Prop. 1955:197
('med förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955
1
Nr 197
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
skiljedom i viss arbetstvist; given Stockholms slott den 6 maj 1955.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag om skiljedom i viss avtalstvist.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås rätt för Konungen att förordna att, därest mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening uppkommen arbetstvist icke löses avtalsvis, tvisten skall avgöras genom en för ända målet utsedd skiljenämnd.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 197
2
Kangl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955
Förslag
till
Lag om skiljedom i viss arbetstvist
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Därest arbetstvist, som uppkommit mellan Sveriges redareförening och
Sveriges fartygsbefälsförening och i vilken medling ägt rum inför en den
28 januari 1955 tillsatt förlikningskommission, icke blivit löst då denna
lag träder i kraft, äger Konungen förordna att tvisten skall avgöras genom
skiljedom av en för ändamålet utsedd skiljenämnd.
2
§.
Har förordnande som avses i 1 § givits, skall för tiden, intill dess skilje
dom meddelas, rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt mellan
arbetsgivare och arbetstagare tillämpas vad senast enligt mellan parterna
upprättade kollektivavtal eller eljest varit gällande; och skall vad i 4 § lagen
den 22 juni 1928 om kollektivavtal är för där avsedda fall stadgat äga
motsvarande tillämpning å person eller sammanslutning, som omedelbart
beröres av tvisten. Vad sist sagts skall från och med dagen för förordnandet
avse även arbetsinställelse eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd, som
inletts dessförinnan, dock ej fall där avmönstring skett före den 6 maj 1955.
Åsidosättande av förpliktelse, som följer av vad i första stycket sägs,
har samma verkan som förfarande i strid mot kollektivavtal och må beivras
vid arbetsdomstolen enligt vad i lagen den 22 juni 1928 om arbetsdomstol
stadgas.
3 §.
Skiljenämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter.
Ordföranden och två ledamöter utses av Konungen bland personer, som
icke kunna anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Av övriga
ledamöter utser vardera parten en. Har part icke inom tre dagar från det
att förordnande som avses i 1 § meddelats fullgjort vad sålunda åligger
honom, utser Konungen i partens ställe skiljeman.
4 §•
Skiljenämnden må, där det finnes lämpligt, giva särskild dom i del av
tvisten eller rörande viss däri uppkommen fråga ävensom hänskjuta viss
fråga till förhandling eller medling enligt anvisningar av nämnden.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 191 år 1955
5 §.
Av skiljenämnden meddelad dom skall för tid, som bestämmes i domen, anses innefatta sådant kollektivavtal mellan parterna, varom sägs i lagen om kollektivavtal. Utan parternas medgivande må giltighetstiden ej sättas längre än ett år räknat från det att senast mellan parterna upprättade kol lektivavtal upphört att gälla; dock må i skiljedomen föreskrivas förläng ning av giltighetstiden, för den händelse uppsägning ej verkställes viss tid före giltighetstidens utgång.
6
§•
Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft omedelbart.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1955
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april
1955.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander, statsråden
S
köld
, Z
etterberg
, T
orsten
N
ils
son
, S
träng
, E
ricsson
, A
ndersson
, N
orup
, H
edlund
, P
ersson
, H
jal
mar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder för
lösning av rådande arbetstvist mellan Sveriges redareförening och Sveriges
fartygsbefälsförening.
Föredraganden anför.
Mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening gällde
under år 1954 tre kollektivavtal, nämligen dels ett angående anställnings
villkor för befälhavare, som är medlemmar av fartygsbefälsföreningen
och anställda å maskindrivna fartyg, anslutna till redareföreningen, dels
ett angående löne- och arbetsförhållanden för styrmän som är medlemmar
av fartygsbefälsföreningen och anställda å nyssnämnda slag av fartyg, och
dels ett angående löne- och arbetsförhållanden för radiotelegrafister, som
är medlemmar av fartygsbefälsföreningen och anställda å dylika fartyg.
Sedan dessa avtal under november 1954 uppsagts från fartygsbefälsför-
eningens sida, har mellan parterna förts förhandlingar om upprättandet
av nya kollektivavtal, senast inför en av Kungl. Maj:t den 28 januari 1955
tillsatt förlikningskommission med landshövdingen Per Westling såsom
ordförande. Förhandlingarna, som vid ett par tillfällen förklarats strandade,
har hittills ej lett till uppgörelse mellan parterna. Förlikningskommissionen
har tillkännagivit, att den ämnar ånyo sammanföra parterna den 3 inne
varande maj. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar, som visat
sig föreligga mellan parterna, torde det dock vara ovisst huruvida en upp
görelse kan komma till stånd.
Det må i detta sammanhang nämnas att förhandlingarna inför förlik
ningskommissionen avsett ej blott ifrågavarande avtalstvist utan även
frågan om upprättandet av nya kollektivavtal mellan redareföreningen, å
ena, samt Svenska maskinbefälsförbundet, Svenska stewartsföreningen och
Svenska sjöfolksförbundet, å andra sidan. Såvitt angår dessa organisationer
har medlingen lett till avtalsuppgörelse.
I den föreliggande tvisten har fartygsbefälsföreningen tillgripit arbets-
5
nedläggelse såsom stridsåtgärd. Föreningens medlemmar har efter anma- ning från föreningen i betydande utsträckning uppsagt sina enskilda arbets avtal till upphörande. För flera av arbetstagarna har uppsägningstiden gått till ända, och många av dem har därefter avmönstrat. I andra fall har av- mönstring — som i regel skall äga rum i svensk hamn — ännu icke kun nat ske. För vissa arbetstagare med längre uppsägningstid har uppsägnings tiden ännu ej utgått.
Därest arbetsinställelsen helt eller till större delen genomföres, kommer detta att praktiskt taget lamslå sjöfarten med svenska fartyg med härav följande synnerligen allvarliga återverkningar för vårt lands ekonomiska liv.
Den svenska arbetsfredslagstiftningen bygger på att parterna på arbets marknaden skall själva reglera sina förhållanden genom frivilliga överens kommelser. I den mån dylika överenskommelser träffas följer av lagstift ningen om kollektivavtal, att arbetsfred skall råda såtillvida, att stridsåt gärder i form av arbetsinställelse eller därmed jämförliga åtgärder icke får tillgripas så länge kollektivavtal gäller. Om däremot, såsom här är fallet, något gällande kollektivavtal icke existerar, finnes i svensk lag stiftning bestämmelser i syfte att trygga arbetsfreden meddelade endast i form av föreskrifterna om medling i arbetstvister. Frågan om lagstiftnings åtgärder i syfte att trygga arbetsfreden, då denna varit hotad, har vid skilda tillfällen varit föremål för diskussion men icke lett till införande av någon allmän lagstiftning härom. I stort sett torde man vara ense om att detta icke varit till någon olägenhet utan tvärtom bidragit till att hos parterna på arbetsmarknaden skapa en samförståndsvilja och en känsla av ömse sidigt ansvar för upprätthållande av arbetsfreden och tryggande av pro duktionen.
I ett par speciella situationer under senare år har emellertid statsmak terna icke ansett sig böra stå overksamma inför den utsikten att en fredlig lösning av uppkomna arbetstvister ej skulle kunna nås. Jag syftar härvid på 1947 års poliskonflikt och 1951 års sjuksköterskekonflikt. Faran av att ett stort antal av landets polismän skulle, till följd av tvist angående an ställningsvillkoren, lämna polistjänsten med därav följande risk för stör ningar i den allmänna ordningen och säkerheten föranledde år 1947 stats makterna att införa en särskild form av tjänsteplikt för polisens del. Be stämmelserna härom återfinnes i lagen den 26 juli 1947 (nr 536) om sär skilda åtgärder för polisverksamhetens upprätthållande i vissa fall. Denna lag, som gällde till och med den 30 juni 1948, behövde dock aldrig tillämpas. Vidare var nödvändigheten av sjukvårdens upprätthållande anledning till att Kungl. Maj :t —- sedan viss tvist rörande anställningsvillkoren för hos landstingen och städerna utanför landsting anställda sjuksköterskor syntes kunna utveckla sig till öppen konflikt — i proposition (nr 212) till 1951 års riksdag föreslog riksdagen alt antaga ett förslag till lag om särskilda
Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955
6
åtgärder för upprätthållande av viss sjukvårdande verksamhet. Den före
slagna lagstiftningen var utformad i första hand som en lagstiftning om
obligatorisk skiljedom i den aktuella tvisten. Denna löstes emellertid innan
riksdagen tagit ståndpunkt till förslaget, varför propositionen av Kungl.
Maj :t återkallades.
Såsom jag redan framhållit skulle en öppen konflikt på det område det
nu gäller få allvarliga följder. Med hänsyn härtill bör enligt min mening
även i detta fall garantier skapas för arbetsfredens bevarande, därest för-
likningskommissionen icke skulle lyckas ena de tvistande parterna. Redan
nu bör därför såsom en beredskapsåtgärd en lagstiftning komma till stånd,
som ger samhället erforderliga maktmedel att hävda dess intressen om
situationen skulle bli den nyss angivna.
Olika möjligheter står här till buds. Vid övervägande av de olika alter
nativ, som kan tänkas, har jag ansett mig böra stanna för en lagstiftning
som går ut på att åstadkomma normer, som kan träda i stället för de kol
lektiva överenskommelser, vartill de förda förhandlingarna syftat. För
detta ändamål synes lämpligen ett skiljedomsförfarande böra komma till
stånd; lagstiftningen bör i enlighet härmed utformas som en lagstiftning
om obligatorisk skiljedom i den ifrågavarande tvisten, meddelad av en för
ändamålet utsedd skiljenämnd med partsrepresentation. Sådan skiljedom
bör gälla som kollektivavtal mellan parterna. Inom socialdepartementet har
upprättats ett förslag till lagstiftning i detta hänseende, vilket såsom bilaga
torde få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet.
Beträffande lagförslagets utformning vill jag anföra följande.
Enligt 1 § äger Kungl. Maj :t förordna, att den nu aktuella tvisten skall
avgöras genom skiljedom. Självfallet är det önskvärt, att parterna inför
förlikningskommissionen eller eljest kommer överens om anställningsvill
koren och att konflikten sålunda löses utan att skiljenämnden behöver
träda i verksamhet. Lagen har därför ansetts böra få karaktär av fullmakts
lag.
Därest Kungl. Maj :t förordnar att skiljedomsförfarande skall äga rum,
bör det råda förbud mot arbetsinställelse eller annan därmed jämförlig
stridsåtgärd. Bestämmelser härom har upptagits i 2 §. Det har ansetts lämp
ligt att anknyta till gällande bestämmelser om olovliga stridsåtgärder i
lagen om kollektivavtal. I och med att Kungl. Maj :t förordnar om skilje
domsförfarande skall sålunda anses som om vederbörande arbetsgivare och
arbetstagare ävensom deras organisationer vore bundna av kollektivavtal
med därav följande fredsplikt för såväl den enskilde arbetsgivaren resp.
arbetstagaren som deras organisationer. Arbetsinställelse eller annan där
med jämförlig stridsåtgärd, som vidtagits före det förordnandet givits, bör
vara att betrakta såsom olovlig från och med dagen för förordnandet; och
så även om avmönstring redan skulle ha skett. Från fall, där avmönstring
skett före den 6 maj 1955, torde dock i detta sammanhang böra bortses.
Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955
7
Lagförslagets 3 § innehåller bestämmelser om skiljenämndens samman sättning. Valet av ordförande och två ledamöter har lagts i Kungl. Maj:ts hand, varjämte vardera parten tillerkänts rätt att välja en skiljeman.
I 4 § har upptagits vissa bestämmelser om skiljenämndens verksamhet. Härutöver synes några bestämmelser i lag om förfarandet i nämnden icke vara erforderliga. De ytterligare föreskrifter, som må anses påkallade, torde få meddelas i administrativ ordning. Självfallet bör parterna beredas till fälle att inför nämnden framföra yrkanden och sina synpunkter på de olika tvistefrågorna. Skiljenämnden har att efter prövning om och i vilken mån dessa påståenden är befogade och på vilket sätt tvisten följaktligen bör lösas skilja de tvistande emellan.
Skilj edomsförfarandet skall, såsom tidigare nämnts, gå ut på att åstad komma en tvångsförlikning, som kan träda i stället för kollektivavtal mel lan de båda i konflikten indragna organisationerna. Rättsverkningarna av skiljedomen bör alltså vara desamma som rättsverkningarna av ett van ligt kollektivavtal. Beträffande giltighetstiden bör gälla att skiljedomen ej utan parternas medgivande skall gälla för längre tid än ett år från det senast mellan parterna upprättade avtal upphört att gälla; dock med rätt för skiljenämnden att i skiljedomen föreskriva förlängning i händelse upp sägning ej sker inom viss tid förenämnda dag. Tvist rörande skiljedomen bör bedömas på samma sätt som en tvist om kollektivavtal. Bestämmelser i förevarande hänseenden återfinnes i 5 §.
Kostnaderna för skiljedomsförfarandet torde böra bestridas från de under femte huvudtiteln upptagna förslagsanslagen till Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.
Föredraganden hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över det upp rättade förslaget till lag om skiljedom i viss arbetstvist1 måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av proto kollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hem ställan bifaller Hans Maj :t Konungen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1955
Ur protokollet:
A. Börje Carlsson
1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här ute lämnats.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1955
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 maj
1955.
Närvarande:
justitieråden L
ech
,
R
egner
,
G
östa
L
ind
,
regeringsrådet L
orichs
.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över
socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 29 april
1955, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det
i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag om skiljedom i viss arbetstvist.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet, hovrättsrådet G. Y.
Samuelsson.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Harriet Stangenberg
Iiiingl. Maj. ts proposition nr 197 år 1955
9
Utdrag av protokollet över socialärenden, hullet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 maj 1955.
Närv a rande: Statsministern
E
rlander, ministern för utrikes ärendena
U
ndén, statsråden
S
köld
, T
orsten
N
ilsson
, S
träng
, E
ricsson
, A
ndersson
, N
orup
,
H
edlund
, P
ersson
, H
jalmar
N
ilson
, N
ordenstam
, L
indström
, L
ange
,
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, lagrådets den 6 maj 1955 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 29 april 1955 remitterade för slaget till lag om skiljedom i viss arbetstvist.
Föredraganden anför. Såsom framgår av vad jag uttalat vid remissen till lagrådet av ifråga varande lagförslag är detsamma betingat av de synnerligen allvarliga åter verkningar för vårt lands ekonomiska liv, som skulle uppstå, om samhället ej ägde erforderliga möjligheter att ingripa, för fall att den nu mellan Sveriges redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening rådande arbets- tvisten skulle leda till en mera allmän arbetsinställelse inom den svenska sjöfarten.
Ännu är det osäkert huruvida den för medling i tvisten tillsatta förlik- ningskommissionen skall lyckas ena de tvistande parterna; i varje fall synes det ovisst huruvida någon uppgörelse kan komma till stånd före slutet av denna riksdagssession. Med hänsyn härtill förordar jag, att lag förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, nu måtte underställas riksdagen.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riks dagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll ut visar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Alf Björnelid
- >
Bihung till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 197