Prop. 1957:2
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
1
Nr 2
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å till-
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57; gi ven Stockholms slott den 3 januari 1957.
Ivungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 janu ari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.
De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpan de budgetåret, har sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1956:413) och upp går till 24 614 400 kronor å driftbudgeten samt 80 000 000 kronor å kapital- budgeten. Å driftbudgeten har bl. a. anvisats 10,0 miljoner kronor till kost nader för organiserande av en svensk FN-styrka, 9,0 miljoner kronor till anordnande av vinstutlottning in. in. i samband med återbetalningen av överskjutande preliminär skatt samt 3,6 miljoner kronor till inköp av polio- ympämne. Av anslagen å kapitalbudgeten avser 50,0 miljoner kronor me del för supplementär jordbrukskredit och 30,0 miljoner kronor lån till före tagareföreningar in. fl.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 2
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 dr 1957
Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen
vid dess början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å
tilläggsstat II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under riks
dagens lopp visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild pro
position, som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.
De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidi
gare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredra
gande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—16) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).
Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sam
manlagt 33 914 200 kronor å driftbudgeten och 206 032 700 kronor å kapi
talbudgeten. Av förstnämnda belopp faller 12,9 miljoner kronor på för
svarsdepartementets huvudtitel. Härav avser 5,9 miljoner kronor
ökningar å anslagen till materielunderhåll till följd av lönestegringar och
3,6 miljoner kronor återanskaffningar av viss genom brand förstörd mate
riel, medan av återstoden 2,2 miljoner kronor föranledes av anskaffning av
viss lyftanordning för Karlskrona örlogsvarv. Socialdepartemen
tets huvudtitel upptar bl. a. 10,0 miljoner kronor till vissa kostnader för
ungerska flyktingar. För ecklesiastikdepartementets del äskas
0,7 miljon kronor till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten
m. m. Anslagen under handelsdepartementets huvudtitel uppgår
till sammanlagt 7,9 miljoner kronor, varav 7,0 miljoner kronor hänför sig
till anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi och
0,6 miljon kronor till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanlägg
ningar för flytande bränslen. Övriga anslagsbelopp å tilläggsstat II till drift
budgeten uppgår till mindre belopp och avser vissa merkostnader och andra
utgifter, vilka icke utan betydande olägenheter anses kunna uppskjutas till
nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstalen till kapitalbudgeten avser
11,4 miljoner kronor statens allmänna fastighetsfond, 24,5 miljoner kronor
försvarets fastighetsfond, 125,0 miljoner kronor lånefonden för bostadsbyg
gande och 44,8 miljoner kronor fonden för låneunderstöd, varav 40,0 miljo
ner kronor belöper på tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måt
te föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—16) fattat
beslut.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att pro
position av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Rydén
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
3
Egentliga statsutgifter
Andra huvudtiteln
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in
för Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egent liga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid följande.
C. Domstolarna
[1] Vattendomstolarna: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för vat tendomstolarna upptagna anslagsposten till icke-ordinarie personal är fast ställd till 580 100 kronor.
I skrivelse den 24 maj 1956 har de ordinarie vattenrättsdomarna i Mel lanbygdens vattendomstol hemställt om förstärkning av personalen vid vat tendomstolen. I utlåtande över framställningen har vattenöverdomstolen — efter samråd med den särskilt tillkallade utredningsmannen för utredning angående vattendomstolarnas organisation och därmed sammanhängande frågor — föreslagit viss omedelbar personalförstärkning jämväl vid Norr bygdens vattendomstol.
Vid anmälan tidigare denna dag av anslagsäskandena för nästa budgetår under vattendomstolarnas avlöningsanslag (II ht
p.
23) har jag framlagt för
slag om viss förstärkning av domarpersonalen vid nämnda båda vattendom stolar. Då det emellertid med hänsyn till rådande läge befunnits oundgäng ligen nödvändigt att domstolarna i viss utsträckning redan under inneva rande budgetår tillföres ytterligare domarkrafter, har Kungl. Maj:t på min föredragning genom beslut den 16 november 1956 föreskrivit, att tills vi
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
dare under sistnämnda budgetår vid vardera Norrbygdens och Mellanbyg
dens vattendomstolar en befattningshavare må förordnas att bestrida på vat-
tenrättsdomare ankommande göromål. Till följd härav beräknas å icke-
ordinarieposten komma att uppstå en merbelastning av 38 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för vattendomstolar
na upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1956/57 överskridas med högst
38 000 kronor.
E. Fångvården m. m.
[2] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för fång
vårdsstyrelsen upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi
narie personal är fastställd till 414 200 kronor.
I 1956 års statsverksproposition anmäldes under fångvårdsstyrelsens av-
löningsanslag, att sakkunniga tillkallats att verkställa en översyn av fång
vårdsstyrelsens organisation och arbetsförhållanden. Därvid uttalades, att
de förslag, som de sakkunniga kornrne att framlägga, finge prövas så snart
de förelåge. Med anledning av framställning den 12 mars 1956 från de sak
kunniga har Kungl. Maj :t genom beslut den 20 april 1956, med motsvarande
tjänstebefrielse för byråcheferna på fångvårdsstyrelsens administrativa byrå
och socialbyrå, förordnat befattningshavare att på nämnda byråer tills vi
dare till och med den 31 december 1956 bestrida de på byråchefen ankom
mande göromål, som fångvårdsstyrelsen efter samråd med fångvårdsstyrel
seutredningen bestämmer. Vidare bär Kungl. Maj:t genom beslut den 27
april 1956 förordnat byråchefen i medicinalstyrelsen Erik Anneli att från
och med den 16 maj tills vidare till och med den 31 december 1956 bestrida
på överdirektören och chefen för fångvårdsstyrelsen ankommande göromål.
Lönerna vid ifrågavarande förordnanden bestrides från den i fångvårdssty
relsens avlöningsstat upptagna posten till avlöningar till ordinarie tjänste
män. I skrivelse den 12 november 1956 har fångvårdsstyrelseutredningen
hemställt, bland annat, att de bemyndiganden, som innefattas i Kungl. Maj :ts
förenämnda beslut, måtte utsträckas att gälla tills vidare till och med den
30 juni 1957.
Fångvårdsstyrelseutredningen har i skrivelser den 21 juni, 18 oktober och
12 november 1956 framlagt förslag angående även andra tillfälliga personal
förstärkningar i fångvårdsstyrelsen avseende tiden den 1 juli 1956— den 30
juni 1957.
I skrivelsen den 21 juni 1956 hemställde utredningen, att fångvårdssty
relsen måtte bemyndigas att under tiden den 1 juli—den 31 december 1956
— utöver den personal, för vilken medel tidigare beräknats — efter samråd
med utredningen anställa högst fyra amanuenser och tre biträden i reglerad
befordringsgång. Motiveringen till denna framställning innebar i huvudsak, att utredningen funnit styrelsens personaluppsättning otillräcklig för att styrelsen skulle med i övrigt oförändrad organisation kunna bemästra sin arbetsbörda, sedan denna under de senaste åren ökats högst betydligt, sär skilt på grund av den icke förutsedda exceptionella ökningen av fångantalet. Den föreslagna personalförstärkningen bedömdes av utredningen såsom ett minimum.
Skrivelsen den 18 oktober 1956 innefattade förslag om förstärkning av personalen hos styrelsen under återstående delen av kalenderåret 1956 med två biträden i reglerad befordringsgång utöver i skrivelsen den 21 juni sam ma år förordad förstärkning. Till stöd för förslaget anfördes, att arbetsbe lastningen fortsatt att stiga.
Genom beslut den 9 november 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t fångvårds styrelsen att intill den 31 december samma år — utöver den personal för vilken medel tidigare beräknats — efter samråd med fångvårdsstyrelseut redningen och på sätt utredningen föreslagit — vid styrelsen ha anställda 4 amanuenser, av vilka minst en tingsmeriterad, och 5 biträden i reglerad be fordringsgång.
Slutligen har utredningen i skrivelsen den 12 november 1956 hemställt, bland annat, att nyssnämnda bemyndigande måtte utsträckas att gälla tills vidare till och med den 30 juni 1957. Då någon avmattning i ökningen av fångantalet icke synes vara att vänta inom den tid, utredningen nu har att överblicka, utan fastmera ytterligare stegring torde vara att emotse, har ut redningen gjort det bedömandet, att fångvårdsstyrelsen kommer att under första halvåret 1957 behöva alla de tjänster, som på utredningens förslag hittills tillförts styrelsen.
Statskontoret. Med hänsyn till fångvårdsstyrelsens nuvarande ansträngda arbetsläge och då fångantalet alltjämt synes öka i oförminskad takt, har statskontoret icke något att erinra mot bifall till fångvårdsstyrelseutredning ens hemställan.
Departementschefen
Med hänsyn till rådande arbetssituation inom fångvårdsstyrelsen synes det mig oundgängligen nödvändigt att styrelsens personal under innevarande budgetår förstärkes på sätt utredningen föreslagit. Den härav föranledda kostnadsökningen under icke-ordinarieposten torde uppgå till 52 500 kro nor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för fångvårdssty relsen upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke ordinarie personal må för budgetåret 1956/57 överskridas med högst 52 500 kronor.
[3] 5. Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrustning m. m. Un der förevarande rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reserva tionsanslag av 238 000 kronor.
Fångvärdens byggnadskommitté (skr. 25/10, 19/1.1 1956) hemställer, att 45 000 kronor måtte anvisas för anskaffande av transportmateriel och ar- betsterapeutisk utrustning för den häktesbyggnad å Skogome i Säve kom mun, som kommer att färdigställas under innevarande budgetår. Vidare anmäler kommittén, att till kostnaderna för maskin- och verktygsutrustning vid den provisoriska fångvårdsanstalten i Lärbro, Gotlands län, erfordras ett belopp av 180 000 kronor. Kommittén framhåller beträffande sistnämn da förläggning, att den vid valet av arbetsgrenar utgått från dels att verk- stadsorganisationen bör komma till stånd snabbt, dels att kapitalinvestering en i verkstadslokaler med hänsyn till anstaltens provisoriska karaktär icke får bli för stor. Företräde bör därvid enligt kommittén givas åt sådana ar betsgrenar, i vilka man kan förvärva huvudparten av råvarorna på Gotland, varigenom fraktkostnaderna nedbringas samtidigt som länets näringsliv stimuleras. Kommittén har stannat för konfektionsindustri och träindustri.
Med hänsyn till att å orten finns en snickerifabrik, vars ägare — Gotlands företagareförening —- förklarat sig beredd att för fångvårdsändamål friställa tabriken, beräknas kostnaderna för maskin- och verktygsutrustning stanna vid ett belopp av 180 000 kronor.
Departemen tschefen
Jag linner det motiverat, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas i anledning av kommitténs förslag. Såsom jag vid anmälan denna dag av vis sa anslag under kapitalbudgeten för budgetåret 1957/58 anfört, beräknas anstalterna i Skogome och Lärbro kunna tagas i anspråk för fångvårdsän damål redan under innevarande budgetår. Då förevarande anslag icke för slår för att i den rådande situationen täcka alla de anspråk, som skäligen kan behöva tillgodoses, bör medel äskas å tilläggsstat för budgetåret 1956/ 57, lämpligen med ett belopp av 225 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Maskin- och verktygsutrust ning m. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.
[4] 6. Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I gällande riksstat är under förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 80 000 kronor.
Fångvårdens byggnadskommitté (skr. 25/10, 19/11 1956) hemställer, alt för anskatlande av erforderliga inventarier vid häktesbvggnaden å Skogome i Säve kommun måtte anvisas 235 000 kronor. Vidare anmäler kommittén, att kostnaderna för inventarier vid den provisoriska fångvårdsanstalten i
Lärbro, Gotlands län, beräknas uppgå till 430 000 kronor. Därjämte hem ställer 1956 års eftervårdsutredning (skr. 19/11 1956), att 30 000 kronor måtte anvisas för inköp av inventarier till ett planerat frigångshem i Nacka stad.
Departementschefen
Då anstalterna såväl i Skogome som i Lärbro, såsom jag nämnt under nästföregående anslagspunkt, beräknas kunna användas för avsedda ända mål redan under innevarande budgetår, bör å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 anvisas medel jämväl för anskaffande av inventarier till de båda anläggningarna. Vid anmälan denna dag av vissa anslag under kapitalbud geten för budgetåret 1957/58 har jag ansett det önskvärt att ett frigångs hem av det slag eftervårdsutredningen föreslagit skall kunna upprättas. Vid sådant förhållande torde under förevarande anslag medel böra beräknas för inköp av inventarier till hemmet. Även andra brådskande behov av utrust ning kan under nu rådande förhållanden behöva tillgodoses.
Ett belopp av 695 000 kronor torde böra ställas till förfogande för dessa ändamål. Anskaffningen bör avse gängse standardutrustning.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Engångsanskaffning av in ventarier m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kronor.
[5] 6 a. Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffning m. m. i anledning av brand å fångvårdsanstalt. Fångvårdsstyrelsen (skr. 22/10 1956) anmäler, att fångvårdsanstalten i Nyköping den 30 augusti 1956 härjades av eld. Med hänsyn till bristen på slutna platser för ungt fångvårdsklientel och till Ny- köpingsanstaltens planerade ställning inom den blivande ungdomsgruppen finner fångvårdsstyrelsen det vara av största betydelse att anstalten snarast på nytt kan tagas i bruk. Styrelsen hemställer därför att medel till kostna derna för ombyggnadsarbeten m. in. i anledning av branden måtte anvisas å tilläggsstat för budgetåret 1956/57.
Kostnaderna har beräknats till 141 500 kronor för de av brand och brand skydd föranledda ombyggnadsarbetena samt till 61 500 kronor för vissa mo- derniseringsåtgärder, som styrelsen funnit det angeläget att låta utföra i samband med ombyggnadsarbetena. Ersättning begäres vidare för vissa vid branden förstörda, fångvården tillhöriga persedlar och övriga inventarier till ett uppskattat värde av sammanlagt 5 000 kronor. Totalt uppgår alltså kostnaderna med anledning av branden till 208 000 kronor.
Departementschefen
Fångvårdsstyrelsens framställning är jag beredd tillstyrka endast i så måtto, att jag förordar att medel anvisas till kostnaderna för erforderliga reparationsarbeten samt för ersättning av persedlar och inventarier. På de
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
av styrelsen anförda skälen bör anslag för dessa ändamål upptagas redan å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57. De beräknade kostnaderna,
146 500 kronor, synes mig kunna godtagas. För utförande av de föreslagna
omändringsarbetena, vilka kostnadsberäknats till 61 500 kronor, torde få an
litas medel ur förefintligt anslag till ombyggnadsarbeten vid äldre fång-
vårdsanstalter.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Fångvårdsanstalterna: Ersättningsanskaffning in. in.
i anledning av brand å fångvårdsanstalt å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsan
slag av 146 500 kronor.
[6] Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Den i gällande avlönings-
stat för skyddskonsulentorganisationen upptagna anslagsposten till avlö
ningar till icke-ordinarie personal är fastställd till 483 300 kronor.
Vid anmälan tidigare denna dag av anslagsäskandena för budgetåret 1957/
58 under anslaget till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar (II ht p.
45) har jag framlagt förslag till viss utbyggnad av nämnda organisation.
Likaledes har jag under kapitalbudgeten, justitiedepartementets verksam
hetsområde, anmält att en fångvårdsanstalt i Lärbro kommun å Gotland på
förslag av fångvårdens byggnadskommitté håller på att anordnas.
Fångvårdsstyrelsen har i yttrande (26/11 1956) över sistnämnda ärende
framhållit, att det — med hänsyn till anordnandet av Lärbroanslalten med
åtföljande talrika utskrivningsärenden — är synnerligen angeläget att den
lör budgetåret 1957/58 föreslagna skyddsassistenttjänsten med placering i
Visby snarast inrättas.
Departementschefen
Jag vill i så måtto biträda fångvårdsstyrelsens förslag, att jag föreslår att
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1957 en skyddsassistent i lönegrad
Cg 21 får anställas med placering i Visby. Vid bifall till detta förslag er
fordras en förstärkning av icke-ordinarieposten med 5 300 kronor.
Jag hemställer, under åberopande av det anförda, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att medgiva, att den i avlöningsstaten för skyddskonsu
lentorganisationen upptagna anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1956/57 överskri
das med högst 5 300 kronor.
[7] 18. Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. För inneva
rande budgetår har detta anslag uppförts med 400 000 kronor.
kångvårdsstgrelsen (skr. 30/11 1956) hemställer, att förevarande anslag
för innevarande budgetår förstärkes med ett belopp av 50 000 kronor. Till
9
stöd härför anföres, att överbeläggningen å fångvårdsanstalterna föranleder
väsentligt ökade anspråk på verksamheten för frigivna fångar.
Departementschefen
På de av fångvårdsstyrelsen anförda skälen förordar jag att ett anslag av
50 000 kronor anvisas för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för budget
året 1956/57.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen, med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt beha
gar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Ur protokollet:
Chr. af Winklerfelt
Egentliga statsutgifter
Fjärde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1957.
N är varande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/ 57 samt anför därvid följande.
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning
[1] 2 a. Försvarets civilförvaltning: Kostnader för återanskaffning av viss materiel. Genom beslut den 15 december 1950 anbefallde Kungl. Maj :t stats kontoret att från det för budgetåret 1950/51 uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter till krigsmaterielverket utbetala högst 225 000 kronor för återanskaffning av ett antal tomlådor för ammunition, som förstörts vid brand.
Nämnda beslut har anmälts för riksdagen utan att föranleda erinran (prop. 1951: 1, bil. 15; SU 28; rskr. 38).
Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation anförde i skrivelse den 29 november 1955 bland annat följande. Statskontoret hade den 24 januari 1952 med stöd av beslutet den 15 december 1950 utbetalat ett belopp av 130 634 kronor 30 öre från anslaget till oförutsedda utgifter. För att slutligt
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
bestrida kostnaderna för ersättningsanskaffningen erfordrades emellertid
ytterligare 47 230 kronor 32 öre, vilket belopp avvecklingsorganisationen i
skrivelse till statskontoret den 14 november 1955 anhållit att ämbetsverket
måtte utbetala. Statskontoret hade emellertid meddelat avvecklingsorganisa
tionen, att utbetalningen av medel från det för budgetåret 1950/51 anvisade
anslaget till oförutsedda utgifter dåmera icke kunde äga rum utan särskilt
medgivande av Kungl. Maj :t. Med anledning härav hemställde avvecklings
organisationen, som i ärendet samrått med försvarets civilförvaltning, att
Kungl. Maj:t måtte anbefalla statskontoret att till organisationen utbetala
sistnämnda belopp från anslaget till oförutsedda utgifter för budgetåret
1955/56.
I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 25 januari 1956.
Departementschefen
Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för att täcka här ifrågava
rande kostnader. Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation har numera
upphört och dess uppgifter, såvitt här är i fråga, har övertagits av försvarets
civilförvaltning, varför medlen bör ställas till civilförvaltningens förfo
gande.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Försvarets civilförvaltning: Kostnader för återan-
skaffning av viss materiel å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 anvisa ett anslag av 48 000 kronor.
C. Försvarskraftema
Armén
[2] 22. Armén: Beklädnad m. m. Enligt de i 39 § statens allmänna av-
löningsreglemente meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret må,
bland andra, beställningshavare tillhörande lönegraderna Me och Mg 10 samt
Me 11 (furirer m. fl.) såsom lån erhålla beklädnad och övrig för tjänsten
erforderlig utrustning. Härför skall ersättning erläggas enligt vissa närmare
angivna grunder. Ersättningens storlek bestämmes enligt ett den 30 juni
1947 lämnat bemyndigande av försvarets civilförvaltning och vederbörande
försvarsgrensförvaltningar i samråd. Ersättning varom här är fråga till
godoföres försvarsgrenarnas beklädnadsanslag och beaktas vid anslagsbe
räkningarna.
I sina förslag till medelsäskanden i fråga om anslagen till beklädnad
in. m. för innevarande budgetår hade vederbörande myndigheter räknat
med oförändrade ersättningar från furirer in. fl. eller belopp motsvarande
70 öre för tjänstgöringsdag. Då ersättningen varit oförändrad under de se
naste åren under det att statsverkets kostnader för beklädnadsmaterielen
13
undergått en icke obetydlig stegring, ansåg föredragande departementsche
fen att man för innevarande budgetår borde räkna med förhöjd ersättning
och beräknade försvarsgrenarnas beklädnadsanslag med hänsyn härtill (se
prop. 1956: 1, bil. 6, s. 104, 144 och 179). Riksdagen gjorde ingen erinran
häremot (SU 1956: 4; rskr. 1956: 4). Genom beslut den 4 maj 1956 föreskrev
härefter försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen, marin
förvaltningen och flygförvaltningen att ifrågavarande ersättning från och
med den 1 juli 1956 skulle utgå med ett belopp motsvarande 90 öre för
tjänstgöringsdag.
I skrivelse den 23 maj 1956 har tjänstemännens centralorganisation gjort
framställning i syfte att den av ämbetsverken beslutade höjningen av ifråga
varande ersättningar icke skall uttagas under år 1956. över framställningen
har civilförvaltningen avgivit utlåtande den 30 maj 1956. Ämbetsverket har
därvid anfört, bland annat:
Ett framflyttande av tidpunkten för den förhöjda ersättningens uttagan
de får ävenledes konsekvenser anslagsmässigt sett. Sålunda har chefen för
försvarsdepartementet vid anmälan av innevarande års statsverksproposi-
tion, IV huvudtiteln, funnit sig icke kunna fullt ut tillmötesgå de förslags-
ställande förvaltningsmyndigheterna i deras medelsäskanden under respek
tive beklädnadsanslag under motivering att den ersättning, som furirer med
flera hade att erlägga för lånad beklädnad, förutsattes komma att höjas.
Riksdagen har beslutat i enlighet med departementschefens förslag. Följ
den av ett tillmötesgående av tjänstemännens centralorganisations framställ
ning skulle därför bli att medelstillgången under berörda anslag för näst
kommande budgetår skulle komma att bli lägre än vad Kungl. Maj :t och
riksdag förutsatt. Minskningen skulle uppgå till cirka 250 000 kronor för
arméns vidkommande, till cirka 122 000 kronor för marinens vidkomman
de och till cirka 45 000 kronor för flygvapnets vidkommande, allt för bud
getår räknat. Om uppskovet, på sätt tjänstemännens centralorganisation
närmast synes åsyfta, begränsas till att avse tiden intill den 1 januari 1957
torde nyss angivna belopp få minskas till omkring hälften.
Genom beslut den 15 juni 1956 har Kungl. Maj :t, bland annat, föreskrivit
att höjningen av ersättning varom här är fråga icke skall tillämpas för tid
före den 1 januari 1957.
Departementschef en
Som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen har vid be
räkningen av försvarsgrenarnas anslag till beklädnad in. in. för innevaran
de budgetår förutsatts eu höjning av de ersättningar som vissa beställ-
ningshavare har alt erlägga för lånad beklädnad. Vederbörande myndighe
ter har också fattat beslut om eu sådan höjning av ersättningsbeloppen. För
tjänstgöringsdag räknat höjes ersättningen enligt beslutet från 70 öre till
90 öre. Kungl. Maj:t har emellertid sedermera beslutat alt den sålunda för
höjda ersättningen icke skall erläggas för lid före den 1 januari 1957. Som
likaledes framgått av den lämnade redogörelsen medför detta beslut ökat
medelsbehov under försvarsgrenarnas beklädnadsanslag under innevarande
budgetår, .lag föreslår därför all på tilläggsslat anvisas medel för all läcka
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
14
detta ökade behov. Anslagen synes härvid böra bestämmas till 125 000 kro
nor för armén, 61 000 kronor för marinen och 44 000 kronor för flygvapnet.
Till marinens och flygvapnets anslag återkommer jag i det följande. I detta
sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till riks-
staten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 125 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
[3] 24 a. Armén: Återanskaffning av viss intendenturmateriel m. m. Den
4 augusti 1956 uppstod brand inom Norra skånska infanteriregementets
etablissement, varvid bland annat inventarier, beklädnadsmateriel m. m.
förstördes.
Arméintendenturförvaltningen hemställer i skrivelse den 23 oktober 1956
att ett belopp av 2 843 641 kronor ställes till ämbetsverkets förfogande för
återanskaffning av ifrågavarande materiel.
Departementschefen
Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för återanskaffning av nämnda materiel. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Återanskaffning av viss intendenturma
teriel m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 844 000 kronor.
[4] 25. Armén: övningar m. m. I skrivelse den 6 september 1956 har ar
méintendenturförvaltningen hemställt om att ett belopp av 430 000 kronor
måtte anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår för att täcka genom
beslutad traktamentshöjning (jfr prop. 1956: 133; SU 1956: 100; rskr. 1956:
240) uppkomna merkostnader under anslaget Armén: övningar in. m. Yt
terligare merkostnader under detta anslag uppkommer vidare till följd av
den höjning av järnvägstaxorna som beslutats under hösten 1956. För helt
år kan sistnämnda merkostnader i fråga om anslaget Armén: övningar m. m.
uppskattas till i runt tal 300 000 kronor. Åberopande det anförda samt un
der hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverksproposi
tionen (bil. 6, p. 43) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks
dagen
att till Armén: övningar m. m. å tilläggsstat II till riks
staten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag
av 450 000 kronor.
[5] 34. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 52) hem
ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
15
att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tilläggs-
stat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett re
servationsanslag av 1 240 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
[6] 40. Armén: Hemvärnets övningar. Under hänvisning till vad jag ti
digare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 58) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Hemvärnets övningar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservations
anslag av 25 000 kronor.
[7] 42. Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m. Under hänvis
ning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,
p. 60) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Marinen
[8] 62. Marinen: Beklädnad m. m. Under hänvisning till vad jag anfört
under punkt 2 i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte före
slå riksdagen
att till Marinen: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservations
anslag av 61 000 kronor.
[9] 67 a. Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri. I skrivelse den 28
februari 1956 har marinförvaltningen, som i ärendet samrått med försva
rets civilförvaltning, hemställt att 36 344 kronor 76 öre måtte ställas till
ämbetsverkets förfogande för att bestrida vissa kostnader som uppstått i
samband med ett haveri. Ämbetsverket anför härom bland annat följande.
Det belgiska tankfartyget Belgian Pride, som för marinförvaltningens
räkning befraktats med motorbrännolja, grundstötte den 13 juni 1955 utan
för Skåne på resa från Venezuela till Stockholm och blev läck, varigenom
skador uppstod på lasten. Denna var enligt gällande bestämmelser icke för
säkrad utan marinförvaltningen stod självrisk för densamma. Något skade
ståndsanspråk mot det belgiska rederiet eller fartygets befälhavare har ma
rinförvaltningen icke ansett sig kunna framställa. Marinförvaltningen an
ser därför att statsverket bör stå för den förlust, uppgående till 36 344 kro
nor 76 öre, som uppkommit genom grundstötningen. Ifrågavarande belopp
har marinförvaltningen förskotterat av medel, som ämbetsverket förfogat
över. Kostnaderna bör emellertid icke slutgiltigt bestridas av dessa medel.
I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 5 mars 1956.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Departementschefen
Med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört föreslår jag, att medel
anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår för att täcka ifrågavarande
kostnader. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Kostnader i anledning av ett haveri å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett anslag av 37 000 kronor.
[10] 73. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p. 91) hem
ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reserva
tionsanslag av 3 000 000 kronor.
[11] 74 a. Marinen: Återanskaffning av viss materiel. Vid brand den 10
februari 1956 inom Härnösands kustartillerikår förstördes bland annat tele-
materiel, minmateriel, intendenturmateriel m. m.
Marinförvaltningen hemställer i skrivelse den 18 september 1956 att ett
belopp av 737 000 kronor ställes till ämbetsverkets förfogande för återan
skaffning av den genom branden förstörda materielen.
Departementschefen
Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för återanskaffning av nämnda materiel. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Återanskaffning av viss materiel å till-
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 737 000 kronor.
[12] 74 b. Marinen: Anskaffning av viss lyftanordning för Karlskrona
örlogsvarv. I skrivelse den 9 maj 1955 anförde marinförvaltningen, att be
hovet av en farbar utrustningskran för tunga lyft gjorde sig alltmer gäl
lande vid örlogsvarvet i Karlskrona och hemställde att dels få bemyndiga
marinverkstäderna i Karlskrona att utlägga beställning hos utländsk leve
rantör på en farbar utrustningskran med en lyftförmåga på 100 ton för en
beräknad kostnad av 2 200 000 kronor och dels få bestrida kostnaderna för
anskaffningen av disponibla vinstmedel från marinverkstädernas i Karls
krona drift.
Genom beslut den 27 april 1956 bemyndigade Kungl. Maj:t marinförvalt
ningen att inom en kostnadsram av 2 200 000 kronor utlägga beställning på
17
den ifrågavarande utrustningskranen samt att förskottsvis bestrida i sam
band härmed uppkommande kostnader från marinverkstädernas i Karls
krona driftmedel. I fråga om det slutliga bestridandet av kostnaderna för
klarade Kungl. Maj:t sig vilja framdeles meddela beslut.
Departementschefen
Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår
för att täcka kostnaderna för den ifrågavarande anskaffningen och hem
ställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Anskaffning av viss lyftanordning för
Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 2 200 000
kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Flygvapnet
[13] 93. Flygvapnet: Beklädnad m. m. Under hänvisning till vad jag an
fört under punkt 2 i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Beklädnad m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsan
slag av 44 000 kronor.
[14] 96. Flygvapnet: övningar m. m. På grund av inträffade höjningar av
traktamenten och av järnvägstaxorna uppkommer under innevarande bud
getår merkostnader under anslaget Flygvapnet: övningar m. m. Trakta-
mentshöjningen har av flygförvaltningen beräknats draga en merkostnad
av 245 000 kronor. De höjda järnvägstaxorna kan uppskattas föranleda en
kostnadsökning av 75 000 kronor för helt budgetår. Åberopande det anför
da samt under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i stats
verkspropositionen (bil. 6, p. 114) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Övningar m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsan
slag av 275 000 kronor.
[15] 100. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Under
hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen
(bil. 6, p. 118) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
in. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
E. Diverse
[16] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, p.
181) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Patric Kätting
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
19
Bilaga 3
Egentliga statsutgifter
Femte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 ja
nuari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler till social
departementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsut
gifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför där
vid följande.
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård in. m.
[1] 25. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnads
arbeten m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag av 1 200 000 kronor.
Socialstyrelsen har (skr. 23/5 1955) hemställt om anvisande av medel för
uppförande av en ladugård m. in. vid Långanäs yrkesskola, där ladugård,
loderlada och såväl fasta som en stor del lösa inventarier totalförstörts vid
brand den 8 augusti 1954. Socialstyrelsen har, i enlighet med vad som
förordats av den lokala skolstyrelsen, föreslagit, att en ny ladugård samt
ett svinhus med garage och vagnbod in. in. uppföres vid skolan. Ladugården
har föreslagits utformad såsom höghus. Kostnaderna för de föreslagna bygg
naderna har beräknats till 213 700 kronor. Då härtill kommer 12 % tillagg
lör kontroll, arvoden och oförutsedda utgifter, har totalkostnaden angivits
till 239 500 kronor.
Lantbruksstyrelsen har avstyrkt förslaget och anfört, att nötkreatur, häs
tar och svin bör inhysas i ett gemensamt djurstall med endast en gödselan-
läggning samt foder och strö lagras i en fristående loge. Traktorer och ma
skiner bör inrymmas i eu friliggande byggnad. Genom att byggnaderna ut
formas enligt dessa riktlinjer torde de kunna väl uppfylla rimliga krav på
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
arbetsbesparing, övervakning och brandskydd, samtidigt som förutsättningar
skapas för användning av betydligt förenklade konstruktioner. Därigenom
bör även byggnadskostnaderna kunna minska.
Byggnadsstyrelsen har inte ansett sig kunna bedöma behovet av ekonomi
byggnaderna eller däri föreslagna utrymmen men har ej liaft någon erin
ran mot byggnadernas utformning. Totalkostnaden av 239 500 kronor synes
styrelsen skälig.
I enlighet med av Kungl. Maj:t den 16 mars 1956 meddelat uppdrag har
socialstyrelsen därefter (skr. 9/10 1956) överlämnat ett i samråd med lant-
bruksstyrelsen och efter hörande av den lokala skolstyrelsen upprättat nytt
förslag till byggnadsfrågans lösning. I detta förslag har byggnaderna utfor
mats som låghus med avsevärt mindre golvyta och enklare konstruktioner
än i det tidigare förslaget. Kostnaderna har beräknats till 172 000 kronor.
Härtill kommer 12 % tillägg för kontroll, arvoden och oförutsedda utgif
ter, varför totalkostnaden utgör 190 000 kronor. Styrelsen framhåller, att
byggnadsprojektet är av synnerligen hög angelägenhetsgrad.
Departementschefen
Till Långanäs yrkesskola är knutet ett jordbruk omfattande bl. a. 33
hektar åker. För att jordbruksdriften vid skolan skall kunna skötas på ett
tillfredsställande sätt och samtidigt kunna fylla sin uppgift i elevernas yr
kesutbildning bör jordbruket ha tillgång till moderna lokaler av godtagbar
beskaffenhet. Det är därför angeläget att nya ekonomibyggnader uppföres i
stället för de nedbrunna.
Mot det senast framlagda byggnadsprojektet har jag intet att erinra. Även
kostnadsberäkningarna synes godtagbara. För ändamålet erfordras sålunda
ett anslag av 190 000 kronor.
De nuvarande provisoriska anordningarna är mycket besvärande. Det är
därför enligt min mening av vikt att återuppbyggnadsarbetet får påbörjas
snarast. Jag föreslår, att medel för ändamålet anvisas å tilläggsstat för inne
varande budgetår.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvår
den: Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
190 000 kronor.
D. Nykterhetsvård
[2] 3. Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare: Vissa bygg
nadsarbeten. För detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats dels
å riksstaten ett anslag av 400 000 kronor, varav 268 000 kronor avses för
uppförande av en ny snickeriverkstad och 132 000 kronor för angelägna ar
21
beten med vatten- och avloppsledningar, värmekulvertar och elektriska led
ningar, dels ock å tilläggsstat I ett anslag av 455 000 kronor för anordnande
av en ny öppen vårdavdelning vid anstalten.
Anstaltsstyrelsen har (skr. 31/8 1956) hemställt om anslag å tilläggsstat
för budgetåret 1956/57 för täckande av dels vissa prisstegringar beträf
fande redan uppförda byggnader och dels kostnaderna för en brådskande
kulvertanläggning. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.
För uppförande av två bostadshus har anvisats 300 000 resp. 250 000 kro
nor. Kostnaderna för dessa hus har beräknats på grundval av prisläget den
I juli 1951. Byggnadsarbetena påbörjades i december 1952 och var färdig
ställda i november 1953. Sedan tidpunkten för kostnadsberäkningen har in
trätt en kostnadsstegring, som för de båda bostadshusen beräknats till
II 000 kronor. Till grund för medelsanvisningen till den vid anstalten upp
förda nya panncentralen, 900 000 kronor, låg en enligt prisläget den 1 juli
1953 utförd beräkning. Byggnaden har uppförts under tiden april 1954 till
mars 1956. Kostnadsstegringen för byggnadsföretaget har beräknats till
27 000 kronor. Byggnadsstyrelsen bär anhållit, att det sålunda för prissteg
ringar redovisade medelsbehovet av (11 000
-j-
27 000) 38 000 kronor täckes
genom anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Den nya panncentralen är avsedd att leverera värme till bl. a. den vid
Svartsjö anordnade straffanstaltens slutna avdelning. I byggnadsplanen har
också räknats med en värmekulvert dit från panncentralen. Dennas kapa
citet kan f. n. icke utnyttjas fullt. I fångvårdsbyggnaden befintliga pannor
har under den gångna sommaren befunnits så nedslitna att de icke kan
fungera under den kommande vintern. Anstaltsstyrelsen har därför funnit
sig nödsakad att hos byggnadsstyrelsen anhålla om kulvertens omedelbara
påbörjande. Kostnaden för denna har av byggnadsstyrelsen beräknats till
90 000 kronor. Till ledningsarbeten ingående i byggnadsplanen står ett be
lopp av 132 000 kronor till förfogande för innevarande budgetår. Dessa
medel har emellertid avsetts för andra trängande arbeten. Anstaltsstyrel-
sctl
hemställer därför, att anslag äskas å tilläggsstat för innevarande budget
år jämväl till ifrågavarande värmekulvert.
Anstaltsstyrelsen beräknar således det sammanlagda medelsbehovet å
tilläggsstat för budgetåret 1956/57 till (38 000 -j- 90 000) 128 000 kronor.
Statskontoret har från driftsekonomiska synpunkter understrukit ange
lägenheten av att arbeten, som avser värmekulvertar från panncentralen
till befintliga byggnader, kommer till utförande med viss förtur.
Departementschefen
Mot beräkningen av kostnadsökningarna för vissa färdigställda nybygg
nader bar jag inte funnit anledning till erinran. Ett belopp av 38 000 kronor
bör sålunda avses härför. Behovet av en värmekulvert till fångvårdsanstal-
tens slutna avdelning synes vara så angeläget, att arbetet därmed bör ut
föras ulan dröjsmål. Även den härför beräknade kostnaden, 90 000 kronor,
kan jag godtaga. Medel för de här angivna ändamålen, tillhopa 128 000 kronor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
22
bör i enlighet med anstaltsstyrelsens förslag anvisas å tilläggsstat för inne
varande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbru-
kare: Vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
128 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposiiion nr 2 år 1957
[3] Ersättning för driftförlust vid erkända vårdanstalten för alkoholmiss
brukare Kalbo. Med skrivelse den 24 augusti 1956 har socialstyrelsen över
lämnat en av erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare Kalbo gjord
framställning om särskilt statsbidrag med 32 840 kronor för täckande av an
staltens driftunderskott under år 1955. Styrelsen har därvid anfört, att det
oförmånliga driftresultatet i huvudsak beror på att anstaltens platsantal
— 33 platser — är ogynnsamt i personalkostnadsavseende, då det erforder
liga antalet befattningshavare per vårdplats är särskilt högt på en anstalt
av denna storleksordning. Vidare har styrelsen framhållit, att anstalten för
sin fortsatta verksamhet är i oundgängligt behov av att snarast befrias från
driftunderskottet samt hemställt, att medel härför anvisas å tilläggsstat för
budgetåret 1956/57.
Statskontoret tillstyrker, att anstalten erhåller det begärda bidraget. Då
antalet befattningshavare per vårdplats är förhållandevis högt vid anstalten,
förutsätter ämbetsverket att åtgärder vidtages för att skapa en bättre över
ensstämmelse härutinnan med i storleksordning närmast jämställda anstal
ter.
Departementschefen
Med anledning av vad statskontoret anfört vill jag nämna, att enligt vad
socialstyrelsen upplyst frågan om en utvidgning av Kalboanstalten — i syfte
bl. a. att möjliggöra ett gynnsammare driftresultat — är föremål för över
vägande. Jag förordar, att anstalten tillerkännes ett särskilt bidrag av
32 840 kronor, motsvarande den under år 1955 vid anstalten uppkomna
driftförlusten. Bidraget bör såsom tidigare skett i liknande fall utbetalas
från förslagsanslaget till Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare in. m. Jag hemställer sålunda, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att från förslagsanslaget till Bidrag till drift
kostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alko
holmissbrukare in. in. må för läckande av driftförlust under
år 1955 vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare
Ivalbo beviljas statsbidrag med 32 840 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
23
J. Diverse
[4] 9 a. Vissa kostnader för ungerska flyktingar. De under hösten 1956
inträffade händelserna i Ungern har föranlett omfattande svenska hjälpåt-
gärder. Sålunda har fram till slutet av år 1956 i Sverige mottagits omkring
4 000 ungerska flyktingar från flyktingläger i Österrike. Enligt av Kungl.
Maj :t meddelade bestämmelser skall de med flyktingmottagningen förenade
kostnaderna — med i detta sammanhang oväsentliga undantag — t. v. be
stridas från femte huvudtitelns förslagsanslag till Understöd åt flyktingar
in. in. Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.
Kostnaderna för mottagandet av ifrågavarande flyktingar och för de ytter
ligare hjälpaktioner, som utvecklingen må komma att föranleda, kan f. n.
inte närmare beräknas men torde i varje fall komma att uppgå till bety
dande belopp. På grund härav bör ett särskilt anslag för ändamålet äskas
å tilläggsstat för innevarande budgetår. Från detta anslag bör för tiden in
till utgången av budgetåret bestridas sådana kostnader för ungerska flyk
tingar, vilka — enligt vad jag förut denna dag föreslagit (V ht p. 123) —
fr. o. in. nästa budgetår skall bestridas från anslaget till Understöd åt flyk
tingar m. m. Det föreslagna nya anslaget synes böra uppföras med 10 000 000
kronor och benämnas Vissa kostnader för ungerska flyktingar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
töreslå riksdagen
att till Vissa kostnader för ungerska flyktingar å till-
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hem
ställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
25
Bilaga
4
Egentliga statsutgifter
Sjätte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmä
ler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande
ärende angående egentliga statsutgifter på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 samt anför följande.
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
[1] Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland. Vid en
av den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) i Geneve i sep
tember 1956 anordnad konferens för revision av de internationella överens
kommelserna rörande flygsäkerhetstjänsten på Island samt rörande eko
nomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska anläggningar på Grönland,
vid vilken konferens jämväl Sverige var företrätt, utarbetades och öppnades
den 25 september 1956 för undertecknande två nya överenskommelser i sam
ma ämnen.
Gällande överenskommelser
Hittills gällande överenskommelser har av Ivungl. Maj :t för Sveriges del
godkänts den 26 november 1948 respektive den 24 februari 1950 efter be
myndigande av riksdagen, överenskommelsen rörande flygsäkerhetstjäns-
tcn på Island har sålunda underställts riksdagen i proposition 1948: 304 och
överenskommelser rörande ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorolo
giska anläggningar på Grönland i propositionen 1950:2. Rörande den när
mare innebörden av dessa överenskommelser må hänvisas till nämnda pro
positioner.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Kostnaderna för Sveriges bidrag till ICAO i anledning av överenskommel
sen rörande Island utgår från den i staten för luftfartsfonden uppförda ut
giftsposten Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisatio
nen in. in. och har för budgetåret 1956/57 upptagits till 113 600 kr. Bidra
get från Sverige enligt överenskommelsen om meteorologiska anläggningar
på Grönland har i huvudsak bestritts från det i riksstaten under sjätte hu
vudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till väderleksstationer i Nord
atlanten och på Grönland, vari för detta ändamål beräknats ett belopp av
157 500 kr. för innevarande budgetår. I anslutning härtill må nämnas, att
luftfartsverket svarar för en tredjedel av kostnaderna under ifrågavarande
anslag.
De nya överenskommelserna in. m.
I skrivelse den 18 oktober 1956 har luftfartsstyrelsen i samråd
med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut tillstyrkt, att de nya
överenskommelserna måtte undertecknas för Sveriges del. Till skrivelsen
har fogats en av den svenska huvuddelegaten utarbetad, den 16 oktober 1956
dagtecknad rapport, vari närmare redogöres för överenskommelsernas hu
vudsakliga innehåll och vartill de nya avtalstexterna fogats.
I skrivelse den 31 oktober 1956 har Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut under förutsättning att den nya över
enskommelsen rörande ekonomiskt bidrag till Danmark godkännes för
Sveriges del beräknat medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår för
sistnämnda överenskommelses genomförande.
Av handlingarna i ärendet inhämtas bl. a. följande:
De två nya överenskommelserna har i huvudsak likalydande text och i
vardera av dessa har fastställts en maximal kostnadsram, vilken med vissa
undantag icke får överskridas utan samtycke av samtliga fördragsstater.
Dessas ekonomiska förpliktelser är begränsade i proportion till deras efter
antalet överflygningar beräknade andelar i den civila nordatlanttrafiken.
Fördragsstater är de i Nordatlanttrafiken deltagande staterna. ICAO åtager
sig överenskommelsernas formella administrering samt vissa exekutiva be
fogenheter på fördragsstaternas vägnar.
De totala kostnaderna har enligt närmare angivna grunder maximerats i
Islandsavtalet till 1 076 562 U. S. dollars samt i Danmarksavtalet till 1 234 525
U. S. dollars, därvid kostnader — i vilka Sverige ej tidigare deltagit — för
vissa radionavigeringsstationer på Island, Grönland och Färöarna medtagits.
Denna kostnadsram är byggd på de faktiska kostnaderna för år 1955 enligt
nu gällande överenskommelser. Härtill har lagts dels kompensation för in
trädda prisstegringar, dels utgifter för nya meteorologiska tjänster och ra
dioanläggningar m. m., dels ock vissa medel till en reservfond.
Om nya större projekt skulle tillkomma, för vilka kostnaderna är av den
storleksordning, att de ej kan inrymmas inom den totala kostnadsramen,
fordras samtycke från fördragsstater ansvariga för minst 90 % av de totala
bidragen. De stater, som ej samtycker till sådana kostnadsökningar, kan ej
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
27
påläggas denna ökade kostnad. Om maximikostnaderna hotas att överskri
das av allmänna kostnadsstegringar, erfordras för överskridande samtycke
av samtliga fördragsstater.
Staternas årliga bidrag till programmen beräknas på de faktiska, av
ICAO:s råd godkända kostnaderna för varje särskilt år, fördelade i propor
tion till antalet kompletta överflygningar. Före fördelningen skall dock Dan
mark respektive Island debiteras 5 % av totalkostnaderna såsom ersättning
för de indirekta fördelar, som anordningarna anses innebära för dessa län
der. Danmark och Island deltager dessutom såsom trafikantländer i kostna
derna enligt samma grunder som övriga fördragsstater.
Sveriges andel i kostnaderna har tills vidare fastställts till 3,45 %, Dan
marks och Norges till vardera 2,29 % och således sammanlagt för de tre
SAS-länderna 8,03 %.
För att finansiera tjänsterna för åren 1957 och 1958 åtager sig fördrags-
staterna att till ICAO inbetala i överenskommelserna fastställda förskott,
vilka för Sveriges del uppgår, för den isländska överenskommelsen till
604 875 respektive 549 887 isländska kr. eller omkring 192 300 respektive
174 900 svenska kr. samt för den danska överenskommelsen till 294 183 res
pektive 267 439 danska kr. eller omkring 220 600 respektive 200 600 svenska
kr. Slutlig reglering av förskotten kommer att ske i samband med förskotts
betalningar av 1959 och 1960 års bidrag. Bidragen skall varje år fördelas på
två halvårsbetalningar, som skall äga rum den 1 januari och den 1 juli.
I den nya överenskommelsen rörande Danmark ingår — förutom bl. a.
kostnaderna för en radiofyr i Prins Christianssund, vilka kostnader hittills
betalats direkt av Iuftfartsstyrelsen — vissa för Sverige nya utgifter för vissa
radionavigeringsstationer i Frederiksdal på Grönland och Skuvanes på Fär
öarna samt för viss trafikledning. Dessa tjänster berör icke väderlekstjäns
ten. Institutet har i sin skrivelse på förslag av Iuftfartsstyrelsen emellertid
hemställt, att även kostnaderna för dessa kommunikationsanläggningar i
förenklingssyfte måtte bestridas från anslaget till Bidrag till väderlekssta-
tioner i Nordatlanten och på Grönland.
Då under budgetåret 1956/57 till ICAO skall enligt den nya överenskom
melsen rörande Danmark utbetalas ca 220 600 svenska kr., innebär detta att
innevarande budgetårs anslagsberäkning kommer att behöva överskridas
med (220 600 — 157 500) 63 100 svenska kr. för ifrågavarande ändamål.
För budgetåret 1957/58 utgör bidraget enligt överenskommelsen ca 200 600
svenska kr., vilket innebär en ökning med 43 100 svenska kr. i förhållande
till vad som för innevarande budgetår upptagits för motsvarande ändamål.
Departementschefen
De skäl, som låg till grund för godkännande av de hittills gällande inter
nationella överenskommelserna på förevarande område, icke blott består
utan har vuxit i styrka i samband med utvecklingen av den civila lufttrafi
ken över Nordatlanten samt de ökade krav, som ställs på såväl den allmän
na som den speciellt för flyget avsedda väderlekstjänsten. Här må framhål
28
las att Scandinavian Airlines Systems trafik över Atlanten i hög grad ut
ökats, varjämte konsortiet öppnat trafik på den så kallade polarlinjen. De
hjälpmedel, som tillhandahålles på Island, Grönland och Färöarna, har myc
ket stor betydelse ur säkerhetssynpunkt vid ifrågavarande trafik. Under så
dana förhållanden anser jag, att Sverige, trots vissa därmed förenade ökade
kostnader, icke kan undandraga sig att biträda de nya överenskommelserna.
Enligt den nya överenskommelsen rörande flygsäkerhetstjänsten på Island
skall som tidigare nämnts fördragsstaterna för åren 1957 och 1958 till ICAO
betala i överenskommelsen fixerade förskott. Den på Sverige belöpande an
delen uppgår till 192 300 respektive 174 900 svenska kr., vilket innebär en
merkostnad i förhållande till nuvarande överenskommelse om ca 78 700 res
pektive 61 300 svenska kr. Jag förutsätter att dessa kostnader liksom hittills
får utgå från den i staten för luftfartsfonden uppförda posten Sveriges bidrag
till internationella civila luftfartsorganisationen m. in.
Vad beträffar den nya överenskommelsen om bidrag till Danmark skall
Sverige för åren 1957 och 1958 bidraga med ca 220 600 svenska kr. att beta
las under budgetåret 1956/57 respektive 200 600 svenska kr. att erläggas un
der budgetåret 1957/58. Jag har icke något att erinra mot berörda myndig
heters förslag att Sveriges bidrag enligt denna överenskommelse, sålunda
även bidrag till kommunikationsanläggningar för trafikledningen in. m., be-
strides från det nuvarande förslagsanslaget till Bidrag till väderleksstationer
i Nordatlanten och på Grönland. Den post under detta anslag, som hittills
avsetts för motsvarande bidrag till Danmark, torde, om överenskommelsen
godkännes, för innevarande budgetår komma att behöva överskridas med
ca 63 100 svenska kr. och för nästa budgetår krävs en uppräkning av posten
med ca 43 100 svenska kr.
Med hänsyn till olika förhållanden kan den situationen inträffa, att vissa
ändringar i överenskommelserna kan bli nödvändiga. Jag förutsätter, att den
omständigheten att överenskommelserna prövats av riksdagen ej skall ut
göra hinder för Kungl. Maj :t att med övriga fördragsstater överenskomma
om de mindre jämkningar i desamma, som i framtiden må kunna befinnas
påkallade.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreliggande in
ternationella överenskommelser av den 25 september 1956
rörande flygsäkerhetstjänsten på Island samt ekonomiskt bi
drag till Danmark för meteorologiska tjänster och radioan
läggningar på Grönland och Färöarna.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Swarting
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
29
Bilaga 5
Egentliga statsutgifter
Sjunde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 ja
nuari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.
E. Diverse
[1] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 9, p. 81)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Sven Rydén
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
31
Bilaga 6
Egentliga statsutgifter
Åttonde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
N ärva rande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
[1] 33. Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. Efter
förslag av Kungl. Maj :t (prop. 1952: 153) beslöt 1952 års riksdag, att vissa åt
gärder skulle vidtagas för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolor
na. De beslutade åtgärderna avsåg — jämte annat — att öka utbildningen
av lärare vid universiteten, bland annat genom att öppna möjligheter för
lärare utan vanlig akademisk utbildning (folkskollärare) att förskaffa sig
begränsad sådan utbildning och därmed kompetens för undervisning i hög
re skolor. Vidare avsågs att särskilda fortbildningskurser, förlagda till olika
orter i landet, skulle anordnas i ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi och
botanik. Omfattningen av dessa kurser skulle närmast motsvara vad som
fordras för godkänt betyg i filosofisk ämbetsexamen (ett-belygskurser).
För den ökade lärarutbildningen anvisades under rubriken Vissa åtgärder
för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1952/53 ett
reservationsanslag av 750 000 kronor. Därefter har till samma ändamål och
under samma rubrik anvisats för budgetåret 1953/54 likaledes 750 000 kro
nor, för budgetåret 1954/55 800 000 kronor, varav 50 000 kronor å tilläggs
stat, och för budgetåret 1955/56 1 350 000 kronor, varav 450 000 kronor å
32
tilläggsstat. För innevarande budgetår har under rubriken Tillfälliga för-
stärkningsanordningar vid universiteten in. m. till förut angivna ändamål
och andra åtgärder till förstärkning av undervisningsresurserna i de filo
sofiska fakulteternas läroämnen anvisats 2 000 000 kronor. Dispositionen
av anslagen har icke varit strängt bunden, utan det har ankommit på Kungl.
Maj :t att inom den givna ramen fritt disponera anslagsmedlen för därmed
avsedda ändamål.
Med anlitande av här avsedda anslag har från och med hösten 1952 en
rad åtgärder vidtagits för avhjälpande av lärarbristen. Sålunda har akade
miska fortbildningskurser anordnats för folkskollärare i främst ämnena
matematik, fysik, kemi, botanik och zoologi med ändamål att bibringa kurs
deltagarna kunskaper motsvarande fordringarna för godkänt betyg i filoso
fisk ämbetsexamen. Vidare har extra ett-betygskurser kommit till stånd i
ett stort antal humanistiska ämnen. I både naturvetenskapliga och huma
nistiska ämnen har härjämte ordinarie ett- och tvåbetygskurser dubblerats.
Den kursverksamhet, som bedrivits med stöd av ifrågavarande anslag, har
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1952 stått under överinseende av uni
versitetskanslern. Kanslern har hos Kungl. Maj :t föreslagit antalet kurser
och deras förläggning samt till Kungl. Maj :t inkommit med beräkningar rö
rande kostnaderna för kursernas anordnande in. in.
Det anslag av 2 000 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats
till tillfälliga förstärkningsanordningar, är redan till största delen dispone
rat genom beslut av Kungl. Maj :t. Sålunda har Kungl. Maj :t genom beslut
den 1 juni 1956 anvisat 100 130 kronor för anordnande -av en extra två-be-
tygskurs i zoologi vid universitetet i Lund under kalenderåret 1956. Kungl.
Maj :t har vidare genom särskilda beslut den 15 juni 1956 till anordnande
under höstterminen 1956 av akademiska fortbildningskurser för folkskol
lärare samt för extra kursundervisning i övrigt vid universiteten i Uppsala,
Lund och Göteborg samt Stockholms högskola anvisat respektive högst
503 293 kronor, 525 268 kronor, 227 405 kronor och 131 721 kronor eller
sammanlagt högst 1 387 687 kronor. Kungl. Maj :t har därjämte genom be
slut samma dag medgivit, att till anordnande genom aktiebolaget Hermods
korrespondensinstitut av kurser i engelska, matematik och kristendoms-
kunskap under år 1956 bidrag må utgå från anslaget med sammanlagt högst
109 900 kronor. Härutöver har till vissa för de olika lärosätena gemensamma
ändamål (stipendier samt inspektörs- och examinatorsarvoden m. m.) un
der andra halvåret 1956 beräknats ha tagits i anspråk sammanlagt omkring
50 000 kronor. Såsom framgår av det föregående har för innevarande bud
getår till olika förstärkningsanordningar — i huvudsak kursverksamhet och
annan undervisning under höstterminen 1956 — från här ifrågavarande an
slag tagits i anspråk sammanlagt 1 647 717 kronor.
I en den 7 november 1956 gjord framställning har universitetskanslern
hemställt, att till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten in. m.
måtte å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 1 400 000 kronor. Därvid har kanslern anfört bland annat:
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1957
33
Vederbörande myndigheter vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg
samt Stockholms högskola har — för att kunna möta de krav det ständigt
växande studentantalet ställer på dessa lärosäten samt anordna vissa aka
demiska fortbildningskurser för folkskollärare — till mig anmält behov av
extra anslagsmedel för vidtagande under vårterminen 1957 av tillfälliga för-
stärkningsanordningar i de filosofiska fakulteternas läroämnen. Det sålun
da för vårterminen 1957 anmälda anslagsbehovet uppgår till (467 900: 74 +
411 687:14 + 235 350:00 + 184 893:00 =) i runt tal 1 300 000 kronor.
Härjämte erfordras enligt mitt bedömande i runt tal sammanlagt 300 000
kronor till dels ytterligare korrespondenskurser ii fysik och kemi) vid Her-
mods korrespondensinstitut samt vissa sommarkurser därstädes, dels vissa
andra ändamål (stipendier, rese- och traktamentsersättningar, inspektors-
och examinatorsarvoden in. in.).
Jag uppskattar — i anslutning till det anförda och under framhållande
av att man torde behöva räkna med ett reservbelopp till oförutsedda utgifter
av minst 100 000 kronor — de för vårterminen 1957 erforderliga anslags
medlen till omförmälda ändamål till sammanlagt (1 300 000
-j-
300 000 -\-
100 000 -—) 1 700 000 kronor. Då ett belopp av 300 000 kronor redan står
till förfogande för ifrågavarande ändamål, kräves ett ytterligare belopp av
(1 700 000- 300 000 =) 1 400 000 kronor.
Kanslern har vidare i skrivelse den 28 november 1956 — under hänvis
ning till en skrivelsen bilagd, inom kanslersämbetet upprättad PM angå
ende medelsbehovet till vissa tillfälliga förstärkningsanordningar vid uni
versiteten och Stockholms högskola v. t. 1957 in. in. — anfört bland annat
följande.
Av nyssnämnda P. M. framgår dels de anslag som begärts av vederbörande
vid respektive lärosäten och Hermods korrespondensinstitut, dels ock de
belopp som jag funnit mig böra tillstyrka. De äskade medlen uppgår till
sammanlagt (467 901:24
-j-
411 687: 14
-j-
217 323
-j-
172 304
-j-
98 920 =)
i runt tal 1 368 000 kronor och de utav mig tillstyrkta beloppen till sam
manlagt 1 297 566 kronor, varav 414 668 kronor till Uppsala universitet,
107 532 kronor till Lunds universitet, 216 152 kronor till Göteborgs univer
sitet och 160 294 kronor till Stockholms högskola samt 98 920 kronor till
Hermods korrespondensinstitut.
För att belysa angelägenheten av att de sålunda äskade beloppen anvisas
till ifrågavarande ändamål vill jag starkt understryka att vissa av de kur
ser som — med anlitande av medel vilka beviljats av Kungl. Maj :t från det
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1956/57 till förfogande ställda re
servationsanslaget till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universite
ten in. in. — startats denna hösttermin är av den karaktär all de ovillkor
ligen måste fortsättas under vårterminen 1957. Hit hör särskilt extra två-be-
tvgskurserna i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena. Vidare bör un
der höstterminen 1956 anordnade kurser i nordiska språk och litteratur
historia respektive i botanik och zoologi — på grund av att för lärarkom
petens i modersmålet respektive biologi betyg fordras i båda dubbelämnena
— under vårterminen 1957 efterföljas av kurser i båda dubbelämnena eller
i det ämne vari kurs icke givits under höstterminen 1956.
Under åberopande av vad sålunda anförts samt under erinran om att jag
i underdånig skrivelse den 7 november 1956 hemställt att Kungl. Maj:t ville
föreslå riksdagen att till tillfälliga förstärkningsanordningar vid universi
teten in. in. å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 1 400 000 kronor hemställer jag, alt Kungl. Maj :t ville
3 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 2
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
från detta reservationsanslag till vissa tillfälliga förstärkningsanordningar
vid universiteten och Stockholms högskola under vårterminen 1957 in. in.
anvisa förutnämnda belopp av 1 297 566 kronor att — såvitt avser univer
siteten och Stockholms högskola — disponeras i huvudsaklig överensstäm
melse med de kursplaner in. in. som bifogats framställningarna, sådana
dessa tillstyrkts av mig.
Departementschefen
Såsom framgått av den lämnade redogörelsen har av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget av 2 000 000 kronor till tillfälliga förstärknings
anordningar vid universiteten in. in. hittills för anordnande av kursverksam
het och annan undervisning — huvudsakligen under höstterminen 1956 —
disponerats omkring 1 650 000 kronor. Av anslaget kvarstår sålunda såsom
odisponerat endast omkring 350 000 kronor. En del av de under höstlei-
minen anordnade kurserna är av den natur, att de måste efterföljas av vissa
andra kurser under nästföljande vårtermin. Därest så ej sker, erhåller del
tagarna i höstterminens kurser icke möjlighet att under innevarande läsår
förvärva lärarkompetens i vissa skolämnen, enär i skolämnet i fråga ingår
två kursämnen, vilka var för sig i regel kräver en termins undervisning.
På grund av den alltjämt svåra lärarhristen och den stora tillströmningen
av studerande till vederbörande lärosäten måste även i övrigt kursverksam
het av här avsett slag anordnas i betydande utsträckning under nästföljan
de vårtermin. En avsevärd förstärkning av det för innevarande budgetår an
visade anslaget är därför enligt min mening nödvändig. Den erforderliga
anslagsförstärkningen har av kanslern beräknats till 1 400 000 kronor.
Jag får i detta sammanhang erinra om att jag vid anmälan i propositio
nen 1956: 89 av frågan om ökad intagning av filosofie studerande i ämnena
matematik, fysik och teoretisk fysik med mekanik ansåg mig böra tillstyrka,
att vissa av 1955 års universitetsutredning föreslagna åtgärder för möjlig
görande av såväl en ökad nyintagning av studerande som en intensifierad
och förbättrad ett- och tvåbetygsundervisning i nämnda tre ämnen kom till
stånd. För detta ändamål erfordrades enligt universitetsutredningen en för
stärkning av nu ifrågavarande anslag med 750 000 kronor. Med hänsyn till
svårigheterna att långt i förväg bedöma behovet av förstärkningsanordning
ar syntes det mig lämpligt att skjuta frågan om en förstärkning av medels
tillgången för här avsedda ändamål till dess en bättre överblick över det
erforderliga medelsbehovet kunde vinnas. I den mån de tillgängliga medlen
för budgetåret 1956/57 skulle visa sig otillräckliga, finge frågan om på vad
sätt ytterligare medel skulle tillskjutas upptagas till prövning.
Inom ecklesiastikdepartementet har jag låtit verkställa en ingående un
dersökning av det erforderliga medelsbehovet under vårterminen 1957 för
här ifrågavarande ändamål. Denna undersökning har givit vid handen att
den behövliga anslagsförstärkningen kan begränsas till 700 000 kronor. Med
en dylik anslagsförstärkning kan det bli möjligt att under vårterminen 1957
bibehålla den nästföregående hösttermin uppnådda undervisningsstandar-
den. .lag föreslår därför, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas
35
ett reservationsanslag av 700 000 kronor till tillfälliga förstärkningsanord-
ningar vid universiteten in. m. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universi
teten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1956/57 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Ur protokollet:
Nils Bergsten
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
37
Bilaga 7
Egentliga statsutgifter
Nionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjal
mar Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande ären
den angående egentliga statsutgifter å titläggsstat II till riksstaten för bud
getåret 1956/57, statsrådet Norup beträffande punkterna 1, 2 och 5 samt
statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkterna 3 och 4. Föredragandena
anför därvid följande.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. in.
[1] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksun-
dervisningsanstalter: Driftkostnader. Å riksstaten för innevarande budgetår
är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag av 2 001 500 kro
nor.
Skogs- och lantbruksakademien (skr. 30/8 1956) hemställer, att ett sär
skilt driftkostnadsbidrag å 60 000 kronor skall anvisas för verksamheten vid
akademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet under läsåret 1956/57. För
slaget innebär en höjning med 15 000 kronor jämfört med föregående läs
år. Akademien anför, att det stegrade anslagsbehovet är föranlett av sedan
läsåret 1954/55 inträffade utgiftsökningar och inkomstminskningar. Ut
giftsökningarna heror av inträdda löne- och prisstegringar samt beräknas —
efter avdrag med 6 000 kronor avseende minskade hyreskostnader för skol
lokaler — till 8 620 kronor. Därvid har kostnaderna för undervisningsträd-
gården uppräknats med 6 000 kronor, motsvarande 20 procent av det hös-
len 1953 för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet. Inkomstminskning
arna beräknas till 5 892 kronor och sammanhänger med att skolan, sedan
det gamla elevhemmet brunnit i mars 1955, icke kan mottaga ett lika stort
elevantal som tidigare. Utgiftsökningarna och inkomstminskningarna upp
går sammanlagt till (8 620 + 5 892 — ) 14 512 kronor. Lägges därtill det un
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
derskott å 488 kronor i staten för läsåret 1954/55, som ej täcktes genom det
särskilda driftkostnadsbidraget för samma år, uppgår det beräknade an
slagsbehovet, utöver vad under tidigare läsår anvisats, till (14 512 -f- 488 =)
15 000 kronor.
Styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker (skr. 27/8 1956) hem
ställer, att för läsåret 1956/57 skall, i likhet med de tre senaste åren, an
visas ett särskilt driftkostnadsbidrag av 30 000 kronor.
Lantbruksstyrelsen anför, att trädgårdsskolorna bör få fortsätta sin verk
samhet såsom hittills under läsåret 1956/57. Då skolorna å Experimental-
fältet och i Söråker emellertid icke kan bedriva sin verksamhet i nuvarande
omfattning utan extra driftkostnadsbidrag, förordar styrelsen, att de jäm
väl för läsåret 1956/57 skall komma i åtnjutande av sådant bidrag. Vad be
träffar storleken av de särskilda driftkostnadsbidragen tillstyrker styrelsen
bidrag till akademiens trädgårdsskola med 60 000 kronor och till trädgårds
skolan i Söråker med 30 000 kronor.
Departementschefen
I avbidan på att ställning tages till trädgårdsskoleutredningens betänkan
de torde även för läsåret 1956/57 särskilda driftkostnadsbidrag böra utgå
till såväl lantbruksakademiens trädgårdsskola som Norrlands trädgårdsskola
i Söråker. Akademiens förslag till uppräkning av bidraget till trädgårdssko
lan å Experimentalfältet kan jag emellertid endast biträda i så måtto att jag
tillstyrker en uppräkning med 6 000 kronor. Bidrag bör sålunda för läsåret
1956/57 utgå med (45 0>00 + 6 000 =) 51 000 kronor till denna skola. Till
trädgårdsskolan i Söråker bör utgå bidrag med oförändrat belopp av 30 000
kronor. Jag föreslår, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att be
loppen får bestridas ur det förslagsanslag, som för nu löpande budgetår an
visats till driftkostnader för vissa lägre undervisningsanstalter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att av det för budgetåret 1956/57 anvisade förslagsansla
get till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt
vissa lantbruksundervisningsanstalter: Driftkostnader må
till ytterligare understöd åt i det föregående angivna träd
gårdsskolor för sagda budgetår tagas i anspråk ett belopp
av sammanlagt högst 81 000 kronor.
G. Lanthushållning i allmänhet
[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesför-
ening. Å riksstaten för budgetåret 1956/57 är under förevarande anslags-
rubrik uppfört ett anslag av 1 041 500 kronor.
Sveriges utsädesförening (skr. 4/7 1956) hemställer, att ett belopp av
31 750 kronor skall anvisas för att täcka ökade kostnader under tiden den
39
1 januari 1956--30 juni 1957 för timlöner och arbetsgivarbidrag för för
eningens kollektivavtalsanslällda arbetare.
Föreningen framhåller, att den vid uppgörande i juli 1954 och juli 1955
av de budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden för bud
getåren 1955/56 och 1956/57, räknade med oförändrade timlöner under an-
slagsperioderna i fråga. Enligt kollektivavtal den 28 mars 1956, avseende
tiden den 1 januari—31 december 1956, höjdes emellertid timlönerna med
16 öre för timme. De kostnadsökningar, som härigenom åsamkades förening
en, har för första halvåret 1956 och för budgetåret 1956/57 beräknats till
resp. 9 891 och 21 501 kronor. Vid beräkningen av kostnadshöjningarna har
hänsyn ej tagits till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekos
tas av andra medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verk
samhet, som gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets saluförda pro
dukter, den del av kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör
analyser åt främmande uppdragsgivare, samt den del av förädlingsverksam-
heten med nya kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej hel
ler ingår utgiftsökningen på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet,
för vars verksamhet särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för
personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete eller med arbete,
bekostat genom speciella anslag.
Till följd av de höjda timlönerna har föreningen jämväl fått vidkännas
utgiftsökning för arbetsgivarbidrag enligt lagarna om allmän sjukförsäk
ring och moderskapshjälp. Ifrågavarande utgiftsökningar utgör för första
halvåret 1956 113 kronor och för budgetåret 1956/57 245 kronor.
Föreningen framhåller vidare, att den kostnadsram, som beräknats för
budgetåren 1955/56 och 1956/57, icke lämnar rum för någon utgiftsökning
på grund av lönehöjning. Ej heller vågar föreningen räkna med någon ök
ning av sina inkomster utöver de vid uppgörandet av statförslagen beräkna
de beloppen.
Styrelsen för lantbrnkshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker
föreningens framställning.
Departementschefen
Såsom framgår av den föregående framställningen har Sveriges utsädes-
förening till följd av nytt kollektivavtal för föreningens timavlönade arbe
tare fått vidkännas en kostnadsökning å sammanlagt 31 750 kronor. Av be
loppet, som avser dels löneökning, dels höjda arbetsgivarbidrag, hänför
sig (9 891 -f- 113 =) 10 004 kronor till sista hälften av budgetåret 1955/56
och (21 501 + 245 =) 21 746 kronor till budgetåret 1956/57. Liksom tidigare
år bör föreningen få dylika utgiftsökningar täckta. Jag förordar sålunda,
att statsbidraget till föreningen skall höjas med 31 800 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
löreslå riksdagen
att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sve
riges ntsädesförening å tilläggsstat II till riksstatcn för bud
getåret 1956/57 anvisa ett anslag av 31 800 kronor.
Kungi. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1957
K. Lantmäteriväsendet
[3] 7. Utbildningskurser för viss lantmäteripersonai m. fl. Å riksstafen för
budgetåret 1956/57 anvisades under förevarande anslagsrubrik ett reserva
tionsanslag av 125 400 kronor, varav 103 600 kronor avsågs till täckande av
kostnaderna för fullföljandet av en mätningskurs för tekniker. Efter fram
ställning den 6 juni 1956 av lantmäteristyrelsen har Kungl. Maj:t genom
beslut den 15 juni 1956 bemyndigat styrelsen att företaga viss tillfällig om
läggning av utbildningen för mätningstekniker, innebärande i huvudsak att
den vid tidpunkten för framställningen pågående utbildningskursen avslu
tades under augusti månad 1956 i stället för under maj månad 1957, samt
att en ny kurs anordnades under tiden oktober 1956—juni 1957. Beträffande
den närmare bakgrunden härtill torde få hänvisas till årets statsverkspro-
position (IX ht p. 193).
Enligt bilagor till nämnda framställning beräknar lantmäteristyrelsen
kostnaderna under innevarande budgetår efter omläggningen av utbildning
en till 131 030 kronor. Därav belöper 38 250 kronor på den avkortade kursen
och 92 780 kronor på den nya kursen. För bedrivande av kursverksamheten
i enlighet med förslaget erfordras sålunda ett tilläggsanslag av (38 250 4-
92 780 — 103 600 =) 27 430 kronor.
Lantmäteristyrelsen (skr. 6/6 1956) hemställer att å tilläggsstat för bud
getåret 1956/57 skall anvisas 27 500 kronor.
Föredraganden
Ltider hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört i samband med
lantmätei istyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår under förevarande
anslagsrubrik (IX ht p. 193) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonai m. fl.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 27 500 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk
[4] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Å riksstaten för bud
getåret 1956/57 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 1 287 000 kronor. Av detta belopp beräknas 514 500 kronor disponeras för
traktamentsersättningar och 107 500 kronor för ersättningar till geodetbi-
träden.
Rikets allmänna kartverk (skr. 27/8 1956) hemställer, att å tilläggsstat
skall anvisas 111 000 kronor för att täcka vissa kostnadsökningar.
Kai tverket erinrar om att traktamentsbeloppen i allmänna resereglemen-
tet höjts under år 1956 och att Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 fattat beslut
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
41
om motsvarande höjningar i resereglementet för kartverket. Den genom
snittliga höjningen av de traktamentsbelopp, som utgår till kartverkets tjäns
temän, liar beräknats motsvara 17,7 %. Vidare har ersättningarna till hand-
räckningsbiträden vid kartverkets geodetiska arbeten för innevarande fält-
arbetssäsong höjts med ca 9,7 %. Slutligen kommer de ersättningar, som
kartverket enligt gällande avtal har att erlägga till Svensk Flygtjänsl AB,
att stiga på grund av höjda mekanikerlöner. Höjningen har av bolaget an
givits till ca 5 % och berör ett belopp om ca 186 000 kronor.
Utgiftsökningarna för kartverket på grund av ovannämnda ersättnings-
höjningar beräknas sålunda.
För traktamenten 17,7 % av 514 500 kronor........................................... 91 067
För ersättningar till geodetbiträden 9,7 % av 107 500 kronor ....
10 427
För ökade mekanikerlöner 5 % av 186 000 kronor .............................. 9 300
Summa kronor 110 794
Föredraganden
Av kartverkets hemställan framgår, att verket till följd av höjda trakta
menten, höjda ersättningar till geodetbiträden samt avtalsenlig höjning av
ersättningen till Svensk Flygtjänst AB åsamkats vissa utgiftsökningar av
automatisk karaktär. Kostnaderna har i runda tal beräknats till resp. 91 100,
10 400 och 9 300 kronor, eller tillhopa 110 800 kronor. Kartverket synes böra
få dessa utgiftsökningar täckta. Jag vill därför förorda, alt å tilläggsstat för
budgetåret 1956/57 anvisas ett belopp av 111 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. in. å till-
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
reservationsanslag av 111 000 kronor.
N. Diverse
[5] 14. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under åberopande
av vad jag denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av an
slag till förevarande ändamål (IX ht p. 222) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 275 000 kronor.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Arne Reckman
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
43
Bilaga 8
Egentliga statsutgifter
Tionde huvudtiteln
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter un
der handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egent
liga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
[1] 6. Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Detta anslag har
för innevarande budgetår uppförts med 853 000 kronor.
Sveriges geologiska undersökning (skr. 20/8 1956) hemställer, att å till-
läggsstat för innevarande budgetår anvisas 162 400 kronor, och anför till
stöd för sin framställning i huvudsak följande.
Under budgetåret 1955/56 ökade kostnaderna för malmletningsverksam-
heten till följd av lönehöjningar och prisstegringar med sammanlagt 119 400
kronor. Dessa merkostnader har till ett belopp av 72 000 kronor kompen
serats genom särskilda åtgärder, bl. a. genom att inställa vissa arbeten.
Återstoden av merkostnaderna eller 47 400 kronor har under budgetåret
kunnat täckas endast på så sätt, att erforderlig återanskaffning av förbruk
ningsmateriel eftersatts, malmanalyser uppskjutits och betalning av vissa
fakturor skett först efter budgetårsskiftet. Härigenom har ifrågavarande
merkostnader i sista hand kommit att belasta anslaget för innevarande bud
getår.
Till följd av höjning av traktamentena för lönegradsplacerad personal
samt lönehöjningar för personalen i övrigt beräknas för innevarande bud
getår uppkomma eu merkostnad av 40 000 kronor.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Slutligen har, efter det att beräkningen av driftkostnaderna för inneva
rande budgetår verkställdes, kostnaderna för materiel och frakter samt
inmutningar och analyser ökat. Merkostnaderna beräknas av geologiska un
dersökningen till sammanlagt 75 000 kronor.
De av ämbetsverket angivna merkostnaderna för innevarande budgetår
uppgår alltså till (47 400 -J- 40 000 -j- 75 000 =) 162 400 kronor.
Härjämte har undersökningen i sin skrivelse hemställt, att visst belopp
reserveras för eventuella lönehöjningar under innevarande budgetår.
Departementschefen
Geologiska undersökningens beräkning av merkostnaderna för malmlet-
ningsverksamheten under budgetåret 1956/57 torde böra godtagas. Med hän
syn till vikten av att malmletningsverksamheten kan fortgå i planerad om
fattning, bör undersökningen erhålla täckning för ifrågavarande merkost
nader. Jag föreslår därför, att å tilläggsstat för innevarande budgetår för
ändamålet uppföres ett anslag av 162 400 kronor. Frågan om medel för
täckande av eventuella löneförhöjningar innevarande budgetår torde få
prövas i annat sammanhang.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 162 400 kronor.
[2] 34. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Under hän
visning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspro
positionen av frågan om anslag till förevarande ändamål (bil. 12, p. 48)
hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atom
energi å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor.
D. Sjöfart och handel
Övriga sjöfartsändamål
[3] 38 a. Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av fråga om anslag till förevarande ändamål (bil. 12, p. 95) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 an
visa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
45
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
[4] 4. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för fly
tande bränslen. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid
anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag till förevarande än
damål (bil. 12, p. 112) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks
dagen
att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternan
läggningar för flytande bränslen å tilläggsstat II till rikssta-
ten för budgetåret 1956/57 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bo Gejrot
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
47
Bilaga 9
Egentliga statsutgifter
Elfte huvudtiteln
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
N ärvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egent
liga statsutgifter å tilläggsstat If till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
[1] Utrustning av nya sinnessjukhus. Under de för budgetåren 1955/56
och 1956/57 anvisade reservationsanslagen till Utrustning av nya sinnes
sjukhus har för utrustning av Gullberna sjukhus i Karlskrona beräknats
250 000 resp. 1 700 000 kronor.
Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus har i skrivelse den 24
oktober 1956 erinrat om att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni 1956 upp
dragit åt kommittén att till Kungl. Maj :t inkomma med ett fullständigt för
slag till utrustning av de lokaler vid Gullberna sjukhus, som redan är fär
digställda eller som eljest avses att tagas i bruk under första halvåret 1957.
Utrustningen avser dels tidigare färdigställda byggnader för kök, matsalar,
panncentral med verkstäder, administrationsbyggnad och intagningsavdel-
ning in. in., dels ock vårdpaviljonger och ett bostadshus för ogift personal,
vilka sistnämnda beräknas bli färdiga under budgetåret 1956/57.
För bestridande av kostnaderna för inköp av ifrågavarande utrustning har
för budgetåren 1955/56 och 1956/57 av riksdagen anvisats tillhopa 1 950 000
kronor.
Enligt av kommittén numera upprättat fullständigt förslag till utrustning
av nämnda byggnader uppgår emellertid kostnaderna till 2 200 000 kronor.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Det förhållandet, att kostnaderna enligt nu föreliggande förslag överstiger
vad som tidigare beräknats — beräkningsgrunderna har ej kunnat utrönas
— med 250 000 kronor, förklaras i huvudsak med generellt föreslagen högre
standard än tidigare vid statens sinnessjukhus, inköp av större kvantiteter av
linne, gång- och sängkläder för att möjliggöra tvätt utanför sjukhuset, för-
rådsinredningar i relativt stor utsträckning samt inträffade prishöjningar.
Vidare har utrustningskommittcn i skrivelse den 24 oktober 1956 hem
ställt om anvisande av 50 000 kronor för anskaffande till Gullberna sjukhus
av utrustning, som ursprungligen avsetts skola ingå i en andra utrustnings-
etapp. Kommittén anför därvid bl. a., att vid ett sådant sjukhus, varom här
är fråga, snart nog reparationer kan ifrågakomma. Vidare bör möjlighet till
arbetsterapeutisk verksamhet beredas patienterna, så snart dessa intagits
på sjukhuset. Sjukhusets hjälpverksamhet beräknas börja sitt arbete under
första delen av år 1957. Då slutligen vissa yttre röjningsarbeten inom kort
hör igångsättas, hemställer kommittén med hänvisning till upprättat utrust
ningsförslag, att 50 000 kronor måtte ställas till kommitténs förfogande för
anskaffande av för nu angivna ändamål erforderlig utrustning. Reparations-
och terapiutrustningen, som tills vidare skulle inrymmas i provisoriska lo
kaler, är avsedd att sedermera överflyttas till blivande arbetsterapibyggnad.
Departementschefen
Till utrustning av första byggnadsetappen vid Gullberna sjukhus — d. v. s.
kök, matsalar, panncentral med verkstäder, administrationslokaler in. in.
samt sex vårdpaviljonger och ett bostadshus — har av 1955 och 1956 års
riksdagar under förevarande anslag anvisats tillhopa (250 000 -f- 1 700 000)
1 950 000 kronor. För handhavande av i första hand dessa och övriga utrust-
ningsfrågor för nämnda sjukhus har jag — i enlighet med vad som uttalades
i propositionen nr 106 till 1956 års riksdag — den 28 mars 1956 tillkallat
eu särskild utrustningskommitté. Enligt ett av nämnda kommitté numera
upprättat detaljerat utrustningsförslag beräknas kostnaderna för inköp av
utrustning för ifrågavarande byggnadsetapp uppgå till 2 200 000 kronor. Ge
nom beslut den 9 november 1956 har Kungl. Maj :t — som genom beslut den
3 juni 1955 ställt förut angivna belopp om 250 000 kronor till medicinalsty
relsens förfogande för anskaffande av viss utrustning till Gullberna sjukhus
— uppdragit åt utrustningskommittén att i huvudsaklig överensstämmelse
med förenämnda förslag och för en kostnad av högst 1 700 000 kronor an
skaffa ytterligare, för driften av sjukhuset nödvändig utrustning.
Kommitténs utrustningsförslag synes i huvudsak kunna godtagas. Det
torde dock icke vara uteslutet, att vissa besparingar kan göras. Jag förut
sätter därför, att kommittén vinnlägger sig om att begränsa utgifterna så
långt detta är möjligt utan att eftersätta kraven på en godtagbar vård- och
utrustningsstandard. Då härigenom eventuellt uppkommande utgiftsminsk
ning icke kan nu uppskattas, anser jag mig emellertid böra godtaga det en
ligt kommitténs förslag uppkomna ytterligare medelsbehovet om (2 200 000
—- 1 950 000) 250 000 kronor såsom en ram, inom vilken ytterligare erfor
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
49
derlig utrustning må anskaffas. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t
att efter vederbörlig prövning inom denna ram ställa medel till kommitténs
förfogande för ändamålet.
Härutöver har kommittén hemställt om anvisande av 50 000 kronor för
anskaffande av utrustning för vissa verkstäder och arbetsterapilokaler m. m.
vid Gullberna sjukhus. Denna utrustning beräknades ursprungligen skola in
gå i en andra utrustningsetapp men synes av skäl, som kommittén anfört,
böra anskaffas redan nu.
Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet uppgår sålunda till (250 000
+ 50 000) 300 000 kronor. Jag förordar, att Kungl. Maj :t bemyndigas att
inom denna kostnadsram medgiva utläggande av beställningar å ifrågavaran
de utrustning. Därest leverans av utrustningen skulle ske inom sådan tid, att
betalning måste erläggas före utgången av innevarande budgetår, torde kost
naderna — med hänsyn till den eftersläpning i medelsförbrukningen, som
regelmässigt föreligger under förevarande anslag — få bestridas av under
anslaget tillgängliga medel.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av
förut angivna beställningar;
b) godkänna, att det för innevarande budgetår anvisade
reservationsanslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus
må intill ett belopp av 300 000 kronor tagas i anspråk för
täckande av i anledning av nämnda bemyndigande uppkom
mande kostnader.
[2] 67 a. Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid Södersjukhuset. I skri
velse den 31 oktober 1956 har kommissionen för förhandlingar rörande ka
rolinska sjukhusets utbyggande m. in. hemställt om godkännande av ett
förslag till avtal mellan staten och Stockholms stad rörande obduktions-
undervisning vid vissa staden tillhöriga sjukhus. Kommissionen har härvid
anfört i huvudsak följande.
Kungl. Maj:t uppdrog den 14 januari 1955 åt förhandlingskommissionen
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad rörande
bl. a. i propositionen nr 212/1954 förutsatt överenskommelse angående an
ordnande av undervisning på vissa staden tillhöriga sjukhus. 1 skrivelser
till kommissionen den 12 april och den 17 maj 1956 framhöll sedermera
karolinska institutets lärarkollegium bl. a., att obduktionsundervisning för
medicine kandidater enligt 1955 års medicinska examensstadga skulle an
ordnas fr. o. m. läsåret 1956/57. Lärarkollegiet hemställde därför, att kom
missionen måtte upptaga förhandlingar med vederbörande inom Stockholms
stad till ernående av de överenskommelser, som kunde befinnas erforder
liga för ifrågavarande undervisnings förläggande till S:t Eriks sjukhus,
S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Enligt vad lärarkollegiet inhämtat
från vederbörande ämnesrepresentanter syntes möjlighet föreligga att upp
skjuta det första hänvisandet av studerande enligt den nya studieordningen
t llihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. AV 2
50
Kungl. M(ij:ts proposition nr
2
är 195i
till den 15 januari 1957. Då längre uppskov vore omöjligt, hemställde kolle
giet, att förhandlingarna bedrevs med sådan skyndsamhet, att överens
kommelse kunde föreligga under hösten 1956. Med anledning härav ansåg
kommissionen sig efter genomgång av samtliga till kommissionen givna
uppdrag höra i första hand till överläggningar med Stockholms stads dele
gerade upptaga frågan om patologiundervisningens ordnande.
Vid förhandlingarna har stadens delegerade förklarat, att staden vore
intresserad av, att den nya läkarutbildningsreformen kunde genomföras
på avsett sätt och därför i princip beredd att medverka till lösandet av
sådana undervisningsproblem, som i fråga om den kliniska utbildningen
kunde beröra stadens sjukhus. Beträffande den aktuella obduktionsunder-
visningen ifrågasattes dock, huruvida ett upplåtande av tre stockholms-
sjukhus vore nödvändigt och om icke ett blivande avtal kunde inskränkas
till att omfatta endast två av de berörda sjukhusen.
Kommissionen har härtill framhållit, att eftersom 1948 års läkarutbild-
ningskommitté efter överläggningar med vederbörande ämnesrepresentan
ter föreslagit obduktionsundervisning vid sammanlagt sex sjukhus i Stock
holm, däribland ovan angivna tre sjukhus, och detta förslag godtagits av
Kungl. Maj:t och riksdagen, har kommissionen ansett sig icke böra söka
åstadkomma eu koncentrering av obduktionsundervisningen till ett mindre
antal sjukhus, även om eu sådan åtgärd ur enbart ekonomiska synpunkter
möjligen skulle kunna bli fördelaktigare för staten.
Stadens delegerade har vidare uttalat, att ett medgivande från stadens
sida att utnyttja patologiavdelningarna vid stadens sjukhus för medicinsk
undervisning icke finge medföra ökade kostnader för staden. Stadens re
presentanter förutsatte därför, att staten helt skulle bekosta lönerna för er
forderlig undervisnings- och skrivpersonal samt lämna vederbörande ob-
duktionsvaktmästare särskild ersättning för deras merarbete till följd av
undervisningen. Vidare förutsattes, att i samband med undervisningen upp
kommande behov av toalettanordningar m. in. för de studerande ävenle
des skulle helt bekostas av statsmedel. Vad beträffade av vederbörande (iver
läkare anmält behov av förste underläkare, vilka visserligen icke direkt av-
såges deltaga i undervisningen men vilkas anställande ånyo aktualiserats
genom det från statens sida framkomna önskemålet om åtagande från
överläkarnas sida av vissa undervisningsuppgifter, vore en förutsättning för
att staden skulle inrätta sådana tjänster, afl staten bidroge till löne- och
pensionskostnaderna enligt de principer, som tillämpades i det s. k. sab-
batsbergsavtalet, d. v. s. staten skulle bidraga till halva kostnaden.
Kommissionen har funnit det skäligt, att staten helt svarar för kost
naderna för den personal och de lokaländringsåtgärder, som betingas av
undervisningen. Beträffande kostnaderna för underläkare måste det enligt
kommissionen anses angeläget, att den av statsmakterna beslutade under-
visningsi ef ormen kan genomföras på avsett sätt. Härför har beträffande
obduktionsundervisningen i Stockholm förutsatts ianspråklagande av tre
sjukhus. Överläkarna vid de patologiska avdelningarna vid dessa sjukhus
är icke i denna sin egenskap skyldiga att åtaga sig undervisning och kan
således icke åläggas att fullgöra någon undervisning. Eu förutsättning för
utnyttjande av stadens patologiska avdelningar för undervisningsändamål
är därför bl. a., att överläkarna därstädes frivilligt ställer sig till förfo
gande såsom ledare för resp. kurser, överläkarna vid Södersjukhuset och
S:l Görans sjukhus har förklarat sig villiga härtill under förutsättning bl. a.,
att de kan erhålla den avlastning av sin rutinarbetsbörda, som inrättandet
av en underläkartjänst skulle möjliggöra. Det synes kommissionen som om
det krav på förstärkning av läkarpersonalen vid berörda avdelningar, som
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
51
sjukhusdirektionen med hänsyn till sjukvårdens behov enligt uppgift ti
digare tillstyrkt utan resultat, nu skulle kunna framföras med större tyngd.
Orsaken härtill är givetvis i viss mån de önskemål, som från statens sida
framförts om att få bedriva undervisningsverksamhet.
Av sist anförda skäl har kommissionen funnit skäligt, att staten —
därest staden inrättar en ny förste underläkartjänst vid envar av de pato
logiska avdelningarna vid S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset — god
tager stadens förslag till fördelning av löne- och pensionskostnaderna för
ifrågavarande tjänster. Kommissionen anser sig därvid ha stöd i det för
hållandet, att staten och staden beträffande en å patologiska institutionen
vid Sabbatsbergs sjukhus befintlig underläkartjänst bidrager med hälften
var till kostnaderna. Några pensionsförpliktelser för statens del beträffan
de berörda läkarpersonal för tid före avtalets ikraftträdande och efter dess
upphörande kan självfallet icke ifrågakomma.
Såsom resultat av de förda förhandlingarna har förhandlingskommis-
sionen framlagt förslag till avtal av följande lydelse:
Mellan svenska staten och Stockholms stad är — under förutsättning
av godkännande före den 1 januari 1957 av Kungl. Maj :t och av Stock
holms stadsfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft — följande
avtal träffat.
§ I-
Staden medgiver att på de villkor, som nedan säges, får vid S:t Görans
sjukhus, S:t Eriks sjukhus och Södersjukhuset bedrivas obduktionsunder-
visning under ledning av överläkarna vid sjukhusens patologiska avdel
ningar.
§ 2
.
Vid vart och ett av sjukhusen får samtidigt undervisas högst tjugufem
medicine studerande.
Antalet undervisningstimmar skall vid varje sjukhus regelmässigt icke
överstiga hundra under ett kalenderår och i regel högst uppgå till fyra
under en kalendervecka och två under en dag. Undervisningen skall för
läggas till sådan tid på dagen, att sjukvården eller samarbetet mellan pato
logiska avdelningen och övriga avdelningar vid de berörda sjukhusen icke
störes.
§ 3.
I den mån staden vid de patologiska avdelningarna å de i 1 § nämnda
sjukhusen inrättar nya befattningar såsom förste underläkare med minst
halvtidstjänstgöring, skall staten till staden erlägga årligt bidrag med ett
belopp motsvarande hälften av löne- och pensionskostnaderna för en sådan
tjänst — i förekommande fall halvtidstjänst — vid varje sjukhus. Löne
kostnaden skall beräknas efter löneklass A 30: 32 i 1947 års allmänna
tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse. Därest nu gällande
lönegradsplacering för ifrågavarande underläkare ändras, skall beräknings
grunden för löne- och pensionskostnaderna jämkas i enlighet härmed.
§ 4.
överläkarna uppbära särskild ersättning av staten för sitt arbete med
undervisningen.
Det ankommer likaså på staten att ersätta vaktmästarna för deras mer-
arbete till följd av undervisningen.
52
Annan för undervisningen erforderlig personal såsom assistent- och kon
torspersonal anställes och avlönas av staten.
§ 5.
Staden ställer för undervisningen erforderliga lokaler, utrustning och för
brukningsartiklar till förfogande. Staden ombesörjer all städning av loka
lerna.
§ 6
.
Staden åtager sig att inom patologiavdelningarna vid i § 1 angivna sjuk
hus i den omfattning varom särskilt kan överenskommas iordningställa
och inreda tvättrum m. m. till de studerandes bruk. Härför skall staten
utgiva ersättning med belopp, svarande mot stadens självkostnader inberäk
nat administrationstillägg.
§ 7.
För upplåtelse och städning av lokaler samt tillhandahållande av utrust
ning och förbrukningsartiklar erlägger staten till staden under avtalstiden
en ersättning om 1 000 kronor för år och sjukhus.
§
8
.
Den av staten anställda personalen och de studerande äro skyldiga att
rätta sig efter de för respektive sjukhus utfärdade ordningsföreskrifterna
och av vederbörande sjukhusledning meddelade anvisningar. De äga icke
åtnjuta fri kost men få använda sjukhusens personalserveringar.
§ 9.
Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning enligt detta avtal
skall erläggas till varje sjukhus före nästföljande januari månads utgång
efter rekvisition av sjukhusets syssloman.
§
10
.
Detta avtal, vid vilket fogas av parternas delegerade godkända protokolls
anteckningar, gäller från och med den 1 januari 1957 till utgången av juni
månad näst efter det ett år förflutit efter uppsägning från någondera sidan.
Till avtalsförslaget har fogats följande av förhandlingskommissionen och
stadens delegerade godkända protokollsanteckningar.
Till § 3:
Stadens delegerade ha vid förhandlingarna förklarat sig beredda att till
styrka inrättandet av en förste underläkartjänst vid vart och ett av S:t
Görans sjukhus och Södersjukhuset från och med den 1 januari 1957.
Parterna äro överens om att pensionskostnaderna för förste underläkarna
skola beräknas på grundval av de försäkringstekniska pensionsavgifter, som
borde uttagas för täckande av blivande pensionskostnader.
Till §§ 5 och 7:
Parterna äro ense om att bestämmelsen om upplåtelse av utrustning skal!
avse sådan utrustning, som för rutinverksamhetens ändamålsenliga bedri
vande vanligtvis förekommer å en patologisk avdelning.
Stadens åtagande att tillhandahålla förbrukningsartiklar innefattar- bland
annat erforderligt antal skyddsrockar och handskar att användas av de stu
derande vid utförande av obducering. Angivet ersättningsbelopp har beräk
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
53
nats med utgångspunkt ifrån att vid undervisningen i övrigt utnyttjade vita
rockar anskaffas av de studerande själva. Skulle ändring härutinnan mtrada,
äro parterna beredda att upptaga nya överläggningar om ändring av sagda
belopp.
Kommissionen erinrar om, att enligt avtalsförslaget staten skall ersätta
stadens självkostnader för iordningställande och inredning av tvättrum in. in.
till de studerandes bruk, därest särskild överenskommelse träffas om så
dana arbeten. F. n. är det endast aktuellt att inreda sådana lokaler vid
Södersjukhusets patologiska avdelning. Inom sjukhusdirektionens byggnads-
avdelning är under utarbetande ett förslag till iordningställande av tvätt-
och toalettutrymmen in. in. De erforderliga arbetena har preliminärt kost
nadsberäknats till 35 000 kronor.
Kommissionen framlägger härefter en beräkning av statens kostnader en
ligt avtalet.
Lön till förste underläkare utgår f. n. enligt 32 löneklassen med 2o 704
kronor. Pensionskostnaden beräknas till 5 655 kronor. Statens årliga bi
drag till avlöning och pensionering av läkarpersonalen blir alltsa
|2 x (25 704 + 5 655)j 31 35g iironor. För lokalupplåtelse, städning, för
brukningsartiklar in. in. uppgår statens bidrag till 3 000 kronor per år.
Sammanlagt skall staten till staden för helt år således utgiva (31 359 +
3 000) 34 359 kronor. Till detta belopp skall läggas engångsersättningen för
vissa ändringsarbeten vid Södersjukhuset.
Då staden för varje kalenderår tillkommande ersättning skall erläggas
först efter kalenderårets utgång, erfordras för statens del under innevarande
budgetår ingen medelsanvisning för bidrag till personal och för upplåtelse
av
lokaler etc. Däremot torde medel för staden tillkommande ersättning
för ändringsarbeten vid Södersjukhuset böra finnas disponibla under nu
löpande budgetår för utbetalning till staden, sedan ifrågavarande arbeten av
slutats.
Kommissionen förutsätter, att erforderliga medel för utbetalning av lärar-
arvoden till patologiöverläkarna, löner till assistent- och kontorspersonal
samt arvoden till obduktionsvaktmästare vid bifall till avtalsförslaget kom
mer att stå till förfogande vid karolinska institutet fr. o. in. den 1 januari
1957.
Över avtalsförslaget bar yttranden avgivits av statskontoret och kanslern
för rikets universitet efter hörande av karolinska institutets rektorsämbete.
Statskontoret uttalar bl. a.
Enligt föreliggande avtalsförslag skulle obduktionsundervisningen liksom
hittills handhas av överläkaren vid resp. sjukhus patologiska avdelning och
ej omfatta mer än 100 undervisningstimmar för år eller fyra timmar för
vecka vid varje sjukhus. Detta synes innebära, att obduktionsundervisning
en vid resp. sjukhus ej kommer att fortgå mer än halva året. I enlighet med
statsmakternas beslut skall vidare överläkaren för undervisningen erhålla
biträde av en förste amanuens. Likväl skall staten enligt förslaget i analogi
med vad som gäller enligt det s. k. sabbatsbergsavtalet bidraga med hälften
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
54
Kungl. Maj.ls proposition nr 2 år 1957
av löne- och pensionskostnaderna för en förste underläkare, som staden när
mast för sjukvårdens eget behov skulle anställa vid resp. patologiska av
delning. I)å undervisningen i patologi vid Sabbatsbergs sjukhus torde vara
av annan karaktär och omfattning än här avsedda demonstrationer, lär prin
ciperna för kostnadsfördelning mellan staten och Stockholms stad enligt fö-
renämnda avtal ej kunna åberopas i detta sammanhang. Vid nu angivna
förhållanden kan statskontoret icke biträda förslaget i denna del. Därest
bidrag av statsmedel till vederbörande läkares avlöning och pensionering
överhuvudtaget anses höra ifrågakomma, bör bidraget enligt ämbetsverkets
mening utgå med högst eu fjärdedel av kostnaderna. Då de tvättrum m. in.,
som erfordras på grund av obduktionsundervisningen, lär komma till an
vändning även för sjukhuspersonalen, torde staden åtminstone i viss ut
sträckning böra bidraga till anläggningskostnaderna.
Universitetskanslern har icke funnit anledning till erinran mot avtals-
förslaget.
Departementschefen
Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför
bl. a., att vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus i ökad utsträckning mås
te tagas i anspråk för undervisningsändamål. Så är bl. a. fallet beträffande
den obduktionsundervisning för medicine kandidater, som enligt 1955 års
medicinska examensstadga skall anordnas fr. o. m. läsåret 1956/57. Med
anledning härav har förhandlingskommissionen upptagit förhandlingar med
Stockholms stad angående upplåtande av vissa sjukhus för meddelande av
obduktionsundervisning. Såsom resultat av förda förhandlingar har kom
missionen numera framlagt det avtalsförslag, för vars innehåll en redogö
relse lämnats i det föregående. Vid prövningen av detta förslag har jag kom
mit till den uppfattningen, att detsamma får anses innebära en godtagbar
lösning av frågan om statens kostnader för ifrågavarande undervisning.
Med anledning av vad statskontoret uttalat vill jag framhålla, att enligt
vad jag erfarit någon för staten förmånligare lösning av bidragsfrågan än
den förhandlingskommissionen föreslagit icke torde stå att vinna. Jag har
därför icke ansett mig böra påyrka någon ändrad kostnadsfördelning mel
lan staten och staden. Ett motsatt ställningstagande skulle innebära, att
den beslutade undervisningsreformen icke skulle kunna genomföras såvitt
avser undervisningen i ämnet patologi. På yrkande av stadens delegerade
har i ingressen till avtalsförslaget intagits en bestämmelse om, att förslaget
skall godkännas av Kungl. Maj:t före den 1 januari 1957. Från stadens sida
bär nämligen hävdats, att stadens beslutande organ icke kunde tänkas in
rätta i avtalsförslaget avsedda underläkartjänster fr. o. in. den 1 januari
1957 med mindre vid denna tidpunkt ett från statens sida bindande avtal
förelåge. Med anledning härav har Kungl. Maj:t den 16 november 1958 på
min hemställan godkänt avtalsförslaget under förutsättning, att riksdagen
efter därom av Kungl. Maj :t framlagt förslag godkände i avtalet angivna
grunder för samarbete med Stockholms stad samt anvisade för ändamålet
erforderliga medel.
55
Enligt det föreliggande förslaget till avtal har staten att bestrida kostna
derna för vissa ombyggnadsåtgärder inom Södersjukhusets patologiska av
delning, vilka arbeten enligt vad jag under hand inhämtat numera kost
nadsberäknats till 36 000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att
den av statsmakterna beslutade nya studieordningen kan genomföras på
avsett sätt. föreslår jag, att medel anvisas på tilläggsstat för inne^aiande
budgetår för ifrågavarande byggnadsarbeten.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
j örande statens bidrag till anordnande av obduktionsunder-
visning vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus;
b) till Bidrag till vissa ombgggnadsarbeten vid Södersjuk
huset å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett reservationsanslag av 36 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
G. Diverse
[3] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under denna
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
800 000 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation
av i runt tal 30 000 kronor. Det för budgetåret disponibla anslagsbeloppet
utgör således 830 000 kronor. Utgifterna under anslaget har under tiden 1
juli__
30
november 1956 uppgått till ungefär 463 500 kronor. Anslagsbelast
ningen har således för månad räknat hittills i genomsnitt varit 92 700 kro
nor. Vid oförändrad medelsåtgång under de återstående sju månaderna av
budgetåret skulle de sammanlagda utgifterna för budgetåret 1956/57 över
stiga de disponibla medlen med (463 500 + 648 900 — 830 000) i runt tal
280 000 kronor. Jag räknar med i stort sett oförändrad medelsåtgång på an
slaget under den återstående delen av innevarande budgetår. För ända
målet torde därför böra anvisas ytterligare 280 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ä
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett reservationsanslag av 280 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Johnny Sköldvall
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
57
Bilaga 10
Kapitalinvesteringar
Justitiedepartementet
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Ehlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapi
talinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond
[1] 2. Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Under hänvisning till vad jag
förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 23, p. 2) torde under
förevarande anslagsrubrik å tilläggsstat för budgetåret 1956/57 böra anvi
sas ett belopp av 6 300 000 kronor. Av redogörelsen framgår att det ökade
platsbehovet inom fångvården måste tillgodoses med dels permanenta an
läggningar, dels anläggningar av provisorisk karaktär. Kostnaderna för de
förstnämnda torde böra belasta kapitalbudgeten och kostnaderna för de se
nare driftbudgeten.
För den nya fångvårdsanstalten i Skogome har av reservationsanslaget
Fångvårdsanstalterna: Anskaffning och utrustning av förläggningar hit
tills disponerats 1 200 000 kronor. Emellertid har byggnadsarbeten för an
stalten hittills beslutats för ett värde av 2 000 000 kronor. Dessutom måste
under innevarande budgetår täckas kostnader å 500 000 kronor för förvärv
av tomt samt ytterligare arbeten. Det återstående medelsbehovet för detta
budgetår uppgår alltså till 1 300 000 kronor. Då Skogomeanstalten är eu per
manent anläggning torde kostnaderna för densamma i sin helhet böra be
lasta förevarande anslag. Detta kan ernås genom ätt ett belopp av 1 200 000
58
kronor av den vid utgången av budgetåret 1955/56 förefintliga reservationen
å reservationsanslaget per den 1 juli 1956 tillgodoföres den ingående behåll
ningen å investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för fångvården. Efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet föreslår jag vi
dare att ett belopp motsvarande den från andra huvudtiteln överförda reser
vationen tillägges den ingående reservationen å det mot investeringsanslaget
korresponderande avskrivningsanslaget. Medelsbehovet för Skogomeanstal-
ten till och med utgången av budgetåret 1956/57 uppgår som nämnts till
2 500 000 kronor. Sedan 1 200 000 kronor tillförts förevarande investerings-
anslag torde återstoden, 1 300 000 kronor, få täckas ur nu äskade tilläggsan
slag å kapitalbudgeten. Resterande 5 000 000 kronor av detta anslag torde få
disponeras för övriga byggnadsarbeten inom fångvården i enlighet med vad
jag anfört i statsverkspropositionen.
Behållningen å det beviljade reservationsanslaget uppgår efter sagda över
förande av 1 200 000 kronor till 2 500 000 kronor. Av sistnämnda belopp har
disponerats för utredningskostnader 100 000 kronor, för omändring av ka
sernerna vid förutvarande K 2 i Hälsingborg till fångvårdsanstalt 1 600 000
kronor samt för ombyggnad av den militära sjukhusanläggningen i Lärbro
800 000 kronor.
1 detta sammanhang torde jag få anmäla, att det ökade fångantalet samt
tillkomsten av nya anläggningar föranleder avsevärd ökning redan under
innevarande budgetår av utgifterna under fångvårdsanstalternas avlönings-
och omkostnadsanslag. Jag avser att i ett senare sammanhang föreslå Kungl.
Maj :t att av årets riksdag begära medel härför. Enligt preliminära beräk
ningar uppgår ökningen för budgetåret 1956/57 till 3 200 000 kronor, varav
1 500 000 kronor belöper å avlöningar och 1 700 000 kronor å omkostnader.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till
Vissa byggnadsarbeten för fångvården
å tilläggs-
stat
II
till riksstaten
för
budgetåret
1956/57
anvisa ett
in-
Aesteringsanslag
av 6 300 000
kronor.
Vad föredragande departementschefen, med instäm
mande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt beha
gar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Ur protokollet:
Chr. af Winklerfelt
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
59
Bilagn 11
Kapitalinvesteringar
Försvarsdepartementet
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angå
ende kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/
57 samt anför därvid följande.
IV. Försvarets fonder
A.
Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond
[1] 8 a. Återuppförande av matsalsbyggnad m. m. vid Norra skånska in
fanteriregementet. Den 4 augusti 1956 nedbrann matsalsbyggnaden vid Norra
skånska infanteriregementet. Byggnaden var uppförd i två våningar och in
rymde i bottenvåningen en matsal och i övervåningen centralt bytesförråd.
Fortifikationsförvaltningen framlägger i skrivelse den 2 november 1956
förslag till uppförande av eu ny matsalsbyggnad. Ersättningslokaler för cen
trala bytesförrådet föreslås bli anordnade genom ombyggnad och iståndsätt-
ning av ett befintligt vinterstall. För genomförande av ifrågavarande förslag
bör enligt fortifikationsförvaltningen till ämbetsverkets förfogande ställas
ett belopp av 850 000 kronor, motsvarande kostnaden för återuppförande
i ursprungligt skick av den nedbrunna byggnaden. Kostnaden för uppföran
de av matsalsbyggnaden enligt det nu framlagda förslaget beräknas till
60
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
825 000 kronor. För bytesförrådet räknar fortifikationsförvaltningen med
att utnyttja återstående 25 000 kronor av förenämnda belopp av 850 000 kro
nor. De ytterligare medel, som erfordras för bytesförrådet, bör enligt äm
betsverket kunna bestridas från underhållsmedel och anslaget till förråd för
armén. Fortifikationsförvaltningen hemställer sålunda att ett belopp av
850 000 kronor anvisas för här ifrågavarande ändamål. Beloppet bör enligt
ämbetsverket anvisas från anslaget till oförutsedda utgifter.
Departementschefen
Jag föreslår att medel för detta ändamål anvisas på tilläggsstat för inne
varande budgetår och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Återuppförande av matsalsbyggnad m. in. vid Nor
ra skånska infanteriregementet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av
850 000 kronor.
[2] 8 b. Kostnader för reparation av vissa byggnader. Genom beslut den
22 augusti 1952 anbefallde Kungl. Maj :t statskontoret att till fortifikations
förvaltningen, på rekvisition i mån av behov, från förslagsanslaget till oför
utsedda utgifter utbetala högst 178 000 kronor för täckning av kostnader för
reparation av skador, som på grund av eldsvåda uppstått å det s. k. Slutvär-
net i Karlsborg samt kasernerna VII och VIII inom Svea livgardes etablis-
sement.
Nämnda beslut har anmälts för riksdagen utan att föranleda erinran (prop.
1953: 1, bil. 15; SU 25; rskr. 33).
Fortifikationsförvaltningen anför i skrivelse den 23 mars 1956 bland an
nat följande. De ifrågavarande reparationsarbetena har numera slutförts.
Kostnaderna för arbetena uppgår till 143 861 kronor 81 öre. Fortifikations
förvaltningen har i anslutning till beslutet den 22 augusti 1952 hos stats
kontoret rekvirerat nämnda belopp att utbetalas från anslaget till oförutsed
da utgifter. Emellertid har statskontoret, under hänvisning till 2 § i kun
görelsen den 14 juni 1940, nr 695, med vissa bestämmelser angående bokfö
ring av utgifter å riksstatsanslag, meddelat att ämbetsverket numera icke
kunde verkställa utbetalningen. Med anledning härav hemställer fortifika
tionsförvaltningen att Kungl. Maj :t måtte anbefalla statskontoret att till for
tifikationsförvaltningen utbetala det rekvirerade beloppet.
I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 11 april 1956.
Departementschefen
Jag föreslår att medel anvisas på tilläggsstat för att täcka dessa kostna
der och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Kostnader för reparation av vissa byggnader å till-
läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
investeringsanslag av 144 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
61
Marinens delfond
[3] 15 a. Återuppförande av skolbyggnad m. m. vid Härnösands kust
artillerikår. Vid eldsvåda den 10 februari 1956 inom Härnösands kustartil
lerikårs etablissement nedbrann skolbyggnaden, varjämte den i anslutning
till skolbyggnaden befintliga pjäsexercishallen delvis skadades.
Fortifikations förvaltningen framlägger i skrivelse den 27 juni 1956 för
slag till ny skolbyggnad och tillbyggnad av pjäsexercishall, varvid såväl skol
byggnaden som pjäsexercishallen föreslås bli utökade och anpassade efter
nuvarande behov. Kostnaderna för genomförande av förslaget beräknas till
900 000 kronor enligt prisläget den 1 april 1956. Fortifikationsförvaltningen
föreslår att medelsbehovet intill ett belopp av 550 000 kronor, motsvarande
kostnaden för återuppförande i ursprungligt skick av nedbrunna byggnads
delar, täckes genom anvisning från anslaget till oförutsedda utgifter. Åter
stående medelsbehov, 350 000 kronor, föreslås bli täckt genom utnyttjande
av förefintliga medel under anslaget till Vissa byggnadsarbeten för marinen.
I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande den 11 juli 1956.
Departementschefen
Jag föreslår att medel för ifrågavarande ändamål till ett belopp av 550 000
kronor anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår och hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Återuppförande av skolbyggnad m. m. vid Härnö
sands kustartillerikår å tilläggsstat II till riksstaten för bud
getåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kro
nor.
Flygvapnets delfond
[4] 17. Vissa flygfältsarbeten m. m. Under hänvisning till vad jag denna
dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 22) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa flygfältsarbeten in. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investerings
anslag av 10 000 000 kronor.
[5] 21. Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet. Under hänvisning till vad
jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 21) får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett invesle-
ringsanslag av 450 000 kronor.
G2
Befästningars delfond
[6] 25. Anordnande av vissa drivmedelsförråd. Under hänvisning till vad
jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 27) får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa drivmedelsförråd på tilläggs-
stat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 1 500 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
[7] 28. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad
jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 30) får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Uppställningsplatser för radarstationer på tilläggs-
stat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 3 000 000 kronor.
[8] 29. Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier. Un
der hänvisning till vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil.
25, punkt 31) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri
batterier på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/
57 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
[9] 30. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m. Under
hänvisning till vad jag denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25,
punkt 32) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
anvisa ett investeringsanslag av 3 300 000 kronor.
[10] 36. Övriga befästningsarbeten. Under hänvisning till vad jag denna
dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25, punkt 38) får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Övriga befästningsarbeten på tilläggsstat II till riks
staten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag
av 2 700 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställ!
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Patric Kalling
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
63
Bilaga 12
Kapitalinvesteringar
Socialdepartementet
Utdrag an protokollet över socialärenden, hullet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 ja
nuari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter un
der socialdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt anför därvid föl
jande.
V. Statens utlåningsfonder
[1] 1. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preli
minära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
under budgetåret 1956/57 må meddelas intill ett belopp av 665 000 000 kro
nor. Till lånefonden för bostadsbyggande har vidare för sagda budgetår an
visats ett investeringsanslag av 600 000 000 kronor.
Bostadsstyrelsen har (skr. 30/8 1956) föreslagit dels alt förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 234 000 000 kronor till
899 000 000 kronor, dels att å tilläggsstat till lånefonden för bostadsbyggan
de anvisas ett anslag av 192 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera (skr.
29/11 1956) redovisat ytterligare beräkningar beträffande ifrågavarande
långivning.
Departementschef eu
Vad först angår bostadsbyggandets storlek under innevarande budgetår
vill jag erinra om att såsom grund för igångsättningen uppställts ett mini-
miprogram avseende företag med sammanlagt ca 53 000 lägenheter, varav
50 000 lägenheter i statsbelånade företag. Av de statsbelånade lägenheterna
bar 36 000 antagits avse flerfamiljshus och 14 000 med egnahemslån finan
sierade en- och tvåfamilj shus samt rad- och kedjehus. Vad gäller flerfamiljs
hus har under senaste tiden betydande svårigheter förelegat att tillgodose
behovet av såväl byggnadskreditiv under byggnadstiden som primär- och
64
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
sekundärlån till färdigställda hus. Igångsättningen av statsbelånade fler
familjshus torde därför under innevarande budgetår böra beräknas få i
stort sett den omfattning som angivits i förenämnda minimiprogram. Till
gången på krediter till småhus var för ett år sedan långt ifrån tillfredsstäl
lande men har under 1956 avsevärt förbättrats till följd av i första hand
en ökad långivning från sparbankernas sida. Då det gäller förbättring av
bostadsförhållandena intar barnfamiljernas behov av större bostäder en
framskjuten plats. För många familjer tillgodoses detta behov bäst genom
produktion av egnahem, rad- eller kedjehus. Flertalet nya småhus är också
avsedda för familjer med barn. Starka skäl talar därför för en ökning av
småhusbyggandet. Utvecklingen under 1956 ger fog för en optimistisk be
dömning av möjligheterna att nu öka småhusbyggandet. Jag anser därför
att den preliminära långivningen i fråga om småhus under första halvåret
1957 bör ökas från ursprungligen planerade 7 000 lägenheter till 9 000 lägen
heter. En förutsättning för att denna ökning skall komma till stånd bör
dock vara, att erforderliga krediter under byggnadstiden kan erhållas och
att en utökning av förskotten i fråga om egnahemslån ej skall ifrågakomma.
Den här gjorda bedömningen av igångsättningen av nya bostadsbyggnads-
företag under budgetåret 1956/57 innebär att statsbelånade företag, omfat
tande ca 53 000 lägenheter, skulle kunna påbörjas under året. Den sålunda
beräknade igångsättningen av statsbelånade hus innefattar någon ökning
av antalet flerfamiljslägenheter. Visserligen har utgångspunkten för bedöm
ningen av flerfamiljshusbyggandets omfattning under budgetåret varit att
en ökning av volymen icke kan åstadkommas, men på grund av den fr. o. in.
den 1 januari 1957 införda regleringen av flerfamiljshusbyggandet i form av
en medelsram för den preliminära långivningen synes det sannolikt, att an
talet bostadslägenheter vid oförändrad volym kommer att öka något. Om
härtill lägges övrigt bostadsbyggande kan beräknas att igångsättningen av-
nya byggnadsföretag under budgetåret kommer att omfatta i runt tal 58 000
lägenheter, varav 5 000 privatfinansierade.
Med utgångspunkt från denna bedömning av igångsättningen av nya bo-
stadsbyggnadsföretag kan den preliminära långivningen under budgetåret
1956/57 beräknas till 715 000 000 kronor, varav 315 000 000 kronor för ter-
tiärlån och 400 000 000 kronor för egnahemslån och förbättringslån. Enär
den fastställda låneramen beräknats under antagande av att ett belopp av
50 000 000 kronor erfordras för minskning av befintlig ärendesbalans och
alltså (665 000 000 — 50 000 000) 615 000 000 kronor beräknats för lån till
ny produktion, innebär den här gjorda, förnyade beräkningen, att behov
föreligger av en utökning av medelsramen med (715 000 000 — 615 000 000)
100 000 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1956/57 förelåg eu balans av låneärenden av
seende flerfamiljshus inrymmande ca 18 600 lägenheter. Genom beslut av
Kungl. Maj:t den 15 juni 1956 har föreskrivits, att i vad det gäller fler
familjshus, som påbörjas fr. o. in. den 1 januari 1957, preliminärt beslut om
tertiärlån regelmässigt skall meddelas innan företaget påbörjas. En snabb
avveckling av hela ärendesbalansen är därför nu nödvändig. Åtgärder har
65
också vidtagits för att genom förenklad handläggning av låneärenden möj
liggöra ärendesbalansens avveckling. rl ill följd härav bör för avveckling av
nämnda balans beräknas ett belopp av 165 000 000 kronor, vilket med
115 000 000 kronor överstiger tidigare gjord beräkning.
I anledning av vad sålunda anförts föreslår jag, att under innevarande
budgetår preliminära beslut om tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån
skall kunna meddelas med ytterligare (100 000 000 + 115 000 000) 215 000 000
kronor. Preliminära beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bo
stadsbyggande, bör alltså under budgetåret 1956/57 kunna meddelas intill
ett belopp av (665 000 000 + 215 000 000 j 880 000 000 kronor.
På grund av dels att utbetalningen av tertiärlån torde få betydligt större om
fattning än som ursprungligen beräknats, dels att lånebeloppen per lägen
het enligt nu tillgängliga uppgifter torde bli högre än tidigare antagits kom
mer medelsbehovet under innevarande budgetår att överstiga vad som från
början har förutsatts. Jag uppskattar det ytterligare medelsbehov, som före
ligger under innevarande budgetår, till 125 000 000 kronor. Om det antages
att utanordningen av tertiärlån kommer att avse ca 50 000 lägenheter i stäl
let för ursprungligen beräknade 40 000 lägenheter, uppkommer till följd
härav ett ökat medelsbehov av i runt tal 90 000 000 kronor. Återstående be
lopp sammanhänger med en ökning av det genomsnittliga lånebeloppet per
lägenhet. Angivna belopp bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att under budgetåret 1956/57 preliminära be
slut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyg
gande, må meddelas intill ett belopp av 880 000 000 kronor;
b) till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investerings-
anslag av 125 000 000 kronor.
Kungl. \laj:ts proposition nr 2 år 1957
VI. Fonden för låneunderstöd
[2] 1. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbru
kare. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett inves-
teringsanslag av 228 000 kronor.
Framställningar jämte yttranden
I. Styrelsen för erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare Åsbrohem-
met har i skrivelse den 14 februari 1956 anhållit om statsbidrag till anord
nande av eu ny panncentral vid anstalten och därvid anfört i huvudsak föl
jande.
Den i anstaltens huvudbyggnad befintliga värmecentralen och den därtill
hörande skorstensstocken är i flera hänseenden otillfredsställande. Skorstens-
stocken, som är över 50 år gammal, är överbelastad då den numera betjänar
5 Mhang till riksdagens protokoll t9t>7. t samt. Nr 2
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
pannor med avsevärt större eldningsyta än den ursprungligen avsetts för.
På grund av skorstensstockens bristfälliga beskaffenhet tränger vid hård
eldning rök in i patientrunnnen, varjämte skorstenseldar och två allvarliga
eldsvådetillbud inträffat. Enligt brandsyneprotokoll skall skorstensstocken
snarast ommuras eller ersättas med en ny sådan. Från yrkesinspektionen
har erinringar mot pannrummet framförts och behovet av nybyggnad un
derstrukits. På grund av vad som förekommit och särskilt med hänsyn till
brandfaran finner styrelsen det nödvändigt, att en ny panncentral vid an
stalten uppföres snarast möjligt. Enligt ett av Vang Wangsons ingenjörs-
byrå, Örebro, i ärendet upprättat förslag skulle kostnaderna för en frilig
gande panncentral, avsedd att uppvärma flertalet byggnader inom det cen
trala anstaltsområdet, jämte värmekulvertar m. in. kunna beräknas till
415 000 kronor. Styrelsen hemställer om statsbidrag för ifrågavarande än
damål med nämnda belopp.
Socialstyrelsen tillstyrker, att anstaltsstyrelsen beredes tillfälle att upp
föra en värmecentral enligt angivna förslag. Anstalten saknar medel för de
arbeten, som här avses. Möjlighet finnes icke att tillgodose ifrågavarande
behov av till vårdanstalten utgående driftkostnadsbidrag. Med anledning här
av tillstyrker socialstyrelsen, att anstalten tillerkännes ett särskilt bidrag
ä 415 000 kronor till en ny panncentral.
Byggnadsstyrelsen har i huvudsak icke något att erinra mot förslaget till
nybyggnad för panncentral. De uppgivna kostnaderna för centralen och där
med sammanhängande arbeten, 415 000 kronor, synes något lågt beräknade
och styrelsen föreslår, att dessa höjes till 450 000 kronor. För utbyte av be
fintliga kokapparater jämte komplettering och justering av ventilationsaggre
gat för övergång från ånga till hetvatten tillkommer 20 000 kronor. Styrelsen
förutsätter, att schaktning, sprängning och återfyllnadsarbeten för rörgra
var utföres med anstaltens egen arbetskraft. I likhet med styrelsen för an
stalten anser byggnadsstyrelsen, att medel nu bör beviljas för dessa arbeten,
då det måste anses nödvändigt ur driftsynpunkt att föreslaget uppvärm-
ningssystem kommer till stånd innan allvarlig skada uppstår i den befint
liga värmecentralen.
Statskontoret har intet att erinra mot att anstalten erhåller ett särskilt
bidrag för innevarande budgetår, avsett att möjliggöra påbörjandet av eu
ny panncentral.
II. Socialstyrelsen har i skrivelse den 1 oktober 1956 anmält, att köks- och
matsalsbyggnaden vid erkända vårdanstalten för alkoholmissbrukare Hem
met Älvgården förstörts genom brand natten till den 16 september 1956 samt
att anstaltens huvudman, föreningen Hemmet Älvgården u. p. a., vore i be
hov av bidrag av statsmedel för uppförande av ersättningsbyggnad. Därefter
bar socialstyrelsen med skrivelse den 29 oktober 1956 överlämnat en av an
staltsstyrelsen gjord framställning om statsbidrag till ändamålet och därvid
anfört följande.
Den brunna byggnaden är totalförstörd och måste därför ersättas med ny
byggnad. För tillfälligt bruk har anordnats ett provisoriskt kök, förlagt till
67
anstaltens tvättstuga, och anstaltens samlingssal har tagits i bruk som mat
sal. Denna anordning är i högsta grad nödfallsbetonad och kan endast fun
gera under mycket begränsad tid. Det föreligger därför ett ofrånkomligt
behov av en ersättningsbyggnad för den brunna byggnaden, inrymmande
anstaltens kök och matsal.
Enligt upprättat förslag till nybyggnad skall huvudvåningen inrymma kök
med bilokaler samt matsalar för vårdtagare och personal, i källarvåningen
anordnas förrådslokaler samt lokaler för terapi in. in. och vindsvåningen
utnyttjas för bibliotek, läsrum och andra fritidsutrymmen.
Kostnaden för den planerade byggnaden har beräknats till 500 000 kro
nor. Denna kostnadsram inbegriper en sådan maskinell utrustning av köket,
att detta kan ombesörja matlagningen även för en planerad ny anstaltsav-
delning. Då anstalten i brandskadeersättning för den brunna byggnaden har
erhållit 170 000 kronor, erfordras ytterligare (500 000 — 170 000) 330 000
kronor, som torde få tillskjutas av statsmedel. I enlighet med den praxis, som
har följts under senare år, torde statens tillskott till byggnadsföretaget få
lämnas i form av ett ränte- och amorteringsfritt lån. Den planerade bygg
naden kommer att ligga på mark, som tillhör Kronan. Huvudmannen har
därför icke möjlighet att lämna säkerhet för lånet i form av inteckning i fast
egendom.
Under hänvisning till det anförda hemställer socialstyrelsen, att förening
en Hemmel Älvgården u. p. a. så snart ske kan tillerkännes ett ränte- och
amorteringsfritt statslån å 330 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för
uppförande av ny köksbyggnad vid vårdanstalten Hemmet Älvgården.
Statskontoret har icke något att erinra mot att elt ränte- och amorte
ringsfritt lån beviljas för ifrågavarande ändamål. Vid fastställandet av lå
nets storlek bör emellertid all möjlig begränsning vidtagas och medgivande
icke lämnas för nybyggnad med större utrymmen än som prövas oundgäng
ligen erforderliga.
Byggnadsstyrelsen har i huvudsak intet att erinra mot att den nedbrunna
byggnaden ersättes på föreslaget sätt, ej heller mot den härför beräknade
kostnaden.
Departementschefen
De nuvarande uppvärmningsanordningarna i Äsbrohemmels huvudbygg
nad är i flera avseenden otillfredsställande, bl. a. föreligger viss brandrisk
på grund av skorstensstockens bristfälliga beskaffenhet. Jag finner det i hög
grad angeläget, alt anstalten snarast förses med ett fullgott uppvärmnings-
system. Anstaltsstyrelsen har föreslagit, att detta skulle ske genom upp
förande av en helt ny panncentral. Detta förslag, som inte föranlett någon
erinran vid remissbehandlingen, ävensom de härför av byggnadsstyrelsen
beräknade kostnaderna, 470 000 kronor, kan jag godtaga. Med hänsyn till
att anstalten saknar möjlighet att bidraga till kostnaden bör denna helt
bestridas av statsmedel. Då fråga är om nybyggnad bör i enlighet med un
der senare år tillämpad praxis medel för ändamålet anvisas i form av ett
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
ränte- och amorteringsfritt lån. Anslaget bör anvisas å tilläggsstat för inne
varande budgetår.
Köks- och matsalsbyggnaden vid Hemmet Älvgården har helt förstörts
genom brand. Anstalten har kunnat fortsätta sin verksamhet genom provi
soriska anordningar, vilka dock är så nödfallsbetonade att en nybyggnad till
ersättning för den nedbrunna byggnaden framstår såsom mycket angelägen.
Förslag har upprättats till en byggnad, avsedd att inrymma kök och matsalar
samt vissa lokaler för terapiverksamhet och fritidssysselsättning. Mot detta
förslag, som kostnadsberäknats till 500 000 kronor, har jag inte funnit an
ledning till erinran. Då anstalten såsom brandskadeersättning för den brunna
byggnaden erhållit ett belopp av 170 000 kronor, erfordras av statsmedel ett
tillskott av 330 000 kronor, vilket bör lämnas i form av ränte- och amorte
ringsfritt lån. Jag föreslår, att medel härför anvisas å tilläggsstat för inne
varande budgetår.
Behovet av ytterligare medel under förevarande anslag för budgetåret
1956/57 uppgår sålunda enligt vad jag nu föreslagit till (470 000 -f- 330 000)
800 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare å tilläggsstat II till riksstaten för bud
getåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 800 000 kro
nor.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
[3] 3. Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Riksdagen har med
givit, att preliminära beslut om lån, som skall utgå från anslaget till till-
läggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, under budgetåret 1956/57 må
meddelas intill ett belopp av 55 000 000 kronor. För innevarande budgetår
har vidare till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet anvisats ett
investeringsanslag av 160 000 000 kronor.
Bostadsstyrelsen har (skr. 30/8 1956) föreslagit dels att förenämnda ram
för den preliminära långivningen ökas med 47 000 000 kronor till 102 000 000
kronor, dels att å tilläggsstat till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverk
samhet anvisas ett anslag av 25 000 000 kronor. Styrelsen har sedermera
(skr. 29/11 1956) redovisat ytterligare beräkningar beträffande ifrågava
rande långivning och ansett ett anslag av 65 000 000 kronor å tilläggsstat er
forderligt.
Departementschefen
I det föregående har jag förordat, att den av riksdagen för innevarande
budgetår fastställda ramen för preliminära beslut om lån, som skall utgå
från lånefonden för bostadsbyggande, skall ökas från 665 000 000 till
880 000 000 kronor. I anledning härav föreslår jag, att preliminära beslut
om tilläggslån under budgetåret 1956/57 skall kunna meddelas med ytter
ligare 45 000 000 kronor, d. v. s. intill ett belopp av (55 000 000 (- 45 000 000)
100 000 000 kronor.
69
I det föregående har jag jämväl beräknat, att medelsbehovet i vad det gäl
ler tertiärlån, egnahemslån och förbättringslån under innevarande budgetår
kommer att överstiga vad som ursprungligen beräknats. Det ytterligare be
hov av anslag till tilläggslån under budgetåret 1956/57, som föranledes här
av, uppskattar jag till 40 000 000 kronor. Angivna belopp bör anvisas å till-
läggsstal för innevarande budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
a) medgiva, att under budgetåret 1956/57 preliminära be
slut om lån, som skall utgå från anslaget till tilläggslån till viss
bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp
av 100 000 000 kronor;
b) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 40 000 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
[4] 6. Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. För innevarande
budgetår har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 6 000 000
kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen har (skr. 30/11 1956) anfört, att undersökningar
under hösten 1956 givit vid handen, att det på vissa orter i riket kan beräk
nas uppkomma arbetslöshet för byggnadsarbetare under instundande vin
ter, om icke ytterligare husbyggnadsarbeten i god tid sättes i gång, samt att
andra lämpliga projekt än samlingslokaler icke finnes på dessa orter. Hu
vudmännen där är beredda att påbörja ax*betena och bedriva dem under vin
tern, under förutsättning att statliga lån i vanlig ordning beviljas. Med hän
syn till angelägenheten av att så långt möjligt bereda jämn sysselsättning
under vintern bör arbetena med här avsedda samlingslokaler då komma till
utförande. Enligt vad statens nämnd för samlingslokaler upplyst kan emel
lertid lån till ifrågavarande samlingslokaler icke rymmas inom ramen för
tillgängligt anslag för budgetåret. För dessa lokaler erfordras ett samman
lagt lånebelopp av — avrundat — 3 000 000 kronor. Efter samråd med statens
nämnd för samlingslokaler föreslår styrelsen, att anslag med detta belopp
anvisas på tilläggsstat.
Departementschefen
Under de tre senast förflutna budgetåren har av sysselsättningspolitiska
skäl anvisats anslag å tilläggsstat till lån till anordnande av allmänna sam
lingslokaler. Av de skäl arbetsmarknadsstyrelsen åberopat förordar jag, att
motsvarande anordning vidtages för innevarande budgetår. Mot det av sty
relsen föreslagna beloppet 3 000 000 kronor synes intet vara alt erinra. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
70
att till Lån till anordnande au allmänna samlingslokaler å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett
investeringsanslag av 3 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karin Wickström
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
71
Bilaga 13
Kapitalinvesteringar
Ecklesiastikdepartementet
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler här
efter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angå
ende kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.
IIL Statens allmänna fastighetsfond
[1] 26.
Nybyggnad för konstfackskolan.
Med hänvisning till vad jag tidi
gare denna dag anfört beträffande investeringsanslag till detta ändamål för
budgetåret 1957/58 (statsverkspropositionen, bilagan 29, kapitalbudgeten,
ecklesiastikdepartementet) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte före
slå riksdagen
att till Nybyggnad för konstfackskolan å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett investerings
anslag av 5 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Bergsten
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
73
Bilaga 14
Kapitalinvesteringar
Jordbruksdepartementet
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående ka
pitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt
anför därvid följande.
VI. Fonden för låneunderstöd
[1] 8 a. Lån till Hallands läns linodlareförening. Statens jordbruksnämnd
(skr. 30/10 1956) hemställer, att av anslaget till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område skall få tagas i anspråk ett belopp av högst 1 000 000
kronor för stöd åt Hallands läns linodlareförening, Laholm.
Jordbruksnämnden erinrar om att avsättningen av den svenska linfibern
under senare tid varit baserad på flerårsavtal mellan riksförbundet Lin och
hampa såsom säljare och tre spinnerier såsom köpare. Enligt dessa avtal
har spinnerierna förbundit sig att till priser, varom särskild överenskom
melse träffas, inköpa vissa i avtalen angivna fiberkvantiteter. Det nu gäl
lande inköpsavtalet är emellertid i likhet med tidigare avtal försett med eu
klausul om annulleringsrätt för spinnerierna i vissa force majeureliknande
situationer. Inköpsgarantien kan sålunda helt eller delvis hävas bl. a. vid
betydande ökning av importen för hel- och halvfabrikat inom spinneriernas
tillverkningsområden. Del till inköpsavtalet knutna, nu gällande prisavtalet,
vilket i första hand avser 1955 års skörd, innebär i förhållande till närmast
föregående avtal ett inkomstbortfall för linberedningsverken på i runt tal
1 000 000 kronor, räknat i fiberleveranser under år 1956. Bakgrunden här
till är ett under senare tid inträffat betydande prisfall på världsmarkna
den för linfiber, förorsakat dels av de stora skördar lin, som erhållits i Bel
gien, Holland och Frankrike år 1955, dels av den kraftiga utförsäljning
av linfiber till underpris, som ägt rum från Sovjetunionen. Som exempel
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
anföres, att i augusti 1956 offererades i Västeuropa rysk lintåga till pri
ser i svensk valuta motsvarande en krona 64 öre -— en krona 99 öre för
kilogram, d. v. s. till priser, som endast obetydligt överstiger förkrigspri-
serna.
Även för den svenska linneindustrien har den utländska konkurrensen
resulterat i ett pristryck, som denna industri icke haft möjlighet att möta.
De priser, till vilka färdigvaror offererats från Östeuropa, understiger sålun
da i inånga fall den svenska materialkostnaden, och i andra fall ligger de
endast obetydligt högre än denna kostnad. Dessa onormalt låga priser gäller
dessutom för just sådana varor, i vilka den svenska linfibern finner sin hu
vudsakliga användning. Den import, som under första halvåret 1956 ägt rum
från Östeuropa av presenningar, handdukar och kanfas, motsvarar omräk
nat i arbetare omkring 300 årsarbetare och på råvarusidan ca 700 ton lin
eller en odlingsareal av 1 400 hektar. Som jämförelse anföres, att den sven
ska linarealen för närvarande utgör omkring 3 500 hektar, bortsett från
den till föreningen Norrlandslin knutna odlingen, vilken väntas bortfalla
fr. o. in. innevarande år på grund av nedläggandet av linberedningsverket i
Mellansel.
Från linhanteringens sida har oavlåtliga försök gjorts att medelst ralio-
naliseringsåtgärder möta fallande fiberpriser. En sådan åtgärd av stor eko
nomisk betydelse har varit koncentrering av driften genom sammanslagning
av beredningsverken i Laholm och Växjö till en stor beredningsanläggning
i Laholm. Eu ur rationaliseringssynpunkt betydande åtgärd har vidare
varit, att i Laholm anlagts en fabrik för framställning av fiberplattor för
byggnads- och snickeriändamål, varigenom avfall, som förut endast begag
nats till bränsle, nu kommer till användning som råvara till en högvärdig
industriprodukt. Rationaliseringsåtgärder ger emellertid icke omedelbart
ekonomiskt resultat. Det inträffade prisfallet har därför medfört en allvar
lig rubbning av laholmsverkets ekonomi. Rubbningen är enligt nämnden så
djupgående, att verksamheten icke utan kapitaltillskott torde kunna fort
sättas.
Till laholmsverket utgår för 1956 års skörd ett allmänt statligt pristillägg
med 75 öre för kilogram linfiber av stödberättigad kvalitet intill en kvan
titet av 790 ton. För beredningsverken i Växjö och Mellansel är motsvaran
de kvantiteter beräknade till 535 resp. 300 ton. Rörande det statliga stödet
anför nämnden vidare i huvudsak följande.
Pristillägget av 75 öre per kilogram fiber utgör maximum för det allmän
na pristillägget för lin enligt 1955 års riksdagsbeslut om grunderna för det
fortsatta stödet åt lin- och hampodlingen. Genom att laholmsverket fram
ställt avsevärt större kvantiteter lin av pristilläggsberättigad kvalitet än som
motsvarar dess förut angivna kvot, har det effektiva statsbidraget per kilo
gram lin av sådan kvalitet varit betydligt lägre än det nominella. Detta för
hållande belyses för de senaste årsskördarna av uppställningen å s. 75.
Det effektiva prisstödet har varierat mellan ca 16 och 24 procent av varu
värdet och kan således sägas ha legat väl inom ramen för det allmänna
jordbruksstödet. Laholmsverkets produktion av bidragsberättigad fiber be
räknas efter nu genomförd utvidgning bli ca 2 000 ton per år. Därest laholms-
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Årsskörd
1952
1953
1954
1955
Försäljnings
Pristillägg
Effektivt prisstöd å
år
i öre per kg
intill en
kvantitet av
790 ton
vara av stödberättigad
kvalitet
i öre per kg
i
%
av er-
såld vara
hållet
medel
pris
1953
0,84
0,69
24,3
1954
0,73
0,49
18,6
1955
0,54
0,39
16,4
1956
0,75
(0,52)‘
(21,8)1
1 Under förutsättning av samma försäljningskvantitet och medelpris som under försäljnings
året 1955.
verket till följd av sammanslagning med växjöverket och nedläggning av
mellanselsverket kommer att erhålla pristillägg med 75 öre per kilogram
för en kvantitet av (790 + 535 + 300 =) 1 625 ton fiber, kommer vid nu
gällande medelpris för fibern — omkring en krona 90 öre för kilogram —
det effektiva pristillägget att motsvara omkring 32 procent av varuvärdet.
Av det nu sagda torde framgå, att någon marginal för höjning av pristill-
lägget knappast finnes, därest man vill hålla sig inom den ram, som be-
skrives av det genomsnittligt utgående jordbruksstödet. Då riksdagen nyligen
beslutat om grunderna för det fortsatta stödet åt linodlingen, kan därför en
ligt nämndens mening något ytterligare tillskott av statsmedel icke ifråga-
komma annat än som en tillfällig åtgärd. Avgörande blir därför en bedöm
ning av linhanteringens möjligheter att, sedan ett tillfälligt extra tillskott
lämnats, fortleva med stöd endast av de allmänna pristilläggen. Skulle en
undersökning giva vid handen, att sådana möjligheter ej kan anses före
ligga, har en sådan ändring i förutsättningarna inträffat, som enligt riks
dagsbeslutet bör föranleda en omprövning av hela frågan om statsstödet åt
linodlingen. Skulle åter anledning finnas till antagande, att linhanteringen
på längre sikt kan bli lönsam inom ramen för det reguljära prisstödet, kan
däremot goda skäl finnas att överväga ett tillfälligt extra bidrag. Genom ett
sådant skulle man nämligen i dylikt fall vinna den tid, som erfordras för
att de vidtagna rationaliseringarna skall kunna få ekonomisk effekt.
För en bedömning av framtidsutsikterna har nämnden låtit verkställa ut
redning rörande räntabilitet, likviditet och solvens för anläggningen i La
holm.
Räntabilitetsundersökningen har utförts av auktoriserade revisorer och
utvisar — efter vissa justeringar enligt erinringar från föreningens sida —
balans för den samlade verksamheten i Laholm. Revisorerna har därvid bl. a.
utgått från en årstillverkning av 2 000 ton rötad och 500 ton grönberedd
liber. Kalkylen, som avser förhållandena efter igångsättande av spånskive-
fabriken och avslutad tillbyggnad av linberedningsverket, är dock såtillvida
preliminär, att hänsyn icke tagits till verkan av vissa rationaliseringsåt-
gärder. Eu nedprutning av spånskivefabrikens kapacitet har dessutom vid
tagits. Dessa av revisorerna icke medräknade faktorer har av föreningen
beräknats representera ett inkomsttillskott av 345 000 kronor. I samman
hanget framhålles, att det gällande försäljningspriset är det lägsta efter kri
get samt att varje prisstegring med eu procent medför en inkomstökning av
40 000 kronor för år. Å andra sidan försämras kalkylen, därest linbered-
ningsverkets kapacitet icke utnyttjas i förutsatt omfattning.
76
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Likviditets- och solvensundersökningarna har verkställts av föreningens
revisor och redovisas i till nämndens framställning fogade bilagor. Resul
tatet av förstnämnda undersökning sammanfattas av nämnden sålunda.
Av utredningen framgår, att föreningen huvudsakligen genom lagerminsk
ning och anlitande av checkräkningskredit beräknas kunna åvägabringa el i
likviditetsöverskott å själva driften med 880 000 kronor men har att förut
se utbetalningar för ränta och amorteringar med 163 000 kronor och för in
vesteringar med 1 318 000 kronor eller tillhopa 1 481 000 kronor. Likviditets-
underskottet den 31 december 1956 utgör således (1 481 000
880 000 =)
601 000 kronor. Om åter vissa accepter för levererade maskiner till ett be
lopp av omkring 500 000 kronor får omsättas utan amortering, kan likvidi-
tetsunderskottet nedbringas till omkring 100 000 kronor. Härvid är att mär
ka, att den under sista kvartalet 1956 levererade halmen till huvudsaklig del
(ca 570 000 kronor) betalas först under första kvartalet 1957. Ä andra sidan
har av försiktighetsskäl något likviditetstillskott från spånskivetillverkning-
en icke beräknats för sista kvartalet 1956; ej heller har medtagits ett låne
belopp å 140 000 kronor, som beräknas kunna lyftas omkring årsskiftet 1956/
57. Sammanfattningsvis anföres, att ett likviditetsunderskott icke understi
gande 1 000 000 kronor synes komma att uppstå för föreningen under första
delen av 1957.
Förhållandet mellan föreningens tillgångar och skulder redovisas i en pro
visorisk balans per den 30 september 1956. Enligt densamma uppvisar rö
relseresultatet för tiden den 1 april—30 september 1956 en förlust av 612 000
kronor, varefter som dold reserv i lagret kvarstår ett belopp av 308 000 kro
nor. Nämnden understryker i anslutning härtill, att en sådan högautomati-
serad anläggning som den nya spånskivefabriken fordrar en anpassnings-
och justeringsperiod av flera månader, innan den kan hållas i kontinuerlig
drift utan störningar. Ett fortsatt driftunderskott under de närmaste må
naderna torde med hänsyn härtill vara att förutse. På grundval av resultatet
under den senaste sexmånadersperioden kan antagas, att denna förlust blir
ungefärligen av den storlek, som representeras av nu återstående dold re
serv i lagret. Föreningens tillgångar och skulder skulle sålunda f. n. och
under den allra närmaste framtiden vara balanserade under förutsättning av
fortsatt drift.
Nämnden anför härefter sammanfattningsvis följande.
Det framlagda materialet synes ange, att en kombinerad linberedning och
spånskivetillverkning vid nu rådande pris-, kostnads- och bidragsförhållan-
den är ekonomiskt möjlig men knappast kan beräknas ge något nämnvärt
överskott. De akuta svårigheter, vari linhanteringen f. n. befinner sig, är
beroende på den aktivitet av dumpingkaraktär, som under senare tid före
kommit från östeuropeiskt håll. En förutsättning för bibehållandet av eu
inhemsk odling av lin och en på grundval av inhemskt material arbetande
beredning därav är dels att dumpingen för framtiden kan bemästras, så att
avsättningsutrymme bevaras för den svenska varan, dels att vissa redan
inträdda konsekvenser av dumpingen neutraliseras. Med det senare avses,
att laholmsföreningen till följd av de förluster, som uppstått genom den
efter den 1 oktober 1955 inträdda prissänkningen på linfiber, beräknas
icke kunna fortsätta sin verksamhet utan särskilt tillskott till täckande av
dessa förluster. Av riksförbundet har beräknats, att den lidna prissänknings-
77
förlusten på ett år — efter avdrag för inverkan av den höjning av pristill-
lägget, som skett under året — uppgår till omkring 700 000 kronor. Då yt
terligare viss tid måste förflyta, innan föreningen genom sammanslagning
en med växjöverket och övriga rationaliseringsåtgärder samt med intäkter
från spånskivetillverkningen kan balansera ett sådant inkomstbortfall, har
man räknat med alt föreningens totala behov av särskilt tillskott kommer alt
uppgå till inemot 1 000 000 kronor.
Genom ett bidrag av engångskaraktär skulle staten hjälpa linhanteringen
över den tröskel, som uppstått genom att ett starkt prisfall inträffat, innan
hallandsloreningen varit rustad alt möta ett sådant. Skulle å andra sidan så
dant bidrag ej lämnas och linhanteringen i landet till följd därav upphöra,
skulle de mycket betydande belopp, som staten under åren utgivit i form
av pristillägg för linfiber, i varje fall ur beredskapssynpunkt ha utlagts för
gäves.
Om föreslaget bidrag skall lämnas, hör det enligt nämndens mening lämp
ligast ske så, att ett belopp av 1 000 000 kronor ställes till nämndens för
fogande, med rätt för denna att utan ytterligare utredning till riksförbundet
Lin och hampa för vidarebefordran till linberedningsverken utbetala ett be
lopp av 700 000 kronor och alt för samma ändamål disponera återstående
belopp, i den mån utredning förebringas om ytterligare förluster och stöd
behov.
Nämnden erinrar till sist om att kostnaden för det särskilda s. k. norr-
landsstödet åt linodlingen — 165 000 kronor för år — och för det särskilda
pristillägget åt växjöverket --- 80 000 kronor för år — bortfaller i och med
nedläggandet av beredningsverket i Mellansel och överförandet av växjö-
verkets beredning till Laholm.
Statskontoret anför, att statsverket, därest linodlingen i landet alltjämt
skall understödjas, i det uppkomna läget knappast kan undandraga sig att
lämna föreningen hjälp för att övervinna de väntade likviditetssvårigheter-
na. Statskontoret är emellertid på grundval av föreliggande framställning
icke berett tillstyrka, alt ett återbetalningsfritt understöd av föreslagen stor
lek lämnas föreningen, utan föreslår i stället, att föreningen, eventuellt
utan säkerhet, skall få ett tills vidare ränte- och amorteringsfritt statslån
å erforderligt belopp, högst 1 000 000 kronor. Efter viss tid, förslagsvis ett
eller två år, synes Kungl. Maj :t med utgångspunkt från föreningens eko
nomiska utveckling böra överväga, om lånet helt eller delvis skall avskrivas,
om frågan härom skall uppskjutas eller bur med lånet eljest skall förfaras.
Medel för utlämnande av ett sådant lån bör äskas å til läggsstat för inne
varande budgetår som anslag under fonden för låneunderstöd.
De partemen t schef en
Jordbruksnämnden bar föreslagit, att elt belopp av högst 1 000 000 kronor
skall få tagas i anspråk från anslaget till Prisreglerande åtgärder på jord
brukets område för stöd i form av bidrag till Hallands läns linodlareför
ening inför väntade likvidiletssvårigheler. Jag finner mig böra biträda nämn
dens förslag såtillvida, att särskilda medel även enligt min mening bör till
skjutas under förutsättning av fortsatt drift. Däremot kan jag ej tillstyrka,
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
78
att det erforderliga beloppet, ca 1 000 000 kronor, skall utlämnas såsom bi
drag till föreningen. Jag vill i stället liksom statskontoret föreslå, att för
eningen under kapitalbudgeten, fonden för låneunderstöd, erhåller ett tills
vidare ränte- och amorteringsfritt lån å nämnda belopp. Det torde få an
komma på Kungl. Maj :t att bestämma de villkor för lånet, som befinnes på
kallade. Frågan om ränte- och amorteringsfriheten torde böra omprövas ef
ter en tid av omkring två år, varvid samtidigt en fullständig granskning av
föreningens ekonomiska ställning ånyo bör ske.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lån till Hallands läns linodlareförening å tilläggs-
stat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa ett in-
vesteringsanslag av 1 000 000 kronor.
Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Arne Beckman
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Kungi. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
79
Bilaga 15
Kapitalinvesteringar
Handelsdepartementet
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter un
der handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående kapital
investering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 samt an
för därvid följande.
IX. Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
[1] 9. Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m.
Riksdagen har
för detta ändamål anvisat investeringsanslag å sammanlagt 9 550 000 kro
nor (se prop. 1/1955, bil. 34, p. 10, SU 43/1955, p. 7, Rskr 128/1955).
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap (skr. 28/8 1956) hemstäl
ler, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 340 000 kronor för an
ordnandet av smörjoljefabriken. Riksnämnden erinrar om att det år 1955
beviljade anslaget avsågs för att bestrida kostnaderna för anläggningens
färdigställande. Anläggningen har numera tagits i bruk. I samband med den
slutliga uppgörelsen med byggnadsentreprenören har det visat sig, att vissa
icke förutsedda kostnader uppkommit. Orsaken härtill är dels lönehöjningar
och stegrade materialpriser, dels krav på ersättning för merkostnader på
grund av försening av arbetets slutförande. Dessutom har kostnaderna för
vissa, av bergförhållandena betingade åtgärder visat sig bli högre än be
räknat.
Departementschefen
För slutlig uppgörelse beträffande kostnaderna för ifrågavarande anlägg
ning torde, i enlighet med riksnäinndens förslag, å tilläggsstat för inneva
rande budgetår böra anvisas ett belopp av 340 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 anvisa
ett investeringsanslag av 340 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bo Gejrot
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
81
Bilaga 16
Kapitalinvesteringar
Inrikesdepartementet
Utdrag av protokollet över inrikes ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1957.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Undén,
statsråden
Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,
Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange, Lindholm.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående ka
pitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57
samt anför därvid följande.
III. Statens allmänna fastighetsfond
[1] 33 a. Vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska labora
torium. I skrivelse den 12 november 1956 har stgrelsen för statens bakteriolo
giska laboratorium anfört bl. a. följande.
I skrivelse den 9 juni 1956 hemställde styrelsen bl. a., att 209 700 kronor
måtte anvisas för vissa ändringsarbeten i laboratoriets lokaler, betingade av
poliovaccinframställningen. Den 20 augusti 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt
byggnadsstyrelsen att snarast möjligt och i huvudsaklig överensstämmelse
med laboratoriets förslag låta utföra ändringsarbeten för högst 186 000 kro
nor. Utgifterna skulle bestridas från laboratoriets omkostnadsanslag för
budgetåret 1956/57.
De av styrelsen föreslagna ändringsarbetena innefattade bl. a. iordning
ställande av en byggnad till apstall. Inom den av Kungl. Maj :t medgivna
kostnadsramen inräknades emellertid endast omändring av byggnadens
norra del, medan föreslagna ändringsarbeten i södra delen, där ett proviso
riskt apstall redan inrymts, ansågs kunna anstå till en något senare tid
punkt. För det antal apor laboratoriet i fortsättningen har att räkna med
är de för apstall användbara utrymmena emellertid otillräckliga. De före
slagna ändringsarbetena i husets södra del bör komma till stånd senast un
der första hälften av 1957. Kostnaden beräknas såsom tidigare till 23 700
kronor.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1957. i samt. Nr 2
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Antalet upptäckta fall av lungtuberkulos hos anställda vid laboratoriet
uppgår till 37 för tiden 1946—oktober 1956, motsvarande en årlig insjuk-
nandefrekvens av 1,2—1,8 procent, räknat på hela personalen. Av de insjuk
nade har 15 direkt arbetat med infekterat material på tuberkulos- eller
tuberkulinsektionen. År 1953 utgjorde antalet nyupptäckta dispensärfall
bland landets hela befolkning endast 1,1 promille (lungtuberkulos 0,7 pro
mille). Under åren 1949—1952 anmäldes tidigare icke känd tuberkulosaffek-
tion hos 0,60 procent av den kvinnliga sanatoriepersonalen i Sverige. Det är
således uppenbart att laboratoriearbetet medför särskilda risker, främst för
dem som direkt arbetar med smittoämnet men även för laboratoriepersona-
len i övrigt.
För att nedbringa smittriskerna för personalen har redan åtskilliga åt
gärder vidtagits — bl. a. erinras om de omfattande ombyggnadsarbetena
för diagnostiska avdelningens tuberkulossektion samt i anslutning därtill
genomförda omläggningar i arbetsrutinerna.
Hittills genomförda åtgärder synes emellertid icke avspegla sig i en sänkt
insjuknandefrekvens. Det är självfallet ytterligt angeläget att med alla me
del söka nedbringa infektionsriskerna för laboratoriepersonalen. Sannolikt
innebär tuberkulinsektionens nuvarande lokalförhållanden och därav be
tingade arbetssätt de största smittriskerna. Nämnda sektion tillhör serolo
giska avdelningen och svarar för laboratoriets produktion av tuberkulin.
Under år 1953 utfördes en ombyggnad av sektionens lokaler i syfte att redu
cera riskerna för förgiftning genom tuberkulinångor (tuberkulinchock).
Sedan denna ombyggnad slutförts, har heller inga fall av tuberkulinchock
inträffat.
Erfarenheterna av de cirka tre år senare genomförda ändringsarbetena
vid tuberkulossektionen bör tillgodogöras även för tuberkulinsektionen. Se
dan en rad smärre omflyttningar och ombyggnadsarbeten successivt genom
förts, är det nu möjligt att ställa erforderligt utrymme till sektionens förfo
gande, och laboratoriet har utarbetat en ombyggnadsplan, vilken i stort inne
bär följande:
Sektionen uppdelas i två från varandra avskilda lokaler, en »infekterad»
del (för arbete med levande tuberkelbakterier) och en »ren» del (för de
arbetsoperationer som följer efter avdödningen av bakterieskörden). En
personalsluss inrättas för byte av skyddskläder och skor, hand tvätt etc. Så
väl bakterieskörd som infekterade glasvaror etc. avdödas inom sektionens
lokaler genom inmontering av en genomgångsautoklav (ångskåp) mellan
den infekterade och den rena delen. Ingång ordnas till termostatrummet
genom ett förrum, och ny golvbeläggning inlägges i termostaten. Ventilation
anordnas i termostatrummet för att minska riskerna för tuberkulinchock.
1 samband med demontering och flyttning av tuberkulinreningsapparaturen
insättes ett filter för grovfiltrering av tuberkulin samt utbytes befintliga
fasta kopparledningar mot isärtagbara rostfria rör och kopplingar för att
möjliggöra autoklavering av ledningarna.
Kostnaderna för ombyggnadsarbetena etc. har av byggnadsstyrelsen resp.
laboratoriet beräknats till sammanlagt 75 000 kronor.
Frågan är enligt styrelsens mening av sådan art, att dröjsmål med genom
förandet av berörda åtgärder icke synes försvarbart, varför ändringsarbetena
bör komma till utförande redan i början av år 1957.
Departementschefen
De ändringsarbeten i bakteriologiska laboratoriets lokaler, för vilkas ut
förande Kungl. Maj:t genom beslut den 20 augusti 1956 anvisat medel, avsåg
83
dels iordningställande av särskild lokal för Parker-beredningen, dels utök
ning av de utrymmen, som nyttjas till apstall. Enär de medgivna åtgärderna
ansågs böra komma till utförande omedelbart med hänsyn till angelägen
heten av att laboratoriet utan avbrott kunde fullfölja arbetet med fram
ställning av poliovaccin, anvisades medel för ändamålet från laboratoriets
omkostnadsanslag för innevarande budgetår. Till viss del, nämligen såvitt
anginge utrymmen som redan provisoriskt utnyttjades som apstall, bedöm
des emellertid de av laboratoriets styrelse föreslagna ändringsarbetena vara
av den mindre brådskande natur, att åtgärderna borde anstå i avvaktan på
att frågan kunde underställas riksdagen. Då produktionen av poliovaccin
vid laboratoriet numera i första hand baseras på virus från vävnadskulturer
på ap njurevävnad, varigenom behovet av apor ökat och ytterligare krav så
lunda ställes på apstallets kapacitet, synes de uppskjutna åtgärderna —
rivning av tidigare kalvkättar in. m. — snarast böra komma till stånd. Det
erforderliga beloppet, 23 700 kronor, torde därför böra anvisas på tilläggsstat
för innevarande budgetår.
Tidigare utförda ombyggnadsarbeten vid laboratoriets tuberkulos- och
tuberkulinsektioner i syfte att nedbringa riskerna för tuberkulossmitta i la
boratoriearbetet har visat sig otillräckliga. Tuberkulosfrekvensen hos perso
nalen är sålunda alltjämt hög. Enligt vad jag under hand erfarit har, efter
det laboratoriestyrelsens ifrågavarande framställning gjordes, ytterligare fall
av lungtuberkulos upptäckts bland personalen.
De nuvarande lokalförhållandena och arbetssättet vid luberkulinsektio-
nen synes innebära stora risker för att de personer som deltager i sektionens
arbete nedsmittas och att levande tuberkelbakterier sprides till andra loka
ler inom laboratoriet. Jag anser därför, att de av styrelsen föreslagna änd
rings- och installationsarbetena vid sektionen snarast bör genomföras. Mot
den beräknade kostnaden härför, 75 000 kronor, har jag icke någon erinran.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit bör å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57 uppföras ett investeringsanslag av (23 700 -j- 75 000)
98 700 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa ombyggnadsarbeten in. m. vid statens bakte
riologiska laboratorium å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1956/57 anvisa ett investeringsanslag av 98 700
kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
[2] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m.
I skrivelse
den 25 september 1956 har byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Till merkostnader till följd av prisstegringar å vissa byggnadsarbeten har
1953—1956 års riksdagar å tilläggsstat för budgetåren 1952/53—1955/56
anvisat (2 500 000 + 3 500 000 +'2 000 000 + 650 000) 8 650 000 kronor. Till
grund för dessa anslag ligger av byggnadsstyrelsen framlagda beräkningar
— senast den 29 augusti 1955 — av medelsbehovet för att täcka de genom
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkommande merkostnaderna.
Sistnämnda beräkning omfattade byggnadsföretag med en av riksdagen
godkänd kostnad av sammanlagt 132 012 500 kronor och ett intill sommaren
1955 därå beräknat ökat medelsbehov av 13 115 500 kronor.
Den sedan våren 1954 pågående byggnadskostnadsstegringen fortsätter
alltjämt. Enligt styrelsens beräkningar ligger byggnadskostnadsnivån som
maren 1956 cirka 5 procent högre än sommaren 1955. Den fortsatta kost-
nadsstegringen intill sommaren 1956 föranleder enligt styrelsens beräk
ningar en ökning av det tidigare beräknade medelsbehovet av 13 115 500
kronor med 1 875 000 till 14 990 500 kronor. Därvid har ännu icke påbör
jade byggnadsföretag erhållit fullt tillägg av fem procent, medan företag
som pågått under den senaste kostnadsstegringen erhållit ett i förhållande
till arbetets fortskridande reducerat procenttillägg och företag, som avslu
tats före denna kostnadsstegring ej erhållit något tillägg. Härutöver föreslår
styrelsen, alt ett antal av 1955 och 1956 års riksdagar till ett sammanlagt
belopp av 36 872 000 kronor godkända byggnadsföretag nu intages i förteck
ningen över byggnadsföretag tillhörande merkostnadsanslaget, varvid me
delsbehovet för intill sommaren 1956 inträffade kostnadsstegringar, beräk
nat enligt nu angivna grunder, ökas med ytterligare 2 108 500 kronor.
Vid bifall härtill skulle förteckningen över de byggnadsföretag, vilka är
berättigade erhålla tilldelning från merkostnadsanslaget omfatta byggnads
företag med en av riksdagen godkänd grundkostnad av (132 012 500 +
36 872 000) 168 884 500 kronor och ett intill sommaren 1956 beräknat ökat
medelsbehov till följd av kostnadsstegringar av (13 115 500 + 1 875 000 +
2 108 500) 17 099 000 kronor. Av sistnämnda belopp har anvisats av 1952
års riksdag för vissa i förteckningen sedermera ingående byggnadsföretag
1 541 000 kronor och av 1953—1956 års riksdagar, som förut nämnts, sam
manlagt 8 650 000 kronor. Det resterande medelsbehovet uppgår således till
(17 099 000 — 1 541 000 — 8 650 000) 6 908 000 kronor.
I förenämnda skrivelse den 29 augusti 1955 anmälde byggnadsstyrelsen ett
medelsbehov av 2 500 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1955/56. Som
av det anförda framgår anvisades endast 650 000 kronor. Genom beslut den
7 juni 1956 bemyndigade emellertid Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att av
det för budgetåret 1955/56 anvisade anslaget till vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. in. taga i anspråk högst 1 850 Ö00 kronor för täc
kande av merkostnader till följd av prisstegringar för vissa byggnadsföretag.
Den 30 juni 1956 har av detta bemyndigande utnyttjats ett belopp av 1 643 124
kronor.
Byggnadsstyrelsen räknar med att under innevarande budgetår förbruka
ytterligare ca 2 000 000 kronor av förenämnda resterande medelsbehov av
6 908 000 kronor. Då ett belopp av 1 643 124 kronor förskotterats från an
slaget, erfordras således eu medelsanvisning å tilläggsstat för innevarande
budgetår av 3 643 000 kronor eller avrundat 3 650 000 kronor.
Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 26 oktober 1956 hemställt
om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av ett
anslag om 76 500 kronor för fullgörandet av redan beslutade elektriska ar
beten vid S:ta Gertruds och Pärlby sjukhus. Styrelsen anför härom i hu
vudsak följande.
S:ta Gertruds sjukhus. Fr. o. m. år 1949 har sammanlagt 352 000 kronor
anvisats för utförande av elektriska arbeten vid sjukhuset. Senare inträffade
prisstegringar på material och arbete samt nödvändig utökning av oinlägg
Kungl. Mnj:ts proposition nr 2 år 1957
85
ningen av de befintliga elektriska installationerna m. nr. har nredfört, att
ytterligare 55 000 kronor erfordras för ändamålet.
Vidare måste tidigare uppskjuten omläggning av installationerna i bo
stadshusen 22 a—d kompletteras, enär befintliga likströmsgeneratorer kom
mer att slopas i samband med ombyggnad av den gamla panncentralen.
Kostnaden för sistnämnda installationskompletteringar har beräknats till
12 000 kronor.
För S:ta Gertruds sjukhus erfordras alltså ett tilläggsanslag å (55 000 +
12 000) 67 000 kronor.
Pärlbij sjukhus. Av 1953 och 1955 års riksdagar har sammanlagt 25 000
kronor anvisats för ny ytterbelysningsanläggning vid sjukhuset. Inträffade
prisstegringar jämte i samband med programhandlingarnas färdigställande
framkommet behov av mindre utökning av ytterbelysningsanläggningen har
medfört ett ökat medelsbehov av 9 500 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet med det anförda uppgå
till (67 000 + 9 500) 76 500 kronor.
Slutligen har medicinalstyrelsen med skrivelse den 9 november 1956 över
lämnat en den 31 oktober 1956 dagtecknad framställning från statens kom
mitté för sinnessjukvårdens utbyggande angående försäljning till Växjö stad
av den S:t Sigfrids sjukhus i Växjö tillhöriga s. k. Kampagården jämte visst
markområde om cirka 59 400 m2.
Av kommitténs skrivelse och därvid fogade handlingar framgår bl. a. föl
jande.
I bostadsbeståndet vid S:t Sigfrids sjukhus ingår bl. a. eu äldre mangårds-
byggnad, kallad Kampagården, jämte flygelbyggnad, belägna å ett Kro
nan tillhörigt markområde omedelbart väster om det egentliga sjukhusom
rådet. Några andra till sjukhuset hörande byggnader finns icke på detta om
råde.
Med hänsyn till bl. a. att Kampagården ansetts ha ett visst kulturhistoriskt
värde föreslog kommittén i anslagsäskandena för budgetåret 1955/56, att
densamma skulle bibehållas och efter ombyggnad utnyttjas som bostad åt en
överläkare och tre läkare vid sjukhuset. Kostnaderna härför beräknades till
390 000 kronor, varav 270 000 kronor för själva ombyggnaden. Ett av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag framlagt förslag härom
bifölls av riksdagen.
I skrivelse den 16 februari 1956 anförde kommittén bl. a., alt närmare
undersökningar av Kampagården visat, att byggnaden vore sämre än man
från början räknat med. Byggnadens iordningställande komme därför att
medföra en kostnadsökning om minst 125 000 kronor. Byggnadens framtida
användning borde därför omprövas i syfte att nedbringa kostnaderna för
dess iståndsättande. Då vidare en del av byggnaden, som uthyrdes till två
befattningshavare vid sjukhuset, icke kunde frigöras för ombyggnad utan alt
ersättningsbostäder anvisades, borde ombyggnaden icke komma till utfö
rande. På grund bärav och andra i skrivelsen närmare angivna skäl före
slog kommittén, att vid sjukhuset skulle uppföras två nya bostadshus, av
sedda för en överläkare (sjukhuschefen) och intendenten samt förlagda i
omedelbar närliet av Kampagården på sådant sätt, att deras belägenhet icke
skulle föregripa en eventuell framtida exploatering av omgivande mark
område. Till bestridande av kostnaderna härför medgav 1956 års riksdag
(prop. nr 106), att de för ombyggnad av Kampagården anvisade medlen
finge tagas i anspråk.
Tre av i Kampagården inrymda fem bostadslägenheter har ur brandsyn
punkt utdömts av stadens myndigheter och står obebodda. Flygelbyggnaden,
som inrymmer två familjebostäder för befattningshavare vid sjukhuset, har
däremot ombyggts och moderniserats. Byggnadens utnyttjande för bostads
ändamål förutsätter så genomgripande ombyggnads- och moderniseringsar-
beten, att en dylik användning icke kan anses vara ekonomiskt försvarbar.
Möjlighet att utnyttja byggnaden för något annat sjukhusets behov synes
icke föreligga.
I samband med överläggningar mellan kommittén och Växjö stad rörande
personalbostäder och anslutning av sjukhuset till stadens avloppsnät har
från stadens sida uttalats intresse för ett förvärv av Kampagården under
förutsättning, att staden samtidigt finge förvärva det väster och norr om
Kampagården belägna markområde, som tillhör sjukhuset. Kampagården
avsåge staden att använda närmast för hemvärnets behov. Av markområdet
skulle en del utnyttjas för parkändamål och återstoden användas för bo
stadsbebyggelse. Kommittén, som funnit några principiella hinder för till
varatagande av sjukhusets intressen icke föreligga mot det av staden ön
skade förvärvet, bär efter samråd med representanter för medicinalstyrel
sen och byggnadsstyrelsen samt direktionen för sjukhuset inlett förhand
lingar med staden angående villkoren för en försäljning. Härvid har över
enskommelse träffats om en köpeskilling av 93 500 kronor för Kampagår
den jämte flygelbyggnaden samt ett omgivande markområde om cirka 59 400
in2. Samtidigt har kommittén utverkat kostnadsfri anslutning av sjukhusets
avlopp till stadens ledningsnät, för vilket staden tidigare begärt en anslut
ningsavgift om 50 000 kronor. Vidare har staden utfäst sig att vid markom
rådets bebyggande upplåta erforderligt antal bostäder för sjukhusets per
sonal.
Kommittén har ansett den sålunda träffade uppgörelsen i sin helhet vara
för Kronan förmånlig och med staden slutit ett preliminärt avtal om över
låtelse med tillträde den 1 januari 1957. Stadsfullmäktige i Växjö har den
26 oktober 1956 för sin del godkänt avtalet. Byggnadsstyrelsen samt direk
tionen för S:t Sigfrids sjukhus har förklarat sig intet ha att erinra mot av
talets innehåll.
Vad angår sjukhusets anslutning till stadens avloppsnät har kommittén
för avsikt att i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår framlägga
förslag till avtal i ämnet mellan Kronan och staden.
Bostndsstijrelsen, som avgivit utlåtande i ärendet, har ansett den före
slagna köpeskillingen om 93 500 kronor skälig.
Departementschefen
Byggnadsstyrelsen har liksom föregående budgetår hemställt om anvi
sande å tilläggsstat till riksstaten av medel för täckande av merkostnader
till följd av prisstegringar på vissa byggnadsföretag vid de statliga sinnes
sjukhusen. Enligt styrelsens framställning skulle ett belopp av 6 908 000
kronor erfordras för att täcka samtliga beräknade merkostnader. Då bygg
nadsstyrelsen räknar med att av nämnda belopp under innevarande bud
getår förbruka omkring 2 000 000 kronor, har emellertid medelsäskandena
begränsats i anslutning härtill. Härutöver har styrelsen hemställt om täck
ning av ett med stöd av Kungl. Maj:Is bemyndigande från det för budget
året 1955/56 anvisade investeringsanslagel till Vissa byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus in. in. förskotterat belopp om 1 643 124 kronor.
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1957
87
För sistnämnda ändamål är jag icke beredd att nu förorda någon särskild
medelsanvisning. Icke heller för den för innevarande budgetår beräknade
medelsförbrukningen synes tilläggsanslag nu böra anvisas. Ifrågavarande
merkostnader synes med hänsyn till den eftersläpning i medelsförbruk
ningen, som regelmässigt föreligger under förevarande anslag, kunna rym
mas under anslaget. Jag förordar därför, att det för innevarande budgetår
anvisade anslaget må intill ett belopp av 2 000 000 kronor tagas i anspråk
för bestridande av sagda merkostnader.
Mot medicinalstyrelsens framställning om anvisande av ytterligare medel
för vissa elektriska arbeten vid S:ta Gertruds och Pärlby sjukhus har jag
i och för sig intet att erinra. Av skäl som förut anförts förordar jag emel
lertid, att även dessa kostnader om sammanlagt 76 500 kronor nu täckes
genom ianspråktagande av tillgängliga medel å innevarande budgetårs an
slag.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle av nämnda anslag få
disponeras tillhopa i runt tal (2 000 000 + 76 500) 2 077 000 kronor.
Vad slutligen angår den ifrågasatta försäljningen av den s. k. Kampa
gården vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö har den av statens kommitté för
sinnessjukvårdens utbyggande nu företagna omprövningen av frågan om
dess framtida användning visat, att byggnadens utnyttjande för bostadsända
mål förutsätter så genomgripande ombyggnads- och moderniseringsarbeten,
att en dylik användning icke kan anses ekonomiskt försvarbar. Möjlighet
föreligger icke heller att utnyttja byggnaden för annat sjukhusets ändamål.
Den av kommittén och medicinalstyrelsen nu föreslagna försäljningen till
Växjö stad av byggnaden jämte visst angränsande markområde om cirka
59 400 m2 synes mig därför innebära en tillfredsställande lösning. Den pre
liminärt överenskomna köpeskillingen, 93 500 kronor, synes kunna god
tagas. Då staden vidare dels utfäst sig att vid markområdets bebyggande
upplåta erforderligt antal bostäder åt sjukhusets personal dels ock ställt i
utsikt att kostnadsfritt ansluta sjukhusets avlopp till stadens ledningsnät,
anser jag mig böra tillstyrka försäljningen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) godkänna, att det för innevarande budgetår anvisade
investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus in. in. må intill ett belopp av 2 077 000 kronor
tagas i anspråk för täckande av förut angivna merkostnader
för vissa byggnadsföretag vid de statliga sinnessjukhusen;
b) medgiva, att förenämnda område om cirka 59 400 in2 av
stadsägan nr 1218 i Växjö stad jämte å området befintliga
byggnader in. in. må försäljas till staden för en köpeskilling
av 93 500 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som
finnes angivna i det rörande försäljningen upprättade avta-
let.
88
[3] Utbyggande av karolinska sjukhuset. I skrivelse den 28 september
1956 har kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande anfört
i huvudsak följande.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 drog kommittén upp rikt
linjerna för en lösning av centrallaboratoriernas vid karolinska sjukhuset
lokalproblem. I fråga om det fysiologiska centrallaboratoriet framhöll kom
mittén därvid bl. a., att kommittén efter samråd med besparingssakkunniga
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet berett detta laboratorium
en lokalökning genom att laboratoriet fått övertaga den vårdavdelning, som
frigjorts genom reumatologiska klinikens tillkomst. I skrivelser till direk
tionen för karolinska sjukhuset har sedermera lärarkollegiet vid karolinska
institutet och föreståndaren för fysiologiska centrallaboratoriet, numera
professorn T. Sjöstrand hemställt om vidtagande av vissa byggnadsåtgär
der inom förenämnda vårdavdelning i syfte att bereda laboratoriet möjlighet
att meddela föreskriven undervisning i klinisk fysiologi. Sjukhusdirektio
nen har i skrivelse till kommittén den 22 november 1955 med överlämnan
de av nämnda skrivelser anhållit, att kommittén måtte vidtaga de åtgärder,
som kunde hefinnas påkallade av lärarkollegiets och Sjöstrands framställ
ningar. Efter verkställd utredning har kommittén funnit hinder ur bygg-
nadsteknisk synpunkt icke föreligga för realiserande av de framförda om-
byggnadsförslagen, vilka synes utgöra en lämplig lösning av de aktuella
lokalfrågorna. Kostnaderna för ombyggnaden har uppskattats till 60 000
kronor. Några medel till bestridande av dessa kostnader står emellertid icke
till kommitténs förfogande. Av 1951 års riksdag ställdes emellertid för bud
getåret 1951/52 ett belopp av 200 000 kronor till kommitténs förfogande,
avsett att disponeras till upprättande av arbetsritningar beträffande central
laboratorierna och till av kommittén föreslagna byggnadsåtgärder i sjuk
husets centrala vårdblock. Det synes ankomma på Kungl. Maj :ts prövning,
huruvida uppkommen behållning å för nämnda ändamål anvisade medel må
kunna disponeras till bestridande av de ifrågavarande kostnaderna.
Departementschefen
Enligt den nya medicinska examensstadgan, som trädde i kraft den 1 sep
tember 1955, inledes studierna för medicine licentiatexamen med ett pro-
pedeutiskt år innefattande bl. a. en klinisk laboratoriekurs. Till denna kurs,
som första gången anordnas under läsåret 1956/57, kommer varje gång 60
å 70 medicine kandidater att hänvisas. Undervisningen avses skola hållas å
karolinska sjukhuset för halva antalet kursdeltagare och delvis förläggas till
det kliniskt-fysiologiska centrallaboratoriet. Bristen på undervisningsloka
ler därstädes försvårar emellertid i hög grad ett rationellt anordnande av
undervisningen. Jag förordar därför, att föreslagna byggnadsåtgärder kom
mer till stånd, varigenom undervisningens krav synes mig bli tillfredsstäl
lande tillgodosedda. Kostnaderna torde i enlighet med byggnadskommitténs
förslag få bestridas genom ianspråktagande av under investeringsanslaget
till Utbyggande av karolinska sjukhuset tillgängliga medel.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
89
att godkänna, att av under investeringsanslaget till Ut
byggande av karolinska sjukhuset tillgängliga medel ett be
lopp av 60 000 kronor må tagas i anspråk för förenämnda
byggnadsåtgärder.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
[4] Vissa skyddsrumsanläggningar. Civilförsvarsstyrelsen (skr. 30/10
1956) hemställer om bemyndigande att utlägga beställningar å viss signal-
materiel inom en kostnadsram av 155 000 kronor.
Med hänsyn till ärendets natur bör en redogörelse för den upptagna frå
gan icke lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar bör i stäl
let meddelas riksdagens vederbörande utskott.
Departementschefen
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva utläggande av förut
angivna beställningar.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Johnny Sköldvall
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
91
Bihang
Förteckning
över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57
Driftbudgeten
A. Egentliga statsutgifter
II. Justitiedepartementet
Kronor
Fångvårdsanstalterna:
E: 5
Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag
225 000
E: 6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservations
anslag ..................................................................................••••••
695 000
E: 6 a Ersättningsanskaffning m. m. i anledning av brand å fång-
vårdsanstalt, reservationsanslag............................................... 146 500
E: 18 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl............. 50 000
1 116 500
/V. Försvarsdepartementet
Försvarets civilförvaltning:
B: 2 a
Kostnader för återanskaffning av viss materiel................. 48 000
Armén:
Intendenturmateriel m. m.:
C: 22
Beklädnad m. m., reservationsanslag................................. 125 000
C: 24 a Återanskaffning av viss intendenturmateriel m. m., reser
vationsanslag ............................................................................. 2 844 000
Övningar m. m.:
C: 25
Övningar m. m., reservationsanslag.................................... 450 000
Tygmateriel m. m.:
C: 34
Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag ...
1 240 000
Hemvärnet:
C: 40
Hemvärnets övningar, reservationsanslag.......................... 25 000
Bidrag och understöd:
C: 42
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservations
anslag.............................. ...................................................... 30 000
Marinen:
Intendenturmateriel m. m.:
C: 62
Beklädnad m. m., reservationsanslag.................................. 61 000
Övningar m. m.:
C: 67 a
Kostnader i anledning av ett haveri................................. 37 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
C: 73
Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag............... 3 000 000
C: 74a
Återanskaffning av viss materiel, reservationsanslag...
737 000
C: 74 h
Anskaffning av viss lyftanordning för Karlskrona örlogs
varv, reservationsanslag.......................................................... 2 200 000
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Flygvapnet:
Intendenturmateriel m. m.:
C: 93
Beklädnad m. m., reservationsanslag................................
Övningar m. m.:
C: 96
Övningar m. m., reservationsanslag...................................
Flygmateriel m. m.:
C: 100
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservations
anslag ..........................................................................................
E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva
tionsanslag ..........................................................................................
V. Socialdepartementet
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
C: 25 Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag........................
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
D: 3 Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag...........................
J:
9 a Vissa kostnader för ungerska flyktingar, förslagsanslag
VII. Finansdepartementet
E: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva
tionsanslag ..........................................................................................
VIII. Ecklesiastikdepartementet
E: 33 Tillfälliga förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.,
reservationsanslag...............................................................................
IX. Jordbruksdepartementet
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening......................................
K: 7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl., reserva
tionsanslag ...................................................... ....................................
Rikets allmänna kartverk:
L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag..................................
N: 14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva
tionsanslag ..........................................................................................
X. Handelsdepartementet
Sveriges geologiska undersökning:
C:
6 Malmletning, reservationsanslag...............................................
C: 34 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi, re
servationsanslag ...................................................................................
D: 38 a Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, förslags
anslag ...................................................................................................
F:
4 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flytande bränslen, reservationsanslag..................................
Kronor
44 000
275 000
1 650 000
100 000
12 866 000
190 000
128 000
10 000 000
10 318 000
300 000
700 000
31 800
27 500
111 000
275 000
445 300
162 400
7 000 000
90 000
600 000
7 852 400
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
93
Kronor
XI. Inrikesdepartementet
B: 67 a Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid Södersjukhuset,
reservationsanslag............................................................................... 36 000
G: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva
tionsanslag ........................................................................................... 280 000
___________________________ 316 000
Säger för driftbudgeten 33 914 200
Kapitalbudgeten
Kapitalinvestering
III. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
2
Vissa byggnadsarbeten för fångvården.................................. 6 300 000
Ecklesiastikdepartementet:
26
Nybyggnad för konstfackskolan.............................................. 5 000 000
33 a
Vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid statens bakteriolo
giska laboratorium....................................................................... 98 700
11 398 700
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
8 a
Återuppförande av matsalsbyggnad m. m. vid Norra
skånska infanteriregementet..................................................... 850 000
8 b
Kostnader för reparation av vissa byggnader..................... 144 000
Marinens delfond:
15 a
Återuppförande av skolbyggnad m. m. vid Härnösands
kustartillerikår............................................................................... 550 000
Flygvapnets delfond:
17
Vissa flygfältsarbeten m. m................................................. 10
000 000
21
Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet................................... 450 000
Befästningars delfond:
25
Anordnande av vissa drivmedelsförråd........................... 1
500 000
28
Uppställningsplatser för radarstationer......................... 3
000 000
29
Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
2 000 000
30
Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m.
3 300 000
36
Övriga befästningsarbeten................................................... 2
700 000
24 494 000
Kronor
V. Statens utlåningsfonder
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1957
Socialdepartementet:
1
Lånefonden för bostadsbyggande............................................ 125 000 000
VI. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare...................................................................... 800 000
3
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet................ 40 000 000
6
Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler............
3 000 000
J ordbruksdepartementet:
8 a
Lån till Hallands läns linodlareförening............................... 1 000 000
44 800 000
IX. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
9
Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m.........
340 000
Säger för kapitalbudgeten 206 032 700
561883
Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag