2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

(Nuvarande lydelse)

ränta sålunda skall beräknas, skall

avrundas till närmast lägre hundra­

tal kronor. Vid bedömande av om

och med vilket belopp, ränta skall

utgå, skall i den slutliga skatten icke

inräknas utskiftningsskatt, ersätt­

ningsskatt eller i 1 § omförmälda av­

gifter eller annuiteter med undan­

tag av pensionsavgift och sjukför­

säkringsavgift, ej heller skall i den

preliminära skatten inräknas sådan

i 2 mom. under 3) omförmäld pre­

liminär skatt, som erlagts efter den

30 april året näst efter inkomståret.

Vad i-------- —-------------- omförmä

(Föreslagen lydelse)

ränta sålunda skall beräknas, skall

avrundas till närmast lägre hundra­

tal kronor. Vid bedömande av om

och med vilket belopp, ränta skall

utgå, skall i den slutliga skatten icke

inräknas utskiftningsskatt, ersätt­

ningsskatt eller i 1 § omförmälda av­

gifter eller annuiteter med undan­

tag av pensionsavgift och sjukför­

säkringsavgift, ej heller skall i den

preliminära skatten inräknas sådan

i 2 mom. under 3) omförmäld pre­

liminär skatt, som erlagts efter den

30 april året näst efter inkomståret.

1 ränta.

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debite­

ring av slutlig skatt, till den del den­

samma erlagts överstiger den slut­

liga skatten med minst en femtedel

av denna eller med minst tiotusen

kronor, äger den skattskyldige er­

hålla ränta med tre procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av

det överskjutande beloppet, som över­

stiger ettusen kronor; dock att det

belopp, varå ränta sålunda skall be­

räknas, skall avrundas till närmast

lägre hundratal kronor. Vid bedö­

mandet av om och med vilket be­

lopp ränta skall utgå, skall i den

preliminära skatten icke inräknas

sådan i 27 § 2 mom. under 3) om­

förmäld preliminär skatt, som er­

lagts efter den 30 april året näst ef­

ter inkomståret; vidare skall med

slutlig skatt likställas sådan tillkom­

mande skatt, som enligt vad i 68 §

4 mom. andra stycket sägs helt el­

ler delvis skall gäldas med där om­

förmäld preliminär skatt.

Ränta som------------- den skattsky

69 §.

1 mom. Därest den preliminära

skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall

gottskrivas skattskyldig vid debite­

ring av slutlig skatt, till den del den­

samma erlagts överstiger den slut­

liga skatten med minst en femtedel

av denna eller med minst tiotusen

kronor, äger den skattskyldige er­

hålla ränta med fyra procent, för en

beräknad tid av ett år, å den del av

det överskjutande beloppet, som över­

stiger ettusen kronor; dock att det

belopp, varå ränta sålunda skall be­

räknas, skall avrundas till närmast

lägre hundratal kronor. Vid bedö­

mandet av om och med vilket be­

lopp ränta skall utgå, skall i den

preliminära skatten icke inräknas

sådan i 27 § 2 mom. under 3) om­

förmäld preliminär skatt, som er­

lagts efter den 30 april året näst ef­

ter inkomståret; vidare skall med

slutlig skatt likställas sådan tillkom­

mande skatt, som enligt vad i 68 §

4 mom. andra stycket sägs helt el­

ler delvis skall gäldas med där om­

förmäld preliminär skatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1957, dock att förord­

ningen icke skall äga tillämpning å skatt enligt 1956 års taxering.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

II. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1955/56

I sin förenämnda skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket

beräknat, att i n k o in s t u t f a 11 e t i förhållande till den för löpande bud­

getår fastställda riksstaten, i vilken inkomsterna upptagits till 9 908,9 mil­

joner kronor, kommer att visa en ökning med 673,84 miljoner kronor och

således uppgå till 10 582,7 miljoner kronor.

Inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förut-

sättes komma att överstiga de i riksstaten ursprungligen beräknade med

120,06 miljoner kronor, vilket praktiskt taget helt motsvarar ett överskott

å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna.

Härav utgör 100 miljoner kronor beräknade merinkomster av den särskilda

investeringsavgiften för motorfordon samt 5 respektive 15 miljoner kronor

förutsedda merinkomster av fordons- respektive bensinskatten.

För de inkomsttitlar, som direkt regleras mot budgetutjämningsfonden,

redovisas i riksräkenskapsverkets beräkning en nettomerinkomst å 553,78

miljoner kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. beräknas komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med

300 miljoner kronor, medan övriga mot budgetutjämningsfonden reglerade

inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa ett nettoöverskott på 253,78 mil­

joner kronor. Merinkomster redovisas sålunda för vissa bevillningar, bland

vilka märkes omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. med 10 miljoner

kronor, tullmedel med 60 miljoner kronor, införselavgift och accis å fett-

varor in. in. med 17 miljoner kronor, tobaksskatt med 20 miljoner kronor,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och å vin med 140 re­

spektive 5 miljoner kronor samt maltdrycksskatt och skatt å läskedrycker

med 5 respektive 6 miljoner kronor. Å andra sidan räknas med en minsk­

ning för titeln rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag med 5

miljoner kronor. Vidare räknas med minskning för inkomst av myntning

och justering med 23 miljoner kronor samt diverse inkomster med 8 mil­

joner kronor. Statens kapitalfonder beräknas av riksräkenskapsverket ut­

visa en nettomerinkomst av sammanlagt 16 miljoner kronor i förhållande

till riksstatens beräkningar. Sålunda har för postverket och televerket räk­

nats med ökningar om respektive 6 och 33 miljoner kronor. Å andra sidan

beräknas för statens vattenfallsverk och domänverket minskningar om

respektive 45 och 5 miljoner kronor. Inkomsterna från fonden för statens

aktier åter har beräknats överstiga de i riksstaten upptagna med 26 miljo­

ner kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverket vidare anför i sin skrivelse beräknas u t-

gifterna å driftbudgeten i fråga om de mot budgetutjämnings­

fonden reglerade anslagen komma att utvisa en nettobesparing å i runt tal

96 miljoner kronor, varvid ämbetsverket bortsett från uppkommande be­

sparingar å reservationsanslag. De belopp, som för de olika huvudtitlarnas

vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överfö­

ras till budgetutjämningsfonden, anges i efterföljande sammanställning.

Merutgifter

Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

5

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna............................... —

—

II. Justitiedepartementet................................................ 6,90

—

III. Utrikesdepartementet................................................. —

0,53

IV. Försvarsdepartementet ............................................. 54,32

—

V. Socialdepartementet.................................................... 34,50

—

VI. Kommunikationsdepartementet............................... —

117,62

VII. Finansdepartementet ................................................ 4,78

—

VIII. Ecklesiastikdepartementet........................................ 47,56

—

IX. Jordbruksdepartementet............................................. 4,05

—

X. Handelsdepartementet................................................. 7,69

—

XI. Inrikesdepartementet ................................................ 27,69

—

XII. Civildepartementet .................................................... —

175,10

XIII. Oförutsedda utgifter ................................................. —

0,04

XIV. Riksdagen och dess verk m. m................................ 0,06

—

Säger 187,55

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden................................................. —

II. Riksgäldsfonden .......................................................... 10,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

—

Säger

10,00________ 0,08

Summa 197,55

293,37

Nettobesparing

95,82

I fråga om utfallsberäkningen å utgiftssidan anför riksräkenskapsverket

följande.

Såsom framgår av sammanställningen utvisar civildepartementets huvud­

titel den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med

en uppskattad nettobesparing å 175,10 miljoner kronor. Denna besparing,

som är att hänföra till de å riksstaten och tilläggsstat II uppförda anslagen

till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne-

och pensionsförmåner, sammanhänger emellertid med att dessa anslag i

enlighet med vad som förutsatts vid anslagens äskande beräknas i allmän­

het icke bliva tagna i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna,

vilket leder till en motsvarande merbelastning av myndigheternas avlönings-

anslag. Efter korrigering med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas

belastning märkas bland mera betydande merutgifter överskridande av ar­

méns anslag till bränsle med 4,50 miljoner kronor, av anslaget under social­

departementets huvudtitel till bidrag till folkpensioner m. in. med 58,40

miljoner kronor, av anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel

till bidrag till anordnande av skolmåltider med 4,75 miljoner kronor samt

av räntor å statsskulden med 10 miljoner kronor. Bland större besparingar

må nämnas besparingar å anslagen under socialdepartementets huvudtitel

till bidrag till erkända arbetslöshetskassor och bidrag till sjukkassor m. in.

293,29

0,08

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

med 5,00 miljoner kronor respektive 28,87 miljoner kronor, å anslagen un­

der ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till yrkesskolor med

8,76 miljoner kronor samt å anslaget under jordbruksdepartementets huvud­

titel till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk med 3,81

miljoner kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förut­

sattes på grund av merinkomster å de till automobilskattemedlens special­

budget hörande inkomsttitlarna komma att via anslaget till avsättning till

statens automobilskattemedelsfond tillföras 120,65 miljoner kronor. Det en­

ligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskatte­

medlens specialbudget, 93,56 miljoner kronor, beräknas sålunda vid reali­

serandet av budgeten komma att stiga till 214,21 miljoner kronor.

I fråga om utfallet av driftbudgetens utgiftssida i vad avser de mot bud­

getutjämningsfonden reglerade anslagen har riksräkenskapsverket slutligen

framhållit, att budgetutjämningsfonden beräknas komma att tillföras be­

sparingar å reservationsanslag å i runt tal 10 miljoner kronor. Då övriga

mot budgetutjänmingsfonden reglerade anslag enligt vad förut framhållits

beräknas komma att utvisa en nettobesparing å 95,82 miljoner kronor,

skulle budgetutjämningsfonden alltså genom utfallet av driftbudgetens ut­

giftssida tillföras 105,82 miljoner kronor.

Liksom i december 1955 har riksräkenskapsverket även nu räknat med

en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel —

motsvarande eftersläpningen i utbetalningarna av sådana skattemedel —

med 450 miljoner kronor mot 400 miljoner kronor enligt riksstaten.

Med ledning av de i det föi-egående redovisade beräkningarna över utfal­

let av driftbudgetens inkomster och utgifter samt med hänsyn till de ytter­

ligare utgifter, för vilka medel äskats å tilläggsstat — men med bortseende

tills vidare från förändring i behållningar på reservationsanslag — har riks­

räkenskapsverket beräknat överskottet å driftbudgeten att

tillföras budgetutjämningsfonden för löpande budgetår till 204,97 miljoner

kronor, vilket belopp av ämbetsverket avrundats till 200 miljoner kronor.

Ämbetsverket har därvid utgått från det i riksstaten beräknade underskottet

å 0,53 miljon kronor, vilket ökats med dels den till 404,10 miljoner kro­

nor uppgående summan av de anslag, som äskats å tilläggsstat till riks­

staten för innevarande budgetår, dels ock den i det föregående berörda

uppräkningen med 50 miljoner kronor av avsättningen till budgetutjäm­

ningsfonden av kommunalskattemedel. Mot det härigenom framkomna un­

derskottet å 454,63 miljoner kronor har ställts de beräknade merinkomster-

na å inkomsttitlar, 553,78 miljoner kronor, samt de beräknade besparingar­

na å anslag, 105,82 miljoner kronor. Härigenom erhålles ett överskott att

tillföras budgetutjämningsfonden å 205 (204,97) miljoner kronor, eller

avrundat 200 miljoner kronor. Förutom detta överskott skall till budget­

utjämningsfonden avsättas kommunalskattemedql och medel som skall

överföras till särskilt konto i riksbanken om 450 respektive 275 miljoner

kronor. Budgetutjämningsfonden skulle alltså komma att tillföras samman­

lagt 925 miljoner kronor.

För att erhålla skillnaden mellan inkomsterna och de faktiska utbetal-

8

gare denna dag förordat, att från LKAB härrörande vinstmedel skall såväl

för innevarande som nästkommande budgetår avsättas till budgetutjäm­

ningsfonden för att där reserveras för framtida investeringar i företaget.

Avsättningen till fonden föreslås för budgetåret 1955/56 ske med ett be­

lopp av 81,4 miljoner kronor.

Nu berörda förhållanden medför, att överskottet på driftbudgeten för in­

nevarande år kan beräknas bli (10,5 + 81,4 = ) 91,9 miljoner kronor lägre

än vad riksräkenskapsverket angivit. Det kassamässiga överskottet på drift­

budgeten skulle emellertid endast reduceras med drygt 10 miljoner kronor,

då ju reserveringen av LKAB:s vinstmedel icke medför några utgifter un­

der nu löpande budgetår utan tillsvidare får karaktären av en bokförings-

åtgärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1956/57

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande in-

vesteringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de

förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av för­

slag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräk­

nade.

Under statens allmänna fastighetsfond har i årets stats­

verksproposition äskats 135 000 kronor till nybyggnader för Chalmers tek­

niska högskola. Sedermera har i propositionen nr 89, med ändring av i

statsverkspropositionen framlagt förslag, för ifrågavarande ändamål äskats

ett investeringsanslag å 435 000 kronor. I anslutning härtill torde det här­

emot svarande avskrivningsanslaget böra uppräknas från 67 500 till 217 500

kronor. Under statens allmänna fastighetsfond har vidare äskats anslag till

vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å 32 500 000 kronor,

till statens anstalt för fallandesjuka: om- och utbyggnadsarbeten å 1 000 000

kronor samt till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala å 1 255 000

kronor. Anslagen bör enligt gällande regler avskrivas med 50 procent. In-

vesteringsanslagen till ersättningsanstalt för kvinnofängelset i Växjö m. m.,

till ersättningsanstalter för Långholmen m. m. samt till uppförande av kli­

nik för alkoholsjukdomar m. m. har definitivt äskats med de i statsverks­

propositionen beräknade beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag upp­

tages alltså med de tidigare, preliminärt äskade beloppen.

Under fonden för låneunderstöd har äskats anslag till lån

till Lunds stifts prästers nykterhets- och diakoniförbund u. p. a. för vissa

byggnadsarbeten vid Sätoftahemmet å 645 000 kronor. Då lånet avses skola

vara ränte- och amorteringsfritt bör anslaget avskrivas i sin helhet.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till stats-

verkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinves­

teringar framgår av följande översikt.

Fonden för låneunderstöd

Inrikesdepartementet:

Lån till Lunds stifts prästers nykterhets- och

diakoniförbund u. p. a. för vissa byggnads­

arbeten vid Sätoftahemmet .................. ,. ...

645 000

¹⁰

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

IV. Driftbudgeten för budgetåret 1956/57

Förändringar av utgifterna

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till liksstat för bud­

getåret 1956/57 upptogs utgifter å sammanlagt 10 225 miljoner kronor. Här­

av föll 8 966 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 1 259 miljoner

kronor på utgifter för statens kapitalfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

I fråga om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäs-

kanden har riksdagen i åtskilliga fall redan fattat beslut. Anslagsgransk-

ningen har emellertid totalt icke medfört någon större förändring av siff­

rorna.

Tredje huvudtiteln utvisar en ökning med 0,2 miljon kronor på anslaget

till Förenta Nationerna.

Anslagssumman under fjärde huvudtiteln minskar i jämförelse med stats­

verkspropositionen med 1,9 miljoner kronor. Bland minskningarna må näm­

nas 1,1 respektive 0,2 miljoner kronor å anslagen till ersättning till arméns

och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond, samt 0,6 respektive

0,8 miljon kronor å anslagen till avlöningar till aktiv personal vid marinen

och flygvapnet. Å andra sidan ökar fortifikationsförvaltningens och arméns

avlöningsanslag med 0,5 respektive 0,2 miljon kronor, varjämte tillkommit

ett anslag till engångsanskaffning av musikinstrument å 0,2 miljon kronor.

För femte huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med samman­

lagt 276,1 miljoner kronor. Härav hänför sig 275 miljoner kronor till det

i propositionen nr 107 äskade anslaget till fondering för framtida pensions-

ändamål, 0,6 miljon kronor till anslagen till yrkesinspektionens avlöningar

och omkostnader samt 0,4 miljon kronor till anslaget till särskilda barnbi­

drag till änkors och invaliders barn. Det är emellertid att märka, att ansla­

gen på folkpensioneringens område kalkylerats med utgångspunkt från en­

dast fyra indextillägg, medan man nu med hänsyn till inträdd stegring av

levnadskostnaderna synes böra räkna med fem indextillägg, innebärande

en kostnadsökning med 36,2 miljoner kronor, varav 0,1 miljon kronor faller

på änke- och änklingsbidragen. Då kostnaderna för dessa ändamål tidigare

beräknats till respektive 1 596,5 och 16,4 miljoner kronor och motsvarande

anslag uppförts med avrundat 1 600 respektive 16,4 miljoner kronor, skulle

den faktiska kostnadsökningen under huvudtiteln genom tillkomsten av

12

Den totala nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen upp­

går till 376,6 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar

I statsverkspropositionen utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa

av It 172,9 miljoner kronor, varav 10 470,6 miljoner kronor hänförde sig

till egentliga statsinkomster och 702,3 miljoner kronor till inkomster av sta­

tens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades

i statsverkspropositionen inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. ge 6 000 miljoner kronor. Inkomsttitlarna kupongskatt, fondskatt,

skogsvårdsavgift^-, arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lot-

terivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar in. in. upptogs

till 6, 17, 8, 70, 49 respektive 75 miljoner kronor. I automobilskattemedel

beräknades inflyta 1 030 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades ge

sammanlagt 2 802 miljoner kronor, varav i tullmedel 550 miljoner kronor,

varuskatt 205 miljoner kronor, införselavgift och accis å fettvaror m. m. 54

miljoner kronor, skatt å kaffe 19 miljoner kronor, tobaksskatt 680 miljoner

kronor, skatter å alkoholhaltiga drycker och läskedrycker sammanlagt 1 190

miljoner kronor, nöjesskatt 59 miljoner kronor samt skatt å elektrisk kraft

45 miljoner kronor. Uppbörden i statens verksamhet upptogs med 161 mil­

joner kronor. Under diverse inkomster inflytande medel beräknades till

sammanlagt 251 miljoner kronor, varav 80 respektive 113 miljoner kronor

i tips- och lotterimedel.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspro­

positionen, under förutsättning av oförändrade löner och taxor, till sam­

manlagt 345 miljoner kronor, varav för postverket 15 miljoner kronor, tele­

verket 105 miljoner kronor, statens järnvägar 25 miljoner kronor, statens

vattenfallsverk 125 miljoner kronor och för domänverket 75 miljoner kro­

nor.

I sin förut nämnda skrivelse den 23 mars 1956 har riksräkenskapsverket

jämlikt gällande instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av

statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1956/

57. Vid beräkningens verkställande har ämbetsverket liksom under tidiga­

re år från vederbörande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande

de större inkomsttitlarna ävensom beträffande vissa speciellt konjunktur­

känsliga inkomsttitlar. Beträffande de allmänna förutsättningarna för be­

räkningarna har riksräkenskapsverket anfört följande.

Riksräkenskapsverket angav som grundval för sin beräkning i december

1955 vissa allmänna förutsättningar i avseende på den samhällsekonomiska

utvecklingen under den period beräkningen avsåg, i första hand under år

1956. Därvid framhölls att bl. a. svårigheten att överblicka hela effekten av

de åtgärder av ekonomisk-politisk natur, som vidtagits i konjunkturdäm-

pande syfte i Sverige och i de för den internationella konjunkturutveckling­

en ledande länderna i Amerika och Västeuropa utgjorde ett osäkerhetsmo­

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

14

Kungl. Mctj. ts proposition nr 175 år 1956

gen till nya skatteskalor respektive förhöjning av pensionsavgiften från

1,8 till 2,5 procent av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten kom­

ma under förutsättning av riksdagens bifall alt påverka uppbörden av

preliminär A-skatt från och med uppbördsåret 1957—58. Riksräkenskaps-

verket beräknar, att tillämpningen av de nya skatteskalorna kommer att

innebära ett bortfall av preliminär A-skatt av storleksordningen 100 miljo­

ner kronor under budgetåret 1956/57, vilket ungefär till hälften beräknas

motvägas av ökningen av pensionsavgifterna.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1955 och

som innebar en viss stegring under 1956. För ifrågavarande inkomsttagare,

vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de föreslagna nya skatte­

skalorna och de höjda folkpensionsavgifterna förutsättas komma att på­

verka skatteuppbörden först under uppbördsåret 1959—60.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen en uppgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten med 7 procent från verksamhets­

året 1954 till verksamhetsåret 1955. Riksräkenskapsverket har icke funnit

anledning att nu ändra detta antagande. För verksamhetsåret 1956 räknar

riksräkenskapsverket nu med en uppgång av bolagens taxerade inkomster

med 5 procent, vilket är mera än vad som antogs i december. Till följd av

att bolagens inkomster innevarande år kunna förutsättas påverka den ordi­

narie uppbörden av preliminär B-skatt först under uppbördsåret 1958—59

har det höjda inkomstantagandet icke föranlett någon ändring av den an­

tagna uppbörden av preliminär B-skatt under budgetåret 1956/57.

Bestämmelserna om ränta å kvarstående skatt ha hittills medfört att

bolagen i betydande utsträckning kompletterat inbetalningarna av prelimi­

närskatt under de ordinarie uppbördsterminerna med fyllnadsinbetalningar.

Under våren 1955 inflöto i fyllnadsinbetalningar sammanlagt omkring 525

miljoner kronor, varav huvudparten från bolag. Härigenom har den enligt

taxeringen 1955 påförda kvarstående skatten för bolagen nedbringats till

ca 130 miljoner kronor. Detta belopp överstiger endast med omkring 45 mil­

joner kronor den enligt samma taxering beräknade överskjutande skatten

för bolag. Underlag saknas för en bedömning i vad mån kvarskatteräntans

betalningsstimulerande effekt påverkas av det strama läget på kreditmark­

naden. Riksräkenskapsverket förutsätter nu liksom vid decemberberäkning­

en att inga förändringar inträffat härvidlag. Under denna förutsättning räk­

nar riksräkenskapsverket med att fyllnadsinbetalningar komma att verk­

ställas under våren 1956 och våren 1957 i sådan omfattning att den kvar­

stående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1957 och 1958 blir av

ungefär samma omfattning som vid 1955 års taxering. Det höjda antagan­

det för bolagens taxerade inkomster under verksamhetsåret 1956 medför,

att fyllnadsinbetalningarna våren 1957 nu upptagits till ett jämfört med de­

cemberberäkningen med 50 miljoner kronor förhöjt belopp.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgi­

vare till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och infly­

tande restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar inga eller

endast obetydliga avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffa avvika de förnyade beräkningarna en­

dast obetydligt från beräkningarna i december. De upptagna beloppen under

posten förskott m. m. till sjukkassorna erfordra emellertid en speciell kom­

mentar. Enligt uppgifter från riksförsäkringsanstalten kunna på kalender­

året 1955 belöpande avgifter och arbetsgivarbidrag beräknas överstiga vad

som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna med 170 miljoner kronor. Av

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

budgetår visat kraftig stegring, sannolikt icke komma att lämna lika hög

avkastning under nästa budgetår. Riksräkenskapsverket anser emellertid

en uppräkning med 5 miljoner kronor av det i statsverkspropositionen upp­

tagna beloppet vara befogad och föreslår, att titeln i det slutliga riksstats-

förslaget beräknas till 80 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 315 miljoner kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i de­

cember 1955. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 290 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och

länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten

vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1956 till 264,5 miljoner kro­

nor, vilket är 8 procent högre än det föregående år debiterade beloppet. Ge­

nom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med erläggande

av automobilskatt för år 1956 (SFS 590/1955) kunna omkring 8 miljoner

kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1956/57. Å andra sidan inne­

buro motsvarande bestämmelser för år 1955 att omkring 7 miljoner kronor

avseende debiteringen i februari 1955 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna och under antagan­

de att den vid sidan av huvuddebiteringen inflytande fordonsskatten kom­

mer att öka i samma takt som den ordinarie uppbörden beräknar riksrä­

kenskapsverket fortfarande inkomsterna på titeln till 290 miljoner kronor

för budgetåret 1955/56. Beträffande utvecklingen av fordonsbeståndet un­

der nästkommande budgetår finner ämbetsverket ingen anledning revidera

de i decemberberäkningen gjorda antagandena. Riksräkenskapsverket före­

slår därför, att titeln fordonsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres

med samma belopp som i statsverkspropositionen, 315 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 640 miljoner

kronor i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag i december 1955. In­

komsterna på titeln för innevarande budgetår, som av ämbetsverket i de­

cember 1955 beräknades till 615 miljoner kronor, beräknas nu till 600 mil­

joner kronor. Denna nedräkning sammanhänger huvudsakligen med att den

genom förordning den 17 februari 1956 (nr 42) medgivna förlängningen

av kredittiden för inbetalning av bensinskatt till kontrollstyrelsen beräknas

medföra en förskjutning av skatteleveranserna från innevarande till näst­

kommande budgetår med 12 miljoner kronor. Då förskjutningen från bud­

getåret 1956/57 till 1957/58 kan beräknas bli av samma storleksordning be­

höver emellertid inte beräkningen för budgetåret 1956/57 ändras av denna

anledning. Under hänvisning till det i jämförelse med decemberberäkningen

oförändrade antagandet om fordonsbeståndets utveckling föreslår riksräken­

skapsverket, att inkomsttiteln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget

uppföres med oförändrat 640 miljoner kronor.

Särskild investeringsavgift för motorfordon beräknades av riksräken­

skapsverket i december 1955 till 75 miljoner kronor, vilket belopp även

upptagits i statsverkspropositionen. Vid sin beräkning förutsatte riksräken­

skapsverket att avgiften endast skulle utgå under år 1956. Under samma

förutsättning föreslår ämbetsverket, att ifrågavarande inkomsttitel i det

slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 75 miljoner kronor.

Tullmedel. Denna titel beräknades av riksräkenskapsverket i december

1955 till 550 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspro­

positionen. I skrivelse den 9 mars 1956 har generaltullstyrelsen anfört, att

styrelsen funnit sig sakna anledning frångå" den i november 1955 gjorda

18

kets mening saknas anledning att i det slutliga riksstatsförslaget frångå

statsverkspropositionens beräkning.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel angavs

av riksräkenskapsverket i december 1955 till 925 miljoner kronor, vilket

belopp upptagits i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen, som i novem­

ber 1955 uppskattade inkomsterna till 900 miljoner kronor, har i skrivelse

den 10 mars 1956 angivit inkomsterna på titeln till 950 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknade riksräkenskapsverket i december 1955

inkomsterna till 900 miljoner kronor. Till följd av att omsättningsökning­

en för spritdrycker synes bli icke oväsentligt större än vad som kunde för­

utses i december, har ämbetsverket nu beräknat inkomsterna för inneva­

rande budgetår till 960 miljoner kronor. Den kraftiga och ihållande omsätt­

ningsökningen motiverar enligt riksräkenskapsverkets mening en uppräk­

ning även av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budgetåret

1956/57. Riksräkenskapsverket föreslår därför att titeln omsättnings- och

utskänkningsskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 1 050 mil­

joner kronor, vilket är 125 miljoner kronor mera än i statsverkspropositio­

nen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel

beräknades i december 1955 av riksräkenskapsverket till 60 miljoner kro­

nor i anslutning till kontrollstyrelsens förslag. Samma belopp har även upp­

tagits i statsverkspropositionen. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräk­

ning angivit inkomsterna till 55 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket fö­

reslår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens beräkning att ifrågavaran­

de titel i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 55 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 120 miljoner

kronor i anslutning till riksräkenskapsverkets förslag. Kontrollstyrelsen,

som i november 1955 beräknade maltdrycksskatten till 115 miljoner kronor,

har vid förnyad beräkning nedsatt beloppet till 100 miljoner kronor. För

innevarande budgetår räknar riksräkenskapsverket nu med en inkomst på

titeln av 105 miljoner kronor mot 115 miljoner kronor i december 1955.

Denna nedräkning motiveras främst av, att den nedgång i försäljningen av

starköl som följde efter den höga försäljningen i oktober 1955 blivit mera

markerad, än vad som kunde förutses i december. Riksräkenskapsverket

anser en nedräkning även för budgetåret 1956/57 vara befogad och föreslår,

att titeln maltdrycksskatt i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med 110

miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropo­

sitionen.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 43 mil­

joner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkning i

december 1955. Kontrollstyrelsen, som i november 1955 beräknade titeln

till 43 miljoner kronor, har efter förnyad beräkning föreslagit ett till 45

miljoner kronor förhöjt belopp. Riksräkenskapsverket, som för löpande

budgetår uppskattar inkomsterna till 48 miljoner kronor, föreslår att titeln

i det slutliga riksstatsförslaget uppföres med likaledes 48 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen be­

räknats till 59 miljoner kronor i överensstämmelse med riksräkenskapsver­

kets beräkning i december 1955. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i

det slutliga riksstatsförslaget uppföres med oförändrat 59 miljoner kronor.

Knngl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

svarande kalkyl i oktober en uppräkning av postverkets inkomster med in­

emot 8 miljoner kronor. Å andra sidan räknar generalpoststyrelsen med en

ökning av driftkostnaderna med över 12 miljoner kronor varvid förutsatts

riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1956 (nr 81)

angående statstjänstemännens löner under 1956. Inkomstöverskottet skulle

enligt generalpoststyrelsens förnyade beräkningar komma att uppgå till 7

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att som inkomst av postver­

ket i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett till 10 miljoner kronor av­

rundat belopp, vilket är 5 miljoner lägre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Inkomsterna på denna titel upptogos av riksräkenskapsverket

i december 1955 till 110 miljoner kronor, varvid ämbetsverket i avvaktan

på Kungl. Maj:ts beslut icke beaktat en av telestyrelsen föreslagen förhöj­

ning av den extra avsättningen till värdeminskningskonto. I statsverkspro­

positionen upptogs televerkets överskott till 105 miljoner kronor, vilket in­

nebar ett godtagande av den föreslagna förhöjningen av den extra avsätt­

ningen.

Telestyrelsen, som i november beräknade överskottet till 95 miljoner kro­

nor, har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 mars 1956 avgivit för­

nyad beräkning av televerkets överskott. Löneförhöjningarna för tjänste­

män och linjearbetare från och med den 1 januari 1956 varom uppgörelse

redan har träffats och motsvarande höjning av arvodena till de kontrakts-

anställda växelstationsföreståndarna kunna enligt styrelsen beräknas öka

televerkets driftkostnader med 19 miljoner kronor under budgetåret 1956/

57. Telestyrelsen säger vidare att utvecklingen av televerkets rörelse under

senare halvåret 1955 visat en påfallande avtagande ökningstakt, vilket säker­

ligen finge tillskrivas de åtgärder för att bromsa överkonjunkturen som ha

vidtagits av statsmakterna. Det förefaller med hänsyn härtill telestyrelsen

osannolikt att inkomsterna komma att uppgå till det av styrelsen i december

1955 angivna beloppet, varför styrelsen föreslår en nedräkning av ifrågava­

rande belopp med 10 miljoner kronor. Det av telestyrelsen beräknade över­

skottet att inlevereras under budgetåret 1956/57 skulle sålunda uppgå till

(95—-19— 10 =) 66 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som enligt

vad som inledningsvis framhållits anser, att ämbetsverkets uppfattning av

de ekonomiska utvecklingstendenserna i december 1955 alltjämt kan läg­

gas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster, har vid sin för­

nyade beräkning av televerkets överskott endast tagit hänsyn till effekten

av löneförhöjningarna och den förhöjda extra avsättningen till värdeminsk­

ningskonto. I överensstämmelse härmed föreslår riksräkenskapsverket, att

som inkomst av televerket i det slutliga riksstatsförslaget uppföres ett be­

lopp av 85 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än i stats­

verkspropositionen.

För inkomsttiteln statens järnvågar föreslog riksräkenskapsverket i de­

cember 1955 i anslutning till järnvägsstyrelsens förslag ett belopp av 25

miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse

till riksräkenskapsverket den 14 mars 1956 säger järnvägsstyrelsen att för­

utsättningarna för beräkningarna på flera punkter ha ändrats sedan de­

cember. Genom nya löneavtal för löneplans- och kollektivanställda ökas sta­

tens järnvägars personalkostnader. Den sammanlagda effekten av lönekost­

nadernas stegring kan enligt järnvägsstyrelsen beräknas till 53 miljoner

kronor per år. Vidare finner styrelsen att prisstegringarna på vissa förnö­

denheter ha blivit eller kunna med säkerhet heräknas bli större än vad

styrelsen antog i december. Utan att några förändringar inträtt i styrelsens

allmänna uppfattning om trafikutvecklingen har styrelsen å andra sidan

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

Departementschefen

1. Den internationella ekonomiska utvecklingen. I den reviderade national-

budgeten för år 1956 (bihnng C) analyseras inledningsvis den ekonomiska

utvecklingen i utlandet. I flertalet länder präglades år 1955 av en fullt ut­

bildad högkonjunktur. Det mest karakteristiska draget i denna har varit att

expansionen framför allt gällt investeringarna. Detta var inte minst fallet i

Förenta staterna, där de privata bruttoinvesteringarna steg med tolv procent

under år 1955. För den privata konsumtionen var ökningen mindre eller

knappt sju procent. De genomsnittliga prisförändringarna var under året

ganska obetydliga. Allting tyder för Förenta staternas del på en stabil ut­

veckling under det närmaste året på den höga nivå som uppnåtts. Det är

dock möjligt att den fortsatta ökningen av produktionen inte får samma om­

fattning som föregående år. Bland de återhållande momenten har pekats dels

på en beräknad nedgång i produktionen av bilar, dels på en viss avmattning

i bostadsbyggandet och dels slutligen på den nedgång som inträffat i jord­

brukarnas inkomster. Till de expansiva faktorerna hör främst, att företagens

investeringar fortsätter att stiga, att de offentliga utgifterna väntas öka och

att efterfrågan på konsumtionsvaror beräknas bli större.

Även de västeuropeiska länderna befinner sig i en period av snabb expan­

sion. Sysselsättningen har stigit till en nivå, som medfört stora lönestegring­

ar och framkallat oro för en inflationistisk utveckling. I Storbritannien var

den samlade efterfrågan på varor och tjänster under år 1955 större än vad

som kunde tillgodoses vid bevarad samhällsekonomisk balans. Övertrycket

medförde dels en förskjutning uppåt av prisnivån med sex procent, dels ett

underskott i betalningarna gentemot utlandet, uppgående till drygt ett hund­

ra miljoner pund. Tyngdpunkten i den ekonomiska politiken har lagts på

penningpolitiken; bland annat har diskontot successivt höjts till fem och

en halv procent. Konsumtionsskatterna på olika varor liksom telefontaxor­

na och skatten på företagens utdelade vinster har höjts. Vidare har sub­

ventionerna på bröd och mjölk sänkts samt avbetalningsvillkoren och av-

skrivningsreglerna för industrin skärpts. För innevarande år kan man för

Storbritanniens del räkna med fortsatt högkonjunktur. Med hänsyn till de­

klarationerna om en fortsatt stram ekonomisk politik synes det dock rim­

ligt att räkna med en viss uppbromsning av expansionstakten. Detta kan

komma att påverka vår utrikeshandel, eftersom Storbritannien är den främ­

sta avnämaren av svenska exportvaror.

Även i Västtyskland har vissa inflationistiska tendenser förmärkts. Under

det senaste året har ej endast hela tillväxten i de arbetsföra åldrarna utan

också en del av de arbetslösa absorberats av näringslivet. Ett läge där full

sysselsättning råder har nåtts. En viss prisstegring har inträffat. Den dy­

namiska kraften i denna utveckling har utgjorts av en kraftigt utbildad in-

vesteringskonjunktur. Även om åtgärder satts in för att dämpa aktiviteten

måste man räkna med att expansionen kommer att fortsätta i en relativd

snabb takt.

23

I den reviderade nationalbudgeten lämnas också en översikt av råvarupri­

sernas utveckling. Pristendenserna ger knappast något stöd för en förväntan

om någon mera betydande förändring av det ekonomiska klimatet i världen.

På de viktigaste kapitalråvarorna — järn och stål samt andra metaller —-

är priserna höga och relativt fasta. För vissa konsumtionsråvaror har man

närmast kunnat spåra vissa återhämtningssymtom efter de föregående årens

prisfall. Slutsatsen för Sveriges del av den lämnade redogörelsen för tenden­

serna i fråga om världsmarknadspriserna blir att det inflytande, som kan

komma utifrån, i bästa fall lämnar prisnivån här hemma opåverkad; risker

för prisstegringar kan dock inte helt förbises.

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den väsentliga innebörden

av de i den reviderade nationalbudgeten presenterade beräkningarna för

år 1956 är, att tendensen från föregående år till en långsammare ökning av

investeringarna inte längre skulle bestå. Investeringslusten synes trots alla

återhållande moment alltjämt vara mycket betydande och pressa fram en

fortsatt stark expansion av realkapitalbildningen. Den dynamiska kraften

ligger härvid främst hos de privata investeringarna. Enligt den bedömning,

som gjorts i den reviderade nationalbudgeten, skulle dessa kunna väntas öka

med 400 miljoner kronor eller omkring fem procent. De offentliga investe­

ringarna förutses öka med cirka tre procent. Den totala investeringsökning­

en för år 1956 anges till fyra procent. På grundval av nytt statistiskt mate­

rial, främst kommerskollegii undersökning av investeringsplanerna inom in­

dustrin, har alltså en uppjustering av nationalbudgetens beräkningar före­

tagits.

För den privata konsumtionens del har beräknats en ökning med tre pro­

cent, vilket motsvarar en tämligen normal stegringstakt. Den totala inkomst­

ökningen i förhållande till år 1955 väntas bli 2 500 miljoner kronor. Upp­

skattningen av konsumtionen bygger på antagandet om att den genomsnitt­

liga konsumtionsprisnivån för innevarande år kommer att överensstämma

med den som rådde vid årsskiftet samt att sparandet under år 1956 skall

komma att vara lika stort som under föregående år.

För den offentliga konsumtionen har det befunnits rimligt att räkna med

eu uppgång på fem procent.

Den totala produktionen beräknas liksom i nationalbudgeten komma att

öka med omkring tre procent under år 1956. Beträffande de olika närings­

grenarna föreligger dock vissa skiljakligheter mellan de båda beräkningarna.

Den egentliga industrins produktionsökning kan nu uppskattas till fyra

procent mot tidigare tre och en halv procent. Byggnads- och anläggningsin-

dustrins bidrag till bruttonationalprodukten, som i den preliminära kal­

kylen antagits bil oförändrat i förhållande till år 1955, beräknas nu öka

med ett par procent under år 1956. Likaså kalkyleras med att jordbrukets

produktionsökning skall bli något större än som tidigare antogs. Däremot kan

skogsbrukets bidrag väntas minska till följd av eu nedgång i avverknings-

volymen. Vidare antages statens och kommunernas bidrag till produktions­

ökningen bli något lägre är enligt beräkningarna vid årsskiftet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Valutareserven

Miljoner kronor

31/12

31/12

31/3

30/6

30/9

31/12

31/3

1953

1954

1955

1955

1955

1955

1956

1. Riksbankens valutareserv:

Guld och dollar..................

+ 1566

+ 2 009

+ 1 945

+ 1 935

+ 2 084

+ 2159 + 2 263

EPU-valutor ......................

+

970

+ 422

+ 322

+ 325

+ 349 + 303 + 135

Övriga valutor ..................

+

85

+

43

+ 26

+ 21

+

19 —

32 -

52

Summa

+ 2621

+ 2 474

+ 2293

+ 2 281

+ 2452

+ 2430 + 2346

2. Affärsbankernas valutabe-

hållning ..............................

+

3

+

39

+

137

+

41

+ 80

+ 121 + 119

Summa totalt

+ 2624

+ 2513

+ 2480

+ 2322

+ 2 532

+ 2 551 + 2 465

På utrikeshandelns område har prisutvecklingen för betydelsefulla im­

portvaror lett till att man nu måste räkna med att våra bytesförhållanden

gentemot utlandet kommer att försämras med en procent mellan åren 1955

och 1956, i stället för att förbättras med två procent som tidigare antogs.

Detta innebär, att den tidigare till följd av prisutvecklingen för import-

respektive exportvaror under år 1956 kalkylerade vinsten för landet på 200

miljoner kronor skulle komma att förbytas i en förlust på 100 miljoner kro­

nor. Till denna utveckling har framför allt bidragit prishöjningar på järn

och metaller, verkstadsprodukter samt bränsle. Totalt uppskattas import­

priserna under år 1956 komma att ligga i genomsnitt fyra procent över fjol­

årets nivå i stället för som tidigare beräknats knappt en procent. Till följd

av en ytterligare ökning i importen av livsmedel och bränslen förutses im­

portvolymen öka med två procent i stället för med knappt en procent, som

Beräknad försörjningsbalans för år 1956

Miljoner kronor i 1955 års priser

1935

1956

Förändring 1955—1956

Milj. kr.

Procent

Tillgång

Produktion ..............................................................

48 700

50 200

+ 1500

+ 3

Import ......................................................................

10 310

10 510

+ 200

+ 2

Summa tillgång

59010

60 710

+ 1700

Användning

Privata investeringar..............................................

8 380

8 780

+ 400

+ 5

Offentliga investeringar..........................................

6 140

6 340

+ 200

+ 3

Ökning av lager......................................................

710

410

- 300

Export .......................................................................

9 940

10140

+ 200

+ 2

Privat konsumtion..................................................

27 930

28 830

+ 900

+ 3

Offentlig konsumtion..............................................

5 910

6 210

+ 300

+ 5

Summa användning

59010

60 710

+ 1700

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

25

antogs i nationalbudgetberäkningarna. På exportsidan kalkyleras för år 1956

med totalt sett ungefär samma pris- och volymförändringar som i national-

budgeten, d. v. s. ökningar på tre respektive två procent. Värdemässigt inne­

bär de nya beräkningarna, att exporten och importen höjts i förhållande till

de tidigare kalkylerna med 50 respektive 550 miljoner kronor till 9 450 res­

pektive 11 000 miljoner kronor. Enligt föreliggande kalkyler skulle bytes­

balansen för innevarande år ge ett minussaldo på 440 mot tidigare beräknat

10 miljoner kronor.

En sammanfattning av förändringarna på olika områden under angivna

antaganden redovisas i tablån över den beräknade försörjningsbalansen för

år 1956.

3. Den ekonomiska politiken. Såsom framgått av den lämnade redogörelsen

för den reviderade nationalbudgeten för år 1956 föreligger nu en säkrare

kännedom om den ekonomiska utvecklingen under fjolåret. De första måna­

derna av innevarande år har gett ytterligare material för en bedömning. Bil­

den av det aktuella konjunkturläget, sådant detta skildrades i finansplanen,

till årets statsverksproposition, har emellertid inte nämnvärt förändrats här­

igenom. Utgångspunkten för den fortsatta diskussionen om den ekonomiska

politikens uppgift är således alltjämt en i stort sett obruten högkonjunktur,

låt vara att samhällsekonomin under inflytande av fjolårets successiva

skärpning av den ekonomiska politiken de senaste två kvartalen har kän­

netecknats av större frihet från balansstörande spänningar än under mot­

svarande period för ett år sedan.

I det dagsaktuella läget framträder å ena sidan påtagliga tecken till ex-

pansionstendenser av minst samma styrka som vid årsskiftet inom bland

annat investeringsområdet. Även det internationella perspektivet synes för

dagen ge fog för antagandet om en fortsatt expansiv påverkan av den svenska

ekonomin utifrån. Å andra sidan torde vissa av de åtgärder som under

fjolåret vidtagits här hemma i bromsande syfte ännu inte ha nått sin fulla

kraft. Det gäller här närmast åtgärderna på företagsbeskattningens och

kreditpolitikens område. Verkan av den åtstramning som riksstatsförslaget

innebär kommer självfallet till synes först under det nya budgetåret. Slut­

ligen kan de i olika länder vidtagna åtgärderna för att nedtona den rådande

överkonjunkturen i sinom tid leda till en viss uppbromsning av expansionen

med återverkningar på den svenska exporten. Under rådande förhållanden

måste — såsom jag underströk i finansplanen — den ekonomiska politiken

ges möjligheter till betydande flexibilitet, så att den uppnådda balansen icke

äventyras.

Kravet på en god beredskap mot en konjunkturnedgång har under senare

år icke fått undanskymmas av att de aktuella problemen närmast gällt be­

mästrandet av ett växlande inflationstryck. Jag vill i sammanhanget erinra

om del förslag till allmän beredskapsstat som nyligen framlagts av Kungl.

Maj :l, varigenom förutsättningar skapats för att, om behov därav skulle

26

uppstå, såväl inom den offentliga som den enskilda sektorn öka sysselsätt­

ningen av arbetskraft för angelägna ändamål med kortast möjliga varsel.

Det må vidare anmärkas, att redan den förda stabiliseringspolitiken i och

för sig öppnar möjligheter att ernå konjunkturstimulans, därigenom att en

del av de åtgärder som vidtagits i dämpande syfte erhållit en provisorisk

natur och därför med ringa omgång kan uppmjukas eller helt avskaffas.

För närvarande måste emellertid uppmärksamheten vara inriktad på ris­

kerna för en förnyad tillspetsning av högkonjunkturen i vårt land. Tillspets­

ningen framträder inte minst inom den privata investeringssektorn under

inflytande av de gynnsamma avsättningsförhållandena. Den stigande in-

vesteringsefterfrågan kan bland annat avläsas i den enkät som kommerskol­

legium nyligen företagit enligt samma grunder som i höstas. Denna anger,

att företagen inom den egentliga industrin nu planerar en ökning av investe­

ringarna från 1955 till 1956 med 33 procent för byggnader och anläggningar

mot 22 procent vid föregående enkättillfälle. För maskiner och apparater an­

ges en ökning med 13 procent jämfört med en minskning om ett par procent

enligt den förra enkäten. Det är således uppenbart, att fjolårets åtgärder i

syfte att dämpa aktiviteten inom investeringsområdet ingalunda medfört den

avmattning i produktionsapparatens fortsatta utbyggnad som då varslades.

Tvärtom synes de aktuella planerna närmast peka på att den försiktighet i

framtidsbedömningen, som under senare delen av fjolåret gjorde sig gällan­

de, nu avlösts av en mer optimistisk syn på möjligheterna att genomföra lö­

nande investeringar.

Utvecklingen på den privata konsumtionens område anger också en fort­

satt stegring av efterfrågan. Grunden härför utgör de inkomsthöjningar var­

om överenskommelser nyligen slutits mellan arbetsmarknadens parter. Det

bör hälsas med tillfredsställelse att det i år befunnits möjligt att träffa

en avtalsuppgörelse, vilken inneburit genomsnittliga lönehöjningar av en

storleksordning som bättre låter sig förenas med den sannolika produktivi­

tetsstegringen än vad fallet var under fjolåret. Det synes rimligt att främst

söka bakgrunden härtill i det kärvare klimat för företagsamheten och den

ökade tilltron hos löntagarorganisationerna till möjligheterna att bevara den

uppnådda stabiliteten, som den ekonomiska politiken skapat. Resultatet av

avtalsrörelserna har utan tvekan för vårt land medfört bättre förutsättning­

ar för en lugn utveckling än vad fallet är på andra håll, där betydande höj­

ningar av penninglönerna genomdrivits eller omfattande arbetskonflikter

förekommit.

Den fyraprocentiga lönehöjning som nu genomförts innebär emellertid en

något starkare påspädning av inkomstvolymen i samhället än som förutsågs

vid årsskiftet. Återverkningarna härav på tendenserna till konsumtionsök­

ning blir i hög grad beroende av det personliga sparandets utveckling. Här

må erinras, att bestämmelserna om premiering av på visst sätt bundet

nysparande också i år äger giltighet.

Mot bakgrunden av de nya uppskattningar som framlägges i den revide­

rade nationalbudgeten framstår perspektivet för betalningsbalansen och

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

27

valutareserven som allvarligt. Såsom jag anförde i finansplanen innebar re­

dan fjolårets utveckling en försämring av bytesbalansen mot utlandet till

följd av den mycket kraftiga importökningen. Endast tack vare en samtidig

förskjutning i betalningarna, vilken haft samma effekt som en kortfristig

svensk kredit i utlandet, förhindrades en avtappning av valutareserven av

storleksordningen 400 miljoner kronor. Denna förskjutning synes ha fort­

gått under de första månaderna av innevarande år. Det är här tydligtvis

fråga om en företeelse av samma slag som tidigare under efterkrigsåren, då

förskjutningar av denna art inträffade i än den ena, än den andra rikt­

ningen. över en längre period tenderar de emellertid att utjämnas, och det

finns därför all anledning räkna med att också den nu aktuella betalnings-

lörskjutningen förr eller senare kommer att vändas i sin motsats, varvid

valutareserven även med jämvikt i de löpande betalningarna för varor och

tjänster kommer att åderlåtas kraftigt. Härtill kommer så det nu framräk-

nade underskottet i betalningsbalansen för år 1956 om drygt 400 miljoner

kronor. I viss utsträckning beror underskottet på en väntad ökning av

importen utöver vad som förutsågs vid årsskiftet. Till övervägande del får

emellertid orsaken till de försämrade valutautsikterna sökas i en för vårt

land oförmånlig utveckling av de internationella prisrelationerna. Ehuru av

tämligen blygsam omfattning får denna, med den storlek importen numera

har, avsevärda konsekvenser för utfallet av betalningsbalansen och därmed

för valutareserven. En dylik försämring av bytesförhållandet med utlandet

får knappast betraktas som exceptionell utan — omväxlande med förbätt­

ringar av bytesförhållandet — som en ganska normal företeelse på utrikes­

handelns område. Att den nu beräknas medföra en minskning av valuta­

reserven med omkring en femtedel belyser bjärt dennas otillräcklighet ilen

tid präglad av normala bytes- och betalningsrelationer mellan länderna och

därav följande fluktuationer i omsättning och priser.

Inte ininst utvecklingen på betalningsbalansens område med valutaför­

brukning under tider av goda exportkonjunkturer visar nödvändigheten av

att den hittillsvarande stabiliseringspolitiken energiskt fullföljes. Detta in­

nebär bland annat fortsatta ansträngningar att hålla expansionstendenserna

på investeringsområdet inom resursernas ram och att skapa förutsättningar

för en lugnare utveckling av konsumtionsefterfrågan. Läget ställer vidare

krav på största återhållsamhet i statsmakternas utgiftsbeslut.

De medel som står till buds för att uppnå det uppställda målet har ut­

förligt angivits i finansplanen. Några avvikelser från vad som där uttalades

finns ingen anledning att nu göra.

Om den nuvarande restriktiva ekonomiska politiken effektivt upprätt-

hålles bör det vara möjligt att i fortsättningen liksom i år kunna räkna med

de stora intresseorganisationernas medverkan i ansträngningarna att värna

den samhällsekonomiska balansen. Med denna utgångspunkt och under för­

utsättning av att inga störande impulser kommer utifrån, synes goda utsik­

ter finnas för att vi under de närmaste åren skall kunna vidmakthålla den

fulla sysselsättningen utan inflationistiskt övertryck. Årets uppgörelser mel­

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

lan producent- och konsumentintressena på jordbruksområdet liksom mel­

lan arbetsmarknadens parter ger i varje fall grund för en viss tillförsikt i

detta hänseende.

4. Budgetläget. I riksstaten för budgetåret 1955/56 har inkomsterna på drift­

budgeten upptagits med 9 909 miljoner kronor och utgifterna med 9 234 miljo­

ner kronor. Sedan dels bland inkomsterna ingående kommunalskattemedel

om 400 miljoner kronor och dels vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betinga­

de inkomster i form av förhöjd bolagsskatt samt investeringsavgift på tillsam­

mans 275 miljoner kronor avskilts i riksstaten genom avsättning till bud­

getutjämningsfonden, framstod driftbudgeten som jämnt balanserad. Vid det

senaste årsskiftet hade emellertid det statsfinansiella läget undergått bety­

dande förskjutningar jämfört med antagandena våren 1955. Enligt beräk­

ningarna i finansplanen skulle sålunda uppkomma ett överskott på drift­

budgeten om 394 miljoner kronor. Å andra sidan kunde redan vid denna

tidpunkt förutses en ytterligare uppgång av utgifterna. Bland annat fram­

hölls, att ökade medel erfordrades för avskrivningar till följd av på tilläggs-

stat äskade anslag på kapilalbudgeten för bostadsfinansieringen liksom att

en uppgång av statsutgifterna skulle komma att inträda vid en eventuell lö­

nehöjning för de statsanställda.

De budgetberäkningar som nu framlägges resulterar i ett överskott om 127

miljoner kronor, sammansatt av ett överskott på bilskattemedlens specialbud­

get om 203 miljoner kronor och ett underskott på allmänna budgeten om 7G>

miljoner kronor, överskottet på bilskattebudgeten beror till ett belopp av 150

miljoner kronor på de tillfälliga inkomsterna av den särskilda investeringsav-

giften för motorfordon. Det angivna budgetöverskottet på 127 miljoner kronor

bygger — liksom beräkningarna i årets finansplan — på en uppräkning av

de i riksstaten upptagna särskilda avsättningarna till budgetutjämnings­

fonden med 50 miljoner kronor, motsvarande en ökad eftersläpning i ut-

talningarna av kommunalskattemedel. Därjämte har hänsyn tagits till den

ytterligare avsättning till budgetutjämningsfonden med 81,4 miljoner kro­

nor, som i propositionen nr 171 föreslagits skola ske under innevarande bud­

getår av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB. Såsom framgår

av nämnda proposition bör medlen placeras på ett särskilt konto i riksban­

ken. Jag kommer i det följande att hemställa om riksdagens medgivande

till en dylik avsättning.

Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle inkomsterna

stiga till 10 582 miljoner kronor. Detta är 66 miljoner kronor mer än vad

som förutsattes i statsverkspropositionen och ca 675 miljoner mer än vad

riksstaten utvisar. Till den ytterligare inkomstökningen bidrar främst om­

sättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker med 60 miljoner kro­

nor. Den största inkomsttiteln, skatt å inkomst och förmögenhet in. m., bär

däremot upptagits till oförändrat belopp.

Vad utgifterna beträffar har å lilläggsstat II sedan statsverkspro­

positionen framlades tillkommit anslag på driftbudgeten om sammanlagt

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

29

252 miljoner kronor, varav 45 miljoner hänför sig till löne- och pensionsök­

ningar för de statsanställda och närmare 190 miljoner till avskrivningar av

investeringar på bostadsområdet.

Såsom redan omnämnts, ger förändringarna på inkomst- och utgiftssi­

dorna av driftbudgeten för löpande budgetår till resultat ett formellt över­

skott av 127 miljoner kronor, sedan hänsyn tagits till beräknade avsättningar

till budgetutjämningsfonden. Detta överskott skall emellertid korrigeras med

hänsyn dels till utvecklingen av behållningarna på reservationsanslagen och

dels till den beräknade belastningen på övriga anslag. Enligt av riksräken-

skapsverket gjorda undersökningar skulle för 1955/56 uppkomma dels en

förbrukning av behållningar på reservationsanslagen med 140 miljoner och

<lels överskridanden på övriga anslag med 24 miljoner kronor. Utfallet av

driftbudgeten skulle alltså — sedan som nyss nämnts avsättningar gjorts

till budgetutjämningsfonden —- så vitt nu kan överblickas resultera i ett

underskott av närmare 40 miljoner kronor. Motsvarande beräkningar i stats­

verkspropositionen ledde till ett överskott på inte fullt 350 miljoner kronor.

Då räknade jag med att nettoförbrukningen av anslagsreservationerna skulle

begränsa sig till 50 miljoner kronor.

Till frågan om utfallet av kapitalbudgeten under innevarande budgetår

återkommer jag i det följande.

Jag övergår härefter till att behandla läget på driftbudgeten för budget­

året 1956/57. I statsverkspropositionen upptogs inkomsterna till 11 173

miljoner kronor och utgifterna till 10 225 miljoner kronor. Därjämte före­

slogs, att avsättning till budgetutjämningsfonden skulle göras av dels kom­

munalskattemedel till ett belopp av (netto) 300 miljoner kronor, dels vissa

tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, bestående av förhöjd

bolagsskatt samt investeringsavgift, till ett belopp av (275 -j- 75 =) 350

miljoner kronor. Det kvarstående överskottet uppgick därefter till 298 mil­

joner kronor, varav 237 miljoner hänförde sig till allmänna budgeten och

61 miljoner till bilskattebudgeten.

Sedan kalenderårsskiftet har det statsfinansiella läget undergått vissa

förskjutningar. I förhållande till statsverkspropositionen redovisas på in­

komstsidan en nettoökning med 136 miljoner kronor. På utgiftssidan fram­

kommer — om hänsyn även tages till föreslagna speciella avsättningar till

hudgetutjämningsfonden — en nettoökning med 213 miljoner kronor. Re­

sultatet blir ett formellt överskott på statsregleringen av 221 miljoner kro­

nor, att jämföra med 298 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen.

Vad inkomsterna närmare beträffar vill jag till en början fram­

hålla, att riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar utvisar eu nettoök­

ning med 152 miljoner kronor i förhållande till statsverkspropositionen.

Sålunda har tullmedlen uppräknats med 30 miljoner kronor. Beträffande

inkomsttitlarna omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsätt­

nings- och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt samt skatt å läskedryc­

ker har företagna omräkningar resulterat i en nettohöjning med 115 mil­

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

joner kronor, överskottet av statens affärsverksfonder har reducerats med

45 miljoner kronor i första hand som resultat av lönehöjningarna för stats­

anställda. Inkomsterna på fonden för statens aktier har uppräknats med

30 miljoner kronor med hänsyn till den ökade inleverans av vinstmedel

från LKAB som blir följden vid bifall till det förslag till överenskommelse

mellan staten och TGO vilket i propositionen nr 171 förelagts riksdagen.

Jag kommer i det följande att föreslå vissa ytterligare jämkningar i be­

räkningen av statsverkets inkomster för 1956/57. Netto innebär dessa jämk­

ningar en minskning med omkring 16 miljoner kronor. Med hänsyn jämväl

härtill skulle statsinkomsterna under nästa budgetår uppgå till 11 309 mil­

joner kronor, innebärande en ökning med 136 miljoner kronor jämfört med

statsverkspropositionen.

Vad beträffar inkomstskattetiteln, som redan i statsverkspropositionen

nedräknades med 100 miljoner kronor i anledning av det förebådade skatte-

sänkningsförslaget, har denna upptagits med oförändrat 6 000 miljoner kro­

nor. De beräkningar av inkomsterna och utgifterna m. m. på titeln, som

leder fram till detta belopp, kan med ledning av riksräkenskapsverkets

uPPo'fter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid med-

tagits såväl utfallet för budgetåret 1954/55 och beräkningarna för inneva­

rande budgetår som de i finansplanen till årets statsverksproposition redo­

visade uppskattningarna. Beloppen anges i miljoner kronor.

1954/55

1955/56

1956/57

; ; : i .•

, . •;

',rr tf

k

i;::

Utfall

Enl. stv.

Ny

Enl.

stv.

Ny

prop. 1956 beräkn.

prop. 1956

beräkn.

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyll-

nadsinbetalningar ...............

7 690

9 540

9 500

10 250

10 255

Kvarstående skatt.............

574

630

630

820

830

Fastighetsskatt ........................

292

—

—

—

—

Yrkesskade- (olycksfalls-) för­

säkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och byggnads-

forskningsavgifter från större

arbetsgivare................................

102

245

250

250

270

Tillkommande skatt, restan-

tier m. m..................................

217

195

195

10 575

210

11 530

210

11 565

Summa inkomster

8 875

10 610

Utgifter

Kommunalskattemedel...........

3 849

3 720

3 715

4 290

4 285

Överskjutande skatt...............

587

670

670

550

550

Övriga restitutioner ...............

49

50

50

50

50

Yrkesskade- (olycksfalls-) för

säkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och bygg-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

31

nadsforskningsavgifter från

1954 55

Utfall

1955/56

Enl. stv.

prop. 1956

Ny

beräkn.

1956/57

Enl. stv.

prop. 1956

Ny

beräkn.

större arbetsgivare...............

Förskott och avräkningsme-

102

245

250

250

270

del till sjukkassorna...........

167

340

340

350

350

Omföringar................................

31

40

40

40

40

Summa utgifter

4 785

5 065

5 065

5 530

5 545

Inkomster utöver utgifter....

Återföring från fonden för

reglering av utbetalningarna

4 090

5545

5 510

6 000

6 020

av kommunalskattemedel..

Utbetalning av sjukkassorna

tillkommande arbetsgivar­

bidrag för 1955, avsedda att

300

fonderas centralt.................

—

—

—

—

55

Nettoinkomst på titeln

Avrundat

4 390

5 545

5 500

5 510

5 500

6 000

6 000

5 965

6 000

Enligt denna sammanställning har endast smärre förskjutningar inträtt

sedan motsvarande beräkning i statsverkspropositionen. Såsom framgår

av riksräkenskapsverkets i det föregående återgivna redogörelse bygger be­

räkningarna också på praktiskt taget oförändrade förutsättningar beträf­

fande skatteunderlagets utveckling m. m. Bakom de i stort sett oförändrade

inkomstposterna på titeln döljer sig dock vissa förändringar. Den föreslagna

höjningen av pensionsavgifterna från 1,8 till 2,5 procent från och med den

1 januari 1957 föranleder en stegring av källskatten med omkring 50 mil­

joner kronor våren 1957. Med samma belopp har fyllnadsinbetalningarna

uppräknats som följd av att bolagens taxerade inkomster för verksamhets­

året 1956 nu antages ligga högre än vad som förutsattes vid föregående be-

räkningstillfälle. Å andra sidan har riksräkenskapsverket med ledning av

senast tillgängliga uppgifter om den inflytande källskatten för löntagare

räknat med att denna skall komma att ligga på en något lägre nivå än vad

som antogs i statsverkspropositionen.

Beträffande utgifterna på titeln orsakas den största förändringen av den

fondering genom insättning bos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkom­

mande överskott om 55 miljoner kronor av arbetsgivarbidrag för år 1955,

vilken föreslagits i propositionen nr 146. Riksräkenskapsverket har i sin

skrivelse med förnyad inkomstberäkning framhållit, att de på kalenderåret

1955 belöpande avgifterna och arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen kan

beräknas överstiga vad som förskottsvis utbetalats till sjukkassorna under

ifrågavarande år med 170 miljoner kronor. Härav utgör dock 10 miljoner

kronor restbidrag från staten, vilka icke berör inkomslskattetiteln. Det

framgår vidare av riksräkenskapsverkets skrivelse, att avräkningsmedlen

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

— utgörande skillnaden mellan sjukkassorna slutligt tillkommande avgif­

ter och bidrag å ena sidan och de av staten lämnade förskotten å den andra

— enligt riksförsäkringsanstalten är avsedda att utbetalas under början av

år 1957. I sin beräkning har riksräkenskapsverket förutsatt, att förskott på

avgifter och bidrag till sjukkassorna under budgetåret 1956/57 kommer att

utgå endast med det belopp, som utöver avräkningsmedlen erfordras för att

täcka sjukkassornas medelsbehov.

Jag anser mig för egen del — sedan riksförsäkringsanstalten under hand

yttrat sig i frågan — i och för sig kunna tillstyrka en på denna förutsättning

grundad beräkning. Emellertid måste hänsyn tagas till den i nyssnämnda

proposition föreslagna fonderingen hos riksgäldskontoret med omkring 55

miljoner kronor av på år 1955 belöpande arbetsgivarbidrag. Riksräkenskaps-

verkets beräkning av inkomstskattetitelns netto, som före avrundning slu­

tar på 6 020 miljoner kronor, borde med hänsyn härtill reduceras till

5 965 miljoner kronor. Då titeln till följd av beräkningarnas osäkerhetsmar­

ginal regelmässigt brukar avrundas till jämnt hundratal miljoner kronor,

saknas emellertid anledning att uppta titeln för nästkommande budgetår

till annat belopp än det av riksräkenskapsverket föreslagna, 6 000 miljoner

kronor.

Vad beträffar eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskatteme­

del har icke funnits anledning till justering. Den beräknas alltså netto till

300 miljoner kronor. Ett motsvarande belopp bör, såsom föreslagits i stats­

verkspropositionen, upptagas i riksstaten för avsättning till budgetutjäm­

ningsfonden.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna på driftbudgeten

komma att uppgå till 11 309 miljoner kronor. Det bör framhållas, att detta

inkomstbelopp är direkt avhängigt av de samhällsekonomiska förutsättning­

ar, som antagits gälla under budgetåret. Jag vill i likhet med riksräkenskaps­

verket understryka de osäkerhetsmoment, som även i övrigt alltjämt vid

denna tidpunkt föreligger vid beräkningen. Riksräkenskapsverket har särskilt

fäst uppmärksamheten vid de osäkra förutsättningarna för beräkning av —

förutom utbetalningarna till sjukkassorna — fyllnadsinbetalningarnas stor­

lek. Ämbetsverket, som ansett sig sakna underlag för en bedömning i vad

mån kvarskatteräntans betalningsstimulerande effekt påverkas av det stra­

ma läget på kreditmarknaden, har nu liksom vid sin beräkning i december

1955 förutsatt, att fyllnadsinbetalningar kommer att verkställas under såväl

våren 1956 som våren 1957 i samma höga utsträckning som under närmast

tidigare år. Storleken av dessa inbetalningar har riksräkenskapsverket för

våren 1956 angett till omkring 700 miljoner kronor, förutom ett belopp av

uppemot 200 miljoner i fyllnadsinbetalning av garantiskatt för fastighet,

medan för våren 1957 räknats med något lägre inbetalningar.

Det är givetvis vanskligt att bedöma kvarskatteräntans effektivitet i nu­

varande skärpta läge på kreditmarknaden. Om de gjorda antagandena vi­

sar sig felaktiga, uppkommer eu förskjutning med ungefär ett år av upp­

börden beträffande mycket betydande belopp. Jag vill i sammanhanget er­

inra om att jag — såsom redan framhållits — i det följande kommer att

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

Drift-

Miljoner

1930/51

1951/52

Inkomster ...................................................................................................................

5 820

7 507

Utgifter .......................................................................................................................

5 449

6 423

Överskott

>371

>1084

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ..................................................................

av medel som skall öve;föras till särskilt konto i riksbanken:

—

—

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

avsedda för framtida investeringar i LKAB ..........................................

_

_

Överskott

*371

11084

överskott eller underskott (exkl. reservationsmedelsförändringar) hänförligt:

till allmänna budgeten .......................................................................................

+ 396

+ 929

till automobilskattebudgeten..............................................................................

+ 150

+

17

Reservationsmedelsförändringar ...........................................................................

(- 175)

(+ 138)

Över- eller underskott inkl. reservationsmedelsförändringar ......................

+ 371

+ 1084

1 Reervationsmedelsförändringar inräknade.

2 Därav riksstat 9 234 mkr samt tilläggsstater I och II 413 mkr.

3 Exkl. indragna reservationsmedel.

miljoner kronor. Av det nu beräknade överskottet hänför sig 160 miljoner

kronor till allmänna budgeten och 61 miljoner kronor till bilskattemedlens

specialbudget.

I statsverkspropositionen angav jag, att anledning icke fanns att räkna

med någon mera betydande nettoförändring i reservationernas storlek. Icke

lieller nu har jag ansett mig böra förutsätta någon förändring av betydelse

totalt sett. Däremot kan redan nu förutses ett överskridande med ca 33 1 2

Kapital-

Miljoner

1950/51

1951/52

Invcsteringsanslag ...................................................................................................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ..................................

998

- 430

1408

-632

Återstående medelsbehov

3 508

3 776

Ökning (+) eller minskning (—) av rörliga krediter ..................................

Ökning (—) eller minskning ( + ) av anslagsbehållningarna ......................

+ 127

(+ 522)

+ 374

(+ 6)

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. rörliga kre­

diter och förändring av anslagsbehållningarna)

695

1150

1 Därav 388 mkr å tilläggsstater I och II.

2 Därav 192 mkr å tilläggsstat II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

35

budgeten

kronor

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop. 1956

ny be­

räkning

enl. stv.

prop. 1956

ny be­

räkning

7 808

8 535

8 907

9 909

10 516

10 582

11173

11309

7 647

8130

8 619

9 234

9 397

29 649

10 225

10 602

'161

'405

"2SS

675

1119

3

933

948

707

—

—

—

-400

—

450

—

450

' — 300

— ³⁰⁰

—

—

—

— 275

— 275

— 275

-350

— 75

—

—

—

—

—

— 81

—

— in

1161

*400

•288

—

394

127

298

221

+ 396

+ 319

+ ¹²⁹

-131

+ 166

— 76

+ ²³⁷

+ 160

— ²¹⁴

— 89

+

83

+

131

+

228

+ ²⁰³

+ 61

+

61

(-

21)

tf 175)

(+

76)

— ²⁵

— ⁵⁰

3 -140

—

—

+

161

+ ⁴⁰⁵

+ 288

- 25

+ 344

4- 37

+ 298

6+ 188

4 Inkl. överskridanden om 24 mkr.

5 Inkl. överskridande med 33 mkr till följd av ytterligare ett indextillägg å folkpensioner.

miljoner kronor till följd av att ytterligare ett indextillägg på folkpensio­

nerna tillkommer från och med maj månad 1956. Med beaktande härav

skulle överskottet komma att uppgå till 188 miljoner kronor.

Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57, sådant det under här

angivna förhållanden skulle komma att gestalta sig i jämförelse med tidi­

gare gjorda beräkningar, framgår av den i det föregående lämnade sam­

manställningen över driftbudgetens inkomster och utgifter.

budgeten

kronor

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop. 1956

ny

beräkning

enl. stv.

prop. 1956

ny

beräkning

1838

- 818

1 947

- 914

2102

- 1025

1780

- 1010

2148

- 1010

■2168

1 202

1823

- 1393

1805

- 1394

31 020

31033

31077

770

1138

966

430

411

+ 137

(+ 57)

+ 20

(- 103;

-

4

(+ 193)

H” 1 jj

O

+ 50

+ 100

+ 50

+ 100

+ 100

+ 100

1 157

1 053

1073

920

1288

1 116

530

511

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

I fråga om kapitalbudgeten har efter det statsverkspropositionen avläm­

nades icke inträffat några mera betydande förändringar. För innevarande

budgetår har på tilläggsstat tillkommit investeringsanslag om ytterligare

20 miljoner kronor. För nästkommande budgetår redovisas en mindre ned­

gång i jämförelse med beräkningarna vid årsskiftet. Visserligen har tillkom­

mit vissa anslag, men å andra sidan har bortfallit ett i statsverkspropositio­

nen preliminärt beräknat belopp på 25 miljoner kronor för utbyggnad av

en storflygplats. När medelsbehovet på kapitalbudgeten under nästa bud­

getår bedömes, bör dock läggas märke till att vissa kostnader för en stox--

flygplats kan tillkomma på tilläggsstat när beredningen av ifrågavarande

ärende slutförts. Förbrukningen av äldre anslagsmedel har upptagits med

samma belopp, 100 miljoner kronor, som i finansplanen.

Nu verkställda beräkningar rörande läget på kapitalbudgeten under nästa

budgetår har sammanställts i en i det föregående återgiven tablå. Såsom re­

dan var fallet i statsverkspropositionen visar beräkningen av medelsbehovef

på kapitalbudgeten en kraftig nedgång i förhållande till innevarande år. I

finansplanen påpekades emellertid också, att vid en bedömning av de stat­

liga låneanspråken måste hänsyn jämväl tagas till läget på driftbudgeten.

Vid en konjunkturpolitisk bedömning av budgetens verkningar finnes över

huvud taget ingen anledning att göra åtskillnad mellan transaktioner som

bokföres på drift- respektive kapitalbudgeten.

I det följande lämnas en översikt av det beräknade resultatet för total­

budgeten. Därvid bär hänsyn tagits till att — såsom påpekats i det före­

gående — de 275 miljoner kronor som skall fonderas för framtida pensions-

ändamål liksom även fonderingen av arbetsgivarbidrag till sjukförsäkringen

om 55 miljoner kronor tills vidare icke representerar någon verklig utgift

för staten i realekonomisk mening.

Såsom framgår av översikten skulle statsbudgeten för nästa budgetår lik­

som enligt det ursprungliga budgetförslaget icke blott bli totalbalanserad

utan därjämte lämna ett överskott, som nu beräknas till i det närmaste 500

miljoner kronor. Vid en bedömning av i vilken mån staten kan komma att

belasta lånemarknaden kan dock det i översikten framräknade nettot icke

ge direkt vägledning. Hänsyn måste nämligen tagas till att vissa av de fon-

deringar, som föreslagits skola äga rum under såväl innevarande som näst­

kommande budgetår och som i översikten i det föregående icke betraktats

som verkliga utgifter, förutsatts skola bindas genom insättning på sär­

skilt konto i riksbanken. Motsvarande medel kommer därför icke att stå

till riksgäldskontorets förfogande för finansiering av kapitalbudgeten. De

medel det här rör sig om är fonderingen för framtida pensionsändamål,

fonderingen av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster

samt avsättningen av vinstmedel avsedda för framtida investering i LKAB.

Som framgår av tablån över beräknat behov av statlig nyupplåning, skulle

upplåningsbehovet under nu nämnda förutsättningar uppgå till 703 miljo­

ner kronor under 1955/56. För nästa budgetår skulle enligt motsvarande

beräkning däremot föreligga möjligheter till en mindre återbetalning av

statsskulden.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

37

Kassamässigt inkomst- eller utgiftsöverskott på totalbudgeten

Miljoner kronor

1935/56

Enl. stv.

prop. 1956

1936/57

Ny beräkn. Enl. stv. Ny beräkn.

prop. 1956

Driftbudgeten

Inkomst- (-j-) eller utgiftsöverskott

(-)

........ ......................................

Anslagsöverskridanden (netto) ..

Reservationsmedelsminskning (—)

eller -ökning (+)...........

Fondering hos riksgäldskontoret

av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1955 ....

Avsättning av kommunalskatte-

Avsättning till särskilt konto i

riksbanken:

av medel avsedda för fonde­

ring för framtida pensionsän-

damål.........................................

av tillfälliga, konjunkturpoli-

tiskt betingade inkomster...

av medel avsedda för framtida

investeringar i LKAB...........

Kapitalbudgeten

Medelsbehov efter avdrag för av­

skrivningar o. dyl.......................

Minskning av anslagsbehållningar

Disposition av rörliga krediter ..

Totalt inkomst- (+) eller utgifts­

överskott (—) ............................

+ 394

+

127

—

24

+ 298

+

221

33

—

50

— 140

—

—

—

—

—

-|-

55

+ 450

+ 450

+ 300

+

300

—

—

—

+ 275

+ 275

+ 275

+ 350

+

75

—

+ 81

—

+ in

+ 1 069

+

769

+ 948

+ 1 004

— 1 138

— 100

—

50

— 966

— 100

—-

50

- 430

— 100

— 411

— 100

— 1 288

— 1 116

— 530

— 511

— 219

— 347

+ 418

+ 493

Alltjämt skulle alltså gälla att staten under 1956/57 icke behöver anlita

kreditmarknaden för mjupplåning.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för det samhällsekonomis­

ka läget och de krav detta ställer på den ekonomiska politiken under nästa

budgetår och icke minst på finanspolitiken som en integrerande del av den­

na framgår, att jag icke finner skäl att nu avvika från de i finansplanen

uppdragna riktlinjerna för budget- och skattepolitiken.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Beräknat behov av statlig nyupplåning

Miljoner kronor

1955/56

enl. stv.

nv beräk-

1956 5T

enl. stv.

nv te-

prop. 193l)

ning

piop. 1956

räkning

Totalbudgetens inkomstöverskott

(— = utgiftsöverskott)...........

— 219

— 347

418

493

Avsättningar (—) till särskilt

konto i riksbanken:

Fondering för framtida pen-

sionsändamål ........................

— 275

Tillfälliga, konjunkturpolitiskt

betingade inkomster ...........

— 275

— 275

— 350

— 75

Medel avsedda för framtida in­

vestering i LKAB ...............

—

— 81

—

—

in

Summa avsättningar

— 275

— 356

— 350

— 461

Behov av nyupplåning (— =

möjlig återbetalning av stats­

skulden)......................................... 494

703

— 68

— 32

Såsom jag framhöll i finansplanen och som jag ytterligare haft tillfälle att

utveckla i propositionen nr 88 vid framläggandet av förslag om en skatte­

sänkning från och med år 1957, bör givetvis 1956/57 års budget även ses

som ett led i en mera långsiktig utveckling. Inte minst vid en diskussion av

skattepolitiken och angelägna reformer av olika slag är det av betydelse att

icke anlägga ett alltför kortsiktigt perspektiv. Jag har i nämnda proposi­

tion vid avvägningen av skattesänkningens omfattning 1957 bland annat

pekat på att två kostnadskrävande reformer, båda utomordentligt angeläg­

na, träder i förgrunden redan under budgetåret 1957/58, nämligen ökad

hjälp till barnfamiljerna samt en kommunal ortsavdragsreform.

Såsom ett led i en mera allmän bedömning av de framtida möjligheterna,

samhällsekonomiska såväl som statsfinansiella, att realisera dessa och andra

reformer är det av intresse att i möjligaste mån klarlägga de automatiskt

verkande tendenser beträffande statens inkomster och utgifter, som redan

föreligger eller kan förutses. Vid olika tillfällen har redovisats beräkningar

av förutsedda automatiska förändringar av statsinkomsterna och statsutgif­

terna.

I årets finansplan refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i an­

slutning till verkets ordinarie beräkning verkställd kalkyl avseende utveck­

lingen av statsinkomsterna till och med budgetåret 1958/59. Kalkylen ut­

gick från verkets beräkning för 1956/57. I anslutning till riksräkenskaps-

verkets förnyade beräkning av inkomsterna för nästa budgetår har ämbets­

verket nu även prövat i vad mån de ändrade förutsättningarna påverkar

prognosen över statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1957/58 och

Kungl. Maj:ts proposition nn 173- år 1956

39

1958/59. Resultatet av de nu verkställda kalkylerna sammanfattas i följan­

de tablå:

1957/08

1958/59

Miljoner kronor

Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster.......... —

55

+ 600

Förändring i avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel........................................... +

275

+ 50

Summa

+ 220

+ 650

Summa, exkl. bilskattemedel

+ 245

-f 605

Sammanställningen visar statsinkomsternas automatiska förändring vid

en antagen årlig stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant pris­

nivå med fyra procent. Detta antagande, som överensstämmer med vad som

förutsattes vid motsvarande kalkyl i finansplanen, torde få betecknas som

relativt optimistiskt. I den reviderade nationalbudgeten räknas med en steg­

ring från 1955 till 1956 om tre procent. Å andra sidan finns det anledning

antaga, att den förstärkning av taxeringsorganisationen, som föreslagits i

propositionen nr 150, på längre sikt skall leda till en fullständigare redo­

visning av sådana inkomster, som för närvarande orättmätigt undandras be­

skattning. Vid beräkningen har givetvis beaktats skattesänkningen för fysis­

ka personer liksom höjningen av pensionsavgifterna från den 1 januari 1957.

Vidare har ämbetsverket, liksom vid decemberberäkningen, utgått från att

den förhöjda bolagsskatten kvarstår under perioden. Om man med hänsyn

till dessa skattemedels tillfälliga karaktär önskar hålla dem utanför kalky­

len, förändras dock icke bilden av den årliga förändringens storlek i nämn­

värd grad, eftersom de ingår med ungefär samma belopp under de olika

åren. Beträffande den allmänna investeringsavgiften liksom den särskilda

investeringsavgiften för motorfordon har riksräkenskapsverket, i enlighet

med nu gällande författningars giltighetstid, däremot endast räknat med av­

giftens uttagande under år 1956. Kalkylmässigt föranleder detta ett inkomst­

bortfall från 1956/57 till 1957/58 med omkring (75 -f- 75 =) 150 miljoner

kronor. Den stagnation av budgetens kassamässiga inkomster, som under

de för kalkylen gällande förutsättningarna skulle vara att vänta under bud­

getåret 1957/58, förklaras till en del av detta inkomstbortfall. I övrigt är

den en följd av skattesänkningen, som först då kommer till uttryck under

hela budgetåret, samt vissa andra förskjutningar i det kassamässiga utfal­

let av inkomstskattetiteln. Under budgetåret 1958/59 får samma förskjut­

ningar till effekt en relativt kraftig stegring av de kassamässiga inkomster­

na. Den under de angivna samhällsekonomiska förutsättningarna på längre

sikt »normala» stegringstakten kan numera uppskattas till omkring 500

miljoner kronor, eller, om automobilskattemedlen frånräknas, omkring 450

miljoner kronor i årlig stegring.

I den i det föregående återgivna tablån har förutom de kassamässiga in­

komsternas förändringar även angivits förändringen i storleken av de av­

sättningar av kommunalskattemedel till hudgetutjämningsfonden, som en-

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

ligt nu tillämpade principer bör äga rum. Då nettoavsättningen, som för

budgetåret 1956/57 beräknas till 300 miljoner kronor, under 1957/58 en­

dast skulle uppgå till 25 miljoner kronor och under 1958/59 förbytas i en

nettoåterföring med 25 miljoner kronor, elimineras vid ett hänsynstagande

till ifrågavarande fondavsättningar delvis ojämnheten i den kassamässiga

utvecklingen.

Beträffande utvecklingen av statsutgifterna angav jag i finansplanen, att

några säkra utsagor icke kunde göras men att all erfarenhet visade, att man

i ett progressivt samhälle måste räkna med automatiska eller av andra skäl

svårundvikliga utgiftsstegringar på betydande belopp även vid en mycket

restriktiv budgetbehandling. Som exempel nämnde jag, att driftbudgeten

under de tre senaste budgetåren 1953/54—1955/56 ökat med i genomsnitt

500—600 miljoner kronor per år.

Om man försöker skaffa sig en allmän överblick över utgiftsutvecklingen

— såväl den automatiska som den icke-automatiska — under de närmaste

åren och i första hand då budgetåret 1957/58, avtecknar sig aktuella anslags-

krav av betydande storlek. De har i själva verket en sådan omfattning, att

de enligt min mening måste mana till den allra strängaste sparsamhet med

anslagsmedel och en omsorgsfull planering och angelägenhetsgradering vid

de! fortsatta reformarbetet.

Redan de anslagsstegringar för budgetåret 1957/58, som siffermässigt kun-

nai preciseras vid den i finansplanen omnämnda automatikutredningen, vil­

ken nu slutförts, uppgår till 200 miljoner kronor. Sagda utredning torde som

bihang D få fogas till statsrådsprotokollet. Det av utredningen angivna be­

loppet avser anslagsstegringar, som automatiskt kommer att aktualiseras

till följd av fattade beslut och som blott kan förhindras, om dessa beslut om­

prövas och ändras. Det ligger i sakens natur, att en sådan omprövning

endast kan ge begränsade resultat om man inte vill helt frångå de allmänna

målsättningar för politiken, som legat till grund för besluten. De automa­

tiska anslagsökningarna måste därför i praktiken anses som i stor utsträck­

ning ofrånkomliga.

Det bör vidare uppmärksammas, att betydande delar av statsverksamheten

— bl. a. försvaret, vägväsendet och kapitalbudgeten — av olika skäl uteslutits

vid automatikberäkningen. I fråga om försvarshuvudtiteln kan — oberoende

av pågående försvarsberedning — förutses icke obetydliga utgiftsstegringar.

Den besparing på 68 miljoner kronor, som uppkommer under 1956/57 ge­

nom repetitionsövningarnas slopande, är nämligen att betrakta som en en­

gångsföreteelse. Härtill kommer den ökning av försvarskostnaderna som

framdrives av den tekniska utvecklingen. Investeringarna på vägväsendets

och affärsverkens område representerar för hela samhällsekonomin vitala

avsnitt, som likaledes legat vid sidan av automatikutredningens siffermässiga

precisering av anslagsstegringarna. Enligt förslag i propositionen nr 165

angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område skall vidare

slaien ställa 100 miljoner kronor till förfogande som finansiell grund för

42

Kungl. Maj ds proposition nr 175 år 1956

tagit den i propositionen nr 27 föreslagna höjningen av skattesatsen för

kupongskatt med verkan från och med den 1 januari 1957 och med hänsyn

till förutsedda utdelningshöjningar bör en uppräkning av ifrågavarande ti­

tel ske med 500 000 kronor till 6 500 000 kronor. I enlighet med vad som utta­

lats i propositionen nr 105 kommer vissa inkomster att inflyta hos institu­

tet för konsumentfrågor, vilka bör redovisas på riksstatens inkomstsida.

De torde böra bokföras på en ny uppbördstitel, benämnd inkomster vid sta­

tens institut för konsumentfrågor, vilken titel för budgetåret 1956/57 bör

beräknas till 25 000 kronor. Till följd av förutsatt anpassning av avgifterna

hos statens rättskemiska laboratorium, för att täcka bland annat de kost­

nadsökningar som föranledes av i propositionen nr 70 framlagda förslag, sy­

nes titeln inkomster vid statens rättskemiska laboratorium böra uppräknas

med 375 000 kronor till 1 125 000 kronor. I enlighet med numera framlagt de­

finitivt förslag till stat för försvarets fastighetsfond bör fondens överskott

upptagas till 23 600 000 kronor, vilket är 391 000 kronor mindre än det i

statsverkspropositionen preliminärt beräknade beloppet.

Vidare bör såsom nämnts — med ändring av vad som därutinnan före­

slagits i statsverkspropositionen — 75 miljoner kronor avsättas till budget­

utjämningsfonden av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in­

komster samt ett motsvarande belopp av statskontoret överföras till ett sär­

skilt konto i riksbanken. I anslutning till vad jag i det föregående nämnt

bör i riksstaten ävenledes upptagas en avsättning till budgetutjämningsfon­

den med 111,4 miljoner kronor av medel avsedda för framtida investering

i LKAB, vilka medel likaså bör insättas på särskilt konto i riksbanken. Jag

kommer i det följande att göra hemställan om att redan för innevarande

budgetår göres en avsättning till samma ändamål, beräknad till 81,4 miljo­

ner kronor.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

torde såsom Bihang E få fogas till detta protokoll.

Jag torde härefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procent­

talet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr

576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt

för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 110. Vad åter angår näst­

kommande budgetårs senare hälft förordar jag i anslutning till vad jag här­

om förutsatt vid framläggandet av propositionen nr 88 med förslag till

sänkning av den statliga inkomstskatten, att för fysiska personer, oskifta

dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i

den preliminära skatten för budgetåret 1956/57, uttages med 100 procent av

grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1956

års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till

i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivnings-

anslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen

framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investe-

ringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och öv­

riga kapitalmedel underkastats översyn.

Eu sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna un­

der olika kapitalfonder ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................................................... 4 601 000

B. Televerkets fond.......................................... 255 300 000

C. Statens järnvägars fond .................................... 234 300 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 296 000 000

E. Domänverkets fond ............................................. 930 900 791 131 900

II. Luftfartsfonden..................................................................................... 4 001 000

III. Statens allmänna fastighetsfond..................................................... 77 549 200

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .................................... 95 400 000

B. Försvarets fabriksfond ................ 3 000 000

98 400 000

V. Statens utlåningsfonder...................................................................... 626 500 100

VT.

Fonden för låneunderstöd ............................................................ 178 097 200

VII. Fonden för statens aktier.............................................................. 1 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket................................................ 8 022 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 19 916 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond................. 105 000

20 021 000

Summa kronor 1 804 722 400

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................................................. 5 301 000

B. Televerkets fond................................................... 205 750 000

C. Statens järnvägars fond.................................... 196 600 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 79 500 000

E. Domänverkets fond............................................. 701 000 487 852 000

II. Luftfartsfonden ................................................................................... 1 101 000

Ili.

Statens allmänna fastighetsfond.................................................... 47 163 400

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.............................................. 70 822 000

B. Försvarets fabriksfond................................................... 3 301 000 74 123 000

V. Statens utlåningsfonder...................................................................... 166 250 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................................................. 25 909 000

VH. Fonden för statens aktier .............................................................. 1 000

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda

budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringspla­

nen svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel ......................................................... kronor 411 038 200

VI. Ränta å kvarstående skatt och å överskjutande preliminär skatt

I skrivelse den 22 mars 1956 har fullmäktige i Sveriges riksbank upptagit

frågan om en anpassning av procentsatserna för ränta å kvarstående skatt

och å överskjutande preliminär skatt till rådande allmänna ränteläge, över

skrivelsen har, efter remiss, yttrande avgivits av fullmäktige i riksgäldskon-

toret.

Gällande bestämmelser. Enligt uppbördsförordningen är skattskyldig un­

der vissa förutsättningar skyldig att erlägga ränta å kvarstående skatt.

Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatten med minst

en femtedel av den slutliga skatten eller med minst 10 000 kronor, gäller

sålunda enligt 27 § 3 mom., att den skattskyldige till statsverket skall er­

lägga ränta med fem procent, för en beräknad tid av ett år, å den del av

det överskjutande beloppet, som överstiger 1 000 kronor, dock att det be­

lopp, varå ränta sålunda skall beräknas, skall avrundas till närmast lägre

hundratal kronor. Av 69 § 1 mom. framgår, att om den preliminära skatten

överstiger den slutliga skatten, den skattskyldige under motsvarande för­

utsättningar skall erhålla ränta å överskjutande skatt, varvid räntesatsen

utgör tre procent.

Nu återgivna bestämmelser är att se mot bakgrunden av att det i viss

utsträckning är beroende av den skattskyldiges egen medverkan om över­

ensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt skall kunna ernås. Skatt­

skyldig, som har att erlägga preliminär A-skatt, kan i förekommande fall

lämna denna medverkan genom att hos arbetsgivaren begära förhöjt skatte­

avdrag eller genom att själv inbetala ytterligare preliminär skatt. Den som

skall erlägga preliminär B-skatt kan avlämna preliminär självdeklaration

eller begära jämkning av tidigare beslut om sådan skatt. Han kan också

inbetala preliminär skatt med högre belopp än det som angivits på B-skatte-

sedeln.

Preliminär B-skatt skall principiellt beräknas så att den så nära som

möjligt motsvarar beloppet av de skatter, som kan antagas bli påförda

den skattskyldige efter verkställd taxering. B-skatten skall i första hand

upptagas till belopp motsvarande den slutliga skatt, som påförts den skatt­

skyldige på grund av taxering året näst före inkomståret. Om sådan taxe­

ring inte skett eller det med sannolikhet kan antagas, att den vid taxering­

en året näst efter inkomståret taxerade inkomsten kommer att avvika från

motsvarande inkomst vid taxeringen året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda inkomst — dock minst 600 kronor — skall emel­

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

året till mars—maj året efter taxeringsåret, då den kvarstående skatten

skulle erläggas. Räntesatsen borde avvägas så att den vid större kvarstå­

ende skatt översteg den räntevinst, som den skattskyldige kunnat tillgodo­

göra sig på det för litet erlagda beloppet. Å andra sidan ansågs det med

hänsyn till ändamålet med räntan inte nödvändigt att uttaga ränta annat

än å större belopp. För en begränsning talade även praktiska skäl, bl. a.

intresset av att undvika att antalet räntepåföringar blev för stort.

Flertalet remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan erinran den före­

slagna räntesatsen. I vissa yttranden framhölls dock, att den föreslagna

räntesatsen var för hög. Därvid uttalades från några håll, att räntan inte

borde sättas högre än 5 procent och från andra håli, att 4 procent borde

vara en tillräcklig räntesats.

I proposition nr 244/1950 framlades för riksdagen ett förslag i ämnet,

som i huvudsak överensstämde med vad de sakkunniga förordat. Beträffan­

de räntesatsens storlek uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet,

att han, med hänsyn bl. a. till att räntan borde vara avdragsgill vid taxering,

inte ansåg sig ha anledning frångå de sakkunnigas förslag i denna del.

De sakkunniga hade inte upptagit frågan om ränta å överskjutande pre­

liminär skatt. I propositionen föreslogs emellertid att skattskyldig skulle,

under samma förutsättningar som föreslagits för uttagande av ränta å

kvarstående skatt, gottgöras ränta å för mycket erlagd preliminär skatt.

Ränta borde dock inte utgå med högre belopp än som motsvarade spar­

bankernas inlåningsränta. Med hänsyn härtill och till att räntan borde be­

räknas för en tid av nio eller tio månader — från och med maj månad året

efter inkomståret till början av påföljande år — ansåg departementsche­

fen, att räntan lämpligen borde utgå med 2 procent.

I flera motioner, som väcktes i anledning av propositionen, yrkades, att

samma räntesats skulle gälla för såväl kvarstående skatt som för mycket

erlagd preliminär skatt, därvid några motionärer ansåg att räntesatsen

borde fastställas till 2 1/2 eller högst 3 procent medan andra motionärer

föreslog en räntesats av 4 procent. I några motioner förordades nedsättning

av räntesatsen i fråga om kvarstående skatt från 6 till 4 procent.

Bevillningsutskottet (bet. nr 55) uttalade, att utskottet inte fann anled­

ning till erinran mot förslaget, att den, som med eller utan avsikt utnvti-

jade en skattekredit genom att erlägga för låg preliminär skatt, skulle er­

lägga ränta å den kvarstående skatten och att i konsekvens härmed den,

som medgav det allmänna en skattekredit genom att erlägga för hög pre­

liminär skatt, skulle erhålla ränta å den för mycket erlagda skatten. Ut­

skottet fann emellertid inte att utformningen av de föreslagna räntebe­

stämmelserna var tillfredsställande. Med hänsyn härtill ansåg sig utskot­

tet inte kunna tillstyrka propositionsförslaget utan förordade att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om ytterligare utredning av

frågan.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

här återgivna förslagen i de flesta yttrandena. Från några håll ifrågasattes

dock huruvida icke en lägre procentsats för ränta å kvarstående skatt

borde föreskrivas än vad i promemorian förordats.

Promemorian och de däröver avgivna yttrandena anmäldes i proposition

nr 203/1951. Däri föreslogs att gränsen för påföring av ränta å kvarstående

skatt skulle sättas till 1 000 kronor och att ränteplikt alltid skulle inträda,

då den kvarstående skatten översteg 10 000 kronor. Med den föreslagna

höjningen av räntegränsen avsågs att i huvudsak begränsa ränteplikten

till sådana fall, där gällande regler möjliggjorde ett obehörigt utnyttjande

av skattekredit i större omfattning. I fråga om räntesatsen anslöt sig pro­

positionen till de sakkunnigas förslag. Vidare föreslogs att ränta å för

mycket erlagd preliminär skatt skulle utgå under motsvarande förutsätt­

ningar som ränta å kvarstående skatt. Den av de sakkunniga föreslagna

räntesatsen om 3 procent förordades.

1951 års bevillningsutskott uttalade (bet. nr 47) att utskottet, i likhet

med 1950 års bevillningsutskott, inte fann anledning till erinran mot för­

slaget att söka åstadkomma en förbättrad källskatteuppbörd genom att in­

föra bestämmelser om ränta å kvarstående skatt. Beträffande storleken av

räntan föreslog emellertid utskottet en sänkning till 5 procent, vilken ränte­

sats enligt utskottets mening var tillräcklig för att uppnå det avsedda syftet.

Skulle detta emellertid efter något eller några år visa sig inte vara fallet,

förutsatte utskottet att frågan på nytt togs upp till prövning. Förslaget om

ränta å för mycket erlagd preliminär skatt tillstyrktes av utskottet.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet förordat. De då antagna

räntebestämmelserna har med i sak oförändrat innehåll överförts till den

nu gällande uppbördsförordningen.

Bankofullmäktiges skrivelse. I skrivelsen framhålles, att gällande bestäm­

melser om ränta å kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt

tillkommit i syfte att framtvinga en bättre anpassning av preliminärskatten

till den faktiska inkomsten och den därpå med ledning av självdeklaration

beräknade slutliga skatten. Detta syfte syntes också i viss utsträckning ha

nåtts, kanske framförallt därigenom att skattebetalarna och i synnerhet bo­

lagen i stor utsträckning utnyttjat möjligheten till fyllnadsbetalningar före

utgången av april månad året efter inkomståret. Enligt riksräkenskapsver-

kets senaste inkomstberäkning skulle de under våren 1954 och våren 1955

erlagda fyllnadsbetalningarna ha uppgått till ca 575 respektive 525 miljoner

kronor, varav B-skatten ansågs ha utgjort ca 535 respektive 480 miljoner

kronor.

Bankofullmäktige framhåller vidare, att riksräkenskapsverket beträffan­

de utfallet av 1956 års taxering hade räknat med en inte oväsentlig ökning

av nettokvarskatten, trots att en betydande uppgång i fyllnadsbetalningar­

na förutsatts även under våren 1956. ökningen av det beräknade saldot

mellan kvarstående skatt och överskjutande skatt föranleddes bl. a. av att

fastighetsskatten och sjukförsäkringsavgifter från sådana försäkringstaga­

52

Kungl. Maj.ts proposition nr IT5 år 1956

Departementschefen. Bestämmelserna om skyldighet att erlägga ränta å

kvarstående skatt har tillkommit i syfte att förmå sådana skattskyldiga,

som i mera väsentlig mån själva kan bestämma storleken av sina inbetal­

ningar av preliminär skatt, att så nära som möjligt anpassa dessa inbe­

talningar till den slutliga skatten. Att ränta tillföres skattskyldiga, som

inbetalat för mycket i preliminär skatt, är närmast att se som en konse­

kvens av ränteplikten beträffande kvarstående skatt.

Räntesatserna är bestämda till fem procent beträffande kvarstående skatt

och tre procent i fråga om överskjutande preliminär skatt. De avpassades

i syfte att de skattskyldiga inte skulle genom för liten preliminärskattein­

betalning kunna bereda sig från räntesynpunkt förmånligare krediter än

som eljest varit möjligt; för mycket erlagd preliminär skatt skulle inte hel­

ler medföra ränteförlust i jämförelse med det fall då ett motsvarande be­

lopp placerats å inlåningsräkning hos bank. Vid räntesatsernas bestäm­

mande har helt naturligt den vid tillfället i fråga rådande allmänna ränte­

nivån tagits till utgångspunkt.

Med hänsyn till den år 1955 inträdda förändringen i ränteläget kan det,

såsom bankofullmäktige framhållit, befaras att en inte oväsentlig nedgång

i fyllnadsinbetalningarna av preliminär skatt kommer att inträda, därest

räntan å kvarstående skatt bibehålies vid nu gällande nivå. Det kan med

andra ord befaras att syftet med reglerna om ränteberäkning å kvarståen­

de skatt inte längre uppnås. Av kreditpolitiska, men även av statsfinan-

siella, skäl finner jag därför påkallat att den tidigare rådande relationen

mellan räntan å kvarstående skatt och det allmänna ränteläget återställes.

Förändringarna i den allmänna räntenivån gör det också motiverat att höja

procentsatsen för ränta å överskjutande preliminär skatt.

Vid bestämmande av de nya räntesatserna synes samma principer böra

tillämpas som var vägledande då de nuvarande räntesatserna tillkom. Här­

vid bör hållas i minne att räntan å överskjutande preliminär skatt av prak­

tiska skäl sattes något högre än som eljest varit motiverat. I enlighet med

dessa överväganden finner jag att räntan å kvarstående skatt bör bestämmas

till sju procent, medan ränta å överskjutande preliminär skatt bör utgå med

fyra procent.

I fråga om sättet för genomförande av de höjda räntesatserna har ban­

kofullmäktige ifrågasatt att Kungl. Maj:t skulle erhålla bemyndigande

från riksdagens sida att bestämma räntesatserna inom en i lagstiftningen

angiven ram. För en sådan anordning talar vissa skäl. Det skulle, såsom

fullmäktige framhållit, bli möjligt att utan alltför stor omgång anpassa

räntebestämmelserna till framtida ändringar i den allmänna räntenivån.

De fördelar som härigenom skulle uppnås synes emellertid vara av begränsat

värde. Det måste nämligen under alla förhållanden dröja ganska avsevärd

tid innan en förändring i den allmänna räntenivån kan slå igenom i fråga

om procentsatserna för kvarstående skatt och överskjutande preliminär skatt.

En ändring i dessa räntesatser måste av tekniska skäl avse helt år och bör

rimligen inte träda i tillämpning utan att de skattskyldiga dessförinnan

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

Bihang A

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1956/57

A. Egentliga statsinkomster

I.

Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö­

genhet m. m., bevillning . .

6 000 000 000

b) Kupongskatt, bevillning ....

6 500 000

c) Utskiftningsskatt och ersätt­

ningsskatt, bevillning...-----

1 000 000

d) Fondskatt, bevillning............. 17 000 000

e) Skogsvårdsavgift, bevillning

8 000 000

f) Bevillningsavgifter för sär­

skilda förmåner och rättighe­

ter, bevillning.......................... 750 000

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevill­

ning ............................................ 70 000 000

h) Lotteri vinstskatt, bevillning.

53 000 000

i) Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill-

80 000 000 6 236 250 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ....

315 000 000

b) Bensinskatt, bevillning.........

640 000 000

c) Särskild investeringsavgift för

motorfordon, bevillning.........

75 000 000 1 030 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning.... 570

000 000

b) Varuskatt, bevillning... 210

000 000

c) Införselavgift och accis å fett-

varor m. m., bevillning ....

49 000 000

d) Skatt å kaffe, bevillning ...

19 000 000

e) Tobaksskatt, bevillning.....

690 000 000

f) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­

ning ............................................ 12 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevill­

ning ........................................... 30 000 000

h) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be­

villning ...................................... 1 050 000 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å vin, bevillning ..

55 000 000

j) Maltdrycksskatt, bevillning .

110 000 000

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 175

är

1956

36. Fyr- och båkmedel................................................ 12 000 000

37. Lotspenningar.......................................................... 11

000 000

38. Försäljning av sjökort m. m................................. 400 000

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 600 000

40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-

gifter........................................................................... 8

000 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­

gister ........................................................................... 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen................... 785 000

43. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­

torium ........................................................................ 2

500 000

44. Inkomster vid statens rättskemiska laborato­

rium ............................................................................ 1

125 000

45. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­

torium ......................................................................... 375 000

46. Inkomster vid statens sinnessjukhus............... 32 000 000

47. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg................................. 35 000

48. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

350 000

49. Inkomster vid karolinska sjukhuset................... 23

000 000

50. Inkomster vid serafimerlasarettet...................... 6

800 000

51. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .

450 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel................................................................ 20 000 000

2. Totalisatormedel...................................................... 23 000 000

3. Tipsmedel.................................................................. 80 000 000

4. Lotterimedel............................................................. 110 000 000

5. Övriga diverse inkomster....................................... 18 000 000

10

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affårsverksfonder:

1. Postverket, bevillning............................................ 10 000 000

2. Televerket................................................................. 85 000 000

3. Statens järnvägar................................................... 10 000 000

4. Statens vattenfallsverk......................................... 120 000 000

5. Domänverket............................................................ 75 000 000

11

.

Riksbanksfonden...............................................................

111

.

Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond............................. 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

635 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

745 000

4. Byggnadsstyrelsens

*

...................... 13 899 000

5. Generaltullstyrelsens

»

190 000

6. Uppsala universitets

»

350 000

7. Lunds universitets

»

465 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

90 000

9. Medicinalstyrelsens

*

...................... 3 955 000

10. Karolinska sjukhusets

>

...................... 500 000

158 235 100

251 000 000

622 485 100

300 000 000

15 000 000

20 830 000

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

43. Hemslöjdslånefonden............................................. 55 000

44. Industrilånefonden................................................. 40 000

45. Statens hantverkslånefond.................................. 60 000

46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit

20 000

47. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

415 000

48. Statens sekundärlånefond för rederinäringen .

65 000

49. Sjöfartsverkets båtlånefond.................................. 170 000

50. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

450 000 95 140 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................................... 20 500 000

2. Statskontorets

»

..................................... 1 375 000

3. Lantbruksstyrelsens »

6 000

4. Riksbankens

»

1415 000

5. Riksgäldskontorets

»

2 000

23 298 000

VII. Fonden för statens aktier............................................ 115 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden....................................... 27 300 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............................... 1 375 000

3. Militära tjänstepensionsfonden........................... 160 000

4. Allmänna familj epensionsfonden........................ 3 860 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond............. 7 800 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk___

25 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...........

40 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder.............................. 10 800 000

40 520 000

50 800 000

686 938 300

Summa kronor II 309 423 400

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag ..

4 001 000

från riksstaten................... 100 000

inom fonden....................... 1 000 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande..

2 900 000

4 001 000

4 001 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 77 549 200

från riksstaten................... 37 763 400

inom fonden....................... 9 399 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 30 385 800

77 549 200

77 649 200

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 95 400 000

från riksstaten................... 59 225 000

inom fonden....................... 11 596 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 24 578 000

95 400 000

95 400 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag ... 3 000 000

inom fonden....................... 3 300 000

Övriga kapitalmedel.............

1 000

Investeringsbemyndigande.. •— 301 000

8 000 000

3 000 000

V. Statens utl&ningsfonder

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag............... 600 000 000

från riksstaten................. 150 000 000

Investeringsbemyndigande. 450 000 000

600 000 000 600 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

Investeringsbemyndigande. 1 000 000 Investeringsanslag...............

1 000 000

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

VD. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...........

1 000 Investeringsanslag............... 1 000 000

Investeringsbemyndigande .

999 000

1 000 000 1 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel............

1 000 000 Summa investeringsanslag ... 8 022 000

Investeringsbemyndigande..

7 022 000

___________

8 022 000 8 022 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 19 916 000

från riksstaten................ 1 953 800

inom fonden..................... 20 000 000

Övriga kapitalmedel..........

100 000

Investeringsbemyndigande. — 2 137 800

___________

19 916 000

19 916 000

B. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .... 105 000

inom fonden.......................... 250 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande .. — 146 000

___________

105 000

105 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 1 804 722 400

från riksstaten............. 283 889 200

inom fonden................. 519 945 000

Övriga kapitalmedel-----

21 870 000

Investeringsbemyndigande 979 018 200

1 804 722 400

1 804 722 400

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

derade att stiga. Försäljningarna syns dock ha gått relativt bra och någon

ytterligare inskränkning förutses inte för närvarande. Bostadsbyggandet har

de föregående åren expanderat kraftigt. Det påverkas rätt starkt av kredit­

villkoren; dessa skärptes på sommaren 1955 men har i början av 1956 ånyo

lättats. — En återhållande faktor är möjligen också den nedgång, som in­

träffat i jordbrukarnas inkomster, men betydelsen härav är inte så stor,

eftersom jordbrukarnas inkomster endast utgör omkring 5 procent av den

samlade personliga inkomstsumman.

Till de expansiva faktorerna hör främst, att företagens investeringar fort­

sätter att stiga. Detta är uttryck för en optimistisk framtidsbedömning, som

också kommer till synes på aktiemarknaden. Även de offentliga utgifterna

beräknas stiga. Konsumenternas efterfrågan väntas också öka, dock inte i

samma takt som tidigare. Lagren har visserligen vuxit under det gångna

året, men — bortsett från bilarna — har stegringen inte mer än hållit takt

med omsättningsökningen.

Totalt sett framgår bedömningen av de amerikanska konjunkturutsik­

terna kanske bäst därav att såväl bankerna som myndigheterna närmast

är inställda på att dämpa expansionen. Under 1955 höjdes räntorna fyra

gånger. Restriktioner för avbetalningshandeln har diskuterats. Nyligen har

kongressens gemensamma utskott för granskning av presidentens ekono­

miska rapport kraftigt understrukit, att skattelättnader i nuvarande hög­

konjunktur inte borde komma i fråga för att inte öka det inflationistiska

trycket. Det väntade budgetöverskottet får inte tas till intäkt för skatte-

lindringar, utan i den mån ett sådant överskott uppkommer borde det, så

länge den ekonomiska expansionen pågår, användas för att nedbringa stats­

skulden.

Av intresse för den internationella utvecklingen är att notera eu inte

ringa ökning av Förenta staternas utrikeshandel. Importen ökade sålunda

från 10,3 miljarder dollar 1954 till 11,5 miljarder dollar 1956. Även övriga

amerikanska utgifter till andra länder undergick en stegring och allt som

allt ställdes 21,4 miljarder dollar till omvärldens förfogande, omkring 2 mil­

jarder dollar mer än året innan. Visserligen ökade också Förenta staternas

export — från 12,7 till 14,1 miljarder dollar — under intryck av bland an­

nat den omfattande liberalisering av importen från dollarområdet, som fö­

retagits i Västeuropa. Dollar läget tillät emellertid samtidigt övriga länder

att också under 1955 öka sina fordringar i dollar; huvuddelen av denna ök­

ning kom på de västeuropeiska kontinentalländerna. Såvitt nu kan bedö­

mas kommer dollarbetalningsläget i stora drag att vara likartat också un­

der 1956.

Vad som sagts om Förenta staterna gäller också i huvudsak för de väst­

europeiska industriländerna. Dessa befinner sig i en period av rätt snabb

expansion, som under det senaste året framför allt har gällt investeringarna.

Man har därvid kommit upp till en sysselsättningsnivå, som medfört löne­

stegringar och framkallat oro för en inflationistisk utveckling. Det kan här

vara motiverat att något närmare beröra förhållandena i de två för svensk

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

fälligt. Den andra faktorn är att importen ökat mer än exporten: import­

volymen steg 1955 med 111/2 procent, medan exportens volym ökade med

7 procent. Detta kan i sin tur enklast ses som en direkt effekt av efterfråge-

trycket inom Storbritannien.

När det gäller att bedöma den investeringskonjunktur, som enligt vad de

anförda uppgifterna visar burit upp efterfrågeexpansionen i Storbritannien

under det senaste året, måste man hålla i minnet, att investeringsvolymen

enligt alla internationella jämförelser relativt sett varit lägre i Storbritan­

nien än i andra västeuropeiska länder. Det har därför framstått som en

angelägen uppgift att stimulera till ökade investeringar inom det engelska

näringslivet. Man har i detta syfte använt olika incitament, mestadels varia­

tioner i reglerna för avskrivningar på nya anläggningar. I slutet av 1940-

talet medgavs en förhöjning av första årets avskrivningssats, men under

koreakonjunkturen minskades och slutligen avskaffades denna förmån. I

finansminister Butlers budget 1954 infördes en ny förmån i form av ett

extra skattefritt avdrag för investeringar, vilket i fortsättningen inte skulle

minska de reguljära avskrivningarnas summa. Det är inte omöjligt att den

investeringsvåg, som spelat sådan roll för expansionen det senaste året,

grundar sig på den direkta stimulans som infördes några år tidigare. Ännu

så sent som i budgeten i april 1955, då behovet av en åtstramning var på­

tagligt, sänktes den direkta personliga beskattningen och vissa konsum-

tionsskatter.

Huvudinstrumentet för den återhållsamhetspolitik, som under det sena­

ste året framstått som allt angelägnare, har utgjorts av penningpolitiken.

Bank of England liar sålunda höjt diskontot i tre omgångar: i januari 1955

lrån 3 till 3 1/2 procent, i februari 1955 till 4 1/2 procent och i februari

1956 till 5 1/2 procent. Sommaren 1955 riktades en uppmaning till ban­

kerna att begränsa kreditvolymen i viss omfattning, och en påtaglig minsk­

ning har därefter ägt rum. Parallellt har införts restriktioner för avbetal-

ningshandeln, vilka därefter successivt skärpts. I oktober 1955 höjdes kon-

sumtionsskatterna på olika varugrupper liksom telefontaxorna och skatten

på företagens utdelade vinster. I februari 1956 sänktes subventionerna på

bröd och mjölk. Vid denna tidpunkt ändrades avskrivningsreglerna för

industrin och den förut omtalade investeringspremien avskaffades. Vidare

har i olika etapper åtgärder vidtagits för att begränsa såväl statliga som

kommunala utgifter för olika ändamål, särskilt sådana av investerings-

karaktär.

När det gäller att bedöma verkningarna av de vidtagna åtgärderna, måste

man först lägga märke till att de kommer till synes först efter hand. Med

hänsyn till alltjämt rådande högkonjunktur, till den livliga efterfrågan på

arbetskraft, till de stegrade levnadskostnaderna och till begränsningarna av

subventionerna på viktiga livsmedel framstår det som inte särskilt anmärk­

ningsvärt, att aktuella lönekrav ligger högt. Som förut anmärkts har på

senare tid avtalsuppgörelser träffats innebärande lönestegringar på 7 å 8

procent. Trots den aktivitet, som i övertalningssyfte utvecklas från rege­

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

En viss prishöjning har också salt in. Levnadskostnaderna heräknas un­

der 1955 ha legat i genomsnitt ett par procent högre än året innan. På in­

vesteringsområdet, där spänningen varit särskilt stor, torde en koslnads-

stegring av dubbelt så stor omfattning ha inträffat. Den samlade lönesum­

man steg från 1954 till 1955 med 13 1/2 procent och inkomsten per lön­

tagare med 7,3 procent. Lönestegringen visade snarast en tendens att öka

under årets lopp och genomsnittsförtjänsten var i slutet av året omkring

8 procent högre än ett år tidigare. Kring årsskiftet har avtalsuppgörelser

träffats, innebärande en lönehöjning av samma omfattning.

När det gällt att motverka ett alltför starkt efterfrågetryck, har Väst­

tyskland haft särskilt gynnsamma förutsättningar. Förekomsten av en be­

tydande arbetskraftsreserv har redan nämnts. Vidare har Västtyskland —

bland annat genom en aktiv exportpolitik och en rätt protektionistisk im­

portpolitik — under de föregående åren skaffat sig betydande överskott

i betalningarna gentemot utlandet och kunnat bygga upp en ansenlig valuta­

reserv. Vid slutet av 1955 uppgick den västtyska centralbankens valutare­

serv till 12,8 miljarder DM, vilket innebar en ökning med nära ett par mil­

jarder under året och svarade mot värdet av omkring 6 månaders import.

I själva verket har ansamlandet av detta fordringsöverskott åstadkommit

svårigheter för andra länder. Ingenting hindrar Västtyskland att i ett an­

strängt läge i första hand avstå från att eftersträva ett fortsatt överskott av

sådan storlek och, om så skulle behövas, kanske använda en del av sina

fordringar. När det ökade efterfrågetrycket inom Tyskland under det se­

naste året medfört en utveckling mot minskat överskott gentemot utlandet,

har detta sålunda både varit ägnat att åstadkomma en bättre balans i det

internationella handelsutbytet och bidraga till att lätta spänningarna inom

den tyska ekonomin. Det är därför inte anmärkningsvärt, att en utveck­

ling i sådan riktning tillåtits ske och att den västtyske ekonomiministern

t. o. m. velat befordra den genom ytterligare lättnader i fråga om importen, in­

klusive vissa autonoma tyska tullsänkningar. Dessa åtgärder har dock haft

ett mycket begränsat omfång. Utvecklingen av utrikeshandeln syns dess­

utom under årets lopp ha svängt om. Visserligen har det västtyska överskot­

tet i bytesbalansen varit drygt en miljard DM lägre under 1955 än under

1954. Men utvecklingen mot minskat överskott, som ledde till att handels­

balansen för tredje kvartalet rentav visade ett obetydligt underskott, har

på senare tid brutits. Under fjärde kvartalet uppkom ånyo ett betydande

tyskt överskott och denna tendens mot stigande överskott syns ha fortsatt

de första månaderna innevarande år.

Ett avsevärt dämpande inflytande har vidare förbundsregeringens finans­

politik utövat. Denna har bedrivits på ett sådant sätt, att för federala myn­

digheters räkning betydande kassamässiga överskott uppsamlats hos cen­

tralbanken; i början av 1956 uppgick dessa överskott till sammanlagt över

7 miljarder DM. I vad mån därbakom legat en målmedveten konjunktur-

politisk avsikt syns dock tveksamt. Förutom en allmänt konservativt för­

siktig finanspolitik har mera speciella förhållanden inverkan: tillgodoha­

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

beställningar under sommaren från den expanderande bilindustrin i För­

enta staterna, genom oväntade kautschukinköp från Sovjetunionens sida,

samt genom politiska oroligheter på Malackahalvön, som svarar för huvud­

parten av den totala kautschukproduktionen. Naturgummipriset kom här­

igenom att under sensommaren ligga mer än dubbelt så högt som priset på

syntetiskt gummi, vars produktion och förbrukning samtidigt ökade kraf­

tigt.

De höga järn-, metall- och gummipriserna motvägdes emellertid av sänkta

priser på jordbruksprodukter och textilråvaror. Det var framför allt 1955

års rekordartade amerikanska skörd av vete och bomull, som tillsammans

med betydande kvarliggande överskottslager av dessa varor kom att verka

pristryckande. En viss reducering av ullpriserna inträffade också vid hös­

tens ullauktioner innebärande närmast en försenad anpassning till den ned­

gång i ullkonsumtionen, som skett sedan 1955. Ett utpräglat köpmotstånd

mot de höga priserna på kaffe, kakao och te ledde vidare till väsentliga ned-

justeringar i fråga om dessa varor.

På bränsleområdet har den ökade spänningen mellan tillgång och efter­

frågan på fasta bränslen fört med sig betydande prisstegringar framför allt

beträffande koks. Likaså har den stigande efterfrågan på eldningsoljor

lett till prishöjningar för de tjockare kvaliteterna.

Under våren erhölls mycket goda priser på den europeiska trävarumark­

naden, som över huvud taget kännetecknades av en ovanligt livlig aktivi­

tet. Fyllda lager, höjda trampfraktsatser, en allmänt skärpt kreditpolitik

samt, för de engelska importörernas del, finansiella svårigheter som följd

av hamnstrejken i maj—juni ledde emellertid under hösten till ett vikande

köpintresse på trävarumarknaden. Denna försvagning av marknaden kom

dock inte till uttryck i form av några väsentliga prissänkningar. Under

hösten 1955 höjdes även priserna på pappersmassa i Förenta staterna, vil­

ket innebär att skillnaden mellan det pris, som kunde utfås vid export

på Förenta staterna, och det högre pris, som betalas av de västeuropeiska

importörerna, minskade betydligt. Prishöjningar genomfördes mot slutet av

året även av de amerikanska och europeiska pappersbruken.

