2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen

den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. samt 5 §' förordningen den 26 feb­

ruari 1954 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker och

vin1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2

§.

1 mom. Omsättningsskatt upptages------------ 2 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en grundavgift av 10 kronor för liter, om

dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, 9 kronor för liter, om al­

koholhalten är lägst 35 volymprocent och högst 40 volymprocent, samt

7 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten understiger 35 volymprocent, och

dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset;

samt

b) för vin, — —• — av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres —--------varornas utminutering.

5 §

För spritdrycker och starkvin, vilka utskänkas, skall till staten erläggas

utskänkningsskatt med belopp, motsvarande för spritdrycker 33 procent

och för starkvin 30 procent av varornas utminuteringspris.

Denna förordning skall äga tillämpning från och med den 5 november

1956. Därvid skall tillika iakttagas följande.

1. Det åligger detaljhandelsbolaget att erlägga skatt för sitt lager av sprit­

drycker klockan 12 natten mellan den 4 och 5 november 1956 med belopp

motsvarande skillnaden mellan den omsättningsskatt bolaget erlagt och den

omsättningsskatt som skulle hava utgått enligt denna förordning. Beloppet

skall senast den 31 december 1956 insättas å kontrollstyrelsens postgiro­

konto eller å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning. Detaljhandelsbolaget skall vidare senast samma dag till kontroll­

styrelsen avlämna en till riktigheten bestyrkt uppgift angående nämnda lager.

2. Den, till vilken detalj handelsbolaget överlåtit rätt till årsutskänkning

av spritdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av dylika drycker

vid tiden för utskänkningens avslutande den 5 november 1956 med belopp

motsvarande skillnaden mellan det pris som till detalj handelsbolaget erlagts

för lagret och det pris som skulle hava utgått vid tillämpning av bestäm­

melserna i denna förordning.

Det åligger utskänkningsinnehavaren att dels senast den 12 november

1956 till kontrollstvrelsen inkomma med en till riktigheten bestyrkt, spe­

cificerad uppgift angående nämnda lager, dels ock inom två månader från 1

1 Senaste lydelse av 2 § 1 mom. se 1955:114.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kegenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet å Stockholms slott den 26 oktober 1956.

Närvarande :

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, E^ricsson, A^ndersson, N^orup,

H^edlund, P^ersson, H^jalmar N^ilson, L^indell, N^ordenstam, L^indström,

L^ange, L^indholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder mot

spritmissbruket samt anför därvid följande.

I. Inledning

När statsmakterna år 1954 antog nya riktlinjer för nykterhetspolitiken,

innebärande bl. a. att motbokssystemet skulle avskaffas, stod det klart att

man hade att räkna med en övergångstid med stegrad spritkonsumtion och

ökat missbruk. Åtgärder av olika slag beslöts också i syfte att mildra

dessa svårigheter. Jag vill här erinra om att avsevärda resurser redan

fr. o. m. den 1 juli 1954 ställdes till förfogande för uppbyggnad av de posi­

tiva åtgärder, på vilka tyngdpunkten i den nya nykterhetspolitiken skulle

vila, i form av ökade bidrag till nykterhetsorganisationernas upplysnings­

verksamhet, anslag till ungdomssociala åtgärder samt betydligt höjda an­

slag till nykterhetsvården. Vidare har en omfattande kampanj för ansvar

och nykterhet genomförts under den första övergångstiden med stark an­

slutning från organisationer och folkrörelser.

