Prop. 1956:20
('med förslag till lag an\xad gående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 19b3 (nr 382)',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
1
Nr 20
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni
19b3 (nr 382); given Stockholms slott den 4 januari
1956.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändring i bidragsförskotts lagen den 11 juni 1943 (nr 382).
GUSTAF ADOLF
Ulla Lindström
Propositionens innehåll
I propositionen föreslås, att bidragsförskott skall kunna beviljas icke blott — såsom nu är fallet — då ett barns fader underlåter att fullgöra sin skyldighet att betala bidrag till barnets underhåll utan även då ett barns moder brister i sin underhållsskyldighet mot barnet.
Vidare föreslås vissa, av den nordiska konventionen om social trygghet föranledda ändringar i bidragsförskottslagen. 1
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 saml. Nr 20
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1956
F örslag
till
Lag
angående ändring i bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382)
Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 8 §, 11 § 1 och 3 mom., 12 § 1 och 2 mom. samt 19 § bidragsförskottslagen den 11 juni 19431 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives
(Nuvarande lydelse)
1
Barn, vars fader enligt rättens be slut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till full görande av lagstadgad underhålls skyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, där fadern un derlåter att betala förfallet belopp, i den utsträckning och under de vill kor som nedan sägs av allmänna medel erhålla förskott å underhålls bidraget (bidragsförskott).
Vad sålunda stadgats skall icke äga tillämpning i fråga om barn, vars moder sammanbor med barnets fader, eller beträffande barn, som bor tillsammans med sin fader.
(Föreslagen lydelse)
§•
Barn, vars fader eller moder enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva under hållsbidrag till barnet, äger att, där den underhållsskyldige underlåter att betala förfallet belopp, i den ut sträckning och under de villkor som nedan sägs av allmänna medel er hålla förskott å underhållsbidraget (bidragsförskott).
Vid tillämpningen av denna lag skall, i den mån Konungen förord nat därom, med rättens beslut lik ställas sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats kan läggas till grund för indrivning av bidraget.
Bidragsförskott må ej utgå till barn, vars föräldrar sammanbo, eller till barn, som bor tillsammans med den underhållsskyldige.
2
§•
Rätt till bidragsförskott tillkom- Rätt till bidragsförskott tillkom mer endast barn, som är svensk mer endast barn, som är svensk 1 2
1 Senaste lydelse, se beträffande 8 § SFS 1953: 106 samt beträffande 11 § 3 mom. och 12 § 2 mom. SFS 1947:532.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
3
(Nuvarande lydelse)
medborgare och stadigvarande vis
tas här i riket; dock äger Konung
en, under förutsättning av ömsesi
dighet, träffa överenskommelse med
främmande stat i fråga om tillämp
ning av denna lag å dess undersåtar.
Bidragsförskott utgår-----------------
(Föreslagen lydelse)
medborgare och stadigvarande vistas
här i riket. Konungen äger dock
träffa överenskommelse med främ
mande stat i fråga om tillämpning
en av denna lag å dess undersåtar
ävensom förordna, att barn, som
icke någonstädes äger medborgar
skap eller, ehuru det äger medbor
garskap, är politisk flykting, skall
äga samma rätt till bidragsförskott
som svenskt barn.
-----— — — sexton år.
3 §•
Ansökning om bidragsförskott
prövas av barnavårdsnämnden i den
kommun, där barnets moder är man
talsskriven vid den tidpunkt, då för
skottet sökes. Är modern död eller
icke mantalsskriven för året i fråga,
prövas ansökningen av barnavårds
nämnden i den kommun, där mo
dern senast varit mantalsskriven.
Finnes icke mantalsskrivningsort
som ovan sagts, prövas ansökningen
av barnavårdsnämnden i den kom
mun, där barnet stadigvarande vistas.
Ansökning om bidragsförskott prö
vas, om förskottet avser underhålls
bidrag som barnets fader är skyldig
utgiva, av barnavårdsnämnden i den
kommun, där barnets moder är man
talsskriven vid den tidpunkt, då för
skottet sökes, och, om förskottet av
ser underhållsbidrag som modern är
skyldig utgiva, av barnavårdsnämn
den i den kommun, där fadern är
mantalsskriven vid nämnda tid
punkt. Är den av föräldrarna, vil
kens mantalsskrivningsort sålunda
skall vara avgörande, död eller icke
mantalsskriven för året i fråga, prö
vas ansökningen av barnavårds
nämnden i den kommun, där han
eller hon senast varit mantalsskri
ven. Finnes icke mantalsskrivnings
ort som ovan sagts, prövas ansök
ningen av barnavårdsnämnden i den
kommun, där barnet stadigvarande
vistas.
4 §•
Ansökning om bidragsförskott gö- Ansökning om bidragsförskott gö-
res hos ordföranden i vederbörande res bos ordföranden i vederbörande
barnavårdsnämnd av barnets moder barnavårdsnämnd av den av barnets
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
(Nuvarande lydelse)
eller, där särskilt förordnad förmyn
dare finnes, av denne. Ansökning
må göras jämväl av barnavårdsman,
därest sådan förordnats för barnet.
Ansökning, som avfattas enligt
fastställt formulär, skall innehålla
nödiga upplysningar för utredande
av barnets rätt till bidragsförskott
ävensom en av sökanden på heder
och samvete avgiven förklaring, att
de lämnade upplysningarna äro med
sanningen överensstämmande. År sö
kanden ur stånd att själv avgiva så
dan förklaring, skall riktigheten av
upplysningarna intygas av två tro
värdiga, med barnets och moderns
förhållanden förtrogna personer.
Vid ansökningen
Det åligger
(Föreslagen lydelse)
föräldrar, som har vårdnaden om
barnet, eller, där särskilt förordnad
förmyndare finnes, av denne. Ansök
ning må göras jämväl av barnavårds
man, därest sådan förordnats för
barnet.
Ansökning, som avfattas enligt
fastställt formulär, skall innehålla
nödiga upplysningar för utredande
av barnets rätt till bidragsförskott
ävensom en av sökanden på heder
och samvete avgiven förklaring, att
de lämnade upplysningarna äro med
sanningen överensstämmande. Är sö
kanden ur stånd att själv avgiva så
dan förklaring, skall riktigheten av
upplysningarna intygas av två tro
värdiga, med förhållandena förtrog
na personer.
--------för barnavårdsnämnden.
formulärets ifyllande.
8
§•
Bidragsförskott utgår med det be
lopp barnets fader jämlikt rättens
beslut eller enligt avtal är skyldig
att utgiva till barnets underhåll,
dock högst med 600 kronor för år
räknat.
11
1 m o in. Beviljat bidragsförskott
utbetalas, där ej nedan annorlunda
stadgas, månadsvis till barnets mo
der eller, där särskilt förordnad för
myndare finnes, till denne; dock
äger barnavårdsnämnden, därest
barnet vistas hos annan än modern
eller förmyndaren, att, då särskilda
skäl därtill äro, förordna, att bi
dragsförskott skall utbetalas till den,
Bidragsförskott utgår med det be
lopp den underhålls skyldige jämlikt
rättens beslut eller enligt avtal är
pliktig att utgiva till barnets under
håll, dock högst med 600 kronor för
år räknat.
§•
1 in o in. Beviljat bidragsförskott
utbetalas, där ej nedan annorlunda
stadgas, månadsvis till den av bar
nets föräldrar, som har vårdnaden
om barnet, eller, där särskilt förord
nad förmyndare finnes, till denne;'
dock äger barnavårdsnämnden, där
est barnet vistas hos annan, att, då
särskilda skäl därtill äro, förordna,
att bidragsförskott skall utbetalas
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
hos vilken barnet vistas, eller till
annan lämplig person.
Belopp, som---------------------------------
3 mom. Beviljat bidragsförskott,
som belöper å tid under vilken barn
är omhändertaget för skyddsupp-
fostran eller samhällsvård eller på
allmän bekostnad vårdas å anstalt i
andra fall än förut i denna paragraf
avses, skall minst en gång varje ka
lenderhalvår utbetalas till det kom
munala organ som svarar för vård
kostnaden. Av vad sålunda utbetalas
må nämnda kostnad täckas. Upp
kommer överskott, skall detta redo
visas till barnets moder eller, där
särskilt förordnad förmyndare fin
nes, till denne.
12
1 m o m. Sedan faderns skyldig
het att utgiva underhållsbidrag till
barnet upphört, skall beviljat bi
dragsförskott ej vidare utgå. Har
dessförinnan förskott utbetalats för
tid efter det nämnda skyldighet upp
hört, må sådant belopp icke åter
krävas från mottagaren.
2 m o m. Beviljat bidragsförskott
skall genom särskilt beslut indragas
a) om, där barnet är fött utom
äktenskap eller föräldrarnas äkten
skap upplösts genom äktenskaps
skillnad, föräldrarna sammanflytta;
b) om barnet får bostad tillsam
mans med sin fader; eller
c) om barnet befinnes icke vidare
vara svensk medborgare eller stadig
varande vistas här i riket samt bi
till den, hos vilken barnet vistas,
eller till annan lämplig person.
----- till betalning.
3 mom. Beviljat bidragsförskott,
som belöper å tid under vilken barn
är omhändertaget för skyddsupp-
fostran eller samhällsvård eller på
allmän bekostnad vårdas å anstalt i
andra fall än förut i denna paragraf
avses, skall minst en gång varje ka
lenderhalvår utbetalas till det kom
munala organ som svarar för vård
kostnaden. Av vad sålunda utbetalas
må nämnda kostnad täckas. Upp
kommer överskott, skall detta redo
visas till den av barnets föräldrar,
som har vårdnaden om barnet, eller,
där särskilt förordnad förmyndare
finnes, till denne.
§•
1 m o m. Sedan skyldigheten att
utgiva underhållsbidrag till barnet
upphört, skall beviljat bidragsför
skott ej vidare utgå. Har dessförin
nan förskott utbetalats för tid efter
det nämnda skyldighet upphört, må
sådant belopp icke återkrävas från
mottagaren.
2 in o m. Beviljat bidragsförskott
skall genom särskilt beslut indragas
a) om, där barnet är fött utom
äktenskap eller föräldrarnas äkten
skap upplösts genom äktenskaps
skillnad, föräldrarna sammanflytta;
eller
b) om barnet får bostad tillsam
mans med den underhålls skyldige.
Där ej annat följer av överens
kommelse eller förordnande, som av
ses i 2 §, skall beviljat bidragsför-
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1956
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
dragsförskottets indragande icke med skott ock indragas, om barnet behänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.
Beslut om-------------------------------------
19
Barnavårdsnämnden bör bereda modern eller annan, som äger föra talan för barnet, tillfälle att i sam band med återkrävande av bidrags förskott utkräva den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskju ta bidragsförskottets belopp.
finnes icke vidare vara svensk med borgare eller stadigvarande vistas här i riket samt bidragsförskottets indragande icke med hänsyn till om ständigheterna prövas oskäligt. - från mottagaren.
§•
Barnavårdsnämnden bör bereda den, som äger föra talan för barnet, tillfälle att i samband med återkrä vande av bidragsförskott utkräva den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskot tets belopp.
Denna lag tråder i kraft den 1 juli 1956.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
7
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1956.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
statsrå
den
Z
etterberg
, T
orsten
N
ilsson
, S
träng
, E
ricsson
, A
ndersson
,
N
orup
, H
edlund
, P
ersson
, H
jälmar
N
ilson
, L
indell
, N
ordenstam
,
L
indström
, L
ange
, L
indholm
.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdeparte
menten anmäler statsrådet Lindström fråga om ändring i bidragsförskotts
lagen samt anför.
I skrivelse den 22 april 1955 (nr 212) har riksdagen anhållit, att Kungl.
Maj :t ville förelägga riksdagen förslag till viss utvidgning av området för
bidragsförskottslagen. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till be
handling och att samtidigt få anmäla vissa spörsmål avseende bidrags-
förskottslagstiftningen, vilka aktualiserats under arbetet med att åstad
komma en gemensam nordisk konvention om social trygghet.
Huvuddragen av gällande bestämmelser
Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3 (nr 382; ändr. 242/1946,
532/1947, 721/1948, 327/1952, 106/1953, 70/1954 och 359/1954) har det all
männa åtagit sig att under vissa förutsättningar förskottera underhålls
bidrag, som barn under 16 år äger utfå av sin fader. Däremot har det
allmänna inte iklätt sig skyldighet att under motsvarande förutsättningar
utgiva förskott å underhållsbidrag, som barnets moder är pliktig att erlägga.
Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap.
I båda fallen kräves, att faderns underhållsskyldighet blivit fastställd
genom rättens beslut eller skriftligt av två personer bevittnat avtal samt
att fadern underlåter att betala förfallet belopp (1 § 1 st.). Vidare fordras,
att barnets föräldrar lever åtskilda och att barnet ej bor tillsammans med
fadern (1 § 2 st.).
Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk med
borgare och stadigvarande vistas här i riket, men Konungen äger under
förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse med främmande stat
om tillämpning av bidragsförskottslagen å dess undersåtar (2 § 1 st.). I
detta sammanhang må nämnas att — om Konungen jämlikt stadgande i
lag eller särskild författning under förutsättning av ömsesidighet äger för
ordna, att viss förmån skall tillkomma medborgare i annat land — Konungen
8
jämväl må förordna, att sådan förmån skall tillkomma personer, som inte har medborgarskap någonstädes eller, ehuru de äger medborgarskap, är politiska flyktingar. Bestämmelser härom återfinnes i lagen den 17 juni 1938 angående rätt för Konungen att meddela förordnande om vissa för måner åt statslösa med flera (nr 322; ändr. 751/1954).
Bidragsförskott utgår med det belopp, som fadern enligt rättens beslut eller avtal är skyldig att utgiva, dock med högst 600 kronor för år (8 §). Genom förskottet blir fadern inte befriad från sin underhållsskyldighet utan det allmänna har rätt att av honom återkräva det förskotterade be loppet (15 §).
Bidragsförskott beviljas och utbetalas av vederbörande barnavårdsnämnd, som även har att indriva det förskotterade beloppet av fadern (17 §). Kost naden bestrides, i den mån ersättning ej kan uttagas av fadern, till 3/4 av statsverket och till 7« av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat för skottet (20 §). Statsverkets andel i kostnaden utbetalas till kommunerna i efterskott per budgetår (21 §).
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
Riksdagsbehandlingen år 1955
I två vid 1955 års riksdag väckta motioner (I: 173 och II: 203) hemställ des »att riksdagen ville uttala att vad i § 1 i lag om förskottering av under hållsbidrag för barn säges om faders underhållsskyldighet även skall gälla moder». Som skäl härför anfördes i motionerna, att vid skilsmässa i en del färre fall fadern tillerkändes vårdnaden om makarnas barn och mo dern förpliktades att utge underhållsbidrag. Utebleve i sådant fall moderns underhållsbidrag kunde bidragsförskott inte beviljas. För fadern bleve vård naden om barnen dyr genom behov av anställd arbetskraft eller hjälp med vård av kläder och dylikt. Bortsett härifrån vore det ur rättvisesynpunkt inte mer än riktigt, att den ensamme fadern finge samma stöd av sam hället som den ensamma modern, särskilt som bidragsförskottet inte vore behovsprövat och inkomstförhållandet mellan man och kvinna delvis ut jämnats.
I yttrande över motionerna framhöll socialstyrelsen, att det relativt säl lan inträffade att en moder av rätten ålades eller genom avtal förbunde sig att utgiva underhållsbidrag för sitt barn. Faderns ekonomiska ställning torde i de fall, då vårdnaden om barnet tilldömdes honom, ofta vara så mycket bättre än moderns, att han ansåges ensam böra bära kostnaderna för barnets underhåll. Den omständigheten, att antalet barn i sådana fall där modern vore skyldig att betala underhållsbidrag vorte ringa, kunde emellertid enligt styrelsens mening icke tillmätas avgörande betydelse. I stället trädde i förgrunden, att det förelåge ett lika stort intresse av att bidragsförskott skulle kunna ifrågakomma för dessa barn som för övriga barn. Därtill komme, att det icke vore någon principiell skillnad mellan
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 är 1956
9
ett underhållsbidrag från fadern och ett sådant bidrag från modern. Ur nu angivna synpunkter måste det anses otillfredsställande, att bidragsförskott endast kan grundas på det ena av bidragen.
Socialstyrelsen påpekade vidare, att en ändring i bidragsförskottslagen, som syftade till en utvidgning av denna till att avse underhållsbidrag även från modern, ansetts öppna möjligheter till missbruk. En fader, som hade vårdnaden om ett barn och som på grund av god ekonomisk ställning en sam borde kunna svara för kostnaderna för barnets underhåll, hade så lunda antagits kunna förmå barnets moder att underskriva avtal om under hållsbidrag i avsikt att få bidragsförskott på grund av avtalet.
Socialstyrelsen anförde vidare.
I yttrande den 3 september 1949 till Kungl. Maj :t med anledning av en framställning från Håkan Hallberg, Malmö, om sådan ändring av bidrags förskottslagen, som avses i här ifrågavarande motion, framhöll styrelsen —---------- att det vore svårt bedöma, huruvida risken för missbruk av här antydd art vore så stor att den borde uppväga intresset av att tillgodose de relativt fåtaliga fall, där en förskottering av moderns underhållsbidrag kunde te sig motiverad och rättvis. Styrelsen ansåg dock, att frågan om en utvidgning av bidragsförskottslagen till att gälla även moderns under hållsbidrag vore av så ringa räckvidd och betydelse, att den borde tagas under förnyad omprövning, först då en revision av bidragsförskottslagen i andra avseenden bleve aktuell.
Det kunde förefalla, fortsatte styrelsen, som om frågan om förskottering av moderns underhållsbidrag icke vore mera angelägen nu än den enligt styrelsens bedömande var år 1949. Styrelsen ville dock fästa uppmärk samheten på att kvinnolönerna sedan dess visat en sådan tendens till ökning, att antalet fall, där modern genom avtal åtoge sig eller av domstol ålades att utgiva underhållsbidrag, torde bli allt flera. Härigenom koinme den ur principiell synpunkt opåkallade skillnaden i förevarande avseende mellan underhållsbidrag från fadern och sådant bidrag från modern att bliva allt mera accentuerad. I detta sammanhang komme även i betrak tande, att den pågående utvecklingen mot likställighet mellan könen vore särskilt framträdande på det ekonomiska området. När problemet nu åter aktualiserats, ville socialstyrelsen därför understryka angelägenheten av en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas även på grund av moderns underhållsbidrag.
Andra lagutskottet anförde i sitt utlåtande (nr 26) över motionerna bl. a.
Mot eu utvidgning av området för bidragsförskotlslagen till att gälla underhållsbidrag från modern bar främst åberopats dels att det icke vore nödvändigt att medtaga dessa fall med hänsyn till deras ringa förekomst, och dels att begränsningen till att gälla faderns underhållsbidrag i viss mån hade sin motsvarighet i det förhållandet, att bidrag enligt lagen om sär skilda barnbidrag till änkors och invaliders in. fl. barn ej kan utgå för barn till arbetsför änkling.
10
De anförda skälen kan enligt utskottets mening icke tillmätas avgörande betydelse. I de fall där modern är pliktig att utge underhållsbidrag till ett barn kan det för barnet vara av lika stor vikt som i andra fall att bidrags förskott kan utgå. Motionärerna har pekat på att fadern då han har vård naden om barnet kan få vidkännas kostnader för anställd arbetskraft eller eljest för hjälp med vård av kläder o. d. och på att inkomstförhållandet mellan man och kvinna delvis utjämnats. Det är med hänsyn till det an förda enligt utskottets mening icke tillfredsställande, att bidragsförskott icke kan utgå i de fall då plikten att utge underhållsbidrag åvilar modern. Mot den gällande ordningen talar jämväl, att man av principiella skäl icke bör upprätthålla en sådan skillnad mellan man och kvinna som här göres i lagen.
I ett till utskottet avgivet remissyttrande över motionerna har social styrelsen berört de möjligheter till missbruk som den i motionerna före slagna utvidgningen kunde öppna. En fader som hade vårdnaden om ett barn och som på grund av god ekonomisk ställning ensam borde kunna svara för barnets underhåll hade antagits kunna förmå barnets moder att underskriva avtal om underhållsskyldighet i avsikt att få bidragsförskott på grund av avtalet. Utskottet kan dela uppfattningen, att risken för miss bruk kan vara förtjänt av att uppmärksammas, men anser icke risken vara av sådan storleksordning, att den bör hindra en ändring.
Utskottet vill slutligen framhålla, att socialstyrelsen understrukit ange lägenheten av en lagändring, varigenom bidragsförskott kunde beviljas även på grund av moderns underhållsbidrag.
Utskottet tillstyrker, att den föreslagna utvidgningen av området för bidragsförskottslagen kommer till stånd.
På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till lag om sådan utvidgning av området för bidragsförskottslagen som avsåges i motionerna.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1956
Föredraganden
Enligt bidragsförskottslagen äger barn under 16 år, som är berättigat till underhållsbidrag av sin fader, under vissa förutsättningar rätt att, om fa dern underlåter att betala förfallet belopp, av allmänna medel erhålla för skott å bidraget. Däremot medger lagstiftningen icke att bidragsförskott beviljas i fall, då bidragsskyldigheten åvilar barnets moder och hon urakt låter att fullgöra sin skyldighet härutinnan. Riksdagen har ansett, att den skillnad, som sålunda göres mellan underhållsbidrag från fadern och under hållsbidrag från modern, inte längre bör upprätthållas, och därför hemställt om förslag till sådan ändring i bidragsförskottslagen, att förskott kan utgå även å bidrag, som barn äger erhålla av sin moder.
Det torde vara ganska sällsynt, att en moder ålägges eller åtager sig att utgiva underhållsbidrag till sitt barn. Den av riksdagen begärda utvidg ningen av bidragsförskottslagens tillämpningsområde har därför inte någon större räckvidd. De skäl, som anförts för att lagen ändras i förevarande
11
hänseende, synes emellertid bärande, och jag tillstyrker därför, att lagens
tillämpningsområde vidgas på sätt riksdagen avsett.
Såsom närmare kommer att utvecklas i det följande bör även vissa andra,
av det internationella socialpolitiska samarbetet föranledda ändringar
göras i lagen.
I anledning härav har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till
lag om ändring i bidragsförskottslagen. Utöver vad som redan sagts må
följande anföras rörande förslaget.
1 § 1 st. i lagen, som innehåller de grundläggande förutsättningarna för
att bidragsförskott skall kunna beviljas, har i överensstämmelse med vad
som förordats i det föregående kompletterats så, att förskott å underhålls
bidrag från moder skall kunna utgå under samma förutsättningar som nu
gäller beträffande förskott å underhållsbidrag från fader. En härmed
korresponderande ändring har gjorts i lagens 1 § 2 st., vilket motsvarar
1 § 3 st. i förslaget.
Enligt lagens 3 § prövas ansökning om bidx-agsförskott av barnavårds
nämnden i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven vid den
tidpunkt, då förskottet sökes. Är hon död eller inte mantalsskriven för året
i fråga, prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där hon
senast varit mantalsskriven. Finnes inte mantalsskrivningsort som nu sagts,
prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet
stadigvarande vistas. Dessa regler förutsättes alltjämt skola gälla i de fall,
där förskott sökes å underhållsbidrag från barnets fader. I konsekvens
härmed bör ansökning om förskott å bidrag, som barnets moder är skyldig
att utgiva, prövas av barnavårdsnämnden i den kommun, där fadern är
mantalsskriven, eller, om han är död eller ej mantalsskriven, av barna
vårdsnämnden i den kommun, där han senast varit mantalsskriven. Även i
detta fall bör som en sista utväg föreskrivas, att prövningen skall ske av
barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. För
slagets 3 § har utformats i enlighet med vad nu anförts.
I lagens 4 § 1 st. föreskrives som huvudregel, att ansökan om bidrags
förskott skall göras av barnets moder. Med tanke på att bidragsförskott i
fortsättningen skall kunna beviljas å bidrag från såväl fader som moder har
denna regel i departementsförslaget ändrats så, att ansökningen skall göras
av den av föräldrarna, som har vårdnaden om barnet. I sak innebär detta
ingen annan ändring i vad som nu gäller än att ansökan om förskott å
underhållsbidrag från barnets moder skall göras av dess fader. Någon
ändring föreslås inte i den nuvarande regeln att, därest särskilt förordnad
förmyndare finnes för barnet, ansökningen skall göras av denne. Den jämk
ning, som företagits i 4 § 2 st., är av redaktionell natur.
I 8 § har — med tanke på de fall där underhållsskyldigheten åvilar barnets
moder — orden »barnets fader» utbytts mot »den underhållsskyldige».
Därjämte har vissa jämkningar vidtagits i It, 12 och 19 §§.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
12
Enligt lagens 2 § 1 st., har endast barn, som är svensk medborgare och
stadigvarande vistas här i riket, rätt till bidragsförskott. Lagen befull-
mäktigar emellertid Konungen att under förutsättning av ömsesidighet
träffa överenskommelse med främmande stat i fråga om tillämpning av
lagen å dess medborgare. Denna fullmakt har genom den förut omnämnda
lagen av den 17 juni 1938 (nr 322) utvidgats så, att Konungen jämväl äger
förordna om tillämpning av bidragsförskottslagen å statslösa och vissa där
med likställda barn.
På föredragning av chefen för socialdepartementet har Kungl. Maj :t förut
denna dag beslutat att genom proposition föreslå riksdagen att för ratifika
tion godkänna en den 15 september 1955 undertecknad konvention mellan
Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet. I konven
tionen föreskrives bl. a., att för medborgare i ett av de fördragsslutande
länderna skall i fråga om rätten till bidragsförskott i ett annat av länderna
gälla samma villkor och samma regler som för landets egna medborgare.
Med medborgare likställes härvid statslösa personer, som senast varit med
borgare i vederbörande fördragsslutande land.
Av de nordiska länderna har Finland och Norge inte någon motsvarighet
till vår lagstiftning om bidragsförskott. Den förpliktelse att utge bidrags
förskott till finska och norska barn, som enligt konventionen kommer att
åvila Sverige, grundar sig alltså på en ensidig utfästelse från svensk sida.
Det är emellertid att märka, att konventionen omspänner större delen av de
olika ländernas sociala välfärdsanordningar och att ömsesidighet föreligger
såtillvida, att varje land utfäst sig att utsträcka sin sociallagstiftning till att
omfatta de andra ländernas medborgare. Under sådana omständigheter har
det inte ansetts böra krävas, att ömsesidiga utfästelser föreligger i fråga
om varje särskild förmån. Det krav på ömsesidighet, som uppställes i 2 §
bidragsförskottslagen, har därför slopats i departementsförslaget. Genom
föres denna ändring i bidragsförskottslagen kan det ifrågasättas, huruvida
1938 års lag — som enligt ordalydelsen endast gäller i fall då Konungen
under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall
tillkomma medborgare i annat land — kan tillämpas för att tillerkänna
statslösa och därmed likställda barn rätt till bidragsförskott. 2 § bidrags
förskottslagen föreslås därför kompletterad med ett stadgande som ger
Konungen rätt att förordna, att barn, som inte har medborgarskap någon-
städes eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga
samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn.
I konventionen föreskrives vidare, att handling, varå rätt till underhålls
bidrag grundas, skall, om den upprättats i ett av de fördragsslutande
länderna och i detta land kan ligga till grund för indrivning av bidraget,
anses utgöra giltigt underlag för bidragsförskott i de andra länderna. Om
handlingen inte utgör beslut av domstol eller offentlig myndighet, skall den
i enlighet med föreskrifter, som fastställes i särskild ordning, vara försedd
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
13
med bevis att den kan utgöra underlag för indrivning hos den bidrags-
skyldige i det land, där den upprättats. Till följd av dessa bestämmelser i
konventionen kommer bidragsförskott att kunna beviljas här i riket t. ex.
för ett danskt barn, som enligt beslut av dansk domstol äger rätt till under
hållsbidrag av sin fader. Det är då rimligt, att ett danskt domstolsbeslut får
grunda rätt till bidragsförskott här i riket även i fall, då barnet är svenskt,
överhuvudtaget bör tillses, att svenska barn får samma rätt att för erhål
lande av bidragsförskott här i riket åberopa utomlands tillkomna handlingar,
som genom den nu förevarande konventionen tillerkänts eller genom
blivande konventioner kan komma att tillerkännas barn av främmande
nationalitet. Det torde få överlämnas åt Konungen att utfärda bestämmelser
i detta ämne.
På grund av vad som nu anförts har i 1 § 2 st. departementsförslaget upp
tagits en fullmakt för Konungen att förordna, att vid lagens tillämpning
med rättens beslut — d. v. s. med beslut av svensk domstol —- skall likställas
sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats
kan läggas till grund för indrivning av bidraget.
Ändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1956.
Den kostnadsökning, som föranledes av de föreslagna lagändringarna,
torde bli relativt obetydlig. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse av
staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen ej att belasta statsbud
geten under nästkommande budgetår.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom propo
sition föreslå riksdagen att antaga förenämnda, inom socialdepartementet
upprättade förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11
juni 1943 (nr 382).
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956
Ur protokollet:
Alf Björnelid