Råvaruprisernas utveckling under första kvartalet 1956 karakteriseras

främst av kraftiga svängningar i fråga om vissa metallpriser samt en, i för­

hållande till fjolåret, relativt fast tendens i fråga om priserna på spannmål

och textilråvaror.

Minskad bilproduktion i Förenta staterna och Storbritannien, osäkerhet

i fråga om den framtida utvecklingen av den strategiska reserven av metal­

ler i bägge dessa länder samt en allmän åtstramning av kreditpolitiken är de

faktorer som tillsammans med en viss fortgående ökning av metallproduk­

tionen och en säsongmässig försvagning av metallförbrukningen framkallat

omkastningar och nedjusteringar av metallpriserna under tiden januari—

mars 1956.

Uppgången av kopparpriset fortsatte på Londonbörsen under januari och

februari 1956 och ledde till en ny toppnotering den 19 mars med 437 pund

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

kredit och otjänlig väderlek har emellertid samtidigt bidragit till en viss

minskning av timmeravverkningen i Sverige och Finland och medfört en

minskning för 1956 av bägge dessa länders produktion och exportutbud i frå­

ga om trävaror. En förväntad ökning av det sovjetryska exportutbudet tor­

de inte räcka till att uppväga denna minskning i den svenska och finska

exporten. Den förutsedda minskningen av exportutbudet av sågade trävaror

i de tre största trävaruexporterande länderna Sverige, Finland och — vad av­

ser export till andra länder än Förenta staterna — Canada under inneva­

rande år syns bli tillräckligt stor för att uppväga den väntade nedgången i

främst Storbritanniens import. Trävarupriserna, som vid försäljningarna

under första kvartalet närmast visat en fast tendens, kan således väntas

förbli tämligen oförändrade under 1956.

Prisläget i fråga om såväl pappersmassa som papper syns under de första

månaderna 1956 ha varit mindre stramt än under fjolåret. Inte heller för

dessa varor har man emellertid anledning att vänta sig några större pris­

förändringar under 1956.

Sammanfattningsvis ger ett studium av pristendenserna på de känsliga

råvarorna knappast något stöd för en förväntan om någon mera betydande

förändring av det ekonomiska klimatet i världen. På de viktigaste kapital­

råvarorna -— järn och stål och andra metaller — är priserna höga och ten­

densen alltjämt snarast fast. För vissa konsumtionsråvaror har man kun­

nat spåra återhämtningssymtom efter de föregående årens prisfall. Be­

aktar man dessutom de kostnadsstegringar, som för Västeuropas del in­

träffat i fråga om bränslen, och fraktmarknadens strama läge ävensom räk­

nar med återverkningar av lönerörelserna, finner man nationalbudgetens

omdöme underbyggt, att vi för vår del inte har att vänta oss någon hjälp ut­

ifrån i strävandena att förhindra prisstegringar. Det inflytande, som kan

komma från världsmarknaden, kan i bästa fall väntas vara en stabilitet i

priserna; risker för prisstegringar kan dock inte helt förbises.

Man kan i och för sig ställa frågan, hur det varit möjligt att ha en så

långvarig och utpräglad högkonjunktur, som särskilt Västeuropa nu upp­

levt, förenad med en så pass anmärkningsvärd prisstabilitet. Förklaringar­

na syns vara flera. När högkonjunkturen startade för cirka tre år sedan,

fanns tydligen ett outnyttjat utrymme att ta i anspråk. Verkningarna på

råvarumarknaderna blev inte så stora dels på grund av att koreakonjunk-

turens höga priser stimulerat till produktionsutvidgningar, som nu började

leda till ökat utbud, dels därför att Förenta staternas konjunktur tillfälligt

befann sig i ett avmattningsskede. Det förhållandet, att de västeuropeiska

länderna kommit mycket långt i frigöringen av sin inbördes handel, måste

också ha spelat in; det blev härigenom möjligt att utnyttja de produktions­

möjligheter som fanns på olika håll, vilket gav den europeiska ekonomin

större flexibilitet och anpassningsförmåga än vad den eljest skulle ha haft.

Först under loppet av det senaste året har pressen på resurserna blivit

hårdare och flaskhalsar i försörjningen av delvis allvarlig karaktär avslö­

jats. Det gäller i många länder arbetskraften på särskilda, för investerings­

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

II. Försörjningsbalansen för år 1955

I nationalbudgeten för 1956 presenterades preliminära uppgifter över för­

sörjningsbalansen för 1955. Statistiken var vid den tidpunkt, då den preli­

minära beräkningen gjordes, ännu i stora delar ofullständig. I de reviderade

beräkningar, som nedan framläggs, har nytillkommen statistik kunnat utnytt­

jas bland annat beträffande industrins och statens investeringar, detaljhan­

delsomsättningen under fjärde kvartalet samt lagerförändringarna under

året. Den bild av utvecklingen, som härvid framkommer, skiljer sig i vikti­

ga avseenden från de preliminära uppskattningar, som tidigare framlagts.

Detta gäller framför allt lagerutvecklingen, där preliminära siffror nu pe­

kar på en avsevärd lageruppbyggnad under fjolåret, men gäller även ut­

vecklingen av de offentliga investeringarna. De privata investeringarna och

konsumtionen syns däremot i stort ha utvecklats i enlighet med de preli­

minära beräkningarna. 1

Tabell 1. Försörjningsbalansen åren 1949—1955 i löpande priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Förändring

prel.

1954—1955

Miljoner Pro-

kronor

cent

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt

till marknadspris..........

29 240 31 220 38 370 41 950 43 220 45 320 48710 + 3 390 +

7

2. Import av varor, eif ..

4 340

6120

9190

8 950

8170

9190 10 300

+ 1 no

+ 12

3. Minskning av lager m. m.

—

150

—

—

270

140

- 140

4.

Summa tillgång

33 5S0 37 490 47 500 50 900 51000 54 050 59 010 + 4300

+ 8

Användning

5. Privat inhemsk brutto-

investering.......................

4

740

5 470

6 570

6 820

7 410

7 960

8 380 + 420

+ 5

6. Offentlig inhemsk

bruttoinvestering..........

2 780

3 070

3 820

5 010

5 640

5 870

6140 + 270

+

5

7. ökning av lager m. m.

190

—

950

920

_

_

710 + 710

8. Export av varor, fob, och

nettot av tjänster..........

4 820

6 290 10130

9130

8 500

9

030

9

940 + 910

+ 10

9. Privat konsumtion ....

18 030 19 470 22 150 24 320 25 090 26 430 27 930 + 1500

+ 6

10. Offentlig konsumtion ..

3020

3190

3 940

4

700

5020

5 360

5 910 + 550

+ 10

11.

Summa användning

83 »SO 37 490 47 500 50 900 51000 54 050 59010 + 4 300

+ 8

1. Konsumtion och investering

Totalt sett syns bruttoinvesteringarna i fasta priser ha stigit med 2

procent från 1954 till 1955 innebärande en ökning med 280 miljoner kro­

nor i 1954 års priser (se tabell 4). Jämför man med de närmast föregående

14

Kungl. Maj ds proposition nr 175 år 1956

Tabell 3. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i löpande priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

pre!.

I. Privata bruttoinvesteringar..................

4 735

5 472

6 566

6 823

7 411

7 963

8 380

1. Bostäder ..............................................

1433

1 581

1719

1869

2 075

2 237

2 320

2. Industri..................................................

1 734

1940

2 416

2 320

2 219

2 645

2813

3. Kraft- och belysningsverk ..............

136

159

151

248

302

259

250

4. Jordbruk ..............................................

643

705

825

870

891

936

860

5. Transportmedel ..................................

621

913

1254

1288

1608

1493

1684

6. övrigt ..................................................

168

174

201

228

316

423

453

I. Offentliga bruttoinvesteringar..............

2 779

3065

3 821

5 008

5 641

5870

6142

1. Statliga...................................................

1581

1737

2166

2 990

3313

3 299

3 419

därav: affärsverk och aktiebolag..

830

880

1029

1472

1510

1445

1472

militära..................................

2. Kommunala (inkl. komm. bolag

434

532

729

927

1088

1209

1255

m. m.) ..................................................

1198

1328

1655

2 018

2 328

2 571

2

723

I. Summa bruttoinvesteringar..................

7 514

8 537

10387

11 831

13052

13833 14522

därav: privata och offentliga bostäder 1736

1921

2167

2 344

2 647

2 870

2 960

Tabell 4. Bruttoinvesteringar åren 1949—1955 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

Förändring i

prel.

procent

1952- 1953- 1954-

53

54

55

I. Privata bruttoin-

vesteringar..............

6357

7194

7 078

6612

7 260

7 963

8166

+

10

+

10

+

3

1. Bostäder ..........

1955

2115

1806

1817

2 064

2 237

2 254 + 14 + 8 + 1

2. Industri..............

2 418

2 611

2 655

2 234

2181

2 645

2 714 - 2 + 21 + 3

3. Kraft- och belys-

ningsverk ..........

191

218

167

242

299

259

243 + 24 - 13 - 6

4. Jordbruk ..........

773

924

888

873

895

906

840 + 3 + 1 - 7

5. Transportmedel.

782

1091

1339

1218

1 504

1493

1673 + 23 - 1 + 12

6. övrigt ..............

238

235

223

228

317

423

442 + 39 + 33 +

4

II. Offentliga bruttoin-

vesteringar..............

3 936

4 230

4268

4 918

5613

5870

5 948 + 14

+

5 + 1

1. Statliga..............

2 252

2 404

2 442

2 941

3 293

3 299

3 291

+ 19

± o

+ 0

därav:

affärsverk och

aktiebolag ...

1180

1 209

1147

1446

1506

1445

1409 + 4 - 4 - 2

militära........

602

716

805

887

1061

1209

1211 + 20 + 14 + 0

2. Kommunala

(inkl. komm. bo-

lag m. m.)..........

1684

1826

1826

1 977

2 320

2 571

2 657 + 17 + 11 + 3

III. Totala bruttoinves-

teringar ..................

10 293

11424

11346

11530

12 873

13833

14114

+ 12

+

7

+

2

därav: bostäder .

2 363

2 561

2 270

2 276

2 632

2 870

2 875 + 16 + 9 ±

o

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

15

panderade väsentligt under åren 1952—1954, steg endast obetydligt 1954—

1955 och ökningen kom helt på reparationer och underhåll. Jordbrukets in­

vesteringar var cirka 7 procent lägre 1955 än 1954.

De offentliga investeringarna steg totalt 1 procent från 1954 till 1955. De

statliga investeringarna förblev totalt räknat oförändrade liksom fallet var

från 1953 till 1954 medan investeringarna inom den kommunala sektorn

ökade med 3 procent. Detta innebär dock en väsentlig dämpning av öknings­

takten i de kommunala investeringarna, vilka steg med 17 och 11 procent

1952—1953 respektive 1953—1954.

De reviderade beräkningarna över den privata konsumtionen ger i stort

sett den bild av utvecklingen, som angavs i den preliminära nationalbudge-

ten. Konsumtionsökningen 1954—1955 var drygt 3 procent i fasta priser

räknat (se tabell 6), vilket är mindre än för närmast föregående år men

ungefär motsvarar den genomsnittliga ökningstakten efter kriget. I löpan­

de priser steg konsumtionsutgifterna nära 6 procent (se tabell 5) och pris­

nivån för hela den privata konsumtionen höjdes alltså i genomsnitt med

drygt 2 procent från 1954 till 1955.

Tabell 5. Privat konsumtion åren 1949—1955 i löpande priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

Förändring

1954-1955

i procent

Livsmedel ..............................

7 060

7 554

8 565

9 768

10 104

10 593

11130

+ 5

Bostad ...................................

1617

1697

1791

1931

2 096

2 251

2 405

+ 7

Bränsle och lyse..................

790

809

1 122

1206

1 129

1211

1340

+ 11

Beklädnad..............................

2 983

3 194

3 507

3 673

3 642

3 642

3 795

+ 4

Inventarier ..........................

1429

1 529

1768

1817

1779

1 857

1964

+ 6

Fordon ...................................

489

862

1083

1159

1385

1730

1860

+ 8

Resor ......................................

919

939

998

1085

1 107

1 119

1144

+ 2

Sjukvård, hygien, hemvård

1 121

1 144

1307

1 426

1 498

1581

1680

+ 6

Övrigt......................................

1549

1609

1869

2 093

2190

2 306

2 438

+ 6

Summa 17 887 19 337

22 013

24188

24930

20 290

27 756

+ 6

Tabell 6. Privat konsumtion åren 1949—1955 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

Förändring

1954—1955

i procent

Livsmedel..............................

9 678 10111

9 858

10 164

10 365

10 593

10 734

+ 1

Bostad ..................................

1 851

1 931

2 009

2 084

2 164

2 251

2 344

+ 4

Bränsle och lyse..................

017

984

1020

1 070

1083

1211

1 325

+ 9

Beklädnad..............................

3 533

3715

3 453

3 56y

3 591

3 642

3 831

+ 5

Inventarier ..........................

1739

1854

1883

1 867

1 789

1857

1958

+ 5

Fordon ...................................

504

840

1023

1042

1 288

1730

1 792

+ 4

Resor .......................................

1 114

1132

1 115

1 134

1 126

1 119

1 118

±0

Sjukvård, hygien, hemvård

1 412

1 441

1 420

1480

1 525

1 581

1 647

+ 4

Övrigt......................................

2 019

2 068

2 059

2 130

2196

2 306

2 379

+ 3

Summa

22 707

24 076

23 840

24540

25 127

20 290

27 128

+ 3

16

Under fjolåret var konsumtionsökningen, mätt i fasta priser, jämnare

fördelad på olika utgiftsposter än vad fallet var 1953—1954, då den kraftiga

expansionen av bilutgifterna dominerade. Sålunda ökade fordonskostnader-

na endast 4 procent från 1954 till 1955 och svarade för omkring 7 procent

av totala konsumtionsstegringen, medan de från 1953 till 1954 svarade för

mer än en tredjedel av ökningen i konsumtionsvolymen. Nyinköpen av per­

sonbilar var av ungefär samma storlek 1955 som 1954, medan konsumen­

ternas köp av motorcyklar och mopeder kraftigt gick tillbaka. Att fordons-

kostnaderna trots detta steg under fjolåret berodde helt på ökade drifts- och

underhållskostnader som följd av den fortsatta tillväxten i fordonsparken.

I löpande priser steg utgifterna under fordonsposten mer än i fasta priser,

beroende främst på införande av bilaccisen. Inbetalningarna från hushålls-

sektorn av accis för nyregistrerade personbilar kan beräknas ha uppgått

till cirka 55 miljoner kronor under 1955. De prissänkningar på bilar, som

ägde rum under 1954 och 1955 och som resulterade i en prisnedgång mellan

dessa år med 4 procent, utjämnades mer än väl av bilaccisen, varför pris­

nivån (med accisen inräknad) i stället steg i ungefär samma utsträckning

från 1954 till 1955.

Ett påfallande drag i konsumtionen under fjolåret var den jämförelsevis

stora ökningen i konsumtionsvolymen för beklädnad och inventarier. Från

1954 till 1955 ökade inköpen av textilvaror, skor samt päls- och skinnvaror

avsevärt, och totalt steg beklädnadskonsumtionen i fasta priser med 5 pro­

cent. Hushållens inköp av inventarier ökade likaledes med 5 procent och

utvecklingen under fjolåret för dessa båda varugrupper avviker därmed mar­

kant från den relativt stabila konsumtionen under de närmast föregående

åren.

Konsumtionen av livsmedel ökade 1 procent i fasta priser. Hela uppgång­

en hänför sig till vin- och spritdrycker, varav förbrukningen kraftigt ökade

under fjärde kvartalet 1955, samt Öl, läskedrycker och tobaksvaror. Däremot

registreras en liten nedgång i konsumtionen av egentliga livsmedel. För den­

na post har dock beräkningarna ej reviderats. Socialstyrelsens statistik vi­

sar emellertid en värdemässig omsättningsökning för livsmedel mellan 1954

och 1955 som är nära nog lika med uppgången i livsmedelspriserna, varför

felmarginalerna i här presenterade siffror över den egentliga livsmedelskon-

sumtionen inte torde vara alltför stora.

Bostadsutnyttjandet steg omkring 4 procent i fasta priser genom nytill­

skottet av lägenheter. Den kalla våren 1955 förklarar en stor del av den

kraftiga uppgången i bränsleförbrukningen.

De reviderade beräkningarna över den privata konsumtionens utveckling

1954—1955 har, liksom övriga här presenterade beräkningar, fortfarande

många osäkerhetsmoment. Här kan särskilt nämnas, att uppdelningen av

nytillskottet av personbilar på hushåll och företag är i viss mån skönsmäs-

sig. Vidare har hittills ingen hänsyn kunnat tas till försäljningen av be­

gagnade bilar från företagssektorn till hushållssektorn och vice versa, vil-

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

2. Utrikeshandel och lagerutveckling

Den svenska handelsbalansen med utlandet försämrades med ungefär 350

miljoner kronor från 1954 till 1955. Genom stegrade nettoinkomster från

sjöfarten ökade underskottet i bytesbalansen dock endast från 170 miljoner

kronor 1954 till 370 miljoner kronor 1955 (se tabell 9).

Importen ökade med 11 procent i volym och med 12 procent i värde. Im­

porten av järn och stål, verkstadsprodukter, bränsle och drivmedel ökade

starkt liksom även importen av livsmedel. Exportökningen gäller liksom

importökningen till stor del järn och stål samt verkstadsprodukter. Vidare

ökade utförseln av järnmalm liksom trävaror kraftigt, varemot livsmedels-

exporten kraftigt föll tillbaka. Den internationella prisutvecklingen under

fjolåret var övervägande gynnsam för Sveriges del. Priserna på flera vikti­

ga exportvaror såsom trävaror, pappersmassa och järnmalm steg, samtidigt

som ett prisfall inträffade på bland annat textilvaror i importen. Totalt steg

prisnivån för exporten med 4 procent från 1954 till 1955 medan stegringen

i importpriserna endast uppgick till 1 procent. Om 1955 års transaktioner

med utlandet skett till 1954 års priser skulle underskottet i bytesbalansen

ha uppgått till 720 miljoner kronor i stället för 370 miljoner kronor. Den

samhällsekonomiska vinsten till följd av förbättrad relation mellan export-

och importpriser uppgår alltså till 350 miljoner kronor.

Preliminära beräkningar tyder på att lagren ökade avsevärt under fjol­

året (se tabell 10). De förhållandevis knappa bränslelagren beräknas så­

lunda ha stigit med 90 miljoner kronor medan lagren inom skogsindustri­

erna, där en betydande lageruppbyggnad skedde under 1954, ökade med yt-

Tabell 9. Bytesbalans åren 1949—1955

Miljoner kronor

1919

1950

1951

1952

1953

1954

1955

prel.

Förändring

1954—1955

i procent

Löpande priser

Export, fob, av varor ..........

4 250

5 708

9 220

8135

7 659

8 196

8 945

+ 9

Import, eif, av varor..............

4 340

6 117

9 193

8 952

8 172

9 192

10 305

+ 12

Handelsbalansens saldo

- 90 - 409 +

33 -

817 - 513 - 996 -1360

Sjöfartsnetto..............................

+ 590 + 600 + 970 + 1075 + 860 + 875 + 1025

+ 17

Övriga tjänster m. m. netto ..

—

15 —

20 — 70 —

80

15 —

45 -

35

Bytesbalansens saldo +

4S5

+ 171 + 933 +

178 + 332 - 166 - 370

1954 års priser

Export, fob, av varor ..........

5 930

7 423

7 733

6 918

7 494

8 196

8 609

+ 5

Import, eif, av varor..............

5 857

7 343

8 073

8 029

8 020

9

192

10 193

+ 11

Handelsbalansens saldo +

79

+ SO -

940

-

1111

-

526

-

996 -1584

Sjöfartsnetto..............................

+ 090 + 755 + 860 +

890 + 790 + 875 + 900

+ 3

Övriga tjänster m. m. netto..

— 20 —

24 — 66 —

72

15 —

45 -

35

Bytesbalansens saldo

+

749

+

811

-

146

—

293

+

249

—

166 - 719

Kungl. Maj. ts proposition ni' 175 år 1956

19

Tabell 10. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden åren 1952—1955

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år; ofullständiga uppgifter

1952

1953

1954

1955

prel.

Löpande priser

1. Bränslen......................................................................................

+

no

— 10

- BO

+ 90

2. Skogsprodukter..........................................................................

+

680

— 290

+ 290

+ 170

3. Verkstads- och varvsindustrins lager................................

+

470

^— no

— 30

'(+ 600)

4. Ferrolegeringar, tackjärn, metaller, handelsfärdigt järn

och stål m. m. (hos järnverk och järngrossister)..........

+

150

± 0

- 30

+ 30

5. Hudar, läder, gummi..............................................................

—

10

+ 0

+ 0

+ 0

6. Textilvaror och skor..............................................................

—

390

+

no

+ 30

+ 0

7.

Livsmedel ..................................................................................

+

100

- 60

— 130

^± o

8.

Summa

+

1110

—

360

+

50

+

890

9.

Förändring i kreaturskapital................................................

—

50

— 30

— 40

- 100

10. Variationer i uttag ur skog..................................................

—

140

+ 120

— 150

- 80

11.

Summa lagerförändringar

+

920

—

270

-140

+

710

1954 års priser

12.

Summa lagerförändringar

-f

830

-290

-140

+ 670

1 Delvis uppskattad siffra.

Källor:

Jordbruksnämnden (för livsmedel och förändringar i kreaturskapital), skogsstyrelsen

(skogsuttag) samt handels- och industrikommissionen (övriga områden).

terligare 170 miljoner kronor under 1955. Lageruppgången för skogsproduk­

ter beror möjligen till en del på den tidiga avstängningen av utskeppnings-

hamnarna i december förra året. Framför allt förklaras lagerökningen emel­

lertid av den extraordinärt höga produktion av trävaror, som kom till stånd

under 1955 tack vare det stora och tillfälliga tillskottet av råvaror från storm­

fällningarna 1954.

Lagerinventeringarna vid årsskiftet 1955/56 visar, att en kraftig lager­

uppgång ägt rum inom verkstadsindustrin under fjolåret. Preliminärt be­

räknas denna till 600 miljoner kronor motsvarande en ökning av lagren med

cirka 15 procent. Lagerhållningen av såväl råvaror som varor i arbete och

färdigvaror har stigit. Till en del faller ökningen på järn och stål. Samtidigt

har även järnverkens och järngrossisternas järn- och stållager ökat. Den

allmänna uppbyggnaden av järn- och stållagren får ses mot bakgrund av

att uppsvinget inom kapitalvaruindustrierna ägde rum efter att en avsevärd

minskning av järn- och stållagrcn inträffat. I den mån nuvarande expansion

av järn- och stålproduktionen bygger på en lagerkonjunktur, blir därför

läget inom denna industri i motsvarande grad labilt.

Beträffande övriga av statistik belysta områden har lagren från slutet

av 1954 till slutet av 1955 varit i stort sett oförändrade. I 1954 års priser

räknat erhålls, efter korrektion för förändring av kreaturskapital och för

variation i uttag ur skog, en sammanlagd lagerökning inom kända områden

på omkring 670 miljoner kronor.

Lagerökningen under fjolåret har varit överraskande stor. Den betydande

lageruppbyggnaden inom verkstadsindustrin får delvis tolkas som ett

6

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 175

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

uttryck för att efterfrågetrycket i samhället under 1955 ej har varit så stort,

att företagen förhindrats realisera en strävan till ökade lager, som är na­

turlig i en högkonjunktur. I konjunkturbarometern för verkstadsindustrin

bedömdes sålunda lagren i allmänhet som i stort sett lagom stora vid års­

skiftet 1955/56.

3. Bruttonationalprodukt, inkomstutveckling och sparande

Utifrån de kalkyler över förändringarna i fasta priser för investering,

konsumtion, utrikeshandel och lager som presenterats ovan kommer man

indirekt fram till att den totala produktionen (bruttonationalprodukten)

inom landet ökat med drygt 3 procent från 1954 till 1955 (se tabell 2). Detta

resultat stämmer rätt väl med uppskattningen från produktionssidan beträf­

fande totalproduktionens ökning, vilken visar en produktionsstegring med

cirka 3,5 procent. Den nära samstämmigheten mellan dessa två beräk­

ningsmetoders resultat skulle möjligen kunna tas som kriterium på att be­

räkningarna har en rimlig grad av tillförlitlighet. Beträffande de olika nä­

ringsgrenarnas bidrag till bruttonationalprodukten kan nämnas, att indu­

striproduktionen ökade närmare 6 procent från 1954 till 1955. Ökningen

faller till största delen på kapitalvaruindustrin, där framför allt järnmalms­

brytningen samt järn- och metallverkens produktion ökade kraftigt (med

13 respektive 15 procent). Likaså har verkstadsindustrins produktion ex­

panderat, varemot produktionen inom textil- och beklädnadsindustrin i fjol

var lägre än 1954, ehuru en vändning uppåt i produktionen inträffade mot

slutet av året. Handelns och samfärdselns bidrag till bruttonationalproduk­

ten har vidare ökat avsevärt från 1954 till 1955, medan byggnadsverksam­

hetens bidrag endast torde ha stigit med ett par procent. Däremot minskade

jordbrukets bidrag med cirka 10 procent, vilket är en av huvudorsakerna

till att totalproduktionen steg mindre 1954—1955 än 1953—1954, då en

uppgång i totalproduktionen på 5 procent registrerades.

Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med drygt

7 procent (se tabell 1) från 1954 till 1955. Delta innebär en total genomsnitt­

lig prisökning på närmare 4 procent för hela nationalprodukten. Priserna på

privat konsumtion och investering ökade betydligt mindre som framgår av

följande tablå (prisindextal för 1955 med 1954= 100):

Bruttonationalprodukt ............................................... . 104

Privat bruttoinvestering .............................................. 102

Offentlig bruttoinvestering .......................................... 103

Privat konsumtion ......................................................... 102

Offentlig konsumtion .................................................... 107

Den sammanlagda inkomstökningen från 1954 till 1955 för löntagare, en­

skilda företagare, bolag och affärsverk kan indirekt uppskattas med ledning

av stegringen i bruttonationalprodukten. I löpande marknadspriser ökade

denna med cirka 3 400 miljoner kronor. En del härav hänför sig till indi-

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 175 år 1956

Tabell 13. Hushållens utgifter och sparande åren 1950—1955 i löpande priser

1950

1951

1952

,1953

1954

1955 prel.

A.

Miljarder kronor

1. Konsumtionsutgifter..........................

19,2

21,9

24,0

24,8

26,1

27,5

2. Försäkringspremier..............................

1,1

1,2

1,4

1,6

1,5

2,0

3. Direkta skatter ..................................

4,4

o,4

5,9

32,3

6,3

7^0

4. Totala löpande utgifter......................

23,4

27,5

30,8

33,9

36,5

| alt. a ..............................

0,0

0,4

1,4

1,0

i ,3

5. Sparande < alt. b ..............................

1,0

1,6

2,7

2,4

2,8

1 alt. c ..............................

2,0

2,8

4,1

3,

y

4,3

23,4

27,9

32.2

33,3

35,2

..

6. Totala utgifter =

j

aIf h

24,4

29,1

33,5

34,7

36,7

totala inkomster

j jt c

25,4

30,3

34,9

36,2

38,2

B. Procenttal

1. Konsumtionsutgifter..........................

82

80

78

77

77

75

2. Försäkringspremier..............................

5

4

5

5

4

6

3. Direkta skatter ..................................

13

16

17

18

19

19

4. Totala löpande utgifter......................

100

100

100

100

100

100

Anm.

Tabellen har konstruerats på följande sätt. Utgifter för konsumtion (post 1), premiei

(post 2) och skatter (post 3) adderas till löpande utgifter (post 4). För 1950 görs tre alternativa

hypotetiska antaganden om sparandets höjd (kol. 1, post 5). Sparandet läggs till totala löpande

utgifter, varigenom tre alternativ för totala utgifter (= totala inkomster) 1950 erhålls. Denna

totalpost har för tiden 1950—54 framskrivits med en summa bestående huvudsakligen av löner,

enskilda företagares inkomster, kapitalinkomster, folkpensioner, barnbidrag och försäkringsutfall.

totala investeringarna ger en ytterligare höjning med 100 miljoner kronor.

Likaså är den preliminära beräkningen av löneinkomsterna osäker, innan

taxeringsstatistiken för 1955 föreligger. Tidigare erfarenheter visar, att av­

vikelser på 1 å 2 procent här ingalunda är uteslutna. Vad man på detta

stadium kan säga är därför endast, att ökningen i löneinkomsterna i varje

fall tagit så stor del av inkomstökningen, att en ökning av löneandelen i

nationalinkomsten inträffat 1954—1955.

Bruttosparandets andel av bruttonationalprodukten framgår av tabell

12. Bruttosparandet är beräknat med utgångspunkt från privata och offent­

liga bruttoinvesteringar (post 1 och 2), lagerförändringar (post 3) samt

bytesbalansens saldo (post 5). Samtliga poster är angivna i procent av brut­

tonationalprodukten till marknadspris. Den inhemska bruttoinvesteringskvo-

ten har varit stigande under åren 1953 till 1955. Stegringen berodde 1953—

1954 på dels en höjning av de privata investeringarna, dels en avsaktning i

lageravvecklingen, ökningen mellan 1954 och 1955 åter beror helt på över­

gången från lageravveckling till lageruppbyggnad, vilken mer än kompen­

serar den relativa minskningen av såväl de privata som offentliga investe­

ringarna. Genom successivt försämrat saldo på bytesbalansen har den in­

hemska bruttosparkvoten varit ungefär konstant under dessa år.

Uppgifterna i tabell 12 avser det totala sparandet. Beträffande hushållens

sparande har vissa uppgifter sammanställts i tabell 13. Syftet med denna

tabell är endast att belysa de tendenser i sparandets utveckling, som fram­

kommer ur tillgänglig statistik. Däremot saknas möjlighet att beräkna spa­

randets höjd och de tre alternativ som angivits är rent hypotetiska. Det

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

minskningen av företagens finansiella sparande från 1954 till 1955 varit av

betydande omfattning och sannolikt överstigit en miljard kronor. Förskjut­

ningarna mellan statens och kommunernas finansiella sparande beror till stor

del på uppbördssystemet. Från 1952 till 1954 ökade kommunernas finan­

siella sparande till följd av att avräkningen av skatter med staten på in­

komstökningarna 1950—1952 ledde till stora skatteöverföringar till kom­

munerna. Lönehöjningarna 1955 har lett till en ny variation av samma slag

med starkt ökat finansiellt sparande för staten och en korresponderande

nedgång för kommunerna.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 175 år 1956

(27 200 andra halvåret 1955). Byggnadsverksamhet bedriven med egna­

hemslån har antagits bli av samma omfattning som under 1955, d. v. s.

motsvarande ungefär 14 000 lägenheter. Vidare har förutsatts, att bygg­

nadstiderna, vilka förlängts något under 1955, inte skall förlängas ytterli­

gare under innevarande år. Den genomsnittliga golvytan för lägenheter un­

der byggnad har antagits öka med 5 procent i förhållande till 1955. Det se­

nare antagandet bygger på uppskattningar av ytan i lägenheter för vilka

beviljats igångsättningstillstånd under den senaste tolvmånadersperioden i

jämförelse med data för motsvarande period ett år tidigare. Vid beräkning

av den totala bostadsbyggnadsverksamheten under innevarande år uppvägs

effekten av den minskade igångsättningen mer än väl av den större stoc­

ken av pågående byggen vid början av 1956 än ett år tidigare samt av ök­

ningen i lägenhetsytan. Utöver denna ökning av nybyggnadsvolymen har

vid uppskattningen av den i tabell 15 redovisade ökningen på 100 miljoner

kronor förutsatts en ökning av underhållet i normal omfattning. Antalet

färdigställda lägenheter kan under ovan angivna antaganden väntas bli av

ungefär samma omfattning 1956 som under 1955, för vilket år det uppskat­

tats till i runt tal 56 000 lägenheter för hela landet.

Enligt nu föreliggande reviderade beräkningar minskade jordbrukets ma­

skininvesteringar, speciellt traktorinköpen, inte oväsentligt från 1954 till

1955 (närmare 15 procent för nyinvesteringar i maskiner och redskap). En

viss återhämtning under 1956 har bedömts sannolik. Inklusive en normal

höjning av underhållsutgifterna för den år från år växande maskinparken

har ökningen antagits bli av storleken 20 miljoner kronor. Jordbrukets in­

vesteringar i ekonomibyggnader har liksom i den preliminära nationalbud-

geten antagits bli oförändrade.

Resultaten av den i mars företagna undersökningen av investeringspla­

nerna inom industrin redovisas i tabell 14. Den var av samma omfattning

som undersökningen i oktober 1955, vars resultat även medtagits i tabellen

för jämförelse. Vad 1955 beträffar, visar den nya enkäten totalt liksom för

flertalet branscher, samt såväl för byggnader och anläggningar som för ma­

skiner, något lägre siffror än höstenkäten. Detta står i varje fall när det gäl­

ler maskininvesteringarna i strid mot det normala. Dessa har nämligen ti­

digare regelbundet visat sig för lågt uppskattade vid den preliminära beräk­

ningen i oktober. Att så inte syns vara fallet för 1955 kan tänkas samman­

hänga med de under 1955 företagna ekonomisk-politiska åtgärderna. Dessa

föranledde en nedjustering av investeringsplanerna under 1955. Ännu i ok­

tober kan företagen ha haft en överdriven uppfattning om omfattningen av

de investeringar de kunde genomföra under 1955. De för ett år sedan (mars

1955) redovisade planerna för investeringar i maskiner uppgick för den

egentliga industrin till 1 150 miljoner kronor. Nu föreliggande beräkningar

visar, att detta program inte kunnat genomföras utan att nyinvestering­

arna i maskiner stannat vid 1 080 miljoner kronor, vilket motsvarar unge­

fär samma investeringsvolym som under 1954. Investeringarna i byggnader

och anläggningar visar dock en ökning från 1954 till 1955 med omkring 5

Tabell 14. Investeringsplaner inom industrin för år 1956

Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning

Miljoner kronor

Byggnader och anläggningar

Investeringar i maskiner och

apparater

Enligt höstenkäten

Enligt vårenkäten

Enligt höstenkäten

Enligt vårenkäten

Beräk-

Plane-

Därav

Beräk-

Plane-

Därav

Beräk-

Plane-

Beräk-

Plane-

nade

rade

beroende av nade

rade

beroende av nade

rade

nade

rade

kost-

utgifter ytterligare

kost-

utgifter ytterligare

kost-

utgifter

kost-

utgifter

nader

1955

1956

byggnads­

tillstånd

nader

1955

1956

byggnads­

tillstånd

nader

1955

1956

nader

1955

1956

1. Gruvindustri..........................................

63

69

10

60

71

8

57

68

52

69

2. Metall- och verkstadsindustri ..........

246

316

156

220

337

100

407

411

406

466

3. Jord- och stenindustri..........................

35

36

22

36

43

9

62

40

61

49

4. Träindustri..............................................

39

32

15

44

37

10

57

33

59

46

5 — 6. Massa-, pappers-och grafisk industri

105

122

64

no

126

30

277

310

265

346

7. Livsmedelsindustri ..............................

47

94

58

50

93

41

51

47

57

61

8. Drvckesvaru- och tobaksindustri___

12

20

7

11

22

5

18

18

17

21

9. Textil- och sömnadsindustri..............

16

24

17

18

24

14

50

38

49

44

10. Läder-, hår- och gummivaruindustri

9

10

6

9

10

4

20

24

21

25

11. Kemisk-teknisk industri......................

60

45

20

51

49

17

99

84

96

105

Summa

632

768

375

609

812

238

1098

1073

1083

1232

12. El-, gas- och vattenverk......................

624

614

52

593

650

36

146

170

127

141

Totalt

1256

1382

427

1202

1462

274

1244

1243

1210

1373

Anm.

Redovisningen innefattar icke investeringar i bostäder och bilar.

ro

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

1

7

5 ^är 1

9

5

6

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 175 år 1956

procent. Beträffande dessa investeringar är byggnadsregleringen dock den

viktigaste återhållande faktorn. Den konstaterade ökningen av industrins

investeringar i byggnader och anläggningar från 1954 till 1955 kan betrak­

tas som en eftersläpande effekt av ökningen av tillståndsgivningen under

1954.

Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av in­

vesteringar i byggnader och anläggningar med 33 procent från 1955 till 1956.

Motsvarande siffra i höstenkäten var 22 procent. Samtidigt har andelen av

de för 1956 planerade investeringarna, vilka är beroende av ytterligare bygg­

nadstillstånd, minskat från omkring 50 procent till omkring 30 procent. Att

en sådan minskning av denna andel skett samtidigt med att de planerade

byggnadsinvesteringarna ökat sammanhänger med att tillståndsgivningen

varit förhållandevis hög såväl mot slutet av 1955 som i början av innevaran­

de år. Till detta togs emellertid hänsyn redan i den i preliminära national-

budgeten redovisade byggnadsbudgeten. Någon ändring av de antaganden

beträffande utvecklingen av industrins byggnadsinvesteringar, som då gjor­

des, har därför inte ansetts påkallad. Sålunda har i tabell 15 införts en ök­

ning av industrins investeringar i byggnader och anläggningar med 25 mil­

joner kronor väsentligen motsvarande en normal ökning av underhållsverk-

samheten.

Industrins investeringar i maskiner och apparater väntas enligt resulta­

ten av den senaste enkäten bli omkring 14 procent högre än under 1955.

Höstenkäten angav här en minskning med ett par procent. I den prelimi­

nära nationalbudgetens investeringsprognos antogs trots detta, att maskin­

investeringarna skulle komma att öka med omkring 50 miljoner kronor, in­

nefattande bland annat en ökning av underhållet i normal omfattning. Upp­

skattningen av maskininvesteringarna måste med nödvändighet bli mycket

osäker. Investeringsplanerna för maskiner är förhållandevis kortsiktiga. Det­

ta medför i och för sig en tendens till underskattningar i en prognos, som

gjorts på ett tidigt stadium. Det är därför naturligt, om det skett en upp­

justering av planerna för 1956 från oktober- till marsenkäten. Det är med

hänsyn härtill också möjligt, att även de nu lämnade uppgifterna innebär en

underskattning. Den sedan i höstas konstaterade uppjusteringen av planer­

na kan emellertid också till en del tänkas sammanhänga med den fortgå­

ende prisstegringen och den inträffade lönestegringen. Detta skulle sålunda

föranleda en reducering av de uppgivna ökningarna, eftersom det i detta

sammanhang är fråga om en uppskattning av volymförändringarna. En viss

nedjustering av de uppgivna planerna kan också vara befogad med hänsyn

till den omständigheten, att en del av investeringsökningarna för maskiner

är beroende av att de redovisade behoven av ytterligare byggnadstillstånd

tillgodoses. Detta kan, såsom tidigare framhållits, inte antas bli fallet. Mot

bakgrund av dessa omständigheter, vilka verkar åt olika håll, har i tabell

15 antagits, att industrins investeringar i maskiner och apparater skall sti­

ga med 125 miljoner kronor räknat i 1955 års priser. Detta inkluderar även

en viss normal ökning av underhållet.