Prop. 1954:162
('angående psykologiskt försvar m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
1
Nr 162.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående psykologiskt
försvar m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
På grundval av betänkande avgivet av kommittén för utredning om det psykologiska försvaret framlägges i propositionen förslag om organisation och verksamhet för ett svenskt psykologiskt försvar. Under krig avses frågor angående det psykologiska försvaret skola handläggas av en statens upp- lysningscentral. För de förberedande åtgäi’der, som bör vidtagas på detta område redan i fred, föreslås, att en särskild beredskapsnämnd för det psy kologiska försvaret anknytes till inrikesdepartementet. Medel för nämn dens verksamhet för nästa budgetår äskas under inrikesdepartementets av lönings- och omkostnadsanslag, varjämte ett särskilt anslag upptages för arvoden åt nämndens ledamöter m. m.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 162.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 195i.
N är varande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
stats
råden
S
köld
, Z
etterberg
, T
orsten
N
ilsson
, S
träng
, E
ricsson
, A
nders
son
, N
orup
, H
edlund
, P
ersson
, H
jälmar
N
ilson
, L
indell
, N
ordenstam
.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1950 till
kallade dåvarande chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg,
sex sakkunniga för att verkställa utredning rörande erforderliga anord
ningar för tryggande av en god psykologisk beredskap och framlägga därav
föranledda förslag. De sakkunniga, som antog benämningen kommittén
för utredning om det psykologiska försvaret, utgjordes av dåvarande lands
hövdingen Conrad Jonsson, dåvarande andre redaktören Allan Hernelius,
sektionschefen i försvarsstaben, överste Gustaf-Fredrik von Rosen, chef
redaktören och ledamoten av riksdagens andra kammare Frans Severin,
verkställande direktören i AB. Ervaco Folke Stenbeck och verkställande
direktören i Tidningarnas Telegrambyrå, överste Olof Sundeil. Åt Jons
son uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Sedan
Jonsson begärt och erhållit entledigande från uppdraget att vara ledamot
av utredningen, förordnades den 2 oktober 1951 landshövdingen Eije Moss
berg att i Jonssons ställe vara ledamot tillika ordförande.
Kommittén avgav den 27 april 1951 förslag till provisorisk organisation
av statlig verksamhet för tryggande av god psykologisk beredskap in. in.
Sedan detta förslag varit ute på remiss, lät chefen för inrikesdepartementet
till kommittén överlämna samtliga remissvar för att tagas under över
vägande vid fullgörande av kommittéuppdraget. Den 1 september 1953
avlämnade kommittén sitt huvudbetänkande, kallat »Psykologiskt försvar»
(SOU 1953: 27).
Kommittén söker i betänkandet klarlägga, vilka åtgärder som i olika
hänseenden kan vara nödvändiga för att trygga befolkningens motstånds-
anda under ett krig. Kommittén har funnit det ligga utanför utrednings
uppdragets ram att behandla de speciella problem, som i detta hänseende
3
uppstår för krigsmaktens del, och har därför inriktat sitt arbete på för hållanden, som rör befolkningen i dess helhet eller ensamt civilbefolk ningen. Kommittén har ägnat särskild uppmärksamhet åt nyhetstjänsten under krig liksom åt den allmänna, av krigsförhållandena betingade infor mations- och upplysningsverksamheten till den svenska allmänheten. I betänkandet behandlas även frågan om åtgärder för den återhållsamhet vid publicering, som kräves av säkerhetsskäl. Ett särskilt område för ut redningen har slutligen gällt upplysnings- och propagandaverksamhet till utländsk opinion.
I betänkandet belyses främst den verksamhet, som under krig, vari riket är indraget, blir nödvändig på de olika områden utredningen haft att behandla. Kommittén ger förslag till grunddragen av en krigsorganisa tion samt till de åtgärder under fred, som är nödvändiga för att säker ställa, att erforderlig verksamhet i krig skall kunna komma till stånd. I fråga om åtgärder för tryggande av en härdig motståndsanda har kom mittén dock uppmärksammat även den verksamhet, som behöver utövas under fred.
Över betänkandet har yttranden avgivits av: överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser, statistiska central byrån, statskontoret, överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens upplysningsbyrå, skolöversty relsen, telegrafstyrelsen, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, statspolisintendenten, svenska psykologsamfundet, AB Radiotjänst, svenska tidningsutgivareför- eningen, publicistklubben, svenska journalistförbundet, AB Tidningarnas telegrambyrå, svenska bokförläggareföreningen, svenska boktryckareför eningen, föreningen Sveriges filmproducenter, svenska försäljnings- och reklamförbundet, auktoriserade annonsbyråers förening, svenska institutet, exportföreningen och svensk-internationella pressbyrån, svensk-amerikanska nyhetsbyrån, Sveriges exportförening, centralkommittén folk och försvar, frikyrkliga studieförbundet, KFUK:s och KFUM:s studieförbund, studieför bundet medborgarskolan, arbetarnas bildningsförbund, landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation, svenska arbetsgivareför eningen, Sveriges lantbruksförbund, kooperativa förbundet, Sveriges köp mannaförbund, riksförbundet landsbygdens folk, yrkeskvinnors samarbets- förbund, högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdomsförbund, svenska landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsför bund, föreningen svensk fackpress, teatrarnas riksförbund, Sverige-Amerika stiftelsen och Fredrika-Bremerförbundet.
Yttrandena är genomgående positiva med talrika instämmanden i betän kandets synpunkter på huvudlinjerna för det psykologiska försvarets verk samhet. De invändningar, som görs, avser vanligen endast organisatoriska frågor.
Kungi. Maj.ts proposition nr 162.
Jag kommer att i det följande först ta upp frågan om behovet av ett psykologiskt försvar. Därefter ämnar jag behandla riktlinjerna för det psykologiska försvarets verksamhet under krig och förslaget till krigs organisation för att sluta med frågan om åtgärder i fred.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
I. Behovet av psykologiskt försvar.
Kommittén.
Psykologisk krigföring.
I ett inledande avsnitt av sitt betänkande anger kommittén vad den menar med psykologisk krigföring och psykologiskt försvar samt redo gör för de former, vari detta slags krigföring uppträder och de medel som begagnas. Kommittén anför härvid i huvudsak följande.
De förändringar, som samhället genomgått i modern tid, har icke endast i grunden förändrat den militära krigföringen, de har också skapat sådana betingelser, att den psykologiska krigföringen fått en starkt ökad betydelse. Den tekniska utvecklingen har förändrat krigets yttre former och gett det möjligheter att verka snabbt och kraftigt över stora avstånd och med många skiftande medel. Mekaniseringen av stridskrafterna och industria liseringen av näringslivet har gjort den ekonomiska krigföringen till en väsentlig faktor i nutida krig. Kraftförsörjningen, industrin och handeln har blivit viktiga angreppsobjekt. Civilbefolkningen utsättes för krigshand lingarna och dras in i krigsansträngningen i en omfattning som aldrig förr. Hemorten har blivit en utsatt och sårbar hemmafront. Det moderna kriget drabbar allt och alla. Frontlinjen går bildligt talat i varje enskild med borgares medvetande. Kriget av i dag kräver ytterst vars och ens insats, vars och ens ställningstagande. Samtidigt har de tekniska hjälpmedlen, som används för att vidarebefordra upplysningar, idéer och inställningar till stora grupper människor, utvecklats starkt. Den enskilde individen kommer på ett helt annat sätt än tidigare i kontakt med världsskeendet och med den uttolkning som detta skeende får i press, radio och film. Den totalitära statens ledning använder propagandan såsom ett viktigt medel för att bibehålla och utvidga maktställningen.
Hela denna utveckling har lett till att propagandan, som är den viktigaste formen av psykologisk krigföring, i våra dagar blivit ett betydelsefullt vapen i krig. Den riktas såväl mot fienden och hans krigsmakt som till den egna befolkningen och de egna styrkorna.
Som psykologisk krigföring i egentlig mening betecknar kommittén en verksamhet, genom vilken motståndsviljan påverkas med rent psykiska medel och icke genom yttre våld. Under krig är det psykologiska vapnet i förhållande till de militära maktmedlen ett hjälpvapen, vars verkan i mycket beror av den övriga krigföringen och som ensamt föga förmår
Under yttre fred kan psykologiska krigföringsåtgärder genomföras såsom
förberedelse för ett möjligen kommande militärt krig eller för att utan ett
sådant vinna maktpolitiska framgångar; under de senaste årens »kalla»
krig har metoden utnyttjats i ständigt stegrad omfattning.
Den psykologiska krigföringen har liksom den militära en offensiv och
en defensiv sida. Den kan utnyttjas i angreppskrig likaväl som i för
svarskrig. Vid håde angreppskrig och försvarskrig kommer såväl offen
siva som defensiva åtgärder ifråga även på den psykologiska krigföringens
område.
Den psykologiska krigföringens främsta hjälpmedel är tidningarna och
andra tryckalster, rundradion och filmen. Dessa massmedia har redan i
fred avgörande betydelse för opinionsbildningen. I krig får de ännu större
vikt som propagandaorgan. En stor del av det nyhetsmaterial, som står
till tidningarnas förfogande och bereds plats i dem, utgör element i det
psykologiska krig, som sekunderar det politiska maktspelet i tider av inter
nationell spänning. Vid öppet krig sväller detta material starkt. I regel
når en krigförande genom pressen endast egen opinion. I mindre omfatt
ning kan han nå opinionen i neutrala och allierade stater. Det mest effek
tiva sättet för denna påverkan är att snabbt och väl betjäna pressen med ny
heter. En krigförande kan också ge nyheter sådan form, att de med be
varad fastän maskerad udd glider in i motsidans tidningar. Han kan även
sprida särskilda nyhetsblad direkt till fienden. Vidare kan både i öppet
och kallt krig propagandabroschyrer spridas över öppna gränser, genom
järnridåer och tvärs över stridsfronter. Under krig blir dock flygbladet det
mest anlitade medlet att med tryckta ord nå fienden. Rundradion spelar
en mycket stor roll, särskilt i kritiska skeden såsom vid ett krigsutbrott.
För propaganda till fientligt område är radion det främsta medlet. Ett när
stående medel är högtalare vid fronten eller i flyg över fientligt område.
Ett livskraftigt stridsmedel är alltjämt ryktesspridning. Filmen har sin
styrka i att den verkar direkt på känslolivet och når många, under krig
dock icke motsidan. De olika massmedia kompletterar varandra. De bör
under krig utnyttjas i kombinerade aktioner för att få full slagkraft.
För den psykologiska krigföringen tages även vetenskapen till hjälp.
För studium av motståndsandan och av betingelserna för psykologisk krig
föring anlitas vetenskapligt skolade experter, främst socialpsykologer, so
ciologer, statsvetenskapsmän och statistiker men även historiker, kultur
antropologer och psykiatriker. Socialpsykologien och sociologien har ut
vecklats starkt under de senaste decennierna och därmed också de på dem
grundade tekniska metoderna för mätning av attityder och analys av
propaganda, vilket allt har kommit den psykologiska krigföringen tillgodo.
Vetenskapsmännens arbetsuppgift är att kartlägga motståndarens natio
nella särdrag, strukturen i hans samhälle, öppna eller latenta spänningar
mellan olika grupper i hans land samt att följa den fientliga opinionens
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
5
6
växlingar inför krigshändelser och propaganda. I det egna landet gäller det
att följa och analysera den fientliga propagandan, kontinuerligt undersöka
folkstämningen och klarlägga egen och fientlig propagandas verkan på
opinionen samt sammanställa och analysera i omlopp varande rykten.
Arbetsuppgifterna och metoderna att lösa dem belyses av kommittén med
några exempel på uppgifter, som samhällsvetenskapsmän var sysselsatta
med under andra världskriget. De speciella förhållandena under krig med
för, att forskarna i många fall inte blir i stånd att framlägga vetenskapligt
hållbara recept för handlandet. Men även om de ej förmår att ge entydiga
råd i oklara lägen, så kan de, som erfarenheterna under andra världskriget
visat, på grundval av kända eller sannolika faktorer medverka till ett
bedömande av hur det psykologiska angreppet bör sättas in med största
utsikt till framgång. När det gäller det defensiva psykologiska försvaret av
det egna folket, blir forskarnas tillgång både till grundläggande fakta och
till data om gradvisa förändringar rikare och därmed också deras möjlig
heter att bidra till den psykologiska krigsinsatsen större.
Kommittén framhåller, att det av flera skäl är vanskligt att bedöma
resultaten av psykologisk krigföring. Den ändring i människors inställning
och beteende, som man syftar till, har oftast flera samverkande orsaker.
Under krig spelar vapenlyckan väl i regel största rollen, försörjningsläget
har väsentlig betydelse och de personliga förlusterna och obehagen får stor
vikt för många. Propagandan kan sällan ensam nå sitt mål, men den kan
accentuera den verkan, som de yttre omständigheterna har på människorna.
Kommittén framhåller, att en skickligt skött och väl förberedd psykologisk
krigföring såväl för en angripare som för en försvarare kan bidraga till
att fienden ger upp snabbare än vad han eljest skulle ha gjort ävensom till
att den egna kampviljan bevaras och stärkes. Därutöver framhåller kom
mittén, att under krig ett land, vilket icke har förmåga att möta de psyko
logiska åtgärder fienden riktar mot trupp och befolkning, riskerar att
komma i allvarligt underläge.
Den psykologiska krigföringens omfattning, metoder och resultat före,
under och efter andra världskriget belyses utförligt i betänkandet (s. 29—
48, till vilket i denna del hänvisas.
Motståndsandans värnande.
Kommittén redogör i ett följande kapitel för det nutida kriget och dess
psykiska påfrestningar på befolkningen. Därefter följer en analys av vad
motståndsanda är och vad som inverkar på den. På grundval härav ger
kommittén så en rad förslag till åtgärder under fred och krig i syfte att
trygga befolkningens motståndsanda.
Kommittén anför i dessa delar bl. a. följande:
_ Om en stormakt går till angrepp mot Sverige, blir de psykiska påfrest
ningarna pa vart folk stora och för många medborgare svåra att bära. Den
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
7
omständigheten, att vårt land under lång tid har åtnjutit fred och att ett
krig för många svenskar har kommit att te sig såsom något mycket osan
nolikt, skulle skärpa den starka chockverkan, som den moderna krig
föringen i och för sig framkallar vid ett plötsligt angrepp. Denna hlir större
ju mera överlägsen angriparen är. Särskilt kännbar hlir den psykiska på
frestningen för befolkningen i en mindre stat. som icke kan räkna på
omedelbart bistånd av mäktigare stater.
Genom en god psykologisk försvarsberedskap — liksom genom en god
försvarsberedskap på övriga områden — kan motståndskraften mot choc
ken ökas. Mot nötningen på den psykiska motståndskraften under krigets
fortgång kräves psykologiska försvarsåtgärder, som måste avvägas efter
det behov som framträder eller som kan förutses.
Motståndsandan är en kombination av vilja till motstånd och andlig kraft
till motstånd. För motståndsviljan är främst avgörande, att man helhjärtat
uppfattar landets sak som sin egen. Men det fordras också, att man själv
vill medverka i det gemensamma motståndet och ta de risker detta medför.
Andlig kraft till motstånd har den som kan behärska den fruktan och
ångest, den dragning till apati och panik, som kan komma en person att
aktivt eller passivt bidraga till uppgivande av motstånd.
Positiva komponenter i motståndsandan under krig och viktiga faktorer,
som stödja den mot psykisk påfrestning, är för hela folket:
Tro på det rättvisa i landets sak.
Tro på möjligheten till seger.
Fruktan för följderna av nederlag och ockupation — för den egna per
sonen, för anhöriga och för hela folket.
Tillit till statsledningen, vilket betyder tro på att de, som leda landet,
är dugliga och gör sitt bästa.
Samhörighetskänsla med landet i dess helhet eller någon lojal grupp;
känsla av ensamhet kan i samverkan med övriga påfrestningar lätt bryta
ner en persons moral.
Kännedom på förhand om krigets natur och om vad man själv kan vänta
sig; kännedom om den psykologiska krigföringens syften och medel är
bl. a. av betydelse för förmågan att stå emot.
Vetskap om vad som händer; ovisshet skapar oro och osäkerhet och är
gynnsam jordmån för rykten och propaganda.
God fysisk och psykisk kondition; umbäranden och bekymmer ned
sätter ofta motståndskraften, hunger och trötthet är viktiga negativa fak
torer liksom brist på självförtroende och känslan av att vara undervärderad.
Åtgärder i fred för att främja viljan till motstånd.
Kommittén framhåller, att förberedelse under fred för att säkerställa
motståndsandan är ett lika elementärt försvarsbehov som kravet på att
krigsmakten vid angrepp skall kunna fungera utan fortsatt förberedelse.
Uppbyggande under fred av en härdig motståndsanda har dessutom freds
bevarande betydelse likaväl som upprättande av en stark krigsmakt.
I fortsättningen anför kommittén hl. a. följande.
Den för motståndsandan nödvändiga gemenskapskänslan och uppslut
ningen kring gemensamma ideal och intressen måste finnas och komma
till uttryck redan under fred. Det är vidare angeläget, att medborgarna är
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
o
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
medvetna om värdet av de för deras trivsel och trygghet grundläggande
faktorerna och om vad vi har att försvara. Behovet härav ökas genom en
målmedveten, även utifrån dirigerad propaganda, som syftar till att under
gräva solidariteten med vår samhällsordning och alstra misstro mot stats
makterna. Kännedomen om vad vi har att försvara bör kompletteras med
uPPtysning vilka följder vi kan vänta av att ge efter för en angripare.
För vilja till motstånd fordras i regel, att man tycker att motståndet har
mening, d. v. s. att man har tilltro till egna resurser och, i den mån dessa
ej anses räcka, tro på effektiv hjälp utifrån. Tron på egna resurser bör
lika litet som tron på hjälp vara grundad på rent känslomässiga förhopp
ningar utan anknytning till verkligheten. Endast en på kännedom om det
sanna tillståndet baserad uppfattning är värdefull. Det är därför angeläget,
att medborgarna får en klar och riktig bild av vårt försvar och dess möj
ligheter att avvärja ett angrepp. I den mån det är möjligt skall även en
tänkbar angripares resurser för angreppet belysas. Redan under fred kan
krafter vara verksamma, som syftar till att försvaga motståndsviljan. För
ett land, där yttrande och tryckfrihet är grundstenar i samhällsordningen,
utgör frågan om motåtgärder ett vanskligt problem. Det får anses själv
fallet, att under rena fredsförhållanden statliga myndigheter inte skall
bedriva någon form av propaganda. I ett skärpt läge bör statsmakterna dock
kunna stimulera och stödja åtgärder, som syftar till att försvåra verk
samhet av denna art.
Åtgärder under fred för att motverka krigets psykiska
påfrestningar.
Det är vidare enligt kommitténs mening av vikt att under fred förbereda
människorna på krigets påfrestningar och göra dem motståndskraftiga.
Det är av största betydelse att ge upplysning, som svarar på frågorna: hur
kan ett krig komma att te sig och vad är det som kan hända just mig, vad
har jag för skyldigheter och rättigheter och vad skall jag göra i de olika
situationer, som jag råkar in i. Denna upplysning bör behandla det
moderna krigets natur sedd ur en svensk medborgares synvinkel och med
hänsyn tagen till svenska förhållanden. För att civilbefolkningen skall
vara psykologiskt beredd att motstå luftanfallen och särskilt atombomb
ningen, fordras realistisk upplysning både om dessa anfalls verkningar
och om möjligheterna att reducera dem.
Kommittén behandlar även frågan om propagandaprofylax i fred och
framhåller, att man kan nå vissa resultat genom att lära människor att
känna igen propaganda, att vara kritiska mot rykten och att skilja mellan
falska och äkta meddelanden. Propagandaprofylaxen bör så vitt möjligt
även tillgodose eller på annat sätt neutralisera behov och önskemål, som
eljest kan utnyttjas av en motståndare. Kommittén betonar vidare, att
man vid planläggning av utrymningar och andra skyddsåtgärder samt av
9
socialvården måste ta hänsyn till psykologiska faktorer av betydelse för inotståndsandan. Till det psykologiska försvarets fredstida uppgifter hör även tekniska förberedelser för tryggande i krig av en god nyhets- och informationstj änst.
Åtgärder under krig för att trygga inotståndsandan.
Kommittén understryker, att de åtgärder, som behöver vidtas under krig för att bevara och stärka inotståndsandan, i hög grad beror av vad som gjorts under fred.
Redan vid krigets början kan kraftiga åtgärder behövas. En klar och lättfattlig upplysning om vårt krigsmål bör ges. Härmed bör kombineras en intensifiering av upplysningen om vad det är vi har att försvara och om vad ett nederlag skulle medföra. Samtidigt skall man ingjuta förtröstan genom att klarlägga egna resurser och den direkta eller indirekta hjälp vi får eller har anledning att räkna med. Upplysningen får icke förtiga de motgångar och svårigheter, som kan bli vår lott. Särskilda åtgärder behövs för att häva ensamhetskänslan hos dem, som skilts från anhöriga, från arbetskamrater, från hemmiljön.
Förtroendet för den politiska och militära ledningen under krig är av allra största betydelse för folkets moraliska motståndskraft. Avgörande här är regeringens, militärledningens och övriga högre myndigheters sätt att delge befolkningen viktigare fakta eller underlåta att göra detta. Enligt kommitténs mening är det av avgörande betydelse, att statsmakterna, så långt säkerhetsskäl medger, framlägger alla väsentliga fakta. Det som sä- ges, skall vara sant. Viktigt är icke endast vad som sägs och att det sägs, viktigt är även hur det sägs. Det blir en huvuduppgift för det psykologiska försvaret att främja nyhetstjänsten. Särskilt viktigt är, att nyhetstjänsten fungerar tillfredsställande just dagarna kring ett krigsutbrott. — Den upp lysning, som ger den enskilde svar på frågan om vad han kan råka ut för och vad han har att göra i olika situationer, måste fullföljas och utökas.
Det psykologiska försvaret har viktiga uppgifter för att minska den psy kiska verkan av umbäranden och påfrestningar. Hjälp mot de besvär, som följer av knapphet på livsmedel och andra konsumtionsartiklar, kan ges genom en brett lagd rådgivning om konsumtionsanpassning. Likaså kan råd ges om de hästa sätten att avhjälpa eller minska andra svårigheter, till exempel med uppvärmning och belysning.
Åtgärder in o t fientlig psykologisk krigföring.
Kommittén anser, att vissa skäl föreligger för att vidta tekniska för beredelser för störning av fientliga rundradiosändningar. Däremot är det klart, att ej ens under krig förbud att lyssna till utländska utsändningar bör införas hos oss.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
10
I fortsättningen understryker kommittén vikten av att i krig söka för
hindra eller reducera effekten av den propaganda, som man inte kan eller
inte vill utestänga. I första hand bör man »vaccinera» befolkningen, så att
den så långt som möjligt blir immun mot fientlig propaganda. Även om
detta har skett i fred, måste åtgärderna fullföljas efter ett krigsutbrott.
Särskilt viktigt blir att uppdaga och för allmänheten avslöja svart pro
paganda. En god nyhetstjänst och tydliga deklarationer från myndighe
terna om läget gör det svårt för fientlig propaganda att vinna tilltro och
effekt.
För att motverka den nedbrytande effekt, som fientlig propaganda lik
väl kan ha fått, torde en saklig information om de frågor, som den fient
liga propagandan berör, i regel vara bästa medlet.
I fråga om åtgärder mot rykten och falska meddelan
den anför kommittén bl. a.
Rykten, som finner särskilt god jordmån under krig, är ofta sådana,
som verkar nedbrytande på motståndsandan. Man får räkna med såväl
spontant uppkomna, som av motståndaren avsiktligt utplanterade rykten.
Möjligheterna att hindra sådan fientlig ryktesspridning är i stort sett de
samma som gäller i fråga om propaganda. En fullgod nyhetstjänst, som
snabbt och korrekt meddelar allt av intresse, som rimligen kan publiceras,
är det främsta försvarsmedlet. Också för bekämpande av falska medde
landen är en snabb nyhetstjänst ett värdefullt hjälpmedel — liksom även
klara, snabba och säkra ordervägar. Vid sidan av hindrande åtgärder och
uppmaningar till folk att vara på sin vakt kan man vidare i vissa fall an
vända förhandsbesked, som förutser falska order och uppgifter och neu
traliserar deras verkan.
Sammandrag av kommitténs förslag beträffande det psykologiska försva
rets verksamhet och organisation.
På grundval av de överväganden, kommittén gjort angående motstånds
andan och åtgärder för dess värnande, understryker kommittén i första
hand betydelsen under krig av en snabb, fyllig och sanningsenlig nyhets
tjänst och inskärper vikten av en så fri offentlig debatt som möjligt.
Kommittén avvisar tanken på tvångscensur under krig och hävdar, att
erforderlig återhållsamhet rörande uppgifter, som kan vara till gagn för
fienden, kan åstadkommas i fritt samarbete mellan ett statligt rådgiv-
ningsorgan, å ena, samt pressen och publicitetsorgan, å andra sidan.
Den upplysningsverksamhet till den svenska allmänheten, som blir nöd
vändig och önskvärd under krig, bör enligt kommitténs mening i största
möjliga utsträckning bedrivas av de organ, som under fred är verksamma
på hithörande områden. Ett samordnande organ behövs dock, som även i
viss utsträckning skall kunna bedriva egen verksamhet. Kommittén fram
häver betydelsen av folkrörelsernas medverkan och ger även riktlinjer för
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
11
filmens och teaterns verksamhet samt för bokförsörjningen. I fråga om rundradion framhåller kommittén önskvärdheten av att Radiotjänsts i stort sett fria ställning bevaras även under skärpta förhållanden.
Även i fråga om goodwillskapande upplysning till utlandet bör enligt förslaget de i fred verksamma upplysningsorganen i princip fortsätta efter i huvudsak samma linjer och metoder som under fred.
Kommittén anser att ett enda organ bör under krig leda och samordna alla verksamhetsgrenar inom ramen för det psykologiska försvaret. Detta organ, som kallas statens upplysningscentral (UC), skall lyda direkt un der Kungl. Maj :t. Ett konsultativt statsråd föreslås under krig få till sin enda och huvudsakliga uppgift att företräda det psykologiska försvaret. En regional organisation föreslås anknuten till länsstyrelserna.
Kommittén framhåller i olika sammanhang nödvändigheten av åtgärder i fred, såväl upplysningsverksamhet som förberedelser för att det psyko logiska försvaret skall kunna verka effektivt under krig. Ingen central dirigerad statlig upplysningsverksamhet i fred bör dock förekomma. För erforderlig förberedelse av verksamheten i krig föreslås inrättande av ett fredsorgan, kallat beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 102.
Yttranden.
Många remissinstanser har understrukit det psykologiska för svarets stora betydelse och behovet av åtgärder för en beredskap i denna del av det totala försvaret.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att det psykologiska försvaret uppenbarligen har sådan stor betydelse i det totala försvaret, att tillräck liga resurser för en tillfredsställande lösning av de problem, som kommer att åvila denna gren av försvaret, ovillkorligen måste ställas till förfogande. Länsstyrelsen i Hallands län framhåller, att det numera icke torde råda delade meningar om att det psykologiska försvaret intar en viktig plats i det totala försvaret vid sidan av det militära försvaret, civilförsvaret och den ekonomiska försvarsberedskapen.
Överbefälhavaren uttalar, att det psykologiska försvaret är att ound gängligt led i rikets totala försvar. För det militära försvaret är mot- ståndsviljan och uthålligheten hos hela folket av avgörande betydelse. Civilförsvarsstyrelsen inskärper, att det hittills i vårt land eftersatta psy kologiska försvaret är av vital betydelse för totalförsvaret och att det där för har sin givna plats vid sidan av det militära och ekonomiska försva ret samt civilförsvaret. Icke minst för civilförsvarets del är en god psy kologisk försvarsberedskap en förutsättning för en framgångsrik verk samhet. Skolöverstyrelsen anser, att det psykologiska försvaret är av utom ordentlig betydelse för totalförsvarets effektivitet och uthållighet.
Positiva uttalanden om det psykologiska försvarets betydelse återfinnes
vidare i yttranden av länsstyrelserna i Stockholm, Skaraborgs, Värmlands,
Kopparbergs, Västernorrlands och Västerbottens län, försvarets upplys nings- och personalvårdsnämnd, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges köpmannaförbund, yrkeskvinnors samarbetsförbund, högerns ungdomsför bund, svenska landsbygdens ungdomsförbund och Fredrika-Bremerförbundet.
Svenska psykologsamfundet finner det vara av största värde, att de pro blem inom ramen för vårt totalförsvar, som sammanhänger med motstånds- viljan och dess värnande, blivit föremål för allsidig utredning. Försvars frågan är ej längre en exklusivt militär angelägenhet. Genom teknikens ut veckling och icke minst genom de medel denna ställt till förfogande för en propagandamässig påverkan har den enskilde medborgaren och dennes psy kiska motståndskraft kommit att bli en faktor av allra största betydelse.
Detta torde gälla särskilt för en demokratisk småstat, vars försvar måste syfta att värna mot angrepp utifrån av psykologisk och (eller) militär art. Psykologsamfundet framhåller vidare, att utredningen på ett upplysande sätt klargjort innebörden av begreppet psykologisk krigföring. Dess ana lys av motståndsandan och vilka åtgärder, som är erforderliga för dess värnande, synes också vara uttömmande och lämplig såsom grund för konkreta åtgärder. Betänkandets fem första kapitel kan lämpligen tjäna som underlag för en upplysningsverksamhet rörande vårt psykologiska försvar.
Ett stort antal remissinstanser har uttalat sin anslutning till kommitténs förslag till utformningen av det psykologiska försvaret eller framhållit att de icke, eller i stort sett icke, har något att erinra mot kommitténs förslag.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län tillstyrker kommitténs förslag och under stryker kraftigt nödvändigheten, att landet vid ett krigsutbrott förfogar över en arbetsduglig statlig organisation för det psykologiska försvaret samt att detta försvar effektivd förberedes i fred. Länsstyrelsen i Värmlands län till styrker det psykologiska försvarets utformning på sätt kommittén föreslagit. Länsstyrelsen i Gävleborgs län finner förslaget som helhet väl genomtänkt och vill i princip biträda det. — Överståthållarämbetet anser, att betän kandets synpunkter på det psykologiska försvaret är väl lämpade för det fortsatta arbetet på uppbyggandet av denna del av totalförsvaret. Länssty relsen i Stockholms län finner kommitténs förslag och rekommendationer i stort sett vara väl motiverade och avvägda. Det psykologiska försvaret i vårt land synes böra utformas enligt de riktlinjer, som kommittén anger.
Enligt länsstyrelsen i Malmöhus län uppfyller utredningen högt ställda krav på allsidighet och saklighet. Kommittén har ingående belyst de väsentliga problemen inom ifrågavarande område och på ett övertygande sätt moti verat sina förslag till åtgärder i syfte att åstadkomma en förbättrad psy kologisk beredskap. Länsstyrelsen finner sålunda utredningsresultatet väl
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
ägnat att läggas till grund för det fortsatta arbetet på det psykologiska för
svarets område.
Enligt länsstyrelsen i Södermanlands län synes de slutsatser, som kom
mittén redovisar och vilka oftast utmynna i praktiska förslag angående
förberedande åtgärder under fred, genomgående välbetänkta och beaktans-
värda.
Mot kommitténs resonemang och förslag synes enligt länsstyrelsen i
Jönköpings län några erinringar i stort sett icke kunna anföras. Motsvaran
de synpunkter anföres av länsstyrelserna i Kalmar, Örebro och Väster-
norrlands län. Länsstyrelserna i Hallands, Älvsborgs och Västmanlands
län har icke något att erinra mot förslaget. Länsstyrelsen i Kristianstads
län kan icke tillstyrka förslaget i vad gäller den regionala organisationen
men har i övrigt intet att erinra mot förslaget.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har ingen erinran att göra mot den
av kommittén skisserade organisationen för krigsförhållanden. Däremot an
ser sig länsstyrelsen böra resa invändningar mot förslaget till fredsorga-
nisation. Med de erinringar länsstyrelsen har kan länsstyrelsen ej till
styrka förslaget i föreliggande skick utan föreslår, att det underkastas en
överarbetning.
Överbefälhavaren anser, att betänkandet är väl ägnat att utgöra under
lag för beslut och åtgärder, samt meddelar, att han i allt väsentligt kan
ansluta sig till de synpunkter kommittén har framfört. ÖB framhåller
vidare, att de föreslagna riktlinjerna och åtgärderna överensstämma väl
med militär planläggning på området. De förslag och rekommendationer,
som framlagts i betänkandet, finner civilförsvarsstyrelsen vara väl motive
rade och avvägda. Styrelsen tillstyrker, att det psykologiska försvaret ut
formas på sätt kommittén föreslagit. Betänkandet ger enligt skolöverstyrel
sens mening i huvudsak ett gott underlag för Kungl. Maj :ts och riksdagens
beslut i dessa frågor. Medicinalstyrelsens sjukvärdsberedskapsnämnd till
styrker, att åtgärder till tryggande av en psykologisk beredskap vidtages i
huvudsaklig överensstämmelse med vad kommittén föreslagit.
Landsorganisationen i Sverige kan i stort sett ansluta sig till utredningens
uttalande och förslag och önskar endast göra några påpekanden i detaljer.
Tjänstemännens centralorganisation tillstyrker i allt väsentligt kommitténs
förslag beträffande de åtgärder, som bör vidtagas för att trygga en god
psykologisk beredskap, och understryker betydelsen av att det psykologiska
försvaret i princip inordnas i administrationen på samma sätt som övriga
försvarsverksamheter. Riksförbundet landsbygdens folk har icke funnit
någon anledning till erinran mot det av kommittén framlagda förslaget.
Svenska arbetsgivareföreningen anför.
Såväl fredsorganet som huvudorganet i krig peka i sin tilltänkta verk
samhet hän mot en synnerligen acceptabel lösning av de föreliggande pro
blemen. Det är därför angeläget, att alla de förslag, som framkommit i
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
13
betänkandet utan onödigt dröjsmål förverkligas och ej blott kvarstå som i och för sig värdefulla rekommendationer. Önskvärdheten av snabbhet i beviljande av nödvändiga anslagsäskanden och i övrigt snar handling kan ej nog betonas.
Högerns ungdomsförbund anser, att det är utomordentligt angeläget, att ansträngningar görs för att i deras huvuddrag snabbt förverkliga de planer som utredningen lagt fram. Det kan icke hävdas, att vår beredskap är god på detta område. Utredningens förslag är så begränsade beträffande per sonal och pengar, att vägande skäl knappast kan anföras som motiv för ytterligare uppskov. Folkpartiets ungdomsförbund finner, att kommittén i det väsentliga på ett lyckligt sätt tillgodogjort sig den kritik, som i sam band med provisoriebetänkandet restes mot kommitténs förslag. Detta gäller såväl den allmänna uppläggningen av samarbetet mellan den statliga informationsmyndigheten och de opinions- och nyhetsförmedlande orga nen, som den praktiska utformningen av den statliga verksamheten. Sven ska landsbygdens ungdomsförbund hälsar med tillfredsställelse de av ut redningen föreslagna åtgärderna i riktning mot en upprustning av vårt psykologiska försvar. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund finner betänkandets huvudtankar riktiga.
AB Radiotjänst instämmer i de av kommittén föreslagna anordningarna för tryggande av en god psykologisk beredskap. AB Tidningarnas tele grambyrå kan i allt väsentligt instämma i vad som i betänkandet anförts rörande det psykologiska försvaret. Auktoriserade annonsbyråers förening noterar med tillfredsställelse de resultat utredningen kommit till, och fin ner förslaget till planeringen av freds- och krigsorganisationerna väl ut format.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Departementschefen.
I ett nutida krig är praktiskt taget varje medborgare av betydelse för krigsansträngningen. Detta gäller alldeles särskilt i ett land som Sverige, där en mycket stor del av befolkningen måste direkt arbeta för krigsvik- tiga ändamål. Det har sålunda med krigets totalisering blivit allt viktigare, att i orostider hela befolkningen bärs upp av en stark motståndsanda. Sam tidigt har civilbefolkningen kommit att bli alltmer utsatt för krigshand lingar och andra påfrestningar. Luftanfallen sätts inte bara in för att oskad- liggöra industrier och kommunikationer utan också för att knäcka befolk ningens andliga motståndskraft. Vi måste vidare räkna med att en angri pare samordnar det militära anfallet med en intensiv psvkologisk krig föring eller rentav låter en sådan krigföring utan formligt krig föregå an fallet i syfte att bryta motståndsviljan och uppnå kapitulation med ett minimum av militära maktmedel. Sistnämnda form av krigföring synes kunna få en särskild aktualitet med hänsyn till krigsteknikens oerhörda utveckling med vapen och stridsmedel med fruktansvärda verkningar för
15
civilbefolkningen. Enbart hotet om att använda sådana vapen kan bli ett viktigt led i psykologisk krigföring, vilket måste mötas med ett verksamt psykologiskt försvar.
Under de sista decennierna har den form av krigföring, som brukar kallas psykologisk krigföring, utvecklats snabbt. Propagandan och andra slag av sådan krigföring tillmäts en allt större roll utomlands. Detta visade sig inte minst under andra världskriget, men också i koreakriget har den psykologiska krigföringen utnyttjats i en efter våra förhållanden mycket stor omfattning. Det är tydligt, att den med tekniska och vetenskapliga hjälpmedel starkt utvecklade och differentierade psykologiska krigföringen blivit ett viktigt vapen vid sidan av de militära och ekonomiska tvångs medlen. En given följd härav är, att frågan om motåtgärder, om psykologiskt försvar, har blivit alltmer aktuell. Den omständigheten, att det moderna kriget även bortsett från propagandan medför svåra psykiska påfrestningar för den enskilde, har självfallet som redan antytts ökat vikten av åtgärder för att värna motståndsandan.
Frågan om ett psykologiskt försvar har också konnnit att uppmärksam mas i Sverige och i november 1950 tillsattes en kommitté för utredning om det psykologiska försvaret. I direktiven underströks den betydelse och omfattning denna form av krigföring haft under det sista världskriget. Med hänvisning till erfarenheterna i vårt eget land — närmast från den statliga informationsverksamheten under ledning av informationsstyrelsen — fram hölls det, att det vore föga ändamålsenligt att i en orostid improvisera en dylik verksamhet och att vår beredskapsorganisation måste avse även det psykologiska försvaret. Kommittén har nu avlämnat förslag till åtgärder för att trygga en god psykologisk beredskap. Detta förslag har allmänt hälsats med tillfredsställelse. Såväl i pressdebatten i samband med betän kandets överlämnande som i de många remissyttrandena har man genom gående understrukit betydelsen av en beredskap på detta område och gillat de huvudlinjer, som kommittén dragit upp för det psykologiska försvarets verksamhet och organisation.
Utgångspunkten för kommittén har därvid naturligt nog varit en analys av den psykologiska krigföringen och därmed av det psykologiska för svaret. Några huvudpunkter härav har redan antytts. Kommittén fram håller, att i och för sig även den militära krigföringen skulle kunna kallas psykologisk, då den syftar till att bryta fiendens motståndsvilja men att som psykologisk krigföring i egentlig mening betecknas en verksamhet, varigenom man påverkar motståndsviljan med rent psykiska medel och icke genom yttre våld. Liksom den militära krigföringen kan den ha en offensiv och en defensiv sida. Uppenbarligen är det den senare delen, som framför allt är aktuell för vårt land; alltså alt de psykologiska strids medlen utnyttjas för psykologiskt försvar. Kommittén har granskat de olika formerna för psykologisk krigföring, av vilka den viktigaste är pro
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
paganda, och även redogjort för olika medel och metoder för spridning av propaganda, dels framför allt de tekniska hjälpmedlen — såsom tid ningar och andra tryckalster, rundradion och filmen — men dels också spridning genom rykten, falska meddelanden o. d.
Den exemplifiering särskilt från det senaste världskriget och därefter, som härvid lämnats, och de erfarenheter från psykologisk krigföring och försvar, som redovisats, har självfallet huvudsakligen avsett förhållanden i de krigförande länderna, men även till neutrala stater riktad propaganda har berörts. Omfattningen och karaktären av sådan propaganda till vårt land från ett av de krigförande lägrens sida har vidare utförligt behand lats i en år 1946 avgiven utredning om den tyska propagandan i Sverige 1939—1945 (SOU 1946:86).
För kommittén har utvecklingen av den psykologiska krigföringen lik som den ändrade krigstekniken överhuvud lett till slutsatsen, att ett psy kologiskt försvar är nödvändigt även i vårt land, och kommittén har an- gett olika faktorer, som påverkar just vår motståndsvilja och ger det svenska psykologiska försvaret dess speciella karaktär.
Visserligen kunde det kanske tyckas ligga nära till hands att säga, att det inte skulle behövas några särskilda åtgärder för att stärka motstånds- andan hos Sveriges befolkning med dess enhetliga åskådning och dess av gammalt starka frihetsvilja. Uppenbarligen vore dock ett sådant resone mang alltför optimistiskt. Icke minst den omständigheten — vilken också framhävs av kommittén — att vi så länge undgått att bli indragna i krig skulle göra påfrestningarna på den andliga motståndskraften särskilt stora. Jag är således av den bestämda åsikten, att det psykologiska försvaret för oss är ett väsentligt led i det totala försvaret. Att trygga god psykologisk beredskap är lika angeläget som att bygga upp ett effektivt civilförsvar eller att planera och ordna för andra delar av totalförsvaret. Det har också blivit allt vanligare att ställa det psykologiska försvaret vid sidan av det militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret som en fjärde gren av totalförsvaret. Med hänsyn icke minst till det psykologiska för svarets art — det spänner över vida områden och kan icke helt skiljas från annan försvarsverksamhet — har det likväl en särställning, som gör att dess avgränsande som en speciell försvarsgren måhända kan diskuteras. Av vad jag förut anfört är emellertid uppenbart, att bestämda åtgärder även i vårt land måste vidtas under krig och krigsfara för motståndsandans värnande och att dessa åtgärder måste ledas och samordnas från ett an svarigt centralt håll. Likaså har utredningen på ett övertygande sätt visat, att förberedelser under fred är nödvändiga. Jag kan alltså helt instämma i kommitténs allmänna slutsatser i dessa delar och vill sålunda även för orda, att ett organ inrättas för planering och andra förberedelser på det psykologiska försvarets område.
Kommittén har gjort en grundlig analys av motståndsandan och lämnat
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
17
en lång rad synpunkter på vad som kan vara angeläget att göra för att stärka viljan att stå emot en fiende och förmågan att härda ut krigets påfrestningar. Jag skall icke i detta sammanhang gå närmare in på kom mitténs utredning i denna del. Man kan med hjälp av socialpsykologiska och andra vetenskapliga discipliner numera nå anmärkningsvärt långt i klarläggande av hithörande problem, och jag anser det vara en försvars- angelägenhet av vikt att fortsätta på den väg, utredningen här har beträtt. De rekommendationer, som lämnas i betänkandet, förefaller väl avvägda och är en god grund att bygga på för ett närmare, på praktiska åtgärder inriktat planeringsarbete.
Kungi. Maj:ts proposition nr 162.
II. Det psykologiska försvarets verksamhet och organisation
under krig.
Kommittén.
Jag övergår nu till att redogöra för vad kommittén anfört angående det psykologiska försvarets verksamhet och organisation under krig. Härvid vill jag först taga upp frågorna om nyhetstjänsten och den offentliga de batten samt om åtgärder för erforderlig återhållsamhet vid publicering. Därefter ämnar jag beröra upplysningsverksamheten samt behovet av in samling och bearbetning av olika slags informationsmaterial för att sedan behandla organisationsfrågorna.
Nyhetstjänsten och den offentliga debatten.
Kommittén framhåller med skärpa, att det för motståndsandans vid makthållande är av vital betydelse, att medborgarna — helst genom sina vanliga nyhetskällor — får snabba, fylliga och sanningsenliga nyheter både om själva krigshändelserna och om de politiska och ekonomiska föränd ringar som äger rum under kriget. Det är enligt kommittén även av vital betydelse för motståndsandans bevarande och stärkande, att den offentliga debatten får fullföljas i de i fred verksamma publicitetsorganen utan att åläggas andra hämningar än dem som betingas av oundgängliga sekretess krav och av nödvändigheten att hindra förrädisk propaganda. I fortsätt ningen anför kommittén bl. a.
Det är betydelsefullt, att den lätta texten får utrymme i tidningarna, att humor och ironi icke vingklippes, liksom att den lättare underhållning, som ges genom veckopressen icke uteblir. Bevarad rörelsefrihet behöver också de seriösa facktidskrifterna, om de skall kunna fylla sin inte minst under krig viktiga uppgift som nyhetsförmedlare på specialområden och som opinionsbildare i en sluten krets. 2 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr 162.
Det är överhuvudtaget av vikt, att friheten att informera, kommentera och kritisera alltjämt är en realitet och att detta står klart för alla. Om denna uppfattning skulle undergrävas, skulle bland allmänheten skapas ett underlag för misstro mot statens och försvarets ledning samt en gro- ningsgrund för rykten av olika slag.
Pressen är trots rundradions starka utveckling alltjämt den främsta bä raren både av den fria nyhetstjänsten och av den fria, differentierade de batt, vilka gemensamt möjliggör en fri opinionsbildning. Under ett krig och i ett skärpt läge blir pressens roll som förmedlare av offentlig information ännu mera betydelsefull. Det blir därför en synnerligen viktig uppgift för samhället att vidta åtgärder för att underlätta och möjliggöra nyhetstjän stens upprätthållande och tidningarnas utgivning under krig trots de svå righeter och hinder härför, som kan uppkomma genom fiendens åtgöran den eller genom egna försvarsåtgärder. Av yttersta vikt är att trygga de enskilda tidningarnas egen verksamhet för att undvika likriktande kon centration till några få organ.
Rundradion har kommit att vid sidan av pressen spela en allt större roll som nyhetsförmedlare och i viss mån debattform. Möjligheten att genom radion omedelbart nå kontakt med snart sagt varje invånare i landet ger denna en särskild betydelse som spridare av nyheter och andra informatio ner i kritiska lägen, såsom vid ett krigsutbrott. Det är oundgängligen nöd vändigt, att radioverksamheten kan fortgå under krig och att åtgärder vidtas i detta syfte.
Kommittén framhåller vidare, att ett nära samarbete måste etableras mellan det psykologiska försvaret och de olika publicitetsorganen samt anför härom.
Det psykologiska försvarets och publicitetsorganens gemensamma strä van måste i främsta rummet vara positiv och avse att i så stor utsträck ning som möjligt vidmakthålla de nyhetsförmedlande organens och pres sens fria funktion. Samarbetet får icke erhålla sådan karaktär, att pressens och radions folk kommer att känna sig som förmedlare av myndigheternas önskemål och intentioner i stället för som föregångsmän för kunskaps- ' spridning och fri opinionsbildning. Publicitetsorganen måste mötas med
öppet förtroende från myndigheternas sida. En oundgänglig förutsättning för detta samarbete är, att de enskilda tidningarna känner sitt ansvar och ständigt har för ögonen den särskilda betydelse, som deras verksamhet har under orostider.
Man måste under krig räkna med betydande hinder för nyhetsförmed lingen och det redaktionella arbetet överhuvud. Svårigheter uppstår bl. a., om riksledningen flyttar från huvudstaden och sprids ut över ett område med hemliga uppehållsorter. Särskilda åtgärder för att vidmakthålla kon takten mellan statsmyndigheterna och publicitetsorganen blir nödvändiga. Ett centralt kontaktorgan på öppen ort, vilket ingår i det psykologiska försvarets ledning, bör skapas. Anordningar måste finnas för att hysa och förpläga svenska och utländska publicitetsrepresentanter och för att snabbt befordra deras meddelanden. Särskilda anordningar behövs för att i alla
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
19
lägen vidmakthålla nära och snabb kontakt mellan statsledningen och så
dana ur svensk synpunkt centrala organ som Tidningarnas Telegrambyrå
och Radiotjänst.
För det psykologiska försvaret blir det en viktig uppgift att motverka
och övervinna överdrivet sekretessnit genom att förmå enskilda tjänstemän
och myndigheter att lämna ut alla de uppgifter, som intresserar publicitets-
organen och som kan offentliggöras. Det statliga upplysningsorganet skall
gentemot pressen och övriga publicitetsorgan framför allt vara ett service
organ för nyhetsförmedling i ordets vidaste mening.
Återhållsamhet vid publicering.
Beträffande frågan om åtgärder för erforderlig återhållsamhet under
krig anför kommittén bl. a. följande.
Under krig är det självfallet av vikt, att skärpt återhållsamhet iakttas
rörande uppgifter, som kan bli till hjälp för fienden. Lika angeläget som
det är att finna en ordning, som gör det möjligt för pressen och övriga
publicitetsorgan att under krig iaktta erforderlig återhållsamhet, lika ange
läget är det, att denna ordning utformas så, att den ej lägger onödiga
hinder i vägen för den fria nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen.
Obligatorisk förhandscensur har tillämpats i många länder och har i åt
skilliga fall utnyttjats inte bara för att hindra sekretessbrott utan också
för att dirigera opinionsbildningen. När som hos oss avsikten är att bevara
en fri och obunden information, är förhandscensur icke tänkbar. Dessbättre
saknas ej exempel på att frivillig rådgivning kan leda till erforderlig
återhållsamhet ifråga om förhållanden som bör hållas hemliga — utan
att fri nyhetsförmedling och yttrandefrihet äventyras. I Storbritannien och
Förenta Staterna genomfördes under andra världskriget den erforderliga
återhållsamheten i ett i stort sett mycket fritt samarbete mellan publicitets-
organen och myndigheterna. Icke heller i Schweiz eller Sverige infördes un
der kriget preventiv censur. Kommittén tvekar inte att rekommendera, att
även under krig ett på fritt samarbete baserat system för återhållsamhet
vid publicering skall tillämpas. Den närmare utformningen härav bör plan
läggas i fred under ledning av ett fredsorgan för det psykologiska försvaret
och i intimt samråd med berörda parter. I sina huvuddrag måste ordningen
innebära, att från en central myndighet anvisningar utfärdas till ledning
om vad som ej bör publiceras. Anvisningarna bör innehålla avgränsningar,
så att tvivelsmål om vad som bör och vad som icke bör publiceras kan
undvikas. Den centrala myndigheten bör vidare slå till tjänst med råd
givning åt de publicitetsorgan, som önskar inhämta råd i en viss fråga.
Med hänsyn till förbindelsesvårigheterna måste det finnas möjlighet till
rådgivning i olika delar av riket. Den rådgivande verksamheten skall be
drivas både under hänsynstagande till säkcrhetsintressena och med beak
tande av allmänhetens intresse av information. Publicitetsorganen skall
ha full frihet i sin informationsverksamhet, förutsatt att fienden inte kan
Kungl. Maj:ts proposition nr J62.
20
dra sådan nytta av lämnade uppgifter, att olägenheterna av publicering be
döms bli större än nyttan av att uppgifterna sprids.
I fråga om rundradion ökas vikten av återhållsamhet genom att vad som
sägs i radion omedelbart kan uppsnappas av fienden. Kommittén förordar,
att för Radiotjänsts del åtgärderna ges en form, som i stort sett överens
stämmer med vad som under kriget gällde för den brittiska rundradion.
En överenskommelse bör träffas, genom vilken AB Radiotjänst förklarar
sig berett att i sina rundradioprogram följa de anvisningar rådgivnings-
organet utfärdar i hithörande avseenden. Erfarna radiomän bör uttas med
uppgift att i förväg granska programmen och därvid tillse, att den nöd
vändiga återhållsamheten noggrant iakttas. Möjlighet bör vidare finnas
att bryta ett radioprogram om det avviker från det godkända manuskrip
tet. De uttagna radiomännen bör i sin granskningsverksamhet ha ställning
av företrädare för det centrala rådgivningsorganet samt vara skyldiga att
följa de föreskrifter och anvisningar, som organet utfärdar i denna del.
Det är sålunda rådgivningsorganet, icke Radiotjänst, som skall ha ansvaret
för granskningsverksamheten.
Ifråga om anvisningarna till publicitetsorganen anför kommittén yt
terligare.
Gällande bestämmelser om vad som skall förtigas är tämligen svår
överskådliga, ej tillräckligt enhetliga och mestadels för allmänt hållna
för att ge publicitetsorganen erforderlig ledning. En allmän översyn av
dessa bestämmelser synas böra komma till stånd utan dröjsmål. Utöver
författningsbestämmelser blir det vid krig nödvändigt att ge nyhetsby
råerna, tidningarna, radion och filmen särskilda anvisningar med konkreta
exempel på vad som kan publiceras utan tvekan och på vad man bör in
hämta råd om. Det är kommitténs mening, att dessa anvisningar skall
utarbetas och fortlöpande överses under fred i samråd mellan företrädare
för det psykologiska försvaret och andra myndigheter samt representanter
för nyhetsbyråer, press, film och radio. En grundförutsättning bör vara,
att de i anvisningarna redovisade kraven på återhållsamhet endast skall
avse fakta.
Inhemsk upplysningsverksamhet.
Vid behandlingen av frågan om upplysningsverksamhet riktad till det
svenska folket framhåller kommittén, att den sakliga upplysning, som
måste ges under krig för att stödja och stärka motståndsandan, väsent
ligen blir en fortsättning, intensifiering och konkretisering av den upplys
ning, som givits redan i fred. Samtidigt med att ett ökat behov av rent
saklig information uppkommer, blir det nödvändigt att i en del samman
hang tala mera till känslorna än förut för att påverka attityder och stäm
ningslägen i fråga om förhållanden, som äger direkt samband med kriget
och hotet mot det egna landet. Detta kan gälla även andra syften än mot-
ståndsandans stärkande, t. ex. försvarslån, blodgivning, produktionens
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
21
ökande eller konsumtionens minskande eller varningar för spioner och
sabotörer. — Kommittén anför vidare bl.' a. följande.
Vikten av att en tillräcklig och effektiv upplysning bedrives samt det
förhållandet, att nya områden och former för informationen måste beträdas
och utnyttjas kan tala för att låta ett centralt organ i avsevärd utsträck
ning ombesörja verksamheten. Vi hyser emellertid i Sverige principiell
motvilja mot långtgående statlig upplysningsverksamhet. Det finns också
andra skäl mot centralisering av upplysningsverksamheten. En upplysnings-
eller propagandakampanj, som kommer från ett ovant håll, har svårt att
snabbt skapa erforderligt förtroende. En omställning skulle vidare med
föra tekniska och personella svårigheter. Ett informationsverk, som kan
ske snabbmobiliseras, när kriget bryter ut, skulle omöjligen med utsikt
till rimlig framgång självt kunna bedriva den upplysningsverksamhet, som
då är oundgängligen nödvändig. Det är därför kommitténs övertygelse,
att upplysning och propaganda av det slag, det här gäller, under krig i
största möjliga utsträckning bör bedrivas av de organ, som under fred är
verksamma på hithörande områden. Den upplysningsverksamhet, som
utövas av statliga eller statsunderstödda organ, bör samordnas i högre
grad än under fred, varvid syftet bör vara att rationalisera och intensifiera
verksamheten och att förhindra alt de olika åtgärderna svära mot varandra.
Det ligger i sakens natur, att denna samordning och ledning handhas av
ett ledningsorgan för psykologiskt försvar. Samtidigt uppstår ett ömsesidigt
behov av närmare kontakt mellan övriga upplysningsmedier och det psyko
logiska försvarets ledning. Det blir härvid fråga om ömsesidigt samarbete
samt om service från det statliga organets sida.
Kommittén behandlar i olika sammanhang frågan om rundradion och
det psykologiska försvaret. Kommittén anför bl. a. följande.
Det är naturligt att rundradion medvetet inriktar sig på att delta i krigs-
ansträngningen. Radion bör sålunda vara beredd att anpassa sitt program
efter vad landets behov kräver. En huvudsynpunkt beträffande det intima
samarbete, som i olika avseenden blir nödvändigt mellan Radiotjänst och
ett statligt upplysningsorgan, bör vara, att Radiotjänst alltid svarar för det
radiomässiga, medan upplysningsorganet kan ge besked om vad som är
särskilt viktigt att få belyst liksom om de allmänna linjerna för det psyko
logiska försvarets upplysningsverksamhet.
Radioprogrammen torde under krig böra redigeras efter samma rikt
linjer som i fred. Man får icke ge avkall på en huvudprincip för radiopro
grammen likaväl som för annan upplysningsverksamhet: att ge en verklig
hetstrogen bild av förhållandena i vårt land under kriget. Radion skall under
krig liksom under fred spegla samhällslivet, såväl det yttre skeendet som
aen aktuella debatten och den skiftande folkopinionen.
Det är av både principiella och praktiska skäl önskvärt, att radions i
stort sett fria ställning bevaras även under skärpta förhållanden. Inte ens
om Sverige indras i krig bör en förstatligad eller statsdirigerad radio efter
strävas. Endast om radion kan fortsätta alt arbeta under så fria förhål
Kungl. Maj:ts proposition nr 1H2.
landen som möjligt, kan man vänta sig, att den under krig blir ett fullgott instrument för upplysning och undervisning, förtröstan och förströelse.
Samhällsintresset för rundradion gäller under krig väsentligen området för det psykologiska försvaret. Ett centralt organ för det psykologiska försvaret är därför närmast att företräda de samhälleliga intressena ifråga om radioprogrammen. Det vore dock olyckligt att upprätta ett subordina- tionsförhållande mellan Radiotjänst och det psykologiska försvarets led- ning. Det får å andra sidan icke bli så, att ledningsorganet för det psyko logiska försvaret och Radiotjänst kommer att företräda olika uppfattningar om riktlinjerna för upplysningsverksamheten. Det ligger i sakens natur, att rundradions ledning har anledning att regelmässigt beakta synpunkter och önskemål från det psykologiska försvarets ledningsorgan. Ett intimt sam arbete under ömsesidig förståelse och utan någon vidlyftig kodifiering av direktivrätt bör vara huvudprincipen. För att smidigt kunna lösa alla de samarbetsfrågor, som uppstår, liksom eventuella meningsskiljaktigheter, erlordras emellertid en gemensam ledning på regeringsplanet.
Kommittén föreslår därför att under krig frågor rörande Radiotjänst överflyttas till det statsråd, som har att svara för det psykologiska försvaret.
Kommittén har i särskilda avsnitt behandlat frågor om filmen, teater verksamheten och bokförsörjningen under krig. I dessa hänseenden anför kommittén i huvudsak följande.
Det är angeläget, att filmen under krig kan utnyttjas för upplysnings- ändamål och att den samtidigt kan fortsätta sin normala huvudfunktion att skänka avkoppling och förströelse. För visning i Sverige behövs vanliga spelfilmer likaväl som journalfilmer och kortfilmer i upplysnings- och informationssyfte. För visning utomlands behövs journalfilmer och kort filmer, som skildrar Sverige och vårt sätt att möta kriget. Behovet under krig kan i väsentlig grad täckas av filmer, som finns tillgängliga inom landet. Instruktions- och upplysningsfilmer, som riktar sig till en större krets, bör så långt det går färdigställas under fred. Vidare är det angeläget att skapa förutsättningar för framställning inom landet även under krig av journal- och kortfilmer och för införande från utlandet av aktuella filmer.
Det är också av värde att under krig kunna fullfölja svensk teaterverk samhet även om teatern har ett mer begränsat register som informations medium och mindre möjligheter än filmen att snabbt nå vida kretsar. Erfarenheter från krigförande länder under andra världskriget visar, att teatern kan bidra till människors trivsel och jämvikt under påfrestande förhållanden.
Anspråken på vår bokförsörjning kommer under krig med säkerhet att bli mycket stora. Man kan räkna med ett starkt ökat behov av böcker inom de betydande delar av befolkningen, som på grund av kriget lösryckes ur sin vanliga hem- och arbetsmiljö. Det blir för samhället en angelägen uPPgift att sörja för tillgång på värdefull litteratur liksom också på lätta förströelseböcker. Bl. a. blir det nödvändigt att stärka resurserna vid biblio teken i inkvarteringsområden. Ett önskemål är vidare, att bokförlagens utgivning i viss utsträckning kan fullföljas. För att skydda bokförlagens fredslager mot bombhot bör åtgärder för deras spridning vidtas.
Kommittén understryker värdet att få till stånd svenska fältupplagor
Kangl. Maj.ts proposition nr 162.
23
av små enkelt utstyrda böcker motsvarande dem som användes inom
den amerikanska krigsmakten under andra världskriget. Dessa fältupp
lagor bör vara avsedda att spridas till såväl krigsmaktens personal som till
olika kategorier bland civilbefolkningen.
I samband med den inhemska upplysningsverksamheten tar kommittén
upp frågan om folkrörelsernas medverkan i det psykologiska försvaret.
