Prop. 1954:155

('angående alkoholforsk\xad ning samt undervisning och upplysning i alkoholfrå\xad gan to. to.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

1

Nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående alkoholforsk­

ning samt undervisning och upplysning i alkoholfrå­ gan to. to.; given Stockholms slott den 19 februari 1954-

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande depar­ tementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås inrättande av en professur i teoretisk alkohol­ forskning, nya riktlinjer för undervisningen i alkoholfrågan, utvidgning av Centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet samt för­ stärkta anslag till förbundets organisationskostnader. Vidare föreslås nya former för statens stöd till nykterhetsorganisationerna och i anslutning härtill väsentligt ökade anslag. Sammanlagt äskas i anslagshöjningar för nästa budgetår omkring 1 570 000 kronor.

1 — Biliang till riksdagens protokoll 195/f. 1 samt Nr 155.

2

Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Honungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern

Erlander , ministern för utrikes ärendena

Undén , stats­

råden

Sköld, Zetterberg,Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Anders­

son, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,

Nordenstam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, följande.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.

Maj:t under punkten 328 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna till Bidrag till under­

visnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande ett

anslag av 2 000 000 kronor.

Jag torde nu ånyo få anmäla detta ärende. I anslutning härtill torde jag

dessutom få anmäla vissa ytterligare frågor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1944 till­

kallade dåvarande chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga att

verkställa utredning rörande nykterhetslagstiftningens framtida innehåll

och utformning. Med skrivelse den 19 april 1952 avlämnade de sakkunniga,

som antog benämningen 1944 års nykterhetskommitté, ett särskilt betän­

kande (del III) angående undervisning, folkupplysning och forskning på

alkoholfrågans område (SOU 1952: 12).

Över betänkandet har yttranden avgivits av kommerskollegium, medici­

nalstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån,

statskontoret, universitetskanslern, överbefälhavaren, överstyrelsen för yr­

kesutbildning, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Söder­

manlands, Jönköpings, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvs­

borgs, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Västernorr]ands och Västerbottens

län, statens institut för folkhälsan, socialinstitutet i Stockholm, statens polis­

skola, statens medicinska forskningsråd, statens samhällsvetenskapliga

Betänkandet är undertecknat av landshövdingen G. Danielson, ordförande, ledamoten av riks­

dagens första kammare, filosofie doktorn E. Englund, ledamoten av riksdagens andra kammare,

direktören E. Hagberg, fru Karin Larsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktören

Adolv Olsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren J. Onsjö, rektorn, dåva­

rande ledamoten av riksdagens andra kammare, filosofie doktorn I. Sefve, redaktören Valborg

Svensson, ledamoten av riksdagens andra kammare, agronomen Wald. Svensson, systembolags-

direktören Gösta Utterström och ledamoten av riksdagens andra kammare, kassörskan Märta

Öberg.

3

forskningsråd, Systembolagens förtroendenämnd, Centralförbundet för nyk- terhetsundervisning, Svenska nykterhetsvårdsförbundet, Sveriges lärares nykterhetsförbund, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Svenska ar­ betsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, Landsorganisationen i Sve­ rige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund samt Läroverkslärarnas riksförbund ävensom Kooperativa kvinnogillesförbundet.

Nykterhetskommittén har även i sitt principbetänkande (SOU 1952: 53) berört alkoholforskningen samt undervisningen och folkupplysningen i alko­ holfrågan.

Vid preliminär behandling inom finansdepartementet av nykterhetskom­ mitténs förslag aktualiserades vissa spörsmål, varvid det befanns lämpligt att såsom komplement till de utredningar, som nykterhetskommittén haft att utföra, undersöka möjligheterna att vidtaga vissa ytterligare åtgärder ägnade att främja de nykterhetspolitiska strävandena.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1953 tillkallade chefen för finansdepartementet fyra sakkunniga1 med uppdrag att verk­ ställa en utredning angående stöd åt nykterhetsorganisationer och ungdoms­ vårdande sammanslutningar. Med skrivelse den 2 november 1953 avläm­ nade dessa sakkunniga, 1953 års utredning angående stöd åt nykterhets­ organisationer och ungdomsvårdande sammanslutningar (i det följande kal­ lad 1953 års utredning) en promemoria (stencilerad) med förslag rörande stöd åt nykterhetsorganisationerna m.m. Den 8 december 1953 avlämnade utredningen därjämte ett betänkande med förslag rörande bidrag till ung­ domens föreningsliv och fritidsverksamhet (stencilerat).

Över nyssnämnda promemoria har yttranden avgivits av kontrollstyrel­ sen, medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statskontoret, Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Svenska nykterhetsvårdsför­ bundet, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Systembolagens förtroen­ denämnd, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation samt Kooperativa förbundet. Därjämte har Sveriges lärares nykterhetsförbund (SLN) och Sveriges studerande ung­ doms helnykterhetsförbund (SSUH) inkommit med särskilda skrifter i ämnet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Inledning.

I en tidigare denna dag beslutad proposition (nr 151) till riksdagen upp­ drages riktlinjerna till en vittsyftande omläggning av nykterhetspolitiken, innefattande bland annat avveckling av nu gällande motbokssystem.

Huvudprincipen i nu berörda förslag till reformering av nykterhetspoli-

1 Undervisningsrådet Ragnar Lund, ordförande, gymnastikdirektören Olof Halidén, domprosten Nils Karlström samt statskommissarien Karl Albert Lindbergson.

tiken är att positiva åtgärder i framtiden i så stor utsträckning som möjligt skall ersätta de korrektiv mot en ogynnsam utveckling i fråga om alkohol­ konsumtion och nykterhetstillstånd, som man hittills sökt åstadkomma främst genom lagstiftning och annan reglering — i första hand genom ran- soneringssystemet. Bland de positiva åtgärderna spelar de nykterhetsvår- dande uppgifterna en framträdande roll. Frågan om en effektivisering av nykterhetsvården kommer också att underställas riksdagens prövning ge­ nom särskild proposition inom kort. Alkoholforskning samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan bildar därjämte en annan viktig grupp av medel i det nykterhetsfrämjande arbetet. En tredje grupp av positiva nyk- terhetsfrämjande åtgärder riktar sig framförallt till ungdomen. 1953 års utredning har i förutnämnda betänkande om stöd åt ungdomens förenings­ liv och fritidsverksamhet framlagt en rad förslag inom denna grupp. Dessa förslag torde senare i dag få upptagas till särskild behandling.

Såsom jag förut nämnt har nykterhetskommittén framlagt vissa förslag rörande alkoholforskning samt undervisning och upplysning i alkoholfrågan. Vidare har 1953 års utredning överarbetat och kompletterat kommitténs förslag, i vad de avser nykterhetsorganisationernas upplysningsverksamhet. Jag ämnar i det följande upptaga här avsedda förslag till närmare behand­ ling. För att ge en allmän bakgrund till dessa förslag torde jag emellertid först få erinra om vissa uttalanden i förutnämnda proposition nr 151, vilka belyser den omdisposition av de nykterhetspolitiska insatserna, som nu är aktuell.

I sistnämnda proposition framhålles bland annat, att de insatser till nyk­ terhetens främjande, som hittills gjorts i vårt land, i och för sig är bety­ dande. Huvudvikten har lagts på att försvåra åtkomsten av rusdrycker genom restriktioner, främst motbokssystemet, vars administration drager stora kostnader. Även på övriga i svensk nykterhetspolitik traditionella områden, nykterhetsvård samt undervisning och upplysning i alkoholfrå­ gan, gör samhället insatser, som vid en internationell jämförelse ter sig akt­ ningsvärda. I förhållande till kostnaderna för motbokssystemet är emellertid utgifterna för de positiva åtgärderna blygsamma. I fortsättningen uttalas, att det även för den som icke kan biträda nykterhetskommitténs uppfatt­ ning om motbokssystemet — vilken innebär en skarp förkastelsedom där­ över — bör stå klart, att en helt annan vikt än tidigare måste läggas vid de positiva åtgärderna. Fn fördel med sådana ingripanden är att kontra- suggestiva verkningar i allmänhet är uteslutna. De innebär i regel icke tvång utan vädjar till den enskildes förnuft och ansvarskänsla, eller också är de av hjälpande art. Ökade positiva insatser bör därför under alla för­ hållanden göras. Vidare understrykes, att det i detta sammanhang såtill­ vida föreligger ett samband med frågan om motbokssystemets bibehållande eller avskaffande, att ett slopande av detta möjliggör ökningar av hithörande anslag i en utsträckning som eljest varit utesluten med hänsyn till det aktuella statsfinansiella läget.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

5

Forskningens, undervisningens och upplysningens

roll i den framtida nykterhetspolitiken.

1944 års nykterhetskommitté.

Nykterhetskommittén betonar i sitt principbetänkande, att det allmänt sociala reformarbetet och den psykologiska och pedagogiska upplysnings­ verksamheten inte är tillräckliga för att åstadkomma ett gott nykterhets- tillstånd. Dessutom krävs enligt kommitténs mening åtgärder, som inriktas speciellt på människornas förhållande till alkoholen. I första hand är det här fråga om ökade kunskaper om alkoholens verkningar. Kommittén anför härom i huvudsak följande.

Den vetenskapliga forskningen har i detta hänseende under de senaste årtiondena tillhandahållit ett material, som tidigare inte stått till förfogande. Härigenom har uppfattningen om vad som bör anses som alkoholmissbruk förskjutits. De vetenskapliga rönen torde för närvarande hålla på att för­ ändra den allmänna opinionens inställning, även om detta sker relativt långsamt. Forskningen bör därför uppmuntras och dess resultat spridas till så vida kretsar som möjligt.

Genom att sprida kunskaper kan man också påverka umgängesvanor och attityder i fråga om alkoholbruk. Detta blir så mycket viktigare som rådande umgängesvanor i många fall suggererar till alkoholkonsumtion även vid tillfällen, då en sådan måste anses direkt olämplig, i varje fall om den inte sker i mycket ringa omfattning. Särskilt i fråga om ungdomen synes en intensifierad upplysningsverksamhet vara nödvändig.

Upplysningen skulle bli mera effektiv, om den — utom genom skolan kunde nå medborgarna genom de stora organisationerna i samhället. Arbe­ tarnas, tjänstemännens och böndernas fackliga organisationer, de stora poli­ tiska ungdomsorganisationerna och idrottsrörelsen når tillsammans prak­ tiskt taget hela folket. Fn helhjärtad medverkan från deras sida i arbetet på alkoholsedernas hyfsning och tillbakaträngande skulle vara av väsent­ lig betydelse. Den insats, som nu göres genom samarbetskommittéer med nykterhetsrörelsen, är i och för sig aktningsvärd men inte tillräcklig.

Kommittén framhåller, att profylaktiska åtgärder måste anses som de viktigaste i nykterhetspolitiken. Kostnaderna för exempelvis forskning och upplysning om alkoholens verkningar är enligt kommitténs mening inte nettoutgifter utan kan reduceras med de — visserligen aldrig mätbara — minskningarna av kostnaderna för den framtida alkoholistvården, sjukvår­ den, fångvården, ordningshållningen etc. Men för att detta resonemang skall vara giltigt, uttalar kommittén vidare, krävs att insatserna är så kraf­ tiga och så välorganiserade att de gör någon verkan. En mindre anslags­ summa till här avsedd forskning och upplysning kan därför enligt kom-

mittens uppfattning under vissa förutsättningar innebära större totalutgif­ ter för samhället än en högre, nämligen om den högre anslagssumman med­ för en verkan som uteblir vid den lägre.

Kommittén finner det vara av avgörande vikt för samhällets framtida möjligheter att med framgång ingripa mot alkoholskadorna, att en plan­ mässig och av staten organiserad forskning på detta område kommer till stånd. Komittén framhäver, att forskningen är av grundläggande betydelse för u pply sn i ngs verksamhet en.

Vad skolornas nykterhetsundervisning beträffar anser sig kommittén ha kunnat konstatera, att den inte är tillräckligt effektiv. Till stor del syntes detta bero på att lärarnas utbildning inte är tillfredsställande. Bestämmel­ ser om utbildning i nykterhetsfrågan saknades för blivande läroverkslärare. Kommittén har vid en särskild undersökning funnit, att även folkskollärar­ nas utbildning på detta område lämnar mycket övrigt att önska. Nya be­ stämmelser såväl om lärarnas utbildning som om undervisningen i olika skolformer synes därför enligt kommitténs mening önskvärda. Om under­ visningen och upplysningen utanför skolan anför kommittén bland annat följande.

Skolornas undervisning kompletteras sedan några år tillbaka genom en organiserad nykterhetsundervisning under värnpliktsutbildningen. Denna verksamhet synes vara mycket betydelsefull och den bör understödjas, framför allt genom att man ökar tillgången på kompetenta lärare.

Upplysningsverksamheten utanför skolorna uppbäres främst av den fri­ villiga nykterhetsrörelsen. Med sina omkring 4 000 lokalavdelningar och cirka 220 000 vuxna medlemmar utgör denna rörelse en väsentlig faktor i denna upplysningsverksamhet. Då denna rörelse fullgör en samhällsfunk­ tion, för vilken statsmakterna eljest knappast kunde underlåta att träffa särskilda anordningar, bör staten även i fortsättningen understödja nykter- hetsorganisationerna, och detta understöd bör göras större än nu.

Nykterhetsrörelsen gör även en betydande indirekt insats för nykter- hetsupplysningen genom att bilda underlaget för olika specialorgan. Vik­ tigast av dessa är Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Andra viktiga specialorgan är de samarbetskommittéer som under senare år bildats mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen respektive kvinnoorganisationerna. Även med idrottsrörelsen förekommer ett visst samarbete. Alla dessa viktiga samarbetsorgan synes vara förtjänta av stat­ ligt stöd.

Statens anslag till nykterhetsupplysning har minskat under de senaste 20 åren, om man tar hänsyn till penningvärdets förändringar. Men behovet av sådan upplysning har inte minskat, snarare tvärtom. Det grövre alkohol­ missbruket har möjligen totalt gått något tillbaka, men samtidigt har alko­ holvanorna brett ut sig till allt lägre åldrar och vidare har kraven på nyk­ terhet blivit större, i samma mån som samhällslivet blivit alltmera mekani­ serat. För att uppehålla upplysningsverksamheten i dess tidigare omfattning behövs större ekonomiska resurser än som för närvarande siår till buds. Vill man nå ett bättre resultat — vilket enligt kommitténs mening är önsk­ värt — måste anslagen ytterligare ökas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

7

I särskilda avsnitt om forskningen, undervisningen och upplysningen torde jag senare få närmare redogöra för vissa förslag som kommittén fram­ lagt i sitt betänkande III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

1953 års utredning.

1953 års utredning framhåller i sin 'promemoria rörande stöd åt nykter- hetsorganisationerna, att det icke torde ankomma på utredningen att utföi- ligare uppehålla sig vid en bedömning av den verkan på nykterhetstillstån- det och alkoholvanornas utbredning, som den planerade omläggningen av nykterhetslagstiftningen kan väntas innebära. Å andra sidan blir enligt utredningens mening behovet av positiva åtgärder utanför nykterhetslag- stiftningens ram vanskligt att diskutera utan varje prognos i detta avseende. Utredningen finner det sannolikt, att ransoneringen, sådan den faktiskt gestaltat sig, framkallat en ökad inköpsbenägenhet och att denna i sm till­ synes ha underlättat utvecklingen till missbruk och främjat illegal hante­ ring i form av motboksöverlåtelser och olaga försäljning. Utredningen uttalar vidare:

Gällande tilldelningskvantiteter och ransoneringens konstruktion i övrigt har utan tvivel hos många skapat olyckliga värderingar och praglat vissa föreställningar om en av lagstiftningen godtagen konsumtionsmva. Detta klargör enligt utredningens mening att ett latent behov av vidgad nykter- hetsupplysning sedan lång tid tillbaka förelegat, vilket behov salunda, oa\ - sett eventuella förändringar i nykterhetslagstiftningen, bör tillgodoses genom ökade insatser från samhällets sida. ...

I hö<* grad betydelsefullt för en bedömning av övergangsproblemens räck­ vidd och konsumtionsvanornas förändring på längre sikt blir således det förhållandet, att det nu gällande ransoneringssystemet under en lang ioljd av år hunnit sätta spår i vanebildningen genom att i viss utsträckning fixera en betydande andel av de individuella starkspntsmkopen till eller i närheten av de fastställda tilldelningsmaxima. Att ransoneringen spelat en viktio- roll för uppkomsten av det nuvarande vanemonstret i fråga om starkspritkonsumtionen innebär däremot icke med säkerhet att systemets avveckling kommer att medföra att konsumtionen kommer att minskas inom de grupper, som genom ransoneringen vant sig vid en hög konsum- tionsnivå.

Mot bakgrunden av den allvarliga teckning av nykterhetstillståndets och spritkonsumtionsvanornas utveckling i Sverige, som skett i nykterhets­ kommitténs betänkanden, förefaller det utredningen klart, att samhället genom betydande insatser måste försäkra sig mot de risker för försämring, som kan uppstå, när ransoneringssystemet slopas. För utredningen har det varit särskilt angeläget att bilda sig en föreställning om följderna för ungdomen av att systemet avvecklas. Genomföres den ifrågasatta sänk­ ningen av åldern för rätt till inköp av utminuteringssprit från i princip nu­ varande 25 till 21 år, skapas därigenom enligt utredningens uppfattning uppenbarligen särskilda risker. Utredningen erinrar om att systembolagens

utminuteringspriser efter lagändringen kommer att gälla även för de kate­ gorier i åldersklasserna över 21 år, som hittills varit hänvisade till att för- \ ärva illegal sprit till priser, vilka ofta kunnat ligga avsevärt högre än systembolagspriset. Utredningen framhåller också att den ökade tillgången till spritdrycker vid en fri försäljning även torde medföra ett allmänt pris­ fall för överlåtelsesprit, vilket skulle komma att underlätta spritåtkomsten för ungdomar under 21 år och för andra kategorier, som i likhet med denna ungdom även i fortsättningen kommer att vara avstängda från legala inköp.

Sammanfattningsvis konstaterar utredningen, att den frihet som den planerade omläggningen av nykterhetspolitiken innebär, i första hand be­ tyder att andra medel än lagstiftning hädanefter skall tagas i anspråk för att motverka de vanor i den enskildes och gruppens förhållande till alkoho­ len, som redan nu finns utbildade.

Utredningen framhåller vidare, att därjämte betydande insatser fordras av det positiva nykterhetsarbetet för att hindra eller begränsa utbredningen av nya alkoholvanor inom särskilt utsatta befolkningskategorier, för vilka ransoneringen hittills i viss utsträckning verkat som en spärr. Osäkerheten inför följderna av ransoneringens slopande kräver enligt utredningens upp­ fattning en allvarlig omprövning av det behov av upplysning och andra positivt verkande nykterhetsfrämjande åtgärder, som skisserats av nykter­ hetskommittén. Utredningen anser att samhällets stödåtgärder för ett vidgat nykterhetsarbete i skilda former bör ha hunnit verka i god tid före över­ gången till ett fritt försäljningssystem. Enligt utredningens mening synes folkrörelsernas medverkan komma att spela en framträdande roll i detta arbete. I promemorian uttalas att starka krav utan tvivel kommer att ställas på nykterhetsrörelsen, vars uppgifter i framtiden på ett helt annat sätt än under de senaste decennierna kommer i blickpunkten.

Liksom nykterhetskommittén anlägger utredningen även vissa ekono­ miska synpunkter på frågan om utbyggnaden av de positiva förebyggande åtgärderna. Den framhåller, att det statliga stödet till dessa former av nykterhetsarbetet upplysningsverksamhet, rådgivning, personlig på­ verkan och positiv ungdomsvård — icke blott kan avvägas med hänsyn till de omedelbara kostnaderna härför. Vid avvägningen måste beaktas, att även en ringa förbättring av nykterhetstillståndet i landet direkt mins­ kade samhällets kostnader för en rad åtgärder, exempelvis inom polis­ väsendet, fångvård, sjukvård etc. Samtidigt inverkade en minskad alkohol­ konsumtion och minskat missbruk direkt eller indirekt välståndshöjande. Från statsfinansiell synpunkt kan därför, framhåller utredningen, aldrig ett effektivt utnyttjat stöd åt nykterhetsfrämjande åtgärder betraktas såsom en oräntabel utgift. Även om inkomsthöjningen genom ökad folk­ nykterhet först ger sig till känna på längre sikt, kan behovet av omedelbara utgifter för nykterhetsfrämjande åtgärder icke bedömas isolerat och endast med hänsyn till det aktuella ianspråktagandet av statsmedel.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Yttranden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

9

I yttrandena över nykterhetskommitténs betänkande III förekommer en­ dast sparsamt allmänna omdömen om forskningens och upplysningens fram­ tida förhållande till övriga nykterhetspolitiska åtgärder. Svårigheten att bedöma de enskilda förslagen utan kännedom om innebörden i nykterhets­ kommitténs — vid tidpunkten för remissbehandlingen ännu icke avlämnade — principbetänkande framhäves sålunda av skolöverstyrelsen, liksom av länsstyrelsen i Stockholms län. Skolöverstyrelsen framhåller dock att upp­ lysning och undervisning synes vara de åtgärder, som på längre sikt kommer i fråga när det gäller att motverka den allmänna breddningen av alkohol­ vanorna, framför allt hos ungdomen. Överstyrelsen betonar i sitt yttrande vikten av att undervisningens och och upplysningsverksamhetens effektivi­ tet ökas och underbygges med vetenskaplig forskning.

Socialstyrelsen framhåller, att de framlagda förslagen är av den beskaf­ fenheten, att de bör genomföras oavsett alkohollagstiftningens blivande gestaltning.

Behovet av ökade insatser för forskningen, undervisningen och upplys­ ningen på hithörande område vitsordas i övrigt allmänt i yttrandena.

Yttrandena över nykterhetskommitténs principbetänkande visar en nära nog fullständig anslutning till kommitténs uppfattning att samhället i fort­ sättningen skall ställa ökade resurser till det positiva nykterhetsarbetets förfogande. Medicinalstyrelsen betonar, att förbättrad sjukvård, forskning, undervisning och upplysning ger de bestående resultaten i bekämpan­ det av alkoholismen. Överståth&llarämbetet framhåller att stort utrymme bör ägnas forskning, undervisning och propaganda. Liknande synpunkter anföres av ett flertal remissorgan, däribland länsstyrelserna i Gotlands,

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, SIcaraborgs, Örebro, V ästemorrlands och Västerbottens län samt länsnykterhetsnämnderna i Uppsala, Kalmar, Hal­ lands och Värmlands län, ävensom Svenska landstingsförbundet, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Sveriges hotell- och restaurantförbund och Svenska arbetsgivareföreningen.

I vissa yttranden betonas, att åtgärder för en intensifierad forskning och upplysning måste föregå en omläggning av rusdrycksförsäljningen. Syn­ punkter av denna innebörd anföres av länsstyrelsen i Gävleborgs län samt av länsnykterhetsnämnderna i Kristianstads och Västmanlands län. Kon­ trollstyrelsen finner det anmärkningsvärt, att förslag väckts om motboks- systemets avskaffande innan läkare, lärare m. fl. erhållit tillräcklig utbild­ ning i nykterhetsfrågan. I

I vissa yttranden över den av 1953 års utredning avgivna promemorian kommenteras utredningens principiella synpunkter på frågan om behovet av nykterhetsupplysning inför en förändrad alkohollagstiftning. Kontroll-

styrelsen anser sig oreserverat kunna instämma i utredningens synpunkter i fråga om riskerna för ett försämrat nykterhetstillstånd och biträder även utredningens åsikt om betydelsen av att samhällets stödåtgärder för ett vidgat nykterhetsarbete insättes i så god tid, att de hunnit verka före över­ gången till ett friare försäljningssystem.

I samma riktning uttalar sig Systembolagens förtroendenämnd. Medici­ nalstyrelsen understryker nödvändigheten av att upplysningsverksamheten m. m. för nykterhetens främjande intensifieras inför ett eventuellt avskaf­ fande av motbokssystemet och att staten i långt större utsträckning än nu bidrager till denna verksamhets finansiering. Centralförbundet för nykterhetsundervisning framhåller att en intensifiering av nykterhetsrörelsens verksamhet självfallet är angelägen med tanke på de risker för ett ökat missbruk, som kan föreligga beträffande en första övergångstid efter slo­ pandet av ransoneringssystemet. Enligt centralförbundets mening är emel­ lertid frågan om nykterhetsrörelsens möjligheter att främja folknykter­ heten framför allt ett långsiktigt problem.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund instämmer för sin del oreser­ verat i utredningens ekonomiska synpunkter på frågan om utbyggnaden av de positiva förebyggande åtgärderna. Landsförbundet framhåller emeller­ tid i detta sammanhang, att det råder ett klart samband mellan upplys­ ningsarbete och forskning på alkoholfrågans område, och beklagar att 1953 års utredning icke haft i uppdrag att bearbeta nykterhetskommitténs för­ slag beträffande forskningen. Landsförbundet fortsätter:

Emellertid vill landsförbundet också understryka, att en upplysnings­ verksamhet, som för ut forskningens resultat till allmänheten är lika viktig som forskningen själv, och därför vill landsförbundet varmt instämma i den värdering, som utredningen gör av upplysningsarbetet. Det bör också framhållas, att en viktig del av nykterhetsupplysningen i vårt land hand- haves av Centralförbundet för nykterhetsundervisning, vars uppgifter ej heller innefattas i utredningens uppdrag.

Landsorganisationen delar i stort sett utredningens motivering för ett ökat samhällsstöd åt nykterhetsupplysni.ng och framhåller, att det skulle ha varit önskvärt, att detta stöd lämnats tidigare, varvid kanske inte ut­ vecklingen gått i den försämrande riktning som man nu kunnat konstatera. Kooperativa förbundet framhåller, att det helt delar utredningens uppfatt­ ning om folkrörelsernas betydelsefulla roll i nykterhetsupplysningen och att det finner ett starkt statligt stöd åt denna verksamhet väl befogat.

Tjänstemännens centralorganisation hävdar att stödet åt nykterhetsorga- nisationerna bör avvägas på lång sikt samt icke i och för sig göras beroende av de problem, som kan uppkomma under övergångstiden efter motbokens eventuella avskaffande. I fråga om de upplysningsåtgärder, som kan komma att bedömas som önskvärda under en sådan övergångstid anser central­ organisationen, att det statliga stödet för denna upplysningsverksamhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

11

bör samordnas till de organ, som skulle komma att svara för en eventuell upplysningskampanj under övergångstiden efter ett eventuellt avskaffande av motbokssystemet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Departementschefen.

Vid den planerade omläggningen av nykterhetspolitiken, genom vilken bland annat ransoneringssystemet avskaffas, kommer tyngdpunkten inom nykterhetspolitiken att förläggas till de positiva åtgärderna.

Med en ökad frihet i den enskildes förhållande till alkoholen följer ett starkare krav på ansvar. Styrkan av den enskildes medvetande om detta ansvar torde i mycket hög grad vara beroende av klara insikter om alkohol­ brukets verkningar i olika hänseenden. Nykterhetskommittén och 1953 års utredning synes ha givit övertygande belägg för nödvändigheten av bety­ dande samhälleliga insatser i syfte att öka kunskaperna om alkoholbrukets individuella och sociala verkningar. Alkoholforskningen har här en viktig uppgift. Den bör därför främjas genom ökat statligt stöd. Från nykter- hetspolitisk synpunkt är självfallet spridningen av redan vunna forsk­ ningsresultat och en fortlöpande undervisning och upplysning om nya rön av utomordentlig betydelse. Jag finner därför naturligt, att staten patager sig större kostnader för sistnämnda verksamhet än som hittills varit fallet.

I vissa yttranden över nykterhetskommitténs betänkanden understrykes att nu berörda positiva åtgärder måste vidtagas i god tid före ransone- ringssystemets upphörande, feamma krav återkommer i 19o3 ars utred­ nings promemoria. I propositionen nr 151 föreslås att motbokssystemet aA - vecklas från och med den 1 oktober 195o. Jag delar helt uppfattningen att här avsedda positiva åtgärder bör sättas in före motbokssystemets slopande och kommer därför i det följande att förorda anslagshöjningar för dessa ändamål redan för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Alkoholforskning.

Nuvarande förhållanden.

Nykterhetskommittén har i sitt betänkande III lämnat en sam­ manfattande redogörelse för den i landet hittills bedrivna alkoholforsk­ ningen. Av denna redogörelse inhämtas bland annat följande.

Ben medicinska alkoholforskning, som hittills bedrivits i vårt land, har varit övervägande teoretisk. De mest bekanta resultaten har vunnits vid den medieinsk-kemiska institutionen i Lund under ledning av framlidne professorn E. M. P. Widmark och vid den farmakologiska avdelningen vid karolinska institutet under ledning av professor G. Liljestrand. I Lund har bland annat utarbetats metoder för att bestämma alkoholhalten i blodet (det widmarkska provet) medan vid karolinska institutet ett stort antal undersökningar av skiftande karaktär genomförts. De objektiva bestäm­ ningar av graden av alkoholpåverkan, vilka utförts av laboratorn L. Gold- berg, har bland annat med stor framgång använts vid den på nykterhets­ kommitténs uppdrag verkställda undersökningen av verkningar av olika slag av maltdrycker. Flera av de nämnda svenska undersökningarna har för övrigt rönt stor internationell uppmärksamhet.

Den klinislc-medicinska alkoholforskningen har i vårt land hittills icke ägnats lika stort intresse som den teoretisk-medicinska. Först under de senaste åren torde några nämnvärda mera systematiska forskningar ha bedrivits (bland annat vid karolinska sjukhusets psykiatriska klinik, vid S:t Eriks sjukhus och vid Beckomberga sjukhus).

Medel till forskningarnas bedrivande har bland annat erhållits från stif­ telsen Therese och Johan Anderssons minne, från Svenska sällskapet för medicinsk forskning, från den medicinska Nobelprisgruppens särskilda fond och från Vetenskapsakademiens Lindahlsfond. Sedan statens medicinska forskningsråd tillkom 1945, har vissa anslag lämnats av detta.

Den sociala alkoholforskningen har varit av tämligen sporadisk karaktär, men åtskillig sådan forskning har dock förekommit. På föranstaltande av 1911 års nykterhetskommitté genomfördes vissa undersökningar, bland annat av socialstyrelsen. 1944 års nykterhetskommitté har fortsatt detta arbete genom de undersökningar, vilkas resultat redovisas i dess olika be- tänkanden. Inom kontrollstyrelsens statistiska avdelning och inom fång­ vårdsstyrelsen samt vid rasbiologiska institutet i Uppsala har värdefulla sammanställningar gjorts. Även på enskilt initiativ har viktiga rön fram­ kommit, såsom genom den s. k. nykterhetsfolkets lagstiftningskommitté, vars betänkande avlämnades 1931. Någon systematisk forskning under längre tid har dock inte bedrivits.

Tidigare förslag.

Professor Liljestrands promemoria. Efter överläggningar mellan ordföranden i 1944 års nykterhetskommitté och professor G. Lilje­

13

strand överlämnade denne på hösten 1948 till kommittén en promemoria angående inrättande av en professur vid karolinska institutet i Stockholm för studiet av alkoholens fysiologi och farmakologi. I denna promemoria anföres bland annat följande.

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 155.

Alkoholfrågan är så omfattande, att dess lösning icke kan tillgodoses genom att enstaka undersökare ägnar en del av sin tid åt att angripa en frågeställning, som ej kostar för mycket tid, pengar eller arbete. Problemet bör angripas av forskare, vilka måste beredas möjlighet att helt ägna sig åt forskning inom detta område och att lägga upp forskningsplaner på lång sikt, fem eller tio år.

Särskilt bör framhållas önskvärdheten av att skapa kontinuitet i forsk­ ningen och söka få garantier för att den skall fortgå och ytterligare utveck­ las. Hittills har i vårt land alkoholforskningen väsentligen bedrivits på enskilt initiativ av personer, som hyst intresse för hithörande frågor. Vill man söka ernå en intensifiering och fördjupning av forskningen inom något delområde av de stora huvuddisciplinerna, torde den lämpligaste utvägen vara att inrätta särskilda befattningar härför. De i vårt land nyligen till­ skapade professurerna i tuberkulosforskning och i virusforsknmg (virologi) erbjuder exempel på en dylik utveckling, i det dessa båda ämnen på grund av sin stora praktiska vikt utbrutits ur ämnena inre medicin och bakterio- logi. Med hänsyn till den stora samhälleliga betydelsen av alkoholfrågan synes en motsvarande utveckling av den medicinska alkoholforskningen vara önskvärd. Början bör då utan tvivel göras med den teoretiska delen av denna. Dels torde nämligen denna i viss män kunna karakteriseras som grundforskning och bör därför först komma till stand. Dels bör man begagna det tillfälle, som just nu erbjuder sig, att till denna forskning fast- knvta en person, laboratorn Goldberg, som genom små insatser på området förvärvat sig en internationellt uppmärksammad ställning som en av de ledande, och dessutom besitter en utmärkt skolning inom farmakologien. Det bör i detta sammanhang påpekas, att det icke torde vara möjligt att anförtro såväl den medicinsk-teoretiska som den kliniska forskningen åt en och samma person, därtill är arbetsmetoder och erforderlig utbildning allt­ för olikartade. .

Inrättandet av e.n professur i teoretisk-medicinslc alkoholforskning SKulle givetvis också kräva, att lämplig institution ställes till innehavarens för­ fogande. En dylik institution bör lämpligen vara knuten till eller förlagd intill den farmakologiska avdelningen vid karolinska institutet, där dylik forskning sedan lång tid tillbaka bedrives. Även forskning inom ett special­ område som teoretisk alkoholforskning kräver viss kontakt med hela det ämnesområde, ur vilket specialforskningen framsprungit. Den teoretiska alkoholforskningen inkommer så i ett större sammanhang, till ömsesidig båtnad för såväl alkoholforskningen själv som lör hela ämnesområdet, i första hand den tillämpade farmakologien. Alkoholforskningen inordnas därigenom såsom en del av forskningen rörande påverkan och narkos över huvud taget.

Eu institution för teoretisk-medicinsk alkoholforskning borde lämpligen beredas lokaler genom en påbyggnad av den för farmakologiska avdelningen uppförda nybyggnaden. Som ett provisorium torde plats kunna beredas i farmakologiska avdelningens lokaler i nyssnämnda nybyggnad. Det måste emellertid bestämt framhållas, att detta endast kan bli eu tillfällig anord­

ning. Vad den erforderliga personalen beträffar, borde för ett effektivt be­ drivande av arbetet erfordras:

Vetenskaplig personal: Föreståndare: professors kompetens i farmakologi och speciell kompetens inom alkoholforskning. Lön: motsvarande specialprofessur.

1 :e Assistent: vetenskaplig kompetens inom farmakologi och alkoholforsk­ ning. Lön: motsvarande l:e assistent i heltidsbefattning.

l:e Amanuens: kompetens som amanuens vid farmakologiska avdel­ ningen.

_ Teknisk och annan personal: kanslibiträde, laboratoriebiträde och en halv- tidsanställd vaktmästare.

Behovet av instrumentmakare eller preparator tillgodoses av farmako­ logiska avdelningens preparator enligt överenskommelse.

Kompetenta sökande till samtliga befattningar finnes, vilka är väl för­ trogna med här aktuella problem.

Lokal: lokalfrågan har redan berörts i det föregående. Utrustning: Speciell utrustningsstat bör uppgöras. Här må blott nämnas att de forskare, som på farmakologiska institutionen bedriver alkoholforsk­ ning, disponerar över en relativt fullständig utrustning, som ingår i farma­ kologiska institutionens utrustning. En viktig punkt är uppsättandet av ett bibliotek med facklitteratur inom området.

I en till promemorian bifogad kostnadsberäkning anges de årliga kostna­ derna (1948) för en specialprofessur med tillhörande personal till 65 000 kronor enligt följande specifikation:

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Lön till professor................................................................................. 17 000

» » assistenter.............................................................................. 18 000 » » biträdespersonal.................................................................... 20 000 Materialanslag ..................................................................................... 10 000

Summa kronor 65 000

För tillbyggnad till farmakologiska institutionen och inredning av den nya institutionen skulle enligt förutnämnda kostnadsberäkning erfordras ett engångsanslag å 325 000 kronor.

Promemorians fortsatta behandling. Professor Lilje­ strands promemoria överlämnades under hand till dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, som däröver inhämtade yttranden av universi­ tetskanslern och lärarkollegiet vid karolinska institutet.

LArarkollegiet förklarade sig ha den uppfattningen, att den föreslagna professuren vore önskvärd men framhöll att andra institutioner och profes­ surer, som enligt kollegiets mening vore mera angelägna, i första hand borde inrättas. Dessutom tillfogades att den kliniska alkoholforskningen borde ges försteget framför den teoretiska. En särskild professur i alkoholsjukdomar med tillhörande klinik eller en dubblering av psykiatriprofessuren, varvid den ena professurens huvudområde skulle bli alkoholsjukdomarna och eventuellt andra narkomanier, borde övervägas.

15

En minoritet inom lärarkollegiet (professorerna Bernhard, Caspersson, von Euler och Liljestrand) ansåg däremot att kollegiet bort tillstyrka för­ slaget i form av inrättande av en personlig professur i experimentell alkohol­ forskning åt laboratorn Goldberg samt inrättande av en särskild avdelning i anslutning till den farmakologiska institutionen efter de riktlinjer som anförts i förslaget. Under en övergångstid skulle avdelningen kunna inrym­ mas i farmakologiska institutionens nuvarande lokaler.

Universitetskanslern anslöt sig till lärarkollegiets majoritet och avstyrkte omedelbara åtgärder i promemorians syfte.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

INykterhetskommittén.

Nykterhetskommittén framhåller, att det föreligger behov av såväl medi­ cinsk som social alkoholforskning. I fråga om den medicinska forskningen krävs både teoretisk och klinisk inriktning. Det synes emellertid kommittén inte lämpligt att alkoholforskningen spaltas upp på olika ämnen och fakul­ teter, som inte har beröring med varandra. Många forskningsuppgifter bör enligt kommittén taga formen av grupparbete. Av praktiska skäl måste en viss uppdelning på olika institutioner äga rum. Samordningen vore av grundläggande betydelse. För att tillgodose behovet av samordning före­ slår kommittén, att medicinska forskningsrådets subkommitté för alkohol­ forskning förstärkes med representanter för det samhällsvetenskapliga forsk­ ningsrådet. Subkommitténs huvuduppgift skulle vara att upprätta förslag till fördelning av den för alkoholforskning reserverade andelen av stats­ bidraget till medicinsk forskning men även att föreslå bidrag genom sam­ hällsvetenskapliga forskningsrådet. Utöver befattningen med anslagsför­ delningen bör enligt nykterhetskommittén den för de båda forskningsråden gemensamma subkommittén också få till uppgift att stimulera till nya forskningar.

Kommittén understryker kraftigt den k 1 i n i s k-m e d i c i n s k a alko­ holforskningens betydelse och tillstyrker, att ett alkoholistsjukhus enligt alkoholistvårdsutredningens förslag snarast kommer till stånd.

Beträffande den t e o r e t i s k-m e d i c i n s k a alkoholforskningen an­ för kommittén bland annat följande.

Den teoretisk-medicinska alkoholforskningen har stor betydelse för upp­ lysningsarbetet i alkoholfrågan. Resultaten av de hittills bedrivna forsk­ ningarna har visat sig i hög grad öka möjligheten till en åskådlig under­ visning och en verkningsfull propaganda. Det är omvittnat från exempelvis läroboksförfattare att man nu kan åskådliggöra de små alkoholdosernas verkningar på ett mera övertygande sätt än innan de nyare undersökning­ arna publicerats. Även för de kliniska aspekterna på alkoholismen torde den teoretiska grundforskningen komma att få stor betydelse. För upplys­ ningsarbetet är det av lätt insedda psykologiska skäl viktigt att ha tillgång till inhemska forskningsrön. De resultat som nåtts med svenska bilförare i

Stockholm har för gemene man i Sverige en helt annan beviskraft än ett aldrig så väl utfört experiment i Chicago.

En förstärkning av den teoretisk-medicinska alkoholforskningen kan ske på olika sätt. Enklast kan den åstadkommas genom ökade anslag från medicinska forskningsrådet till de undersökningar som bedrives av skilda forskare, t. ex. vid karolinska institutets farmakologiska avdelning. Forsk­ ningens existens och omfattning blir emellertid då beroende av det intresse, som enskilda vetenskapsmän visar för denna forskningsgren, och av de möjligheter, som dessa forskare kan ha att i konkurrens med andra viktiga arbetsuppgifter disponera sin tid för ändamålet. Om man vill för framtiden garantera att en teoretisk-medicinsk alkoholforskning stadigvarande och i behövlig omfattning bedrives, är möjligheten att få anslag från forsknings­ rådet inte tillräcklig. En permanent forskningsinstitution för ändamålet skulle på ett helt annat sätt kunna tillgodose kraven på ökade insatser. En professur eller annan permanent akademisk forskarbefattning skulle också ge möjligheter till en ur olika synpunkter önskvärd grundligare läkarutbildning på detta område.

Det av professor Liljestrand framlagda förslaget om en specialprofessur i teoretisk alkoholforskning synes nykterhetskommittén böra närmare över­ vägas. Kommittén anser sig inte kompetent att avgöra, om förslaget bör genomföras i den form det framlagts, men säger sig vilja framhålla den stora betydelse för bland annat nykterhetsupplysningen som e.n forskar­ befattning av detta slag skulle få. De beräknade årskostnaderna — 65 000 kronor i 1948 års penningvärde — finner kommittén blygsamma i jämförelse med samhällets övriga utgifter för nykterhetsfrämjande åtgärder. Kostna­ derna skulle enligt kommitténs mening med säkerhet ge gott utbyte för nykterhetsupplysningen i landet liksom för kampen mot alkoholskadorna över huvud taget.

Kommittén framhåller att den föreslagna institutionen enligt professor Liljestrands promemoria inte skulle kräva något omedelbart investerings- anslag, eftersom den ansågs kunna tills vidare inrymmas i befintliga loka­ ler. En i framtiden önskvärd påbyggnad av karolinska institutets farma­ kologiska institution för den nya institutionen skulle enligt en vid prome­ morian fogad kostnadsberäkning draga en kostnad av 325 000 kronor (vid 1948 års prisnivå).

Kommittén understryker slutligen behovet av en fortskridande social alkoholforskning. Kunskaper om alkoholens sociala verkningar är enligt kommitténs mening av betydelse särskilt för undervisningen vid skolor, socialinstitut och universitet. Kommittén anser, att det är av vitalt intresse för såväl den egentliga nykterhetslagstiftninge.n som den allmänna kriminal­ lagstiftningen, att aktuella kunskaper om arten och graden av alkoholbru­ kets och alkoholismens sociala skadeverkningar kan erhållas. Formerna för en dylik forskning kan enligt kommitténs uppfattning inte bli desamma som beträffande den medicinska alkoholforskningen, då några på detta område specialiserade vetenskapsmän icke torde finnas. Däremot skulle

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 155.

17

sannolikt intresserade yngre vetenskapsmän kunna tänkas specialisera sig på området, om en sådan forskning uppmuntrades av statsmakterna. Kom­ mittén anser därför, att man bör hålla möjligheterna öppna att i en fram­ tid inrätta akademiska lärar- och forskarbefattningar i social alkoholforsk­ ning. Tills vidare finge man emellertid nöja sig med de mera begränsade forskningsmöjligheter som kunde skapas genom den föreslagna förstärk­ ningen av subkommittén för alkoholforskning.

I årets statsverksproposition (VIII ht p. 344) har under hänvisning till nykterhetskommitténs förslag förutsatts, att de medicinska och samhälls­ vetenskapliga forskningsråden träffar överenskommelse om en samordning av alkoholforskningens olika grenar. Med hänsyn därtill torde den redo­ görelse, som härefter skall lämnas för yttrandena över kommitténs här be­ rörda förslag, kunna begränsas till ett återgivande av remissinstansernas synpunkter på den medicinska alkoholforskningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Yttranden.

I flertalet remissyttranden framhäves betydelsen av att den vetenskap­ liga alkoholforskningen intensifieras. Rörande avvägningen mellan behovet av klinisk-medicinsk och teoretisk-medicinsk alkoholforskning finner åt­ skilliga remissinstanser, att den klinisk-medicinska forskningen i första hand bör tillgodoses. Samma instanser yttrar sig dock i regel samtidigt positivt om förslaget att en institution för teoretisk-medicinsk alkoholforskning in­ rättas. De medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala, skolöverstyrelsen,

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund och Svenska nykterhetsvårdsförbundet instämmer helt i kom­ mitténs förslag om inrättande av en specialprofessur i ämnet teoretisk alko­ holforskning.

Universitetskanslern instämmer i väsentliga delar i kommitténs förslag och uttalanden beträffande alkoholforskningen. Frågan om skapandet av en mera permanent forskningsinstitution för den teoretisk-medicinska alkohol­ forskningen bör enligt kanslern närmare utredas, innan slutligt avgörande träffas. Pågående och planerade forskningar på området bör liksom hittills understödjas från det medicinska forskningsrådets sida. Forskningsrådets nämnd för alkoholforskning kan därjämte förväntas komma att följa hit­ hörande spörsmål med uppmärksamhet.

Medicinska fakulteten i Uppsala instämmer livligt i kommitténs upp­ fattning, att vetenskaplig alkoholforskning är nödvändig. Dels gäller detta teoretisk-medicinsk alkoholforskning, dels klinisk-medicinsk alkoholforsk­ ning, som framför allt rör alkoholismens behandling, dels slutligen psykiat­ risk och social-statistisk forskning över alkoholismens uppkomst och ut­ bredning. Det är emellertid enligt fakultetens mening nödvändigt att skilja

2 — Bihang till riksdagens protokoll 195),1 .sand. AV 155.

mellan den forskning som är mest önskvärd och den som är lättast att reali­ sera med hänsyn till de föreliggande resurserna. Det torde ej vara tvekan om att de viktigaste problemen rör alkoholismens uppkomstsätt och even­ tuella möjligheter att förebygga alkoholism, men den sida av alkoholproble­ met, som för närvarande är bäst representerad i vårt land, är den teore- tisk-medicinska forskningen, där en aktiv forskargrupp redan finnes. Med hänsyn härtill torde det vara av vikt att man i första hand understödjer den­ na grupp. Fakulteten ansluter sig därför till det förslag som framförts inom karolinska institutet om upprättande av en personlig professur i teoretisk- medicinsk alkoholforskning för laboratorn Goldberg, som gjort sig inter­ nationellt känd som forskare på detta område. Fakulteten instämmer livligt i vad som sägs i professor Liljestrands promemoria.

Medicinska fakulteten i Lund ansluter sig helt till förslaget om inrättande av en forskningsinstitution för teoretisk alkoholforskning. Det synes fakul­ teten lämpligt, att nämnden för alkoholforskning får utforma ett mer detal­ jerat förslag till den av kommittén föreslagna forskningsinstitutionens orga­ nisation och förläggning.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet uttalar, att en vidgad och för­ djupad vetenskaplig forskning över alkoholismen och alkoholsjukdomarna måste anses önskvärd. Kollegiet anför vidare bland annat följande.

Man kan förmoda att detta problem, vid sidan av sin psykologiska och socialmedicinska, även och kanske alldeles särskilt har sin biokemiska sida, att det är den intermediära ämnesomsättning hos de alkoholsjuka som framför allt påkallar närmare uppmärksamhet. Forskning på ett sådant om­ råde får utan tvivel de bästa förutsättningarna i intim samordning med en klinik. I planen för en alkoholistklinik bör därför ingå en väl utrustad forskningsavdelning med en i teoretisk grundforskning väl förfaren själv­ ständig föreståndare.

Kollegiet delar kommitténs mening om önskvärdheten av förbättrade möjligheter till experimental-medicinsk forskning över alkoholproblem, vil­ ken liksom läkarvetenskapen över huvud taget lämpligen bedrives paral­ lellt på teoretiska och kliniska linjer. En professur eller annan självständig forskarbefattning, med tillhörande institution, bör dock enligt kollegiets mening icke få sitt område begränsat så snävt som till en enda kemisk substans, etylalkoholen. Det bör vidgas till att omfatta studiet av bedöv­ ningsmedel över huvud taget. Den enorma omfattning, som bruket — och även missbruket — av medel för lokalbedövning och allmän narkos, smärt­ stillande och rogivande medikamenter fått i våra dagar, motiverar till fullo upprättandet av ett narko-farmakalogiskt forskningsinstitut med sådana, vidare fattade uppgifter, bland vilka i institutets stadgar forskning över etylalkoholen borde särskilt betonas. Kollegiet måste emellertid i detta sam­ manhang, i anledning av vissa i betänkandet nämnda eventualiteter, nu giva tillkänna, att karolinska institutets nuvarande farmakologiska insti­ tution icke ens provisoriskt kan hysa en nytillkommande institution.

Organisationskommittén för medicinska högskolan i Göteborg framhåller, att alkoholismen väsentligen är ett psykiatriskt problem, som har gemen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

19

skap med övriga former av narkomani. Enligt organisationskommitténs mening får tillskapandet av förbättrade möjligheter för psykiatrisk vård av narkomaner och för vetenskapligt studium av dessa anses som ett angeläget önskemål. Beträffande förslaget att inrätta en forskningsinstitution för teo- retisk-medicinsk alkoholforskning ansluter sig organisationskommittén till den ståndpunkt, som lärarkollegiet vid karolinska institutet tidigare intagit, och avstyrker det omedelbara inrättandet av en professur i detta ämne. Organisationskommittén förordar, att frågan om inrättandet av ytterligare en professur i psykiatri, särskilt narkomanier, vid de medicinska läroanstal­ terna göres till föremål för närmare överväganden.

Medicinal styr elsen uttalar bland annat, att en teoretisk-medicinsk insti­ tution för alkoholforskning skulle utgöra en viktig komplettering av alko­ holforskningens möjligheter i landet. För det snara inrättandet av en sådan institution talade också omständigheten att en framgångsrik forskning på området sedan åtskilliga år bedrives i landet och önskvärdheten av att för framtiden tillvarataga och utnyttja den därvid samlade erfarenheten.

Statens medicinska forskningsråd fäster uppmärksamheten på att den ifrågasatta utökningen av nämnden för alkoholforskning icke i och för sig kan öka möjligheterna att intensifiera alkoholforskningen. Härför behövdes större anslag. Anvisandet härav vore utan tvivel det snabbaste sättet att utvidga den i landet bedrivna alkoholforskningen. Rådet instämmer i att fasta institutioner med särskild vetenskaplig och teknisk personal utgör en garanti för att kontinuerlig forskning inom ett visst område kommer till stånd. Med hänsyn härtill och med hänsyn till alkoholmissbrukets stora konsekvenser för samhället förefaller det rådet önskvärt, att permanenta forskningsinstitutioner för alkoholforskning inrättas. Av de av kommittén föreslagna institutionerna synes enligt rådets bedömning den kliniska insti­ tutionen i samband med ett alkoholistsjukhus vara den mest angelägna.

Verksamheten vid en sådan institution skulle betyda en höjd standard inom alkoholistsjukvården och vidgad erfarenhet på vetenskaplig basis rörande behandlingen av alkoholsjukdomarna och de komplexa medicinska och sociala faktorer, som spelar in i alkoholmissbrukets patogenes. Ur forskningssynpunkt anser sig rådet böra understryka vikten av att sjuk­ huset erhåller en välkvalificerad, klinisk laborator med god kemisk utbild­ ning. Fn teoretisk-medicinsk institution för alkoholforskning skulle enligt rådets mening även utgöra en förstärkning av alkoholforskningens möjlig­ heter i landet.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan anser, att forskningsverk­ samheten — i likhet med undervisnings- och upplysningsverksamheten — ej bör inskränkas till enbart alkoholfrågan utan utvidgas till att avse vane­ bildande gifter över huvud taget såsom narkotika och nervlugnande medel.

Skolöverstyrelsen delar helt kommitténs uppfattning, att eu permanent forskningsinstitution bäst skulle tillgodose kraven pa ökade insatser på

Kungl. May.ts proposition nr 155.

den teoretisk-medicinska alkoholforskningens område och tillstyrker därför livligt, att en professur i teoretisk alkoholforskning inrättas. Därest det icke anses lämpligt att knyta den till karolinska institutet, synes den över­ styrelsen kunna förläggas till någon av de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund eller till Göteborgs medicinska högskola, då en dylik professur bör vara så intimt som möjligt knuten till en medicinsk fakultet eller hög­ skola.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Departementschefen.

Såsom nykterhetskommittén visat omfattar begreppet alkoholforskning både ett medicinskt och ett socialt (samhällsvetenskapligt) forskningsom­ råde. Den medicinska alkoholforskningen företer i sin tur dels en teore­ tisk, dels en klinisk inriktning.

Nykterhetskommittén betonar värdet av att alkoholforskningen såvitt möjligt samordnas. Från de synpunkter, som i nu aktuella sammanhang är av särskild betydelse, nämligen de nykterhetspolitiska, torde väsentliga fördelar stå att vinna genom en intim samverkan mellan företrädarna för de skilda forskningsområdena. Jag vill därför framhålla angelägenheten av att den utbyggnad av alkoholforskningen, som redan inletts och som bör ytterligare fullföljas, genomföres under beaktande av kravet på samord­ ning. Vad beträffar samordningen mellan den medicinska och den sociala alkoholforskningen torde den i årets statsverksproposition förutsatta för­ stärkningen av medicinska forskningsrådets nämnd för alkoholforskning med representanter för samhällsvetenskapliga forskningsrådet innebära ett steg i denna riktning.

Nykterhetskommittén uppehåller sig i huvudsak vid den medicinska alkoholforskningen. Kommitténs ställningstagande utmynnar i ett förslag om inrättande av en specialprofessur i teoretisk alkoholforskning. Klinisk alkoholforskning bör enligt kommittén bedrivas vid ett alkoholistsjukhus. Kommittén tillstyrker, att alkoholistvårdsutredningens förslag på denna punkt snarast genomföres.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har meningarna varit delade om vilken av de båda medicinska forskningsgrenarna, som bör äga prioritet. Därvid har man på vissa håll ansett, att den kliniska inriktningen bör komma i första hand. I andra yttranden framhäves däremot, att den teoretiska alkoholforskningen, som i vårt land omfattats med särskilt in­ tresse och bedrivits med framgång, av dessa skäl bör ytterligare stimu­ leras. Jag får i detta sammanhang nämna, att chefen för inrikesdeparte­ mentet inom kort torde komma att anmäla frågan om inrättande av en specialklinik för alkoholsjukdomar. Den kliniska alkoholforskningen synes vid en dylik sjukhusavdelning kunna beredas gynnsamma utvecklingsmöj­ ligheter.

21

Enligt min mening talar starka skäl för inrättande av en specialprofessur

i teoretisk alkoholforskning. Utan tvivel torde en intensifierad grundforsk­

ning på detta område vara av central betydelse för den kliniska alkohol­

forskningen och därmed också för den medicinska alkoholistvården. Den

teoretiska alkoholforskningens resultat är därjämte grundläggande för en

objektiv undervisning och upplysning i alkoholfrågan. Jag vill därför till­

styrka, att en professur i teoretisk alkoholforskning inrättas.

Av vikt för den teoretiska alkoholforskningens utveckling är att forsk­

ningen får en så allsidig inriktning som möjligt. Den teoretiska alkohol­

forskningen i vårt land har hittills varit övervägande farmakologiskt och

fysiologiskt betonad. Därigenom har också betydande resultat inom dessa

speciella områden kunnat vinnas. Enligt min mening bör emellertid såvitt

möjligt en blivande institution ge spelrum åt forskningsuppgifter inom

andra närbesläktade medicinska grundforskningsområden, exempelvis den

medicinska kemien och patologien.

Karolinska institutets lärarkollegium och statens institut för folkhälsan

har från i huvudsak samma utgångspunkter riktat invändningar mot en

begränsning av den tänkta specialprofessurens forskningsobjekt till att

avse endast en substans, etylalkoholen. Med hänsyn till att vetenskaplig

forskning rörande alkoholens inverkan på organismen rymmer frågeställ­

ningar av principiellt samma natur som forskning rörande motsvarande

effekt hos andra narkotika, finner jag tanken på en breddning av forsk­

ningsområdet i nu nämnda avseende i och för sig beaktansvärd. Alkohol­

frågan, betraktad som samhällsproblem, motiverar dock enligt min me­

ning, att den centrala forskningsuppgiften markeras i professurens benäm­

ning. Hinder bör sålunda icke möta att professurens innehavare — inom

ramen för den frihet vid val av arbetsuppgifter som av hävd tillerkännes

universitetsprofessorerna — upptager forskningsproblem vid sidan av den

egentliga alkoholforskningen, exempelvis i samband med komparativa un­

dersökningar. Med professuren bör vara förenad den undervisnings- och

examinationsskyldighet, som må föreskrivas av universitetskanslern.

Beträffande frågan om institutionslokaler för professuren anser jag, att

läget i viss mån förändras, därest spörsmålet om inrättande av ett alkoho­

listsjukhus bringas till en lösning. Enligt min mening talar starka skäl för

att förutom den kliniska även den teoretiska alkoholforskningen beredes

utrymme i anslutning till den avsedda specialkliniken för alkoholsjuk­

domar. Vad jag inledningsvis anfört om samordning mellan alkoholforsk­

ningens olika grenar torde i hög grad äga giltighet även beträffande den

medicinska alkoholforskningens båda huvudområden. En medicinsk forsk­

ningsinstitution för både teoretisk och klinisk alkoholforskning, inrymd

inom ett sjukhus med ett för denna forskning väl avgränsat patientmate­

rial, synes erbjuda den mest rationella lösningen. Jag förutsätter därvid,

Kuncjl. May.ts proposition nr 155.

att planeringen och utformningen av sjukhusets forskningscentral sker i samråd med medicinska forskningsrådets nämnd för alkoholforskning.

Da den förutnämnda specialkliniken för alkoholsjukdomar kommer att föreslås bli förlagd till Stockholm, eller dess omedelbara närhet, bör själva professuren knytas till karolinska institutet. Därest kliniken skulle komma att förläggas till annan ort, får frågan om till vilket universitet (medicinsk högskola) professuren skall knytas bli föremål för en omprövning. I så fall torde ärendet ånyo få underställas riksdagen.

Det av nykterhetskommittén i kostnadsberäkningen för professuren upp­ tagna anslagsbeloppet för personal- och materielkostnader, tillhopa 65 000 kronor, synes mig, även efter justering med hänsyn till förändringen av penningvärdet, vara för lågt räknat.

Av min redogörelse framgår, att tidpunkten för professurens inrättande maste framskjutas. Med hänsyn till önskvärdheten av att professuren in­ rättas utan onödig tidsutdräkt bör emellertid undersökas möjligheten att provisoriskt lösa lokalfrågan. Jag räknar dock icke med att så kan ske före den 1 juli 1955. Jag föreslår därför, att professuren inrättas vid tid­ punkt, som Kungl. Maj:t äger bestämma, dock tidigast från och med den 1 juli 1955.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155.

Kungl. Majds proposition nr 155.

23

Undervisning i alkoholfrågan.

Nuvarande bestämmelser.

Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär av den 24 september 1928 (SFS 1928: 351) skall nykterhetsundervisning meddelas i de läroanstalter som står under skolöverstyrelsens inseende samt i skolor för yrkesundervisning. Nu gällan­ de undervisningsplaner för olika skolformer innehåller även vissa bestäm­ melser angående nykterhetsundervisning.

1 cirkuläret återfinns även en bestämmelse, som rör läroanstalter för utbildning av lärare. I denna föreskrives, att vid såväl den teoretiska som den praktiska utbildningen skall tillses, att nykterhetsundervisningens sär­ skilda krav vederbörligen tillgodoses.

