Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

3

(Nuvarande lydelse)

medborgare och stadigvarande vis­

tas här i riket; dock äger Konung­

en, under förutsättning av ömsesi­

dighet, träffa överenskommelse med

främmande stat i fråga om tillämp­

ning av denna lag å dess undersåtar.

Bidragsförskott utgår-----------------

(Föreslagen lydelse)

medborgare och stadigvarande vistas

här i riket. Konungen äger dock

träffa överenskommelse med främ­

mande stat i fråga om tillämpning­

en av denna lag å dess undersåtar

ävensom förordna, att barn, som

icke någonstädes äger medborgar­

skap eller, ehuru det äger medbor­

garskap, är politisk flykting, skall

äga samma rätt till bidragsförskott

som svenskt barn.

-----— — — sexton år.

3 §•

Ansökning om bidragsförskott

prövas av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnets moder är man­

talsskriven vid den tidpunkt, då för­

skottet sökes. Är modern död eller

icke mantalsskriven för året i fråga,

prövas ansökningen av barnavårds­

nämnden i den kommun, där mo­

dern senast varit mantalsskriven.

Finnes icke mantalsskrivningsort

som ovan sagts, prövas ansökningen

av barnavårdsnämnden i den kom­

mun, där barnet stadigvarande vistas.

Ansökning om bidragsförskott prö­

vas, om förskottet avser underhålls­

bidrag som barnets fader är skyldig

utgiva, av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnets moder är man­

talsskriven vid den tidpunkt, då för­

skottet sökes, och, om förskottet av­

ser underhållsbidrag som modern är

skyldig utgiva, av barnavårdsnämn­

den i den kommun, där fadern är

mantalsskriven vid nämnda tid­

punkt. Är den av föräldrarna, vil­

kens mantalsskrivningsort sålunda

skall vara avgörande, död eller icke

mantalsskriven för året i fråga, prö­

vas ansökningen av barnavårds­

nämnden i den kommun, där han

eller hon senast varit mantalsskri­

ven. Finnes icke mantalsskrivnings­

ort som ovan sagts, prövas ansök­

ningen av barnavårdsnämnden i den

kommun, där barnet stadigvarande

vistas.

4 §•

Ansökning om bidragsförskott gö- Ansökning om bidragsförskott gö-

res hos ordföranden i vederbörande res bos ordföranden i vederbörande

barnavårdsnämnd av barnets moder barnavårdsnämnd av den av barnets

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse)

eller, där särskilt förordnad förmyn­

dare finnes, av denne. Ansökning

må göras jämväl av barnavårdsman,

därest sådan förordnats för barnet.

Ansökning, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla

nödiga upplysningar för utredande

av barnets rätt till bidragsförskott

ävensom en av sökanden på heder

och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna äro med

sanningen överensstämmande. År sö­

kanden ur stånd att själv avgiva så­

dan förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två tro­

värdiga, med barnets och moderns

förhållanden förtrogna personer.

Vid ansökningen

Det åligger

(Föreslagen lydelse)

föräldrar, som har vårdnaden om

barnet, eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne. Ansök­

ning må göras jämväl av barnavårds­

man, därest sådan förordnats för

barnet.

Ansökning, som avfattas enligt

fastställt formulär, skall innehålla

nödiga upplysningar för utredande

av barnets rätt till bidragsförskott

ävensom en av sökanden på heder

och samvete avgiven förklaring, att

de lämnade upplysningarna äro med

sanningen överensstämmande. Är sö­

kanden ur stånd att själv avgiva så­

dan förklaring, skall riktigheten av

upplysningarna intygas av två tro­

värdiga, med förhållandena förtrog­

na personer.

--------för barnavårdsnämnden.

formulärets ifyllande.

8

§•

Bidragsförskott utgår med det be­

lopp barnets fader jämlikt rättens

beslut eller enligt avtal är skyldig

att utgiva till barnets underhåll,

dock högst med 600 kronor för år

räknat.

11

1 m o in. Beviljat bidragsförskott

utbetalas, där ej nedan annorlunda

stadgas, månadsvis till barnets mo­

der eller, där särskilt förordnad för­

myndare finnes, till denne; dock

äger barnavårdsnämnden, därest

barnet vistas hos annan än modern

eller förmyndaren, att, då särskilda

skäl därtill äro, förordna, att bi­

dragsförskott skall utbetalas till den,

Bidragsförskott utgår med det be­

lopp den underhålls skyldige jämlikt

rättens beslut eller enligt avtal är

pliktig att utgiva till barnets under­

håll, dock högst med 600 kronor för

år räknat.

§•

1 in o in. Beviljat bidragsförskott

utbetalas, där ej nedan annorlunda

stadgas, månadsvis till den av bar­

nets föräldrar, som har vårdnaden

om barnet, eller, där särskilt förord­

nad förmyndare finnes, till denne;'

dock äger barnavårdsnämnden, där­

est barnet vistas hos annan, att, då

särskilda skäl därtill äro, förordna,

att bidragsförskott skall utbetalas

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

hos vilken barnet vistas, eller till

annan lämplig person.

Belopp, som---------------------------------

3 mom. Beviljat bidragsförskott,

som belöper å tid under vilken barn

är omhändertaget för skyddsupp-

fostran eller samhällsvård eller på

allmän bekostnad vårdas å anstalt i

andra fall än förut i denna paragraf

avses, skall minst en gång varje ka­

lenderhalvår utbetalas till det kom­

munala organ som svarar för vård­

kostnaden. Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas. Upp­

kommer överskott, skall detta redo­

visas till barnets moder eller, där

särskilt förordnad förmyndare fin­

nes, till denne.

12

1 m o m. Sedan faderns skyldig­

het att utgiva underhållsbidrag till

barnet upphört, skall beviljat bi­

dragsförskott ej vidare utgå. Har

dessförinnan förskott utbetalats för

tid efter det nämnda skyldighet upp­

hört, må sådant belopp icke åter­

krävas från mottagaren.

2 m o m. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom

äktenskap eller föräldrarnas äkten­

skap upplösts genom äktenskaps­

skillnad, föräldrarna sammanflytta;

b) om barnet får bostad tillsam­

mans med sin fader; eller

c) om barnet befinnes icke vidare

vara svensk medborgare eller stadig­

varande vistas här i riket samt bi­

till den, hos vilken barnet vistas,

eller till annan lämplig person.

----- till betalning.

3 mom. Beviljat bidragsförskott,

som belöper å tid under vilken barn

är omhändertaget för skyddsupp-

fostran eller samhällsvård eller på

allmän bekostnad vårdas å anstalt i

andra fall än förut i denna paragraf

avses, skall minst en gång varje ka­

lenderhalvår utbetalas till det kom­

munala organ som svarar för vård­

kostnaden. Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas. Upp­

kommer överskott, skall detta redo­

visas till den av barnets föräldrar,

som har vårdnaden om barnet, eller,

där särskilt förordnad förmyndare

finnes, till denne.

§•

1 m o m. Sedan skyldigheten att

utgiva underhållsbidrag till barnet

upphört, skall beviljat bidragsför­

skott ej vidare utgå. Har dessförin­

nan förskott utbetalats för tid efter

det nämnda skyldighet upphört, må

sådant belopp icke återkrävas från

mottagaren.

2 in o m. Beviljat bidragsförskott

skall genom särskilt beslut indragas

a) om, där barnet är fött utom

äktenskap eller föräldrarnas äkten­

skap upplösts genom äktenskaps­

skillnad, föräldrarna sammanflytta;

eller

b) om barnet får bostad tillsam­

mans med den underhålls skyldige.

Där ej annat följer av överens­

kommelse eller förordnande, som av­

ses i 2 §, skall beviljat bidragsför-

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

7

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1956.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsrå­

den

Z

etterberg

, T

orsten

N

ilsson

, S

träng

, E

ricsson

, A

ndersson

,

N

orup

, H

edlund

, P

ersson

, H

jälmar

N

ilson

, L

indell

, N

ordenstam

,

L

indström

, L

ange

, L

indholm

.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdeparte­

menten anmäler statsrådet Lindström fråga om ändring i bidragsförskotts­

lagen samt anför.

I skrivelse den 22 april 1955 (nr 212) har riksdagen anhållit, att Kungl.

Maj :t ville förelägga riksdagen förslag till viss utvidgning av området för

bidragsförskottslagen. Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till be­

handling och att samtidigt få anmäla vissa spörsmål avseende bidrags-

förskottslagstiftningen, vilka aktualiserats under arbetet med att åstad­

komma en gemensam nordisk konvention om social trygghet.

Huvuddragen av gällande bestämmelser

Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 19i3 (nr 382; ändr. 242/1946,

532/1947, 721/1948, 327/1952, 106/1953, 70/1954 och 359/1954) har det all­

männa åtagit sig att under vissa förutsättningar förskottera underhålls­

bidrag, som barn under 16 år äger utfå av sin fader. Däremot har det

allmänna inte iklätt sig skyldighet att under motsvarande förutsättningar

utgiva förskott å underhållsbidrag, som barnets moder är pliktig att erlägga.

Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap.

I båda fallen kräves, att faderns underhållsskyldighet blivit fastställd

genom rättens beslut eller skriftligt av två personer bevittnat avtal samt

att fadern underlåter att betala förfallet belopp (1 § 1 st.). Vidare fordras,

att barnets föräldrar lever åtskilda och att barnet ej bor tillsammans med

fadern (1 § 2 st.).

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk med­

borgare och stadigvarande vistas här i riket, men Konungen äger under

förutsättning av ömsesidighet träffa överenskommelse med främmande stat

om tillämpning av bidragsförskottslagen å dess undersåtar (2 § 1 st.). I

detta sammanhang må nämnas att — om Konungen jämlikt stadgande i

lag eller särskild författning under förutsättning av ömsesidighet äger för­

ordna, att viss förmån skall tillkomma medborgare i annat land — Konungen

11

hänseende, synes emellertid bärande, och jag tillstyrker därför, att lagens

tillämpningsområde vidgas på sätt riksdagen avsett.

Såsom närmare kommer att utvecklas i det följande bör även vissa andra,

av det internationella socialpolitiska samarbetet föranledda ändringar

göras i lagen.

I anledning härav har inom socialdepartementet upprättats ett förslag till

lag om ändring i bidragsförskottslagen. Utöver vad som redan sagts må

följande anföras rörande förslaget.

1 § 1 st. i lagen, som innehåller de grundläggande förutsättningarna för

att bidragsförskott skall kunna beviljas, har i överensstämmelse med vad

som förordats i det föregående kompletterats så, att förskott å underhålls­

bidrag från moder skall kunna utgå under samma förutsättningar som nu

gäller beträffande förskott å underhållsbidrag från fader. En härmed

korresponderande ändring har gjorts i lagens 1 § 2 st., vilket motsvarar

1 § 3 st. i förslaget.

Enligt lagens 3 § prövas ansökning om bidx-agsförskott av barnavårds­

nämnden i den kommun, där barnets moder är mantalsskriven vid den

tidpunkt, då förskottet sökes. Är hon död eller inte mantalsskriven för året

i fråga, prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där hon

senast varit mantalsskriven. Finnes inte mantalsskrivningsort som nu sagts,

prövas ansökningen av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet

stadigvarande vistas. Dessa regler förutsättes alltjämt skola gälla i de fall,

där förskott sökes å underhållsbidrag från barnets fader. I konsekvens

härmed bör ansökning om förskott å bidrag, som barnets moder är skyldig

att utgiva, prövas av barnavårdsnämnden i den kommun, där fadern är

mantalsskriven, eller, om han är död eller ej mantalsskriven, av barna­

vårdsnämnden i den kommun, där han senast varit mantalsskriven. Även i

detta fall bör som en sista utväg föreskrivas, att prövningen skall ske av

barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. För­

slagets 3 § har utformats i enlighet med vad nu anförts.

I lagens 4 § 1 st. föreskrives som huvudregel, att ansökan om bidrags­

förskott skall göras av barnets moder. Med tanke på att bidragsförskott i

fortsättningen skall kunna beviljas å bidrag från såväl fader som moder har

denna regel i departementsförslaget ändrats så, att ansökningen skall göras

av den av föräldrarna, som har vårdnaden om barnet. I sak innebär detta

ingen annan ändring i vad som nu gäller än att ansökan om förskott å

underhållsbidrag från barnets moder skall göras av dess fader. Någon

ändring föreslås inte i den nuvarande regeln att, därest särskilt förordnad

förmyndare finnes för barnet, ansökningen skall göras av denne. Den jämk­

ning, som företagits i 4 § 2 st., är av redaktionell natur.

I 8 § har — med tanke på de fall där underhållsskyldigheten åvilar barnets

moder — orden »barnets fader» utbytts mot »den underhållsskyldige».

Därjämte har vissa jämkningar vidtagits i It, 12 och 19 §§.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

12

Enligt lagens 2 § 1 st., har endast barn, som är svensk medborgare och

stadigvarande vistas här i riket, rätt till bidragsförskott. Lagen befull-

mäktigar emellertid Konungen att under förutsättning av ömsesidighet

träffa överenskommelse med främmande stat i fråga om tillämpning av

lagen å dess medborgare. Denna fullmakt har genom den förut omnämnda

lagen av den 17 juni 1938 (nr 322) utvidgats så, att Konungen jämväl äger

förordna om tillämpning av bidragsförskottslagen å statslösa och vissa där­

med likställda barn.

På föredragning av chefen för socialdepartementet har Kungl. Maj :t förut

denna dag beslutat att genom proposition föreslå riksdagen att för ratifika­

tion godkänna en den 15 september 1955 undertecknad konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om social trygghet. I konven­

tionen föreskrives bl. a., att för medborgare i ett av de fördragsslutande

länderna skall i fråga om rätten till bidragsförskott i ett annat av länderna

gälla samma villkor och samma regler som för landets egna medborgare.

Med medborgare likställes härvid statslösa personer, som senast varit med­

borgare i vederbörande fördragsslutande land.

Av de nordiska länderna har Finland och Norge inte någon motsvarighet

till vår lagstiftning om bidragsförskott. Den förpliktelse att utge bidrags­

förskott till finska och norska barn, som enligt konventionen kommer att

åvila Sverige, grundar sig alltså på en ensidig utfästelse från svensk sida.

Det är emellertid att märka, att konventionen omspänner större delen av de

olika ländernas sociala välfärdsanordningar och att ömsesidighet föreligger

såtillvida, att varje land utfäst sig att utsträcka sin sociallagstiftning till att

omfatta de andra ländernas medborgare. Under sådana omständigheter har

det inte ansetts böra krävas, att ömsesidiga utfästelser föreligger i fråga

om varje särskild förmån. Det krav på ömsesidighet, som uppställes i 2 §

bidragsförskottslagen, har därför slopats i departementsförslaget. Genom­

föres denna ändring i bidragsförskottslagen kan det ifrågasättas, huruvida

1938 års lag — som enligt ordalydelsen endast gäller i fall då Konungen

under förutsättning av ömsesidighet äger förordna att viss förmån skall

tillkomma medborgare i annat land — kan tillämpas för att tillerkänna

statslösa och därmed likställda barn rätt till bidragsförskott. 2 § bidrags­

förskottslagen föreslås därför kompletterad med ett stadgande som ger

Konungen rätt att förordna, att barn, som inte har medborgarskap någon-

städes eller, ehuru det äger medborgarskap, är politisk flykting, skall äga

samma rätt till bidragsförskott som svenskt barn.

I konventionen föreskrives vidare, att handling, varå rätt till underhålls­

bidrag grundas, skall, om den upprättats i ett av de fördragsslutande

länderna och i detta land kan ligga till grund för indrivning av bidraget,

anses utgöra giltigt underlag för bidragsförskott i de andra länderna. Om

handlingen inte utgör beslut av domstol eller offentlig myndighet, skall den

i enlighet med föreskrifter, som fastställes i särskild ordning, vara försedd

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

13

med bevis att den kan utgöra underlag för indrivning hos den bidrags-

skyldige i det land, där den upprättats. Till följd av dessa bestämmelser i

konventionen kommer bidragsförskott att kunna beviljas här i riket t. ex.

för ett danskt barn, som enligt beslut av dansk domstol äger rätt till under­

hållsbidrag av sin fader. Det är då rimligt, att ett danskt domstolsbeslut får

grunda rätt till bidragsförskott här i riket även i fall, då barnet är svenskt,

överhuvudtaget bör tillses, att svenska barn får samma rätt att för erhål­

lande av bidragsförskott här i riket åberopa utomlands tillkomna handlingar,

som genom den nu förevarande konventionen tillerkänts eller genom

blivande konventioner kan komma att tillerkännas barn av främmande

nationalitet. Det torde få överlämnas åt Konungen att utfärda bestämmelser

i detta ämne.

På grund av vad som nu anförts har i 1 § 2 st. departementsförslaget upp­

tagits en fullmakt för Konungen att förordna, att vid lagens tillämpning

med rättens beslut — d. v. s. med beslut av svensk domstol —- skall likställas

sådan utom riket tillkommen handling, som i det land där den upprättats

kan läggas till grund för indrivning av bidraget.

Ändringarna föreslås skola träda i kraft den 1 juli 1956.

Den kostnadsökning, som föranledes av de föreslagna lagändringarna,

torde bli relativt obetydlig. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse av

staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen ej att belasta statsbud­

geten under nästkommande budgetår.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom propo­

sition föreslå riksdagen att antaga förenämnda, inom socialdepartementet

upprättade förslag till lag angående ändring i bidragsförskottslagen den 11

juni 1943 (nr 382).

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1956

Ur protokollet:

Alf Björnelid