ANGÅENDE STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET 1958/59

KUNGL. MAJrTS PROPOSITION

TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH

BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1958/59

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

RIKSSTAT FÖR BUD-

DRIFT- A. Egentliga statsinkomster:

Kimgl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 3

GETÅRET 1958/59

BUDGETEN A. Egentliga statsutgifter:

4 Kungl. Maj ris proposition nr 1 år 1958

KÄPITAL-

Lånemedel 1 44» 906 500

Summa kronor 1449 906 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 1. år 1958 5

BUDGETEN

I. Statens affärsverksfomter.

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

1. Skatter: 1 1. Skatt å ' inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt å inkomst och förmö­

genhet m. m., bevillning . .. 6 100 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 i

l) Skatt å läskedrycker, bevill­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 9

V. Statens utlånings fonder:

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 11

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten

FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

2. Fångvårdsstyrelsens » 2 552 000 3. Beskickningsfastigheternas * 3 835 000 4. Byggnadsstyrelsens * 38 844 000 6. Uppsala universitets * 2 433 000 7. Lunds universitets » 1 193 000 9. Medicinalstyrelsens » 13 234 000 10. Karolinska sjukhusets * 2 202 000 66 678 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden: 1. Slottsbyggnadernas delfond 380 000 2. Fångvårdsstyrelsens » 400 000 3. Beskickningsfastigheternas » 1 352 000 4. Byggnadsstyrelsens » 3 000 000 5. Generaltullstyrelsens » 220 000 6. Uppsala universitets * 25 000

C. Diverse inkomster: 1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts­

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 13

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

BERÄKNAT FÖRSLAG TILL

STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

FÖR BUDGETÅRET 1958/59 Inkomster A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 1£

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för ao fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN

EGENTLIGA STATSUTGIFTER

I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA A. Kungl. hovstaten

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 17

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET A. Justitiedepartementet m. m.

Statsråden utan departement m. m.:

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Vattendomstolarna:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 19

3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

20 Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

III. UTRIKESDEPARTEMENTET A. Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningen:

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 21

IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET A. Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet:

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

C. Försvarskraftema

Försvarsstaben

Försvarsstaben:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 23

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Expenser m. m.:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 25

Expenser m. m.:

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Försvarets socialbyrå:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 27

45 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . 2 700 000

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

V. SOCIALDEPARTEMENTET A. Socialdepartementet

Socialdepartementet:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 29

12 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidrags­

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 31

14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 H. Arbetarskydd

Arbetarskyddsstyrelsen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 33

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET A. Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet:

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

14 Bidrag till byggande av vägar och gator, reserva­

tionsanslag, att avräknas mot automobilskatte-

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 35

10 Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Statens geotekniska institut:

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 37

VII. FINANSDEPARTEMENTET A. Finansdepartementet

Finansdepartementet:

38 Kungl. Maj:ts proposilion nr 1 år 1958

Konj unkturinstitutet:

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 39

23 Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag 300 000 24 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET A. Ecklesiastikdepartementet

Ecklesiastikdepartementet:

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958 41

Statens etnografiska museum:

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195S

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 43

44 Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

42 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser­

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 45

72 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göte­

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: 18 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 47

5 Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

7 Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 49

33 Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

18 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 51

Statens biografbyrå:

52 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958

Matematikmaskinnämnden:

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 53

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET A. Jordbruksdepartementet m. in.

Jordbruksdepartementet:

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

17 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958 55

F. Undervisningsanstalter för jordbruk och

lnntmannanäringar

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

56 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958 G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på

jordbrukets område

1 Främjande av forskning på jordbrukets område

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 57 I. Skogsväsendet

Skogsstyrelsen:

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 J. Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteristyrelsen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 59

13 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reserva­

60 Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1958

17 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958 61

X. HANDELSDEPARTEMENTET A. Handelsdepartementet

Handelsdepartementet:

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Flygtekniska försöksanstalten:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 63

D. Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

S j öf artsstyrelsen:

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 65

Svenska uppfinnarkontoret:

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195K

XI. INRIKESDEPARTEMENTET A. Inrikesdepartementet m. m.

Inrikesdepartementet:

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958 67

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

68 Kungl. Mcij:ts proposition nr i år 1958

48 Ferieresor för elever m. m., förslags­

Kimgl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 69

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 71

Centrala sjukvårdsberedningen:

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Norrbottens statliga poliskår:

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958 73

5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag 5 904 000 6 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. . 60 000

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

8 Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. ra., för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 75

XII. CIVILDEPARTEMENTET A. Civildepartementet

Civildepartementet:

76 Kungl. Maj.ls proposition nr i år 1958 D. Statsunderstödda pensionsväsendet

1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

Riksdagen: 1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 7 400 000 2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, för­

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: 32 Vinstutlottning i samband med ungdomens lön33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, 34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

Summa kronor 21 264 800

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 79

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

I. LUFTFARTSFONDEN

80 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 81

21 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

82 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Inrikesdepartementet: 43 Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 83

Ecklesiastikdepartementet: 4 Statens lånefond för universitetsstudier (V: 7),

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder

FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Utgifter A. Räntor å statsskulden:

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958 85

KAPITALBUDGETEN

INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN

86 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

INVESTERINGS STATER FÖR BUDGETÅRET 1958/59

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverkets fond Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 003 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 87

II. LUFTFARTSFONDEN

Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 33 001 000

88 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

Lånefonden för bostadsbyggande

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 89

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

90 Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

C. Statens reproduktionsanstalts fond Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . . .. 194 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958 91

KAPITALINVESTERING

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER A. Postverket

92 Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958 D. Statens vattenfalls ver k

Kungl. Mctj. ts proposition nr 1 år 1058 93

Socialdepartementet: 6 Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor till­

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

34 Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva . . 1 650 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 95

96 Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

V. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesdepartementet:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 97

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Finansdepartementet: 1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

98 Knngl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Utdrog no protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 janu­

ari 1958.

Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen så­

lunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition

skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Henrik Ekberg

571939 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1958.

Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1957 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).

Finansplanen

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under år 1957 har enligt nationalbudgeten för år 1958 (bihang 2) karakteriserats av en fortsatt expansion i Västeuropa — även om investeringskonjunkturen haft tendenser att ebba ut på en hög nivå och inslagen av störningar tilltagit mot slutet av året — medan läget i Förenta staterna präglats av stagnation med tendenser till avmattning. Den samlade industriproduktionen för de västeuropeiska länderna upphörde att öka mot slutet av år 1956. I början av år 1957 steg den dock åter, delvis på grund av en ökad aktivitet i samband med Suez-konflikten och en ovanligt mild vinter. Under den senare delen av år 1957 visade industriproduktionen ånyo svaghetstecken. De expansiva krafterna ute i världen har dock varit tillräckliga för att driva fram en starkt ökad utrikeshandel mellan 1956 och 1957. Råvarupriserna, som brukar ge utslag för de allmänna konjunkturtendenserna, var under år 1957 i allmänhet nedåtriktade och nådde på många varuområden sin lägsta nivå 1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l

2 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

på flera år. Priserna och lönerna har fortsatt att stiga i de västeuropeiska länderna, även om prisökningen skett i något dämpad takt.

De ojämnheter i valutareservernas fördelning inom Västeuropa, som uppkom under år 1956, skärptes väsentligt under år 1957. Sina mest karakteristiska uttryck har dessa haft i den stigande västtyska valutareserven och den franska betalningskrisen. Spekulationer i växelkursförändringar förde under hösten med sig en kraftig utströmning från sterlingområdets valutareserv. Latenta liksom akuta valutaproblem ledde under år 1957 till att den ekonomiska politiken ånyo skärptes i många västeuropeiska länder, vilket kan få återverkningar på den fortsatta investeringsutvecklingen liksom på utrikeshandeln.

De störningar som uppträtt i det internationella konjunkturläget under år 1957 försvårar i hög grad bedömningen av utvecklingen för år 1958. Någon expansion av betydelse är knappast att vänta i Storbritannien, såvida inte nya ekonomiskt-politiska åtgärder vidtages. I Västtyskland pekar trenden fortfarande klart uppåt, vilket kan innebära en viss stimulans för den europeiska handeln. Åsikterna om den fortsatta utvecklingen i Förenta staterna varierar starkt från försiktig optimism till tro på fortsatt avmattning under år 1958. Den lättnad i penningpolitiken som nyligen ägt rum i Förenta staterna kan vara ett tecken på att man där inte kommer att tolerera en alltför stark avmattning. Även om det sålunda är ovanligt många faktorer, som på en gång pekar i riktning mot en dämpning av de allmänna expansionstendenserna ute i världen, finns det knappast skäl att dramatisera utvecklingsperspektiven. Läget är emellertid labilt, och utvecklingen under år 1958 blir i hög grad beroende på den ekonomiska politik som kommer att föras i de valutastarka länderna, främst Förenta staterna och Västtyskland. Från svensk synpunkt torde slutsatsen bli, att de senaste årens snabba expansion av utrikeshandeln knappast kommer att fortgå i samma takt.

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Huvuddragen i den svenska ekonomins utveckling under år 1957 kan nu skönjas. Enligt nationalbudgeten kan utvecklingen under det gångna året preliminärt sammanfattas på följande sätt. En produktionsökning, som var något mindre än under år 1956, har vid i stort sett oförändrad lageruppbyggnad utgjort underlag fölen svag ökning i den privata sektorns konsumtion och investering, stigande offentlig konsumtion och investering samt en förbättring i bytesbalansen trots något försämrat förhållande mellan export- och importpriser.

Det svenska konjunkturläget undergick en ytterligare avspänning under år 1957, trots att särskilt under årets början vissa expansiva krafter gjorde sig gällande. Konjunkturutvecklingen för olika industrigrenar har varit mindre splittrad än under år 1956. Ett studium av valda konjunkturindikatorer ger vid handen, att den svenska ekonomin under höstmånaderna 1957 åter utvecklades i riktning mot en dämpning av expansionstendenserna.

Utrikeshandeln utgjorde under år 1957 liksom året före det mest

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 3

Guld- och valutareserven

Miljoner kronor

31/12 31/12 31/12 31/3 30/6 30/9 31/12

1954 1955 1956 1957 1957 1957 1957 1. Riksbankens valutareserv:

+ 639 + 733 + 999 + 1031 + 1 208 + 1205 + 1193

+ 43 32 - 162 - 164 - 73 - 50 — 59

Summa + 2 474 + 2 430 + 2 448 + 2463 + 2 467 + 2394 + 2:560 2. Affärsbankernas valutabe-

Summa totalt + 2513 + 2 551 + 2 765 + 2 631 + 2 602 + 2 707

expansiva inslaget i den realekonomiska utvecklingen. Exportvolymen steg fortfarande kraftigare än importvolymen eller med nio procent mot sju procent för den senare. Den kraftiga expansionen av exportvolymen skulle i och för sig ha lett till en förbättrad handelsbalans, om inte bytesförhållandet med utlandet hade försämrats. De genomsnittliga export- och importpriserna låg ca två respektive tre procent över 1956 års nivå. Det kortfristiga tillskott utifrån som under de närmast föregående åren tillförts den svenska kreditmarknaden genom en positiv förskjutningspost i betalningsbalansen, synes ha reducerats starkt under år 1957. Valutareservens förändringar framgår av den lämnade tabellen.

Den inhemska efterfrågan på varor och tjänster ökade i väsentligt långsammare takt än utlandets efterfrågan på våra exportprodukter. De privata investeringarnas volymökning från 1956 till 1957 var inte fullt en procent. Eftersom den privata konsumtionen också ökade med omkring en procent, innebär utvecklingen en avsevärd avmattning i den privata sektorns ökningstakt. De offentliga investeringarna steg med sex procent. De kommunala investeringarna uppvisade en väsentligt snabbare ökningstakt än de statliga; ökningen uppgick till åtta procent mot fem procent för de statliga. Den offentliga konsumtionens ökning var totalt sett tre procent i volym, varvid den kommunala konsumtionen steg betydligt mer än den statliga (fyra respektive en procent). En fortsatt kraftig uppbyggnad av landets lager har synbarligen ägt rum även under år 1957; verkstads- och varvsindustrin svarade för merparten av den totala lageruppbyggnaden.

Den genomsnittliga löneökningen för industriarbetare beräknas till närmare sex procent från år 1956 till år 1957. Den totala lönesumman för arbetare och tjänstemän beräknas ha stigit med 7 1/2 procent. Konsumentpriserna kan beräknas ha stigit med drygt tre procent under loppet av år 1957 och med drygt fyra procent i genomsnitt från år 1956 till år 1957. Sparandet synes ha ökat inte oväsentligt. Allt detta utgör förklaringar till den låga ökning som registrerats för den privata konsumtionen.

Enligt preliminära beräkningar steg totalproduktionen inom

4 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

landet med två procent från år 1956 till år 1957, alltså något mindre än den genomsnittliga årliga ökningen på tre procent åren 1950—1956. Produktionsökningen har fördelat sig tämligen jämnt på olika näringsgrenar. Varuproduktionen och produktionen av tjänster, vilken senare representerar en dryg tredjedel av landets totalproduktion, har stigit ungefär lika mycket. Industriproduktionen beräknas år 1957 ha legat tre å fyra procent högre än år 1956. För jordbrukets del räknas med en produktionsökning på nära tre procent.

Arbetsmarknaden utvecklades under år 1957 mot en bättre balans, som tog sig uttryck i bland annat minskad löneglidning under år 1957 jämfört med år 1956. Det minskade efterfrågetrycket berodde dels på det mer dämpade konjunkturläget, dels på den ökade tillgången på arbetskraft. Ökningen i arbetsstyrkan beräknas sålunda ha varit nästan dubbelt så stor år 1957 som år 1956, vilket till stor del beror på den starka tillväxten i de yngre arbetsåldrarna. Antalet arbetslösa har ökat något från år 1956 till år 1957, varför sysselsättningsökningen är mindre än arbetsstyrkans ökning. Efterfrågan på yrkeskunnig arbetskraft är dock fortfarande väl hävdad.

Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i nationalbudgeten, såsom framgått av det föregående, att avmattningen i den internationella konjunkturen för utrikeshandelns del kan väntas medföra att den snabba ökningen av den totala exportvolymen upphör. En ökning beräknas för verkstadsprodukter. Exportminskningar väntas huvudsakligen för trävaror, järn och stål samt livsmedel. Importen väntas öka något för de flesta varugrupper. För bland annat järn och stål antas dock en minskning. Den totala importvolymen antas därför bli oförändrad. Förhållandet mellan export- och importpriser skulle enligt kalkylen förbättras något. En beräknad minskning av sjöfartsnettot väntas motverka en förbättring av handelsbalansen. Jämvikt i bytesbalansen synes dock vara inom räckhåll även år 1958.

Investeringarna förutses under år 1958 totalt komma att stiga med ca 650 miljoner kronor i 1957 års priser eller med fyra procent. Den största uppgången faller på industrins investeringar och bostadsbyggandet. Större delen av den totala ökningen faller på den privata sektorn, som väntas öka sina investeringar med fem procent, jämfört med två procent för den offentliga sektorn. De statliga investeringarna väntas öka något mer än de kommunala. Den privata konsumtionens volym väntas bli drygt två procent större år 1958 än år 1957, vilket motsvarar en ökning med drygt 700 miljoner kronor räknat i 1957 års priser. Trots att det i jämförelse med föregående år kan förutses en avsevärt lägre takt i inkomststegringen på grund av arbetstidsförkortningen, blir stegringen i disponibel inkomst för hushållen något större från år 1957 till år 1958 än från år 1956 till år 1957. Detta förklaras av ökade inkomstöverföringar från stat och kommun samt av en i jämförelse med föregående år mycket mindre uppgång i skatteinbetalningarna. Dessutom väntas konsumenlprisstegringarna bli av mindre omfattning än föregående år. Den statliga konsumtionen förutses öka med två procent eller 50 miljoner kronor i volym under år 1958. Beräk­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 5

ningarna grundar sig på det nu förutsedda budgetutfallet för 1957/58 samt budgetförslaget för 1958/59. Den kommunala konsumtionen förutsattes stiga med 150 miljoner kronor i fasta priser eller med fyra procent, vilket är något mindre än den av kommunerna planerade ökningen. Vissa finansieringssvårigheter väntas hålla tillbaka den kommunala utgiftsexpansionen.

Tillsammantagna visar beräkningarna för produktionens olika områden en bild av fortsatt expansion. Produktionsökningen från år 1957 till år 1958 väntas bli omkring två procent, vilket är något mindre än genomsnittet för 1950-talet. Industriproduktionen liksom jordbrukets produktion förutses likaså stiga med omkring två procent. Härvid har antagits, att avsättningsläget kommer att begränsa ökningstakten i förhållande till vad som eljest vore möjligt. Produktionsökningen bedömes trots arbetstidsförkortningen kunna komma till stånd utan nämnvärt ökad spänning på arbetsmarknaden.

De beräkningar av utvecklingen under innevarande år som gjorts för olika områden finns sammanfattade i den preliminära nationalbudgeten för år 195 8. Denna får anses som preliminär i tre hänseenden. För det första är det statistiska materialet vid nuvarande tidpunkt mycket ofullständigt, för det andra har försvarskostnaderna, i avvaktan på ställningstagande till denna fråga, i kalkylen förutsatts uppgå till ungefär samma belopp 1958/59 som 1957/58 och för det tredje är den internationella konjunkturens närmaste framtid mycket oviss.

Den preliminära nationalbudgeten för år 1958 innebär i stort sett, att en produktionsökning möjligen i något minskad takt tillsammans med en mer

Preliminär nationalbudget för år 1958

Miljoner kronor i 1957 års priser

1957 Förändring 1957—1958

Absolut Procentuell

Tillgång

6 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

återhållsam lagerpåfyllning skulle ge utrymme för en stark ökning av de privata investeringarna och en fortsatt ökning av privat konsumtion samt offentlig investering och konsumtion, samtidigt som bytesbalansen skulle bli ungefär oförändrad.

Om den presenterade preliminära nationalbudgeten för år 1958 realiseras, skulle det betyda en ekonomisk utveckling som ganska väsentligt skiljer sig från den som förekommit under de senaste två åren, framför allt år 1957. Utrikeshandeln skulle stagnera, expansionen inom landet skulle ske i en något ökad takt och därigenom i stor utsträckning kompensera den vikande exportefterfrågan. Av planerna att döma kommer en tyngdpunktsförskjutning beträffande den inhemska efterfrågeökningen att äga rum. Efterfrågetrycket från den offentliga sektorn kan nämligen förutses stiga långsammare, medan en inte oväsentlig ökning i efterfrågan från den privata sektorn förväntas.

Den förskjutning från offentliga till privata utgifter, som sålunda registreras i den preliminära nationalbudgeten för år 1958, kan emellertid komma att försvagas. I den kommunala sektorn planeras nämligen enligt tillgänglig statistik en större ökning av utgifterna än den här förutsedda. Med hänsyn till rådande finansieringssvårigheter har emellertid dessa planer reducerats vid infogandet i kalkylerna. För statens del gäller, att försvarsutgifterna preliminärt satts ungefär oförändrade från budgetåret 1957/58 till budgetåret 1958/59. Varje ökning i dessa utgifter och andra nya utgifter skulle givetvis medföra ett ökat inhemskt efterfrågetryck i den mån de inte kompenseras av nya statsinkomster. Nationalbudgetberäkningarna leder därför fram till slutsatsen, att en dubbel beredskap måste upprätthållas i den ekonomiska politiken, nämligen både med hänsyn till riskerna i utlandskonjunkturen och med hänsyn till faran för en för stor efterfrågeökning inom landet.

3. Den ekonomiska politiken. När vi vid detta årsskifte skall taga ställning till den ekonomiska politikens utformning för det framförliggande året, kan vi bygga på en ovanligt samstämmig uppfattning om utgångsläget för den svenska ekonomins utveckling under den närmaste tiden. Såväl den nu redovisade nationalbudgeten och konjunkturinstitutets höstrapport som bedömningarna inom näringslivet och arbetsmarknadens organisationer förmedlar intrycket av en stabiliserad ekonomi under fortsatt expansion men med samtidigt skönjbara risker för balansrubbningar och utvecklingsstörningar. Den betydande grad av jämvikt som karakteriserat landets ekonomi under det gångna året framstår såsom ett samverkande resultat av statsmakternas stabiliseringspolitik och höstens avmattning i den internationella konjunkturen. Anledning saknas att tvista om vilkendera av dessa faktorer som betytt mest för den uppnådda balansförbättringen i vår samhällsekonomi. Konjunkturinstitutet har för sin del starkt understrukit den förda politikens roll härvidlag. Klart står emellertid, att, särskilt under det senare halvåret, minskningen i inflationstrycket utifrån har underlättat de

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 7

interna stabiliseringssträvandena. Det väsentliga är, att vi under det gångna året omsider nått fram till det modererade konjunkturklimat som utgör den bästa betingelsen för ett snabbt och jämnt framåtskridande.

Balans har i stort sett inträtt på arbetsmarknaden. Löneglidningen har blivit mindre och konsumtionsutvecklingen lugnare än i allmänhet efter kriget, investeringsverksamheten har konsoliderats på en hög nivå och jämvikt har uppnåtts i bytesbalansen. Dessa resultat blir desto mer värdefulla, eftersom de vunnits ulan uppoffring av den fulla sysselsättningen och utan förlust av de dynamiska inslagen i utvecklingen. Arbetslösheten har visserligen varit något högre än under de närmast föregående åren och har på vissa punkter givit påtagliga utslag i statistiken. I huvudsak har det emellertid varit fråga om en omsättningsarbetslöshet, vilken angripits genom eu aktiv arbetsmarknadspolitik med tonvikt på flyttning och omplacering av ledig arbetskraft. Detta har lett till en ökad rörlighet av arbetskraften och till en bättre anpassning till olika näringsgrenars och enskilda förelags skiftande personalbehov. En sådan anpassning är en nödvändig förutsättning för ett expanderande näringsliv och är på längre sikt till båtnad för såväl anställda som företag. Den senast tillgängliga arbetslöshetssiffran (för november 1957) var 1,7 procent, att jämföras med 1,3 procent ett år tidigare, vilket inte ger intrycket av att arbetslösheten gått utöver ramen för vad som måste vara praktiskt tolerabelt vid en politik som syftar till att förena full sysselsättning med samhällsekonomisk jämvikt.

Totalproduktionen i landet steg under fjolåret med drygt två procent. Denna ökning når visserligen inte upp till de rekordartade ökningstalen under vissa efterkrigsår, men får likväl betecknas såsom en fullt godtagbar prestation i ett samhälle där redan alla produktionsfaktorer är fullt ianspråktagna och outnyttjad reservkapacitet saknas. Det bör också tillläggas, att den industriella produktionen redovisade en större stegring än totalproduktionen, nämligen nära fyra procent. Även den i nationalbudgeten uppskattade produktionsökningen med två procent för år 1958 innebär, med hänsyn tagen till den samtidiga arbetstidsförkortningen, en tillfredsställande fortsatt produktionsuppgång.

Intrycket av en lugn och harmonisk utveckling förstärkes ytterligare av uppgiften, att den samlade investeringsverksamheten i vårt land fortsätter att växa i god takt. I fjol beräknas de totala bruttoinvesteringarna ha ökat med tre procent, och för i år har nationalbudgeten kalkylerat med fyra procents stegring. Medan investeringsverksamhetens tillväxt i fjol hade sin koncentration i den offentliga sektorn, beräknas för innevarande år tyngdpunkten i investeringsexpansionen ligga på det privata området. Här avtecknar sig bland annat verkan av investeringsavgiftens avveckling. Bilden bör kompletteras med att bostadsbyggandet stabiliserats på en hög nivå. Konsumtionsökningen försiggår för närvarande i ett lugnare tempo än det genomsnittliga för efterkrigstiden. En detaljanalys av fjolårets konsumtionsstegring visar, att ökningen i hög grad ligger på bilismens område, liksom fallet varit under de senaste åren.

8 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

I tävlan mellan investeringar och konsumtion har nu de förra tagit ledningen beträffande den procentuella tillväxttakten. Tack vare detta vidgades i fjol investeringsandelen i vår ekonomi, en utveckling som står i överensstämmelse med vad jag tidigare år förklarat vara eftersträvansvärt med tanke på de trängande investeringsbehov som karakteriserar vårt samhälle av idag. Att döma av nationalbudgetkalkylerna skulle glädjande nog en ytterligare förskjutning i samma riktning kunna motses i år. Samtidigt som detta bör vara en källa till tillfredsställelse, bestyrker det mitt uttalande i fjolårets finansplan, att den för år 1956 preliminärt uppskattade förskjutningen från investerings- till konsumtionsseklorn endast finge betraktas såsom ett tillfälligt avsteg från statsmakternas mål på längre sikt. Även om den nu iakttagbara tendensen inte innebär några mera genomgripande förändringar, synes dock den i fjol befarade mindre gynnsamma utvecklingen i detta avseende ha hejdats.

Ett positivt inslag i redovisningen av den aktuella utvecklingen är slutligen den för fjolåret konstaterade tendensen för exporten att växa snabbare än importen. Denna gynnsamma tendens motverkas emellertid av ofördelaktiga prisrelationer i utrikeshandeln, varför vi inte i form av en påfyllning av valutareserven kan helt inhösta frukterna av ansträngningarna på exportområdet. Om vi emellertid på grund av prisrelationernas oförmånliga gestaltning inte erhåller ett positivt saldo i bytesbalansen, får vi åtminstone nu inte längre ett minus. Den instabilitetsskapande förskjutningen mellan för- och efterskottsbetalningar synes vidare för tillfället ha upphört.

Förskjutningen i utrikeshandeln till exportens förmån under bibehållen samhällsekonomisk balans inom landet ger, i förening med den nyss berörda förbättringen av proportionerna mellan investeringar och konsumtion, en anvisning om att den ekonomiska politikens olika komponenter varit tämligen väl avpassade med hänsyn till de verksamma krafterna i den inhemska ekonomins olika sektorer, liksom med hänsyn till styrkan i den internationella konjunkturen. Annorlunda uttryckt har den ekonomiska politikens primära uppgift att hålla tillbaka de överdrivet expansionistiska krafterna kunnat lösas, samtidigt som politiken möjliggjort en ändamålsenlig inriktning av de produktiva resurserna.

Om vi alltså vid detta årsskifte kan blicka tillbaka på en förhållandevis gynnsam utveckling under det gångna året och glädja oss åt att den inre och yttre jämvikten förstärkts som följd av atl det ekonomiska livets puls nu slår lugnare, måste det samtidigt med beklagande konstateras att vi på eu fundamental punkt icke lyckats förverkliga det för den ekonomiska politiken uppställda målet, nämligen med avseende på strävandena att förhindra fortsatt prisstegring och penningvärdeförsämring. Priserna fortsatte tyvärr i fjol att stiga och drev därigenom upp årsgenomsnittet för konsumentprisnivån med fyra procent jämfört med medelnivån för år 1956. Det bör emellertid betonas — och detta är en viktig modifikation av statistiken — att närmare hälften av ökningen av konsumentpriserna förorsakats av höjda indirekta skatter samt uppjusterade statliga avgifter och taxor. Pris­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 9

stegringen har sålunda ej varit uttryck för en inflationistisk feber i samhällskroppen, utan till stor del bestått i direkta återverkningar av åtgärder i syfte att stärka statsbudgeten och finanspolitiken och därigenom minska inflationstrycket. Någon okontrollerad inflation, framdriven av ett jämviktsrubbande efterfrågeöverskott, har det därför inte varit fråga om. Internationellt är vi också lyckligt ställda, därigenom att vi — tack vare de tvååriga avtalen på arbetsmarknaden — har en stabiliserande faktor i utvecklingen. Vi kan i detta hänseende med tillförsikt se fram mot kostnadsutvecklingen under år 1958, något som inte reservationslöst kan sägas om alla våra konkurrentländer. Emellertid kan vi redan nu urskilja vissa prishöjande faktorer i det kommande förloppet. En för de många hushållen i vårt land kännbar höjning av mjölkpriset, vilken varit förutsedd tidigare, har nyligen meddelats; låt vara att barnfamiljernas inkomststandard samtidigt förbättras genom ökningen av barnbidraget. I riskzonen för prisstegringar ligger också vissa andra varor.

Även om man för närvarande har skäl att antaga, att prisökningarna i år kommer att bli mindre än förra året, vill jag med all kraft understryka, att kampen mot prisuppgången och penningvärdeförsämringen oeftergivligt måste fortsäitas. Förutsättningarna härför bör vara bättre nu än tidigare, eftersom den allmänna stabiliteten i det ekonomiska livet återställts och avmattningstendenser framträtt i världskonjunkturen och i fråga om de internationella råvarupriserna. Men vi får inte ta den återvunna balansen i vår ekonomi för gott och insöva oss i falsk säkerhet. I årets nationalbudget skymtar flera tecken på en betydande efterfrågeökning inom landet, vilken inte minst härrör från den offentliga sektorn, där en rad beslutade eller förutsedda reformer bland annat sätter spår i form av en samhällsekonomiskt sett försvagad statsbudget, vartill jag återkommer i det följande. Ytterligare vill jag erinra om att företagarsektorn i år erhåller en extra likviditetsförstärkning genom återbetalningen av förut steriliserade pris- och konjunkturutjämningsavgifter.

Omsorgen om penningvärdet måste därför också innevarande år taga sig tittryck i en oavlåtlig vakthållning mot uppspringande inflationistiska störningskällor i den inhemska ekonomin. Sviktar denna vakthållning, så att ett efterfrågeöverskott väller fram och ånyo ger upphov till en inflationistisk flodvåg, har de senaste årens ansträngningar och uppoffringar varit förgäves. Det värsta som idag skulle kunna hända för vår sysselsättning och vårt framåtskridande vore, att vår inhemska hushållning komme att präglas av en inflationistisk toppkonjunktur samtidigt som världsekonomin och våra exportmarknader skulle kännetecknas av påtagliga avmattningstendenser och vikande priser. En internationell konjunkturnedgång av mera betydande omfattning skulle redan i och för sig innebära en avsevärd försvagning av våra exportmöjligheter och medföra risker för valutautflöde. Med hänsyn till vår begränsade valutareserv skulle en sådan utveckling, om den träffar oss i ett läge av inhemsk överkonjunktur, kunna medföra ett desto allvarligare hot mot vår ekonomi och vår fulla sysselsättning. Vi har

10 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

därför under rådande förhållanden anledning att med största uppmärksamhet följa växlingarna i den internationella konjunkturen.

Hur läget är i detta hänseende, är ännu oklart. Det förefaller dock som om farhågorna för en ekonomisk tillbakagång i världshushållningen ej bör överbetonas. Visserligen har under år 1957 en viss nedgång kunnat iakttagas i Förenta staterna, vilken, om den fortsatte, skulle kunna få kännbara verkningar för den ekonomiska utvecklingen inom de länder som direkt eller indirekt i viss utsträckning är beroende av aktiviteten i det amerikanska näringslivet. Några säkra slutsatser kan dock inte dragas beträffande den fortsatta konjunkturutvecklingen i Förenta staterna. Den blivande utformningen av detta lands försvarspolitik kommer härvidlag att spela en viktig roll för den allmänna gestaltningen av dess ekonomi. Det bör också tillfogas, att Förenta staterna numera inte övar ett lika dominerande inflytande över den europeiska konjunkturen som under de första åren av efterkrigstiden.

Utvecklingen i de ledande europeiska länderna har under senare år fått en självständig betydelse för den svenska ekonomin. Möjligheterna att på något längre sikt överblicka konjunkturens gestaltning inom de europeiska länderna är emellertid begränsade. Fjolårets avtagande aktivitet i dessa länder får i inte ringa grad anses vara en konsekvens av de medvetna dämpningsåtgärder som vidtagits inom praktiskt taget samtliga länder i Europa. I den mån syftet med den restriktiva politiken uppnås, kan därför lättnader i åtstramningspolitiken komma att aktualiseras. Den vikande trenden i den europeiska utvecklingen kan då brytas och efterträdas av en stabiliserad konjunktur på tämligen hög nivå — vilket även självfallet gäller den amerikanska konjunkturpolitiken. I någon mån spelar också in det växande västeuropeiska samarbetet inom ramen för OEEC, vilket bland annat yttrar sig i en ökad redobogenhet hos de enskilda länderna att i sin interna ekonomiska politik ta hänsyn till återverkningarna i andra länder. Det gångna året bar lämnat flera exempel på detta.

En ny faktor, som man inte bör förbise vid bedömningen av de aktuella avmattningstendenserna i världsekonomin, är, att den universella uppslutningen under efterkrigsperioden kring den fulla sysselsättningens idé har lett fram till att praktiskt taget ingen regering längre är beredd att driva en konjunkturdämpning så långt, att massarbetslöshet uppkommer. Så snart en dylik situation hotar att uppstå, torde regeringarna världen runt målmedvetet insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera konjunkturen på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens depressionslägen. Av detta skäl borde en nedgång i världskonjunkturen bli en till tiden relativt begränsad avmattning i den föregående utpräglade högkonjunkturen.

Uppenbart är emellertid, att den rådande världskonjunkturen inrymmer påtagliga avmattningstendenser, om vilkas styrka och fortbestånd det är svårt att göra sig en klar föreställning. Man kan urskilja tecken på en ytterligare internationell konjunkturdämpning, men man kan också hänvisa

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 11

till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget framstår i detta hänseende såsom synnerligen oklart. Alldeles speciellt accentueras oklarheten vid en bedömning som skall bli underlag för en finansplan, vilken med tanke på de konjunkturmässiga övervägandena måste sträcka sig halvtannat år framåt i tiden. Redan av detta skäl vill jag liksom i fjol uttryckligen beteckna årets finansplan såsom preliminär och betrakta mina synpunkter i det följande beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning såsom interimistiska. En definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag torde få framläggas i den kommande kompletteringspropositionen mot vårriksdagens slut. Vi har då genom den sedvanliga reviderade nationalbudgeten fått en bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt ligger närmare det nya budgetåret än den nu presenterade preliminära nationalbudgeten. Detta gäller såväl de allmänna ekonomiskt-politiska ställningstagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen av budgetbalanseringen. I sistnämnda avseende finnes det också andra skäl till att reservera den slutliga bedömningen till ett senare tillfälle. Jag syftar här på den ännu ej färdigberedda försvarshuvudtiteln, eftersom de framtida försvarskostnaderna och deras finansiering i hög grad kommer att påverka statsbudgeten och därmed också den samlade styrkan i den ekonomiska politiken.

Med nu anförda reservation för finansplanens starkt preliminära karaktär vill jag, i fråga om den ekonomiska politikens utformning under det framförliggande året, för dagen deklarera, att de uppkomna avmattningstendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska konjunkturen som hittills inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden och i företagarvärlden, inte ger anledning till en radikal omläggning av vare sig finanspolitiken eller kreditpolitiken. Det ligger givetvis i sakens natur, att kravet på restriktivitet hos den samlade effekten av de stabiliseringsåtgärder, som statsmakterna tidigare vidtagit, inte för ögonblicket behöver ställas med fullt samma skärpa som under de senaste åren. Vissa direkta lättnader har också genomförts. Jag vill här framförallt peka på avvecklingen av investeringsavgiften i och med det nya årets ingång. I samband härmed torde få anmälas, att den extra bolagsskatten inte längre ansetts böra steriliseras utan disponeras i normal ordning för den allmänna budgeten. Härmed har inte avsetts, att den extra bolagsskatten skulle permanentas. Som jag i en tidigare finansplan framhöll, torde denna skatt lämpligen böra avvecklas i samband med införandet av en på arbetsgivarbidrag baserad lagfäst tjänstepensionering.

På finanspolitikens område har en automatisk uppmjukning kommit till stånd utan direkta ingripanden i detta syfte. Denna utveckling, som redan började under förra budgetåret och som kunde avläsas i den i höstas offentliggjorda slutredovisningen för nämnda budgetår, är delvis en reflex av den av konjunkturdämpningen föranledda avsaktningen i såväl konsumenternas som företagens inkomst- och efterfrågeökning. Statsinkomsterna bar därigenom blivit mindre än beräknat, vilket försämrar budgetutfallet. Samtidigt

12 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

har statsutgifterna kraftigt stegrats utöver de i riksstaten fastställda beloppen till följd av tilläggsstater och överskridanden. Totalbudgeten — d. v. s. summan av de faktiska utgifterna på både drift- och kapitalbudgeten sammanställd med de totala statsinkomsterna — för budgetåret 1956/57 resulterade därför i ett underskott av nära 800 miljoner kronor mot ett ursprungligen beräknat överskott av cirka 500 miljoner kronor. Jag torde längre fram få närmare utveckla och belysa orsakerna till ifrågavarande försämring av budgetutfallet. Här vill jag endast ytterligare nämna, att uppskattningarna av utfallet för innevarande budgetår tyder på en ännu större försvagning av budgeten, nämligen ett underskott på totalbudgeten av över 1 600 miljoner kronor. I ljuset av de återgivna siffrorna slår det klart, att den mot bakgrunden av dåvarande konjunkturbedömning avsedda samhällsekonomiska åtstramningseffekten av budgeten inte kunnat realiseras. En påtaglig omsvängning har ägt rum på budgetområdet. Mot bakgrunden av den betydande stabilitet som utmärkt det ekonomiska livet under det gångna året kan det emellertid konstateras, såsom också skett i konjunkturinstitutets höstrapport, att underskottet å totalbudgeten inte varit inflationsdrivande. Med anknytning till ett sådant betraktelsesätt kan, åtminstone till viss del, försämringen av budgeten betecknas såsom en anpassning till ett förändrat konjunkturläge. Därmed vill jag dock inte ha sagt, att de försämrade utfallen för förra budgetåret eller för det löpande budgetåret helt motsvarar en samhällsekonomiskt riktig avvägning av budgetpolitikens styrka och betydelse. Enligt min mening hade det varit synnerligen önskvärt, att budgetens stramhet hade kunnat bibehållas i betydligt större utsträckning än som blivit fallet. Detta gäller inte minst med tanke på de komplikationer för kapitalmarknaden och kreditpolitiken som en försvagad budget ger upphov till. Samma synpunkter är också giltiga i fråga om det förslag till riksstat för budgetåret 1958/59 som härmed framlägges. Även om de ändrade dragen i konjunkturbilden gör, att vi kan stå till svars med en lägre målsättning än i de närmast föregående budgetförslagen, hade ändå en starkare totalbudget, än som nu föreslås, varit påkallad. Med hänsyn till att inkomstprognoserna radikalt förändrats i förhållande till vad vi räknade med i fjol, och då tidigare beslutade eller förutskickade reformer näppeligen kan ryggas utan kräver sin ovillkorliga tribut av de statsfinansiella resurser som står till buds, har det, trots den strängaste granskning av anslagsäskandena på övriga utgiftsområden, inte varit möjligt att nå fram till ett budgetresultat som representerar den bästa avvägningen av den relativa styrkan i de olika instrument på vilka den ekonomiska politiken måste spela för att upprätthålla den samhällsekonomiska jämvikten. Å totalbudgeten beräknas för nästa budgetår uppkomma ett underskott av 1 600 miljoner kronor, vilket tilllika är ett ungefärligt mått på det nu förutsebara upplåningsbehovet för budgetåret i fråga. Vid bedömningen härav, och vid jämförelse med det nyss redovisade underskottet för innevarande budgetår, får ihågkommas, att det regelmässigt tillkommer betydande behov av tilläggsanslag efter riksstatens

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 13

ikraftträdande, varför det slutliga underskottet med all sannolikhet torde bli högre än nu angivna 1 600 miljoner kronor.

Det sålunda uppskattade underskottet å totalbudgeten för kommande budgetår motsvaras i budgetförslaget av en i praktiken nätt och jämnt balanserad driftbudget, exklusive väntade reservationsmedelsförändringar. Jag kommer senare att utförligt redovisa läget beträffande såväl drift- som kapitalbudgeten, under det att jag här velat inskränka mig till den för den samhällsekonomiska bedömningen relevanta totalbudgeten.

Budgetförslaget är vidare ofullständigt i så måtto, att stora delar av försvarshuvudtiteln utbrutits och preliminärt upptagits till oförändrade belopp i avbidan på resultatet av den arbetande försvarsberedningen. I de för försvaret beräknade beloppen ingår huvudsakligen blott ungefärliga summor för den löneautomatik som framstår såsom ofrånkomlig, vilket alternativ för försvarets utformning som än väljes. Försvarshuvudtiteln inrymmer inte någon marginal för sådana anslagsökningar utöver nu gällande riksstat som kan föranledas av den kommande prövningen av försvarets framtida organisation. Under alla förhållanden måste härutöver senare äskas medel för att klara av det betalningsanstånd för flygvapnets materielanskaffningar som blivit nödvändigt på grund av att beställningar utlagts efter ett tidsschema som inte motsvarar anslagstilldelningen å fjolårets eller innevarande års budget. Även vid en orörd försvarsorganisation får man därför räkna med ytterligare medelsbehov för försvaret utöver vad som nu upptagits i budgetförslaget. Häri ligger krav på en förstärkning av budgetens inkomstsida. Jag är för dagen inte i stånd att diskutera formerna härför, men behovet av ytterligare inkomster för att täcka försvarsutgifterna är obestridligt. Så mycket vill jag dock framhålla, att de statsfinansiella resurserna är till den grad pressade enligt det föreliggande budgetförslaget — ett avsevärt underskott å totalbudgeten, ett stort upplåningsbehov och en nätt och jämnt balanserad driftbudget — att varje ytterligare utgift kräver ett motsvarande inkomsttillskott.

Principen att i nuvarande ansträngda budgetläge en ökning av försvarsutgifterna utöver det preliminära budgetförslagets ram måste kompenseras genom ett motsvarande inkomsttillskott, bör också upprätthållas i fråga om de övriga krav på nya och höjda anslag som kan framkomma vid den fortsatta budgetbehandlingen. Med hänsyn till att årets budgetförslag innebär en uppmjukning av finanspolitiken intill gränsen för vad som i nuvarande konjunkturläge kan anses vara samhällsekonomiskt försvarligt, bör man kunna påräkna riksdagens medverkan till återhållsamhet vid prövningen av anslagsfrågor. Statsmakterna måste nu i första hand klara finansieringen av de vittgående reformer som redan beslutats, varvid jag främst tänker på barnbidragen och de kommunala ortsavdragen. Vidare avser jag de betydande kostnaderna under nästa budgetår för den folkpensionsreform varom samtliga partier är eniga.

Regeringen har utgått från att dessa reformer haft definitiv karaktär och

14 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

alltså bundit statsmakterna för betydande utgiftsökningar. Likaså har det i årets budgetförslag ansetts angeläget att skapa utrymme för en progressiv politik på vissa för samhällsutvecklingen vitala punkter, såsom undervisningen och forskningen, atomenergins och vattenkraftens utnyttjande, bostadsbyggandet och sjukvården, medan däremot ökningen av medelstilldelningen för vägväsendet måst begränsas utifrån den avvägningen, att vi under rådande produktionsförhållanden i första hand måste tillgodose vår industri och vår energiförsörjning. Under sådana omständigheter är det desto viktigare, att försiktighet iakttages på övriga områden och särskilt beträffande annan reformverksamhet, innan statsinkomsterna vuxit i fatt utgifterna. Med andra ord tarvas den största återhållsamhet i avseende på beslut som innebär inteckningar i hypotetiska framtida inkomstökningar.

Till nöds bör vi i den uppkomna budgetsituationen vid bibehållen restriktivitet i övrigt kunna acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet i totalbudgeten är en indikator på. Detta innebär emellertid inte att tanken på en balansering av totalbudgeten övergivits. En sådan totalbalansering bör alltjämt eftersträvas i lägen av samma inflationistiska tryck som rådde, när den första gången hävdades i 1956 års statsverksproposition. Liksom man under 30-talets samhällsekonomiska förhållanden förutsatte överbalansering eller underbalansering av driftbudgeten alltefter växlingarna mellan högkonjunktur och lågkonjunktur, bör självfallet kravet på balans i totalbudgeten modifieras i takt med skiftningarna i den fulla sysselsättningens ekonomi. För närvarande anvisar tillståndet i det ekonomiska livet en viss underbalansering av totalbudgeten. Huruvida denna bör tillåtas gå så långt som enligt det nu framlagda preliminära budgetförslaget och alltså resultera i ett underskott på totalbudgeten av hela 1 600 miljoner kronor, är en fråga som lämpligen bör bedömas i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget i kompletteringspropositionen mot vårriksdagens slut. Såsom jag i det föregående framhållit, kommer vid den tidpunkten den reviderade nationalbudgeten att vara färdigställd och erbjuda ett säkrare underlag för de samhällsekonomiska övervägandena beträffande såväl finanspolitiken som övriga i den ekonomiska politiken ingående element.

Så länge vi är tvingade att på grund av låsta utgiftsökningar föra en mindre aktiv finanspolitik, framstår så mycket mera kreditpolitikens centrala betydelse för strävandena att bevara den samhällsekonomiska jämvikten och motverka de prisuppdrivande krafterna. Särskilt med tanke på de risker för ett återuppflammande av de inflationistiska tendenserna i den inhemska ekonomin, som jag förut varnat för, är det desto viktigare, att kreditpolitiken inte avrustas. I tidigare finansplaner har jag understrukit, att under rådande ekonomiska förhållanden kreditpolitiken huvudsakligen måste verka genom den kvantitativa åtstramningen av det likviditetsmässiga underlaget för bankernas utlåning, medan räntan väsentligen är av betydelse såsom ett marknadstekniskt stöd åt åtstramningsoperationerna. Vad jag därvid utta­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 15

lat äger alltjämt giltighet. I sammanhanget vill jag nämna, att en expertutredning numera tillsatts med uppdrag att undersöka möjligheterna att genom en vidgning av den långa kapitalmarknaden skapa förutsättningar för en förbättrad finansiering av de för vårt lands ekonomiska framåtskridande fundamentala långfristiga investeringarna.

Ej sällan ställs den frågan, huruvida inte kreditpolitiken liksom finanspolitiken nu borde lättas mot bakgrunden av den under fjolåret ernådda stabiliseringen i vår inre ekonomi. Man möter ibland den uppfattningen, att den samlade restriktiva effekten av den ekonomiska politikens olika instrument är för stark i betraktande av avmattningstendenserna i vissa sektorer. I min argumentering har jag redan delvis bemött dessa tankegångar. Jag vill varna för en avveckling i förtid av åtgärderna till skydd mot nya överslag i inflationistisk riktning. Däremot är det självklart, att lägets fortsatta gestaltning måste följas med största uppmärksamhet, så att inte överslag i depressiv riktning äger rum. Beredskapen mot lågkonjunkturtendenser och sysselsättningsstörningar får inte eftersättas, utan bör ständigt överses, så att ett välplanerat handlingsprogram snabbt kan utlösas i händelse av ett allvarligt konj unkturomslag.

Denna planering måste präglas av insikten om hur vikande avsättningsmöjligheter för den svenska exportindustrin påverkar arbetsmarknaden. Om arbetslöshet uppstår på vissa områden som följd av avsättningssvårigheter för exportindustrin, kan detta inte lösas genom en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra vår internationella konkurrenskraft, samtidigt som importen stimuleras. Ett land med en stor och från världen i övrigt tämligen isolerad egen marknad som Förenta staterna kan utan tanke på betalningsbalansen och valutareserven hålla sysselsättningen uppe genom en allmänt konjunkturstiinulerande politik. Så är ej förhållandet i Sverige med dess nära beroende av de utländska marknaderna till följd av utrikeshandelns stora andel av ekonomin. En uppdriven liemmakonjunktur under en samtidig konjunkturavmattning för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka valutareserven. Av dessa skäl måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden med bibehållen expansionskraft — utan hjälp av en generellt uppdriven konjunktur. Det är med andra ord den selektiva sysselsättningspolitiken som träder i förgrunden.

Vad jag nu senast anfört berör i själva verket kärnproblemet i den fulla sysselsättningens politik. I ett land som Sverige förutsätter värnet av den fulla sysselsättningen en villighet hos medborgarna att ålägga sig den återhållsamhet som krävs för att vidmakthålla den samhällsekonomiska jämvikten. Rubbas denna genom uppkomsten av ett inflationistiskt efterfrågeöverskott, kommer snart vår exportindustris konkurrenskraft att försämras och sysselsättningsmöjligheterna att minska inom vida delar av vårt näringsliv.

16 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Det är mot denna bakgrund som det är nödvändigt för statsmakterna att också i fortsättningen fullfölja en fast stabiliseringspolitik, även om den för enskilda medborgare och företag ofta kan te sig som huvudsakligen negativt inriktad, som ett hinder för personliga standardhöjningar och produktiva utvidgningssträvanden. I det långa loppet kommer emellertid en försiktig stabiliseringspolitik enligt hittills följda linjer, med de jämkningar och nyanseringar som betingas av utvecklingens gång, att leda snabbare till målet än förhastade lättnader i åtstramningsåtgärderna och kortsiktiga eftergifter för kraven på skattesänkningar eller andra önskemål som innebär ett undergrävande av den erforderliga ekonomiska stabiliteten.

4. Budgetläget. Som jag i tidigare sammanhang framhållit var riktpunkten för budgeten såväl budgetåret 1956/57 som budgetåret 1957/58, att samtliga statsutgifter skulle täckas av löpande inkomster. Jag fann en totalbalansering av statsbudgeten ytterst angelägen under de aktuella stabiliseringspolitiska betingelserna. Vid sidan av önskemålet att genom en reduktion av det statliga lånebehovet vid rådande institutionella förhållanden på kreditmarknaden lätta trycket på den långa marknaden fann jag nämligen det nödvändigt att, så länge den totala efterfrågan i landet tenderade att överstiga de tillgängliga resurserna, via finanspolitiken reducera efterfrågan och köpkraft totalt och på särskilt strategiska punkter. Förändringarna i totalbudgetens saldo ansåg jag därvid vara en praktisk indikator på finanspolitikens stabiliseringseffekt.

Utfallet av riksstaten för det budgetår som gick till ända i somras innebar emellertid kassamässigt ett underskott på totalbudgeten av ca 800 miljoner kronor och, till följd av fondering i riksbanken av vissa medel, ett än större upplåningsbehov för riksgäldskonloret. I jämförelse med budgetåret 1955/56 innebar detta utfall ett ökat underskott på totalbudgeten med ett par hundra miljoner kronor, i stället för en eftersträvad reduktion. På driftbudgeten uppkom ett underskott av ca 300 miljoner kronor exklusive avsättningar till budgetutjämningsfonden, vilket emellertid — med hänsyn till att i driftbudgeten inrymts vissa bokföringstransaktioner av engångsnatur — närmast motsvarade ett överskott av ca 300 miljoner kronor. Såsom jag i det föregående framhållit, får budgetförsämringen delvis ses mot bakgrunden av den inträdda dämpningen av den allmänna konjunkturen och innebär därför till viss del en automatisk anpassning till det samhällsekonomiska lägets betingelser.

Redan under loppet av det gångna budgetåret stod det visserligen klart, såsom redovisats senast i kompletteringspropositionen, att den riktpunkt som ursprungligen hade uppsatts inte skulle kunna nås, beroende både på ett sämre inkomstutfall och ökade utgifter. I jämförelse med beräkningarna i april 1957 innebar emellertid det faktiska utfallet en ytterligare försämring med i runt tal 350 miljoner kronor. Denna försämring var så gott som helt att finna på inkomstsidan och låg där i huvudsak på den statliga inkomstskatten.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 17

Förklaringen till detta inkomstbortfall, som uppbördsmässigt kom till uttryck i mindre skattebetalningar under våren 1957 än vad som antagits, ges i huvudsak av det nu kända utfallet av den under år 1957 verkställda taxeringen. De fyllnadsbetalningar som inflöt under våren 1957 uppgick sålunda till endast 500 miljoner kronor, det vill säga 150 miljoner kronor mindre än vad som antogs i april 1957. De uteblivna fyllnadsbetalningarna får till övervägande del sättas i samband med att taxeringsutfallet för bolagens del blev väsentligt sämre än vad som tidigare antagits av riksräkenskapsverket. Medan den taxerade inkomsten för bolagen hade beräknats öka med två procent utvisade taxeringen i stället en nedgång med 12,5 procent. Denna kraftiga skillnad kan förklara hela avvikelsen i beräkningen av fyllnadsbetalningarna. Även i övrigt visar emellertid taxeringsutfallet 1957 en försämring i jämförelse med de förutsättningar som inkomstberäkningarna så sent som i våras byggde på. För den dominerande förvärvskällan, inkomst av tjänst, redovisas för år 1956 en stegring av blott 6,6 procent mot beräknade åtta procent. Medan den taxerade inkomsten för samtliga fysiska personer hade beräknats öka med drygt sex procent blev den faktiska uppgången endast 3,5 procent.

Tolkningen av dessa siffror måste, som jag redan antytt, i varje fall till eu del vara, att den relativa stabilisering inom vårt ekonomiska liv som inträdde under år 1956 medfört en något svagare nominell inkomststegring än man tidigare under vissa år haft erfarenhet av. Speciellt intresse knyter sig givetvis till den redovisade nedgången av bolagens taxerade inkomster. Tillgängliga uppgifter om bolagens omsättning och bruttovinster ger i och för sig inte tillräcklig förklaring till en så betydande nedgång. En speciell faktor som reducerat den taxerade inkomsten är att investeringsavgiften, som är avdragsgill, steg från taxeringen 1956 till taxeringen 1957 med ca 100 miljoner kronor. Därtill synes emellertid bolagen i mycket stor utsträckning ha utnyttjat befintliga möjligheter att genom ökade avskrivningar och fondavsättningar uppskjuta vinstframtagningen. Det torde finnas anledning förutsätta att nedgången i bolagens taxeringar inte återspeglar en motsvarande försämring i deras räntabilitet utan främst inneburit en i viss mån tillfällig förskjutning av sparandet från den offentliga sektorn till företagssektorn.

Den konstaterade försämringen i utfallet av taxeringen år 1957 i förhållande till vad som förutsågs i våras har konsekvenser även för en bedömning av statsinkomsterna under nu löpande och nästa budgetår. Den innebär nämligen, att de beräknade skatternas absoluta belopp — som utgångspunkt för förändringar under framförliggande år — sänkts. Riksräkenskapsverket räknar sålunda med att inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 skall komma att understiga riksstatens belopp med 400 miljoner kronor.

Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten för innevarande budgetår förutses förutom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker med 150 miljoner kronor — beroende 2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l

18 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

på en i och för sig glädjande nedgång i spritkonsumtionen —- och för energiskatt med 35 miljoner kronor. Med hänsynstagande även till smärre merinkomster på vissa inkomsttitlar räknar riksräkenskapsverket nu med att de totala inkomsterna på driftbudgeten skall komma att understiga riksstatens belopp med ca 550 miljoner kronor.

På utgiftssidan tillkommer under budgetåret 1957/58 ökningar på driftbudgeten till följd av äskandena på tilläggsstaterna I och II med tillsammans 231 miljoner kronor. Bland dessa utgifter må nämnas 100 miljoner kronor för täckande av underskott för statens järnvägar och 30 miljoner kronor såsom förstärkning av vissa anslag för vägbyggnader och andra åtgärder i arbetslöshetsbekämpande syfte. Vidare ingår häri 68,5 miljoner kronor för fullgörande av betalningsförpliktelser utöver tidigare anvisade anslag till inköp av flygmateriel.

På kapitalbudgeten tillkommer på tilläggsstat beviljade eller äskade investeringsanslag med tillhopa 292 miljoner kronor. Härav avser 20 miljoner kronor kostnader för en storflygplats, 45 miljoner kronor ökad långivning till bostadsbyggande och 36 miljoner kronor lån för finansiering av oljelagringsanläggningar. I det angivna beloppet ingår även ca 190 miljoner kronor för överföring till LKAB av vissa medel, som under budgetåren 1955/56 och 1956/57 reserverats på budgetutjämningsfonden för framtida investeringar i bolaget. Flertalet av de nu nämnda utgifterna på kapitalbudgeten kunde med större eller mindre grad av säkerhet förutses redan i våras och förutskickades också i kompletteringspropositionen.

Man måste nu även räkna med vissa ofrånkomliga anslagsöverskridanden på driftbudgeten. Sålunda har fr. o. m. den 1 oktober 1957 tillkommit kostnader för ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna. Till följd av kraftigt höjd utdebitering i kommunerna för år 1958 uppstår merkostnader om ca 20 miljoner kronor på anslaget till skatteersättning till kommunerna på grund av ortsavdragsreformen. Vissa utgiftsökningar till följd av arbetstidsförkortningen torde också bli ofrånkomliga. Riksgäldskontorets utgifter för förräntning av statsskulden torde vidare icke oväsentligt komma att överstiga det i riksstaten beräknade beloppet. Sammanlagt räknar jag nu med anslagsöverskridanden under innevarande budgetår med drygt 140 miljoner kronor. Erfarenheten visar att också andra oförutsedda utgifter kan tillkomma under resten av budgetåret.

Sammanfattningsvis måste nu konstateras, att budgetutfallet under innevarande budgetår kommer att bli betydligt sämre än under det gångna budgetåret. Totalbudgeten torde sålunda komma att utvisa ett underskott på icke mindre än ca 1,6 miljarder kronor och även driftbudgeten visar ett betydande underskott enligt vad som framgår av i det följande redovisade översikter.

Jag övergår härefter till att behandla riksstatsfårslaget för budgetåret 1958/59. Jag angav i kompletteringspropositionen i våras, att en totalbalansering av statsbudgeten borde uppställas såsom mål jämväl för arbetet med budgeten för 1958/59. Såsom jag nyss framhållit vid min redogörelse för

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 19

den ekonomiska politiken är det angeläget, att finanspolitiken alltjämt präglas av restriktivitet. Med den jämfört med tidigare prognoser ogynnsamma utvecklingen av statsinkomsterna samt de väsentliga och till stor del ofrånkomliga behov av anslagsökningar som aktualiserats vid höstens budgetarbete har det emellertid icke varit möjligt att ens tillnärmelsevis åstadkomma ett budgetförslag, där samtliga statsutgifter täckes med löpande inkomster. Såsom jag även framhållit i det föregående är det framlagda riksstatsförslaget att betrakta såsom preliminärt, bland annat med hänsyn till att definitiv ställning icke tagits till de väsentligaste anslagen under försvarshuvudtiteln. Statsinkomsterna för nästa budgetår beräknar jag i det följande till 12 266 miljoner kronor, innebärande en uppgång med 635 miljoner kronor i jämförelse med de aktuella beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1957/58 men en uppgång med endast 83 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår. Den angivna inkomstsiffran bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande — med vissa av mig vidtagna ändringar. Den viktigaste av dessa är en uppräkning av inkomstskattetiteln med 100 miljoner kronor, föranledd av en förutsatt höjning av folkpensionsavgifterna från och med den 1 januari 1959 i enlighet med allmänna pensionsberedningens förslag. Till vissa andra smärre justeringar, i huvudsak föranledda av taxe- och avgiftshöjningar, återkommer jag i det följande. Såsom framgår av min redogörelse i det följande innebär riksräkenskapsverkets beräkningar för nästa budgetår en fortgående stegring av statsinkomsterna. Utgångsläget, det vill säga innevarande budgetårs inkomstutfall, är emellertid ett annat än jag så sent som i våras ansåg mig ha anledning att kalkylera med. Beträffande inkomstskattetiteln må nämnas, att densamma även efter uppräkningen med hänsyn till den förutsatta höjningen av folkpensionsavgifterna av mig upptagits med samma belopp som på innevarande budgetårs riksstat, nämligen 6 100 miljoner kronor. Jämfört med dagens uppskattningar av inkomsterna på titeln för budgetåret 1957/58 innebär detta en ökning med 400 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor utgöres av nyssnämnda uppräkning av folkpensionsavgifterna. Den av riksräkenskapsverket beräknade ökningen, 300 miljoner kronor, bygger på förutsättningen att inkomst av tjänst under år 1958 skall stiga med fyra procent. Källskatteuppbörden inklusive fyllnadsinbetalningarna väntas öka förhållandevis litet. Härtill bidrar bland annat slopandet från och med den 1 januari 1958 av investeringsavgiften, vilket för budgetåret 1958/59 torde innebära ett inkomstbortfall med i runt tal 150 miljoner kronor. I samma riktning verkar de höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskattetabellerna från och med år 1958, även om den härav föranledda minskningen i skatteuppbörden till viss del torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen. En bättre anpassning av källskatteinbetalningarna till den slutliga skat­

20 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

ten kan antagas bli en följd av bland annat höjningen av kvarskatteräntan från sju till nio procent. Detta antagande återspeglas i riksräkenskapsverkets beräkningar av inkomstskattetiteln så tillvida att ämbetsverket räknar med minskad kvarstående skatt enligt 1958 års taxering. Fyllnadsinbetalningar har förutsatts äga rum under våren 1958 och våren 1959 i sådan utsträckning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringen åren 1958 och 1959 blir av begränsad omfattning. Kommunalskatteutbetalningarna väntas minska 1958/59 jämfört med innevarande budgetår, delvis som en följd av ortsavdragsreformen, delvis på grund av minskade slutavräkningar avseende 1956 års kommunalskatt. Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade källskatteinkomsterna på ifrågavarande skattetitel inrymmer kommunalskattemedel, som inte helt motsvaras av samtidiga förskottsutbetalningar till kommunerna. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 425 miljoner kronor för 1957/58 och 400 miljoner kronor för 1958/59. Motsvarande belopp bör enligt numera tillämpade grunder reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 250 respektive 200 miljoner kronor. Nettoavsättningen till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel kan alltså nu uppskattas till 175 miljoner kronor under innevarande budgetår och 200 miljoner kronor under nästkommande budgetår. Såsom jag redan i det föregående framhållit har vid behandlingen av budgetens utgiftssida anslagskraven behandlats med största restriktivitet. De i höstas presenterade äskandena från myndigheternas sida innebar ökningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt närmare fyra miljarder kronor, vilket med ca 1,5 miljard kronor överstiger de av myndigheterna föregående höst äskade höjningarna. Av anslagsökningarna angavs närmare två miljarder kronor vara automatiskt betingade, mot 3/4 miljard förra året. Svårigheterna att genomföra en långtgående nedpressning av anslagskraven och en rationell avvägning mellan olika konkurrerande, i och för sig angelägna behov har givetvis därför varit stora. Välmotiverade äskanden har i många fall av statsfinansiella skäl måst lämnas obeaktade. I det nu framlagda riksstatsförslaget visar de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten en uppgång från riksstaten 1957/58 med 859 miljoner kronor. Då emellertid utgifterna för statens kapitalfonder nedräknats med netto 135 miljoner kronor, stannar hela ökningen på driftbudgeten vid 724 miljoner kronor. Utgiftssumman på driftbudgeten uppgår därigenom till 12 018 miljoner kronor. Häri ingår emellertid endast en del av de ökade kostnader för försvaret som torde komma att aktualiseras nästa budgetår. Chefen för försvarsdepartementet förordar senare denna dag, att de anslag under fjärde huvudtiteln, som direkt kan komma att beröras av statsmakternas ställningstagande till krigsmaktens fortsatta utveckling, preliminärt upptages i riksstaten med allenast beräknade belopp av oförändrad storlek. Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med 859 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat kan 772 mil­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 21

joner kronor betraktas som automatiska förändringar. De automatiska anslagshöjningarna har brutto uppskattats till 1 093 miljoner kronor, men däremot har stått automatiska minskningar på 321 miljoner kronor, varav 245 miljoner kronor motsvarar bortfallet av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Bland mera betydande automatiska utgiftsstegringar må nämnas 285 miljoner kronor motsvarande uppräkningen till ett helt budgetårs kostnader av anslaget till skatteersättning till kommunerna i anledning av ortsavdragsreformen, 102 miljoner kronor utgörande ytterligare ett halvt års kostnad för de fr. o. m. ingången av år 1958 höjda allmänna barnbidragen, 85 miljoner kronor avseende -— delvis på grund av räntestegringen — höjda anslag till ränteeftergifter å bostadslån och till bostadsrabatter samt 60 miljoner kronor för täckande av kostnaderna för ett lindextillägg på folkpensionerna, som tillkommit under år 1957, ävensom kostnader till följd av ökat antal pensionärer.

Den icke-automatiska anslagsstegringen på departementshuvudtitlarna uppskattas till netto 87 miljoner kronor. Brutto redovisas en icke-automatisk stegring av omkring 432 miljoner kronor. Därav hänför sig en stegring med 113 miljoner kronor till de preliminärt beräknade folkpensionsanslagen, betingad av en förutsatt höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 i enlighet med allmänna pensionsberedningens förslag. Såsom bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar beräknas ett anslag med 100 miljoner kronor. För atomenergiverksamhet beräknas en höjning med drygt 50 miljoner kronor. Mot de icke-automatiska stegringarna står anslagsnedräkningar om ca 345 miljoner kronor. Bland annat bortfaller det för innevarande budgetår med 275 miljoner kronor uppförda anslaget till fondering för framtida pensionsändamål.

Under utgifter för statens kapitalfonder räknas med en höjning — jämfört med innevarande budgetårs anslag -— med 110 miljoner kronor för ökade utgifter för förräntning av statsskulden, varav ungefär hälften en följd av den senaste räntehöjningen. Däremot har kunnat räknas med lägre anslag för avskrivning av bostadslån, vilket sammanhänger med de åtgärder på det bostadspolitiska området som beslöts av riksdagen våren 1957. De samlade avskrivningsanslagens summa har därför kunnat reduceras med 247 miljoner kronor.

Då inkomsterna angivits till 12 266 miljoner kronor och utgifterna till 12 018 miljoner kronor, skulle enligt vad som framgår av efterföljande tablå för budgetåret 1958/59 uppkomma ett överskott på driftbudgeten med 248 miljoner kronor. Såsom jag i det föregående påpekat ingår emellertid bland inkomsterna netto 200 miljoner kronor kommunalskattemedel, som enligt gällande regler skall reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning till kommunerna. Efter reduktion med detta belopp kvarstår ett överskott på driftbudgeten om 48 miljoner kronor.

22 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Drift-

Miljoner

1950/51 1951/52

Statsverks propositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 23

budgeten kronor 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59

enl. riks- ny be­

av arbetstidsförkortningen. Dessa kostnader kan icke nu beloppsmässigt fixeras. För att emellertid markera risken för ytterligare utgifter på budgeten av dessa eller andra skäl har i tabellen över driftbudgeten införts en post för tillkommande utgifter om 48 miljoner kronor.

budgeten kronor

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59

enl. riks- ny be­

staten räkning

1 838 1 947 2 102 2 272 2 046 2 294 >2 586 2 374

— 818 — 914 — 1 025 — 1 244 — 1 403 — 1 131 2— 1 131 — 924

24 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Jag vill även i detta sammanhang ånyo erinra om att endast en ringa del av kostnadsökningarna för försvaret kunnat medtagas i det föreliggande riksstatsförslaget.

Vid en bedömning av utfallet av budgeten måste också beaktas, att en icke oväsentlig nettoförbrukning av reservationsmedel kan förutses ske under budgetåret. Jag uppskattar denna reservationsmedelsminskning till ca 200 miljoner kronor. I stället för det å driftbudgeten formellt beräknade överskottet med 48 miljoner kronor kan sålunda utfallet av driftbudgeten nästa budgetår förväntas komma att utvisa ett underskott såvida icke nya inkomster tillkommer. Det bör vidare understrykas, att hänsyn ej kunnat tagas till en eventuell höjning av statstjänstemännens löner från och med den 1 januari 1959.

Som jag tidigare nämnt har anslagen för avskrivning av bostadslån kunnat reduceras sammanhängande med de åtgärder på det bostadspolitiska området som beslöts av riksdagen våren 1957. Jag kommer senare denna dag att föreslå, att som en konsekvens av detta riksdagsbeslut vissa tidigare gjorda avskrivningar av tilläggslån om tillhopa ca 300 miljoner kronor skall reaktiveras, vilket innebär en förbättring av driftbudgeten utan motsvarande faktiska inkomsttillskott. Utan denna bokföringsåtgärd skulle driftbudgeten således ha visat en ytterligare försämring med detta belopp.

Till ytterligare belysande av läget på driftbudgeten torde här få åberopas följande sammanställning av driftbudgetsaldon för åren 1950/51—1958/59 med fördelning på driftbudgetens allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.

Driftbudget- allmänna automobil- reservations-

saldo budgeten skattebud- medelstor-

geten ändringar

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 25

verket och statens järnvägar visar anslagsmässiga minskningar. I vattenfallsverkets anslag ingår en ökning med 13 miljoner kronor för atomenergianläggningar. Utanför de ramreglerade investeringarna är att notera ett anslag av 25 miljoner kronor till utbyggnad av storflygplats, varom fjolårets höstriksdag fattat beslut. Även handelsdepartementets kapitalbudget uppvisar en kraftig ökning. Härav är 72 miljoner kronor hänförliga till anslaget till lån för utbyggnad av oljelagringsanläggningar enligt principbeslut av 1957 års vårriksdag. Mot anslagsökningarna svarar å andra sidan vissa anslagsminskningar. Sålunda bortfaller innevarande budgetårs anslag om nära 70 miljoner kronor till reglering av Aktiebolaget Statens skogsindustriers lån hos domänverket samt till aktieteckning i nämnda bolag. Under statens järnvägars fond bortfaller ett anslag av sju miljoner kronor till förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag. På grund av en anslagsteknisk omläggning beräknas anslagen till bostadsinvesteringarna minska med 20 miljoner kronor. Sistnämnda anslag har i avvaktan på särskild proposition i ämnet, liksom även försvarsdepartementets kapitalbudget, upptagits med preliminära belopp.

Det bör tilläggas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, vartill hänsyn icke kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.

Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel etc. samt hänsyn tagits till en beräknad förbrukning av äldre investeringsanslag med 150 miljoner kronor, för kapitalbudgetens finansiering framkomma ett medelsbehov av 1 600 miljoner kronor.

Efter att sålunda ha redogjort för riksstatsförslagets innebörd i fråga om driftbudgeten och kapitalbudgeten övergår jag nu till att redogöra för totalbudgeten, som utgör underlag för en bedömning av den samhällsekonomiska effekten av statens totala, faktiska inkomst- och utgiftsdispositioner.

I översikten har tagits hänsyn till att den avsättning, som skall göras till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, icke representerar någon aktuell kassamässig utgift för staten.

Någon nettoförändning i fråga om dispositionen av rörliga krediter i riksgäldskontoret förutses icke för nästa budgetår. En viss utjämning och omfördelning torde visserligen under året komma att ske i fråga om den beredskapslagring som äger rum hos riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, vilket kan beräknas medföra en minskad disposition av riksnämndens rörliga kredit med 50 miljoner kronor. Denna minskning torde emellertid helt komma att uppvägas av en ökad disposition av rörliga krediter för vissa andra myndigheter.

Enligt den gjorda beräkningen av totalbudgetutfallet skulle underskottet nästa budgetår komma att uppgå till 1,6 miljarder kronor. Jämfört med det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade underskottet innebär detta en försämring med ca 1,4 miljarder kronor. Enligt vad som nu kan förutses kommer emellertid — såsom jämväl framgår av översikten — det kassamässiga utfallet av innevarande budgetårs totalbudget att utvisa en motsvarande försämring. Jämfört med det nu beräknade totalbudgetunderskot-

26 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Totalhudgeten Miljoner kronor 1957/58 1858/59 enl. riks- ny beräkstaten ning överskott ( + ) eller underskott (—) på drift-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 27

Den givna totalbudgetöversikten visar, att man även under nästa budgetår måste räkna med att staten i väsentlig grad kommer att belasta lånemarknaden. Då några steriliseringar av medel icke förutsatts skola ske under nästa budgetår, kan det beräknade underskottet på totalbudgeten anses utvisa det härav betingade upplåningsbehovet. Detta skulle sålunda i vad avser nästa budgetår för närvarande kunna uppskattas till 1,6 miljarder kronor. I detta sammanhang vill jag framhålla, att det förslag till ianspråktagande av steriliserade medel i riksbanken om 450 miljoner kronor, varom jag i det följande gör hemställan, innebär att en motsvarande reduktion av statsskulden blir möjlig. För innevarande budgetår kan det formella upplåningsbehovet beräknas till ca 1,9 miljarder kronor. Härvid har hänsyn bland annat tagits till att å ena sidan vissa fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor bindes genom insättning på särskilda konton i riksbanken, varför motsvarande medel icke står till riksgäldskontorets förfogande för finansiering av kapitalbudgeten, men att å andra sidan de medel, som under budgetåret beräknas skola återföras till LKAB, tidigare avsatts å särskilt konto i riksbanken och därför icke nu påverkar riksgäldskontorets lånebehov.

Det kan tilläggas, att nu angivna upplåningssiffror icke exakt behöver motsvara riksgäldskontorets faktiska upplåning, då denna härutöver är beroende av kassamedelsförändringar och vissa andra transaktioner vid sidan av riksstaten. Som jämförelse må nämnas, att den faktiska upplåningen under budgetåret 1956/57 enligt riksgäldskontorets årsbok uppgick till 1 341 miljoner kronor, medan upplåningsbehovet enligt nyssnämnda beräkningsgrunder skulle ha uppgått till 1 297 miljoner kronor. I

I de senaste årens finansplaner och kompletteringspropositioner liar framlagts visst material för att bedöma den statsfinansietla utvecklingen på längre sikt. Såsom jag i fjol framhöll, ger en sådan bedömning vid handen, att redan de automatiska ökningarna på utgiftssidan — vilka varje år spädes på genom nya reformer och principbeslut — har en klar tendens att ske snabbare än inkomsternas stegring. Detta måste, framhöll jag, ofrånkomligen utöva inflytande på planeringen av den statliga verksamheten i framtiden och takten i det fortsatta reformarbetet. Den gångna höstens budgetarbete med rekordartat höga anslagskrav och relativt små inkomstökningar har givit än större relief åt denna min bedömning.

Riksräkenskapsverket har till sin ordinarie inkomstberäkning fogat en promemoria med vissa kalkyler avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgår från verkets beräkningar för 1958/59. Den bygger beträffande den fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen om en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolagens inkomster antagits stiga med fyra procent årligen. Beräkningarna utgår vidare från att nu gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, förblir

28 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

oförändrade. Detta innebär bland annat oförändrade statliga skatteskalor och en kommunal utdebitering av 13: 70.

Med sålunda angivna förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat, att inkomstskattetiteln från 1958/59 till 1959/60 bland annat med hänsyn till en förutsedd nedgång av den kvarstående skatten kassamässigt icke skulle komma att utvisa någon som helst ökning och övriga inkomsttitlar endast en ökning med ca 180 miljoner kronor. Från 1959/60 till 1960/61 ter sig utvecklingen något gynnsammare men den beräknade totala inkomstökningen uppgår likväl endast till ca 360 miljoner kronor.

Såsom jag tidigare anfört förutsätter jag, att allmänna pensionsberedningens förslag om en höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 kommer att genomföras. Därmed skulle enligt beredningens förslag följa en höjning av folkpensionsavgifterna från 2,5 procent till fyra procent år 1959. En ytterligare höjning till fem procent år 1961 har förutsatts av beredningen. Avgiftshöjningen skulle medföra en ökning av statsinkomsterna, ehuru denna effekt samtidigt minskas av den omständigheten att de höjda avgifterna är avdragsgilla vid deklarationen. Jag har i det föregående som en följd av avgiftshöjningen räknat med en nettoökning på inkomstskattetiteln av i runt tal 100 miljoner kronor för nästa budgetår och räknar nu av samma anledning med en årlig nettoökning av omkring 200 miljoner kronor för 1959/60 och 1960/61, vilka belopp således bör läggas till de av riksräkenskapsverket beräknade inkomstökningarna.

Om hänsyn tages till att eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel vid de gjorda antagandena successivt minskar med 200 miljoner kronor från 1958/59 till 1959/60 och med 100 miljoner kronor från 1959/60 till 1960/61 kan sålunda de i egentlig mening statliga skatterna och inkomsterna av annat slag beräknas öka med 580 miljoner kronor från 1958/59 till 1959/60 samt med 660 miljoner kronor från 1959/60 till 1960/61.

Om man därefter söker skaffa sig en överblick över utgiftsutvecklingen, visar tidigare gjorda automatikundersökningar, att man inom den civila sektorn har att räkna med en så att säga »normal» automatisk årlig utgiftsstegring av betydande storlek. Jag angav i fjol denna stegring till ett par hundra miljoner kronor på driftbudgeten (exklusive avskrivningsanslagen). Erfarenheterna från höstens budgetarbete visar, att stegringens storlek nu snarare får förutsättas vara högre än den av mig då antagna. En »normal» automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten — bortsett från effekten av prisstegringar och teknisk utveckling — med minst 300 miljoner kronor förefaller sålunda nu sannolik. Denna ökning är bland annat ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt genomslag av redan beslutade smärre reformer. Till dessa automatiska stegringar får läggas de stigande utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger med storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare måste beaktas sannolika framtida förändringar av de statsanställdas löne- och pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Kapitalbudgetens ut­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 29

gifter liksom vägväsendet ligger också utanför en sådan kalkyl. Bland speciella förutsebara utgifter härutöver under budgetåret 1959/60 må nämnas 100 miljoner kronor som beräknas skola ställas till förfogande som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. En fortsatt höjning av folkpensionerna i enlighet med allmänna pensionsberedningens förslag skulle vidare komma att i framtiden medföra betydande utgiftsstegringar. Enligt beredningen skulle sålunda statens direkta kostnader för folkpensioneringen under förutsättning av oförändrat penningvärde och konstant inkomstnivå öka med i runt tal 600 miljoner kronor budgetåret 1960/61. Under nämnda budgetår tillkommer vidare utbetalningar av premier på premiesparandet under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 miljoner kronor. I dagens läge kan intet bestämt sägas om de militära utgifternas framtida höjd. Det är emellertid uppenbart, att den tekniska utvecklingen inom försvaret tenderar att kraftigt höja försvarskostnaderna Aid given organisation. Utnyttjandet av atomenergin må nämnas som ytterligare ett betydelsefullt exempel på hur det tekniska framåtskridandet leder till successivt ökade statliga utgifter.

Gjorda överslagsberäkningar visar sålunda, att man måste räkna med minst samma underskott under budgetåret 1959/60 som nu kalkylerats för nästa budgetår och att — såvitt nu kan bedömas — totalbudgetsaldona för de därefter följande budgetåren torde komma att utvisa ännu större underskott.

Redan dessa kortfattade uppgifter om tendenserna hos statsinkomster och statsutgifter ger en klar anvisning om att det måste vara en av de mest angelägna uppgifterna under de närmaste åren att eliminera den på längre sikt hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter.

Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).

Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten

För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med riksstaten för 1957/58.

Anslag Förslag Föränd­

1957/58 1958/59 ring

milj. kr milj. kr milj. kr Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna .. 4,0 4,5 + 0,5

30 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 31

dan de totala minskningarna under huvudtiteln uppgår till 0,5 miljon kronor. Nettoökningen utgör sålunda 4 miljoner kronor. Av bruttoökningen är i det närmaste 4,4 miljoner kronor att betrakta såsom automatiska utgiftsstegringar, varav å avlöningsanslaget 3,6 miljoner kronor. Den icke-automatiska ökningen faller huvudsakligen på avlöningsanslaget. Av anslagsnedräkningarna å 0,5 miljon kronor är drygt 0,1 miljon kronor att räkna som automatik. De icke-automatiska minskningarna faller till största delen på anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet.

Under fjärde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 69,4 miljoner kronor. Med hänsyn till pågående överväganden om försvarets framtida utformning har anslag, som omedelbart påverkas av ett beslut i försvarsfrågan, i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp. Dessa anslag har därvid i allmänhet uppförts med oförändrade belopp. Försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag och ersättningsanslagen till försvarets fastighetsfond har emellertid höjts med 50 miljoner kronor respektive 15,1 miljoner kronor. Nämnda höjningar representerar en automatisk uppräkning till följd av höjda löner och ökade underhållskostnader. Bruttoökningarna å anslag som äskas slutligt i statsverkspropositionen uppgår till ca 12 miljoner kronor. ökningarna är nästan uteslutande av automatisk natur. Sålunda hänför sig, bland annat, 3,4 miljoner kronor till höjda löner, 5,1 miljoner kronor till höjda priser och taxor samt 1,4 miljon kronor till ökade kostnader för automobilskatt. Ökningarna kompenseras av minskningar om i runt tal 8 miljoner kronor, varav drygt 1 miljon kronor är av automatisk karaktär. Återstående minskningar föranledes av sänkning av anslaget Armétygförvaltningen: Engångskostnader för industriell krigsberedskap med 1,1 miljon kronor samt av att anslagen till ökning av drivmedelslagringen vid marinen och flygvapnet, sammanlagt 5,9 miljoner kronor, icke medtagits i förevarande budgetförslag.

Under femte huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 455 miljoner kronor och anslagsminskningar med tillhopa 298 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma ökar sålunda med 157 miljoner kronor, varav från andra huvudtitlar har överflyttats anslag på 33 miljoner kronor. De automatiska brutloökningarna — frånsett de överflyttade anslagen — uppgår till 278 miljoner kronor och de automatiska minskningarna till 19 miljoner kronor. Den största automatiska ökningen faller på barnbidragsanslaget med 102 miljoner kronor och betingas av att anslaget belastas med ytterligare en halvårskostnad för höjningen av bidragsbeloppen. Beträffande anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena in. in. redovisas preliminära automatiska anslagsökningar med sammanlagt 85 miljoner kronor. Under folkpensionsanslaget räknas med en automatisk ökning med 60 miljoner kronor, huvudsakligen för täckande av kostnaderna av ett indextillägg, som tillkommit under år 1957, samt på grund av ökningen av antalet folkpensionärer. Bland övriga mera betydande anslagsökningar av helt eller till största delen automatisk natur må nämnas 1 miljon kronor till bidrag till avlöning av hemvårdarinnor, 3 miljoner kronor till ersättning till barnavårdsnämn­

32 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

derna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, sammanlagt 8,5 miljoner kronor till nykterhetsvården, 2 miljoner kronor till bidrag till erkända arbetslöshetskassor och 1 miljon kronor till åtgärder för förebyggande och hävande av invaliditet. Det från åttonde huvudtiteln överförda anslaget till bidrag till vissa omskolningskurser har räknats upp med 0,9 miljon kronor. Av de automatiska anslagsminskningarna hänför sig 10 miljoner kronor till anslaget till bidrag till sjukkassor. Anslagen till upplysningsverksamhet vid 1957 års folkomröstning i riksstaten för 1957/58 på tillsammans 7 miljoner kronor bortfaller. De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår till sammanlagt 145 miljoner kronor. Härav faller ca 113 miljoner kronor på det preliminärt beräknade folkpensionsanslaget till följd av en förutsatt höjning av grundbeloppen. Vidare utgör 19 miljoner kronor höjning av ett anslag till beredskapsarbeten på vägar och gator, vilket överflyttats från sjätte huvudtiteln. Sistnämnda anslag föreslås skola avräknas mot automobilskattemedlen. Beträffande övriga ökningar av icke-automatisk karaktär märkes 10 miljoner kronor till kostnader för arbetslöshetens bekämpande och 1,6 miljon kronor under anslagen till nykterhetsvård. De icke-automatiska minskningarna uppgår till sammanlagt 279 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror på att anslaget till fondering för framtida pensionsändamål å 275 miljoner kronor i riksstaten för innevarande budgetår icke uppföres för nästa budgetår. Vidare nedsättes bidragsanslagen till anordnande av ålderdomshem och erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. med 2 respektive 1,4 miljoner kronor.

Under sjätte huvudtiteln minskar de anslag som avräknas mot automobilskattemedlen med 0,2 miljon kronor, medan anslagen på den allmänna budgeten ökar med 107,8 miljoner kronor. Huvudtiteln redovisar sålunda en nettoökning av 107,6 miljoner kronor. De automatiska utgiftsförändringarna medför en nettoökning med 9,3 miljoner kronor å anslagen på den allmänna budgeten och en nettominskning med 25,8 miljoner kronor för anslagen som avräknas mot automobilskattemedel eller således totalt en minskning med 16,5 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsförändringarna innefattar å ena sidan en ökning med 171,3 miljoner kronor, varav 100,6 miljoner kronor på den allmänna budgeten, och å andra sidan en minskning med 47,1 miljoner kronor, varav 2,1 miljoner kronor på den allmänna budgeten. Av den icke-automatiska ökningen avser 5 miljoner kronor höjning av anslaget till det statliga vägunderhållet, 63 miljoner kronor höjda anslag för den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten, 2 miljoner kronor höjt bidragsanslag till underhållet av enskilda vägar samt 100 miljoner kronor bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar. Den ickeautomatiska utgiftsminskningen förklaras av minskad medelsanvisning under bidragsanslaget till byggande av vägar och gator med ca 45 miljoner kronor. Ehuru en anpassning till förefintliga anslagsreservationer vidtagits beträffande väganslagen, är dessa beräknade för en något ökad vägbyggnadsoch vägunderhållsverksamhet.

Nettoökningen under sjunde huvudtiteln uppgår till 304,5 miljoner kro­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 33

nor. Under huvudtiteln föreslås icke-automatiska utgiftsökningar med inte fullt en miljon kronor. Några betydande icke-automatiska utgiftsminskningar förekommer ej. Den automatiska utgiftsstegringen uppgår netto till ca 303,5 miljoner kronor. De automatiska bruttoökningarna kan beräknas till 306,3 miljoner kronor. Härav faller inte mindre än 285 miljoner kronor på anslaget till slcatteersättning till kommunerna, huvudsakligen beroende på den av riksdagen tidigare beslutade ortsavdragsreformen. De automatiska utgiftsminskningarna utgör 2,8 miljoner kronor, varav 1,4 miljon kronor beror på bortfall av anslaget till kostnader för 1957 års allmänna fastighetstaxering.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 230,3 miljoner kronor. I beloppet ingår en automatisk nettohöjning med 203,8 miljoner kronor. Den ickeautomatiska ökningen uppgår alltså till 26,5 miljoner kronor, vilket belopp till största delen faller på den liögre undervisningen och forskningen. I sistnämnda belopp ingår bland annat preliminärt beräknade anslag för kostnader under nästa budgetår för genomförande av de förslag som avses skola i särskild proposition framläggas i anledning av 1955 års universitetsutrednings betänkande om den akademiska undervisningen och forskarrekryteringen. De största ökningarna, i huvudsak automatiska, redovisas under anslagen till folkskoleväsendet samt allmänna läroverken med 97,9 miljoner kronor respektive 55,1 miljoner kronor. Anslagen till universiteten, den medicinska undervisningen samt till tekniska högskolor föreslås uppräknade med 27,2 miljoner kronor respektive 7,2 miljoner kronor. För anslagen till yrkesundervisningen beräknas en ökning av 18 miljoner kronor. Anslagen till skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m. höjes med 12,8 miljoner kronor. Under anslagen till folkbildningsåtgärder i övrigt beräknas en ökning med 5,3 miljoner kronor.

Nionde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 32,5 miljoner kronor vid jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår. Förändringarna under huvudtiteln fördelar sig med 28,5 miljoner kronor på automatiska ökningar, 7,7 miljoner kronor på automatiska minskningar, 13,1 miljoner kronor pa icke-automatiska ökningar samt 1,4 miljon kronor på icke-automatiska minskningar. I anslutning till uttalanden i proposition 175 år 1957 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, in. m. upptages 7.0 miljoner kronor till upprustningen av landsbygdens elnät och 2,2 miljoner kronor till gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energiskatt för motorbrännolja till traktorer. Av de icke-automatiska ökningarna i övrigt hänför sig 0,9 miljon kronor till olika utgiftsändamål i samband med en intensifiering av den skogliga yrkesutbildningen, 0,3 miljon kronor till kostnader i samband med ökad utbildning av mätningstekniker vid lantmäteriet och 0,2 miljon kronor till stöd åt forskningen på jordbrukets område. Bland större automatiska höjningar kan nämnas en uppräkning av reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med 5.0 miljoner kronor i syfte att täcka en oförändrad medelsförbrukning samt av förslagsanslaget till ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. in.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

34 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

med 4,0 miljoner kronor med hänsyn till inträffad och väntad belastning å anslaget. Bland större icke-automatiska minskningar kan nämnas en sänkning av vissa bidragsanslag med tillhopa 0,3 miljon kronor som en följd av förslag från jordbruksanslagsutredningen. Vidare föreslås reservationsanslaget till bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter sänkt med 1,0 miljon kronor. Bland anslag med större automatiska minskningar bör nämnas anslagen till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk, bidrag till jordbrukets rationalisering, statens avdikningsanslag och gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, vilka nedgår med respektive 2,5, 1,0, 0,5 och 0,4 miljoner kronor.

Under tionde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 74,2 miljoner kronor och anslagsminskningar om 11,6 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma ökar sålunda med 62,6 miljoner kronor. Anslagsökningarna är till ett belopp av 13,7 miljoner kronor av automatisk karaktär. Höjda löner medför sålunda en ökning med 6,6 miljoner kronor, medan ränteutgifterna för de statliga beredskapslagren stiger med 5,3 miljoner kronor. Den största anslagshöjningen under tionde huvudtiteln bar föreslagits i fråga om atomenergiverksamheten och utgör totalt 52,4 miljoner kronor, ökningen faller till huvudsaklig del — 48,5 miljoner kronor — på anslaget till atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi och har här beräknats som icke-automatisk. Det bör dock erinras om att statsmakterna tidigare godkänt ett utvecklingsprogram för ifrågavarande verksamhet. För Sveriges medverkan i vissa internationella atomenergiföretag in. m. föreslås vidare ett särskilt anslag om 3,9 miljoner kronor. Medelsanvisningen till patentoch registreringsverket har höjts med 1,1 miljon kronor i samband med viss förstärkning av ämbetsverkets personalresurser. Anslagen till flygtekniska försöksanstalten har ökats med 0,9 miljon kronor beroende på väntad stegring av anstaltens beställningsverksamhel. Beträffande övriga icke-automatiska anslagshöjningar kan nämnas, att anslaget till tekniskt-vetenskaplig' forskning föreslås ökat med 0,9 miljon kronor, anslaget till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 0,4 miljon kronor, medelsanvisningen till sjömätningsverksamheten med sammanlagt 0,8 miljon kronor och anslaget till avsättning till lotteriinedelsfonden med 1,1 miljon kronor. Av anslagsminskningarna på tillhopa 11,6 miljoner kronor faller 5,6 miljoner kronor på anslaget till anskaffning av en ny statsisbrytare. Anslaget till bidrag till handelshamnar och farleder har med hänsyn till befintlig reservationsmedelsbehållning kunnat minskas med 1 miljon kronor och anslaget till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar å 4,1 miljoner kronor har icke upptagits under huvudtiteln för nästa budgetår.

Elfte huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 92,9 miljoner kronor, varav 81,3 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ökningar. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar med 15,4 miljoner kronor, varav 7,5 miljoner kronor kommer på automatiska nedräkningar. Huvudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 77,5 miljoner

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 35

kronor. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvården redovisas en ökning med 51,7 miljoner kronor, väsentligen av automatisk karaktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bidragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitetssjukhusen medför dock en icke-automatisk utgiftsstegring med 3,3 miljoner kronor. En ökning av anslagen för överståthållarämbetet och landsstaten med 15,7 miljoner kronor beror i huvudsak på automatiska förändringar. Beträffande polisväsendet har skett en uppräkning med 9,2 miljoner kronor, varav 7,7 miljoner heror på automatiska förändringar. För civilförsvarsanslagen redovisas en minskning med 3,8 miljoner kronor.

Tolfte huvudtitelns slutsumma nedgår med 206,7 miljoner kronor. Å ena sidan minskas huvudtitelns omslutning automatiskt med 245 miljoner kronor på grund av att i riksstatsförslaget ej upptagits någon motsvarighet till det på riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Å andra sidan redovisas en automatisk stegring för pensionskostnaderna med 36,1 miljoner kronor och för statens arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen med 1,5 miljon kronor.

Fjortonde huvudtiteln ökar med 1,6 miljon kronor. För luftfartsfonden beräknas underskottet öka med 1,3 miljon kronor.

Riksgäldsfondens underskott upptages till 600 miljoner kronor mot 490 miljoner kronor i gällande riksstat, beroende på ökad upplåning och höjt ränteläge.

Huvudtiteln Avskrivning av nga kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår minska med 36,6 miljoner kronor.

Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster uppföres med 1,0 miljon kronor, innebärande en minskning med 210,0 miljoner kronor. Minskningen sammanhänger med vissa förändringar i fråga om avskrivning av bostadsinvesteringarna.

I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken lånemedel 1 450 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen 2 374 miljoner kronor och de belopp i avskrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oregleradc kapitalmedelsförluster samt övriga kapitalmedel på tillhopa 924 miljoner kronor, som står till förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande budgetår upptages lånemedlen med 1 163 miljoner kronor, utgörande saldot mellan investeringsanslagen på sammanlagt 2 294 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa 1 131 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en ökning med 287 miljoner kronor under rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.

I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.

36 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Anslag Förslag Ökning

1957/58 1958/59 Minskning

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna 37

1955/56 bär medelsförbrukningen uppgått till 5 miljoner kronor. På anslag anvisade för budgetåret 1956/57 samt fortlöpande anslag kvarstod vid budgetårets utgång reservationer på sammanlagt 152 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med 116 miljoner kronor. Nedgången i anslagsbehållningarna innebär att de leveransförseningar som omnämnts i de två föregående statsverkspropositionerna ytterligare inhämtades under budgetåret 1956/57. — Femte huvudtiteln uppvisade endast en mindre behållning på äldre anslag. På fortlöpande och nya anslag fanns däremot 54 miljoner kronor reserverade vid utgången av budgetåret mot 65 miljoner kronor vid dess ingång. Större delen av beloppet avsåg anslag till åtgärder för förbättrande av bostadsförhållandena m. m. Reservationsminskningen uppkom bland annat genom eu nedgång av behållningarna på anslagen till bidrag till inrättande av pensionärshem och till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet med 8 respektive 3 miljoner kronor. — Anslagsbehållningen å reservationsanslagen under sjätte huvudtiteln var vid ingången av7 budgetåret 532 miljoner kronor och vid utgången 700 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 168 miljoner kronor. På de kalenderårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten och till bidrag till byggande av vägar och gator föll 434 respektive 192 miljoner kronor av den totala behållningen och 89 respektive 59 miljoner kronor av den sammanlagda reservationsökningen. De ökade reservationerna under den statliga vägbyggnadsverksamheten förklaras av investeringsbegränsningen i förhållande till anvisade anslagsmedel. Ökningen av behållningen under bidragsanslaget beror dels på begränsningen i byggnadskvoteringen och dels på att höjningen av anslaget för budgetåret 1956/ 57 medförde en kraftig ökning av de för andra kalenderhalvåret 1957 avsedda medlen, vilka redovisas som behållning under anslaget per den 30 juni 1957.

Beträffande sjunde huvudtiteln stannade reservationsmedelsförbrukningen vid 7 miljoner kronor mot beräknat 22, beroende på att 15 miljoner kronor av anslaget till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i enlighet med Washingtonöverenskommelsen icke såsom avsetts förbrukades under våren 1957 utan först på hösten detta år (jfr prop. nr 190/1956). — Förändringarna under åttonde huvudtiteln var obetydliga. Den reservationsbehållning som förelåg vid utgången av budgetåret, 26 miljoner kronor, töll främst på universitetens och högskolornas inrednings-, utrustningsoch materielanslag samt på forskningsanslagen och var till övervägande del disponerad genom utlagda beställningar. — Reservationsbehållningen under nionde huvudtiteln minskade med 20 miljoner till 185 miljoner kronor. Minskningen hänförde sig med drygt 17 miljoner kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och med 2 miljoner kronor till anslaget till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Sistnämnda anslag förbrukades därmed helt. Anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och till bidrag till jordbrukets rationalisering svarade för huvuddelen eller 124 respektive 34 miljoner kronor av re­

38 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

servationerna den 30 juni 1957 under denna huvudtitel. Behållning förelåg i övrigt främst på anslagen till landsbygdens elektrifiering samt till vissa skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna på sistnämnda anslag var till större delen disponerade. — Under tionde huvudtiteln ökade reservationsbehållningen under budgetåret 1956/57 med 2 miljoner till 22 miljoner kronor. — För elfte huvudtiteln redovisas en ökning av behållningen från 102 till 108 miljoner kronor. Reservationerna fördelade sig vid budgetårets utgång med 76 miljoner på civilförsvarsanslagen, 28 miljoner på anslagen till medicinalväsendet samt med 4 miljoner på diverse smärre anslag. Den disponerade delen av det totala beloppet reservationer under elfte huvudtiteln utgjorde sammanlagt 81 miljoner kronor, varav för civilförsvarsanslagen 56 och för medicinalstatsanslagen drygt 22 miljoner kronor.

Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär å ena sidan att behållningar på 36 miljoner kronor uppstod på de anslag som anvisades under det sistförflutna budgetåret; den sammanlagda behållningen vid utgången av budgetåret på nya och fortlöpande anslag utgjorde därigenom 1 252 miljoner kronor. Å andra sidan inträdde en minskning i reservationerna på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56, s. k. äldre anslag, med 18 miljoner kronor. Denna nedgång förklaras endast till ett belopp av knappt en halv miljon kronor av till budgetutjämningsfonden överförda behållningar. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämnda äldre anslag framgår av sammanställningen i det följande.

Av den totala behållningen på ifrågavarande äldre anslag var vid utgången av budgetåret enligt inhämtade uppgifter ca 25 miljoner kronor bundna genom utlagda beställningar eller på annat sätt.

Reservationer å anslag Minskning

anvisade t. o. m. budgetåret under

1955/56 (äldre reservationer) budgetåret

1956/57

per 1/7 1956 per 30/6 1957

miljoner kr.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 39

på att den formella nedräkningen av väganslagen förutsatte en förbrukning av behållningarna under dessa anslag, dels på en förväntad ytterligare nedgång i reservationerna under bland annat fjärde och nionde huvudtitlarna. Enligt de nu verkställda beräkningarna kan behållningarnas totala belopp antagas minska med ca 300 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 förutses en minskning av behållningarnas totala belopp med ca 200 miljoner kronor, som i huvudsak motsvarar en förväntad ytterligare nedgång av behållningarna under sjätte huvudtitelns väganslag.

Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag under budgetåret 1956/57 innebar en ökning med sammanlagt 19 miljoner kronor. De outnyttjade beloppen på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56 minskade med 50 miljoner kronor. För nya och fortlöpande anslag redovisades däremot netto 69 miljoner kronor högre behållningar vid budgetårets slut än vid dess ingång. Behållningen på nya och fortlöpande anslag under statens allmänna fastighetsfond ökade med 20 miljoner kronor. Under statens utlåningsfonder ökade behållningen å lånefonden för bostadsbyggande med 70 miljoner kronor; på fonden för supplementär jordbrukskredit kvarstod ett outnyttjat belopp på 45 miljoner kronor och på fonden för lån till företagareföreningar m. fl. uppkom en behållning på drygt 13 miljoner kronor. Behållningen å televerkets fond ökade med 5 miljoner kronor. Dessa ökningar motvägdes av att behållningen å anslag under övriga fonder minskade icke oväsentligt. De största minskningarna redovisas på statens järnvägars fond, statens vattenfallsverks fond samt på väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond med 44, 15 respektive 15 miljoner kronor.

Minskningarna på äldre anslag fördelade sig på de olika fonderna på sätt som framgår av följande sammanställning.

Behållningen å anslag Minskning

anvisade t. o. m. under

miljoner kr.

Statens affärsverksfonder:

40 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 41

På grundval härav och med ledning av bland annat löne- och sysselsättningsstatistik för den kända delen av 1957 och avtalen för 1958 har riksräkenskapsverket beräknat skatteunderlagets utveckling under åren 1957 och 1958 samt för de första månaderna av år 1959.

Beträffande skatteunderlaget 1957 för fysiska personer finner riksräkenskapsverket totalt sett en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst sannolik. Även för övriga förvärvskällor räknas med ökning av inkomsterna under 1957 — med undantag dock för inkomst av jordbruksfastighet. Sammantagna pekar dessa kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.

För 1958 förutser riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av inkomst av tjänst. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1959 har räknats med en viss ytterligare stegring. För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.

För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5 procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen av de taxerade inkomsterna får — framhåller riksräkenskapsverket — de avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder för konjunkturutjämning hållas i minnet. Dessa kan för åren 1955 och 1956 uppskattas till i runt tal 170 respektive 125 miljoner kronor. De nämnda beloppen motsvarar drygt 6 respektive drygt 5 procent av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåren 1955 och 1956. Även för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättning till investeringsfonder komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna, speciellt vid lagervärdering, kan å andra sidan komma att påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med ledning av vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1957 förväntade taxeringsresultatet för de i riksräkenskapsverkets register ingående bolagen har ämbetsverket som grund för sin beräkning antagit, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår framgår av följande sammanställning. Som jämförelse har medtagits inkomstutfallet för 1956/57 samt inkomsterna enligt gällande riksstat. Beloppen angives i miljoner kronor.

Enligt beräkningen av utfallet för innevarande budgetår skulle alltså inkomsterna kunna väntas uppgå till 11 631 miljoner kronor, vilket innebär ett underskott på 552 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat. Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminär skatten samt vissa under gruppen tullar och acciser upptagna inkomsttitlar kommer att understiga tidigare beräknade belopp.

Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1958/59 har av riksräken-

42 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

1956/57 1957/58 1957/58 1958/59

Redovisa- Riks- Beräkna­

de belopp staten de belopp

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 43

På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1957/58 och 1958/ 59 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 ingår dessutom, liksom under 1956/57, investeringsavgift. Över inkomsttiteln redovisas dessutom bl. a. uppbörden av till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag.

Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner. Därjämte avföres från titeln bl. a. avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen.

Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna utgör den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

I efterföljande tablå har sammanställts riksräkenskapsverkets nu verkställda beräkning av posterna under ifrågavarande inkomsttitel, i miljoner kronor.

1956/57 1957/58 1958/59

Redovisa­

de belopp Inkomster:

44 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Vid denna beräkning har riksräkenskapsverket utgått från de förutsättningar rörande skatteunderlagets utveckling, som redovisats i det föregående. För beräkning av den statliga inkomstskatten har vidare räknats med de skatteskalor som ligger till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1957 och som kommer att tillämpas första gången vid 1958 års taxering. I detta sammanhang erinrar riksräkenskapsverket om de genom författningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) införda schablonmässigt beräknade minimiavdragen för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer och för utgifter för fullgörande av tjänsten samt om de införda extra avdragen för fysiska personer som haft intäkt av kapital.

Vid uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har upphörden kunnat följas till och med skatteterminen i september 1957. Vägledning erhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas från generalpoststyrelsen.

För beräkning av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsproeent, d. v. s. 100 procent, och att folkpensionsavgiften utgår med oförändrat 2,5 procent av den taxerade inkomsten. I enlighet med vad som nämnts i det föregående har ämbetsverket vidare räknat med eu 4-procentig stegring av lönesumman för 1958. Riksräkenskapsverket påpekar, att för varje procents stegring av lönesumman kan ökningen i källskatleuppbörden i nuläget anges till grovt räknat 90 miljoner kronor. De höjda ortsavdragen, som inarbetats i källskattetabellerna från och med 1958, minskar takten i ökningen av källskatteuppbörden. Riksräkenskapsverket anför dock, att den av de höjda kommunala ortsavdragen föranledda minskningen i skattcuppbörden till stor del torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen —- enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per skattekrona från den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.

Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt anför riksräkenskapsverket, att dessa under innevarande budgetår enligt tillgängliga uppgifter kommer att bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i mars 1957. Den av ämbetsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för bolag vid 1957 och 1958 års taxeringar har föranlett verket att räkna med en stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60 i jämförelse med den för uppbördsåret 1957—58 nu i stort sett kända uppbörden.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från tidigare angivna förutsättningar beträffande skatteregler samt skatteunderlagets förändringar uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 45

1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och investeringsavgifter till följande belopp i miljoner kronor. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.

Taxeringsår

1957 1958 1959

Med utgångspunkt från beräkningarna av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och 1959 års taxeringar har riksräkenskapsverket räknat med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminär skatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958— 59. Under förutsättning av en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta — i enlighet med den vid beräkningstillfället föreliggande propositionen i ärendet — har riksräkenskapsverket beräknat, att fyllnadsbetalningar kommer att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 blir av obetydlig storleksordning. Vid gjorda antaganden beräknas fyllnadsbetalningarna våren 1958 och våren 1959 till 500 respektive 400 miljoner kronor.

Som framgår av den tidigare redovisade tablån har riksräkenskapsverket uppskattat under innevarande och nästkommande budgetår inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 10 260 respektive 10 470 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 innebär detta följaktligen en ökning med 210 miljoner kronor i förhållande till det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår.

Beträffande den inflytande kvarstående skatten beräknas denna för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 850 respektive 675 miljoner kronor.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel är den mest betydande posten på titelns utgiftssida. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas med en sjättedel av årsbeloppet varannan månad. Under år 1957 har förskottet till kommunerna beräknats på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning har detta år skett mot förskottet under år 1955, och därvid har kommunerna tillförts ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år har kommunerna följaktligen fått »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efterföljande år löper sedan systemet normalt. Med utgångspunkt från de kända utbetalningarna under första hälften av innevarande budgetår, utdebiteringarna för 1957 och 1958, ortsavdragsreformen samt de allmänna förutsättningarna för beräkningarna uppskattar riksräkenskapsverket utbetalningarna till kommunena under budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 4 365 miljoner kronor respektive 4 220 miljoner kronor.

Utbetalningarna av överskjutande skatt beräknas för de här aktuella budgetåren till 690 respektive 700 miljoner kronor.

46 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna för budgetåren 1957/ 58 och 1958/59 har riksräkenskapsverket beräknat till 510 respektive 450 miljoner kronor. I beloppet för 1957/58 ingår 63 miljoner kronor, som skall överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Ämbetsverket har förutsatt, dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under budgetåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.

Beträffande övriga poster under inkomstskattetiteln får hänvisas till den tidigare redovisade tablån och till bihang 1. Sammanfattningsvis uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till avrundat 5 700 respektive 6 000 miljoner kronor, vilket är 400 respektive 100 miljoner kronor mindre än det i gällande riksstat upptagna beloppet.

I detta sammanhang redovisar riksräkenskapsverket beräkningar över de avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som bör verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59. Dessa beräkningar jämte avsättning och återföring för 1956/57 framgår av följande sammanställning (miljoner kronor).

1956/57 1957/58 1957/58 1958/59 I

Enligt Ny beräk-

riksstaten ning

I samband med redovisning till riksräkenskapsverket av de beräknade inkomsterna av skogsvårdsavgifter har skogsstyrelsen anfört, att den 1957 vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger styrelsen anledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen — för innevarande budgetår 1,5 — för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan omprövning synes, enligt skogsstyrelsen, jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera synes kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande bör emellertid enligt skogsstyrelsens mening bli föremål för övervägande i särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvaktan härpå promilletalet för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena icke bör sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgiften för budgetåret 1957/58 till 8 miljoner kronor samt beräknar, i avvaktan på ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59 till 16 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 47

Automobilskattemedel

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under inkomsttitlarna fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning (miljoner kronor).

1956/57 1957/58 1957/58 1958/59 Redovisade Riks- Beräknabelopp staten de belopp

48 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. Inleveransen av omsättningsskatt å spritdrycker avseende försäljningen från partihandelsbolaget under månaderna juni—september har uppgått till 364,5 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket anfört, att man med ledning härav skulle kunna beräkna inleveranserna under hela budgetåret 1957/58 till omkring 1 105 miljoner kronor. Härtill kommer en beräknad nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker på i runt tal 14 miljoner kronor. Totalt skulle alltså inkomsterna under denna titel för innevarande budgetår kunna uppskattas till 1 119 miljoner kronor. Med hänsyn till att försäljningen under sistförflutna september och oktober månader visat en svagt vikande tendens har kontrollstyrelsen ansett försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljoner kronor. Med anledning av den aktuella efterfrågeutvecklingen synes inkomsten under budgetåret 1958/59 enligt styrelsen böra upptagas till högst samma belopp.

Riksräkenskapsverket har för de aktuella budgetåren beräknat inkomsterna under titeln till de av kontrollstyrelsen föreslagna beloppen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Med anledning av att utskänkningsskatten å vin helt slopats från och med den 1 oktober 1957 föreslår riksräkenskapsverket, att titelns rubricering ändras till Omsättningsskatt å vin.

Energiskatt. Riksräkenskapsverket uppskattar, med utgångspunkt från kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar, inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 miljoner kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 380 miljoner kronor.

Skillnaden mellan det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna beloppet för inkomst av energiskatt och det beräknade utfallet förklaras bl. a. av att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora lager av bränslen fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare. För dessa bränslekvantiteter kommer nämligen energiskatt icke att inflyta till statsverket. Dessutom har vid de nya beräkningarna hänsyn tagits till att skattefrihet föreligger för bränsle, som förbrukas för vissa ändamål, samt att skattenedsättning medgivits eller torde komma att medgivas i vissa fall.

Uppbörd i statens verksamhet

Inkomsterna under rubriken Uppbörd i statens verksamhet, som under budgetåret 1956/57 uppgick till 161 miljoner kronor och i gällande riksstat är upptagna till 174 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket nu beräknats komma att uppgå till 175 respektive 176 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Beträffande titeln Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 49

ungdomsvården bär ämbetsverket särskilt anfört, att i och med att ungdomsvårdsskolornas byggnader överförts till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond hyresinkomsterna av dessa byggnader icke längre redovisas under ifrågavarande inkomsttitel, där de utgjort den mest betydande posten. Inkomsttiteln, som i riksstalen för innevarande budgetår är uppförd med 350 000 kronor, beräknas nu av riksräkenskapsverket till 35 000 kronor, beroende dels på att hyresinkomsterna bortfallit dels på att underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften stegrats kraftigt i förhållande till tidigare beräkningar. Fortsatta betydande underskott förefaller icke uteslutna, varigenom utgifterna kan komma att överstiga inkomsterna på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59. Därvid förutsättes att underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckes från vederbörligt anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda uppbördsmedel på samma anslag.

Diverse inkomster

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna under denna rubrik till de i följande tablå i miljoner kronor angivna beloppen.

1956/57 1957/58 1957/58 1958/59

Redovisa- Riks- Beräkna-

de belopp staten de belopp

50 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Summa statens affärsverksfonder 177 252 248 270

Postverket. Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknat postverkets inkomster till 472 respektive 489 miljoner kronor, varav frankoteckensuppbörd 280 respektive 287 miljoner kronor. Vad beträffar ersättning för bestyret med skatteuppbörden och utbetalning av folkpensioner och barnbidrag för 1958/59, som upptagits till sammanlagt 18 miljoner kronor, är beräkningen beroende av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens den 19 september 1957 framförda förslag om viss höjning.

På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikande obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.

Postverkets driftkostnader under budgetåren 1957/58 och 1958/59 har av generalpoststyrelsen uppskattats till 455 respektive 467 miljoner kronor. Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå för budgetåret 1957/58 till 17 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 22 miljoner kronor.

Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket för sin del anfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postsparbanken. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av postverket under budgetåret 1957/58 till 28 miljoner kronor, varvid antages, att de balanserade överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 miljoner kronor.

Televerket. Riksräkenskapsverket har, på förslag av telestyrelsen, beräknat inkomsterna av televerket för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 60 respektive 65 miljoner kronor. Härvid har för 1957/58 avsättningen till värdeminskningsfonden upptagits till ett något högre belopp än i gällande riksstat. För 1958/59 har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/ 55—1957/58, medräknats en extra avsättning till värdeminskningskonto, motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Denna extra avsättning har beräknats till 15 miljoner kronor eller samma belopp som medgivits för budgetåret 1957/58.

Statens vattenfallsverk. Riksräkenskapsverket har i enlighet med vattenfallsstyrelsens beräkningar uppskattat inkomsterna av statens vattenfallsverk till 120 respektive 135 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 respektive 1958/59. För det sistnämnda året har då räknats med i förhållande till innevarande budgetår höjda avsättningar till värdeminskningskonto.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 51

Domänverket. Riksräkenskapsverket har på förslag av domänstyrelsen uppskattat inkomsterna under denna titel till 40 miljoner kronor för både innevarande och nästkommande budgetår.

Övriga kapitalfonder

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna av statens övriga kapitalfonder framgår av följande tablå (miljoner kronor).

1956/57 1957/58 1957/58 1958/59

Redovisa- Riks- Beräkna-

de belopp staten de belopp

52 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

ket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har antagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln samt inga mer betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).

1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 Skatt å inkomst och förmögenhet

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 53

1957/58 1958/59 1959/60 1960/61

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1959/60 och 1960/61 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.

Höjning av vinstavdraget vid totalisatorverksamheten

Jag torde här även få anmäla en den 14 oktober 1957 dagteeknad skrivelse från statens sakrevision med promemoria rörande totalisatormedlen och deras användning. Revisionens undersökning har ingått som ett led i granskningen ur allmänt ekonomiska synpunkter av statlig och statsunderstödd verksamhet.

I promemorian erinras inledningsvis om att Kungl. Maj :t på riksdagens hemställan år 1923 utfärdade en kungörelse (SFS 87) angående anordnande av vadhållning medelst så kallad totalisator. Vidare anföres i huvudsak följande.

Tillstånd till sådan vadhållning kunde enligt bestämmelserna lämnas av Kungl. Maj :t och endast till sammanslutning, som har till ändamål att för hästavelns främjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar samt under villkor att vinsten, med av Kungl. Maj :t bestämt, skäligt avdrag för tävlingspriser och allmänna omkostnader, inbetalades till statsverket för att användas till understöd av landets hästavel. Ny kungörelse utfärdades den 7 juni 1934 (SFS 237/34), som i sin tur ersattes av den s. k. lotteriförordningen (SFS 207/39). I förarbetena till 1934 års kungörelse förutsattes alltjämt, att dylika medel skulle komma hästaveln till godo, medan intet härom intagits i själva kungörelsen.

Totalisatorspelet har utvecklats kraftigt under årens lopp, från 0,5 miljoner kronor i total omsättning år 1923 till 65 miljoner kronor år 1946 och närmare 190 miljoner kronor år 1956. Utvecklingen framgår närmare av följande tabeller.

54 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Totalisatoromsättningen vid travtävlingar under åren 1947—56.

År Kronor Procent

Totalt Fastställt vinstav- Utdelningsbart be- 20 * 80 * drag, 20 % lopp, 80 %

staten organisa- organisa- allmänhe- staten org. org. all-

tionema tionerna ten1 (bråk- män-

(bråkde- de- heten1

lar)1 lar)1

1947 59 059 615 6 006 779 5 805 144 768 000 46 479 692 10,17 9,83 1948 48 351 630 7 975 643 5 144 284 629 000 34 602 703 16,50 10,64 1949 54 408 042 6 245 942 5 540 993 707 000 41 914 107 11,48 10,18 1950 62 053 047 6 287 476 6 123 132 807 000 48 835 439 10,13 9,87 1951 80 935 663 8 790 396 7 396 736 1 052 000 63 696 531 10,86 9,14 1,3 78,7 1952 104 539 599 11 780 689 9 127 229 1 359 000 82 272 681 11,27 8,73 1953 127 887 439 14 822 864 10 754 622 1 663 000 100 646 953 11,59 8,41 1954 142 719 520 16 702 542 11841362 1 855 000 112 320 616 11,70 8,30 1955 158 611585 18 606 290 13 116 026 2 062 000 124 827 269 11,73 8,27 1956 173 293 018 20 558 587 14 099 987 2 253 000 136 381 444 11,86 8,14

1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna uppgifter för Solvalla travbana.

Totalisatoromsättningen vid galopptävlingar under åren 1947—56.

År Kronor Procent

Totalt Fastställda vinstavdrag, Utdelningsbart belopp, ca 26 % ca 74 % genomsnittligt ca 26 % genomsnittligt ca 74 %

staten organisa- organisa- allmän- sta- org. org. all-

tionerna tionerna het en1 ten (bråk- män-

(bråkde- de- heten1

lar)1 lar)1

1947 11 099 182 1 164 521 1055 315 144 000 8 735 346 10,49 9,51 1948 9394113 1 806 812 1 010 243 122 000 6 455 058 19,23 10,75 1949 9 529 591 1 488 103 1 030 239 124 000 6 887 249 15,62 10,81 1950 9 318 625 1422 835 1012 515 121 000 6 762 275 15,27 10,87 1951 11587 334 1863 628 1 126 892 151 000 8 445 814 16,08 9,73 1,3 72,7 1952 11798 588 1 864 000 1 161 477 153 000 8 620 111 15,80 9,84 1953 12 266 881 1574 475 1 526 583 159 000 9 006 823 12,84 12,44 1954 13 046 352 1666 764 1 622 654 170 000 9 586 934 12,78 12,44 1955 13 978 276 1 752 875 1 841 378 182 000 10 202 023 12,54 13,17 1956 13 487 446 1684 991 1 804 332 175 000 9823123 12,49 13,38

1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna uppgifter för Solvalla travbana.

Efter en redogörelse för hur statens andel av totalisatormedlen begagnats under olika tidsperioder samt vilka anslag, som från och med budgetåret 1947/48 anvisats för hästavelns främjande, anföres i promemorian i huvudsak följande. I samband med medgivande av tillstånd att anordna vadhållning, vilket brukat ske för ett år i sänder, har vissa föreskrifter meddelats rörande dispositionen över de inflytande totalisatormedlen. Sålunda har stadgats, att av insatsernas totala belopp skulle innehållas 20 procent, varför vinnarnas andel i totalbeloppet utgjorde 80 procent av insatserna. Denna fördelning av totalisatormedlen har varit oförändrad genom åren med undantag för tiden den 1 april 1948—31 mars 1949, då enligt beslut av 1948 års riksdag ytterligare tio procent av insatserna överfördes till statsverket. Denna ök­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 55

ning av statsverkets del av totalisatormedlen medförde en sjunkande spelomsättning, vilket föranledde riksdagen att redan påföljande år, med undantag för det vid galopptävlingar förekommande kombinationsspelet, återgå till den lägre uttagsprocenten. Rörande fördelningen av förutnämnda andel om 20 procent har Kungl. Maj :t meddelat särskilda föreskrifter, såvitt angår travtävlingar senast i brev den 24 mars 1949. Statsverkets andel skall utgå efter en i brevet närmare angiven progressiv skala, innebärande att vid speldagsomsättningar under 100 000 kronor staten tillföres mellan 2 och 0 procent samt vid högre omsättningar 14 procent. För kapplöpningar har Kungl. Maj :t utfärdat liknande bestämmelser, senast i brev den 25 mars 1955 och den 23 mars 1956, varvid dock en omsättning av 150 000 kronor fastställts som gränsvärde. Återstoden av ifrågavarande andel om 20 procent får av anordnaren användas för anskaffande av priser, allmänna omkostnader in. m. Härutöver tillgodogör sig anordnaren även öresbeloppen (bråkdelarna) å till allmänheten utfallande spelvinster. Den tillämpade avrundningsregeln innebär, att organisationerna årligen tillföres icke obetydliga belopp. Under år 1956 kan således värdet av innehållna bråkdelar totalt beräknas ha uppgått till över två miljoner kronor.

Antalet föreningar, som erhållit auktorisation att bedriva totalisatorverksamhet, har varierat under årens lopp. År 1956 uppgick dessa till 35, varav 30 utgjordes av travsällskap. Organisationerna bedriver sin rörelse såsom ideella föreningar. I de fall fasta anläggningar av någon betydelse bär uppförts för tävlingsändamål, förvaltas dessa nära nog undantagslöst av särskilda aktiebolag, vilka i sin tur uthyr banorna till tävlingsarrangörerna.

Av tidigare redovisad sammanställning av totalisatorutvecklingen åren 1947—1956 framgår, att travsportorganisationernas vinst av totalisatorn mer än fördubblats under denna period samtidigt som dock den procentuella andelen av totalomsättningen successivt nedgått. Anledningen till att organisationernas andel minskats relativt sett är den ökade omsättningen under varje speldag. Totalisatoromsättningen har emellertid, även om hänsyn tages till förskjutningen i penningvärdet, numera uppnått en betydande storleksordning.

Vad som framkommit vid den gjorda utredningen pekar enligt promemorian på att förutsättningar för närvarande föreligger för en omprövning av fördelningsgrunderna av totalisatormedlen i syfte att tillföra statsverket ökade inkomster från denna verksamhet. Härvid har man att välja mellan i huvudsak två alternativ, nämligen en höjning av statens andel av nu gällande vinstavdrag om 20 procent och en höjning av detta, varvid höjningen helt skulle tillfalla staten. Det senare alternativet skulle således minska den spelande allmänhetens andel i vinsten. Det är även tänkbart med olika kombinationer mellan de två alternativen.

En sådan ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget, som mera avsevärt skulle påverka det ekonomiska underlaget för travsällskapens verksamhet, bör enligt promemorian föregås av en lönsamhetsundersökning. Den bild av de ekonomiska betingelser under vilka verksamheten vid ett par travbanor bedrives, som sakrevisionen sökt skaffa sig, betraktas i detta hänseende ej som tillfyllest. I avvaktan på resultatet av en sådan mera djupgående undersökning finns enligt promemorian anledning överväga, om icke vinstavdraget provisoriskt bör höjas något. Totalisatorn anses vara den spelform, som för närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till spelarna. Vinnarna erhåller inemot 79 procent av den totala omsättningen.

56 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Motsvarande siffror är — sedan förekommande skatter å utfallande vinster m. in. avdragits — vid tippning omkring 35 procent och vid spel på penninglotteriet ca 48 procent. Försöket år 1948, då uttagningsprocenten höjdes från 20 till 30, slog visserligen väl ut för staten, men resulterade i reducerad spelomsättning och därav betingat inkomstbortfall för organisationerna. Då spelomsättningen numera är av en helt annan storleksordning än år 1948, måste enligt promemorian hållas för sannolikt, att en mindre höjning, förslagsvis till 25 procent, nu skulle vara genomförbar utan kännbara konsekvenser för totalisatorhållarna. Med ett dylikt vinstavdrag skulle statsverket vid eu omsättning motsvarande 1956 års kunna tillföras ytterligare åtta ä nio miljoner kronor.

Sakrevisionen har — med biträdande av de i promemorian anförda principiella synpunkterna — icke ansett sig kunna underlåta att fästa Kungl. Maj :ts uppmärksamhet på de möjligheter som synes föreligga att åstadkomma en omedelbar ökning av statens totalisatorinkomster. Enligt sakrevisionens mening bör eu dylik ökning genomföras som ett provisorium i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen rörande totalisatorverksamheten.

Över sakrevisionens promemoria har, efter remiss, utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och utredningsmannen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten. Till lantbruksstyrelsens utlåtande har fogats till styrelsen ställda skrifter från Jockeyklubben och Svenska travsportens centralförbund. Sistnämnda förbund jämte Sveriges travhästägares riksförbund har därjämte till finansdepartementet inkommit med särskilda skrifter.

Riksräkenskapsverket tillstyrker att, såsom ett provisorium i avvaktan på de åtgärder som kan föranledas av pågående översyn av totalisatorverksamheten, vinstavdraget vid totalisatorspel höjes till 25 procent, varvid höjningen helt bör tillfalla staten.

Statskontoret anför:

De i ärendet framförda synpunkterna förtjänar enligt statskontorets mening allt beaktande. De ligger i linje med de strävanden, som redan förut gjort sig gällande från statsmakternas sida i fråga om en högre beskattning av totalisatorverksamheten än den nuvarande. De ogynnsamma verkningarna på omsättningen å totalisatorspelet av det tidigare försöket med höjning av vinstavdraget är emellertid ägnade att mana till försiktighet. Det synes dock icke osannolikt, att förhållandena i olika avseenden så förändrats, att bättre förutsättningar nu skulle vara för handen för en något ökad beskattning utan mera ogynnsamma följder för totalisatorhållarna. De alltmera förbättrade inkomstförhållandena torde ha medfört, att intresset för hästsporten spritts i vidare kretsar, och bidrager även till upprätthållande och utvecklande av omsättningen vid totalisatorspelet. Den väsentligt ökade omsättningen på särskilt de större banorna kan också antagas göra anordnarna av vadhållning på dessa ekonomiskt mindre känsliga för en eventuell tillbakagång än tidigare. I varje fall torde detta gälla för travsporten. Härtill kommer, att en ökning av statens andel kan ge den pågående utredningen värdefullt material för bedömande av följderna av ändrade regler. Det vill således förefalla, som om skäl finnes att nu försöksvis genomföra en något ökad beskattning av totalisatorverksamheten.

Vad härefter angår den metod, som bör tillämpas, delar statskontoret de

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna o i

i promemorian framförda synpunkterna, att ändring bör ske genom en ökning av vinstavdraget med viss procent, varvid hela ökningen bör tillfalla staten. Statskontoret anser sig icke ha anledning föreslå annan procentsats för vinstavdraget än den i promemorian nämnda, eller således 25 procent, innebärande en ökning med 5 procent.

Varken av promemorian eller sakrevisionens framställning framgår klart, om ändringen anses skola avse totalisatorverksamheten vid såväl trav- som galopptävlingar. Skäl finnes otvivelaktigt för en olikartad behandling. Galoppsporten torde således arbeta under ogynnsammare ekonomiska betingelser än travsporten på grund av kortare tävlingssäsonger och dyrare hästmaterial. Nämnas må även att vinstavdraget vid den kombinerade vadhållningen vid galopptävlingar redan är 30 procent. Den föreslagna höjningen torde därför böra begränsas till att gälla vid travtävlingar.

Emellertid uppkommer jämväl spörsmålet, om en differentiering kan vara påkallad i syfte att skydda anordnarna för alltför stort avbräck vid låg omsättning. Detta problem var föremål för övervägande redan vid 1948 års ändring men föranledde icke någon särregel. Enligt vad statskontoret under hand erfarit medförde sagda ändring inkomstbortfall endast beträffande enstaka banor. Anledning till undantag för vissa banor eller för tävlingsdagar med omsättning understigande visst belopp synes därför icke heller nu föreligga.

Lantbruksstyrelsen framhåller beträffande galoppsporten följande.

Eftersom 30 %-avdrag tillämpas å det kombinerade spelet och detta spel hittills i allmänhet omfattat mer än hälften av den totala omsättningen vid galopplöpningar, har resultatet blivit ett genomsnittligt procentavdrag av 26 %, d. v. s. till och med högre än vad sakrevisionen förordat. Det må dock anmärkas, att sakrevisionen i sin promemoria uttalat, att med hänsyn till galoppsportens obetydliga andel i den sammanlagda totalisatoromsättningen intresset uteslutande inriktade sig på travsporten. Såvitt lantbruksstyrelsen kunnat finna och även fått bekräftat vid underhandssamtal med sakrevisionen, får detta uttalande tolkas så som om sakrevisionens förslag till höjning av procentavdraget från 20 till 25 % icke skulle omfatta galoppsporten. Då förslaget emellertid formellt omfattar även galoppsporten, anser styrelsen sig för ordningens skull böra bestämt avstyrka detsamma i denna del.

Sakrevisionens förslag har emellertid även aktualiserat frågan, huruvida icke galoppsportens ansträngda ekonomi — i stället för att ytterligare försämras — skulle kunna förbättras genom en sänkning av procentavdraget på den kombinerade vadhållningen från 30 till 20 %. Erfarenheten från de senaste tio åren har visat, att 30 %-avdraget å det kombinerade spelet varit för högt för att ens tillåta en kontinuerlig höjning av omsättningen, motsvarande penningvärdets fall. I nedanstående tablå har upptagits omsättningen å kombinationsspelet, totalomsättning samt sistnämnda omsättning i procent av totalomsättningen under åren 1947—1956.

58 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Tablån visar, att kombinationsspelets andel i den totala omsättningen 1948 steg till 73,3 % från 57 % år 1947. År 1949 sjönk denna andel till 64 %. År 1953 hade andelen sjunkit till 52 %. Anledningen till kombinationsspelets dominans år 1948 var icke i och för sig, att det var någon särskilt givande spelform. Anledningen var helt enkelt den, att de övriga spelformerna under sistnämnda år gav i genomsnitt mycket ringa och i många fall ej någon utdelning alls, och att publiken många gånger ej hade annat val än att använda kombinationsspelet.

Omsättningen på vinnare och plats, som år 1947 var 4,7 miljoner kronor, sjönk år 1948 med i runt tal 2,2 miljoner till 2,5 miljoner, d. v. s. icke mindre än 47,5 %.

Så snart procentavdraget på vinnare och plats åter fastställts till 20 % år 1949, började omsättningen på dessa spelformer åter stiga, medan omsättningen på kombinationsspelet gick tillbaka. Det dröjde ända till 1955, d. v. s. 7 år, innan kombinationsspelet överskred 1948 års siffror. 1955 års ökning berodde dock uteslutande på att kombinationsspelet från och med nämnda år blev tillåtet i löpningar med högst 15 hästar, d. v. s. praktiskt taget alla löpningar, mot förut endast i löpningar med högst 10 hästar.

En sänkning av procentavdraget för det kombinerade spelet skulle otvivelaktigt leda till en väsentlig och stadigt fortskridande ökning av omsättningen på denna spelform liksom fallet var före 1948, i all synnerhet om man betänker, att det kombinerade spelet alltjämt är den enda spelform som verkligen har utvecklingsmöjligheter inom galoppsporten med dess relativt små fält.

En av de främsta anledningarna till att galoppsportens omsättning under åren 1947—1956 ökade med endast 21 % torde vara just 30 %-avdraget på det kombinerade spelet. Om hänsyn jämväl tages till penningvärdets fall under samma tid, innebär galoppsportens omsättningsökning med 21 % i realiteten en mycket betydande omsättningsminskning.

Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang understryka, vad styrelsen anförde i en promemoria till 1947 års konsumtionsskatteberedning angående ifrågasatt sänkning av vinnarnas andel från 80 till 60 % av insatserna (se Kungl. Maj:ts prop. nr 9/1948 s. 4): »Det torde av dessa exempel få anses fastslaget, att ett avdrag av 20 % på omsättningen är det maximum, som icke bör överskridas, om ett totalisatorväsen, baserat på sunda principer, skall kunna upprätthållas. Man kan icke bortse från den risken, att en höjning av nu gällande avdragsprocent skulle komma att medföra en så betydande nedgång i totalisatoromsättningen, att tävlingsorganisationernas verksamhet, sedd på längre sikt, skulle äventyras eller helt omöjliggöras.»

Utvecklingen har i huvudsak givit lantbruksstyrelsen rätt. 30 %-avdraget har effektivt medverkat till galoppsportens stagnation. Som en följd härav har statens andel av totalisatoromsättningen vid galopplöpningar blivit väsentligt lägre än den skulle ha blivit, om procentavdraget även å kombinationsspelet utgjort 20 %. Lantbruksstyrelsen anser det därför såväl i galoppsportens som i statsverkets eget intresse angeläget, att procentavdraget vid kombinationsspelet snarast nedsättes till 20 %.

Beträffande förslaget om höjning av procentavdraget för travsporten uttalar lantbruksstyrelsen, att någon anledning till att ens provisoriskt vidtaga en dylik höjning icke föreligger, i all synnerhet som någon allsidig utredning om travsportens och totalisatorvcrksamhetens lönsamhet icke presterats. Den utredning som kommer att framläggas av den av chefen för

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 59

jordbruksdepartementet tillkallade utredningsmannen anses böra avvaktas, innan några åtgärder i promemorians syfte vidtages.

I fråga om den föreslagna höjningens verkningar på travsportens område hänvisar styrelsen till yttrandet från Svenska travsportens centralförbund samt framhåller i övrigt följande.

En synpunkt i centralförbundets yttrande kan lantbruksstyrelsen emellertid icke dela, nämligen kombinationsspelets förmåga att bära högre procentavdrag än 20 %. Från centralförbundets sida torde denna synpunkt vara av rent teoretiskt intresse, då kombinationsspel inom travsporten icke förekommer i Sverige. Erfarenheten inom galoppsporten talar emellertid emot riktigheten av ett sådant uttalande, vilket framgår av det i det föregående anförda.

Med hänsyn till den bristande kännedom om totalisatorspelets struktur i förhållande till andra legala spelformer, vilken i olika sammanhang ofta framskymtar, finner styrelsen det angeläget att särskilt understryka följande.

Sakrevisionen har i sin promemoria som stöd för ett höjt procentavdrag i främsta rummet åberopat, att totalisatorn skulle vara den spelform som för närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till spelarna eller inemot 79 %, medan motsvarande siffror skulle vara, vid tippning 35 % och vid spel å penninglotteriet 48 %. Emellertid är det, som också centralförbundet anmärkt, både felaktigt och vilseledande att verkställa en direkt jämförelse mellan dessa tre till sin art och funktion helt olika spelformer. Det är åtminstone teoretiskt riktigt, att totalisatorn för närvarande till allmänheten återbetalar i vinster 78,7 % av omsättningen vid travtävlingar. Emellertid bör härvid beaktas, att allmänheten gör sina insatser i flera löpningar under en och samma tävlingsdag. Av de vinster, som utbetalas i första loppet, d. v. s. i runt tal 78,7 % av omsättningen i detta lopp, användes en betydande del till insatser i nästa eller något annat lopp, av vinsterna i andra loppet användes ungefär samma del till insatser i tredje loppet eller något annat lopp o. s. v. Härigenom kommer uppenbarligen allmänhetens spelkapital att beskattas flera gånger med 21,3 % under en och samma tävlingsdag. Skatteprocenten stiger följaktligen mycket snabbt till 50 % även vid totalisatorspel. Härtill kommer kostnaderna för resor, entréer häri inbegripet nöjesskatt, program m. in., vilka kostnader icke förekommer i samband med tippning och lottköp. Hästsportpubliken kan därför icke sägas åtnjuta någon särskilt gynnad ställning ur skatte- och kostnadssynpunkt i jämförelse med tippare och lottköpare, snarare torde förhållandet vara det motsatta.

Lantbruksstyrelsen vill vidare med skärpa framhålla, att de erfarenheter av den till 30 % höjda avdragsprocenten, som under år 1948 gjordes, var av sådant slag, att ett dylikt försök att genom höjd avdragsprocent, låt vara till 25 %, höja statsverkets inkomster icke torde böra upprepas. På längre sikt skulle en sådan åtgärd säkerligen komma att få motsatt verkan, ökade omkostnader såväl för tävlingsorganisationerna som för hästägarna måste kompenseras genom ökade inkomster, om verksamheten skall kunna upprätthållas och ytterligare utvecklas. Följderna av en i förhållande till penningvärdets fall minskad omsättning skulle för därav berörda enskilda parter icke kunna motverkas med mindre än att andelen av avdraget åt de anordnande organisationerna effektivt höjdes. Ett sådant förfarande skulle dock få till följd minskade inkomster för statsverket.

Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker lantbruksstyrelsen bestämt sakrevisionens förslag till höjning av procentavdraget jämväl i vad detsamma avser travsporten.

60 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Jockeyklubben hemställer — under hänvisning bland annat till den relativt låga totalisatoromsättningen vid galoppbanorna — att någon ändring i bestämmelserna om vinstavdrag icke göres.

Även Svenska travsportens centralförbund avstyrker förslaget. Förbundet framhåller, att totalisatorn genom sin från övriga spelformer skiljaktiga struktur är särskilt känslig för en höjning av vinstavdraget. Erfarenheten har enligt förbundet visat, att 20 procent är det högsta avdrag som spelet kan bära. Att totalisatorspelet nu är högre än före höjningen 1948 betyder icke att toleransen är större nu än då.

Svenska travhåstägares riksförbund hemställer, att sakrevisionens förslag icke upptages till prövning, innan pågående utredning om totalisatorverksamheten avgivit sitt förslag. Hänsyn har enligt förbundet icke tagits till att travhästägarna lider stora förluster på sin verksamhet. Förbundet framhåller också de ekonomiska svårigheter som uppstått för uppfödarna som en följd av den icke lönsamma verksamheten för travhästägarna.

Utredningsmannen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten erinrar om, att i de direktiv, som givits honom, bland annat ingår att upptaga frågan om avvägningen mellan olika intressen beträffande totalisatorinkomsterna. Eftersom utredningsarbetet icke fortskridit så långt, att dessa frågor slutligt penetrerats, är han icke nu beredd att taga ställning till sakrevisioneus förslag. Utredningsmannen hemställer emellertid, att sakrevisionens utredning måtte överlämnas till honom för att finnas tillgänglig vid hans fortsatta utredningsarbete.

Ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel

I riksstaterna för budgetåren 1955/56, 1956/57 och 1957/58 har för avsättning till budgetutjämningsfonden reserverats vissa medel som ej ansetts böra disponeras för löpande statsutgifter. Avsättning av vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster har för budgetåren 1955/56 och 1956/57 gjorts med sammanlagt 350 miljoner kronor, och för 1957/58 skall ytterligare 100 miljoner kronor avsättas. Den för budgetåret 1955/56 beslutade avsättningen motsvarade vad som under budgetåret beräknades inflyta till statskassan till följd av den av 1955 års riksdag beslutade höjningen av skattesatsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl. samt av investeringsavgiftsmedel. Avsättningarna under 1956/57 och 1957/58 motsvarar enbart beräknade inkomster av investeringsavgiften. Förfarandet motiverades med att inkomsterna var betingade av stabiliseringspolitiska åtgärder och tills vidare borde steriliseras. Riksdagens beslut innebar, att beloppen skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden samt att motsvarande belopp skulle av statskontoret överföras till ett särskilt konto i riksbanken. Det förutsattes, att å det särskilda kontot uppsamlade medel skulle, med beaktande av statsfinansiella och kreditmarknadsmässiga synpunkter, användas till att nedbringa riksgäldskontorets skulder, i första hand

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 61

kontorets skuld till riksbanken, och att det skulle ankomma på riksdagen att senare, efter förslag av Kungl. Maj:t, meddela närmare beslut om tidpunkten för medlens disposition.

Med hänsyn till att avsättningar inom Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) till dispositionsfonder och medelsreservationer av annat slag av formella skäl icke kunde ske i normal omfattning för verksamhetsåren 1955/56 och 1956/57 beslöt riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts proposition nr 175 år 1956 — att till budgetutjänmingsfonden skulle under budgetåren 1955/56 och 1956/57 avsättas belopp motsvarande under respektive budgetår inflytande avkastning av staten tillhöriga aktier i LKAB, varvid även dessa medel skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden och motsvarande belopp överföras till ett särskilt konto i riksbanken. Återföringen förutsattes skola erhålla formen av ett lån till bolaget och ske i vanlig ordning genom anvisande av ett anslag på kapitalbudgeten, vilket kunde bli aktuellt först efter omorganisationen av bolaget. För nu ifrågavarande ändamål har för de nämnda budgetåren avsatts sammanlagt 189 976 984 kronor 95 öre.

Rörande tekniken vid ett ianspråktagande av de på budgetutjämningsfonden särskilt redovisade medlen anför riksräkenskapsverket i en den 10 april 1957 dagtecknad promemoria i huvudsak följande.

Tillskottet till LKAB skall------------- ske genom uppförande för ändamålet av ett investeringsanslag för fonden för låneunderstöd. Denna redovisning på riksstaten av tillskottet till bolaget skall uppenbarligen iakttagas, vare sig ianspråktagandet av de medel, som genom avsättning till budgetutjämningsfonden och överföring till ett särskilt konto i riksbanken reserverats för lån till bolaget, sker över eller vid sidan av riksstaten. Ett motsvarande anslag kan vid disposition av de medel avseende tillfälliga konjunkturpolitiskt betingade inkomster, som reserverats för nedbringande av statsskulden, komma i fråga, om ianspråktagandet av de reserverade medlen sker över riksstaten, men däremot knappast, om detta ianspråktagande sker vid sidan av riksstaten.

Det synes ligga närmast till hands, att ianspråktagandet av de reserverade medlen sker över riksstaten. Ett sådant tillvägagångssätt, vilket också synes stå i överensstämmelse med vad som förutsatts vid utformningen av den fr. o. in. budgetåret 1938/39 tillämpade ändrade uppställningen av riksstaten — — — skulle, vad angår de för framtida investeringar i LKAB avsedda medlen, innebära, att dessa medel överfördes till vederbörlig titel å investeringsstaten för fonden för låneunderstöd. Vid tillämpning av motsvarande förfarande i fråga om de för nedbringande av statsskulden reserverade medlen skulle för ifrågakommande budgetår få fastställas en investeringsstat för riksgäldsfonden, vilken tillgodofördes dessa medel och å vilken uppfördes ett investeringsanslag på enahanda belopp till nedbringande av riksgäldskontorets skuld till riksbanken.

Ett ianspråktagande i nu angiven ordning av till budgetutjämningsfonden för nu ifrågavarande två speciella ändamål avsatta medel skulle, därest det icke kombinerades med någon av de transaktioner i motsatt riktning, som beröras i det följande, innebära, att den å budgetutjämningsfonden före medlens ianspråktagande redovisade bristen ökades med ett mot medlens summa svarande belopp. Riksräkenskapsverket vill för belvsande av innebörden härav erinra om att den på statsregleringsfonden re­

62 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

dovisade bristen å budgetutjämningsfonden inkluderar den del av (netto-) statsskulden, som korresponderar mot ännu ej till riksgäldskontoret återbetalat belopp av det från riksgäldskontoret under krigsåren lämnade tillskottet till finansieringen av driftbudgetens utgifter. Ett belopp motsvarande denna av statsverket ännu ej återbetalade kassaförstärkning redovisas i riksbokföringen såsom en riksgäldsfondens (riksgäldskontorets) fordran på statsregleringsfonden (statskontoret). Under efterkrigsåren uppkomna överskott på statsregleringen ha, till den del de icke eliminerats genom uppkomna budgetunderskott, hittills disponerats för återbetalning av de under krigsåren lämnade kassaförstärkningarna. Även en disposition enligt statsmakternas beslut av de medel avseende tillfälliga konjunkturpolitiskt betingade inkomster och de för framtida investeringar i LKAB avsedda medel, som avsatts till budgetutjämningsfonden, innebär, att motsvarande belopp, låt vara i annan ordning än återbetalningen av lämnade kassaförstärkningar, i sista hand kommer riksgäldskontoret till godo, och bör därför också medföra minskning med samma belopp av riksgäldskontorets fordran på statskontoret avseende ännu ej återbetalad kassaförstärkning. Vid ett ianspråktagande i ovan angiven ordning av de till budgetutjämningsfonden avsatta medlen måste, för att detta resultat skall ernås, på kapitalbudgeten uppföras ett investeringsanslag för budgetutjämningsfonden, som anvisas med ett mot de avsatta medlens summa svarande belopp, eller också får vid sidan av statsregleringen föreskrivas, att riksgäldsfonden skall nedskrivas och budgetutjämningsfonden uppskrivas med nämnda belopp genom minskning av i avseende å lämnad kassaförstärkning av riksgäldskontoret redovisad fordran respektive av statskontoret redovisad skuld. Det senare alternativet synes vara att föredraga.

Ett möjligt alternativ är även, att transaktionerna i båda riktningarna ske vid sidan av riksslaten. De medel, som skola överföras från budgetutjämningsfonden, få då i fråga om båda slagen av medel av statskontoret utanordnas till riksgäldskontoret från budgetutjämningsfonden för att av riksgäldskontoret tillgodoföras riksgäldsfonden, medan transaktionen i den motsatta riktningen genomföres på sätt nyss angivits. Transaktionerna i de både riktningarna kunna också sammanföras till en enda transaktion genom att ett mot de till budgetutjämningsfonden avsatta medlen svarande belopp föreskrives skola av statskontoret utanordnas till riksgäldskontoret från statskontorets konto för från riksgäldskontoret erhållna kassaförstärkningar och gottskrivas riksgäldskontorets motsvarande konto, men samtidigt får då föreskrivas, att å budgetutjämningsfonden redovisad behållning av medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster och av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB skall elimineras genom saldering å fonden.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna I

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 63

6 100 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets förslag innebär detta en uppräkning med 100 miljoner kronor, föranledd av den av mig förutsatta höjningen av folkpensionsavgifterna från och med den 1 januari 1959.

Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i enlighet med gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till netto 200 miljoner kronor.

Beträffande skogsvårdsavgiften bar denna av 1957 års riksdag fastställts att för år 1957 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet 1,5 promille. Skogsstyrelsen bär i skrivelse till riksräkenskapsverket framfört, att en omprövning av promillesatsen borde komma till stånd med hänsyn till den 1957 vidtagna höjningen av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog. En sådan omprövning syntes skogsstyrelsen jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera syntes kunna ifrågasättas. Styrelsen ansåg för sin del, att frågan om skogsvårdsavgiftens avskaffande borde bli föremål för övervägande i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings arbete och att skogsvårdsavgiften i avvaktan härpå icke borde sättas högre än till 1,0 promille. Detta skulle innebära etl inkomstbelopp av cirka 10,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del —• i avvaktan på ställningstagande till promilletalet -— beräknat inkomsterna av skogsvårdsavgiften för budgetåret 1958/59 efter oförändrat promilletal till 16 miljoner kronor.

Jag vill i detta sammanhang — i likhet med bevillningsutskottet (betänkande nr 7) vid frågans behandling under fjolårets riksdag — erinra om att uttagandet av skogsvårdsavgift motiverats av det särskilda intresse skogsägarna i gemen har av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för skogarnas skötsel och vård. Det har därför ansetts befogat att av skogsägarna uttaga ett särskilt bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov. Av praktiska skäl uttages detta bidrag med anknytning till det taxerade skogsinnehavet. Enligt min mening saknas anledning att nu upptaga frågan om skogsvårdsavgiftens uttagande till omprövning.

Beträffande avgiftens storlek vill jag erinra om att man, när den nuvarande skogsvårdsavgiften infördes vid 1946 års riksdag, bland annat utgick från att avgiftens belopp skulle fastställas så att den motsvarade ungefär två tredjedelar av medelsbehovet hos skogsvårdsstyrelserna. De medel som genom avgiften tillföres statsverket uppgår för innevarande budgetår till mindre än hälften av nyssnämnda kostnader. Under de senaste åren har alltså inträffat en betydande eftersläpning av inkomsterna av skogsvårdsavgiften i jämförelse med utgifterna för skogsvårdsstyrelserna. I sitt nyss nämnda betänkande nr 7 vid 1957 års riksdag anförde bevillningsutskottet, att de höjda taxeringsvärdena å skogsmark och växande skog i och för sig

64 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

torde kunna motivera en sänkning av promilletalet för 1958 års skogsvårdsavgift, men att det å andra sidan kunde befinnas vara angeläget att i större eller mindre utsträckning intensifiera den skogsvårdande verksamheten. Såsom chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag anför, har utgifterna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i det föreliggande riksstatsförslaget uppräknats med sammanlagt 1 873 000 kronor. Om korrektion göres för en anslagsteknisk omläggning är uppräkningen reellt nära 2 miljoner kronor. Utgifterna för skogsvårdsstyrelserna uppgår i föreliggande riksstatsförslag — efter nyssnämnda korrektion — till 19 994 000 kronor. Enligt min mening bör de vid den nuvarande skogsvårdsavgiftens införande fastslagna principerna alltjämt gälla och skogsvårdsavgiftens promilletal så avvägas att de inflytande avgifterna täcker ca två tredjedelar av ovan angivna kostnader. Jag hemställer därför i det följande om att skogsvårdsavgiften för år 1958 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar titeln skogsvårdsavgifter till 13 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den i innevarande års riksstat upptagna titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å vin från och med nästa budgetår erhåller benämningen omsättningsskatt å vin. Jag biträder riksräkenskapsverkets förslag och beräknar titeln till 60 miljoner kronor. 1 fråga om de under uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna förordar jag i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, att någon särskild titel icke längre uppföres för inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Vid slopandet av inkomsttiteln bör underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från vederbörligt anslag under femte huvudtiteln och kvarstående inkomster redovisas som särskilda uppbördsmedel på samma anslag. — I anslutning till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag föreslår bör en ny inkomsttitel, benämnd inkomster vid statens maskinprovningar och uppförd med 200 000 kronor, tillkomma samt inkomsttitlarna inkomster vid lantbruksnämnderna, inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, inkomster vid lantmäteriväsendet samt inkomster vid rikets allmänna kartverk upptagas till 1 750 000, 250 000, 11 600 000 respektive 1 900 000 kronor. — Med hänsyn till vad chefen för handelsdepartementet senare denna dag anför bör titlarna inkomster vid Sveriges geologiska undersökning, inkomster vid flygtekniska försöksanstalten, fyr- och båkmedel, lotspenningar ävensom patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter uppföras med 900 000, 8 300 000, 13 500 000, 14 000 000 respektive 10 500 000 kronor. — Av vad chefen för inrikesdepartementet anför senare denna dag framgår att titlarna inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid serafimerlasarettet bör uppföras med 32 500 000 respektive 7 500 000 kronor. Jag har i det föregående redogjort för ett förslag av sakrevisionen — jämte yttranden däröver -— att öka statens inkomster av totalisatorme-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 65

(1 e 1. Såsom framgår av sakrevisionens promemoria kan en ökning vinnas på i princip två olika sätt, nämligen antingen genom höjning av statens andel av gällande vinstavdrag om 20 procent eller genom uttag av särskilt, enhart staten tillfallande ytterligare vinstavdrag. Det förstnämnda alternativet innebär ändrad fördelningsgrund mellan staten och totalisatorhållarna och påverkar direkt dessas ekonomi. Det senare berör främst den spelande allmänheten. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 har chefen för jordbruksdepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag att utreda totalisatorverksamlieten. Sakrevisionens promemoria torde senare böra överlämnas till utredningsmannen för att tagas under övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisionen finner jag emellertid, att totalisatoromsättningen numera uppnått en sådan storleksordning, att en höjning av vinstavdraget är befogad redan nu. Eu ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget synes däremot, såsom framhållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhetsundersökning. Jag anser mig böra förorda, att till statsverket inlevereras totalisatormedel med -- utöver den andel som enligt hittills gällande föreskrifter redovisats till statsverket — fem procent av insatsernas totalbelopp. De nya föreskrifterna torde böra gälla från och med den 1 juli 1958 samt, i överensstämmelse med vad sakrevisionen synes ha förutsatt och med hänsyn till vad under remissbehandlingen framkommit, inskränkas till att avse travtävlingar. Någon anledning att i nu förevarande sammanhang överväga eu minskning av vinstavdraget vid totalisatorspel i samband med galopptävlingar anser jag icke föreligga. Den av förslaget föranledda inkomstökningen för statsverket uppskattar jag till åtta miljoner kronor. Då riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna av totalisatormedel för nästa budgetår till 27 miljoner kronor enligt oförändrade grunder, bör således inkomsttiteln uppföras med 35 miljoner kronor. Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverksfonder har riksräkenskapsverket utgått från att lönerna skall utgå i enlighet med vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat beräkningen på nuvarande taxor. En eventuell höjning av lönerna från och med 1 januari 1959 kommer givetvis att påverka affärsverkens resultat. Postverkets överskott för nästa budgetår har av riksräkenskapsverket beräknats till 30 miljoner kronor, medan generalpoststyrelsen kalkylerat med ett 8 miljoner kronor mindre överskott. Styrelsen har icke ansett sig kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från postsparbanken på grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikande obligationskurser. Riksräkenskapsverket har emellertid ansett, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större utsträckning än att viss vinst erliålles från ifrågavarande rörelsegrenar. Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga. Jag kan även i övrigt biträda de förutsättningar, som ämbetsverket lagt till grund för be- 5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. .Yr 1. Bil. 1

66 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

räkningen av de inlevererbara överskotten från postverket, televerket, vatlenfallsverket och domänverket och upptager alltså ifrågavarande titlar till 30, 65, 135 respektive 40 miljoner kronor. Något överskott från statens järnvägar har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra räkna med. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer emellertid senare denna dag att föreslå, att ett anslag av 100 miljoner kronor beräknas såsom bidrag till statens järnvägar för förlust på mindre lönsamma bandelar. Kungl. Maj :t har vidare den 20 december 1957 beslutat höjda taxor från och med den 1 februari 1958. Även efter dessa båda åtgärder torde det vara ovisst om något överskott kan påräknas för nästa budgetår. Jag anser mig dock böra föreslå, åt! en inkomsttitel för statens järnvägar upptages i riksstatsförslaget med ett formellt belopp av 1 miljon kronor. Vad beträffar försvarets fastig hets fond har riksräkenskapsverket beräknat överskottet av fonden till 26 255 000 kronor. I avbidan på en närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredragning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet. Inkomsterna under statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd har av riksräkenskapsverket beräknats till 135 966 500 kronor respektive 29 388 000 kronor. Med anledning av vad jag senare denna dag kommer att förorda under huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar bör inkomsterna under statens utlåningsfonder, lånefonden för bostadsbyggande, i förhållande till vad riksräkenskapsverket föreslagit uppräknas med 18 400 000 kronor och inkomsterna under fonden för låneunderstöd, bostadsstyrelsens delfond, nedräknas med samma belopp. På fonden för statens aktier domineras inkomsterna helt avavkastningen från LKAB. I avsaknad av närmare hållpunkter för en bedömning av denna har riksräkenskapsverket räknat med senast kända utdelningsbelopp. Från inkomsterna på fonden har ämbetsverket dragit ränta för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt tal 25 miljoner kronor. Jag ansluter mig till denna beräkning och förordar således att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 85 miljoner kronor.

Jag har i det föregående redogjort för frågan om ett ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel i överensstämmelse med vad som förutsattes när ifrågavarande fondavsättningar beslutades. Härvid är fråga om dels medel motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, dels medel avsedda för framtida investeringar i LKAB. Jag har även redovisat riksräkenskapsverkets förslag avseende det budgettekniska tillvägagångssättet för ett dylikt ianspråktagande. Vid ett bedömande av de av riksräkenskapsverket angivna alternativa lösningarna har jag funnit mig böra förorda, att de för framtida investeringar i LKAB avsatta medlen tages i anspråk över riksstaten. Jag har för

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 67

avsikt att senare denna dag, vid anmälan av utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1957/58, föreslå Kungl. Maj :t att hos riksdagen hemställa om anvisande av ett belopp under fonden för låneunderstöd, motsvarande de för här ifrågavarande ändamål avsatta medlen. Däremot anser jag det ligga närmast till hands att ianspråktagandet för avbetalning å statsskulden av de fonderade tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomsterna sker enligt det sista av riksräkenskapsverkets alternativ, d. v. s. utan anvisande av särskilda anslag på riksstaten. Därvid har jag fäst avseende vid att åtgärden är att betrakta som en intern reglering mellan olika statliga fonder. För de bokföringsföreskrifter som i samband härmed erfordras har riksräkenskapsverket redogjort i nyssnämnda promemoria. Jag förutsätter, att Kungl. Maj.t skall äga befogenhet att meddela föreskrifter i detta hänseende.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas

Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1958/ 59;

Bihang 2: Nationalbudget för år 1958;

Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utvecklingen;

Bihang i: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1956/57.

Hemställan

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1958/59 enligt följande

68 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter: 1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a) Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m., bevillning ..16 100 000 000 b) Kupongskatt, bevillning .. . 7 000 000 c) Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning .. 1 000 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 69

in) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000

n) Energiskatt, bevillning----- 380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000 II. Uppbörd i statens verksamhet:

70 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 71

IV. Försvarets fonder:

72 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 73

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1958/59 Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

2. Fångvårdsstyrelsens » 2 552 000 3. Beskickningsfastigheternas » 3 835 000 4. Byggnadsstyrelsens » 38 844 000 6. Uppsala universitets t> 2 433 000 7. Lunds universitets » 1 193 000 9. Medicinalstyrelsens » 13 234 000 10. Karolinska sjukhusets » 2 202 000 66 678 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden: 1. Slottsbyggnadernas delfond 380 000 2. Fångvårdsstyrelsens » 400 000 3. Beskickningsfastigheternas t 1 352 000 4. Byggnadsstyrelsens » 3 000 000 5. Generaltullstyrelsens » 220 000 6. Uppsala universitets » 25 000

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts­

74 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

76 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1958/59 Inkomster A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 77

C. Hyres- och arrendeulgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

78 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

BIHANG 1

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 1 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Bihang 1

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats- 1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

2 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1958/59 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.

Driftbudgetens utfall budgetåren 1952/53—1956/57

Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfal-

Driftbudgetens utfall under budgetåren 1952 53—1956 57

Miljoner kronor Inkomst- och utgiftsgrupper m. m. 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57

Inkomster.

Skatt å inkomst och förmögenhet

3 881 4 299 ]. 4 393

4 993 5 356

204 221

övrig skatt å inkomst, förmögenhet

Uppbörd i statens verksamhet och

Utgifter.

Civila utgifter (även avskrivningar

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3

let givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.

Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock varierat, vilket närmare belyses i nedanstående tablå.

Förändring sedan föregående budgetår

1953/54 1954/55 1955/56 1956/57

Miljoner kronor

4 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1952/53 1953/51 1954/55 1955/56 1956/57

Miljoner kronor Avförda yrkesskade- och olycksfallsförsäkringsa vgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnadsforskningsavgifter från

— — 102 218 2«y

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 5

Om de ovan återgivna beloppen över uträknad skatt jämföras med de redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda betydande olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas.

De inflytande preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande posterna bland titelns bruttoinkomster. De ha uppvisat en snabb och oavbruten stegring, med ca 770, 465, 725, 1 305 respektive 575 miljoner kronor under budgetåren 1952/53—1956/57. Stegringarna avspegla i första hand skatteunderlagets utveckling. De från och med 1955 i preliminärskatteuppbörden ingående sjukförsäkringsavgifterna ha vidare bidragit till ökningen i de inflytande preliminärskatterna under 1954/55 och följande budgetår.

Omfattningen av preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till de slutligt debiterade skatterna belyses genom följande uppgifter om kvarstående och överskjutande skatt. I tablån ha även införts procenttal, som visa storleken av den kvarstående skatten respektive nettokvarskatten ( = kvarstående skatt minus överskjutande skatt) jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.

Taxeringsår 1952 1953 1954 1955 1956 19571 mkr. % mkr. % mkr. % mkr. % mkr. % mkr. %

Kvarstående

Överskjutande

Nettokvarskatt 437 7,5 541 7,8 107 1,6 73 1,0 468 5,1 309 3,2

Den nedgång i den kvarstående skatten som kan observeras beträffande 1954 och 1955 års taxeringar får främst ses mot bakgrunden av att preliminärskattetabellerna från och med verksamhetsåret 1953 omarbetats så att löntagarna i stor utsträckning få vidkännas ett överuttag av preliminärskatt. Detta överuttag av preliminärskatt avspeglas även i en under samma period fortsatt kraftig stegring av den överskjutande skatten. Eu väsentlig uppgång i kvarslcatten och samtidig nedgång i den överskjutande skatten vid 1956 års taxering berodde på flera samverkande omständigheter bland vilka främst kunna nämnas omläggningen av fastighetsbeskattningen och införandet av den allmänna sjukförsäkringen. Försäkringstagare, som erlägga preliminär B-skatt, och fastighetsägare torde sålunda icke ha utökat sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning erhållits för påförda sjukförsäkringsavgifter och den av omläggningen av fastighetsbeskattningen föranledda ökningen av den kommunala inkomstskatten. Av samma orsaker förblev den kvarstående skatten vid 1957 års taxering på ungefär samma höga nivå som vid 1956 års taxering. Upp-

1 Preliminära uppgifter

6 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

gången i den överskjutande skatten mellan de båda nyssnämnda taxeringsåren torde få tillskrivas inverkan av överuttaget av preliminärskatt.

Bland inkomsterna på titeln ingå även kommunalskattemedel. Utbetalningarna av kommunalskattemedel utgöra titelns största utgiftspost. Något omedelbart samband finnes ej mellan de inflytande skatteinkomsterna och de samtidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel, varför de förra i regel icke till beloppet sammanfalla med de senare. Inkomstskattetiteln tillföres eller belastas med belopp, motsvarande differensen mellan influtna och utbetalade kommunalskattemedel. Vid stigande skatteunderlag uppstår normalt en eftersläpning av utbetalningarnas belopp. Under budgetåren fram till och med 1950/51 voro emellertid skillnaderna av måttlig storleksordning, och under flera budgetår voro utbetalningarna större än vad som samtidigt inflöt av kommunalskatt. Under budgetåret 1951/52 tillfördes emellertid titeln kassamässigt stora extrainkomster som en följd av att de stigande preliminärskatteinkomsterna icke påverkade utbetalningarnas storlek. För att i den statliga bokföringen eliminera effekten av denna eftersläpning inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond överfördes i samband med bokslutet för budgetåret 1951/52 500 miljoner kronor. Även för budgetåret 1952/53 förelåg en betydande eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel, vilket föranledde en avsättning (brutto) till regleringsfonden med 400 miljoner kronor.

De under 1951/52 och 1952/53 avsatta beloppen voro avsedda att återföras till titeln under budgetåren 1952/53—1954/55, då kommunalskatteutbetalningarna kunde beräknas öka kraftigt. Sålunda återfördes under 1952/53 150, under 1953/54 450 och under 1954/55 300 miljoner kronor. Vid fastställandet av riksstaterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 räknades icke med några mera betydande eftersläpningar, och några avsättningar till regleringsfonden för dessa budgetår ha heller icke ägt rum. Från och med budgetåret 1955/56 ingår fonden som en del av budgetutjämningsfonden varigenom avsättningar och återföringar ej längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

Över inkomstskattetiteln redovisas från och med budgetåret 1954/55 även transaktioner sammanhängande med den från och med 1955 införda allmänna sjukförsäkringen. I preliminärskatteuppbörden ingå sålunda avgifter från de försäkrade och bidrag till försäkringen från mindre arbetsgivare varjämte större arbetsgivares bidrag, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten, upptagits som eu särskild post. I sistnämnda post ingå även yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare återkomma som en avdragspost på utgiftssidan. Övriga avgifter och bidrag skola i princip utbetalas till sjukkassorna. Av uppbördstekniska skäl överensstämma emellertid icke nödvändigtvis de under ett budgetår faktiskt erlagda avgifterna och bidragen med de samtidiga utbetalningarna till sjukkassorna.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7

Driftbudgetens övriga inkomster visa tillsammantagna en förhållandevis jämn stegring under den femårsperiod som redovisas i tabellen på s. 2. Den kraftigaste ökningen redovisas för automobilskattemedlen som successivt stigit så att de budgetåret 1955/56 uppgingo till ett dubbelt så stort belopp som budgetåret 1952/53. Denna kraftiga ökning får ses mot bakgrunden dels av den snabba tillväxten i fordonsbeståndet och dels av skärpt beskattning. Den mindre nedgång som ägde rum mellan budgetåren 1955/56 och 1956/57 berodde på att den omsättningsskatt å motorfordon som infördes från och med december månad 1956 i motsats till den under budgetåren 1954/55 och 1955/56 utgående särskilda investeringsavgiften för motorfordon icke inräknas i automobilskattemedlen. Det bör i detta sammanhang även påpekas att den under budgetåren 1951/52—1953/54 utgående bilaccisen bokfördes under titeln varuskatt. Stegringen för tullar och acciser, som var särskilt framträdande för budgetåret 1955/56, sammanhänger i första hand med ökning av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt tullmedel. Inkomsterna av affärsverken visa en oenhetlig utveckling. Vattenfallsverkets överskott stegrades kraftigt under budgetåren 1952/53 och 1953/54 och kom därigenom att bli av samma storleksordning som de övriga fyra affärsverkens överskott tillsammans. Under 1954/55 minskade vattenfallsverkets inlevererade överskott samtidigt som eu betydande ökning ägde rum för domänverket och televerket. För samtliga affärsverk med undantag av postverket redovisas minskade överskott för budgetåret 1955/56. För budgetåret 1956/57 redovisas ökat överskott för vattenfallsverket medan tele- och domänverkens överskott minskade väsentligt.

De totala statsutgifterna ha under perioden 1952/53—1956/57 kontinuerligt ökat. Särskilt under budgetåren 1955/56 och 1956/57 ha lönehöjningar och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen. Utgiftsexpansionen har under budgetåren 1952/53—1954/55 fortgått i ungefär samma takt för försvarsutgifter och civila utgifter medan de senare stego betydligt snabbare under periodens sista båda budgetår.

Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under budgetåren 1952/53—1955/56 medan ett underskott uppstod för budgetåret 1956/57. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1955/56 i riksräkenskapsverkets årsbok 1957.

Utfallet av statsregleringen budgetåret 1956/57

För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1956/57 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgingo till 10 691 miljoner kronor och utgifterna till 10 978 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett underskott av 287 miljoner kronor.

8 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

De utestående reservationerna ökade med 32 miljoner kronor. Om detta belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt underskott av 319 miljoner kronor, som avförts på budgetutjämningsfonden.

De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten understego de beräknade med 606 miljoner kronor utgörande nettot av bristen för skattetitlarna och statens kapitalfonder på 507 respektive 120 miljoner kronor och merinkomster för uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster på 3 respektive 18 miljoner kronor.

Bland skattetitlarna understego inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet de i riksstaten upptagna med 644 miljoner kronor. Lägre inkomster än i riksstaten redovisas även för bland andra titlarna tobaksskatt med 27 miljoner kronor och maltdrycksskatt med 19 miljoner kronor. Merinkomster i förhållande till riksstaten uppstodo för bland andra titlarna tullmedel med 38 miljoner kronor, varuskatt med 13 miljoner kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 50 miljoner kronor. För den från och med den 1 december 1956 införda omsättningsskatten å motorfordon redovisas inkomster på 63 miljoner kronor.

Den redovisade bristen i förhållande till riksstaten för inkomster av statens kapitalfonder sammanhänger i allt väsentligt med brister för televerket, statens vattenfallsverk och domänverket på 45, 34 respektive 41 miljoner kronor.

Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 10 978 miljoner kronor, överstego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 110 miljoner kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan en nettomerutgift på allmänna budgeten på 273 miljoner kronor och en nettobesparing på specialbudgeterna på 163 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en nettomerutgift av 155 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta nettobelopp har bland merutgifterna medtagits ett belopp på 17 1/2 miljoner kronor, som påförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvudtiteln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen försämring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I realiteten uppgick alltså nettomerutgiften på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 137 miljoner kronor.

På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna ett underskott på 12 1/2 miljoner kronor. Med undantag för helt obetydliga belopp hänförde sig detta underskott till automobilskattemedlens specialbudget. För specialbudgetens anslag redovisas merutgifter på 5 miljoner kronor. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 17 1/2 miljoner kronor minskat det överskott på automobilskattemedlens specialbudget om 46 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången av budgetåret på 259 miljoner kronor har sålunda endast ökats till 287 mil­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 9

joner kronor. Härtill kominer att beloppet av oförbrukade reservationer på anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 681 miljoner kronor. I realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 968 miljoner kronor vid utgången av budgetåret 1956/57.

Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1957/58

Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till 3 400 miljoner kronor mot 3 193 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. redovisas 1 631 miljoner kronor innevarande budgetår, vilket är knappt en miljon kronor mer än vad som redovisas för samma tid under föregående budgetår.

Bland övriga inkomsttitlar redovisas en betydande inkomststegring i jämförelse med föregående budgetår för automobilskattemedel. ökade inkomster redovisas även för tullmedel, tobaksskatt samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Bland inkomsttitlar för vilka redovisas nedgång kan nämnas titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 11 631 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 12 183 miljoner kronor, innebärande en nettobrist på 552 miljoner kronor.

Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. beräknas komma att med 400 miljoner kronor understiga det i riksstaten upptagna beloppet, 6 100 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med smärre överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp för ett flertal titlar. Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten förutses förutom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättnings- och utskänkningsskatt a spritdrycker med 150 miljoner kronor och för energiskatt med 35 miljoner kronor.

Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—1956

Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av de fysiska och juridiska personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först tå lämna en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de komma till uttryck i taxeringsstatistiken.

I tabellen på s. 12 sammanställas uppgifter om det till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet och dess för-

10 Statsverkspropositionen är 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt

(På grundval av taxerings- 1951 1952 1953 1954 1955 1956 Procentuell förändring från Miljoner kronor 1951 1952 1953 1954 1955 till till till till till 1952 1953 1954 1955 1956 Fysiska personer m- fl. Inkomst av jordbruksfastighet .. 1 909,7 2 095,6 1 898,2 1 972,6 2 002,0 2 068,6 + 9,7 - 9,4 + 3,9 + 1,5 + 3,3

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 11

för verksamhetsåren 1951—1956 (taxeringsåren 1952—1957)

nämndernas beslut) 1951 1952 1953 1954 1955 1956 Procentuell förändring från Miljoner kronor 1951 1952 1953 1954 1955 till till till till till 1952 1953 1954 1955 1956 Övriga skattskyldiga Inkomst av jordbruksfastighet .. 32,6 18,8 22,2 29,8 27,2 22,9 -42,3 + 18,1 + 34,2 - 8,7 _ 15.8

12 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945—1956 (taxeringsåren 1946—1957)

Verk­ Taxe­ Fysiska personer Svenska Övriga skatt­ Tillsammans samhets­ rings­ m. fl. aktiebolag m. fl. skyldiga år år

Taxerad Index Taxerad Index Taxerad Index Taxerad Index

inkomst inkomst inkomst inkomst (taxerat (taxerat (taxerat (taxerat

1951 1952 20 797 182 2 493 207 133 134 23 423 184

1955 1956 28 263 247 2 623 218 163 165 31049 244 1956 1957 29 242 256 2 294 191 172 174 31 708 249

ändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945 —1956 (motsvarande taxeringsåren 1946-—1957), vad angår verksamhetsåret 1956 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siffrorna för verksamhetsåren 1948—1956 äro på grund av omläggningen av den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmögenhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad inkomst.

Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhetsåret 1945 undergått en stegring med sammanlagt 149 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxerade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 156 procent. Stegringen för svenska aktiebolag in. fl. och övriga skattskyldiga har under samma period varit betydligt lägre och stannat vid 91 respektive 74 procent.

För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 10—11, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.

Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 92 procent av

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 13

den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 83 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av rörelse med närmare 8 procent och inkomst av jordbruksfastighet med närmare 6 procent. Övriga förvärvskällor spela mindre roll.

Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sexårsperioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Till följd av betydande avtalsmässiga lönestegringar och glidning av lönerna vid sidan av avtalen stego inkomsterna av tjänst mycket starkt från 1951 till 1952. Den redovisade ökningen för 1952 var enligt tabellen 16,6 procent. Under åren 1953 och 1954 förekommo endast obetydliga och för stora grupper inga avtalsmässiga lönelyftningar. De redovisade ökningarna av inkomst av tjänst under dessa år, 4,0 respektive 6,5 procent, bero därför huvudsakligen på löneglidning samt under 1954 även på en stegring av antalet inkomsttagare. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar, fortsatt löneglidning och ökat antal inkomsttagare medförde ånyo en kraftig stegring av lönesumman under 1955. Den redovisade ökningen för inkomst av tjänst uppgick för nämnda år till 10,2 procent. För 1956 redovisas en ökning av inkomst av tjänst med 6,6 procent beroende på såväl avtalsmässiga löneökningar som fortsatt löneglidning.

Beträffande inkomst av jordbruksfastighet framträder en viss oregelbundenhet i utvecklingen, vilken främst sammanhänger med de osedvanligt höga skogsinkomsterna under åren 1951 och 1952. Bortsett från skogsinkomsterna torde dock inkomst av jordbruksfastighet ha ökat något även under perioden 1952—1956. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fortgående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden. För övriga förvärvskällor redovisas i stort sett fortgående stegring, vilken från 1954 till 1955 varit av betydande storleksordning för inkomster av kapital.

Avdragen för underskott å förvärvskälla minskade avsevärt från 1953 till 1954. Nedgången torde till största delen få sättas i samband med att vid taxeringen för 1954 (taxeringsåret 1955) för första gången tillämpats s. k. schablontaxering för villafastigheter, varigenom bland annat tidigare avdrag för reparationskostnader slopats mot att samtidigt repartitionstalet nedsatts. Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhetsåret 1956 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med att vid 1957 års taxering (avseende inkomståret 1956) för första gången tillämpades vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för vissa försäkringsavgifter. Den nedgång av ortsavdragens summa, som redovisades för år 1952 (1953 års taxering), torde vara en följd av att gränsen för deklarationspliktig' inkomst höjdes från 600 till 1 200 kronor, varigenom vissa inkomsttagare med små inkomster, som tidigare utnyttjat ortsavdragen, helt bortföllo vid taxeringen. Den för år 1953 (1954 års taxering) redovisade

14 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1956 (taxeringsåret 1957)

Näringsgren Företagare Anställda Icke yrkes­ Samtliga

verksamma

Antal Medel­ Antal Medel­ Antal Medel­ Antal Medel­

in­ in­ in­ in­

komst komst komst komst

kronor kronor kronor kronor

Jordbruk med binäringar 294 220 8103 273 779 5 853 77889 3 430 645 888 6586

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 15

Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1956 (taxeringsåret 1957)

Ålder Antal Medel­ Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter inkomst­ inkomst inkomstens storlek tagare kronor

—1999 2 000- 4 000- 6 000- 8 000—

12 000— Summa

3 999 5 999 7 999 11999

16 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1952—1956 (taxeringsåren 1953—1957) Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare

Inkomst­ Antal inkomsttagare Procentuell fördelning klasser kronor 1952 1953 1954 1955 1956 1952 1953 1954 1955 1956

— 1999 235 762 191274 156 236 155 500 127 302 7,3 5,9 4,8 4,7 3,8 2 000— 2 999 314159 342 332 314 966 303 507 288 567 9,7 10,6 9,6 9,1 8,6 3 000— 3 999 277 923 282 232 277 524 272 749 262 969 8,6 8,7 8,5 8,2 7,9 4 000- 4 999 256 282 249 775 247 765 234 978 229 008 7,9 7,7 7,6 7,1 6,8 5 000— 5 999 256 446 249 994 237 566 211994 208 181 7,9 7,7 7,3 6,4 6,2 6 000— 6 999 273 261 262 992 246 927 218131 201018 8,4 8,1 7,5 6,5 6,0

7 000- 7 999 278 614 267 587 251 087 224 600 214 022 8,6 8,3 7,7 6,7 6,4 8 000— 9 999 505 951 500 522 497 478 462 383 433 239 15,6 15,4 15,2 13,9 13,0 10 000—11999 322 908 325 924 368 559 413 569 416 644 10,0 10,1 11,3 12,4 12,5 12 000-14 999 244 582 265 251 306 646 371 888 409 083 7,6 8,2 9,4 11,2 12,2 15 000—19 999 162 582 179116 216 320 273 968 323 828 5,0 5,5 6,6 8,2 9,7 20 000-29 999 79 205 88 573 105 055 136 124 170 010 2,4 2,7 3,2 4,1 5,1 30 000-49 999 22 422 25 527 29 807 36 817 45 109 0,7 0,8 0,9 1,1 1,3 50 000—99 999 7114 7 934 9 464 11 674 13 468 0,2 0,2 0,3 0,3 0,4 100 000— 1 543 1 608 1881 2 256 2 556 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1

Samtliga 3 23S754 3240 641 3267 281 3 330138 3 345 004 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.

Uppgifterna för de i tabellen medtagna åren äro av skilda skäl icke helt jämförbara. Betydelsefullast i detta sammanhang torde vara, att såväl i 1952 års som i 1953 års statistik inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster. Bortfallet år 1952 sammanhängde med att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen inkomster under 1 200 mot tidigare 600 kronor i allmänhet icke deklareras. Bortfallet år 1953, vilket är av mindre omfattning, torde bland annat få förklaras med att de höjda statliga ortsavdragen medfört en ofullständigare redovisning i inkomstlängderna av små inkomstbelopp. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilståndsgrupper.

I det följande lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1956. I ovanstående tabell, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarliet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1952.

Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1956 års statistik till 3 948 330. I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 54,0 procent.

Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 13,1, de anställda 73,3 och de icke yrkesverksamma 13,6 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 5,1 miljarder kronor (15,4 procent), de anställdas 25,8 miljarder kronor (77,4 procent) och de icke yrkesverksammas 2,4 miljarder

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 17

kronor (7,2 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till 9 894, 8 929 respektive 4 456 kronor.

Den första tabellen på s. 14 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Företagarnas redovisade inkomster ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.

Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i den andra tabellen på s. 14. Vissa olikheter i inkomstfördelningen för företagare och anställda framträda. Företagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 8 000 kronor och över 15 000, medan de anställda i högre grad äro koncentrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.

Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av tabellen överst på s. 15. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40-—50 år. Medan i fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.

Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av tabellen nederst på s. 15. I denna tabell ha — till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta avseende samma redovisningsprincip tillämpats som vid undersökningarna före år 1951.

I tabellen på s. 16 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1952— 1956. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum.

Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 10—11 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

18 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

m. m. naturligt nog är av dominerande betydelse. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen för verksamhetsåren 1955 och 1956 i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra avdragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Enligt förordning i ämnet den 27 maj 1955 (nr 256) får avsättningen för att vara avdragsgill inte överstiga 10 procent av den redovisade bruttointäkten av skogsbruk; för rörelse uppgår motsvarande begränsning till 40 procent av årsvinsten. Vidare stadgas att avdrag får åtnjutas endast under förutsättning att ett belopp motsvarande 40 procent av avsättningen insättes på särskilt konto i riksbanken. Inbetalning på konto i riksbanken skall verkställas senast den dag företaget enligt taxeringsförordningen har att avlämna allmän självdeklaration. Enligt uppgift innestodo den 15 november 1956 och 1957 67,7 miljoner kronor respektive 117,2 på konton av ifrågavarande slag i riksbanken. Av dessa belopp torde det förstnämnda helt avse avsättningar för verksamhetsåret 1955 och ökningen från den 15 november 1956 till den 15 november 1957, 49,5 miljoner kronor, avsättningar för verksamhetsåret 1956. De totala avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder avseende åren 1955 och 1956 kunna med ledning av de anförda uppgifterna beräknas till i runt tal 170 miljoner kronor respektive 125 miljoner kronor. De nämnda beloppen motsvara drygt 6 procent av aktiebolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1955 och drygt 5 procent av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1956.

För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen närmare 84 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.

I efterföljande tabell sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1957.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag (jfr tabellen s. 10—11) och summa taxerad

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 19

Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1953—

1956 (taxeringsåren 1954—1957) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor

Bransch Antal bolag Taxerad inkomst, milj kr. Procentuell förändring

Med Utan 1953^. 1954 1955 1956 1953 1954 1955

tax. tax. till till till

ink. ink. 1954 1955 1956

Större aktiebolag

1. Banker, försäkringsrö­

relse, förvaltningsbo-

20 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, motsvara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år. Tydligast framträder detta beträffande branscher, som domineras av stora exportföretag.

Av tabellen framgår att en betydande nedgång i de taxerade inkomsterna förekommo för flertalet branscher från verksamhetsåret 1955 till verksamhetsåret 1950. Stegringar, alla av tämligen liten storleksordning, redovisas endast för gruvindustrin och den kemisk-tekniska industrin samt för ett fåtal andra i taxeringshänseende mindre betydelsefulla branscher. För de branscher som näst gruvindustrin redovisa den högsta taxerade inkomstsumman, nämligen skogsindustrin och verkstadsindustrin, minskade de taxerade inkomsterna med 32 procent respektive 19 procent från 1955 till 1956. Även för varvsindustrin och den elektrotelcniska industrin kunna kraftigt minskade taxerade inkomster noteras. De taixerade inkomsterna för textiloch beklädnadsindustrin ha genom en successiv kraftig nedgång i det närmaste halverats från 1953 till 1956.

Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1957—1959

Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår bär riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultatet för verksamhetsåret 1956 uppskatta förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1959. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, som representerar omkring hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1957 har kännetecknats av fortsatt uppgång av produktion, inkomster och utrikeshandel. Konsumentpriserna ha successivt stigit så, att konsumentprisindex i oktober låg inemot 3 procent högre än i december 1956. Då priserna på utrikeshandelssidan snarast utvisat fallande tendenser ha de inträffade prisstegringarna huvudsakligen berott på interna förhållanden. De tendenser till förbättrad balans på arbetsmarknaden som kunde iakttagas redan under 1956 ha under loppet av innevarande år alltmer förstärkts. Efterfrågan på arbetskraft, sådan den kan bedömas med ledning av antalet till arbetsförmedlingarna anmälda lediga platser, har ytterligare minskat. Antalet arbetslösa har stigit något under 1957 men arbetslösheten är alltjämt obetydlig relativt sett.

Av nuvarande tendenser att döma kan även för 1958 räknas med en fortsatt produktionsuppgång, som dock bl. a. på grund av minskningen av arbetstiden kan väntas bli mindre än under 1957. I dämpande riktning kan

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 21

även en förstärkning av tendenserna till avmattning av den internationella konjunkturen komina att verka.

Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1959 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.

Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 10—11, väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.

Inkomst av tjänst m. m., som representerar drygt 4/5 av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret 1956 en ökning med 6,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under 1957 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbetare låg i maj och augusti 1957 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper 5 respektive 6 procent över motsvarande siffror för 1956. Samtidigt registrerades någon sysselsättningsökning. För tjänstemannagrupperna torde, särskilt för de i offentlig tjänst anställda, de genomsnittliga lönelyftningarna ligga högre än för industriarbetarna. Med undantag för industriarbetargruppen finnas endast sporadiska löpande sysselsättningsuppgifter tillgängliga. Sannolikt har dock även för flertalet av dessa andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1957. En fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken förefaller trolig. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst sannolik eller samma ökning som riksräkenskapsverket räknade med i mars 1957.

Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räknar emellertid med en uppgång även för övriga förvärvskällor under 1957 med undantag av — på grund av årets i förhållande till föregående år försämrade skörderesultat — inkomst av jordbruksfastighet.

Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.

Genom att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal är möjligheterna att förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande året större i år än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna, vilka huvudsakligast komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från 48 till 47 arbetstimmar per vecka, kommer övergången från 48 till 47 timmars arbetsvecka i det närmaste att uppväga de avtalsmässiga höjningarna av timförtjänsterna under 1958. För tjänstemannagrupperna, som endast i mindre utsträckning påverkas av arbetstidsförkortningen, uppgå de avtalsmässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5 procent. De generella lönehöjningarna för de i offentlig tjänst anställda kunna anges till 3 procent.

22 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Vid bedömning av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1958 får hänsyn även tagas till att en successiv glidning uppåt av lönenivån under 1957 i förening med någon uppgång i sysselsättningen medföra, att lönenivå och sysselsättning vid ingången av 1958 böra överstiga de för 1957 genomsnittliga. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen kan en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses för 1958 liksom en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av inkomst av tjänst sannolik under 1958.

Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1959 har räknats med ytterligare någon stegring.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.

För aktiebolagen sjönko de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5 procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen1 av utvecklingen av de taxerade inkomsterna får hållas i minnet de tidigare nämnda avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Även för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna speciellt vid lagervärdering kunna å andra sidan komma att påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1957 förväntade taxeringsresultaten för de i riksräkenskapsverkets register ingående bolagen har riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit att det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.

Vad angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsverket vid beräkningen utgått från alt lönerna skola utgå i enlighet med vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat beräkningen på nuvarande taxor.

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59. Därjämte har riksräkenskapsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).

Beträffande de för budgetåret 1958/59 beräknade beloppen för de särskilda inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 23

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Gällande bestämmelser

På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1957/58 och 1958/ 59 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 tillkommer dessutom investeringsavgift.

De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.

över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgift’ och annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av frälseräntor, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter.

Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftningsskatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter. Dessutom skola från titeln avföras debiterade belopp av yrkesskade- och byggnadsforskningsavgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag. I avräkning på de debiterade beloppen av sjukförsäkringsavgifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576). Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter en för alla gemensam progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattningsbara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av

24 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provisorisk jämkning av statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde, bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats för beräkning av skattens grundbelopp skulle tillämpas först på den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser utgår från och med år 1953 efter ändrade grunder. Författningar i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna lågo till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tillämpades vid taxering första gången år 1954. Den ändrade lagstiftningen innebär bland annat, att ortsavdraget för gifta höjts med omkring en tredjedel och att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde till och med år 1956 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten var stigande. Skattesatsen var maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp i jämförelse med före år 1953 gällande bestämmelser.

Från och med den 1 januari 1957 utgöra grundbeloppen enligt förordning den 18 maj 1956 (nr 243) 11 procent av den beskattningsbara inkomsten upp till 8 000 respektive 4 000 kronor. Även i övrigt utfördes vissa förändringar i skatteskalorna från nämnda dag. Skattesatsen är dock fortfarande maximerad till 65 procent. De nya skatteskalorna ligga till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1957 och komma att tillämpas första gången vid 1958 års taxering.

Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa extra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. De nya bestämmelserna ha legat till grund för det preliminära skatteuttaget från och med 1956 och tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Under budgetåret 1957/58 tillämpas en uttagningsprocent av 100.

Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:

a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktie­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 25

bolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och familjestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkringsrörelse hänföras till grupp d,

b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,

c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,

d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt e) övriga skattskyldiga.

Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i procent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grupperna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950 25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955 (nr 300), som trädde i kraft den 1 januari 1956, skola dessa skattesatser utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent. Vid taxeringen 1956 avseende verksamhetsåret 1955 skulle dock skattesatserna vara för a) 45 procent, b) 36 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e) 15 procent.

Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmögenheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor. Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den 1 januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts till 50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en beskattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor. Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria förmögenhetsbeloppet till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering.

Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftspliktig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgiften skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180 kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa bestämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i samband med taxeringen 1955. Pensionsavgiften höjdes enligt lag den 1

26 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

juni 1956 (nr 265) till 2,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst från och med den 1 januari 1957. Samtidigt höjdes även maximibeloppen till 250 kronor för ensamstående och till 500 kronor för äkta makar. De nya bestämmelserna komma första gången att tillämpas ifråga om avgifter, som påföras i samband med taxeringen 1958. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, alt avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.

Investeringsavgift för år 1957 skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr 554) med vissa undantag erläggas av fysisk eller juridisk person, som verkställt investering inom någon av förvärvskällorna jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Investeringsavgiften utgår med 12 procent av den avgiftsbelagda investeringskostnaden. Avgiftsbelagd investeringskostnad erhålles genom alt från uppskattad investeringskostnad avdraga ett belopp av 30 000 kronor.

För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den 5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarandc form från och med 1955. Fastighetsskatt påfördes sista gången på grundval av fastighetstaxeringen 1954. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 399) tilllämpades härvid vid beräkning av underlaget för fastighetsskatten repartitionstalet 4 mot 5 för tidigare år. Den från och med 1955 införda beskattningsformen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommunala inkomstskatten varvid som underlag för kommunal inkomstskatt upptages ett garanlibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde. I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kronor, dock högst med det belopp som skall upptagas som intäkt av fastigheten.

Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen höjdes enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252). De höjda ortsavdragen tillämpades från och med 1953 års taxering. Det skattebortfall för kommunerna, som höjningen orsakade, har till en del kompenserats genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen ytterligare, så att de överensstämma med de statliga. Höjningen träder i kraft från och med den 1 januari 1958 och skall första gången tillämpas ifråga om den preliminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under en övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — skall statsbidrag utgå till alla kommuner så att full kompensation erhålles för den av ortsavdragshöjningen föranledda inkomstminskningen. Under de därpå följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 27

skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Den nu utgående provisoriska ersättningen till kommunerna i anledning av 1950 års ortsavdragsreform skall inarbetas i det nya statsbidraget.

Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjukoch moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 269) utgår för vissa arbetsgivare särskild byggnadsforskningsavgift.

Avgifterna från de sjukförsäkrade skola uttagas tillsammans med de allmänna skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminärskatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över inkomsttiteln.

Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.

Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiterades till och med år 1953 normalt med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxering. Från och med år 1954 sker i stället debiteringen normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.

Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om Bskatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetalning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna

28 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

är större än 5 kronor, till betalning såsom kvarstående skatt under upp* bördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning från och med 1952 års taxering den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är större än 5 kronor, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta enligt samma regler, som gäller för den kvarstående skatten. Genom förordning den 7 juni 1956 (nr 332) höjdes räntesatsen för kvarstående skatt från 5 till 7 procent och för överskjutande skatt från 3 till 4 procent från och med år 1957. I proposition till riksdagen den 1 november 1957 (nr 186) föreslås en höjning av procentsatserna till 10 respektive 5 procent att tillämpas från och med 1958 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av eftertaxering eller beslut rörande ändrad debitering.

Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid från och med 1952 — i motsats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på preliminärskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.

I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initialiv under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning från och med 1952.

Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.

Beräkning av titelns inkomster

Beräkningen av riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1957/58 som budgetåret 1958/59. Beträffande förutsättningarna för beräkningen får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 20—22) antagits om utvecklingen av fysiska personers och bolags inkomster.

Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteterminen i september 1957. Vägledning erliålles även av de uppgifter avseende

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 29

totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas från generalpoststyrelsen.

Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Dessutom påverkas uppbörden av preliminär A-skatt av ändringar i beskattningsreglerna. Medan ökningen i uppbörden grovt räknat i nuläget kan anges till 90 miljoner kronor för varje procents stegring av lönesumman är det ofta vanskligt att i förväg uppskatta inverkan på uppbörden av ändringar i beskattningsreglerna. Ett exempel härpå erbjuder utvecklingen under uppbördsåret 1956—57 då de i källskattetabellerna inarbetade schablonavdragen för försäkringspremier var det huvudsakliga skälet till att uppbörden av preliminär A-skatt blev omkring 300 miljoner kronor lägre än vad som antogs i de tidigare beräkningarna.

Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt för uppbördsåret 1957—58 hade riksräkenskapsverket i december 1956 att förutom till lönesummans utveckling taga ställning till inverkan på uppbörden av de ändrade skatteskalorna för statlig inkomstskatt, de höjda folkpensionsavgifterna och en mindre stegring i den kommunala utdebiteringen, vilka inarbetats i källskattetabellerna från och med 1957. De uppgifter över den faktiska uppbörden, som nu föreligga, överensstämma i stort sett med de beräknade.

För beräkningen av den fortsatta utvecklingen av den preliminära Askatten bär riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 procent. I enlighet med vad som nämnts i det föregående har riksräkenskapsverket vidare räknat med en 4-procentig stegring av lönesumman för 1958. De höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskattetabellerna från och med 1958, minska takten i ökningen av källskatteuppbörden. Till stor del torde dock den av de höjda kommunala ortsavdragen föranledda minskningen i skatteuppbörden komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per inkomstskattekrona från den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.

Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att bli mindre än vad som förutsattes vid riksräkenskapsverkets beräkning i mars 1957. Vid beräkningen av uppbörden av preliminär Bskatt under uppbördsåret 1958—59 och de två terminer av uppbördsåret 1959—60, som falla inom budgetåret 1958/59, har man att ta hänsyn till, att preliminärskatten normalt — d. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas — kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1957 års respektive 1958 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skattskyldige. Den av riksräkenskapsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för bolag vid nämnda taxeringar har föranlett riks-

30 Statsverkspropositionen år J958: Bil. 1: Inkomsterna:

räkenskapsverket att räkna med en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksräkenskapsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 års och 1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter, debiterade sjukförsäkringsavgifter och påförda investeringsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.

Taxeringsår

1957 1958 1959

Vid 1959 års taxering har räknats med skatt på återbetalade konjunkturutjämningsavgifter till ett belopp av 30 miljoner kronor.

Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 års och 1959 års taxeringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958—59. Bolagen ha under den tid möjligheterna till fyllnadsbetalningar förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbetalningarna. De betydande fyllnadsbetalningarna ha medfört att den sammanlagda preliminära skatten för bolagens del hittills tämligen nära anpassats till den slutliga skatten. Under våren 1957 inflöto fyllnadsbetalningar av preliminärskatt med 500 miljoner kronor, varav bolagen svarade för ca 355 miljoner kronor. Detta var inemot 300 miljoner kronor mindre än vad riksräkenskapsverket räknat med i de kalkyler som lågo till grund iör riksstaten för 1956/57. I vad avser bolagen sammanhänger skillnaden mellan beräknade och influtna fyllnadsbetalningar med att bolagens taxerade inkomster visade en nedgång med 12,5 procent vid 1957 års taxering medan riksräkenskapsverket tidigare ansett sig böra räkna med någon ökning. En väsentlig del av differensen sammanhänger vidare med att beräkningarna till riksstaten inkluderade en förväntad men senare utebliven ökning i fyllnadsbetalningarna till följd av fastighetsbeskattningens omiäggning.

Vid 1958 års taxering kommer vid bifall till proposition i ämnet att tilllämpas en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta. Riksräkenskapsverket förutsätter att fyllnadsbetalningar komma att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning. Under denna förutsättning och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 31

det föregående beräknar riksräkenskapsverket de totala fyllnadsbetalningarna våren 1958 och våren 1959 till 500 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1957/58 och 1958/59 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 10 260 respektive 10 hlO miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna beloppen äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.

Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som överskjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattelitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.

Den avräkning i november 1956, som verkställdes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 1 055 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 875 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 180 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och Clängderna upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra sidan uppgick till 570 miljoner kronor, varav 480 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 90 miljoner kronor på övriga skattskyldiga. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 20 miljoner kronor.

Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1957 års taxering till i runt tal 1 000 miljoner kronor, med 825 miljoner kronor på fysiska personer och 175 miljoner kronor på aktiebolag in. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 25 miljoner kronor, varav 16 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt kunna beräknas till omkring 690 miljoner kronor, varav på fysiska personer 550 miljoner kronor och på övriga skattskyldiga 140 miljoner kronor.

Det höga saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt vid 1956 års och 1957 års taxeringar berodde bland annat på att skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt endast i obetydlig utsträckning torde influtit i form av preliminärskatt och fyllnadsbetalningar. Från och med år 1957 ingå nämnda skatter och avgifter i den debiterade preliminära Bskatten. Riksräkenskapsverket har därför räknat med en viss nedgång i saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt vid 1958 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räknar riksräkenskapsverket med att de bli av storleksordningen 800 respektive 700 miljoner kronor.

Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1957 och 1958,

32 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

skall erläggas under budgetåren 1957/58 och 1958/59. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en del av det påförda beloppet icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restfört. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till omkring 850 miljoner kronor respektive 675 miljoner kronor.

Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäkringen samt grkesskade- och bgggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1957, kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 300 miljoner kronor under såväl innevarande som nästföljande budgetår. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivarbidrag, vilka uppskattningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret, varav hälften på affärsverken.

Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, tillkommande skatt m. m. till 250 respektive 275 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 till (10 260 + 850 + 300 + 250 =) 11 660 miljoner kronor och under budgetåret 1958/59 till (10 470 + 675 + 300 + 275 =) 11 720 miljoner kronor.

Beräkning av titelns utgifter

Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har, som tidigare nämnts, fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering. Under år 1956 ha kommunerna för första gången icke erhållit någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt har beräknats enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår garantibelopp. Under 1956 skulle alltså kommunernas skatteintäkter kommit att minska med ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmelser givna i lag den 29 april 1954 (nr 153) har emellertid i förskott till kommunerna för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade skatten på fyra procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga fastigheter.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 33

Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år få kommunerna följaktligen »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efterföljande år löper sedan systemet normalt.

Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1957/58 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1957/58 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1958. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet på kommunal inkomstskatt för 1958, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1957 framkomna skatteunderlaget med tillämpning av de övergångsbestämmelser som gälla enligt kungörelse den 16 maj 1957 (nr 203) med anledning av ortsavdragsreformen och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1958 till 3 670 miljoner kronor. Det kan nämnas att den till följd av ortsavdragsreformen utgående skatteersättningen för 1958 enligt uppgifter från länsstyrelserna uppgår till 581 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1956 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 3 440 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1955 års till 1957 års taxering beräknats till omkring 400 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1958 kunna beräknas till omkring 4 070 miljoner kronor. Hälflen av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1957/58. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 2 330 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1957/58 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 4 365 miljoner kronor.

Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1958/59 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 035 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kunna utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1957 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1958 beräknas till omkring 2 185 miljoner kronor. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1958/59 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 4 220 miljoner kronor.

Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskjutonde preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1957/58 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 690 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 ha de beräknats till omkring 700 miljoner kronor. Här-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1

34 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

till komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering in. in., vilka uppskattats till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.

Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.

För sjukförsäkringen tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjukförsäkringsavgifter, vilka utbetalningar riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter i riksförsäkringsanstaltens ovannämnda skrivelse beräknar till 450 miljoner kronor för vartdera budgetåret. Utöver förstnämnda belopp tillkommer för budgetåret 1957/58 63 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen för år 1956, som skall överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under budgetåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna under nästkommande budgetår endast komma att utgå med det belopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.

Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkringsoch byggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1957/58 till (4 365 + 690 + 50 + 300 + 510 + 30 “) 5 945 miljoner kronor samt för budgetåret 1958/59 till (4 229 -f- 700 4- 50 -j- 300 -f- 450 -j- 30 =) 5 750 miljoner kronor.

Avsättningar till och återför ingår från budgetut­

jämningsfonden av k o m m u n a 1 s k a 11 e m e d e 1

Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Fonden behandlades till och med budgetåret 1954/55 som en diversemedelstitel, varvid belopp, som avsattes till eller återfördes från fonden, direkt belastade respektive gottskrevs inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. Från och med budgetåret 1955/56 har fonden bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämningsfonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.

Budgetåret 1955/56 avsattes 250 miljoner kronor till fonden att återföras med 100 miljoner kronor budgetåret 1956/57 och med 150 miljoner kronor budgetåret 1957/58. Då tidigare till fonden avsatta belopp i sin helhet voro återförda till inkomstskattetiteln, kunde någon återföring av kommunal­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 35

skattemedel icke äga rum under budgetåret 1955/56. Budgetåret 1956/57 avsattes 200 miljoner kronor att återföras med 100 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Dessutom återfördes 100 miljoner kronor av de för budgetåret 1955/56 avsatta medlen, varigenom nettoavsättningen budgetåret 1956/57 begränsades till 100 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1957/58 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 125 miljoner kronor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräkningar böra verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59, framgå av följande sammanställning:

1957/58 1958/59

kronor kronor

36 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

5 700 000 000 kronor och förordar, att samma titel i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 6 000 000 000 kronor.

Kupongskatt

Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgick enligt denna förordning med 20 procent av utdelningen. Från och med år 1957 utgår kupongskatten enligt förordning den 23 februari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.

Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat 1

inkomst riksstaten inkomst riksstaten Miljoner kronor Miljoner kronor

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1957 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 6,50 miljoner kronor för vartdera budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1957/58 till 7 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 7 000 000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningsskatten utgick från och med år 1940 efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 års riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1956/57 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 1,35 miljon kronor. Vid 1957 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 10,7 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 10 700 000 kronor för innevarande budgetår. För det nya budgetåret bör inkomsttiteln liksom tidigare uppföras med ett formellt belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/ 59 uppföres med 1 000 000 kronor.

Fondskatt

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftning­

Bih. 1: Riksräkenslcapsverkets inkomstberäkning 37

en har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskattade företagen.

För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen skall skatten utgå med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten skall tillfalla staten. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tillämpningsföreskrifterna skall för företag, som påförts fondskatt, länsstyrelsen utfärda särskild debetsedel. Den del av fondskatt, som skall erläggas under visst år, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. Under budgetåret 1956/57 inflöt 14,75 miljoner kronor i fondskatt.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln fondskatt att uppgå till 14,27 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 14,19 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av fondskatt för budgetåret 1957/58 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 15 000 000 kronor.

Skogs vårdsa vgifter

Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.

Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1956/57 med 7,79 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1957/58 är titeln upptagen till 8,00 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1957 har skogsstyrelsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1957 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:

»Enligt vad skogsstyrelsen inhämtat har nettoinkomsten av skogsvårdsavgifterna för budgetåret 1956/57 under motsvarande förutsättningar som de nyss angivna uppgått till ca 7 793 000 kronor. På grund härav synes det skogsstyrelsen som om inkomsterna för budgetåret 1957/58 skulle kunna beräknas till det i riksstaten för nämnda budgetår angivna beloppet eller 8 milj. kronor.

Beträffande inkomster av skogsvårdsavgiffer för budgetåret 1958/59 må följande framhållas.

38 Statsverkspropositionen år 1958: Bil, 1: Inkomsterna:

l sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 oktober 1956 angående beräkningen av ifrågavarande inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 anförde skogsstyrelsen bl. a. att de nya fastighetstaxeringsvärden som kunde bli följden av 1957 års allmänna fastighetstaxering komme att påverka statens inkomster av skogsvårdsavgifter fr. o. m. budgetåret 1958/59. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån utgör detta totala nya taxeringsvärde, som skall ligga till grund för skogsvårdsavgiftcrnas beräknande, i runt tal 10 474,8 milj. kronor.

På grundval härav skulle vid oförändrat promilletal (1,5) statens inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1958/59 kunna beräknas komma att uppgå till ca 15,7 milj. kronor.

I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1952 ifrågasatte skogsstyrelsen en sänkning av promilletalet för skogsvårdsavgiftens uttagande i samband med den höjning av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog, som föranleddes av 1952 års fastighetstaxering. Någon sänkning av promilletalet företogs dock ej av statsmakterna.

Den 1957 ånyo vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger skogsstyrelsen anledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan omprövning synes jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera synes kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande synes emellertid böra bli föremål för övervägande i särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvaktan på ställningstagandet till spörsmålet om skogsvårdsavgiftens avskaffande promilletalet för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena icke bör sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner kronor.

Enligt styrelsens mening bör i anslutning till det anförda inkomstbeloppet av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1958/59 beräknas till sistnämnda belopp.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1957/58 till 8 000 000 kronor samt beräknar, i avvaktan på ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59 till 16 000 000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1956/57 till 1,26 miljon kronor. I riksstaten för budgetåret 1957/58 är titeln upptagen till 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1957/58 till 1 250 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptages till likaledes 1 250 000 kronor.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, om­

sättnings- och expeditionsstämplar m. m.

De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställ-

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 39

ning, i vilken under budgetåren 1952/53—1956/57 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till 21,78, 24,58, 23,39, 29,69 respektive 30,40 miljoner kronor sammanförts med arvslottsskatt (miljoner kronor). Budgetår Arvslottsskatt, gåvoskatt och Summa Lotteri- Omsätt- Summa Beräkkvarlåtenskapsskatt arvslotts­ vinst- nings- och inkomst nat i skatt, gå­ skatt expedi- riksStämpel Stämpel Uppbörd Restituvoskatt tions- staten å bo­ å gåvo­ genom tioner länssty­ och kvar­ stämplar uppteck­ brev relserna låtenskaps­ m. m. ningar skatt 1952/53 53,42 2,69 2,20 0,86 57,45 36,60 54,59 148,64 159,00 1953/54 65,05 2,29 3,93 2,19 69,08 43,04 62,96 175,08 166,00 1954/55 64,25 2,50 2,71 1,06 68,40 45,21 76,07 189,68 177,00 1955/56 72,66 2,67 4,39 1,06 78,66 45,54 78,19 202,39 188,00 1956/57 77,79 2,47 6,25 1,14 85,37 53,67 72,93 211,97 203,00

Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 85 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1957 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts följande: »Denna inkomsttitel var i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 70 miljoner kronor. För löpande budgetår äro inkomsterna å titeln ifråga beräknade till 85 miljoner kronor. Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1956/57 80,3 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare uppbördens storlek under vart och ett av de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma är fördelad på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor). Inkomstslag Budgetår 1954/55 1955 56 1956/57

Summa 66,7 75,3 80,3

Såsom av förestående sammanställning framgår, ha inkomsterna av arvslottsskatten under det sistförflutna budgetåret varit icke oväsentligt högre än under de två närmast föregående budgetåren. Den tillfälliga upp­

40 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

börden, varmed avses uppbörd av skattebelopp över 100 000 kronor, har under budgetåren ifråga uppgått till 6,3, 5,4 resp. 8,0 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 34,5, 37,5 resp. 39,4 miljoner kronor.

Uppbörden av gåvoskatt under de tre sistförflutna budgetåren företer inga större skiljaktigheter och får anses vara av normal storleksordning.

Den tillfälliga uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under budgetåren 1954/55—1956/57 uppgått till i runt tal 6,0, 16,7 resp. 14,0 miljoner kronor. Uppbörden under de två sistförflutna budgetåren påverkas av onormalt stora engångsbelopp å tillsammans 7,7 resp. 3,9 miljoner kronor. Den normala uppbörden har uppgått till 17,4, 13,0 resp. 16,4 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 85 miljoner kronor under innevarande budgetår.

Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plägar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att värdet av kapitaltillgångar i allmänhet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.

Den normala uppbörden av arvslottsskatt har under tiden januari—september 1957 uppgått till 29,2 miljoner kronor (mot 27,1 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 3,2 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts avses uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande tid uppgått till 5,1 miljoner kronor (mot 6,5 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde den tillfälliga uppbörden kunna uppskattas till högst 0,7 miljoner kronor per månad.

I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvslottsskatt under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp.

Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . . . 25,6 > > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 ... 5,6 j> »

Summa 45,2 milj. kr.

Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke undergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Budgetår Belopp Budgetår Belopp

milj. kr. milj. kr.

Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha omkring 0,7 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden januari—september 1957 har uppgått till 0,2 miljoner kronor.

Uppbörden av gåvoskatt under budgetåret 1957/58 synes kunna beräknas till högst 2,5 miljoner kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 41

Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under liden januari— september 1957 uppgått till 13,4 miljoner kronor (mot 11,1 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av 1,5 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden bar under samma tid uppgått till 6,7 miljoner kronor (mot 15,7 miljoner kronor under samma tid föregående år). I det sistnämnda beloppet ingå emellertid tre större engångsbelopp å sammanlagt 7,1 miljoner kronor.

Avkastningen av kvarlåtenskapsskatten — frånsett onormalt stora engångsbelopp — synes för innevarande budgetår kunna beräknas enligt följande:

Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . 12,0 > > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . 6,4 » »

Summa 26,0 milj. kr.

Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1957/ 58 sålunda komma att uppgå till i runt tal 74 miljoner kronor (45,2 + 2,5 + 26,0). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Denna uppbörd har under de två sistförflutna budgetåren uppgått till 4,4 resp. 6,3 miljoner kronor. Vidare bör räknas med en viss marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln i fråga synas därför kunna uppskattas till ett belopp, som är något högre än vad förestående beräkningar utvisa, eller till förslagsvis 85 miljoner kronor.

Det torde i detta sammanhang måhända böra anmärkas, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatten kunna antagas komma att under budgetårets senare del något påverkas av den beslutade höjningen av skattepliktsgränsen. Den minskning av inkomsterna, som ändringen i fråga beräknas medföra, torde emellertid komma att i viss mån elimineras genom den inverkan höjningen av taxeringsvärdena vid 1957 års fastighetstaxering kan förväntas få på det totala inkomstutfallet.

Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1958/59, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de stora engångsbeloppen. Även om de normala inkomsterna kunna antagas komma fortsättningsvis stiga på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona, torde emellertid de totala inkomsterna under titeln för budgetåret 1958/59 icke böra beräknas till högre belopp än förslagsvis 90 miljoner kronor.

Härvid har räknats med en relativt bred marginal för onormalt stora engångsbelopp. Beräkningen har vidare gjorts under antagandet, att inkomstbortfallet på grund av den ändrade skattepliktsgränsen för kvarlåtenskapsskatt — av de arvsskattesakkunniga beräknat till omkring två miljoner per år — åtminstone delvis kommer att kompenseras genom ökade inkomster på grund av höjningen av taxeringsvärdena å fastigheter.

Vid uppskattningen av inkomsterna från arvs- och kvarlåtenskapsskatten under budgetåret 1958/59 har räknats med att en eventuell ändring av grunderna för dödsbobeskattningen icke skall med hänsyn till tidsfristerna för bouppteckningars ingivande och skattebeloppens erläggande hinna att nämnvärt påverka uppbördsresultatet för budgetåret i fråga, även om ändrade bestämmelser skulle träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1959.»

42 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i enlighet med generalpoststyrelsens förslag under budgetåret 1957/58 till 85 000 000 kronor samt föreslår, att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 90 000 000 kronor.

Lotterivinstskatt

Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:

»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 53 miljoner kronor.

Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1956/57 har uppgått till 54 208 230 kronor. Motsvarande belopp under de två närmast föregående budgetåren utgjorde 45 754 967 resp. 46 223 507 kronor. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande sammanställning.

Budgetår

1954/55 1955/56 1956/57

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 43

44 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Budgetår

1954/55 1955/56 1956/57

Uppbörd genom postanstalterna av:

enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar,

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 45

Stämpelmedelsuppbörden genom postanstalterna har under tiden januari —september 1957 uppgått till 5,4 miljoner kronor (samma belopp under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden har sålunda utgjort 0,6 miljoner kronor per månad. Under innevarande budgetår beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat eller omkring 7,2 miljoner kronor.

Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budgetåren 1952/53—1956/57 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna belopp.

Budgetår Belopp

mil], kr.

46 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

De sammanlagda inkomsterna under titeln i fråga skulle sålunda för budgetåret 1957/58 kunna beräknas till i runt tal 76 miljoner kronor.

Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1958/59, synes man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande budgetår. En osäker faktor utgöra dock stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner. Ett inkomstbortfall på 1 å 1,5 miljoner kronor i form av stämpelmedel kan även uppkomma därest den ifrågasatta ändringen av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budgetårets ingång. Inkomsterna under titeln synas böra angivas till högst 76 miljoner kronor eller samma belopp, som förutsetts för nu löpande budgetår. Vid beräkningen har utgåtts från att inkomsterna under budgetåret i fråga icke komma att påverkas av ändrade stämpeltariffer.»

Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1957/58 till 76 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 78 000 000 kronor.

2. Automobilskattemedel

Fordonsskatt

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 325 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Redovisad Beräknat Redovisad Beräknat

netto- i riks- netto- i riksinkomst staten inkomst staten Miljoner kronor Miljoner kronor

Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom förordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955. Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För personautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften likaledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000 kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänstevikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger 3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000

Bih. t: Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning 47

kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn utgår skatten efter särskilda grunder.

I en till riksräkenskapsverket den 7 november 1957 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1958/59 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 326 miljoner kronor för budgetåret 1957/ 58 och till 348 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Enligt en i nämnda petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.

Skatt per 1957/58 1958/59 fordon Anta) Total- Antal Total- Kr. fordon skatt fordon skatt

milj. kr milj. kr Personbilar.. 210 833 000 175 931 000 196

Motorcyklar 36 241 300 9 215 800 8 Släpfordon.. 6 6 Utöver huvuddebiteringen inflytande fordonsskatt 19 19 Summa 326 348

Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1957/58 till 331 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 345 miljoner kronor.

Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.

Vid utPersonbilar Lastbilar Bussar Motorcyklar gången Antal Ökning Antal Ökning Antal Ökning Antal Ökning av år

1950 ____ 252 503 58 049 84 904 5 401 7 546 532 212 378 40 040 1951____ 313 058 60 555 89 486 4 582 7 818 272 258 451 46 073

1952 ____ 360 552 47 494 97 089 7 603 8 138 320 287 289 28 838

1953 ____ 431 085 70 533 102 977 5 888 8 272 134 306 394 19 105

1954 ____ 535 857 104 772 108 100 5 123 8 364 92 313 805 7411

1955 ------ 636 543 100 686 110 043 1 943 8 309 —55 292 328 — 21 477

1956 ____ 734 533 97 990 112 319 2 276 8 296 —13 266 786 —25 542

Under de tio första månaderna av år 1957 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 126 309 personbilar och 9 966 lastbilar. Under samma tid 1956 var antalet nyinregistrerade fordon 113 780 respektive 10 395. Vid sin beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket i huvud-

48 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

sak utgått från den utveckling av fordonsbeståndet, som angives i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kalkyler. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1957/58 till 330 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upptages till 350 000 000 kronor.

Bensinskatt

I riksstaten för budgetåret 1957/58 är denna inkomsttitel upptagen till 715 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning. Redovisad Beräknat Redovisad Beräknat netto- i riks- netto- i riksinkomst staten inkomst staten Miljoner kronor Miljoner kronor

Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946 med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950 utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens borttagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre för liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 216) höjdes bensinskatten ytterligare till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband med sistnämnda skattehöjning ultogs enligt förordning den 8 maj 1953 (nr 217) under budgetåret 1953/54 även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin, som den 1 juni 1953 fanns i lager i riket. Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 256) skall från och med den 1 juli 1954 för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som tillverkas av svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning ur inhemsk skiffer, skall skatt dock endast utgå med 7 öre för liter. Även i samband med skattehöjningen den 1 juli 1954 uttogs enligt särskild förordning den 21 maj 1954 (nr 257) under budgetåret 1954/55 tillfällig lagerskatt på bensin. Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även å sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit, och till denna skatt lades för tiden 1 april 1948—31 december 1950 en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes genom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med den 1 januari 1951 och genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) till 23 öre för liter från och med den 1 juli 1953. Enligt förordning den 21 maj

Bih. 1: Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning 49

1954 (nr 260), varigenom förordningen den 3 maj 1935 upphävdes, utgick Jbrännoljeskatt från och med 1955 med 32 öre för liter. I samband med införandet av allmän energiskatt sänktes brännoljeskatten genom förordning den 31 maj 1957 (nr 264) till 30 öre för liter från och med den 1 juli 1957. Kontroll och uppbörd, som tidigare handhafts av länsstyrelserna, åvilar från och med 1955 kontrollstyrelsen.

Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 december 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929 års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951—30 juni 1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggsskatten å motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) utgick skatt å motorsprit ej heller under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höjningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 förordnades även om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter. Genom ovannämnda förordning den 21 maj 1954 (nr 256) höjdes skatten till 7 öre för liter från och med den 1 juli 1954. Skatten har genom förordning den 11 mars 1955 (nr 131) från och med den 1 juli 1955 fastställts till 19 öre för liter, dock skulle till och med den 30 juni 1957 skatten utgå med endast 13 öre för liter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1957 beräknat inkomsterna på förevarande titel till 707 miljoner kronor för budgetåret 1957/58 och till 761 miljoner kronor för budgetåret 1958/59.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1957 rörande beräkningen av skatt på bensin, som införes till riket, anfört följande:

»De volymer bensin, för vilka tullverket debiterat bensinskatt, ha för perioderna oktober—september 1954/55, 1955/56 och 1956/57 utgjort respektive 1 240, 1 450 och 1 590 miljoner liter. Det torde kunna antagas att förtullningsvolymerna av bensin under budgetåren 1957/58 och 1958/59 icke komma att överstiga respektive 1 650 och 1 710 miljoner liter, motsvarande en bensinskatteuppbörd vid oförändrad skattesats av 528 resp. 548 miljoner kronor. Med hänsyn till de av tullverket bestridda restitutionerna av bensinskatt, vilka beräknas till mellan 25 och 30 miljoner kronor för budgetår, har Styrelsen upptagit nettouppbörden av bensinskatt för budgetåren 1957/ 58 och 1958/59 till respektive 500 och 520 miljoner kronor.»

Beträffande beräkningen av skatt på bensin som tillverkas inom riket, skatt på motorsprit samt brännoljeskatt har kontrollstyrelsen i skrivelse den 11 november 1957 anfört:

»a) Skatt å inom riket tillverkad bensin.

Bensin tillverkas inom landet av tre tillverkare. Dessa har under tiden 1 juli—31 oktober 1957 inbetalat sammanlagt 35,4 miljoner kronor. Med ledning av uppgifter från tillverkarna ang. beräknad utlämning av bensin

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.!. Bihang 1

50 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

kan ytterligare 58,6 miljoner kronor beräknas inflyta under tiden 1 november 1957—30 juni 1958. Den totala inkomsten av skatt å inom riket tillverkad bensin under budgetåret 1957/58 kan således angivas till 94 miljoner kronor.

Styrelsens uppbörd av skatt å inhemsk bensin under budgetåret 1958/59 kan beräknas till 92 miljoner kronor.

b) Skatt på motorsprit. >

Försäljningen av motorsprit har nedgått avsevärt. Under tiden 1 juli— 31 oktober 1957 inflöt 0,05 miljon kronor till kontrollstyrelsen. Inkomsten för tiden 1 november 1957—30 juni 1958 torde icke komma att överstiga 0,15 miljon kronor, varför den ifrågavarande skatteinkomsten för budgetåret 1957/58 kan beräknas till 0,2 miljon kronor. För budgetåret 1958/59 synes skatteinkomsten kunna upptagas med oförändrat 0,2 miljon kronor.

c) Brännoljeskatt.

I samband med införandet av den allmänna energiskatten den 1 juli 1957 sänktes skatten å brännolja från 32 öre per liter. Då skatteredovisning sker kvartalsvis i efterskott, påverkar detta skatteinkomsten först för tiden efter den 1 oktober 1957.

Under tiden 1 juli—30 september 1957 har brännoljeskatt influtit med 26,7 miljoner kronor, innebärande en ökning gentemot samma tid föregående år av något mer än 10 procent. Under tiden 1 oktober 1956—30 juni 1957 inflöt 75,6 miljoner kronor vid dåvarande skattesats av 32 öre per liter. Omräknat till den nya skattesatsen 30 öre per liter skulle detta motsvara en skatteinkomst av 70,9 miljoner kronor. Antages skatteinkomsten för tiden 1 oktober 1957—30 juni 1958 liksom under föregående del av budgetåret öka med 10 procent, skulle skatteinkomsten för ifrågavarande tid kunna angivas till 78 miljoner kronor. För hela budgetåret 1957/58 kan inkomsten av brännoljeskatten i enlighet med det anförda beräknas till (26,7 + 78 =) 104,7 eller avrundat 105 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 torde man kunna räkna med ungefärligen samma relativa ökning som under budgetåret 1957/58 eller cirka 10 procent. Detta skulle då innebära en skatteinkomst av 113,3 miljoner kronor. Detta belopp synes snarare böra avrundas uppåt än nedåt. Skatteinkomsten för budgetåret 1958/59 kan därför angivas till 115 miljoner kronor.»

Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 699 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 727 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt under budgetåret 1957/58 till 715 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upptages till 750 000 000 kronor.

3. Tullar och acciser

Tullmedel

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 51

Influten Utbeta- Redovisad Beräknat Debiterad brutto- lade resti- netto- i riksinkomst tu tioner inkomst staten Miljoner kronor

2 1953/54 ____ . . 464,67 463,15 29,84 433,31 350,00

S 1954/55 ____ . . 545,46 541,15 35,72 505,43 420,00

> 1955/56 ____ . . 601,05 595,90 42,54 553,36 500.00

> 1956/57 ____ . . 665,09 653,33 45,49 607,84 570,00

Tullraedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 650 miljoner kronor.

I tabellen s. 53 lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1952/53— 1956/ 57 samt 3:e kvartalet 1956 och 1957, med särskilt angivande av vissa varuslag.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1952/53—1956/ 57 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp: I

Influten tulluppbörd månadsvis

Miljoner kronor

År Juli Aug. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan. Febr. Mars April Maj Juni Summa

1952/53.. 32.2 30.3 36,3 38.2 33.5 33,4 35.1 27,1 34.1 36,5 33.6 40.6 410.9 1953/54.. 35.3 32.4 37.9 39.6 38,4 38,2 35.2 35,9 42.2 40,8 44,5 42.7 463.1 1954/55.. 41.3 39,1 44.9 45.6 44,8 48.1 42,0 42,3 51,5 46,3 49,0 48,3 541.2 1955/56.. 38.3 46.8 51.8 49.3 56.6 50.2 45,8 45,8 50.7 54.0 53.7 52,9 595.9 1956/57.. 48.0 48.8 52.8 59.5 65,2 50.3 49.3 49,7 58.7 56.1 54.9 60,0 653.3 1957/58.. 54.1 49.5 61,2 58.5

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:

»Den svenska utrikeshandeln har även under år 1957 fortsatt att öka i omfattning. Sålunda ha import- och exportvärdena för årets tre första kvartal överstigit motsvarande värden för år 1956 med respektive 13 och 14 procent. Tullverkets totala bruttouppbörd under förstnämnda tidsperiod utvisar vid jämförelse med uppbörden under motsvarande tid föregående år en stegring med 16 procent. Nu tillgängliga preliminära uppbördssiffror för sistförflutna oktober månad tyda på att importen under fjärde kvartalet 1957 alltjämt kommer att hålla en hög nivå. Vissa uppgifter om import och export samt tullverkets influtna totala bruttouppbörd under ifrågavarande riksstatstitlar lämnas här nedan.

52 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Års- Kvartalsbelopp

belopp I II III

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 53

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper

Miljoner kronor Varuslag 1952 1953 1954 1955 1956 juli— sept.

/ 53 / 54 / 55 /56 / 57

1956 1957 Frukter och bär, ätbara:

54 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

avsedda delar, vilka varor äro de betydelsefullaste ur tulluppbördssynr punkt. Importen av personbilar utvisade under föregående år en vikande tendens men har under år 1957 åter ökat. Tulluppbörden för personbilar och motorcyklar låg ungefär 21 procent högre under tredje kvartalet i år jämfört med samma kvartal föregående år. Däremot har importen av delar för biltillverkning minskat kraftigt under år 1957. Importen av till ifrågavarande grupp hörande apparater för trådlös telegrafi, television etc. företer en stark ökning för varje kvartal. Tulluppbörden uppgick under tredje kvartalet 1957 till 5,7 miljoner mot 3,3 miljoner under samma kvartal 1956. Styrelsen finner sig böra beräkna tulluppbörden för gruppen varaktiga konsumtionsvaror etc. under innevarande och nästa budgetår till belopp, som endast obetydligt överstiga uppbörden under årsperioden oktober 1956—september 1957.

Till gruppen 'Övriga varuslag’ höra bland annat handelsfärdigt järn och stål, kemikalier, färger, kautschuk, vapen och ammunition. Importen av dessa varor har visserligen ökat kraftigt under årsperioden oktober 1956—september 1957 jämfört med nästföregående årsperiod, huvudsakligen vad angår handelsfärdigt järn och stål samt vissa enstaka poster vapen och ammunition. Tulluppbörden för hela gruppen steg med omkring 28 procent under perioden oktober 1956—september 1957 jämfört med närmast föregående årsperiod. Då emellertid importsiffrorna tidigare företett starka variationer uppåt och nedåt, bjuder försiktigheten att för budgetåren 1957/ 58 och 1958/59 beräkna något lägre belopp än för perioden oktober 1956—september 1957.

Den totala tullmedelsuppbörden för budgetåret 1957/58 beräknas till 670 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes man kunna räkna med något högre uppbörd, nämligen 700 miljoner kronor. Restitutionerna av tullmedel väntas uppgå till 45—50 miljoner kronor för år och nettouppbörden har därför för nämnda två budgetår upptagits till respektive 625 och 650 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av tullmedel under budgetåret 1957/58 till 640 000 000 kronor samt föreslår, att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1958/59 uppföres med 670 000 000 kronor.

Varuskatt

De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten inkomst riksstaten

Miljoner kronor Miljoner kronor

Varuskatt skulle enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) med visst procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och

Bih. 1: Rilcsräkenskapsverkets inkomstberäkning 55

smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosmetiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna från 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbeten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) sänktes varuskatten å choklad och konfityrer till 60 procent från den 1 december 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ändrades grunderna för beräkning av varans beskattningsvärde. I samband därmed justerades skattesatserna i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen utgör sålunda enligt denna förordning beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 procent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent. Genom förordning den 9 april 1954 (nr 126) sänktes skattesatsen på essenser och extrakter till 50 procent av beskattningsvärdet.

Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i förordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidtagits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 maj 1953 (nr 248).

När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.

Enligt beslut vid 1951 års riksdag infördes genom förordning den 24 oktober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. in., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skulle enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259)

56 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

utgå även under budgetåret 1953/54. Genom förordning den 11 december 1953 (nr 698) upphörde nyssnämnda förordning att gälla från och med den 20 december 1953. Skatten utgick med 10 procent av fordonens beskattningsvärde.

Varuskatterna uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.

På inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1956/57 redovisats en behållen inkomst av 222,67 miljoner kronor, varav influtit 18,09 miljoner kronor genom tullverket, 204,57 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen och 0,01 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsättningsskatt, genom länsstyrelserna.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1957 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till i avrundat belopp 211 respektive 217 miljoner kronor. Styrelsen har härvid anfört:

»a) Varuskatt å choklad- och konfityrvaror har under månaderna juli—oktober 1957 influtit med 51,8 miljoner kronor. Under samma tid föregående år inflöt 48,5 miljoner kronor. Inkomstökningen utgör icke fullt 7 procent. Anledning torde föreligga att räkna med viss mindre inkomstökning även under återstående del av innevarande budgetår (1 november 1957—30 juni 1958). Med beräkning att inkomsten under denna tid blir cirka 2 procent större än under samma tid föregående budgetår, då inkomsten uppgick till 91,2 miljoner kronor, skulle 93 miljoner kronor komma att inflyta. Skatteinkomsten för hela budgetåret 1957/58 kan enligt denna beräkning följaktligen angivas till (51,8 -f- 93 ==) 144,8 miljoner kronor eller avrundad till 145 miljoner kronor. Inkomsten av varuskatt å choklad- och konfityrvaror under budgetåret 1958/59 synes under förutsättning av i stort sett oförändrade priser kunna angivas till 150 miljoner kronor.

b) Varuskatt å tekniska preparat har under månaderna juli—oktober 1957 influtit med 10 miljoner kronor eller med i det närmaste samma belopp som under motsvarande tid föregående år. Inkomsten av nämnda skatt under månaderna november 1956—juni 1957 uppgick till 21,7 miljoner kronor. Då en viss stagnation beträffande inkomsterna av denna skatt synes ha inträtt, torde skatteutfallet för tiden 1 november 1957—30 juni 1958 icke böra beräknas högre än till 22 miljoner kronor. Inkomsten för hela budgetåret 1957/58 synes därför kunna angivas till (10 -j- 22 =) 32 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes böra upptagas samma belopp eller 32 miljoner kronor.

c) Pälsvaruskatt har, i vad avser inom riket beredda skinn, under månaderna juli—oktober 1957 influtit med 0,8 miljon kronor eller en obetydlighet mera än under samma tid föregående år. För återstående del av innevarande budgetår torde man kunna räkna med en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår i stort sett oförändrad skatteintäkt eller 1,7 miljon kronor. Inkomsten av pälsvaruskatten under budgetåret 1957/58 skulle sålunda kunna angivas till (0,8 + 1,7 =) 2,5 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes samma belopp eller 2,5 miljoner kronor böra upptagas.

Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 57

d) Försäljningsskatt å guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1957 inbringat respektive 5,6, 2,0 och 0,5 miljoner kronor eller tillhopa 8,1 miljoner kronor. Under samma tid föregående år utgjorde skatteinkomsterna respektive 5,0, 1,9 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa 7,3 miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten böra beräknas till 24 miljoner kronor eller 0,6 miljon kronor mer än vad som inflöt under motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten för budgetåret 1957/58 skulle således kunna angivas till (8,1 + 24 —) 32,1 miljoner kronor eller avrundad till 32 miljoner kronor. Med hänsyn till den jämna ökning, som inkomsten av försäljningsskatten utvisar för de senaste budgetåren, synes man för budgetåret 1958/59 kunna upptaga ett belopp av 33 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957, beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:

»Den till tullverket inflytande bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av de till varuskattemedlen hörande avgiftsslagen varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt uppgick under budgetåret 1956/57 ungefärligen till respektive 15,8, 2,0 och 0,3 miljoner kronor eller sammanlagt drygt 18 miljoner kronor. För innevarande budgetårs fyra första månader bär uppbörden blivit lägre än för samma tid föregående år, varför Styrelsen icke anser sig böra räkna med högre belopp än 17 miljoner kronor för vartdera budgetåret.»

De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1957/ 58 och 1958/59 på 228 respektive 234 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln varuskatt till 230 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 240 000 000 kronor.

Omsättningsskatt å motorfordon

För vissa motorfordon skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr 545), som trädde i kraft den 1 december 1956, utgå omsättningsskatt när fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsättningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon äro personbilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar, allt i den mån fordonen icke tidigare äro eller varit upptagna i bilregister.

Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kronor, som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänstevikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilogram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas

58 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240 kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.

Inkomsterna på titeln, som redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen, uppgingo under hudgetåret 1956/57 till 63,17 miljoner kronor och ha i riksstaten för innevarande år uppförts med 140,00 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande omsättningsskatt å motorfordon anfört följande:

»Förordningen angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall trädde i kraft den 1 december 1956. Skatt enligt densamma började emellertid inflyta först i januari 1957. Under månaderna januari—juni 1957 uppgick skatteinkomsten till 62,9 miljoner kronor och under månaderna juli—oktober 1957 till 49,0 miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår synes böra beräknas en inkomst av 86,0 miljoner kronor och följaktligen för hela budgetåret 1957/58 ett belopp av (49,0 + 86,0 = ) 135 miljoner kronor. Skatteinkomsten för budgetåret 1958/59 synes kunna angivas till 140 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat uppbörden till 0,6 miljon kronor för vartdera budgetåret 1957/58 och 1958/ 59.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat inkomsterna under ifrågavarande titel till 110 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1957/58 och 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å motorfordon till 140 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 140 000 000 kronor.

Regteringsavgift och accis å fettvaror m. m.

Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr 396) om accis å fettemulsion m. m., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde m. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.

Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 47 miljoner kronor.

Statens jordbruksnämnd, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957 lämnat beräkning för innevarande och nästkommande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel, som hänför sig till nämndens verksamhetsområde, nämligen nettointäkten av

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 59

regleringsavgifter för fettvaror, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:

»Med stöd av Kungl. Maj :ts förordning den 7 juni 1956, nr 403, angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. m. och Kungl. Maj:ts kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning har statens jordbruksnämnd i sitt cirkulär nr 50 för år 1956 beträffande flertalet fettvaror och fettämnen, som kan tjäna matnyttigt ändamål, föreskrivit, att varorna skall beläggas med införselavgift och regleringsavgift.

Regleringens ändamål är att skydda avsättningen av svenskt smör samt att bereda inhemska oljeväxter samma skydd som övriga jordbruksprodukter. Genom uttagande av införsel- och regleringsavgift på margarinråvaror och därmed jämförliga fettämnen upprätthålles en sådan prisspänning mellan smör och margarin att avsättningen av svenskt smör främjas. Införselavgiften stödjer dessutom odlingen av oljeväxter. Regleringsavgifterna inlevereras till statskassan. Införselavgifterna åter tillförs Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a. (SOI) för bestridande av kostnader i samband med föreningens omhändertagande, bearbetning och försäljning av den inhemska oljeväxtskörden.

Införselavgiften utgår med ett fast belopp, så länge priset på höstrapsfrö håller sig inom vissa prisgränser. Med tillämpning av den s. k. femprocentregeln har dock avgiften den 1 november 1957 höjts från 30 öre till 31.5 öre per kilogram oblandad fettvara. Regleringsavgiften är rörlig beroende på växlingar i världsmarknadspriserna på margarinråvaror. Generellt har den dessutom fr. o. m. den 1 november 1957 minskat med samma belopp, 1,5 öre per kilogram, varmed införselavgiften då höjdes. Regleringsavgift utgår såväl på importerade fettvaror som på olja, som framvinnes ur inhemskt oljeväxtfrö och avsättes inom landet.

Införsel- och regleringsavgift skall i princip icke slutligt belasta fettförbrukning för annat än matnyttigt ändamål och ej heller tillverkning av varor för export. S. k. regleringsbidrag lämnas därför av jordbruksnämnden för fett, som används till tekniskt bruk och för fett, som ingår i exportprodukt. Vidare utgår regleringsbidrag för svinn som uppkommer i samband med raffinering och härdning av oljor ävensom för oljor, som används vid tillverkning av fiskkonserver, och för fettvaror, som förbrukas vid beredning av emulgatorer. Regleringsbidrag utgår med belopp motsvarande erlagd införsel- och regleringsavgift. Regleringsbidrag utgår även för inhemskt slakterifett, som visserligen ej är avgiftsbelagt men som prisfördyras i skyddet av regleringen.

Regleringsbidrag skall utgå av inflytande reglerings- och införselavgifter i förhållande till storleken av respektive avgifter. Regleringsbidrag för inhemskt slakterifett skall dock helt utgå av inflytande regleringsavgifter.

Nettointäkterna av regleringsavgifter för budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknas på följande sätt.

Under budgetåret 1956/57 användes 73 600 ton importerat fett och 19 400 ton svensk olja eller sammanlagt 93 000 ton fettråvaror för tillverkning av margarin och andra avgiftsbelagda ändamål. Produktionen av hushållsmargarin, för vars framställning endast användes avgiftsbelagt fett, uppgick under budgetåret till 90 500 lon. Härför åtgick 59 400 ton importfett och 15 000 ton svensk olja eller sammanlagt 74 400 ton. För övriga matnyttiga ändamål åtgick under budgetåret 18 600 ton avgiftsbelagt fett. Med hänsyn till den starka stegringen av efterfrågan på hushållsmargarin kan det vara rimligt att för budgetåret 1957/58 utgå från en produktion av 94 000 ton

60 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

hushållsmargarin, vilket motsvarar eu fettråvaruåtgång av 77 500 ton. För övriga matnyttiga ändamål beräknas åtgå 19 000 ton avgiftsbelagda fettråvaror. Den totala förbrukningen under budgetåret 1957/58 av fettråvaror, för vilka regleringsavgift utgår, beräknas således uppgå till (77 500 + 19 000 = ) 96 500 ton. Förbrukningen av inhemskt slakterifett, varå avgift ej utgår, uppskattas för budgetåret till 20 500 ton, varav 8 000 ton till matnyttigt ändamål samt återstoden, 12 500 ton, till tekniskt bruk för vilket regleringsbidrag utgår. Till regleringsbidragsberättigade ändamål beräknas ytterligare åtgå sammanlagt 9 500 ton annat inhemskt fett och importfett. Den totala fettförbrukningen under budgetåret 1957/58 uppskattas således till (96 500 + 20 500 + 9 500 =) 126 500 ton.

Som nämnts är regleringsavgiftens storlek beroende av världsmarknadspriserna på fettvaror. Dessa är emellertid mycket konjunkturkänsliga, varför det är svårt att bedöma det framtida prisläget. Under åren 1955 och 1956 har de genomsnittliga världsmarknadspriserna varit 1 krona 31 öre för kokosolja och 1 krona 29 öre för valolja samt 1 krona 72 öre för flytande vegetabilisk olja. I avsaknad av andra hållpunkter för beräknandet av regleringsavgiften för budgetåret 1957/58 har fettvarusektionen ansett det rimligt att utgå från dessa priser. Med denna utgångspunkt har regleringsavgiften för budgetåret 1957/58 beräknats till 70 öre per kilogram för tiden fram till den 1 november 1957 och till 68,5 öre per kilogram för tiden därefter. Sänkningen föranledes av den ovannämnda femprocentiga höjningen av införselavgiften. Huvuddelen av avgifterna inflyter med en månads eftersläpning, varför man måste räkna med att avgifterna inflyter efter 70 öre per kilogram under budgetårets fem första månader.

Vid den antagna fettvaruförbrukningen för avgiftsbelagt ändamål, 96 500 ton, blir intäkten av regleringsavgifterna, beräknad på sätt nyss angivits, 66,7 miljoner kronor. Från nämnda 66,7 miljoner kronor skal! emellertid avgå regleringsbidrag för 12 500 ton inhemskt slakterifett, som beräknas bli använt till icke matnyttigt ändamål, med (regleringsavgiften + införselavgiften) 1 krona per kilogram eller sammanlagt 12,5 miljoner kronor. Hänsyn har ej tagits till det avgiftsbelagda fett, som till eu kvantitet av 9 500 ton beräknas åtgå till bidragsberättigade ändamål, detta enär regleringsbidrag därför utgår med 100 procent av erlagda avgifter. Nettointäkterna av regleringsavgifterna för budgetåret 1957/58 skulle enligt denna beräkning sålunda bli (66,7 — 12,5 = ) 54,2 eller i avrundat tal 54 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 beräknas produktionen av hushållsmargarin komma att ytterligare öka till 99 400 ton, vilket motsvarar en fettförbrukning av 82 000 ton. För övriga matnyttiga ändamål beräknas åtgå 19 500 ton avgiftsbelagda fettråvaror. Med oförändrad fettförbrukning i övrigt skulle den totala användningen av fett för avgiftsbelagt ändamål bli 101 500 ton.

Med utgångspunkt från världsmarknadspriserna under 1956 och 1957 beräknas regleringsavgiften under budgetåret 1958/59 bli 67,5 öre per kilogram.

Vid en total avgiftsbelagd fettförbrukning av 101 500 ton och en regleringsavgift av 67,5 öre blir intäkterna för budgetåret 1958/59 68,512 miljoner kronor. Härifrån skall avgå regleringsbidrag för 12 500 ton inhemskt slakterifett med (67,5 + 31,5 =) 99 öre per kilogram eller sammanlagt 12,375 miljoner kronor. Nettointäkterna av regleringsavgiften för budgetåret 1958/59 skulle enligt denna beräkning sålunda bli (68,512 — 12,375 =) 56,137 eller i avrundat "tal 56 miljoner kronor.

Det torde dock böra understrykas att beräkningarna av intäkterna av regleringsavgiften måste bli mycket osäkra med hänsyn till världsmarknadsprisernas växlingar.»

Bill. 1: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning 61

Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande titeln regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1957/58 är inkomsten av regleringsavgift och accis å fettvaror m. in. upptagen med 47 miljoner kronor. Härav är dock den ojämförligt största delen hänförlig till regleringsavgift, som uppbäres och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär endast accis å fettemulsion in. m. samt avgift för smör, som användes för framställning av grädde m. m., och avgift för vissa andra fettvaror, som användes för framställning av fettemulsion m. in.

Under månaderna juli—oktober 1957 har i accis och avgifter, efter avdrag av restitutioner, influtit 0,04 miljon kronor. För återstående del av innevarande budgetår synes ifrågavarande inkomster kunna beräknas till 0,09 miljon kronor. Inkomsten av accis och avgifter å fettvaror för hela budgetåret 1957/58 skulle sålunda kunna angivas till (0,04 4- 0,09 =) 0,1 miljon kronor. Inkomsten under budgetåret 1958/59 synes böra angivas till samma belopp eller 0,1 miljon kronor.»

I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. till 54 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 56 000 000 kronor.

Skatt å kaffe

Skatten å kaffe infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trädde i kraft den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 november 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).

Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1956/57 20,38 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 20 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beträffande avkastningen av skatt å kaffe anfört följande:

»I kaffeskatt inflöto under budgetåret 1956/57 omkring 20,5 miljoner kronor, motsvarande en förtullningskvantitet av omkring 58 500 ton, varav drygt 19 000 ton under budgetårets fyra första månader. Under motsvarande del av nu löpande budgetår har förtullningskvantiteten utgjort 19 500 ton, motsvarande en årsuppbörd av omkring 21 miljoner kronor. Styrelsen har därför ansett sig kunna upptaga bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av kaffeskatt för vartdera av budgetåren 1957/ 58 och 1958/59 till 21 miljoner kronor.»

Statens jordbruksnämnd har i sin ovannämnda skrivelse till riksräkenskapsverket anfört att riksstatssiffran för innevarande år motsvarar en import av ca 57 000 ton råkaffe. Nämnden finner ingen anled­

62 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

ning att revidera denna beräkning. Även för budgetåret 1958/59 uppskattar nämnden importen av kaffe till 57 000 ton.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budgetåret 1957/58 till 21 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1958/59 inkomsttiteln uppföres med likaledes 21 000 000 kronor.

Tobaksskatt

De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten inkomst riksstaten Miljoner kronor Miljoner kronor

Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17), med tillämpning från och med den 1 februari 1948, genomfördes viss skärpning av de i 1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhetsskatten. Från och med den 1 juli 1952 genomfördes genom lag den 15 maj 1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhetsskatten i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan. Genom lag den 26 februari 1954 (nr 76) företogs en skattehöjning på cigarretter men en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april 1954. Skatten på cigarretter höjdes ytterligare från och med den 1 juli 1957 genom lag den 31 maj 1957 (nr 265).

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1952—1956 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt

År Skatt Värde Kvan­ Försäljningsvärdets fördelning på varuslag i procent

Milj. kr. Milj. kr. titet Cigarrer Cigarr- Cigar­ Rök­ Tugg­ Snus

Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den totala konsumtionen utvisat en fortgående stegring under hela perioden medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskat. Ökningen av cigarrettkonsumtionen har medfört ökning av tobaksskatten.

Bih. i: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning 63

De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt från och med budgetåret 1952/53 till och med november månad år 1957 framgå av efterföljande tabell.

Tobaksskatt

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956.57 1957/58 Miljoner kronor

64 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen med 13 miljoner kronor. Enligt meddelande från aktiebolaget Vin- & spritcentralen kan inleveransen från bolaget under budgetåret 1957/58 beräknas komma att uppgå till det i riksstaten upptagna beloppet, 13 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 har bolaget ansett sig preliminärt böra räkna med en inleverans, efter vederbörlig avsättning för pensionsändamål, av likaledes 13 miljoner kronor.» Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1957/58 till 13 000 000 kronor samt föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för budgetåret 1958/59 upptages till likaledes 13 000 000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets avskaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt företag Nya Systemaktiebolaget. Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detalj handelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande: »Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen med 26 miljoner kronor. Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget kan inleveransen från bolaget för budgetåret 1957/58 beräknas komma att uppgå till 29 miljoner kronor. Hänsyn har härvid tagits till den minskning av inkomsterna som uppkommer genom att bolaget från och med oktober 1957 avstår från vinstandelar på spritdrycker och viner som försäljes för utskänkningsändamål. Huvudsakligen till följd härav väntas under år 1958 en avsevärd minskning av årsvinsten äga rum. Enligt av bolaget verkställd beräkning kommer inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1958/59 i enlighet härmed att nedgå till omkring 20 miljoner kronor.» Riksräkenskapsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1957/58 till 29 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upptages till 20 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning. Omsätt- Utskiink- Summa Beräknat ningsskatt å ningsskatt netto- riksstaten spritdrycker inkomst Miljoner kronor

Bill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 65

Enligt beslut av 1954 års riksdag genomfördes en omläggning av rusdrycksbeskattningen från och med den 1 april 1954, som i vad avser spritdrycker även innebar en skärpning av beskattningen. I samband med omläggningen avvecklades den särskilda brännvinstillverkningsskatten och inräknades i omsättningsskatten. Enligt förordningen skulle för rusdrycker, som försåldes här i riket, till staten liksom dittills erläggas dels omsättningsskatt och dels utskänkningsskatt.

Genom rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) avskaffades motbokssystemet vid försäljning av spritdrycker från och med den 1 oktober 1955.

Från och med den 1 oktober 1957 gällande bestämmelser angående omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker återfinnas i förordning den 24 maj 1957 (nr 209). Enligt denna förordning upptages omsättningsskatt vid detaljhandelsbolagets inköp av spritdrycker och utgår med dels en grundavgift av 10 kronor, 9 kronor eller 7,50 kronor för liter beroende på om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, ligger mellan 35 och 40 volymprocent respektive understiger 35 volymprocent, och dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering.

Beträffande utskänkningsskatten stadgas, att den åt vilken rätt till utskänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta spritdrycker erlägga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande 25 procent av utskänkningsvärdet.

I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört bland annat följande:

»Den 1 oktober 1957 genomfördes en omläggning av utskänkningsskatten å spritdrycker. För att kunna basera uppbörden av utskänkningsskatt på restauratörernas försäljning i stället för som tidigare på deras inköp av spritdrycker från Nya Systemaktiebolaget har fastställts en fix relation mellan utskänknings- och utminuteringspris av 4 till 3. Utskänkningsskatten har härigenom kunnat fastställas till 25 procent av utskänkningsvärdet eller 1/3 av utminuteringspriset. Omläggningen innebär att priserna på utskänkla spritdrycker återförts till ungefär samma nivå, som gällde före den i november 1956 verkställda skärpningen av spritdrycksbeskattningen. Vid inleveransen av utskänkningsskatt äger restauratörerna tillgodoräkna sig ersättning för kostnader i samband med utskänkningen med som regel 15 procent av utskänkningsvärdet, varigenom utskänkningsskattens nettobelopp kommer att normalt stanna vid 10 procent av utskänkningsvärdet.

Restauratörerna har före den 1 oktober 1957 vid inköp av spritdrycker från Nya Systemaktiebolaget haft att erlägga utskänkningspris med avdrag endast för s. k. spillmånsersättning. Fr. o. m. nämnda dag får de inköpa spritdrycker för utskänkningsändamål till utminuteringspris med avdrag för viss partirabatt. För att restauratörernas lager av spritdrycker den 1 oktober 1957 skall kunna anpassas till de nya inköpspriserna, kommer skillnaden mellan det nya och det gamla lagervärdet att på grundval av avgivna deklarationer utbetalas till restauratörerna av systembolaget. För detta ända-

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l. Bihang 1

66 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

mål åtnjuter bolaget anstånd intill den 15 januari 1958 med inbetalande av utskänkningsskatt som belöper på spritdrycker och starkvin, vilka från bolaget under månaderna juli—september 1957 försålts för utskänkningsändamål. Vidare äger bolaget vid ifrågavarande inbetalning avdraga belopp, som enligt vad nyss sagts återbetalats till innehavare av tillstånd till utskänkning av rusdrycker.

Inleveransen av omsättningsskatt å spritdrycker under månaderna juli— oktober 1957, avseende försäljningen från partihandelsbolaget under månaderna juni—september, har uppgått till 364,5 miljoner kronor. Under de budgetår, då skattehöjningar icke förekommit, har inkomsten under månaderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten under hela budgetåret. Inleveransen under hela budgetåret 1957/58 skulle i enlighet härmed kunna beräknas till omkring 1 105 miljoner kronor.

I utskänkningsskatt å spritdrycker har under månaderna juli—oktober 1957 redovisats 9,4 miljoner kronor, varav i enlighet med ovanstående endast 2,7 miljoner kronor avseende juni månads försäljning hittills inlevererats till statsverket, medan 6,7 miljoner kronor tills vidare innehållits av Nya Systemaktiebolaget. Enligt föreliggande preliminära uppgifter kommer ett belopp av omkring 4 miljoner kronor att återbetalas till restauratörerna. Återstående (6,7—4,0 =) 2,7 miljoner kronor kommer följaktligen att senast den 15 januari 1958 inlevereras till statsverket. Inleveransen av utskänkningsskatt å spritdrycker under tiden november 1957—juni 1958, avseende restaurangernas försäljning under månaderna oktober 1957—maj 1958, kan, vid antagande av oförändrad omsättning i liter jämfört med året före, ungefärligt beräknas till 10 miljoner kronor. Från detta belopp torde emellertid komma att avgå 1,5 miljon kronor i särskild övergångsersättning till de allmänna restaurangföretagen, vilka från och med oktober 1957 från systembolaget övertagit kostnaderna för ordningsvakthållningen. Statsverkets nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker under innevarande budgetår skulle i enlighet härmed kunna beräknas till (2,7 + 2,7 + 10 — 1,5 =) 13,9 eller avrundat 14 miljoner kronor. Den sammanlagda inkomsten av omsättnings- och utskänkningsskatterna å spritdrycker under budgetåret 1957/58 skulle alltså kunna beräknas till (1 105 + 14=) 1 119 miljoner kronor. Då emellertid försäljningen under sistförflutna september och oktober månader enligt föreliggande preliminära uppgifter visat en svagt vikande tendens, synes försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljoner kronor eller lika mycket som för budgetåret 1956/57. Inkomsten under budgetåret 1958/59 synes, med hänsyn till den nuvarande efterfrågeutvecklingen, böra upptagas till högst samma belopp som för innevarande budgetår eller till 1 100 miljoner kronor.»

I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker för budgetåret 1957/58 till 1 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 1 100 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin

I och med att förordningen den 24 maj 1957 angående skatt å spritdrycker och vin (nr 209) trätt i kraft från och med den 1 oktober 1957 har tidigare bestämmelser om omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upphört att gälla. Enligt den nya förordningen utgår omsättningsskatt för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) dels med en grund­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 67

avgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin) med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dessutom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkotiolhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.

Utskänkningsskatten på vin som från och med den 1 april 1954 slopades för lätta viner har genom nu gällande förordning helt avvecklats.

De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning. I

Omsättnings- Utskänk- Summa Beräknat skatt å vin nings- netto- riksstaten

skatt inkomst Miljoner kronor

68 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

skulle inkomsten å förevarande skattetitel under budgetåret 1957/58, inberäknat den under juli 1957 influtna utskänkningsskatten å vin, kunna beräknas till i runt tal 55 miljoner kronor. Motsvarande inkomst under budgetåret 1958/59 synes med hänsyn till pågående ökning i vinförsäljningen kunna beräknas till ett något högre belopp eller förslagsvis 60 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med kontrollstyrelsens beräkning inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budgetåret 1957/58 till 55 000 000 kronor. För budgetåret 1958/59 föreslår riksräkenskapsverket, med anledning av att utskänkningsskatten å vin helt slopats från och med den 1 oktoher 1957, att titelns rubricering ändras till »Omsättningsskatt å vin» samt att inkomsterna på titeln upptagas till 60 000 000 kronor.

Maltdrycksskatt

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gällande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (nr 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, med däri senare gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Den 1 februari 1948 höjdes dessa skattesatser till 39 respektive 72 öre för liter och den 1 december 1950 höjdes skattesatserna ytterligare till 42 respektive 78 öre för liter. Enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525) utgår skatten på starköl med 1 krona 35 öre för liter från och med den 1 oktober 1955.

Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948 tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats höjdes genom förordning den 17 november 1950 (nr 572) till 12 öre för liter. Genom förordning den 26 maj 1954 (nr 277) har beskattningen av lagrat svagdricka upphört att gälla med utgången av juni 1954.

Enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen av den 26 maj 1954

(nr 521) tillhandahålles starköl från och med den 1 oktober 1955 på utminuterings- och utskänkningsställen.

I riksstaten för budgetåret 1957/58 är inkomsten av maltdrycksskatt upplagen med 95 miljoner kronor.

Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkpmstberäkning 69

klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort:

70 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari 1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573) har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre för liter.

Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten inkomst riksstaten

Miljoner kronor Miljoner kronor

I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:

»Under månaderna juli—oktober 1957 inflöt läskedrycksskatten med 16,6 miljoner kronor och under motsvarande tid föregående år med 16,0 miljoner kronor. Ökningen utgör cirka 4 procent. Det torde finnas anledning antaga, att utlämningen av skattepliktiga läskedrycker under återstående del av innevarande budgetår skall utvisa ungefärligen samma procentuella ökning i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten skulle i så fall kunna angivas för månaderna november 1957—juni 1958 till 28,0 miljoner kronor och för hela budgetåret 1957/58 till (16,6 + 28,0 =) 44,6 miljoner kronor eller avrundad till 45 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes skatteinkomsten böra angivas till samma belopp som beräknats för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till 45 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 45 000 000 kronor.

Statlig nöjesskatt

Nöjesskatt utgår enligt förordning den 21 december 1945 (nr 823) med däri senast genom förordning den 26 april 1957 (nr 125) med tillämpning från och med den 1 juli 1957 företagna ändringar. Nöjesskatten utgår med 15 procent av bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 38 procent av nämnda pris. Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För biografföreställning skall dock nöjesskatten i stället fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.

Från och med den 1 juli 1957 avvecklades den tidigare utgående skatten på teater och restaurangdans, varjämte viss skattelindring för biografbran­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 71

schen genomfördes. Samtidigt utvidgades möjligheterna till skattelindring för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer.

Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till producent av svensk film bidrag med del av statens andel i nöjesskatten för biograf föreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Genom förordning den 6 maj 1955 (nr 169) utgå från och med den 1 juli 1955 bidrag för film som framställts helt i färg med 35 procent och för övrig film med 20 procent. Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 3,18 miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1956/57 influtit 10,58 miljoner kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till 60 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till följande belopp:

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten inkomst riksstaten

Miljoner kronor Miljoner kronor

Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 16,88 miljoner kronor mot 18,48 miljoner kronor under motsvarande period förra året.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 54,29 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 54,34 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.

Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 62 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1958/59 upptages till 65 000 000 kronor.

Energiskatt

Allmän energiskatt skall enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) erläggas för bensin och motorsprit, vissa bränslen såsom kol, koks, motorbrännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Nämnda förordning trädde i kraft beträffande elektrisk kraft den 20 juni och i övrigt den 1 juli 1957.

Energiskatten för bensin och motorsprit utgår med fyra öre för liter. För elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde för kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår samt med 5 procent av kraftens beskattningsvärde för annan elektrisk kraft. Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. Dessa bestämmelser överensstämmer beträffande förbrukare av mer än 40 000 kilowattimmar per beskattningsår med dem, som ingingo i den i samband med energiskattens införande upphävda elskatteförordningen.

72 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

För andra bränslen gällande skattesatser framgå av nedanstående sammanställning. Bränsle Skattesats

Dill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 73

dat) 48 miljoner kronor. Då skatt för kraft för borgerlig förbrukning utgår först fr. o. in. första mätaravläsningen efter den 19 juni 1957 och då flertalet större distributörer torde tillämpa kalendertertial såsom debiteringsperiod, kan man emellertid icke räkna med större skatteinkomst ifråga om borgerlig kraftförbrukning än vad som motsvarar skatten för två kalendertertial eller två tredjedelar av 48 miljoner kronor d.v.s.32 miljoner kronor. Totala skatteinkomsten för elektrisk kraft under budgetåret 1957/58 skulle enligt det anförda utgöra (49 + 32 =) 81 miljoner kronor. Härifrån avgår emellertid skatt för kol och olja för elkraftgenerering, som för helår kan uppskattas till 12 miljoner kronor. Skatteinkomsten för budgetåret 1957/58 torde dock icke påverkas med större belopp än tre fjärdedelar härav eller 9 miljoner kronor. Resterande skatteinkomsten för budgetåret ifråga skulle således kunna anges till 72 miljoner kronor.

Budgetåret 1 95 8/5 9. Enligt uppgift från Centrala Driftledningen torde man kunna räkna med en fortsatt ökning av kraftförbrukningen för industriändamål med 5,7 procent för år och för borgerliga ändamål med 10 procent för år. De genomsnittliga kraftpriserna torde även stiga allt efter det äldre abonnemang utlöper och ersättes med nya till nu gällande högre priser. Denna prisförhöjning kan anges till 5 procent av genomsnittspriset för budgetåret 1957/58. Med angivna utgångspunkter kan skatteinkomsten

49 X 105,7 X 105 48 X 110 X 105 beräknas till = 109,7 miljoner kronor

100 X 100 100 X 100 eller avrundat) 110 miljoner kronor. Härifrån avgår skatt för kol och olja för elkraftgenerering, enligt det föregående beräknad till 12 miljoner kronor, varför skatteinkomsten kan anges till 98 miljoner kronor.

b) Energiskatten å bensin och motor sprit utgår med 4 öre per liter. Tillverkningen av motorsprit är numera obetydlig och medräknas icke i detta sammanhang.

Med ledning av uppgifter från tillverkarna om beräknad utlämning av bensin under olika kvartal kan energiskatten härå för budgetåret 1957/58 beräknas till 7 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 13 miljoner kronor.

c) Inkomsten av energiskatt för andra bränslen än bensin och motor sprit har i propositionen med förslag till införande av energiskatten (Kungl. Maj:ts prop. nr 175/1957, sid. 93) beräknats till 229 miljoner kronor för helt år. Häri ingår även skatt, som av icke registrerade återförsäljare och förbrukare inbetalas till tullverket vid införseln. För budgetåret 1957/58 kommer med hänsyn till tiderna för skatteredovisning (kvartal med en månads respittid) skatt att inflyta till kontrollstyrelsen endast för de tre första kvartalens försäljning och förbrukning av bränslen. Tullverkets uppbörd av energiskatt kommer däremot att avse hela hudgetåret. Generaltullstyrelsen har enligt uppgift beräknat inkomsten av bränsleskatten till 8 miljoner kronor för år. Av återstående del av den enligt ovan för helt år beräknade skatteinkomsten skulle alltså 3/4 eller 165 miljoner kronor kunna beräknas inflyta till kontrollstyrelsen. Emellertid mäste beaktas att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora lager fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare. För dessa bränslekvantiteter kommer energiskatt icke att inflyta till statsverket. Att mera noggrant angiva storleken av dessa lager är icke möjligt, men rent uppskattningsvis torde de kunna anses motsvara ett skattebelopp av 10 miljoner kronor. Hänsyn måste vidare tagas till att skattefrihet föreligger för bränsle, som förbrukas för vissa ändamål, samt att skattenedsättning medgivits eller torde komma alt medgivas i vissa fall. Bränsleförbrukningen för angivna ändamål kan antagas motsvara ett skattebelopp för helt år av 20

74 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

miljoner kronor. För budgetåret 1957/58, då skatt inflyter för endast de tre första kvartalens förbrukning, kan skatteinkomsten beräknas minska 3/4 av angivna belopp eller 15 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsens uppbörd av energiskatt å andra bränslen än bensin och motorsprit för budgetåret 1957/58 skulle i enlighet med det anförda kunna beräknas till (105 — 10 — 15=) 140 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 torde man icke böra räkna med någon större ökning av totala bränsleförbrukningen. Denna kan därför antagas motsvara en skatt av 230 miljoner kronor. Härifrån avgår den skattefria förbrukningen, vilken såsom tidigare framhållits kan beräknas motsvara en skatt av 20 miljoner kronor. Totala skatteinkomsten för hithörande bränslen skulle således utgöra 210 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen bär enligt uppgift beräknat sin uppbörd av energiskatt å bränslen som här avses till 8 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens ifrågavarande uppbörd för budgetåret 1958/59 kan vid sådant förhållande anges till 202 miljoner kronor eller avrundat 200 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis kan alltså inkomsten av energiskatten, till den del den uppbäres av kontrollstyrelsen, beräknas uppgå för budgetåret 1957/58 till 220 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 310 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av tullverket anfört följande:

»Den från och med den 1 juli 1957 tillkomna energiskatten uppbäres och redovisas av tullverket för dels bensin, dels fasta bränslen, beträffande de senare dock endast i den mån de införas av annan än hos kontrollstyrelsen registrerad importör. Vid beräkningen av energiskatten å bensin för budgetåret 1957/58 måste hänsyn tagas till den omständigheten, att av ovannämnda för innevarande budgetår uppskattade förtullningsvolym om 1 650 miljoner liter omkring 250 miljoner liter anmälts till förtullning före den 1 juli 1957 men förtullats och uttagits först efter denna dag. För denna kvantitet om 250 miljoner liter har bensinskatt erlagts, men för densamma skall enligt gällande bestämmelser icke erläggas energiskatt. Sistnämnda skatt bör sålunda beräknas å en förtullningsvolym av allenast 1 400 miljoner liter bensin. Uppbördsbeloppen för energiskatt å bensin kunna därför beräknas till omkring 56 miljoner kronor för innevarande budgetår och till ungefär 68 miljoner kronor för nästa budgetår. Under de fyra första månaderna av innevarande budgetår har tullverket debiterat energiskatt för fasta bränslen med i runt tal 2,5 miljoner kronor. Med ledning härav anser styrelsen sig böra räkna med mellan 7 och 8 miljoner kronor i uppbörd av sådan energiskatt för vartdera av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Den sammanlagda bruttouppbörden av energiskatt synes sålunda för tullverkets del böra för budgetåren 1957/58 och 1958/59 upptagas till respektive 63 och 76 miljoner kronor. De av tullverket bestridda restitutionerna av energiskatt beräknas med ledning av hittills under innevarande budgetår beviljade restitutioner till mellan 3 och 4 miljoner kronor för budgetår, varför nettouppbörden av energiskatt skulle för budgetåren 1957/58 och 1958/59 kunna beräknas till respektive 60 och 72 miljoner kronor.»

De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren 1957/58 och 1958/59 på 280 respektive 382 miljoner kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 75

Vattenfallsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket ifråga om beräkningen av inkomsterna av energiskatt anfört följande:

»Vattenfallsstyrelsen saknar underlag för en beräkning av den totala inkomsten under denna riksstatstitel, varför styrelsens inkomstuppskattning är begränsad till energiformen elektrisk kraft. Då någon fullständig statistik över totalavgifterna för elkraftkonsumtionen i landet icke finnes, måste en sådan uppskattning bli i hög grad osäker. Under förutsättning av oförändrade konjunkturförhållanden och normal vattentillgång kan ifrågavarande del av energiskatten angivas till 65 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 och 95 000 000 kronor för budgetåret 1958/59.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 380 000 000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet

De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1956/57 beräknade till ett belopp av 158,24 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 161,30 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.

Riksstaten för budgetåret 1957/58 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 174,38 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Med stöd av de utav myndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1957/58 till 175,06 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 176,18 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.

Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Denna inkomsttitel är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 350 000 kronor. Den mest betydande inkomstposten under denna titel har bestått av ersättningar från befattningshavare för bostad. Från och med den 1 juli 1957 har ungdomsvårdsskolornas byggnader överförts till byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Detta betyder att hyresinkomsterna icke längre redovisas under ifrågavarande inkomst­

76 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

titel. Genom att dessutom underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften kraftigt stegrats i förhållande till tidigare beräkningar har socialstyrelsen i ett till Kungl. Maj :t den 10 september 1957 avlämnat förslag till inkomststat för budgetåret 1957/58 räknat ned inkomsterna på titeln till 34 500 kronor.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården till 35 000 kronor för budgetåret 1957/58. Fortsatta betydande underskott för jordbruks- och verkstadsdriften förefalla icke uteslutna, varigenom utgifterna till följd av bortfallet av ersättningarna för bostad från befattningshavare kunna komma att överstiga inkomsterna på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59, varvid förutsattes att underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från vederbörligt anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda uppbördsmedel på samma anslag.

Inkomst av myntning och justering. På denna titel ha under de senaste budgetåren de beräknade och behållna inkomsterna uppgått till följande belopp:

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat it

inkomst riksstaten inkomst riksstaten

Miljoner kronor Miljoner kronor

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1957 bär mynt- och justeringsverket uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 9,4 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 5,9 miljoner kronor under budgetåret 1958/59. Mynt- och justeringsverket har härvid anfört följande:

»För budgetåret 1958/59 beräknas en prägling av 2 kronor—1 öre motsvarande präglingen under budgetåret 1957/58, vilket med nuvarande metallpriser skulle motsvara en vinst av 4,6 miljoner kronor.

Under tiden 1/10 1956—30/9 1957 har utelöpande mynt av valören 5 kronor ökat med cirka 2,9 miljoner kronor. Riksbankens behållning av nämnda myntslag utgjorde den 30 september 1957 4 986 990 kronor. Banken har i skrivelse till verket den 5 december 1956 förklarat, att ett normallager i Sveriges Riksbank av 5 miljoner kronor torde vara fullt tillräckligt. Då verket planerat tillverkning av 5 miljoner kronor i 5 kronor under innevarande budgetår, torde någon prägling av nämnda myntslag med nuvarande efterfrågan icke kunna ifrågakomma under budgetåret 1958/59. Inkomsten av justering beräknas till 1,3 miljoner kronor. Sammanlagda inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1958/59 torde sålunda komma att uppgå till 5,9 miljoner kronor.»

I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptager riksräkenskapsverket efter avrundning ifrågavarande titel till 10 000 000 kronor

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 77

lör budgetåret 1957/58 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 6 000 000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 oktober 1957 har sparbanksinspektionen beräknat inkomsterna på titlarna bidrag för tillsyn över sparbankerna och bidrag för revision av sparbankerna till 25 000 kronor respektive 240 000 kronor för budgetåret 1957/58 och till 1 000 kronor respektive 325 000 kronor för budgetåret 1958/59. Sparbanksinspektionen har härvid anfört följande:

»Beräkningen av inkomstposterna å titlarna bidrag för tillsyn över sparbankerna och bidrag för revision av sparbankerna avseende budgetåret 1957/58 har gjorts med hänsyn till den takt sparbankerna hittills vunnit registrering, varmed uppdragen som allmänna ombud upphöra och länsstyrelserna i stället förordna allmänna revisorer för sparbankerna. Då sparbanksinspektionen emellertid ännu saknar uppgifter från nästan alla länsstyrelserna å utbetalda revisionsarvoden, för vilka täckning skall infordras från sparbankerna innevarande budgetår, är beräkningen av den härigenom uppkommande inkomsten å titeln bidrag för revision av sparbankerna alltjämt behäftad med stor osäkerhet. Detsamma gäller även för inkomsten å samma titel följande budgetår. Efter den 1 januari 1958 kan endast en eller annan sparbank beräknas kvarstå under den gamla lagen varför inkomstposten för budgetåret 1958/59 å titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna beräknats icke böra överstiga kr. 1 000: —.»

Riksräkenskapsverket upptager i anslutning till sparbanksinspektionens beräkning bidrag för tillsyn över sparbankerna till 25 000 kronor och bidrag för revision av sparbankerna till 240 000 kronor för budgetåret 1957/58. För budgetåret 1958/59 föreslår riksräkenskapsverket att ifrågavarande inkomsttitlar uppföras med 1 000 kronor respektive 325 000 kronor.

Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 september 1957 har statens centrala frökontrollanstalt uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 1,45 miljoner kronor budgetåret 1957/58 och till 1,50 miljoner kronor budgetåret 1958/59. Frökontrollanstalten har härvid anfört följande:

»Beräkningarna äro gjorda under förutsättning av en i stort sett bibehållen omfattning av anstaltens verksamhet samt en tioprocentig höjning från den 1 januari 1958 av flertalet nu gällande taxor, varom framställning gjorts till Kungl. Lantbruksstyrelsen. Som jämförelse kan nämnas att inkomsterna förlidet budgetår utgjorde 1 377 603 kronor. Genom beslut av 1956 års riksdag utföres numera analyseringen av oljeväxtfrö för industriellt ändamål av de kemiska stationerna, varför anstalten gått miste om denna inkomstkälla, som utgjorde 196 000 respektive 157 600 kronor under budgetåren 1954/55 och 1955/56.»

Med utgångspunkt från att det i frökontrollanstaltens skrivelse nämnda förslaget till taxehöjning kommer att bifallas uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 450 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetaret 1958/59 uppföres med 1 500 000 kronor.

78 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 oktober 1957 har statens lantbrukskemiska kontrollanstalt beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 175 000 kronor budgetåret 1957/58 och till 225 000 kronor budgetåret 1958/59. Kontrollanstalten har härvid anfört följande:

»Efter av statens sakrevision verkställd utredning, som överlämnades till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 28 februari 1955, har riksdagen fattat principbeslut om sammanslagning av kontrollanstalten med kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan i Ultuna. Snabbutredning om sammanslagningen pågår och lär föreläggas 1958 års riksdag, men det kan icke förutsättas att anstalten före 1960 kan få ökade resurser för en inkomststegrande analysverksamhet, därefter är det ovisst. För inkomsternas storlek spelar antalet jordundersökningar stor roll. Denna säsong - vintern 1957/58 — för jordanalys väntas bli rekorddålig. Det envisa regnandet ger jordbrukarna mycket stora ekonomiska bekymmer och de blir rädda för varje utgift, även jordanalyskostnader. Därtill kommer att varken jordbrukaren eller provtagaren kan göra något nämnvärt arbete på de genomblöta fälten. Redan normalt varierar jordprovsantalet starkt på grund av olika omständigheter, bl. a. växlande provtagningsmöjligheter. De lämnade uppgifterna äro därför mycket approximativa.»

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till 200 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 225 000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registrei-ingsavgifter. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 oktober 1957 har patent- och registreringsverket anfört följande:

»Under hudgetåret 1956/57 uppgingo inkomsterna till omkring 8 040 000 kronor, varav ca 5 800 000 kronor i patentavgifter, ca 590 000 kronor i varumärkesavgifter och ca 1 650 000 kronor i bolagsavgifter.

För patentavgifterna beräknar ämbetsverket vid oförändrade avgiftssatser en sakta fortskridande stegring, främst på grund av att totalantalet bestående patent alltjämt är i stigande. Verket anser sig därför böra räkna med 5 900 000 kronor i patentavgifter under budgetåret 1957/58 och 6 000 000 kronor under budgetåret 1958/59.

Vad som inflöt i varumärkesavgifter under 1956/57 påverkades av vissa tillfälliga inkomster i samband med återupprättande av västtyska varumärken. Med hänsyn till rådande tendens till ökning av antalet varumärkesärcnden torde dock varumärkesavgifterna kunna beräknas till 600 000 kronor för vartdera budgetåret.

Av bolagsavgifterna under 1956/57 härrörde omkring 450 000 kronor från en enda post av exceptionell natur. Bortsett från denna skulle ha influtit omkring 1 200 000 kronor. Emellertid ha med ingången av budgetåret 1957/ 58 trätt i kraft höjningar av bolagsavgifterna med i regel 50 % och för den variabla avgiften vid kapitalökning ca 67 %. Med hänsyn härtill anses kunna beräknas 1 900 000 kronor för vartdera budgetåret.

Av det sagda följer, att patentverket vid oförändrade avgiftssatser beräknar hela inkomstbeloppet till 8 400 000 kronor under budgetåret 1957/58 och 8 500 000 kronor under budgetåret 1958/59. Patentverket avser att inom den närmaste tiden framlägga förslag till vissa höjningar av patent-

Bih. 1: Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning 79

avgifterna från och med den 1 juli 1958, varvid man preliminärt räknat med en inkomstökning av ca 2 000 000 kronor. Förslaget är dock ej närmare utarbetat och kan komma att undergå förändringar. Verket har redan därför ej ansett sig kunna taga hänsyn till sådana eventuella avgiftshöjningar vid den nu gjorda inkomstberäkningen för budgetåret 1958/59.»

I anslutning till patent- och registreringsverkets beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 8 400 000 kronor under innevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59 i avvaktan på förslaget till höjda patentavgifter, uppföres med 8 500 000 kronor.

Bidrag till för säkring sinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 oktober 1957 har försäkringsinspektionen anfört följande:

»Inspektionens inkomster under löpande budgetår, som endast beror av försäkringsbolagens avgiftsinkomster under närmast föregående kalenderår, kan framräknas på grundval av redan nu till inspektionen inkommet uPP§iftsmaterial. En preliminär beräkning, därvid hänsyn dock ej kunnat tagas till ev. felaktigheter i materialet, har givit till resultat att inkomsterna å riksstatstiteln bidrag till försäkringsinspektionen för nu löpande budgetår kommer att uppgå till ungefär 822 000 kronor.

Att göra en förhandsuppskattning av premieinkomsterna under 1957 från försäkringsbolagen och de understödsföreningar, som från och med den 1 januari 1958 inordnas under inspektionens tillsyn, och därmed även av de bidrag som inspektionen kan påräkna under budgetåret 1958/59 möter stora svårigheter. Motorismens fortsatta expansion samt en viss anpassning uppåt av sakförsäkringsvärden i allmänhet synes dock — redan vid oförändrad bidragssats — motivera ett antagande om viss ökning av inkomsterna från försäkringsbolagen jämväl under budgetåret 1958/59. I sina petita tör nämnda budgetår beräknar inspektionen — under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till inspektionens framställning om att bidragssatsen sättes till 0,6 °/oo av avgiftsinkomsterna för såväl försäkringsbolag som understödsföreningar och med beaktande av att minimibidraget från försäkringsbolagen höjts från 100 till 200 kronor — inkomsterna å nu ifrågavarande riksstatstitel till från försäkringsbolagen 995 000 kronor och från understödsföreningarna 165 000 kronor eller tillhopa således 1 160 000 kronor.»

I anslutning till försäkringsinspektionens beräkning uppskattar riksräkenskapsverket efter avrundning inkomsterna på ifrågavarande titel för budgetåret 1957/58 till 825 000 kronor. För budgetåret 1958/59 föreslår riksräkenskapsverket att inkomsterna på titeln uppföres med 1 150 000 kronor, under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till inspektionens framställning om bidragssatsens höjning.

Inkomster av statens gruvegendom. I skrivelse till riksräkenskapsverket har kommerskollegium, under framhållande av att inkomsterna för den i ifrågavarande titel ingående posten legodrift i Adakfältet beräknats komma att sjunka på grund av det under innevarande år starkt reducerade världsmarknadspriset på koppar, beräknat inkomsterna på titeln till 5,0 miljoner

80 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

kronor för innevarande budgetår och 3,G miljoner kronor för budgetåret 1958/59.

I anslutning till kommerskollegii beräkning uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna på titeln till 5 000 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 3 600 000 kronor.

III. Diverse inkomster

Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten inkomst riksstaten

Miljoner kronor Miljoner kronor

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 81

Redovisad Beräknat i Redovisad Beräknat i

inkomst riksstaten inkomst riksstaten

Miljoner kronor Miljoner kronor

82 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 oktober 1957 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1957/58 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1957/58 inleverera ett belopp av 112,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1958/59 har bolaget förslagsvis beräknat kunna inleverera likaledes 112,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel, under förutsättning att nu rådande konjunkturförhållanden komma att bestå.

Vid den av bolaget för budgetåret 1957/58 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 106,30 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 6,20 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1957/58 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1957 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 53,03 miljoner kronor, vilket belopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år med 2,4 procent.

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret 1957/58 till 114 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 117 000 000 kronor.

Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter. Titeln har i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppförts med ett belopp av 13 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor motsvarar beräknad inleverans av viss återstående behållning i jordbruksnämndens clearingkassor för fettvaror respektive kolonialvaror.

De på ifrågavarande titel under budgetåret 1956/57 redovisade inkomsterna uppgingo till netto 24,70 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkas överskottsmedel vid marinverkstäderna på 4,81 miljoner kronor, restavgifter på netto 4,47 miljoner kronor, från Bolidens gruvaktiebolag inbetalt överskott å legodrift på netto 5,27 miljoner kronor samt arrendeinkomster från Tuolluvaara gruvaktiebolag m. fl. på netto 2,56 miljoner kronor, överskott å legodrift samt nyssnämnda arrendeinkomster redovisas från och med budgetåret 1957/58 under uppbörd i statens verksamhet under titeln »Inkomster av statens gruvegendom».

Riksräkenskapsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1957/58 till 18 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med ett belopp av 10 000 000 kronor.

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 83

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder

Postverket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Budgetår Den egentliga poströrelsen Postspar­ Summa Inleve­

Beräk­

banken rerat till

nat i

Inkoms­ Drift­ över­ och post­ stats­

riks­

ter kost­ skott girot: verket

staten

nader vinst

84 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Inkomsttitel Verkliga Beräknade inkomster

inkomster budgetåren

budgetåret

1956/57 1957/58 1958/59

Eib. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 85

till 32,8 miljoner kronor samt för budgetåret 1958/59 till 34,1 miljoner kronor.

Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kostnaderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid generalpoststyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1957/58 beräknas nu till ca 65,2 miljoner kronor eller 7,9 miljoner kronor mer än ersättningen under budgetåret 1956/57. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de fr. o. m. den 1 januari 1957 ökade lönekostnaderna in. in. För budgetåret 1958/59 ha inkomsterna beräknats till 70,1 miljoner kronor.

Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1957/58 har såsom framgår av tabellen nu beräknats till 23,1 miljoner kronor. Ökningen är jämväl här huvudsakligen beroende på de fr. o. in. den 1 januari 1957 ökade lönekostnaderna m. m. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till 23,4 miljoner kronor.

På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikande obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.

Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden med undantag av postverkets ersättning för bestyret med återbetalning av överskjutande preliminär skatt medelst återbetalningskort har för tiden fr. o. in. uppbördsåret 1955/56 räknat fastställts av Kungl. Maj:t i brev till generalpoststyrelsen den 18 november 1955. Ersättningen för bestyret med återbetalningskorten har fastställts av Kungl. Maj: t i brev till generalpoststyrelsen den 9 november 1956. I anledning av bl. a. de ökade lönekostnaderna fr. o. in. den 1 januari 1956, den 1 januari 1957 och den 1 januari 1958 har generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september 1957 för tillämpning fr. o. m. uppbördsåret 1958/59 hemställt om viss höjning av ersättningen för postverkets bestyr med skatteuppbörden.

Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden beräknas för innevarande budgetår till 9 350 000 kronor samt — under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen — för nästkommande budgetår till 10 700 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 26 april 1957 resp. Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 26 april 1957 skall ersättningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp. allmänna barnbidrag under år 1957 utgå med 40 öre för varje under år 1957 utbetalad folkpensionsanvisning resp. 55 öre för varje under år 1957 utbetalad barnbidragsanvisning. I anledning av ökade lönekostnader in. in. har generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 september 1957 hemställt om viss höjning av den nu utgående ersättningen. Postverkets ersättning för här ifrågavarande bestyr beräknas för budgetåret 1957/58 till 4 050 000 kronor resp. 2 300 000 kronor samt — under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen — för budgetåret 1958/59 till 4 635 000 kronor resp. 2 750 000 kronor.

Postverkets inkomster av utrikesrörelsen utgöras huvudsakligen av portoandelar för paket och postanvisningar. Beträffande denna inkomstpost måste en förliandskalkyl alltid bliva mycket osäker bl. a. på grund därav, att man icke med säkerhet kan beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar. Styrelsen anser sig emellertid kunna räkna med eu inkomst under här ifrågavarande

86 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna:

titel på 1 000 000 kronor för innevarande och 500 000 kronor för nästkommande budgetår.

Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1956/57, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.

Beräkningen av utgifterna har i enlighet med riksräkenskapsverkets direktiv verkställts under den förutsättningen, att lönerna skola utgå i enlighet med vad som anförts i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.

Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1957/58 komma att uppgå till 454,5 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 5 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj:t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten.

För budgetåret 1958/59 ha utgifterna beräknats till 466,5 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1957/58 17 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 22 miljoner kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj 1957 med förslag till stat för postverkets driftkostnader för budgetåret 1957/58 föreslog generalpoststyrelsen, att innevarande budgetår skulle verkställas en extra avsättning på 4 miljoner kronor till statens järnvägars värdeminskningskonto för postvagnar. I Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 27 juni 1957 angående postverkets stat för driftkostnader budgetåret 1957/58 anfördes bl. a. att Kungl. Maj :t ville framdeles meddela beslut rörande generalpoststyrelsens förslag om extra avsättning med 4 miljoner kronor till statens järnvägars värdeminskningskonto för postvagnar. Om Kungl. Maj :t medgiver den av styrelsen föreslagna extra avsättningen för här omhandlade ändamål, kommer det nu beräknade överskottet för innevarande budgetår att minskas med motsvarande belopp eller med 4 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1958/59 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 22 miljoner kronor avrundat belopp.

Av överskottsmedlen för budgetåret 1956/57, 10 111 783 kronor 54 öre, kunde 4 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstående beloppet, 6 111 783 kronor 54 öre, levererades den 26 augusti 1957. Det kommer att tillses, att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt böra hänföras.»

Generalpoststyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräkenskapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsanställdas löner. Styrelsen har i sina beräkningar icke ansett sig kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket anser, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större utsträckning än att viss vinst erhålles från ifrågavarande rörelsegrenar. In-

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 87

komsterna av postverket beräknar riksräkenskapsverket under budgetåret 1957/58 till 28 000 000 kronor, varvid antages, att de balanserade överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 000 000 kronor.

Televerket

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Budgetår Drift- Drift­ Överskott Inlevererat Beräknat i inkomster kostnader till riksstaten statsverket

88 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

vudtiteln anvisade eller begärda anslag till bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader.

Den starka ökningen av inkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 beror på de taxehöjningar, som genomfördes successivt under tiden april —juli 1957.

För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av televerkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.

Budgetår Televerkets Statens Nettovinst för

överskott ränteutgifter statsverket

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

Verkliga belopp

fiih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 89

gramdistribution samt investeringar, redovisas som en separat post och icke inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsmedel utan balanseras över till följande budgetår. Ifrågavarande överskott bär av telestyrelsen beräknats komma att uppgå till 5,8 milj. kronor för budgetåret 1957/58 och till 4,9 milj. kronor för budgetåret 1958/59. Därefter återstående överskottsbelopp, som skall inlevereras, skulle följaktligen utgöra 70,0 — 5,8 = 64,2 milj. kronor för budgetåret 1957/58 och 71,8 — 4,9 = 66,9 milj. kronor för budgetåret 1958/59.

Leveranserna av överskottsmedel beräknas för budgetåret 1957/58 komma att uppgå till ca 60 milj. kronor och för budgetåret 1958/59 till ca 65 milj. kronor. Anledningen till att leveranserna för budgetåret 1957/58 upptagits till ett något lägre belopp än det överskott, som skall inlevereras, är att leveranserna av överskottsmedel ske med någon tids eftersläpning och att överskottet under andra kvartalet 1957 var så pass obetydligt, att någon leverans av överskottsmedel icke ägde rum under tredje kvartalet 1957.»

Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1954/55, 1955/56 och 1956/57 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1957/58 och 1958/59 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor) :

1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 Inkomster.

Beräknat Beräknat Telefoninkomster:

Abonnemangs- och sam-

Telegraf inkomster:

Övriga telegrafinkomster 28,2 28,0 29,3 32,4 32,4 Radioinkomster:

90 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Vid bedömningen av förestående siffror bör hänsyn tagas till att inträdesavgifterna för telefonabonnemang höjdes i december 1955 och ljudradiolicensavgiften från och med den 1 januari 1956, samtals-, telex- och telegramavgifter m. m. från och med den 1 april eller den 1 maj 1957 samt abonnemangsavgifter och ljudradiolicensavgiften från och med den 1 juli 1957.

Telestyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräkenskapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsanställdas löner. Riksräkenskapsverket har upptagit inkomsterna för televerket under budgetåret 1957/58 till 60 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 65 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Budgetår Drift- Drift­ överskott Inlevererat Beräknat i

inkomster kostnader till stats­ riksstaten

verket

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 91

verksrörelsen förutsatts bli belastad med den del, som erfordrats för att möjliggöra full drift av Göta älvs-stationerna. Budgetåret 1958/59.

Under förutsättning att vattenförhållandena bli normala samt att ändringar av bränslepriser och konjunkturförhållanden icke inträffa kan överskottet för budgetåret 1958/59 beräknas till 135 000 000 kronor enligt nedanstående uppställning.

Inkomster Driftkostnader Överskott

kronor kronor kronor

Fastighetsförvaltning 1 000 000 625 000 375 000

495 000 000 860 000 000 135 000 000

Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig.

För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med oförändrade inkomster.

Vid beräkning av driftkostnaderna har hänsyn tagits till det förhållandet att under de närmaste budgetåren relationen mellan belastning och utbyggd vattenkraft torde försämras, vilket kommer att medföra ett ökat behov av bränslealstrad tillskottskraft även vid normal vattentillgång. Därjämte blir beroendet av nederbördsförhållandena större än normalt. De beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höjda i förhållande till innevarande budgetårs på grund av den tillämpade avskrivningsmetoden och anläggningsbeståndets ökade omfattning. Ifråga om lönerna har räknats med att de skola utgå i enlighet med beslut av 1957 års riksdag.

Levererbart överskott.

Beloppen inlevererbara överskottsmedel torde för budgetåren 1957/58 och 1958/59 kunna beräknas till 120 000 000 kronor resp. 135 000 000 kronor, det vill säga lika med de bokförda överskotten. Noggrannheten i kalkylerna är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott per tolvmånadersperioder kan försummas, varjämte utjämning kan ske medelst den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.»

Vattenfallsstyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräkenskapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsanställdas löner. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av statens vattenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag till 120 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1958/59 upptagas med 135 000 000 kronor.

Domänverket

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande bud­

92 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

getår framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).

Räkenskapsår Inkoms­ Drift­ över­ Budgetår Över­ Inleve­ Beräk­

ter kost­ skott skott rerat till nat i

nader stats­ riks­

verket staten

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 93

1956 1957 1958

Enligt Inkomster Beräknat Beräknat

bokslutet

94 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I skrivelse den 3 december 1957 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1958/59. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):

Bih. 1: Riksräkenskapsverlcets inkomstberäkning 95

V. Statens utlåningsfonder

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha utrikesdepartementet, bostadsstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1958/59 till 8 000 kronor, 120 425 220 kronor, 5 097 300 kronor, 500 kronor, 1 800 000 kronor, 225 000 kronor, 8 260 700 kronor respektive 150 000 kronor. Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 135 966 720 kronor.

Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1958/59 upptagas till sammanlagt 135 966 500 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd

Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1958/59 till härefter angivna belopp:

96 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Från och med det räkenskapsår för LKAB som började den 1 oktober 1957 innehar staten huvuddelen av aktierna i detta bolag. Vidare ha aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier överförts från och med den 1 juli 1957 från domänverkets fond till fonden för statens aktier.

Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkastning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst. Med ledning av dessa upplysningar beräknar riksrälcenskapsverket inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till 140 000 000 kronor för budgetåret 1957/58, vari inräknats en inbetalning av tidigare avsatta vinstmedel inom LKAB om 30 miljoner kronor. Beträffande LKAB saknas ännu närmare hållpunkter för beräkning av avkastningen från bolaget för budgetåret 1958/59, varför riksräkenskapsverket räknat med samma utdelningsbelopp som för sista räkenskapsåret. Från inkomsterna på fonden bör avgå ränta för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt tal 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 85 000 000 kronor.

VIII. Statens pensionsfonder

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1957 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1957/ 58 till 27,7 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 28,0 miljoner kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1958/59 till 5 605 000 kronor, 9 200 000 kronor respektive 27 000 kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1958/59 beräknas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 28 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 410 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 165 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 4 030 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 9 200 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 25 000 kronor eller sammanlagt till 42 830 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder

Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1957 bär riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 39 645 000 kronor för budgetåret 1957/58 och till 37 850 000 kronor för budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet här­

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 97

med, att inkomsten på förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages till 38 000 000 kronor.

Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av följande sammanställning.

1957/58 1958/59

Kronor Kronor

98 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Såsom framgår av tablån äro inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten utan även folkpensionsavgifter och investeringsavgift. över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med beräknandet av titeln (s. 23—36), framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro svåra att förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna sammanhänger främst med att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt, varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utvecklingen av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga på vissa antaganden om förändringarna av fysiska personers och bolags inkomster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 20—22.

Enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar kommer inkomstökningen på inkomstskattetiteln under budgetåren 1957/58 och 1958/59 att bli något mindre än den för budgetåret 1956/57 redovisade ökningen. Inkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknas till ett belopp av 425 respektive 400 miljoner kronor skola reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel. Återföringarna från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel förutsättas uppgå till 250 respektive 200 miljoner kronor under budgetåren 1957/58 och 1958/59, varigenom nettoavsättningarna skulle begränsas till 175 respektive 200 miljoner kronor.

Under budgetåret 1957/58 beräknas de totala inkomsterna stiga med 940 miljoner kronor till 11 631 miljoner kronor. Av den beräknade ökningen hänföra sig inemot 350 miljoner kronor till inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Stegringen sammanhänger främst med den till följd av inkomstlyftningarna ökade uppbörden av preliminär A-skatt samt med en väsentlig uppgång även av den preliminära B-skatteuppbörden.

Automobilskattemedlen beräknas komma att öka med 27 miljoner kronor. Denna ökning utgör saldot mellan en ökning för bensinskatt med 85 miljoner kronor och fordonsskatt med 21 miljoner kronor samt ett inkomstbortfall genom avvecklingen från och med den 1 december 1956 av den särskilda investeringsavgiften å motorfordon, vilken under budgetåret 1956/57 inbragte 79 miljoner kronor.

Tullar och acciser beräknas komma att öka med 414 miljoner kronor. Av denna ökning hänföra sig 238 miljoner kronor till den från och med den 1 juli 1957 införda energiskatten, 67 miljoner kronor till en ökning av tobaksskatten till följd av en höjning av cigarrettpriserna och ökad försäljning av tobaksvaror samt 77 miljoner kronor till omsättningsskatt å motorfordon. Omsättningsskatt å motorfordon utgick endast under sju månader av budgetåret 1956/57. I övrigt kan nämnas en förutsedd ökning för

Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 99

tullmedel på 32 miljoner kronor medan för övriga titlar under tullar och acciser, däribland rusdrycksmedlen, räknas med i stort sett oförändrade inkomster.

Affärsverkens inkomstöverskott beräknas öka med sammanlagt 71 miljoner kronor. De största inkomstökningarna förutses för vattenfallsverket med 34 miljoner kronor och för postverket med 21 miljoner kronor.

Enligt den nu verkställda beräkningen skulle inkomsterna för budgetåret 1957/58 komma att bli 552 miljoner kronor lägre än vad som beräknats i riksstaten. Den beräknade nedgången sammanhänger främst med en minskning för skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i förhållande till riksstaten med 400 miljoner kronor. Minskning beräknas vidare för tullar och acciser med 172 miljoner kronor, varav 150 miljoner kronor hänför sig till omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

För budgetåret 1958/59 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verkställda beräkningarna uppgå till 12 149 miljoner kronor, vilket skulle innebära en uppgång med 518 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1957/58 och en nedgång med 34 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår.

Av den uppskattade inkomstökningen i förhållande till det beräknade utfallet för innevarande budgetår hänför sig 300 miljoner kronor till skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Uppgången i inkomstskattetiteln sammanhänger främst med en förutsedd fortsatt ökning av den preliminära A-skatten. För den preliminära B-skatten förutses däremot endast en obetydlig ökning. En förutsedd fortsatt ökning i motorfordonsbeståndet i ungefär samma takt som hittills beräknas komma att medföra en ökning av fordonsskatten med 20 miljoner kronor och av bensinskatten med 35 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknas komma att öka med sammanlagt 151 miljoner kronor. Av denna ökning hänför sig 100 miljoner kronor till energiskatt, 30 miljoner kronor till tullmedel och 10 miljoner kronor till vardera tobaksskatt och varuskatt. För omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker räknas med oförändrad inkomst.

För affärsverksfonderna beräknas ett med 22 miljoner kronor ökat överskott, vilket i främsta rummet hänför sig till inkomstökning för vattenfallsverket.

I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråcheferna Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit.

Stockholm den 9 december 1957.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

Olof Lindahl

100 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Beräk- Redo- Netto- Nettonade visade mer- brist Allmänna budgeten belopp belopp inkomst A. Egentliga statsinkomster:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 101

för budgetåret 1956/57 Bilaga A

kronor

Beräk- Redo- Netto- Netto-

nade visade bespa- merut-

Allmänna budgeten belopp belopp ring gift A. Egentliga stalsulgifler:

102 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bilaga B

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1952/53—1956/57

Tusental kronor 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 Egentliga statsinkomster Skaller: Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: Skatt å inkomst och förmögenhet

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 103

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 Uppbörd i slatens verksamhet:

Avgifter för granskning av biograf-

104 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 Patent- och varumärkes- samt registre-

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 105

1952/53 1953/54 1954/55 1955,56 1956/57 Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer 7 584,2 6 671,3 6 333,9 5 874,2 5 546.7 Lånefonden för bostadsbyggande i städer

106 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 107

Bilaga C

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1957/58

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp av tillföras budgetut- budgetut- A. Egentliga statsinkomster jämnings- jämningsfonden fonden Skatter: Kronor Kronor Kronor Kronor 1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögen-

108 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp av tillföras

budgetut­ budgetut­

jämnings­ jämnings­

fonden fonden Kronor Kronor Kronor Kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 109

*

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp av tillföras

budgetut­ budgetut­

jämnings­ jämnings­

fonden fonden Kronor Kronor Kronor Kronor

28. Inkomster vid lantmäteriväsen-

no Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

I riksstaten Beräknat Brist att Merin-

beräknat utfall ersättas komst att

belopp av tillföras

budgetut- budgetut-

jämnings- jämnings-

fonden fonden

Kronor Kronor Kronor Kronor

III. Diverse inkomster:

5. Statens pensionsanstalts pen- 6. Pensionsfonden för vissa riks-

42 231 000 — 941000

Säger för statens pensionsfonder 41 290 000

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 111

I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas kom st att belopp av tillföras

budgetut- budgetut-

jämnings- jämnings-

fonden fonden Kronor Kronor Kronor Kronor

IX. Diverse kapitalfonder: 1. Fonden för kreditgivning till

2. Övriga diverse kapitalfonder .. 12 000 000 12 580 000 — 580 000 Säger för diverse kapitalfonder 82 000 000 52 225 000 355 000 580 000 Säger för inkomster av statens kapitalfonder 695 958 600 686 371 000 25 355 000 15 767 600 Tillsammans 12183 333 500 11631377 000 630 415 000 73 458 500

112 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Bilaga D

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

Kronor Kronor

A. Egentliga statsinkomster

I. Skaller: 1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.,

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 113

Kronor Kronor

114 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Kronor Kronor III. Diverse inkomster:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 115

Kronor Kronor

116 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Kronor Kronor

VIII. Statens pensionsfonder:

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 117

Bilaga E

PM angående statsinkomsternas utveckling på längre sikt

Såsom underlag för en bedömning av de statsfinansiella resursernas utveckling på längre sikt har i anslutning till beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59 inom riksräkenskapsverket även verkställts vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. Det ligger i sakens natur att en kalkyl av detta slag måste verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste "förutsättningarna kunna sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som ha inflytande på statsinkomsterna, ha antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avse. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling ha i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1957/ 58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har antagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill ha såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.

Huvudresultatet av beräkningarna sammanfattas i nedanstående uppställning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).

1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 Skatt å inkomst och förmögenhet m. in. 5 356 5 700 6 000 6 000 6 200 Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och

118 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

nu föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles för bolagens del.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motivera ha sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):

1957/58 1958/59 1959/60 1960/61

Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 119

120 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

BIHANG 2

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1958

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

1

Bih. 2: Nationalbudget för år 1958

Bihang 2

Nationalbudget för år 1958

I. Inledning

Nationalbudgetarbetet för 1958 har i ett avseende haft ett gynnsammare utgångsläge än vad fallet varit vid flertalet tidigare tillfällen. Tvåårsavtalet på den svenska arbetsmarknaden har möjliggjort en uppskattning av kommande års löneutveckling redan vid sammanställningen av den preliminära nationalbudgeten vid årsskiftet. Detta i sin tur har förbättrat möjligheterna att bedöma den sannolika storleken av 1958 års konsumtionsutgifter. Ä andra sidan baseras nationalbudgetens uppskattning av statens utgifter på årets statsverksproposition, varför nationalbudgeten liksom denna är preliminär med avseende på försvarsutgifterna.

Skall dessutom några faktorer anges, som denna gång speciellt försvårar framtidsbedömningen, skulle det närmast vara den internationella konjunkturens labila läge. Därutöver kan även påpekas svårigheten att bedöma, hur industrins investeringsplaner skall omformas i en realistisk prognos för hela 1958 i ett läge med svaghetstecken i den internationella konjunkturen och med upphörande investeringsavgift.

I tidigare nationalbudgeter har ofta påtalats den osäkerhet som måste vidlåda prognoser på ett års sikt. De måste alltid bygga på vissa premisser, som under årets lopp mycket väl kan visa sig vara orealistiska. Sådana premisser är förutsättningen om normal väderlek och om en viss ekonomisk politik i utlandet. I den mån dylika reservationer i fråga om osäkerheten i framtidsbedömningen inte framstår som självklara, har de behandlats så utförligt i tidigare nationalbudgeter (t. ex. föregående års), att det här inte finns anledning att åter dröja vid dem i detalj.

Mot bakgrund av denna osäkerhet i ettårsprognoser kan det synas anmärkningsvärt att de förändringar, som i år vidtagits i arbetet med nationalbudgeten och i dess presentation, på många punkter medfört ytterligare siffermässig precisering av framtidsbedömningen. Detta hänger emellertid samman med försök att till grund för nationalbudgetarbetet lägga ett fullständigare system av nationalräkenskaper, där försörjningsbalansens olika poster infogas i de sektorer, för vilkas ekonomi de har betydelse. Det har sålunda ansetts ändamålsenligt att dela upp konsumtionskapitlet på två kapitel. Det första behandlar de privata hushållens ekonomi och det andra de offentliga sektorernas ekonomi. Även om behandlingen i dessa kapitel alltjämt siktar till att få fram byggstenarna till försörjningsbalansen, d. v. s.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2

2 Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:

den privata respektive den offentliga konsumtionen, har dock även andra ekonomiska aspekter i dessa två sektorers verksamhet tagits upp till fylligare behandling än tidigare. Det har sålunda mot bakgrund av höstens ekonomiska debatt ansetts vara av intresse att söka belysa hela den statliga verksamhetens plats i samhällsekonomin. Av liknande intresse är den kommunala finansiella utvecklingen. Även om den kommunala sektorn har mindre omslutning än den statliga på grund av att inkomstöverföringar av den typ som bl. a. representeras av folkpensioner och barnbidrag bär en väsentligt mindre omfattning, är dess anspråk på samhällets produktionsresurser i form av konsumtion och investering mer omfattande än den statliga sektorns.

Det hade varit av intresse att redan i beskrivningen av de offentliga sektorernas ekonomi söka fånga in hela den offentliga investeringsverksamheten, även den som bedrivs inom offentliga affärsverk, och sedan söka komplettera med ett kapitel, där de privata investeringarna fogades in i en analys av de privata företagens ekonomi. Av statistiska skäl har det inte gått att fullfölja denna plan, även om investeringarna på de offentliga sektorernas driftbudgeter och vissa av deras kapitalöverföringar till affärsverk för investering behandlas i kapitlet över de offentliga finanserna. Liksom tidigare sammanförs framtidsbedömningen för alla investeringar i ett kapitel, som utvidgats genom en diskussion av vissa kreditmarknadsaspekter.

I motsats till sina föregångare omfattar inte denna nationalbudget ett särskilt arbetsmarknadskapitel. Det tidigare innehållet i arbetsmarknadskapitlet har samordnats med andra delar av nationalbudgeten. Konjunkturläget på arbetsmarknaden ingår nu som en viktig del av andra kapitlets avslutande analys över konjunkturutvecklingen under 1957. Diskussionen av arbetskraftstillgångarna, vilka utgör en förutsättning för produktionen, ingår i produktionskapitlet. På detta sätt undgås vissa dubbleringar i beskrivningen av läget inom olika näringsgrenar.

Det är givet att dessa omläggningar av dispositionen och utvidgningar av prognoserna kommer att medföra statistiska och analysmässiga brister i innehållet, innan förändringarna har vunnit stadga. På längre sikt återstår att se, om den ökade kvantifieringen kan ge bättre vägledning vid den samhällsekonomiska framtidsbedömning, som på många håll alltid måste företas, eller om svårigheterna att precisera framtidsutvecklingen på ett helt års sikt snarare bör leda till en mindre ambitiös kvantitativ bedömning och mera av nulägesanalys och framtidsalternativ.

Liksom tidigare år bygger nationalbudgeten på material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk och institutioner. Följande utomstående författare har medverkat: amanuens B. Pettersson (kap. II: 1—4), t.f. byråchef L. Fastbom (kap. VIII: A) och l:e aktuarie O. Lindahl (kap. VII: 2). Kapitlet över utrikeshandeln har baserats på en PM utarbetad inom kommer skollegium. I samband med nationalbudgetarbetet har utredningsrådet hörts. Rådets ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning.