2

Kungl. Maj.ts proposition nr 20b.

Utdrag av protokollet över civilärenden hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

mars 1952.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern

för

utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

S^köld, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson,

L^ingman, H^ammarskjöld, H^edlund, P^ersson, H^jälmar N^ilson, L^indell.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om ändringar i

gällande avtöningsreglementen m. m. samt anför därvid följande.

I. Statens allmänna avlöningsreglemente.

Inledning.

I särskilda propositioner till årets riksdag har framlagts omfattande för­

slag i avlöningsfrågor, som föranleder ändringar i statens allmänna av­

löningsreglemente. De mest genomgripande av dessa förslag återfinnes i

propositionerna nr 12 angående löne- och pensionsreglering för professorer

och vissa andra akademiska lärare m. fl. samt nr 107 angående lönegrads-

placeringen för vissa tjänster m. m. Även i propositionerna nr 134 angående

anslag till avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten m. m. samt

nr 120 angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1952/53 har emellertid framlagts förslag, som i

flera hänseenden påverkar innehållet i reglementet.

Inom civildepartementet har också vissa andra lönefrågor, som för sin

lösning påkallar ändringar i reglementet, varit föremål för beredning.

Innan jag ingår på de särskilda ändringsförslagen, torde jag emellertid

få till behandling upptaga frågan om inordnande under statens allmänna

avlöningsreglemente av befattningshavare vid Stockholms och Göte­

borgs högskolor. Förenämnda proposition nr 12 angående löne- och

pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl.

har numera -—• med vissa mindre jämkningar som i detta sammanhang

saknar betydelse — bifallits av riksdagen (r. skr. nr 103). I enlighet härmed

skall bl. a. professors- och laboratorsbefattningarna vid universiteten, de

medicinska högskolorna samt Stockholms och Göteborgs högskolor inord­

nas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 20A.

rande belopp är för Göteborgs stads vidkommande 275 000 kronor resp.

400 000 kronor (enligt de för budgetåret 1952/53 i prop. 1952:137 föreslag­

na huvudstaterna utgör Stockholms stads bidrag 1 200 000 kronor och bi­

draget från Göteborgs stad 322 000 kronor, medan statens andel belöper

sig till 3 936 000 kronor resp. 691 000 kronor). Avtalen trädde i kraft den

1 juli 1949 och gäller till och med den 30 juni 1964. Uppsäges ej avtal av

någondera parten minst två år före avtalstidens utgång, förlänges avtalets

giltighetstid varje gång med femton år.

Bestämmelserna om nuvarande löne- och anställningsvillkor för högsko­

lornas olika befattningshavarkategorier återfinnes i huvudsak i gällande

grundstadgar och statuter för högskolorna. Dessutom finnes särskilda av­

lönings- och pensionsreglementen. Till anställningsvillkoren återkommer

jag i det följande vid behandlingen av 5 §. I fråga om lönevillkoren gäller

för professorer och övrig vetenskaplig personal i huvudsak samma bestäm­

melser som för motsvarande personal vid de statliga universiteten (jfr dock

prop. 1952:12 s. 53—57). Beträffande den icke vetenskapliga personalen

(biblioteks-, kansli- och vaktpersonal m. m.) skall enligt Kungl. Maj:ts be­

slut den 30 juni 1949 bestämmelserna i 3 avd. 1—4 och 9—10 kap. statens

allmänna avlöningsreglemente samt därtill hörande stadganden i tilläggs­

bestämmelserna till nämnda avlöningsreglemente i tillämpliga delar lända

till efterrättelse i den mån fråga är om tjänster som har upptagits på den

av Kungl. Maj :t fastställda personalförteckningen. Sedermera har även de

i 3 avd. 7 och 8 kap. av reglementet meddelade bestämmelserna angående

sjukvård och begravningshjälp erhållit tillämpning på den lönegradsplace-

rade personalen vid högskolorna.

Högskoleutredningen har funnit det vara en naturlig konsekvens av den

föreslagna löneregleringen för professorer och vissa andra akademiska lä­

rare, att lönebestämmelserna för de befattningshavare vid Stockholms och

Göteborgs högskolor, som omfattas av löneregleringen, till sitt innehåll nära

anpassas efter vad som föreslås för motsvarande statliga tjänstemän. De

speciella förhållanden, som föreligger vid högskolorna, anses endast behöva

föranleda ett fåtal särbestämmelser i avlöningshänseende. Detta gäller en­

ligt utredningens mening även i fråga om den icke vetenskapliga persona­

len, för vilken såsom förut har erinrats vissa bestämmelser i statens all­

männa avlöningsreglemente jämte därtill hörande stadganden i tilläggsbe­

stämmelserna i tillämpliga delar redan länder till efterrättelse. Utredningen

föreslår därför att de lärare vid ifrågavarande högskolor, som omfattas av

den blivande löneregleringen, ävensom den redan lönegradsplacerade perso­

nalen vid högskolorna inordnas under statens allmänna avlöningsreglemente.

Förslaget att viss personal vid Stockholms och Göteborgs högskolor skall

inordnas under statens allmänna avlöningsreglemente har biträtts eller

lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter.

2

§.

Lönegrader.

Enligt den av 1949 års tjänsteförteckningskommitté träffade förhand-

lingsöverenskommelsen (prop. 107, bil. 63) skall lönegrader och löneklasser

för militära beställningshavare anslutas till de nu för civila tjänstemän

angivna lönegraderna och löneklasserna. Vidare medför det i propositionen

nr 120 framlagda förslaget om anställande av underbefälsaspiranter, att

även militär aspirantlönegrad (Mf) skall kunna utnyttjas. Praktiska skäl

talar för att i detta sammanhang samtliga lönegradsnummer (1—37 resp.

35) upptages för de olika militära anställningsformerna i den i 2 § intagna

sammanställningen över tjänster (beställningar), vid vilka lön utgår enligt

löneplanerna nr 1 eller 2.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

3 §.

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

I samband med de ändringar, som föreslås i reglementet i fråga om löne-

gradsbeteckningarna för militära beställningshavare, har bestämmelser om

den extra furirsbeställningen i Mg 10 införts i vederbörliga paragrafer. På

grund härav har den nuvarande föreskriften i 3 § 2 mom. andra stycket, att

vad enligt reglementet gäller beträffande lönegraden Me 1 skall äga till-

lämpning jämväl beträffande lönegraden Mg 1, icke tagits med i författ-

ningsförslaget.

De i löneregleringen för professorer m. fl. ingående akademiska läro­

sätena har ansetts böra sammanfattas under den gemensamma beteck­

ningen universiteten och vissa högskolor.

4 §.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering.

Enligt den i propositionen nr 107 redovisade förhandlingsöverenskom-

melsen (bil. 69) skall den reglerade befordringsgången för amanuensper­

sonal sluta i lönegraden Ce 25. Som en följd härav torde frågor om inrät­

tande av extra ordinarie tjänster i lönegraden Ce 25 i fortsättningen inte

böra underställas riksdagen. Det bör dock ankomma på Kungl. Maj:t och

icke på vederbörande myndighet att besluta om inrättande av tjänster i Ce

25, i den mån fråga icke är om tjänst i den reglerade befordringsgången.

Här förordad ändring av 4 § 1 mom. bör föranleda motsvarande jämkning

av den i 4 § intagna särskilda bestämmelsen för bank- och fondinspektionen

samt sparbanksinspektionen.

De föreslagna ändringarna i de särskilda bestämmelserna för försvaret

föranledes dels av förhandlingsöverenskommelsen (bil. 63), dels av för-

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

rörelsefrihet än hittills när det gäller lönevillkoren för personalen. Jag före­

slår därför, att nämnda befogenhet från och med den 1 juli 1952 skall ut­

sträckas till att omfatta jämväl lönegraden 31. Härvid förutsätter jag, att

verksstyrelserna skall finna det angeläget att icke på detta område till-

lämpa lönesättningsprinciper, som avviker från de inom statsförvaltningen

eljest tillämpade.

5 §.

Tjänstetillsättning.

Vid Stockholms och Göteborgs högskolor förekommer f. n. endast två

huvudanställningsformer, nämligen fast anställning och anställning med

förordnande antingen tills vidare eller för viss tid.

Den fasta anställningen har förbehållits högskolornas professorer. Av de

bestämmelser, som reglerar professorernas anställningsvillkor, framgår att

högskolorna i görligaste mån har sökt tillförsäkra innehavarna av profes-

sorsämbetena samma fasta ställning som utmärker de statsanställda profes­

sorerna. Innehavare av professorsämbete vid högskolorna har sålunda ej

ansetts kunna skiljas från sin befattning under andra omständigheter än

som för statlig professor skulle ha föranlett entledigande. Högskolornas

professorsbefattningar är i likhet mec^ motsvarande statliga befattningar

i allmänhet pensionsberättigande.

Befattningarna inom laboratorsgraden — vilka tjänster före den 1 juli

1949 förekom endast vid Stockholms högskola -—• tillsattes tidigare ge­

nom förordnande för viss tid. Sedan sistnämnda tidpunkt tillsättes labora-

torsbefattning genom förordnande tills vidare.

Även de till den icke vetenskapliga personalen hörande befattningshavar­

na anställes genom tillsvidareförordnande och kan alltså formellt sett ent­

ledigas efter uppsägning. Högskolorna har emellertid sökt bereda även

denna personal en bättre skyddad ställning. Sålunda har vissa till denna

kategori hörande befattningshavare vid Göteborgs högskola ansetts vara

tillförsäkrade en mot ordinarie tjänst svarande anställning, innebärande

bl. a. att entledigande inte skall komma i fråga under andra förhållanden

än som föranleder avsättning från ordinarie statstjänst. Vissa av dessa be­

fattningshavare har vidare tillförsäkrats pensionsrätt enligt för högskolor­

nas fast anställda lärare eljest gällande pensionsbestämmelser.

Inordnandet under Saar av högskolornas befattningshavare bör enligt

högskoleutredningen medföra, att de i reglementet tillämpade huvudanställ­

ningsformerna hädanefter kommer till användning. I likhet med vad som

förutsättes i fråga om statsuniversiteten avses för de professorer och be­

fattningshavare inom laboratorsgraden, vilka kommer att omfattas av löne­

10

Kungl. Maj:ts proposition, nr 204-.

sådana som kan medföra avsättning från ordinarie statlig tjänst. Stats­

kontoret framhåller, att det ekonomiska underlaget för verksamheten vid

högskolorna enligt gällande avtal har säkrats endast för tiden intill år 1964.

Med hänsyn härtill anser sig statskontoret svårligen i nuvarande läge kunna

förorda, att förordnanden meddelas för längre tid än intill avtalstidens ut­

gång. Förhandlingar bör emellertid enligt statskontorets mening upptagas

med Stockholms och Göteborgs städer i syfte att erhålla garantier för att

dessa båda kommuner jämväl efter de nu gällande avtalens utgång skall

lämna bidrag i den utsträckning, som har varit avsedd vid avtalens till­

komst. Endast under förutsättning att sådana garantier skapas, kan för­

slaget godtagas. För övrigt förutsätter ämbetsverket, att en ordinariesätt­

ning av tjänster endast skall komma i fråga, då alldeles särskilda skäl

kan åberopas härför.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) understryker utredningens

uttalanden om att högskolornas ordinarie befattningshavare beredes i hu­

vudsak samma trygghet i anställningen som motsvarande ordinarie stats­

tjänstemän samt att något undantag härvid inte bör komma i fråga för

de administrativa tjänstemännen. TCO ansluter sig till utredningens för­

slag, att den ordinarie anställningsformen ges samma innebörd som be­

träffande ordinarie tjänst vid högre kommunal skola. TCO förutsätter

härvid, att den ordinarie anställningsformens innebörd kommer till klart

uttryck i författningsbestämmelser.

De betänkligheter, som statskontoret har anfört mot användandet vid

Stockholms och Göteborgs högskolor av samma ordinarie anställningsform

som vid de högre kommunala skolorna är värda allt beaktande. Beträf­

fande professorerna och lärarna i laboratorsgraden finner jag dock med

hänsyn till den för professorerna nu tillämpade anställningsformen över­

vägande skäl tala för att frågan löses i enlighet med högskoleutredningens

förslag. I fråga om den icke vetenskapliga personalen anser jag en viss

försiktighet böra iakttagas med inrättande av ordinarie tjänster. Däremot

anser jag mig i princip böra tillstyrka att även i fråga om denna personal

den ordinarie anställningsformen ges den innebörd, som utredningen har

föreslagit. Närmare bestämmelser om anställningsformer torde böra med­

delas i vederbörande grundstadgar. Särskilda övergångsbestämmelser för

nuvarande befattningshavare kan därvid befinnas erforderliga.

6

§.

Förening av lönegradsplacerade tjänster m. m.

Universitetslönekommittén har framhållit, att det i vissa fall kan komma

i fråga att förena tjänst som docent eller forskardocent med ordinarie tjänst

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

Av skäl som statskontoret har anfört kan jag inte biträda högskoleut-

redningens förslag att extra ordinarie docent- eller forskardocenttjänst vid

Stockholms och Göteborgs högskolor skall kunna förenas med ordinarie

kommunal befattning i samma eller högre lönegrad. En docent eller forskar­

docent, som redan innehar ordinarie statlig tjänst i samma lönegrad som

eller i högre lönegrad än den för docenttjänsten gällande, är därmed till­

försäkrad pensionsförmåner som är minst lika gynnsamma som de som

följer med extra ordinarie docenttjänst. Med hänsyn härtill kan jag inte

finna behov föreligga av en generell föreskrift om förenande av extra ordi­

narie docent- eller forskardocenttjänst med sådan ordinarie tjänst. Inne­

havare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst i samma eller högre löne­

grad bör i stället — vare sig denna tjänst är statlig eller kommunal -—

anställas såsom extra docent eller extra forskardocent. Föreskrift om att

särskilt tillstånd inte fordras för sådan tjänsteförening har införts i regle­

mentet. I övrigt torde frågor om tjänsteförening få bedömas enligt de all­

männa bestämmelserna i 6 § reglementet.

Jag vill framhålla, att en extra docent eller forskardocent, som innehar

annan ordinarie tjänst eller extra ordinarie tjänst, givetvis avstår samtliga

med sistnämnda tjänst förenade avlöningsförmåner under docentförordnan­

det. Å andra sidan får han enligt gällande statliga pensionsbestämmelser

tillgodoräkna tiden för docentförordnandet för tjänstårsberäkning i pen-

sionshänseende.

Vad universitetslönekommittén har föreslagit i fråga om tjänsterna såsom

director musices vid universiteten föranleder inte någon erinran från min

sida.

7 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.

Enligt 1 mom. av denna paragraf fordras särskilt tillstånd för förening

av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med tjänstebefattning eller därmed

jämförligt uppdrag i andra fall än i 6 § avses (gäller i huvudsak förening

av lönegradsplacerade tjänster) eller med uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för verk, bolag, förening eller inrättning, som har

till ändamål att driva rörelse inom industri, handel, transport-, bank-

eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest

har huvudsakligen ekonomiskt syfte. Tillstånd fordras dock inte, om den

som äger bevilja tillståndet har tillsatt tjänstebefattningen eller meddelat

uppdraget. Tillstånd beviljas av vederbörande myndighet, såvitt fråga är

om tjänst med lönegradsbeteckning Ca eller Ce och något av lönegrads-

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

tjänsteförening till lämplig myndighet, då fråga är om tillfälligt uppehål­

lande av annan tjänst. Jag förutsätter att denna möjlighet endast skall an­

vändas för speciella fall, då praktiska skäl talar för att en tjänsteförening

medges. Givet är att en sådan tjänsteförening endast bör få avse begränsade

tidsperioder.

Rått för häradshövding eller vattenrättsdomare att med tjänsten förena

vissa uppdrag. Vid häradshövdingarnas inordnande från och med den 1 juli

1943 under civila avlöningsreglementet infördes på förslag av 1937 års

domsagoutredning ovillkorligt förbud för häradshövding att åtaga sig upp­

drag eller befattning, som avsågs i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet,

samt skiljemannauppdrag, som inte avsåg uppdrag som ordförande eller en­

sam skiljedomare (prop. 1942:252, 1943:198 och 1943:285). Enligt en

övergångsbestämmelse gäller dock förbudet under de tio första åren efter

löneregleringens ikraftträdande inte sådana uppdrag, som innehades vid

tiden för ikraftträdandet. Kungl. Maj :ts tillstånd utgör dock i sistnämnda

fall villkor för fortsatt innehav av ett uppdrag, om sådant tillstånd såvitt

angår andra tjänstemän erfordras på grund av avlöningsreglementets be­

stämmelser. Motsvarande bestämmelser infördes samtidigt för vattenrätts-

domarna. Vattenrättsdomare, som vid utgången av juni 1943 innehade ordi­

narie vattenrättsdomarbefattning, undantogs dock helt från det ovillkor­

liga förbudet.

Motiven till förbudets införande framgår i vad avser häradshövdingarna

av följande uttalande av dåvarande chefen för justitiedepartementet (prop.

1942:252, s. 42).

I 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet stadgas förbud för dem som äro

underkastade reglementet att utan särskilt, beträffande högre tjänstemän

av Kungl. Maj:t meddelat tillstånd mottaga uppdrag såsom styrelseledamot

eller tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, vars verksamhet

har huvudsakligen ekonomiskt syfte, eller annat därmed jämförligt upp­

drag. Domsagoutredningens förslag innebär, att för häradshövdingar skall

gälla ett ovillkorligt förbud att mottaga icke blott dylikt uppdrag utan även

skiljemannauppdrag, såvida det ej meddelas av offentlig myndighet.

Häradshövdingarna skulle sålunda i fråga om rätten att mottaga uppdrag

utom tjänsten bliva likställda med justitieråd och regeringsråd. För de av

utredningen förordade bestämmelserna tala otvivelaktigt principiella skäl

av synnerlig styrka. Det är såsom utredningen framhållit av särskild vikt,

att en häradshövding är oberoende i ekonomiskt hänseende och att anled­

ningar till misstanke om bristande oväld undanröjas. Framhållas må även,

att de löneförmåner som enligt förslaget tillerkännas häradshövdingarna i

viss mån äro avvägda med hänsyn till att restriktioner av ifrågavarande

slag skola fastställas. Jag delar på grund härav utredningens uppfattning,

att ovillkorligt förbud bör stadgas för häradshövding att mottaga sådana

uppdrag som avses i 4 § 2 mom. civila avlöningsreglementet. Även i fråga

om skiljemannauppdragen synas restriktioner vara på angivna grunder

motiverade.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

hållanden, som häradshövdingarna inneha. Även för häradshövdingarna

torde det ha varit av stor betydelse att komma i närmare kontakt med

traktens ekonomiska liv genom sparbanksrörelsen, vilken, även om den har

sådant ekonomiskt syfte som avses i 7 § 1 mom. statens allmänna avlönings-

reglemente, dock samtidigt har ett starkt ideellt inslag.

För sparbankerna framstår det såsom önskvärt att, såsom före 1 juli

1943 var fallet, möjlighet beredes för häradshövdingar att mottaga ifråga­

varande uppdrag. Skäl torde föreligga att anse sparbankerna intaga en sär­

ställning bland de företag, som falla under 7 § 1 mom. statens allmänna

avlöningsreglemente. Det ekonomiska syfte, som där angives såsom karak­

teriserande, är i fråga om sparbankerna av ett speciellt slag, nämligen det

allmännyttiga syftet att befordra sparandet och i allmänt intresse förvalta

sparmedel, allt utan enskilda vinstintressen. De skäl, som kunna anföras

mot domares engagerande i företag för ekonomisk verksamhet av mera

privat natur, torde därför icke föreligga i fråga om sparbanksverksamheten.

Någon olägenhet ur allmän synpunkt har veterligen inte heller uppkom­

mit till följd av att häradshövdingar innehaft uppdrag av ifrågavarande

slag. Det för övriga statstjänstemän gällande villkoret av Kungl. Maj :ts

tillstånd erbjuder i allt fall möjlighet att tillfredsställande bevaka det all­

männa intresse, som avses med bestämmelserna i avlöningsreglementet.

I ärendet har justitiekanslersämbetet och Svea hovrätt avgivit infordrade

utlåtanden.

Justitiekanslersämbetet påpekar till en början, att tillstånd för stats­

tjänsteman att inneha uppdrag som ordförande eller ledamot i styrelse för

sparbank inte torde ha fordrats enligt 1921 års avlöningsreglemente (nr

451). I 1939 års civila avlöningsreglemente intogs emellertid — på förslag

av 1926 års bisysslosakkunniga — bisysslobestämmelser, som även omfat­

tade sådana uppdrag. Varken i bisysslosakkunnigas förslag eller vid den

därefter följande behandlingen av frågan torde det ha särskilt uppmärk­

sammats, om bisyssla i sparbank skulle bedömas på samma sätt som bi­

sysslor i andra ekonomiska företag. I fortsättningen framför ämbetet sina

synpunkter på sistnämnda fråga och anför i huvudsak följande.

Såsom styrelsen för Svenska sparbanksföreningen anfört intaga spar­

bankerna en särställning bland de ekonomiska företag, i vilkas styrelser

häradshövding ej får medverka. De skäl, som kunna anföras mot domares

engagerande i dessa företag, torde knappast föreligga i fråga om sparbanks­

verksamheten. Att ordförande- eller ledamotskap i en sparbanksstyrelse

skulle påverka en häradshövdings självständighet eller hans oberoende i

ekonomiskt hänseende eller ge upphov till misstankar om bristande oväld

lärer sålunda icke med fog kunna göras gällande. Några olägenheter av

att en domare innehaft uppdrag av förevarande slag torde icke heller ha

framträtt. Tvärtom lärer det på olika sätt ha varit till gagn för domareverk­

samheten, att en häradshövding förvärvat den erfarenhet i skilda hänse­

enden, som kan följa med deltagandet i ledningen av en sparbank. Erinras

må, att vissa motionärer vid behandlingen i riksdagen 1942 av löneför­

slaget rörande häradshövdingar framhöllo vikten av att domaren icke helt

uteslutes från varje kontakt med det praktiska livet.

Tydligt är, att bifall till den i första hand gjorda hemställan innebär

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

17

ett visst avsteg från förutsättningarna för den av 1942 års riksdag beslu­

tade löneställningen för häradshövdingarna, nämligen den att häradshöv­

dingarna skola vara »helt förbjudna att inneha enskilda uppdrag» av

det slag som i betänkandet angivits (domsagoutredningen sid. 34). Att

märka är emellertid, att det avsteg som göres i själva verket icke torde

kunna anses egentligen rubba den intagna principståndpunkten, enär spar­

banker icke äro att likställa med de företag som eljest avses med bisyssle-

förbudet. Ett lättande av det ovillkorliga förbudet i förevarande avseende

•— Kungl Maj:ts tillstånd skulle alltjämt fordras — har också en begränsad

räckvidd.

Svea hovrätt har på de skäl, som justitiekanslersämbetet har åberopat,

tillstyrkt bifall till framställningen.

Av det sagda framgår, att såväl justitiekanslersämbetet som Svea hov­

rätt tillstyrkt, att de särskilda bestämmelserna till 7 § statens allmänna

avlöningsreglemente ändras så att Kungl. Maj :t kan dispensera från för­

budet för häradshövding att inneha uppdrag av ifrågavarande slag, var­

vid justitiekanslersämbetet särskilt framhållit att sparbanker enligt äm­

betets mening inte är att likställa med de företag, som eljest avses med bi-

syssleförbudet. En inom civildepartementet gjord undersökning synes ut­

visa, att ett flertal häradshövdingar redan nu, med stöd av övergångsbe­

stämmelserna, innehar uppdrag i sparbank eller i andra allmänna och en­

skilda inrättningar. Under hand har framförts önskemål om att härads­

hövdingarna även skall kunna lämnas tillstånd att inneha uppdrag i virkes-

mätningsförening eller kontrollnämnd hos sådan förening.

För egen del anser jag, att det nuvarande ovillkorliga förbudet för härads­

hövding eller vattenrättsdomare att inneha bisysslor, som avses i 7 § 1

mom. avlöningsreglementet, bör kunna något uppmjukas. Det bör i detta

sammanhang framhållas, att någon motsvarighet till detta ovillkorliga för­

bud inte är stipulerat i vad avser lagfaren ledamot av rådhusrätt. För

sådan ledamot finnes bestämmelser om rätt att inneha bisysslor meddelade

i 9 § kungörelsen den 31 oktober 1947 (nr 825) med vissa bestämmelser

angående rådhusrätt och magistrat. Bestämmelserna ansluter sig i huvud­

sak till vad som gäller enligt statens allmänna avlöningsreglemente för

ordinarie och extra ordinarie statstjänstemän i allmänhet. Vederbörande

hovrätt kan således medge en borgmästare eller annan lagfaren ledamot

av rådhusrätt rätt att inneha tjänstebefattningar eller uppdrag utan annat

undantag beträffande bisysslornas art än att vederbörande inte får mot

ersättning tillhandagå allmänheten med utförande av juridiska eller lik­

nande uppdrag utom skiljemannauppdrag. I vissa fall är tillstånd inte

erforderligt. Har statlig myndighet eller stad, där befattningshavaren är

anställd, tillsatt befattningen eller meddelat uppdraget, erfordras inte till­

stånd i annat fall än då befattningen är uppförd å kommunens stat med

lön. Härmed undantages inte bara uppdrag som ordförande eller suppleant

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt Nr 20b.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 20A.

för ordförande i hyresnämnd utan även en mängd andra uppdrag, som med­

delas av statliga eller kommunala myndigheter.

För hovrättsråd gäller samma bestämmelser som för statstjänstemän i

allmänhet enligt 7 § 1 moni. avlöningsreglementet. För justitieråd och re­

geringsråd är däremot stadgat ett ovillkorligt förbud mot att inneha bi­

sysslor av det slag, som avses i 7 § 1 mom. Med sådana tjänster får inte

heller förenas skiljemannauppdrag.

Bestämmelsen i 7 § beträffande häradshövdingar har ur rättssäkerhets­

synpunkt motiverats med kravet på häradshövdingarnas oberoende i eko­

nomiskt hänseende. De bör intaga en i förhållande till enskilda intressen

oberoende ställning. Ur denna synpunkt sett kan det enligt min mening

inte föreligga några starka skäl för att upprätthålla ett ovillkorligt förbud

även i vad avser uppdrag i en verksamhet, som inte har huvudsakligen

ekonomiskt syfte. Jag föreslår därför, att bestämmelsen ändras så, att hä­

radshövding skall kunna — givetvis i förekommande fall efter tillstånd av

Kungl. Maj:t — inneha tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag,

om arbets- eller uppdragsgivaren inte är verk, bolag, förening eller inrätt­

ning, vars verksamhet har huvudsakligen ekonomiskt syfte (f. n. är en­

dast uppdrag som ordförande eller suppleant för ordförande i hyresnämnd

tillåtna).

Beträffande sparbanksuppdragen delar jag justitiekanslersämbetets och

sparbanksföreningens uppfattning, att sparbankerna genom verksamhetens

art och syfte intager en särställning bland de ekonomiska företag, som av­

ses med bisyssleförbudet. Jag tillstyrker därför att häradshövding må, efter

särskilt tillstånd av Kungl. Maj :t, inneha sådana uppdrag. Detsamma bör

enligt min mening gälla i fråga om uppdrag som ordförande eller supp­

leant för ordförande i virkesmätningsförening eller i kontrollnämnd med

uppgift att pröva klagan över auktoriserad virkesmätning. Med hänsyn till

det syfte, som dessa föreningar och kontrollnämnder tjänar, hör det ur

rättssäkerhetssynpunkt inte kunna resas allvarligare betänkligheter mot

att häradshövding beredes möjlighet att med sin tjänst förena uppdrag som

ordförande eller suppleant för ordförande i sådan förening eller nämnd.

Vad nu sagts bör äga motsvarande tillämpning på vattenrättsdomare.

Förening av lärartjänst med uppdrag såsom biträde (sekreterare) på

rektorsexpedition. I en av skolöverstyrelsen tillstyrkt framställning har rek­

torn vid samrealskolan i Strömstad A. von Proschwitz föreslagit, att i de

under 7 § meddelade särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroan­

stalter skall intagas en särskild föreskrift att utan särskilt tillstånd må med

lärartjänst förenas av vederbörande rektor meddelat uppdrag som biträde

på rektorsexpeditionen.

Jag har inte något att erinra mot den föreslagna ändringen, som enligt

vad som har upplysts står i överensstämmelse med tillämpad praxis.

20

eller sådan högskola, som avses i utredningens förslag under 3 § 1 mom.

andra stycket statens allmänna avlöningsreglemente. Annan befattningsha­

vare vid högskolorna bör enligt utredningens mening däremot förpliktas

att tåla förflyttning jämväl till annat statligt verk. Förflyttningsskyldig-

heten skall kunna göras gällande endast under vissa i författningsförslaget

angivna förutsättningar, bl. a. omorganisation, samt förutsätta beslut av

Kungl. Maj :t. Att i nu förevarande sammanhang införa skyldighet för lä­

rare vid universitet och statlig högskola att låta förflytta sig till lärartjänst

vid de enskilda högskolorna har utredningen ansett inte böra komma i

fråga (jfr prop. 1951:112 sid. 25).

Statskontoret kan inte finna tillräckliga skäl föreligga för att särskilt

begränsa förflyttningsskyldigheten för högskolornas lärare.

Statens lönenämnd förklarar, att nämnden inte har något att erinra mot

utredningens förslag i fråga om de ordinarie lärarna. I fråga om övriga be­

fattningshavare erinrar lönenämnden, att innehavare av statlig tjänst, vil­

ken har tillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, enligt de allmänna

bestämmelserna i 13 § avlöningsreglementet är pliktig att låta förflytta sig

till ordinarie tjänst vid annat verk, å vilken reglementet är tillämpligt, där

Kungl. Maj :t så prövar lämpligt. Föreskrift att förflyttningen skall vara

betingad av omorganisation e. d. är således inte meddelad. Med hänsyn

härtill vill lönenämnden ifrågasätta, huruvida inte beträffande nu ifråga­

varande tjänstinnehavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor bestäm­

melserna — såväl sakligt som formellt — bör närmare anpassas till de

allmänna bestämmelserna i 13 § reglementet.

I och med att universitetslärarna underkastas statens allmänna avlö­

ningsreglemente bör de i 13 § reglementet meddelade bestämmelserna bli

tillämpliga å dem liksom de f. n. gäller för fackhögskolornas lärare. I lik­

het med statskontoret finner jag inte skäl föreligga att reglera förflytt­

ningsskyldigheten för de ordinarie lärarna vid Stockholms och Göteborgs

högskolor på annat sätt än förflyttningsskyldigheten för motsvarande lä­

rare vid universiteten och de statliga högskolorna. I övrigt har vid författ­

ningsbestämmelsernas utformande beaktats vad lönenämnden anfört. Änd­

ringarna i de särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter

är av formell natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

14 §.

Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet m. m.

De föreslagna ändringarna är av formell art och beror på omläggningen

av det militära lönegradssystemet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

21

19 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

I fråga om motiveringen till punkt 1 av de föreslagna särskilda bestäm­

melserna för universiteten och vissa högskolor torde jag få hänvisa till pro­

positionen nr 12 till innevarande års riksdag (s. 43, 44 och 63). Föreskrif­

ten under punkt 2 torde icke erfordra någon särskild kommentar.

I punkt 1 av de särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroan­

stalter stadgas, att innehavare av sådan rektors- eller lärartjänst vid all­

mänt läroverk, med vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall

vidkännas avdrag å lönen med belopp motsvarande de särskilda förmå­

nernas värde enligt uppskattning i behörig ordning. Vad genom donation

av enskild har tillförsäkrats innehavare av sådan tjänst, i syfte att bereda

denne särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöningsför­

måner, skall likväl inte föranleda sådant avdrag.

Vid 1951 års lönereglering för lärarna vid vissa statsunderstödda privata

läroanstalter (prop. 1951:112, statsutsk. uti. nr 129; r. skr. nr 220; ä%’en-

som prop. nr 190; statsutsk. uti. nr 164; r. skr. nr 307) ansågs det inte

påkallat att göra dessa bestämmelser tillämpliga på rektorer och lärare vid

privatläroverken. Det har emellertid visat sig att donationsförmån av här

avsett slag tillkommer rektor eller studierektor vid Nya Elementarskolan

för flickor i Stockholm. I en till Kungl. Maj :t ställd skrivelse har sålunda

styrelsen för Anna Ahlströms och Ellen Terserus’ stiftelse och styrelsen

för nämnda skola hemställt, att rektorn eller studierektorn vid skolan måtte

vid genomförandet av löneregleringen få bibehållas vid befattningshava­

ren enligt testamenten tillförsäkrad förmån av fri bostad. Sedan skolöver­

styrelsen hade avgivit utlåtande i ärendet, medgav Kungl. Maj :t, med stöd

av riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att utfärda vissa övergångs-

och tilläggsbestämmelser i anledning av löneregleringen, genom beslut den

22 juni 1951, att rektor eller studierektor vid Nya Elementarskolan för

flickor i Stockholm skulle tills vidare från och med den 1 juli 1951 få, ut­

över de löneförmåner, som annars tillkommer vederbörande enligt av

Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter, åtnjuta förmån av fri tjänstebostad i

enlighet med hittills gällande testamentariska föreskrifter.

Med hänsyn till vad sålunda har förekommit har jag ansett lämpligt att

de förenämnda särskilda bestämmelserna för allmänna läroverk erhåller

tillämpning även på privatläroverk.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

20—23 §§.

Lönegradernas konstruktion. Grundläggande bestämmelser om löneklassplace-

ring. Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst. Löneklass-

placering med hänsyn till tidigare innehavd anställning enligt kollektivavtal.

Beträffande de i dessa paragrafer föreslagna ändringarna får jag hän­

visa till den i propositionen nr 107 redovisade förhandlingsöverenskommel-

sen samt till vad jag har anfört i det föregående vid 2 §. Vad angår den i

21 § intagna särskilda bestämmelsen för försvaret, att beställningshavare

vid tillträde av beställning i lönegraden Ma, Md, Me eller Mg 37 skall pla­

ceras i 40 löneklassen, vill jag erinra att nuvarande motsvarighet till Ma

37, nämligen Ma 12, omfattar endast löneklassen 40.

27 §.

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

De särskilda bestämmelserna för lots- och fyrstaten skall enligt författ-

ningsförslaget i fortsättningen avse icke blott ordinarie utan även extra

ordinarie personal. Ändringen står i överensstämmelse med ett i propo­

sitionen nr 134 (s. 48) framlagt förslag.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

Löneregleringen för professorer m. fl. lärare föranleder ändring av de

särskilda bestämmelserna i 28 §. Ändringen innebär, att bestämmelserna

för konsthögskolan m. fl. högre läroanstalter även skall avse universite­

ten, karolinska institutet, medicinska högskolan i Göteborg samt Stock­

holms och Göteborgs högskolor. Omläggningen av det militära lönegrads-

systemet påkallar ändringar i de under I punkt 6 meddelade föreskrifterna

angående tjänstledighetsavdrag vid sjukdom samt punkt 1 av de särskilda

bestämmelserna för försvaret. De under punkt 2 av sistnämnda särskilda

bestämmelser gjorda ändringarna är föranledda av de förslag, som har

framlagts i propositionen nr 9 till årets riksdag och som avser ändringar i

den militära straff- och processlagstiftningen. Ändringarna i författnings­

texten under III är av formell art och har vidtagits i syfte att bringa regle­

mentet i överensstämmelse med numera inom processlagstiftningen tilläm­

pad terminologi.

Efter denna redogörelse för de förslag till ändringar i 28 §, som är en

följd av redan förut för riksdagen anmälda frågor eller som är av redak­

tionell natur, övergår jag till frågan om avdrag å lön under tjänstledighet

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

kurs eller övning, som fordras för vinnande eller bibehållande av viss

tjänsteklass såsom värnpliktig civilmilitär personal.

Beträffande krigsfrivillig, ej värnpliktig personal föreslår arméchefen be­

tydande ändringar. Den under B. angivna förmånen skall utsträckas till

att avse medlemmar i Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund och sven­

ska blå stjärnan samt kvinnlig medlem i föreningen svenska röda korset.

Men härutöver skall tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 2 eller 3 kunna

komma i åtnjutande av lön med B-avdrag under högst 32 dagar av ett och

samma kalenderår under tjänstgöring eller utbildning till krigsfrivillig. Så­

som motivering för sistberörda förslag anför arméchefen i huvudsak föl­

jande.

I arméns krigsorganisation utnyttjas kvinnlig personal icke bara ur Riks­

förbundet Sveriges Lottakår (SLK) utan även ur Sveriges Kvinnliga Bilkå­

rers Riksförbund (SKBR), Svenska Blå Stjärnan (SBS) och Svenska Röda

Korset (SRK). Personal ur samtliga fyra organisationer tages sålunda bl. a.

i anspråk vid militära övningar av olika slag. Möjligheten att under tjänst­

göring såsom eller utbildning till lotta erhålla lön med B-avdrag är be­

gränsad till 14 dagar under ett och samma kalenderår. Förmånen är där­

för i första hand avpassad för personal, som tages i anspråk för tillfälliga

uppgifter, s. k. B-personal.

Personal ur SLK, SKBR, SBS och SRK tages emellertid även i anspråk

såsom krigsfrivilliga (s. k. A-personal). I arméns krigsorganisation ingår

även ett visst antal befälsutbildade överåriga manliga krigsfrivilliga. Dessa

skola kunna deltaga i repetitionsutbildning i likhet med värnpliktigt befäl.

Det vore därför av stort värde, om samtliga krigsfrivilliga såväl manliga

som kvinnliga kunde förmås att i innehavd krigsplacering i stor utsträck­

ning deltaga i de krigsförbandsvisa repetitionsövningarna eller motsva­

rande utbildning. Begränsningen av antalet dagar per kalenderår bör, om

såsom tjänstledighetsorsak, för vilken lön med B-avdrag utgår, upptages

även tjänstgöring eller utbildning såsom krigsfrivillig, sättas till 32 (30

dagars repetitionsövning jämte in- och utryckningsdagar).

Bestämmelsen bör slutligen formuleras så att utbildning, obligatorisk för

antagning som A-personal, medför rätt till lön med B-avdrag. Därigenom

skulle kvinnlig personal, som genomgår lottaskola eller motsvarande och

som förbinder sig att efter genomgången utbildning teckna kontrakt som

A-personal, under hela tiden (cirka 3 veckor) komma i åtnjutande av

samma löneförmåner.

Möjligheten för kvinnlig krigstjänstpersonal att erhålla lön med B-av­

drag dels på grund av tjänstgöring eller utbildning som (till) krigsfrivil­

lig, dels vid tjänstgöring eller utbildning på grund av medlemskap i SLK,

SKBR, SBS eller SRK bör dock begränsas till sammanlagt högst 32 dagar

per kalenderår.

Chefen för marinen och chefen för flygvapnet biträder chefens för ar­

mén förslag, chefen för marinen dock med den reservationen att annan än

krigsfrivillig medlem av SLK, SKBR, SBS och SRK skall få åtnjuta lön

med B-avdrag endast om tjänstgöringen fullgöres i utbildningssyfte. Eljest

skulle förmånen av lön med B-avdrag kunna åtnjutas även då tjänstgö­

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

25

ringen omfattar social tjänst, insamlingstjänst och annan till förenings­

verksamhet hänförlig tjänstgöring.

Chefen för flygvapnet har i sitt utlåtande tagit upp frågan om lön un­

der tjänstledighet för tjänstgöring, som av f. d. fältflygare fullgöres såsom

obligatorisk eller frivillig repetitionsövning, och föreslagit att lön med B-

avdrag skall få åtnjutas under sådan tjänstledighet. Till stöd härför an-

föres i huvudsak följande.

Fältflygarna äro efter kontraktstidens utgång skyldiga att under vart och

ett av de båda kalenderåren närmast efter anställningstidens slut fullgöra

en repetitionsövning i flygtjänst om 45 dagar. Härutöver må förutvarande

fältflygare under vart och ett av de båda därefter följande kalenderåren

efter eget åtagande fullgöra en repetitionsövning i flygtjänst om 45 dagar.

Eftersom de båda första repetitionsövningarna äro obligatoriska och per­

sonalen före anställningens början förbinder sig att fullgöra dessa övningar

äro f. d. fältflygares tjänstgöringsförhållanden i detta avseende fullt jäm­

förbara med reservpersonalens.

Beträffande de frivilliga repetitionsövningarna må framhållas, att f. d.

fältflygare kvarstå i krigsorganisationen krigsplacerade på krigsflygplan

under de år då de obligatoriska repetitionsövningarna fullgöras. Fullgöras

även de frivilliga repetitionsövningarna, bibehålies krigsplaceringen såsom

flygförare i krigsflygplan under ytterligare ett antal år. Enligt de beräk­

ningar som ligga till grund för det årliga rekryteringsbehovet av flygande

personal har man utgått från att c:a 50 % av f. d. fältflygarna skola full­

göra frivilliga repetitionsövningar. Underskrides denna siffra, måste rekry­

teringen ökas för att krigsbehovet av flygande personal skall kunna tillgo­

doses. Detta tillvägagångssätt medför emellertid avsevärda merkostnader.

Kommittén för frivilligt försvarsarbete har i sitt den 18 oktober 1950

avgivna betänkande med utredning rörande frivilligt försvarsarbete (SOU

1950:38) lagt fram förslag som i vissa delar ansluter sig till vad chefen

för armén har föreslagit. Kommitténs förslag innebär, att bestämmelserna

angående lön med B-avdrag under tjänstledighet för frivillig kurs eller öv­

ning, vilken erfordras för vinnande eller bibehållande av viss tjänstegrad

såsom värnpliktigt befäl, skall utsträckas att gälla jämväl sådan kurs eller

övning, som erfordras för vinnande eller bibehållande av viss tjänstegrad

såsom krigsfrivilligt befäl. Kommittén föreslår vidare, att bestämmelserna

om tjänstledighet med B-avdrag vid tjänstgöring såsom eller utbildning

till lotta skall utvidgas att omfatta även kvinnliga medlemmar av frivilliga

bilorganisationen, föreningen svenska blå stjärnan och föreningen svenska

röda korset. Samtidigt skall emellertid förmånen — beträffande samtliga

organisationerna — begränsas till att avse ledighet för utbildning för vin­

nande (bibehållande) av kompetens för viss i mobiliseringstabell (motsva­

rande) ingående befattning, vilken vederbörande har förklarat sig villig

alt bestrida under beredskapstillstånd och vid krig eller sådan tjänstgö­

ring, som vederbörande statliga myndighet har prövat vara påkallad för

genomförandet av vissa övningar.

