2

av grundbeloppet i detta fall 200 kronor utgör grundpension och resten

tilläggspension; samt d) änkepension och hustrutillägg med ett grundbe­

lopp å 600 kronor, åtta indextillägg å vartdera 30 kronor och standardför­

höjning å 240 kronor eller med sammanlagt 1 080 kronor. Bidrag enligt

1947 års lag om bidrag till änkor och änklingar med barn utgår med belopp

som under d) nämnts.

I propositionen föreslås, att änkepension, hustrutillägg och bidrag till än­

kor och änklingar med barn skall höjas till belopp som nämnts under b)

ovan. Vidare föreslås, att i samtliga fall i grundbeloppet resp. tilläggspen­

sionen skall inarbetas sex av de åtta indextilläggen ävensom standardförhöj­

ningen. I samband därmed föreslås vissa tekniska ändringar i folkpensio­

neringslagens indexreglering.

Rörande änkepension och hustrutillägg föreslås vidare viss uppmjukning

av kravet på fem års äktenskap för rätt till förmån; och i fråga om bidra­

gen till änkor och änklingar med barn förordas, att åldersgränsen för barn,

som bidragstagaren skall ha under sin vårdnad för rätt till bidrag, höies

från tio till tolv år.

Den del av folkpensionen som, då pensionsberättigad är intagen hl. a.

å ålderdomshem, enligt folkpensioneringslagen alltid skall tillhandahållas

honom för personligt bruk föreslås höjd från 200 till 360 kronor om året.

Slutligen föreslås, att i folkpensioneringslagen intages en bestämmelse om

rätt för Kungl. Maj:t att maximera kommunalt bostadstillägg för den som

är bosatt i ålderdomshem eller därmed likställt hem.

Ändringarna avses skola träda i kraft i sistnämnda avseende den 1 juli

1955 och i övrigt den 1 januari 1956.

Förslaget beräknas medföra en årlig kostnadsökning av omkring 13 milj.

kronor, såvitt angår änkepensioner och hustrutillägg, och omkring 2,4 milj.

kronor vad angår bidrag till änkor och änklingar med barn. Av dessa mer­

kostnader beräknas omkring 7,2 resp. 1,4 milj. kronor komma att belöpa på

statsverket och resten på kommunerna.

För budgetåret 1955/56 äskas anslag dels till Bidrag till folkpensioner

in. m. med 1 365 milj. kronor och dels till Särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders barn m. m. med 12,3 milj. kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 128

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

jer av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars ma­

ke jämväl åtnjuter folkpension eller

till vars hustru i 5 § omförmält hust­

rutillägg utgår, 800 kronor samt för

annan pensionsberättigad 1 000 kro­

nor.

2 mom. Till envar-------------------------

Jämte grundpension utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs, t i 11-

läggs pension med 600 kronor

om året till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter folkpension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

samt 800 kronor till annan pensions­

berättigad.

3 mom. Änkepension utgör, där ej

annat följer av vad nedan sägs, 600

kronor om året.

5

Till pensionsberättigads hustru,

som själv ej åtnjuter folkpension,

utgår hustrutillägg, därest

hustrun fyllt sextio år och makarna

varit gifta minst fem år. När särskil­

da skäl därtill föranleda, må hust­

rutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt

sextio år. Hustrutillägg utgör, där ej

annat följer av vad nedan sägs, 600

kronor om året. Hustrutillägg utgår

endast om det överstiger belopp, var­

med mannens folkpension skall mins­

kas, då hustrutillägg beviljas.

6

2 mom. Enligt de närmare före­

skrifter, som meddelas av Konung­

en, verkställer socialstyrelsen beräk­

ning av förhållandet mellan de all-

jer av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars ma­

ke jämväl åtnjuter ålderspension el­

ler tilläggspension eller till vars

hustru i 5 § omförmält hustrutillägg

utgår, 1 360 kronor, för gift pensions­

berättigad, vars make åtnjuter enbart

grundpension, i 500 kronor samt för

annan pensionsberättigad 1 700 kro­

nor.

—------- om året.

Jämte grundpension utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs, till­

äggspension med 1 160 kronor

om året till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter folkpension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

samt 1 500 kronor till annan pen­

sionsberättigad.

3 mom. Änkepension utgör, där ej

annat följer av vad nedan sägs, 1 360

kronor om året.

Till pensionsberättigads hustru,

som själv ej åtnjuter folkpension,

utgår hustrutillägg, därest

hustrun fyllt sextio år och makarna

varit gifta minst fem år. När särskil­

da skäl därtill föranleda, må hust­

rutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt

sextio år eller makarna varit gifta

kortare tid än fem år. Hustrutillägg

utgör, där ej annat följer av vad ne­

dan sägs, 1 360 kronor om året. Hust­

rutillägg utgår endast om det över­

stiger belopp, varmed mannens folk­

pension skall minskas, då liustrutill-

lägg beviljas.

§•

2 mom. Enligt de närmare före­

skrifter, som meddelas av Konung­

en, verkställer socialstyrelsen beräk­

ning av förhållandet mellan det all­

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

till kommunalt bostadstillägg ford- nalt bostadstillägg ej fordras viss

ras viss tids bosättning inom kom- tids bosättning inom kommunen eller

munen eller uppställas annat därmed uppställas annat därmed jämförlig!

jämförligt villkor.

villkor; ej heller må, om Konungen

så föreskriver, för pensionsberättigad,

som är bosatt i ålderdomshem eller

därmed likställt hem, utgå högre

kommunalt bostadstillägg än som föl­

jer av sådan föreskrift.

Om kommuns------ - — ofördröj ligen underrättas.

9

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmö­

gen till arbete, må, där särskilda skäl

därtill föranleda, utan hinder av vad

i 8 § är stadgat tilläggspension till­

erkännas honom med, bortsett från

indextillägg, högst 400 kronor om

året. Sådan förmån må utgå även om

folkpension sedermera tillerkännes

den pensionsberättigades make, dock

endast i den mån makarnas sam­

manlagda pensionsförmåner icke

därigenom komma att överstiga be­

loppet av den tidigare utgående folk­

pensionen.

Vad nu---------------------------------------

18

2 mom. För tid, under vilken pen­

sionsberättigad är intagen å fattig-

vårdssamhälle tillhörig anstalt eller

mot avgift, som av fattigvårdssam-

hälle erlägges, åtnjuter vård eller för­

sörjning å annan anstalt, äger fattig-

vårdssamhället uppbära honom till­

kommande folkpension samt därav

tillgodogöra sig i förra fallet kostna­

derna för vården eller försörjningen

och i senare fallet utgiven dagavgift

och annan vårdkostnad; dock skall

fattigvårdssamhället vara skyldigt att

§•

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmö­

gen till arbete, må, där särskilda skäl

därtill föranleda, utan hinder av vad

i 8 § är stadgat tilläggspension till­

erkännas honom med, bortsett från

indextillägg, högst 1 100 kronor om

året. Sådan förmån må utgå även om

folkpension sedermera tillerkännes

den pensionsberättigades make, dock

endast i den mån makarnas sam­

manlagda pensionsförmåner icke

därigenom komma att överstiga be­

loppet av den tidigare utgående folk­

pensionen.

---------

10

§.

§■

2 inom. För tid, under vilken pen­

sionsberättigad är intagen å fattig-

vårdssamhälle tillhörig anstalt eller

mot avgift, som av fattigvårdssam-

hälle erlägges, åtnjuter vård eller för­

sörjning å annan anstalt, äger fattig­

vårdssamhället uppbära honom till­

kommande folkpension samt därav

tillgodogöra sig i förra fallet kostna­

derna för vården eller försörjningen

och i senare fallet utgiven dagavgift

och annan vårdkostnad; dock skall

fattigvårdssamhället vara skyldigt

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 juli 1947 (nr 531) om bidrag

till änkor och änklingar med barn

Härigenom förordnas, att lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor och

änklingar med barn1 skall erhalla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Har änka eller änkling under sin Har änka eller änkling under sin

vårdnad barn i äktenskapet med den vårdnad barn i äktenskapet med den

avlidne maken eller annat barn, vil- avlidne maken eller annat barn, vil­

ket vid makens död stadigvarande ket vid makens död stadigvarande

vistades i makarnas hem, och har vistades i makarnas hem, och har

barnet icke fyllt tio år, äger vård- barnet icke fyllt tolv år, äger vård-

nadshavaren, under förutsättning att nadshavaren, under förutsättning att

han stadigvarande bor tillsammans han stadigvarande bor tillsammans

med barnet, av allmänna medel för med barnet, av allmänna medel för

egen del erhålla bidrag i enlighet med egen del erhålla bidrag i enlighet med

vad nedan stadgas.

vad nedan stadgas.

Rätt till —------------ --------- - till bidrag.

Bidraget utgår-------------------------- denna lag.

Vårdnadshavare, som-------------med vårdnadshavare^

Vid tillämpningen----------- mellan makarna.

Denna lag träder i kraft den 1 ja­

nuari 1956; och skall härvid vad som

är stadgat i andra stycket i övergångs­

bestämmelserna till lagen denna dag

(nr ) angående ändring i lagen om

folkpensionering äga motsvarande

tillämpning såvitt angår bidrag enligt

denna lag.

1 Senaste lydelse se SFS 1952: 398.

10

sion, och till 1 400 kronor för förut ej nämnd till ålderspension berättigad

person.

In valid pension eller sj ukbidrag utgår till den vars arbets­

förmåga är på visst sätt nedsatt samt utgöres av dels grundpension om 200

kronor per år och dels tilläggspension om högst 600 kronor per år för gift

pensionsberättigad, vars make åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutill-

lägg, och högst 800 kronor om året för annan pensionsberättigad. Till till­

äggspensionen kommer enligt 1953 års lag standardförhöjning med högst

320 kronor för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, och högst 400

kronor för annan pensionsberättigad, allt för år räknat. Grundpensionen ut­

går utan hänsyn till vederbörandes inkomst och förmögenhet, medan till-

läggspensionen är inkomstprövad.

Änkepension utgår till änka, som vid mannens frånfälle fyllt 55 år

och varit gift med honom minst fem år. Till änka som fyllt 55 år kan, om

hon uppnått denna ålder under samma kalenderår som det, varunder man­

nen avlidit, eller när eljest särskilda skäl föranleder därtill, änkepension

utgå, oaktat hon vid mannens frånfälle ej fyllt 55 år. Änkepension utgår

efter inkomstprövning med högst 600 kronor om året, vartill kommer för­

utnämnda standardförhöjning med högst 240 kronor per år. Änkepension

tillkommer ej änka, som åtnjuter folkpension i annan form. Ingår änka nytt

äktenskap, upphör hennes rätt till änkepension.

Hustrutillägg utgår till pensionsberättigad gift mans hustru, därest

hon fyllt 60 år och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl

föranleder därtill, kan hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt 60 år. Hust­

rutillägget utgör högst 600 kronor om året, vartill kommer standardförhöj­

ning med högst 240 kronor om året. Hustrulillägget är i sin helhet inkomst-

prövat. Hustrutillägg utgår inte till hustru, som själv åtnjuter folkpension,

och utgår endast om det överstiger belopp, varmed mannens pension mins­

kas, när hustrutillägg beviljas.

Vid folkpensioneringslagens tillämpning kan, när särskilda skäl föran­

leder därtill, gift pensionsberättigad anses såsom ogift ävensom ogift pen­

sionsberättigad, som sedan avsevärd tid sammanlever med annan under äk-

tenskapsliknande förhållanden, anses såsom gift med denne.

De angivna folkpensionsförmånerna höjes i förekommande fall med in­

dextillägg, kommunalt bostadstillägg, blindtillägg och vårdtillägg.

I fråga om indextillägg gäller, att socialstyrelsen har att verkstäl­

la beräkning av förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna un­

der varje kvartals sista månad och levnadskostnaderna i juni 1946. På

grundval härav fastställer Kungl. Maj :t senast den 22 i nästpåfoljande kvar­

tals första månad det procenttal (pensionspristalet), som utmärker angiv­

na förhållande. Sålunda fastställt pensionspristal skall gälla från och med

månaden närmast efter den, varunder det fastställts, till och med den må­

nad, då nytt pensionspristal fastställes. För varje hel mångfald av fem,

varmed pensionspristalet överstiger 100, utgör indextillägget för år räknat

30 kronor för änkepensionsberättigad och för hustru, som uppbär hustru­

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

12

des i makarnas hem, erhålla bidrag av allmänna medel för egen del. Bidrag

utgår dock endast under förutsättning, att barnet icke fyllt tio år och att

vårdnadshavaren stadigvarande bor tillsammans med barnet. Rätt till änke-

och änklingsbidrag föreligger icke om vårdnadshavaren åtnjuter folkpen­

sion samt upphör om vederbörande ingår nytt äktenskap. Bidraget utgår

med belopp motsvarande änkepension enligt lagen om folkpensionering. Vi­

dare ökas bidraget med standardförhöjning och indextillägg med samma be­

lopp som när änkepension utgår. Kommun kan besluta att till bidragsbe-

rättigad skall utgå kommunalt bostadstillägg. Beträffande bidraget gäller i

övrigt i tillämpliga delar vad i folkpensioneringslagen stadgas om änkepen­

sion, indextillägg och kommunalt bostadstillägg.

Kostnaderna för folkpensionerna bestrides av staten med kommunalt bi­

drag till inkomstprövade förmåner och vårdtillägg. Kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna regleras genom lagen den 30 juni 1947

om kommunernas bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen (nr 398;

ändr. 266/1950, 159/1951, 397/1952 och 135/1954). Enligt denna lag skall

kommun för varje kalenderår bidraga till kostnaderna för sådana inkomst­

prövade förmåner utom kommunala bostadstillägg, som under året utbeta­

lats till inom kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade, med en andel

som motsvarar 3/20 procent för varje fullt tiotal skatteören per invånare i

kommunen, dock högst med 3/5 av kostnaden. Beträffande kostnaderna för

kommunala bostadstillägg gäller motsvarande, dock att procentsatsen här i

stället är 1/5 procent och att även en minimigräns satts för kommunens

delaktighet i kostnaden, nämligen lägst en fjärdedel. Allmän ålderspension

jämte indextillägg därå ävensom grundpension samt blindtillägg bekostas

helt av staten. Vad nu sagts gäller även standardförhöjning å allmän ålders­

pension.

En annan bidragsform, som i detta sammanhang bör något beröras, är de

särskilda barnbidragen. Bestämmelserna härom återfinnes i la­

gen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl.

barn (nr 530; ändr. 399/1952, 105/1953 och 69/1954). De bidragsberättigade

barnen kan med hänsyn till förutsättningarna för bidrags erhållande och in­

komstprövningen av bidragen indelas i två huvudgrupper. Den ena gruppen

omfattar dels barn, vars föräldrar avlidit, och dels barn, vars fader eller mo­

der avlidit, därest vårdnaden om barnet överflyttats till särskilt förordnad

förmyndare och barnet ej stadigvarande bor tillsammans med den efterle­

vande av föräldrarna (5 §). Den andra gruppen avser dels barn, vars fader

avlidit eller är folkpensionär, dels barn, vars moder åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag från folkpensioneringen, därest föräldrarna

ej sammanlever och modern har vårdnaden om eller stadigvarande bor till­

sammans med barnet, dels barn vars moder är gift med annan än barnets

fader, då styvfadern åtnjuter folkpension samt modern har vårdnaden om

eller stadigvarande bor tillsammans med barnet, och dels barn utom äkten­

skap, beträffande vilket faderskapet ej fastställts och som fyllt tre år (6 §).

Bidragen utgör högst 600 kronor per barn och år och utgår t. o. in. den må-

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

14

ringshjälp, bör utvidgas att omfatta även nu berörda grupper av kvinnor__

har redan varit föremål för behandling i samband med vissa arbetsmark­

nadsfrågor i årets statsverksproposition (V ht p. 52).

Vad angår frågan om ekonomiskt stöd till de ensamställda kvinnorna har

kommittén föreslagit en förbättring av änkepensioner, änkebidrag, särskilda

barnbidrag och bidragsförskott ävensom införande av en ny, för andra en­

samstående kvinnor än änkor avsedd bidragsform som skulle sammanföras

med änke- och änklingsbidragen under benämningen vårdnadsbidrag.

I fråga om änkepensionen föreslår kommittén en utvidgning

av kretsen av de berättigade. Såsom huvudförutsättningar för

lätt till änkepension uppställer kommittén, att änkan vid mannens död fyllt

50 år eller från mannens död tills hon uppnått sagda ålder haft vårdnaden

om och stadigvarande eller med allenast tillfälliga avbrott sammanbott med

barn, som ej fyllt tio ar, ävensom att hon varit gift med den avlidne minst

fem år. Under dessa förutsättningar skulle änkepension utgå automatiskt __

frånsett inkomstprövning — till den som fyllt 55 år.

Kommittén bibehåller sålunda det nuvarande kravet på minst fem års äk­

tenskap och kommittén hänvisar därvid till att huvudskälet för införande

av änkepension åt vissa änkor varit, att dessa kvinnor oftast genom äkten­

skapet kommit alt stå vid sidan av förvärvslivet och därför, om de uppnått

högre ålder vid mannens död, i förhållande till ogifta kvinnor hade särskilt

svårt att erhålla sin bärgning genom arbete. Uppenbarligen vore härvid äk­

tenskapets varaktighet av utslagsgivande betydelse; den som varit gift en­

dast en kort tid kunde i allmänhet ej anses vara i förhållande till ogifta

kvinnor i samma ålder i mera avsevärd män varaktigt handikappad på

arbetsmarknaden.

Någon generell sänkning av den nuvarande änkepensionsåldern, som är

55 år, anser sig kommittén ej kunna förorda främst av hänsyn till angelä­

genheten av att ifrågavarande kvinnor såvitt möjligt utnyttjar sin arbets­

kraft till förvärvsarbete.

Vad åter angår änkeåldern, dvs. den ålder änkan skall ha uppnått vid

makens död för att vara pensionsberättigad, innebär kommitténs förslag en

sänkning av den åldersgräns som nu gäller. Kommittén framhåller bk a.,

att det ur rättvisesynpunkt ej kan anses lämpligt att såsom hittills skett

draga gränsen mellan änkepensionsfallen utan och med skälighetsprövnin*

vid så hog ålder som 55 år. För änkor med minderåriga barn vore det riim

ligt att i förevarande avseende jämställa tid, då änkan efter mannens från-

falle haft att draga försorg om barnen, med tid varunder hon levat i äkten­

skap. I sådana fall, då barnen ej kunde klara sig själva förrän änkan kom­

mit upp i medelåldern, kunde det nämligen bereda henne stora svårigheter

att erhålla stadigvarande arbete, eftersom hon komme så sent ut i förvärvs­

livet, eller att behålla ett sådant arbete, därest hon blivit i förtid utsliten *e-

nom att hon förenat skötseln av hem och barn med förvärvsarbete För änkor

med minderåriga barn torde dock den föreslagna regeln få ganska begränsad

räckvidd, eftersom den endast finge aktualitet i de förhållandevis fåtaliga

fallen, då kvinnor fött barn sedan de fyllt 40 år; å andra sidan vore det

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

16

näringslivet på orten vore odifferentierat eller till följd av blott den omstän­

digheten att änkan nått förhållandevis hög ålder. Därför borde i varje fall där

det icke vore uppenbart onödigt fordras, alt organ för den offentliga arbets­

förmedlingen verkställt undersökning rörande möjligheten att anskaffa ar­

bete åt änkan. Vid sagda undersökning borde beaktas även de möjlig­

heter till fortsatt yrkesutbildning eller omskolning eller till näringshjälp

som kunde föreligga. Även om det av utredningen skulle framgå att än­

kan icke kunde inpassas i den öppna arbetsmarknaden, borde det icke

under alla omständigheter vara givet att understöd skulle utgå, exempelvis

ej om änkan hushållade för barn med förhållandevis goda inkomster.

Dessa överväganden har föranlett kommittén att till de förut angivna

förutsättningarna för rätt till änkepension foga en kompletterande bestäm­

melse av innebörd, att den, som blivit änka i åldern mellan 50 och 55 år

eller som blivit änka tidigare men vid 50 års ålder hade barn under tio år,

skall kunna beviljas änkepension redan från mannens död resp. från 50 års

ålder, då det med hänsyn till svårighet för änkan att vinna utkomst genom

arbete och övriga omständigheter prövas skäligt.

Kommittén anser emellertid, att det även med den föreslagna komplette-

lingsregeln finnes gränsfall, där för undvikande av orättvisa änkepension

bör utgå, såsom när fråga är om mycket långvariga äktenskap, varunder

hustrun ej utövat förvärvsarbete, eller där änkan har ett stort antal

barn. Sedan kommittén efter olika överväganden funnit, att en regel, av­

sedd att vinna en mera mekanisk tillämpning, ej kunde uppställas för de

aktuella gränsfallen, har kommittén föreslagit en ytterligare på skälighets-

prövning vilande bestämmelse, innebärande att änkepension skall kunna

utgå aven i andra fall, därest särskilda skäl föranleder därtill, utan annan

bestämd förutsättning än att änkan varit gift med den avlidne mannen

minst fem år. Pension skall dock i dessa fall ej kunna beviljas för tid innan

änkan fyllt 50 år.

Vid ifrågavarande skälighetsprövning bör enligt kommitténs mening an­

läggas i stort sett samma synpunkter som i fråga om tillämpningen av den

förut berörda skälighetsregeln, men prövningen torde böra skärpas i före­

varande fall. Såsom förutsättning för rätt till änkepension synes — anför

kommittén — i allmänhet böra gälla, att det kunde antagas, att hinder för

ankan att taga förvärvsarbete eller öka sin inkomst komme att beslå minst

omkring ett år framåt. Sådant hinder borde emellertid icke under alla

förhållanden vara tillräckligt för att grunda rätt till änkepension. Såsom

skal för änkepension torde oftast åberopas sjuklighet och klenhet. Om den

harav föranledda ned sättningen av arbetsförmågan förelegat redan vid

mannens död, syntes änkan skäligen böra komma i åtnjutande av änkepen­

sion utan ytterligare villkor. Om däremot sjuklighet eller klenhet uppkom­

mit senare, borde enbart den omständigheten, att änkan på grund därav

icke kunde finna sin bärgning genom förvärvsarbete, icke vara avgörande

för rätt till änkepension. Med hänsyn till att ogifta kvinnor icke kunde

erhålla motsvarande förmån torde man i sådant fall såsom villkor för rätt

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

att detta tillägg endast utgör en konfirmering av vad som redan torde gälla

i praxis.

Kommittén anser, att änkepensionen även framdeles skall vara i n-

komstprövad. I sin motivering härför anknyter kommittén till de skäl,

som i samband med tillkomsten av 1946 års folkpensioneringslag anfördes

för en inkomstprövning av änkepensionen, dvs. att det skulle vara orimligt

att en änka med välavlönat arbete, med tillräcklig pension efter mannen eller

med betydande avkastning av förmögenhet skulle vid sidan därav erhålla

änkepension av allmänna medel. Kommittén tillägger, att ett slopande av

inkomstprövningen, varigenom änkepension skulle utgå oavkortad till varje

kvinna som varit gift en viss tid och uppnått viss ålder vid mannens död,

oavsett om hon alltid haft yrkesarbete eller kunde inpassas i förvärvslivet,

i själva verket skulle förvandla änkepensionen till ett slags ålderspension

för en viss grupp av kvinnor och avsevärt sänka pensionsåldern för dessa.

Det kunde icke anses motiverat att skära alla tillhörande denna grupp över

en kam och tillerkänna dem pension oavsett förvärvsförmåga och samtidigt

utesluta alla andra kvinnor från förmånen av sänkt pensionsålder.

Vidare föreslår kommittén en höjning av änkepensionen,

innebärande att grundbeloppet höjes från 600 till 800 kronor om året samt

att varje indextillägg, som utgår för hel mångfald av fem varmed pensions-

pristalet överstiger 100, höjes från 30 till 40 kronor. (1952 års standardför­

höjning hade ännu ej införts, när kommitténs betänkande framlades.)

I motiveringen till denna höjning hänvisar kommittén till en av social­

styrelsen åren 1949 och 1950 utförd undersökning beträffande de under

år 1948 nyblivna änkornas ekonomiska förhållanden. Enligt denna under­

sökning hade av dessa änkor i åldersgruppen 55—66 år 40 procent en årlig

inkomst, inberäknat änkepension och andra sociala förmåner, understigande

2 000 kronor och 5 procent av änkorna lägre inkomst än 1 000 kronor. Kom­

mittén framhåller, att de sämst ställda änkorna sålunda icke når upp till en

inkomst motsvarande den som ansetts skälig för ålderspensionärer, något

som gäller ej blott nyblivna änkor utan även fall där ett till två år förflutit

från mannens död.

Kommittén erinrar härvid om följande uttalande av socialvårdskommittén

i dess betänkande (SOU 1945:46) med förslag till ny folkpensioneringslag,

vilket förslag i denna del lades till grund för utformningen av 1946 års

folkpensioneringslag.

Då det gäller att bestämma änkepensionernas belopp bör ihågkommas

att dessa pensioner endast skola utgå till relativt arbetsföra personer —

heÅnJT fn U°m7 ar ell-er få.tl Sm arbetsfö™iåga höggradigt nedsatt bli

?er®“lg,ade t.lU, ålderspension, invahdpension eller sjukbidrag. Med hänsyn

härtill kan änkepensionen bestämmas till lägre belopp än annan folkpen­

sion. Huru mycket lagre den skall vara kan givetvis diskuteras. Kommittén

nar presumerat att en änkepensionsberättigad änka skall kunna själv bi­

draga till sin försörjning med minst så stort belopp som motsvarar den av-

dragsfna inkomsten, d. v. s. 400 kronor om året. I överensstämmelse här­

med har änkepensionen föreslagits till 600 kronor.

20

Det förut berörda sambandet mellan änkepensionen och hustrutillägget

torde på grund av vad sålunda anförts ej nödvändiggöra att hustrutillägget

höjes på sätt kommittén föreslagit beträffande änkepensionen. Huruvida

hustrutillägget av annat skäl bör höjas är en fråga varmed kommittén ej

ansett sig böra taga befattning.

Beträffande handläggningen av ärenden angående änke­

pension föreslår kommittén, att pensionsnämnds beslut i sådant ärende,

vilka beslut pensionsstyrelsen f. n. granskar i sak blott då besvär anförts

över beslutet, även eljest skall granskas av styrelsen, såvitt angår ärenden

där sökanden icke fyllt 50 år vid mannens död eller där pension sökes för

tid innan sökanden fyllt 55 år. Förslaget åsyftar att befordra en enhetlig

tillämpning i ärenden av detta slag.

V>ad härefter angår ä n k e- och änklingsbidrage.n föreslår

kommittén en höjning av dessa bidrag jämte indextillägg på samma

sätt som i fråga om änkepensionerna och under åberopande av motsvarande

skäl.

Kommittén har i detta sammanhang även prövat frågan huruvida den

bland förutsättningarna för rätt till änke- och änklingsbidrag uppställda

åldersgränsen för barnet sborde höjas. Kommittén anser sig

emellertid ej böra förorda en höjning av gränsen. Under hänvisning till

en av Hemmets forskningsinstitut utförd undersökning rörande mödrarnas

arbetstid för vård av barn anför kommittén därvid bl. a.

Om man vid bedömandet av det villkor för rätt till änkebidrag som bör

uppställas med avseende å barnens ålder fäster sig uteslutande vid den tid

som erfordras för direkt manuell skötsel av och kontinuerlig tillsyn över

barnen, synes uppenbart att behovet av bidrag är störst när barnen befinna

s!§ \ förskoleåldern. Men även under de första skolåren kunna barnen under

sm fritid kräva ett sadant mått av tillsyn och hjälp av äldre att modern, om

värden icke kan överlämnas åt annan, kan bli avsevärt förhindrad att utöva

torvarvsarbete. Ur den synpunkt varom nu är fråga synes därför den nu­

varande åldersgränsen 10 år — väl avvägd. Frågan är, om åldersgränsen

pa grund av andra omständigheter bör höjas.

Därvid bör erinras om att det allmänna hushållsarbetet knappast minskar

näi barnen nått tioarsaldern. Tvärtom kan detta i vissa avseenden, t. ex.

i fråga om klädvård, kräva större arbetsinsats än förut. Trots den dubbla

arbetsbörda som en förvärvsarbetande änka med barn har att bära även

sedan dessa lämnat småskoleåldern, anser kommittén emellertid tillräckliga

skal ej föreligga för en generell höjning av ifrågavarande åldersgräns. Om

änkan endast har ett fatal barn torde dubbelarbetet i allmänhet icke vara

övermåttan betungande. Är barnantalet stort måste åldersfördelningen i all­

mänhet vara sådan att de äldre barnen kunna vara till avsevärd hjälp med

hemsysslorna. Om änkan är relativt ung då yngsta barnet uppnår tio års

ålder, torde det därför merendels ej uppstå alltför stora svårigheter för henne

att förena skötseln av hemmet och barnen med förvärvsarbete. Beträffande

änka som vid nämnda tidpunkt fyllt 50 år har kommittén i det föregående

föreslagit att änkepension skall kunna utgå. Och änkepension skall vidare

enligt förslaget utan bestämd förutsättning i fråga om förhållandet mellan

ankans och barnens ålder kunna efter skälighetsprövning beviljas exempel­

vis i fall då änkans krafter nedsatts till följd av pressande dubbelarbete un­

der barnens minderårighet eller utbildningstid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 128

22

giltig till möjligheten att få underhållsbidrag från mannen, såvida ej dennes

betalningsförmåga skulle medgiva underhållsbidrag med högre belopp än

det vartill vårdnadsbidraget skulle uppgå, ävensom att domstolarna skulle

utdöma underhållsbidrag till frånskilda mödrar i än mindre utsträckning

än vad som för närvarande är fallet. Underhållsbidrag från mannen skall

därför enligt förslaget vid inkomstprövningen jämställas med inkomst av

annat slag. Kommittén framhåller dock, att man därmed tydligen måste

släppa tanken på att uppnå ekonomisk likställighet mellan en frånskild

moder, som är berättigad till och jämväl uppbär underhållsbidrag icke

överstigande vårdnadsbidraget, och en änka utan annan inkomst än änke-

bidrag. På grund av inkomstprövningsreglerna komme alltid den förra att

få större sammanlagd inkomst än den senare.

Kommittén har ej funnit skäl att låta vårdnadsbidraget omfatta även

hemskilda mödrar, enär dessa i mycket stor utsträckning erhåller under­

hållsbidrag från sina män och någon begränsning av bidragsrätten till fall,

där underhållsbidrag ej ålagts mannen, ej torde vara möjlig. Kommittén

har under sådana förhållanden ej heller funnit anledning att föreslå vård­

nadsbidrag till övriga gifta kvinnor, som ej sammanbor med sina män.

Såsom förut berörts har kommittén föreslagit, att vårdnadsbidrag skall

utgå även till ogifta mödrar med minderåriga barn. För denna grupp upp­

ställer kommittén ett flertal begränsningar i fråga om rätten till bidrag.

Sålunda kräves enligt kommitténs förslag, att barnet uppnått en ålder av

tre manader, att faderskapet till barnet blivit fastställt, att modern stadig­

varande eller med allenast tillfälliga avbrott alltsedan barnets födelse sam­

manbott med detsamma samt att modern och barnet bildar självständigt

hushåll. Har faderskapet till barnet ej blivit fastställt, skall denna omstän­

dighet icke utgöra hinder för rätt till bidrag längre än till dess barnet fyllt

tre år. Oaktat villkoren i fråga om samboende och självständigt hushåll ej

är uppfyllda, skall emellertid bidrag kunna utgå efter skälighetsprövning.

Rörande villkoret att barnet skall ha fyllt tre månader må nämnas, att kom­

mittén med hänsyn till att frågan om hjälp i olika hänseenden till ny­

blivna mödrar var föremål för prövning i annat sammanhang vid tiden för

kommitténs utredning — ansett vårdnadsbidrag icke böra utgå under tid,

då sådan hjälpverksamhet kunde bli aktuell. Av samma skäl har kommittén

uppställt den ytterligare begränsningen, att vårdnadsbidrag ej må beviljas,

om behovet av understöd uppenbarligen är föranlett av havandeskap.

Beträffande det särskilda villkoret med avseende å barnets ålder i de fall,

då fadei skåpet ej fastställts, har kommittén hänvisat till motsvarande för­

behåll i fråga om de särskilda barnbidragen samt åberopat, att intresset av

att få faderskapet fastställt och att förmå fadern att fullgöra sina skyldig­

heter eljest kunde bli lidande.

Bestämmelser rörande vårdnadsbidraget utformade i enlighet med vad

i det föregående anförts har upptagits i ett av kommittén utarbetat förslag-

till lag om vårdnadsbidrag, vid vars ikraftträdande 1947 års lag om bidrag

till änkor och änklingar med barn föreslås upphöra att gälla. Rörande för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

24

utlösa förhöjning av bidragen, bestämts till tio enheter i stället för fem

enheter. Det sistnämnda har kommittén motiverat därmed, att varje index­

förhöjning fördelad på månatliga utbetalningar eljest ej skulle vara av

märkbar betydelse för de berättigade, ehuru den medförde avsevärda kost­

nader för det allmänna.

Kommittén har vidare upptagit frågan om inkomstprövningen

av de särskilda barnbidragen. Därvid erinrar kommittén om de skäl, som

vid 1947 års revision av lagstiftningen om barnbidrag föranlett att inkomst­

prövningen av de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders m. fl.

barn bibehållits. Det hade därvid framhållits, att de särskilda barnbidragen

till invaliderna i realiteten hade karaktär av tillägg till invalidpensionen.

Samma skäl som talade för att göra själva pensionen inkomstprövad —

nämligen de svårigheter som eljest skulle uppstå vid invaliditetsprövningen

— talade även för inkomstprövning av tillägget. Vad angår bidragen till

ankors barn hade anförts, att man här knappast kunde välja en annan linje

an när det gällde invaliders barn. Det skulle te sig stötande om till en arbets­

för änkas barn skulle utmätas barnbidrag i rikligare mån än till en invalids

barn. Med hänsyn härtill och till den merkostnad — av kommittén beräknad

till ca 8 milj. kronor om året — som ett slopande av inkomstprövningen

skulle medföra efter den av kommittén föreslagna höjningen av bidragens

belopp och indexregleringen av dessa har kommittén ej ansett sig böra före­

slå att inkomstprövningen avskaffas. Kommittén föreslår ej heller någon

ändring i reglerna för denna prövning.

Däremot har kommittén föreslagit en utvidgning av den i 5 § av­

sedda gruppen bidragsberättigade. Förslaget avser barn,

vars fader eller moder åtnjuter ålderspension, invalidpension eller sjukbi­

drag enligt lagen om folkpensionering, såframt vårdnaden om barnet över­

flyttats till särskilt förordnad förmyndare samt föräldrarna ej sammanle­

ver och barnet ej stadigvarande bor tillsammans med någon av dem.

Förslaget har sin grund däri, att pensionsstyrelsen gjort kommittén upp­

märksam på ett fall, där en moder åtnjöt invalidpension på grund av sin-

nesslöhet och sinnessjukdom och tillika var berättigad till särskilt barn­

bidi ag för ett barn med skillnaden mellan 250 kronor och utgående bidrags­

förskott, men där barnbidraget jämlikt gällande bestämmelser måste indra­

gas, sedan modern och barnet intagits på skilda anstalter och vårdnaden om

barnet överflyttats till särskilt förordnad förmyndare. Enligt kommitténs

mening borde barnbidrag skäligen utgå i det refererade fallet och barnet i

detta hänseende jämställas med barn vars moder avlidit. Barnet kunde ju

ej få något stöd från modern, och bidragsförskottet var otillräckligt för dess

försörjning.

Enligt kommitténs beräkningar kan de årliga merkostnaderna i

anledning av kommitténs förslag uppskattas till ca 16 milj. kronor för för­

bättringen av änkepensionerna och ca 5,7 milj. kronor för vårdnadsbidrag^!,

Kungl. Maj.ts proposition nr 128

26

länsstyrelsens mening vara samma änkepensionsålder och änkeålder, ej

lägre än 50 år. Sistnämnda uppfattning får stöd av länsstyrelsen i Koppar­

bergs län, som förordar en 50-årsgräns, och överståthållarämbetet, som före­

slår att gränsen sättes vid 53 år. Pensionsnämnden i Luleå stad är tveksam,

om änkepensionsåldern bör sänkas under 55 år, och anser att fall där änkan

är yngre bör avhjälpas genom socialhjälp. Länsstyrelsen i Norrbottens län

finner de alltför generellt utformade åldersstrecken vara en brist i förslaget.

Pensionsstyrelsen ansluter sig till förslaget att med änkeblivande vid 50

års ålder skall jämställas fall, då änka från mannens död till 50 års ålder

haft vårdnaden om och sammanbott med barn under tio år, men anser att

i de senare fallen för rätt till änkepension vid 55 års ålder därjämte bör

kiävas, att änkan efter mannens död ej kunnat mera varaktigt försörja sig

genom förvärvsarbete. Vidare ställer sig styrelsen tveksam inför den före­

slagna möjligheten att efter fri skälighetsprövning bevilja änkepension till

änkor mellan 50 och 55 år; för en sådan utvidgning av pensionsrätten borde

förutsättas att kvalifikationsgrunderna något så när tydligt anges i lag­

texten.

De av änkepensioneringskommittén föreslagna reglerna om rätt till änke­

pension efter skälighetsprövning avstyrkes av bl. a. överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Jämtlands län.

Svenska arbetsgivareföreningen ställer sig i detta hänseende liksom be­

träffande andra delar av förslaget synnerligen tveksam med hänsyn till så­

väl förslagets återverkan på ensamstående kvinnors insats i förvärvslivet

som den statsfinansiella sidan av förslaget samt understryker, att lagbe­

stämmelserna i varje fall måste utformas med fasthet.

Förslaget att för pensionsrätt bibehålla kravet på minst fem års äkten­

skap har i allmänhet tillstyrkts. Socialstyrelsen har dock förordat, att pen­

sionsrätten för änka med barn under 15 år ej bindes vid något krav på

äktenskap av viss varaktighet, ty därmed skulle uppnås överensstämmelse

med en bestämmelse i art. 63 mom. 5 i Internationella arbetsorganisationens

konvention (nr 102) angående minimistandard för social trygghet, vilken

kon\ention Sverige ratificerat, dock ej i denna del. I detta sammanhang

kan nämnas, att pensionsstyrelsen förordat en uppmjukning av nu ifråga­

varande, såväl för änkepension som hustrutillägg stadgade krav på viss tids

äktenskap så att hustrutillägg kan erhållas då änkepension eller änkebidrag

indrages vid omgifte.

Vidare kan nämnas, att länsstyrelsen i Kopparbergs län samt Fredrika-

Bremer-förbundet förordat, att de för änkor föreslagna bestämmelserna bör

avse även frånskilda kvinnor, som genom förutvarande makens död går för­

lustiga underhållsbidraget från honom. Å andra sidan har bl. a. pensionssty­

relsen och länsstyrelsen i Västerbottens län föreslagit, att änkepension ej

bör tillkomma änka, som sedan lång tid före mannens död ej sammanlevt

med denne. I

I några remissyttranden har berörts det av kommittén föreslagna tillägget

till 12 § folkpensioneringslagen innebärande att ogift kvinna, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

28

med 400 kronor utöver den nivå som betingas av levnadskostnadernas nu­

varande storlek i förhållande till läget år 1946, förefaller det styrelsen som

den år 1946 bestämda skillnaden, 400 kronor, i dagens läge låter sig väl

försvara ur olika synpunkter. Om denna nivåskillnad godtages som utgångs­

punkt, bör det emellertid enligt styrelsens mening tillses att den bibehålies

vid förändringar av pensionsbeloppen till följd av pensionspristalets väx-

Iingar. Det är nämligen uppenbart att en uppgång av levnadskostnaderna

tordyrar uppehället för en änkepensionär med samma belopp i kronor räk­

nat som för annan ensamstående folkpensionär. Styrelsen förordar därför

att änkepensionens grundbelopp bibehålies vid 600 kronor men att index-

och standardtilläggen till änkepension bringas att överensstämma med mot-

svarande tillägg till ålders- och invalidpension för ensamstående. — — —

Det må i detta sammanhang framhållas att det nu förda resonemanget även

utgör ett skäl för höjning av index- och standardtilläggen å hustrutillägg till

samma nivå som motsvarande tillägg å allmän ålderspension och tilläggspen­

sion för gift person, vars make jämväl åtnjuter indexreglerad folkpension.

Förslaget om obligatorisk granskning i pensionssty-

relsen av ärenden om änkepension enligt de av änkepen-

sioneringskommittén förordade reglerna har blott kritiserats av Svenska

landskommunernas förbund, som förordar en fortsatt decentraliserad be­

slutanderätt i dessa ärenden.

Vad härefter angår förslaget om höjning av ä n k e- och ä n k -

lingsbidragen har detta ej föranlett någon erinran i flertalet remiss­

yttranden. Pensionsstyrelsen och socialstyrelsen föreslår här samma belopp

som av dem förordats i fråga om änkepensionen.

I det gemensamma yttrandet från Svenska personal-pensionskassan m. fl.

föieslås, att nu ifrågavarande bidrag inarbetas i folkpensioneringslagen samt

befrias från inkomstprövning i likhet med vad som föreslagits i fråga om

folkpensionerna.

I några yttranden har berörts frågan om den åldersgräns för bar-

n e t, vilken gäller för änke- och änklingsbidragen och som föreslås även för

vårdbidraget.

Socialstyrelsen anför.

Det är enligt styrelsens mening icke moderns arbetsbörda i hemmet som

sadan, som bör vara avgörande vid bestämmandet av den tidpunkt då bi­

draget skall upphöra. Icke heller bör man härvidlag tillmäta kravet på mo-

aerns mpassning i förvärvslivet avgörande betydelse. I stället bör enligt

styrelsens mening väljas den lösning, som kan förutsättas bäst främja bar­

nens trygghet och omvardnad. Denna tillgodoses i regel bäst, om icke tvånget

till inpassning i förvärvslivet är alltför starkt. I detta sammanhang bör det

särskilt beaktas, att barnens behov av personlig kontakt och tillsyn under

de närmaste åren efter 10-årsåldern ingalunda är mindre än i de första skol-

ai en. Härom råder en tämligen enig opinion bland ungdomsvårdare av olika

slag. Genom nuvarande åldersgräns ställas många mödrar inför tvånget att

vfp, en„„ 1 barnens utveckling kritisk tidpunkt åsidosätta sina vårdnadsupp-

gitter for att genom förvärvsarbete ersätta det indragna ekonomiska stödet.

77 ~T ~ ®eil en Spiska lagstiftningen medgiver i konsekvens med den ovan

havdade uppfattningen, att bidrag, i stort sett motsvarande vårt änkebidrag,

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

30

hålländen avpassade åtgärder. I vart fall synes hela frågan om ett ekonomiskt

stöd åt ogifta mödrar böra göras till föremål för förnyade överväganden.

Dessa böra icke, som änkepensioneringskommittén i huvudsak får anses ha

gjort, grundas på teoretiska spekulationer i frågan. Med utgångspunkt från

taktiskt föreliggande förhållanden i ett representativt urval fall bör förut­

sättningslöst prövas i vilken form — inkomstprövad socialförsäkring eller

allmän behovsprövad hjälp — föreliggande hjälpbehov lämpligen bör till­

godoses.

I övrigt har i remissyttrandena framställts erinringar mot olika detaljer

i förslaget. Vad angår vårdnadsbidragen till frånskilda kvinnor har bl. a.

anmärkts, att mannens underhall bör helt avdragas från vårdnadsbidraget

eller att mannen i varje fall bör åläggas att återbetala detta bidrag. Denna

uppfattning har framförts av bl. a. länsstijrelserna i Uppsala, Örebro och

Jämtlands län.

Att vårdnadsbidrag skall utgå även till ogifta kvinnor avstyrkes av bl. a.

overståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Våster-

norrlands och Jämtlands län. Länsstyrelsen i Örebro län framhåller, alt vård­

nadsbidragen i dessa fall skulle kunna leda till att många äktenskap ej kom­

mer till stånd. Pcnsionsstyrelsen delar denna uppfattning och tillstyrker vård­

nadsbidrag till ogifta mödrar blott under den förutsättningen, att en avse-

'ärd karenstid stadgas innan rätten till bidraget inträder.

Karenstiden å tre år, då faderskapet till barnet ej fastställts, avstyrkes av

lansstyrelserna i Gotlands och Skaraborgs län. Sveriges socialdemokratiska

kvinnoförbund ställer sig tveksamt till detta villkor. Fattigvårds- och barna-

vårdskonsulenten i nionde distriktet anser, att kravet blott bör upprätthållas,

då modern vägrar att uppgiva fadern till barnet.

Anmärkningar har även riktats mot villkoren i fråga om samboende med

barnet och självständigt hushåll tillsammans med detta, bl. a. av socialsty­

relsen, länsstyrelserna i Södermanlands, Örebro och Västernorrlands län och

Tjänstemännens centralorganisation.

Rörande vårdnadsbidragets belopp har framställts samma erinringar som

förut nämnts i fråga om änke- och änklingsbidraget.

o\a<^ an§år de särskilda barnbidragen saknas anledning att

gå in på yttrandena annat än i vad de berör nu aktuella delar av änkepen-

sioneringskommitténs förslag.

Förslaget om indexreglering av de särskilda barnbidragen hai

tillstyrkts i några yttranden, bl. a. av länsstyrelserna i Jönköpings, Göte­

borgs och Bohus, Västmanlands och Jämtlands län. Statskontoret och pen-

sionsstyrelsen har däremot avstyrkt förslaget i denna del. I Övriga yttranden

har frågan i allmänhet ansetts vara inaktuell efter den år 1953 företagna

höjningen av de särskilda barnbidragen.

Förslaget rörande inkomstprövning av de särskilda barnbidra­

gen har i allmänhet lämnats utan erinran i remissyttrandena. Socialvårds-

forbundet och Svenska personal-pensionskassan förordar dock att inkomst­

prövningen slopas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 12S

32

använda beräkningsmetoden är helt obetydlig och att båda metoderna efter

avrundning till hela tal ger för dessa månader helt överensstämmande re­

sultat.

I folkpensioneringslagen definieras pensionspristalet såsom det procent­

tal, som utmärker förhållandet mellan de allmänna levnadskostnaderna un­

der varje kvartals sista månad och levnadskostnaderna i juni 1946. Efter­

som termen levnadskostnad ej längre kommer att ingå i indexseriens be­

nämning, föreslår socialstyrelsen, att nämnda definition ändras så att den

i stället anknyter till förhållandet mellan »det allmänna prisläget», alterna­

tivt »den allmänna prisnivån», vid beräkningstillfället och »prisläget» (»pris­

nivån») under juni 1946. Styrelsen påpekar vidare, att eftersom konsument­

prisindexen kommer att beräknas månadsvis, så kan den hittills endast en

gång i kvartalet företagna beräkningen av pensionspristalet hädanefter av

socialstyrelsen göras varje månad, med påföljd att nytt pensionspristal kan

av Kungl. Maj :t fastställas för varje månad. Med hänsyn till lämpligheten av

en sådan samordning mellan de båda talserierna föreslår socialstvrelsen, att

i folkpensioneringslagen stadgas den ordningen, att styrelsen skall verkställa

beräkning av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje månad

och prisläget i juni 1946 samt att Kungl. Maj:t på grundval härav skall

senast den 5 i andra månaden efter den månad, som beräkningen avser, fast­

ställa det procenttal, pensionspristalet, som utmärker angivna förhållande,

varefter detta pensionspristal skall gälla under tredje månaden efter den,

som beräkningen avser. De närmare föreskrifterna rörande socialstyrelsens

förutnämnda beräkning förutsätter styrelsen skall liksom hittills upptagas

i en särskild tillämpningskungörelse.

Statskontoret och pensionsstyrelsen har ingen erinran mot förslaget.

Anslagsfrågor

För innevarande budgetår är under rubriken Bidrag till folkpensioner

m. m. uppfört ett förslagsanslag av 1 085 milj. kronor och under rubriken

Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 243 milj. kronor. Under

dessa rubriker hade för budgetåret 1953/54 anvisats 1 030 milj. kronor

(nettoutgiften blev nämnda år 1 023 893 236 kronor) resp. 242 milj. kronor

(nettoutgiften blev 243 565 014 kronor). Med hänsyn till att förslag om in­

läkning av flertalet indextillägg i folkpensionernas grundbelopp kunde vän­

tas och det därför inte torde bli ändamålsenligt att redovisa indextilläggen

under särskilt anslag, har i årets statsverksproposition förenämnda båda

anslag sammanförts till ett anslag under rubriken Bidrag till folkpensioner

in. m.

Pensionsstyrelsen har i vederbörlig anslagsframställning den 28 augusti

1954 beräknat medelsbehovet för nästa budgetår för de båda delanslagen

till 1 086 resp. 280,7 milj. kronor eller till sammanlagt 1 366,7 milj. kronor.

Följande sammanställning utvisar antalet pensionstagare, som uppburit

pension för januari 1953, samt motsvarande för budgetåret 1955/56 upp­

skattade antal.

Kungl. Maj. ts proposition nr 128

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

Vad härefter angår kostnaderna för indextillägg för budgetåret 1955/56

beräknade pensionsstyrelsen dem till 305,7 milj. kronor under förutsätt­

ning att pensionspristalet förblir mellan 135 och 145. Av kostnaderna kun­

de 56,2 milj. kronor beräknas avse indextillägg å tilläggs- och änkepen­

sioner samt hustrutillägg, av vilken kostnad kommunerna skulle betala en

till 44,5 procent beräknad andel. Kommunernas bidrag kunde därför be­

räknas till 25 milj. kronor, och den på staten belöpande andelen av kostna­

derna för indextillägg skulle sålunda utgöra 280,7 milj. kronor.

I årets statsverksproposition (V ht p. 93) har anslaget under rubriken

Bidrag till folkpensioner m. m. upptagits med ett avrundat, preliminärt be­

räknat belopp, 1 365 milj. kronor.

Under rubriken Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.

är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag av 12,1 milj. kro­

nor. För budgetåret 1953/54 hade anvisats 14,5 milj. kronor och nettoutgif­

ten för detta år var 11 011 991 kronor.

Under detta anslag anvisas medel för såväl de särskilda barnbidragen som

änke- och änklingsbidragen.

Pensionsstyrelsen har i sin anslagsframställning anfört, att skillnaden mel­

lan anslagsbelopp och medelsåtgång under detta anslag för budgetåret 1953/

54 till större delen torde kunna förklaras med att kostnadsökningen till

följd av den 1953 beslutade höjningen av de särskilda barnbidragen över­

dimensionerats.

För budgetåret 1955/56 uppskattar styrelsen bruttokostnaderna för de

särskilda barnbidragen till 16 milj. kronor och för änke- och änklingsbidra­

gen till 4,3 milj. kronor eller sammanlagt 20,3 milj. kronor. Kommunernas

andel i kostnaderna för barnbidragen beräknades utgå efter en genomsnitt­

lig bidragsprocent av 42,5 och sålunda uppgå till ca 6,8 milj. kronor. Den

genomsnittliga bidragsprocenten för änke- och änklingsbidragen med därå

utgående indextillägg beräknades till 40 och för de till bidragen utgående

kommunala bostadstilläggen till 55. Då kostnaderna för änke- och änklings-

bidragens grundbelopp kunde uppskattas till 2,3 milj. kronor, för index­

tilläggen till 0,7 milj. kronor och för bostadstilläggen till 1,3 milj. kronor,

skulle kommunernas bidrag till änke- och änklingsbidragen inalles uppgå

till 1,9 milj. kronor. Kommunernas andel av utgifterna för förmånerna un­

der detta anslag kunde sålunda beräknas till (6,8 + 1,9) 8,7 milj. kronor

och den på staten belöpande kostnaden till (20,3 — 8,7) 11,6 milj. kronor.

Med hänsyn till den aktuella höjningen av änke- och änklingsbidragen

har i årets statsverksproposition (V ht p. 96) under förevarande rubrik

preliminärt upptagits ett något högre belopp, 11,9 milj. kronor.

Departementschefen

Folkpensioneringens huvudsyfte är att bereda varje medborgare ekono­

misk trygghet på ålderns dagar eller vid dessförinnan inträdande arbets­

oförmåga; och detta syfte har i första hand varit bestämmande för avgräns-

betänkande om stöd åt änkor och vissa andra ensamstående kvinnor in. in.

(SOU 1952: 36).

Änkepensioneringskommitténs betänkande har redan i vissa delar upp­

tagits till behandling i annat sammanhang. Vad nu sagts gäller av kommit­

tén föreslagna åtgärder för inplacering av ensamställda kvinnor i förvärvs­

livet, bl. a. genom viss omskolningsverksamhet. I detta hänseende må hän­

visas till vad härom anförts i årets statsverksproposition (V ht p. 53).

Kommitténs förslag i övrigt, avseende utvidgningar och förbättringar av

de understödsformer, som står berörda kvinnogrupper till buds, har likaledes

redan realiserats i viss omfattning. Sålunda har genom den år 1953 företag­

na höjningen av de särskilda barnbidragen vad kommittén i detta hänseende

föreslagit blivit tillgodosett.

Kommittén har föreslagit dels en väsentlig utvidgning av kret­

sen av de änkepensionsberättigade, dels att änke- och änk-

lingsbidraget skall, under benämningen vårdnadsbidrag, utvidgas

att omfatta även frånskilda och ogifta kvinnor med minderåriga barn. Vad

angår änkepensionen innebär kommitténs förslag i huvudsak, att den nuva­

rande vid 55 år satta änkeåldern, dvs. den ålder änkan skall ha uppnått

vid mannens död för rätt till änkepension, sänkes till 50 år samt att med

fall, då änkeåldern är uppnådd, jämställes fall då änkan från mannens död

tills hon uppnått sagda ålder haft vårdnaden om och sammanbott med barn

under tio år. Under dessa förutsättningar skulle änkepension utgå under i

övrigt samma förutsättningar som f. n„ nämligen att änkan fyllt 55 år och

att makarna varit gifta minst fem år. Vidare skall enligt förslaget de nuva­

rande fåtaliga fallen, då änkepension beviljas efter viss skälighetsprövning,

utvidgas väsentligt. Yngre änkor — mellan 50 och 55 år — föreslås sålunda

under förut angivna förutsättningar kunna erhålla änkepension, om det

med hänsyn till svårighet för dem att vinna utkomst genom arbete och öv­

riga omständigheter prövas skäligt. Denna skälighetsregel kompletteras i

förslaget med ännu en dylik regel, enligt vilken änkepension skall kunna

utgå efter något skärpt skälighetsprövning utan annan bestämd förutsätt­

ning än att änkan varit gift minst fem år. Förslaget har i betänkandet för­

setts med en utförlig motivering angivande i vilka fall skälighetsreglerna

enligt kommitténs mening bör föranleda att änkepension beviljas och när så

bör vara uteslutet. Även vad angår vårdnadsbidraget har kommittén funnit

sig nödsakad att uppställa ett flertal speciella förutsättningar för att å ena

sidan få med alla sådana fall, där bidragsrätt bör föreligga, men å andra

sidan utesluta fall, där sådan rätt på anförda skäl ej ter sig rimlig eller kan

medföra olägenheter i andra avseenden. Vårdnadsbidraget skulle sålunda —-

utöver i de nuvarande änke- och änklingsbidragsfallen — utgå till frånskil­

da kvinnor, som har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med

barn under tio år. Såvitt angår ogifta mödrar skulle sådant bidrag kunna

beviljas under följande förutsättningar, nämligen a) att barnet uppnått en

ålder av tre månader, b) att, om barnet är under tre år, faderskapet blivit

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

38

ning av detta krav, så att en änka, som uppbär änkepension eller änkebidrag

och gifter om sig med en folkpensionär — ett ej så ovanligt fall — kan er­

hålla hustrutillägg även innan detta äktenskap bestått fem år. En sådan

ändring finner jag rimlig men anser att den bör utformas så, att ifrågava­

rande kvinna senare också kan bli berättigad till änkepension, om den nya

mannen skulle do innan äktenskapet varat fem år. Jag vill förorda att änd­

ringen ges sådan utformning att den nu förefintliga dispensmöjligheten i fråga

om änkeåldern resp. hustrutilläggsåldern även omfattar äktenskapstiden.

Änkepensioneringskommittén har föreslagit viss komplettering

av 12 § folkpensioneringslagen. I detta lagrum stadgas bl. a.,

att vid tillämpning av lagen ogift pensionsberättigad, vilken sedan avsevärd

tid sammanlever med annan under äktenskapsliknande förhållanden, må

när särskilda skäl föreligger därtill anses såsom gift med denne. Komplette­

ringen innebär, att hon under sådana förutsättningar skall, om mannen av­

lider, kunna med avseende å rätt till änkepension anses ha varit gift med

honom. Som emellertid lagen i sin nuvarande lydelse i praxis redan sedan

lång tid givits en häremot svarande tolkning, synes mig denna tilläggsbe­

stämmelse ej vara erforderlig.

Vad angår den för rätt till änke- och änklingsbidrag

uppställda åldersgränsen för barnet har änkepensione­

ringskommittén prövat om en höjning kan anses påkallad, men med hän­

syn bl. a. till den av kommittén föreslagna utbyggnaden av änkepensioner­

na har kommittén ansett den nuvarande tioårsgränsen kunna bibehållas. I

några remissyttranden har dock förordats en höjning, i ett fall till tolv år,

i ett annat fall till att omfatta hela skolåldern. Enligt min mening måste

tioårsgränsen anses för låg. Visserligen kan väl sägas, att barnet efter denna

ålder icke längre behöver samma passning och övervakning som tidigare er­

fordrats och att modern därför skulle kunna ha större möjligheter att ägna

sig åt förvärvsarbete. Men å andra sidan är åren närmast efter tioårsåldern

en känslig period i barnets utveckling, då det är i stort behov av personlig

kontakt med modern och behöver en känsla av trygghet, som ej kan erhållas

i ett hem där modern en stor del av dagen är borta på arbete och under

återstående tiden har sina hemsysslor att sköta. Jag vill därför förorda att

åldersgränsen nu höjes till tolv år.

En av änkepensioneringskommittén föreslagen utökning av de till särskilt

barnbidrag berättigade barnkategorierna med ytterligare en, mycket speci­

ell och fåtalig grupp av barn anser jag mig ej böra förorda. Här torde so­

cialvården böra lämna den hjälp som må erfordras utöver den som utgår

i form av allmänt barnbidrag.

Vad härefter angår förmånernas storlek avser änkepensioneringskommit-

téns förslag en höjning av beloppen av änkepension och

änke- och änklingsbidrag. Rörande de nuvarande beloppen av

folkpensioner och änke- och änklingsbidrag skall först i korthet nämnas föl­

jande. Den allmänna ålderspensionen för ogift pensionsberättigad och för

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

40

Den av kommittén föreslagna, något lägre höjningen har i allmänhet vun­

nit anslutning från remissinstansernas sida. Pensionsstyrelsen har dock före­

slagit, att grundbeloppet skall bibehållas oförändrat men indextillägget i

stället höjas till vad som utgår i högsta beloppsgruppen. En sådan anord-

ning, som om den genomfördes borde avse samtliga pensionsförmåner, skul­

le innebära en principiell omläggning av indexsystemet inom folkpensione­

ringen, som jag icke är beredd att acceptera. Jag vill i stället förorda kom­

mitténs förslag i denna del.

Kommittén har ej ansett sadant samband föreligga mellan änkepensionen

och hustrutillägget att en höjning av den förra nödvändiggör en höjning

jämväl av hustrutillägget men har lämnat öppet om detta tillägg bör höjas

av annan anledning. Enligt min mening synes hustrutillägget böra undergå

en motsvarande höjning som änkepensionen. Vad kommittén anfört till

stöd för höjningen av änkepensionen synes med fullt fog kunna åberopas

även i fråga om hustrutilläggen, i all synnerhet som det här gäller kvinnor

i en högre åldersgrupp; den regelmässiga nedre åldersgränsen för hustru­

tilläggen ligger som bekant vid 60 år men för änkepensionen vid 55 år. Vid

den ursprungliga avvägningen av de olika pensionsbeloppen framhölls vis­

serligen, att hustrutillägget borde bestämmas till sådant belopp, att man­

nens pension jämte hustrutillägg uppginge till något lägre belopp än vad ma­

karna gemensamt skulle ägt uppbära, därest jämväl hustrun varit pensions-

berättigad. Då hustrun vore arbetsför, syntes det nämligen böra vara möj-

ligt för makarna att reda sig på mindre folkpension än om båda vore ar-

betsoförmögna. Med den höjning av hustrutillägget som jag nu förordar

skulle det bli samma belopp i båda fallen, men detta bör enligt min åsikt

ej föranleda betänkligheter, eftersom hustrutillägget ju är inkomstprövat

och hustruns arbetsinkomst därför kommer att inverka reducerande på till­

agget.

Den höjning av änkepensionen, hustrutillägget samt änke- och änklingsbi-

draget som jag sålunda finner böra vidtagas innebär, att grundbeloppet hö-

jes till 800 kronor och indextillägget till 320 kronor ävensom att standard­

förhöjningen i analogi härmed höjes till 320 kronor, allt för år räknat.

I samband med denna beloppshöjning torde frågan om inräknande av

standardförhöjningen i folkpensionernas grundbelopp böra upptagas. Att

förhöjningen icke redan från början inarbetades i grundbeloppen var be­

roende av flera skäl, bl. a. att reformen därigenom kunde genomföras snab­

bare, vilket ansågs vara av vikt. En höjning av grundbeloppen medför vissa

ändringar i tekniskt avseende i det nuvarande indexsystemet inom folkpensio­

neringen. Detta system bygger på principen att varje femprocentig ökning

av folkpensionärernas levnadskostnader skall medföra en motsvarande för­

höjning av folkpensionernas grundbelopp. Därest standardförhöjningen in­

räknas i grundbeloppen, föranleder detta, att de gällande indextilläggen ej

kommer att stå i motsvarande förhållande till grundbeloppen. Innan jag går

vidare in på hithörande frågor anser jag mig böra i korthet beröra vissa be­

stämmelser rörande indexregleringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

42

ringen, nämligen att indexintervallerna bestämmes till tre enheter samt

att basperioden flyttas till december 1951. Det kan anmärkas, att detta inte

innebär någon ändring i principerna för den nuvarande indexregleringen,

vilka principer jag ej finner anledning av ompröva i detta sammanhang,

samt att de nya indexintervallerna reellt sett motsvarar de tidigare. För­

slaget innebär, att två indextillägg utgår så länge pensionspristalet översti­

ger 103 och ej uppgår till 109.

Som förut nämnts bär socialstyrelsen att varje kvartal beräkna förhållan­

det mellan de allmänna levnadskostnaderna vid beräkningstillfället och vid

indexregleringens basperiod, vilken beräkning sedan ligger till grund för pen-

sionspristalets bestämmande. Dessa förändringar har mätts med utgångs­

punkt från socialstyrelsens levnadskostnadsindex, som ävenledes beräknas

kvartalsvis. Emellertid har i Kungl. brev den 27 mars 1954 i enlighet med

beslut vid förra årets riksdag förordnats, att levnadskostnadsindexen skall

fr. o. m. den 1 juli samma år ersättas av en ny indexserie, benämnd konsu­

mentprisindex. En omläggning av pensionspristalets beräkning måste med

hänsyn härtill övervägas och socialstyrelsen anbefalldes att utarbeta för­

slag i frågan. I avbidan härpå förordnades i nyssnämnda brev, att levnads­

kostnadsindex skulle beräknas även för andra halvåret 1954 i enlighet med

de före den 1 juli 1954 gällande grunderna för att möjliggöra pensionspris­

talets beräkning i avvaktan på ändrade anvisningar härom.

Socialstyrelsen har nu föreslagit, att pensionspristalet framdeles skall an­

knytas till den nya konsumentprisindexen. Denna index beräknas för varje

månad, och socialstyrelsen förordar, att pensionspristalet likaledes faststäl-

ies månadsvis. Mot socialstyrelsens förslag, som biträtts av övriga berörda

fackmyndigheter, har jag ingen erinran. Det må nämnas, att den gamla och

den nya beräkningsmetoden enligt vad verkställda beräkningar utvisar ger

alldeles samma resultat i fråga om pensionspristalet.

De särskilda barnbidragen är i motsats till de förut berörda förmånerna

icke indexreglerade. Änkepensioneringskommittén har emellertid föresla­

git införande av en indexreglering för de särskilda barn­

bidragen efter mönster av folkpensioneringen, dock att indexinterval­

len skulle vara tio enheter i stället för fem enheter och indextilläggen mot­

svara tio procent av bidragsbeloppen. Jag vill här erinra om den betydande

höjning av de särskilda barnbidragen, som genomfördes den 1 juli 1953 och

som innebar att bidragsbeloppen kom att i flertalet fall överstiga vad kom­

mittén föreslagit. Sedan tidpunkten för nämnda höjning har levnadskost-

nadsnivån hållit sig tämligen konstant. Jag kan med hänsyn härtill icke

finna det vara något angeläget önskemål att nu komplicera denna hjälpform

med en indexreglering och anser mig därför icke kunna biträda kommit­

téns förslag i denna del.

Någon ändring i reglerna för inkomstprövningen av folkpen­

sioner, änke- och änklingsbidrag samt särskilda barnbidrag finner jag i lik­

het med kommittén och flertalet remissinstanser icke nu vara påkallad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 128

ställas krav på viss tids bosättning i kommunen eller därmed jämförligt

villkor.

När de kommunala bostadstilläggen tillkom uttalades från några håll

farhågor för att kommunerna skulle bli alltför generösa när det gällde att

fastställa grunder för tilläggen, liksom det för övrigt inte saknades farhå­

gor i motsatt riktning. Bland de omständigheter, som främst ansågs tala för

att kommunerna borde kunna ges frihet att bestämma tilläggen, var finansie­

ringsfrågans lösning. Det förhållandet att kommunerna skulle själva få svara

för en väsentlig del av kostnaderna — de mera bärkraftiga kommunerna

ända upp till 60 procent — ansågs komma att verka återhållande.

Praktiskt taget alla kommuner har nu infört kommunala bostadstillägg.

Beloppen har i de kommunala grunderna bestämts på varierande sätt. Så­

lunda har beloppet i många kommuner helt eller delvis anknutits till ve-

derbörandes faktiska bostadskostnad, i andra kommuner har angivits ett

bestämt, av bostadskostnaden oberoende belopp. Vanligen har uppställts

samma regler för folkpensionärer på ålderdomshem som för andra tilläggs-

berättigade, men ett mindre antal kommuner har särbestämmelser för de

förra.

I kommuner där bostadskostnaden inverkar på bostadstilläggets storlek

skall pensionsnäinnden vid uträkningen av bostadstillägget för den som är

på ålderdomshem verkställa en beräkning av dennes bostadskostnad. Det

har visat sig att denna beräkning skett på mycket varierande sätt i de olika

kommunerna.

Härvid är att märka, att kommunen äger bestämma ej blott det kommu­

nala bostadstilläggets storlek utan även avgiftssättningen på ålderdoms­

hemmet. Därest kommunen såsom vanligen sker höjer avgiften i takt med

bostadstillägget, bortfaller för kommunens del den återhållande verkan som

kommunbidraget förutsatts skola ha vid avvägningen av bostadstillägget.

Detta bidrag återbekommer ju kommunen i form av avgift på ålderdoms­

hemmet. Genom att höja bostadstillägget och därmed också statens kost­

nad för detta kan kommunen efter gottfinnande öka det statsbidrag till

driften av ålderdomshemmet, som det kommunala bostadstillägget innebär.

När det gäller anordnande eller om- och tillbyggnad av ålderdomshem äger

kommun erhålla visst statsbidrag, men i fråga om detta — och motsvarande

gäller andra statsbidrag till kommunal verksamhet — äger kommunen icke

själv bestämma storleken av statsbidraget. I detta fall är statsbidraget på

visst sätt avvägt efter en beräknad medelkostnad per vårdplats.

De stora skiljaktigheterna i fråga om beräkningen av folkpensionärernas

bostadskostnader på ålderdomshem har ansetts nödvändiggöra vissa regler

för skapande av större enhetlighet och för förhindrande av alltför hög upp­

skattning av denna kostnad. Med hänsyn härtill har pensionsstyrelsen i med­

delande till pensionsnämnderna förklarat, att styrelsen i princip inte kunde

godkänna att bostadstillägget i förevarande fall beräknades efter en högre

kostnad för bostad med värme än 500 kronor om året. Skillnad skulle där­

vid inte göras mellan om pensionären hade eget rum eller delade rum med

46

ej må, därest Konungen så förordnat, utgå högre kommunalt bostadstillägg

än som följer av de föreskrifter som därvid meddelas av Konungen. Ut­

trycket ålderdomshem och därmed likställt hem bör härvid ges samma in­

nebörd som det f. n. har i fattigvårdslagstiftningen.

Begränsningsregeln bör sålunda enligt min mening lämpligen icke inta­

gas i lagen utan i särskild författning. Regeln torde böra utformas så, att

kommunalt bostadstillägg till den som är bosatt i nyss angivet hem ej må,

i vad bostadstillägget är avsett att bereda täckning för vederbörandes bo­

stads- och bränslekostnader, överstiga angivet belopp. Detta gränsbelopp tor­

de i nuvarande läge böra fastställas till 500 kronor om året. Möjlighet till

viss dispens från regeln synes böra finnas, exempelvis för fall då pensions-

tagaren jämlikt övergångsbestämmelse vid de kommunala bostadstilläggens

tillkomst äger uppbära kommunalt bostadstillägg till belopp motsvarande

tidigare statligt bostadstillägg å mer än 500 kronor. Beloppet för sistnämnda

tillägg kunde nämligen i vissa fall uppgå till 600 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har inom socialdepartementet upp­

rättats förslag till lag angående ändring i dels lagen om folkpensionering och

dels lagen om bidrag till änkor och änklingar med barn. Beträffande dessa

förslag torde här endast böra anmärkas följande utöver vad tidigare anförts.

Vad angår förslaget till lag angående ändring i folkpensio­

neringslagen har i 3 § 4 mom. införts den nu förordade dispensregeln

i fråga om kravet på minst fem års äktenskap för rätt till änkepension, i

samband varmed i momentet gjorts vissa andra ändringar av formell natur.

Motsvarande dispensregel har såvitt angår hustrutillägget införts i 5 §. I 4

och 5 §§ har införts de höjda beloppen för ålderspension, invalidpension,

sjukbidrag och hustrutillägg.

De ändringar som berör indexregleringen har införts i 6 § 2 och 3 mom.

Med anledning av att pensionspristalets beräkning föreslås anknuten till

den nya konsumentprisindexen i stället för den tidigare levnadskostnadsin-

dexen har i enlighet med socialstyrelsens förslag uttrycket »de allmänna lev­

nadskostnaderna» utbytts mot »det allmänna prisläget».

I 7 § återfinnes den förut berörda bestämmelsen om bemyndigande för

Kungl. Maj :t att föreskriva viss maximering av kommunalt bostadstillägg

till pensionsberättigad på ålderdomshem eller därmed likställt hem.

I 9 § atex finnes en bestämmelse om viss dispens från inkoxnstprövnings-

reglerna i det fallet, då gift pensionsberättigad, vars make ej åtnjuter folk­

pension, före 60 års ålder blivit helt oförmögen till arbete men ej är berät­

tigad till blind- eller vårdtillägg. När särskilda skäl föranleder därtill må

nämligen, även om enligt reglerna för inkomstprövningen ingen eller lägre

tilläggspension skulle utgå, sådan pension tillerkännas vederbörande ined

högst 400 kronor om året. Därvid erhåller denne, utöver grundpensionen å

200 kronor, även standardförhöjning och indextillägg med fullt belopp

(400 + 8 X 50 =) 800 kronor, enär dessa förmåner enligt nyssnämnda reg­

ler minskas först sedan tilläggspensionen fallit bort. Den som får tilläggspen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

47

sion med det högsta beloppet 400 kronor erhåller sålunda sammanlagt

(200 -f- 400 + 800 =) 1 400 kronor om året. Inräknandet av standardförhöj­

ningen och flertalet indextillägg i tilläggspensionen bör föranleda, att det i

9 § stadgade beloppet 400 kronor höjes till 1 100 kronor, för att den i 9 §

givna dispensregeln skall framdeles ge samma resultat som hittills eller

(200 -f 1 100 + 2 X 50 = ) 1 400 kronor. Härav påkallad ändring har före­

slagits i 9 §.

I 18 § har det s. k. fickpenningbeloppet höjts. Det må anmärkas, att hän­

visningarna i detta moment till nuvarande fattigvårdslagstiftning ej kan i

detta sammanhang anpassas till det förslag till ny socialhjälpslag, som jag

avser att framlägga, enär denna lag ej torde kunna sättas i kraft förrän vid

senare tidpunkt än förevarande lagändring.

Ändringen i 7 § föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1955, under det att

övriga ändringar avses träda i kraft den 1 januari 1956. Pensionspristalet

skulle sålunda komma att fastställas enligt de nya reglerna första gången i

januari 1956 att tillämpas under nästfoljande månad. Till dess måste pen­

sionspristalet bestämmas med tillämpning av nuvarande bestämmelser, vilket

förutsätter att levnadskostnadsindex beräknas även för månaderna mars, juni

och september innevarande år. Det på grundval av sistnämnda månads index­

tal beräknade pensionspristalet, som fastställes i oktober, skall därvid gälla

under tiden november 1955—januari 1956. Med anledning av vad nu sagts

har jag för avsikt att i annat sammanhang denna dag föreslå Kungl. Maj:t

att förordna, att levnadskostnadsindex skall beräknas för månaderna mars,

juni och september 1955.

Vid reformens ikraftträdande utgående änkepensioner och hustrutillägg bör

uppräknas av pensionsstyrelsen utan särskild ansökning. Föreskrift härom

har upptagits i övergångsbestämmelserna.

Förslaget till lag angående ändring i lagen om bi­

drag till änkor och änklingar med barn upptager en änd­

ring avseende höjningen av åldersgränsen för barnet. Däremot erfordras

ingen ändring med anledning av den föreslagna höjningen av bidraget, efter­

som lagen i fråga om beloppet blott hänvisar till vad i folkpensioneringslagen

stadgas om änkepension. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari

1956.

Jag övergår härefter till att beräkna in edelsbehovet för nästa bud­

getår under förslagsanslagen till Bidrag till folkpensioner in. in. och till Sär­

skilda barnbidrag till änkors och invaliders barn in. in.

För innevarande budgetår har anvisats under rubriken Bidrag till folkpen­

sioner in. in. ett förslagsanslag av 1 085 milj. kronor och under rubriken

Indextillägg å folkpensioner ett förslagsanslag av 243 milj. kronor. Dessa bå­

da anslag har, med hänsyn till den nu föreslagna inräkningen av flertalet in­

dextillägg i folkpensionernas grundbelopp, i årets statsverksproposition (V

ht p. 93) sammanförts under ett anslag under rubriken Bidrag till folkpen­

sioner m. in.

Kungl. Maj.ts proposition nr 128

48

Enligt pensionsstyrelsens beräkningar torde de totala kostnaderna under

budgetåret 1955/56 komma att, med tillämpning av nu gällande bestämmel­

ser, uppgå till 1 278 milj. kronor för folkpensionerna frånsett indextillägg, av

vilket belopp 1 086 milj. kronor kunde beräknas belöpa på staten. För index-

tilläggen beräknades totalkostnaderna till 305,7 milj. kronor, varav 280,7

milj. kronor beräknas falla på staten. Därvid har förutsatts, att pensionspris-

talet förblir mellan 135 och 145, motsvarande mellan 103 och 109 enligt den

nu föreslagna ändrade skalan. Under det gemensamma anslaget för nästa

budgetår har preliminärt upptagits ett avrundat belopp av 1 365 milj. kronor.

Anslagsökningen i förhållande till de för innevarande budgetår anvisade

anslagen föranledes huvudsakligen av att under detta budgetår tillkommit

ett indextillägg utöver det antal för vilket anslag beräknats.

Den av mig förordade höjningen av änkepensioner och hustrutillägg kan

beräknas medföra en årlig kostnadsökning av ca 13 milj. kronor eller, efter­

som reformen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1956, en ökning med

ca 6,5 milj. kronor för nästa budgetår. Kommunernas bidragsandel i fråga

om dessa förmåner kan uppskattas till 44,5 procent, varför det kan beräknas

att ca 2,9 milj. kronor kommer att belöpa på kommunerna och ca 3,6 milj.

kronor på staten. De föreslagna ändringarna i övrigt i fråga om folkpensio­

nernas grundbelopp och indexregleringen medför ingen kostnadsökning.

Den 11 februari 1955 anmälde jag i statsrådet fråga om viss samordning

mellan den allmänna sjukförsäkringen och folkpensioneringen m. m., varvid

förordnades att lagrådets utlåtande skulle inhämtas över bl. a. ett förslag till

lag angående ändring i lagen om allmän sjukförsäkring. Den berörda frågan

avsåg bl. a. förhindrande av å ena sidan uppkomsten av luckor i det skydd som

den allmänna sjukförsäkringen och folkpensioneringen erbjuder och å andra

sidan dubbelersättningar därifrån. Därvid förordade jag i fråga om sjukför­

säkringen bl. a. viss förlängning av sjukhjälpstiden för förvärvsarbetande

personer, som åtnjuter invalidpension, sjukbidrag, änkepension eller hustru-

tillägg. Vad åter angår folkpensioneringen förordade jag bl. a., att sjukhjälp

ii ån allmän sjukkassa ej skulle räknas som inkomst vid folkpensioneringens

inkomstprövning ävensom att vid retroaktiv utbetalning av folkpensionsför­

måner som nyss sagts skulle göras visst avdrag å folkpensionsbeloppet för

sjukpenning och barntillägg från allmän sjukkassa, varvid det avdragna be­

loppet skulle utbetalas till sjukkassan. Kostnaderna för denna reform, som

avsågs träda i kraft den 1 januari 1956, är vanskliga att beräkna men för

folkpensioneringens del kan reformen antagas verka i såväl utgiftshöjande

som utgiftsminskande riktning. Nämnda förslag torde sålunda ej behöva på­

verka nu ifrågavarande anslag.

Jag har för avsikt att inom kort föreslå Kungl. Maj:t att förelägga årets

riksdag förslag om uppräkning av vissa äldre yrkesskadelivräntor. I detta

sammanhang må nämnas, att denna uppräkning kan antagas medföra viss

minskning av folkpensionsförmåner till sådana livräntetagare, men storle­

ken av kostnadsminskningen till följd härav synes svår att beräkna

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 128

samt att för budgetåret 1955/56 under femte huvudtiteln anvisa dels till

Bidrag till folkpensioner m. m. ett förslagsanslag av 1 365 000 000 kronor och

dels till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. ett för­

slagsanslag av 12 300 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträd­

da hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till det­

ta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Särnmark

Stockholm 1955. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

550454