Den friare försäljningen av rusdrycker tog sin början den 1 oktober 1955

och har således pågått omkring ett år. Det kan nu konstateras, att de första

månaderna inte företedde anmärkningsvärda drag. Den från många håll

motsedda branta stegringen i konsumtionen inträdde inte. Men konsum-

tionsstegringen var likväl betydande, omkring en tredjedel jämfört med

motsvarande tid under 1954, och redan från början framträdde tecken på

en avsevärd stegring av missbruket. Denna har blivit så stor att de nykter-

hetsvårdande myndigheterna ställts inför allvarliga problem. Utvecklingen

har under det gångna året förlöpt i stort sett i samma banor. Den höga kon­

sumtionen kvarstår, och skadeverkningarna av det ökade missbruket har

allteftersom tiden gått framträtt med ökad skärpa. Några tecken till åter­

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

5

gång kan ännu inte skönjas. Häri ligger det mest oroande draget i utveck­

lingen. En fortsatt konsumtion och ett kvarblivande missbruk under längre

tid på nuvarande höga nivå kan medföra allvarliga bestående skadeverk­

ningar. Under dessa förhållanden anser jag, även om det kan sägas att vi

alltjämt befinner oss i den förutsedda övergångsperioden, inte försvarligt

att underlåta att vidta åtgärder för att hejda spritmissbruket och påskynda

den avsedda nedgången av konsumtion och alkoholskador.

Jag kommer till en början att lämna en närmare redogörelse för utveck­

lingen efter den 1 oktober 1955 och vissa andra förhållanden som kan ge

underlag för en bedömning av den föreliggande frågan. Såsom framgår av

det följande synes den enda tillräckligt snabbt verkande åtgärden vara att

böja spritskatterna. Därför skall även en redogörelse lämnas för gällande

bestämmelser rörande dessa skatter.

II. Spritkonsumtionen efter den 1 oktober 1955, m. m.

Under den tid då motbokssystemet tillämpades i Sverige var försäljningen

av spritdrycker jämförelsevis hög och visade endast smärre variationer från

år till år, se tab. 1. Under efterkrigsåren visade konsumtionen tendenser att

öka men denna ökning motverkades av skattehöjningar åren 1948, 1950

och 1954. Sistnämnda år uppgick sålunda den totala konsumtionen till 6,67

liter per invånare mot 5,14 liter år 1945 och 5,57 liter år 1938.

Tab. 1. Total försäljning av spritdrycker och viner åren 1949—1955

År

Spritdrycker

milj. 1.

Starkviner

milj. 1.

Lätta viner

milj. 1.

1949 ....................................

42,04

5,76

2,12

1950 ....................................

43,06

5,58

2,49

1951....................................

42,03

5,71

3,09

1952 ....................................

43,71

6,88

4,13

1953 ....................................

45,29

7,29

5,14

1954 ....................................

43,59

7,55

6,42

1955 ....................................

48,32

7,86

7,80

4 kv. 1954 .......................

11,97

2,81

2,10

4 kv. 1955 ........................

15,90

2,02

2,09

Sedan ransoneringen upphävts den 1 oktober 1955, har spritinköpen, så­

som redan antytts, stegrats med ungefär en tredjedel.

Hur den totala försäljningen av spritdrycker utvecklats under det senaste

året belyses närmare i tab. 2. Försäljningen under olika månader åren 1955

och 1956 har här jämförts med motsvarande månad dels året före, dels tre

år tidigare. Under år 1954 och början av år 1955 var nämligen, som fram­

går av tabellen, efterfrågan märkbart påverkad av skattehöjningen den

1 april 1954. Denna skattehöjning föranledde bl. a. eu stark ökning av in­

köpen i mars samma år, vilket är anledningen till att mars och april samman-

Kungl. Maj:ts proposition nr 193 år 1956

Tab. 2. Spritförsäljningen månadsvis 1952—1956

6

&

Månad

Total försäljning

i milj. liter

av spritdrycker

ökning eller minskning

i % från

1952

1953

1954

1955

1956

1952—

1955

1953—

1956

1954—

1955

1955—

1956

januari ....

3,04

3,25

3,17

2,98

4,17

— 2

+ 28

— 6

+ 40

februari ....

3,25

3,18

3,26

3,06

4,14

— 6

+ 30

— 6

+ 35

mars............

3,50

3,79

5,76

3,41

5,60

— 3

1+31

1—i2

\

+33

april.............

3,97

3,87

2,85

4,15

4,43

+ 5

i

i

1

maj..............

3,67

3,59

2,65

3,44

4,61

— 6

+ 28

+ 30

+ 34

juni.............

3,61

3,78

3,62

3,82

5,40

+ 6

+ 43

+ 6

+ 41

juli...............

3,78

4,07

3,82

3,98

5,32

+ 5

+ 31

+ 4

+ 34

augusti ....

3,71

3,73

3,32

3,65

5,09

— 2

+ 36

+ 10

+ 39

september ..

3,32

3,46

3,17

4,00

+ 20

+ 26

oktober ....

3,56

3,85

3,46

4,46

+ 25

+ 29

november . .

3,36

3,42

3,22

4,52

+ 35

+ 40

december...

4,95

5,30

5,29

6,92

+ 40

+ 31

jan—aug. ..

2 8,53

29,26

28,45

28,49

38,76

± 0

+ 32

± 0

+ 36

slagits vid jämförelse mellan åren 1954 och 1955. Vidare inföll påskförsälj­

ningen år 1956 redan i mars, varför mars och april sammanslagits även vid

jämförelse mellan år 1956 å ena sidan och åren 1953 och 1955 å den andra.

Av tabellen framgår, att en betydande ökning av försäljningen inträffade

redan i september 1955, vilken ytterligare accentuerades under de närmast

följande månaderna. Trots att julinköpen redan förut plägade vara av stor

omfattning, blev den procentuella ökningen betydande även under decem­

ber. För tiden januari—augusti 1956 föreligger en ökning från motsvarande

tid 1955 med icke mindre än 36 %. Därav torde icke mer än ca 2V2 % vara

att hänföra till normal årlig ökning — jfr ökningen från år 1952 till år 1953.

Att ökningen under den första fria månaden, oktober, icke blev större

torde delvis sammanhänga med att under denna månad inköptes jämförelse­

vis stora kvantiteter starköl, en vara som sedan dess gått starkt tillbaka, se

tab. 3.

Tab. 3. Total konsumtion av alkoholhaltiga drycker i milj. liter

Tid

Sprit­

drycker

därav

Stark­

viner

Lätta

viner

Starköl

Öl

egentligt

brännvin

andra

spritdr.

1954 1 kv............................

12,19

8,56

3,63

1,68

1,38

0,03

38,44

2 kv............................

9,12

7,21

1,91

1,47

1,55

0,05

56,32

3 kv...........................

10,31

8,20

2,11

1,59

1,38

0,05

55,41

4 kv...........................

11,97

9,23

2,74

2,81

2,10

0,12

50,08

19551 kv............................

9,45

7,37

2,08

1,73

1,73

0,05

41,30

2 kv............................

11,41

8,92

2,49

2,04

2,10

0,06

56,37

3 kv...........................

11,62

9,20

2,42

2,07

1,88

0,09

70,19

4 kv...........................

15,90

12,22

3,68

2,02

2,09

8,10

46,81

1956"1 kv............................

13,91

10,92

2,99

1,16

1,92

2,69

46,80

2 kv...........................

14,45

11,55

2,90

1,02

2,24

2,50

54,34

7

Ökningen i spritdrycksförsäljningen efter den 1 oktober 1955 åtföljdes

även av en märkbar nedgång i vinförsäljningen. Minskningen gällde dock

endast starkvinerna, vilka under motbokssystemets tid i viss utsträckning

torde ha använts som ersättningsmedel för spritdrycker. För lättvinernas

del blev det ingen egentlig minskning, men å andra sidan hade försäljning­

en av lätta viner under de närmast föregående åren visat mycket stark ök­

ning. Under innevarande år har även de lätta vinerna åter ökat något, me­

dan starkvinerna gått ytterligare tillbaka. Försäljningen av vanligt Öl har

icke märkbart påverkats av rusdrycksförsäljningsreformen.

Av de under första halvåret 1956 försålda spritdryckerna utgjordes icke

mindre än 79 % av egentligt brännvin och endast 21 % av andra spritdryc­

ker. I jämförelse med samma tid 1955 har det egentliga brännvinet ökat

med 38 % och andra spritdrycker med endast 29 %. Av olika varuslag do­

minerar det 40-procentiga okryddade brännvinet, vilket under första halv­

året 1956 svarade för 67 % av hela spritdrycksförsäljningen.

