2

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 92.

Förslag:

till

LAG

om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).

Härigenom förordnas, att 1 §, 14 § 1 inom., 15 § samt 27 § 1 mom. F.

värnpliktslagen den 30 december 19411 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse.)

1

§•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vålket

han fyller nitton år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk------ ----- i riket.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konung­

en för särskilda fall annorlunda för­

ordnar, skyldig att personligen in­

ställa sig vid inskrivningsförrättning

det år han fyller nitton år. Den

som förvärvar svenskt medborgar­

skap först sedan han inträtt i värn-

pliktsåldern är skyldig inställa sig

vid inskrivningsförrättning det år

som infaller näst efter det han för­

värvat medborgarskapet.

Rörande skyldighet------------ för­

ordnar Konungen.

15 §.

Under förutsättningar, som be­

stämmas av Konungen, må yngling

på egen begäran inskrivas redan

innan det år då han fyller nitton

år, dock ej före det år då han fyller

sexton år.

Den som------- — omedelbart in­

skrivas.

(Föreslagen lydelse.)

1

§•

Svensk man är värnpliktig från

och med det kalenderår under vilket

han fyller aderton år till och med det

under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk — — — i riket.

14 §.

1. Värnpliktig är, där ej Konung­

en för särskilda fall annorlunda för­

ordnar, skyldig att personligen in­

ställa sig vid inskrivningsförrättning

det år han fyller aderton år. Den

som förvärvar svenskt medborgar­

skap först sedan han inträtt i värn-

pliktsåldern är skyldig inställa sig

vid inskrivningsförrättning det år

som infaller näst efter det han för­

värvat medborgarskapet.

Rörande skyldighet------------ för­

ordnar Konungen.

15 §.

Under förutsättningar, som be­

stämmas av Konungen, må yngling

på egen begäran inskrivas redan

innan det år då han fyller aderton

år, dock ej före det år då han fyller

sexton år.

Den som------------omedelbart in­

skrivas.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1950:225/beträffande 14 § 1 mom. och 15 § 1953:766

samt beträffande 27 § 1 mom. F. 1952:173.

Kungl. Maj:ts proposition nr 91.

7

av att de ännu icke nått det utvecklingsstadium, som av önskvärt vid

värnpliktstjänstgöringens påbörjande. I planen finnes utrymme för att till­

mötesgå de medicinska synpunkterna. Den årliga ökningen i förhållande

till nuvarande utbildningskontingent begränsas under 1960-talet till endast

c:a 6 600 värnpliktiga, d. v. s. omkring en tredjedel av den ökning, som

eljest skulle inträffa under åren 1965—1967. Detta medför att det ökade

behovet av utbildningsbefäl, kasernutrymmen m. in. kan begränsas i mot­

svarande omfattning. Åtgärderna kan genomföras utan ändring av värn­

pliktslagen under förutsättning att inskrivningsförrättningarna tidigare-

lägges till januari—mars det år vederbörande fyller 19 år. Detta föreslås

ske fr. o. in. år 1955. Budgetåret 1954/55 måste därför två inskrivnings-

förrättningar äga rum. Det framlagda förslaget medför dessutom under

uppbyggnadsperioden (t. o. m. 1962/63) vissa kostnadsökningar (bär ej

redovisade).

Sedermera har chefen för centrala värnpliktshiirån i underdånig skrivelse

den 21 november 1953 anfört följande:

För utbildningsåret 1955—1956 kan beräknas att — förutom åldersklass

1955 — endast ett ringa antal värnpliktiga tillhörande åldersklass 1954

finnes disponibelt, vilket innebär, att utbildningskontingenten vid armén

skulle bli omkring 5 000 man mindre än innevarande utbildningsår. Den

successiva övergången från första tjänstgöring vid tjugo år till nitton år

bör därför påbörjas redan utbildningsåret 1955—1956. Därigenom skulle

icke blott kvarstående värnpliktiga, tillhörande åldersklass 1954 samt hela

åldersklass 1955 utan även del av åldersklass 1956 kunna påbörja första

tjänstgöring år 1955. Utbildningskontingenten vid armén kan härigenom

bibehållas vid nuvarande styrka om c:a 32 800 värnpliktiga. I arméchefens

framställning föreslås att två inskrivningsförrättningar skulle äga rum bud­

getåret 1954/55, varvid åldersklass 1955 skulle inskrivas i vanlig ordning

hösten 1954 och åldersklass 1956 under januari—mars 1955. Vid tid­

punkten för avgivandet av arméchefens skrivelse syntes frågan om inskriv­

ningen av de bägge åldersklasserna 1955 och 1956 icke kunna lösas på

annat sätt. Många nackdelar är emellertid förknippade med detta förslag.

Två skilda, tätt på varandra följande inskrivningsförrättningar kommer att

förorsaka inskrivningsmyndigheterna ett relativt omfattande merarbete,

vad gäller förberedelse- och efterarbetet. För att medhinna efterarbetet efter

den första förrättningen och förberedelsearbetet före den andra måste höst-

inskrivningarna påbörjas redan omkring den lk 1954. Detta innebär, att

de kommer att pågå samtidigt som höstens repetitionsövningar och att där­

vid ett icke obetydligt antal befäl och läkare måste tagas från truppför­

banden. Ur utbildningssynpunkt är detta en olägenhet. Vidare måste veder­

börlig inskrivningsnämnd besöka varje förrättningsställe två gånger, vilket

bland annat innebär, att tiden för förrättningen ökas. Under våren 1953

har ett förslag till ny inskrivningsinstruktion utarbetats, vilket försöksvis

tillämpas under nu pågående inskrivningsförrättningar. I detta förslag har

bland annat sättet för inskrivningslängdens uppställning och förande radi­

kalt förändrats, genom att övergång skett till kortsystem med särskilt

längdkort för varje man. De erfarenheter, som hittills erhållits beträffande

längdkorten, har varit helt positiva. Genom införandet av längdkort har de

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

9

och med det kalenderår under vilket han fyllde aderton (nu nitton) år.

Motsvarande ändring borde vidtagas i 14 §; värnpliktig borde sålunda vara

skyldig inskriva sig under det år han fyllde aderton år. Även eu följdänd­

ring av 15 § borde äga rum.

Ändringar bleve sannolikt nödvändiga även i inskrivningsförordningen

och vissa andra i administrativ ordning utfärdade författningar, men dessa

ändringar kunde ske utan riksdagens medverkan. Det syntes erforderligt

att, innan proposition i lagfrågan förelädes 1954 års riksdag, yttranden

från vederbörande myndigheter inhämtades beträffande: 1) de medicinska

synpunkterna i frågan; 2) frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänst­

göringen kunde menligt påverka arbetsmarknaden; samt 3) frågan om

de värnpliktigas civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbild­

ning som en tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

Remissyttranden.

Över den förut nämnda promemorian har, efter remiss, yttranden avgi­

vits av överbefälhavaren efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets

civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse efter hörande av medicinal­

styrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för

yrkesutbildning, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i

Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet landsbygdens folk och styrelsen för Sveriges förenade stu­

dentkårer.

I samtliga yttranden har arméchefens förslag — med den därtill av chefen

för centrala värnpliktsbyrån förordade kompletteringen —- i princip lämnats

utan erinran. Flertalet remissinstanser har dock såsom förutsättning för

sin anslutning till förslaget uppställt att vissa särskilda synpunkter beak­

tas vid dess genomförande.

Överbefälhavaren framhåller att beträffande viss teknisk personal —

huvudsakligen vid marinen och flygvapnet — ett genomförande av förslaget

kan innebära vissa olägliga konsekvenser, enär de värnpliktiga före inryck­

ningen till första tjänstgöring i regel icke kunna beräknas ha hunnit skaffa

sig erforderlig verkstadsutbildning och praktik. Med de föreslagna änd­

ringarna i värnpliktslagen finnes emellertid alltjämt möjlighet att inkalla

de värnpliktiga till första tjänstgöring under det år de fyller tjugo år. Här­

igenom och genom de anståndsmöjligheter, som värnpliktslagen inrymmer,

synes från yrkesutbildningssynpunkt önskvärd smidighet i fråga om värn­

pliktstjänstgöringens påbörjande kunna nås.

Försvarets civilförvaltnings yttrande innefattar allmänna synpunkter på

de ekonomiska konsekvenserna av värnpliktskontingentens väntade steg­

ring. I fråga om de i promemorian antydda författningsändringarna ifråga­

sätter ämbetsverket huruvida icke också en jämkning av 27 § 1 mom. F.

sista meningen värnpliktslagen lämpligen bör vidtagas. Även om enligt

förslaget första tjänstgöringen icke förutses skola påbörjas senare än före

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

11

Medicinalstyrelsen,

vars yttrande inhämtats av sjukvårdsstyrelsen, kar

i sin tur inhämtat yttrande av medlemmen av sitt vetenskapliga råd, över­

läkaren medicine doktorn Hans Sihver.

Doktor

Silwer

framhåller att enligt inhämtade upplysningar värnplikts­

tjänstgöringen i Storbritannien, Ryssland och U. S. A. tar sin början i 18-

eller 19-årsåldern och att erfarenheterna härav är goda. Någon anledning

att anse det svenska soldatmaterialet underlägset nämnda länders ur medi­

cinsk synpunkt föreligger ej. I de fall då värnpliktiga hittills fått börja sin

tjänstgöring redan vid den nu föreslagna åldern lär erfarenheterna härav

ha varit goda. — Vid bifall till arméchefens förslag bör ett något ökat

antal värnpliktiga kunna medges anstånd i den mån det utvecklingsstadium

som är önskvärt icke uppnåtts då tjänstgöringen skulle ha börjat. Det

synes angeläget att skärpt uppmärksamhet ägnas de värnpliktigas utveck­

lingsstadium före tjänstgöringens början, därest sänkningen av värnplikts-

åldern genomföres. Med denna reservation — heter det slutligen i yttran­

det — synes från medicinsk synpunkt anledning ej föreligga till erinran

mot förslaget.

Medicinalstyrelsen

har ur medicinsk synpunkt intet att erinra mot att

värnpliktstjänstgöringen påbörjas det år den värnpliktige fyller 19 år,

under förutsättning att de värnpliktigas utvecklingsstadium i samband med

uttagningen ägnas skärpt uppmärksamhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

upplyser inledningsvis, att styrelsen i sam­

band med 1949 års övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring utfärdade

särskilda »Föreskrifter angående läkares åtgärder vid de särskilda inskriv­

ningarna 1949 för utväljande av värnpliktiga, som skola påbörja första

tjänstgöring under det kalenderår de fylla 20 år». Dessa föreskrifter, vilka

avsåg arméns värnpliktiga, blev med vissa tillägg och ändringar tillämp­

liga även under tiden efter 1949.

Styrelsen anför vidare:

Vid urvalet av värnpliktiga till tjänstgöring vid 20 år skulle enligt nyss­

nämnda föreskrifter största vikt fästas vid vederbörandes kroppskonstitu­

tion och hälsotillstånd samt, icke minst, till hans lämplighet ur psykisk

synpunkt för sådan tjänstgöring. Vidare finnes i föreskrifterna utformade

vissa detaljbestämmelser för besiktningsläkaren beträffande olika besikt-

ningsgrupper och sjukdomar. Genom dessa i restriktiv riktning verkande

föreskrifter har eftersträvats att vid inskrivningen möjliggöra en sådan

utgallring, att endast de, som i såväl fysiskt som psykiskt avseende bedömts

kunna utan men för sin hälsa motsvara av militärtjänsten i sagda hänse­

ende uppställda krav, må bli uttagna till fullgörande av första tjänstgöring

redan under det år de fyller 20 år. Några ogynnsamma erfarenheter av

det sålunda genomförda tidigareläggandet av den första tjänstgöringen

föreligger veterligen icke. Mångåriga iakttagelser beträffande studenter

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

och likställda, vilka blivit inskrivna såsom underårig^, ävensom beträf­

fande fast anställt manskap, som påbörjat sin anställning vid krigsmakten

vid den i detta sammanhang aktuella åldern eller mången gång ännu tidi­

gare, talar i samma riktning. En oavvislig förutsättning är emellertid, att

inträdet i tjänstgöring äger rum först efter en i möjligaste mån betryg­

gande och ingående prövning av den enskildes personliga kvalifikationer i

hälsohänseende samt att hans placering sker i sådan tjänstgöring, som med

hänsyn härtill är lämplig och så anpassad, att befarade risker så vitt möj­

ligt skäligen kan förmodas vara eliminerade.

Mot det nu föreliggande förslaget om en ytterligare sänkning av värn-

pliktsåldern med ett år har sjukvårdsstyrelsen ur militärmedicinsk syn­

punkt i princip intet att erinra. Styrelsen åberopar som stöd för sin upp­

fattning såväl sina tidigare erfarenheter som ock yttrandena från medlem­

marna av styrelsens vetenskapliga råd. Dessa medlemmar representerar,

framhåller styrelsen, de medicinska specialområden vilka i detta samman­

hang bör tillmätas särskild vikt, nämligen invärtesmedicin, psykiatri och

ortopedi.

Sjukvårdsstyrelsen anför ytterligare: Såsom av nämnda yttranden fram­

går torde ur de synpunkter styrelsen har att företräda några väsentliga

betänkligheter icke kunna resas mot arméchefens förslag. Styrelsen vill

emellertid med skärpa ytterligare understryka betydelsen av att de värn­

pliktigas förutsättningar, de fysiska såväl som de psykiska, göres till före­

mål för omsorgsfull prövning ävensom att avsedd tjänstgöring inom skä­

liga gränser anpassas i relation härtill. Styrelsen vill framhålla vikten av

att inkallelse till första tjänstgöring icke sker tidigare än vad som i det

enskilda fallet lämpligen bedömes kunna ske samt att sådan inkallelse vid

minsta tvekan beträffande den inskrivningsskyldiges förmåga att i medi­

cinskt avseende motsvara militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för

att upptagas till omprövning under ett nästföljande år. Det torde få anses

vara ganska säkert, att antalet värnpliktiga som till följd av bristande

kroppslig eller själslig utveckling måste meddelas anstånd med värnplik­

tens fullgörande kommer att öka med den sänkta värnpliktsåldern. Det

torde emellertid vara berättigat förvänta, att i avseende, varom här är fråga,

gränsdragningen mellan de aktuella åldrarna icke kommer att bliva sär­

skilt skarpt markerad bland de i fysiskt och psykiskt hänseende normal-

u tvecklade. Den fortskridande upplysningen och de betydande framstegen

på det allmänhygieniska området, den ej minst genom idrotten intensifie­

rade fysiska fostran och den allmänt förbättrade folkhälsan iorde verksamt

bidraga till denna utjämning åldersklasserna emellan.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att en tidigareläggning av tjänst­

göringen i flera avseenden är av fördel ur arbetsmarknadssynpunkt. Det

är för eu huvuddel av de värnpliktiga förmånligt att få göra undan första

tjänstgöringen innan de helt ianspråktages i yrket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 92.

13

Styrelsen övergår härefter till en undersökning av konsekvenserna ur

arbetsmarknadssynpunkt av den väntade befolkningsstegringen under nästa

årtionde: De stora årskullar som i mitten på 1960-talet efter slutet av

sin första tjänstgöring skall definitivt inplaceras på arbetsmarknaden kom­

mer att medföra vissa svårigheter. Som exempel kan framhållas, att antalet

män i åldern 18 t. o. m. 25 år 1954 är omkring 340 000 för att 1965 uppgå

till 470 000. Då det är omöjligt att förutse konjunkturläget tio år framåt

i tiden är det ej heller möjligt att redan nu ens preliminärt göra några

arbetsmarknadsprognoser. Den av chefen för armén föreslagna ordningen

innebär emellertid att innan de stora topparna nås ett större antal män

än vad årsklassen utgör inkallas till första tjänstgöring under det att när

toppsiffrorna infaller ett något mindre antal inkallas. I och för sig måste

detta vara en nackdel, men då mertal resp. mindretal i procent utgör en

så ringa del (maximalt och minimalt cirka 2 %) av hela antalet män i

18—25-årsåldern finner styrelsen med anledning härav ej skäl motsätta

sig anordningen. Styrelsen anser dock att förslaget, om det antages, icke

skall vara definitivt fastlåst utan att om exceptionella förhållanden inträder

vissa justeringar i detsamma skall kunna vidtagas.

Styrelsen fortsätter: För studerande i allmänbildande eller yrkesbil-

dande skolor och för lärlingar i praktisk yrkesutbildning kan en tidigare-

läggning av tjänstgöringen medföra väsentliga olägenheter. Det är nämli­

gen av vikt att avbrott för värnpliktstjänstgöring icke inträffar under ut­

bildningen. Avbrottet kan för en del av dem dessutom bli ganska långvarigt

då ur dessa grupper rekryteras en stor del av de till befälsutbildningen ut­

tagna värnpliktiga. Den föreslagna anordningen innebär emellertid, att

varje utbildningsår inkallas värnpliktiga ur två eller flera årsklasser. Om

smidiga och relativt generösa bestämmelser i-örande val av tid för påbör­

jandet av första tjänstgöringen för dessa grupper samtidigt utfärdas och

de värnpliktiga erhåller besked om när tjänstgöringen kommer att äga rum

torde de nämnda olägenheterna kunna elimineras. I så fall torde systemet

med alternativ värnpliktstjänstgöring endera under det nittonde eller

tjugonde levnadsåret t. o. m. vara av fördel. Styrelsen förutsätter, att de

erforderliga bestämmelserna i så fall utarbetas i samråd med densamma.

Sammanfattningsvis framhåller styrelsen att en tidigareläggning av

tjänstgöringen icke torde menligt komma att inverka på arbetsmarknaden,

men att vissa nackdelar ur yrkesutbildningssynpunkt kan uppstå, vilka

dock kan elimineras genom särbestämmelser om tidpunkt för tjänstens på­

börjande. Styrelsen har med anledning av vad sålunda anförts intet att

erinra emot de föreslagna åtgärderna.

Skolöverstyrelsen anför: Medelåldern för de examinander, som avlägger

studentexamen, har under de senaste åren oavbrutet stigit eller från obe­

tydligt över 19 år vid sekelskiftet till något över 20 år för närvarande. Under

det närmaste årtiondet torde anledning inte finnas att räkna med vare

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

sig en nämnvärd höjning eller sänkning av sistnämnda siflra. En medel­

ålder av 20 år innebär, att ett stort antal studenter nödgas begära uppskov

med inryckningen till sin första värnpliktstjänstgöring. En sänkning av

värnpliktsåldern med ett år kommer att kraftigt öka denna kategori. Någon

olägenhet ur skolans synpunkt medför detta emellertid inte under förut­

sättning att uppskov medges varje studerande vid läroanstalt med student-

examensrätt, som gör framställning härom under åberopande av ännu inte

avlagd studentexamen. Under angivna förutsättning och med hänsyn till

att utrymme anges finnas i planen för ett tillmötesgående av de medicinska

synpunkterna har överstyrelsen intet att erinra mot förslaget om en sänk­

ning av värnpliktsåldern med ett år.

Överstyrelsen för yrkesutbildning förklarar att den, under förutsättning

att elever vid under dess överinseende stående läroanstalter även i fort­

sättningen kan i samma utsträckning som tidigare erhålla anstånd med

värnpliktstjänstgöring, icke har något att erinra mot de föreslagna åt­

gärderna.

Även Svenska arbetsgivareföreningen uppehåller sig vid frågan om för­

slagets konsekvenser ur civila utbildningssynpunkter. Föreningen ansluter

sig till förslaget. Därvid förutsätter föreningen, att uppskov med inryck­

ning medgives sådana värnpliktiga, som undergår utbildning och genom

värnpliktstjänstgöringen skulle få svårigheter att på ändamålsenligt sätt

fullgöra denna utbildning. Främst syftar föreningen härvid på studerande

i läroverk av alla slag samt yrkesskolor. För sådana värnpliktiga åter, som

erhåller sin utbildning inom företagen, torde som regel uppskov endast vara

erforderligt, då utbildningen är ordnad i form av inbyggd verkstadsskola.

Landsorganisationen finner att den föreslagna utjämningen av värn-

pliktskontingenternas storlek är motiverad med hänsyn till det närmaste

årtiondets branta stegring i åldersklasserna och att den även ur arbets-

marknadssynpunkt måste anses välbetänkt. Därigenom kommer en ut­

jämning att ske av avgången och tillförseln av arbetskraft, som — själv­

fallet under förutsättning av att nu oförutsebara konjunktursvängningar

inte inträffar — hör i sin mån verka stabiliserande på arbetsmarknadsut-

vecklingen. Landsorganisationen har därför i princip intet att erinra mot

de föreslagna åtgärderna. Därvid förutsättes emellertid att det kommer

att ges möjlighet till dispens från den tidigare inryckningen bl. a. i så­

dana fall, då avbrott i påbörjad yrkesutbildning skulle inverka menligt

på denna utbildning. Såsom självklar vill landsorganisationen framhålla

angelägenheten av att man vid urvalet av de värnpliktiga, som skall på­

börja tjänstgöringen tidigare, tar särskild hänsyn till den värnpliktiges

fysiska förutsättningar.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) yttrar: Ur arbetsmarknads-

synpunkt synes det principiellt fördelaktigast med tidigast möjliga full­

görande av den första tjänstgöringen. Både ur samhälls- och privatekono­

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

15

misk synpunkt skulle detta vara lämpligast. Ett genomförande av förslaget

synes för huvuddelen av värnpliktskontingenten ej inverka menligt på de

värnpliktigas civila yrkesutbildning, som ofta synes vara fullgjord vid

denna tidpunkt, åtminstone till den del det här rör sig om den teoretiska

utbildningen. Förhållandena för värnpliktiga tillhörande gruppen studenter

och likställda synes dock nödvändiggöra en något senare inryckning för

denna kategori. TCO får därför ansluta sig till förslaget om ett tidigare

fullgörande av den första tjänstgöringen men får samtidigt framhålla nöd­

vändigheten av att gällande regler angående möjlighet att erhålla anstånd

med fullgörande av första tjänstgöring får fortsätta att gälla. Vidare bör

besiktningsnormerna något skärpas så att säkerhet kan vinnas att de till

tjänstgöring inryckande äger förutsättningar att genomföra utbildnings­

programmet.

Sveriges lantbruksförbund finner arméchefens förslag innefatta en lämp­

lig lösning och förklarar att såvitt förbundet nu kan bedöma en tidigare-

läggning av tjänstgöringen för jordbruksnäringens del varken i mera av­

sevärd mån torde komma att påverka arbetsmarknaden eller försvåra yrkes­

utbildningen.

Riksförbundet landsbygdens folk förklarar att förslaget ej föranleder

någon erinran från förbundets sida. Förbundet förutsätter emellertid, att

sjukvårdsstyrelsen biträder förslaget och att hänsyn tages till de reserva­

tioner, som styrelsen eventuellt kan anse erforderliga. Förbundet anser

därutöver det vara nödvändigt att bestämmelserna utformas på sådant sätt

att uppskov med tjänstgöring kan erhållas på grund av pågående studier

och annan yrkesutbildning. Den påverkan arbetsmarknaden kan röna

genom förslaget bör enligt förbundets mening kunna regleras genom lik­

nande uppskovsbestämmelser som redan nu förefinnes i detta avseende.

Slutligen framhåller styrelsen för Sveriges förenade studentkårer som

sin uppfattning, att man helst bör söka överbygga svårigheterna med värn-

pliktskontingenternas stegring genom en temporär sänkning av inryck-

ningsåldern. Genom denna sänkning kommer sannolikt ett ökat antal

studenter att rycka in till första tjänstgöring omedelbart efter avlagd stu­

dentexamen.

Samtidigt kommer man emellertid, anför styrelsen vidare, att ställas in­

för ett ökat behov av anstånd med första tjänstgöring, dels därför att ett

större antal gymnasister kommer att vara i värnpliktig ålder, dels därför

att de som påbörjat sin akademiska utbildning liksom hittills hör beviljas

anstånd tills lämplig examen blivit avlagd. Styrelsen understryker, att

tidigareläggandet av första tjänstgöringen ett helt år motiveras av rent

tekniska problem vid omhändertagandet av de största årsklasserna. Detta

måste enligt styrelsens uppfattning innebära, att en minoritet, som på goda

grunder önskar anstånd med första tjänstgöring, icke skall göras till före­

mål för rigorösare behandling i samband med de provisoriska åtgärderna

16

Knngl. MajUs proposition nr 92.

än för närvarande, utan att man i stället bör taga hänsyn till att en gene­

rösare anståndspolitik snarast synes motiverad.

Departementschefen.

Enligt den värnpliktsorganisation som beslöts av 1950 års riksdag är

svensk man värnpliktig från och med det kalenderår under vilket han

fyller 19 år. Samma år är han skyldig låta inskriva sig som värnpliktig;

värnpliktslagen och därtill anknutna författningar är utformade med ut­

gångspunkt från att värnpliktsåldern skall börja i och med inskrivnings­

året. Inskrivningarna förrättas på hösten. Huvuddelen av de värnpliktiga

påbörjar sin värnpliktstjänstgöring följande år, d. v. s. det år de fyller

20 år; för en del värnpliktiga tar tjänstgöringen sin början senare.

Befolkningsstatistiken utvisar att en markant ökning av den årliga

värnpliktskontingentens storlek är att förvänta under det kommande år­

tiondet. Ökningen väntas kulminera i mitten av 1960-talet. Chefen för

armén har gjort en beräkning av det antal värnpliktiga som — förutsatt

att de nuvarande kontingenterna till marinen och flygvapnet blir oföränd­

rade — kan väntas bli tilldelat armén vid de kommande inskrivningarna.

Enligt beräkningen kommer antalet av arméns värnpliktiga att stiga från

omkring 27 000 år 1954 till omkring 50 000 år 1965, varefter antalet väntas

successivt nedgå.

Chefen för armén föreslår nu särskilda åtgärder i syfte att åstadkomma

en utjämning årsklasserna emellan. Förslaget innebär att under ettvart

av åren 1955—1965 ett antal 19-åringar (värnpliktiga som under året fyller

19 år) skall rycka in till sin första värnpliktstjänstgöring och fullgöra

denna tillsammans med 20-åringarna. Enligt den plan som fogats vid för­

slaget skall den del av den yngre årsklassen som sålunda årligen tages i

anspråk successivt växa under de första sju åren för att därefter minska.

Från och med utbildningsåret 1966/67 skulle endast 20-åringar inkallas till

tjänstgöring.

Arméchefens plan åskådliggöres av uppställningen å sid. 6.