26

Kungl. Maj:ts proposition, nr 20&.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden och svenska re-

servunderofficersförbundet har i skrivelse den 21 december 1950 hemställt,

att reservanställd (reservutnämnd) personal samt officerare i väg- och vat­

tenbyggnadskåren under tiden för fullgörande av frivillig tjänstgöring vid

repetitionsövningar i krigsförband eller i samband därmed anordnad utbild­

ning må äga åtnjuta lön med B-avdrag. Såsom motivering härför anför för­

bunden i huvudsak följande:

Personal anställd enligt 1927 års reservbefälsförordning (1927:364) full­

gör fredstjänstgöring intill utgången av det kalenderår, då 42 års ålder

uppnås, men är skyldig att kvarstå i reserv intill 65 års ålder. Under denna

tidsperiod kan krigsplacering vid förband, där huvuddelen av personalen

må inkallas till krigsförbandsvis repetitionsövning, ifrågakomma, men där

den reservanställde icke kan inkallas till tjänstgöring. I sådant fall torde

frivillig tjänstgöring framstå såsom synnerligen angelägen ur försvarets

synpunkt.

Genom ämbetsskrivelse den 16 juni 1950 har medgivits, att till tjänst­

göring vid repetitionsövningar i krigsförband eller i samband därmed an­

ordnad utbildning må — efter frivilligt åtagande — bl. a. inkallas under ifrå­

gavarande tid icke fredstjänstgöringsskyldig personal i reserven. Vidare

förordnas, att i fråga om förmåner åt nämnd personal under dylik tjänst­

göring må utgå avlöning och övriga förmåner enligt enahanda grunder, som

gälla vid vederbörande författningsenligt åliggande tjänstgöring.

Då i de flesta fall reservpersonalens civila avlöningsförmåner överstiga

de militära medför fullgörande av här ifrågasatt frivillig militärtjänstgö­

ring en löneminskning, något som i många fall torde skapa obenägenhet

att deltaga i dylik tjänstgöring. I syfte att nå önskat resultat vid de krigs-

förbandsvisa repetitionsövningarna i vad gäller reservbefälets deltagande

i desamma synes det angeläget att lön med B-avdrag kan utgå även under

ifrågavarande övningar, i den mån de icke utgöra författningsenligt ålig­

gande tjänstgöring.

På enahanda grunder har chefen för armén i skrivelse den 26 april 1951

funnit det önskvärt, att ändrade föreskrifter utfärdas om lön under tjänst­

ledighet vid frivillig tjänstgöring i samband med repetitionsövningar i krigs­

förband eller i samband därmed anordnad utbildning. Därvid synes enligt

arméchefens mening två alternativ kunna komma i fråga. Alternativ I be­

står i att förmånen av lön med B-avdrag utsträckes att gälla även tjänst­

ledighet för frivillig tjänstgöring i vederbörlig krigsbefattning vid repe­

titionsövningar i krigsförband eller i samband därmed anordnad utbild­

ning. Alternativ II innebär, att föreskrifter utfärdas av innebörd, att tjäns­

teman, om den honom för militärtjänstgöringen tillkommande lönen un­

derstiger avlöningen i den civila befattningen, äger i sistnämnda befatt­

ning uppbära skillnaden. Då tjänsteman vid frivillig tjänstgöring inte hör

erhålla sämre förmåner än vid författningsenlig sådan och då det är önsk­

värt att ifrågavarande kategori tjänstemän stimuleras till frivillig tjänst­

göring, förordar chefen för armén alternativ I. Bestämmelserna om sagda

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

det värnpliktiga befälet. Vad civilförvaltningen härom har anfört kan sam­

manfattas på följande sätt.

Ur militär synpunkt torde det vara angeläget att genom åtgärder i fram­

ställningens syfte stimulera till deltagande i de krigsförbandsvisa övning­

arna, vilka för övrigt avses skola anordnas i ökad omfattning. Emellertid

synes betänkligheter möta mot att lämna ett så långt gående medgivande

som lön med B-avdrag under tjänstledighet för avsett ändamål. I varje fall

bör dylikt medgivande ej lämnas med mindre viss tidsbegränsning införes

i överensstämmelse med vad som blir fallet vid tillämpning av 28 § A I

3 c) statens allmänna avlöningsreglemente.

Alternativt skulle ett tillmötesgående av framställningen kunna åstad­

kommas genom att bestämmelser meddelas av i huvudsak samma inne­

börd som enligt kungörelserna 1939:967 och 1940:470 gällde under tiden

för den förstärkta beredskapen, då vederbörande tjänsteman under tjänst­

ledighet för fullgörande av honom åliggande militärtjänstgöring såsom bl. a.

beställningshavare i reserven å den civila befattningen skulle avstå samt­

liga å tjänstledighetstiden belöpande avlöningsförmåner, dock att han, där­

est den honom för militärtjänstgöringen tillkommande lönen understeg

avlöningen i den civila befattningen, ägde å sistnämnda befattning upp­

bära skillnaden (den s. k. minimiregeln).

Oberoende av vilket alternativ som väljes torde personal på övergångs­

stat, reservstat, avgångsstat och disponibilitetsstat samt måhända även per­

sonal över stat böra omfattas av ett medgivande. Samma skäl, som talar

för att nämnda kategorier erhåller särskilda förmåner i förevarande av­

seende, gör sig gällande även beträffande det värnpliktiga befälet. Att för

detta tillämpa bestämmelser motsvarande den förutnämnda minimiregeln

synes emellertid med hänsyn till för berörda personal gällande avlönings-

bestämmelser vid militärtjänstgöring icke låta sig göra.

Statens lönenämnd har berört samtliga här ifrågavarande spörsmål i ut­

låtande den 1 juni 1951 över kommitténs för frivilligt försvarsarbete be­

tänkande.

Lönenämnden är för sin del inte beredd att tillstyrka en allmän utvidg­

ning av rätten för värnpliktig personal att under frivillig tjänstgöring åt­

njuta del av lönen. I anslutning härtill erinrar lönenämnden, att nämnden

i ett tidigare utlåtande inte har funnit skäl tillstyrka en av centralstyrelsen

för de svenska reservofficersförbunden och svenska reservunderofficersför-

bundet gjord framställning att lön med B-avdrag måtte få utgå till reserv-

anställd (reservutnämnd) personal samt officerare i väg- och vattenbygg­

nadskåren under frivillig tjänstgöring vid repetitionsövningar i krigsför-

band eller i samband därmed anordnad utbildning.

Lönenämnden har däremot inte funnit anledning till erinran mot armé­

chefens förslag om att punkten 3 b) i 28 § I statens allmänna avlönings­

reglemente skall utvidgas till att avse jämväl kurs eller övning, som er­

fordras för vinnande eller bibehållande av viss tjänsteklass såsom värn­

pliktig civilmilitär personal. Även flygvapenchefens förslag att f. d. fält­

flygare skall äga åtnjuta lön med B-avdrag under fullgörande av obliga­

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

29

toriska eller frivilliga repetitionsövningar anser sig lönenämnden kunna

godtaga med hänsyn till att fullgörandet av ifrågavarande övningar utgör

villkor för att vederbörande skall bibehållas vid krigsplacering såsom flyg­

förare i krigsflygplan.

Med den inställning lönenämnden har intagit till frågan om den värn­

pliktiga personalens rätt till tjänstledighet med B-avdrag har nämnden

inte kunnat tillstyrka, att krigsfrivillig personal och andra medlemmar i

frivilligorganisationerna i tjänstledighetshänseende beredes en förmånli­

gare ställning än den värnpliktiga personalen. Med denna utgångspunkt

föreslår lönenämnden, att tjänsteman, tillhörande avdragsgrupp 2 eller 3,

må bibehålla lön med B-avdrag under tjänstledighet dels för frivillig be-

fordrings- eller repetitionskurs eller med sådan kurs jämställd annan kurs

eller övning, som erfordras för vinnande eller bibehållande av viss tjänste-

grad såsom krigsfrivilligt befäl, dels för frivillig utbildning för vinnande

(bibehållande) av kompetens för viss i mobiliseringstabell (motsvarande)

ingående befattning, som vederbörande förklarat sig villig att bestrida un­

der beredskapstillstånd och vid krig. Vid den begränsning av tjänstledig-

hetsorsakerna, som lönenämndens förslag innebär, torde enligt nämndens

mening gällande maximering av antalet tjänstledighetsdagar med B-avdrag

inte längre vara erforderlig.

Två reservanter inom lönenämnden har i särskilt yttrande uttalat, att

de ansett nuvarande förmån av lön med B-avdrag för medlem i lottaorga­

nisationen böra — utan begränsning till tjänstgöringens art — utsträckas

till att avse Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, föreningen svenska

blå stjärnan och föreningen svenska röda korset och gälla en tid av högst

32 dagar av ett och samma kalenderår.

Av den föregående redogörelsen framgår, att från olika håll mer eller

mindre långt gående yrkanden har framförts om rätt till bibehållande av

viss del av lönen under skilda slag av militärtjänstgöring under tid då

krigsavlöningsreglementet inte är tillämpligt på vederbörande. Redogörel­

sen belyser även det förhållandet, att nuvarande bestämmelser medför be­

tydande olikheter i förmåner för personalkategorier, som med hänsyn till

anställningsformer, uppgifter m. m. borde vara helt likställda i ifrågava­

rande avseenden.

I ärendet har ifrågasatts, att värnpliktiga, krigsfrivillig personal samt

anställningshavare i reserven och vissa med dem jämförbara personalka­

tegorier skall berättigas att uppbära lön med B-avdrag jämväl under kur­

ser och övningar som inte är obligatoriska och som inte erfordras för vin­

nande eller uppehållande av viss tjänstegrad (tjänsteldass) såsom befäl.

En sådan utvidgning av rätten att bibehålla lön kan jag inte tillstyrka.

Därest det anses ur militär synpunkt angeläget att stimulera intresset för

sådant deltagande, synes åtgärder härför böra vidtagas i annan ordning.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 20U.

Vid min prövning av förevarande spörsmål har jag därför stannat för

att föreslå sådana åtgärder, som är ägnade att eliminera nu föreliggande

ojämnheter i fråga om rätt till lön med B-avdrag under ifrågavarande slag

av militärtjänstgöring. Beträffande den värnpliktiga civilmilitära perso­

nalen vill jag framhålla, att det inte torde ha varit avsett att denna skulle

behandlas på annat sätt än annan värnpliktig personal. Jag tillstyrker där­

för arméchefens förslag i denna del. Vidare finner jag sakliga skäl tala för

att den krigsfrivilliga personalen jämställes med den värnpliktiga under

tjänstledighet för deltagande i kurser och övningar, som erfordras för vin­

nande eller bibehållande av viss tjänstegrad (tjänsteklass) såsom befäl. Jag

anser dock, att den nuvarande begränsningen av rätten till lön med B-av-

drag till 32 dagar av ett och samma kalenderår alltjämt bör gälla. Anledning

synes inte föreligga att bibehålla lottaorganisationen vid den särställning,

som den hittills har intagit i förevarande avseende.

Av skäl som statens lönenämnd har anfört biträder jag chefens för flyg­

vapnet förslag om fältflygarnas förmåner.

I enlighet med vad jag här har förordat har i författningsförslaget upp­

tagits ändrade föreskrifter under I punkt 3 i de allmänna bestämmelserna

till 28 §.

29 §.

Semester och däremot svarande annan ledighet.

Ändringarna i de allmänna bestämmelserna är av formell art och påkal­

las av omläggningen av det militära lönegradssystemet.

I fråga om de särskilda bestämmelserna innebär ändringsförslagen, att

de för konsthögskolan m. fl. högre läroanstalter gällande föreskrifterna

göres tillämpliga även å universiteten, karolinska institutet, medicinska

högskolan i Göteborg samt Stockholms och Göteborgs högskolor.

30 §.

Semesterersättning.

Ändringen är av formell natur och sammanhänger med omläggningen av

det militära lönegradssystemet.

31 §.

Vikariatsersättning m. m.

I de för provinsialläkarstaten och veterinärstaten meddelade särskilda

bestämmelserna om vikaidatsersättning i vissa fall föreskrives under

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

31

punkt 2, att vikariatsersättning för provinsialläkare, som uppehåller tjänst

som förste provinsialläkare, eller för distriktsveterinär, som uppehåller

tjänst som länsveterinär, skall bestämmas av vederbörande myndighet,

med iakttagande att ersättningen må uppgå till högst 12 kronor för dag

för provinsialläkare och till högst 10 kronor för dag för distriktsveterinär.

Under punkt 3 stadgas, att till provinsialläkare eller distriktsveterinär som,

vid sidan av tjänstgöring i egen tjänst, på grund av förordnande bestrider

motsvarande tjänst i angränsande distrikt skall utgå vikariatsersättning

med 10 resp. 5 kronor för dag.

I skrivelse den 6 oktober 1951 har medicinalstyrelsen anfört, att styrel­

sen finner ifrågavarande ersättningar för provinsialläkare otillräckliga med

hänsyn till nuvarande penningvärde och därav föranledd allmän lönesteg­

ring samt svårigheterna att vid rådande läkarbrist erhålla vikarier. Styrel­

sen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens medgi­

vande för medicinalstyrelsen att till provinsialläkare, som har förordnats

att uppehålla förste provinsialläkartjänst eller att vid sidan av tjänstgö­

ring i egen tjänst bestrida motsvarande tjänst i angränsande distrikt, ut­

betala vikariatsersättning med 15 kronor för dag.

Vad beträffar de under punkt 2 angivna ersättningsbeloppen vid vika­

riat å förste provinsialläkartjänst eller länsveterinärtjänst förordar jag,

att ersättning skall få uppgå till högst 15 kronor för dag för provinsial­

läkare och till högst 13 kronor för dag för distriktsveterinär.

Vad åter angår den ersättning, som enligt punkt 3 skall utgå till pro­

vinsialläkare eller distriktsveterinär som, vid sidan av tjänstgöring i egen

tjänst, förordnas att bestrida motsvarande tjänst i angränsande distrikt,

får jag framhålla följande.

I betänkande den 5 juii 1951 (stencilerat) har militära läkarlöneutred-

ningen avgivit förslag om reglering av arbetsförhållandena för försvarets

läkare, tandläkare och veterinärer samt av tjänste- och verksläkarverksam-

heten vid försvaret. Därvid har utredningen föreslagit bl. a., att förbands-

läkare, som beordras att under kortare tid jämte egen tjänst utöva läkar­

tjänst vid annat förband på förläggningsorten, skall komma i åtnjutande

av särskild ersättning härför. Även militärsjukvårdskommittén har uppta­

git denna fråga till behandling i samband med framläggande av förslag,

avseende militärläkarnas skyldighet att bestrida annan militärläkartjänst.

Kommittén har förordat, alt militärläkare skall erhålla ersättning för så­

dan tjänstgöring med samma belopp, som åtnjutes av provinsialläkare, vil­

ken jämte egen tjänst på grund av förordnande bestrider provinsialläkar­

tjänst i angränsande distrikt. Vad militärsjukvårdskommittén sålunda hade

föreslagit föranledde inte någon erinran vid remissbehandlingen av kom­

mitténs betänkande. Militärläkarlöneutrcdningen har emellertid en annan

mening i vad avser ersättningsbeloppets storlek. Utredningen är nämligen

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 20U.

av den uppfattningen, att förbandsläkare i förevarande hänseende inte kan

anses helt jämförbar med provinsialläkare, enär sistnämnde läkare är be­

rättigad att förutom lön från staten uppbära arvode för meddelad sjuk­

vård m. m. enligt gällande provinsialläkartaxa. Med hänsyn härtill bör

enligt utredningens mening förbandsläkares ersättning skäligen utgå med

högre belopp än den för provinsialläkare fastställda gottgörelsen. Läkar-

löneutredningen föreslår, att ersättningen i dylikt fall skall utgå med sam­

ma belopp, som åtnjutes, då förbandsläkare åtager sig uppdrag att bestrida

läkartjänst vid förband tillhörande annan försvarsgren, d. v. s. för när­

varande 15 kronor för dag enligt ett av Kungl. Maj :t den 19 oktober 1951

meddelat beslut. I sitt remissyttrande över utredningens förslag har stats­

kontoret uttalat, att gottgörelse av ifrågavarande slag icke bör utgå vid

tjänstgöring endast ett fåtal dagar vid annat förband.

För min del anser jag, att särskild ersättning bör utgå till förbandslä­

kare, som beordras att tillfälligtvis jämte egen tjänst utöva läkartjänst

vid annat förband på förläggningsorten. Jag är emellertid inte beredd att

nu taga ställning till frågan om ersättningens storlek. Detta bör ske i sam­

band med prövningen av militära läkarlönekommitténs förslag i övrigt.

För närvarande fastställer Kungl. Maj :t ersättningsbeloppet för det fall,

att förbandsläkare åtager sig att bestrida läkartjänst vid förband tillhö­

rande annan försvarsgren. Detsamma bör gälla i fråga om förbandsläkare,

som beordras att tillfälligtvis jämte egen tjänst bestrida läkartjänst vid

annat förband på förläggningsorten. En erinran härom bör intagas i de

särskilda bestämmelserna för försvaret under förevarande paragraf.

Frågan om ersättning till provinsialläkare enligt punkt 3 i de särskilda

bestämmelserna för provinsialläkarstaten och veterinärstaten har, som

framgår av vad jag nu har sagt, i viss mån sammankopplats med frågan

om ersättning till militärläkare i motsvarande fall. Med hänsyn härtill och

i konsekvens med vad jag nyss har föreslagit beträffande militärläkarna

bör Kungl. Maj :t bemyndigas bestämma ersättningens storlek även i de

beträffande provinsialläkare och distriktsveterinär under punkt 3 angivna

fallen. Författningsförslaget har utformats i enlighet härmed.

33 §.

Särskilda ersättningar.

I anslutning till vad jag har anfört vid anmälan tidigare denna dag av

förslag till nytt allmänt resereglemente bör 1 mom. i förevarande paragraf

ändras på sätt av författningsförslaget framgår samt 3 mom. utgå, varvid

de nuvarande 4—6 mom. betecknas 3—5 mom. Vidare bortfaller punkt 2

av de särskilda bestämmelserna för försvaret, i samband varmed punkterna

3—5 omnumreras. Förslaget till nytt resereglemente föranleder även en

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

33

jämkning av de särskilda bestämmelserna för läroverk m. fl. läroanstalter

samt statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

En formell ändring av de särskilda bestämmelserna för försvaret påkallas

vidare av omläggningen av det militära lönegradssystemet.

I 5 mom. av 33 § meddelas bestämmelser om felräkningspenningar. Dessa

må icke vid en och samma tjänst utgå med högre belopp än 600 kronor för

år. Detta maximibelopp, som har stått oförändrat sedan början på 1920-

talet, synes skäligen böra höjas till 780 kronor. Detta belopp har vid för­

handlingar i ämnet godtagits av de berörda personalorganisationerna, Stats-

tjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens cen­

tralorganisation.

I de under 33 § meddelade särskilda bestämmelserna för länsstyrelserna

stadgas, att årliga representationsbidrag utgår med 15 000 kronor till över­

ståthållaren, 9 000 kronor för år till vardera av landshövdingarna i Malmö­

hus län och Göteborgs och Bohus län samt med 6 000 kronor till envar av

övriga landshövdingar med reglerad lön. På grundval av vad jag har in­

hämtat rörande landshövdingarnas representationskostnader anser jag mig

böra föreslå, att förenämnda belopp höjes till 20 000, 15 000 resp. 12 000

kronor. Jag har härvid särskilt beaktat, att landshövdingarnas stora tjänste­

bostäder medför behov av tjänarhjälp i en helt annan omfattning än som

är fallet beträffande andra befattningshavare i motsvarande löneläge.

Universitetslönekommittén har förklarat sig anse, att de i denna para­

graf meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar skall gälla även för de

akademiska lärarna vid universitet och högskolor. I detta sammanhang har

kommittén erinrat, att enligt gällande flyttningsersättningskungörelse (SFS

1944:382; ändr. 1947:501) Kungl. Maj:t äger befogenhet att pröva om och

i vad mån ersättning för flyttningskostnad må utgå i andra fall än de i

kungörelsen angivna. Hit hör exempelvis fall av befordran från docentur vid

enskild högskola till professur vid statlig högskola. Enligt kommitténs me­

ning talar övervägande skäl för att bedömningen av ifrågavarande spörs­

mål blir i huvudsak likartad inom hela det förevarande området.

Högskoleutredningen har föreslagit, att tjänsteman vid Stockholms och

Göteborgs högskolor skall äga rätt till ersättning för flyttningskostnad bara

vid tvångsförflyttning.

Statens lönenämnd har ifrågasatt om tillräckliga skäl föreligger för den

av utredningen föreslagna begränsningen av rätten till flyttningsersättning.

Lönenämnden föreslår därför, att gällande bestämmelser angånde ersätt­

ning för flyttningskostnad åt vissa statens befattningshavare utan inskränk­

ning göres tillämpliga på sådana tjänstemän vid högskolorna, som under­

kastas statens allmänna avlöningsreglemente.

Statskontoret har å andra sidan ansett, att förevarande personal vid

Stockholms och Göteborgs högskolor skall undantagas från de i 33 § stad-

3 liihang till riksdagens protokoll 1952. / sand. Nr 204.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

gade förmånerna med det undantag som utredningen har föreslagit beträf­

fande ersättning för flyttningskostnad. Enligt statskontorets mening hör

dock möjlighet hållas öppen för Kungl. Maj :t att, om så skulle visa sig på­

kallat, medge de andra ersättningar än flyttningskostnadsersättning, som

regleras i paragrafen.

För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att ersättning

för flyttningskostnad endast må utgå vid tvångsförflyttning men att i övrigt

stadgandena i 33 § i tillämpliga delar skall gälla förevarande personal vid

Stockholms och Göteborgs högskolor. Vad universitetslönekommittén har

anfört torde få beaktas vid Kungl. Maj :ts prövning av ansökningar om rätt

till ersättning för kostnad för flyttning mellan enskild högskola och univer­

sitet eller statlig högskola.

34 §.

Kallortstillägg och enslighetstillägg m. m.

Ändringarna i de särskilda bestämmelserna för lots- och fyrstaten sam­

manhänger med den i propositionen nr 107 redovisade förhandlingsöver-

enskommelsen (bil. 43), vartill jag torde få hänvisa.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

I 1 mom. av denna paragraf behandlas olika lönetillägg vid tåg­

tjänstgöring m. m. vid statens affärsdrivande verk. Punkterna 1—4

avser statens järnvägar och punkten 5 statens vattenfallsverk.

Enligt vad jag inhämtat har de bandelar vid Trollhättan, vilka tidigare

har omhänderhafts av vattenfallsverket, överlämnats till statens järnvägar.

Med hänsyn härtill bör stadgandet i punkten 5 av förevarande moment

utgå.

Bestämmelserna i punkten 2 bör ändras med hänsyn till innehållet i den

förhandlingsöverenskommelse, som i propositionen nr 107 (bil. 3) har

underställts riksdagen. Vad särskilt angår andra stycket av denna punkt

må framhållas, att däri meddelas bestämmelser om gottgörelse för mistat

lönetillägg av det slag, varom Kungl. Maj:t äger bestämma enligt första

stycket. Det synes mig lämpligast att det får ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma även sagda gottgörelse. Jag vill tillägga, att nyssnämnda

överenskommelse inte innebär annan ändring av gottgörelsen för mistat

Kungl. Maj.ts proposition nr 20A.

35

tillägg, än att ersättningsbeloppet till eldare och biträde å elektrolok bort­

faller.

I punkten 4 fastställes särskilda lönetillägg för tjänsteman, som på grund

av förordnande bestrider göromål såsom tågledare eller lokledare. Skäl för

viss höjning av nu gällande maximibelopp, 600 kronor respektive 420 kro­

nor för år, synes föreligga. Under erinran att förra årets riksdag beslöt,

att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de i punkten 3 be­

handlade lönetilläggen för växlingstjänst och för göromål som tågklare­

rare, föreslår jag att samma ändring vidtages beträffande förevarande lö­

netillägg. Författningsförslaget har utformats i enlighet med vad jag nu

anfört.

I 35 § 2 mom. meddelas föreskrifter angående s j ö t i 11 ä g g in. in. Av

de för försvaret meddelade bestämmelserna framgår, att sjötillägget

är graderat efter lönegrad samt att det utgår med olika belopp på över-

vattensfartyg och undervattensbåt. Vissa yrkesmän erhåller högre sjötill-

lägg än övriga. Förhöjning av sjötillägget utgår till vissa förbandschefer

i kaptens eller kommendörkaptens grad, till fartygschefer samt till dem

som tjänstgör ombord å ubåt, då denna med användande av snorkel har

befunnit sig i undervattensläge.

Förslag till nu gällande sjötilläggsbelopp med tillhörande bestämmelser

lades fram av 1945 års lönekommitté i enlighet med en med vederbörande

personalorganisationer träffad överenskommelse. Denna innebar en höj­

ning av tilläggen men samtidigt en skärpning av förutsättningarna för att

sjötillägg skall kunna utgå. Bl. a. indrogs sjötillägg som tidigare utgått vid

stationär förläggning. Lönekommitténs förslag underställdes 1948 års riks­

dag, vilken godkände detsamma att gälla med retroaktiv verkan fr. o. in.

den 1 oktober 1947. Härefter har i huvudsak ingen annan ändring vidta­

gits i förevarande bestämmelser än att den högre förvaltargraden intagits

i sjötilläggsförteckningen och där jämställts med den lägre förvaltargraden

samt att sjötillägg för vissa yrkesmän har införts för förvaltargraderna.

I skrivelse den 5 februari 1952 har chefen för marinen hemställt bl. a.,

att sjötilläggen skall uppräknas så att de kommer att motsvara 1/5 av dag­

lönen enligt fr. o. in. den 1 januari 1952 gällande löneplaner. Till stöd för

sin hemställan har chefen för marinen anfört i huvudsak följande.

Den hastigt fortgående tekniska utvecklingen medför för personalen om­

bord ett alltmer tyngande ansvar för och arbete med den komplicerade

materielen. Därtill komma de kärva levnadsförhållandena ombord och den

allmänt kända långa arbetstiden. De ofta oundvikliga långa och dyrbara

resorna vid permission och tjänstledighet för personal av alla kategorier

medföra även betydande personliga utgifter. I samband med de senaste

årens många avskedstaganden har understrukits de svårigheter av eko­

nomisk och social natur, som uppstå under den långa bortovaron från fa­

miljen på grund av sjökommendering.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

En alltmer framträdande olust mot sjökommendering gör sig f. n. gäl­

lande genom att ovannämnda förhållanden icke motverkas av tillräckligt

ekonomiskt vederlag. Detta sista torde även vara en bidragande orsak till

dagens dåliga rekryteringsläge.

Med anledning av vad ovan anförts finner jag starka skäl tala för en

förhöjning av nu utgående sjöförmåner. Förhöjningen synes mig böra stå

i relation till dels penningvärdeförsämringen och dels anförda ändringar i

arbetsuppgifterna och arbetsförhållandena ombord. Någon ändring av nu

gällande grunder för sjötilläggs utgående ämnar jag icke föreslå, ehuru

motiv därtill föreligga.

I mitt yttrande över 1945 års lönekommittés promemoria angående sjö­

tillägg påpekade jag att kommittén utan motivering frångått den av ålder

tillämpade principen, att sjötilläggsbeloppen skulle avvägas i förhållande

till den fasta lönen såsom 1/6 av denna. Sålunda fastställdes beloppet till

mellan 1/6 och 1/7 av grundlönen. Såsom jag närmare utvecklade i ytt­

randet borde snarare sjötilläggsbeloppet ha bestämts till 1/5 än 1/6 av

den fasta lönen. Det synes mig riktigast att denna av mig då förordade

principen följes vid nu aktuell uppräkning av beloppen.

Av 1945 års lönekommitté och tidigare löneutredningar har framhållits,

att sjötillägget är ett lönetillägg och inte har avsetts svara mot av tjänst­

göringen föranledda merkostnader. Liksom lönekommittén finner jag det

uppenbart, att löneavvägningen för militär personal har skett under hän­

synstagande till de med militärtjänstgöringen sammanhängande tjänst­

göringsförhållandena av speciellt krävande beskaffenhet. Detta gäller också

beträffande flottans beställningshavare. Jag vill här erinra, att den över­

enskommelse, som har träffats mellan 1949 års tjänsteförteckningskom-

mitté och berörda personalorganisationer, innebär en förbättrad löneställ-

ning för den militära personalen. Den föreslagna förmånligare löneställ-

ningen är föranledd bl. a. av de ökade krav på personalen, som har följt

av den tekniska utvecklingen.

Jag finner det emellertid erforderligt att, liksom beträffande vissa andra

förmåner av lönekaraktär, en uppräkning nu företages av sjötilläggen.

Denna uppräkning bör dock inte för flertalet grupper av beställningshavare

göras procentuellt lika stor som löneökningen i övrigt. Ett bibehållande

av tidigare föreliggande relation mellan daglönen och sjötillägget kan jag

av nyss angivna skäl icke förorda.

Med utgångspunkt från det anförda har i anslutning till uppgörelsen

angående 1952 års löner inom civildepartementet förhandlingar ägt rum

med Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisa­

tion om storleken av sjötilläggen. Därvid har — under förutsättning av

Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — träffats en överenskom­

melse om en sådan höjning av sjötilläggsbeloppen fr. o. m. den 1 juli 1952,

att desamma kommer att utgå med de belopp, som framgår av följande

sammanställning. I denna har även angivits nu gällande belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

37

Lönegrad

Nuvarande sjötill-

lägg. Tillägg för yr­

kesmän inom ( ).

Föreslagna sjötill-

lägg. Tillägg för yr­

kesmän inom ( ).

Underbefäl.

Mha 1 ...............................................

(0,60

1,00

10,80 (¹,²⁰)

1,25

Mha 2 ...............................................

^1,00 (1,5o)

1,50 (1,75)

Me 10,

11

..........................................

1,85 (2,85)

2,50 (2,7

6

)

Ma 14 ...............................................

2,20

(2,7o)

3,00 (3,25)

Underofficerare.

Ma, Me 16 .....................................

2,70 (3,ro)

3,50 (4,oo)

Ma 19 ...............................................

3,20 (4,70)

4,00

(5,oo)

Ma 21, 23 ..........................................

3,70 (5,20)

4,75

Officerare.

Me 16 ...............................................

2,70

3,50

Ma, Me 19 .......................................

3,70

4,00

Ma 23 ...............................................

3,70

4,75

Ma 27 ...............................................

4,70

6,00

Ma 30 ...............................................

5,50

7,00

Ma 33 ...............................................

6,00

7,75

Ma 37 ...............................................

8,75

11,00

Mo 13 ...............................................

—

11,00

Mo 14. 15 ..........................................

8,75

11,00

Mo 17 ...............................................

9,50

12,00

överenskommelsen innebär vidare,

att relationen mellan det för beställningshavare i allmänhet gällande

sjötillägget å övervattensfartyg och å ubåt skall bibehållas, d. v. s. att å

ubåt tillägget skall utgöras av ett med 150 procent förhöjt allmänt sjötillägg,

att å ubåt tillägget för vissa yrkesmän skall överstiga det allmänna till­

lägget med samma belopp som sjötillägget för yrkesmän å övervattens­

fartyg överstiger å dessa fartyg gällande allmänna tillägg,

att de för vissa förbandschefer och fartygschefer gällande förhöjning­

arna av sjötilläggen skall ökas med 50 öre eller till 3 kronor, 2 kronor

50 öre samt 2 kronor för dag samt

att beredskapsersättningen till beställningshavare i örlogsvarvs sjöreserv

skall utgå med högst 3 kronor för dag i stället för högst 2 kronor 40 öre

för dag.

Det förslag till sjötilläggsbelopp, varom förhandlingsöverenskommelse

sålunda föreligger, innebär en relativt sett kraftigare stegring för den lägst

ställda personalen än för övrig personal. Förhandlingsuppgörelsen medför

vidare, att de förhöjda sjötillägg, som utgår till vissa yrkesmän, bortfaller

för förvaltare och 2. klass sjömän. Detta sammanhänger dels med nyss­

nämnda kraftigare höjning av de allmänna sjötilläggen i de lägsta löne­

graderna, dels med de löneförbättringar, som i annan form avses kom­

ma yrkesmännen till del. Jag får här erinra, att på grundval av ett av

marinens underofficerssakkunniga framlagt förslag undcrofficersbefatt-

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

ningarna ombord på flottans fartyg har varit föremål för en lönegradsmäs-

sig värdering i syfte att skapa en bättre överensstämmelse mellan arbets­

uppgifter och ansvar, å ena, samt löneförmåner, å andra sidan. De sakkun­

nigas förslag underställdes i väsentliga delar 1951 års riksdag och vann

dess godkännande. Ytterligare förslag — avseende vissa förvaltarbeställ-

ningar på övervattensfartyg och vissa vikariatslöneförordnanden i förvaltar-

graderna på ubåtar — har förelagts årets riksdag i propositionen nr 120.

Dessa förslag innebär särskilt stora förbättringar för vissa yrkesmanna-

kategorier. Med anledning härav ansåg marinens underofficerssakkunniga.

att den hittills gällande differentieringen av sjötilläggen för å ena sidan

vissa yrkesmän och å andra sidan övriga underofficerare borde slopas. De

sakkunnigas förslag innebär emellertid även att befordran till flaggunder­

officer skall ske yrkesavdelningsvis inom hela flottan. I den mån sist­

nämnda förslag genomföres, anser jag att de särskilda yrkesmannatilläggen

bör helt avskaffas för underofficerarna. Enighet härom rådde vid förhand­

lingarna med personalorganisationerna.

Vad angår det s. k. snorkeltillägget är jag av den uppfattningen, att

dess konstruktion och storlek bör upptagas till omprövning sedan numera

snorkelanläggning har införts eller är under byggnad på samtliga ubåtar.

I avbidan på denna omprövning föreslår jag, att snorkeltillägget höjes från

5 kronor till 6 kronor för dag.

I anslutning till den träffade överenskommelsen om sjötillägg för de

militära beställningshavarna föreslår jag en motsvarande uppräkning av de

sjötillägg, som utgår till civilmilitära beställningshavare vid sjötjänstgö­

ring. Förhöjningarna framgår av följande tabell.

Lönegrad

Nuvarande sjö­

tillägg

Föreslagna

sjötillägg

4: —

5: —

4: 70

6: —

vs vs » 29

31 ..........................................

/5: 50

15: 75

6: —

7: —

»

»

» 33 och 37 .........................

7: 75

Sjötillägg till civilmilitära beställningshavare vid tjänstgöring å ubåt bör

förhöjas enligt samma grunder som gäller för sjötillägg till militär beställ­

ningshavare.

I överensstämmelse med det anförda har de särskilda bestämmelserna

för försvaret i 35 § 2 mom. utformats. I punkt 3 av samma bestämmelser

har ordet »mekanikertillägg» tagits, bort, enär sådant tillägg enligt den

i propositionen nr 107 återgivna förhandlingsöverenskommelsen (bil. 64)

inte vidare skall utgå.

I författningsförslaget har i 2 mom. införts en ny bestämmelse för tull­

verket. Enligt nyssnämnda förhandlingsöverenskommelse (bil. 23) förut-

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

39

sättes, att lönekommitténs för kust- och gränsbevakningen förslag angå­

ende motorskötartillägg skall genomföras, varvid lönetillägget skall utgå

med 3 kronor för dag. Av nämnda kommittés betänkande den 14 juni 1950

angående löneställningen för kust- och gränsbevakningspersonalen vid tull­

verket (stencilerat) framgår, att motorskötartillägg avses skola utgå vid

tjänstgöring såsom motorskötare ombord å fartyg utom dess förläggnings­

ort och således inte exempelvis för dag, då å förläggningsorten maskineriet

undergår normal översyn eller fartyget provköres i hamnen eller dess ome­

delbara närhet. För tid, då maskineriet måste undergå mera ingående över­

syn vid varv eller verkstad, vare sig på förläggningsorten eller annorstädes,

samt motorskötaren därvid enligt meddelad order har att deltaga i arbetet,

bör motorskötartillägg däremot utgå. Motorskötartillägg skall vidare re­

serveras för tullfartyg av tullkryssares, större tulljakts eller större tull-

racerbåts storleksordning.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga före­

skrifter i ämnet. Den särskilda bestämmelsen för tullverket bör innehålla

en erinran härom.

I förenämnda proposition nr 134 har chefen för handelsdepartementet

förordat bl. a., att nuvarande system, enligt vilket lotspersonalen åtnjuter

andel i lotsavgifterna, skall ersättas med ett system, enligt vilket lotsnings-

ersättning skall utgå av statsmedel enligt särskild taxa. Med hänsyn härtill

synes nu gällande stadganden om lotslott i 36 § avlöningsreglementet böra

utgå. På sätt lotskommittén och chefen för handelsdepartementet anfört

bör bestämmelserna om lotslott m. m. sammanföras i en särskild författ­

ning, som det skall ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda. En hänvisning

till sådana särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter har intagits i

de särskilda bestämmelserna för lots- och fyrstaten i 35 § 2 mom. Där­

jämte har i överensstämmelse med den i propositionen nr 107 redovisade

förhandlingsöverenskommelsen (bil. 43) ändringar vidtagits i bestämmel­

serna om fyrskeppstillägg samt föreskrifterna om lönetillägg till kock-

stewart på fyrskepp och om ersättning för mistsignalering på fyr eller fyr­

skepp uteslutits.

Vidare har likaså i anslutning till nämnda förhandlingsöverenskommelse

(bil. 3) den särskilda bestämmelsen för statens af färsdrivande verk i 2

mom. jämkats.

I 3 mom. av 35 § återfinnes bestämmelser om f 1 y g t i 1 1 ä g g in. in.

vid försvaret och rikets allmänna kartverk. Beträffande de föreslagna

ändringarna i bestämmelserna för försvaret torde jag få hänvisa till före-

nämnda förhandlingsöverenskommelse (bil. 64). De föreslagna bestämmel­

serna om flygtillägg avser endast militära och civilmilitära beställnings-

havare. Skulle civila tjänstemän inom flygvapnet tagas i anspråk för flyg­

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 20U.

tjänstgöring i sådan omfattning att flygtillägg befinnes böra utgå till dem,

torde det tills vidare få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

De flygtillägg, som utgår vid kartverket, har ännu inte prövats av 1949

års tjänsteförteckningskommitté. Jag förutsätter att denna prövning skall

ske i sådan tid att därav föranledda förslag skall kunna föreläggas årets

riksdag under dess höstsession.

36 §.

Inkomster enligt taxa m. m.

Beträffande den föreslagna ändringen i förevarande paragraf torde jag

få hänvisa till vad jag har anfört under 35 § 2 mom.

38 §.

Tjänstebostad m. m.

I 38 § har införts en särskild bestämmelse för universiteten och vissa hög­

skolor. I fråga om motiveringen till denna bestämmelse åberopar jag inne­

hållet i propositionen nr 12 till årets riksdag (s. 44 och 63).

39 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

Extra ordinarie furirer erhåller enligt de i förevarande paragraf intagna

särskilda bestämmelserna för försvaret beklädnad och övrig för tjänsten

erforderlig utrustning såsom lån mot ersättning. Denna bestämmelse bör

utsträckas till innehavare av ordinarie furirsbeställningar, därest sådana

beställningar i anledning av förslag i propositionen nr 120 inrättas vid

armén.

Med stöd av beslut vid 1951 års riksdag (prop. nr 110; r. skr. nr 4) har

Kungl. Maj :t förordnat, att civilmilitär hjälptekniker vid flygvapnet skall

erhålla erforderliga uniformspersedlar såsom lån mot ersättning enligt

de för extra ordinarie furir gällande grunderna. Detta har beaktats vid

utformningen av författningsförslaget.

Ordinarie och extra ordinarie militära beställningshavare i lägst över-

furirs grad samt vissa militära beställningshavare åtnjuter dels ekiperings-

hjälp vid tillträdande av första ordinarie eller extra ordinarie beställning

med 500 kronor, dels ett årligt ekiperingsbidrag med 180 kronor. Ekipe-

ringshjälpen har utgjort 500 kronor för officer och vederlike sedan år

1927, för underofficer och vederlike sedan år 1939 (tidigare 450 kronor)

och för överfurir (motsvarande) sedan år 1947 (tidigare 300 kronor). Eki-

Kungl. Maj.ts proposition nr 20b.

41

peringsbidraget å 180 kronor tillkom år 1939 för officerare och underoffi­

cerare. Långtjänstunderbefälet erhöll år 1940 ekiperingsbidrag med 120

kronor för år. Sistnämnda belopp höjdes år 1947 till 180 kronor.

I gemensam skrivelse den 16 juli 1951 har Svenska officersförbundet,

Svenska underofficersförbundet och Försvarsväsendets underbefälsförbund

hemställt om höjning av ekiperingshjälpen och ekiperingsbidraget fr. o.

m. den 1 januari 1951. I skrivelsen anföres, att de nu utgående ersätt­

ningarna redan 1947 var otillräckliga för att kompensera för de mer­

kostnader som uniformsplikten medför. Genom den kraftiga prishöjningen

på beklädnadsartiklar, som därefter har inträffat, uppges ekiperingshjäl-

pens och ekiperingsbidragets storlek ha blivit än mer otillfredsställande. 1

framställningen upplyses, att enligt från försvarsgrensförvaltningarna in­

hämtade uppgifter kostnaderna för officerares ekipering stigit under åren

1946—1951 för första anskaffning med lägst 37 procent (flottan) och

högst 86 procent (flygvapnet) samt för årsunderhåll med lägst 55 procent

(flottan) och högst 105 procent (flygvapnet).

I fråga om det system, enligt vilket ersättning för tjänstedräkt bör utgå,

anförde 1945 års lönekommitté beträffande beställningshavare vid för­

svaret, utom det icke-ordinarie manskapet, att en av kommittén verkställd

utredning hade givit vid handen att skäl kunde anföras för att införa det

för de civila tjänstemännen gällande och av kommittén för dem föreslagna

rabattsystemet. Kommittén ansåg sig emellertid icke böra föreslå någon änd­

ring i då gällande grunder för de militära och civilmilitära beställnings-

havarna. En vägledande synpunkt för kommittén var bl. a. att införande

av rabattsystemet skulle medföra avsevärt ökat administrativt arbete för

de militära myndigheterna i jämförelse med gällande förhållanden. Viss

hänsyn togs av kommittén även till att tanken på en övergång till rabatt­

systemet hade mött bestämt motstånd från personalhåll. Kommittén före­

slog därför, att kontantsystemet i samma utsträckning som tidigare skulle

tillämpas för beställningshavare vid försvaret. Med avseende på beloppen

innebar lönekommitténs förslag att ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag

inte skulle ändras på annat sätt än att det ordinarie manskapet — lång­

tjänstunderbefälet — skulle erhålla samma ekiperingsförmåner som offi­

cerare och underofficerare.

Sedan inom civildepartementet företagits en särskild utredning rörande

ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag, har förhandlingar i ämnet ägt rum

med Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorgani­

sation. Härvid har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande — träffats en överenskommelse av innehåll att ekiperings­

hjälp och ekiperingsbidrag, som avses i de särskilda bestämmelserna för

försvaret i 39 § statens allmänna avlöningsreglemcnte, skall höjas från

500 kronor till 750 kronor resp. från 180 kronor till 270 kronor, allt för

år räknat.

Med hänsyn till att förevarande ersättningsbelopp i flertalet fall har

varit oförändrade under lång tid och i betraktande av att anskaffningskost­

naderna för beklädnadsartiklar har stigit avsevärt, finner jag denna upp­

räkning skälig. I detta sammanhang får jag erinra, att försvarets civilför­

valtning efter överläggningar med vederbörande personalorganisation den

25 januari 1952 beslutat, att den ersättning, som bestäilningshavare till­

hörande någon av lönegraderna Me 1 och Me 2 skall erlägga för av honom

såsom lån tillhandahållen beklädnad, skall uppräknas med 50 procent

från 14 kronor för månad till 21 kronor för månad.

Vad under förenämnda utredning har framkommit har icke givit mig

anledning att f. n. föreslå en övergång till det för civila tjänstemän till-

lämpade rabattsystemet. Det synes emellertid kunna ifrågasättas, om icke

gällande bestämmelser om uniformsplikt för militära bestäilningshavare

bör göras till föremål för översyn.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 20b.

40 §.

Vissa andra förmåner in natura.

Ändringen i denna paragraf innebär, att bestämmelsen i nuvarande 2

mom. utgår, och är föranledd av det av mig tidigare denna dag anmälda

förslaget till nytt allmänt resereglemente.

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård.

Den i de särskilda bestämmelserna för försvaret stadgade rätten att bi­

behålla sjukvårdsförmån viss tid efter anställningstidens upphörande har

tillerkänts innehavare av icke-ordinarie beställningar på grund av den

tidsbegränsade anställning, som hittills har gällt för dem. Inrättas ordi­

narie furirsbeställningar, bör givetvis inte här ifrågavarande förmån utsträc­

kas till att gälla innehavarna av dessa beställningar. Frågan huruvida för­

månen bör indragas för de extra ordinarie furirerna vid armén, bör göras

till föremål för ytterligare överväganden. Författningsförslaget innehåller

i fråga om försvaret endast en redaktionell ändring.

Vad angår den i författningsförslaget införda särskilda bestämmelsen för

universiteten och vissa högskolor har högskoleutredningen förordat, att

befattningshavarna vid Stockholms och Göteborgs högskolor skall erhålla

samma sjukvårdsförmåner som de statstjänstemän, som är underkastade

statens allmänna avlöningsreglemente. Med anledning härav har statskon­

Kungl. Maj:ts proposition nr 20b.

43

toret framhållit, att prästerna vid den för dem nyligen beslutade löne­

regleringen i fråga om sjukvårdsförmånerna jämställdes med lärarna vid

det kommunala skolväsendet. Statskontoret anser övervägande skäl tala

för att sjukvårdsförmånerna för högskolornas del i princip bestämmes

efter samma grunder. Ämbetsverket ifrågasätter dock om inte den personal,

som redan är tillförsäkrad ersättning enligt förmånligare regler, övergångs­

vis skall bibehållas vid denna rätt.

Såsom statskontoret har framhållit talar vissa skäl för att befattnings­

havarna vid Stockholms och Göteborgs högskolor i fråga om sjukvårdsför­

måner jämställes med lärarna vid det statsunderstödda kommunala under­

visningsväsendet. Med hänsyn till att de lönegradsplacerade tjänstemän­

nen vid dessa högskolor redan har tillerkänts samma sjukvårdsförmåner

som statstjänstemän i allmänhet, har jag dock ansett mig böra godtaga

utredningens förslag på denna punkt.

46 §.

Läkemedel.

Jämlikt 46 § 2 mom. skall, där ej Kungl. Maj:t för visst verk annorlunda

förordnar, räkning å läkemedelskostnad vara attesterad av verksläkaren,

innan utbetalning på grund av räkningen äger rum. I anslutning härtill

föreskrives i 5 § kungörelsen den 22 juni 1939 (nr 424) angående verks-

läkare vid den civila statsförvaltningen, att det skall åligga verksläkare att,

om förutsättning därför föreligger, attestera bl. a. räkning å läkemedels­

kostnad, där ej Kungl. Maj :t för visst verk annorlunda förordnar.

I skrivelse den 9 mars 1951 har telegrafstyrelsen — med instämmande

av generalpoststyrelsen, järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen — hem­

ställt, att verksläkare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk skall befrias från skyldigheten att attestera apoteks-

räkning å läkemedelskostnader, som skall bestridas av vederbörande verks

medel.

Till stöd för framställningen har telegrafstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

Bestämmelsen om skyldighet för verksläkarna att attestera apoteksräk-

ningar tillkom i samband med ikraftträdandet den 1 juli 1939 av civila av-

löningsreglementet. I sitt betänkande med förslag till nämnda reglemente

uttalade 1936 års lönekommitté, att dispens från berörda skyldighet kunde

övervägas beträffande verk med så stor personaluppsättning, att handlägg­

ningen av sjukvårdsärenden kunde organiseras på ett ur kontrollsynpunkt

betryggande sätt.

Lokala myndigheter och verksläkare vid kommunikationsverken har vid

upprepade tillfällen hos vederbörande centrala verksmyndigheter begärt be­

frielse för verksläkarna från berörda attesteringsskyldighet, vilken av ve­

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

derbörande i regel uppfattas vara av mera formell än reell innebörd. Det

har framhållits såsom egendomligt, att verksläkaren skall — utan att fråga

är om taxationsgranskning — attestera räkningar, som grundar sig på av

honom själv utfärdade eller av honom attesterade recept.

Vid här ifrågavarande verk kontrollerar den utbetalande myndigheten,

att samtliga recept avser sådana anställningshavare vid verket, som är be­

rättigade till läkemedel på statens bekostnad, att kostnaderna endast avser

läkemedel, som skall ersättas av statsmedel, samt att räkningens belopp

överensstämmer med summan av samtliga till räkningen hörande recept-

och rekvisitionsposter. Taxationsgranskning av apoteksräkningarna verk-

ställes enligt gällande bestämmelser stickprovsvis i medicinalstyrelsen, dit

räkningar för ändamålet insändes i föreskriven ordning. Den sålunda an­

ordnade kontrollen och granskningen måste anses fylla alla rimliga an­

språk.

Utlåtanden över telegrafstyrelsens framställning har avgivits av medici­

nalstyrelsen och riksräkenskapsverket.

Medicinalstyrelsen har uttalat att, då attesteringen ej synes fylla någon

kameral uppgift, styrelsen för sin del inte har något att erinra mot bifall

till förevarande framställning. I anslutning härtill har medicinalstyrelsen

ifrågasatt, huruvida inte verksläkares attesteringsskyldighet beträffande

apoteksräkningar skulle kunna generellt slopas.

Riksräkenskapsverket har föreslagit, att kravet på attest av verksläkaren

skall generellt slopas i fråga om räkning, som avser av verksläkaren före­

skrivna läkemedel. Vad däremot angår de fall där annan än verksläkaren

föreskriver läkemedel anser riksräkenskapsverket det vara av vikt att verks­

läkaren följer läkemedelsordinationen och härvid — i anslutning till be­

stämmelserna i 8 § verksläkarkungörelsen (1939:424) — övervakar att all

den sparsamhet iakttages, som är förenlig med ändamålets vinnande. Ge­

nom verksläkarens granskning av dessa läkemedelsräkningar ernås enligt

riksräkenskapsverkets mening även kontroll därav att endast läkemedel

som har föreskrivits av läkare, som avses i 46 § 1 mom. reglementet, er-

sättes av statsverket. En dylik kontroll måste eljest företagas av den ut­

betalande myndigheten. Riksräkenskapsverket har därför ansett sig inte

kunna tillstyrka, att dispens beviljas från bestämmelsen om attest av verks-

läkare beträffande räkningar å läkemedel, som har föreskrivits av an­

nan än verksläkare.

Av den verkställda utredningen framgår, att kravet på attest av verks­

läkaren på läkemedelsräkning, som avser av verksläkaren föreskrivna lä­

kemedel, inte är påkallat ur kontrollsynpunkt, vilket däremot synes vara

fallet i fråga om verksläkarens attest å räkning, som avser av annan läkare

föreskrivna läkemedel. Jag anser mig därför böra föreslå, att det i 46 §

2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente uppställda kravet att räkning

å läkemedelskostnad skall attesteras av vederbörande verksläkare, innan

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

45

utbetalning på grund av räkningen äger rum, modifieras sålunda, att dylik

attestering normalt erfordras endast beträffande räkningar på kostnad för

läkemedel, som har föreskrivits av annan än verksläkaren.

49 §.

För Stockholms och Göteborgs högskolor bör i fråga om begravnings­

hjälp införas en särbestämmelse av samma art som den vilken gäller för

bl. a. de högre kommunala skolorna och privatläroverken.

50 §.

Enligt 50 § 1 mom. tredje stycket avlöningsreglementet skall lön för viss

månad utbetalas tidigast den tjugufemte dagen och senast den sista helg­

fria dagen i månaden. Efter beslut av vederbörande myndighet må dock

enligt 3 mom. samma paragraf utbetalning ske tidigare dels i samband med

övergång från anställning, i vilken de kontanta löneförmånerna har upp-

burits för kortare tid än månad, till i reglementet avsedd lönegradsplacerad

tjänst, dels då särskilt ömmande omständigheter föreligger och tillfällig

hjälp för mötande av oförutsedda och hastigt påkommande utgifter är av

behovet synnerligen påkallad.

I skrivelse den 23 januari 1950 har Staistjänarkartellen hemställt om åt­

gärder i syfte att, därest större helg inträffar i slutet av månad, månads­

lön må utbetalas före den 25 :e dagen i månaden. Till stöd för sin hem­

ställan har kartellen framhållit, att då större helger inträffar olägenheter

har visat sig uppkomma därigenom, att tjänstemännen inte har kunnat er­

hålla sin lön förrän efter helgerna. Olägenheterna har gjort sig särskilt

gällande i fall, då resor eller andra särskilt kostnadskrävande anordningar

har planerats.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande över framställningen uttalat, att

däri anförda synpunkter ej utgör tillräckliga skäl för en ytterligare upp­

mjukning av gällande bestämmelser om tidpunkten för de månatliga löne­

utbetalningarna.

I samband med ärendets beredning inom civildepartementet upprättades

en promemoria angående utbetalning av lön i vissa fall. I promemorian an-

föres i huvudsak följande.

Utbetalning av lön tidigare än den tjugufemte dagen i månaden är ägnad

att inge principiella betänkligheter med hänsyn till att lönen enligt gällande

bestämmelser utgår i efterskott. Då vidare några större verk under hand

har meddelat, att utbetalning av lönen en tidigare dag än den tjugufemte

skulle möta vissa praktiska svårigheter, synes åtminstone en generell före­

skrift om tidigare utbetalningsdag, t. ex. den tjugonde, icke böra övervägas.

Frågan om tidigare utbetalningsdag torde emellertid böra bedömas även

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

ur den enskilde tjänstemannens synpunkt, varför en avvägning av arbets-

givar- och arbetstagarintressen bör komma till uttryck i bestämmelserna.

Som statstjänarkartellen har framhållit lärer olägenheter med gällande be­

stämmelser särskilt visa sig föreligga i sådana fall då större helger inträf­

far i slutet av en månad, t. ex. jul och midsommar. Det bör därför i första

hand övervägas, huruvida praktiska förutsättningar finnes att meddela

bestämmelser om tidigare utbetalning av lön i december och juni månader.

Om en tidigare utbetalning inskränkes till att avse dessa båda månader,

torde det också vara möjligt att så utforma föreskrifterna härom att ökade

kostnader för löneutbetalningarna kan undvikas.

Det bör prövas om en tidigare utbetalning skall vara obligatorisk eller

om densamma skall ske endast efter ansökan. Ytterligare bör övervägas,

om utbetalningen vid en tidigare tidpunkt skall omfatta hela lönen eller

endast viss del därav, t. ex. en tredjedel eller hälften.

Över ifrågavarande promemoria har infordrade yttranden avgivits av för­

svarets civilförvaltning (med överlämnande av yttrande från föreningen

försvarets kassachefer), riksförsäkringsanstalten, pensionsstyrelsen, väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, general­

tullstyrelsen (med överlämnande av yttranden från tulldirektionerna i

Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Strömstad och Ha­

paranda), medicinalstyrelsen (med överlämnande av yttranden från inten­

denterna vid vissa statliga sinnessjukhus), länsstyrelserna i Kristianstads,

Skaraborgs, Kopparbergs och Norrbottens län, generalpoststyrelsen, tele­

grafstyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, domänstyrelsen och

försvarets fabriksstyrelse. Härjämte har yttranden avgivits av svenska

landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet och svenska

stadsförbundet.

Av de ifrågavarande yttrandena framgår, att försvarets civilförvaltning,

generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, generaltullstyrelsen, domänstyrel­

sen, länsstyrelserna i Kristianstads, Skaraborgs och Kopparbergs län samt

svenska landskommunernas förbund, svenska landstingsförbundet och

svenska stadsförbundet har ställt sig mer eller mindre positiva till att lö­

nen eller del av densamma i vissa fall skall kunna utbetalas tidigare än den

25 :e dagen i månaden, medan övriga hörda vcrlcsstyrelser och länsstyrelsen

i Norrbottens län har intagit en avvisande ståndpunkt. Föreningen försva­

rets kassachefer samt flertalet hörda lokala tullförvaltningsmyndigheter

och sjukhusintendenter har motsatt sig en ändring av nu gällande bestäm­

melser. En tidigare utbetalningsdag har i allmänhet i och för sig ansetts

möjlig utan nämnvärda praktiska svårigheter och utan väsentligt ökade

kostnader. I de avstyrkande yttrandena har ifrågasatts bl. a., om utbetal­

ning av lön före de större helgerna i verkligheten kommer att bli till för­

del för den enskilde tjänstemannen.

December och juni månader har med hänsyn till jul- resp. midsommar­

helgen nästan genomgående ansetts vara de månader, för vilka en even­

Kungl. Maj:ts proposition nr 20A.

47

tuell tidigare utbetalningsdag än den tjugufemte bör kunna förekomma. Te­

legrafstyrelsen håller dock före, att en tidigare utbetalningsdag än den

tjugufemte bör kunna medgivas i vilken månad som helst — dock på där­

om gjord anhållan — då så utan olägenhet kan ske och den tidigare utbe­

talningen är motiverad av särskilda omständigheter.

Som tidigaste utbetalningsdag har av några myndigheter nämnts den

tjugonde och av andra den tjuguförsta eller tjuguandra dagen i månaden.

Med få undantag har i yttrandena förordats, att en tidigare utbetalning

av lön skall vara obligatorisk samt avse hela lönen. Som motiv för en obli­

gatorisk utbetalning anföres bl. a., att olika principer för löneutbetalning­

en är ägnade att skapa irritation. Att hela lönen bör utbetalas motiveras

bl. a. med att det i annat fall blir dubbelarbete med utskrivning av avlö­

ningslistor och med penningrekvisitioner ävensom ökad pappersåtgång. Det

framhålles dock i vissa yttranden, att tidigare utbetalning av hela lönen

inte bör komma i fråga för arvodister och annan mindre fast anställd per­

sonal.

I likhet med ett stort antal av remissmyndigheterna finner jag det tvek­

samt om det på längre sikt kan vara till fördel för personalen, att lönen

utbetalas tidigare i månaden än hittills har medgivits. Då därtill kommer

att en sådan ändring av utbetalningstidpunkten otvivelaktigt kan medföia

olägenheter och ökade kostnader för myndigheterna, måste enligt min me­

ning stor försiktighet iakttagas, när det gäller att bereda möjlighet för ut­

betalning av lön före den 25 :e dagen i månaden. Med hänsyn till vad som i

stor utsträckning tillämpas såväl på den enskilda arbetsmarknaden som

inom det kommunala området vill jag emellertid inte helt motsätta mig ett

tillmötesgående av den föreliggande framställningen. Endast i julmånaden

synes dock sådana särskilda omständigheter föreligga, att avsteg från nu­

varande regler bör göras. Jag förordar således, att i 50 § avlöningsregle-

mentet intages ett bemyndigande för vederbörande myndighet att utbetala

lönen för december månad tidigare än den 25:e. Utbetalningen bör ske

tidigast den 22 :a och av skäl, som framgår av remissyttrandena, i regel

avse hela lönen. Jag förutsätter, att vederbörande myndigheter kommer att

utnyttja bemyndigandet endast i sådana fall, då det kan ske utan större

olägenheter och utan merkostnader av någon betydenhet. Bemyndigandet

bör vidare begagnas blott i fråga om sådana grupper av tjänstemän, som

med hänsyn till anställningsform eller eljest föreliggande omständigheter

kan förväntas kvarstå i tjänst under hela månaden.

51 §.

1 anslutning till vad som gäller beträffande läroverk in. fl. läroanstalter

har stadgandet om skyldighet att underkasta sig ändrade föreskrifter ro-

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 20U.

rande de under 19 § 3 mom. meddelade särskilda bestämmelserna ansetts

böra utsträckas till att gälla även universiteten och vissa högskolor.

Slutbestämmelsen.

De föreslagna ändringarna i avlöningsreglementet bör träda i kraft den

1 juli 1952. Av billighetsskäl bör dock den förordade höjningen av ekipe-

ringshjälpen gälla fr. o. m. den 1 april 1952. Den särskilda övergångsbe­

stämmelse, som föranledes härav, liksom övriga erforderliga övergångs-

anordningar bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta. I detta hän­

seende torde jag få hänvisa till bl. a. vad som har anförts i de förut om-

förmälda propositionerna nr 12 och 107.

II. Övriga avlöningsreglementen.

Vissa av mig i det föregående förordade ändringar i statens allmänna

avlöningsreglemente har sådan generell innebörd att motsvarande ändringar

bör göras i de avlöningsreglementen, som gäller för vissa speciella grupper

av tjänstemän. Jag åsyftar härvid avlöningsreglementet för folkskolan den

30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för kyrkomusiker den 9 juni

1950 (nr 385), avlöningsreglementet för övningslärare den 9 juni 1950 (nr

386), prästlönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577) samt avlöningsregle­

mentet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsan-

stalter m. m. den 27 augusti 1951 (nr 615).

Beträffande samtliga nu angivna författningar gäller, att deras lydelse

inte har fastställts av riksdagen. Med beaktande härav och då ändringarna

i de olika specialreglementena helt ansluter sig till de ändringar, som har

angivits i det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till kungörelse om

ändring i statens allmänna avlöningsreglemente, synes anledning inte före­

ligga att underställa riksdagen lydelsen av övriga ifrågavarande författ-

ningsrum. Jag begränsar mig därför till att i det följande ange de ändringar

i statens allmänna avlöningsreglemente, som bör föranleda motsvarande

ändringar i specialreglementena.

Ändringarna i 28 § I punkt 3 statens allmänna avlöningsreglemente angå­

ende tjänstledighetsavdrag under vissa slag av militärtjänstgöring bör för­

anleda motsvarande ändringar i 18 § punkt 3 folkskolans avlöningsregle­

mente, 11 § I punkt 3 kyrkomusikerreglementet, 11 § 1 mom. punkt 3

övningslärarreglementet, 25 § I punkt 3 prästlönereglementet samt 12 § 1

mom. punkt 3 folkhögskolereglementet.

De formella jämkningar, som jag har föreslagit i lydelsen av 28 § III

statens allmänna avlöningsreglemente, bör göras även i 19 § punkt 4 folk­

skolans avlöningsreglemente, 11 § III kyrkomusikerreglementet och 12 §

punkt 4 övningslärarreglementet.

so

Kungl. Maj.ts proposition nr 20-1.

förordats i nämnda proposition nr 152, kommer ändringarna i reglementet

i huvudsak att bestå i att lönegraderna för rektor samt ordinarie, extra

ordinarie och extra lärare intages i 5 § 1 mom. samt att i 6 § införes be­

stämmelser om avdrag å lön för ordinarie lärare, som inte tages i anspråk

för undervisning 35 veckor av läsåret. Vad angår den läsårsdaglön, som

har föreslagits gälla för extra ordinarie och extra lärare, nämligen 1/238

av årslönen, vill jag framhålla, att då läsåret vid musikskolan normalt skall

omfatta 245 dagar föreskrift bör meddelas, att läsårsdaglön inte får utgå

för mer än 238 anställningsdagar under ett arbetsår.

Beträffande avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och

lantbruksundervisningsanstalter m. m. får jag vidare framhålla, att vid

utarbetandet av propositionen nr 1951:113 angående löne- och pensions-

reglering för personal vid angivna läroanstalter övervägdes att i förslaget

inbegripa fruktodlingsskolor. Med hänsyn till att medel ännu inte hade an­

visats till dylika skolor ansågs det emellertid böra anstå med en sådan åt­

gärd. Sedermera beslöts vid 1951 års riksdag på förslag av jordbruksut­

skottet att anvisa statsbidrag till fruktodlingsskolan i Urshult (utsk. uti.

nr 30; r. skr. nr 330). Härvid synes ha förutsatts, att de för lantbruks-

undervisningsanstalterna gällande avlöningsbestämmelserna skulle göras

tillämpliga å fruktodlingsskolan. I anledning av riksdagens beslut har

Kungl. Maj :t den 21 december 1951 funnit gott förklara fruktodlingsskolan

i Urshult berättigad till statsunderstöd, därvid bidrag till täckande av ordi­

narie, extra ordinarie och extra befattningshavares avlöningsförmåner må

beräknas med tillämpning av de för motsvarande personal vid trädgårds­

skolorna i avlöningsreglementet för folkhögskolor och lantbruksundervis-

ningsanstalter m. m. meddelade bestämmelserna. Rektor och lärare skall

således tillhöra de lönegrader, som gäller för motsvarande personal vid

trädgårdsskolorna. Jag förordar, att de formella ändringar, som erfordras

för att nämnda avlöningsreglemente skall bli direkt tillämpligt på frukt­

odlingsskolor, nu vidtages.

De i samband med löneregleringen för lärarna vid folkliga musikskolan

i Arvika och fruktodlingsskolor uppkommande pensionsfrågorna torde jag

få anmäla senare i dag.

Riksdagens bemyndigande torde böra utverkas för Kungl. Maj:t att vid­

taga de ändringar, som jag i det föregående har föreslagit i folkskolans av­

löningsreglemente, avlöningsreglementet för kyrkomusiker, avlöningsreg­

lementet för övningslärare, prästlönereglementet samt avlöningsreglementet

för statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

m. m.

Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1952.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

51

III. Avlöningsförstärkningar och befattningsarvoden m. m.

Enligt 37 § 1 mom. statens allmänna avlöningsreglemente utgår enligt

bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens be­

slut, avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden, ställföreträdararvoden

in. fl. arvoden.

En förteckning över här ifrågavarande särskilda ersättningar finnes fogad

såsom bilaga D till tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet. Frågor,

som berör dessa ersättningar, brukar underställas riksdagen i samband med

de årliga anslagsäskandena för vederbörande verk. Så har i stor utsträck­

ning varit fallet i de propositioner, som har lagts fram för årets riksdag.

I enlighet med den i det föregående berörda överenskommelsen bör vidare

maximibeloppet för den ersättning, som utgår vid sjöreserven, uppräknas

från 2 kronor 40 öre till 3 kronor för dag.

Jag torde härefter få upptaga frågor om vissa andra ersättningar, som

inte i annat sammanhang har underställts riksdagen.

Ställföreträdararvoden om 1 200 kronor och — i vissa fall — om 2 004

kronor för år utgår f. n. till generaldirektörens ställföreträdare i vissa verk.

Till den som uppbär sådant arvode utgår i regel inte vikariatsersättning vid

förordnande att uppehålla generaldirektörstjänsten. Med hänsyn till dessa

arvodens karaktär av vikariatsersättning bör de skäligen uppräknas något.

Jag föreslår, att det lägre ställföreträdararvodet fastställes till 1 500 kronor

och det högre till 2 400 kronor. Medel för denna höjning har beträffande

flertalet av de berörda verken beräknats i vederbörliga propositioner. Där

så ej har skett, utgår arvodena från förslagsvis anvisade poster.

Till de militära beställningshavare, som tjänstgör såsom militärassisten­

ter i olika verk, utgår särskilda arvoden. Jag anser skäligt att dessa arvoden,

som nu utgår med 360, 720, 900 och 1 080 kronor för år, höjes till 390, 780,

! 008 resp. 1 200 kronor för år.

Till militärassistent, som tjänstgör såsom chef för militärbyrå (mot­

svarande) utgår ett högre arvode om 3 096 kronor för år. Detta arvode har

avvägts med beaktande av grundlöneskillnaden mellan majors- och överste­

löjtnantsgraderna, å ena sidan, och byråchefsgraden, å andra sidan. Arvodet

höjdes i samband med chefslöneregleringen från 1 080 kronor till 3 096

kronor. Vid bifall till de i propositionen nr 107 framlagda förslagen om

lönegradsplacering för den militära personalen, kommer lönerna att höjas

för majorer och överstelöjtnanter. Med hänsyn härtill bör nämnda arvode

om 3 096 kronor för år fr. o. m. den 1 juli 1952 fastställas till 2 700 kronor.

Särskilda övergångsanordningar kan härvid i vissa fall bli erforderliga.

Vid telegrafverket utgår till rikstelefonist, landstelefonist eller lokaltcle-

fonist, som har förordnats såsom föreståndare för växelstation, högst 540

kronor för år enligt de närmare bestämmelser, som meddelas av telegraf­

52

Kungl. Maj.ls proposition nr 20k.

styrelsen. Maximibeloppet höjdes den 1 juli 1939 från 3G0 kronor till 540

kronor för att möjliggöra högre ersättningar vid vissa större växelstationer.

Ersättning av här avsett slag uppbäres vid ungefär 85 växelstationer. Maxi­

mibeloppet utgår bara vid ett fåtal av dessa stationer.

Jag förordar, att maximibeloppet nu höjes till 720 kronor.

Vid statens järnvägar må tjänsteman tillhörande 1—16 lönegraderna,

som bestrider beredskapstjänst vid statens järnvägars hjälpvagnsberedskap,

uppbära ersättning med högst 1 krona för dygn enligt de närmare bestäm­

melser, som meddelas av järnvägsstyrelsen. Med hänsyn till att vagnmästare

i 16 lönegraden, som i stor utsträckning utnyttjas för beredskapstjänst,

enligt förslag i propositionen nr 107 skall flyttas till 17 lönegraden, synes

ersättningen i fråga fr. o. m. den 1 juli 1952 få utgå i högst sistnämnda

lönegrad. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa ersättningens

belopp och meddela i övrigt erforderliga bestämmelser.

Till tjänstemän vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk, som

fullgör viss beredskapstjänst, samt till tjänsteman, som bestrider bered­

skapstjänst vid Järvafältets elektriska distributionsnät, utgår i vissa fall

särskild ersättning för vecka.

Beträffande grunderna för ersättningens bestämmande får jag hänvisa

till den redogörelse, som har lämnats i propositionen 1951:190. I enlighet

med de i nämnda proposition framlagda förslagen höjdes ersättningsbelop­

pen fr. o. in. den 1 januari 1951 i anledning av att den fr. o. m. nämnda dag

fastställda höjningen av lönerna automatiskt medförde en höjning av över­

tidsersättningarna. Beredskapsersättningen utgår sålunda för närvarande

enligt vederbörande myndighets bestämmande med högst 53 kronor per

vecka dels då beredskapen fullgöres i hemmet, dels då den fullgöres på tjän­

stestället och nattvila beredes samt tjänstgöringstraktamente utgår och med

65 kronor per vecka, då beredskapen fullgöres på tjänstestället och nattvila

beredes samt tjänstgöringstraktamente ej utgår.

Övertidsersättningarna har fr. o. m. den 1 januari 1952 ytterligare höjts.

Jag föreslår därför, att maximibeloppen för omförmälda beredskapsersätt-

ning höjes med 15 procent fr. o. m. sistnämnda dag till, i avrundade tal, 61

resp. 75 kronor per vecka. Jag förutsätter, att vederbörande myndigheter

vid utfärdande av erforderliga bestämmelser i ämnet tillser att de av riks­

dagen tidigare godtagna grunderna för ersättningens differentiering noga

iakttages.

Jag får i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t, med stöd av riks­

dagens i skrivelse 1948:351 givna bemyndigande, har fattat beslut i fråga

om vissa andra beredskapsersättningar. Sålunda har arméförvaltningen i

samband med framläggandet av sina förslag till disposition av vissa anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1951/52 hemställt, att

beredskapsersättning måtte få utgå till vissa vid arméns centrala drivme-

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

53

delsanläggningar anställda tjänstemän, som sköter brandbevakningen vid

anläggningarna. Försvarets civilförvaltning har avgivit infordrat utlåtande

i ärendet. I regleringsbrev den 1 juni 1951 avseende anslagen inom för­

svarsdepartementets verksamhetsområde (s. 46) har Kungl. Maj:t i anled­

ning härav medgivit, att ersättning enligt arméförvaltningens bestämmande

må utgå till vid central drivmedelsanläggning anställd förvaltare och förste

montör, som utom ordinarie arbetstid alternerande tages i anspråk för

brandbevakning, med högst 53 kronor per vecka.

Vidare har försvarets fabriksstyrelse i skrivelse den 6 april 1951 hem­

ställt om bemyndigande att utbetala särskild ersättning till sådana tjänste­

män vid tvätt- och reparationsanstalterna i Långsele och Boden, som be­

strider viss beredskapstjänst. Sedan statens lönenämnd avgivit utlåtande i

ärendet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1951 medgivit, att

tjänsteman vid någon av nämnda tvätt- och reparationsanstalter, som be­

strider beredskapstjänst i hemmet för passning m. m. av elektriska ång-

panneanläggningar, må tillerkännas ersättning härför med högst 53 kronor

per vecka enligt de närmare föreskrifter, som utfärdas av försvarets fabriks­

styrelse.

Slutligen har försvarets civilförvaltning överlämnat en till Kungl. Maj:t

ställd skrivelse, vari tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben har hem­

ställt, att den civilanställda personalen vid försvarsstabens telefonväxel

måtte få åtnjuta ersättning för viss beredskapstjänstgöring. Kungl. Maj:t

har, sedan statens lönenämnd yttrat sig i ärendet, i anledning härav genom

beslut den 27 juli 1951 medgivit, att vid militär myndighet anställd tjänste­

man med telefonistgöromål må enligt civilförvaltningens bestämmande till­

erkännas ersättning för beredskapstjänst med högst 43 kronor per vecka

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av civilförvaltningen.

Sagda tre beslut torde nu böra underställas riksdagens prövning. Fr. o. in.

den 1 januari 1952 torde beloppen böra höjas från 53 till 61 kronor resp.

från 43 till 50 kronor per vecka.

I skrivelse den 27 juni 1950 har marinförvaltningen hemställt, att er­

sättning måtte, räknat fr. o. m. budgetåret 1950/51, utgå till tjänsteman,

som bestrider beredskapstjänst vid örlogsvarv eller kustartilleriverkstad,

med visst högsta belopp per vecka enligt marinförvaltningens bestämmande.

Försvarets civilförvaltning och statens lönenämnd har avgivit infordrade ut­

låtanden i ärendet. Ersättningen skulle utgå dels till ingenjörspersonal för

viss driftsteknisk beredskap i hemmet för möjliggörande av ett skyndsamt

utförande av sådana oförutsedda arbeten av större omfattning, som inte

tål uppskov, exempelvis reparation eller dockning av fartyg, som har varit

utsatt för maskinskada, grundkänning, kollision och dylikt, dels till arbets­

ledare eller tekniker vid de elektriska anläggningarna för fullgörande av

beredskapstjänstgöring i hemmet. Framställningen är närmast föranledd av

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 20U.

förhållandena vid örlogsvarvet och marinverkstäderna i Karlskrona, där

beredskapstjänstgöring av angivet slag f. n. förekommer. Marinförvalt­

ningen säger sig ha utfäst sig att söka utverka ersättning åt därav berörda

tjänstemän vid örlogsvarvet redan fr. o. m. den 1 juli 1949, varför ämbets­

verket hemställer, att ersättning efter motsvarande grunder måtte få utbe­

talas till dessa tjänstemän även för budgetåret 1949/50.

Den beredskapstjänst, som för närvarande bestrides av arbetsledare eller

tekniker vid de elektriska anläggningarna vid örlogsvarvet i Karlskrona och

som enligt uppgift fullgöres i hemmet eller annan plats inom staden, där

vederbörande tjänsteman kan nås per telefon, torde vara att jämställa med

den beredskapstjänst, för vilken beredskapsersättning numera utgår till

tjänsteman vid Järvafältets elektriska distributionsnät och vid statens vat-

tenfallsverk. Med hänsyn härtill föreslår jag att ersättning härför, om riks­

dagen inte har något att erinra däremot, må utgå fr. o. in. den 1 januari

1952 med högst 61 kronor per vecka enligt försvarets civilförvaltnings be­

stämmande. Marinförvaltningens framställning i övrigt kan jag inte biträda.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i olika hänseenden har an­

fört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. bemyndiga Kungl. Maj:t att

1) vidtaga ändringar i statens allmänna avlöningsregle-

mente den 30 juni 1948 (nr 436) i huvudsaklig överens­

stämmelse med det såsom bilaga vid statsrådsprotokollet i

ärendet fogade författningsförslaget,

2) vidtaga ändringar i avlöningsreglementet för folk­

skolan den 30 juni 1948 (nr 437), avlöningsreglementet för

kyrkomusiker den 9 juni 1950 (nr 385), avlöningsregle­

mentet för övningslärare den 9 juni 1950 (nr 386), präst-

lönereglementet den 29 juni 1951 (nr 577) samt avlönings­

reglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lant-

bruksundervisningsanstalter m. m. den 27 augusti 1951 (nr

615) i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det före­

gående under II har förordats,

3) meddela beslut eller bestämmelser rörande vissa av-

löningsförstärkningar, befattningsarvoden och beredskaps-

ersättningar m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i det föregående under III har anförts,

4) utfärda de övergångsbestämmelser, som kan bli erfor­

derliga i anledning av förenämnda förslag,

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

55

B. godkänna av Kungl. Maj :t meddelade beslut angåen­

de ersättning för beredskapstjänstgöring till vissa tjänste­

män vid arméns centrala drivmedelsanläggningar samt

tvätt- och reparationsanstalterna i Långsele och Boden

ävensom till vid militär myndighet anställda tjänstemän

med telefonistgöromål.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta proto­

koll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ingvar Rörs.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 20U.

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse om ändring i statens allmänna avlöningsreglemente

den 30 juni 1948 (nr 436).

Härigenom förordnas,

att följande författningsrum i statens allmänna avlöningsreglemente den

30 juni 19481 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, nämligen

dels de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom., 2 §, 3 § 1, 2 och 4 mom., 4 §

1 mom., 7 § 1 mom., 20, 22 och 23 §§, 28 § I och III, 29 § 1 inom., 30 §,

33 §, 40 §, 46 § 2 mom., 50 § 1 mom. och 51 § I mom., dels de särskilda be­

stämmelserna i 4—7, 11, 13, 14, 19, 21, 27—29, 31, 33—36, 38, 39, 41 och

49 §§,

samt att den vid reglementet fogade bilagan A skall erhålla den ändrade

lydelse, som framgår av det följande.

1

§.

Reglementets tillämpningsområde m. m.

1 mom. Detta reglemente------------- riksdagens verk;

b) tjänstemän vid Stockholms högskola och Göteborgs högskola, i den

mån de innehava tjänster upptagna å personalförteckning, som Kungl.

Maj :t fastställt med stöd av riksdagens beslut;

c) rektorer och lärare vid kommunala flickskolor, kommunala realsko­

lor, praktiska kommunala realskolor och högre folkskolor (de högre kom­

munala skolorna), med undantag av övningslärare;

d) rektorer och lärare, å vilka stadgan för de statsunderstödda privat­

läroverken äger tillämpning, med undantag av övningslärare;

e) rektor och ämneslärare vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala;

f) föreståndare för samt lärare vid statsunderstödda skolor för bildbara

1 Senaste lydelse, se

beträffande de allmänna bestämmelserna i 1 § 1 mom., 2 §, 3 § 1 mom., 4 § 1 mom.

och 20 § samt de särskilda bestämmelserna i 4, 5, 13, 14, 19, 28, 31, 38, 39, 41 och

49 §§ 1951:492,

beträffande 3 § 2 mom. 1950:349,

beträffande 30 § 1949:321,

beträffande de särskilda bestämmelserna i 29, 33 och 35 §§ 1949:321 och 1951:492 samt

beträffande de särskilda bestämmelserna i 34 § 1952:71.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20A.

57

sinnesslöa eller epileptiker och med sådana skolor samorganiserade arbets-

hem (sinnesslöskolorna, epileptiker skolor na), med undantag av lärare i

annat ämne än kunskapsämne eller kvinnlig slöjd; samt

g) tjänstemän vid hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser, i den

mån de innehava tjänster upptagna å personalförteckning, som Kungl.

Maj:t fastställt med stöd av riksdagens beslut.

2

§.

Lönegrader.

De i------- — 1947 (nr 376).

Tjänster (beställningar), vid vilka lön utgår enligt löneplan nr 1 eller 2.

Anställningsform

Civila tjänster och

civilmilitära

beställningar

Militära beställningar

Löneplan nr

Löneplan nr

1

2

1

2

Lönegrads-

Lönegrads-

Lönegrads-

Lönegrads-

b

et

ec

k

­

n

in

g

n

u

m

­

m

er

b

et

ec

k

­

n

in

g

n

u

m

­

m

er

b

et

ec

k

­

n

in

g

n

u

m

­

m

er

b

et

ec

k

­

n

in

g

n

u

m

­

m

er

Ordinarie statlig anställning.

Fullmakt eller konstitutorial ................

Ca

1—37

Co

1—25

Ma

1—37

Mo

1—25

Förordnande för viss tid ........................

Cb

1—14

Cp

1—25

—

—

Mp

1—25

Förordnande för begränsad anställ-

ningstid .......................................................

—

—

Cq

1—25

—

—

—

—

Förordnande tills vidare .........................

—

—

Cr

1—25

Md

1—37

Mr

1—25

Ordinarie icke-statlig anställning.

Förordnande tills vidare eller kontrakt

Ca

1-37

Co

1—25

—

—

—

—

Förordnande för viss tid ........................

Cb

1—14

—

—

—

—

—

—

Icke-ordinarie anställning.

Förordnande såsom extra ordinarie

tjänsteman ..............................................

Ce

1—37

Cs

1—25

Me

1—37

—

—

Förordnande såsom aspirant ................

Cf

1—35

—

—

Mf

1—35

—

—

Förordnande såsom extra tjänsteman

ce

1—37

—

—

Mg

1—37

—

—

Tjänster (beställningar), vid vilka lön utgår enligt löneplan nr 3, 4 eller 5.

3 §.

För reglementets tillämpning grundläggande bestämmelser.

1 mom. I reglementet-------------särskilda bestämmelserna.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

Med universiteten och vissa högskolor avses universiteten i Uppsala och

Lund, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan i

Göteborg, Stockholms högskola, Göteborgs högskola, tandläkarhögsko-

lorna, de tekniska högskolorna, lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan

och skogshögskolan.

Med läroverk —• — — och epileptikerskolorna.

Med länsstyrelserna —--------med landshövding.

Med statens ------------- Södertälje kanalverk.

2 mom. Inom försvaret--------- — med tjänsteman.

4 mom. I reglementet avsedda icke-statliga anställningar skola likstäl­

las med statliga tjänster. Härvid skall vad i reglementet sägs om staten och

statsverket avse vederbörande högskola (högskolestyrelse), kommun, skol­

styrelse, hushållningssällskap eller skogsvårdsstyrelse.

4 §.

Tjänsters inrättande och lönegradsplacering.

A. Allmänna bestämmelser.

1 mom. Ordinarie tjänster samt extra ordinarie tjänster i lönegraderna

Ce 26—37 och Cs 1—25 inrättas och lönegradsplaceras av Kungl. Maj :t med

stöd av riksdagens beslut.

Kungl. Maj:t--------— förordnandet tillhörde.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Sammanlagda antalet icke-ordinarie furirsbeställningar på aktiv stat i

lönegraderna Mg 10, Me 10 och Me 11 bestämmes av Kungl. Maj :t med stöd

av riksdagens beslut. Sådan innehavare av furirsbeställning, som ej upp­

nått 20 års ålder, skall vara placerad i lönegraden Mg 10. Annan innehavare

av icke-ordinarie furirsbeställning skall vara placerad i lönegraden Me 10

till och med det kalenderkvartal, då han under tre år innehaft furirsbeställ­

ning på aktiv stat eller enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser kan

räkna minst sex års anställning såsom manskap, och i lönegraden Me 11 för

liden därefter.

Extra ordinarie löjtnantsbeställning i lönegraden Me 19 inrättas av veder­

börande myndighet enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Andra icke-ordinarie militära beställningar på aktiv stat än ovan nämnts

inrättas och lönegradsplaceras av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens be­

slut.

Antalet anställningshavare över stat i lönegraden Mha 1 bestämmes en­

ligt grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t.

59

Bank- och fondinspektionen. Sparbanksinspektionen.

Tjänster i lönegrader, som eljest ifrågakomma vid ordinarie civil anställ­

ning, samt extra ordinarie tjänster i lönegraderna Ce 26—37 och Cs 1—25

inrättas och lönegradsplaceras av Kungl. Maj:t.

Universiteten och vissa högskolor.

De tjänster vid Stockholms och Göteborgs högskolor, å vilka reglementet

äger tillämpning, inrättas och lönegradsplaceras av vederbörande högskole­

styrelse i enlighet med den i 1 § 1 mom. b) omförmälda personalförteck­

ningen.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

Hushållningssällskapen. Skogsvårds styrelserna.

Tjänster, å vilka reglementet äger tillämpning, inrättas och lönegrads­

placeras av vederbörande hushållningssällskap eller skogsvårdsstyrelse i

enlighet med den i 1 § 1 mom. g) omförmälda personalförteckningen.

Statens af fårs driv ande verk.

Ordinarie tjänster i lönegraderna Ca 1—25 inrättas av Kungl. Maj:t.

Extra ordinarie tjänster i lönegraderna Ce 32—37 och Cs 1—25 inrättas

och lönegradsplaceras av Kungl. Maj:t. Andra extra ordinarie tjänster må,

där ej annat följer av beslut eller bestämmelser, som meddelats av Kungl.

Maj:t, inrättas och lönegradsplaceras av vederbörande myndighet.

5 §.

Tjänstetillsättning.

B. Särskilda bestämmelser.

Universiteten och vissa högskolor.

Ordinarie tjänst vid Stockholms eller Göteborgs högskola tillsättes me­

delst förordnande.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

60

6 §.

Förening av lönegradsplacerade tjänster m. m.

B. Särskilda bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20A.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

Med tjänst såsom extra docent eller extra forskardocent må utan särskilt

tillstånd förenas ordinarie eller extra ordinarie statlig tjänst eller jämförlig

kommunal befattning i samma eller högre lönegrad, under förutsättning att

tjänstemannen frånträder utövningen av sistnämnda tjänst eller befattning.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om förening

av docent- eller forskardocenttjänst med icke-statlig tjänst med avlöning

enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser.

Med tjänst såsom director musices vid universitet må förenas annan

ordinarie eller extra ordinarie tjänst eller därmed jämförlig kommunal be­

fattning, under förutsättning att detta av universitetskanslern prövas icke

inverka hinderligt för utövandet av förstnämnda tjänst och annat ej följer

av de beträffande sistnämnda tjänst meddelade bestämmelserna.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Bank- och fondinspektionen. Sparbanksinspektionen. Hushållningssäll­

skapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Musikhögskolan.

Veterinärstaten.

Barnmorskeläroanstalterna.

7 §.

Förening av tjänst med tjänstebefattning eller uppdrag.

A. Allmänna bestämmelser.

7 mom. För förening av ordinarie eller extra ordinarie tjänst med tjän­

stebefattning eller därmed jämförligt uppdrag i andra fall än i 6 § avses

Kungl. Maj:ts proposition nr 20U.

61

eller med uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag,

förening eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom in­

dustri, handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan närings­

gren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte, ford­

ras särskilt tillstånd, så framt icke den, som äger bevilja tillståndet, till­

satt tjänstebefattningen eller meddelat uppdraget. Tillstånd beviljas av

vederbörande myndighet, såvitt fråga är om tjänst med lönegradsbeteck-

ning Ca eller Ce och något av lönegradsnumren 1—30, samt eljest av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande myndighet.

Tillstånd, varom —-------- viss tid.

B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna. Vattendomstolarna.

Med tjänst såsom justitieråd —--------förenas skiljemannauppdrag.

Med tjänst såsom häradshövding eller vattenrättsdomare må icke förenas

tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag hos verk, bolag, förening

eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri, handel,

transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars

verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte. Ej heller må med

sådan tjänst förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot av styrelse

för verk, bolag, förening eller inrättning av angivet slag och ej heller skilje­

mannauppdrag annat än såsom ordförande eller ensam skiljedomare. Vad

nu sagts skall dock icke gälla uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för sparbank eller såsom ordförande i styrelse för virkesmätnings-

förening eller i kontrollnämnd med uppgift att pröva klagan över auktorise­

rad virkesmätning.

Beträffande tjänstebefattning eller uppdrag, som må av häradshövding

eller vattenrättsdomare innehavas, skola bestämmelserna i 1 mom. om sär­

skilt tillstånd iakttagas, därest fråga är om tjänstebefattning eller upp­

drag, som där avses.

Försvaret.

Tillstånd, som avses i 1 mom., meddelas av Kungl. Maj:t eller den myn­

dighet Kungl. Maj:t bestämmer i fråga om beställning, vilken tillsatts av

Kungl. Maj :t, och av vederbörande myndighet i fråga om annan beställning.

Universiteten och vissa högskolor.

Angående förening av ordinarie lärartjänst inom medicinsk fakultet eller

medicinsk högskola med anställning vid statligt eller kommunalt sjukhus

eller vid statens institut för folkhälsan gäller vad därom särskilt stadgas.

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Ordinarie, extra —--------i sänder.

Tjänsteman vid----------— tillstånd beviljas.

Utan särskilt tillstånd må med lärartjänst förenas av vederbörande rektor

meddelat uppdrag såsom biträde å rektorsexpeditionen.

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten.

Länsstyrelserna.

It §.

Tjänstemans skyldighet att uppehålla annan tjänst in. m.

B. Särskilda bestämmelser.

Universiteten och vissa högskolor.

Lärare i lönegraden Ca, Ce eller Cg 33 är, om han därtill förordnas, pliktig

att uppehålla professorstjänst. Docent är, om han därtill förordnas, pliktig

att uppehålla högre akademisk lärartjänst.

Läroverk in. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ung­

domsvården.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Provinsialläkarstaten. Vet er inär staten.

Statens sinnessjukhus.

13 §.

Ordinarie tjänstemans förflyttningsskyldighet.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

Innehavare av ordinarie tjänst vid Stockholms eller Göteborgs högskola

är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie tjänst vid nämnda hög­

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

63

skolor liksom ock, där Kungl. Maj :t så prövar lämpligt, till ordinarie tjänst

vid statligt verk, å vilket detta reglemente är tillämpligt.

Läroverk in. fl. läroanstalter.

Ordinarie lärare vid högre kommunal skola samt föreståndare för eller

lärare vid sinnesslöskola eller epileptikerskola är pliktig att låta förflytta

sig till annan ordinarie tjänst vid statlig eller kommunal läroanstalt, som

avses i 3 § 1 mom. tredje stycket, eller till lärartjänst vid folkskoleväsen­

det, allt då sådant erfordras vid i vederbörlig ordning beslutad omorgani­

sation av den skolform tjänstemannen tillhör eller för indragning av över­

talig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro.

Vid privatläroverk anställd ordinarie lärare, som icke kan uppsägas med

tillämpning av de i 5 § meddelade särskilda bestämmelserna för läroverk

m. fl. läroanstalter, är pliktig att låta förflytta sig till annan ordinarie

tjänst vid läroanstalt, som avses i 3 § 1 mom. tredje stycket, eller till lärar­

tjänst vid folkskoleväsendet, då sådant erfordras för indragning av över­

talig lärartjänst eller då eljest synnerliga skäl därtill äro. Vad nu sagts

skall gälla jämväl beträffande rektor och ämneslärare vid fackskolan för

huslig ekonomi i Uppsala.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Flyinge hingstdepå och stuteri. Strömsholms hingstdepå.

Länsstyrelserna.

14 §.

Ordinarie tjänstemans avgångsskyldighet m. m.

B. Särskilda bestämmelser.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat.

Försvaret.

1. Innehavare av militär beställning, vilken tillhör någon av lönegra­

derna Ma 30—37 eller lönegrad med beteckningen Mo, eller av civilmilitär

beställning, vilken tillhör någon av lönegraderna Ca 29- 37 eller lönegrad

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

med beteckningen Co, är pliktig att avgå från beställningen, där så finnes

påkallat med hänsyn till statens intressen. Beslut härom meddelas av Kungl.

Maj:t efter förslag av vederbörande försvarsgrenschef. Innan sådant för­

slag avgives, skola yttranden hava inhämtats från övriga beställningshava-

ren överordnade myndigheter eller chefer.

Med stöd —--------riksdagens beslut.

Därest beställningshavare--------- — stycket sagts.

I första — — — intressen stridande.

2.

Angående skyldighet--------— gällande tjänstepensionsreglemente.

Poliskåren i Boden.

19 §.

Avlöningsförmåner av olika slag. Sammanträffande av förmåner.

B. Särskilda bestämmelser.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

1.

Innehavare av sådan ordinarie tjänst, med vilken rätt till särskilda

förmåner är förenad, skall vidkännas avdrag å lönen med belopp motsva­

rande de särskilda förmånernas värde enligt uppskattning i behörig ordning.

Vad genom donation av enskild tillförsäkrats innehavare av sådan tjänst,

i syfte att bereda denne särskild förmån utöver honom eljest tillkommande

avlöningsförmåner, skall likväl icke föranleda sådant avdrag.

2. Vad i 5 mom. sägs skall äga motsvarande tillämpning, då tjänsteman

vid Stockholms eller Göteborgs högskola uppbär livränta enligt olycksfalls­

försäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på

grund av arbete i statlig eller kommunal tjänst eller i tjänst hos privat läro­

anstalt, som avses i detta reglemente.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

1. Innehavare av sådan rektors- eller lärartjänst vid allmänt läroverk

eller privatläroverk, med vilken rätt till särskilda förmåner är förenad, skall

vidkännas avdrag å lönen med belopp motsvarande de särskilda förmåner­

nas värde enligt uppskattning i behörig ordning. Vad genom donation av

enskild tillförsäkrats innehavare av sådan tjänst, i syfte att bereda denne

särskild förmån utöver honom eljest tillkommande avlöningsförmåner, skall

likväl icke föranleda sådant avdrag.

2. Vad i------------ detta reglemente.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

65

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Lots- och fyrstaten.

Landsfogdarna. Landsfiskalerna. Poliskåren i Boden.

Statens af färsdrivande verk.

20 §.

Lönegradernas konstruktion.

1 mom. Lönegraderna med beteckningen Ca, Ce, Cg, Coa, Cob, Ma, Md,

Me, Mg eller Mha omfatta de löneklasser, som angivas i följande tabell.

Lönegrad med

Omfattar löneklasserna

Lönegrad med

Omfattar löneklasserna

beteckning

nr

a

b

C

d

&

lö

n

e-

p

la

n

n

r

beteckning

nr

a

b

C

d

å

lö

n

e-

p

la

n

n

r

nr

nr

Ca, Ce, Cg,

i

i

2

3

4

1

Ca, Ce, Cg,

20

20

21

22

23

1

Ma, Md, Me,

2

2

3

4

5

Ma, Md, Me, 21

21

22

23

24

Mg

3

3

4

5

6

Mg

22

22

23

24

25

4

4

5

6

7

23

23

24

25

26

5

5

6

7

8

24

24

25

26

27

6

6

7

8

9

25

25

26

27

28

7

7

8

9

10

26

26

27

28

29

8

8

9

10

11

27

27

28

29

30

9

9

10

11

12

28

28

29

30

31

10

10

11

12

13

29

29

30

31

32

11

11

12

13

14

30

30

31

32

33

12

12

13

14

15

31

31

32

33

34

13

13

14

15

16

32

32

33

34

35

14

14

15

16

17

33

33

34

35

36

15

15

16

17

18

34

34

35

36

37

16

16

17

18

19

35

35

36

37

38

17

17

18

19

20

36

36

37

38

39

18

18

19

20

21

37

37

38

39

40

19

19

20

21

22

Coa

1

1

2

3

4

3

Cob

1

1

2

3

4

4

Mha

1

1

2

3

4

5

Mha

2

4

5

6

7

5

Löneklasserna hava------------- eller d.

Inom varje------------ annan tjänst.

0 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 20\.

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 20U.

2 mom. Lönegrad med beteckningen Cb-------------följande tabell.

Lönegrad med beteckningen Cf eller Mf omfattar den löneklass å löne-

plan nr 1, som har samma nummer som lönegraden.

Lönegrad med beteckningen Co, Cp, Cq, Cr, Cs, Mo, Mp eller Mr omfattar

den löneklass å löneplan nr 2, som har samma nummer som lönegraden.

21

§.

Grundläggande bestämmelser om löneklassplacering.

B. Särsldlda bestämmelser .

Försvaret.

Vid tillträde av beställning i lönegraden Ma, Md, Me eller Mg 37 placeras

beställningshavaren i 40 löneklassen.

Beträffande innehavare-------------respektive 326.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

22

§.

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd tjänst.

1 mom. Tjänstemans placering och uppflyttning i löneklass (lönerum)

sker med hänsyn till tidigare innehavd tjänst enligt vad i denna paragraf

sägs, därest han

a) tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce, Cg, Ma, Md, Me

eller Mg och tidigare innehaft tjänst med någon av dessa lönegradsbeteck-

ningar eller

h) tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Coa, Cob eller Mha och

tidigare innehaft tjänst med samma lönegradsbeteckning;

dock att------------ angivet slag.

Vid tillämpning-------------tjänsten (vikariatslöneförordnandet).

2 mom. Tjänsteman skall placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum),

a) om den nya tjänsten är högre än den senast innehavda (befordran,

vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. m.) : enligt den vid reglementet

såsom bilaga A fogade placeringstabellen med tillhörande anvisningar, till-

lämpad med utgångspunkt från den senast innehavda tjänsten.

b) om den nya tjänsten är lika hög som den senast innehavda (tran­

sport, övergång från vikariatslöneförordnande till tjänst i samma lönegrad

m. m.) : som om tjänstemannen tillträtt den nya tjänsten redan då han

tillträdde den senast innehavda tjänsten, samt

c) om den nya tjänsten är lägre än den senast innehavda (övergång till

lägre tjänst frivilligt eller tvångsvis i annat fall än i 18 § 4 mom. avses,

upphörande av vikariatslöneförordnande å högre tjänst m. m.) : som om

Kungl. Maj:ts proposition nr 20A.

67

tjänstemannen tillträtt den nya tjänsten redan då han tillträdde den senast

innehavda tjänsten.

Har tjänsteman tidigare innehaft, i fall som avses under a) högre tjänst

än den senast innehavda och i fall som avses under c) lägre, lika hög eller

högre tjänst, skall tjänstemannen, om det är för honom förmånligare,

placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum)

antingen enligt ovannämnda placeringstabell med tillhörande anvisningar,

tillämpad med utgångspunkt från den senast innehavda tjänst, som är

lägre än den nya, eller från dessförinnan innehavd tjänst, som är högre än

den förstnämnda men ändock lägre än den nya tjänsten,

eller som om tjänstemannen tillträtt den nya tjänsten redan då han först

tillträdde lika hög eller högre tjänst.

Där enligt------------ för löneklassuppflyttning.

23 §.

Löneklassplacering med hänsyn till tidigare innehavd anställning enligt

kollektivavtal.

Den, som tillträder tjänst med lönegradsbeteckningen Ca, Ce, Cg, Ma,

Md, Me eller Mg eller vikariatslöneförordnande å sådan tjänst, skall, om

detta är för honom förmånligare än en tillämpning av bestämmelserna i 21

eller 22 §, enligt vad i denna paragraf sägs placeras och uppflyttas i löne­

klass (lönerum) med hänsyn till tidigare efter fyllda 18 år hos staten inne­

havd anställning med avlöning enligt kollektivavtal;

dock att------------ - angivet slag.

Tjänstemannen placeras och uppflyttas enligt------------- honom förmån­

ligast.

a) Tjänstemannen placeras i-------------högsta löneklass.

b) Tjänstemannen placeras och uppflyttas i löneklass med tillgodoräk­

nande i följande omfattning av i första stycket avsedd sammanlagd anställ­

ningstid, nämligen

vid tillträde av tjänst med högst lönegradsnumret 14: tid utöver 6 år,

dock högst 6 år;

vid tillträde av tjänst med lönegradsnumret 15 eller 16: tid utöver 9 år,

dock högst 6 år; samt

vid tillträde av tjänst med lönegradsnumret 17: tid utöver 9 år, dock

högst 3 år.

Vid tillämpning------------ andra stycket.

27 §.

Tid varunder lön utgår. Löneavdrag och avdragsgrupper.

B. Särskilda bestämmelser.

Läroverk in. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ung­

domsvården.

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 20i.

Musikhögskolan.

Lots- och fyrstaten.

För ordinarie och extra ordinarie lots, lotsförman eller överlots skall till-

lämpas det A-avdrag, som gäller för den löneklass, vars nummer med två

enheter understiger numret för den löneklass, efter vilken lönen utgår. För

nu nämnd tjänsteman skall såsom B-avdrag tillämpas ett belopp, som är

dubbelt så stort som det för honom tillämpliga A-avdraget.

28 §.

De fall då löneavdrag skall tillämpas.

A. Allmänna bestämmelser.

I. Tjänstledighet: Tjänsteman äger-------------början tillhör.

T jänstledighetsorsak.

Löneförmån.

3. Militärtjänstgöring, då krigsavlönings-

reglementet icke är å tjänstemannen till-

lämpligt.

a) Värnpliktstjänstgöring, som —--------

eller därefter.

b) Frivillig befordrings- eller repeti­

tionskurs eller med sådan kurs jämställd

annan kurs eller övning, vilken erfordras

för vinnande eller bibehållande av viss

tjänstegrad (tjänsteklass) såsom värnplik­

tigt befäl (värnpliktig civilmilitär perso­

nal) eller såsom krigsfrivilligt befäl.

Frivillig utbildning för vinnande eller

bibehållande av kompetens för viss i mobi-

liseringstabell (motsvarande) ingående be­

fattning, vilken vederbörande förklarat sig

villig att bestrida under beredskapstill-

stånd och vid krig.

c) Tjänstgöring, vilken — — — och

vattenbyggnadskåren.

Kaptens-, fanjunkar-------------- i reserven.

d) Hem värnsövning, hemvärns---------------

verkställande organ.

Grupp 3: Lön med B-av-

drag.

Grupp 2 och 3: Lön med

B-avdrag högst 32 dagar

av ett och samma kalender­

år.

Grupp 3: Lön med B-av­

drag.

Grupp 1—3:

Enligt av

Kungl. Maj: t meddelade

bestämmelser.

Kungi. Maj:ts proposition nr 20k.

69

e) Repetitionsövning, som erfordras för

bibehållande av förutvarande fältflygare vid

krigsplacering såsom flygförare i krigs-

flygplan.

4. Arbete av------------- allmänt intresse.

Grupp 2 och 3: Lön med

B-avdrag högst 45 dagar

av ett och samma kalender­

år.

Grupp l—3:

Enligt av

Kungi. Maj:t meddelade

bestämmelser.

6. Sjukdom m. m.

a) Sjukdom eller------------- av tjänsten.

I tjänsten — — — ådragit sig.

Med tjänsten----- -------statens räkning.

b) Sjukdom i------------- anordnad läkar­

undersökning.

c) Svag hälsas — — — behörigen

styrkt.

Grupp 2: Oavkortad lön—-

-—■ — äga rum.

Grupp 3: Oavkortad lön.

Grupp 2: Lön med------------

en följd.

Grupp 3: Oavkortad lön

under högst följande antal

dagar av ett och samma

kalenderår:

25 dagar för tjänstemän

tillhörande lönegraderna

Ca, Ce, Cf, Cg, Ma, Md,

Me, Mf och Mg 1—14 samt

Mha 1 och 2,

20 dagar för tjänstemän

tillhörande lönegraderna

Ca, Ce, Cf, Cg, Ma, Md,

Me, Mf och Mg 15—26 samt

Cob 1,

10 dagar för tjänstemän

tillhörande övriga lönegra­

der.

Oavkortad lön-------------

åtnjuta semester.

Lön med A-avdrag i öv­

rigt.

Grupp 3: Lön med B-av-

drag.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 20t.

III. Avstängning från tjänstgöring m. m.: Är tjänsteman------------eller beslut.

Är tjänsteman avstängd från tjänstgöring av annan anledning än nyss

sagts, anhållen såsom misstänkt för brott eller häktad för brott eller under­

går han frihetsstraff, är han skyldig vidkännas C-avdrag, vederbörande

myndighet likväl obetaget att, där så prövas skäligt, låta honom uppbära

viss del av lönen. Finnes avstängningen hava varit obefogad, blir den an­

hållne ej häktad eller blir den anhållne eller häktade frikänd, skall löne­

avdrag ej tillämpas och innehållen lön utbetalas.

B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Häradsrätterna.

Försvaret.

1. a) Vad under-------------avse försvarsväsendet.

I fråga om lön vid tjänstledighet för studier för fortsatt militär utbild­

ning eller för förvärvande av kompetens till vinnande av civil anställning

gälla för innehavare av beställningar i lönegraderna Mha 1 och 2 samt Me

10 och 11 särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

b) Vid tjänstledighet------- — samma kalenderår.

c) Där sådant-------------av kalenderåret.

2. Vad under III sägs om frihetsstraff avser icke arrest. För tid, under

vilken tjänsteman undergår arreststraff, skall han vidkännas A-avdrag.

Iluru med belopp, som innehållits i anledning av arreststraff, skall för­

faras i fall, då tjänsteman varder i målet slutligen dömd till arrest på

kortare tid eller till annat straff eller påföljd eller ock befriad från ansvar,

stadgas i lagen om disciplinstraff för krigsmän.

Kon junkturinstitutet.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ung­

domsvården.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universi­

teten och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska central­

institutet. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp. Statens

anstalt för fallandesjuka.

För tjänsteman, vilken är berättigad till ferier, skola de stadganden i till­

lämpliga delar gälla, som innefattas i punkterna 1 b) och 2 av ovan med­

delade särskilda bestämmelser för läroverk m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

71

Provinsiallälcarstaten. Veterinärstaten.

Lots- och fyrstaten.

Länsstyrelserna.

Statens af färs dr in ande verk.

29 §.

Semester och däremot svarande annan ledighet.

A. Allmänna bestämmelser.

1 mom. Tjänsteman äger-------------följande sammanställning.

Till och med

Från och med

Tjänsteman tillhörande

det kalenderår, under vilket tjänste­

mannen fyller

39 år

40 år

avdragsgrupp 1 eller 2 ....................

20 dagar

20 dagar

avdragsgrupp 3:

lönegraderna Ca, Ce, Cf, Cg, Ma,

Md, Me, Mf och Mg 1—14 samt

Mha 1 och 2 .....................................

20 »

30

»

lönegraderna Ca, Ce, Cf, Cg, Ma,

Md, Me, Mf och Mg 15—26 samt

Cob 1 ..................................................

25

»

35

»

övriga lönegrader ........................

35

»

45

»

Semestern erhålles — -— — detta år.

Den, som-------------vederbörande myndighet.

Till vissa-------------i 30 §.

B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten. Nedre justitierevisionen. Hovrätterna.

Kammarrätten.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat.

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 20A.

Försvaret.

Karolinska sjukhuset. Serafimerlasarettet. Statens sinnessjukhus. Sta­

tens anstalt för fallandesjuka. Statens alkoholistanstalt å Venngarn.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ung­

domsvården.

Konsthögskolan. Musikaliska akademien med musikhögskolan. Universi­

teten och vissa högskolor. Farmacevtiska institutet. Gymnastiska central­

institutet. Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp.

I stället för semester enligt de allmänna bestämmelserna äga ordinarie

lärare vid här avsedda verk ävensom musikaliska akademiens sekreterare

och direktören för musikhögskolan åtnjuta ferier på tider, som i veder­

börande stadgor och reglementen föreskrivas. Vad nu sagts skall likväl

icke avse föreståndaren för det till konsthögskolan hörande institutet för

materialkunskap, tillika lärare i materialkunskap samt chefen för ras­

biologiska institutet, tillika professor i rasbiologi.

Extra ordinarie ------------- ordinarie lärare.

Socialinstitutet i Stockholm.

Provinsialläkarslaten. Veterinärstalen.

Lots- och fyrstaten.

Länsstyrelserna.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

tagande att ersättningen må uppgå till högst 15 kronor för dag för pro­

vinsialläkare och till högst 13 kronor för dag för distriktsveterinär.

3. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut eller bestäm­

melser i fråga om ersättning till provinsialläkare eller distriktsveterinär,

som, vid sidan av tjänstgöring i egen tjänst, på grund av förordnande be­

strider motsvarande tjänst i angränsande distrikt; dock må ersättning

icke utgå i fall, där tjänstgöringen i det angränsande distriktet föranletts

av sådan tjänstefrihet för ordinarie tjänsteinnehavaren, varom i 10 § 3

mom. förmäles.

Statens af färs driv ande verk.

33 §.

Särskilda ersättningar.

A. Allmänna bestämmelser.

1 mom. Angående ersättning vid förrättning och tjänsteresa gäller vad

därom stadgas i allmänna resereglementet och i särskilda av Kungl. Maj :t

meddelade föreskrifter.

2 mom. Tjänsteman, som------------- i följd.

Därest tjänsteman — — — semesterns avbrytande.

3 mom. Tjänsteman må åtnjuta ersättning för flyttningskostnad enligt

vad därom särskilt stadgas.

4 mom. Tjänsteman, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd

eller verkställer kontant utbetalning av medel, kan enligt av Kungl. Maj :t

fastställda grunder erhålla felräkningspenningar till belopp, som bestämmes

med hänsyn till de omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning

sker, och i förhållande till uppbördens eller utbetalningens omfattning.

Felräkningspenningar må icke vid en och samma tjänst utgå med högre be­

lopp än 780 kronor för år räknat.

För tid, under vilken här avsedd tjänsteman icke bestrider sin tjänst,

uppbäras felräkningspenningarna av den, som uppehåller tjänsten.

5 mom. Vissa tjänstemän äga uppbära representationsbidrag i enlighet

med i denna paragraf meddelade särskilda bestämmelser. Vid semester

eller tjänstledighet för sådan tjänsteman beror på beslut eller bestämmelser,

som meddelas av Kungl. Maj :t, huru med nämnda bidrag skall förfaras.

B. Särskilda bestämmelser.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat. Försvarsattachéer och

biträdande försvarsattachéer.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

Länsstyrelserna.

Överståthållaren äger uppbära representationsbidrag med 20 000 kronor

för år.

Landshövding äger uppbära representationsbidrag i Malmöhus län och

i Göteborgs och Bohus län med 15 000 kronor för år samt i annat län med

12 000 kronor för år.

Statens affärsdrivande verk.

34 §.

Kallortstillägg och enslighetstillägg m. m.

B. Särskilda bestämmelser.

Häradsrätterna.

Försvaret.

Tullstaten.

Läroverk m. fl. läroanstalter. Statens skolor tillhörande barna- och ung­

domsvården.

Lots- och fyrstaten.

1. Till tjänsteman stationerad å

särskilt ensliga belägenhet kan anses

enslighetstillägg med nedanstående,

belopp för år räknat, nämligen

för enslighetsklass

»

»

»

»

»

»

»

»

ort, där vistelsen till följd av ortens

medföra avsevärda olägenheter, utgår

för olika enslighetsklasser bestämda

I

240

kronor

11

360

»

in

480

»

IV

600

»

v

720

»

Vad i------------- och enslighetsklasser.

2. För tjänsteman-------------med hälften.

Statens affärsdrivande verk.

35 §.

Lönetillägg vid vissa slag av tjänstgöring.

1 mom. Lönetillägg vid tågtjänstgöring m. m.

Statens affärsdrivande verk.

Vid statens järnvägar må enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmel­

ser utgå

a) lönetillägg till tjänsteman, vilken tjänstgör såsom förare å ånglok,

elektrolok, motorlok eller enbemannad rälsbuss eller såsom eldare å ång­

lok, ävensom gottgörelse för mistat lönetillägg till tjänsteman, vilken på

grund av särskilt tjänstuppdrag tillfälligtvis är hindrad att fullgöra sådan

tjänstgöring som nyss sagts;

b) lönetillägg till tjänsteman, som bestrider växlingstjänst, samt sta-

tionskarl, vilken fullgör göromål såsom tågklarerare; samt

c) lönetillägg till tjänsteman, som på grund av förordnande bestrider

göromål såsom tågledare eller lokledare.

2 mom. Sjötillägg m. m.

Försvaret.

1.

Beställningshavare äger-------------Kungl. Maj :t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

77

1

2

3

4

5

Sjötillägg för dag vid tjänstgöring

Beställningshavare tillhörande

å annat fartyg än under­

vattensbåt

å undervattensbåt

lönegrad (tjänstbarhetsklass)

beställnings­

havare i all­

mänhet,

kronor

vissa yrkes­

män,

kronor

beställnings­

havare i all­

mänhet,

kronor

vissa yrkes­

män,

kronor

Militära beställningshavare

... -i / 3. klass sjöman ................

1: —

—

2: 50

—

\ 2. klass sjöman ................

1: 25

—

3: 25

—

Mha 2 ......................................................

1: 50

1: 75

3: 75

4: —

Me, Mg 10 och 11 .................................

2: 50

2: 75

fi: 25

6: 50

Ma 14 ......................................................

3: —

3: 25

7: 50

7: 75

» Me 16

..............................................

3: 50

4: —

8: 75

9: 25

»

»

19

..............................................

4: —

5: -

10: —

11: —

»

21 och 23

.............................

4: 75

—

12: —

—

» 27 .......................................................

6: —

—

15: —

—

» 30

......................................................

7: —

—

17: 50

—

» 33 .......................................................

7: 75

—

19: 50

—

» 37 och Mo 13—15

....................

11: —

—

—

—

Mo 17 ......................................................

12: —

--

—

—

Civilrnilitära beställningshavare

Ca, Ce, Cg 25 .........................................

5: —

—

12: 50

—

»

»

» 27 ..........................................

f>: —

—

15: —

—

»

»

» 29—31 .................................

7: —

—

17: 50

—

»

»

» 33 och 37 ........................

7: 75

—

—

—

Anm. De i kolumnerna 3 och 5 i tabellen för vissa yrkesmän angivna beloppen

skola tillämpas,

i fråga om lönegraderna Mha 1 och 2, Mg 10, Me 10 och 11 samt Ma 14: för

hovmästare, kock, eldare, torpedhantverkare eller telehantverkare; samt

i fråga om lönegraderna* Me 16 och Ma 16—19: för maskinist, torpedmästare,

telemästare eller i befattning såsom teleuppbördsman kommenderad radio­

mästare.

I förestående tabell angivna belopp skola förhöjas,

a) för beställningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma 30 och

33, vilken kommenderats till sjötjänstgöring i befattning såsom avdelnings­

chef, flottiljchef eller divisionschef samt för beställningshavare tillhörande

lönegraden Ma 27, vilken utan att samtidigt vara fartygschef kommende­

rats till sjötjänstgöring i befattning av nyss nämnt slag: med 3 kronor för

dag räknat,

b) för beställningshavare, som i annat fall än under a) sagts kommen­

derats till sjötjänstgöring i befattning såsom fartygschef: med följande

belopp för dag räknat, allt efter den klass, vartill fartyget enligt beslut av

Kungl. Maj :t är att hänföra, nämligen

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 204.

kronor

chef å fartyg av klass 1 ........................ 3: —

»

»

»

»

» 2 ...................... 2: 50

»

»

»

»

» 3 ...................... 2: —

c) för beställningshavare, tjänstgörande ombord å undervattensbåt ut­

rustad med snorkelanläggning: med 6 kronor för varje dag varunder sjö­

tjänstgöring fullgjorts ombord å undervattensbåten och denna med använ­

dande av snorkeln befunnit sig i undervattensläge.

Härutöver skall-------------b) sagts.

Vad ovan -------- — beteckningen Md.

2.

I fråga-------------klass sjöman.

3.

Sjötillägg utgår icke till beställningshavare, vilken såsom tillhörande

eller kommenderad till tjänstgöring vid flygvapnet åtnjuter flygtillägg eller

elevtillägg.

4.

Erforderliga föreskrifter — — — vederbörande myndighet.

5.

I fråga------------- därom förordnar.

6.

Angående ersättning------------- därom förordnar.

Tullverket.

Angående lönetillägg till motorskötare å vissa tullfartyg gäller vad Kungl.

Maj :t därom förordnar.

80

Knngl. Maj.ts proposition, nr 204.

Beställningshavare till­

hörande lönegrad

Flygtillägg i befattning såsom

flyg­

förare,

kronor

flyg-

spa-

nare,

kronor

prov-

fly­

gare,

kronor

kontroll­

flygare

flyg-

signa-

list,

kronor

färd-

meka­

niker,

kronor

mete­

oro-

log,

kronor

flyg-

förare,

kronor

Övriga,

kronor

Mha 1 och 2, Me, Mg 10 och 11,

Ma 14 ..............................................

270

—

480

—

—

270

240

—

Ma, Me 16, Ma 19 (fanjunkare)

330

330

480

—

—

330

300

—

Ma, Me 19 (löjtnant), Ma 23 ...

390

390

480

—

—

—

—

—

Ma 27—37

.....................................

450

390

480

—

—

—

—

—

Mo eller Mp 13—22 ....................

480

390

—

—

—

—

—

—

Ca, Ce, Cg 10 och 12 ....................

—

—

—

—

—

—

240

—

Ca, Ce, Cg 15—22 ........................

—

—

—

—

180

—

300

180

Ca, Ce, Cg 23—37, Cp 15 och 16

—

—

480

390

240

—

—

240

2.

Flygtjänstgöring skall för att berättiga till flygtillägg fullgöras minst

i den omfattning, som bestämmes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, av chefen för flygvapnet.

3.

Flygförare, som tillika är flyglärare vid grundläggande flygutbild­

ning, äger utöver flygtillägg åtnjuta flyglärartillägg med 60 kronor för må­

nad räknat.

4.

Elevtillägg utgår med 120 kronor för månad räknat till beställnings-

havare, som är kommenderad såsom elev i grundläggande flygutbildning,

samt med 180 kronor för månad räknat till beställningshavare, som till­

hör armén eller marinen och som vid flygvapnet undergår grundläggande

flygutbildning till flygspanare.

5.

Flygtillägg, flyglärartillägg och elevtillägg må åtnjutas jämväl under

semester ävensom under tjänstledighet med oavkortad lön, i senare fallet

dock högst under 2 år. Under tjänstledighet, som medför löneavdrag jäm­

likt 28 §, minskas tilläggen, för dag räknat, vid A-avdrag med 1/120 och vid

B-avdrag med 1/60. Vid C-avdrag utgår intet tillägg.

6.

Har beställningshavare skadats till följd av olycksfall vid flygning

eller ådragit sig sjukdom, till vilken flygtjänstgöring kan anses hava vä­

sentligen bidragit, och har han av sådan anledning blivit oförmögen till

dylik tjänstgöring utan att fördenskull åtnjuta tjänstledighet, äger han bi­

behålla 3/4 av flygtillägget under sammanlagt högst ett år från tjänstgö-

ringshindrets början, inberäknat av skadan eller sjukdomen föranledd

tjänstledighet, samt halvt flygtillägg under ytterligare högst ett år.

Beställningshavare, som på grund av sjukdom eller nedsatt arbetsför­

måga i andra fall än i föregående stycke sägs avstänges från flygtjänst­

göring, äger på motsvarande sätt bibehålla halvt flygtillägg under samman­

lagt högst ett år från tjänstgöringshindrets början, inberäknat av sjuk­

domen eller den nedsatta arbetsförmågan föranledd tjänstledighet, samt

1/4 av flygtillägget under ytterligare högst ett år.

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 20A.

36 §.

Inkomster enligt taxa m. m.

Lots- och fyrstaten.

Enligt av Kungl. Maj :t medelade bestämmelser må personal vid lotsplat-

serna åtnjuta från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner för biträde

av kronolots.

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten.

38 §.

Tjänstebostad m. m.

B. Särskilda bestämmelser.

Fångvårdsanstalterna. Statens skolor tillhörande barna- och ungdoms­

vården. Statens sinnessjukhus. Statens anstalt för fallandesjuka.

Utrikesdepartementet. Beskickningar och konsulat.

Försvaret.

Universiteten och vissa högskolor.

Professor eller annan tjänsteman, åt vilken jämlikt donation anvisats

särskild tjänstebostad, utan att fråga är om sådan förmån, som enligt de

i 19 § meddelade särskilda bestämmelserna för universiteten och vissa hög­

skolor icke skall föranleda avdrag å lönen, skall för bostaden erlägga er­

sättning enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj :t.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Provinsialläkarstaten. Veterinärstaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20A.

83

Länsstyrelserna.

Statens af fårs driv ande verk.

39 §.

Tjänstedräkt och tjänstetecken m. m.

B. Särskilda bestämmelser.

\

Försvaret.

1.

För militära-------- — nedan sägs.

2.

Innehavare av -------- — centrala förvaltningsmyndighet.

I vad------------- Kungl. Maj :t.

3.

Bestållningshavare tillhörande någon av lönegraderna Ma, Me och

Mg 10 samt Ma och Me 11 ävensom hjälptekniker vid flygvapnet må såsom

lån erhålla beklädnad och övrig för tjänsten erforderlig utrustning. I den

mån fråga icke är om persedlar, vilka enligt punkt 4 a) här nedan må utan

ersättning utlånas till ordinarie bestållningshavare, skall vederbörande här­

för månadsvis i efterskott erlägga ersättning med belopp, som fastställes

av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av vederbörande

centrala förvaltningsmyndighet. Ersättningen skall i fråga om uniforms­

persedlar motsvara hälften av statsverkets beräknade självkostnad och be­

träffande övriga persedlar hela självkostnaden.

4. a) Annan bestållningshavare--------- — hörande utrustning.

I övrigt —- — — viss tid.

b) Sådan under a) avsedd bestållningshavare, som är skyldig att inne­

hava tjänstedräkt, äger vid tillträdandet av första ordinarie eller extra or­

dinarie beställning uppbära ekiperingshjälp med 750 kronor, om han icke

i annan tidigare anställning vid försvaret uppburit ekiperingshjälp.

c) För underhåll och förnyelse av obligatoriska persedlar äger urider a)

avsedd bestållningshavare uppbära ekiperingsbidrag med 270 kronor för

år räknat. Kungl. Maj :t må likväl dels för beställningshavare, som enligt

särskilt medgivande äger att regelmässigt under tjänstgöringen bära civil

dräkt, förordna, att ekiperingsbidrag icke skall utgå, eller fastställa bidraget

till det lägre belopp, som prövas skäligt, dels ock för civilmilitär beställ­

ningshavare, vilken icke är underkastad daglig tjänstgöring i den omfatt­

ning, som gäller för beställningshavare i allmänhet, fastställa bidraget till

det lägre belopp, som prövas skäligt.

Rätt till------------ centrala förvaltningsmyndighet.

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 204.

Läroverk m. fl. läroanstalter.

Hushållningssällskapen. Skogsvårdsstyrelserna.

Länsstyrelserna.

40 §.

Vissa andra förmåner in natura.

A. Allmänna bestämmelser.

Erhåller tjänsteman genom vederbörande myndighets försorg

kost in na­

tura,

eller verkställes genom myndighets försorg

tvätt för tjänstemannens

enskilda räkning,

har tjänstemannen att härför erlägga ersättning genom

avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet med bestämmelser, som

meddelas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av ve­

derbörande myndighet.

41 §.

Grundläggande bestämmelser om sjukvård.

B. Särskilda bestämmelser.

Högsta domstolen. Regeringsrätten.

Försvaret.

1.

För innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha må

stycket sägs.

2.

För innehavare av beställning med lönegradsbeteckningen Mha och

för beställningshavare i lönegraden Mg 10, Me 10 eller Me 11 må rätten

till fri sjukvård, om beställningshavaren vid anställningens upphörande

är i behov därav, bibehållas så länge sjukdomen kvarstår, dock högst ett

år efter anställningens upphörande.

3. Angående rätt------------- särskilt stadgas.

Universiteten och vissa högskolor.

Vad i detta kapitel sägs om statsmedel skall i fråga om befattningsha­

vare vid Stockholms och Göteborgs högskolor i stället avse vederbörande

högskolas medel.

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 20i.

Utbetalningen av för viss kalendermånad beräknat belopp, till den del

detsamma icke skall innehållas enligt särskilda föreskrifter, sker tidigast

den tjugufemte dagen och senast den sista helgfria dagen i månaden. Ve­

derbörande myndighet må dock medgiva, att utbetalningen äger rum tidi­

gast den tjuguandra dagen i december månad. Om beloppet tillställes

tjänstemannen genom postverket eller genom insättning i bank, skall det

av vederbörande myndighet utanordnas i så god tid, att det kan beräknas

vara för tjänstemannen tillgängligt senast den sista helgfria dagen i må­

naden.

Då tjänstemans------------- anställningens upphörande.

51 §.

1 mom. Tjänsteman är —-------- av reglementet:

19 § 3 mom. angående ersättning efter ackord eller beting samt de i

nämnda paragraf meddelade särskilda bestämmelserna för universiteten

och vissa högskolor, för läroverk m. fl. läroanstalter samt för hushåll­

ningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna,

21—23 §§------------- angående sjukvård.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1952.

88

Innehållsförteckning

Sid.

I. Statens allmänna avlöningsreglemente .............................................. 2

Inledning ................................................................................................. 2

De särskilda författningsbestämmelserna .......................................... 5

II. Övriga avlöningsreglementen ...................................................... 48

III. Avlöningsförstärkningar och befattningsarvoden m. m.................... 51

Hemställan ............................................................................................. 54

Författningsförslag .............................................................................. 56

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

620488