Jämlikt en generalorder utfärdad den 10 september 1945 skall undervis­ ning i alkoholfrågan meddelas under militärutbildningen.

Nykterhetskommittén.

Enligt nykterhetskommitténs mening är den nuvarande nykterhetsunder- visningen inte tillräckligt effektiv. Det har enligt kommittén omvittnats från olika håll, att nämnda undervisning i många skolor försummats eller varit otillfredsställande. Undersökningar, som utförts bland värnpliktiga, gav vid handen att den vuxna ungdomen hade mycket bristfälliga kunska­ per om alkoholens skadeverkningar och om åtgärderna däremot. Kom­ mittén anser, att bristerna bland annat beror på att bestämmelserna om nykterhetsundervisning i skolor inte är tillräckligt preciserade samt fram­ för allt på att lärarutbildningen i detta avseende inte är tillfredsställande.

Någon karakteristik av nykterhetsundervisningen i en särskild författ­ ning, på det sätt som skett i 1928 års cirkulär, synes inte kommittén nödvändig. De erforderliga bestämmelserna om vad nykterhetsundervis­ ningen bör omfatta, synes kommittén böra meddelas i undervisningsplaner och metodiska anvisningar. Enligt kommitténs mening bör för de ämnen och klasser, där undervisningen skall bedrivas, liksom för andra undervis­ ningsmoment anges vad lärostoffet skall omfatta och, da sa befinnes lämp­ ligt, även hur det skall meddelas. Om nykterhetsundervisningen finge sin beskärda plats i undervisningsplaner och anvisningar, skulle också vinnas att dess olika kunskapsmoment automatiskt komme in i läroböckerna. Nå­ got bestämt timantal för nykterhetsundervisningen behövde då inte stadgas.

Med tanke på de brister hos undervisningen som konstaterats och på de

nya bestämmelser som bör införas synes det kommittén motiverat, att till en början en särskild kontroll och vägledning på detta område utövas. Bestämmelser härom bör därför i någon form utfärdas. Av samma anled­ ning syntes också anvisningar böra lämnas till läroboksnämnden att i detta avseende särskilt granska läroböckerna i hälsolära och samhällskunskap. Ett tänkbart alternativ vore också enligt kommittén att låta cirkuläret fortfara att gälla även sedan nya bestämmelser införts i undervisningspla- nerna. Härigenom kvarstode automatiskt föreskrifterna om inspektion, an­ skaffning av undervisningsmateriel etc. Åtminstone under en övergångs­ period kunde en sådan anordning vara att föredraga.

Konsulenten för nykterhetsundervisningen, som för närvarande är knuten till skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, bör enligt kommittén, när så be- finnes lämpligt, även biträda inom överstyrelsens övriga verksamhetsom­ råden och inom överstyrelsen för yrkesutbildning. Om konsulentens arbets­ område utvidgas, måste enligt kommittén arvodets storlek tagas under omprövning.

Kommittén framlägger utförliga förslag rörande nykterhetsundervis­ ningen i skolor, vid yrkesutbildningsanstalter, vid lärarutbildningen och vid den militära utbildningen.

Nykterhetsundervisningen bör för skolornas del huvudsakligen komma in i undervisningen i hälsolära och samhällslära (biologi med hälsolära och historia med samhällslära). För realskolor och kommunala flickskolor torde enligt kommittén även föreskrivas, att uppmärksamhet skall ägnas åt alko­ holfrågan även i undervisningen i gymnastik och hushållsgöromål. På gym­ nasiet synes enligt kommitténs uppfattning även psykologien böra upp­ märksammas i detta sammanhang. För att gymnasisterna skall få ytterligare en påminnelse om alkoholfrågan ur medicinsk, hygienisk eller social syn­ punkt, innan de lämnar läroverket, föreslår kommittén, att lektionsföre- drag i alkoholfrågan göres obligatoriska. Rektor bör enligt kommitténs förslag efter samråd med vederbörande ämneslärare tillse att ett föredrag av denna art anordnas varje år. Som lämplig tidpunkt härför anges näst högsta ringen eller höstterminen i högsta ringen. Föreläsare bör utsändas av skolöverstyrelsen genom Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

I fråga om folkhögskolorna föreslår kommittén att en föreskrift om att nykterhetsundervisning skall äga rum intages i folkhögskolestadgan. Ett påpekande från skolöverstyrelsen om att föreläsningsverksamhet i alkohol­ frågan är önskvärd synes enligt kommittén böra övervägas.

Beträffande all yrkesutbildning bör enligt kommitténs uppfattning gälla, att eventuell nykterhetsundervisning skall vara motiverad av speciella be­ hov för det yrke som eleverna förbereder sig för. De kunskaper, som behövs för medborgare i allmänhet, skall ges i de vanliga skolorna samt under militärutbildningen.

Kommittén uppehåller sig särskilt vid läkarutbildnmgen och framhåller,

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

25

att läkarnas medverkan i en effektiviserad nykterhetsupplysning är nöd­ vändig. För den skull synes vissa bestämmelser rörande läkarnas utbild­ ning i alkoholfrågan nödvändiga. Kommittén förutsätter, att de av kom­ mittén framförda synpunkterna i detta avseende tages i beaktande vid statsmakternas ställningstagande till 1948 års läkarutbildningskommittés förslag. Kommittén betonar vidare vikten av att vid den teologiska, juri­ diska och statsvetenskapliga utbildningen liksom vid lärarutbildningen vid universiteten den för respektive yrken erforderliga orienteringen i alkohol­ frågan lämnas. Beträffande specialhögskolorna föreslår kommittén, att Centralförbundet för nykterhetsundervisning får i uppdrag att utarbeta en broschyr om alkoholens inverkan på arbetsförmåga och olycksfallsfre- kvens, som Kungl. Maj:t genom cirkulär till högskolorna i fråga torde böra rekommendera till användning. Kommittén framhåller även vikten av att socialinstitutens elever och vissa grupper socialvårdspersonal såsom sjuk­ sköterskor, polispersonal och nykterhetsvårdsfunktionärer får tillräckliga kunskaper i alkoholfrågan.

Vid folk- och småskoleseminarierna samt de framtida lärarhögskolorna synes kommittén nykterhetsundervisningen böra ha till syfte att meddela dels kunskaper, dels undervisningsfärdighet. Kunskaperna borde — liksom vid de vanliga skolorna — inhämtas företrädesvis i ämnena biologi med hälsolära och samhällskunskap. Dessutom kunde vissa kunskapsmoment beröras även i ämnena kristendomskunskap och psykologi. Undervisnings- färdigheten bör enligt kommittén inhämtas huvudsakligen i samband med handledning i de nämnda ämnenas metodik, men därjämte även genom sär­ skilda föreläsningar och demonstrationer.

Vad beträffar universitets- och högskoleutbildningen av lärare, som i framtiden skall meddela obligatorisk nykterhetsundervisning, instämmer kommittén i 1945 års universitetsberednings förslag om en obligatorisk kurs i hygien på cirka 20 timmar för blivande biologilärare. Universitets- beredningen förordade därvid, att inom avsnittet narcotica, som föreslogs omfatta 3 timmar, 2 timmar borde kunna ägnas åt alkoholens patofysiologi samt alkoholfrågan ur social synpunkt. Nykterhetskommittén anser det dock otillräckligt att anslå endast 2 timmar åt alkoholfrågan och föreslår, att plats beredes åt minst 4 timmars föreläsningar. Universitetsberedningen föreslog vidare att för lärarkompetens i samhällskunskap (universitetsbered- ningens benämning) skulle krävas en speciellt anordnad kurs, ingående i ämnet statskunskap. Om eu sådan kurs kommer till stånd, synes kom­ mittén alkoholfrågan och nykterhetslagstiftningen kunna behandlas vid denna. Genom tre eller fyra föreläsningar och däremot svarande kurslittera­ tur torde en tillfredsställande kunskapsgrund kunna erhållas. För den hän­ delse kursen icke kommer till stånd, bör enligt kommittén motsvarande undervisning meddelas i samband med undervisningen i socialpolitik, vare

Kungl. May.ts proposition nr 155.

sig detta ämne blir självständigt eller ingår som en del av något annat, exempelvis nationalekonomi.

För här berörda lärare gäller att den praktiskt pedagogiska utbildningen lämnas genom provåret. Enligt förslag av universitetsberedningen skulle även den nu vid universiteten obligatoriska kursen i pedagogik och psyko­ logi förläggas dit. I så fall bör enligt kommittén även den för alla blivande lärare behövliga orienteringen i alkoholfrågan lämnas i detta sammanhang.

Kommittén anser vidare, att samtliga lärarkandidater med biologi, histo­ ria, kristendom eller filosofi i sina ämneskombinationer bör vara skyldiga att taga del av Centralförbundets för nykterhetsundervisning handledning i nykterhetsundervisning.

Kommittén föreslår, att Kungl. Maj:t i skrivelse till överstyrelsen för yrkesutbildning och gymnastiska centralinstitutets styrelse framhåller önskemålen rörande de kursmoment, som bör ingå i hushållsseminariernas respektive gymnastiska centralinstitutets undervisning i alkoholfrågan.

Kommittén framhåller med skärpa den militära nykterhetsundervisning ens betydelse. Om denna undervisning skall bli effektiv, fordras obetingat att den får tillräckligt utrymme så att den som undervisar kan taga hän­ syn till elevernas inställning och förkunskaper. Kommittén föreslår därför, att det uttryckligt stadgas, att minst 1 föreläsning i alkoholfrågan skall anordnas utöver de 3 timmar, som handhaves av kompanibefälet, samt att sådana anvisningar utfärdas, att ytterligare minst en timme användes till frågor, som inte behandlats vid den speciella nykterhetsundervisningen, t. ex. den samhälleliga nykterhets vården och nykterhetsföreningarnas verk­ samhet. Den obligatoriska militära nykterhetsundervisningen bör således enligt kommitténs förslag omfatta 5 timmar.

De officerare som nu utbildas får en genomgång under minst 5 timmar av den för den militära nykterhetsundervisningen fastställda handledningen. Kommittén föreslår, att utöver denna genomgång regelmässigt anordnas en eller ett par föreläsningar av en expert i alkoholfrågan. Eu viss utbildning genom särskilt anordnade kurser synes kommittén vara önskvärd. En central kurs för 40—50 deltagare under fem å sex dagar föreslås som ett första experiment. Kursen borde arrangeras av Centralförbundet för nykterhetsundervisning i samarbete med försvarsstaben. De av kommittén beräknade kostnaderna för denna kurs har upptagits i kostnadsberäkningen för centralförbundets verksamhet.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Yttranden.

Nykterhetskommitténs förslag rörande undervisningen i alkoholfrågan har, i den mån remissinstanserna uppehållit sig därvid, genomgående fått ett positivt mottagande.

De remissinstanser som yttrat sig om nykterhetsundervisning i skolorna

27

tillstyrker, att bestämmelserna härom meddelas i undervisningsplaner och metodiska anvisningar.

Skolöverstyrelsen anser det synnerligen viktigt, att nykterhetsundervis- ningens karaktär av »cirkulärämne» upphör och att denna undervisning får den plats som ämnets vikt motiverar. Överstyrelsen instämmer i kon­ sulentens för nykterhetsundervisningen synpunkter att termen »nykterhets- undervisning» bör utbytas mot »undervisning i alkoholfrågan», men för­ modar att båda termerna måste användas, då i flera situationer en kort benämning är erforderlig.

Skolöverstyrelsen granskar inte kommitténs detaljförslag om de kun- skapsmoment, som bör läggas in i kursplanerna för olika klasser. Över­ styrelsen framhåller, att den får tillfälle att taga ställning härtill, när den gör upp undervisningsplaner för respektive skolformer. Överstyrelsen stäl- ter sig tveksam till förslaget, att ett föredrag i alkoholfrågan skall vara obligatoriskt för eleverna i gymnasiets näst högsta eller högsta ring. De s. k. lektionsföredragen vid de högre skolorna vore för närvarande föremål för överläggning mellan konsulenten för nykterhetsundervisningen och Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Överstyrelsen utgår från att överstyrelsen bör ha att i samråd med centralförbundet uppdraga riktlin­ jerna för verksamheten.

Överstyrelsen påpekar, att detaljerade kursplaner inte finns i folkhög- skolestadgan, varför det inte är lämpligt att i denna intaga föreskrift om undervisning i alkoholfrågan. Överstyrelsen ämnar dock i sin allmänna tillsynsverksamhet och rådgivning tillse att tillräckligt utrymme beredes denna undervisning i ämnena samhällslära och hälsolära vid folkhögsko­ lorna.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, som tillstyrker att bestäm­ melser om undervisning i alkoholfrågan i framtiden meddelas i undervis­ ningsplaner och metodiska anvisningar, finner det dock inte välbetänkt, att man tager bort de generella bestämmelser om nämnda undervisning, som nu finns i gällande cirkulär. IVIed hänsyn till de brister, som vidladei denna undervisning, är det enligt förbundets uppfattning ännu så länge erforderligt att särskilt fästa skolledningarnas och lärarnas uppmärksamhet på behovet av nykterhetsundervisning. I cirkuläret bör intagas bestämmelser om att nykterhetsundervisning skall meddelas vid samtliga undervisnings- och nt- bildningsanstalter.

Kommitténs uttalanden rörande nykterhetsundervisning vid olika yrkesutbildningsanstalter har i huvudsak lämnats utan erinran av remissinstan­ serna. I ett flertal yttranden understrykes särskilt vikten av att vid läkar­ utbildningen lämnas en grundligare undervisning om alkoholen och dess verkningar än för närvarande är fallet.

Medicinalstyrelsen finner det anmärkningsvärt, att i den svenska läkar­ utbildningen hittills ej innefattats något obligatoriskt kursmoment, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

kunnat garantera de blivande läkarna tillräckliga kunskaper om alkoholens verkningar och om alkoholismen. Medicinalstyrelsen anser, att i avvaktan på en omläggning av de medicinska studierna frivilliga kurser i enlighet med 1946 års alkoholistvårdsutrednings förslag snarast bör anordnas vid de medicinska läroanstalterna. \ idare borde enligt medicinalstyrelsens mening alkoholfragan givas väl tillmätt utrymme vid de fortsättningskurser, som anordnas för tjänsteläkare.

Mot kommitténs förslag rörande nykterhetsundervisningen vid utbild­ ningen av lärare har inte rests nagra väsentliga invändningar.

Enligt överbefälhavaren bör den militära ny k t erh e tsu lulcrvisni n gen lik­ som nu är fallet inrymmas i den undervisning i medborgarkunskap, som meddelas samtliga värnpliktiga och fast anställt manskap, och huvuddelen av undervisningen därvid handhavas av det ordinarie truppbefälet. Härut­ över bör de värnpliktiga under sin första tjänstgöring beredas tillfälle att åhöra minst en föreläsning i alkoholfrågan av civil föreläsare. Beträffande omfånget av undervisningen i alkoholfrågan anser sig överbefälhavaren icke kunna förorda en ändring i vad som nu är anbefallt. Med hänsyn till den förbättrade undervisning i alkoholfrågan, som avses att införas i den all­ männa skolundervisningen, synes ej heller e.n ökning under militärtjänst­ göringen bli erforderlig. Utbildningen av de militära lärarna bör enligt överbefälhavaren ske i samband med den ordinarie utbildningen av lärare i ämnet medborgarkunskap.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Departementschef en.

N ykterhetskommittens förslag rörande undervisning i alkoholfrågan in­ nebär i huvudsak, att gällande cirkulär om sådan undervisning (SFS 1928: 351) ei sättes eller kompletteras med bestämmelser i undervisningsplaner och metodiska anvisningar. Alkoholfrågan bör enligt kommitténs mening icke betraktas som ett särskilt läroämne. För skolornas vidkommande före­ slås, att erforderliga kunskaper i alkoholfrågan meddelas i samband med undervisningen i ämnena biologi och samhällslära. Särskilda förslag om un­ dervisning i alkoholfrågan i samband med yrkesutbildning av olika slag framlägges därjämte av kommittén. Slutligen förordas en mindre utökning av undervisningen i alkoholfrågan under militärutbildningen.

I stort sett synes mig nykterhetskommitténs riktlinjer för den framtida undervisningen på detta område vara godtagbara. Detalj förslagen är av den natur, att de icke torde behöva underställas riksdagens prövning. Med hän­ syn till att en förbättrad undervisning i alkoholfrågan avses bli ett av den framtida nvkterhetspolitikens viktigare instrument, har jag funnit en redo­ görelse för nykterhetskommitténs förslag i ämnet och ett principiellt ställ­ ningstagande till huvudlinjerna påkallade.

29

Jag delar helt nykterhetskommitténs grunduppfattning, att kunskaper om alkoholens inverkan på organismen samt om alkoholbrukets sociala verkningar skall meddelas i naturlig anslutning till undervisningen i respek­ tive huvudämnen — beträffande skolorna sålunda i första hand biologi med hälsolära samt historia med samhällslära.

Vad gäller yrkesutbildningen är jag angelägen understryka betydelsen av att alkoholfrågan beredes ökat utrymme vid utbildningen av sådan per­ sonal, som antingen kommer att anförtros egen undervisning i ämnet eller kan förväntas komma i särskild beröring med alkoholskador av olika slag. Jag tänker sålunda därvid å ena sidan på utbildningen av lärare, å andra sidan på utbildningen av läkare och övrig sjukvårdspersonal samt social­ vårds-, polis- och fångvårdspersonal. Enligt min mening intager läkaren en nyckelställning i det nykterhetsfrämjande arbetet. I sin egenskap av den en­ skildes rådgivare i personliga frågor utövar läkaren ett naturligt inflytan­ de över människornas åsiktsbildning i här avsett sammanhang. Psykiatrien och socialmedicinen, till vilka ämnen alkoholbruket som medicinskt och socialt problem i första hand är att hänföra, har hittills varit eftersatta i den allmänna läkarutbildningen. Jag torde i detta sammanhang få nämna, att frågan om en reformering av läkarutbildningen för närvarande är under beredning. Jag torde inom kort få anmäla detta ärende och i samband där­ med återkomma till frågan, i vilken utsträckning en förstärkning av under­ visningen i alkoholfrågan för blivande läkare kan anses påkallad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Kungl. Maj ds 'proposition nr 155.

Upplysning i alkoholfrågan.

Statsbidrag till upplysning i alkoholfrågan har praktiskt taget oavbrutet utgått sedan 1870-talet.

I samband med antagandet av 1905 års brännvinsförsäljningsförordning beslöts, att 1 procent av vinstmedlen skulle användas »till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder». Dessa bestäm­ melser tillämpades dock endast åren 1909—1914. Från och med 1915 har ett särskilt anslag årligen anvisats å riksstatens åttonde huvudtitel. Ansla­ get är upptaget under rubriken: Bidrag till undervisnings- och upplysnings­ verksamhet m. m. för nykterhetens främjande och är för budgetåret 1953/54 uppfört med 625 000 kronor (statsliggaren s. 724).

I följande sammanställning anges anslagets fördelning vid vissa tid­ punkter.

Budgetår

Föreläsningsverk-

samhet

CFN:s kurser

samt under­

visnings­ materiel

CFN:s organisation

Nykterhets­

organisa­ tionerna1

Övriga ändamål

Summa

—

56 000 21 500

30 000 13 750 121 250

1935/36 115 000 15 000

41 775 119 500 9 925 301 200

1939/40

140 000 18 500

50 000 159 500 10 300 378 300

1945/46 80 000 11000

50 800 178 300 10 900 331 000

1950/51

125 000 24 000

85 C00 235 500 19 500 489 000

1951/52 115 000 19 000

102 000 235 500 17 500

489 000

1952/53 125 000 22 700

126 500 272 300 17 500

564 000

1953/54 137 000 28 700

138 000 302 300

8 19 000 625 0C0

Centralförbundet för nykterhetsundervisning: Verksamhet.

Nuvarande förhållanden.

De i riksstatsanslaget till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverk­ samhet m. m. för nykterhetens främjande ingående anslagsposterna till Centralförbundets för nykterhetsundervisning (CFN) olika verksamliets- 1 2

1 Bidragen till de större nykterhetsorganisationerna var fram till 1947 även avsedda för dessas allmänna folkbildningsarbete. Från och med 1930 beräknades omkring 30 000 kronor varje år till detta ändamål. I siffrorna för budgetåren 1950/54 ingår även anslag till Kommittén för sam­ arbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas samarbets- kommitté för nykterhetsfrågor. 2 Till Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran 1 000 kronor, till internationella byrån i Lausanne 6 000 kronor samt till Kungl. Maj:ts disposition 12 000 kronor.

31

Kungl. Maj ds proposition nr 155.

grenar uppgår — enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953 — för bud­ getåret 1953/54 till följande belopp:

Ändamål

Belopp

Anordnande av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ung-

domsledare m. fl.........................................................................................................

13 700

Anordnande av en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor 10 000 Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande m. m.........

137 000

Utgivande av ny undervisningsmateriel för nykterhetsundervisning .....................

5 000

Summa kronor 165 700

Centralförbundet för nykterhetsundervisning, som bildades 1901, har en­ ligt förbundets stadgar till syfte »att främja upplysnings- och undervis­ ningsverksamheten dels beträffande alkoholens natur och verkningar, dels beträffande arbetet för alkoholskadornas förekommande och bekämpande».

Undervisningen. Centralförbundet organiserar den statsunder­ stödda föreläsnings- och instruktionsverksamheten i alkoholfrågan bland lärarkårerna och i skolorna. Härvid samarbetar centralförbundet med Sve­ riges lärares nykterhetsförbund och Sveriges studerande ungdoms helnyk­ terhetsförbund. Förutom särskilda sammankomster för lärare på de all­ männa upplysningskurserna anordnar centralförbundet speciella instruktionsmöten för lärare rörande nykterhetsundervisningen. Centralförbundet förmedlar också talare med pedagogisk erfarenhet, som i skolorna håller lektioner i alkoholfrågan i närvaro av lärarna. Sedan ett par år tillbaka anordnar centralförbundet i samarbete med Sveriges lärares nykterhetsför­ bund instruktion rörande nykterhetsundervisningen vid folkskoleseminarierna. Vid de högre skolorna hålles varje år ett betydande antal lektionsföredrag, som i allmänhet organiseras av Sveriges studerande ungdoms hel­ nykterhetsförbunds instruktör i samråd med centralförbundet. Under ett antal år har centralförbundet anordnat en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor.

En viktig sida av centralförbundets verksamhet är att framställa under­ visningsmateriel för nykterhetsundervisningen. För närvarande utarbetar förbundet sålunda en ny handledning för lärare. Förbundet har även helt nyligen med särskilt statsbidrag framställt en undervisning sfilm.

Vidare biträder centralförbundet i vissa avseenden försvarsstabens bild­ ningsdetalj vad beträffar den militära nykterhetsundervisningen. Sålunda organiserar förbundet föreläsningsturnéer för föreläsare, som kompletterar nykterhetsundervisningen vid militärförbanden.

Upplysningen. Centralförbundet anordnar årligen i regel sex all­ männa upplysningskur ser, som fördelas över hela landet så, att alla län skall tillgodoses inom en tidrymd av ungefär fyra år. Allmänheten har till­ träde till samtliga föreläsningar. Ett betydande avsnitt ägnas åt den obliga­

toriska nykterhetsundervisningen i skolan och besökes av ett stort antal lärare, framför allt folkskollärare. Ett annat avsnitt ägnas åt alkoholist­ vården, och denna del av kursen får samtidigt karaktären av en konferens med länets nykterhetsnämnder. Under budgetåret 1952/53 var det sam­ manlagda antalet åhörare vid dessa upplysningskurser under föreläsningar och sammankomster drygt 43 000. Varje sommar anordnar förbundet en tre veckors kvalificerad allmän utbildning skurs för studie- och ungdoms­ ledare m. fl. Under innevarande budgetår anordnas i samarbete mellan socialstyrelsen och förbundet — för fjärde gången — en kurs för nykterhetsvårdsfunktionärer.

En av centralförbundets viktigaste verksamhetsgrenar är handhavandet av den statsunderstödda föreläsnings- och instruktionsverksamheten för nykterhetens främjande. Under nästföregående budgetår förmedlade för­ bundet sålunda statsbidrag till över 3 000 föreläsningar och lektioner med sammanlagt omkring 336 000 åhörare. Förbundet har sedan år 1936 länsombud för sin föreläsningsverlcsamhet, vilka har till uppgift att yttra sig över ansökningar om statsbidrag, att lämna råd och anvisningar till före- läsningsanordnare, att medverka till största möjliga planmässighet i fråga om verksamhetens uppläggning och att i mån av möjligheter taga initiativ till föreläsningar.

Centralförbundet driver även en upplysning sbyrå i alkoholfrågan, dit forskare, föredragshållare, representanter för tidningspressen, studerande och andra, som önskar informationer av olika slag i alkoholfrågan m. m., kan vända sig. Förbundet utger vidare tidskriften Tirfing, där vetenskap­ liga undersökningar, sakkunnigutredningar, statistiska uppgifter m. m. från vårt eget land och andra länder införes eller eljest behandlas. Tidskriften ut­ sändes i omkring 2 500 exemplar, varav ungefär 1 000 exemplar utdelas gratis till folkskolinspektörer, skolor och vissa andra institutioner samt till ett betydande antal tidningar. Förbundet har dessutom ett omfattande specialbibliotek och ett arkiv.

Kungl. Maj ds 'proposition nr 155.

Nykterhetskommittén.

Nykterhetskommittén framhåller, att Centralförbundet för nykterhets- undervisning sedan en lång tid tillbaka intar en central ställning såväl beträffande nykterhetsundervisningen vid skolor och militärförband som i fråga om folkupplysningen i alkoholfrågan. Kommittén anser det därför vara av stor vikt, att denna nyckelorganisation är så effektiv som möjligt och att den har tillräckliga ekonomiska resurser för sin verksamhet. Då förslagen om förbättrad nykterhetsundervisning kräver ökade insatser från förbundets sida föreslår kommittén, att en betydande upprustning av för­ bundet kommer till stånd. Härvid går det enligt kommitténs mening inte

33

att i detalj skilja mellan det arbete, som utföres till nykterhetsundervis-

ningens fromma, och det, som tjänar den allmänna upplysningsverksam­

heten. Föreläsningar, kurser och filmer är exempel på verksamhetsgrenar,

som tjänar båda syftena.

Undervisningen. Kommittén föreslår utvidgad medverkan från

centralförbundets sida i nykterhetsundervisningen i skolor och utbildnings-

anstalter av olika slag. Således bör det enligt kommitténs mening ankomma

på förbundet att anskaffa lämpliga föreläsare i alkoholfrågan för lektions-

föredrag i gymnasier, folkhögskolor, hushållsseminarier m. fl. Instruktions-

möten för lärare och särskilda sammankomster för lärare vid de allmän­

na upplysningskursema bör enligt kommitténs mening anordnas såsom

förut. Fortbildningskursen i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor bör

även anordnas såsom hittills. För denna kurs beräknar kommittén en kost­

nad av 8 000 kronor.

Kommittén understryker betydelsen av att ny undervisningsmateriel suc­

cessivt kan utarbetas och tillhandahållas för undervisning och upplysnings­

verksamhet i alkoholfrågan. Som exempel anges handböcker, skrifter, bro­

schyrer, affischer, bildband och planscher. Kommittén föreslår för detta än­

damål ett årligt statsbidrag av 15 000 kronor. Den tidigare nämnda hand­

ledningen för lärare bör enligt kommittén inte tryckas i alltför stor upplaga

utan efter några år omarbetas och utges i ny upplaga med aktuellt material.

Kommittén föreslår vidare, att förbundet erhåller i uppdrag att utarbeta

en mindre skrift eller broschyr om alkoholens inverkan på arbetsförmåga

och olycksfallsfrekvens. Nämnda skrift skulle utdelas åt eleverna vid de

tekniska högskolorna, handelshögskolorna, lantbrukshögskolan och skogs-

högskolan.

Kommittén — som inhämtat att de flesta nykterhetsorganisationerna

planerar att utarbeta filmer i alkoholfrågan — anser det ändamålsenligt,

att utarbetandet av ifrågavarande filmer, för undvikande av en eljest möj­

lig bristande samordning, centraliseras till förbundet. Under åberopande

härav föreslår kommittén, att förbundet tilldelas ett årligt anslag av 30 000

kronor till framställning av undervisning sfilm. Förbundet bör enligt kom­

mitténs mening på detta område samarbeta med de initiativtagande orga­

nisationerna och även med den kommitté, som sysslar med framställning

av statsunderstödd social upplysningsfilm.

I fråga om den militära nykterhetsundervisningen anser kommittén att

centralförbundet bör få i uppdrag att söka åstadkomma lämplig under­

visningsmateriel.

Upplysningen. Beträffande den av centralförbundet bedrivna kurs­

verksamheten föreslår kommittén ett ökat antal kurser med inriktning på

personer i nyckelställningar. De allmänna upplysningskursema bör enligt

kommitténs mening även i fortsättningen anordnas med i huvudsak nu­

varande uppläggning men samtidigt utvidgas. Sådana ortskurser, som hit-

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

tills plägat hållas, synes kommittén framdeles i viss utsträckning böra ersättas med upplysningskampanjer för ett helt län. Föreläsningarna vid dessa kurser bör som förut bekostas med bidrag ur föreläsningsanslaget, medan administrationskostnader och reklam liksom hittills bör täckas med bidrag från landsting och kommuner.

Kommittén föreslår vidare, att den allmänna utbildning skursen för studieoch ungdomsledare m. fl. anordnas såsom hittills, och beräknar för detta ändamål ett årligt bidrag av 18 500 kronor.

Kommittén förordar tre nya kurstyper. För det första föreslås en sex- dagars fortbildningskurs för studie- och ungdomsledare, föreläsare m. fl, vilka antingen genomgått nyss omnämnd allmän utbildningskurs eller har motsvarande kunskaper i alkoholfrågan. Vart tredje år bör dock enligt kommittén i stället för denna kurs anordnas en föreläsarkonferens, där för­ bundet kan ge information om nytt kunskapsstoff samt överläggningar kan äga rum om föreläsningsverksamhetens organisatoriska, pedagogiska och psykologiska sidor. Kommittén beräknar medelkostnaden per år för nu avsedd fortbildningskurs och föreläsarkonferens till 7 500 kronor.

Kommittén föreslår vidare, att förbundet beredes möjlighet att varje år anordna ytterligare en kurs, avsedd för växlande kategorier, t. ex. organi- sationsledare i andra folkrörelser än nykterhetsrörelsen, kommunala för­ troendemän, journalister eller funktionärer och förtroendemän inom nykter- hetsvården. Kostnaderna för en sådan uppskattas av kommittén till 7 500 kronor.

För att främja den militära uykterhetsundervisningen föreslår kommittén en tredje kurstyp, avsedd för militära befattningshavare, vilka meddelar nykterhetsundervisning vid truppförbanden. Kursen beräknas kosta 8 500 kronor.

Såsom bidrag till föreläsnings- och instruktionsverksamhet föreslår kom­ mittén ett belopp av 250 000 kronor. Rörande denna verksamhet anför kommittén bland annat följande.

Även om numera vissa nya upplysningsmedel, såsom film och radio, kan och bör utnyttjas, måste föreläsningarna alltjämt spela en mycket väsentlig roll inom nykterhetsupplysningen. Vad kommittén i annat sammanhang föreslagit i fråga om obligatoriska föreläsningar vid gymnasierna samt om föreläsningar vid seminarierna, vid folkhögskolorna, inom yrkesundervis­ ningen och vid militärförbanden kommer att i sin mån ställa avsevärt ökade krav på centralförbundets föreläsningsförmedling. Såsom framgår av det föregående bör även ske en utvidgning av förbundets allmänna upplysnings- kurser. Det bör vidare skapas möjligheter för förbundet att i större om­ fattning på eget initiativ, bland annat genom sina länsombud, anordna före­ läsningar. Därvid bör inte minst eftersträvas att föreläsningar anordnas på orter, där sådana inte brukar förekomma. I den mån Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt Kvin­ noföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor får möjligheter att utvidga upplysningsverksamheten på sina arbetsområden kommer efter­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

35

frågan på föreläsningar från dessa områden att öka. Centralförbundet bör vidare få ökade möjligheter att erbjuda föreläsningar till andra organisatio­ ner utanför nykterhetsrörelsen än de nämnda, exempelvis de politiska ung­ domsorganisationerna och idrottsorganisationerna för att inom och genom dem sprida upplysning i alkoholfrågan.

Centralförbundets länsombud för föreläsningsverksamheten bör enligt kommitténs uppfattning i fortsättningen spela en mera aktiv roll och där­ för erhålla ett årligt arvode av i genomsnitt 500 kronor. De årliga kostna­ derna för dylika arvoden åt tillhopa 23 ombud beräknas av kommittén till 11 500 kronor. Vidare bör konferenser med nämnda ombud anordnas med jämna mellanrum. Härför beräknar kommittén ett belopp av 1 200 kronor för år. Till länsombudens verksamhet skulle sålunda erfordras samman­ lagt 12 700 kronor för år.

Kommittén finner det önskvärt, att försök göres med nykterhetspropa­ ganda i form av annonsfilm. En av kommittén uppgjord kalkyl över de årliga kostnaderna för framställning av tre annonsfilmer slutar på en mini- mikostnad av 60 000—80 000 kronor. Kommittén framhåller, att det synes svårt att angiva hur stor omfattning försöksverksamheten med annonsfilm

bör erhålla. Kommittén föreslår därför, att denna fråga närmare utredes av centralförbundet och skolöverstyrelsen och att Kungl. Maj:t bemyndigas fatta beslut i ärendet. Kommittén förordar vidare, att den nuvarande an­ slagsposten till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande förändras till att omfatta även filmverksamhet av nu berörda slag och beräknar för ändamålet ytterligare 17 000 kronor. Anslagsposten beräknas därför till (250 000+12 700+17 000=279 700 eller) i avrundat tal 280 000 kronor.

Kommittén föreslår vidare, att nyssnämnda anslagspost jämte de före­ slagna anslagsposterna till framställande av undervisningsfilm samt under­ visnings- och upplysningsmateriel får karaktären av särskilda reservations­ anslag. De av kommittén föreslagna beloppen till centralförbundets olika verksamhetsgrenar uppgår till sammanlagt 375 000 kronor, enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Ändamål

Belopp

Anordnande av en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor ..

8 000

Utgivande av undervisnings- och upplysningsmateriel ...........................................

15 000

Framställning av undervisningsfilm .........................................................................

30 000

Anordnande av eu allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. . .

18 500 j

Anordnande av en fortbildningskurs för studie- och ungdomsledare, föreläsare m. fl.

7 500

Anordnande av en kurs för växlande kategorier .......................................................

7 500

Anordnande av en kurs för militära befattningshavare ...........................................

8 500

Föreläsnings-, instruktions- och filmverksamhet .......................................................

280 000

Summa kronor

375 000

Kommittén framhåller, att de föreslagna beloppen är beräknade enligt 1950 års prisnivå och att en anpassning bör äga rum till det kostnadsläge, som kan råda vid den tidpunkt då förslagen kan komma att genomföras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Yttranden.

Flertalet remissinstanser, som berört centralförbundets verksamhet i sina yttranden, uttalar sig erkännsamt om det av förbundet hittills bedrivna arbetet och understryker vikten av att förbundet i framtiden utrustas med tillräckliga ekonomiska resurser. De av nykterhetskommittén framlagda förslagen rörande centralförbundets verksamhetsformer tillstyrkes i huvud­ sak.

Skolöverstyrelsen anser det föreslagna beloppet till föreläsnings- och in- struktionsverksamhet otillräckligt för ett så stort antal föreläsningar som 5 000. Överstyrelsen framhåller vidare, att det liksom hittills bör ankomma på överstyrelsen att i samråd med centralförbundet utarbeta och fastställa allmänna bestämmelser för föreläsningsverksamheten.

Beträffande kursverksamheten uttalar överstyrelsen, att det skulle vara mera ändamålsenligt, om detaljbestämmelser rörande kursernas art och längd inte fastställdes; ett totalanslag borde i stället anvisas till kursverk­ samhet och konferenser. Därigenom skulle nya kurstyper kunna övervägas och nya pedagogiska uppslag prövas. På överstyrelsen borde i så fall an­ komma att godkänna centralförbundets planer för nya kurstyper.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning tillstyrker i allt väsentligt vad kommittén föreslagit rörande förbundets verksamhet. Förbundet förut­ sätter, att det liksom hittills bör ankomma på skolöverstyrelsen att faststäl­ la bestämmelserna för föreläsningsverksamheten. Anslagsposten till fram­ ställning av undervisnings- och upplysningsmateriel föreslås sammanslagen med anslagsposten till framställning av undervisningsfilm, varigenom en mera smidig disposition av medlen skulle kunna uppnås. Förbundet utgår ifrån att de verksamhetsformer, som kommittén föreslagit för förbundets del, måste anpassas efter erfarenheterna och efter utvecklingens krav. Kurs­ former och dylikt bör därför enligt förbundets uppfattning icke betraktas såsom fastlåsta för en längre tid, utan kommitténs förslag bör uppfattas såsom en ram för verksamhetens omfattning, medan utformningen av verk­ samheten bör vara variabel. Förbundet anser vidare, att de av kommittén föreslagna beloppen bör omräknas med hänsyn till penningvärdets föränd­ ring.

Centralförbundet beräknar kostnaderna för de olika verksamhetsgrenar­ na på sätt framgår av följande sammanställning.

ICungl. Maj:ts proposition nr 155.

37

Ändamål

Belopp

Anordnande av en fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare vid högre skolor . .

10 400

Framställning av undervisningsfilm samt utgivande av undervisnings- och upplys-

60 000

Anordnande av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl.

24 000

Anordnande av en fortbildningskurs för studie- och ungdomsledare, föreläsare m. fl.

9 800

Anordnande av en kurs för växlande kategorier.......................................................

9 800

Anordnande av en kurs för militära befattningshavare ..........................................

11000

Föreläsnings-, instruktions- och filmverksamhet .....................................................

345 000

Summa kronor

470 000

Länsstyrelsen i Södermanlands län framhåller, att ansvaret för fram­

ställningen av de undervisnings- och upplysningsfilmer i alkoholfrågan, som

föreslås skola utgöra ett led i centralförbundets verksamhet, bör vila på den

kommitté, som sysslar med statsunderstödd social upplysningsfilm. Ett

intimt samarbete bör dock enligt länsstyrelsen äga rum mellan nyss nämnda

filmkommitté och centralförbundet.

Departementschefen.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning innehar en ledande ställ­

ning beträffande både den reguljära undervisningen och den allmänna upp­

lysningen i alkoholfrågan. Föreläsningsförmedling, kursverksamhet samt

utarbetande av undervisningsmateriel är några av förbundets viktigaste

verksamhetsgrenar. Såsom ett serviceorgan dels för skolor och andra läro­

anstalter, dels för nykterhetsrörelsen har förbundet hittills utfört ett er-

kännansvärt arbete. I ett förändrat nykterhetspolitiskt läge kan förbundets

betydelsefulla uppgift på detta område förväntas bli ytterligare markerad.

Nykterhetskommittén föreslår en väsentlig utbyggnad av förbundets

verksamhet och förordar därjämte ett ökat statligt inflytande på dess led­

ning. Till sistnämnda fråga torde jag få återkomma längre fram.

Kommitténs förslag rörande verksamhetens omfattning och inriktning

synes väl ägnade att läggas till grund för ett beslut. Förslaget har mottagits

gynnsamt, och behovet av ökade resurser har allmänt vitsordats i ytt­

randena. Förbundet har i sitt yttrande över kommitténs betänkande detalj­

granskat de enskilda beräkningarna och därvid föreslagit vissa modifika­

tioner samt i övrigt justerat beloppen med hänsyn till den sedan kommitté-

förslagets uppgörande skedda förändringen av penningvärdet. I jämförelse

med kommitténs förslag, som slutar på ett totalt anslagsbelopp av 375 000

kronor, innebär förbundets yrkande en höjning med 95 000 kronor eller

ett sammanlagt anslagsbelopp av 470 000 kronor. Jag anser mig böra god­

taga förbundets uppräkning och förordar därför, att nu utgående anslags-

belopp av (13 700 -f- 10 000 -f- 137 000 -f-

5 000 =) 165 700 kronor för nästa

budgetår höjes med 304 300 kronor till 470 000 kronor.

Enligt kommitténs förslag bör den nuvarande anslagsposten till föreläs­ nings- och instruktions verksamhet för nykterhetens främjande även om­ fatta viss filmverksamhet samt i fortsättningen få karaktären av särskilt reservationsanslag. Kommitténs förslag beträffande anslagsspecifikationen innebär i övrigt, att bidrag till de olika verksamhetsgrenarna skall anvisas under skilda anslagsposter. Skolöverstyrelsen anser, att anslagsmedlen till förbundets kursverksamhet icke bör uppdelaa på särskilda anslagsposter utan anvisas i form av ett totalanslag. Härigenom skulle nya kurstyper kun­ na övervägas och nya pedagogiska uppslag prövas. Av förbundet utarbeta­ de planer för nya kurstyper bör enligt skolöverstyrelsens mening i så fall underställas överstyrelsen för godkännande.

För egen del anser jag en sådan form av medelsanvisning till förbundets verksamhet, som innebär en fastlåsning av visst belopp till varje särskild verksamhetsgren, från flera synpunkter mindre lämplig. Jag torde redan här böra nämna, att jag i enlighet med kommitténs förslag kommer att föror­ da en ökad statlig representation i förbundets styrelse. Med hänsyn till det anförda förordar jag, att förbundet självt, i den mån ej Kungl. Maj:t i visst avseende annat särskilt föreskriver, skall äga bestämma beträffande de anvisade anslagsmedlens fördelning på förbundets olika verksamhets­ områden. Härvidlag bör kommitténs förslag beträffande verksamhetens inriktning betraktas som i huvudsak normerande. Såsom skolöverstyrelsen föreslagit bör av förbundet utarbetade planer för nya kurstyper under­ ställas överstyrelsen för godkännande.

En följd av detta ställningstagande är, att samtliga av kommittén föreslagna utgiftsposter till själva verksamheten bör sammanföras till en anslagspost, vilken bör få reservationsanslags karaktär. Till frågan om för­ bundets organisationsbidrag återkommer jag i ett följande avsnitt. Verk­ samhets- och organisationsbidragen till förbundet bör anvisas under ett särskilt riksstatsanslag. Detta bör ställas till skolöverstyrelsens förfogande och utbetalas till förbundet i mån av behov.

Jag föreslår sålunda, att anslagsposten till bidrag till Centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet för nästa budgetår uppföres med 470 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning: Organisation.

Nuvarande förhållanden.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning är formellt och organisato­ riskt ett av nykterhetssällskapen tillskapat samarbetsorgan men har i praktiken blivit ett av staten använt organ för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.

39

Den ojämförligt största delen av kostnaderna för centralförbundets verk­

samhet täckes av statsmedel. Till omkostnaderna utgår för innevarande

budgetår statsbidrag med 138 000 kronor, medan de anslutna organisatio­

nerna lämnar bidrag med sammanlagt cirka 4 000 kronor.

Styrelsen skall enligt förbundets stadgar bestå, förutom av förbundets

direktör, av minst fem och högst sju ledamöter, som är tillsatta av förbun­

dets ombudsförsamling, i vilken de anslutna nykterhetsorganisationerna är

representerade i förhållande till sin storlek. I styrelsen ingår dessutom en

ledamot utsedd av Kungl. Maj:t, som också utser en revisor för gransk­

ning av förbundets medelsförvaltning.

Hos förbundet är anställd viss personal. Antalet befattningshavare och

dessas löneställning framgår av efterföljande sammanställning.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Befattningshavare

Löneställning

Antal

Direktör ................................................. . Motsvarande lönegrad 31

1

Kurssekreterare...................................

» >

26

1

Assistent.................................................

25

1

Kassörska...............................................

12

1

Kanslibiträde........................................

11

3

Kontorsbiträde.....................................

» »

8

1

» .....................................

» »

6

1

Vaktmästare.......................................... . Årlig ersättning

5100

1

Bibliotekarie..........................................

»

»

cirka 6 500

1

Redaktionssekreterare för Tirfing . .

» »

900

1

Städerska ...............................................

»

»

cirka 3 000

1

Kurssekreteraren innehar enligt avtal med Sveriges lärares nykterhets­

förbund även instruktörsbefattningen inom sistnämnda förbund.

Nykterhetskommittén.

Kommittén anser, att den föreslagna ökningen av statsbidraget till cen­

tralförbundets verksamhet bör föranleda ett starkare statligt inflytande

på förbundets ledning. I fortsättningen bör enligt kommitténs förslag Kungl.

Maj:t och ombudsförsamlingen utse lika många ledamöter i styrelsen,

lämpligen sex vardera, varjämte Kungl. Maj:t bör utse ordföranden. Genom

denna anordning skulle ges möjlighet att till centralförbundets ledning knyta

representanter för andra folkrörelser än nykterhetsrörelsen, sasom fackför­

eningsrörelsen, folkbildningsrörelsen, frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen

samt för de forskningsgrenar som har betydelse för nykterhetsupplysningen.

Härigenom skulle en av centralförbundet eftersträvad och ur allmänna

synpunkter önskvärd breddning av förbundets bas kunna ske utan ändring

av den nuvarande strukturen.

För att förbundet skall kunna fullgöra de föreslagna utökade arbetsupp­

40

gifterna måste dess personal enligt kommitténs åsikt ökas och den admi­

nistrativa apparaten i övrigt byggas ut.

Kommittén anser, att hos förbundet framdeles bör vara anställda

befattningshavare till det antal och i den löneställning, som angives i föl­

jande sammanställning.

Kungl. Maj:t3 proposition nr 155.

Befattningshavare

Löneställning

Antal

Direktör.........

. . . Motsvarande lönegrad 37

1

Kvalificerad tjänsteman . .

... »

» 21—26

6

Kassör.........

. . »

»

15

1

Kanslibiträde............

» 11

3

Kontorsbiträde ....

» 6—8

5

Vaktmästare.........

1

Direktören bör enligt kommitténs uppfattning, såsom framgår av sam­

manställningen, i lönehänseende vara likställd med byråchef inom statsför­

valtningen. Lönesättningen för de kvalificerade tjänstemännen bör enligt

kommittén inte fastlasas vid bestämda lönegrader utan kunna varieras efter

vederbörande tjänstinnehavares kompetens och utbildning.

Kommittén förordar vidare, att förbundets expedition uppdelas på två

huvudavdelningar, nämligen dels en avdelning för föreläsnings- och kurs­

verksamhet samt verksamhet vid skolor och militärförband, dels en avdel­

ning för information och propaganda.

Till den förstnämnda avdelningen bör enligt kommittén tre av de före­

slagna kvalificerade tjänstemännen vara knutna. Den andra avdelningen,

som bör ombesörja den nuvarande upplysningsbyråns arbete, handha bib­

lioteket och redigera tidskriften Tirfing, bör disponera de tre övriga kvali­

ficerade tjänstemännen, av vilka en bör ha juridisk utbildning.

Kommittén beräknar lönekostnaderna (i 1950 års penningvärde) till

140 000 kronor per år.

Kommittén beräknar för administrationskostnader ett belopp av 60 000

kronor för år. Den tidigare principen att administrationsbidrag skall utgå

från anslagsposten till föreläsningsverksamheten och anslagsposterna till

olika kurser bör enligt kommittén frångås.

Centralförbundets expeditionsutrustning behöver enligt kommitténs me­

ning moderniseras. Till en nödvändig nyanskaffning av kontorsinventarier

föreslås ett engångsanslag av 25 000 kronor.

Yttranden.

Endast ett fåtal av remissinstanserna har yttrat sig om centralförbundets

organisation.

Skolöverstyrelsen finner ett ökat statligt inflytande i centralförbundets

styrelse motiverat, ehuru knappast i den utsträckning som kommittén före­

41

slagit. Enligt överstyrelsens mening blir en styrelse på tretton personer allt­

för dyrbar och dessutom för stor för att kunna arbeta effektivt. Överstyrel­

sen föreslår därför en styrelse på sju ledamöter, av vilka två jämte ordföran­

den skall utses av Kungl. Maj:t. På detta sätt skulle den nuvarande för­

ankringen inom nykterhetsrörelsen bibehållas samtidigt som staten skulle fa

behörigt inflytande på arbetets ledning. Mot kommitténs synpunkter i fråga

om de statliga representanternas utväljande har överstyrelsen intet att er­

inra men framhåller vikten av att Kungl. Maj:t endast utser personer med

verkligt intresse för alkoholfrågan att vara ledamöter i centralförbundets

styrelse. Kommitténs förslag rörande förbundets framtida personalorganisa­

tion godtages av överstyrelsen som en lämplig utgångspunkt för övervägan­

dena härutinnan. Överstyrelsen anser det dock inte möjligt att från början

fastställa hela personalorganisationen utan denna bör successivt byggas ut,

allteftersom erfarenheter vinnes om de nya arbetsuppgifterna, Den före­

slagna uppdelningen av centralförbundets arbete på två huvudavdelningar

finner skolöverstyrelsen lämplig.

Enligt socialstyrelsens mening bör en av ledamöterna i centralförbundets

styrelse vara företrädare för den offentliga nykterhetsvården. Styrelsen

tillstyrker i övrigt kommitténs förslag om förbundets organisation och

kanslipersonal.

Länsstyrelsen i Södermanlands län ifrågasätter om det är lämpligt att låta

ett samordnande organ för nykterhetsrörelsen intaga en nyckelställning

inom den statliga nykterhetsundervisningen och nykterhetsupplysningen.

Då centralförbundet emellertid redan spelar en framträdande roll inom

nämnda statliga verksamhet och dess halvstatliga ställning avses bli ytter­

ligare stärkt, anser länsstyrelsen att förslaget på denna punkt kan godtagas.

Dock bör övervägas, om inte antalet ledamöter i förbundets styrelse kan

nedbringas något utan att det statliga inflytandet därigenom minskas.

Härigenom skulle styrelsen bli mera effektiv. Likaså bör undersökas, om

inte den av kommittén föreslagna organisationen av förbundets kansli kan

beskäras utan

men

för verksamhetens effektivitet. I varje fall kan enligt

länsstyrelsens mening inte slutlig ställning tagas till kanslipersonalens nume­

rär och kvalifikationer, förrän det blir klarlagt, i vad mån medel ställes

till förfogande för förbundets utökade verksamhet.

Majoriteten inom centralförbundet (ombudsförsamlingen) har beträffan­

de förbundets framtida ställning anfört huvudsakligen följande.

Den föreslagna förändringen är för förbundet av principiellt mycket ge­

nomgripande natur. Det innebär att förbundets karaktär av ett för nyktei-

hetsorganisationerna gemensamt organ försvagas och att dess karaktär av

ett halvstatligt organ accentueras. Det är därför naturligt, om man på en

del håll inom nykterhetsrörelsen hyst eu viss tveksamhet inför detta förslag.

Det måste emellertid beaktas, att verksamheten är helt beroende av statens

ekonomiska stöd, och vid de ingående överväganden som förekommit har

Kiingl. May.ts proposition nr 155.

42

man mot denna bakgrund funnit det utökade statliga inflytandet i och för

sig berättigat. Härtill kommer, att det obestridligen i fråga om möjlig­

heterna att vinna insteg med nykterhetsupplysningen på många håll kan

vara till fördel att förbundet även framstår såsom en allmän institution

och icke främst uppfattas sasom företrädare för bestämda organisations-

intressen. Av dessa skäl har förbundet beslutat acceptera förslaget.

Vid detta ställningstagande har förbundet förutsatt, att det även är stats­

makternas önskan att institutionen skall behålla en stark såväl organisa­

torisk som ideologisk samhörighet med nykterhetsrörelsen. Förbundet vill

kraftigt betona, att en sådan samhörighet enligt erfarenheten är en beting­

else för att institutionen rätt skall fylla sin uppgift.

Förbundet förutsätter såsom självklart, att Kungl. Maj:t kommer att utse

enbart sådana representanter i styrelsen, vilka är uppenbart intresserade

av att främja folknykterheten samt undervisnings- och upplysningsverk­

samhet i alkoholfragan. Till ledamöter bör kunna utses icke endast repre­

sentanter för olika folkrörelser utan även företrädare för sådana vetenskaps­

grenar, inom vilkas område den vetenskapliga sidan av alkoholfrågan fal­

ler. — Med hänsyn till de mångsidiga intressen, som bör företrädas inom

styrelsen, torde antalet styrelseledamöter icke böra sättas lägre än vad

kommittén föreslagit.

Då styrelsen får så många ledamöter, torde det bli ändamålsenligt att

den inom sig utser ett arbetsutskott, åt vilket uppdrages att handlägga

brådskande ärenden mellan sammanträdena.

En minoritet inom centralförbundets ombudsförsamling har ifrågasatt,

om det är nödvändigt att ga så långt beträffande det statliga inflytan­

det som kommittén föreslagit. Enligt minoriteten blir detta inflytande

över verksamheten genom bidragsgivningen och därmed förknippade vill­

kor ändock fullt betryggande. För att nykterhetsrörelsen alltjämt skall

betrakta centralförbundet såsom sitt organ för upplysning och undervis­

ning, vilket minoriteten anser vara av stort värde, borde styrelsens majori­

tet alltjämt utses av nykterhetsrörelsen.

Centralförbundet framhåller i fråga om förbundets personalbehov,

att det upprustningsprogram, som kommittén framlagt för nykterhetsupp­

lysningen för sin framgång i högsta grad är beroende av att förbundet för­

fogar över tillräcklig personal med goda kvalifikationer för de olika arbets­

uppgifterna. Enligt förbundets eget bedömande behövs på dess kansli föl­

jande personal.

Befattning

Antal

Befattning

Antal

Direktör .................................... 1 Kanslibiträde ............................... 3

Kvalificerad tjänsteman..........

7 Kontorsbiträde ........................... 6

Kassör ........................................

1

Vaktmästare................................. 1

Detta förslag innebär en ökning med en kvalificerad tjänsteman och ett

kontorsbiträde i förhållande till nykterhetskommitténs förslag. Central­

förbundet tillstyrker den av kommittén föreslagna lönesättningen för

förbundets direktör, men anser, att den person, som skall ansvara för

Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.

43

avdelningen för föreläsnings- och kursverksamhet, bör erhålla lön motsva­

rande lönegrad 29 med hänsyn till de krav på organisationsförmåga och

pedagogisk erfarenhet, som måste ställas på ifrågavarande befattnings­

havare. Denne bör också tjänstgöra såsom direktörens ställföreträdare. För­

bundet framhåller vidare, att även avdelningen för information och pro­

paganda kommer att få mycket betydelsefulla uppgifter. För att man skall

kunna förvärva en person med erforderliga kvalifikationer såsom förestån­

dare för denna avdelning bör även denne beredas lön motsvarande lönegrad

29. Föreståndaren för förbundets upplysningsbyrå, som i regel hittills varit

juris kandidat, bör enligt förbundets mening erhålla samma lön som utgar

till statlig befattningshavare i lönegrad 27. Förbundet understryker starkt

vikten av att erforderligt antal biträden kan anställas och framhåller, att

arbetet redan med verksamhetens nuvarande omfattning lider av att till­

gången på biträdespersonal är för knapp. Förslaget om uppdelning av cen­

tralförbundets kansli på två avdelningar anser förbundet böra godtagas så­

som riktlinje för kansliets organisation. Förbundet betonar emellertid, att

det bör få rörelsefrihet i fråga om kansliets uppdelning på avdelningar eller

sektioner. Det synes förbundet vara mest ändamålsenligt att låta organisa­

tionen taga fastare form, allteftersom man vinner erfarenhet om den utvid­

gade verksamheten. Centralförbundet beräknar, att med nuvarande pen­

ningvärde lönekostnaderna för dess personal kommer att uppgå till cirka

230 500 kronor och övriga administrationskostnader till 72 300 kronor.

Sammanlagt skulle sålunda enligt förbundets beräkningar ett anslag av

303 000 kronor vara erforderligt för dess verksamhet. Det av kommittén

föreslagna engångsanslaget för nyanskaffning av kontorsinventarier bör en­

ligt förbundet, med hänsyn till penningvärdets förändring, hoj as från

25 000 kronor till 32 000 kronor.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet anser, att förbundet bör bli represen­

terat i centralförbundets styrelse.

Sveriges nykterlietsvänners landsförbund säger sig med tillfredsställelse

konstatera att kommittén föreslagit åtgärder för att ge centralförbundet

bättre ekonomiska möjligheter att fullgöra sina nuvarande uppgifter och

även påtaga sig nya sådana. Landsförbundet finner dock angeläget att den

föreslagna utökningen av statens inflytande inte ges sådan form eller om­

fattning, att verksamheten kommer att ledas utan tillbörliga hänsyn till

nykterhetsrörelsens behov och erfarenheter.

Systembolagens förtroendenämnd finner det rimligt att två av de av

Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna är företrädare för det allmännas nykter-

hetsvård. Av de två nu åsyftade ledamöterna borde en representera den nyk-

terhetsvårdande verksamhet, som försäljningsorganen utövar.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

44

Departementschefen.

Nykterhetskommitténs förslag beträffande organisationen av Central­

förbundet för nykterhetsundervisning innebär i huvudsak, att statens in-

flj tande i styrelsen ökas, att förbundets administrativa apparat bygges ut

samt att förbundsexpeditionen delas upp på två avdelningar. Kommitténs

förslag har i huvudsak godtagits av remissinstanserna. Förslaget beträf­

fande styrelsens storlek har mött viss kritik. Beträffande den föreslagna

personalorganisationen för förbundets kansli har i några remissyttranden

rests invändningar mot en alltför skarp fixering av densamma.

Beträffande styrelsens storlek och sammansättning har jag redan vid mitt

ställningstagande till frågan om medelsanvisningen för förbundets verk­

samhet antytt, att jag delar kommitténs uppfattning att ett ökat statligt

inflytande på förbundets ledning är önskvärt. Ehuru vissa praktiska skäl

talar mot förslaget om en styrelse på tolv personer — ordalydelsen i kom­

mitténs förslag innebär detta antal — är jag icke beredd att frångå kom­

mitténs förslag, vilket också godtagits av förbundet självt. Förbundets

styrelse bör enligt min mening vara allsidigt sammansatt. En minskning-

av antalet ledamöter skulle kunna försvåra avvägningen av statens och

nykterhetsorganisationernas samt organisationernas inbördes representa­

tion i styrelsen. Jag biträder sålunda kommitténs förslag, att Kungl. Maj:t

och förbundets ombudsförsamling i fortsättningen skall utse vardera sex

ledamöter i förbundets styrelse. En av ledamöterna bör av Kungl. Maj:t

utses att vara styrelsens ordförande.

Kommitténs förslag beträffande den del av organisationsbidraget, som

avser personalkostnaderna, slutar på ett belopp av 140 000 kronor, beräk­

nat efter 1950 års penningvärde.

Sistnämnda förslag innebär dels att förbundets direktör beredes en

löneställning, motsvarande byråchefs i statsförvaltningen, dels att övrig

kvalificerad personal utökas genom utbyte av en halvtidstjänst och in­

rättande av tre nya tjänster, dels att biträdespersonalen förstärkes, dels ock

att avlöningskostnaderna, förutom för direktören, jämväl för övriga be­

fattningshavare beräknas efter vissa grunder. Vad biträdespersonalen be­

träffar, anger kommittén icke något fixerat antal. Enligt vad jag under

hand inhämtat, avses det föreslagna totalbeloppet ge utrymme för anstäl­

lande av tre kontorsbiträden utöver de nuvarande. Med tanke på den

avsevärda ökning av statsbidraget till förbundets verksamhet, som jag

tidigare förordat, är jag ense med kommittén om att en förstärkning av

personalorganisationen är nödvändig. I detta sammanhang vill jag även

inskjuta, att förverkligandet av 1953 års utrednings förslag om ökat stat­

ligt stöd åt nykterhetsrörelsen torde medföra en viss ansvällning av för­

bundets administrativa göromål.