Vid remissen av arméchefens förslag, med därtill av chefen för centrala

värnpliktsbyrån förordad komplettering — innefattat i en inom departe­

mentet upprättad promemoria — lades tyngdpunkten på de medicinska

synpunkterna, på frågan i vad mån en tidigareläggning av tjänstgöringen

kunde menligt påverka arbetsmarknaden samt på frågan om de värnplikti­

gas civila yrkesutbildning och den inverkan på denna utbildning som en

tidigareläggning av tjänstgöringen kunde innebära.

De hörda remissinstanserna har samtliga i princip lämnat arméchefens

förslag utan erinran.

Vad först angår arbetsmarknadssynpunkterna förklarar arbetsmark­

nadsstyrelsen att den föreslagna tidigareläggningen av värnpliktstjänst­

göringen icke torde komma att inverka menligt på arbetsmarknaden. Lands­

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

17

organisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges lantbruks-

förhund gör motsvarande uttalanden.

Frågan om den civila yrkesutbildningen och den inverkan på densamma

som en tidigareläggning av värnpliktstjänstgöringen kan innebära har upp­

tagits till behandling i ett flertal yttranden. Det framhålles att utbildningen

vid läroverk och yrkesskolor och annan motsvarande utbildning i ett be­

tydande antal fall ej avslutats i 19-årsåldern. Därest förslaget genomfördes

borde anstånd med värnpliktstjänstgöringen för avslutande av sådan ut­

bildning beviljas 19-åringarna liksom hittills tillämpats beträffande 20-

åringarna. Att så sker uppställes av några remissinstanser som uttrycklig

förutsättning för deras anslutning till förslaget.

De medicinska synpunkterna har vid remissbehandlingen företrätts av

försvarets sjukvårdsstyrelse och medicinalstyrelsen. Det har synts mig sär­

skilt angeläget att i den föregående redogörelsen utförligt återge de yttran­

den som avgivits från medicinskt håll, däribland yttranden av represen­

tanter för de medicinska specialområdena invärtesmedicin, psykiatri och

ortopedi.

Såsom framgår av yttrandena har ingen av de medicinska auktoriteterna

funnit hinder ur medicinsk synpunkt möta mot förslagets genomförande.

Samtliga har härvid betonat nödvändigheten av att de värnpliktigas ut­

vecklingsstadium vid uttagningen ägnas omsorgsfull prövning.

Sjukvårdsstyrelsen understryker i detta sammanhang betydelsen av att

tjänstgöringen inom skäliga gränser anpassas till de värnpliktigas fysiska

och psykiska förutsättningar samt att inkallelse till tjänstgöring vid minsta

tvekan beträffande den värnpliktiges förmåga att i medicinskt avseende

motsvara militärtjänstens krav tills vidare framskjutes för att upptagas

till omprövning under ett nästfoljande år.

Innan jag går in på ett slutligt ställningstagande till förslaget torde jag

få erinra om vad jag i samband med framläggandet av årets statsverkspro-

position (fjärde huvudtiteln, sid. 10 och 11) yttrade i frågan. Jag anförde

därvid följande. En betydande ökning av antalet män i värnpliktsåidern

komme att inträda under de närmaste tio åren. Därest samtliga dessa män

skulle militärutbildas enligt nu gällande grunder, måste krigsmaktens

organisation i fråga om förläggningslokaler, utbildningspersonal m. m. för­

stärkas. Ur kostnadssynpunkt måste betänkligheter resas häremot. Det

torde därför bli nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att hindra att

utbildningskontingenten ökade i takt med den stigande tillgången på män

i värnpliktsåidern. Förslag hade av arméchefen framlagts om att ändra

tidpunkten för inskrivning såsom värnpliktig respektive påbörjande av

första tjänstgöring, varigenom det beräknades bli möjligt att utjämna de

under de kommande åren stora värnpliktskontingenterna och helt utnyttja

den nuvarande tillgången på förläggningsutrymmen för att militärutbilda

en del av männen. Jag framhöll vidare, att jag senare torde få anmäla

^2—265

⁵⁴ Bihang till riksdagens protokoll 1954.

1 samt. Nr 92.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

frågan om härav föranledda författningsändringar. Jag räknade emellertid

i förevarande sammanhang med att förslaget genomfördes. Vidare borde

enligt min mening föreskrifterna för läkarbesiktning av värnpliktiga skär­

pas så att en del av de värnpliktiga, som enligt nuvarande bestämmelser

skulle hänföras till de lägsta besiktningsgrupperna, komme att förklaras

såsom odugliga till krigstjänst. Det vore möjligt att ytterligare åtgärder

erfordrades för att hindra att ökningen av antalet män i värnpliktsåldern

medförde större kostnadsstegringar under försvarsanslagen. Detta spörs­

mål krävde ytterligare överväganden. Det syntes mig lämpligt att pröv­

ningen härav finge ingå som ett led i överbefälhavarens utredning i avväg­

ningsfrågan vid bestämmandet, inom en förutsatt finansiell ram, av för­

svarsgrenarnas storlek och kostnader i förhållande till varandra.

