Prop. 1954:59
('angående anslag till understödjande av helikopterflyg m. m.',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
1
Nr 59.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
understödjande av helikopterflyg m. m.; given Stock holms slott den lo januari 1954.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de partementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Gunnar Hedlund.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås statligt stöd åt en på helikopterflygning grun dad, försöksvis anordnad räddnings- och undsättningstjänst i övre Norr land. Verksamheten avses skola anordnas genom anlitande av Östermans Aero Aktiebolag, som f. n. är det enda företag, som utför flygning med helikoptrar inom riket. Förslag till avtal med bolaget om stationering av en helikopter i Norrbottens län och de ekonomiska villkoren härför fram- lägges. Enligt avtalsförslaget skall staten till bolaget utgiva dels en fast avgift för beredskapshållning av 140 000 kronor, dels ersättning för utförda flygningar med helikopter med 160 kronor per timme, dels vissa mindre belopp för traktamenten, övertidsersättningar m. m. i vissa fall.
Vidare föreslås, att medel anvisas för sjuktransporter med helikopter i övriga delar av riket vid sådana tillfällen, när flygning med flygvapnets ambulansflygplan icke lämpligen kan ske. Totalt beräknas statsverkets kostnader för helikopterflygningar för budgetåret 1954/55 till 170 000 kronor.
Flygvapnets ambulansflygorganisation föreslås tills vidare bibehållen i oförändrad omfattning. För detta ändamål äskas för nästa budgetår ett anslag av 90 000 kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 59.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 januari
1954:
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
stats
råden
S köld , Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A nders
son
, N
orup
, H
edlund
, P
ersson
, H
jalmar
N
ilson
, L
indell
, N
orden
stam
.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-
och finansdepartementen anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet
Hedlund.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 135 och 136, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1954/55 beräkna
dels till Sjuktransporter med flygplan ett förslagsanslag av 90 000 kronor,
dels ock till Anordnande av helikopterflyg ett förslagsanslag av 170 000
kronor.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt be
handling.
Inledning.
I skrivelse den 7 december 1950, nr 408, i anledning av väckta motioner
(I: 44 och II: 80) angående ytterligare åtgärder för att i fall av behov bi
springa befolkningen i landets glest bebodda nordliga trakter anhöll riks
dagen, i överensstämmelse med vad statsutskottet i utlåtande nr 221/1950
föreslagit, att Kungl. Maj :t måtte närmare överväga, vilka åtgärder som
kunde vara ägnade att förbättra möjligheterna att vid behov bispringa be
folkningen i landets glest bebodda nordliga trakter, samt för riksdagen
framlägga därav föranledda förslag.
På grund härav uppdrog Kungl. Maj :t den 16 februari 1951 åt flygför
valtningen att, efter samråd med länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, utreda frågan om möjligheterna att använda helikop
terflyg för i riksdagens skrivelse avsedda ändamål jämte därmed samman
hängande spörsmål samt att till Kungl. Maj :t inkomma med av utred
ningen föranledda förslag och kostnadsberäkningar.
3
I aniedning av ett uttalande av 1951 års riksdag (skr. nr 11, statsutskot tets utlåtande nr 11, punkten 119) förklarade Kungl. Maj :t i brev till flyg förvaltningen den 11 maj 1951, under erinran om det förvaltningen den 16 februari 1951 meddelade uppdraget, att Kungl. Maj :t förutsatte, att för valtningen hade sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av en för hela landet förbättrad möjlighet att vid behov kunna bispringa befolk ningen i glest bebodda trakter.
Efter samråd med berörda myndigheter har flygförvaltningen den 20 augusti 1952 avgivit begärd utredning och därvid framlagt preliminära kostnadsberäkningar för anskaffande och drift av två eller tre helikoptrar, avsedda att stationeras vid flygvapnets förband i Luleå och å Frösön samt eventuellt i Hägernäs.
Över flygförvaltningens berörda utredning har, efter remiss, utlåtande avgivits av statskontoret, luftfartsstyrelsen, domänstyrelsen och riksbrand- inspelctören.
I skrivelse den 29 december 1951 till chefen för inrikesdepartementet har Östermans Aero Aktiebolag hemställt om visst statligt stöd för sin heli- k opter flygverk samhet.
Häröver har remissutlåtanden avgivits av luftfartsstyrelsen, flygförvalt ningen och länsstyrelsen i Jämtlands län, varjämte kungl. svenska aero- klubben inkommit med eu skrivelse i ärendet.
Vidare har föreningen för helikopterflygets främjande i skrivelse den 20 januari 1953 föreslagit, att statsbidrag måtte utgå till gäldande av kost nader för användande av helikopter i ambulansverksamhet.
Över sistnämnda framställning har utlåtande inhämtats från medicinal styrelsen och statskontoret.
Vid anmälan av medelsbehovet under förslagsanslaget till Sjuktranspor ter med flygplan för budgetåret 1953/54 (1953 års statsverksproposition, XI, s. 242) framhöll jag, att frågan om statens engagemang i en helikopter flygverksamhet av större omfattning icke vore så fullständigt utredd, att jag då skulle kunna framlägga ett definitivt förslag härutinnan. Bl. a. borde man avvakta erfarenheter av den större typ av helikopter, som Öster mans Aero Aktiebolag enligt vad jag erfarit avsåge att inom kort introdu cera i vårt land, samt för vilka ändamål och i vilken utsträckning av stats medel bekostad flygning med helikoptrar lämpligen kunde och borde ifråga- komma. Den företrädesvis tekniska utredning, som måste ligga till grund för dessa bedömanden, kunde icke med fördel bedrivas inom inrikesdeparte mentet. Jag hade därför under hand anhållit hos berörda myndigheter att med bolaget upptaga överläggningar om dessa frågor och att inkomma med de förslag, till vilka överläggningarna kunde föranleda. Av den dittills före- bragta utredningen framginge dock, att helikoptern i vissa situationer be- sutte påtagliga fördelar framför konventionella flygplan. Jag tillstyrkte där för, att vid sådana tillfällen, när flygning med de nuvarande ambulansflyg
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
4
planen icke lämpligen kunde ske, möjlighet bereddes att anlita den av
Östermans Aero Aktiebolag sedan flera år tillbaka bedrivna helikopterflyg-
tjänsten. Medelsbehovet härför uppskattade jag för budgetåret 1953/54 till
25 000 kronor.
Sedan 1953 års riksdag (statsutsk. uti. nr 11, punkten 107; riksd. skr.
nr 11) anvisat medel för ändamålet, bemyndigade Kungl. Maj :t den 5 juni
1953 flygförvaltningen att — efter samråd med luftfartsstyrelsen — med
Östermans Aero Aktiebolag träffa avtal om utförande av ambulansflyg
ningar med helikoptrar vid sådana tillfällen, när flygning med flygvapnets
ambulansflygplan icke lämpligen kunde ske, med beaktande av vad före
dragande departementschefen anfört angående kostnaderna härför.
Jag vill i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj :t den 8 januari 1954
förklarat hinder icke möta för flygförvaltningen att med Östermans Aero
Aktiebolag träffa avtal om utförande av sjuktransporter tills vidare under
budgetåret 1953/54 med en bolaget tillhörig, i Kiruna stationerad helikopter
enligt vissa riktlinjer, som angives i en till beslutet fogad promemoria.
Beslutet innebär, att sjuktransporter med helikopter må utföras inom ett
relativt stort område i övre Norrland, även när väderleks- och andra för
hållanden icke omöjliggör flygning med flygvapnets ambulansflygplan i
Luleå. Beslutet bar föranletts av att det med av bolaget f. n. tillämpade
flygpriser ställer sig för statsverket förmånligare att inom nämnda område
anlita bolagets helikopter för sjuktransporter än att utföra dessa med
ambulansflygplanet i Luleå.
I skrivelse den 11 september 1953 har flygförvaltningen framlagt den
av mig begärda kompletterande utredningen angående helikopterflyg. Häri
anföres, att, därest hjälp- och ambulansflygningen successivt grundas på
helikopterflygverksamhet, denna verksamhet tills vidare bör uppdragas
åt Östermans Aero Aktiebolag, i den mån tillfredsställande avtal med före
taget kan slutas. Förslag till avtal med bolaget har vidfogats utredningen.
I anledning av utredningen har remissutlåtanden avgivits av statskon
toret och riksräkenskapsverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Jämt
lands och Norrbottens län. Förstnämnda länsstyrelse har bifogat yttranden
av landstingets i länet förvaltningsutskott och föreningen för helikopter
flygets främjande. Härjämte har Aktiebolaget Lapplandsflyg inkommit
med en framställning i ärendet och därvid hemställt om visst stöd för sin
flygverksamhet.
Under frågans behandling inom inrikesdepartementet har överläggningar
ägt rum med representanter för olika berörda myndigheter samt med Öster
mans Aero Aktiebolag.
Slutligen har flygförvaltningen i petitaskrivelse den 19 september 1953
äskat anslag till sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1954/55.
Jag vill i det följande närmare redogöra för de olika förslagen beträf
fande en helikopterorganisation och däröver avgivna yttranden. Till en
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
början skall jag dock lämna en översikt av den nuvarande ambulansflyg- organisationen samt redogöra för de synpunkter på helikoptrarnas använd barhet och föreliggande behov av helikoptrar för olika ändamål, som fram kommit under utredningen i ärendet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
5
Den nuvarande ambulansflygorganisationen.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 9 mars 1923 meddelade överstyrelsen för Svenska röda korset, att överstyrelsen fått sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att prov med täckta sjuktransportaeroplan komme till utförande i Sverige. Därest ett dylikt plan anskaffades och stationerades i Boden, syntes detsamma i väsentlig grad kunna bidraga till lösandet av sjuktransportfrågan i Norrland. Överstyrelsen kunde emellertid ej utan bidrag av statsmedel anskaffa aeroplanet i fråga, vartill komme, att över styrelsen vore ur stånd att anskaffa och underhålla för flygplanet erfor derlig personal. Genom beslut den 13 april 1923 ställde Kungl. Maj :t medel till förfogande såsom bidrag till inköp av ett sjuktransportaeroplan, under villkor att överstyrelsen bestrede återstående kostnader för planets inköp och införande i riket samt i fredstid ordnade sjuktransport därmed inom Norrbottens och Västerbottens län. Senare samma år medgav Kungl. Maj :t, att personal tillhörande fälttelegrafkåren finge efter eget åtagande tagas i anspråk vid transporter av sjuka personer, som icke tillhörde krigsmakten.
De genom statens medverkan på angivet sätt igångsatta sjuktranspor terna slog synnerligen väl ut. På grund härav och sedan en flygkår erhållit stadigvarande förläggning å Frösön vid Östersund, anvisade 1927 års riks dag (propositionerna nr 139 och 140) medel för anskaffande samt under håll och drift av ytterligare ett sjuktransportflygplan, stationerat å Frösön och betjänat av personal ur flygvapnet. Under de närmast följande två åren ställdes, delvis genom medverkan av Svenska röda korset, ytterligare två flygplan till förfogande, varigenom reservplan blev tillgängliga både å Frösön och i Boden.
År 1933 inköptes för statens räkning ett ambulansflygplan, avsett att stationeras vid flygkåren i Hägernäs. Enligt uppgjord plan skulle driftkost naderna bestridas av vederbörande landsting eller enskilda genom avgifter för planets begagnande, medan underhållskostnaderna skulle täckas till ena hälften av Stockholms stad och Stockholms läns landsting och till andra hälften av staten.
De sålunda anskaffade ambulansflygplanen har tid efter annan, dels på grund av förslitning, dels efter inträffade flyghaverier, ersatts av nya och till följd av den snabba utvecklingen inom flygtekniken förbättrade flyg plan. Under år 1952 har ambulansstationen i Boden överflyttats till Norr bottens flygbaskår vid Kallax, Luleå. F. n. förfogar flygvapnet således över flygplan för civila sjuktransporter från Frösön, Luleå och Hägernäs. Med
dessa flygplan utfördes åren 1949—1953 ambulansflygningar i följande
omfattning.
6
Kungl. Mnj:ts proposition nr 59.
År
Förläggningsplatser
Antal
trans
porter
Antal
patienter
Flygtid
timmar
Flyg
kilometer
1949
Hägernäs .........................................
29
29
22,25
3 469
Östersund ........................................
17
18
41,25
6 575
Boden .................................................
44
46
105,55
22 475
Summa 1949
90
93
169,45
32 519
1950
Hägernäs ........................................
65
66
62,42
9 866
Östersund ........................................
20
24
43,45
7 045
Boden.................................................
51
53
117,35
24 250
Summa 1950
136
143
224,02
41 161
1951
Hägernäs ........................................
51
52
31,00
4 497
Östersund ........................................
21
23
38,55
6 570
Boden.................................................
53
59
146,10
25 060
Summa 1951
125
134
216,05
36 127
1952
Hägernäs ........................................
58
58
63,16
10 314
Östersund ........................................
16
16
44,10
7 606
Boden—Luleå ................................
30
30
93,40
17 850
Summa 1952
104
104
201,06
35 770
1953
Hägernäs ........................................
84
85
97,34
16 399
(jan.—nov.)
Östersund ........................................
13
14
47,10
8 250
Luleå .................................................
25
25
86,00
18 805
Summa 1953
122
124
230,44
43 454
Totalsumma
577
598
1 041,42
189 031
De nuvarande ambulansflygplanen har en flyghastighet av 200 kilometer
i timmen och kan maximalt föra, förutom besättning, två liggande och två
sittande passagerare.
Statens utgifter för drift och underhåll av flygplanen bestrides från det
under elfte huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till Sjuktransporter med
flygplan. För flygplanen på Frösön och i Luleå bestrides underhålls- och
driftkostnaden i sin helhet från anslaget. För det vid Hägernäs statione
rade flygplanet skall enligt överenskommelse driftkostnaden bestridas av
vederbörande landsting eller av enskilda i form av avgifter för pianets be
gagnande, medan underhållskostnaden täckes dels från nämnda anslag,
dels genom bidrag från Stockholms läns landsting. Sistberörda bidrag utgår
f. n. med 3 000 kronor. Belastningen på sjuktransportanslaget uppgick bud
getåret 1952/53 till 65 815 kronor. Övriga kostnader för ambulansflygning
arna, främst personalkostnader, belastar anslag under fjärde huvudtiteln.
Vid sidan av den militära ambulansflygorganisationen har de senaste
åren sjuktransporter med flygplan i viss omfattning utförts av privata före
tag. Under vartdera av åren 1952 och 1953 verkställdes sålunda enligt vad som upplysts från luftfartsstyrelsen 50 å 60 sådana transporter. Flertalet av dessa utfördes av Östermans Aero Aktiebolag, som härvid vid sidan av konventionella flygplan även anlitat helikoptrar. Kostnaderna har i över vägande antalet fall bestritts av vederbörande landsting, Räddningskåren eller enskilda.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
7
Helikopterns användningsområde samt föreliggande behov av
helikoptrar för olika ändamål.
Det flygförvaltningen den 16 februari och den 11 maj 1951 lämnade upp draget avsåg en utredning rörande en på helikopterflyg grundad undsätt nings- och räddningstjänst, därvid särskilt möjligheterna att bispringa be folkningen i landets glest bebodda trakter vid sjukdomsfall eller isolering på grund av väderleksförhållanden o. d. ställdes i förgrunden. För upp dragets fullgörande upprättades inom flygförvaltningen en promemoria angående helikopterflygning över glest bebodda trakter, i vilken anfördes bl. a. följande.
Helikopterflyget har i ett flertal länder fått mycket stor användning för bl. a. räddnings- och transporttjänst över otillgängliga områden. Speciellt har USA drivit denna verksamhet mycket långt. Det framgår även, att heli koptern väl skulle lämpa sig för våra norrländska förhållanden, där till gång till landningsplatser för konventionella flygplan är mycket begränsad.
För ifrågavarande räddningstjänst i Norrland bedömes helikopter avsedd för flygförare samt 2—3 personer vara tillfyllest. Denna typ bör ha eu praktisk aktionsradie av minst 200 km för att med ett minimum av ut placerade bränsledepåer kunna täcka aktuella områden. Landning och start på såväl land som sjö bör kunna utföras. Utrustningen bör omfatta två invändigt placerade bårar, instrument för nattflygning, radio samt vinsch för att möjliggöra bärgning av personer i nöd och avlämnande av bl. a. proviant i de fall, då landning ej kan företagas.
Under förutsättning att helikopterflygningarna skall ske i flygvapnets regi, synes en helikopter böra stationeras å Kallax vid Norrbottens flygbas kår, en i Östersund vid Jämtlands flygflottilj och en i Hägernäs vid Rosla gens flygkår; då det emellertid f. n. finnes en mindre helikopter för Stock holms skärgård enligt avtal mellan föreningen svenskt skärgårdsflyg och östermans Aero Aktiebolag, kan måhända tills vidare anstå med statio- nering i Hägernäs, tills erfarenhet vunnits med helikopterverksamheten i de nordliga trakterna. Senare bör organisationen eventuellt utbyggas.
Med skrivelse den It september 1951 översände flygförvaltningen pro memorian till vissa länsstyrelser för samråd. Vid skrivelsens besvarande behandlade länsstyrelserna genomgående frågan om behovet av heli koptrar för räddnings- och undsätt ningstjäns t. Rörande denna fråga anfördes huvudsakligen följande.