Kungl. Maj ds proposition nr 155.

45

Med hänsyn till verksamhetens karaktär anser jag det icke lämpligt, att

förbundets personalorganisation regleras i detalj genom den statliga bi-

dragsgivningen. Jag anser mig därför icke böra taga ställning till kommit­

téns och centralförbundets förslag beträffande antalet befattningshavare

och dessas löneställning. Jag vill emellertid understryka, att kommitténs

och därmed också förbundets här avsedda förslag enligt min mening, i vissa

hänseenden är för långtgående.

På grundval av överslagsberäkningar, som jag låtit verkställa, anser

jag mig böra föreslå, att till bestridande av avlöningskostnaderna för för­

bundets personal för nästa budgetår anvisas ett belopp av 200 000 kronor.

Härvid förutsätter jag, att förbundet i lönefrågor iakttager tillbörlig åter­

hållsamhet och icke erbjuder löneförmåner, som ligger över den statliga

lönestandarden. Jag utgår också ifrån att de till förbundet anslutna orga­

nisationerna även i fortsättningen med egna medel svarar för en del av för­

bundets administrationskostnader.

Vad beträffar den av kommittén föreslagna uppdelningen av förbunds­

expeditionen på två avdelningar finner jag denna organisation naturlig.

Det torde emellertid ankomma på förbundets styrelse att själv fatta beslut

i denna fråga.

Såsom bidrag till övriga administrationskostnader föreslår kommittén

ett belopp av 60 000 kronor. Förbundet har i sitt yttrande över förslaget

omräknat beloppet efter gällande penningvärde och efter vissa justeringar

i övrigt kommit fram till ett erforderligt belopp av 72 300 kronor. För egen

del anser jag ett belopp av 65 000 kronor böra beräknas såsom bidrag till

förbundets nu avsedda omkostnader för nästa budgetår.

Kommittén föreslår slutligen ett engångsanslag av 25 000 kronor till

förbundsexpeditionens kontorsutrustning. Förbundets uppräkning på den­

na punkt slutar på ett belopp av 32 500 kronor. För egen del föreslår jag,

att ett belopp av 25 000 kronor anvisas för nästa budgetår såsom engångs-

bidrag till utrustning av förbundets expedition.

Jag föreslår sålunda att tillhopa (200 000 -f- 65 000 + 25 000 =) 290 000

kronor anvisas såsom bidrag till Centralförbundets för nykterhetsundervis-

ning organisationskostnader. Beloppet torde lämpligen ingå såsom en obe­

tecknad anslagspost under det särskilda riksstatsanslaget till Bidrag till

Centralförbundet för nykterhetsundervisning. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter rörande anslagets dispo­

sition, som kan erfordras.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Nykterhetsorganisationerna.

Nuvarande bidrag.

De i riksstatsanslaget för budgetåret 1953/54 ingående bidragen till nyk- terhetsorganisationernas verksamhet redovisas i följande tablå (Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1953).

Främjande av

Instruktörer för

Organisation, samarbetsorgan

verksam­

heten i

upplys-

ningsverksam-

heten

ungdoms-

verksam-

nykterhetsupp-

lysning

Summa

dess helhet

heten

Bidrag Antal

2

3

4

5 6 7

Godtemplarorden (IOGT) ....

_

19 000 1 25 000

22 500 3

66 500

Nationaltemplarorden (NTO) .. —

5 500 8 8 000

7 500 1

21000

Motorföramas helnvkterhetsför-

bund (MHF) ........................

29 000

_

7 500 1

36 500

Sveriges blåbandsförening (SBF)

—

3 200 10 300

7 500 1 21 000

Vita bandet ..............................

—

4 000 3 500 7 500 1

15 000

Nykterhetsorganisationen Ver-

dandi (NOV) .........................

___

3 200

4 300 7 500 1 15 000

Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbund (SSUH)

13 500

7 000 1

20 500

Järnvägsmännens helnykterhets­

förbund (JHF) .....................

3 7 500

7 500

Sveriges lärares nykterhetsför­

bund (SLN) ............................

12 600

8 500 1 21 100

Sveriges polismäns helnykter­

hetsförbund (SPIIF) .............

1 000

_

1000

Svenska läkarnas nykterhetsför­

ening ........................................

7 500

_

7 500

Sveriges godtemplares ungdoms­

förbund (SGU) .....................

3 800

3 800

Sveriges nykterhetssällskaps re­

presentantförsamling .............

6 5 000

5 000

De kristna samfundens nykter­

hetsrörelse CDKSN)4 .............

__

13 500 13 500

15 000

2

42 000

Kvinnoföreningarnas samarbets-

kommitté för nykterhetsfrågor

5 6 300

6 300

Kommittén för samarbete mel­

lan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen .............

5 12 600

__

_

12 600

Summa

98 800 48 400

64 600 90 500

12

302 300

* Härav skall minst 2 000 kronor användas till verksamhet bland militära förband. 2 Härav skall minst 1 500 kronor anslås till Nationaltemplarordens ungdomsförbund Heimdal.

Härav skall 1 800 kronor användas till anordnande av upplysningskurser, vars program skall

godkännas av skolöverstyrelsen.

* förbundet anordnade läns- och provinskurser skall planläggas i samarbete med CFN.

Innan detta anslag utbetalas, skall till skolöverstyrelsen ha insänts plan för hur medlen skall

användas.

47

Bidragsbeloppen utbetalas till organisationerna med hiilften i början av

juli och med återstoden i början av januari under det budgetår anslaget

avser. Sammanslutningarna är skyldiga att ställa sig till efterrättelse de

anvisningar rörande statsbidragets användande, vilka skolöverstyrelsen kan

finna påkallade. Beträffande anslag till upplysnings- och ungdomsverk­

samheten och anslag, som avser verksamheten i dess helhet, gäller att vid

förnyad ansökan om bidrag till dessa ändamål plan skall framläggas för

verksamheten.

För anslagsbeloppen till instruktörer gäller som villkor, att instruktör,

med undantag av instruktör inom SSUH, skall erhålla ett årligt arvode av

lägst 7 500 kronor. Instruktörsverksamheten skall vidare vara underställd

kontroll av skolöverstyrelsen, och instruktörer skall väljas bland personer,

som skolöverstyrelsen förklarat lämpliga. Instruktion för instruktörerna

fastställes av skolöverstyrelsen efter förslag av vederbörande organisation.

Den i statsanslaget ingående anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition

kommer i viss utsträckning organisationerna till godo. Således utgick under

budgetåret 1952/53 ur ifrågavarande anslagspost, som var uppförd med

12 000 kronor, bidrag till SSUH med 2 000 kronor för anordnande av studie­

kurs i alkoholfrågan och med 3 000 kronor för nykterhetsfrämjande upp­

lysningsverksamhet inför den studerande ungdomens examensfirande våren

1953. SPHF erhöll 2 000 kronor till sin verksamhet. Den återstående delen

av posten, 5 000 kronor, disponerades såsom reseunderstöd för delegater

dels vid internationella antialkoholkongressep. i Paris, dels vid nordiska

nykterhetsmötet på Island.

Utom de bidragsbelopp, för vilka nu redogjorts, kan nykterhetsorganisa-

tionerna utnyttja det föreläsningsanslag, som utgår till Centralförbundet

för nykterhetsundervisning. Sveriges nykterhetsvänners landsförbund be­

räknar, att till förbundet anslutna organisationer under budgetåret 1951/52

genom centralförbundet erhöll statsbidrag till föreläsningar med ett belopp

av cirka 60 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Tidigare förslag.

Under det senaste världskriget beskars anslagen till nykterhetsrörelsen

kraftigt. Utom genom minskning av anslagets nominella storlek reducerades

det utgående anslagets värde genom penningvärdets fall. Efter krigets slut

har anslaget vid flera tillfällen höjts men på grund av penningvärdets ytter­

ligare nedgång icke uppnått förkrigsårens realvärde.

Skolöverstyrelsen. Under en följd av år har skolöverstyrelsen i

sina petita yrkat på betydande höjningar av de utgående anslagsposterna

till nykterhetsrörelsen samt föreslagit en särskild anslagspost för bidrag

till nykterhetsorganisationernas organisations- och administrationskost­

nader.

I motiveringen för ett administrationsbidrag har överstyrelsen erinrat om att genom beslut av 1947 års riksdag den principen erkänts, att folk- bildningsorganisationer, vilka vore av den betydelse att de borde stödjas av staten, kunde erhålla anslag till administrationskostnader med högst hälf­ ten av utgifterna för detta ändamål, däri inräknade studieledarkurser, samt för av förbunden anställda instruktörer och konsulenter. Skolöverstyrelsen har ansett det befogat, att nykterhetsorganisationerna jämställes med folk- bildningsorganisationerna i fråga om bidrag till utgifter av detta slag. Där­ vid skulle anslag till nykterhetsorganisationernas utåtriktade upplysnings- och ungdomsverksamhet liksom till centrala instruktörer såsom tidigare redovisas under särskilda rubriker, under det att utgifter för central admi­ nistration, distrikt- och lokalsekreterare samt kurser för instruktion av medlemmar skulle läggas till grund för ansökningar om anslag under den nya rubriken.

Nykterhetskommittén. Då den av nykterhetskommittén be­ handlade frågan om utformningen av statens stöd åt nykterhetsrörelsen sedermera varit föremål för särskild prövning av 1953 års utredning, torde endast en kortfattad redogörelse för nykterhetskommitténs uttalanden och förslag på denna punkt vara erforderlig. I omedelbar anslutning till denna redogörelse torde redovisas dels vissa yttranden över nykterhetskommit­ téns förslag i ämnet, dels vissa spörsmål, som anmälts i direktiven för 1953 års utredning.

Nykterhetskommittén framhåller i sitt

principbetänkande,

att nykter­

hetsrörelsen intar en särställning bland de s. k. utomlegislativa företeelser, som påverkar nykterhetstillståndet. Kommittén understryker, att rörelsen är direkt inriktad på att propagera för nyktrare levnadsvanor, främst för abso- lutism, och att dess blotta existens fäst uppmärksamhet vid alkoholmiss­ brukets skadeverkningar. Några iakttagelser beträffande rörelsens betydelse sammanfattar kommittén i följande uttalande.

Den upplysnings- och propagandaverksamhet som rörelsen bedrivit har säkerligen ökat kunskaperna i alkoholfrågan och påverkat den allmänna in­ ställningen. Det är ett anmärkningsvärt faktum att nedgången i konsum- tionssiffrorna i flera länder sätter in omkring 1880-talet, då nykterhets­ rörelsen började få betydelse. Enbart det faktum att några hundra tusen personer i vårt land lever absolutistiskt, inverkar naturligtvis i någon mån på konsumtionsstatistiken. Nykterhetsrörelsens hastiga uppblomstring vid 1900-talets början medförde visserligen inte en proportionsvis lika stor nedgång i konsumtion och fylleri, men det är otvivelaktigt att rörelsen på­ verkat opinionen på lång sikt. Detta har bland annat haft betydelse som förutsättning för nykterhetsfrämjande lagstiftning.

I sitt

betänkande

III understryker kommittén vikten av bistånd från en

stark nykterhetsrörelse i kampen mot alkoholskadorna. Kommittén fram­ håller, att det ligger i statens intresse att stödja nykterhetsrörelsen och dess propaganda för helnykterhet och medlemskap. I denna fråga uttalar kom­ mittén bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

49

Om en upplysnings- och ungdomsverksamhet, motsvarande den som nyk­

terhetsrörelsen bedriver, skulle helt bekostas av statsmedel, vilket inte vore

orimligt med tanke på nykterhetsupplysningens betydelse, skulle kostna­

derna bli avsevärt mycket större än nu. Övervägande delen av det arbete

som uträttas inom nykterhetsrörelsen göres nämligen frivilligt och utan er­

sättning. Omkostnaderna betalas av de olika föreningarna och organisatio­

nerna med hjälp av medlemsavgifter eller insamlade medel.

Kommittén konstaterar vidare, att nykterhetsrörelsen för närvarande sy­

nes kämpa med vissa ekonomiska och organisatoriska svårigheter. En viktig

orsak till svårigheterna anses vara den starka inflyttningen till städerna,

där rörelsen har långt större svårigheter än på landsbygden att tilldra sig

de ungas intresse.

I likhet med skolöverstyrelsen föreslår nykterhetskommittén höjning av

de tidigare utgående anslagen till de olika organisationernas verksamhet.

Kommittén, som baserat sina anslagsberäkningar på 1950 års penningvärde,

anser att anslagen till befrämjande av verksamheten i allmänhet inom de

egentliga nykterhetsorganisationerna och De kristna samfundens nykter­

hetsrörelse, Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, Kom­

mittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen

samt Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor bör

höjas från sammanlagt 163 000 (anslagsbeloppet för budgetåret 1951/52)

till (214

500+16 000+15 000+10 000 =) 255 500 kronor. I de fall dessa

bidrag hittills utgått med avgränsning till speciella verksamhetsområden

(upplysnings- och ungdomsverksamhet) föreslås att detta villkor slopas,

varigenom samtliga bidrag skulle utgå till organisationerna utan sådan av­

gränsning.

Det av skolöverstyrelsen föreslagna administrationsbidraget tillstyrkes i

princip av nykterhetskommittén, som emellertid anser att det av skolöver­

styrelsen äskade beloppet (för budgetåret 1951/52 170 000 kronor) bör re­

duceras till 100 000 kronor i avvaktan på erfarenheter av organisationernas

möjligheter att utnyttja bidraget på ett rationellt sätt. Anslaget skulle för­

delas av skolöverstyrelsen på grundval av specificerade ansökningar. Bland

ändamål som borde anses bidragsberättigade nämner kommittén kurser

för föreningsledare, ungdomsledare, programledare och talare, avlöning av

ortssekreterare samt rationalisering av kontorsarbete m. m. vid de centrala

expeditionerna. I sista hand borde även bidrag kunna utgå till löpande

centrala organisationskostnader. De nyssnämnda ortssekreterarna skulle

anställas gemensamt av samtliga nykterhetsorganisationer på större orter.

De skulle ha till uppgift att sköta sådant expeditionelit arbete, som ej

kunde uträttas på fritid, t. ex. förberedelserna för offentliga möten och upp-

lysningskampanjer samt adresskrivning.

Kommittén erinrar slutligen om att för budgetåret 1951/52 riksförbun­

den för studiecirkel verksamhet erhållit 582 700 kronor såsom bidrag till

4

— Bihang till riksdagens protokoll l(J5Jf. 1 samt. Nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

50

organisations- och administrationskostnader samt idrottsrörelsen 1 359 000

kronor till enbart administration.

I fråga om anslagsposten till instruktörer för nykterhetsupplysning före­

slår kommittén en höjning från 72 500 till 198 000 kronor. Härigenom skulle

antalet instruktörer kunna ökas från 12 till 19. Samtidigt skulle statsbidra­

get för 17 av instruktörerna höjas från 6 000 kronor till 10 000 kronor, mot­

svarande två tredjedelar av kostnaderna enligt 1950 års prisnivå. Någon

bestämd fördelning av dessa instruktörer på olika organisationer förordas

icke. Kommittén anser att det bör ankomma på skolöverstyrelsen att för­

dela anslaget med hänsyn till möjligheterna att förvärva kompetenta per­

soner och till de planer för verksamheten som göres upp. För de två åter­

stående instruktörerna föreslås statsbidrag utgå till hela lönen, vilken be­

räknats till 12 000 kronor för SSUH:s instruktör och 16 000 kronor för

SLN:s instruktör.

Kommittén betonar vikten av att bidraget blir av sådan storlek, att val

kvalificerade krafter kan erhallas till de för organisationerna synnerligen

betydelsefulla instruktörsbefattningarna. Enligt kommitténs mening bör

skolöverstyrelsen ha en viss möjlighet att inom ramen för det totala ansla­

get jämka på bidragssummorna uppåt eller nedåt med hänsyn till de olika

instruktörernas utbildning och kompetens i övrigt. Vidare förordas att med

hänsyn till att instruktörerna komme att bli uppdelade på olika organisa­

tioner CFN borde i viss mån samordna verksamheten genom att i början

av en verksamhetsperiod sammankalla instruktörerna till gemensam plan­

läggning av arbetet.

Under erinran om ett initiativ som tagits av IOGT framhåller kommittén

betydelsen av en speciell nykterhetsverksamhet bland militärpersonal. Ge­

nom s. k. militärombud har IOGT sökt kontakt med nykterhetsrörelsens

medlemmar bland militärpersonalen och verkat för komplettering av den

lagstadgade militära nykterhetsundervisningen. För en utbyggnad och in­

tensifiering av denna verksamhet föreslår kommittén ett anslag av 10 000

kronor.

En speciell nykterhetsverksamhet förordas även bland sjömän. Kommit­

tén erinrar härvid om ett positivt uttalande av statsutskottet med anled­

ning av två motioner i frågan (I: 38 och II: 64) vid 1947 års riksdag. En

sådan verksamhet anser kommittén böra få formen av en upplysnings-

kampanj bland sjömännen om alkoholbrukets risker. Ett samarbete borde

därvid kunna ske mellan nykterhetsorganisationer, de fackliga organisatio­

nerna och de existerande välfärdsinstitutionerna för sjömän. Till en för­

söksvis anordnad dylik nykterhetsverksamhet förordas ett årligt statsanslag

av 10 000 kronor, ur vilket anslag bidrag skall kunna utgå till olika sam­

manslutningar för konkreta arbetsuppgifter.

En särskild anslagspost föreslås för upplysningsverksamhet vid universi­

tet och högskolor. Anslaget skulle tills vidare upptagas till 3 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

51

Utöver de nu nämnda bidragen till nykterhetsrörelsen föreslår kommit­

tén, att anslagsposten å 5 500 kronor till internationella byrån i Lausanne

bibehålies oförändrad samt att anslagsposten till Kungl. Maj:ts förfogande

höjes från 12 000 kronor till 12 800 kronor.

Sammanlagt uppgår de av nykterhetskommittén föreslagna beloppen till

nu ifrågavarande ändamål till 594 800 kronor. Kommittén förutskickar, att

de upptagna anslagen avpassas till den kostnadsnivå som råder, då försla­

gen kan komma att realiseras.

Yttranden. I yttrandena över nykterhetskommitténs betänkande III

göres i huvudsak endast positiva uttalanden om det föreslagna stödet åt

den organiserade nykterhetsrörelsen. Blott en mindre del av yttrandena

behandlar dock denna fråga mera utförligt.

Skolöverstyrelsen framhåller, att de av kommittén föreslagna bidrags­

beloppen måste anses genomgående för låga, då kommittén räknar med en

ökning av arbetsuppgifterna för nykterhetsorganisationerna.

Länsstyrelsen i Kalmar län uttalar, att sparsamhetssynpunkter måste

vika vid anslagens avvägning. Länsstyrelsen framhåller, att de av nykter­

hetskommittén föreslagna anslagen synes böra noggrant omprövas. Central­

förbundet för nykterhetsundervisning betonar, att verksamheten inom nyk­

terhetsorganisationerna i våra dagar kräver helt andra resurser än tidigare.

Förbundet anser det därför i hög grad påkallat, att samhällets ekonomiska

stöd åt detta arbete i betydande mån utvidgas. Enligt förbundets uppfatt­

ning bör statens stöd utökas väsentligt utöver vad kommittén föreslagit.

Även Sveriges nykterhetsvänners landsfärbimd finner det föreslagna stödet

otillräckligt och anför därvid bland annat följande.

Såsom nykterhetskommittén givit övertygande belägg för, ligger det i det

allmännas intresse, att nykterhetsrörelsens verksamhet i betydande grad

utvidgas och effektiviseras. En sådan utvidgning kan icke i alltför hög grad

göras beroende av ökade ekonomiska prestationer från medlemmarnas sida,

då medlemmarnas bidrag i regel ligger så högt, att det i detta avseende icke

finns stora möjligheter att gå längre. Det lokala arbetets behov av effekti-

visering och modernisering, bland annat innefattande ny- och ombyggnad

av ett stort antal ordenshus, gör att de lokala organisationerna icke kan

belastas med nya utgifter till central administration för den utvidgade verk­

samhet, som man nu beräknar att rörelsen skall ta på sig. Skall den vilja

till ökade ansträngningar, som otvivelaktigt finnes inom nykterhetsrörel­

sen, kunna effektivt utnyttjas, erfordras ett stöd från det allmännas sida av

en helt annan storleksordning än nuvarande anslag.

Kommittén har föreslagit, att bidragen till organisationernas allmänna

verksamhet skall utgå med ett belopp av 214 500 kronor, räknat i 1950 års

penningvärde. Om detta belopp skall omräknas till nuvarande penning­

värde, bör det ökas med 30 % och sålunda utgöra 339 000 kronor. Lands-

förbundet anser emellertid, att även detta belopp är högst otillräckligt och

förordar ett anslag av 750 000 kronor såsom bidrag till nykterhetsorganisa-

tionernas och DKSN:s verksamhet.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Landsförbundet hemställer vidare, att antalet instruktörer måtte ökas till 20 samt att statsbidraget för varje instruktör beräknas till 13 500 kro­ nor (mot av nykterhetskommittén föreslagna 10 000 kronor). Slutligen föreslår landsförbundet, att ett administrationsanslag av 500 000 kronor ställes till skolöverstyrelsens förfogande att fördelas på nykterhetsorgani- sationerna.

Landsorganisationen

understryker särskilt, att det anslag på 10 000 kro­

nor som utgår till Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen bör avsevärt höjas både med hänsyn till den verk­ samhet, som redan nu bedrives, och den utvidgning av kommitténs verk­ samhet, som skulle vara erforderlig.

Mot nykterhetskommitténs förslag om höjda bidrag till nykterhetsorga­ nisationerna uttalar

statskontoret

betänkligheter. Även med beaktande av

värdet och betydelsen av en effektivisering i olika hänseenden av samhällets åtgärder för att bekämpa alkoholmissbruk anser statskontoret, att i rådande statsfinansiella läge utrymme icke finnes för genomförande av så kostnads­ krävande åtgärder som kommittén tänkt sig. Ämbetsverket avstyrker där­ för de förslag, som i sådant syfte framlagts av kommittén.

I vissa yttranden över nykterhetskommitténs

principbetänkande

granskas

även kommitténs förslag beträffande stödet åt nykterhetsorganisationerna. Förslagen tillstyrkes allmänt. Vissa remissinstanser förordar emellertid ett kraftigare ekonomiskt stöd till nykterhetsrörelsen än vad kommittén före­ slagit.

Kontrollstyrelsen

framhåller att nykterhetskommitténs förslag all­

mänt sett förefaller måttligt avvägda, om man å ena sidan betänker de för­ ordade statsanslagens ringa storlek i förhållande till de avsevärda stats- intäkterna av alkoholhanteringen och å andra sidan det utomordentligt landsgagnande, självuppoffrande arbete som utföres inom de ifrågavarande organisationerna. Kontrollstyrelsen tillstyrker varmt, att alla nu avsedda organisationer, som sysslar med upplysning i alkoholfrågan, tilldelas rikligt tillmätta anslag, så att de effektivt kan verka för tillbakaträngande av alkoholsedvänjoma.

Även

länsnykterhetsnämnden i Gävleborgs län

samt

stadsfullmäktige i

Stockholm, Göteborg

och

Malmö

ger uttryck åt uppfattningen att kom­

mitténs förslag beträffande stödet åt nykterhetsorganisationerna håller sig inom en alltför begränsad kostnadsram.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län

uttalar sig i samma riktning men framhåller, att stödet dock bör vara be­ roende av aktiviteten, vilken enligt länsstyrelsens mening nu synes något bristfällig.

Från de flesta nykterlietsorganisatumerna reses krav på större anslag än dem kommittén föreslagit.

Direktiven för 1953 års u t r e d n i n g. I direktiven för 1953 års utredning (statsrådsprotokollet över finansärenden den 22 maj 1953)

Kungl. May.ts proposition nr 155.

53

beröres frågan om det framtida stödet åt nykterhetsrörelsen dels från prin­

cipiella synpunkter, dels med utgångspunkt i nykterhetskommitténs för­

slag. I direktiven framhålles, att nykterhetsorganisationernas medlemmar

sedan lång tid tillbaka utför ett självuppoffrande arbete i folknykterhetens

tjänst och att samhällets stödåtgärder till dessa i rent nykterhetssyfte

arbetande sammanslutningar synes kunna lämnas i tämligen fria former och

avse verksamheten över huvud taget. I fortsättningen anföres bland annat

följande.

Beträffande stödet åt nykterhetsorganisationerna torde man såsom nyss

antytts i princip kunna godtaga nykterhetskommitténs ståndpunkt att

statsmedlens användning icke bör fixeras till vissa i detalj bestämda ända­

mål. Värdefullt vore om ett ökat statligt stöd kunde användas till att främja

nya arbetsmetoder och därigenom öka organisationernas slagkraft och för­

måga att påverka människor. Icke heller finnes något att erinra mot att

statsbidrag liksom hittills och eventuellt i något ökad omfattning utgår

till instruktörsverksamhet. Däremot synes kommitténs förslag om bidrag

till nykterhetsföreningarnas administration böra omprövas. Generellt kan

sägas att bidrag till administrationen innebär att organisationerna i viss

mån skiftar karaktär och får mer eller mindre statlig prägel. De tilltänkta

ortssekreterarna skulle i verkligheten bli statstjänstemän, för vilkas av­

löning och pensionering staten i fortsättningen skulle svara. En dylik byrå-

kratisering kunde medföra fara att organisationernas karaktär av folk­

rörelser ginge förlorad. Den skulle vidare innebära ett långsiktigt ekono­

miskt engagemang från statens sida som icke kan förordas. Vad här an­

förts bör även beaktas vid utformningen av statens stöd åt instruktörs­

verksamheten. I den mån instruktörer anställes med hjälp av statsmedel

bör anställningen ha kort varaktighet, ett eller högst två år. Lämpliga an­

ordningar för att skaffa kvalificerat folk till sådant kortvarigt arbete bör

övervägas. Så kan exempelvis tänkas att för ändamålet bereda ledighet för

lärare och andra statstjänstemän på vissa villkor.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

1953 års utredning.

Av promemorian inhämtas att utredningen i början av sitt arbete genom

en rundskrivelse berett nykterhetsorganisationerna och samarbetsorganen

tillfälle att framföra synpunkter på de frågor, som rymdes inom utrednings­

uppdraget. I utredningens sammanställning av enquétematerialet framträ­

der vissa dominerande önskemål. Ett återkommande tema är kravet, att

statsbidragen skall utformas så, att organisationerna i ökad utsträckning kan

utnyttja tekniska hjälpmedel i sin verksamhet. Vikten av att nya vägar

prövas för att påverka ungdomen, särskilt tonårsungdomen, framhålles av

ett flertal organisationer. Några organisationer framhåller vikten av att

nya former skapas för rörelsens kontakt med de vuxna. Kommittén för sam­

arbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt Kvinno­

föreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor redovisar därvid

54

vissa initiativ. Vissa organisationer redogör för planer på en särskild verk­

samhet bland alkoholskadade och deras anhöriga. I flera svar betonas starkt

betydelsen av ökade resurser för instruktörsverksamheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Inledande synpunkter.

Utredningen betonar inledningsvis, att nykterhetsrörelsens insats i sam­

hällslivet icke kan bedömas enbart med utgångspunkt i en värdering av

rörelsens betydelse för nykterhetsupplysningen. Utredningen framhåller,

att den fostrargärning, som nykterhetsorganisationerna hittills utfört i folk­

bildningens och demokratiens tjänst, är värd ett starkt erkännande. I fort­

sättningen berör utredningen organisationernas aktuella problem och anför

därvid i huvudsak följande.

För huvuddelen av organisationerna betyder kurvan i medlemsutveck­

lingen en relativ tillbakagång, även om siffrorna på sina håll utvisar en

absolut ökning. I konkurrensen om människornas intressen möter de ideellt

b!jrJia folkrörelserna i dag svårigheter av skilda slag. Nykterhetsrörelsen är

därför inte ensam om denna föreningslivets kris. Antalet krafter som diri­

gerar individens aktiva eller passiva engagemang utanför arbetslivet har

i våra dagar vuxit enormt. När det gäller ungdomens behov av sysselsätt­

ning under fritiden, vilket de lokala föreningarna tidigare — och detta gäl­

ler i särskilt hög grad landsbygden — kunnat fylla och ännu på sina håll

kan tdlgodose, attraheras ungdomen numera praktiskt taget överallt av

kommersiella företag med helt andra resurser till sitt förfogande. Det är

här ofta fråga om nöjestillställningar, som är förenade med alkoholkon­

sumtion. Nykterhetsrörelsen har hittills icke lyckats vinna samma sprid­

ning i de större tätorterna som på landsbygden och i småsamhällena. I den

män urbaniseringen fortskrider kommer sannolikt också svårigheter av

denna art att göra sig än mera gällande.

Nykterhetsrörelsens centrala uppgifter, d. v. s. upplysningsverksamheten

och propagandan för personlig absolutism, har icke förlorat i betydelse,

ehuru organisationernas förmåga att göra sin stämma hörd relativt sett för­

svagats. Såsom nykterhetskommittén framhållit krävs i vår tid en helt

annan reklamteknik än tidigare för att en förening över huvud taget skall

bli uppmärksammad, en teknik som inte längre helt kan bemästras av fri-

villiga krafter. Såsom framgår av en tillbakablick på rörelsens utveckling,

synes det emellertid, inte uteslutande vara bristen på ekonomiska och i

trängre mening tekniska resurser, som förklarar den försvagning av infly­

tandet, som tidvis kunnat förmärkas. Sannolikt har den stundtals ensidiga

argumentering, som tidigare drivits och som fortfarande kan komma till

synes, kunnat bidra till att dämpa effekten av den personliga påverkan och

ibland motverkat sitt syfte. I samma män som saklig upplysning om alko­

holens skadeverkningar kommit att dominera rörelsens verksamhet synes

emellertid en ändring härvidlag ha ägt rum.

Frågan om den roll, som förekomsten av en geografiskt eller annorledes

förankrad absolutistgrupp spelar, har berörts av nykterhetskommittén i

dess statistiska undersökningar. Nykterhetskommittén anser sig kunna kon­

statera, att inom områden med utbredd absolutism, icke-absolutisterna för­

55

tär genomsnittligt mindre kvantiteter än inom områden med mindre ut­

bredd absolutism. Likaså fastslår nykterhetskommittén, att den genom­

snittliga förtäringen per icke-absolutist är relativt ringa mom befolknings­

grupper där absolutismen är relativt rikligt utbredd.

Nykterhetskommittén har utöver den statistiska redovisningen av det

antydda sambandet icke haft anledning att närmare analysera sambandets

natur. Utredningen har på den korta tid, som stått den till buds, icke hunnit

komplettera undersökningarna på denna punkt. Nykterhetskommitténs ut­

talanden är emellertid av ett särskilt intresse i detta sammanhang. Därest

den refererade tendensen även ger uttryck för en påverkan från de absolu­

tistiska eller strängt måttfulla miljöerna på omgivningen — och den all­

männa erfarenheten tyder utan tvivel pa att ett sadant mflytande bör

föreligga — förstärkes ytterligare betydelsen av att den absolutistiska sek­

torn utvidgas till områden och befolkningskategorier, där den hittills är

underrepresenterad.

Nykterhetsorganisationernas svårigheter att vidmakthålla och öka med-

lemsnumerären synes av de undersökningar, som företagits, icke enbart

sammanhänga med rekryteringssvårigheter. Enligt nykterhetskommittens

ungdomsundersökning erfordrades i storstäderna för varje behållen medlem

i årdrarna 17 till 26 år, att nio medlemmar intoges, varav alltså åtta redan

hunnit utgå. För övriga städer måste fem nya medlemmar intas för en

behållen. För landsbygden var motsvarande siffra tre. Det står sålunda

klart, att medlemsminskningen i mycket hög grad är ett medlemsyårds-

problem. Nykterhetsorganisationerna har hittills icke haft tillräckliga re­

surser att erbjuda sådana fritidsmöjligheter för många yngre medlemmar,

att dessa blivit bundna vid organisationerna under eu period i deras liv,

då enbart de ideella motiven icke varit tillräckliga att knyta dem fastare

till rörelsen, samtidigt som dragningskraften från andra miljöer kunnat

verka med full styrka. Konsekvensen av dessa iakttagelser är emellertid

enligt utredningens mening inte den, att ett ökat stöd åt nykterhetsrörelsen

i alltför stor omfattning bör användas i den medlemsvårdande mötesverk-

samheten i traditionell mening. I svaren på kommitténs rundskrivelse till

nykterhetsorganisationerna har från skilda håll framhållits, att en sådan

mötesverksamhet i tävlan med modern och aktiv fritidssysselsättning fått

en allt mindre uppgift att fylla. Det förefaller därför önskvärt, om den

hittillsvarande formen för mötesverksamhet i framtiden kunde begränsas

till förmån för ett utnyttjande av de enskilda föreningarnas lokaler för

eu mera fri och öppen samvaro i skilda former av fritidssysselsättningar.

För en anpassning till eu förändrad nykterhetspolitisk situation blir det

för nykterhetsrörelsen nödvändigt att finna nya vägar för en intensifierad

utåtriktad verksamhet. Fn förändrad alkohollagstiftning enligt nykterhets-

kommitténs förslag betyder enligt utredningens mening för åtskilliga, fram­

för allt de yngre befolkningsgrupperna, påfrestningar och kommer sannolikt

att skapa nya objekt för upplysnings- och propagandaverksamhet. Enligt

direktiven har det ansetts värdefullt om ett ökat statligt stöd till nykter­

hetsorganisationerna kunde användas till att främja nya arbetsmetoder och

därigenom öka organisationernas slagkraft och förmaga att paverka män­

niskor. Utredningen har funnit, att tillkomsten av sådana arbetsmetoder i

mycket hög grad blir beroende av organisationernas förmåga och vilja att

samfällt svara fiir utat verkande aktioner, riktade mot grupper som tidigare

blott flvktigt eller inte alls påverkats av nykterhetsrörelsens appeller.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

56

Enligt utredningens mening är de nuvarande anslagen till de enskilda

nykterhetsorganisationerna otillräckliga redan för den uppgift, som nu åvilar

dem. Utredningen framhåller, att den icke heller kan finna, att de förslag

till höjda statsbidrag, som framlagts av nykterhetskommittén, svarar mot

de krav på ökad upplysning och ökad propaganda för helnykterhet, som

ett nytt läge med stor sannolikhet kommer att ställa.

I likhet med nykterhetskommittén är utredningen angelägen betona, att

om en upplysnings- och ungdomsverksamhet, motsvarande den som nykter­

hetsorganisationerna nu bedriver, i sin helhet skulle bekostas av staten,

dessa kostnader skulle bli av helt annan storleksordning än för närvarande.

Skälet härtill är enligt utredningens mening främst det, att staten för att

vinna samma syftemål skulle nödgas investera större delen av de belopp,

som svarar mot den frivilliga insats i form av ekonomiska bidrag och arbete

som nykterhetsorganisationerna nu ställer till samhällets disposition. Utred­

ningen anför vidare:

Nykterhetskommittén har i sitt betänkande III (SOU 1952: 12, s. 70) en

uppställning över vissa nykterhetsorganisationers och samarbetsorgans eko­

nomiska förhållanden under verksamhetsåret 1949 (eller 1949/50). De sam­

manlagda utgifterna uppgår för nykterhetsorganisationernas del (IOGT,

NTO, SBF, NOV, Vita bandet och MHF) till 6 066 689 kronor och för

DKSN till 193 729 kronor, inalles 6 260 418 kronor. De sammanlagda stats­

bidragen för motsvarande organisationer under budgetåret 1949/50 uppgick

till 177 000 kronor. Av denna sammanställning framgår, såsom nykterhets-

kommitten också betonade, att statsanslagen utgjorde en mycket ringa del

av dessa samlade utgifter (cirka 3 procent). I de angivna beloppen ingår

vissa kostnader för några organisationers folkbildningsarbete, vartill kom­

mer belopp som avser helt interna föreningsangelägenheter och som därför

i detta sammanhang icke är helt relevanta. Trots denna reservation torde

det stå klart, att samhället hittills i hög grad utnyttjat nykterhetsrörelsens

rent frivilliga krafter.

I en särskild undersökning har utredningen begärt aktuella uppgifter om

de olika nykterhetsorganisationernas verksamhet och därvid sökt få en

uppfattning om hur mycket organisationernas egna medlemmar bidrar med

till verksamheten i form av medlemsavgifter, insamlade medel o. dyl. Upp­

gifterna hänför sig till kalenderåret 1952 eller budgetåret 1952/53. Enligt

de lämnade uppgifterna tillskjuter medlemmarna inom IOGT, NTO, SBF,

NOV, Vita bandet och MHF sammanlagt 5 473 480 kronor samt de till

DKSN anslutna samfunden 132 024 kronor. Enligt vad utredningen erfarit

ar dessa siffror beräknade i underkant, eftersom samtliga lokalavdelningar

inte insänder ekonomiska rapporter till centralorganisationen. Statsanslaget

var för budgetåret 1952/53 199 000 kronor, vilket utgör 3,5 procent av

vad organisationerna själva tillskjutit.

Nykterhetskommittén tillfogar i en analys av det nuvarande förhållandet

mellan statsstödet och organisationernas egen insats, att det icke vore orim­

ligt om staten med tanke på nykterhetsupplysningens betydelse övertoge

hela kostnaden för organisationernas upplysnings- och ungdomsverksamhet.

Särskilt mot bakgrunden av detta uttalande synes de av kommittén före­

slagna ökningarna anmärkningsvärt blygsamma.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

57

Utredningens förslag.

Det nuvarande riksstatsanslaget till Bidrag till undervisnings- och upp­

lysningsverksamhet för nykterhetens främjande är, sasom tidigare nämnts,,

uppdelat i särskilda av Kungl. Maj:t bestämda anslagsposter. Av dessa

hänför sig vissa poster till CFN:s verksamhet. 1953 års utredning har icke

haft att taga ställning till frågor, som berör denna sida av upplysnings­

verksamheten. Återstoden av anslagsposterna omfattar i huvudsak bidrag

till enskilda nykterhetsorganisationer och samarbetsorgan.

För vissa nykterhetsorganisationer är bidragsändamålet avgränsat till

speciella verksamhetsområden (upplysnings- och ungdomsverksamhet).

Nykterhetskommittén har — såsom tidigare framhållits föreslagit, att

samtliga anslag, som utgår direkt till vederbörande organisationer, i fram­

tiden skall tillkomma dem utan sådan avgränsning.

Mot tanken att statsmedlens användning icke bör fixeras till i detalj

bestämda ändamål synes enligt utredningens uppfattning mga principiella

invändningar kunna resas. Utredningen framhåller, att bättre möjligheter

att fullfölja verksamheten i växlande former utan tvivel torde erbjudas

organisationerna, om staten inte pa förhand i alltför hög grad a\ gränsar

verksamhetens inriktning. Arbetet bland yngre bör dock enligt utredningens

mening i framtiden bli en central uppgift. Utredningen anser emellertid,

att ett väsentligt ökat statsanslag bör lämnas i sådana former att organi­

sationerna genom bidragets konstruktion stimuleras till en aktivitet, inriktad

på nya arbetsområden.

I detta sammanhang berör utredningen frågan om särskilda bidrag till

organisationernas administrationskostnader, som behandlats i nykterhets­

kommitténs förslag och i utredningsdirektiven. Utredningen ansluter sig till

de i direktiven framförda synpunkterna, att statsbidraget till nykterhets-

organisationerna icke bör utformas så, att man av nykterhetsrörelsen ska­

par en mer eller mindre statlig organisation. Utredningen erinrar emellertid

om att staten för närvarande svarar för betydande andelar av organisations-

kostnaderna för andra folkrörelser, främst idrottsrörelsen och folkbildnings­

rörelsen. Utredningen påpekar, att erfarenheten synes ha visat, att de for­

mer i vilka angivna bidrag utgår, hittills icke betytt att dessa organisatio­

ner förlorat sin fria ställning. Därest det av nykterhetskommittén föreslagna

särskilda administrationsbidraget i realiteten bleve uppbyggt av vissa be­

stämda kostnader för avlöningar in. in., skulle dock framhåller utied-

ningen — sannolikt vissa risker föreligga för att statens engagemang i nyk­

terhetsrörelsen medförde en icke önskvärd byrakratisering.

Utredningen har utgående från dessa synpunkter övervägt en form

av bidragsgivning, som på en gång skulle avse att effektivisera organisa­

tionerna och stimulera dem till nya initiativ. Utredningen har därvid funnit,

att ett sådant syfte lättare skulle kunna uppnås, om anslaget delades upp

58

dels i ett grundbidrag till nykterhetsorganisationerna, dels i ett antal spe­

ciella bidrag för vissa nykterhetsfrämjande åtgärder, vartill liksom för

närvarande skulle komma bidrag till instruktörsverksamhet samt bidrag

till vissa övriga nyleterhetsfrämjandc ändamål.

Utredningen föreslår salunda, att i första hand ett särskilt grundbidrag

skall utgå till nykterhetsorganisationerna. Detta bidrag bör enligt utred­

ningen lämnas i så fria former som möjligt och tillgodose skiftande behov.

Utredningen hävdar, att det bör vara vederbörande organisations ensak,

om grundbidraget i huvudsak användes såsom bidrag till förvaltningskost­

nader eller om det förbrukas för särskilda stödåtgärder i nykterhetsfräm­

jande syfte, vilka åtgärder kanske kommer att även finansieras genom de

speciella bidragen. Utredningen säger sig vilja tydligt framhålla, att ansla­

gets konstruktion icke på någon punkt bör medföra framtida automatiska

åtaganden från statens sida.

Vid sidan av grundbidraget bör enligt utredningens förslag stöd lämnas

till nykterhetsorganisationerna genom speciella bidrag. Utredningen fram­

håller, att dessa bidrag förutsätter egna insatser från de bidragsberättigades

sida och sålunda skall ha karaktären av stimulansbidrag. Tanken med de

speciella bidragen är enligt utredningen i första hand att stimulera nykter­

hetsorganisationerna att i varierande former bedriva en utåt riktad upp­

lysnings- och propagandaverksamhet. För utredningen framstår det som

mindre rationellt, om ökade bidrag av denna art i alltför obundna former

ställes direkt till organisationernas förfogande. Utredningen understryker

att denna ståndpunkt främst dikteras av en förmodan, att de krav på för­

nyelse i aktivitet och inriktning, som ökade statsanslag givetvis ställer på

nykterhetsrörelsen, inte kan uppfyllas med en gång utan måste tillgodoses

successivt.

De föreslagna anslagsposterna till instruktörsverksamhet och till övriga

nykterhetsfrämjande ändamål behandlas i anslutning till följande redo­

görelse för bidragens konstruktion.

Grundbidraget. Det föreslagna grundbidraget bör enligt utred­

ningens mening utgå dels till enskilda nykterhetsorganisationer, dels till

DKSN, dels slutligen till vissa samarbetsorgan inom nykterhetsrörelsen

samt mellan nykterhetsrörelsen och andra organisationer. Utredningen an­

ser i första hand de organisationer bidragsberättigade, som namnges i gäl­

lande regleringsbrev (Kungl. Majrts beslut den 5 juni 1953). Utredningen

har dock funnit det befogat att därutöver vid fördelningen av grundbidra­

get även medräkna Svenska tullpersonalens helnykterhetsförbund och

Sveriges akademikers nykterhetsförbund. Principiellt bör emellertid enligt

utredningens uppfattning grundbidrag kunna tillfalla organisation, som i

framtiden av skolöverstyrelsen bedömes uppfylla villkor för sådant bidrag.

Med hänsyn till grundbidragets ändamål har utredningen funnit lämpligt

att i de fall så är möjligt lägga organisationernas registrerade antal vuxna

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

59

betalande medlemmar till grund för fördelningen. Utredningen finner doek

inte denna princip användbar för beräkning av grundbidrag till DKSN och

de särskilda samarbetsorganen och anför därvid:

DKSN är så tillvida egenartad, att denna organisation icke bildar egna

föreningar, utan de kristna samfundens lokala organ utgör DKSN:s arbets­

enheter. Utredningen föreslår därför, att denna sammanslutning tdldelas

grundbidrag med ledning av sadana data rörande verksamhetens omfatt­

ning, som är jämförbara med motsvarande uppgifter för de enskilda nyk-

terhetsorganisationerna. Omfattningen av den utåtriktade upplysningsverk­

samheten kan i detta avseende utgöra en grund för jämförelsen. Övriga

samarbetsorgan, som bör ifrågakomma för grundbidrag, torde med hänsyn

till sin speciella karaktär inte kunna jämställas med övriga sammanslut­

ningar, utan bör tilldelas ett grundbidrag, vars storlek får bedömas med

hänsyn till omfattningen av den verksamhet som bedrives.

I en särskild enquéte har utredningen begärt aktuella uppgifter om de

olika nykterhetsorganisationernas verksamhet. Av denna framgår, att de

enskilda nykterhetsorganisationernas och DKSN:s utgifter för administra­

tion, medlemsvård och därmed sammanhängande ändamål under budget­

året 1952/53 (eller kalenderåret 1952) uppgick till sammanlagt cirka 2,9

milj. kronor varav administrationskostnader (kontorskostnader, löner och

sammanträdeskostnader) cirka 1,6 milj. kronor och kostnader för med­

lemsvården (möteskostnader, program m. m.) cirka 1,3 milj. kronor.

Med utgångspunkt i de allmänna övervägandena rörande behovet av

statligt stöd till nykterhetsrörelsen och med ledning av nu redovisade utgif­

ter föreslår utredningen, att respektive andelar av grundbidraget till de en­

skilda nykterhetsorganisationerna och till DKSN för budgetåret 1954/55

sättes till 210 000 kronor och 40 000 kronor. För de övriga samarbetsorgan,

som för budgetåret 1953/54 erhållit bidrag, Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling, Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörel­

sen och fackföreningsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas samarbetskom-

mitté för nykterhetsfrågor, föreslår utredningen andelar av respektive

16 000, 15 000 och 10 000 kronor eller sammanlagt 41 000 kronor. Det

totala grundbidraget uppgår sålunda enligt utredningens förslag till 291 000

kronor.

Utredningen behandlar i fortsättningen principerna för fördelningen av

grundbidraget på de enskilda nykterhetssällskapen och anför därvid i hu­

vudsak följande.

Avgörande för fördelningen bör vara antalet betalande vuxna medlemmar.

Utredningen har ej funnit det lämpligt att föreslå, att vid fördelningen

avdelningar för barn medräknas, då stöd för verksamheten inom dessa avses

att i första hand utgå ur det nedan föreslagna speciella bidraget till nyktcr-

hetsfrämjande verksamhet för barn och ungdom. Som nedre åldersgräns

för medlemmarna i avdelningar för vuxna bör anses den inträdesålder som

för närvarande tillämpas inom olika organisationer. Frågor som i övrigt

kan uppkomma vid beräkningen av olika organisationers medlemsantal bör

Kungl. Maj:ts proposition nr loa.

60

skolöverstyrelsen avgöra. Med hänsyn till att medlemsantalet mellan olika

organisationer växlar mycket starkt skulle emellertid en direkt proportio-

nalitet medföra, att anslaget för de minsta organisationerna skulle bli helt

utan betydelse. Likaså skulle de organisationer, som endast omfattar några

tusen medlemmar, få ett i förhållande till sina kostnader otillräckligt be­

lopp. Å andra sidan står det klart, att en organisations kostnader per med­

lem sjunker med ett växande medlemsantal.

Utredningen har därför konstruerat en skala med successivt växande

intervaller, som medför att organisationerna får allt mindre bidrag, räknat

per medlem, ju större medlemsantalet är.

Jämförelsetalen för beräkning av grundbidragen framgår av följande

tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Medlemsantal

Jämförelsetal vid

grundbidragets för­

delning

Medlemsantal

!

-i

Jämförelsetal vid

grundbidragets för­

delning

— 1000

i

30 001— 34 000

» !

1001— 2 000

2

34 001—38 000

17

2 001— 3 000

3

38 001—42 000

18

j

3 001— 4 000

4

42 001— 46 000

19

4 001— 5 000

5

46 001— 50 000

20

5 001— 7 000

6

50 001— 55 000

21

7 001— 9 000

7

55 001— 60 000

22

9 001—11000

8

60 001— 65 000

23

11 001—13 000

9

65 001—70 000

24

13 001-15 000

10

70 001— 75 000

25

15 001—18 000

11

75 001— 81 000

26

18 001-21 000

12

81 001— 87 000

27

21 001-24 000

13

87 001— 93 000

28

24 001-27 000

14

93 001-99 000

29

27 001—30 000

15

99 001-105 000

30

I följande sammanställning (s. 61) har utredningen beräknat den pro­

centuella andel av det totala grundbidraget, som enligt de nyss redovisade

fördelningsgrunderna bör tillkomma varje enskild nykterhetsorganisation.

Utredningen papekar att vid en jämförelse mellan de bidrag, som beräknas

enligt denna tabell och de anslag som för närvarande utgår till olika orga­

nisationer, hänsyn bör tagas till att speciella bidrag kommer att vara till­

gängliga och kan komplettera grundbidragen.

De speciella bidragen. Utredningen föreslår, att som grundvill­

kor för de speciella bidragen bör gälla, att staten skall svara för högst 50

procent av totalkostnaden för de ifrågasatta åtgärderna. Återstående del av

kostnaderna bör enligt förslaget finansieras med organisationernas övriga in­

komster. Utredningen erinrar om att den icke anser hinder möta att grund­

bidraget tages i anspråk härför. Om skolöverstyrelsen skulle finna en plane­

rad aktion — samtidigt som den bedömes vara mycket betydelsefull från

Kungl. Maj:ts -proposition nr 155.

61

Organisation

Antal vuxna

medlemmar

Jämförelse­

tal enl. föreg.

tabell

Procentuell

andel av

grundbi­

draget

Godtemplarorden (IOGT) ........................................

91 785

28

23,4

|

Nationaltemplarorden (NTO) ....................................

30 755

16

13,3

Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) .........

43 828

19

15,9

Sveriges blåbandsförening (SBF) ............................

23 877

13

10,8

Sveriges godtemplares ungdomsförbund (SGU) ..

16 434

11

9,2

8 867

7

5,8

Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV) .........

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund

4 732

5

4,2

(SSUH) ......................................................................

5 726

6

5,0

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund (JHF) ....

5 660

6

5,0

Sveriges lärares nykterhetsförbund (SLN) .............

4 400

5

4,2

Sveriges polismäns helnykterhetsförbund (SPHF) ..

Svenska tullpersonalens helnykterhetsförbund

386

i

0,8

(STHF) ......................................................................

100

i

0,8

Svenska läkarnas nykterhetsförening .....................

88

i

0,8

Sveriges akademikers nykterhetsförbund .................

cirka 100

i

0,8

236 738

120

100,0

nykterhetssynpunkt — oskäligt betungande för organisationerna, bör dock

enligt utredningens mening överstyrelsen äga möjlighet att underställa

frågan Kungl. Maj:ts provning.

Utredningen förutsätter nämligen, att Kungl. Maj:t erhåller riksdagens

bemyndigande att i särskilda fall medgiva ett procentuellt högre bidrag.

Beträffande den del av de speciella bidragen, som avses utgå under över­

gångstiden, syntes den nyssnämnda 50-procentregeln icke böra gälla, varför

ett sådant bemyndigande borde givas generellt åt skolöverstyrelsen.

Utredningen anser, att stimulansbidragen i princip icke skall reserveras

blott för de organisationer, som åtnjuter grundbidrag. Det kan sålunda

tänkas, framhåller utredningen, att sammanslutningar utanför den egentliga

nykterhetsrörelsen i framtiden skall kunna påräkna statligt stöd för en

planerad nykterhetsfrämjande verksamhet, vilket emellertid inte innebär,

att från nykterhetssynpunkt mer eller mindre svårbedömbara aktioner

skall kunna stödjas på denna väg. Vid den nykterhetsupplysning, för vil­

ken statligt stöd från dessa bidrag kan sättas i fråga, bör^ enligt utred­

ningens uppfattning betydelsen av personlig avhållsamhet från de alkohol­

haltiga dryckerna framhållas.

För en bedömning av stimulansbidragens totalbelopp har utredningen

införskaffat vissa uppgifter om de enskilda nykterhetsorganisationernas och

DKSN:s utåtriktade verksamhet. Uppgifterna avser budgetåret 1952/53

eller kalenderåret 1952. De sammanlagda utgifterna för detta ändamål upp­

gick till cirka 3 milj. kronor, varav till upplysningsverksamhet (offentliga

62

möten, kurser, affischer, trycksaker m. m.) cirka 2,65 milj. kronor och till

ungdomsverksamhet (barnverksamhet, scoutverksamhet in. m.) cirka 0,35

milj. kronor.

De angivna beloppen ger enligt utredningens mening en viss föreställ­

ning om den nuvarande omfattningen av den verksamhet, som till bety­

dande del i fortsättningen bör stödjas genom speciella bidrag. Utredningen

tillägger att den i ett inledande avsnitt betonat, att det framtida behovet

av upplysningsverksamhet i alkoholfrågan och övriga nykterhetsfrämjande

åtgärder av sådan art, som stimulansbidragen avser att främja, blir mycket

starkare än för närvarande. Utredningen fortsätter:

Inom utredningen har olika meningar yppat sig rörande storleken av de

medelsanvisningar, som bör ställas till förfogande i form av speciella bidrag.

Å ena sidan har gjorts gällande att som riktpunkt för den ekonomiska in­

satsen i viss mån måste betraktas nykterhetskommitténs förslag. Å andra

sidan har hävdats, att de nuvarande anslagen och de av nykterhetskom­

mittén föreslagna vore otillräckliga redan för nuvarande uppgifter och att

ett slopande av motboken krävde eu avsevärt kraftigare intensifiering av

nykterhetsarbetet än denna kommitté räknat med. Frågan är svårbedöm­

bar. Utredningen har emellertid enat sig om att föreslå speciella bidrag å

sammanlagt 525 000 kronor, vilket belopp dock under budgetåret 1954/55

bör uppräknas med 300 000 kronor till 825 000 kronor. Det har nämligen

synts angeläget att under själva övergångstiden större resurser står till

förfogande för de åtgärder av olika slag, som då kan aktualiseras.

Utredningen övergår därefter till en redovisning av de särskilda ändamål,

för vilka de speciella bidragen får tagas i anspråk. Inalles föreslås fem olika

poster. Utredningen anför härom i huvudsak följande.

Vissa aktioner från nykterhetsorganisationernas sida torde kunna ske

gemensamt. Utredningen är emellertid angelägen understryka, att den här­

med inte avser att via statsbidragens utformning påverka nykterhetsrörel­

sens struktur, vilken vuxit fram från historiskt betingade förutsättningar.

Utredningen har emellertid vid sina överläggningar med företrädare för

nykterhetsorganisationerna erfarit, att en vidgad samverkan för vissa kon­

kreta mål bör kunna etableras. Den samordning, som det här kan bli fråga

om, torde i huvudsak komma att etableras genom samarbete mellan central­

organisationerna. För en samverkan på det lokala planet torde i regel

grundbidraget tas i anspråk. Fn samfälld verksamhet för exempelvis affisch­

propaganda, filmupplysning etc. synes vara en rationell ordning. Gemen­

samt arrangerade offentliga möten och diskussioner torde också resultera

i ökad effekt. Organisationernas möjlighet att planera och få till stånd

aktioner mot en större publik, insatser som t. ex. fordrar ett samarbete med

radio och tidningspress, bör också lättare kunna tillgodoses om en verksam­

het i detta syfte sker under så bred samverkan som möjligt. Utredningen

finner därför att ett särskilt bidrag bör utgå till samfälld upplysnings- och

propagandaverksamhet. För detta ändamål bör anvisas 100 000 kronor

jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av 100 000 kronor =

200 000 kronor.

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 155.

Kungl.

Maj:ts proposition

nr

155.

03

Såsom utredningen tidigare framhållit, bör upplysningsverksamhet inrik­

tad mot barn och ungdom fortfarande vara eu central uppgift för nykter­

hetsrörelsen. All erfarenhet inom nykterhetsarbetet har visat att det är

avsevärt lättare att påverka unga människor och att de vanor, som utbil­

dats i ungdomen, har en relativt stark benägenhet att bli bestående. Ut­

redningen vill i detta sammanhang erinra om att nykterhetskommittén i

sin ungdomsundersökning beträffande alkoholkonsumtionen kunnat konsta­

tera ett klart samband mellan tidig vanebildning och vid senare tidpunkt

oftare upprepad förtäring. Enligt nykterhetskommittén syntes det av vissa

skäl sannolikt, att ett sådant samband berodde på att alkoholvanorna blev

starkare och mera regelbundna ju längre tid de finge på sig att utvecklas.

Ehuru, såsom nykterhetskommittén själv framhåller, denna slutsats icke

har en obetingad giltighet, utgör emellertid de refererade iakttagelserna ett

mycket starkt motiv för en intensifierad nykterhetsfrämjande verksamhet

just bland ungdomen. Denna verksamhet kan varieras mycket rikt, och

utredningen vill icke genom särskilda föreskrifter binda en sådan verksam­

het i någon viss riktning. Utredningen önskar emellertid framhålla den

betydelse som en saklig och väl tillrättalagd upplysning har för ungdomar

framför allt i de tidigare tonåren. En vidgad kontakt med skolungdomen i

avgångsklasserna i form av konferenser och veckoslutskurser bör vara av

stor betydelse. En särskild anslagspost, ur vilken organisationerna kan få

stöd för sådana uppgifter, bör därför utgå till nykterhetsfrämjande verk­

samhet för barn och ungdom. Ett belopp av 225 000 kronor bör anvisas

för detta ändamål jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av

50 000 kronor — 275 000 kronor.

Upplysningsverksamheten på arbetsplatserna och sådan upplysningsverk­

samhet, som syftar på hemmen, har på senare år fått eu större omfattning.

Samarbetsorganet mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen samt

kvinnoorganisationernas samarbetskommitté har på dessa områden dragit

upp vissa riktlinjer för en fortsatt upplysningsverksamhet. En ny arbets­

form, som på senare år börjat tillämpas och som torde kunna bli ett viktigt

hjälpmedel i strävandena för ökad folknykterhet, är bildandet av nykter-

hetsgrupper på arbetsplatserna. Med hänsyn till att ungdomens alkohol­

vanor visat sig röna ett mycket starkt inflytande av de vuxnas regler i

familje- och sällskapslivet "bör en upplysningsverksamhet främjas, som

direkt tar sikte på hemmens möjligheter att förändra umgängeslivets mön­

ster. Utredningen finner att en ökad verksamhet av denna art bör stimule­

ras genom en särskild anslagspost, rubricerad upplysning i nykterhetsjrågan

på arbetsplatser och för hemmen. För detta ändamål bör anvisas ett belopp

av 75 000 kronor jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av

50 000 kronor = 125 OOO kronor.

Vissa av nykterhetsorganisationerna rekryteras från särskilda yrkeskate­

gorier. Av detta skiil är medlemsnumerären ofta relativt begränsad. De

yrkesbetonade nykterhetssammanslutningarna har emellertid i vissa av­

seenden en särskilt viktig uppgift. Man behöver bara peka på den roll som

läkare och lärare in. fl. spelar i detta sammanhang. Helt naturligt måste

emellertid grundbidragen till dessa organisationer med hänsyn till medlems­

antal in. in. bli relativt begränsade. Det synes utredningen därför angeläget

att den speciella publikationsverksamhet, som vissa mindre organisationer

bedriver och som far tillmätas en särskilt stor betydelse, ges ett rimligt

stöd. I princip bör givetvis bidrag av denna karaktär stå till alla organisa­

tioners förfogande. Utredningen vill emellertid framhålla alt publicerings-

anslaget icke bör disponeras för sådana periodiska skrifter, som en rad nykterhetsorganisationer själva utger. Utredningen föreslår sålunda att en särskild anslagspost av 50 000 kronor utgår till publiceringsverksamhet i alkoholfrågan jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat tillägg av 50 000 kronor = 100 000 kronor.

De av nykterhetskommittén föreslagna speciella bidragen till upplys­ ningsverksamhet bland militärpersonal och sjömän samt de av kommittén föreslagna bidragen till nykterhetsupplysning bland de studerande vid uni­ versitet och högskolor bör enligt utredningens mening icke särskiljas i spe­ ciella anslagsposter. Å andra sidan finner utredningen särskilt viktigt, att nykterhetsarbete bland de nu nämnda kategorierna kommer till stånd i ökad omfattning och i enlighet med de riktlinjer som nykterhetskommittén dragit upp. Utredningen vill särskilt understryka vad nykterhetskommittén anfört beträffande militärtjänstgöringens betydelse för utformningen av den manliga ungdomens alkoholvanor. Nya former för nykterhetsarbetet och upplysningsverksamheten bör här kunna prövas. Med stor sannolikhet kommer ett förändrat nykterhetspolitiskt läge att aktualisera ytterligare objekt för denna typ av propagandaverksamhet inom särskilda befolk- ningskategorier. Särskilt betydelsefullt är t. ex. nykterhetsarbetet bland motorförare.

I detta sammanhang vill utredningen anknyta till vad den tidigare anfört beträffande möjligheterna för organisationer utanför den egentliga nykter­ hetsrörelsen att erhålla stöd för en nykterhetsfrämjande verksamhet. Ett exempel på en sådan organisation utgör Sällskapet Länkarna, som enligt utredningens mening bör kunna erhålla bidrag för sin verksamhet.

För skilda bidragsändamål av nu beskriven art bör en särskild anslagspost uppföras. Anslagsposten kan lämpligen rubriceras upplysningsverksamhet bland, speciella befolkningskategorier och för ändamålet bör anvisas ett belopp av 75 000 kronor jämte ett för budgetåret 1954/55 beräknat till- lägg av 50 000 kronor = 125 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Instruktörsbi dragen. Såsom framgår av den tidigare redogö­ relsen föreslog nykterhetskommittén att det nuvarande antalet instruk­

törer inom nykterhetsorganisationerna borde ökas från 12 till 19. Nykter- hetsorganisationerna själva hade enligt en i nykterhetskommitténs betän­ kande III återgiven uppgift föreslagit sammanlagt 29 instruktörer.

Det av nykterhetskommittén föreslagna antalet synes utredningen täm­ ligen väl avvägt. Å andra sidan har det vid utredningens överläggningar med organisationernas företrädare framkommit, att behov föreligger att ytterligare vidga instruktionsverksamheten inom sammanslutningar som står utanför nykterhetsrörelsen. Utredningen, som finner ett sådant initia­ tiv beaktansvärt, vill därför för sin del föreslå att statsbidrag för nästkom­ mande budgetår utgår till sammanlagt 22 instruktörer. Av detta bidrag föreslår utredningen att ett belopp, motsvarande statsbidrag för två instruk­ törer, ställes till CFN:s förfogande. Detta belopp bör enligt utredningens mening helt reserveras för instruktionsverksamhet inom sammanslutningar utanför nykterhetsrörelsen, och först i den mån sådan sammanslutning er­ bjuder sig att svara för återstoden av instruktörskostnaderna bör nu ifråga-

65

varande statsbidrag kunna anlitas. Utredningen framhåller, att av dessa

två instruktörer en lämpligen bör kunna anlitas för instruktionsverksam-

liet inom idrottsrörelsens och motororganisationernas verksamhetsområden.

Fördelningen av de övriga 20 instruktörerna mellan olika organisationer och

samarbetsorgan föreslås ankomma på skolöverstyrelsen, varvid bör tillses

att i synnerhet inom de större organisationerna någon instruktör avdelas

för att speciellt ägna sig åt barn- och ungdomsverksamhet.

Instruktionsverksamheten anses i fortsättningen såvitt möjligt böra sam­

ordnas. Utredningen föreslår att det skall åvila skolöverstyrelsen att minst

två gånger om året sammankalla instruktörerna för gemensam planläggning

av arbetet.

Beträffande bidragets storlek anser utredningen, att den av nykter­

hetskommittén föreslagna höjningen från hälften till två tredjedelar av

kostnaderna är väl avvägd. Då det för effektiv instruktions verksamhet är

nödvändigt, att kvalificerade krafter kan ställas till förfogande, föreslår

utredningen att statsbidraget till varje instruktör utgår med två tredjedelar

av årslönen, dock högst 10 000 kronor. Därmed säger sig utredningen, sär­

skilt med hänsyn till de nu föreslagna höjningarna av nykterhetsanslaget

i dess helhet, icke ha velat föreslå, att staten i fortsättningen skall ikläda

sig hela kostnaden för vissa instruktörer.

För de rese- och traktamentskostnader som sammanhänger med instruk­

törernas verksamhet finner utredningen lämpligt, att ett särskilt bidrag —

principiellt konstruerat såsom ett stimulansbidrag — utgår. Utredningen

beräknar att instruktörernas arbetsdagar i samband med resor kommer att

uppgå till cirka 200. För detta antal dagar beräknar utredningen ett stats­

bidrag av 3 600 kronor, vilket genomsnittligt bör täcka resekostnaderna för

billigaste färdsätt samt därutöver en viss andel av erforderliga traktaments­

kostnader. Utredningen föreslår därför, att bidrag till resekostnader och

traktamenten utgår till varje instruktör med högst 18 kronor per redo­

visad arbetsdag, under vilken instruktören under minst åtta timmar vistats

utanför sin tjänstgöringszon (jämför 1 § allmänna resereglementet), dock

högst med 3 600 kronor för helt budgetår.

Det sammanlagda statsbidraget för här berörda instruktörsverksamhet

uppgår sålunda enligt utredningens förslag till (22X10 000+22X3 600=)

299 200 kronor.

Ö v r i g a ända m å 1. För uppehållande av internationella byrån i

Lausannc för alkoholismens bekämpande utgår för närvarande en särskild

anslagspost av 6 000 kronor. Då utredningen ej har haft att överväga denna

anslagspost uppföres den i utredningens kostnadsberäkningar med oför­

ändrat belopp.

Liksom för närvarande bör enligt utredningens mening en särskild an­

slagspost stå till Kungl. Maj:ts disposition. Utredningen föreslår, att denna

anslagspost för nästa budgetår höjes från 12 000 kronor till 25 000 kronor.

5 —- Bihang till rik.idu.gens protokoll 195\. 1 samt Nr 155.

K-ungl. Maj.ts proposition nr 155.

66

Vissa administrativa f r å g o r. Utredningen berör även frå­

gan om anslagsfördelningen och anför därvid i huvudsak följande.

För närvarande fastställer Kungl. Maj:t på förslag av skolöverstyrelsen

de särskilda anslagsposter som skall utgå ur det av riksdagen beviljade

anslaget. Enligt utredningens mening bör den av Kungl. Maj:t bestämda

anslagsspecifikationen i fortsättningen koncentreras till dels det totala

grundbidrag som förut nämnts, dels de övriga anslagsposter som därutöver

bör ingå i totalanslaget. Själva fördelningen av de speciella bidragen och

bidragen till instruktörsverksamhet bör enligt utredningens mening åvila

den myndighet, som närmast har att svara för överinseendet av nykter-

hetsundervisningen och nykterhetsupplysningen, d. v. s. skolöverstyrelsen.

Jämväl grundbidraget bör i princip fördelas på samma sätt.

Den förenkling av det administrativa förfarandet, som den föreslagna

ordningen innebär, bör göra det möjligt för den anslagsfördelande myndig­

heten att bättre kunna tillgodose skiftande behov av nykterhetsfrämjande

åtgärder. Själva grundbidraget bör, liksom de nuvarande anslagen, utbeta­

las till organisationerna med hälften i början av budgetåret och med åter­

stoden vid det nästföljande kalenderårets ingång. De speciella bidragen

bör emellertid utbetalas först på ansökan och tillgodose konkret redo­

visade behov. Sådan ansökan bör åtföljas av plan över och kostnadskalkyl

för den planerade verksamheten. Arten av den här diskuterade verksam­

heten innebär emellertid att vissa aktioner kan beräknas bli fullföljda i

etapper och därigenom kommer att sträcka sig över flera budgetår. Med

hänsyn härtill vill utredningen föreslå, att hela anslaget göres till reserva­

tionsanslag och att de inom anslaget fördelade anslagsposterna får karak­

tären av särskilda reservationsanslag. De som tilldelats grundbidrag, spe­

ciella bidrag eller bidrag till instruktörsverksamhet, skall ställa sig till

efterrättelse de anvisningar rörande statsbidragens användning, som skol­

överstyrelsen kan finna påkallade. Givetvis bör också för varje budgetår

en redovisning tillställas skolöverstyrelsen rörande användningen av bevil­

jade stimulansbidrag och bidrag till instruktörsverksamheten, vilka redo­

visningar vid budgetårets slut på lämpligt sätt bearbetas och samman­

föres av skolöverstyrelsen samt överlämnas till Kungl. Maj:t, om möjligt

i samband med de årliga anslagsäskandena. Någon mera detaljerad redovis­

ning för användningen av grundbidraget bör däremot icke påfordras.

Kravet på noggrann beräkning av grundbidragen och på en så ändamåls­

enlig fördelning som möjligt av stimulansbidragen och bidragen till instruk-

tionsverksamhet motiverar enligt utredningens mening, att något nykter­

hetsrörelsen närstående organ infogas som instans vid fördelningen omedel­

bart under skolöverstyrelsen. Detta organ bör vara rådgivande och yttra

sig dels över nykterhetsorganisationemas årliga anslagsäskanden, dels över

framställningar om anslag ur stimulansbidragen. Utredningen har övervägt

olika, alternativ till en sådan lösning. Det har därvid befunnits lämpligt att

CFN tilldelas en sådan uppgift både med hänsyn till förbundets centrala

ställning i fråga om nykterhetsupplysning och till den halvstatliga karaktär

som förbundet avses få i framtiden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155.

Sammanfattande kostnadsberäkningar.

Det av utredningen föreslagna riksstatsanslaget för nästa budgetår kan

sammanfattas på följande siitt. Utredningen förutsätter att anslag, som

berör CFN, kommer att anvisas under särskild anslagsrubrik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

67

Bidrag till vissa nykterhetsfrämjande åtgärder, reservations­

anslag ................................................................................................ 1 446 200

1.

Grundbidrag till nykterhetsorganisationer m. fl

....................................................

A. Bidrag till enskilda nykterhetsorganisationer............................. 210 000

B. Bidrag till DKSN....................................................................................... 40 000

C.

Bidrag till vissa samarbetsorgan.......................................................... 41 000

a) Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling 16 000

b) Kommittén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen

och fackföreningsrörelsen.................................................... 15 000

c) Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykter-

hetsfrågor.................................................................................10 000

2.

Speciella bidrag

....................................................................................................................

A. Samfälld upplysnings- och propaganda­

verksamhet .................................................... ... 100 000 "1" 100 000 — 200 000

B. Nykterhetsfrämjande verksamhet för

barn och ungdom............................................. 225 000 + 50 000 — 275 000

C. Upplysning i nykterhetsfrågan på arbets­

platser och för hemmen................................ 75 000 -f- 50 000 = 125 000

D. Publiceringsverksamhet i alkoholfrågan .

50 000

4-

50 000 = 100 000

E. Upplysningsverksamhet bland speciella

befolkningskategorier.................................... 75 000 + 50 000 — 125 000

3.

Bidrag till instruktörer

A. Bidrag till avlöning av instruktörer....................................................................

B. Bidrag till instruktörernas rese- och traktamentskostnader ...................

4.

Bidrag till internationella byrån i Lausanne

........................................

5.

Till Kungl. Maj:ts disposition

....................................................................................

291 000

825 000

220 000

79 200

6 000

25 000

Enligt utredningens förslag bör det i fortsättningen ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa storleken dels av det såsom punkt 1 upptagna grund­

bidraget, dels av de under punkterna 2 A—E, 3 A—B, 4 och 5 upptagna

posterna. Fördelningen av grundbidraget på de under punkten 1 A—C

redovisade organisationerna och samarbetsorganen föreslås skola åvila skol­

överstyrelsen.

I förhållande till riksstaten för innevarande budgetår innebär utredningens

förslag för budgetåret 1954/55 en kostnadsökning med 1 124 900 kronor.

Yttranden.

Utredningens promemoria har över lag fått ett gynnsamt mottagande.

I huvudsak tillstyrkes förslagen eller också lämnas de utan erinran. Vissa

remissinstanser, som i allt väsentligt ställt sig positiva, förordar emellertid

en generösare bidragsgivning än utredningen rekommenderat. Medicinal­

styrelsen framhåller såsom särskilt värdefullt, att de föreslagna statliga

68

åtgärderna icke syftar till en ökad byråkratisering av verksamheten. Kon­

trollstyrelsen finner den formella utformningen och det föreslagna admi­

nistrerandet av anslaget väl avvägda och anser uppdelningen i grundbidrag

och speciella bidrag välfunnen. Sveriges nykter hetsvänners landsförbund

hälsar med största tillfredsställelse utredningens uppslag, att de speciella

bidragen även skall stå öppna för andra än nykterhetsorganisationerna.

Denna tanke vinner också uttryckligt erkännande av skolöverstyrelsen,

kontrollstyrelsen och Centralförbundet för nykterhetsundervisning.

Den föreliggande utredningen lämnar enligt socialstyrelsens uppfattning

icke tillräcklig vägledning för ett bedömande av skäligheten av de före­

slagna bidragens storlek. Socialstyrelsen framhåller emellertid att en i

detta sammanhang betydelsefnll upplysning är uppgiften, att nykterhets-

organisationernas sammanlagda utgifter för verksamheten uppgår till så

högt belopp, över sex milj. kronor, att statens bidrag även efter den före­

slagna kraftiga höjningen skulle komma att stanna vid något över 19 procent

av de sammanlagda kostnaderna under det första året och vid något under

16 procent under de efterföljande åren. Socialstyrelsen finner icke denna

proportion vara anmärkningsvärt hög i betraktande av värdet för det all­

männa av dessa organisationer och deras verksamhet. Socialstyrelsen beto­

nar att nykterhetsorganisationerna i icke ringa omfattning tager sig an

nykterhets vår dens klienter och i många fall lyckas erbjuda dem en lämplig

miljö. I sin egenskap av tillsynsmyndighet för nykterhetsvården säger sig

socialstyrelsen därför icke ha anledning att motsätta sig förverkligandet av

de i promemorian framlagda förslagen.

Statskontoret, som icke funnit anledning till erinran mot den principiella

uppläggningen av bidragssystemet, framhåller att det undandrager sig

ämbetsverkets bedömande, huruvida en så väsentlig ökning av det statliga

bidraget inom den behandlade sektorn av den nykterhetsfrämjande verk­

samheten är oundgängligen påkallad. Statskontoret uttalar vidare, att det

framlagda förslaget uppenbarligen måste ses mot bakgrunden av de åtgär­

der i övrigt, som av statsmakterna anses böra vidtagas för att på annat

sätt finansiellt stödja de nykterhetspolitiska strävandena vid ett slopande

av motbokssystemet.

Tjänstemännens centralorganisation anser att den av utredningen föreslag­

na utgiftsökningen ur allmänna statsfinansiella synpunkter bör undvikas.

Centralorganisationen framhåller att stödet åt nykterhetsorganisationerna

bör avvägas i samband med stödet åt övriga organisationer och folkrörelser,

som på olika områden bedriver upplysnings- och ungdomsverksamhet. Av

principiella skäl avstyrker centralorganisationen mera omfattande statliga

bidrag till folkrörelsernas och de frivilliga organisationernas allmänna verk­

samhet.

Grundbidraget. Skolöverstyrelsen framhåller, att den föreslagna

normen för fördelningen av grundbidragfet synes bli alltför oförmånlig för

Kungl.

ii

Iaj:ts proposition nr 155.

69

vissa små organisationer, även om hänsyn tages till att speciella bidrag

kommer att vara tillgängliga. Skolöverstyrelsen nämner i detta samman­

hang SSUII, SLN och Svenska läkarnas nykterhetsförening samt anför

härom i huvudsak följande.

Överstyrelsen har funnit, att samtliga de organisationer, som för inne­

varande budgetår åtnjuter statsbidrag till sin verksamhet, får i grund­

bidrag ett högre belopp än det för innevarande budgetår utgående anslaget

utom de tre nyss nämnda organisationerna. SSUH har för budgetåret

1953/54 ett statsbidrag av 13 500 kronor, medan det beräknade grundbidra­

get enligt utredningens förslag skulle uppgå till 5 procent av 210 000 kro­

nor = 10 500 kronor. SLN har för samma budgetår ett statsbidrag av 12 600

kronor och beräknas i grundbidrag erhålla 4,2 procent av 210 000 kronor =

8 820 kronor. Motsvarande siffror för Svenska läkarnas nykterhetsförening

är 7 500 kronor och 0,8 procent av 210 000 kronor = 1 680 kronor. Med

en sådan kraftig minskning av det belopp, som bland annat är avsett att

täcka vissa organisationskostnader, torde dessa organisationer icke kunna

uppehålla sin nuvarande verksamhet, och de torde ej heller kunna utöka

bidraget genom att ansöka om medel ur de speciella bidragen, då som vill­

kor för att erhålla bidrag ur dessa i regel föreslås gälla, att den anslags-

sökande organisationen skall betala hälften av kostnaderna för den plane­

rade aktionen med sina övriga inkomster (inberäknat grundbidraget). Över­

styrelsen utgår ifrån att de framlagda förslagen icke skall innebära minskad

medelstillgång för någon nykterhetsorganisation och föreslår därför för­

bättrat stöd åt organisationer av här ifrågavarande slag i samband med

behandlingen av de speciella bidragen.

Skolöverstyrelsen framhåller vidare, att liknande synpunkter gäller vissa

samarbetsorgan. Med hänsyn till det anförda och den förändring av pen­

ningvärdet, som skett sedan år 1950, föreslår överstyrelsen, att Sveriges

nykterhetssällskaps representantförsamling, Kommittén för samarbete mel­

lan fackföreningsrörelsen och nykterhetsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas

samarbetskommitté för nykterhetsfrågor tilldelas respektive 18 000, 20 000

och 15 000 kronor i grundbidrag. Slutligen yrkar skolöverstyrelsen, i anslut­

ning till ett av överstyrelsens

konsulent för nykterlietsundervisning

fram­

lagt förslag, att det totala grundbidraget höjes från 291 000 kronor till

350 000 kronor.

Centralföi-bundet för nykterlietsundervisning

betonar vikten av att den

organisatoriska apparaten inom nykterhetsrörelsen är så stark som möjligt

och förordar därför en ökning av grundbidraget med 25 procent. Vidare

anser CFN att Svenska frisksportförbundet bör betraktas som en nykter-

hetsorganisation och berättigas till grundbidrag, även om nykterhetsarbe­

tet icke är en huvudsaklig del av detta förbunds verksamhet. I yttrandet

framhålles, att frisksportförbundets medlemmar numera måste avlägga eu

förbindelse att avstå från alkoholhaltiga drycker på samma sätt som gäller

för vanliga nykterhetsorganisationer. CFN upplyser också, att frisksportför­

bundet är anslutet till CFN och Sveriges nykterhetssällskaps representant­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

70

församling, samt framhåller att förbundet den 1 januari 1953 hade 4 012

medlemmar och sålunda enligt utredningens principer för beräkning av

grundbidrag borde erhålla jämförelsetalet 5. CFN föreslår på nu anförda

skäl, att det totala grundbidraget ökas till (291 000+72 750+11 025=)

i runt tal 375 000 kronor.

Sveriges nykterlietsvänners landsförbund anför beträffande de mindre

organisationerna och samarbetsorganen liknande synpunkter som skolöver­

styrelsen. Landsförbundet föreslår också, att Svenska frisksportförbundet,

såsom en av landsförbundets medlemsorganisationer, berättigas till grund­

bidrag. Av detta skäl och då den av utredningen föreslagna summan

210 000 kronor för de enskilda nykterhetsorganisationerna synes landsför­

bundet alltför låg mot bakgrunden av de uppgifter, som skulle tillgodoses,

föreslås en höjning av nämnda belopp till 250 000 kronor.

Landsförbundet finner även en motsvarande uppräkning av DKSN:s

grundbidrag motiverad och hemställer, att detta bidrag sättes till 50 000

kronor. Slutligen föreslår landsförbundet, att Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling, Kommittén för samarbete mellan fackförenings­

rörelsen och nykterhetsrörelsen samt Kvinnoföreningarnas samarbetskom-

mitté för nykterhetsfrågor tilldelas respektive 20 000, 25 000 och 20 000

kronor i grundbidrag. Landsförbundets förslag innebär en höjning av det

totala grundbidraget till 365 000 kronor.

En höjning av bidragen till de båda samarbetskommittéerna rekommen­

deras även av Systembolagens förtroendenämnd.

Landsorganisationen berör förhållandet mellan grundbidraget och de spe­

ciella bidragen och säger därom bland annat:

Man kan på goda grunder utgå ifrån att de organisationer, som kan

komma i fråga att erhålla grundbidrag, har tillräcklig ambition och initiativ­

kraft att de inte behöver särskilda stimulansbidrag i sin nykterhetsfräm-

jande verksamhet. Att det bör finnas medel för prövning av nya metoder

är en sak, men att lägga huvudvikten vid detta kan leda till en onödig

tröghet och eftersläpning i arbetet. Det synes landsorganisationen närmast

som proportionerna mellan grundbidragen och de speciella bidragen borde

vara de omvända.

Landsorganisationen framhåller vidare, att Kommittén för samarbete

mellan fackföreningsrörelsen och nykterhetsrörelsen är särskilt viktig, dels

med tanke på att verksamheten riktar sig mot arbetsplatserna, dels därför

att samarbetskommittén med sin upplysningsverksamhet vänder sig till vår

största socialgrupp. Enligt landsorganisationens mening bör en ökning av

i första hand grundbidraget till detta samarbetsorgan ske inom ramen för

utredningens totaläskanden.

Kooperativa förbundet, som finner det av utredningen äskade total­

beloppet fullt försvarligt, ställer sig principiellt tveksam till utredningens

förslag om grundbidrag, som automatiskt skulle utgå till vissa organisa­

tioner. Förbundet är av den åsikten, att det är av allmänt intresse att stat

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

71

och kommun bidrager till lösningen av de ideella folkrörelsernas medlems-

vårdsproblem, men enligt förbundet torde detta bättre ske genom att så­

dana åtgärder vidtas, att samlings-, studie- och expeditionslokaler med

tillhörande utrustning ställes till förfogande till låga priser och där så ax-

möjligt för gemensamt bruk.

Sveriges lärares nykterhetsförbund förordar, att vid beräkning av grund­

bidrag hänsyn jämväl tages till de olika förbundens uppgifter och betydelse

som opinionsbildare. Förbundet framhåller, att lärarna innehar en nyckel­

ställning, och anför vidare:

Det torde vara viktigt att värna om en helnykter grupp bland lärarna

och att ce denna grupp möjlighet att arbeta för att hjälpa hela skolan att

verka för undervisning i alkoholfrågan. Det torde inte vara svårare att ge

SLN ett bidrag utan att räkna i proportion till medlemsantalet an t. ex.

DKSN eller samarbetskommittéerna. Man torde också kunna framhalla,

att det bör vara ändå viktigare, att staten bereder möjlighet för verksamhet

bland lärarna än t. ex. bland de kristna samfunden, vars medlemmar i regel

är absolutister.

De speciella bidragen. I vissa yttranden förordas en modifika­

tion av utredningens regler för de speciella bidragen. Skolöverstyrelsen finner

det föreslagna grundvillkoret — att organisationerna själva skall svara för

50 procent av totalkostnaden för de ifrågasatta åtgärderna — i huvudsak

godtagbart men hemställer om generellt bemyndigande att, därest över­

styrelsen så finner skäligt, bevilja bidrag med högre procentsats. Skolöver­

styrelsen hänvisar därvid till vad den anfört beträffande vissa mindre orga­

nisationer. Rörande det ifrågasatta bemyndigandet uttalar skolöversty­

relsen, att bidrag i fall, där överstyrelsen bedömer en planerad aktion sär­

skilt betydelsefull och den initiativtagande organisationen icke har möjlighet

att tillskjuta medel själv, skulle få utgå med 100 procent.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund rekommenderar likaledes en

uppmjukning av den föreslagna regeln och anför därom i huvudsak följande.

De flesta av dessa mindre organisationer — detta gäller bland annat

SSUH, SLN och Svenska läkarnas nykterhetsförening — fullgör var pa

sitt område mycket betydelsefulla uppgifter, vilka under de närmaste åren

säkerligen kommer att bli alltmer markerade. Den regel om tillskott pa

50 procent till kostnaderna från den egna organisationen för att komma i

åtnjutande av dylikt bidrag, som i de flesta fall torde vara en riktig princip,

skulle emellertid sätta de nu nämnda organisationerna i ett mycket prekärt

läge. För SSUII med dess unga medlemmar, i regel utan egen inkomst och

följaktligen med starkt begränsade möjligheter att betala medlemsavgifter,

skulle regelns tillämpning medföra särskilt stora svårigheter. Utredningen

förutsätter visserligen, att Kungl. Maj:t pa skolöverstyrelsens förslag skulle

kunna dispensera från regeln. Denna dispens bör dock användas i betydligt

större utsträckning än kommittén synes förutsätta och beträffande de nu

nämnda organisationerna göras generell. Det torde dessutom vara en onödig

omgång att överlämna åt Kungl. Maj:t att behandla ilrägavarande dispens­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

72

ärenden. Enligt landsförbundets mening är det tillfyllest, om skolöversty-

relsen pa GFN:s förslag beslutar i dispensärenden, liksom skolöverstyrelsen

en ^ förslaget, med vilket landsförbundet vill instämma, har att besluta

om tordelnmgen av övriga anslagsposter.

Med i huvudsak samma motivering förordas en sådan jämkning även

av Centralförbundet för nykterhetsundervisning, Sveriges lärares nykter­

hetsförbund och Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund. En­

ligt centralförbundets uppfattning skulle avsevärda praktiska olägenheter

vara förknippade med eu obligatorisk regel om att endast Kungl. Maj:t

kan medgiva undantag från grundvillkoret om organisationernas egna in­

satser.

Utredningens uppdelning av de speciella bidragen på särskilda ändamål

och de föreslagna beloppen lämnas i huvudsak utan erinran. I några yttran­

den granskas emellertid förslagen på dessa punkter mera ingående. Kon­

trollstyrelsen framhåller, att upplysningsverksamheten på arbetsplatserna

utgör ett av de mest verksamma medel, som står till buds i strävandena

att nå hyfsade alkoholvanor och ökad folknykterhet. I yttrandet betonas

att stora befolkningsgrupper, som eljest icke alls eller blott indirekt kommer

i kontakt med nykterhetsrörelsen och dess appeller, härigenom kan nås för

en direkt påverkan. En dylik påverkan kan enligt kontrollstyrelsens me­

ning förväntas bli upptagen så mycket mera positivt som den kommer från

den egna fackorganisationen och under förmedling av egna förtroendemän

och arbetskamrater. Kontrollstyrelsen anser vidare att upplysningsverk­

samhet av detta slag kan läggas på en bredare bas och i förekommande

fall rikta sig främst mot missbruket. Vidare sägs det i yttrandet:

Vid bedömningen av de förevarande problemen torde man nämligen en-

Jlgt. kontrollstyrelsens mening icke böra bortse från det förhållandet att

malsattmngen för den rena avhållsamhetspropagandan ter sig dogmatisk

och främmande för stora delar av vårt folk på ett sätt, som kan motverka

dess syften. En realistisk syn på förhållandet kräver därför, att dessa

grupper erhalla en nykterhetsupplysning, som för dem blir verklighets-

betonad och vars målsättning är acceptabel. Dessa synpunkter gälla givet­

vis nykterhetsarbetet över huvud taget men torde‘kanske lättast kunna

i godoses genom den nykterhetsupplysning, som kan bedrivas genom sam-

arbetskommitten mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen.

For att tillgodose enbart de angelägnare behoven syntes enligt kontroll­

styrelsens mening den föreslagna anslagsposten för detta ändamål —

12o 000 kronor, varav 50 000 kronor såsom särskild förstärkning under bud­

getåret 1954/55 — böra minst tredubblas. Kontrollstyrelsen anser sig icke

kunna föreslå en motsvarande minskning av de belopp, som utredningen

specificerat för andra ändamål, och förordar därför en ökning av total­

anslaget med 250 000 kronor. Detta tillskott borde helt reserveras för upp­

lysningsverksamhet på arbetsplatserna. Därest eu sådan ökning emellertid

icke skulle anses möjlig, håller kontrollstyrelsen före, att en omfördelning

Kungl. May.ts -proposition nr loa.

73

allvarligt bör övervägas. Kontrollstyrelsen understryker i detta samman­

hang, att det av ämbetsverket förordade beloppet — 375 000 kronor första

budgetåret och 325 000 kronor per budgetår i fortsättningen — därvid synes

utgöra ett minimum med hänsyn till arbetsfältets omfattning och betydelse.

Systembolagens förtroendenämnd anför synpunkter av principiellt samma

innebörd som kontrollstyrelsens och förordar en höjning av det belopp, som

avsetts för upplysningsverksamhet på arbetsplatserna och för hemmen.

Socialstyrelsen framhåller att frågan om anslag till Sällskapet Länkarna

— vilken sammanslutning enligt utredningens förslag föreslås bil berättigad

att erhålla stöd ur de speciella bidragen — även upptagits av nykterhets-

nämndssakkunniga i deras den 19 november 1953 avgivna förslag. På där

anförda skäl anser socialstyrelsen, att spörsmålet om statens understöd till

denna organisation närmare hör samman med frågan om statens åtaganden

förande kostnaderna för nvkterhetsvården än med frågan om bidrag till

upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande.

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund anser, att avgränsningen mellan

de olika posterna inom gruppen speciella bidrag inte bör vara så stramt

genomförd som utredningen synes önska. Enligt landsförbundets mening

bör en uppkommande besparing pa någon av posterna få disponeras för

återstående ändamål.

Landsförbundet understryker särskilt vikten av ordentligt tillmätta bi­

drag för nykterhetsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom och för

upplysning i nykterhetsfrågan pa arbetsplatserna.

Sveriges lärares nykterhetsförbund föreslår att skolöverstyrelsen får dis­

ponera ett anslag av 100 000 kronor per budgetår för bidrag till åtgärder

av annat slag än som inrymmes under de föreslagna rubrikerna A—E. För­

bundet motiverar sitt förslag med befarade svårigheter att för eget vidkom­

mande få del av de speciella bidragen.

Utredningens förslag om ett särskilt för budgetåret 1954/55 beräknat

tillskott till de speciella bidragen (300 000 kronor) kommenteras endast i

ett fåtal yttranden och bedömes därvid något olika. Kontrollstyrelsen fin­

ner förslaget synnerligen välbetänkt med hänsyn till angelägenheten av ett

intensifierat nykterhetsarbete såväl före som omedelbart efter övergången

till ett friare försäljningssystem. Centralförbundet för nykterlietsundervis-

ning ifrågasätter om icke den föreslagna förstärkningen lämpligen borde

uppföras som en särskild post, ur vilken bidrag finge utgå till sådan verk­

samhet, som vore av speciell betydelse vid övergången. Landsorganisationen

hänvisar till att en särskild kommitté varit sysselsatt med frågan om lämp­

liga åtgärder i nykterhetsfrämjande syfte under övergångstiden och anser,

att ifrågavarande belopp bör avvägas med hänsyn till denna kommittés

rekommendationer.

Instruktörsbidragen. I huvudsak tillstyrkes utredningens för­

slag rörande instruktörsverksamheten. Några remissinstanser förordar eu

Kunrjl. Maj:ts 'proposition nr 155.

74

jämkning av bidragsnormer.na till förmån för vissa mindre organisationer.

I ett par yttranden anföres betänkligheter mot den föreslagna konstruk­

tionen.

Skolöverstyrelsen föreslår att bbLH och SLN får instruktörslönerna

helt täckta av statsmedel, dock med högst 15 000 kronor för varje instruk­

tör. Överstyrelsen åberopar till stöd härför samma skäl, som anförts med

avseende å grundbidraget. Konsulenten för nykterhetsundervisning fram­

håller i sitt yttrande till skolöverstyrelsen, att nu nämnda organisationer

hittills haft halvtidsanställda instruktörer men att det vore värdefullt om

dessa organisationer kunde få heltidsanställda befattningshavare med samt­

liga lönekostnader täckta av statsmedel. Centralförbundet för nykterhets­

undervisning finner det icke troligt, att SSUH skall kunna bidraga med

den del av instruktörens lönekostnad, som överstiger det föreslagna stats­

bidraget av 10 000 kronor. Centralförbundet förordar därför, att stats­

bidrag i detta fall får utgå med hela lönekostnaden. I yttrandet betonas

vidare, att SLN:s instruktör har den betydelsefulla uppgiften att lämna

lärarkåren instruktion om skolans nykterhetsundervisning och att till be­

fattningen därför bör knytas en lärare med lämpliga kvalifikationer. Av

dessa skäl föreslår centralförbundet, att statsbidrag i enlighet med nykter­

hetskommitténs förslag utgår till hela lönen.

Även Sveriges nykterlietsvänners landsförbund förordar att nu ifråga­

varande instruktörer liksom hittills far sina löner helt täckta av statsmedel,

ehuru den statliga insatsen enligt landsförbundets mening bör maximeras

till 15 000 kronor för varje instruktör.

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund hemställer att stats­

bidrag må utgå till förbundets instruktör med hela lönen, dock högst

15 000 kronor. Sveriges lärares nykterhetsförbund hemställer att ett bidrag

av 20 000 kronor lämnas till en heltidsanställd instruktör inom förbundet

samt att förbundet därjämte berättigas söka bidrag till rese- och trakta-

mentskostnader enligt de av utredningen föreslagna normerna.

Föislaget att ett belopp, motsvarande statsbidrag för två instruktörer,

skall ställas till Centralförbundets för nykterhetsundervisning förfogande

för instruktionsverksamhet inom sammanslutningar utanför nykterhets­

rörelsen lämnas allmänt utan erinran. Centralförbundet finner förslaget väl

motiverat men hyser viss tvekan beträffande kravet att vederbörande orga­

nisation skall tillskjuta återstoden av instruktörskostnaderna. Centralför­

bundet föreslår en formulering, varav skulle framgå, att vederbörande sam­

manslutning i regel måste erbjuda sig att svara för överskjutande kostnader.

Enligt statskontoret — som i övrigt lämnat utredningens enskilda förslag

utan erinran — kan tillräckliga skäl näppeligen anses föreligga för att höja

det till instruktörsverksamheten för nykterhetsupplysning utgående bidra­

get från hälften till tva tredjedelar av kostnaderna för instruktörernas

avlönande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

75

Kooperativa förbundet ställer sig principiellt tveksamt till mstruktors-

bidragens utformning och säger härom:

I direktiven för utredningen uttalas farhågor för att vissa av organisa­

tionernas funktionärer, som anställes med hjälp av statsmedel, i verk lg-

heten skall bli statstjänstemän. I stället forordas, att uistruktorerna anstal-

les pa kort tid, ett eller högst två år. Utredningen har föreslagit att staten

endast skall bidraga med två tredjedelar av lonen. Styrelsen ifragasatter

huruvida icke bidrag till instruktörsverksamheten i stallet för lönebidrag

skulle kunna utgå i form av bidrag knutna till den av instruktörerna be­

drivna verksamheten, och sålunda ställas i relation till studiecirkelverksam­

hetens omfattning, utåtriktad mötesverksamhet etc. I sa fall skulle sadan

verksamhet, som berör organisationernas inre arbete icke bekostas av stats­

medel, medan staten för utåtriktad verksamhet skulle ha möjlighet att

vissa fall överta hela kostnaden.

Övriga ändamål, administrativa frågor, m. m. Frågan

om bidrag till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekam­

pande har, såsom tidigare omnämnts, icke prövats av utredningen. Skolöver­

styrelsen hemställer, på förslag av konsulenten för nykterhetsundermsning,

att ifrågavarande bidrag liöjes från 6 000 kronor till 12 000 kronor I motive­

ringen anföres, att byrån kommit under ny ledning, vilket resulterat i en

fruktbärande utvidgning av verksamheten. Av samma skäl forordar aven

Sveriges nykterhetsvänners landsförbund en höjning av nu avsedda bidrag

och föreslår att detta fastställes till 9 000 kronor.

Beträffande den av utredningen föreslagna samordningen av instruktörer­

nas verksamhet framhåller skolöverstyrelsen, att de planerade instruktörs-

konferenserna sannolikt kommer att pågå ett par dagar och att de darfor

bör förläggas till exempelvis en folkhögskola i Stockholms närhet. Sko -

överstyrelsen anför vidare att överstyrelsen därvid kommer att vidkännas

utgifter för vissa omkostnader, varför medel, förslagsvis 1 000 kronor, borde

anvisas för ifrågavarande ändamål. Skolöverstyrelsen understryker i detta

sammanhang, att utgifterna för deltagarnas resor och uppehälle bor bestri­

das av det föreslagna bidraget till instruktörernas rese- och traktaments-

kostnader.

Skolöverstyrelsen anmäler i sitt yttrande, att överstyrelsen vid tidigare

tillfällen föreslagit en höjning av arvodet åt konsulenten for nykterhets-

undervisningen. I yttrandet anföres v idare.

Det arvode, som nu utgår per budgetår, 2 600 kronor, ar lagt redan

med konsulentens nuvarande åligganden. Om de har aktuella iorslagen

genomföres, kommer de ärenden, som konsulenten har att taga del av

och yttra sig över, att väsentligt öka i antal. Vidare kommer ett genon -

förande av förslagen att för konsulenten medföra en utvidgad rådgivnings­

verksamhet. Med hänsyn härtill finner överstyrelsen det angelaget, att

konsulentens arvode höjes till 4 500 kronor. Aven

för

överstyrelsens de

medför förslagen eu ökad arbetsbörda, och överstyrelsen återkommer, dares

det visar sig erforderligt, härtill i sina årliga anslagsaskanden.

76

Utredningens förslag beträffande anslagets administration, innebärande

bland annat att CFN infogas såsom instans omedelbart nnder skolöver­

styrelsen, godtages allmänt. Skolöverstyrelsen finner den föreslagna ord­

ningen lämplig men understryker, att CFN härvid skall vara ett råd­

givande organ, som har att yttra sig över framställningar om anslag ur de

speciella bidragen och om nykterhetsorganisationernas årliga anslagsäskan-

den. Centraljörbundet för nykterhetsundervisning tillstyrker likaledes den

föreslagna proceduren. Centralförbundet tillägger emellertid att frågan om

detta arbete för förbundets vidkommande blir så krävande, att det förut­

sätter en ökning av arbetskraften utöver vad förbundet hemställt om i sitt

yttrande över nykterhetskommitténs betänkande III, icke kan bedömas

utan närmare erfarenheter. Sveriges nykterhetsvänners landsförbund under­

stryker, att den förstärkning av CFN, som nykterhetskommittén föreslagit,

och den förankring av förbundets styrelse hos både staten och nykterhets-

organisationerna, som nykterhetskommittén förutsätter, bör vara ett vill­

kor för att CFN skall kunna åtaga sig dessa nya uppgifter.

Socialstyrelsen betonar att nykterhetsvården i sin verksamhet är starkt

beroende av stöd från den allmänna opinionen. I yttrandet nnderstrykes

betydelsen av att gemene man äger någon kännedom om alkoholismens

uppkomstbetingelser, om förutsättningarna för bättring av missbrukaren

och om nykterhetsvårdens terapeutiska verksamhet. I fortsättningen anför

socialstyrelsen:

Endast med stöd av en i dessa avseenden upplyst allmänhet är det

mojugt att finna ett verksamt försvar mot den rådande ansvarslösa in-

stallnmgen till alla slag av alkoholmissbrukare, vilken yttrar sig i bjudande

och trugande av alkoholdrycker på den som för sitt eget bästa och för

andras skull i stallet borde avhållas från även det minsta bruk av alkohol

1 den man den allmänna upplysningsverksamheten i alkoholfrågan över

nuvud taget kan gora sig hörd av den stora allmänheten bör det därför

vara angelaget för den att söka komma till rätta med denna till sina verk­

ningar asociala uppfattning om hur den alkoholbegivne bör bemötas. Ett

annat värdefullt resultat av en på detta sätt inriktad upplysningsverksam-

het kan antagas bliva, att kontakt härigenom vinnes med personer även

utantor nykterhetsrörelsen som äro lämpliga såsom frivilliga medarbetare

i nykterhetsvården i egenskap av övervakare och familjevårdsgivare.

Enligt socialstyrelsens mening skulle en framgångsrik miljöterapi av alko­

holmissbrukare i många fall vara mycket vansklig utan medverkan från

nykterhetsorganisationernas sida. Socialstyrelsen framhåller emellertid, att

det icke utan fog kan sägas, att dessa insatser skulle kunna bli än mera

valfardsbrmgande, om organisationerna visade större psykologisk förståelse

och hänsynstagande till de särskilda problemen för alkoholmissbrukare, som

söker sig till nykterhetsrörelsen. Avslutningsvis finner socialstyrelsen önsk­

värt, att de föreslagna kraftigt höjda bidragen kommer att medföra en

mera konkret inriktning av organisationernas upplysningsverksamhet och

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

77

medlemsvård samt att vid fördelningen av bidragen hänsyn kan tagas till

i vilken mån detta önskemål blivit tillgodosett.

Svenska nykterhetsvårdsjörbundet fäster i sitt yttrande uppmärksam­

heten på den informationsverksamhet, som bedrives av kommunala nykter-

hetsnämnder. Förbundet framhåller, att nykterhetsrörelsen på många orter

och icke minst i vissa större städer är så svagt företrädd, att den icke ensam

kan bära upp en allsidig information rörande alkoholproblemen. Förbundet

anför vidare:

I sitt yttrande över 1944 års nykterhetskommittés betänkande har social­

styrelsen bland annat uppdragit vissa riktlinjer för statens understöd till

kommunala nykterhetsnämnder, och därvid tagit ställning till fragan vilka

kostnader, som bör vara statsbidragsberättigade. Styrelsen anior därvid att

kostnader för av nämnderna anordnade föreläsningar om nykterhetsyarden

och för annan information i nykterhetsfrågan till allmänheten eller till

exempelvis skolungdom icke bör vara understödsberättigade, enar statens

understöd till upplysningsverksamheten bör utgå i annan ordning, förbun­

det kan icke dela den uppfattning, som kommit till uttryck i nyssnämnda

utlåtande Det torde verka mera stimulerande for namnderna om deras

upplysningsverksamhet får bli statsbidragsberättigad på samma satt som

Övriga kostnader. Föreskrift kan meddelas om att en nykterhetsnamnd, som

ämnar bedriva upplysningsverksamhet, skall inhämta länsnykterhetsnamn-

dens godkännande av planen samt söka samarbete med nykterhetsorgam-

sationer i orten. Förbundet hemställer att nu berörda fråga uppmarksammas

vid utformande av villkoren för statsbidrag till nykterhetsupplysnmg eller

till de kommunala nykterhetsnämnderna.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 155.

Departementschefen.

I likhet med nykterhetskommittén och 1953 års utredning är jag ange­

lägen understryka den betydelsefulla insats som nykterhetsrörelsen hittills

utfört icke blött i folknykterhetens intresse utan även till det allmänna

bildningsarbetets fromma. Såväl nykterhetskommittén som 1953 ars ut­

redning har framhävt de svårigheter, som nykterhetsorganisationerna för

närvarande har att kämpa med. Båda sakkunnigberedningarna har före­

slagit, att det allmänna i fortsättningen skall övertaga en väsentligt storre

del av organisationernas samlade kostnader för upplysningsverksamheten

i alkoholfrågan än som hittills täckts av statsbidrag. Med hänsyn till att

denna verksamhet utan tvivel kan betraktas som samhällsgagnande och

särskilt med tanke på att ett ändrat nykterhetspolitiskt läge accentuerar

betydelsen av en stark nykterhetsrörelse, är jag beredd att tillstyrka av­

sevärt ökade statliga insatser i syfte att bereda nykterhetsorganisationerna

gynnsammare arbetsbetingelser.

1953 års utredning, som överarbetat nykterhetskommitténs förslag iöi an­

de stödet åt nykterhetsorganisationerna, synes mig ha kommit fram till

ett väl avvägt bidragssystem. Problemet att bereda organisationerna erfor­

78

derlig ekonomisk hjälp för en bättre medlemsvård och en på samma gång

intensifierad utåtriktad verksamhet har bildat utgångspunkten för utred­

ningens arbete. Förslaget om grundbidrag och speciella bidrag, som åter­

speglar problemets nyssnämnda båda sidor, torde vara ägnat att effektivi­

sera organisationerna och uppmuntra dem att pröva nya vägar i det nyk-

terhetsfrämjande arbetet. Jag anser därför, att bidragsgivningen bör utfor­

mas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Med hän­

syn bland annat till vad som anförts vid remissbehandlingen har jag dock

på enstaka punkter funnit skäl att föreslå vissa jämkningar.

Beträffande grund bidragets användning och principerna för

dess fördelning godtager jag utredningens riktlinjer. Jag vill därvid särskilt

understryka utredningens uttalande, att bidragets konstruktion icke bör

medföra framtida automatiska åtaganden från statens sida.

Ehuru i nagra yttranden vissa motiv anförts för en ökning av det före­

slagna grundbidragets totalbelopp, anser jag mig dock icke kunna till­

styrka högre medelsanvisning än utredningen föreslagit. Därest skolöver­

styrelsen finner, att annan organisation än de av utredningen uppräknade

bör tillerkännas grundbidrag, torde vederbörande organisations andel få

beräknas inom ramen för det totala grundbidraget. Vad beträffar Kommit­

tén för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och fackföreningsrörelsen och

Kvinnoföreningarnas samarbetskommitté för nykterhetsfrågor samt Sve­

riges nykterhetssällskaps representantförsamling har utredningen såsom

grundbidragsandelar uppfört de av nykterhetskommittén föreslagna totala

bidragsbeloppen. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har på­

yrkats en uppräkning av nämnda grundbidragsandelar. Jag vill emellertid

i detta sammanhang framhålla, att utredningens förslag på berörda punk­

ter måste ses mot bakgrunden av hela bidragssystemet, genom vilket möj­

lighet till speciella bidrag även för nyssnämnda organ skulle komma att

öppnas.

Vad beträffar grundvillkoret för de speciella bidragen _ att

staten skall svara för högst hälften av totalkostnaden för de ifrågasatta

nykterhetsfrämjande åtgärderna — anser jag utredningens förslag godtag­

bart som norm. Pa grund av vad som anförts i åtskilliga yttranden be­

träffande vissa mindre organisationers svårigheter att åstadkomma den

erforderliga motprestationen finner jag dock en uppmjukning av dispens-

regeln motiverad och förordar samtidigt att den föreslagna proceduren för­

enklas. I huvudsaklig överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen i sitt

yttrande rekommenderat föreslår jag, att överstyrelsen erhåller generellt

bemyndigande att i fall, där överstyrelsen bedömer en planerad åtgärd

särskilt betydelsefull och den initiativtagande organisationen icke befin-

nes ha möjlighet att bestrida hälften av kostnaderna, bevilja bidrag med

högre andel. Därvid bör, om synnerliga skäl härtill föreligger, skolöversty­

relsen kunna medgiva bidrag med belopp motsvarande hela den ifrågasatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

79

kostnaden. Jag tänker därvid i första hand på Svenska läkarnas nykter­

hetsförening, Sveriges lärares nykterhetsförbund och Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbund.

Mot vad utredningen föreslagit beträffande de speciella bidragens upp­

delning på särskilda anslagsposter har jag intet att erinra. Kontrollstyrel­

sen har i sitt yttrande påyrkat en väsentlig höjning av den föreslagna

anslagsposten till upplysning i nykterhetsfrågan på arbetsplatser och för

hemmen. Jag anser mig emellertid icke böra förorda någon ytterligare me­

delsanvisning för de speciella bidragsändamålen utöver den av utredningen

föreslagna anslagsramen och är icke heller beredd att utan närmare erfa­

renheter om bidragsgivningens utfall tillstyrka, att de enskilda anslagspos­

terna avväges på annat sätt än som utredningen rekommenderat.

Utredningen har föreslagit, att anslagsmedlen till de speciella bidragen

skall kunna utnyttjas för nykterhetsfrämjande åtgärder även av andra

sammanslutningar än sådana organisationer som tillhör nykterhetsrörel­

sen. Tanken har mötts med gillande, och jag finner även för egen del upp­

slaget värdefullt. Med anknytning till vad utredningen uttalat i detta sam­

manhang vill jag emellertid framhålla, att betydelsen av personlig avhåll-

samhet från de alkoholhaltiga dryckerna bör vid varje åtgärd av detta slag

klart komma till uttryck. Detta bör gälla även om den ifrågasatta kam­

panjens omedelbara syfte skulle vara en allmän hyfsning av alkohol­

sederna.

Såsom exempel på sådan sammanslutning utanför de egentliga nykter-

hetsorganisationerna, som bör kunna erhålla stöd genom de speciella bidra­

gen (i detta fall anslagsposten till upplysningsverksamhet bland speciella

befolkningskategorier), anger utredningen Sällskapet Länkarna. Jag får i

detta sammanhang nämna, att chefen för inrikesdepartementet inom kort

torde komma att anmäla frågan om vissa anslag till nykterhetsvården

m. m. Därvid torde även spörsmålet om ett särskilt stöd till Sällskapet

Länkarna komma att behandlas. Ehuru jag i princip icke anser mig böra

undantaga nu berörda sammanslutning från möjligheten att komma i åt­

njutande av speciella bidrag för ändamål, som godkännes av skolöversty­

relsen, anser jag dock att frågan om bidrag till organisation av denna art

närmast hör samman med nykterhetsvården.

Svenska nykterhetsvårdsförbundet har i sitt yttrande berört frågan om

de kommunala nykterhetsnämndernas upplysningsverksamhet. Förbundet

anser, att denna verksamhet bör bli statsbidragsberättigad pa samma sätt

som övrig verksamhet. Med anledning härav vill jag framhålla, .att de av

utredningen föreslagna och av mig tillstyrkta anslagsposterna till speciella

bidrag — de enda poster som i förevarande sammanhang synes kunna

komma i fråga — enligt min mening icke bör disponeras för bidrag till

kommunala organ. De kommunala nykterhetsnämndernas upplysnings­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

80

verksamhet torde, i den mån så befinnes lämpligt, stimuleras och utveck­

las under Centralförbundets för nykterhetsundervisning medverkan.

L trednmgens förslag beträffande stödet åt instruktörsverk­

samheten finner jag i huvudsak godtagbart. Jag vill dock förorda

vissa ändringar i bidragskonstruktionen samt ett annat administrativt för­

farande vid fördelningen av bidragen än det utredningen föreslagit.

Enligt utredningens förslag skall statsbidrag till varje instruktör utgå

med två tredjedelar av årslönen, dock högst 10 000 kronor, varjämte bidrag

till resekostnadsersättning och traktamente åt instruktörerna föreslås skola

utgå enligt särskilda regler. Mot utredningens förslag i sistnämnda del har

jag intet att erinra. Förslaget beträffande bidrag till lönekostnaderna inne­

bär, att staten vid en årslön ej överstigande 15 000 kronor bisträcker med

två tredjedelar av denna och vad en högre lön med en proportionellt mindre

andel. Enligt min mening är en årslön av 15 000 kronor för hög såsom en

allmän riktpunkt för bidragsgivningen. För egen del förordar jag, att nu

avsett bidrag skall utgå med tre fjärdedelar av årslönen, dock högst 9 000

kronor. Av skäl som anförts vid remissbehandlingen föreslår jag, att Sve­

riges läraies nykterhetsförbund och Sveriges studerande ungdoms helnyk­

terhetsförbund erhåller lönekostnaderna för vardera en instruktör, i den

män årslönen för vederbörande ej överstiger 12 000 kronor, helt täckta med

statsmedel. Häröver bör bidrag till resekostnadsersättning och traktamente

åt dessa bada instruktörer kunna utga enligt av mig förut godtagna regler.

Enligt min mening är det av synnerlig vikt, att instruktörsverksamheten

icke byråkratiseras. Med hänsyn därtill och i anslutning till vad som an­

förts i utredningens direktiv på denna punkt förordar jag, att instruktör

för nykterhetsupplysning, som avlönas med bidrag av statsmedel, i regel

icke må förordnas för längre tid än tre år.

I detta sammanhang får jag även nämna, att jag vid anmälan senare

i dag av fiagan om anslag till främjande av ungdomens föreningsliv och

fi itidsverksamhet torde fa taga ställning till vässa rekommendationer

rörande bland annat meritvärdering av instruktörs- och konsulentbefatt­

ningar inom det nykterhetsfrämjande och ungdomsvårdande arbetet.

Enligt utredningens förslag skall tva av de föreslagna 22 instruktörs-

bidragen på vissa villkor ställas till Centralförbundets för nykterhetsun­

dervisning förfogande och de övriga 20 instruktörsbidragen fördelas av

skolöverstyrelsen enligt vissa riktlinjer. Jag förordar emellertid, att det i

stället skall ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöversty­

relsen fördela samtliga 22 instruktörsbidrag. Med hänsyn till vikten av att

instruktörernas verksamhet i större omfattning än hittills kan inriktas på

speciella områden — exempelvis på arbetsplatserna — anser jag det moti­

verat, att fyra — alltså två mer än vad utredningen tänkt sig — av de

föreslagna 22 instruktörsbidragen reserveras för verksamhet utanför nykter-

hetsorganisationerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

81

Vad jag i det föregående föreslagit medför, att anslagsposten till bidrag

till avlöning av instruktörer bör uppföras med (20 X 9 000 + 2 X 12 000

+ 22 X 3 600 =) 283 200 kronor.

Jag biträder utredningens förslag beträffande anslagsspecifikationen och

medelsdispositionen med i det föregående särskilt angivna jämkningar.

Likaså tillstyrker jag, att Centralförbundet för nykterhetsundervisning in­

fogas såsom en rådgivande instans under skolöverstyrelsen i frågor, som rör

bidrag till nykterhetsfrämjande åtgärder.

Jag tillstyrker också den av utredningen föreslagna höjningen av anslags­

posten till Kungl. Maj:ts disposition från 12 000 kronor till 25 000 kronor.

Anslagsposten till bidrag till internationella byrån i Lausanne för alko­

holismens bekämpande, vilken anslagspost av utredningen uppförts med

oförändrat belopp, anser jag av skäl som anförts av bland annat skolöver­

styrelsen böra något höjas. Jag föreslår därför, att anslagsposten uppräknas

med 3 000 kronor till 9 000 kronor. Jag anser mig också böra tillstyrka

skolöverstyrelsens yrkande om en särskild medelsanvisning för samordnan­

det av instruktörsverksamheten och föreslår att 1 000 kronor anvisas för

detta ändamål. Detta belopp bör uppföras som en särskild anslagspost. Vi­

dare föreslår jag — i anledning av ett av skolöverstyrelsen framställt yr­

kande — att arvodet till konsulenten för nykterhetsundervisning höjes med

1 000 kronor till 3 600 kronor.

Under åberopande av det anförda föreslår jag, att de av utredningen an­

givna anslagsposterna och anslagsposten till samordning av instruktörs­

verksamheten för nästa budgetår uppföres: anslagsposten till grundbidrag

till nykterhetsorganisationer in. fl. med 291 000 kronor, anslagsposterna

till speciella bidrag med (200 000 -j- 275 000 + 125 000 + 100 000 -j-

125 000 =) 825 000 kronor, anslagsposten till bidrag till instruktörer

med 283 200 kronor, anslagsposten till samordning av instruktörsverk­

samheten med 1 000 kronor, anslagsposten till bidrag till internationel­

la byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande med 9 000 kronor och

anslagsposten till Kungl. Maj:ts disposition med 25 000 kronor. Samman­

lagt uppgår nämnda anslagsposter till ett belopp av 1 434 200 kronor. I

anslutning härtill får jag erinra om att av nyss angivna anslagsposter till

speciella bidrag, tillhopa 825 000 kronor, ett sammanlagt belopp av 300 000

kronor avser en tillfällig förstärkning för nästa budgetår.

Det nuvarande arvodet till skolöverstyrelsens konsulent för nykterhets­

undervisning utgår ur den i överstyrelsens avlöningsanslag ingående an­

slagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t. Vid beräkningen av denna anslagspost i årets statsverksproposition

har förutsatts bland annat, att arvodet till nämnde konsulent skall för näs­

ta budgetår utgöra 2 600 kronor. Med hänsyn till att anslagsposten är be­

tecknad såsom förslagsvis torde emellertid hinder icke böra möta att ett

6 — Bihang till riksdagens protokoll 195/f. 1 sand. Nr 1,16.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

till 3 GOO kronor förhöjt arvode till konsulenten för nästa budgetår bestri- des ur angivna anslagspost.

I enlighet med utredningens förslag bör anslagsmedlen till här avsedda nykterhetsfrämjande åtgärder anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag. Jag förordar, att anslaget — med avvikelse från den av utredningen före­ slagna benämningen — uppföres under rubriken: Bidrag till nykterhets- organisationer m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de föreskrifter rörande anslagsdispositionen, som kan erfordras.

Kungl. May.ts proposition nr 155.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att en professur i teoretisk alkoholforskning skall inrättas vid karolinska medikokirurgiska institutet vid tidpunkt, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock tidigast från och med den 1 juli 1955;

b) till Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsundervisning för budgetåret 1954/55 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett reservationsanslag av 760 000 kro­ nor;

c) till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för bud­ getåret 1954/55 under riksstatens åttonde huvudtitel an­ visa ett reservationsanslag av 1 434 200 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Maj: t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvi­ sar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Agnes Magnusson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155.

83

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning ............................................................................................... •••

*

Forskningens, undervisningens och upplysningens roll i den framtida

nylcterhetspolitiken ..................................................................................... 5

1944 års nykterhetskommitté..................................................................... 5

1953 års utredning ..................................................................................... 1

Yttranden..................................................................................................... ®

Departementschefen .................................................................................. H

Alkoholforskning ............................................................................................ 12

Nuvarande förhållanden............................................................................ 12

Tidigare förslag.......................................................................................... 12

Nykterhetskommittén .............................................................................. 15

Yttranden.................................................................................................... 1^

Departementschefen .................................................................................. 20

Undervisning i alkoholfrågan........................................................................ 23

Nuvarande bestämmelser ........................................................................ 23

Nykterhetskommittén .............................................................................. 23

Yttranden.................................................................................................... 26

Departementschefen .................................................................................. 28

Upplysning i alkoholfrågan ...................................................................... 00

Centralförbundet för nykterhetsunder vis­

ning: Verksamhet .............................................................. 30

Nuvarande förhållanden .................................................................... 30

Nykterhetskommittén ........................................................................ 32

Yttranden........................................................................................... 36

Departementschefen ............................................................................ 37

Centralförbundet för nykterhetsundervis-

n i n g: Organisation ............................................................ 38

Nuvarande förhållanden .................................................................... 38

Nykterhetskommittén ........................................................................ 39

Yttranden.............................................................................................. 40

Departementschefen ............................................................................ 44

Nykter hets organisationerna ...................................... 46

Nuvarande bidrag................................................................................ 46

Tidigare förslag.................................................................................... 47

1953 års utredning................................................................................ 53

Yttranden.............................................................................................. 37

Departementschefen ............................................................................ 11

Hemställan...................................................................................................... 32