Kommittén framhåller härvid, att med den ställning folkrörelserna intar
är det naturligt, att de har en stor uppgift att fylla inom det psykologiska
försvaret, ja, ett stort ansvar. Folkrörelserna har särskilda förutsättningar
för att distribuera upplysning, påverka opinionen och hålla ömsesidig
aktiv kontakt mellan myndigheter och enskilda. Konferens- och studie
cirkelverksamheten samt övriga debattbetonade arbetsformer inom folk
bildningsverksamheten kan icke ersättas som medel för upplysning och
kontakt. De kan bli till stor hjälp inte bara när det gäller att ge människor
kunskap och åsikter utan också genom att förmå människorna att aktivt
gripa sig an med uppgifter av betydelse både för totalförsvaret och för
deras egen psykiska balans. Kommittén understryker, att de olika organi
sationerna självfallet skall verka fullt självständigt, inga direktiv från det
centrala upplysningsorganet skall förekomma. Detta organ skall främst
vara samordnande och förmedlande, ge impulser och stå till tjänst med
sakmaterial. Det skall vara ett serviceorgan som hjälper organisationerna,
icke ett propagandaverk som utnyttjar dem.
För en smidig samverkan med folkrörelserna bör Centralkommittén
folk och försvar, som är ett folkrörelsernas eget organ, bli en ovärderlig
länk, viktigare ju mer centralkommittén under fred ägnat sin verksamhet
åt det psykologiska försvaret.
Kommittén redogör även för reklamens användbarhet för det psykolo
giska försvaret och kommer därvid in på frågan om samarbetet med reklam
branschen. Reklammännens yrkesvana och yrkesskicklighet torde bäst
komma till uttryck om arbetsuppgifterna för genomförande av ifrågakom-
mande kampanjer anförtros åt företag inom branschen, hävdar kommittén.
Sedan planeringen av en kampanj verkställts inom den beställande myn
digheten i samarbete med upplysningsorganet eller inom detta ensamt bör
själva utförandet i regel verkställas av ett branschföretag. Mellan kom
mittén och de i auktoriserade annonsbyråers förening representerade
företagen föreligger enighet om de praktiska riktlinjerna för sådan sam
arbete.
Upplysningsverksamhet till utlandet.
Kommittén behandlar i korthet frågan om olika slags upplysningsverk
samhet riktad till utländsk opinion och anför bl. a. följande.
En viktig uppgift i det psykologiska försvaret är upplysning till andra
folk i syfte att skapa förståelse och intresse för det egna landet samt
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
tilltro till dess försvarsförmåga och motståndsvilja. Redan vid en skärp ning av vårt lands militära läge blir det nödvändigt att snabbt intensifiera vår upplysningsverksamhet till utlandet. Kommer vi i krig, blir det ännu viktigare att sprida upplysning till utlandet om Sveriges läge och svenska förhållanden.
En goodwillskapande upplysningsverksamhet är till sin natur långsiktig. Den kan under krig ej snabbt nå resultat om den inte kan bygga på en välvilja och ett förtroende, som förvärvats redan under fred. Den verksam het, som bedrives i fred, måste utgöra grundvalen för de åtgärder, som vidtas i krig. Det är naturligt, att de i fred verksamma upplysningsorga- nen, i den mån krigssituationen medger, fortsätter att verka under krig. De bör då i princip arbeta efter i huvudsak samma linjer och metoder som i fred.
Nyhetsförmedlingen till utlandet hänger intimt samman med den good willskapande informations- och upplysningsverksamheten och kommittén understryker vikten av att denna förmedling kan fungera snabbt och smi digt. Kommittén framhåller vidare, att för den goodwillskapande verksam heten är omhändertagandet och behandlingen av utländska publicitets- representanter i Sverige av vikt.
I övrigt hänvisas i fråga om detta avsnitt till betänkandet (s. 121—126).
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Insamling och bearbetning av material.
Det psykologiska försvaret har utomordentligt starkt behov av informa tioner av olika slag, understryker kommittén och anför vidare bl. a. följande.
Uppgiften att bevara och stärka motståndsandan kräver ingående under lag för bedömande av folkstämningen samt kännedom om vad det är som påverkar denna. Den fientliga psykologiska krigföringen måste noggrant studeras till sitt ändamål, spridning och verkan. För den till utländsk opinion riktade verksamheten fordras en mångfald uppgifter både om aktuella förhållanden och om mer konstanta företeelser. Vikten av att äga ett gott underlag för den psykologiska krigföringen och det psykologiska försvaret föranledde under andra världskriget de krigförande till mycket omfattande åtgärder för att anskaffa underrättelsematerial. Åtskilliga metoder för mätning av motståndsandan på den egna sidan och hos fien den utvecklades och finslipades. Under denna tid förbättrades också i väsentlig grad metoderna för propagandaanalys och ryktesanalys. Det kan därför sägas, att det nu finnes relativt goda möjligheter för studium även av tidigare mycket svåråtkomliga attityder och attitydkomplex.
Kommittén redogör för de olika behov av att följa utländska rundradio- sändningar, som föreligger för det psykologiska försvaret under såväl krig som fred, samt framhåller, att det för en tillfredsställande avlyssning fordras specialutrustning. En särskild anläggning för den avlyssning, som behövs för det psykologiska försvaret skulle emellertid dra tämligen stora kostnader. Med hänsyn till att även andra myndigheter har behov av rund
25
radioavlyssning under både krig och fred finner kommittén det angeläget,
att åtgärder snarast vidtas för att åstadkomma en centraliserad avlyssning.
Kommittén redovisar i korthet det psykologiska försvarets behov av
opinionsstudier och anför, att detta behov bäst kan fyllas genom anlitande
av intervjuundersökningar baserade på stickprov. Denna metod har särskilt
värde för att klarlägga såväl förändringar i opinionen som skiljaktigheter
mellan olika samhällsgrupper. För de speciella förhållanden, som kan
råda under krig, skisserar kommittén ett särskilt förfarande i fråga om
skapande av register till underlag för uttagning av intervjuobjekt. Utföran
det av intervjuundersökningar bör enligt kommittén anförtros åt sta
tistiska centralbyråns utredningsinstitut. I den mån så visar sig erforderligt
bör även de enskilda opinions- och marknadsundersökningsinstitutens re
surser anlitas. Särskilt med tanke på svårigheterna för arbetet under krig-
bör man för opinionsstudierna icke enbart lita till intervjuundersökningar.
Kommittén understryker vidare nödvändigheten av propagandaanalys
och framhåller, att i Sverige har föga uträttats på detta område. Kommit
tén tar icke ställning till vilka metoder för propagandaanalys som är bäst
ägnade för det svenska psykologiska försvaret men framhåller vikten av
att i fred pröva sig fram samtidigt som man får personer utbildade för
dessa arbetsuppgifter.
Den centrnln krigsorganisationen och dess arbetsuppgifter.
Kommittén anför i denna fråga till en början bl. a. följande.
För det psykologiska försvaret liksom för all annan försvarsverk samhet
är krigsorganisationen av avgörande betydelse. Krigsorganisationens ut
formning är en primär uppgift, till vilken ställning maste tas innan ett
fredsorgan ges form. Krigsorganisationen bör dock inte fastlåsas i detalj
utan bör kunna anpassas efter växlande behov och nya rön. Med hänsyn
till verksamhetens betydelse för rikets försvar har kommittén funnit det
angeläget, att det psykologiska försvarets statliga krigsorganisation i sina
huvuddrag prövas av statsmakterna.
Enligt kommitténs förslag skall de psykologiska försvarsuppgifterna i
stor omfattning utföras av olika i fred verksamma, till större delen enskilda
organ. Detta gör det enligt kommitténs mening möjligt alt talmässigt
starkt begränsa den statliga krigsorganisationen. Det är emellertid både
synnerligen omfattande och starkt differentierade arbetsuppgifter,
som under krig måste lösas av den statliga organisationen för psykologiskt
försvar. Arbetsuppgifterna är i stort sett följande:
att verka för snabb, fullständig och sannfärdig nyhetstjänst och att
underlätta förbindelserna mellan publicitetsorganen samt riksledningen och
övriga statsmyndigheter;
att svara för den rådgivning och de övriga åtgärder, som erfordras för
att få till stånd en av säkerhetsskäl påkallad återhållsamhet vid publicering;
att bedriva upplysningsverksamhet och vidta andra åtgärder för mot-
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Knngl. Maj:ts proposition nr 162.
ståndsandans bevarande och stärkande, bl. a. genom motåtgärder mot fientlig propaganda;
att samordna och, i den mån detta ej ankommer på andra organ, bedriva annan av krigsförhållandena påkallad upplysningsverksamhet inom landet;
att samordna och, i den mån den ej omhänderhas av andra organ, be driva till utländsk opinion riktad upplysningsverksamhet, samt
att följa folkstämningen i eget land, genom bl. a. opinionsmätning och ryktesanalys, och att följa och analysera fientlig propaganda.
Kommittén diskuterar huruvida det bör finnas ett eller flera organ för det psykologiska försvarets ledning och anför härom bl. a. följande.
När det gäller att överväga, vilket eller vilka organ, som i krig lämpligen bör svara för de olika arbetsuppgifterna bör man utgå från de olika verk samheternas ändamål. Det psykologiska försvarets främsta uppgift är att värna motståndsandan. Åtgärderna härför består väsentligen i informations- och upplysningsverksamhet. Kommittén har stannat för att ett organ bör leda all verksamhet i detta avseende. Behovet av enhetlighet och konsekvens talar även för sammanförande i ett och samma organ av denna verksam het med vissa andra uppgifter, främst den statliga nyhetstjänsten. Enär upp lysning till utlandet bör vara samstämd med upplysning inåt, är det även lämpligt att samma organ har hand om den inåt och den utåt riktade verksamheten. Även beträffande sådan för olika myndigheter bedriven upplysningsverksamhet, som avser t. ex. blodgivning, försvarslån och kon- sumtionsanpassning, kan en viss central samordning vara erforderlig.
Kommittén framhåller att olika meningar anförts, huruvida samma organ bör sköta både den statliga nyhetstjänsten och åtgärderna för vinnande av nödvändig återhållsamhet vid publicering samt anför härom ytterligare.
Praktiska skäl talar för ett sammanförande. Uppgiften att ge råd och anvisningar om vad som kan och vad som inte bör publiceras hänger orga niskt samman med uppgiften att lämna nyhetsmeddelanden, särskilt när detta sker genom att svara på frågor. Det skulle bli onödigt tidsödande för en tidningsman att behöva vända sig till två olika myndigheter i praktiskt taget samma fråga. Det skulle verka förvirrande om en journalist, som från något håll fått uppgifter i en aktuell fråga, skulle vända sig till en myndighet för att fa besked, om saken kan publiceras, medan en annan journalist, som ej fått detaljuppgifter, skulle vända sig till ett annat organ för att få upplysning om fakta för publicering. Det bleve dessutom rent praktiskt ytterligt svårt att få till stånd en sådan samstämmighet mellan de två myndigheterna, att de alltid skulle ge enhetliga besked i publicerings- frågor. Dessutom skulle ett verk, som enbart ger råd och anvisningar om återhållsamhet, inte i samma grad kunna vinna förståelse och förtroende bland pressens män som ett organ som även ger dem nyheter och på andra sätt underlättar deras verksamhet.
På de anförda skälen finner kommittén det lämpligast att ett enda organ handhar ledning av alla de verksamhetsgrenar som det här gäller. Kom mittén förordar, att detta organ benämnes statens upplysningscentral (UC).
27
Däremot har kommittén funnit, att övervägande skäl talar mot inord nande i informationsverket av den obligatoriska granskning av meddelan den och försändelser till utlandet, som vi måste räkna med under krigstid. Det vore nämligen ej ändamålsenligt att låta ett verk, vars centrala upp gift är motståndsandans värnande och vars främsta syssla måste vara sprid ning av information och upplysning, åta sig den artfrämmande och be tungande uppgiften att censurera alla slags meddelanden och försändelser
till utlandet.
När kommittén förordar ett centralt organ för alla de uppgifter, som faller inom ramen för det psykologiska försvaret, innebär detta icke, att däri skall uppgå de olika organ, som redan finns för presstjänst och lik nande verksamhet. Ett undantag bör dock göras ifråga om statens upp- lysningsbyrå, vars verksamhet nära ansluter till ett centralt inforinations- organs uppgifter. När det centrala verket träder i funktion, bör upplys- ningsbyrån i sin helhet uppgå däri.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Det centrala organets ställning inom administrationen.
Kommittén anser att psykologiska försvaret i princip bör inordnas i administrationen på samma sätt som övrig försvarsverksamhet. Häiom anföres bl. a.
Genom ett sådan inordnande underlättas bl. a. det viktiga samarbetet i sidled. Det är vidare uppenbart, att det centrala informationsorganet. statens upplysningscentral (UC) — måste ha en auktoritativ ställning och direkt personlig kontakt med regeringen, om det skall kunna genom föra sina uppgifter. För informationsverksamhetens planläggning och ut förande är det bl. a. nödvändigt att i avsevärd utsträckning känna riks ledningens bedömanden, dess intentioner och planer.
Det kan enligt kommitténs mening ej råda tvekan om att det organ, som skall leda det psykologiska försvaret, måste sortera direkt under Kungl. Maj :t. Om man avstår från att skapa ett särskilt departement, vilket kommittén inte anser vara behövligt eller lämpligt, synes det ligga närmast till hands att låta det centrala informationsverket administrativt sortera under inrikesdepartementet. Med hänsyn till att detta redan har att fullgöra en rad krigsviktiga uppgifter, kan dock departementschefen inte under krig belastas med ärenden rörande det psykologiska försvaret. Ett konsultativt statsråd bör lämpligen få hand om dessa ärenden. Med hänsyn till verksamhetens betydelse och omfattning samt dess krav på snabba ställningstaganden torde det vara nödvändigt, att det konsultativa statsrådet får till sin enda eller åtminstone huvudsakliga uppgift att före träda densamma i regeringen. På detta statsråd bör ankomma att både i regeringen kontinuerligt bevaka det psykologiska försvarets intressen och att fortlöpande hålla upplysningscentralens ledning väl informerad. Att göra honom till upplysningscentralens chef skulle möta avsevärda admi nistrativa svårigheter. Det vore dessutom inte till gagn för de löpande ärendenas handläggning att göra dem till regeringsärenden. Med hänsyn härtill bör UG förestås av en chef, som icke tillhör regeringskretsen men står i ständig förbindelse med det konsultativa statsrådet.
28
Kommittén understryker nödvändigheten av att de upplysnings- och
informationsorgan, som verkar vid sidan av upplysningscentralen, följer
de riktlinjer, som denna drar upp i anslutning till regeringens allmänna
politik. För att få till stånd ett enhetligt förfarande ifråga om återhållsam
het beträffande uppgifter av betydelse för rikets försvar är det nödvändigt,
att det centrala organet bereds tillfälle att avgöra, vilka allmänna fram
ställningar om återhållsamhet vid publicering, som bör riktas till publi-
citetsorganen. Kommittén har utformat ett förslag till bestämmelser för
samarbetet i krig mellan upplysningscentralen och övriga myndigheter.
Det nära samarbete, som måste äga rum mellan det centrala organet samt
utrikesdepartementets pressbyrå och högkvarterets organ för press- och
upplysningstjänst, regleras i förslaget genom mera detaljerade bestämmel
ser, som utgår ifrån att de olika organen i väsentliga hänseenden skall ha
samma funktion som i fred. Enligt kommitténs mening är det av betydelse,
att dessa bestämmelser utfärdas redan under fred för att kunna ligga till
grund för krigsplanering och utbildning. Beträffande samarbetet med
halvstatliga och privata organ bör särskilda överenskommelser träffas.
Även denna del av förberedelsearbetet bör göras under fred.
Upplysningscentralens inre organisation.
Beträffande upplysningscentralens inre organisation anför kommittén,
att arbetsformerna inom det centrala ämbetsverk, som upplysningscentra
len skulle utgöra, bör präglas av krigets allmänna och verksamhetens spe
ciella krav på snabb och effektiv ledning. Bestämmanderätten bör även i de
viktigaste frågorna tillkomma en chef och icke någon kollegial enhet.
Med hänsyn till intresset att för behandlingen av bl. a. åtskilliga prin
cipiella frågor ha tillgång till en krets särskilt initierade personer anser
kommittén det önskvärt, att vid verkschefens sida finns ett informations-
råd och ett pressråd. Informationsrådet bör främst bidraga med uppgifter
och synpunkter, som kan tjäna till ledning för den allmänna utformningen
av verksamheten. I rådet föreslås ingå cheferna för TT och Radiotjänst,
representanter för utrikesdepartementet, överbefälhavaren, civilförsvarssty-
relsen och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap samt för tid-
ningsutgivareföreningen, publicistklubben och journalistförbundet, även
som en person sakkunnig i propaganda- och reklamfrågor samt två med-
borgarrepresentanter, den ene företrädande religiösa intressen och den
andra kvinnoorganisationerna. I pressrådet, som skall främja samarbetet
med pressen, bör ingå tidningsutgivareföreningens, publicistklubbens och
journalistförbundets representanter i informationsrådet samt fem av Kungl.
Maj :t efter förslag av resp. organisationer förordnade representanter för
de fyra politiska pressföreningarna och veckopressen. Cheferna för TT
och Radiotjänst bör vara medlemmar jämväl i detta råd.
Verksamhetens olika grenar ger enligt kommittén en naturlig utgångs
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
29
punkt för den organisatoriska uppdelningen av upplysningscentralen. En
särskild avdelning bör finnas för den rena nyhetstjänsten, åt vilken även
verksamheten för återhållsamhet vid publicering bör anförtros. Vid sidan
av en avdelning för inre upplysning samt opinionsundersökning och pro
pagandaanalys bör en särskild avdelning finnas för verksamhet riktad till
utländsk opinion. Ett fristående sekretariat bör upprättas för organisato
riska, administrativa och juridiska frågor samt för materialsamling till
de olika avdelningarnas tjänst. Vid arbetet på organisationsplanen bör
uppmärksamhet ägnas åt behovet av att i hotfulla lägen kunna låta upp
lysningscentralen träda i funktion med delar av sin organisation. En led
stjärna för organisationen måste vara att undvika byråkratisk stelbenthet.
Regional krigsorganisation.
Kommittén hävdar, att en regional organisation för det psykologiska
försvaret måste finnas, och anför härom bl. a. följande.
Upplysningscentralen behöver lokala anknytningar för att kunna följa
folkstämningens utveckling och snabbt erhålla uppgifter om rykten och
fientlig propaganda. Med hänsyn bl. a. till riskerna för avbrott och stör
ningar i telekommunikationerna är det nödvändigt att kunna ge tidningar
och andra publicitetsorgan möjlighet att i olika delar av landet få nyhets
meddelanden från myndigheterna och råd angående publicering. Det kan
även lokalt bli fråga om att övervinna myndighetspersoners alltför långt
drivna sekretessnit. Motåtgärder mot rykten handhaves ofta bäst lokalt.
Medverkan i upplysnings- och reklamkampanjer behöves. Om stridshand-
lingar pågår eller väntas börja i ett län, torde arbetsuppgifterna starkt öka.
Och om en landsdel blir avskuren, måste ett upplysningsorgan finnas till
hands som kan fungera självständigt.
Det psykologiska försvarets regionala organisation bör liksom civilför
svarets och det ekonomiska försvarets anknyta till länsstyrelserna, i vars
krigsorganisation bör ingå en avdelning (sektion) för psykologiskt försvar.
Storleken av en länsavdelning bör anpassas efter lokala förhållanden. Ett
par tre tjänstemän jämte skrivhjälp torde i allmänhet vara tillräckligt.
Organisationens omfattning bör studeras närmare genom krigsspel och
praktiska övningar.
Tillkomsten av civilbefälhavarinstitutionen erbjuder även ur det psyko
logiska försvarets synpunkt stora fördelar. Det är betydelsefullt, att civil
befälhavaren även i lägen, då förbindelserna med riksstyrelsen är obrutna,
har tillgång till kvalificerad personal för handläggning av ärenden inom
ramen för det psykologiska försvaret. Frågan om kompetensfördelningen
beträffande det psykologiska försvaret mellan honom och länsstyrelserna i
olika situationer måste studeras vid övningar och krigsspel. Såsom klart
framstår, att civilbefälhavaren, för den händelse förbindelserna med riks
styrelsen och upplysningscentralen är brutna, bör överta UC:s befogenhet
i vad gäller det psykologiska försvaret inom civilområdet.
Kommittén har vid närmare prövning funnit sig böra frångå den i pro-
visorieförslaget framlagda planen till en organisation med särskilt tillsatta
ombud i varje kommun. Ansvaret för de kontakter, som behövs runt om
i städer och landskommuner, bör helt åvila länsavdelningarna. De i olika
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
landsdelar mycket olika förhållandena talar mot en likformig organisation. Det bör överlåtas åt länsstyrelserna att finna bästa möjliga lösning. En god grund erbjuder härvid de kommunala förtroendemännen. Med fördel bör man också i samförstånd med den lokala pressen kunna utnyttja dess finmaskiga nät av lokalredaktörer och ortskorrespondenter. I många stä der, särskilt de större, räcker det inte med dessa två kontaktvägar. Det kan där, liksom emellanåt eljest, bli anledning att utnyttja hemvärnets och civilförsvarets rikt förgrenade organisation liksom också folkrörel serna, vilkas verksamhet därvid bör koordineras med hjälp av lokala samarbetsorgan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
Yttranden.
Nyhetstjänsten och den offentliga debatten.
Ett tjugotal remissinstanser yttrar sig angående de allmänna riktlinjerna för nyhetstjänsten och den offentliga debatten och uttalar sin anslutning till kommitténs rekommendationer om snabba, fylliga och sanna nyheter samt bibehållande av en så fri offentlig debatt som möjligt.
Överståthållarämbetet konstaterar med stor tillfredsställelse kommitténs principiella inställning till informationen, nämligen att den skall vara så vitt möjligt fullständig och att den skall vara sann. Härvidlag bör dock även understrykas den synnerliga vikten av att pressen såväl i sin information som i sin kritik ständigt inser nödvändigheten av att det förtroende för pressen, varpå betänkandet i skilda hänseenden vilar, motsvaras av en levande ansvarskänsla hos pressen. Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig till principen om tryckfrihet även under krig eller krigsfara. Att detta förblir en vägledande huvudprincip utgör en viktig förutsättning för mot- ståndsviljan och försvarsförmågan hos vårt folk. Länsstyrelsen i Västman lands län vill likaså understryka, att en fri nyhetsförmedling och en öppen debatt är förutsättningar för motståndsandans värnande i krig. Motsva rande uttalanden görs av länsstyrelserna i Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län.
Också skolöverstyrelsen och försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd ansluter sig till utredningens värdesättning av den fria debatten och opinionsbildningen under skärpta lägen.
Efter ett referat av kommitténs principiella uttalanden anför Publicist klubben.
Det ter sig naturligt för publicistklubben att understryka dessa principer, som måste vara helt grundläggande för ett svenskt psykologiskt försvar. En härdig motståndsanda låter sig icke organiseras fram, den kan icke hos ett demokratiskt folk ingjutas genom aldrig så eggande korstågsparoller, den växer och får sin styrka ur ett fritt folks på realistiska och öppna in formationer fotade bedömning av sina egna förutsättningar och de värden, som hotas.
Svenska tidningsutgivareföreningen noterar med tillfredsställelse kom mitténs uttalande om principerna för nyhetsförmedling och offentlig de
31
batt under krig. Den principiella uppfattningen av pressens uppgifter och verksamhetsvillkor inom ramen för gällande tryckfrihetslagstiftning går som ett centralt tema genom de sakkunnigas framställning, framhåller föreningen. Det råder enligt dennas mening icke något tvivel om, att ett psykologiskt försvar för att få den effekt, som eftersträvas, i allt väsentligt måste bygga på en sådan grundsyn. Det är vidare både önskvärt och nöd vändigt, att myndigheterna möter pressen med klar samarbetsvilja.
Som en självklar utgångspunkt för all verksamhet av detta slag vill svenska journalistförbundet starkt understryka kommitténs uttalande, att en fullgod nyhetstjänst, som snabbt och korrekt meddelar allt av intresse, som rimligen kan publiceras, är det främsta psykologiska försvarsmedlet. Att den fria nyhetsförmedlingen och den fria opinionsbildningen bevaras okränkta under krigstid finner förbundet vara av grundläggande betydelse. Att pressen även under krig ostraffat skall kunna framföra kritik mot rikets ledning och mot samhällets tjänstemän och förtroendemän är en självklar följd av denna grundinställning. Tidningarnas telegrambyrå vill för sin del allvarligt understryka vikten av att i en krigssituation en fri och av statliga myndigheter oberoende nyhetstjänst säkerställes enligt de riktlinjer, som de sakkunniga enhälligt förordat.
Instämmanden i kommitténs uttalanden om nyhetstjänsten och debatt friheten föreligger bl. a. även i yttranden från landsorganisationen, koope rativa förbundets styrelse, högerns ungdomsförbund, folkpartiets ungdoms förbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, yrkeskvinnors samarbetsförbund, föreningen svensk fackpress, frikyrkliga studieförbundet samt KFUK:s och KFUM:s studieförbund.
Återhållsamhet vid publicering.
I fråga om åtgärder för återhållsamhet vid publicering ansluter sig åt skilliga remissvar till den av kommittén förordade principen om fritt sam arbete i stället för tvångsmässig censur.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser sålunda, att den nödtvungna återhållsamheten vid publicering bör åstadkommas på överenskommelser nas och det förtroendefulla samarbetets väg, icke genom tvångsåtgärder. Länsstyrelsen i Jämtlands län finner, att det av kommittén rekommende rade systemet för sin tillämpning i praktiken förutsätter i första hand att en stark och levande ansvarskänsla städse finns hos hela pressen under alla förhållanden, och i andra hand att huvuddragen rörande utformningen av systemet med ett frivilligt samarbete mellan myndigheterna och pressen fixerats redan i fred. Länsstyrelsen i Västerbottens län delar kommitténs uppfattning, att en fri överenskommelse naturligen är bättre än tvång, men har svårt att föreställa sig, att statsledning och krigsledning under krig skall komma att anse sina anspråk på lojalitet så helt respekterade, att ej inskränkningar i tryck- och yttrandefrihet åtminstone i enskilda fall
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
kommer att tillgripas. Länsstyrelsen hävdar därför, att utfästelserna för krigsfall om tryckfrihet och yttranderätt bör vara utformade med sådan moderation, att befogade anklagelser för svek mot gjorda utfästelser och för brott mot viktiga grundsatser ej skall kunna göras. Länsstyrelsen i
Uppsala län framhåller, att det torde vara uppenbart, att ett pressorgan av oaktsamhet eller t. o. in. i förrädisk avsikt kan intaga nyheter eller artiklar om krig eller folkförsörjningen. Länsstyrelsen förutsätter, att erforderliga föreskrifter till förhindrande av pressuppgifter, som sätter rikets säkerhet i fara, lämnas i särskild ordning, när behov därav kan tänkas föreligga. Överbefälhavaren ansluter sig till kommitténs förslag till åtgärder för att under krig i fritt samarbete med pressen vinna nödvändig återhållsamhet beträffande förhållanden, som bör hållas hemliga.
Att i krigstid önskemål om viss återhållsamhet vid publicering kan komma att aktualiseras är naturligt, framhåller svenska tidningsutgivareföreningen. Lika naturligt är emellertid pressens krav på att denna begäran om åter hållsamhet icke får gälla annat än fakta och, närmare bestämt, endast så dana fakta, vilkas omnämnande i den givna situationen skulle kunna få menliga konsekvenser för rikets säkerhet och svenska liv. Föreningen vill med kraft understryka, att rådgivningen från upplysningscentralens sida under inga omständigheter får anta karaktären av ett slags de facto-censur. Under erinran härom vill föreningen framhålla, att den finner det lämp ligt, att de huvudsakliga riktlinjerna för denna rådgivning dragés upp re dan i fredstid, men att det också är av synnerlig vikt, att dylika publicitets- regler får klarast möjliga utformning och att de i angivna lägen tillämpas av vederbörande myndigheter i en informationsvänlig anda. Publicist klub ben anser, att den vanskligaste uppgiften för upplysningscentralen blir av görandena beträffande de framställningar, som man anser sig böra rikta till publicitetsorganen om återhållsamhet beträffande uppgifter, som för modas vara till skada för rikets säkerhet. Stor omsorg måste ägnas urva let av dem, som i den dagliga rutinen skall handlägga sådana ärenden. Kommitténs förslag, att i föreskrifterna bör anges, att, myndighet icke äger direkt till publiceringsorganen rikta sådana allmänna framställningar, bör beaktas. Svenska journalistförbundet framhåller, att varje tanke på en tvångsmässig, förebyggande censur måste avvisas och att den betryggande återhållsamhet i publicering, som pressen tvingas ålägga sig under krig eller krigsfara, måste baseras på ett fritt frivilligt samarbete mellan stats makterna och publicitetsorganen. Tidningarnas telegrambyrå anser det uppenbart, att hänsyn till rikets säkerhet kommer att tvinga till mycken återhållsamhet vid nyhetsförmedlingen i krig. Krigsansträngningen får inte verksamt hämmas eller allvarligt skadas av lösmynt publicitet. Överdrivet hemlighetsmakeri kan å andra sidan få för krigsansträngningen betänk liga psykologiska följder. Upplysningscentralen kommer därför städse att ställas inför besvärliga avvägningsproblem. Det blir säkerligen ofta vansk-
33
ligt att avgöra graden av den skada, som publieitet i det ena eller andra fallet kan medföra. Säkert är, att krafter ständigt kommer att vara i verk samhet för att överdriva dessa skadeverkningar. De gör sig påminta redan i fred och får ofrånkomligen större gehör i krig. Det är angeläget, att an visningar meddelas om vad som i krig otvetydigt får publiceras och vad man bör inhämta råd om.
Även kooperativa förbundet, yrkeskvinnors samarbetsförbund och hö gerns ungdomsförbund biträder principen om frivilligt samarbete.
Kommitténs förslag om översyn av gällande sekretessföreskrifter biträ des av överståthållarämbetet, journalistförbundet och tidningarnas tele grambyrå.
Frågan om åtgärder för återhållsamhet i rundradioprogrammen behand las av AB Radiotjänst. Bolaget delar kommitténs uppfattning att program men icke bör innehålla något som kan ge fienden sådana upplysningar, att de kan skada den svenska krigsansträngningen. Radiotjänst betraktar det som väsentligt för verksamhetens rätta bedrivande, att ett så smidigt och organiskt utvecklat system som möjligt åstadkommes för skötseln av de frågor, som gäller rikets säkerhet i samband med uttalanden och nyheter, vilka sprides genom rundradion. Det engelska systemet, som kommittén förordar, synes i stort ha fungerat tillfredsställande. Innan en definitiv ställning tages till tillämpningen av detta system på svenska förhållanden torde ett ytterligare studium av den engelska rundradions krigserfaren heter böra äga rum. Den av kommittén föreslagna överenskommelsen om granskningsverksamheten anser radiotjänst böra ha formen av ett tillägg till den redan existerande planen för rundradions programverksamhet. Ut formningen av de principer, som anses böra ligga till grund för granskning av program, som kan befaras ge fienden upplysning eller eljest skada krigs ansträngningen, bör ske i samordning med de principer, som kommer att tillämpas på det nyhetsmaterial, som genom tidningarnas telegrambyrå utsändes i rundradio.
Inhemsk upplysningsverksamhet.
De av kommittén föreslagna riktlinjerna för upplysnings verksamheten i allmänhet under krig till det svenska folket har icke mötts av några invändningar.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller, att det är en realistisk syn att för information och propaganda anknyta till de nyhets- och reklam organ samt övriga instrument, vilka redan i fred normalt verkar för till godoseende av publicitetsintresset. Skolöverstyrelsen delar kommitténs all männa inställning i fråga om upplysningsverksamheten till allmänheten, ehuru överstyrelsen -—- som lägger särskild vikt vid folkrörelsernas insat ser -— finner, att avvägningen delvis bör bli en annan än den kommittén
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 162.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
synes förorda, överstyrelsen behandlar även betydelsen av skolundervis ning i krigstid.
Svenska journalistförbundet instämmer helt i kommitténs uppfattning, att den upplysning och propaganda, som är avsedd att ingå som ett led i det psykologiska försvaret, under krig i största möjliga utsträckning bör bedrivas av de organ, som redan under fred är verksamma på dessa om råden. Likaså vill svenska försäljnings- och reklamförbundet instämma i kommitténs allmänna uttalande, att, ehuru ansvaret att åtgärder vidtas åvilar staten, denna icke själv bör bedriva upplysning till allmänheten, utan härför i första hand anlita redan befintliga upplysningsorgan inom näringslivet. Sveriges köpmannaförbund anser, att centralkommittén folk och försvar även i krig torde komma att utgöra ett lämpligt organ för att säkerställa nödvändig samverkan organisationerna och deras medlemmar emellan. Den direkta opinionspåverkande upplysnings- och propaganda verksamheten i krig kan enligt förbundet förväntas bli i större utsträck ning än eljest omhändertagen av organisationerna.
Angående rundradion och riktlinjerna för dess verksamhet före ligger endast få uttalanden i remissvaren.
Telestyrelsen understryker det i betänkandet gjorda uttalandet, att radion har en central betydelse för det psykologiska försvaret och, särskilt under svåra krigsförhållanden, för riksledningens möjligheter att upprätthålla kontakten med befolkningen och med myndigheter runt om i landet. För svarets upplysnings- och personalvårdsnåmnd kan i allt väsentligt tillstyrka utredningens förslag i fråga om rundradion.
AB Radiotjänst understryker kommitténs uttalanden, att det vore olyck ligt att upprätta ett subordinationsförhållande mellan radiotjänst och det psykologiska försvarets ledning och att ett intimt samarbete under ömse sidig förståelse och utan någon vidlyftig kodifiering av direktivrätt bör vara huvudprincipen. Härvid pekar bolaget på att allmänhetens förtroende för radioutsändningen bäst gagnas, om radiotjänst verkar som ett självständigt organ i enlighet med den av Kungl. Maj :t fastställda planen av 1949.
Förbindelsen mellan det statliga rådgivningsorganet och radiotjänst synes i första hand böra koncentreras på frågor rörande vilka publicitetsorganen kan vara i behov av vägledning och upplysning. I övrigt anser radiotjänst, att programverksamheten skall skötas så ostört som möjligt. Radiotjänst kan helt biträda kommitténs uttalande, att för att lyssnarna skall bibehålla — eller öka — intresset och förtroendet för radioprogrammen dessa under krig bör redigeras efter samma riktlinjer som i fred. Bolaget framhåller vidare, att det realistiska betraktelsesätt, som kommittén har haft som utgångspunkt för sina uttalanden om skälen till att rundradion under krig bör fortsätta att arbeta under så fria förhållanden som möjligt, överens stämmer med det som radiotjänst på grund av gjorda erfarenheter anser sig böra tillämpa. Det står samtidigt klart, att rundradion i kraft av gjorda
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
35
åtaganden och av fattade beslut har att noga överväga och klarlägga, hur
den skall bidra till fullgörandet av den gemensamma krigsansträngningen.
Folkpartiets ungdomsförbund anser, att frågan om ett införlivande av
radiotjänst — låt vara som självständig organisation — med det allmänna
försvaret »vid krig eller krigsfara från dag som Kungl. Maj :t bestämmer»
hör tas upp till förnyad prövning i syfte att garantera radiotjänst nuva
rande ansvarsförhållanden intill det ögonblick, då det för krigssituationen
avsedda samarbetet med statens upplysningscentral måste inträda.
Även i fråga om filmen, teatern och bokförsörjningen
finns relativt få uttalanden.
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd kan i allt väsentligt
tillstyrka utredningens förslag i fråga om filmen, teaterverksamheten och
bokförsörjningen.
Föreningen Sveriges filmproducenter framhåller, att den omständigheten,
att det av andra anledningar existerar en filmcensur redan i fredstid, icke
bör utnyttjas till att filmen i krig dirigeras på annat sätt eller i större om
fattning än pressen. Filmens verkan på åskådarens känslor och föreställ
ningar gäller i första hand spelfilmen; rena upplysnings- och informa-
tionsfilmer har mera sällan den förmåga att engagera åskådaren som ger
filmen dess särställning bland massmedia. Detta bör understrykas, enär
det i betänkandet synes förutsättas, att produktion av spelfilm under krig
bör komma i fråga i sista hand. Denna ståndpunkt torde vara motiverad
av de sakkunnigas åsikt att spelfilmsproduktion av praktiska skäl ej
blir möjlig. Så torde dock endast vara fallet under mer eller mindre akuta
faser av ett krigstillstånd. De av kommittén anvisade möjligheterna att
utnyttja i landet redan befintliga filmer torde icke innebära mera än att
ett blygsamt behov av film kan täckas under en relativt kort tid.
Teatrarnas riksförbund delar kommitténs uppfattning, att teatern har
eu mission att fylla för folkmoralens uppehållande under krig. Teater
verksamheten under krig bör enligt riksförbundets uppfattning icke avvika
mera från den fredstida teaterverksamheten än som oundgängligen följer
av krigsförhållandena, detta med hänsyn både till effektiviteten i verksam
heten såsom sådan och till den psykologiska effekten på befolkningen.
Skolöverstyrelsen instämmer i att det är av vikt att kulturlivet under
krig får fortleva för att genom teater, musik, litteratur m. in. ge allmän
heten den avspänning och stimulans, som under krigstid mer än eljest kan
vara av betydelse. Överstyrelsen hälsar med tillfredsställelse bl. a. de ini
tiativ, som från olika håll tagits för att säkerställa bokförsörjningen un
der krig.
Svenska bokförläggareföreningen kan helt instämma i vad utredningen
anfört om bokens betydelse som ett värdefullt psykologiskt försvarsmedel.
Dessutom vill föreningen framhålla bokens värde för den inhemska upp
lysningsverksamheten under krig, en synpunkt som enligt föreningens mc-
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
ning ej tillräckligt beaktats. Svenska boktryckareföreningen vill under stryka vad i betänkandet sagts om bokförsörjningen i krig och framhålla, att enligt de erfarenheter, som gjorts inom krigförande länder, boken torde böra tillmätas en mycket stor betydelse i berörda avseenden.
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund vill ifrågasätta, om icke sammanslagning av kommunal- och förbundsbiblioteken skulle vara ytter ligare ett led i strävandena att säkerställa en god bokförsörjning un der krig.
I flera av yttrandena kritiseras utredningen därför att den icke närmare behandlat frågan om folkrörelserna och det psykologiska försvaret.
Skolöverstyrelsen erinrar om att den fria folkbildningsverksamheten i stor utsträckning är anknuten till folkrörelserna och de fria organisatio nerna samt anför bl. a. följande.
Folkbildningsverksamheten och organisationernas övriga verksamhet har betydelse icke blott för medborgarnas bildningsnivå utan även för vårt folks andliga styrka i svåra lägen. I betänkandet saknas en grundläggande analys av organisationernas arbetsförhållanden och tänkbara insatser i ett krigsläge. Ej heller presterar betänkandet någon utredning om förslag eller riktlinjer för planerings- eller beredskapsåtgärder på detta område. Skol överstyrelsen anser detta vara en allvarlig brist i betänkandet och anser, att starka skäl talar för att en kompletterande utredning av hithörande frågor igångsättes. Dessa angelägenheter synes väl värda att ägnas samma uppmärksamhet som pressens, radions och teaterns roll i det psykologiska försvaret. Vårt land skiljer sig nämligen från många andra länder däri, att det har förmånen att äga ett system av väl uppbyggda och om sitt ansvar medvetna organisationer. Man kan svårligen tänka sig uppbyggandet av ett psykologiskt försvar i vårt land utan att dra fördel av detta förhållande och låta dessa organisationer medverka vid planeringen av ett sådant försvar.
Också försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd finner det an märkningsvärt, att folkrörelsernas möjligheter att föra ut upplysning till en större allmänhet icke närmare undersökts. Nämnden anser det därför angeläget, att folkrörelsernas insats snarast blir föremål för utredning och planläggande åtgärder.
Frikyrkliga studieförbundet vill understryka, att det frivilliga bildnings- arbetet i betydande grad bidragit till att hos medborgarna främja förmågan att tänka på egen hand, tänka kritiskt, och icke utan vidare godta vad som sägs eller skrivs. Att en sådan träning och en sådan hållning ur det psyko logiska försvarets synpunkt är värdefull är alldeles klart. Förbundet finner det därför önskvärt, att detta bildningsarbete även under krigsförhållanden beredes bästa möjliga förutsättningar att fortsätta sin verksamhet. För bundet konstaterar med tillfredsställelse, att utredningen understrukit be tydelsen av att folkrörelserna inte utnyttjas på ett oriktigt sätt.
Uttalanden om att kommittén ej i tillräcklig grad beaktat folkrörelsernas och folkbildningsarbetets betydelse för det psykologiska försvaret återfin
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
37
nes även i yttranden av landsorganisationen, kooperativa förbundet, svenska
landsbygdens ungdomsförbund, KFUK:s och KFUM:s studieförbund samt
studieförbundet medborgarskolan.
I kooperativa förbundets uttalande heter det vidare bl. a.
Styrelsen vill betona, att de svenska folkrörelserna inom sig dels rymma
en både kvantitativt och kvalitativt betydende elit av människor, yngre och
äldre, som fått och fortlöpande får en skolning i medborgarkunskap av alla
slag. Kunskap, både teoretisk och praktisk, om det egna landet och om
världen i övrigt samt ett genom studiecirklar, konferenser och diskussioner
uppövat självständigt tänkande måste anses utgöra en hörnsten för den
andliga motståndsvilja, som det psykologiska försvaret vill bidraga till att
skapa.
Den stora betydelsen av folkrörelserna och folkbildningsarbetet under
stryks även av tjänstemännens centralorganisation, Sveriges socialdemokra
tiska ungdomsförbund och arbetarnas bildningsförbund.
Till utländsk opinion riktad verksamhet.
Kommitténs synpunkter angående upplysningsverksamheten till utlandet
har i allmänhet mötts av instämmanden.
Svenska institutet vill till alla delar tillstyrka de av kommittén framlagda
förslagen, i den mån dessa berör den till utlandet och utländsk opinion rik
tade goodwillskapande upplysningsverksamheten. Institutet instämmer
bl. a. i uttalandet, att de olika upplysningsorganen under krig i princip bör
fortsätta sin verksamhet efter i huvudsak samma linjer som i fred. Det
förefaller sålunda uppenbart, att de olika upplysningsorganens erfaren
heter och kontakter blir bäst och smidigast utnyttjade, om större ingrepp
i deras nuvarande administration och arbetsordning i görligaste mån und-
vikes.
Svensk-internationella pressbyrån och Sveriges exportförening framhåller
i gemensamt yttrande, att de resultat, till vilka utredningen kommit, ger
anledning till tillfredsställelse. Speciellt önskar föreningen och pressbyrån
taga fasta på den i betänkandet fastslagna principen, att det psykologiska
försvarets organisation skall tillförsäkras största möjliga mått av smidig
het samt att redan existerande informationsorgan så långt möjligt skall
utnyttjas. De vill också understryka kommitténs uttalande, att nu existe
rande upplysningsorgan under tider av skärpt beredskap samt vid krigsfall
i princip bör fortsätta sin verksamhet efter i huvudsak samma linjer och
metoder som under normala förhållanden.
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån anför bl. a.
Det råder intet tvivel om att de grundprinciper enligt vilka Sverige orga
niserar sitt psykologiska försvar under krig eller krigsfara kan komma att
i många avseenden inverka på det svenska upplysningsarbetet i utlandet,
både direkt och indirekt. Åtminstone i Amerika skulle detta arbete avsevärt
försvåras genom vittgående offentliga kontrollåtgärder på nyhetsförmed
Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 162.
lingens och opinionsbildningens område. Svensk-amerikanska nyhetsbyrån har därför all anledning att med tillfredsställelse hälsa kommitténs betän kande och särskilt dess bärande idéer.
Kooperativa förbundet anser, att i betänkandet borde i högre grad ha be aktats den goodwill för Sverige, som skapats genom den informations- och visningsverksamhet, vilken bedrives av enskilda företag och organisationer: konsumentkooperationen, bostadskooperationen, jordbrukets föreningsrö- relse och fackföreningsrörelsen in. fl. Denna är dels mycket betydande till sin omfattning, dels konfronterar den i stor utsträckning besökande utlän ningar med icke endast folkrörelsernas ideologi utan även med de faktiska problemen och den praktiska utgestaltningen av de idéer, som bär upp olika samhällsföreteelser.
Insamling och bearbetning av material.
Endast ett par av remissyttrandena innehåller synpunkter på frågan om opinionsmätningar och andra former för insamling och bearbetning av in formationsmaterial för det psykologiska försvaret.
Statistiska centralbgrån delar kommitténs uppfattning, att opinionsmät ningar bäst utföres genom intervjuundersökningar. Utan att ingå på kom mitténs allmänna motivering för att dylika undersökningar bör göras redan under fredstid vill ämbetsverket dock framhålla betydelsen ur metodologisk och administrativ synpunkt av att man samlar erfarenheter av det slags intervjuundersökningar det här gäller. Kommittén föreslår, att dessa under sökningar anförtros åt statistiska centralbyråns utredningsinstitut, och verket är berett att åtaga sig ett dylikt uppdrag men kan icke på utred ningens nuvarande stadium bedöma kostnaderna för en undersökning av detta slag. Beträffande kommitténs uttalande om särskilda vägar för opi nionsundersökningar i vissa krigslägen framhåller ämbetsverket, att den föreslagna metoden kräver att förberedelser påbörjas i mycket god tid.
Verket är berett att åtaga sig den planering, som är erforderlig för att i en krigssituation använda ytsampling vid intervjuundersökningar.
Svenska försäljnings- och reklamförbnndet vill rekommendera ett utökat användande av opinionsmätningar för att kontinuerligt klarlägga opinionen gentemot olika problem och framför allt motståndsandans växlingar. Den provundersökning, som kommittén företagit, är av stort värde och bör upp repas med lämpliga mellanrum. Förbundet vill tillstyrka, att utförandet av opinionsundersökningarna anförtros åt utredningsavdelningen vid sta tistiska centralbyrån. Dock vill förbundet allvarligt framhäva risken av att enbart eller i alltför stor utsträckning begagna sig av statliga intervjuare.
Det är sannolikt, att de enskilda opinions- och marknadsundersöknings- instituten har möjlighet att genom sina intervjuare få fram mindre subjek tivt färgade svar. Åtgärder bör redan i fredstid vidtagas för att organisera
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
39
verksamheten i likhet med den kollektiva undersökning, som de privata instituten utfört på kommitténs uppdrag. Den statliga utredningsavdel ningens intervjuare likaväl som de olika marknadsundersökningsinstitu- tens intervjuare bör dessutom eventuellt kunna användas för att insamla förekomsten av olika rykten.
Krigsorganisationen.
Förslaget till krigsorganisation har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan mera väsentliga anmärkningar. De erinringar, som gjorts, avser oftast sammansättningen av de till upplysningscentralen knutna informations- och pressråden. Bland allmänna omdömen märks följande.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser, att organisationsförslaget i sina huvuddrag är enkelt och redigt utformat. Vad kommittén föreslagit rörande såväl huvudorganet som den regionala organisationen förefaller länssty relsen i Kalmar län praktiskt och väl avvägt. Denna länsstyrelse framhåller vidare, att det säkerligen är av vikt, att ett enda organ handhar ledningen av alla till det psykologiska försvaret hörande verksamhetsgrenar. Även länsstyrelsen i Kronobergs län anser, att ett enda organ bör handha samt liga verksamhetsgrenar. Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalar, att det är mycket svårt att bedöma, hur krigsorganisationen lämpligen bör vara upp byggd och hur arbetsuppgifterna skola fördelas på de olika avdelningarna.
I stort sett torde emellertid kommitténs organisationsförslag kunna god tagas. Ej heller länsstyrelserna i Södermanlands och Kristianstads län har några erinringar mot förslagen rörande upplysningscentralens organisation. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län synes det innebära en styrka och ge god möjlighet till smidig anpassning och omställning till ett krigsläge, att upplysningscentralen bygges upp med fredsorganet såsom kärna.
Överbefälhavaren tillstyrker vad kommittén föreslagit i fråga om upp lysningscentralens organisation. Civilförsvarsstyrelsen delar helt kommit téns uppfattning, att i centralen icke skall uppgå de olika organ, som redan finns för presstjänst och liknande uppgifter, samt att centralen i förhål lande till dem främst skall vara samordnande och ledande. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har intet att erinra mot kommitténs för slag i fråga om krigsorganisationen. Riksnämnden framhåller vidare, att det enligt dess mening är självfallet, att det föreslagna centralorganets ledande verksamhet icke kan omfatta även uppgiften att övervaka att olika myndigheter fatta beslut, som är lämpliga ur »psykologisk försvarssyn punkt». Däremot bör centralorganet, såsom avses i betänkandet, tillhandagå myndigheterna med råd och upplysningar.
Skolöverstyrelsen tillstyrker i princip, att vid krig eller krigsfara en central organisation för det psykologiska försvaret inrättas. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnumnd har ingående övervägt om icke de
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
uPPgifter, som föreslagits tillkomma särskilda organ, borde kunna åvila redan förefintliga. Då ännu icke något organ finns, som är gemensamt för totalförsvaret, har nämnden funnit sig i princip kunna tillstyrka den före slagna freds- och krigsorganisationen. Statens upplysningsbyrå har ingen invändning' mot förslaget att byrån bör i sin helhet uppgå i upplysnings- centralen, när denna träder i funktion.
Svenska tidningsutgivareföreningen vill förorda, att en statens upplys- ningscentral i krig inrättas i huvudsak i enlighet med de riktlinjer som uppdragits i betänkandet. Föreningen vill dock icke underlåta att erinra om sin redan i yttrande över provisorieförslaget framlagda tvekan beträf fande riktigheten av att centralen jämväl handhar uppgifter av ren propa gandakaraktär gentemot den egna befolkningen. Föreningen vill icke mot sätta sig den föreslagna anordningen med en särskild chef för centralen under vederbörande statsråd. Publicistklubben anser sig i allt väsentligt kunna tillstyrka en statlig upplysningscentral under krigstid med de arbets- uPPgifter som i betänkandet förutsättes. Det bör dock betonas, att denna tillstyrkan helt grundar sig på de i betänkandet angivna förutsättningarna.
Avgörande för om verkligheten skall komma att motsvara intentionerna blir den auktoritet, som den tänkta upplysningscentralen kan få och dess rent personella uppsättning. Kommitténs argument för att den direkta ledningen ej skall utövas av en ledamot av statsrådet synes övertygande även om den föreslagna organisationen kan innebära risker för en viss dualism. Auktoriserade annonsbyråers förening finner förslaget till krigs organisation väl utformat. Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill varmt tillstyrka, att det psykologiska försvaret samordnas i ett organ. För bundet vill också understödja tanken, att ett konsultativt statsråd hand lägger informationsärendena, även inberäknat de ärenden, som rör radio tjänst.
Kooperativa förbundet vill i huvudsak tillstyrka kommitténs förslag om inrättandet av en upplysningscentral att fungera under krig och krigsfara. Yrkeskvinnors samarbetsförbund tillstyrker i princip förslaget beträffande den statliga krigsorganisationen. Högerns ungdomsförbund anser, att upp- lysningscentralens organisation torde kunna överblickas närmare först sedan beredskapsnämnden varit i funktion en tid. Förbundet finner det dock i princip riktigt, att centralen ställes direkt under Kungl. Maj :t med ett konsultativt statsråd som ansvarig inom regeringen. Folkpartiets ung domsförbund anser sig kunna tillstyrka kommitténs förslag om inrättande av en statlig upplysningscentral under krigstid men med den reservationen, att en statlig upplysningsverksamhet, som kunde komma att förverkligas i en gentemot allmänheten mindre tillitsfull anda, än den kommittén ger uttryck för, säkerligen skulle visa sig mera skadlig än nyttig ur allmän samhällssynpunkt. Svenska landsbygdens ungdomsförbund har intet att erinra mot den föreslagna upplysningscentralen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
41
Upplysningscentralens inre organisation.
I många av remissyttrandena framförs synpunkter på sammansättningen av de föreslagna informations- och pressråden.
Länsstgrelsen i Västmanlands län ifrågasätter, om icke pressrådet och informationsrådet kan sammanslås till en gemensam institution, dock utan inskränkning i den allsidiga representationen.
Länsstgrelsen i Norrbottens län anser det vara av väsentlig betydelse, att i informations- och pressråden öka antalet personer, som kan anses före träda allmänna medborgerliga intressen och som tillika har ett allmänt erkänt politiskt omdöme. Om informationsrådet utökas från ett tiotal till ett femtontal ledamöter torde alla rimliga anspråk bli tillgodosedda. Att en sådan medborgerlig representation »ehuru mindre talrik» i pressrådet skulle tillföra detta en vidgad allmän kompetens, torde vara ostridigt lik som även att förtroendet för detsamma bland allmänheten därigenom skulle
ökas.
Övcrsiåthållarämbetet framhåller, att utrikesdepartementet, överbefäl havaren och civilförsvarsstyrelsen torde komma att stå i en så intim och kontinuerlig kontakt med upplysningscentralen att det borde övervägas, om icke företrädare för dessa kunde knytas till centralen på ett mera fast och varaktigt sätt än såsom ledamöter av ett informationsråd. Därigenom skulle även antalet ledamöter i rådet minskas. Enligt länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län synes informationsrådet alltför expertbetonat. Länsstyrel sen är av den uppfattningen, att en ytterligare förstärkning av det med borgerliga inslaget i centralorganets ledning skulle vara av betydelse föi upplysningsorganets ställning i den allmänna opinionen. Länsstyrelsen före slår, att inom centralorganet, såväl i krig som i fred, beredes plats för, förutom expertbetonade representanter, jämväl de demokratiska partierna, eventuellt också de stora folkliga organisationerna.
Skolöverstgrelsen anser det lämpligt, att ett samarbetsorgan inom folk bildningsarbetet, förslagsvis statens folkbildningsnämnd, eventuellt även samverkande bildningsförbunden, blir företrätt i informationsrådet. Det bör därjämte tillses, att de övriga organisationerna blir på lämpligt sätt representerade i detta organ. Representationen av folkbildningsintressena förordas även av landsorganisationen, arbetarnas bildningsförbund och studieförbundet medborgarskolan. Som lämpligt kontaktorgan föreslår med borgarskolan samverkande bildningsförbunden.
Kooperativa förbundet och svenska landsbggdens ungdomsförbund vill, att de stora folkrörelserna skall få åtminstone en representant i informa tionsrådet. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund anser, alt rådet bör kompletteras med eu företrädare för ungdomsorganisationerna.
Centralkommittén folk och försvar ifrågasätter, om icke dess föreslagne representant i fredsorganet jämväl bör ingå i informationsrådet. Alt kom mittén blir representerad i rådet önskar även landsorganisationen och grkeskvinnors samarbetsförbund.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
I- örsvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser det kunna över vägas, att en representant för nämnden blir ledamot i informationsrådet.
Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill ifrågasätta, om i informa tionsrådet icke borde ingå flera personer kunniga i propaganda, reklam och opinionsfrågor, hellre än måhända de föreslagna s. k. medborgarrepresen- tanterna. De allmänt medborgerliga synpunkterna, som talas om i betän kandet, bör främst insamlas genom någon form av opinionsundersökningar. 1 rkeskvinnors sanmrbetsförbund finner det däremot iögonfallande att, en ligt förslaget, en överrepresentation skulle uppstå för de organ, som skall ge information, mot representationen för de olika befolkningsgrupper, som skall taga emot information.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner starka skäl tala för att arbets givareföreningen och landsorganisationen blir företrädda i både freds- och krigsorganisationen. Också Sveriges exportförening och svensk-internatio nella pressbyrån ifrågasätter om icke arbetsmarknadens parter bör vara representerade. Svenska arbetsgivareföreningen anser det önskvärt, att även industrin blir företrädd i såväl beredskapsnämnden som statens upplys- ningscenlral. Detta anser även yrkeskvinnors samarbetsförbund berättigat. Sveriges köpmannaförbund anser det böra övervägas, huruvida icke närings livet och där framför allt detaljhandeln med hänsyn till dess viktiga och ansvarsfyllda buffertställning i förhållandet mellan myndigheterna och konsumenterna bör beredas representation i krigs- och fredsorganen.
Exportföreningen och svensk-internationella pressbyrån anser vidare det önskvärt, att plats beredes i informationsrådet för en förslagsvis gemen sam representant för utrikeshandelns och sjöfartens organisationer. Enligt svenska bokförläggareföreningen skulle det vara av stort värde för upplys- ningscentralen, om den förstärktes med en representant för bokförlagen. Föreningen svensk fackpress anser sig böra bestämt påyrka, att en repre sentant för fackpressen i egentlig mening placeras i informationsrådet.
Telestyrelsen anser, att en kontaktman för verket bör anslutas till in formationsrådet.
I fråga om pressrådet ställer sig svenska journalistförbundet något tvek samt till förslaget om särskild representation för veckopressen, då denna press är företrädd såväl genom förbundet som genom publicistklubben och tidningsutgivareföreningen. Landsorganisationen anser, att folkrörelsepres sen bör vara representerad i pressrådet. Förslag att folkrörelsepressen och den fackliga pressen skall representeras i pressrådet framförs vidare av skolöverstyrelsen, tjänstemännens centralorganisation, kooperativa förbun det, yrkeskvinnors samarbetsförbund och högerns ungdomsförbund.
I några av yttrandena behandlas frågor om u p p 1 y s n i n g s cen tralens chef och personal.
Svenska tidningsutgivareföreningen understryker nödvändigheten av att i spetsen för centralen står en chef, som är väl förtrogen med pressens
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
43
speciella arbetsuppgifter, som har pressens förtroende och som förmår
skänka auktoritet åt institutionen. Föreningen vill understryka vikten av
att personalen hos rådgivningsorganet i största möjliga utsträckning rekiv-
teras från pressen. Publicistklubben framhåller de stora kia\, som maste
ställas på centralens chef. Publicistklubben önskar starkt understryka ange
lägenheten av att chefen för upplysningscentralen är intimt förtrogen med
publicitetsorganen och deras sätt att arbeta. Endast den som äger förtrogen
het med pressen och som har pressens förtroende kan ha utsikter att lyckas
i den ömtåliga uppgift, som väntar ett statligt upplysningsorgan. Det är till
lika nödvändigt, att övrig personal äger praktisk erfarenhet från de om
råden, över vilka upplysningscentralens verksamhet avses komma att
spänna.
ÖverståthåUarämbetet delar uppfattningen, att personalen i upplysnings
centralen i erforderlig omfattning bör rekryteras från pressen, men vill även
förorda, att den stora erfarenhet av psykologisk påverkan på större befolk
ningsgrupper, som finns samlad inom reklambranschen, tillvaratages vid
rekryteringen.
Den regionala krigsorganisationen.
De många yttrandena om den regionala krigsorganisationen innefattar i
allmänhet instämmanden i kommitténs förslag. Behov av fastare riktlinjer
framhålles dock i några utlåtanden.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har intet att erinra mot de upp
gifter kommittén föreslagit tillkomma en länsstyrelse. Ifraga om den lokala
organisationen finner länsstyrelsen det ändamålsenligt att ej ha särskilda
ombud, dels med hänsyn till svårigheten att finna lämpliga ombud i varje
kommun och dels med hänsyn till den ytterst känsliga ställning, som dessa
ombud skulle komma att intaga gentemot allmänheten. Genom att rätt ut
nyttja kommunala förtroendemän, lokalredaktörer och ortskorrespondenter
torde tillfredsställande kontakt med allmänheten kunna ernås.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser sig böra påpeka önskvärdheten
av något fastare riktlinjer för organisation och verksamhet vid de regionala
organen. De omfattande uppgifter, som kommer att avila länsavdelningarna,
finner länsstyrelsen i Värmlands län vara väl avvägda. Kommitténs uttalan
de, att omfattningen av den regionala krigsorganisationen bör anpassas
efter lokala förhållanden och att »ett par tre tjänstemän jämte skrivhjälp»
i allmänhet torde vara tillräckligt, synes alltför allmänt hållet enligt läns
styrelsen i Östergötlands län. Huruvida den organisation kommittén tänkt
sig kommer att bli tillräcklig, är svårt att f. n. yttra sig om, framhåller läns
styrelsen i Gotlands län. Länsstyrelsen vill emellertid erinra om att beträf
fande Gotlands län med dess stora risker för avspärrning uppkomma sär
skilda problem med krav på mera självständig verksamhet, mera omfattande
beredskapslagring av olika materiel för nyhetsförmedling in. in.
Kungi. Maj:ts proposition nr 162.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser, att särskilda sakkunniga bör krigs- placeras hos civilbefälhavarna och länsstyrelserna. Länsstyrelsen delar kom mitténs uppfattning om att ansvaret för och förbindelsen med de kontakter, som otvivelaktigt behövas runt om i städer och landskommuner, bör helt åvila länsavdelningarna. Länsstyrelsen anser, att de kommunala förtroende männen i allmänhet torde vara de lämpligaste kontaktmännen i kommu nerna. Också länsstyrelsen i Malmöhus län anser, att det bör överlåtas åt länsstyrelserna att närmare utforma den lokala krigsorganisationen. Läns styrelsen förutsätter, att anvisningar härutinnan kommer att utfärdas av beredskapsnämnden.
Länsstyrelsen i Södermanlands län delar kommitténs uppfattning, att den regionala organisationen bör anknytas till länsstyrelserna genom inrät tande vid envar av dessa av en särskild länsavdelning (sektion) och under denna en kader av lokalombud. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vik ten av att lokalombuden får organiseras efter länsstyrelsens bestämmande med hänsyn till de lokala förhållandena.
Länsstyrelsen i Kristianstads län kan ifråga om den regionala krigsorga nisationen icke undgå att finna, att kommittéförslaget är för löst skisserat.
Länsavdelningen måste vara så organiserad, att den är funktionsduglig dygnet runt. I fråga om den lokala organisationen anser länsstyrelsen det ofrånkomligt, att inom varje kommun i fred utses ett ombud med förslags vis två ersättare, vilka vid inträffande beredskap knyts till civilförsvars- centralerna. Länsstyrelsen finner det också nödvändigt, att såväl den regio nala som den lokala organisationen erhåller en betydligt effektivare utform ning än den av kommittén föreslagna samt att riktlinjer för organisationen utarbetas centralt sedan länsstyrelserna beretts tillfälle yttra sig ifråga om personalbehov och kostnader. Länsstyrelsen kan därför icke tillstyrka för slaget i denna del.
Överbefälhavaren finner det angeläget, att den föreslagna regionala orga nisationen i anslutning till länsstyrelser och civilbefälhavare kommer till stånd.
Svenska tidningsutgivareföreningen vill framkasta tanken på, att till de regionala organen även knytes representanter för pressen med uppgift att fungera som en motsvarighet i länet till det centrala pressrådet. Med hänsyn till de kommunikationssvårigheter, som kan befaras uppkomma, torde de regionala organen få icke obetydliga, självständiga uppgifter att lösa med därav betingat behov av särskild pressexpertis.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
Departementschefen.
Den verksamhet, som det psykologiska försvaret bör bedriva under krig, kan icke i förväg utformas och bestämmas i detalj. Det är emellertid både möjligt och önskvärt att redan i fred fastslå vilka huvudlinjer man
45
bör följa, och hur organisationen i stort bör uppbyggas. Förtroendet under krig för det psykologiska försvaret — och dess effektivitet ar i hög grad avhängigt av det förtroende det åtnjuter — kan dessutom väntas i bety dande mån bero av fredstida omdömen om grunderna för dess blivande verksamhet.
Både kommittén och remissinstanserna understryker starkt vikten av en effektiv nyhetstjänst och fri offentlig debatt under krig. Jag vill oför behållsamt ansluta mig till denna principiella ståndpunkt. Det är ytterst angeläget, att medborgarna inte svävar i ovisshet om statsledningens åtgär der, om krigshandlingarnas gång och om övriga händelser av betydelse. En nyhetstjänst, som genom fortlöpande saklig information ger en klar bild härav och som har läsarens och lyssnarens förtroende, är det bästa medlet mot skrämmande och splittrande rykten och mot försåtlig propaganda från fienden. Den intima samverkan mellan myndigheter och publicitetsorgan, som blir nödvändig, måste grundas på ömsesidig förståelse och tillit.
Om nyhetstjänsten skall kunna få det stora värde, som nu tillmätts den, måste den kunna meddela allt som icke av säkerhetsskäl måste för tigas under längre eller kortare tid. Då det totala kriget medför, att många sidor av samhällslivet har betydelse för krigföringen och att många till synes oväsentliga fakta får värde för fiendens underrättelsetjänst, måste man räkna med omfattande krav på förtigande och återhållsamhet. Det blir därför, såsom kommittén även har understrukit, mycket viktigt att söka få till stånd en ordning, vilken söker tillgodose berättigade krav på tystlåtenhet beträffande uppgifter av värde för fienden och samtidigt tar hänsyn till den enskilde medborgarens behov av information. Jag finner det riktigt att här bygga på förslagets princip om frivilligt samarbete mel lan myndigheter och publicitetsorgan. Den står i full överensstämmelse med vår tryckfrihetsförordning, vilken ej medger obligatorisk förhands- censur ens under krig. Den av kommittén förordade lösningen med ett rådgivningsorgan, som utfärdar anvisningar om vad som ej bör publiceras och som står till tjänst vid rådfrågning, förefaller mig också vara lämplig. Även till den särskilda anordningen ifråga om rundradion med speciellt uttagna radiomän som granskare kan jag i princip ansluta mig.
Uppgiften att väga sekretessanspråk mot publicitetskrav blir säkerligen ofta vansklig. Såsom tidningarnas telegrambyrå framhåller får de krafter, som söker överdriva skadeverkningarna av en publicitet ofrånkomligen större gehör i krig. Bland annat med hänsyn härtill är det angeläget att i god tid avgränsa vad som icke bör publiceras. Såsom kommittén föreslagit bör redan i fred anvisningar härom utarbetas. Detta bör bli en viktig upp gift för fredsorganet och bör givetvis ske i samarbete med publicitetsorga- nen och deras sammanslutningar. Pressen och andra informationsorgan får på så vis i tid förbereda sig på de inskränkningar i publiciteten som blir nödvändiga under krig. Härigenom minskas också risken för senare
Knngl. Maj :ts proposition nr 162.
46
missförstånd om graden av den rörelsefrihet som under krig är tänkbar
för publicitetsorganen.
Jag har icke anledning att här gå närmare in på de olika former av
informations- och upplysningsverksamhet, som behandlas i betänkandet.
Kommitténs principuttalande, att upplysningen i största möjliga utsträck
ning bör gå genom de i fred brukliga kanalerna, vill jag instämma i. Såväl
psykologiska som praktiska skäl talar för en sådan ordning. Det blir dock
nödvändigt att från centralt håll leda och samordna den statliga verk
samheten. I vilken utsträckning det psykologiska försvarets ledningsorgan
skall vara aktivt verksamt kan avgöras först i samband med en närmare
planläggning. Klart är, att de enskilda publicitetsorganen måste bibehålla
sin självständighet och att det centrala informationsorganet i förhållande
till dem främst bör vara ett service- och samarbetsorgan.
Kommittén har med all rätt understrukit rundradions stora betydelse
för det psykologiska försvaret. Liksom det är ytterst viktigt att tillse, att
den svenska rundradion under krig skall kunna avlyssnas av så stor del
av befolkningen som möjligt, så är det också viktigt att vad som sänds
på bästa sätt bidrar till att stärka den andliga fronten. Frågan om radio
programmens skötsel och om AB Radiotjänsts ställning är därför en fråga
av stor betydelse. Kommitténs överväganden i detta hänseende, vilka ut
mynnar i att man icke bör eftersträva en statsdirigerad radio och att önske
mål från det psykologiska försvarets ledningsorgan skall förverkligas, icke
genom någon direktivrätt utan genom intimt samarbete med radiotjänst,
står i god överensstämmelse med vad som föreslagits ifråga om övriga upp-
lysningsmedel och synes vara en lämplig huvudlinje att följa vid den när
mare planeringen på detta område.
I betänkandet har folkrörelsernas medverkan i det psykologiska försvaret
behandlats tämligen kortfattat även om kommittén samtidigt understryker
den stora uppgift, som folkrörelserna har inom denna del av försvaret.
Flera remissyttranden gör gällande, att kommittén ej i tillräcklig grad
beaktat folkrörelsernas betydelse. Jag är för min del övertygad om, att
folkrörelserna kan göra ovärderliga insatser i arbetet på att värna befolk
ningens andliga motståndskraft. En närmare planläggning av sådan verk
samhet är önskvärd och bör utföras i samarbete mellan organisationerna
och ett fredsorgan för det psykologiska försvaret. Jag vill här endast fram
hålla, att med hänsyn till den moderna krigföringens verkningssätt och
organisationernas arbetsförhållanden det är sannolikt, att folkrörelserna
kan göra sina största insatser under tiden före ett krigsutbrott och under
relativt lugna krigsskeden.
Utredningens synpunkter och förslag i fråga om film, teater och bokför
sörjning under krig föranleder i huvudsak ingen erinran från min sida.
Vad kommittén har sagt härom innebär en god vägledning för vidare plan-
läggningsarbete.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
47
Jag saknar anledning att här gå in på frågan om upplysningsverksam heten till utlandet under krig. De synpunkter kommittén anfört i denna del synes emellertid vara av värde för de förberedelser som bör vidtagas redan i fred.
Kommittén har av naturliga skäl upptagit frågan om insamling och bearbetning av uppgifter till underlag för det psykologiska försvaret till särskild behandling. För att verksamheten på detta viktiga område av total försvaret skall kunna bedrivas med effektivitet fordras tillgång till många, delvis svåråtkomliga uppgifter angående bl. a. motståndsandan och dess växlingar och om vad som påverkar eller kan väntas påverka stämningen inom olika grupper av befolkningen. Jag delar kommitténs uppfattning, att en för ändamålet lämpad organisation för opinionsstudier måste vara tillgänglig för det psykologiska försvaret. Att, såsom kommittén förordat, i första hand lita till intervjuundersökningar baserade på stickprov och att anförtro dessa åt statistiska centralbyråns utredningsinstitut finner jag även lämpligt. Likaså måste metodisk propaganda- och ryktesanalys utfö ras. Det psykologiska försvaret har en alltför viktig och intrikat försvars- uppgift för att man skall avsäga sig de möjligheter, som numera står till buds att klarlägga förhållanden av primärt intresse för dess verksamhet.
Kommittén anser det önskvärt, att statsmakterna i fred tar ställning till huvuddragen av den krigsorganisation, som blir nödvändig. Jag vill in stämma häri samtidigt som jag vill betona faran av att fastlåsa organisa tionen så att nya erfarenheter och överväganden icke snabbt kan föra till förbättringar. Jag ämnar också nu endast uttala mig om några huvud punkter i förslaget. Ett planerande fredsorgan måste kunna få förslag till ändringar prövade utan omgång.
Det resonemang, som i betänkandet för fram till ståndpunkten, att det bör vara ett enda organ, som leder och samordnar alla verksamhetsgrenar inom det psykologiska försvarets område, finner jag övertygande. Någon uppdelning på flera organ har ej heller ifrågasatts i något remissyttrande.
Uttalandet att det psykologiska försvaret i princip bör inordnas i admi nistrationen på samma sätt som övrig försvarsverksamhet anser jag riktigt. Jag vill också instämma, när kommittén understryker vikten av att detta organ, som torde få benämnas statens upplysningscentral (UC), får en auktoritativ ställning och direkt personlig kontakt med regeringen. Erfa renheter från informationsstyrelsens verksamhet i vårt land och från ut landet ger otvetydigt vid handen, att detta är en nödvändig förutsättning för att det psykologiska försvarets ledningsorgan skall kunna lösa sina ofta vanskliga uppgifter. En av regeringens medlemmar bör därför ha till upp gift att företräda det psykologiska försvaret. Huruvida detta bör bli hans enda eller huvudsakliga uppgift får bedömas med ledning av de förhanden- varande förhållandena. I likhet med kommittén anser jag emellertid det
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
48
Kangl. Maj.ts proposition nr 162.
vara mindre lämpligt, att detta statsråd samtidigt är chef för upplysnings-
centralen.
Med kommitténs principiella inställning, att informations- och upp
lysningsverksamheten i första hand bör bedrivas av redan i fred verk
samma organ, är det naturligt, att de organ inom statsförvaltningen, som
redan finns för presstjänst och liknande uppgifter icke skall uppgå i upp-
lysningscentralen. Naturligt är också att härvid göra undantag för statens
upplysningsbyrå, vilken icke har sin verksamhet knuten till något visst
område av statsförvaltningen. Jag kan alltså ansluta mig till kommittén i
båda dessa hänseenden.
Även om sålunda de redan i fred befintliga statliga informations- och
upplysningsorganen jämväl under krig normalt skall vara organisatoriskt
skilda från ledningsorganet, så är det för enhetligheten i verksamheten
nödvändigt, att dessa organ i viss utsträckning blir skyldiga att följa all
männa riktlinjer, som efter direktiv av regeringen dras upp av upplysnings-
centralen. Bestämmelser i dessa hänseenden bör såsom kommittén före
slagit föreligga redan i fred. Detta gäller även föreskrifter om det närmare
samarbetet mellan exempelvis upplysningscentralen och utrikesdeparte
mentets pressbyrå och högkvarterets avdelningar för press- och upplys-
ningstjänst. Kommittén har framlagt ett förslag till kungörelse på detta
område. Detta förslag synes vara en god grundval för de bestämmelser,
som genom fredsorganet snarast bör utarbetas och föreläggas Kungl. Maj :t.
I fråga om upplysningscentralens inre organisation skall jag fatta mig
kort. Det är viktigt att göra organisationen på en gång enkel och elastisk
och att, som kommittén säger, undvika byråkratisk stelbenthet. Med hän
syn till kraven på snabba beslut kan någon kollegial beslutanderätt icke
komma ifråga. Däremot anser jag det värdefullt, att vid chefens sida finns
de föreslagna informations- och pressråden. Jag finner icke anledning att
i detta sammanhang ta ställning till vilka ledamöter dessa råd bör ha. På
de av överståthållarämbetet angivna grunderna kan det dock ifrågasättas,
om utrikesdepartementet, överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen bör
vara representerade i informationsrådet. Detsamma gäller riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap. Å andra sidan kan det, såsom länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län uttalat, vara anledning att ge plats för de demo
kratiska partierna. Det vore även av värde att, såsom flera remissinstanser
yrkat, få starkare representation från folkrörelserna. Man måste dock sam
tidigt tillse, att inte råden göres för stora.
Bland annat med hänsyn till förbindelsesvårigheterna under krig är
det uppenbarligen nödvändigt att vid sidan av den centrala krigsorganisa
tionen ha en regional organisation och denna bör liksom fallet är beträffande
civilförsvaret och det ekonomiska försvaret anknytas till länsstyrelserna.
Vad kommittén anfört ifråga om länsavdelningarnas arbetsuppgifter anser
jag vara väl avvägt. Likaså vill jag ansluta mig till förslaget, att länssty-
49
relserna själva skall svara för uppbyggnaden av de lokala kontakterna. Det tidigare föreslagna och av länsstyrelsen i Kristianstads län alltjämt för ordade systemet med enligt enhetliga normer tillsatta särskilda ombud i kommunerna finner jag mindre lämpligt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
III. Åtgärder under fred.
Kommittén.
Kommittén understryker behovet av åtgärder i fred för att trygga en god psykologisk beredskap, såväl upplysningsverksamhet som förberedelser för att möjliggöra effektiv verksamhet under krig. Dess resonemang för fram till nödvändigheten av en beredskapsorganisation.
I inledningen till det kapitel, där frågan om ett fredsorgan behandlas, uttalar kommittén angående behovet av bereds k apsåtgärder bl. a.
Ett krig kan komma plötsligt. Vi kan inte vara säkra på att få varsel i så god tid, att vi då hinner genomföra nödvändiga försvarsförberedelser. Det psykologiska försvaret måste därför liksom övrig försvarsverksamhet förberedas i fred, så att det snabbt kan sättas i funktion; även på detta område krävs kuppberedskap. Endast ett i fred förberett försvar ger oss möjlighet att värja oss med all vår kraft och därmed också utsikt att av skräcka en tänkbar angripare. Redan under fred måste den andliga fronten vara så beredd, att omvärlden övertygas om att vi vill försvara oss, och, trots vår bristande krigsvana, har andlig kraft att göra det.
Upplysningsverksamhet.
Kommittén har, såsom framgår av det tidigare referatet (s. 7 f.), angivit, att åtskillig upplysning till den egna befolkningen kan behövas under fred för att främja viljan till motstånd och för att göra medborgarna bättre rustade att möta ett modernt krigs psykiska påfrestningar. Kommittén framhåller, att, ehuru en omfattande inhemsk upplysningsverksamhet f. n. bedrivs, ytterligare upplysning erfordras.
I betänkandet anföres vidare bl. a. följande. Vad som saknas och vad som kan behöva ges en annan utformning eller en intensivare utbredning kan svårligen anges utan närmare utredning. En genom kommitténs försorg företagen opinionsundersökning (se betänkandet s. 205—238) kan i detta hänseende endast ge viss allmän ledning. Det blir en angelägen uppgift för ett fredsorgan för det psykologiska försvaret att verkställa en sådan undersökning. Kommittén vill emellertid antyda var behoven av vidgad upplysning är störst. Det är tydligt, att vi behöver ut vidga och intensifiera upplysningen om vad den enskilde kan råka ut för under krig och vad han bör göra i olika situationer. Den nya versionen av broschyren »Om kriget kommer» samt de i anslutning till denna utsända 4 — Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 162.
50
radioprogrammen och annan information utgör en god början, men heller
inte mer. En utvidgad uppysning är vidare högeligen önskvärd beträffande
våra möjligheter att försvara oss. Den bör avse både det militära försvaret
och civilförsvaret, inte minst skyddet mot atombombning. Upplysning om
det öde vi kan räkna med, om vi ger efter för en angripare, behöver riktas
till sådana medborgare, som på grund av bristande intresse för förhållan
dena utomlands kan ha vaga föreställningar härom eller som på grund av
en ensidig, snedvriden information kan ha en föga verklighetstrogen upp
fattning. Slutligen är det uppenbart, att vi i alltför hög grad saknar upp
lysning, som direkt syftar till att immunisera mot psykologisk krigföring
vare sig den visar sig i propaganda, ryktesspridning eller falska medde
landen.
Kommittén riktar uppmärksamheten på det ringa intresse, som en stor
del av allmänheten ägnar utrikespolitiska förhållanden. Bristande utrikes
politisk överblick kan leda till obehagliga överraskningar, som inverkar
menligt på motståndsviljan. Det är anledning att överväga motåtgärder,
t. ex. i form av ökade anslag till forskning och till objektiv informations
verksamhet. En önskvärd utökning av utrikespolitiska institutets verksam
het hindras sålunda av ekonomiska skäl. Även publicitetsorganen skulle
kunna bidra till ett bättre sakernas tillstånd. Pressorganisationerna skulle
kunna medverka, t. ex. genom fortbildningskurser i utrikespolitiska frågor
för journalister.
Kommittén framhåller, att det är angeläget att få till stånd en sådan
utvidgad informations- och upplysningsverksamhet. Tveksamhet kan dock
råda om hur detta önskemål skall förverkligas. Det står klart för kommit
tén, att man i det längsta bör undvika att under fred låta något statligt
organ för psykologiskt försvar leda och bedriva verksamhet av denna natur.
Här gäller som huvudregel, att upplysningen bör bedrivas av de organ, som
normalt är verksamma på området. Ett fredsorgan för det psykologiska
försvaret måste dock noggrant följa verksamheten samt medverka till en
för den psykologiska försvarsberedskapen nödvändig upplysning. Härvid
ligger det nära till hands att — vid sidan av de statliga organen — främst
samarbeta med centralkommittén folk och försvar.
Under fred får ej heller den upplysning försummas, som riktas till ut
landet och som måste utgöra grundvalen för den till vänskapligt sinnade
länder riktade upplysningsverksamheten under krig. Det blir också här
fråga om i vad mån ett fredsorgan bör vara verksamt för att önskvärt upp
lysningsarbete skall bli utfört. Nackdelarna av en statlig eller statsdirigerad
verksamhet ter sig mindre här än ifråga om upplysning och propaganda
till svenska folket. Liksom ifråga om sådan verksamhet bör dock, om också
delvis av andra skäl, fredsorganet varken bedriva eller dirigera till utlandet
riktad upplysningsverksamhet. Det vore olyckligt att i fred söka klavbinda
de privata och halvstatliga organen genom direktiv om hur deras verk
samhet skall utföras. Kommittén förordar för den skull, att fredsorganet
ifråga om upplysningsverksamheten till utlandet får sin uppgift bestämd
i princip på motsvarande sätt som ifråga om upplysning till svensk opinion.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
51
Förberedelser för verksamhet under krig.
Kommittén har i åtskilliga sammanhang framhållit nödvändigheten av förberedelse och planering i fred för att möjliggöra en snabb och effektiv insats i krig av de olika verksamhetsgrenarna inom det psykologiska för svaret.
I detta hänseende anföres bl. a. följande.
Eftersom verksamheten under krig till väsentlig del bör handhas av icke statliga organisationer och företag, som verkar redan i fred, så måste det vara en uppgift för dessa att tillgodose de beredskapsbehov, som faller inom deras områden. Det ankommer även på olika statliga verk att vidta för beredande åtgärder för det psykologiska försvaret. Dessa enskilda och all männa organ behöver stöd av ett på krigets krav helt inriktat statligt organ. Upplysningscentralens egen uppgift — att i krig leda och samordna all psykologisk försvarsansträngning och att med egen verksamhet bidra till densamma — måste också med omsorg förberedas under fred.
Organisatoriska och tekniska förberedelser för upp- lysningscentralen.
I fråga om de organisatoriska och tekniska förberedelser, som behövs för att det centrala krigsorganet skall kunna träda i funktion och verka effektivt, anför kommittén bl. a. följande.
Ett fredsorgan bör uppgöra detaljerade organisationsplaner för upp- lysningscentralen och de regionala organen samt fortlöpande överarbeta dessa. Likaså måste mobiliseringspianer utarbetas och efter hand förnyas.
Härvid måste sörjas också för sådana nödlösningar, att verksamheten kan komma i gång även om viktiga delar av organisationen slås ut. Plan läggningen bör vara elastisk, så att den medger partiell mobilisering av olika grader. Personal måste utväljas och utbildas för olika arbetsupp gifter både i upplysningscentralens huvuddel och i den regionala organi sationen. Krigsplacerad personal måste fritas från annan tjänstgörings skyldighet. Utbildning måste främst ges åt krigsplacerad personal med kvalificerat arbete. Skriftlig undervisning, eventuellt under medverkan av försvarets brevskola, kan kompletteras genom kurser och föredrag. Krigs spel är ett nödvändigt inslag i både utbildningen och planläggningen. Krigs- placerade högre chefer bör dessutom beredas möjlighet till studier vid försvarshögskolan. För kvalificerad personal kan utbildningen delvis ske genom medverkan vid planläggning av verksamheten samt vid insamling och bearbetning av material. För att underlätta utbildningen bör en hand bok i psykologisk krigföring utarbetas och hållas aktuell. För upprättandet och den fortlöpande bearbetningen av organisations- och mobiliserings pianer samt uttagningen och utbildningen av personal krävs tillgång på kvalificerad personal redan under fred.
För upplysningscentralens verksamhet är även tekniska förberedelser nödvändiga. Planläggningen måste omfatta olika förläggningsalternativ. Det psykologiska försvaret ställer stora krav på olika slags teleförbindelser. Detta gäller såväl för upplysningscentralen och dess regionala organ som för både svensk och utländsk press och rundradio. Behovet av telefon- och fjärrskriftsförbindelser samt av radioförbindelser i reserv måste fastställas
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
52
så att det kan tillgodoses genom främst telestyrelsens försorg. Det psykolo
giska försvaret måste också vid sidan av andra försvarsverksamheter ges
en viss prioritet ifråga om telekommunikationernas utnyttjande. Freds-
organet måste bevaka, att bestämmelser härom utfärdas, samt kontrollera,
att erforderliga installationer förbereds och genomförs och att behövlig
apparatur anskaffas. Icke heller dessa arbetsuppgifter kan lösas en gång
för alla utan måste fortlöpande bearbetas. Även härtill krävs kvalificerad
personal i fred. Den omständigheten, att arbetsuppgifterna till stor del en
dast kan lösas i samverkan med andra organ, bidrar till att göra dem tids
krävande.
Planläggning av verksamheten i krig.
Kommittén redogör vidare för behovet att i fred planlägga den verk
samhet, som kan bli nödvändig i krig.
Kommittén betonar härvid, att, för att den psykologiska försvarsbered-
skapen skall kunna bedrivas effektivt från första stund, det är nödvän
digt att i fred draga upp riktlinjer för verksamheten och att därvid klar
göra fördelningen av arbetsuppgifterna mellan upplysningscentralen och
andra statliga och enskilda organ samt förbereda samarbetet mellan dessa.
Detta är också nödvändigt för att vinna klarhet om behovet av personal
och utrustning. Anvisningar måste utarbetas och fastställas om vad som
av säkerhetsskäl ej bör publiceras. De måste även fortlöpande överses.
Denna uppgift ankommer på fredsorganet i samverkan med olika statliga
myndigheter, främst övriga försvarsgrenars ledningsorgan, samt med publi-
citetsorganen och deras intresseorganisationer. Krigstidens upplysnings-
tjänst till svensk allmänhet måste förberedas så, att den kan sättas i gång
omedelbart vid ett krigsutbrott. Härför krävs, att de metoder och medel,
som skall användas, är klarlagda på förhand och att det sakliga innehåll,
som upplysningen bör erhålla, blivit föremål för övervägande. Särskild vikt
bör läggas på att verksamheten blir nyanserad och mångskiftande och kan
anpassas efter rådande lägen och uppfattningar. För att nå detta fordras
fortlöpande bearbetning under fred av hela problemkomplexet i syfte att
dra upp riktlinjer.
Särskilt ingående förberedelse kräver informations- och upplysningsverk
samheten dagarna närmast före och efter ett krigsutbrott, då arbetsupp
gifterna hopar sig för det psykologiska försvaret och då opinionen är upp
jagad och överkänslig. Medan det endast i begränsad omfattning är möj
ligt att förbereda den allmänna upplysning, som skall beröra det aktuella
läget eller som främst skall syfta till att skänka lugn och förtröstan, så
kan och bör övrig informativ verksamhet planeras i detalj. Planläggningen
av de första dagarnas upplysning till den svenska allmänheten jämte en
fortlöpande översyn av denna planläggning måste bli en förstahandsupp-
gift för fredsorganet. På detta bör ankomma den svåra uppgiften att sam
ordna, sovra och gradera alla de meddelanden av olika slag, som myndig
heterna då vill ha utsända till allmänheten. När meddelanden, kungörelser
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
53
och kommentarer i ett kritiskt läge går vidare till pressen och radion, bör de ha fått en för publicering lämplig utformning. Noggrann planläggning behöver också radioprogrammet för de kritiska dagarna. Den bör utföras av radiotjänst i intim samverkan med de närmast berörda myndigheterna, främst organet för psykologisk försvarsberedskap. Pressens och filmens medverkan kan förberedas på liknande sätt. Det kan även vara lämpligt att i förväg ha tillgång till reklammaterial, affischer och foldrar. Matriser kan framställas av annonser och reklammaterial. En del av det färdigställda materialet kan förvaras på länsstyrelserna för snabb distribution till tid ningarna. Också instruktionsfilmer kan förvaras länsvis.
Det skulle även möta avsevärda svårigheter att efter ett angrepp mot Sverige improvisera upplysningsverksamheten till utländsk opinion. Det är därför nödvändigt att under fred ägna uppmärksamhet åt dessa frågor. Framför allt gäller det att finna de huvudlinjer efter vilka verksamheten skall bedrivas till olika nationer och att utröna vilka media som kan stå till buds och utnyttjas med bästa effekt.
Samling och bearbetning av material.
Både för planläggningen i fred och för själva den psykologiska försvars- verksamheten vid krig eller krigsfara är det nödvändigt att ha tillgång till särskilt bearbetat material rörande olika förhållanden, framhåller kom mittén, som härom anför bl. a.
En kartläggning av den allmänna opinionen i Sverige och dess föränd ringar är erforderlig som underlag för utformningen av upplysande pro paganda till vårt eget folk i ett skärpt läge och vid krig. Det är nödvändigt att känna svenskars motståndsvilja, tilltro till, resp. misstro mot stats ledning och försvar, åsikter om krigsriskerna och om utsikterna att få främmande bistånd, utrikespolitiska sympatier och antipatier samt graden av lyhördhet för främmande propaganda. Av stor vikt är att kunna följa förändringarna i opinionen. Med hänsyn härtill och till behovet av att få olika frågeställningar belysta bör opinionsundersökningar utföras förslags vis två gånger årligen. Det kan i fred även bli anledning att utföra ryktes- analyser. Sådana kan ge värdefulla besked om folkstämning och dess föränderlighet. Undersökningar och analyser i fred ger även lämplig övning för verksamheten i krig. Fortlöpande analys av främmande propaganda erfordras både för planläggningen under fred av motåtgärder och som underlag för verksamheten i krig. Propagandaanalys kan också bidra till bedömning av det propagerande landets utrikespolitiska och militära planer.
Som underlag för propaganda analysen, för planläggningen av hela den psykologiska försvarsverksamheten och för dess genomförande i krig är det nödvändigt att i fred skaffa tillgång till informationsmaterial rörande både svenska och utländska förhållanden. En viss rundradioavlyssning under fred är nödvändig för att få material rörande främmande propaganda till svenska folket samt uppgifter som belyser politiska, sociala och eko nomiska förhållanden utomlands. Kommittén förordar en centralisering snarast av den rundradioavlyssning, som under fred behövs för olika myn digheter. Även om insamlingen av informationsmaterial av intresse för det
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
54
psykologiska försvaret till stor del kommer att utföras av andra statsorgan,
måste den fortlöpande bearbetningen verkställas i organet för psykologisk
försvarsberedskap. Bearbetningen av inhemskt och utländskt material i
förening med studium av bakgrunden för opinionsutveckling och främ
mande propaganda kräver redan i fred tillgång till kvalificerad personal.
Kommittén understryker vikten av att dessa olika förberedande åtgärder
i form av insamling och bearbetning av material genomförs i tid, så att
man inte vid en plötslig skärpning av läget eller vid ett krigsutbrott tvingas
till en improvisation, som måste leda till bristfälliga resultat.
En självklar uppgift för ett fredsorgan är att följa utvecklingen inom
den psykologiska krigföringen. Härigenom kan man få uppslag till för
bättring av den egna verksamheten och kunskap om de medel och metoder,
som en fiende kan komma att använda. För detta ändamål måste fack
litteratur och forskningsrapporter anskaffas och studieresor företas.
Beredskapsåtgärder för press, radio, film etc.
En av de viktigaste uppgifterna ifråga om psykologisk försvarsbered
skap, framhåller kommittén, är att sörja för att massmedia och bland dem
främst pressen och rundradion vid ett krigsutbrott och därefter kan full
följa sina arbetsuppgifter. Åtgärderna för en sådan beredskap måste vidtas
dels av företagen själva, dels av olika statliga verk. Ehuru det praktiska
genomförandet ankommer på en rad olika organ är det psykologiska för
svaret en huvudintressent, vars möjligheter att i krig göra en insats beror
på vad de andra gör. Fredsorganet måste därför noga följa utvecklingen
på detta område och ta erforderliga initiativ till utredningar för att till
godose de olika behoven.
Kommittén nämner olika åtgärder för nyhetstjänsten, som bör vidtas i
fred för att motverka förbindelsesvårigheterna under krig. Tidningarnas
telegrambyrå kan visserligen genom en relativt enkel åtgärd övergå till
mottagning av utlandsmaterialet med radio-Hell, om teleprinterförbindel-
serna avskärs och möjligheterna att få in nyheterna med telefon och tele
graf begränsas. Det kan emellertid också bli nödvändigt alt i stor omfatt
ning ta upp utländska rundradiosändningar, och härför är förberedelser
erforderliga, som både tar tid och kräver kostnader. Förberedelser i fred
krävs även för att kunna hålla TT:s teleprinternät inom landet i funktion
liksom för den omläggning av förbindelserna, som kan bli nödvändig om
riksstyrelsen byter uppehållsort. Reservmöjligheter måste även ordnas för
den händelse de inrikes trådförbindelserna skulle avbrytas. Genom tele
verket bör åtgärder vidtas för att TT under krig skall ha tillgång till en
Hell-sändare med erforderlig räckvidd. Likaså bör tillgång till ett antal
Hell-mottagare säkerställas för placering på TT:s filialer och i vissa större
orter utan filial, där de gemensamt skulle disponeras av tidningarna.
Om beredskapsåtgärder för massmedia anför kommittén vidare.
För pressens beredskap måste en rad åtgärder vidtas för att trygga tid
ningarnas råvarutillgång, tekniska produktion och distribution samt för
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
55
att möjliggöra den redaktionella personalens arbete i fortsatt kontakt med de nyhets- och informationskällor, vartill de behöver ha tillgång iör att själva kunna upplysa och kommentera. Ett av de viktigaste problemen ifråga om pressens tekniska försvarsberedskap är behovet av reservtryckplatser. Det nödvändiga samarbetet i detta hänseende mellan de olika tidningsföre tagen måste i första hand omfatta tidningar på samma utgivningsort. I andra hand måste överflyttning till annan ort vara förberedd. Kommittén finner det angeläget, att pressen genomför en krigsplanering på detta om råde under hänsynstagande till olika orters och tidningars behov. Även för vecko- och fackpressen bör nödlösningar planeras. Det är angeläget, att tidningarnas lager av tidningspapper ökas, och med hänsyn särskilt till pappersbrukens läge bör ett antal depålager på olika platser i landet upprättas. Eu möjlighet vore att riksnämnden för ekonomisk försvars beredskap träffade avtal med tidningsföretag om överlagring. Ökad lager hållning är önskvärd också beträffande reservdelar, grafiska utensilier och grafisk förbrukningsmateriel. Det är även av vikt att undersöka tidnings- tryckeriernas reservkraftmöjligheter. Önskvärt vore, att tidningarna på en ort gemensamt eller, i en del fall, större företag för egen räkning vidtoge åtgärder för att säkerställa möjlighet till reservkraft. Planläggning under fred i samarbete mellan pressen, svenska pressbyrån, postverket och de olika trafikorganen behövs för att så smidigt som möjligt lösa olika distri- butionsproblem. Planeringsåtgärder beträffande tillgången på arbetskraft bör vidtas ej blott vid tidningsföretagen utan även vid samverkande företag som nyhetsbyråer, viktigare bildbyråer och pressbyrån. Kommittén hälsar med tillfredsställelse tillkomsten våren 1952 av en pressens beredskaps- kommitté, vilken redan utfört ett avsevärt arbete. Den omfattar även en del av vecko- och fackpressen. Kommittén finner det önskvärt, att ett gemensamt organ för all dags-, vecko- och fackpress kommer till stånd.
Kommittén understryker, att vårt rundradiosijstem är underdimensione- rat för krigsförhållanden. Det är därför angeläget, att en utredning omedel bart verkställes och åtgärder snarast vidtages för att förbättra denna situa tion. Vid bedömning av frågan om erforderlig utökning av radiostationernas kapacitet måste hänsyn tagas till det angelägna i att kunna sända även till utlandet. I Hörby finns våra enda starka kortvågssändare. För eu god beredskap kräves reservmöjligheter. En stark kortvågssändare i Mellan- Sverige är behövlig ur denna synpunkt. Det är även i hög grad önskvärt att kunna sända lokalt, men det nuvarande rundradionätet medger icke ett smidigt utförande av de lokala sändningar, som kan bli aktuella. Åtgärder måste vidare vidtas för att så långt som möjligt hindra att viktiga radio stationer faller i en fiendes händer eller blir obrukbara genom bombning eller sabotage. Studiolokaler och sändare bör ges gott skydd, helst genom placering i bergskyddsrum. Reservsändare, fasta och mobila, kan inte und varas. Det är eu angelägen beredskapsuppgift att förse åtminstone de större sändarna med reservkraft. Det är slutligen önskvärt att så många lyssnare som möjligt får tillgång till batterimottagare.
Även i fråga om filmen, teaterverksamheten och bokförsörjningen pekar kommittén på en lång rad av förberedelser i olika hänsenden. Dessa bör enligt kommittén i väsentlig utsträckning utföras av resp. branschorga nisationer i samverkan med ifrågakommande myndigheter, bl. a. freds- organet för psykologiskt försvar. Kommittén förordar också inrättande av motsvarigheter till pressens beredskapskommitté.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
56
Kommittén framhåller slutligen det angelägna i att det redan i fred blir
sörjt för att sådana organ som centralkommittén folk och försvar samt
svenska institutet, svensk-internationella pressbyrån och andra liknande i
förhållande till utlandet verksamma organ kunna fullfölja och vidga sin
verksamhet i krig. Fredsorganet bör tillsammans med dem söka få till stånd
de härför erforderliga förberedande åtgärderna.
Utformningen av ett fredsorgan.
Enligt vad kommittén förut anfört skulle uppgifterna för eu fredsorga-
nisation vara i stort sett följande:
att planlägga psykologisk försvarsverksamhet i krig;
att följa utvecklingen på den psykologiska krigföringens område och på
angränsande fält;
att följa svensk opinionsutveckling samt främmande propaganda;
att följa svensk upplysningsverksamhet av betydelse för den psykologiska
försvarsheredskapen och samverka med organen för denna upplysnings
verksamhet;
att uppgöra och fortlöpande överarbeta organisations- och mobiliserings-
planer för det psykologiska försvarets civila statliga organ;
att utvälja, utbilda och krigsplacera personal;
att sörja för att det psykologiska försvarets lokal-, utrustnings- och för
bindelsebehov vid krig blir tillgodosedda; samt
att i samarbete med publicitetsorganen och deras sammanslutningar
verka för deras personella och tekniska beredskap.
Denna verksamhet är enligt kommitténs mening så omfattande och så
speciellt inriktad på krigsförhållanden, att den ej lämpligen kan anförtros
åt en myndighet med rent fredsmässig verksamhet som huvudsaklig upp
gift. Icke heller synes det lämpligt att anknyta verksamheten till exempel
vis civilförsvarsstyrelsen, vilken liksom andra organ av likartad natur är
inriktad pa särskilda, arbetskrävande områden. Det är därför kommitténs
uppfattning, att ett särskilt organ bör upprättas för att i fred handha den
statliga verksamheten för psykologisk försvarsberedskap. Kommittén under
stryker i detta sammanhang vikten av att under den för folkets motstånds-
anda särskilt påfrestande tiden kring ett krigsutbrott ha ett arbetsdugligt
organ för det psykologiska försvaret. Organet, som bör ges begränsad om
fattning, bör lyda direkt under Kungl. Maj :t och sortera under inrikes
departementet. Kommitténs förslag till fredsorgan har utformats så, att
detta kan utgöra kärnan i den upplysningscentral, som bör träda i verk
samhet vid en allvarligare skärpning av läget.
Medan starka skäl tala för att upplysningscentralen såsom krigsorga
nisation icke styres kollegialt, har kommittén funnit avgörande skäl tala
för att den planerande och förberedande verksamheten i fred ställes under
ledning av en nämnd, vars ledamöter dela ansvaret för verksamheten. Denna
kan lämpligen benämnas »Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar».
Beredskapsnämndens sammansättning synes böra ansluta till informa-
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
57
tionsrådets sammansättning i krigsorganisationen, och de personer, som ingår i nämnden, bör i regel även ingå i rådet. Därigenom vinnes värdefull kontinuitet och uppnås, att rådet får ingående kännedom om den i fred utförda planläggningen. Det synes dock ej lämpligt, att nämnden får ett lika stort antal ledamöter, som här föreslagits för rådet. Enligt kommitténs mening bör i nämnden ingå förutom ordföranden, som i denna egenskap tillika är verkets chef, cheferna för tidningarnas telegrambyrå och radio tjänst samt av Kungl. Maj :t efter förslag förordnade representanter för utrikesdepartementet, överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen samt för centralkommittén folk och försvar, svenska tidningsutgivareföreningen och publicistklubben, ävensom en vetenskapsman, närmast sociolog eller social psykolog. Icke självskrivna ledamöter, utom ordföranden, förordnas för två år. Samtliga ledamöter utom ordföranden bör tillerkännas ett årligt arvode om 1 000 kronor.
Ordförandeskapet i nämnden synes kunna bestridas vid sidan av ordi narie verksamhet. Till ordförande bör utses den person, som är avsedd att vara chef för upplysningscentralen. Ordföranden bör förordnas för högst sex år och erhålla ett årligt arvode om förslagsvis 8 000 kronor.
I fråga om nämndens personal anför kommittén i huvudsak följande.
I spetsen för nämndens personal bör stå en kanslichef, som leder det dagliga arbetet och som vid förfall för ordföranden har säte i nämnden och där för ordet. Kanslichefen bör själv handlägga ärenden rörande för beredelser av organisatorisk och administrativ art samt ärenden, som berör nyhetstjänsten, och i anslutning härtill även ärenden angående pressens och rundradions beredskap.
Vidare bör i nämndens kansli ingå två tjänstemän i ledande befattning. Den ene bör främst förbereda den upplysningsverksamhet, som vid ett skärpt läge och vid krig skall riktas till svenska lolket, samt svara lör den samling och bearbetning av material, som är nödvändig grundval för den psykologiska försvar sverksamheten. Den andre bör syssla med plan läggning av verksamhet riktad till främmande opinion och hör även leda utbildningsverksamheten.
En assistent med juridisk eller statsvetenskaplig utbildning bör biträda kanslichefen, en assistent med psykologisk utbildning bör biträda de båda övriga högre tjänstemännen.
För rutingöromål erfordras eu kansliskrivare, tillika arkivarie och redo görare, ett kanslibiträde och två kontorsbiträden. Under första arbetsåret bör extra arbetskraft, såväl kvalificerad som annan kunna anlitas.
Om beredskapsnämndens verksamhet anför kommittén i fortsättning en bl. a.
Det arbete, som skall utföras av fredsorganet, torde vara relativt om fattande. Vid sidan av de mångskiftande uppgifter, för vilka förut redo gjorts, måste nämndens personal ofta medverka vid krigsövningar inom totalförsvaret, deltaga i militära och civila krigsspel av olika slag samt i skilda avseenden lämna bidrag till den allmänna försvarsupplysningen. Från nämnden måste åtminstone under överskådlig framtid hämtas den
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
58
lärare vid försvarshögskolan, som där skall svara för undervisning om det
psykologiska försvaret, vilket arbete kan beräknas taga flera månader i
anspråk varje år.
Den här föreslagna organisationen är mycket knappt tillmätt för de
omfattande och krävande arbetsuppgifterna. Med hänsyn till att det här
gäller en för Sverige ny verksamhet, av vilken vi saknar erfarenhet, har
kommittén hellre velat föreslå en för liten ram, som vid behov kan vidgas,
än en för stor, som kanske snart finge skäras ned. Befinnes det framdeles,
att den nu föreslagna organisationen icke förslår, bör kommitténs återhåll
samhet inför starten icke få vara ett skäl mot men väl ett skäl för den ut-
hyggnad, som erfarenheten visat vara nödvändig. I jämförelse med sin
betydelse för rikets försvar kommer den verksamhet det här gäller under
alla förhållanden att dra små kostnader.
Beträffande löneställningen för nämndens befattningshavare anför kom
mittén.
Lönesättningen för högre tjänstemän vid beredskapsnämnden måste bli
relativt hög med hänsyn till att det gäller speciella och krävande arbets-
uppgifter. Av dessa befattningshavare bör ingen särskild formell kompetens
krävas, då det kan visa sig mera önskvärt att förvärva personer med publi
cistisk och politisk erfarenhet än akademiker med särskilda examina. Vill
man i konkurrens med enskilda företag förvärva väl kvalificerade krafter
och för längre tid behålla dem, så är det nödvändigt att kunna bjuda goda
löneförmåner och trygga anställningsförhållanden. Med hänsyn härtill
föreslås att kanslichefen placeras i lönegrad 14, löneplan 2, och de båda
Övriga högre tjänstemännen i lönegrad 33. För de båda assistenterna, vilka
självständigt bör kunna utföra kvalificerat arbete och av vilka cxamens-
meriter måste krävas, föreslås placering i lönegrad 27. För hela personalen
bör extra ordinarie befattningar inrättas.
Kommittén framhåller vidare, att skäl talar för att knyta en försvars-
assistent till nämnden. Intill dess erfarenhet vunnits om arbetsuppgiftens
omfattning, synes en kvalificerad officer böra vid sidan av annan tjänst
ställas till nämndens förfogande.
Nämnden kommer även att behöva anlita sakkunniga från andra om
råden, dels varaktigt, dels för tillfälliga uppdrag. När så lämpligen kan ske,
bör vid upplysningscentralen krigsplacerade personer tagas i anspråk här
för. I avvaktan på närmare erfarenheter kan medelsbehovet för detta ända
mål uppskattas till 20 000 kronor per år.
Som chefer för länsavdelningarna krigsplacerade personer bör medverka
vid avdelningarnas organisatoriska förberedande och vid planläggning av
verksamheten inom sina län. Med hänsyn härtill bör sådan person erhålla
ett mindre årligt arvode, förslagsvis 750 kronor.
Utöver medel till vanliga expenser, vartill uppskattningsvis erfordras
8 000 kronor per år, behöver nämnden medel till kurser och krigsspel samt
till opinionsundersökningar och annan insamling av material, vilket behov
kan uppskattas till 110 000 kronor per år. För nämndens första verksam
hetsår, då endast en opinionsundersökning torde medhinnas, kan detta
medelsbehov tillfälligt inskränkas till 70 000 kronor. Å andra sidan synes
Kungl. Maj. ts proposition nr 162.
för anlitande av extra arbetskraft under första året böra upptagas ett sär skilt anslag om 25 000 kronor.
Till det övliga anslaget till reseersättningar, som för nämndens del be räknas till 5 000 kronor, bör läggas ett belopp för utrikesresor enligt Kungl. Maj :ts beslut om förslagsvis 10 000 kronor. För den svenska psykologiska försvarsberedskapen är utländska erfarenheter av grundläggande betydelse. Då dessa erfarenheter i många hänseenden icke kan erhållas på annat sätt är det angeläget, att åt nämndens tjänstemän beredes tillfälle til! studier utomlands på deras resp. områden. Utan den kontakt, som därvid vinnes, skulle den svenska organisationen kunna gå miste om för dess planlägg nings- och utbildningsverksamhet väsentliga impulser.
För inköp av möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier samt för grundande av en boksamling erfordras ett engångsanslag beräknat till 30 000 kronor.
Kommittén uppskattar sålunda nämndens medelsbehov till 186 392 kro nor för avlöningar och 133 000 kronor för omkostnader, vartill kommer ett anslag till länsstyrelserna på 18 750 kronor för arvoden åt länsavdel ningarnas chefer. För nämndens första verksamhetsår tillkommer 15 000
o
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
59
Yttranden.
Behovet av åtgärder i fred understrykes i många yttranden. Med något undantag råder det även enighet om att ett särskilt fredsorgan för det psy kologiska försvaret bör tillsättas. Skilda åsikter föreligger däremot be träffande ett sådant organs omfattning och uppgifter.
Bland allmänna uttalanden om behovet av bereds k apsåtgär- der märks följande.
Nödvändigheten av planläggning och annan förberedelse, ej minst ut- tagning och skolning av lämplig personal, synes länsstyrelsen i Söderman lands län göra ett skyndsamt förverkligande av de i betänkandet fram lagda förslagen önskvärt. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser, att den särskilda statliga verksamhet, som blir nödvändig i krig, måste förberedas under fred icke blott till sitt innehåll utan även så, att formerna för verk samheten måste klarläggas och i möjligaste män prövas. Det är sålunda ofrånkomligen nödvändigt, att redan i fredstid och med hänsyn till ra dande förhållanden helst ofördröjligen ett organ inrättas, som kan fylla hithörande uppgifter. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser, att kommittén på ett otvetydigt och övertygande sätt åskådliggjort nödvändigheten av att de av kommittén redovisade åtgärderna vidtages för att snarast möjligt inhämta den eftersläpning, som kännetecknar vår försvarsberedskap på det psykologiska försvarets område. Behovet av förberedelser understryks
60
vidare av länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Skara
borgs och Kopparbergs län.
Överbefälhavaren yttrar.
Det psykologiska försvaret måste förberedas på en rad områden för att
vid krig kunna utvecklas med full effekt. Behovet av förberedande åtgär
der har under senare år blivit allt påtagligare och den eftersläpning som
förefinnes på detta område i förhållande till andra delar av det totala
försvaret, bör snarast tagas igen. Återhämtningen kräver flera års inten
sivt arbete. Det är därför angeläget, att beredskapsnämnden inom nära
framtid kan begynna sin verksamhet.
Civilförsvars styr elsen finner det uppenbart, att det psykologiska försva
ret kräver noggranna förberedelser under fred och även riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap understryker vikten av att verksamheten i
krig förberedes redan i fred. Skolöverstyrelsen anser, att klara riktlinjer
och goda förberedelser på detta område är oundgängligen nödvändiga. Det
är fördenskull betydelsefullt, att snabba beslut fattas och åtgärder snarast
vidtas från statsmakternas sida. Det psykologiska försvaret har på grund
av världsläget samt den tekniska och vetenskapliga utvecklingen blivit allt
mer aktuellt, varför bristande beredskap på denna punkt kan bli ödesdiger.
Svenska tidning sutgivar ef öreningen delar kommitténs uppfattning, att
även för det psykologiska försvaret gäller att förberedelse i fred är ett
grundvillkor för hållfast motstånd i krig. Sveriges köpmannaförbund ut
talar en livlig förhoppning om att planläggning och förberedelser utan dröjs
mål vidtas på en rad områden för att åstadkomma ett effektivt psykolo
giskt försvar.
Svenska arbetsgivareföreningen anför.
En befolknings moraliska halt byggs ingalunda upp utan långvarig
och minutiös förberedelse. Att snabbt skapa ett effektivt och sammanhål
lande psykologiskt försvar låter sig icke göra. Vårt lands tekniska möjlig
heter för psykologisk krigföring och psykologiskt försvar kan måhända
utnyttjas på relativt kort varsel, även om uppenbara risker för icke full
värdiga planeringar förefinnas. De tekniska resurserna kan emellertid en
dast komma till sin rätt, därest vanemomentet i människans praktiska
handhavande av desamma får utvecklas. Härav följer, att tidsfaktorn är
av fundamental betydelse för det psykologiska försvarets uppbyggnad. Det
är därför med glädje man kan konstatera, att kommittén insett vikten av
långsiktig planering samt nödvändigheten av en väl tilltagen tidrymd för
mänsklig anpassning till den extraordinära tekniska och lokala utrust
ning, som psykologiskt försvar kräver.
Sveriges lantbruksförbund anser, att med hänsyn till det förlopp ett fram
tida krig förmodligen kommer att få, detaljplanläggning av åtgärder att
tillgripas under ett krigsskede torde visa sig sakna större betydelse, åt
minstone såvida icke dessa åtgärder så förberetts, att de kommer till an
vändning rent rutinmässigt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
61
Upplysningsverksamhet i fred.
Åtskilliga remissyttranden understryker behovet av ökad upplysnings verksamhet i fred.
Övcrståthållarämbetet anser det väsentligt att hos allmänheten öka kän nedomen om krigets verkningar för den enskilde och samhället. Länssty relsen i Uppsala län framhåller, att det vid ett anfall av en fiende är av vikt, att kunskap om krigets realitet, om angrepps- och försvarsmedel trängt djupt in i befolkningens olika skikt. Länsstyrelsen anser vidare, att det psykologiska försvaret skulle kunna gagnas om medel ställdes till läns styrelsernas förfogande för upplysning om civilförsvaret genom konferen ser och dylikt. Länsstyrelsen i Södermanlands län finner det vara en ange lägenhet av största vikt, att kunskap om den psykologiska krigföringen meddelas svensk opinion. Betänkandet synes därför fylla ett stort behov.
Genom sin överskådlighet och klarhet torde det med fördel kunna använ das som introduktion i ämnet för alla dem, som på ett eller annat sätt kommer att engageras i vårt lands psykologiska försvar. Länsstyrelsen i
Gotlands län vill understryka vikten av att allmänheten redan under fred erhåller en så ingående kännedom som möjligt om det psykologiska för svarets organisation, ändamål och arbetssätt. För att man under fredstid skall nå så stor del av folket som möjligt anser länsstyrelsen det av sär skild vikt, att hela undervisningsväsendet anlitas för spridande av dessa kunskaper och att alldeles särskilt folkbildningsorganisationernas medver kan i detta avseende är av största betydelse. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller, att den enskilde medborgaren måste ges en realistisk bild av framför allt hemortsbekämpningens verkliga ansikte, de prövningar som civilbefolkningen i en bombad ort får utstå, den belägenhet massor av män niskor komma i därigenom att de bliva utbombade, icke hava tillgång till elektriskt ljus in. m. ävensom de problem, som verkställande av större folkomflyttningar under krig kommer att medföra.
Överbefälhavaren ansluter sig till vad kommittén anfört om behovet av ökad utrikes- och militärpolitisk upplysning i fred. Försvarets upplysningsoch personalvårdsnämnd vill understryka betydelsen av intensifierad upp lysningsverksamhet i fred. Den av utredningen genomförda undersök ningen liksom nämndens egen erfarenhet pekar på att allmänheten f. n. är alltför obenägen alt söka klargöra för sig de förhållanden, som kan komma att råda under ett krig. Nämnden delar uppfattningen, att denna upplysning i betydande utsträckning bör handhavas av enskilda orga nisationer såsom Folk och Försvar men förutsätter även att t. ex. försvars staben och skolöverstyrelsen har betydande positiva uppgifter i detta sam manhang. Nämnden anser även, att det bör undersökas om icke de av försvarets samarbetsutredning föreslagna samarbetsnäinnderna på garni sonsorterna skulle kunna bidraga till ökad civil-militär samverkan till det psykologiska försvarets fromma.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
62
Svenska försäljnings- och reklamförbundet anser, att det är av mycket
stor betydelse att det kalla krigets metoder klarlägges för allmänheten.
De åtgärder en presumtiv angripare vidtager bör i god tid klargöras för
folket. Förbundet erinrar om att kommittén icke vill rekommendera, att
ett fredsorgan för det psykologiska försvaret under normala fredsförhål-
landen bedriver egen upplysningsverksamhet och ej heller, att den diri
gerar verksamhet, som utövas på andra håll. Förbundet vill ifrågasätta,
om icke en viss sådan verksamhet bör förekomma. Därest den icke be-
drives av fredsorganet direkt, bör den på lämpligt sätt animeras exempel
vis genom inrikesdepartementet.
Arbetarnas bildningsförbund framhäver folkbildningsarbetets betydelse
och dess möjligheter att bidra till den psykologiska försvarsberedskapen.
Sveriges lantbruksförbund anför, att det viktigaste för uppnåendet av ett
gott försvar på det psykologiska planet torde vara väl utbyggd och prakti
serad psykologisk beredskap före ett krigsutbrott. Sålunda bör eftersträ
vas, att människan så snart som möjligt inviges i de förhållanden, som
kan tänkas under ett krig, och så uppfostras, att hon i händelse av krig
rent instinktivt följer utstakade riktlinjer. I detta syfte torde redan i folk
skolan viss tid böra ägnas åt utbildning i det psykologiska försvaret. Vidare
bör de frivilliga organisationerna intresseras för medverkan i arbetet under
fred. Sveriges köpmannaförbund instämmer i vad kommittén anfört och
föreslagit angående upplysning i fred för att förbereda befolkningen på
ett krigs påfrestningar. Yrkeskvinnors samarbetsförbund understryker be
tydelsen av fredstida information för kvinnornas psykologiska beredskap.
Centralkommittén folk och försvar bekräftar sin villighet att efter måt
tet av disponibla arbetskrafter och ekonomiska resurser biträda det psyko
logiska försvaret. De insatser kommittén kan komma att göra på ifråga
varande arbetsområde blir emellertid i hög grad beroende av de penning
medel, som kan ställas till förfogande i fredstid, och den arbetskraft, som
kan disponeras såväl i fred som under beredskap och krig. Kooperativa
förbundet önskar understryka den vitala betydelse centralkommittén
folk och försvar haft och har när det gäller upplysning, som täcker total
försvarets hela område. I själva verket kan kommittén redan nu anses
som ett organ för psykologisk försvarsberedskap. Under fred bör den
kunna bli ett huvudstöd för det på vårt psykologiska försvar inriktade
arbetet. Sveriges köpmannaförbund instämmer i att lämpligaste organet
för vidgad upplysningsverksamhet i nuvarande läge vid sidan av de stat
liga torde vara centralkommittén folk och försvar. Denna har tillvunnit
sig en auktoritativ ställning i vida kretsar och dess verksamhet har skänkt
ökad goodwill åt försvarsfrågorna. I den mån verksamheten enligt före
slagna planer skall utvidgas för vidgad upplysning måste dock ifrågasättas,
om dess huvudsakligen genom bidrag tillskapade resurser förslå och om
därför icke den ur samhällelig synpunkt värdefulla och som nödvändig
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
63
ansedda merinsatsen måste tryggas genom höjt statsbidrag. Även yrkes kvinnors samarbctsförbund understryker behovet av höjt statsbidrag om centralkommittén skall kunna utvidga sin verksamhet i den psykologiska beredskapens tjänst.
Betänkandets förord för ökade anslag åt forskning och objektiv informa tionsverksamhet i syfte att höja allmänhetens intresse för utrikespolitiska förhållanden synes väl motiverat, även om en sådan verksamhet aldrig kan uppväga den, som bedrives av publicitetsorganen, yttrar publicistklubben. De synpunkter utredningen anfört i denna fråga understryker betydelsen av att statsmakterna här gör en insats, skriver svenska journalistförbundet. En lämplig förstahandsuppgift i detta hänseende vore, att de statliga rese stipendierna för journalister med det snaraste återinfördes. KFUK:s och
KFUM:s riksstudicförbund vill på det kraftigaste understryka nödvändig heten av åtgärder, genom vilka intresset för utrikespolitiska frågor och internationella problem ökas. Förbundet vill peka på att direkt stöd åt studieorganisationerna i dessa avseenden vore av största värde. Koopera tiva förbundets styrelse anser, att åtgärder bör vidtas för att redan under fred stimulera till allmännare studier av förhållandena i andra länder.
FN-föreningen mellanfolkligt samarbete bör hållas i minne, om ökade stats anslag skulle komma att utgå för denna upplysningsverksamhet. Att den utrikespolitiska upplysningen når långt är enligt högerns ungdomsförbund eu allmän förutsättning för att immuniteten mot utländsk propaganda skall stärkas och en fast motståndsvilja skall kunna byggas upp. Ökade krav på medverkan i detta arbete kan ställas på regering, riksdag, politiska par tier och bildningsorganisationer. Sveriges socialdemokratiska ungdoms förbund vill framhäva behovet av att åtgärder vidtas för att öka allmän hetens intresse för och förtrogenhet med utrikespolitiska förhållanden.
Frågan om skolundervisning i ämnen av betydelse för det psykologiska försvaret beröres av skolöverstyrelsen och länsstyrelsen i Uppsala län.
Svenska institutet delar helt kommitténs uppfattning, att de resultat av goodwillskapande upplysningsverksamhet, som kan uppnås under krigstid, måste bli beroende av vad som gjorts i fred. De insatser, vilka i krigstid måste göras från svensk sida för att inom vänskapligt sinnade stater skapa tilltro till vårt lands försvarskraft och motståndsvilja samt gynnsamma förutsättningar för erhållande av bistånd i olika former, torde i betydande utsträckning få komma att bygga på de åtgärder, som tidigare vidtagits i syfte att sprida ökad kännedom om Sverige och svenska förhållanden.
En upplysningsverksamhet utformad på sådant sätt, att den kan vinna förtroende och gehör i utlandet, låter sig av uppenbara skäl svårligen im proviseras, sedan ett kritiskt läge redan inträtt. Det är därför angeläget, att den svenska upplysningsverksamheten redan i nuvarande situation upp- rätthållcs på eu tillfredsställande nivå och alt de för denna verksamhet närmast ansvariga organen bereds tillfälle alt, trots den oavlåtligt växande
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
64
internationella konkurrensen på informationstjänstens område, bevara och
stärka den utländska opinionens intresse för olika sidor av svenskt sam
hällsliv av i dag.
Förberedelser för verksamhet i krig.
Beträffande förberedelser i fred för upplysningscen-
trålen och dess verksamhet har relativt få remissinstanser yttrat sig.
Statens upplgsningsbijrå framhåller, att det är nödvändigt att ompröv
ning av vissa förberedande åtgärder sker med jämna mellanrum för att
hålla alla dispositioner aktuella, t. ex. personalfrågorna. Krigsplaceringen
av lämplig personal kan icke göras en gång för alla, utan måste revideras
tid efter annan.
Svenska försäljnings- och reklamförbundet anser det vara särskilt vik
tigt, att inga av de i fredstid engagerade personerna blir förhindrade av
inkallelse på annat håll att medverka i krigstid. En inventering över lämp
lig personal, journalister, reklamfackmän av olika kategorier, bör göras
snarast för att utröna, vilka som redan av olika anledningar är frikallade.
\ad angår planläggningen av verksamheten i krig an
ser överståthällarämbetet att kommittén med all rätt har understrukit
behovet av en noggrann planering och samordning av myndigheternas med
delanden till allmänheten i radio dagarna omkring ett krigsutbrott. Freds-
organets planläggning måste på denna punkt vara så utformad, att det
i detalj är klart vad som skall sägas, vem som skall säga det och i vil
ken ordning de olika meddelandena skall sändas. Genom band- eller tråd
inspelningar av meddelandena är det möjligt att minska riskerna av att
viss utsedd talare ej är anträffbar och öka möjligheterna att vid behov
omkasta ordningsföljden mellan meddelandena.
I fråga om yttranden angående behovet av och sättet för insamling
och bearbetning av material vill jag hänvisa till det avsnitt, vari
jag berört verksamheten under krig.
Behovet av åtgärder för att trygga tillgången till telekommunikationer
samt andra beredskapsåtgärder för press, radio och andra
upplysnings media understrykes i flera remissyttranden.
Telestyrelsen vill understryka nödvändigheten av att i första hand be
hoven av telekommunikationer av alla slag — rundradioverk
samheten inbegripen — kartlägges så noggrant som möjligt. Detta gäller
givetvis icke endast behoven för det psykologiska försvaret utan i lika hög
grad för alla grenar av det totala försvaret. De av det totala försvarets gre
nar sålunda uppgivna behoven bör anmälas till ett organ i regeringsinstans
med uppgift att sammanställa och prioritera desamma. Härigenom skulle
skapas större förutsättningar för såväl ett rationellt utnyttjande av befint-
liga tillgångar på teleförbindelser som ernåendet av tekniskt och ekono
miskt riktiga lösningar när det gäller nyanläggningar för det totala försvaret.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
65
AB Tidningarnas telegrambyrå framhåller bl. a., att särskilt i fråga om telekommunikationerna erfordras för en snabb och störningsfri omställ ning ingående och väl genomtänkta förberedelser.
Svenska tidningsutgivareföreningen vill framhålla den utomordentliga vikten av att största uppmärksamhet ägnats och ägnas pressens be- redskapsproblem. Föreningen kan i allt väsentligt ansluta sig till vad de sakkunniga härutinnan anfört. Publicistklubben understryker vikten av att statsmakterna — i förekommande fall i samverkan med branschorga nisationerna — vidtar de i betänkandet angivna beredskapsåtgärderna för att underlätta nyhetstjänsten under krig. Riktmärket måste vara det av kommittén uppsatta, att pressen ifråga om arbetskraft liksom i fråga om andra betingelser för verksamheten jämställes med krigsviktiga industrier.
Landsorganisationen i Sverige anser sig böra understryka, att förberedel serna för pressens beredskap också bör gälla fackpressen. I en sådan för beredande planläggning bör representanter för de 40 facktidningar, som utges av till LO anslutna förbund beredas tillfälle att deltaga. Motsvarande synpunkt framföres av kooperativa förbundet beträffande folkrörelsernas egen tidningspress och av skolöverstyrelsen för fack- och organisations- pressen.
Länsstyrelsen i Kalmar län instämmer i kommitténs uppfattning, att vårt rundradiosystem är underdimensionerat för krigsförhållanden och att utredning omedelbart bör verkställas och åtgärder vidtagas för att förbättra situationen. Länsstyrelsen i Kronobergs län uttalar, att det är up penbart, att vårt rundradiosystem är underdimensionerat. De flesta län sak nar egen sändare eller också har de en ej tillräckligt stark sändare. Det är utan tvivel nödvändigt för ett välordnat psykologiskt försvar att radiosän dare finnes i varje län. Först och främst bör varje civilbefälhavare få möj lighet att per radio nå befolkningen inom sitt civilområde. F. n. är detta för enat med mycket stora svårigheter. Utredning bör därför snarast verkställas och åtgärder vidtas för att åstadkomma en utvidgning av den lokala rund radioverksamheten. Till beredskapsåtgärderna för det psykologiska för svaret måste även höra anskaffning av ett tillräckligt antal batterimot tagare. Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller, att Gotlands radiostation är oumbärlig för såväl nyhetsförmedling som informationer till befolk ningen. Lantbefolkningen begagnar sig i stor utsträckning av trådradion, varför den blir ur stånd att höra riksutsändningen, om stationen förstöres.
En reservstation vore därför i hög grad önskvärd.
Överbefälhavaren ansluter sig till kommitténs krav på skyndsam utred ning av rundradions tekniska upprustning. Telestyrelsen bekräftar de i betänkandet gjorda uttalandena beträffande radionätets otillräcklighet under krigsförhållanden, radiostationernas sårbarhet, behovet av effektivt skydd av den tekniska apparaturen och behovet av reservanläggningar ävenså påpekandet beträffande riskerna för avbrott på programlcdnings-
5—- Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 162.
Kungi. Maj:ts proposition nr 162.
66
nätet och beträffande svårigheterna att vid luftanfall uppehålla radiosänd
ningen. Styrelsen framhåller även, att den tekniska beredskapen måste
säkerställas redan under fred.
Föreningen Sveriges filmproducenter anser i likhet med kommittén, att
blivande filmproduktion under krig bör planeras redan under fred.
Planeringen bör taga syfte på såväl ren informationsfilm som på spelfilm.
Åtgärder har vidtagits för bildande av en beredskapskommitté för film
branschen.
Teatrarnas riksförbund tillstyrker i fråga om teaterverksamheten
livligt åtgärder i enlighet med betänkandet.
Skolöverstyrelsen anser att de förslag till b ok försörjning, som
framlagts ger ett gott underlag för vidare utredningar och åtgärder. Över
styrelsen är beredd att i samverkan med övriga berörda myndigheter med
verka till erforderlig planering och eventuella förberedelser, varvid dock
måste förutskickas, att detta kräver såväl ytterligare personal som ekono
miska resurser, om uppgiften skall kunna tillfredsställande lösas.
Svenska bokförläggareföreningen meddelar, att den till en särskild be
redskapskommitté har överlämnat uppgifter angående planering och åt
gärder för bokförlagens beredskap samt förberedelser för framställning av
fältupplagor.
Förberedelsearbetet och planeringen av folkrörelsernas insats
bör skötas av organisationerna själva under erforderlig medverkan från de
statliga myndigheternas sida, framhåller skolöverstyrelsen. För bevarande
av kontakt och samverkan mellan en riksorganisations distrikt och lokalav
delningar kan erfordras hjälp i fråga om teletekniska och andra förbindel
ser. Fn stor roll inom organisations- och föreningsarbetet måste tillmätas
fack- och organisationspressen. Dess arbets- och distributionsmöjligheter
bör underlättas. I organisationernas arbete har de personliga insatserna
stor betydelse, och det synes därför önskvärt att undersöka möjligheten av
att nyckelpersoner inom organisationerna i begränsad omfattning frikallas
från andra försvarsuppgifter för verksamhet inom det psykologiska för
svaret. Slutligen behöver den fria folkbildningsverksamheten erhålla fort
satt stöd av staten i krigs- och beredskapslägen, varvid man kan överväga
särskilda tilläggsanslag för verksamhet, som i sådana situationer kan äga
särskilt värde eller aktualitet ur samhällets synpunkt.
Användande av organisationernas tränade ledare och instruktörer av
olika slag eller av organisationernas omfattande press- och studieverksam
het måste planläggas och förberedas, anser försvarets upplysnings- och
personalvårdsnämnd. Av väsentligt intresse hade varit att få redovisat
allmänna riktlinjer för hur dessa opinionsbildande och samlande organi
sationer samt dess ledande förtroendemän och funktionärer skulle kunna
stå till förfogande och användas i det psykologiska försvarets tjänst. Vik
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
67
ten av förberedelser understrykes vidare av studieförbundet medborgar skolan, svenska landsbygdens ungdomsförbund och Sveriges socialdemo kratiska ungdomsförbund.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Det föreslagna fredsorganet.
Förslaget om ett fredsorgan har, såsom jag redan har antytt, i de flesta fall hälsats med tillfredsställelse. Utöver de uttalanden om kommittéförsla get i dess helhet, för vilka jag har redogjort tidigare, förekommer i huvud sak följande allmänna omdömen.
Förslaget till organisationen i fred biträdes av länsstyrelsen i Söderman lands län. Behovet av att vårt psykologiska försvar snarast möjligt erhåller en fast organisation synes länsstyrelsen så angeläget, att betänkligheterna mot inrättandet av ett nytt centralt ämbetsverk i detta fall måste vika.
Länsstyrelsen i Kopparbergs lån tillstyrker i princip inrättandet av den föreslagna beredskapsnämnden. Länsstyrelsen i Västmanlands län har ingen egentlig erinran mot förslaget, och länsstyrelsen i Jönköpings län anser det väl ägnat att läggas till grund för erforderliga organisatoriska åtgärder. Förslaget om ett fristående fredsorgan sorterande direkt under
Kungl. Maj:t synes lämpligt, skriver länsstyrelsen i Östergötlands län. Läns styrelserna i Kalmar, Malmöhus och Jämtlands län finner det nödvändigt, att ett fredsorgan inrättas.
Överbefälhavaren och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap tillstyrker kommitténs förslag om inrättande i fred av en beredskapsnämnd.
Likaså tillstyrker skolöverstyrelsen i princip, att i fredstid och snarast ett särskilt organ skapas för de fredstida förberedelser, som är oundgängligen nödvändiga. Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd anser sig böra betona vikten av att det föreslagna fredsorganet blir inrättat.
Svenska tidningsutgivareföreningen anser det vara ett lyckligt grepp att de sakkunniga föreslagit ett i fredstid arbetande embryo till upplys- ningscentralen. Föreningen är ense med de sakkunniga om att den före slagna beredskapsnämnden snarast bör komma till stånd. Föreningen vill emellertid med skärpa betona att verksamheten bör vara begränsad till praktiska planeringsuppgifter (organisatoriska och tekniska förberedelser etc.) och att nämnden bör kunna reduceras resp. utbyggas allt efter rådande läge. Någon upplysningsverksamhet bör således enligt föreningens mening av såväl principiella som allmänt psykologiska skäl icke bedrivas av freds organet för psykologiskt försvar. Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill starkt understryka vikten av att en tillräckligt fast fredsorganisation för det psykologiska försvaret inrättas. Vid ett krigsutbrott måste »kärn truppen» snabbt kunna omvandlas till en effektiv »generalstab» — en hand
68
full medarbetare måste vara beredda att på en gång taga ansvaret för en
stor och riksomfattande organisation.
Svenska institutet anför.
Det är institutets bestämda mening, att lösningen av hithörande problem
(avseende goodwillskapande upplysningsverksamhet riktad till utlandet och
utländsk opinion) skulle avsevärt underlättas, därest de sakkunnigas för
slag om inrättande av ett särskilt fredsorgan för det psykologiska försvaret
vunne statsmakternas godkännande. De nu existerande organen kan med
hänsyn till sina övriga åligganden knappast ensamma åtaga sig ansvaret
för den nödvändiga planeringen av den svenska upplysningsverksamheten
under ett krig. Då härmed sammanhängande spörsmål torde kräva en in
gående och skyndsam behandling, vill institutet varmt tillstyrka, att ett
sådant fredsorgan upprättas.
Landsorganisationen tillstyrker kommitténs förslag att ett i fred verk
samt organ för psykologisk försvarsberedskap inrättas. Landsorganisatio
nen anser, att den föreslagna krigsorganisationen icke kan — hur väl den
än är planerad — komma till full effekt vid krig eller vid krigsfara, om
den icke under fredstid uppbygges efter i huvudsak de principer och för
slag som kommittén angivit i betänkandets avsnitt om beredskapsorgani-
sationen i fred. Kooperativa förbundet vill i huvudsak tillstyrka kommitténs
förslag om beredskapsnämnden.
Yrkeskvinnors samarbetsförbund anser, att vida större vikt bör tillmätas
fredsorganet än vad kommittén i enlighet med direktiven har gjort. I ett
land som vårt borde den psykologiska beredskapen icke blott vara inställd
på krig och de omvälvningar ett sådant för med sig. Enligt förbundets
åsikt bör den psykologiska beredskapen ständigt vara vaken. Fredsorganets
verksamhet bör, enligt förbundets uppfattning, icke uteslutande vara av
»krigsplanerande» natur. Beredskapsnämndens i förslaget angivna upp
gifter bör i enlighet härmed vidgas och fördjupas.
Högerns ungdomsförbund ansluter sig till utredningens förslag beträf
fande fredsorganet. Beredskapsnämnden bör tillsättas så snabbt som möj
ligt. Svenska landsbygdens ungdomsförbund finner det synnerligen väl
motiverat med en beredskapsnämnd. Utredningens förslag om att bered
skapsnämnden bör få karaktären av ett understödjande organ för den verk
samhet som bedrives på annat håll och därjämte med stor vaksamhet följa
utvecklingen och planlägga ett mera krigsmässigt psykologiskt försvar an
ser förbundet vara välbetänkt.
Länsstyrelsen i Västerbottens län är även av den åsikten, att ett särskilt
organ bör inrättas för den psykologiska försvarsberedskapen, men anser
sig dock böra resa invändningar mot förslaget till fredsorganisation. Den
starka disproportionen i förslaget mellan anslagstilldelningen till central
organet å ena sidan och till länsorganen faller genast i ögonen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
69
Länsstyrelsen i Hallands län ställer sig något tveksam till behovet av en särskild beredskapsnämnd. Det är visserligen uppenbart, att en planlägg ning erfordras i fred för att improvisation skall undvikas vid ett krigsut brott. Emellertid kommer en stor del av de fredsmässiga uppgifterna på det psykologiska försvarets område att åvila icke statliga organ och före tag, som är verksamma redan i fred. Vidare ankommer det på olika statliga verk att vidtaga förberedande åtgärder för det psykologiska försvaret. Vid sådant förhållande bör det övervägas, om icke organisationen i fred kan anknytas till ett redan bestående organ, antingen en myndighet med rent fredsmässig verksamhet som huvudsaklig uppgift eller ett organ som exem pelvis civilförsvarsstyrelsen. Kommitténs motivering häremot kan enligt länsstyrelsens uppfattning icke i och för sig utgöra hinder för en anknyt ning av verksamheten till redan befintligt organ, främst da civilförsvars styrelsen eller annat organ av likartad natur. Frågan om den fredsmässiga organisationen bör därför göras till föremål för ytterligare utredning.
Statskontoret anser sig kunna acceptera grundtanken i organisationsför- slagen, vilka syftar till att i fredstid tillskapa en kärna, kring vilken den erforderliga krigsorganisationen kan byggas upp. Ämbetsverket kan dock icke inse nödvändigheten av att detta fredsorgan erhåller en så kostnads krävande utformning, som de sakkunniga förordat. Statskontoret vill icke motsätta sig, att en särskild nämnd tillsättes för handhavandet av den psykologiska försvarsberedskapen men anser att nämnden icke bör utrus tas med i förväg fixerade tjänster.
Huruvida en permanent fredsorganisation, är nödvändig, har för folk partiets ungdomsförbund tett sig som en svårlöst fråga. Förbundet anför vidare.
Det är troligt, att de omfattande försvarsförberedelser för den materiella sidan av nyhetstjänsten och opinionsbildningen, som handlägges av riks- nämnden för ekonomisk försvarsberedskap, kan intensifieras och i detaljer förbättras, om en särskild beredskapsnämnd för det psykologiska försvaret kan hos riksnämnden tillvarataga pressens, radions, bokspridningens, tea terns, filmens m. fl. intressen. Likaså måste en fortsatt planläggning för den statliga upplysningsverksamheten under en förstärkt försvarsberedskap ske, eftersom kommittén helt lämnat dessa viktiga frågor öppna och endast skisserat verksamheten under nuvarande fredsförhållanden å ena sidan och å andra sidan de förhållanden, som skulle råda, om Sverige vore indraget i krig. Det förefaller emellertid, som om dessa uppgifter i viss mån är av engångskaraktär och skulle kunna utföras under loppet av några år. Om det av allmänna beredskapsskäl anses nödvändigt att nu inrätta den ovan nämnda beredskapsnämnden, bör enligt förbundets mening den möjligheten övervägas, att beredskapsnämnden redan vid inrättandet får en aktivilets- period på exempelvis tre år angiven. Därefter skulle nämnden kunna för puppas för att vid införandet av förstärkt försvarsberedskap — eller vid det tidigare tillfälle, då Kungl. Maj :t efter riksdagens hörande finner så erforderligt — åter träda i verksamhet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Om f redsorganets arbetsuppgifter finns ytterligare några särskilda uttalanden.
Länsstyrelsen i Kronobergs län menar, att arbetsuppgifterna i fredstid torde kunna begränsas till huvudsakligen tekniska förberedelser för att underlätta nyhetstjänsten under krigstillstånd. Länsstyrelsen i Västerbot tens län undrar om alla de uppgifter, som angivits i betänkandet, nödvän digtvis bör ligga på ett organ för det psykologiska försvaret och om icke åtminstone en del av uppgifterna kunde tilläggas redan existerande andra försvarsorganisationer.
överbefälhavaren anför.
Det är värdefullt, att flera för psykologiska försvaret väsentliga branscher redan ha bildat egna beredskapskommittéer. Deras insatser för den psyko logiska försvarsberedskapen minska dock ej behovet av ett statligt bered- skapsorgan med ansvar för samlad krigsplanering, för utväljande och ut bildning av den statliga psykologiska försvarsorganisationens personal, för teknisk planläggning samt för materialinsamling och bearbetning av in hemska och utländska erfarenheter.
Skolöverstyrelsen anser att beredskapsnämnden kunde som en av sina första uppgifter få att verkställa en kompletterande utredning angående folkrörelsernas roll i det psykologiska försvaret jämte förslag och riktlinjer för planerings- och beredskapsåtgärder. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd vill framhålla önskvärdheten av att beredskapsnämndens uppgift som planerande organ starkare understrykes så att den t. ex. ser som en huvuduppgift att utvälja personal för det psykologiska försvarets behov, bl. a. ur folkrörelserna. Beredskapsnämnden bör snarast närmare utreda och avge förslag i de frågor som nämnden ansett icke tillräckligt har blivit belysta av utredningen (folkrörelsernas medverkan, den andliga vården under krigsfara eller krig, den sociala verksamheten och den kom munala självstyrelsens betydelse).
Högerns ungdomsförbund anser, att till nämndens första och viktigaste uppgifter hör att genom frivilliga överenskommelser få till stånd och akti vera beredskapskommittéer inom de samhällsområden, där man ännu inte förberett sig på en omställning till krigsförhållanden. Som utredningen för ordar, bör man inom film- och bokbranscherna upprätta beredskapskom mittéer av den typ, som man har inom pressen. Säkerligen kan det krävas liknande planering inom andra vitala områden. Nämnden bör såsom ut redningen framhåller, syssla med den tekniska planläggningen av det psy kologiska försvaret, däremot ej med upplysningsverksamhet. Ansvaret för upplysningen inom och utom landet skall enligt förbundets uppfattning som hittills åvila redan existerande organ.
I fråga om beredskapsnämndens sammansättning före ligger åtskilliga önskemål om ändring i kommitténs förslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
71
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill med sannna motivering som
beträffande informationsrådet, att i nämnden skall beredas plats för de
demokratiska partierna, eventuellt också de stora tolkliga organisationerna.
Skolöverstyrelsen föreslår, att ett samarbetsorgan inom folkbildnings
arbetet, förslagsvis statens folkbildningsnämnd, eventuellt även samver
kande bildningsförbunden blir företrätt i nämnden samt att de övriga orga
nisationerna blir representerade på lämpligt sätt. Studieförbundet medbor
garskolan betonar angelägenheten av att bildningsorganisationerna blir
representerade i fredsorganet och föreslår som lämpligt kontaktorgan sam
verkande bildningsförbunden. Svenska landsbygdens ungdomsförbund för
ordar, att beredskapsnämnden genom någon representant i densamma har
direkt anknytning till folkrörelserna.
Tjänstemännens centralorganisation framhåller, att kvinnorna bör vara
representerade i beredskapsnämnden. Även om fredsorganet bör få så liten
omfattning som möjligt, hemställer Fredrika-Bremer-förbundet, att plats
beredes för en representant för kvinnoorganisationerna. Om kvinnorna hade
en representant i beredskapsnämnden, skulle de sannolikt bli mera med
vetna om den psykologiska försvarsberedskapens betydelse, och den intima
kontakt, som måste skapas med hemmen skulle lättare kunna knytas.
Yrkeskvinnors samarbetsförbund vill sasom nödvändigt begära, att den
kvinna, som föreslagits skola inga i infonnationsradet, även skall inga i
beredskapsnämnden.
Svenska arbetsgivareföreningen anser det önskvärt, att industrin blir
företrädd med en representant i nämnden. Detta gör även yrkeskvinnors
samarbetsförbund. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner starka skäl tala
för att svenska arbetsgivareföreningen och svenska landsorganisationen
blir företrädda. Också Sveriges exportförening och svensk-internationella
pressbyrån ifrågasätter, om ej arbetsmarknadens parter borde vara repre
senterade. De anser det vidare önskvärt med en, förslagsvis gemensam, re
presentant för utrikeshandelns och sjöfartens organisationer.
Högerns ungdomsförbund ansluter sig till utredningens förslag i fråga
om nämndens sammansättning med det tillägget, att nämnden bör tillföras
sakkunskap även från det ekonomiska försvaret. Lämpligast torde därvid
vara, att riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap blir representerad.
Föreningen svensk fackpress vill på det kraftigaste påyrka, att i bered
skapsnämnden måtte ingå även en representant för riksnämnden för eko
nomisk försvarsberedskap.
Svenska journalistförbundet finner det överraskande, att förbundet en
ligt förslaget ej skall vara representerat i beredskapsnämnden, i synnerhet
som de båda andra pressorganisationerna föreslås få representation där och
kommittén förklarar, att »beredskapsnämndens sammansättning synes böra
ansluta till informationsrådets sammansättning i krigsorganisationen».
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
72
Försvarets upplysnings- och personalvårds nämnd anser det kunna över
vägas, att en representant för nämnden ingår i beredskapsnämnden.
Statens upplysningsbyrå framhåller, att med hänsyn till förslaget, att
byrån skall uppgå i upplysningscentralen, kontakt bör hållas i fredstid
mellan beredskapsnämnden och byrån. Den fredstida samverkan kan en
ligt byrån bäst uppnås genom att byrån blir representerad i nämnden.
Svenska boktryckareföreningen anser det lämpligt, att en representant
för den grafiska industrins företagarorganisationer ingår i beredskaps
nämnden.
Auktoriserade annonsbyråers förening finner det angeläget, att represen
tanter för näringslivets olika organisationer på ett vidare sätt än som före
slagits knytes till fredsorganisationen, exempelvis i form av ett antal expert
råd, som vid behov kan stå till tjänst i rådgivande syfte. För att på till
fredsställande sätt kunna lösa de uppgifter, som vid ett skärpt läge enligt
betänkandet kommer att åvila annonsbyråerna, önskar föreningen under
alla förhållanden, att några annonsbyråmän knytes till fredsorganisationen
på sådant sätt, att de får tillfälle till kontinuerlig information och utbild
ning.
Beträffande nämndens kansli och kostnader föreligger delade
meningar.
Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter, om nämnden tilldelats den
arbetskraft, som kan erfordras för de mycket omfattande arbetsuppgifterna.
Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller, att det är ytterst svårt att ha
någon bestämd uppfattning om kansliets storlek och bemanning. Den sak
kunskap, som funnits företrädd i kommittén, synes dock länsstyrelsen vara
en garanti för att organisationen icke överdimensionerats och även i övrigt
utformats på ett ändamålsenligt sätt. Då organisationen måste betraktas
såsom en försölcsorganisation bör det efter något års verksamhet göras en
översyn av densamma och vidtagas de korrigeringar, som erfarenheterna
kan påkalla. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser, att nämnden och den
i denna ingående personalorganisationen icke har givits större omfattning
än vad som är oundgängligen nödvändigt. Länsstyrelsen finner att de belopp,
som krävs i kostnader för det psykologiska försvaret, ter sig ringa i förhål
lande till de vådor ett åsidosättande av den psykologiska försvarsbered-
skapen skulle innebära samt blygsamma i förhållande till de samlade för-
svarsutgifterna.
överbefälhavaren framhåller att den föreslagna fredsorganisationen, som
förutom expeditionspersonalen endast utgöres av tre tjänstemän i ledande
befattningar och två assistenter, synes utgöra ett absolut minimum för de
mycket omfattande och krävande uppgifterna, överbefälhavaren understry
ker vikten av att beredskapsnämnden ges tillräckliga personella och ekono
miska resurser för sina tidsödande, hittills i stor utsträckning obearbetade
uppgifter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
73
Tjänstemännens centralorganisation anför, att den organisation, som föreslås, är mycket knappt tillmätt. Kommittén menar dock, att organisatio nen, om så erfordras, bör kunna utbyggas. Även om TCO i princip kan dela denna uppfattning, anser TCO dock, att kvinnorna redan från början bör vara representerade i detta organ. Kvinnornas insats i det totala för svaret är numera av sådan omfattning och av så stor betydelse, att det borde anses naturligt, att deras speciella erfarenheter och förutsättningar utnyttjades inom beredskapsnämnden. Föreningen svensk fackpress hän visar till andra världskrigets erfarenheter om risken med improvisationer i ett farofyllt läge. Med hänsyn härtill synes det föreningen, som om bered skapsnämnden och dess kansli fått en alltför ringa omfattning i förhål lande till dess maktpåliggande uppgifter.
Yrkeskvinnors samarbetsförbund anför.
Då det är förbundets uppfattning, att det psykologiska försvaret bör för beredas i fred lika grundligt som övriga försvarsgrenar, tillåta vi oss ha en mot direktiven motsatt uppfattning och anser, att en utbyggnad av det fredsorgan — beredskapsnämnden — som kommittérade föreslå allvarligt bör övervägas redan då beslut skall fattas angående dess inrättande.
Högerns ungdomsförbund anser att förslaget till fredsorganisation är be gränsat beträffande både personal och pengar.
Skolöverstyrelsen säger sig sakna möjlighet att yttra sig om dimensio neringen av nämndens kansli, överstyrelsen framhåller dock att den före slagit en utvidgning av organets uppgifter, vilket bör observeras vid upp byggandet av den administrativa apparaten, överstyrelsen anser det vara av stor betydelse, att tillräckliga medel anslås till opinionsundersökningar och annan insamling av material, som kan ge vägledning för effektiv an vändning av det psykologiska försvarets tillgängliga resurser. Bl. a. bör det finnas ekonomiska möjligheter att överlåta komplicerade och angelägna undersökningsuppgifter såsom uppdrag till socialvetenskapliga eller psyko logiska institutioner. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd finner det mycket betydelsefullt, att fredsorganisationens storlek avpassas efter de ålagda arbetsuppgifterna. Nämnden vill härvid erinra om att freds- organet även bör taga hand om i yttrandet angivna uppgifter, som icke närmare beaktats av utredningen. Fredsorganisationen bör icke heller från början bindas alltför hårt i konstruktionen utan medgiva vissa alternativa lösningar under en försöksperiod. Sålunda kan det t. ex. som ett alternativ visa sig lämpligt med hänsyn till personvalet att kunna kombinera ord förandeposten och kanslichefstjänsten. Det är icke otänkbart, att ledningen av beredskapsnämndens arbete härigenom skulle kunna befrämjas.
Publicistklubben anser alt det möjligen kan ifrågasättas, om inte bered skapsnämnden överdimensionerats. Å andra sidan inses till fullo ange lägenheten av att planläggningen i fredstid sker med sådan omsorg att ej alltför mycket behöver improviseras, därest krigsförhållanden skulle in
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
74
träda. Publicistklubben nöjer sig därför med att framhålla, att organisatio
nen bör göras så flexibel, att den kan anpassas allt efter lägets skiftningar.
Länsstyrelsen i Kronobergs län, som framhållit, att arbetsuppgifterna i
fredstid torde kunna begränsas till huvudsakligen tekniska förberedelser
för att underlätta nyhetstjänsten under krigstillstånd, anser, att fredsorga-
net har fått alltför stora dimensioner. Det arbete, som enligt länsstyrelsen
bör åvila nämnden, torde kunna utföras av ett fåtal sakkunniga. De fast
anställda tjänstemännens antal bör kunna inskränkas avsevärt. Länssty
relsen i Västerbottens lån ifrågasätter om det kan vara välbetänkt att redan
från början inrätta nio extra ordinarie tjänster, varav fem i höga löne-
ställningar. Då man här rör sig på ett i vårt land relativt oprövat område
synes det länsstyrelsen, att en försöksverksamhet lämpligen borde föregå
ett definitivt ställningstagande till det centrala organets utformning. Den
höga årskostnaden för detta organ, 320 000 kronor, är också i och för sig
ägnad att inge betänkligheter, särskilt när kommittén öppet förklarar, att
den föreslagna organisationen enligt dess mening är mycket knappt tillmätt
för de skisserade uppgifterna.
Statskontoret kan omöjligen finna det påkallat, att ett särskilt ämbets
verk inrättas för hithörande uppgifter. Enligt statskontoret synes den lämp
ligaste lösningen av organisationsproblemet vara att nämnden inom ramen
för dess till förfogande stående medel får efter eget bedömande anställa
personal för sekreterargöromål in. m., varvid i regel arvodesanställnings-
formen torde böra ifrågakomma. Statskontoret föreställer sig att i vart
fall tills vidare ett årligt anslag å förslagsvis 50 000 kronor bör vara till
fyllest för bestridande av samtliga med fredsorganets verksamhet förenade
utgifter. Ämbetsverket har därvid räknat med att ersättningen till nämnd
ledamöterna skulle utgå i form av dagarvode i enlighet med kommittékun
görelsens bestämmelser.
Statskontoret yttrar vidare.
Då i kostnadskalkylerna belopp upptagits för bl. a. kurser och krigsspel,
synes det naturligt, att nämnden inleder samarbete med myndigheterna
inom det militära försvaret och civilförsvaret och söker tillgodogöra sig
erfarenheterna från den planläggande och utbildande verksamhet, som av
dessa myndigheter bedrives på hithörande områden. Att nämnden skulle
erhålla särskilda medel för anordnandet av kurser och krigsspel, kan så
ledes enligt ämbetsverkets mening icke vara påkallat.
Nåra remissvar innehåller yttranden angående kanslipersonalens
sammansättning.
Civilförsvarsstyrelsen finner det kunna ifrågasättas, huruvida icke till
fredsorganets förfogande bör ställas en civilförsvarsassistent med uppgift
att vid sidan av sin tjänst inom civilförsvaret mera permanent biträda med
frågor av civilförsvarsnatur. Telestyrelsen anser, att en av styrelsen utsedd
tjänsteman bör avdelas att såsom kontaktman följa beredskapsnämndens
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
75
arbete och biträda nämnden vid behandling av sådana frågor, som direkt eller indirekt berör teleförbindelser av olika slag.
Svenska psykologsamfundet anför beträffande de föreslagna tjänsterna i 33 lönegraden.
Sjävfallet bör den personliga lämpligheten och erfarenheter från publi cistisk och liknande verksamhet få väga tungt vid tillsättandet av de bägge nämnda befattningarna. Men med tanke på att psykologer, sociologer och andra socialvetenskapsmän kommer att ingå i krigsorganet, synes man böra överväga, huruvida icke den ene av de bägge befattningshavarna, som ju bl. a. skall syssla med utbildningen av personal, bör ha kvalificerad aka demisk psykologisk-pedagogisk utbildning samt besitta erfarenheter från den tillämpade psykologiens område. Den ena av de bägge i fredsorganet ingående assistenttjänsterna föreslås bliva besatt med en psykolog i löne grad 27. Denna lönegradsplacering synes samfundet vara lämplig.
Svenska försäljnings- och reklamförbundet vill understryka kommitténs mening, att för de högre tjänstemännen i beredskapsnämnden ingen sär skild formell kompetens bör krävas, då det kan visa sig vara önskvärt att t. ex. hellre förvärva personer med publicistisk och politisk erfarenhet än akademiker med särskilda examina. Enligt förbundets mening bör dock samma regel gälla även för ett flertal andra föreslagna befattningar, t. ex. vetenskapligt utbildade socialpsykologer för ryktesanalys. En sådan be gränsning till en mindre krets av personer med viss examen anser förbundet icke helt lämplig.
Svenska institutet vill varmt tillstyrka, att inom nämnden anställes en tjänsteman i ledande befattning med uppgift att i samrad med ifragava- rande organ omhänderha planläggningen av den i krigstid till främmande opinion riktade verksamheten.
Åtgärder under fred beträffande den regionala verksamheten.
I yttrandena angående de regionala beredskapsåtgärderna understrykes bl. a. behovet av arbetskraft samt av utbildning. Det av kommittén före slagna arvodet till länsavdelnings chef anses av många länsstyrelser vara alltför lågt.
Länsstyrelsen i Östergötlands län anför.
Vid sidan av den centrala nämnden måste enligt länsstyrelsens uppfatt ning finnas en regional organisation redan i fredstid och det synes natur ligt att denna, såsom kommittén föreslagit, anknytes till landskanslierna vid länsstyrelserna. Betydande arbetsuppgifter måste redan i fred komma att åvila den till länsstyrelserna knutna personalen. Chefen för den psyko logiska försvarssektionen i krig lärer icke kunna ensam inom rimlig tid medhinna de uppgifter, som bör i fred förberedas för det psykologiska för svaret i länen. Det måste ihågkommas, att det psykologiska försvaret redan under tiden vid ett krigsutbrott skall vara fullt funktionsdugligt. Samtliga de personer, som skall ingå i krigsorganisationen för det psykologiska för svaret, måste vara väl insatta i sina uppgifter. De bör därför i fred deltaga
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
i planläggningen av åtgärder, som skall vidtagas inom skilda verksamhets områden och vara väl förtrogna med resp. läns förhållanden. Det är därför ej tillräckligt att under fred endast sektionschefen deltar i planläggnings- arbetet utan häri böra engageras samtliga personer, som vid krigsutbrott skall fylla viss funktion inom det psykologiska försvaret vid länsstyrelserna. Den beräknade kostnaden för fredsorganisationen vid länsstyrelserna är på grund härav alltför låg. Därtill kommer, att kommittén icke alls räknat med någon utgift för den biträdeshjälp, som kan vara erforderlig för ända målet. Åtminstone för härvarande landskansli har personalramen tillmätts så knapp, att biträdeshjälpen för normala uppgifter icke förslår för ifråga varande nya uppgifter. Erfarenheten från annan krigsplanläggande verk samhet vid länsstyrelsen ger vid handen, att nu berörda förhållanden måste regleras. Länsstyrelsernas expensanslag måste även i någon mån påverkas av tillkomsten av ytterligare personal, för vilken erfordras möbler m. in. Detsamma gäller anslaget till reseersättningar. En närmare utredning av nu berörda förhållanden är enligt länsstyrelsens uppfattning erforderlig.
I likhet med kommittén anser länsstyrelsen i Kronobergs län, att som chefer för länsavdelningarna krigsplacerade personer bör medverka vid avdelningarnas organisatoriska förberedande och vid planläggning av verk samheten inom sina län. Största möjliga effektivitet i planläggningsarbetet torde kunna ernås, om vederbörande chefer bereddes tillfälle att förslags vis en vecka årligen tjänstgöra vid länsstyrelserna och helt ägna sig åt ifrågavarande uppgifter samt därutöver deltaga i vissa övningar med läns styrelsernas personal och i krigsspel. Med hänsyn härtill torde böra över vägas, huruvida icke ersättning bör utgå för förlorad arbetsinkomst jämte dagarvode i stället för ett mindre årligt arvode. Länsstyrelsen i Kristian stads län framhåller, att de av länsstyrelsen föreslagna ortsombuden bör utses under fred och erhålla en med hänsyn till arbetsuppgifterna lämpad utbildning. Länsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke en medborgerlig skyl dighet i likhet med civilförsvarsplikten bör skapas för underlättande av rekryteringen till dessa uppdrag. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhål ler, att man kan antaga, att arbetsuppgifterna med den regionala plane ringen blir både omfattande och krävande och att hänsyn härtill bör tagas, då det gäller att bestämma storleken av arvodet åt länsavdelningscheferna. Ett alltför lågt arvode för arbetet i fredstid kan försvåra möjligheten att få en lämplig person för krigsorganisationen.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser, att för lösande av läns avdelningen tillkommande uppgifter inom det psykologiska försvaret er fordras, att sakkunnig personal ställes till länsstyrelsens förfogande i fred och att denna personal krigsplaceras vid länsstyrelsen. Att belasta nu till förfogande stående personal med ifrågavarande uppgifter finner länssty relsen ogörligt med hänsyn till dels personalens fredstida arbetsbelastning och dels till att för uppgifternas lösande kräves särskilt utbildad personal.
Enligt länsstyrelsen i Värmlands län fordras, för att den regionala krigs organisationen skall kunna fullgöra sina viktiga uppgifter i ett beredskaps-
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
77
läge och vid krig, att den för verksamheten uttagna personalen erhåller erforderlig utbildning. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt understryka behovet av den handbok i psykologisk krigföring, som kom mittén rekommenderar.
Länsstyrelsen i Västmanlands län anser det vara en angelägen och bråd skande uppgift för beredskapsnämnden att meddela riktlinjer för länssty relsernas planläggande arbete. Motsvarande synpunkt framförs av läns styrelsen i Älvsborgs län. Planläggningen för det psykologiska försvaret på länsplanet blir, såvitt länsstyrelsen i Gävleborgs län kan bedöma, ganska omfattande. Icke minst kommer stora anspråk att ställas på vederbörandes tid. Det är dessutom av allra största vikt att för ändamålet till länsstyrelsen knyta en förstklassig kraft. Med hänsyn härtill synes det av kommittén föreslagna årsarvodet böra väsentligt höjas.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anför angående befattningen som chef för länsavdelning.
De erfarenheter länsstyrelsen gjort vid sina ansträngningar att tillsätta andra liknande befattningar inom andra grenar av försvarsberedskapen ger vid handen, att stora svårigheter kan väntas uppkomma att förvärva en fullt kompetent person, som tillika är villig åtaga sig ett så arbetskrä- vande och kvalificerat uppdrag som det förevarande, såvida länsstyrelsen icke äger möjlighet att bereda honom en skälig ersättning för hans arbete. Enligt länsstyrelsens uppfattning kan det av utredningen föreslagna arvodet icke anses tillfyllest. Det bör bestämmas åtminstone till 1 500 kronor för år. Slutligen understryker länsstyrelsen, att dess möjligheter att ställa bi- trädeshjälp till förfogande för ifrågavarande ändamål är mycket begrän sade.
Länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller det önskvärda i att läns styrelsen genom ett aktivt deltagande i förberedelsearbetena i fred för skaffar sig tillräcklig kännedom om föreliggande problem.
Länsstyrelsen yttrar vidare bl. a. följande. Egendomligt nog har dock kommittén ansett, att en länsstyrelse under fredsförhållanden kan finansiera sin beredskapsorganisation för det psy kologiska försvaret med 750 kronor om året. Ett förslag av denna beskaf fenhet har naturligtvis icke kunnat framläggas av kommittén med tanke på att en länsstyrelse i fredstid verkligen skall förbereda det psykologiska för svaret. Länsstyrelsen ser därför i förslaget ett uttryck för ståndpunkten, att det psykologiska försvarets ej blott planläggning och organisation utan även dess till allmänheten riktade verksamhet skall i fredstid vara en ange lägenhet, på vilken länsstyrelserna icke behöver ha något inflytande. Läns styrelsen vill med anledning härav erinra om att värdet av en centraldiri gerad verksamhet vad åtminstone propagandan beträffar icke alltid ger ett mot insatserna svarande resultat. En annan och bättre verkan kan den upplysning och vägledning väntas få, som lämnas av myndigheter, organi sationer och enskilda med lokal förankring, enär denna kan anpassas efter lokala förhållanden med beaktande av geografisk struktur, bebyggelseför hållanden, folkkaraktär o. s. v. Enligt länsstyrelsens mening bör länsstyrel serna tilldelas ett anslag, som gör det möjligt att i varje fall för förberedelse arbetet engagera en lämplig dellidsavlönad person.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
78
Ytterligare vissa uttalanden rörande arvodet åt länsavdelnings chef före
ligger. Länsstyrelsen i Kalmar län anser arvodet vara tilltaget i underkant
och föreslår en höjning till 1 200 kronor. Länsstyrelsen i Kristianstads län
framhåller, att det endast i undantagsfall torde vara möjligt att erhålla
en kompetent arbetskraft för den föreslagna ersättningen, som beräknat
efter 10 kronor i timmen skulle motsvara knappt 1 % arbetstimma per
vecka. Länsstyrelsen i Hallands län finner arvodet väl knappt tilltaget.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser arvodet blygsamt men vill icke nu
framställa något bestämt yrkande ifråga om personalbehovet. Länsstyrelsen
i Örebro län anser, att arvodet bör höjas till 1 500 kronor, och nämner som
jämförelse att till chefen för länsstyrelsens hälso- och sjukvårdssektion
utgår ett arvode i fredstid å högst 1 500 kronor. Länsstyrelsen i Norrbottens
län anser det vara motiverat att höja arvodet till 1 500 kronor och fram
håller som jämförelse, att det kan vara ytterst svårt att få kompetent väl
kvalificerad personal som chef för den ekonomiska försvarssektionen trots
att arvodet härför utgår med 2 400 kronor per år. Enligt statskontoret synes
ej tillräckliga skäl föreligga att i fredstid anställa befattningshavare vid
länsstyrelserna med ett årsarvode om 750 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
Departementschefen.
Såsom jag förut antytt är det ställt utom allt tvivel, att det psykologiska
försvaret måste förberedas under fred liksom att det fordras ett särskilt
organ för planering och annan förberedande verksamhet på detta område.
Den redogörelse kommittén har lämnat för den verksamhet av denna art, som
är nödvändig, upptar en rad viktiga arbetsuppgifter, vilka icke torde kunna
åsidosättas utan risk för menliga återverkningar på vår motståndsanda eller
på vår försvarsberedskap i allmänhet. Såsom överbefälhavaren framhållit
föreligger på detta område eu eftersläpning i förhållande till andra grenar
av det totala försvaret, som bör tagas igen. Med hänsyn till att det i mycket
är fråga om nya arbetsuppgifter, rörande vilka praktisk erfarenhet saknas
i vårt land, kan dock tvekan råda om hur stor organisation som behövs
för den statliga verksamheten på området.
Såväl i betänkandet som i åtskilliga remissyttranden framhävs behovet
av ökad upplysning under fred till den svenska allmänheten. Den genom
kommitténs försorg utförda opinionsundersökningen ger kraftigt stöd för
denna uppfattning. Övertygande skäl har anförts för alt redan under
fred åtskilligt kan och bör göras utöver nuvarande verksamhet för att
stärka motståndsandan och göra medborgarna andligen rustade för ett
kallt krig och -— i händelse av ett krigsutbrott — för de stora påfrest
ningar, som den moderna krigföringen innebär. Jag delar meningen, att
det ankommer på statsmakterna att vidtaga åtgärder för att en verksamhet
79
i sådant syfte skall komma till stånd och vill särskilt understryka behovet av upplysning i realistisk anda om våra försvars- och skyddsmöjligheter mot de nya stridsmedlen, om utrymning och andra civilförsvarsfrågor samt om de förhållanden i allmänhet, som kommer att råda under krig eller omedelbart före ett krigsutbrott. Å andra sidan synes det vara på goda grunder, som kommittén varnar för en från centralt statligt håll under fred bedriven eller dirigerad upplysnings- och informationsverksamhet av de slag, det här blir fråga om. Jag ansluter mig därför helt till kommitténs uppfattning, att ett fredsorgan för psykologiskt försvar icke skall självt bedriva eller dirigera upplysningsverksamhet utan att den härvidlag bör inskränka sig till att lämna impulser och uppslag. Fredsorganet skall dock självfallet noga följa vad som åtgöres på området och genom under sökningar av olika slag klarlägga i vilka hänseenden det kan vara ange läget att öka eller förändra upplysningsverksamheten.
Jag finner det även välbetänkt att, såsom kommittén har tänkt sig, fredsorganet ifråga om den inhemska upplysningsverksamheten — vid sidan av de statliga organen — i försvarsfrågor främst skall samarbeta med centralkommittén Folk och Försvar. Genom sin direkta anknytning till de stora folkrörelserna och andra betydelsefulla organisationer bör centralkommittén, som redan tidigare utfört ett värdefullt upplysnings arbete, kunna bli ett viktigt centrum för den upplysningsverksamhet, det här gäller. Centralkommittén, som uttalat sin villighet att härutinnan biträda det psykologiska försvaret, har emellertid framhållit att, för att den skall kunna fylla denna nya uppgift, det blir nödvändigt att höja stats bidraget till kommittén. Frågan om en sådan höjning av bidraget med hänsyn till nytillkomna arbetsuppgifter för det psykologiska försvaret bör lämpligen prövas vid det årliga budgetarbetet i samband med avväg ningen av statsbidragen till försvarsupplysning. I dylik ordning torde även få upptagas frågan om ökade anslag för informationsverksamhet om ut rikespolitiska förhållanden, vilket förordats av kommittén med instäm mande av ett stort antal remissinstanser. För att redan tidigare bereda möjlighet att genomföra konferenser och kurser synes det mig lämpligt att i omkostnaderna för det av mig förordade fredsorganet för psykologiskt försvar inräknas ett belopp om 10 000 kronor att disponeras för upplys ningsverksamhet på det psykologiska försvarets område genom central kommitténs Folk och Försvar eller andra organisationers försorg.
De förberedelser, som erfordras för att det psykologiska försvaret skall kunna fungera effektivt i krig är både många och tidskrävande. Det gäller såväl att förbereda den statliga verksamheten som att trygga de enskilda publicitetsorganens beredskap. En mycket stor del av dessa olika förbe redelser kan och bör, såsom också förutsatts av kommittén, utföras av nu verkande myndigheter eller av enskilda organ och organisationer. I avse värd utsträckning är det emellertid nödvändigt att ett särskilt organ för
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
80
det psykologiska försvaret är verksamt. Detta gäller främst i fråga om för
beredelse av den statliga centrala krigsorganisationen, upplysningscentralen
och dess verksamhet. I denna del vill jag särskilt framhålla, att även om
detta organ bör träda i full funktion först vid ett krigsutbrott, så torde
en förstärkt organisation för det psykologiska försvaret bli nödvändig redan
dessförinnan i ett skärpt läge, och att också denna verksamhet bör förbe
redas. Ur denna synpunkt torde det för övrigt vara viktigt, att fredsorga-
nisationen göres elastisk så att den smidigt och snabbt kan anpassas efter
ett förändrat läge.
Det är även angeläget, att ett organ, som direkt arbetar för den psyko
logiska försvarsberedskapen, deltar i arbetet för beredskapen på området
hos andra myndigheter och inom enskild verksamhet. Det torde sålunda
vara lämpligt med ett sådant organ som kan för vederbörande fackmyndig
het motivera och understryka de behov av personal och utrustning som
föreligger för exempelvis pressen och andra publicitetsorgan. Radions
beredskapsfrågor bör i detta sammanhang särskilt uppmärksammas liksom
behovet av stöd och samordning för en effektiv insats från folkrörelsernas
sida i det psykologiska försvaret under krig och i ett skärpt läge.
I likhet med kommittén anser jag det nödvändigt både som ett led i för
beredelserna för det psykologiska försvaret i krig och som ett underlag
för informationen och annan verksamhet i fred att visst material samlas in
och bearbetas. Detta kan ske bl. a. genom opinionsundersökningar samt
ryktes- och propagandaanalys. I nuvarande läge synes det dock icke på
kallat att opinionsundersökningar, vilka företrädesvis bör göras genom
statistiska centralbyråns utredningsinstitut, sker i den omfattning, utred
ningen tänkt sig. I fråga om radioavlyssning och propagandaanalys bör
frågan om en centralisering av verksamheten närmare undersökas inom
fredsorganet för det psykologiska försvaret.
Såsom framgår av min föregående redogörelse skall det enligt kommit
téns förslag ankomma på den statliga fredsorganisationen att planlägga
svensk psykologisk försvarsverksamhet i krig, att följa utvecklingen på
den psykologiska krigföringens område och på angränsande fält samt svensk
opinionsutveckling och främmande propaganda, att följa svensk upplys
ningsverksamhet av betydelse för den psykologiska försvarsberedskapen och
samverka med organen för denna upplysningsverksamhet, att uppgöra och
fortlöpande överarbeta organisations- och mobiliseringsplaner samt utvälja,
utbilda och krigsplacera personal, att sörja för att det psykologiska för
svarets lokal-, utrustnings- och förbindelsebehov blir tillgodosedda samt
att i samarbete med publicitetsorganen och deras sammanslutningar verka
för deras personella och tekniska beredskap. Jag finner samtliga dessa
arbetsuppgifter ha väsentlig betydelse för den psykologiska försvarsbered
skapen och naturligt ankomma på det statliga beredskapsorganet. Det
kan dock vara lämpligt att till en början koncentrera fredsorganets verk
Kungl. Maj. ts proposition nr 162.
81
samhet på vissa primära uppgifter. Till sådana uppgifter, som bör lösas i främsta rummet, räknar jag såväl de organisatoriska, tekniska och per sonella förberedelserna på den statliga sidan som de särskilda beredskaps- åtgärderna för att möjliggöra publicitetsorganens verksamhet under ett krig. Koncentrationen under den första tiden på dessa grundläggande arbetsuppgifter bör dock icke få utgöra ett hinder för att övriga av kom mittén angivna uppgifter tages upp. Särskilt angeläget synes det mig vara att den redan påbörjade översynen av informations- och upplysnings verksamheten dagarna kring ett krigsutbrott fullföljes och att planerna för denna verksamhet ständigt hålles aktuella.
Såsom framgår redan av vad jag förut anfört vill jag i likhet med kom mittén förorda, att ett särskilt fredsorgan med de uppgifter som nyss an givits, inrättas lydande direkt under Kungl. Maj:t och att detta organ ges formen av en nämnd, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Jag kan även tillstyrka, att nämnden sorterar under inrikesdepartementet.
Vad angår beredskapsnämndens sammansättning så har kommittén föreslagit att den skall bestå av en av Kungl. Maj :t utsedd ordförande samt 9 ledamöter. Av dessa skulle två vara självskrivna (cheferna för TT och radiotjänst) samt de övriga utses av Kungl. Maj:t, varav sex skulle representera vissa myndigheter (utrikesdepartementet, överbefälhavaren och civilförsvar sstyrelsen) och organisationer (centralkommittén Folk och Försvar, tidningsutgivareföreningen och publicistklubben), medan en skulle vara vetenskapsman. I huvudsak har jag intet att erinra mot detta förslag; dock bör representanter för TT och radiotjänst utses av Kungl. Maj :t efter förslag av vederbörande styrelse, varjämte bör övervägas att låta förslag till publicistrepresentant avgivas jämväl av journalistförbundet. I åtskil liga remissvar har emellertid framställts önskemål om komplettering av nämnden i syfte att ytterligare ett antal intressegrupper skulle bli före trädda. Flera av dessa förslag är i och för sig väl motiverade. Det är emel lertid angeläget, att nämnden icke göres för stor, då ett alltför månghövdat organ torde bli mindre arbetsdugligt — jag förutsätter dock, alt nämnden inom sig kan utse ett arbetsutskott framför allt för beredande av olika trågor. Med hänsyn härtill kan jag icke förorda, att nämnden utökas med mer än två ledamöter. Kungl. Maj:t torde dock, därest så finnes påkallat, tå förstärka nämnden med ytterligare högst tre personer. I första hand bör enligt min mening utöver de av kommittén föreslagna ledamöterna två representanter för folkrörelserna, varav minst en kvinna, ingå i nämnden, båda utsedda av Kungl. Maj:t utan särskilt förslag. Ledamöterna i nämn den utom ordföranden synes böra erhålla arvode enligt kommittékungörel sen. Till ordföranden bör lämpligen utgå ett fast arvode, vilket torde få fastställas av Kungl. Maj:t.
Den arbetskraft, som behöver stå till nämndens förfogande, har av kom mittén beräknats till en kanslichef, två andra högre tjänstemän och två 6 — Ilihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 162.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162.
82
assistenter samt skrivpersonal. Som framgår av min redogörelse för remiss
svaren har av flera myndigheter och organisationer framhållits, att denna
personal är tilltagen i underkant, medan några remissinstanser uttryckt
motsatt mening.
Då man inte har möjlighet att på förhand bedöma, vare sig hur arbets-
krävande de olika uppgifterna är eller i vad mån de kan lösas med hjälp
av sakkunniga, som icke är anställda vid fredsorganet, är jag icke beredd
att föreslå så många heltidsanställda befattningshavare som kommittén an
givit utan vill endast tillstyrka, att tre kvalificerade tjänstemän samt skriv
personal anstälies för att stå till nämndens förfogande. Även med denna
begränsning bör organisationen på ett tillfredsställande sätt kunna fylla
sina viktigaste uppgifter. Jag anser emellertid icke, att ett särskilt, helt
fristående organ bör upprättas för ändamålet. Såsom nämndens kansli
personal torde i stället böra tjänstgöra befattningshavare inom inrikes
departementet, vars organisation därför bör utökas. I avsaknad av när
mare erfarenheter av arbetets omfattning är jag icke heller beredd att i
enlighet med kommittéförslaget förorda, att extra ordinarie befattningar
inrättas för detta ändamål, utan föreslår, att personalen tills vidare skall
vara anställd såsom extra. Beträffande avlöningsförmånerna till den kvali
ficerade personalen torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
beslut. Då de av kommittén föreslagna lönegradsplaceringarna för denna
personal synes mig genomgående vara för höga bör enligt min åsikt anslags
behovet kunna begränsas. För biträdesgöromål torde — tills vidare på extra
stat -— böra anställas ett kanslibiträde och ett biträde i reglerad beford-
ringsgång. I övrigt torde i mån av behov tillfällig arbetskraft få anlitas.
Att personaluppsättningen på detta sätt göres elastisk synes viktigt inte
minst med hänsyn till att åtskilligt talar för att nämndens verksamhet i
fredstid kan komma att bli mer omfattande under det grundläggande pla
neringsarbetet för verksamheten under krig än i ett senare skede.
Kommittén hade i avvaktan på närmare erfarenheter beräknat ett belopp
av 20 000 kronor i arvoden till sakkunniga, dels för varaktiga, dels för
tillfälliga uppdrag. Jag kan ansluta mig härtill.
Då nämndens kansli skall anknytas till inrikesdepartementet, torde me
delsbehovet för omkostnader bli mindre än enligt kommitténs beräkningar.
1 fråga om utgifter för sjukvård och reseersättningar åt personalen samt
sedvanliga expensutgifter anser jag mig för nästa budgetår icke böra före
slå någon ökning av de medelsanvisningar, som i årets statsverksproposi-
tion under inrikesdepartementets omkostnadsanslag föreslagits beträffande
posterna sjukvård, reseersättningar och expenser. För kurser och krigs
spel m. m. har kommittén räknat med ett anslag av 70 000 kronor. Enligt
min mening bör medelsanvisningen för nästa budgetår kunna begränsas
till 40 000 kronor, varav 10 000 kronor för bidrag till upplysningsverk
samhet genom enskilda organisationer i form av konferenser och kurser.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
83
Kommittén har beräknat, att för första verksamhetsåret skulle tillkomma ett medelsbehov av dels 25 000 kronor i avlöningar till tillfällig personal och dels 30 000 kronor för inköp av möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier samt grundande av en boksamling. Jag upptager för det först nämnda ändamålet 5 000 kronor och för inventarier m. in. 15 000 kronor.
Slutligen har kommittén förordat, att de som chefer för länsavdelning arna för psykologiskt försvar krigsplacerade personerna — vilka bör med verka vid planläggning och förberedande av verksamheten inom sina län
- skulle erhålla ett årsarvode på 750 kronor. Åtskilliga länsstyrelser har visserligen gjort gällande, att detta belopp är alltför lågt. Jag finner dock ej anledning till generell höjning utan föreslår i likhet med kommittén, att för ändamålet beräknas sammanlagt (25 X 750) 18 750 kronor avrundat till 20 000 kronor. Inom denna ram bör de för de olika länen avsedda be loppen kunna anpassas efter de skilda förhållandena.
I anledning av vad jag nu förordat bör den i statsverkspropositionen föreslagna medelsanvisningen till inrikesdepartementets avlöningar, 790 000 kronor, uppräknas med 85 000 kronor, varav till avlöningar till icke ordinarie personal 57 000 och till rörligt tillägg 28 000 kronor.
Under departementets omkostnadsanslag bör upptagas en ny post, be nämnd omkostnader för beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. För nästa budgetår bör i denna post ingå förut angivna belopp av 40 000 kro nor till krigsspel och kurser m. in. samt 15 000 kronor till inköp av in ventarier och grundande av en boksamling, tillhopa 55 000 kronor. Från posten torde även få bestridas kostnader för nämndledamöternas resor in. m. Den i statsverkspropositionen föreslagna medelsanvisningen till in rikesdepartementets omkostnader, 70 000 kronor, bör i enlighet härmed ökas till 125 000 kronor.
Kostnaderna för arvoden åt nämndens ledamöter och för ersättningar åt särskilt anlitade sakkunniga bör bestridas från ett särskilt anslag till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, vilket anslag torde böra er hålla förslagsanslags natur. Anslaget bör för nästa budgetår upptagas med 35000 kronor.
Ersättningarna till länsavdelningarnas chefer torde böra utgå från läns styrelsernas avlöningsanslag. Någon uppräkning av detta anslag i anled ning härav torde icke vara påkallat.
I enlighet med vad jag nu föreslagit kan den sammanlagda kostnaden för det psykologiska försvaret för nästa budgetår beräknas till 195 000 kronor. Kommittén hade uppskattat medelsbehovet för det första verksam hetsåret till omkring 353 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 162.
84
Kungi. Maj.ts proposition nr 162.
Hemställan.
På grund av vad jag förut anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de grunder för organisationen av det
psykologiska försvaret, som jag i det föregående angivit;
dels ock —- med ändring av vad därutinnan föreslagits
i årets statsverksproposition elfte huvudtiteln, punkterna
1 och 2 —
a) godkänna följande avlöningsstat för inrikesdeparte
mentet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1954/55:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen......................... 31500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis ................................................................................... 293 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........... 260 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................... 290 500
Summa förslagsanslag kronor 875 000;
b) till Inrikesdepartementet: Avlöningar under elfte hu
vudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 875 000 kronor;
c) till Inrikesdepartementet: Omkostnader under elfte
huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag
av 125 000 kronor;
d) till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar un
der elfte huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa ett för
slagsanslag av 35 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga leda
möter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riks
dagen.
Ur protokollet:
Sven örtenberg.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Behovet av psykologiskt försvar................................................................................. 4
Kommittén
....................................................................................................................... 4
Psykologisk krigföring ........................................................................................... 4 Motståndsandans värnande...................................................................................... 6 Sammandrag av kommitténs förslag beträffande det psykologiska för
svarets verksamhet och organisation........................................................... 10
Yttranden
.......................................................................................... 11
Departementschefen
........................................................................................................ 14
II. Det psykologiska försvarets verksamhet och organisation under krig .. 17
Kommittén
...................................................................................................................... 17
Nyhetstjänsten och den offentliga debatten.................................................. 17 Återhållsamhet vid publicering........................................................................... 19 Inhemsk upplysningsverksamhet ..................................................................... 20 Upplysningsverksamhet till utlandet.................................................................. 23 Insamling och bearbetning av material ....................................................... 24 Den centrala krigsorganisationen och dess arbetsuppgifter .................. 25 Det centrala organets ställning inom administrationen............................ 27 Upplysningscentralens inre organisation ....................................................... 28 Regional krigsorganisation................................................................................... 29
Yttranden
........................................................................................................................... 30
Nyhetstjänsten och den offentliga debatten ............................................... 30 Återhållsamhet vid publicering........................................................................... 31 Inhemsk upplysningsverksamhet ..................................................................... 33 Till utländsk opinion riktad verksamhet........................................................ 37 Insamling och bearbetning av material ........................................................ 38 Krigsorganisation....................................................................................................... 39 Upplysningscentralens inre organisation ........................................................ 41 Den regionala krigsorganisationen..................................................................... 43
Departementschefen
...................................................................................................... 44
III. Åtgärder under fred...................................................................................................... 49
Kommittén
...................................................................................................................... 49
Upplysningsverksamhet ......................................................................................... 49 Förberedelser för verksamhet under krig........................................................ 51 Utformningen av ett fredsorgan ...................................................................... 56
Yttranden
.......................................................................................................................... 59
Upplysningsverksamhet i fred ........................................................................... 61 Förberedelser för verksamhet i krig.................................................................. 64 Det föreslagna fredsorganet .............................................................................. 67 Åtgärder under fred beträffande den regionala verksamheten.................
Departementschefen
........................................................................................................ 78
Hemställan ............................................................................................................................... 84