Länsstyrelsen i Stockholms lön och landstingets förvaltningsutskott i
8
Kiingl. Maj:ts proposition nr 59.
nämnda län förklarade sig ej ha något att erinra mot förslaget i vad det
samma berörde Stockholms län.
Södermanlands läns landstings förvaltningsutskotts sjukvårdsavdelning
anförde.
Möjligheterna att för länets skärgårdsbefolkning ordna tillförlitliga och
tillräckligt snabba transportmedel vid inträffade svårare olycksfall och
hastigt påkommande svårare sjukdomsfall, vilka kräver omedelbar läkar
hjälp, har varit mycket begränsade. Redan år 1947 uppmärksammades
denna fråga av landstinget och medgavs i vissa fall anlitandet av ambulans-
flyg, då annat lämpligt transportmedel ej stått att erhålla. Möjligheterna
för de vanliga ambulansflygplanen att under den för skärgårdsbefolkningen
vanskligaste tiden av året, nämligen vintertid då isarna varken bär eller
brister, kunna komina till användning är emellertid mycket begränsade.
De möjligheter, som helikopterflyget enligt erfarenheter från andra län
der och i viss utsträckning även från vårt eget land besitter för landning
och start från ett mycket begränsat område, gör detsamma synnerligen läm
pat för ambulansflygningar från skärgårdsöar, då andra transportmedel
på grund av väderleksförhållanden eller på grund av behovet av snabba
transporter icke kan anlitas.
Länsstyrelsen i Södermanlands län yttrade.
Behov av flygtransport med helikopter synes inom Södermanlands län
endast föreligga vid inträffande svårare sjukdoms- eller olycksfall i skär
gården under den s. k. förfallstiden, då isen hindrar båtförbindelse och
varken bär eller brister. Någon isolering under längre tid på grund av is
förhållanden synes här icke vara att räkna med, varför något behov av
livsmedelstransporter eller dylikt med flyg knappast kan sägas föreligga.
Länsstyrelsen har sig ej bekant något fall, då flyg anlitats för ambulans
transport inom länet. I vad mån detta beror på att hittills för ändamålet
tillgängligt flyg icke ägt samma landningsmöjligheter som helikopterflyget
undandrar sig länsstyrelsens bedömande.
Även om sålunda något dokumenterat behov av helikopterflyg icke kan
anses föreligga för länets del, är det givet att tillgången till denna transport
möjlighet under svåra förhållanden kan vara av stort värde. Som en be
red skapsåtgärd måste därför ordnandet av helikopterflyg inom länet hälsas
med tillfredsställelse.
Länsstyrelsen i Östergötlands län överlämnade ett yttrande av lands
fiskalen i Valdemarsviks distrikt, vari framhölls, att befolkningen i särskilt
Gryts och S:t Annas skärgårdar f. n. saknade ordnade kommunikationer.
Under längre eller kortare tider varje år, då isarna ej vore körstarka, bleve
många skärgårdsbor helt isolerade. Landsfiskalen förordade anskaffandet
av en helikopter för länets räkning. Eu dylik helikopter skulle även bli
värdefull vid räddnings- och undsättningstjänst efter inträffade sjöolyckor
vid kusten.
För egen del anförde länsstyrelsen i Östergötlands län liknande synpunk
ter och framhöll, att det i hög grad torde stå i överensstämmelse med det
allmännas intressen, att befolkningen i skärgården tillgodosåges på ett sätt,
som kunde medverka till att minska bortflyttningen.
9
Länsstyrelsen i Jämtlands län anförde.
För den undsättningstjänst, som är behövlig för befolkningen i länets ödebygder, har den vid Jämtlands flygflottilj stationerade flygambulansen varit till mycket stort gagn för befolkningen och utnyttjats i stor omfatt ning, ofta under mycket svåra förhållanden. Dock möter under vissa delar av året, främst under snösmältnings- och islossningsperioder, svårigheter att utföra flygningar med ambulansen, beroende på bristande landningsmöj- ligheter. Dessa perioder omfattar, genomsnittligt sett, omkring två måna der årligen. På grund av svårigheten att få lämpliga landningsplatser måste skadade eller sjuka ofta underkastas långa och besvärliga transporter fram till ambulansen. De nu berörda svårigheterna förefinnes ej, eller i varje fall i väsentligt mindre omfattning, beträffande helikopterflyg.
De möjligheter, som helikopterflyg — särskilt på grund av dess relativa oberoende av landningsplatser, för spaning anpassbara hastighet m. m. — erbjuder i fråga om räddningstjänst, undsättning av orter, isolerade genom snö eller andra omständigheter, tillförsel till dylika orter av livsmedel och läkemedel samt sjuktransporter m. in. torde vara för flygförvaltningen väl kända. Länsstyrelsen finner en placering av helikopter inom länet som komplettering av övriga hjälpmedel för ödebygdsbefolkningen vara av syn nerligen stort värde och vill för sin del varmt tillstyrka en sådan åtgärd. Länsstyrelsen erinrar om den försöksverksamhet i förevarande avseende, som på länsstyrelsens initiativ kommit till stånd. Enligt avtal mellan läns styrelsen och Östermans Aero Aktiebolag placerades en helikopter i Åre under högsäsongen vintern 1951. Därvid förband sig bolaget att mot viss fast ersättning och ersättning per flygtimme på rekvisition av länsstyrelsen utföra flygningar i räddningstjänst. Under den tid, cirka en månad, heli koptern nämnda år var stationerad i Åre, behövde den ej användas för räddningstjänstens räkning, men den hade däremot tillfälle att visa sin ändamålsenlighet för uppdrag i fjälltrakterna vid åtminstone ett par till fällen, då det var fråga om sjuktransporter. Särskilt en transport av en svår ögonskada från Rundhögen direkt till lasarettet i Östersund visade till fullo maskinens speciella möjligheter såsom sjuktransportmedel eller lik nande. Vid ifrågavarande tillfälle kunde tack vare helikoptern en lång och för den skadade plågsam och riskfull transport undvikas.
Även år 1952 har med bolaget träffats avtal om placering under vinter säsongen av en helikopter i fjälltrakterna på i huvudsak samma villkor som föregående år, dock har timpriset höjts till 500 kronor i timmen. Givetvis kan emellertid länsstyrelsen ej i längden påtaga sig kostnaderna för verk samheten. Medel för bestridande av länsstyrelsens andel i de fasta kost naderna har erhållits genom hopsamlade medel.
Länsstyrelsen i Västerbottens län hade intet att erinra mot att helikopter flyg anordnades i enlighet med flygförvaltningens promemoria men fram höll, att flygtiden från de föreslagna stationeringsorterna till Västerbottens län bleve rätt avsevärda, varför det varit önskvärt, att en maskin kunnat placeras på lämplig plats i nämnda län.
Östermans Aero Aktiebolag anför i sin inledningsvis berörda framställ ning om stöd för sitt helikopterflyg.
Helikoptern står i särställning bland flygplanstyper tack vare sina all deles speciella flygegenskaper. Den är mer mångsidig i sin användning än
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
10
något annat trafikmedel, ty den kan höja sig och sänka sig rakt upp och
ned, flyga framåt, baklänges och åt sidorna, sväva stillastående eller
bromsa upp sin hastighet från normal marschfart till stillastående på en
sträcka av omkring 25 meter. Den kan därför landa och starta på ett
onuåde som är blott obetydligt större än rotorn. Den behöver inga start-
och landningsbanor utan kan landa och starta praktiskt taget var som
helst, t. ex. på ett hustak eller en sjukhusgård, på ett krigs- eller handels-
fartyg även under gång, på en kaj i staden, på en brygga i skärgården eller
på ojämn yta såsom på en åker, i lätt terräng och i snö. Den kan hålla sig
svävande stilla i luften eller flyga med mycket låg hastighet hur nära
mark- eller vattenytan som helst och därvid t. ex. utföra inspektionsarbete,
överföra nödställda från båt, kobbe eller fyrplats till båt eller till heli
koptern själv eller undsätta isolerade nödställda med livsmedel och för
nödenheter. Den kan utföra uppdrag under sämre väderleksförhållanden
ärl vanliga flygplan tack vare just sin förmåga att flyga långsamt på ringa
höjd över marken, varigenom marksikten kan utnyttjas för orienteringen.
Ambulansflygningar med helikopter har av bolaget utförts i Stockholms
skärgård, mestadels när det till Roslagens flygkår stationerade ambulans
planet av väderleksskäl icke kunnat utgå, och helikoptrarna har därvid
bevisligen medverkat till att flera människoliv räddats.
1 sitt remissutlåtande över den av Östermans Aero Aktiebolag gjorda
framställningen framhåller luftfartsstyrelsen, att helikoptern ur driftssyn
punkt visat sig användbar för transportuppdrag upp till 100 å 150 kilo-
meter, därvid den otta kan komma till användning även under för andra
flygplantyper ogynnsamma eller helt omöjliga operativa förhållanden. Heli
koptern är härjämte för vissa uppdrag ojämförligt överlägsen sjö- och
landtransportmedel med avseende å förmågan att nå otillgängliga platser.
Dess relativt blygsamma fordringar på landningsutrymme medför även,
att transporterna i regel kan ske »från dörr till dörr», varigenom tids
ödande omlastningar kan undvikas och en jämförelsevis snabb befordran
ernås. För Sveriges speciella geografiska förhållanden får helikoptern anses
synnerligen värdefull, särskilt i skärgårdarna och i Norrland, där utnytt
jandet av ytbundna transportmedel åtminstone under vissa tider på året
är förenat med betydande svårigheter och risker. Genom den hittillsvarande
helikopterverksamheten har en icke obetydlig fond av erfarenhet samlats
samt en ganska värdefull organisation bildats. Enligt luftfartsstyrelsens
uppfattning skulle det vara av stort värde, om dessa omständigheter även
i fortsättningen finge medverka till att befrämja helikopterflygets utveck
ling. Det torde nämligen icke vara tvivel underkastat, att helikoptern i
framtiden kommer att spela en betydligt ökad roll inom lufttrafiken. Redan
nu kan man förutsätta, att inom en överskådlig framtid mera ekonomiska
typer med ökade användningsmöjligheter kan komma i drift.
Flyg förvaltning en har i utlåtande över Östermans Aero Aktiebolags fram
ställning uttalat, att den ökade humanitära hjälpverksamhet, som åsyftas
för befolkningen i landets glest bebodda trakter, kan ordnas på ett tillfreds
ställande sätt endast genom att insätta helikoptrar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
11
Länsstyrelsen i Norrbottens län anför.
Under de tider helikopter varit stationerad i Norrbotten har den kunnat genomföra flygföretag under förhållanden, som omöjliggjort eller i varje fall i hög grad försvårat en insats från det reguljära ambulansflygets sida. 1 första hand har detta självfallet inträffat under de s. k. förfallstiderna, då ambulansplanen varken kan landa eller starta. Uppdragen har ofta gällt sjuktransporter men även spaningar efter vilsegångna personer och andra liknande uppgifter. Summerar man erfarenheterna av helikopterns hit tills utförda flygföretag, så erhåller man ett otvetydigt belägg för att heli koptern väl lämpar sig för vissa uppdrag, ej minst under de speciella kli matiska och geografiska förhållanden, som gäller inom Norrbottens län. Man skall heller icke underskatta vad det ur psykologiska synpunkter betyder för befolkningen i kommunikationsisolerade bygder att veta, att det i bekymmersamma situationer finns möjlighet att ordna flygtransporter även under förhållanden, då det reguljära ambulansflyget icke kan komma ifråga.
Det bör emellertid betonas, att de konventionella flygplanen är heli koptern klart överlägsna ifråga om marschfarten. De har dessutom bättre utrymmen och en ändamålsenligare inredning — egenskaper, som ej minst då det är fråga om ambulansflygningar spelar en stor roll. Men även för helikoptrarna kan man förutse tekniska förbättringar, som även ur dessa synpunkter kommer att öka deras användbarhet.
Enligt svenska aeroklubben är det numera ett välkänt förhållande, att helikoptern utgör ett utomordentligt hjälpmedel för transport av sårade och sjuka. Erfarenheterna från Koreakriget talar för dess absoluta oum bärlighet i krig. Sedan Koreakrigets början har helikoptern räddat icke mindre än 14 674 sårade och sjuka FN-soldater och civilpersoner. Vid naturkatastrofer kan värdet av helikoptern i räddningstjänst ej nog upp skattas. Detta fick man belägg för under den stora flodkatastrofen i Hol land, där ett trettiotal helikoptrar gjorde en storartad insats. Sedan heli koptern år 1947 infördes i Sverige av Östermans Aero Aktiebolag, har den klart visat sin överlägsenhet som transportmedel för sjuka och skadade, vilka kunnat hämtas på svårtillgängliga, avlägsna platser under ogynn samma väderleksförhållanden.
Även föreningen för helikopterflygets främjande framhåller helikoptrar nas fördelar framför vanliga flygplan. Föreningen finner det därför på kallat, att försök nu i större skala igångsättes med användning av helikopt rar för sjuktransportändamål och även för transport av läkare till svårt sjuka, bosatta avlägset från framkomliga vägar eller eljest på otillgängliga platser. Dylika helikoptertransporter borde efter hand kunna ersätta de nuvarande ambulansflygningarna.
Länsstyrelsen i Jämtlands lån har även upptagit frågan om heli koptrarnas användbarhet för andra ändamål än rädd ningstjänst och härutinnan anfört.
Det är sannolikt, att under vissa delar av året — särskilt med hänsyn till tillgången av ambulansflyg — helikoptern komme att i relativt liten
Knngl. Maj ris proposition nr 59.
12
utsträckning behöva anlitas för den egentliga undsättnings- och räddnings
tjänsten. Vid sådant förhållande vore det önskvärt att få utrönt, huruvida
ej under vissa tider maskinen skulle kunna mot ersättning ställas till för
fogande för andra ändamål. Länsstyrelsen pekar på vissa uppgifter, som
i sadant hänseende skulle kunna ifrågakomma, såsom översyn av vatten
fallsstyrelsens kraftnät och vattenregleringsanläggningar, skogsbrandbevak
ning, vissa polisiära uppgifter, gräns- och tullbevakning in. in. Länsstyrel
sen förmodar jämväl, att en till Frösön förlagd helikopter skulle kunna
betjäna vissa militära ändamål och även utföra uppdrag för länsstyrelsens
räkning.
Ett utnyttjande av helikopterflyg på nu antytt sätt borde vara ägnat att
nedbringa behovet av särskilt anslag för ändamålet. Man torde ej heller
behöva befara, att därigenom dess användning för det primära ändamålet,
undsättnings- och räddningstjänst, äventyrades i väsentlig grad, därest
utnyttjandet för berörda sekundära behov förlädes till lämpliga tider. Radio
utrustningen synes även möjliggöra, att i förekommande trängande fall
maskinen, då den tagits i anspråk för sekundära uppgifter, snabbt kan
sättas in på sin egentliga uppgift.
I eu skrivelse den 2 maj 1952 till flygförvaltningen anförde vattenfalls
styrelsen.
Kraftförsörjningen i landet är till stor del beroende av kraftöverföringen
på de stora stamlinjer, som genomlöper landet från norr till söder. 1 de
norra delarna av landet, närmast från Harsprånget via Östersund till Halls
berg men även längs ett flertal parallellgående ledningar öster härom i
mellersta Norrland, är terrängen svårframkomlig och saknar i stor ut
sträckning vägar. Inträffar ett fel på en sådan ledning, är det av stor
ekonomisk betydelse, icke minst för industrin, och av stor vikt för järn
vägsdriften, som båda är beroende av elkraften, att felet snabbt lokaliseras
och repareras. Tillgång på flyg, som även skulle kunna landsätta repara-
tionsmateriel och personal, skulle vara synnerligen värdefullt vid dylika
tillfällen. Dessa är dessbättre relativt sällsynta under normala förhållan
den, men den nationalekonomiska förlusten, främst i industriproduktionen,
kan i fråga om de största ledningarna räknas i 5-siffriga tal i kronor räk
nat, när ett sådant fel inträffar. Utryckningsberedskapen bör för nämnda
ändamål Arara hög. Planerna att utrusta helikoptrarna med radio är ur
denna synpunkt förmånliga. De föreslagna stationeringsplatserna Luleå
och Östersund är ur kraftförsörjningens synpunkt lämpliga. Det är icke
uteslutet, att vattenfallsstyrelsen skulle finna det lämpligt att utnyttja ett
helikopterflyg även för mera ofta förekommande, mindre brådskande trans
portuppgifter, särskilt i fjälltrakterna. Ur vattenfallsstyrelsens synpunkt
är det önskvärt, att helikoptrarna icke är för små.
Vad som sagts om vattenfallsstyrelsen får anses gälla även de större
icke statliga kraftföretag, som innehar viktiga kraftledningar.
Domänstyrelsen anför i remissutlåtande över flygförvaltningens utred
ning.
Behov av helikopterflyg i landets nordliga trakter kan anses förefinnas
för vissa förvaltningsuppgifter inom affärsdrivande verk, bolag och flott-
ningsföreningar. Så exempelvis torde det i vissa fall kunna utnyttjas av
domänstyrelsen vid styrelsens och de lokala förvaltningarnas inspektioner
Kungl. Maj. ts proposition nr 59.
13
och rekognosceringar liksom också eventuellt vid bekämpning av björk med hormonderivat, vilket genom besprutning från helikopter kan spridas över större områden, där uppslag av dålig björk hindrar barrträdsåter- växten. Försök i sistnämnda avseende har gjorts under de senaste åren. Innan ytterligare erfarenheter vunnits, lärer man icke kunna göra något uttalande om möjligheterna att utnyttja här ifrågasatta helikoptrar för sistberörda ändamål.
För inspektioner och rekognosceringar samt för skogsbrandbevakning kan för domänverket tänkas utnyttjas omkring 20 å 25 effektiva flygtim mar per år. Detta beror dock helt av kostnaden per flygtimme. Styrelsen förutsätter, att en stor helikopter avses, som kan taga minst 3 man för utom föraren.
Riksbrandinspektören yttrar.
För att bevakning från helikopter skall kunna helt eller delvis ersätta nuvarande tornbevakning måste fordras en ständig överflygning av bevak- ningsområdet, så att varje del av området kan iakttagas åtminstone 2 ä 3 gånger dagligen, samt noggrann kännedom hos flygplanens observatörer om alla s. k. fasta rökar, d. v. s. rökar från industrier, tåg på vissa tider, pågående hyggesbränningar och liknande. Dessa fordringar är sannolikt av ekonomiska och praktiska skäl omöjliga att uppfylla. Riksbrandinspek tören anser därför, att effektiv skogsbrandbevakning icke kan ske från helikopter, i synnerhet icke från sådana plan, som jämväl skall stå till reds för andra uppgifter.
Vid stora skogsbränder åter torde helikopter eller annan flygplanstyp med fördel kunna användas vid ledning av brandsläckningen. Såväl försök som erfarenheten har visat, att helikoptern kan ha stor betydelse i detta fall. Stora skogsbränder förekommer emellertid mera sällan. Säkerligen förekommer icke en storbrand om året. Dessa få tillfällen till användning är sålunda utan betydelse för realiserandet av flygförvaltningens förslag. Även i detta fall måste man räkna med att helikoptern blir bunden till brandplatsen under tid skogsbranden utbreder sig, vanligen några dagar, och att den under denna tid ej kan engageras för andra uppgifter.
Östermans Aero Aktiebolag framhåller, att helikopterns mångsidiga an vändbarhet av bolaget kunnat utnyttjas vid ett flertal olika slag av flyg- uppdrag. Såsom exempel på sådana anföres.
Postflygningar har utförts i Stockholms skärgård på uppdrag av post verket. De har skett vintertid, då väderleks- och isförhållandena omöjlig gör för båtar eller vanliga flygplan att genomföra postturer. Dessa flyg ningar var, då de startades vintern 1948, de första reguljära postturerna i världen med helikopter. De har kunnat genomföras med 100 procent re- gularilet.
Besprutnings- och bepudringsflygningar för skogs- och jordbruk har ut förts på olika håll i landet för utrotande av skadeinsekter samt för utsprid ning av hormonpreparat och ogräsbekämpningsmedel.
Rekognosceringsflygningar för vattenfallsstyrelsen och televerkets kabel- kontor har varit av värde såväl ur ekonomisk synpunkt som i tids- och arbetsbesparande syfte. Med helikoptern har på en vecka utförts rekogno sceringar, som med markrekognoscering tidigare tagit 2—3 månader för 12—15 man.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
14
Häijämte har helikopter av bolaget använts för militära flygningar av
olika slag, utbildnings-, experiment- och provflygningar, uppvisnings- och
rundflygningar, reportage- och reklamflygningar samt för malmletning.
Förslagen rörande helikopterflyg.
Organisationen av och kostnaderna för ett statligt helikopterflyg.
Flygförvaltningens utredning den 20 augusti 1952.
Såsom framgått av det föregående har flygförvaltningen redan i sin till
vissa länsstyrelser utsända promemoria angående helikopterflygning över
glest bebodda trakter berört vissa organisatoriska frågor. I utredningen
den 20 augusti 1952 har förvaltningen ytterligare utvecklat sin ståndpunkt
i ämnet. Härvid anföres i huvudsak följande.
Enligt flygförvaltningens mening bör helikoptrar i första hand komma
till användning inom de nordliga delar av landet, där flygvapnet nu till
handahåller flygambulanstjänst, nämligen övre Norrland samt Jämtland
med angränsande landskap. För den händelse undsättnings-, efterspanings-
och räddningstjänsten med helikoptrar uppdrages åt flygvapnet, föreslås
helikoptrarna böra stationeras i Luleå och på Frösön.
Vad Stockholms skärgård beträffar erinras, att ett kronan tillhörigt ambu-
Jansflygplan är stationerat vid Roslagens flygkår (F 2) och att härutöver
för ambulanstjänst disponeras en helikopter jämlikt ett den 4 augusti 1950
dagtecknat, under fem ar gällande avtal mellan Stockholms läns landsting
och Östermans Aero Aktiebolag. Den härvid använda helikoptertypen är
icke utan omfattande ändringsarbeten lämplig för ifrågavarande räddnings
tjänst (kort aktionsradie, låg topphöjd, avsaknad av vinsch, plats för högst
två sjuka i sittande ställning). Enligt vad som kommit till flygförvaltning
ens kännedom förefinnes från civilt håll stort intresse att för Stockholms
trakten anskaffa en helikopter, som kan transportera upp till 10 passa
gerare och som är försedd med vinsch. För den händelse en dylik heli
kopter skulle anskaffas, torde flygvapnets medverkan icke längre vara
erforderlig.
Flygförvaltningen finner sig icke kunna föreslå den typ av helikopter,
som bör anskaffas. I detta hänseende erfordras detaljerad utredning med
avseende å flygegenskaper, användningsområde och leveranstider in. m. En
preliminär utredning har dock givit vid handen, att typerna Bristol 171
MIv 3 och Sikorsky W. S. 51 är de helikoptrar, som f. n. kan ifrågakomma.
Kostnaderna för anskaffning av en helikopter — avsedd för flygförare
jämte 3—4 passagerare med utrustning, ett förstahandsbehov av reserv
delar, översynsverktyg samt viss stationsutrustning — kan med nu gällande
piiser beräknas uppgå till omkring 750 000 kronor enligt följande samman
ställning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Anskaffningskostnad.
a) Helikopter i normalutförande (radio, blindflygningsinstrument, dub
belkommando) ...................................................... 510 000
b) Helikopter i ambulans- och sjöräddningsutförande. I övrigt enligt
normalutförande (vinsch och två bårar) .................................................... 540 000 Flottörställ ............................................................................................................ 20 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
15
560 000
Kostnaden för tre helikoptrar (3 X 560 000) ...................................................................... 1 680 000 Reservmotor med koppling och fläkt.................................................................. 60 000 Reservrotorblad (tre blad)....................................................................................... 50 000 Verktyg och reservdelar (första anskaffningen) ............................................. 70 000 jgo ooo Stationsutrustning ......................................................................................................................... 10 000 Frakt- och tullkostnader ............................................................................................................ 290 000
Summa anskaffningskostnader för tre helikoptrar 2 160 000
Om endast två helikoptrar skall anskaffas, minskas summan 2160 000 kronor med kostnaderna för en helikopter jämte flottörställ 560 000 kronor samt frakt och tullkostnader 96 000 kro nor, tillhopa 656 000 kronor. Anskaffningskostnaden för reservdelar, reservmotor, verktyg m. m. kommer icke att ändras, varför slutkostnaden blir (2160 000 — 656 000) 1 504 000 kronor.
Med utgångspunkt från en beräknad flygtid av 2 000 timmar och en livs längd å helikoptern av 10 år kommer drift- och underhållskostnaden att uppgå till omkring 250 kronor per timme enligt följande specifikation.
Drift- och underhållskostnad.
Drivmedelskostnader.
Bensin 100 lit/tim å 0,30 kr....................................................................................... 30:—-Olja 2 » å 0,90 »....................................................................................... 1:80
31: 80 32: —
Underhållskostnader.
Kostnaden för dagligt underhåll beräknas till per flygtimme ....................................... 40: —
* » periodiska tillsyner » » » * ........................................ 75: — » » 4 översyner (utföres efter 400 flygtimmar) av motor, skrov och
rotor beräknas till 76 000, vilket utgör per flygtimme ................ 88: —•
» * mindre haverier per flygtimme ................................................................... 15: —
Summa drift- och underhållskostnader per flygtimme 250: —-
På grund av bristande erfarenhet beträffande helikoptrar reserverar sig flygförvaltningen för att drift- och underhållskostnaden kan bli något större än beräknat. Härtill kommer kostnaden för uppförande av hangar — cirka 60 000 kronor — på de platser, där helikoptrar avses skola baseras.
Vid beräkningen av timkostnaden har hänsyn icke tagits till administra tions- eller lönekostnader. För att kontinuerlig beredskap skall kunna upp rätthållas på varje stationeringsplats, är det erforderligt, att tillgång finnes till minst tre utbildade helikopterförare och tre mekaniker. En stationering av helikoptrarna vid flygvapnets förband torde nödvändiggöra en utökning av antalet flygtekniker med en vid resp. förband.
Yttranden över flygförvaltningens förslag.
1 yttrandena över flygförvaltningens promemoria berördes i några fall den tilltänkta organisationen.
16
Sålunda framhöll Södermanlands läns landstings förvaltningsutskotts
sjukvårdsavdelning att, då en helikopter för Stockholms skärgård redan
funnes i Hägernäs, det borde övervägas att stationera den ifrågasatta nya
helikoptern vid F 11 i Nyköping.
Länsstyrelsen i Stockholms län fann vad förvaltningsutskottets sjulc-
vårdsavdelning anfört värt beaktande.
Landsfiskalen i Valdemarsviks distrikt och länsstyrelsen i Östergötlands
län förordade, att en helikopter stationerades i Norrköping och betjänades
av där befintligt militärt flygförband.
Länsstyrelsen i Västerbottens län yttrade, att, därest personal funnes
tillgänglig vid flygfältet i Stensele socken, en placering av helikopter där
städes varit för länet förmånligast. När flygfält komme till stånd vid Umeå,
borde en omprövning av stationeringsorten för ifrågavarande helikopter ske.
Länsstyrelsen i Norrbottens län uttalade.
En helikopter, stationerad i Kallax, skulle otvivelaktigt ha räckvidd över
länets hela skärgård och kunna nå praktiskt taget till Umeå i Västerbottens
län. För varje flygning inom länets fjällområden skulle emellertid fordras,
att helikoptern ginge ned och fyllde sitt bränsleförråd, innan flygningen
kunde fortsättas. I första hand skulle bränsledepåer därför erfordras i Arje
plog, Jokkmokk eller eventuellt Porjus, Gällivare och Pajala. För flygningen
inom fjällvärlden måste bränsledepåer utplaceras i rimlig närhet till fjäll
områdena. I andra hand kan man därför diskutera depåer i Jäkkvik, Kvikk-
jokk, Suorva, Kiruna, Abisko och Karesuando. Skulle en helikopter befinnas
böra stationeras närmare fjällvärlden, föreslår länsstyrelsen Jokkmokk
eller eventuellt Porjus samt i andra hand Kiruna som lämplig statione-
ringsort.
I utlåtanden över flygförvaltningens utredning den 20 augusti 1952 har
statskontoret och luftfartsstyrelsen anfört.
Statskontoret. Därest staten i nuvarande ekonomiska läge anses kunna
påtaga sig de med den föreslagna räddningstjänsten förbundna kostnaderna,
vill statskontoret icke motsätta sig, att denna i huvudsak anordnas på sätt
flygförvaltningen föreslagit ävensom att medel för verksamheten anvisas i
enlighet med de av förvaltningen framlagda kostnadsberäkningarna. Till
dess närmare erfarenhet vunnits rörande helikopterns användbarhet för
ändamålet ävensom rörande kostnaderna för driften, bör enligt statskon
torets mening verksamheten försöksvis drivas i mera begränsad omfattning
och sålunda tills vidare endast en maskin anskaffas att disponeras för lan
dets nordliga trakter. Statskontoret utgår från att vid nyttjandet av heli
koptern ersättning lämnas för självkostnaderna, vid sjuktransporter av
vederbörande landsting och eljest av den myndighet, som anlitar flyg
tjänsten.
Luftfartsstyrelsen framför som sin mening, att det icke torde vara för
svarligt att — såsom statskontoret föreslagit — inskränka en statlig heli
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
17
kopterorganisation till allenast en helikopter. Bortsett från vådorna av den ur flera synpunkter mycket bristfälliga beredskap, som detta arrangemang skulle innebära, kommer oproportionerligt höga fasta kostnader att belasta en dylik organisation, medförande ett mycket högt flygtimpris.
Organisationen av ett statsunderstött helikopterflyg och kostnaderna härför.
Förslag av Östermans Aero Aktiebolag.
Bolaget har i sin framställning och i en senare avgiven kompletterande skrivelse anfört.
Östermans Aero Aktiebolag är ett dotterföretag till Aktiebolaget Hans Österman. Bolagets aktiekapital uppgår till 150 000 kronor. Österman- koncernen har ett samlat aktiekapital av 3 700 000 kronor. Under aero- bolagets hittillsvarande nio verksamhetsår har omsättningen sammanlagt uppgått till 9 500 000 kronor för försålda flygmaskiner och flygmateriel samt för utförda flygningar. Åren 1947 och 1948 anskaffades fem heli koptrar, varigenom Sverige blev första land i världen förutom USA med helikoptrar i kommersiell verksamhet.
Sammanlagt har bolaget åren 1947—1951 flugit helikopter resp. 317, 495, 314, 400 och 512 timmar. Under de gångna åren har bolaget förvärvat en god erfarenhet beträffande flygning med och skötsel av helikoptrar, och dess personal har erhållit en omfattande specialutbildning.
Den hittillsvarande verksamheten har emellertid icke varit tillfredsstäl lande ur ekonomisk synpunkt. Bolaget beräknar, att verksamheten kostat cirka 250 000 kronor per år i förlust, vilket närmast beror på att helikopt rarna icke utnyttjats tillräckligt. Enligt bolagets mening bör den organi sation, som erfordras för att helikopterverksamheten skall kunna drivas på ett tekniskt säkert och ändamålsenligt sätt och med ett ekonomiskt till fredsställande resultat, arbeta med minst tre helikoptrar. Medan en dylik organisation blir kapabel att prestera minst 2 000 flygtinnnar per år, är å andra sidan minimigränsen för att en ekonomiskt bärkraftig drift skall kunna upprätthållas ett antal av 1 000 flygtimmar per år. För år 1952 kan bolaget emellertid ej kalkylera med att sälja mer än 600 flygtimmar till ett pris av 500 kronor per flygtimme.
Förlusten på verksamheten har hittills täckts av Aktiebolaget Hans Österman, som emellertid nu förklarat sig icke längre kunna bära denna utgift. Aerobolaget står sålunda inför hotet att omedelbart nedlägga eller 1 varje fall avsevärt inskränka sin helikopterverksamhet och försälja heli koptrarna till utlandet.
Det är därför bolagets förhoppning att under hänvisning till de presta tioner, som helikopterflyget bättre än andra trafikmedel kan utföra i sjuk vårdens, försvarets och postbefordringens tjänst, lyckas väcka vederbörande myndigheters intresse för att den organisation för helikopterflyg, som bola-2 — Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 59.
get uppbyggt, genom samhällsorganisationernas medverkan ej endast i första hand bibehålies och utnyttjas till sin fulla kapacitet utan även på längre sikt ytterligare utbygges, till fromma för såväl det allmänna som den enskilde på de berörda områdena av samhället. Förutsättningen för ett sådant utnyttjande och utbyggande är, att det för en rationellt driven verksamhet erforderliga minimiantalet flygtimmar för helikoptrarna säker ställes för viss tid framåt. Detta kan förslagsvis ske genom att överens kommelser med vederbörande myndigheter kommer till stånd för helikop terns användning för vissa flyguppdrag.
Bolagets förslag till helikoptrarnas utnyttjande innebär i huvudsak föl jande. Permanenta helikopterstationer upprättas och drives av bolaget i samarbete med vederbörande myndigheter, till att börja med förslagsvis i Stockholm, Östersund och Boden eller Vilhelmina. Vid varje helikopter- station stationeras en helikopter jämte erforderlig personal och fullständig marktjänst. Helikoptrarna disponeras var och en inom sitt distrikt för ambulans- och undsättningstjänst, spaning och rekognoscering bl. a. för ordningsmaktens räkning, telegrafstyrelsens kabelarbeten, bepudring och besprutning i jordbrukets och skogsbrukets tjänst, viktiga transporter till otillgängliga trakter, postflygningar, flygfotografering o. s. v. samt för militära uppdrag.
Viss omkonstruktion av en helikopter förberedes f. n. för att möjliggöra medförande av bår med liggande patient. Det vore givetvis önskvärt, att en eller flera större helikoptrar med plats för flera patienter funnes till för fogande, framförallt för räddningstjänst. Bolaget är berett att inköpa dylik helikopter under förutsättning, att ett visst stöd från myndigheternas sida lämnas, lämpligen i form av ett visst antal garanterade flygtimmar.
För beredskapen för ambulans- och räddningstjänst vid de föreslagna helikopterstationerna föreslås, att Sea-Bee amfibieplan insättes såsom kom plettering, att användas vid längre transporter och eljest, då helikopter transport icke är nödvändig. Även Sea-Bee-pIanen kan anordnas för trans port av patient på bår.
Till förfogande står tre helikoptrar, som äges av Östermans Aero Aktie bolag, och en, som äges av Svenskt helikopterflyg. Som komplettering till helikoptrarna är f. n. två Sea-Bee-plan i bruk för ambulanstjänst.
Kungl. Maj:ts proposition nr 5t).
Yttranden över bolagets förslag.
Luftfarts styrelsen uttalar, att statligt stöd till yrkesmässig luftfart i prin cip bör givas formen av garanti för visst minsta antal flygtimmar. Här igenom får det statliga stödet karaktär av »hjälp till självhjälp».
Med hänsyn till helikopterns redan nu mångsidiga användbarhet och goda framtidsutsikter är det enligt luftfartsstyrelsens uppfattning ett all mänt intresse att stödja och tillvarataga den organisation och erfarenhet,
19
som byggts upp på detta område, samt befrämja ett mera omfattande pro gram för användandet av denna flygplantyp. Hur detta program skall i detalj och på längre sikt utformas bör göras till föremål för ytterligare prövning; för dagen torde det vara tillräckligt att på så sätt stödja det sökande företaget, att dess verksamhet icke av ekonomiska skäl behöver inskränkas.
Luftfartsstyrelsen, som under hand haft överläggningar i ärendet med vissa civila och militära myndigheter samt Stockholms läns landsting, har fått den bestämda uppfattningen, att redan nu kvalificerade behov av heli- kopterflygtid förefinnes i sådan utsträckning, att desamma — tillsammans med bolagets möjligheter att till enskilda försälja flygtid — bör förslå till en någorlunda ekonomiskt lönande drift. Medelsknapphet, i vissa fall för enad med en i och för sig förklarlig bristande kännedom och erfarenhet av helikopterflygets förutsättningar och möjligheter, torde hittills ha verkat återhållande på beställningarna. Enligt luftfartsstyrelsens mening bör där för stödet till bolaget i första hand lämnas i form av ökade beställningar på flygtid och myndigheternas förslag om ökad medelstilldelning härför be dömas liberalt. För bolagets tilltänkta beredskapshållning för viss ambu lans- och räddningstjänst synes dock ersättning böra utgå efter grunder, som får bestämmas med hänsyn till förhållandena inom varje särskilt om råde. Luftfartsstyrelsen är övertygad om att det i åtskilliga fall kommer att visa sig, att helikoptertransporterna medför direkta eller indirekta för delar, som väl motiverar flygtimkostnaderna. Det synes också ur principiell synpunkt riktigast, att det allmänna får ett påtagligt utbyte för pengarna, vilket icke är fallet, om den direkta subventionsvägen väljes. Vissa bespa ringar kan måhända göras i flygvapnets ambulansorganisation, därest Östermans Aero Aktiebolag skulle komma att utföra den övervägande delen av ambulansflygningarna, något som redan synes ha blivit fallet inom stockholmsområdet.
Flijgförvaltningen upplyser, att Östermans Aero Aktiebolag numera in rett sina helikoptrar så, att de kan taga en sjuk i liggande ställning, och att inmontering av vinsch är under arbete. Sedan dessa ändringar genom förts, är bolagets helikoptrar lämpliga att använda jämväl i räddnings tjänst. Av bolagets kostnadsberäkning framgår, att med utgångspunkt från 1951 års prisläge ytterligare omkring 600 flygtimmar skulle erfordras för att verksamheten icke skulle medföra förlust under år 1952. Genom den prisstegring, som inträtt sedan beräkningen uppgjordes, torde behovet av flygtimmar ha ökat i motsvarande grad.
Beträffande den ekonomiska ersättningen för ambulansflygningarna och den utökade humanitära hjälpverksamheten bör förslagsvis medel i pro portion till uttagen flygtid ställas till de länsstyrelsers förfogande, inom vilkas län ambulansflygplan är stationerat. Återstående flygtid, som skulle behöva tillföras bolaget för att minska dess nuvarande årsförlust, skulle
Kungl. Maj:ts proposition nr
59
.
kunna täckas bl. a. genom uppdrag av militära och civila statliga myndig
heter.
Slutligen framhålles, att vid ett överförande till bolaget av den över
vägande delen av ambulansflygningarna inga andra besparingar för flyg
vapnets del kan göras än att det under XI huvudtiteln anvisade anslaget till
Sjuktransporter med flygplan ej längre erfordras.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Flygförvaltningens utredning den 11 september 1953.
Flygförvaltningen framhåller inledningsvis, att de stora kostnaderna i
samband med helikopterflygning samt helikopterns nuvarande tekniska
prestanda medför, att helikoptern tills vidare huvudsakligen kommer att
användas dels i fall, då kostnaden på grund av uppdragets natur (sjuk
transporter, räddningsuppdrag m. in.) är av underordnad betydelse, dels
där landningsplatser för konventionella flygplantyper icke finnes eller där
terrängförhållanden in. in. försvårar eller omöjliggör användandet av an
nat transportmedel. De transportuppdrag, vilka i dagens läge har aktualitet,
kan i regel utföras med helikoptrar av mindre typ; det är dock troligt, att
på längre sikt helikoptrar med större kapacitet med fördel kan användas.
Härigenom vinnes även utökade användningsmöjligheter.
Flygförvaltningen övergår härefter till en närmare granskning av de nu
varande helikopter typer na och deras prestanda. Begränsningarna
hos de befintliga mindre typerna, jämförda med de större, beror bl. a. på
att marschfarten är lägre, varför de blir mer beroende av vindstyrkan, att
flygtiden är mindre, vilket ytterligare begränsar deras användbarhet i hård
vind, alt rotorbelastningen, d. v. s. flygvikten dividerad med rotorarean,
är mindre, varigenom de blir mer känsliga för byigt väder, samt att effekt
belastningen, d. v. s. flygvikten dividerad med motorns hästkraftantal, är
större, varför lyftförmågan vid exempelvis stigning rakt upp över en plats
blir lägre.
Hårt väder, som gör den större typen önskvärd eller nödvändig, inträffar
enligt statistiken utmed kusterna cirka 40 dagar per år. Statistik från
fjällen saknas, men med hänsyn till vindstyrkans normala ökning med
höjden samt över bergspartier, bör siffran här bli två å tre gånger så stor.
För val av lämpliga helikoptrar av mindre resp. större typ har följande
uppgifter sammanställts angående kostnader, tillförlitlighet, prestanda, an
vändbarhet in. in. för de olika helikoptrar, vilka ansetts böra komma i fråga.
Av dessa typer kan endast Bell 47 räknas som mindre typ. Den är till
räckligt utprovad för eu god bedömning av dess tillförlitlighet, den kan
förses med flottörer och är numera tresitsig. Den kan bära två liggande
passagerare i täckta bårar, placerade utanför kabinen. Placeringen medför,
att den skadade eller sjuke icke kan vårdas under transporten på samma
sätt som om båren vore placerad i kabinen. Typen kan dock godtagas som
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
21
Tekniska data samt kostnader
Bell 47 Bristol 171
Sikorsky S 51 Sikorsky S 55
Motoreflekt ........................................
200 hkr 550 hkr 550 hkr
600 hkr
Rotorarea ............................................
89,5 kvm 173 kvm 173 kvm
204 kvm
Normal flygvikt ................................
1 070 kg 2 400 kg 2 590 kg
3 090 kg
Lastförmåga ........................................
400 kg 650 kg
640 kg 930 kg
Max bränsle ....................................
170 kg 300 kg 325 kg
500 kg
Förare ....................................
100 kg 100 kg 100 kg
100 kg
Mekaniker................................
100 kg 100 kg 100 kg
100 kg
Extralast ................................
30 kg 150 kg
115 kg 230 kg
Topphöjd, flygning ...... ....................
3 300 m 4 900 m 3 900 m
3 900 m
» hovring över mark .... 2 500 m 3 100 m 2 100 m
2 400 m
» fri hovring......................
1 400 m 1 900 m 1 400 m
1 300 in
Marschfart.............................................
125 km/tim
145 km/tim 135 km/tim 135 km/tim
Flygtid .................................................
3,2 tim 4,2 tim 4,4 tim 5,1 tim.
Flygsträcka ........................................ 400 km 625 km
625 km 690 km
40 % av denna = aktionsradie. .. . 160 km
250 km 250 km 280 km
Inköpspris ung.1 ................................ 203 000 kr 570 000 kr
485 000 kr 850 000 kr
Kostnad vid helårskontrakt
Fast kostnad2 .................................... 167 000 kr 390 000 kr
345 000 kr
542 000 kr
Kostnad per flygtimme ................... 160 kr 230 kr
230 kr
230 kr
Kostnad per flygtimme vid enstaka
1 200 kr
beställningar ................................ 500 kr
900 kr 800 kr
1 Det av firman uppgivna helikopterpriset har ökats med 25 % för utrustning såsom vinsch, flottörer, radio och för frakt. 2 Den fasta kostnaden per år består till huvuddelen av utgifter för löner, försäkringar, avskrivningar, hyror m. m.
den mindre typen avsedd för vanliga flygningar. Den finnes sedan fem år inom landet och skötes av en väl trimmad personalorganisation.
Beträffande den större typ, som kommer att erfordras för sjöräddnings tjänst, svårare ambulansflygningar och större personaltransporter, kan valet stå mellan Sikor sky S 51 eller S 55 och Bristol 171.
Sikorsky S 55, som tar två besättningsmän och sju passagerare eller sex bårar, har tillräcklig lastkapacitet för alla aktuella transportuppgifter. Den kan även utrustas med flottörer. Den har en mycket lång flygtid bakom sig både under normal trafik i USA och under krigsförhållanden i Korea. Typ S 55 är emellertid väl stor och kostsam för flertalet här aktuella upp gifter och torde icke kunna utnyttjas ekonomiskt annat än vid skyttel trafik mellan tätorter, tidningsflygning samt andra dylika uppdrag på orter, som ligger långt ifrån det aktuella ambulansflygområdet. Östermans Aero Aktiebolag är dock övertygat om att även denna helikoptertyp kom mer att kunna utnyttjas kommersiellt i Norrland inom en snar framtid.
Av helikoptrarna Sikorsky S 51 och Bristol 171 är den förra icke längre modern. Erforderliga översyner tar lång tid, vilket medför höga under hållskostnader. Den har sämre prestanda än Bristol 171 med samma motor och har sämre utvecklingsmöjligheter. Den kan förses med flottörer och invändiga bårar.
Bristol 171, som tar förare och fyra sittande eller två liggande passage rare med vårdare, har tillräcklig lastkapacitet för aktuella transportupp
22
gifter. Typen har enligt uppgifter från England undergått tillfredsställande
tjänstbarhetsprov och kommer att förses med flottörer. Den är under leve
rans till engelska flygvapnet och det civila trafikbolaget BEA.
Det finns sålunda i dag större helikoptertyper, som lämpar sig för den
planerade verksamheten i Norrland. Materielen står under ständig förbätt
ring, och på området synes f. n. pågå en stark utveckling. Vid den tid
punkt, då det slutliga valet av helikoptertyp skall träffas, kan bedömnings-
faktorerna ha avsevärt förändrats, och en omprövning måste då göras av
de faktorer, som påverkar valet. Någon provverksamhet för att utröna en
helikoptertyps egenskaper behöver icke utföras med hänsyn till erfaren
heterna från utlandet. Däremot är det lämpligt att praktiskt visa olika
myndigheter och företag helikopterns möjligheter. Detta bör ordnas genom
bolagets försorg.
Som underlag för bedömning av erforderligt antal heli
koptrar av olika storlekar har av försvarsstaben insamlats uppgifter
från ett fyrtiotal myndigheter, institutioner och sammanslutningar om
behovet av helikopterflygning i fredstid. Det insamlade materialet visar, att
önskemålen omfattar drygt 2 000 flygtimmar per år, därav cirka 1 700
timmar med liten och cirka 350 timmar med stor helikopter. De militära
myndigheterna svarar för omkring 3/5 av det sammanlagda timantalet. Av
de anmälda behoven torde enligt flygförvaltningens uppfattning flera med
fördel kunna tillgodoses med konventionella långsamtgående flygplan till
betydligt lägre kostnad än om helikoptrar användes. Å andra sidan kan
de insamlade uppgifterna icke anses vara en fullständig inventering över
var helikoptrar behöves eller med fördel kan användas, främst enär heli
kopterns möjligheter icke ännu är mera allmänt kända. Undersökningen
visar även, att myndigheternas anslag för budgetåret 1953/54 förslår för
endast omkring 700 timmar. Från enskilda beställare har bolaget beställ
ning på cirka 1 000 timmar under år 1953. Härav berörs Norrland endast
till ringa del, varför en helikopterverksamhet där måste stödjas av staten
under inledningsskedet. Här kan möjligen postverket, televerket, statens
järnvägar, statens vattenfallsverk samt domänverket bidraga till att öka
beställd flygtid genom att låta med helikopter utföra de transporter, som
enbart, snabbast eller billigast kan utföras på detta sätt.
För utförande av flygningar har bolaget sex helikoptrar av typ Bell 47
inom landet. Dessa kan utan svårighet utnyttjas minst 3 600 timmar om
året, varför behovet av den mindre typen är väl tillgodosett.
Av den större typen erfoi*dras vid utbyggd helikopterorganisation, om
aktionsradierna skall kunna täcka hela det aktuella området, minst två
för stationering i Norrland samt såsom reserv ytterligare en, vilken nor
malt kan utnyttjas i södra Sverige. Användning för hjälpflygningar i Norr
land av helikopter typ Bell 47 med dess till 160 km begränsade aktionsradie
och ringa effektöverskott kan betraktas endast som en temporär lösning
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
23
till dess tidpunkten kan anses lämplig för anskaffande av större helikoptrar. Vid användning av typen Bell 47 måste flygsträckorna ökas genom bränsle påfyllning vid lämpligt valda orter eller genom extra bränsle medfört i dunkar under utflygningen. Bensindepåer kommer att utläggas genom bo lagets försorg.
Bolaget har under hand framhållit, att så länge de sex helikoptrarna typ Bell 47 icke är fullbelagda med andra uppdrag, denna typ bör an vändas för hjälpflygningar och nyinköp alltså äga rum först senare. Här igenom kommer visserligen de påtalade begränsningarna beträffande hård vind, lastförmåga och flygsträcka att förefinnas, men detta kan under in ledningsskedet uppvägas av ökad flygfrekvens med bibehållen flygsäkerhet genom att flygmateriel med väl kända flygegenskaper användes. Den större helikoptertypen skulle alltså ifrågakomma till inköp först vid ersättnings- köp eller när hela den nuvarande helikopterparken kan med ekonomiskt bärande resultat utnyttjas för flygningar i södra och mellersta Sverige.
Under utredningens gång har bolaget företagit en omorganisation av helikopterverksamheten för att anpassa denna till de önskemål, som framkommit från länsstyrelserna i Norrland. Omorganisationen, vilken tills vidare måste drivas med förlust för bolaget, har gjorts i förhoppning om att statsmakterna skall möjliggöra, att helikopterverksamheten kan fort- bestå och utvecklas i bolagets regi. Enligt organisationsplanen har heli kopterstationer upprättats i Stockholm, Göteborg, Karlsborg, Östersund och Kiruna, d. v. s. på de platser, där helikopteruppdrag kan förväntas. Av nämnda platser är Stockholm en naturlig huvudstation och Östersund lämplig för flygningar i Norrland med hänsyn till att hjälp med väderleks rapporter, radioförbindelse in. in. kan erhållas från Jämtlands flygflottilj. Beträffande den andra stationen i Norrland bör ytterligare utredning äga rum i samråd med luftfartsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbottens län, så att lämpligaste plats väljes för att det aktuella området skall täckas av helikopterns aktionsradie. Helikoptrarna synes böra placeras vid flygfält med hangarer eller vid orter, där större garage kan hyras, så att statlig investering undvikes. Lämpliga flygfält med hangar eller ladvärn finnes vid Gällivare och Porjus. För landet i övrigt kan stationsorterna växla efter beställningsomfånget.
I detta sammanhang framhålles, att den tilltänkta helikopterorganisa tionen icke påkallar nämnvärda utgifter för staten för fasta anläggningar av något slag. Såvitt nu kan förutses, kommer detta att gälla även i fråga om en framtida utbyggnad av organisationen med större helikoptrar.
Finansieringen av verksamheten i södra och mellersta Sverige bör i en framtid belastas helt genom beställningar, varvid hjälpflygningar na får ingå såsom särskilda beställningar i den övriga flygningen och på ena handa villkor. Eu undersökning genom av flygförvaltningen anlitad aukto riserad revisor har givit vid handen, att bolaget vid beställd flygtid av
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
24
600 timmar per helikopter typ Bell 47 behöver uttaga ett timpris å cirka
450 kronor, därest verksamheten skall gå med normal vinst. Då bolaget
emellertid räknar med att under år 1953 kunna erhålla beställning på
totalt cirka 2 000 timmar, erfordras för bolagets sex helikoptrar ytterligare
1 600 timmar. Bolaget torde icke kunna påräkna utökade beställningar i
sådan utsträckning under de närmaste åren utan framhåller angelägen
heten av att staten i lämplig form lämnar bolaget medverkan. Möjligheten
att med ekonomiskt nöjaktigt resultat driva helikopterverksamheten kom
mer främst att underlättas, därest staten kontrakterar två helikoptrar för
hjälpflygtjänst i Norrland. Därvid skulle fyra helikoptrar återstå för den
övriga verksamheten i landet. Erforderlig flygtid för dessa blir 2 400 tim
mar, vilket med det nuvarande beställningsomfånget av 2 000 timmar ger
en brist på 400 timmar. Man måste sträva efter att framgent avhjälpa
denna brist på flygtimmar, för att bolaget skall kunna undvika att höja
timpriserna. Som ett led i denna strävan bör bolaget övertaga all hjälp-
flygverksamhet i Stockholms skärgård, omfattande cirka 50 timmars ambu
lansflygning. Förutom ersättning för beställd flygning önskar bolaget er
sättning med ett årligt belopp i ett för allt för nattlig beredskap. Detta
belopp anser bolaget sig kunna sätta så lågt som till 35 000 kronor med
hänsyn till den organisation, som redan finnes. Beloppet avser främst att
täcka kostnader för övertidstjänstgöring för personalen. Redan innevarande
budgetår kommer flygvapnet dessutom att enligt Kungl. Maj:ts beslut den
5 juni 1953 beställa ambulansflygningar från bolaget till ett belopp av
25 000 kronor. Sistnämnda anslagsbelopp torde för kommande budgetår
böra ställas till landstingens förfogande.
För verksamheten i Norrland kan bolaget, som nämnts, i dagens läge
icke i nämnvärd omfattning givas löften på beställningar, utan här måste
staten garantera bolaget ersättning för den beredskap bolaget åtager sig
att hålla. De ekonomiska villkoren härför bör regleras i ett särskilt avtal.
Flygförvaltningen har sökt att med bolaget överenskomma om villkor i
ett ramavtal, huvudsakligen för försvarets räkning för innevarande bud
getår. Vid förhandlingar har det emellertid framkommit, att ett dylikt
ramavtal tills vidare icke lämpligen bör upprättas. De olika beställarnas
önskemål beträffande beredskap, flygningens art i övrigt m. m. har varit
så varierande, att stora svårigheter mött att sammanfatta villkoren i ett
enda avtal. Vidare har det i flertalet fall varit omöjligt att från statens
sida på förhand engagera sig för tillräcklig flygtid, så att bolaget kunnat
binda ett fast antal helikoptrar till ramavtalet. Emellertid har förhand
lingarna resulterat i det positiva resultatet, att bolaget accepterat ett princip
utkast till avtal avsett att såsom förebild kunna tillämpas vid beställningar
från statliga och kommunala myndigheter. De i denna förebild angivna
taxorna har redan år 1953 tillämpats i ett avtal mellan bolaget och flyg
förvaltningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
25
Det särskilda avtalet angående verksamheten i Norrland, vilket är en tillämpning av det förenämnda principutkastet, avser kontraktering av heli kopter typ Bell 47 mellan vederbörande länsstyrelse och bolaget. Jämlikt avtalet avses bolaget skola erhålla en fast avgift av 167 000 kronor per år och helikopter, varjämte skall utgå viss ersättning per uttagen flygtimme. I den mån helikoptern icke utnyttjas av vederbörande länsstyrelse, äger bolaget rätt att efter överenskommelse i varje särskilt fall använda heli koptern för egna flygningar mot återbetalning av viss del av den fasta kostnaden.
Vid kommande eventuell utbyggnad av helikopterorganisationen med helikoptrar av större typ kräver bolaget ökad insats från statens sida såväl i fråga om fast kostnad som kostnad per flygtimme. De belopp, bolaget härvid önskar erhålla, framgår av den i det föregående givna samman ställningen över olika helikoptertyper.
Bestämmelser för de praktiska formerna för beredskap, beställnings- gång m. m. rörande verksamheten i Norrland är icke behandlade i avtals- förslagen utan bör avtalas direkt mellan vederbörande länsstyrelser och bolaget samt ansluta sig till den aktuella förläggningen av personal och helikoptrar. Samråd i dessa frågor synes böra etableras mellan vederbörande länsstyrelse och flygstaben.
Flygvapnets nuvarande beredskap för ambulans flygningar i Norrland bör icke upphöra förrän den angivna heli kopterorganisationen visat sig kunna uppfylla kraven på en hjälpflygverk- samhet. Flygförvaltningen kan därför tills vidare icke föreslå besparing genom indragning berörande flygvapnets ambulansberedskap.
Enligt vad utredningen givit vid handen kan utbyggnaden av hjälpflygverksamheten ske på följande sätt.
Etapp 1, fr. o. m. budgetåret 1954-/55. Endast bolagets nuvarande heli kopterpark användes, varvid staten garanterar bolaget två hjälp stationer i Norrland samt ersätter bolaget för viss beredskapskostnad i Stockholms skärgård. Flygvapnets ambulansorganisation bibehålies i Norrland, medan den i Stockholms skärgård ställes i reserv. Statens direkta utgifter under etapp 1 beräknas till
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
Fast kostnad i Norrland (2 x 167 000)...................................................................... 334 000 kronor Uppskattad flygfrekvens av 200 flygtimmar i Norrland ...................................... 32 000 » Beredskapskostnad för Stockholms skärgård ................................................. 35 000 » Anslag till flygvapnets sjuktransporter med flygplan............................................. 50 000 »
Summa 451 000 kronor
I det föregående omnämnd återbäring av fast avgift i Norrland vid flyg ningar för enskilda beställare torde under etapp 1 icke kunna påräknas i nämnvärd utsträckning.
Etapp 2, tidigast fr. o. in. budgetåret 1955)56. Staten garanterar såsom under etapp 1 två stationer i Norrland, av vilka den ena utrustas med större
26
helikopter. Bolagets beredskapshållning i Stockholms skärgård fortgår så
som under etapp 1. Flygvapnets ambulansberedskap upphör, allteftersom
helikopterorganisationen kan fungera utan denna reserv. Som reserv för
den större helikoptern under de första åren kan den mindre typen an
vändas. Statens direkta utgifter under etapp 2 beräknas till
Kungl. Majits proposition nr 59.
Fast kostnad i Norrland för helikopter typ Bell 47 ............................................ 167 000 kronor
Fast kostnad i Norrland för helikopter av större typ ....................................... 390 000
»
Uppskattad flygfrekvens 100 flygtimmar med Bell 47 ........................................ 16 000
»
Uppskattad flygfrekvens 100 flygtimmar med större typ.................................... 23 000
»
Beredskapskostnad för Stockholms skärgård ......................................................... 35 000
»
Summa 631 000 kronor
Såsom representativa kostnader för större helikopter har kostnaderna
för helikopter typ Bristol 171 använts. Viss återbäring av fast kostnad på
grund av enskilda beställningsuppdrag till bolaget torde kunna påräknas.
Storleken av detta belopp kan dock tills vidare icke uppskattas.
Etapp 3, tidigast fr. o. in. budgetåret 1955/56. De två stationerna i Norr
land utrustas med större helikoptertyp, varvid staten garanterar kostna
derna för dessa stationer samt för beredskapen i Stockholms skärgård.
Statens direkta utgifter beräknas till
Fast kostnad för Norrland (2 x 390 000).................................................................. 780 000 kronor
Uppskattad flygfrekvens 200 flygtimmar i Norrland............................................. 46 000
»
Beredskap i Stockholms skärgård ............................................................................... 35 000
»
Summa 861 000 kronor
I fråga om återbäring genom enskilda beställningar gäller vad som an
givits under etapp 2. Bolaget räknar med att småningom kunna erhålla
cirka 300 flygtimmar från privata beställare i Norrland medförande eu
återbäring till staten av cirka 200 000 kronor. Försiktigheten bjuder dock,
att man icke räknar med återbäring under de första åren.
De i utredningen omnämnda båda avtalsutkasten torde få fogas såsom
bilagor till detta protokoll (Bilaga 1 och 2).
Yttranden över flygförvaltningens utredning.
Statskontoret anför.
Genom den för budgetåret 1953/54 beslutade medelsanvisningen för an
litande av helikopterflyg torde statsmakterna närmast ha åsyftat att skapa
bättre möjligheter för ambulans- och räddningstjänst i glest befolkade
trakter, främst i Norrland. Att döma av flygförvaltningens redogörelse
synes den härför erforderliga flygtiden med helikopter endast omfatta
cirka 100 flygtimmar för år. Självfallet bör statsverket ej binda sig för en
mera kostnadskrävande organisation än som oundgängligen lcräves för att
tillgodose behovet av flygtid för räddningstjänst och för andra av staten
omfattade ändamål. Statskontoret har icke blivit övertygat om att det före
27
finnes dylika uppgifter för helikopterflyg i Norrland av sådan omfattning och angelägenhetsgrad, att det är motiverat, att statsverket ikläder sig så vittgående förpliktelser som nu påkallas. Därtill kommer, att endast be gränsade möjligheter torde föreligga att i rådande finansiella läge till godose de anspråk på staten, som framföres i flygförvaltningens förslag. Ämbetsverket kan därför ej tillstyrka, att förslaget lägges till grund för en med statligt stöd bedriven helikopterflygverksamhet.
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott hälsar med tillfredsstäl lelse förslaget, att den statsunderstödda helikopterverksamheten till en början skall koncentreras till bl. a. Stockholms skärgård. Även om den av
Östermans Aero Aktiebolag nu använda helikoptern, Bell 47, hittills kunnat användas utan större svårigheter vid sjuktransporter i Stockholms skär gård, är det dock önskvärt, att en större helikopter med skyddad plats inuti helikoptern för liggande sjuka så snart ske kan baseras i Stockholm.
Även föreningen för helikopterflggeis främjande uttalar sin tillfreds ställelse med förslaget om placering i Norrland och Stockholm av heli koptrar. Oaktat planen för placering av helikoptrar icke täcker hela vårt land, synes den dock utgöra en god grund för vidare utveckling av heli kopterflyget. Föreningen anser det i hög grad önskvärt, att helikopter flyget utbygges med stationer på sådana platser, att helikopter kan nå åtminstone skärgårdsområdena, särskilt i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.
Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig till vad i sistberörda två yttranden anförts.
Länsstyrelsen i Jämtlands län förordar, att eu helikopterstation placeras i nämnda län, och förutsätter, att hinder icke möter mot att denna station tills vidare förlägges till Jämtlands flygflottilj å Frösön i avbidan på att hangarfrågan kan lösas på annat sätt. Länsstyrelsen är beredd att i samråd med Östermans Aero Aktiebolag upptaga förhandlingar med bl. a. veder börande kommunala myndigheter i syfte att med deras medverkan eller genom deras försorg ordna hangarfrågan och därmed sammanhängande problem på längre sikt. Vidare anföres.
Det kan med fog ifrågasättas, huruvida icke villkoren för statligt stöd åt det civila helikopterflygets organisation och handhavande skulle kunnat föreslås något mera vidsynt och generöst utformade såväl i anseende till bolaget som de förevarande civila behoven av verksamheten, än vad flyg förvaltningen föreslagit. Det avtalsutkast, som avses komma till använd ning för reglering av bolagets helikopterverksamhet i länet, synes mindre väl ägnat att påskynda och främja helikopterorganisationens utbyggnad. Skall denna utbyggnad ske i den takt och i den omfattning, som läns styrelsen finner angeläget, måste det statliga stödet lämnas på sådant sätt, att det stimulerar helikopterns användning ej blott för hjälp- och ambulans flygning utan också för de övriga mångskiftande uppgifter av civil art, för vilka helikoptern är lämplig. I den mån helikopterns utnyttjande för sådana uppgifter stegras, ökas givetvis också möjligheten att vinna bättre ekonomi, under det behovet av statligt stöd minskas. Det främsta hindret för
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
28
ett ökat utnyttjande av det civila helikopterflyget är nämligen numera utan
tvivel priset för begagnandet. En statlig subventionering synes därför icke
böra förbindas med skyldighet för bolaget att debitera privata beställare an
nan och väsentligt högre kostnad per flygtimme än statliga och kommunala
myndigheter. Statens stödåtgärder bör i stället utformas så, att bolaget
kan tillämpa ett lågt flygpris, lika för alla trafikanter. En statlig initial
subvention om 167 000 kronor per år till envar av de i Norrland statione
rade helikoptrarna skulle enligt flygförvaltningens utredning möjliggöra
för bolaget att nu uttaga ett så lågt pris som 160 kronor per flygtimme.
Om sagda subvention beviljas, torde förutsättningarna för uppnående av
en hög flygfrekvens även i Norrland vara så goda, att det blir möjligt att
tämligen snart minska subventionsbeloppet. Man lärer jämväl kunna förut
sätta, att efter en tämligen kort övergångstid de nuvarande höga priserna
på helikoptermaterial kommer att nedpressas genom ökad produktion och
rationalisering av tillverkningen. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör sub
ventionen lämnas med tillämpning av de principer, som tidigare kommit
till användning vid subventionering av det konventionella, kommersiella
flyget.
Länsstyrelsen vill vidare framhålla, att föreskriften i avtalsutkastets 6 §
om skyldighet för bolaget att till länsstyrelsen återbära den i 3 § omför-
mälda lasta avgiften, i den mån helikoptern »efter överenskommelse i
varje särskilt iall» av bolaget användes »för egna flygningar», sannolikt
kommer att bereda såväl bolaget som länsstyrelsen åtskilliga både kamerala
och administrativa besvärligheter, även om länsstyrelsen — som meningen
att döma av innehållet i 5 och 10 § g i utkastet synes vara — skall anlita
såväl auktoriserad revisor som en sin särskilda representant för att kon
trollera och övervaka bolagets bokföring och handhavandet av dess verk
samhet inom länet. Det länsstyrelsen i 12 g givna åläggandet att svara »för
att lämplig uppställningsplats för helikoptern, hangar eller uppvärmt ga
rage, ställs till förfogande» lärer länsstyrelsen svårligen kunna fullgöra,
med mindre erforderliga medel härför ställes till länsstyrelsens förfogande.
Enahanda torde för övrigt fallet vara beträffande kontrollen och över
vakningen av bolagets flygverksamhet i länet, då nämligen bland läns
styrelsens tjänstemän icke finnes någon auktoriserad revisor eller tjänste
man med sådan utbildning, att han kan anses fullt skickad att ikläda läns
styrelsen ansvar lör utförandet av Sådana flygningar, som beställes av
statliga eller kommunala myndigheter och institutioner.
Länsstyrelsen instämmer med flygförvaltningen beträffande angelägen
heten av att flygvapnets ambulansberedskap tills vidare bibehålies i av
vaktan på erfarenhet, huruvida helikopterorganisationen kan utbyggas.
Även länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker i princip flygförvalt
ningens förslag till stödjande av flygverksamheten med helikopter i övre
Norrland och anser, att ett sådant stöd bör lämnas till dess verksamheten
blivit självbärande. Beträffande utkastet till avtal mellan länsstyrelsen och
bolaget finner länsstyrelsen det ej med tydlighet framgå, huruvida läns
styrelsen eller bolaget skall bekosta uppförande och tillsyn av hangar eller
uppvärmt garage. Länsstyrelsen, som anser dessa utgifter böra bestridas
av bolaget, yrkar därför, att föreskriften i fråga förtydligas i denna rikt
ning. I övrigt synes utkastet kunna godtagas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
29
Med anledning av flygförvaltningens förslag, att flygvapnets ambulans beredskap skall upphöra under utbyggnadsetapp 2, betonar länsstyrelsen de konventionella flygplanens överlägsenhet över helikoptern i vissa be tydelsefulla avseenden. Denna omständighet motiverar, att flygvapnets ambulansberedskap tills vidare bör bibehållas, även om det uppgjorda ut- byggnadsprogrammet för helikopterflyget befinnes böra fullföljas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
Framställning av Aktiebolaget Lapplandsflyg.
I skrivelse den 27 november 1953 anför Aktiebolaget Lapplandsflyg. Den flygverksamhet i övre Norrland, som under senaste året bedrivits av Aktiebolaget Lapplandsflyg, startade redan år 1948. Bolagets flygplan har under denna tid årligen utfört ett stort antal ambulansflygningar. Med hänsyn till att planen varit baserade nära ödebygdsområdena har dessa transporter kunnat utföras synnerligen snabbt och till låg kostnad. Under tiden den 21 juni—den 3 september 1953 har tolv ambulansflygningar utförts med bolagets flygplan.
Bolaget disponerar f. n. sju flygplan, samtliga lämpliga som ambulans- flygplan. För att kunna stå i ständig förbindelse med flygplanen planerar bolaget upprättande av markradiostationer, dels vid baserna i Porjus och Arjeplog, dels på två platser i fjälltrakterna.
Såsom ett led i bolagets utveckling planeras anskaffande av en helikopter av modern typ. Därvid har bolaget att välja mellan Bell 47, 4-sitsig Sikorsky och en helikopter av helt ny konstruktion. Den senare typen, som bolaget redan preliminärt kontrakterat på grund av dess prisbillighet och goda egenskaper, kan dock icke levereras förrän tidigast i slutet av ar 1954. I anledning därav har bolaget även förhandlat om förvärv av helikopter av någon av de två förstnämnda typerna.
Förutsättningen för att bolaget skall kunna investera kapital för ända målet är emellertid, att bolaget icke försättes i sämre ställning än andra flygföretag, som bedriver helikopterflygning, Om endast ett företag sub ventioneras, kommer detta nära nog att omöjliggöra verksamheten för andra företag. Förslagsvis kunde frågan lösas så, att en helikopter inköptes av staten och ställdes till bolagets disposition för utförande av sjuktrans porter. Bolaget garanterar i sådant fall att dels utföra ambulansflygning med helikoptern till självkostnadspris, dels för annan flygtid amortera ett överenskommet belopp per flygtimme.
Beträffande frågan om subvention till Östermans Aero Aktiebolag är det givetvis av största betydelse, att eventuell subvention utgår endast till flygning med helikopter. Om subventionen kan utnyttjas till flygverksam het överhuvudtaget, skulle Aktiebolaget Lapplandsflyg med största sanno likhet tvingas inställa verksamheten.
30
Framställning av föreningen för helikopterflygets främjande.
Föreningen har för avsikt att i samråd med medicinalstyrelsen under
handla med Östermans Aero Aktiebolag om dels bibehållandet av den
helikopterflygverksamhet, som bolaget sedan år 1948 utövat i Stockholms
skärgård, och dels utökning av denna verksamhet att omfatta vissa delar
av Norrland genom förläggning av eu helikopter på lämplig plats därstädes.
Då det icke är tänkbart, att den enskilde — lika litet som då det gäller
nuvarande ambulansflygningar — skall kunna gälda de med användning
av helikopter i ambulansverksamhet förenade kostnaderna, föreslår för
eningen, att statsbidrag härtill måtte utgå enligt kungörelsen den 5 maj
1939 (nr 257) angående statsbidrag till lindring i sjukvårdskostnaderna
för mindre bemedlade patienter å landsbygden i de fall, då den sjuke
jämlikt nämnda kungörelse är att anse såsom mindre bemedlad, och med
tre fjärdedelar av kostnaden för användningen av helikoptern i övriga fall.
För att reglera detaljerna vid den föreslagna verksamheten och för att
söka förhindra eventuellt missbruk av helikoptern för sjukresor eller sjuk
transporter torde Kungl. Maj :t böra uppdraga åt medicinalstyrelsen att
angiva villkoren för helikopterns användning i sjukvårdstjänst.
Kungl. Maj.ts proposition nr 5!).
Yttranden över föreningens framställning.
Medicinalstyrelsen tillstyrker med hänsyn till de dryga kostnaderna för
ambulanstransporter med helikopter föreningens förslag till kostnadernas
fördelning samt hemställer om bemyndigande att utfärda närmare före
skrifter för helikopters användning i sjukvårdstjänst, bl. a. till förhind
rande av missbruk.
Enligt statskontorets mening bör undersökas, om ej vederbörande lands
ting bör svara för de huvudsakliga kostnaderna för nyttjande av helikopter
för sjuktransporter.
Valet av organisationsform för främjande av helikopterflyg.
Med anledning av de föreliggande olika förslagen rörande helikopter
flygets organisation har i några yttranden närmare berörts frågan om
vilkendera organisationsformen, som bör väljas.
Salunda anför luf tf artsstyrelsen i sitt utlåtande över flygförvaltningens
utredning om statligt helikopter flyg. Genom ambulans- och räddnings
tjänstens kombinering med kommersiell helikopterflygning inom åtskilliga
andra användningsområden och inom ramen för en relativt stor organisa
tion synes det allmännas kostnader för en fullgod ambulans- och rädd-
ningsorganisation med detta transportmedel komma att ställa sig lägre än
för det alternativ flygförvaltningen haft att utreda. Även om årskostna
derna skulle ställa sig ungefär lika, innebär den indirekta subventionen
31
till den enskilda organisationen, att staten för en kostnad, som kan upp
skattas till cirka 300 000 kronor per år, kan erhålla och nyttiggöra för
olika myndigheters vidkommande ett betydligt större antal flygtimmar än
som torde vara fallet, därest ambulans- och räddningsorganisationen be-
dreves enligt det andra alternativet. Det torde knappast vara möjligt för
flygvapnet att i nämnvärd omfattning ställa sin organisation till förfogande
för mer eller mindre kommersiellt betonade transporter, även om bestäl
larna utgöres av statliga eller kommunala myndigheter. Det bör härvid
även observeras, att åtskilliga transportuppdrag för arméns och marinens
behov icke är av militär natur i egentlig bemärkelse.
Efter att ha vägt de för- och nackdelar, som kan anföras för de båda
nu föreliggande alternativen, vill styrelsen sålunda för sin del förorda, att
det allmännas stöd lämnas till den enskilda organisation, som till sina
grunddrag redan existerar. Härigenom får också helikopterflyget i allmän
het tillfälle att prövas och anpassas till svenska förhållanden inom ett
flertal användningsområden. Garantin till Östermans Aero Aktiebolag bör
successivt minskas och icke utgå under längre tid än som erfordras för att
en naturlig efterfrågan från statliga, kommunala och enskilda håll hinner
stabiliseras. Eventuellt kan en mindre, fast ersättning för viss beredskaps-
hållning för ambulans- och räddningstjänst tänkas kvarstå.
Flygförvaltningen har i samråd med flygstaben kommit till den upp
fattningen, att ambulansflygtjänsten och övriga åtgärder för att bispringa
befolkningen i landets glest bebodda trakter icke bör åvila flygvapnet,
varför ett anförtroende av verksamheten till ett enskilt företag i princip
kan tillstyrkas.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anser likaledes, att frågan hur helikopter
flyget skall ombesörjas lämpligen i första hand bör försöksvis lösas genom
ett privat företag, som redan har material och organisation för ändamålet,
därvid i nuvarande läge annat företag än Östermans Aero Aktiebolag icke
lärer kunna ifrågakomma. Länsstyrelsen hälsar med tillfredsställelse, alt
1‘lygförvaltningen även uppdragit grundlinjer för en successiv utbyggnad
och förbättring under de närmaste åren av det enskilda helikopterflyget
med statsmakternas medverkan. Ett understödjande av det privata heli
kopterflyget möjliggör, att helikoptern — som fallet varit under dess sta-
tionering i Åre — kan användas jämväl för turistflygningar, varigenom
behovet av statsbidrag för säkerställande av ett helikopterflyg för rädd
ningstjänst och sjuktransporter säkerligen kan nedbringas i icke oväsentlig
omfattning. Vidare undgår man att, innan vidare erfarenhet vunnits, belasta
statsverket med de mycket höga kostnader, som anskaffandet av lämplig
flygmateriel skulle medföra. Därtill kommer, att ett utnyttjande i enskild
regi av helikopter för de skilda uppgifter, som av såväl luftfartsstyrelsen
som länsstyrelsen anses lämpliga, torde kunna ske smidigare och med
mindre kostnader för staten än om detta flyg skulle gå i militär regi.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
32
Länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätter starkt, om statligt stöd skall
komma allenast ett privatägt företag till godo. Visserligen har Östermans
Aero Aktiebolag på detta område utfört en högst berömvärd pionjärinsats,
men delta företag skulle, om man accepterade flygförvaltningens förslag
om stöd åt bolaget och gjorde detta bindande för en längre tid, komma
att erhålla en i viss män privilegierad ställning i förhållande till eventuellt
andra företag, som kan komma att bedriva helikopterflyg. Inom länet be-
drives f. n. — förutom av Östermans Aero Aktiebolag — kontinuerlig civil
flygverksamhet av Aktiebolaget Lapplandsflyg. Detta företag disponerar
icke någon helikopter, men enligt vad länsstyrelsen inhämtat räknar bo
laget med att inom en nära framtid från utlandet kunna förvärva en heli
kopter av en större typ än den som Östermans Aero Aktiebolag f. n. an
vänder och som, när det gäller vissa transporter, måste anses ha en för
liten kapacitet. Skulle Aktiebolaget Lapplandsflyg förverkliga sina planer,
borde självfallet de båda företagen göras likaberättigade i fråga om det
allmännas stöd. I avvaktan på närmare besked, huruvida även något annat
företag än Östermans Aero Aktiebolag kommer att etablera helikopterflyg
inom länet, anser länsstyrelsen sig emellertid böra förorda, att staten med
sistnämnda bolag träffar avtal om flygverksamheten under budgetåret
1954/55. Med ledning av därunder vunna erfarenheter har statsmakterna
bättre möjlighet att bedöma, huruvida statens stöd bör fortsätta samt —
därest så bedömes vara fallet — om formen för och omfattningen av statens
medverkan är de rätta och skäliga.
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott finner det lämpligt, att
verksamheten omhänderhaves av Östermans Aero Aktiebolag, som under
en följd av år vunnit stor erfarenhet rörande helikopterns användnings
möjligheter och som med synnerligen gott resultat utfört sjuktransporter
under de mest skiftande förhållanden inom länet.
Föreningen för helikopterflygets främjande tillstyrker likaledes, att verk
samheten tills vidare uppdrages åt Östermans Aero Aktiebolag i den mån
tillfredsställande avtal med företaget kan slutas.
Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig till vad landstingets förvalt
ningsutskott i länet och föreningen för helikopterflygets främjande anfört.
Även domänstyrelsen ifrågasätter, om icke det ursprungligen avsedda
ändamålet billigast skulle kunna nås genom avtal med ett enskilt företag,
som mot viss ersättning per flygtimme och eventuellt annan statsgaranti
kunde åtaga sig att ställa erforderliga helikoptrar till förfogande.
Enligt riksräkenskapsverket talar mycket för alt anskaffande av heli
koptrar genom flygvapnets försorg genom möjligheterna till samordning
med den militära organisationen kommer att ställa sig billigare för det
allmänna än stöd till eu av ett enskilt företag organiserad helikopterflyg-
tjänst. Det senare alternativet synes i varje fall icke kunna övervägas utan
Kungl. Mcij:ts proposition nr 59.
tillgång till en jämförande undersökning av de båda alternativen i kostnads- hänseende.
Svenska aeroklubben anför. Med sin maskinpark av helikoptrar, sin goda organisation och mångåriga pionjärverksamhet äger Östermans Aero Aktie bolag ensamt resurser att utan dröjsmål övertaga det ansvarsfulla värvet av snabb och effektiv sjuktransport med helikopter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
33
Anslag till sjuktransporter med flygplan.
Anslaget har för budgetåren 1952/53 och 1953/54 upptagits med 80 000 resp. 75 000 kronor. Av sistnämnda anslagsbelopp har, såsom i det före gående anförts, 25 000 kronor beräknats för ambulansflygningar med helikopter.
Flggförvaltningen anför i sin inledningsvis omnämnda petitaskrivelse den 19 september 1953, efter samråd med medicinalstyrelsen och över styrelsen för svenska röda korset, följande.
Ordinarie sjuktransportplanet i Hägernäs har under budgetåret 1952/53 genomgått stor motoröversyn. Av belastningen sagda budgetår, 65 815 kro nor, avser 21 000 kronor från utlandet inköpta propellernav för trebladiga propellrar, som är under inmontering i de ordinarie sjuktransportplanen i Hägernäs och Östersund.
Kostnaderna för budgetåret 1954/55 uppskattas till 119 000 kronor, varav för drivmedel 11 000 kronor, för underhållskostnader 77 000 kronor, för administrationskostnader 6 000 kronor samt för ambulansflygningar med helikoptrar 25 000 kronor. Härvid har flygförvaltningen räknat med att antalet gångtimmar för flygplanen, vilket budgetåret 1952/53 utgjort 490, under nästa budgetår kommer att uppgå till 340. Under budgetåret 1954/55 beräknas översyn å flygplan och motor behöva utföras å sjuktransport flygplanet i Luleå, vilket medför en kostnadsökning av i runt tal 45 000 kronor. Flygförvaltningen räknar med att bidraget från Stockholms läns landsting kommer att uppgå till 3 000 kronor, varför av statsmedel skulle erfordras 116 000 kronor.
Departementschefen.
Den civila ambulansflygtjänst, som under de tre senaste decennierna bedrivits genom flygvapnets försorg, har f. n. baser i Luleå, på Frösön samt i Hägernäs utanför Stockholm. Då de nuvarande planen har en flyg hastighet av 200 kilometer i timmen och utan bränslepåfyllning kan flyga 4—5 timmar, kan med planen utföras sjuktransporter över praktiskt taget hela riket. Vid sidan av flygvapnets ambulansorganisation finns dessutom på olika platser i landet ett mindre antal enskilda flygföretag, som har 3 — Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 59.
34
möjlighet att utföra sjuktransporter med flygplan. Genom dessa företags
medverkan har flygtransporter ej sällan kunnat komma till stånd även
vid sådana tillfällen, då väderleksförhållandena omöjliggjort uppstig
ningar från flygvapnets baser.
Tillgången till en effektiv ambulansflygtjänst är av utomordentligt
stort värde, då det gäller att bispringa sjuka och skadade personer. Särskilt
i de mera glest bebodda trakterna i landet och i skärgårdarna, där be
folkningen åtminstone tidvis lever isolerad, har möjligheterna att på ett
snabbt och för den sjuke bekvämt sätt organisera sjuktransporter med
flygplan varit av största betydelse och ofta livsavgörande.
Den av 1950 års riksdag begärda utredningen om ytterligare åtgärder
för att i fall av behov bispringa befolkningen i landets glest bebodda
nordliga trakter aktualiserades av de nämnda år ovanligt besvärliga snö
förhållandena i vissa delar av Norrland, varigenom stora områden helt
utestängdes från kontakt med yttervärlden. En rad olika hjälpåtgärder
för att skapa tryggare och drägligare villkor för ödebygdernas invånare
ifrågasattes härvid. Då erfarenheten visat, att motorfordon och flygplan av
vanliga typer i många fall icke kunde fungera under svåra väderleks- och
snöförhållanden, påpekades särskilt möjligheterna att använda helikopter
flyg i undsättnings- och räddningstjänst.
Genom initiativ av Östermans Aero Aktiebolag har flygning med heli
koptrar förekommit i vårt land sedan år 1947. Bolaget har numera åtta
helikoptrar till sitt förfogande. Jämsides med flyguppdrag för kommer
siella och liknande ändamål har bolagets helikoptrar vid åtskilliga till
fällen utfört ambulanstransporter och andra räddningsföretag under för
hållanden, som helt omöjliggjort insättande av vanliga flygplan eller mate
riel av annat slag.
De konventionella flygplanens användbarhet för räddnings- och und-
sättningsändamål begränsas främst av att de fordrar goda start- och land-
ningsmöjligheter. Särskilt under de tider av året, då sjöar och vattendrag
ej kan utnyttjas som landningsplatser på grund av att isarna varken bär
eller brister, kan stora delar av vårt land därför ej nås av vanliga flyg
plan. Dessa s. k. förfallstider omfattar i Norrland cirka en månad på hösten
och upp till ett par månader på våren. Flygplanens höga hastighet medför
även, att de är mindre lämpliga för efterspaning och liknande uppgifter,
där god marksikt är önskvärd, och att de ej kan användas för räddnings
företag, där den nödställde måste upptagas utan att landning kan ske,
såsom fallet kan vara t. ex. vid undsättning i hög sjö av drunknande eller
av nödställda på ett sjunkande fartyg eller i en mindre båt. Av det nu
förebragta utredningsmaterialet framgår klart, att helikoptern just i nyss
nämnda situationer har avgjorda företräden framför vanliga flygplan. Dess
förmåga att röra sig obehindrat i alla riktningar, flyga hur sakta som helst
och även stå stilla i luften medför, att den kan starta och landa på en
Kiingl. Maj. ts proposition nr 59.
35
mycket liten yta och även upptaga nödställda utan landning. Helikoptern
är därför värdefull ej endast som komplement till ambulansflygplan
för sjuktransporter vid tillfällen, då andra transportmöjligheter ej står
till buds, utan även för en räddnings- och undsättningstjänst i mera vid
sträckt bemärkelse, såsom för undsättning med livsmedel och andra för
nödenheter på isolerade platser, räddning av sjöfarande i nöd, efterspaning
av saknade personer i bergstrakter och annorstädes. Det bör sålunda icke
råda tvekan om att det allmänna har ett stort intresse av att en för dylika
uppgifter ägnad helikopterflygtjänst finnes att tillgå.
Möjligheterna att med statsmedel finansiera en på helikoptrar baserad
räddningstjänst begränsas emellertid av de därmed förenade betydande
kostnaderna. Enligt flygförvaltningens beräkningar skulle anskaffandet
av tre helikoptrar av lämplig typ jämte erforderlig reservmateriel in. in.
genom ftygvapnets försorg draga en kostnad av cirka 2 160 000 kronor.
Kostnaderna för drift och underhåll av dessa helikoptrar, stationerade
vid flygvapnets förband, uppskattas till minst 250 kronor per flyg-
timme, varvid dock administrations- och avlöningskostnader icke med
räknats. Vid anlitande av Östermans Aero Aktiebolag tillhöriga helikoptrar
av mindre typ skulle statens kostnader för tre helikopterstationer enligt
ftygförvaltningens förslag till utbyggnadsetapp uppgå till 369 000 kronor
per år i fasta avgifter samt 160 kronor per ftygtimme. Vilket alternativ,
som i längden skulle ställa sig för staten förmånligast, är det svårt att i
nuvarande läge yttra sig om, eftersom några säkra beräkningar av i vilken
omfattning helikoptrarna skulle komma att utnyttjas icke kan göras. Det
är emellertid uppenbart, att en uteslutande för räddnings- och undsätt-
ningsändamål avsedd helikopterorganisation skulle bli ianspråktagen för
ett så ringa antal flygtimmar per år, att de fasta och löpande kostnaderna
utslagna per flygtimme måste bli avsevärda vilket alternativ som än valdes.
För alternativet att grunda en räddningstjänst på av statsmedel an
skaffade helikoptrar talar främst, att möjligheterna till samordning med
den militära organisationen kan väntas medföra relativt små administra
tions- och personalkostnader. Å andra sidan torde det ligga i sakens natur
att graden av utnyttjande härvid måste bli jämförelsevis låg, eftersom
flygvapnet icke torde ha möjlighet att använda helikoptrarna för kommer
siella och liknande ändamål, som faller utanför det militära verksam
hetsområdet. Från flygförvaltningens sida har för övrigt uttalats, att ej
heller den civila räddnings- och undsättningstjänsten är eu uppgift, som
bör åvila flygvapnet. Vidare bör beaktas, att helikoptern är ett förhållan
devis nytt flygmedel, som är statt i snabb utveckling, och att förbättrade
typer kan väntas bli tillgängliga inom en snar framtid. Det synes därför
fördelaktigt att icke nu behöva binda sig för viss helikoptertyp utan att
kunna uppskjuta detta avgörande till en senare tidpunkt, då större er
farenhet nåtts om den lämpligaste helikoptertypen.
Kun/jl. Maj.ts proposition nr 59.
36
Till förmån för förslaget att genom stödjande av ett enskilt företag
skapa förutsättningar för en helikopter flygtjänst talar i första hand, att
räddnings- och undsättningstjänsten härvid kan förenas med kommersiella
flyguppdrag. Härigenom beredes icke endast möjlighet att tillgodose andra
statliga och enskilda behov av helikopterflygning, utan den sålunda ökade
flygfrekvensen torde i sin tur åtminstone så småningom medföra sänk
ning av flygkostnaderna per timme, vilket kan lända även räddnings-
flyget till fördel. Vad som anföres mot detta alternativ är framför allt,
att ett ensidigt stödjande av ett enskilt företag skulle sätta det i en
privilegierad ställning, som skulle kunna bereda andra företag på området
konkurrenssvårigheter. Det bör dock observeras, att i dagens läge endast
ett företag i landet bedriver flygning med helikoptrar, nämligen Östermans
Aero Aktiebolag, och att det torde vara ovisst, huruvida de av Aktiebolaget
Lapplandsflyg berörda planerna på att anskaffa en helikopter kan komma
att bli förverkligade. Ett stödjande av den av Östermans bolag bedrivna
helikopterverksamheten skulle medföra den ytterligare fördelen, att en till
sina grunddrag redan existerande organisation omedelbart kunde ställas
till förfogande och den samlade praktiska erfarenheten av helikopterflyg
ning inom landet nyttiggöras.
Efter vägande mot varandra av de båda alternativ, som sålunda synes
kunna ifrågakomma, har jag stannat för att föreslå, att räddnings- och
undsättningstjänsten med helikopter tills vidare och i den mera begränsade
omfattning, jag i det följande ämnar förorda, säkerställes genom stöd åt
Östermans Aero Aktiebolag. Att garantier för en ständig beredskap med
helikopter i fråga om räddnings- och undsättningstjänsten i varje fall inom
vissa områden icke kan erhållas utan statligt stöd torde framgå av vad
förut anförts.
Såsom jag i det föregående berört, måste de ekonomiska villkoren för
flygning med helikoptrar verka inskränkande på möjligheterna att med
statsmedel bekosta en på helikoptrar baserad räddningstjänst. Det synes
mig också tillrådligt att gå fram med försiktighet, när det gäller att stödja
ett så förhållandevis nytt flygmedel som helikoptern, vars praktiska an
vändbarhet ännu icke är i alla avseenden prövad. Jag är därför icke be
redd att förorda, att staten f. n. engagerar sig i en helikopterverksamhet,
som täcker alla de områden i riket, där behov av helikoptrar för räddnings-
och undsättningsändamål skulle kunna anses föreligga. I stället föreslår
jag, att till en början en mera försöksbetonad verksamhet kommer till
stånd, inom vilken erfarenheter kan samlas för en eventuell framtida ut
byggnad av helikopterflygtjänsten. Tills vidare torde denna verksamhet
höra inskränkas till en helikopterstation. De nordligaste delarna av riket
med sina stora ödemarksområden, svagt utvecklade kommunikationsför
bindelser samt ofta besvärliga väderleksförhållanden får anses i främsta
rummet vara i behov av helikopterflyg för räddnings- och undsättnings-
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
37
tjänst. Då härjämte förutsättningarna torde vara mycket små att utan statligt stöd driva ett ekonomiskt lönsamt helikopterflyg för tillgodoseende av andra statliga och enskilda behov i dessa trakter, föreslår jag, att den ifrågavarande helikoptern stationeras i Norx-bottens län.
För Stockholms skärgårds del finnes en räddnings- och undsättnings- tjänst med helikopter redan anordnad på grund av avtal mellan Stock holms läns landsting och Östermans Aero Aktiebolag. Enligt vad bolaget upplyst, har under år 1953 utförts ett trettiotal ambulansflygningar med denna helikopter om tillhopa cirka 40 flygtimmar. Då bolagets totala be- ställningsomfång inom Stockholms-distriktet nämnda år angivits till 800 å 900 flygtimmar, synes vissa förutsättningar finnas för bolaget att även utan särskilda stödåtgärder från statens sida fortsätta helikopterflygverksam heten inom detta område. Jag räknar därför med att helikopter, som vid behov kan anlitas även för räddningsuppdrag, kommer att finnas till gänglig inom detta område för framtiden.
För flygningar i övre Norrland har Östermans Aero Aktiebolag f. n. en helikopter placerad i Kiruna. Jag är icke beredd att nu taga ställning till frågan om helikoptern i fortsättningen bör vara stationerad därstädes eller på annan plats inom Norrbottens län. Denna fråga synes få avgöras efter ytterligare samråd med länsstyrelsen i länet, luftfartsstyrelsen och bolaget. Jag förutsätter dock, att helikoptern skall förläggas på en ort, där garageringsutrymme för densamma utan särskilda kostnader för stats verket kan ställas till förfogande antingen av flygvapnet eller genom veder börande kommuns försorg. Vidare bör stationeringsorten väljas så, att radioförbindelse med denna kan hållas under flygningarna.
Den typ av helikopter, som bolaget f. n. använder, Bell 47, är tresitsig, och den sjuke kan placeras i en täckt bår utanför kabinen. Båren har för bindelse med kabinen, varigenom den sjuke kan lämnas viss vård under transporten. Särskild anordning för uppvärmning av bår utrymme t finns anordnad. Helikoptern är försedd med radioutrustning och kan förses med vinsch för upptagning av nödställda utan landning. Utan förnyad bränsle påfyllning kan helikoptern flyga cirka 400 kilometer, varigenom dess ak- tionsradie, med erforderlig säkerhetsmarginal, begränsas till 160 kilo meter. Verksamhetsområdet kan emellertid utvidgas betydligt genom att extrabränsle medföres under utflygningen att användas under återfärden och genom utläggande av bränsledepåer på lämpliga platser. Enligt upp gift från bolaget har sådana depåer redan utlagts på några platser i Norr bottens län och depånätet kommer att ytterligare utvidgas, om avtal med staten kommer till stånd.
Vad flygförvaltningen anfört om frekvensen av hårt väder i fjälltrakter na, som gör en större typ av helikopter önskvärd eller nödvändig, bör en ligt vad jag inhämtat icke uppfattas så, att Bell-maskinen ej kan flyga under dylika vindförhållanden, utan endast att den för vissa speciella
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
38
räddningsuppdrag, där landning ej kan ske, t. ex. upptagande av nöd
ställda från fartyg under storm, är mindre lämplig eller i undantagsfall oan
vändbar. Från flygförvaltningen har jag inhämtat, att den ifrågavarande
helikoptertypen kan flyga under nästan vilka väderleksförhållanden som
helst och att den bl. a. prövats i en vindstyrka av 33 sekundmeter. Såvitt
jag kunnat finna, uppfyller typen därför de krav, som för flertalet situa
tioner kan komma att ställas på en helikopter i räddningstjänst. Även
om en större helikoptertyp måhända bör eftersträvas i framtiden, anser
jag därför, att den typ, bolaget f. n. förfogar över, tills vidare bör godtagas.
I princip delar jag luftfartsstyrelsens uppfattning, att statligt stöd åt
enskild flygverksamhet i första hand bör lämnas i form av ökade beställ
ningar på flygtid. Särskilt i Norrland synes emellertid statliga myndig
heters behov av flygningar med helikopter vara så ringa, att något verk
samt stöd åt Östermans Aero Aktiebolag ej kan nås på denna väg. Om
bolaget skall kunna hålla en helikopter placerad i övre Norrland för rädd
ningstjänst utan att lida direkta förluster härvid, synes det i nuvarande läge
vara nödvändigt att bolaget tillerkännes ersättning därför i särskild ordning.
Denna ersättning kan betraktas som vederlag för bolagets beredskaps-
hållning. Det är emellertid i statens intresse, att bolaget vid sidan av rädd
ningstjänsten kan utnyttja helikoptern för andra flygningar i så stor ut
sträckning som möjligt, då förutsättningarna att kunna minska de fasta
kostaderna för räddningstjänsten härigenom ökas. De statliga myndig
heter, för vilkas verksamhet det är lämpligt att kunna utnyttja helikoptern
och vilka förfogar över medel för ändamålet, bör sålunda äga möjlighet
att, i den män räddningstjänst ej lägger hinder i vägen härför, anlita heli
koptern.
Det avtalsutkast, som flygförvaltningen efter förhandlingar med bolaget
framlagt, avseende räddnings- och undsättningstjänsten i Nondand, inne
bär i huvudsak följande. Staten skall för varje helikopterstation gälda en
fast avgift till bolaget av 167 000 kronor per år. Härjämte skall staten
erlägga ett pris av 160 kronor för varje uttagen flygtimme. Vidare skall
enligt närmare angivna grunder utgå vissa övertidsersättningar, ersättning
för bolagets självkostnader för extra personal, om flygtidsfördelning eller
beredskapshållning påfordrar insättande av sådan personal, m. in. Avgif
terna inkluderar alla kostnader för helikopter med utrustning, besättning,
drift, underhåll, reparation etc., ingående i bolagets kalkyler, vilka skall
hållas tillgängliga för av vederbörande länsstyrelse utsedd auktoriserad
revisor för granskning. I den mån helikoptern ej utnyttjas av länsstyrelsen,
skall bolaget äga rätt att efter överenskommelse i varje särskilt fall an
vända helikoptern för egna flygningar. I sådana fall skall den fasta av
giften minskas i förhållande till den tid bolaget disponerar helikoptern.
Denna skall av bolaget hållas i den beredskap, som överenskommes mellan
länsstyrelsen och bolaget. Övriga statliga och kommunala myndigheter
Kungi. Maj:ts proposition nr 59.
39
och institutioner skall efter överenskommelse med länsstyrelsen äga be ställa flygningar med tillämpning av villkoren i avtalet. Detta skall gälla ett år. Sker ej uppsägning senast en månad före avtalstidens utgång, för- länges avtalet automatiskt med ett år.
I huvudsak finner jag mig kunna godtaga villkoren i det berörda avtals- utkastet. Den föreslagna bestämmelsen, att den fasta avgiften skall minskas med visst belopp för de tider bolaget disponerar helikoptern för egna flygningar, anser jag dock mindre lämplig. Dels synes den ägnad att minska stimulansen för bolaget att vid sidan av räddningstjänsten och övriga flygningar för statens räkning utföra flygningar åt enskilda intres senter, dels torde kontrollen från länsstyrelsens sida av bestämmelsens tillämpning bli besvärlig och förorsaka onödig omgång. Vid de överlägg ningar, som inom departementet förts med bolaget, har bolagets represen tanter förklarat sig villiga att nedsätta den fasta avgiften enligt avtalet med ett belopp, som svarar mot vad bolaget kunde väntas bli skyldigt återbära enligt den berörda klausulen. Nämnda belopp har ansetts kunna för det första året beräknas till 27 000 kronor. För egen del anser jag detta förslag vara avgjort att föredraga. Jag förordar således, att den fasta av giften nu bestämmes till 140 000 kronor och att i gengäld den ifrågavarande bestämmelsen utgår ur avtalet. I detta sammanhang vill jag kraftigt under stryka, att bolagets övriga flygningar icke får inkräkta på effektiviteten av räddningstjänsten och att det därför måste fordras, att sådana flyg ningar omedelbart avbrytes, om helikoptern alarmeras för ett räddnings uppdrag.
Med hänsyn till att den fasta avgiften är att betrakta såsom ersättning till bolaget för beredskapshållning, synes bolaget böra bestrida eventuella kostnader för extra personal, om flygtidsfördelning eller beredskapshåll ning påfordrar insättande av sådan. Vid förhandlingarna med bolaget har överenskommits, att bestämmelsen i avtalsförslaget om att bolaget skall erhålla ersättning för dylika kostnader skall utgå.
Jag tillstyrker, att avtalet slutes för ett år, i förevarande fall för budget året 1954/55. Däremot anser jag icke lämpligt, att avtalet automatiskt skall förlängas att gälla efter avtalstidens utgång, om det icke uttryckligen upp sagts. I stället föreslår jag, att avtalet automatiskt skall upphöra att gälla, såvida icke överenskommelse träffats om förlängning. Innan nytt avtal slutes, bör särskilt beaktas om detta kan anses lämpligt med hänsyn till andra företags konkurrensintressen.
Beträffande detaljerna i avtalsförslaget torde Kungl. Maj:t, eller eiter Kungl. Maj :ts bemyndigande länsstyrelsen i Norrbottens län, få göra de jämkningar, som må befinnas lämpliga, t. ex. i fråga om eventuella avdrag å den fasta avgiften vid längre tids force majeure. Härjämte torde det få ankomma på Kungl. Maj :t eller vederbörande myndighet att meddela när mare föreskrifter rörande avtalets tillämpning, såsom tillvägagångssättet vid alarmering av helikoptern, beredskapshållning m. in.
Kungl. Maj:ts proposition nr 5t).
40
Det avtalsutkast, som avsetts skola läggas till grund för överenskom
melser mellan myndigheter och bolaget vid helikopterflygningar i övriga
delar av riket, har jag icke funnit anledning att närmare granska. Med
motsvarande justeringar, som jag föreslagit beträffande avtalet för övre
Norrland, och härav föranledda nedsättningar av de fasta avgifterna synes
det dock i huvudsak godtagbart som principutkast.
Med hänsyn till att den av mig föreslagna räddnings- och undsättnings-
[jänsten med helikopter får en relativt begränsad omfattning och närmast
blir att betrakta som en försöksverksamhet, synes det tillrådligt, att flyg
vapnets ambulansflygorganisation åtminstone tills vidare bibehålies obe
skuren. Jag förordar alltså, att ambulansflygplanen i Hägernäs och Luleå
samt på Frösön även i fortsättningen skall stå till förfogande. För övre
Norrlands del medför detta, att en viss valfrihet kan uppkomma mellan
att anlita helikoptern eller flygplanet i Luleå för sjuktransporter. Jag förut
sätter, att, när hänsyn till den sjuke icke lägger hinder i vägen härför,
det alternativ väljes, som från fall till fall bedömes ställa sig för stats
verket ur ekonomisk synpunkt fördelaktigast. Erfarenheterna från Stock
holms län, där ambulansflygningar f. n. sker både med flygplan och heli
kopter, tyder på att några större friktioner icke behöver befaras.
Statskontoret har utgått från att ersättning för nyttjande av helikoptern
skall lämnas, vid sjuktransporter av vederbörande landsting och eljest av
den myndighet, som anlitar flygtjänsten. Vad särskilt gäller sjuktrans
porterna bekostas ambulansflygningarna i Norrland f. n. helt av statsmedel.
Det synes ur denna synpunkt inkonsekvent att tillämpa en annan kost
nadsfördelning vid anlitande av helikoptern. Härtill kommer, att lands
tingen i och med sjukförsäkringsreformens genomförande fr. o. in. år 1955
till största delen kommer att avkopplas från befattningen med bidrag till
sjuktransporter, vilka överflyttas på sjukkassorna. Med hänsyn till de på
frestningar, som sjukförsäkringslagen kan befaras komma att medföra för
lokalsjukkassorna i övre Norrland, kan icke förordas, att dessa kassor
betungas jämväl med transportkostnader för helikopterflygning. Jag anser
mig därför böra föreslå, alt sjuktransporter med helikoptern i Norrland i
sin helhet skall bekostas av statsmedel. Vid räddnings- och undsättnings-
flygningar i övrigt lärer det icke kunna ifrågakomma annat än att stats
verket skall svara lör de därmed förenade kostnaderna i den mån det icke
finnes någon enskild, mot vilken krav på ersättning skäligen kan riktas.
Däremot bör, såsom jag i det föregående framhållit, kostnaderna för
anlitande av helikoptern för andra ändamål än räddnings- och undsätt-
ningstjänst bestridas av beställaren, även då denne är statlig myndighet.
Med den av mig föreslagna ordningen för bestridande av kostnaderna
för sjuktransporter med helikopter förlorar den av föreningen för helikop
terflygets fräriijande gjorda framställningen om statsbidrag för ändamålet
aktualitet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
41
Vad angår medelsbehovet för helikopterflygningarna för budgetåret 1954/55 kan några säkra beräkningar icke göras, då det är ovisst i vilken omfattning helikoptern behöver anlitas för räddnings- och undsättnings- flygningar. Det synes dock icke sannolikt, att flygtiden kommer att över stiga 100 timmar. Kostnaden för flygtidsersättningar skulle sålunda kunna uppskattas till 16 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för övertidsersätt ningar m. m. enligt avtalet. Sistberörda kostnader torde icke komma att uppgå till några mera betydande belopp. Jag beräknar 4 000 kronor för ändamålet. Inberäknat den fasta avgiften, 140 000 kronor, skulle således för räddnings- och undsättningstjänsten med helikopter i övre Norrland erfordras (16 000 + 4 000 + 140 000) 160 000 kronor.
Såsom tidigare berörts, har under förslagsanslaget till Sjuktransporter med flygplan för innevarande budgetår beräknats 25 000 kronor för ut förande av sjuktransporter med helikopter vid sådana tillfällen, när flyg ning med flygvapnets ambulansflygplan icke lämpligen kan ske. För att i fortsättningen vid behov kunna anlita helikopter för sådana transporter inom de delar av landet, som ej kan draga nytta av den föreslagna heli koptertjänsten i övre Norrland, förordar jag, att visst belopp beräknas här för även för nästa budgetår. Medelsbehovet uppskattar jag till 10 000 kronor.
Totalt skulle således för helikopterflygningar erfordras 170 000 kronor. Medlen torde böra anvisas under ett särskilt anslag av förslagsanslags natur å driftbudgeten under elfte huvudtiteln. Anslaget synes i riksstaten böra uppföras under rubriken Understödjande av helikopterflyg.
Vad slutligen angår medelsbehovet för flygvapnets ambulansflygorga- disation har jag icke annat att erinra mot flygförvaltningens anslagsbe räkning än att beloppet, med hänsyn till vad jag nyss anfört vid beräknande av anslaget till Understödjande av helikopterflyg, kan minskas med 25 000 kronor, avseende ambulansflygningar med helikopter. Anslaget till Sjuk transporter med flygplan bör sålunda upptagas med (116 000—25 000) 91 000 kronor eller avrundat 90 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels godkänna de av mig föreslagna grunderna för understödjande av helikopterflyg,
dels ock under elfte huvudtiteln för budgetåret 1954/55 anvisa
1) till Sjuktransporter med flygplan ett förslagsanslag av 90 000 kronor samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
2) till Understödjande au helikopterflyg ett förslagsanslag av 170 000
kronor.
42
Kungl. Maj:is proposition nr 59.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Barbro Åslund.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
43
44
6. För beställning omfattande minst en (1) månad (= 30 dygn) i följd
Fast avgift
Kronor 15 000:— per mån. jämte
driftkostnad
Kronor
200: — per flygtimme
7. För beställning omfattande minst ett halvt (%) år (= 180 dygn) i följd
Fast avgift
Kronor 85 000:— per %-år jämte
driftkostnad
Kronor
160:— per flygtimme
8. För beställning omfattande minst ett (1) år (= 360 dygn) i följd
Avgift
Kronor 167 000:— per år jämte
driftkostnad
Kronor
160:— per flygtimme.
Som tlygtid räknas den tid, som helikoptern befinner sig i luften. Flyg
tiden avrundas till närmaste 5-min.-period. Del av flygtimme ersättes med
1/i
2
av timpriset för varje 5-min.-period.
Vid flygningar enligt ovan inräknas även i beställningen den tid, som
åtgår för transport av helikopter till och från verksamhetsområdet.
Östermans äger vidare uppbära ersättning i följande fall:
a) vid bortovaro från ordinarie stationeringsort: traktamentsersättning per
besättningsmedlem enligt följande:
0 — 6 timmar ........................................ Ingen ersättning
6 —12
»
........................................ Kronor 12:50
12 — 24
»
........................................ Kronor 25: —
b) vid flygningar utöver ordinarie tjänstetid: övertidsersättning till besätt
ning i enlighet med gällande avtal mellan Östermans och dess personal.
c) Vid flygningar, som påfordra transport av helikopter jämte utrustning
och besättning: Östermans självkostnader för besättningens resor (II
kl), frakter, lastnings- och lossningskostnader.
d) Om flygtidsfördelning eller beredskapshållning påfordrar insättning
av extra personal ersättning för Östermans självkostnader härför (löner,
traktamentskostnader, resekostnader m.m.).
Betalning erlägges månadsvis i efterskott mot av Östermans utställd
faktura i 2 ex.
Ovanstående avgifter äro baserade på kostnadsläget den 1/6 1953. Därest
detta kommer att avsevärt ändras under avtalstiden, skola förhandlingar
kunna upptagas om justering av avgifterna i motsvarande grad.
§ 4.
Därest Östermans under en tidsperiod av mera än två dygn i följd, be
roende på i § 15 angivna orsaker (force majeure), är förhindrad att ställa
helikopter till förfogande, utgår ej fast avgift för överskjutande antal dygn.
År orsaken ej att betrakta som force majeure, utgår icke fast avgift för
något av de dygn, varmed flygningen har försenats.
§ 5.
I §. 3 angivna avgifter inkludera alla kostnader för helikopter med ut
rustning, besättning, drift, underhåll, reparation etc. ingående i Öster
mans kalkyler, vilka skola vara tillgängliga för av (Myndigheten) utsedd
auktoidserad revisor för kostnadsgranskning.
§ 6
.
I den män helikoptern ej utnyttjas av (Myndigheten), äger Östermans
rätt att efter överenskommelse med (Myndigheten) i varje särskilt fall an
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
45
vända helikoptern för egna flygningar. I sådana fall skall i § 3 angiven fast avgift minskas med belopp svarande mot det antal dygn/timmar, Öster mans disponerar helikoptern. Vid Östermans disposition av helikoptern för egna flygningar under sön- och helgdagar samt helgdagsaftnar minskas dock icke — med nedannämnt undantag — den fasta avgiften.
Har (Myndigheten) minst sju dagar i förväg meddelat Östermans, att helikoptern ställes till Östermans förfogande, minskas den fasta avgiften med belopp svarande mot hela den tid — med undantag av infallande sön- och helgdagar samt helgdagsaftnar — Östermans sålunda har att disponera helikoptern oberoende av om Östermans därunder utnyttjar helikoptern eller ej.
Ställes helikoptern till Östermans förfogande under mera än sju dagar i följd, skall dock även för med tidsperioden sammanfallande sön- och helgdagar samt helgdagsaftnar den fasta avgiften minskas.
§ 7.
(Myndigheten) påtager sig intet ansvar för skador å helikopter med ut rustning, som användes för flygning enligt detta avtal, ej heller för skada tillskyndad besättning eller tredje man.
§
8
.
(Myndigheten) skall äga rätt att när som helst, helt eller delvis, annullera beställd flygning ävensom avbryta påbörjad flygperiod.
Annullering av beställd taxiflygning sker utan kostnad för (Myndig heten).
Annullering senast fjorton (14) dagar före beställd flygperiods påbörjande sker utan någon kostnad för (Myndigheten). Sker annullering vid tidpunkt, som ligger mindre än fjorton (14) dagar före flygperiods påbörjande, er lägger (Myndigheten) 50 % av den del av fasta avgiften, som faller på den annullerade periodtiden, dock högst kronor 7 500:— för varje särskilt fall.
Vid avbrytande av påbörjad flygperiod erlägger (Myndigheten) — ut över upplupen driftkostnad — dels så stor del av den fasta avgiften, som svarar mot den av (Myndigheten) disponerade periodtiden, dels en av- brytningsavgift, som utgår med 50 % av den del av fasta avgiften, som faller på den annullerade periodtiden, dock högst kronor 7 500: — för varje särskilt fall.
§ 9.
Om helikopter på grund av haveri eller annan anledning blir funktions- oduglig, förbinder sig Östermans, på egen bekostnad och inom kortast möjliga tid, att — vilket som sker snabbast — antingen iordningställa den samma eller ställa om möjligt likvärdig helikopter till (Myndighetens) för fogande på villkor i övrigt enligt detta avtal.
§ 10 .
Helikoptern skall av Östermans hållas i den beredskap, som överens- kommes mellan (Myndigheten) och Östermans.
§
11
.
Över verkställda flygningar skall föras flygbesked, som för varje flyg tillfälle bestyrkes av föraren och av (Myndigheten) utsedd representant.
Kungl. Maj.ts proposition nr 59.
46
Plygbcskedet skall innehålla uppgift om tidpunkt för start och landning
samt flygtidens längd, angiven i timmar och minuter.
§ 12
.
Det åligger i § 2 nämnd besättning att ställa sig till efterrättelse de
direktiv, som av (Myndighetens) representant på uppdragsorten meddelas,
såvida dessa icke av helikopterföraren ur flygsynpunkt bedömas outför-
bara, olämpliga eller för helikopter och besättning riskabla.
§ 13.
(Myndigheten) svarar för att lämplig uppställningsplats för helikoptern,
hangar eller uppvärmt garage ställs till förfogande.
§ 14.
Skulle till följd av force majeure beställd flygning hindras, försvåras
eller försenas, fritager Östermans sig från allt ansvar härför.
Såsom force majeure anses bl. a. arbetskonflikter, militärinkallelser och
varje annat hinder att erhålla arbetskraft, krig, blockad, avspärrning, poli
tiska oroligheter, statsingripande av olika slag såsom beslag, export- och
importförbud, ävensom vägrade licenser från olika myndigheters sida, elds
våda, otjänlig väderlek och andra naturhinder, maskin- och andra skador,
brist på transportmedel eller trafikrubbningar vid järnväg, hamnar eller
andra trafikinstitulioner, försenade fartyg eller andra transportmedel, ute
bliven, felaktig eller försenad leverans från Östermans leverantörer eller
andra förhållanden, likgiltigt av vilken art, som ligga utom Östermans
kontroll och som påverka Östermans möjligheter att fullgöra sina för
pliktelser enligt detta avtal.
§ 15.
Detta avtal gäller ett år från undertecknandet. Uppsägning av avtalet
skall ske senast en månad före avtalstidens utgång. Skulle så ej ske, för-
länges avtalet varje gång med ett år i sänder.
§ 16.
Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skola hän-
skjutas till avgörande av skiljemän enligt gällande lag.
Kungl. Maj:ts proposition nr
5
.
9
.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna
tagit var sitt.
Stockholm den 1953
Stockholm den 1953
Östermans Aero Aktiebolag
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
47
Bilaga 2.
Flygförvaltningens utkast till avtal.
Mellan Länsstyrelsen i............................... län (Länsstyrelsen) och Öster
mans Aero AB, Stockholm, (Östermans) har träffats följande avtal.
§ 1 .
Östermans förbinder sig att under en tid av ett år, räknat från under
tecknandet av detta avtal, hålla en helikopter av typ Bell 47, försedd med
erforderlig utrustning, inom ................................ län för utförande av hjalp-
flygningar.
§ 2
.
Besättning, som utgöres av en förare och en mekaniker med gällande
certifikat, ställes till förfogande av Östermans.
§ 3.
Länsstyrelsen betalar Östermans för ovannämnda flygningar enligt
följande:
a) En fast avgift av Kr. 167 000: —- per år ( = 360 dygn).
b) En avgift av Kr. 160:— per uttagen flygtimme.
Som flygtid räknas den tid, som helikoptern befinner sig i luften.
Flygtiden avrundas till närmaste 5-min.-period. Del av flygtimme er
sättes med V
12
av timpriset för varje 5-min.-period.
c) Vid bortovaro från ordinarie stationeringsort; traktamentsersättning
per besättningsmedlem enligt följande:
0 — 6 timmar ........................................ Ingen ersättning
6—-12
»
........................................ Kronor 12:50
12 — 24
»
........................................ Kronor 25: —
d) Vid flygning utom ordinarie tjänstetid; övertidsersättning till besätt
ningen i enlighet med gällande avtal mellan Östermans och dess personal.
e) Vid flygningar, som påfordra transport av helikopter jämte utrustning
och besättning; Östermans självkostnader för besättningens resor (II
klass), frakter, lastnings- och lossningskostnader.
f) Om flygtidsfördelning eller beredskapshållning påfordrar insättning av
extra personal; ersättning för Östermans självkostnader härför (löner,
traktamentskostnader, resekostnader in. in.).
Betalning erlägges månadsvis i efterskott mot av Östermans utställd
faktura i 2 ex. Ovanstående avgifter äro baserade på kostnadsläget den
Va 1953. Därest detta kommer att avsevärt ändras under avtalstiden, skola
förhandlingar kunna upptagas om justering av avgifterna i motsvarande
grad.
§ 4.
Därest Östermans under en tidsperiod av mer än två dygn i följd, be
roende på i § 13 angivna orsaker (force majeure), är förhindrad att ställa
48
helikopter till förfogande, utgår ej den fasta avgiften för överskjutande
dygn. Är orsaken ej att betrakta som force majeure, utgår icke fast avgift
för något av de dygn, varmed flygningen har försenats.
Kungi. Maj:ts proposition nr 59.
I § 3 angivna avgifter inkludera alla kostnader för helikopter med ut
rustning, besättning, drift, underhåll, reparation etc., ingående i öster
mans kalkyler, vilka skola vara tillgängliga för av Länsstyrelsen utsedd
auktoriserad revisor för kostnadsgranskning.
§
6
.
I den mån helikoptern ej utnyttjas av Länsstyrelsen, äger östermans rätt
att efter överenskommelse i varje särskilt fall använda helikoptern för
egna flygningar. I sådana fall skall i § 3 angiven fast avgift minskas med
belopp svarande mot det antal dygn/timmar östermans disponerar heli
koptern.
§ 7.
Länsstyrelsen påtager sig intet ansvar för skador å helikopter med ut
rustning, som används för flygning enligt detta avtal, ej heller för skada
tillskyndad besättning eller tredje man.
§
8
.
Om helikopter på grund av haveri eller annan anledning blir funktions-
oduglig, förbinder sig östermans, på egen bekostnad och inom kortast möj
liga tid, att — vilket som sker snabbast — antingen iordningställa den
samma eller ställa om möjligt likvärdig helikopter till Länsstyrelsens för
fogande på villkor i övrigt enligt detta avtal.
§ 9.
Helikoptern skall av östermans hållas i den beredskap, som överens-
kommes mellan Länsstyrelsen och östermans.
§
10
.
Över verkställda flygningar skall flygbesked föras, som för varje flyg
tillfälle bestyrkes av föraren och av Länsstyrelsen utsedd representant.
Flygbeskedet skall innehålla uppgift om tidpunkt för start och landning
samt flygtidens längd, angiven i timmar och minuter.
§ IL
Det åligger i § 2 nämnd besättning att ställa sig till efterrättelse de direk
tiv, som av Länsstyrelsens representant på uppdragsorten meddelas, såvida
dessa icke av helikopterföraren ur flygsynpunkt bedömas outförbara, olämp
liga eller för helikopter och besättning riskabla.
§
12
.
Länsstyrelsen svarar för att lämplig uppställningsplats för helikoptern,
hangar eller uppvärmt garage, ställs till förfogande.
§ 13.
Skulle till följd av force majeure beställd flygning hindras, försvåras eller
försenas, fritager östermans sig från allt ansvar härför.
49
Såsom force majeure anses bl. a. arbetskonflikter, militärinkallelser och varje annat hinder att erhålla arbetskraft, krig, blockad, avspärrning, poli tiska oroligheter, statsingripande av olika slag såsom beslag, export- och importförbud, ävensom vägrade licenser från olika myndigheters sida, eldsvåda, otjänlig väderlek och andra naturhinder, maskin- och andra skador, brist på transportmedel eller trafikrubbningar vid järnväg, hamnar eller andra trafikinstitutioner, försenade fartyg eller andra transportmedel, utebliven, felaktig eller försenad leverans från Östermans leverantörer eller andra förhållanden, likgiltigt av vilken art, som ligga utom Östermans kontroll och som påverka Östermans möjligheter att fullgöra sina för pliktelser enligt detta avtal.
Kungl. Maj:ts proposition nr 59.
§ 14.
Övriga statliga eller kommunala myndigheter och institutioner skola jämväl efter överenskommelse med Länsstyrelsen äga beställa flygningar med tillämpning av villkoren i detta avtal.
§ 15.
Detta avtal gäller ett år från undertecknandet. Uppsägning av avtalet skall ske senast en månad före avtalstidens utgång. Skulle så ej ske, för- länges avtalet varje gång med ett år i sänder.
§ 16.
Tvister angående tolkning och tillämpning av detta avtal skola hän- skjutas till avgörande av skiljemän enligt gällande lag.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt.
Stockholm den
1953. Stockholm den
1953
För Länsstyrelsen i län Östermans Aero Aktiebolag
4 — Bihnng till riksdagens protokoll 1954. 1 sand. Nr 59.