Av vad jag sålunda yttrade torde framgå att jag i detta sammanhang

icke avser att taga ståndpunkt till frågan om värnpliktsorganisationens

framtida storlek. Det problem som förslaget avser att lösa och som upp­

stått till följd av den väntade ökningen av årsklassernas storlek är att i

möjligaste mån söka åstadkomma en utjämning årsklasserna emellan.

Huruvida de sålunda utjämnade kontingenterna helt eller endast delvis

skall tagas i anspråk kommer att bli beroende på ett bedömande i fram­

tiden.

I princip innebär arméchefens förslag till lösning av nyss angivna pro­

blem att under en tidsperiod den ordinarie årsklassen (20-åringar) årligen

kompletteras med en del av närmast yngre årsklass (19-åringar). Mot

denna lösning synes ur militärorganisatorisk synpunkt intet vara att erinra.

Därest förslaget i princip skulle gillas, torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att bestämma under hur lång tidsperiod och i vilken omfattning

årligen värnpliktiga ur den yngre årsklassen skall tagas i anspråk.

Ur arbetsmarknadssynpunkt torde, som framgår av det tidigare anförda,

hinder ej möta mot bifall till förslaget.

Beträffande den inverkan på den civila yrkesutbildningen som ett tidi-

gareläggande av värnpliktstjänstgöringen medför förutsätter jag att all rim­

lig hänsyn skall tagas till dem som ej hunnit avsluta utbildning vid läro­

verk och yrkesskolor eller annan motsvarande utbildning och att anstånd

med värnpliktstjänstgöringen i regel skall kunna beviljas i dylika fall.

Den avgörande vikten vid ett bedömande av förslaget bör enligt min

åsikt tillmätas den medicinska sakkunskapens ståndpunkt i frågan. Då

denna sakkunskap enhälligt funnit hinder ur medicinsk synpunkt ej möta

mot förslaget och med hänsyn till vad nyss anförts rörande förslaget ur

andra synpunkter är jag beredd tillstyrka bifall till detsamma.

Jag förutsätter härvid att försvarets sjukvårdsstyrelse erhåller uppdrag

att utfärda de medicinska föreskrifter och vidtaga de övriga åtgärder som

betingas av vad styrelsen anfört i sitt yttrande och som faller inom sty­

relsens ämbetsområde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 92.

19

Även andra föreskrifter och åtgärder torde erfordras i anledning av vad

sjukvårdsstyrelsen yttrat. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att gå i

författning härom.

Därest värnpliktiga enligt vad jag förordat blir skyldiga påbörja sin

tjänstgöring det år de fyller 19 år torde de böra inskrivas redan året innan.

I anledning härav blir ändringar i värnpliktslagen erforderliga. Sålunda

bör i 1 § föreskrivas att svensk man skall vara värnpliktig från och med

det kalenderår under vilket han fyller aderton (nu nitton) år, liksom i 14 §

bör stadgas att inskrivningsskyldigheten skall fullgöras det år den värn­

pliktige fyller aderton år; en följdändring i 15 § betingas härav.

Enligt 27 § 1 mom. F. skall första tjänstgöring och tjänstgöring i en

följd taga sin början före utgången av andra året efter inskrivningsåret.

Ehuru det hittills icke övervägts att låta tjänstgöringen börja senare än i

lagrummet stadgas synes det dock — såsom försvarets civilförvaltning

framhållit — icke uteslutet att omständigheterna kan komma att nödvän­

diggöra en dylik anordning. Det synes därför lämpligt att i detta samman­

hang lagrummet ändras därhän att tjänstgöringen i fråga skall börja före

utgången av tredje året efter inskrivningsåret.

De nya lagbestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 juli 1954.

Inom försvarsdepartementet har i enlighet med vad nu anförts utarbetats

förslag till lag om ändring i värnpliktslagen.

På Kungl. Maj :t torde få ankomma att vidtaga de ändringar i inskriv-

ningsförordningen och andra i administrativ ordning utfärdade författ­

ningar som må bli erforderliga.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

1) antaga ett inom försvarsdepartementet upprättat förslag

till lag om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941

(nr 967);

2) besluta att enligt de närmare bestämmelser Kungl.

Maj :t utfärdar värnpliktiga skola vara skyldiga påbörja värn­

pliktstjänstgöringen det år de fylla nitton år.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.