Ökningen i spritdrycksförsäljningen efter den 1 oktober 1955 faller helt

på utminuteringen. Under fjärde kvartalet 1955 såldes i utminuteringen

14,98 milj. liter mot 10,57 milj. liter under samma tid 1954, vilket innebär

en ökning med 42 %. Under tiden januari—augusti 1956 förekom en ök­

ning från 25,07 till 36,51 milj. liter eller med 46 %.

Utskänkningen av spritdrycker, som under några år visat en svagt vikan­

de tendens, gick starkt tillbaka efter den 1 oktober 1955. Denna minskning

drabbade särskilt de egentliga folkrestaurangerna, vilka i ett flertal fall

blivit nödsakade att slå igen. Folkrestauranger med flera avdelningar i

olika prisklasser har i många fall stängt en av avdelningarna. För Sveriges

centrala restaurangbolag i dess helhet har spritdrycksutskänkningen min­

skat med ca 40 % mot ca 30 % för de privata restaurangerna. Av dessa

senare synes restauranger i högre prisklasser i stort sett ha blivit minst be­

rörda av nedgången.

Förskjutningen från utskänkning till utminutering kan belysas även där­

av, att numera endast 6 % av den försålda kvantiteten spritdrycker går till

restaurangerna mot tidigare 12 %.

Som mätare på alkoholmissbrukets utveckling har man i vårt land i

första hand brukat lita till den av kontrollstyrelsen utarbetade statistiken

över personer som sakfällts för fylleri. Ifrågavarande statistik, som numera

till större delen bygger på av åklagarna utfärdade strafförelägganden, har

dock under senare år visat en betydande eftersläpning. Då det kunde förut­

ses, att en väntad ökning av antalet förseelser skulle medföra ännu längre

väntetider vid handläggningen av fyllerimål, har kontrollstyrelsen, för att

bättre kunna följa alkoholmissbrukets aktuella utveckling, från polismyn­

digheterna i städerna införskaffat månatliga rapporter om antalet för fyl­

leri omhändertagna personer. Till skillnad från den ordinarie fyllerista-

tistiken, som endast innefattar fylleri på allmän plats, har därvid även upp­

gifter om antalet på enskilt område omhändertagna kunnat erhållas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

synpunkt synnerligen gott år. Nationalproduktens nettovärde ökade med ca

11 % och löntagarnas inkomster med ca 12 %. Värdet av de försålda alko­

holdryckerna ökade samtidigt med 14 % men omräknat till liter ren alko­

hol stannade försäljningens ökning vid 6 %.

Den 25 april 1956 företogs emellertid i Finland en allmän prishöjning

med 10—15 %. Höjningen motiverades med både statsfinansiella och nyk-

terhetspolitiska skäl. Tidpunkten för prishöjningarna valdes med tanke på

att storstrejken nyss hade avblåsts och att 1-majfirandet stod för dörren.

Som en följd av prishöjningarna har den totala alkoholkonsumtionen ned­

gått med 10 %, medan statens inkomster ökat med 7 % jämfört med året

före. Fyllerisiffrorna är på nedåtgående och situationen betraktas på det

hela taget som tillfredsställande.

I Danmark har spritdrycksbeskattningen höjts vid upprepade tillfällen

t. o. m. år 1954. Förhållandet belyses i följande sammanställning, som visar

hur utminuteringspriset för en helbutelj (72 cl) Aalborg Taffel Akvavit

ändrats sedan år 1946.

Tidpunkt för

skattehöjning

Utminute-

ringspris

dkr

därav skatt

dkr

4. 5. 1946 ..............................

16,20

12,26

14. 8. 1946 ..............................

19,85

15,29

20. 11. 1950 ..............................

22,20

16,61

22. 3. 1951 ..............................

23,55

17,96

2. 10. 1954 ..............................

25,90

20,06

25. 11. 1954 ..............................

26,50

20,27

För de destillerade dryckernas vidkommande inträffade under år 1955

en minskning i den sammanlagda sprit- och omsättningsavgiften med 6—7

milj. dkr, varav 3 milj. dkr belöper på minskningen i brännvinsförsäljning-

en. Den höjning av beskattningen, som ägde rum år 1954, har alltså medfört

en sådan nedgång i försäljningen av dessa varor, att statens inkomster blivit

mindre än före höjningen. Samma förhållande gjorde sig gällande efter de

höjningar som företogs åren 1950 och 1951. Denna minskning i statsinkoms­

terna torde ha varit anledningen till den mindre nedjustering av skatten

som genomfördes den 9 juni 1956, då utminuteringspriset för Aalborg Taffel

Akvavit sänktes till 24,65 dkr per helbutelj.

Till belysning av nivån för spritpriserna i de olika nordiska länderna kan

nämnas, att medan den svenska Skåne akvavit kostar 20 kronor 75 öre per

liter, priset för motsvarande sorter är i Danmark (Aalborg Taffel) 25 kro­

nor 70 öre, i Finland (Rajamäki Akvavit) 21 kronor 10 öre samt i Norge

(L0itens***) 19 kronor 10 öre, allt per liter och omräknat i svenskt mynt.

Vid en jämförelse av dessa priser får självfallet beaktas att den allmänna

lönenivån i Sverige är betydligt högre än i övriga nordiska länder.

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

15

skett i uttryckligt syfte att påverka nykterhetstillståndet. Man torde vidare

kunna utgå ifrån att ungdomar och missbrukare icke hade tillnärmelsevis

den goda tillgång på pengar som är vanlig i dagens Sverige. I dessa huvud­

sakligen tättbefolkade länder torde även möjligheterna att beivra illegal

hantering ha varit tämligen goda. Det är under sådana förhållanden endast

naturligt att verkningarna på såväl konsumtion som missbruk blev avse­

värda.

Om priserna nu höjes i vårt land till exempelvis dansk eller engelsk nivå,

skulle säkerligen konsumtionen minska i ej obetydlig omfattning. Minsk­

ningen torde komma att omfatta det stora flertalet konsumenter, vilket gi­

vetvis i och för sig vore önskvärt. De missbrukare som nu är beredda att

på den illegala marknaden betala 30—40 kronor för en liter brännvin skulle

likväl knappast låta avskräcka sig av en sådan höjning. Detsamma gäller

de ungdomar med goda inkomster och utan försörjningsplikt som vid sidan

av missbrukarna utgör den illegala marknadens förnämsta kundkrets. De

eftersträvade verkningarna på missbrukare och i nykterhetsavseende mind­

re skötsamma ungdomar skulle alltså icke nås. Däremot skulle åtgärden

verka djupt ingripande på de övriga konsumenterna, som av den vuxna

manliga befolkningen torde utgöra drygt SO procent. Det säger sig självt att

man skulle få svårt att vinna förståelse hos allmänheten för en åtgärd med

denna innebörd.

Om man önskar påverka konsumtionen även hos missbrukare och förut

nämnda ungdomar, torde ännu högre priser få tillgripas. Man finge emel­

lertid då räkna med en ännu häftigare reaktion hos allmänheten. Man torde

riskera att betydande folklager skulle ställa sig fientliga till samhällets nyk-

terhetspolitiska strävanden. Effekten av de positiva åtgärderna skulle här­

igenom minskas. Ännu allvarligare torde emellertid vara, att en illegal han­

tering av verkligt elakartad karaktär skulle kunna uppstå i form av smugg­

ling och hembränning i större skala. Med hänsyn till den väntade inställ­

ningen hos allmänheten skulle det bli synnerligen svårt att beivra den ille­

gala hanteringen. Avsevärda risker för illegal hantering skulle utan tvivel

finnas även vid en sådan mera måttlig prishöjning, varom nyss varit tal.

Med hänsyn till det anförda torde det icke vara lämpligt att nu i vårt

land införa ett system med väsentligt höjda spritskatter. De relativt höga

spritskatter som av andra skäl införts torde emellertid vara av betydelse

för konsumtionens storlek och inriktning. De ger otvivelaktigt ett visst stöd

åt de positiva nykterhetsfrämjande åtgärderna. Såsom jag framhållit redan

i den vid riksdagens början framlagda propositionen nr 28 är det därför

ur nykterhetspolitisk synpunkt betänkligt om en mera märkbar reducering

av priset på spritdrycker kommer till stånd genom förändringar i penning­

värdet.

I propositionen avvisades framförda förslag om tillfälliga prishöjningar

i syfte att bemästra svårigheterna under övergången till det friare försälj-

ningssystemet. Härom anfördes följande.

Förslagen förutsätter att priserna efter någon lid åter sänkes. Dessa pris­

sänkningar skulle bli en direkt stimulans till ökad konsumtion. Ytterligare

en period med övergångssvårigheter skulle komma med väl så stora risker

som den nu aktuella. Man finge även räkna med alt det onormala intresse

kring alkoholen som sammanhänger med dylika förändringar skulle kvar­

stå under längre tid än eljest skulle bli fallet. Det synes vara av största

vikt att delta intresse försvinner snarast möjligt.

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

Dessa uttalanden i propositionen godtogs i särskilda utskottets av riks­

dagen godkända utlåtande nr 1.

Slutligen torde få erinras om den utredning rörande utskänkningsskatten

som verkställes av 1953 års utskänkningsvinstkommitté. Nämnda kommitté

fick ursprungligen i uppdrag att utreda frågorna om restauratörernas vinst

på utskänkta rusdrycker samt om serveringspersonalens drickspengar på

sådana drycker. Genom beslut den 13 januari 1956 uppdrogs även åt kom­

mittén att göra en ny och förutsättningslös utredning rörande utskänk­

ningsskatten. I direktiven för denna utredning framhöll jag bl. a., att ut­

vecklingen efter den 1 oktober 1955 innebär, att utskänkningsskatten, så­

vitt då kunde bedömas, kan antagas få mindre betydelse från nykterhets-

politiska synpunkter än tidigare. Jag pekade även på att den från restau­

ranghåll åberopade konkurrensen från innehavare av festvåningar och lik­

nande lokaler kan innebära en anledning till omprövning av utskänknings­

skatten. Enligt vad som vidare anfördes ligger det i sakens natur, att om

utskänkningsskatten nedsättes eller avskaffas, intresset för och därmed

omfattningen av den spritförtäring på de avsedda lokalerna, som äger rum

i strid med gällande bestämmelser, kommer att minska. — Utredningens

betänkande torde vara att vänta under innevarande höst.

IV. Departementschefen

De nya riktlinjerna för nykterhetspolitiken innebär, att tyngdpunkten

flyttats från restriktionslagstiftning till positiva nykterhetsfrämjande åtgär­

der, såsom forskning, undervisning och upplysning i alkoholfrågan, ung-

domssociala åtgärder samt vård av alkoholskadade. I den nya nykterhets­

politiken har försäljningslagstiftningen getts en stödjande funktion. För

att den på bästa sätt skall kunna fullgöra denna har det ansetts att den

bör vara jämförelsevis fri. I den nu gällande lagstiftningen är motboks-

systemet avskaffat, och även åtskilliga andra restriktioner har borttagits

eller mildrats. Beträffande alkoholbeskattningen intogs år 1954 en liknande

ståndpunkt. Framförda förslag att efter dansk och engelsk förebild införa

ett system med mycket höga spritskatter avvisades. Det ansågs emellertid

att de dåvarande — tidigare vid samma riksdag beslutade —- tämligen höga

spritskatterna gav ett värdefullt stöd åt de positiva åtgärderna.

Som jag redan antytt räknade man med att i samband med motbokens

avskaffande få en övergångstid med stegrad konsumtion och ökat missbruk.

Detta skulle bli en given följd av de särskilda psykologiska faktorer som

kunde förutses verka vid spritens frisläppande. Men det sammanhängde

också därmed, att den spärrverkan som motbokssystemet hade haft, i varje

fall för vissa konsumenter, skulle bortfalla på en gång den 1 oktober 1955,

medan de suggeslionsverkningar som följde med systemet skulle kvarstå

under en längre tid. Och de positiva åtgärder, på vilka den nya nykterhets-

Kungl. Maj. ts proposition nr 193 år 1956

17

politiken skulle vila, kunde enligt sakens natur verka först på längre sikt.

Särskilda motåtgärder beslöts också, som jag inledningsvis nämnde, för att

mildra svårigheterna under övergångstiden.

I det föregående har lämnats en redogörelse för nykterhetstillståndets ut­

veckling efter den 1 oktober 1955. Det måste understrykas starkt, att det

ännu är för tidigt att bilda sig en uppfattning om värdet av de 1954 besluta­

de reformerna. Först sedan de positiva nykterhetsfrämjande åtgärderna kun­

nat bära frukt, blir det möjligt att få underlag för en sådan bedömning.

Framhållas bör även, att det föreliggande materialet ännu inte möjliggjort

en närmare analys. Med dessa reservationer torde emellertid följande kunna

konstateras.

Den ökning av spritkonsumtionen som inträdde i oktober 1955 var i och

för sig inte anmärkningsvärd. Konsumtionsökningen blev ungefär V3» jäm­

fört med motsvarande månad ett år tidigare. Någon minskning har emeller­

tid sedan inte inträtt, och under juni och augusti 1956 var spritförsäljningen

särskilt hög. Ökningen faller helt på utminuteringen, medan utskänkningen

visat en stark tillbakagång. Vad övriga drycker angår kan noteras en till­

bakagång för starkvinerna, medan de lätta vinerna närmast visat en mindre

stegring. Starkölet såldes i betydande mängder under oktober 1955 men har

sedan gått tillbaka. Försäljningen motsvarar nu mindre än 1/5 av vad som

köptes under nämnda månad. Det vanliga ölet har hållit sig vid ungefär

oförändrad nivå.

Fylleriet visade en häftig stegring redan den första veckan i oktober 1955,

då ökningen var 185 procent. Under de närmast följande veckorna skedde

en viss återgång, och ökningen blev för hela kvartalet något mindre än 100

procent. Under 1956 har emellertid inte inträtt någon förbättring. Tvärtom

synes en fortgående ökning av fylleriet ha ägt rum. ökningen var under

sommarmånaderna 1956 omkring 130 procent jämfört med 1955. I Stock­

holm och Göteborg har utvecklingen varit särskilt ogynnsam, ökningssiff-

ran i huvudstaden låg t. ex. under andra kvartalet 1956 vid 215 procent.

Däremot har ökningen i Malmö stannat vid omkring 50 procent. Ehuru

iylleristatistiken i och för sig är en tämligen bristfällig mätare på miss­

bruket, är materialet likväl så entydigt att det inte ger utrymme för tvivels-

mål. En allvarlig ökning av missbruket måste konstateras. Denna ökning

avspeglar sig även i svårigheter för de nykterhetsvårdande organen att full­

göra sina uppgifter.

Ungdomsfylleriet har stegrats i ungefär samma takt som det totala fylle­

riet. Ökningssiffrorna har växlat mellan 100 och 123 procent. Den tendens

till fortgående försämring, som kan konstateras beträffande det totala fyl­

leriet, synes dock inte föreligga beträffande ungdomsfylleriet.

Den bild av utvecklingen som sålunda framträder ger anledning till oro.

Spritkonsumtionen var hög redan under molbokssystemets dagar. Likväl

har den stegrats med ungefär 1/s och kvarstår på denna höga nivå. Den av­

sedda inriktningen av konsumtionen på svagare drycker har hittills icke upp­

nåtts. ökningen av missbruket är ännu allvarligare. Särskilt oroande är, som

2 Iiihanrj till rikadagens protokoll 1056. 1 samt. Nr 193

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

jag redan framhållit, att någon tendens till återgång ännu inte kan skönjas

i fråga om vare sig konsumtionen eller missbruket. Tvärtom visar missbru­

ket en tendens att ytterligare öka.

Positiva drag saknas dock inte. Av den förut lämnade redogörelsen fram­

går, att ökningen i fylleriet främst synes falla på förut kända missbrukare

och att antalet nya missbrukare inte torde stå i proportion till ökningen av

det totala fylleriet. Vissa tecken tyder också på att de gamla missbrukarna

står för en avsevärd del av konsumtionsökningen. Det starkt ökade antalet

fylleriförseelser av dessa personer motsvaras helt naturligt av betydande

mängder förtärd sprit. Den efterfrågan på illegal sprit som alltjämt före­

kommer under kvällar och helger härrör sannolikt huvudsakligen från

avancerade missbrukare. Nämnas kan vidare att de höga försäljningssiff­

ror, som tidvis uppnåddes under motboksransoneringen, främst torde ha för­

anletts av inköp från sådana skötsamma motboksinnehavare som haft möj­

lighet till efterhandsinköp. På samma sätt torde de skötsamma konsumen­

terna ha bidragit till den höga försäljningen under december 1955. Under

övriga månader av den fria försäljningen har försäljningssiffrorna i absoluta

tal visserligen hållit sig betydligt lägre, men den procentuella ökningen i för­

hållande till motsvarande månader ett år tidigare har — bortsett från oktober

1955 — varit högre. Härmed kan sammanställas det kända förhållandet, att

de grova missbrukarnas efterfrågan är tämligen konstant. Vad här anförts

kan tyda på att de skötsamma, vilka utgör befolkningens stora flertal, inte

ökat sin konsumtion i någon större utsträckning.

Beträffande ungdomsfylleriet kan anmärkas, att det, trots den stora pro­

centuella ökningen, rör sig om jämförelsevis små absoluta tal, ca 4 500 fall

under den fria försäljningens första år mot ca 2 500 ett år tidigare. Då åt­

skilliga ungdomar omhändertagits flera gånger under samma år, är antalet

ungdomliga fyllerister lägre. De anförda siffrorna motsäger inte den från

många håll gjorda iakttagelsen att ungdomen i stort sett skött sig ganska

väl.

Även om sålunda vissa positiva drag finnes, är läget enligt min mening

så allvarligt att statsmakterna måste vidta motåtgärder. En självklar plikt

blir härvid att fullfölja den utbyggnad av samhällets positiva nykterhets-

främjande åtgärder som beslöts av 1954 års riksdag. Det mest angelägna

området blir härvid nykterhetsvården. Jag får i detta sammanhang erinra

om att en särskild kommitté tillsatts för ett halvt år sedan med uppgift att

framlägga förslag om en utvidgad anstaltsorganisation. Vissa resultat torde

även kunna nås genom att i ljuset av vunna erfarenheter företaga vissa

jämkningar i rusdryckslagstiftningen. Jag har nyligen utverkat Kungl.

Maj:ts bemyndigande att igångsätta en utredning härom.

Åtgärder av denna art torde emellertid kunna verka först på längre sikt.

Om den nuvarande höga konsumtionen och det starkt stegrade missbruket

får fortsätta, kan allvarliga skadeverkningar befaras. Det är angeläget att

snabbt söka åstadkomma en återgång till normalare förhållanden och att på­

skynda den avsedda nedgången i konsumtion och missbruk.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 193 år 1956

komstökningen blir emellertid begränsad i den mån man uppnår den av­

sedda minskningen av konsumtionen. Enligt tidigare gjorda beräkningar

skulle priselasticiteten vid höjningar av spritpriserna i vårt land vid mot-

boksransonering vara omkring 0,3, d. v. s. en prishöjning med 30 procent

skulle medföra att konsumtionen minskas med 9 procent. Beträffande pris­

elasticiteten vid fri försäljning saknas erfarenhet i vårt land. Den är säker­

ligen högre, sannolikt omkring 0,5. Med ledning av erfarenheter från tidi­

gare skattehöjningar synes vidare kunna antas att de inköpsdämpande verk­

ningarna blir störst under den första tiden efter det skattehöjningen trätt i

kraft. Med starkt understrykande av osäkerheten i en bedömning av den

väntade utvecklingen torde man på grundval av det anförda kunna beräkna

inkomstökningen under innevarande budgetår till omkring 80 miljoner kro­

nor. Beträffande budgetåret 1957/58 torde man kunna antaga att statens in­

komster av spritbeskattningen blir omkring 150 miljoner kronor högre än

som kunnat påräknas med hittills gällande bestämmelser.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet utarbetats för­

slag till förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. samt 5 § förordningen

den 26 februari 1954 (nr 72) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker och vin.

Föredragande departementschefen hemställer, att förenämnda författ-

ningsförslag måtte genom proposition framläggas för riksdagen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Skoglund

561544

Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag