Prop. 1958:1

KUNGL. MAJrTS PROPOSITION

TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH

BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1958/59

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angå­ ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående stats- verkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att god­ känna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkoms­ ter och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

RIKSSTAT FÖR BUD-

DRIFT-

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................................. II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster.......................

11104 250 000

187 651 000 289 000 000 11 580 901 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ............................. 271 000 000 II. Riksbanksfonden .............................t................. 15 000 000 III. Statens allmänna fastighetsfond.................. 24 724 000

IV. Försvarets fonder............................................... 29 030 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 154 366 500 VI. Fonden för låneunderstöd...................................... 10 988 000 VII. Fonden för statens aktier .................. .......... 85 000 000 VIII. Statens pensionsfonder................................... 42 830 000

IX. Diverse kapitalfonder..................................... 52 500 000 685 438 500

Säger för inkomster å driftbudgeten 12 266 339 600

Summa kronor 12 266 339 500

Kimgl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

3

GETÅRET 1958/59

BUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.................... 4 478 100 II. Justitiedepartementet...................................... 116 146 200 III. Utrikesdepartementet...................................... 61 289 500

IV. Försvarsdepartementet.................................... 2 311 813 400

V. Socialdepartementet.......................................... 3 577 475 000 VI. Kommunikationsdepartementet................... 885 571 100 VII. Finansdepartementet........................................ 757 652 000 VIII. Ecklesiastikdepartementet............................. 1 561 429 300

IX. Jordbruksdepartementet................................. 458 915 700

X. Handelsdepartementet..................................... 292 277 900 XI. Inrikesdepartementet........................................ 700 260 900 XII. Civildepartementet............................................ 386 903 400 XIII. Oförutsedda utgifter........................................ 1 000 000 XIV. Riksdagen och dess verk m. m.................... 21 264 800 11 136 477

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden................................................... 10 000 000 II. Riksgäldsfonden................................................. 600 000 000 III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 270 501 500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-

förluster................................................................. 1 000 000 881 501

Säger för utgifter å driftbudgeten 12 017 978

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel___ 200 000 Beräknat överskott d statsregleringen............................................................ 48 860

300

500

800

000

700

Summa kronor 12 266 339 500

4

Kungl. Maj ris proposition nr 1 år 1958

Lånemedel

KÄPITAL-

1

44

»

906

500

Summa kronor 1449 906 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 1. år 1958 5

BUDGETEN

I. Statens affärsverksfomter.

Postverkets fond........................................................ — 3 098 000 Televerkets fond......................................................... 20 701 000 Statens järnvägars fond.......................................... 80 300 000 Statens vattenfallsverks fond............................... 348 202 000 Domänverkets fond................................................... 24B 500 446 352

II. Luftfartsfonden.............................................................. 31 500

III. Statens allmänna fastighetsfond................................ 42 739 IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond......................................... 1& 739; 000 Försvarets fabriksfond................................................. — 401 000 18 338 000

V. Statens utlåningsfonder................................................ 584 225 200 VI. Fonden för låneunderstöd......................................... 168 880 200

VII. Fonden för statens aktier......................................... 164 999 000 VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 2 610 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 13 200 000 Jordfonden................................. 3 500 000 Statens reproduktionsanstalts fond.................... 112 500: 16 812 500

Säger 1 476 456 500

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster....................................................................................... 1 000 000 övrig kapitalåterbetalning..................................................... 25 550 000 26 550 000

Summa kronor 1 449 906 500

Stockholms slott den 3 januari 1958.

GUSTAF ADOLF

U» •. ■<}** ;

• j ,\:

i. -v.,}

G. E. Sträng

i

i

I

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

1. Skatter: 1

1. Skatt å ' inkomst, förmögenhet och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö­

genhet m. m., bevillning . ..

b) Kupongskatt, bevillning ....

c) Utskiftningsskatt och ersätt­

ningsskatt, bevillning..............

d) Fondskatt, bevillning..............

e) Skogsvårdsavgifter, bevillning

f)

Bevillningsavgifter för sär­ skilda förmåner och rättighe­ ter, bevillning...........................

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevill­ ning ................................... ........

h) Lotterivinstskatt, bevillning.

i) Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill­ ning ..............................................

6 100 000 000

7 000 000

1 000 000

15 000 000 13 000 000

1 250 000

90 000 000 57 000 000

78 000 000 6 362 250 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning .... 350 000 000

b) Bensinskatt, bevillning......... 750 000 000 1 100 000 000

3. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning............. 670 000 000

b) Varuskatt, bevillning............. 240 000 000

c) Omsättningsskatt å motorfor­

don, bevillning ......................... 140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning . 56 000 000

e) Skatt å kaffe, bevillning ... 21 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning......... 740 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­ ning .............................................. 13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevill­ ning .............................................. 20 000 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be­ villning ........................................ 1 100 000 000

j) Omsättningsskatt å vin, be­

villning ........................................ 60 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning . 92 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 i

l) Skatt å läskedrycker, bevill­

ning . ......................................... 45 000 000

m) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000

n) Energiskatt, bevillning........... 380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......................... 700 000

2. Inkomster vid fångvården.................................... 2 300 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet ...................................................................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen................................ 225 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­ holmissbrukare ............................................................ 200 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut ..

900 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen......................... 3 200 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen......................... 1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon .... 6 800 000 10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut....................................................... 4 400 000 11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk­ samhet ........................................................................... 50 000 12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 850 000 13. Inkomst av myntning och justering................ 6 000 000 14. Kontrollstämpelmedel............................................. 900 000 15. Bidrag till bank- och fondinspektionen............ 490 000 16. Bidrag till sparbanksinspektionen............... 320 000 17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 1 000 18. Bidrag för revision av sparbankerna ................. 325 000 19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 350 000 20. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000 21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.................. 1 750 000 22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ........... 375 000 23. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt................................................................................ 1 500 000 24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­ trollanstalt ................................................................... 250 000 25. Inkomster vid statens maskinprovningar .... 200 000 26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an­ stalt ..................................................... 800 000 27. Inkomster vid veterinärhögskolan .................... 625 000 28. Inkomster vid lantmäteriväsendet............... 11 600 000 29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 900 000 30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.............................................. 35 000 31. Skeppsmätningsavgifter.......................................... 450 000 32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 900 000 33. Inkomster vid statens provningsanstalt.......... 2 500 000 34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 8 300 000 35. Inkomster vid statens institut för konsument­ frågor .............................................................................. 50 000 36. Fyr- och båkmedel .................................................. 13 500 000 37. Lotspenningar............................................................. 14 000 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

38. Försäljning av sjökort m. m................................... 39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 40. Patent- och varumärkes- samt registreringsavglfter............................. ............ .,........... .................. 41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­ gister .............................................................................. 42. Bidrag till försäkringsinspektionen.................... 43. Inkomster av statens gruvegendom.............. 44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­ torium ............................................................................ 45. Inkomster vid statens rättskemiska laborato­ rium ........................................................... ................... 46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­ torium ............................................................................ 47. Inkomster vid statens sinnessjukhus................ 48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg................ ................. 49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 50. Inkomster vid karolinska sjukhuset................. 51. Inkomster vid serafimerlasarettet............. .... 52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .

450 000 700 000

10:500 000

500 000 1 150 000 3 600 000

2 800 000

525000

375 000 33 000 000

25 000 375 000 32 500 000

7 500 000

425 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel................................................................... 27 000 000

2. Totalisatormedel........................................................ 35 000 000

3. Tipsmedel..................................................................... 100 000 000

4. Lotterimedel........................................ 117 000 000

5. Övriga diverse inkomster........................................ 10 000 000

11

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affårsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.............................................. 30 000 000

2. Televerket.................................................................... 65 000 000

3. Statens järnvägar........... ............................................ 1 000 000

4. Statens vattenfallsverk........................................... 135 000 000

5. Domänverket............................................................... 40 OOO 000

11. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond............................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

» 1310 000

3. Beskickningsfastigheternas » 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

» ....................... 15 623 OOO

5. Generaltullstyrelsens

* 215 000

6. Uppsala universitets

» 400 000

7. Lunds universitets

» 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

» 100 000

9. Medicinalstyrelsens t ........................ 5 085 000 10. Karolinska sjukhusets » ....................... 595 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................................... 26 255 000

2. Försvarets fabriksfond............................................ 2 775 000

187 651 000

289 000 000 580 901 000

271 000 000

15 000 000

24 724 000

29 030 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 9

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............................. 8 000

2. Värnpliktslånef onden............................................... 100

3. Statens bostadslånefond......................................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............................................................................ 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer............................... 4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen........................................ 60 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.......................................................... 520 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande....................... 133 400 000 Jk Lånefonden för lantarbetarbostäder.................. 100 10. Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­ nadsindustrien ............................................................. 530 000 11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ____ 725 000 12. Statens bosättningslånefond................................. 2 100 000 13. Vattenkraftslånefonden........................................... 275 000 14. Luftfartslånefonden.................................................. 170 000 15. Tullverkets båtlånefond......................................... 500 16. Statens lånefond för universitetsstudier.......... 140 000 17. Allmänna studielånefonden................................... 350 000 18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 10O 19. Gödselvårdslånefonden............................................ 500 20. Statens kalkbrukslånefond.................................... 100 21. Jordbrukets lagerhusfond...................................... 500 000 22. Statens mejerilånefond........................................... 1 000 23. Jordbrukets maskinlånefond................................ 1 100 000 24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 110 000 25. Statens slakterilånefond......................................... 100 26. Fonden för supplementär jordbrukskredit------- 300 000 27. Kraftledningslånefonden......................................... 175 000 28. Elektrifieringslånefonden........................................ 100 29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo­ tordrift .......................................................................... 100 30. Egnahemslånefonden............................................... 5 300 000 31. Arrendelånefonden.................................................... 100 32. Arbetarsmåbrukslånefonden.................................. 100 33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond.................................. 100 34. Kronotorparnas inventarielånefond.................... 100 35. Statens avdikningslånefond.................................. 1 800 000 36. Täckdikningslånefonden......................................... 20 000 37. Bevattningslånefonden............................................ 1 000 38. Fiskerilånefonden...................................................... 225 000 39. Statens fiskredskapslånefond................................ 100 40. Virkesmätningslånefonden...................................... 100 41. Skogsväglånefonden................................................. 1 000 42. Statens skogslånefond............................................. 100 43. Lånefonden för insamling av skogsfrö............ 100 44. Hemslöjdslånefonden............................................... 100 000 45. Industrilånefonden.................................................... 40 000

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

46. Statens hantverkslånefond..................................... 50 000 47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000 48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000 49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 40 000 50. Sjöfartsverkets båtlånefond.................................. 225 000 51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 640 000 154 366 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................................. 1 200 000

2. Statskontorets

» 3 080 000

3. Lantbruksstyrelsens » ........................... ........... 7 000

4. Riksbankens

» 6 700 000

5. Riksgäldskontorets » ................ ...................... 1 000 10 988 000

VII. Fonden för statens aktier............................................... 85 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden........................................ 28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................................ 1 410 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............................ 165 000

4. Allmänna familjepensionsfonden......................... 4 030 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.............. 9 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .... 25 000 42 830 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet............ 38 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................................ 14 500 000 52 500 000

_________________ 685 488 500 Summa kronor 12 266 339 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

11

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten

FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA

FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................................. 1 454 000

2. Fångvårdsstyrelsens

» 2 552 000

3. Beskickningsfastigheternas * 3 835 000

4. Byggnadsstyrelsens

* 38 844 000

5. Generaltullstyrelsens » .................................... 340 000

6. Uppsala universitets * 2 433 000

7. Lunds universitets

» 1 193 000

8. Sjöfartsstyrelsens

* .................................... 591 000

9. Medicinalstyrelsens

» 13 234 000

10. Karolinska sjukhusets * 2 202 000 66 678 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens

»

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Byggnadsstyrelsens

»

5. Generaltullstyrelsens »

6. Uppsala universitets *

7. Lunds universitets

*

8. Sjöfartsstyrelsens

*

9. Medicinalstyrelsens

*

10. Karolinska sjukhusets >

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts­

medel......................................................... 100 000

b) Övriga diverse inkomster .,................ 52 000 152 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................... ............. 1000

3. Beskickningsfastigheternas » ................................... 1 000

4. Byggnadsstyrelsens

* .................................... 86 000

5. Generaltullstyrelsens » .................................... 1000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

och skogsförvaltning................................ 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 209 000

c) Övriga diverse inkomster........... .......... 1 000 460 000

7. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

förvaltning.................................................... 50 800

b) Övriga diverse inkomster.................... ............ 200 51 000 380 000 400 000 1 352 000 3 000 000

220 000

25 000 40 000 104 000 1 600 000

515 000 7 636 000

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

8. Sjöfartsstyrelsens delfond......................................... 1 000

9. Medicinalstyrelsens * .................. ...................... 1 000 10. Karolinska sjukhusets * .................................... .._________ 1 000

Summa kronor

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostna­

der för de kungl. slotten med tillhö­ rande byggnader.................................... 941 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottning­ holm, Ulriksdal och Haga................. 325 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 329 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten............. 390 000 1 985 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond............................................ 1 105 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m................................... 1 255 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis................. 475 000 1 730 000

4. Byggnadsstyrelsens delfond.............................................. 12 249 000

5. Generaltullstyrelsens » ........................................... 195 000

6. Uppsala universitets delfond: a> Akademiska sjukhuset......................... 567 000

b) Övriga fastigheter.................................. 877 000 1 444 000

7. Lunds universitets delfond............................................... 521 000

8. Sjöfartsstyrelsens * ............................................... 475 000

9. Medicinalstyrelsens » ............................................... 6 200 000 10. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset........................... 742 000

b) Serafimerlasarettet................................. 182 000______ 924 000

B. Avsättning till vårdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............. 283 000

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.............. 238 000

4. Byggnadsstyrelsens

* , förslagsvis.............. 4 791 000

5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis .......

71 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 447 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis........... 477 000 924 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis...................... 219 000

8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis....................... 76 000

9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...................... 3 490 000 10. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis....................... 959 000

755 000

76069 000

26 828 000

11 051 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

13

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........... 255 000

3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis............. 2 310 000

4. Byggnadsstyrelsens

» , förslagsvis............ 9 267 000

5. Generaltullstyrelsens

* , förslagsvis............ SO 000

6. Uppsala universitets

» , förslagsvis............ 150 000

7. Lunds universitets

* , förslagsvis............. 59 000

8. Sjöfartsstyrelsens

» , förslagsvis............. 45 000

9. Medicinalstyrelsens

* , förslagsvis............ 60 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ .............240 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond......................................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

* 1 310 000

3. Beskickningsfastigheternas » 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

> 15 623 000

5. Generaltullstyrelsens

* 215 000

6. Uppsala universitets

» 400 000

7. Lunds universitets

» 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

» 100 000

9. Medicinalstyrelsens

» 5 085 000

10. Karolinska sjukhusets » ............................. ._._______ 595 000

Summa kronor

12 466 000

24 724 000

75 069 000

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

BERÄKNAT FÖRSLAG TILL

STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns

delfond........................................................

2. Marinens

*

.......................................................

3. Flygvapnets *

................................................... ....

4. Befästningars »

.................................................

39 000 000

12 000 000

23 300 000

20 700 000

95 000 000'

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméns delfond....................................................... 2 950 000

2. Marinens

........................................................ 960 000

3. Flygvapnets »

........................................*.............. 950 000

4. Befästningars

»

....................................................... .............340 000

••...! ti;

5 200 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Arméns

delfond......................

2. Marinens

»

......................

3. Flygvapnets t ......................

4. Befästningars »

......................

2 100 000

100 000

175 000

100 000

2 475 000'

D. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond

2. Marinens

»

3. Flygvapnets

>

4. Befästningars

»

1 050 000

765 000

400 000

„_______ 75 000

2 290 OOP

Summa kronor 104 965 OOP

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns

delfond......................................

2. Marinens

o ......................................

3. Flygvapnets »

.....................................

4. Befästningars »

.....................................

27 519 000

7 938 000

9 255 000

12 889 000

57 601 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 4 215 000

2. Marinens

»

, förslagsvis.................................. 1

150 000

3. Flygvapnets

»

, förslagsvis.................................. 5

620 000

4. Befästningars

»

, förslagsvis.................................. 2 100 000

13 085 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för ao fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis ................................ 3 956 000

2. Marinens

»

, förslagsvis.............. *............... 567 000

3. Flygvapnets *

, förslagsvis................................ 545 000

4. Befästningars *

, förslagsvis................................ 2 956 000

överskott att tillföras riksstalens driftbudget:

1. Arméns

delfond......... .............................................. 9 410 000

2. Marinens

»

4 170 000

3. Flygvapnets

*

9 405 000

4. Befästningars *

................................................... ■.

3 270 000

8 024 000

26 255 000

Summa kronor 104 966 000

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

UTGIFTER

Å

DRIFTBUDGETEN

EGENTLIGA STATSUTGIFTER

I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

A. Kungl. hovstaten

1

Kungl. Maj:ts hovhållning................................................................................ 2 000 000

2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten......................... 150 000

3

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland.............................................. 100 000

4

Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland....................... 26 000

5

Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier

i de kungl. slotten.......................................................................................... 290 600

2 566 600

B. Kungl. slottsstaten

1

Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 274 500

2

Ved och kol för de kungl. slotten . . .i,...................................................... 637 000

1 911 500

Summa kronor 4 478 100

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

17

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

A. Justitiedepartementet m. m.

Statsråden utan departement m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag............................................ 482 300 2 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 19 000 J ustitiedepartementet: 3 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 866 600 4 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 159 100 5 Svensk författningssamling, förslagsanslag ...... 250 000 6 Lagberedningen, reservationsanslag............................... 7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslags­ anslag .......................................................................................

B. J ustitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

Justitiekanslersämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 282 700 2 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 18 600 Riksåklagarämbetet: 3 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 308 100 4 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 25 100

C. Domstolarna

Högsta domstolen m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 389 000 2 Omkostnader, förslagsanslag....................... 242 400 Regeringsrätten: 3 Avlöningar, förslagsanslag............................ 829 800 4 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 11000 5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag................. 40 000 Hovrätterna: 6 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 8 860 500 7 Omkostnader, förslagsanslag....................... 857 100 Häradsrätterna: 8 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 19 408 300 9 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 195 400 10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... 2 800 000 11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag............................................. 90 000 12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag............................................. 10 000 2

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

501 300

2 275 700

190 000

25 500

2 992 500

301 300

333 200 684 500

3 631 400

880 800

9 717 600

23 503 700

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Vattendomstolarna:

13

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 2 770 800

14

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 427 900

3 198 700

15

Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.........

20 000

16

Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag___

80 000

41 082 200

D. Rättegångsväsendet i allmänhet

1

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags­

anslag ....................................................................................... 5 500 000

2

Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslags­

anslag ....................................................................................... 3 600 000

3

Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslags­

anslag ....................................................................................... 1 100 000

4

Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.........

79 100

5

Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 100

10 279 200

E. Fångvården m. m.

Fångvårdsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 704 200

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 215 000

1 919 200

Fångvårdsanstalterna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 30

640 500

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 13

084 700

5

Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva­

tionsanslag .......................................................................... 2

500 000

6

Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser­

vationsanslag ...................................................................... 1

600 000

7

Anskaffning, montering och transport av ba­

racker m. m., reservationsanslag............................... 500 000

8

Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslags­

anslag ................................................................................... 1 242 800

49 568 000

9

Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej

tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag. 81

600

10

Interneringsnämnden, förslagsanslag... 37

000

11

Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag. 24

000

Skyddskonsulentorganisationen:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1

248 700

13

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 264 500

1 513 200

14

övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .

1 500 000

15

Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag

300 000

16

Kurser för övervakare, tillsynsmän och förunder­

sökare, reservationsanslag......................... 8

000

17

Understöd åt verksamhet för frigivna fångar in. fl.

650 000

18

Bidrag till svenska skyddsförbundet.. 255

000

55 856 000

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

2 552 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

1 084 000

3 636 000

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag......................................................................... 121 900

Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-

vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag.............. 45 000

Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m., reservationsanslag.................................................. 100

Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av

litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag ....

11 500

Bidrag till internationella institutet för unifiering av

privaträtten, förslagsanslag............................................. 3 000

Bidrag till Haagkonferensens för internationell pri­

vaträtt permanenta byrå, förslagsanslag................... 16 000

Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag........

100

Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

5 000

Bidrag till Tidskrift för kriminalvård....................... 2 000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 1 425 000

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 85 000

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.......................................................................... 1 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

19

___________________ 5 851 800

Summa kronor 116 146 200

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

III. UTRIKESDEPARTEMENTET

A. Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningen: 1 Avlöningar, förslagsanslag............................................ 31 394 000 2 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 7 179 000 38 573 000

3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag .............................................. ISO 000 4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . 575 000

39 298 000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag............................................................ 4 000 2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............................... 3 000 000 3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete, förslagsanslag......................................................................... 1 400 000 4 Europarådet, förslagsanslag............................................. 400 000 5 Särskilda förhandlingar med främmande makter, förslagsanslag.......................................................................... 1 700 000 6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reserva­ tionsanslag 8 900 000 7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . 30 000

15 434 000

C. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 3 835 000 2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............ 442 000 4 277 000 3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare, förslagsanslag............................... ISO 000 4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.......................................................... 50 000 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige 1 698 000 6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na­ tionerna utsedda svenska stipendiater, reservations­ anslag ....................................................................................... 12 500 7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.................... 30 000 8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor............................................... 100 000 9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 10 000 10 Extra utgifter, reservationsanslag................................... 120 000 11 Tillfälliga representationskostnader, reservationsan­ slag ............................................................................................ 110 000

6 557 500

Summa kronor 61 289 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

21

IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET

A. Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 1 357 000

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 125 000

B. Centrala förvaltningsmyndigheter

Försvarets civilförvaltning:

1

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 5 049 000

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 970 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

3

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 979 000

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 95 000

Fortifikationsförvaltningen:

5

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *3 020 000

6

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *305 000

7

Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag *655 000

8

Byggnads- och reparationsberedskapens övningar

m. m., reservationsanslag........................................... *100

9

Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,

reservationsanslag.......................................................... *100

Armétygförvaltningen:

10

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *12 600 000

11

Omkostnader, förslagsanslag................... *940

000

12

Årskostnader för industriell krigsberedskap, för­

slagsanslag

700 000

13

Engångskostnader för industriell krigsberedskap,

reservationsanslag.......................................................... 3 250 000

Arméintendenturförvaltningen:

14

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 2 850 000

15

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 270 000

Marinförvaltningen:

16

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *8 770 000

17

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *853 000

Flygförvaltningen:

18

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *13 300 000

19

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *1 000 000

Försvarets förvaltningsdirektion:

20

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 199 000

21

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 20 000

1 482 000

1 482 000

6 019 000

1 074 000

3 980 200

17 490 000

3 120 000

9 623 000

14 300 000

219 000

* Beräknat belopp.

55 825 200

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

C. Försvarskraftema

Försvarsstaben

Försvarsstaben:

1 Avlöningar, förslagsanslag......................................... *13 547 000 2 Omkostnader, förslagsanslag..................................... *2 800 000 3 övningar, reservationsanslag.................................... *46 000 4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . *350 000 5 Anskaffning och underhåll av materiel, reserva­ tionsanslag ........................................................................ *986 000

Armén

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­ anslag ................................................................................. *231 450 000 7 Avlöningar till personal å reservstat, förslags­ anslag ................................................................................. 1 900 000 8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl., förslagsanslag................................................................... 6 300 000 9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 55 000 10 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 2 950 000 11 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags­ anslag ................................................................................. 12 700 000 Avlöningar m. m. till värnpliktiga: 12 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *48 600 000 13 Familjebidrag, förslagsanslag.................................... *25 000 000 14 Sjukvård, förslagsanslag................................................. 15 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.................... Expenser m. m.: 16 Bränsle m. m., förslagsanslag............................. .... 19 700 000 17 Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 1 950 000 18 Övriga expenser m. m., reservationsanslag........ 985 000 Mathållning m. m.: 19 Mathållning, förslagsanslag........................................ *41 800 000 20 Furagering, förslagsanslag......................................... 1 800 000 Intendenturmateriel m. m.: 21 Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *35 000 000 22 Inventarier m. m., reservationsanslag.................. 4 800 000 23 Tvätt, förslagsanslag.................................................... *2 850 000 övningar m. m.: 24 övningar m. m., reservationsanslag....................... *31 500 000 25 ökning av drivmedelslagringen, reservationsan­ slag ..................................................................................... 300 000 26 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. 2 700 000 27 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva­ tionsanslag ........................................................................ 3 300 000 Anskaffning och vård av hästar m. m.: 28 Remontering, reservationsanslag............................. 100

* Beräknat belopp.

17 729 000 17 729 000

255 355 000

73 600 000 *2 350 000 *16 000 000

22 635 000

43 600 000

42 650 000

37 800 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

23

29

Uttagning av hästar, förslagsanslag....................... 60 000

30

Veterinärvård, reservationsanslag........................... 100 000

31

Hundväsendet, reservationsanslag............................. 60 000

Tygmateriel m. m.:

32

Anskaffning av tygmateriel m. m., reservations­

anslag ................................................................................. *305 000 000

33

Underhåll av tygmateriel m. m., reservations­

anslag ................................................................................. *76 000 000

34

Uttagning av motorfordon och motorredskap,

förslagsanslag................................................................................160 000

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

35

Arméns delfond, förslagsanslag.............

Hemvärnet:

36

Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag................ 650 000

37

Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...........

599 000

38

Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reserva­

tionsanslag ........................................................................ 475 000

39

Hemvärnets övningar, reservationsanslag............

1 800 000

40

Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsan­

slag ..................................................................................... 4 300 000

Bidrag och understöd:

41

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reser­

vationsanslag ................................................................... 2 525 000

42

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservations­

anslag

60 000

43

Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsan­

slag ..................................................................................... 15 000

44

Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reserva­

tionsanslag ........................................................................ 1 625 000

45

Understöd åt vissa föreningar m. m....................................25 000

Marinen

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

46

Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­

anslag ................................................................................. *85 700 000

47

Avlöningar till personal å övergångsstat, förslags­

anslag ................................................................................. 11 000

48

Avlöningar till personal å reservstat, förslags­

anslag ................................................................................. 130 000

49

Avlöningar till personal i marinens reserver,

förslagsanslag................................................................... 1 900 000

50

Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 100 000

51

Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 1 200 000

52

Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags­

anslag ................................................................................. 1 925 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga:

53

Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *10 500 000

54

Familjebidrag,

förslagsanslag................................ *2 300 000

55

Sjukvård, förslagsanslag.................................................

56

Reseersättningar m. m., förslagsanslag....................

* Beräknat belopp.

220 100

381 160 000

*39 000 000

7 824 000

4 250 000

926 444 100

90 966 000

12 800 000

*750 000

*3 650 000

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Expenser m. m.:

57 Bränsle m. m., förslagsanslag................................... 6 600 000 58 Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 1 050 000 59 Övriga expenser m. in., reservationsanslag........ 375 000 60 Mathållning, förslagsanslag............................................ Intendenturmateriel in. m.: 61 Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *8 800 000 62 Inventarier m. m., reservationsanslag.................... 2 100 000 63 Tvätt, förslagsanslag.................................................... *1 100 000 övningar m. m.: 64 Övningar m. m., reservationsanslag....................... *26 000 000 65 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. 500 000 66 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva­ tionsanslag ........................................................................ 100 000 67 Materialförråd m. m., förslagsanslag.................... 620 000 68 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... 10 000 Flytande materiel, vapenmateriel m. m.: 69 Fartygsbyggnader m. m„ reservationsanslag___ *107 000 000 70 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reserva­ tionsanslag ........................................................................ *85 000 000 71 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . *50 900 000 72 Anskaffning av vissa maskiner m. m„ reserva­ tionsanslag ........................................................................ 700 000 Fastigheter: Ersättning till försvarets fastighetsfond: 73 Marinens delfond, förslagsanslag........................ Bidrag och understöd: 74 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... 330 000 75 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reserva­ tionsanslag ........................................................................ 16 000 76 Understöd åt föreningar m. m................................ 28 000

Flygvapnet

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

77 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­ anslag ................................................................................. *105 000 000 78 Avlöningar till personal å reservstat, förslags­ anslag ................................................................................. 32 000 79 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag................................................................... 1 600 000 80 Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 160 000 81 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 1 250 000 82 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsan­ slag ..................................................................................... 240 000 Avlöningar m. m. till värnpliktiga: 83 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *8 200 000 84 Familjebidrag, förslagsanslag.................................... *2 300 000 85 Sjukvård, förslagsanslag................................................. 86 Reseersättningar m. m., förslagsanslag....................

8 025 000 *14 500 000

12 000 000

27 230 000

243 600 000

*12 000 000

374 000

425 855 000

108 282 000

10 500 000

*400 000 *4 200 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

25

Expenser m. m.:

87

Bränsle m. m., förslagsanslag.................................. 8 150 000

88

Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 2 450 000

89

Övriga expenser m. m., reservationsanslag........

290 000

90

Mathållning, förslagsanslag............................................

Intendenturmateriel m. m.:

91

Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *6 400 000

92

Inventarier m. m., reservationsanslag.................. 1 175 000

93

Tvätt, förslagsanslag.................................................... *900 000

övningar m. m.:

94

övningar m. m., reservationsanslag...................... *5 000 000

95

Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag....

18 000

Flygmateriel m. m.:

96

Anskaffning av flygmateriel m. m., reservations­

anslag ............................................................ ................... *490 000 000

97

Luftförsvarsrobot, reservationsanslag.................... *5 000 000

98

Drift och underhåll av flygmateriel m. m., re­

servationsanslag .............................................................. *106 000 000

99

Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. *6 700 000

100

Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva­

tionsanslag ........................................................................ 2 100 000

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

101

Flygvapnets delfond, förslagsanslag..................

Bidrag och understöd:

102

Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

Krigsarkivet:

1

Avlöningar, förslagsanslag....................... 354

000

2

Omkostnader, förslagsanslag................... 40

000

3

Samlingars konservering m. m., reservationsan­

slag

2 000

4

Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservations­

anslag.................................................................................. 100

Armémuseum:

5

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 197 000

6

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 60 000

7

Samlingars konservering m. m., reservationsan­

slag ..................................................................................... 12 000

Försvarets forskningsanstalt:

8

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *4 620 000

9

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *650 000

10

Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag ..

*13 200 000

11

Engångsanskaffning av viss utrustning, reserva­

tionsanslag ........................................................................ *1 500 000

10 890 000

*8 300 000

8 475 000

5 018 000

609 800 000

*23 300 000

420 000

789 585 000

2 159 653 100

396 100

269 000

19 970 000

* Beräknat belopp.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Försvarets socialbyrå:

12

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 320 000

13

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 140 000

14

Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag ..

1 025 000

Försvarshögskolan:

15

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 245 000

16

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 77 000

Försvarets läroverk:

17

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 900 000

18

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 79 000

Försvarets brevskola:

19

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 167 000

20

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 32 000

Sjukvårdsmateriel m. m.:

21

Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.................... 1 650 000

22

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,

reservationsanslag.......................................................... 1 900 000

Försvarets sjukvårdsförråd:

23

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 481 000

24

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 105 000

Garnisonssjukhusen:

25

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *160 000

26

Omkostnader, förslagsanslag..................................... *185 000

27

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, för­

slagsanslag ........................................................................ *360 000

Militärapoteket:

28

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 562 000

29

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 48 000

30

Engångsanskaffning av viss utrustning m. m.,

reservationsanslag............................................................ 50 000

Försvarets tandvård:

31

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 1 900 000

32

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 280 000

Militärpsykologiska institutet:

33

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 337 000

34

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 155 000

Centrala värnpliktsbyrån:

35

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 800 000

36

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 72 000

37

Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag .

282 000

Inskrivningsväsendet:

38

Inskrivningskostnader, förslagsanslag.................... 1 000 000

39

Inskrivningsrådet.......................................................... 10 000

Vissa övriga gemensamma ändamål:

40

Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag

425 000

41

Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsan­

slag ................................................................................... 327 000

42

Försvarsupplysning, reservationsanslag................. 140 000

43

Fritidsundervisning, reservationsanslag................. 250 000

44

Försvarsfilm, reservationsanslag............................... 450 000

1 485 000

322 000

979 000

199 000

3 550 000

586 000

705 000

660 000

2 180 000

492 000

1 154 000

1 010 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

27

45

Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .

2 700 000

46

Lottaorganisationen, reservationsanslag...... 700

000

47

Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag

7 500 000

48

Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ...

100 000

49

Borttagande av pansarhinder m. m., reservations­

anslag ................................................................................. 125 000

50

Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ...

3 000 000

51

Engångsanskaffning av musikinstrument, reserva­

tionsanslag

200

000 15 917 000

49 874 100

E.

Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........

73 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag........ ..............361 000

434 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

3

Befästningars delfond, förslagsanslag.................... *20 700 000

4

Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk, förslagsanslag............................................. 1 100 000

5

Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ....

5 900 000

6

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag

15 000

7

Resestipendier, reservationsanslag................................ 15 000

8

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag............................................................... 250 000

9

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

165 000

10

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. m., reservationsanslag............................................... 25 000

11

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m., förslagsanslag.............................. 1 400 000

12

Vissa ersättningar för inskränkningar i förfogande­

rätten till fast egendom, förslagsanslag.................. 25 000

13

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som

förorsakats av krigsförhållandena under 1914—

1919 års världskrig, förslagsanslag............................. 25 000

14

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, förslagsanslag................. 14 000 000

15

Omskolning av i militärtjänst skadade, förslags­

anslag ..................................................................................... 125 000

16

Bidrag till utförande av vissa anordningar för luft­

värn, reservationsanslag................................................... 350 000

17

Extra utgifter, reservationsanslag................................ 400 000

18

Rationaliseringsförsök, reservationsanslag................ 50 000

44 979 000

Beräknat belopp.

Summa kronor 2 311 813 400

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

V. SOCIALDEPARTEMENTET

A. Socialdepartementet

Socialdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 341 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 75 000

1 416 000

1 416 000

B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

Socialstyrelsen:

1

Avlöningar till personal för verksamheten i all­

mänhet, förslagsanslag.................................................. 3 644 000

2

Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar, reservationsanslag.............. 50 000

3

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 607 700

4

Ersättning till statistiska centralbyråns utred­

ningsinstitut m. fl............................................................ 166 500

4 468 200

5

Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag....

25 000

Statens socialvårdskonsulenter:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 400 000

7

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 112 900

512 900

Arbetsdomstolen:

8

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 190 900

9

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 17 100

208 000

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 235 000

11

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 40 000

275 000

5 489 100

C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

1

Mödrahjälp, förslagsanslag............................................... 5 000 000

2

Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag....................... 175 000

3

Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslags­

anslag ....................................................................................... 4 625 000

4

Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarin­

nor, reservationsanslag ...................................................... 150 000

5

Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-

och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag...........

5 900 000

6

Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsan­

slag ............................................................................................ 200 000

7

Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad

av ålderdomshem, reservationsanslag........................... 10 000 000

8

Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålder­

domshem ................................................................................. 90 300

9

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för­

slagsanslag .............................................................................. 60 000

10

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag........................... 734 000 000

11

Ersättning till postverket för utbetalning av all­

männa barnbidrag, förslagsanslag................................. 2 500 000

12

Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidrags­

förskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag...........

13

Bidrag till uppförande eller inrättande av barn­

hem, reservationsanslag......................................................

14

Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....

15

Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..

16

Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barna­

vård, reservationsanslag.....................................................

17

Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reserva­

tionsanslag .............................................................................

18

Bidrag till utbildning av personal inom den halv­

öppna barnavården m. m., reservationsanslag.........

19

Ferieresor för barn, förslagsanslag................................

20

Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag....................

21

Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..

22

Stipendier för underlättande av husmoderssemes-

ter, reservationsanslag........................................................

23

Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reserva­

tionsanslag ...............................................................................

Statens skolor tillhörande barna- och ungdoms­

vården:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

24

Avlöningar, förslagsanslag........................................... *6 925 000

25

Omkostnader, förslagsanslag....................................... *3 683 500

26

Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva­

tionsanslag ......................................................................... *45 000

27

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården, reservationsanslag......................

28

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,

reservationsanslag.................................................................

29

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

m. m., reservationsanslag...................................................

30

Bidrag till frälsningsarméns flickhem.........................

D.

Nvkterhetsvård

Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmiss­

brukare:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 042 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 789 900

3

Vissa inventarier, reservationsanslag........................... 50 000

Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare:

4

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 68 200

5

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 25 500

Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anord­

nade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:

6

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 246 400

7

Omkostnader, förslagsanslag ...................................... 96 000

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmiss­

brukare:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 924 000

9

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 709 400

10

Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag................. 265 500

9 500 000

100

1 800 000

52 700

3 800 000

100 000

445 500

2 100 000

1 000 000

500 000

1 000 000

1 700 000

*10 653 500

*41 000

*100

*80 000

3 000

795 476 200

29

1 881 900

93 700

342 400

1 898 900

Beräknat belopp.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmiss­

brukare:

11

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 101 000

12

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 79 600

180 600

Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmiss­

brukare:

13

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 261 000

14

Omkostnader, förslagsanslag ...................................... 30 000

291 000

15

Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .

1 250 000

16

Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslags­

anslag ........................................................................................ 15 600 000

17 Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid er­

kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 71000

18

Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-

hetsvård m. m., förslagsanslag. 700

000

19 Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations­

anslag

70 000

Länsnykterhetsnämnderna:

20

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 527 000

21

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 524 000

2 051 000

22

Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslags­

anslag ....................................................................................... 12 000 000

23

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. m.............................................. 72

500

24

Bidrag till Länkrörelsen........................ ........................................ 50 000

36 553 000

E.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande

verksamhet

Arbetsmarknadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 5 665 200

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 869 500

3

Krisorganisationen, förslagsanslag............................. 1 250 000

7 784 700

Den offentliga arbetsförmedlingen:

4

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 24 868 500

5

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 5 799 500

6

Krisorganisationen, förslagsanslag............................. 1 745 000

32 413 000

7

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsan­

slag ............................................................................................ 44 000 000

8

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,

reservationsanslag................................................................. 30 000 000

9

Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservations­

anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..

50 000 000

10

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-

verksamhet, reservationsanslag....................................... 100

11

Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 750 000

12

Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....

255 400

13 Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-

samhet, förslagsanslag ....................................................... 1 000 000

14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,

reservationsanslag................................................................. 3 240 000

15 Bidrag till vissa omskolningskurser m. in., förslags­

anslag ....................................................................................... 2 500 000

16

Bidrag till De blindas förening....................................... 435 000

17 Bidrag till De vanföras riksförbund.............................. 20 000

18 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. .

50 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

31

172 448 200

F. Bostadsbyggande m. m.

Bostadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... *4 672 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... *670 000

*5 342 000

Länsbostadsnämnderna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... *4 072 000

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... *563 000

*4 635 000

5

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån, förslagsanslag................................. *155 000 000

6

Bostadsrabatter, förslagsanslag...................................... *160 000 000

7

Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, re­

servationsanslag ..................................................................... *20 000 000

8

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reserva­

tionsanslag .............................................................................. *10 000 000

9

Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

byggnadstekniska frågor, reservationsanslag............. *25 000

Statens nämnd för byggnadsforskning:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 120 200

11

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 37 000

157 200

12

Byggnadsforskning, reservationsanslag......................... *265 000

13

Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .

54 800

14

Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslo­

kaler .......................................................................................... 30 000

15

Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler m. m., reservationsanslag..................... 600 000

Statens bosättningslån:

16

Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag................ 65 000

17

Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag............... 315 000

380 000

356 489 000

G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

Försäkringsrådet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 860 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 31 100

891 200

Riksförsäkringsanstalten:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 8 454 700

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 693 000

9 147 700

5

Bidrag till sjukkassor in. m., förslagsanslag...........

255 000 000

6

Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall

i arbete m. m., förslagsanslag........................................ 1 400 000

7

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m., förslagsanslag.......................................................... 3 100 000

Beräknat belopp.

269 538 900

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

H.

Arbetarskydd

Arbetarskyddsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 510 400

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................................199 500

1 709 900

Yrkesinspektionen:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 568 900

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................................... 848 000

4 416 900

5

Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst

och förebyggande, reservationsanslag........................... 50 000

6

Undervisnings- och upplysningsverksamhet på ar­

betarskyddets område....................................................... 90 0D0

7

Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt

arbetarskyddslagen, förslagsanslag................................ 5 000

6 271 800

I.

Folkpensionering m. m.

Pensionsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 6 942 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 245 500

3

Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag-----

560 000

8 747 600

4

Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag-----

*1 886 000 000

5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag......................................................................... 4

600 000

6

Åtgärder till förebyggande och hävande av invalidi­

tet, reservationsanslag........................................................ 13

200 000

7

Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m., förslagsanslag.......................................................... *13

500 000

1 926 047 600

J.

Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

3 525 000

2

Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag......................................................................... 138 600

Statens hyresråd:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 925 400

4

Omkostnader, förslagsanslag...................................................... 73 200

998 600

5

Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar

m. fl.,

förslagsanslag............................................... 80 000

6

Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslags­

anslag

............................................................. 830 000

7

Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslags­

anslag

............................................................. 50 000

8

Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag

20 000

9

Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag-----

1 000 000

10

Social upplysningsfilm, reservationsanslag.................... 30 000

11

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslags­

anslag

............................................................. 3 000

12

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 1 000 000

13

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 70 000

7 745 200

Summa kronor 3 577 475 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

33

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

A. Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 1 194 300

2

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... ............

66

000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

Väg- och vattenbyggnadsverket

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

1

Avlöningar,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 9 733 200

2

Omkostnader,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

1 403 300

Vägförvaltningarna:

3

Avlöningar,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 26 295 400

4

Omkostnader,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

4 642 400

5

De lokala vägnämnderna m. m.,

förslagsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen........................

6

Reglering av vissa skador inom väg- och vatten­

byggnadsstyrelsens ämbetsområde,

förslagsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen................

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-

nande samhällen, där kronan är väghållare:

7

Vägunderhållet,

reservationsanslag,

att avräknas

mot automobilskattemedlen...................................... 305 000 000

8

Byggande av riksvägar,

reservationsanslag,

att av­

räknas mot automobilskattemedlen........................ 89 000 000

9

Byggande av länsvägar,

reservationsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 133 000 000

10

Byggande av ödebygdsvägar,

reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

7 000 000

11

Byggande av storbroar,

reservationsanslag,

att av­

räknas mot automobilskattemedlen........................ 9 000 000

12

Vissa vägbyggnadsarbeten,

reservationsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 4 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som är väghållare:

13

Bidrag till underhåll av vägar och gator,

förslags­

anslag,

att avräknas mot automobilskattemed-

ien.......................................................................................... 32

000

000

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

1 260 300

1 260 300

11 136 500

30 937 800

300 000

650 000

43 024 300

547 000 000

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

14

15

16

17

18

19

20

Bidrag till byggande av vägar och gator,

reserva­

tionsanslag,

att avräknas mot automobilskatte-

medlen.................................................................................

Enskild väghållning:

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,

reservationsanslag,

att avräknas mot automobil-

skattemedlen.....................................................................

Bidrag till byggande av enskilda vägar,

reserva­

tionsanslag,

att avräknas mot automobilskatte-

medlen.................................................................................

Diverse ändamål:

Utredningar,

reservationsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen..................................................

Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser,

reservationsanslag,

att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................................

Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m.,

reservationsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen..................................................

Avsättning till statens automobilskattemedels-

fond,

förslagsanslag

........................................................

100

52 000 100

19 500 000

15 000 000

34 500 000

435 000

50 000

55 000

100

540 100

634 040 200

Vatten- och avloppsledningar

21 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp,

reservationsanslag

................................................. 30

000

000

707 064 500

C. Vägtrafikväsendet

Statens bilinspektion:

1

Avlöningar,

förslagsanslag,

att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen ..........................................................

3

008 300

2

Omkostnader,

förslagsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................................. 905

000

3

Utrustning,

reservationsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................................. 50 000

3 963 300

4

Registrering av motorfordon,

förslagsanslag

............

1

000

5

Bidrag till vissa kommunikationsändamål,

reserva­

tionsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen

300

000

6

Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors­

ningar,

reservationsanslag,

att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen ...............................................................

2

400

000

7

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

vissa järnvägskorsningar,

reservationsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen........................ 450

000

Statens biltrafiknämnd:

8

Avlöningar,

förslagsanslag,

att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen ..........................................................

473

500

9

Omkostnader,

förslagsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................................. 48 000

521 500

10

Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot

automobilskattemedlen........................................................ 150 600

11

Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte­

medlen ....................................................................................

100

000

12

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande, att avräknas mot automobilskatte­

medlen ..................................................................................... 450 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

35

8

386 400

D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 266 200

2

Undervisning..................................................................... 24 600

3

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 286 000

4

Observatörer...................................................................... 831 000

5

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag.............. 661 000

6

Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag

79 400

7

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag....................... 1 553 000

8

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag___

1 385 600

9

Aerologiska stationer, förslagsanslag....................... 704

500

8

791 300

10

Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på

Grönland m. m., förslagsanslag...................................... 1 063 600

9 854 900

E. Byggnadsväsendet

Byggnadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 689 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 412 900

4 101 900

Länsarkitektsorganisationen:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 825 900

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 507 500

5 333 400

5

Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,

reservationsanslag.................................................................

100

6

Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse

m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ...

50 000

7

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag.................................................. 190 000

9 675 400

F. Tekniska institut

1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen...................................................... 838 300

2

Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 40 000

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Statens geotekniska institut:

3

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 934 900

4

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 439 500

5

Utrustning,

reservationsanslag

.................................... 20 000

1 394 400

2 272 700

G. Statens elektriska inspektion m. in.

Statens elektriska inspektion:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 482 500

2

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 46 800

529 300

3

Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,

förslagsanslag

.........................................................................

5

000

534 800

H. Djurgårdsnämnden

Dj urgårdsnämnden:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 166100

2

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 10 500

176 600

176 600

I.

Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Slottsbyggnadernas delfond,

förslagsanslag

...........

1 352 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond,

förslagsanslag

...........

2 424 000

3 776 000

3

Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor,

förslagsanslag

................................................. 40 000

4 Bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lön­

samma bandelar...................................................................

*100

000

000

5

Ersättning till postverket för befordran av tjänste-

försändelser,

förslagsanslag

...............................................

39

000

000

6

Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader .

2 600 000

7

Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m.,

förslagsanslag

.......................................................... 115 000

8

Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,

reservationsanslag

................................................................. 500

000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag

................................................................... 315 000

10 Extra utgifter,

reservationsanslag

.................................. 50 000

__________________ 146 396 000

Summa kronor 885 571 100

* Beräknat

belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

37

VII. FINANSDEPARTEMENTET

A.

Finansdepartementet

Finansdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 3 298 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ .............903 000

B.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegiet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 156 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 100 200

Statskontoret:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 964 000

4

Omkostnader, förslagsanslag........................................ ..........358 000

Kammarrätten:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 776 200

6

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 94 000

7

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.................... .................

8

000

Statistiska centralbyrån:

8

Avlöningar till personal för verksamheten i all­

mänhet, förslagsanslag

3 254 000

9

Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,

reservationsanslag .............................................................

122

000

10

Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik,

reservationsanslag ............................................................ 76 100

11

Omkostnader, förslagsanslag........................... 957

600

12

Bibliotekets underhåll, reservationsanslag..

8

000

13

Kostnader för vissa provundersökningar för om­

läggning av metoden för skördeuppskattningar,

reservationsanslag................................................ 150

000

14

Utredningsinstitutet, förslagsanslag......................... 100

15

Maskincentralen, förslagsanslag.......................................................100

Folkbokföringen:

16

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, för­

slagsanslag .......................................................................... 47 000

17

Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader

för folkbokföringen, förslagsanslag ............................ 61

000

18

Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen, förslagsanslag............................. 57 000

19

Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för

folkbokföringen, förslagsanslag................................... 29 000

20

Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,

förslagsanslag.....................................................................

1

600

000

21

Inköp av maskiner m. m., reservationsanslag ....

17 000

Riksräkenskapsverket:

22

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 881 000

23

Omkostnader, förslagsanslag.....................................................483 000

4 201 000

4 201 000

1 256 200

2 322 000

2 878 200

4 567 900

1

811

000

3 364 000

38

Kungl. Maj:ts proposilion nr 1 år 1958

Konj unkturinstitutet:

24

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 493 700

25

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 100 000

26

Särskilda undersökningar,

reservationsanslag

.........

300 000

27

Kostnader för Konjunkturjournalen,

förslagsanslag

38 000

Statens sakrevision:

28

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 710 000

29

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 55 000

Statens organisationsnämnd:

30

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

1

457 000

31

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 239 800

32

Försöksverksamhet,

reservationsanslag

.................... 100

C. Skatte- och kontrollväsen

Tullverket:

1

Avlöningar till befattningshavare hos generaltull­

styrelsen, förslagsanslag.................................................

3

620

000

2

Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, för­

slagsanslag .......................................................................... 64

659 000

3

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 7

379 000

4

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag..

650 000

Kontrollstyrelsen:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2

325 000

6

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 222 000

7

Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag.

2

297 500

Mynt- och justeringsverket:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................................

1

709 000

9

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 184 400

10

Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva­

tionsanslag .........................................................................

9

000

Statens justerare:

11

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 740 000

12

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 107 000

Riksskattenämnden:

13

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 417 000

14

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 60 000

15

Avsättning till bankinspektionens fond,

förslags­

anslag

........................................................................................

16

Avsättning till fondinspektionens fond,

förslagsanslag

17

Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond...........

18

Avsättning till sparbanksinspektionens fond,

förslags­

anslag

.......................................................................................

19

Tillsyn över sparbankernas förvaltning,

förslagsan­

slag

............................................................................................

20

Revision av sparbankernas förvaltning,

förslagsanslag

21

Stämpelomkostnader,

förslagsanslag

.............................

22

Kostnader för årlig taxering,

förslagsanslag

...............

931 700

765 000

1 696 900

19 592 900

76 308 000

4 844 500

1 902 400

847 000

477 000

350 000

40 000

100 000

320 000

1 000

325 000

925 000

17 500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

39

23

Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag

300 000

24

Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörden, förslagsanslag...................................... 7 800 000

25

Kostnader vid tillämpningen av avtal med främ­

mande stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag.........

1

000

26

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags­

anslag ....................................................................................... ............ 25 000

112 065 900

D. Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

1

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags­

anslag ....................................................................................... 30 000 000

2

Städers friheter, förslagsanslag........................................ 30 000

3

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvins-

försäljningsmedel................................................................. 3 100 000

4

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för­

slagsanslag ..............................................................................

100

5

Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslags­

anslag ....................................................................................... 5 500 000

6

Skatteersättning till kommunerna, m. m., förslags­

anslag ...................................................................................... 580

000

000

618 680

100

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............

1 105 000

2

Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

340 000

1 445 000

3

Staten åliggande kommunala och andra utskylder,

förslagsanslag.........................................................................

100

4

Bidrag till vissa internationella byråer och organisa­

tioner m. m., förslagsanslag........................................... 152 000

5

Vissa kostnader för en internationell statistikkon­

ferens i Sverige år 1957, reservationsanslag................ 48 000

6

Vissa kostnader för internationell representation,

reservationsanslag...................................................................

20

000

7

Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor

m. m., reservationsanslag ...................................................

100

000

8

Statens tobaksnämnd, förslagsanslag............................ 32 000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 1 300 000

10

Extra utgifter, reservationsanslag................................... 65 000

__________________ 3 162

100

Summa kronor 757 652 000

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

A.

Ecklesiastikdepartementet

Ecklesiastikdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 804 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 115 500

B.

Arkiv, bibliotek och museer

Riksarkivet:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 1 114 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 89 100

3

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 9 000

4

Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia,

reservations­

anslag

...................................................................................

1

500

Lands- och länsarkiven:

5

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 920 000

6

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 169 300

7

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 5 200

8

Bokbindning och konservering av arkivalier,

reser­

vationsanslag

12 700

Kungl. biblioteket:

9

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

1

459 000

10

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 255 500

11

Bokinköp och bokbindning,

reservationsanslag

...

420 000

Stifts- och landsbiblioteken:

12

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 341 000

13

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 11 000

14

Bokinköp och bokbindning m. m.,

reservationsan­

slag

71 700

Nationalmuseet:

15

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 044 000

16

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 144 500

17

Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,

reser­

vationsanslag

...................................................................... 142 000

Livrustkammaren:

18

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 256 000

19

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 35 500

Naturhistoriska riksmuseet:

20

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 334 000

21

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 181 400

22

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 234 000

1 919 500

1 919 500

1 213 600

1 107 200

2 134 500

423 700

1 330 500

291 500

1 749 400

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

41

Statens etnografiska museum:

23

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 197 000

24

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 63 900

25

Underhåll och ökande av samlingarna m. m., re­

servationsanslag .................................................................

6

000

26

Medelhavsmuseet, förslagsanslag.....................................

27

Bidrag till nordiska museet.............................................

28

Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund................

29

Bidrag till musikhistoriska museet...............................

30

Bidrag till Drottningholms teatermuseum..................

31

Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet.........................

32

Bidrag till svenska skolmuseet........................................

33

Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem

C.

Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................

3

Kostnader för skogsbiträden,

förslagsanslag

..........

4

Reparations- och förbättringsarbeten å biskops­

gården i Växjö ...............................................................

5

Kleresistaten,

förslagsanslag

.............................................

6

Vissa ersättningar till kyrkofonden...............................

7

Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,

för­

slagsanslag

..............................................................................

8

Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med

finska och lapska språken.................................................

9

Kyrkors underhåll,

reservationsanslag

...........................

10

Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,

reservationsanslag

.................................................................

11

Ersättningar till kyrkor,

förslagsanslag

........................

12

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost­

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord,

förslagsanslag

...............................................................

13

Bidrag till svenska ekumeniska nämnden..................

D. Akademier m. m.

1

Bidrag till svenska akademien........................................

Vetenskapsakademien:

2

Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell

fysik, förslagsanslag........................................................ 550 800

3

Bidrag till naturvetenskaplig forskning i övre

Norrland.............................................................................

66

300

4

Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt.........

91 800

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu­

seum m. m.:

5

Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 927 000

1

028 800

151 400

1 000

2 200

266 900

120 300

516 800

86

700

67 000

43 000

10 000

3 500

15 000

9 379 600

1 183 400

7 000

5 050 800

67 000

4 800

2 000

1 000

90 000

1 000

25 000

6

432 000

2 300

708 900

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195S

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Omkostnader,

förslagsanslag

............. 320 900

Inredning och utrustning,

reserva­

tionsanslag

............................................... 50 000

Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorga­

nisationen,

förslagsanslag

...............................................

Statens historiska museum m. m.:

Underhåll och ökande av samlingarna,

reserva­

tionsanslag

......................................................................

Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-

nadsminnesmärken,

reservationsanslag

275 000

Fornminnesinventering,

reservations­

anslag

............................................................. 160

000

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Avlöningar,

förslagsanslag

...................... 60 700

Omkostnader,

förslagsanslag

.................. 7 000

Akademien för de fria konsterna med konsthög­

skolan:

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................

Undervisningsmateriel m. m.,

reservationsanslag..

Stipendier m. m.,

reservationsanslag

.........................

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument,

reservations­

anslag

...................................................................................

Stipendier m. m.................................................................

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

..........................................................................

2 297 900

600

000

52 000

435 000

67 700

462 000

98 700

66

300

80

200

1 444 000

83 000

41 000

40 000

15 000

E. Universiteten, den medicinska

undervisningen in. in.

Universitetskanslersämbetet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 296 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 35 000

3 Vissa åtgärder för upprustning av universitet och

högskolor................................................................................

Uppsala universitet:

4

Avlöningar, förslagsanslag.............................................. 16 669 000

5

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 160 000

6

Materiel m. m., reservationsanslag.............................. 2 188 000

7

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblio­

teket, reservationsanslag................................................ 480

000

8

Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva­

tionsanslag .......................................................................... 1 750 000

Lunds universitet:

9

Avlöningar, förslagsanslag.............................. 16 274 000

10

Omkostnader, förslagsanslag.........................................

888

000

* Beräknat belopp.

3 452 600

707 200

1 623 000

6

494 000

331 000

*12

800

000

22 247 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

43

11

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1 960 000

12

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblio­

teket,

reservationsanslag

................................................ 515 000

13

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 730 000

Göteborgs universitet:

14

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

6

981 000

15

Omkostnader,

förslagsanslag

......................................... 573 000

16

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 966 000

17

Bokinköp och bokbindning för medicinska fakul­

tetens bibliotek,

reservationsanslag

............................. 105 000

18

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid

medicinska fakultetens bibliotek,

förslagsanslag..

160 400

19

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 4 200 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

20

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

8

244 000

21

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 574 500

22

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1 355 000

23

Bokinköp och bokbindning för biblioteket,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 85 000

24

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 500 000

Medicinska högskolan i Umeå:

25

Avlöningar,

förslagsanslag

.......................................... * 575 000

26

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... * 50 000

27

Materiel m. m.,

reservationsanslag

.................... .. * 125 000

28

Bokinköp och bokbindning för biblioteket,

reser­

vationsanslag

..................................................................... * 150 000

29

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... * 300 000

30

Vissa kostnader för läkarutbildningen, förslagsanslag..

31

Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag ...

32

Ersättning för vissa till Stockholms högskola upp­

låtna lokaler, förslagsanslag.............................................

33

Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms

stad, förslagsanslag...............................................................

Tandläkarhögskolan i Stockholm:

34

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 4 893 000

35

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 977 600

36

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations­

anslag ................................................................................... 27 000

37

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser­

vationsanslag ...................................................................... 160

000

38

Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i

Umeå, reservationsanslag .............................................. 20 000

Tandläkarhögskolan i Malmö:

39

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 3 257 000

40

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 614 200

41

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations­

anslag ................................................................................... 16

000

* Beräknat belopp.

20 367 000

12 985 400

10 758 500

1 200 000

* 75 000

12 014 000

72 000

113 000

6

077 600

44

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

42

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser­

vationsanslag ......................................................................

120

000

43

Utrustning av vissa lokaler m. m., reservations­

anslag ...................................................................................... 5 500

Tandläkarhögskolorna:

44

Anskaffning av undervisningsinstrument m. m.,

reservationsanslag............................................................... 254 000

45

Lärarkliniker, förslagsanslag........................................ ............ 50 000

46 Anordnande av utbildning för tandtekniker och

tandsköterskor, förslagsanslag.........................................

Gemensamma universitetsändamål:

47

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag..................................................................... 72 000

48

Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter, reservationsanslag...................... 9 515 000

49

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, för­

slagsanslag .......................................................................... 600

000

50

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reserva­

tionsanslag .......................................................................... 85 000

51

Gästföreläsningar, reservationsanslag........................ 70 000

52

Klinisk forskning, förslagsanslag................................ 401 000

53

Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ..

30 000

54

Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan­

slag ........................................................................................ 25 000

55

Extra utgifter, reservationsanslag................................. 300 000

56

Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents

verksamhet, reservationsanslag........................................

Rasbiologiska institutet:

57

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 157 800

58

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 20 000

59

Materiel m. m., reservationsanslag............................. 25 000

Farmacevtiska institutet:

60

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 701 000

61

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 80 700

62

Materiel m. m., reservationsanslag............................. 110 000

63

Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva­

tionsanslag .......................................................................... 60

000

64

Ökad intagning av studerande, förslagsanslag....

*400 000

Ortnamnskommissionen:

65

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 164 000

66

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 18 900

67

Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate­

rial, reservationsanslag...................................................... 41

000

68

Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforsk­

ning i Göteborg.....................................................................

Landsmålsarkiven:

69

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 376 100

70

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 20 800

71

Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate­

rial, reservationsanslag.................................................... 81

000

4 012 700

304 000

50 000

11 098 000

30 000

202

800

1 351 700

223 900

12 000

477 900

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

45

72

Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göte­

borg ..........................................................................................

73

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid

universiteten m. m.,

förslagsanslag

................................

74

Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning,

förslagsanslag

.......................

75

Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i

kommunal och social tjänst,

reservationsanslag

___

76

Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare,

reser­

vationsanslag

..........................................................................

Garantilånenämnden:

77

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 72 500

78

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 20 000

79

Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti,

förslagsanslag

.............................

80

Bidrag till inventarier i studentbostadshus,

reserva­

tionsanslag

...............................................................................

81

Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige­

ring av ett register över vissa licentiat- och dok­

torsavhandlingar ..................................................................

82

Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska ut-

bildningskurser för blivande läroverkslärare m. m...

F.

Tekniska högskolor

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 85 300

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 13 400

Tekniska högskolan i Stockholm:

3

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 12 656 000

4

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1 705 600

5

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1 700 000

6

Nyanskaffning av apparater m. m.,

reservationsanslag

1 700 000

7

Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio­

tek,

reservationsanslag

..................................................... 130 000

8

Resebidrag till studerande........................................... 61 000

9

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 1 586 000

10

Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska

träforskningsinstitutet,

reservationsanslag

.............. 123 000

Chalmers tekniska högskola:

11

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

8

651 000

12

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 665 000

13

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1

400 000

14

Nyanskaffning av apparater m.m.,

reservationsanslag

1 300 000

15

Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio­

tek,

reservationsanslag

.................................................... 130 000

16

Resebidrag till studerande........................................... 25 000

17

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

..........................................................................

1

800

000

28 900

300 000

857 000

42 000

10 000

92 500

100 000

750 000

2 200

42 000

119 028 100

98 700

19 661 600

13 971 000

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

18

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,

för­

slagsanslag

.......................................................................... 25 000

19

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m. m.,

förslagsanslag

...................................................... 60

000

20

Resestipendier åt lärare m. fl.,

reservationsanslag

70 000

G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.

Skolöverstyrelsen:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 5 480 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 800 000

3

Försöksverksamhet m. m.,

reservationsanslag

....

1 500 000

Särskilda försöksskolan i Linköping:

4

Driftkostnader,

förslagsanslag

...................................... *750 000

5

Utrustning,

reservationsanslag

...................................... 1000

Länsskolnämnderna:

6

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 3 859 000

7

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1 121 000

Lärarhögskolan i Stockholm:

8

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 5 402 000

9

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 411000

10

Materiel, böcker m. m.,

reservationsanslag

............

100 000

11

Folkskoleseminarieorganisationen m. m.,

förslagsan­

slag

............................................................................................

12

Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier,

re­

servationsanslag

.....................................................................

Statens skolköksseminarium:

13

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 384 000

14

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 40 000

15

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

förslagsanslag

.........................................................................

16

Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,

förslagsanslag

.........................................................................

17

Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium,

förslags­

anslag

.......................................................................................

18

Bidrag till vissa handarbetsseminarier,

förslagsanslag

19

Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjd­

lärarutbildning ......................................................................

20

Särskoleseminariet i Stockholm,

förslagsanslag

....

21

Bidrag till Ericastiftelsen,

förslagsanslag

..................

22

Kurser för lärare m. fl.,

reservationsanslag

................

23

Kurser för gymnasieingenjörer,

reservationsanslag ..

H. Allmänna läroverken m. m.

Allmänna läroverken:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 195 000 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1 187 100

3

Bidrag till läroverkens kassor,

förslagsanslag

.........

10 000 000

4

Ersättning för djäknepenningar m. m.......................

8

500

* Beräknat belopp.

155 000

38

886

300

7 780 000

751 000

4 980 000

5 913 000

*27 500 000

10 500

424 000

907 100

378 000

167 000

246 400

110 000

80

000

146 200

1 393 900

*320 000

51 107 100

206 195 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

47

5

Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,

förslagsanslag

.........................................................................

3

890 000

6

Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.,

förslagsanslag

..........................................................................

335

000

7

Bidrag till driften av högre kommunala skolor,

för­

slagsanslag

.............................................................................. 46 184

000

Privatläroverk:

8

Bidrag till vissa privatläroverk,

förslagsanslag

..

11 280 000

9

Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,

förslagsanslag

..................................................................... 35 500

10

Bidrag till vissa internatläroverk,

förslagsanslag

..

675 000

11 990 500

11

Läroboksnämnden,

förslagsanslag

.................................. 63 500

12

Centralnämnden för skolungdomsutbytet med ut­

landet,

förslagsanslag

..........................................................

9

000

13

Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter,

förslagsanslag

..................................

21

700

14

Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,

reservationsanslag

................................................................. 130

000

15

Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter,

reservationsanslag

..........................

95

000

16

Psykologisk-pedagogiska institutet,

förslagsanslag

..

70 600

17

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblio­

teket,

reservationsanslag

.......................................................

20

000

18

Vissa kostnader för student- och realexamina,

för­

slagsanslag

.............................................................................. 989

000

19

Studiebidrag och stipendier,

förslagsanslag

.................. 65 255 000

20

Brevskol estipendier,

reservationsanslag

........................... 150 000

21

Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid högre läroanstalter,

förslagsanslag

........................... 105

000

385 503 000

I.

Folkskoleväsendet m. m.

Skolmåltider

1 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsan­

slag ............................................................................................ 26

200

000

2 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmål­

tider, förslagsanslag............................................................. 400

000

26 600

000

Skolbyggnader

3

Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det all­

männa skolväsendet, förslagsanslag ............................. 69 700

000

4

Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet, reservationsanslag.......................................

3

000

000

72 700 000

Folkskoleväsendet

Folkskolor m. m.:

5

Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslags­

anslag ................................................................................... 646 000 000

6

Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag..................... 2 540 000

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

7

Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-

och småskolor, förslagsanslag...................................... 50 000

8

Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid vissa

sjukvårdsanstalter och barnhem, förslagsanslag . .

700 000

9

Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter m. m., reservationsanslag......................... 290 000

10

Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem

eller enskilda hem, förslagsanslag...............................

1

600

000

11

Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-

pliktiga barn m. m., förslagsanslag........................... 41 000 000

12

Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, för­

slagsanslag .......................................................................... 3 000 000

13

Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisnings­

lokaler, förslagsanslag.................................................... 300 000

14

Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag 3 500 000

15

övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsan­

slag ....................................................................................... 160

000

16

Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslags­

anslag ................................................................................... 50 200

17

Anordnande av kombinerad korrespondens- och

radioundervisning, reservationsanslag......................... 690 000

18

Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsätt-

ningsskolor,

reservationsanslag

......................................

19

Stipendier åt folkskollärare för vinnande av be­

hörighet att undervisa i engelska,

förslagsanslag . .

20

Bidrag till vissa särskilda skoländamål,

reservations­

anslag

.......................................................................................

Nomadskolor:

21

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 214 000

22

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 548 000

23

Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,

förslagsanslag

....................................................................... 65 000

Folkhögskolor

Folkhögskolor:

24

Bidrag till driften av folkhögskolor,

förslagsanslag

15 323 000

25

Byggnadsbidrag,

reservationsanslag

........................... 2 500 000

26

Bidrag till arvoden åt skolläkare,

förslagsanslag

37 500

27

Utbildning av lärare,

reservationsanslag

.................. 46 000

Abnormundervisningen

Läroanstalter för blinda:

28

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 520 000

29

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ .............415 500

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte:

30

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

886

700

31

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ .............248 300

32

Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever,

reserva­

tionsanslag

...............................................................................

699 880 200

63 000

280

000

320 000

1 827 000

702 370 200

17 906 500

17 906 500

1 935 500

1 135 000

43 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

49

33

Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,

förslagsanslag......................................................................... 60

000

34

Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....

14 400

35

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...........

20 000

36

Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reserva­

tionsanslag

50 000

Skolor för döva:

37

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 4 841 500

38

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 611 100

39

Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslags­

anslag ...................................................................................

100

000

40

Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva

m. fl., förslagsanslag...................................... 3

000

41

Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag

153 000

42

Kurser för personal m. fl., reservationsanslag ....

6

000

43

Engångsanskaffning av utrustning m. m., reserva­

tionsanslag .......................................................................... 70 000

6

784 600

44

Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, för­

slagsanslag............................................ 380 000

45

Bidrag till bildningsverksamhet bland döva.............

8

000

46

Bidrag till tidning för döva............................................. 2 000

47

Bidrag till Hörselfrämjandet ........................................... 62 000

10 495 100

830 071 800

J. Yrkesundervisningen

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 2

311 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

......................................... 288 200

3

Yrkespedagogisk reformverksamhet,

reservations­

anslag

................................................................................... 140 000

2 739 200

Högre tekniska läroverk:

4

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 11

856 000

5

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1

298 000

6

Materiel, böcker m. m.,

reservationsanslag

.............. 1

535 000

7

Föreläsningar och fortbildningskurser,

reservations­

anslag

................................................................................... 62 000

14 751 000

Konstfackskolan:

8

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 1

300 000

9

Omkostnader,

förslagsanslag

......................................... 250 000

10

Undervisningsmateriel m. m.,

reservationsanslag.

.

375 900

1 925 900

11

Understöd åt handelsgymnasier,

förslagsanslag

.........

2 606 000

12

Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen,

för­

slagsanslag

............................................................................ 30 000

13

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........................ 92 300

14

Bidrag till textilinstitutet i Borås,

förslagsanslag

...

262 000

15

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norr­

köping,

förslagsanslag

........................................................

210

000

16

Bidrag till driften av centrala yrkesskolor,

förslags­

anslag

....................................................................................... 15 100 000

17

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor,

förslags­

anslag

....................................................................................... 42 000 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

50

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

K.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,

förslagsanslag

.........................................................................

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av

elektriska installatörer,

förslagsanslag

...........................

Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbets­

terapeuter,

reservationsanslag

...........................................

Kurser för utbildning av preparatriser m. m.............

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen,

reser­

vationsanslag

..........................................................................

Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarut­

bildning,

förslagsanslag

....................................................

Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen,

re­

servationsanslag

......................................................................

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmäs­

tare,

förslagsanslag

..............................................................

Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket

m. m.,

förslagsanslag

...........................................................

Bidrag till kostnader för granskning av utförda ge­

sällprov,

reservationsanslag

...............................................

Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,

reservationsanslag

.................................................................

Resestipendier för yrkesutbildning,

reservationsanslag

Folkbildningsåtgärder i övrigt in. m.

Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag. ..

Bidrag till föreläsningsverksamhet...............................

Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag

Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulent-

verksamhet ............................................................................

Bidrag till studieförbund.................................................

Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ..

Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reserva­

tionsanslag ...............................................................................

Bidrag till verksamheten vid hemgårdar....................

Bidrag till verksamheten vid studiehem.....................

Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ...

Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslags­

anslag ........................................................................................

Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdoms­

organisationer ........................................................................

Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-

visning, reservationsanslag.................................................

Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva­

tionsanslag ..............................................................................

Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..................

Studiehj älpsnämnden:

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 148 400

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ ...............27 000

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån,

förslagsanslag

....................................................

12 000 000

100 000

65 500

54 700

1 124 000

800

000

18

000

1 250 000

150 000

25 000

13 700

80

000

95 397 300

10 797 000

955 000

300 000

204 000

2 245 000

9 000 000

226

000

200 000

75 000

878 000

3 000 000

574 000

900 000

1 454 100

15 000

175 400

110 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

51

Statens biografbyrå:

19

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 174 300

20

Omkostnader, förslagsanslag........................................ ............ 14 800

21

Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag ..

L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 536 300

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 158 400

3

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.............. 44 000

4

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

18 300

5

Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till

lokalhyra m. m.......................................................................

6

Understöd åt svenska Dalcroze-institutet..................

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker, reservationsanslag..................................

2

Bidrag till nämnden för svensk språkvård.................

3

Humanistisk forskning ......................................................

Statens medicinska forskningsråd:

4

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...................... 140 500

5

Medicinsk forskning, reservationsanslag.................. 3 925 000

Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

6

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...................... 107 300

7

Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag ..

3 755 000

8

Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe-

ditionens resultat, reservationsanslag.............................

Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forsknings­

råd:

9

Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag.........

30 000

10

Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reser­

vationsanslag

530 000

11

Psykologisk och pedagogisk forskning, reservations­

anslag .......................................................................................

Flyg- och navalmedicinska nämnden:

12

Avlöningar, förslagsanslag.............................. 367

300

13

Omkostnader, förslagsanslag.......................... 24

000

14

Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservations­

anslag ................................................................................... 250 000

15

Atomforskning, reservationsanslag ...............................

16

Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, för­

slagsanslag ..............................................................................

17

Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,

förslagsanslag..........................................................................

189 100

35 000

81 332 600

757 000

6

500

10 000

773 500

191 500

20 000

1 125 000

4 065 500

3 862 300

27 000

560 000

180

000

641 300

4 375 000

2 700 000

240 000

52

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958

Matematikmaskinnämnden:

18

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 1 000

19

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 000

20

Materiel m. m., reservationsanslag............................. 1 000

21

Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ..

22

Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för

biokemi, reservationsanslag...............................................

23

Bidrag till oceanografiska institutet.............................

24

Bidrag till internationella meteorologiska institutet i

Stockholm ..............................................................................

25

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk

genom bibliotek, förslagsanslag.......................................

26

Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst..

27

Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg...........

28

Statens konstråd..................................................................

29

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

reservationsanslag.................................................................

30

Teaterrådet, förslagsanslag ................................................

31

Bidrag till samfundet De nio..........................................

32

Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella

geofysiska året, reservationsanslag..................................

N. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag............

29 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............

13 779 000

3

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..........

1 560 000

4

Lunds universitets delfond, förslagsanslag.............. 1 193 000

5

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag.............................................................

6

Sveriges anslutning till vissa internationella veten­

skapliga sammanslutningar, förslagsanslag..................

7

Bidrag till svenska institutet i Rom m. m...................

8

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen

av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m...................

9

Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska stu­

denthemmet i Paris.............................................................

10

Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,

reservationsanslag.................................................................

11

Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reser­

vationsanslag ..........................................................................

12

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, för­

slagsanslag ...............................................................................

13

Bidrag till bestridande av kostnader för vissa inter­

nationella kongresser i Sverige, reservationsanslag..

14

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.................................................................

15

Extra utgifter, reservationsanslag...................................

Summa kronor

3 000

222

800

145 000

141 900

130 000

870 000

100 000

6 000

14 800

200 000

10 000

10 000

30 000

19 871 100

16 561 000

24 000

37 000

110 000

7 000

10 500

375 000

300 000

978 000

250 000

1 250 000

330 000

20 232 500

1 561 429 300

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

53

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

A. Jordbruksdepartementet m. in.

Jordbruksdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 062 000

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 76 700

Lantbruksattachéer:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 362 600

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 62 700

B. Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 815 600

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 346 500

3

Kostnader för utbetalande av producentbidrag

65 000

G. Lantbrukets rationalisering och befrämjande

av dess produktion, m. m.

Lantbruksnämnderna:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 12 624 400

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 2 959 500

3

Utrustning, reservationsanslag.................... 46

000

4

Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, för­

slagsanslag

60

000

Bidrag till hushållningssällskapen:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 7 501 100

6

Omkostnader, reservationsanslag........................... 4 890 000

7

Demonstrationsgårdsverksamhet, reservations­

anslag

30

000

Jordbrukets upplysningsnämnd:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................

66

200

9

Omkostnader, förslagsanslag........................ 40

500

10

Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservations­

anslag ....................................................................................

11

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, re­

servationsanslag .................................................................

12

Täckande av förluster på grund av statlig kredit­

garanti, förslagsanslag....................................................

13

Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond, förslagsanslag....................................

14

Bidrag till uppförande av frukt- och potatislager­

hus m. m., reservationsanslag......................................

15

Statens avdikningsanslag, förslagsanslag................

16

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reser­

vationsanslag ......................................................................

1 138 700

425 300

1 564 000

3 227 100

3 227 100

15 689 900

12 421 100

106 700

13 000 000

100 000

300 000

1 325 000

30 000

3 000 000

11 000 000

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

17

Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i

Norrland m. m., reservationsanslag...........................

18

Befrämjande av husdjursaveln, reservationsanslag

Statens hingstdepå och stuteri:

19

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 481 400

20

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 129 500

21

Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ..

22

Befordrande av inhemsk fröodling...........................

23

Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................................

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt

stöd åt vissa jordbruk

Statens jordbruksnämnd:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 874 400

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 647 000

3

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

reservationsanslag..............................................................

4

Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m., förslagsanslag..............................

5

Producentbidrag till vissa innehavare av mindre

jordbruk, förslagsanslag.................................................

6

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa

kronolägenheter m. m., förslagsanslag . . ................

7

Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbru­

ket, reservationsanslag....................................................

8

Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare er­

lagd energiskatt för motorbrännolja tilljtraktorer

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

Statens centrala frökontrollanstalt:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 105 900

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................................674 300

Statens växtskyddsanstalt:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................. ........... 1 212 200

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 297 800

5

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 401 000

7

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 83 600

8

Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontroll­

stationer ...............................................................................

Statens maskinprovningar:

9

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 393 600

10

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 310 300

11

Bidrag till plantskolekontroll.....................................

12 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag

1 250 000

1

822

000

610 900

24 000

50 000

297 000

61 026 600

3 521 400

173 000 000

15 000 000

39 000 000

3 300 000

1

126 600

2 250 000

287 198 000

2 780 200

1 510 000

250 000

484 600

35 000

703 900

15 000

40 000

5 818 700

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

55

F.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

lnntmannanäringar

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................

6

176 500

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 775 900

3

Materiel, reservationsanslag...................................... 262 600

4

Nyanskaffning och underhåll av utrustning,

reservationsanslag.......................................................... 333 000

5

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

65 000

6

Stipendier, reservationsanslag.................................. *94 800

7

Lokal och fast försöksverksamhet, reservations­

anslag ............................................................................... 840 500

8

Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, för­

slagsanslag ...................................................................... .....................

100

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

9

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 721 700

10

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 711 300

11

Materiel, reservationsanslag...................................... 34 000

12

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re­

servationsanslag ........................................................ .. .

no 000

13

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

16 000

14

Stipendier m. m............................................................ 17 000

15

Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..........

15 000

16

Lokal och fast försöksverksamhet, reservations­

anslag ............................................................................... ...............43 000

17

Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-

studerande, förslagsanslag.............................................

18

Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim-

forsa, förslagsanslag........................................................

Lantbruksskolan vid Ultuna:

19

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 132 300

20

Omkostnader, förslagsanslag................................... ...............20 800

Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:

21

Avlöningar, förslagsanslag........................................

8

470 400

22

Driftkostnader, förslagsanslag................................. 2 011 000

23

Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag

24

Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag .. .

25

Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-

ningsanstalter m. m., förslagsanslag........................

26

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-

undervisningsanstalter, reservationsanslag..............

27

Bidrag till undervisningsmateriel för maskinunder­

visning, reservationsanslag.............................................

28

Bidrag till hushållningssällskapens undervisnings­

verksamhet m. m., förslagsanslag.............................

29

Bidrag till upplysnings- och undervisningsverk­

samhet rörande biodling...............................................

30

Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,

reservationsanslag..............................................................

8

548 400

2 668 000

113 500

266 900

153 100

10 481 400

353 100

141 300

1 900 000

1 500 000

165 000

1 394 000

15 000

26

000

* Beräknat belopp.

27 725 700

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

G.

Övrig forsknings- och försöksverksamhet på

jordbrukets område

1 Främjande av forskning på jordbrukets område

m. in., reservationsanslag..............................................

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

2

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 242 600

3

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 110 900

4

Bidrag till jordbrukstekniska institutet.................

5

Bidrag till Sveriges utsädesförening........................

6

Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksam­

heten å Weibullsholm....................................................

7

Bidrag till Föreningen för växtförädling av frukt­

träd ........................................................................................

8

Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter ....

9

Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag ....

H.

Veterinärväsendet m. m.

Veterinärstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 827 000

2

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 91 300

Veterinärstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 5

668

800

4

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 123 600

Statens veterinärmedicinska anstalt:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 517 500

6

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 703 000

7

Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdel­

ningar ................................................................... ...............

8

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur . . .

9

Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar, förslagsanslag.............................

10

Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos

nötkreaturen, förslagsanslag.........................................

11

Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag . .

12

Lindring i mindre bemedlades kostnader för djur­

sjukvård, förslagsanslag.................................................

13

Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde

m. m., förslagsanslag......................................................

V eterin ärhögskolan:

14

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 3 094 600

15

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 990 700

16

Materiel, reservationsanslag...................................... 234 500

17

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re­

servationsanslag ............................................................. 160

000

18

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

24 000

19

Stipendier........................................................................

*66

000

Veterinärinrättningen i Skara:

20

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 223 300

21

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 100

353 500

325 000

1 492 100

210 000

100 000

20 000

125 000

3

735

600

918 300

5 792 400

3 220 500

235 000

11 000

1 530 000

250 000

100

625 000

115 000

1 100 000

4 569 800

223 400

* Beräknat belopp.

17 490 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

57

I. Skogsväsendet

Skogsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 775 400

2

Omkostnader, förslagsanslag................................... 157 700

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 12 158 000

4

Omkostnader, reservationsanslag.............................

7

710

000

5

Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...

6

Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservations­

anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .

7

Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag .............................................................

8

Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m., reservationsanslag..............................................

9

Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag ....

Skogshögskolan:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................

1

136

300

11

Omkostnader, förslagsanslag....................................

345

000

12

Materiel, reservationsanslag......................................

53

000

13

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re­

servationsanslag .............................................................

35

000

14

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

30 000

15

Stipendier........................................................................

*51

600

Statens skogsforskningsinstitut:

16

Avlöningar, förslagsanslag........................................

1

974

100

17

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 466 800

18

Utrustning, reservationsanslag................................

54

500

19

Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, re­

servationsanslag ............................................................. 458 300

20

Skogsproduktforskning, reservationsanslag.........

84 800

21

Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reserva­

tionsanslag

40

000

Statens skogsmästarskola:

22

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 119 100

23

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 67 400

24

Stipendier, förslagsanslag.......................................... 30 000

25

Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 20 300

Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid

statens skogsskolor m. m.:

26

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 463 700

27

Omkostnader m. m., förslagsanslag......................... 513 700

28

Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogs­

skolor m. in., reservationsanslag ................................

29

Förberedande skogskurser, förslagsanslag..............

30

Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., förslags­

anslag ....................................................................................

31

Ersättning till domänverkets fond för utgifter för

övertalig personal, förslagsanslag................................

933 100

19

868

000

2

600

000

7 700 000

20 000

1 700 000

220 000

1 650 900

3 078 500

236 800

977 400

125 000

55 500

2

168

000

360 700

Beräknat belopp.

41 693 900

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

J. Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteristyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 348 200

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 162 800

3

Kartlagningsarbeten, reservationsanslag...........................114 000

Lantmäteristaten:

4

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 24 496 600

5

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 5 026 000

6

Utrustning, reservationsanslag................................ .............300 000

7

Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl., reservationsanslag...............................................

8

Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-

och vägförrättningar m. m., förslagsanslag..........

9

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

förslagsanslag......................................................................

10

Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag

11

Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, för­

slagsanslag ...........................................................................

Rikets allmänna kartverk:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 5 839 300

13

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 655 500

14

Kartarbeten m. m., reservationsanslag................ 1 780 000

15

Utrustning m. m., reservationsanslag.................. 300 000

16

Utbildningskurser för viss personal, reservations­

anslag ............................................................................... ................. 7 000

29 822 600

341 300

585 000

2 000

3 800

10 000

1 625 000

8

581 800

40 971 500

K. Fiskeriväsendet m. m.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 091 200

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................................412 600

1 503 800

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Till­

sy nsavdelningen:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 403 100

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................................119 300

522 400

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

5

Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re­

servationsanslag .............................................................

100

Fiskeriintendenter m. m.:

6

Avlöningar, förslagsanslag............................... .. 253 500

7

Omkostnader, förslagsanslag...................................................26 100

279 600

8

Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..

30 000

9

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reser­

vationsanslag ...................................................................... 197 000

10

Statlig garanti för befrämjande av fiske på av­

lägsna fiskevatten, m. m., förslagsanslag..............

10

000

11

Främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m., reservationsanslag.............................................. 60

000

12

Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio­

telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag

65 000

13

Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reserva­

tionsanslag ........................................................................... 25 000

14

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag

30 000

15

Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,

förslagsanslag........................... ..........................................

100

16

Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. in.,

reservationsanslag..............................................................

10

000

17

Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-

skattemedlen...................................................................... 745 000

18

Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt

m. m., förslagsanslag...................................................... 5 000 000

8

478 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

59

L. Lappväsendet

Lappfogdarna m. fl.:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 481 300

2

Omkostnader, förslagsanslag................................................. 175 700_____ 657 000

657 000

M. Diverse

1

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....

5 841 000

2

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag........................................................ 485 700

3

Arrendenämnder och arrenderådgivning, förslags­

anslag ...................................................................................

20

000

Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:

4

Akademien, förslagsanslag........................................ 99 200

5

Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. in.,

förslagsanslag................................................................. ...............

68

500

167 700

6

Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. .

105 000

7

Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reserva­

tionsanslag ...........................................................................

100

000

8

Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...........

225 000

9

Bidrag till viss lokal klubb verksamhet.................. 100 000

10

Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets

område................................................................................. 85 000

11

Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,

reservationsanslag.............................................................. 32 000

12

Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag...................................................... 944 700

13

Ersättning till riksbanken för förvaltningen av

vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.................... 190 000

14

Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för

förvaltningen av statens sekundärlånefond för jord­

brukare m. m., förslagsanslag.................................... 16

000

15

Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning

av vissa servitut, förslagsanslag................................ 5 000

16

Ersättningar för vissa besiktningar och svneför-

rättningar, förslagsanslag.............................................. 5 000

60

Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1958

17

Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,

förslagsanslag...................................................................... 65

000

18

Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. m., förslagsanslag...................................................... 30

000

19

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.............................................................. 800

000

20

Extra utgifter, reservationsanslag.............................. 117 000

21

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag......................................................

5

000

__________________ 9 889 100

Summa kronor 458 915 700

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958

61

X. HANDELSDEPARTEMENTET

A. Handelsdepartementet

Handelsdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag...........................................

1

346 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 90 000

3

Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen, förslagsanslag.................................................... 36 000

1 472 000

1 472 000

B. Kommerskollegium m. in.

Kommerskollegium:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 3 180 100

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 568 500

3 748 600

Bergsstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 300 300

4

Omkostnader, förslagsanslag........................ 43

500

343

800

Sprängämnesinspektionen:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 226 500

6

Omkostnader, förslagsanslag........................ 32

100

258 600

Näringsfrihetsrådet:

7

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 112 500

8

Omkostnader, förslagsanslag........................

11

200

123 700

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

9

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 273 800

10

Omkostnader, förslagsanslag........................ 25

200

299 000

Statens pris- och kartellnämnd:

11

Avlöningar, förslagsanslag.............................................. 1 680 700

12

Omkostnader, förslagsanslag.......................................... 266 300

l

947

000

6

720 700

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk

forskning in. in.

Sveriges geologiska undersökning:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

1

559

790

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 646 500

3

Resor och fältarbeten, reservationsanslag..............

145

000

4

Utrustning, reservationsanslag.................................... 280 000

5

Malmletning, reservationsanslag.................................

1

240 000

6

Inventering av torvmossar, reservationsanslag...

60 000

7

Djupborrning

efter salt och olja i Skåne, reserva­

tionsanslag

25

000

3

956

200

8

Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslags-

<*nsla9 ....................................................................................... 52 000

Statens provningsanstalt:

9

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 255 100

10

Omkostnader, förslagsanslag.......................................

446

800

11

Utrustning, reservationsanslag.................................... 200 000

2

901 900

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Flygtekniska försöksanstalten:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 676 700

13

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 2 123 300

14

Utrustning, reservationsanslag . .................................. .............400 000

Statens hantverksinstitut:

15

Avlöningar till viss personal, förslagsanslag...........

646 800

16

Vissa omkostnader, förslagsanslag............................. 70 000

17

Bidrag till kursverksamheten m. m., reservations­

anslag ................................................................................... 308 000

18

Utrustning och inredning, reservationsanslag ....

125 000

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:

19

Akademien......................................................................... 200 000

20

Tekniskt-vetenskaplig och industriell representa­

tion i utlandet, reservationsanslag

57 600

21

Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.........

22

Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservations­

anslag ........................................................................................

Statens institut för konsumentfrågor:

23

Avlöningar, förslagsanslag............................................... 663 800

24

Omkostnader, förslagsanslag ...................................... ............. 176 000

25 Statens konsumentråd, förslagsanslag .........................

26

Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,

reservationsanslag .................................................................

27 Bidrag till varudeklarationsnämnden...........................

28

Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslags­

anslag .......................................................................................

29

Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, för­

slagsanslag ...............................................................................

30

Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag

31

Bidrag till institutet för konserveringsforskning,

förslagsanslag.........................................................................

32

Bidrag till institutet för optisk forskning, förslags­

anslag .......................................................................................

33

Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, för­

slagsanslag ...............................................................................

34

Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag

35

Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atom­

energi, reservationsanslag...................................................

36

Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag

37

Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för

torvforskning, reservationsanslag....................................

38

Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservations­

anslag ........................................................................................

39

Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.,

förslagsanslag ........................................................................

40

Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....

41

Bidrag till svenska slöjdföreningen ............................

42

Bidrag till standardiseringsverksamheten..................

43

Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen ..............

7 200 000

1 149 800

257 600

103 400

2 900 000

839 800

55 000

600

000

240 000

1 067 600

157 500

22 000

572 900

117 900

108 400

130 000

112 000 000

3 850 000

300 000

700 000

100 000

55 000

50 000

565 000

15 000

140 067 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

63

D. Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

S j öf artsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 528 700

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 057 700

5 586 400

Lots- och fyrstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 21 675 500

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 5 576 500

27 252 000

F artygsinspektionen:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 229 900

6

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 176 600

1 406 500

34 244 900

S jöbefälsskolorna

Sjöbefälsskolorna:

7

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 773 400

8

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 73100

9

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...........

60 000

10

Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk

8

500

11

Navigationslärarkurs, reservationsanslag.................... 9 100

12

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag......................... 5 000

13

Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs, förslags­

anslag ................................................................................... 13 500

1 942 600

1 942 600

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

14

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.

2 300 000

15

Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,

reservationsanslag ................................................................. 79 500

16 Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,

reservationsanslag................................................................... 50 000

17

Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag............... 3 322 600

18

Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservations­

anslag .......................................................................................

10

000

000

19

Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio-

ner, förslagsanslag...............................................................

200

000

20

Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslags­

anslag .......................................................................................

20

000

21

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 1 473 000

22

Nybyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag

400 000

23

Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten, förslagsanslag.................................................... 100 000

24

Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslags­

anslag ....................................................................................... 13 000

25

Bidrag till internationella hydrografiska byrån,

förslagsanslag......................................................................... 27 000

17 985 100

Hamnar och farleder

26

Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations­

anslag .......................................................................................

1

000

000

27

Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.................. 50 000

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

28

Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.........

3 000 000

29

Underhåll och drift av statens fiskehamnar och far­

leder, förslagsanslag............................................................ 215 000

30

Bidrag till byggande och underhåll av mindre ham­

nar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen......................................................

1

000

000

5 265 000

Övriga sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt:

31

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 65 600

32

Omkostnader, förslagsanslag.........................................

8

400

74 000

Statens skeppsprovningsanstalt:

33

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 608 900

34

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 102 600

35

Utrustning, reservationsanslag ..................................... 55 000

766 500

Statens sjöhistoriska museum:

36

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 274 000

37

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 54 800

38

Underhåll och ökning av samlingarna, reservations­

anslag ................................................................................... 3 500

332 300

39

Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

256 000

40

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag..........

450 000

41

Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid

vissa resor, förslagsanslag....................... 70

000

42

Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, för­

slagsanslag .............................................................................. 320 000

43

Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag ..

350 000

44

Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, för­

slagsanslag .............................................................................. 5

000

Handel

45

Bidrag till handelshögskolan i Stockholm.

686

400

46

Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsan­

slag ............................................................................................ 709 600

47

Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Sti­

pendier för främjande av högre ekonomiska studier,

reservationsanslag....................................... *15

000

48

Åtgärder för främjande av varuutbytet med främ­

mande länder, reservationsanslag........ 500

000

49

Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ....

102 000

2 013 000

64 074 400

E. Patent- och registreringsväsendet m. m.

Patent- och registreringsverket:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 7 323 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 193 500

8

516 600

3

Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m., förslagsanslag............................... 4

000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

65

Svenska uppfinnarkontoret:

4

Administrationskostnader............................................ 153 000

5

Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. ______75 000

228 000

6

Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för­

slagsanslag ............................................................................... 400 000

7

Avsättning till försäkringsinspektionens fond, för­

slagsanslag .............................................................................. ....... 1 455 300

10 603 900

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 342 300

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 176 000

1 518 300

3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., för­

slagsanslag .............................................................................. 30 680 000

32 198 300

G. Krisförvaltningen

Statens handelslicensnämnd:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 100 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 122 000

1 222 000

3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,

förslagsanslag ........................................................................ ........... 150 000

1 372 000

H. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

2 089 000

2

Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag.............. 591 000

2 680 000

3

Bidrag till vissa internationella byråer m. m., för­

slagsanslag .............................................................................. 27 600

4

Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete, reservationsanslag.......................................... 300 000

5

Bidrag till svenska turisttrafikförbundet................. 550 000

6

Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...........

104 000

7

Avsättning till fonden för idrottens främjande ...

10 300 000

8

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.

1 250 000

9

Avsättning till lotterimedelsfonden.............................. 19 800 000

10

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

37 000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 600 000

12

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 121 000

________________ 35 769 600

Summa kronor 292 277 900

5

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195K

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

A.

Inrikesdepartementet m. m.

Inrikesdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 479 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 180 000

3

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, för­

slagsanslag ..............................................................................

B.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

Medicinalstyrelsen med dithörande stater

Medicinalstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 936 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 579 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 492 000

4

Omkostnader, förslagsanslag ..................................... 49 500

5

Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel

m. m., förslagsanslag..........................................................

6

Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag.............................................

Sinnessjuknämnden:

7

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 28 000

8

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 3 000

Strålskyddsverksamhet m. m.:

9

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... *840 000

10

Omkostnader, förslagsanslag........................................ *155 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

11

Avlöningar, förslagsanslag................................ ........... 4 675 000

12

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 3 108 000

13

Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta­

tens bakteriologiska laboratorium m. m., reservations­

anslag .......................................................................................

14

Inredning och utrustning av personalrestaurang m. m.

vid statens bakteriologiska laboratorium, reservations­

anslag .......................................................................................

Statens rättskemiska laboratorium:

15

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 037 000

16

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 305 000

Statens farmacevtiska laboratorium:

17

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 618 000

18

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 195 000

19

Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag

Statens rättsläkarstationer:

20

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 508 000

21

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 136 000

22

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag..................

* Beräknat belopp.

1 659 000

45 000

1 704 000

4 515 000

541 500

342 000

2 000 000

31 000

995 000

7 783 000

100

120 000

1 342 000

813 000

123 000

644 000

50 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

67

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

23

Avlöningar, förslagsanslag................ 16 100 000

24

Sjukvård m. m., förslagsanslag___

15 000

25

Reseersättningar, förslagsanslag....

350 000

26

Anskaffande av viss instrumentut­

rustning, reservationsanslag................ 52 500

16 517 500

27

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande

m. m., förslagsanslag..................................................... 15 000

28

Anställande av civila reservläkare, förslagsan­

slag ...................................................................................... 165 000

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

Sjukvårdsanstallerna

Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:

Statens sinnessjukhus:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 140 500 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

52 580 000

övervakning av vissa försöksut-

skrivna patienter, förslagsanslag...

100 000

Utrustning av nya sinnessjukhus, reservations­

anslag ...................................................................................

Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlö­

ningar, förslagsanslag

Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göte­

borg och Malmö, förslagsanslag................................

Bidrag till uppförande eller inrättande av psy­

kiatriska avdelningar vid lasarett, reservations­

anslag ...................................................................................

Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid

lasarett, förslagsanslag..................................................

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservations­

anslag ...................................................................................

Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sin­

nessjuka, förslagsanslag.................................................

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 450 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

206 500

Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:

Avlöningar, förslagsanslag............ ,

241 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

97 600

Bidrag till uppförande eller inrättande av sär­

skolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna,

reservationsanslag.............................................................

Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efter­

blivna, förslagsanslag.....................................................

Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt

efterblivna, förslagsanslag............................................

Statens anstalt för fallandesjuka:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 1 612 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

416 000

193 180 000

*2 600 000

693 000

31 000 000

400 000

300 000

35 000

2 000 000

656 500

338 600

2 500.000

9 600 000

8 900 000

* Beräknat belopp.

16 697 500

35 997 100

68

Kungl. Mcij:ts proposition nr i år 1958

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

Ferieresor för elever m. m., förslags­

anslag ...................................................... 7 000

Utrustningskostnader, reservations­

anslag ................................................................... 60 000

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag....

Bidrag till Lunds stifts prästers nykterhets- och

diakoniförbund u. p. a. för utrustning av Sätofta-

hemmet, reservationsanslag...........................................

Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sa­

nering av hemmets ekonomi.....................................

Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska

och nervösa barn, förslagsanslag..............................

U ni versitetssj ukhus:

Karolinska sjukhuset:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 33 546 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

9 732 000

Utrustning, reservationsanslag ....

290 000

Serafimerlasarettet:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 9 370 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

3 222 300

Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-

batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............................

Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs

sjukhus, förslagsanslag..................................................

Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm,

förslagsanslag....................................................................

Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag

Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslags­

anslag ...................................................................................

Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till

läkare, förslagsanslag.....................................................

Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Upp­

sala, förslagsanslag..........................................................

Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,

reservationsanslag.............................................................

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, förslagsanslag......................................................

Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjuk­

vårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag ....

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag........................................................

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reser­

vationsanslag ......................................................................

Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag

Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under-.

visningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsan­

slag ........................................................................................

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg in. m., reservationsanslag..

2 095 000

1 650 000

45 000

115 000

300 000

43 568 000

12 592 300

238 000

470 000

*116 000

*55 400

800 000

2 861 000

3 625 000

337 000

2 000 000

71 000

1 940 000

4 500 000

2 790 000

4 000 000

*3 460 000

256 408 100

83 423 700

* Beräknat belopp.

Kimgl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

69

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

74

Vissa bidrag till lasarett m. m.................................. 7 200

75

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnav­

delningar vid lasarett m. m., reservationsanslag.. 130 000

76

Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

m. m., förslagsanslag..................................................... 1 200 000

77

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag...........

200 000

78

Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,

förslagsanslag.................................................................... 2 800 000

79

Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuber­

kulos, förslagsanslag...................................................... 325 000

80

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,

reservationsanslag............................................................. 100

81

Bidrag till driften av folksanatorierna, förslags­

anslag .................................................. 546 000

82

Behandling av vissa lupuspatienter från landsor­

ten, förslagsanslag .......................................................... 13 000

83

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemivårdanstalter, reservationsanslag................ 100

84

Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, för­

slagsanslag .......................................................................... 450 000

85

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka, reservationsanslag............................................... 100

86

Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, för­

slagsanslag .......................................................................... 4 800 000

87

Bidrag till driften av centralanstalter för radio­

terapi, förslagsanslag...................................................... 1 300 000

88

Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning

vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........................... 100 000

Vanföreanstalter m. m.:

89

Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag.

9 100 000

90

Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag

65 000

91

Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...........

1 500 000

92

Bidrag till ombyggnad och utrustning av Eugenia­

hemmet, reservationsanslag........................................... 230 000

93

Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spas­

tiska barn i Göteborg, reservationsanslag.............. 420 000

94

Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortope­

diska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. 2 800 000

95

Bidrag till riksföreningen mot polio........................ 20 000

96

Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslags­

anslag

600 000

Förlossningsanstalter:

97

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss­

ningsanstalter, reservationsanslag..............................

Hälsovård i allmänhet

Statens institut för folkhälsan:

98

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *3 260 000

99

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *748 000

Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

100

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 122 000

101

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 194 000

* Beräknat belopp.

11 871 500

14 735 000

________ 100

366 438 400

4 008 000

316 000

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

102

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 100 000

103

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 84 000

184 000

Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

104

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 364 000

105

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 113 000

477 000

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

106

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 211 000

107

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 179 000

390 000

108

Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-

skolor, reservationsanslag................................................ 18 000

109

Högre utbildning av sjuksköterskor, förslagsanslag

*280 000

110

Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslags­

anslag ..................................................................................... 52 000

111

Utbildningskurser i arbetsterapi................................ 26 000

112

Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,

förslagsanslag...................................................................... 10 400 000

113

Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor

m. m., förslagsanslag........................................................ 3 400 000

114

Understödjande av dispensärverksamhet, förslags­

anslag ..................................................................................... 1 500 000

Allmän skärmbildsundersökning:

115

Lokala undersökningar, förslagsanslag................. 635 000

116

Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslags­

anslag

486 000

117

Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-

bildsverksamheten, reservationsanslag...................... 225

000 1 346 000

118

Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande

mödra- och barnavård, förslagsanslag...................... 6 000 000

119

Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag

1 400 000

120

Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag...........

284 000

121

Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,

förslagsanslag................ 490 000

122

Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag

10 300 000

123

Bidrag till utrustning av polikliniker för folktand­

vård, reservationsanslag................................................... 100 000

124

Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,

förslagsanslag...................................................................... 46 000

125

Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,

förslagsanslag...................................................................... 190 000

126

Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedi­

cinens område, reservationsanslag.................................. 50 000

127

Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, för­

slagsanslag ............................................................................ 1 000 000

128

Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag............

100 000

129

Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ............... 1 000 000

130

Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för­

slagsanslag ............................................................................ 100 000

131

Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens

intresse, förslagsanslag .................................................... 100 000

132 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag

355 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

71

Centrala sjukvårdsberedningen:

133

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 386 000

134

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 40 000

426 000

135

Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, för­

slagsanslag ............................................................................ 430 000

136

Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,

förslagsanslag....................................................................... 1 000 000

137

Kostnader för överförande till Sverige av vissa ut­

ländska läkare, förslagsanslag...................................... 120 000

45 888 000

448 323 500

C. överståthållarämbetet och landsstaten

överståthållarämbetet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 6 522 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 505 400

7 027 400

Länsstyrelserna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 53 615 000

4

Sjukvård m. m., förslagsanslag................................. 150 000

5

Reseersättningar, förslagsanslag................................ 1 335 000

6

Expenser, förslagsanslag............................................... 7 735 000

7

Publikationstryck, förslagsanslag............................. 200 000

63 035 000

Landsfogdarna m. fl.:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 2 193 000

9

Omkostnader, förslagsanslag......................................... 390 000

2 583 000

Häradsskrivarna m. fl.:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 18 020 000

11

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 1 963 000

19 983 000

Landsfiskalerna m. fl.:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 25 613 000

13

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 3 738 000

29 351 000

121 979 400

D. Polisväsendet

Statspolisintendenten m. fl.:

1

Avlöningar, förslagsanslag, därav 450 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

1 256 000

Statspolisorganisationen:

2

Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,

därav 716 000 kronor att avräknas mot automo­

bilskattemedlen ............................................................... 893 000

3

Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för­

slagsanslag, därav 1 820 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen....................................... 2 735 000

4

Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, där­

av 12 860 000 kronor att avräknas mot automo­

bilskattemedlen ............................................................... 20 187 000

5

Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav

180 000 kronor att avräknas mot automobilskatte­

medlen ................................................................................. 213 000

24 028 000

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Norrbottens statliga poliskår:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 644 000

7

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 192 000

8

Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslags­

anslag ........................................................................................

9

Bidrag till den lokala polisorganisationen å lands­

bygden m. m., förslagsanslag.........................................

Statens polisskola:

10 Avlöningar, förslagsanslag, därav 138 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

1 062 000

11

Omkostnader, förslagsanslag, därav 39 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

295 000

12

Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav

44 000 kronor att avräknas mot automobilskat­

temedlen ............................................................................. 400 000

Statens kriminaltekniska anstalt:

13

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 073 000

14

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 543 000

15

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess

helhet m. m., förslagsanslag...........................................

16

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,

förslagsanslag.........................................................................

17

Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag ..

18

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis­

väsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 274 000 kro­

nor att avräknas mot automobilskattemedlen ....

19

Poliskollegierna, förslagsanslag.......................................

20

Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,

förslagsanslag.........................................................................

21

Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.,

förslagsanslag.........................................................................

22

Kostnader för särskild polisverksamhet för hind­

rande och uppdagande av spioneri m. m., förslags­

anslag .......................................................................................

23

Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat

vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.........

24

Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polis­

distrikt, förslagsanslag, därav 37 500 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.........................

25

Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslags­

anslag ........................................................................................

E. Civilförsvaret

Civilförsvarsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 2 132 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 405 000

Civilförsvarsområdenas administration:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 5 720 000

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 867 000

836 000

1 200 000

19 000 000

1 757 000

1 616 000

850 000

550 000

200 000

6 500 000

2 000

100

3 000

8 975 000

100

50 000

625 000

67

448

200

2 537 000

6 587 000

5

Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag

6

Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .

7

Bidrag till vissa frivilliga organisationer..................

8

Försöksverksamhet, reservationsanslag........................

9

Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag

10

Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reserva­

tionsanslag ..............................................................................

11

Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., för­

slagsanslag ..............................................................................

12

Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksam­

het inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag ....

13

Bidrag till kommuner för anordnande av branddam­

mar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. ..

14

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m., reservationsanslag.................................................

15

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa tra­

fik- och skolskyddsrum, förslagsanslag......................

16

Besiktning av motorfordon, förslagsanslag...............

17

Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndig­

heter m. m., reservationsanslag......................................

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958

F.

Brandväsendet

Statens brandinspektion:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 194 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 73 500

Statens brandskola:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 193 400

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 83 200

5

Bidrag till svenska brandskyddsföreningen.............

6

Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ...

7

Bidrag till förebyggande och släckning av brand, för­

slagsanslag ..............................................................................

8

Bidrag till kommuner för anläggande av branddam­

mar, reservationsanslag......................................................

9

Bidrag till kommuner för uppförande av brandsta­

tioner, reservationsanslag..................................................

G. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............

7 942 000

2

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.........

873 000

3

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag............

13 234 000

4

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ...

2 202 000

5

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag...........................................................

Statens utlänningskommission:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 004 000

7

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 268 000

5 904 000

60 000

322 000

250 000

100

100

4 135 000

690 000

500 000

4 300 000

1 500 000

10 000

100

26

795

300

73

267 600

276 600

2 000

5 000

665 000

300 000

100

1

516

300

24 251 000

15 200

3 272 000

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

8

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. ra., för­

slagsanslag .............................................................................. 1

125 000

9

Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,

reservationsanslag................................................................. 30 000

10 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reserva­

tionsanslag ............................................................................ 1

600 000

11

Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags­

anslag ........................................................................................ 800 000

12

Resestipendier, reservationsanslag.................................. 15 000

13

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re­

servationsanslag ..................................................................... 1

200 000

14

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 105 000

15

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag.......................................................... 1 000

16 Bidrag till internationell skärmbildskongress............. 80 000

_________________ 82 494 200

Summa kronor 700 260 900

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

75

XII. CIVILDEPARTEMENTET

A. Civildepartementet

Civildepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 027 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 50 000

1 077 000

1 077 000

B. Vissa myndigheter

Statens lönenämnd:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 252 500

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 13 000

265 500

Statens avtalsnämnd:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 237 600

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 25 100

262 700

Statens pensionsanstalt:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 054 000

6

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 139 200

1 193 200

1 721 400

C. Statliga pensionsväsendet

1

Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag, därav 2 200 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen............................................. 157 000 000

2

Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,

förslagsanslag......................................................................... 4 000 000

3

Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för ar­

betare m. m., förslagsanslag, därav 9 400 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 21 000 000

4

Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,

förslagsanslag......................................................................... 775 000

5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag..............

450 000

6

Pensionering av viss flottans gemenskap, förslags­

anslag ........................................................................................ 100 000

7

Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 44 500 000

8

Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens

tjänst, förslagsanslag, därav 900 000 kronor att av­

räknas mot automobilskattemedlen.............................. 3 800 000

9

Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid

lotsverket m. fl..................................................................... 15 000

10

Diverse pensioner och understöd

m. m., förslags­

anslag

5 000 000

236 640 000

76

Kungl. Maj.ls proposition nr i år 1958

D. Statsunderstödda pensionsväsendet

1

Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens

pensionsanstalt, förslagsanslag........................................ 126 000 000

2

Bidrag till pensioneringskostnaderna...för handels­

flottans pensionsanstalt.................................................... 1 600 000

127 600 000

E. Allmänna indragningsstaten

1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,

förslagsanslag............................. 500

000

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

135 000

2

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.................... 500

000

3

Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslags­

anslag

10 000

4

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

200 000

5

Extra utgifter, reservationsanslag. 20

000

6 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäk­

ringen m. m., förslagsanslag........ 18

500 000

_________________ 19 865 000

Summa kronor 386 903 400

XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag

1000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

Riksdagen:

1

Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

7 400 000

2

Reseersättningar till riksdagens ledamöter, för­

slagsanslag ..........................................................................

1

400 000

3

Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1

470 000

4

Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ...

1

385 000

5

Utgivande av särskilda publikationer, reserva­

tionsanslag ..........................................................................

37

000

6

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva­

tionsanslag .......................................................................... 75 000

7

Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp, förslagsanslag...................................................... 105 000

8

Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ...

200 000

9

Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag............

40 000

10

Övriga omkostnader, förslagsanslag.........................

475

000

11

Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............................

Riksgäldskontoret:

12

Avlöningar, förslagsanslag...................................

1

988 000

13

Kostnader vid emission av statslån m. m., för­

slagsanslag .......................................................................... 900 000

14

Övriga omkostnader, förslagsanslag......................... 250 000

Riksdagens ekonomibyrå:

15

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 777 000

16

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 465 000

Riksdagsbiblioteket:

17

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 343 000

18

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 47 000

19

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .

125 000

Justitieombudsmannen och hans expedition:

20

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 329 000

21

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 17 000

Militieombudsmannen och hans expedition:

22

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 216 000

23

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 24 500

Riksdagens revisorer och deras kansli:

24

Arvoden till revisorerna, förslagsanslag................. 45 000

25

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 185 000

26

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 28 300

27

Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....

28

Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslags­

anslag ........................................................................................

29

Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslags­

anslag ........................................................................................

30

Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,

förslagsanslag.........................................................................

12 587 000

410 000

3 138 000

1 242 000

515 000

346 000

240 500

258 300

800 000

125 000

625 000

106 000

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

31

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

32

Vinstutlottning i samband med ungdomens lön­

sparande, förslagsanslag....................................................

33

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag..........................................................................

34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m., förslagsanslag...................................................... ________________

Summa kronor

117 000

700 000

5 000

50 000

21 264 800

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

79

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

I. LUFTFARTSFONDEN

1 Underskott å luftfartsfonden................................................................... JO

qoq

qqq

II. RIKS GÄLDS FONDEN1

1 Underskott å riksgäldsfonden...................................................................

600

000 000

III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

A. Statens affärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

1

Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 12), reser­

vationsanslag .....................................................................

3

500

000

2

Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

(I: C: 2), reservationsanslag........................................ 2

500 000

3

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C:

6

),

reservationsanslag.............................................................

2

600

000

4

Distributionsanläggningar och därmed samman­

hängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),

reservationsanslag............................................................

4

500

000

13 100 000

B. Luftfartsfonden

Kommunikationsdepartementet:

1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), re­

servationsanslag ................................................................

100

000

C. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1

Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter

(III: 1), reservationsanslag........................................... 500 000

2

Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),

reservationsanslag.............................................................

7

590

000

8

090

000

Utrikesdepartementet:

3

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­

heter för utrikesrepresentationen (III: 3), reser­

vationsanslag ................................................................... 645

000

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 84.

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag................ 18 800

5

Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-

budsbostaden i Oslo (III: 5), reservationsanslag

45 000

Socialdepartementet:

6

Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhö­

rande barna- och ungdomsvården (III: 6), reser­

vationsanslag ................................................................... *1 300 000

7

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Svartsjö för alkoholmissbrukare (III: 7), reserva­

tionsanslag ....................................................................... 75 000

8

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholmissbrukare (III: 8), reserva­

tionsanslag ....................................................................... .............278 500

Kommunikationsdepartementet:

9

Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock­

holm (III: 9), reservationsanslag........................... 50 000

10

Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Upp­

finnaren i Stockholm (III: 11), reservationsanslag

125 000

11

Ämbetsbyggnad för central förvaltning (III: 12),

reservationsanslag ........................................................ 25 000

12

Anordnande av förvaltningslokaler för den cen­

trala administrationen (III: 13), reservations­

anslag ..................................................................................... 300 000

13

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:

14), reservationsanslag....................................................... 500 000

Finansdepartementet:

14

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m. (III: 15), reservations­

anslag ...............................................................................

Ecklesiastikdepartementet:

15

Nybyggnad för riksarkivet (III: 16), reservations­

anslag .............................................................................. 150 000

16

Nybyggnad för musikaliska akademien med

musikhögskolan (III: 17), reservationsanslag ....

40 000

17

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Upp­

sala (III: 18), reservationsanslag........................... 420 000

18

Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk­

geologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala (III: 19), reservationsanslag................... 800 000

19

Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (III: 20), reservations­

anslag ............................................................................... 300 000

20

Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala

(111:21), reservationsanslag...................................... 50 000

708 800

1 653 500

1 200 000

125 000

Beräknat belopp.

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

81

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

(III: 22), reservationsanslag...................................... 365 000

Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid uni­

versitetet i Lund (III: 23), reservationsanslag.. 500 000

Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.

vid universitetet i Lund (III: 24), reservations­

anslag ............................................................................... 600 000

Nybyggnad för medicinska fakulteten vid uni­

versitetet i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-

kirurgiska institutet (III: 26), reservationsanslag 452 500

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm (III: 27), reservationsanslag.............. 250 000

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

(III: 28), reservationsanslag...................................... 2 325 000

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren

i Stockholm (111:29), reservationsanslag.............. 130 000

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

(III: 30), reservationsanslag...................................... 1 265 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

(III: 31), reservationsanslag .................................... 80 000

Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för

blinda (III: 32), reservationsanslag...................... 180 000

Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte (III: 33), re­

servationsanslag.............................................................. 50 000

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva

(III: 34), reservationsanslag...................................... 975 000

Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reser­

vationsanslag................................................................... 1 250 000

13 432 500

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-

trollanstalt (III: 36), reservationsanslag.............

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök (III: 37), reservations­

anslag ...............................................................................

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III:

38), reservationsanslag.................................................

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsyns-

avdelning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön

(III: 39), reservationsanslag.....................................

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska

undersökning (III: 40), reservationsanslag ....

21 300

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöks­

anstalten (III: 41), reservationsanslag..................

100 000

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för kon-

serveringsforskning (III: 42), reservationsanslag

27 800

Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 43), reserva­

tionsanslag .....................................................................

1 100 000

1 249 100

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

252 000

10 000

110 000

45 000

417 000

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Inrikesdepartementet:

43

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-

het m. m. (III: 44), reservationsanslag................ *100 000

44

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak­

teriologiska laboratorium (III: 45), reservations­

anslag ............................................................................... 55 000

45

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. (III: 46), reservationsanslag...................... *17 925 000

46

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-

byggnadsarbeten (III: 47), reservationsanslag .

352 500

47

Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 48),

reservationsanslag......................................................... 2 700 000

48

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

(III: 49), reservationsanslag...................................... 333 100

49

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa­

rettet i Lund (III: 50), reservationsanslag.........

*160 000

50

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 51),

reservationsanslag......................................................... 775 000

51

Anordnande av förvaltninglokaler för den regio­

nala administrationen (III: 52), reservations­

anslag ............................................................................... 75 000

52

Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 54), reserva­

tionsanslag ...................................................................... 3 600 000

D. Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1

Arméns delfond (IV: A: 1—8), reservations­

anslag ..........................................................................

2

Marinens delfond (IV: A: 10—15), reservations­

anslag ..........................................................................

3

Flygvapnets delfond (IV: A: 17—22), reserva­

tionsanslag .................................................................

4

Befästningars delfond (IV: A: 24—37), reserva­

tionsanslag .................................................................

E. Statens utlåningsfonder

Försvarsdepartementet:

1

Värnpliktslånefonden (V: 2), reservationsanslag

Socialdepartementet:

2

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 3), reserva­

tionsanslag ...................................................................... *30 000 000

3

Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 6),

reservationsanslag.......................................................... 5 400 000

26 075 600

52 951 500

*9 350 000

*2 250 000

*13 625 000

*47 850 000

78 075 000

*100 000

35 400 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

83

Ecklesiastikdepartementet:

4

Statens lånefond för universitetsstudier (V: 7),

reservationsanslag.........................................................

7 000 000

5

Allmänna studielånefonden (V: 8), reservations-

anslag...............................................................................

10 500 000

17 500 000

Jordbruksdepartementet:

6

Statens avdikningslånefond (V: 9), reservations­

anslag ...............................................................................

300 000

7

Fiskerilånefonden (V: 10), reservationsanslag . . .

300 000

600 000

53 600 000

F.

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag

655 000

Handelsdepartementet:

2

Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 6),

reservationsanslag......................................................

72 000 000

Inrikesdepartementet:

3

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande

av lasarettet i Visby (VI: 8), reservationsanslag

500 000

4

Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten

(VI: 9), reservationsanslag ........................................

220 000

5

Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg­

nadsarbeten (VI: 10), reservationsanslag.............

100 000

820 000

73 475 000

G.

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

i

Anordnande av en bombsäker oljelagrings-

anläggning (IX: 8), reservationsanslag............

3 000 000

2

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-

lagringsanläggning (IX: 9), reservationsanslag

1 200 000

4 200 000

Summa kronor 270 501 500

IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE

KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

l

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1000 000

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder

FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Utgifter

A.

Räntor å statsskulden:

1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis.................................. 365 050 983

2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis............................................. 54 396 500

3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis........................................... 13 200 000

4.

*

* sparobligationer, förslagsvis....................................................... 1 000 000

5.

»

* dollarkredit hos Export-Import Bank of

Washington (Marshall-lånet), förslagsvis............................. 2 382 000

6.

*

* av staten övertagna lån, förslagsvis..................................... 460 000

7.

»

* lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis......................................................................................... 38 000 000

8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen................................................. 300 000

9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm................................................................... 90 000

10.

»

» konung Carl XIII:s hemgiftskapital..................................... 7 500

11.

»

» Göta kanals reparationsfond..................................................... 7 045

12.

*

» skattkammarväxlar, fö'slagsvis................................................ 165 000 000

13.

»

* beräknad ny upplåning, förslagsvis....................................... 10 576 172

650 470 200

B. Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis................................................... 1 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ......................... 350 000

3. Kursförluster, förslagsvis................................................... j_._________ 100

1 350 100

Summa kronor 651 820 300

Inkomster

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta obligationer.......................................... 100 000

2.

»

* rörliga krediter........................................................ 50 000 000

3.

»

» utlånade medel m. m............................................ 20 000

50 120 000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld........................................................................................ 100

2. Kursvinster................................................................................. 100

200

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m............

1 500 000

2. Depositionsavgifter för premielånen.................................. 50 000

3. Dragningslistor å premielånen............................................. 150 000

4. Övriga diverse inkomster...................................................... ...............100

1 700 100

51 820 800

Underskott att avföras d riksstalens driftbudget........................................... 600 000 000

Summa kronor 651 820 300

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

85

KAPITALBUDGETEN

INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN

1 Lånemedel.......................................................................................................... 1 449 906 500

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

INVESTERINGS STATER FÖR BUDGETÅRET 1958/59

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag ... 3 003 000

inom fonden....................... 6 100 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. —3 098 000

3 003 000

3 003 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 264 301 000

från riksstaten................. 3 500 000

inom fonden..................... 240 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 20 701 000

264 301 000

264 301 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 300 500 000

från riksstaten................. 5 100 000

inom fonden...................... 215 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 80 300 000

300 500 000

300 500 000

D.

Statens vattenfallsvcrks fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 440 202 000

från riksstaten................. 4 500 000

inom fonden..................... 87 400 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 348 202 000

440 202 000

440 202 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .... 948 500

inom fonden........................ 700 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande. .

247 500

948 500

948 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

87

II. LUFTFARTSFONDEN

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 33 001 000

från riksstaten................... 100 000

inom fonden....................... 1 400 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 31 500 000

33 001 000

33 001 000

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 115 442 600

från riksstaten................... 52 951 500

inom fonden....................... 19 051 000

Övriga kapitalmedel............. 701 000

Investeringsbemyndigande.. 42 739 100

115 442 600

115 442 600

IV. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fastighctsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 104 900 000

från riksstaten................... 73 075 000

inom fonden....................... 13 085 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 18 739 000

104 900 000

104 900 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel

inom fonden....................... 4 000 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande. . —401 000

3 600 000

Summa investeringsanslag ... 3 600 000

3 600 000

V. STATENS UTLÅNINGSFONDER

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande .

25 000 Investeringsanslag............... 25 000

Värnpliktslånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

100 000

Investeringsanslag

100 000

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag................ 600 000 000

från riksstaten................. 30 000 000

Investeringsbemyndigande. 570 000 000

600 000 000 600 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

w*~

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag................ 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag................ 100

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag................ 9 000 000

från riksstaten................. 5 400 000

Investeringsbemyndigande.

3 600 000

9 000 000

9 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten................. 7 000 000

Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten................. 10 500 000

Investeringsanslag

Statens avdikningslånefond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

från riksstaten................. 300 000

Investeringsbemyndigande. 1 200 000

1 500 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ..

från riksstaten... 300

000

Investeringsbemyndigande

.

900 000

1 200 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande.

500 000 Investeringsanslag..

7 000 000

10 500 000

1 500 000

1 500 000

1 200 000

1 200 000

3 000 000

500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

89

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag............... 5 000 000

Summa inv ester ing sb emyn-

diganden för statens utlå­

nings/onder ......................... 584 225 200

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 263 475 200

från riksstaten................. 73 475 000

Övriga kapitalmedel...........

21 120 000

Investeringsbemyndigande. 168 880 200

263 475 200

263 475 200

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Övriga kapitalmedel...........

1 000 Investeringsanslag................ 165 000 000

Investeringsbemyndigande . 164 999 000

165 000 000

105 000 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Övriga kapitalmedel.............

1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 610 000

Investeringsbemyndigande.

.

2 610 000

3 610 000

3 610 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

A. Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 34 500 000

från riksstaten................. 4 200 000

inom fonden...................... 17 000 000

Övriga kapitalmedel..........

100 000

Investeringsbemyndigande. 13 200 000

34 500 000

34 500 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande .

3 500 000 Investeringsanslag

3 500 000

90

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

C.

Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . . .. 194 000

inom fonden......................

80 500

Övriga kapitalmedel.........

1 000

Investeringsbemyndigande

112 500

194 000

194 000

SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA

INVE STE RINGS STATER FÖR:

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 2 374 002 500

från riksstaten.............. 270 501 500

inom fonden.................. 603 816 500

Övriga kapitalmedel ....

23 228 000

Investeringsbemyndigande 1 476 456 500

2 374 002 500

2 374 002 500

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

91

KAPITALINVESTERING

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

1

Posthus m. m........................................................................

1

000

2

Inköp av fastigheter.......................................................... 200 000

3

Anskaffning av automobiler m. m............................... 900 000

Postverkets diligenstrafik:

4

Garagebyggnader m. m................................................. 800 000

5

Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen ..

1 100 000

6

Förvärv av billinjer...................................................... 1 000

1 901 000

7

Postverkets dispositionsanslag.......................................

1

000

3 003 000

B. Televerket

1

Telefonstationsbyggnader m. m..................................... 7 200 000

2

Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m.

1 500 000

3

Förrådsbyggnader m. in.................................................... 2 000 000

4

Inköp av fastigheter.......................................................... 300 000

Telefon- och telegrafanläggningar:

5

Fjärrförbindelseanläggningar m. in............................ 79 500 000

6

Telefon- och telegrafstationer.................................... 75 000 000

7

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar........................................................ 74 000 000

228 500 000

Radioanläggningar för televerket:

8

Ljudradioanläggningar................................................... 10 500 000

9

Televisionsradioanläggningar........................................ 6 400 000

10

Radioanläggningar för kommersiell trafik............

2 000 000

18 900 000

11

Radioanläggningar för luftfarten.................................. 2 400 000

12

Försvarsberedskap vid televerket................................ 3 500 000

13

Televerkets dispositionsanslag........................................ 1 000

264 301 000

C. Statens järnvägar

1

Bana och byggnader.......................................................... 93 000 000

2

Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer.........

2 500 000

3

Elektriska anläggningar...................................................... 45 000 000

4

Rullande materiel och sjöfartsmateriel......................... 142 000 000

5

Biltrafik................................................................................... 2 500 000

6

Försvarsberedskap vid statens järnvägar................. 2 600 000

7

Inventarier m. m................................................................. 9 400 000

8

Statens järnvägars dispositionsanslag......................... 3 500 000

300 500 000

(MCO H NCO ^

92

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958

D. Statens vattenfalls ver k

1

Kraftverksbyggnader m. m.................................................. 270 000 000

2 Atomenergianläggningar...................................................... 15 000 000

3

Regleringsföretag................................................................. 40 000 000

4

Distributionsanläggningar och därmed samman­

hängande arbeten vid statens kraftverk.................. 105 000 000

5

Inköp av vattenfall och fastigheter........................... 200 000

6

Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-

tionsverksamhet................................................................... 1 000

7

Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen............

10 000 000

8

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.............. 1 000

440 202 000

E. Domänverket

1

Tjänstebostäder för domänverket............................... 700 000

Kontorsbyggnader för domänverket............................. 100 000

Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar .

148 500

_____________________ 948 500

Summa kronor 1 008 954 500

II. LUFTFARTSFONDEN

Kommunikationsdepartementet:

Luftfartens markorganisation:

Flygplatser m. m........................................................... 7 900 000

Försvarsberedskap vid luftfartsverket.............. 100 000

Utbyggnad av storflygplats m. m.......................... 25 000 000

Luftfartsverkets dispositionsanslag..................... 1 000

Summa kronor 33 001 000

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Justitiedepartementet:

1

Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter 500 000

2

Vissa byggnadsarbeten för fångvården.................. 15 300 000

15 800 000

Utrikesdepartementet:

3

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­

heter för utrikesrepresentationen............................. 2 580 000

4

Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m....................................................................... 75 000

5

Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-

budsbostaden i Oslo........................................................ 45 000

2 700 000

Kungl. Mctj. ts proposition nr 1 år 1058

93

Socialdepartementet:

6

Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor till­

hörande barna- och ungdomsvården....................... *2 G00 000

7

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare........................... 150 000

8

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare........................ 557 000

Kommunikationsdepartementet:

9

Sanering m. in. inom Djurgårdsstaden i Stockholm

200 000

10

Radiohus............................................................................ 8 000 000

11

Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Upp­

finnaren i Stockholm..................................................... 500 000

12

Ämbetsbyggnad för central förvaltning ................ 100 000

13

Anordnande av förvaltningslokaler för den cen­

trala administrationen................................................... 2 000 000

14

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten............. 1 000 000

Finansdepartementet:

15

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m.....................................................

Ecklesiastikdepartementet:

16

Nybyggnad för riksarkivet........................................... 600 000

17

Nybyggnad för musikaliska akademien med mu­

sikhögskolan ..................................................................... 80 000

18

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

420 000

19

Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk­

geologiska institutionerna vid universitetet i Upp­

sala ....................................................................................... 1 600 000

20

Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala................................................ 600 000

21

Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala

100 000

22

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

365 000

23

Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid uni­

versitetet i Lund............................................................ 1 000 000

24

Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.

vid universitetet i Lund.............................................. 1 200 000

25

Nybyggnad för medicinska fakulteten vid uni­

versitetet i Göteborg.................................................... 6 500 000

26

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-

kirurgiska institutet...................................................... 905 000

27

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm.......................................................................... 500 000

28

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm .

4 650 000

29

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren

i Stockholm....................................................................... 130 000

30

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola . .

2 530 000

31

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

80 000

32

Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för

blinda................................................................................... ISO 000

33

Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte...................................... 100 000

* Beräknat belopp.

3 307 000

11 800 000

500 000

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

34

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva . .

1 650 000

35

Nybyggnad för konstfackskolan............................... 5 000 000

Jordbruksdepartementet:

36

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-

trollanstalt................................................................................ 504 000

37

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta­

tens lantbruksförsök...................................................... 20 000

38

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan ........... 220 000

39

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsav-

delning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön........

180 000

Handelsdepartementet:

40

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska

undersökning..................................................................... 85 000

41

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksan­

stalten................................................................................... 100 000

42

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser-

veringsforskning....................................................................... 55 600

43

Säkcrhetsanstalter för sjöfarten................................ 1 300 000

Inrikesdepartementet:

44

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-

het m. m.................................................................... *200

000

45

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak­

teriologiska laboratorium ........................................... 110 000

46

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. in..................................................................................... *35 850 000

47

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-

byggnadsarbeten..................................................... 705

000

48

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................... 5

400 000

49

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

746 000

50

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa­

rettet i Lund............................................................ *320

000

51

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna....................... 3

100 000

52

Anordnande av förvaltningslokaler för den regio­

nala administrationen.......................................... 300

000

53

Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål ..

350 000

54

Vissa skyddsrumsanläggningar.................................. 3

600 000

Summa kronor

IV. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

1

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

*900 000

2

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................. *200 000

3

Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ...

*200 000

4

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering

av värnpliktsutbildningen........................................... *800 000

28 190 000

924 000

1 540 600

50 681 OOP

115 442 600

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

95

5

Förråd för armén............................................................ *6 000 000

6

Vissa byggnadsarbeten för armén........................... *6 000 000

7

Anordnande av lokaler för försvarets forsknings­

anstalt ................................................................................ *4 500 000

8

Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårds­

gärde ................................................................................... *100 000

9

Vissa markförvärv för armén.................................... *2 700 000

21 400 000

Marinens delfond:

10

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

11

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................

12

Skyddsanordningar vid marinens anläggningar .

13

Anordnande av vissa förråd och garage..............

14

Flyttning av Stockholms örlogsbas........................

15

Vissa byggnadsarbeten för marinen.......................

16

Vissa markförvärv för marinen...............................

Flygvapnets delfond:

17

Smärre nybyggnads-och förändringsarbeten m. m.

*500 000

18

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................ *100 000

19

Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar.

*100 000

20

Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet................... *4 550 000

21

Vissa flygfältsarbeten m. m......................................... *20 000 000

22

Anläggningar för el- och teleutrustning............... *2 000 000

23

Vissa markförvärv för flygvapnet............................ *3 000 000

30 250 000

Befästningars delfond:

24

Anordnande av vissa fartygstunnlar...................... *4 000 000

25

Berghangarer.................................................................... *9 100 000

26

Anordnande av vissa drivmedelsförråd................ *3 400 000

27

Vissa ammunitionsförråd.............................................

*4

850 000

28

Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. ..

*2 000 000

29

Uppställningsplatser för radarstationer................. *4 000 000

30

Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-

batterier ..............................................................................

*5

000 000

31

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

m. m..................................................................................... *1 500 000

32

Tygmaterielförråd i berg.............................................

*4

500 000

33

Bergverkstäder vid flygvapnet.................................. *2 150 000

34

Fullträff säkra uppehållsplatser.................................. *4 000 000

35

Flyttning av Stockholms örlogsbas........................ *200 000

36

Anläggningar för robotvapen.................................... *650 000

37

Övriga befästningsarbeten.......................................... *2 500 000

38

Vissa markförvärv för befästningar....................... *200 000

48 050 000

104 900 000

B. Försvarets fabriksfond

l Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.

för försvarets fabriksstyrelse..................................... *2 000 000

2

Försvarets fabriksverks dispositionsanslag...........

*200 000

3

Diverse byggnadsarbeten............................................. *1 400 000

3 600 000

8 600 000

Summa kronor 108 500 000

* Beräknat belopp.

*500 000

*50 000

*50 000

*600 000

*2 400 000

*900 000

*700 000

5 200 000

V. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesdepartementet:

1

Utrikesförvaltningens lånefond ................................

Försvarsdepartementet:

2

Värnpliktslånefonden ...................................................

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Socialdepartementet:

3

Lånefonden för bostadsbyggande............................. *600 000 000

4

Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­

nadsindustrien

*100

5

Statens bosättningslånefond....................................... 100

6

Lånefonden för allmänna samlingslokaler............. 9 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

7

Statens lånefond för universitetsstudier................ 7 000 000

8

Allmänna studielånefonden........................................ 10 500 000

Jordbruksdepartementet:

9

Statens avdikningslånefond............................... 1

500 000

10

Fiskerilånefonden..................................................... 1

200 000

Handelsdepartementet:

11

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

..

3 000 000

12

Sjöfartsverkets båtlånefond........................................ 500 000

13

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. ..

5 000 000

Summa kronor

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare.................................................

2

Räntefria lån till bostadsbyggande .........................

3

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ...

Kommunikationsdepartementet:

4

Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för

1957/58 ............... ................................................................

Handelsdepartementet:

5

Lån till Aktiebolaget Oljetransit ........................... 5 000 000

6

Lån till utbyggnad av oljelagringen......................... 72 000 000

Inrikesdepartementet:

7

Lån till utländska läkare för viss efterutbildning

100

8

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande

av lasarettet i Visby .................................................... 500 000

9

Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten..

220 000

10

Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg­

nadsarbeten ...................................................................... 100 000

655 000

*180 000 000

100

25 000

*100 000

609 000 200

17 500 000

2 700 000

8 500 000

637 825 200

180 655 100

5 000 000

77 000 000

820 100

Beräknat belopp.

Summa kronor 263 475 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

97

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Finansdepartementet:

1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag.......................................................................... *165 000 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Utrikesdepartementet:

1

Vissa internationella organisationers rörelsefonder

150 000

Kommunikationsdepartementet:

2

Förskott till vissa plankostnader m. m................... 100 000

Jordbruksdepartementet:

3

Rörelsekapital för statens forskningsanstalt för

lantmannabyggnader........................................................ 300 000

4

Ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom...

60 000

360 000

Handelsdepartementet:

5

Dispositionsanslag för legodriften vid vissa sta­

ten tillhöriga gruvor i Västerbottens län............. 3 000 000

Summa kronor 3 610 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Kom m'u nikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

1

Garage- och förrådsbyggnader m. m.................. 5 400 000

Maskincentralförråd:

2

Motorfordon och vägmaskiner

m. m..................................................... 16 200 000

3

Flytande materiel........................... 3 900 000

20 100 000

4

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions­

anslag .............................................................................. 2 000 000

27 500 000

Jordbruksdepartementet:

5

Jordfonden ....................................................................... 3 500 000

Statens reproduktionsanstalts fond:

6

Utökad maskinell utrustning.............. 184 000

7

Ersättningsanskaffningar och förnyel­

searbeten ..................................................... 10 000______ 194 000

3 694 000

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

8

Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-

läggning.......................................................................... 3 000 000

9

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-

lagringsanläggning................................................. 4 000 000

7 000 000

Summa kronor 38 194 000

* Beräknat belopp.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

98

Knngl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Utdrog no protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 janu­

ari 1958.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indell

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsver­

kets inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på

hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för den­

na dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,

förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under

nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av in­

komsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets in­

komster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen så­

lunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition

skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Henrik Ekberg

571939 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BILAGA

1

TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN

1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1958.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indell

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

,

K

ling

, S

koglund

, E

denman

, N

etzén

, K

jellin

, J

ohansson

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte där­

med sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 decem­

ber 1957 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).

Finansplanen

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under

år 1957 har enligt nationalbudgeten för år 1958 (bihang 2) karakteriserats

av en fortsatt expansion i Västeuropa — även om investeringskonjunkturen

haft tendenser att ebba ut på en hög nivå och inslagen av störningar tillta­

git mot slutet av året — medan läget i Förenta staterna präglats av stagna­

tion med tendenser till avmattning. Den samlade industriproduktionen för

de västeuropeiska länderna upphörde att öka mot slutet av år 1956. I början

av år 1957 steg den dock åter, delvis på grund av en ökad aktivitet i sam­

band med Suez-konflikten och en ovanligt mild vinter. Under den senare de­

len av år 1957 visade industriproduktionen ånyo svaghetstecken. De expan­

siva krafterna ute i världen har dock varit tillräckliga för att driva fram

en starkt ökad utrikeshandel mellan 1956 och 1957. Råvarupriserna, som

brukar ge utslag för de allmänna konjunkturtendenserna, var under år 1957

i allmänhet nedåtriktade och nådde på många varuområden sin lägsta nivå

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l

på flera år. Priserna och lönerna har fortsatt att stiga i de västeuropeiska

länderna, även om prisökningen skett i något dämpad takt.

De ojämnheter i valutareservernas fördelning inom Västeuropa, som upp­

kom under år 1956, skärptes väsentligt under år 1957. Sina mest karakte­

ristiska uttryck har dessa haft i den stigande västtyska valutareserven och

den franska betalningskrisen. Spekulationer i växelkursförändringar förde

under hösten med sig en kraftig utströmning från sterlingområdets valuta­

reserv. Latenta liksom akuta valutaproblem ledde under år 1957 till att

den ekonomiska politiken ånyo skärptes i många västeuropeiska länder, vil­

ket kan få återverkningar på den fortsatta investeringsutvecklingen liksom

på utrikeshandeln.

De störningar som uppträtt i det internationella konjunkturläget under

år 1957 försvårar i hög grad bedömningen av utvecklingen för år 1958. Nå­

gon expansion av betydelse är knappast att vänta i Storbritannien, såvida

inte nya ekonomiskt-politiska åtgärder vidtages. I Västtyskland pekar tren­

den fortfarande klart uppåt, vilket kan innebära en viss stimulans för den

europeiska handeln. Åsikterna om den fortsatta utvecklingen i Förenta sta­

terna varierar starkt från försiktig optimism till tro på fortsatt avmattning

under år 1958. Den lättnad i penningpolitiken som nyligen ägt rum i För­

enta staterna kan vara ett tecken på att man där inte kommer att tolerera

en alltför stark avmattning. Även om det sålunda är ovanligt många fak­

torer, som på en gång pekar i riktning mot en dämpning av de allmänna

expansionstendenserna ute i världen, finns det knappast skäl att dramatise­

ra utvecklingsperspektiven. Läget är emellertid labilt, och utvecklingen un­

der år 1958 blir i hög grad beroende på den ekonomiska politik som kom­

mer att föras i de valutastarka länderna, främst Förenta staterna och Väst­

tyskland. Från svensk synpunkt torde slutsatsen bli, att de senaste årens

snabba expansion av utrikeshandeln knappast kommer att fortgå i samma

takt.

2

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Huvuddragen i den svenska

ekonomins utveckling under år 1957 kan nu skönjas. Enligt nationalbud-

geten kan utvecklingen under det gångna året preliminärt sammanfattas på

följande sätt. En produktionsökning, som var något mindre än under år

1956, har vid i stort sett oförändrad lageruppbyggnad utgjort underlag föl­

en svag ökning i den privata sektorns konsumtion och investering, stigande

offentlig konsumtion och investering samt en förbättring i bytesbalansen

trots något försämrat förhållande mellan export- och importpriser.

Det svenska konjunkturläget undergick en ytterligare avspänning under

år 1957, trots att särskilt under årets början vissa expansiva krafter gjorde

sig gällande. Konjunkturutvecklingen för olika industrigrenar har varit

mindre splittrad än under år 1956. Ett studium av valda konjunkturindika-

torer ger vid handen, att den svenska ekonomin under höstmånaderna 1957

åter utvecklades i riktning mot en dämpning av expansionstendenserna.

Utrikeshandeln utgjorde under år 1957 liksom året före det mest

Guld- och valutareserven

Miljoner kronor

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

3

31/12

1954

31/12

1955

31/12

1956

31/3

1957

30/6

1957

30/9

1957

31/12

1957

1.

Riksbankens valutareserv:

Guld......................................

+

1370

+

639

+

422

+

43

+ 2 474

+

1426

+

733

+

303

32

+

1376

+

999

+ 235

- 162

+ 2 448

+ 1306

+ 1031

+ 291

-

164

+ 2463

+ 1195

+ 1 208

+ 137

-

73

+ 2 467

+

1214

+

1205

+

25

-

50

+ 2394

+ 1

134

+ 1

193

+

93

59

+ 2:560

EPU-valutor ......................

Summa

+ 2 430

2. Affärsbankernas valutabe-

hållning ..............................

+

39

+

121

+

317

+

168

+

135

+

313

Summa totalt

+ 2513

+ 2 551

+ 2 765

+ 2 631

+ 2 602 + 2 707

expansiva inslaget i den realekonomiska utvecklingen. Exportvolymen steg

fortfarande kraftigare än importvolymen eller med nio procent mot sju pro­

cent för den senare. Den kraftiga expansionen av exportvolymen skulle i och

för sig ha lett till en förbättrad handelsbalans, om inte bytesförhållandet

med utlandet hade försämrats. De genomsnittliga export- och importpriser­

na låg ca två respektive tre procent över 1956 års nivå. Det kortfristiga till­

skott utifrån som under de närmast föregående åren tillförts den svenska

kreditmarknaden genom en positiv förskjutningspost i betalningsbalansen,

synes ha reducerats starkt under år 1957. Valutareservens förändringar fram­

går av den lämnade tabellen.

Den inhemska efterfrågan på varor och tjänster ökade i vä­

sentligt långsammare takt än utlandets efterfrågan på våra exportproduk­

ter. De privata investeringarnas volymökning från 1956 till 1957 var inte

fullt en procent. Eftersom den privata konsumtionen också ökade med om­

kring en procent, innebär utvecklingen en avsevärd avmattning i den priva­

ta sektorns ökningstakt. De offentliga investeringarna steg med sex procent.

De kommunala investeringarna uppvisade en väsentligt snabbare ökningstakt

än de statliga; ökningen uppgick till åtta procent mot fem procent för de

statliga. Den offentliga konsumtionens ökning var totalt sett tre procent i

volym, varvid den kommunala konsumtionen steg betydligt mer än den

statliga (fyra respektive en procent). En fortsatt kraftig uppbyggnad av

landets lager har synbarligen ägt rum även under år 1957; verkstads- och

varvsindustrin svarade för merparten av den totala lageruppbyggnaden.

Den genomsnittliga löneökningen för industriarbetare beräknas till när­

mare sex procent från år 1956 till år 1957. Den totala lönesumman för arbe­

tare och tjänstemän beräknas ha stigit med 7 1/2 procent. Konsumentpri­

serna kan beräknas ha stigit med drygt tre procent under loppet av år

1957 och med drygt fyra procent i genomsnitt från år 1956 till år 1957. Spa­

randet synes ha ökat inte oväsentligt. Allt detta utgör förklaringar till den

låga ökning som registrerats för den privata konsumtionen.

Enligt preliminära beräkningar steg totalproduktionen inom

landet med två procent från år 1956 till år 1957, alltså något mindre än den

genomsnittliga årliga ökningen på tre procent åren 1950—1956. Produk­

tionsökningen har fördelat sig tämligen jämnt på olika näringsgrenar. Va­

ruproduktionen och produktionen av tjänster, vilken senare representerar

en dryg tredjedel av landets totalproduktion, har stigit ungefär lika mycket.

Industriproduktionen beräknas år 1957 ha legat tre å fyra procent högre än

år 1956. För jordbrukets del räknas med en produktionsökning på nära tre

procent.

Arbetsmarknaden utvecklades under år 1957 mot en bättre ba­

lans, som tog sig uttryck

i

bland annat minskad löneglidning under år 1957

jämfört med år 1956. Det minskade efterfrågetrycket berodde dels på det

mer dämpade konjunkturläget, dels på den ökade tillgången på arbetskraft.

Ökningen i arbetsstyrkan beräknas sålunda ha varit nästan dubbelt så stor

år 1957 som år 1956, vilket till stor del beror på den starka tillväxten i de

yngre arbetsåldrarna. Antalet arbetslösa har ökat något från år 1956 till år

1957, varför sysselsättningsökningen är mindre än arbetsstyrkans ökning.

Efterfrågan på yrkeskunnig arbetskraft är dock fortfarande väl hävdad.

Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i nationalbudgeten, såsom

framgått av det föregående, att avmattningen i den internationella konjunk­

turen för utrikeshandelns del kan väntas medföra att den snabba

ökningen av den totala exportvolymen upphör. En ökning beräknas för

verkstadsprodukter. Exportminskningar väntas huvudsakligen för träva­

ror, järn och stål samt livsmedel. Importen väntas öka något för de flesta

varugrupper. För bland annat järn och stål antas dock en minskning. Den to­

tala importvolymen antas därför bli oförändrad. Förhållandet mellan ex­

port- och importpriser skulle enligt kalkylen förbättras något. En beräknad

minskning av sjöfartsnettot väntas motverka en förbättring av handelsbalan­

sen. Jämvikt i bytesbalansen synes dock vara inom räckhåll även år 1958.

Investeringarna förutses under år 1958 totalt komma att stiga

med ca 650 miljoner kronor i 1957 års priser eller med fyra procent. Den

största uppgången faller på industrins investeringar och bostadsbyggandet.

Större delen av den totala ökningen faller på den privata sektorn, som vän­

tas öka sina investeringar med fem procent, jämfört med två procent för den

offentliga sektorn. De statliga investeringarna väntas öka något mer än de

kommunala. Den privata konsumtionens volym väntas bli drygt

två procent större år 1958 än år 1957, vilket motsvarar en ökning med drygt

700 miljoner kronor räknat i 1957 års priser. Trots att det i jämförelse med

föregående år kan förutses en avsevärt lägre takt i inkomststegringen på

grund av arbetstidsförkortningen, blir stegringen i disponibel inkomst för

hushållen något större från år 1957 till år 1958 än från år 1956 till år 1957.

Detta förklaras av ökade inkomstöverföringar från stat och kommun samt

av en i jämförelse med föregående år mycket mindre uppgång i skatteinbe­

talningarna. Dessutom väntas konsumenlprisstegringarna bli av mindre om­

fattning än föregående år. Den statliga konsumtionen förutses

öka med två procent eller 50 miljoner kronor i volym under år 1958. Beräk­

4

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

5

ningarna grundar sig på det nu förutsedda budgetutfallet för 1957/58 samt

budgetförslaget för 1958/59. Den kommunala konsumtionen för­

utsattes stiga med 150 miljoner kronor i fasta priser eller med fyra procent,

vilket är något mindre än den av kommunerna planerade ökningen. Vissa

finansieringssvårigheter väntas hålla tillbaka den kommunala utgiftsexpan-

sionen.

Tillsammantagna visar beräkningarna för produktionens olika

områden en bild av fortsatt expansion. Produktionsökningen från år 1957

till år 1958 väntas bli omkring två procent, vilket är något mindre än ge­

nomsnittet för 1950-talet. Industriproduktionen liksom jordbrukets produk­

tion förutses likaså stiga med omkring två procent. Härvid har antagits, att

avsättningsläget kommer att begränsa ökningstakten i förhållande till vad

som eljest vore möjligt. Produktionsökningen bedömes trots arbetstidsför­

kortningen kunna komma till stånd utan nämnvärt ökad spänning på arbets­

marknaden.

De beräkningar av utvecklingen under innevarande år som gjorts för oli­

ka områden finns sammanfattade i den preliminära national-

budgeten för år 195 8. Denna får anses som preliminär i tre hän­

seenden. För det första är det statistiska materialet vid nuvarande tidpunkt

mycket ofullständigt, för det andra har försvarskostnaderna, i avvaktan på

ställningstagande till denna fråga, i kalkylen förutsatts uppgå till ungefär

samma belopp 1958/59 som 1957/58 och för det tredje är den internationella

konjunkturens närmaste framtid mycket oviss.

Den preliminära nationalbudgeten för år 1958 innebär i stort sett, att en

produktionsökning möjligen i något minskad takt tillsammans med en mer

Preliminär nationalbudget för år 1958

Miljoner kronor i 1957 års priser

1957

Förändring

1957

1958

Absolut

Procentuell

Tillgång

Produktion ...................................................................................

56 400

+ 1250

+ 2

Import .......................................................................

12 600

± o

± o

Summa tillgång

69 000

+ 1250

+ 2

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering....................................

9 700

+ 500

+ 5

Statlig inhemsk bruttoinvestering..........................................

4 200

+ 100

+ 2

Kommunal inhemsk bruttoinvestering..................................

3 200

+

50

+

1

Ökning av lager.......................................................................

650

-

350

Export..............................................................

12 600

+

50

±

o

Privat konsumtion.....................................................................

31 600

+

700

+

2

Statlig konsumtion.........................................................

2 850

+

50

-f- 2

Kommunal konsumtion..............................................................

4 200

+

150

+

4

Summa användning

69000

+

1250

+

2

återhållsam lagerpåfyllning skulle ge utrymme för en stark ökning av de pri­

vata investeringarna och en fortsatt ökning av privat konsumtion samt of­

fentlig investering och konsumtion, samtidigt som bytesbalansen skulle bli

ungefär oförändrad.

Om den presenterade preliminära nationalbudgeten för år 1958 realiseras,

skulle det betyda en ekonomisk utveckling som ganska väsentligt skiljer sig

från den som förekommit under de senaste två åren, framför allt år 1957.

Utrikeshandeln skulle stagnera, expansionen inom landet skulle ske i en

något ökad takt och därigenom i stor utsträckning kompensera den vikande

exportefterfrågan. Av planerna att döma kommer en tyngdpunktsförskjut-

ning beträffande den inhemska efterfrågeökningen att äga rum. Efterfråge-

trycket från den offentliga sektorn kan nämligen förutses stiga långsam­

mare, medan en inte oväsentlig ökning i efterfrågan från den privata sek­

torn förväntas.

Den förskjutning från offentliga till privata utgifter, som sålunda registre­

ras i den preliminära nationalbudgeten för år 1958, kan emellertid komma

att försvagas. I den kommunala sektorn planeras nämligen enligt tillgäng­

lig statistik en större ökning av utgifterna än den här förutsedda. Med hän­

syn till rådande finansieringssvårigheter har emellertid dessa planer redu­

cerats vid infogandet i kalkylerna. För statens del gäller, att försvarsutgif-

terna preliminärt satts ungefär oförändrade från budgetåret 1957/58 till

budgetåret 1958/59. Varje ökning i dessa utgifter och andra nya utgifter

skulle givetvis medföra ett ökat inhemskt efterfrågetryck i den mån de inte

kompenseras av nya statsinkomster. Nationalbudgetberäkningarna leder där­

för fram till slutsatsen, att en dubbel beredskap måste upprätthållas i den

ekonomiska politiken, nämligen både med hänsyn till riskerna i utlands-

konjunkturen och med hänsyn till faran för en för stor efterfrågeökning inom

landet.

3. Den ekonomiska politiken. När vi vid detta årsskifte skall taga ställning

till den ekonomiska politikens utformning för det framförliggande året, kan

vi bygga på en ovanligt samstämmig uppfattning om utgångsläget för den

svenska ekonomins utveckling under den närmaste tiden. Såväl den nu re­

dovisade nationalbudgeten och konjunkturinstitutets höstrapport som be­

dömningarna inom näringslivet och arbetsmarknadens organisationer för­

medlar intrycket av en stabiliserad ekonomi under fortsatt expansion men

med samtidigt skönjbara risker för balansrubbningar och utvecklingsstör­

ningar. Den betydande grad av jämvikt som karakteriserat landets ekonomi

under det gångna året framstår såsom ett samverkande resultat av stats­

makternas stabiliseringspolitik och höstens avmattning i den internatio­

nella konjunkturen. Anledning saknas att tvista om vilkendera av dessa

faktorer som betytt mest för den uppnådda balansförbättringen i vår sam­

hällsekonomi. Konjunkturinstitutet har för sin del starkt understrukit den

förda politikens roll härvidlag. Klart står emellertid, att, särskilt under det

senare halvåret, minskningen i inflationstrycket utifrån har underlättat de

6

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

interna stabiliseringssträvandena. Det väsentliga är, att vi under det gångna

året omsider nått fram till det modererade konjunkturklimat som utgör den

bästa betingelsen för ett snabbt och jämnt framåtskridande.

Balans har i stort sett inträtt på arbetsmarknaden. Löneglidningen har

blivit mindre och konsumtionsutvecklingen lugnare än i allmänhet efter

kriget, investeringsverksamheten har konsoliderats på en hög nivå och jäm­

vikt har uppnåtts i bytesbalansen. Dessa resultat blir desto mer värdefulla,

eftersom de vunnits ulan uppoffring av den fulla sysselsättningen och utan

förlust av de dynamiska inslagen i utvecklingen. Arbetslösheten har vis­

serligen varit något högre än under de närmast föregående åren och har

på vissa punkter givit påtagliga utslag i statistiken. I huvudsak har det

emellertid varit fråga om en omsättningsarbetslöshet, vilken angripits ge­

nom eu aktiv arbetsmarknadspolitik med tonvikt på flyttning och omplace­

ring av ledig arbetskraft. Detta har lett till en ökad rörlighet av arbetskraf­

ten och till en bättre anpassning till olika näringsgrenars och enskilda före­

lags skiftande personalbehov. En sådan anpassning är en nödvändig förut­

sättning för ett expanderande näringsliv och är på längre sikt till båtnad

för såväl anställda som företag. Den senast tillgängliga arbetslöshetssiffran

(för november 1957) var 1,7 procent, att jämföras med 1,3 procent ett år tidi­

gare, vilket inte ger intrycket av att arbetslösheten gått utöver ramen för

vad som måste vara praktiskt tolerabelt vid en politik som syftar till att

förena full sysselsättning med samhällsekonomisk jämvikt.

Totalproduktionen i landet steg under fjolåret med drygt två procent.

Denna ökning når visserligen inte upp till de rekordartade ökningstalen

under vissa efterkrigsår, men får likväl betecknas såsom en fullt godtag­

bar prestation i ett samhälle där redan alla produktionsfaktorer är fullt

ianspråktagna och outnyttjad reservkapacitet saknas. Det bör också till­

läggas, att den industriella produktionen redovisade en större stegring än

totalproduktionen, nämligen nära fyra procent. Även den i nationalbudge-

ten uppskattade produktionsökningen med två procent för år 1958 innebär,

med hänsyn tagen till den samtidiga arbetstidsförkortningen, en tillfredsstäl­

lande fortsatt produktionsuppgång.

Intrycket av en lugn och harmonisk utveckling förstärkes ytterligare av

uppgiften, att den samlade investeringsverksamheten i vårt land fortsätter

att växa i god takt. I fjol beräknas de totala bruttoinvesteringarna ha ökat

med tre procent, och för i år har nationalbudgeten kalkylerat med fyra

procents stegring. Medan investeringsverksamhetens tillväxt i fjol hade sin

koncentration i den offentliga sektorn, beräknas för innevarande år tyngd­

punkten i investeringsexpansionen ligga på det privata området. Här av­

tecknar sig bland annat verkan av investeringsavgiftens avveckling. Bilden

bör kompletteras med att bostadsbyggandet stabiliserats på en hög nivå.

Konsumtionsökningen försiggår för närvarande i ett lugnare tempo än det

genomsnittliga för efterkrigstiden. En detaljanalys av fjolårets konsum-

tionsstegring visar, att ökningen i hög grad ligger på bilismens område, lik­

som fallet varit under de senaste åren.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

7

I tävlan mellan investeringar och konsumtion har nu de förra tagit led­

ningen beträffande den procentuella tillväxttakten. Tack vare detta vidga­

des i fjol investeringsandelen i vår ekonomi, en utveckling som står i över­

ensstämmelse med vad jag tidigare år förklarat vara eftersträvansvärt med

tanke på de trängande investeringsbehov som karakteriserar vårt samhälle

av idag. Att döma av nationalbudgetkalkylerna skulle glädjande nog en yt­

terligare förskjutning i samma riktning kunna motses i år. Samtidigt som

detta bör vara en källa till tillfredsställelse, bestyrker det mitt uttalande i

fjolårets finansplan, att den för år 1956 preliminärt uppskattade förskjut­

ningen från investerings- till konsumtionsseklorn endast finge betraktas så­

som ett tillfälligt avsteg från statsmakternas mål på längre sikt. Även om den

nu iakttagbara tendensen inte innebär några mera genomgripande föränd­

ringar, synes dock den i fjol befarade mindre gynnsamma utvecklingen i

detta avseende ha hejdats.

Ett positivt inslag i redovisningen av den aktuella utvecklingen är slut­

ligen den för fjolåret konstaterade tendensen för exporten att växa snab­

bare än importen. Denna gynnsamma tendens motverkas emellertid av oför­

delaktiga prisrelationer i utrikeshandeln, varför vi inte i form av en på­

fyllning av valutareserven kan helt inhösta frukterna av ansträngningarna

på exportområdet. Om vi emellertid på grund av prisrelationernas oförmån­

liga gestaltning inte erhåller ett positivt saldo i bytesbalansen, får vi åt­

minstone nu inte längre ett minus. Den instabilitetsskapande förskjutningen

mellan för- och efterskottsbetalningar synes vidare för tillfället ha upphört.

Förskjutningen i utrikeshandeln till exportens förmån under bibehållen

samhällsekonomisk balans inom landet ger, i förening med den nyss be­

rörda förbättringen av proportionerna mellan investeringar och konsum­

tion, en anvisning om att den ekonomiska politikens olika komponenter va­

rit tämligen väl avpassade med hänsyn till de verksamma krafterna i den

inhemska ekonomins olika sektorer, liksom med hänsyn till styrkan i den

internationella konjunkturen. Annorlunda uttryckt har den ekonomiska po­

litikens primära uppgift att hålla tillbaka de överdrivet expansionistiska

krafterna kunnat lösas, samtidigt som politiken möjliggjort en ändamåls­

enlig inriktning av de produktiva resurserna.

Om vi alltså vid detta årsskifte kan blicka tillbaka på en förhållandevis

gynnsam utveckling under det gångna året och glädja oss åt att den inre

och yttre jämvikten förstärkts som följd av atl det ekonomiska livets puls

nu slår lugnare, måste det samtidigt med beklagande konstateras att vi på

eu fundamental punkt icke lyckats förverkliga det för den ekonomiska

politiken uppställda målet, nämligen med avseende på strävandena att för­

hindra fortsatt prisstegring och penningvärdeförsämring. Priserna fortsatte

tyvärr i fjol att stiga och drev därigenom upp årsgenomsnittet för konsu­

mentprisnivån med fyra procent jämfört med medelnivån för år 1956. Det

bör emellertid betonas — och detta är en viktig modifikation av statistiken

— att närmare hälften av ökningen av konsumentpriserna förorsakats av

höjda indirekta skatter samt uppjusterade statliga avgifter och taxor. Pris­

8

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

stegringen har sålunda ej varit uttryck för en inflationistisk feber i samhälls­

kroppen, utan till stor del bestått i direkta återverkningar av åtgärder i

syfte att stärka statsbudgeten och finanspolitiken och därigenom minska

inflationstrycket. Någon okontrollerad inflation, framdriven av ett jämvikts-

rubbande efterfrågeöverskott, har det därför inte varit fråga om. Internatio­

nellt är vi också lyckligt ställda, därigenom att vi — tack vare de tvååriga

avtalen på arbetsmarknaden — har en stabiliserande faktor i utvecklingen.

Vi kan i detta hänseende med tillförsikt se fram mot kostnadsutvecklingen

under år 1958, något som inte reservationslöst kan sägas om alla våra kon­

kurrentländer. Emellertid kan vi redan nu urskilja vissa prishöjande fakto­

rer i det kommande förloppet. En för de många hushållen i vårt land känn­

bar höjning av mjölkpriset, vilken varit förutsedd tidigare, har nyligen med­

delats; låt vara att barnfamiljernas inkomststandard samtidigt förbättras

genom ökningen av barnbidraget. I riskzonen för prisstegringar ligger också

vissa andra varor.

Även om man för närvarande har skäl att antaga, att prisökningarna i år

kommer att bli mindre än förra året, vill jag med all kraft understryka, att

kampen mot prisuppgången och penningvärdeförsämringen oeftergivligt

måste fortsäitas. Förutsättningarna härför bör vara bättre nu än tidigare,

eftersom den allmänna stabiliteten i det ekonomiska livet återställts och

avmattningstendenser framträtt i världskonjunkturen och i fråga om de

internationella råvarupriserna. Men vi får inte ta den återvunna balansen i

vår ekonomi för gott och insöva oss i falsk säkerhet. I årets nationalbudget

skymtar flera tecken på en betydande efterfrågeökning inom landet, vilken

inte minst härrör från den offentliga sektorn, där en rad beslutade eller

förutsedda reformer bland annat sätter spår i form av en samhällsekono­

miskt sett försvagad statsbudget, vartill jag återkommer i det följande. Yt­

terligare vill jag erinra om att företagarsektorn i år erhåller en extra lik-

viditetsförstärkning genom återbetalningen av förut steriliserade pris- och

konjunkturutjämningsavgifter.

Omsorgen om penningvärdet måste därför också innevarande år taga sig

tittryck i en oavlåtlig vakthållning mot uppspringande inflationistiska stör­

ningskällor i den inhemska ekonomin. Sviktar denna vakthållning, så att

ett efterfrågeöverskott väller fram och ånyo ger upphov till en inflationis­

tisk flodvåg, har de senaste årens ansträngningar och uppoffringar varit

förgäves. Det värsta som idag skulle kunna hända för vår sysselsättning

och vårt framåtskridande vore, att vår inhemska hushållning komme att

präglas av en inflationistisk toppkonjunktur samtidigt som världsekono­

min och våra exportmarknader skulle kännetecknas av påtagliga avmatt­

ningstendenser och vikande priser. En internationell konjunkturnedgång av

mera betydande omfattning skulle redan i och för sig innebära en avsevärd

försvagning av våra exportmöjligheter och medföra risker för valutautflöde.

Med hänsyn till vår begränsade valutareserv skulle en sådan utveckling, om

den träffar oss i ett läge av inhemsk överkonjunktur, kunna medföra ett

desto allvarligare hot mot vår ekonomi och vår fulla sysselsättning. Vi har

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

9

därför under rådande förhållanden anledning att med största uppmärksam­

het följa växlingarna i den internationella konjunkturen.

Hur läget är i detta hänseende, är ännu oklart. Det förefaller dock som

om farhågorna för en ekonomisk tillbakagång i världshushållningen ej bör

överbetonas. Visserligen har under år 1957 en viss nedgång kunnat iakttagas

i Förenta staterna, vilken, om den fortsatte, skulle kunna få kännbara verk­

ningar för den ekonomiska utvecklingen inom de länder som direkt eller

indirekt i viss utsträckning är beroende av aktiviteten i det amerikanska

näringslivet. Några säkra slutsatser kan dock inte dragas beträffande den

fortsatta konjunkturutvecklingen i Förenta staterna. Den blivande utform­

ningen av detta lands försvarspolitik kommer härvidlag att spela en viktig

roll för den allmänna gestaltningen av dess ekonomi. Det bör också tillfo­

gas, att Förenta staterna numera inte övar ett lika dominerande inflytande

över den europeiska konjunkturen som under de första åren av efterkrigs­

tiden.

Utvecklingen i de ledande europeiska länderna har under senare år fått

en självständig betydelse för den svenska ekonomin. Möjligheterna att på

något längre sikt överblicka konjunkturens gestaltning inom de europeiska

länderna är emellertid begränsade. Fjolårets avtagande aktivitet i dessa län­

der får i inte ringa grad anses vara en konsekvens av de medvetna dämp-

ningsåtgärder som vidtagits inom praktiskt taget samtliga länder i Europa.

I den mån syftet med den restriktiva politiken uppnås, kan därför lättna­

der i åtstramningspolitiken komma att aktualiseras. Den vikande trenden

i den europeiska utvecklingen kan då brytas och efterträdas av en stabili­

serad konjunktur på tämligen hög nivå — vilket även självfallet gäller den

amerikanska konjunkturpolitiken. I någon mån spelar också in det växande

västeuropeiska samarbetet inom ramen för OEEC, vilket bland annat yttrar

sig i en ökad redobogenhet hos de enskilda länderna att i sin interna ekono­

miska politik ta hänsyn till återverkningarna i andra länder. Det gångna året

bar lämnat flera exempel på detta.

En ny faktor, som man inte bör förbise vid bedömningen av de aktuella

avmattningstendenserna i världsekonomin, är, att den universella uppslut­

ningen under efterkrigsperioden kring den fulla sysselsättningens idé har

lett fram till att praktiskt taget ingen regering längre är beredd att driva

en konjunkturdämpning så långt, att massarbetslöshet uppkommer. Så

snart en dylik situation hotar att uppstå, torde regeringarna världen runt

målmedvetet insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera

konjunkturen på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens de-

pressionslägen. Av detta skäl borde en nedgång i världskonjunkturen bli en

till tiden relativt begränsad avmattning i den föregående utpräglade hög­

konjunkturen.

Uppenbart är emellertid, att den rådande världskonjunkturen inrymmer

påtagliga avmattningstendenser, om vilkas styrka och fortbestånd det är

svårt att göra sig en klar föreställning. Man kan urskilja tecken på en yt­

terligare internationell konjunkturdämpning, men man kan också hänvisa

10

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget framstår i detta

hänseende såsom synnerligen oklart. Alldeles speciellt accentueras oklarhe­

ten vid en bedömning som skall bli underlag för en finansplan, vilken med

tanke på de konjunkturmässiga övervägandena måste sträcka sig halvtan-

nat år framåt i tiden. Redan av detta skäl vill jag liksom i fjol uttryckligen

beteckna årets finansplan såsom preliminär och betrakta mina synpunkter

i det följande beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning

såsom interimistiska. En definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag

torde få framläggas i den kommande kompletteringspropositionen mot vår­

riksdagens slut. Vi har då genom den sedvanliga reviderade nationalbudge-

ten fått en bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt lig­

ger närmare det nya budgetåret än den nu presenterade preliminära natio-

nalbudgeten. Detta gäller såväl de allmänna ekonomiskt-politiska ställnings­

tagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen av

budgetbalanseringen. I sistnämnda avseende finnes det också andra skäl till

att reservera den slutliga bedömningen till ett senare tillfälle. Jag syftar här

på den ännu ej färdigberedda försvarshuvudtiteln, eftersom de framtida för-

svarskostnaderna och deras finansiering i hög grad kommer att påverka

statsbudgeten och därmed också den samlade styrkan i den ekonomiska po­

litiken.

Med nu anförda reservation för finansplanens starkt preliminära karak­

tär vill jag, i fråga om den ekonomiska politikens utformning under det

framförliggande året, för dagen deklarera, att de uppkomna avmattnings-

tendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska konjunkturen

som hittills inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden och

i företagarvärlden, inte ger anledning till en radikal omläggning av vare sig

finanspolitiken eller kreditpolitiken. Det ligger givetvis i sakens natur, att

kravet på restriktivitet hos den samlade effekten av de stabiliseringsåtgär-

der, som statsmakterna tidigare vidtagit, inte för ögonblicket behöver ställas

med fullt samma skärpa som under de senaste åren. Vissa direkta lättnader

har också genomförts. Jag vill här framförallt peka på avvecklingen av in-

vesteringsavgiften i och med det nya årets ingång. I samband härmed torde

få anmälas, att den extra bolagsskatten inte längre ansetts böra steriliseras

utan disponeras i normal ordning för den allmänna budgeten. Härmed har

inte avsetts, att den extra bolagsskatten skulle permanentas. Som jag i en

tidigare finansplan framhöll, torde denna skatt lämpligen böra avvecklas i

samband med införandet av en på arbetsgivarbidrag baserad lagfäst tjänste-

pensionering.

På finanspolitikens område har en automatisk uppmjukning kommit till

stånd utan direkta ingripanden i detta syfte. Denna utveckling, som redan

började under förra budgetåret och som kunde avläsas i den i höstas offent­

liggjorda slutredovisningen för nämnda budgetår, är delvis en reflex av den

av konjunkturdämpningen föranledda avsaktningen i såväl konsumenternas

som företagens inkomst- och efterfrågeökning. Statsinkomsterna bar därige­

nom blivit mindre än beräknat, vilket försämrar budgetutfallet. Samtidigt

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

11

har statsutgifterna kraftigt stegrats utöver de i riksstaten fastställda belop­

pen till följd av tilläggsstater och överskridanden. Totalbudgeten — d. v. s.

summan av de faktiska utgifterna på både drift- och kapitalbudgeten sam­

manställd med de totala statsinkomsterna — för budgetåret 1956/57 resul­

terade därför i ett underskott av nära 800 miljoner kronor mot ett ursprung­

ligen beräknat överskott av cirka 500 miljoner kronor. Jag torde längre fram

få närmare utveckla och belysa orsakerna till ifrågavarande försämring av

budgetutfallet. Här vill jag endast ytterligare nämna, att uppskattningarna

av utfallet för innevarande budgetår tyder på en ännu större försvagning av

budgeten, nämligen ett underskott på totalbudgeten av över 1 600 miljoner

kronor.

I ljuset av de återgivna siffrorna slår det klart, att den mot bakgrunden

av dåvarande konjunkturbedömning avsedda samhällsekonomiska åtstram-

ningseffekten av budgeten inte kunnat realiseras. En påtaglig omsvängning

har ägt rum på budgetområdet. Mot bakgrunden av den betydande stabilitet

som utmärkt det ekonomiska livet under det gångna året kan det emellertid

konstateras, såsom också skett i konjunkturinstitutets höstrapport, att un­

derskottet å totalbudgeten inte varit inflationsdrivande. Med anknytning till

ett sådant betraktelsesätt kan, åtminstone till viss del, försämringen av bud­

geten betecknas såsom en anpassning till ett förändrat konjunkturläge. Där­

med vill jag dock inte ha sagt, att de försämrade utfallen för förra budget­

året eller för det löpande budgetåret helt motsvarar en samhällsekonomiskt

riktig avvägning av budgetpolitikens styrka och betydelse. Enligt min me­

ning hade det varit synnerligen önskvärt, att budgetens stramhet hade kun­

nat bibehållas i betydligt större utsträckning än som blivit fallet. Detta gäl­

ler inte minst med tanke på de komplikationer för kapitalmarknaden och

kreditpolitiken som en försvagad budget ger upphov till.

Samma synpunkter är också giltiga i fråga om det förslag till riksstat för

budgetåret 1958/59 som härmed framlägges. Även om de ändrade dragen i

konjunkturbilden gör, att vi kan stå till svars med en lägre målsättning än

i de närmast föregående budgetförslagen, hade ändå en starkare totalbud­

get, än som nu föreslås, varit påkallad. Med hänsyn till att inkomstprog­

noserna radikalt förändrats i förhållande till vad vi räknade med i fjol, och

då tidigare beslutade eller förutskickade reformer näppeligen kan ryggas

utan kräver sin ovillkorliga tribut av de statsfinansiella resurser som står

till buds, har det, trots den strängaste granskning av anslagsäskandena på

övriga utgiftsområden, inte varit möjligt att nå fram till ett budgetresultat

som representerar den bästa avvägningen av den relativa styrkan i de olika

instrument på vilka den ekonomiska politiken måste spela för att upprätt­

hålla den samhällsekonomiska jämvikten. Å totalbudgeten beräknas för näs­

ta budgetår uppkomma ett underskott av 1 600 miljoner kronor, vilket till­

lika är ett ungefärligt mått på det nu förutsebara upplåningsbehovet för

budgetåret i fråga. Vid bedömningen härav, och vid jämförelse med det nyss

redovisade underskottet för innevarande budgetår, får ihågkommas, att det

regelmässigt tillkommer betydande behov av tilläggsanslag efter riksstatens

12

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

ikraftträdande, varför det slutliga underskottet med all sannolikhet torde bli högre än nu angivna 1 600 miljoner kronor.

Det sålunda uppskattade underskottet å totalbudgeten för kommande bud­ getår motsvaras i budgetförslaget av en i praktiken nätt och jämnt balanse­ rad driftbudget, exklusive väntade reservationsmedelsförändringar. Jag kom­ mer senare att utförligt redovisa läget beträffande såväl drift- som kapital­ budgeten, under det att jag här velat inskränka mig till den för den sam­ hällsekonomiska bedömningen relevanta totalbudgeten.

Budgetförslaget är vidare ofullständigt i så måtto, att stora delar av för- svarshuvudtiteln utbrutits och preliminärt upptagits till oförändrade belopp i avbidan på resultatet av den arbetande försvarsberedningen. I de för för­ svaret beräknade beloppen ingår huvudsakligen blott ungefärliga summor för den löneautomatik som framstår såsom ofrånkomlig, vilket alternativ för försvarets utformning som än väljes. Försvarshuvudtiteln inrymmer inte någon marginal för sådana anslagsökningar utöver nu gällande riksstat som kan föranledas av den kommande prövningen av försvarets framtida orga­ nisation. Under alla förhållanden måste härutöver senare äskas medel för att klara av det betalningsanstånd för flygvapnets materielanskaffningar som blivit nödvändigt på grund av att beställningar utlagts efter ett tidssche­ ma som inte motsvarar anslagstilldelningen å fjolårets eller innevarande års budget. Även vid en orörd försvarsorganisation får man därför räkna med ytterligare medelsbehov för försvaret utöver vad som nu upptagits i budget­ förslaget. Häri ligger krav på en förstärkning av budgetens inkomstsida. Jag är för dagen inte i stånd att diskutera formerna härför, men behovet av yt­ terligare inkomster för att täcka försvarsutgifterna är obestridligt. Så myc­ ket vill jag dock framhålla, att de statsfinansiella resurserna är till den grad pressade enligt det föreliggande budgetförslaget — ett avsevärt underskott å totalbudgeten, ett stort upplåningsbehov och en nätt och jämnt balanserad driftbudget — att varje ytterligare utgift kräver ett motsvarande inkomst­ tillskott.

Principen att i nuvarande ansträngda budgetläge en ökning av försvars­ utgifterna utöver det preliminära budgetförslagets ram måste kompenseras genom ett motsvarande inkomsttillskott, bör också upprätthållas i fråga om de övriga krav på nya och höjda anslag som kan framkomma vid den fort­ satta budgetbehandlingen. Med hänsyn till att årets budgetförslag innebär en uppmjukning av finanspolitiken intill gränsen för vad som i nuvarande konjunkturläge kan anses vara samhällsekonomiskt försvarligt, bör man kunna påräkna riksdagens medverkan till återhållsamhet vid prövningen av anslagsfrågor. Statsmakterna måste nu i första hand klara finansieringen av de vittgående reformer som redan beslutats, varvid jag främst tänker på barnbidragen och de kommunala ortsavdragen. Vidare avser jag de bety­ dande kostnaderna under nästa budgetår för den folkpensionsreform varom samtliga partier är eniga.

Regeringen har utgått från att dessa reformer haft definitiv karaktär och

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

13

alltså bundit statsmakterna för betydande utgiftsökningar. Likaså har det i årets budgetförslag ansetts angeläget att skapa utrymme för en progressiv politik på vissa för samhällsutvecklingen vitala punkter, såsom undervis­ ningen och forskningen, atomenergins och vattenkraftens utnyttjande, bo­ stadsbyggandet och sjukvården, medan däremot ökningen av medelstilldel­ ningen för vägväsendet måst begränsas utifrån den avvägningen, att vi under rådande produktionsförhållanden i första hand måste tillgodose vår industri och vår energiförsörjning. Under sådana omständigheter är det desto vikti­ gare, att försiktighet iakttages på övriga områden och särskilt beträffande annan reformverksamhet, innan statsinkomsterna vuxit i fatt utgifterna. Med andra ord tarvas den största återhållsamhet i avseende på beslut som innebär inteckningar i hypotetiska framtida inkomstökningar.

Till nöds bör vi i den uppkomna budgetsituationen vid bibehållen restrik- tivitet i övrigt kunna acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet i totalbudgeten är en indikator på. Detta inne­ bär emellertid inte att tanken på en balansering av totalbudgeten övergivits. En sådan totalbalansering bör alltjämt eftersträvas i lägen av samma in- flationistiska tryck som rådde, när den första gången hävdades i 1956 års statsverksproposition. Liksom man under 30-talets samhällsekonomiska för­ hållanden förutsatte överbalansering eller underbalansering av driftbudge­ ten alltefter växlingarna mellan högkonjunktur och lågkonjunktur, bör själv­ fallet kravet på balans i totalbudgeten modifieras i takt med skiftningarna i den fulla sysselsättningens ekonomi. För närvarande anvisar tillståndet i det ekonomiska livet en viss underbalansering av totalbudgeten. Huruvida denna bör tillåtas gå så långt som enligt det nu framlagda preliminära bud­ getförslaget och alltså resultera i ett underskott på totalbudgeten av hela 1 600 miljoner kronor, är en fråga som lämpligen bör bedömas i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget i kompletterings­ propositionen mot vårriksdagens slut. Såsom jag i det föregående framhål­ lit, kommer vid den tidpunkten den reviderade nationalbudgeten att vara fär­ digställd och erbjuda ett säkrare underlag för de samhällsekonomiska över­ vägandena beträffande såväl finanspolitiken som övriga i den ekonomiska politiken ingående element.

Så länge vi är tvingade att på grund av låsta utgiftsökningar föra en mind­ re aktiv finanspolitik, framstår så mycket mera kreditpolitikens centrala be­ tydelse för strävandena att bevara den samhällsekonomiska jämvikten och motverka de prisuppdrivande krafterna. Särskilt med tanke på de risker för ett återuppflammande av de inflationistiska tendenserna i den inhemska eko­ nomin, som jag förut varnat för, är det desto viktigare, att kreditpolitiken inte avrustas. I tidigare finansplaner har jag understrukit, att under rådan­ de ekonomiska förhållanden kreditpolitiken huvudsakligen måste verka ge­ nom den kvantitativa åtstramningen av det likviditetsmässiga underlaget för bankernas utlåning, medan räntan väsentligen är av betydelse såsom ett marknadstekniskt stöd åt åtstramningsoperationerna. Vad jag därvid utta­

14

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

lat äger alltjämt giltighet. I sammanhanget vill jag nämna, att en expert­ utredning numera tillsatts med uppdrag att undersöka möjligheterna att ge­ nom en vidgning av den långa kapitalmarknaden skapa förutsättningar för en förbättrad finansiering av de för vårt lands ekonomiska framåtskridande fundamentala långfristiga investeringarna.

Ej sällan ställs den frågan, huruvida inte kreditpolitiken liksom finanspo­ litiken nu borde lättas mot bakgrunden av den under fjolåret ernådda stabi­ liseringen i vår inre ekonomi. Man möter ibland den uppfattningen, att den samlade restriktiva effekten av den ekonomiska politikens olika instrument är för stark i betraktande av avmattningstendenserna i vissa sektorer. I min argumentering har jag redan delvis bemött dessa tankegångar. Jag vill var­ na för en avveckling i förtid av åtgärderna till skydd mot nya överslag i in- flationistisk riktning. Däremot är det självklart, att lägets fortsatta gestalt­ ning måste följas med största uppmärksamhet, så att inte överslag i depres­ siv riktning äger rum. Beredskapen mot lågkonjunkturtendenser och syssel- sättningsstörningar får inte eftersättas, utan bör ständigt överses, så att ett välplanerat handlingsprogram snabbt kan utlösas i händelse av ett allvarligt konj unkturomslag.

Denna planering måste präglas av insikten om hur vikande avsättnings­ möjligheter för den svenska exportindustrin påverkar arbetsmarknaden. Om arbetslöshet uppstår på vissa områden som följd av avsättningssvårigheter för exportindustrin, kan detta inte lösas genom en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra vår internationella konkurrens­ kraft, samtidigt som importen stimuleras. Ett land med en stor och från världen i övrigt tämligen isolerad egen marknad som Förenta staterna kan utan tanke på betalningsbalansen och valutareserven hålla sysselsättning­ en uppe genom en allmänt konjunkturstiinulerande politik. Så är ej för­ hållandet i Sverige med dess nära beroende av de utländska marknaderna till följd av utrikeshandelns stora andel av ekonomin. En uppdriven liemma- konjunktur under en samtidig konjunkturavmattning för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka valutareserven. Av dessa skäl måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden med bibehållen expansionskraft — utan hjälp av en generellt uppdriven kon­ junktur. Det är med andra ord den selektiva sysselsättningspolitiken som träder i förgrunden.

Vad jag nu senast anfört berör i själva verket kärnproblemet i den fulla sysselsättningens politik. I ett land som Sverige förutsätter värnet av den fulla sysselsättningen en villighet hos medborgarna att ålägga sig den åter­ hållsamhet som krävs för att vidmakthålla den samhällsekonomiska jämvik­ ten. Rubbas denna genom uppkomsten av ett inflationistiskt efterfrågeöver- skott, kommer snart vår exportindustris konkurrenskraft att försämras och sysselsättningsmöjligheterna att minska inom vida delar av vårt näringsliv.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

15

Det är mot denna bakgrund som det är nödvändigt för statsmakterna att också i fortsättningen fullfölja en fast stabiliseringspolitik, även om den för enskilda medborgare och företag ofta kan te sig som huvudsakligen negativt inriktad, som ett hinder för personliga standardhöjningar och produktiva utvidgningssträvanden. I det långa loppet kommer emellertid en försiktig stabiliseringspolitik enligt hittills följda linjer, med de jämkningar och nyan­ seringar som betingas av utvecklingens gång, att leda snabbare till målet än förhastade lättnader i åtstramningsåtgärderna och kortsiktiga eftergifter för kraven på skattesänkningar eller andra önskemål som innebär ett under­ grävande av den erforderliga ekonomiska stabiliteten.

4. Budgetläget. Som jag i tidigare sammanhang framhållit var riktpunkten för budgeten såväl budgetåret 1956/57 som budgetåret 1957/58, att samtliga statsutgifter skulle täckas av löpande inkomster. Jag fann en totalbalanse- ring av statsbudgeten ytterst angelägen under de aktuella stabiliseringspoli- tiska betingelserna. Vid sidan av önskemålet att genom en reduktion av det statliga lånebehovet vid rådande institutionella förhållanden på kreditmark­ naden lätta trycket på den långa marknaden fann jag nämligen det nödvän­ digt att, så länge den totala efterfrågan i landet tenderade att överstiga de tillgängliga resurserna, via finanspolitiken reducera efterfrågan och köp­ kraft totalt och på särskilt strategiska punkter. Förändringarna i totalbud­ getens saldo ansåg jag därvid vara en praktisk indikator på finanspoliti­ kens stabiliseringseffekt. Utfallet av riksstaten för det budgetår som gick till ända i somras inne­ bar emellertid kassamässigt ett underskott på totalbudgeten av ca 800 mil­ joner kronor och, till följd av fondering i riksbanken av vissa medel, ett än större upplåningsbehov för riksgäldskonloret. I jämförelse med budget­ året 1955/56 innebar detta utfall ett ökat underskott på totalbudgeten med ett par hundra miljoner kronor, i stället för en eftersträvad reduktion. På driftbudgeten uppkom ett underskott av ca 300 miljoner kronor exklusive avsättningar till budgetutjämningsfonden, vilket emellertid — med hänsyn till att i driftbudgeten inrymts vissa bokföringstransaktioner av engångs- natur — närmast motsvarade ett överskott av ca 300 miljoner kronor. Så­ som jag i det föregående framhållit, får budgetförsämringen delvis ses mot bakgrunden av den inträdda dämpningen av den allmänna konjunkturen och innebär därför till viss del en automatisk anpassning till det samhälls­ ekonomiska lägets betingelser. Redan under loppet av det gångna budgetåret stod det visserligen klart, såsom redovisats senast i kompletteringspropositionen, att den riktpunkt som ursprungligen hade uppsatts inte skulle kunna nås, beroende både på ett sämre inkomstutfall och ökade utgifter. I jämförelse med beräkningarna i april 1957 innebar emellertid det faktiska utfallet en ytterligare försämring med i runt tal 350 miljoner kronor. Denna försämring var så gott som helt att finna på inkomstsidan och låg där i huvudsak på den statliga inkomstskatten.

16

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Förklaringen till detta inkomstbortfall, som uppbördsmässigt kom till ut­ tryck i mindre skattebetalningar under våren 1957 än vad som antagits, ges i huvudsak av det nu kända utfallet av den under år 1957 verkställda taxeringen. De fyllnadsbetalningar som inflöt under våren 1957 uppgick så­ lunda till endast 500 miljoner kronor, det vill säga 150 miljoner kronor mind­ re än vad som antogs i april 1957. De uteblivna fyllnadsbetalningarna får till övervägande del sättas i samband med att taxeringsutfallet för bolagens del blev väsentligt sämre än vad som tidigare antagits av riksräkenskapsverket. Medan den taxerade inkomsten för bolagen hade beräknats öka med två procent utvisade taxeringen i stället en nedgång med 12,5 procent. Denna kraftiga skillnad kan förklara hela avvikelsen i beräkningen av fyllnadsbe­ talningarna. Även i övrigt visar emellertid taxeringsutfallet 1957 en för­ sämring i jämförelse med de förutsättningar som inkomstberäkningarna så sent som i våras byggde på. För den dominerande förvärvskällan, inkomst av tjänst, redovisas för år 1956 en stegring av blott 6,6 procent mot beräk­ nade åtta procent. Medan den taxerade inkomsten för samtliga fysiska per­ soner hade beräknats öka med drygt sex procent blev den faktiska upp­ gången endast 3,5 procent.

Tolkningen av dessa siffror måste, som jag redan antytt, i varje fall till eu del vara, att den relativa stabilisering inom vårt ekonomiska liv som inträdde under år 1956 medfört en något svagare nominell inkomststegring än man tidigare under vissa år haft erfarenhet av. Speciellt intresse knyter sig givetvis till den redovisade nedgången av bolagens taxerade inkomster. Tillgängliga uppgifter om bolagens omsättning och bruttovinster ger i och för sig inte tillräcklig förklaring till en så betydande nedgång. En speciell faktor som reducerat den taxerade inkomsten är att investeringsavgiften, som är avdragsgill, steg från taxeringen 1956 till taxeringen 1957 med ca 100 mil­ joner kronor. Därtill synes emellertid bolagen i mycket stor utsträckning ha utnyttjat befintliga möjligheter att genom ökade avskrivningar och fond­ avsättningar uppskjuta vinstframtagningen. Det torde finnas anledning för­ utsätta att nedgången i bolagens taxeringar inte återspeglar en motsvaran­ de försämring i deras räntabilitet utan främst inneburit en i viss mån till­ fällig förskjutning av sparandet från den offentliga sektorn till företagssek­ torn.

Den konstaterade försämringen i utfallet av taxeringen år 1957 i förhål­ lande till vad som förutsågs i våras har konsekvenser även för en bedöm­ ning av statsinkomsterna under nu löpande och nästa budgetår. Den inne­ bär nämligen, att de beräknade skatternas absoluta belopp — som ut­ gångspunkt för förändringar under framförliggande år — sänkts. Riks­ räkenskapsverket räknar sålunda med att inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 skall komma att understiga riksstatens belopp med 400 miljoner kronor.

Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten för innevarande bud­ getår förutses förutom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 150 miljoner kronor — beroende

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

17

på en i och för sig glädjande nedgång i spritkonsumtionen —- och för energi­ skatt med 35 miljoner kronor. Med hänsynstagande även till smärre merin- komster på vissa inkomsttitlar räknar riksräkenskapsverket nu med att de totala inkomsterna på driftbudgeten skall komma att understiga riksstatens belopp med ca 550 miljoner kronor.

På utgiftssidan tillkommer under budgetåret 1957/58 ökningar på drift­ budgeten till följd av äskandena på tilläggsstaterna I och II med tillsam­ mans 231 miljoner kronor. Bland dessa utgifter må nämnas 100 miljoner kronor för täckande av underskott för statens järnvägar och 30 miljoner kronor såsom förstärkning av vissa anslag för vägbyggnader och andra åt­ gärder i arbetslöshetsbekämpande syfte. Vidare ingår häri 68,5 miljoner kronor för fullgörande av betalningsförpliktelser utöver tidigare anvisade anslag till inköp av flygmateriel.

På kapitalbudgeten tillkommer på tilläggsstat beviljade eller äskade in- vesteringsanslag med tillhopa 292 miljoner kronor. Härav avser 20 miljoner kronor kostnader för en storflygplats, 45 miljoner kronor ökad långivning till bostadsbyggande och 36 miljoner kronor lån för finansiering av olje- lagringsanläggningar. I det angivna beloppet ingår även ca 190 miljoner kro­ nor för överföring till LKAB av vissa medel, som under budgetåren 1955/56 och 1956/57 reserverats på budgetutjämningsfonden för framtida investe­ ringar i bolaget. Flertalet av de nu nämnda utgifterna på kapitalbudgeten kunde med större eller mindre grad av säkerhet förutses redan i våras och förutskickades också i kompletteringspropositionen.

Man måste nu även räkna med vissa ofrånkomliga anslagsöverskridanden på driftbudgeten. Sålunda har fr. o. m. den 1 oktober 1957 tillkommit kost­ nader för ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna. Till följd av kraf­ tigt höjd utdebitering i kommunerna för år 1958 uppstår merkostnader om ca 20 miljoner kronor på anslaget till skatteersättning till kommunerna på grund av ortsavdragsreformen. Vissa utgiftsökningar till följd av arbetstids­ förkortningen torde också bli ofrånkomliga. Riksgäldskontorets utgifter för förräntning av statsskulden torde vidare icke oväsentligt komma att över­ stiga det i riksstaten beräknade beloppet. Sammanlagt räknar jag nu med anslagsöverskridanden under innevarande budgetår med drygt 140 miljoner kronor. Erfarenheten visar att också andra oförutsedda utgifter kan tillkom­ ma under resten av budgetåret.

Sammanfattningsvis måste nu konstateras, att budgetutfallet under inne­ varande budgetår kommer att bli betydligt sämre än under det gångna bud­ getåret. Totalbudgeten torde sålunda komma att utvisa ett underskott på icke mindre än ca 1,6 miljarder kronor och även driftbudgeten visar ett be­ tydande underskott enligt vad som framgår av i det följande redovisade översikter.

Jag övergår härefter till att behandla riksstatsfårslaget för budgetåret 1958/59. Jag angav i kompletteringspropositionen i våras, att en totalbalan- sering av statsbudgeten borde uppställas såsom mål jämväl för arbetet med budgeten för 1958/59. Såsom jag nyss framhållit vid min redogörelse för

18

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

den ekonomiska politiken är det angeläget, att finanspolitiken alltjämt präglas av restriktivitet. Med den jämfört med tidigare prognoser ogynn­ samma utvecklingen av statsinkomsterna samt de väsentliga och till stor del ofrånkomliga behov av anslagsökningar som aktualiserats vid höstens budgetarbete har det emellertid icke varit möjligt att ens tillnärmelsevis åstadkomma ett budgetförslag, där samtliga statsutgifter täckes med löpan­ de inkomster. Såsom jag även framhållit i det föregående är det framlagda riksstatsförslaget att betrakta såsom preliminärt, bland annat med hänsyn till att definitiv ställning icke tagits till de väsentligaste anslagen under för- svarshuvudtiteln.

Statsinkomsterna för nästa budgetår beräknar jag i det föl­ jande till 12 266 miljoner kronor, innebärande en uppgång med 635 mil­ joner kronor i jämförelse med de aktuella beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1957/58 men en uppgång med endast 83 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår. Den angivna inkomst­ siffran bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande — med vissa av mig vidtagna ändringar. Den viktigaste av dessa är en uppräkning av inkomstskattetiteln med 100 miljoner kronor, föranledd av en förutsatt höjning av folkpensions- avgifterna från och med den 1 januari 1959 i enlighet med allmänna pen- sionsberedningens förslag. Till vissa andra smärre justeringar, i huvudsak föranledda av taxe- och avgiftshöjningar, återkommer jag i det följande.

Såsom framgår av min redogörelse i det följande innebär riksräkenskaps­ verkets beräkningar för nästa budgetår en fortgående stegring av statsin­ komsterna. Utgångsläget, det vill säga innevarande budgetårs inkomstut- fall, är emellertid ett annat än jag så sent som i våras ansåg mig ha anled­ ning att kalkylera med.

Beträffande inkomstskattetiteln må nämnas, att densamma även efter uppräkningen med hänsyn till den förutsatta höjningen av folkpensions­ avgifterna av mig upptagits med samma belopp som på innevarande bud­ getårs riksstat, nämligen 6 100 miljoner kronor. Jämfört med dagens upp­ skattningar av inkomsterna på titeln för budgetåret 1957/58 innebär detta en ökning med 400 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor utgöres av nyssnämnda uppräkning av folkpensionsavgifterna. Den av riksräkenskaps- verket beräknade ökningen, 300 miljoner kronor, bygger på förutsättning­ en att inkomst av tjänst under år 1958 skall stiga med fyra procent. Käll- skatteuppbörden inklusive fyllnadsinbetalningarna väntas öka förhållande­ vis litet. Härtill bidrar bland annat slopandet från och med den 1 januari 1958 av investeringsavgiften, vilket för budgetåret 1958/59 torde innebära ett inkomstbortfall med i runt tal 150 miljoner kronor. I samma riktning verkar de höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskatte- tabellerna från och med år 1958, även om den härav föranledda minskning- en i skatteuppbörden till viss del torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen.

En bättre anpassning av källskatteinbetalningarna till den slutliga skat­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

19

ten kan antagas bli en följd av bland annat höjningen av kvarskatteräntan från sju till nio procent. Detta antagande återspeglas i riksräkenskapsver- kets beräkningar av inkomstskattetiteln så tillvida att ämbetsverket räknar med minskad kvarstående skatt enligt 1958 års taxering. Fyllnadsinbetal­ ningar har förutsatts äga rum under våren 1958 och våren 1959 i sådan ut­ sträckning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringen åren 1958 och 1959 blir av begränsad omfattning.

Kommunalskatteutbetalningarna väntas minska 1958/59 jämfört med in­ nevarande budgetår, delvis som en följd av ortsavdragsreformen, delvis på grund av minskade slutavräkningar avseende 1956 års kommunalskatt.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade källskatte- inkomsterna på ifrågavarande skattetitel inrymmer kommunalskattemedel, som inte helt motsvaras av samtidiga förskottsutbetalningar till kommuner­ na. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 425 miljoner kro­ nor för 1957/58 och 400 miljoner kronor för 1958/59. Motsvarande belopp bör enligt numera tillämpade grunder reserveras på budgetutjämningsfon­ den för kommande utbetalning. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 250 respektive 200 miljoner kronor. Nettoavsättning­ en till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel kan alltså nu uppskattas till 175 miljoner kronor under innevarande budgetår och 200 miljoner kronor under nästkommande budgetår.

Såsom jag redan i det föregående framhållit har vid behandlingen av bud­ getens utgiftssida anslagskraven behandlats med största restriktivitet. De i höstas presenterade äskandena från myndigheternas sida innebar ök­ ningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt närmare fyra miljar­ der kronor, vilket med ca 1,5 miljard kronor överstiger de av myndigheterna föregående höst äskade höjningarna. Av anslagsökningarna angavs närmare två miljarder kronor vara automatiskt betingade, mot 3/4 miljard förra året. Svårigheterna att genomföra en långtgående nedpressning av anslagskraven och en rationell avvägning mellan olika konkurrerande, i och för sig ange­ lägna behov har givetvis därför varit stora. Välmotiverade äskanden har i många fall av statsfinansiella skäl måst lämnas obeaktade.

I det nu framlagda riksstatsförslaget visar de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten en uppgång från riksstaten 1957/58 med 859 miljoner kronor. Då emellertid utgifterna för statens kapitalfonder nedräknats med netto 135 miljoner kronor, stannar hela ökningen på driftbudgeten vid 724 miljoner kronor. Utgiftssumman på driftbudgeten uppgår därigenom till 12 018 miljo­ ner kronor. Häri ingår emellertid endast en del av de ökade kostnader för försvaret som torde komma att aktualiseras nästa budgetår. Chefen för försvarsdepartementet förordar senare denna dag, att de anslag under fjärde huvudtiteln, som direkt kan komma att beröras av statsmakternas ställnings­ tagande till krigsmaktens fortsatta utveckling, preliminärt upptages i riks­ staten med allenast beräknade belopp av oförändrad storlek.

Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med 859 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat kan 772 mil­

20

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

joner kronor betraktas som automatiska förändringar. De automatiska an­ slagshöjningarna har brutto uppskattats till 1 093 miljoner kronor, men där­ emot har stått automatiska minskningar på 321 miljoner kronor, varav 245 miljoner kronor motsvarar bortfallet av det för innevarande budgetår anvi­ sade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Bland mera betydande automatiska ut- giftsstegringar må nämnas 285 miljoner kronor motsvarande uppräkningen till ett helt budgetårs kostnader av anslaget till skatteersättning till kom­ munerna i anledning av ortsavdragsreformen, 102 miljoner kronor utgöran­ de ytterligare ett halvt års kostnad för de fr. o. m. ingången av år 1958 höjda allmänna barnbidragen, 85 miljoner kronor avseende -— delvis på grund av räntestegringen — höjda anslag till ränteeftergifter å bostadslån och till bostadsrabatter samt 60 miljoner kronor för täckande av kostnader­ na för ett lindextillägg på folkpensionerna, som tillkommit under år 1957, ävensom kostnader till följd av ökat antal pensionärer.

Den icke-automatiska anslagsstegringen på departementshuvudtitlarna uppskattas till netto 87 miljoner kronor. Brutto redovisas en icke-automatisk stegring av omkring 432 miljoner kronor. Därav hänför sig en stegring med 113 miljoner kronor till de preliminärt beräknade folkpensionsanslagen, betingad av en förutsatt höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 i enlig­ het med allmänna pensionsberedningens förslag. Såsom bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar beräknas ett anslag med 100 miljoner kronor. För atomenergiverksamhet beräknas en höjning med drygt 50 miljoner kronor. Mot de icke-automatiska stegringarna står an- slagsnedräkningar om ca 345 miljoner kronor. Bland annat bortfaller det för innevarande budgetår med 275 miljoner kronor uppförda anslaget till fon- dering för framtida pensionsändamål.

Under utgifter för statens kapitalfonder räknas med en höjning — jämfört med innevarande budgetårs anslag -— med 110 miljoner kronor för ökade ut­ gifter för förräntning av statsskulden, varav ungefär hälften en följd av den senaste räntehöjningen. Däremot har kunnat räknas med lägre anslag för avskrivning av bostadslån, vilket sammanhänger med de åtgärder på det bostadspolitiska området som beslöts av riksdagen våren 1957. De samlade avskrivningsanslagens summa har därför kunnat reduceras med 247 mil­ joner kronor.

Då inkomsterna angivits till 12 266 miljoner kronor och utgifterna till 12 018 miljoner kronor, skulle enligt vad som framgår av efterföljande tablå för budgetåret 1958/59 uppkomma ett överskott på driftbudgeten med 248 miljoner kronor. Såsom jag i det föregående påpekat ingår emellertid bland inkomsterna netto 200 miljoner kronor kommunalskattemedel, som enligt gällande regler skall reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning till kommunerna. Efter reduktion med detta belopp kvarstår ett överskott på driftbudgeten om 48 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

21

22

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Drift-

Miljoner

1950/51 1951/52

Inkomster ......................................................................................... 5 820 7 507 Utgifter.................................................................................................

överskott eller underskott

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ......................................... av medel som skall överföras till särskilt konto i riks­

banken: .....................................................................................

5 449

2371

6 423 21 084

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt be­

tingade inkomster............................................................... avsedda för framtida investeringar i LKAB...............

överskott eller underskott 2371 21 084

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.) ....................

,

__

Reservationsmedelsförändringar...........................................................

över- eller underskott inkl. tillkommande

(—175)

( + 138)

utgifter och reservationsmedelsförändringar +371 + 1084

1 Därav riksstat 11 294, tiiläggsstat I och II 231 mkr. a Reservationsmedelsförändringar inräknade.

Vid beräkningen av utgifterna på driftbudgeten har hänsyn icke tagits till de merkostnader, som kan bli en följd av pågående pensionsförhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer, och ej heller till de mer­ kostnader på vissa avlöningsanslag, som kan uppkomma vid genomförandet

Kapital-

Miljoner

Investeringsanslag ............................................................................ Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ....

Återstående medelsbehov

1950/51 1951/52

998 — 430

3568

1 408 — 632

3776

ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna.............

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. förändring av anslagsbehållningarna) .............

(+ 522)

568

(+ 6)

776

1 Därav riksstat 2 294, tiiläggsstat I och II 292 mkr. 3 Häri ingår ej avskrivningsanslag och övriga kapitalmedel hänförliga till tilläggsstaterna. 3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

Statsverks propositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

23

budgeten

kronor

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57

1957/58

1958/59

enl. riks- staten

ny be­ räkning

7 808 7 647

8 535 8 130

8 907 8 619

10 072

9 691

10 691 10 978

12 183 11 294

11 631 41 525

12 266 12 018

2161

2405 2288 2381

2—287

889

106 248

— — — —250 —100

—125 —175 —200

— — — —275 — 81

— 75 —109

—100 —100 —

2161 2405

2288

2—225

2—571

664 —169 48

(-21) (+ 175) (+ 76)

(- 21) (+ 32)

— 150

— 143 — 300

— 48 — 200

+ 161 + 405

+ 288 — 225 — 571

+ 514 — 612 — 200

av arbetstidsförkortningen. Dessa kostnader kan icke nu beloppsmässigt fixe­ ras. För att emellertid markera risken för ytterligare utgifter på budgeten av dessa eller andra skäl har i tabellen över driftbudgeten införts en post för tillkommande utgifter om 48 miljoner kronor.

budgeten

kronor

1952/53 1953/54 1954/55

1955/56 1956/57 1957/58

1958/59

enl. riks- staten

ny be­ räkning

1 838 — 818

1 947 — 914

2 102 — 1 025

2 272 — 1 244

2 046 — 1 403

2 294 — 1 131

>2 586 2— 1 131

2 374 — 924

31 020 31 033 31 077 31 028 3643

1 163 1 455

1 450

( + 57) (- 103) (+ 193)

(+ 134) (+ 19)

+ 25 + 100 + 150

1020

1033 1077 1028 643

1188 1555 1600

Jag vill även i detta sammanhang ånyo erinra om att endast en ringa del av kostnadsökningarna för försvaret kunnat medtagas i det föreliggande riksstatsförslaget.

Vid en bedömning av utfallet av budgeten måste också beaktas, att en icke oväsentlig nettoförbrukning av reservationsmedel kan förutses ske under budgetåret. Jag uppskattar denna reservationsmedelsminskning till ca 200 miljoner kronor. I stället för det å driftbudgeten formellt beräknade över­ skottet med 48 miljoner kronor kan sålunda utfallet av driftbudgeten nästa budgetår förväntas komma att utvisa ett underskott såvida icke nya in­ komster tillkommer. Det bör vidare understrykas, att hänsyn ej kunnat ta­ gas till en eventuell höjning av statstjänstemännens löner från och med den 1 januari 1959.

Som jag tidigare nämnt har anslagen för avskrivning av bostadslån kun­ nat reduceras sammanhängande med de åtgärder på det bostadspolitiska om­ rådet som beslöts av riksdagen våren 1957. Jag kommer senare denna dag att föreslå, att som en konsekvens av detta riksdagsbeslut vissa tidigare gjorda avskrivningar av tilläggslån om tillhopa ca 300 miljoner kronor skall reaktiveras, vilket innebär en förbättring av driftbudgeten utan mot­ svarande faktiska inkomsttillskott. Utan denna bokföringsåtgärd skulle driftbudgeten således ha visat en ytterligare försämring med detta belopp.

Till ytterligare belysande av läget på driftbudgeten torde här få åberopas följande sammanställning av driftbudgetsaldon för åren 1950/51—1958/59 med fördelning på driftbudgetens allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.

24

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Driftbudgetallmänna automobilreservationssaldo budgeten skattebudmedelstor-

geten ändringar

1950/51

.....................................................

+

371

+ 396 + 150

175

1951/52

.....................................................

+

1 084 + 929

+ 17

+ 138

1952/53

.....................................................

+

161 + 396

214

21

1953/54

.....................................................

+

405

-f

319

89 + 175

1954/55

.....................................................

+

288 + 129

+

83

+

76

1955/56

..................................................... —

225

409

+

205

21

1956/57

..................................................... —

571

632 + 29 + 32

1957/58 (enligt senaste beräkning)

612

625

+ 313

300

1958/59 (enligt riksstatsförslaget)

* +

48

284 + 332

1 Exkl. reservationsmedelsförbrukning.

Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta i jämförelse med gällande riksstat en nettoökning av investeringsanslagen med 80 mil­ joner kronor, såsom framgår av en i det föregående redovisad översikt. Den kraftigaste ökningen utvisar kommuniikationsverken. Sålunda föreslås en uppräkning av anslagen till ramreglerade investeringar med netto 73 miljo­ ner kronor. Av en bruttoökning med 91 miljoner kronor faller huvudparten eller 82 miljoner kronor på statens vattenfallsverk, medan bland annat tele­

verket och statens järnvägar visar anslagsmässiga minskningar. I vatten- fallsverkets anslag ingår en ökning med 13 miljoner kronor för atomenergi- anläggningar. Utanför de ramreglerade investeringarna är att notera ett anslag av 25 miljoner kronor till utbyggnad av storflygplats, varom fjolårets höstriksdag fattat beslut. Även handelsdepartementets kapitalbudget upp­ visar en kraftig ökning. Härav är 72 miljoner kronor hänförliga till ansla­ get till lån för utbyggnad av oljelagringsanläggningar enligt principbeslut av 1957 års vårriksdag. Mot anslagsökningarna svarar å andra sidan vissa anslagsminskningar. Sålunda bortfaller innevarande budgetårs anslag om nära 70 miljoner kronor till reglering av Aktiebolaget Statens skogsindustriers lån hos domänverket samt till aktieteckning i nämnda bolag. Under statens järnvägars fond bortfaller ett anslag av sju miljoner kronor till förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag. På grund av en anslags- teknisk omläggning beräknas anslagen till bostadsinvesteringarna minska med 20 miljoner kronor. Sistnämnda anslag har i avvaktan på särskild pro­ position i ämnet, liksom även försvarsdepartementets kapitalbudget, uppta­ gits med preliminära belopp.

Det bör tilläggas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, var­ till hänsyn icke kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.

Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel etc. samt hänsyn tagits till en beräknad förbrukning av äldre investeringsanslag med 150 miljoner kronor, för kapitalbudgetens fi­ nansiering framkomma ett medelsbehov av 1 600 miljoner kronor.

Efter att sålunda ha redogjort för riksstatsförslagets innebörd i fråga om driftbudgeten och kapitalbudgeten övergår jag nu till att redogöra för totalbudgeten, som utgör underlag för en bedömning av den samhällsekonomiska effekten av statens totala, faktiska inkomst- och utgiftsdispositioner.

I översikten har tagits hänsyn till att den avsättning, som skall göras till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, icke representerar nå­ gon aktuell kassamässig utgift för staten.

Någon nettoförändning i fråga om dispositionen av rörliga krediter i riks- gäldskontoret förutses icke för nästa budgetår. En viss utjämning och om­ fördelning torde visserligen under året komma att ske i fråga om den be­ redskapslagring som äger rum hos riksnämnden för ekonomisk försvars­ beredskap, vilket kan beräknas medföra en minskad disposition av riks- nämndens rörliga kredit med 50 miljoner kronor. Denna minskning torde emellertid helt komma att uppvägas av en ökad disposition av rörliga kre­ diter för vissa andra myndigheter.

Enligt den gjorda beräkningen av totalbudgetutfallet skulle underskottet nästa budgetår komma att uppgå till 1,6 miljarder kronor. Jämfört med det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade underskottet innebär detta en försämring med ca 1,4 miljarder kronor. Enligt vad som nu kan förut­ ses kommer emellertid — såsom jämväl framgår av översikten — det kas­ samässiga utfallet av innevarande budgetårs totalbudget att utvisa en mot­ svarande försämring. Jämfört med det nu beräknade totalbudgetunderskot-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

25

26

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Totalhudgeten

Miljoner kronor

1957/58

1858/59

enl. riksny beräkstaten

ning

överskott ( + ) eller underskott (—) på drift-

budgeten.....................................................................

+

664

169 + 48

Reservationsmedelsminskning på driftbudgeten

150

300 — 200

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden

m. m.) på driftbudgeten ..................................

— —

143

— 48

Fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna

tillkommande arbetsgivarbidrag för 1956. . . .

+

40

+

63

Avsättning av kommunalskattemedel (netto)..

+

125

+

175

+ 200

Avsättning till särskilt konto i riksbanken:

av medel avsedda för fondering för framtida

pensionsändamål ...............................................

+

275

+

275

av tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in-

komster.................................................................

+

100

+

100

Medelsbehov på kapitalbudgeten efter avdrag

för avskrivningar o. dyl......................................

1 163

1455 — 1 450

Minskning av anslagsbehållningar på kapitalbud-

geten ..........................................................................

25

100 — 150

ökad disposition av rörliga krediter ................

— 25 — 50

Totalbudgetens underskott

159

— 1604 — 1600

tet för innevarande budgetår skulle sålunda nästa budgetårs utgiftsöver- skott bli av ungefär samma storleksordning. Vissa väsentliga reservationer måste emellertid göras till detta antagande. Såsom jag redan tidigare nämnt måste det framlagda niksstatsförslaget för nästa budgetår, bland annat med hänsyn till försvarskostnaderna, betecknas som preliminärt. Ytterligare ut­ gifter kan förväntas tillkomma. Utfallet är även beroende av i vilken mån de gjorda antagandena beträffande inkomstutvecklingen visar sig vara rea­ listiska.

För att belysa innebörden av det nu beräknade underskottet på totalbud­ geten vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon un­ der budgetåren 1950/51—1956/57 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1957/58—1958/59.

Budgetår Totalbudgetsaldo

Budgetår

Totalbudgetsaldo

1950/51 ............................. - 324

1955/56 ................ ........... - 598

1951/52 ............................. + 434

1956/57 ................ ........... - 762

1952/53 ................ ........... - 746 1957/58 ................ ........... - 1 604 1953/54 ................ 1954/55 ................

........... - 1 098 ........... - 1 085

1958/59 ................ ........... - 1 600

Den givna totalbudgetöversikten visar, att man även under nästa budget­

år måste räkna med att staten i väsentlig grad kommer att belasta låne-

marknaden. Då några steriliseringar av medel icke förutsatts skola ske un­

der nästa budgetår, kan det beräknade underskottet på totalbudgeten anses

utvisa det härav betingade upplåningsbehovet. Detta skulle sålunda i vad

avser nästa budgetår för närvarande kunna uppskattas till 1,6 miljarder

kronor. I detta sammanhang vill jag framhålla, att det förslag till ianspråk-

tagande av steriliserade medel i riksbanken om 450 miljoner kronor, varom

jag i det följande gör hemställan, innebär att en motsvarande reduktion av

statsskulden blir möjlig. För innevarande budgetår kan det formella upplå­

ningsbehovet beräknas till ca 1,9 miljarder kronor. Härvid har hänsyn bland

annat tagits till att å ena sidan vissa fonderingar om tillhopa 375 miljoner

kronor bindes genom insättning på särskilda konton i riksbanken, varför

motsvarande medel icke står till riksgäldskontorets förfogande för finansie­

ring av kapitalbudgeten, men att å andra sidan de medel, som under bud­

getåret beräknas skola återföras till LKAB, tidigare avsatts å särskilt konto

i riksbanken och därför icke nu påverkar riksgäldskontorets lånebehov.

Det kan tilläggas, att nu angivna upplåningssiffror icke exakt behöver

motsvara riksgäldskontorets faktiska upplåning, då denna härutöver är be­

roende av kassamedelsförändringar och vissa andra transaktioner vid sidan

av riksstaten. Som jämförelse må nämnas, att den faktiska upplåningen

under budgetåret 1956/57 enligt riksgäldskontorets årsbok uppgick till 1 341

miljoner kronor, medan upplåningsbehovet enligt nyssnämnda beräknings­

grunder skulle ha uppgått till 1 297 miljoner kronor. I

I de senaste årens finansplaner och kompletteringspropositioner liar

framlagts visst material för att bedöma den statsfinansietla utvecklingen på

längre sikt. Såsom jag i fjol framhöll, ger en sådan bedömning vid handen,

att redan de automatiska ökningarna på utgiftssidan — vilka varje år spä­

des på genom nya reformer och principbeslut — har en klar tendens att

ske snabbare än inkomsternas stegring. Detta måste, framhöll jag, ofrån­

komligen utöva inflytande på planeringen av den statliga verksamheten i

framtiden och takten i det fortsatta reformarbetet. Den gångna höstens bud­

getarbete med rekordartat höga anslagskrav och relativt små inkomstök­

ningar har givit än större relief åt denna min bedömning.

Riksräkenskapsverket har till sin ordinarie inkomstberäkning fogat en

promemoria med vissa kalkyler avseende den statliga inkomstutvecklingen

till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgår från verkets beräkningar

för 1958/59. Den bygger beträffande den fortsatta utvecklingen bland annat

på den hypotetiska förutsättningen om en fortgående jämn stegring av pro­

duktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhål­

landevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill har

såväl fysiska personers som bolagens inkomster antagits stiga med fyra pro­

cent årligen. Beräkningarna utgår vidare från att nu gällande skatteregler

och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, förblir

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

27

oförändrade. Detta innebär bland annat oförändrade statliga skatteskalor

och en kommunal utdebitering av 13: 70.

Med sålunda angivna förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat,

att inkomstskattetiteln från 1958/59 till 1959/60 bland annat med hänsyn

till en förutsedd nedgång av den kvarstående skatten kassamässigt icke

skulle komma att utvisa någon som helst ökning och övriga inkomsttitlar

endast en ökning med ca 180 miljoner kronor. Från 1959/60 till 1960/61 ter

sig utvecklingen något gynnsammare men den beräknade totala inkomst­

ökningen uppgår likväl endast till ca 360 miljoner kronor.

Såsom jag tidigare anfört förutsätter jag, att allmänna pensionsbered-

ningens förslag om en höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 kommer

att genomföras. Därmed skulle enligt beredningens förslag följa en höjning

av folkpensionsavgifterna från 2,5 procent till fyra procent år 1959. En yt­

terligare höjning till fem procent år 1961 har förutsatts av beredningen.

Avgiftshöjningen skulle medföra en ökning av statsinkomsterna, ehuru

denna effekt samtidigt minskas av den omständigheten att de höjda avgif­

terna är avdragsgilla vid deklarationen. Jag har i det föregående som en

följd av avgiftshöjningen räknat med en nettoökning på inkomstskatte­

titeln av i runt tal 100 miljoner kronor för nästa budgetår och räknar nu av

samma anledning med en årlig nettoökning av omkring 200 miljoner kronor

för 1959/60 och 1960/61, vilka belopp således bör läggas till de av riksräken­

skapsverket beräknade inkomstökningarna.

Om hänsyn tages till att eftersläpningen i utbetalningarna av kommunal­

skattemedel vid de gjorda antagandena successivt minskar med 200 miljo­

ner kronor från 1958/59 till 1959/60 och med 100 miljoner kronor från

1959/60 till 1960/61 kan sålunda de i egentlig mening statliga skatterna

och inkomsterna av annat slag beräknas öka med 580 miljoner kronor från

1958/59 till 1959/60 samt med 660 miljoner kronor från 1959/60 till 1960/61.

Om man därefter söker skaffa sig en överblick över utgiftsutvecklingen,

visar tidigare gjorda automatikundersökningar, att man inom den civila sek­

torn har att räkna med en så att säga »normal» automatisk årlig utgifts-

stegring av betydande storlek. Jag angav i fjol denna stegring till ett par

hundra miljoner kronor på driftbudgeten (exklusive avskrivningsanslagen).

Erfarenheterna från höstens budgetarbete visar, att stegringens storlek nu

snarare får förutsättas vara högre än den av mig då antagna. En »normal»

automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten — bortsett från effekten

av prisstegringar och teknisk utveckling — med minst 300 miljoner kronor

förefaller sålunda nu sannolik. Denna ökning är bland annat ett uttryck för

befolkningsmässigt betingade förändringar samt genomslag av redan beslu­

tade smärre reformer. Till dessa automatiska stegringar får läggas de stigande

utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger med

storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare måste

beaktas sannolika framtida förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring re­

presenterar ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Kapitalbudgetens ut­

28

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

gifter liksom vägväsendet ligger också utanför en sådan kalkyl. Bland spe­ ciella förutsebara utgifter härutöver under budgetåret 1959/60 må nämnas

100 miljoner kronor som beräknas skola ställas till förfogande som finan­ siell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. En fortsatt höjning av folkpensionerna i enlighet med allmänna pensionsberedningens förslag skulle vidare komma att i framtiden medföra betydande utgiftsstegringar. Enligt beredningen skulle sålunda statens direkta kostnader för folkpen­ sioneringen under förutsättning av oförändrat penningvärde och konstant inkomstnivå öka med i runt tal 600 miljoner kronor budgetåret 1960/61. Under nämnda budgetår tillkommer vidare utbetalningar av premier på premiesparandet under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 mil­ joner kronor. I dagens läge kan intet bestämt sägas om de militära utgif­ ternas framtida höjd. Det är emellertid uppenbart, att den tekniska utveck­ lingen inom försvaret tenderar att kraftigt höja försvarskostnaderna Aid given organisation. Utnyttjandet av atomenergin må nämnas som ytterli­ gare ett betydelsefullt exempel på hur det tekniska framåtskridandet leder till successivt ökade statliga utgifter.

Gjorda överslagsberäkningar visar sålunda, att man måste räkna med minst samma underskott under budgetåret 1959/60 som nu kalkylerats för nästa budgetår och att — såvitt nu kan bedömas — totalbudgetsaldona för de därefter följande budgetåren torde komma att utvisa ännu större under­ skott.

Redan dessa kortfattade uppgifter om tendenserna hos statsinkomster och statsutgifter ger en klar anvisning om att det måste vara en av de mest angelägna uppgifterna under de närmaste åren att eliminera den på längre sikt hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter.

Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

29

Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna

och kapitalbudgeten

För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med riksstaten för 1957/58.

Egentliga statsutgifter:

Anslag 1957/58 milj. kr

Förslag 1958/59 milj. kr

Föränd­ ring milj. kr

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ..

4,0

4,5

+ 0,5

II. Justitiedepartementet....................

97,5

116,1 + 18,6

III. Utrikesdepartementet....................

57,3

61,3 + 4,0

IV. Försvarsdepartementet ................

2 242,4 2 311,8 + 69,4

V. Socialdepartementet.........................

3 420,7 3 577,5 + 156,8

VI. Kommunikationsdepartementet..

777,9

885,5 + 107,6

VII. Finansdepartementet ....................

453,2

757,7 + 304,5

30

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

VIII.

Ecklesiastikdepartementet...........

1 331,1

1 561,4

+ 230,3

IX. Jordbruksdepartementet................

426,4

458,9

+ 32,5

X. Handelsdepartementet....................

229,7

292,3

+ 62,6

XI. Inrikesdepartementet ....................

622,8

700,3

+ 77,5

XII. Civildepartementet .........................

593,6

386,9

- 206,7

XIII. Oförutsedda utgifter ....................

1,0

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

19,7

21,3

+ 1,6

Summa 10 277,3

11 136,5

+ 859,2

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftf artsfonden..................................

8,7

10,0

+

1,3

II. Riksgäldsfonden .............................

490,0

600,0

+ 110,0

III. Avskrivning av nya kapitalinve-

steringar...............................................

307,1

270,5

- 36,6

IV. Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsförluster.............................

211,0

1,0

- 210,0

Summa

1 016,8

881,5

- 135,3

Totalt för utgifterna å driftbudgeten 11 294,1

12 018,0

+ 723,9

Det bör i anslutning till tablån och den följande redogörelsen anmärkas,

att en del av utgiftsstegringarna under de särskilda huvudtitlarna beror på

en företagen uppräkning av avlöningsanslagen till följd av de år 1957 och

år 1958 höjda lönerna för statsanställda. De till följd av dessa löneregle­

ringar uppkommande merkostnaderna för budgetåret 1957/58 har i inne­

varande års riksstat täckts genom ett för hela driftbudgeten gemensamt

anslag på 245 miljoner kronor under tolfte huvudtiteln. Bortfallet av detta

anslag förklarar nedgången av tolfte huvudtitelns anslagssumma 1958/59.

Andra huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 19,5 miljoner kronor,

varav 17,0 miljoner kronor hänför sig till anslagshöjningar av automatisk

karaktär. Den icke-automatiska ökningen uppgår alltså till 2,5 miljoner kro­

nor. Mot dessa ökningar står anslagsminskningar, i sin helhet icke-automa­

tiska, med 0,9 miljon kronor. Huvudtitelns slutsumma visar sålunda en

nettoökning med 18,6 miljoner kronor. Under rättegångsväsendet i allmän­

het har vissa förslagsanslag — ersättning till domare, vittnen och parter,

kostnader enligt lagen om fri rättegång och understöd för utomprocessuell

rättshjälp — för att möta den väntade belastningen uppräknats med sam­

manlagt 2 miljoner kronor. Det ökade fångantalet och tillkomsten av tidi­

gare beslutade nya anstalter har medfört automatiska kostnadsstegringar

med sammanlagt 5,1 miljoner kronor. Bland ökningar av icke-automatisk

karaktär kan nämnas cirka 150 000 kronor till förstärkning av hovrätternas

ledamotsorganisation och 170 000 kronor till utvidgning av österbygdens

vattendomstol. Från andra till elfte huvudtiteln har överförts anslaget Läns­

styrelsernas kostnader för fångtransport, vilket medfört en minskning under

andra huvudtiteln med 0,5 miljon kronor.

Tredje huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 4,5 miljoner kronor, me-

dan de totala minskningarna under huvudtiteln uppgår till 0,5 miljon kro­ nor. Nettoökningen utgör sålunda 4 miljoner kronor. Av bruttoökningen är i det närmaste 4,4 miljoner kronor att betrakta såsom automatiska utgifts- stegringar, varav å avlöningsanslaget 3,6 miljoner kronor. Den icke-auto- matiska ökningen faller huvudsakligen på avlöningsanslaget. Av anslagsned- räkningarna å 0,5 miljon kronor är drygt 0,1 miljon kronor att räkna som automatik. De icke-automatiska minskningarna faller till största delen på anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet.

Under fjärde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 69,4 miljoner kro­ nor. Med hänsyn till pågående överväganden om försvarets framtida utform­ ning har anslag, som omedelbart påverkas av ett beslut i försvarsfrågan, i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp. Dessa anslag har därvid i allmänhet uppförts med oförändrade belopp. Försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag och ersättningsanslagen till försvarets fastighets- fond har emellertid höjts med 50 miljoner kronor respektive 15,1 miljoner kronor. Nämnda höjningar representerar en automatisk uppräkning till följd av höjda löner och ökade underhållskostnader. Bruttoökningarna å anslag som äskas slutligt i statsverkspropositionen uppgår till ca 12 miljoner kro­ nor. ökningarna är nästan uteslutande av automatisk natur. Sålunda hänför sig, bland annat, 3,4 miljoner kronor till höjda löner, 5,1 miljoner kronor till höjda priser och taxor samt 1,4 miljon kronor till ökade kostnader för automobilskatt. Ökningarna kompenseras av minskningar om i runt tal 8 miljoner kronor, varav drygt 1 miljon kronor är av automatisk karaktär. Återstående minskningar föranledes av sänkning av anslaget Armétygför- valtningen: Engångskostnader för industriell krigsberedskap med 1,1 miljon kronor samt av att anslagen till ökning av drivmedelslagringen vid marinen och flygvapnet, sammanlagt 5,9 miljoner kronor, icke medtagits i föreva­ rande budgetförslag.

Under femte huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 455 miljoner kronor och anslagsminskningar med tillhopa 298 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma ökar sålunda med 157 miljoner kronor, varav från andra huvudtitlar har överflyttats anslag på 33 miljoner kronor. De auto­ matiska brutloökningarna — frånsett de överflyttade anslagen — uppgår till 278 miljoner kronor och de automatiska minskningarna till 19 miljoner kronor. Den största automatiska ökningen faller på barnbidragsanslaget med 102 miljoner kronor och betingas av att anslaget belastas med ytterligare en halvårskostnad för höjningen av bidragsbeloppen. Beträffande anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena in. in. redovisas preliminära automa­ tiska anslagsökningar med sammanlagt 85 miljoner kronor. Under folkpen- sionsanslaget räknas med en automatisk ökning med 60 miljoner kronor, huvudsakligen för täckande av kostnaderna av ett indextillägg, som tillkom­ mit under år 1957, samt på grund av ökningen av antalet folkpensionärer. Bland övriga mera betydande anslagsökningar av helt eller till största de­ len automatisk natur må nämnas 1 miljon kronor till bidrag till avlöning av hemvårdarinnor, 3 miljoner kronor till ersättning till barnavårdsnämn­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

31

derna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, sammanlagt 8,5 miljoner kro­

nor till nykterhetsvården, 2 miljoner kronor till bidrag till erkända arbetslös­

hetskassor och 1 miljon kronor till åtgärder för förebyggande och hävande av

invaliditet. Det från åttonde huvudtiteln överförda anslaget till bidrag till

vissa omskolningskurser har räknats upp med 0,9 miljon kronor. Av de

automatiska anslagsminskningarna hänför sig 10 miljoner kronor till

anslaget till bidrag till sjukkassor. Anslagen till upplysningsverksamhet vid

1957 års folkomröstning i riksstaten för 1957/58 på tillsammans 7 miljoner

kronor bortfaller. De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår till sam­

manlagt 145 miljoner kronor. Härav faller ca 113 miljoner kronor på det pre­

liminärt beräknade folkpensionsanslaget till följd av en förutsatt höjning av

grundbeloppen. Vidare utgör 19 miljoner kronor höjning av ett anslag till be­

redskapsarbeten på vägar och gator, vilket överflyttats från sjätte huvudti­

teln. Sistnämnda anslag föreslås skola avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande övriga ökningar av icke-automatisk karaktär märkes 10 miljoner

kronor till kostnader för arbetslöshetens bekämpande och 1,6 miljon kro­

nor under anslagen till nykterhetsvård. De icke-automatiska minskningarna

uppgår till sammanlagt 279 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror på att

anslaget till fondering för framtida pensionsändamål å 275 miljoner kronor

i riksstaten för innevarande budgetår icke uppföres för nästa budgetår. Vi­

dare nedsättes bidragsanslagen till anordnande av ålderdomshem och er­

kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. med 2 respektive 1,4 mil­

joner kronor.

Under sjätte huvudtiteln minskar de anslag som avräknas mot automobil­

skattemedlen med 0,2 miljon kronor, medan anslagen på den allmänna bud­

geten ökar med 107,8 miljoner kronor. Huvudtiteln redovisar sålunda en

nettoökning av 107,6 miljoner kronor. De automatiska utgiftsförändringar-

na medför en nettoökning med 9,3 miljoner kronor å anslagen på den all­

männa budgeten och en nettominskning med 25,8 miljoner kronor för an­

slagen som avräknas mot automobilskattemedel eller således totalt en minsk­

ning med 16,5 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsförändringarna

innefattar å ena sidan en ökning med 171,3 miljoner kronor, varav 100,6 mil­

joner kronor på den allmänna budgeten, och å andra sidan en minskning

med 47,1 miljoner kronor, varav 2,1 miljoner kronor på den allmänna budge­

ten. Av den icke-automatiska ökningen avser 5 miljoner kronor höjning av

anslaget till det statliga vägunderhållet, 63 miljoner kronor höjda anslag för

den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten, 2 miljoner kronor höjt bi­

dragsanslag till underhållet av enskilda vägar samt 100 miljoner kronor bi­

drag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar. Den icke-

automatiska utgiftsminskningen förklaras av minskad medelsanvisning un­

der bidragsanslaget till byggande av vägar och gator med ca 45 miljoner kro­

nor. Ehuru en anpassning till förefintliga anslagsreservationer vidtagits be­

träffande väganslagen, är dessa beräknade för en något ökad vägbyggnads-

och vägunderhållsverksamhet.

Nettoökningen under sjunde huvudtiteln uppgår till 304,5 miljoner kro­

32

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

33

nor. Under huvudtiteln föreslås icke-automatiska utgiftsökningar med inte

fullt en miljon kronor. Några betydande icke-automatiska utgiftsminskning­

ar förekommer ej. Den automatiska utgiftsstegringen uppgår netto till ca

303,5 miljoner kronor. De automatiska bruttoökningarna kan beräknas till

306,3 miljoner kronor. Härav faller inte mindre än 285 miljoner kronor på

anslaget till slcatteersättning till kommunerna, huvudsakligen beroende på

den av riksdagen tidigare beslutade ortsavdragsreformen. De automatiska

utgiftsminskningarna utgör 2,8 miljoner kronor, varav 1,4 miljon kronor

beror på bortfall av anslaget till kostnader för 1957 års allmänna fastighets­

taxering.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 230,3 miljoner kronor. I belop­

pet ingår en automatisk nettohöjning med 203,8 miljoner kronor. Den icke-

automatiska ökningen uppgår alltså till 26,5 miljoner kronor, vilket belopp

till största delen faller på den liögre undervisningen och forskningen. I sist­

nämnda belopp ingår bland annat preliminärt beräknade anslag för kostna­

der under nästa budgetår för genomförande av de förslag som avses skola

i särskild proposition framläggas i anledning av 1955 års universitetsutred-

nings betänkande om den akademiska undervisningen och forskarrekryte­

ringen. De största ökningarna, i huvudsak automatiska, redovisas under

anslagen till folkskoleväsendet samt allmänna läroverken med 97,9 miljoner

kronor respektive 55,1 miljoner kronor. Anslagen till universiteten, den medi­

cinska undervisningen samt till tekniska högskolor föreslås uppräknade med

27,2 miljoner kronor respektive 7,2 miljoner kronor. För anslagen till yrkes­

undervisningen beräknas en ökning av 18 miljoner kronor. Anslagen till

skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m. höjes med 12,8 miljo­

ner kronor. Under anslagen till folkbildningsåtgärder i övrigt beräknas en

ökning med 5,3 miljoner kronor.

Nionde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 32,5 miljoner kronor vid

jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår. Förändringarna under

huvudtiteln fördelar sig med 28,5 miljoner kronor på automatiska ökningar,

7,7 miljoner kronor på automatiska minskningar, 13,1 miljoner kronor pa

icke-automatiska ökningar samt 1,4 miljon kronor på icke-automatiska

minskningar. I anslutning till uttalanden i proposition 175 år 1957 angående

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, in. m. upptages

7.0 miljoner kronor till upprustningen av landsbygdens elnät och 2,2 miljo­

ner kronor till gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energi­

skatt för motorbrännolja till traktorer. Av de icke-automatiska ökningarna

i övrigt hänför sig 0,9 miljon kronor till olika utgiftsändamål i samband

med en intensifiering av den skogliga yrkesutbildningen, 0,3 miljon kronor

till kostnader i samband med ökad utbildning av mätningstekniker vid

lantmäteriet och 0,2 miljon kronor till stöd åt forskningen på jordbrukets

område. Bland större automatiska höjningar kan nämnas en uppräkning av

reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med

5.0 miljoner kronor i syfte att täcka en oförändrad medelsförbrukning samt

av förslagsanslaget till ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. in.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

34

med 4,0 miljoner kronor med hänsyn till inträffad och väntad belastning å

anslaget. Bland större icke-automatiska minskningar kan nämnas en sänk­

ning av vissa bidragsanslag med tillhopa 0,3 miljon kronor som en följd av

förslag från jordbruksanslagsutredningen. Vidare föreslås reservationsan­

slaget till bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsan-

stalter sänkt med 1,0 miljon kronor. Bland anslag med större automatiska

minskningar bör nämnas anslagen till producentbidrag till vissa innehavare

av mindre jordbruk, bidrag till jordbrukets rationalisering, statens avdik-

ningsanslag och gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare er-

lagd bensinskatt, vilka nedgår med respektive 2,5, 1,0, 0,5 och 0,4 miljoner

kronor.

Under tionde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 74,2

miljoner kronor och anslagsminskningar om 11,6 miljoner kronor. Huvud­

titelns slutsumma ökar sålunda med 62,6 miljoner kronor. Anslagsökning­

arna är till ett belopp av 13,7 miljoner kronor av automatisk karaktär. Höjda

löner medför sålunda en ökning med 6,6 miljoner kronor, medan ränteutgif­

terna för de statliga beredskapslagren stiger med 5,3 miljoner kronor. Den

största anslagshöjningen under tionde huvudtiteln bar föreslagits i fråga om

atomenergiverksamheten och utgör totalt 52,4 miljoner kronor, ökningen

faller till huvudsaklig del — 48,5 miljoner kronor — på anslaget till atom­

energiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi och har här beräknats

som icke-automatisk. Det bör dock erinras om att statsmakterna tidigare

godkänt ett utvecklingsprogram för ifrågavarande verksamhet. För Sveriges

medverkan i vissa internationella atomenergiföretag in. m. föreslås vidare

ett särskilt anslag om 3,9 miljoner kronor. Medelsanvisningen till patent-

och registreringsverket har höjts med 1,1 miljon kronor i samband med viss

förstärkning av ämbetsverkets personalresurser. Anslagen till flygtekniska

försöksanstalten har ökats med 0,9 miljon kronor beroende på väntad steg­

ring av anstaltens beställningsverksamhel. Beträffande övriga icke-automa-

tiska anslagshöjningar kan nämnas, att anslaget till tekniskt-vetenskaplig'

forskning föreslås ökat med 0,9 miljon kronor, anslaget till säkerhetsanstal-

ter för sjöfarten med 0,4 miljon kronor, medelsanvisningen till sjömätnings-

verksamheten med sammanlagt 0,8 miljon kronor och anslaget till avsättning

till lotteriinedelsfonden med 1,1 miljon kronor. Av anslagsminskningarna

på tillhopa 11,6 miljoner kronor faller 5,6 miljoner kronor på anslaget till

anskaffning av en ny statsisbrytare. Anslaget till bidrag till handelsham-

nar och farleder har med hänsyn till befintlig reservationsmedelsbehållning

kunnat minskas med 1 miljon kronor och anslaget till bidrag till uppfö­

rande av bombsäkra cisternanläggningar å 4,1 miljoner kronor har icke

upptagits under huvudtiteln för nästa budgetår.

Elfte huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 92,9 miljo­

ner kronor, varav 81,3 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ök­

ningar. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar med 15,4 miljoner kro­

nor, varav 7,5 miljoner kronor kommer på automatiska nedräkningar. Hu­

vudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 77,5 miljoner

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

35

kronor. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvården re­

dovisas en ökning med 51,7 miljoner kronor, väsentligen av automatisk ka­

raktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bi­

dragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitets­

sjukhusen medför dock en icke-automatisk utgiftsstegring med 3,3 miljoner

kronor. En ökning av anslagen för överståthållarämbetet och landsstaten

med 15,7 miljoner kronor beror i huvudsak på automatiska förändringar. Be­

träffande polisväsendet har skett en uppräkning med 9,2 miljoner kronor,

varav 7,7 miljoner heror på automatiska förändringar. För civilförsvarsan-

slagen redovisas en minskning med 3,8 miljoner kronor.

Tolfte huvudtitelns slutsumma nedgår med 206,7 miljoner kronor. Å ena

sidan minskas huvudtitelns omslutning automatiskt med 245 miljoner kro­

nor på grund av att i riksstatsförslaget ej upptagits någon motsvarighet till

det på riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av

beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsför­

måner. Å andra sidan redovisas en automatisk stegring för pensionskostna­

derna med 36,1 miljoner kronor och för statens arbetsgivarbidrag till den

allmänna sjukförsäkringen med 1,5 miljon kronor.

Fjortonde huvudtiteln ökar med 1,6 miljon kronor.

För luftfartsfonden beräknas underskottet öka med 1,3 miljon kronor.

Riksgäldsfondens underskott upptages till 600 miljoner kronor mot 490

miljoner kronor i gällande riksstat, beroende på ökad upplåning och höjt

ränteläge.

Huvudtiteln Avskrivning av nga kapitalinvesteringar beräknas i förhål­

lande till riksstaten för innevarande budgetår minska med 36,6 miljoner

kronor.

Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster uppföres

med 1,0 miljon kronor, innebärande en minskning med 210,0 miljoner kro­

nor. Minskningen sammanhänger med vissa förändringar i fråga om av­

skrivning av bostadsinvesteringarna.

I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken låne­

medel 1 450 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan

av de äskade investeringsanslagen 2 374 miljoner kronor och de belopp i av-

skrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oregleradc kapitalmedelsförlus­

ter samt övriga kapitalmedel på tillhopa 924 miljoner kronor, som står till

förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande

budgetår upptages lånemedlen med 1 163 miljoner kronor, utgörande saldot

mellan investeringsanslagen på sammanlagt 2 294 miljoner kronor och av-

skrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa 1 131 miljoner kronor.

Riksstatsförslaget utvisar således en ökning med 287 miljoner kronor under

rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för inneva­

rande budgetår.

I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av in­

vesteringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförsla­

get i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

36

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Anslag

Förslag

Ökning

1957/58

1958/59

Minskning

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Statens affärsverksfonder................ ................ 950,1

1009,0

+ 58,9

Luftfartsfonden................................... ................ 5,4

33,0

+ 27,6

Statens allmänna fastighetsfond .. ................ 111,9

115,4

+

3,5

Försvarets fonder............................... ................ 108,5

108,5

Statens utlåningsfonder....................

637,8

+ 40,7

Fonden för låneunderstöd............. ................ 288,3

263,5

— 24,8

Fonden för statens aktier................ ................ 200,0

165,0

— 35,0

Fonden för förlag till statsverket. ................ 3,6

3,6

Diverse kapitalfonder......................... ................ 29,4

38,2

+ 8,8

Summa 2 294,3

2 374,0

+ 79,7

Översikt av behållningarna å riksslatsanslagen

En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1957 torde

i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsproto­

kollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade

medel om 1 284 miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och

av outnyttjade belopp om 500 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslags­

behållningarna har under budgetåret 1956/57 ökat med totalt 37 miljoner

kronor; uppgången fördelade sig på drift- och kapitalbudgeten med 18 res­

pektive 19 miljoner kronor. Behållningarna på riksstatsanslagen under bud­

getåren 1946/47—1956/57 framgår av efterföljande tablå.

Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret

1946

1947 1948 1949

1950 1951 1952 1953

1954 1955 1956

/47

/ 48

/ 49

/ 50

/ 51

/52 / 53

/ 54

/55

/ 56

/ 57

Reservationer å

driftbudgeten (exkl.

avskrivning av

nya kapitalinves­

teringar) .................. 1,50 1,43 1,25 1,01 0,91 1,02 0,88 1,15 1,26 1,27 1,28

Outnyttjade belopp

å kapitalbudgeten

2,38 2,59 2,29 1,29 0,77 0,76 0,70 0,81 0,61 0,48 0,50

Tillhopa

3,88 4,02 3,54 2,30 1,68 1,78 1,58 1,96 1,87 1,75 1,78

I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respek­

tive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna

utvisar större anslagsbehållningar.

Vad avser förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under

det sistförflutna budgetåret redovisas under fjärde huvudtiteln en nedgång

från 283 till 162 miljoner kronor. På anslag anvisade till och med budgetåret

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna

37

1955/56 bär medelsförbrukningen uppgått till 5 miljoner kronor. På anslag

anvisade för budgetåret 1956/57 samt fortlöpande anslag kvarstod vid bud­

getårets utgång reservationer på sammanlagt 152 miljoner kronor, vilket

innebär en minskning med 116 miljoner kronor. Nedgången i anslagsbe­

hållningarna innebär att de leveransförseningar som omnämnts i de två

föregående statsverkspropositionerna ytterligare inhämtades under budget­

året 1956/57. — Femte huvudtiteln uppvisade endast en mindre behållning

på äldre anslag. På fortlöpande och nya anslag fanns däremot 54 miljoner

kronor reserverade vid utgången av budgetåret mot 65 miljoner kronor vid

dess ingång. Större delen av beloppet avsåg anslag till åtgärder för för­

bättrande av bostadsförhållandena m. m. Reservationsminskningen upp­

kom bland annat genom eu nedgång av behållningarna på anslagen till bi­

drag till inrättande av pensionärshem och till kostnader för arbetsmark­

nadsstyrelsens förrådsverksamhet med 8 respektive 3 miljoner kronor. —

Anslagsbehållningen å reservationsanslagen under sjätte huvudtiteln var

vid ingången av7 budgetåret 532 miljoner kronor och vid utgången 700 mil­

joner kronor, vilket innebär en ökning med 168 miljoner kronor. På de kalen­

derårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksam­

heten och till bidrag till byggande av vägar och gator föll 434 respektive 192

miljoner kronor av den totala behållningen och 89 respektive 59 miljoner

kronor av den sammanlagda reservationsökningen. De ökade reservatio­

nerna under den statliga vägbyggnadsverksamheten förklaras av investe-

ringsbegränsningen i förhållande till anvisade anslagsmedel. Ökningen av

behållningen under bidragsanslaget beror dels på begränsningen i bygg-

nadskvoteringen och dels på att höjningen av anslaget för budgetåret 1956/

57 medförde en kraftig ökning av de för andra kalenderhalvåret 1957 av­

sedda medlen, vilka redovisas som behållning under anslaget per den 30

juni 1957.

Beträffande sjunde huvudtiteln stannade reservationsmedelsförbruk-

ningen vid 7 miljoner kronor mot beräknat 22, beroende på att 15 miljoner

kronor av anslaget till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i

enlighet med Washingtonöverenskommelsen icke såsom avsetts förbrukades

under våren 1957 utan först på hösten detta år (jfr prop. nr 190/1956). —

Förändringarna under åttonde huvudtiteln var obetydliga. Den reserva-

tionsbehållning som förelåg vid utgången av budgetåret, 26 miljoner kronor,

töll främst på universitetens och högskolornas inrednings-, utrustnings-

och materielanslag samt på forskningsanslagen och var till övervägande del

disponerad genom utlagda beställningar. — Reservationsbehållningen un­

der nionde huvudtiteln minskade med 20 miljoner till 185 miljoner kronor.

Minskningen hänförde sig med drygt 17 miljoner kronor till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område och med 2 miljoner kronor till anslaget till

kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Sistnämnda anslag förbrukades därmed helt. Anslagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område och till bidrag till jordbrukets rationalise­

ring svarade för huvuddelen eller 124 respektive 34 miljoner kronor av re­

servationerna den 30 juni 1957 under denna huvudtitel. Behållning förelåg

i övrigt främst på anslagen till landsbygdens elektrifiering samt till vissa

skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna på sistnämnda anslag var

till större delen disponerade. — Under tionde huvudtiteln ökade reserva-

tionsbehållningen under budgetåret 1956/57 med 2 miljoner till 22 miljoner

kronor. — För elfte huvudtiteln redovisas en ökning av behållningen från

102 till 108 miljoner kronor. Reservationerna fördelade sig vid budgetårets

utgång med 76 miljoner på civilförsvarsanslagen, 28 miljoner på anslagen

till medicinalväsendet samt med 4 miljoner på diverse smärre anslag. Den

disponerade delen av det totala beloppet reservationer under elfte huvudti­

teln utgjorde sammanlagt 81 miljoner kronor, varav för civilförsvarsansla­

gen 56 och för medicinalstatsanslagen drygt 22 miljoner kronor.

Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär å ena sidan

att behållningar på 36 miljoner kronor uppstod på de anslag som anvisades

under det sistförflutna budgetåret; den sammanlagda behållningen vid ut­

gången av budgetåret på nya och fortlöpande anslag utgjorde därigenom

1 252 miljoner kronor. Å andra sidan inträdde en minskning i reservatio­

nerna på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56, s. k. äldre anslag,

med 18 miljoner kronor. Denna nedgång förklaras endast till ett belopp av

knappt en halv miljon kronor av till budgetutjämningsfonden överförda

behållningar. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämn­

da äldre anslag framgår av sammanställningen i det följande.

Av den totala behållningen på ifrågavarande äldre anslag var vid ut­

gången av budgetåret enligt inhämtade uppgifter ca 25 miljoner kronor

bundna genom utlagda beställningar eller på annat sätt.

38

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Reservationer å anslag

Minskning

anvisade t. o. m. budgetåret

under

1955/56 (äldre reservationer)

per 1/7 1956

per 30/6 1957

miljoner kr.

budgetåret

1956/57

Justitiedepartementet ............... ........... 3,1

1,8

— 1,3

Utrikesdepartementet ...............

Försvarsdepartementet............... ........... 14,4

9,7

— 4,7

Socialdepartementet.................... ........... 0,6

0,4

— 0,2

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet................... ........... 22,4

15,3

— 7,1

Ecklesiastikdepartementet .... ........... 2,9

1,8

— 1,1

Jordbruksdepartementet........... ........... 4,6

2,0

— 2,6

Handelsdepartementet............... ........... 1,5

0,6

— 0,9

Inrikesdepartementet ............... ........... 0,3

— 0,3

Övriga huvudtitlar ...................

Totalt 49,8

31,6

— 18,2

Enligt tidigare beräkningar kunde för innevarande budgetår behållning­

arna totalt sett antagas minska med ca 150 miljoner kronor, beroende dels

på att den formella nedräkningen av väganslagen förutsatte en förbrukning

av behållningarna under dessa anslag, dels på en förväntad ytterligare ned­

gång i reservationerna under bland annat fjärde och nionde huvudtitlarna.

Enligt de nu verkställda beräkningarna kan behållningarnas totala belopp

antagas minska med ca 300 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 förutses en minskning av behållningarnas totala

belopp med ca 200 miljoner kronor, som i huvudsak motsvarar en förväntad

ytterligare nedgång av behållningarna under sjätte huvudtitelns vägan-

slag.

Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag under bud­

getåret 1956/57 innebar en ökning med sammanlagt 19 miljoner kronor. De

outnyttjade beloppen på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56

minskade med 50 miljoner kronor. För nya och fortlöpande anslag redovisa­

des däremot netto 69 miljoner kronor högre behållningar vid budgetårets slut

än vid dess ingång. Behållningen på nya och fortlöpande anslag under sta­

tens allmänna fastighetsfond ökade med 20 miljoner kronor. Under statens

utlåningsfonder ökade behållningen å lånefonden för bostadsbyggande med

70 miljoner kronor; på fonden för supplementär jordbrukskredit kvarstod

ett outnyttjat belopp på 45 miljoner kronor och på fonden för lån till före­

tagareföreningar m. fl. uppkom en behållning på drygt 13 miljoner kronor.

Behållningen å televerkets fond ökade med 5 miljoner kronor. Dessa ök­

ningar motvägdes av att behållningen å anslag under övriga fonder minska­

de icke oväsentligt. De största minskningarna redovisas på statens järn­

vägars fond, statens vattenfallsverks fond samt på väg- och vattenbygg­

nadsverkets förrådsfond med 44, 15 respektive 15 miljoner kronor.

Minskningarna på äldre anslag fördelade sig på de olika fonderna på sätt

som framgår av följande sammanställning.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

39

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .....................................

Televerkets fond .....................................

Statens järnvägars fond........................

Statens vattenfallsverks fond ...........

Domänverkets fond.................................

Säger för statens affärsverksfonder

Luftfartsfonden.............................................

Statens allmänna fastighetsfond ...........

Försvarets fonder..........................................

Behållningen å anslag

anvisade t. o. m.

budgetåret 1955/56

(äldre anslag)

per 1/7

per 30/6

1956

1957

Minskning

under

budgetåret

1956/57

miljoner kr.

0,9

0,3

— 0,6

7,5

0,5

— 7,0

7,3

0,3

— 7,0

0,0

— 0,0

15,7

1,1

— 14,6

2,0

0,5

— 1,5

11,6

3,5

- 8,1

15,1

7,2

— 7,9

40

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statens utlåningsfonder ............................

44,4

41,3

— 3,1

Fonden för låneunderstöd........................

16,3

14,4

— 1,9

Fonden för statens aktier........................

6,1

0,1

— 6,0

Fonden för förlag till statsverket ....

0,9

0,8

— 0,1

Diverse kapitalfonder ................................

12,5

5,9

— 6,6

Totalt

124,6

74,8

— 49,8

Knappt 5 miljoner kronor av nedgången i behållningarna på ifrågavar­

ande äldre anslag beror på att outnyttjade medel indrogs som besparing.

Av dessa indragna medel hänförde sig drygt 2 miljoner kronor till statens

järnvägars fond, en halv miljon till statens allmänna fastighetsfond, en

miljon till jordbrukets lagerhusfond och drygt en halv miljon till väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Av kvarstående behållning på äldre anslag var en betydande del av de

under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder redovisade

medlen bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.

Av den kvarstående behållningen under statens utlåningsfonder hänförde

sig 36 miljoner kronor till luftfartslånefonden. Beloppet härrör från an-

slagsanvisning i samband med riksdagens beslut om organisation och fi­

nansiering av den reguljära luftfartstrafiken (prop. nr 176/1948 och 126/

1949). Under fonden för låneunderstöd hänför sig drygt 11 miljoner kronor

av behållningen till anslaget till stödlån åt jordbrukare (tilläggsstat I och II

1955/56).

Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel har i proposition

175/1957 för innevarande budgetår uppskattats till 25 miljoner kronor. En­

ligt nu verkställda beräkningar kan förbrukningen antagas komma att upp­

gå till 100 miljoner kronor. Beträffande budgetåret 1958/59 kan de outnytt­

jade anslagsbeloppen beräknas minska med ca 150 miljoner kronor.

En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag på

såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive

anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.

Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Till grund för riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna för bud­

getåret 1958/59 och utfallet av driftbudgetens inkomster för innevarande

budgetår ligger en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige

under 1957 och 1958. Riksräkenskapsverket har därvid, med ledning av

tendenserna i konjunkturutvecklingen under 1957, ansett sig kunna förut­

sätta en fortsatt produktionsuppgång under 1958, även om denna bland

annat på grund av minskningen av arbetstiden kan väntas bli mindre än un­

der 1957. I dämpande riktning kan även en förstärkning av tendenserna till

avmattning i den internationella konjunkturen komma att verka.

På grundval härav och med ledning av bland annat löne- och sysselsätt-

ningsstatistik för den kända delen av 1957 och avtalen för 1958 har riksrä-

kenskapsverket beräknat skatteunderlagets utveckling under åren 1957 och

1958 samt för de första månaderna av år 1959.

Beträffande skatteunderlaget 1957 för fysiska personer finner riksräken-

skapsverket totalt sett en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst

sannolik. Även för övriga förvärvskällor räknas med ökning av inkomsterna

under 1957 — med undantag dock för inkomst av jordbruksfastighet. Sam­

mantagna pekar dessa kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster

med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.

För 1958 förutser riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av

inkomst av tjänst. Beträffande inkomstutvecklingen under de första må­

naderna 1959 har räknats med en viss ytterligare stegring. För fysiska per­

soners inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räk­

nats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.

För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5

procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen av de taxerade inkomsterna

får — framhåller riksräkenskapsverket — de avdragsgilla avsättningarna

till investeringsfonder för konjunkturutjämning hållas i minnet. Dessa kan

för åren 1955 och 1956 uppskattas till i runt tal 170 respektive 125 miljoner

kronor. De nämnda beloppen motsvarar drygt 6 respektive drygt 5 procent

av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåren 1955 och 1956. Även

för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättning till investeringsfon­

der komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskriv-

ningsreglerna, speciellt vid lagervärdering, kan å andra sidan komma att

påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med

ledning av vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1957 för­

väntade taxeringsresultatet för de i riksräkenskapsverkets register ingå­

ende bolagen har ämbetsverket som grund för sin beräkning antagit, att

det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade

beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxe­

ring. Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon för­

skjutning i bolagens taxerade inkomster.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna un­

der innevarande och nästkommande budgetår framgår av följande sam­

manställning. Som jämförelse har medtagits inkomstutfallet för 1956/57

samt inkomsterna enligt gällande riksstat. Beloppen angives i miljoner

kronor.

Enligt beräkningen av utfallet för innevarande budgetår skulle alltså in­

komsterna kunna väntas uppgå till 11 631 miljoner kronor, vilket innebär

ett underskott på 552 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat.

Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminär skatten samt

vissa under gruppen tullar och acciser upptagna inkomsttitlar kommer att

understiga tidigare beräknade belopp.

Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1958/59 har av riksräken-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

41

42

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

1956/57

1957/58

Redovisa- Riks-

de belopp staten

1957/58

Beräkna­

de belopp

1958/59

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m....

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och

5 356

6 100

5 700

6 000

rörelse.....................................................................

243

245

258

265

Automobilskattemedel..........................................

1 018

1 040

1 045

1 100

Tullar och acciser..................................................

Uppbörd i statens verksamhet och diverse

3 077

3 663

3 491

3 642

inkomster..............................................................

430

439

451

457

Statens affärsverksfonder....................................

177

252

248

270

Övriga kapitalfonder............................................

390

444

438

415

Summa inkomster

10 691

12 183

11 631

12 149

skapsverket uppskattats till 12 149 miljoner kronor eller 34 miljoner kronor

mindre än inkomstbeloppet å gällande riksstat. I förhållande till det nu be­

räknade utfallet för innevarande budgetår innebär beräkningen en inkomst­

ökning på 518 miljoner kronor.

Beträffande närmare detaljer i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

får hänvisas till vid denna bilaga fogade bihang 1. Här skall i det följande

lämnas en kort sammanfattning av beräkningarna. Härvid kommer endast

de poster, som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt

intresse, att särskilt beröras.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under denna rubrik

framgår av följande tablå. Beloppen angives i miljoner kronor.

1956/57

1957/58

Redovisa- Riks-

de belopp staten

1957/58

Beräkna­

de belopp

1958/59

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m...............

5 356

6 100

5 700

6 000

Kupongskatt...............................................................

6

7

7

7

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............

1

1

11

1

Fondskatt....................................................................

15

15

15

15

Skogsvårdsavgifter....................................................

8

8

8

16

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner ...

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps-

1

1

1

1

skatt..........................................................................

85

85

85

90

Lotterivinstskatt.......................................................

54

53

55

57

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Summa skatt å inkomst, förmögenhet och

73

75

76

78

rörelse .....................................................................

5 599

6 345

5 958

6 265

På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. redovisas upp­

börden av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men där­

jämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som

uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1957/58 och 1958/

59 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier

av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt

folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 ingår dessutom, liksom under

1956/57, investeringsavgift. Över inkomsttiteln redovisas dessutom bl. a.

uppbörden av till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och

arbetsgivarbidrag.

Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt

överskjutande skatt och övriga restitutioner. Därjämte avföres från titeln

bl. a. avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen.

Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra si­

dan de sammanlagda utgifterna utgör den nettoinkomst för statsverket,

som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å in­

komst och förmögenhet m. m.

I efterföljande tablå har sammanställts riksräkenskapsverkets nu verk­

ställda beräkning av posterna under ifrågavarande inkomsttitel, i miljoner

kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

43

1956/57

Redovisa­

de belopp

1957/58

1958/59

Inkomster:

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ....

9 572

10 260

10 470

Kvarstående skatt...............................................................

875

850

675

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och byggnadsforsknings-

avgifter från större arbetsgivare..............................

299

300

300

Tillkommande skatt, restantier m. m..........................

264

250

275

Summa inkomster

11 010

11 660

11 720

Utgifter:

Kommunalskattemedel......................................................

4 252

4 365

4 220

Överskjutande skatt..........................................................

568

690

700

Övriga restitutioner............................................................

52

50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför­

säkringen och byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare..........................................................

299

300

300

Förskott m. in. till sjukkassorna.................................

455

510

450

Omföringar.............................................................................

24

30

30

Summa utgifter

5 650

5 945

5 750

Inkomster utöver utgifter....................................................

5 360

5 715

5 970

44

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Vid denna beräkning har riksräkenskapsverket utgått från de förutsätt­

ningar rörande skatteunderlagets utveckling, som redovisats i det föregåen­

de. För beräkning av den statliga inkomstskatten har vidare räknats med de

skatteskalor som ligger till grund för det preliminära skatteuttaget från och

med 1957 och som kommer att tillämpas första gången vid 1958 års taxe­

ring. I detta sammanhang erinrar riksräkenskapsverket om de genom för­

fattningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) införda schablonmässigt beräk­

nade minimiavdragen för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysis­

ka personer och för utgifter för fullgörande av tjänsten samt om de införda

extra avdragen för fysiska personer som haft intäkt av kapital.

Vid uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksrä­

kenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvi­

sar influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående

skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har upphörden

kunnat följas till och med skatteterminen i september 1957. Vägledning er-

hålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje må­

nad, vilka lämnas från generalpoststyrelsen.

För beräkning av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten

har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under

hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsproeent, d. v. s.

100 procent, och att folkpensionsavgiften utgår med oförändrat 2,5 procent

av den taxerade inkomsten. I enlighet med vad som nämnts i det föregående

har ämbetsverket vidare räknat med eu 4-procentig stegring av lönesumman

för 1958. Riksräkenskapsverket påpekar, att för varje procents stegring av

lönesumman kan ökningen i källskatleuppbörden i nuläget anges till grovt

räknat 90 miljoner kronor. De höjda ortsavdragen, som inarbetats i källskat-

tetabellerna från och med 1958, minskar takten i ökningen av källskatteupp-

börden. Riksräkenskapsverket anför dock, att den av de höjda kommunala

ortsavdragen föranledda minskningen i skattcuppbörden till stor del torde

komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebitering­

en —- enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per skattekrona från

den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.

Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt anför riksräkenskaps­

verket, att dessa under innevarande budgetår enligt tillgängliga uppgifter

kommer att bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i mars 1957.

Den av ämbetsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska

personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för

bolag vid 1957 och 1958 års taxeringar har föranlett verket att räkna med en

stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördstermi-

nerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60 i jämförelse med den för

uppbördsåret 1957—58 nu i stort sett kända uppbörden.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrä­

kenskapsverket med utgångspunkt från tidigare angivna förutsättningar

beträffande skatteregler samt skatteunderlagets förändringar uppskattat

vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och

1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med inkomst- och förmögenhets­

skatter, räknats med folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och in-

vesteringsavgifter till följande belopp i miljoner kronor. Som jämförelse har

även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

45

Taxeringsår

1957

1958

1959

Folkpensionsavgifter.....................................

............................... 427

630

645

Sjukförsäkringsavgifter................................

............................... 142

448

455

Investeringsavgifter.......................................

................................... 202

160

Med utgångspunkt från beräkningarna av vad som kommer att påföras de

skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och 1959 års taxeringar har riksräken-

skapsverket räknat med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av

preliminär skatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958—

59. Under förutsättning av en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta —

i enlighet med den vid beräkningstillfället föreliggande propositionen i ären­

det — har riksräkenskapsverket beräknat, att fyllnadsbetalningar kommer

att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den

kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 blir av

obetydlig storleksordning. Vid gjorda antaganden beräknas fyllnadsbetal­

ningarna våren 1958 och våren 1959 till 500 respektive 400 miljoner kronor.

Som framgår av den tidigare redovisade tablån har riksräkenskapsverket

uppskattat under innevarande och nästkommande budgetår inflytande pre­

liminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till

ca 10 260 respektive 10 470 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 inne­

bär detta följaktligen en ökning med 210 miljoner kronor i förhållande till

det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår.

Beträffande den inflytande kvarstående skatten beräknas denna för bud­

getåren 1957/58 och 1958/59 till 850 respektive 675 miljoner kronor.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel är den mest betydande posten

på titelns utgiftssida. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per

den 1 januari varje kalenderår och utbetalas med en sjättedel av årsbeloppet

varannan månad. Under år 1957 har förskottet till kommunerna beräknats

på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår.

Avräkning har detta år skett mot förskottet under år 1955, och därvid har

kommunerna tillförts ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år har

kommunerna följaktligen fått »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efter­

följande år löper sedan systemet normalt. Med utgångspunkt från de kända

utbetalningarna under första hälften av innevarande budgetår, utdebitering­

arna för 1957 och 1958, ortsavdragsreformen samt de allmänna förutsätt­

ningarna för beräkningarna uppskattar riksräkenskapsverket utbetalningar­

na till kommunena under budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 4 365 miljo­

ner kronor respektive 4 220 miljoner kronor.

Utbetalningarna av överskjutande skatt beräknas för de här aktuella bud­

getåren till 690 respektive 700 miljoner kronor.

Förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna för budgetåren 1957/

58 och 1958/59 har riksräkenskapsverket beräknat till 510 respektive 450

miljoner kronor. I beloppet för 1957/58 ingår 63 miljoner kronor, som skall

överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Ämbetsverket har förutsatt,

dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under bud­

getåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna

under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som

utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.

Beträffande övriga poster under inkomstskattetiteln får hänvisas till den

tidigare redovisade tablån och till bihang 1. Sammanfattningsvis uppskattar

riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och

förmögenhet in. in. för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till avrundat 5 700

respektive 6 000 miljoner kronor, vilket är 400 respektive 100 miljoner kro­

nor mindre än det i gällande riksstat upptagna beloppet.

I detta sammanhang redovisar riksräkenskapsverket beräkningar över de

avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommu­

nalskattemedel, som bör verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Dessa beräkningar jämte avsättning och återföring för 1956/57 framgår av

följande sammanställning (miljoner kronor).

1956/57 1957/58

1957/58

1958/59 I

46

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Enligt Ny beräk-

riksstaten ning

Avsättning....................................................................... 200

400

425

400

Återföring........................................................................ 100

275

250

200

Nettoavsättning............................................................. 100

125

175

200

I samband med redovisning till riksräkenskapsverket av de beräknade in­

komsterna av skogsvårdsavgifter har skogsstyrelsen anfört, att den 1957

vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger styrelsen an­

ledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena

framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen — för innevarande

budgetår 1,5 — för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan om­

prövning synes, enligt skogsstyrelsen, jämväl motiverad av det skälet att det

berättigade i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera synes

kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande

bör emellertid enligt skogsstyrelsens mening bli föremål för övervägande i

särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings

arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvaktan härpå promilletalet

för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena icke bör

sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgiften för

budgetåret 1957/58 till 8 miljoner kronor samt beräknar, i avvaktan på

ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59

till 16 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

47

Automobilskattemedel

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under inkomsttitlarna

fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning

(miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisade Riks-

Beräkna-

belopp

staten

de belopp

Fordonsskatt............................................................... ..

309

325

330

350

Bensinskatt................................................................. ..

630

715

715

750

Särskild investeringsavgift för motorfordon. . ..

79

Summa automobilskattemedel 1 018

1 040

1 045

1 100

Beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1958/59 innebär

alltså en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till gällande riksslat.

Tullar och acciser

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna un­

der denna rubrik har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisade Riks- Beräkna-

belopp

staten

de belopp

Tullmedel.....................................................................

608

650

640

670

Varuskatt.....................................................................

223

225

230

240

Omsättningsskatt å motorfordon......................

63

140

140

140

Införselavgift och accis å fettvaror m. m....

56

■---

•---

■---

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. .

47

54

56

Skatt å kaffe.............................................................

20

20

21

21

Tobaksskatt ................................................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels-

663

720

730

740

bolag..........................................................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandels-

14

13

13

13

bolag..........................................................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit-

36

26

29

20

drycker .....................................................................

1 100

1 250

1 100

1 100

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ..

53

55

55

60

Maltdrycksskatt........................................................

91

95

92

92

Skatt å läskedrycker...............................................

43

47

45

45

Statlig nöjesskatt......................................................

65

60

62

65

Skatt å elektrisk kraft...........................................

42

.--

Energiskatt.................................................................

-

315

280

380

Summa tullar och acciser

3 077

3 663

3 491

3 642

Titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker är i riksstaten

för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. Inleveransen

av omsättningsskatt å spritdrycker avseende försäljningen från partihan­

delsbolaget under månaderna juni—september har uppgått till 364,5 mil­

joner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket an­

fört, att man med ledning härav skulle kunna beräkna inleveranserna under

hela budgetåret 1957/58 till omkring 1 105 miljoner kronor. Härtill kommer

en beräknad nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker på i

runt tal 14 miljoner kronor. Totalt skulle alltså inkomsterna under denna

titel för innevarande budgetår kunna uppskattas till 1 119 miljoner kro­

nor. Med hänsyn till att försäljningen under sistförflutna september och

oktober månader visat en svagt vikande tendens har kontrollstyrelsen an­

sett försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljo­

ner kronor. Med anledning av den aktuella efterfrågeutvecklingen synes

inkomsten under budgetåret 1958/59 enligt styrelsen böra upptagas till högst

samma belopp.

Riksräkenskapsverket har för de aktuella budgetåren beräknat inkomster­

na under titeln till de av kontrollstyrelsen föreslagna beloppen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Med anledning av att ut­

skänkningsskatten å vin helt slopats från och med den 1 oktober 1957 före­

slår riksräkenskapsverket, att titelns rubricering ändras till Omsättnings­

skatt å vin.

Energiskatt. Riksräkenskapsverket uppskattar, med utgångspunkt från

kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar, inkomsterna på

titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 miljoner kronor och före­

slår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 380 miljoner kronor.

Skillnaden mellan det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna

beloppet för inkomst av energiskatt och det beräknade utfallet förklaras

bl. a. av att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora

lager av bränslen fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare.

För dessa bränslekvantiteter kommer nämligen energiskatt icke att inflyta

till statsverket. Dessutom har vid de nya beräkningarna hänsyn tagits till

att skattefrihet föreligger för bränsle, som förbrukas för vissa ändamål,

samt att skattenedsättning medgivits eller torde komma att medgivas i

vissa fall.

48

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Uppbörd i statens verksamhet

Inkomsterna under rubriken Uppbörd i statens verksamhet, som under

budgetåret 1956/57 uppgick till 161 miljoner kronor och i gällande riks-

stat är upptagna till 174 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket nu

beräknats komma att uppgå till 175 respektive 176 miljoner kronor för bud­

getåren 1957/58 och 1958/59.

Beträffande titeln Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

49

ungdomsvården bär ämbetsverket särskilt anfört, att i och med att ung­

domsvårdsskolornas byggnader överförts till byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond hyresinkomsterna av dessa byggnader icke

längre redovisas under ifrågavarande inkomsttitel, där de utgjort den mest

betydande posten. Inkomsttiteln, som i riksstalen för innevarande budgetår

är uppförd med 350 000 kronor, beräknas nu av riksräkenskapsverket till

35 000 kronor, beroende dels på att hyresinkomsterna bortfallit dels på att

underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften stegrats kraftigt i förhål­

lande till tidigare beräkningar. Fortsatta betydande underskott förefaller

icke uteslutna, varigenom utgifterna kan komma att överstiga inkomsterna

på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59. Därvid förutsättes att

underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckes från vederbörligt

anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda uppbördsmedel

på samma anslag.

Diverse inkomster

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna under denna rubrik till

de i följande tablå i miljoner kronor angivna beloppen.

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisa-

Riks-

Beräkna-

de belopp

staten

de belopp

Bötesmedel............

..................................

21

22

24

27

Totalisatormedel ..

.................................. 23

25

25

27

Tipsmedel...............

................................. 89

90

95

100

Lotterimedel.........

..................................

111

115

114

117

Övriga diverse inkomster .... .................................. 25

13

18

10

Summa diverse inkomster 269

265

276

281

Statens affärsverksfonder

Beträffande de affärsdrivande verkens avkastning har riksräkenskaps­

verket vid beräkningen utgått från att lönerna skall utgå i enlighet med

vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag

samt, vad angår post- och televerken, baserat beräkningen på nuvarande

taxor.

Resultatet av de utifrån dessa förutsättningar gjorda beräkningarna fram­

går av följande sammanställning (miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisa- Riks- Beräkna­

de belopp staten de belopp

Postverket........................................................................

7

17

28

30

Televerket........................................................................ 40

65

60

65

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

50

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statens järnvägar ........................................................

10

Statens vattenfallsverk...............................................

86

120

120

135

Domänverket...................................................................

34

50

40

40

Summa statens affärsverksfonder

177

252

248

270

Postverket. Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1957/58 och 1958/59

beräknat postverkets inkomster till 472 respektive 489 miljoner kronor, var­

av frankoteckensuppbörd 280 respektive 287 miljoner kronor. Vad beträffar

ersättning för bestyret med skatteuppbörden och utbetalning av folkpen­

sioner och barnbidrag för 1958/59, som upptagits till sammanlagt 18 mil­

joner kronor, är beräkningen beroende av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens

den 19 september 1957 framförda förslag om viss höjning.

På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikan­

de obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig

icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller

från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande bud­

getår.

Postverkets driftkostnader under budgetåren 1957/58 och 1958/59 har

av generalpoststyrelsen uppskattats till 455 respektive 467 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rö­

relse komma att uppgå för budgetåret 1957/58 till 17 miljoner kronor och

för budgetåret 1958/59 till 22 miljoner kronor.

Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskaps-

verket för sin del anfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan för­

utsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske

i större utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postspar­

banken. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av postverket under

budgetåret 1957/58 till 28 miljoner kronor, varvid antages, att de balanserade

överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln

för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 miljoner kronor.

Televerket. Riksräkenskapsverket har, på förslag av telestyrelsen, beräk­

nat inkomsterna av televerket för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 60

respektive 65 miljoner kronor. Härvid har för 1957/58 avsättningen till

värdeminskningsfonden upptagits till ett något högre belopp än i gällande

riksstat. För 1958/59 har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/

55—1957/58, medräknats en extra avsättning till värdeminskningskonto,

motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått ge­

nom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Denna extra av­

sättning har beräknats till 15 miljoner kronor eller samma belopp som med­

givits för budgetåret 1957/58.

Statens vattenfallsverk. Riksräkenskapsverket har i enlighet med vatten­

fallsstyrelsens beräkningar uppskattat inkomsterna av statens vattenfalls­

verk till 120 respektive 135 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 respek­

tive 1958/59. För det sistnämnda året har då räknats med i förhållande till

innevarande budgetår höjda avsättningar till värdeminskningskonto.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

51

Domänverket. Riksräkenskapsverket har på förslag av domänstyrelsen

uppskattat inkomsterna under denna titel till 40 miljoner kronor för både

innevarande och nästkommande budgetår.

Övriga kapitalfonder

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna av statens övriga ka­

pitalfonder framgår av följande tablå (miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisa-

Riks-

Beräkna-

de belopp

staten

de belopp

Riksbanksfonden...........................................................

15

15

15

15

Statens allmänna fastighetsfond.............................

21

19

19

25

Försvarets fonder..........................................................

26

28

28

29

Statens utlåningsfonder.............................................

98

116

117

136

Fonden för låneunderstöd.........................................

24

23

25

29

Fonden för statens aktier.........................................

113

150

140

85

Statens pensionsfonder...............................................

42

41

42

43

Diverse kapitalfonder.................................................

51

52

52

53

Summa övriga kapitalfonder

390

444

438

415

Fonden för statens aktier. Inkomsterna på titeln idomineras helt av av-

kastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkast­

ning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Ak­

tiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Svenska penninglotteriet aktiebolag

och Aktiebolaget Tipstjänst. Med ledning av dessa upplysningar beräknar

riksräkenskapsverket inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till

140 miljoner kronor för budgetåret 1957/58, vari inräknats en inbetalning

av tidigare avsatta vinstmedel inom LKAB om 30 miljoner kronor. Beträf­

fande LKAB saknas ännu närmare hållpunkter för beräkning av avkast­

ningen från bolaget för budgetåret 1958/59, varför riksräkenskapsverket

räknat med samma utdelningsbelopp som för sista räkenskapsåret. Från

inkomsterna på fonden bör enligt verket avgå ränta för ogulden del av löse-

skillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt tal 25 miljoner kro­

nor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp­

föres med 85 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budget­

året 1958/59 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräk­

ningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I pro­

memorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verk­

ställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, val-

ket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsätt­

ningarna sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade un­

der hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som ut­

gångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som

legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budget­

åren 1957/58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har an­

tagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå,

oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser

för utrikeshandeln samt inga mer betydande strukturella förskjutningar i

den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers

som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de an­

givna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av stats­

inkomsterna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställ­

ning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och

de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna be-

52

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

loppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

Skatt å inkomst och förmögenhet

in. m......................................................... 5 356

5 700

6 000

6 000

1960/61

6 200

Övrig skatt

å

inkomst, förmögenhet

och rörelse.............................................

243

258

265

271

275

Automobilskattemedel..........................

1 018

1 045

1 100

1 155

1 210

Tullar och acciser..................................

3 077

3 491

3 642

3 710

3 778

Uppbörd i statens verksamhet och

diverse inkomster...............................

430

451

457

474

487

Statens affärsverksfonder....................

177

248

270

290

305

Övriga kapitalfonder.............................

390

438

415

426

436

Summa

10 691

11 631

12 149

12 326

12 691

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

har rilcsräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets ut­

veckling har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttag-

ningsprocent, 100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den

statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för före­

tagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har

bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt

skall föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning

att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles

för bolagens del.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motiverar har

sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

53

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

Avsättning....................................................................... 425

400

350

350

Återföring........................................................................ 250

200

350

450

Nettoavsättning............................................................. 175

200

0 — 100

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan

åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade

inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträf­

fande andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden

oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett

mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utveck­

lingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade

beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1959/60 och

1960/61 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster un­

der budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för

beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer

måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.

Höjning av vinstavdraget vid totalisatorverksamheten

Jag torde här även få anmäla en den 14 oktober 1957 dagteeknad skri­

velse från statens sakrevision med promemoria rörande totalisatormedlen

och deras användning. Revisionens undersökning har ingått som ett led i

granskningen ur allmänt ekonomiska synpunkter av statlig och statsunder­

stödd verksamhet.

I promemorian erinras inledningsvis om att Kungl. Maj :t på riksdagens

hemställan år 1923 utfärdade en kungörelse (SFS 87) angående anordnande

av vadhållning medelst så kallad totalisator. Vidare anföres i huvudsak föl­

jande.

Tillstånd till sådan vadhållning kunde enligt bestämmelserna lämnas av

Kungl. Maj :t och endast till sammanslutning, som har till ändamål att för

hästavelns främjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar samt

under villkor att vinsten, med av Kungl. Maj :t bestämt, skäligt avdrag för

tävlingspriser och allmänna omkostnader, inbetalades till statsverket för att

användas till understöd av landets hästavel. Ny kungörelse utfärdades den

7 juni 1934 (SFS 237/34), som i sin tur ersattes av den s. k. lotteriförord­

ningen (SFS 207/39). I förarbetena till 1934 års kungörelse förutsattes allt­

jämt, att dylika medel skulle komma hästaveln till godo, medan intet här­

om intagits i själva kungörelsen.

Totalisatorspelet har utvecklats kraftigt under årens lopp, från 0,5 mil­

joner kronor i total omsättning år 1923 till 65 miljoner kronor år 1946 och

närmare 190 miljoner kronor år 1956. Utvecklingen framgår närmare av föl­

jande tabeller.

54

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Totalisatoromsättningen vid travtävlingar under åren 1947—56.

År

Kronor

Procent

Totalt

Fastställt vinstav-

Utdelningsbart be-

20 *

80 *

drag, 20 %

lopp, 80 %

staten

organisa-

organisa-

allmänhe-

staten org.

org.

all-

tionema

tionerna

ten1

(bråk- män-

(bråkde-

de-

heten1

lar)1

lar)1

1947

59 059 615

6 006 779

5 805 144

768 000

46 479 692

10,17

9,83

1948

48 351 630

7 975 643

5 144 284

629 000

34 602 703

16,50

10,64

1949

54 408 042

6 245 942

5 540 993

707 000

41 914 107

11,48

10,18

1950

62 053 047

6 287 476

6 123 132

807 000

48 835 439

10,13

9,87

1951

80 935 663

8 790 396

7 396 736

1 052 000

63 696 531

10,86

9,14

1,3

78,7

1952

104 539 599

11 780 689

9 127 229

1 359 000

82 272 681

11,27

8,73

1953

127 887 439

14 822 864

10 754 622

1 663 000 100 646 953

11,59

8,41

1954

142 719 520

16 702 542

11841362

1 855 000 112 320 616

11,70

8,30

1955

158 611585

18 606 290

13 116 026

2 062 000 124 827 269

11,73

8,27

1956

173 293 018

20 558 587

14 099 987

2 253 000 136 381 444

11,86

8,14

1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna

uppgifter för Solvalla travbana.

Totalisatoromsättningen vid galopptävlingar under åren 1947—56.

År

Kronor

Procent

Totalt

Fastställda vinstavdrag, Utdelningsbart belopp, ca 26 %

ca 74 %

genomsnittligt ca 26 %

genomsnittligt ca 74 %

staten

organisa-

organisa-

allmän-

sta-

org.

org.

all-

tionerna

tionerna

het en1

ten

(bråk- män-

(bråkde-

de-

heten1

lar)1

lar)1

1947

11 099 182

1 164 521

1055 315

144 000

8 735 346

10,49

9,51

1948

9394113

1 806 812

1 010 243

122 000

6 455 058

19,23

10,75

1949

9 529 591

1 488 103

1 030 239

124 000

6 887 249

15,62

10,81

1950

9 318 625

1422 835

1012 515

121 000

6 762 275

15,27

10,87

1951

11587 334

1863 628

1 126 892

151 000

8 445 814

16,08

9,73

1,3

72,7

1952

11798 588

1 864 000

1 161 477

153 000

8 620 111

15,80

9,84

1953

12 266 881

1574 475

1 526 583

159 000

9 006 823

12,84

12,44

1954

13 046 352

1666 764

1 622 654

170 000

9 586 934

12,78

12,44

1955

13 978 276

1 752 875

1 841 378

182 000

10 202 023

12,54

13,17

1956

13 487 446

1684 991

1 804 332

175 000

9823123

12,49

13,38

1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna

uppgifter för Solvalla travbana.

Efter en redogörelse för hur statens andel av totalisatormedlen begagnats

under olika tidsperioder samt vilka anslag, som från och med budgetåret

1947/48 anvisats för hästavelns främjande, anföres i promemorian i hu­

vudsak följande.

I samband med medgivande av tillstånd att anordna vadhållning, vilket

brukat ske för ett år i sänder, har vissa föreskrifter meddelats rörande dis­

positionen över de inflytande totalisatormedlen. Sålunda har stadgats, att

av insatsernas totala belopp skulle innehållas 20 procent, varför vinnarnas

andel i totalbeloppet utgjorde 80 procent av insatserna. Denna fördelning

av totalisatormedlen har varit oförändrad genom åren med undantag för

tiden den 1 april 1948—31 mars 1949, då enligt beslut av 1948 års riksdag

ytterligare tio procent av insatserna överfördes till statsverket. Denna ök­

ning av statsverkets del av totalisatormedlen medförde en sjunkande spel­

omsättning, vilket föranledde riksdagen att redan påföljande år, med un­

dantag för det vid galopptävlingar förekommande kombinationsspelet, åter­

gå till den lägre uttagsprocenten. Rörande fördelningen av förutnämnda an­

del om 20 procent har Kungl. Maj :t meddelat särskilda föreskrifter, såvitt

angår travtävlingar senast i brev den 24 mars 1949. Statsverkets andel skall

utgå efter en i brevet närmare angiven progressiv skala, innebärande att

vid speldagsomsättningar under 100 000 kronor staten tillföres mellan 2 och

0 procent samt vid högre omsättningar 14 procent. För kapplöpningar har

Kungl. Maj :t utfärdat liknande bestämmelser, senast i brev den 25 mars

1955 och den 23 mars 1956, varvid dock en omsättning av 150 000 kronor

fastställts som gränsvärde. Återstoden av ifrågavarande andel om 20 pro­

cent får av anordnaren användas för anskaffande av priser, allmänna om­

kostnader in. m. Härutöver tillgodogör sig anordnaren även öresbeloppen

(bråkdelarna) å till allmänheten utfallande spelvinster. Den tillämpade av-

rundningsregeln innebär, att organisationerna årligen tillföres icke obetyd­

liga belopp. Under år 1956 kan således värdet av innehållna bråkdelar totalt

beräknas ha uppgått till över två miljoner kronor.

Antalet föreningar, som erhållit auktorisation att bedriva totalisatorverk-

samhet, har varierat under årens lopp. År 1956 uppgick dessa till 35, varav

30 utgjordes av travsällskap. Organisationerna bedriver sin rörelse såsom

ideella föreningar. I de fall fasta anläggningar av någon betydelse bär upp­

förts för tävlingsändamål, förvaltas dessa nära nog undantagslöst av sär­

skilda aktiebolag, vilka i sin tur uthyr banorna till tävlingsarrangörerna.

Av tidigare redovisad sammanställning av totalisatorutvecklingen åren

1947—1956 framgår, att travsportorganisationernas vinst av totalisatorn mer

än fördubblats under denna period samtidigt som dock den procentuella an­

delen av totalomsättningen successivt nedgått. Anledningen till att organisa­

tionernas andel minskats relativt sett är den ökade omsättningen under varje

speldag. Totalisatoromsättningen har emellertid, även om hänsyn tages till

förskjutningen i penningvärdet, numera uppnått en betydande storleksord­

ning.

Vad som framkommit vid den gjorda utredningen pekar enligt promemo­

rian på att förutsättningar för närvarande föreligger för en omprövning av

fördelningsgrunderna av totalisatormedlen i syfte att tillföra statsverket öka­

de inkomster från denna verksamhet. Härvid har man att välja mellan i

huvudsak två alternativ, nämligen en höjning av statens andel av nu gäl­

lande vinstavdrag om 20 procent och en höjning av detta, varvid höjningen

helt skulle tillfalla staten. Det senare alternativet skulle således minska den

spelande allmänhetens andel i vinsten. Det är även tänkbart med olika kom­

binationer mellan de två alternativen.

En sådan ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget, som mera av­

sevärt skulle påverka det ekonomiska underlaget för travsällskapens verk­

samhet, bör enligt promemorian föregås av en lönsamhetsundersökning. Den

bild av de ekonomiska betingelser under vilka verksamheten vid ett par trav­

banor bedrives, som sakrevisionen sökt skaffa sig, betraktas i detta hänse­

ende ej som tillfyllest. I avvaktan på resultatet av en sådan mera djupgå­

ende undersökning finns enligt promemorian anledning överväga, om icke

vinstavdraget provisoriskt bör höjas något. Totalisatorn anses vara den spel­

form, som för närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till

spelarna. Vinnarna erhåller inemot 79 procent av den totala omsättningen.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

55

56

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Motsvarande siffror är — sedan förekommande skatter å utfallande vinster

m. in. avdragits — vid tippning omkring 35 procent och vid spel på penning­

lotteriet ca 48 procent. Försöket år 1948, då uttagningsprocenten höjdes från

20 till 30, slog visserligen väl ut för staten, men resulterade i reducerad spel-

omsättning och därav betingat inkomstbortfall för organisationerna. Då

spelomsättningen numera är av en helt annan storleksordning än år 1948,

måste enligt promemorian hållas för sannolikt, att en mindre höjning, för­

slagsvis till 25 procent, nu skulle vara genomförbar utan kännbara konsek­

venser för totalisatorhållarna. Med ett dylikt vinstavdrag skulle statsverket

vid eu omsättning motsvarande 1956 års kunna tillföras ytterligare åtta ä

nio miljoner kronor.

Sakrevisionen har — med biträdande av de i promemorian anförda princi­

piella synpunkterna — icke ansett sig kunna underlåta att fästa Kungl.

Maj :ts uppmärksamhet på de möjligheter som synes föreligga att åstadkom­

ma en omedelbar ökning av statens totalisatorinkomster. Enligt sakrevisio­

nens mening bör eu dylik ökning genomföras som ett provisorium i avvaktan

på resultatet av den pågående utredningen rörande totalisatorverksamheten.

Över sakrevisionens promemoria har, efter remiss, utlåtanden avgivits av

riksräkenskapsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och utredningsman­

nen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten. Till lantbruksstyrelsens

utlåtande har fogats till styrelsen ställda skrifter från Jockeyklubben och

Svenska travsportens centralförbund. Sistnämnda förbund jämte Sveriges

travhästägares riksförbund har därjämte till finansdepartementet inkommit

med särskilda skrifter.

Riksräkenskapsverket tillstyrker att, såsom ett provisorium i avvaktan på

de åtgärder som kan föranledas av pågående översyn av totalisatorverksam­

heten, vinstavdraget vid totalisatorspel höjes till 25 procent, varvid höjningen

helt bör tillfalla staten.

Statskontoret anför:

De i ärendet framförda synpunkterna förtjänar enligt statskontorets

mening allt beaktande. De ligger i linje med de strävanden, som redan förut

gjort sig gällande från statsmakternas sida i fråga om en högre beskattning

av totalisatorverksamheten än den nuvarande. De ogynnsamma verkning­

arna på omsättningen å totalisatorspelet av det tidigare försöket med höj­

ning av vinstavdraget är emellertid ägnade att mana till försiktighet. Det

synes dock icke osannolikt, att förhållandena i olika avseenden så förändrats,

att bättre förutsättningar nu skulle vara för handen för en något ökad be­

skattning utan mera ogynnsamma följder för totalisatorhållarna. De alltmera

förbättrade inkomstförhållandena torde ha medfört, att intresset för häst­

sporten spritts i vidare kretsar, och bidrager även till upprätthållande och

utvecklande av omsättningen vid totalisatorspelet. Den väsentligt ökade om­

sättningen på särskilt de större banorna kan också antagas göra anordnarna

av vadhållning på dessa ekonomiskt mindre känsliga för en eventuell till­

bakagång än tidigare. I varje fall torde detta gälla för travsporten. Härtill

kommer, att en ökning av statens andel kan ge den pågående utredningen

värdefullt material för bedömande av följderna av ändrade regler. Det vill

således förefalla, som om skäl finnes att nu försöksvis genomföra en något

ökad beskattning av totalisatorverksamheten.

Vad härefter angår den metod, som bör tillämpas, delar statskontoret de

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

o i

i promemorian framförda synpunkterna, att ändring bör ske genom en ök­

ning av vinstavdraget med viss procent, varvid hela ökningen bör tillfalla

staten. Statskontoret anser sig icke ha anledning föreslå annan procentsats

för vinstavdraget än den i promemorian nämnda, eller således 25 procent, in­

nebärande en ökning med 5 procent.

Varken av promemorian eller sakrevisionens framställning framgår klart,

om ändringen anses skola avse totalisatorverksamheten vid såväl trav- som ga­

lopptävlingar. Skäl finnes otvivelaktigt för en olikartad behandling. Galopp­

sporten torde således arbeta under ogynnsammare ekonomiska betingelser

än travsporten på grund av kortare tävlingssäsonger och dyrare hästmate­

rial. Nämnas må även att vinstavdraget vid den kombinerade vadhållningen

vid galopptävlingar redan är 30 procent. Den föreslagna höjningen torde där­

för böra begränsas till att gälla vid travtävlingar.

Emellertid uppkommer jämväl spörsmålet, om en differentiering kan vara

påkallad i syfte att skydda anordnarna för alltför stort avbräck vid låg om­

sättning. Detta problem var föremål för övervägande redan vid 1948 års

ändring men föranledde icke någon särregel. Enligt vad statskontoret under

hand erfarit medförde sagda ändring inkomstbortfall endast beträffande

enstaka banor. Anledning till undantag för vissa banor eller för tävlings-

dagar med omsättning understigande visst belopp synes därför icke heller

nu föreligga.

Lantbruksstyrelsen framhåller beträffande galoppsporten följande.

Eftersom 30 %-avdrag tillämpas å det kombinerade spelet och detta spel

hittills i allmänhet omfattat mer än hälften av den totala omsättningen vid

galopplöpningar, har resultatet blivit ett genomsnittligt procentavdrag av

26 %, d. v. s. till och med högre än vad sakrevisionen förordat. Det må dock

anmärkas, att sakrevisionen i sin promemoria uttalat, att med hänsyn till

galoppsportens obetydliga andel i den sammanlagda totalisatoromsättningen

intresset uteslutande inriktade sig på travsporten. Såvitt lantbruksstyrelsen

kunnat finna och även fått bekräftat vid underhandssamtal med sakrevisio­

nen, får detta uttalande tolkas så som om sakrevisionens förslag till höjning

av procentavdraget från 20 till 25 % icke skulle omfatta galoppsporten. Då

förslaget emellertid formellt omfattar även galoppsporten, anser styrelsen

sig för ordningens skull böra bestämt avstyrka detsamma i denna del.

Sakrevisionens förslag har emellertid även aktualiserat frågan, huruvida

icke galoppsportens ansträngda ekonomi — i stället för att ytterligare för­

sämras — skulle kunna förbättras genom en sänkning av procentavdraget

på den kombinerade vadhållningen från 30 till 20 %. Erfarenheten från de

senaste tio åren har visat, att 30 %-avdraget å det kombinerade spelet varit

för högt för att ens tillåta en kontinuerlig höjning av omsättningen, motsva­

rande penningvärdets fall. I nedanstående tablå har upptagits omsättningen

å kombinationsspelet, totalomsättning samt sistnämnda omsättning i pro­

cent av totalomsättningen under åren 1947—1956.

Totalomsättning

Omsättning å

kombinerat spel

Omsättning

spel i

%

av to

1947

11 099 192

6 327 983

57,01

1948

9 394 013

6 892 205

73,36

1949

9 529 591

6 116 773

64,18

1950

9 318 625

5 716 260

61,34

1951

11 587 334

6 730 547

58,08

1952

11 798 588

6 657 611

56,42

1953

12 266 881

6 476 827

52,79

1954

13 046 352

6 801 483

52,13

1955

13 978 276

7 985 995

57,13

1956

13 487 446

7 918 419

58,70

kombinerat

58,7

Tablån visar, att kombinationsspelets andel i den totala omsättningen 1948

steg till 73,3 % från 57 % år 1947. År 1949 sjönk denna andel till 64 %.

År 1953 hade andelen sjunkit till 52 %. Anledningen till kombinationsspelets

dominans år 1948 var icke i och för sig, att det var någon särskilt givande

spelform. Anledningen var helt enkelt den, att de övriga spelformerna under

sistnämnda år gav i genomsnitt mycket ringa och i många fall ej någon ut­

delning alls, och att publiken många gånger ej hade annat val än att använda

kombinationsspelet.

Omsättningen på vinnare och plats, som år 1947 var 4,7 miljoner kronor,

sjönk år 1948 med i runt tal 2,2 miljoner till 2,5 miljoner, d. v. s. icke

mindre än 47,5 %.

Så snart procentavdraget på vinnare och plats åter fastställts till 20 %

år 1949, började omsättningen på dessa spelformer åter stiga, medan omsätt­

ningen på kombinationsspelet gick tillbaka. Det dröjde ända till 1955, d. v. s. 7

år, innan kombinationsspelet överskred 1948 års siffror. 1955 års ökning be­

rodde dock uteslutande på att kombinationsspelet från och med nämnda år blev

tillåtet i löpningar med högst 15 hästar, d. v. s. praktiskt taget alla löpningar,

mot förut endast i löpningar med högst 10 hästar.

En sänkning av procentavdraget för det kombinerade spelet skulle otvivel­

aktigt leda till en väsentlig och stadigt fortskridande ökning av omsättningen

på denna spelform liksom fallet var före 1948, i all synnerhet om man be­

tänker, att det kombinerade spelet alltjämt är den enda spelform som verk­

ligen har utvecklingsmöjligheter inom galoppsporten med dess relativt små

fält.

En av de främsta anledningarna till att galoppsportens omsättning under

åren 1947—1956 ökade med endast 21 % torde vara just 30 %-avdraget på

det kombinerade spelet. Om hänsyn jämväl tages till penningvärdets fall

under samma tid, innebär galoppsportens omsättningsökning med 21 % i rea­

liteten en mycket betydande omsättningsminskning.

Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang understryka, vad styrelsen

anförde i en promemoria till 1947 års konsumtionsskatteberedning angående

ifrågasatt sänkning av vinnarnas andel från 80 till 60 % av insatserna (se

Kungl. Maj:ts prop. nr 9/1948 s. 4): »Det torde av dessa exempel få anses

fastslaget, att ett avdrag av 20 % på omsättningen är det maximum, som

icke bör överskridas, om ett totalisatorväsen, baserat på sunda principer,

skall kunna upprätthållas. Man kan icke bortse från den risken, att en höj­

ning av nu gällande avdragsprocent skulle komma att medföra en så bety­

dande nedgång i totalisatoromsättningen, att tävlingsorganisationernas verk­

samhet, sedd på längre sikt, skulle äventyras eller helt omöjliggöras.»

Utvecklingen har i huvudsak givit lantbruksstyrelsen rätt. 30 %-avdraget

har effektivt medverkat till galoppsportens stagnation. Som en följd härav

har statens andel av totalisatoromsättningen vid galopplöpningar blivit vä­

sentligt lägre än den skulle ha blivit, om procentavdraget även å kombina­

tionsspelet utgjort 20 %. Lantbruksstyrelsen anser det därför såväl i ga­

loppsportens som i statsverkets eget intresse angeläget, att procentavdraget

vid kombinationsspelet snarast nedsättes till 20 %.

Beträffande förslaget om höjning av procentavdraget för travsporten utta­

lar lantbruksstyrelsen, att någon anledning till att ens provisoriskt vid­

taga en dylik höjning icke föreligger, i all synnerhet som någon allsidig ut­

redning om travsportens och totalisatorvcrksamhetens lönsamhet icke pres­

terats. Den utredning som kommer att framläggas av den av chefen för

58

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

jordbruksdepartementet tillkallade utredningsmannen anses böra avvaktas,

innan några åtgärder i promemorians syfte vidtages.

I fråga om den föreslagna höjningens verkningar på travsportens område

hänvisar styrelsen till yttrandet från Svenska travsportens centralförbund

samt framhåller i övrigt följande.

En synpunkt i centralförbundets yttrande kan lantbruksstyrelsen emellertid

icke dela, nämligen kombinationsspelets förmåga att bära högre procent­

avdrag än 20 %. Från centralförbundets sida torde denna synpunkt vara

av rent teoretiskt intresse, då kombinationsspel inom travsporten icke före­

kommer i Sverige. Erfarenheten inom galoppsporten talar emellertid emot

riktigheten av ett sådant uttalande, vilket framgår av det i det föregående

anförda.

Med hänsyn till den bristande kännedom om totalisatorspelets struktur i

förhållande till andra legala spelformer, vilken i olika sammanhang ofta

framskymtar, finner styrelsen det angeläget att särskilt understryka föl­

jande.

Sakrevisionen har i sin promemoria som stöd för ett höjt procentavdrag i

främsta rummet åberopat, att totalisatorn skulle vara den spelform som för

närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till spelarna eller

inemot 79 %, medan motsvarande siffror skulle vara, vid tippning 35 % och

vid spel å penninglotteriet 48 %. Emellertid är det, som också centralför­

bundet anmärkt, både felaktigt och vilseledande att verkställa en direkt jäm­

förelse mellan dessa tre till sin art och funktion helt olika spelformer. Det

är åtminstone teoretiskt riktigt, att totalisatorn för närvarande till allmän­

heten återbetalar i vinster 78,7 % av omsättningen vid travtävlingar. Emel­

lertid bör härvid beaktas, att allmänheten gör sina insatser i flera löpningar

under en och samma tävlingsdag. Av de vinster, som utbetalas i första loppet,

d. v. s. i runt tal 78,7 % av omsättningen i detta lopp, användes en betydande

del till insatser i nästa eller något annat lopp, av vinsterna i andra loppet

användes ungefär samma del till insatser i tredje loppet eller något annat

lopp o. s. v. Härigenom kommer uppenbarligen allmänhetens spelkapital att

beskattas flera gånger med 21,3 % under en och samma tävlingsdag. Skatte-

procenten stiger följaktligen mycket snabbt till 50 % även vid totalisatorspel.

Härtill kommer kostnaderna för resor, entréer häri inbegripet nöjesskatt,

program m. in., vilka kostnader icke förekommer i samband med tippning

och lottköp. Hästsportpubliken kan därför icke sägas åtnjuta någon särskilt

gynnad ställning ur skatte- och kostnadssynpunkt i jämförelse med tippare

och lottköpare, snarare torde förhållandet vara det motsatta.

Lantbruksstyrelsen vill vidare med skärpa framhålla, att de erfarenheter

av den till 30 % höjda avdragsprocenten, som under år 1948 gjordes, var av

sådant slag, att ett dylikt försök att genom höjd avdragsprocent, låt vara till

25 %, höja statsverkets inkomster icke torde böra upprepas. På längre sikt

skulle en sådan åtgärd säkerligen komma att få motsatt verkan, ökade om­

kostnader såväl för tävlingsorganisationerna som för hästägarna måste kom­

penseras genom ökade inkomster, om verksamheten skall kunna upprätt­

hållas och ytterligare utvecklas. Följderna av en i förhållande till penning­

värdets fall minskad omsättning skulle för därav berörda enskilda parter

icke kunna motverkas med mindre än att andelen av avdraget åt de anord­

nande organisationerna effektivt höjdes. Ett sådant förfarande skulle dock

få till följd minskade inkomster för statsverket.

Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker lantbruksstyrelsen be­

stämt sakrevisionens förslag till höjning av procentavdraget jämväl i vad

detsamma avser travsporten.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

59

60

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Jockeyklubben hemställer — under hänvisning bland annat till den rela­

tivt låga totalisatoromsättningen vid galoppbanorna — att någon ändring i

bestämmelserna om vinstavdrag icke göres.

Även Svenska travsportens centralförbund avstyrker förslaget. Förbundet

framhåller, att totalisatorn genom sin från övriga spelformer skiljaktiga

struktur är särskilt känslig för en höjning av vinstavdraget. Erfarenheten

har enligt förbundet visat, att 20 procent är det högsta avdrag som spelet

kan bära. Att totalisatorspelet nu är högre än före höjningen 1948 betyder

icke att toleransen är större nu än då.

Svenska travhåstägares riksförbund hemställer, att sakrevisionens förslag

icke upptages till prövning, innan pågående utredning om totalisatorverk-

samheten avgivit sitt förslag. Hänsyn har enligt förbundet icke tagits till att

travhästägarna lider stora förluster på sin verksamhet. Förbundet framhåller

också de ekonomiska svårigheter som uppstått för uppfödarna som en följd

av den icke lönsamma verksamheten för travhästägarna.

Utredningsmannen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten er­

inrar om, att i de direktiv, som givits honom, bland annat ingår att upptaga

frågan om avvägningen mellan olika intressen beträffande totalisatorinkoms-

terna. Eftersom utredningsarbetet icke fortskridit så långt, att dessa frågor

slutligt penetrerats, är han icke nu beredd att taga ställning till sakrevisio-

neus förslag. Utredningsmannen hemställer emellertid, att sakrevisionens

utredning måtte överlämnas till honom för att finnas tillgänglig vid hans

fortsatta utredningsarbete.

Ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden

för speciella ändamål avsatta medel

I riksstaterna för budgetåren 1955/56, 1956/57 och 1957/58 har för av­

sättning till budgetutjämningsfonden reserverats vissa medel som ej an­

setts böra disponeras för löpande statsutgifter. Avsättning av vissa tillfäl­

liga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster har för budgetåren 1955/56

och 1956/57 gjorts med sammanlagt 350 miljoner kronor, och för 1957/58

skall ytterligare 100 miljoner kronor avsättas. Den för budgetåret 1955/56

beslutade avsättningen motsvarade vad som under budgetåret beräknades

inflyta till statskassan till följd av den av 1955 års riksdag beslutade höj­

ningen av skattesatsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl. samt

av investeringsavgiftsmedel. Avsättningarna under 1956/57 och 1957/58

motsvarar enbart beräknade inkomster av investeringsavgiften. Förfarandet

motiverades med att inkomsterna var betingade av stabiliseringspolitiska

åtgärder och tills vidare borde steriliseras. Riksdagens beslut innebar, att

beloppen skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden samt att motsva­

rande belopp skulle av statskontoret överföras till ett särskilt konto i riks­

banken. Det förutsattes, att å det särskilda kontot uppsamlade medel skul­

le, med beaktande av statsfinansiella och kreditmarknadsmässiga synpunk­

ter, användas till att nedbringa riksgäldskontorets skulder, i första hand

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

61

kontorets skuld till riksbanken, och att det skulle ankomma på riksdagen

att senare, efter förslag av Kungl. Maj:t, meddela närmare beslut om tid­

punkten för medlens disposition.

Med hänsyn till att avsättningar inom Luossavaara—Kiirunavaara aktie­

bolag (LKAB) till dispositionsfonder och medelsreservationer av annat slag

av formella skäl icke kunde ske i normal omfattning för verksamhetsåren

1955/56 och 1956/57 beslöt riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts propo­

sition nr 175 år 1956 — att till budgetutjänmingsfonden skulle under bud­

getåren 1955/56 och 1956/57 avsättas belopp motsvarande under respektive

budgetår inflytande avkastning av staten tillhöriga aktier i LKAB, varvid

även dessa medel skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden och mot­

svarande belopp överföras till ett särskilt konto i riksbanken. Återföringen

förutsattes skola erhålla formen av ett lån till bolaget och ske i vanlig ord­

ning genom anvisande av ett anslag på kapitalbudgeten, vilket kunde bli

aktuellt först efter omorganisationen av bolaget. För nu ifrågavarande ända­

mål har för de nämnda budgetåren avsatts sammanlagt 189 976 984 kronor

95 öre.

Rörande tekniken vid ett ianspråktagande av de på budgetutjämningsfon­

den särskilt redovisade medlen anför riksräkenskapsverket i en den 10 april

1957 dagtecknad promemoria i huvudsak följande.

Tillskottet till LKAB skall------------- ske genom uppförande för ändamålet

av ett investeringsanslag för fonden för låneunderstöd. Denna redovisning

på riksstaten av tillskottet till bolaget skall uppenbarligen iakttagas, vare

sig ianspråktagandet av de medel, som genom avsättning till budgetutjäm­

ningsfonden och överföring till ett särskilt konto i riksbanken reserverats

för lån till bolaget, sker över eller vid sidan av riksstaten. Ett motsvarande

anslag kan vid disposition av de medel avseende tillfälliga konjunkturpoli-

tiskt betingade inkomster, som reserverats för nedbringande av statsskul­

den, komma i fråga, om ianspråktagandet av de reserverade medlen sker

över riksstaten, men däremot knappast, om detta ianspråktagande sker vid

sidan av riksstaten.

Det synes ligga närmast till hands, att ianspråktagandet av de reserverade

medlen sker över riksstaten. Ett sådant tillvägagångssätt, vilket också sy­

nes stå i överensstämmelse med vad som förutsatts vid utformningen av

den fr. o. in. budgetåret 1938/39 tillämpade ändrade uppställningen av riks­

staten — — — skulle, vad angår de för framtida investeringar i LKAB

avsedda medlen, innebära, att dessa medel överfördes till vederbörlig titel

å investeringsstaten för fonden för låneunderstöd. Vid tillämpning av mot­

svarande förfarande i fråga om de för nedbringande av statsskulden reser­

verade medlen skulle för ifrågakommande budgetår få fastställas en inves-

teringsstat för riksgäldsfonden, vilken tillgodofördes dessa medel och å vil­

ken uppfördes ett investeringsanslag på enahanda belopp till nedbringande

av riksgäldskontorets skuld till riksbanken.

Ett ianspråktagande i nu angiven ordning av till budgetutjämningsfon-

den för nu ifrågavarande två speciella ändamål avsatta medel skulle, där­

est det icke kombinerades med någon av de transaktioner i motsatt rikt­

ning, som beröras i det följande, innebära, att den å budgetutjämnings­

fonden före medlens ianspråktagande redovisade bristen ökades med ett

mot medlens summa svarande belopp. Riksräkenskapsverket vill för belv-

sande av innebörden härav erinra om att den på statsregleringsfonden re­

dovisade bristen å budgetutjämningsfonden inkluderar den del av (netto-)

statsskulden, som korresponderar mot ännu ej till riksgäldskontoret åter­

betalat belopp av det från riksgäldskontoret under krigsåren lämnade till­

skottet till finansieringen av driftbudgetens utgifter. Ett belopp motsva­

rande denna av statsverket ännu ej återbetalade kassaförstärkning redovi­

sas i riksbokföringen såsom en riksgäldsfondens (riksgäldskontorets) ford­

ran på statsregleringsfonden (statskontoret). Under efterkrigsåren uppkom­

na överskott på statsregleringen ha, till den del de icke eliminerats genom

uppkomna budgetunderskott, hittills disponerats för återbetalning av de

under krigsåren lämnade kassaförstärkningarna. Även en disposition enligt

statsmakternas beslut av de medel avseende tillfälliga konjunkturpolitiskt

betingade inkomster och de för framtida investeringar i LKAB avsedda me­

del, som avsatts till budgetutjämningsfonden, innebär, att motsvarande be­

lopp, låt vara i annan ordning än återbetalningen av lämnade kassaförstärk­

ningar, i sista hand kommer riksgäldskontoret till godo, och bör därför

också medföra minskning med samma belopp av riksgäldskontorets ford­

ran på statskontoret avseende ännu ej återbetalad kassaförstärkning. Vid

ett ianspråktagande i ovan angiven ordning av de till budgetutjämnings­

fonden avsatta medlen måste, för att detta resultat skall ernås, på kapital­

budgeten uppföras ett investeringsanslag för budgetutjämningsfonden, som

anvisas med ett mot de avsatta medlens summa svarande belopp, eller ock­

så får vid sidan av statsregleringen föreskrivas, att riksgäldsfonden skall

nedskrivas och budgetutjämningsfonden uppskrivas med nämnda belopp ge­

nom minskning av i avseende å lämnad kassaförstärkning av riksgäldskon­

toret redovisad fordran respektive av statskontoret redovisad skuld. Det se­

nare alternativet synes vara att föredraga.

Ett möjligt alternativ är även, att transaktionerna i båda riktningarna

ske vid sidan av riksslaten. De medel, som skola överföras från budgetut­

jämningsfonden, få då i fråga om båda slagen av medel av statskontoret

utanordnas till riksgäldskontoret från budgetutjämningsfonden för att av

riksgäldskontoret tillgodoföras riksgäldsfonden, medan transaktionen i den

motsatta riktningen genomföres på sätt nyss angivits. Transaktionerna i de

både riktningarna kunna också sammanföras till en enda transaktion ge­

nom att ett mot de till budgetutjämningsfonden avsatta medlen svarande

belopp föreskrives skola av statskontoret utanordnas till riksgäldskontoret

från statskontorets konto för från riksgäldskontoret erhållna kassaförstärk­

ningar och gottskrivas riksgäldskontorets motsvarande konto, men samti­

digt får då föreskrivas, att å budgetutjämningsfonden redovisad behållning

av medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster och

av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB skall elimineras genom

saldering å fonden.

62

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna I

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförsla-

get ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angi-

ves i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att fö­

retagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt

å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till

6 100 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets förslag innebär

detta en uppräkning med 100 miljoner kronor, föranledd av den av mig för­

utsatta höjningen av folkpensionsavgifterna från och med den 1 januari

1959.

Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i

enlighet med gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsätt­

ning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta

medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i

enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till netto

200 miljoner kronor.

Beträffande skogsvårdsavgiften bar denna av 1957 års riks­

dag fastställts att för år 1957 utgå med det i förordningen om skogsvårds­

avgift angivna maximitalet 1,5 promille. Skogsstyrelsen bär i skrivelse till

riksräkenskapsverket framfört, att en omprövning av promillesatsen borde

komma till stånd med hänsyn till den 1957 vidtagna höjningen av taxe­

ringsvärdena för skogsmark och växande skog. En sådan omprövning syn­

tes skogsstyrelsen jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogs-

vårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera syntes kunna ifråga­

sättas. Styrelsen ansåg för sin del, att frågan om skogsvårdsavgiftens av­

skaffande borde bli föremål för övervägande i samband med 1955 års skogs-

vårdsutrednings arbete och att skogsvårdsavgiften i avvaktan härpå icke

borde sättas högre än till 1,0 promille. Detta skulle innebära etl inkomst­

belopp av cirka 10,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del

—• i avvaktan på ställningstagande till promilletalet -— beräknat inkoms­

terna av skogsvårdsavgiften för budgetåret 1958/59 efter oförändrat pro­

milletal till 16 miljoner kronor.

Jag vill i detta sammanhang — i likhet med bevillningsutskottet (betän­

kande nr 7) vid frågans behandling under fjolårets riksdag — erinra om att

uttagandet av skogsvårdsavgift motiverats av det särskilda intresse skogs­

ägarna i gemen har av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för skogarnas

skötsel och vård. Det har därför ansetts befogat att av skogsägarna uttaga

ett särskilt bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov. Av

praktiska skäl uttages detta bidrag med anknytning till det taxerade skogs-

innehavet. Enligt min mening saknas anledning att nu upptaga frågan om

skogsvårdsavgiftens uttagande till omprövning.

Beträffande avgiftens storlek vill jag erinra om att man, när den nuva­

rande skogsvårdsavgiften infördes vid 1946 års riksdag, bland annat utgick

från att avgiftens belopp skulle fastställas så att den motsvarade ungefär

två tredjedelar av medelsbehovet hos skogsvårdsstyrelserna. De medel som

genom avgiften tillföres statsverket uppgår för innevarande budgetår till

mindre än hälften av nyssnämnda kostnader. Under de senaste åren har

alltså inträffat en betydande eftersläpning av inkomsterna av skogsvårds­

avgiften i jämförelse med utgifterna för skogsvårdsstyrelserna. I sitt nyss

nämnda betänkande nr 7 vid 1957 års riksdag anförde bevillningsutskottet,

att de höjda taxeringsvärdena å skogsmark och växande skog i och för sig

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

63

torde kunna motivera en sänkning av promilletalet för 1958 års skogsvårds­

avgift, men att det å andra sidan kunde befinnas vara angeläget att i större

eller mindre utsträckning intensifiera den skogsvårdande verksamheten.

Såsom chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag anför, har

utgifterna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i det föreliggande riks-

statsförslaget uppräknats med sammanlagt 1 873 000 kronor. Om korrek­

tion göres för en anslagsteknisk omläggning är uppräkningen reellt nära 2

miljoner kronor. Utgifterna för skogsvårdsstyrelserna uppgår i föreliggan­

de riksstatsförslag — efter nyssnämnda korrektion — till 19 994 000 kro­

nor.

Enligt min mening bör de vid den nuvarande skogsvårdsavgiftens infö­

rande fastslagna principerna alltjämt gälla och skogsvårdsavgiftens pro­

milletal så avvägas att de inflytande avgifterna täcker ca två tredjedelar av

ovan angivna kostnader. Jag hemställer därför i det följande om att skogs-

vårdsavgiften för år 1958 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar

titeln skogsvårdsavgifter till 13 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den i innevarande års riksstat

upptagna titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å vin från och med

nästa budgetår erhåller benämningen omsättningsskatt å vin. Jag

biträder riksräkenskapsverkets förslag och beräknar titeln till 60 miljoner

kronor.

1 fråga om de under uppbörd i statens verksamhet upp­

tagna inkomsttitlarna förordar jag i enlighet med förslag av riksräken­

skapsverket, att någon särskild titel icke längre uppföres för inkomster vid

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Vid slopandet av in­

komsttiteln bör underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från

vederbörligt anslag under femte huvudtiteln och kvarstående inkomster re­

dovisas som särskilda uppbördsmedel på samma anslag. — I anslutning

till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag föreslår bör

en ny inkomsttitel, benämnd inkomster vid statens maskinprovningar och

uppförd med 200 000 kronor, tillkomma samt inkomsttitlarna inkomster

vid lantbruksnämnderna, inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll­

anstalt, inkomster vid lantmäteriväsendet samt inkomster vid rikets all­

männa kartverk upptagas till 1 750 000, 250 000, 11 600 000 respektive

1 900 000 kronor. — Med hänsyn till vad chefen för handelsdepartementet

senare denna dag anför bör titlarna inkomster vid Sveriges geologiska un­

dersökning, inkomster vid flygtekniska försöksanstalten, fyr- och båkmedel,

lotspenningar ävensom patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

uppföras med 900 000, 8 300 000, 13 500 000, 14 000 000 respektive 10 500 000

kronor. — Av vad chefen för inrikesdepartementet anför senare denna dag

framgår att titlarna inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid

serafimerlasarettet bör uppföras med 32 500 000 respektive 7 500 000 kro­

nor.

Jag har i det föregående redogjort för ett förslag av sakrevisionen — jäm­

te yttranden däröver -— att öka statens inkomster av totalisatorme-

64

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

65

(1 e 1. Såsom framgår av sakrevisionens promemoria kan en ökning vinnas på

i princip två olika sätt, nämligen antingen genom höjning av statens andel

av gällande vinstavdrag om 20 procent eller genom uttag av särskilt, en­

hart staten tillfallande ytterligare vinstavdrag. Det förstnämnda alternati­

vet innebär ändrad fördelningsgrund mellan staten och totalisatorhållarna

och påverkar direkt dessas ekonomi. Det senare berör främst den spelande

allmänheten. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 har che­

fen för jordbruksdepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag

att utreda totalisatorverksamlieten. Sakrevisionens promemoria torde se­

nare böra överlämnas till utredningsmannen för att tagas under övervägan­

de vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisionen fin-

ner jag emellertid, att totalisatoromsättningen numera uppnått en sådan

storleksordning, att en höjning av vinstavdraget är befogad redan nu. Eu

ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget synes däremot, såsom

framhållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhets-

undersökning. Jag anser mig böra förorda, att till statsverket inlevereras

totalisatormedel med -- utöver den andel som enligt hittills gällande före­

skrifter redovisats till statsverket — fem procent av insatsernas totalbe­

lopp. De nya föreskrifterna torde böra gälla från och med den 1 juli 1958

samt, i överensstämmelse med vad sakrevisionen synes ha förutsatt och med

hänsyn till vad under remissbehandlingen framkommit, inskränkas till att

avse travtävlingar. Någon anledning att i nu förevarande sammanhang över­

väga eu minskning av vinstavdraget vid totalisatorspel i samband med ga­

lopptävlingar anser jag icke föreligga. Den av förslaget föranledda inkomst­

ökningen för statsverket uppskattar jag till åtta miljoner kronor. Då riks-

räkenskapsverket beräknat inkomsterna av totalisatormedel för nästa bud­

getår till 27 miljoner kronor enligt oförändrade grunder, bör således in­

komsttiteln uppföras med 35 miljoner kronor.

Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverks-

fonder har riksräkenskapsverket utgått från att lönerna skall utgå i en­

lighet med vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års

riksdag samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat be­

räkningen på nuvarande taxor. En eventuell höjning av lönerna från och

med 1 januari 1959 kommer givetvis att påverka affärsverkens resultat.

Postverkets överskott för nästa budgetår har av riksräkenskapsverket be­

räknats till 30 miljoner kronor, medan generalpoststyrelsen kalkylerat med

ett 8 miljoner kronor mindre överskott. Styrelsen har icke ansett sig kun­

na upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från post­

sparbanken på grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav för­

anledda vikande obligationskurser. Riksräkenskapsverket har emellertid

ansett, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas aldrig

komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större utsträck­

ning än att viss vinst erliålles från ifrågavarande rörelsegrenar. Jag anslu­

ter mig till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga. Jag kan även

i övrigt biträda de förutsättningar, som ämbetsverket lagt till grund för be-

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. .Yr 1. Bil. 1

räkningen av de inlevererbara överskotten från postverket, televerket, vat-

lenfallsverket och domänverket och upptager alltså ifrågavarande titlar till

30, 65, 135 respektive 40 miljoner kronor. Något överskott från statens järn­

vägar har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra räkna med. Chefen för

kommunikationsdepartementet kommer emellertid senare denna dag att fö­

reslå, att ett anslag av 100 miljoner kronor beräknas såsom bidrag till sta­

tens järnvägar för förlust på mindre lönsamma bandelar. Kungl. Maj :t har

vidare den 20 december 1957 beslutat höjda taxor från och med den 1 febru­

ari 1958. Även efter dessa båda åtgärder torde det vara ovisst om något över­

skott kan påräknas för nästa budgetår. Jag anser mig dock böra föreslå, åt!

en inkomsttitel för statens järnvägar upptages i riksstatsförslaget med ett

formellt belopp av 1 miljon kronor.

Vad beträffar försvarets fastig hets fond har riksräkenskaps­

verket beräknat överskottet av fonden till 26 255 000 kronor. I avbidan på

en närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens

stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredrag­

ning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets

fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna be­

loppet.

Inkomsterna under statens utlåningsfonder och fonden för

låneunderstöd har av riksräkenskapsverket beräknats till 135 966 500

kronor respektive 29 388 000 kronor. Med anledning av vad jag senare den­

na dag kommer att förorda under huvudtiteln Avskrivning av nya kapital­

investeringar bör inkomsterna under statens utlåningsfonder, lånefonden

för bostadsbyggande, i förhållande till vad riksräkenskapsverket föresla­

git uppräknas med 18 400 000 kronor och inkomsterna under fonden för

låneunderstöd, bostadsstyrelsens delfond, nedräknas med samma belopp.

På fonden för statens aktier domineras inkomsterna helt av-

avkastningen från LKAB. I avsaknad av närmare hållpunkter för en bedöm­

ning av denna har riksräkenskapsverket räknat med senast kända utdel-

ningsbelopp. Från inkomsterna på fonden har ämbetsverket dragit ränta för

ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt

tal 25 miljoner kronor. Jag ansluter mig till denna beräkning och förordar

således att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 85 miljoner kronor.

Jag har i det föregående redogjort för frågan om ett ianspråktagande av

vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel i

överensstämmelse med vad som förutsattes när ifrågavarande fondavsätt­

ningar beslutades. Härvid är fråga om dels medel motsvarande vissa tillfäl­

liga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, dels medel avsedda för fram­

tida investeringar i LKAB. Jag har även redovisat riksräkenskapsverkets för­

slag avseende det budgettekniska tillvägagångssättet för ett dylikt ianspråk­

tagande. Vid ett bedömande av de av riksräkenskapsverket angivna alterna­

tiva lösningarna har jag funnit mig böra förorda, att de för framtida inves­

teringar i LKAB avsatta medlen tages i anspråk över riksstaten. Jag har för

66

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

avsikt att senare denna dag, vid anmälan av utgifter å tilläggsstat II till riks-

staten för budgetåret 1957/58, föreslå Kungl. Maj :t att hos riksdagen hem­

ställa om anvisande av ett belopp under fonden för låneunderstöd, motsva­

rande de för här ifrågavarande ändamål avsatta medlen. Däremot anser jag

det ligga närmast till hands att ianspråktagandet för avbetalning å statsskul­

den av de fonderade tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomsterna

sker enligt det sista av riksräkenskapsverkets alternativ, d. v. s. utan an­

visande av särskilda anslag på riksstaten. Därvid har jag fäst avseende vid

att åtgärden är att betrakta som en intern reglering mellan olika statliga

fonder. För de bokföringsföreskrifter som i samband härmed erfordras har

riksräkenskapsverket redogjort i nyssnämnda promemoria. Jag förutsätter,

att Kungl. Maj.t skall äga befogenhet att meddela föreskrifter i detta hän­

seende.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

67

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det

föregående nämnts — få fogas

Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1958/

59;

Bihang 2: Nationalbudget för år 1958;

Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utveck­

lingen;

Bihang i: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid ut­

gången av budgetåret 1956/57.

Hemställan

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riks­

räkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hem­

ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slut­

lig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för

budgetåret 1958/59 enligt följande

68

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m., bevillning ..16 100 000 000

b) Kupongskatt, bevillning .. .

7 000 000

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning ..

1 000 000

d) Fondskatt, bevillning.........

15 000 000

e)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning...........................................

13 000 000

f)

Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning....................

1 250 000

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt, be-

villning.....................................

90 000 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning

57 000 000

i)

Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. in., bevill-

ning...........................................

78 000 000 6 362 250 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ...

350 000 000

b) Bensinskatt, bevillning ....

750 000 000 1 100 000 000

Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning...........

670 000 000

b) Varuskatt, bevillning..........

240 000 000

c)

Omsättningsskatt å motor-

fordon, bevillning.................

140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning

56 000 000

e)

Skatt å kaffe, bevillning . .

21 000 000

0

Tobaksskatt, bevillning.. . .

740 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning...........................................

13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, be-

villning.....................................

20 000 000

i)

Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................................. 1 100 000 000

j)

Omsättningsskatt å vin, be-

villning.....................................

60 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning.

92 000 000

1)

Skatt å läskedrycker, bevill-

ning...........................................

45 000 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

69

in) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000

n) Energiskatt, bevillning-----

380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................................... 700 000

2. Inkomster vid fångvården................................ 2 300 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-

säkringsrådet........................................................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen............................ 225 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­

holmissbrukare ........................................................ 200 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut .

900 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek­

tion, att tillföras automobilskattemedlen.........

3 200 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsver­

ket, att tillföras automobilskattemedlen.........

1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon... 6 800 000

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut........................................... 4 400 000

11. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet...............................................................

50

000

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..

1 850 000

13. Inkomst av myntning och justering............

6 000 000

14. Kontrollstämpelmedel.......................................... 900 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....

490 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen.................. 320 000

17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...........

1 000

18. Bidrag för revision av sparbankerna............

325 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...........

350 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder. . .

280 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna............. 1 750 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd___

375 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-

anstalt........................................................................ 1 500 000

24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­

trollanstalt ............................................................... 250 000

25. Inkomster vid

statens maskinprovningar...

200 000

26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................................................................ 800 000

27. Inkomster vid veterinärhögskolan................... 625 000

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet..... 11

600 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...

1

900 000

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-

verkningen............................................................... 35 000

31. Skeppsmätningsavgifter...................................... 450 000

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök­

ning ............................................................................ 900 000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt____

2

500 000

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

8 300 000

35. Inkomster vid statens institut för konsument­

frågor ......................................................................... 50 000

36. Fyr- och båkmedel..............................................

13

500 000

37. Lotspenningar......................................................... 14 000 000

38. Försäljning av sjökort m. m............................. 450 000

70

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-

stalt........................................................................ 700 000

40. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter..................................................................... 10 500 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­

gister .......................................................................... 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen................ 1 150 000

43. Inkomster av statens gruvegendom............. 3 600 000

44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­

torium ........................................................................ 2 800 000

45. Inkomster vid statens rättskemiska labora­

torium ........................................................................ 525 000

46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­

torium ........................................................................ 375 000

47. Inkomster vid statens sinnessjukhus...........

33 000 000

48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg............................... 25 000

49. Inkomster vid statens anstalt för fallande­

sjuka .......................................................................... 375 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset............. 32 500 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet.................. 7 500 000

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

425 000

187 651 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................................................... 27 000 000

2. Totalisatormedel.................................................... 35 000 000

3. Tipsmedel................................................................. 100 000 000

4. Lotterimedel............................................................ 117 000 000

5. Övriga diverse inkomster.................................... 10 000 000

289 000 000

11 580 901 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.......................................... 30 000 000

2. Televerket................................................................. 65 000 000

3. Statens järnvägar................................................. 1 000 000

4. Statens vattenfallsverlc....................................... 135 000 000

5. Domänverket.......................................................... 40 000 000

II. Riksbanksfonden..............................................................

III. Statens allmänna fastigheisfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond.................. 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

1

310 000

3. Beskickningsfastigheternas »

910 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

15

623 000

5. Generaltullstyrelsens

»

215 000

6. Uppsala universitets

»

400 000

7. Lunds universitets

»

485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

100 000

9. Medicinalstyrelsens

»

5

085 000

10. Karolinska sjukhusets

»

595 000

271 000 000

15 000 000

24 724 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

71

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.................................. 26 255 000

2. Försvarets fabriksfond........................................ 2 775 000

V. Statens utlånings/onder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond........................ 8 000

2. Yärnpliktslånefonden........................................... 100

3. Statens bostadslånefond..................................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby........................................................................ 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer........................... 4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen......................... 60

000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyg­

gande på landsbygden............................. 520

000

8. Lånefonden för bostadsbyggande.................. 133 400 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien.................................... 530

000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ..

725 000

12. Statens bosättningslånefond............................. 2 100 000

13. Yattenkraftslånefonden............................ 275

000

14. Luftfartslånefonden................................... 170

000

15. Tullverkets båtlånefond...................................... 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier. . . .

140 000

17. Allmänna studielånefonden.................... 350

000

18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande

100

19. Gödselvårdslånefonden........................................ 500

20. Statens kalkbrukslånefond................................ 100

21. Jordbrukets lagerhusfond....................... 500

000

22. Statens mejerilånefond............................ 1

000

23. Jordbrukets maskinlånefond............................. 1 100 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare. .

110 000

25. Statens slakterilånefond..................................... 100

26. Fonden för supplementär jordbrukskredit..

300 000

27. Kraftledningslånefonden......................... 175

000

28. Elektrifieringslånefonden.................................... 100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift................................................................. 100

30. Egnahemslånefonden........................................... 5 300 000

31. Arrendelånefonden................................................ 100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............................. 100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............................... 100

34. Kronotorparnas inventarielånefond................ 100

35. Statens avdikningslånefond............................... 1 800 000

36. Täckdikningslånefonden.......................... 20

000

37. Bevattningslånefonden............................. 1

000

38. Fiskerilånefonden...................................... 225

000

39. Statens fiskredskapslånefond........................... 100

40. Virkesmätningslånefonden.................................. 100

41. Skogsväglånefonden.................................. 1

000

29 030 000

72

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

42. Statens skogslånefond......................................... 100

43. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

44. Hemslöjdslånefonden........................................... 100 000

45. Industrilånefonden............................................... 40 000

46. Statens hantverkslånefond................................ 50 000

47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit

20 000

48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

600 000

49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

40 000

50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............................. 225 000

51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. _____640

000 154 366 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................................. 1 200 000

2. Statskontorets

»

.................................. 3 080 000

3. Lantbruksstyrelsens »

.................................. 7 000

4. Riksbankens

»

.................................. 6 700 000

5. Riksgäldskontorets »

.................................. ...............1 000

10 988 000

VII. Fonden för statens aktier.......................................... 85 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.................................... 28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............................. 1 410 000

3. Militära tjänstepensionsfonden........................ 165 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.................... 4 030 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........

9 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. ______ 25 000

42 830 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet

2. Övriga diverse kapitalfonder...........................

38 000 000

14 500 000

52 500 000

685 488 500

Summa kronor 12 266 339 500

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

73

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas

delfond........................................... 1

454 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

2

552 000

3. Beskickningsfastigheternas »

3

835 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

38

844 000

5. Generaltullstyrelsens

»

........................... .. 340 000

6. Uppsala universitets

t>

2

433 000

7. Lunds universitets

»

1

193 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

.................................... 591 000

9. Medicinalstyrelsens

»

13

234 000

10. Karolinska sjukhusets

»

2

202 000 66 678 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens

»

3. Beskickningsfastigheternas t

4. Byggnadsstyrelsens

»

5. Generaltullstyrelsens

»

6. Uppsala universitets

»

7. Lunds universitets

»

8. Sjöfartsstyrelsens

»

9. Medicinalstyrelsens

»

10. Karolinska sjukhusets

t

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts­

medel .................................................................. 100 000

b) Övriga diverse inkomster.......................... 52 000

2. Fångvårdsstyrelsens

delfond.....................................

3. Beskickningsfastigheternas »

....................................

4. Byggnadsstyrelsens

»

....................................

5. Generaltullstyrelsens

»

....................................

6. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

och skogsförvaltning.................................... 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 209 000

c) Övriga diverse inkomster........................... 1 000

7. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

förvaltning........................................................ 50 800

b) Övriga diverse inkomster........................... 200

152 000

1 000

1 000

86 000

1 000

460 000

51 000

380 000

400 000

1 352 000

3 000 000

220 000

25 000

40 000

104 000

1 600 000

515 000

7 636 000

74

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

8. Sjöfartsstyrelsens

delfond.......................................... 1 000

9. Medicinalstyrelsens

»

........................................ 1 000

10. Karolinska sjukhusets »

.................................... .._________ 1 000

Summa kronor

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

för de kungl. slotten med tillhörande

byggnader...................................................... 941 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottning­

holm, Ulriksdal och Haga..................... 325 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och

byggnadsminnesmärken m. m................ 329 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten.................. 390 000

1

985 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond............................................ 1 105 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m........................................ 1 255 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis..................... 475 000

1

730 000

4. Byggnadsstyrelsens delfond .......................................... 12 249 000

5. Generaltullstyrelsens »

........................................ 195 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset............................. 567 000

b) Övriga fastigheter...................................... 877 000

1

444 000

7. Lunds universitets delfond............................................... 521 000

8. Sjöfartsstyrelsens >

............................................... 475 000

9. Medicinalstyrelsens »

............................................... 6 200 000

10. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset................................ 742 000

b) Serafimerlasarettet..................................... 182 000

924 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............... 283 000

3. Beskickningsfastigheternas »

, förslagsvis............... 238 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

, förslagsvis............. 4 791 000

5. Generaltullstyrelsens

»

, förslagsvis............... 71 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis ....

447 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis............... 477 000

924 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis....................... 219 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

, förslagsvis....................... 76 000

9. Medicinalstyrelsens »

, förslagsvis...................... 3 490 000

10. Karolinska sjukhusets »

, förslagsvis....................... 959 000

755 000

75 069 000

26 828 000

11 051 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...........

255 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

, förslagsvis............

2 310 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

, förslagsvis............

9 267 000

5. Generaltullstyrelsens

»

, förslagsvis............

80 000

6. Uppsala universitets

*

, förslagsvis............

150 000

7. Lunds universitets

»

, förslagsvis............

59 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

, förslagsvis............

45 000

9. Medicinalstyrelsens

»

, förslagsvis............

60 000

10. Karolinska sjukhusets

»

, förslagsvis............

240 000

Överskott alt tillföras riksslatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas

delfond................................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

1

310 000

3. Beskickningsfastigheternas »

.................................. 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

15

623 000

5. Generaltullstyrelsens

»

215 000

6. Uppsala universitets

»

400 000

7. Lunds universitets

»

485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

100 000

9. Medicinalstyrelsens

*

5

085 000

10. Karolinska sjukhusets

»

595 000

Summa kronor

12 466 000

24 724 000

75 069 000

76

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns

delfond............................................................. 39 000 000

2. Marinens

»

12 000 000

3. Flygvapnets

»

23 300 000

4. Befästningars

»

20 700 000

95 000 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméns delfond....................................................... 2 950 000

2. Marinens

»

960 000

3. Flygvapnets

*

950 000

4. Befästningars

*

340 000

5 200 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Arméns

delfond.......................

2. Marinens

»

......................

3. Flygvapnets »

......................

4. Befästningars »

......................

2 100 000

100 000

175 000

100 000

2 475 000

D. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond

2. Marinens

*

3. Flygvapnets

o

4. Befästningars

»

1 050 000

765 000

400 000

_______ 75 000

2 290 000

Summa kronor 104 965 000

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. in.:

1. Arméns delfond............................................................... 27 519 000

2. Marinens

»

7 938 000

3. Flygvapnets

»

9 255 000

4. Befästningars

»

12 889

000 57 601 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 4 215 000

2. Marinens

»

, förslagsvis................................. 1

150 000

3. Flygvapnets

»

, förslagsvis................................. 5

620 000

4. Befästningars

»

, förslagsvis................................. 2 100 000

13 085 000

C. Hyres- och arrendeulgifter m. m. för av fonden förhyrda

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

77

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 3 956 000

2. Marinens

»

, förslagsvis................................. 567 000

3. Flygvapnets

»

, förslagsvis................................. 545 000

4. Befästningars »

, förslagsvis................................ 2 956 000

8 024 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Arméns delfond................................................................ 9 410 000

2. Marinens

»

4 170 000

3. Flygvapnets

»

9 405 000

4. Befästningars

»

3 270 000

26 255 000

Summa kronor 104 965 000

Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må

ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1958/59 för

att där särredovisas;

b) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om

skogsvårdsavgift skall för år 1958 utgå med 1,25 promille;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med verkan från och med

den 1 juli 1958, meddela föreskrifter om överföring till stats­

verket av — utöver de belopp som enligt nu gällande bestäm­

melser skall till statsverket överföras — ytterligare fem pro­

cent av insatserna vid totalisatorspel i samband med trav­

tävlingar; samt

d) medgiva, att de medel avseende tillfälliga, konjunktur-

politiskt betingade inkomster, vilka avsatts till budgetutjäm­

ningsfonden för att där särredovisas, må på sätt i det före­

gående förordats tagas i anspråk för avbetalning å stats­

skulden.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit

i avseende å beräkningen av statens i det föregående

omförmälda inkomster och därmed sammanhängande

ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Karl-Henrik Edberg

78

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Innehåll

Finansplanen ........................................................................................................................... 1

1. Den internationella utvecklingen................................................................................ 1

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ........................................................... 2

3. Den ekonomiska politiken............................................................................................. 6

4. Budgetläget ....................................................................................................................... 16

Riksstatsförslagels utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten 29

Översikt av behållningarna d riksstatsanslagen ........................................................... 36

översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning .................................................. 40

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse............................................................... 42

Automobilskattemedel...................................................................................................... 47

Tullar och acciser.............................................................................................................. 47

Uppbörd i statens verksamhet .................................................................................... 48

Diverse inkomster.............................................................................................................. 49

Statens affärsverksfonder................................................................................................. 49

Övriga kapitalfonder ...................................................................................................... 51

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre sikt 51

Höjning av vinstavdraget vid totalisaiorverksamheten.................................................. 53

Ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta

medel .................................................................................................................................... 60

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna ............................ 62

Hemställan ................................................................................................................................ 67

£.71973

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG 1

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

1

Bihang 1

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det

ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva

förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

2

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av

beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgö­

rande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och be­

hov.

Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av sta­

tens inkomster för budgetåret 1958/59 vill ämbetsverket inledningsvis

lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistför-

flutna finansåren.

Driftbudgetens utfall budgetåren 1952/53—1956/57

Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för

de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabel­

len angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens

behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfal-

Driftbudgetens utfall under budgetåren 1952 53—1956 57

Miljoner kronor

Inkomst- och utgiftsgrupper m. m.

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

Inkomster.

Skatt å inkomst och förmögenhet

3 881

4 299

]. 4 393

4

993

5 356

204

221

övrig skatt å inkomst, förmögenhet

219

193

207

219

243

520

602

819

1042

1 018

2 217

2 332

2 512

2 822

3 077

Uppbörd i statens verksamhet och

302

346

380

410

430

195

260

298

242

177

270

282

298

344

390

Summa inkomster1

7808

8535

8

907

10072

10

691

Utgifter.

Civila utgifter (även avskrivningar

för civila ändamål) ......................

Försvarsutgifter (fjärde huvudtiteln

5 241

5 528

5 868

6 717

7 836

och avskrivningar för försvars­

ändamål) ..........................................

1868

2 014

2130

2 245

2 364

Pensionskostnader för civila och mi-

240

249

271

297

322

Räntor å statsskulden m. m............

298

339

350

432

456

Summa utgifter

7

647

8130

8

619

9

691

10978

Budgetöverskott resp. underskott1..........

Förändring i beloppet av utestående re-

+

161

+

405

+

288

+

381

-

287

servalioner.............................................

- 21

+ 175

+ 76

- 21

+

32

Förändring i budgetutjämnings fondens

+ 182

+ 230

+ 212

+ 402

- 319

1 Genom att överföringar icke längre ske mellan inkomstskattetiteln och fonden för reglering

av utbetalningarna av kommunalskattemedel äro uppgifterna för budgetåren 1955/56 och 1956/57

icke fullt jämförbara med uppgifterna för tidigare år (jfr s. 6).

3

let givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter

rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabell­

bilaga B.

Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den

redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock

varierat, vilket närmare belyses i nedanstående tablå.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Förändring sedan föregående budgetår

1953/54

Miljoner kronor

1954/55

1955/56

1956/57

Driftbudgetens inkomster1...........

Därav: skatt å inkomst och för-

+ 727

+ 372

+ 1 165

+

619

mögenhet m. m. inklusive

folkpensionsavgifter1 ....

+ 435

-

127

+ 600

+

363

övriga inkomsttitlar.........

+ 292

+ 499

+

565

+

256

Driftbudgetens utgifter..................

+ 483

+ 489

+ 1 072

+ 1 287

Av tablån framgår att det främst är skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. som svarar för ojämnheterna i ökningen i driftbudgetens totala in­

komster. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de

inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i

de i tabellen återgivna behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen

äro approximativa.

Inkomster:

1952/53

1953/54

Miljoner kronor

1954/55

1955/56

1956/57

Prel. A-skatt under terminerna

4 120

4 350

4 960

5 865

6 245

Prel. B-skatt under terminerna

Fyllnadsbetalningar av prel. A-

1 990

2 040

2 205

2 595

2 825

och B-skatt..................................

391

575

525

535

502

Kvarstående skatt.........................

678

833

574

594

875

Fastighetsskatt...............................

Särskild skatt på konjunkturut-

289

348

292

jämningsavgifter.........................

Yrkesskade- och olycksfallsför-

säkringsavgifter, bidrag till sjuk­

försäkringen och byggnads-

forskningsavgifter från större

7

arbetsgivare..................................

Tillkommande skatt, skogsvårds-

102

218

299

avgifter, restantier m. m.........

155

179

217

233

264

Summa inkomster

Utgifter:

7 630

8 325

8 875

10 040

11 010

Kommunalskattemedel..................

2 829

3 743

3 849

3 719

4 252

Överskjutande skatt.......................

370

431

587

667

568

Övriga restitutioner.........................

64

46

49

39

52

1 Se not s. 2.

1952/53

1953/51

1954/55

1955/56

1956/57

Miljoner kronor

Avförda yrkesskade- och olycks-

fallsförsäkringsa vgifter, bidrag

till sjukförsäkringen och bygg-

4

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

nadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare....................

102

218

2«y

Förskott till sjukkassorna...........

167

378

455

Omförda folkpensionsavgifter ...

205

222

29

Övriga omföringar.........................

32

33

31

24

Summa utgifter

3 500

4 475

4 785

5 050

5 650

Inkomster utöver utgifter...........

4 130

3 850

4 090

4 990

5 360

Reglering mot kommunalskatte-

medelsjonden:

Avsättning........................................

400

Återföring...........................................

150

450

300

"

Netto — 250

+ 450

+ 300

Redovisad nettoinkomst

3 880

4 300

4 390

4 990

5 360

På inkomstskattetiteln ha under ifrågavarande period slutligt redovisats

statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt jämte de tillfälliga skat­

terna investeringsskatt och investeringsavgift. Från och med budgetåret

1954/55 ha dessutom folkpensionsavgifterna slutligt redovisats på titeln.

De påförda folkpensionsavgifterna uppgingo vid 1956 års taxering till 413

miljoner kronor och vid 1957 års taxering till 427 miljoner kronor. De vid

taxeringarna 1952—1957 uträknade beloppen av övriga skatter ha utgjort

(miljoner kronor):

Taxeringsår

1952

1953

1954

1955

1956

1957 1

Statlig inkomstskatt..

3 211

3 617

3 453

3 848

4 415

4 581

Därav: A-längden....

2 198

2 751

2 476

2 759

3 216

3 414

B- och C- läng­

derna .........

1 013

866

977

1 089

1 199

1 167

Förmögenhetsskatt...

144

176

133

156

157

157

Investeringsskatt-----

28

87

Investeringsavgift-----

115

138

4

202

Totalt

3 383

3 908

3 724

4 008

4 669

4 940

Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer in. fl.

(A-längden), medan däremot investeringsskatten och investeringsavgiften

till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden). För­

utom de i uppställningen angivna skatterna ha för budgetåret 1952/53 på

inkomstskattetiteln även redovisats 7 miljoner kronor utgörande i särskild

ordning erlagd statlig inkomstskatt på konjunkturutjämningsavgifter. Vi­

dare har titeln under perioden tillförts restantier av äldre statsskatter.

1 Preliminära uppgifter.

Om de ovan återgivna beloppen över uträknad skatt jämföras med de

redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda betydande

olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tid­

punkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och

med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna

passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom

påverkas.

De inflytande preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande pos­

terna bland titelns bruttoinkomster. De ha uppvisat en snabb och oavbruten

stegring, med ca 770, 465, 725, 1 305 respektive 575 miljoner kronor un­

der budgetåren 1952/53—1956/57. Stegringarna avspegla i första hand

skatteunderlagets utveckling. De från och med 1955 i preliminärskatteupp-

börden ingående sjukförsäkringsavgifterna ha vidare bidragit till ökningen

i de inflytande preliminärskatterna under 1954/55 och följande budgetår.

Omfattningen av preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till

de slutligt debiterade skatterna belyses genom följande uppgifter om kvar­

stående och överskjutande skatt. I tablån ha även införts procenttal, som

visa storleken av den kvarstående skatten respektive nettokvarskatten ( =

kvarstående skatt minus överskjutande skatt) jämförd med den enligt res­

pektive taxering påförda slutliga skatten.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

5

Taxeringsår

1952

1953

1954

1955

1956

19571

mkr.

%

mkr.

%

mkr.

%

mkr.

%

mkr.

%

mkr.

%

Kvarstående

skatt...........

808

14,0

972

14,0

694 10,1

740 9,8

1036

11,2

998

10,3

Överskjutande

skatt...........

371

431

587

667

568

689

Nettokvarskatt 437

7,5

541

7,8

107

1,6

73 1,0

468

5,1

309

3,2

Den nedgång i den kvarstående skatten som kan observeras beträffande

1954 och 1955 års taxeringar får främst ses mot bakgrunden av att preli­

minärskattetabellerna från och med verksamhetsåret 1953 omarbetats så

att löntagarna i stor utsträckning få vidkännas ett överuttag av preliminär­

skatt. Detta överuttag av preliminärskatt avspeglas även i en under samma

period fortsatt kraftig stegring av den överskjutande skatten. Eu väsentlig

uppgång i kvarslcatten och samtidig nedgång i den överskjutande skatten

vid 1956 års taxering berodde på flera samverkande omständigheter bland

vilka främst kunna nämnas omläggningen av fastighetsbeskattningen och

införandet av den allmänna sjukförsäkringen. Försäkringstagare, som er­

lägga preliminär B-skatt, och fastighetsägare torde sålunda icke ha utökat

sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning

erhållits för påförda sjukförsäkringsavgifter och den av omläggningen av

fastighetsbeskattningen föranledda ökningen av den kommunala inkomst­

skatten. Av samma orsaker förblev den kvarstående skatten vid 1957 års

taxering på ungefär samma höga nivå som vid 1956 års taxering. Upp-

1 Preliminära uppgifter

gången i den överskjutande skatten mellan de båda nyssnämnda taxerings­

åren torde få tillskrivas inverkan av överuttaget av preliminärskatt.

Bland inkomsterna på titeln ingå även kommunalskattemedel. Utbetalning­

arna av kommunalskattemedel utgöra titelns största utgiftspost. Något omedel­

bart samband finnes ej mellan de inflytande skatteinkomsterna och de sam­

tidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel, varför de förra i regel

icke till beloppet sammanfalla med de senare. Inkomstskattetiteln tillföres

eller belastas med belopp, motsvarande differensen mellan influtna och ut­

betalade kommunalskattemedel. Vid stigande skatteunderlag uppstår nor­

malt en eftersläpning av utbetalningarnas belopp. Under budgetåren fram

till och med 1950/51 voro emellertid skillnaderna av måttlig storleksord­

ning, och under flera budgetår voro utbetalningarna större än vad som

samtidigt inflöt av kommunalskatt. Under budgetåret 1951/52 tillfördes

emellertid titeln kassamässigt stora extrainkomster som en följd av att de

stigande preliminärskatteinkomsterna icke påverkade utbetalningarnas

storlek. För att i den statliga bokföringen eliminera effekten av denna efter­

släpning inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond för regle­

ring av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond över­

fördes i samband med bokslutet för budgetåret 1951/52 500 miljoner kro­

nor. Även för budgetåret 1952/53 förelåg en betydande eftersläpning i ut­

betalningarna av kommunalskattemedel, vilket föranledde en avsättning

(brutto) till regleringsfonden med 400 miljoner kronor.

De under 1951/52 och 1952/53 avsatta beloppen voro avsedda att åter­

föras till titeln under budgetåren 1952/53—1954/55, då kommunalskatte-

utbetalningarna kunde beräknas öka kraftigt. Sålunda återfördes under

1952/53 150, under 1953/54 450 och under 1954/55 300 miljoner kronor.

Vid fastställandet av riksstaterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 räk­

nades icke med några mera betydande eftersläpningar, och några avsätt­

ningar till regleringsfonden för dessa budgetår ha heller icke ägt rum. Från

och med budgetåret 1955/56 ingår fonden som en del av budgetutjämnings­

fonden varigenom avsättningar och återföringar ej längre direkt beröra de

redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

Över inkomstskattetiteln redovisas från och med budgetåret 1954/55 även

transaktioner sammanhängande med den från och med 1955 införda allmänna

sjukförsäkringen. I preliminärskatteuppbörden ingå sålunda avgifter från de

försäkrade och bidrag till försäkringen från mindre arbetsgivare varjämte

större arbetsgivares bidrag, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten,

upptagits som eu särskild post. I sistnämnda post ingå även yrkesskadeför­

säkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare. Bidrag

och avgifter från större arbetsgivare återkomma som en avdragspost på

utgiftssidan. Övriga avgifter och bidrag skola i princip utbetalas till sjuk­

kassorna. Av uppbördstekniska skäl överensstämma emellertid icke nödvän­

digtvis de under ett budgetår faktiskt erlagda avgifterna och bidragen med

de samtidiga utbetalningarna till sjukkassorna.

6

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Driftbudgetens övriga inkomster visa tillsammantagna en förhållandevis

jämn stegring under den femårsperiod som redovisas i tabellen på s. 2. Den

kraftigaste ökningen redovisas för automobilskattemedlen som successivt

stigit så att de budgetåret 1955/56 uppgingo till ett dubbelt så stort belopp

som budgetåret 1952/53. Denna kraftiga ökning får ses mot bakgrunden

dels av den snabba tillväxten i fordonsbeståndet och dels av skärpt beskatt­

ning. Den mindre nedgång som ägde rum mellan budgetåren 1955/56 och

1956/57 berodde på att den omsättningsskatt å motorfordon som infördes

från och med december månad 1956 i motsats till den under budgetåren

1954/55 och 1955/56 utgående särskilda investeringsavgiften för motorfor­

don icke inräknas i automobilskattemedlen. Det bör i detta sammanhang

även påpekas att den under budgetåren 1951/52—1953/54 utgående bil-

accisen bokfördes under titeln varuskatt. Stegringen för tullar och acciser,

som var särskilt framträdande för budgetåret 1955/56, sammanhänger i

första hand med ökning av inkomsterna av omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker samt tullmedel. Inkomsterna av affärsverken visa en

oenhetlig utveckling. Vattenfallsverkets överskott stegrades kraftigt under

budgetåren 1952/53 och 1953/54 och kom därigenom att bli av samma stor­

leksordning som de övriga fyra affärsverkens överskott tillsammans. Under

1954/55 minskade vattenfallsverkets inlevererade överskott samtidigt som

eu betydande ökning ägde rum för domänverket och televerket. För samt­

liga affärsverk med undantag av postverket redovisas minskade överskott

för budgetåret 1955/56. För budgetåret 1956/57 redovisas ökat överskott

för vattenfallsverket medan tele- och domänverkens överskott minskade

väsentligt.

De totala statsutgifterna ha under perioden 1952/53—1956/57 kontinuer­

ligt ökat. Särskilt under budgetåren 1955/56 och 1956/57 ha lönehöjningar

och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen. Utgiftsexpansionen har un­

der budgetåren 1952/53—1954/55 fortgått i ungefär samma takt för för-

svarsutgifter och civila utgifter medan de senare stego betydligt snabbare

under periodens sista båda budgetår.

Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande fem­

årsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under bud­

getåren 1952/53—1955/56 medan ett underskott uppstod för budgetåret

1956/57. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster

och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1955/56 i riks­

räkenskapsverkets årsbok 1957.

Utfallet av statsregleringen budgetåret 1956/57

För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1956/57 lämnas närma­

re redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen fram­

går, att inkomsterna uppgingo till 10 691 miljoner kronor och utgifterna

till 10 978 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett underskott av

287 miljoner kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

7

De utestående reservationerna ökade med 32 miljoner kronor. Om detta

belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt underskott

av 319 miljoner kronor, som avförts på budgetutjämningsfonden.

De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten understego de beräk­

nade med 606 miljoner kronor utgörande nettot av bristen för skattetitlar-

na och statens kapitalfonder på 507 respektive 120 miljoner kronor och mer-

inkomster för uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster på 3

respektive 18 miljoner kronor.

Bland skattetitlarna understego inkomsterna på titeln skatt å inkomst

och förmögenhet de i riksstaten upptagna med 644 miljoner kronor. Lägre

inkomster än i riksstaten redovisas även för bland andra titlarna tobaks­

skatt med 27 miljoner kronor och maltdrycksskatt med 19 miljoner kronor.

Merinkomster i förhållande till riksstaten uppstodo för bland andra titlar­

na tullmedel med 38 miljoner kronor, varuskatt med 13 miljoner kronor

samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 50 miljoner

kronor. För den från och med den 1 december 1956 införda omsättnings­

skatten å motorfordon redovisas inkomster på 63 miljoner kronor.

Den redovisade bristen i förhållande till riksstaten för inkomster av sta­

tens kapitalfonder sammanhänger i allt väsentligt med brister för telever­

ket, statens vattenfallsverk och domänverket på 45, 34 respektive 41 miljo­

ner kronor.

Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 10 978 miljoner kro­

nor, överstego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 110

miljoner kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan en nettomerutgift på

allmänna budgeten på 273 miljoner kronor och en nettobesparing på spe­

cialbudgeterna på 163 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade

den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en

nettomerutgift av 155 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta netto­

belopp har bland merutgifterna medtagits ett belopp på 17 1/2 miljoner kro­

nor, som påförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvud­

titeln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet mot­

svarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen försämring av relatio­

nen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbud­

get. I realiteten uppgick alltså nettomerutgiften på allmänna budgeten i vad

avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 137 miljoner

kronor.

På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräk­

nade inkomsterna ett underskott på 12 1/2 miljoner kronor. Med undantag

för helt obetydliga belopp hänförde sig detta underskott till automobilskat­

temedlens specialbudget. För specialbudgetens anslag redovisas merutgifter

på 5 miljoner kronor. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 17 1/2

miljoner kronor minskat det överskott på automobilskattemedlens special­

budget om 46 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggs­

stat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången

av budgetåret på 259 miljoner kronor har sålunda endast ökats till 287 mil­

8

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

9

joner kronor. Härtill kominer att beloppet av oförbrukade reservationer på

anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 681 miljoner kronor. I

realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 968 mil­

joner kronor vid utgången av budgetåret 1956/57.

Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1957/58

Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budget­

året föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli—

oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till

3 400 miljoner kronor mot 3 193 miljoner kronor under motsvarande tid

nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögen­

het m. in. redovisas 1 631 miljoner kronor innevarande budgetår, vilket är

knappt en miljon kronor mer än vad som redovisas för samma tid under

föregående budgetår.

Bland övriga inkomsttitlar redovisas en betydande inkomststegring i jäm­

förelse med föregående budgetår för automobilskattemedel. ökade inkoms­

ter redovisas även för tullmedel, tobaksskatt samt omsättnings- och ut-

skänkningsskatt å spritdrycker. Bland inkomsttitlar för vilka redovisas ned­

gång kan nämnas titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsver­

ket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter

upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens

inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på

driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst

om 11 631 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 12 183 miljoner kro­

nor, innebärande en nettobrist på 552 miljoner kronor.

Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. beräknas

komma att med 400 miljoner kronor understiga det i riksstaten upptagna

beloppet, 6 100 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med

smärre överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp för ett fler­

tal titlar. Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten förutses för­

utom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättnings- och utskänk-

ningsskatt a spritdrycker med 150 miljoner kronor och för energiskatt med

35 miljoner kronor.

Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—1956

Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av

statens inkomster är att analysera förändringarna av de fysiska och juridiska

personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först

tå lämna en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kom­

ma till uttryck i taxeringsstatistiken.

I tabellen på s. 12 sammanställas uppgifter om det till statlig inkomst­

skatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet och dess för-

10

Statsverkspropositionen är 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt

(På grundval av taxerings-

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Procentuell för­

ändring från

Miljoner kronor

1951

till

1952

1952

till

1953

1953

till

1954

1954

till

1955

1955

till

1956

Fysiska personer m- fl.

Inkomst av

jordbruksfastighet ..

1 909,7 2 095,6 1 898,2

1 972,6 2 002,0 2 068,6 + 9,7 - 9,4 + 3,9 + 1,5 +

3,3

annan fastighet ....

289,6

303,8

323,5

364,7

370,5

380,5 + 4,9 + 6,5 + 12,7 + 1,6 +

2,7

rörelse m. m.............

1 876,9 2 047,7 2 166,7

2 335,5 2 498,1 2 609.4 + 9,1 + 5,b + 7,8 + 7,0 +

4,5

tjänst el. tillfällig för-

6,6

värvsverksamhet .. 18 941,6 22 090,9 22 981,5 24 476,3 25 968,2 28 737,7 + 16,6 + 4,0 + 6,5 +10,2 +

kapital......................

568,6

605,1

632,6

678,1

789,0

754,4 + 6,4 + 4,5 + 7,2 + 16,4 -

4,4

Summa 23580,4 27 143,1 28002,5 ‘29 827,2 32627,8 34 550,6 +15,1 + 3,2 + 6,5 + 9,4 +

5,9

Avdrag för under-

skott å förvärvskälla

152,2

164,8

202,7

136,5

180,1

211,1 + 8,3 + 23,0 -32,7 + 31,9 + 17,2

Sammanräknad netto-

inkomst.................... 23 434,2 26 978,3 27 799,8 29 693,2 32447,7 34 339,5 + 15,1 + 3,0 + 6,8 + 9,3 +

5,8

Allmänna avdrag, som

icke avse underskott

å förvärvskälla ....

2 627,5 3 186,2 3 784,8

3 936,2 4 176,6 5 088,3 + 21,3 + 18,8 + 4,0 + 6,1 + 21,8

Återstående inkomst. 20 806,7 23 792,1 24 015,0 25 757,0 28 271,1 29 251,2 + 14,3 + 0,9 + 7,3 + 9,8 +

3,5

Avjämning..................

9,4

9,3

8,0

7,7

8,1

8,9

Taxerad Inkomst.... 20 797,3 23 782,8 24007,0 25 749,3 28 263,0 29242,3 + 14,4 + 0,9 + 7,3 + 9,8 +

3,5

Utnyttjade ortsavdrag

9 335,5

m. m...........................

6 879,4 6 685,0 9 057,5

9 554,6 9 724,6 - 2,8 + 35,5 + 3,1 + 2,3 +

1,8

Beskattningsbar in-

komst........................

13917,9 17 097,8 14 949,5 16 413,8 18 708,4 19517,7 + 22,8 -12,6 + 9,8 + 14,0 +

4,3

Svenska aktiebolag

m. fl.

Inkomst av

jordbruksfastighet ..

167,4

148,4

111,2

45,9

188,3

167,1

136,4 -11,4 -25,1 + 69,3 -11,3 — 18,4

annan fastighet___

42,5

2 485,7

44,2

2 227,3

45,4

47,7

51,0 + 4,0 + 3,8 - 1,1 + 5,1 +

6,9

rörelse m. m..............

2 574,5

2 751,8 2 785,4 2 482,9 -10,4 + 15,6 + 6,9 + 1,2 — 10,9

kapital......................

27,1

30,1

18,5

20,6

23,8

17,3 + 11,1 -38,5 + 11,4 + 15,5 — 27,3

Summa

2 722,7 2 450,0 2 750,1

3006,1 3024,0 2 687,6 -10,0 + 12,2 + 9,3 + 0,6 - 11,1

Avdrag för underskott

å förvärvskälla........

18,7

15,2

16,6

14,9

16,8

16,9 -18,7 + 9,2 -10,2 + 12,8 +

0,6

Sammanräknad netto-

inkomst....................

2 704,0 2 434,8 2 733,5

2 991,2 3 007,2 2 670,7 -10,0 + 12,3 + 9,4 + 0,5

11,2

Allmänna avdrag, som

Icke avse underskott

å förvärvskälla ....

210,9

306,5

320,8

345,4

384,3

376,6 + 45,3 + 4,7 + 7,7 + 11,3 —

2,0

Återstående inkomst

2 493,1 2 128,3 2 412,7

2 645,8 2 622,9 2 294,1 -14,6 + 13,4 + 9,7 - 0,9

12,5

Avjämning..................

Taxerad inkomst....

2 493,1 2128,3 2412,7

2 645,8 2 622,9 2 294,1 -14,6 + 13,4 + 9,7 - 0,9 - 12,5

Utnyttjade ortsavdrag

in. m...........................

Beskattningsbar in-

- 0,9

12,5

komst........................

2 493,1 2128,3 2 412,7

2 645,8 2 622,9 2294,1 -14,6 + 13,4 + 9,7

1 Häri ingå ej eftertaxeringar för Stockholms stad, sammanlagt 2,5 miljoner kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

11

för verksamhetsåren 1951—1956 (taxeringsåren 1952—1957)

nämndernas beslut)

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Procentuell för­

ändring från

Miljoner kronor

1951

till

1952

1952

till

1953

1953

till

1954

1954

till

1955

1955

till

1956

Övriga skattskyldiga

Inkomst av

jordbruksfastighet ..

32,6

18,8

22,2

29,8

27,2

22,9 -42,3 + 18,1 + 34,2 - 8,7 _ 15.8

annan fastighet ....

21,0

19,3

24,2

32,3

24.4

23,5 - 8,1 + 25,4 + 33,5 —24.5 _

3.7

rörelse m. m.............

73,3

79,7

87,0

136,6

101,4

107,6 + 8,7 + 9,2 + 57,0 -25,8 +

6.0

kapital......................

26,4

28,1

31,2

32,9

40,3

49,1 + 6,4 + 11,0 + 5,4 + 22,5 + 21.8

Summa

153,3

145,9

164,6

231,6

193,3

203,0 - 4,8 + 12,8 + 40,7 -16,5 +

5.0

Avdrag för under-

skott å förvärvskälla

2,2

2,5

1,9

3,8

2,1

2,6 + 13,6 -24,0

+100,0

-44,7 + 23.8

Sammanräknad netto-

inkomst.....................

151,1

143,4

162,7

227,8

191,2

200,4 - 5,1 + 13,5 + 40,0 -16,1

4-

4.8

Allmänna avdrag, som

icke avse underskott

å

förvärvskälla ....

18,2

21,3

26,6

33,3

28,4

28,6 + 17,0 + 24,9 + 25,2 -14,7 +

0.7

Återstående inkomst.

132,9

122,1

136,1

194,5

162,8

171,8 - 8,1 + 11,5 + 42,9 -16,3 +

5.5

Avjämning..................

Taxerad inkomst....

132,9

122,1

136,1

194,5

162,

S

171,8

-

8,1

+

11,5

+

42,9 -16,3

+

5.5

Utnyttjade ortsavdrag

m. m...........................

Beskattningsbar in-

komst........................

132,9

122,1

136,1

194,5

162,8

171,8

-

8,1

+

11,5

+

42,9 -16,3

+

5.5

Samtliga skattskyl.

diga

Inkomst av

jordbruksfastighet ..

2 109,7 2 262,8 2 031,6

2 190,7

2 196,3 2 227,9 + 7,3 -10.2 + 7,8 + 0,3 +

1.4

annan fastighet ....

353,1

367,3

393,6

442,4

442,6

455,0 + 4,0 + 7,2 + 12,4 + 0,0 +

2.8

rörelse m. m.............

4 435,9 4 354,7 4 828,2

5 223,9

5 384,9 5199,8 - 1,8 + 10,9 + 8,2 + 3,1

3.4

tjänst el. tillfällig för-

värvsverksamhet .. 18 941,6 22 090,9 22 981,5 24 476,3 26 968,2 28 737,7 + 16,6 + 4,0 + 6,5 + 10,2 +

6.6

kapital......................

622,1

663,3

682,3

731,6

853,1

820,8 + 6,6 + 2,9 + 7,2 + 16,6

3,8

Summa

26462,4 29 739,0 30917,2 133 064,9 35 845,1 37 441,2

+

12,4

+

4.0

+

6,9

+

8,4

+

4.5

Avdrag för underskott

å

förvärvskälla........

173,1

182,5

221,2

155,2

199,0

230,6 + 5,4 + 21,2 -29,8 + 28,2 + 15,9

Sammanräknad netto-

inkomst..................... 26 289,3 29 556,5 30 696,0 32 912,2 35 646,1 37 210,6

+

12,4

+

3,9

+

7,2

+

8,3

+

4.4

Allmänna avdrag, som

icke avse underskott

å

förvärvskälla ....

2 856,6 3 514,0 4 132,2

4 314,9

4 5S9,3 5 493,5

+

23,0

+

17,6

+

4,4

+

6,4

+

19.7

Återstående inkomst. 23 432,7 26 042,5 26563,8 28597,3 31 056,8 31 717,1

+

11,1

+

2,0

+

7,7

+

8,6

+

2.1

Avjämning..................

9,4

9,3

8,0

7,7

8,1

8,9

Taxerad inkomst....

23423,3 26 033,2 26 555,8 28 589,6 31 048,7 31 708,2

+

11,1

+

2,0

+ M +

8,6

+

2.1

Utnyttjade ortsavdrag

m. m...........................

6 879,4 6 685,0 9 057,5

9335,5

9 554,6 9 724,6 - 2,8

+

35,5 4- 3,1

+

2,3

+

1,8

Beskattningsbar in-

komst........................

16543,9 19348,2 17 498,3 19 254,1 21 494,1 21 983,6

+

17,0 - 9,6

+

10,0

+

11,6

+

2.3

12

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under

verksamhetsåren 1945—1956 (taxeringsåren 1946—1957)

Verk­

samhets­

år

Taxe­

rings­

år

Fysiska personer

m. fl.

Svenska

aktiebolag m. fl.

Övriga skatt­

skyldiga

Tillsammans

Taxerad

inkomst

(taxerat

belopp)

milj. kr.

Index

Taxerad

inkomst

(taxerat

belopp)

milj. kr.

Index

Taxerad

inkomst

(taxerat

belopp)

milj. kr.

Index

Taxerad

inkomst

(taxerat

belopp)

milj. kr.

Index

1945

1946

11 423

100

1 203

100

99

100

12 725

100

1946

1947

13 391

117

2 052

171

117

118

15 560

122

1947

1948

15 041

132

1505

125

113

114

16 659

131

1948

1949

15 764

138

1307

109

104

105

17175

135

1949

1950

16 219

142

1358

113

103

104

17 680

139

1950

1951

16 987

149

1816

151

119

120

18 922

149

1951

1952

20 797

182

2 493

207

133

134

23 423

184

1952

1953

23 783

208

2128

177

122

123

26 033

205

1953

1954

24 007

210

2 413

201

136

137

26 556

209

1954

1955

25 749

225

2 646

220

195

197

28 590

225

1955

1956

28 263

247

2 623

218

163

165

31049

244

1956

1957

29 242

256

2 294

191

172

174

31 708

249

ändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945

—1956 (motsvarande taxeringsåren 1946-—1957), vad angår verksamhets­

året 1956 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siff­

rorna för verksamhetsåren 1948—1956 äro på grund av omläggningen av

den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de

föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmö-

genhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad in­

komst.

Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhets­

året 1945 undergått en stegring med sammanlagt 149 procent. Utvecklingen

har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta döds­

bon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga

skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt abso­

luta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett

avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxe­

rade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt

156 procent. Stegringen för svenska aktiebolag in. fl. och övriga skattskyldi­

ga har under samma period varit betydligt lägre och stannat vid 91 respek­

tive 74 procent.

För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till

statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på

s. 10—11, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxering­

arna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade av­

drag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.

Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska

personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 92 procent av

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

13

den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 83

procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Där­

näst i betydelse komma inkomst av rörelse med närmare 8 procent och in­

komst av jordbruksfastighet med närmare 6 procent. Övriga förvärvskällor

spela mindre roll.

Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sex-

årsperioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Till följd

av betydande avtalsmässiga lönestegringar och glidning av lönerna vid si­

dan av avtalen stego inkomsterna av tjänst mycket starkt från 1951 till 1952.

Den redovisade ökningen för 1952 var enligt tabellen 16,6 procent. Under

åren 1953 och 1954 förekommo endast obetydliga och för stora grupper inga

avtalsmässiga lönelyftningar. De redovisade ökningarna av inkomst av

tjänst under dessa år, 4,0 respektive 6,5 procent, bero därför huvudsakligen

på löneglidning samt under 1954 även på en stegring av antalet inkomstta­

gare. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar, fortsatt löneglidning och ökat

antal inkomsttagare medförde ånyo en kraftig stegring av lönesumman un­

der 1955. Den redovisade ökningen för inkomst av tjänst uppgick för nämn­

da år till 10,2 procent. För 1956 redovisas en ökning av inkomst av tjänst

med 6,6 procent beroende på såväl avtalsmässiga löneökningar som fortsatt

löneglidning.

Beträffande inkomst av jordbruksfastighet framträder en viss oregel­

bundenhet i utvecklingen, vilken främst sammanhänger med de osedvanligt

höga skogsinkomsterna under åren 1951 och 1952. Bortsett från skogs-

inkomsterna torde dock inkomst av jordbruksfastighet ha ökat något även un­

der perioden 1952—1956. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att

antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fort­

gående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden. För övriga

förvärvskällor redovisas i stort sett fortgående stegring, vilken från 1954 till

1955 varit av betydande storleksordning för inkomster av kapital.

Avdragen för underskott å förvärvskälla minskade avsevärt från 1953 till

1954. Nedgången torde till största delen få sättas i samband med att vid

taxeringen för 1954 (taxeringsåret 1955) för första gången tillämpats s. k.

schablontaxering för villafastigheter, varigenom bland annat tidigare avdrag

för reparationskostnader slopats mot att samtidigt repartitionstalet ned­

satts. Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid

beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabel­

len för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhets­

året 1956 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband

med att vid 1957 års taxering (avseende inkomståret 1956) för första gång­

en tillämpades vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för vissa

försäkringsavgifter. Den nedgång av ortsavdragens summa, som redovisades

för år 1952 (1953 års taxering), torde vara en följd av att gränsen för dekla-

rationspliktig' inkomst höjdes från 600 till 1 200 kronor, varigenom vissa

inkomsttagare med små inkomster, som tidigare utnyttjat ortsavdragen,

helt bortföllo vid taxeringen. Den för år 1953 (1954 års taxering) redovisade

14

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1956

(taxeringsåret 1957)

Näringsgren Företagare Anställda Icke yrkes­ verksamma

Samtliga

Antal Medel­ in­ komst kronor

Antal Medel­ in­ komst kronor

Antal Medel­ in­ komst kronor

Antal

Medel­ in­ komst kronor

Jordbruk med binäringar 294 220 8103 273 779 5 853

77889 3 430

645 888 6586

Byggnadsverksamhet .... 22 414 12 099 239 716 10 738

15 385 3 881

277 515

10 46S

Industri och hantverk .. 6S417 10 678 1 051173 9 403 62 030

4 681

1181 620

9 229

Samfärdsel.......................... 24 179 12 417 260 646 9 949 37 375 7 357

322 200 9 833

Handel .............................. 90 474 12 930 530 524 8 073 27147 6411

648 145 8681

Allmän förvaltningstjänst

398 239 10 640

42 545 9 517

440 784 10 531

Fria yrken..........................

15 105 16 902 32 232 9123 3 377 6193

50 714 11245

Husligt arbete..................

— —

84 347 3 287 15 683 2 621

100 030 3183

I övrigt .............................. 3 336 4 671 21 702 3 701 256 396 3 367

281434 3408

Samtliga inkomsttagare

518145 9 894 2892358 8929 537 827 4 456

3 948330 8446

Sammanlagd inkomst

(kronor)

5 126 758 000 25825 688 000 2396 392000

33 348838 000

kraftiga uppgången av ortsavdragens belopp, som medfört en betydande re­ duktion av den beskattningsbara inkomsten, beror på den vid 1952 års riks­ dag beslutade omläggningen av den statliga inkomstbeskattningen, vilken även innefattade höjda ortsavdrag.

Riksräkenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utar­ betas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skatte- taxeringarna.

Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1956 (taxeringsåret 1957)

Inkomstklasser kronor

Företagare

Anställda Icke yrkesverk­ samma

Samtliga

Antal

%

Antal

%

Antal % Antal

%

— 1 999 ... 20 510

4,0

227 230

7,9

133 350 24,8 381 090 9,7

2 000— 2 999 .. 33 030

6,4

204 870

7,1

147140 27,4 385 040 9,8

3 000— 3 999 ... 38 580

7,5

201 490 7,0 80 760

15,0 320830

8,1

4 000— 4 999 .... 42 270

8,2 185 900 6,4

43 210

8,0 271 380

6,9

5

000 — 5 999 ... 43 780 8,5 180 240 6,2 25 9u0 4,8 249 920 6,3 6 000- 6 999 ... 42 630

8,2 183 090 6,3 19 830

3,7 245 550

6,6

7 000- 7 999 ... 41 150

7,9

201 440

7,0 19 890

3,7 262 480 6,2

8 000— 9 999 ...

73 670

14,2 431 180 14,9

25 920

4,8

530 770 13,4

10 000—11999 ..

55 550 10,7

431 560

14,9 13 790 2,6

500 900 12,7

12 000—14 999 ... 51 170 9,9 354 180 12,2

11530

2,1

416 880 10.6

15 000—19 999 ... 38 570

7,4 179 740 6,2 8 410 1,6

226 720 5,7

20 000—29 999 ...

23 450

4,5

78 670 2,7 5 270 1,0

107 390 2,7

30 000—49 999 ...

9 529 1,8 24145 0,8 1989 0,4

35 663 0,9

50000—99999 ... 3 569 0,7 7192 0,3 673

0,1

11434 0,3

100 000—

687 0,1 1431 0,1

165 0,0

2 283

0,1

Samtliga

518145 100,0 2892 358 100,0 537 827

100,0

3948 330 100,0

Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1956 (taxeringsåret 1957)

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

15

Ålder

Antal

inkomst­

tagare

Medel­

inkomst

kronor

Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter

inkomstens storlek

—1999 2 000-

3 999

4 000-

5 999

6 000-

7 999

8 000—

11999

12 000— Summa

0-16 ..........

14 258

3040

37,1

49,9

8,2

1,7

1,4

1,7

100,0

16-20 ..........

253 775

4 366

10,3

39,1

31,4

14,0

4,8

0,4

100.0

20—25 ..........

334 691

6 304

7,5

20,2

20,1

23,5

24,3

4,4

100,0

25—30 ..........

346 438

8 540

7,1

10,2

10,6

15,0

38,8

18,3

1004)

30—35 ..........

371 560

9 517

8,1

9,2

9,1

11,5

35,3

26,8

100,0

35—40 ..........

393 351

10 182

8,4

8,9

8,9

10,4

31,8

31,6

100,0

40—50 ..........

767 528

10 197

8,5

10,2

9,4

11,3

30,4

30.2

100,0

50-67 ..........

965 636

9 295

9,0

15,4

12,1

13,1

27,1

23,3

100.0

67-

..........

501 093

5 559

17,0

40,0

15,7

8,9

10,4

8,0

100,0

Samtliga

3 948 330

84 463

9,6

17,9

13,2

12,9

26,1

20,3

100,0

Från och med år 1951 (taxeringsåret 1952) skiljer sig ifrågavarande sta­

tistik i betydelsefulla avseenden från den tidigare utarbetade. Från att ha

utgjort en fullständig undersökning har den omlagts till huvudsakligen

stickprovsundersökning, omfattande ungefär en tiondel av inkomsttagarna.

Alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft minst 30 000

kronors årsinkomst, skola dock medtagas. Till den del uppgifterna ha stick-

provskaraktär, sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.

Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar = en inkomsttagare) och

inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna,

år 1956 (taxeringsåret 1957)

Inkomst­

klasser

kronor

Ej samtaxerade

gifta män

Ej samtaxe­

rade gifta

kvinnor

Ogifta och förut

gifta män och

kvinnor

Äktenskap med

sam taxerade

äkta makar

SamUiga inkomst­

tagare (taxe­

ringsenheter)

Antal

%

Antal %

Antal

%

Antal

*

Antal

*

— 1999

5 883

0,6

5 239

10,5

115 870

7,0

310

0,1

127 302

3,8

2 000— 2 999

19 340

1,9

5 201

10,4

260 800

15,8

3 226

0,5

288 567

8.6

3 000— 3 999

38 846

3,8

4 273

8,5

206 060

12,5

13 790

2,3

262 969

7,9

4 000— 4 999

44 023

4,2

4 442

8,9

162 560

9,8

17 983

3,0

229 00S

6,8

5 000— 5 999

45 549

4,4

3 722

7,4

144 690

8,7

14 220

2.4

208181

6.2

6 000— 6 999

50 778

4,9

4 176

8,3

132 560

8,0

13 504

2,2

201018

6.0

7 000— 7 999

63 551

6,1

16,2

4 536

9,0

130 730

7,9

15 205

2,5

214 022

6,4

8 000— 9 999

168 070

6 926

13,8

214 470

13,0

43 773

7,3

433 239

13.0

10000—11999

200 521

19,3

4 403

8,8

141 490

8,6

70 230

11,6

416(544

12.5

12 000-14 999

193 451

18,6

3 307

6,6

86 060

5,2

126 265

20,9

409 083

12,2

15 000—19 999

117 622

11,3

2 195

4,4

37 900

2,3

166 in

27,5

323 828

9.7

20 000—29 999

62 465

6,0

1388

2,8

14 750

0,9

91 407

15,1

170 010

5,1

30 000—49 999

20 430

2,0

245

0,5

4 050

0,2

20 384

3,4

45109

1,3

50 000—99 999

6 405

0,6

43

0,1

1254

0,1

5 766

1,0

13 468

0.4

100 000—

1098

0,1

10

0,0

296

0,0

1152

0,2

2 556

0.1

Samtliga 1038032 100,0 50106 100,0 1653540 100.0

603326 100,0

3345004

100,0

Summa

inkomster

(kronor) 12569 712 000

372 803 000

10 796938 000

9 609 385 000

33 348 838000

Medelinkomst

(kronor)

12109

7 440

6 530

15 927

9 970

Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1952—1956 (taxeringsåren 1953—1957)

Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare

16

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Inkomst­ klasser kronor

Antal inkomsttagare

Procentuell fördelning

1952

1953 1954 1955

1956 1952 1953 1954 1955 1956

— 1999

235 762 191274 156 236 155 500

127 302 7,3 5,9 4,8 4,7

3,8

2 000— 2 999

314159 342 332 314 966 303 507

288 567 9,7 10,6 9,6 9,1 8,6

3 000— 3 999 277 923 282 232

277 524 272 749

262 969 8,6 8,7 8,5

8,2

7,9

4 000- 4 999 256 282

249 775 247 765 234 978

229 008

7,9

7,7 7,6 7,1

6,8

5 000— 5 999

256 446 249 994

237 566 211994 208 181 7,9 7,7 7,3

6,4 6,2

6 000— 6 999 273 261

262 992 246 927 218131

201018 8,4

8,1

7,5 6,5

6,0

7 000- 7 999

278 614 267 587

251 087 224 600 214 022 8,6 8,3 7,7 6,7

6,4

8 000— 9 999

505 951 500 522

497 478 462 383 433 239 15,6 15,4 15,2

13,9 13,0

10 000—11999 322 908 325 924 368 559 413 569

416 644 10,0 10,1 11,3

12,4 12,5

12 000-14 999

244 582 265 251

306 646

371 888

409 083 7,6 8,2

9,4 11,2 12,2

15 000—19 999

162 582 179116

216 320

273 968

323 828 5,0 5,5

6,6 8,2

9,7

20 000-29 999 79 205 88 573

105 055 136 124 170 010 2,4

2,7 3,2

4,1 5,1

30 000-49 999

22 422 25 527 29 807 36 817

45 109 0,7

0,8 0,9

1,1

1,3

50 000—99 999

7114

7 934 9 464 11 674 13 468 0,2

0,2 0,3 0,3 0,4

100 000—

1 543

1 608

1881

2 256 2 556 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Samtliga

3 23S754 3240 641 3267 281 3 330138 3 345 004 100,0 100,0

100,0 100,0 100,0

Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad netto­ inkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.

Uppgifterna för de i tabellen medtagna åren äro av skilda skäl icke helt jämförbara. Betydelsefullast i detta sammanhang torde vara, att såväl i 1952 års som i 1953 års statistik inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster. Bortfallet år 1952 sammanhängde med att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen inkomster under 1 200 mot tidigare 600 kronor i allmänhet icke deklareras. Bortfallet år 1953, vilket är av mind­ re omfattning, torde bland annat få förklaras med att de höjda statliga orts- avdragen medfört en ofullständigare redovisning i inkomstlängderna av små inkomstbelopp. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilstånds- grupper.

I det följande lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1956. I ovanstående tabell, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbar- liet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1952.

Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1956 års statistik till 3 948 330. I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 54,0 procent.

Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 13,1, de anställda 73,3 och de icke yrkesverksamma 13,6 procent. Företagarnas sammanlagda in­ komst utgjorde 5,1 miljarder kronor (15,4 procent), de anställdas 25,8 mil­ jarder kronor (77,4 procent) och de icke yrkesverksammas 2,4 miljarder

kronor (7,2 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till

9 894, 8 929 respektive 4 456 kronor.

Den första tabellen på s. 14 visar antalet inkomsttagare samt medelinkoms­

tens storlek inom skilda yrkesgrupper. Företagarnas redovisade inkomster

ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkoms­

ternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påver­

kas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper

inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom

de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kate­

gorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att

huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under

andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.

Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke

yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördel­

ning på olika inkomstlägen, som lämnas i den andra tabellen på s. 14. Vissa

olikheter i inkomstfördelningen för företagare och anställda framträda. Fö­

retagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000

och 8 000 kronor och över 15 000, medan de anställda i högre grad äro kon­

centrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten

knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de

mellersta inkomstlägena.

Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder,

vilket belyses av tabellen överst på s. 15. Som synes stiger medelinkomsten

med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40-—50 år. Medan i fråga om

inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen

likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraf­

tigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger

detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst en­

dast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i res­

pektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.

Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det natur­

ligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder

och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa

lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av be­

folkningen. Detta framgår av tabellen nederst på s. 15. I denna tabell ha —

till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som

en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta avseen­

de samma redovisningsprincip tillämpats som vid undersökningarna före år

1951.

I tabellen på s. 16 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1952—

1956. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har

ägt rum.

Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 10—11

vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

17

18

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

m. m. naturligt nog är av dominerande betydelse. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad in­ komst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vins­ ter. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen för verksamhetsåren 1955 och 1956 i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra av­ dragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Enligt förordning i ämnet den 27 maj 1955 (nr 256) får avsättningen för att vara avdragsgill inte överstiga 10 procent av den redovisade bruttointäkten av skogsbruk; för rörelse uppgår motsvarande begränsning till 40 procent av årsvinsten. Vidare stadgas att avdrag får åtnjutas endast under förutsätt­ ning att ett belopp motsvarande 40 procent av avsättningen insättes på sär­ skilt konto i riksbanken. Inbetalning på konto i riksbanken skall verkställas senast den dag företaget enligt taxeringsförordningen har att avlämna all­ män självdeklaration. Enligt uppgift innestodo den 15 november 1956 och 1957 67,7 miljoner kronor respektive 117,2 på konton av ifrågavarande slag i riksbanken. Av dessa belopp torde det förstnämnda helt avse avsättningar för verksamhetsåret 1955 och ökningen från den 15 november 1956 till den 15 november 1957, 49,5 miljoner kronor, avsättningar för verksamhetsåret 1956. De totala avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder avseende åren 1955 och 1956 kunna med ledning av de anförda uppgifterna beräknas till i runt tal 170 miljoner kronor respektive 125 miljoner kronor. De nämn­ da beloppen motsvara drygt 6 procent av aktiebolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1955 och drygt 5 procent av bolagens taxerade inkoms­ ter för verksamhetsåret 1956.

För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avse­ ende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskatt­ ningsbar) inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen närmare 84 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.

I efterföljande tabell sammanfattas resultatet av en bearbetning av re­ gistrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utveck­ lingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1957.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »stör­ re aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital un­ derstigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits dif­ ferensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag (jfr tabellen s. 10—11) och summa taxerad

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

19

Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1953— 1956 (taxeringsåren 1954—1957) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktie­

kapital av minst 1 miljon kronor

Bransch Antal bolag 1956

Taxerad inkomst, milj kr.

Procentuell förändring

Med tax. ink.

Utan tax. ink.

1953^. 1954 1955 1956 1953 till 1954

1954 till 1955

1955 till 1956

Större aktiebolag

1. Banker, försäkringsrö­ relse, förvaltningsbolag m. m...................... 149 56 202,4

232,3 249,3

220,5 + 14,8 + 7,3 - 11,6

2. Malmbrytning och me­ tallindustri

a) Gruvor ..................

18

2

416,3 326,9 397,4 411,3 — 26,8

+ 21,6 4- 3,5

b) Metallverk och me-

tallmanufaktur.__

c) Vissa kombinerade

67

6 82,5 92,9 118,6

109,4 +

12,6

+ 27,7 - 7,8

företag (bruksrörelse) ...................... 14 —

135,8 139,5 134,6 131,8

2,7 - 3,5 - 2,1

d) Verkstadsindustri . 87 11 244,7 344,9 290,8

236,0 + 4l i.9 - 15,7 - 1S.8

e) Varvsindustri .... 9 1

37,0 55,4

59,7

52,4 + 49,7

+ 7,8 - 12,2

f) Elektroteknisk in-

dustri...................... 29

159,8

196,5

141,3

104.6 + 23,0 - 28,1

-26.0

3. Jord- och stenindustri 47

8 31,5 39,4 31,2

33,7 +

25,1 - 20,8 + 8.0

4. Skogsindustri.............. 123 10

293,8

387,9

332,8

226,8 + 32,0 - 14,2 - 31.9

5. Grafisk industri.......... 23 6

22,4 28,1 30,9

27,8 + 25,4

+ 10,0 - 10.0

6. Livsmedelsindustri ..

7. Textil- och bekläd-

59 12 59,5 92,3 94,2

53,8 + 55,1 + 2,1 - 42,9

nadsindustri .............. 56 28

30,1 23,9 23,5

18,5 _ 20,6

- 1.7

- 21.3

8. Läder- och gummivaruindustri ..................

21 7

25,8 33,8 27,0

24,1 + 31,0 - 20,1 - 10.7

9. Kemisk-teknisk industri .............................. 10. Kraft- och belysnings-

46 6

73,5 92,1

6!,3

65,1 + 25,3 - 33,4 + 6,2

verk.............................. 42 7 35,8

38,5

42,9

45,5 +

7,5 + 11,4

+ 6.1

11. Varuhandel.................. 154 25

94,4 94,4 111,7

101,1 + 18,3 - 9.5

12. Samfärdsel..................

75 15 53,6 55,0 63,3

54,6 + 2,6 + 15,1 — 13.7

13. Andra branscher .... 19

4 9,7 10,9 8,2

4,6 + 12,4 - 24,8 - 43,9

Säger för större aktiebolag 1038 204

2 038,6 2 284,7 2 218,7 1 921,6 12,1 - 2.9 - 13,4

Mindre aktiebolag m. fl.

(samtliga branscher) ..

374,1 361,2

404,2 372,5 -3,4

+ 11,9 - 7,8

Totalt för svenska aktie-

bolag in. fl.

2 412,7 2 (145,9 2 622,9 2 294,1 +

9,7

- 0,9 - 12,5

inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrup­ per erbjuder vissa svårigheter i en statistik av ifrågavarande slag. Företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion, som stundom är att hän­ föra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruks­ företag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen).

De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 242. Av dessa re­ dovisade vid den senaste taxeringen 204 bolag ingen taxerad inkomst. Av ta­ bellen framgår, att de 244 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1957 års taxering stodo för närmare 46 procent av det av

samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, mot­ svara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år. Tydli­ gast framträder detta beträffande branscher, som domineras av stora ex­ portföretag.

Av tabellen framgår att en betydande nedgång i de taxerade inkomsterna förekommo för flertalet branscher från verksamhetsåret 1955 till verksam­ hetsåret 1950. Stegringar, alla av tämligen liten storleksordning, redovisas endast för gruvindustrin och den kemisk-tekniska industrin samt för ett fåtal andra i taxeringshänseende mindre betydelsefulla branscher. För de branscher som näst gruvindustrin redovisa den högsta taxerade inkomstsum­ man, nämligen skogsindustrin och verkstadsindustrin, minskade de taxera­ de inkomsterna med 32 procent respektive 19 procent från 1955 till 1956. Även för varvsindustrin och den elektrotelcniska industrin kunna kraftigt minskade taxerade inkomster noteras. De taixerade inkomsterna för textil- och beklädnadsindustrin ha genom en successiv kraftig nedgång i det när­ maste halverats från 1953 till 1956.

Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1957—1959

Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår bär riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultatet för verksamhetsåret 1956 uppskatta förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1959. Den allmänna inkomstut­ vecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, som representerar omkring hälften av driftbudgetens hela in­ komstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indi­ rekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1957 har kännetecknats av fortsatt uppgång av produktion, inkomster och utrikeshandel. Konsument­ priserna ha successivt stigit så, att konsumentprisindex i oktober låg inemot 3 procent högre än i december 1956. Då priserna på utrikeshandelssidan snarast utvisat fallande tendenser ha de inträffade prisstegringarna huvud­ sakligen berott på interna förhållanden. De tendenser till förbättrad balans på arbetsmarknaden som kunde iakttagas redan under 1956 ha under lop­ pet av innevarande år alltmer förstärkts. Efterfrågan på arbetskraft, sådan den kan bedömas med ledning av antalet till arbetsförmedlingarna anmälda lediga platser, har ytterligare minskat. Antalet arbetslösa har stigit något under 1957 men arbetslösheten är alltjämt obetydlig relativt sett.

Av nuvarande tendenser att döma kan även för 1958 räknas med en fort­ satt produktionsuppgång, som dock bl. a. på grund av minskningen av ar­ betstiden kan väntas bli mindre än under 1957. I dämpande riktning kan

20

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

även en förstärkning av tendenserna till avmattning av den internationella

konjunkturen komina att verka.

Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under inneva­

rande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1959 är det

lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer

och å andra sidan aktiebolag.

Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utveck­

lingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 10—11, väsentli­

gen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse

samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.

Inkomst av tjänst m. m., som representerar drygt 4/5 av de fysiska per­

sonernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret

1956 en ökning med 6,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjlig­

heterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under

1957 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens

ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbeta­

re låg i maj och augusti 1957 den genomsnittliga timförtjänsten för ifråga­

varande arbetargrupper 5 respektive 6 procent över motsvarande siffror för

1956. Samtidigt registrerades någon sysselsättningsökning. För tjänsteman­

nagrupperna torde, särskilt för de i offentlig tjänst anställda, de genomsnitt­

liga lönelyftningarna ligga högre än för industriarbetarna. Med undantag

för industriarbetargruppen finnas endast sporadiska löpande sysselsätt-

ningsuppgifter tillgängliga. Sannolikt har dock även för flertalet av dessa

andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1957. En

fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken förefaller trolig. Totalt

sett finner riksräkenskapsverket en uppgång med ca 8 procent av inkomst

av tjänst sannolik eller samma ökning som riksräkenskapsverket räknade

med i mars 1957.

Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu

mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räk­

nar emellertid med en uppgång även för övriga förvärvskällor under 1957

med undantag av — på grund av årets i förhållande till föregående år för­

sämrade skörderesultat — inkomst av jordbruksfastighet.

Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers

inkomster med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.

Genom att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal är möjligheter­

na att förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande

året större i år än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna,

vilka huvudsakligast komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från

48 till 47 arbetstimmar per vecka, kommer övergången från 48 till 47 tim­

mars arbetsvecka i det närmaste att uppväga de avtalsmässiga höjningarna

av timförtjänsterna under 1958. För tjänstemannagrupperna, som endast i

mindre utsträckning påverkas av arbetstidsförkortningen, uppgå de avtals­

mässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5 procent. De generella löne­

höjningarna för de i offentlig tjänst anställda kunna anges till 3 procent.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

21

Vid bedömning av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1958 får hän­

syn även tagas till att en successiv glidning uppåt av lönenivån under 1957

i förening med någon uppgång i sysselsättningen medföra, att lönenivå och

sysselsättning vid ingången av 1958 böra överstiga de för 1957 genomsnitt­

liga. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutveckling­

en kan en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses för 1958 liksom en fort­

satt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt sett finner riksrä-

kenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av inkomst av tjänst sannolik

under 1958.

Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1959 har

räknats med ytterligare någon stegring.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har

sammanlagt räknats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.

För aktiebolagen sjönko de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5

procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen1 av utvecklingen av de taxera­

de inkomsterna får hållas i minnet de tidigare nämnda avdragsgilla avsätt­

ningarna till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Även för 1957

och 1958 torde möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder kom­

ma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna

speciellt vid lagervärdering kunna å andra sidan komma att påverka de till

beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med ledning av vissa

undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1957 förväntade taxerings-

resultaten för de i riksräkenskapsverkets register ingående bolagen har

riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit att det samman­

lagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid

1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxering. Mellan 1958

och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon förskjutning i bolagens

taxerade inkomster.

Vad angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsver­

ket vid beräkningen utgått från alt lönerna skola utgå i enlighet med vad

som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag samt,

vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat beräkningen på nu­

varande taxor.

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den

härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å drift­

budgeten för budgetåret 1958/59. Därjämte har riksräkenskapsverket verk­

ställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och

1960/61. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bi­

laga E).

Beträffande de för budgetåret 1958/59 beräknade beloppen för de särskil­

da inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.

22

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

23

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Gällande bestämmelser

På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas upp­ börden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men där­ jämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1957/58 och 1958/ 59 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt folk­ pensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 tillkommer dessutom investerings- avgift.

De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstings- medel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grund­ val av inkomst och garantibelopp för fastighet.

över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och er­ sättningsskatt, skogsvårdsavgift’ och annuiteter å avdikningslån och å för­ skott för avlösning av frälseräntor, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga av­ gifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforsk- ningsavgifter.

Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftnings- skatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter. Dessutom skola från titeln avföras debiterade belopp av yrkesskade- och byggnadsforsknings- avgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och ar­ betsgivarbidrag. I avräkning på de debiterade beloppen av sjukförsäkringsav­ gifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576).

Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter en för alla gemensam progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattnings­ bara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av

den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband

med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provi­

sorisk jämkning av statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde,

bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats för beräkning av skattens

grundbelopp skulle tillämpas först på den del av den beskattningsbara in­

komsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft

den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla

i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952

eller tidigare år.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familje­

stiftelser utgår från och med år 1953 efter ändrade grunder. Författningar

i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna

lågo till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tilläm­

pades vid taxering första gången år 1954. Den ändrade lagstiftningen innebär

bland annat, att ortsavdraget för gifta höjts med omkring en tredjedel och

att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande

hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt

två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka

ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna,

och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde till

och med år 1956 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna

icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare

skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick

sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten

var stigande. Skattesatsen var maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget

för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp i

jämförelse med före år 1953 gällande bestämmelser.

Från och med den 1 januari 1957 utgöra grundbeloppen enligt förordning

den 18 maj 1956 (nr 243) 11 procent av den beskattningsbara inkomsten

upp till 8 000 respektive 4 000 kronor. Även i övrigt utfördes vissa föränd­

ringar i skatteskalorna från nämnda dag. Skattesatsen är dock fortfarande

maximerad till 65 procent. De nya skatteskalorna ligga till grund för det

preliminära skatteuttaget från och med 1957 och komma att tillämpas första

gången vid 1958 års taxering.

Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes

vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och

sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av

tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa

extra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. De nya be­

stämmelserna ha legat till grund för det preliminära skatteuttaget från och

med 1956 och tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Under bud­

getåret 1957/58 tillämpas en uttagningsprocent av 100.

Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familje­

stiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:

a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktie­

24

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

25

bolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och fa­

miljestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkrings­

rörelse hänföras till grupp d,

b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,

c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteks-

bank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svens­

ka bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,

d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt

e) övriga skattskyldiga.

Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i pro­

cent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grup­

perna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950

25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955

(nr 300), som trädde i kraft den 1 januari 1956, skola dessa skattesatser

utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e)

15 procent. Vid taxeringen 1956 avseende verksamhetsåret 1955 skulle dock

skattesatserna vara för a) 45 procent, b) 36 procent, c) 32 procent, d) 10

procent samt e) 15 procent.

Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr

577) av fysiska personer m. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en

progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmö­

genheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten

sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den

del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor.

Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den

1 januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska per­

soner m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts till

50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen

är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en be­

skattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juri­

diska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den

del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.

Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria förmö-

genhetsbeloppet till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering.

Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om

folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftsplik-

tig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt för­

ordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgif­

ten skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5

juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från

den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den

avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180

kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa be­

stämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i

samband med taxeringen 1955. Pensionsavgiften höjdes enligt lag den 1

juni 1956 (nr 265) till 2,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst från och med den 1 januari 1957. Samtidigt höjdes även maximibeloppen till 250 kronor för ensamstående och till 500 kronor för äkta makar. De nya be­ stämmelserna komma första gången att tillämpas ifråga om avgifter, som påföras i samband med taxeringen 1958. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, alt avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.

Investeringsavgift för år 1957 skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr 554) med vissa undantag erläggas av fysisk eller juridisk person, som verkställt investering inom någon av förvärvskällorna jordbruksfastig­ het, annan fastighet eller rörelse. Investeringsavgiften utgår med 12 procent av den avgiftsbelagda investeringskostnaden. Avgiftsbelagd investerings­ kostnad erhålles genom alt från uppskattad investeringskostnad avdraga ett belopp av 30 000 kronor.

För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kom­ munalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 de­ cember 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den 5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarandc form från och med 1955. Fastighetsskatt påfördes sista gången på grund­ val av fastighetstaxeringen 1954. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 399) till- lämpades härvid vid beräkning av underlaget för fastighetsskatten reparti- tionstalet 4 mot 5 för tidigare år. Den från och med 1955 införda beskatt- ningsformen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommuna­ la inkomstskatten varvid som underlag för kommunal inkomstskatt upp­ tages ett garanlibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastig­ hetens taxeringsvärde. I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kro­ nor, dock högst med det belopp som skall upptagas som intäkt av fastig­ heten.

Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen höjdes enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252). De höjda ortsavdragen tillämpades från och med 1953 års taxering. Det skattebortfall för kommunerna, som höjningen orsakade, har till en del kompenserats genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen ytterligare, så att de överensstämma med de statliga. Höjningen träder i kraft från och med den 1 januari 1958 och skall första gången tillämpas ifråga om den preliminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under en övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — skall statsbidrag utgå till alla kommuner så att full kompensation erhålles för den av ortsavdragshöjningen föranledda in­ komstminskningen. Under de därpå följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande

26

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Den nu utgående provisoriska ersättningen till kommunerna i anledning av 1950 års ortsavdragsreform skall inarbetas i det nya statsbidraget.

Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjuk- och moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbets- givarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den hittillsvarande olycksfalls­ försäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 269) utgår för vissa arbetsgivare särskild byggnadsforskningsavgift.

Avgifterna från de sjukförsäkrade skola uttagas tillsammans med de all­ männa skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminär- skatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjuk­ försäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över in­ komsttiteln.

Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfär­ dad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.

Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiterades till och med år 1953 normalt med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxe­ ring. Från och med år 1954 sker i stället debiteringen normalt med det be­ lopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.

Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskyl- der inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari un­ der uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slut­ liga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gott- skrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B- skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetal­ ning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna pre­ liminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

27

är större än 5 kronor, till betalning såsom kvarstående skatt under upp* bördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstå­ ende skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning från och med 1952 års taxe­ ring den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter av­ drag för 1 000 kronor. Överstiger däremot den preliminära skatten motsva­ rande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är större än 5 kronor, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta enligt sam­ ma regler, som gäller för den kvarstående skatten. Genom förordning den 7 juni 1956 (nr 332) höjdes räntesatsen för kvarstående skatt från 5 till 7 procent och för överskjutande skatt från 3 till 4 procent från och med år 1957. I proposition till riksdagen den 1 november 1957 (nr 186) föreslås en höjning av procentsatserna till 10 respektive 5 procent att tillämpas från och med 1958 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av efter- taxering eller beslut rörande ändrad debitering.

Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid från och med 1952 — i mot­ sats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på prelimi­ närskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.

I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skatte­ myndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initia- liv under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning från och med 1952.

Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.

Beräkning av titelns inkomster

Beräkningen av riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1957/58 som budgetåret 1958/59. Beträffande förutsättningarna för beräkningen får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 20—22) antagits om utvecklingen av fysiska per­ soners och bolags inkomster.

Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteter- minen i september 1957. Vägledning erliålles även av de uppgifter avseende

28

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas från generalpoststy­ relsen.

Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Dessutom påverkas uppbörden av preliminär A-skatt av ändringar i be­ skattningsreglerna. Medan ökningen i uppbörden grovt räknat i nuläget kan anges till 90 miljoner kronor för varje procents stegring av lönesum­ man är det ofta vanskligt att i förväg uppskatta inverkan på uppbörden av ändringar i beskattningsreglerna. Ett exempel härpå erbjuder utvecklingen under uppbördsåret 1956—57 då de i källskattetabellerna inarbetade scha­ blonavdragen för försäkringspremier var det huvudsakliga skälet till att uppbörden av preliminär A-skatt blev omkring 300 miljoner kronor lägre än vad som antogs i de tidigare beräkningarna.

Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt för uppbördsåret 1957—58 hade riksräkenskapsverket i december 1956 att förutom till löne­ summans utveckling taga ställning till inverkan på uppbörden av de änd­ rade skatteskalorna för statlig inkomstskatt, de höjda folkpensionsavgif­ terna och en mindre stegring i den kommunala utdebiteringen, vilka inar­ betats i källskattetabellerna från och med 1957. De uppgifter över den fak­ tiska uppbörden, som nu föreligga, överensstämma i stort sett med de beräknade.

För beräkningen av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A- skatten bär riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 procent. I enlighet med vad som nämnts i det föregående har riksräkenskapsverket vidare räknat med en 4-procentig stegring av löne­ summan för 1958. De höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskattetabellerna från och med 1958, minska takten i ökningen av käll- skatteuppbörden. Till stor del torde dock den av de höjda kommunala orts­ avdragen föranledda minskningen i skatteuppbörden komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt prelimi­ nära uppgifter med 1 krona 10 öre per inkomstskattekrona från den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.

Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie upp- bördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att bli mindre än vad som förutsattes vid riksräkenskapsverkets beräkning i mars 1957. Vid beräkningen av uppbörden av preliminär B- skatt under uppbördsåret 1958—59 och de två terminer av uppbördsåret 1959—60, som falla inom budgetåret 1958/59, har man att ta hänsyn till, att preliminärskatten normalt — d. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas — kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1957 års respektive 1958 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skatt­ skyldige. Den av riksräkenskapsverket förutsatta stegringen av inkoms­ terna för andra fysiska personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för bolag vid nämnda taxeringar har föranlett riks-

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

29

räkenskapsverket att räkna med en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördstermi- nerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riks- räkenskapsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyl­ diga i slutlig skatt vid 1958 års och 1959 års taxeringar. Härvid har, för­ utom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter, debiterade sjukförsäkringsavgifter och påförda in- vesteringsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.

30

Statsverkspropositionen år J958: Bil. 1: Inkomsterna:

Taxeringsår 1957 1958

1959

F olkpensionsa vgifter...................

. . . . 427 630 645

Sjukförsäkringsavgifter ....

___ 442

448 455

Investeringsavgifter................... ____ 202

160

Vid 1959 års taxering har räknats med skatt på återbetalade konjunkturutjämningsavgifter till ett belopp av 30 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 års och 1959 års taxe­ ringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958—59. Bolagen ha under den tid möjligheterna till fyllnadsbetalningar förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbe­ talningarna. De betydande fyllnadsbetalningarna ha medfört att den sam­ manlagda preliminära skatten för bolagens del hittills tämligen nära an­ passats till den slutliga skatten. Under våren 1957 inflöto fyllnadsbetal­ ningar av preliminärskatt med 500 miljoner kronor, varav bolagen svarade för ca 355 miljoner kronor. Detta var inemot 300 miljoner kronor mindre än vad riksräkenskapsverket räknat med i de kalkyler som lågo till grund iör riksstaten för 1956/57. I vad avser bolagen sammanhänger skillnaden mellan beräknade och influtna fyllnadsbetalningar med att bolagens taxe­ rade inkomster visade en nedgång med 12,5 procent vid 1957 års taxering medan riksräkenskapsverket tidigare ansett sig böra räkna med någon ök­ ning. En väsentlig del av differensen sammanhänger vidare med att beräk­ ningarna till riksstaten inkluderade en förväntad men senare utebliven ökning i fyllnadsbetalningarna till följd av fastighetsbeskattningens om- iäggning.

Vid 1958 års taxering kommer vid bifall till proposition i ämnet att till- lämpas en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta. Riksräkenskapsver­ ket förutsätter att fyllnadsbetalningar komma att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 liksom hittills blir av obetyd­ lig storleksordning. Under denna förutsättning och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i

det föregående beräknar riksräkenskapsverket de totala fyllnadsbetalning­ arna våren 1958 och våren 1959 till 500 miljoner kronor respektive 400 mil­ joner kronor.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1957/58 och 1958/59 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 10 260 respektive 10 hlO miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna be­ loppen äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skatt­ skyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.

Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som över­ skjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattelitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.

Den avräkning i november 1956, som verkställdes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 1 055 miljoner kro­ nor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 875 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 180 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och C- längderna upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra si­ dan uppgick till 570 miljoner kronor, varav 480 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 90 miljoner kronor på övriga skattskyldiga. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 20 miljoner kronor.

Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgif­ ter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1957 års taxering till i runt tal 1 000 miljoner kronor, med 825 miljoner kronor på fysiska per­ soner och 175 miljoner kronor på aktiebolag in. fl. Räntan på den kvar­ stående skatten uppgår till 25 miljoner kronor, varav 16 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt kunna be­ räknas till omkring 690 miljoner kronor, varav på fysiska personer 550 miljoner kronor och på övriga skattskyldiga 140 miljoner kronor.

Det höga saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt vid 1956 års och 1957 års taxeringar berodde bland annat på att skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt endast i obetydlig utsträckning torde in­ flutit i form av preliminärskatt och fyllnadsbetalningar. Från och med år 1957 ingå nämnda skatter och avgifter i den debiterade preliminära B- skatten. Riksräkenskapsverket har därför räknat med en viss nedgång i saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt vid 1958 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räk­ nar riksräkenskapsverket med att de bli av storleksordningen 800 respek­ tive 700 miljoner kronor.

Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1957 och 1958,

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

31

skall erläggas under budgetåren 1957/58 och 1958/59. Under dessa budget­ år utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en del av det påförda beloppet icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restfört. Den inflytande kvarstå­ ende skatten uppskattas för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till omkring 850 miljoner kronor respektive 675 miljoner kronor.

Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäk­ ringen samt grkesskade- och bgggnadsforskningsavgifter från större arbets­ givare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 no­ vember 1957, kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 300 miljoner kronor under såväl innevarande som nästföljande budget­ år. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivarbidrag, vilka uppskatt­ ningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret, varav hälften på affärsverken.

Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, tillkom­ mande skatt m. m. till 250 respektive 275 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samt­ liga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 till (10 260 + 850 + 300 + 250 =) 11 660 mil­ joner kronor och under budgetåret 1958/59 till (10 470 + 675 + 300 + 275 =) 11 720 miljoner kronor.

Beräkning av titelns utgifter

Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräk- nas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har, som tidigare nämnts, fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering. Under år 1956 ha kommunerna för första gången icke erhållit någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt har beräknats enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår garantibelopp. Under 1956 skulle alltså kommunernas skatteintäkter kommit att minska med ett be­ lopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmel­ ser givna i lag den 29 april 1954 (nr 153) har emellertid i förskott till kom­ munerna för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade skatten på fyra procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga fastigheter.

32

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år få kommunerna följaktligen »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efterföljande år löper sedan syste­ met normalt.

Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1957/58 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1957/58 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1958. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till för­ skottet på kommunal inkomstskatt för 1958, vilket till storleken utgör pro­ dukten av det vid inkomsttaxeringen under 1957 framkomna skatteunder­ laget med tillämpning av de övergångsbestämmelser som gälla enligt kun­ görelse den 16 maj 1957 (nr 203) med anledning av ortsavdragsreformen och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebitering­ en har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kom­ munal inkomstskatt under kalenderåret 1958 till 3 670 miljoner kronor. Det kan nämnas att den till följd av ortsavdragsreformen utgående skatteersätt- ningen för 1958 enligt uppgifter från länsstyrelserna uppgår till 581 miljo­ ner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1956 utbetalade för­ skottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 3 440 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1955 års till 1957 års taxering beräknats till omkring 400 miljoner kronor. Sam­ manlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1958 kunna be­ räknas till omkring 4 070 miljoner kronor. Hälflen av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1957/58. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 2 330 miljoner kronor, kan riksstatstiteln be­ räknas komma att under budgetåret 1957/58 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 4 365 miljoner kronor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1958/59 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 035 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kunna utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1957 samt un­ der förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1958 beräknas till omkring 2 185 miljoner kronor. Statens utbetal­ ningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1958/59 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 4 220 miljoner kronor.

Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskjut- onde preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för bud­ getåret 1957/58 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket er­ hållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 690 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 ha de beräknats till omkring 700 miljoner kronor. Här-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

33

till komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering in. in., vilka uppskattats till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.

Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen och yr­ kesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgi­ vare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.

För sjukförsäkringen tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalning­ ar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjuk­ försäkringsavgifter, vilka utbetalningar riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter i riksförsäkringsanstaltens ovannämnda skrivelse beräknar till 450 miljoner kronor för vartdera budgetåret. Utöver förstnämnda belopp tillkommer för budgetåret 1957/58 63 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen för år 1956, som skall överföras till allmänna sjuk­ försäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under bud­ getåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkas­ sorna under nästkommande budgetår endast komma att utgå med det be­ lopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.

Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersätt­ ningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare. Sammanlagt kun­ na de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1957/58 till (4 365 + 690 + 50 + 300 + 510 + 30 “) 5 945 miljoner kronor samt för budgetåret 1958/59 till (4 229 -f- 700 4- 50 -j- 300 -f- 450 -j- 30 =) 5 750 miljoner kronor.

Avsättningar till och återför ingår från budgetut­

jämningsfonden av k o m m u n a 1 s k a 11 e m e d e 1

Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av ut­ betalningarna av kommunalskattemedel. Fonden behandlades till och med budgetåret 1954/55 som en diversemedelstitel, varvid belopp, som avsattes till eller återfördes från fonden, direkt belastade respektive gottskrevs in­ komsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. Från och med budget­ året 1955/56 har fonden bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämnings­ fonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.

Budgetåret 1955/56 avsattes 250 miljoner kronor till fonden att återföras med 100 miljoner kronor budgetåret 1956/57 och med 150 miljoner kronor budgetåret 1957/58. Då tidigare till fonden avsatta belopp i sin helhet voro återförda till inkomstskattetiteln, kunde någon återföring av kommunal­

34

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

35

skattemedel icke äga rum under budgetåret 1955/56. Budgetåret 1956/57 av­ sattes 200 miljoner kronor att återföras med 100 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Dessutom återfördes 100 miljo­ ner kronor av de för budgetåret 1955/56 avsatta medlen, varigenom netto­ avsättningen budgetåret 1956/57 begränsades till 100 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1957/58 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 125 miljoner kro­ nor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräk­ ningar böra verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59, framgå av följande sammanställning:

1957/58

1958/59

kronor

kronor

Avsättning ............................. 425 000 000 400 000 000 Återföring ............................. 250 000 000 200 000 000 Nettoavsättning.................... 175 000 000 200 000 000

Sammanfattning av beräkningarna

De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approxima­ tiva, för det avslutade budgetåret 1956/57. Beloppen angivas i miljoner kro­ nor.

1956/57 1957/58 1958/59

Inkomster:

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar...........

9 572 10 260 10 470

Kvarstående skatt............................................................

875 850

675

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför­

säkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare........................................................

299

300

300

Tillkommande skatt, restantier m. m........................

264

250

275

Summa inkomster 11 010 11 660

11 720

Utgifter:

Kommunalskattemedel.................................................... 4 252

4 365 4 220

Överskjutande skatt........................................................ 568

690

700

Övriga restitutioner ........................................................ 52

50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför­

säkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare........................................................

299 300

300

Förskott m. m. till sjukkassorna..................................

455 510

450

Omföringar..........................................................................

24

30

30

Summa utgifter

5 650

5 945 5 750

Inkomster utöver utgifter.................................................... 5 360

5 715 5 970

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om in­ komstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständig­ heter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1957/58 till

5 700 000 000 kronor och förordar, att samma titel i riksstaten för budget­ året 1958/59 uppföres med 6 000 000 000 kronor.

36

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Kupongskatt

Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomst­ skatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Ku­ pongskatten utgick enligt denna förordning med 20 procent av utdelningen. Från och med år 1957 utgår kupongskatten enligt förordning den 23 febru­ ari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa län­ der gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under över- ståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.

Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respek­ tive influtit med följande belopp:

Redovisad Beräknat

i

inkomst riksstaten Miljoner kronor

1952/53.................... 5,91 4,00 1953/54.................... 4,89 5,00 1954/55.................... 6,46 6,00

Redovisad Beräknat 1 inkomst riksstaten Miljoner kronor

1955/56 .................... 5,69 5,00 1956/57 .................... 6,20 6,50 1957/58 .................... 7,00

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1957 har överståt- hållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 6,50 miljoner kronor för vartdera budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1957/58 till 7 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 7 000 000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningsskatten utgick från och med år 1940 efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 års riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1956/57 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 1,35 miljon kronor. Vid 1957 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträk­ nade utskiftningsskatten till 10,7 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 10 700 000 kronor för innevarande budgetår. För det nya budgetåret bör inkomsttiteln liksom tidigare uppföras med ett for­ mellt belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/ 59 uppföres med 1 000 000 kronor.

Fondskatt

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftning­

Bih. 1: Riksräkenslcapsverkets inkomstberäkning

37

en har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en av­ veckling av de fondbeskattade företagen.

För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföre­ skrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen skall skatten utgå med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten skall tillfalla staten. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tillämpningsföreskrifterna skall för företag, som påförts fondskatt, läns­ styrelsen utfärda särskild debetsedel. Den del av fondskatt, som skall erläg­ gas under visst år, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. Under budget­ året 1956/57 inflöt 14,75 miljoner kronor i fondskatt.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln fondskatt att uppgå till 14,27 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 14,19 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av fondskatt för budgetåret 1957/58 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 15 000 000 kronor.

Skogs vårdsa vgifter

Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket pro­ milletal avgiften för det året skall utgå.

Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1956/57 med 7,79 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1957/58 är titeln upptagen till 8,00 mil­ joner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1957 har skogssty­ relsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1957 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:

»Enligt vad skogsstyrelsen inhämtat har nettoinkomsten av skogsvårds- avgifterna för budgetåret 1956/57 under motsvarande förutsättningar som de nyss angivna uppgått till ca 7 793 000 kronor. På grund härav synes det skogsstyrelsen som om inkomsterna för budgetåret 1957/58 skulle kunna beräknas till det i riksstaten för nämnda budgetår angivna beloppet eller 8 milj. kronor.

Beträffande inkomster av skogsvårdsavgiffer för budgetåret 1958/59 må följande framhållas.

38

Statsverkspropositionen år 1958: Bil, 1: Inkomsterna:

l sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 oktober 1956 angående be­ räkningen av ifrågavarande inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 anförde skogsstyrelsen bl. a. att de nya fastighetstaxeringsvärden som kunde bli följden av 1957 års allmänna fastighetstaxering komme att på­ verka statens inkomster av skogsvårdsavgifter fr. o. m. budgetåret 1958/59.

Enligt uppgift från statistiska centralbyrån utgör detta totala nya taxe­ ringsvärde, som skall ligga till grund för skogsvårdsavgiftcrnas beräknande, i runt tal 10 474,8 milj. kronor.

På grundval härav skulle vid oförändrat promilletal (1,5) statens inkoms­ ter av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1958/59 kunna beräknas komma att uppgå till ca 15,7 milj. kronor.

I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1952 ifrågasatte skogsstyrelsen en sänkning av promilletalet för skogsvårdsavgiftens utta­ gande i samband med den höjning av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog, som föranleddes av 1952 års fastighetstaxering. Någon sänk­ ning av promilletalet företogs dock ej av statsmakterna.

Den 1957 ånyo vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger skogsstyrelsen anledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan omprövning synes jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogsvårdsavgiftens ut­ tagande över huvud taget numera synes kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande synes emellertid böra bli före­ mål för övervägande i särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvak­ tan på ställningstagandet till spörsmålet om skogsvårdsavgiftens avskaffan­ de promilletalet för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxerings­ värdena icke bör sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner kronor.

Enligt styrelsens mening bör i anslutning till det anförda inkomstbeloppet av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1958/59 beräknas till sistnämnda be­ lopp.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1957/58 till 8 000 000 kronor samt beräknar, i avvaktan på ställ­ ningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59 till 16 000 000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1956/57 till 1,26 miljon kronor. I riksstaten för budgetåret 1957/58 är titeln upptagen till 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillnings­ avgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1957/58 till 1 250 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptages till likaledes 1 250 000 kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, om­

sättnings- och expeditionsstämplar m. m.

De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställ-

39

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

ning, i vilken under budgetåren 1952/53—1956/57 influten kvarlåtenskaps- skatt, uppgående till 21,78, 24,58, 23,39, 29,69 respektive 30,40 miljoner kronor sammanförts med arvslottsskatt (miljoner kronor).

Budgetår Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt Stämpel Stämpel Uppbörd Restituå bo­

å gåvo­ genom tioner

uppteck­ brev

länssty­

ningar

relserna

1952/53

53,42 2,69 2,20

0,86

1953/54 65,05

2,29 3,93 2,19

1954/55 64,25 2,50 2,71

1,06

1955/56

72,66 2,67 4,39

1,06

1956/57 77,79

2,47 6,25 1,14

Summa

Lotteri- Omsätt- Summa

Beräk­

arvslotts­

vinstnings- och inkomst

nat i

skatt, gå­ skatt

expedi-

riks­

voskatt

tions-

staten

och kvar­

stämplar

låtenskaps­ skatt

m. m.

57,45

36,60

54,59 148,64

159,00

69,08

43,04

62,96 175,08 166,00

68,40

45,21 76,07 189,68

177,00

78,66

45,54 78,19 202,39

188,00

85,37

53,67 72,93 211,97

203,00

Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verk­ liga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 85 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 no­ vember 1957 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräk­ ningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts följande:

»Denna inkomsttitel var i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 70 miljoner kronor. För löpande budgetår äro inkomsterna å titeln ifråga beräknade till 85 miljoner kronor. Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvo­ skatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1956/57 80,3 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare uppbör­ dens storlek under vart och ett av de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma är fördelad på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor).

Inkomstslag

Budgetår

1954/55

1955 56

1956/57

a) arvslottsskatt........... ................ 40,8

42,9 47,4

b) gåvoskatt .................. ................ 2,5

2,7

2,5

c) kvarlåtenskapsskatt . ................ 23,4

29,7 30,4

Summa 66,7

75,3

80,3

Såsom av förestående sammanställning framgår, ha inkomsterna av arvslottsskatten under det sistförflutna budgetåret varit icke oväsentligt högre än under de två närmast föregående budgetåren. Den tillfälliga upp­

40

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

börden, varmed avses uppbörd av skattebelopp över 100 000 kronor, har un­ der budgetåren ifråga uppgått till 6,3, 5,4 resp. 8,0 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 34,5, 37,5 resp. 39,4 miljoner kronor.

Uppbörden av gåvoskatt under de tre sistförflutna budgetåren företer inga större skiljaktigheter och får anses vara av normal storleksordning.

Den tillfälliga uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under budgetåren 1954/55—1956/57 uppgått till i runt tal 6,0, 16,7 resp. 14,0 miljoner kronor. Uppbörden under de två sistförflutna budgetåren påverkas av onormalt stora engångsbelopp å tillsammans 7,7 resp. 3,9 miljoner kronor. Den normala uppbörden har uppgått till 17,4, 13,0 resp. 16,4 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 har generalpoststy­ relsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 85 miljoner kronor under innevarande budgetår.

Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plä­ gar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att värdet av kapitaltillgångar i allmänhet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.

Den normala uppbörden av arvslottsskatt har under tiden januari—septem­ ber 1957 uppgått till 29,2 miljoner kronor (mot 27,1 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 3,2 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts avses uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande tid uppgått till 5,1 miljoner kronor (mot 6,5 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under de återstående måna­ derna av innevarande budgetår torde den tillfälliga uppbörden kunna upp­ skattas till högst 0,7 miljoner kronor per månad.

I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvslottsskatt under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp.

Verklig uppbörd under tiden juni—september 1957............................... 14,0 milj. kr. Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . . . 25,6 > > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 ... 5,6

j

> »

Summa 45,2 milj. kr.

Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke un­ dergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under de se­ nast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Budgetår

Belopp Budgetår

Belopp

milj. kr.

milj. kr.

1952/53 ............................................... 2,7 1955/56 .................... .................. 2,7 1953/54 ......................... .................... 2,3

1956/57 .................... .................. 2,5

1954/55 ........................ .................... 2,5

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha omkring 0,7 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden janua­ ri—september 1957 har uppgått till 0,2 miljoner kronor.

Uppbörden av gåvoskatt under budgetåret 1957/58 synes kunna beräknas till högst 2,5 miljoner kronor.

Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under liden januari— september 1957 uppgått till 13,4 miljoner kronor (mot 11,1 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av 1,5 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden bar under samma tid uppgått till 6,7 miljoner kronor (mot 15,7 miljoner kronor under samma tid föregående år). I det sistnämnda beloppet ingå emellertid tre större en­ gångsbelopp å sammanlagt 7,1 miljoner kronor.

Avkastningen av kvarlåtenskapsskatten — frånsett onormalt stora en­ gångsbelopp — synes för innevarande budgetår kunna beräknas enligt föl­ jande:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

41

Verklig uppbörd under tiden juni—september 1957 ........................... 7,6 milj. kr. Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . 12,0 > > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . 6,4 » »

Summa 26,0 milj. kr.

Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1957/ 58 sålunda komma att uppgå till i runt tal 74 miljoner kronor (45,2 + 2,5 + 26,0). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Den­ na uppbörd har under de två sistförflutna budgetåren uppgått till 4,4 resp. 6,3 miljoner kronor. Vidare bör räknas med en viss marginal för större en­ gångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln i fråga synas därför kunna upp­ skattas till ett belopp, som är något högre än vad förestående beräkningar utvisa, eller till förslagsvis 85 miljoner kronor.

Det torde i detta sammanhang måhända böra anmärkas, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatten kunna antagas komma att under budgetårets se­ nare del något påverkas av den beslutade höjningen av skattepliktsgränsen. Den minskning av inkomsterna, som ändringen i fråga beräknas medföra, torde emellertid komma att i viss mån elimineras genom den inverkan höj­ ningen av taxeringsvärdena vid 1957 års fastighetstaxering kan förväntas få på det totala inkomstutfallet.

Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1958/59, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de stora engångsbeloppen. Även om de normala inkomsterna kunna antagas komma fortsättningsvis stiga på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona, torde emellertid de totala inkomsterna under titeln för budgetåret 1958/59 icke böra beräknas till högre belopp än förslagsvis 90 miljoner kronor.

Härvid har räknats med en relativt bred marginal för onormalt stora engångsbelopp. Beräkningen har vidare gjorts under antagandet, att in­ komstbortfallet på grund av den ändrade skattepliktsgränsen för kvarlåten­ skapsskatt — av de arvsskattesakkunniga beräknat till omkring två miljo­ ner per år — åtminstone delvis kommer att kompenseras genom ökade in­ komster på grund av höjningen av taxeringsvärdena å fastigheter.

Vid uppskattningen av inkomsterna från arvs- och kvarlåtenskapsskatten under budgetåret 1958/59 har räknats med att en eventuell ändring av grun­ derna för dödsbobeskattningen icke skall med hänsyn till tidsfristerna för bouppteckningars ingivande och skattebeloppens erläggande hinna att nämn­ värt påverka uppbördsresultatet för budgetåret i fråga, även om ändrade be­ stämmelser skulle träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1959.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvs- lottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i enlighet med generalpoststy­ relsens förslag under budgetåret 1957/58 till 85 000 000 kronor samt föreslår, att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 90 000 000 kronor.

Lotterivinstskatt

Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:

»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för inneva­ rande budgetår upptagen till 53 miljoner kronor.

Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1956/57 har upp­ gått till 54 208 230 kronor. Motsvarande belopp under de två närmast före­ gående budgetåren utgjorde 45 754 967 resp. 46 223 507 kronor. Vinstskat­ tens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande samman­ ställning.

42

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Premieobligationslånen.

Budgetår

1954/55

........ 9 509 300

1955/56 10 763 780

1956/57 10 539 000

Skattepremielånet . . . . ,

........

580 000

Penninglotteriet.............

.........

18 790 200 19 010 000 23 654 400

Lotteriet för teater och konst..

........ 2 400 000

2 200 000

Tipstjänst......................

13 630 251 14 147 755

Övriga lotterier.............

......... 2 760 297 2 819 476 3 087 075

Summa kronor 45 754 967 46 223 507 54 208 230

Under budgetåret 1954/55 restituerades genom postverkets huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 543 608 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller ut­ fallit å icke försåld lottsedel. För budgetåren 1955/56—1956/57 utgjorde motsvarande belopp 685 362 resp. 538 831 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1954/55—1956/57 uppgick sålunda till i runt tal 45,2, 45,5 resp. 53.7 miljoner kronor.

Vinstskatten från premieobligalionslånen beräknas komma att under budgetåret 1957/58 uppgå till 10,5 miljoner kronor, förutsatt att de olika beloppen av riksgäldskontoret inlevereras vid samma tidpunkter som tidi­ gare.

Från Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni —oktober 1957 i vinstskatt inlevererats 9,9 resp. 5,5 miljoner kronor (mot 9.7 resp. 4,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under åter­ stående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 14,0 resp. 10,0 mil­ joner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emeller­ tid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna äro underkastade starka fluktuationer beroende på vinstutfallet.

Inkomsterna av vinstskatten från övriga lotterier beräknas komma att under löpande budgetår uppgå till ca 3,2 miljoner kronor.

Den beräknade brultouppbörden av lotterivinstskatt från nyss angivna inkomstkällor und^er budgetåret 1957/58 framgår av efterföljande sam­ manställning.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

43

Premieobligationslånen............................................. 10,5 milj. kr.

Penninglotteriet.......................................................... 23,9

»

»

Tipstjänst..................................................................... 15,5

»

»

Övriga lotterier.......................................................... 3,2

»

»

Summa 53,1 milj. kr.

Under budgetåret 1957/58 torde vinstskattemedel konnna att restitueras i

ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår.

Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt torde för inneva­

rande budgetår kunna beräknas till i runt tal 55 miljoner kronor. Vid denna

beräkning har utgåtts ifrån, att det särskilda lotteriet för teater och musik

kommer att anordnas även under innevarande år. Vidare har räknats med att

det planerade skattepremielånet skall inbringa minst 0,5 miljoner kronor i

vinstskatt.

För budgetåret 1958/59 synes icke böra räknas med högre inkomster än

som förutsetts för nu löpande budgetår. Inkomsterna under titeln ha visser­

ligen visat en stigande tendens men med hänsyn främst till ovissheten, om

det särskilda lotteriet för teater och musik kommer att anordnas även un­

der nästa år, torde det vara motiverat att iakttaga en viss försiktighet vid

bedömningen av inkomstutfallet för detta budgetår.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för bud­

getåret 1957/58 till 55 000 000 kronor samt föreslår -— under antagande att

det särskilda lotteriet för teater och musik kommer att anordnas — att

titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 57 000 000 kronor.

Omsättnings- och expedition sstämplar in. in.

Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämn-

da inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:

»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. redovisas öv­

riga stämpelmedel, vilka ej upptagits under någon av de båda förutnämnda

inkomsttitlarna. Här redovisas sålunda stämpelavgifter för lagfarter och in­

teckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla belägg­

nings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter

för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i

riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 75 miljoner kronor. I sin skri­

velse till riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 har generalpoststyrelsen

med utgångspunkt från då kända uppbördssiffror beräknat inkomsterna till

samma belopp.

De behållna inkomsterna å ifrågavarande titel under de senast förflutna

tre budgetåren framgå av efterföljande sammanställning (tusental kronor).

Budgetår

Uppbörd genom stämpelförsäljare:

i förskottsförteckningar upptagna stämpelavgifter

för

1954/55

1955/56

1956/57

a) lagfarter .................................................................

26 798

26 368

24 840

b) inteckningar ........................................................

försäljning av helarksstämplar, enkla belägg-

15 567

16 978

17 916

ningsstämplar in. m...............................................

13 577

13 488

14 532

44

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Budgetår

1954/55 1955/56 1956/57

Uppbörd genom postanstalterna av:

enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar,

kortkonvolut..........................................................................

7 238 7 070 7 288

Uppbörd genom postverkets huvudkassa:

a) emissionsstämplar å aktier och obligationer

110 992 12 334

6 317

b) stämpelavgifter för lottsedlar ...............................

1 902 1 970

2 077

c)

diverse .....................................................................................

10

6

9

Summa

76 084 78 214 72 979

1 Varav ett engångsbelopp å 2 miljoner kronor.

Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar ha under budgetåren 1952/53—1956/57 uppgått till följande belopp:

Budgetår Belopp milj. kr. lagfarter inteckningar

1952/53 ......................................... 17,3 13,0 1953/54 ......................................... 18,3 15,6 1954/55 ......................................... 26,8 15,6 1955/56 ......................................... 26,4 17,0 1956/57 ......................................... 24,8 17,9

Under månaderna januari—september 1957 ha i stämpelavgifter för lag­ farter och inteckningar influtit 18,0 resp. 14,3 miljoner kronor (mot 17,7 resp. 12,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). Genomsnitts- uppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 2,0 resp. 1,6 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha in­ komsterna i fråga uppgått till 7,1 resp. 6,1 miljoner kronor. För den åter­ stående delen av budgetåret synes kunna räknas med i stort sett oförändrad genomsnittlig uppbörd. För hela budgetåret 1957/58 skulle intäkterna från inkomstkällorna i fråga sålunda komma att uppgå till omkring 23,1 resp. 18,9 miljoner kronor.

Inkomsterna av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskon trollstämplar ha under tiden januari— september 1957 uppgått till omkring 10,4 miljoner kronor (mot 10,9 mil­ joner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda uppgått till 1,2 miljoner kronor. Under återstående delen av nu löpande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrat genomsnittligt inkomstutfall. Hittills ha under budgetåret 5,1 miljoner kro­ nor influtit. Uppbörden skulle sålunda totalt komma att uppgå till omkring 14,7 miljoner kronor.

Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel uppgick under kalenderåren 1954—1956 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:

1954

1955

1956

Enkla beläggningsstämplar ...................... 2 939 554 2 471 786 2 813 449 Överlåtelsestämplar .................................... 3 764 858 3 432 125 3 288 539 Kortkonvolut ............................................... 1 192 879 1 163 681 1 183 117

Summa kronor 7 897 291 7 067 592 7 285 105

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

45

Stämpelmedelsuppbörden genom postanstalterna har under tiden januari

—september 1957 uppgått till 5,4 miljoner kronor (samma belopp under

motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden har sålunda utgjort 0,6

miljoner kronor per månad. Under innevarande budgetår beräknas inkomst­

utfallet bli i stort sett oförändrat eller omkring 7,2 miljoner kronor.

Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budget­

åren 1952/53—1956/57 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna

belopp.

Budgetår

Belopp

mil], kr.

1952/53................................................................. 5,1

1953/54................................................................. 7,2

1954 55................................................................ 11,0

1955/56................................................................ 12,3

1956/57................................................................. 6,3

Under tiden januari—september 1957 ha influtit 4,9 miljoner kronor (mot

5,7 miljoner kronor under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbör­

den (stämpelavgifter över 100 000 kronor) bär under samma tid uppgått

till 3,2 miljoner kronor. Den normala uppbörden har följaktligen utgjort 1,7

miljoner eller 0,2 miljoner kronor per månad. Under den hittills förflutna

delen av innevarande budgetår (uppbördsmånaderna juni—oktober) ha här

ifrågavarande stämpelavgifter inbringat 6,4 miljoner kronor och för hela

budgetåret 1957/58 torde kunna räknas med en uppbörd uppgående till

omkring 10 miljoner kronor.

Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1955/56

och 1956/57 uppgått till 2,0 resp. 2,1 miljoner kronor. Under den hittills

förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,9 miljoner

kronor influtit. För återstoden av budgetåret beräknas uppbörden till om­

kring 1,2 miljoner kronor.

De beräknade totala inkomsterna under titeln omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., framgår av efterföljande sammanställning.

Lag- Inteck- Uppbörd genom

Post- Emis-

Lott-

S:a

farter ningar stämpelförsäljarna kon- sions-

sedels-

av avgifter för

toren

stämplar

stämp-

helarksstämplar,

för aktier lar

enkla beläggnings-

o. obliga-

stämplar m. m.

tioner

Verklig uppbörd under

tiden juni—september

1957 .............................

7,1

6,1

5,1

2,4

2,4

0,9

24,0

oktober 1957 ...........

Beräknad normal upp-

4,0

4,0

börd under tiden ok­

tober 1957—maj 1958

november 1957—maj

16,0

12,8

9,6

4,8

1,2

44,4

1958 .............................

Tillfällig uppbörd under

---‘

1,4

1,4

tiden nov. 1957—

maj 1958 ....................

2,0

2,0

Summa

23,1

18,9

14,7

7,2

9,8

2,1

76,8

De sammanlagda inkomsterna under titeln i fråga skulle sålunda för bud­

getåret 1957/58 kunna beräknas till i runt tal 76 miljoner kronor.

Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från om­

sättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1958/59, synes

man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande

budgetår. En osäker faktor utgöra dock stämpelavgifterna för aktie- och

obligationsemissioner. Ett inkomstbortfall på 1 å 1,5 miljoner kronor i form

av stämpelmedel kan även uppkomma därest den ifrågasatta ändringen

av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budget­

årets ingång. Inkomsterna under titeln synas böra angivas till högst 76

miljoner kronor eller samma belopp, som förutsetts för nu löpande budget­

år. Vid beräkningen har utgåtts från att inkomsterna under budgetåret i fråga

icke komma att påverkas av ändrade stämpeltariffer.»

Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expedi­

tionsstämplar m. m. under budgetåret 1957/58 till 76 000 000 kronor samt

föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med

78 000 000 kronor.

46

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

2. Automobilskattemedel

Fordonsskatt

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till

325 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln un­

der de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Redovisad Beräknat

netto- i riks-

inkomst staten

Miljoner kronor

1952/53.................... 189,71

180,00

1953/54.................... 213,23

200,00

1954/55.................... 260,97

245,00

Redovisad Beräknat

netto-

i riks-

inkomst

staten

Miljoner kronor

1955/56.................... 284,86

285,00

1956/57.................... 308,92

315,00

1957/58.................... 325,00

Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för

automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket

registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestäm­

melser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom för­

ordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955.

Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För per-

sonautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver

28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt mins­

kad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften lika­

ledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke

överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000

kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten

minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänste­

vikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger

3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000

Bih. t: Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning

47

kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevik-

ten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör

30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För

motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor.

För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släp­

vagn utgår skatten efter särskilda grunder.

I en till riksräkenskapsverket den 7 november 1957 avlåten skrivelse har

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i

styrelsens petita för budgetåret 1958/59 redovisade beräkningar upptagit

inkomsterna av fordonsskatt till 326 miljoner kronor för budgetåret 1957/

58 och till 348 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Enligt en i nämnda

petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om

fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.

Skatt per

1957/58

1958/59

fordon

Anta)

Total-

Antal

Total-

Kr.

fordon

skatt

fordon

skatt

milj.

kr

milj. kr

Personbilar..

210

833 000

175

931 000

196

Bussar...........

2 070

8 300

17

8 300

17

Lastbilar....

875

114 600

100

116 900

102

Motorcyklar

36

241 300

9

215 800

8

Släpfordon..

6

6

Utöver huvuddebiteringen

inflytande

fordonsskatt

19

19

Summa

326

348

Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket upp­

skattat fordonsskatten för budgetåret 1957/58 till 331 miljoner kronor och

för budgetåret 1958/59 till 345 miljoner kronor.

Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren

enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.

Vid ut­

gången

av år

Personbilar

Antal

Ökning

Lastbilar

Antal

Ökning

Bussar

Antal

Ökning

Motorcyklar

Antal

Ökning

1950 ____

252 503

58 049

84 904

5 401

7 546

532

212 378

40 040

1951____

313 058

60 555

89 486

4 582

7 818

272

258 451

46 073

1952 ____

360 552

47 494

97 089

7 603

8 138

320

287 289

28 838

1953 ____

431 085

70 533

102 977

5 888

8 272

134

306 394

19 105

1954 ____

535 857

104 772

108 100

5 123

8 364

92

313 805

7411

1955 ------

636 543

100 686

110 043

1 943

8 309

—55

292 328

— 21 477

1956 ____

734 533

97 990

112 319

2 276

8 296

—13

266 786 —25 542

Under de tio första månaderna av år 1957 ha enligt preliminära uppgifter

nyinregistrerats 126 309 personbilar och 9 966 lastbilar. Under samma tid

1956 var antalet nyinregistrerade fordon 113 780 respektive 10 395. Vid sin

beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket i huvud-

sak utgått från den utveckling av fordonsbeståndet, som angives i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens kalkyler.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under bud­

getåret 1957/58 till 330 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budget­

året 1958/59 upptages till 350 000 000 kronor.

Bensinskatt

I riksstaten för budgetåret 1957/58 är denna inkomsttitel upptagen till 715

miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de

senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

48

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Redovisad

Beräknat

Redovisad

Beräknat

netto-

i riks-

netto-

i riks-

inkomst

staten

inkomst

staten

Miljoner kronor

Miljoner kronor

1952/53......................... 330,04

325,00

1955/56........... ........... 595,05

585,00

1953/54............. ........... 389,17

410,00

1956/57........... ........... 629,51

640,00

1954/55........... ............. 490,71

495,00

1957/58...........

715,00

Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å

bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den

3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946

med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950

utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala

skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens bort­

tagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre

för liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 216) höjdes bensinskatten

ytterligare till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband

med sistnämnda skattehöjning ultogs enligt förordning den 8 maj 1953 (nr

217) under budgetåret 1953/54 även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin,

som den 1 juni 1953 fanns i lager i riket. Enligt förordning den 21 maj 1954

(nr 256) skall från och med den 1 juli 1954 för bensin, som till riket införes

eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som till­

verkas av svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning ur inhemsk

skiffer, skall skatt dock endast utgå med 7 öre för liter. Även i samband

med skattehöjningen den 1 juli 1954 uttogs enligt särskild förordning den

21 maj 1954 (nr 257) under budgetåret 1954/55 tillfällig lagerskatt på ben-

sin.

Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även å sådan

petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil

och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin

och motorsprit, och till denna skatt lades för tiden 1 april 1948—31 decem­

ber 1950 en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda

skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes ge­

nom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med

den 1 januari 1951 och genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) till

23 öre för liter från och med den 1 juli 1953. Enligt förordning den 21 maj

Bih. 1: Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning

49

1954 (nr 260), varigenom förordningen den 3 maj 1935 upphävdes, utgick

Jbrännoljeskatt från och med 1955 med 32 öre för liter. I samband med in­

förandet av allmän energiskatt sänktes brännoljeskatten genom förordning

den 31 maj 1957 (nr 264) till 30 öre för liter från och med den 1 juli 1957.

Kontroll och uppbörd, som tidigare handhafts av länsstyrelserna, åvilar

från och med 1955 kontrollstyrelsen.

Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill

den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för

liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 decem­

ber 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929

års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951—30 juni

1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggsskatten å

motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) utgick skatt å mo­

torsprit ej heller under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höj­

ningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 förordna­

des även om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter. Genom

ovannämnda förordning den 21 maj 1954 (nr 256) höjdes skatten till 7 öre

för liter från och med den 1 juli 1954. Skatten har genom förordning den

11 mars 1955 (nr 131) från och med den 1 juli 1955 fastställts till 19 öre för

liter, dock skulle till och med den 30 juni 1957 skatten utgå med endast

13 öre för liter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riks-

räkenskapsverket den 7 november 1957 beräknat inkomsterna på föreva­

rande titel till 707 miljoner kronor för budgetåret 1957/58 och till 761

miljoner kronor för budgetåret 1958/59.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1957 rö­

rande beräkningen av skatt på bensin, som införes till riket, anfört följande:

»De volymer bensin, för vilka tullverket debiterat bensinskatt, ha för pe­

rioderna oktober—september 1954/55, 1955/56 och 1956/57 utgjort respek­

tive 1 240, 1 450 och 1 590 miljoner liter. Det torde kunna antagas att förtull-

ningsvolymerna av bensin under budgetåren 1957/58 och 1958/59 icke kom­

ma att överstiga respektive 1 650 och 1 710 miljoner liter, motsvarande en

bensinskatteuppbörd vid oförändrad skattesats av 528 resp. 548 miljoner

kronor. Med hänsyn till de av tullverket bestridda restitutionerna av ben­

sinskatt, vilka beräknas till mellan 25 och 30 miljoner kronor för budgetår,

har Styrelsen upptagit nettouppbörden av bensinskatt för budgetåren 1957/

58 och 1958/59 till respektive 500 och 520 miljoner kronor.»

Beträffande beräkningen av skatt på bensin som tillverkas inom riket,

skatt på motorsprit samt brännoljeskatt har kontrollstyrelsen i

skrivelse den 11 november 1957 anfört:

»a) Skatt å inom riket tillverkad bensin.

Bensin tillverkas inom landet av tre tillverkare. Dessa har under tiden 1

juli—31 oktober 1957 inbetalat sammanlagt 35,4 miljoner kronor. Med led­

ning av uppgifter från tillverkarna ang. beräknad utlämning av bensin

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.!. Bihang 1

kan ytterligare 58,6 miljoner kronor beräknas inflyta under tiden 1 novem­

ber 1957—30 juni 1958. Den totala inkomsten av skatt å inom riket till­

verkad bensin under budgetåret 1957/58 kan således angivas till 94 miljo­

ner kronor.

Styrelsens uppbörd av skatt å inhemsk bensin under budgetåret 1958/59

kan beräknas till 92 miljoner kronor.

b) Skatt på motorsprit.

>

Försäljningen av motorsprit har nedgått avsevärt. Under tiden 1 juli—

31 oktober 1957 inflöt 0,05 miljon kronor till kontrollstyrelsen. Inkomsten

för tiden 1 november 1957—30 juni 1958 torde icke komma att överstiga

0,15 miljon kronor, varför den ifrågavarande skatteinkomsten för budget­

året 1957/58 kan beräknas till 0,2 miljon kronor. För budgetåret 1958/59

synes skatteinkomsten kunna upptagas med oförändrat 0,2 miljon kronor.

c) Brännoljeskatt.

I samband med införandet av den allmänna energiskatten den 1 juli 1957

sänktes skatten å brännolja från 32 öre per liter. Då skatteredovisning sker

kvartalsvis i efterskott, påverkar detta skatteinkomsten först för tiden ef­

ter den 1 oktober 1957.

Under tiden 1 juli—30 september 1957 har brännoljeskatt influtit med

26,7 miljoner kronor, innebärande en ökning gentemot samma tid föregå­

ende år av något mer än 10 procent. Under tiden 1 oktober 1956—30 juni

1957 inflöt 75,6 miljoner kronor vid dåvarande skattesats av 32 öre per li­

ter. Omräknat till den nya skattesatsen 30 öre per liter skulle detta mot­

svara en skatteinkomst av 70,9 miljoner kronor. Antages skatteinkomsten

för tiden 1 oktober 1957—30 juni 1958 liksom under föregående del av bud­

getåret öka med 10 procent, skulle skatteinkomsten för ifrågavarande tid

kunna angivas till 78 miljoner kronor. För hela budgetåret 1957/58 kan in­

komsten av brännoljeskatten i enlighet med det anförda beräknas till (26,7

+ 78 =) 104,7 eller avrundat 105 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 torde man kunna räkna med ungefärligen sam­

ma relativa ökning som under budgetåret 1957/58 eller cirka 10 procent.

Detta skulle då innebära en skatteinkomst av 113,3 miljoner kronor. Detta

belopp synes snarare böra avrundas uppåt än nedåt. Skatteinkomsten för

budgetåret 1958/59 kan därför angivas till 115 miljoner kronor.»

Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle in­

komsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 699 miljoner kronor

under budgetåret 1957/58 och till 727 miljoner kronor under budgetåret

1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt under

budgetåret 1957/58 till 715 000 000 kronor och föreslår, att titeln för bud­

getåret 1958/59 upptages till 750 000 000 kronor.

50

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

3. Tullar och acciser

Tullmedel

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel

under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande samman­

ställning.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

51

Debiterad

Influten

Utbeta-

Redovisad

Beräknat

brutto-

lade resti-

netto-

i riks-

inkomst

tu tioner

inkomst

staten

Miljoner kronor

Budgetåret

1952/53 .... . .

409,74

410,91

32,18

378,73

350,00

2

1953/54 ____ . .

464,67

463,15

29,84

433,31

350,00

S

1954/55 ____ . .

545,46

541,15

35,72

505,43

420,00

>

1955/56 ____ . .

601,05

595,90

42,54

553,36

500.00

>

1956/57 ____ . .

665,09

653,33

45,49

607,84

570,00

Tullraedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 650

miljoner kronor.

I tabellen s. 53 lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad

översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1952/53— 1956/

57 samt 3:e kvartalet 1956 och 1957, med särskilt angivande av vissa varu­

slag.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den in­

flutna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1952/53—1956/

57 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande

belopp: I

Influten tulluppbörd månadsvis

Miljoner kronor

År

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Jan.

Febr. Mars April

Maj

Juni Summa

1952/53..

1953/54..

1954/55..

1955/56..

1956/57..

1957/58..

32.2

35.3

41.3

38.3

48.0

54.1

30.3

32.4

39,1

46.8

48.8

49.5

36,3

37.9

44.9

51.8

52.8

61,2

38.2

39.6

45.6

49.3

59.5

58.5

33.5

38,4

44,8

56.6

65,2

33,4

38,2

48.1

50.2

50.3

35.1

35.2

42,0

45,8

49.3

27,1

35,9

42,3

45,8

49,7

34.1

42.2

51,5

50.7

58.7

36,5

40,8

46,3

54.0

56.1

33.6

44,5

49,0

53.7

54.9

40.6

42.7

48,3

52,9

60,0

410.9

463.1

541.2

595.9

653.3

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957 har general-

tullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande

budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovi­

sade statsinkomster framhållit följande:

»Den svenska utrikeshandeln har även under år 1957 fortsatt att öka i

omfattning. Sålunda ha import- och exportvärdena för årets tre första kvar­

tal överstigit motsvarande värden för år 1956 med respektive 13 och 14

procent. Tullverkets totala bruttouppbörd under förstnämnda tidsperiod

utvisar vid jämförelse med uppbörden under motsvarande tid föregående

år en stegring med 16 procent. Nu tillgängliga preliminära uppbördssiffror

för sistförflutna oktober månad tyda på att importen under fjärde kvarta­

let 1957 alltjämt kommer att hålla en hög nivå. Vissa uppgifter om import

och export samt tullverkets influtna totala bruttouppbörd under ifrågava­

rande riksstatstitlar lämnas här nedan.

52

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Års-

Kvartalsbelopp

belopp

I

II

III

Importvärde (miljoner kronor) ......... . 1956

11 434

2 523

2 962

2 758

1957

3 243

3 155

2 994

Importvolymindex (1949 = 100)

Totalt ...................................................... . 1956

184

165

194

177

1957

201

194

190

Därav: Transportmedel...................... . 1956

586

421

688

593

1957

619

839

562

Exportvärde (miljoner kronor)............. ,. 1956

10 067

1 915

2 612

2 697

1957

2 512

2 846

2 885

Tullverkets influtna bruttouppbörd

(miljoner kronor) ............................... . 1956

1 149

241

278

297

1957

267

286

400

Efterföljande beräkningar av tullverkets blivande uppbörd bygga på

vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, vilka till en del ofrånkom­

ligen måste anses osäkra. Sålunda har förutsatts att ekonomiska och poli­

tiska förhållanden utomlands icke skola medföra några mera väsentliga

förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare förutsättes

att importen skall liksom för närvarande vara i huvudsak fri från direkta

restriktioner samt att det ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt hög

nivå för densamma. Styrelsen har även bortsett från sådana ändringar i

tull- och skattesatser, som ett eventuellt ikraftträdande av en ny tulltaxa

under den tid uppgifterna avse skulle kunna komma att medföra.»

I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tull-

medelsuppbörden under budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:

»Vad först angår tullmedel må här nämnas, att bruttouppbörden härav

under de senaste budgetåren har förhållit sig till importvärdet sålunda, att

varje miljard kronor av importvärdet motsvarat mellan 54 och 55 miljoner

kronor i tullmedelsuppbörd. En dylik jämförelse för perioden oktober 1956

-—september 1957 ger till resultat 53,5 miljoner i tulluppbörd för varje mil­

jard av importvärdet.

Beträffande tullmedelsuppbördens fördelning på olika varugrupper un­

der de tre senaste tolvmånadersperioder, som var för sig omfattat måna­

derna oktober—september, må följande uppgifter lämnas (i miljoner kro­

nor).

Icke varaktiga konsumtionsvaror samt råvaror

och halvfabrikat till dylika varor....................

Maskiner och redskap...............................................

Varaktiga konsumtionsvaror jämte vissa halv­

fabrikat till dylika varor ..................................

Övriga varuslag............................................................. I

Oktober-

1954/55

-september

1955/56

1956/57

200

250

242

125

145

167

125

125

143

100

90

115

I gruppen 'Icke varaktiga konsumtionsvaror samt råvaror och halvfab­

rikat till dylika varor’ ingå såsom största poster textilvaror och livsmedel.

Under perioden oktober 1956—september 1957 har tulluppbörden för tex­

tilvarorna i jämförelse med närmast föregående årsperiod ökat med knappt

8 procent, medan uppbörden för livsmedel sjunkit med knappt 6 procent.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

53

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper

Miljoner kronor

Varuslag

1952

/ 53

1953

/ 54

1954

/ 55

1955

/56

1956

/ 57

juli— sept.

1956

1957

Frukter och bär, ätbara:

färska .....................................................

9,9

11,0

9,1

14.5

9.9

3.9

3,2

torkade .................................................

3,0

3.8

3,7

3,4

3.3

0.5

0,6

Kaffe ...........................................................

22,2

22.4

22,6

24,8

26,2

6.8

6,7

Spannmål, omalen .................................

8,8

1,2

1,7

1,2

03

0,3

Socker...........................................................

7,2

5,7

3,0

4,8

Konserver ..................................................

3,6

4,8

5,7

8,4

7,6

2,4

1,7

Vin...............................................................

8,0

8,1

8.5

8.9

9.1

1,9

1,9

Spritdrycker ..............................................

5,8

5,5

2,4

4,2

4,8

1,2

0,7

Kem. tekn. preparat ej särskilt nämnda

3,6

6,4

6,4

6,9

8,7

1,7

1,9

Bil- och motorcykeldelar av kautschuk

2,9

3,6

4,4

4,2

4,2

03

0,9

Silke..............................................................

5,2

7,7

6,6

8,9

8,8

13

2,0

Linoleummattor........................................

1,3

1,8

2,3

23

2,4

03

0,6

Vävnader, innehållande silke................

9,0

10,5

9,9

9,7

9,8

2.4

2,5

>

, av ull.......................................

8,6

11,7

11.9

19,0

19.8

4,7

5,6

>

, av bomull...............................

6,2

73

7,2

15,8

15,0

3,0

3,6

Strumpstolsarbeten, inneh. silke..............

5,5

4,4

3.6

7,1

7,1

1,5

1,7

»

, andra.......................

1,2

2,5

2,7

6,7

7,7

13

2,4

Kläder och sömnadsarbeten..................

4,8

6.9

8,0

12.9

13,8

2,7

3,1

Hattar .......................................................

1,8

2,2

1,9

1,9

1.9

0,5

03

Varmvalsat järn........................................

4,6

5,2

5,2

4,2

3,7

0,8

0,8

Järnplåtar, varmvalsade.........................

6,9

7,5

11,6

8,7

10.2

2,4

23

Förbränningsmotorer m. m....................

9,1

6,7

6,8

10,9

8.2

13

2,7

Metallbearbetningsmaskiner..................

10,3

6,1

7,6

8,6

8,7

2,8

2,7

Traktorer .....................................................

8,5

7,1

6,6

5,1

4,5

1.1

1.6

Transmissioner, skruvväxl. o. d................

5.8

5,3

4,9

5.7

6,4

1,6

13

Maskiner och apparater ej särskilt

nämnda ..................................................

34,3

34,8

41,8

46,1

53,4

12,8

14,7

Elektriska maskiner ej särskilt nämnda

7,0

6,2

5.8

6,2

7,3

1,7

1.9

Apparater för trådlös telegrafi etc. ..

4,7

5,9

61,4

8,5

12,1

18,2

3,3

5,7

Bilar och motorcyklar.............................

48,2

95,4

72.4

94.7

20,0

24,3

Delar för biltillverkning........................

12,9

17,5

21,8

20.9

17.3

5,3

23

Instrument ej särskilt nämnda..............

5,9

6,0

5,9

6,4

8,8

2,0

2,6

Säger

276,8

297,2

343,5

372,9

401,8

94,0

103,4

Övrig uppbörd av tullmedel..................

132,9

167,5

202,1

228,1

263,3

56,6

63,1

Summa

409,7

464,7

545,6

601,0

665,1

150,6

166,5

Tulluppbördsminskningen beträffande livsmedel beror på dels en något

minskad import, dels ett visst inkomstbortfall på grund av jordbruksregle-

ringens genomförande den 1 september 1956. Även om importen av livsme­

del kan förutsättas minska ytterligare, torde dock tulluppbörden för hela

gruppen icke varaktiga konsumtionsvaror etc. kunna för innevarande och

för nästa budgetår beräknas till ungefärligen samma belopp som för års­

perioden oktober 1956—september 1957.

Tulluppbörden för gruppen 'Maskiner och redskap’ ökar alltjämt. Jäm­

fört med perioden oktober 1955—september 1956 utgör ökningen under

den därpå följande årsperioden omkring 15 procent. Under den senare de­

len av årsperioden oktober 1956—september 1957 visar emellertid ökning­

en en avtagande tendens, varför man för budgetåren 1957/58 och 1958/59

icke torde böra räkna med någon större ökning i tulluppbörden.

Gruppen 'Varaktiga konsumtionsvaror jämte vissa halvfabrikat till dy­

lika varor’ omfattar bland annat motorfordon och för tillverkning därav

54

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

avsedda delar, vilka varor äro de betydelsefullaste ur tulluppbördssynr

punkt. Importen av personbilar utvisade under föregående år en vikande

tendens men har under år 1957 åter ökat. Tulluppbörden för personbilar

och motorcyklar låg ungefär 21 procent högre under tredje kvartalet i år

jämfört med samma kvartal föregående år. Däremot har importen av de­

lar för biltillverkning minskat kraftigt under år 1957. Importen av till

ifrågavarande grupp hörande apparater för trådlös telegrafi, television etc.

företer en stark ökning för varje kvartal. Tulluppbörden uppgick under

tredje kvartalet 1957 till 5,7 miljoner mot 3,3 miljoner under samma kvar­

tal 1956. Styrelsen finner sig böra beräkna tulluppbörden för gruppen var­

aktiga konsumtionsvaror etc. under innevarande och nästa budgetår till

belopp, som endast obetydligt överstiga uppbörden under årsperioden ok­

tober 1956—september 1957.

Till gruppen 'Övriga varuslag’ höra bland annat handelsfärdigt järn och

stål, kemikalier, färger, kautschuk, vapen och ammunition. Importen av

dessa varor har visserligen ökat kraftigt under årsperioden oktober 1956—-

september 1957 jämfört med nästföregående årsperiod, huvudsakligen vad

angår handelsfärdigt järn och stål samt vissa enstaka poster vapen och

ammunition. Tulluppbörden för hela gruppen steg med omkring 28 pro­

cent under perioden oktober 1956—september 1957 jämfört med närmast

föregående årsperiod. Då emellertid importsiffrorna tidigare företett starka

variationer uppåt och nedåt, bjuder försiktigheten att för budgetåren 1957/

58 och 1958/59 beräkna något lägre belopp än för perioden oktober 1956—-

september 1957.

Den totala tullmedelsuppbörden för budgetåret 1957/58 beräknas till 670

miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes man kunna räkna med nå­

got högre uppbörd, nämligen 700 miljoner kronor. Restitutionerna av tull­

medel väntas uppgå till 45—50 miljoner kronor för år och nettouppbörden

har därför för nämnda två budgetår upptagits till respektive 625 och 650

miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av tullmedel under bud­

getåret 1957/58 till 640 000 000 kronor samt föreslår, att titeln, under för­

utsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1958/59 uppföres med

670 000 000 kronor.

Varuskatt

De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste

budgetåren framgå av följande sammanställning.

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53 ................... 262,56

225,00

1953 54 ................... 232,39

260,00

1954/55 ................... 195,00

200,00

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56 ................... 207,01

210,00

1956 57 ................... 222,67

210,00

1957/58 ................... 225,00

Varuskatt skulle enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) med visst

procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras

för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essen­

ser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för

vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och

Bih. 1: Rilcsräkenskapsverkets inkomstberäkning

55

smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosme­ tiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna från 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbe­ ten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) sänk­ tes varuskatten å choklad och konfityrer till 60 procent från den 1 de­ cember 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ändrades grun­ derna för beräkning av varans beskattningsvärde. I samband därmed justera­ des skattesatserna i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen ut­ gör sålunda enligt denna förordning beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 pro­ cent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent. Genom förordning den 9 april 1954 (nr 126) sänktes skattesatsen på essenser och extrakter till 50 procent av beskattningsvärdet.

Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsätt­ ningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i för­ ordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidta­ gits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 maj 1953 (nr 248).

När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrup­ per, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försälj­ ningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.

Enligt beslut vid 1951 års riksdag infördes genom förordning den 24 ok­ tober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. in., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skulle enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259)

utgå även under budgetåret 1953/54. Genom förordning den 11 december

1953 (nr 698) upphörde nyssnämnda förordning att gälla från och med den

20 december 1953. Skatten utgick med 10 procent av fordonens beskatt­

ningsvärde.

Varuskatterna uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive

försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.

På inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1956/57 redovisats en

behållen inkomst av 222,67 miljoner kronor, varav influtit 18,09 miljoner

kronor genom tullverket, 204,57 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen

och 0,01 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsätt­

ningsskatt, genom länsstyrelserna.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1957 har kon­

trollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkoms­

ter, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till i

avrundat belopp 211 respektive 217 miljoner kronor. Styrelsen har här­

vid anfört:

»a) Varuskatt å choklad- och konfityrvaror har un­

der månaderna juli—oktober 1957 influtit med 51,8 miljoner kronor. Un­

der samma tid föregående år inflöt 48,5 miljoner kronor. Inkomstökningen

utgör icke fullt 7 procent. Anledning torde föreligga att räkna med viss

mindre inkomstökning även under återstående del av innevarande budget­

år (1 november 1957—30 juni 1958). Med beräkning att inkomsten under

denna tid blir cirka 2 procent större än under samma tid föregående bud­

getår, då inkomsten uppgick till 91,2 miljoner kronor, skulle 93 miljoner

kronor komma att inflyta. Skatteinkomsten för hela budgetåret 1957/58

kan enligt denna beräkning följaktligen angivas till (51,8 -f- 93 ==) 144,8

miljoner kronor eller avrundad till 145 miljoner kronor. Inkomsten av va­

ruskatt å choklad- och konfityrvaror under budgetåret 1958/59 synes un­

der förutsättning av i stort sett oförändrade priser kunna angivas till 150

miljoner kronor.

b) Varuskatt å tekniska preparat har under månaderna

juli—oktober 1957 influtit med 10 miljoner kronor eller med i det när­

maste samma belopp som under motsvarande tid föregående år. Inkomsten

av nämnda skatt under månaderna november 1956—juni 1957 uppgick

till 21,7 miljoner kronor. Då en viss stagnation beträffande inkomsterna

av denna skatt synes ha inträtt, torde skatteutfallet för tiden 1 november

1957—30 juni 1958 icke böra beräknas högre än till 22 miljoner kronor. In­

komsten för hela budgetåret 1957/58 synes därför kunna angivas till

(10

-j-

22 =) 32 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes böra upp­

tagas samma belopp eller 32 miljoner kronor.

c)

Pälsvaruskatt har, i vad avser inom riket beredda skinn,

under månaderna juli—oktober 1957 influtit med 0,8 miljon kronor eller

en obetydlighet mera än under samma tid föregående år. För återstående

del av innevarande budgetår torde man kunna räkna med en i förhållande

till motsvarande tid föregående budgetår i stort sett oförändrad skattein­

täkt eller 1,7 miljon kronor. Inkomsten av pälsvaruskatten under budget­

året 1957/58 skulle sålunda kunna angivas till (0,8 + 1,7 =) 2,5 miljoner

kronor. För budgetåret 1958/59 synes samma belopp eller 2,5 miljoner

kronor böra upptagas.

56

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

57

d) Försäljningsskatt å guldsmedsarbeten, grammofonvaror

och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1957 inbringat res­

pektive 5,6, 2,0 och 0,5 miljoner kronor eller tillhopa 8,1 miljoner kronor.

Under samma tid föregående år utgjorde skatteinkomsterna respektive 5,0,

1,9 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa 7,3 miljoner kronor. För återstå­

ende del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten

böra beräknas till 24 miljoner kronor eller 0,6 miljon kronor mer än vad

som inflöt under motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten

för budgetåret 1957/58 skulle således kunna angivas till (8,1 + 24 —) 32,1

miljoner kronor eller avrundad till 32 miljoner kronor. Med hänsyn till

den jämna ökning, som inkomsten av försäljningsskatten utvisar för de

senaste budgetåren, synes man för budgetåret 1958/59 kunna upptaga ett

belopp av 33 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 8 november 1957, beträffande beräkningen av de inkomster, som upp­

bäras av tullverket, anfört följande:

»Den till tullverket inflytande bruttouppbörden, tillika att anse såsom

nettouppbörd, av de till varuskattemedlen hörande avgiftsslagen varuskatt,

pälsvaruskatt och försäljningsskatt uppgick under budgetåret 1956/57 un­

gefärligen till respektive 15,8, 2,0 och 0,3 miljoner kronor eller sammanlagt

drygt 18 miljoner kronor. För innevarande budgetårs fyra första måna­

der bär uppbörden blivit lägre än för samma tid föregående år, varför Sty­

relsen icke anser sig böra räkna med högre belopp än 17 miljoner kronor

för vartdera budgetåret.»

De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna in­

nebära en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1957/

58 och 1958/59 på 228 respektive 234 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln varuskatt till 230 000 000

kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att titeln i riksstaten för bud­

getåret 1958/59 uppföres med 240 000 000 kronor.

Omsättningsskatt å motorfordon

För vissa motorfordon skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr

545), som trädde i kraft den 1 december 1956, utgå omsättningsskatt när

fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller

uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt for­

don som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsätt­

ningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon äro person­

bilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade

lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar,

allt i den mån fordonen icke tidigare äro eller varit upptagna i bilregister.

Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kro­

nor, som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänste­

vikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram

skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilo­

gram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas

i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar

utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240

kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.

Inkomsterna på titeln, som redovisas av kontrollstyrelsen och generaltull­

styrelsen, uppgingo under hudgetåret 1956/57 till 63,17 miljoner kronor och

ha i riksstaten för innevarande år uppförts med 140,00 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande om­

sättningsskatt å motorfordon anfört följande:

»Förordningen angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall träd­

de i kraft den 1 december 1956. Skatt enligt densamma började emellertid

inflyta först i januari 1957. Under månaderna januari—juni 1957 uppgick

skatteinkomsten till 62,9 miljoner kronor och under månaderna juli—okto­

ber 1957 till 49,0 miljoner kronor. För återstående del av innevarande bud­

getår synes böra beräknas en inkomst av 86,0 miljoner kronor och följakt­

ligen för hela budgetåret 1957/58 ett belopp av (49,0 + 86,0 = ) 135 miljo­

ner kronor. Skatteinkomsten för budgetåret 1958/59 synes kunna angivas

till 140 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat

uppbörden till 0,6 miljon kronor för vartdera budgetåret 1957/58 och 1958/

59.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda

skrivelse beräknat inkomsterna under ifrågavarande titel till 110 miljoner

kronor för vartdera budgetåret 1957/58 och 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å mo­

torfordon till 140 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 och föreslår, att ti­

teln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 140 000 000 kronor.

Regteringsavgift och accis å fettvaror m. m.

Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser

återfinnas i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av in­

förseln av fettråvaror och fettvaror, m. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr

396) om accis å fettemulsion m. m., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, änd­

rad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes

för framställning av grädde m. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr

397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fett­

emulsion m. m.

Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och

kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 47 miljoner

kronor.

Statens jordbruksnämnd, som i skrivelse till riksräkenskaps­

verket den 8 november 1957 lämnat beräkning för innevarande och nästkom­

mande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel, som

hänför sig till nämndens verksamhetsområde, nämligen nettointäkten av

58

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

59

regleringsavgifter för fettvaror, har till stöd för denna beräkning åberopat

en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:

»Med stöd av Kungl. Maj :ts förordning den 7 juni 1956, nr 403, angående

reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. m. och Kungl. Maj:ts

kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till nämnda

förordning har statens jordbruksnämnd i sitt cirkulär nr 50 för år 1956 be­

träffande flertalet fettvaror och fettämnen, som kan tjäna matnyttigt ända­

mål, föreskrivit, att varorna skall beläggas med införselavgift och regle-

ringsavgift.

Regleringens ändamål är att skydda avsättningen av svenskt smör samt

att bereda inhemska oljeväxter samma skydd som övriga jordbruksproduk­

ter. Genom uttagande av införsel- och regleringsavgift på margarinråvaror

och därmed jämförliga fettämnen upprätthålles en sådan prisspänning mel­

lan smör och margarin att avsättningen av svenskt smör främjas. Införsel­

avgiften stödjer dessutom odlingen av oljeväxter. Regleringsavgifterna inle­

vereras till statskassan. Införselavgifterna åter tillförs Sveriges oljeväxtin-

tressenter, förening u. p. a. (SOI) för bestridande av kostnader i samband

med föreningens omhändertagande, bearbetning och försäljning av den in­

hemska oljeväxtskörden.

Införselavgiften utgår med ett fast belopp, så länge priset på höstrapsfrö

håller sig inom vissa prisgränser. Med tillämpning av den s. k. femprocent­

regeln har dock avgiften den 1 november 1957 höjts från 30 öre till 31.5 öre

per kilogram oblandad fettvara. Regleringsavgiften är rörlig beroende på

växlingar i världsmarknadspriserna på margarinråvaror. Generellt har den

dessutom fr. o. m. den 1 november 1957 minskat med samma belopp, 1,5 öre

per kilogram, varmed införselavgiften då höjdes. Regleringsavgift utgår så­

väl på importerade fettvaror som på olja, som framvinnes ur inhemskt olje-

växtfrö och avsättes inom landet.

Införsel- och regleringsavgift skall i princip icke slutligt belasta fettför-

brukning för annat än matnyttigt ändamål och ej heller tillverkning av va­

ror för export. S. k. regleringsbidrag lämnas därför av jordbruksnämnden

för fett, som används till tekniskt bruk och för fett, som ingår i exportpro­

dukt. Vidare utgår regleringsbidrag för svinn som uppkommer i samband

med raffinering och härdning av oljor ävensom för oljor, som används vid

tillverkning av fiskkonserver, och för fettvaror, som förbrukas vid bered­

ning av emulgatorer. Regleringsbidrag utgår med belopp motsvarande erlagd

införsel- och regleringsavgift. Regleringsbidrag utgår även för inhemskt

slakterifett, som visserligen ej är avgiftsbelagt men som prisfördyras i skyd­

det av regleringen.

Regleringsbidrag skall utgå av inflytande reglerings- och införselavgifter

i förhållande till storleken av respektive avgifter. Regleringsbidrag för in­

hemskt slakterifett skall dock helt utgå av inflytande regleringsavgifter.

Nettointäkterna av regleringsavgifter för budgetåren 1957/58 och 1958/59

beräknas på följande sätt.

Under budgetåret 1956/57 användes 73 600 ton importerat fett och 19 400

ton svensk olja eller sammanlagt 93 000 ton fettråvaror för tillverkning av

margarin och andra avgiftsbelagda ändamål. Produktionen av hushållsmar-

garin, för vars framställning endast användes avgiftsbelagt fett, uppgick

under budgetåret till 90 500 lon. Härför åtgick 59 400 ton importfett och

15 000 ton svensk olja eller sammanlagt 74 400 ton. För övriga matnyttiga

ändamål åtgick under budgetåret 18 600 ton avgiftsbelagt fett. Med hänsyn

till den starka stegringen av efterfrågan på hushållsmargarin kan det vara

rimligt att för budgetåret 1957/58 utgå från en produktion av 94 000 ton

60

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

hushållsmargarin, vilket motsvarar eu fettråvaruåtgång av 77 500 ton. För

övriga matnyttiga ändamål beräknas åtgå 19 000 ton avgiftsbelagda fettrå-

varor. Den totala förbrukningen under budgetåret 1957/58 av fettråvaror,

för vilka regleringsavgift utgår, beräknas således uppgå till (77 500 +

19 000 = ) 96 500 ton. Förbrukningen av inhemskt slakterifett, varå avgift

ej utgår, uppskattas för budgetåret till 20 500 ton, varav 8 000 ton till mat­

nyttigt ändamål samt återstoden, 12 500 ton, till tekniskt bruk för vilket reg-

leringsbidrag utgår. Till regleringsbidragsberättigade ändamål beräknas yt­

terligare åtgå sammanlagt 9 500 ton annat inhemskt fett och importfett. Den

totala fettförbrukningen under budgetåret 1957/58 uppskattas således till

(96 500 + 20 500 + 9 500 =) 126 500 ton.

Som nämnts är regleringsavgiftens storlek beroende av världsmarknads­

priserna på fettvaror. Dessa är emellertid mycket konjunkturkänsliga, var­

för det är svårt att bedöma det framtida prisläget. Under åren 1955 och 1956

har de genomsnittliga världsmarknadspriserna varit 1 krona 31 öre för ko-

kosolja och 1 krona 29 öre för valolja samt 1 krona 72 öre för flytande vege­

tabilisk olja. I avsaknad av andra hållpunkter för beräknandet av reglerings-

avgiften för budgetåret 1957/58 har fettvarusektionen ansett det rimligt

att utgå från dessa priser. Med denna utgångspunkt har regleringsavgiften

för budgetåret 1957/58 beräknats till 70 öre per kilogram för tiden fram till

den 1 november 1957 och till 68,5 öre per kilogram för tiden därefter. Sänk­

ningen föranledes av den ovannämnda femprocentiga höjningen av inför­

selavgiften. Huvuddelen av avgifterna inflyter med en månads eftersläpning,

varför man måste räkna med att avgifterna inflyter efter 70 öre per kilo­

gram under budgetårets fem första månader.

Vid den antagna fettvaruförbrukningen för avgiftsbelagt ändamål, 96 500

ton, blir intäkten av regleringsavgifterna, beräknad på sätt nyss angivits,

66,7 miljoner kronor. Från nämnda 66,7 miljoner kronor skal! emellertid

avgå regleringsbidrag för 12 500 ton inhemskt slakterifett, som beräknas bli

använt till icke matnyttigt ändamål, med (regleringsavgiften + införselav­

giften) 1 krona per kilogram eller sammanlagt 12,5 miljoner kronor. Hän­

syn

har ej tagits till det avgiftsbelagda fett, som till eu kvantitet av 9 500 ton

beräknas åtgå till bidragsberättigade ändamål, detta enär regleringsbidrag

därför utgår med 100 procent av erlagda avgifter. Nettointäkterna av regle­

ringsavgifterna för budgetåret 1957/58 skulle enligt denna beräkning sålun­

da bli (66,7 — 12,5 = ) 54,2 eller i avrundat tal 54 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 beräknas produktionen av hushållsmargarin kom­

ma att ytterligare öka till 99 400 ton, vilket motsvarar en fettförbrukning av

82 000 ton. För övriga matnyttiga ändamål beräknas åtgå 19 500 ton avgifts­

belagda fettråvaror. Med oförändrad fettförbrukning i övrigt skulle den to­

tala användningen av fett för avgiftsbelagt ändamål bli 101 500 ton.

Med utgångspunkt från världsmarknadspriserna under 1956 och 1957

beräknas regleringsavgiften under budgetåret 1958/59 bli 67,5 öre per kilo­

gram.

Vid en total avgiftsbelagd fettförbrukning av 101 500 ton och en regle­

ringsavgift av 67,5 öre blir intäkterna för budgetåret 1958/59 68,512 miljo­

ner kronor. Härifrån skall avgå regleringsbidrag för 12 500 ton inhemskt

slakterifett med (67,5 + 31,5 =) 99 öre per kilogram eller sammanlagt

12,375 miljoner kronor. Nettointäkterna av regleringsavgiften för budget­

året 1958/59 skulle enligt denna beräkning sålunda bli (68,512 — 12,375 =)

56,137 eller i avrundat "tal 56 miljoner kronor.

Det torde dock böra understrykas att beräkningarna av intäkterna av reg­

leringsavgiften måste bli mycket osäkra med hänsyn till världsmarknadspri­

sernas växlingar.»

Bill. 1: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning

61

Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande

titeln regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1957/58 är inkomsten av regleringsavgift och

accis å fettvaror m. in. upptagen med 47 miljoner kronor. Härav är dock

den ojämförligt största delen hänförlig till regleringsavgift, som uppbäres

och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär endast

accis å fettemulsion in. m. samt avgift för smör, som användes för fram­

ställning av grädde m. m., och avgift för vissa andra fettvaror, som använ­

des för framställning av fettemulsion m. in.

Under månaderna juli—oktober 1957 har i accis och avgifter, efter av­

drag av restitutioner, influtit 0,04 miljon kronor. För återstående del av

innevarande budgetår synes ifrågavarande inkomster kunna beräknas till

0,09 miljon kronor. Inkomsten av accis och avgifter å fettvaror för hela

budgetåret 1957/58 skulle sålunda kunna angivas till (0,04 4- 0,09 =) 0,1

miljon kronor. Inkomsten under budgetåret 1958/59 synes böra angivas

till samma belopp eller 0,1 miljon kronor.»

I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar

uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln regleringsavgift

och accis å fettvaror m. m. till 54 000 000 kronor för budgetåret 1957/58

och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 56 000 000

kronor.

Skatt å kaffe

Skatten å kaffe infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag och ut­

går enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trädde i kraft

den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre

till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats

av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 no­

vember 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).

Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1956/57 20,38

miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av

skatt å kaffe beräknats till 20 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riks­

räkenskapsverket beträffande avkastningen av skatt å kaffe anfört föl­

jande:

»I kaffeskatt inflöto under budgetåret 1956/57 omkring 20,5 miljoner

kronor, motsvarande en förtullningskvantitet av omkring 58 500 ton, var­

av drygt 19 000 ton under budgetårets fyra första månader. Under motsva­

rande del av nu löpande budgetår har förtullningskvantiteten utgjort

19 500 ton, motsvarande en årsuppbörd av omkring 21 miljoner kronor.

Styrelsen har därför ansett sig kunna upptaga bruttouppbörden, tillika att

anse såsom nettouppbörd, av kaffeskatt för vartdera av budgetåren 1957/

58 och 1958/59 till 21 miljoner kronor.»

Statens jordbruksnämnd har i sin ovannämnda skrivelse till

riksräkenskapsverket anfört att riksstatssiffran för innevarande år mot­

svarar en import av ca 57 000 ton råkaffe. Nämnden finner ingen anled­

62

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

ning att revidera denna beräkning. Även för budgetåret 1958/59 uppskattar

nämnden importen av kaffe till 57 000 ton.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budget­

året 1957/58 till 21 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för bud­

getåret 1958/59 inkomsttiteln uppföres med likaledes 21 000 000 kronor.

Tobaksskatt

De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste

budgetåren framgå av efterföljande

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53.................... 590,33

575,00

1953/54.................... 617,61

650,00

1954/55.................... 642,28

660,00

sammanställning.

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56.................... 668,70

650,00

1956/57.................... 663,23

690,00

1957/58.................... 720,00

Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å till­

verkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss pro­

cent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet

bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17), med tillämpning

från och med den 1 februari 1948, genomfördes viss skärpning av de i

1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhets­

skatten. Från och med den 1 juli 1952 genomfördes genom lag den 15 maj

1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhets­

skatten i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan. Genom lag

den 26 februari 1954 (nr 76) företogs en skattehöjning på cigarretter men

en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter från och

med den 1 april 1954. Skatten på cigarretter höjdes ytterligare från och

med den 1 juli 1957 genom lag den 31 maj 1957 (nr 265).

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av

tobaksvaror under kalenderåren 1952—1956 ävensom den på respektive

år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt

År

Skatt

Värde

Kvan­

Försäljningsvärdets fördelning på varuslag i procent

Milj. kr. Milj. kr. titet

Cigarrer Cigarr-

Cigar­

Rök­

Tugg­

Snus

Ton

cigarretter

retter

tobak

tobak

1952.. 583,1

778,3

10 406

1,6

4,6

75,4

12,9

0,2

5,3

1953.. 610,7

833,6

10 353

1,5

4,6

75,7

12,8

0,2

5,2

1954.. 635,0

866,7

10 390

1,5

4,4

76,2

12,7

0,2

5,0

1955.. 657,4

891,6

10 498

1,4

4,5

77,2

12,0

0,2

4,7

1956.. 662,2

895,7

10 479

1,3

4,2

78,7

11,0

0,2

4,6

Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den

totala konsumtionen utvisat en fortgående stegring under hela perioden

medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskat. Ökningen av cigar­

rettkonsumtionen har medfört ökning av tobaksskatten.

Bih. i: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning

63

De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt från och med

budgetåret 1952/53 till och med november månad år 1957 framgå av efter­

följande tabell.

Tobaksskatt

1952/53

1953/54

Miljoner kronor

1954/55

1955/56

1956.57

1957/58

Juli...................................... 47,47

53,38

57,38

60,86

58,80

62,47

Augusti ............................. 55,36

58,75

58,31

59,08

58,21

63,11

September ....................... 51,78

50,01

52,69

57,63

56,72

62,53

Oktober............................. 44,78

51,68

54,19

54,89

50,62

57,01

November ....................... 51,47

51,27

50,88

52,64

56,83

63,19

December ..,.................... 44,95

47,88

52,05

55,29

56,24

Januari .... .................... 57,26

60,25

64,78

64,44

60,46

Februari............................. 43,76

43,87

44,88

47,55

51,01

Mars ............. .................... 42,50

44,31

46,34

50,44

48,12

April ............. .................... 51,26

54,31

53,94

56,72

50,38

Maj.................. .................... 49,12

50,21

51,04

51,73

57,50

Juni...................................... 50,62

Summa 590,83

51,69

617,61

55,80

642,28

57,43

668,70

58,34

663,28

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskaps-

verket den 31 oktober 1957 uppskattat inkomsterna av tobaksskatt för bud­

getåret 1957/58 till 730 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 740

miljoner kronor samt härvid anfört följande:

»I vår skrivelse den 30 oktober 1956 meddelade vi Riksräkenskapsverket,

att vi då beräknade tobaksskatten under budgetåret 1957/58 till 680 mil­

joner kronor. I vår skrivelse den 9 mars 1957 funno vi oss föranledda att

med beaktande av omsättningsutvecklingen för tobaksvarorna sänka be­

loppet till 670 miljoner kronor. Den höjning av skattesatserna för cigarret­

ter, som trädde i kraft den 1 juli 1957, beräknades medföra en höjning av

den totala tobaksskatten med cirka 50 miljoner kronor. Företagen ny be­

räkning med hänsyn tagen till denna skatteändring och den aktuella om-

sättningstendensen ger ett skattebelopp på cirka 730 miljoner kronor. För

budgetåret 1958/59 ger vår beräkning på basis av en fortsättning av den

aktuella omsättningstendensen ett skattebelopp på cirka 740 miljoner kro­

nor.

För båda budgetåren ha vi utgått från oförändrade utförsäljningspriser

samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret

1957/58 till 730 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för bud­

getåret 1958/59 upptages till 740 000 000 kronor.

Rusdrycksförsåljningsmedel av partihandelsbolag

Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktie­

bolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till riksrä­

kenskapsverket den 11 november 1957 har kontrollstyrelsen beträffande be­

räkningen av ifrågavarande titel anfört:

64

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen med

13 miljoner kronor.

Enligt meddelande från aktiebolaget Vin- & spritcentralen kan inleve­

ransen från bolaget under budgetåret 1957/58 beräknas komma att uppgå

till det i riksstaten upptagna beloppet, 13 miljoner kronor. För budgetåret

1958/59 har bolaget ansett sig preliminärt böra räkna med en inleverans,

efter vederbörlig avsättning för pensionsändamål, av likaledes 13 miljoner

kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsme-

del av partihandelsbolag för budgetåret 1957/58 till 13 000 000 kronor samt

föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga

rum, att den för budgetåret 1958/59 upptages till likaledes 13 000 000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets av­

skaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt företag Nya Systemak­

tiebolaget.

Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detalj handelsbolag har kon­

trollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om

beräkningen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:

»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen med

26 miljoner kronor. Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget kan inleve­

ransen från bolaget för budgetåret 1957/58 beräknas komma att uppgå till

29 miljoner kronor. Hänsyn har härvid tagits till den minskning av inkoms­

terna som uppkommer genom att bolaget från och med oktober 1957 avstår

från vinstandelar på spritdrycker och viner som försäljes för utskänknings-

ändamål. Huvudsakligen till följd härav väntas under år 1958 en avsevärd

minskning av årsvinsten äga rum. Enligt av bolaget verkställd beräkning

kommer inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1958/59 i

enlighet härmed att nedgå till omkring 20 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-

handelsbolag för budgetåret 1957/58 till 29 000 000 kronor samt föreslår,

att titeln för budgetåret 1958/59 upptages till 20 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till

1 250 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsätt­

nings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna

budgetåren framgå av följande sammanställning.

Omsätt-

Utskiink-

Summa

Beräknat

ningsskatt å

ningsskatt

netto-

riksstaten

spritdrycker

inkomst

Miljoner kronor

Budgetåret 1952/53................................. 587,49

35,44

622,93

625,00

»

1953/54 ............... ............... 619,53

36,86

656,39

650,00

»

1954/55 ............... ............... 730,07

46,81

776,88

800,00

»

1955/56 ............... ............... 919,95

37,27

957,22

820,00

»

1956/57 .............................. 1 069,33

30,37

1 099,70

1 050,00

Bill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

65

Enligt beslut av 1954 års riksdag genomfördes en omläggning av rus-

drycksbeskattningen från och med den 1 april 1954, som i vad avser sprit­

drycker även innebar en skärpning av beskattningen. I samband med om­

läggningen avvecklades den särskilda brännvinstillverkningsskatten och in­

räknades i omsättningsskatten. Enligt förordningen skulle för rusdrycker,

som försåldes här i riket, till staten liksom dittills erläggas dels omsättnings­

skatt och dels utskänkningsskatt.

Genom rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) av­

skaffades motbokssystemet vid försäljning av spritdrycker från och med

den 1 oktober 1955.

Från och med den 1 oktober 1957 gällande bestämmelser angående om­

sättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker återfinnas i förord­

ning den 24 maj 1957 (nr 209). Enligt denna förordning upptages omsätt­

ningsskatt vid detaljhandelsbolagets inköp av spritdrycker och utgår med

dels en grundavgift av 10 kronor, 9 kronor eller 7,50 kronor för liter beroen­

de på om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, ligger mellan 35

och 40 volymprocent respektive understiger 35 volymprocent, och dels med

en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminu-

teringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid

varornas utminutering.

Beträffande utskänkningsskatten stadgas, att den åt vilken rätt till ut-

skänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta spritdrycker erläg­

ga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande 25 procent av utskänknings-

värdet.

I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen

i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å sprit-

drycker för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört bland annat följande:

»Den 1 oktober 1957 genomfördes en omläggning av utskänkningsskatten

å spritdrycker. För att kunna basera uppbörden av utskänkningsskatt på

restauratörernas försäljning i stället för som tidigare på deras inköp av

spritdrycker från Nya Systemaktiebolaget har fastställts en fix relation mel­

lan utskänknings- och utminuteringspris av 4 till 3. Utskänkningsskatten

har härigenom kunnat fastställas till 25 procent av utskänkningsvärdet eller

1/3 av utminuteringspriset. Omläggningen innebär att priserna på utskänk-

la spritdrycker återförts till ungefär samma nivå, som gällde före den i no­

vember 1956 verkställda skärpningen av spritdrycksbeskattningen. Vid in­

leveransen av utskänkningsskatt äger restauratörerna tillgodoräkna sig er­

sättning för kostnader i samband med utskänkningen med som regel 15 pro­

cent av utskänkningsvärdet, varigenom utskänkningsskattens nettobelopp

kommer att normalt stanna vid 10 procent av utskänkningsvärdet.

Restauratörerna har före den 1 oktober 1957 vid inköp av spritdrycker

från Nya Systemaktiebolaget haft att erlägga utskänkningspris med avdrag

endast för s. k. spillmånsersättning. Fr. o. m. nämnda dag får de inköpa

spritdrycker för utskänkningsändamål till utminuteringspris med avdrag

för viss partirabatt. För att restauratörernas lager av spritdrycker den 1

oktober 1957 skall kunna anpassas till de nya inköpspriserna, kommer skill­

naden mellan det nya och det gamla lagervärdet att på grundval av avgivna

deklarationer utbetalas till restauratörerna av systembolaget. För detta ända-

5

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l. Bihang 1

mål åtnjuter bolaget anstånd intill den 15 januari 1958 med inbetalande av

utskänkningsskatt som belöper på spritdrycker och starkvin, vilka från bo­

laget under månaderna juli—september 1957 försålts för utskänkningsända-

mål. Vidare äger bolaget vid ifrågavarande inbetalning avdraga belopp, som

enligt vad nyss sagts återbetalats till innehavare av tillstånd till utskänk-

ning av rusdrycker.

Inleveransen av omsättningsskatt å spritdrycker under månaderna juli—

oktober 1957, avseende försäljningen från partihandelsbolaget under må­

naderna juni—september, har uppgått till 364,5 miljoner kronor. Under de

budgetår, då skattehöjningar icke förekommit, har inkomsten under må­

naderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten

under hela budgetåret. Inleveransen under hela budgetåret 1957/58 skulle i

enlighet härmed kunna beräknas till omkring 1 105 miljoner kronor.

I utskänkningsskatt å spritdrycker har under månaderna juli—oktober

1957 redovisats 9,4 miljoner kronor, varav i enlighet med ovanstående endast

2,7 miljoner kronor avseende juni månads försäljning hittills inlevererats

till statsverket, medan 6,7 miljoner kronor tills vidare innehållits av Nya

Systemaktiebolaget. Enligt föreliggande preliminära uppgifter kommer ett

belopp av omkring 4 miljoner kronor att återbetalas till restauratörerna.

Återstående (6,7—4,0 =) 2,7 miljoner kronor kommer följaktligen att se­

nast den 15 januari 1958 inlevereras till statsverket. Inleveransen av ut­

skänkningsskatt å spritdrycker under tiden november 1957—juni 1958, av­

seende restaurangernas försäljning under månaderna oktober 1957—maj

1958, kan, vid antagande av oförändrad omsättning i liter jämfört med året

före, ungefärligt beräknas till 10 miljoner kronor. Från detta belopp torde

emellertid komma att avgå 1,5 miljon kronor i särskild övergångsersättning

till de allmänna restaurangföretagen, vilka från och med oktober 1957 från

systembolaget övertagit kostnaderna för ordningsvakthållningen. Statsver­

kets nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker under inneva­

rande budgetår skulle i enlighet härmed kunna beräknas till (2,7 + 2,7 +

10 — 1,5 =) 13,9 eller avrundat 14 miljoner kronor. Den sammanlagda in­

komsten av omsättnings- och utskänkningsskatterna å spritdrycker under

budgetåret 1957/58 skulle alltså kunna beräknas till (1 105 + 14=) 1 119

miljoner kronor. Då emellertid försäljningen under sistförflutna september

och oktober månader enligt föreliggande preliminära uppgifter visat en svagt

vikande tendens, synes försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduce­

ras till 1 100 miljoner kronor eller lika mycket som för budgetåret 1956/57.

Inkomsten under budgetåret 1958/59 synes, med hänsyn till den nuvarande

efterfrågeutvecklingen, böra upptagas till högst samma belopp som för inne­

varande budgetår eller till 1 100 miljoner kronor.»

I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskaps-

verket inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

för budgetåret 1957/58 till 1 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för

budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 1 100 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin

I och med att förordningen den 24 maj 1957 angående skatt å spritdryc­

ker och vin (nr 209) trätt i kraft från och med den 1 oktober 1957 har

tidigare bestämmelser om omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upp­

hört att gälla. Enligt den nya förordningen utgår omsättningsskatt för vin,

vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) dels med en grund­

66

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

avgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift motsvarande 25

procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin) med en pro­

centavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Utminuterings­

priset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas

utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dess­

utom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alko-

tiolhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed

jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.

Utskänkningsskatten på vin som från och med den 1 april 1954 slopades

för lätta viner har genom nu gällande förordning helt avvecklats.

De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av föl­

jande sammanställning. I

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

67

Omsättnings-

Utskänk-

Summa

Beräknat

skatt å vin

nings-

netto-

riksstaten

skatt

inkomst

Miljoner kronor

Budgetåret 1952/53.........

5,22

49,65

45.00

»

1953/54......... . . .

48,42

4,62

53,04

50,00

»

1954/55......... . . .

55,00

0,72

55,72

55,00

»

1955/56......... ...

49,86

1,29

51,15

50,00

»

1956/57......... ...

51,48

1,19

52,67

55,00

I riksstaten för budgetåret 1957/58 har omsättnings- och utskänknings­

skatten å vin beräknats till 55 miljoner kronor.

I sin lörenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel-

sen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatt å" vin

för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:

»Utskänkningsskatten å vin, som sedan den 1 april 1954 utgått endast å

starkviner, slopades den 1 oktober 1957 helt. I samband härmed infördes

på liknande sätt som beträffande spritdrycker ändrade grunder för restau­

ratörernas inköp av viner och ersättning för utskänkningen. Viner för ut-

skänkningsändamål får från och med nämnda dag inköpas till utminute-

ringspris med avdrag för viss partirabatt. Skillnaden mellan det nya och

det gamla värdet av restauratörernas vinlager den 1 oktober 1957 utbetalas

till restauratörerna av Nya Systemaktiebolaget, som för detta ändamål

äger intill den 15 januari innehålla under månaderna juli—september upp­

buren utskänkningsskatt. Den å enbart vin under sagda tid redovisade ut­

skänkningsskatten uppgår emellertid till endast 0,26 miljon kronor. Detta

belopp torde icke tillnärmelsevis täcka den nämnda värdeminskningen av

restauratörernas vinlager. Skillnaden kommer att täckas av medel, som

bolaget under samma tid uppburit i form av utskänkningsskatt å sprit­

drycker. Såsom utskänkningsskatt å vin kommer följaktligen under budget­

året 1957/58 att till statsverket inlevereras endast det belopp som influtit

under juli 1957 och som hänför sig till bolagets försäljning under juni. el­

ler 0,13 miljon kronor.

I omsättningsskatt å vin har under månaderna juli—oktober 1957 inleve­

rerats 16,36 miljoner kronor. Då inleveransen under dessa månader nor­

malt motsvarar omkring 30 procent av inleveransen under helt budgetår,

skulle inkomsten å förevarande skattetitel under budgetåret 1957/58, inbe­

räknat den under juli 1957 influtna utskänkningsskatten å vin, kunna be­

räknas till i runt tal 55 miljoner kronor. Motsvarande inkomst under bud­

getåret 1958/59 synes med hänsyn till pågående ökning i vinförsäljningen

kunna beräknas till ett något högre belopp eller förslagsvis 60 miljoner

kronor.»

Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med kontrollstyrelsens beräk­

ning inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budget­

året 1957/58 till 55 000 000 kronor. För budgetåret 1958/59 föreslår riks­

räkenskapsverket, med anledning av att utskänkningsskatten å vin helt slo­

pats från och med den 1 oktoher 1957, att titelns rubricering ändras till

»Omsättningsskatt å vin» samt att inkomsterna på titeln upptagas till

60 000 000 kronor.

Maltdrycksskatt

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 ja­

nuari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gäl­

lande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (nr

887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, med däri senare

gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre

klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8

viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klas­

sen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent

alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker

(starköl). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdryc­

ker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen.

Den 1 februari 1948 höjdes dessa skattesatser till 39 respektive 72 öre för

liter och den 1 december 1950 höjdes skattesatserna ytterligare till 42 re­

spektive 78 öre för liter. Enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525)

utgår skatten på starköl med 1 krona 35 öre för liter från och med den 1

oktober 1955.

Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade malt­

drycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 ja­

nuari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948

tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av förs­

ta klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats höjdes genom förordning

den 17 november 1950 (nr 572) till 12 öre för liter. Genom förordning den

26 maj 1954 (nr 277) har beskattningen av lagrat svagdricka upphört att

gälla med utgången av juni 1954.

Enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen av den 26 maj 1954

(nr 521) tillhandahålles starköl från och med den 1 oktober 1955 på utmi-

nuterings- och utskänkningsställen.

I riksstaten för budgetåret 1957/58 är inkomsten av maltdrycksskatt upp­

lagen med 95 miljoner kronor.

Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje

68

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkpmstberäkning

69

klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan

angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort:

1952/53 ........................ 193 milj. liter

1955/56 ......................... 210 milj. liter

1953/54 ........................ 200

»

»

1956/57 ......................... 204 >

»

1954/55 ........................ 218

»

>

I efterföljande sammanställning bar upptagits den månadsvis influtna

uppbörden av maltdrycksskatt såväl under budgetåren 1952/53—1956/57

som under det nu löpande budgetårets första månader.

Maltdrycksskatt

Miljoner kronor I

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57 1957/58

Juli....................

7,21

9,17

9,04

9,05

9,35

9,06

Augusti..............

8,75

9,29

8,66

11,06

9,90

10,18

September........

7,52

8,19

7,77

10.61

8,11

8,83

Oktober............

6,34

6,79

6,89

7,90

7,06

6,71

November........

5,89

6,87

6,43

11,56

7,31

December..........

5,26

5,91

6,13

8,00

6,31

Januari..............

7,55

8,41

8,58

9,72

8,50

Februari............

5,08

5,17

5,48

6,38

6,23

Mars..................

4,78

5,03

5,42

5,77

5,87

April..................

6,42

6,21

6,50

8,13

6,61

Maj....................

6,77

7,36

7,24

7,21

8.35

Juni....................

7,36

7,70

7,45

8,98

7,83

Summa

78,98

86,10

85,59

104,87

91,43

Enligt riksstaten

75,00

80,00

85,00

100,00

110,00

95,00

I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel­

sen i fråga om beräkningen av maltdrycksskatten för budgetåren 1957/58

och 1958/59 anfört följande:

»Inkomsten av maltdrycksskatten uppgick för budgetåret 1956/57 till

91,4 miljoner kronor, varav 34,4 miljoner kronor hänförde sig till måna­

derna juli—oktober 1956. Under motsvarande månader år 1957 inflöt 34.S

miljoner kronor. Siffrorna antyder en i stort sett oförändrad konsumtion

av skattepliktiga maltdrycker under ifrågavarande perioder. Med hänsyn

härtill synes inkomsten av maltdrycksskatt för återstående del av budget­

året 1957/58 icke böra beräknas till högre belopp än 57,0 miljoner kronor

och för hela budgetåret 1957/58 till (34,8 -f- 57,0 =) 91,8 miljoner kronor

eller avrundad till 92 miljoner kronor. Samma belopp eller 92 miljoner kro­

nor, synes böra upptagas för budgetåret 1958/59.»

I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskaps­

verket inkomsterna av maltdrycksskatt till 92 000 000 kronor för budget­

aret 1957/58 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1958/59 upp­

föres med likaledes 92 000 000 kronor.

Skatt å läskedrycker

Skatt å läskedrycker, som infördes genom beslut av 1939 års urtima riks­

dag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919), vilken trädde

70

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för

liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förord­

ning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom

förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari

1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573)

har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre

för liter.

Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedryc­

ker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53................... 35,46

35,00

1953/54 ................... 40,96

35,00

1954/55 ................... 39,39

45,00

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56................... 48,69

42,00

1956/57 ................... 42,97

48,00

1957/58................... 47,00

I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel­

sen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker

för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:

»Under månaderna juli—oktober 1957 inflöt läskedrycksskatten med 16,6

miljoner kronor och under motsvarande tid föregående år med 16,0 miljo­

ner kronor. Ökningen utgör cirka 4 procent. Det torde finnas anledning an­

taga, att utlämningen av skattepliktiga läskedrycker under återstående del

av innevarande budgetår skall utvisa ungefärligen samma procentuella ök­

ning i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkoms­

ten skulle i så fall kunna angivas för månaderna november 1957—juni 1958

till 28,0 miljoner kronor och för hela budgetåret 1957/58 till (16,6 + 28,0 =)

44,6 miljoner kronor eller avrundad till 45 miljoner kronor. För budgetåret

1958/59 synes skatteinkomsten böra angivas till samma belopp som beräk­

nats för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till

45 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att inkomsttiteln i

riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 45 000 000 kronor.

Statlig nöjesskatt

Nöjesskatt utgår enligt förordning den 21 december 1945 (nr 823) med

däri senast genom förordning den 26 april 1957 (nr 125) med tillämpning

från och med den 1 juli 1957 företagna ändringar. Nöjesskatten utgår med

15 procent av bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att för

biografföreställning nöjesskatten utgår med 38 procent av nämnda pris.

Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kom­

mun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För biografföreställ­

ning skall dock nöjesskatten i stället fördelas med tre fjärdedelar till staten

och en fjärdedel till kommunen.

Från och med den 1 juli 1957 avvecklades den tidigare utgående skatten

på teater och restaurangdans, varjämte viss skattelindring för biografbran­

schen genomfördes. Samtidigt utvidgades möjligheterna till skattelindring

för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer.

Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till

producent av svensk film bidrag med del av statens andel i nöjesskatten för

biograf föreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Genom för­

ordning den 6 maj 1955 (nr 169) utgå från och med den 1 juli 1955 bidrag

för film som framställts helt i färg med 35 procent och för övrig film med

20 procent. Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 3,18

miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1956/57

influtit 10,58 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till

60 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten

beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till föl­

jande belopp:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

71

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53 ................... 53,79

50,00

1953/54................... 55,09

55,00

1954/55................... 56,83

60,00

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56................... 58,33

57,00

1956/57................... 64,97

59,00

1957/58................... 60,00

Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 16,88 mil­

joner kronor mot 18,48 miljoner kronor under motsvarande period förra

året.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgif­

ter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till

54,29 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 54,34 miljoner kro­

nor under budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande

budgetår till 62 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt

för budgetåret 1958/59 upptages till 65 000 000 kronor.

Energiskatt

Allmän energiskatt skall enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) er­

läggas för bensin och motorsprit, vissa bränslen såsom kol, koks, motor-

brännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Nämnda förordning trädde

i kraft beträffande elektrisk kraft den 20 juni och i övrigt den 1 juli 1957.

Energiskatten för bensin och motorsprit utgår med fyra öre för liter. För

elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde

för kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än

40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår samt med 5

procent av kraftens beskattningsvärde för annan elektrisk kraft. Beskatt­

ningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att er­

lägga för den elektriska kraften. Dessa bestämmelser överensstämmer be­

träffande förbrukare av mer än 40 000 kilowattimmar per beskattningsår

med dem, som ingingo i den i samband med energiskattens införande upp­

hävda elskatteförordningen.

72

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

För andra bränslen gällande skattesatser framgå av nedanstående sam­

manställning.

Bränsle

Skattesats

Stenkol..................................................................................................... 12 kronor för ton

Stybb av stenkol ............................................................................... 6

»

»

»

Koks......................................................................................................... 14

»

»

»

Stybb av koks .................................................................................... 6

»

»

»

Kolbriketter .......................................................................................... 6

»

»

»

Motorbrännolja med eller utan fotogentillsats

............................ 25

kronor

för m3

Eldningsolja 1 och 2........................................................................... 25

»

»

»

Eldningsolja 3 och högre.................................................................. 16

»

»

»

Spritblandning, avsedd för användning till motordrift...........

4 öre för liter

Inkomsterna redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen.

I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollsty­

relsen i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av styrel­

sen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:

»Skatten å elektrisk kraft redovisas till kontrollstyrelsen av den som yr- -

kesmässigt distribuerar kraften eller, om förbrukaren av kraften själv är

producent eller yrkesmässig distributör, av denne. Redovisning sker för

perioder, vilka överensstämmer med tillämpade debiteringsperioder, i regel

kvartal eller tertial. Skatten skall inbetalas till kontrollstyrelsen inom en å

två månader efter periodens utgång. Energiskatten å bensin och motorsprit

redovisas i samma ordning som bensinskatten. I fråga om andra bränslen

än bensin och motorsprit äger större återförsäljare och förbrukare registre­

ra sig hos kontrollstyrelsen och får då erlägga skatten till kontrollstyrelsen

efter hand som bränslena försäljes eller förbrukas. Registrerad återförsäljare

och förbrukare äger införa skattepliktigt bränsle till riket utan att erlägga

energiskatt. Införes dylikt bränsle till riket av annan än registrerad, skall

denne redan vid införseln erlägga energiskatt till tullverket. Registrerad

återförsäljare eller förbrukare skall inleverera skatten till kontrollstyrelsen

kvartalsvis inom en månad efter kvartalets utgång.

a) Inkomsten av energiskatt å elektrisk kraft kan be­

räknas enligt följande.

Budgetåret 1957/5 8. Inkomsten av skatt för elektrisk kraft upp­

gick för budgetåret 1956/57, då skatt utgick endast för kraft för industriell

förbrukning, till 42 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 torde man

kunna räkna med en ökning av skatten för den industriella kraftförbruk­

ningen med hänsyn till dels den fortlöpande ökningen av förbrukningen

ifråga (5,7 procent per år), dels inträffade prishöjningar. Dessa senare kan

beräknas öka skatteinkomsten med ca 10 procent. Med dessa utgångspunkter

skulle skatteinkomsten för den industriella kraftförbrukningen under bud­

getåret 1957/58 kunna anges till (42

110 = avrundat) 49 miljoner

kronor.

Kraftförbrukningen för borgerliga ändamål kan enligt uppgift från Cen­

trala Driftledningen beräknas uppgå till ca 7,7 mdr kWh under budgetåret

1957/58. Efter ett beräknat genomsnittligt kraftpris av 12,5 öre per kWh

skulle detta för helt år ge en skatteinkomst av

/7,700

X

0,125

X

5

\

100

avrun-

Dill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

73

dat) 48 miljoner kronor. Då skatt för kraft för borgerlig förbrukning utgår

först fr. o. in. första mätaravläsningen efter den 19 juni 1957 och då flerta­

let större distributörer torde tillämpa kalendertertial såsom debiteringspe-

riod, kan man emellertid icke räkna med större skatteinkomst ifråga om

borgerlig kraftförbrukning än vad som motsvarar skatten för två kalender­

tertial eller två tredjedelar av 48 miljoner kronor d.v.s.32 miljoner kronor.

Totala skatteinkomsten för elektrisk kraft under budgetåret 1957/58 skulle

enligt det anförda utgöra (49 + 32 =) 81 miljoner kronor. Härifrån avgår

emellertid skatt för kol och olja för elkraftgenerering, som för helår kan

uppskattas till 12 miljoner kronor. Skatteinkomsten för budgetåret 1957/58

torde dock icke påverkas med större belopp än tre fjärdedelar härav eller 9

miljoner kronor. Resterande skatteinkomsten för budgetåret ifråga skulle

således kunna anges till 72 miljoner kronor.

Budgetåret 1 95 8/5 9. Enligt uppgift från Centrala Driftledningen

torde man kunna räkna med en fortsatt ökning av kraftförbrukningen för

industriändamål med 5,7 procent för år och för borgerliga ändamål med 10

procent för år. De genomsnittliga kraftpriserna torde även stiga allt efter

det äldre abonnemang utlöper och ersättes med nya till nu gällande högre

priser. Denna prisförhöjning kan anges till 5 procent av genomsnittspriset

för budgetåret 1957/58. Med angivna utgångspunkter kan skatteinkomsten

beräknas till

49 X 105,7 X 105

100 X 100

48 X 110 X 105

100 X 100

= 109,7 miljoner kronor

eller avrundat) 110 miljoner kronor. Härifrån avgår skatt för kol och olja

för elkraftgenerering, enligt det föregående beräknad till 12 miljoner kro­

nor, varför skatteinkomsten kan anges till 98 miljoner kronor.

b) Energiskatten å bensin och motor sprit utgår med 4 öre

per liter. Tillverkningen av motorsprit är numera obetydlig och medräknas

icke i detta sammanhang.

Med ledning av uppgifter från tillverkarna om beräknad utlämning av

bensin under olika kvartal kan energiskatten härå för budgetåret 1957/58

beräknas till 7 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 13 miljoner

kronor.

c) Inkomsten av energiskatt för andra bränslen än

bensin och motor sprit har i propositionen med förslag till in­

förande av energiskatten (Kungl. Maj:ts prop. nr 175/1957, sid. 93) beräk­

nats till 229 miljoner kronor för helt år. Häri ingår även skatt, som av icke

registrerade återförsäljare och förbrukare inbetalas till tullverket vid in­

förseln. För budgetåret 1957/58 kommer med hänsyn till tiderna för skatte-

redovisning (kvartal med en månads respittid) skatt att inflyta till kontroll­

styrelsen endast för de tre första kvartalens försäljning och förbrukning av

bränslen. Tullverkets uppbörd av energiskatt kommer däremot att avse hela

hudgetåret. Generaltullstyrelsen har enligt uppgift beräknat inkomsten av

bränsleskatten till 8 miljoner kronor för år. Av återstående del av den enligt

ovan för helt år beräknade skatteinkomsten skulle alltså 3/4 eller 165 mil­

joner kronor kunna beräknas inflyta till kontrollstyrelsen. Emellertid mäste

beaktas att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora la­

ger fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare. För dessa

bränslekvantiteter kommer energiskatt icke att inflyta till statsverket. Att

mera noggrant angiva storleken av dessa lager är icke möjligt, men rent

uppskattningsvis torde de kunna anses motsvara ett skattebelopp av 10 mil­

joner kronor. Hänsyn måste vidare tagas till att skattefrihet föreligger för

bränsle, som förbrukas för vissa ändamål, samt att skattenedsättning med­

givits eller torde komma alt medgivas i vissa fall. Bränsleförbrukningen för

angivna ändamål kan antagas motsvara ett skattebelopp för helt år av 20

miljoner kronor. För budgetåret 1957/58, då skatt inflyter för endast de tre

första kvartalens förbrukning, kan skatteinkomsten beräknas minska 3/4

av angivna belopp eller 15 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsens uppbörd av energiskatt å andra bränslen än bensin och

motorsprit för budgetåret 1957/58 skulle i enlighet med det anförda kunna

beräknas till (105 — 10 — 15=) 140 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 torde man icke böra räkna med någon större ök­

ning av totala bränsleförbrukningen. Denna kan därför antagas motsvara

en skatt av 230 miljoner kronor. Härifrån avgår den skattefria förbrukning­

en, vilken såsom tidigare framhållits kan beräknas motsvara en skatt av 20

miljoner kronor. Totala skatteinkomsten för hithörande bränslen skulle så­

ledes utgöra 210 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen bär enligt uppgift be­

räknat sin uppbörd av energiskatt å bränslen som här avses till 8 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsens ifrågavarande uppbörd för budgetåret 1958/59

kan vid sådant förhållande anges till 202 miljoner kronor eller avrundat 200

miljoner kronor.

Sammanfattningsvis kan alltså inkomsten av energiskatten, till den del

den uppbäres av kontrollstyrelsen, beräknas uppgå för budgetåret 1957/58

till 220 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 310 miljoner kro­

nor.»

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riks-

räkenskapsverket i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av

tullverket anfört följande:

»Den från och med den 1 juli 1957 tillkomna energiskatten uppbäres och

redovisas av tullverket för dels bensin, dels fasta bränslen, beträffande de

senare dock endast i den mån de införas av annan än hos kontrollstyrelsen

registrerad importör. Vid beräkningen av energiskatten å bensin för budget­

året 1957/58 måste hänsyn tagas till den omständigheten, att av ovannämn­

da för innevarande budgetår uppskattade förtullningsvolym om 1 650 mil­

joner liter omkring 250 miljoner liter anmälts till förtullning före den 1 juli

1957 men förtullats och uttagits först efter denna dag. För denna kvantitet

om 250 miljoner liter har bensinskatt erlagts, men för densamma skall en­

ligt gällande bestämmelser icke erläggas energiskatt. Sistnämnda skatt bör

sålunda beräknas å en förtullningsvolym av allenast 1 400 miljoner liter

bensin. Uppbördsbeloppen för energiskatt å bensin kunna därför beräknas

till omkring 56 miljoner kronor för innevarande budgetår och till ungefär

68 miljoner kronor för nästa budgetår. Under de fyra första månaderna av

innevarande budgetår har tullverket debiterat energiskatt för fasta bräns­

len med i runt tal 2,5 miljoner kronor. Med ledning härav anser styrelsen

sig böra räkna med mellan 7 och 8 miljoner kronor i uppbörd av sådan ener­

giskatt för vartdera av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Den sammanlagda

bruttouppbörden av energiskatt synes sålunda för tullverkets del böra för

budgetåren 1957/58 och 1958/59 upptagas till respektive 63 och 76 miljoner

kronor. De av tullverket bestridda restitutionerna av energiskatt beräknas

med ledning av hittills under innevarande budgetår beviljade restitutioner

till mellan 3 och 4 miljoner kronor för budgetår, varför nettouppbörden av

energiskatt skulle för budgetåren 1957/58 och 1958/59 kunna beräknas till

respektive 60 och 72 miljoner kronor.»

De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna in­

nebära en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren

1957/58 och 1958/59 på 280 respektive 382 miljoner kronor.

74

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Vattenfallsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riks-

räkenskapsverket ifråga om beräkningen av inkomsterna av energiskatt an­

fört följande:

»Vattenfallsstyrelsen saknar underlag för en beräkning av den totala in­

komsten under denna riksstatstitel, varför styrelsens inkomstuppskattning

är begränsad till energiformen elektrisk kraft. Då någon fullständig statistik

över totalavgifterna för elkraftkonsumtionen i landet icke finnes, måste en

sådan uppskattning bli i hög grad osäker. Under förutsättning av oförändra­

de konjunkturförhållanden och normal vattentillgång kan ifrågavarande

del av energiskatten angivas till 65 000 000 kronor för budgetåret 1957/58

och 95 000 000 kronor för budgetåret 1958/59.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på titeln energiskatt för

budgetåret 1957/58 till 280 000 000 kronor och föreslår, att titeln för bud­

getåret 1958/59 uppföres med 380 000 000 kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

75

II. Uppbörd i statens verksamhet

De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomst­

titlarna voro i riksstaten för budgetåret 1956/57 beräknade till ett belopp

av 158,24 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en samman­

lagd nettoinkomst av 161,30 miljoner kronor. Hur den redovisade netto­

inkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.

Riksstaten för budgetåret 1957/58 upptager under rubriken »Uppbörd

i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 174,38 miljoner

kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomst­

titlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos veder­

börande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka in­

komsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av

budgetåren 1957/58 och 1958/59. Med stöd av de utav myndigheterna läm­

nade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C,

beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksam­

het» under budgetåret 1957/58 till 175,06 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av när­

slutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av

176,18 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden

allenast beträffande följande inkomsttitlar.

Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med

350 000 kronor. Den mest betydande inkomstposten under denna titel har

bestått av ersättningar från befattningshavare för bostad. Från och med

den 1 juli 1957 har ungdomsvårdsskolornas byggnader överförts till bygg­

nadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Detta betyder

att hyresinkomsterna icke längre redovisas under ifrågavarande inkomst­

titel. Genom att dessutom underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften

kraftigt stegrats i förhållande till tidigare beräkningar har socialstyrelsen

i ett till Kungl. Maj :t den 10 september 1957 avlämnat förslag till inkomst­

stat för budgetåret 1957/58 räknat ned inkomsterna på titeln till 34 500

kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid statens skolor tillhö­

rande barna- och ungdomsvården till 35 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Fortsatta betydande underskott för jordbruks- och verkstadsdriften före­

falla icke uteslutna, varigenom utgifterna till följd av bortfallet av ersätt­

ningarna för bostad från befattningshavare kunna komma att överstiga in­

komsterna på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket före­

slår därför, att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59, varvid för­

utsattes att underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från

vederbörligt anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda upp-

bördsmedel på samma anslag.

76

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Inkomst av myntning och justering. På denna titel ha under de senaste

budgetåren de beräknade och behållna inkomsterna uppgått till följande

belopp:

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53.................... 5,67

3,50

1953/54...................... 11,90

4,00

1954/55...................... 22,90

25,50 I

Redovisad Beräknat it

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56.................... 11,68

35,00

1956/57.................... 7,05

12,00

1957/58.................... 10,00

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1957 bär mynt- och

justeringsverket uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 9,4 mil­

joner kronor under budgetåret 1957/58 och till 5,9 miljoner kronor under

budgetåret 1958/59. Mynt- och justeringsverket har härvid anfört följande:

»För budgetåret 1958/59 beräknas en prägling av 2 kronor—1 öre mot­

svarande präglingen under budgetåret 1957/58, vilket med nuvarande me­

tallpriser skulle motsvara en vinst av 4,6 miljoner kronor.

Under tiden 1/10 1956—30/9 1957 har utelöpande mynt av valören 5 kro­

nor ökat med cirka 2,9 miljoner kronor. Riksbankens behållning av nämnda

myntslag utgjorde den 30 september 1957 4 986 990 kronor. Banken har i

skrivelse till verket den 5 december 1956 förklarat, att ett normallager i

Sveriges Riksbank av 5 miljoner kronor torde vara fullt tillräckligt. Då

verket planerat tillverkning av 5 miljoner kronor i 5 kronor under inne­

varande budgetår, torde någon prägling av nämnda myntslag med nu­

varande efterfrågan icke kunna ifrågakomma under budgetåret 1958/59.

Inkomsten av justering beräknas till 1,3 miljoner kronor. Sammanlagda

inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1958/59 torde så­

lunda komma att uppgå till 5,9 miljoner kronor.»

I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptager riksrä­

kenskapsverket efter avrundning ifrågavarande titel till 10 000 000 kronor

lör budgetåret 1957/58 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp­

föres med 6 000 000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 oktober 1957 har sparbanks-

inspektionen beräknat inkomsterna på titlarna bidrag för tillsyn över spar­

bankerna och bidrag för revision av sparbankerna till 25 000 kronor respek­

tive 240 000 kronor för budgetåret 1957/58 och till 1 000 kronor respektive

325 000 kronor för budgetåret 1958/59. Sparbanksinspektionen har härvid

anfört följande:

»Beräkningen av inkomstposterna å titlarna bidrag för tillsyn över spar­

bankerna och bidrag för revision av sparbankerna avseende budgetåret

1957/58 har gjorts med hänsyn till den takt sparbankerna hittills vunnit

registrering, varmed uppdragen som allmänna ombud upphöra och länssty­

relserna i stället förordna allmänna revisorer för sparbankerna. Då spar­

banksinspektionen emellertid ännu saknar uppgifter från nästan alla läns­

styrelserna å utbetalda revisionsarvoden, för vilka täckning skall infordras

från sparbankerna innevarande budgetår, är beräkningen av den härigenom

uppkommande inkomsten å titeln bidrag för revision av sparbankerna allt­

jämt behäftad med stor osäkerhet. Detsamma gäller även för inkomsten å

samma titel följande budgetår. Efter den 1 januari 1958 kan endast en eller

annan sparbank beräknas kvarstå under den gamla lagen varför inkomst­

posten för budgetåret 1958/59 å titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna

beräknats icke böra överstiga kr. 1 000: —.»

Riksräkenskapsverket upptager i anslutning till sparbanksinspektionens

beräkning bidrag för tillsyn över sparbankerna till 25 000 kronor och bidrag

för revision av sparbankerna till 240 000 kronor för budgetåret 1957/58.

För budgetåret 1958/59 föreslår riksräkenskapsverket att ifrågavarande

inkomsttitlar uppföras med 1 000 kronor respektive 325 000 kronor.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. I skrivelse till riksrä­

kenskapsverket den 30 september 1957 har statens centrala frökontroll­

anstalt uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 1,45 miljoner kro­

nor budgetåret 1957/58 och till 1,50 miljoner kronor budgetåret 1958/59.

Frökontrollanstalten har härvid anfört följande:

»Beräkningarna äro gjorda under förutsättning av en i stort sett bibehål­

len omfattning av anstaltens verksamhet samt en tioprocentig höjning från

den 1 januari 1958 av flertalet nu gällande taxor, varom framställning gjorts

till Kungl. Lantbruksstyrelsen. Som jämförelse kan nämnas att inkomsterna

förlidet budgetår utgjorde 1 377 603 kronor. Genom beslut av 1956 års riks­

dag utföres numera analyseringen av oljeväxtfrö för industriellt ändamål

av de kemiska stationerna, varför anstalten gått miste om denna inkomst­

källa, som utgjorde 196 000 respektive 157 600 kronor under budgetåren

1954/55 och 1955/56.»

Med utgångspunkt från att det i frökontrollanstaltens skrivelse nämn­

da förslaget till taxehöjning kommer att bifallas uppskattar riksräken­

skapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 450 000 kronor för in­

nevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetaret 1958/59 uppföres

med 1 500 000 kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

77

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. I skrivelse till

riksräkenskapsverket den 5 oktober 1957 har statens lantbrukskemiska kon­

trollanstalt beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 175 000 kronor

budgetåret 1957/58 och till 225 000 kronor budgetåret 1958/59. Kontroll­

anstalten har härvid anfört följande:

»Efter av statens sakrevision verkställd utredning, som överlämnades till

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 28 februari 1955, har

riksdagen fattat principbeslut om sammanslagning av kontrollanstalten med

kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan i Ultuna. Snabbutred­

ning om sammanslagningen pågår och lär föreläggas 1958 års riksdag, men

det kan icke förutsättas att anstalten före 1960 kan få ökade resurser för en

inkomststegrande analysverksamhet, därefter är det ovisst. För inkomster­

nas storlek spelar antalet jordundersökningar stor roll. Denna säsong - -

vintern 1957/58 — för jordanalys väntas bli rekorddålig. Det envisa regnan­

det ger jordbrukarna mycket stora ekonomiska bekymmer och de blir rädda

för varje utgift, även jordanalyskostnader. Därtill kommer att varken jord­

brukaren eller provtagaren kan göra något nämnvärt arbete på de genom­

blöta fälten. Redan normalt varierar jordprovsantalet starkt på grund av

olika omständigheter, bl. a. växlande provtagningsmöjligheter. De lämnade

uppgifterna äro därför mycket approximativa.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till

200 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår att titeln för budget­

året 1958/59 uppföres med 225 000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registrei-ingsavgifter. I skrivelse till riks­

räkenskapsverket den 12 oktober 1957 har patent- och registreringsverket

anfört följande:

»Under hudgetåret 1956/57 uppgingo inkomsterna till omkring 8 040 000

kronor, varav ca 5 800 000 kronor i patentavgifter, ca 590 000 kronor i varu-

märkesavgifter och ca 1 650 000 kronor i bolagsavgifter.

För patentavgifterna beräknar ämbetsverket vid oförändrade avgiftssat­

ser en sakta fortskridande stegring, främst på grund av att totalantalet be­

stående patent alltjämt är i stigande. Verket anser sig därför böra räkna

med 5 900 000 kronor i patentavgifter under budgetåret 1957/58 och 6 000 000

kronor under budgetåret 1958/59.

Vad som inflöt i varumärkesavgifter under 1956/57 påverkades av vissa

tillfälliga inkomster i samband med återupprättande av västtyska varu­

märken. Med hänsyn till rådande tendens till ökning av antalet varumär-

kesärcnden torde dock varumärkesavgifterna kunna beräknas till 600 000

kronor för vartdera budgetåret.

Av bolagsavgifterna under 1956/57 härrörde omkring 450 000 kronor från

en enda post av exceptionell natur. Bortsett från denna skulle ha influtit

omkring 1 200 000 kronor. Emellertid ha med ingången av budgetåret 1957/

58 trätt i kraft höjningar av bolagsavgifterna med i regel 50 % och för den

variabla avgiften vid kapitalökning ca 67 %. Med hänsyn härtill anses kun­

na beräknas 1 900 000 kronor för vartdera budgetåret.

Av det sagda följer, att patentverket vid oförändrade avgiftssatser be­

räknar hela inkomstbeloppet till 8 400 000 kronor under budgetåret 1957/58

och 8 500 000 kronor under budgetåret 1958/59. Patentverket avser att

inom den närmaste tiden framlägga förslag till vissa höjningar av patent-

78

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning

79

avgifterna från och med den 1 juli 1958, varvid man preliminärt räknat

med en inkomstökning av ca 2 000 000 kronor. Förslaget är dock ej när-

mare utarbetat och kan komma att undergå förändringar. Verket har redan

därför ej ansett sig kunna taga hänsyn till sådana eventuella avgiftshöj­

ningar vid den nu gjorda inkomstberäkningen för budgetåret 1958/59.»

I anslutning till patent- och registreringsverkets beräkningar uppskattar

riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 8 400 000 kro­

nor under innevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59

i avvaktan på förslaget till höjda patentavgifter, uppföres med 8 500 000

kronor.

Bidrag till för säkring sinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket

den 2 oktober 1957 har försäkringsinspektionen anfört följande:

»Inspektionens inkomster under löpande budgetår, som endast beror av

försäkringsbolagens avgiftsinkomster under närmast föregående kalender­

år, kan framräknas på grundval av redan nu till inspektionen inkommet

uPP§iftsmaterial. En preliminär beräkning, därvid hänsyn dock ej kunnat

tagas till ev. felaktigheter i materialet, har givit till resultat att inkomster­

na å riksstatstiteln bidrag till försäkringsinspektionen för nu löpande bud­

getår kommer att uppgå till ungefär 822 000 kronor.

Att göra en förhandsuppskattning av premieinkomsterna under 1957 från

försäkringsbolagen och de understödsföreningar, som från och med den

1 januari 1958 inordnas under inspektionens tillsyn, och därmed även av

de bidrag som inspektionen kan påräkna under budgetåret 1958/59 möter

stora svårigheter. Motorismens fortsatta expansion samt en viss anpassning

uppåt av sakförsäkringsvärden i allmänhet synes dock — redan vid oför­

ändrad bidragssats — motivera ett antagande om viss ökning av inkomster­

na från försäkringsbolagen jämväl under budgetåret 1958/59. I sina petita

tör nämnda budgetår beräknar inspektionen — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts bifall till inspektionens framställning om att bidragssatsen

sättes till 0,6 °/oo av avgiftsinkomsterna för såväl försäkringsbolag som

understödsföreningar och med beaktande av att minimibidraget från för­

säkringsbolagen höjts från 100 till 200 kronor — inkomsterna å nu ifråga­

varande riksstatstitel till från försäkringsbolagen 995 000 kronor och från

understödsföreningarna 165 000 kronor eller tillhopa således 1 160 000 kro­

nor.»

I anslutning till försäkringsinspektionens beräkning uppskattar riksrä­

kenskapsverket efter avrundning inkomsterna på ifrågavarande titel för

budgetåret 1957/58 till 825 000 kronor. För budgetåret 1958/59 föreslår

riksräkenskapsverket att inkomsterna på titeln uppföres med 1 150 000

kronor, under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till inspektionens fram­

ställning om bidragssatsens höjning.

Inkomster av statens gruvegendom. I skrivelse till riksräkenskapsverket

har kommerskollegium, under framhållande av att inkomsterna för den i

ifrågavarande titel ingående posten legodrift i Adakfältet beräknats komma

att sjunka på grund av det under innevarande år starkt reducerade världs­

marknadspriset på koppar, beräknat inkomsterna på titeln till 5,0 miljoner

kronor för innevarande budgetår och 3,G miljoner kronor för budgetåret

1958/59.

I anslutning till kommerskollegii beräkning uppskattar riksräkenskaps-

verket inkomsterna på titeln till 5 000 000 kronor för innevarande budgetår

och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 3 600 000 kro­

nor.

80

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

III. Diverse inkomster

Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under

de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53....................... 10,73

8,00

1953/54....................... 12,97

9,00

1954/55....................... 14,39

13,00

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56....................... 17,57

15,00

1956/57....................... 21,05

20,00

1957/58....................... 22,00

Under de tre första månaderna av innevarande budgetår var uppbörden

på titeln drygt 15 procent större än för motsvarande tid föregående bud­

getår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och läns­

styrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för

budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 20,27 respektive 20,57 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår

till 24 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp­

föres med 27 000 000 kronor.

Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel

under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53....................... 15,12

11,00

1953/54....................... 16,93

15,00

1954/55....................... 20,09

18,00

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56....................... 21,21

22,00

1956/57....................... 23,16

23,00

1957/58....................... 25,00

Under innevarande budgetårs första kvartal ha inkomsterna i förhållande

till motsvarande tid föregående år ökat med inemot 25 procent.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 oktober 1957 har lantbruks-

styrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 24 miljoner kronor

för budgetåret 1957/58 och till 25 miljoner kronor för budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisator­

medel för budgetåret 1957/58 till 25 000 000 kronor samt förordar, att ti­

teln för budgetåret 1958/59 uppföres med 27 000 000 kronor.

Tipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och

redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

81

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1952/53....................... 56,88

50,00

1953/54....................... 70,87

65,00

1954/55....................... 76,46

80,00

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

1955/56 ....................... 80,49

90,00

1956/57....................... 89,15

80,00

1957/58 ....................... 90,00

Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 18

oktober 1957 anfört följande:

»För budgetåret 1957/58.

Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 43 st. eller en mindre än un­

der budgetåret 1956/57. Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget

bestämt kan sägas om den slutliga årsomsättningen.

De första 12 tävlingsveckorna under det nya budgetåret 1/7 t. o. m. 13/10

1957 uppvisa influtna tipsinsatser till ett belopp av kr. 40 721 254: 09. Mot­

svarande siffra för föregående år var kr. 38 359 986: 93, vilket innebär, att

insatsbeloppen ökat med kr. 2 361 267: 16 eller med 6,2 % under denna tid.

Eftersom föregående års tipsomsättning uppgick till kr. 167 276 428:44

och antalet tävlingsveckor till 44 st. innebär detta en medelomsättning av

kr. 3 801 737:01 per tävlingsvecka. Med 43 tävlingsveckor skulle totalom­

sättningen ha uppgått till kr. 163 474 691:43. Tillämpas ovan angivna ök­

ning —- 6,2 % — å denna beräknade omsättning för 43 tävlingsveckor, in­

nebär detta ett till kr. 173 610 122:27 ökat insatsbelopp, som med samma

nettovinstprocent — 36 — skulle medföra en nettovinst av approximativt

kr. 62 500 000: —.

Till detta belopp kommer den av Riksdagen beslutade extra skatten om

5 öre för varje 30-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 16,7 % å tipsin-

satsbeloppet. Radskatten å den ovan beräknade högre omsättningen skulle

därför komma att uppgå till 16,7 % å kr. 173 610 122:27 eller till ca kr.

29 000 000:—. Tillsammans skulle inleveranser för detta budgetår således

belöpa sig till kr. 91 500 000: —.

För budgetåret 1958/59.

Även för detta år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 43

och då det för närvarande är omöjligt att bedöma, om någon förändring av

omsättningen kommer att inträda, torde det vara ändamålsenligt att tills

vidare räkna med samma inleverans för 1958/59 som för 1957/58 eller med

kr. 91 500 000: —.

För bägge budgetåren måste bolaget reservera sig för oförutsedda händel­

ser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet, såsom inställda

tävlingsomgångar etc.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret

1957/58 till 95 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/

59 uppföres med 100 000 000 kronor.

Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgå de för de senas­

te budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:

Redovisad Beräknat i

Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten

inkomst riksstaten

Miljoner kronor

Miljoner kronor

1952/53....................... 90,10

85,00

1953/54....................... 93,98

95,00

1954/55....................... 97,79

100,00

1955/56....................... 99,76

1956/57 ....................... 110,83

1957/58 .......................

6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr i. Bil. i. Bihang 1

105.00

110.00

115,00

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 oktober 1957 har Svenska pen­

ninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lott-

försäljningen må kunna under hela budgetåret 1957/58 fortgå i ungefär

samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under bud­

getåret 1957/58 inleverera ett belopp av 112,5 miljoner kronor att tillgodo-

föras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1958/59 har bo­

laget förslagsvis beräknat kunna inleverera likaledes 112,5 miljoner kro­

nor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel, under förutsättning att nu

rådande konjunkturförhållanden komma att bestå.

Vid den av bolaget för budgetåret 1957/58 verkställda beräkningen ha in­

leveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda

lotter uppskattats till 106,30 miljoner kronor, medan i form av vinst på

bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta

6,20 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret

1957/58 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter

avser dragningarna under månaderna juni—november 1957 och kan därför

redan nu exakt angivas. Den uppgår till 53,03 miljoner kronor, vilket be­

lopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år

med 2,4 procent.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret

1957/58 till 114 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret

1958/59 uppföres med 117 000 000 kronor.

Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoföres bland annat

inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skat­

ter. Titeln har i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppförts med ett belopp

av 13 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor motsvarar beräknad inleve­

rans av viss återstående behållning i jordbruksnämndens clearingkassor för

fettvaror respektive kolonialvaror.

De på ifrågavarande titel under budgetåret 1956/57 redovisade inkoms­

terna uppgingo till netto 24,70 miljoner kronor. Bland inkomsterna mär­

kas överskottsmedel vid marinverkstäderna på 4,81 miljoner kronor, rest-

avgifter på netto 4,47 miljoner kronor, från Bolidens gruvaktiebolag inbe­

talt överskott å legodrift på netto 5,27 miljoner kronor samt arrendeinkoms­

ter från Tuolluvaara gruvaktiebolag m. fl. på netto 2,56 miljoner kronor,

överskott å legodrift samt nyssnämnda arrendeinkomster redovisas från och

med budgetåret 1957/58 under uppbörd i statens verksamhet under titeln

»Inkomster av statens gruvegendom».

Riksräkenskapsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln

övriga diverse inkomster för budgetåret 1957/58 till 18 000 000 kronor samt

föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med ett be­

lopp av 10 000 000 kronor.

82

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

83

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder

Postverket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud-

boken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem bud­

getåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i

riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Budgetår

Den egentliga poströrelsen

Postspar­

banken

och post­

girot:

vinst

Summa

Inleve­

rerat till

stats­

verket

Beräk­

nat i

riks­

staten

Inkoms­

ter

Drift­

kost­

nader

över­

skott

1952/53 ..............

337,25

329,33

7,92

6,00

13,92

11,02

10.00

1953/54 ..............

347,49

340,32

7,17

5,00

12,17

15,92

10,00

1954/55 ..............

368,40

356,11

12,29

5,00

17,29

10,17

10,00

1955/56 ..............

390,08

386,90

3,18

5,00

8,18

12.29

6,00

1956/57 ..............

422,24

417,13

5,11

5,00

10,11

7,18

10,00

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket

upptagits ett belopp av 17 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 okto­

ber 1957 beträffande inkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59

å riksstatstiteln postverket anfört följande:

»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i nedanstående tabell, vari

för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1956/57.

Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.

Under budgetåret 1956/57 uppgick frankoteckensuppbörden till

248 564 028 kronor mot 231 946 081 kronor budgetåret 1955/56. ökningen

uppgick alltså till 16 617 947 kronor. Om uppbörden reduceras med belopp

motsvarande portohöjningen fr. o. m. den 1 juni 1957, uppgick ökningen till

omkring 14 300 000 kronor eller till ca 6,2 procent. För tiden juli—septem­

ber 1957 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna, efter reducering

med belopp motsvarande portohöjningen fr. o. m. den 1 juni 1957, ökat med

ca 1,4 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1956.

Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1957/58 och

1958/59 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika för­

sändelseslag. På grund av den korta tid, som förflutit från ikraftträdandet

av senaste portohöjningen fr. o. m. den 1 juni 1957, är det synnerligen

vanskligt att redan nu bedöma portohöjningens inverkan på frankoteckens­

uppbörden såväl för innevarande som för nästkommande budgetår. Styrel­

sen har emellertid nu ansett sig kunna räkna med en inkomst för inneva­

rande budgetår av 280 miljoner kronor, vilket med bortseende från inkomst­

ökningen till följd av portohöjningen motsvarar en ökning av ca 1,7 procent

i förhållande till uppbörden för budgetåret 1956/57. Efter vad nu kan bedö­

mas anser styrelsen sig kunna räkna med en mindre ökning av trafikvoly-

84

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Inkomsttitel

Verkliga

inkomster

budgetåret

1956/57

Beräknade inkomster

budgetåren

1957/58

1958/59

Frankoteckensuppbörd.........................................................

248 564 028

280 000 000

287 000 C00

Inkomster för befordran av tjänsteförsändelser..........

42 795 082

48 700 000

50 500 000

Inkomster av tidningsrörelsen...........................................

30 255 010

32 800 000

34 100 000

Ersättning för postgirorörelsen........................................

57 353 584

65 200 000

70 100 000

Vinst av postgirorörelsen..................................................

5 000 000

Ersättning från postsparbanken......................................

20 507 640

23 100 000

23 400 000

Övriga inkomster av inrikes rörelsen och e. o. uppbörd

2 217 469

2 250 000

2 300 000

Ersättning för

bestyret med skatteuppbörden.....................................

10 067 632

9 350 000

10 700 000

försäljning av statsstämplar..........................................

910 000

500 000

525 000

centralupphandlingen av papper m. m. för övriga

statsmyndigheter...........................................................

1488 838

1 400 000

1 400 000

utbetalning av folkpensioner.........................................

3931182

4 050 000

4 635 000

>

» barnbidrag.............................................

2 283 360

2 300 000

2 750 000

försäljning av radiolicenser............................................

699 817

725 000

750000

bestyret med valförsändelser........................................

60 855

75 000

75 000

försäljning av jaktkort...................................................

44 519

50 000

50 000

>

> obligationer.............................................

31078

Postverkets adressregister...................................................

— 7 090

1 000

1000

Inkomst av utrikes rörelsen..............................................

1031912

1000 000

500 000

Summa inkomster

427 232 916

471 501 000

488 786 000

Driftkostnader

417 121 133

454 497 000

466 562 000

Överskott

10 111783

17 004 000

22 224 000

Avrundat

17 000 000

22 000 000

men även under budgetåret 1958/59. Franko teckensuppbörden för sistnämn­

da budgetår har därför uppskattats till 287 miljoner kronor motsvarande

eu ökning av ca 2,5 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för

innevarande budgetår.

Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jäm­

likt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbör-

den. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänste-

brevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvä­

gar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riks­

banken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Efter över­

enskommelse med statskontoret har generalpoststyrelsen bestämt, att ersätt­

ningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet fr. o. in. den 1

juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd.

Så vitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av

posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna även­

som för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgiv-

ningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till samman­

lagt 48,7 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 50,5 miljo­

ner kronor.

Inkomsterna av tidningsrörelsen utgöras dels av ersättning för befordran

av postabonnerade tidningar, dels ock av avgifter för befordran av tidningar

som utgivarkorsband och tidningsbilagor. Inkomsterna fördela sig ungefär

lika på båda dessa poster. Med hänsyn till av Kungl. Maj:t för tillämpning

fr. o. m. den 1 januari 1958 medgiven viss höjning av avgifterna i tidningsrörel­

sen, ha inkomsterna av denna rörelse för budgetåret 1957/58 nu beräknats

Eib. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

85

till 32,8 miljoner kronor samt för budgetåret 1958/59 till 34,1 miljoner kro­

nor.

Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kost­

naderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid ge­

neralpoststyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirek­

tionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna

portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkom­

mer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1957/58 beräknas

nu till ca 65,2 miljoner kronor eller 7,9 miljoner kronor mer än ersättningen

under budgetåret 1956/57. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de

fr. o. m. den 1 januari 1957 ökade lönekostnaderna in. in. För budgetåret

1958/59 ha inkomsterna beräknats till 70,1 miljoner kronor.

Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1957/58 har såsom fram­

går av tabellen nu beräknats till 23,1 miljoner kronor. Ökningen är jämväl

här huvudsakligen beroende på de fr. o. in. den 1 januari 1957 ökade löne­

kostnaderna m. m. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till

23,4 miljoner kronor.

På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vi­

kande obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett

sig icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller

från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.

Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden med un­

dantag av postverkets ersättning för bestyret med återbetalning av över­

skjutande preliminär skatt medelst återbetalningskort har för tiden fr. o. in.

uppbördsåret 1955/56 räknat fastställts av Kungl. Maj:t i brev till general­

poststyrelsen den 18 november 1955. Ersättningen för bestyret med åter-

betalningskorten har fastställts av Kungl. Maj: t i brev till generalpoststy­

relsen den 9 november 1956. I anledning av bl. a. de ökade lönekostnaderna

fr. o. in. den 1 januari 1956, den 1 januari 1957 och den 1 januari 1958 har

generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september 1957 för

tillämpning fr. o. m. uppbördsåret 1958/59 hemställt om viss höjning av er­

sättningen för postverkets bestyr med skatteuppbörden.

Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden beräknas

för innevarande budgetår till 9 350 000 kronor samt — under förutsättning

av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen

— för nästkommande budgetår till 10 700 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 26 april 1957 resp.

Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 26 april 1957 skall ersätt­

ningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp.

allmänna barnbidrag under år 1957 utgå med 40 öre för varje under år 1957

utbetalad folkpensionsanvisning resp. 55 öre för varje under år 1957 utbe­

talad barnbidragsanvisning. I anledning av ökade lönekostnader in. in. har

generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 september 1957 hem­

ställt om viss höjning av den nu utgående ersättningen. Postverkets ersätt­

ning för här ifrågavarande bestyr beräknas för budgetåret 1957/58 till

4 050 000 kronor resp. 2 300 000 kronor samt — under förutsättning av

Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen

— för budgetåret 1958/59 till 4 635 000 kronor resp. 2 750 000 kronor.

Postverkets inkomster av utrikesrörelsen utgöras huvudsakligen av porto-

andelar för paket och postanvisningar. Beträffande denna inkomstpost måste

en förliandskalkyl alltid bliva mycket osäker bl. a. på grund därav,

att man icke med säkerhet kan beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje

särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar. Styrelsen

anser sig emellertid kunna räkna med eu inkomst under här ifrågavarande

86

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna:

titel på 1 000 000 kronor för innevarande och 500 000 kronor för nästkom­

mande budgetår.

Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå

större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande bud­

getår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1956/57, varför någon

närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke

ansetts erforderlig.

Beräkningen av utgifterna har i enlighet med riksräkenskapsverkets di­

rektiv verkställts under den förutsättningen, att lönerna skola utgå i enlig­

het med vad som anförts i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års

riksdag. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i

nuvarande prisnivå.

Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under

budgetåret 1957/58 komma att uppgå till 454,5 miljoner kronor, vilket be­

lopp med omkring 5 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits

i den av Kungl. Maj:t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnads-

staten.

För budgetåret 1958/59 ha utgifterna beräknats till 466,5 miljoner kro­

nor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rö­

relse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1957/58 17 mil­

joner kronor och för budgetåret 1958/59 22 miljoner kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj 1957 med förslag till stat för post­

verkets driftkostnader för budgetåret 1957/58 föreslog generalpoststyrelsen,

att innevarande budgetår skulle verkställas en extra avsättning på 4 miljo­

ner kronor till statens järnvägars värdeminskningskonto för postvagnar. I

Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 27 juni 1957 angående post­

verkets stat för driftkostnader budgetåret 1957/58 anfördes bl. a. att Kungl.

Maj :t ville framdeles meddela beslut rörande generalpoststyrelsens förslag om

extra avsättning med 4 miljoner kronor till statens järnvägars värdeminsk­

ningskonto för postvagnar. Om Kungl. Maj :t medgiver den av styrelsen fö­

reslagna extra avsättningen för här omhandlade ändamål, kommer det nu

beräknade överskottet för innevarande budgetår att minskas med motsva­

rande belopp eller med 4 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att in­

komstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1958/59

enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 22 miljoner kronor

avrundat belopp.

Av överskottsmedlen för budgetåret 1956/57, 10 111 783 kronor 54 öre,

kunde 4 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstå­

ende beloppet, 6 111 783 kronor 54 öre, levererades den 26 augusti 1957. Det

kommer att tillses, att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det

budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt böra hänföras.»

Generalpoststyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräken-

skapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsan­

ställdas löner. Styrelsen har i sina beräkningar icke ansett sig kunna upp­

taga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från postsparban­

ken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår. Riksräkenskaps-

verket anser, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunna förutsättas

aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större

utsträckning än att viss vinst erhålles från ifrågavarande rörelsegrenar. In-

87

komsterna av postverket beräknar riksräkenskapsverket under budgetåret

1957/58 till 28 000 000 kronor, varvid antages, att de balanserade överskotts­

medlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln för bud­

getåret 1958/59 uppföres med 30 000 000 kronor.

Televerket

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudbo-

ken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem bud­

getåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de

i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Budgetår

Drift-

inkomster

Drift­

kostnader

Överskott Inlevererat

till

statsverket

Beräknat i

riksstaten

1952/53 ........................

603,33

645,85

679.81

722.82

784,28

563,76

578,80

593,03

652.44

745.44

39,57

67,05

86,78

70,38

38,84

11,05

50.00

89.00

83,50

40.00

43.00

60.00

60,00

50.00

85.00

1953/54 ........................

1954/55 ........................

1955/56 ........................

1956/57 ........................

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket

upptagits ett belopp av 65 miljoner kronor.

Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957 har tele­

styrelsen överlämnat avskrift av ett till Kungl. Maj:t avgivet förslag till

beräkning av det inkomstöverskott av televerkets rörelse, som bör upptagas

i riksstaten för budgetåret 1957/58. I sin underdåniga skrivelse anför telever­

ket följande:

»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de

sista fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren

1957/58 och 1958/59 framgå av efterföljande tablå, i vilken driftkostnader­

na för budgetåren 1957/58 och 1958/59 ha beräknats på grundval av nu

gällande löne- och prisnivå men med tillägg av 3 % löneförhöjning fr. o. m.

den 1. 1. 1958.

Budgetår

Inkomster

milj. kr. ökning

i *

Verkliga belopp

1953/54 .................... .

658,3

7,1

1954/55 .................... .

709,3

7,7

1955/56 .................... .

751,7

6,0

1956/57 .................... . 818,1

8,8

Beräknade belopp

1957/58 ..................... .

913,6

11,7

1958/59 .................... .

969,9

6,2

Driftkostnader

Överskott

milj. kr.

ökning

i %

milj. kr. i % av i medel­

tal disponerat

kapital

591,3

2,8

67,0

5,6

622,5

5,3

86,8

6,8

681,3

9,4

70,4

5,2

779,3

14,4

38,8

2,7

843,6

8,3

70,0

4,8

898,1

6,5

71,8

4,8

I ovanstående belopp ingå fr. o. in. budgetåret 1956/57 även inkomster

och utgifter för televisionsverksamheten, varvid inkomsterna avse såväl av­

gifter för televisionsradiolicenser och registreringsbevis som på sjätte hu-

vudtiteln anvisade eller begärda anslag till bidrag till televisionsverksam-

hetens driftkostnader.

Den starka ökningen av inkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/

58 beror på de taxehöjningar, som genomfördes successivt under tiden april

—juli 1957.

För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av tele­

verkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen

minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar

investerade lånemedel.

88

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Budgetår

Televerkets

Statens

Nettovinst för

överskott

ränteutgifter

statsverket

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Verkliga belopp

1953/54...........................

67,0

37,4

29,6

1954/55............................

86,8

40,3

46,5

1955/56............................

70,4

44,5

25,9

1956/57............................

38,8

47,5

—8,7

Beräknade belopp

1957/58............................

70,0

50,8

19,2

1958/59............................

71,8

52,5

19,3

Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den

fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1957/58 och 1958/59 räknats

med en medelräntefot av 3,5 %.

I fråga om de för budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknade inkoms­

terna får telestyrelsen anföra följande.

Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater, som under budget­

året 1954/55 uppgick till 115 000, sjönk under budgetåret 1955/56 till 107 000

och under budgetåret 1956/57 till 91 000. Nedgången beror på den minsk­

ning av antalet ny tecknade abonnemang, som blev en följd av de i december

1955 höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För närvarande visa

visserligen nyteckningarna åter stigande tendens men med hänsyn till de

begränsade investeringsanslagen har styrelsen för budgetåren 1957/58 och

1958/59 dock ej ansett sig kunna räkna med större ökning än ca 90 000

apparater per år.

Driftkostnaderna för budgetåret 1957/58 ha upptagits till sammanlagt

843,6 milj. kronor, vilket belopp med 14,7 milj. kronor överstiger slutsum­

man i den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten. Höjningen beror

dels på ny beräkning av vissa poster i staten, bland annat beträffande av­

sättningen till värdeminskningskonto, som visat sig ha blivit upptagen till ett

något för lågt belopp, dels på att utgifter för televisionsverksamheten ej

voro medräknade i den av Kungl. Maj:t fastställda staten.

För budgetåret 1958/59 ha driftkostnaderna blivit beräknade till 898,1

milj. kronor.

I avsättningen till värdeminskningskonto har, i likhet med vad som skett

för budgetåren 1954/55—1957/58, medräknats en extra avsättning, motsva­

rande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de

höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1958/59

har denna extra avsättning beräknats till 15 milj. kronor eller samma be­

lopp som medgivits för budgetåret 1957/58.

Enligt 1957 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 27, s. 48—49)

skall det överskott av radiolicensmedel, som uppstår på ljudradiorörelsen

sedan från inkomsterna dragits kostnaderna för programproduktion och pro­

fiih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

89

gramdistribution samt investeringar, redovisas som en separat post och icke

inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsme­

del utan balanseras över till följande budgetår. Ifrågavarande överskott bär

av telestyrelsen beräknats komma att uppgå till 5,8 milj. kronor för budget­

året 1957/58 och till 4,9 milj. kronor för budgetåret 1958/59. Därefter åter­

stående överskottsbelopp, som skall inlevereras, skulle följaktligen utgöra

70,0 — 5,8 = 64,2 milj. kronor för budgetåret 1957/58 och 71,8 — 4,9 =

66,9 milj. kronor för budgetåret 1958/59.

Leveranserna av överskottsmedel beräknas för budgetåret 1957/58 komma

att uppgå till ca 60 milj. kronor och för budgetåret 1958/59 till ca 65 milj.

kronor. Anledningen till att leveranserna för budgetåret 1957/58 upptagits

till ett något lägre belopp än det överskott, som skall inlevereras, är att leve­

ranserna av överskottsmedel ske med någon tids eftersläpning och att över­

skottet under andra kvartalet 1957 var så pass obetydligt, att någon leverans

av överskottsmedel icke ägde rum under tredje kvartalet 1957.»

Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1954/55, 1955/56 och

1956/57 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren

1957/58 och 1958/59 framgå av följande sammanställning (miljoner kro­

nor) :

Inkomster.

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

Beräknat

1958/59

Beräknat

Telefoninkomster:

Inträdesavgifter..............

27,6

29,6

31,5

31,5

31,5

Abonnemangs- och sam-

talsavgifter..................

574,6

609,7

650,5

714,6

749,2

Telegraf inkomster:

Telexinkomster...............

5,4

6,8

8,8

10,6

12,1

Övriga telegrafinkomster

28,2

28,0

29,3

32,4

32,4

Radioinkomster:

Ljudradiolicensavgifter .

36,1

40,5

50,3

67.3

79,5

Televisionsinkomster1 ..

4,8

9,5

16,1

Övriga radioinkomster .

3,5

3,7

4,2

5,5

5,7

Anläggningsavgifter...........

16.8

15,9

18,3

21,4

21,8

Diverse inkomster.............

17,1

17,5

20,4

20,8

21,6

Summa inkomster

709,3

751,7

818,1

913,6

969.9

Ökning från närmast före­

gående år av inkomster:

absolut.............................

51,0

42,4

66,4

95,5

56.3

i procent .........................

7,7

6,0

8,8

11,7

6,2

Utgifter.

Avlöningar, pensioner m. m.

248,6

265,4

287,8

305,5

311,8

Avsättning till värdeminsk-

ningskonto......................

166,6

182,8

209,5

225,0

240,0

Övriga utgifter....................

207,3

233,1

282,0

313,1

346,3

Summa utgifter

622,5

681,3

779,3

843,6

898,1

Ökning från närmast före­

gående år av utgifter:

absolut.............................

31,2

58,8

98,0

64,3

54,5

i procent...........................

5,3

9,4

14,4

8,3

6,5

Överskott.........................

86,8

70,4

38,8

70,0

71,8

1 Inkl. på sjätte huvudtiteln anvisade resp. begärt anslag till televisionsverksamhetens drift

kostnader.

Vid bedömningen av förestående siffror bör hänsyn tagas till att inträdes­

avgifterna för telefonabonnemang höjdes i december 1955 och ljudradio-

licensavgiften från och med den 1 januari 1956, samtals-, telex- och tele­

gramavgifter m. m. från och med den 1 april eller den 1 maj 1957 samt abon­

nemangsavgifter och ljudradiolicensavgiften från och med den 1 juli 1957.

Telestyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräkenskapsver-

ket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsanställdas lö­

ner. Riksräkenskapsverket har upptagit inkomsterna för televerket under

budgetåret 1957/58 till 60 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i

riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 65 000 000 kronor.

90

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Statens vattenfallsverk

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud-

boken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast för­

flutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även

medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Budgetår

Drift-

inkomster

Drift­

kostnader

överskott

Inlevererat

till stats­

verket

Beräknat i

riksstaten

1952/53 ......................................

253,32

160,20

93,12

99,01

90,00

1953/54 ......................................

280,71

147,45

133,26

145,12

130,00

1954/55 ......................................

307,03

205,32

101,71

111,26

100,00

1955/56......................................

367,60

288.97

78,63

71,71

115,00

1956/57......................................

411,52

325,79

85,73

85,63

120,00

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vat­

tenfallsverk upptagits ett belopp av 120 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1957 angående be­

räkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budget­

åren 1957/58 och 1958/59 bar vattenfallsstyrelsen anfört följande:

»Budgetåret 1957/58.

Överskottet för innevarande budgetår beräknas till 120 000 000 kronor en­

ligt nedanstående uppställning.

Inkomster

Driftkostnader överskott

kronor

kronor

kronor

Kraftverk ................ 439 000 000 315 275 000 123 725 000

Kanalverk ................ 5 000 000

9 100 000 —4 100 000

Fastighetsförvaltning 1 000 000

625 000

375 000

445 000 000

325 000 000

120

000

000

Det beräknade överskottet överensstämmer med vad som upptagits i riks­

staten. Beräkningarna grundas på den förutsättningen att nederbörden un­

der hösten och vintern samt temperaturförhållandena icke bli ogynnsamma

för kraftproduktionen och kraftbalansen. Kanalverkens underskott beror på

verkningarna av raset vid Göta. Av uppmuddringskostnaderna har kraft-

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

91

verksrörelsen förutsatts bli belastad med den del, som erfordrats för att

möjliggöra full drift av Göta älvs-stationerna.

Budgetåret 1958/59.

Under förutsättning att vattenförhållandena bli normala samt att änd­

ringar av bränslepriser och konjunkturförhållanden icke inträffa kan över­

skottet för budgetåret 1958/59 beräknas till 135 000 000 kronor enligt nedan-

stående uppställning.

Inkomster

Driftkostnader

Överskott

kronor

kronor

kronor

Kraftverk ..................

489 000 000

355 275 000

133 725 000

Kanalverk ..................

5 000 000

4 100 000

900 000

Fastighetsförvaltning

1 000 000

625 000

375 000

495 000 000

860 000 000

135 000 000

Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslut­

ning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger

till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktions­

resurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till

innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig.

För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med oförändra­

de inkomster.

Vid beräkning av driftkostnaderna har hänsyn tagits till det förhållan­

det att under de närmaste budgetåren relationen mellan belastning och ut­

byggd vattenkraft torde försämras, vilket kommer att medföra ett ökat be­

hov av bränslealstrad tillskottskraft även vid normal vattentillgång. Där­

jämte blir beroendet av nederbördsförhållandena större än normalt. De be­

räknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höjda i förhållande

till innevarande budgetårs på grund av den tillämpade avskrivningsmetoden

och anläggningsbeståndets ökade omfattning. Ifråga om lönerna har räknats

med att de skola utgå i enlighet med beslut av 1957 års riksdag.

Levererbart överskott.

Beloppen inlevererbara överskottsmedel torde för budgetåren 1957/58 och

1958/59 kunna beräknas till 120 000 000 kronor resp. 135 000 000 kronor,

det vill säga lika med de bokförda överskotten. Noggrannheten i kalkylerna

är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar till­

gängliga överskott per tolvmånadersperioder kan försummas, varjämte ut­

jämning kan ske medelst den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.»

Vattenfallsstyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräken-

skapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsan­

ställdas löner. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av statens vat-

tenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag till 120 000 000 kro­

nor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för

budgetåret 1958/59 upptagas med 135 000 000 kronor.

Domänverket

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten

för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redo­

visade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande bud­

92

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

getår framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i

riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Räkenskapsår

Inkoms­

ter

Drift­

kost­

nader

över­

skott

Budgetår

Över­

skott

Inleve­

rerat till

stats­

verket

Beräk­

nat i

riks­

staten

1952 ..........................

409,71

339,84

69,87

1952/53 ..................

63,57

69,87

100,00

1953 ..........................

344,06

311,28

39,78

1953/54 ..................

33,04

33,00

35,00

1954 ..........................

433,30

355,81

77,49

1954/55 ..................

75,22

77,49

45,00

1955 ..........................

423,12

358,96

64,16

1955/56 ..................

83,64

64,16

70,00

1956 ..........................

415,02

380,86

34,16

1956/57 ..................

22,23

34,16

75,00

I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket

upptagits ett belopp av 50 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den It november 1957 har domän­

styrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1957/58

och 1958/59 yttrat följande:

»Inkomsterna på riksstatstiteln domänverket omfatta för kalenderåret

1957 dels domänverkets egen rörelse, dels ock avkastningen av domänver­

kets aktier i AB Statens Skogsindustrier, men för kalenderåret 1958 endast

domänverkets egen rörelse, överskottet för domänverket för 1956 utgjorde i

runt tal 34,2 miljoner kronor, varav utdelning på aktiekapitalet i AB Statens

Skogsindustrier omkring 2 miljoner kronor. Överskottet för domänverkets

rörelse för budgetåret 1957/58 har i riksstaten beräknats till 50 miljoner

kronor.

Vad angår verksamhetsåret 1957 (budgetåret 1957/58), har överskottet i

styrelsens skrivelse till Eder den 28 februari 1957, K 213, beräknats bli 40

miljoner kronor eller samma belopp, som styrelsen upptog i sin skrivelse till

Eder den 12 november 1956.

Jägmästarnas budgetredovisningsrapporter per den 1 september (avseen­

de hela verksamhetsåret 1957) visa ett sådant ekonomiskt resultat att sty­

relsen icke anser sig ha anledning att jämka det i skrivelse den 28 februari

1957 angivna beloppet 40 miljoner kronor för överskottet under 1957.

Inlevereringarna av uppkommande överskottsmedel för år 1957 komma

att ske i den takt som tillgången på rörelsemedel tillåter. Styrelsen förutser

att en del av överskottet kan inlevereras under juli månad och återstoden

under hösten 1958.

överskottet för domänverkets rörelse under år 1958 är givetvis svårare att

bedöma; styrelsen har emellertid med ledning av och efter betydande ned­

skärningar av i och för sig angelägna investeringsäskanden i de från lokal­

förvaltningarna inkomna förvaltningsförslagen för nästa år ansett sig kun­

na upptaga överskottet till 40 miljoner kronor.

Styrelsen redovisar den verkställda resultatberäkningen på närslutna bi­

laga.»

Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande

domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter

vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1956—1958 (mil­

joner kronor).

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

93

1956

1957

1958

Inkomster

Enligt

bokslutet

Beräknat

Beräknat

Skogsdomäner....................................

293,0

290

Jordbruksdomäner...........................

.............................. 6,0

6,3

7

Aktieutdelning..................................

.............................. 2,0

2,0

Räntor ...............................................

............................ 1,0

2,0

2

Summa 294,7

803,3

299

Utgifter

Administration.................................

44,5

46

Skogsdomäner ................................. .

.............................. 179,4

176,5

173

Jordbruksdomäner...........................

............................ 5,4

5,5

5

Räntor ...............................................

............................ 1.6

3,0

2

Avsatt till förnyelsefonden...........

............................ 32,1

33,8

33

Summa 260,5

263,3

259

Överskott .............................................

40,0

40

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av domänverket under bud­

getåret 1957/58 till 40 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande in­

komster för budgetåret 1958/59 uppföras med likaledes 40 000 000 kronor.

II. Riksbanksfonden

I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1957 av­

låten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kro­

nor för vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed att inkomsterna från

riksbanksfonden för budgetåret 1958/59 upptagas till 15 000 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond

Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slotts­

byggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnads­

styrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets,

sjöfartsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder.

Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndighe­

ter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond faststäl­

las med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, var­

efter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat

upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga del­

fonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande

ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full

förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. 1 olik­

het mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas

delfond icke skola redovisa något överskott.

I skrivelse den 3 december 1957 har riksräkenskapsverket avgivit utlå­

tande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna försla­

gen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt

därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1958/59. I enlig­

het med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upp­

tagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):

94

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Slottsbyggnadernas delfond...................................................... 1 000

Fångvårdsstyrelsens delfond...................................................... 1 310 000

Beskickningsfastigheternas delfond........................................ 910 000

Byggnadsstyrelsens delfond...................................................... 15 623 000

Generaltullstyrelsens delfond................................................... 215 000

Uppsala universitets delfond................................................... 400 000

Lunds universitets delfond...................................................... 485 000

Sjöfartsstyrelsens delfond ........................................................ 100 000

Medicinalstyrelsens delfond........................................................ 5 085 000

Karolinska sjukhusets delfond ............................................... 595 000

Summa 24 724 000

Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens all­

männa fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptages till

24 724 000 kronor.

IV. Försvarets fonder

Försvarets fastighetsfond. Fonden omfattar fyra delfonder: arméns, ma­

rinens, flygvapnets och befästningars delfonder. Överskottet från fonden be­

räknas till 4 procent på den kapitalbehållning, som med beaktande av den

sannolika förbrukningen av för investering disponibla medel kan beräknas

föreligga vid ifrågavarande budgetårs ingång.

Riksräkenskapsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1958/59 till 26 255 000 kronor.

Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 okto­

ber 1957 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets

fabriksfond till 2 815 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt till 2 775 000

kronor för budgetåret 1958/59. För budgetåret 1957/58 hänföra sig 950 000

kronor och för budgetåret 1958/59 900 000 kronor till inkomster från armé-

tygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader. Försvarets

fabriksstyrelse har vid sin beräkning utgått från att några investeringar un­

der budgetåret i fråga ej kommer till stånd för en diskuterad sammansätt-

ningsfabrik för ammunition och ej heller för en till västra Sverige planerad

central tvätt- och reparationsanstalt.

Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses

beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1957/

58 till 2 815 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1958/59

uppföres med 2 775 000 kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverlcets inkomstberäkning

95

V. Statens utlåningsfonder

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha utrikesdepartementet,

bostadsstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, sjö-

fartsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna

från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1958/59 till

8 000 kronor, 120 425 220 kronor, 5 097 300 kronor, 500 kronor, 1 800 000

kronor, 225 000 kronor, 8 260 700 kronor respektive 150 000 kronor. Hithö­

rande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter

uppskattats till sammanlagt 135 966 720 kronor.

Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsver­

ket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1958/59 upp­

tagas till sammanlagt 135 966 500 kronor. Beträffande överskottens fördel­

ning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbila­

gan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd

Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lant­

bruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen

av respektive delfonder för budgetåret 1958/59 till härefter angivna belopp:

Bostadsstyrelsens delfond..................................................................... 19 600 000 kronor

.Statskontorets delfond ..........................................................................

3

080 000

»

Lantbruksstyrelsens delfond.................................................................

7

000

»

Riksbankens delfond.............................................................................. 6 700 000

»

Riksgäldskontorets delfond .................................................................

1

000

»

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneun­

derstöd för budgetåret 1958/59 upptagas till 29 388 000 kronor med den för­

delning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).

VII. Fonden för statens aktier

Ä fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1956/57 bok­

förda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget

Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara ak­

tiebolag (LKAB), Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Nya Systemaktie­

bolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveri­

ges centrala restaurangaktiebolag, Svenska lagerhusaktiebolaget, Aktiebola­

get Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk

aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebola-

get, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktie-

bolag, Aktiebolaget Atomenergi, Aktiebolaget Statsgruvor och Aktiebolaget

Oljetransit.

Från och med det räkenskapsår för LKAB som började den 1 oktober

1957 innehar staten huvuddelen av aktierna i detta bolag. Vidare ha aktier­

na i Aktiebolaget Statens skogsindustrier överförts från och med den 1 juli

1957 från domänverkets fond till fonden för statens aktier.

Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. En­

ligt inhämtade upplysningar beräknas avkastning på i fonden bokförda ak­

tier endast komma att inflyta från LKAB, Aktiebolaget Svenska tobaksmo-

nopolet, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst.

Med ledning av dessa upplysningar beräknar riksrälcenskapsverket inkoms­

terna på titeln fonden för statens aktier till 140 000 000 kronor för budget­

året 1957/58, vari inräknats en inbetalning av tidigare avsatta vinstmedel

inom LKAB om 30 miljoner kronor. Beträffande LKAB saknas ännu närma­

re hållpunkter för beräkning av avkastningen från bolaget för budgetåret

1958/59, varför riksräkenskapsverket räknat med samma utdelningsbelopp

som för sista räkenskapsåret. Från inkomsterna på fonden bör avgå ränta

för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i

runt tal 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för

budgetåret 1958/59 uppföres med 85 000 000 kronor.

96

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

VIII. Statens pensionsfonder

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1957 har pensionssty-

relsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1957/

58 till 27,7 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 28,0 miljoner

kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens

pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga så­

som kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1958/59 till

5 605 000 kronor, 9 200 000 kronor respektive 27 000 kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket,

att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1958/59 beräk­

nas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 28 000 000

kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 410 000 kronor, från militära

tjänstepensionsfonden 165 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden

4 030 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 9 200 000 kronor

samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 25 000 kronor eller sam­

manlagt till 42 830 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder

Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsver­

ket den 14 oktober 1957 bär riksgäldskontoret beräknat avkastningen av

denna fond till 39 645 000 kronor för budgetåret 1957/58 och till 37 850 000

kronor för budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet här­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

97

med, att inkomsten på förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages

till 38 000 000 kronor.

Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från

riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, lant-

bruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter be­

träffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av

följande sammanställning.

1957/58

1958/59

Kronor

Kronor

Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 3 000 000

5 000 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen)........................................................ 9 085 000

9 000 000

Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen)____

62 600

62 600

Jordfonden (lantbruksstyrelsen)............................................... 260 000

270 000

Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .................... 70 000

65 000

Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktions­

anstalt) ....................................................................................... 100 000

75 000

Summa 12 577 600

14 472 600

Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att

inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1958/59 upptages

till ett avrundat belopp av 14 500 000 kronor.

Sammanfattning

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå att

driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1958/59

upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudge­

tens inkomster för budgetåret 1958/59 har i efterföljande tablå samman­

ställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1955/56 och 1956/57

samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret

1957/58 (miljoner kronor).

Redovisade belopp

Beräknade belopp

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m....................

4 993

5 356

5 700

6 000

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse....

219

243

258

265

Automobilskattemedel.....................................................

1042

1018

1045

1100

Tullar och acciser ...........................................................

2 822

3 077

3 491

3 642

Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster

410

430

451

457

Statens affärsverksfonder...............................................

242

177

248

270

Övriga kapitalfonder.......................................................

344

390

438

415

Summa

10 072

10 691

11631

12149

7

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

Såsom framgår av tablån äro inkomsterna på titeln skatt å inkomst och

förmögenhet m. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens

totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskat­

ten och förmögenhetsskatten utan även folkpensionsavgifter och investe-

ringsavgift. över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka

kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäk­

ringen äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med be­

räknandet av titeln (s. 23—36), framkommer titelns nettoinkomst som skill­

naden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro

svåra att förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna sammanhänger främst

med att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt,

varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utveck­

lingen av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga

på vissa antaganden om förändringarna av fysiska personers och bolags in­

komster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 20—22.

Enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar kommer inkomst­

ökningen på inkomstskattetiteln under budgetåren 1957/58 och 1958/59 att

bli något mindre än den för budgetåret 1956/57 redovisade ökningen. In­

komsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknas till ett belopp

av 425 respektive 400 miljoner kronor skola reserveras på budgetutjäm­

ningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel. Återfö-

ringarna från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel förutsät­

tas uppgå till 250 respektive 200 miljoner kronor under budgetåren 1957/58

och 1958/59, varigenom nettoavsättningarna skulle begränsas till 175 respek­

tive 200 miljoner kronor.

Under budgetåret 1957/58 beräknas de totala inkomsterna stiga med 940

miljoner kronor till 11 631 miljoner kronor. Av den beräknade ökningen

hänföra sig inemot 350 miljoner kronor till inkomsttiteln skatt å inkomst

och förmögenhet m. m. Stegringen sammanhänger främst med den till följd

av inkomstlyftningarna ökade uppbörden av preliminär A-skatt samt med

en väsentlig uppgång även av den preliminära B-skatteuppbörden.

Automobilskattemedlen beräknas komma att öka med 27 miljoner kronor.

Denna ökning utgör saldot mellan en ökning för bensinskatt med 85 miljo­

ner kronor och fordonsskatt med 21 miljoner kronor samt ett inkomstbort­

fall genom avvecklingen från och med den 1 december 1956 av den sär­

skilda investeringsavgiften å motorfordon, vilken under budgetåret 1956/57

inbragte 79 miljoner kronor.

Tullar och acciser beräknas komma att öka med 414 miljoner kronor. Av

denna ökning hänföra sig 238 miljoner kronor till den från och med den

1 juli 1957 införda energiskatten, 67 miljoner kronor till en ökning av

tobaksskatten till följd av en höjning av cigarrettpriserna och ökad för­

säljning av tobaksvaror samt 77 miljoner kronor till omsättningsskatt å mo­

torfordon. Omsättningsskatt å motorfordon utgick endast under sju måna­

der av budgetåret 1956/57. I övrigt kan nämnas en förutsedd ökning för

98

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

99

Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

tullmedel på 32 miljoner kronor medan för övriga titlar under tullar och

acciser, däribland rusdrycksmedlen, räknas med i stort sett oförändrade

inkomster.

Affärsverkens inkomstöverskott beräknas öka med sammanlagt 71 miljo­

ner kronor. De största inkomstökningarna förutses för vattenfallsverket

med 34 miljoner kronor och för postverket med 21 miljoner kronor.

Enligt den nu verkställda beräkningen skulle inkomsterna för budgetåret

1957/58 komma att bli 552 miljoner kronor lägre än vad som beräknats i

riksstaten. Den beräknade nedgången sammanhänger främst med en minsk­

ning för skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i förhållande till riksstaten

med 400 miljoner kronor. Minskning beräknas vidare för tullar och acciser

med 172 miljoner kronor, varav 150 miljoner kronor hänför sig till omsätt­

nings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

För budgetåret 1958/59 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verk­

ställda beräkningarna uppgå till 12 149 miljoner kronor, vilket skulle inne­

bära en uppgång med 518 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräk­

nade inkomsterna för budgetåret 1957/58 och en nedgång med 34 miljoner

kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår.

Av den uppskattade inkomstökningen i förhållande till det beräknade

utfallet för innevarande budgetår hänför sig 300 miljoner kronor till skatt

å inkomst och förmögenhet m. m. Uppgången i inkomstskattetiteln samman­

hänger främst med en förutsedd fortsatt ökning av den preliminära A-skat-

ten. För den preliminära B-skatten förutses däremot endast en obetydlig

ökning. En förutsedd fortsatt ökning i motorfordonsbeståndet i ungefär

samma takt som hittills beräknas komma att medföra en ökning av fordons­

skatten med 20 miljoner kronor och av bensinskatten med 35 miljoner kro­

nor. Tullar och acciser beräknas komma att öka med sammanlagt 151 mil­

joner kronor. Av denna ökning hänför sig 100 miljoner kronor till energi­

skatt, 30 miljoner kronor till tullmedel och 10 miljoner kronor till vardera

tobaksskatt och varuskatt. För omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit­

drycker räknas med oförändrad inkomst.

För affärsverksfonderna beräknas ett med 22 miljoner kronor ökat över­

skott, vilket i främsta rummet hänför sig till inkomstökning för vatten­

fallsverket.

I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråche­

ferna Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit.

Stockholm den 9 december 1957.

O

lof

L

indahl

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

100

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Beräk-

Redo-

Netto-

Netto-

nade

visade

mer-

brist

Allmänna budgeten

belopp

belopp

inkomst

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter

........................................................................

9 183,25

8 676,38

506,87

II.

Uppbörd i statens verksamhet

........................

156,73

159,74

3,01

III. Diverse inkomster .............................................

251,00

268,89

17,89

Säger för egentliga statsinkomster

9 590,98

9 105,01

20,90

506,87

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ..............................

300,00

176,90

123,10

II. Riksbanksfonden...............................................

15,00

15,00

III. Statens allmänna fastighetsfond ..................

20,83

20,72

0,11

IV. Försvarets fonder

..................................................

26,35

25,73

0,62

V.

Statens utlåningsfonder

.....................................

95,14

98,48

3,34

VI. Fonden för låneunderstöd

...............................

23,30

24,08

0,78

VII. Fonden för statens aktier

...............................

115,00

113,18

1,82

VIII. Statens pensionsfonder

.......................................

40,52

41,52

1,00

IX.

Diverse kapitalfonder

..........................................

50,80

51,49

0,69

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

686,94

667,10

6,81

125,65

Säger för allmänna budgeten

10 277,92

9 672,11

605,81

Minskning

av

reservationer

...........................................................

135,94

Summa

10277,92

9808,05

Specialbudgeteraa

1.

Automobilskattemedel

...........................................................

1 030,00

1017,54

_

12,46

2.

Bidrag till bank- och fondinspektionen ....................

0,44

0,48

0,04

3.

Bidrag till sparbanksinspektionen................................

0,28

0,28

4.

Bidrag till försäkringsinspektionen...............................

0,78

0,80

0,02

Säger för specialbudgeterna

1 031,50

1019,10

12,40

Summa

1031,50

1019,10

Sammanlagda driftbudgeten

Inkomster...................................................................................

11 309,42 10 691,21

618,21

Tillsammans

11309,42

10691,21

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

101

för budgetåret 1956/57

Bilaga A

kronor

Beräk-

Redo-

Netto-

Netto-

nade

visade

bespa-

merut-

Allmänna budgeten

belopp

belopp

ring

gift

A. Egentliga stalsulgifler:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna....................

3,87

3,96

0.09

II. Justitiedepartementet.......................................

80,77

93,19

12,42

III. Utrikesdepartementet.......................................

56,08

57,19

1.11

IV. Försvarsdepartementet.....................................

2 093,43

2 280,77

187,34

V. Socialdepartementet.........................................

3 116,05

3 199,90

83,85

VI. Kommunikationsdepartementet....................

60,58

63,29

2,71

VII. Finansdepartementet.......................................

205,48

212,19

6,71

VIII. Ecklesiastikdepartementet..............................

1185,94

1 267,54

81,60

IX. Jordbruksdepartementet................................

410,44

433,68

23,24

X. Handelsdepartementet....................................

191,75

199,82

8,07

XI. Inrikesdepartementet......................................

597,13

616,56

19,43

XII. Civildepartementet...........................................

511,26

344,00

167,26

XIII. Oförutsedda utgifter.........................................

1,00

0,40

0,60

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....................

16,60

17,63

1,03

Säger för egentliga statsutgifter

8 530,38

8 790,12

167,86

427,60

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden.................................................

7,88

9,93

_

2,05

II. Riksgäldsfonden.................................................

425,00

456,25

31,25

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar..

341,80

321,96

19,84

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-

luster ...................................................................

577,60

577,60

Säger för utgifter för statens kapitalfonder

1 352,28

1 365,74

19,84

33,80

Säger för allmänna budgeten

9 882,63

10 165,86

273.20

Överföringar till respektive från statens budgetutjämnings-

fond:

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommu-

nalskattemedel.......................................................................

300,00

100,00

Avsättning till budgetutjämningsfonden av tillfälliga,

konjunkturpolitiskt betingade inkomster......................

75,00

75,00

Avsättning till budgetutjämningsfonden av medel av-

sedda för framtida investeringar i LKAB ..................

111,40

108,56

Underskott att avföras å budgetutjämningsfonden...

- 91,14

- 631,37

Säger för överföringar till respektive från

statens budgetutjämningsfond

395,26

- 347,81

Summa

10 277,92

9 SOS,05

Specialbudgeterna

1. Utgifter för vägväsendet m. m. att avräknas mot

automobilskattemedlen.......................................................

983,S9

820,54

163,35

_

2. Avsättning till bankinspektionens, fondinspektionens

och jordbrukskassetillsynens fonder..............................

0,44

0,48

0,04

3.

Avsättning till sparbanksinspektionens fond............

0,28

0,28

4. Avsättning till försäkringsinspektionens fond............

0,78

0,80

0,02

Säger för specialbudgeterna

985.39

822,10

163,29

Ökning av reservationer (automobilskattemedel)..............

_

168,45

Överskott ä automobilskattemedlens specialbudget att till-

föras statens budgetutjämningsfond.......................................

46,11

28,55

Summa

1031,50

1 019,10

Sammanlagda driftbudgeten

Utgifter .......................................................................................

10 868,05

10 977,96

109,91

ökning av reservationer...........................................................

32,51

Överföring till statens budgeluljämningsfond......................

441,37

- 319,26

Tillsammans

11 309,42

10091,21

102

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bilaga B

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1952/53—1956/57

Tusental kronor

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

Egentliga statsinkomster

Skaller:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

in. m.....................................................

3 880 948,5

4 299 385,1 4 392 534,3

4 993 245,2

5 692,8

5 356 311,8

Kupongskatt...........................................

5 909,5

4 894,8

6 455,2

6 198,5

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

2 857,1

4 533,9

2 421,2

1 308,1

1 348,6

Fondskatt...............................................

588,6

14 745,1

Skogsvårdsavgifter.................................

7 860,7

7 865,2

7 960,9

7 929,0

7 793,3

Konjunkturskatt...................................

53 540,6

Bevillningsavgifter för särskilda för­

måner och rättigheter......................

428,9

685,1

679,1

901,6

1 256,1

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvar-

låtenskapsskatt ................................

57 449,6

69 075,8

68 399,2

78 658,0

85 372,6

Lotterivinstskatt ................................

36 597,8

43 041,1

45 211,3

45 538,1

53 669,4

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m.....................................................

54 594,1

62 959,5

76 067,5

78 190,2

72 924,0

Säger för skatt å inkomst,

förmögenhet och rörelse 4 100 186,8

4 492 440,5 4 599 728,7

5 212 051,6

5 599 619,4

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt..........................................

189 707,2

213 225,1

260 967,6

284 862,7

308 915,0

Bensinskatt ..........................................

330042,9

389 172,3

490 712,9

595 049,4

629 514,8

Särskild investeringsavgift för motor­

fordon .................................................

67 083,0

162 626,2

79 104,5

Säger för automobilskattemedel

519 750,1

602 397,4

818 763,5

1 042 538,3

1 017 634,3

Tullar och acciser:

Tullmedel ..............................................

378 729,2

433 310,1

505 427,8

553 361,2

607 839,1

Varuskatt..............................................

262 557,8

232 385,5

194 999,1

207 014,1

222 668,9

Omsättningsskatt å motorfordon ...

63 168,4

Accis å margarin och vissa andra

fettvaror..............................................

3 343,1

_

_

_

_

Införselavgift och accis å fettvaror

m. m......................................................

36 153,5

58 136,5

71 829,9

55 800,5

Skatt å kaffe ......................................

17 237,6

17 641,3

17 233,6

18 703,9

20 384,1

Tobaksskatt ..........................................

590 331,8

617 613,9

642 275,0

668 698,6

663 228,9

Brännvinstillverkningsskatt ..............

27 225,9

20 066,6

Rusdrycksförsäljningsmedel av parti­

handelsbolag ......................................

13454,7

16 317,8

12 758,7

13 093,2

13 478,8

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj­

handelsbolag .......................................

33079,6

34 886,9

31 919,3

30 446,9

36 473,0

Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker....................................

622 933,7

656 393,9

776 878,2

957 222,2

1 099697,0

Omsättnings- och utskänkningsskatt

å vin ..................................................

49 649,5

53 039,7

55 718,1

51152,3

52 672,5

Maltdrycksskatt ..................................

78 925,2

86 102,9

85 592,9

104 367,6

91 427,5

Skatt å läskedrycker..........................

35 460,7

40 959,6

39 388,2

48 686,9

42 973,0

Statlig nöjesskatt..................................

53 785,5

55 094,0

56 828,9

58 328,1

64 970,3

Skatt å elektrisk kraft ......................

50 571,8

31 586,4

35 054,5

38 746,8

41 985,0

Säger för tullar och acciser 2 217 286,1

2 331 652,1 2 512 210,8

2 821 651,7

3 076 767,0

Säger för skatter

6 837 223,0

7 426 390,0 7 930 703,0

9 076 241,6

9 693 920,7

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

103

Uppbörd i slatens verksamhet:

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

Vattendomstolsavgifter ..........................

102,3

147,5

178,5

252,5

725,5

Inkomster vid fångvården......................

1 813,4

1 987,4

1 418,1

1825,4

2 657,1

Inkomster vid sjökarteverket ..............

401,2

412,3

413,9

446,8

Bidrag till riksförsäkringsanstalten och

6 249,2

5 047,8

4 802,6

4 168.0

försäkringsrådet....................................

5 895,7

Bidrag till pensionsstyrelsen..................

121,3

119,1

115,6

116,9

123,9

Inkomster vid statens skolor tillhörande

205,8

bama- och ungdomsvården ............

350,1

395,5

270,4

278,0

Inkomster vid statens vårdanstalter

254,5

för alkoholmissbrukare......................

Inkomster vid statens geotekniska in-

829,0

925,9

stitut .......................................................

578,1

700,9

764,4

Förrättningsavgifter vid statens bilin-

3 007,3

2 972,6

3 025,5

spektion...................................................

2 205,3

2 462,4

Inkomster vid väg- och vattenbyggnads-

1173,6

1591,6

1324,6

1400,9

verket ......................................................

1211,0

Avgifter för registrering av motorfor-

4 970,9

6 226,3

don...........................................................

3 796,9

4 571,7

5 136,5

Inkomster vid Sveriges meteorologiska

2 487,8

2 721,5

3 157,9

3 393,9

och hydrologiska institut..................

2 198,8

Bidrag till statens bränslekontrollerande

43,1

48,6

verksamhet ...........................................

34,0

37,9

36,6

Inkomster vid länsarkitektsorganisatio-

1 244,9

1384,0

1 510,1

1 399,3

nen...........................................................

1 039,4

Avgifter för kontroll å handeln med

41,0

41,0

41,0

skattefri sprit in. m.............................

41,0

41,0

Inkomst av myntning och justering ..

5 673,7

11 895,2

22 903,9

11 675,9

7 051,2

Kontrollstämpelmedel..............................

771,5

802,0

869,3

431,7

905,2

905,3

Bidrag till bank- och fondinspektionen

314,9

407,7

456,8

480,7

Bidrag till sparbanksinspektionen ....

212,7

229,1

245,6

262,6

279,9

Bidrag för tillsyn över sparbankerna..

291,7

292,6

297,2

303,0

183,8

Bidrag för revision av sparbankerna..

Inkomster vid tandläkarhögskolorna ..

38,9

40,8

39,9

518,2

352,3

Avgifter för granskning av biograf-

266,2

270,3

279,8

265,0

bilder........................................................

265,9

Inkomster vid lantbruksnämnderna ..

1491,0

1 775,7

1 582,7

1807,0

1 603,1

Inkomster vid statens veterinärmedi-

730,6

810,3

cinska anstalt .......................................

695,5

742,9

742,8

Inkomster vid statens centrala frö-

1 435,8

1 377,6

kontrollanstalt.......................................

1122,6

1 478,2

1 313,4

Inkomster vid statens lantbrukskemiska

225,4

231.2

kontrollanstalt.......................................

236,5

262,4

219,2

Inkomster vid statens jordbruksnämnd

240,0

Inkomster vid lantmäteriväsendet....

6 657,4

7 787,9

8 591,4

6 633,3

9 723,5

Inkomster vid rikets allmänna kartverk

899,2

1 081,4

1166,8

1 432,8

1806,3

Avgifter för statskontroll å krigsmate-

27,8

28,3

32,0

rieltillverkningen...................................

26,0

26,0

Skeppsmätningsavgifter...........................

166,0

429,8

461,3

Inkomster vid Sveriges geologiska un-

124,3

203,8

291,9

dersökning...............................................

118,1

Inkomster vid statens provningsan-

1 940,8

1901,7

2 240,0

stalt ...........................................................

1 770,7

1 958,3

Inkomster vid flygtekniska försöksan-

2 923,5

3 821,8

4 682,4

stalten.......................................................

1 957,7

2 174,0

Inkomster vid statens institut för kon-

73.3

sumentfrågor..........................................

Fyr- och båkmedel..................................

9 400,1

9 732,7

10 762,9

11 570,1

12 165,5

Lotspenningar ..........................................

8 863,2

9 054,9

9 571,4

9 543,2

10 555,6

Försäljning av sjökort m. m.................

477,9

Inkomster vid statens skeppsprovnings-

607,7

688,3

698.9

anstalt .....................................................

558,3

528,3

104

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

Patent- och varumärkes- samt registre-

ringsavgifter ..........................................

Avgifter för registrering i förenings-

5 488,5

6 928,8

7 967,6

7 561,3

8 039,6

m. fl. register........................................

316,8

336,3

488,5

445,5

444,9

Bidrag till försäkringsinspektionen___

Inkomster vid statens tvångsarbets- och

577,2

676,4

741,0

782,2

803;

1

alkoholistanstalter.................................

Inkomster vid statens bakteriologiska

332,6

289,8

395,7

327,4

laboratorium..........................................

Inkomster vid statens rättskemiska

1 829,1

2 610,8

2 411,0

2 538,3

2 772,2

laboratorium..........................................

Inkomster vid statens farmacevtiska

374,9

448,7

463,2

759,2

1 005,8

laboratorium ........................................

277,7

352,7

345,8

347,0

347,3

Inkomster vid statens sinnessjukhus ..

Inkomster vid statens skol- och yrkes-

29 864,8

30 462,6

25 179,3

33 014,3

32 287,1

hem på Salbohed och i Vänersborg

Inkomster vid statens anstalt för fal-

89,9

85,0

78,3

67,1

27,9

landesjuka...............................................

353,4

358,5

352,6

378,9

366,8

Inkomster vid karolinska sjukhuset ..

14 556,5

19 429,8

21197,7

24 807,2

25 743,9

Inkomster vid seraflmerlasarettet ....

Inkomster vid statens institut för folk-

5 086,3

6 568,7

6 795,7

7 175,2

7 466,3

hälsan......................................................

430,4

460,3

433,5

399,9

411,3

Säger för uppbörd i statens verksamhet

120 614,1

141 694,0

153 775,7

158 058,3

161 301,4

Folkpensionsavgifler......................................

204 690,0

221 385,3

Diverse inkomster:

Bötesmedel..................................................

10 726,9

12 974,5

14 386,7

17 572,4

21 046,6

Totalisatormedel ......................................

15 117,3

16 933,0

20 088,6

21 209,0

23 155,6

Tipsmedel ...................................................

56 882,1

70865,9

76 462,7

80 494,1

89 152,3

Lotterimedel..............................................

90 102,1

8 388,1

93 981,5

97 790,0

99 758,7

110 833,1

Övriga diverse inkomster......................

9 156,6

17 260,4

32 820,6

24 700,6

Säger för diverse inkomster

181 216,5

203 911,5

225 988,4

251 854,8

268 888,2

Säger för egentliga

8310 467,1

statsinkomster

Inkomster av statens kapitalfonder

7 343 643,6

7 993 380,8

9 486154,7

10124110,3

Statens affärsverksfonder:

Postverket...................................................

11022,8

15 916,5

10 170,4

12 289,7

7 178,0

Televerket..................................................

11050,4

50 000,0

89 000,0

83 500,0

40 000,0

Statens järnvägar......................................

3 778,8

15 734,4

10114,2

111 260,6

10 000,0

9 935,3

Statens vattenfallsverk ..........................

99 014,8

145 124,5

71708,1

85 627,7

Domänverket..............................................

69 873,3

32 996,1

77 493,9

64 156,4

34158,4

Säger för statens affärsverksfonder

194 740,1

259 771,5

298 039,1

241

654,2

176 899.4

Hiksbanksfonden ..........................................

15 000,0

15 000,0

15 000,0

15 000,0

15 000,0

Statens allmänna fastighetsfond ..............

13 724,1

16 137,7

18 485,1

19 234,2

20 723,6

Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond.........................

21 308,2

22 023,7

22 745,3

23 094,0

23 997,5

Försvarets fabriksfond ..........................

3 158,7

3 373,7

3 505,1

3 590,0

1 730,0

Säger för försvarets fonder

24 466,9

25 397,4

26 250,4

26 684,0

25 727,5

Statens ullåningsfonder:

Utrikesförvaltningens lånefond............

_

_

__

-

5,8

Värnpliktslånefonden..............................

0,4

0,5

0,6

0,9

1,7

Statens bostadslånefond..........................

Lånefonden för tjänstemannasamhället

32,9

25,3

17,3

10,3

5,8

vid Mörby..............................................

28,6

27,7

26,8

25,9

12,8

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

105

1952/53

1953/54

1954/55

1955,56

1956/57

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer

7 584,2

6 671,3

6 333,9

5 874,2

5 546.7

Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen............

138,7

127,7

113,8

96,5

83.9

Lånefonden för främjande av bostads-

byggande på landsbygden..................

1021,0

924,0

829,7

742,4

669.9

Lånefonden för bostadsbyggande........

22 913,8

35 243,6

46 619.6

61183,9

77 946.0

Lånefonden för lantarbetarbostäder ..

0,7

0,6

0,6

0,5

0,4

Lånefonden för maskinanskaffning in-

om byggnadsindustrien......................

170,8

259,6

377.5

Statens bosättningslånefond..................

1 765,2

1 990,2

2 143,1

2 153,6

2 101,0

Vattenkraftslånefonden ..........................

143,6

308,8

237,8

213.1

279,5

Luftfartslånefonden..................................

181,8

940,4

296,5

186,9

173.7

Tullverkets båtlånefond...........................

1,7

1,5

1,7

1,0

0.S

Statens lånefond för universitetsstudier

39,3

51,3

61.4

78,9

103,1

Allmänna studielånefonden ..................

68,9

92,0

130,0

175,6

221.1

Statens lånefond för hästavelns be-

främjande...............................................

0,2

0,0

0,0

0.4

0.0

Statens kaninavelslånefond ..................

0,0

0,0

0,0

0,0

10,3

8,1

5,7

3 8

2,1

Statens kalkbrukslånefond......................

3,8

3,2

2,7

2,1

1,5

Statens fruktodlingslånefond ..............

0,1

0,1

Jordbrukets lagerhusfond......................

190,1

208,9

317,2

383,7

485.6

Statens mejerilånefond ..........................

3,4

2,4

2,1

1,9

1.7

Jordbrukets maskinlånefond ..............

736,3

788,7

870,1

937,4

996,5

Statens sekundärlånefond för jordbru-

kare..........................................................

317,6

264,8

219,5

184,5

170.9

Statens slakterilånefond..........................

3,2

3,0

2,7

2,9

Kraftledningslånefonden..........................

113,4

105,6

92,2

115,8

120.8

Elektrifieringslånefonden ......................

0,1

0,1

0,0

0,0

0,0

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift........................................

0,6

0,1

0,1

0,3

5.6

Egnahcmslånefonden ..............................

7 320,1

6 751,4

6 438,7

6 003,4

5 964,5

Arrendelånefonden ..................................

0,5

0,1

0,5

0,1

0,0

Arbetarsmåbrukslånefonden..................

0,3

0,3

0,2

0,6

0,5

Västerbottens och Norrbottens nybyg-

ges- och bostadsförbättringslånefond

1,3

0,6

1,1

0,1

0,2

Kronotorparnas inventarielånefond ...

Statens avdikningslånefond ..................

1 375,0

1 417,8

1 460,0

1 625,1

1 607.4

Täckdikningslånefonden..........................

96,1

79,4

61,0

47,2

35.4

Bevattningslånefonden ..........................

2,8

3,2

2,3

1,7

1,8

Allmänna nyodlingsfonden......................

0,1

0,0

Fiskerilånefonden......................................

162,3

180,4

195,7

184,8

199.8

Statens fiskredskapslånefond ..............

0.0

Kommunskogslånefonden......................

0,9

_

Virkesmätningslånefonden......................

_

Skogsväglånefonden..................................

0,9

0,9

0,8

0,7

1,0

Statens skogslånefond..............................

0,1

0,1

0.0

Lånefonden för insamling av skogsfrö

0,0

Hemslöjdslånefonden ..............................

138,7

27,4

63,9

60,1

41.4

Industrilånefonden ..................................

19,1

48,2

44,4

55,0

46.5

Statens hantverkslånefond......................

56,8

63,8

61,3

60,5

59,8

Fonden för hantverks- och småindustri-

kredit......................................................

20,7

20,6

18,7

18.3

23.0

Statens lånefond för den mindre skepps-

farten......................................................

24,4

95,5

145,1

242,4

464.3

Statens sekundärlånefond för rederi-

näringen..................................................

55,8

78,2

84,3

81,0

65.1

Sjöfartsverkets båtlånefond ..................

117,9

131,0

151,5

174.0

190.6

Fonden för lån till företagareföreningar

m. fl......................................................

417,7

467.6

Säger för statens utläningsfonder

44 693,6

86 688,7

67 226,5

81 608,9

98 483.3

106

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

Fonden för låneunderstöd ..........................

20 668,7

23 757,0

25 895,1

24 555,8

24 078,6

Fonden för statens aktier ..........................

67 697,8

68 434,0

60 269,0

85 747,2

113,178,6

Statens pensionsfonder:

Folkpensioneringsfonden ......................

26 965,0

26 112,6

26 766,5

27 193,9

27 402,4

Civila tjänstepensionsfonden..................

1 205,7

1 204,3

1 268,0

1 209,5

1 393,4

162,6

Militära tjänstepensionsfonden..............

149,5

147,7

150,0

156,8

Allmänna familjepensionsfonden..........

3 401,1

3 419,5

3 510,4

3 791,0

3 888,0

Statens pensionsanstalts pensionsfond

7 184,2

7 504,4

7 810,7

8 214,7

8 642,6

Pensionsfonden för vissa riksdagens

verk...........................................................

21,7

21,7

23,0

24,3

25,6

Säger för statens pensionsfonder

38 927,2

38 410,2

39 528,6

40 590,2

41 514,6

Diverse kapitalfonder ..................................

44 594,7

37 716,1

45 667,9

50 342,6

51 490,9

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

464 513,1

541312,6

596360,7

585 417,1

567 096,5

Summa 7 808156,7

8 534693,4

8906 827,8 10071571,8 10691206,8

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

107

Bilaga C

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för

budgetåret 1957/58

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp

av

tillföras

A. Egentliga statsinkomster

budgetutbudgetutjämningsjämnings-

Skatter:

Kronor Kronor

fonden Kronor

fonden Kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning.............. 6100000 000 5 700 000 000

400 000 000

b. Kupongskatt, bevillning........

7 000 000 7 000 000 —

C. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.............. 1000 000 10 700 000

9 700 000

d. Fondskatt, bevillning.............. 15 000 000 15 000 000

e. Skogsvårdsavgifter, bevillning

8000 000 8 000 000

t. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning......................

1000 000 1 250 000

250000

g-

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, bevillning

85 000 000 85 000000 —

h. Lotterivinstskatt, bevillning..

53 000 000 55 000 000

2000 000

i.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning ..

75 000 000 76 000 000

1000 000

2. Automobilskattemedel: a. Fordonsskatt, bevillning .... 325000 000 330 000 000

b. Bensinskatt, bevillning..........

715 000 000

715 000 000

3. Tullar och acciser: a. Tullmedel, bevillning ............ 650000 000 640 000 000 10 000 000

b.

Varuskatt, bevillning............ 225 000 000

230 000 000

5 000 000

C. Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning..................

110 000 000 140 000 000

d. Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning..

47 000 000 54 000 000 — 7000 000

e. Skatt å kaffe, bevillning ....

20 000 000 21 000 000

1000 000

f. Tobaksskatt, bevillning..........

720000000 730 000 000

10 000 000

g-

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning............................................. 13 000 000

13 000000

h.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning.............................................

26 000 000 29 000 000

3000000

i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning......................................

1250 000 000

1 100 000000

150 000000 —

i-

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, bevillning.. 55 000000

55 000 000

k. Maltdrycksskatt, bevillning ..

95 000000 92 000 000

3 000 000

1. Skatt å läskedrycker, bevillning.............................................

47 000 000

45 000 000 2 000 000

m. Statlig nöjesskatt, bevillning

60 000000 62 000 000

2 000 000

n. Energiskatt, bevillning............ 315 000 000 280 000 000 35 000 000

Säger för skatter

11048 000 000 10493950 000 600 000 000 40 950 000

108

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp

Kronor Kronor

av budgetut­ jämnings­ fonden Kronor

tillföras budgetut­ jämnings­ fonden Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

l. Vattendomstolsavgifter................

500 000 700 000

200 000

ti. Inkomster vid fångvården..........

2100 000 2100000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstal- ten och försäkringsrådet..............

3 900 000 4 000 000

_

100 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen ....

125 000 225 000

100000

5. Inkomster vid statens skolor tillhö­ rande barna- och ungdomsvården

350 000 35 000 315 000

_

6. Inkomster vid statens vårdanstal­ ter för alkoholmissbrukare........ 260000

200 000 60 000

7. Inkomster vid statens geotekniska institut............................................. 750 000

900 000

_

150 000

8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, alt tillföras automobilskattemedlen........................... 3 200 000

3 200 000

9. Inkomster vid väg- och vatten­ byggnadsverket, att till/öras automobilskattemedlen.......................... 1300 000

1300000

10. Avgifter för registrering av motor­ fordon ...............................................

5 500 000 6 500 000

_

1 000 000

11. Inkomster vid Sveriges meteoro­ logiska och hydrologiska institut 4 000 000

4 000 000

_ _

12. Bidrag till statens bränslekontrol- lerande verksamhet....................... 45 000

50 000

_

5 000

13. Inkomster vid länsarkitektsorga- nisationen ....................................... 1800 000 1800 000

_

14. Inkomst av myntning och juste­ ring ...................................................

10 000 000 10000000

_ _

15. Kontrollstämpelmedel.................. 900 000 900 000 —

16. Bidrag till bank- och fondinspek­ tionen ............................................... 490 000 490 000

_ _

17. Bidrag till sparbanksinspektionen 300 000

300000

—-

18. Bidrag för tillsyn över spar­ bankerna ..........................................

30 000 25 000 5 000

19. Bidrag för revision av sparban­ kerna ................................................ 275 000

240 000 35 000

_

20. Inkomster vid tandläkarhögsko- lorna................................................. 300000

350 000

50 000

21. Avgifter för granskning av bio­ grafbilder ......................................... 280 000

280 000

_ _

22. Inkomster vid lantbruksnämn­ derna ................................................. 2 000 000

1 600 000 400 000

_

23. Inkomster vid veterinärhögskolan

600 000 625 000

25 000

24. Inkomster vid statens veterinär­ medicinska anstalt ......................

750 000 800 000

50 000

25. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.......................... 1 500 000

1 450000 50 000

_

26. Inkomster vid statens lantbruks- kemiska kontrollanstalt..............

275 000 200000

75 000

_

27. Inkomster vid statens jordbruks­ nämnd ..............................................

350 000 350 000

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

109

*

I riksstaten Beräknat

Brist att Merin-

beräknat utfall

ersättas

komst att

belopp

Kronor

Kronor

av budgetut­ jämnings­ fonden Kronor

tillföras budgetut­ jämnings­ fonden Kronor

28. Inkomster vid lantmäteriväsen- det..................................................... 10 000 000

10 700 000

700 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...........................................

1700 000 1800 000

_

100000

30. Avgifter för statskontroll å krigs- materieltillverkningen.................. 30 000

36 000

_

6 000

31. Skeppsmätningsavgifter .............. 400 000 450000

50 000

32. Inkomster vid Sveriges geolo­ giska undersökning......................

200 000 250 000

_

50 000

33. Inkomster vid statens provnings- anstalt ............................................. 2 200 000

2 300 000

100000

34. Inkomster vid flygtekniska för­ söksanstalten ..................................

4 600 000 4 700 000

_

100 000

35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ..........................

50 000 50 000

_

36. Fyr- och båkmedel......................

12 000 000 12 000 000

37. Lotspenningar.................................

11000 000

11000 000

38. Försäljning av sjökort m. m.... 450 000

450 000

39. Inkomster vid statens skeppsprov- ningsanstalt....................................

700 000 700 000

_

40. Patent- och varumärkes- samt re- gistreringsavgifter..........................

8 000 000 8 400 000

_

400 000

41. Avgifter för registrering i före­ nings- m. fl. register ..................

500 000 500 000

_

42. Bidrag till försäkringsinspektio- nen.....................................................

825 000 825000

43. Inkomster av statens gruvegen­ dom ...................................................

8 000 000

5 000 000 3 000 000

44. Inkomster vid statens bakterio­ logiska laboratorium....................

2 600 000 2 800 000

200 000

45. Inkomster vid statens rättskemi- ska laboratorium........................... 625 000

525000

100 000

46. Inkomster vid statens farma- cevtiska laboratorium.................. 375000

375 000

47. Inkomster vid statens sinnessjuk­ hus .....................................................

33000 000 33 000 000

48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg.......................................

35 000

15 000 20 000

49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka............................

380 000

385 000

5 0C0

50. Inkomster vid karolinska sjuk­ huset .................................................

27 400 000

28 250 000

850 000

Öl. Inkomster vid serafimerlasarettet 7 000000

7 500 000

500 000

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan................................

425 000

425 000

_

Säger för uppbörd i statens verksamhet 174 375 000

175 056 000

4 060 000

4 741 000

no

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp

av

tillföras

budgetutbudgetutjämningsjämningsfonden fonden

Kronor Kronor Kronor

Kronor

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.........................................

22 000 000 24 000 000 —

2000 000

2. Totalisatormedel..............................

25 000000 25 000 000

3. Tipsmedel..........................................

90 000 000 95 000 000 —

5 000 000

4. Lotterimedel.......................................

115 000 000 114 000000 1000 000

5. Övriga diverse inkomster..............

13 000 000 18 000 000

5 000 000

Säger för diverse inkomster

265 000 000 276 000 000 1 000 000 12 000 000

Säger för egentliga statsinkomster

11487375 000 10945006 000 605 060 000 57 691 000

B. Inkomster av statens kapital»

fonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning..................

17 000 000

28000000 — 11000000

2. Televerket......................................

65 000 000 60000 000 5000 000

3. Statens vattenfallsverk..............

120 000 000 120 000 000 —

4. Domänverket ..............................

50 000 000

40 000 000 10 000 000

Säger för statens affärsverksfonder

252 000 000 248 000 000 15 000 000 11000 000

II. Riksbanksfonden..............................

15 000 000 15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

18 962 000 18 952 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond..........

25070 000 25070 000

2. Försvarets fabriksfond..............

2 750000

2 815000

65 000

Säger för försvarets fonder

37 820 000

27 885 000

65 000

V. Statens utlåningsfonder..................

115 477 600 116 818 000

1 340 500

VI. Fonden för låneunderstöd............

23 419 000 26 260 000

1 841 000

VII.

Fonden för statens aktier..............

150 000 000

140 000 000

10 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden............ 27 500 000

27 700000

200 000

2. Civila tjänstepensionsfonden ...

1400 000 1410 000

10 000

3.

Militära tjänstepensionsfonden .

165 000 165 000 —

4. Allmänna familjepensionsfonden

4 000 000 4 030 000 —

30 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ......................................

8200 000 8 900 000 —

700 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk...................................

25 000

26 000

1000

Säger för statens pensionsfonder

41 290 000

42 231 000

941000

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 111

I riksstaten

Beräknat Brist att Merin-

beräknat utfall

ersättas kom st att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden fonden

Kronor

Kronor Kronor Kronor

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet.........................................

40 000 000

39 645000 355 000

___

2. Övriga diverse kapitalfonder ..

12 000 000 12 580 000

580 000

Säger för diverse kapitalfonder

82 000 000

52 225 000 355 000 580 000

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

695 958 600

686 371 000 25 355 000 15 767 600

Tillsammans

12183 333 500 11631377 000 630 415 000 73 458 500

112

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bilaga D

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

I. Skaller:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning...........................................................6000000 000 b. Kupongskatt, bevillning .............................. 7 000 000 c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, be­ villning ............................................................. 1 000 000 d. Fondskatt, bevillning.................................... 15 000 000 e. Skogsvårdsavgifter, bevillning..................... 16 000 000 f. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning........................... 1 250 000 g. Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, bevillning ................................... 90 000 000 h. Lotteri vinstskatt, bevillning ...................... 57 000 000 i. Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning............................................ 78 000 000

2. Automobilskattemedel: a. Fordonsskatt, bevillning .............................. 350 000 000 b. Bensinskatt, bevillning.................................. 750 000 000

3. Tullar och acciser: a. Tullmedel, bevillning..................................... 670 000 000 b. Varuskatt, bevillning .................................... 240 000 000 c. Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning 140 000 000 d. Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning........................................... 56 000 000 e. Skatt å kaffe, bevillning............................... 21 000 000 f. Tobaksskatt, bevillning................................. 740 000 000 g. Rusdrycksförsäljningsmedel av partihan­ delsbolag, bevillning....................................... 13 000 000 h. Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhan­ delsbolag, bevillning ..................................... 20 000 000 i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ...............................1100000 000 j. Omsättningsskatt å vin, bevillning.......... 60 000 000 k. Maltdrycksskatt, bevillning........................... 92 000 000 l. Skatt å läskedrycker, bevillning................. 45 000 000 m. Statlig nöjesskatt, bevillning....................... 65 000 000 n. Energiskatt, bevillning................................. 380 000 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter...........................................................

2. Inkomster vid fångvården.....................................................

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet

4. Bidrag till pensionsstyrelsen...................................................

5. Inkomstervid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

Kronor

6 265 250 000

1100 000 000

3642 000000

700 000 2 300 000 3 900 000

225 000

200 000

Kronor

11007250 000

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

113

Kronor

Kronor

6. Inkomster vid statens geotekniska institut ......................

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras auiomobilskaltemedlen ............................................................

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att till­ föras automobilskattemedlen ..................................................

9. Avgifter för registrering av motorfordon.......................... 10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ......................................................................................... 11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet... 12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen........................ 13. Inkomst av myntning och justering .................................. 14. Kontrollstämpelmedel............................................................... 15. Bidrag till bank- och fondinspektionen.............................. 16. Bidrag till sparbanksinspektionen ...................................... 17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.................................. 18. Bidrag för revision av sparbankerna.................................. 19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna.................................. 20. Avgifter för granskning av biografbilder.......................... 21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.................................... 22. Inkomster vid veterinärhögskolan ...................................... 23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt.......... 24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.......... 25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt 26. Inkomster vid statens jordbruksnämnd.............................. 27. Inkomster vid lantmäteriväsendet...................................... 28. Inkomster vid rikets allmänna kartverk.......................... 29. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen .. 30. Skeppsmätningsavgifter .......................................................... 31. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning............ 32. Inkomster vid statens provningsanstalt.............................. 33. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten...................... 34. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor___ 35. Fyr- och båkmedel................................................................... 36. Lotspenningar............................................................................. 37. Försäljning av sjökort m. m................................................. 38. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.................. 39. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter .... 40. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ___ 41. Bidrag till försäkringsinspektionen...................................... 42. Inkomster av statens gruvegendom...................................... 43. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .... 44. Inkomster vid statens rältskemiska laboratorium.......... 45. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium......... 46. Inkomster vid statens sinnessjukhus.................................. 47. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg................................................................. 48. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka.............. 49. Inkomster vid karolinska sjukhuset.................................... 50. Inkomster vid serafimerlasarettet........................................ 51. Inkomster vid statens institut för folkhälsan..................

900 000

3 200 000

1300 000 6 800 000

4 400 000

50 000 1 850 000 6 000 000

900 0O0 490 000 320000

1 000 325 000 350 000 280000 1600 000

625 000 800 000 1 500 000

225 000 375 000 11500 000

1800000

35 000 450 000 500 000 2 500 000 6 800 000

50 000

12 000 000 11000 000

450 000 700 OO0 8 500 000

500 000 1 150 000 3 600 000 2 800 000

525 000 375 000 33 000 000

25 000 375 000 30 500 000

7 000 000

425 000

176176000

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

114

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Kronor Kronor

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel .................................................................................

27000 000

2. Totalisatormedel .......................................................................

27 O00 000

3. Tipsmedel................................................................. .................

100000 000

4. Lotterimedel...............................................................................

117 000 000

5. Övriga diverse inkomster......................................................

10 000 000 281000 000

11 464 426 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning..............................................................

30 000 000

2. Televerket...................................................................................

65 000 000

3. Statens vattenfallsverk...........................................................

135 000 000

4. Domänverket............................................................................

40 000 000

270000 000

II. Riksbanksfonden ...............................................................................

15 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond .....................................

1000

2. Fångvårdsstyrelsens

> ....................................

1310 000

3. Beskickningsfastigheternas > .................................... 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

> ....................................

15 623 000

5. Generaltullstyrelsens

» .....................................

2.5000

6. Uppsala universitets

» .....................................

400 000

7. Lunds universitets

> .....................................

485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

> .....................................

100 O00

9. Medicinalstyrelsens

> ....................................

5 085 000

10. Karolinska sjukhusets > ..................................

595 000

24 724000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond ......................................................

26 255 000

2. Försvarets fabriksfond.............................................................

2 715 000

29 030000

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond.............................................

8 000

2. Värnpliktslånefonden...............................................................

1O0

3. Statens bostadslånefond .........................................................

1000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ....

2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ...........................................................

4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen...................................................................

60 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden .........................................................................................

520 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande........................................

115 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder.....................................

100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindu-

530 000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ......................

725 000

12. Statens bosättningslånefond...................................................

2 100 000

13. Vattenkraftslånefonden .......................................................... 275 000 14. Luftfartslånefonden ................................................................. 170 0O0 15. Tullverkets bätlånefond..........................................................

500

16. Statens lånefond för universitetsstudier..........................

140 000

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

115

Kronor Kronor

17. Allmänna studielånefonden .............................................. 18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande................ 19. Gödselvårdslånefonden........................................................ 20. Statens kalkbrukslånefond.................................................. 21. Jordbrukets lagerhusfond .................................................. 22. Statens mejerilånefond......................................................... 23. Jordbrukets maskinlånefond.............................................. 24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare...................... 25. Statens slakterilånefond...................................................... 26. Fonden för supplementär jordbrukskredit...................... 27. Kraftledningslånefonden...................................................... 28. Elektrifieringslånefonden.................................................... 29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor­ drift ........................................................................................... 30. Egnahemslånefonden............................................................ 31. Arrendelånefonden................................................................ 32. Arbetarsmåbrukslånefonden .............................................. 33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond.............................................................. 34. Kronolorparnas inventarielånefond.................................. 35. Statens avdikningslånefond................................................ 36. Täckdikningslånefonden...................................................... 37. Bevattningslånefonden......................................................... 38. Fiskerilånefonden.................................................................. 39. Statens fiskredskapslånefond.............................................. 40. Virkesmätningslånefonden................................................... 41. Skogsväglånefonden............................................................... 42. Statens skogslånefond.......................................................... 43. Lånefonden för insamling av skogsfrö............................ 44. Hemslöjdslånefonden............................................................ 45. Industrilånefonden................................................................. 46. Statens hantverkslånefond................................................... 47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit ............ 48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten............ 49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen .............. 50. Sjöfartsverkets båtlånefond................................................ 51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl..............

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond ..................................................

2. Statskontorets > ...................................................

3. Lantbruksstyrelsens > ..................................................

4. Riksbankens

> ..................................................

5. Riksgäldskontorets > ...................................................

350 000

100 500 100

500 000

1000

1 100000

110 000

100

300000 175 000

100

100

5 300 000

100 100

100 100

1800 000

20 000

1000

225 000

100 100 1000

100 100

100 000

40 000 50 000 20 000 600000

40 000 225 000 640 000

19 600 000

3 080 000

7 000 6 700 000

1000

135 966 500

29 388 000

VII. Fonden för statens aktier

85 000000

116

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Kronor

Kronor

VIII.

Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden ...........................................................

2. Civila tjiinstepensionsfonden.....................................................

3. Militära tjänstepensionsfonden................................................

4. Allmänna familjepensionsfonden............................................

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.................................

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..........................

28 000 000

1410 000

165 000 4 030 000 9 200000

25 000

42 830000

IX.

Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet...............................

2. Övriga diverse kapitalfonder.......................................

38 000 000 14 500 000

52 500 000 684 438 500

Summa

12148864500

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

117

Bilaga E

PM

angående statsinkomsternas utveckling på längre sikt

Såsom underlag för en bedömning av de statsfinansiella resursernas ut­ veckling på längre sikt har i anslutning till beräkningen av statsverkets in­ komster under budgetåret 1958/59 inom riksräkenskapsverket även verk­ ställts vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. Det ligger i sakens natur att en kalkyl av detta slag måste verk­ ställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste "förutsätt­ ningarna kunna sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som ha inflytande på statsinkomsterna, ha antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avse. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling ha i första hand tagits som utgångs­ punkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1957/ 58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har antagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikes­ handeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den in­ hemska ekonomin. I anslutning härtill ha såväl fysiska personers som bo­ lags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna be­ tingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkoms­ terna.

Huvudresultatet av beräkningarna sammanfattas i nedanstående uppställ­ ning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna be­ loppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).

Skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

1956/57 5 356

1957/58 5 700

1958/59 6 000

1959/60 6 000

1960/61

6 200

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse.............................................................

243 258

265 271 275

Automobilskattemedel..................................

1 018 1 045

1 100 1 155 1 210

Tullar och acciser...........................................

3 077 3 491

3 642 3 710 3 778

Uppbörd i statens verksamhet och diverse

inkomster ....................................................

430 451

457 474 487

Statens affärsverksfonder.............................

177 248

270 290 305

Övriga kapitalfonder....................................

390

438 415 426 436

Summa 10 691 11 631 12 149 12 326 12 691

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets ut­ veckling har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagnings- procent, 100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskatt­ ningen samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt skola liksom

nu föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles för bolagens del.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motivera ha sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):

1957/58 1958/59 1959/60 1960/61

118

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Avsättning...............................................

425

400

350

350

Återföring ...............................................

250

200

350

450

Nettoavsättning......................................

175

200

0 - 100

De beräknade förändringarna av statsinkomsterna kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):

1957/58 1958/59 1959/60

1960/61

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.....................................................

+

340 + 300 —

+ 200

Övriga inkomsttitlar ......................... +

600 + 220

+ 180

+ 160

Samtliga inkomster +

940 + 520 + 180

+ 860

Denna sammanställning kan jämföras med motsvarande tablå avseende perioden 1953/54—1956/57 på s. 3 i inkomstberäkningen.

Avslutningsvis bör understrykas det i och för sig självklara förhållandet, att beräkningarna även bortsett från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas på ett stort antal osäkra förut­ sättningar. Förskjutningar mellan åren kunna inträda, som leda till bety­ dande avvikelser från de beräknade inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar än inkomst- skattetiteln ha sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de be­ räknade årliga förändringarna äro ett mera omedelbart uttryck för de an­ tagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt bör understry­ kas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av olika slag av stats­ inkomster under budgetåren 1959/60 och 1960/61 är baserad på det beräk­ nade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkomma måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

119

Innehåll

Inledning

Driftbudgetens utfall budgetåren 1952/53—1956/57 s. 2. — Utfallet av stats-

regleringen budgetåret 1956/57 s. 7. — Driftbudgetens inkomster under budget­ året 1957/58 s. 9. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—• 1956 s. 9. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1957—1959 s. 20.

A. Egentliga statsinkomster............................................................................................ 23

I. Skatter.............................................................................................................................. 23

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse............................................... 23 Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.................................................... 23 Kupongskatt ......................................................................................................... 36 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........................................................ 36 Fondskatt................................................................................................................ 36 Skogsvårdsavgifter.............................................................................................. 37 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter .............. 38 Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m........................................ 38

2. Automobilskattemedel........................................................................................ 46 Fordonsskatt ......................................................................................................... 46 Bensinskatt ........................................................................................................... 48

3. Tullar och acciser................................................................................................ 50 Tullmedel .............................................................................................................. 50 Varuskatt................................................................................................................ 54 Omsättningsskatt å motorfordon................................................................... 57 Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m............................................ 58 Skatt å kaffe ....................................................................................................... 61 Tobaksskatt .......................................................................................................... 62 Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ............................... 63 Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag ............................. 64 Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ........................... 64 Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ............................................. 66 Maltdrycksskatt .................................................................................................. 68 Skatt å läskedrycker.......................................................................................... 69 Statlig nöjesskatt................................................................................................ 70 Energiskatt............................................................................................................. 71

II. Uppbörd i statens verksamhet.................................................................................. 75 III. Diverse inkomster..................................................................................................... 80

Bötesmedel................................................................................................................ 80 Totalisatormedel..................................................................................................... 80 Tipsmedel.................................................................................................................. 80 Lotterimedel............................................................................................................ 81 Övriga diverse inkomster................................................................................... 82

B. Inkomster av statens kapitalfonder........................................................................ 83

I. Statens affärsverksfonder.......................................................................................... 83

Postverket................................................................................................................ 83 Televerket................................................................................................................ 87

120

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Statens vattenfallsverk..................................................................................... 90

Domänverket.......................................................................................................... 91

II. Riksbanksfonden........................................................................................................ 93

III. Statens allmänna fastighets fond............................................................................

93

IV. Försvarets fonder....................................................................................................... 94

V. Statens utlåningsfonder..........................................................................................

95

VI. Fonden för låneunderstöd .................................................................................... 95

VII. Fonden för statens aktier...................................................................................... 95

VIII. Statens pensionsfonder........................................................................................... 96

IX. Diverse kapitalfonder............................................................................................. 96

Sammanfattning........................................................................................................ 97

Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57 ............................. 100

Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1952/53—1956/57................ 102

Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för

budgetåret 1957/58 ............................................................................................................. 107

Bilaga D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1958/59 .................................................................................................................................... 112

Bilaga E. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling på längre sikt 117

571672

Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG 2

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1958

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 2: Nationalbudget för år 1958

1

Bihang 2

Nationalbudget för år 1958

I. Inledning

Nationalbudgetarbetet för 1958 har i ett avseende haft ett gynnsammare utgångsläge än vad fallet varit vid flertalet tidigare tillfällen. Tvåårsavtalet på den svenska arbetsmarknaden har möjliggjort en uppskattning av kom­ mande års löneutveckling redan vid sammanställningen av den preliminära nationalbudgeten vid årsskiftet. Detta i sin tur har förbättrat möjligheterna att bedöma den sannolika storleken av 1958 års konsumtionsutgifter. Ä andra sidan baseras nationalbudgetens uppskattning av statens utgifter på årets statsverksproposition, varför nationalbudgeten liksom denna är preliminär med avseende på försvarsutgifterna.

Skall dessutom några faktorer anges, som denna gång speciellt försvårar framtidsbedömningen, skulle det närmast vara den internationella kon­ junkturens labila läge. Därutöver kan även påpekas svårigheten att bedöma, hur industrins investeringsplaner skall omformas i en realistisk prognos för hela 1958 i ett läge med svaghetstecken i den internationella konjunktu­ ren och med upphörande investeringsavgift.

I tidigare nationalbudgeter har ofta påtalats den osäkerhet som måste vid­ låda prognoser på ett års sikt. De måste alltid bygga på vissa premisser, som under årets lopp mycket väl kan visa sig vara orealistiska. Sådana pre­ misser är förutsättningen om normal väderlek och om en viss ekonomisk politik i utlandet. I den mån dylika reservationer i fråga om osäkerheten i framtidsbedömningen inte framstår som självklara, har de behandlats så utförligt i tidigare nationalbudgeter (t. ex. föregående års), att det här inte finns anledning att åter dröja vid dem i detalj.

Mot bakgrund av denna osäkerhet i ettårsprognoser kan det synas an­ märkningsvärt att de förändringar, som i år vidtagits i arbetet med national­ budgeten och i dess presentation, på många punkter medfört ytterligare sif­ fermässig precisering av framtidsbedömningen. Detta hänger emellertid samman med försök att till grund för nationalbudgetarbetet lägga ett full­ ständigare system av nationalräkenskaper, där försörjningsbalansens olika poster infogas i de sektorer, för vilkas ekonomi de har betydelse. Det har sålunda ansetts ändamålsenligt att dela upp konsumtionskapitlet på två kapitel. Det första behandlar de privata hushållens ekonomi och det andra de offentliga sektorernas ekonomi. Även om behandlingen i dessa kapitel alltjämt siktar till att få fram byggstenarna till försörjningsbalansen, d. v. s.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2

2

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

den privata respektive den offentliga konsumtionen, har dock även andra ekonomiska aspekter i dessa två sektorers verksamhet tagits upp till fyl­ ligare behandling än tidigare. Det har sålunda mot bakgrund av höstens ekonomiska debatt ansetts vara av intresse att söka belysa hela den statliga verksamhetens plats i samhällsekonomin. Av liknande intresse är den kom­ munala finansiella utvecklingen. Även om den kommunala sektorn har mindre omslutning än den statliga på grund av att inkomstöverföringar av den typ som bl. a. representeras av folkpensioner och barnbidrag bär en vä­ sentligt mindre omfattning, är dess anspråk på samhällets produktionsresur­ ser i form av konsumtion och investering mer omfattande än den statliga sektorns.

Det hade varit av intresse att redan i beskrivningen av de offentliga sek­ torernas ekonomi söka fånga in hela den offentliga investeringsverksamhe­ ten, även den som bedrivs inom offentliga affärsverk, och sedan söka kom­ plettera med ett kapitel, där de privata investeringarna fogades in i en ana­ lys av de privata företagens ekonomi. Av statistiska skäl har det inte gått att fullfölja denna plan, även om investeringarna på de offentliga sektorer­ nas driftbudgeter och vissa av deras kapitalöverföringar till affärsverk för investering behandlas i kapitlet över de offentliga finanserna. Liksom tidi­ gare sammanförs framtidsbedömningen för alla investeringar i ett kapitel, som utvidgats genom en diskussion av vissa kreditmarknadsaspekter.

I motsats till sina föregångare omfattar inte denna nationalbudget ett särskilt arbetsmarknadskapitel. Det tidigare innehållet i arbetsmarknadska- pitlet har samordnats med andra delar av nationalbudgeten. Konjunktur­ läget på arbetsmarknaden ingår nu som en viktig del av andra kapitlets av­ slutande analys över konjunkturutvecklingen under 1957. Diskussionen av arbetskraftstillgångarna, vilka utgör en förutsättning för produktionen, in­ går i produktionskapitlet. På detta sätt undgås vissa dubbleringar i beskriv­ ningen av läget inom olika näringsgrenar.

Det är givet att dessa omläggningar av dispositionen och utvidgningar av prognoserna kommer att medföra statistiska och analysmässiga brister i innehållet, innan förändringarna har vunnit stadga. På längre sikt återstår att se, om den ökade kvantifieringen kan ge bättre vägledning vid den sam­ hällsekonomiska framtidsbedömning, som på många håll alltid måste före­ tas, eller om svårigheterna att precisera framtidsutvecklingen på ett helt års sikt snarare bör leda till en mindre ambitiös kvantitativ bedömning och mera av nulägesanalys och framtidsalternativ.

Liksom tidigare år bygger nationalbudgeten på material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk och institutioner. Följande utomstå­ ende författare har medverkat: amanuens B. Pettersson (kap. II: 1—4), t.f. byråchef L. Fastbom (kap. VIII: A) och l:e aktuarie O. Lindahl (kap. VII: 2). Kapitlet över utrikeshandeln har baserats på en PM utarbetad inom kommer skollegium. I samband med nationalbudgetarbetet har utrednings- rådet hörts. Rådets ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning.