­

andra. Förhandlingarna ägde till en början rum i Stockholm och fortsatte

därefter i London. I desamma deltogo på svensk sida generalkonsuln i

London Magnus Hallenborg, chefen för utrikesdepartementets rättsavdel-

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

3

ning, utrikesrådet Sture Petrén och förste sekreteraren i utrikesdeparte­

mentet Carl Henrik Petersén.

Före förhandlingarna hade kungl. kommerskollegium, handelskamrarna

i Stockholm, Göteborg och Malmö samt Sveriges allmänna exportförening,

Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet beretts tillfälle taga

del av den föreslagna konventionstexten och däröver avgiva yttranden.

Förhandlingarna resulterade i en svensk-brittisk konsularkonvention,

om vars undertecknande för Sverige Kungl. Maj :t denna dag beslutat. Kon­

ventionen skall ratificeras. Kompletterande överenskommelser rörande kon­

ventionens tillämpning i olika avseenden innefattas i tre signaturprotokoll,

ministeriella noter och ett förhandlingsprotokoll. Konventionen ävensom

signaturprotokollen och noterna äro fogade som bilagor till statsrådsproto­

kollet.

Angående det huvudsakliga innehållet i konventionen och förenämnda i

anslutning till densamma tillkomna protokoll och noter må här anföras

följande.

I

kap. I

i konventionen bestämmes dennas tillämpningsområde och

definieras vissa i konventionstexten förekommande uttryck. Enligt

art. 1

gäller för Sveriges del, att konventionen är tillämplig på hela det svenska

statsområdet. På brittisk sida äger konventionen tillämpning på det För­

enade Konungariket Storbritannien och Nord-Irland samt på de territorier

för vilkas internationella förbindelser den brittiska regeringen är ansvarig.

Härunder innefattas såväl de brittiska kronkolonierna som brittiska pro­

tektorat och territorier, vilka såsom s. k. förvaltarskapsområden admi­

nistreras av Storbritannien.

I

art. 2

definieras en rad tekniska uttryck, vilka sedermera återkomma

i följande artiklar. Sålunda förstås med »utsändande stat» den konventions-

part som utnämnt konsul och med »mottagande stat» den konventionspart

inom vars område konsul utövar sin tjänst. Vidare förstås med »territo­

rium» varje del av den mottagande statens område inom vilket en konsuls

distrikt är beläget och som enligt tillkännagivande av den mottagande sta­

ten skall anses utgöra en territoriell enhet med hänsyn till en eller flera

av artiklarna i konventionen. Denna bestämmelse får ses mot bakgrunden

av att inom särskilda geografiska områden, som på brittisk sida omfattas

av konventionen, olika utformad lagstiftning gäller i fråga om ämnen som

beröras i konventionen, t. ex. dödsboutredning. Hänvisningar till territo­

riell lagstiftning, vilka göras i åtskilliga av konventionens artiklar, kunna

sålunda ha olika innebörd i fråga om olika brittiska områden. Av den de­

finition som i fortsättningen lämnas på uttrycket »medborgare» framgår,

att konsul enligt konventionen äger behörighet att vara verksam icke blott

till förmån för fysiska personer med medborgarskap i den utsändande sta­

ten utan även till förmån för juridiska personer, som bildats enligt lagstift­

ningen i denna stat. Sålunda skall t. ex. ett svenskt aktiebolag, som bedri­

ver rörelse inom brittiskt område, kunna påräkna att svensk konsul är

verksam för skyddande av bolagets intressen, även om icke någon personal

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

med svenskt medborgarskap är i behov av konsulns bistånd. Av definitio­

nerna i förevarande artikel framgår vidare bl. a., att konsulatpersonalen

indelas i »konsuler» och »konsulattjänstemän». Konsulerna kunna vara

antingen karriär- eller honorärkonsuler. Gemensamt för båda slagen av

konsuler är, att de av territoriets myndigheter skola ha erhållit s. k. exe-

kvatur eller annat erkännande. Med konsulattjänstemän förstås åter de som,

utan att vara konsuler, tjänstgöra vid konsulat och vilkas namn vederbör­

ligen meddelats territoriets myndigheter. Såsom konsulattjänstemän anses

emellertid icke chaufförer eller personal, som uteslutande sysselsättes med

hushållsgöromål. Ytterligare må nämnas, att med »konsulatkansli» av­

ses byggnad eller del av byggnad, som uteslutande användes för konsuls

tjänsteverksamhet.

Kap. 11

handlar om tillsättning av konsul och om konsulsdistrikt.

Art. 3

fastslår den utsändande statens rätt att upprätta konsulat inom den

mottagande statens område. Vidare föreskrives i denna artikel bl. a., att

den utsändande staten skall hålla den mottagande staten underrättad om

varje konsulats distrikt. För Sveriges del gäller emellertid, att några

distrikt för de svenska honorärkonsulerna i det Förenade Konungariket

icke fastställts. Detta förhållande har beaktats i den till konventionen an­

slutna noteväxlingen. I

art.

4 stadgas bl. a., att den utsändande staten äger

vid konsulat tillsätta så många konsuler som den finner nödvändigt. I fråga

om honorärkonsuler, som äro medborgare i den mottagande staten, gäller emel­

lertid, att denna stat kan uppställa sitt samtycke som villkor för tillsättning

av sådan konsul. I övrigt gäller, att exekvatur eller annat erkännande av

konsul icke må vägras utan bärande skäl. I

art. 5

föreskrives bl. a., att kon­

sul såsom officiell representant för den utsändande staten äger åtnjuta sär­

skilt skydd och utmärkt hänsyn av den mottagande statens myndigheter.

Enligt

art. 6

äger den utsändande staten vid sina konsulat anställa konsulat­

tjänstemän till det antal den anser nödvändigt.

Art. 7

medgiver möjlighet att

förordna konsulattjänsteman att tjänstgöra såsom konsul. I

art. 8

faststäl­

les, att medlem av den utsändande statens diplomatiska mission i den mot­

tagande staten kan förordnas att tjänstgöra vid konsulat i dennas huvudstad.

Kap. Ill

handlar om konsulats och konsulatpersonals rättigheter och im­

munitet. I

art. 9

fastslås, att den utsändande staten äger inom den motta­

gande statens territorium förvärva och innehava mark och byggnader, som

erfordras för konsulatlokaler, varunder inbegripes karriärkonsuls ämbets-

bostad. Fastighetsförvärv för ifrågavarande ändamål skall kunna ske an­

tingen i den utsändande statens eget namn eller också i någon fysisk eller

juridisk persons namn, som handlar för denna stats räkning. Anledningen

till sistnämnda stadgande är, att inom vissa av de områden som på brit­

tisk sida omfattas av konventionen lagstiftningen lägger hinder i vägen för

att en utländsk stat i eget namn förvärvar fast egendom. I artikeln faststäl­

les vidare att, därest enligt territoriets lagstiftning tillstånd erfordras för

fastighetsförvärv varom i artikeln är fråga, sådant tillstånd skall meddelas,

förutsatt att erforderliga formföreskrifter iakttagas. Ytterligare gäller, att

5

den utsändande staten skall aga rätt att, med de begränsningar som gäl­

lande byggnads- och stadsplanebestämmelser må innebära, uppföra bygg­

nader avsedda för konsulatlokaler på mark, som förvärvats i enlighet med

vad förut sagts. I den till konventionen anslutna noteväxlingen har undan­

tag från rätten till fastighetsförvärv för konsulära ändamål tills vidare gjorts

beträffande ön Jersey och för koloniala territorier, inom vilka den fulla

äganderätten till jord enligt gällande lagstiftning är förbehållen den in­

födda befolkningen. I noteväxlingen har vidare öppnats möjlighet för de

fördragsslutande parterna att från nu ifrågavarande artikels tillämpnings­

område undantaga särskilda lokaler eller lokaler inom särskilda områden,

t. ex. på grund av militära säkerhetshänsyn.

Art. 10

föreskriver bl. a., att polis eller annan myndighet inom territoriet

icke må beträda konsulatkansli utan konsulatchefens medgivande. För det

fall att dylikt medgivande ej kan erhållas, måste tillstånd för territoriets

myndigheter att beträda konsulatkansliet i Sverige lämnas av ministern för

utrikes ärendena och i Storbritannien av the Secretary of State for Foreign

Affairs. Undantag från denna regel medgives i händelse av brand eller an­

nan svår olyckshändelse eller därest territoriets myndigheter ha skälig an­

ledning antaga, att brott förövats eller omedelbart kan komma att förövas

inom konsulatet. Nu ifrågavarande immunitet medgives emellertid icke för

konsulatkansli förestått av konsul, som är medborgare i den mottagande

staten eller som icke är medborgare i den utsändande staten. Vidare före-

skrives, att konsulat icke må brukas såsom fristad för någon, som söker

undfly rättvisan. Skulle konsul vägra utlämna en sådan person, som tagit sin

tillflykt till konsulatet, äga territoriets myndigheter beträda konsulatet för

att gripa vederbörande, dock med iakttagande av de allmänna bestämmelser

om konsulatkanslis immunitet, för vilka ovan redogjorts. I detta samman­

hang understrykes, att vid varje beträdande eller undersökning av konsu­

latkansli territoriets myndigheter skola taga vederbörlig hänsyn till arkivets

okränkbarhet, varom bestämmelser meddelas i art. 12. Slutligen fastställes

i artikeln, att de privilegier som tillerkännas konsulatkansli icke av konsuln

må utnyttjas för ändamål, som sakna samband med hans tjänsteutövning.

För den ytterligare immunitet som enligt konventionen tillkommer kon­

sulat redogöres i

art. 11,

varest bl. a. föreskrives, att konsulatfastigheter och

fordon tillhöriga ett konsulat icke må underkastas militära rekvisitioner.

Någon motsvarande immunitet gäller dock icke mot expropriation eller be­

slag för försvarsändamål eller allmännyttigt ändamål, som sker i överens­

stämmelse med territoriets lagstiftning. Enahanda immunitet, som enligt

vad förut sagts tillerkännes konsulat, medgives även för konsuls eller kon-

sulattjänstemans privata bostad, hans möbler, husgeråd och fordon. Kon­

sul, ävensom konsulattjänsteman skall vidare vara befriad från militär och

civil tjänsteplikt. Med sådan har jämställts tjänstgöring såsom ledamot av

jury. varav för Sveriges del torde följa, att konsuler och konsulattjänstemän

icke heller kunna åläggas afl tjänstgöra i nämnd vid domstol. Att märka är

emellertid, att konsul och konsulattjänsteman, för att deras egendom skall

Kiingl. Maj.ts proposition nr 169,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

omfattas av den förut omnämnda immuniteten, måste vara medborgare i den

utsändande staten och icke medborgare i den mottagande staten, icke be­

driva enskild förvärvsverksamhet inom territoriet och icke heller ha varit

stadigvarande bosatta inom territoriet vid tidpunkten för deras förordnande

att tjänstgöra vid konsulatet. Samma villkor gälla för konsulattjänsteman i

vad avser befrielsen från militär och civil tjänsteplikt, varemot denna be­

frielse för konsuls del gjorts beroende endast av villkoret att han icke är

medborgare i den mottagande staten.

Art. 12

föreskriver, att konsulats arkiv och andra tjänstehandlingar, vilka

skola förvaras åtskilda från konsuls och konsulattjänstemans övriga hand­

lingar och korrespondens, skola vara okränkbara, samt att territoriets myn­

digheter icke under någon förevändning må undersöka eller kvarhålla hand­

lingar om vilka nu är fråga. Vidare fastslås, att karriärkonsul skall äga upp­

rätthålla förbindelse med sin regering, med den beskickning under vilken

han lyder samt med andra den utsändande statens konsulat inom samma

territorium och detta såväl genom att anlita post, telegraf och andra all­

männa kommunikationsmedel som även genom att använda förseglade ku-

rirsäckar, som icke må innehålla annat än tjänstepost. I båda fallen skall

konsuln äga använda sig av chiffer. Därest endera av de fördragsslutande

parterna befinner sig i krig eller i överhängande krigsfara, skall likväl rät­

ten för konsulat att på nu nämnt sätt kommunicera med den beskickning

under vilken konsulatet lyder kunna begränsas, därest beskickningen i

fråga är belägen utanför den mottagande statens territorium. Karriärkon­

sul tillerkännes vidare rätt att på sätt förut sagts kommunicera med andra

den utsändande statens beskickningar och konsulat än förut nämnts, dock

att även dénna rätt kan begränsas när endera av de fördragsslutande par­

terna befinner sig i krig eller överhängande krigsfara. Beträffande honorär-

konsulers rätt att kommunicera med sina överordnade myndigheter hän­

visas de fördragsslutande parterna till att träffa särskilda överenskommel­

ser. Ytterligare föreskrives i denna artikel, att ett konsulats tjänstepost

skall vara okränkbar och att konsulära kurirsäckar skola åtnjuta samma

behandling som den mottagande staten låter komma den utsändande sta­

tens diplomatiska kurirpost till del. Nu förevarande artikel medgiver vi­

dare konsul och konsulattjänsteman rätt att vägra efterkomma begäran av

domstol eller annan myndighet inom territoriet om att konsuln eller kon­

sulattjänstemannen skall förete handling ur konsulatets arkiv eller annan

tjänstehandling eller avlägga vittnesmål rörande sådant som rör hans tjänst.

Gäller det att tillgodose rättsvårdens intresse, skall emellertid en begäran

av nu ifrågavarande slag villfaras, därest konsulatets chef finner, att så kan

ske utan skada för den utsändande staten. Slutligen föreskrives, att konsul

även skall kunna vägra att såsom sakkunnig uttala sig rörande innehållet i

den utsändande statens lag.

I

art. 13

stadgas, att konsul och konsulattjänsteman icke må ställas till

ansvar inför den mottagande statens domstolar för handlingar i tjänsten,

med mindre den utsändande staten begärt eller samtyckt till sådan rätte­

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

olika kommunala ändamål är noggrant specificerad. Sålunda gå vissa pro­

cent av

rates

till polisväsendet, renhållningen, gatubelysningen etc., medan

andra specificerade andelar gå exempelvis till kyrkor och skolor. Sedan länge

tillämpas i London den regeln, att främmande staters beskickningsfastighe-

ter äro befriade från de delar av

rates

som utgå för ändamål, av vilka ifrå­

gavarande fastigheter eller deras invånare icke kunna anses ha någon nytta,

t. ex. för kyrkor och skolor. Däremot befrias dessa fastigheter t. ex. icke från

den del av

rates

som utgår för gatubelysningen. Reduktionen utgör f. n.

i

the borough of Marglebone,

i vilken del av London den svenska beskick­

ningen är belägen, 62 procent av

rates

totala belopp. Beträffande den brit­

tiska ambassaden i Stockholm tillämpas för närvarande en ordning, enligt

vilken genom årligt beslut av Kungl. Maj :t den för ambassadbyggnaden ut­

gående fastighetsskatten genom återbäring reduceras i samma proportion

som

rates

för den svenska beskickningsfastigheten i London. Enahanda

ordning skall sålunda enligt noteväxlingen tillämpas för brittiska konsulat­

fastigheter i Sverige. Att förhållandena i London och Stockholm sålunda

genomgående lagts till grund för skattens bestämning förklaras av att det

skulle visa sig ogörligt att för nu ifrågavarande syfte finna direkta motsva­

righeter mellan andra brittiska städer med svenska konsulat än London, å

ena sidan, och andra svenska städer med brittiska konsulat än Stockholm,

å den andra, såsom genom att jämställa exempelvis Liverpool med Göte­

borg eller Glasgow med Malmö. I art. 15 föreskrives slutligen även, att den

utsändande staten skall vara befriad från skatt på transaktioner eller doku­

ment rörande förvärv av fast egendom, liksom på ägande, innehav eller

nyttjande av lös egendom, allt under förutsättning, att egendomen är er­

forderlig för konsulatändamål.

För den vidare skattebefrielse som beviljas konsulat och personal vid så­

dant redogöres i

art 16.

Däri stadgas till en början, att den mottagande sta­

ten icke äger uppbära skatt eller pålaga på avgifter, vilka för den utsän­

dande statens räkning uppbäras som ersättning för konsulära tjänsteåtgär-

der. Skatt må heller icke av den mottagande staten utkrävas med anled­

ning av åtgärd, som konsul eller konsulattjänsteman utför i tjänsten. Kon­

sul och konsulattjänsteman äro i den mottagande staten befriade från

skatt på lön, arvode eller annan ersättning, som de uppbära från den ut­

sändande staten. För konsulattjänsteman gäller denna befrielse dock en­

dast under förutsättning att han är medborgare i den utsändande staten och

icke tillika är medborgare i den mottagande staten. Vidare skola karriär­

konsul och konsulattjänsteman vara befriade även från andra skatter och

pålagor i den mottagande staten. Det sista gäller emellertid endast under

förutsättning, att konsuln eller konsulattjänstemannen icke är medbor­

gare i den mottagande staten och icke bedriver enskild förvärvsverksamhet

inom territoriet samt antingen är fast anställd i den utsändande statens

tjänst eller, därest så icke är fallet, icke var stadigvarande bosatt inom

territoriet vid den tidpunkt, då han förordnades att tjänstgöra vid konsula­

tet. Befrielsen gäller vidare blott skatter eller pålagor, som i frånvaro av

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

enbart för tjänstebruk eller för personligt bruk, gäller den icke föremål,

som införas till nytta för andra eller som införas för att försäljas eller för

andra kommersiella ändamål. Undantag utgöra handelsprover, om de infö­

ras uteslutande för att utställas inom konsulatet och att därefter återutfö-

ras eller förstöras. Enligt vad som vidare stadgas i förevarande artikel äger

den mottagande staten föreskriva, att den förut omnämnda konsulära tull­

friheten icke skall gälla produkter, som odlats eller framställts inom ter­

ritoriet och som utförts därifrån utan att de belagts med skatt eller av­

gift, som skulle ha drabbat dem, därest utförseln icke ägt rum. I sådana

fall skall följaktligen kunna krävas, att egendomen icke må återinföras till

territoriet utan att ifrågavarande skatt eller avgift erlägges i samband med

återinförseln. Denna bestämmelse berör återinförsel till Storbritannien av

exempelvis i Storbritannien tillverkade automobiler. Beträffande dessa har

emellertid i den till konventionen anslutna noteväxlingen intagits en före­

skrift enligt vilken svensk karriärkonsul medgives rätt att utan erläggande

av tull eller omsättningsskatt till brittiskt territorium införa ett motor­

fordon av brittisk tillverkning, under förutsättning att fordonet redan

innehades och användes av honom, då han förordnades till konsul inom

territoriet. I art. 17 fastställes till slut, att den tullfrihet som beviljas den

utsändande staten och karriärkonsul i intet fall får anses innebära till­

stånd att till territoriet införa vara, som enligt lag är underkastad import­

förbud. Anmärkas må ytterligare, att enligt en sist i art. 16 intagen föreskrift

accis, konsumtionsskatt eller annan liknande skatt icke må påläggas egen­

dom, som tullfritt införts enligt art. 17.

Kap. V

handlar om konsuls allmänna uppgifter. Enligt

art. 18

må kon­

sul inom sitt distrikt besöka, meddela sig med och giva råd till medborgare

i den utsändande staten. Vidare skall konsul äga utreda händelse, som

berör sådan medborgares intressen, samt i allmänhet bistå sådan med­

borgare i dennes mellanhavanden med territoriets myndigheter. För att

fullgöra dessa sina uppgifter skall konsul äga hänvända sig till och skrift­

växla med vederbörande myndigheter i sitt distrikt och med vederbörande

departement inom territoriets centralförvaltning. Dock skall han endast i

frånvaro av diplomatisk representant för den utsändande staten äga hän­

vända sig till utrikesdepartementet respektive Foreign Office. Konsuls skrift­

liga framställningar skola, därest vederbörande myndigheter så påfordra, vara

åtföljda av översättning till landets officiella språk. Medborgare i den ut­

sändande staten skola alltid äga rätt att meddela sig med vederbörande

konsul och att, därest de icke lagligen berövats sin frihet, besöka kon­

sulatet.

I

art. 19

regleras konsuls befogenheter med hänsyn till medborgare i den

utsändande staten, som berövats sin frihet av myndighet inom territo­

riet. Det föreskrives till en början, att vederbörande myndigheter omedel­

bart skola underrätta konsul, då medborgare i den utsändande staten an­

hållits eller häktats i avvaktan på rättegång eller på annat sätt berövats sin

frihet. Vidare skall konsul tillåtas att utan dröjsmål besöka och enskilt

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

11

samtala med sådan medborgare samt ombesörja rättshjälp åt honom. Med­

delande från honom till konsuln skall utan dröjsmål vidarebefordras av

territoriets myndigheter. I fråga om konsulns rätt att enskilt samtala med

anhållen eller häktad har genom det till konventionen anslutna särskilda

förhandlingsprotokollet möjlighet medgivits att för vissa fall inskränka

denna rätt. I sådana fall äger häktets föreståndare, på sätt i strafflagens

promulgationsförordning 19 § p. 28 föreskrives, bestämma att en eller

flera personer skola närvara vid besöket. Slutligen må framhållas att,

enligt vad som fastställes i det tredje signaturprotokollet, de fördragsslu-

tande parterna äga frånkänna konsul behörighet att befatta sig med per­

soner, vilka äro att anse såsom politiska flyktingar från den utsändande

staten. Enligt art. 19 skall vidare konsul efter anmälan hos vederbörande

myndighet äga besöka medborgare i den utsändande staten, som avtjänar

frihetsstraff. Sådant besök skall ske med iakttagande av gällande föreskrif­

ter för den anstalt där fången är intagen, dock att sådana föreskrifter skola

medgiva skälig möjlighet för konsul att träffa och samtala med medborgare

i den utsändande staten.

Art. 20

fastslår, att konsul inom sitt distrikt äger främja den utsändan­

de statens intressen på handelns, konstens, vetenskapens, yrkeslivets och

undervisningens områden.

I

art. 21

meddelas därefter bestämmelser angående konsuls allmänna be­

hörighet i övrigt. Sålunda skall konsul bl. a. äga upptaga förklaring, som

må vara föreskriven i den utsändande statens medborgarskapslagstift-

ning, sända meddelande till och mottaga anmälan från medborgare i den

utsändande staten i enlighet med dennas lagstiftning angående medborger­

lig tjänsteplikt, registrera födelser och dödsfall bland medborgare i den ut­

sändande staten ävensom enligt territoriets lag förrättade vigslar i fall då

åtminstone den ene av kontrahenterna är medborgare i den utsändande

staten, utfärda pass, resedokument, viseringar, ursprungs- och intresse-

certifikat för varor samt delgiva domstolshandlingar och upptaga bevis åt

domstol i den utsändande staten. Konsul skall vidare äga upprätta och

mottaga förklaringar samt legalisera, bestyrka eller bevittna underskrifter

och handlingar, översätta handlingar och vidtaga andra notariella åtgär­

der i enlighet med den utsändande statens lag, ävensom upptaga ed eller

försäkran, om så är föreskrivet i lag som nu sagts. Det är emellertid att

märka, att det icke skall föreligga någon skyldighet för den mottagande

statens myndigheter att erkänna giltigheten av notariella och andra åtgär­

der, som vidtagits av konsul.

Kap. VI

handlar om konsuls befattning med utredning av dödsbon. I

denna del tar konventionen, oberoende av den avlidnes nationalitet, sikte på

dödsbon, i vilka det finnes delägare som äro medborgare i den utsändande

staten. Konventionens huvudregel i ämnet, vilken inleder

art. 22,

innebär i

korthet alt, om i dödsbo inom territoriet finnes delägare eller testamentsta-

gare som är medborgare i den utsändande staten och som icke är bosatt

inom territoriet och icke är där rättsligen företrädd, konsuln skall äga sam­

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

ma behörighet att bevaka den bortovarandes rätt i dödsboet som om kon­

suln vore försedd med dennes fullmakt i sådant hänseende. I Storbritannien,

varest dödsboutredning och arvskifte städse förrättats under medverkan

och kontroll av domstol, kommer en av nu ifrågavarande bestämmelses

huvudsakligaste verkningar att bliva, att konsuln med samma rätt som

den bortovarande, d. v. s. på grundval av sådana omständigheter som närhe­

ten av dennes släktskapsförhållande till den avlidne, skall kunna begära

förordnande att handhava boutredningen under domstolens kontroll. Enligt

den svenska rätten utövas, frånsett bouppteckningstvånget, icke från det

offentligas sida någon kontroll över utredningen av dödsbo annat än i vissa

särskilda situationer, bl. a. då det finnes bortovarande delägare, vilken icke

är företrädd genom fullmäktig. I sådant fall skall god man förordnas att

under tillsyn av överförmyndaren bevaka den bortovarandes rätt i dödsboet.

Sedd mot denna bakgrund innebär konventionen, att god man för bortova­

rande brittisk dödsbodelägare icke skall förordnas i fall då den brittiske

konsuln gör bruk av den behörighet att företräda den bortovarande som

enligt konventionen tillerkännes honom.

I art. 22 föreskrives vidare, att konsul, i den mån territoriets lag så med­

giver, skall vara behörig att utan föregående bemyndigande omhändertaga

och skifta dödsbo av ringa värde efter medborgare i den utsändande staten.

Till förtydligande av de ovan återgivna bestämmelserna i art. 22 har i

denna intagits en uttrycklig föreskrift om att konsul, då han gor bruk av

den behörighet i fråga om utredning av dödsbo som enligt konventionen till­

erkännes honom, skall med avseende därå vara underkastad territoriets lag

och lyda under dess domstolar på samma sätt som medborgare i den motta­

gande staten.

Slutligen har i art. 22 även intagits ett stadgande om att territoriets myn­

digheter skola underrätta vederbörande konsul då det kommer till deras

kännedom, att det inom territoriet finnes ett dödsbo, med avseende på vilket

konsul kan vara behörig att bevaka någons rätt i enlighet med vad i artikeln

föreskrives, eller att medborgare i den utsändande staten avlidit inom ter­

ritoriet utan att någon finnes som är behörig att omhändertaga hans efter­

lämnade egendom, frånsett offentlig tjänsteman i denna sin egenskap.

I

art. 23,

vilken har karaktär av ett subsidiärt stadgande i förhållande till

nästföregående artikel, föreskrives, att konsul är behörig att för överförande

till medborgare i den utsändande staten, som icke är bosatt inom territoriet,

mottaga penningar eller annan egendom, som tillkommer denne till följd

av någons död. Såsom exempel nämnas bl. a. livförsäkringsbelopp och er­

sättning på grund av olycksfall i arbete. Några förpliktelser för den utbeta­

lande att verkställa överförandet genom konsuln kan emellertid icke grun­

das på nu förevarande artikel i konventionen.

Art.

24 innehåller en allmän föreskrift av innebörd att penningmedel

eller annan egendom må utbetalas, överlämnas eller överföras till konsul

enligt bestämmelserna i artiklarna 22 och 23 endast i samma utsträck­

ning och under samma förutsättningar som utbetalande, överlämnande el­

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

13

ler överförande till den av konsuln företrädde rättsägaren skulle vara med­

givet enligt territoriets lag.

Kap. VII

handlar om konsuls befattning med ärenden rörande sjöfar­

ten. Enligt

art. 25

skall det tillåtas befälhavare och besättningsmedlem­

mar på fartyg hemmahörande i den utsändande staten, som angör hamn i

den mottagande staten att träda i förbindelse med konsul inom vilkens

distrikt hamnen är belägen. Konsuln å sin sida skall obehindrat äga full­

göra sina i nästföljande artikel uppräknade åligganden beträffande fartyget

utan inblandning från territoriets myndigheter. Konsuln skall personligen

äga gå ombord på fartyget sedan detta inklarerats. Han skall därvid kun­

na låta sig åtfölja av konsulattjänsteman tillhörande hans personal. Vidare

föreskrives i denna artikel att, då konsul för fullgörande av sina före-

nämnda tjänsteåligganden begär bistånd av territoriets myndigheter, sådant

skall lämnas, därest icke särskilda skäl föreligga, som utgöra tillräcklig

grund för att i det enskilda fallet vägra bistånd.

Art. 26

uppräknar, såsom nyss sagts, de förrättningar som konsul må före­

taga i vad avser fartyg och dess besättning. Sålunda skall konsul äga för­

höra befälhavaren och medlemmar av besättningen, undersöka skeppspap-

peren och upptaga förklaringar rörande fartygets resa och bestämmelseort

samt i allmänhet underlätta fartygets inlöpande och avgång. Vidare fastslås,

att konsul eller konsulattjänsteman äger inställa sig inför ortens myndig­

heter och domstolar tillsammans med befälhavaren eller medlemmar av be­

sättningen samt även i övrigt lämna dem bistånd i deras mellanhavanden

med myndigheterna. Endast i fall som röra den mottagande statens säker­

het skola nu nämnda befogenheter kunna vägras konsuln. Konsuln skall

vidare äga avgöra tvister mellan befälhavaren och medlemmar av besätt­

ningen, däribland tvister rörande löner och eljest rörande arbetsavtal, även­

som förmedla anställning och avskedande av befälhavare och medlemmar

av besättningen samt vidtaga åtgärder för ordningens och disciplinens upp­

rätthållande ombord. De senast nämnda befogenheterna ha likväl tiller­

känts konsuln med förbehåll för domsrätt som må tillkomma territoriets

domstolar, varom närmare föreskrifter meddelas i nästföljande artikel. I

art. 26 föreskrives vidare, att konsul äger vidtaga ågärder för att säkra

efterlevnaden av den utsändande statens sjöfartslagstiftning, att konsul vid

förefallande behov äger föranstalta om sjukvård och hemsändande av far-

tygsbefälhavare eller medlem av besättning, ävensom att konsul äger mot­

taga, upprätta och utfärda förklaringar, överlåtelsehandlingar och andra

handlingar föreskrivna i den utsändande statens lagstiftning i samband

bl. a. med införande av olika anteckningar i fartygsregister och med regist­

rering av inteckningar i fartyg.

Art. 27

fastställer till en början, att territoriets förvaltningsmyndigheter

icke må befatta sig med någon fråga rörande skeppstjänsten eller fartygs

inre förhållanden i övrigt utom på begäran av konsul eller med hans med­

givande. Vidare föreskrives här, alt territoriets domstolar icke skola till

handläggning upptaga tvister mellan befälhavare och medlem av besättning

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

angående lön eller eljest angående arbetsavtal utan att underrätta veder­

börande konsul, samt att domstolarna skola vägra att upptaga sådan tvist,

därest konsuln gör invändning däremot. Om sjöman för disciplinöverträ­

delse hålles i förvar ombord, skola de förvaltande och dömande myndig­

heterna inom territoriet, enligt vad i artikeln vidare stadgas, icke äga in­

gripa häremot, därest åtgärden står i överensstämmelse med den utsändande

statens lag och icke är oförsvarligt sträng eller omänsklig. I artikeln göres

vidare ett allmänt uttalande av innehåll, att de fördragsslutande parterna,

utan att frånsäga sig domsrätten över brott som begås ombord på fartyg

i territoriets hamnar eller territorialvatten, likväl bekräfta sitt godtagande

av den internationella sedvänja enligt vilken, utom på begäran av konsul

eller med dennes medgivande, territoriets myndigheter icke skola befatta

sig med vad som tilldrager sig ombord på fartyget annat än för att upp­

rätthålla lugnet och ordningen eller tillgodose den allmänna hälsovården

och säkerheten och icke heller skola anställa åtal för brott, som begås om­

bord på fartyget, med mindre brottet antingen berör lugnet och säkerheten

i hamnen eller lagstiftningen rörande allmän hälsovård, invandring, säker­

het till sjöss, tull eller liknande ämnen eller också begås av eller mot annan

än befälhavaren eller besättningsmedlem eller av eller mot medborgare i

den mottagande staten eller slutligen utgör grovt brott. Härmed förstås en­

ligt den i art. 2 mom. 9 givna definitionen i Sverige brott, varå kan följa

frihetsstraff i fyra år eller däröver, och i Storbritannien brott, varå kan

följa fängelse i fem år eller däröver. Till slut föreskrives att, därest terri­

toriets myndigheter avse att anhålla, häkta eller förhöra någon, beslagtaga

egendom eller företaga undersökning ombord på fartyg, befälhavaren eller

hans ställföreträdare skall beredas tillfälle att underrätta konsuln i så god

tid att denne kan närvara. Skulle av någon anledning konsuln icke ha när­

varit, skall han äga från territoriets myndigheter begära fullständig under­

rättelse angående vad som förevarit. Under dessa bestämmelser falla emel­

lertid icke de sedvanliga undersökningar som företagas av tull-, hälsovårds-

och immigrationsmyndigheter och ej heller kvarhållande av fartyg till följd

av rättegång i civil- eller handelsmål inför territoriets domstolar.

I

art. 28

föreskrives, att konsul, under förutsättning av befälhavarens sam­

tycke, skall äga rätt att i hamn inom sitt distrikt inspektera fartyg hemma­

hörande i vilken stat det vara må som är destinerat till hamn i den utsän­

dande staten. Ändamålet med denna inspektionsrätt är, att konsuln skall

kunna inhämta erforderliga upplysningar till ledning vid upprättandet av

handlingar, som enligt den utsändande statens lag kunna krävas såsom

villkor för att fartyget skall få angöra dess hamnar. Vid utövandet av nu

ifrågavarande befogenhet skall det åligga konsul att handla med största

skyndsamhet, detta för att icke onödigtvis hindra fartygets avgång.

Art. 29

handlar om den situation som uppstår, då fartyg hemmahörande

i den utsändande staten förliser inom den mottagande statens område. Det

skall då åligga vederbörande myndigheter i territoriet att så snart som

möjligt underrätta den konsul inom vars distrikt förlisningen ägt rum. Myn­

15

-

digheterna skola vidare vidtaga alla rimliga åtgärder för att rädda det för­

lista fartyget, ombordvarande personer och last samt förhindra plundring

av fartyget. Därest fartyget, på den plats där det förlist, utgör en fara för

sjöfarten, må territoriets myndigheter vidtaga åtgärder, som de finna er­

forderliga för att förhindra skada, som eljest skulle kunna förorsakas av

fartyget. För det fall att varken ägaren till det förlista fartyget eller hans

ombud eller befälhavaren är i tillfälle att vidtaga åtgärder i anledning av

förlisningen, skall konsuln anses behörig att uppträda som ombud för äga­

ren och äger härvid vidtaga de åtgärder som ägaren själv skulle ha kunnat

träffa, därest han varit tillstädes. Vidare stadgas i förevarande artikel, att

territoriets myndigheter icke må påföra last eller annan egendom ombord

på fartyget tullavgifter eller annan skatt utgående på eller i anledning av

införsel, med mindre egendomen föres i land för att användas eller för­

brukas inom territoriet. Icke heller någon annan pålaga skall få påföras

fartyget, dess last eller annan egendom ombord, med mindre samma pålaga

skulle ha utgått i ett motsvarande fall avseende fartyg hemmahörande i

den mottagande staten.

Art. 30

handlar om konsuls behörighet i vissa fall beträffande föremål

tillhörande eller utgörande del av förlist fartyg hemmahörande i annan

stat än den mottagande staten eller tillhörande eller utgörande del av

sådant fartygs last, vilka påträffats på eller nära den mottagande statens

kust eller införts till hamn i denna stat. Sålunda stadgas, att konsul, inom

vars distrikt föremålen påträffats eller förts i hamn, skall anses behörig

att såsom ombud för ägaren till föremålen vidtaga sådana åtgärder, som

denne själv skulle ha kunnat vidtaga, detta under förutsättning dels att

föremålen tillhöra fartyg hemmahörande i den utsändande staten eller last,

vars ägare är medborgare i den utsändande staten, och dels att varken

ägaren, försäkringsgivaren eller befälhavaren är i tillfälle att vidtaga ifråga­

varande åtgärder.

Angående de åtgärder som konsul äger vidtaga i samband med att befäl­

havare eller medlem av besättningen på fartyg hemmahörande i den mot­

tagande staten vilken är medborgare i den utsändande staten avlider, stad­

gas i

art. 31.

För sådant fall skall gälla, att vederbörande departement i

den mottagande staten (för Storbritanniens del Ministry of Transport, för

Sveriges del utrikesdepartementet) ofördröj ligen skall tillställa den utsän­

dande statens konsul avskrifter av den redovisning som departementet må

ha mottagit för den avlidne befälhavarens eller sjömannens lön och person­

liga effekter, ävensom för departementet tillgängliga upplysningar som

kunna underlätta efterforskandet av den avlidnes arvingar. Då värdet av

befälhavarens eller sjömannens tillhörigheter icke överstiger 1 500 kronor

respektive 100 pund sterling, skall departementet överlämna egendomen till

konsuln. Därest värdet av egendomen överstiger 750 kronor respektive 50

pund sterling, äger departementet likväl fordra, att utredning förebringas

till styrkande av att det finnes någon som äger rätt till den avlidnes egen­

dom i annan egenskap än borgenär och att sådan person är bosatt i den

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

utsändande staten. Före överlämnandet till konsuln äger vidare departe­

mentet tillgodose krav mot dödsboet, vilket framförts av person bosatt an­

norstädes än i den utsändande staten och vilket befinnes vara lagligen grun­

dat. Därest departementet icke till konsuln överlämnar befälhavares eller

sjömans efterlämnade egendom, då nu angivna förutsättningar därför före­

ligga, skall departementet, innan egendomen överlämnas till person som

befinnes äga rätt till den avlidnes egendom, härom underrätta konsuln så

att denne erhåller möjlighet att inkomma med utredning, som kan vara av

betydelse för det slutliga fastställandet av vem som äger rätt att tillträda

egendomen. De sålunda meddelade bestämmelserna om hur det skall för­

faras med avliden befälhavares eller sjömans efterlämnade egendom skola

emellertid icke gälla, därest vederbörande departement överlämnar egen­

domen till någon, som erhållit boutredningsmannaförordnande av domstol

i den mottagande staten. Härom skall dock departementet ofördröjligen

underrätta konsuln.

Kap. Vin

innehåller allmänna bestämmelser om konsuls verksamhet. I

art. 32

uttalas sålunda, att konsul utöver tidigare i artiklarna 18—31 om­

nämnda uppgifter jämväl må fullgöra andra uppgifter, under förutsätt­

ning att de stå i överensstämmelse med internationell rätt eller sedvänja

i fråga om konsuler, sådan denna är erkänd inom territoriet, att de ej stå i

strid mot territoriets lagstiftning samt att territoriets myndigheter icke göra

några invändningar mot dem. Vidare utsäges i denna artikel, att det skall

ankomma på den utsändande staten att bestämma i vilken utsträckning

dess konsuler må göra bruk av den behörighet som i konventionen tiller-

kännes konsul.

Art. 33

fastslår, att konsul äger inom sitt distrikt uttaga

av den utsändande staten föreskrivna avgifter för åtgärder i tjänsten.

Kap. IX

upptager vissa slutbestämmelser. Sålunda stadgas i

art.

34, att

tvist rörande tolkning eller tillämpning av konventionen skall hänskjutas

till den internationella domstolen. I

art. 35

föreskrives, att vardera av de

fördragsslutande parterna, innan konventionen träder i kraft, skall under­

rätta den andra parten om vilka delar av den förstnämnda partens terri­

torier, som skola betraktas som territoriella enheter såvitt gäller samtliga

eller vissa artiklar i konventionen, samt i det senare fallet beträffande vilka

artiklar detta skall gälla. Denna ordning skall genom ytterligare tillkänna­

givanden kunna ändras. För bakgrunden för nu ifrågavarande bestämmel­

ser, har förut redogjorts i samband med art. 2.

I

art. 36

stadgas, att vid ikraftträdandet av konventionen vissa i äldre

överenskommelser innefattade bestämmelser skola upphöra att gälla för

de områden, på vilka konventionen äger tillämpning. De bestämmelser som

omfattas av detta stadgande äro bestämmelserna i de mellan Sverige och

Norge å ena sidan samt det Förenade Konungariket å den andra växlade

ministeriella noterna av den 30 juli och 4 augusti 1852 angående utläm­

nande under förutsättning av ömsesidighet av sjömän, som rymt från endera

fördragsslutande partens fartyg i den andras hamnar, ävensom, såvitt

gäller sjömän, tillhörande handelsflottan, den överenskommelse som inne­

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

17

fattas i de mellan Sverige och Norge å ena sidan och det Förenade Konunga­

riket å den andra växlade ministeriella noterna av den 20 juli och 10 no­

vember 1868 angående ömsesidigt utbetalande av kvarlåtenskap efter avlidna

sjömän, samt överenskommelsen innefattad i de mellan Sverige och det

Förenade Konungariket den 10 september och 5 oktober 1907 växlade mi­

nisteriella noterna rörande avlidna sjömäns kvarlåtenskap.

Slutligen föreskrives i

art. 37,

att konventionen skall ratificeras, och att

den skall kunna uppsägas med iakttagande av en uppsägningstid av sex

månader.

Departementschefen.

Som av den föregående redogörelsen framgår, innehåller nu ifrågavaran­

de konvention en detaljerad reglering av den behörighet och de förmåner som

skola tillkomma konsuler. I huvudsak sammanfalla konventionens stadgan-

den med allmänt tillämpade internationella sedvänjor, som även följas i Sve­

rige. Konventionen innefattar emellertid även preciseringar i åtskilliga hän­

seenden beträffande vilka hittills en viss oklarhet gjort sig gällande. På någ­

ra punkter slutligen innebär konventionen otvivelaktigt nyheter i förhål­

lande till det nuvarande tillståndet, vilka påkalla en undersökning av kon­

ventionens förenlighet med nu gällande svenska lagstiftning.

Vad till en början angår

kap. I

i konventionen, torde de därunder ingåen­

de bestämmelserna om konventionens tillämpningsområde och om defini­

tioner av vissa i konventionstexten förekommande uttryck icke påkalia

några kommentarer i nu förevarande sammanhang.

Detsamma gäller i stort sett stadgandena i

kap. II

angående tillsättning av

konsuler och konsulattjänstemän och angående konsulatdistrikt. Vad här

föreskrives överensstämmer i huvudsak med allmänt tillämpade normer på

nu förevarande område.

Av bestämmelserna i

kap. III

angående konsulära rättigheter och konsu­

lär immunitet är i första hand att märka stadgandet i

art. 9

om den utsän­

dande statens rätt att förvärva fastighet, som erfordras för konsulatända­

mål. Då enligt svensk rätt utländskt rättssubjekt icke äger förvärva fastig­

het utan Kungl. Maj :ts tillstånd, innebär konventionen i denna del ett

åtagande från svensk sida att sådant tillstånd skall lämnas i fråga om fas­

tighet, som erfordras för brittiskt konsulat. Möjlighet att göra undantag

beträffande fastigheter inom vissa områden föreligger emellertid enligt den

till konventionen anslutna noteväxlingen. Inom brittiska områden finnas, på

sätt tidigare nämnts, vissa legala hinder för att utländsk stat förvärvar

fastighet i eget namn, varför konventionen medger valrätt mellan att låta

förvärv av fastighet för konsulatändamål ske i den utsändande statens eget

namn eller i någon fysisk eller juridisk persons namn, som företräder denna

stat. Någon anledning till erinran från svensk sida mot denna utformning

av konventionstexten torde icke föreligga. Uppmärksamheten synes även

böra fästas på det stadgande i

art. 10

enligt vilket konsulatkansli tiller-

kännes viss immunitet, vilken dock är mera begränsad än den som tillkom-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1992. 1 samt. Nr 169.

mer en beskicknings lokaler. Konsulatkansli, varmed enligt definitionen i

art. 2 förstås endast lokal som uteslutande användes för konsuls tjänste­

verksamhet, skall sålunda i princip icke få beträdas av polis eller annan

myndighet utan konsulatchefens medgivande. Om sådant medgivande icke

kan erhållas, skall åtgärden emellertid ändock få företagas, under förutsätt­

ning att tillstånd därtill lämnas av utrikesministern i den mottagande

staten. I vissa nödsituationer presumeras, att konsulns medgivande till åt­

gärden föreligger. En förutsättning för nu ifrågavarande immunitet är,

enligt vad som vidare stadgas, att konsulatet i fråga förestås av konsul,

som är medborgare i den utsändande staten och icke tillika medborgare i

den mottagande staten. Anspråk på sådan immunitet för konsulatkansli,

varom föreskrifter meddelats i nu förevarande artikel, torde icke kunna

resas utan stödet av en överenskommelse i ämnet sådan som denna konven­

tion. Bestämmelserna i fråga få anses väl avvägda. De synas icke nödvändig­

göra någon svensk lagstiftning men torde i lämplig form böra bringas till

vederbörande polismyndigheters kännedom. Då i art. 10 vidare fastslås, att

konsulat icke må brukas som asyl för någon som söker undfly de rätts-

vårdande myndigheterna, står denna regel i överensstämmelse med allmänt

vedertagen folkrättslig uppfattning. Någon anledning till erinran mot be­

stämmelsens upptagande i konventionen föreligger därför icke.

Vad i

art. 12

uttalas om att konsulats arkiv skall vara okränkbart har

karaktären av en allmänt erkänd rättsgrundsats. Detsamma gäller däremot

icke vad som i fortsättningen av artikeln stadgas om rätt för konsul att

använda chiffer och om kurirrättigheter för konsul. För Sveriges del innebär

detta en nyhet. Att märka är emellertid, att bestämmelserna begränsats till

att gälla karriärkonsuler, vilka i såväl Sverige som Storbritannien tillhöra

samma karriär som den diplomatiska personalen. I betraktande härav och

med hänsyn till det praktiska värde som i vissa situationer kan vara för­

bundet med chiffrerings- och kurirrättigheter för konsul, finner jag konven­

tionens stadganden i ämnet vara lämpliga. Beträffande honorärkonsuler

har frågan i vad mån sådana konsuler skola erhålla motsvarande rättig­

heter hänskjutits till reglering genom särskilda avtal mellan de fördrags-

slutande parterna. Anmärkas må slutligen, att om konsulära kurirsäckar i

art. 12 stadgas, dels att de icke må innehålla något annat än tjänstepost,

och dels att de skola åtnjuta samma behandling som diplomatisk kurirpost.

Det förra stadgandet grundlägger en förpliktelse för den utsändande staten

och det senare stadgandet en däremot svarande förpliktelse för den mot­

tagande staten. Mellan de båda stadgandena består emellertid icke ett sam­

band av den art, att den mottagande staten på det förra stadgandet kan

grunda anspråk på att få låta öppna kurirsäckarna för att kontrollera inne­

hållet.

Den i

art. 13

först innefattade föreskriften att konsul eller konsulattjäns-

ternan icke utan begäran eller samtycke av den utsändande staten må vid

den mottagande statens domstolar ställas till svars för åtgärder i tjänsten

får anses överensstämma med internationell sedvänja. Det efterföljande

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

19

stadgandet, enligt vilket konsul eller konsulattjänsteman likväl kan åläggas

att svara i civilmål rörande av honom slutet avtal, vari han icke uttryck­

ligen uppträtt som ombud för sin regering och beträffande vilket motparten

räknat med ett fullgörande av honom personligen, synes utgöra en värdefull

precisering av den förstnämnda grundsatsens räckvidd. Att konsul och

konsulattjänsteman äro skyldiga att svara i civilmål i allmänhet kan utlä­

sas ur det förut sagda. För ett särskilt fall, nämligen talan om ersättning

för trafikskada, har emellertid uttrycklig föreskrift om skyldighet att ingå i

svaromål upptagits i art. 13. I fråga om åtal för brott gäller icke någon an­

nan immunitet för konsul eller konsulattjänsteman än som följer av den

förut berörda föreskriften att han icke vid den mottagande statens domsto­

lar får ställas till svars för tjänsteåtgärd. Emellertid är att märka stadgan­

det i

art.

74 om att karriärkonsul icke utan begäran eller samtycke av den

utsändande staten må häktas, såvida han icke anklagas för grovt brott, var­

med enligt definitionen av detta uttryck i art. 2 mom. 9 för Sveriges del för­

stås brott för vilket kan ådömas frihetsstraff i fyra år eller däröver. I den

mån denna föreskrift icke skulle stå i full överensstämmelse med eljest gäl­

lande svenska häktningsregler, blir den att uppfatta såsom en på folkrättslig

grund vilande undantagsbestämmelse från dessa, vilken icke erfordrar någon

särskild lagstiftningsåtgärd, i vilket sammanhang må erinras om vad förut

sagts om att karriärkonsuler tillhöra samma karriär som den diplomatiska

personalen. Enligt det andra av de till konventionen anslutna signaturpro­

tokollen har ikraftträdandet av art. 14 emellertid av hänsyn till gällande

brittisk lagstiftning gjorts beroende av särskilda tillkännagivanden av de

fördragsslutande parterna.

Vad därefter angår bestämmelserna om finansiella privilegier i

kap. IV

är först att märka det i

art. lo

intagna stadgandet om att den utsändande

staten skall vara befriad från fastighetsskatt för konsulatfastighet, med

undantag för skatt eller annan pålaga som uppbäres för tjänster eller all­

männa anordningar på platsen i den mån fastigheten drar fördel av dessa.

Detta stadgande står såtillvida i överensstämmelse med svensk rätt som

Kungl. Maj :t, under förutsättning av ömsesidighet, äger medgiva befrielse

från utgivande av skatt för främmande stat tillhörig, för dess härvarande

konsulat avsedd fastighet (fastighetsskatt), för inkomst av densamma och

för förmögenhet bestående av sådan fastighet (jfr 73 § kommunalskattela­

gen, 21 § förordningen om statlig inkomstskatt och 21 § förordningen om

statlig förmögenhetsskatt). En svårighet består däremot i alt den svenska

fastighetsskatten icke som motsvarande brittiska skatt är uppdelad med

hänsyn till olika kommunala ändamål, varför tillämpningen i Sverige av be­

stämmelsen om att skatt skall få uppbäras för tjänster eller allmänna an­

ordningar, av vilka fastigheten drager nytta, kräver en hjälpregel. Eu sådan

har meddelats i den till konventionen anslutna noteväxlingen, enligt vilken

på sätt förut nämnts fastighetsskatten för brittiska konsulatfastigheter i

Sverige skall återbäras i samma proportion som fastighetsskatten för den

brittiska ambassaden i Stockholm. Med hänsyn till det sätt varpå sistnämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

återbäring beräknas torde den svenska lagens krav på ömsesidighet i skatte­

behandlingen få anses tillgodosett. Det ävenledes i art. 15 innefattade stad­

gandet om att skatt icke skall utgå på transaktioner eller dokument rörande

förvärv av fast egendom för konsulatändamål står icke i överensstämmelse

med nu gällande svensk lagstiftning, eftersom enligt stämpelförordningen

lagfartsstämpel skall erläggas även vid fastighetsförvärv av nu ifrågavarande

slag. Det är emellertid att förutse, att förslag om ändring av stämpelförord­

ningen i detta avseende kommer att framläggas vid en senare tidpunkt. I av­

vaktan på en sådan ändring av stämpelförordningen kan konventionen på

svensk sida tillämpas i den formen, att belopp, som av Storbritannien kan

komma att erläggas i lagfartsstämpel, restitueras av medel, som stå till ut­

rikesdepartementets förfogande, vilket förfaringssätt tidigare i viss utsträck­

ning kommit till användning med avseende på främmande makters inköp

av beskickningsfastigheter. På grund av vad sålunda anförts möter ur nu

ifrågavarande synpunkt intet hinder mot att Sverige ratificerar konven­

tionen.

De stadganden som innefattas i

artiklarna 16 och 17 gå

icke utöver vad

nuvarande finanslagstiftning medgiver, utom såtillvida att enligt flertalet

svenska skatteförfattningar någon skattebefrielse icke är medgiven för kon­

sulattjänstemän hos honorärkonsuler. Detta förhållande har beaktats genom

att, såsom i det föregående nämnts, i den till konventionen anslutna note-

växlingen intagits en föreskrift om att vad som i art. 16 mom. 4 stadgas om

allmän skattebefrielse för konsulattjänstemän icke äger tillämpning på kon­

sulattjänstemän av nu nämnt slag. Beträffande avlöning från den utsändan­

de staten gäller emellertid redan enligt det svensk-brittiska dubbelbeskatt­

ningsavtalet, att även nu ifrågavarande konsulattjänstemän äro fritagna

från skattskyldighet, varför undantagsregeln i noteväxlingen icke behövt ut­

sträckas att gälla jämväl art. 16 mom. 3.

Av stadgandena om allmänna konsulära uppgifter i

kap. V

är här främst

att uppmärksamma bestämmelserna i

art. 19

om konsuls befogenheter med

avseende på anhållen eller häktad medborgare i den utsändande staten. I

artikeln föreskrives till en början, att vederbörande myndigheter omedel­

bart skola underrätta konsuln om anhållandet eller häktningen. Detta stad­

gandes absoluta utformning kan möjligen vara ägnat att ingiva en viss

tveksamhet, med hänsyn till att det vid vissa typer av brott kan befinnas

önskvärt att främmande makt icke omedelbart får kännedom om att ett visst

anhållande ägt rum. Å andra sidan måste det, om frågan insättes i ett större

sammanhang, anses vara av stort värde att principen om att konsuln ome­

delbart skall underrättas om anhållande eller häktning av en medborgare i

den utsändande staten fastslås. Denna senare synpunkt synes mig avgö­

rande. På grund härav finner jag, att ifrågavarande stadgande i konventio­

nen bör godtagas.

I fortsättningen av art. 19 föreskrives bl. a., att konsuln skall äga rätt

att enskilt samtala med den anhållne eller häktade. Detta stadgande kom­

pletteras, som förut nämnts, av en föreskrift i det till konventionen anslutna

21

särskilda förhandlingsprotokollet, enligt vilken möjlighet finnes att i vissa

fall inskränka konsuls rätt att i enskildhet samtala med den anhållne eller

häktade. Med hänsyn härtill synes nu ifrågavarande bestämmelse i kon­

ventionen låta sig förena med hithörande stadganden i § 19 p. 28 i straff­

lagens promulgationsförordning och följaktligen kunna godtagas.

Beträffande stadgandena om utredning av dödsbon i

kap. VI

uppbäras

dessa, såsom av den föregående redogörelsen framgått, av den grundläg­

gande tanken att konsul i kraft av sin tjänst skall äga företräda en frånva­

rande intressent i ett dödsbo, vilken är medborgare i den utsändande staten,

med samma verkan som om konsuln innehade fullmakt från denne. En dy­

lik konstruktion kan måhända vid första påseendet synas främmande för

svensk uppfattning. Emellertid är att märka, att en reglering av konsuls

behörighet efter denna linje är av stor betydelse för de svenska konsuler­

nas möjlighet att med avseende på dödsbon i Storbritannien tillvarataga

frånvarande svenska arvingars rätt. Om en behörighet av ifrågavarande slag

icke tillerkännes den svenske konsuln, kan han nämligen lätt bliva ur-

ståndsatt att omhändertaga dödsboutredningen eller eljest inverka på hur

dödsboets förvaltning ordnas. Å andra sidan torde det icke bestå några

svårigheter att på svensk sida godtaga den brittiske konsulns motsvarande

behörighet. Förhållandet får nämligen uppfattas sålunda, att den brittiske

konsuln äger en i brittisk lag grundad behörighet att företräda den frånva­

rande brittiske dödsbodelägaren, intill dess att denne låter sig företräda på

annat sätt. Detta legala ställföreträdarskap synes kunna utan vidare vinna

erkännande vid boutredningar i Sverige. Såsom en olägenhet härav skulle

visserligen kunna anmärkas, att den kontroll över hur bortovarande arving­

ars rätt tillvaratages som är förbunden med den svenska godeman-institu-

tionen skulle i hithörande fall bortfalla, men denna lucka ankommer det

på Storbritannien att utfylla genom lämpliga administrativa föreskrifter för

de brittiska konsulernas tjänsteutövning i ifrågavarande hänseende. På

grund av vad nu anförts finner jag den i

kap. VI

innefattade regleringen

av konsuls behörighet med avseende på dödsboutredning vara ändamålsen­

lig och önskvärd även ur svensk synpunkt. Anmärkas må, att de sist i

art. 22

innefattade bestämmelserna om skyldighet för ortsmyndigheterna att till­

ställa brittisk konsul vissa uppgifter om dödsfall torde nödvändiggöra ad­

ministrativa tillämpningsföreskrifter för domstolar och pastorsämbeten, lik­

som de förras uppmärksamhet i lämplig form synes böra fästas på kon­

sulns ovannämnda behörighet att företräda frånvarande dödsbodelägare.

Slutligen är i detta sammanhang att märka, alt bestämmelserna i artikel 22

om konsuls behörighet att företräda bortovarande dödsbodelägare med med­

borgarskap i den utsändande staten äro avfattade med sikte på fall, då fråga

är om en dödsbodelägare som är till namnet känd och som veterligen är i

livet. Åt domstolspraxis i Sverige och Storbritannien får överlämnas alt

avgöra, vilken behörighet som blir att tillerkänna konsuln, då anledning

finnes antaga, att i ett dödsbo finnes eu delägare som är medborgare i den

utsändande staten, men detta förhållande dock framstår såsom ovisst, t. ex.

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

emedan osäkerhet föreligger beträffande dödsbodelägarens identitet eller be­

träffande frågan huruvida han alltjämt är i livet. I hithörande fall vill en

naturlig lösning för Sveriges del förefalla vara, att konsuln erhåller ett

vanligt förordnande att såsom god man bevaka den bortovarandes rätt i

dödsboet. Särskilt må framhållas, att konventionen icke kan föranleda något

avsteg från de i 9 kap. 1 och 2 §§ lagen om arv och 8 kap. 1 § lagen om

testamente innefattade reglerna om preskription av bortovarandes och

okänds rätt till arv eller på grund av testamente.

Av stadgandena om sjöfart i

kap. VII

påkalla endast bestämmelserna om

jurisdiktion i

art. 27

särskild uppmärksamhet. Beträffande tvister mellan

befälhavare och besättning på fartyg hemmahörande i den utsändande sta­

ten om lön eller eljest om arbetsavtal föresltrives här, att territoriets dom­

stolar icke skola upptaga sådana tvister utan att underrätta vederbörande

konsul, samt att domstol skall vägra upptaga sådan tvist, därest konsul

gör invändning häremot. Sedan gammalt gäller för den svenska rättens

del, att tvist mellan befälhavare och sjöman på svenskt fartyg angående

tjänsteförhållandet icke får dragas inför utländsk myndighet. Denna grund­

sats är för närvarande fastslagen i 43 § sjömanslagen. Även 1946 års sjö-

manskommitté har i sitt förslag till sjömanslag anslutit sig till principen.

Detta framgår av att kommittén föreslagit, att sjöman, som drager tvist om

tjänsteförhållandet inför utländsk myndighet, må av befälhavaren avske­

das med omedelbar verkan. I belysning härav är det tydligen i överensstäm­

melse med svenska intressen att godtaga den i konventionen innefattade

regleringen, som möjliggör för svensk konsul i Storbritannien att förhindra

att process rörande tjänsteförhållande ombord på svenskt fartyg upptages

vid brittisk domstol. Att stadgandet i fråga icke kunnat få en absolut utform­

ning, som oberoende av konsuls invändning utesluter domstols behörighet,

beror på särskilda förhållanden som föreligga med avseende på den brit­

tiska rättsordningen i ifrågavarande hänseende. Såsom följd av konventio­

nens antagande erfordras, att genom en särskild lagbestämmelse möj liggö­

res att tvist mellan befälhavare och besättning på brittiskt fartyg om tjänste­

förhållande undantages från svensk domstols behörighet. Förslag härom

kommer att framläggas i särskild proposition. Art 27 föreskriver vidare,

att territoriets förvaltande och dömande myndigheter icke skola ingripa

med anledning av att sjöman för disciplinbrott hålles i förvar ombord, un­

der förutsättning att åtgärden står i överensstämmelse med den utsändan­

de statens lagstiftning och icke är förenad med oförsvarlig stränghet eller

omänsklighet. Ytterligare uttalas i artikeln, att de fördragsslutande parter­

na, utan att frånsäga sig domsrätten över brott som begås ombord på fartyg

i territoriets hamnar eller territorialvatten, bekräfta att de godtaga den in­

ternationella sedvänja, enligt vilken territoriets myndigheter utom på be­

gäran av konsul eller med dennes medgivande icke skola befatta sig med vad

som tilldrager sig ombord på fartyget annat än för att upprätthålla lugnet

och ordningen eller för att tillgodose den allmänna hälsovården och sä­

kerheten och ej heller anställa åtal för brott, som begås ombord på fartyget,

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

23

med mindre dessa beröra lugnet eller säkerheten i hamnen eller territoriets

lagstiftning rörande allmän hälsovård, invandring, säkerhet till sjöss, tull

eller liknande ämnen, eller begås av eller mot andra personer än befälha­

varen eller medlemmar av besättningen eller av eller mot medborgare i den

mottagande staten, eller utgöra grova brott enligt definitionen i art. 2 mom. 9,

d. v. s. i Sverige brott som kunna medföra frihetsstraff i fyra år eller där­

över.

Nu återgivna bestämmelser i konventionen beröra frågor, som ej sällan äro

av praktisk betydelse i de svenska hamnarna. Den i konventionen uppnådda

regleringen av dessa spörsmål står i full överensstämmelse med den inter­

nationella rätten, sådan denna uppfattas i Sverige, och måste följaktligen

hälsas med tillfredsställelse.

De allmänna bestämmelserna angående konsuls verksamhet i

kap. VIII

och slutbestämmelserna i

kap. IX

fordra icke några kommentarer utom i

vad gäller den i

art. 36

innefattade förteckningen över tidigare internatio­

nella överenskommelser, som vid konventionens ikraftträdande skola upp­

höra att gälla. Här åsyftade bestämmelser motsvaras i konventionen av nya

regler i samma ämnen utom i vad avser de mellan Sverige och Norge å ena

sidan samt det Förenade Konungariket å den andra växlade ministeriella

noterna av den 30 juli och den 4 augusti 1852 angående utlämnande, under

förutsättning av ömsesidighet, av sjömän som rymt från endera fördrags-

slutande partens fartyg i den andra partens hamnar. Anledningen till att

någon bestämmelse i detta ämne icke upptagits i konventionen är, att det

vid tiden för förhandlingarna angående konventionen icke befanns lämpligt

att genom en konvention med främmande makt föregripa den reglering som

i den blivande nya svenska sjömanslagen kunde komma att ske av frågan

om fartygsbefälhavares rätt att med tvångsmedel återhämta avviken sjö­

man. A andra sidan ansågs det vara anledning att i detta sammanhang

upphäva den ålderdomliga överenskommelsen av år 1852 och därigenom

öppna möjlighet för att träffa en ny överenskommelse i ämnet, för den hän­

delse innehållet i den blivande nya sjömanslagen skulle göra detta önskvärt.

Som av den föregående redogörelsen framgår, behandlar konventionen en

mångfald frågor, delvis av stor praktisk betydelse. Beträffande åtskilliga av

de sålunda reglerade frågorna har rättsläget hittills varit oklart. Med hänsyn

till Sveriges livliga förbindelser med Storbritannien, icke minst på sjöfar­

tens område, får det i och för sig anses önskvärt, att i förhållandet mellan

Sverige och Storbritannien kommer till stånd en så fullständig reglering som

möjligt av konsulernas rättsliga ställning och deras befogenheter. På grund

härav och då den föreliggande konventionen innefattar ändamålsenliga be­

stämmelser i de olika berörda frågorna och endast på några få, mindre vä­

sentliga punkter nödvändiggör jämkning av gällande svensk lagstiftning,

finner jag en reglering i enlighet med konventionen av hithörande frågor i

förhållandet mellan Sverige och Storbritannien vara önskvärd. Det bör emel­

lertid uppmärksammas, att konventionen skulle kunna tänkas erhålla åter­

24

Kungi. Maj.ts proposition nr 169.

verkningar i förhållandet mellan Sverige och tredje stat, gentemot vilken

Sverige vore bundet genom en klausul om behandling såsom mest gynnad

nation i något hänseende, som beröres av konventionen. I den mån konven­

tionen härigenom skulle visa sig kunna giva upphov till olägenheter, få dessa

undanröjas i särskild ordning, eventuellt genom uppsägning eller modifie­

ring av ifrågavarande äldre internationella överenskommelser. Dessa böra

i varje fall icke få hindra, att en i och för sig önskvärd reglering av förhål­

landet mellan Sverige och Storbritannien på nu förevarande område kom­

mer till stånd. Anmärkas må för övrigt, att mellan Sverige och vissa stater,

gentemot vilka Sverige är bundet av en mest gynnad nationsklausul på det

konsulära området, icke för närvarande bestå några konsulära förbindelser,

varför klausulen i förhållande till dessa stater är betydelselös.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå att den här bi-

lagda svensk-brittiska konsularkonventionen måtte underställas riksdagen

för godkännande och hemställer alltså

att Kungi. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksda­

gen att godkänna att ratifikation sker av konventionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majestät Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Ljungdahl.

BILAGOR

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Artikel 2.

I denna konvention förstås med

1. »utsändande stat», allt efter sam­

manhanget, den Höga Fördragsslutande

Part som utnämnt konsuln, eller samt­

liga territorier tillhörande denna part,

på vilka konventionen är tillämplig;

2. »mottagande stat», allt efter sam­

manhanget, den Höga Fördragsslutande

Part inom vars territorier konsuln ut­

övar den verksamhet som betingas av

hans befattning, eller samtliga territorier

tillhörande denna part, på vilka konven­

tionen är tillämplig;

3. »territorium» varje del av den mot­

tagande statens område, inom vilken en

konsuls distrikt helt eller delvis är be­

läget och som i enlighet med föreskrif­

terna i artikel 35 har förklarats utgöra en

territoriell enhet i vad avser samtliga

eller vissa av konventionens artiklar;

4. »medborgare»,

a) i förhållande till Hans Majestät

Konungen av Sverige, samtliga svenska

medborgare, därunder, då det med hän­

syn till sammanhanget är möjligt, inbe­

gripna juridiska personer som bildats en­

ligt svensk lag;

b) i förhållande till Hennes Brittiska

Majestät, samtliga medborgare i Det

Förenade Konungariket med kolonier,

samtliga medborgare i Syd-Rhodesia och

samtliga personer under brittiskt be­

skydd, därunder, då det med hänsyn till

sammanhanget är möjligt, inbegripna ju­

ridiska personer som bildats enligt lagen

i territorium, på vilket konventionen

är tillämplig;

5. »fartyg», såvitt i kapitel VII

gäller fartyg hemmahörande inom Hög

Fördragsslutande Parts territorium, far­

kost som är registrerad i hamn belä­

gen inom territorium tillhörande veder­

börande Höga Fördragsslutande Part på

vilket konventionen är tillämplig, samt,

såvitt gäller övriga kapitel, varje far­

kost (dock icke örlogsfartyg), vare sig

den är på så sätt registrerad eller icke;

Artide 2

For the purpose of this Convention

(1) the term “sending State” means,

according to the context, the High Con-

tracting Party by whom the consular

officer is appointed, or all the territories

of that party to which the Convention

applies;

(2) the term “receiving state” means,

according to the context, the High Con-

tracting Party within whose territories

the consular officer exercises the func-

tions required by his office, or all the

territories of that party to which the

Convention applies;

(3) the term “territory” means any

part of the territories of the receiving

state in which the whole or part of a

consular officer’s district is situated and

which has been notified as constituting

a territorial unit for the purpose of all

or some of the Artides of the Conven­

tion, in conformity with the provisions

of Artide 35 of the Convention;

(4) the term “nationals” means

(a) in relation to Her Britannic Majes-

ty, all citizens of the United Kingdom

and colonies, all citizens of Southern

Rhodesia and all British protected per­

sons including, where the context per-

mits, all juridical entities duly created

under the law of any territory to which

the Convention applies;

(b) in relation to His Majesty The

King of Sweden, all Swedish citizens in­

cluding, where the context permits, all

juridical entities duly created under the

law of the Kingdom of Sweden;

(5) the term “vessel” of a High Con-

tracting Party means, for the purpose

of Part VII of the Convention, any ship

or craft registered åt a port in any of

the territories of that High Contracting

Party to which the Convention applies,

and, for the purpose of the other parts

of the Convention, the word “vessel”

means any ship or craft not being a

Iiungl. Maj.ts proposition nr 169.

29

6. »konsul» envar som av territoriets

vederbörande myndigheter beviljats exe-

kvatur eller annat erkännande (däri in­

begripet interimistiskt erkännande) att

tjänstgöra i egenskap av generalkonsul,

konsul, vice konsul eller attaché. Konsul

kan vara karriärkonsul (

consul missus

)

eller honorärkonsul (

consul electus

);

7. »konsulattjänsteman» envar som

icke är konsul och som är anställd vid

konsulat i underordnad ställning, under

förutsättning att hans namn i överens­

stämmelse med bestämmelserna i artikel

6 delgivits territoriets vederbörande

myndigheter. Uttrycket inbegriper emel­

lertid icke chaufför eller den som uteslu­

tande är sysselsatt med husliga göromål

inom konsulatets lokaler eller med un­

derhåll av dessa;

8. »konsulatkansli» byggnad eller del

av byggnad, som användes uteslutande

för konsuls tjänsteverksamhet;

9. »grovt brott» i artiklarna 14 och

27 mom. 2.,

a) då fråga är om Konungariket Sve­

rige, brott för vilket kan ådömas frihets­

straff i fyra år eller däröver;

b) då fråga är om territorium, som

avses i artikel 1 mom. 2., brott för vilket

kan ådömas fängelse i fem år eller där­

över.

KAPITEL II.

Tillsättning' och distrikt.

Artikel 3.

1. Den utsändande staten må inom

den mottagande statens territorier upp­

rätta och bibehålla konsulat på ort, där

tredje stat har konsulat, ävensom på

annan ort, under förutsättning att den

mottagande staten samtycker Lill att

konsulat där upprättas. Det ankommer

på den utsändande staten att avgöra,

ship of war whether so registered or

not;

(6) the term “consular officer” means

any person who is granted an exequatur

or other authorisation (including a pro­

visional authorisation) to act in such

capacity by the appropriate authorities

of the territory; a consular officer may

be a career officer (

consul missus

) or an

honorary officer (

consul electus

);

(7) the term “consular employee”

means any person, not being a consular

officer, employed åt a consulate for the

performance of consular duties, provided

that his name has been duly com-

municated in accordance with the pro­

visions of Article 6 of the Convention to

the appropriate authorities of the ter­

ritory; the term does not, however, in-

clude drivers or any person employed

solely on domestic duties åt or in the

upkeep of the consular premises;

(8) the term “consular office” means

any building or part of a building which

is occupied exclusively for the purposes

of the official business of a consular of­

ficer;

(9) the term “grave offence’’ means,

for the purpose of Artides 14 and 27 (2)

of the Convention,

(a) in the case of any of the territories

referred to in paragraph (1) of Article 1

of the Convention, an offence for which

a sentence of imprisonment for five

years or over may be awarded;

(b) in the case of the Kingdom of

Sweden, an offence för which a sentence

of imprisonment for four years or over

may be awarded.

PART IT

Appointments and Districts

Article 3

(1) The sending state may establish

and maintain consulates in the terri­

tories of the receiving state åt any place

where any third state possesses a con­

sulate and åt any other place where the

receiving state agrees to the establish-

ment of a consulate. It shall be within

the discretion of the sending state to

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

huruvida konsulat skall vara general­

konsulat, konsulat, vicekonsulat eller

konsularagentur.

2. Den utsändande staten skall hålla

den mottagande staten underrättad om

sina konsulats distrikt och äger, där ej

annat följer av bestämmelserna under

mom. 3. nedan, fastställa gränserna för

dessa.

3. Den, mottagande staten äger mot­

sätta sig, att konsulatdistrikt omfattar:

a) område, som icke ligger inom tredje

stats konsulatdistrikt och icke är till­

gängligt för tredje stats handelsrepre-

sentanter;

b) område tillhörande tredje stat.

4. Konsul äger, sedan den mottagan­

de staten underrättats, ombesörja kon­

sulära förrättningar utom sitt konsulat­

distrikt, med mindre den mottagande

staten motsätter sig detta.

Artikel 4.

1. Den utsändande staten äger vid

vart och ett av sina konsulat tillsätta

konsuler till det antal och av den tjän­

steställning den finner lämpligt. Den ut­

sändande staten skall skriftligen under­

rätta den mottagande staten då konsul

tillsättes vid konsulat. Då fråga är om

honorärkonsul, som är medborgare i den

mottagande staten, äger denna stat be­

gära, att dess samtycke till tillsättningen

av sådan befattningshavare vid konsu­

lat på förhand inhämtas på diplomatisk

väg.

2. Exekvatur eller annat erkännande

skall så snart som möjligt och kostnads­

fritt beviljas av den mottagande staten,

sedan denna mottagit konsuls fullmakt

eller annat meddelande om tillsättning­

en. Vid behov skall interimistiskt erkän­

nande lämnas i avvaktan på att exekva­

tur eller annat slutgiltigt erkännande be­

viljas.

3. Exekvatur eller annat erkännande

skall icke vägras utan bärande skäl.

4. Den mottagande staten skall icke

anses hava samtyckt till att konsul tjänst­

gör såsom sådan eller hava tillerkänt ho­

nom de förmåner som följa av bestäm­

melserna i denna konvention, förrän den

determine whether the consulate shall

be a consulate-general, consulate, vice-

consulate or consular agency.

(2) The sending state shall keep the

receiving state informed of the district

of each of its consulates and, subject to

paragraph (3) of this Article, may pre-

scribe the limits of these districts åt its

discretion.

(3) The receiving state shall have the

right to object to the inclusion within a

consular district

(a) of any area which is not within a

consular district, and is not open to the

Trade Commissioners or commercial re­

presentatives, of a third state;

(b) of any territory of a third state.

(4) A consular officer may, upon

notification to the receiving state, per­

form consular functions outside his con­

sular district, unless the receiving state

objects.

Article 4

(1) The sending state may assign to

any of its consulates consular officers of

such number and rank as it may deem

necessary. The sending state shall notify

the receiving state in writing of the ap-

pointment of a consular officer to a con­

sulate. In the case of honorary consular

officers who are nationals of the receiving

state the latter may require that its con-

sent to the appointment of such officers

to a consulate shall be obtained in ad-

vance through the diplomatic channel.

(2) The exequatur or other authorisa-

tion shall be granted as soon as possible

and free of charge by the receiving state

on presentation of the consular officer’s

commission or other notification of ap­

pointment. When necessary, a provi­

sional authorisation shall be accorded,

pending the grant of the exequatur or

other authorisation.

(3) The exequatur or other authorisa­

tion shall not be refused without good

cause.

(4) The receiving state shall not be

deemed to have consented to a consular

officers acting as such, or to have ex-

tended to him the benefits of the pro­

visions of this Convention, until the

32

Kungl. Maj ds proposition nr 169.

Artikel S.

Den utsändande staten må, med den

mottagande statens medgivande, för

tjänstgöring vid konsulat, beläget på

den ort där den mottagande statens cen­

tralregering har sitt säte, tilldela konsu­

latet en eller flera medlemmar av först­

nämnda stats diplomatiska representa­

tion hos den mottagande staten. I sådant

fall äro bestämmelserna i artikel 4 till­

lämpliga på dessa befattningshavares

förordnande vid konsulatet. De skola

i egenskap av tjänstgörande vid konsu­

latet och med avseende på fullgörandet

av den konsulära tjänsten åtnjuta de för­

måner och vara underkastade de skyl­

digheter som stadgas i denna konven­

tion, utan att detta innebär någon in­

skränkning i de ytterligare personliga

privilegier som må tillkomma dem så­

som av den mottagande staten erkända

diplomatiska tjänstemän.

KAPITEL III.

Rättigheter och immunitet.

Artikel 9.

1. Med iakttagande av de villkor som

må vara föreskrivna i territoriets lag

äger den utsändande staten med an­

vändande av vilken som helst en­

ligt territoriets lagstiftning medgiven

upplåtelseform samt antingen i sitt eget

namn eller i en eller flera fysiska eller

juridiska personers namn, vilka före­

träda sagda stat, förvärva, innehava eller

besitta mark, byggnader, delar av bygg­

nader och fastighetstillbehör, belägna

inom territoriet och som den utsändande

staten behöver för konsulatlokaler, däri

inbegripet karriärkonsuls ämbetsbostad.

Därest enligt territoriets lag tillstånd av

territoriets myndigheter erfordras för så­

dant förvärv, skall sådant tillstånd givas,

under förutsättning att erforderliga

formföreskrifter iakttagits.

2. Den utsändande staten äger rätt

att för ändamål som avses under mom.

1. uppföra byggnader med tillbehör på

Article 8

The sending State may, with the per­

mission of the receiving state, assign to

the work of a consulate situated åt the

seat of the central government of the

receiving state one or more members of

its diplomatic mission accredited to that

state. In this event the provisions of Ar­

ticle 4 shall apply as regards their con-

sular assignment. These officers shall, in

their consular capacity and with regard

to the performance of consular functions,

be entitled to the benefits and be subject

to the obligations of this Convention,

without prejudice to any additional per­

sonal privileges to which they may be

entitled if they are recognised also as

diplomatic officers by the receiving state.

PART III.

Legal Riglits and Iimnunities

Artide 9

(1) The sending state may, in ac-

cordance with such conditions as may

be prescribed by the law of the terri-

tory, acquire, hold and occupy, under

any form of tenure which may exist

under the laws of the territory, either

in its own name or in the name of one

or more natural or juridical persons

acting on its behalf, land, buildings,

parts of buildings and appurtenances

situated in the territory and required

by the sending state for the purposes of

consular premises, including the official

residence of a career consular officer. If,

under the law of the territory, the per­

mission of the authorities of the terri­

tory must be obtained as a prerequisite to

any such acquisition, such permission

shall be granted, provided that the nec-

essary formalities have been complied

with.

(2) The sending state shall have

the right to erect, for the purposes re-

ferred to in paragraph (1) of this Article,

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

33

mark, som staten i fråga sålunda för­

värvat.

3. Likväl gäller, att den utsändande

staten icke är befriad från skyldigheten

att efterleva byggnads- eller stadsplane-

bestämmelser eller restriktioner tillämp­

liga på område, varest mark, byggnader,

delar av byggnader och fastighetstillbe-

hör, som omnämnas under mom. 1. och

2., äro belägna.

Artikel 10.

1. På konsulatbyggnads yttre inhäg­

nad eller yttermur må anbringas den ut­

sändande statens riksvapen eller annat

dess statsemblem med lämplig inskrift

på den utsändande statens officiella

språk för att utmärka konsulatet. Den

utsändande staten skall även äga rätt

att anbringa sådant vapen eller statsem­

blem med inskrift på eller bredvid kon­

sulatets ytterdörr.

2. Den utsändande statens flagga och

konsulatflagga må hissas på konsulatet

samt även, vid lämpliga tillfällen, på

konsuls bostad. Konsul må dessutom an­

bringa den utsändande statens vapen

eller emblem samt dess flagga och kon­

sulatflagga på de fordon, fartyg och luft­

fartyg som han begagnar i sin tjänste­

utövning.

3. Polis eller annan myndighet inom

territoriet må icke beträda konsulat­

kansli utan konsulatchefens medgivande

eller, därest sådant medgivande ej kan

erhållas, med mindre vederbörligt för­

ordnande givits och tillstånd jäniväl

lämnats av Ministern för Utrikes Ären­

dena för Konungariket Sveriges vid­

kommande eller av the Secretary of State

for Foreign Affairs för de i artikel 1 mom.

2.

avsedda territoriernas vidkomman­

de. Vederbörande konsuls medgivande

skall förutsättas vara lämnat i händelse

av brand eller annan svår olyckshändel­

se eller därest territoriets myndigheter

hava skälig anledning antaga, att ett brott

innefattande våldsgärning har begåtts,

håller på att begås eller omedelbart före­

står inom konsulatkansliet. Bestämmel­

serna i detta moment äro icke tillämp­

liga på konsulatkansli förestått av kon-

buildings and appurtenances on land

which it has so acquired.

(3) It is understood that the sending

state shall not be exempt from com-

pliance with any building or town plan-

ning regulations or restrictions applicable

to the area in which the land, buildings,

parts of buildings and appurtenances

referred to in paragraphs (1) and (2) of

this Article are situated.

Artide 10

(1) There may be placed, on the outer

enclosure and outer wall of the building

in which a consulate is installed, the

coat-of-arms or national device of the

sending state with an appropriate in-

scription designating the consulate in

the official language of the sending

state. It shall also be permitted to place

such coat-of-arms or national device

and inscription on or by the entrance

door to the consulate.

(2) The flag of the sending state and

its consular flag may be flown åt the

consulate and also, on suitable occa-

sions, åt the consular officer’s residence.

In addition, a consular officer may place

the coat-of-arms or device and fly the

flag of the sending state and its consular

flag on the vehicles, vessels and aircraft

which he employs in the exercise of his

duties.

(3) A consular office shall not be en-

tered by the police or other authorities

of the territory except with the consent

of the consular officer in charge, or, if

such consent cannot be obtained, pur-

suant to appropriate writ or process and

with the consent of the Secretary of

State for Foreign Affairs in the case of

the territories referred to in paragraph

(1) of Article 1, or of the Minister for

Foreign Affairs in the case of the King-

dom of Sweden. The consent of such

consular officer shall be assumed in the

event of fire or other disaster or if the

authorities of the territory have reason-

able cause to believe that a crime of

violence has been or is being or is about

to be committed in the consular office.

The provisions of Ihis paragraph shall

not apply to a consular office in the

charge of a consular officer who is a

:{

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. Nr ISO.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

sul, som är medborgare i den mottagan­

de staten eller som icke är medborgare i

den utsändande staten.

4. Konsulat må icke brukas såsom

fristad för någon som söker undfly de

rättsvårdande myndigheterna. Därest

konsul vägrar att efter lagenlig begäran

av territoriets myndigheter utlämna per­

son som nu sagts, äga myndigheterna,

med iakttagande av bestämmelserna un­

der mom. 3., om det är nödvändigt, be­

träda konsulatkansliet för att gripa

vederbörande.

5. Vid beträdande eller undersökning

av konsulatkansli jämlikt mom. 3. och 4.

skall vederbörlig hänsyn tagas till kon­

sula tarkivets i artikel 12 mom. 1. stad­

gade okränkbarhet.

6. Konsul må ej utnyttja de privi­

legier som enligt denna konvention till­

lagts konsulatkansli för något ändamål

som icke sammanhänger med hans

tjänsteutövning.

Artikel 11.

1. Mark, byggnader, delar av byggna­

der och fastighetstillbehör, däri inbegri­

pet möbler och inredning, som inneha­

vas uteslutande för de i artikel 9 mom.

1.

angivna ändamålen, jämte konsu­

lats fordon, fartyg och luftfartyg, skola

icke vara underkastade militära rekvi­

sitioner eller inkvarteringar. Sådan mark

ävensom sådana byggnader, delar av

byggnader och fastighetstillbehör åtnju­

ta däremot icke immunitet mot expro­

priation eller beslag för försvarsändamål

eller för allmännyttigt ändamål i över­

ensstämmelse med territoriets lagstift­

ning, men, därest det blir nödvändigt att

vidtaga sådan åtgärd beträffande egen­

dom av ifrågavarande slag, skall all hän­

syn tagas för att undvika störning av

den konsulära tjänsten.

2. Konsul eller konsulattjänsteman åt­

njuter vidare, under förutsättning i vart­

dera fallet att han uppfyller de under

mom. 5. nedan angivna villkoren, befriel­

se från militära rekvisitioner, pålagor eller

inkvarteringar i vad avser hans bostad,

möbler och husgeråd samt alla fordon,

fartyg och luftfartyg i hans besittning.

Detta privilegium må icke utvidgas till

national of the receiving state or who

is not a national of the sending state.

(4) A consulate shall not be used to

afford asylum to fugitives from justice.

If a consular officer shall refuse to sur-

render a fugitive from justice on the

lawful demand of the authorities of the

territory, these authorities, subject to

the provisions of paragraph (3) of this

Article in regard to the consular office,

may, if necessary, enter to apprehend

the fugitive.

(5) Any entry into or search of a con­

sular office pursuant to paragraphs (3)

and (4) of this Article shall be conducted

with due regard to the inviolability of

the consular archives, as recognised in

paragraph (1) of Article 12.

(6) A consular officer shall not take

advantage of the privileges accorded to

the consular office by this Convention

for any purpose not connected with the

exercise of his consular functions.

Article 11

(1) Land, buildings, parts of buildings

and appurtenances, including the fur-

niture and equipment thereof, held or

occupied exclusively for the purposes

referred to in paragraph (1) of Ar­

ticle 9, together with the vehicles, ves-

sels and aircraft of a consulate, shall not

be subject to military requisitions or

billeting. Such land, buildings, parts of

buildings and appurtenances shall not

be immune from expropriation or seizure

for purposes of national defence or

public utility in accordance with the

laws of the territory, but, if it is neces­

sary to take any such measure with re­

gard to any such property, every con-

sideration shall be shown to avoid inter-

ference with the performance of con­

sular functions.

(2) In addition, a consular officer or

employee, provided, in either case, that

he complies with the conditions specified

in paragraph (5) of this Article, his re-

sidence, furniture and other household

artides, and all vehicles, vessels and air­

craft held or possessed by him, shall

enjoy exemption from all military re­

quisitions, contributions or billeting.

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

35

att omfatta annan lionom tillhörig egen­

dom. Konsuls eller konsulattjänstemans

bostad åtnjuter icke immunitet mot ex­

propriation eller beslag för försvarsända­

mål eller för allmännyttigt ändamål i

överensstämmelse med territoriets lag­

stiftning.

3. Vid expropriation eller beslag av

konsulat, som äges av den utsändande

staten eller för dess räkning under form

av äganderätt innehaves av konsul eller

konsulattjänsteman eller annan fysisk

eller juridisk person, skall ersättning ut­

gå för alla ägarintressen. Under konsulat

inbegripes härvid all mark ävensom alla

byggnader, delar av byggnader och fastig-

hetstillbehör, som innehavas eller besit­

tas uteslutande för något av de ändamål

som avses i artikel 9 mom. 1. Ersätt­

ningen skall erläggas i en form, som

med lätthet möjliggör dess förvandling

till den utsändande statens mynt och

överförande till denna stat, och utbetal­

ningen skall ske efter den officiella sälj-

kurs som är fördelaktigast för den ut­

sändande staten vid den tidpunkt då

egendomen exproprierades eller togs i

beslag. Ersättningen skall utbetalas icke

senare än tre månader från den dag då

dess belopp slutligt fastställdes.

4. Konsul, under förutsättning att

han icke är medborgare i den mottagan­

de staten, ävensom konsulattjänsteman,

under förutsättning att han uppfyller de

under mom. 5. nedan angivna villkoren,

åtnjuter befrielse från skyldighet att göra

tjänst vid försvaret, polisen, förvalt­

ningen eller såsom ledamot av jury.

5. De villkor till vilka hänvisas un­

der mom. 2. och 4. äro, att vederbörande

a) är medborgare i den utsändande

staten och icke är medborgare i den

mottagande staten;

b) icke bedriver enskild förvärvsverk­

samhet inom territoriet; samt

c) icke var stadigvarande bosatt inom

territoriet vid den tidpunkt då han för­

ordnades att tjänstgöra vid konsulatet.

Artikel 12.

1. Konsulats arkiv och alla dess andra

tjänstehandlingar skola alltid vara

okränkbara, och territoriets myndighe-

This privilege shall not be extended to

other property belonging to him. The

residence of a consular officer or em-

ployee shall not be immune from ex­

propriation or seizure for purposes of

national defence or public utility in ac-

cordance with the laws of the territory.

(3) Further, due compensation for ex­

propriation or seizure, payable åt the

official selling rate of exchange most

favourable to the sending State åt the

time when the property was expropri-

ated or seized, in a form readily con-

vertible into the currency of and trans-

ferable to the sending state, in respect

of all proprietary interests in a con-

sulate (including all land, buildings,

parts of buildings and appurtenances,

held or occupied exclusively for the

purposes referred to in paragraph (1)

of Article 9) owned by the sending state,

or vested in a consular officer or em-

ployee or other natural or juridical per­

son acting on behalf of the sending state,

shall be paid not later tlian three months

from the date on which the amount of

compensation for expropriation or sei­

zure has been finally fixed.

(4) A consular officer, provided tliat

he is not a national of the receiving

state, and also a consular employee,

provided that he complies with the con-

ditions specified in paragraph (5) of this

Article, shall enjoy exemption from

military, naval, air, police, administra­

tive or jury service of every kind.

(5) The conditions referred to in para-

graphs (2) and (4) of this Article are that

the person concerned shall

(a) be a national of the sending state

and not possess the nationality of the

receiving state; and

(b) not be pngaged in any private oc-

cupation for gain in the territory; and

(c) not liave been ordinarily resident

in the territory åt the time of his ap-

pointment to the consulate.

Article 12

(1) The archives and all other official

documents and papers of a consulate

shall åt all times be iimolable and the

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

ter må icke under någon förevändning

undersöka eller kvarhålla dem.

P 2. Sådana arkiv och tjänstehandling-

ar skola förvaras åtskilda från kon­

sul och konsulattjänsteman tillhöriga

handlingar, böcker eller korrespondens

i andra ämnen. Detta innebär dock

icke, att diplomatiska arkiv och tjänste-

handlingar skola förvaras åtskilda från

konsulära arkiv och tjänstehandlingar,

därest konsulatkansli är beläget inom en

beskicknings lokaler.

3. a) Karriärkonsul äger upprätthålla

förbindelse med sin regering, med den

beskickning under vilken han lyder och

med andra den utsändande statens kon­

sulat, som äro belägna inom samma ter­

ritorium, genom post, telegraf, telefon

och andra allmänna kommunikations­

medel samt äger avsända och mottaga

tjänstekorrespondens i konsulär kurir-

säck eller annan förseglad förpackning,

som icke må innehålla annat än tjänste-

post, och äger i båda fallen använda

hemligt språk. Då endera av de Höga

Fördragsslutande Parterna befinner sig i

krig eller i överhängande krigsfara, må

emellertid inskränkning göras i rätten

att meddela sig med beskickningen, där­

est denna är belägen utom den motta­

gande statens territorium. Karriärkon­

sul äger tillika på enahanda sätt upp­

rätthålla förbindelse med andra den ut­

sändande statens beskickningar och kon­

sulat ävensom med myndigheter inom

denna stats övriga territorier, dock att

denna rätt må inskränkas då endera av

de Höga Fördragsslutande Parterna be­

finner sig i krig eller i överhängande

krigsfara.

b) Frågan i vad mån bestämmelserna

under a) skola utsträckas till honorär-

konsuler kommer att regleras genom sär­

skilda avtal, som tid efter annan kom­

ma att slutas mellan de Höga Fördrags­

slutande Parterna.

4. Konsulats under mom. 3. omnämn­

da tjänstepost skall vara okränkbar och

territoriets myndigheter må icke under­

söka eller kvarhålla densamma. I sagda

moment nämnda säckar och förpack­

ningar skola vara berättigade att åt­

njuta samma behandling som den mot-

authorities of the territory may not

under any pretext examine or detain

any of them.

(2) Such archives and official docu-

ments and papers shall be kept separate

from papers, books or correspondence of

a consular officer or employee relating

to other matters. This provision does

not require the separation of diplomatic

from consular archives and official

papers when a consular office is situated

on the premises of a diplomatic mission.

(3) (a) A career consular officer shall be

entitled to communicate with his govern-

ment, with his superintending diplomatic

mission or with other consulates of the

sending State which are situated in the

same territory by post, telegraph, tele-

phone and other public services, and may

send and receive official correspondence

by sealed consular pouches and bags

which shall contain nothing but such offi­

cial correspondence, and may, in both

cases, use secret language. When, however,

either High Contracting Party is åt war,

or is confronted with imminent risk of

war, such right of communication and

correspondence with the superintending

diplomatic mission, if the latter is situ­

ated outside the territories of the re-

ceiving state, may be restricted. A career

consular officer may, in addition, sim-

ilarly communicate and correspond with

other diplomatic missions and consulates

of the sending state or with the authori-

ties of other territories of that state,

provided that, when either High Con­

tracting Party is åt war, or is confronted

with imminent risk of war, this extended

right may be restricted.

(b) In the case of honorary consular

officers, the application of the provisions

of sub-paragraph (a) of this paragraph

will be regulated by special arrangements

to be made from time to time between

the High Contracting Parties.

(4) The official consular correspond­

ence referred to in paragraph (3) of this

Artide shall be inviolable and the autho-

rities of the territory shall not examine

or detain it. The pouches and bags re­

ferred to in the said paragraph shall be

entitled to receive the same treatment

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

låtligt och möjligt, låta upptaga sådant

vittnesmål, muntligen eller skriftligen,

på hans ämbetsrum eller i hans bo­

stad.

4. Samtliga motorfordon, fartyg och

luftfartyg, som tillhöra den utsändande

staten och brukas för konsulats, konsuls

eller konsulattjänstemans räkning, och

likaså motorfordon, fartyg och luftfartyg,

som tillhöra konsul eller konsulattjänste­

man, skola, i den mån så erfordras enligt

territoriets lagstiftning, vara trafikförsäk-

rade i vad avser skada som vållas tredje

man. Talan av tredje man rörande så­

dan skada skall anses vara en talan, som

medför skyldighet att ingå i svaromål

enligt bestämmelserna under mom. 2.

Konsul eller konsulattjänsteman må icke

på grund av bestämmelserna i artikel

12 mom. 5. vägra att förete handling

eller att avgiva utsaga i samband med

sådan talan.

5. Så länge karriärkonsul innehar

exekvatur eller annat erkännande, skall

han jämte sin hustru och de hans under-

åriga barn som bo hos honom icke vara

underkastad i territoriet gällande lag­

stiftning rörande registrering av utlän­

ningar och uppehållstillstånd samt må

icke utvisas.

Artikel 14.

Med mindre den utsändande staten så

begär eller samtycker därtill, må kar­

riärkonsul icke inom territorium tillhö­

rande den mottagande staten hållas i

häkte i avbidan på eller under rättegång

rörande handling, som han begått utom

tjänsten, såvida han icke anklagas för

grovt brott enligt definitionen i artikel

2 mom. 9.

KAPITEL IV.

Finansiella privilegier.

Artikel 15.

Den utsändande staten, eller fysisk

eller juridisk person som företräder den­

samma, skall inom territoriet vara be­

friad från skyldighet att utgöra skatt

eller liknande pålaga (vare sig statlig,

kommunal eller annan), som utgår på

shall, wherever permissible and pos-

sible, arrange for the taking of such

testimony, orally or in writing, åt his

office or residence.

(4) All motor vehicles, vessels and air-

craft owned by the sending state and

used for the purposes of a consulate or for

the purposes of a consular officer or em-

ployee, and likewise all motor vehicles,

vessels and aircraft owned by a con­

sular officer or employee shall, in con-

formity with the law of the territory,

be insured by policies against third

party risks. Any action by a third party

in respect of any such risk shall be

deemed to be an action involving lia-

bility as set out in paragraph (2) of this

Artide, and the provisions of paragraph

(5) of Article 12 shall not entitle a con­

sular officer or employee to refuse to

produce any document or to give evi-

dence in connexion with such an action.

(5) While he continues to hold his

exequatur or other authorisation, a

career consular officer, together with

his wife and minor children residing

with him, shall be exempt from the re-

quirements of the laws of the territory

with regard to the registration of for-

eigners and permission to reside, and

shall not be subject to deportation.

Article 14

Except åt the request or with the con-

sent of the sending state a career con­

sular officer shall not be subjected in

any territory of the receiving state to

detention in custody pending trial, in

respect of acts performed otherwise

than in his official capacity, unless he is

accused of a grave offence as defined in

Article 2 (9) of this Convention.

PART IV.

Financial Privileges

Article 15

The sending state or any natural or

juridical person acting on its behalf

shall, in the territory, be exempt from

all taxes or other similar charges of any

kind (national, state, provincial, munic-

ipal or other) in respect of

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

nan ersättning, som konsulattjänsteman

uppbär i vederlag för tjänstgöring vid kon­

sulat, dock under förutsättning att han

är medborgare i den utsändande staten

och icke är medborgare i den mottagan­

de staten.

4. Karriärkonsul och konsulattjänste­

man skola vidare, med undantag för vad

som stadgas under mom. 5. nedan, inom

territoriet vara befriade från skyldighet

att utgöra skatt eller liknande pålaga, som

påföres eller uppbäres eller kan komma

att påföras eller uppbäras av den mot­

tagande staten eller någon dess delstat,

provins, kommun eller efter annan in­

delningsgrund bestämd del därav och

som icke är skatt eller avgift, utgående

på eller med anledning av varuinförsel

till territoriet, beträffande vilket slag av

skatt eller avgift frågan om befrielse be­

handlas uteslutande i artikel 17. Vad nu

sagts gäller likväl endast under förut­

sättning att konsuln eller konsulat­

tjänstemannen ifråga

a) icke är medborgare i den motta­

gande staten;

b) icke bedriver enskild förvärvsverk­

samhet inom territoriet; samt

c) är fast anställd i den utsändande

statens tjänst eller, därest så icke är

fallet, icke var stadigvarande bosatt

inom territoriet vid den tidpunkt då han

förordnades att tjänstgöra vid konsula­

tet.

5. a) Bestämmelserna under mom. 4.

äro endast tillämpliga på skatter eller lik­

nande pålagor, som, i frånvaro av skatte­

befrielse enligt denna artikel, skulle en­

ligt lag åvila konsuln eller konsulattjän­

stemannen. De äro icke tillämpliga på

skatter eller liknande pålagor, som en­

ligt lag åvila annan person, även om

bördan därav kan övervältras på kon­

suln eller konsulattjänstemannen. Där­

est emellertid inkomst från källa utan­

för territoriet tillkommer konsul eller

konsulattjänsteman, men inkomsten till

honom utbetalas eller för hans räkning

uppbäres av bank eller annat ombud

inom territoriet, som har att avdraga

inkomstskatt vid utbetalning av in­

komsten samt redovisa den på så sätt

avdragna skatten, skall konsuln eller

cial emoluments, salary, wages or al-

lowances received by a consular em-

ployee as compensation for his services

åt a consulate, provided that such con­

sular employee is a national of the

sending state and not a national of the

receiving state.

(4) A career consular officer or con­

sular employee shall, in addition, except

as provided in paragraph (5) of this Ar­

tide, be exempt in the territory from all

taxes or other similar charges of any

kind which are or may be imposed or

collected by the receiving state, or by any

state, province, municipality or other

local subdivision thereof, other than

taxes or duties imposed upon or by

reason of importation into the territory,

exemption from which is dealt with ex-

clusively in Artide 17, provided that

such officer or employee is

(a) not a national of the receiving

state; and

(b) not engaged in private occupation

for gain in the territory; and

(c) a permanent employee of the send­

ing state, or if not a permanent em­

ployee thereof, was not ordinarily resi­

dent in the territory åt the time of his

appointment to the consulate.

(5) (a) The provisions of paragraph

(4) of this Artide shall apply only to

taxes or other similar charges in respect

of which the consular officer or em­

ployee would, in the absence of the

exemption provided by this Artide, be

the person legally liable, and shall not

apply to taxes or other similar charges

in respect of which some other person is

legally liable, notwithstanding that the

burden of the tax or other similar charge

may be passed on to the consular officer

or employee. If, however, a consular

officer or employee is entitled to income

from sources outside the territory but

that income is payable to him or col­

lected on his behalf, by a banker or

other agent within the territory who is

required to deduct income tax on pay-

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

mål, inbegripet fordon, fartyg och

luftfartyg, avsedda att brukas uteslu­

tande av honom själv och av familje­

medlemmar, som tillhöra hans hushåll,

utan att egendomen belägges med skatt

eller avgift (vare sig statlig, kommunal

eller annan) utgående på eller med anled­

ning av sådan införsel. Denna befrielse

skall gälla såväl då egendomen åtföljer

konsuln vare sig vid hans första ankomst

till tjänstgöringsorten eller vid senare

inresor dit som då egendomen, efter

konsulns tillträde av sin befattning, sän­

des till honom och införes under den tid

han innehar sin befattning.

3. Likväl gäller, att

a) den mottagande staten äger såsom

villkor för att bevilja den befrielse som

stadgas i denna artikel fordra, att med­

delande lämnas om införsel eller åter-

utförsel av den berörda egendomen på

sätt, som den mottagande staten må

föreskriva;

b) enär den befrielse som stadgas i

denna artikel avser föremål, som införas

enbart för tjänstebruk eller för person­

ligt bruk, denna icke omfattar bland annat

föremål, vilka införas till nytta för andra

eller som äro avsedda för försäljning

eller för andra kommersiella ändamål.

Föremål, som införas såsom handels-

prover uteslutande för att utställas inom

konsulat och därefter återutföras eller

förstöras, skola emellertid icke anses

uteslutna från den befrielse som stad­

gas i denna artikel;

c) den mottagande staten äger före­

skriva, att den befrielse som stadgas i

denna artikel icke skall gälla produk­

ter, som odlats, framställts eller tillver­

kats inom territoriet, och som utförts

därifrån utan erläggande av eller mot

återbetalning av skatter eller avgifter,

som skulle hava erlagts, därest sådan

utförsel icke ägt rum;

d) intet i denna artikel får tolkas så­

som innefattande tillstånd att till terri­

toriet införa vara, som enligt uttrycklig

bestämmelse i lag är underkastad in­

förselförbud.

he fulfils the conditions specified in par-

agraph (4) of Article 16, exclusively

för his personal use or the use of mem-

bers of his family forming part of his

household, shall be exempt from all taxes

or duties (national, state, provincial,

municipal or other) imposed upon or by

reason of importation, whether accom-

panying him to his consular post, either

upon first arrival or upon subsequent

arrivals, or subsequently consigned to

him åt his post and imported åt any

time while he is assigned to such post.

(3) It is, however, understood that

(a) the receiving state may, as a con-

dition to the granting of the exemption

provided in this Article, require that a

notification of any importation or re-

exportation be given in such manner as

it may prescribe;

(b) the exemption provided in this

Article, being in respect of artides im­

ported för official or personal use only,

does not extend to,

inter alia,

artides

imported as an accommodation to others

or för sale or for other commercial pur­

poses. However, artides imported as

samples of commercial products solely

for display within a consulate and sub­

sequently re-exported or destroyed shall

not be regarded as excluded from the

exemption provided in this Article;

(c) the receiving state may determine

that the exemption provided in this Ar­

ticle does not apply in respect of artides

grown, produced or manufactured in the

territory which have been exported

therefrom without payment of or upon

repayment of taxes or duties which

would have been chargeable but för such

exporta tion;

(d) nothing herein shall be construed

so as to permit the entry into the terri­

tory of any article the importation of

which is specifically prohibited by law.

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

sändande staten inom konsulns distrikt

anhålles eller häktas i avvaktan på rät­

tegång eller på annat sätt berövas sin

frihet.

2. Konsul skall tillåtas att utan dröjs­

mål besöka, enskilt samtala med samt

ombesörja rättshjälp åt medborgare i

den utsändande staten, som sålunda är

anhållen, häktad eller eljest berövad

sin frihet för rättsförhandlingar eller

förhör eller som äger rätt att fullfölja

talan i sin sak enligt de för ordinära

rättsmedel gällande bestämmelserna om

den tid inom vilken talan må full­

följas. Meddelande från sådan med­

borgare till konsuln skall utan dröjs­

mål vidarebefordras av territoriets myn­

digheter.

3. Efter anmälan hos vederbörande

myndighet äger konsul, utan att detta in­

nebär någon inskränkning i bestämmel­

serna under mom. 2., rätt att besöka med­

borgare i den utsändande staten, som

inom hans distrikt är berövad sin frihet

för att avtjäna frihetsstraff. Sådant be­

sök skall ske under iakttagande av de

föreskrifter som gälla för den anstalt där

fången är intagen. Emellertid skola så­

dana föreskrifter medgiva konsul skälig

möjlighet att träffa och samtala med

medborgare i den utsändande staten.

Artikel 20.

Konsul äger inom sitt distrikt främja

den utsändande statens intressen på

handelns, konstens, vetenskapens, yr­

keslivets och undervisningens områden.

Artikel 21.

Konsul äger inom sitt distrikt

1. a) upptaga förklaring, som må vara

föreskriven i den utsändande statens

medborgarskapslagstiftning;

b) sända meddelande till och mottaga

anmälan från medborgare i den utsän­

dande staten, i fall då så må vara före­

skrivet i den utsändande statens lag-

national of the sending state is confined

in prison awaiting trial or is otherwise

detained in custody within his district.

(2) A consular officer shall be per-

mitted to visit without delay, to con-

verse privately with and to arrange legal

representation for, any national of the

sending state who is so confined or

detained for the purpose of any pro-

ceedings or interrogations or who is en-

titled to appeal under the ordinary rules

as to the time within which an appeal

may be made. Any communication from

such a national to the consular officer

shall be forwarded without delay by the

authorities of the territory.

(3) Without prejudice to the provi­

sions of paragraph (2) of this Article,

when a national of the sending state is

detained in custody in pursuance of his

sentence, the consular officer within

whose district he is detained shall, upon

notification to the appropriate authority,

have the right to visit him. Any such

visit shall be conducted in accordance

with the regulations in force in the in­

stitution in which he is detained, it

being understood, however, that such

regulations shall permit reasonable ac­

cess to and opportunity of conversing

with such national.

Article 20

A consular officer may, within his

district, further the commercial, artistic,

scientific, professional and educational

interests of the sending state.

Article 21

A consular officer may, within his

district,

(1) (a) receive such declarations as may

be required to be made under the na-

tionality laws of the sending state;

(b) issue such notices to, and receive

such declarations from, a national of the

sending state as may be required under

the laws of the sending state with regard

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

moment, som vidtagits av konsul be­

träffande handlingar, vilka erfordras en­

ligt den mottagande statens lagstiftning.

KAPITEL VI.

Utredning- av dödsbon.

Artikel 22.

1. Då avliden person efterlämnar

egendom i territoriet samt medborgare i

den utsändande staten, som icke är bo­

satt inom territoriet och icke är där

rättsligen företrädd, har rätt till eller

reser anspråk på egendomen eller del

därav (till exempel i egenskap av testa­

mentsexekutör eller testamentstagare

eller arvinge enligt lag), är konsul, inom

vars distrikt dödsboet utredes eller, om

någon dödsboutredning icke inletts,

egendomen finnes, behörig att företräda

medborgaren i den utsändande staten i

vad avser dennes rätt i dödsboet eller

till egendomen, såsom om giltig full­

makt av honom hade utställts för kon­

suln. Därest medborgaren i den utsän­

dande staten senare blir rättsligen före­

trädd inom territoriet, kommer konsuln

i samma ställning som om han tidigare

innehaft en fullmakt, vilken upphört att

gälla från den tidpunkt då han under­

rättades om att vederbörande är på an­

nat sätt rättsligen företrädd eller, för

det fall att konsuln redan erhållit be­

myndigande enligt bestämmelserna un­

der mom. 3. nedan, från den tidpunkt

då bemyndigande i stället meddelades

medborgaren i den utsändande staten

på begäran av honom själv eller av hans

rättslige ställföreträdare.

2. Bestämmelserna under mom. 1. äro

tillämpliga oavsett den avlidnes med­

borgarskap och platsen för dödsfallet.

3. Då konsul enligt bestämmelserna

under mom. 1. är behörig att företräda

någon, äger han vidtaga åtgärder för att

referred to in this paragraph, performed

by a consular officer in connexion with

documents required under the laws of

the receiving State.

PART VI.

Estates and Transfers of Propert}-

Artide 22

(1) In any case where a deceased per­

son leaves property in the territory and a

legal or equitable interest in such prop­

erty (for instance, as executor or bene-

ficiary under a will or in cases of in-

testacy) is held or claimed by a national

of the sending state who is not resident

in the territory and is not legally rep-

resented there, the consular officer in

whose district the estate of the deceased

person is being administered or, if no

administration has been instituted, his

property is situated shall have the right

to represent such national as regards his

interests in the estate or property as if

valid powers of attorney had been ex-

ecuted by him in favour of the consular

officer. If subsequently such national

becomes legally represented in the ter­

ritory, the consular officer’s position

shall be as if he previously had a power

of attorney from the national which has

ceased to be operative as from the date

when the consular officer is informed

that such national is otherwise legally

represented or, if a grant has already

been made to the consular officer in ac-

cordance with the provisions of para­

graph (3) of this Article, as from the date

when a further grant is made to that

national on his own application or on

the application of his legal representa­

tive.

(2) The provisions of paragraph (1) of

this Article shall apply whatever the na-

tionality of the deceased person and ir-

respective of the place of his death.

(3) In any case where a consular

officer has a right of representation

under paragraph (1) of this Article, he

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

c) Domstolen må inom ramen för

sina befogenheter förelägga konsuln att

ingiva tillfredsställande bevis för att

de personer som enligt lag ha rätt till

tillgångarna även mottagit dessa eller,

för den händelse konsuln icke förmår

förebringa sådan bevisning, förelägga

honom att återbetala eller återlämna

tillgångarna till behörig myndighet eller

person. Domstolen äger ock, då konsuln

i övrigt har fullständigt*utrett döds­

boet, förordna, att tillgångarna skola

utanordnas till vederbörande på annat

sätt som domstolen må föreskriva.

5. Konsul skall vidare inom sitt

distrikt vara behörig att utan föregående

bemyndigande omhändertaga och skifta

dödsbo av ringa värde efter medborgare

i den utsändande staten i den utsträck­

ning som må vara medgiven enligt

territoriets lag och under de betingelser

i övrigt som denna kan föreskriva.

6. Därest konsul gör bruk av den

behörighet i fråga om utredning av

dödsbo som stadgas under mom. 1.—5.,

skall han med avseende härå vara un­

derkastad territoriets lag och lyda under

dess domstolar på enahanda sätt som

medborgare i den mottagande staten.

7. Då territoriets ortsmyndigheter,

vare sig förvaltande eller dömande, få

kännedom om

a) att det inom territoriet finnes ett

dödsbo med avseende på vilket konsul

kan vara behörig att bevaka någons

rätt enligt vad under mom. 1.—6. före-

skrives; eller

b) att medborgare i den utsändande

staten avlidit inom territoriet och att

det av omständigheterna framgår, att

behörighet att omhändertaga den avlid­

nes efterlämnade egendom icke till­

kommer annan inom territoriet varande

eller därstädes företrädd person än nå­

gon som på sin tjänsts vägnar äger

sådan behörighet,

skola myndigheterna underrätta ve­

derbörande konsul om förhållandet.

(c) The court may exercise any dis-

cretion which it possesses to order the

consular officer to furnish reasonable evi-

dence of the receipt of the assets by

the persons entitled to them by law or

to repay or return those assets to the

competent authority or person in the

event of his being unable to furnish

such evidence, or it may order that, the

consular officer having otherwise fully

administered the estate, the actual trans­

mission of the assets to those persons

shall be effected through such other

channels as it may direct.

(5) A consular officer shall, in addi­

tion, be entitled within his district to

receive and distribute an estate of small

value of a deceased national of the

sending state without first obtaining a

grant of representation, to the extent

that, and subject to the conditions

under which, this may be permitted

under the laws of the territory.

(6) If a consular officer exercises the

rights referred to in the preceding para-

graphs of this Article with regard to

an estate, he shall in that matter be

subject to the law of the territory and

to the jurisdiction of the courts of the

territory in the same manner as a na­

tional of the receiving state.

(7) In any case where it is brought

to the knowledge of the local authorities

(administrative or judicial) of the ter­

ritory that

(a) there is an estate in the territory

with regard to which the consular of­

ficer may have a right to represent

interests under the preceding paragraphs

of this Article; or

(b) a national of the sending state

has died in the territory and it appears

that there is not present or represented

in the territory any person, other than

a public administratör or similar of-

ficial, entitled to claim administration

of any property which the deceased may

have left there,

they shall inform the consular officer

to this effect.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

hava tillkommit den person konsuln

företräder eller på vilkens vägnar han

mottager penningmedlen eller egen­

domen, därest utbetalandet, överläm­

nandet eller överförandet därav skett

direkt till denne.

KAPITEL VII.

Sjöfart.

Artikel 25.

1. Då fartyg hemmahörande i den

utsändande staten angör hamn (varmed

förstås varje plats dit fartyg må in­

komma) i den mottagande staten, skall

det tillåtas fartygets befälhavare och

medlemmarna av dess besättning att

träda i förbindelse med konsul, inom

vilkens distrikt hamnen är belägen, och

konsuln skall äga obehindrat fullgöra

sina i artikel 26 uppräknade åligganden

utan inblandning från territoriets myn­

digheters sida. För fullgörande av sådant

åliggande må konsul personligen och,

om han så önskar, åtföljd av konsulat­

tjänstemän tillhörande hans personal,

gå ombord på fartyget sedan detta

inklarerats. I samband med konsuls nu

ifrågavarande tjänsteåtgärder äga befäl­

havaren och vederbörande medlemmar

av besättningen uppsöka konsulatet,

såvida icke territoriets myndigheter

motsätta sig detta på den grund att

det icke skulle vara möjligt för befäl­

havaren och ifrågavarande medlemmar

av besättningen att återkomma ombord

före fartygets avgång. I händelse sådant

förbud meddelas, skola territoriets myn­

digheter omedelbart underrätta veder­

börande konsul.

2. Konsul äger begära bistånd av

territoriets myndigheter med avseende

på fullgörandet av hans förenämnda

tjänsteåligganden, och myndigheterna

skola lämna erforderligt bistånd, så­

vida ej särskilda skäl föreligga, som

utgöra tillräcklig grund för att i det

enskilda fallet vägra bistånd.

Artikel 26.

1. Konsul äger förhöra befälhavaren

och medlemmarna av besättningen, un-

he represents or on whose behalf he

receives the money or property would

have acquired, if the money or property

had been paid, delivered or transferred

to such person directly.

PART VII.

Shipping

Article 25

(1) When a vessel of the sending State

visits a port (which ineludes any place

to which a vessel may come) in the

receiving State, the master and the

members of the crew of the vessel

shall be permitted to communicate with

the consular officer in whose district the

port is situated and the consular officer

shall be permitted freely to perform

the duties enumerated in Article 26

without interference on the part of

the authorities of the territory. For

the purpose of performing any of these

duties, a consular officer, accompanied,

if he so desires, by consular em-

ployees on his staff, may proceed per-

sonally on board the vessel after she

has received

pratique.

In connexion with

these duties the master and appropriate

members of the crew may proceed to

the consulate, unless the authorities of

the territory shall object on the ground

that it would not be practicable for

the master and members of the crew

concerned to rejoin the vessel before

her departure. In the event of such

objection being made the authorities of

the territory shall immediately inform

the appropriate consular officer.

(2) The consular officer may invoke

the assistance of the authorities of the

territory in any matter pertaining to

the performance of these duties, and

they shall give the requisite assistance,

unless they have special reasons wdiich

would fully warrant refusing it in a

particular case.

Article 26

(1) The consular officer may question

the master and members of the crew,

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

toriets förvaltande myndigheter icke be­

fatta sig med någon fråga rörande skepps-

tjänsten eller fartygets inre förhållanden

i övrigt. Territoriets dömande myndighe­

ter skola icke till handläggning upptaga

tvister mellan befälhavare och med­

lem av besättningen angående lön

eller arbetsavtal i övrigt utan att under­

rätta vederbörande konsul samt skola

vägra att upptaga sådan tvist, därest

konsuln gör invändning däremot. De

förvaltande och dömande myndigheter­

na skola icke ingripa med anledning av

att sjöman för disciplinöverträdelse hål­

les i förvar ombord, under förutsättning

att åtgärden står i överensstämmelse

med den utsändande statens lag och

icke är förenad med oförsvarlig sträng­

het eller omänsklighet.

2. Utan att frånsäga sig domsrätten

över brott, som begås ombord på fartyg

i territoriets hamnar eller territorial­

vatten och som äro straffbara enligt där

gällande lag, eller rätten att eljest till-

lämpa sådan lag avseende nu nämnda

fartyg eller personer och egendom om­

bord, bekräfta de Höga Fördragsslu-

tande Parterna sitt godtagande av den

internationella sedvänja enligt vilken

territoriets myndigheter, utom på be­

gäran av konsul eller med dennes med­

givande, icke skola

a) befatta sig med vad som tilldrager

sig ombord på fartyget annat än för att

upprätthålla lugnet och ordningen eller

för att tillgodose den allmänna hälso­

vården och säkerheten; eller

b) anställa åtal för brott som begås

ombord på fartyget, med mindre dessa,

i. beröra lugnet eller säkerheten i

hamnen eller territoriets lagstiftning

rörande allmän hälsovård, invandring,

säkerhet till sjöss, tull eller liknande

ämnen; eller

ii. begås av eller mot andra personer

än befälhavaren eller medlemmar av

besättningen eller av eller mot med­

borgare i den mottagande staten; eller

iii. utgöra grova brott enligt defini­

tionen i artikel 2 mom. 9.

ministrative authorities of the territory

shall not concern themselves with any

matter relating to the internal manage­

ment of the vessel. The judicial author­

ities of the territory shall not entertain

any proceedings with regard to disputes

as to wages and contracts of service

between the master and members of the

crew without giving notice to the ap-

propriate consular officer and shall

refuse to entertain the proceedings, if

the consular officer objects. The ad­

ministrative and judicial authorities shall

not interfere with the detention in

custody on the vessel of a seaman for

disciplinary offences, provided that such

detention is lawful under the lavv of

the sending state and is not accom-

panied by unjustifiable severity or in-

humanity.

(2) Without prejudice to their right

to take cognisance of offences committed

on board any vessel in the ports or in

the territorial waters of the territory

and cognisable under the local law or

to enforce local laws applicable to such

vessel or persons and property on board,

the High Contracting Parties affirm their

approval of the international practice

under whicli the authorities of the ter­

ritory should not, except åt the request

or with the consent of the consular

officer,

(a) concern themselves with any mat­

ter taking place on board the vessel

unless for the preservation of peace and

order or in the interests of public health

or safety; or

(b) institute prosecutions in respect

of offences committed on board the

vessel, unless

(i) they involve the tranquillity or

safety of the port, or the law of the

territory regarding public health, im­

migration, the safety of life åt sea,

customs or any similar matter; or

(ii) they are committed by or against

persons other than the master or mem­

bers of the crew, or by or against persons

possessing the nationality of the receiv-

ing state; or

(iii) they constitute grave offences as

defined in Article 2 (9) of this Con-

vention.

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

digheter inom territoriet så snart som möj­

ligt därom underrätta den konsul inom

vars distrikt förlisningen ägt rum.

2. Vederbörande myndigheter inom

territoriet skola vidtaga alla rimliga åt­

gärder för att rädda det förlista fartyget,

ombordvarande personer, last och annan

egendom ombord samt för att förhindra

och undertrycka plundring av fartyget

eller orolighet ombord. Dessa åtgärder

skola utsträckas även till föremål, som

tillhöra fartyget eller utgöra en del av

dess last men som blivit skilda från

fartyget.

3. Därest fartyget förlist inom hamn­

område eller utgör en fara för sjöfarten

inom den mottagande statens territo­

rialvatten, må territoriets myndigheter

även vidtaga åtgärder, som de finna

erforderliga för att förhindra skada, som

av fartyget eljest skulle kunna för­

orsakas på hamnanläggningar eller andra

fartyg.

4. Därest varken ägaren till det för­

lista fartyget, hans ombud (eller veder­

börande försäkringsgivare) eller befäl­

havaren är i tillfälle att vidtaga åtgärder,

skall konsuln anses vara behörig att

såsom ombud för ägaren och i överens­

stämmelse med hithörande bestämmel­

ser i territoriets lag träffa enahanda

anstalter rörande fartyget som ägaren

själv skulle hava kunnat träffa, därest

han varit tillstädes.

5. Ingen skatt eller avgift utgående

på eller med anledning av varuinförsel

till territoriet må av territoriets myn­

digheter påföras last, förråd, utrustning

och inredning eller andra föremål, som

medföras på det förlista fartyget eller

utgöra del därav, med mindre de föras

i land för att användas eller förbrukas

inom territoriet. Territoriets myndig­

heter må emellertid, därest de anse

påkallat, fordra att säkerhet ställes för

avgifter, som sålunda kunna komma att

påföras egendom av ifrågavarande slag.

6. Ingen pålaga hänförlig till det för­

lista fartyget, dess last eller annan

egendom ombord (annat än skatt eller

occurs shall be informed as soon as

possible by the appropriate authorities

of the territory of the occurrence of

the wreck.

(2) The appropriate authorities of the

territory shall take all practicable

measures for the preservation of the

wrecked vessel, of the lives of persons

on board, of the c^rgo and of other

property on board, and for the preven-

tion and suppression of plunder or dis­

order on the vessel. These measures

shall also extend to artides belonging

to the vessel or forming part of her

cargo which have become separated

from the vessel.

(3) If the vessel is wrecked within

a port or constitutes a navigational

hazard within the territorial waters of

the receiving state, the authorities of

the territory may order any measures

to be taken which they consider neces-

sary with a view to avoiding any

damage that might otherwise be caused

by the vessel to the port facilities or

to other vessels.

(4) If neither the owner of the wrecked

vessel, his agent (or the underwriters

concerned) nor the master is in a po­

sition to make arrangements, the con-

sular officer shall be deemed to be

authorised to make, as agent for the

owner, the same arrangements as the

owner himself could have made, if he

had been present, for the disposal of

the vessel in accordance with the rele­

vant provisions of the law of the ter­

ritory.

(5) No taxes or duties imposed upon

or by reason of the importation of

goods into the territory shall be levied

by the authorities of the territory on

the cargo, stores, equipment and fittings,

or artides, carried by or forming part

of the wrecked vessel, unless they are

brought ashore for use or consumption

in the territory. The authorities of the

territory, however, if they think fit,

may require security for the protection

of the revenue in relation to such goods.

(6) No charge (other than taxes or

duties, leviable in accordance with para-

graph (5) of this Artide) shall be levied

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

2. Då värdet av den avlidne befäl­

havarens eller sjömannens hyra och

personliga effekter jämte annan honom

tillhörig egendom, varöver vederbörande

departement må råda, icke överstiger

1 500 kronor då departementet är

Hans Majestät Konungens av Sverige,

och 100 pund sterling då det är Hennes

Brittiska Majestäts departement, skall

departementet till konsuln överlämna

nämnda hyra, personliga effekter och

övriga egendom, som befinner sig i dess

förvar. Departementet äger dock, därest

värdet av egendomen överstiger 750

kronor respektive 50 pund sterling,

fordra att utredning förebringas till

styrkande av att det finnes någon,

som äger rätt till den avlidnes egendom

i annan egenskap än borgenär, och att

sådan person är bosatt i den utsändande

staten. Departementet äger vidare rätt

att före överlämnandet till konsuln

ur de befälhavarens eller sjömannens

tillgångar över vilka departementet

råder tillgodose krav mot hans dödsbo,

vilket framförts av person bosatt annor­

städes än i den utsändande staten och

vilket departementet finner vara lag­

ligen grundat. Krav mot den avlidne

befälhavarens eller sjömannens dödsbo,

som når departementet efter överläm­

nandet till konsuln, skall hänskjutas till

vederbörande departement i den ut­

sändande staten. I vad gäller Hans

Majestät Konungen av Sverige, är ve­

derbörande departement Kungliga Ut­

rikesdepartementet, och i vad gäller

Hennes Brittiska Majestät, the Ministry

of Transport of the United Kingdom.

3. Därest vederbörande departement

icke till konsul överlämnar avliden be­

fälhavares eller sjömans hyra, personliga

effekter och övriga egendom varöver de­

partementet råder, då de under mom. 2.

angivna förutsättningarna härför före­

ligga, skall departementet, före tillgång­

arnas överlämnande till person som be-

finnes äga rätt till den avlidnes egen­

dom, underrätta konsuln om departe­

mentets avsikt samt härvid uppgiva

till vem departementet ämnar överlämna

egendomen, så att konsuln skall få

(2) In any case where the value of

the wages and effeets of the deceased

master or seaman, together with any

other property of his which comes into

the control of the competent departe­

ment does not exceed £ 100 sterling,

where the competent department is an

authority of Her Britannic Majestv or

1,500 kronor, where the competent

department is an authority of His Maj-

esty The King of Sweden, the com­

petent department shall hand over

such wages, effeets and other property

of the deceased master or seaman to

the consular officer, provided that, if

the value thereof exceed £ 50 sterling

or 750 kronor, as the case may be, the

competent department may first require

to be satisfied that there is a person

entitled to succeed to the property of

the deceased, otherwise than as a eredi-

tor, and that such person is resident

in the sending State. However, the

competent department shall have the

right, before handing over, to meet out

of the master’s or seaman’s assets under

its control any claim against his estate

of any person resident elsewhere than

in the sending state, which it considers

to be legally due. Any claim against

the estate of the deceased master or

seaman which is received by that de­

partment after handing over shall be

referred to the competent department

of the sending state. In the case of

Her Britannic Majesty the competent

department shall be the Ministry of

Transport of the United Kingdom. In

the case of His Majesty The King of

Sweden the competent department shall

be. the Ministry for Foreign Affairs.

(3) In any case where the competent

department does not hand over to the

consular officer the wages and effeets

and other property under its control

of a deceased master or seaman, when

the conditions for this purpose stated

in paragraph (2) of this Article are ful­

filled, the competent department shall,

before delivering the assets to any

person considered to be entitled to

succeed to the property of the deceased,

give notice to the consular officer of

its intention, stating the person to

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

KAPITEL IX.

Slutbestämmelser.

Artikel 34.

Tvist, som kan uppstå mellan de Höga

Fördragsslutande Parterna rörande den

rätta tolkningen eller tillämpningen av

bestämmelse i denna konvention, skall

på begäran av endera av dem hänskju-

tas till Internationella Domstolen, med

mindre parterna i något särskilt fall

enas om att underställa tvisten annan

domstol eller att lösa densamma genom

annat förfarande.

Artikel 35.

1. Vardera av de Höga Fördrags­

slutande Parterna skall, innan denna

konvention träder i kraft, på diploma­

tisk väg genom skriftligt tillkänna­

givande underrätta den andra parten

om vilka delar av den förstnämnda

partens territorier som skola betraktas

som territoriella enheter såvitt gäller

samtliga eller vissa artiklar i konventio­

nen, samt, i det senare fallet, beträf­

fande vilka artiklar detta skall gälla.

2. Vardera av de Höga Fördrags­

slutande Parterna må genom ytterligare

tillkännagivande eller tillkännagivanden

skriftligen underrätta den andra parten

om sitt beslut att ändra den förut till­

kännagivna ordningen. Verkan av sådant

tillkännagivande skall inträda sex må­

nader efter den tidpunkt då den sist­

nämnda Höga Fördragsslutande Parten

mottagit detsamma.

Artikel 36.

Vid ikraftträdandet av denna kon­

vention skola bestämmelserna i de mel­

lan Sverige och Norge å ena sidan samt

det Förenade Konungariket å den andra

växlade ministeriella noterna av den 30

juli och den 4 augusti 1852 angående ut­

lämnande under förutsättning av ömse­

sidighet av sjömän som rymt från endera

fördragsslutande partens fartyg i den

andra partens hamnar, och, såvitt gäl­

ler sjömän tillhörande handelsflottan,

den överenskommelse som innefattas i

de mellan Sverige och Norge å ena

PART IX.

Final Provisions

Article 34

Any dispute which may arise between

the High Contracting Parties as to the

proper interpretation or application of

any of the provisions of this Convention

shall, åt the request of either of them,

be referred to the International Court

of Justice, unless in any particular case

the parties agree to submit the dispute

to some other tribunal or to dispose

of it by some other form of procedure.

Artide 35

(1) Each High Contracting Party

shall, before the entry into force of

this Convention, inform the other by

notification in writing through the dip-

lomatic channel which parts of his ter-

ritories are to be regarded as territorial

units for the purpose of all or some of

the Artides of the Convention, and, in

the latter case, for the purpose of which

Artides they are to be so regarded.

(2) Either High Contracting Party

may, by a further notification or notifi-

cations in writing, inform the other of

his decision to modify the arrangements

previously notified and each such noti­

fication shall take effect six months

after the date of its receipt by the

latter High Contracting Party.

Artide 36

Upon the entry into force of this

Convention the provisions contained in

the Exchange of Notes between Sweden

and Norway and the United Kingdom

of the 30th July and the 4th August,

1852, respecting the Surrender, on con-

ditions of reciprocity, of Seamen Deser-

ters from the Vessels of each country

in the ports of the other and, in so far

as it refers to merchant seamen, the

Arrangement embodied in Notes ex-

changed on the 20th July and the lOth

November, 1868, between Sweden and

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

Första signaturprotokollet.

Vid undertecknandet av konsular-

konventionen av denna dag på Hans

Majestät Konungens av Sverige vägnar

för Konungariket Sverige, samt på

Hennes Majestät Drottningens av Stor­

britannien, Irland och de Brittiska be­

sittningarna hinsides haven vägnar för

det Förenade Konungariket Storbritan­

nien och Nord-Irland, förklara under­

tecknade befullmäktigade ombud föl­

jande:

De Höga Fördragsslutande Parterna

vilja skriftligen bekräfta, att de anse

följande grundsatser vara enligt veder­

tagna folkrättsliga regler tillämpliga på

.konsulat och konsuler i händelse av

krig eller de diplomatiska förbindelser­

nas avbrytande:

1) i händelse av krig eller avbrytande

av förbindelserna mellan två stater,

äger vardera staten begära, att samtliga

eller vissa av den ena statens konsulat

inom den andra statens territorium

stängas. Vardera staten äger även rätt

att stänga samtliga eller vissa av den

andra statens konsulat i ett tredje land,

vilket lägges under militär ockupation

av den förstnämnda staten;

2) för den händelse att samtliga eller

vissa av en stats konsulat inom annan

stats territorium eller inom territorium

som lägges under militär ockupation av

den senare staten stängas, skola av

åtgärden berörda konsuler (honorär-

konsuler inbegripna) och konsulat­

tjänstemän, som äro medborgare i den

förra staten och icke äro medborgare

i den senare staten, under förutsättning

att meddelanden om deras namn veder­

börligen lämnats, jämte samtliga sina

familjemedlemmar beredas skälig tid

och lämplig lägenhet att avresa från

territoriet till sitt eget land. De skola

åtnjuta hänsynsfull behandling och be­

skydd intill tidpunkten för sin avresa,

som skall äga rum inom skälig tid, och

det skall tillåtas dem att medföra arkiv

First Protocol of Signature.

Åt the time of signing the Consular

Convention of this day’s date on behalf

of Her Majesty The Queen of Great

Britain, Ireland and the British Domin-

ions beyond the Seas, in respect of the

United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland and of His Majesty

The King of Sweden, in respect of the

Kingdom of Sweden, the undersigned,

being duly authorised thereto, declare

as follows:

The High Contracting Parties wish to

put on record that in their view the

following principles are applicable to

consulates and consular officers under

the general law of nations in the event

of war or of the rupture of diplomatic

relations:

(1) in the event of war or of the rup­

ture of relations between two States,

either state shall be entitled to demand

the closure of all or any of the consulates

of the other state in its territory. It shall

also be entitled to close all or any such

consulates of the latter state as are situ-

ated in other countries which come under

its military occupation;

(2) in the event of the closure of all or

any of the consulates of one state in the

territory of another state or in territory

which comes under the military occu­

pation of the latter state, the consular

officers (including honorary consular

officers) and consular employees con-

cerned of the former state who are

nationals of the former state and are

not nationals of the latter state, provided

that their names have been duly notified

through the appropriate channel, to-

gether with all members of their families,

shall be given reasonable time and proper

facilities to leave the territory for their

own country. They shall be afforded

considerate treatment and protection

until the moment of their departure,

which shall take place within a reason-

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 169.

och engelska språken, och skola båda English and Swedish languages, both

texterna äga lika vitsord.

texts being equally authoritative.

För Hans Majestät Konungen av Sverige:

(L. S.)

For His Majesty The King of Sweden:

(L. S.)

För Hennes Brittiska Majestät:

(L. S.)

For Her Britannic Majesty:

(L. S.)

Tredje signaturprotokollet.

Vid undertecknandet av konsular-

konventionen av denna dag på Hans

Majestät Konungens av Sverige vägnar

för Konungariket Sverige, samt på Hen­

nes Majestät Drottningens av Stor­

britannien, Irland och de Brittiska be­

sittningarna hinsides haven vägnar för

det Förenade Konungariket Storbri­

tannien och Nord-Irland, förklara under­

tecknade befullmäktigade ombud föl­

jande:

De Höga Fördragsslutande Parterna

vilja skriftligen bekräfta, att det enligt

deras mening står varje stat fritt att

icke tillerkänna annan stats konsul rätten

att företräda eller annars befatta sig

med medborgare i sistnämnda stat, som

blivit politisk flykting.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV ha­

va respektive befullmäktigade ombud

undertecknat detta protokoll och därå

anbragt sina sigill.

SOM SKEDDE i Stockholm den

i två exemplar på svenska och

engelska språken, och skola båda tex­

terna äga lika vitsord.

För Hans Majestät Konungen av Sverige:

(L. S.)

För Hennes Brittiska Majestät:

(L. S.)

Third Protocol of Signature.

Åt the time of signing the Consular

Convention of this day’s date on behalf

of Her Majesty The Queen of Great

Britain, Ireland and the British Domin-

ions beyond the Seas, in respect of the

United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland and of His Majesty

The King of Sweden, in respect of the

Kingdom of Sweden, the undersigned,

being duly authorised thereto, declare

as follows:

The High Contracting Parties wish to

place on record that, in their view, it is

within the discretion of any state not to

recognise the right of a consular officer

of another state to act on behalf of, or

otherwise concern himself with, any

national of the latter state who has be-

come a political refugee.

IN WITNESS WHEREOF, the

respective Plenipotentiaries have signed

this Protocol and affixed thereto their

seals.

DONE, in duplicate, åt Stockholm,

this

, in the

English and Swedish languages, both

texts being equally authoritative.

For His Majesty The King of Sweden:

(L. S.)

For Her Britannic Majesty:

(L. S.)

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 169.

dess ägare till godo, gäller att vid tillämp­

ningen av bestämmelserna under a)

brittiska konsulat i Konungariket Sve­

rige tills vidare skola åtnjuta samma

behandling som den vilken för närva­

rande åtnjutes av Hennes Brittiska

Majestäts ambassad i Stockholm.

4. Med avseende å artikel 16 gäller,

att den befrielse jämlikt bestämmelserna

under mom. 4. från skyldighet att ut­

göra skatt, som inom territoriet pålägges

eller uppbäres av den mottagande staten,

icke skall vara tillämplig på befattnings­

havare tjänstgörande vid konsulat, som

förestås av honorärkonsul.

5. Med avseende å artikel 17 gäller

att, oaktat bestämmelserna i mom. 3. c),

utländska konsulers införande till det

Förenade Konungariket av därinom

tillverkade motorfordon, för närvarande

regleras av föreskrifter, vilka medgiva

svensk konsul, som uppfyller uti ar­

tikel 16 mom. 4. stadgade villkor, att

i samband med sitt första tjänstetill­

träde införa sådant motorfordon utan

erläggande av tull eller omsättnings­

skatt, förutsatt att fordonet var i hans

ägo och bruk före den tidpunkt, då

han trädde i tjänst i det Förenade

Konungariket, samt mot företeende av

intyg härom.

6. Därest innehållet i punkterna 2—5

här ovan överensstämmer med svenska

regeringens uppfattning, har jag äran

föreslå, att denna note jämte Eders

Excellens’ svar därpå skall anses utgöra

den överenskommelse som i dessa frågor

uppnåtts mellan våra regeringar.

the purpose of the application of para-

graph (a) of that artide, that, pending

further notice, Her Britannic Majesty’s

consulates situated in the Kingdom of

Sweden shall be accorded, in this matter,

the same treatment as is åt present

enjoyed by Her Britannic Majesty’s

Embassy in Stockholm.

4. With regard to Artide 16, it is

understood that the exemption from

taxation imposed or collected in the

territory by the receiving state, accorded

under the provisions of paragraph (4) of

that Artide, shall not apply to employees

serving åt a consular post which is in

the charge of an honorary consular

officer.

5. With regard to Artide 17, it is

understood that, notwithstanding the

provisions of sub-paragraph (c) of para­

graph (3) of that Artide, the regulations

åt present in force relating to the im-

portation into the United Kingdom by

foreign consular officers of motor ve-

hicles manufactured therein, permit

any Swedish consular officer, who ful­

fils the conditions specified in paragraph

(4) of Artide 16, to import, in connexion

with his first installation, such a motor

vehicle free of customs duties or purchase

tax provided that it was in his posses-

sion and use prior to taking up his

appointment in the United Kingdom

and upon production of a certificate to

this effect.

6. If the contents of paragraphs 2

to 5 above are in accordance with the

understanding of the Swedish Govern­

ment, I have the honour to suggest

that this note and Your Excellency’s

reply thereto shall be regarded as con-

stituting the agreement reached between

our respective Governments in relation

to the matters in question.

I have the honour etc.

Jag har äran etc.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 169.

65

b.

Ministern för utrikes ärendena till

Hennes Brittiska Majestäts ambassadör

i Stockholm.

(Översättning.)

Stockholm den

Herr Ambassadör,

Jag har äran erkänna mottagandet av

Eders Excellens’ note denna dag an­

gående tillämpningen av vissa artiklar

i konsularkonventionen och bemärker,

att notens punkter 2—5 hava följande

lydelse:

»2. Med avseende —-----------------------

intyg härom».

.lag har äran meddela Eders Excellens,

att, då innehållet i här ovan återgivna

punkter i Eder note är antagbart för

min regering, det är överenskommet,

att Eders Excellens’ note och detta svar

skola anses utgöra den överenskommelse

som i dessa frågor uppnåtts mellan våra

regeringar.

Mottag, etc.

2. The Swedish Minister for Foreign

Affairs to Her Britannic Majesty’s Am­

bassadör åt Stockholm.

Stockholm,

Monsieur 1’Ambassadeur,

I liave the lionour to acknowledge

receipt of Your Excellency’s note of

to-day’s date regarding the application

of certain Artides of the Consular Con-

vention.

Paragraphs 2 to 5 of your note read

as follows:

“With regard to artide 9------------to

this effect.”

I have the honour to inform Your

Excellency that the contents of the

paragraphs of your note, quoted above,

being acceptable to my Government, it

is agreed that Your Excellency’s note

and this reply shall be regarded as con-

stituting the agreement reached between

our respective Governments in relation

to the matters in question.

Accept, etc.

Seeond Exchange of Notes.

c.

Ministern för utrikes ärendena till

Hennes Brittiska Majestäts ambassadör

i Stockholm.

1. The Swedish Minister for Foreign

Affairs to Her Britannic Majesty’s Am­

bassadör åt Stockholm.

(Översättning.)

Stockholm den

.

Stockholm,

Herr Ambassadör,

Åberopande konsularkonventionen av

denna dag har jag äran meddela Eders

Excellens, att svenske generalkonsulns

i London konsulatdistrikt omfattar det

Förenade Konungariket Storbritanni­

en och Nord-Irland jämte kanalöarna

och ön Man, men att svenska konsuler,

som tjänstgöra inom samma område

under hans överinseende, icke äro till­

delade särskilda distrikt.

Monsieur 1’Ambassadeur,

With reference to the Consular Con-

vention of to-day’s date, I have the

honour to inform Your Excellency, that

the consular district of the Consul-Gen-

eral for Sweden in London includes the

United Kingdom of Great Britain and

Northern Ireland together with the

Channel Islands and the Isle of Man, but

that Swedish consular officers serving

in the same area under his superin-

tendence are not åt present assigned

separate districts.

5

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 169.

66

Knngl. Maj.ts proposition nr 169.

Vid sådant förhållande föreslår svens­

ka regeringen, att för konventionens

tillämpning, med mindre och intill dess

andra uppgörelser träffas, uttrycket

»konsul», då det användes om svenska

konsuler, som tjänstgöra i det Förenade

Konungariket, på kanalöarna eller ön

Man skall i tillämpliga fall anses be­

teckna antingen svenske generalkonsuln

i London eller närmaste svenske kon­

sul.

Jag vore tacksam, om Eders Excellens

ville bekräfta, att detta förslag är god­

tagbart för Hennes Majestäts regering i

det Förenade Konungariket.

. Mottag, etc.

d.

Hennes Brittiska Majestäts ambassa­

dör i Stockholm till ministern för utrikes

ärendena.

(Översättning.)

Stockholm den

Herr Minister,

Jag har äran erkänna mottagandet av

Eders Excellens’ note denna dag i

samband med konsularkonventionen,

vilken no te är av följande lydelse:

ȁberopande konsularkonventionen av

denna — — —------------- närmaste

svenske konsul».

Jag har äran bekräfta, att detta för­

slag från svenska regeringen angående

tolkningen av uttrycket »konsul» är god­

tagbart för Hennes Majestäts regering i

det Förenade Konungariket.

Jag har äran etc.

In these circumstances, the Swedish

Government propose that, for the pur­

pose of the application of the Convention,

unless and until other arrangements are

made, the term “consular officer”, when

used in relation to Swedish consular

officers serving in the United Kingdom,

the Channel Islands or the Isle of Man,

shall, where appropriate, be deemed to

denote either the Consul-General för

Sweden in London or the nearest Swedish

consular officer.

I shall be grateful if Your Excellency

will confirm that the foregoing proposal

is acceptable to Her Majesty’s Govern­

ment in the United Kingdom.

Accept, etc.

2. Her Britannic Majesty’s Ambassa­

dör åt Stockholm to the Swedish Minister

for Foreign Affairs.

Stockholm,

Monsieur le Ministre,

I have the honour to acknowledge

Your Excellency’s note of to-day’s date

relating to the Consular Convention,

which reads as follows:

“With reference to the Consular

Convention----------in the United King­

dom.”

I have the honour to confirm that

this proposal of the Swedish Govern­

ment regarding the interpretation of the

term “consular officer” is acceptable to

Her Majesty’s Government in the United

Kingdom.

I have the honour etc.

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner