Prop. 1958:1
KUNGL. MAJrTS PROPOSITION
TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1958/59
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angå ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående stats- verkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att god känna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkoms ter och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................................. II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster.......................
11104 250 000
187 651 000 289 000 000 11 580 901 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ............................. 271 000 000 II. Riksbanksfonden .............................t................. 15 000 000 III. Statens allmänna fastighetsfond.................. 24 724 000
IV. Försvarets fonder............................................... 29 030 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 154 366 500 VI. Fonden för låneunderstöd...................................... 10 988 000 VII. Fonden för statens aktier .................. .......... 85 000 000 VIII. Statens pensionsfonder................................... 42 830 000
IX. Diverse kapitalfonder..................................... 52 500 000 685 438 500
Säger för inkomster å driftbudgeten 12 266 339 600
Summa kronor 12 266 339 500
Kimgl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
3
GETÅRET 1958/59
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna.................... 4 478 100 II. Justitiedepartementet...................................... 116 146 200 III. Utrikesdepartementet...................................... 61 289 500
IV. Försvarsdepartementet.................................... 2 311 813 400
V. Socialdepartementet.......................................... 3 577 475 000 VI. Kommunikationsdepartementet................... 885 571 100 VII. Finansdepartementet........................................ 757 652 000 VIII. Ecklesiastikdepartementet............................. 1 561 429 300
IX. Jordbruksdepartementet................................. 458 915 700
X. Handelsdepartementet..................................... 292 277 900 XI. Inrikesdepartementet........................................ 700 260 900 XII. Civildepartementet............................................ 386 903 400 XIII. Oförutsedda utgifter........................................ 1 000 000 XIV. Riksdagen och dess verk m. m.................... 21 264 800 11 136 477
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden................................................... 10 000 000 II. Riksgäldsfonden................................................. 600 000 000 III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 270 501 500
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-
förluster................................................................. 1 000 000 881 501
Säger för utgifter å driftbudgeten 12 017 978
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel___ 200 000 Beräknat överskott d statsregleringen............................................................ 48 860
300
500
800
000
700
Summa kronor 12 266 339 500
4
Kungl. Maj ris proposition nr 1 år 1958
Lånemedel
KÄPITAL-
1
44
»
906
500
Summa kronor 1449 906 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 1. år 1958 5
BUDGETEN
I. Statens affärsverksfomter.
Postverkets fond........................................................ — 3 098 000 Televerkets fond......................................................... 20 701 000 Statens järnvägars fond.......................................... 80 300 000 Statens vattenfallsverks fond............................... 348 202 000 Domänverkets fond................................................... 24B 500 446 352
II. Luftfartsfonden.............................................................. 31 500
III. Statens allmänna fastighetsfond................................ 42 739 IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond......................................... 1& 739; 000 Försvarets fabriksfond................................................. — 401 000 18 338 000
V. Statens utlåningsfonder................................................ 584 225 200 VI. Fonden för låneunderstöd......................................... 168 880 200
VII. Fonden för statens aktier......................................... 164 999 000 VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 2 610 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 13 200 000 Jordfonden................................. 3 500 000 Statens reproduktionsanstalts fond.................... 112 500: 16 812 500
Säger 1 476 456 500
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster....................................................................................... 1 000 000 övrig kapitalåterbetalning..................................................... 25 550 000 26 550 000
Summa kronor 1 449 906 500
Stockholms slott den 3 januari 1958.
GUSTAF ADOLF
U» •. ■<}** ;
• j ,\:
i. -v.,}
G. E. Sträng
i
i
I
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
1. Skatter: 1
1. Skatt å ' inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmö
genhet m. m., bevillning . ..
b) Kupongskatt, bevillning ....
c) Utskiftningsskatt och ersätt
ningsskatt, bevillning..............
d) Fondskatt, bevillning..............
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning
f)
Bevillningsavgifter för sär skilda förmåner och rättighe ter, bevillning...........................
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevill ning ................................... ........
h) Lotterivinstskatt, bevillning.
i) Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., bevill ning ..............................................
6 100 000 000
7 000 000
1 000 000
15 000 000 13 000 000
1 250 000
90 000 000 57 000 000
78 000 000 6 362 250 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning .... 350 000 000
b) Bensinskatt, bevillning......... 750 000 000 1 100 000 000
3. Tullar och acciser:
a)
Tullmedel, bevillning............. 670 000 000
b) Varuskatt, bevillning............. 240 000 000
c) Omsättningsskatt å motorfor
don, bevillning ......................... 140 000 000
d) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning . 56 000 000
e) Skatt å kaffe, bevillning ... 21 000 000
f) Tobaksskatt, bevillning......... 740 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill ning .............................................. 13 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevill ning .............................................. 20 000 000
i) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, be villning ........................................ 1 100 000 000
j) Omsättningsskatt å vin, be
villning ........................................ 60 000 000
k) Maltdrycksskatt, bevillning . 92 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 i
l) Skatt å läskedrycker, bevill
ning . ......................................... 45 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000
n) Energiskatt, bevillning........... 380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.......................... 700 000
2. Inkomster vid fångvården.................................... 2 300 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet ...................................................................... 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen................................ 225 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko holmissbrukare ............................................................ 200 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut ..
900 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen......................... 3 200 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen......................... 1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon .... 6 800 000 10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut....................................................... 4 400 000 11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk samhet ........................................................................... 50 000 12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 850 000 13. Inkomst av myntning och justering................ 6 000 000 14. Kontrollstämpelmedel............................................. 900 000 15. Bidrag till bank- och fondinspektionen............ 490 000 16. Bidrag till sparbanksinspektionen............... 320 000 17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 1 000 18. Bidrag för revision av sparbankerna ................. 325 000 19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 350 000 20. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000 21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.................. 1 750 000 22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ........... 375 000 23. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt................................................................................ 1 500 000 24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon trollanstalt ................................................................... 250 000 25. Inkomster vid statens maskinprovningar .... 200 000 26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an stalt ..................................................... 800 000 27. Inkomster vid veterinärhögskolan .................... 625 000 28. Inkomster vid lantmäteriväsendet............... 11 600 000 29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 900 000 30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.............................................. 35 000 31. Skeppsmätningsavgifter.......................................... 450 000 32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 900 000 33. Inkomster vid statens provningsanstalt.......... 2 500 000 34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 8 300 000 35. Inkomster vid statens institut för konsument frågor .............................................................................. 50 000 36. Fyr- och båkmedel .................................................. 13 500 000 37. Lotspenningar............................................................. 14 000 000
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
38. Försäljning av sjökort m. m................................... 39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 40. Patent- och varumärkes- samt registreringsavglfter............................. ............ .,........... .................. 41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re gister .............................................................................. 42. Bidrag till försäkringsinspektionen.................... 43. Inkomster av statens gruvegendom.............. 44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora torium ............................................................................ 45. Inkomster vid statens rättskemiska laborato rium ........................................................... ................... 46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora torium ............................................................................ 47. Inkomster vid statens sinnessjukhus................ 48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg................ ................. 49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 50. Inkomster vid karolinska sjukhuset................. 51. Inkomster vid serafimerlasarettet............. .... 52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .
450 000 700 000
10:500 000
500 000 1 150 000 3 600 000
2 800 000
525000
375 000 33 000 000
25 000 375 000 32 500 000
7 500 000
425 000
111. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel................................................................... 27 000 000
2. Totalisatormedel........................................................ 35 000 000
3. Tipsmedel..................................................................... 100 000 000
4. Lotterimedel........................................ 117 000 000
5. Övriga diverse inkomster........................................ 10 000 000
11
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affårsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.............................................. 30 000 000
2. Televerket.................................................................... 65 000 000
3. Statens järnvägar........... ............................................ 1 000 000
4. Statens vattenfallsverk........................................... 135 000 000
5. Domänverket............................................................... 40 OOO 000
11. Riksbanksfonden
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond............................... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens
» 1310 000
3. Beskickningsfastigheternas » 910 000
4. Byggnadsstyrelsens
» ....................... 15 623 OOO
5. Generaltullstyrelsens
* 215 000
6. Uppsala universitets
» 400 000
7. Lunds universitets
» 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens
» 100 000
9. Medicinalstyrelsens t ........................ 5 085 000 10. Karolinska sjukhusets » ....................... 595 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond...................................... 26 255 000
2. Försvarets fabriksfond............................................ 2 775 000
187 651 000
289 000 000 580 901 000
271 000 000
15 000 000
24 724 000
29 030 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 9
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............................. 8 000
2. Värnpliktslånef onden............................................... 100
3. Statens bostadslånefond......................................... 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............................................................................ 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer............................... 4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen........................................ 60 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.......................................................... 520 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande....................... 133 400 000 Jk Lånefonden för lantarbetarbostäder.................. 100 10. Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg nadsindustrien ............................................................. 530 000 11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ____ 725 000 12. Statens bosättningslånefond................................. 2 100 000 13. Vattenkraftslånefonden........................................... 275 000 14. Luftfartslånefonden.................................................. 170 000 15. Tullverkets båtlånefond......................................... 500 16. Statens lånefond för universitetsstudier.......... 140 000 17. Allmänna studielånefonden................................... 350 000 18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 10O 19. Gödselvårdslånefonden............................................ 500 20. Statens kalkbrukslånefond.................................... 100 21. Jordbrukets lagerhusfond...................................... 500 000 22. Statens mejerilånefond........................................... 1 000 23. Jordbrukets maskinlånefond................................ 1 100 000 24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 110 000 25. Statens slakterilånefond......................................... 100 26. Fonden för supplementär jordbrukskredit------- 300 000 27. Kraftledningslånefonden......................................... 175 000 28. Elektrifieringslånefonden........................................ 100 29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo tordrift .......................................................................... 100 30. Egnahemslånefonden............................................... 5 300 000 31. Arrendelånefonden.................................................... 100 32. Arbetarsmåbrukslånefonden.................................. 100 33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond.................................. 100 34. Kronotorparnas inventarielånefond.................... 100 35. Statens avdikningslånefond.................................. 1 800 000 36. Täckdikningslånefonden......................................... 20 000 37. Bevattningslånefonden............................................ 1 000 38. Fiskerilånefonden...................................................... 225 000 39. Statens fiskredskapslånefond................................ 100 40. Virkesmätningslånefonden...................................... 100 41. Skogsväglånefonden................................................. 1 000 42. Statens skogslånefond............................................. 100 43. Lånefonden för insamling av skogsfrö............ 100 44. Hemslöjdslånefonden............................................... 100 000 45. Industrilånefonden.................................................... 40 000
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
46. Statens hantverkslånefond..................................... 50 000 47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000 48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000 49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 40 000 50. Sjöfartsverkets båtlånefond.................................. 225 000 51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 640 000 154 366 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................................. 1 200 000
2. Statskontorets
» 3 080 000
3. Lantbruksstyrelsens » ........................... ........... 7 000
4. Riksbankens
» 6 700 000
5. Riksgäldskontorets » ................ ...................... 1 000 10 988 000
VII. Fonden för statens aktier............................................... 85 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden........................................ 28 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden................................ 1 410 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............................ 165 000
4. Allmänna familjepensionsfonden......................... 4 030 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.............. 9 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .... 25 000 42 830 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet............ 38 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder................................ 14 500 000 52 500 000
_________________ 685 488 500 Summa kronor 12 266 339 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
11
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................................. 1 454 000
2. Fångvårdsstyrelsens
» 2 552 000
3. Beskickningsfastigheternas * 3 835 000
4. Byggnadsstyrelsens
* 38 844 000
5. Generaltullstyrelsens » .................................... 340 000
6. Uppsala universitets * 2 433 000
7. Lunds universitets
» 1 193 000
8. Sjöfartsstyrelsens
* .................................... 591 000
9. Medicinalstyrelsens
» 13 234 000
10. Karolinska sjukhusets * 2 202 000 66 678 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens
»
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Byggnadsstyrelsens
»
5. Generaltullstyrelsens »
6. Uppsala universitets *
7. Lunds universitets
*
8. Sjöfartsstyrelsens
*
9. Medicinalstyrelsens
*
10. Karolinska sjukhusets >
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts
medel......................................................... 100 000
b) Övriga diverse inkomster .,................ 52 000 152 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................... ............. 1000
3. Beskickningsfastigheternas » ................................... 1 000
4. Byggnadsstyrelsens
* .................................... 86 000
5. Generaltullstyrelsens » .................................... 1000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................................ 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 209 000
c) Övriga diverse inkomster........... .......... 1 000 460 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning.................................................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster.................... ............ 200 51 000 380 000 400 000 1 352 000 3 000 000
220 000
25 000 40 000 104 000 1 600 000
515 000 7 636 000
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
8. Sjöfartsstyrelsens delfond......................................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens * .................. ...................... 1 000 10. Karolinska sjukhusets * .................................... .._________ 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna
der för de kungl. slotten med tillhö rande byggnader.................................... 941 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottning holm, Ulriksdal och Haga................. 325 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 329 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten............. 390 000 1 985 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond............................................ 1 105 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................................... 1 255 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis................. 475 000 1 730 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond.............................................. 12 249 000
5. Generaltullstyrelsens » ........................................... 195 000
6. Uppsala universitets delfond: a> Akademiska sjukhuset......................... 567 000
b) Övriga fastigheter.................................. 877 000 1 444 000
7. Lunds universitets delfond............................................... 521 000
8. Sjöfartsstyrelsens * ............................................... 475 000
9. Medicinalstyrelsens » ............................................... 6 200 000 10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset........................... 742 000
b) Serafimerlasarettet................................. 182 000______ 924 000
B. Avsättning till vårdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............. 283 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.............. 238 000
4. Byggnadsstyrelsens
* , förslagsvis.............. 4 791 000
5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis .......
71 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 447 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........... 477 000 924 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis...................... 219 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis....................... 76 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...................... 3 490 000 10. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis....................... 959 000
755 000
76069 000
26 828 000
11 051 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
13
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........... 255 000
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis............. 2 310 000
4. Byggnadsstyrelsens
» , förslagsvis............ 9 267 000
5. Generaltullstyrelsens
* , förslagsvis............ SO 000
6. Uppsala universitets
» , förslagsvis............ 150 000
7. Lunds universitets
* , förslagsvis............. 59 000
8. Sjöfartsstyrelsens
» , förslagsvis............. 45 000
9. Medicinalstyrelsens
* , förslagsvis............ 60 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ .............240 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond......................................... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens
* 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » 910 000
4. Byggnadsstyrelsens
> 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens
* 215 000
6. Uppsala universitets
» 400 000
7. Lunds universitets
» 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens
» 100 000
9. Medicinalstyrelsens
» 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » ............................. ._._______ 595 000
Summa kronor
12 466 000
24 724 000
75 069 000
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL
STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns
delfond........................................................
2. Marinens
*
.......................................................
3. Flygvapnets *
................................................... ....
4. Befästningars »
.................................................
39 000 000
12 000 000
23 300 000
20 700 000
95 000 000'
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Arméns delfond....................................................... 2 950 000
2. Marinens
►
........................................................ 960 000
3. Flygvapnets »
........................................*.............. 950 000
4. Befästningars
»
....................................................... .............340 000
••...! ti;
5 200 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns
delfond......................
2. Marinens
»
......................
3. Flygvapnets t ......................
4. Befästningars »
......................
2 100 000
100 000
175 000
100 000
2 475 000'
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens
»
3. Flygvapnets
>
4. Befästningars
»
1 050 000
765 000
400 000
„_______ 75 000
2 290 OOP
Summa kronor 104 965 OOP
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns
delfond......................................
2. Marinens
o ......................................
3. Flygvapnets »
.....................................
4. Befästningars »
.....................................
27 519 000
7 938 000
9 255 000
12 889 000
57 601 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 4 215 000
2. Marinens
»
, förslagsvis.................................. 1
150 000
3. Flygvapnets
»
, förslagsvis.................................. 5
620 000
4. Befästningars
»
, förslagsvis.................................. 2 100 000
13 085 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
1£
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för ao fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis ................................ 3 956 000
2. Marinens
»
, förslagsvis.............. *............... 567 000
3. Flygvapnets *
, förslagsvis................................ 545 000
4. Befästningars *
, förslagsvis................................ 2 956 000
överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Arméns
delfond......... .............................................. 9 410 000
2. Marinens
»
4 170 000
3. Flygvapnets
*
9 405 000
4. Befästningars *
................................................... ■.
3 270 000
8 024 000
26 255 000
Summa kronor 104 966 000
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
UTGIFTER
Å
DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1
Kungl. Maj:ts hovhållning................................................................................ 2 000 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten......................... 150 000
3
Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland.............................................. 100 000
4
Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland....................... 26 000
5
Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten.......................................................................................... 290 600
2 566 600
B. Kungl. slottsstaten
1
Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 274 500
2
Ved och kol för de kungl. slotten . . .i,...................................................... 637 000
1 911 500
Summa kronor 4 478 100
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
17
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsråden utan departement m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag............................................ 482 300 2 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 19 000 J ustitiedepartementet: 3 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 866 600 4 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 159 100 5 Svensk författningssamling, förslagsanslag ...... 250 000 6 Lagberedningen, reservationsanslag............................... 7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslags anslag .......................................................................................
B. J ustitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 282 700 2 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 18 600 Riksåklagarämbetet: 3 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 308 100 4 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 25 100
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 389 000 2 Omkostnader, förslagsanslag....................... 242 400 Regeringsrätten: 3 Avlöningar, förslagsanslag............................ 829 800 4 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 11000 5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag................. 40 000 Hovrätterna: 6 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 8 860 500 7 Omkostnader, förslagsanslag....................... 857 100 Häradsrätterna: 8 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 19 408 300 9 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 195 400 10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... 2 800 000 11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag............................................. 90 000 12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag............................................. 10 000 2
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1
501 300
2 275 700
190 000
25 500
2 992 500
301 300
333 200 684 500
3 631 400
880 800
9 717 600
23 503 700
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
Vattendomstolarna:
13
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 2 770 800
14
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 427 900
3 198 700
15
Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.........
20 000
16
Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag___
80 000
41 082 200
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1
Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags
anslag ....................................................................................... 5 500 000
2
Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslags
anslag ....................................................................................... 3 600 000
3
Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslags
anslag ....................................................................................... 1 100 000
4
Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.........
79 100
5
Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reserva
tionsanslag .............................................................................. 100
10 279 200
E. Fångvården m. m.
Fångvårdsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 704 200
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 215 000
1 919 200
Fångvårdsanstalterna:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 30
640 500
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 13
084 700
5
Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva
tionsanslag .......................................................................... 2
500 000
6
Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser
vationsanslag ...................................................................... 1
600 000
7
Anskaffning, montering och transport av ba
racker m. m., reservationsanslag............................... 500 000
8
Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslags
anslag ................................................................................... 1 242 800
49 568 000
9
Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag. 81
600
10
Interneringsnämnden, förslagsanslag... 37
000
11
Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag. 24
000
Skyddskonsulentorganisationen:
12
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1
248 700
13
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 264 500
1 513 200
14
övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .
1 500 000
15
Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag
300 000
16
Kurser för övervakare, tillsynsmän och förunder
sökare, reservationsanslag......................... 8
000
17
Understöd åt verksamhet för frigivna fångar in. fl.
650 000
18
Bidrag till svenska skyddsförbundet.. 255
000
55 856 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........
2 552 000
2
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........
1 084 000
3 636 000
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag......................................................................... 121 900
Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-
vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag.............. 45 000
Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag.................................................. 100
Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av
litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag ....
11 500
Bidrag till internationella institutet för unifiering av
privaträtten, förslagsanslag............................................. 3 000
Bidrag till Haagkonferensens för internationell pri
vaträtt permanenta byrå, förslagsanslag................... 16 000
Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag........
100
Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
5 000
Bidrag till Tidskrift för kriminalvård....................... 2 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag................................................................. 1 425 000
Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 85 000
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag.......................................................................... 1 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
19
___________________ 5 851 800
Summa kronor 116 146 200
20
Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen: 1 Avlöningar, förslagsanslag............................................ 31 394 000 2 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 7 179 000 38 573 000
3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag .............................................. ISO 000 4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . 575 000
39 298 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag............................................................ 4 000 2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............................... 3 000 000 3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete, förslagsanslag......................................................................... 1 400 000 4 Europarådet, förslagsanslag............................................. 400 000 5 Särskilda förhandlingar med främmande makter, förslagsanslag.......................................................................... 1 700 000 6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reserva tionsanslag 8 900 000 7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . 30 000
15 434 000
C. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 3 835 000 2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............ 442 000 4 277 000 3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare, förslagsanslag............................... ISO 000 4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.......................................................... 50 000 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige 1 698 000 6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na tionerna utsedda svenska stipendiater, reservations anslag ....................................................................................... 12 500 7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.................... 30 000 8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor............................................... 100 000 9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 10 000 10 Extra utgifter, reservationsanslag................................... 120 000 11 Tillfälliga representationskostnader, reservationsan slag ............................................................................................ 110 000
6 557 500
Summa kronor 61 289 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
21
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 1 357 000
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 125 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
1
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 5 049 000
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 970 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 979 000
4
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 95 000
Fortifikationsförvaltningen:
5
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *3 020 000
6
Omkostnader, förslagsanslag.................................... *305 000
7
Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag *655 000
8
Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag........................................... *100
9
Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag.......................................................... *100
Armétygförvaltningen:
10
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *12 600 000
11
Omkostnader, förslagsanslag................... *940
000
12
Årskostnader för industriell krigsberedskap, för
slagsanslag
700 000
13
Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag.......................................................... 3 250 000
Arméintendenturförvaltningen:
14
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 2 850 000
15
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 270 000
Marinförvaltningen:
16
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *8 770 000
17
Omkostnader, förslagsanslag.................................... *853 000
Flygförvaltningen:
18
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *13 300 000
19
Omkostnader, förslagsanslag.................................... *1 000 000
Försvarets förvaltningsdirektion:
20
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 199 000
21
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 20 000
1 482 000
1 482 000
6 019 000
1 074 000
3 980 200
17 490 000
3 120 000
9 623 000
14 300 000
219 000
* Beräknat belopp.
55 825 200
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
C. Försvarskraftema
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag......................................... *13 547 000 2 Omkostnader, förslagsanslag..................................... *2 800 000 3 övningar, reservationsanslag.................................... *46 000 4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . *350 000 5 Anskaffning och underhåll av materiel, reserva tionsanslag ........................................................................ *986 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags anslag ................................................................................. *231 450 000 7 Avlöningar till personal å reservstat, förslags anslag ................................................................................. 1 900 000 8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl., förslagsanslag................................................................... 6 300 000 9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 55 000 10 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 2 950 000 11 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags anslag ................................................................................. 12 700 000 Avlöningar m. m. till värnpliktiga: 12 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *48 600 000 13 Familjebidrag, förslagsanslag.................................... *25 000 000 14 Sjukvård, förslagsanslag................................................. 15 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.................... Expenser m. m.: 16 Bränsle m. m., förslagsanslag............................. .... 19 700 000 17 Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 1 950 000 18 Övriga expenser m. m., reservationsanslag........ 985 000 Mathållning m. m.: 19 Mathållning, förslagsanslag........................................ *41 800 000 20 Furagering, förslagsanslag......................................... 1 800 000 Intendenturmateriel m. m.: 21 Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *35 000 000 22 Inventarier m. m., reservationsanslag.................. 4 800 000 23 Tvätt, förslagsanslag.................................................... *2 850 000 övningar m. m.: 24 övningar m. m., reservationsanslag....................... *31 500 000 25 ökning av drivmedelslagringen, reservationsan slag ..................................................................................... 300 000 26 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. 2 700 000 27 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva tionsanslag ........................................................................ 3 300 000 Anskaffning och vård av hästar m. m.: 28 Remontering, reservationsanslag............................. 100
* Beräknat belopp.
17 729 000 17 729 000
255 355 000
73 600 000 *2 350 000 *16 000 000
22 635 000
43 600 000
42 650 000
37 800 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
23
29
Uttagning av hästar, förslagsanslag....................... 60 000
30
Veterinärvård, reservationsanslag........................... 100 000
31
Hundväsendet, reservationsanslag............................. 60 000
Tygmateriel m. m.:
32
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservations
anslag ................................................................................. *305 000 000
33
Underhåll av tygmateriel m. m., reservations
anslag ................................................................................. *76 000 000
34
Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag................................................................................160 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
35
Arméns delfond, förslagsanslag.............
Hemvärnet:
36
Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag................ 650 000
37
Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...........
599 000
38
Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reserva
tionsanslag ........................................................................ 475 000
39
Hemvärnets övningar, reservationsanslag............
1 800 000
40
Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsan
slag ..................................................................................... 4 300 000
Bidrag och understöd:
41
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reser
vationsanslag ................................................................... 2 525 000
42
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservations
anslag
60 000
43
Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsan
slag ..................................................................................... 15 000
44
Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reserva
tionsanslag ........................................................................ 1 625 000
45
Understöd åt vissa föreningar m. m....................................25 000
Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
46
Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags
anslag ................................................................................. *85 700 000
47
Avlöningar till personal å övergångsstat, förslags
anslag ................................................................................. 11 000
48
Avlöningar till personal å reservstat, förslags
anslag ................................................................................. 130 000
49
Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag................................................................... 1 900 000
50
Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 100 000
51
Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 1 200 000
52
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags
anslag ................................................................................. 1 925 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
53
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *10 500 000
54
Familjebidrag,
förslagsanslag................................ *2 300 000
55
Sjukvård, förslagsanslag.................................................
56
Reseersättningar m. m., förslagsanslag....................
* Beräknat belopp.
220 100
381 160 000
*39 000 000
7 824 000
4 250 000
926 444 100
90 966 000
12 800 000
*750 000
*3 650 000
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
Expenser m. m.:
57 Bränsle m. m., förslagsanslag................................... 6 600 000 58 Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 1 050 000 59 Övriga expenser m. in., reservationsanslag........ 375 000 60 Mathållning, förslagsanslag............................................ Intendenturmateriel in. m.: 61 Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *8 800 000 62 Inventarier m. m., reservationsanslag.................... 2 100 000 63 Tvätt, förslagsanslag.................................................... *1 100 000 övningar m. m.: 64 Övningar m. m., reservationsanslag....................... *26 000 000 65 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. 500 000 66 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva tionsanslag ........................................................................ 100 000 67 Materialförråd m. m., förslagsanslag.................... 620 000 68 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... 10 000 Flytande materiel, vapenmateriel m. m.: 69 Fartygsbyggnader m. m„ reservationsanslag___ *107 000 000 70 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reserva tionsanslag ........................................................................ *85 000 000 71 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . *50 900 000 72 Anskaffning av vissa maskiner m. m„ reserva tionsanslag ........................................................................ 700 000 Fastigheter: Ersättning till försvarets fastighetsfond: 73 Marinens delfond, förslagsanslag........................ Bidrag och understöd: 74 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... 330 000 75 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reserva tionsanslag ........................................................................ 16 000 76 Understöd åt föreningar m. m................................ 28 000
Flygvapnet
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
77 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags anslag ................................................................................. *105 000 000 78 Avlöningar till personal å reservstat, förslags anslag ................................................................................. 32 000 79 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag................................................................... 1 600 000 80 Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 160 000 81 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 1 250 000 82 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsan slag ..................................................................................... 240 000 Avlöningar m. m. till värnpliktiga: 83 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *8 200 000 84 Familjebidrag, förslagsanslag.................................... *2 300 000 85 Sjukvård, förslagsanslag................................................. 86 Reseersättningar m. m., förslagsanslag....................
8 025 000 *14 500 000
12 000 000
27 230 000
243 600 000
*12 000 000
374 000
425 855 000
108 282 000
10 500 000
*400 000 *4 200 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
25
Expenser m. m.:
87
Bränsle m. m., förslagsanslag.................................. 8 150 000
88
Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 2 450 000
89
Övriga expenser m. m., reservationsanslag........
290 000
90
Mathållning, förslagsanslag............................................
Intendenturmateriel m. m.:
91
Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *6 400 000
92
Inventarier m. m., reservationsanslag.................. 1 175 000
93
Tvätt, förslagsanslag.................................................... *900 000
övningar m. m.:
94
övningar m. m., reservationsanslag...................... *5 000 000
95
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag....
18 000
Flygmateriel m. m.:
96
Anskaffning av flygmateriel m. m., reservations
anslag ............................................................ ................... *490 000 000
97
Luftförsvarsrobot, reservationsanslag.................... *5 000 000
98
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., re
servationsanslag .............................................................. *106 000 000
99
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. *6 700 000
100
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva
tionsanslag ........................................................................ 2 100 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
101
Flygvapnets delfond, förslagsanslag..................
Bidrag och understöd:
102
Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1
Avlöningar, förslagsanslag....................... 354
000
2
Omkostnader, förslagsanslag................... 40
000
3
Samlingars konservering m. m., reservationsan
slag
2 000
4
Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservations
anslag.................................................................................. 100
Armémuseum:
5
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 197 000
6
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 60 000
7
Samlingars konservering m. m., reservationsan
slag ..................................................................................... 12 000
Försvarets forskningsanstalt:
8
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *4 620 000
9
Omkostnader, förslagsanslag.................................... *650 000
10
Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag ..
*13 200 000
11
Engångsanskaffning av viss utrustning, reserva
tionsanslag ........................................................................ *1 500 000
10 890 000
*8 300 000
8 475 000
5 018 000
609 800 000
*23 300 000
420 000
789 585 000
2 159 653 100
396 100
269 000
19 970 000
* Beräknat belopp.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
Försvarets socialbyrå:
12
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 320 000
13
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 140 000
14
Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag ..
1 025 000
Försvarshögskolan:
15
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 245 000
16
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 77 000
Försvarets läroverk:
17
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 900 000
18
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 79 000
Försvarets brevskola:
19
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 167 000
20
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 32 000
Sjukvårdsmateriel m. m.:
21
Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.................... 1 650 000
22
Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag.......................................................... 1 900 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
23
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 481 000
24
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 105 000
Garnisonssjukhusen:
25
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *160 000
26
Omkostnader, förslagsanslag..................................... *185 000
27
Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, för
slagsanslag ........................................................................ *360 000
Militärapoteket:
28
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 562 000
29
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 48 000
30
Engångsanskaffning av viss utrustning m. m.,
reservationsanslag............................................................ 50 000
Försvarets tandvård:
31
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 1 900 000
32
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 280 000
Militärpsykologiska institutet:
33
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 337 000
34
Omkostnader, förslagsanslag...................................... 155 000
Centrala värnpliktsbyrån:
35
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 800 000
36
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 72 000
37
Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag .
282 000
Inskrivningsväsendet:
38
Inskrivningskostnader, förslagsanslag.................... 1 000 000
39
Inskrivningsrådet.......................................................... 10 000
Vissa övriga gemensamma ändamål:
40
Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag
425 000
41
Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsan
slag ................................................................................... 327 000
42
Försvarsupplysning, reservationsanslag................. 140 000
43
Fritidsundervisning, reservationsanslag................. 250 000
44
Försvarsfilm, reservationsanslag............................... 450 000
1 485 000
322 000
979 000
199 000
3 550 000
586 000
705 000
660 000
2 180 000
492 000
1 154 000
1 010 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
27
45
Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .
2 700 000
46
Lottaorganisationen, reservationsanslag...... 700
000
47
Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag
7 500 000
48
Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ...
100 000
49
Borttagande av pansarhinder m. m., reservations
anslag ................................................................................. 125 000
50
Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ...
3 000 000
51
Engångsanskaffning av musikinstrument, reserva
tionsanslag
200
000 15 917 000
49 874 100
E.
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........
73 000
2
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag........ ..............361 000
434 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
3
Befästningars delfond, förslagsanslag.................... *20 700 000
4
Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag............................................. 1 100 000
5
Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ....
5 900 000
6
Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
15 000
7
Resestipendier, reservationsanslag................................ 15 000
8
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................................................... 250 000
9
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
165 000
10
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
in. m., reservationsanslag............................................... 25 000
11
Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag.............................. 1 400 000
12
Vissa ersättningar för inskränkningar i förfogande
rätten till fast egendom, förslagsanslag.................. 25 000
13
Ersättning för skada till följd av olycksfall, som
förorsakats av krigsförhållandena under 1914—
1919 års världskrig, förslagsanslag............................. 25 000
14
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, förslagsanslag................. 14 000 000
15
Omskolning av i militärtjänst skadade, förslags
anslag ..................................................................................... 125 000
16
Bidrag till utförande av vissa anordningar för luft
värn, reservationsanslag................................................... 350 000
17
Extra utgifter, reservationsanslag................................ 400 000
18
Rationaliseringsförsök, reservationsanslag................ 50 000
44 979 000
Beräknat belopp.
Summa kronor 2 311 813 400
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 341 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 75 000
1 416 000
1 416 000
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.
Socialstyrelsen:
1
Avlöningar till personal för verksamheten i all
mänhet, förslagsanslag.................................................. 3 644 000
2
Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag.............. 50 000
3
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 607 700
4
Ersättning till statistiska centralbyråns utred
ningsinstitut m. fl............................................................ 166 500
4 468 200
5
Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag....
25 000
Statens socialvårdskonsulenter:
6
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 400 000
7
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 112 900
512 900
Arbetsdomstolen:
8
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 190 900
9
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 17 100
208 000
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
10
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 235 000
11
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 40 000
275 000
5 489 100
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1
Mödrahjälp, förslagsanslag............................................... 5 000 000
2
Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag....................... 175 000
3
Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslags
anslag ....................................................................................... 4 625 000
4
Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarin
nor, reservationsanslag ...................................................... 150 000
5
Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-
och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag...........
5 900 000
6
Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsan
slag ............................................................................................ 200 000
7
Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag........................... 10 000 000
8
Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålder
domshem ................................................................................. 90 300
9
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för
slagsanslag .............................................................................. 60 000
10
Allmänna barnbidrag, förslagsanslag........................... 734 000 000
11
Ersättning till postverket för utbetalning av all
männa barnbidrag, förslagsanslag................................. 2 500 000
12
Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidrags
förskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag...........
13
Bidrag till uppförande eller inrättande av barn
hem, reservationsanslag......................................................
14
Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....
15
Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..
16
Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barna
vård, reservationsanslag.....................................................
17
Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reserva
tionsanslag .............................................................................
18
Bidrag till utbildning av personal inom den halv
öppna barnavården m. m., reservationsanslag.........
19
Ferieresor för barn, förslagsanslag................................
20
Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag....................
21
Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..
22
Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag........................................................
23
Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reserva
tionsanslag ...............................................................................
Statens skolor tillhörande barna- och ungdoms
vården:
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
24
Avlöningar, förslagsanslag........................................... *6 925 000
25
Omkostnader, förslagsanslag....................................... *3 683 500
26
Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva
tionsanslag ......................................................................... *45 000
27
Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården, reservationsanslag......................
28
Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,
reservationsanslag.................................................................
29
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m., reservationsanslag...................................................
30
Bidrag till frälsningsarméns flickhem.........................
D.
Nvkterhetsvård
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmiss
brukare:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 042 000
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 789 900
3
Vissa inventarier, reservationsanslag........................... 50 000
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
4
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 68 200
5
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 25 500
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anord
nade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
6
Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 246 400
7
Omkostnader, förslagsanslag ...................................... 96 000
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmiss
brukare:
8
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 924 000
9
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 709 400
10
Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag................. 265 500
9 500 000
100
1 800 000
52 700
3 800 000
100 000
445 500
2 100 000
1 000 000
500 000
1 000 000
1 700 000
*10 653 500
*41 000
*100
*80 000
3 000
795 476 200
29
1 881 900
93 700
342 400
1 898 900
Beräknat belopp.
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmiss
brukare:
11
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 101 000
12
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 79 600
180 600
Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmiss
brukare:
13
Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 261 000
14
Omkostnader, förslagsanslag ...................................... 30 000
291 000
15
Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .
1 250 000
16
Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslags
anslag ........................................................................................ 15 600 000
17 Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid er
kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, reserva
tionsanslag .............................................................................. 71000
18
Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-
hetsvård m. m., förslagsanslag. 700
000
19 Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations
anslag
70 000
Länsnykterhetsnämnderna:
20
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 527 000
21
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 524 000
2 051 000
22
Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslags
anslag ....................................................................................... 12 000 000
23
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m.............................................. 72
500
24
Bidrag till Länkrörelsen........................ ........................................ 50 000
36 553 000
E.
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande
verksamhet
Arbetsmarknadsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 5 665 200
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 869 500
3
Krisorganisationen, förslagsanslag............................. 1 250 000
7 784 700
Den offentliga arbetsförmedlingen:
4
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 24 868 500
5
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 5 799 500
6
Krisorganisationen, förslagsanslag............................. 1 745 000
32 413 000
7
Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsan
slag ............................................................................................ 44 000 000
8
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,
reservationsanslag................................................................. 30 000 000
9
Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservations
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..
50 000 000
10
Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag....................................... 100
11
Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reserva
tionsanslag .............................................................................. 750 000
12
Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....
255 400
13 Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-
samhet, förslagsanslag ....................................................... 1 000 000
14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,
reservationsanslag................................................................. 3 240 000
15 Bidrag till vissa omskolningskurser m. in., förslags
anslag ....................................................................................... 2 500 000
16
Bidrag till De blindas förening....................................... 435 000
17 Bidrag till De vanföras riksförbund.............................. 20 000
18 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. .
50 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
31
172 448 200
F. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... *4 672 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... *670 000
*5 342 000
Länsbostadsnämnderna:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... *4 072 000
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... *563 000
*4 635 000
5
Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån, förslagsanslag................................. *155 000 000
6
Bostadsrabatter, förslagsanslag...................................... *160 000 000
7
Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, re
servationsanslag ..................................................................... *20 000 000
8
Bidrag till inrättande av pensionärshem, reserva
tionsanslag .............................................................................. *10 000 000
9
Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag............. *25 000
Statens nämnd för byggnadsforskning:
10
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 120 200
11
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 37 000
157 200
12
Byggnadsforskning, reservationsanslag......................... *265 000
13
Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
54 800
14
Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslo
kaler .......................................................................................... 30 000
15
Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler m. m., reservationsanslag..................... 600 000
Statens bosättningslån:
16
Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag................ 65 000
17
Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag............... 315 000
380 000
356 489 000
G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
Försäkringsrådet:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 860 100
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 31 100
891 200
Riksförsäkringsanstalten:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 8 454 700
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 693 000
9 147 700
5
Bidrag till sjukkassor in. m., förslagsanslag...........
255 000 000
6
Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag........................................ 1 400 000
7
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m., förslagsanslag.......................................................... 3 100 000
Beräknat belopp.
269 538 900
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
H.
Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 510 400
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................................199 500
1 709 900
Yrkesinspektionen:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 568 900
4
Omkostnader, förslagsanslag.................................................... 848 000
4 416 900
5
Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst
och förebyggande, reservationsanslag........................... 50 000
6
Undervisnings- och upplysningsverksamhet på ar
betarskyddets område....................................................... 90 0D0
7
Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag................................ 5 000
6 271 800
I.
Folkpensionering m. m.
Pensionsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 6 942 100
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 245 500
3
Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag-----
560 000
8 747 600
4
Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag-----
*1 886 000 000
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag......................................................................... 4
600 000
6
Åtgärder till förebyggande och hävande av invalidi
tet, reservationsanslag........................................................ 13
200 000
7
Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., förslagsanslag.......................................................... *13
500 000
1 926 047 600
J.
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........
3 525 000
2
Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag......................................................................... 138 600
Statens hyresråd:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 925 400
4
Omkostnader, förslagsanslag...................................................... 73 200
998 600
5
Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl.,
förslagsanslag............................................... 80 000
6
Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslags
anslag
............................................................. 830 000
7
Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslags
anslag
............................................................. 50 000
8
Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag
20 000
9
Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag-----
1 000 000
10
Social upplysningsfilm, reservationsanslag.................... 30 000
11
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslags
anslag
............................................................. 3 000
12
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag................................................................. 1 000 000
13
Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 70 000
7 745 200
Summa kronor 3 577 475 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
33
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 1 194 300
2
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... ............
66
000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1
Avlöningar,
förslagsanslag,
därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.................... 9 733 200
2
Omkostnader,
förslagsanslag,
därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...........
1 403 300
Vägförvaltningarna:
3
Avlöningar,
förslagsanslag,
därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.................... 26 295 400
4
Omkostnader,
förslagsanslag,
därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...........
4 642 400
5
De lokala vägnämnderna m. m.,
förslagsanslag,
att
avräknas mot automobilskattemedlen........................
6
Reglering av vissa skador inom väg- och vatten
byggnadsstyrelsens ämbetsområde,
förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen................
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-
nande samhällen, där kronan är väghållare:
7
Vägunderhållet,
reservationsanslag,
att avräknas
mot automobilskattemedlen...................................... 305 000 000
8
Byggande av riksvägar,
reservationsanslag,
att av
räknas mot automobilskattemedlen........................ 89 000 000
9
Byggande av länsvägar,
reservationsanslag,
att
avräknas mot automobilskattemedlen.................... 133 000 000
10
Byggande av ödebygdsvägar,
reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...........
7 000 000
11
Byggande av storbroar,
reservationsanslag,
att av
räknas mot automobilskattemedlen........................ 9 000 000
12
Vissa vägbyggnadsarbeten,
reservationsanslag,
att
avräknas mot automobilskattemedlen.................... 4 000 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som är väghållare:
13
Bidrag till underhåll av vägar och gator,
förslags
anslag,
att avräknas mot automobilskattemed-
ien.......................................................................................... 32
000
000
3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1
1 260 300
1 260 300
11 136 500
30 937 800
300 000
650 000
43 024 300
547 000 000
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
14
15
16
17
18
19
20
Bidrag till byggande av vägar och gator,
reserva
tionsanslag,
att avräknas mot automobilskatte-
medlen.................................................................................
Enskild väghållning:
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag,
att avräknas mot automobil-
skattemedlen.....................................................................
Bidrag till byggande av enskilda vägar,
reserva
tionsanslag,
att avräknas mot automobilskatte-
medlen.................................................................................
Diverse ändamål:
Utredningar,
reservationsanslag,
att avräknas mot
automobilskattemedlen..................................................
Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser,
reservationsanslag,
att avräknas
mot automobilskattemedlen.......................................
Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
m. m.,
reservationsanslag,
att avräknas mot
automobilskattemedlen..................................................
Avsättning till statens automobilskattemedels-
fond,
förslagsanslag
........................................................
100
52 000 100
19 500 000
15 000 000
34 500 000
435 000
50 000
55 000
100
540 100
634 040 200
Vatten- och avloppsledningar
21 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp,
reservationsanslag
................................................. 30
000
000
707 064 500
C. Vägtrafikväsendet
Statens bilinspektion:
1
Avlöningar,
förslagsanslag,
att avräknas mot auto
mobilskattemedlen ..........................................................
3
008 300
2
Omkostnader,
förslagsanslag,
att avräknas mot
automobilskattemedlen.................................................. 905
000
3
Utrustning,
reservationsanslag,
att avräknas mot
automobilskattemedlen.................................................. 50 000
3 963 300
4
Registrering av motorfordon,
förslagsanslag
............
1
000
5
Bidrag till vissa kommunikationsändamål,
reserva
tionsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen
300
000
6
Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors
ningar,
reservationsanslag,
att avräknas mot auto
mobilskattemedlen ...............................................................
2
400
000
7
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
vissa järnvägskorsningar,
reservationsanslag,
att
avräknas mot automobilskattemedlen........................ 450
000
Statens biltrafiknämnd:
8
Avlöningar,
förslagsanslag,
att avräknas mot auto
mobilskattemedlen ..........................................................
473
500
9
Omkostnader,
förslagsanslag,
att avräknas mot
automobilskattemedlen.................................................. 48 000
521 500
10
Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot
automobilskattemedlen........................................................ 150 600
11
Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte
medlen ....................................................................................
100
000
12
Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskatte
medlen ..................................................................................... 450 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
35
8
386 400
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 266 200
2
Undervisning..................................................................... 24 600
3
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 286 000
4
Observatörer...................................................................... 831 000
5
Telegramkostnader m. m., förslagsanslag.............. 661 000
6
Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag
79 400
7
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag....................... 1 553 000
8
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag___
1 385 600
9
Aerologiska stationer, förslagsanslag....................... 704
500
8
791 300
10
Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland m. m., förslagsanslag...................................... 1 063 600
9 854 900
E. Byggnadsväsendet
Byggnadsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 689 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 412 900
4 101 900
Länsarkitektsorganisationen:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 825 900
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 507 500
5 333 400
5
Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag.................................................................
100
6
Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ...
50 000
7
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag.................................................. 190 000
9 675 400
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen...................................................... 838 300
2
Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 40 000
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
Statens geotekniska institut:
3
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 934 900
4
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 439 500
5
Utrustning,
reservationsanslag
.................................... 20 000
1 394 400
2 272 700
G. Statens elektriska inspektion m. in.
Statens elektriska inspektion:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 482 500
2
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 46 800
529 300
3
Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag
.........................................................................
5
000
534 800
H. Djurgårdsnämnden
Dj urgårdsnämnden:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 166100
2
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 10 500
176 600
176 600
I.
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond,
förslagsanslag
...........
1 352 000
2
Byggnadsstyrelsens delfond,
förslagsanslag
...........
2 424 000
3 776 000
3
Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor,
förslagsanslag
................................................. 40 000
4 Bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lön
samma bandelar...................................................................
*100
000
000
5
Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser,
förslagsanslag
...............................................
39
000
000
6
Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader .
2 600 000
7
Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m.,
förslagsanslag
.......................................................... 115 000
8
Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag
................................................................. 500
000
9
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag
................................................................... 315 000
10 Extra utgifter,
reservationsanslag
.................................. 50 000
__________________ 146 396 000
Summa kronor 885 571 100
* Beräknat
belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
37
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A.
Finansdepartementet
Finansdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 3 298 000
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ .............903 000
B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 156 000
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 100 200
Statskontoret:
3
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 964 000
4
Omkostnader, förslagsanslag........................................ ..........358 000
Kammarrätten:
5
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 776 200
6
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 94 000
7
Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.................... .................
8
000
Statistiska centralbyrån:
8
Avlöningar till personal för verksamheten i all
mänhet, förslagsanslag
3 254 000
9
Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,
reservationsanslag .............................................................
122
000
10
Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik,
reservationsanslag ............................................................ 76 100
11
Omkostnader, förslagsanslag........................... 957
600
12
Bibliotekets underhåll, reservationsanslag..
8
000
13
Kostnader för vissa provundersökningar för om
läggning av metoden för skördeuppskattningar,
reservationsanslag................................................ 150
000
14
Utredningsinstitutet, förslagsanslag......................... 100
15
Maskincentralen, förslagsanslag.......................................................100
Folkbokföringen:
16
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, för
slagsanslag .......................................................................... 47 000
17
Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag ............................ 61
000
18
Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag............................. 57 000
19
Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen, förslagsanslag................................... 29 000
20
Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag.....................................................................
1
600
000
21
Inköp av maskiner m. m., reservationsanslag ....
17 000
Riksräkenskapsverket:
22
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 881 000
23
Omkostnader, förslagsanslag.....................................................483 000
4 201 000
4 201 000
1 256 200
2 322 000
2 878 200
4 567 900
1
811
000
3 364 000
38
Kungl. Maj:ts proposilion nr 1 år 1958
Konj unkturinstitutet:
24
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 493 700
25
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 100 000
26
Särskilda undersökningar,
reservationsanslag
.........
300 000
27
Kostnader för Konjunkturjournalen,
förslagsanslag
38 000
Statens sakrevision:
28
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 710 000
29
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 55 000
Statens organisationsnämnd:
30
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
1
457 000
31
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 239 800
32
Försöksverksamhet,
reservationsanslag
.................... 100
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1
Avlöningar till befattningshavare hos generaltull
styrelsen, förslagsanslag.................................................
3
620
000
2
Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, för
slagsanslag .......................................................................... 64
659 000
3
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 7
379 000
4
Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag..
650 000
Kontrollstyrelsen:
5
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2
325 000
6
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 222 000
7
Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag.
2
297 500
Mynt- och justeringsverket:
8
Avlöningar, förslagsanslag............................................
1
709 000
9
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 184 400
10
Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva
tionsanslag .........................................................................
9
000
Statens justerare:
11
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 740 000
12
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 107 000
Riksskattenämnden:
13
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 417 000
14
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 60 000
15
Avsättning till bankinspektionens fond,
förslags
anslag
........................................................................................
16
Avsättning till fondinspektionens fond,
förslagsanslag
17
Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond...........
18
Avsättning till sparbanksinspektionens fond,
förslags
anslag
.......................................................................................
19
Tillsyn över sparbankernas förvaltning,
förslagsan
slag
............................................................................................
20
Revision av sparbankernas förvaltning,
förslagsanslag
21
Stämpelomkostnader,
förslagsanslag
.............................
22
Kostnader för årlig taxering,
förslagsanslag
...............
931 700
765 000
1 696 900
19 592 900
76 308 000
4 844 500
1 902 400
847 000
477 000
350 000
40 000
100 000
320 000
1 000
325 000
925 000
17 500 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
39
23
Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag
300 000
24
Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag...................................... 7 800 000
25
Kostnader vid tillämpningen av avtal med främ
mande stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag.........
1
000
26
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags
anslag ....................................................................................... ............ 25 000
112 065 900
D. Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
1
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags
anslag ....................................................................................... 30 000 000
2
Städers friheter, förslagsanslag........................................ 30 000
3
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvins-
försäljningsmedel................................................................. 3 100 000
4
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för
slagsanslag ..............................................................................
100
5
Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslags
anslag ....................................................................................... 5 500 000
6
Skatteersättning till kommunerna, m. m., förslags
anslag ...................................................................................... 580
000
000
618 680
100
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............
1 105 000
2
Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag.........
340 000
1 445 000
3
Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag.........................................................................
100
4
Bidrag till vissa internationella byråer och organisa
tioner m. m., förslagsanslag........................................... 152 000
5
Vissa kostnader för en internationell statistikkon
ferens i Sverige år 1957, reservationsanslag................ 48 000
6
Vissa kostnader för internationell representation,
reservationsanslag...................................................................
20
000
7
Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor
m. m., reservationsanslag ...................................................
100
000
8
Statens tobaksnämnd, förslagsanslag............................ 32 000
9
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag................................................................. 1 300 000
10
Extra utgifter, reservationsanslag................................... 65 000
__________________ 3 162
100
Summa kronor 757 652 000
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A.
Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 804 000
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 115 500
B.
Arkiv, bibliotek och museer
Riksarkivet:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 1 114 000
2
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 89 100
3
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 9 000
4
Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro
av vikt för fäderneslandets historia,
reservations
anslag
...................................................................................
1
500
Lands- och länsarkiven:
5
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 920 000
6
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 169 300
7
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 5 200
8
Bokbindning och konservering av arkivalier,
reser
vationsanslag
12 700
Kungl. biblioteket:
9
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
1
459 000
10
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 255 500
11
Bokinköp och bokbindning,
reservationsanslag
...
420 000
Stifts- och landsbiblioteken:
12
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 341 000
13
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 11 000
14
Bokinköp och bokbindning m. m.,
reservationsan
slag
71 700
Nationalmuseet:
15
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 1 044 000
16
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 144 500
17
Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,
reser
vationsanslag
...................................................................... 142 000
Livrustkammaren:
18
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 256 000
19
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 35 500
Naturhistoriska riksmuseet:
20
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 1 334 000
21
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 181 400
22
Materiel m. m.,
reservationsanslag
............................. 234 000
1 919 500
1 919 500
1 213 600
1 107 200
2 134 500
423 700
1 330 500
291 500
1 749 400
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
41
Statens etnografiska museum:
23
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 197 000
24
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 63 900
25
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., re
servationsanslag .................................................................
6
000
26
Medelhavsmuseet, förslagsanslag.....................................
27
Bidrag till nordiska museet.............................................
28
Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund................
29
Bidrag till musikhistoriska museet...............................
30
Bidrag till Drottningholms teatermuseum..................
31
Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet.........................
32
Bidrag till svenska skolmuseet........................................
33
Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
C.
Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
2
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................
3
Kostnader för skogsbiträden,
förslagsanslag
..........
4
Reparations- och förbättringsarbeten å biskops
gården i Växjö ...............................................................
5
Kleresistaten,
förslagsanslag
.............................................
6
Vissa ersättningar till kyrkofonden...............................
7
Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,
för
slagsanslag
..............................................................................
8
Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.................................................
9
Kyrkors underhåll,
reservationsanslag
...........................
10
Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag
.................................................................
11
Ersättningar till kyrkor,
förslagsanslag
........................
12
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord,
förslagsanslag
...............................................................
13
Bidrag till svenska ekumeniska nämnden..................
D. Akademier m. m.
1
Bidrag till svenska akademien........................................
Vetenskapsakademien:
2
Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell
fysik, förslagsanslag........................................................ 550 800
3
Bidrag till naturvetenskaplig forskning i övre
Norrland.............................................................................
66
300
4
Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt.........
91 800
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu
seum m. m.:
5
Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 927 000
1
028 800
151 400
1 000
2 200
266 900
120 300
516 800
86
700
67 000
43 000
10 000
3 500
15 000
9 379 600
1 183 400
7 000
5 050 800
67 000
4 800
2 000
1 000
90 000
1 000
25 000
6
432 000
2 300
708 900
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195S
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Omkostnader,
förslagsanslag
............. 320 900
Inredning och utrustning,
reserva
tionsanslag
............................................... 50 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorga
nisationen,
förslagsanslag
...............................................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna,
reserva
tionsanslag
......................................................................
Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-
nadsminnesmärken,
reservationsanslag
275 000
Fornminnesinventering,
reservations
anslag
............................................................. 160
000
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Avlöningar,
förslagsanslag
...................... 60 700
Omkostnader,
förslagsanslag
.................. 7 000
Akademien för de fria konsterna med konsthög
skolan:
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................
Undervisningsmateriel m. m.,
reservationsanslag..
Stipendier m. m.,
reservationsanslag
.........................
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument,
reservations
anslag
...................................................................................
Stipendier m. m.................................................................
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
..........................................................................
2 297 900
600
000
52 000
435 000
67 700
462 000
98 700
66
300
80
200
1 444 000
83 000
41 000
40 000
15 000
E. Universiteten, den medicinska
undervisningen in. in.
Universitetskanslersämbetet:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 296 000
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 35 000
3 Vissa åtgärder för upprustning av universitet och
högskolor................................................................................
Uppsala universitet:
4
Avlöningar, förslagsanslag.............................................. 16 669 000
5
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 160 000
6
Materiel m. m., reservationsanslag.............................. 2 188 000
7
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblio
teket, reservationsanslag................................................ 480
000
8
Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva
tionsanslag .......................................................................... 1 750 000
Lunds universitet:
9
Avlöningar, förslagsanslag.............................. 16 274 000
10
Omkostnader, förslagsanslag.........................................
888
000
* Beräknat belopp.
3 452 600
707 200
1 623 000
6
494 000
331 000
*12
800
000
22 247 000
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
43
11
Materiel m. m.,
reservationsanslag
............................. 1 960 000
12
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblio
teket,
reservationsanslag
................................................ 515 000
13
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 730 000
Göteborgs universitet:
14
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
6
981 000
15
Omkostnader,
förslagsanslag
......................................... 573 000
16
Materiel m. m.,
reservationsanslag
............................. 966 000
17
Bokinköp och bokbindning för medicinska fakul
tetens bibliotek,
reservationsanslag
............................. 105 000
18
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
medicinska fakultetens bibliotek,
förslagsanslag..
160 400
19
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 4 200 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
20
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
8
244 000
21
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 574 500
22
Materiel m. m.,
reservationsanslag
............................. 1 355 000
23
Bokinköp och bokbindning för biblioteket,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 85 000
24
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 500 000
Medicinska högskolan i Umeå:
25
Avlöningar,
förslagsanslag
.......................................... * 575 000
26
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... * 50 000
27
Materiel m. m.,
reservationsanslag
.................... .. * 125 000
28
Bokinköp och bokbindning för biblioteket,
reser
vationsanslag
..................................................................... * 150 000
29
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... * 300 000
30
Vissa kostnader för läkarutbildningen, förslagsanslag..
31
Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag ...
32
Ersättning för vissa till Stockholms högskola upp
låtna lokaler, förslagsanslag.............................................
33
Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms
stad, förslagsanslag...............................................................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
34
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 4 893 000
35
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 977 600
36
Bokinköp och bokbindning m. m., reservations
anslag ................................................................................... 27 000
37
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser
vationsanslag ...................................................................... 160
000
38
Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i
Umeå, reservationsanslag .............................................. 20 000
Tandläkarhögskolan i Malmö:
39
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 3 257 000
40
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 614 200
41
Bokinköp och bokbindning m. m., reservations
anslag ................................................................................... 16
000
* Beräknat belopp.
20 367 000
12 985 400
10 758 500
1 200 000
* 75 000
12 014 000
72 000
113 000
6
077 600
44
Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
42
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser
vationsanslag ......................................................................
120
000
43
Utrustning av vissa lokaler m. m., reservations
anslag ...................................................................................... 5 500
Tandläkarhögskolorna:
44
Anskaffning av undervisningsinstrument m. m.,
reservationsanslag............................................................... 254 000
45
Lärarkliniker, förslagsanslag........................................ ............ 50 000
46 Anordnande av utbildning för tandtekniker och
tandsköterskor, förslagsanslag.........................................
Gemensamma universitetsändamål:
47
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag..................................................................... 72 000
48
Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag...................... 9 515 000
49
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, för
slagsanslag .......................................................................... 600
000
50
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reserva
tionsanslag .......................................................................... 85 000
51
Gästföreläsningar, reservationsanslag........................ 70 000
52
Klinisk forskning, förslagsanslag................................ 401 000
53
Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ..
30 000
54
Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan
slag ........................................................................................ 25 000
55
Extra utgifter, reservationsanslag................................. 300 000
56
Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents
verksamhet, reservationsanslag........................................
Rasbiologiska institutet:
57
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 157 800
58
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 20 000
59
Materiel m. m., reservationsanslag............................. 25 000
Farmacevtiska institutet:
60
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 701 000
61
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 80 700
62
Materiel m. m., reservationsanslag............................. 110 000
63
Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva
tionsanslag .......................................................................... 60
000
64
Ökad intagning av studerande, förslagsanslag....
*400 000
Ortnamnskommissionen:
65
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 164 000
66
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 18 900
67
Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate
rial, reservationsanslag...................................................... 41
000
68
Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforsk
ning i Göteborg.....................................................................
Landsmålsarkiven:
69
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 376 100
70
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 20 800
71
Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate
rial, reservationsanslag.................................................... 81
000
4 012 700
304 000
50 000
11 098 000
30 000
202
800
1 351 700
223 900
12 000
477 900
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
45
72
Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göte
borg ..........................................................................................
73
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid
universiteten m. m.,
förslagsanslag
................................
74
Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning,
förslagsanslag
.......................
75
Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i
kommunal och social tjänst,
reservationsanslag
___
76
Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare,
reser
vationsanslag
..........................................................................
Garantilånenämnden:
77
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 72 500
78
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 20 000
79
Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti,
förslagsanslag
.............................
80
Bidrag till inventarier i studentbostadshus,
reserva
tionsanslag
...............................................................................
81
Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige
ring av ett register över vissa licentiat- och dok
torsavhandlingar ..................................................................
82
Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska ut-
bildningskurser för blivande läroverkslärare m. m...
F.
Tekniska högskolor
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 85 300
2
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 13 400
Tekniska högskolan i Stockholm:
3
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 12 656 000
4
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 1 705 600
5
Materiel m. m.,
reservationsanslag
............................. 1 700 000
6
Nyanskaffning av apparater m. m.,
reservationsanslag
1 700 000
7
Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio
tek,
reservationsanslag
..................................................... 130 000
8
Resebidrag till studerande........................................... 61 000
9
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
.......................................................................... 1 586 000
10
Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska
träforskningsinstitutet,
reservationsanslag
.............. 123 000
Chalmers tekniska högskola:
11
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
8
651 000
12
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 665 000
13
Materiel m. m.,
reservationsanslag
............................. 1
400 000
14
Nyanskaffning av apparater m.m.,
reservationsanslag
1 300 000
15
Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio
tek,
reservationsanslag
.................................................... 130 000
16
Resebidrag till studerande........................................... 25 000
17
Inredning och utrustning av nya lokaler,
reserva
tionsanslag
..........................................................................
1
800
000
28 900
300 000
857 000
42 000
10 000
92 500
100 000
750 000
2 200
42 000
119 028 100
98 700
19 661 600
13 971 000
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
18
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
för
slagsanslag
.......................................................................... 25 000
19
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m.,
förslagsanslag
...................................................... 60
000
20
Resestipendier åt lärare m. fl.,
reservationsanslag
70 000
G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.
Skolöverstyrelsen:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 5 480 000
2
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 800 000
3
Försöksverksamhet m. m.,
reservationsanslag
....
1 500 000
Särskilda försöksskolan i Linköping:
4
Driftkostnader,
förslagsanslag
...................................... *750 000
5
Utrustning,
reservationsanslag
...................................... 1000
Länsskolnämnderna:
6
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 3 859 000
7
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 1 121 000
Lärarhögskolan i Stockholm:
8
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 5 402 000
9
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 411000
10
Materiel, böcker m. m.,
reservationsanslag
............
100 000
11
Folkskoleseminarieorganisationen m. m.,
förslagsan
slag
............................................................................................
12
Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier,
re
servationsanslag
.....................................................................
Statens skolköksseminarium:
13
Avlöningar,
förslagsanslag
........................................... 384 000
14
Omkostnader,
förslagsanslag
....................................... 40 000
15
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,
förslagsanslag
.........................................................................
16
Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,
förslagsanslag
.........................................................................
17
Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium,
förslags
anslag
.......................................................................................
18
Bidrag till vissa handarbetsseminarier,
förslagsanslag
19
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjd
lärarutbildning ......................................................................
20
Särskoleseminariet i Stockholm,
förslagsanslag
....
21
Bidrag till Ericastiftelsen,
förslagsanslag
..................
22
Kurser för lärare m. fl.,
reservationsanslag
................
23
Kurser för gymnasieingenjörer,
reservationsanslag ..
H. Allmänna läroverken m. m.
Allmänna läroverken:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 195 000 000
2
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 1 187 100
3
Bidrag till läroverkens kassor,
förslagsanslag
.........
10 000 000
4
Ersättning för djäknepenningar m. m.......................
8
500
* Beräknat belopp.
155 000
38
886
300
7 780 000
751 000
4 980 000
5 913 000
*27 500 000
10 500
424 000
907 100
378 000
167 000
246 400
110 000
80
000
146 200
1 393 900
*320 000
51 107 100
206 195 600
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
47
5
Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag
.........................................................................
3
890 000
6
Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.,
förslagsanslag
..........................................................................
335
000
7
Bidrag till driften av högre kommunala skolor,
för
slagsanslag
.............................................................................. 46 184
000
Privatläroverk:
8
Bidrag till vissa privatläroverk,
förslagsanslag
..
11 280 000
9
Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag
..................................................................... 35 500
10
Bidrag till vissa internatläroverk,
förslagsanslag
..
675 000
11 990 500
11
Läroboksnämnden,
förslagsanslag
.................................. 63 500
12
Centralnämnden för skolungdomsutbytet med ut
landet,
förslagsanslag
..........................................................
9
000
13
Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter,
förslagsanslag
..................................
21
700
14
Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag
................................................................. 130
000
15
Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter,
reservationsanslag
..........................
95
000
16
Psykologisk-pedagogiska institutet,
förslagsanslag
..
70 600
17
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblio
teket,
reservationsanslag
.......................................................
20
000
18
Vissa kostnader för student- och realexamina,
för
slagsanslag
.............................................................................. 989
000
19
Studiebidrag och stipendier,
förslagsanslag
.................. 65 255 000
20
Brevskol estipendier,
reservationsanslag
........................... 150 000
21
Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter,
förslagsanslag
........................... 105
000
385 503 000
I.
Folkskoleväsendet m. m.
Skolmåltider
1 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsan
slag ............................................................................................ 26
200
000
2 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmål
tider, förslagsanslag............................................................. 400
000
26 600
000
Skolbyggnader
3
Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det all
männa skolväsendet, förslagsanslag ............................. 69 700
000
4
Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet, reservationsanslag.......................................
3
000
000
72 700 000
Folkskoleväsendet
Folkskolor m. m.:
5
Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslags
anslag ................................................................................... 646 000 000
6
Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag..................... 2 540 000
48
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
7
Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-
och småskolor, förslagsanslag...................................... 50 000
8
Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid vissa
sjukvårdsanstalter och barnhem, förslagsanslag . .
700 000
9
Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag......................... 290 000
10
Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag...............................
1
600
000
11
Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-
pliktiga barn m. m., förslagsanslag........................... 41 000 000
12
Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, för
slagsanslag .......................................................................... 3 000 000
13
Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisnings
lokaler, förslagsanslag.................................................... 300 000
14
Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag 3 500 000
15
övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsan
slag ....................................................................................... 160
000
16
Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslags
anslag ................................................................................... 50 200
17
Anordnande av kombinerad korrespondens- och
radioundervisning, reservationsanslag......................... 690 000
18
Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsätt-
ningsskolor,
reservationsanslag
......................................
19
Stipendier åt folkskollärare för vinnande av be
hörighet att undervisa i engelska,
förslagsanslag . .
20
Bidrag till vissa särskilda skoländamål,
reservations
anslag
.......................................................................................
Nomadskolor:
21
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 1 214 000
22
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 548 000
23
Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag
....................................................................... 65 000
Folkhögskolor
Folkhögskolor:
24
Bidrag till driften av folkhögskolor,
förslagsanslag
15 323 000
25
Byggnadsbidrag,
reservationsanslag
........................... 2 500 000
26
Bidrag till arvoden åt skolläkare,
förslagsanslag
37 500
27
Utbildning av lärare,
reservationsanslag
.................. 46 000
Abnormundervisningen
Läroanstalter för blinda:
28
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 1 520 000
29
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ .............415 500
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte:
30
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................
886
700
31
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ .............248 300
32
Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever,
reserva
tionsanslag
...............................................................................
699 880 200
63 000
280
000
320 000
1 827 000
702 370 200
17 906 500
17 906 500
1 935 500
1 135 000
43 600
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
49
33
Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag......................................................................... 60
000
34
Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....
14 400
35
Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...........
20 000
36
Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reserva
tionsanslag
50 000
Skolor för döva:
37
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 4 841 500
38
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 611 100
39
Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslags
anslag ...................................................................................
100
000
40
Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva
m. fl., förslagsanslag...................................... 3
000
41
Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag
153 000
42
Kurser för personal m. fl., reservationsanslag ....
6
000
43
Engångsanskaffning av utrustning m. m., reserva
tionsanslag .......................................................................... 70 000
6
784 600
44
Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, för
slagsanslag............................................ 380 000
45
Bidrag till bildningsverksamhet bland döva.............
8
000
46
Bidrag till tidning för döva............................................. 2 000
47
Bidrag till Hörselfrämjandet ........................................... 62 000
10 495 100
830 071 800
J. Yrkesundervisningen
Överstyrelsen för yrkesutbildning:
1
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 2
311 000
2
Omkostnader,
förslagsanslag
......................................... 288 200
3
Yrkespedagogisk reformverksamhet,
reservations
anslag
................................................................................... 140 000
2 739 200
Högre tekniska läroverk:
4
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 11
856 000
5
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ 1
298 000
6
Materiel, böcker m. m.,
reservationsanslag
.............. 1
535 000
7
Föreläsningar och fortbildningskurser,
reservations
anslag
................................................................................... 62 000
14 751 000
Konstfackskolan:
8
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................ 1
300 000
9
Omkostnader,
förslagsanslag
......................................... 250 000
10
Undervisningsmateriel m. m.,
reservationsanslag.
.
375 900
1 925 900
11
Understöd åt handelsgymnasier,
förslagsanslag
.........
2 606 000
12
Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen,
för
slagsanslag
............................................................................ 30 000
13
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........................ 92 300
14
Bidrag till textilinstitutet i Borås,
förslagsanslag
...
262 000
15
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norr
köping,
förslagsanslag
........................................................
210
000
16
Bidrag till driften av centrala yrkesskolor,
förslags
anslag
....................................................................................... 15 100 000
17
Bidrag till driften av lokala yrkesskolor,
förslags
anslag
....................................................................................... 42 000 000
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1
50
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
K.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag
.........................................................................
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer,
förslagsanslag
...........................
Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbets
terapeuter,
reservationsanslag
...........................................
Kurser för utbildning av preparatriser m. m.............
Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen,
reser
vationsanslag
..........................................................................
Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarut
bildning,
förslagsanslag
....................................................
Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen,
re
servationsanslag
......................................................................
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmäs
tare,
förslagsanslag
..............................................................
Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m.,
förslagsanslag
...........................................................
Bidrag till kostnader för granskning av utförda ge
sällprov,
reservationsanslag
...............................................
Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,
reservationsanslag
.................................................................
Resestipendier för yrkesutbildning,
reservationsanslag
Folkbildningsåtgärder i övrigt in. m.
Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag. ..
Bidrag till föreläsningsverksamhet...............................
Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag
Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulent-
verksamhet ............................................................................
Bidrag till studieförbund.................................................
Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ..
Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reserva
tionsanslag ...............................................................................
Bidrag till verksamheten vid hemgårdar....................
Bidrag till verksamheten vid studiehem.....................
Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ...
Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslags
anslag ........................................................................................
Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdoms
organisationer ........................................................................
Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-
visning, reservationsanslag.................................................
Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva
tionsanslag ..............................................................................
Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..................
Studiehj älpsnämnden:
Avlöningar,
förslagsanslag
............................................. 148 400
Omkostnader,
förslagsanslag
........................................ ...............27 000
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån,
förslagsanslag
....................................................
12 000 000
100 000
65 500
54 700
1 124 000
800
000
18
000
1 250 000
150 000
25 000
13 700
80
000
95 397 300
10 797 000
955 000
300 000
204 000
2 245 000
9 000 000
226
000
200 000
75 000
878 000
3 000 000
574 000
900 000
1 454 100
15 000
175 400
110 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
51
Statens biografbyrå:
19
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 174 300
20
Omkostnader, förslagsanslag........................................ ............ 14 800
21
Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag ..
L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.
Gymnastiska centralinstitutet:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 536 300
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 158 400
3
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.............. 44 000
4
Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.
18 300
5
Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till
lokalhyra m. m.......................................................................
6
Understöd åt svenska Dalcroze-institutet..................
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, reservationsanslag..................................
2
Bidrag till nämnden för svensk språkvård.................
3
Humanistisk forskning ......................................................
Statens medicinska forskningsråd:
4
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...................... 140 500
5
Medicinsk forskning, reservationsanslag.................. 3 925 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
6
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...................... 107 300
7
Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag ..
3 755 000
8
Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe-
ditionens resultat, reservationsanslag.............................
Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forsknings
råd:
9
Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag.........
30 000
10
Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reser
vationsanslag
530 000
11
Psykologisk och pedagogisk forskning, reservations
anslag .......................................................................................
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
12
Avlöningar, förslagsanslag.............................. 367
300
13
Omkostnader, förslagsanslag.......................... 24
000
14
Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservations
anslag ................................................................................... 250 000
15
Atomforskning, reservationsanslag ...............................
16
Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, för
slagsanslag ..............................................................................
17
Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag..........................................................................
189 100
35 000
81 332 600
757 000
6
500
10 000
773 500
191 500
20 000
1 125 000
4 065 500
3 862 300
27 000
560 000
180
000
641 300
4 375 000
2 700 000
240 000
52
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958
Matematikmaskinnämnden:
18
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 1 000
19
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 000
20
Materiel m. m., reservationsanslag............................. 1 000
21
Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ..
22
Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för
biokemi, reservationsanslag...............................................
23
Bidrag till oceanografiska institutet.............................
24
Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ..............................................................................
25
Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, förslagsanslag.......................................
26
Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst..
27
Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg...........
28
Statens konstråd..................................................................
29
Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag.................................................................
30
Teaterrådet, förslagsanslag ................................................
31
Bidrag till samfundet De nio..........................................
32
Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella
geofysiska året, reservationsanslag..................................
N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag............
29 000
2
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............
13 779 000
3
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..........
1 560 000
4
Lunds universitets delfond, förslagsanslag.............. 1 193 000
5
Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.............................................................
6
Sveriges anslutning till vissa internationella veten
skapliga sammanslutningar, förslagsanslag..................
7
Bidrag till svenska institutet i Rom m. m...................
8
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m...................
9
Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska stu
denthemmet i Paris.............................................................
10
Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag.................................................................
11
Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reser
vationsanslag ..........................................................................
12
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, för
slagsanslag ...............................................................................
13
Bidrag till bestridande av kostnader för vissa inter
nationella kongresser i Sverige, reservationsanslag..
14
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.................................................................
15
Extra utgifter, reservationsanslag...................................
Summa kronor
3 000
222
800
145 000
141 900
130 000
870 000
100 000
6 000
14 800
200 000
10 000
10 000
30 000
19 871 100
16 561 000
24 000
37 000
110 000
7 000
10 500
375 000
300 000
978 000
250 000
1 250 000
330 000
20 232 500
1 561 429 300
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
53
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. in.
Jordbruksdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 062 000
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 76 700
Lantbruksattachéer:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 362 600
4
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 62 700
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 815 600
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 346 500
3
Kostnader för utbetalande av producentbidrag
65 000
G. Lantbrukets rationalisering och befrämjande
av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 12 624 400
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 2 959 500
3
Utrustning, reservationsanslag.................... 46
000
4
Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, för
slagsanslag
60
000
Bidrag till hushållningssällskapen:
5
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 7 501 100
6
Omkostnader, reservationsanslag........................... 4 890 000
7
Demonstrationsgårdsverksamhet, reservations
anslag
30
000
Jordbrukets upplysningsnämnd:
8
Avlöningar, förslagsanslag............................
66
200
9
Omkostnader, förslagsanslag........................ 40
500
10
Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservations
anslag ....................................................................................
11
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, re
servationsanslag .................................................................
12
Täckande av förluster på grund av statlig kredit
garanti, förslagsanslag....................................................
13
Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag....................................
14
Bidrag till uppförande av frukt- och potatislager
hus m. m., reservationsanslag......................................
15
Statens avdikningsanslag, förslagsanslag................
16
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reser
vationsanslag ......................................................................
1 138 700
425 300
1 564 000
3 227 100
3 227 100
15 689 900
12 421 100
106 700
13 000 000
100 000
300 000
1 325 000
30 000
3 000 000
11 000 000
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
17
Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag...........................
18
Befrämjande av husdjursaveln, reservationsanslag
Statens hingstdepå och stuteri:
19
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 481 400
20
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 129 500
21
Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ..
22
Befordrande av inhemsk fröodling...........................
23
Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................................................
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt
stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 874 400
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 647 000
3
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
reservationsanslag..............................................................
4
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag..............................
5
Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag.................................................
6
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag . . ................
7
Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbru
ket, reservationsanslag....................................................
8
Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare er
lagd energiskatt för motorbrännolja tilljtraktorer
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 105 900
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................................674 300
Statens växtskyddsanstalt:
3
Avlöningar, förslagsanslag............................. ........... 1 212 200
4
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 297 800
5
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
6
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 401 000
7
Omkostnader, förslagsanslag...................................... 83 600
8
Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontroll
stationer ...............................................................................
Statens maskinprovningar:
9
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 393 600
10
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 310 300
11
Bidrag till plantskolekontroll.....................................
12 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag
1 250 000
1
822
000
610 900
24 000
50 000
297 000
61 026 600
3 521 400
173 000 000
15 000 000
39 000 000
3 300 000
1
126 600
2 250 000
287 198 000
2 780 200
1 510 000
250 000
484 600
35 000
703 900
15 000
40 000
5 818 700
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
55
F.
Undervisningsanstalter för jordbruk och
lnntmannanäringar
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................
6
176 500
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 775 900
3
Materiel, reservationsanslag...................................... 262 600
4
Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag.......................................................... 333 000
5
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .
65 000
6
Stipendier, reservationsanslag.................................. *94 800
7
Lokal och fast försöksverksamhet, reservations
anslag ............................................................................... 840 500
8
Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, för
slagsanslag ...................................................................... .....................
100
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
9
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 721 700
10
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 711 300
11
Materiel, reservationsanslag...................................... 34 000
12
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re
servationsanslag ........................................................ .. .
no 000
13
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .
16 000
14
Stipendier m. m............................................................ 17 000
15
Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..........
15 000
16
Lokal och fast försöksverksamhet, reservations
anslag ............................................................................... ...............43 000
17
Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.............................................
18
Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim-
forsa, förslagsanslag........................................................
Lantbruksskolan vid Ultuna:
19
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 132 300
20
Omkostnader, förslagsanslag................................... ...............20 800
Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
21
Avlöningar, förslagsanslag........................................
8
470 400
22
Driftkostnader, förslagsanslag................................. 2 011 000
23
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag
24
Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag .. .
25
Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag........................
26
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag..............
27
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinunder
visning, reservationsanslag.............................................
28
Bidrag till hushållningssällskapens undervisnings
verksamhet m. m., förslagsanslag.............................
29
Bidrag till upplysnings- och undervisningsverk
samhet rörande biodling...............................................
30
Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,
reservationsanslag..............................................................
8
548 400
2 668 000
113 500
266 900
153 100
10 481 400
353 100
141 300
1 900 000
1 500 000
165 000
1 394 000
15 000
26
000
* Beräknat belopp.
27 725 700
56
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
G.
Övrig forsknings- och försöksverksamhet på
jordbrukets område
1 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. in., reservationsanslag..............................................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
2
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 242 600
3
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 110 900
4
Bidrag till jordbrukstekniska institutet.................
5
Bidrag till Sveriges utsädesförening........................
6
Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksam
heten å Weibullsholm....................................................
7
Bidrag till Föreningen för växtförädling av frukt
träd ........................................................................................
8
Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter ....
9
Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag ....
H.
Veterinärväsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 827 000
2
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 91 300
Veterinärstaten:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 5
668
800
4
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 123 600
Statens veterinärmedicinska anstalt:
5
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 517 500
6
Omkostnader, förslagsanslag..................................... 703 000
7
Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdel
ningar ................................................................... ...............
8
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur . . .
9
Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, förslagsanslag.............................
10
Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag.........................................
11
Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av
smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag . .
12
Lindring i mindre bemedlades kostnader för djur
sjukvård, förslagsanslag.................................................
13
Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde
m. m., förslagsanslag......................................................
V eterin ärhögskolan:
14
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 3 094 600
15
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 990 700
16
Materiel, reservationsanslag...................................... 234 500
17
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re
servationsanslag ............................................................. 160
000
18
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .
24 000
19
Stipendier........................................................................
*66
000
Veterinärinrättningen i Skara:
20
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 223 300
21
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 100
353 500
325 000
1 492 100
210 000
100 000
20 000
125 000
3
735
600
918 300
5 792 400
3 220 500
235 000
11 000
1 530 000
250 000
100
625 000
115 000
1 100 000
4 569 800
223 400
* Beräknat belopp.
17 490 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
57
I. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 775 400
2
Omkostnader, förslagsanslag................................... 157 700
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 12 158 000
4
Omkostnader, reservationsanslag.............................
7
710
000
5
Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6
Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservations
anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .
7
Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo,
reservationsanslag .............................................................
8
Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag..............................................
9
Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag ....
Skogshögskolan:
10
Avlöningar, förslagsanslag........................................
1
136
300
11
Omkostnader, förslagsanslag....................................
345
000
12
Materiel, reservationsanslag......................................
53
000
13
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re
servationsanslag .............................................................
35
000
14
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .
30 000
15
Stipendier........................................................................
*51
600
Statens skogsforskningsinstitut:
16
Avlöningar, förslagsanslag........................................
1
974
100
17
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 466 800
18
Utrustning, reservationsanslag................................
54
500
19
Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, re
servationsanslag ............................................................. 458 300
20
Skogsproduktforskning, reservationsanslag.........
84 800
21
Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reserva
tionsanslag
40
000
Statens skogsmästarskola:
22
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 119 100
23
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 67 400
24
Stipendier, förslagsanslag.......................................... 30 000
25
Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 20 300
Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid
statens skogsskolor m. m.:
26
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 463 700
27
Omkostnader m. m., förslagsanslag......................... 513 700
28
Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogs
skolor m. in., reservationsanslag ................................
29
Förberedande skogskurser, förslagsanslag..............
30
Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., förslags
anslag ....................................................................................
31
Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag................................
933 100
19
868
000
2
600
000
7 700 000
20 000
1 700 000
220 000
1 650 900
3 078 500
236 800
977 400
125 000
55 500
2
168
000
360 700
Beräknat belopp.
41 693 900
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
J. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 348 200
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 162 800
3
Kartlagningsarbeten, reservationsanslag...........................114 000
Lantmäteristaten:
4
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 24 496 600
5
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 5 026 000
6
Utrustning, reservationsanslag................................ .............300 000
7
Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag...............................................
8
Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-
och vägförrättningar m. m., förslagsanslag..........
9
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
förslagsanslag......................................................................
10
Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag
11
Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, för
slagsanslag ...........................................................................
Rikets allmänna kartverk:
12
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 5 839 300
13
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 655 500
14
Kartarbeten m. m., reservationsanslag................ 1 780 000
15
Utrustning m. m., reservationsanslag.................. 300 000
16
Utbildningskurser för viss personal, reservations
anslag ............................................................................... ................. 7 000
29 822 600
341 300
585 000
2 000
3 800
10 000
1 625 000
8
581 800
40 971 500
K. Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 091 200
2
Omkostnader, förslagsanslag.................................................412 600
1 503 800
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Till
sy nsavdelningen:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 403 100
4
Omkostnader, förslagsanslag.................................................119 300
522 400
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
5
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re
servationsanslag .............................................................
100
Fiskeriintendenter m. m.:
6
Avlöningar, förslagsanslag............................... .. 253 500
7
Omkostnader, förslagsanslag...................................................26 100
279 600
8
Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..
30 000
9
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reser
vationsanslag ...................................................................... 197 000
10
Statlig garanti för befrämjande av fiske på av
lägsna fiskevatten, m. m., förslagsanslag..............
10
000
11
Främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m., reservationsanslag.............................................. 60
000
12
Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio
telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag
65 000
13
Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reserva
tionsanslag ........................................................................... 25 000
14
Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag
30 000
15
Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,
förslagsanslag........................... ..........................................
100
16
Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. in.,
reservationsanslag..............................................................
10
000
17
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen...................................................................... 745 000
18
Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag...................................................... 5 000 000
8
478 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
59
L. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................ 481 300
2
Omkostnader, förslagsanslag................................................. 175 700_____ 657 000
657 000
M. Diverse
1
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....
5 841 000
2
Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................................................ 485 700
3
Arrendenämnder och arrenderådgivning, förslags
anslag ...................................................................................
20
000
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
4
Akademien, förslagsanslag........................................ 99 200
5
Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. in.,
förslagsanslag................................................................. ...............
68
500
167 700
6
Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. .
105 000
7
Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reserva
tionsanslag ...........................................................................
100
000
8
Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...........
225 000
9
Bidrag till viss lokal klubb verksamhet.................. 100 000
10
Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets
område................................................................................. 85 000
11
Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,
reservationsanslag.............................................................. 32 000
12
Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag...................................................... 944 700
13
Ersättning till riksbanken för förvaltningen av
vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.................... 190 000
14
Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för
förvaltningen av statens sekundärlånefond för jord
brukare m. m., förslagsanslag.................................... 16
000
15
Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning
av vissa servitut, förslagsanslag................................ 5 000
16
Ersättningar för vissa besiktningar och svneför-
rättningar, förslagsanslag.............................................. 5 000
60
Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1958
17
Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag...................................................................... 65
000
18
Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag...................................................... 30
000
19
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................................................. 800
000
20
Extra utgifter, reservationsanslag.............................. 117 000
21
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag......................................................
5
000
__________________ 9 889 100
Summa kronor 458 915 700
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958
61
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag...........................................
1
346 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 90 000
3
Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag.................................................... 36 000
1 472 000
1 472 000
B. Kommerskollegium m. in.
Kommerskollegium:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 3 180 100
2
Omkostnader, förslagsanslag........................................ 568 500
3 748 600
Bergsstaten:
3
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 300 300
4
Omkostnader, förslagsanslag........................ 43
500
343
800
Sprängämnesinspektionen:
5
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 226 500
6
Omkostnader, förslagsanslag........................ 32
100
258 600
Näringsfrihetsrådet:
7
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 112 500
8
Omkostnader, förslagsanslag........................
11
200
123 700
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
9
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 273 800
10
Omkostnader, förslagsanslag........................ 25
200
299 000
Statens pris- och kartellnämnd:
11
Avlöningar, förslagsanslag.............................................. 1 680 700
12
Omkostnader, förslagsanslag.......................................... 266 300
l
947
000
6
720 700
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk
forskning in. in.
Sveriges geologiska undersökning:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................
1
559
790
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 646 500
3
Resor och fältarbeten, reservationsanslag..............
145
000
4
Utrustning, reservationsanslag.................................... 280 000
5
Malmletning, reservationsanslag.................................
1
240 000
6
Inventering av torvmossar, reservationsanslag...
60 000
7
Djupborrning
efter salt och olja i Skåne, reserva
tionsanslag
25
000
3
956
200
8
Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslags-
<*nsla9 ....................................................................................... 52 000
Statens provningsanstalt:
9
Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 255 100
10
Omkostnader, förslagsanslag.......................................
446
800
11
Utrustning, reservationsanslag.................................... 200 000
2
901 900
62
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Flygtekniska försöksanstalten:
12
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 676 700
13
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 2 123 300
14
Utrustning, reservationsanslag . .................................. .............400 000
Statens hantverksinstitut:
15
Avlöningar till viss personal, förslagsanslag...........
646 800
16
Vissa omkostnader, förslagsanslag............................. 70 000
17
Bidrag till kursverksamheten m. m., reservations
anslag ................................................................................... 308 000
18
Utrustning och inredning, reservationsanslag ....
125 000
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
19
Akademien......................................................................... 200 000
20
Tekniskt-vetenskaplig och industriell representa
tion i utlandet, reservationsanslag
57 600
21
Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.........
22
Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservations
anslag ........................................................................................
Statens institut för konsumentfrågor:
23
Avlöningar, förslagsanslag............................................... 663 800
24
Omkostnader, förslagsanslag ...................................... ............. 176 000
25 Statens konsumentråd, förslagsanslag .........................
26
Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag .................................................................
27 Bidrag till varudeklarationsnämnden...........................
28
Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslags
anslag .......................................................................................
29
Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, för
slagsanslag ...............................................................................
30
Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag
31
Bidrag till institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag.........................................................................
32
Bidrag till institutet för optisk forskning, förslags
anslag .......................................................................................
33
Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, för
slagsanslag ...............................................................................
34
Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag
35
Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atom
energi, reservationsanslag...................................................
36
Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag
37
Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning, reservationsanslag....................................
38
Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservations
anslag ........................................................................................
39
Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.,
förslagsanslag ........................................................................
40
Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....
41
Bidrag till svenska slöjdföreningen ............................
42
Bidrag till standardiseringsverksamheten..................
43
Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen ..............
7 200 000
1 149 800
257 600
103 400
2 900 000
839 800
55 000
600
000
240 000
1 067 600
157 500
22 000
572 900
117 900
108 400
130 000
112 000 000
3 850 000
300 000
700 000
100 000
55 000
50 000
565 000
15 000
140 067 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
63
D. Sjöfart och handel
Sjöfartsverket
S j öf artsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 528 700
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 057 700
5 586 400
Lots- och fyrstaten:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 21 675 500
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 5 576 500
27 252 000
F artygsinspektionen:
5
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 229 900
6
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 176 600
1 406 500
34 244 900
S jöbefälsskolorna
Sjöbefälsskolorna:
7
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 773 400
8
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 73100
9
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...........
60 000
10
Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk
8
500
11
Navigationslärarkurs, reservationsanslag.................... 9 100
12
Praktisk lärarkurs, reservationsanslag......................... 5 000
13
Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs, förslags
anslag ................................................................................... 13 500
1 942 600
1 942 600
Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.
14
Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.
2 300 000
15
Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag ................................................................. 79 500
16 Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,
reservationsanslag................................................................... 50 000
17
Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag............... 3 322 600
18
Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservations
anslag .......................................................................................
10
000
000
19
Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio-
ner, förslagsanslag...............................................................
200
000
20
Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslags
anslag .......................................................................................
20
000
21
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reserva
tionsanslag .............................................................................. 1 473 000
22
Nybyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag
400 000
23
Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten, förslagsanslag.................................................... 100 000
24
Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslags
anslag ....................................................................................... 13 000
25
Bidrag till internationella hydrografiska byrån,
förslagsanslag......................................................................... 27 000
17 985 100
Hamnar och farleder
26
Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations
anslag .......................................................................................
1
000
000
27
Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.................. 50 000
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
28
Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.........
3 000 000
29
Underhåll och drift av statens fiskehamnar och far
leder, förslagsanslag............................................................ 215 000
30
Bidrag till byggande och underhåll av mindre ham
nar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................................................
1
000
000
5 265 000
Övriga sjöfartsändamål
Handelsflottans pensionsanstalt:
31
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 65 600
32
Omkostnader, förslagsanslag.........................................
8
400
74 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
33
Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 608 900
34
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 102 600
35
Utrustning, reservationsanslag ..................................... 55 000
766 500
Statens sjöhistoriska museum:
36
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 274 000
37
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 54 800
38
Underhåll och ökning av samlingarna, reservations
anslag ................................................................................... 3 500
332 300
39
Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
256 000
40
Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag..........
450 000
41
Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag....................... 70
000
42
Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, för
slagsanslag .............................................................................. 320 000
43
Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag ..
350 000
44
Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, för
slagsanslag .............................................................................. 5
000
Handel
45
Bidrag till handelshögskolan i Stockholm.
686
400
46
Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsan
slag ............................................................................................ 709 600
47
Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Sti
pendier för främjande av högre ekonomiska studier,
reservationsanslag....................................... *15
000
48
Åtgärder för främjande av varuutbytet med främ
mande länder, reservationsanslag........ 500
000
49
Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ....
102 000
2 013 000
64 074 400
E. Patent- och registreringsväsendet m. m.
Patent- och registreringsverket:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 7 323 100
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 193 500
8
516 600
3
Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m., förslagsanslag............................... 4
000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
65
Svenska uppfinnarkontoret:
4
Administrationskostnader............................................ 153 000
5
Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. ______75 000
228 000
6
Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för
slagsanslag ............................................................................... 400 000
7
Avsättning till försäkringsinspektionens fond, för
slagsanslag .............................................................................. ....... 1 455 300
10 603 900
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 342 300
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 176 000
1 518 300
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., för
slagsanslag .............................................................................. 30 680 000
32 198 300
G. Krisförvaltningen
Statens handelslicensnämnd:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 100 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 122 000
1 222 000
3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,
förslagsanslag ........................................................................ ........... 150 000
1 372 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........
2 089 000
2
Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag.............. 591 000
2 680 000
3
Bidrag till vissa internationella byråer m. m., för
slagsanslag .............................................................................. 27 600
4
Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.......................................... 300 000
5
Bidrag till svenska turisttrafikförbundet................. 550 000
6
Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...........
104 000
7
Avsättning till fonden för idrottens främjande ...
10 300 000
8
Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.
1 250 000
9
Avsättning till lotterimedelsfonden.............................. 19 800 000
10
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
37 000
11
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag................................................................. 600 000
12
Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 121 000
________________ 35 769 600
Summa kronor 292 277 900
5
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195K
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A.
Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 479 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 180 000
3
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, för
slagsanslag ..............................................................................
B.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater
Medicinalstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 936 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 579 000
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 492 000
4
Omkostnader, förslagsanslag ..................................... 49 500
5
Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag..........................................................
6
Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.............................................
Sinnessjuknämnden:
7
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 28 000
8
Omkostnader, förslagsanslag...................................... 3 000
Strålskyddsverksamhet m. m.:
9
Avlöningar, förslagsanslag ........................................... *840 000
10
Omkostnader, förslagsanslag........................................ *155 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
11
Avlöningar, förslagsanslag................................ ........... 4 675 000
12
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 3 108 000
13
Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta
tens bakteriologiska laboratorium m. m., reservations
anslag .......................................................................................
14
Inredning och utrustning av personalrestaurang m. m.
vid statens bakteriologiska laboratorium, reservations
anslag .......................................................................................
Statens rättskemiska laboratorium:
15
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 037 000
16
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 305 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
17
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 618 000
18
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 195 000
19
Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag
Statens rättsläkarstationer:
20
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 508 000
21
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 136 000
22
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag..................
* Beräknat belopp.
1 659 000
45 000
1 704 000
4 515 000
541 500
342 000
2 000 000
31 000
995 000
7 783 000
100
120 000
1 342 000
813 000
123 000
644 000
50 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
67
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
23
Avlöningar, förslagsanslag................ 16 100 000
24
Sjukvård m. m., förslagsanslag___
15 000
25
Reseersättningar, förslagsanslag....
350 000
26
Anskaffande av viss instrumentut
rustning, reservationsanslag................ 52 500
16 517 500
27
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m., förslagsanslag..................................................... 15 000
28
Anställande av civila reservläkare, förslagsan
slag ...................................................................................... 165 000
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Sjukvårdsanstallerna
Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:
Statens sinnessjukhus:
Avlöningar, förslagsanslag.............. 140 500 000
Omkostnader, förslagsanslag..........
52 580 000
övervakning av vissa försöksut-
skrivna patienter, förslagsanslag...
100 000
Utrustning av nya sinnessjukhus, reservations
anslag ...................................................................................
Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlö
ningar, förslagsanslag
Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göte
borg och Malmö, förslagsanslag................................
Bidrag till uppförande eller inrättande av psy
kiatriska avdelningar vid lasarett, reservations
anslag ...................................................................................
Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid
lasarett, förslagsanslag..................................................
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservations
anslag ...................................................................................
Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sin
nessjuka, förslagsanslag.................................................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
Avlöningar, förslagsanslag.............. 450 000
Omkostnader, förslagsanslag..........
206 500
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Avlöningar, förslagsanslag............ ,
241 000
Omkostnader, förslagsanslag..........
97 600
Bidrag till uppförande eller inrättande av sär
skolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna,
reservationsanslag.............................................................
Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efter
blivna, förslagsanslag.....................................................
Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag............................................
Statens anstalt för fallandesjuka:
Avlöningar, förslagsanslag.............. 1 612 000
Omkostnader, förslagsanslag..........
416 000
193 180 000
*2 600 000
693 000
31 000 000
400 000
300 000
35 000
2 000 000
656 500
338 600
2 500.000
9 600 000
8 900 000
* Beräknat belopp.
16 697 500
35 997 100
68
Kungl. Mcij:ts proposition nr i år 1958
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
Ferieresor för elever m. m., förslags
anslag ...................................................... 7 000
Utrustningskostnader, reservations
anslag ................................................................... 60 000
Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag....
Bidrag till Lunds stifts prästers nykterhets- och
diakoniförbund u. p. a. för utrustning av Sätofta-
hemmet, reservationsanslag...........................................
Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sa
nering av hemmets ekonomi.....................................
Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn, förslagsanslag..............................
U ni versitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
Avlöningar, förslagsanslag.............. 33 546 000
Omkostnader, förslagsanslag..........
9 732 000
Utrustning, reservationsanslag ....
290 000
Serafimerlasarettet:
Avlöningar, förslagsanslag.............. 9 370 000
Omkostnader, förslagsanslag..........
3 222 300
Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-
batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............................
Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag..................................................
Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm,
förslagsanslag....................................................................
Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa
Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag
Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslags
anslag ...................................................................................
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag.....................................................
Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Upp
sala, förslagsanslag..........................................................
Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag.............................................................
Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag......................................................
Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjuk
vårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag ....
Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund, förslagsanslag........................................................
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reser
vationsanslag ......................................................................
Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag
Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under-.
visningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsan
slag ........................................................................................
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg in. m., reservationsanslag..
2 095 000
1 650 000
45 000
115 000
300 000
43 568 000
12 592 300
238 000
470 000
*116 000
*55 400
800 000
2 861 000
3 625 000
337 000
2 000 000
71 000
1 940 000
4 500 000
2 790 000
4 000 000
*3 460 000
256 408 100
83 423 700
* Beräknat belopp.
Kimgl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
69
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
74
Vissa bidrag till lasarett m. m.................................. 7 200
75
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnav
delningar vid lasarett m. m., reservationsanslag.. 130 000
76
Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag..................................................... 1 200 000
77
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag...........
200 000
78
Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag.................................................................... 2 800 000
79
Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuber
kulos, förslagsanslag...................................................... 325 000
80
Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
reservationsanslag............................................................. 100
81
Bidrag till driften av folksanatorierna, förslags
anslag .................................................. 546 000
82
Behandling av vissa lupuspatienter från landsor
ten, förslagsanslag .......................................................... 13 000
83
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemivårdanstalter, reservationsanslag................ 100
84
Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, för
slagsanslag .......................................................................... 450 000
85
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka, reservationsanslag............................................... 100
86
Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, för
slagsanslag .......................................................................... 4 800 000
87
Bidrag till driften av centralanstalter för radio
terapi, förslagsanslag...................................................... 1 300 000
88
Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........................... 100 000
Vanföreanstalter m. m.:
89
Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag.
9 100 000
90
Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag
65 000
91
Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...........
1 500 000
92
Bidrag till ombyggnad och utrustning av Eugenia
hemmet, reservationsanslag........................................... 230 000
93
Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spas
tiska barn i Göteborg, reservationsanslag.............. 420 000
94
Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortope
diska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. 2 800 000
95
Bidrag till riksföreningen mot polio........................ 20 000
96
Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslags
anslag
600 000
Förlossningsanstalter:
97
Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss
ningsanstalter, reservationsanslag..............................
Hälsovård i allmänhet
Statens institut för folkhälsan:
98
Avlöningar, förslagsanslag......................................... *3 260 000
99
Omkostnader, förslagsanslag.................................... *748 000
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
100
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 122 000
101
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 194 000
* Beräknat belopp.
11 871 500
14 735 000
________ 100
366 438 400
4 008 000
316 000
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
102
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 100 000
103
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 84 000
184 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
104
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 364 000
105
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 113 000
477 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
106
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 211 000
107
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 179 000
390 000
108
Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-
skolor, reservationsanslag................................................ 18 000
109
Högre utbildning av sjuksköterskor, förslagsanslag
*280 000
110
Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslags
anslag ..................................................................................... 52 000
111
Utbildningskurser i arbetsterapi................................ 26 000
112
Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
förslagsanslag...................................................................... 10 400 000
113
Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag........................................................ 3 400 000
114
Understödjande av dispensärverksamhet, förslags
anslag ..................................................................................... 1 500 000
Allmän skärmbildsundersökning:
115
Lokala undersökningar, förslagsanslag................. 635 000
116
Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslags
anslag
486 000
117
Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-
bildsverksamheten, reservationsanslag...................... 225
000 1 346 000
118
Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag...................... 6 000 000
119
Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
1 400 000
120
Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag...........
284 000
121
Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,
förslagsanslag................ 490 000
122
Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
10 300 000
123
Bidrag till utrustning av polikliniker för folktand
vård, reservationsanslag................................................... 100 000
124
Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag...................................................................... 46 000
125
Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,
förslagsanslag...................................................................... 190 000
126
Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedi
cinens område, reservationsanslag.................................. 50 000
127
Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, för
slagsanslag ............................................................................ 1 000 000
128
Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag............
100 000
129
Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ............... 1 000 000
130
Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för
slagsanslag ............................................................................ 100 000
131
Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag .................................................... 100 000
132 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag
355 000
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
71
Centrala sjukvårdsberedningen:
133
Avlöningar, förslagsanslag......................................... 386 000
134
Omkostnader, förslagsanslag.................................... 40 000
426 000
135
Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, för
slagsanslag ............................................................................ 430 000
136
Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag....................................................................... 1 000 000
137
Kostnader för överförande till Sverige av vissa ut
ländska läkare, förslagsanslag...................................... 120 000
45 888 000
448 323 500
C. överståthållarämbetet och landsstaten
överståthållarämbetet:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 6 522 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 505 400
7 027 400
Länsstyrelserna:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 53 615 000
4
Sjukvård m. m., förslagsanslag................................. 150 000
5
Reseersättningar, förslagsanslag................................ 1 335 000
6
Expenser, förslagsanslag............................................... 7 735 000
7
Publikationstryck, förslagsanslag............................. 200 000
63 035 000
Landsfogdarna m. fl.:
8
Avlöningar, förslagsanslag............................................. 2 193 000
9
Omkostnader, förslagsanslag......................................... 390 000
2 583 000
Häradsskrivarna m. fl.:
10
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 18 020 000
11
Omkostnader, förslagsanslag...................................... 1 963 000
19 983 000
Landsfiskalerna m. fl.:
12
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 25 613 000
13
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 3 738 000
29 351 000
121 979 400
D. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1
Avlöningar, förslagsanslag, därav 450 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...........
1 256 000
Statspolisorganisationen:
2
Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 716 000 kronor att avräknas mot automo
bilskattemedlen ............................................................... 893 000
3
Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för
slagsanslag, därav 1 820 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen....................................... 2 735 000
4
Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, där
av 12 860 000 kronor att avräknas mot automo
bilskattemedlen ............................................................... 20 187 000
5
Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav
180 000 kronor att avräknas mot automobilskatte
medlen ................................................................................. 213 000
24 028 000
72
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Norrbottens statliga poliskår:
6
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 644 000
7
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 192 000
8
Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslags
anslag ........................................................................................
9
Bidrag till den lokala polisorganisationen å lands
bygden m. m., förslagsanslag.........................................
Statens polisskola:
10 Avlöningar, förslagsanslag, därav 138 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...........
1 062 000
11
Omkostnader, förslagsanslag, därav 39 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...........
295 000
12
Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav
44 000 kronor att avräknas mot automobilskat
temedlen ............................................................................. 400 000
Statens kriminaltekniska anstalt:
13
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 073 000
14
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 543 000
15
Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m., förslagsanslag...........................................
16
Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag.........................................................................
17
Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag ..
18
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis
väsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 274 000 kro
nor att avräknas mot automobilskattemedlen ....
19
Poliskollegierna, förslagsanslag.......................................
20
Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,
förslagsanslag.........................................................................
21
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.,
förslagsanslag.........................................................................
22
Kostnader för särskild polisverksamhet för hind
rande och uppdagande av spioneri m. m., förslags
anslag .......................................................................................
23
Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat
vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.........
24
Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polis
distrikt, förslagsanslag, därav 37 500 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.........................
25
Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslags
anslag ........................................................................................
E. Civilförsvaret
Civilförsvarsstyrelsen:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 2 132 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 405 000
Civilförsvarsområdenas administration:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 5 720 000
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 867 000
836 000
1 200 000
19 000 000
1 757 000
1 616 000
850 000
550 000
200 000
6 500 000
2 000
100
3 000
8 975 000
100
50 000
625 000
67
448
200
2 537 000
6 587 000
5
Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag
6
Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .
7
Bidrag till vissa frivilliga organisationer..................
8
Försöksverksamhet, reservationsanslag........................
9
Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag
10
Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reserva
tionsanslag ..............................................................................
11
Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., för
slagsanslag ..............................................................................
12
Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksam
het inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag ....
13
Bidrag till kommuner för anordnande av branddam
mar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. ..
14
Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag.................................................
15
Bidrag till kommuner för anordnande av vissa tra
fik- och skolskyddsrum, förslagsanslag......................
16
Besiktning av motorfordon, förslagsanslag...............
17
Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndig
heter m. m., reservationsanslag......................................
Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958
F.
Brandväsendet
Statens brandinspektion:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 194 100
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 73 500
Statens brandskola:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 193 400
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 83 200
5
Bidrag till svenska brandskyddsföreningen.............
6
Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ...
7
Bidrag till förebyggande och släckning av brand, för
slagsanslag ..............................................................................
8
Bidrag till kommuner för anläggande av branddam
mar, reservationsanslag......................................................
9
Bidrag till kommuner för uppförande av brandsta
tioner, reservationsanslag..................................................
G. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............
7 942 000
2
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.........
873 000
3
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag............
13 234 000
4
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ...
2 202 000
5
Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag...........................................................
Statens utlänningskommission:
6
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 004 000
7
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 268 000
5 904 000
60 000
322 000
250 000
100
100
4 135 000
690 000
500 000
4 300 000
1 500 000
10 000
100
26
795
300
73
267 600
276 600
2 000
5 000
665 000
300 000
100
1
516
300
24 251 000
15 200
3 272 000
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
8
Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. ra., för
slagsanslag .............................................................................. 1
125 000
9
Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,
reservationsanslag................................................................. 30 000
10 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reserva
tionsanslag ............................................................................ 1
600 000
11
Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags
anslag ........................................................................................ 800 000
12
Resestipendier, reservationsanslag.................................. 15 000
13
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re
servationsanslag ..................................................................... 1
200 000
14
Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 105 000
15
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag.......................................................... 1 000
16 Bidrag till internationell skärmbildskongress............. 80 000
_________________ 82 494 200
Summa kronor 700 260 900
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
75
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 027 000
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 50 000
1 077 000
1 077 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 252 500
2
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 13 000
265 500
Statens avtalsnämnd:
3
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 237 600
4
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 25 100
262 700
Statens pensionsanstalt:
5
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 054 000
6
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 139 200
1 193 200
1 721 400
C. Statliga pensionsväsendet
1
Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag, därav 2 200 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen............................................. 157 000 000
2
Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag......................................................................... 4 000 000
3
Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för ar
betare m. m., förslagsanslag, därav 9 400 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 21 000 000
4
Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,
förslagsanslag......................................................................... 775 000
5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag..............
450 000
6
Pensionering av viss flottans gemenskap, förslags
anslag ........................................................................................ 100 000
7
Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 44 500 000
8
Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 900 000 kronor att av
räknas mot automobilskattemedlen.............................. 3 800 000
9
Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl..................................................................... 15 000
10
Diverse pensioner och understöd
m. m., förslags
anslag
5 000 000
236 640 000
76
Kungl. Maj.ls proposition nr i år 1958
D. Statsunderstödda pensionsväsendet
1
Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag........................................ 126 000 000
2
Bidrag till pensioneringskostnaderna...för handels
flottans pensionsanstalt.................................................... 1 600 000
127 600 000
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag............................. 500
000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........
135 000
2
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.................... 500
000
3
Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslags
anslag
10 000
4
Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag
200 000
5
Extra utgifter, reservationsanslag. 20
000
6 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäk
ringen m. m., förslagsanslag........ 18
500 000
_________________ 19 865 000
Summa kronor 386 903 400
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
1000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1
Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
7 400 000
2
Reseersättningar till riksdagens ledamöter, för
slagsanslag ..........................................................................
1
400 000
3
Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1
470 000
4
Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ...
1
385 000
5
Utgivande av särskilda publikationer, reserva
tionsanslag ..........................................................................
37
000
6
Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva
tionsanslag .......................................................................... 75 000
7
Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag...................................................... 105 000
8
Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ...
200 000
9
Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag............
40 000
10
Övriga omkostnader, förslagsanslag.........................
475
000
11
Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............................
Riksgäldskontoret:
12
Avlöningar, förslagsanslag...................................
1
988 000
13
Kostnader vid emission av statslån m. m., för
slagsanslag .......................................................................... 900 000
14
Övriga omkostnader, förslagsanslag......................... 250 000
Riksdagens ekonomibyrå:
15
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 777 000
16
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 465 000
Riksdagsbiblioteket:
17
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 343 000
18
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 47 000
19
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .
125 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 329 000
21
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 17 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 216 000
23
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 24 500
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24
Arvoden till revisorerna, förslagsanslag................. 45 000
25
Avlöningar, förslagsanslag........................................... 185 000
26
Omkostnader, förslagsanslag....................................... 28 300
27
Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....
28
Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslags
anslag ........................................................................................
29
Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslags
anslag ........................................................................................
30
Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag.........................................................................
12 587 000
410 000
3 138 000
1 242 000
515 000
346 000
240 500
258 300
800 000
125 000
625 000
106 000
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
31
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........
32
Vinstutlottning i samband med ungdomens lön
sparande, förslagsanslag....................................................
33
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag..........................................................................
34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag...................................................... ________________
Summa kronor
117 000
700 000
5 000
50 000
21 264 800
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
79
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden................................................................... JO
qoq
qqq
II. RIKS GÄLDS FONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden...................................................................
600
000 000
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1
Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 12), reser
vationsanslag .....................................................................
3
500
000
2
Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
(I: C: 2), reservationsanslag........................................ 2
500 000
3
Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C:
6
),
reservationsanslag.............................................................
2
600
000
4
Distributionsanläggningar och därmed samman
hängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),
reservationsanslag............................................................
4
500
000
13 100 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), re
servationsanslag ................................................................
100
000
C. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1
Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter
(III: 1), reservationsanslag........................................... 500 000
2
Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),
reservationsanslag.............................................................
7
590
000
8
090
000
Utrikesdepartementet:
3
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig
heter för utrikesrepresentationen (III: 3), reser
vationsanslag ................................................................... 645
000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 84.
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag................ 18 800
5
Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-
budsbostaden i Oslo (III: 5), reservationsanslag
45 000
Socialdepartementet:
6
Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhö
rande barna- och ungdomsvården (III: 6), reser
vationsanslag ................................................................... *1 300 000
7
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Svartsjö för alkoholmissbrukare (III: 7), reserva
tionsanslag ....................................................................... 75 000
8
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholmissbrukare (III: 8), reserva
tionsanslag ....................................................................... .............278 500
Kommunikationsdepartementet:
9
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock
holm (III: 9), reservationsanslag........................... 50 000
10
Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Upp
finnaren i Stockholm (III: 11), reservationsanslag
125 000
11
Ämbetsbyggnad för central förvaltning (III: 12),
reservationsanslag ........................................................ 25 000
12
Anordnande av förvaltningslokaler för den cen
trala administrationen (III: 13), reservations
anslag ..................................................................................... 300 000
13
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
14), reservationsanslag....................................................... 500 000
Finansdepartementet:
14
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m. (III: 15), reservations
anslag ...............................................................................
Ecklesiastikdepartementet:
15
Nybyggnad för riksarkivet (III: 16), reservations
anslag .............................................................................. 150 000
16
Nybyggnad för musikaliska akademien med
musikhögskolan (III: 17), reservationsanslag ....
40 000
17
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Upp
sala (III: 18), reservationsanslag........................... 420 000
18
Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk
geologiska institutionerna vid universitetet i
Uppsala (III: 19), reservationsanslag................... 800 000
19
Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (III: 20), reservations
anslag ............................................................................... 300 000
20
Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala
(111:21), reservationsanslag...................................... 50 000
708 800
1 653 500
1 200 000
125 000
Beräknat belopp.
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
81
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund
(III: 22), reservationsanslag...................................... 365 000
Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid uni
versitetet i Lund (III: 23), reservationsanslag.. 500 000
Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.
vid universitetet i Lund (III: 24), reservations
anslag ............................................................................... 600 000
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid uni
versitetet i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 250 000
Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-
kirurgiska institutet (III: 26), reservationsanslag 452 500
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm (III: 27), reservationsanslag.............. 250 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 28), reservationsanslag...................................... 2 325 000
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren
i Stockholm (111:29), reservationsanslag.............. 130 000
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(III: 30), reservationsanslag...................................... 1 265 000
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
(III: 31), reservationsanslag .................................... 80 000
Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda (III: 32), reservationsanslag...................... 180 000
Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte (III: 33), re
servationsanslag.............................................................. 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva
(III: 34), reservationsanslag...................................... 975 000
Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reser
vationsanslag................................................................... 1 250 000
13 432 500
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-
trollanstalt (III: 36), reservationsanslag.............
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök (III: 37), reservations
anslag ...............................................................................
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III:
38), reservationsanslag.................................................
Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsyns-
avdelning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön
(III: 39), reservationsanslag.....................................
Handelsdepartementet:
Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska
undersökning (III: 40), reservationsanslag ....
21 300
Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöks
anstalten (III: 41), reservationsanslag..................
100 000
Vissa byggnadsarbeten vid institutet för kon-
serveringsforskning (III: 42), reservationsanslag
27 800
Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 43), reserva
tionsanslag .....................................................................
1 100 000
1 249 100
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1
252 000
10 000
110 000
45 000
417 000
82
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Inrikesdepartementet:
43
Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m. (III: 44), reservationsanslag................ *100 000
44
Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak
teriologiska laboratorium (III: 45), reservations
anslag ............................................................................... 55 000
45
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. (III: 46), reservationsanslag...................... *17 925 000
46
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-
byggnadsarbeten (III: 47), reservationsanslag .
352 500
47
Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 48),
reservationsanslag......................................................... 2 700 000
48
Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala
(III: 49), reservationsanslag...................................... 333 100
49
Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa
rettet i Lund (III: 50), reservationsanslag.........
*160 000
50
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 51),
reservationsanslag......................................................... 775 000
51
Anordnande av förvaltninglokaler för den regio
nala administrationen (III: 52), reservations
anslag ............................................................................... 75 000
52
Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 54), reserva
tionsanslag ...................................................................... 3 600 000
D. Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
1
Arméns delfond (IV: A: 1—8), reservations
anslag ..........................................................................
2
Marinens delfond (IV: A: 10—15), reservations
anslag ..........................................................................
3
Flygvapnets delfond (IV: A: 17—22), reserva
tionsanslag .................................................................
4
Befästningars delfond (IV: A: 24—37), reserva
tionsanslag .................................................................
E. Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:
1
Värnpliktslånefonden (V: 2), reservationsanslag
Socialdepartementet:
2
Lånefonden för bostadsbyggande (V: 3), reserva
tionsanslag ...................................................................... *30 000 000
3
Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 6),
reservationsanslag.......................................................... 5 400 000
26 075 600
52 951 500
*9 350 000
*2 250 000
*13 625 000
*47 850 000
78 075 000
*100 000
35 400 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
83
Ecklesiastikdepartementet:
4
Statens lånefond för universitetsstudier (V: 7),
reservationsanslag.........................................................
7 000 000
5
Allmänna studielånefonden (V: 8), reservations-
„
anslag...............................................................................
10 500 000
17 500 000
Jordbruksdepartementet:
6
Statens avdikningslånefond (V: 9), reservations
anslag ...............................................................................
300 000
7
Fiskerilånefonden (V: 10), reservationsanslag . . .
300 000
600 000
53 600 000
F.
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
1
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag
655 000
Handelsdepartementet:
2
Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 6),
reservationsanslag......................................................
72 000 000
Inrikesdepartementet:
3
Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby (VI: 8), reservationsanslag
500 000
4
Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten
(VI: 9), reservationsanslag ........................................
220 000
5
Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg
nadsarbeten (VI: 10), reservationsanslag.............
100 000
820 000
73 475 000
G.
Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
i
Anordnande av en bombsäker oljelagrings-
anläggning (IX: 8), reservationsanslag............
3 000 000
2
Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-
lagringsanläggning (IX: 9), reservationsanslag
1 200 000
4 200 000
Summa kronor 270 501 500
IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELSFÖRLUSTER
l
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1000 000
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Utgifter
A.
Räntor å statsskulden:
1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis.................................. 365 050 983
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis............................................. 54 396 500
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis........................................... 13 200 000
4.
*
* sparobligationer, förslagsvis....................................................... 1 000 000
5.
»
* dollarkredit hos Export-Import Bank of
Washington (Marshall-lånet), förslagsvis............................. 2 382 000
6.
*
* av staten övertagna lån, förslagsvis..................................... 460 000
7.
»
* lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis......................................................................................... 38 000 000
8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen................................................. 300 000
9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm................................................................... 90 000
10.
»
» konung Carl XIII:s hemgiftskapital..................................... 7 500
11.
»
» Göta kanals reparationsfond..................................................... 7 045
12.
*
» skattkammarväxlar, fö'slagsvis................................................ 165 000 000
13.
»
* beräknad ny upplåning, förslagsvis....................................... 10 576 172
650 470 200
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis................................................... 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ......................... 350 000
3. Kursförluster, förslagsvis................................................... j_._________ 100
1 350 100
Summa kronor 651 820 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer.......................................... 100 000
2.
»
* rörliga krediter........................................................ 50 000 000
3.
»
» utlånade medel m. m............................................ 20 000
50 120 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................................................................ 100
2. Kursvinster................................................................................. 100
200
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m............
1 500 000
2. Depositionsavgifter för premielånen.................................. 50 000
3. Dragningslistor å premielånen............................................. 150 000
4. Övriga diverse inkomster...................................................... ...............100
1 700 100
51 820 800
Underskott att avföras d riksstalens driftbudget........................................... 600 000 000
Summa kronor 651 820 300
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
85
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel.......................................................................................................... 1 449 906 500
86
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
INVESTERINGS STATER FÖR BUDGETÅRET 1958/59
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag ... 3 003 000
inom fonden....................... 6 100 000
Övriga kapitalmedel...........
1 000
Investeringsbemyndigande. —3 098 000
3 003 000
3 003 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 264 301 000
från riksstaten................. 3 500 000
inom fonden..................... 240 000 000
Övriga kapitalmedel...........
100 000
Investeringsbemyndigande. 20 701 000
264 301 000
264 301 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 300 500 000
från riksstaten................. 5 100 000
inom fonden...................... 215 000 000
Övriga kapitalmedel...........
100 000
Investeringsbemyndigande. 80 300 000
300 500 000
300 500 000
D.
Statens vattenfallsvcrks fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 440 202 000
från riksstaten................. 4 500 000
inom fonden..................... 87 400 000
Övriga kapitalmedel...........
100 000
Investeringsbemyndigande. 348 202 000
440 202 000
440 202 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .... 948 500
inom fonden........................ 700 000
Övriga kapitalmedel............. 1 000
Investeringsbemyndigande. .
247 500
948 500
948 500
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
87
II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .. 33 001 000
från riksstaten................... 100 000
inom fonden....................... 1 400 000
Övriga kapitalmedel............. 1 000
Investeringsbemyndigande.. 31 500 000
33 001 000
33 001 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 115 442 600
från riksstaten................... 52 951 500
inom fonden....................... 19 051 000
Övriga kapitalmedel............. 701 000
Investeringsbemyndigande.. 42 739 100
115 442 600
115 442 600
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighctsfond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . 104 900 000
från riksstaten................... 73 075 000
inom fonden....................... 13 085 000
Övriga kapitalmedel............. 1 000
Investeringsbemyndigande.. 18 739 000
104 900 000
104 900 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel
inom fonden....................... 4 000 000
Övriga kapitalmedel............. 1 000
Investeringsbemyndigande. . —401 000
3 600 000
Summa investeringsanslag ... 3 600 000
3 600 000
V. STATENS UTLÅNINGSFONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande .
25 000 Investeringsanslag............... 25 000
Värnpliktslånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten .
100 000
Investeringsanslag
100 000
88
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag................ 600 000 000
från riksstaten................. 30 000 000
Investeringsbemyndigande. 570 000 000
600 000 000 600 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
w*~
Investeringsbemyndigande.
100
Investeringsanslag................ 100
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande.
100
Investeringsanslag................ 100
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag................ 9 000 000
från riksstaten................. 5 400 000
Investeringsbemyndigande.
3 600 000
9 000 000
9 000 000
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten................. 7 000 000
Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten................. 10 500 000
Investeringsanslag
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag
från riksstaten................. 300 000
Investeringsbemyndigande. 1 200 000
1 500 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel
Investeringsanslag ..
från riksstaten... 300
000
Investeringsbemyndigande
.
900 000
1 200 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande.
500 000 Investeringsanslag..
7 000 000
10 500 000
1 500 000
1 500 000
1 200 000
1 200 000
3 000 000
500 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
89
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag............... 5 000 000
Summa inv ester ing sb emyn-
diganden för statens utlå
nings/onder ......................... 584 225 200
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag 263 475 200
från riksstaten................. 73 475 000
Övriga kapitalmedel...........
21 120 000
Investeringsbemyndigande. 168 880 200
263 475 200
263 475 200
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Övriga kapitalmedel...........
1 000 Investeringsanslag................ 165 000 000
Investeringsbemyndigande . 164 999 000
165 000 000
105 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel.............
1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 610 000
Investeringsbemyndigande.
.
2 610 000
3 610 000
3 610 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag .. 34 500 000
från riksstaten................. 4 200 000
inom fonden...................... 17 000 000
Övriga kapitalmedel..........
100 000
Investeringsbemyndigande. 13 200 000
34 500 000
34 500 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande .
3 500 000 Investeringsanslag
3 500 000
90
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
C.
Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag . . .. 194 000
inom fonden......................
80 500
Övriga kapitalmedel.........
1 000
Investeringsbemyndigande
112 500
194 000
194 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA
INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel
Summa investeringsanslag 2 374 002 500
från riksstaten.............. 270 501 500
inom fonden.................. 603 816 500
Övriga kapitalmedel ....
23 228 000
Investeringsbemyndigande 1 476 456 500
2 374 002 500
2 374 002 500
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958
91
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1
Posthus m. m........................................................................
1
000
2
Inköp av fastigheter.......................................................... 200 000
3
Anskaffning av automobiler m. m............................... 900 000
Postverkets diligenstrafik:
4
Garagebyggnader m. m................................................. 800 000
5
Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen ..
1 100 000
6
Förvärv av billinjer...................................................... 1 000
1 901 000
7
Postverkets dispositionsanslag.......................................
1
000
3 003 000
B. Televerket
1
Telefonstationsbyggnader m. m..................................... 7 200 000
2
Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m.
1 500 000
3
Förrådsbyggnader m. in.................................................... 2 000 000
4
Inköp av fastigheter.......................................................... 300 000
Telefon- och telegrafanläggningar:
5
Fjärrförbindelseanläggningar m. in............................ 79 500 000
6
Telefon- och telegrafstationer.................................... 75 000 000
7
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar........................................................ 74 000 000
228 500 000
Radioanläggningar för televerket:
8
Ljudradioanläggningar................................................... 10 500 000
9
Televisionsradioanläggningar........................................ 6 400 000
10
Radioanläggningar för kommersiell trafik............
2 000 000
18 900 000
11
Radioanläggningar för luftfarten.................................. 2 400 000
12
Försvarsberedskap vid televerket................................ 3 500 000
13
Televerkets dispositionsanslag........................................ 1 000
264 301 000
C. Statens järnvägar
1
Bana och byggnader.......................................................... 93 000 000
2
Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer.........
2 500 000
3
Elektriska anläggningar...................................................... 45 000 000
4
Rullande materiel och sjöfartsmateriel......................... 142 000 000
5
Biltrafik................................................................................... 2 500 000
6
Försvarsberedskap vid statens järnvägar................. 2 600 000
7
Inventarier m. m................................................................. 9 400 000
8
Statens järnvägars dispositionsanslag......................... 3 500 000
300 500 000
(MCO H NCO ^
92
Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958
D. Statens vattenfalls ver k
1
Kraftverksbyggnader m. m.................................................. 270 000 000
2 Atomenergianläggningar...................................................... 15 000 000
3
Regleringsföretag................................................................. 40 000 000
4
Distributionsanläggningar och därmed samman
hängande arbeten vid statens kraftverk.................. 105 000 000
5
Inköp av vattenfall och fastigheter........................... 200 000
6
Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet................................................................... 1 000
7
Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen............
10 000 000
8
Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.............. 1 000
440 202 000
E. Domänverket
1
Tjänstebostäder för domänverket............................... 700 000
Kontorsbyggnader för domänverket............................. 100 000
Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar .
148 500
_____________________ 948 500
Summa kronor 1 008 954 500
II. LUFTFARTSFONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
Flygplatser m. m........................................................... 7 900 000
Försvarsberedskap vid luftfartsverket.............. 100 000
Utbyggnad av storflygplats m. m.......................... 25 000 000
Luftfartsverkets dispositionsanslag..................... 1 000
Summa kronor 33 001 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1
Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter 500 000
2
Vissa byggnadsarbeten för fångvården.................. 15 300 000
15 800 000
Utrikesdepartementet:
3
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig
heter för utrikesrepresentationen............................. 2 580 000
4
Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m....................................................................... 75 000
5
Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-
budsbostaden i Oslo........................................................ 45 000
2 700 000
Kungl. Mctj. ts proposition nr 1 år 1058
93
Socialdepartementet:
6
Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor till
hörande barna- och ungdomsvården....................... *2 G00 000
7
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare........................... 150 000
8
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare........................ 557 000
Kommunikationsdepartementet:
9
Sanering m. in. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
200 000
10
Radiohus............................................................................ 8 000 000
11
Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Upp
finnaren i Stockholm..................................................... 500 000
12
Ämbetsbyggnad för central förvaltning ................ 100 000
13
Anordnande av förvaltningslokaler för den cen
trala administrationen................................................... 2 000 000
14
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten............. 1 000 000
Finansdepartementet:
15
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m.....................................................
Ecklesiastikdepartementet:
16
Nybyggnad för riksarkivet........................................... 600 000
17
Nybyggnad för musikaliska akademien med mu
sikhögskolan ..................................................................... 80 000
18
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
420 000
19
Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk
geologiska institutionerna vid universitetet i Upp
sala ....................................................................................... 1 600 000
20
Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala................................................ 600 000
21
Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala
100 000
22
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund
365 000
23
Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid uni
versitetet i Lund............................................................ 1 000 000
24
Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.
vid universitetet i Lund.............................................. 1 200 000
25
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid uni
versitetet i Göteborg.................................................... 6 500 000
26
Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-
kirurgiska institutet...................................................... 905 000
27
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm.......................................................................... 500 000
28
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm .
4 650 000
29
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren
i Stockholm....................................................................... 130 000
30
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola . .
2 530 000
31
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
80 000
32
Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda................................................................................... ISO 000
33
Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte...................................... 100 000
* Beräknat belopp.
3 307 000
11 800 000
500 000
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
34
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva . .
1 650 000
35
Nybyggnad för konstfackskolan............................... 5 000 000
Jordbruksdepartementet:
36
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-
trollanstalt................................................................................ 504 000
37
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta
tens lantbruksförsök...................................................... 20 000
38
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan ........... 220 000
39
Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsav-
delning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön........
180 000
Handelsdepartementet:
40
Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska
undersökning..................................................................... 85 000
41
Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksan
stalten................................................................................... 100 000
42
Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser-
veringsforskning....................................................................... 55 600
43
Säkcrhetsanstalter för sjöfarten................................ 1 300 000
Inrikesdepartementet:
44
Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-
het m. m.................................................................... *200
000
45
Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak
teriologiska laboratorium ........................................... 110 000
46
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. in..................................................................................... *35 850 000
47
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-
byggnadsarbeten..................................................... 705
000
48
Utbyggande av karolinska sjukhuset.................... 5
400 000
49
Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala
746 000
50
Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa
rettet i Lund............................................................ *320
000
51
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna....................... 3
100 000
52
Anordnande av förvaltningslokaler för den regio
nala administrationen.......................................... 300
000
53
Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål ..
350 000
54
Vissa skyddsrumsanläggningar.................................. 3
600 000
Summa kronor
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
1
Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
*900 000
2
Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................. *200 000
3
Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ...
*200 000
4
Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen........................................... *800 000
28 190 000
924 000
1 540 600
50 681 OOP
115 442 600
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
95
5
Förråd för armén............................................................ *6 000 000
6
Vissa byggnadsarbeten för armén........................... *6 000 000
7
Anordnande av lokaler för försvarets forsknings
anstalt ................................................................................ *4 500 000
8
Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårds
gärde ................................................................................... *100 000
9
Vissa markförvärv för armén.................................... *2 700 000
21 400 000
Marinens delfond:
10
Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
11
Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................
12
Skyddsanordningar vid marinens anläggningar .
13
Anordnande av vissa förråd och garage..............
14
Flyttning av Stockholms örlogsbas........................
15
Vissa byggnadsarbeten för marinen.......................
16
Vissa markförvärv för marinen...............................
Flygvapnets delfond:
17
Smärre nybyggnads-och förändringsarbeten m. m.
*500 000
18
Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................ *100 000
19
Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar.
*100 000
20
Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet................... *4 550 000
21
Vissa flygfältsarbeten m. m......................................... *20 000 000
22
Anläggningar för el- och teleutrustning............... *2 000 000
23
Vissa markförvärv för flygvapnet............................ *3 000 000
30 250 000
Befästningars delfond:
24
Anordnande av vissa fartygstunnlar...................... *4 000 000
25
Berghangarer.................................................................... *9 100 000
26
Anordnande av vissa drivmedelsförråd................ *3 400 000
27
Vissa ammunitionsförråd.............................................
*4
850 000
28
Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. ..
*2 000 000
29
Uppställningsplatser för radarstationer................. *4 000 000
30
Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-
batterier ..............................................................................
*5
000 000
31
Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m..................................................................................... *1 500 000
32
Tygmaterielförråd i berg.............................................
*4
500 000
33
Bergverkstäder vid flygvapnet.................................. *2 150 000
34
Fullträff säkra uppehållsplatser.................................. *4 000 000
35
Flyttning av Stockholms örlogsbas........................ *200 000
36
Anläggningar för robotvapen.................................... *650 000
37
Övriga befästningsarbeten.......................................... *2 500 000
38
Vissa markförvärv för befästningar....................... *200 000
48 050 000
104 900 000
B. Försvarets fabriksfond
l Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.
för försvarets fabriksstyrelse..................................... *2 000 000
2
Försvarets fabriksverks dispositionsanslag...........
*200 000
3
Diverse byggnadsarbeten............................................. *1 400 000
3 600 000
8 600 000
Summa kronor 108 500 000
* Beräknat belopp.
*500 000
*50 000
*50 000
*600 000
*2 400 000
*900 000
*700 000
5 200 000
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesdepartementet:
1
Utrikesförvaltningens lånefond ................................
Försvarsdepartementet:
2
Värnpliktslånefonden ...................................................
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Socialdepartementet:
3
Lånefonden för bostadsbyggande............................. *600 000 000
4
Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg
nadsindustrien
*100
5
Statens bosättningslånefond....................................... 100
6
Lånefonden för allmänna samlingslokaler............. 9 000 000
Ecklesiastikdepartementet:
7
Statens lånefond för universitetsstudier................ 7 000 000
8
Allmänna studielånefonden........................................ 10 500 000
Jordbruksdepartementet:
9
Statens avdikningslånefond............................... 1
500 000
10
Fiskerilånefonden..................................................... 1
200 000
Handelsdepartementet:
11
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
..
3 000 000
12
Sjöfartsverkets båtlånefond........................................ 500 000
13
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. ..
5 000 000
Summa kronor
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Socialdepartementet:
1
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare.................................................
2
Räntefria lån till bostadsbyggande .........................
3
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ...
Kommunikationsdepartementet:
4
Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1957/58 ............... ................................................................
Handelsdepartementet:
5
Lån till Aktiebolaget Oljetransit ........................... 5 000 000
6
Lån till utbyggnad av oljelagringen......................... 72 000 000
Inrikesdepartementet:
7
Lån till utländska läkare för viss efterutbildning
100
8
Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby .................................................... 500 000
9
Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten..
220 000
10
Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg
nadsarbeten ...................................................................... 100 000
655 000
*180 000 000
100
25 000
*100 000
609 000 200
17 500 000
2 700 000
8 500 000
637 825 200
180 655 100
5 000 000
77 000 000
820 100
Beräknat belopp.
Summa kronor 263 475 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958
97
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Finansdepartementet:
1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.......................................................................... *165 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Utrikesdepartementet:
1
Vissa internationella organisationers rörelsefonder
150 000
Kommunikationsdepartementet:
2
Förskott till vissa plankostnader m. m................... 100 000
Jordbruksdepartementet:
3
Rörelsekapital för statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader........................................................ 300 000
4
Ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom...
60 000
360 000
Handelsdepartementet:
5
Dispositionsanslag för legodriften vid vissa sta
ten tillhöriga gruvor i Västerbottens län............. 3 000 000
Summa kronor 3 610 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kom m'u nikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1
Garage- och förrådsbyggnader m. m.................. 5 400 000
Maskincentralförråd:
2
Motorfordon och vägmaskiner
m. m..................................................... 16 200 000
3
Flytande materiel........................... 3 900 000
20 100 000
4
Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions
anslag .............................................................................. 2 000 000
27 500 000
Jordbruksdepartementet:
5
Jordfonden ....................................................................... 3 500 000
Statens reproduktionsanstalts fond:
6
Utökad maskinell utrustning.............. 184 000
7
Ersättningsanskaffningar och förnyel
searbeten ..................................................... 10 000______ 194 000
3 694 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
8
Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-
läggning.......................................................................... 3 000 000
9
Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-
lagringsanläggning................................................. 4 000 000
7 000 000
Summa kronor 38 194 000
* Beräknat belopp.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1
98
Knngl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958
Utdrog no protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 janu
ari 1958.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
statsråden
N
ilsson
, S
träng
, A
ndersson
, L
indell
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsver
kets inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på
hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för den
na dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under
nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av in
komsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets in
komster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen så
lunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition
skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Karl-Henrik Ekberg
571939 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA
1
TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN
1958
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1958.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
statsråden
N
ilsson
, S
träng
, A
ndersson
, L
indell
, L
indström
, L
ange
, L
indholm
,
K
ling
, S
koglund
, E
denman
, N
etzén
, K
jellin
, J
ohansson
.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte där
med sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 decem
ber 1957 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under
år 1957 har enligt nationalbudgeten för år 1958 (bihang 2) karakteriserats
av en fortsatt expansion i Västeuropa — även om investeringskonjunkturen
haft tendenser att ebba ut på en hög nivå och inslagen av störningar tillta
git mot slutet av året — medan läget i Förenta staterna präglats av stagna
tion med tendenser till avmattning. Den samlade industriproduktionen för
de västeuropeiska länderna upphörde att öka mot slutet av år 1956. I början
av år 1957 steg den dock åter, delvis på grund av en ökad aktivitet i sam
band med Suez-konflikten och en ovanligt mild vinter. Under den senare de
len av år 1957 visade industriproduktionen ånyo svaghetstecken. De expan
siva krafterna ute i världen har dock varit tillräckliga för att driva fram
en starkt ökad utrikeshandel mellan 1956 och 1957. Råvarupriserna, som
brukar ge utslag för de allmänna konjunkturtendenserna, var under år 1957
i allmänhet nedåtriktade och nådde på många varuområden sin lägsta nivå
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l
på flera år. Priserna och lönerna har fortsatt att stiga i de västeuropeiska
länderna, även om prisökningen skett i något dämpad takt.
De ojämnheter i valutareservernas fördelning inom Västeuropa, som upp
kom under år 1956, skärptes väsentligt under år 1957. Sina mest karakte
ristiska uttryck har dessa haft i den stigande västtyska valutareserven och
den franska betalningskrisen. Spekulationer i växelkursförändringar förde
under hösten med sig en kraftig utströmning från sterlingområdets valuta
reserv. Latenta liksom akuta valutaproblem ledde under år 1957 till att
den ekonomiska politiken ånyo skärptes i många västeuropeiska länder, vil
ket kan få återverkningar på den fortsatta investeringsutvecklingen liksom
på utrikeshandeln.
De störningar som uppträtt i det internationella konjunkturläget under
år 1957 försvårar i hög grad bedömningen av utvecklingen för år 1958. Nå
gon expansion av betydelse är knappast att vänta i Storbritannien, såvida
inte nya ekonomiskt-politiska åtgärder vidtages. I Västtyskland pekar tren
den fortfarande klart uppåt, vilket kan innebära en viss stimulans för den
europeiska handeln. Åsikterna om den fortsatta utvecklingen i Förenta sta
terna varierar starkt från försiktig optimism till tro på fortsatt avmattning
under år 1958. Den lättnad i penningpolitiken som nyligen ägt rum i För
enta staterna kan vara ett tecken på att man där inte kommer att tolerera
en alltför stark avmattning. Även om det sålunda är ovanligt många fak
torer, som på en gång pekar i riktning mot en dämpning av de allmänna
expansionstendenserna ute i världen, finns det knappast skäl att dramatise
ra utvecklingsperspektiven. Läget är emellertid labilt, och utvecklingen un
der år 1958 blir i hög grad beroende på den ekonomiska politik som kom
mer att föras i de valutastarka länderna, främst Förenta staterna och Väst
tyskland. Från svensk synpunkt torde slutsatsen bli, att de senaste årens
snabba expansion av utrikeshandeln knappast kommer att fortgå i samma
takt.
2
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Huvuddragen i den svenska
ekonomins utveckling under år 1957 kan nu skönjas. Enligt nationalbud-
geten kan utvecklingen under det gångna året preliminärt sammanfattas på
följande sätt. En produktionsökning, som var något mindre än under år
1956, har vid i stort sett oförändrad lageruppbyggnad utgjort underlag föl
en svag ökning i den privata sektorns konsumtion och investering, stigande
offentlig konsumtion och investering samt en förbättring i bytesbalansen
trots något försämrat förhållande mellan export- och importpriser.
Det svenska konjunkturläget undergick en ytterligare avspänning under
år 1957, trots att särskilt under årets början vissa expansiva krafter gjorde
sig gällande. Konjunkturutvecklingen för olika industrigrenar har varit
mindre splittrad än under år 1956. Ett studium av valda konjunkturindika-
torer ger vid handen, att den svenska ekonomin under höstmånaderna 1957
åter utvecklades i riktning mot en dämpning av expansionstendenserna.
Utrikeshandeln utgjorde under år 1957 liksom året före det mest
Guld- och valutareserven
Miljoner kronor
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
3
31/12
1954
31/12
1955
31/12
1956
31/3
1957
30/6
1957
30/9
1957
31/12
1957
1.
Riksbankens valutareserv:
Guld......................................
+
1370
+
639
+
422
+
43
+ 2 474
+
1426
+
733
+
303
32
+
1376
+
999
+ 235
- 162
+ 2 448
+ 1306
+ 1031
+ 291
-
164
+ 2463
+ 1195
+ 1 208
+ 137
-
73
+ 2 467
+
1214
+
1205
+
25
-
50
+ 2394
+ 1
134
+ 1
193
+
93
—
59
+ 2:560
EPU-valutor ......................
Summa
+ 2 430
2. Affärsbankernas valutabe-
hållning ..............................
+
39
+
121
+
317
+
168
+
135
+
313
Summa totalt
+ 2513
+ 2 551
+ 2 765
+ 2 631
+ 2 602 + 2 707
expansiva inslaget i den realekonomiska utvecklingen. Exportvolymen steg
fortfarande kraftigare än importvolymen eller med nio procent mot sju pro
cent för den senare. Den kraftiga expansionen av exportvolymen skulle i och
för sig ha lett till en förbättrad handelsbalans, om inte bytesförhållandet
med utlandet hade försämrats. De genomsnittliga export- och importpriser
na låg ca två respektive tre procent över 1956 års nivå. Det kortfristiga till
skott utifrån som under de närmast föregående åren tillförts den svenska
kreditmarknaden genom en positiv förskjutningspost i betalningsbalansen,
synes ha reducerats starkt under år 1957. Valutareservens förändringar fram
går av den lämnade tabellen.
Den inhemska efterfrågan på varor och tjänster ökade i vä
sentligt långsammare takt än utlandets efterfrågan på våra exportproduk
ter. De privata investeringarnas volymökning från 1956 till 1957 var inte
fullt en procent. Eftersom den privata konsumtionen också ökade med om
kring en procent, innebär utvecklingen en avsevärd avmattning i den priva
ta sektorns ökningstakt. De offentliga investeringarna steg med sex procent.
De kommunala investeringarna uppvisade en väsentligt snabbare ökningstakt
än de statliga; ökningen uppgick till åtta procent mot fem procent för de
statliga. Den offentliga konsumtionens ökning var totalt sett tre procent i
volym, varvid den kommunala konsumtionen steg betydligt mer än den
statliga (fyra respektive en procent). En fortsatt kraftig uppbyggnad av
landets lager har synbarligen ägt rum även under år 1957; verkstads- och
varvsindustrin svarade för merparten av den totala lageruppbyggnaden.
Den genomsnittliga löneökningen för industriarbetare beräknas till när
mare sex procent från år 1956 till år 1957. Den totala lönesumman för arbe
tare och tjänstemän beräknas ha stigit med 7 1/2 procent. Konsumentpri
serna kan beräknas ha stigit med drygt tre procent under loppet av år
1957 och med drygt fyra procent i genomsnitt från år 1956 till år 1957. Spa
randet synes ha ökat inte oväsentligt. Allt detta utgör förklaringar till den
låga ökning som registrerats för den privata konsumtionen.
Enligt preliminära beräkningar steg totalproduktionen inom
landet med två procent från år 1956 till år 1957, alltså något mindre än den
genomsnittliga årliga ökningen på tre procent åren 1950—1956. Produk
tionsökningen har fördelat sig tämligen jämnt på olika näringsgrenar. Va
ruproduktionen och produktionen av tjänster, vilken senare representerar
en dryg tredjedel av landets totalproduktion, har stigit ungefär lika mycket.
Industriproduktionen beräknas år 1957 ha legat tre å fyra procent högre än
år 1956. För jordbrukets del räknas med en produktionsökning på nära tre
procent.
Arbetsmarknaden utvecklades under år 1957 mot en bättre ba
lans, som tog sig uttryck
i
bland annat minskad löneglidning under år 1957
jämfört med år 1956. Det minskade efterfrågetrycket berodde dels på det
mer dämpade konjunkturläget, dels på den ökade tillgången på arbetskraft.
Ökningen i arbetsstyrkan beräknas sålunda ha varit nästan dubbelt så stor
år 1957 som år 1956, vilket till stor del beror på den starka tillväxten i de
yngre arbetsåldrarna. Antalet arbetslösa har ökat något från år 1956 till år
1957, varför sysselsättningsökningen är mindre än arbetsstyrkans ökning.
Efterfrågan på yrkeskunnig arbetskraft är dock fortfarande väl hävdad.
Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i nationalbudgeten, såsom
framgått av det föregående, att avmattningen i den internationella konjunk
turen för utrikeshandelns del kan väntas medföra att den snabba
ökningen av den totala exportvolymen upphör. En ökning beräknas för
verkstadsprodukter. Exportminskningar väntas huvudsakligen för träva
ror, järn och stål samt livsmedel. Importen väntas öka något för de flesta
varugrupper. För bland annat järn och stål antas dock en minskning. Den to
tala importvolymen antas därför bli oförändrad. Förhållandet mellan ex
port- och importpriser skulle enligt kalkylen förbättras något. En beräknad
minskning av sjöfartsnettot väntas motverka en förbättring av handelsbalan
sen. Jämvikt i bytesbalansen synes dock vara inom räckhåll även år 1958.
Investeringarna förutses under år 1958 totalt komma att stiga
med ca 650 miljoner kronor i 1957 års priser eller med fyra procent. Den
största uppgången faller på industrins investeringar och bostadsbyggandet.
Större delen av den totala ökningen faller på den privata sektorn, som vän
tas öka sina investeringar med fem procent, jämfört med två procent för den
offentliga sektorn. De statliga investeringarna väntas öka något mer än de
kommunala. Den privata konsumtionens volym väntas bli drygt
två procent större år 1958 än år 1957, vilket motsvarar en ökning med drygt
700 miljoner kronor räknat i 1957 års priser. Trots att det i jämförelse med
föregående år kan förutses en avsevärt lägre takt i inkomststegringen på
grund av arbetstidsförkortningen, blir stegringen i disponibel inkomst för
hushållen något större från år 1957 till år 1958 än från år 1956 till år 1957.
Detta förklaras av ökade inkomstöverföringar från stat och kommun samt
av en i jämförelse med föregående år mycket mindre uppgång i skatteinbe
talningarna. Dessutom väntas konsumenlprisstegringarna bli av mindre om
fattning än föregående år. Den statliga konsumtionen förutses
öka med två procent eller 50 miljoner kronor i volym under år 1958. Beräk
4
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
5
ningarna grundar sig på det nu förutsedda budgetutfallet för 1957/58 samt
budgetförslaget för 1958/59. Den kommunala konsumtionen för
utsattes stiga med 150 miljoner kronor i fasta priser eller med fyra procent,
vilket är något mindre än den av kommunerna planerade ökningen. Vissa
finansieringssvårigheter väntas hålla tillbaka den kommunala utgiftsexpan-
sionen.
Tillsammantagna visar beräkningarna för produktionens olika
områden en bild av fortsatt expansion. Produktionsökningen från år 1957
till år 1958 väntas bli omkring två procent, vilket är något mindre än ge
nomsnittet för 1950-talet. Industriproduktionen liksom jordbrukets produk
tion förutses likaså stiga med omkring två procent. Härvid har antagits, att
avsättningsläget kommer att begränsa ökningstakten i förhållande till vad
som eljest vore möjligt. Produktionsökningen bedömes trots arbetstidsför
kortningen kunna komma till stånd utan nämnvärt ökad spänning på arbets
marknaden.
De beräkningar av utvecklingen under innevarande år som gjorts för oli
ka områden finns sammanfattade i den preliminära national-
budgeten för år 195 8. Denna får anses som preliminär i tre hän
seenden. För det första är det statistiska materialet vid nuvarande tidpunkt
mycket ofullständigt, för det andra har försvarskostnaderna, i avvaktan på
ställningstagande till denna fråga, i kalkylen förutsatts uppgå till ungefär
samma belopp 1958/59 som 1957/58 och för det tredje är den internationella
konjunkturens närmaste framtid mycket oviss.
Den preliminära nationalbudgeten för år 1958 innebär i stort sett, att en
produktionsökning möjligen i något minskad takt tillsammans med en mer
Preliminär nationalbudget för år 1958
Miljoner kronor i 1957 års priser
1957
Förändring
1957
—
1958
Absolut
Procentuell
Tillgång
Produktion ...................................................................................
56 400
+ 1250
+ 2
Import .......................................................................
12 600
± o
± o
Summa tillgång
69 000
+ 1250
+ 2
Användning
Privat inhemsk bruttoinvestering....................................
9 700
+ 500
+ 5
Statlig inhemsk bruttoinvestering..........................................
4 200
+ 100
+ 2
Kommunal inhemsk bruttoinvestering..................................
3 200
+
50
+
1
Ökning av lager.......................................................................
650
-
350
Export..............................................................
12 600
+
50
±
o
Privat konsumtion.....................................................................
31 600
+
700
+
2
Statlig konsumtion.........................................................
2 850
+
50
-f- 2
Kommunal konsumtion..............................................................
4 200
+
150
+
4
Summa användning
69000
+
1250
+
2
återhållsam lagerpåfyllning skulle ge utrymme för en stark ökning av de pri
vata investeringarna och en fortsatt ökning av privat konsumtion samt of
fentlig investering och konsumtion, samtidigt som bytesbalansen skulle bli
ungefär oförändrad.
Om den presenterade preliminära nationalbudgeten för år 1958 realiseras,
skulle det betyda en ekonomisk utveckling som ganska väsentligt skiljer sig
från den som förekommit under de senaste två åren, framför allt år 1957.
Utrikeshandeln skulle stagnera, expansionen inom landet skulle ske i en
något ökad takt och därigenom i stor utsträckning kompensera den vikande
exportefterfrågan. Av planerna att döma kommer en tyngdpunktsförskjut-
ning beträffande den inhemska efterfrågeökningen att äga rum. Efterfråge-
trycket från den offentliga sektorn kan nämligen förutses stiga långsam
mare, medan en inte oväsentlig ökning i efterfrågan från den privata sek
torn förväntas.
Den förskjutning från offentliga till privata utgifter, som sålunda registre
ras i den preliminära nationalbudgeten för år 1958, kan emellertid komma
att försvagas. I den kommunala sektorn planeras nämligen enligt tillgäng
lig statistik en större ökning av utgifterna än den här förutsedda. Med hän
syn till rådande finansieringssvårigheter har emellertid dessa planer redu
cerats vid infogandet i kalkylerna. För statens del gäller, att försvarsutgif-
terna preliminärt satts ungefär oförändrade från budgetåret 1957/58 till
budgetåret 1958/59. Varje ökning i dessa utgifter och andra nya utgifter
skulle givetvis medföra ett ökat inhemskt efterfrågetryck i den mån de inte
kompenseras av nya statsinkomster. Nationalbudgetberäkningarna leder där
för fram till slutsatsen, att en dubbel beredskap måste upprätthållas i den
ekonomiska politiken, nämligen både med hänsyn till riskerna i utlands-
konjunkturen och med hänsyn till faran för en för stor efterfrågeökning inom
landet.
3. Den ekonomiska politiken. När vi vid detta årsskifte skall taga ställning
till den ekonomiska politikens utformning för det framförliggande året, kan
vi bygga på en ovanligt samstämmig uppfattning om utgångsläget för den
svenska ekonomins utveckling under den närmaste tiden. Såväl den nu re
dovisade nationalbudgeten och konjunkturinstitutets höstrapport som be
dömningarna inom näringslivet och arbetsmarknadens organisationer för
medlar intrycket av en stabiliserad ekonomi under fortsatt expansion men
med samtidigt skönjbara risker för balansrubbningar och utvecklingsstör
ningar. Den betydande grad av jämvikt som karakteriserat landets ekonomi
under det gångna året framstår såsom ett samverkande resultat av stats
makternas stabiliseringspolitik och höstens avmattning i den internatio
nella konjunkturen. Anledning saknas att tvista om vilkendera av dessa
faktorer som betytt mest för den uppnådda balansförbättringen i vår sam
hällsekonomi. Konjunkturinstitutet har för sin del starkt understrukit den
förda politikens roll härvidlag. Klart står emellertid, att, särskilt under det
senare halvåret, minskningen i inflationstrycket utifrån har underlättat de
6
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
interna stabiliseringssträvandena. Det väsentliga är, att vi under det gångna
året omsider nått fram till det modererade konjunkturklimat som utgör den
bästa betingelsen för ett snabbt och jämnt framåtskridande.
Balans har i stort sett inträtt på arbetsmarknaden. Löneglidningen har
blivit mindre och konsumtionsutvecklingen lugnare än i allmänhet efter
kriget, investeringsverksamheten har konsoliderats på en hög nivå och jäm
vikt har uppnåtts i bytesbalansen. Dessa resultat blir desto mer värdefulla,
eftersom de vunnits ulan uppoffring av den fulla sysselsättningen och utan
förlust av de dynamiska inslagen i utvecklingen. Arbetslösheten har vis
serligen varit något högre än under de närmast föregående åren och har
på vissa punkter givit påtagliga utslag i statistiken. I huvudsak har det
emellertid varit fråga om en omsättningsarbetslöshet, vilken angripits ge
nom eu aktiv arbetsmarknadspolitik med tonvikt på flyttning och omplace
ring av ledig arbetskraft. Detta har lett till en ökad rörlighet av arbetskraf
ten och till en bättre anpassning till olika näringsgrenars och enskilda före
lags skiftande personalbehov. En sådan anpassning är en nödvändig förut
sättning för ett expanderande näringsliv och är på längre sikt till båtnad
för såväl anställda som företag. Den senast tillgängliga arbetslöshetssiffran
(för november 1957) var 1,7 procent, att jämföras med 1,3 procent ett år tidi
gare, vilket inte ger intrycket av att arbetslösheten gått utöver ramen för
vad som måste vara praktiskt tolerabelt vid en politik som syftar till att
förena full sysselsättning med samhällsekonomisk jämvikt.
Totalproduktionen i landet steg under fjolåret med drygt två procent.
Denna ökning når visserligen inte upp till de rekordartade ökningstalen
under vissa efterkrigsår, men får likväl betecknas såsom en fullt godtag
bar prestation i ett samhälle där redan alla produktionsfaktorer är fullt
ianspråktagna och outnyttjad reservkapacitet saknas. Det bör också till
läggas, att den industriella produktionen redovisade en större stegring än
totalproduktionen, nämligen nära fyra procent. Även den i nationalbudge-
ten uppskattade produktionsökningen med två procent för år 1958 innebär,
med hänsyn tagen till den samtidiga arbetstidsförkortningen, en tillfredsstäl
lande fortsatt produktionsuppgång.
Intrycket av en lugn och harmonisk utveckling förstärkes ytterligare av
uppgiften, att den samlade investeringsverksamheten i vårt land fortsätter
att växa i god takt. I fjol beräknas de totala bruttoinvesteringarna ha ökat
med tre procent, och för i år har nationalbudgeten kalkylerat med fyra
procents stegring. Medan investeringsverksamhetens tillväxt i fjol hade sin
koncentration i den offentliga sektorn, beräknas för innevarande år tyngd
punkten i investeringsexpansionen ligga på det privata området. Här av
tecknar sig bland annat verkan av investeringsavgiftens avveckling. Bilden
bör kompletteras med att bostadsbyggandet stabiliserats på en hög nivå.
Konsumtionsökningen försiggår för närvarande i ett lugnare tempo än det
genomsnittliga för efterkrigstiden. En detaljanalys av fjolårets konsum-
tionsstegring visar, att ökningen i hög grad ligger på bilismens område, lik
som fallet varit under de senaste åren.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
7
I tävlan mellan investeringar och konsumtion har nu de förra tagit led
ningen beträffande den procentuella tillväxttakten. Tack vare detta vidga
des i fjol investeringsandelen i vår ekonomi, en utveckling som står i över
ensstämmelse med vad jag tidigare år förklarat vara eftersträvansvärt med
tanke på de trängande investeringsbehov som karakteriserar vårt samhälle
av idag. Att döma av nationalbudgetkalkylerna skulle glädjande nog en yt
terligare förskjutning i samma riktning kunna motses i år. Samtidigt som
detta bör vara en källa till tillfredsställelse, bestyrker det mitt uttalande i
fjolårets finansplan, att den för år 1956 preliminärt uppskattade förskjut
ningen från investerings- till konsumtionsseklorn endast finge betraktas så
som ett tillfälligt avsteg från statsmakternas mål på längre sikt. Även om den
nu iakttagbara tendensen inte innebär några mera genomgripande föränd
ringar, synes dock den i fjol befarade mindre gynnsamma utvecklingen i
detta avseende ha hejdats.
Ett positivt inslag i redovisningen av den aktuella utvecklingen är slut
ligen den för fjolåret konstaterade tendensen för exporten att växa snab
bare än importen. Denna gynnsamma tendens motverkas emellertid av oför
delaktiga prisrelationer i utrikeshandeln, varför vi inte i form av en på
fyllning av valutareserven kan helt inhösta frukterna av ansträngningarna
på exportområdet. Om vi emellertid på grund av prisrelationernas oförmån
liga gestaltning inte erhåller ett positivt saldo i bytesbalansen, får vi åt
minstone nu inte längre ett minus. Den instabilitetsskapande förskjutningen
mellan för- och efterskottsbetalningar synes vidare för tillfället ha upphört.
Förskjutningen i utrikeshandeln till exportens förmån under bibehållen
samhällsekonomisk balans inom landet ger, i förening med den nyss be
rörda förbättringen av proportionerna mellan investeringar och konsum
tion, en anvisning om att den ekonomiska politikens olika komponenter va
rit tämligen väl avpassade med hänsyn till de verksamma krafterna i den
inhemska ekonomins olika sektorer, liksom med hänsyn till styrkan i den
internationella konjunkturen. Annorlunda uttryckt har den ekonomiska po
litikens primära uppgift att hålla tillbaka de överdrivet expansionistiska
krafterna kunnat lösas, samtidigt som politiken möjliggjort en ändamåls
enlig inriktning av de produktiva resurserna.
Om vi alltså vid detta årsskifte kan blicka tillbaka på en förhållandevis
gynnsam utveckling under det gångna året och glädja oss åt att den inre
och yttre jämvikten förstärkts som följd av atl det ekonomiska livets puls
nu slår lugnare, måste det samtidigt med beklagande konstateras att vi på
eu fundamental punkt icke lyckats förverkliga det för den ekonomiska
politiken uppställda målet, nämligen med avseende på strävandena att för
hindra fortsatt prisstegring och penningvärdeförsämring. Priserna fortsatte
tyvärr i fjol att stiga och drev därigenom upp årsgenomsnittet för konsu
mentprisnivån med fyra procent jämfört med medelnivån för år 1956. Det
bör emellertid betonas — och detta är en viktig modifikation av statistiken
— att närmare hälften av ökningen av konsumentpriserna förorsakats av
höjda indirekta skatter samt uppjusterade statliga avgifter och taxor. Pris
8
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
stegringen har sålunda ej varit uttryck för en inflationistisk feber i samhälls
kroppen, utan till stor del bestått i direkta återverkningar av åtgärder i
syfte att stärka statsbudgeten och finanspolitiken och därigenom minska
inflationstrycket. Någon okontrollerad inflation, framdriven av ett jämvikts-
rubbande efterfrågeöverskott, har det därför inte varit fråga om. Internatio
nellt är vi också lyckligt ställda, därigenom att vi — tack vare de tvååriga
avtalen på arbetsmarknaden — har en stabiliserande faktor i utvecklingen.
Vi kan i detta hänseende med tillförsikt se fram mot kostnadsutvecklingen
under år 1958, något som inte reservationslöst kan sägas om alla våra kon
kurrentländer. Emellertid kan vi redan nu urskilja vissa prishöjande fakto
rer i det kommande förloppet. En för de många hushållen i vårt land känn
bar höjning av mjölkpriset, vilken varit förutsedd tidigare, har nyligen med
delats; låt vara att barnfamiljernas inkomststandard samtidigt förbättras
genom ökningen av barnbidraget. I riskzonen för prisstegringar ligger också
vissa andra varor.
Även om man för närvarande har skäl att antaga, att prisökningarna i år
kommer att bli mindre än förra året, vill jag med all kraft understryka, att
kampen mot prisuppgången och penningvärdeförsämringen oeftergivligt
måste fortsäitas. Förutsättningarna härför bör vara bättre nu än tidigare,
eftersom den allmänna stabiliteten i det ekonomiska livet återställts och
avmattningstendenser framträtt i världskonjunkturen och i fråga om de
internationella råvarupriserna. Men vi får inte ta den återvunna balansen i
vår ekonomi för gott och insöva oss i falsk säkerhet. I årets nationalbudget
skymtar flera tecken på en betydande efterfrågeökning inom landet, vilken
inte minst härrör från den offentliga sektorn, där en rad beslutade eller
förutsedda reformer bland annat sätter spår i form av en samhällsekono
miskt sett försvagad statsbudget, vartill jag återkommer i det följande. Yt
terligare vill jag erinra om att företagarsektorn i år erhåller en extra lik-
viditetsförstärkning genom återbetalningen av förut steriliserade pris- och
konjunkturutjämningsavgifter.
Omsorgen om penningvärdet måste därför också innevarande år taga sig
tittryck i en oavlåtlig vakthållning mot uppspringande inflationistiska stör
ningskällor i den inhemska ekonomin. Sviktar denna vakthållning, så att
ett efterfrågeöverskott väller fram och ånyo ger upphov till en inflationis
tisk flodvåg, har de senaste årens ansträngningar och uppoffringar varit
förgäves. Det värsta som idag skulle kunna hända för vår sysselsättning
och vårt framåtskridande vore, att vår inhemska hushållning komme att
präglas av en inflationistisk toppkonjunktur samtidigt som världsekono
min och våra exportmarknader skulle kännetecknas av påtagliga avmatt
ningstendenser och vikande priser. En internationell konjunkturnedgång av
mera betydande omfattning skulle redan i och för sig innebära en avsevärd
försvagning av våra exportmöjligheter och medföra risker för valutautflöde.
Med hänsyn till vår begränsade valutareserv skulle en sådan utveckling, om
den träffar oss i ett läge av inhemsk överkonjunktur, kunna medföra ett
desto allvarligare hot mot vår ekonomi och vår fulla sysselsättning. Vi har
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
9
därför under rådande förhållanden anledning att med största uppmärksam
het följa växlingarna i den internationella konjunkturen.
Hur läget är i detta hänseende, är ännu oklart. Det förefaller dock som
om farhågorna för en ekonomisk tillbakagång i världshushållningen ej bör
överbetonas. Visserligen har under år 1957 en viss nedgång kunnat iakttagas
i Förenta staterna, vilken, om den fortsatte, skulle kunna få kännbara verk
ningar för den ekonomiska utvecklingen inom de länder som direkt eller
indirekt i viss utsträckning är beroende av aktiviteten i det amerikanska
näringslivet. Några säkra slutsatser kan dock inte dragas beträffande den
fortsatta konjunkturutvecklingen i Förenta staterna. Den blivande utform
ningen av detta lands försvarspolitik kommer härvidlag att spela en viktig
roll för den allmänna gestaltningen av dess ekonomi. Det bör också tillfo
gas, att Förenta staterna numera inte övar ett lika dominerande inflytande
över den europeiska konjunkturen som under de första åren av efterkrigs
tiden.
Utvecklingen i de ledande europeiska länderna har under senare år fått
en självständig betydelse för den svenska ekonomin. Möjligheterna att på
något längre sikt överblicka konjunkturens gestaltning inom de europeiska
länderna är emellertid begränsade. Fjolårets avtagande aktivitet i dessa län
der får i inte ringa grad anses vara en konsekvens av de medvetna dämp-
ningsåtgärder som vidtagits inom praktiskt taget samtliga länder i Europa.
I den mån syftet med den restriktiva politiken uppnås, kan därför lättna
der i åtstramningspolitiken komma att aktualiseras. Den vikande trenden
i den europeiska utvecklingen kan då brytas och efterträdas av en stabili
serad konjunktur på tämligen hög nivå — vilket även självfallet gäller den
amerikanska konjunkturpolitiken. I någon mån spelar också in det växande
västeuropeiska samarbetet inom ramen för OEEC, vilket bland annat yttrar
sig i en ökad redobogenhet hos de enskilda länderna att i sin interna ekono
miska politik ta hänsyn till återverkningarna i andra länder. Det gångna året
bar lämnat flera exempel på detta.
En ny faktor, som man inte bör förbise vid bedömningen av de aktuella
avmattningstendenserna i världsekonomin, är, att den universella uppslut
ningen under efterkrigsperioden kring den fulla sysselsättningens idé har
lett fram till att praktiskt taget ingen regering längre är beredd att driva
en konjunkturdämpning så långt, att massarbetslöshet uppkommer. Så
snart en dylik situation hotar att uppstå, torde regeringarna världen runt
målmedvetet insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera
konjunkturen på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens de-
pressionslägen. Av detta skäl borde en nedgång i världskonjunkturen bli en
till tiden relativt begränsad avmattning i den föregående utpräglade hög
konjunkturen.
Uppenbart är emellertid, att den rådande världskonjunkturen inrymmer
påtagliga avmattningstendenser, om vilkas styrka och fortbestånd det är
svårt att göra sig en klar föreställning. Man kan urskilja tecken på en yt
terligare internationell konjunkturdämpning, men man kan också hänvisa
10
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget framstår i detta
hänseende såsom synnerligen oklart. Alldeles speciellt accentueras oklarhe
ten vid en bedömning som skall bli underlag för en finansplan, vilken med
tanke på de konjunkturmässiga övervägandena måste sträcka sig halvtan-
nat år framåt i tiden. Redan av detta skäl vill jag liksom i fjol uttryckligen
beteckna årets finansplan såsom preliminär och betrakta mina synpunkter
i det följande beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning
såsom interimistiska. En definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag
torde få framläggas i den kommande kompletteringspropositionen mot vår
riksdagens slut. Vi har då genom den sedvanliga reviderade nationalbudge-
ten fått en bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt lig
ger närmare det nya budgetåret än den nu presenterade preliminära natio-
nalbudgeten. Detta gäller såväl de allmänna ekonomiskt-politiska ställnings
tagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen av
budgetbalanseringen. I sistnämnda avseende finnes det också andra skäl till
att reservera den slutliga bedömningen till ett senare tillfälle. Jag syftar här
på den ännu ej färdigberedda försvarshuvudtiteln, eftersom de framtida för-
svarskostnaderna och deras finansiering i hög grad kommer att påverka
statsbudgeten och därmed också den samlade styrkan i den ekonomiska po
litiken.
Med nu anförda reservation för finansplanens starkt preliminära karak
tär vill jag, i fråga om den ekonomiska politikens utformning under det
framförliggande året, för dagen deklarera, att de uppkomna avmattnings-
tendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska konjunkturen
som hittills inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden och
i företagarvärlden, inte ger anledning till en radikal omläggning av vare sig
finanspolitiken eller kreditpolitiken. Det ligger givetvis i sakens natur, att
kravet på restriktivitet hos den samlade effekten av de stabiliseringsåtgär-
der, som statsmakterna tidigare vidtagit, inte för ögonblicket behöver ställas
med fullt samma skärpa som under de senaste åren. Vissa direkta lättnader
har också genomförts. Jag vill här framförallt peka på avvecklingen av in-
vesteringsavgiften i och med det nya årets ingång. I samband härmed torde
få anmälas, att den extra bolagsskatten inte längre ansetts böra steriliseras
utan disponeras i normal ordning för den allmänna budgeten. Härmed har
inte avsetts, att den extra bolagsskatten skulle permanentas. Som jag i en
tidigare finansplan framhöll, torde denna skatt lämpligen böra avvecklas i
samband med införandet av en på arbetsgivarbidrag baserad lagfäst tjänste-
pensionering.
På finanspolitikens område har en automatisk uppmjukning kommit till
stånd utan direkta ingripanden i detta syfte. Denna utveckling, som redan
började under förra budgetåret och som kunde avläsas i den i höstas offent
liggjorda slutredovisningen för nämnda budgetår, är delvis en reflex av den
av konjunkturdämpningen föranledda avsaktningen i såväl konsumenternas
som företagens inkomst- och efterfrågeökning. Statsinkomsterna bar därige
nom blivit mindre än beräknat, vilket försämrar budgetutfallet. Samtidigt
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
11
har statsutgifterna kraftigt stegrats utöver de i riksstaten fastställda belop
pen till följd av tilläggsstater och överskridanden. Totalbudgeten — d. v. s.
summan av de faktiska utgifterna på både drift- och kapitalbudgeten sam
manställd med de totala statsinkomsterna — för budgetåret 1956/57 resul
terade därför i ett underskott av nära 800 miljoner kronor mot ett ursprung
ligen beräknat överskott av cirka 500 miljoner kronor. Jag torde längre fram
få närmare utveckla och belysa orsakerna till ifrågavarande försämring av
budgetutfallet. Här vill jag endast ytterligare nämna, att uppskattningarna
av utfallet för innevarande budgetår tyder på en ännu större försvagning av
budgeten, nämligen ett underskott på totalbudgeten av över 1 600 miljoner
kronor.
I ljuset av de återgivna siffrorna slår det klart, att den mot bakgrunden
av dåvarande konjunkturbedömning avsedda samhällsekonomiska åtstram-
ningseffekten av budgeten inte kunnat realiseras. En påtaglig omsvängning
har ägt rum på budgetområdet. Mot bakgrunden av den betydande stabilitet
som utmärkt det ekonomiska livet under det gångna året kan det emellertid
konstateras, såsom också skett i konjunkturinstitutets höstrapport, att un
derskottet å totalbudgeten inte varit inflationsdrivande. Med anknytning till
ett sådant betraktelsesätt kan, åtminstone till viss del, försämringen av bud
geten betecknas såsom en anpassning till ett förändrat konjunkturläge. Där
med vill jag dock inte ha sagt, att de försämrade utfallen för förra budget
året eller för det löpande budgetåret helt motsvarar en samhällsekonomiskt
riktig avvägning av budgetpolitikens styrka och betydelse. Enligt min me
ning hade det varit synnerligen önskvärt, att budgetens stramhet hade kun
nat bibehållas i betydligt större utsträckning än som blivit fallet. Detta gäl
ler inte minst med tanke på de komplikationer för kapitalmarknaden och
kreditpolitiken som en försvagad budget ger upphov till.
Samma synpunkter är också giltiga i fråga om det förslag till riksstat för
budgetåret 1958/59 som härmed framlägges. Även om de ändrade dragen i
konjunkturbilden gör, att vi kan stå till svars med en lägre målsättning än
i de närmast föregående budgetförslagen, hade ändå en starkare totalbud
get, än som nu föreslås, varit påkallad. Med hänsyn till att inkomstprog
noserna radikalt förändrats i förhållande till vad vi räknade med i fjol, och
då tidigare beslutade eller förutskickade reformer näppeligen kan ryggas
utan kräver sin ovillkorliga tribut av de statsfinansiella resurser som står
till buds, har det, trots den strängaste granskning av anslagsäskandena på
övriga utgiftsområden, inte varit möjligt att nå fram till ett budgetresultat
som representerar den bästa avvägningen av den relativa styrkan i de olika
instrument på vilka den ekonomiska politiken måste spela för att upprätt
hålla den samhällsekonomiska jämvikten. Å totalbudgeten beräknas för näs
ta budgetår uppkomma ett underskott av 1 600 miljoner kronor, vilket till
lika är ett ungefärligt mått på det nu förutsebara upplåningsbehovet för
budgetåret i fråga. Vid bedömningen härav, och vid jämförelse med det nyss
redovisade underskottet för innevarande budgetår, får ihågkommas, att det
regelmässigt tillkommer betydande behov av tilläggsanslag efter riksstatens
12
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
ikraftträdande, varför det slutliga underskottet med all sannolikhet torde bli högre än nu angivna 1 600 miljoner kronor.
Det sålunda uppskattade underskottet å totalbudgeten för kommande bud getår motsvaras i budgetförslaget av en i praktiken nätt och jämnt balanse rad driftbudget, exklusive väntade reservationsmedelsförändringar. Jag kom mer senare att utförligt redovisa läget beträffande såväl drift- som kapital budgeten, under det att jag här velat inskränka mig till den för den sam hällsekonomiska bedömningen relevanta totalbudgeten.
Budgetförslaget är vidare ofullständigt i så måtto, att stora delar av för- svarshuvudtiteln utbrutits och preliminärt upptagits till oförändrade belopp i avbidan på resultatet av den arbetande försvarsberedningen. I de för för svaret beräknade beloppen ingår huvudsakligen blott ungefärliga summor för den löneautomatik som framstår såsom ofrånkomlig, vilket alternativ för försvarets utformning som än väljes. Försvarshuvudtiteln inrymmer inte någon marginal för sådana anslagsökningar utöver nu gällande riksstat som kan föranledas av den kommande prövningen av försvarets framtida orga nisation. Under alla förhållanden måste härutöver senare äskas medel för att klara av det betalningsanstånd för flygvapnets materielanskaffningar som blivit nödvändigt på grund av att beställningar utlagts efter ett tidssche ma som inte motsvarar anslagstilldelningen å fjolårets eller innevarande års budget. Även vid en orörd försvarsorganisation får man därför räkna med ytterligare medelsbehov för försvaret utöver vad som nu upptagits i budget förslaget. Häri ligger krav på en förstärkning av budgetens inkomstsida. Jag är för dagen inte i stånd att diskutera formerna härför, men behovet av yt terligare inkomster för att täcka försvarsutgifterna är obestridligt. Så myc ket vill jag dock framhålla, att de statsfinansiella resurserna är till den grad pressade enligt det föreliggande budgetförslaget — ett avsevärt underskott å totalbudgeten, ett stort upplåningsbehov och en nätt och jämnt balanserad driftbudget — att varje ytterligare utgift kräver ett motsvarande inkomst tillskott.
Principen att i nuvarande ansträngda budgetläge en ökning av försvars utgifterna utöver det preliminära budgetförslagets ram måste kompenseras genom ett motsvarande inkomsttillskott, bör också upprätthållas i fråga om de övriga krav på nya och höjda anslag som kan framkomma vid den fort satta budgetbehandlingen. Med hänsyn till att årets budgetförslag innebär en uppmjukning av finanspolitiken intill gränsen för vad som i nuvarande konjunkturläge kan anses vara samhällsekonomiskt försvarligt, bör man kunna påräkna riksdagens medverkan till återhållsamhet vid prövningen av anslagsfrågor. Statsmakterna måste nu i första hand klara finansieringen av de vittgående reformer som redan beslutats, varvid jag främst tänker på barnbidragen och de kommunala ortsavdragen. Vidare avser jag de bety dande kostnaderna under nästa budgetår för den folkpensionsreform varom samtliga partier är eniga.
Regeringen har utgått från att dessa reformer haft definitiv karaktär och
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
13
alltså bundit statsmakterna för betydande utgiftsökningar. Likaså har det i årets budgetförslag ansetts angeläget att skapa utrymme för en progressiv politik på vissa för samhällsutvecklingen vitala punkter, såsom undervis ningen och forskningen, atomenergins och vattenkraftens utnyttjande, bo stadsbyggandet och sjukvården, medan däremot ökningen av medelstilldel ningen för vägväsendet måst begränsas utifrån den avvägningen, att vi under rådande produktionsförhållanden i första hand måste tillgodose vår industri och vår energiförsörjning. Under sådana omständigheter är det desto vikti gare, att försiktighet iakttages på övriga områden och särskilt beträffande annan reformverksamhet, innan statsinkomsterna vuxit i fatt utgifterna. Med andra ord tarvas den största återhållsamhet i avseende på beslut som innebär inteckningar i hypotetiska framtida inkomstökningar.
Till nöds bör vi i den uppkomna budgetsituationen vid bibehållen restrik- tivitet i övrigt kunna acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet i totalbudgeten är en indikator på. Detta inne bär emellertid inte att tanken på en balansering av totalbudgeten övergivits. En sådan totalbalansering bör alltjämt eftersträvas i lägen av samma in- flationistiska tryck som rådde, när den första gången hävdades i 1956 års statsverksproposition. Liksom man under 30-talets samhällsekonomiska för hållanden förutsatte överbalansering eller underbalansering av driftbudge ten alltefter växlingarna mellan högkonjunktur och lågkonjunktur, bör själv fallet kravet på balans i totalbudgeten modifieras i takt med skiftningarna i den fulla sysselsättningens ekonomi. För närvarande anvisar tillståndet i det ekonomiska livet en viss underbalansering av totalbudgeten. Huruvida denna bör tillåtas gå så långt som enligt det nu framlagda preliminära bud getförslaget och alltså resultera i ett underskott på totalbudgeten av hela 1 600 miljoner kronor, är en fråga som lämpligen bör bedömas i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget i kompletterings propositionen mot vårriksdagens slut. Såsom jag i det föregående framhål lit, kommer vid den tidpunkten den reviderade nationalbudgeten att vara fär digställd och erbjuda ett säkrare underlag för de samhällsekonomiska över vägandena beträffande såväl finanspolitiken som övriga i den ekonomiska politiken ingående element.
Så länge vi är tvingade att på grund av låsta utgiftsökningar föra en mind re aktiv finanspolitik, framstår så mycket mera kreditpolitikens centrala be tydelse för strävandena att bevara den samhällsekonomiska jämvikten och motverka de prisuppdrivande krafterna. Särskilt med tanke på de risker för ett återuppflammande av de inflationistiska tendenserna i den inhemska eko nomin, som jag förut varnat för, är det desto viktigare, att kreditpolitiken inte avrustas. I tidigare finansplaner har jag understrukit, att under rådan de ekonomiska förhållanden kreditpolitiken huvudsakligen måste verka ge nom den kvantitativa åtstramningen av det likviditetsmässiga underlaget för bankernas utlåning, medan räntan väsentligen är av betydelse såsom ett marknadstekniskt stöd åt åtstramningsoperationerna. Vad jag därvid utta
14
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
lat äger alltjämt giltighet. I sammanhanget vill jag nämna, att en expert utredning numera tillsatts med uppdrag att undersöka möjligheterna att ge nom en vidgning av den långa kapitalmarknaden skapa förutsättningar för en förbättrad finansiering av de för vårt lands ekonomiska framåtskridande fundamentala långfristiga investeringarna.
Ej sällan ställs den frågan, huruvida inte kreditpolitiken liksom finanspo litiken nu borde lättas mot bakgrunden av den under fjolåret ernådda stabi liseringen i vår inre ekonomi. Man möter ibland den uppfattningen, att den samlade restriktiva effekten av den ekonomiska politikens olika instrument är för stark i betraktande av avmattningstendenserna i vissa sektorer. I min argumentering har jag redan delvis bemött dessa tankegångar. Jag vill var na för en avveckling i förtid av åtgärderna till skydd mot nya överslag i in- flationistisk riktning. Däremot är det självklart, att lägets fortsatta gestalt ning måste följas med största uppmärksamhet, så att inte överslag i depres siv riktning äger rum. Beredskapen mot lågkonjunkturtendenser och syssel- sättningsstörningar får inte eftersättas, utan bör ständigt överses, så att ett välplanerat handlingsprogram snabbt kan utlösas i händelse av ett allvarligt konj unkturomslag.
Denna planering måste präglas av insikten om hur vikande avsättnings möjligheter för den svenska exportindustrin påverkar arbetsmarknaden. Om arbetslöshet uppstår på vissa områden som följd av avsättningssvårigheter för exportindustrin, kan detta inte lösas genom en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra vår internationella konkurrens kraft, samtidigt som importen stimuleras. Ett land med en stor och från världen i övrigt tämligen isolerad egen marknad som Förenta staterna kan utan tanke på betalningsbalansen och valutareserven hålla sysselsättning en uppe genom en allmänt konjunkturstiinulerande politik. Så är ej för hållandet i Sverige med dess nära beroende av de utländska marknaderna till följd av utrikeshandelns stora andel av ekonomin. En uppdriven liemma- konjunktur under en samtidig konjunkturavmattning för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka valutareserven. Av dessa skäl måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden med bibehållen expansionskraft — utan hjälp av en generellt uppdriven kon junktur. Det är med andra ord den selektiva sysselsättningspolitiken som träder i förgrunden.
Vad jag nu senast anfört berör i själva verket kärnproblemet i den fulla sysselsättningens politik. I ett land som Sverige förutsätter värnet av den fulla sysselsättningen en villighet hos medborgarna att ålägga sig den åter hållsamhet som krävs för att vidmakthålla den samhällsekonomiska jämvik ten. Rubbas denna genom uppkomsten av ett inflationistiskt efterfrågeöver- skott, kommer snart vår exportindustris konkurrenskraft att försämras och sysselsättningsmöjligheterna att minska inom vida delar av vårt näringsliv.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
15
Det är mot denna bakgrund som det är nödvändigt för statsmakterna att också i fortsättningen fullfölja en fast stabiliseringspolitik, även om den för enskilda medborgare och företag ofta kan te sig som huvudsakligen negativt inriktad, som ett hinder för personliga standardhöjningar och produktiva utvidgningssträvanden. I det långa loppet kommer emellertid en försiktig stabiliseringspolitik enligt hittills följda linjer, med de jämkningar och nyan seringar som betingas av utvecklingens gång, att leda snabbare till målet än förhastade lättnader i åtstramningsåtgärderna och kortsiktiga eftergifter för kraven på skattesänkningar eller andra önskemål som innebär ett under grävande av den erforderliga ekonomiska stabiliteten.
4. Budgetläget. Som jag i tidigare sammanhang framhållit var riktpunkten för budgeten såväl budgetåret 1956/57 som budgetåret 1957/58, att samtliga statsutgifter skulle täckas av löpande inkomster. Jag fann en totalbalanse- ring av statsbudgeten ytterst angelägen under de aktuella stabiliseringspoli- tiska betingelserna. Vid sidan av önskemålet att genom en reduktion av det statliga lånebehovet vid rådande institutionella förhållanden på kreditmark naden lätta trycket på den långa marknaden fann jag nämligen det nödvän digt att, så länge den totala efterfrågan i landet tenderade att överstiga de tillgängliga resurserna, via finanspolitiken reducera efterfrågan och köp kraft totalt och på särskilt strategiska punkter. Förändringarna i totalbud getens saldo ansåg jag därvid vara en praktisk indikator på finanspoliti kens stabiliseringseffekt. Utfallet av riksstaten för det budgetår som gick till ända i somras inne bar emellertid kassamässigt ett underskott på totalbudgeten av ca 800 mil joner kronor och, till följd av fondering i riksbanken av vissa medel, ett än större upplåningsbehov för riksgäldskonloret. I jämförelse med budget året 1955/56 innebar detta utfall ett ökat underskott på totalbudgeten med ett par hundra miljoner kronor, i stället för en eftersträvad reduktion. På driftbudgeten uppkom ett underskott av ca 300 miljoner kronor exklusive avsättningar till budgetutjämningsfonden, vilket emellertid — med hänsyn till att i driftbudgeten inrymts vissa bokföringstransaktioner av engångs- natur — närmast motsvarade ett överskott av ca 300 miljoner kronor. Så som jag i det föregående framhållit, får budgetförsämringen delvis ses mot bakgrunden av den inträdda dämpningen av den allmänna konjunkturen och innebär därför till viss del en automatisk anpassning till det samhälls ekonomiska lägets betingelser. Redan under loppet av det gångna budgetåret stod det visserligen klart, såsom redovisats senast i kompletteringspropositionen, att den riktpunkt som ursprungligen hade uppsatts inte skulle kunna nås, beroende både på ett sämre inkomstutfall och ökade utgifter. I jämförelse med beräkningarna i april 1957 innebar emellertid det faktiska utfallet en ytterligare försämring med i runt tal 350 miljoner kronor. Denna försämring var så gott som helt att finna på inkomstsidan och låg där i huvudsak på den statliga inkomstskatten.
16
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Förklaringen till detta inkomstbortfall, som uppbördsmässigt kom till ut tryck i mindre skattebetalningar under våren 1957 än vad som antagits, ges i huvudsak av det nu kända utfallet av den under år 1957 verkställda taxeringen. De fyllnadsbetalningar som inflöt under våren 1957 uppgick så lunda till endast 500 miljoner kronor, det vill säga 150 miljoner kronor mind re än vad som antogs i april 1957. De uteblivna fyllnadsbetalningarna får till övervägande del sättas i samband med att taxeringsutfallet för bolagens del blev väsentligt sämre än vad som tidigare antagits av riksräkenskapsverket. Medan den taxerade inkomsten för bolagen hade beräknats öka med två procent utvisade taxeringen i stället en nedgång med 12,5 procent. Denna kraftiga skillnad kan förklara hela avvikelsen i beräkningen av fyllnadsbe talningarna. Även i övrigt visar emellertid taxeringsutfallet 1957 en för sämring i jämförelse med de förutsättningar som inkomstberäkningarna så sent som i våras byggde på. För den dominerande förvärvskällan, inkomst av tjänst, redovisas för år 1956 en stegring av blott 6,6 procent mot beräk nade åtta procent. Medan den taxerade inkomsten för samtliga fysiska per soner hade beräknats öka med drygt sex procent blev den faktiska upp gången endast 3,5 procent.
Tolkningen av dessa siffror måste, som jag redan antytt, i varje fall till eu del vara, att den relativa stabilisering inom vårt ekonomiska liv som inträdde under år 1956 medfört en något svagare nominell inkomststegring än man tidigare under vissa år haft erfarenhet av. Speciellt intresse knyter sig givetvis till den redovisade nedgången av bolagens taxerade inkomster. Tillgängliga uppgifter om bolagens omsättning och bruttovinster ger i och för sig inte tillräcklig förklaring till en så betydande nedgång. En speciell faktor som reducerat den taxerade inkomsten är att investeringsavgiften, som är avdragsgill, steg från taxeringen 1956 till taxeringen 1957 med ca 100 mil joner kronor. Därtill synes emellertid bolagen i mycket stor utsträckning ha utnyttjat befintliga möjligheter att genom ökade avskrivningar och fond avsättningar uppskjuta vinstframtagningen. Det torde finnas anledning för utsätta att nedgången i bolagens taxeringar inte återspeglar en motsvaran de försämring i deras räntabilitet utan främst inneburit en i viss mån till fällig förskjutning av sparandet från den offentliga sektorn till företagssek torn.
Den konstaterade försämringen i utfallet av taxeringen år 1957 i förhål lande till vad som förutsågs i våras har konsekvenser även för en bedöm ning av statsinkomsterna under nu löpande och nästa budgetår. Den inne bär nämligen, att de beräknade skatternas absoluta belopp — som ut gångspunkt för förändringar under framförliggande år — sänkts. Riks räkenskapsverket räknar sålunda med att inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 skall komma att understiga riksstatens belopp med 400 miljoner kronor.
Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten för innevarande bud getår förutses förutom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 150 miljoner kronor — beroende
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
17
på en i och för sig glädjande nedgång i spritkonsumtionen —- och för energi skatt med 35 miljoner kronor. Med hänsynstagande även till smärre merin- komster på vissa inkomsttitlar räknar riksräkenskapsverket nu med att de totala inkomsterna på driftbudgeten skall komma att understiga riksstatens belopp med ca 550 miljoner kronor.
På utgiftssidan tillkommer under budgetåret 1957/58 ökningar på drift budgeten till följd av äskandena på tilläggsstaterna I och II med tillsam mans 231 miljoner kronor. Bland dessa utgifter må nämnas 100 miljoner kronor för täckande av underskott för statens järnvägar och 30 miljoner kronor såsom förstärkning av vissa anslag för vägbyggnader och andra åt gärder i arbetslöshetsbekämpande syfte. Vidare ingår häri 68,5 miljoner kronor för fullgörande av betalningsförpliktelser utöver tidigare anvisade anslag till inköp av flygmateriel.
På kapitalbudgeten tillkommer på tilläggsstat beviljade eller äskade in- vesteringsanslag med tillhopa 292 miljoner kronor. Härav avser 20 miljoner kronor kostnader för en storflygplats, 45 miljoner kronor ökad långivning till bostadsbyggande och 36 miljoner kronor lån för finansiering av olje- lagringsanläggningar. I det angivna beloppet ingår även ca 190 miljoner kro nor för överföring till LKAB av vissa medel, som under budgetåren 1955/56 och 1956/57 reserverats på budgetutjämningsfonden för framtida investe ringar i bolaget. Flertalet av de nu nämnda utgifterna på kapitalbudgeten kunde med större eller mindre grad av säkerhet förutses redan i våras och förutskickades också i kompletteringspropositionen.
Man måste nu även räkna med vissa ofrånkomliga anslagsöverskridanden på driftbudgeten. Sålunda har fr. o. m. den 1 oktober 1957 tillkommit kost nader för ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna. Till följd av kraf tigt höjd utdebitering i kommunerna för år 1958 uppstår merkostnader om ca 20 miljoner kronor på anslaget till skatteersättning till kommunerna på grund av ortsavdragsreformen. Vissa utgiftsökningar till följd av arbetstids förkortningen torde också bli ofrånkomliga. Riksgäldskontorets utgifter för förräntning av statsskulden torde vidare icke oväsentligt komma att över stiga det i riksstaten beräknade beloppet. Sammanlagt räknar jag nu med anslagsöverskridanden under innevarande budgetår med drygt 140 miljoner kronor. Erfarenheten visar att också andra oförutsedda utgifter kan tillkom ma under resten av budgetåret.
Sammanfattningsvis måste nu konstateras, att budgetutfallet under inne varande budgetår kommer att bli betydligt sämre än under det gångna bud getåret. Totalbudgeten torde sålunda komma att utvisa ett underskott på icke mindre än ca 1,6 miljarder kronor och även driftbudgeten visar ett be tydande underskott enligt vad som framgår av i det följande redovisade översikter.
Jag övergår härefter till att behandla riksstatsfårslaget för budgetåret 1958/59. Jag angav i kompletteringspropositionen i våras, att en totalbalan- sering av statsbudgeten borde uppställas såsom mål jämväl för arbetet med budgeten för 1958/59. Såsom jag nyss framhållit vid min redogörelse för
18
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
den ekonomiska politiken är det angeläget, att finanspolitiken alltjämt präglas av restriktivitet. Med den jämfört med tidigare prognoser ogynn samma utvecklingen av statsinkomsterna samt de väsentliga och till stor del ofrånkomliga behov av anslagsökningar som aktualiserats vid höstens budgetarbete har det emellertid icke varit möjligt att ens tillnärmelsevis åstadkomma ett budgetförslag, där samtliga statsutgifter täckes med löpan de inkomster. Såsom jag även framhållit i det föregående är det framlagda riksstatsförslaget att betrakta såsom preliminärt, bland annat med hänsyn till att definitiv ställning icke tagits till de väsentligaste anslagen under för- svarshuvudtiteln.
Statsinkomsterna för nästa budgetår beräknar jag i det föl jande till 12 266 miljoner kronor, innebärande en uppgång med 635 mil joner kronor i jämförelse med de aktuella beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1957/58 men en uppgång med endast 83 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår. Den angivna inkomst siffran bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande — med vissa av mig vidtagna ändringar. Den viktigaste av dessa är en uppräkning av inkomstskattetiteln med 100 miljoner kronor, föranledd av en förutsatt höjning av folkpensions- avgifterna från och med den 1 januari 1959 i enlighet med allmänna pen- sionsberedningens förslag. Till vissa andra smärre justeringar, i huvudsak föranledda av taxe- och avgiftshöjningar, återkommer jag i det följande.
Såsom framgår av min redogörelse i det följande innebär riksräkenskaps verkets beräkningar för nästa budgetår en fortgående stegring av statsin komsterna. Utgångsläget, det vill säga innevarande budgetårs inkomstut- fall, är emellertid ett annat än jag så sent som i våras ansåg mig ha anled ning att kalkylera med.
Beträffande inkomstskattetiteln må nämnas, att densamma även efter uppräkningen med hänsyn till den förutsatta höjningen av folkpensions avgifterna av mig upptagits med samma belopp som på innevarande bud getårs riksstat, nämligen 6 100 miljoner kronor. Jämfört med dagens upp skattningar av inkomsterna på titeln för budgetåret 1957/58 innebär detta en ökning med 400 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor utgöres av nyssnämnda uppräkning av folkpensionsavgifterna. Den av riksräkenskaps- verket beräknade ökningen, 300 miljoner kronor, bygger på förutsättning en att inkomst av tjänst under år 1958 skall stiga med fyra procent. Käll- skatteuppbörden inklusive fyllnadsinbetalningarna väntas öka förhållande vis litet. Härtill bidrar bland annat slopandet från och med den 1 januari 1958 av investeringsavgiften, vilket för budgetåret 1958/59 torde innebära ett inkomstbortfall med i runt tal 150 miljoner kronor. I samma riktning verkar de höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskatte- tabellerna från och med år 1958, även om den härav föranledda minskning- en i skatteuppbörden till viss del torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen.
En bättre anpassning av källskatteinbetalningarna till den slutliga skat
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
19
ten kan antagas bli en följd av bland annat höjningen av kvarskatteräntan från sju till nio procent. Detta antagande återspeglas i riksräkenskapsver- kets beräkningar av inkomstskattetiteln så tillvida att ämbetsverket räknar med minskad kvarstående skatt enligt 1958 års taxering. Fyllnadsinbetal ningar har förutsatts äga rum under våren 1958 och våren 1959 i sådan ut sträckning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringen åren 1958 och 1959 blir av begränsad omfattning.
Kommunalskatteutbetalningarna väntas minska 1958/59 jämfört med in nevarande budgetår, delvis som en följd av ortsavdragsreformen, delvis på grund av minskade slutavräkningar avseende 1956 års kommunalskatt.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade källskatte- inkomsterna på ifrågavarande skattetitel inrymmer kommunalskattemedel, som inte helt motsvaras av samtidiga förskottsutbetalningar till kommuner na. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 425 miljoner kro nor för 1957/58 och 400 miljoner kronor för 1958/59. Motsvarande belopp bör enligt numera tillämpade grunder reserveras på budgetutjämningsfon den för kommande utbetalning. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 250 respektive 200 miljoner kronor. Nettoavsättning en till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel kan alltså nu uppskattas till 175 miljoner kronor under innevarande budgetår och 200 miljoner kronor under nästkommande budgetår.
Såsom jag redan i det föregående framhållit har vid behandlingen av bud getens utgiftssida anslagskraven behandlats med största restriktivitet. De i höstas presenterade äskandena från myndigheternas sida innebar ök ningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt närmare fyra miljar der kronor, vilket med ca 1,5 miljard kronor överstiger de av myndigheterna föregående höst äskade höjningarna. Av anslagsökningarna angavs närmare två miljarder kronor vara automatiskt betingade, mot 3/4 miljard förra året. Svårigheterna att genomföra en långtgående nedpressning av anslagskraven och en rationell avvägning mellan olika konkurrerande, i och för sig ange lägna behov har givetvis därför varit stora. Välmotiverade äskanden har i många fall av statsfinansiella skäl måst lämnas obeaktade.
I det nu framlagda riksstatsförslaget visar de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten en uppgång från riksstaten 1957/58 med 859 miljoner kronor. Då emellertid utgifterna för statens kapitalfonder nedräknats med netto 135 miljoner kronor, stannar hela ökningen på driftbudgeten vid 724 miljoner kronor. Utgiftssumman på driftbudgeten uppgår därigenom till 12 018 miljo ner kronor. Häri ingår emellertid endast en del av de ökade kostnader för försvaret som torde komma att aktualiseras nästa budgetår. Chefen för försvarsdepartementet förordar senare denna dag, att de anslag under fjärde huvudtiteln, som direkt kan komma att beröras av statsmakternas ställnings tagande till krigsmaktens fortsatta utveckling, preliminärt upptages i riks staten med allenast beräknade belopp av oförändrad storlek.
Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med 859 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat kan 772 mil
20
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
joner kronor betraktas som automatiska förändringar. De automatiska an slagshöjningarna har brutto uppskattats till 1 093 miljoner kronor, men där emot har stått automatiska minskningar på 321 miljoner kronor, varav 245 miljoner kronor motsvarar bortfallet av det för innevarande budgetår anvi sade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Bland mera betydande automatiska ut- giftsstegringar må nämnas 285 miljoner kronor motsvarande uppräkningen till ett helt budgetårs kostnader av anslaget till skatteersättning till kom munerna i anledning av ortsavdragsreformen, 102 miljoner kronor utgöran de ytterligare ett halvt års kostnad för de fr. o. m. ingången av år 1958 höjda allmänna barnbidragen, 85 miljoner kronor avseende -— delvis på grund av räntestegringen — höjda anslag till ränteeftergifter å bostadslån och till bostadsrabatter samt 60 miljoner kronor för täckande av kostnader na för ett lindextillägg på folkpensionerna, som tillkommit under år 1957, ävensom kostnader till följd av ökat antal pensionärer.
Den icke-automatiska anslagsstegringen på departementshuvudtitlarna uppskattas till netto 87 miljoner kronor. Brutto redovisas en icke-automatisk stegring av omkring 432 miljoner kronor. Därav hänför sig en stegring med 113 miljoner kronor till de preliminärt beräknade folkpensionsanslagen, betingad av en förutsatt höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 i enlig het med allmänna pensionsberedningens förslag. Såsom bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar beräknas ett anslag med 100 miljoner kronor. För atomenergiverksamhet beräknas en höjning med drygt 50 miljoner kronor. Mot de icke-automatiska stegringarna står an- slagsnedräkningar om ca 345 miljoner kronor. Bland annat bortfaller det för innevarande budgetår med 275 miljoner kronor uppförda anslaget till fon- dering för framtida pensionsändamål.
Under utgifter för statens kapitalfonder räknas med en höjning — jämfört med innevarande budgetårs anslag -— med 110 miljoner kronor för ökade ut gifter för förräntning av statsskulden, varav ungefär hälften en följd av den senaste räntehöjningen. Däremot har kunnat räknas med lägre anslag för avskrivning av bostadslån, vilket sammanhänger med de åtgärder på det bostadspolitiska området som beslöts av riksdagen våren 1957. De samlade avskrivningsanslagens summa har därför kunnat reduceras med 247 mil joner kronor.
Då inkomsterna angivits till 12 266 miljoner kronor och utgifterna till 12 018 miljoner kronor, skulle enligt vad som framgår av efterföljande tablå för budgetåret 1958/59 uppkomma ett överskott på driftbudgeten med 248 miljoner kronor. Såsom jag i det föregående påpekat ingår emellertid bland inkomsterna netto 200 miljoner kronor kommunalskattemedel, som enligt gällande regler skall reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning till kommunerna. Efter reduktion med detta belopp kvarstår ett överskott på driftbudgeten om 48 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
21
22
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Drift-
Miljoner
1950/51 1951/52
Inkomster ......................................................................................... 5 820 7 507 Utgifter.................................................................................................
överskott eller underskott
Avsättning till budgetutjämningsfonden:
av kommunalskattemedel (netto) ......................................... av medel som skall överföras till särskilt konto i riks
banken: .....................................................................................
5 449
2371
6 423 21 084
motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt be
tingade inkomster............................................................... avsedda för framtida investeringar i LKAB...............
överskott eller underskott 2371 21 084
Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.) ....................
,
__
Reservationsmedelsförändringar...........................................................
över- eller underskott inkl. tillkommande
(—175)
( + 138)
utgifter och reservationsmedelsförändringar +371 + 1084
1 Därav riksstat 11 294, tiiläggsstat I och II 231 mkr. a Reservationsmedelsförändringar inräknade.
Vid beräkningen av utgifterna på driftbudgeten har hänsyn icke tagits till de merkostnader, som kan bli en följd av pågående pensionsförhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer, och ej heller till de mer kostnader på vissa avlöningsanslag, som kan uppkomma vid genomförandet
Kapital-
Miljoner
Investeringsanslag ............................................................................ Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ....
Återstående medelsbehov
1950/51 1951/52
998 — 430
3568
1 408 — 632
3776
ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna.............
Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. förändring av anslagsbehållningarna) .............
(+ 522)
568
(+ 6)
776
1 Därav riksstat 2 294, tiiläggsstat I och II 292 mkr. 3 Häri ingår ej avskrivningsanslag och övriga kapitalmedel hänförliga till tilläggsstaterna. 3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Statsverks propositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
23
budgeten
kronor
1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57
1957/58
1958/59
enl. riks- staten
ny be räkning
7 808 7 647
8 535 8 130
8 907 8 619
10 072
9 691
10 691 10 978
12 183 11 294
11 631 41 525
12 266 12 018
2161
2405 2288 2381
2—287
889
106 248
— — — —250 —100
—125 —175 —200
— — — —275 — 81
— 75 —109
—100 —100 —
2161 2405
2288
2—225
2—571
664 —169 48
(-21) (+ 175) (+ 76)
(- 21) (+ 32)
— 150
— 143 — 300
— 48 — 200
+ 161 + 405
+ 288 — 225 — 571
+ 514 — 612 — 200
av arbetstidsförkortningen. Dessa kostnader kan icke nu beloppsmässigt fixe ras. För att emellertid markera risken för ytterligare utgifter på budgeten av dessa eller andra skäl har i tabellen över driftbudgeten införts en post för tillkommande utgifter om 48 miljoner kronor.
budgeten
kronor
1952/53 1953/54 1954/55
1955/56 1956/57 1957/58
1958/59
enl. riks- staten
ny be räkning
1 838 — 818
1 947 — 914
2 102 — 1 025
2 272 — 1 244
2 046 — 1 403
2 294 — 1 131
>2 586 2— 1 131
2 374 — 924
31 020 31 033 31 077 31 028 3643
1 163 1 455
1 450
( + 57) (- 103) (+ 193)
(+ 134) (+ 19)
+ 25 + 100 + 150
1020
1033 1077 1028 643
1188 1555 1600
Jag vill även i detta sammanhang ånyo erinra om att endast en ringa del av kostnadsökningarna för försvaret kunnat medtagas i det föreliggande riksstatsförslaget.
Vid en bedömning av utfallet av budgeten måste också beaktas, att en icke oväsentlig nettoförbrukning av reservationsmedel kan förutses ske under budgetåret. Jag uppskattar denna reservationsmedelsminskning till ca 200 miljoner kronor. I stället för det å driftbudgeten formellt beräknade över skottet med 48 miljoner kronor kan sålunda utfallet av driftbudgeten nästa budgetår förväntas komma att utvisa ett underskott såvida icke nya in komster tillkommer. Det bör vidare understrykas, att hänsyn ej kunnat ta gas till en eventuell höjning av statstjänstemännens löner från och med den 1 januari 1959.
Som jag tidigare nämnt har anslagen för avskrivning av bostadslån kun nat reduceras sammanhängande med de åtgärder på det bostadspolitiska om rådet som beslöts av riksdagen våren 1957. Jag kommer senare denna dag att föreslå, att som en konsekvens av detta riksdagsbeslut vissa tidigare gjorda avskrivningar av tilläggslån om tillhopa ca 300 miljoner kronor skall reaktiveras, vilket innebär en förbättring av driftbudgeten utan mot svarande faktiska inkomsttillskott. Utan denna bokföringsåtgärd skulle driftbudgeten således ha visat en ytterligare försämring med detta belopp.
Till ytterligare belysande av läget på driftbudgeten torde här få åberopas följande sammanställning av driftbudgetsaldon för åren 1950/51—1958/59 med fördelning på driftbudgetens allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.
24
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Driftbudgetallmänna automobilreservationssaldo budgeten skattebudmedelstor-
geten ändringar
1950/51
.....................................................
+
371
+ 396 + 150
—
175
1951/52
.....................................................
+
1 084 + 929
+ 17
+ 138
1952/53
.....................................................
+
161 + 396
—
214
—
21
1953/54
.....................................................
+
405
-f
319
—
89 + 175
1954/55
.....................................................
+
288 + 129
+
83
+
76
1955/56
..................................................... —
225
—
409
+
205
—
21
1956/57
..................................................... —
571
—
632 + 29 + 32
1957/58 (enligt senaste beräkning)
—
612
—
625
+ 313
—
300
1958/59 (enligt riksstatsförslaget)
* +
48
—
284 + 332
1 Exkl. reservationsmedelsförbrukning.
Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta i jämförelse med gällande riksstat en nettoökning av investeringsanslagen med 80 mil joner kronor, såsom framgår av en i det föregående redovisad översikt. Den kraftigaste ökningen utvisar kommuniikationsverken. Sålunda föreslås en uppräkning av anslagen till ramreglerade investeringar med netto 73 miljo ner kronor. Av en bruttoökning med 91 miljoner kronor faller huvudparten eller 82 miljoner kronor på statens vattenfallsverk, medan bland annat tele
verket och statens järnvägar visar anslagsmässiga minskningar. I vatten- fallsverkets anslag ingår en ökning med 13 miljoner kronor för atomenergi- anläggningar. Utanför de ramreglerade investeringarna är att notera ett anslag av 25 miljoner kronor till utbyggnad av storflygplats, varom fjolårets höstriksdag fattat beslut. Även handelsdepartementets kapitalbudget upp visar en kraftig ökning. Härav är 72 miljoner kronor hänförliga till ansla get till lån för utbyggnad av oljelagringsanläggningar enligt principbeslut av 1957 års vårriksdag. Mot anslagsökningarna svarar å andra sidan vissa anslagsminskningar. Sålunda bortfaller innevarande budgetårs anslag om nära 70 miljoner kronor till reglering av Aktiebolaget Statens skogsindustriers lån hos domänverket samt till aktieteckning i nämnda bolag. Under statens järnvägars fond bortfaller ett anslag av sju miljoner kronor till förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag. På grund av en anslags- teknisk omläggning beräknas anslagen till bostadsinvesteringarna minska med 20 miljoner kronor. Sistnämnda anslag har i avvaktan på särskild pro position i ämnet, liksom även försvarsdepartementets kapitalbudget, uppta gits med preliminära belopp.
Det bör tilläggas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, var till hänsyn icke kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.
Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel etc. samt hänsyn tagits till en beräknad förbrukning av äldre investeringsanslag med 150 miljoner kronor, för kapitalbudgetens fi nansiering framkomma ett medelsbehov av 1 600 miljoner kronor.
Efter att sålunda ha redogjort för riksstatsförslagets innebörd i fråga om driftbudgeten och kapitalbudgeten övergår jag nu till att redogöra för totalbudgeten, som utgör underlag för en bedömning av den samhällsekonomiska effekten av statens totala, faktiska inkomst- och utgiftsdispositioner.
I översikten har tagits hänsyn till att den avsättning, som skall göras till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, icke representerar nå gon aktuell kassamässig utgift för staten.
Någon nettoförändning i fråga om dispositionen av rörliga krediter i riks- gäldskontoret förutses icke för nästa budgetår. En viss utjämning och om fördelning torde visserligen under året komma att ske i fråga om den be redskapslagring som äger rum hos riksnämnden för ekonomisk försvars beredskap, vilket kan beräknas medföra en minskad disposition av riks- nämndens rörliga kredit med 50 miljoner kronor. Denna minskning torde emellertid helt komma att uppvägas av en ökad disposition av rörliga kre diter för vissa andra myndigheter.
Enligt den gjorda beräkningen av totalbudgetutfallet skulle underskottet nästa budgetår komma att uppgå till 1,6 miljarder kronor. Jämfört med det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade underskottet innebär detta en försämring med ca 1,4 miljarder kronor. Enligt vad som nu kan förut ses kommer emellertid — såsom jämväl framgår av översikten — det kas samässiga utfallet av innevarande budgetårs totalbudget att utvisa en mot svarande försämring. Jämfört med det nu beräknade totalbudgetunderskot-
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
25
26
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Totalhudgeten
Miljoner kronor
1957/58
1858/59
enl. riksny beräkstaten
ning
överskott ( + ) eller underskott (—) på drift-
budgeten.....................................................................
+
664
—
169 + 48
Reservationsmedelsminskning på driftbudgeten
—
150
—
300 — 200
Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden
m. m.) på driftbudgeten ..................................
— —
143
— 48
Fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna
tillkommande arbetsgivarbidrag för 1956. . . .
+
40
+
63
—
Avsättning av kommunalskattemedel (netto)..
+
125
+
175
+ 200
Avsättning till särskilt konto i riksbanken:
av medel avsedda för fondering för framtida
pensionsändamål ...............................................
+
275
+
275
—
av tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in-
komster.................................................................
+
100
+
100
—
Medelsbehov på kapitalbudgeten efter avdrag
för avskrivningar o. dyl......................................
—1 163
—1455 — 1 450
Minskning av anslagsbehållningar på kapitalbud-
geten ..........................................................................
—
25
—
100 — 150
ökad disposition av rörliga krediter ................
— 25 — 50
—
Totalbudgetens underskott
—
159
— 1604 — 1600
tet för innevarande budgetår skulle sålunda nästa budgetårs utgiftsöver- skott bli av ungefär samma storleksordning. Vissa väsentliga reservationer måste emellertid göras till detta antagande. Såsom jag redan tidigare nämnt måste det framlagda niksstatsförslaget för nästa budgetår, bland annat med hänsyn till försvarskostnaderna, betecknas som preliminärt. Ytterligare ut gifter kan förväntas tillkomma. Utfallet är även beroende av i vilken mån de gjorda antagandena beträffande inkomstutvecklingen visar sig vara rea listiska.
För att belysa innebörden av det nu beräknade underskottet på totalbud geten vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon un der budgetåren 1950/51—1956/57 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1957/58—1958/59.
Budgetår Totalbudgetsaldo
Budgetår
Totalbudgetsaldo
1950/51 ............................. - 324
1955/56 ................ ........... - 598
1951/52 ............................. + 434
1956/57 ................ ........... - 762
1952/53 ................ ........... - 746 1957/58 ................ ........... - 1 604 1953/54 ................ 1954/55 ................
........... - 1 098 ........... - 1 085
1958/59 ................ ........... - 1 600
Den givna totalbudgetöversikten visar, att man även under nästa budget
år måste räkna med att staten i väsentlig grad kommer att belasta låne-
marknaden. Då några steriliseringar av medel icke förutsatts skola ske un
der nästa budgetår, kan det beräknade underskottet på totalbudgeten anses
utvisa det härav betingade upplåningsbehovet. Detta skulle sålunda i vad
avser nästa budgetår för närvarande kunna uppskattas till 1,6 miljarder
kronor. I detta sammanhang vill jag framhålla, att det förslag till ianspråk-
tagande av steriliserade medel i riksbanken om 450 miljoner kronor, varom
jag i det följande gör hemställan, innebär att en motsvarande reduktion av
statsskulden blir möjlig. För innevarande budgetår kan det formella upplå
ningsbehovet beräknas till ca 1,9 miljarder kronor. Härvid har hänsyn bland
annat tagits till att å ena sidan vissa fonderingar om tillhopa 375 miljoner
kronor bindes genom insättning på särskilda konton i riksbanken, varför
motsvarande medel icke står till riksgäldskontorets förfogande för finansie
ring av kapitalbudgeten, men att å andra sidan de medel, som under bud
getåret beräknas skola återföras till LKAB, tidigare avsatts å särskilt konto
i riksbanken och därför icke nu påverkar riksgäldskontorets lånebehov.
Det kan tilläggas, att nu angivna upplåningssiffror icke exakt behöver
motsvara riksgäldskontorets faktiska upplåning, då denna härutöver är be
roende av kassamedelsförändringar och vissa andra transaktioner vid sidan
av riksstaten. Som jämförelse må nämnas, att den faktiska upplåningen
under budgetåret 1956/57 enligt riksgäldskontorets årsbok uppgick till 1 341
miljoner kronor, medan upplåningsbehovet enligt nyssnämnda beräknings
grunder skulle ha uppgått till 1 297 miljoner kronor. I
I de senaste årens finansplaner och kompletteringspropositioner liar
framlagts visst material för att bedöma den statsfinansietla utvecklingen på
längre sikt. Såsom jag i fjol framhöll, ger en sådan bedömning vid handen,
att redan de automatiska ökningarna på utgiftssidan — vilka varje år spä
des på genom nya reformer och principbeslut — har en klar tendens att
ske snabbare än inkomsternas stegring. Detta måste, framhöll jag, ofrån
komligen utöva inflytande på planeringen av den statliga verksamheten i
framtiden och takten i det fortsatta reformarbetet. Den gångna höstens bud
getarbete med rekordartat höga anslagskrav och relativt små inkomstök
ningar har givit än större relief åt denna min bedömning.
Riksräkenskapsverket har till sin ordinarie inkomstberäkning fogat en
promemoria med vissa kalkyler avseende den statliga inkomstutvecklingen
till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgår från verkets beräkningar
för 1958/59. Den bygger beträffande den fortsatta utvecklingen bland annat
på den hypotetiska förutsättningen om en fortgående jämn stegring av pro
duktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhål
landevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill har
såväl fysiska personers som bolagens inkomster antagits stiga med fyra pro
cent årligen. Beräkningarna utgår vidare från att nu gällande skatteregler
och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, förblir
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
27
oförändrade. Detta innebär bland annat oförändrade statliga skatteskalor
och en kommunal utdebitering av 13: 70.
Med sålunda angivna förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat,
att inkomstskattetiteln från 1958/59 till 1959/60 bland annat med hänsyn
till en förutsedd nedgång av den kvarstående skatten kassamässigt icke
skulle komma att utvisa någon som helst ökning och övriga inkomsttitlar
endast en ökning med ca 180 miljoner kronor. Från 1959/60 till 1960/61 ter
sig utvecklingen något gynnsammare men den beräknade totala inkomst
ökningen uppgår likväl endast till ca 360 miljoner kronor.
Såsom jag tidigare anfört förutsätter jag, att allmänna pensionsbered-
ningens förslag om en höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 kommer
att genomföras. Därmed skulle enligt beredningens förslag följa en höjning
av folkpensionsavgifterna från 2,5 procent till fyra procent år 1959. En yt
terligare höjning till fem procent år 1961 har förutsatts av beredningen.
Avgiftshöjningen skulle medföra en ökning av statsinkomsterna, ehuru
denna effekt samtidigt minskas av den omständigheten att de höjda avgif
terna är avdragsgilla vid deklarationen. Jag har i det föregående som en
följd av avgiftshöjningen räknat med en nettoökning på inkomstskatte
titeln av i runt tal 100 miljoner kronor för nästa budgetår och räknar nu av
samma anledning med en årlig nettoökning av omkring 200 miljoner kronor
för 1959/60 och 1960/61, vilka belopp således bör läggas till de av riksräken
skapsverket beräknade inkomstökningarna.
Om hänsyn tages till att eftersläpningen i utbetalningarna av kommunal
skattemedel vid de gjorda antagandena successivt minskar med 200 miljo
ner kronor från 1958/59 till 1959/60 och med 100 miljoner kronor från
1959/60 till 1960/61 kan sålunda de i egentlig mening statliga skatterna
och inkomsterna av annat slag beräknas öka med 580 miljoner kronor från
1958/59 till 1959/60 samt med 660 miljoner kronor från 1959/60 till 1960/61.
Om man därefter söker skaffa sig en överblick över utgiftsutvecklingen,
visar tidigare gjorda automatikundersökningar, att man inom den civila sek
torn har att räkna med en så att säga »normal» automatisk årlig utgifts-
stegring av betydande storlek. Jag angav i fjol denna stegring till ett par
hundra miljoner kronor på driftbudgeten (exklusive avskrivningsanslagen).
Erfarenheterna från höstens budgetarbete visar, att stegringens storlek nu
snarare får förutsättas vara högre än den av mig då antagna. En »normal»
automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten — bortsett från effekten
av prisstegringar och teknisk utveckling — med minst 300 miljoner kronor
förefaller sålunda nu sannolik. Denna ökning är bland annat ett uttryck för
befolkningsmässigt betingade förändringar samt genomslag av redan beslu
tade smärre reformer. Till dessa automatiska stegringar får läggas de stigande
utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger med
storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare måste
beaktas sannolika framtida förändringar av de statsanställdas löne- och
pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring re
presenterar ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Kapitalbudgetens ut
28
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
gifter liksom vägväsendet ligger också utanför en sådan kalkyl. Bland spe ciella förutsebara utgifter härutöver under budgetåret 1959/60 må nämnas
100 miljoner kronor som beräknas skola ställas till förfogande som finan siell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. En fortsatt höjning av folkpensionerna i enlighet med allmänna pensionsberedningens förslag skulle vidare komma att i framtiden medföra betydande utgiftsstegringar. Enligt beredningen skulle sålunda statens direkta kostnader för folkpen sioneringen under förutsättning av oförändrat penningvärde och konstant inkomstnivå öka med i runt tal 600 miljoner kronor budgetåret 1960/61. Under nämnda budgetår tillkommer vidare utbetalningar av premier på premiesparandet under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 mil joner kronor. I dagens läge kan intet bestämt sägas om de militära utgif ternas framtida höjd. Det är emellertid uppenbart, att den tekniska utveck lingen inom försvaret tenderar att kraftigt höja försvarskostnaderna Aid given organisation. Utnyttjandet av atomenergin må nämnas som ytterli gare ett betydelsefullt exempel på hur det tekniska framåtskridandet leder till successivt ökade statliga utgifter.
Gjorda överslagsberäkningar visar sålunda, att man måste räkna med minst samma underskott under budgetåret 1959/60 som nu kalkylerats för nästa budgetår och att — såvitt nu kan bedömas — totalbudgetsaldona för de därefter följande budgetåren torde komma att utvisa ännu större under skott.
Redan dessa kortfattade uppgifter om tendenserna hos statsinkomster och statsutgifter ger en klar anvisning om att det måste vara en av de mest angelägna uppgifterna under de närmaste åren att eliminera den på längre sikt hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter.
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
29
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna
och kapitalbudgeten
För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med riksstaten för 1957/58.
Egentliga statsutgifter:
Anslag 1957/58 milj. kr
Förslag 1958/59 milj. kr
Föränd ring milj. kr
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ..
4,0
4,5
+ 0,5
II. Justitiedepartementet....................
97,5
116,1 + 18,6
III. Utrikesdepartementet....................
57,3
61,3 + 4,0
IV. Försvarsdepartementet ................
2 242,4 2 311,8 + 69,4
V. Socialdepartementet.........................
3 420,7 3 577,5 + 156,8
VI. Kommunikationsdepartementet..
777,9
885,5 + 107,6
VII. Finansdepartementet ....................
453,2
757,7 + 304,5
30
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
VIII.
Ecklesiastikdepartementet...........
1 331,1
1 561,4
+ 230,3
IX. Jordbruksdepartementet................
426,4
458,9
+ 32,5
X. Handelsdepartementet....................
229,7
292,3
+ 62,6
XI. Inrikesdepartementet ....................
622,8
700,3
+ 77,5
XII. Civildepartementet .........................
593,6
386,9
- 206,7
XIII. Oförutsedda utgifter ....................
1,0
1,0
—
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.
19,7
21,3
+ 1,6
Summa 10 277,3
11 136,5
+ 859,2
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftf artsfonden..................................
8,7
10,0
+
1,3
II. Riksgäldsfonden .............................
490,0
600,0
+ 110,0
III. Avskrivning av nya kapitalinve-
steringar...............................................
307,1
270,5
- 36,6
IV. Avskrivning av oreglerade kapi-
talmedelsförluster.............................
211,0
1,0
- 210,0
Summa
1 016,8
881,5
- 135,3
Totalt för utgifterna å driftbudgeten 11 294,1
12 018,0
+ 723,9
Det bör i anslutning till tablån och den följande redogörelsen anmärkas,
att en del av utgiftsstegringarna under de särskilda huvudtitlarna beror på
en företagen uppräkning av avlöningsanslagen till följd av de år 1957 och
år 1958 höjda lönerna för statsanställda. De till följd av dessa löneregle
ringar uppkommande merkostnaderna för budgetåret 1957/58 har i inne
varande års riksstat täckts genom ett för hela driftbudgeten gemensamt
anslag på 245 miljoner kronor under tolfte huvudtiteln. Bortfallet av detta
anslag förklarar nedgången av tolfte huvudtitelns anslagssumma 1958/59.
Andra huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 19,5 miljoner kronor,
varav 17,0 miljoner kronor hänför sig till anslagshöjningar av automatisk
karaktär. Den icke-automatiska ökningen uppgår alltså till 2,5 miljoner kro
nor. Mot dessa ökningar står anslagsminskningar, i sin helhet icke-automa
tiska, med 0,9 miljon kronor. Huvudtitelns slutsumma visar sålunda en
nettoökning med 18,6 miljoner kronor. Under rättegångsväsendet i allmän
het har vissa förslagsanslag — ersättning till domare, vittnen och parter,
kostnader enligt lagen om fri rättegång och understöd för utomprocessuell
rättshjälp — för att möta den väntade belastningen uppräknats med sam
manlagt 2 miljoner kronor. Det ökade fångantalet och tillkomsten av tidi
gare beslutade nya anstalter har medfört automatiska kostnadsstegringar
med sammanlagt 5,1 miljoner kronor. Bland ökningar av icke-automatisk
karaktär kan nämnas cirka 150 000 kronor till förstärkning av hovrätternas
ledamotsorganisation och 170 000 kronor till utvidgning av österbygdens
vattendomstol. Från andra till elfte huvudtiteln har överförts anslaget Läns
styrelsernas kostnader för fångtransport, vilket medfört en minskning under
andra huvudtiteln med 0,5 miljon kronor.
Tredje huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 4,5 miljoner kronor, me-
dan de totala minskningarna under huvudtiteln uppgår till 0,5 miljon kro nor. Nettoökningen utgör sålunda 4 miljoner kronor. Av bruttoökningen är i det närmaste 4,4 miljoner kronor att betrakta såsom automatiska utgifts- stegringar, varav å avlöningsanslaget 3,6 miljoner kronor. Den icke-auto- matiska ökningen faller huvudsakligen på avlöningsanslaget. Av anslagsned- räkningarna å 0,5 miljon kronor är drygt 0,1 miljon kronor att räkna som automatik. De icke-automatiska minskningarna faller till största delen på anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet.
Under fjärde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 69,4 miljoner kro nor. Med hänsyn till pågående överväganden om försvarets framtida utform ning har anslag, som omedelbart påverkas av ett beslut i försvarsfrågan, i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp. Dessa anslag har därvid i allmänhet uppförts med oförändrade belopp. Försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag och ersättningsanslagen till försvarets fastighets- fond har emellertid höjts med 50 miljoner kronor respektive 15,1 miljoner kronor. Nämnda höjningar representerar en automatisk uppräkning till följd av höjda löner och ökade underhållskostnader. Bruttoökningarna å anslag som äskas slutligt i statsverkspropositionen uppgår till ca 12 miljoner kro nor. ökningarna är nästan uteslutande av automatisk natur. Sålunda hänför sig, bland annat, 3,4 miljoner kronor till höjda löner, 5,1 miljoner kronor till höjda priser och taxor samt 1,4 miljon kronor till ökade kostnader för automobilskatt. Ökningarna kompenseras av minskningar om i runt tal 8 miljoner kronor, varav drygt 1 miljon kronor är av automatisk karaktär. Återstående minskningar föranledes av sänkning av anslaget Armétygför- valtningen: Engångskostnader för industriell krigsberedskap med 1,1 miljon kronor samt av att anslagen till ökning av drivmedelslagringen vid marinen och flygvapnet, sammanlagt 5,9 miljoner kronor, icke medtagits i föreva rande budgetförslag.
Under femte huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 455 miljoner kronor och anslagsminskningar med tillhopa 298 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma ökar sålunda med 157 miljoner kronor, varav från andra huvudtitlar har överflyttats anslag på 33 miljoner kronor. De auto matiska brutloökningarna — frånsett de överflyttade anslagen — uppgår till 278 miljoner kronor och de automatiska minskningarna till 19 miljoner kronor. Den största automatiska ökningen faller på barnbidragsanslaget med 102 miljoner kronor och betingas av att anslaget belastas med ytterligare en halvårskostnad för höjningen av bidragsbeloppen. Beträffande anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena in. in. redovisas preliminära automa tiska anslagsökningar med sammanlagt 85 miljoner kronor. Under folkpen- sionsanslaget räknas med en automatisk ökning med 60 miljoner kronor, huvudsakligen för täckande av kostnaderna av ett indextillägg, som tillkom mit under år 1957, samt på grund av ökningen av antalet folkpensionärer. Bland övriga mera betydande anslagsökningar av helt eller till största de len automatisk natur må nämnas 1 miljon kronor till bidrag till avlöning av hemvårdarinnor, 3 miljoner kronor till ersättning till barnavårdsnämn
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
31
derna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, sammanlagt 8,5 miljoner kro
nor till nykterhetsvården, 2 miljoner kronor till bidrag till erkända arbetslös
hetskassor och 1 miljon kronor till åtgärder för förebyggande och hävande av
invaliditet. Det från åttonde huvudtiteln överförda anslaget till bidrag till
vissa omskolningskurser har räknats upp med 0,9 miljon kronor. Av de
automatiska anslagsminskningarna hänför sig 10 miljoner kronor till
anslaget till bidrag till sjukkassor. Anslagen till upplysningsverksamhet vid
1957 års folkomröstning i riksstaten för 1957/58 på tillsammans 7 miljoner
kronor bortfaller. De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår till sam
manlagt 145 miljoner kronor. Härav faller ca 113 miljoner kronor på det pre
liminärt beräknade folkpensionsanslaget till följd av en förutsatt höjning av
grundbeloppen. Vidare utgör 19 miljoner kronor höjning av ett anslag till be
redskapsarbeten på vägar och gator, vilket överflyttats från sjätte huvudti
teln. Sistnämnda anslag föreslås skola avräknas mot automobilskattemedlen.
Beträffande övriga ökningar av icke-automatisk karaktär märkes 10 miljoner
kronor till kostnader för arbetslöshetens bekämpande och 1,6 miljon kro
nor under anslagen till nykterhetsvård. De icke-automatiska minskningarna
uppgår till sammanlagt 279 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror på att
anslaget till fondering för framtida pensionsändamål å 275 miljoner kronor
i riksstaten för innevarande budgetår icke uppföres för nästa budgetår. Vi
dare nedsättes bidragsanslagen till anordnande av ålderdomshem och er
kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. med 2 respektive 1,4 mil
joner kronor.
Under sjätte huvudtiteln minskar de anslag som avräknas mot automobil
skattemedlen med 0,2 miljon kronor, medan anslagen på den allmänna bud
geten ökar med 107,8 miljoner kronor. Huvudtiteln redovisar sålunda en
nettoökning av 107,6 miljoner kronor. De automatiska utgiftsförändringar-
na medför en nettoökning med 9,3 miljoner kronor å anslagen på den all
männa budgeten och en nettominskning med 25,8 miljoner kronor för an
slagen som avräknas mot automobilskattemedel eller således totalt en minsk
ning med 16,5 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsförändringarna
innefattar å ena sidan en ökning med 171,3 miljoner kronor, varav 100,6 mil
joner kronor på den allmänna budgeten, och å andra sidan en minskning
med 47,1 miljoner kronor, varav 2,1 miljoner kronor på den allmänna budge
ten. Av den icke-automatiska ökningen avser 5 miljoner kronor höjning av
anslaget till det statliga vägunderhållet, 63 miljoner kronor höjda anslag för
den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten, 2 miljoner kronor höjt bi
dragsanslag till underhållet av enskilda vägar samt 100 miljoner kronor bi
drag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar. Den icke-
automatiska utgiftsminskningen förklaras av minskad medelsanvisning un
der bidragsanslaget till byggande av vägar och gator med ca 45 miljoner kro
nor. Ehuru en anpassning till förefintliga anslagsreservationer vidtagits be
träffande väganslagen, är dessa beräknade för en något ökad vägbyggnads-
och vägunderhållsverksamhet.
Nettoökningen under sjunde huvudtiteln uppgår till 304,5 miljoner kro
32
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
33
nor. Under huvudtiteln föreslås icke-automatiska utgiftsökningar med inte
fullt en miljon kronor. Några betydande icke-automatiska utgiftsminskning
ar förekommer ej. Den automatiska utgiftsstegringen uppgår netto till ca
303,5 miljoner kronor. De automatiska bruttoökningarna kan beräknas till
306,3 miljoner kronor. Härav faller inte mindre än 285 miljoner kronor på
anslaget till slcatteersättning till kommunerna, huvudsakligen beroende på
den av riksdagen tidigare beslutade ortsavdragsreformen. De automatiska
utgiftsminskningarna utgör 2,8 miljoner kronor, varav 1,4 miljon kronor
beror på bortfall av anslaget till kostnader för 1957 års allmänna fastighets
taxering.
Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 230,3 miljoner kronor. I belop
pet ingår en automatisk nettohöjning med 203,8 miljoner kronor. Den icke-
automatiska ökningen uppgår alltså till 26,5 miljoner kronor, vilket belopp
till största delen faller på den liögre undervisningen och forskningen. I sist
nämnda belopp ingår bland annat preliminärt beräknade anslag för kostna
der under nästa budgetår för genomförande av de förslag som avses skola
i särskild proposition framläggas i anledning av 1955 års universitetsutred-
nings betänkande om den akademiska undervisningen och forskarrekryte
ringen. De största ökningarna, i huvudsak automatiska, redovisas under
anslagen till folkskoleväsendet samt allmänna läroverken med 97,9 miljoner
kronor respektive 55,1 miljoner kronor. Anslagen till universiteten, den medi
cinska undervisningen samt till tekniska högskolor föreslås uppräknade med
27,2 miljoner kronor respektive 7,2 miljoner kronor. För anslagen till yrkes
undervisningen beräknas en ökning av 18 miljoner kronor. Anslagen till
skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m. höjes med 12,8 miljo
ner kronor. Under anslagen till folkbildningsåtgärder i övrigt beräknas en
ökning med 5,3 miljoner kronor.
Nionde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 32,5 miljoner kronor vid
jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår. Förändringarna under
huvudtiteln fördelar sig med 28,5 miljoner kronor på automatiska ökningar,
7,7 miljoner kronor på automatiska minskningar, 13,1 miljoner kronor pa
icke-automatiska ökningar samt 1,4 miljon kronor på icke-automatiska
minskningar. I anslutning till uttalanden i proposition 175 år 1957 angående
komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, in. m. upptages
7.0 miljoner kronor till upprustningen av landsbygdens elnät och 2,2 miljo
ner kronor till gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energi
skatt för motorbrännolja till traktorer. Av de icke-automatiska ökningarna
i övrigt hänför sig 0,9 miljon kronor till olika utgiftsändamål i samband
med en intensifiering av den skogliga yrkesutbildningen, 0,3 miljon kronor
till kostnader i samband med ökad utbildning av mätningstekniker vid
lantmäteriet och 0,2 miljon kronor till stöd åt forskningen på jordbrukets
område. Bland större automatiska höjningar kan nämnas en uppräkning av
reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med
5.0 miljoner kronor i syfte att täcka en oförändrad medelsförbrukning samt
av förslagsanslaget till ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. in.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
34
med 4,0 miljoner kronor med hänsyn till inträffad och väntad belastning å
anslaget. Bland större icke-automatiska minskningar kan nämnas en sänk
ning av vissa bidragsanslag med tillhopa 0,3 miljon kronor som en följd av
förslag från jordbruksanslagsutredningen. Vidare föreslås reservationsan
slaget till bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsan-
stalter sänkt med 1,0 miljon kronor. Bland anslag med större automatiska
minskningar bör nämnas anslagen till producentbidrag till vissa innehavare
av mindre jordbruk, bidrag till jordbrukets rationalisering, statens avdik-
ningsanslag och gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare er-
lagd bensinskatt, vilka nedgår med respektive 2,5, 1,0, 0,5 och 0,4 miljoner
kronor.
Under tionde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 74,2
miljoner kronor och anslagsminskningar om 11,6 miljoner kronor. Huvud
titelns slutsumma ökar sålunda med 62,6 miljoner kronor. Anslagsökning
arna är till ett belopp av 13,7 miljoner kronor av automatisk karaktär. Höjda
löner medför sålunda en ökning med 6,6 miljoner kronor, medan ränteutgif
terna för de statliga beredskapslagren stiger med 5,3 miljoner kronor. Den
största anslagshöjningen under tionde huvudtiteln bar föreslagits i fråga om
atomenergiverksamheten och utgör totalt 52,4 miljoner kronor, ökningen
faller till huvudsaklig del — 48,5 miljoner kronor — på anslaget till atom
energiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi och har här beräknats
som icke-automatisk. Det bör dock erinras om att statsmakterna tidigare
godkänt ett utvecklingsprogram för ifrågavarande verksamhet. För Sveriges
medverkan i vissa internationella atomenergiföretag in. m. föreslås vidare
ett särskilt anslag om 3,9 miljoner kronor. Medelsanvisningen till patent-
och registreringsverket har höjts med 1,1 miljon kronor i samband med viss
förstärkning av ämbetsverkets personalresurser. Anslagen till flygtekniska
försöksanstalten har ökats med 0,9 miljon kronor beroende på väntad steg
ring av anstaltens beställningsverksamhel. Beträffande övriga icke-automa-
tiska anslagshöjningar kan nämnas, att anslaget till tekniskt-vetenskaplig'
forskning föreslås ökat med 0,9 miljon kronor, anslaget till säkerhetsanstal-
ter för sjöfarten med 0,4 miljon kronor, medelsanvisningen till sjömätnings-
verksamheten med sammanlagt 0,8 miljon kronor och anslaget till avsättning
till lotteriinedelsfonden med 1,1 miljon kronor. Av anslagsminskningarna
på tillhopa 11,6 miljoner kronor faller 5,6 miljoner kronor på anslaget till
anskaffning av en ny statsisbrytare. Anslaget till bidrag till handelsham-
nar och farleder har med hänsyn till befintlig reservationsmedelsbehållning
kunnat minskas med 1 miljon kronor och anslaget till bidrag till uppfö
rande av bombsäkra cisternanläggningar å 4,1 miljoner kronor har icke
upptagits under huvudtiteln för nästa budgetår.
Elfte huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 92,9 miljo
ner kronor, varav 81,3 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ök
ningar. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar med 15,4 miljoner kro
nor, varav 7,5 miljoner kronor kommer på automatiska nedräkningar. Hu
vudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 77,5 miljoner
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
35
kronor. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvården re
dovisas en ökning med 51,7 miljoner kronor, väsentligen av automatisk ka
raktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bi
dragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitets
sjukhusen medför dock en icke-automatisk utgiftsstegring med 3,3 miljoner
kronor. En ökning av anslagen för överståthållarämbetet och landsstaten
med 15,7 miljoner kronor beror i huvudsak på automatiska förändringar. Be
träffande polisväsendet har skett en uppräkning med 9,2 miljoner kronor,
varav 7,7 miljoner heror på automatiska förändringar. För civilförsvarsan-
slagen redovisas en minskning med 3,8 miljoner kronor.
Tolfte huvudtitelns slutsumma nedgår med 206,7 miljoner kronor. Å ena
sidan minskas huvudtitelns omslutning automatiskt med 245 miljoner kro
nor på grund av att i riksstatsförslaget ej upptagits någon motsvarighet till
det på riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av
beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsför
måner. Å andra sidan redovisas en automatisk stegring för pensionskostna
derna med 36,1 miljoner kronor och för statens arbetsgivarbidrag till den
allmänna sjukförsäkringen med 1,5 miljon kronor.
Fjortonde huvudtiteln ökar med 1,6 miljon kronor.
För luftfartsfonden beräknas underskottet öka med 1,3 miljon kronor.
Riksgäldsfondens underskott upptages till 600 miljoner kronor mot 490
miljoner kronor i gällande riksstat, beroende på ökad upplåning och höjt
ränteläge.
Huvudtiteln Avskrivning av nga kapitalinvesteringar beräknas i förhål
lande till riksstaten för innevarande budgetår minska med 36,6 miljoner
kronor.
Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster uppföres
med 1,0 miljon kronor, innebärande en minskning med 210,0 miljoner kro
nor. Minskningen sammanhänger med vissa förändringar i fråga om av
skrivning av bostadsinvesteringarna.
I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken låne
medel 1 450 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan
av de äskade investeringsanslagen 2 374 miljoner kronor och de belopp i av-
skrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oregleradc kapitalmedelsförlus
ter samt övriga kapitalmedel på tillhopa 924 miljoner kronor, som står till
förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande
budgetår upptages lånemedlen med 1 163 miljoner kronor, utgörande saldot
mellan investeringsanslagen på sammanlagt 2 294 miljoner kronor och av-
skrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa 1 131 miljoner kronor.
Riksstatsförslaget utvisar således en ökning med 287 miljoner kronor under
rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för inneva
rande budgetår.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av in
vesteringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförsla
get i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
36
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Anslag
Förslag
Ökning
1957/58
1958/59
Minskning
milj. kr.
milj. kr.
milj. kr.
Statens affärsverksfonder................ ................ 950,1
1009,0
+ 58,9
Luftfartsfonden................................... ................ 5,4
33,0
+ 27,6
Statens allmänna fastighetsfond .. ................ 111,9
115,4
+
3,5
Försvarets fonder............................... ................ 108,5
108,5
—
Statens utlåningsfonder....................
637,8
+ 40,7
Fonden för låneunderstöd............. ................ 288,3
263,5
— 24,8
Fonden för statens aktier................ ................ 200,0
165,0
— 35,0
Fonden för förlag till statsverket. ................ 3,6
3,6
—
Diverse kapitalfonder......................... ................ 29,4
38,2
+ 8,8
Summa 2 294,3
2 374,0
+ 79,7
Översikt av behållningarna å riksslatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1957 torde
i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsproto
kollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade
medel om 1 284 miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och
av outnyttjade belopp om 500 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslags
behållningarna har under budgetåret 1956/57 ökat med totalt 37 miljoner
kronor; uppgången fördelade sig på drift- och kapitalbudgeten med 18 res
pektive 19 miljoner kronor. Behållningarna på riksstatsanslagen under bud
getåren 1946/47—1956/57 framgår av efterföljande tablå.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret
1946
1947 1948 1949
1950 1951 1952 1953
1954 1955 1956
/47
/ 48
/ 49
/ 50
/ 51
/52 / 53
/ 54
/55
/ 56
/ 57
Reservationer å
driftbudgeten (exkl.
avskrivning av
nya kapitalinves
teringar) .................. 1,50 1,43 1,25 1,01 0,91 1,02 0,88 1,15 1,26 1,27 1,28
Outnyttjade belopp
å kapitalbudgeten
2,38 2,59 2,29 1,29 0,77 0,76 0,70 0,81 0,61 0,48 0,50
Tillhopa
3,88 4,02 3,54 2,30 1,68 1,78 1,58 1,96 1,87 1,75 1,78
I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respek
tive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna
utvisar större anslagsbehållningar.
Vad avser förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under
det sistförflutna budgetåret redovisas under fjärde huvudtiteln en nedgång
från 283 till 162 miljoner kronor. På anslag anvisade till och med budgetåret
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna
37
1955/56 bär medelsförbrukningen uppgått till 5 miljoner kronor. På anslag
anvisade för budgetåret 1956/57 samt fortlöpande anslag kvarstod vid bud
getårets utgång reservationer på sammanlagt 152 miljoner kronor, vilket
innebär en minskning med 116 miljoner kronor. Nedgången i anslagsbe
hållningarna innebär att de leveransförseningar som omnämnts i de två
föregående statsverkspropositionerna ytterligare inhämtades under budget
året 1956/57. — Femte huvudtiteln uppvisade endast en mindre behållning
på äldre anslag. På fortlöpande och nya anslag fanns däremot 54 miljoner
kronor reserverade vid utgången av budgetåret mot 65 miljoner kronor vid
dess ingång. Större delen av beloppet avsåg anslag till åtgärder för för
bättrande av bostadsförhållandena m. m. Reservationsminskningen upp
kom bland annat genom eu nedgång av behållningarna på anslagen till bi
drag till inrättande av pensionärshem och till kostnader för arbetsmark
nadsstyrelsens förrådsverksamhet med 8 respektive 3 miljoner kronor. —
Anslagsbehållningen å reservationsanslagen under sjätte huvudtiteln var
vid ingången av7 budgetåret 532 miljoner kronor och vid utgången 700 mil
joner kronor, vilket innebär en ökning med 168 miljoner kronor. På de kalen
derårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksam
heten och till bidrag till byggande av vägar och gator föll 434 respektive 192
miljoner kronor av den totala behållningen och 89 respektive 59 miljoner
kronor av den sammanlagda reservationsökningen. De ökade reservatio
nerna under den statliga vägbyggnadsverksamheten förklaras av investe-
ringsbegränsningen i förhållande till anvisade anslagsmedel. Ökningen av
behållningen under bidragsanslaget beror dels på begränsningen i bygg-
nadskvoteringen och dels på att höjningen av anslaget för budgetåret 1956/
57 medförde en kraftig ökning av de för andra kalenderhalvåret 1957 av
sedda medlen, vilka redovisas som behållning under anslaget per den 30
juni 1957.
Beträffande sjunde huvudtiteln stannade reservationsmedelsförbruk-
ningen vid 7 miljoner kronor mot beräknat 22, beroende på att 15 miljoner
kronor av anslaget till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i
enlighet med Washingtonöverenskommelsen icke såsom avsetts förbrukades
under våren 1957 utan först på hösten detta år (jfr prop. nr 190/1956). —
Förändringarna under åttonde huvudtiteln var obetydliga. Den reserva-
tionsbehållning som förelåg vid utgången av budgetåret, 26 miljoner kronor,
töll främst på universitetens och högskolornas inrednings-, utrustnings-
och materielanslag samt på forskningsanslagen och var till övervägande del
disponerad genom utlagda beställningar. — Reservationsbehållningen un
der nionde huvudtiteln minskade med 20 miljoner till 185 miljoner kronor.
Minskningen hänförde sig med drygt 17 miljoner kronor till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område och med 2 miljoner kronor till anslaget till
kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Sistnämnda anslag förbrukades därmed helt. Anslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område och till bidrag till jordbrukets rationalise
ring svarade för huvuddelen eller 124 respektive 34 miljoner kronor av re
servationerna den 30 juni 1957 under denna huvudtitel. Behållning förelåg
i övrigt främst på anslagen till landsbygdens elektrifiering samt till vissa
skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna på sistnämnda anslag var
till större delen disponerade. — Under tionde huvudtiteln ökade reserva-
tionsbehållningen under budgetåret 1956/57 med 2 miljoner till 22 miljoner
kronor. — För elfte huvudtiteln redovisas en ökning av behållningen från
102 till 108 miljoner kronor. Reservationerna fördelade sig vid budgetårets
utgång med 76 miljoner på civilförsvarsanslagen, 28 miljoner på anslagen
till medicinalväsendet samt med 4 miljoner på diverse smärre anslag. Den
disponerade delen av det totala beloppet reservationer under elfte huvudti
teln utgjorde sammanlagt 81 miljoner kronor, varav för civilförsvarsansla
gen 56 och för medicinalstatsanslagen drygt 22 miljoner kronor.
Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär å ena sidan
att behållningar på 36 miljoner kronor uppstod på de anslag som anvisades
under det sistförflutna budgetåret; den sammanlagda behållningen vid ut
gången av budgetåret på nya och fortlöpande anslag utgjorde därigenom
1 252 miljoner kronor. Å andra sidan inträdde en minskning i reservatio
nerna på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56, s. k. äldre anslag,
med 18 miljoner kronor. Denna nedgång förklaras endast till ett belopp av
knappt en halv miljon kronor av till budgetutjämningsfonden överförda
behållningar. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämn
da äldre anslag framgår av sammanställningen i det följande.
Av den totala behållningen på ifrågavarande äldre anslag var vid ut
gången av budgetåret enligt inhämtade uppgifter ca 25 miljoner kronor
bundna genom utlagda beställningar eller på annat sätt.
38
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Reservationer å anslag
Minskning
anvisade t. o. m. budgetåret
under
1955/56 (äldre reservationer)
per 1/7 1956
per 30/6 1957
miljoner kr.
budgetåret
1956/57
Justitiedepartementet ............... ........... 3,1
1,8
— 1,3
Utrikesdepartementet ...............
—
—
Försvarsdepartementet............... ........... 14,4
9,7
— 4,7
Socialdepartementet.................... ........... 0,6
0,4
— 0,2
Kommunikationsdepartementet
—
—
Finansdepartementet................... ........... 22,4
15,3
— 7,1
Ecklesiastikdepartementet .... ........... 2,9
1,8
— 1,1
Jordbruksdepartementet........... ........... 4,6
2,0
— 2,6
Handelsdepartementet............... ........... 1,5
0,6
— 0,9
Inrikesdepartementet ............... ........... 0,3
—
— 0,3
Övriga huvudtitlar ...................
—
—
Totalt 49,8
31,6
— 18,2
Enligt tidigare beräkningar kunde för innevarande budgetår behållning
arna totalt sett antagas minska med ca 150 miljoner kronor, beroende dels
på att den formella nedräkningen av väganslagen förutsatte en förbrukning
av behållningarna under dessa anslag, dels på en förväntad ytterligare ned
gång i reservationerna under bland annat fjärde och nionde huvudtitlarna.
Enligt de nu verkställda beräkningarna kan behållningarnas totala belopp
antagas minska med ca 300 miljoner kronor.
För budgetåret 1958/59 förutses en minskning av behållningarnas totala
belopp med ca 200 miljoner kronor, som i huvudsak motsvarar en förväntad
ytterligare nedgång av behållningarna under sjätte huvudtitelns vägan-
slag.
Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag under bud
getåret 1956/57 innebar en ökning med sammanlagt 19 miljoner kronor. De
outnyttjade beloppen på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56
minskade med 50 miljoner kronor. För nya och fortlöpande anslag redovisa
des däremot netto 69 miljoner kronor högre behållningar vid budgetårets slut
än vid dess ingång. Behållningen på nya och fortlöpande anslag under sta
tens allmänna fastighetsfond ökade med 20 miljoner kronor. Under statens
utlåningsfonder ökade behållningen å lånefonden för bostadsbyggande med
70 miljoner kronor; på fonden för supplementär jordbrukskredit kvarstod
ett outnyttjat belopp på 45 miljoner kronor och på fonden för lån till före
tagareföreningar m. fl. uppkom en behållning på drygt 13 miljoner kronor.
Behållningen å televerkets fond ökade med 5 miljoner kronor. Dessa ök
ningar motvägdes av att behållningen å anslag under övriga fonder minska
de icke oväsentligt. De största minskningarna redovisas på statens järn
vägars fond, statens vattenfallsverks fond samt på väg- och vattenbygg
nadsverkets förrådsfond med 44, 15 respektive 15 miljoner kronor.
Minskningarna på äldre anslag fördelade sig på de olika fonderna på sätt
som framgår av följande sammanställning.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
39
Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond .....................................
Televerkets fond .....................................
Statens järnvägars fond........................
Statens vattenfallsverks fond ...........
Domänverkets fond.................................
Säger för statens affärsverksfonder
Luftfartsfonden.............................................
Statens allmänna fastighetsfond ...........
Försvarets fonder..........................................
Behållningen å anslag
anvisade t. o. m.
budgetåret 1955/56
(äldre anslag)
per 1/7
per 30/6
1956
1957
Minskning
under
budgetåret
1956/57
miljoner kr.
0,9
0,3
— 0,6
7,5
0,5
— 7,0
7,3
0,3
— 7,0
0,0
—
— 0,0
15,7
1,1
— 14,6
2,0
0,5
— 1,5
11,6
3,5
- 8,1
15,1
7,2
— 7,9
40
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Statens utlåningsfonder ............................
44,4
41,3
— 3,1
Fonden för låneunderstöd........................
16,3
14,4
— 1,9
Fonden för statens aktier........................
6,1
0,1
— 6,0
Fonden för förlag till statsverket ....
0,9
0,8
— 0,1
Diverse kapitalfonder ................................
12,5
5,9
— 6,6
Totalt
124,6
74,8
— 49,8
Knappt 5 miljoner kronor av nedgången i behållningarna på ifrågavar
ande äldre anslag beror på att outnyttjade medel indrogs som besparing.
Av dessa indragna medel hänförde sig drygt 2 miljoner kronor till statens
järnvägars fond, en halv miljon till statens allmänna fastighetsfond, en
miljon till jordbrukets lagerhusfond och drygt en halv miljon till väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Av kvarstående behållning på äldre anslag var en betydande del av de
under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder redovisade
medlen bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.
Av den kvarstående behållningen under statens utlåningsfonder hänförde
sig 36 miljoner kronor till luftfartslånefonden. Beloppet härrör från an-
slagsanvisning i samband med riksdagens beslut om organisation och fi
nansiering av den reguljära luftfartstrafiken (prop. nr 176/1948 och 126/
1949). Under fonden för låneunderstöd hänför sig drygt 11 miljoner kronor
av behållningen till anslaget till stödlån åt jordbrukare (tilläggsstat I och II
1955/56).
Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel har i proposition
175/1957 för innevarande budgetår uppskattats till 25 miljoner kronor. En
ligt nu verkställda beräkningar kan förbrukningen antagas komma att upp
gå till 100 miljoner kronor. Beträffande budgetåret 1958/59 kan de outnytt
jade anslagsbeloppen beräknas minska med ca 150 miljoner kronor.
En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag på
såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive
anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.
Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Till grund för riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna för bud
getåret 1958/59 och utfallet av driftbudgetens inkomster för innevarande
budgetår ligger en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige
under 1957 och 1958. Riksräkenskapsverket har därvid, med ledning av
tendenserna i konjunkturutvecklingen under 1957, ansett sig kunna förut
sätta en fortsatt produktionsuppgång under 1958, även om denna bland
annat på grund av minskningen av arbetstiden kan väntas bli mindre än un
der 1957. I dämpande riktning kan även en förstärkning av tendenserna till
avmattning i den internationella konjunkturen komma att verka.
På grundval härav och med ledning av bland annat löne- och sysselsätt-
ningsstatistik för den kända delen av 1957 och avtalen för 1958 har riksrä-
kenskapsverket beräknat skatteunderlagets utveckling under åren 1957 och
1958 samt för de första månaderna av år 1959.
Beträffande skatteunderlaget 1957 för fysiska personer finner riksräken-
skapsverket totalt sett en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst
sannolik. Även för övriga förvärvskällor räknas med ökning av inkomsterna
under 1957 — med undantag dock för inkomst av jordbruksfastighet. Sam
mantagna pekar dessa kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster
med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.
För 1958 förutser riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av
inkomst av tjänst. Beträffande inkomstutvecklingen under de första må
naderna 1959 har räknats med en viss ytterligare stegring. För fysiska per
soners inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räk
nats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.
För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5
procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen av de taxerade inkomsterna
får — framhåller riksräkenskapsverket — de avdragsgilla avsättningarna
till investeringsfonder för konjunkturutjämning hållas i minnet. Dessa kan
för åren 1955 och 1956 uppskattas till i runt tal 170 respektive 125 miljoner
kronor. De nämnda beloppen motsvarar drygt 6 respektive drygt 5 procent
av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåren 1955 och 1956. Även
för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättning till investeringsfon
der komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskriv-
ningsreglerna, speciellt vid lagervärdering, kan å andra sidan komma att
påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med
ledning av vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1957 för
väntade taxeringsresultatet för de i riksräkenskapsverkets register ingå
ende bolagen har ämbetsverket som grund för sin beräkning antagit, att
det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade
beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxe
ring. Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon för
skjutning i bolagens taxerade inkomster.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna un
der innevarande och nästkommande budgetår framgår av följande sam
manställning. Som jämförelse har medtagits inkomstutfallet för 1956/57
samt inkomsterna enligt gällande riksstat. Beloppen angives i miljoner
kronor.
Enligt beräkningen av utfallet för innevarande budgetår skulle alltså in
komsterna kunna väntas uppgå till 11 631 miljoner kronor, vilket innebär
ett underskott på 552 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat.
Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminär skatten samt
vissa under gruppen tullar och acciser upptagna inkomsttitlar kommer att
understiga tidigare beräknade belopp.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1958/59 har av riksräken-
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
41
42
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
1956/57
1957/58
Redovisa- Riks-
de belopp staten
1957/58
Beräkna
de belopp
1958/59
Skatt å inkomst och förmögenhet in. m....
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och
5 356
6 100
5 700
6 000
rörelse.....................................................................
243
245
258
265
Automobilskattemedel..........................................
1 018
1 040
1 045
1 100
Tullar och acciser..................................................
Uppbörd i statens verksamhet och diverse
3 077
3 663
3 491
3 642
inkomster..............................................................
430
439
451
457
Statens affärsverksfonder....................................
177
252
248
270
Övriga kapitalfonder............................................
390
444
438
415
Summa inkomster
10 691
12 183
11 631
12 149
skapsverket uppskattats till 12 149 miljoner kronor eller 34 miljoner kronor
mindre än inkomstbeloppet å gällande riksstat. I förhållande till det nu be
räknade utfallet för innevarande budgetår innebär beräkningen en inkomst
ökning på 518 miljoner kronor.
Beträffande närmare detaljer i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
får hänvisas till vid denna bilaga fogade bihang 1. Här skall i det följande
lämnas en kort sammanfattning av beräkningarna. Härvid kommer endast
de poster, som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt
intresse, att särskilt beröras.
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under denna rubrik
framgår av följande tablå. Beloppen angives i miljoner kronor.
1956/57
1957/58
Redovisa- Riks-
de belopp staten
1957/58
Beräkna
de belopp
1958/59
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m...............
5 356
6 100
5 700
6 000
Kupongskatt...............................................................
6
7
7
7
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............
1
1
11
1
Fondskatt....................................................................
15
15
15
15
Skogsvårdsavgifter....................................................
8
8
8
16
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner ...
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps-
1
1
1
1
skatt..........................................................................
85
85
85
90
Lotterivinstskatt.......................................................
54
53
55
57
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Summa skatt å inkomst, förmögenhet och
73
75
76
78
rörelse .....................................................................
5 599
6 345
5 958
6 265
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. redovisas upp
börden av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men där
jämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som
uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1957/58 och 1958/
59 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier
av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt
folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 ingår dessutom, liksom under
1956/57, investeringsavgift. Över inkomsttiteln redovisas dessutom bl. a.
uppbörden av till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och
arbetsgivarbidrag.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt
överskjutande skatt och övriga restitutioner. Därjämte avföres från titeln
bl. a. avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen.
Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra si
dan de sammanlagda utgifterna utgör den nettoinkomst för statsverket,
som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å in
komst och förmögenhet m. m.
I efterföljande tablå har sammanställts riksräkenskapsverkets nu verk
ställda beräkning av posterna under ifrågavarande inkomsttitel, i miljoner
kronor.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
43
1956/57
Redovisa
de belopp
1957/58
1958/59
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ....
9 572
10 260
10 470
Kvarstående skatt...............................................................
875
850
675
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till
sjukförsäkringen och byggnadsforsknings-
avgifter från större arbetsgivare..............................
299
300
300
Tillkommande skatt, restantier m. m..........................
264
250
275
Summa inkomster
11 010
11 660
11 720
Utgifter:
Kommunalskattemedel......................................................
4 252
4 365
4 220
Överskjutande skatt..........................................................
568
690
700
Övriga restitutioner............................................................
52
50
50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför
säkringen och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare..........................................................
299
300
300
Förskott m. in. till sjukkassorna.................................
455
510
450
Omföringar.............................................................................
24
30
30
Summa utgifter
5 650
5 945
5 750
Inkomster utöver utgifter....................................................
5 360
5 715
5 970
44
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Vid denna beräkning har riksräkenskapsverket utgått från de förutsätt
ningar rörande skatteunderlagets utveckling, som redovisats i det föregåen
de. För beräkning av den statliga inkomstskatten har vidare räknats med de
skatteskalor som ligger till grund för det preliminära skatteuttaget från och
med 1957 och som kommer att tillämpas första gången vid 1958 års taxe
ring. I detta sammanhang erinrar riksräkenskapsverket om de genom för
fattningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) införda schablonmässigt beräk
nade minimiavdragen för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysis
ka personer och för utgifter för fullgörande av tjänsten samt om de införda
extra avdragen för fysiska personer som haft intäkt av kapital.
Vid uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksrä
kenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvi
sar influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående
skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har upphörden
kunnat följas till och med skatteterminen i september 1957. Vägledning er-
hålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje må
nad, vilka lämnas från generalpoststyrelsen.
För beräkning av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten
har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under
hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsproeent, d. v. s.
100 procent, och att folkpensionsavgiften utgår med oförändrat 2,5 procent
av den taxerade inkomsten. I enlighet med vad som nämnts i det föregående
har ämbetsverket vidare räknat med eu 4-procentig stegring av lönesumman
för 1958. Riksräkenskapsverket påpekar, att för varje procents stegring av
lönesumman kan ökningen i källskatleuppbörden i nuläget anges till grovt
räknat 90 miljoner kronor. De höjda ortsavdragen, som inarbetats i källskat-
tetabellerna från och med 1958, minskar takten i ökningen av källskatteupp-
börden. Riksräkenskapsverket anför dock, att den av de höjda kommunala
ortsavdragen föranledda minskningen i skattcuppbörden till stor del torde
komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebitering
en —- enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per skattekrona från
den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt anför riksräkenskaps
verket, att dessa under innevarande budgetår enligt tillgängliga uppgifter
kommer att bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i mars 1957.
Den av ämbetsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska
personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för
bolag vid 1957 och 1958 års taxeringar har föranlett verket att räkna med en
stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördstermi-
nerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60 i jämförelse med den för
uppbördsåret 1957—58 nu i stort sett kända uppbörden.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrä
kenskapsverket med utgångspunkt från tidigare angivna förutsättningar
beträffande skatteregler samt skatteunderlagets förändringar uppskattat
vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och
1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med inkomst- och förmögenhets
skatter, räknats med folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och in-
vesteringsavgifter till följande belopp i miljoner kronor. Som jämförelse har
även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
45
Taxeringsår
1957
1958
1959
Folkpensionsavgifter.....................................
............................... 427
630
645
Sjukförsäkringsavgifter................................
............................... 142
448
455
Investeringsavgifter.......................................
................................... 202
160
—
Med utgångspunkt från beräkningarna av vad som kommer att påföras de
skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och 1959 års taxeringar har riksräken-
skapsverket räknat med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av
preliminär skatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958—
59. Under förutsättning av en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta —
i enlighet med den vid beräkningstillfället föreliggande propositionen i ären
det — har riksräkenskapsverket beräknat, att fyllnadsbetalningar kommer
att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den
kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 blir av
obetydlig storleksordning. Vid gjorda antaganden beräknas fyllnadsbetal
ningarna våren 1958 och våren 1959 till 500 respektive 400 miljoner kronor.
Som framgår av den tidigare redovisade tablån har riksräkenskapsverket
uppskattat under innevarande och nästkommande budgetår inflytande pre
liminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till
ca 10 260 respektive 10 470 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 inne
bär detta följaktligen en ökning med 210 miljoner kronor i förhållande till
det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår.
Beträffande den inflytande kvarstående skatten beräknas denna för bud
getåren 1957/58 och 1958/59 till 850 respektive 675 miljoner kronor.
Utbetalningarna av kommunalskattemedel är den mest betydande posten
på titelns utgiftssida. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per
den 1 januari varje kalenderår och utbetalas med en sjättedel av årsbeloppet
varannan månad. Under år 1957 har förskottet till kommunerna beräknats
på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår.
Avräkning har detta år skett mot förskottet under år 1955, och därvid har
kommunerna tillförts ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år har
kommunerna följaktligen fått »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efter
följande år löper sedan systemet normalt. Med utgångspunkt från de kända
utbetalningarna under första hälften av innevarande budgetår, utdebitering
arna för 1957 och 1958, ortsavdragsreformen samt de allmänna förutsätt
ningarna för beräkningarna uppskattar riksräkenskapsverket utbetalningar
na till kommunena under budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 4 365 miljo
ner kronor respektive 4 220 miljoner kronor.
Utbetalningarna av överskjutande skatt beräknas för de här aktuella bud
getåren till 690 respektive 700 miljoner kronor.
Förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna för budgetåren 1957/
58 och 1958/59 har riksräkenskapsverket beräknat till 510 respektive 450
miljoner kronor. I beloppet för 1957/58 ingår 63 miljoner kronor, som skall
överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Ämbetsverket har förutsatt,
dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under bud
getåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna
under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som
utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Beträffande övriga poster under inkomstskattetiteln får hänvisas till den
tidigare redovisade tablån och till bihang 1. Sammanfattningsvis uppskattar
riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och
förmögenhet in. in. för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till avrundat 5 700
respektive 6 000 miljoner kronor, vilket är 400 respektive 100 miljoner kro
nor mindre än det i gällande riksstat upptagna beloppet.
I detta sammanhang redovisar riksräkenskapsverket beräkningar över de
avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommu
nalskattemedel, som bör verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Dessa beräkningar jämte avsättning och återföring för 1956/57 framgår av
följande sammanställning (miljoner kronor).
1956/57 1957/58
1957/58
1958/59 I
46
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Enligt Ny beräk-
riksstaten ning
Avsättning....................................................................... 200
400
425
400
Återföring........................................................................ 100
275
250
200
Nettoavsättning............................................................. 100
125
175
200
I samband med redovisning till riksräkenskapsverket av de beräknade in
komsterna av skogsvårdsavgifter har skogsstyrelsen anfört, att den 1957
vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger styrelsen an
ledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena
framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen — för innevarande
budgetår 1,5 — för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan om
prövning synes, enligt skogsstyrelsen, jämväl motiverad av det skälet att det
berättigade i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera synes
kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande
bör emellertid enligt skogsstyrelsens mening bli föremål för övervägande i
särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings
arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvaktan härpå promilletalet
för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena icke bör
sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner
kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgiften för
budgetåret 1957/58 till 8 miljoner kronor samt beräknar, i avvaktan på
ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59
till 16 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
47
Automobilskattemedel
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under inkomsttitlarna
fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning
(miljoner kronor).
1956/57
1957/58 1957/58
1958/59
Redovisade Riks-
Beräkna-
belopp
staten
de belopp
Fordonsskatt............................................................... ..
309
325
330
350
Bensinskatt................................................................. ..
630
715
715
750
Särskild investeringsavgift för motorfordon. . ..
79
—
—
—
Summa automobilskattemedel 1 018
1 040
1 045
1 100
Beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1958/59 innebär
alltså en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till gällande riksslat.
Tullar och acciser
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna un
der denna rubrik har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).
1956/57
1957/58 1957/58
1958/59
Redovisade Riks- Beräkna-
belopp
staten
de belopp
Tullmedel.....................................................................
608
650
640
670
Varuskatt.....................................................................
223
225
230
240
Omsättningsskatt å motorfordon......................
63
140
140
140
Införselavgift och accis å fettvaror m. m....
56
■---
•---
■---
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. .
—
47
54
56
Skatt å kaffe.............................................................
20
20
21
21
Tobaksskatt ................................................................
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels-
663
720
730
740
bolag..........................................................................
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandels-
14
13
13
13
bolag..........................................................................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit-
36
26
29
20
drycker .....................................................................
1 100
1 250
1 100
1 100
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ..
53
55
55
60
Maltdrycksskatt........................................................
91
95
92
92
Skatt å läskedrycker...............................................
43
47
45
45
Statlig nöjesskatt......................................................
65
60
62
65
Skatt å elektrisk kraft...........................................
42
.--
—
—
Energiskatt.................................................................
-
315
280
380
Summa tullar och acciser
3 077
3 663
3 491
3 642
Titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker är i riksstaten
för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. Inleveransen
av omsättningsskatt å spritdrycker avseende försäljningen från partihan
delsbolaget under månaderna juni—september har uppgått till 364,5 mil
joner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket an
fört, att man med ledning härav skulle kunna beräkna inleveranserna under
hela budgetåret 1957/58 till omkring 1 105 miljoner kronor. Härtill kommer
en beräknad nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker på i
runt tal 14 miljoner kronor. Totalt skulle alltså inkomsterna under denna
titel för innevarande budgetår kunna uppskattas till 1 119 miljoner kro
nor. Med hänsyn till att försäljningen under sistförflutna september och
oktober månader visat en svagt vikande tendens har kontrollstyrelsen an
sett försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljo
ner kronor. Med anledning av den aktuella efterfrågeutvecklingen synes
inkomsten under budgetåret 1958/59 enligt styrelsen böra upptagas till högst
samma belopp.
Riksräkenskapsverket har för de aktuella budgetåren beräknat inkomster
na under titeln till de av kontrollstyrelsen föreslagna beloppen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Med anledning av att ut
skänkningsskatten å vin helt slopats från och med den 1 oktober 1957 före
slår riksräkenskapsverket, att titelns rubricering ändras till Omsättnings
skatt å vin.
Energiskatt. Riksräkenskapsverket uppskattar, med utgångspunkt från
kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar, inkomsterna på
titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 miljoner kronor och före
slår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 380 miljoner kronor.
Skillnaden mellan det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna
beloppet för inkomst av energiskatt och det beräknade utfallet förklaras
bl. a. av att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora
lager av bränslen fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare.
För dessa bränslekvantiteter kommer nämligen energiskatt icke att inflyta
till statsverket. Dessutom har vid de nya beräkningarna hänsyn tagits till
att skattefrihet föreligger för bränsle, som förbrukas för vissa ändamål,
samt att skattenedsättning medgivits eller torde komma att medgivas i
vissa fall.
48
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Uppbörd i statens verksamhet
Inkomsterna under rubriken Uppbörd i statens verksamhet, som under
budgetåret 1956/57 uppgick till 161 miljoner kronor och i gällande riks-
stat är upptagna till 174 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket nu
beräknats komma att uppgå till 175 respektive 176 miljoner kronor för bud
getåren 1957/58 och 1958/59.
Beträffande titeln Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
49
ungdomsvården bär ämbetsverket särskilt anfört, att i och med att ung
domsvårdsskolornas byggnader överförts till byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond hyresinkomsterna av dessa byggnader icke
längre redovisas under ifrågavarande inkomsttitel, där de utgjort den mest
betydande posten. Inkomsttiteln, som i riksstalen för innevarande budgetår
är uppförd med 350 000 kronor, beräknas nu av riksräkenskapsverket till
35 000 kronor, beroende dels på att hyresinkomsterna bortfallit dels på att
underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften stegrats kraftigt i förhål
lande till tidigare beräkningar. Fortsatta betydande underskott förefaller
icke uteslutna, varigenom utgifterna kan komma att överstiga inkomsterna
på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår därför,
att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59. Därvid förutsättes att
underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckes från vederbörligt
anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda uppbördsmedel
på samma anslag.
Diverse inkomster
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna under denna rubrik till
de i följande tablå i miljoner kronor angivna beloppen.
1956/57
1957/58 1957/58
1958/59
Redovisa-
Riks-
Beräkna-
de belopp
staten
de belopp
Bötesmedel............
..................................
21
22
24
27
Totalisatormedel ..
.................................. 23
25
25
27
Tipsmedel...............
................................. 89
90
95
100
Lotterimedel.........
..................................
111
115
114
117
Övriga diverse inkomster .... .................................. 25
13
18
10
Summa diverse inkomster 269
265
276
281
Statens affärsverksfonder
Beträffande de affärsdrivande verkens avkastning har riksräkenskaps
verket vid beräkningen utgått från att lönerna skall utgå i enlighet med
vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag
samt, vad angår post- och televerken, baserat beräkningen på nuvarande
taxor.
Resultatet av de utifrån dessa förutsättningar gjorda beräkningarna fram
går av följande sammanställning (miljoner kronor).
1956/57
1957/58 1957/58
1958/59
Redovisa- Riks- Beräkna
de belopp staten de belopp
Postverket........................................................................
7
17
28
30
Televerket........................................................................ 40
65
60
65
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
50
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Statens järnvägar ........................................................
10
—
—
—
Statens vattenfallsverk...............................................
86
120
120
135
Domänverket...................................................................
34
50
40
40
Summa statens affärsverksfonder
177
252
248
270
Postverket. Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1957/58 och 1958/59
beräknat postverkets inkomster till 472 respektive 489 miljoner kronor, var
av frankoteckensuppbörd 280 respektive 287 miljoner kronor. Vad beträffar
ersättning för bestyret med skatteuppbörden och utbetalning av folkpen
sioner och barnbidrag för 1958/59, som upptagits till sammanlagt 18 mil
joner kronor, är beräkningen beroende av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens
den 19 september 1957 framförda förslag om viss höjning.
På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikan
de obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig
icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller
från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande bud
getår.
Postverkets driftkostnader under budgetåren 1957/58 och 1958/59 har
av generalpoststyrelsen uppskattats till 455 respektive 467 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rö
relse komma att uppgå för budgetåret 1957/58 till 17 miljoner kronor och
för budgetåret 1958/59 till 22 miljoner kronor.
Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskaps-
verket för sin del anfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan för
utsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske
i större utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postspar
banken. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av postverket under
budgetåret 1957/58 till 28 miljoner kronor, varvid antages, att de balanserade
överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln
för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 miljoner kronor.
Televerket. Riksräkenskapsverket har, på förslag av telestyrelsen, beräk
nat inkomsterna av televerket för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 60
respektive 65 miljoner kronor. Härvid har för 1957/58 avsättningen till
värdeminskningsfonden upptagits till ett något högre belopp än i gällande
riksstat. För 1958/59 har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/
55—1957/58, medräknats en extra avsättning till värdeminskningskonto,
motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått ge
nom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Denna extra av
sättning har beräknats till 15 miljoner kronor eller samma belopp som med
givits för budgetåret 1957/58.
Statens vattenfallsverk. Riksräkenskapsverket har i enlighet med vatten
fallsstyrelsens beräkningar uppskattat inkomsterna av statens vattenfalls
verk till 120 respektive 135 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 respek
tive 1958/59. För det sistnämnda året har då räknats med i förhållande till
innevarande budgetår höjda avsättningar till värdeminskningskonto.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
51
Domänverket. Riksräkenskapsverket har på förslag av domänstyrelsen
uppskattat inkomsterna under denna titel till 40 miljoner kronor för både
innevarande och nästkommande budgetår.
Övriga kapitalfonder
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna av statens övriga ka
pitalfonder framgår av följande tablå (miljoner kronor).
1956/57
1957/58 1957/58
1958/59
Redovisa-
Riks-
Beräkna-
de belopp
staten
de belopp
Riksbanksfonden...........................................................
15
15
15
15
Statens allmänna fastighetsfond.............................
21
19
19
25
Försvarets fonder..........................................................
26
28
28
29
Statens utlåningsfonder.............................................
98
116
117
136
Fonden för låneunderstöd.........................................
24
23
25
29
Fonden för statens aktier.........................................
113
150
140
85
Statens pensionsfonder...............................................
42
41
42
43
Diverse kapitalfonder.................................................
51
52
52
53
Summa övriga kapitalfonder
390
444
438
415
Fonden för statens aktier. Inkomsterna på titeln idomineras helt av av-
kastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkast
ning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Ak
tiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Svenska penninglotteriet aktiebolag
och Aktiebolaget Tipstjänst. Med ledning av dessa upplysningar beräknar
riksräkenskapsverket inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till
140 miljoner kronor för budgetåret 1957/58, vari inräknats en inbetalning
av tidigare avsatta vinstmedel inom LKAB om 30 miljoner kronor. Beträf
fande LKAB saknas ännu närmare hållpunkter för beräkning av avkast
ningen från bolaget för budgetåret 1958/59, varför riksräkenskapsverket
räknat med samma utdelningsbelopp som för sista räkenskapsåret. Från
inkomsterna på fonden bör enligt verket avgå ränta för ogulden del av löse-
skillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt tal 25 miljoner kro
nor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp
föres med 85 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budget
året 1958/59 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräk
ningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I pro
memorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verk
ställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, val-
ket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsätt
ningarna sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,
som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade un
der hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska
ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som ut
gångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som
legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budget
åren 1957/58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har an
tagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå,
oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser
för utrikeshandeln samt inga mer betydande strukturella förskjutningar i
den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers
som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de an
givna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av stats
inkomsterna.
Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställ
ning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och
de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna be-
52
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
loppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
Skatt å inkomst och förmögenhet
in. m......................................................... 5 356
5 700
6 000
6 000
1960/61
6 200
Övrig skatt
å
inkomst, förmögenhet
och rörelse.............................................
243
258
265
271
275
Automobilskattemedel..........................
1 018
1 045
1 100
1 155
1 210
Tullar och acciser..................................
3 077
3 491
3 642
3 710
3 778
Uppbörd i statens verksamhet och
diverse inkomster...............................
430
451
457
474
487
Statens affärsverksfonder....................
177
248
270
290
305
Övriga kapitalfonder.............................
390
438
415
426
436
Summa
10 691
11 631
12 149
12 326
12 691
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
har rilcsräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets ut
veckling har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttag-
ningsprocent, 100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den
statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för före
tagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har
bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt
skall föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning
att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles
för bolagens del.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motiverar har
sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
53
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
Avsättning....................................................................... 425
400
350
350
Återföring........................................................................ 250
200
350
450
Nettoavsättning............................................................. 175
200
0 — 100
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett
från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar
fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan
åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade
inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträf
fande andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden
oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett
mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utveck
lingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade
beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1959/60 och
1960/61 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster un
der budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för
beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer
måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.
Höjning av vinstavdraget vid totalisatorverksamheten
Jag torde här även få anmäla en den 14 oktober 1957 dagteeknad skri
velse från statens sakrevision med promemoria rörande totalisatormedlen
och deras användning. Revisionens undersökning har ingått som ett led i
granskningen ur allmänt ekonomiska synpunkter av statlig och statsunder
stödd verksamhet.
I promemorian erinras inledningsvis om att Kungl. Maj :t på riksdagens
hemställan år 1923 utfärdade en kungörelse (SFS 87) angående anordnande
av vadhållning medelst så kallad totalisator. Vidare anföres i huvudsak föl
jande.
Tillstånd till sådan vadhållning kunde enligt bestämmelserna lämnas av
Kungl. Maj :t och endast till sammanslutning, som har till ändamål att för
hästavelns främjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar samt
under villkor att vinsten, med av Kungl. Maj :t bestämt, skäligt avdrag för
tävlingspriser och allmänna omkostnader, inbetalades till statsverket för att
användas till understöd av landets hästavel. Ny kungörelse utfärdades den
7 juni 1934 (SFS 237/34), som i sin tur ersattes av den s. k. lotteriförord
ningen (SFS 207/39). I förarbetena till 1934 års kungörelse förutsattes allt
jämt, att dylika medel skulle komma hästaveln till godo, medan intet här
om intagits i själva kungörelsen.
Totalisatorspelet har utvecklats kraftigt under årens lopp, från 0,5 mil
joner kronor i total omsättning år 1923 till 65 miljoner kronor år 1946 och
närmare 190 miljoner kronor år 1956. Utvecklingen framgår närmare av föl
jande tabeller.
54
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Totalisatoromsättningen vid travtävlingar under åren 1947—56.
År
Kronor
Procent
Totalt
Fastställt vinstav-
Utdelningsbart be-
20 *
80 *
drag, 20 %
lopp, 80 %
staten
organisa-
organisa-
allmänhe-
staten org.
org.
all-
tionema
tionerna
ten1
(bråk- män-
(bråkde-
de-
heten1
lar)1
lar)1
1947
59 059 615
6 006 779
5 805 144
768 000
46 479 692
10,17
9,83
1948
48 351 630
7 975 643
5 144 284
629 000
34 602 703
16,50
10,64
1949
54 408 042
6 245 942
5 540 993
707 000
41 914 107
11,48
10,18
1950
62 053 047
6 287 476
6 123 132
807 000
48 835 439
10,13
9,87
1951
80 935 663
8 790 396
7 396 736
1 052 000
63 696 531
10,86
9,14
1,3
78,7
1952
104 539 599
11 780 689
9 127 229
1 359 000
82 272 681
11,27
8,73
1953
127 887 439
14 822 864
10 754 622
1 663 000 100 646 953
11,59
8,41
1954
142 719 520
16 702 542
11841362
1 855 000 112 320 616
11,70
8,30
1955
158 611585
18 606 290
13 116 026
2 062 000 124 827 269
11,73
8,27
1956
173 293 018
20 558 587
14 099 987
2 253 000 136 381 444
11,86
8,14
1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna
uppgifter för Solvalla travbana.
Totalisatoromsättningen vid galopptävlingar under åren 1947—56.
År
Kronor
Procent
Totalt
Fastställda vinstavdrag, Utdelningsbart belopp, ca 26 %
ca 74 %
genomsnittligt ca 26 %
genomsnittligt ca 74 %
staten
organisa-
organisa-
allmän-
sta-
org.
org.
all-
tionerna
tionerna
het en1
ten
(bråk- män-
(bråkde-
de-
heten1
lar)1
lar)1
1947
11 099 182
1 164 521
1055 315
144 000
8 735 346
10,49
9,51
1948
9394113
1 806 812
1 010 243
122 000
6 455 058
19,23
10,75
1949
9 529 591
1 488 103
1 030 239
124 000
6 887 249
15,62
10,81
1950
9 318 625
1422 835
1012 515
121 000
6 762 275
15,27
10,87
1951
11587 334
1863 628
1 126 892
151 000
8 445 814
16,08
9,73
1,3
72,7
1952
11798 588
1 864 000
1 161 477
153 000
8 620 111
15,80
9,84
1953
12 266 881
1574 475
1 526 583
159 000
9 006 823
12,84
12,44
1954
13 046 352
1666 764
1 622 654
170 000
9 586 934
12,78
12,44
1955
13 978 276
1 752 875
1 841 378
182 000
10 202 023
12,54
13,17
1956
13 487 446
1684 991
1 804 332
175 000
9823123
12,49
13,38
1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna
uppgifter för Solvalla travbana.
Efter en redogörelse för hur statens andel av totalisatormedlen begagnats
under olika tidsperioder samt vilka anslag, som från och med budgetåret
1947/48 anvisats för hästavelns främjande, anföres i promemorian i hu
vudsak följande.
I samband med medgivande av tillstånd att anordna vadhållning, vilket
brukat ske för ett år i sänder, har vissa föreskrifter meddelats rörande dis
positionen över de inflytande totalisatormedlen. Sålunda har stadgats, att
av insatsernas totala belopp skulle innehållas 20 procent, varför vinnarnas
andel i totalbeloppet utgjorde 80 procent av insatserna. Denna fördelning
av totalisatormedlen har varit oförändrad genom åren med undantag för
tiden den 1 april 1948—31 mars 1949, då enligt beslut av 1948 års riksdag
ytterligare tio procent av insatserna överfördes till statsverket. Denna ök
ning av statsverkets del av totalisatormedlen medförde en sjunkande spel
omsättning, vilket föranledde riksdagen att redan påföljande år, med un
dantag för det vid galopptävlingar förekommande kombinationsspelet, åter
gå till den lägre uttagsprocenten. Rörande fördelningen av förutnämnda an
del om 20 procent har Kungl. Maj :t meddelat särskilda föreskrifter, såvitt
angår travtävlingar senast i brev den 24 mars 1949. Statsverkets andel skall
utgå efter en i brevet närmare angiven progressiv skala, innebärande att
vid speldagsomsättningar under 100 000 kronor staten tillföres mellan 2 och
0 procent samt vid högre omsättningar 14 procent. För kapplöpningar har
Kungl. Maj :t utfärdat liknande bestämmelser, senast i brev den 25 mars
1955 och den 23 mars 1956, varvid dock en omsättning av 150 000 kronor
fastställts som gränsvärde. Återstoden av ifrågavarande andel om 20 pro
cent får av anordnaren användas för anskaffande av priser, allmänna om
kostnader in. m. Härutöver tillgodogör sig anordnaren även öresbeloppen
(bråkdelarna) å till allmänheten utfallande spelvinster. Den tillämpade av-
rundningsregeln innebär, att organisationerna årligen tillföres icke obetyd
liga belopp. Under år 1956 kan således värdet av innehållna bråkdelar totalt
beräknas ha uppgått till över två miljoner kronor.
Antalet föreningar, som erhållit auktorisation att bedriva totalisatorverk-
samhet, har varierat under årens lopp. År 1956 uppgick dessa till 35, varav
30 utgjordes av travsällskap. Organisationerna bedriver sin rörelse såsom
ideella föreningar. I de fall fasta anläggningar av någon betydelse bär upp
förts för tävlingsändamål, förvaltas dessa nära nog undantagslöst av sär
skilda aktiebolag, vilka i sin tur uthyr banorna till tävlingsarrangörerna.
Av tidigare redovisad sammanställning av totalisatorutvecklingen åren
1947—1956 framgår, att travsportorganisationernas vinst av totalisatorn mer
än fördubblats under denna period samtidigt som dock den procentuella an
delen av totalomsättningen successivt nedgått. Anledningen till att organisa
tionernas andel minskats relativt sett är den ökade omsättningen under varje
speldag. Totalisatoromsättningen har emellertid, även om hänsyn tages till
förskjutningen i penningvärdet, numera uppnått en betydande storleksord
ning.
Vad som framkommit vid den gjorda utredningen pekar enligt promemo
rian på att förutsättningar för närvarande föreligger för en omprövning av
fördelningsgrunderna av totalisatormedlen i syfte att tillföra statsverket öka
de inkomster från denna verksamhet. Härvid har man att välja mellan i
huvudsak två alternativ, nämligen en höjning av statens andel av nu gäl
lande vinstavdrag om 20 procent och en höjning av detta, varvid höjningen
helt skulle tillfalla staten. Det senare alternativet skulle således minska den
spelande allmänhetens andel i vinsten. Det är även tänkbart med olika kom
binationer mellan de två alternativen.
En sådan ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget, som mera av
sevärt skulle påverka det ekonomiska underlaget för travsällskapens verk
samhet, bör enligt promemorian föregås av en lönsamhetsundersökning. Den
bild av de ekonomiska betingelser under vilka verksamheten vid ett par trav
banor bedrives, som sakrevisionen sökt skaffa sig, betraktas i detta hänse
ende ej som tillfyllest. I avvaktan på resultatet av en sådan mera djupgå
ende undersökning finns enligt promemorian anledning överväga, om icke
vinstavdraget provisoriskt bör höjas något. Totalisatorn anses vara den spel
form, som för närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till
spelarna. Vinnarna erhåller inemot 79 procent av den totala omsättningen.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
55
56
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Motsvarande siffror är — sedan förekommande skatter å utfallande vinster
m. in. avdragits — vid tippning omkring 35 procent och vid spel på penning
lotteriet ca 48 procent. Försöket år 1948, då uttagningsprocenten höjdes från
20 till 30, slog visserligen väl ut för staten, men resulterade i reducerad spel-
omsättning och därav betingat inkomstbortfall för organisationerna. Då
spelomsättningen numera är av en helt annan storleksordning än år 1948,
måste enligt promemorian hållas för sannolikt, att en mindre höjning, för
slagsvis till 25 procent, nu skulle vara genomförbar utan kännbara konsek
venser för totalisatorhållarna. Med ett dylikt vinstavdrag skulle statsverket
vid eu omsättning motsvarande 1956 års kunna tillföras ytterligare åtta ä
nio miljoner kronor.
Sakrevisionen har — med biträdande av de i promemorian anförda princi
piella synpunkterna — icke ansett sig kunna underlåta att fästa Kungl.
Maj :ts uppmärksamhet på de möjligheter som synes föreligga att åstadkom
ma en omedelbar ökning av statens totalisatorinkomster. Enligt sakrevisio
nens mening bör eu dylik ökning genomföras som ett provisorium i avvaktan
på resultatet av den pågående utredningen rörande totalisatorverksamheten.
Över sakrevisionens promemoria har, efter remiss, utlåtanden avgivits av
riksräkenskapsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och utredningsman
nen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten. Till lantbruksstyrelsens
utlåtande har fogats till styrelsen ställda skrifter från Jockeyklubben och
Svenska travsportens centralförbund. Sistnämnda förbund jämte Sveriges
travhästägares riksförbund har därjämte till finansdepartementet inkommit
med särskilda skrifter.
Riksräkenskapsverket tillstyrker att, såsom ett provisorium i avvaktan på
de åtgärder som kan föranledas av pågående översyn av totalisatorverksam
heten, vinstavdraget vid totalisatorspel höjes till 25 procent, varvid höjningen
helt bör tillfalla staten.
Statskontoret anför:
De i ärendet framförda synpunkterna förtjänar enligt statskontorets
mening allt beaktande. De ligger i linje med de strävanden, som redan förut
gjort sig gällande från statsmakternas sida i fråga om en högre beskattning
av totalisatorverksamheten än den nuvarande. De ogynnsamma verkning
arna på omsättningen å totalisatorspelet av det tidigare försöket med höj
ning av vinstavdraget är emellertid ägnade att mana till försiktighet. Det
synes dock icke osannolikt, att förhållandena i olika avseenden så förändrats,
att bättre förutsättningar nu skulle vara för handen för en något ökad be
skattning utan mera ogynnsamma följder för totalisatorhållarna. De alltmera
förbättrade inkomstförhållandena torde ha medfört, att intresset för häst
sporten spritts i vidare kretsar, och bidrager även till upprätthållande och
utvecklande av omsättningen vid totalisatorspelet. Den väsentligt ökade om
sättningen på särskilt de större banorna kan också antagas göra anordnarna
av vadhållning på dessa ekonomiskt mindre känsliga för en eventuell till
bakagång än tidigare. I varje fall torde detta gälla för travsporten. Härtill
kommer, att en ökning av statens andel kan ge den pågående utredningen
värdefullt material för bedömande av följderna av ändrade regler. Det vill
således förefalla, som om skäl finnes att nu försöksvis genomföra en något
ökad beskattning av totalisatorverksamheten.
Vad härefter angår den metod, som bör tillämpas, delar statskontoret de
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
o i
i promemorian framförda synpunkterna, att ändring bör ske genom en ök
ning av vinstavdraget med viss procent, varvid hela ökningen bör tillfalla
staten. Statskontoret anser sig icke ha anledning föreslå annan procentsats
för vinstavdraget än den i promemorian nämnda, eller således 25 procent, in
nebärande en ökning med 5 procent.
Varken av promemorian eller sakrevisionens framställning framgår klart,
om ändringen anses skola avse totalisatorverksamheten vid såväl trav- som ga
lopptävlingar. Skäl finnes otvivelaktigt för en olikartad behandling. Galopp
sporten torde således arbeta under ogynnsammare ekonomiska betingelser
än travsporten på grund av kortare tävlingssäsonger och dyrare hästmate
rial. Nämnas må även att vinstavdraget vid den kombinerade vadhållningen
vid galopptävlingar redan är 30 procent. Den föreslagna höjningen torde där
för böra begränsas till att gälla vid travtävlingar.
Emellertid uppkommer jämväl spörsmålet, om en differentiering kan vara
påkallad i syfte att skydda anordnarna för alltför stort avbräck vid låg om
sättning. Detta problem var föremål för övervägande redan vid 1948 års
ändring men föranledde icke någon särregel. Enligt vad statskontoret under
hand erfarit medförde sagda ändring inkomstbortfall endast beträffande
enstaka banor. Anledning till undantag för vissa banor eller för tävlings-
dagar med omsättning understigande visst belopp synes därför icke heller
nu föreligga.
Lantbruksstyrelsen framhåller beträffande galoppsporten följande.
Eftersom 30 %-avdrag tillämpas å det kombinerade spelet och detta spel
hittills i allmänhet omfattat mer än hälften av den totala omsättningen vid
galopplöpningar, har resultatet blivit ett genomsnittligt procentavdrag av
26 %, d. v. s. till och med högre än vad sakrevisionen förordat. Det må dock
anmärkas, att sakrevisionen i sin promemoria uttalat, att med hänsyn till
galoppsportens obetydliga andel i den sammanlagda totalisatoromsättningen
intresset uteslutande inriktade sig på travsporten. Såvitt lantbruksstyrelsen
kunnat finna och även fått bekräftat vid underhandssamtal med sakrevisio
nen, får detta uttalande tolkas så som om sakrevisionens förslag till höjning
av procentavdraget från 20 till 25 % icke skulle omfatta galoppsporten. Då
förslaget emellertid formellt omfattar även galoppsporten, anser styrelsen
sig för ordningens skull böra bestämt avstyrka detsamma i denna del.
Sakrevisionens förslag har emellertid även aktualiserat frågan, huruvida
icke galoppsportens ansträngda ekonomi — i stället för att ytterligare för
sämras — skulle kunna förbättras genom en sänkning av procentavdraget
på den kombinerade vadhållningen från 30 till 20 %. Erfarenheten från de
senaste tio åren har visat, att 30 %-avdraget å det kombinerade spelet varit
för högt för att ens tillåta en kontinuerlig höjning av omsättningen, motsva
rande penningvärdets fall. I nedanstående tablå har upptagits omsättningen
å kombinationsspelet, totalomsättning samt sistnämnda omsättning i pro
cent av totalomsättningen under åren 1947—1956.
Totalomsättning
Omsättning å
kombinerat spel
Omsättning
spel i
%
av to
1947
11 099 192
6 327 983
57,01
1948
9 394 013
6 892 205
73,36
1949
9 529 591
6 116 773
64,18
1950
9 318 625
5 716 260
61,34
1951
11 587 334
6 730 547
58,08
1952
11 798 588
6 657 611
56,42
1953
12 266 881
6 476 827
52,79
1954
13 046 352
6 801 483
52,13
1955
13 978 276
7 985 995
57,13
1956
13 487 446
7 918 419
58,70
kombinerat
58,7
Tablån visar, att kombinationsspelets andel i den totala omsättningen 1948
steg till 73,3 % från 57 % år 1947. År 1949 sjönk denna andel till 64 %.
År 1953 hade andelen sjunkit till 52 %. Anledningen till kombinationsspelets
dominans år 1948 var icke i och för sig, att det var någon särskilt givande
spelform. Anledningen var helt enkelt den, att de övriga spelformerna under
sistnämnda år gav i genomsnitt mycket ringa och i många fall ej någon ut
delning alls, och att publiken många gånger ej hade annat val än att använda
kombinationsspelet.
Omsättningen på vinnare och plats, som år 1947 var 4,7 miljoner kronor,
sjönk år 1948 med i runt tal 2,2 miljoner till 2,5 miljoner, d. v. s. icke
mindre än 47,5 %.
Så snart procentavdraget på vinnare och plats åter fastställts till 20 %
år 1949, började omsättningen på dessa spelformer åter stiga, medan omsätt
ningen på kombinationsspelet gick tillbaka. Det dröjde ända till 1955, d. v. s. 7
år, innan kombinationsspelet överskred 1948 års siffror. 1955 års ökning be
rodde dock uteslutande på att kombinationsspelet från och med nämnda år blev
tillåtet i löpningar med högst 15 hästar, d. v. s. praktiskt taget alla löpningar,
mot förut endast i löpningar med högst 10 hästar.
En sänkning av procentavdraget för det kombinerade spelet skulle otvivel
aktigt leda till en väsentlig och stadigt fortskridande ökning av omsättningen
på denna spelform liksom fallet var före 1948, i all synnerhet om man be
tänker, att det kombinerade spelet alltjämt är den enda spelform som verk
ligen har utvecklingsmöjligheter inom galoppsporten med dess relativt små
fält.
En av de främsta anledningarna till att galoppsportens omsättning under
åren 1947—1956 ökade med endast 21 % torde vara just 30 %-avdraget på
det kombinerade spelet. Om hänsyn jämväl tages till penningvärdets fall
under samma tid, innebär galoppsportens omsättningsökning med 21 % i rea
liteten en mycket betydande omsättningsminskning.
Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang understryka, vad styrelsen
anförde i en promemoria till 1947 års konsumtionsskatteberedning angående
ifrågasatt sänkning av vinnarnas andel från 80 till 60 % av insatserna (se
Kungl. Maj:ts prop. nr 9/1948 s. 4): »Det torde av dessa exempel få anses
fastslaget, att ett avdrag av 20 % på omsättningen är det maximum, som
icke bör överskridas, om ett totalisatorväsen, baserat på sunda principer,
skall kunna upprätthållas. Man kan icke bortse från den risken, att en höj
ning av nu gällande avdragsprocent skulle komma att medföra en så bety
dande nedgång i totalisatoromsättningen, att tävlingsorganisationernas verk
samhet, sedd på längre sikt, skulle äventyras eller helt omöjliggöras.»
Utvecklingen har i huvudsak givit lantbruksstyrelsen rätt. 30 %-avdraget
har effektivt medverkat till galoppsportens stagnation. Som en följd härav
har statens andel av totalisatoromsättningen vid galopplöpningar blivit vä
sentligt lägre än den skulle ha blivit, om procentavdraget även å kombina
tionsspelet utgjort 20 %. Lantbruksstyrelsen anser det därför såväl i ga
loppsportens som i statsverkets eget intresse angeläget, att procentavdraget
vid kombinationsspelet snarast nedsättes till 20 %.
Beträffande förslaget om höjning av procentavdraget för travsporten utta
lar lantbruksstyrelsen, att någon anledning till att ens provisoriskt vid
taga en dylik höjning icke föreligger, i all synnerhet som någon allsidig ut
redning om travsportens och totalisatorvcrksamhetens lönsamhet icke pres
terats. Den utredning som kommer att framläggas av den av chefen för
58
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
jordbruksdepartementet tillkallade utredningsmannen anses böra avvaktas,
innan några åtgärder i promemorians syfte vidtages.
I fråga om den föreslagna höjningens verkningar på travsportens område
hänvisar styrelsen till yttrandet från Svenska travsportens centralförbund
samt framhåller i övrigt följande.
En synpunkt i centralförbundets yttrande kan lantbruksstyrelsen emellertid
icke dela, nämligen kombinationsspelets förmåga att bära högre procent
avdrag än 20 %. Från centralförbundets sida torde denna synpunkt vara
av rent teoretiskt intresse, då kombinationsspel inom travsporten icke före
kommer i Sverige. Erfarenheten inom galoppsporten talar emellertid emot
riktigheten av ett sådant uttalande, vilket framgår av det i det föregående
anförda.
Med hänsyn till den bristande kännedom om totalisatorspelets struktur i
förhållande till andra legala spelformer, vilken i olika sammanhang ofta
framskymtar, finner styrelsen det angeläget att särskilt understryka föl
jande.
Sakrevisionen har i sin promemoria som stöd för ett höjt procentavdrag i
främsta rummet åberopat, att totalisatorn skulle vara den spelform som för
närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till spelarna eller
inemot 79 %, medan motsvarande siffror skulle vara, vid tippning 35 % och
vid spel å penninglotteriet 48 %. Emellertid är det, som också centralför
bundet anmärkt, både felaktigt och vilseledande att verkställa en direkt jäm
förelse mellan dessa tre till sin art och funktion helt olika spelformer. Det
är åtminstone teoretiskt riktigt, att totalisatorn för närvarande till allmän
heten återbetalar i vinster 78,7 % av omsättningen vid travtävlingar. Emel
lertid bör härvid beaktas, att allmänheten gör sina insatser i flera löpningar
under en och samma tävlingsdag. Av de vinster, som utbetalas i första loppet,
d. v. s. i runt tal 78,7 % av omsättningen i detta lopp, användes en betydande
del till insatser i nästa eller något annat lopp, av vinsterna i andra loppet
användes ungefär samma del till insatser i tredje loppet eller något annat
lopp o. s. v. Härigenom kommer uppenbarligen allmänhetens spelkapital att
beskattas flera gånger med 21,3 % under en och samma tävlingsdag. Skatte-
procenten stiger följaktligen mycket snabbt till 50 % även vid totalisatorspel.
Härtill kommer kostnaderna för resor, entréer häri inbegripet nöjesskatt,
program m. in., vilka kostnader icke förekommer i samband med tippning
och lottköp. Hästsportpubliken kan därför icke sägas åtnjuta någon särskilt
gynnad ställning ur skatte- och kostnadssynpunkt i jämförelse med tippare
och lottköpare, snarare torde förhållandet vara det motsatta.
Lantbruksstyrelsen vill vidare med skärpa framhålla, att de erfarenheter
av den till 30 % höjda avdragsprocenten, som under år 1948 gjordes, var av
sådant slag, att ett dylikt försök att genom höjd avdragsprocent, låt vara till
25 %, höja statsverkets inkomster icke torde böra upprepas. På längre sikt
skulle en sådan åtgärd säkerligen komma att få motsatt verkan, ökade om
kostnader såväl för tävlingsorganisationerna som för hästägarna måste kom
penseras genom ökade inkomster, om verksamheten skall kunna upprätt
hållas och ytterligare utvecklas. Följderna av en i förhållande till penning
värdets fall minskad omsättning skulle för därav berörda enskilda parter
icke kunna motverkas med mindre än att andelen av avdraget åt de anord
nande organisationerna effektivt höjdes. Ett sådant förfarande skulle dock
få till följd minskade inkomster för statsverket.
Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker lantbruksstyrelsen be
stämt sakrevisionens förslag till höjning av procentavdraget jämväl i vad
detsamma avser travsporten.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
59
60
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Jockeyklubben hemställer — under hänvisning bland annat till den rela
tivt låga totalisatoromsättningen vid galoppbanorna — att någon ändring i
bestämmelserna om vinstavdrag icke göres.
Även Svenska travsportens centralförbund avstyrker förslaget. Förbundet
framhåller, att totalisatorn genom sin från övriga spelformer skiljaktiga
struktur är särskilt känslig för en höjning av vinstavdraget. Erfarenheten
har enligt förbundet visat, att 20 procent är det högsta avdrag som spelet
kan bära. Att totalisatorspelet nu är högre än före höjningen 1948 betyder
icke att toleransen är större nu än då.
Svenska travhåstägares riksförbund hemställer, att sakrevisionens förslag
icke upptages till prövning, innan pågående utredning om totalisatorverk-
samheten avgivit sitt förslag. Hänsyn har enligt förbundet icke tagits till att
travhästägarna lider stora förluster på sin verksamhet. Förbundet framhåller
också de ekonomiska svårigheter som uppstått för uppfödarna som en följd
av den icke lönsamma verksamheten för travhästägarna.
Utredningsmannen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten er
inrar om, att i de direktiv, som givits honom, bland annat ingår att upptaga
frågan om avvägningen mellan olika intressen beträffande totalisatorinkoms-
terna. Eftersom utredningsarbetet icke fortskridit så långt, att dessa frågor
slutligt penetrerats, är han icke nu beredd att taga ställning till sakrevisio-
neus förslag. Utredningsmannen hemställer emellertid, att sakrevisionens
utredning måtte överlämnas till honom för att finnas tillgänglig vid hans
fortsatta utredningsarbete.
Ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden
för speciella ändamål avsatta medel
I riksstaterna för budgetåren 1955/56, 1956/57 och 1957/58 har för av
sättning till budgetutjämningsfonden reserverats vissa medel som ej an
setts böra disponeras för löpande statsutgifter. Avsättning av vissa tillfäl
liga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster har för budgetåren 1955/56
och 1956/57 gjorts med sammanlagt 350 miljoner kronor, och för 1957/58
skall ytterligare 100 miljoner kronor avsättas. Den för budgetåret 1955/56
beslutade avsättningen motsvarade vad som under budgetåret beräknades
inflyta till statskassan till följd av den av 1955 års riksdag beslutade höj
ningen av skattesatsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl. samt
av investeringsavgiftsmedel. Avsättningarna under 1956/57 och 1957/58
motsvarar enbart beräknade inkomster av investeringsavgiften. Förfarandet
motiverades med att inkomsterna var betingade av stabiliseringspolitiska
åtgärder och tills vidare borde steriliseras. Riksdagens beslut innebar, att
beloppen skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden samt att motsva
rande belopp skulle av statskontoret överföras till ett särskilt konto i riks
banken. Det förutsattes, att å det särskilda kontot uppsamlade medel skul
le, med beaktande av statsfinansiella och kreditmarknadsmässiga synpunk
ter, användas till att nedbringa riksgäldskontorets skulder, i första hand
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
61
kontorets skuld till riksbanken, och att det skulle ankomma på riksdagen
att senare, efter förslag av Kungl. Maj:t, meddela närmare beslut om tid
punkten för medlens disposition.
Med hänsyn till att avsättningar inom Luossavaara—Kiirunavaara aktie
bolag (LKAB) till dispositionsfonder och medelsreservationer av annat slag
av formella skäl icke kunde ske i normal omfattning för verksamhetsåren
1955/56 och 1956/57 beslöt riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts propo
sition nr 175 år 1956 — att till budgetutjänmingsfonden skulle under bud
getåren 1955/56 och 1956/57 avsättas belopp motsvarande under respektive
budgetår inflytande avkastning av staten tillhöriga aktier i LKAB, varvid
även dessa medel skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden och mot
svarande belopp överföras till ett särskilt konto i riksbanken. Återföringen
förutsattes skola erhålla formen av ett lån till bolaget och ske i vanlig ord
ning genom anvisande av ett anslag på kapitalbudgeten, vilket kunde bli
aktuellt först efter omorganisationen av bolaget. För nu ifrågavarande ända
mål har för de nämnda budgetåren avsatts sammanlagt 189 976 984 kronor
95 öre.
Rörande tekniken vid ett ianspråktagande av de på budgetutjämningsfon
den särskilt redovisade medlen anför riksräkenskapsverket i en den 10 april
1957 dagtecknad promemoria i huvudsak följande.
Tillskottet till LKAB skall------------- ske genom uppförande för ändamålet
av ett investeringsanslag för fonden för låneunderstöd. Denna redovisning
på riksstaten av tillskottet till bolaget skall uppenbarligen iakttagas, vare
sig ianspråktagandet av de medel, som genom avsättning till budgetutjäm
ningsfonden och överföring till ett särskilt konto i riksbanken reserverats
för lån till bolaget, sker över eller vid sidan av riksstaten. Ett motsvarande
anslag kan vid disposition av de medel avseende tillfälliga konjunkturpoli-
tiskt betingade inkomster, som reserverats för nedbringande av statsskul
den, komma i fråga, om ianspråktagandet av de reserverade medlen sker
över riksstaten, men däremot knappast, om detta ianspråktagande sker vid
sidan av riksstaten.
Det synes ligga närmast till hands, att ianspråktagandet av de reserverade
medlen sker över riksstaten. Ett sådant tillvägagångssätt, vilket också sy
nes stå i överensstämmelse med vad som förutsatts vid utformningen av
den fr. o. in. budgetåret 1938/39 tillämpade ändrade uppställningen av riks
staten — — — skulle, vad angår de för framtida investeringar i LKAB
avsedda medlen, innebära, att dessa medel överfördes till vederbörlig titel
å investeringsstaten för fonden för låneunderstöd. Vid tillämpning av mot
svarande förfarande i fråga om de för nedbringande av statsskulden reser
verade medlen skulle för ifrågakommande budgetår få fastställas en inves-
teringsstat för riksgäldsfonden, vilken tillgodofördes dessa medel och å vil
ken uppfördes ett investeringsanslag på enahanda belopp till nedbringande
av riksgäldskontorets skuld till riksbanken.
Ett ianspråktagande i nu angiven ordning av till budgetutjämningsfon-
den för nu ifrågavarande två speciella ändamål avsatta medel skulle, där
est det icke kombinerades med någon av de transaktioner i motsatt rikt
ning, som beröras i det följande, innebära, att den å budgetutjämnings
fonden före medlens ianspråktagande redovisade bristen ökades med ett
mot medlens summa svarande belopp. Riksräkenskapsverket vill för belv-
sande av innebörden härav erinra om att den på statsregleringsfonden re
dovisade bristen å budgetutjämningsfonden inkluderar den del av (netto-)
statsskulden, som korresponderar mot ännu ej till riksgäldskontoret åter
betalat belopp av det från riksgäldskontoret under krigsåren lämnade till
skottet till finansieringen av driftbudgetens utgifter. Ett belopp motsva
rande denna av statsverket ännu ej återbetalade kassaförstärkning redovi
sas i riksbokföringen såsom en riksgäldsfondens (riksgäldskontorets) ford
ran på statsregleringsfonden (statskontoret). Under efterkrigsåren uppkom
na överskott på statsregleringen ha, till den del de icke eliminerats genom
uppkomna budgetunderskott, hittills disponerats för återbetalning av de
under krigsåren lämnade kassaförstärkningarna. Även en disposition enligt
statsmakternas beslut av de medel avseende tillfälliga konjunkturpolitiskt
betingade inkomster och de för framtida investeringar i LKAB avsedda me
del, som avsatts till budgetutjämningsfonden, innebär, att motsvarande be
lopp, låt vara i annan ordning än återbetalningen av lämnade kassaförstärk
ningar, i sista hand kommer riksgäldskontoret till godo, och bör därför
också medföra minskning med samma belopp av riksgäldskontorets ford
ran på statskontoret avseende ännu ej återbetalad kassaförstärkning. Vid
ett ianspråktagande i ovan angiven ordning av de till budgetutjämnings
fonden avsatta medlen måste, för att detta resultat skall ernås, på kapital
budgeten uppföras ett investeringsanslag för budgetutjämningsfonden, som
anvisas med ett mot de avsatta medlens summa svarande belopp, eller ock
så får vid sidan av statsregleringen föreskrivas, att riksgäldsfonden skall
nedskrivas och budgetutjämningsfonden uppskrivas med nämnda belopp ge
nom minskning av i avseende å lämnad kassaförstärkning av riksgäldskon
toret redovisad fordran respektive av statskontoret redovisad skuld. Det se
nare alternativet synes vara att föredraga.
Ett möjligt alternativ är även, att transaktionerna i båda riktningarna
ske vid sidan av riksslaten. De medel, som skola överföras från budgetut
jämningsfonden, få då i fråga om båda slagen av medel av statskontoret
utanordnas till riksgäldskontoret från budgetutjämningsfonden för att av
riksgäldskontoret tillgodoföras riksgäldsfonden, medan transaktionen i den
motsatta riktningen genomföres på sätt nyss angivits. Transaktionerna i de
både riktningarna kunna också sammanföras till en enda transaktion ge
nom att ett mot de till budgetutjämningsfonden avsatta medlen svarande
belopp föreskrives skola av statskontoret utanordnas till riksgäldskontoret
från statskontorets konto för från riksgäldskontoret erhållna kassaförstärk
ningar och gottskrivas riksgäldskontorets motsvarande konto, men samti
digt får då föreskrivas, att å budgetutjämningsfonden redovisad behållning
av medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster och
av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB skall elimineras genom
saldering å fonden.
62
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna I
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförsla-
get ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angi-
ves i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att fö
retagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt
å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till
6 100 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets förslag innebär
detta en uppräkning med 100 miljoner kronor, föranledd av den av mig för
utsatta höjningen av folkpensionsavgifterna från och med den 1 januari
1959.
Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i
enlighet med gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsätt
ning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta
medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i
enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till netto
200 miljoner kronor.
Beträffande skogsvårdsavgiften bar denna av 1957 års riks
dag fastställts att för år 1957 utgå med det i förordningen om skogsvårds
avgift angivna maximitalet 1,5 promille. Skogsstyrelsen bär i skrivelse till
riksräkenskapsverket framfört, att en omprövning av promillesatsen borde
komma till stånd med hänsyn till den 1957 vidtagna höjningen av taxe
ringsvärdena för skogsmark och växande skog. En sådan omprövning syn
tes skogsstyrelsen jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogs-
vårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera syntes kunna ifråga
sättas. Styrelsen ansåg för sin del, att frågan om skogsvårdsavgiftens av
skaffande borde bli föremål för övervägande i samband med 1955 års skogs-
vårdsutrednings arbete och att skogsvårdsavgiften i avvaktan härpå icke
borde sättas högre än till 1,0 promille. Detta skulle innebära etl inkomst
belopp av cirka 10,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del
—• i avvaktan på ställningstagande till promilletalet -— beräknat inkoms
terna av skogsvårdsavgiften för budgetåret 1958/59 efter oförändrat pro
milletal till 16 miljoner kronor.
Jag vill i detta sammanhang — i likhet med bevillningsutskottet (betän
kande nr 7) vid frågans behandling under fjolårets riksdag — erinra om att
uttagandet av skogsvårdsavgift motiverats av det särskilda intresse skogs
ägarna i gemen har av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för skogarnas
skötsel och vård. Det har därför ansetts befogat att av skogsägarna uttaga
ett särskilt bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov. Av
praktiska skäl uttages detta bidrag med anknytning till det taxerade skogs-
innehavet. Enligt min mening saknas anledning att nu upptaga frågan om
skogsvårdsavgiftens uttagande till omprövning.
Beträffande avgiftens storlek vill jag erinra om att man, när den nuva
rande skogsvårdsavgiften infördes vid 1946 års riksdag, bland annat utgick
från att avgiftens belopp skulle fastställas så att den motsvarade ungefär
två tredjedelar av medelsbehovet hos skogsvårdsstyrelserna. De medel som
genom avgiften tillföres statsverket uppgår för innevarande budgetår till
mindre än hälften av nyssnämnda kostnader. Under de senaste åren har
alltså inträffat en betydande eftersläpning av inkomsterna av skogsvårds
avgiften i jämförelse med utgifterna för skogsvårdsstyrelserna. I sitt nyss
nämnda betänkande nr 7 vid 1957 års riksdag anförde bevillningsutskottet,
att de höjda taxeringsvärdena å skogsmark och växande skog i och för sig
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
63
torde kunna motivera en sänkning av promilletalet för 1958 års skogsvårds
avgift, men att det å andra sidan kunde befinnas vara angeläget att i större
eller mindre utsträckning intensifiera den skogsvårdande verksamheten.
Såsom chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag anför, har
utgifterna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i det föreliggande riks-
statsförslaget uppräknats med sammanlagt 1 873 000 kronor. Om korrek
tion göres för en anslagsteknisk omläggning är uppräkningen reellt nära 2
miljoner kronor. Utgifterna för skogsvårdsstyrelserna uppgår i föreliggan
de riksstatsförslag — efter nyssnämnda korrektion — till 19 994 000 kro
nor.
Enligt min mening bör de vid den nuvarande skogsvårdsavgiftens infö
rande fastslagna principerna alltjämt gälla och skogsvårdsavgiftens pro
milletal så avvägas att de inflytande avgifterna täcker ca två tredjedelar av
ovan angivna kostnader. Jag hemställer därför i det följande om att skogs-
vårdsavgiften för år 1958 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar
titeln skogsvårdsavgifter till 13 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den i innevarande års riksstat
upptagna titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å vin från och med
nästa budgetår erhåller benämningen omsättningsskatt å vin. Jag
biträder riksräkenskapsverkets förslag och beräknar titeln till 60 miljoner
kronor.
1 fråga om de under uppbörd i statens verksamhet upp
tagna inkomsttitlarna förordar jag i enlighet med förslag av riksräken
skapsverket, att någon särskild titel icke längre uppföres för inkomster vid
statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Vid slopandet av in
komsttiteln bör underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från
vederbörligt anslag under femte huvudtiteln och kvarstående inkomster re
dovisas som särskilda uppbördsmedel på samma anslag. — I anslutning
till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag föreslår bör
en ny inkomsttitel, benämnd inkomster vid statens maskinprovningar och
uppförd med 200 000 kronor, tillkomma samt inkomsttitlarna inkomster
vid lantbruksnämnderna, inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll
anstalt, inkomster vid lantmäteriväsendet samt inkomster vid rikets all
männa kartverk upptagas till 1 750 000, 250 000, 11 600 000 respektive
1 900 000 kronor. — Med hänsyn till vad chefen för handelsdepartementet
senare denna dag anför bör titlarna inkomster vid Sveriges geologiska un
dersökning, inkomster vid flygtekniska försöksanstalten, fyr- och båkmedel,
lotspenningar ävensom patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter
uppföras med 900 000, 8 300 000, 13 500 000, 14 000 000 respektive 10 500 000
kronor. — Av vad chefen för inrikesdepartementet anför senare denna dag
framgår att titlarna inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid
serafimerlasarettet bör uppföras med 32 500 000 respektive 7 500 000 kro
nor.
Jag har i det föregående redogjort för ett förslag av sakrevisionen — jäm
te yttranden däröver -— att öka statens inkomster av totalisatorme-
64
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
65
(1 e 1. Såsom framgår av sakrevisionens promemoria kan en ökning vinnas på
i princip två olika sätt, nämligen antingen genom höjning av statens andel
av gällande vinstavdrag om 20 procent eller genom uttag av särskilt, en
hart staten tillfallande ytterligare vinstavdrag. Det förstnämnda alternati
vet innebär ändrad fördelningsgrund mellan staten och totalisatorhållarna
och påverkar direkt dessas ekonomi. Det senare berör främst den spelande
allmänheten. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 har che
fen för jordbruksdepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag
att utreda totalisatorverksamlieten. Sakrevisionens promemoria torde se
nare böra överlämnas till utredningsmannen för att tagas under övervägan
de vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisionen fin-
ner jag emellertid, att totalisatoromsättningen numera uppnått en sådan
storleksordning, att en höjning av vinstavdraget är befogad redan nu. Eu
ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget synes däremot, såsom
framhållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhets-
undersökning. Jag anser mig böra förorda, att till statsverket inlevereras
totalisatormedel med -- utöver den andel som enligt hittills gällande före
skrifter redovisats till statsverket — fem procent av insatsernas totalbe
lopp. De nya föreskrifterna torde böra gälla från och med den 1 juli 1958
samt, i överensstämmelse med vad sakrevisionen synes ha förutsatt och med
hänsyn till vad under remissbehandlingen framkommit, inskränkas till att
avse travtävlingar. Någon anledning att i nu förevarande sammanhang över
väga eu minskning av vinstavdraget vid totalisatorspel i samband med ga
lopptävlingar anser jag icke föreligga. Den av förslaget föranledda inkomst
ökningen för statsverket uppskattar jag till åtta miljoner kronor. Då riks-
räkenskapsverket beräknat inkomsterna av totalisatormedel för nästa bud
getår till 27 miljoner kronor enligt oförändrade grunder, bör således in
komsttiteln uppföras med 35 miljoner kronor.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverks-
fonder har riksräkenskapsverket utgått från att lönerna skall utgå i en
lighet med vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års
riksdag samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat be
räkningen på nuvarande taxor. En eventuell höjning av lönerna från och
med 1 januari 1959 kommer givetvis att påverka affärsverkens resultat.
Postverkets överskott för nästa budgetår har av riksräkenskapsverket be
räknats till 30 miljoner kronor, medan generalpoststyrelsen kalkylerat med
ett 8 miljoner kronor mindre överskott. Styrelsen har icke ansett sig kun
na upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från post
sparbanken på grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav för
anledda vikande obligationskurser. Riksräkenskapsverket har emellertid
ansett, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas aldrig
komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större utsträck
ning än att viss vinst erliålles från ifrågavarande rörelsegrenar. Jag anslu
ter mig till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga. Jag kan även
i övrigt biträda de förutsättningar, som ämbetsverket lagt till grund för be-
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. .Yr 1. Bil. 1
räkningen av de inlevererbara överskotten från postverket, televerket, vat-
lenfallsverket och domänverket och upptager alltså ifrågavarande titlar till
30, 65, 135 respektive 40 miljoner kronor. Något överskott från statens järn
vägar har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra räkna med. Chefen för
kommunikationsdepartementet kommer emellertid senare denna dag att fö
reslå, att ett anslag av 100 miljoner kronor beräknas såsom bidrag till sta
tens järnvägar för förlust på mindre lönsamma bandelar. Kungl. Maj :t har
vidare den 20 december 1957 beslutat höjda taxor från och med den 1 febru
ari 1958. Även efter dessa båda åtgärder torde det vara ovisst om något över
skott kan påräknas för nästa budgetår. Jag anser mig dock böra föreslå, åt!
en inkomsttitel för statens järnvägar upptages i riksstatsförslaget med ett
formellt belopp av 1 miljon kronor.
Vad beträffar försvarets fastig hets fond har riksräkenskaps
verket beräknat överskottet av fonden till 26 255 000 kronor. I avbidan på
en närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens
stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredrag
ning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets
fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna be
loppet.
Inkomsterna under statens utlåningsfonder och fonden för
låneunderstöd har av riksräkenskapsverket beräknats till 135 966 500
kronor respektive 29 388 000 kronor. Med anledning av vad jag senare den
na dag kommer att förorda under huvudtiteln Avskrivning av nya kapital
investeringar bör inkomsterna under statens utlåningsfonder, lånefonden
för bostadsbyggande, i förhållande till vad riksräkenskapsverket föresla
git uppräknas med 18 400 000 kronor och inkomsterna under fonden för
låneunderstöd, bostadsstyrelsens delfond, nedräknas med samma belopp.
På fonden för statens aktier domineras inkomsterna helt av-
avkastningen från LKAB. I avsaknad av närmare hållpunkter för en bedöm
ning av denna har riksräkenskapsverket räknat med senast kända utdel-
ningsbelopp. Från inkomsterna på fonden har ämbetsverket dragit ränta för
ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt
tal 25 miljoner kronor. Jag ansluter mig till denna beräkning och förordar
således att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 85 miljoner kronor.
Jag har i det föregående redogjort för frågan om ett ianspråktagande av
vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel i
överensstämmelse med vad som förutsattes när ifrågavarande fondavsätt
ningar beslutades. Härvid är fråga om dels medel motsvarande vissa tillfäl
liga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, dels medel avsedda för fram
tida investeringar i LKAB. Jag har även redovisat riksräkenskapsverkets för
slag avseende det budgettekniska tillvägagångssättet för ett dylikt ianspråk
tagande. Vid ett bedömande av de av riksräkenskapsverket angivna alterna
tiva lösningarna har jag funnit mig böra förorda, att de för framtida inves
teringar i LKAB avsatta medlen tages i anspråk över riksstaten. Jag har för
66
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
avsikt att senare denna dag, vid anmälan av utgifter å tilläggsstat II till riks-
staten för budgetåret 1957/58, föreslå Kungl. Maj :t att hos riksdagen hem
ställa om anvisande av ett belopp under fonden för låneunderstöd, motsva
rande de för här ifrågavarande ändamål avsatta medlen. Däremot anser jag
det ligga närmast till hands att ianspråktagandet för avbetalning å statsskul
den av de fonderade tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomsterna
sker enligt det sista av riksräkenskapsverkets alternativ, d. v. s. utan an
visande av särskilda anslag på riksstaten. Därvid har jag fäst avseende vid
att åtgärden är att betrakta som en intern reglering mellan olika statliga
fonder. För de bokföringsföreskrifter som i samband härmed erfordras har
riksräkenskapsverket redogjort i nyssnämnda promemoria. Jag förutsätter,
att Kungl. Maj.t skall äga befogenhet att meddela föreskrifter i detta hän
seende.
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
67
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det
föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1958/
59;
Bihang 2: Nationalbudget för år 1958;
Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utveck
lingen;
Bihang i: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid ut
gången av budgetåret 1956/57.
Hemställan
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riks
räkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hem
ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slut
lig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för
budgetåret 1958/59 enligt följande
68
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmö-
genhet m. m., bevillning ..16 100 000 000
b) Kupongskatt, bevillning .. .
7 000 000
c)
Utskiftningsskatt och er-
sättningsskatt, bevillning ..
1 000 000
d) Fondskatt, bevillning.........
15 000 000
e)
Skogsvårdsavgifter, bevill-
ning...........................................
13 000 000
f)
Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättig-
heter, bevillning....................
1 250 000
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt, be-
villning.....................................
90 000 000
h) Lotterivinstskatt, bevillning
57 000 000
i)
Omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. in., bevill-
ning...........................................
78 000 000 6 362 250 000
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning ...
350 000 000
b) Bensinskatt, bevillning ....
750 000 000 1 100 000 000
Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning...........
670 000 000
b) Varuskatt, bevillning..........
240 000 000
c)
Omsättningsskatt å motor-
fordon, bevillning.................
140 000 000
d) Regleringsavgift och accis å
fettvaror m. m., bevillning
56 000 000
e)
Skatt å kaffe, bevillning . .
21 000 000
0
Tobaksskatt, bevillning.. . .
740 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevill-
ning...........................................
13 000 000
h) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, be-
villning.....................................
20 000 000
i)
Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker,
bevillning................................. 1 100 000 000
j)
Omsättningsskatt å vin, be-
villning.....................................
60 000 000
k) Maltdrycksskatt, bevillning.
92 000 000
1)
Skatt å läskedrycker, bevill-
ning...........................................
45 000 000
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
69
in) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000
n) Energiskatt, bevillning-----
380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter....................................... 700 000
2. Inkomster vid fångvården................................ 2 300 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-
säkringsrådet........................................................... 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............................ 225 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko
holmissbrukare ........................................................ 200 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut .
900 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek
tion, att tillföras automobilskattemedlen.........
3 200 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsver
ket, att tillföras automobilskattemedlen.........
1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon... 6 800 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut........................................... 4 400 000
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet...............................................................
50
000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..
1 850 000
13. Inkomst av myntning och justering............
6 000 000
14. Kontrollstämpelmedel.......................................... 900 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....
490 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen.................. 320 000
17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...........
1 000
18. Bidrag för revision av sparbankerna............
325 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...........
350 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder. . .
280 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna............. 1 750 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd___
375 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-
anstalt........................................................................ 1 500 000
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon
trollanstalt ............................................................... 250 000
25. Inkomster vid
statens maskinprovningar...
200 000
26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt........................................................................ 800 000
27. Inkomster vid veterinärhögskolan................... 625 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet..... 11
600 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...
1
900 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen............................................................... 35 000
31. Skeppsmätningsavgifter...................................... 450 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök
ning ............................................................................ 900 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt____
2
500 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
8 300 000
35. Inkomster vid statens institut för konsument
frågor ......................................................................... 50 000
36. Fyr- och båkmedel..............................................
13
500 000
37. Lotspenningar......................................................... 14 000 000
38. Försäljning av sjökort m. m............................. 450 000
70
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-
stalt........................................................................ 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registrerings-
avgifter..................................................................... 10 500 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re
gister .......................................................................... 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen................ 1 150 000
43. Inkomster av statens gruvegendom............. 3 600 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium ........................................................................ 2 800 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska labora
torium ........................................................................ 525 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora
torium ........................................................................ 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus...........
33 000 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg............................... 25 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallande
sjuka .......................................................................... 375 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset............. 32 500 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet.................. 7 500 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
425 000
187 651 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................................................... 27 000 000
2. Totalisatormedel.................................................... 35 000 000
3. Tipsmedel................................................................. 100 000 000
4. Lotterimedel............................................................ 117 000 000
5. Övriga diverse inkomster.................................... 10 000 000
289 000 000
11 580 901 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.......................................... 30 000 000
2. Televerket................................................................. 65 000 000
3. Statens järnvägar................................................. 1 000 000
4. Statens vattenfallsverlc....................................... 135 000 000
5. Domänverket.......................................................... 40 000 000
II. Riksbanksfonden..............................................................
III. Statens allmänna fastigheisfond:
1. Slottsbyggnadernas
delfond.................. 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens
»
1
310 000
3. Beskickningsfastigheternas »
910 000
4. Byggnadsstyrelsens
»
15
623 000
5. Generaltullstyrelsens
»
215 000
6. Uppsala universitets
»
400 000
7. Lunds universitets
»
485 000
8. Sjöfartsstyrelsens
»
100 000
9. Medicinalstyrelsens
»
5
085 000
10. Karolinska sjukhusets
»
595 000
271 000 000
15 000 000
24 724 000
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
71
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................................. 26 255 000
2. Försvarets fabriksfond........................................ 2 775 000
V. Statens utlånings/onder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond........................ 8 000
2. Yärnpliktslånefonden........................................... 100
3. Statens bostadslånefond..................................... 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby........................................................................ 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer........................... 4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen......................... 60
000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyg
gande på landsbygden............................. 520
000
8. Lånefonden för bostadsbyggande.................. 133 400 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien.................................... 530
000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ..
725 000
12. Statens bosättningslånefond............................. 2 100 000
13. Yattenkraftslånefonden............................ 275
000
14. Luftfartslånefonden................................... 170
000
15. Tullverkets båtlånefond...................................... 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier. . . .
140 000
17. Allmänna studielånefonden.................... 350
000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande
100
19. Gödselvårdslånefonden........................................ 500
20. Statens kalkbrukslånefond................................ 100
21. Jordbrukets lagerhusfond....................... 500
000
22. Statens mejerilånefond............................ 1
000
23. Jordbrukets maskinlånefond............................. 1 100 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare. .
110 000
25. Statens slakterilånefond..................................... 100
26. Fonden för supplementär jordbrukskredit..
300 000
27. Kraftledningslånefonden......................... 175
000
28. Elektrifieringslånefonden.................................... 100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift................................................................. 100
30. Egnahemslånefonden........................................... 5 300 000
31. Arrendelånefonden................................................ 100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............................. 100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............................... 100
34. Kronotorparnas inventarielånefond................ 100
35. Statens avdikningslånefond............................... 1 800 000
36. Täckdikningslånefonden.......................... 20
000
37. Bevattningslånefonden............................. 1
000
38. Fiskerilånefonden...................................... 225
000
39. Statens fiskredskapslånefond........................... 100
40. Virkesmätningslånefonden.................................. 100
41. Skogsväglånefonden.................................. 1
000
29 030 000
72
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
42. Statens skogslånefond......................................... 100
43. Lånefonden för insamling av skogsfrö........
100
44. Hemslöjdslånefonden........................................... 100 000
45. Industrilånefonden............................................... 40 000
46. Statens hantverkslånefond................................ 50 000
47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit
20 000
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
600 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
40 000
50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............................. 225 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. _____640
000 154 366 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................................. 1 200 000
2. Statskontorets
»
.................................. 3 080 000
3. Lantbruksstyrelsens »
.................................. 7 000
4. Riksbankens
»
.................................. 6 700 000
5. Riksgäldskontorets »
.................................. ...............1 000
10 988 000
VII. Fonden för statens aktier.......................................... 85 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.................................... 28 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............................. 1 410 000
3. Militära tjänstepensionsfonden........................ 165 000
4. Allmänna familjepensionsfonden.................... 4 030 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........
9 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. ______ 25 000
42 830 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder...........................
38 000 000
14 500 000
52 500 000
685 488 500
Summa kronor 12 266 339 500
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
73
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas
delfond........................................... 1
454 000
2. Fångvårdsstyrelsens
»
2
552 000
3. Beskickningsfastigheternas »
3
835 000
4. Byggnadsstyrelsens
»
38
844 000
5. Generaltullstyrelsens
»
........................... .. 340 000
6. Uppsala universitets
t>
2
433 000
7. Lunds universitets
»
1
193 000
8. Sjöfartsstyrelsens
»
.................................... 591 000
9. Medicinalstyrelsens
»
13
234 000
10. Karolinska sjukhusets
»
2
202 000 66 678 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens
»
3. Beskickningsfastigheternas t
4. Byggnadsstyrelsens
»
5. Generaltullstyrelsens
»
6. Uppsala universitets
»
7. Lunds universitets
»
8. Sjöfartsstyrelsens
»
9. Medicinalstyrelsens
»
10. Karolinska sjukhusets
t
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts
medel .................................................................. 100 000
b) Övriga diverse inkomster.......................... 52 000
2. Fångvårdsstyrelsens
delfond.....................................
3. Beskickningsfastigheternas »
....................................
4. Byggnadsstyrelsens
»
....................................
5. Generaltullstyrelsens
»
....................................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning.................................... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 209 000
c) Övriga diverse inkomster........................... 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................................................ 50 800
b) Övriga diverse inkomster........................... 200
152 000
1 000
1 000
86 000
1 000
460 000
51 000
380 000
400 000
1 352 000
3 000 000
220 000
25 000
40 000
104 000
1 600 000
515 000
7 636 000
74
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens
delfond.......................................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens
»
........................................ 1 000
10. Karolinska sjukhusets »
.................................... .._________ 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande
byggnader...................................................... 941 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottning
holm, Ulriksdal och Haga..................... 325 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och
byggnadsminnesmärken m. m................ 329 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten.................. 390 000
1
985 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond............................................ 1 105 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m........................................ 1 255 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis..................... 475 000
1
730 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .......................................... 12 249 000
5. Generaltullstyrelsens »
........................................ 195 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............................. 567 000
b) Övriga fastigheter...................................... 877 000
1
444 000
7. Lunds universitets delfond............................................... 521 000
8. Sjöfartsstyrelsens >
............................................... 475 000
9. Medicinalstyrelsens »
............................................... 6 200 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset................................ 742 000
b) Serafimerlasarettet..................................... 182 000
924 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............... 283 000
3. Beskickningsfastigheternas »
, förslagsvis............... 238 000
4. Byggnadsstyrelsens
»
, förslagsvis............. 4 791 000
5. Generaltullstyrelsens
»
, förslagsvis............... 71 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis ....
447 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis............... 477 000
924 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis....................... 219 000
8. Sjöfartsstyrelsens
»
, förslagsvis....................... 76 000
9. Medicinalstyrelsens »
, förslagsvis...................... 3 490 000
10. Karolinska sjukhusets »
, förslagsvis....................... 959 000
755 000
75 069 000
26 828 000
11 051 000
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...........
255 000
3. Beskickningsfastigheternas
»
, förslagsvis............
2 310 000
4. Byggnadsstyrelsens
»
, förslagsvis............
9 267 000
5. Generaltullstyrelsens
»
, förslagsvis............
80 000
6. Uppsala universitets
*
, förslagsvis............
150 000
7. Lunds universitets
»
, förslagsvis............
59 000
8. Sjöfartsstyrelsens
»
, förslagsvis............
45 000
9. Medicinalstyrelsens
»
, förslagsvis............
60 000
10. Karolinska sjukhusets
»
, förslagsvis............
240 000
Överskott alt tillföras riksslatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas
delfond................................... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens
»
1
310 000
3. Beskickningsfastigheternas »
.................................. 910 000
4. Byggnadsstyrelsens
»
15
623 000
5. Generaltullstyrelsens
»
215 000
6. Uppsala universitets
»
400 000
7. Lunds universitets
»
485 000
8. Sjöfartsstyrelsens
»
100 000
9. Medicinalstyrelsens
*
5
085 000
10. Karolinska sjukhusets
»
595 000
Summa kronor
12 466 000
24 724 000
75 069 000
76
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns
delfond............................................................. 39 000 000
2. Marinens
»
12 000 000
3. Flygvapnets
»
23 300 000
4. Befästningars
»
20 700 000
95 000 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Arméns delfond....................................................... 2 950 000
2. Marinens
»
960 000
3. Flygvapnets
*
950 000
4. Befästningars
*
340 000
5 200 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns
delfond.......................
2. Marinens
»
......................
3. Flygvapnets »
......................
4. Befästningars »
......................
2 100 000
100 000
175 000
100 000
2 475 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens
*
3. Flygvapnets
o
4. Befästningars
»
1 050 000
765 000
400 000
_______ 75 000
2 290 000
Summa kronor 104 965 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. in.:
1. Arméns delfond............................................................... 27 519 000
2. Marinens
»
7 938 000
3. Flygvapnets
»
9 255 000
4. Befästningars
»
12 889
000 57 601 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 4 215 000
2. Marinens
»
, förslagsvis................................. 1
150 000
3. Flygvapnets
»
, förslagsvis................................. 5
620 000
4. Befästningars
»
, förslagsvis................................. 2 100 000
13 085 000
C. Hyres- och arrendeulgifter m. m. för av fonden förhyrda
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
77
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 3 956 000
2. Marinens
»
, förslagsvis................................. 567 000
3. Flygvapnets
»
, förslagsvis................................. 545 000
4. Befästningars »
, förslagsvis................................ 2 956 000
8 024 000
överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond................................................................ 9 410 000
2. Marinens
»
4 170 000
3. Flygvapnets
»
9 405 000
4. Befästningars
»
3 270 000
26 255 000
Summa kronor 104 965 000
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må
ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1958/59 för
att där särredovisas;
b) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om
skogsvårdsavgift skall för år 1958 utgå med 1,25 promille;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med verkan från och med
den 1 juli 1958, meddela föreskrifter om överföring till stats
verket av — utöver de belopp som enligt nu gällande bestäm
melser skall till statsverket överföras — ytterligare fem pro
cent av insatserna vid totalisatorspel i samband med trav
tävlingar; samt
d) medgiva, att de medel avseende tillfälliga, konjunktur-
politiskt betingade inkomster, vilka avsatts till budgetutjäm
ningsfonden för att där särredovisas, må på sätt i det före
gående förordats tagas i anspråk för avbetalning å stats
skulden.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit
i avseende å beräkningen av statens i det föregående
omförmälda inkomster och därmed sammanhängande
ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Karl-Henrik Edberg
78
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Innehåll
Finansplanen ........................................................................................................................... 1
1. Den internationella utvecklingen................................................................................ 1
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ........................................................... 2
3. Den ekonomiska politiken............................................................................................. 6
4. Budgetläget ....................................................................................................................... 16
Riksstatsförslagels utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten 29
Översikt av behållningarna d riksstatsanslagen ........................................................... 36
översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning .................................................. 40
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse............................................................... 42
Automobilskattemedel...................................................................................................... 47
Tullar och acciser.............................................................................................................. 47
Uppbörd i statens verksamhet .................................................................................... 48
Diverse inkomster.............................................................................................................. 49
Statens affärsverksfonder................................................................................................. 49
Övriga kapitalfonder ...................................................................................................... 51
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre sikt 51
Höjning av vinstavdraget vid totalisaiorverksamheten.................................................. 53
Ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta
medel .................................................................................................................................... 60
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna ............................ 62
Hemställan ................................................................................................................................ 67
£.71973
Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1
Bihang 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det
ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva
förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
2
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av
beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgö
rande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och be
hov.
Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av sta
tens inkomster för budgetåret 1958/59 vill ämbetsverket inledningsvis
lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistför-
flutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1952/53—1956/57
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för
de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabel
len angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens
behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfal-
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1952 53—1956 57
Miljoner kronor
Inkomst- och utgiftsgrupper m. m.
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
Inkomster.
Skatt å inkomst och förmögenhet
3 881
4 299
]. 4 393
4
993
5 356
204
221
övrig skatt å inkomst, förmögenhet
219
193
207
219
243
520
602
819
1042
1 018
2 217
2 332
2 512
2 822
3 077
Uppbörd i statens verksamhet och
302
346
380
410
430
195
260
298
242
177
270
282
298
344
390
Summa inkomster1
7808
8535
8
907
10072
10
691
Utgifter.
Civila utgifter (även avskrivningar
för civila ändamål) ......................
Försvarsutgifter (fjärde huvudtiteln
5 241
5 528
5 868
6 717
7 836
och avskrivningar för försvars
ändamål) ..........................................
1868
2 014
2130
2 245
2 364
Pensionskostnader för civila och mi-
240
249
271
297
322
Räntor å statsskulden m. m............
298
339
350
432
456
Summa utgifter
7
647
8130
8
619
9
691
10978
Budgetöverskott resp. underskott1..........
Förändring i beloppet av utestående re-
+
161
+
405
+
288
+
381
-
287
servalioner.............................................
- 21
+ 175
+ 76
- 21
+
32
Förändring i budgetutjämnings fondens
+ 182
+ 230
+ 212
+ 402
- 319
1 Genom att överföringar icke längre ske mellan inkomstskattetiteln och fonden för reglering
av utbetalningarna av kommunalskattemedel äro uppgifterna för budgetåren 1955/56 och 1956/57
icke fullt jämförbara med uppgifterna för tidigare år (jfr s. 6).
3
let givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter
rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabell
bilaga B.
Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den
redovisade perioden utvisat en fortgående uppgång. Stegringstakten har dock
varierat, vilket närmare belyses i nedanstående tablå.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Förändring sedan föregående budgetår
1953/54
Miljoner kronor
1954/55
1955/56
1956/57
Driftbudgetens inkomster1...........
Därav: skatt å inkomst och för-
+ 727
+ 372
+ 1 165
+
619
mögenhet m. m. inklusive
folkpensionsavgifter1 ....
+ 435
-
127
+ 600
+
363
övriga inkomsttitlar.........
+ 292
+ 499
+
565
+
256
Driftbudgetens utgifter..................
+ 483
+ 489
+ 1 072
+ 1 287
Av tablån framgår att det främst är skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. som svarar för ojämnheterna i ökningen i driftbudgetens totala in
komster. Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de
inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i
de i tabellen återgivna behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen
äro approximativa.
Inkomster:
1952/53
1953/54
Miljoner kronor
1954/55
1955/56
1956/57
Prel. A-skatt under terminerna
4 120
4 350
4 960
5 865
6 245
Prel. B-skatt under terminerna
Fyllnadsbetalningar av prel. A-
1 990
2 040
2 205
2 595
2 825
och B-skatt..................................
391
575
525
535
502
Kvarstående skatt.........................
678
833
574
594
875
Fastighetsskatt...............................
Särskild skatt på konjunkturut-
289
348
292
—
jämningsavgifter.........................
Yrkesskade- och olycksfallsför-
säkringsavgifter, bidrag till sjuk
försäkringen och byggnads-
forskningsavgifter från större
7
arbetsgivare..................................
Tillkommande skatt, skogsvårds-
—
—
102
218
299
avgifter, restantier m. m.........
155
179
217
233
264
Summa inkomster
Utgifter:
7 630
8 325
8 875
10 040
11 010
Kommunalskattemedel..................
2 829
3 743
3 849
3 719
4 252
Överskjutande skatt.......................
370
431
587
667
568
Övriga restitutioner.........................
64
46
49
39
52
1 Se not s. 2.
1952/53
1953/51
1954/55
1955/56
1956/57
Miljoner kronor
Avförda yrkesskade- och olycks-
fallsförsäkringsa vgifter, bidrag
till sjukförsäkringen och bygg-
4
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
nadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare....................
—
—
102
218
2«y
Förskott till sjukkassorna...........
—
—
167
378
455
Omförda folkpensionsavgifter ...
205
222
—
29
Övriga omföringar.........................
32
33
31
24
Summa utgifter
3 500
4 475
4 785
5 050
5 650
Inkomster utöver utgifter...........
4 130
3 850
4 090
4 990
5 360
Reglering mot kommunalskatte-
medelsjonden:
Avsättning........................................
400
—
—
—
—
Återföring...........................................
150
450
300
"
Netto — 250
+ 450
+ 300
—
—
Redovisad nettoinkomst
3 880
4 300
4 390
4 990
5 360
På inkomstskattetiteln ha under ifrågavarande period slutligt redovisats
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt jämte de tillfälliga skat
terna investeringsskatt och investeringsavgift. Från och med budgetåret
1954/55 ha dessutom folkpensionsavgifterna slutligt redovisats på titeln.
De påförda folkpensionsavgifterna uppgingo vid 1956 års taxering till 413
miljoner kronor och vid 1957 års taxering till 427 miljoner kronor. De vid
taxeringarna 1952—1957 uträknade beloppen av övriga skatter ha utgjort
(miljoner kronor):
Taxeringsår
1952
1953
1954
1955
1956
1957 1
Statlig inkomstskatt..
3 211
3 617
3 453
3 848
4 415
4 581
Därav: A-längden....
2 198
2 751
2 476
2 759
3 216
3 414
B- och C- läng
derna .........
1 013
866
977
1 089
1 199
1 167
Förmögenhetsskatt...
144
176
133
156
157
157
Investeringsskatt-----
28
—
—
—
87
Investeringsavgift-----
—
115
138
4
202
Totalt
3 383
3 908
3 724
4 008
4 669
4 940
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer in. fl.
(A-längden), medan däremot investeringsskatten och investeringsavgiften
till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden). För
utom de i uppställningen angivna skatterna ha för budgetåret 1952/53 på
inkomstskattetiteln även redovisats 7 miljoner kronor utgörande i särskild
ordning erlagd statlig inkomstskatt på konjunkturutjämningsavgifter. Vi
dare har titeln under perioden tillförts restantier av äldre statsskatter.
1 Preliminära uppgifter.
Om de ovan återgivna beloppen över uträknad skatt jämföras med de
redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda betydande
olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tid
punkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och
med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna
passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom
påverkas.
De inflytande preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande pos
terna bland titelns bruttoinkomster. De ha uppvisat en snabb och oavbruten
stegring, med ca 770, 465, 725, 1 305 respektive 575 miljoner kronor un
der budgetåren 1952/53—1956/57. Stegringarna avspegla i första hand
skatteunderlagets utveckling. De från och med 1955 i preliminärskatteupp-
börden ingående sjukförsäkringsavgifterna ha vidare bidragit till ökningen
i de inflytande preliminärskatterna under 1954/55 och följande budgetår.
Omfattningen av preliminärskattebetalningarnas bristande anpassning till
de slutligt debiterade skatterna belyses genom följande uppgifter om kvar
stående och överskjutande skatt. I tablån ha även införts procenttal, som
visa storleken av den kvarstående skatten respektive nettokvarskatten ( =
kvarstående skatt minus överskjutande skatt) jämförd med den enligt res
pektive taxering påförda slutliga skatten.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
5
Taxeringsår
1952
1953
1954
1955
1956
19571
mkr.
%
mkr.
%
mkr.
%
mkr.
%
mkr.
%
mkr.
%
Kvarstående
skatt...........
808
14,0
972
14,0
694 10,1
740 9,8
1036
11,2
998
10,3
Överskjutande
skatt...........
371
431
587
667
568
689
Nettokvarskatt 437
7,5
541
7,8
107
1,6
73 1,0
468
5,1
309
3,2
Den nedgång i den kvarstående skatten som kan observeras beträffande
1954 och 1955 års taxeringar får främst ses mot bakgrunden av att preli
minärskattetabellerna från och med verksamhetsåret 1953 omarbetats så
att löntagarna i stor utsträckning få vidkännas ett överuttag av preliminär
skatt. Detta överuttag av preliminärskatt avspeglas även i en under samma
period fortsatt kraftig stegring av den överskjutande skatten. Eu väsentlig
uppgång i kvarslcatten och samtidig nedgång i den överskjutande skatten
vid 1956 års taxering berodde på flera samverkande omständigheter bland
vilka främst kunna nämnas omläggningen av fastighetsbeskattningen och
införandet av den allmänna sjukförsäkringen. Försäkringstagare, som er
lägga preliminär B-skatt, och fastighetsägare torde sålunda icke ha utökat
sina inbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att full täckning
erhållits för påförda sjukförsäkringsavgifter och den av omläggningen av
fastighetsbeskattningen föranledda ökningen av den kommunala inkomst
skatten. Av samma orsaker förblev den kvarstående skatten vid 1957 års
taxering på ungefär samma höga nivå som vid 1956 års taxering. Upp-
1 Preliminära uppgifter
gången i den överskjutande skatten mellan de båda nyssnämnda taxerings
åren torde få tillskrivas inverkan av överuttaget av preliminärskatt.
Bland inkomsterna på titeln ingå även kommunalskattemedel. Utbetalning
arna av kommunalskattemedel utgöra titelns största utgiftspost. Något omedel
bart samband finnes ej mellan de inflytande skatteinkomsterna och de sam
tidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel, varför de förra i regel
icke till beloppet sammanfalla med de senare. Inkomstskattetiteln tillföres
eller belastas med belopp, motsvarande differensen mellan influtna och ut
betalade kommunalskattemedel. Vid stigande skatteunderlag uppstår nor
malt en eftersläpning av utbetalningarnas belopp. Under budgetåren fram
till och med 1950/51 voro emellertid skillnaderna av måttlig storleksord
ning, och under flera budgetår voro utbetalningarna större än vad som
samtidigt inflöt av kommunalskatt. Under budgetåret 1951/52 tillfördes
emellertid titeln kassamässigt stora extrainkomster som en följd av att de
stigande preliminärskatteinkomsterna icke påverkade utbetalningarnas
storlek. För att i den statliga bokföringen eliminera effekten av denna efter
släpning inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond för regle
ring av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond över
fördes i samband med bokslutet för budgetåret 1951/52 500 miljoner kro
nor. Även för budgetåret 1952/53 förelåg en betydande eftersläpning i ut
betalningarna av kommunalskattemedel, vilket föranledde en avsättning
(brutto) till regleringsfonden med 400 miljoner kronor.
De under 1951/52 och 1952/53 avsatta beloppen voro avsedda att åter
föras till titeln under budgetåren 1952/53—1954/55, då kommunalskatte-
utbetalningarna kunde beräknas öka kraftigt. Sålunda återfördes under
1952/53 150, under 1953/54 450 och under 1954/55 300 miljoner kronor.
Vid fastställandet av riksstaterna för budgetåren 1953/54 och 1954/55 räk
nades icke med några mera betydande eftersläpningar, och några avsätt
ningar till regleringsfonden för dessa budgetår ha heller icke ägt rum. Från
och med budgetåret 1955/56 ingår fonden som en del av budgetutjämnings
fonden varigenom avsättningar och återföringar ej längre direkt beröra de
redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
Över inkomstskattetiteln redovisas från och med budgetåret 1954/55 även
transaktioner sammanhängande med den från och med 1955 införda allmänna
sjukförsäkringen. I preliminärskatteuppbörden ingå sålunda avgifter från de
försäkrade och bidrag till försäkringen från mindre arbetsgivare varjämte
större arbetsgivares bidrag, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten,
upptagits som eu särskild post. I sistnämnda post ingå även yrkesskadeför
säkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare. Bidrag
och avgifter från större arbetsgivare återkomma som en avdragspost på
utgiftssidan. Övriga avgifter och bidrag skola i princip utbetalas till sjuk
kassorna. Av uppbördstekniska skäl överensstämma emellertid icke nödvän
digtvis de under ett budgetår faktiskt erlagda avgifterna och bidragen med
de samtidiga utbetalningarna till sjukkassorna.
6
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Driftbudgetens övriga inkomster visa tillsammantagna en förhållandevis
jämn stegring under den femårsperiod som redovisas i tabellen på s. 2. Den
kraftigaste ökningen redovisas för automobilskattemedlen som successivt
stigit så att de budgetåret 1955/56 uppgingo till ett dubbelt så stort belopp
som budgetåret 1952/53. Denna kraftiga ökning får ses mot bakgrunden
dels av den snabba tillväxten i fordonsbeståndet och dels av skärpt beskatt
ning. Den mindre nedgång som ägde rum mellan budgetåren 1955/56 och
1956/57 berodde på att den omsättningsskatt å motorfordon som infördes
från och med december månad 1956 i motsats till den under budgetåren
1954/55 och 1955/56 utgående särskilda investeringsavgiften för motorfor
don icke inräknas i automobilskattemedlen. Det bör i detta sammanhang
även påpekas att den under budgetåren 1951/52—1953/54 utgående bil-
accisen bokfördes under titeln varuskatt. Stegringen för tullar och acciser,
som var särskilt framträdande för budgetåret 1955/56, sammanhänger i
första hand med ökning av inkomsterna av omsättnings- och utskänknings-
skatt å spritdrycker samt tullmedel. Inkomsterna av affärsverken visa en
oenhetlig utveckling. Vattenfallsverkets överskott stegrades kraftigt under
budgetåren 1952/53 och 1953/54 och kom därigenom att bli av samma stor
leksordning som de övriga fyra affärsverkens överskott tillsammans. Under
1954/55 minskade vattenfallsverkets inlevererade överskott samtidigt som
eu betydande ökning ägde rum för domänverket och televerket. För samt
liga affärsverk med undantag av postverket redovisas minskade överskott
för budgetåret 1955/56. För budgetåret 1956/57 redovisas ökat överskott
för vattenfallsverket medan tele- och domänverkens överskott minskade
väsentligt.
De totala statsutgifterna ha under perioden 1952/53—1956/57 kontinuer
ligt ökat. Särskilt under budgetåren 1955/56 och 1956/57 ha lönehöjningar
och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen. Utgiftsexpansionen har un
der budgetåren 1952/53—1954/55 fortgått i ungefär samma takt för för-
svarsutgifter och civila utgifter medan de senare stego betydligt snabbare
under periodens sista båda budgetår.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande fem
årsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under bud
getåren 1952/53—1955/56 medan ett underskott uppstod för budgetåret
1956/57. Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster
och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1955/56 i riks
räkenskapsverkets årsbok 1957.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1956/57
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1956/57 lämnas närma
re redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen fram
går, att inkomsterna uppgingo till 10 691 miljoner kronor och utgifterna
till 10 978 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett underskott av
287 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
7
De utestående reservationerna ökade med 32 miljoner kronor. Om detta
belopp lägges till de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt underskott
av 319 miljoner kronor, som avförts på budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten understego de beräk
nade med 606 miljoner kronor utgörande nettot av bristen för skattetitlar-
na och statens kapitalfonder på 507 respektive 120 miljoner kronor och mer-
inkomster för uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster på 3
respektive 18 miljoner kronor.
Bland skattetitlarna understego inkomsterna på titeln skatt å inkomst
och förmögenhet de i riksstaten upptagna med 644 miljoner kronor. Lägre
inkomster än i riksstaten redovisas även för bland andra titlarna tobaks
skatt med 27 miljoner kronor och maltdrycksskatt med 19 miljoner kronor.
Merinkomster i förhållande till riksstaten uppstodo för bland andra titlar
na tullmedel med 38 miljoner kronor, varuskatt med 13 miljoner kronor
samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 50 miljoner
kronor. För den från och med den 1 december 1956 införda omsättnings
skatten å motorfordon redovisas inkomster på 63 miljoner kronor.
Den redovisade bristen i förhållande till riksstaten för inkomster av sta
tens kapitalfonder sammanhänger i allt väsentligt med brister för telever
ket, statens vattenfallsverk och domänverket på 45, 34 respektive 41 miljo
ner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 10 978 miljoner kro
nor, överstego de på riksstat och tilläggsstat redovisade anslagen med 110
miljoner kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan en nettomerutgift på
allmänna budgeten på 273 miljoner kronor och en nettobesparing på spe
cialbudgeterna på 163 miljoner kronor. Enligt budgetredovisningen utvisade
den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag en
nettomerutgift av 155 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta netto
belopp har bland merutgifterna medtagits ett belopp på 17 1/2 miljoner kro
nor, som påförts budgetutjämningsfonden över anslaget på sjätte huvud
titeln till avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beloppet mot
svarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen försämring av relatio
nen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbud
get. I realiteten uppgick alltså nettomerutgiften på allmänna budgeten i vad
avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen till 137 miljoner
kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräk
nade inkomsterna ett underskott på 12 1/2 miljoner kronor. Med undantag
för helt obetydliga belopp hänförde sig detta underskott till automobilskat
temedlens specialbudget. För specialbudgetens anslag redovisas merutgifter
på 5 miljoner kronor. Detta innebär att realiserandet av budgeten med 17 1/2
miljoner kronor minskat det överskott på automobilskattemedlens special
budget om 46 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggs
stat. Behållningen på automobilskattemedlens specialbudget vid ingången
av budgetåret på 259 miljoner kronor har sålunda endast ökats till 287 mil
8
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
9
joner kronor. Härtill kominer att beloppet av oförbrukade reservationer på
anslag hänförliga till specialbudgeten uppgick till 681 miljoner kronor. I
realiteten var alltså det totala överskottet av automobilskattemedel 968 mil
joner kronor vid utgången av budgetåret 1956/57.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1957/58
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budget
året föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli—
oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till
3 400 miljoner kronor mot 3 193 miljoner kronor under motsvarande tid
nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögen
het m. in. redovisas 1 631 miljoner kronor innevarande budgetår, vilket är
knappt en miljon kronor mer än vad som redovisas för samma tid under
föregående budgetår.
Bland övriga inkomsttitlar redovisas en betydande inkomststegring i jäm
förelse med föregående budgetår för automobilskattemedel. ökade inkoms
ter redovisas även för tullmedel, tobaksskatt samt omsättnings- och ut-
skänkningsskatt å spritdrycker. Bland inkomsttitlar för vilka redovisas ned
gång kan nämnas titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt.
I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsver
ket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter
upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens
inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på
driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst
om 11 631 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 12 183 miljoner kro
nor, innebärande en nettobrist på 552 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. beräknas
komma att med 400 miljoner kronor understiga det i riksstaten upptagna
beloppet, 6 100 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med
smärre överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp för ett fler
tal titlar. Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten förutses för
utom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättnings- och utskänk-
ningsskatt a spritdrycker med 150 miljoner kronor och för energiskatt med
35 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—1956
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av
statens inkomster är att analysera förändringarna av de fysiska och juridiska
personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först
tå lämna en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kom
ma till uttryck i taxeringsstatistiken.
I tabellen på s. 12 sammanställas uppgifter om det till statlig inkomst
skatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet och dess för-
10
Statsverkspropositionen är 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt
(På grundval av taxerings-
1951
1952
1953
1954
1955
1956
Procentuell för
ändring från
Miljoner kronor
1951
till
1952
1952
till
1953
1953
till
1954
1954
till
1955
1955
till
1956
Fysiska personer m- fl.
Inkomst av
jordbruksfastighet ..
1 909,7 2 095,6 1 898,2
1 972,6 2 002,0 2 068,6 + 9,7 - 9,4 + 3,9 + 1,5 +
3,3
annan fastighet ....
289,6
303,8
323,5
364,7
370,5
380,5 + 4,9 + 6,5 + 12,7 + 1,6 +
2,7
rörelse m. m.............
1 876,9 2 047,7 2 166,7
2 335,5 2 498,1 2 609.4 + 9,1 + 5,b + 7,8 + 7,0 +
4,5
tjänst el. tillfällig för-
6,6
värvsverksamhet .. 18 941,6 22 090,9 22 981,5 24 476,3 25 968,2 28 737,7 + 16,6 + 4,0 + 6,5 +10,2 +
kapital......................
568,6
605,1
632,6
678,1
789,0
754,4 + 6,4 + 4,5 + 7,2 + 16,4 -
4,4
Summa 23580,4 27 143,1 28002,5 ‘29 827,2 32627,8 34 550,6 +15,1 + 3,2 + 6,5 + 9,4 +
5,9
Avdrag för under-
skott å förvärvskälla
152,2
164,8
202,7
136,5
180,1
211,1 + 8,3 + 23,0 -32,7 + 31,9 + 17,2
Sammanräknad netto-
inkomst.................... 23 434,2 26 978,3 27 799,8 29 693,2 32447,7 34 339,5 + 15,1 + 3,0 + 6,8 + 9,3 +
5,8
Allmänna avdrag, som
icke avse underskott
å förvärvskälla ....
2 627,5 3 186,2 3 784,8
3 936,2 4 176,6 5 088,3 + 21,3 + 18,8 + 4,0 + 6,1 + 21,8
Återstående inkomst. 20 806,7 23 792,1 24 015,0 25 757,0 28 271,1 29 251,2 + 14,3 + 0,9 + 7,3 + 9,8 +
3,5
Avjämning..................
9,4
9,3
8,0
7,7
8,1
8,9
Taxerad Inkomst.... 20 797,3 23 782,8 24007,0 25 749,3 28 263,0 29242,3 + 14,4 + 0,9 + 7,3 + 9,8 +
3,5
Utnyttjade ortsavdrag
9 335,5
m. m...........................
6 879,4 6 685,0 9 057,5
9 554,6 9 724,6 - 2,8 + 35,5 + 3,1 + 2,3 +
1,8
Beskattningsbar in-
komst........................
13917,9 17 097,8 14 949,5 16 413,8 18 708,4 19517,7 + 22,8 -12,6 + 9,8 + 14,0 +
4,3
Svenska aktiebolag
m. fl.
Inkomst av
jordbruksfastighet ..
167,4
148,4
111,2
45,9
188,3
167,1
136,4 -11,4 -25,1 + 69,3 -11,3 — 18,4
annan fastighet___
42,5
2 485,7
44,2
2 227,3
45,4
47,7
51,0 + 4,0 + 3,8 - 1,1 + 5,1 +
6,9
rörelse m. m..............
2 574,5
2 751,8 2 785,4 2 482,9 -10,4 + 15,6 + 6,9 + 1,2 — 10,9
kapital......................
27,1
30,1
18,5
20,6
23,8
17,3 + 11,1 -38,5 + 11,4 + 15,5 — 27,3
Summa
2 722,7 2 450,0 2 750,1
3006,1 3024,0 2 687,6 -10,0 + 12,2 + 9,3 + 0,6 - 11,1
Avdrag för underskott
å förvärvskälla........
18,7
15,2
16,6
14,9
16,8
16,9 -18,7 + 9,2 -10,2 + 12,8 +
0,6
Sammanräknad netto-
inkomst....................
2 704,0 2 434,8 2 733,5
2 991,2 3 007,2 2 670,7 -10,0 + 12,3 + 9,4 + 0,5
—
11,2
Allmänna avdrag, som
Icke avse underskott
å förvärvskälla ....
210,9
306,5
320,8
345,4
384,3
376,6 + 45,3 + 4,7 + 7,7 + 11,3 —
2,0
Återstående inkomst
2 493,1 2 128,3 2 412,7
2 645,8 2 622,9 2 294,1 -14,6 + 13,4 + 9,7 - 0,9
—
12,5
Avjämning..................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Taxerad inkomst....
2 493,1 2128,3 2412,7
2 645,8 2 622,9 2 294,1 -14,6 + 13,4 + 9,7 - 0,9 - 12,5
Utnyttjade ortsavdrag
in. m...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Beskattningsbar in-
- 0,9
12,5
komst........................
2 493,1 2128,3 2 412,7
2 645,8 2 622,9 2294,1 -14,6 + 13,4 + 9,7
—
1 Häri ingå ej eftertaxeringar för Stockholms stad, sammanlagt 2,5 miljoner kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
11
för verksamhetsåren 1951—1956 (taxeringsåren 1952—1957)
nämndernas beslut)
1951
1952
1953
1954
1955
1956
Procentuell för
ändring från
Miljoner kronor
1951
till
1952
1952
till
1953
1953
till
1954
1954
till
1955
1955
till
1956
Övriga skattskyldiga
Inkomst av
jordbruksfastighet ..
32,6
18,8
22,2
29,8
27,2
22,9 -42,3 + 18,1 + 34,2 - 8,7 _ 15.8
annan fastighet ....
21,0
19,3
24,2
32,3
24.4
23,5 - 8,1 + 25,4 + 33,5 —24.5 _
3.7
rörelse m. m.............
73,3
79,7
87,0
136,6
101,4
107,6 + 8,7 + 9,2 + 57,0 -25,8 +
6.0
kapital......................
26,4
28,1
31,2
32,9
40,3
49,1 + 6,4 + 11,0 + 5,4 + 22,5 + 21.8
Summa
153,3
145,9
164,6
231,6
193,3
203,0 - 4,8 + 12,8 + 40,7 -16,5 +
5.0
Avdrag för under-
skott å förvärvskälla
2,2
2,5
1,9
3,8
2,1
2,6 + 13,6 -24,0
+100,0
-44,7 + 23.8
Sammanräknad netto-
inkomst.....................
151,1
143,4
162,7
227,8
191,2
200,4 - 5,1 + 13,5 + 40,0 -16,1
4-
4.8
Allmänna avdrag, som
icke avse underskott
å
förvärvskälla ....
18,2
21,3
26,6
33,3
28,4
28,6 + 17,0 + 24,9 + 25,2 -14,7 +
0.7
Återstående inkomst.
132,9
122,1
136,1
194,5
162,8
171,8 - 8,1 + 11,5 + 42,9 -16,3 +
5.5
Avjämning..................
—
—
—
—
—
—
—
Taxerad inkomst....
132,9
122,1
136,1
194,5
162,
S
171,8
-
8,1
+
11,5
+
42,9 -16,3
+
5.5
Utnyttjade ortsavdrag
m. m...........................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Beskattningsbar in-
komst........................
132,9
122,1
136,1
194,5
162,8
171,8
-
8,1
+
11,5
+
42,9 -16,3
+
5.5
Samtliga skattskyl.
diga
Inkomst av
jordbruksfastighet ..
2 109,7 2 262,8 2 031,6
2 190,7
2 196,3 2 227,9 + 7,3 -10.2 + 7,8 + 0,3 +
1.4
annan fastighet ....
353,1
367,3
393,6
442,4
442,6
455,0 + 4,0 + 7,2 + 12,4 + 0,0 +
2.8
rörelse m. m.............
4 435,9 4 354,7 4 828,2
5 223,9
5 384,9 5199,8 - 1,8 + 10,9 + 8,2 + 3,1
3.4
tjänst el. tillfällig för-
värvsverksamhet .. 18 941,6 22 090,9 22 981,5 24 476,3 26 968,2 28 737,7 + 16,6 + 4,0 + 6,5 + 10,2 +
6.6
kapital......................
622,1
663,3
682,3
731,6
853,1
820,8 + 6,6 + 2,9 + 7,2 + 16,6
3,8
Summa
26462,4 29 739,0 30917,2 133 064,9 35 845,1 37 441,2
+
12,4
+
4.0
+
6,9
+
8,4
+
4.5
Avdrag för underskott
å
förvärvskälla........
173,1
182,5
221,2
155,2
199,0
230,6 + 5,4 + 21,2 -29,8 + 28,2 + 15,9
Sammanräknad netto-
inkomst..................... 26 289,3 29 556,5 30 696,0 32 912,2 35 646,1 37 210,6
+
12,4
+
3,9
+
7,2
+
8,3
+
4.4
Allmänna avdrag, som
icke avse underskott
å
förvärvskälla ....
2 856,6 3 514,0 4 132,2
4 314,9
4 5S9,3 5 493,5
+
23,0
+
17,6
+
4,4
+
6,4
+
19.7
Återstående inkomst. 23 432,7 26 042,5 26563,8 28597,3 31 056,8 31 717,1
+
11,1
+
2,0
+
7,7
+
8,6
+
2.1
Avjämning..................
9,4
9,3
8,0
7,7
8,1
8,9
Taxerad inkomst....
23423,3 26 033,2 26 555,8 28 589,6 31 048,7 31 708,2
+
11,1
+
2,0
+ M +
8,6
+
2.1
Utnyttjade ortsavdrag
m. m...........................
6 879,4 6 685,0 9 057,5
9335,5
9 554,6 9 724,6 - 2,8
+
35,5 4- 3,1
+
2,3
+
1,8
Beskattningsbar in-
komst........................
16543,9 19348,2 17 498,3 19 254,1 21 494,1 21 983,6
+
17,0 - 9,6
+
10,0
+
11,6
+
2.3
12
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under
verksamhetsåren 1945—1956 (taxeringsåren 1946—1957)
Verk
samhets
år
Taxe
rings
år
Fysiska personer
m. fl.
Svenska
aktiebolag m. fl.
Övriga skatt
skyldiga
Tillsammans
Taxerad
inkomst
(taxerat
belopp)
milj. kr.
Index
Taxerad
inkomst
(taxerat
belopp)
milj. kr.
Index
Taxerad
inkomst
(taxerat
belopp)
milj. kr.
Index
Taxerad
inkomst
(taxerat
belopp)
milj. kr.
Index
1945
1946
11 423
100
1 203
100
99
100
12 725
100
1946
1947
13 391
117
2 052
171
117
118
15 560
122
1947
1948
15 041
132
1505
125
113
114
16 659
131
1948
1949
15 764
138
1307
109
104
105
17175
135
1949
1950
16 219
142
1358
113
103
104
17 680
139
1950
1951
16 987
149
1816
151
119
120
18 922
149
1951
1952
20 797
182
2 493
207
133
134
23 423
184
1952
1953
23 783
208
2128
177
122
123
26 033
205
1953
1954
24 007
210
2 413
201
136
137
26 556
209
1954
1955
25 749
225
2 646
220
195
197
28 590
225
1955
1956
28 263
247
2 623
218
163
165
31049
244
1956
1957
29 242
256
2 294
191
172
174
31 708
249
ändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945
—1956 (motsvarande taxeringsåren 1946-—1957), vad angår verksamhets
året 1956 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siff
rorna för verksamhetsåren 1948—1956 äro på grund av omläggningen av
den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de
föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmö-
genhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad in
komst.
Av tabellen framgår, att den totala taxerade inkomsten sedan verksamhets
året 1945 undergått en stegring med sammanlagt 149 procent. Utvecklingen
har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta döds
bon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga
skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt abso
luta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett
avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxe
rade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt
156 procent. Stegringen för svenska aktiebolag in. fl. och övriga skattskyldi
ga har under samma period varit betydligt lägre och stannat vid 91 respek
tive 74 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till
statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på
s. 10—11, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxering
arna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade av
drag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska
personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 92 procent av
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
13
den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, 83
procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Där
näst i betydelse komma inkomst av rörelse med närmare 8 procent och in
komst av jordbruksfastighet med närmare 6 procent. Övriga förvärvskällor
spela mindre roll.
Inkomst av tjänst har ökat kraftigt under den i tabellen redovisade sex-
årsperioden. ökningstakten utvisar emellertid stora variationer. Till följd
av betydande avtalsmässiga lönestegringar och glidning av lönerna vid si
dan av avtalen stego inkomsterna av tjänst mycket starkt från 1951 till 1952.
Den redovisade ökningen för 1952 var enligt tabellen 16,6 procent. Under
åren 1953 och 1954 förekommo endast obetydliga och för stora grupper inga
avtalsmässiga lönelyftningar. De redovisade ökningarna av inkomst av
tjänst under dessa år, 4,0 respektive 6,5 procent, bero därför huvudsakligen
på löneglidning samt under 1954 även på en stegring av antalet inkomstta
gare. Betydande avtalsmässiga lönelyftningar, fortsatt löneglidning och ökat
antal inkomsttagare medförde ånyo en kraftig stegring av lönesumman un
der 1955. Den redovisade ökningen för inkomst av tjänst uppgick för nämn
da år till 10,2 procent. För 1956 redovisas en ökning av inkomst av tjänst
med 6,6 procent beroende på såväl avtalsmässiga löneökningar som fortsatt
löneglidning.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet framträder en viss oregel
bundenhet i utvecklingen, vilken främst sammanhänger med de osedvanligt
höga skogsinkomsterna under åren 1951 och 1952. Bortsett från skogs-
inkomsterna torde dock inkomst av jordbruksfastighet ha ökat något även un
der perioden 1952—1956. Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att
antalet inkomsttagare med inkomst av jordbruksfastighet utvisat en fort
gående minskning under hela den i tabellen medtagna perioden. För övriga
förvärvskällor redovisas i stort sett fortgående stegring, vilken från 1954 till
1955 varit av betydande storleksordning för inkomster av kapital.
Avdragen för underskott å förvärvskälla minskade avsevärt från 1953 till
1954. Nedgången torde till största delen få sättas i samband med att vid
taxeringen för 1954 (taxeringsåret 1955) för första gången tillämpats s. k.
schablontaxering för villafastigheter, varigenom bland annat tidigare avdrag
för reparationskostnader slopats mot att samtidigt repartitionstalet ned
satts. Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som få göras vid
beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabel
len för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet för verksamhets
året 1956 var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband
med att vid 1957 års taxering (avseende inkomståret 1956) för första gång
en tillämpades vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för vissa
försäkringsavgifter. Den nedgång av ortsavdragens summa, som redovisades
för år 1952 (1953 års taxering), torde vara en följd av att gränsen för dekla-
rationspliktig' inkomst höjdes från 600 till 1 200 kronor, varigenom vissa
inkomsttagare med små inkomster, som tidigare utnyttjat ortsavdragen,
helt bortföllo vid taxeringen. Den för år 1953 (1954 års taxering) redovisade
14
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1956
(taxeringsåret 1957)
Näringsgren Företagare Anställda Icke yrkes verksamma
Samtliga
Antal Medel in komst kronor
Antal Medel in komst kronor
Antal Medel in komst kronor
Antal
Medel in komst kronor
Jordbruk med binäringar 294 220 8103 273 779 5 853
77889 3 430
645 888 6586
Byggnadsverksamhet .... 22 414 12 099 239 716 10 738
15 385 3 881
277 515
10 46S
Industri och hantverk .. 6S417 10 678 1 051173 9 403 62 030
4 681
1181 620
9 229
Samfärdsel.......................... 24 179 12 417 260 646 9 949 37 375 7 357
322 200 9 833
Handel .............................. 90 474 12 930 530 524 8 073 27147 6411
648 145 8681
Allmän förvaltningstjänst
—
—
398 239 10 640
42 545 9 517
440 784 10 531
Fria yrken..........................
15 105 16 902 32 232 9123 3 377 6193
50 714 11245
Husligt arbete..................
— —
84 347 3 287 15 683 2 621
100 030 3183
I övrigt .............................. 3 336 4 671 21 702 3 701 256 396 3 367
281434 3408
Samtliga inkomsttagare
518145 9 894 2892358 8929 537 827 4 456
3 948330 8446
Sammanlagd inkomst
(kronor)
5 126 758 000 25825 688 000 2396 392000
33 348838 000
kraftiga uppgången av ortsavdragens belopp, som medfört en betydande re duktion av den beskattningsbara inkomsten, beror på den vid 1952 års riks dag beslutade omläggningen av den statliga inkomstbeskattningen, vilken även innefattade höjda ortsavdrag.
Riksräkenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat vissa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utar betas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skatte- taxeringarna.
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1956 (taxeringsåret 1957)
Inkomstklasser kronor
Företagare
Anställda Icke yrkesverk samma
Samtliga
Antal
%
Antal
%
Antal % Antal
%
— 1 999 ... 20 510
4,0
227 230
7,9
133 350 24,8 381 090 9,7
2 000— 2 999 .. 33 030
6,4
204 870
7,1
147140 27,4 385 040 9,8
3 000— 3 999 ... 38 580
7,5
201 490 7,0 80 760
15,0 320830
8,1
4 000— 4 999 .... 42 270
8,2 185 900 6,4
43 210
8,0 271 380
6,9
5
000 — 5 999 ... 43 780 8,5 180 240 6,2 25 9u0 4,8 249 920 6,3 6 000- 6 999 ... 42 630
8,2 183 090 6,3 19 830
3,7 245 550
6,6
7 000- 7 999 ... 41 150
7,9
201 440
7,0 19 890
3,7 262 480 6,2
8 000— 9 999 ...
73 670
14,2 431 180 14,9
25 920
4,8
530 770 13,4
10 000—11999 ..
55 550 10,7
431 560
14,9 13 790 2,6
500 900 12,7
12 000—14 999 ... 51 170 9,9 354 180 12,2
11530
2,1
416 880 10.6
15 000—19 999 ... 38 570
7,4 179 740 6,2 8 410 1,6
226 720 5,7
20 000—29 999 ...
23 450
4,5
78 670 2,7 5 270 1,0
107 390 2,7
30 000—49 999 ...
9 529 1,8 24145 0,8 1989 0,4
35 663 0,9
50000—99999 ... 3 569 0,7 7192 0,3 673
0,1
11434 0,3
100 000—
687 0,1 1431 0,1
165 0,0
2 283
0,1
Samtliga
518145 100,0 2892 358 100,0 537 827
100,0
3948 330 100,0
Inkomstens storlek för inkomsttagare i olika åldrar år 1956 (taxeringsåret 1957)
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
15
Ålder
Antal
inkomst
tagare
Medel
inkomst
kronor
Inkomsttagarnas procentuella fördelning efter
inkomstens storlek
—1999 2 000-
3 999
4 000-
5 999
6 000-
7 999
8 000—
11999
12 000— Summa
0-16 ..........
14 258
3040
37,1
49,9
8,2
1,7
1,4
1,7
100,0
16-20 ..........
253 775
4 366
10,3
39,1
31,4
14,0
4,8
0,4
100.0
20—25 ..........
334 691
6 304
7,5
20,2
20,1
23,5
24,3
4,4
100,0
25—30 ..........
346 438
8 540
7,1
10,2
10,6
15,0
38,8
18,3
1004)
30—35 ..........
371 560
9 517
8,1
9,2
9,1
11,5
35,3
26,8
100,0
35—40 ..........
393 351
10 182
8,4
8,9
8,9
10,4
31,8
31,6
100,0
40—50 ..........
767 528
10 197
8,5
10,2
9,4
11,3
30,4
30.2
100,0
50-67 ..........
965 636
9 295
9,0
15,4
12,1
13,1
27,1
23,3
100.0
67-
..........
501 093
5 559
17,0
40,0
15,7
8,9
10,4
8,0
100,0
Samtliga
3 948 330
84 463
9,6
17,9
13,2
12,9
26,1
20,3
100,0
Från och med år 1951 (taxeringsåret 1952) skiljer sig ifrågavarande sta
tistik i betydelsefulla avseenden från den tidigare utarbetade. Från att ha
utgjort en fullständig undersökning har den omlagts till huvudsakligen
stickprovsundersökning, omfattande ungefär en tiondel av inkomsttagarna.
Alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft minst 30 000
kronors årsinkomst, skola dock medtagas. Till den del uppgifterna ha stick-
provskaraktär, sker uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar = en inkomsttagare) och
inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna,
år 1956 (taxeringsåret 1957)
Inkomst
klasser
kronor
Ej samtaxerade
gifta män
Ej samtaxe
rade gifta
kvinnor
Ogifta och förut
gifta män och
kvinnor
Äktenskap med
sam taxerade
äkta makar
SamUiga inkomst
tagare (taxe
ringsenheter)
Antal
%
Antal %
Antal
%
Antal
*
Antal
*
— 1999
5 883
0,6
5 239
10,5
115 870
7,0
310
0,1
127 302
3,8
2 000— 2 999
19 340
1,9
5 201
10,4
260 800
15,8
3 226
0,5
288 567
8.6
3 000— 3 999
38 846
3,8
4 273
8,5
206 060
12,5
13 790
2,3
262 969
7,9
4 000— 4 999
44 023
4,2
4 442
8,9
162 560
9,8
17 983
3,0
229 00S
6,8
5 000— 5 999
45 549
4,4
3 722
7,4
144 690
8,7
14 220
2.4
208181
6.2
6 000— 6 999
50 778
4,9
4 176
8,3
132 560
8,0
13 504
2,2
201018
6.0
7 000— 7 999
63 551
6,1
16,2
4 536
9,0
130 730
7,9
15 205
2,5
214 022
6,4
8 000— 9 999
168 070
6 926
13,8
214 470
13,0
43 773
7,3
433 239
13.0
10000—11999
200 521
19,3
4 403
8,8
141 490
8,6
70 230
11,6
416(544
12.5
12 000-14 999
193 451
18,6
3 307
6,6
86 060
5,2
126 265
20,9
409 083
12,2
15 000—19 999
117 622
11,3
2 195
4,4
37 900
2,3
166 in
27,5
323 828
9.7
20 000—29 999
62 465
6,0
1388
2,8
14 750
0,9
91 407
15,1
170 010
5,1
30 000—49 999
20 430
2,0
245
0,5
4 050
0,2
20 384
3,4
45109
1,3
50 000—99 999
6 405
0,6
43
0,1
1254
0,1
5 766
1,0
13 468
0.4
100 000—
1098
0,1
10
0,0
296
0,0
1152
0,2
2 556
0.1
Samtliga 1038032 100,0 50106 100,0 1653540 100.0
603326 100,0
3345004
100,0
Summa
inkomster
(kronor) 12569 712 000
372 803 000
10 796938 000
9 609 385 000
33 348 838000
Medelinkomst
(kronor)
12109
7 440
6 530
15 927
9 970
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1952—1956 (taxeringsåren 1953—1957)
Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare
16
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Inkomst klasser kronor
Antal inkomsttagare
Procentuell fördelning
1952
1953 1954 1955
1956 1952 1953 1954 1955 1956
— 1999
235 762 191274 156 236 155 500
127 302 7,3 5,9 4,8 4,7
3,8
2 000— 2 999
314159 342 332 314 966 303 507
288 567 9,7 10,6 9,6 9,1 8,6
3 000— 3 999 277 923 282 232
277 524 272 749
262 969 8,6 8,7 8,5
8,2
7,9
4 000- 4 999 256 282
249 775 247 765 234 978
229 008
7,9
7,7 7,6 7,1
6,8
5 000— 5 999
256 446 249 994
237 566 211994 208 181 7,9 7,7 7,3
6,4 6,2
6 000— 6 999 273 261
262 992 246 927 218131
201018 8,4
8,1
7,5 6,5
6,0
7 000- 7 999
278 614 267 587
251 087 224 600 214 022 8,6 8,3 7,7 6,7
6,4
8 000— 9 999
505 951 500 522
497 478 462 383 433 239 15,6 15,4 15,2
13,9 13,0
10 000—11999 322 908 325 924 368 559 413 569
416 644 10,0 10,1 11,3
12,4 12,5
12 000-14 999
244 582 265 251
306 646
371 888
409 083 7,6 8,2
9,4 11,2 12,2
15 000—19 999
162 582 179116
216 320
273 968
323 828 5,0 5,5
6,6 8,2
9,7
20 000-29 999 79 205 88 573
105 055 136 124 170 010 2,4
2,7 3,2
4,1 5,1
30 000-49 999
22 422 25 527 29 807 36 817
45 109 0,7
0,8 0,9
1,1
1,3
50 000—99 999
7114
7 934 9 464 11 674 13 468 0,2
0,2 0,3 0,3 0,4
100 000—
1 543
1 608
1881
2 256 2 556 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Samtliga
3 23S754 3240 641 3267 281 3 330138 3 345 004 100,0 100,0
100,0 100,0 100,0
Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad netto inkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser). Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.
Uppgifterna för de i tabellen medtagna åren äro av skilda skäl icke helt jämförbara. Betydelsefullast i detta sammanhang torde vara, att såväl i 1952 års som i 1953 års statistik inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster. Bortfallet år 1952 sammanhängde med att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen inkomster under 1 200 mot tidigare 600 kronor i allmänhet icke deklareras. Bortfallet år 1953, vilket är av mind re omfattning, torde bland annat få förklaras med att de höjda statliga orts- avdragen medfört en ofullständigare redovisning i inkomstlängderna av små inkomstbelopp. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilstånds- grupper.
I det följande lämnas vissa preliminära uppgifter från inkomststatistiken för år 1956. I ovanstående tabell, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbar- liet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1952.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1956 års statistik till 3 948 330. I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 54,0 procent.
Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 13,1, de anställda 73,3 och de icke yrkesverksamma 13,6 procent. Företagarnas sammanlagda in komst utgjorde 5,1 miljarder kronor (15,4 procent), de anställdas 25,8 mil jarder kronor (77,4 procent) och de icke yrkesverksammas 2,4 miljarder
kronor (7,2 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till
9 894, 8 929 respektive 4 456 kronor.
Den första tabellen på s. 14 visar antalet inkomsttagare samt medelinkoms
tens storlek inom skilda yrkesgrupper. Företagarnas redovisade inkomster
ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkoms
ternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påver
kas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper
inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom
de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kate
gorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan påpekas, att
huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under
andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke
yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördel
ning på olika inkomstlägen, som lämnas i den andra tabellen på s. 14. Vissa
olikheter i inkomstfördelningen för företagare och anställda framträda. Fö
retagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000
och 8 000 kronor och över 15 000, medan de anställda i högre grad äro kon
centrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten
knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de
mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder,
vilket belyses av tabellen överst på s. 15. Som synes stiger medelinkomsten
med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40-—50 år. Medan i fråga om
inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen
likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraf
tigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger
detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst en
dast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i res
pektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det natur
ligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder
och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa
lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av be
folkningen. Detta framgår av tabellen nederst på s. 15. I denna tabell ha —
till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som
en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta avseen
de samma redovisningsprincip tillämpats som vid undersökningarna före år
1951.
I tabellen på s. 16 lämnas en bild av inkomstfördelningen åren 1952—
1956. En fortlöpande förskjutning från lägre till högre inkomstklasser har
ägt rum.
Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 10—11
vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
17
18
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
m. m. naturligt nog är av dominerande betydelse. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad in komst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturelit men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vins ter. Det kan i detta sammanhang påpekas, att bolagen för verksamhetsåren 1955 och 1956 i betydande utsträckning utnyttjat möjligheterna att göra av dragsgilla avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Enligt förordning i ämnet den 27 maj 1955 (nr 256) får avsättningen för att vara avdragsgill inte överstiga 10 procent av den redovisade bruttointäkten av skogsbruk; för rörelse uppgår motsvarande begränsning till 40 procent av årsvinsten. Vidare stadgas att avdrag får åtnjutas endast under förutsätt ning att ett belopp motsvarande 40 procent av avsättningen insättes på sär skilt konto i riksbanken. Inbetalning på konto i riksbanken skall verkställas senast den dag företaget enligt taxeringsförordningen har att avlämna all män självdeklaration. Enligt uppgift innestodo den 15 november 1956 och 1957 67,7 miljoner kronor respektive 117,2 på konton av ifrågavarande slag i riksbanken. Av dessa belopp torde det förstnämnda helt avse avsättningar för verksamhetsåret 1955 och ökningen från den 15 november 1956 till den 15 november 1957, 49,5 miljoner kronor, avsättningar för verksamhetsåret 1956. De totala avdragsgilla avsättningarna till investeringsfonder avseende åren 1955 och 1956 kunna med ledning av de anförda uppgifterna beräknas till i runt tal 170 miljoner kronor respektive 125 miljoner kronor. De nämn da beloppen motsvara drygt 6 procent av aktiebolagens taxerade inkomster för verksamhetsåret 1955 och drygt 5 procent av bolagens taxerade inkoms ter för verksamhetsåret 1956.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avse ende bolag med ett aktiekapital av minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskatt ningsbar) inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen närmare 84 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I efterföljande tabell sammanfattas resultatet av en bearbetning av re gistrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utveck lingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1957.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »stör re aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital un derstigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits dif ferensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag (jfr tabellen s. 10—11) och summa taxerad
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
19
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1953— 1956 (taxeringsåren 1954—1957) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktie
kapital av minst 1 miljon kronor
Bransch Antal bolag 1956
Taxerad inkomst, milj kr.
Procentuell förändring
Med tax. ink.
Utan tax. ink.
1953^. 1954 1955 1956 1953 till 1954
1954 till 1955
1955 till 1956
Större aktiebolag
1. Banker, försäkringsrö relse, förvaltningsbolag m. m...................... 149 56 202,4
232,3 249,3
220,5 + 14,8 + 7,3 - 11,6
2. Malmbrytning och me tallindustri
a) Gruvor ..................
18
2
416,3 326,9 397,4 411,3 — 26,8
+ 21,6 4- 3,5
b) Metallverk och me-
tallmanufaktur.__
c) Vissa kombinerade
67
6 82,5 92,9 118,6
109,4 +
12,6
+ 27,7 - 7,8
företag (bruksrörelse) ...................... 14 —
135,8 139,5 134,6 131,8
2,7 - 3,5 - 2,1
d) Verkstadsindustri . 87 11 244,7 344,9 290,8
236,0 + 4l i.9 - 15,7 - 1S.8
e) Varvsindustri .... 9 1
37,0 55,4
59,7
52,4 + 49,7
+ 7,8 - 12,2
f) Elektroteknisk in-
dustri...................... 29
—
159,8
196,5
141,3
104.6 + 23,0 - 28,1
-26.0
3. Jord- och stenindustri 47
8 31,5 39,4 31,2
33,7 +
25,1 - 20,8 + 8.0
4. Skogsindustri.............. 123 10
293,8
387,9
332,8
226,8 + 32,0 - 14,2 - 31.9
5. Grafisk industri.......... 23 6
22,4 28,1 30,9
27,8 + 25,4
+ 10,0 - 10.0
6. Livsmedelsindustri ..
7. Textil- och bekläd-
59 12 59,5 92,3 94,2
53,8 + 55,1 + 2,1 - 42,9
nadsindustri .............. 56 28
30,1 23,9 23,5
18,5 _ 20,6
- 1.7
- 21.3
8. Läder- och gummivaruindustri ..................
21 7
25,8 33,8 27,0
24,1 + 31,0 - 20,1 - 10.7
9. Kemisk-teknisk industri .............................. 10. Kraft- och belysnings-
46 6
73,5 92,1
6!,3
65,1 + 25,3 - 33,4 + 6,2
verk.............................. 42 7 35,8
38,5
42,9
45,5 +
7,5 + 11,4
+ 6.1
11. Varuhandel.................. 154 25
94,4 94,4 111,7
101,1 + 18,3 - 9.5
12. Samfärdsel..................
75 15 53,6 55,0 63,3
54,6 + 2,6 + 15,1 — 13.7
13. Andra branscher .... 19
4 9,7 10,9 8,2
4,6 + 12,4 - 24,8 - 43,9
Säger för större aktiebolag 1038 204
2 038,6 2 284,7 2 218,7 1 921,6 12,1 - 2.9 - 13,4
Mindre aktiebolag m. fl.
(samtliga branscher) ..
374,1 361,2
404,2 372,5 -3,4
+ 11,9 - 7,8
Totalt för svenska aktie-
bolag in. fl.
2 412,7 2 (145,9 2 622,9 2 294,1 +
9,7
- 0,9 - 12,5
inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrup per erbjuder vissa svårigheter i en statistik av ifrågavarande slag. Företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion, som stundom är att hän föra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruks företag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen).
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör 1 242. Av dessa re dovisade vid den senaste taxeringen 204 bolag ingen taxerad inkomst. Av ta bellen framgår, att de 244 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1957 års taxering stodo för närmare 46 procent av det av
samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, mot svara däremot endast en jämförelsevis ringa andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes från år till år. Tydli gast framträder detta beträffande branscher, som domineras av stora ex portföretag.
Av tabellen framgår att en betydande nedgång i de taxerade inkomsterna förekommo för flertalet branscher från verksamhetsåret 1955 till verksam hetsåret 1950. Stegringar, alla av tämligen liten storleksordning, redovisas endast för gruvindustrin och den kemisk-tekniska industrin samt för ett fåtal andra i taxeringshänseende mindre betydelsefulla branscher. För de branscher som näst gruvindustrin redovisa den högsta taxerade inkomstsum man, nämligen skogsindustrin och verkstadsindustrin, minskade de taxera de inkomsterna med 32 procent respektive 19 procent från 1955 till 1956. Även för varvsindustrin och den elektrotelcniska industrin kunna kraftigt minskade taxerade inkomster noteras. De taixerade inkomsterna för textil- och beklädnadsindustrin ha genom en successiv kraftig nedgång i det när maste halverats från 1953 till 1956.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1957—1959
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår bär riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultatet för verksamhetsåret 1956 uppskatta förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1959. Den allmänna inkomstut vecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, som representerar omkring hälften av driftbudgetens hela in komstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indi rekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens inkomster.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1957 har kännetecknats av fortsatt uppgång av produktion, inkomster och utrikeshandel. Konsument priserna ha successivt stigit så, att konsumentprisindex i oktober låg inemot 3 procent högre än i december 1956. Då priserna på utrikeshandelssidan snarast utvisat fallande tendenser ha de inträffade prisstegringarna huvud sakligen berott på interna förhållanden. De tendenser till förbättrad balans på arbetsmarknaden som kunde iakttagas redan under 1956 ha under lop pet av innevarande år alltmer förstärkts. Efterfrågan på arbetskraft, sådan den kan bedömas med ledning av antalet till arbetsförmedlingarna anmälda lediga platser, har ytterligare minskat. Antalet arbetslösa har stigit något under 1957 men arbetslösheten är alltjämt obetydlig relativt sett.
Av nuvarande tendenser att döma kan även för 1958 räknas med en fort satt produktionsuppgång, som dock bl. a. på grund av minskningen av ar betstiden kan väntas bli mindre än under 1957. I dämpande riktning kan
20
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
även en förstärkning av tendenserna till avmattning av den internationella
konjunkturen komina att verka.
Beträffande beräkningen av skatteunderlagets utveckling under inneva
rande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1959 är det
lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer
och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utveck
lingen, som närmare framgår av sammanställningen på s. 10—11, väsentli
gen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse
samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Inkomst av tjänst m. m., som representerar drygt 4/5 av de fysiska per
sonernas sammanräknade nettoinkomster, utvisade för verksamhetsåret
1956 en ökning med 6,6 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjlig
heterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under
1957 äro ännu begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens
ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik för industriarbeta
re låg i maj och augusti 1957 den genomsnittliga timförtjänsten för ifråga
varande arbetargrupper 5 respektive 6 procent över motsvarande siffror för
1956. Samtidigt registrerades någon sysselsättningsökning. För tjänsteman
nagrupperna torde, särskilt för de i offentlig tjänst anställda, de genomsnitt
liga lönelyftningarna ligga högre än för industriarbetarna. Med undantag
för industriarbetargruppen finnas endast sporadiska löpande sysselsätt-
ningsuppgifter tillgängliga. Sannolikt har dock även för flertalet av dessa
andra grupper en viss ökning i sysselsättningen ägt rum under 1957. En
fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken förefaller trolig. Totalt
sett finner riksräkenskapsverket en uppgång med ca 8 procent av inkomst
av tjänst sannolik eller samma ökning som riksräkenskapsverket räknade
med i mars 1957.
Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu
mera utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räk
nar emellertid med en uppgång även för övriga förvärvskällor under 1957
med undantag av — på grund av årets i förhållande till föregående år för
sämrade skörderesultat — inkomst av jordbruksfastighet.
Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers
inkomster med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.
Genom att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal är möjligheter
na att förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande
året större i år än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna,
vilka huvudsakligast komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från
48 till 47 arbetstimmar per vecka, kommer övergången från 48 till 47 tim
mars arbetsvecka i det närmaste att uppväga de avtalsmässiga höjningarna
av timförtjänsterna under 1958. För tjänstemannagrupperna, som endast i
mindre utsträckning påverkas av arbetstidsförkortningen, uppgå de avtals
mässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5 procent. De generella löne
höjningarna för de i offentlig tjänst anställda kunna anges till 3 procent.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
21
Vid bedömning av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1958 får hän
syn även tagas till att en successiv glidning uppåt av lönenivån under 1957
i förening med någon uppgång i sysselsättningen medföra, att lönenivå och
sysselsättning vid ingången av 1958 böra överstiga de för 1957 genomsnitt
liga. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutveckling
en kan en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses för 1958 liksom en fort
satt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt sett finner riksrä-
kenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av inkomst av tjänst sannolik
under 1958.
Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna 1959 har
räknats med ytterligare någon stegring.
För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har
sammanlagt räknats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.
För aktiebolagen sjönko de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5
procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen1 av utvecklingen av de taxera
de inkomsterna får hållas i minnet de tidigare nämnda avdragsgilla avsätt
ningarna till investeringsfonder för konjunkturutjämning. Även för 1957
och 1958 torde möjligheterna till avsättningar till investeringsfonder kom
ma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna
speciellt vid lagervärdering kunna å andra sidan komma att påverka de till
beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med ledning av vissa
undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1957 förväntade taxerings-
resultaten för de i riksräkenskapsverkets register ingående bolagen har
riksräkenskapsverket som grund för sin beräkning antagit att det samman
lagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade beloppet vid
1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxering. Mellan 1958
och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon förskjutning i bolagens
taxerade inkomster.
Vad angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsver
ket vid beräkningen utgått från alt lönerna skola utgå i enlighet med vad
som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag samt,
vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat beräkningen på nu
varande taxor.
Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den
härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å drift
budgeten för budgetåret 1958/59. Därjämte har riksräkenskapsverket verk
ställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och
1960/61. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bi
laga E).
Beträffande de för budgetåret 1958/59 beräknade beloppen för de särskil
da inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.
22
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
23
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas upp börden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men där jämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1957/58 och 1958/ 59 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restantier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt folk pensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 tillkommer dessutom investerings- avgift.
De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstings- medel och tingshusmedel, allt i form av inkomstskatt beräknad på grund val av inkomst och garantibelopp för fastighet.
över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och er sättningsskatt, skogsvårdsavgift’ och annuiteter å avdikningslån och å för skott för avlösning av frälseräntor, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga av gifter och arbetsgivarbidrag samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforsk- ningsavgifter.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt överskjutande skatt och övriga restitutioner. Vidare belastas titeln genom omföring till vederbörliga riksstatstitlar av debiterade belopp av utskiftnings- skatt, ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter. Dessutom skola från titeln avföras debiterade belopp av yrkesskade- och byggnadsforsknings- avgifter samt till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och ar betsgivarbidrag. I avräkning på de debiterade beloppen av sjukförsäkringsav gifter samt bidrag från mindre arbetsgivare utbetalas från titeln förskott till sjukkassorna. Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan de sammanlagda utgifterna kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576).
Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter en för alla gemensam progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattnings bara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av
den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband
med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provi
sorisk jämkning av statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde,
bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats för beräkning av skattens
grundbelopp skulle tillämpas först på den del av den beskattningsbara in
komsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft
den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla
i fråga om 1952 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952
eller tidigare år.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer, oskifta dödsbon och familje
stiftelser utgår från och med år 1953 efter ändrade grunder. Författningar
i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna
lågo till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tilläm
pades vid taxering första gången år 1954. Den ändrade lagstiftningen innebär
bland annat, att ortsavdraget för gifta höjts med omkring en tredjedel och
att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande
hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt
två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka
ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna,
och den andra avseende övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgjorde till
och med år 1956 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna
icke översteg 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare
skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgick
sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten
var stigande. Skattesatsen var maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget
för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp i
jämförelse med före år 1953 gällande bestämmelser.
Från och med den 1 januari 1957 utgöra grundbeloppen enligt förordning
den 18 maj 1956 (nr 243) 11 procent av den beskattningsbara inkomsten
upp till 8 000 respektive 4 000 kronor. Även i övrigt utfördes vissa föränd
ringar i skatteskalorna från nämnda dag. Skattesatsen är dock fortfarande
maximerad till 65 procent. De nya skatteskalorna ligga till grund för det
preliminära skatteuttaget från och med 1957 och komma att tillämpas första
gången vid 1958 års taxering.
Genom författningar utfärdade den 31 mars 1955 (nr 122—125) infördes
vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag för avgifter för kapital- och
sjukförsäkring för fysiska personer samt för utgifter för fullgörande av
tjänsten för skattskyldiga, som haft inkomst av tjänst. Vidare infördes vissa
extra avdrag för fysiska personer som haft intäkt av kapital. De nya be
stämmelserna ha legat till grund för det preliminära skatteuttaget från och
med 1956 och tillämpades första gången vid 1957 års taxering. Under bud
getåret 1957/58 tillämpas en uttagningsprocent av 100.
Andra skattskyldiga än fysiska personer, oskifta dödsbon och familje
stiftelser indelas i beskattningshänseende i följande fem grupper:
a) svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktie
24
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
25
bolag samt andra utländska juridiska personer än oskifta dödsbon och fa
miljestiftelser, varvid dock försäkringsanstalter som driva livförsäkrings
rörelse hänföras till grupp d,
b) andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar,
c) sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteks-
bank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svens
ka bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
d) försäkringsanstalter i den mån de driva livförsäkringsrörelse samt
e) övriga skattskyldiga.
Till och med år 1954 utgjorde den statliga inkomstskatten räknad i pro
cent av den beskattningsbara inkomsten för grupp a) 40 procent, för grup
perna b) och c) 32 procent, för grupp d) 10 procent (till och med 1950
25 procent) samt för grupp e) 15 procent. Enligt förordning den 3 juni 1955
(nr 300), som trädde i kraft den 1 januari 1956, skola dessa skattesatser
utgöra för a) 50 procent, b) 40 procent, c) 32 procent, d) 10 procent samt e)
15 procent. Vid taxeringen 1956 avseende verksamhetsåret 1955 skulle dock
skattesatserna vara för a) 45 procent, b) 36 procent, c) 32 procent, d) 10
procent samt e) 15 procent.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr
577) av fysiska personer m. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en
progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmö
genheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten
sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den
del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor.
Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den
1 januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska per
soner m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts till
50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen
är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en be
skattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juri
diska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den
del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Genom förordning den 12 april 1957 (nr 106) höjdes det skattefria förmö-
genhetsbeloppet till 80 000 kronor från och med 1958 års taxering.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om
folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftsplik-
tig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt för
ordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgif
ten skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5
juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från
den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den
avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180
kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa be
stämmelser tillämpades första gången i fråga om avgifter, som påfördes i
samband med taxeringen 1955. Pensionsavgiften höjdes enligt lag den 1
juni 1956 (nr 265) till 2,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst från och med den 1 januari 1957. Samtidigt höjdes även maximibeloppen till 250 kronor för ensamstående och till 500 kronor för äkta makar. De nya be stämmelserna komma första gången att tillämpas ifråga om avgifter, som påföras i samband med taxeringen 1958. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, alt avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.
Investeringsavgift för år 1957 skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr 554) med vissa undantag erläggas av fysisk eller juridisk person, som verkställt investering inom någon av förvärvskällorna jordbruksfastig het, annan fastighet eller rörelse. Investeringsavgiften utgår med 12 procent av den avgiftsbelagda investeringskostnaden. Avgiftsbelagd investerings kostnad erhålles genom alt från uppskattad investeringskostnad avdraga ett belopp av 30 000 kronor.
För den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kom munalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 de cember 1945 om utdebitering av tingshusmedel (nr 903). Genom lag den 5 juni 1953 (nr 400) upphörde fastighetsbeskattningen i sin dittillsvarandc form från och med 1955. Fastighetsskatt påfördes sista gången på grund val av fastighetstaxeringen 1954. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 399) till- lämpades härvid vid beräkning av underlaget för fastighetsskatten reparti- tionstalet 4 mot 5 för tidigare år. Den från och med 1955 införda beskatt- ningsformen innebär att fastighetsbeskattningen inordnas i den kommuna la inkomstskatten varvid som underlag för kommunal inkomstskatt upp tages ett garanlibelopp för fastighet motsvarande fyra procent av fastig hetens taxeringsvärde. I samband med höjningen av taxeringsvärdena genom 1957 års allmänna fastighetstaxering sänktes procenttalet för beräkning av garantibelopp till två och en halv. Dessutom tillerkändes fysisk person som blivit året näst före taxeringsåret eller samma taxeringsår mantalsskriven å honom tillhörig fastighet ett extra avdrag med, för helt år räknat, 200 kro nor, dock högst med det belopp som skall upptagas som intäkt av fastig heten.
Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen höjdes enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252). De höjda ortsavdragen tillämpades från och med 1953 års taxering. Det skattebortfall för kommunerna, som höjningen orsakade, har till en del kompenserats genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 16 maj 1957 (nr 200) höjdes de kommunala ortsavdragen ytterligare, så att de överensstämma med de statliga. Höjningen träder i kraft från och med den 1 januari 1958 och skall första gången tillämpas ifråga om den preliminära skatten för 1958 och vid 1959 års taxering. Under en övergångsperiod av tre år — 1958—1960 — skall statsbidrag utgå till alla kommuner så att full kompensation erhålles för den av ortsavdragshöjningen föranledda in komstminskningen. Under de därpå följande fem åren skall statsbidraget successivt minskas i en del kommuner samt helt avvecklas i de beträffande
26
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
skatteunderlaget bäst ställda kommunerna. Den nu utgående provisoriska ersättningen till kommunerna i anledning av 1950 års ortsavdragsreform skall inarbetas i det nya statsbidraget.
Lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring trädde i kraft den 1 januari 1955 genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569). Till försäkringen är knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag finansieras sjuk- och moderskapsförsäkringarna med avgifter från de försäkrade samt arbets- givarbidrag. Vid samma tidpunkt ersattes den hittillsvarande olycksfalls försäkringen, vars uppgifter delvis övertagits av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivarna. Enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 269) utgår för vissa arbetsgivare särskild byggnadsforskningsavgift.
Avgifterna från de sjukförsäkrade skola uttagas tillsammans med de all männa skatterna och ingå för huvuddelen av de försäkrade i preliminär- skatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjuk försäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen uppbäras till en mindre del i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare, vilka inbetalas till riksförsäkringsanstalten antingen direkt eller via de bolag, som meddela yrkesskadeförsäkring, redovisas även över in komsttiteln.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfär dad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiterades till och med år 1953 normalt med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxe ring. Från och med år 1954 sker i stället debiteringen normalt med det be lopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskyl- der inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari un der uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slut liga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gott- skrives i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B- skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrives den skattskyldige sådan preliminärskatt som erlagts efter uppbördsårets utgång (s. k. fyllnadsbetal ning av preliminärskatt). Understiger vid avräkningen den gottskrivna pre liminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
27
är större än 5 kronor, till betalning såsom kvarstående skatt under upp* bördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstå ende skatten uppgår till minst en femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning från och med 1952 års taxe ring den skattskyldige erlägga ränta för den kvarstående skatten efter av drag för 1 000 kronor. Överstiger däremot den preliminära skatten motsva rande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är större än 5 kronor, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta enligt sam ma regler, som gäller för den kvarstående skatten. Genom förordning den 7 juni 1956 (nr 332) höjdes räntesatsen för kvarstående skatt från 5 till 7 procent och för överskjutande skatt från 3 till 4 procent från och med år 1957. I proposition till riksdagen den 1 november 1957 (nr 186) föreslås en höjning av procentsatserna till 10 respektive 5 procent att tillämpas från och med 1958 års taxering. Tillkommande skatt debiteras i huvudsak på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller på grund av efter- taxering eller beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid från och med 1952 — i mot sats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på prelimi närskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skatte myndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initia- liv under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning från och med 1952.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
Beräkning av titelns inkomster
Beräkningen av riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1957/58 som budgetåret 1958/59. Beträffande förutsättningarna för beräkningen får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 20—22) antagits om utvecklingen av fysiska per soners och bolags inkomster.
Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har uppbörden kunnat följas till och med skatteter- minen i september 1957. Vägledning erliålles även av de uppgifter avseende
28
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
totalt influten skatt under varje månad, vilka lämnas från generalpoststy relsen.
Vad beträffar den preliminära A-skatten följer denna med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt nära löneinkomsternas förändringar. Dessutom påverkas uppbörden av preliminär A-skatt av ändringar i be skattningsreglerna. Medan ökningen i uppbörden grovt räknat i nuläget kan anges till 90 miljoner kronor för varje procents stegring av lönesum man är det ofta vanskligt att i förväg uppskatta inverkan på uppbörden av ändringar i beskattningsreglerna. Ett exempel härpå erbjuder utvecklingen under uppbördsåret 1956—57 då de i källskattetabellerna inarbetade scha blonavdragen för försäkringspremier var det huvudsakliga skälet till att uppbörden av preliminär A-skatt blev omkring 300 miljoner kronor lägre än vad som antogs i de tidigare beräkningarna.
Vid beräkningen av uppbörden av preliminär A-skatt för uppbördsåret 1957—58 hade riksräkenskapsverket i december 1956 att förutom till löne summans utveckling taga ställning till inverkan på uppbörden av de änd rade skatteskalorna för statlig inkomstskatt, de höjda folkpensionsavgif terna och en mindre stegring i den kommunala utdebiteringen, vilka inar betats i källskattetabellerna från och med 1957. De uppgifter över den fak tiska uppbörden, som nu föreligga, överensstämma i stort sett med de beräknade.
För beräkningen av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A- skatten bär riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 procent. I enlighet med vad som nämnts i det föregående har riksräkenskapsverket vidare räknat med en 4-procentig stegring av löne summan för 1958. De höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskattetabellerna från och med 1958, minska takten i ökningen av käll- skatteuppbörden. Till stor del torde dock den av de höjda kommunala orts avdragen föranledda minskningen i skatteuppbörden komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen — enligt prelimi nära uppgifter med 1 krona 10 öre per inkomstskattekrona från den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie upp- bördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att bli mindre än vad som förutsattes vid riksräkenskapsverkets beräkning i mars 1957. Vid beräkningen av uppbörden av preliminär B- skatt under uppbördsåret 1958—59 och de två terminer av uppbördsåret 1959—60, som falla inom budgetåret 1958/59, har man att ta hänsyn till, att preliminärskatten normalt — d. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas — kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1957 års respektive 1958 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skatt skyldige. Den av riksräkenskapsverket förutsatta stegringen av inkoms terna för andra fysiska personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för bolag vid nämnda taxeringar har föranlett riks-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
29
räkenskapsverket att räkna med en i jämförelse med innevarande budgetår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördstermi- nerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riks- räkenskapsverket uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyl diga i slutlig skatt vid 1958 års och 1959 års taxeringar. Härvid har, för utom med påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med påförda folkpensionsavgifter, debiterade sjukförsäkringsavgifter och påförda in- vesteringsavgifter till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.
30
Statsverkspropositionen år J958: Bil. 1: Inkomsterna:
Taxeringsår 1957 1958
1959
F olkpensionsa vgifter...................
. . . . 427 630 645
Sjukförsäkringsavgifter ....
___ 442
448 455
Investeringsavgifter................... ____ 202
160
—
Vid 1959 års taxering har räknats med skatt på återbetalade konjunkturutjämningsavgifter till ett belopp av 30 miljoner kronor.
Med utgångspunkt från ovan nämnda beräkningar av vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 års och 1959 års taxe ringar kan man räkna med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958—59. Bolagen ha under den tid möjligheterna till fyllnadsbetalningar förefunnits svarat för den övervägande delen av de fullgjorda fyllnadsbe talningarna. De betydande fyllnadsbetalningarna ha medfört att den sam manlagda preliminära skatten för bolagens del hittills tämligen nära an passats till den slutliga skatten. Under våren 1957 inflöto fyllnadsbetal ningar av preliminärskatt med 500 miljoner kronor, varav bolagen svarade för ca 355 miljoner kronor. Detta var inemot 300 miljoner kronor mindre än vad riksräkenskapsverket räknat med i de kalkyler som lågo till grund iör riksstaten för 1956/57. I vad avser bolagen sammanhänger skillnaden mellan beräknade och influtna fyllnadsbetalningar med att bolagens taxe rade inkomster visade en nedgång med 12,5 procent vid 1957 års taxering medan riksräkenskapsverket tidigare ansett sig böra räkna med någon ök ning. En väsentlig del av differensen sammanhänger vidare med att beräk ningarna till riksstaten inkluderade en förväntad men senare utebliven ökning i fyllnadsbetalningarna till följd av fastighetsbeskattningens om- iäggning.
Vid 1958 års taxering kommer vid bifall till proposition i ämnet att till- lämpas en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta. Riksräkenskapsver ket förutsätter att fyllnadsbetalningar komma att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 liksom hittills blir av obetyd lig storleksordning. Under denna förutsättning och med de antaganden beträffande utvecklingen av bolagens taxerade inkomster som berörts i
det föregående beräknar riksräkenskapsverket de totala fyllnadsbetalning arna våren 1958 och våren 1959 till 500 miljoner kronor respektive 400 mil joner kronor.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1957/58 och 1958/59 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till ca 10 260 respektive 10 hlO miljoner kronor. Det bör understrykas, att de angivna be loppen äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skatt skyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att vad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som över skjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattelitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Den avräkning i november 1956, som verkställdes på grundval av samma års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 1 055 miljoner kro nor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 875 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 180 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och C- längderna upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra si dan uppgick till 570 miljoner kronor, varav 480 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 90 miljoner kronor på övriga skattskyldiga. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 20 miljoner kronor.
Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgif ter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1957 års taxering till i runt tal 1 000 miljoner kronor, med 825 miljoner kronor på fysiska per soner och 175 miljoner kronor på aktiebolag in. fl. Räntan på den kvar stående skatten uppgår till 25 miljoner kronor, varav 16 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt kunna be räknas till omkring 690 miljoner kronor, varav på fysiska personer 550 miljoner kronor och på övriga skattskyldiga 140 miljoner kronor.
Det höga saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt vid 1956 års och 1957 års taxeringar berodde bland annat på att skatten på grundval av garantibelopp på fastighet och sjukförsäkringsavgifter från försäkrade som erlägger preliminär B-skatt endast i obetydlig utsträckning torde in flutit i form av preliminärskatt och fyllnadsbetalningar. Från och med år 1957 ingå nämnda skatter och avgifter i den debiterade preliminära B- skatten. Riksräkenskapsverket har därför räknat med en viss nedgång i saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt vid 1958 års taxering. Beträffande beloppen för den kvarstående och överskjutande skatten räk nar riksräkenskapsverket med att de bli av storleksordningen 800 respek tive 700 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1957 och 1958,
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
31
skall erläggas under budgetåren 1957/58 och 1958/59. Under dessa budget år utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en del av det påförda beloppet icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restfört. Den inflytande kvarstå ende skatten uppskattas för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till omkring 850 miljoner kronor respektive 675 miljoner kronor.
Såsom av det föregående framgått redovisas även bidrag till sjukförsäk ringen samt grkesskade- och bgggnadsforskningsavgifter från större arbets givare över inkomstskattetiteln. Med ledning av de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 no vember 1957, kunna dessa bidrag och avgifter beräknas komma att uppgå till 300 miljoner kronor under såväl innevarande som nästföljande budget år. I dessa belopp ha medräknats statens arbetsgivarbidrag, vilka uppskatt ningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor för vartdera budgetåret, varav hälften på affärsverken.
Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, tillkom mande skatt m. m. till 250 respektive 275 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samt liga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 till (10 260 + 850 + 300 + 250 =) 11 660 mil joner kronor och under budgetåret 1958/59 till (10 470 + 675 + 300 + 275 =) 11 720 miljoner kronor.
Beräkning av titelns utgifter
Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräk- nas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Från och med år 1955 har, som tidigare nämnts, fastighetsbeskattningen omlagts. Fastighetsskatt enligt den äldre ordningen utbetalades till kommunerna sista gången under år 1955 på grundval av 1954 års debitering. Under år 1956 ha kommunerna för första gången icke erhållit någon fastighetsskatt. Förskott från staten på inkomstskatt har beräknats enligt vid 1955 års taxering framkommet skatteunderlag, i vilket icke ingår garantibelopp. Under 1956 skulle alltså kommunernas skatteintäkter kommit att minska med ett be lopp motsvarande fastighetsskatten. Enligt särskilda övergångsbestämmel ser givna i lag den 29 april 1954 (nr 153) har emellertid i förskott till kom munerna för år 1956 även utbetalats ett belopp motsvarande den beräknade skatten på fyra procent av det sammanlagda taxeringsvärdet år 1955 för skattepliktiga fastigheter.
32
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Under år 1957 beräknas förskottet till kommunerna på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår. Avräkning sker detta år mot förskottet under år 1955 och därvid tillföres kommunerna ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år få kommunerna följaktligen »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efterföljande år löper sedan syste met normalt.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1957/58 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1957/58 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1958. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till för skottet på kommunal inkomstskatt för 1958, vilket till storleken utgör pro dukten av det vid inkomsttaxeringen under 1957 framkomna skatteunder laget med tillämpning av de övergångsbestämmelser som gälla enligt kun görelse den 16 maj 1957 (nr 203) med anledning av ortsavdragsreformen och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om bland annat den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebitering en har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kom munal inkomstskatt under kalenderåret 1958 till 3 670 miljoner kronor. Det kan nämnas att den till följd av ortsavdragsreformen utgående skatteersätt- ningen för 1958 enligt uppgifter från länsstyrelserna uppgår till 581 miljo ner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1956 utbetalade för skottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 3 440 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1955 års till 1957 års taxering beräknats till omkring 400 miljoner kronor. Sam manlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1958 kunna be räknas till omkring 4 070 miljoner kronor. Hälflen av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1957/58. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 2 330 miljoner kronor, kan riksstatstiteln be räknas komma att under budgetåret 1957/58 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 4 365 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1958/59 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 2 035 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår kunna utbetalningarna med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1957 samt un der förutsättning av en kommunal utdebitering av ungefär samma höjd som under år 1958 beräknas till omkring 2 185 miljoner kronor. Statens utbetal ningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1958/59 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till 4 220 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskjut- onde preliminärskatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för bud getåret 1957/58 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket er hållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 690 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 ha de beräknats till omkring 700 miljoner kronor. Här-
3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
33
till komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering in. in., vilka uppskattats till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Såsom utgift på titeln bör vidare för bidrag till sjukförsäkringen och yr kesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgi vare beräknas samma belopp som för dessa bidrag och avgifter upptagits bland titelns inkomster.
För sjukförsäkringen tillkomma härjämte förskott och övriga utbetalning ar till sjukkassorna i avseende å bidrag från mindre arbetsgivare och sjuk försäkringsavgifter, vilka utbetalningar riksräkenskapsverket med ledning av uppgifter i riksförsäkringsanstaltens ovannämnda skrivelse beräknar till 450 miljoner kronor för vartdera budgetåret. Utöver förstnämnda belopp tillkommer för budgetåret 1957/58 63 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivarbidragen för år 1956, som skall överföras till allmänna sjuk försäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning förutsatt dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under bud getåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkas sorna under nästkommande budgetår endast komma att utgå med det be lopp som utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.
Titeln skall slutligen belastas med omföringar av utskiftnings- och ersätt ningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter samt yrkesskadeförsäkrings- och byggnadsforskningsavgifter från mindre arbetsgivare. Sammanlagt kun na de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 30 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter för budgetåret 1957/58 till (4 365 + 690 + 50 + 300 + 510 + 30 “) 5 945 miljoner kronor samt för budgetåret 1958/59 till (4 229 -f- 700 4- 50 -j- 300 -f- 450 -j- 30 =) 5 750 miljoner kronor.
Avsättningar till och återför ingår från budgetut
jämningsfonden av k o m m u n a 1 s k a 11 e m e d e 1
Genom beslut av 1952 års riksdag inrättades en fond för reglering av ut betalningarna av kommunalskattemedel. Fonden behandlades till och med budgetåret 1954/55 som en diversemedelstitel, varvid belopp, som avsattes till eller återfördes från fonden, direkt belastade respektive gottskrevs in komsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. Från och med budget året 1955/56 har fonden bokföringsmässigt erhållit en annan behandling än tidigare. Fonden ingår sålunda numera som en del av budgetutjämnings fonden, varigenom avsättningar och återföringar icke längre direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m.
Budgetåret 1955/56 avsattes 250 miljoner kronor till fonden att återföras med 100 miljoner kronor budgetåret 1956/57 och med 150 miljoner kronor budgetåret 1957/58. Då tidigare till fonden avsatta belopp i sin helhet voro återförda till inkomstskattetiteln, kunde någon återföring av kommunal
34
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
35
skattemedel icke äga rum under budgetåret 1955/56. Budgetåret 1956/57 av sattes 200 miljoner kronor att återföras med 100 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Dessutom återfördes 100 miljo ner kronor av de för budgetåret 1955/56 avsatta medlen, varigenom netto avsättningen budgetåret 1956/57 begränsades till 100 miljoner kronor.
I riksstaten för budgetåret 1957/58 har räknats med en nettoavsättning av kommunalskattemedel till budgetutjämningsfonden på 125 miljoner kro nor. De avsättningar och återföringar, som enligt nu föreliggande beräk ningar böra verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59, framgå av följande sammanställning:
1957/58
1958/59
kronor
kronor
Avsättning ............................. 425 000 000 400 000 000 Återföring ............................. 250 000 000 200 000 000 Nettoavsättning.................... 175 000 000 200 000 000
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approxima tiva, för det avslutade budgetåret 1956/57. Beloppen angivas i miljoner kro nor.
1956/57 1957/58 1958/59
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar...........
9 572 10 260 10 470
Kvarstående skatt............................................................
875 850
675
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför
säkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare........................................................
299
300
300
Tillkommande skatt, restantier m. m........................
264
250
275
Summa inkomster 11 010 11 660
11 720
Utgifter:
Kommunalskattemedel.................................................... 4 252
4 365 4 220
Överskjutande skatt........................................................ 568
690
700
Övriga restitutioner ........................................................ 52
50
50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför
säkringen och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare........................................................
299 300
300
Förskott m. m. till sjukkassorna..................................
455 510
450
Omföringar..........................................................................
24
30
30
Summa utgifter
5 650
5 945 5 750
Inkomster utöver utgifter.................................................... 5 360
5 715 5 970
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om in komstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständig heter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1957/58 till
5 700 000 000 kronor och förordar, att samma titel i riksstaten för budget året 1958/59 uppföres med 6 000 000 000 kronor.
36
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomst skatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Ku pongskatten utgick enligt denna förordning med 20 procent av utdelningen. Från och med år 1957 utgår kupongskatten enligt förordning den 23 febru ari 1956 (nr 104) med 30 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa län der gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under över- ståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respek tive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat
i
inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53.................... 5,91 4,00 1953/54.................... 4,89 5,00 1954/55.................... 6,46 6,00
Redovisad Beräknat 1 inkomst riksstaten Miljoner kronor
1955/56 .................... 5,69 5,00 1956/57 .................... 6,20 6,50 1957/58 .................... 7,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1957 har överståt- hållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 6,50 miljoner kronor för vartdera budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1957/58 till 7 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 7 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgick från och med år 1940 efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 års riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1956/57 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 1,35 miljon kronor. Vid 1957 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträk nade utskiftningsskatten till 10,7 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 10 700 000 kronor för innevarande budgetår. För det nya budgetåret bör inkomsttiteln liksom tidigare uppföras med ett for mellt belopp. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/ 59 uppföres med 1 000 000 kronor.
Fondskatt
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftning
Bih. 1: Riksräkenslcapsverkets inkomstberäkning
37
en har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en av veckling av de fondbeskattade företagen.
För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföre skrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen skall skatten utgå med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten skall tillfalla staten. Taxering till fondskatt verkställdes i första instans år 1955. Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick det sammanlagda beskattningsbara beloppet till 288 miljoner kronor. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tillämpningsföreskrifterna skall för företag, som påförts fondskatt, läns styrelsen utfärda särskild debetsedel. Den del av fondskatt, som skall erläg gas under visst år, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. Under budget året 1956/57 inflöt 14,75 miljoner kronor i fondskatt.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln fondskatt att uppgå till 14,27 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 14,19 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av fondskatt för budgetåret 1957/58 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 15 000 000 kronor.
Skogs vårdsa vgifter
Enligt förordning den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket pro milletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1956/57 med 7,79 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1957/58 är titeln upptagen till 8,00 mil joner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1957 har skogssty relsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1957 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:
»Enligt vad skogsstyrelsen inhämtat har nettoinkomsten av skogsvårds- avgifterna för budgetåret 1956/57 under motsvarande förutsättningar som de nyss angivna uppgått till ca 7 793 000 kronor. På grund härav synes det skogsstyrelsen som om inkomsterna för budgetåret 1957/58 skulle kunna beräknas till det i riksstaten för nämnda budgetår angivna beloppet eller 8 milj. kronor.
Beträffande inkomster av skogsvårdsavgiffer för budgetåret 1958/59 må följande framhållas.
38
Statsverkspropositionen år 1958: Bil, 1: Inkomsterna:
l sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 oktober 1956 angående be räkningen av ifrågavarande inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/ 58 anförde skogsstyrelsen bl. a. att de nya fastighetstaxeringsvärden som kunde bli följden av 1957 års allmänna fastighetstaxering komme att på verka statens inkomster av skogsvårdsavgifter fr. o. m. budgetåret 1958/59.
Enligt uppgift från statistiska centralbyrån utgör detta totala nya taxe ringsvärde, som skall ligga till grund för skogsvårdsavgiftcrnas beräknande, i runt tal 10 474,8 milj. kronor.
På grundval härav skulle vid oförändrat promilletal (1,5) statens inkoms ter av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1958/59 kunna beräknas komma att uppgå till ca 15,7 milj. kronor.
I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 oktober 1952 ifrågasatte skogsstyrelsen en sänkning av promilletalet för skogsvårdsavgiftens utta gande i samband med den höjning av taxeringsvärdena för skogsmark och växande skog, som föranleddes av 1952 års fastighetstaxering. Någon sänk ning av promilletalet företogs dock ej av statsmakterna.
Den 1957 ånyo vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger skogsstyrelsen anledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan omprövning synes jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogsvårdsavgiftens ut tagande över huvud taget numera synes kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande synes emellertid böra bli före mål för övervägande i särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvak tan på ställningstagandet till spörsmålet om skogsvårdsavgiftens avskaffan de promilletalet för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxerings värdena icke bör sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner kronor.
Enligt styrelsens mening bör i anslutning till det anförda inkomstbeloppet av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1958/59 beräknas till sistnämnda be lopp.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1957/58 till 8 000 000 kronor samt beräknar, i avvaktan på ställ ningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59 till 16 000 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1956/57 till 1,26 miljon kronor. I riksstaten för budgetåret 1957/58 är titeln upptagen till 1 miljon kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillnings avgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1957/58 till 1 250 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptages till likaledes 1 250 000 kronor.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, om
sättnings- och expeditionsstämplar m. m.
De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställ-
39
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
ning, i vilken under budgetåren 1952/53—1956/57 influten kvarlåtenskaps- skatt, uppgående till 21,78, 24,58, 23,39, 29,69 respektive 30,40 miljoner kronor sammanförts med arvslottsskatt (miljoner kronor).
Budgetår Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt Stämpel Stämpel Uppbörd Restituå bo
å gåvo genom tioner
uppteck brev
länssty
ningar
relserna
1952/53
53,42 2,69 2,20
0,86
1953/54 65,05
2,29 3,93 2,19
1954/55 64,25 2,50 2,71
1,06
1955/56
72,66 2,67 4,39
1,06
1956/57 77,79
2,47 6,25 1,14
Summa
Lotteri- Omsätt- Summa
Beräk
arvslotts
vinstnings- och inkomst
nat i
skatt, gå skatt
expedi-
riks
voskatt
tions-
staten
och kvar
stämplar
låtenskaps skatt
m. m.
57,45
36,60
54,59 148,64
159,00
69,08
43,04
62,96 175,08 166,00
68,40
45,21 76,07 189,68
177,00
78,66
45,54 78,19 202,39
188,00
85,37
53,67 72,93 211,97
203,00
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verk liga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 85 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 no vember 1957 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräk ningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts följande:
»Denna inkomsttitel var i riksstaten för budgetåret 1956/57 upptagen till 70 miljoner kronor. För löpande budgetår äro inkomsterna å titeln ifråga beräknade till 85 miljoner kronor. Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvo skatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1956/57 80,3 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare uppbör dens storlek under vart och ett av de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma är fördelad på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor).
Inkomstslag
Budgetår
1954/55
1955 56
1956/57
a) arvslottsskatt........... ................ 40,8
42,9 47,4
b) gåvoskatt .................. ................ 2,5
2,7
2,5
c) kvarlåtenskapsskatt . ................ 23,4
29,7 30,4
Summa 66,7
75,3
80,3
Såsom av förestående sammanställning framgår, ha inkomsterna av arvslottsskatten under det sistförflutna budgetåret varit icke oväsentligt högre än under de två närmast föregående budgetåren. Den tillfälliga upp
40
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
börden, varmed avses uppbörd av skattebelopp över 100 000 kronor, har un der budgetåren ifråga uppgått till 6,3, 5,4 resp. 8,0 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden har följaktligen utgjort 34,5, 37,5 resp. 39,4 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt under de tre sistförflutna budgetåren företer inga större skiljaktigheter och får anses vara av normal storleksordning.
Den tillfälliga uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under budgetåren 1954/55—1956/57 uppgått till i runt tal 6,0, 16,7 resp. 14,0 miljoner kronor. Uppbörden under de två sistförflutna budgetåren påverkas av onormalt stora engångsbelopp å tillsammans 7,7 resp. 3,9 miljoner kronor. Den normala uppbörden har uppgått till 17,4, 13,0 resp. 16,4 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 har generalpoststy relsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 85 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plä gar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att värdet av kapitaltillgångar i allmänhet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.
Den normala uppbörden av arvslottsskatt har under tiden januari—septem ber 1957 uppgått till 29,2 miljoner kronor (mot 27,1 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 3,2 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts avses uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande tid uppgått till 5,1 miljoner kronor (mot 6,5 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under de återstående måna derna av innevarande budgetår torde den tillfälliga uppbörden kunna upp skattas till högst 0,7 miljoner kronor per månad.
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvslottsskatt under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1957............................... 14,0 milj. kr. Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . . . 25,6 > > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 ... 5,6
j
> »
Summa 45,2 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke un dergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under de se nast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Budgetår
Belopp Budgetår
Belopp
milj. kr.
milj. kr.
1952/53 ............................................... 2,7 1955/56 .................... .................. 2,7 1953/54 ......................... .................... 2,3
1956/57 .................... .................. 2,5
1954/55 ........................ .................... 2,5
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha omkring 0,7 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden janua ri—september 1957 har uppgått till 0,2 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt under budgetåret 1957/58 synes kunna beräknas till högst 2,5 miljoner kronor.
Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under liden januari— september 1957 uppgått till 13,4 miljoner kronor (mot 11,1 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av 1,5 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden bar under samma tid uppgått till 6,7 miljoner kronor (mot 15,7 miljoner kronor under samma tid föregående år). I det sistnämnda beloppet ingå emellertid tre större en gångsbelopp å sammanlagt 7,1 miljoner kronor.
Avkastningen av kvarlåtenskapsskatten — frånsett onormalt stora en gångsbelopp — synes för innevarande budgetår kunna beräknas enligt föl jande:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
41
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1957 ........................... 7,6 milj. kr. Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . 12,0 > > Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1957—maj 1958 . 6,4 » »
Summa 26,0 milj. kr.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1957/ 58 sålunda komma att uppgå till i runt tal 74 miljoner kronor (45,2 + 2,5 + 26,0). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna. Den na uppbörd har under de två sistförflutna budgetåren uppgått till 4,4 resp. 6,3 miljoner kronor. Vidare bör räknas med en viss marginal för större en gångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln i fråga synas därför kunna upp skattas till ett belopp, som är något högre än vad förestående beräkningar utvisa, eller till förslagsvis 85 miljoner kronor.
Det torde i detta sammanhang måhända böra anmärkas, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatten kunna antagas komma att under budgetårets se nare del något påverkas av den beslutade höjningen av skattepliktsgränsen. Den minskning av inkomsterna, som ändringen i fråga beräknas medföra, torde emellertid komma att i viss mån elimineras genom den inverkan höj ningen av taxeringsvärdena vid 1957 års fastighetstaxering kan förväntas få på det totala inkomstutfallet.
Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1958/59, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de stora engångsbeloppen. Även om de normala inkomsterna kunna antagas komma fortsättningsvis stiga på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona, torde emellertid de totala inkomsterna under titeln för budgetåret 1958/59 icke böra beräknas till högre belopp än förslagsvis 90 miljoner kronor.
Härvid har räknats med en relativt bred marginal för onormalt stora engångsbelopp. Beräkningen har vidare gjorts under antagandet, att in komstbortfallet på grund av den ändrade skattepliktsgränsen för kvarlåten skapsskatt — av de arvsskattesakkunniga beräknat till omkring två miljo ner per år — åtminstone delvis kommer att kompenseras genom ökade in komster på grund av höjningen av taxeringsvärdena å fastigheter.
Vid uppskattningen av inkomsterna från arvs- och kvarlåtenskapsskatten under budgetåret 1958/59 har räknats med att en eventuell ändring av grun derna för dödsbobeskattningen icke skall med hänsyn till tidsfristerna för bouppteckningars ingivande och skattebeloppens erläggande hinna att nämn värt påverka uppbördsresultatet för budgetåret i fråga, även om ändrade be stämmelser skulle träda i kraft fr. o. in. den 1 januari 1959.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvs- lottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i enlighet med generalpoststy relsens förslag under budgetåret 1957/58 till 85 000 000 kronor samt föreslår, att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 90 000 000 kronor.
Lotterivinstskatt
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:
»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för inneva rande budgetår upptagen till 53 miljoner kronor.
Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1956/57 har upp gått till 54 208 230 kronor. Motsvarande belopp under de två närmast före gående budgetåren utgjorde 45 754 967 resp. 46 223 507 kronor. Vinstskat tens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande samman ställning.
42
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Premieobligationslånen.
Budgetår
1954/55
........ 9 509 300
1955/56 10 763 780
1956/57 10 539 000
Skattepremielånet . . . . ,
........
—
—
580 000
Penninglotteriet.............
.........
18 790 200 19 010 000 23 654 400
Lotteriet för teater och konst..
........ 2 400 000
—
2 200 000
Tipstjänst......................
13 630 251 14 147 755
Övriga lotterier.............
......... 2 760 297 2 819 476 3 087 075
Summa kronor 45 754 967 46 223 507 54 208 230
Under budgetåret 1954/55 restituerades genom postverkets huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 543 608 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller ut fallit å icke försåld lottsedel. För budgetåren 1955/56—1956/57 utgjorde motsvarande belopp 685 362 resp. 538 831 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1954/55—1956/57 uppgick sålunda till i runt tal 45,2, 45,5 resp. 53.7 miljoner kronor.
Vinstskatten från premieobligalionslånen beräknas komma att under budgetåret 1957/58 uppgå till 10,5 miljoner kronor, förutsatt att de olika beloppen av riksgäldskontoret inlevereras vid samma tidpunkter som tidi gare.
Från Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni —oktober 1957 i vinstskatt inlevererats 9,9 resp. 5,5 miljoner kronor (mot 9.7 resp. 4,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). Under åter stående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 14,0 resp. 10,0 mil joner kronor komma att inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emeller tid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna äro underkastade starka fluktuationer beroende på vinstutfallet.
Inkomsterna av vinstskatten från övriga lotterier beräknas komma att under löpande budgetår uppgå till ca 3,2 miljoner kronor.
Den beräknade brultouppbörden av lotterivinstskatt från nyss angivna inkomstkällor und^er budgetåret 1957/58 framgår av efterföljande sam manställning.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
43
Premieobligationslånen............................................. 10,5 milj. kr.
Penninglotteriet.......................................................... 23,9
»
»
Tipstjänst..................................................................... 15,5
»
»
Övriga lotterier.......................................................... 3,2
»
»
Summa 53,1 milj. kr.
Under budgetåret 1957/58 torde vinstskattemedel konnna att restitueras i
ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår.
Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt torde för inneva
rande budgetår kunna beräknas till i runt tal 55 miljoner kronor. Vid denna
beräkning har utgåtts ifrån, att det särskilda lotteriet för teater och musik
kommer att anordnas även under innevarande år. Vidare har räknats med att
det planerade skattepremielånet skall inbringa minst 0,5 miljoner kronor i
vinstskatt.
För budgetåret 1958/59 synes icke böra räknas med högre inkomster än
som förutsetts för nu löpande budgetår. Inkomsterna under titeln ha visser
ligen visat en stigande tendens men med hänsyn främst till ovissheten, om
det särskilda lotteriet för teater och musik kommer att anordnas även un
der nästa år, torde det vara motiverat att iakttaga en viss försiktighet vid
bedömningen av inkomstutfallet för detta budgetår.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för bud
getåret 1957/58 till 55 000 000 kronor samt föreslår -— under antagande att
det särskilda lotteriet för teater och musik kommer att anordnas — att
titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 57 000 000 kronor.
Omsättnings- och expedition sstämplar in. in.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämn-
da inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts följande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. redovisas öv
riga stämpelmedel, vilka ej upptagits under någon av de båda förutnämnda
inkomsttitlarna. Här redovisas sålunda stämpelavgifter för lagfarter och in
teckningar, inkomster genom försäljning av helarksstämplar, enkla belägg
nings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter
för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i
riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till 75 miljoner kronor. I sin skri
velse till riksräkenskapsverket den 8 mars 1957 har generalpoststyrelsen
med utgångspunkt från då kända uppbördssiffror beräknat inkomsterna till
samma belopp.
De behållna inkomsterna å ifrågavarande titel under de senast förflutna
tre budgetåren framgå av efterföljande sammanställning (tusental kronor).
Budgetår
Uppbörd genom stämpelförsäljare:
i förskottsförteckningar upptagna stämpelavgifter
för
1954/55
1955/56
1956/57
a) lagfarter .................................................................
26 798
26 368
24 840
b) inteckningar ........................................................
försäljning av helarksstämplar, enkla belägg-
15 567
16 978
17 916
ningsstämplar in. m...............................................
13 577
13 488
14 532
44
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Budgetår
1954/55 1955/56 1956/57
Uppbörd genom postanstalterna av:
enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar,
kortkonvolut..........................................................................
7 238 7 070 7 288
Uppbörd genom postverkets huvudkassa:
a) emissionsstämplar å aktier och obligationer
110 992 12 334
6 317
b) stämpelavgifter för lottsedlar ...............................
1 902 1 970
2 077
c)
diverse .....................................................................................
10
6
9
Summa
76 084 78 214 72 979
1 Varav ett engångsbelopp å 2 miljoner kronor.
Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar ha under budgetåren 1952/53—1956/57 uppgått till följande belopp:
Budgetår Belopp milj. kr. lagfarter inteckningar
1952/53 ......................................... 17,3 13,0 1953/54 ......................................... 18,3 15,6 1954/55 ......................................... 26,8 15,6 1955/56 ......................................... 26,4 17,0 1956/57 ......................................... 24,8 17,9
Under månaderna januari—september 1957 ha i stämpelavgifter för lag farter och inteckningar influtit 18,0 resp. 14,3 miljoner kronor (mot 17,7 resp. 12,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). Genomsnitts- uppbörden per månad har sålunda utgjort omkring 2,0 resp. 1,6 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha in komsterna i fråga uppgått till 7,1 resp. 6,1 miljoner kronor. För den åter stående delen av budgetåret synes kunna räknas med i stort sett oförändrad genomsnittlig uppbörd. För hela budgetåret 1957/58 skulle intäkterna från inkomstkällorna i fråga sålunda komma att uppgå till omkring 23,1 resp. 18,9 miljoner kronor.
Inkomsterna av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskon trollstämplar ha under tiden januari— september 1957 uppgått till omkring 10,4 miljoner kronor (mot 10,9 mil joner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda uppgått till 1,2 miljoner kronor. Under återstående delen av nu löpande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrat genomsnittligt inkomstutfall. Hittills ha under budgetåret 5,1 miljoner kro nor influtit. Uppbörden skulle sålunda totalt komma att uppgå till omkring 14,7 miljoner kronor.
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel uppgick under kalenderåren 1954—1956 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1954
1955
1956
Enkla beläggningsstämplar ...................... 2 939 554 2 471 786 2 813 449 Överlåtelsestämplar .................................... 3 764 858 3 432 125 3 288 539 Kortkonvolut ............................................... 1 192 879 1 163 681 1 183 117
Summa kronor 7 897 291 7 067 592 7 285 105
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
45
Stämpelmedelsuppbörden genom postanstalterna har under tiden januari
—september 1957 uppgått till 5,4 miljoner kronor (samma belopp under
motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden har sålunda utgjort 0,6
miljoner kronor per månad. Under innevarande budgetår beräknas inkomst
utfallet bli i stort sett oförändrat eller omkring 7,2 miljoner kronor.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budget
åren 1952/53—1956/57 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna
belopp.
Budgetår
Belopp
mil], kr.
1952/53................................................................. 5,1
1953/54................................................................. 7,2
1954 55................................................................ 11,0
1955/56................................................................ 12,3
1956/57................................................................. 6,3
Under tiden januari—september 1957 ha influtit 4,9 miljoner kronor (mot
5,7 miljoner kronor under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbör
den (stämpelavgifter över 100 000 kronor) bär under samma tid uppgått
till 3,2 miljoner kronor. Den normala uppbörden har följaktligen utgjort 1,7
miljoner eller 0,2 miljoner kronor per månad. Under den hittills förflutna
delen av innevarande budgetår (uppbördsmånaderna juni—oktober) ha här
ifrågavarande stämpelavgifter inbringat 6,4 miljoner kronor och för hela
budgetåret 1957/58 torde kunna räknas med en uppbörd uppgående till
omkring 10 miljoner kronor.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1955/56
och 1956/57 uppgått till 2,0 resp. 2,1 miljoner kronor. Under den hittills
förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,9 miljoner
kronor influtit. För återstoden av budgetåret beräknas uppbörden till om
kring 1,2 miljoner kronor.
De beräknade totala inkomsterna under titeln omsättnings- och expedi-
tionsstämplar m. m., framgår av efterföljande sammanställning.
Lag- Inteck- Uppbörd genom
Post- Emis-
Lott-
S:a
farter ningar stämpelförsäljarna kon- sions-
sedels-
av avgifter för
toren
stämplar
stämp-
helarksstämplar,
för aktier lar
enkla beläggnings-
o. obliga-
stämplar m. m.
tioner
Verklig uppbörd under
tiden juni—september
1957 .............................
7,1
6,1
5,1
2,4
2,4
0,9
24,0
oktober 1957 ...........
Beräknad normal upp-
—
—
—
4,0
—
4,0
börd under tiden ok
tober 1957—maj 1958
november 1957—maj
16,0
12,8
9,6
4,8
—
1,2
44,4
1958 .............................
Tillfällig uppbörd under
—
---‘
1,4
—
1,4
tiden nov. 1957—
maj 1958 ....................
—
—
—
—
2,0
—
2,0
Summa
23,1
18,9
14,7
7,2
9,8
2,1
76,8
De sammanlagda inkomsterna under titeln i fråga skulle sålunda för bud
getåret 1957/58 kunna beräknas till i runt tal 76 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från om
sättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1958/59, synes
man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande
budgetår. En osäker faktor utgöra dock stämpelavgifterna för aktie- och
obligationsemissioner. Ett inkomstbortfall på 1 å 1,5 miljoner kronor i form
av stämpelmedel kan även uppkomma därest den ifrågasatta ändringen
av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budget
årets ingång. Inkomsterna under titeln synas böra angivas till högst 76
miljoner kronor eller samma belopp, som förutsetts för nu löpande budget
år. Vid beräkningen har utgåtts från att inkomsterna under budgetåret i fråga
icke komma att påverkas av ändrade stämpeltariffer.»
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av omsättnings- och expedi
tionsstämplar m. m. under budgetåret 1957/58 till 76 000 000 kronor samt
föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med
78 000 000 kronor.
46
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
2. Automobilskattemedel
Fordonsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till
325 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln un
der de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat
netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1952/53.................... 189,71
180,00
1953/54.................... 213,23
200,00
1954/55.................... 260,97
245,00
Redovisad Beräknat
netto-
i riks-
inkomst
staten
Miljoner kronor
1955/56.................... 284,86
285,00
1956/57.................... 308,92
315,00
1957/58.................... 325,00
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall för
automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket
registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestäm
melser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, senast genom för
ordning av den 21 maj 1954 (nr 255), vilken trätt i kraft den 1 januari 1955.
Från och med sistnämnda dag gälla följande belopp för år räknat. För per-
sonautomobil utgår dels en grundavgift av 110 kronor och dels därutöver
28 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av bilens tjänstevikt mins
kad med 900 kilogram. För omnibus och lastbil utgör grundavgiften lika
ledes 110 kronor. För omnibus tillkommer därutöver, om tjänstevikten icke
överstiger 5 000 kilogram, 33 kronor och, om tjänstevikten överstiger 5 000
kilogram, 55 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten
minskad med 900 kilogram. För lastbil utgör tilläggsavgiften, om tjänste
vikten inte överstiger 3 000 kilogram, 37 kronor, om tjänstevikten överstiger
3 000 men ej 7 000 kilogram, 64 kronor och, om tjänstevikten överstiger 7 000
Bih. t: Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning
47
kilogram, 120 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevik-
ten minskad med 900 kilogram. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel utgör
30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För
motorcykel med sidvagn och för trehjulig motorcykel är skatten 60 kronor.
För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släp
vagn utgår skatten efter särskilda grunder.
I en till riksräkenskapsverket den 7 november 1957 avlåten skrivelse har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under hänvisning till i
styrelsens petita för budgetåret 1958/59 redovisade beräkningar upptagit
inkomsterna av fordonsskatt till 326 miljoner kronor för budgetåret 1957/
58 och till 348 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Enligt en i nämnda
petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden om
fordonens antal och genomsnittsskatten per fordon.
Skatt per
1957/58
1958/59
fordon
Anta)
Total-
Antal
Total-
Kr.
fordon
skatt
fordon
skatt
milj.
kr
milj. kr
Personbilar..
210
833 000
175
931 000
196
Bussar...........
2 070
8 300
17
8 300
17
Lastbilar....
875
114 600
100
116 900
102
Motorcyklar
36
241 300
9
215 800
8
Släpfordon..
6
6
Utöver huvuddebiteringen
inflytande
fordonsskatt
19
19
Summa
326
348
Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket upp
skattat fordonsskatten för budgetåret 1957/58 till 331 miljoner kronor och
för budgetåret 1958/59 till 345 miljoner kronor.
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren
enligt centrala bilregistret belyses av följande uppställning.
Vid ut
gången
av år
Personbilar
Antal
Ökning
Lastbilar
Antal
Ökning
Bussar
Antal
Ökning
Motorcyklar
Antal
Ökning
1950 ____
252 503
58 049
84 904
5 401
7 546
532
212 378
40 040
1951____
313 058
60 555
89 486
4 582
7 818
272
258 451
46 073
1952 ____
360 552
47 494
97 089
7 603
8 138
320
287 289
28 838
1953 ____
431 085
70 533
102 977
5 888
8 272
134
306 394
19 105
1954 ____
535 857
104 772
108 100
5 123
8 364
92
313 805
7411
1955 ------
636 543
100 686
110 043
1 943
8 309
—55
292 328
— 21 477
1956 ____
734 533
97 990
112 319
2 276
8 296
—13
266 786 —25 542
Under de tio första månaderna av år 1957 ha enligt preliminära uppgifter
nyinregistrerats 126 309 personbilar och 9 966 lastbilar. Under samma tid
1956 var antalet nyinregistrerade fordon 113 780 respektive 10 395. Vid sin
beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket i huvud-
sak utgått från den utveckling av fordonsbeståndet, som angives i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens kalkyler.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av fordonsskatt under bud
getåret 1957/58 till 330 000 000 kronor och föreslår, att titeln för budget
året 1958/59 upptages till 350 000 000 kronor.
Bensinskatt
I riksstaten för budgetåret 1957/58 är denna inkomsttitel upptagen till 715
miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de
senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
48
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Redovisad
Beräknat
Redovisad
Beräknat
netto-
i riks-
netto-
i riks-
inkomst
staten
inkomst
staten
Miljoner kronor
Miljoner kronor
1952/53......................... 330,04
325,00
1955/56........... ........... 595,05
585,00
1953/54............. ........... 389,17
410,00
1956/57........... ........... 629,51
640,00
1954/55........... ............. 490,71
495,00
1957/58...........
715,00
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å
bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den
3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946
med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950
utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala
skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens bort
tagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre
för liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 216) höjdes bensinskatten
ytterligare till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband
med sistnämnda skattehöjning ultogs enligt förordning den 8 maj 1953 (nr
217) under budgetåret 1953/54 även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin,
som den 1 juni 1953 fanns i lager i riket. Enligt förordning den 21 maj 1954
(nr 256) skall från och med den 1 juli 1954 för bensin, som till riket införes
eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som till
verkas av svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning ur inhemsk
skiffer, skall skatt dock endast utgå med 7 öre för liter. Även i samband
med skattehöjningen den 1 juli 1954 uttogs enligt särskild förordning den
21 maj 1954 (nr 257) under budgetåret 1954/55 tillfällig lagerskatt på ben-
sin.
Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även å sådan
petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil
och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin
och motorsprit, och till denna skatt lades för tiden 1 april 1948—31 decem
ber 1950 en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda
skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes ge
nom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med
den 1 januari 1951 och genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) till
23 öre för liter från och med den 1 juli 1953. Enligt förordning den 21 maj
Bih. 1: Riksräkenskapsverkeis inkomstberäkning
49
1954 (nr 260), varigenom förordningen den 3 maj 1935 upphävdes, utgick
Jbrännoljeskatt från och med 1955 med 32 öre för liter. I samband med in
förandet av allmän energiskatt sänktes brännoljeskatten genom förordning
den 31 maj 1957 (nr 264) till 30 öre för liter från och med den 1 juli 1957.
Kontroll och uppbörd, som tidigare handhafts av länsstyrelserna, åvilar
från och med 1955 kontrollstyrelsen.
Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill
den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för
liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 decem
ber 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929
års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951—30 juni
1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggsskatten å
motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) utgick skatt å mo
torsprit ej heller under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höj
ningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 förordna
des även om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter. Genom
ovannämnda förordning den 21 maj 1954 (nr 256) höjdes skatten till 7 öre
för liter från och med den 1 juli 1954. Skatten har genom förordning den
11 mars 1955 (nr 131) från och med den 1 juli 1955 fastställts till 19 öre för
liter, dock skulle till och med den 30 juni 1957 skatten utgå med endast
13 öre för liter.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riks-
räkenskapsverket den 7 november 1957 beräknat inkomsterna på föreva
rande titel till 707 miljoner kronor för budgetåret 1957/58 och till 761
miljoner kronor för budgetåret 1958/59.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 8 november 1957 rö
rande beräkningen av skatt på bensin, som införes till riket, anfört följande:
»De volymer bensin, för vilka tullverket debiterat bensinskatt, ha för pe
rioderna oktober—september 1954/55, 1955/56 och 1956/57 utgjort respek
tive 1 240, 1 450 och 1 590 miljoner liter. Det torde kunna antagas att förtull-
ningsvolymerna av bensin under budgetåren 1957/58 och 1958/59 icke kom
ma att överstiga respektive 1 650 och 1 710 miljoner liter, motsvarande en
bensinskatteuppbörd vid oförändrad skattesats av 528 resp. 548 miljoner
kronor. Med hänsyn till de av tullverket bestridda restitutionerna av ben
sinskatt, vilka beräknas till mellan 25 och 30 miljoner kronor för budgetår,
har Styrelsen upptagit nettouppbörden av bensinskatt för budgetåren 1957/
58 och 1958/59 till respektive 500 och 520 miljoner kronor.»
Beträffande beräkningen av skatt på bensin som tillverkas inom riket,
skatt på motorsprit samt brännoljeskatt har kontrollstyrelsen i
skrivelse den 11 november 1957 anfört:
»a) Skatt å inom riket tillverkad bensin.
Bensin tillverkas inom landet av tre tillverkare. Dessa har under tiden 1
juli—31 oktober 1957 inbetalat sammanlagt 35,4 miljoner kronor. Med led
ning av uppgifter från tillverkarna ang. beräknad utlämning av bensin
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.!. Bihang 1
kan ytterligare 58,6 miljoner kronor beräknas inflyta under tiden 1 novem
ber 1957—30 juni 1958. Den totala inkomsten av skatt å inom riket till
verkad bensin under budgetåret 1957/58 kan således angivas till 94 miljo
ner kronor.
Styrelsens uppbörd av skatt å inhemsk bensin under budgetåret 1958/59
kan beräknas till 92 miljoner kronor.
b) Skatt på motorsprit.
>
Försäljningen av motorsprit har nedgått avsevärt. Under tiden 1 juli—
31 oktober 1957 inflöt 0,05 miljon kronor till kontrollstyrelsen. Inkomsten
för tiden 1 november 1957—30 juni 1958 torde icke komma att överstiga
0,15 miljon kronor, varför den ifrågavarande skatteinkomsten för budget
året 1957/58 kan beräknas till 0,2 miljon kronor. För budgetåret 1958/59
synes skatteinkomsten kunna upptagas med oförändrat 0,2 miljon kronor.
c) Brännoljeskatt.
I samband med införandet av den allmänna energiskatten den 1 juli 1957
sänktes skatten å brännolja från 32 öre per liter. Då skatteredovisning sker
kvartalsvis i efterskott, påverkar detta skatteinkomsten först för tiden ef
ter den 1 oktober 1957.
Under tiden 1 juli—30 september 1957 har brännoljeskatt influtit med
26,7 miljoner kronor, innebärande en ökning gentemot samma tid föregå
ende år av något mer än 10 procent. Under tiden 1 oktober 1956—30 juni
1957 inflöt 75,6 miljoner kronor vid dåvarande skattesats av 32 öre per li
ter. Omräknat till den nya skattesatsen 30 öre per liter skulle detta mot
svara en skatteinkomst av 70,9 miljoner kronor. Antages skatteinkomsten
för tiden 1 oktober 1957—30 juni 1958 liksom under föregående del av bud
getåret öka med 10 procent, skulle skatteinkomsten för ifrågavarande tid
kunna angivas till 78 miljoner kronor. För hela budgetåret 1957/58 kan in
komsten av brännoljeskatten i enlighet med det anförda beräknas till (26,7
+ 78 =) 104,7 eller avrundat 105 miljoner kronor.
För budgetåret 1958/59 torde man kunna räkna med ungefärligen sam
ma relativa ökning som under budgetåret 1957/58 eller cirka 10 procent.
Detta skulle då innebära en skatteinkomst av 113,3 miljoner kronor. Detta
belopp synes snarare böra avrundas uppåt än nedåt. Skatteinkomsten för
budgetåret 1958/59 kan därför angivas till 115 miljoner kronor.»
Enligt generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens beräkningar skulle in
komsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 699 miljoner kronor
under budgetåret 1957/58 och till 727 miljoner kronor under budgetåret
1958/59.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt under
budgetåret 1957/58 till 715 000 000 kronor och föreslår, att titeln för bud
getåret 1958/59 upptages till 750 000 000 kronor.
50
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
3. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel
under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande samman
ställning.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
51
Debiterad
Influten
Utbeta-
Redovisad
Beräknat
brutto-
lade resti-
netto-
i riks-
inkomst
tu tioner
inkomst
staten
Miljoner kronor
Budgetåret
1952/53 .... . .
409,74
410,91
32,18
378,73
350,00
2
1953/54 ____ . .
464,67
463,15
29,84
433,31
350,00
S
1954/55 ____ . .
545,46
541,15
35,72
505,43
420,00
>
1955/56 ____ . .
601,05
595,90
42,54
553,36
500.00
>
1956/57 ____ . .
665,09
653,33
45,49
607,84
570,00
Tullraedlen har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 650
miljoner kronor.
I tabellen s. 53 lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad
översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1952/53— 1956/
57 samt 3:e kvartalet 1956 och 1957, med särskilt angivande av vissa varu
slag.
Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den in
flutna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1952/53—1956/
57 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande
belopp: I
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
År
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
Jan.
Febr. Mars April
Maj
Juni Summa
1952/53..
1953/54..
1954/55..
1955/56..
1956/57..
1957/58..
32.2
35.3
41.3
38.3
48.0
54.1
30.3
32.4
39,1
46.8
48.8
49.5
36,3
37.9
44.9
51.8
52.8
61,2
38.2
39.6
45.6
49.3
59.5
58.5
33.5
38,4
44,8
56.6
65,2
33,4
38,2
48.1
50.2
50.3
35.1
35.2
42,0
45,8
49.3
27,1
35,9
42,3
45,8
49,7
34.1
42.2
51,5
50.7
58.7
36,5
40,8
46,3
54.0
56.1
33.6
44,5
49,0
53.7
54.9
40.6
42.7
48,3
52,9
60,0
410.9
463.1
541.2
595.9
653.3
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957 har general-
tullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande
budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovi
sade statsinkomster framhållit följande:
»Den svenska utrikeshandeln har även under år 1957 fortsatt att öka i
omfattning. Sålunda ha import- och exportvärdena för årets tre första kvar
tal överstigit motsvarande värden för år 1956 med respektive 13 och 14
procent. Tullverkets totala bruttouppbörd under förstnämnda tidsperiod
utvisar vid jämförelse med uppbörden under motsvarande tid föregående
år en stegring med 16 procent. Nu tillgängliga preliminära uppbördssiffror
för sistförflutna oktober månad tyda på att importen under fjärde kvarta
let 1957 alltjämt kommer att hålla en hög nivå. Vissa uppgifter om import
och export samt tullverkets influtna totala bruttouppbörd under ifrågava
rande riksstatstitlar lämnas här nedan.
52
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Års-
Kvartalsbelopp
belopp
I
II
III
Importvärde (miljoner kronor) ......... . 1956
11 434
2 523
2 962
2 758
1957
3 243
3 155
2 994
Importvolymindex (1949 = 100)
Totalt ...................................................... . 1956
184
165
194
177
1957
201
194
190
Därav: Transportmedel...................... . 1956
586
421
688
593
1957
619
839
562
Exportvärde (miljoner kronor)............. ,. 1956
10 067
1 915
2 612
2 697
1957
2 512
2 846
2 885
Tullverkets influtna bruttouppbörd
(miljoner kronor) ............................... . 1956
1 149
241
278
297
1957
267
286
400
Efterföljande beräkningar av tullverkets blivande uppbörd bygga på
vissa för ifrågavarande tid gjorda antaganden, vilka till en del ofrånkom
ligen måste anses osäkra. Sålunda har förutsatts att ekonomiska och poli
tiska förhållanden utomlands icke skola medföra några mera väsentliga
förändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln. Vidare förutsättes
att importen skall liksom för närvarande vara i huvudsak fri från direkta
restriktioner samt att det ekonomiska läget skall möjliggöra en fortsatt hög
nivå för densamma. Styrelsen har även bortsett från sådana ändringar i
tull- och skattesatser, som ett eventuellt ikraftträdande av en ny tulltaxa
under den tid uppgifterna avse skulle kunna komma att medföra.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tull-
medelsuppbörden under budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:
»Vad först angår tullmedel må här nämnas, att bruttouppbörden härav
under de senaste budgetåren har förhållit sig till importvärdet sålunda, att
varje miljard kronor av importvärdet motsvarat mellan 54 och 55 miljoner
kronor i tullmedelsuppbörd. En dylik jämförelse för perioden oktober 1956
-—september 1957 ger till resultat 53,5 miljoner i tulluppbörd för varje mil
jard av importvärdet.
Beträffande tullmedelsuppbördens fördelning på olika varugrupper un
der de tre senaste tolvmånadersperioder, som var för sig omfattat måna
derna oktober—september, må följande uppgifter lämnas (i miljoner kro
nor).
Icke varaktiga konsumtionsvaror samt råvaror
och halvfabrikat till dylika varor....................
Maskiner och redskap...............................................
Varaktiga konsumtionsvaror jämte vissa halv
fabrikat till dylika varor ..................................
Övriga varuslag............................................................. I
Oktober-
1954/55
-september
1955/56
1956/57
200
250
242
125
145
167
125
125
143
100
90
115
I gruppen 'Icke varaktiga konsumtionsvaror samt råvaror och halvfab
rikat till dylika varor’ ingå såsom största poster textilvaror och livsmedel.
Under perioden oktober 1956—september 1957 har tulluppbörden för tex
tilvarorna i jämförelse med närmast föregående årsperiod ökat med knappt
8 procent, medan uppbörden för livsmedel sjunkit med knappt 6 procent.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
53
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper
Miljoner kronor
Varuslag
1952
/ 53
1953
/ 54
1954
/ 55
1955
/56
1956
/ 57
juli— sept.
1956
1957
Frukter och bär, ätbara:
färska .....................................................
9,9
11,0
9,1
14.5
9.9
3.9
3,2
torkade .................................................
3,0
3.8
3,7
3,4
3.3
0.5
0,6
Kaffe ...........................................................
22,2
22.4
22,6
24,8
26,2
6.8
6,7
Spannmål, omalen .................................
8,8
1,2
1,7
1,2
03
0,3
—
Socker...........................................................
7,2
5,7
3,0
4,8
—
—
—
Konserver ..................................................
3,6
4,8
5,7
8,4
7,6
2,4
1,7
Vin...............................................................
8,0
8,1
8.5
8.9
9.1
1,9
1,9
Spritdrycker ..............................................
5,8
5,5
2,4
4,2
4,8
1,2
0,7
Kem. tekn. preparat ej särskilt nämnda
3,6
6,4
6,4
6,9
8,7
1,7
1,9
Bil- och motorcykeldelar av kautschuk
2,9
3,6
4,4
4,2
4,2
03
0,9
Silke..............................................................
5,2
7,7
6,6
8,9
8,8
13
2,0
Linoleummattor........................................
1,3
1,8
2,3
23
2,4
03
0,6
Vävnader, innehållande silke................
9,0
10,5
9,9
9,7
9,8
2.4
2,5
>
, av ull.......................................
8,6
11,7
11.9
19,0
19.8
4,7
5,6
>
, av bomull...............................
6,2
73
7,2
15,8
15,0
3,0
3,6
Strumpstolsarbeten, inneh. silke..............
5,5
4,4
3.6
7,1
7,1
1,5
1,7
»
, andra.......................
1,2
2,5
2,7
6,7
7,7
13
2,4
Kläder och sömnadsarbeten..................
4,8
6.9
8,0
12.9
13,8
2,7
3,1
Hattar .......................................................
1,8
2,2
1,9
1,9
1.9
0,5
03
Varmvalsat järn........................................
4,6
5,2
5,2
4,2
3,7
0,8
0,8
Järnplåtar, varmvalsade.........................
6,9
7,5
11,6
8,7
10.2
2,4
23
Förbränningsmotorer m. m....................
9,1
6,7
6,8
10,9
8.2
13
2,7
Metallbearbetningsmaskiner..................
10,3
6,1
7,6
8,6
8,7
2,8
2,7
Traktorer .....................................................
8,5
7,1
6,6
5,1
4,5
1.1
1.6
Transmissioner, skruvväxl. o. d................
5.8
5,3
4,9
5.7
6,4
1,6
13
Maskiner och apparater ej särskilt
nämnda ..................................................
34,3
34,8
41,8
46,1
53,4
12,8
14,7
Elektriska maskiner ej särskilt nämnda
7,0
6,2
5.8
6,2
7,3
1,7
1.9
Apparater för trådlös telegrafi etc. ..
4,7
5,9
61,4
8,5
12,1
18,2
3,3
5,7
Bilar och motorcyklar.............................
48,2
95,4
72.4
94.7
20,0
24,3
Delar för biltillverkning........................
12,9
17,5
21,8
20.9
17.3
5,3
23
Instrument ej särskilt nämnda..............
5,9
6,0
5,9
6,4
8,8
2,0
2,6
Säger
276,8
297,2
343,5
372,9
401,8
94,0
103,4
Övrig uppbörd av tullmedel..................
132,9
167,5
202,1
228,1
263,3
56,6
63,1
Summa
409,7
464,7
545,6
601,0
665,1
150,6
166,5
Tulluppbördsminskningen beträffande livsmedel beror på dels en något
minskad import, dels ett visst inkomstbortfall på grund av jordbruksregle-
ringens genomförande den 1 september 1956. Även om importen av livsme
del kan förutsättas minska ytterligare, torde dock tulluppbörden för hela
gruppen icke varaktiga konsumtionsvaror etc. kunna för innevarande och
för nästa budgetår beräknas till ungefärligen samma belopp som för års
perioden oktober 1956—september 1957.
Tulluppbörden för gruppen 'Maskiner och redskap’ ökar alltjämt. Jäm
fört med perioden oktober 1955—september 1956 utgör ökningen under
den därpå följande årsperioden omkring 15 procent. Under den senare de
len av årsperioden oktober 1956—september 1957 visar emellertid ökning
en en avtagande tendens, varför man för budgetåren 1957/58 och 1958/59
icke torde böra räkna med någon större ökning i tulluppbörden.
Gruppen 'Varaktiga konsumtionsvaror jämte vissa halvfabrikat till dy
lika varor’ omfattar bland annat motorfordon och för tillverkning därav
54
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
avsedda delar, vilka varor äro de betydelsefullaste ur tulluppbördssynr
punkt. Importen av personbilar utvisade under föregående år en vikande
tendens men har under år 1957 åter ökat. Tulluppbörden för personbilar
och motorcyklar låg ungefär 21 procent högre under tredje kvartalet i år
jämfört med samma kvartal föregående år. Däremot har importen av de
lar för biltillverkning minskat kraftigt under år 1957. Importen av till
ifrågavarande grupp hörande apparater för trådlös telegrafi, television etc.
företer en stark ökning för varje kvartal. Tulluppbörden uppgick under
tredje kvartalet 1957 till 5,7 miljoner mot 3,3 miljoner under samma kvar
tal 1956. Styrelsen finner sig böra beräkna tulluppbörden för gruppen var
aktiga konsumtionsvaror etc. under innevarande och nästa budgetår till
belopp, som endast obetydligt överstiga uppbörden under årsperioden ok
tober 1956—september 1957.
Till gruppen 'Övriga varuslag’ höra bland annat handelsfärdigt järn och
stål, kemikalier, färger, kautschuk, vapen och ammunition. Importen av
dessa varor har visserligen ökat kraftigt under årsperioden oktober 1956—-
september 1957 jämfört med nästföregående årsperiod, huvudsakligen vad
angår handelsfärdigt järn och stål samt vissa enstaka poster vapen och
ammunition. Tulluppbörden för hela gruppen steg med omkring 28 pro
cent under perioden oktober 1956—september 1957 jämfört med närmast
föregående årsperiod. Då emellertid importsiffrorna tidigare företett starka
variationer uppåt och nedåt, bjuder försiktigheten att för budgetåren 1957/
58 och 1958/59 beräkna något lägre belopp än för perioden oktober 1956—-
september 1957.
Den totala tullmedelsuppbörden för budgetåret 1957/58 beräknas till 670
miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes man kunna räkna med nå
got högre uppbörd, nämligen 700 miljoner kronor. Restitutionerna av tull
medel väntas uppgå till 45—50 miljoner kronor för år och nettouppbörden
har därför för nämnda två budgetår upptagits till respektive 625 och 650
miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av tullmedel under bud
getåret 1957/58 till 640 000 000 kronor samt föreslår, att titeln, under för
utsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1958/59 uppföres med
670 000 000 kronor.
Varuskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste
budgetåren framgå av följande sammanställning.
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53 ................... 262,56
225,00
1953 54 ................... 232,39
260,00
1954/55 ................... 195,00
200,00
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56 ................... 207,01
210,00
1956 57 ................... 222,67
210,00
1957/58 ................... 225,00
Varuskatt skulle enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) med visst
procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras
för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essen
ser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för
vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och
Bih. 1: Rilcsräkenskapsverkets inkomstberäkning
55
smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosme tiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna från 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbe ten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) sänk tes varuskatten å choklad och konfityrer till 60 procent från den 1 de cember 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ändrades grun derna för beräkning av varans beskattningsvärde. I samband därmed justera des skattesatserna i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen ut gör sålunda enligt denna förordning beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 pro cent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent. Genom förordning den 9 april 1954 (nr 126) sänktes skattesatsen på essenser och extrakter till 50 procent av beskattningsvärdet.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsätt ningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror m. m. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i för ordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten å importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidta gits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 maj 1953 (nr 248).
När den tidigare allmänna omsättningsskatten slutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrup per, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försälj ningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.
Enligt beslut vid 1951 års riksdag infördes genom förordning den 24 ok tober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. in., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skulle enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259)
utgå även under budgetåret 1953/54. Genom förordning den 11 december
1953 (nr 698) upphörde nyssnämnda förordning att gälla från och med den
20 december 1953. Skatten utgick med 10 procent av fordonens beskatt
ningsvärde.
Varuskatterna uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive
försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen vid införsel till riket.
På inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1956/57 redovisats en
behållen inkomst av 222,67 miljoner kronor, varav influtit 18,09 miljoner
kronor genom tullverket, 204,57 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen
och 0,01 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsätt
ningsskatt, genom länsstyrelserna.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1957 har kon
trollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkoms
ter, som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till i
avrundat belopp 211 respektive 217 miljoner kronor. Styrelsen har här
vid anfört:
»a) Varuskatt å choklad- och konfityrvaror har un
der månaderna juli—oktober 1957 influtit med 51,8 miljoner kronor. Un
der samma tid föregående år inflöt 48,5 miljoner kronor. Inkomstökningen
utgör icke fullt 7 procent. Anledning torde föreligga att räkna med viss
mindre inkomstökning även under återstående del av innevarande budget
år (1 november 1957—30 juni 1958). Med beräkning att inkomsten under
denna tid blir cirka 2 procent större än under samma tid föregående bud
getår, då inkomsten uppgick till 91,2 miljoner kronor, skulle 93 miljoner
kronor komma att inflyta. Skatteinkomsten för hela budgetåret 1957/58
kan enligt denna beräkning följaktligen angivas till (51,8 -f- 93 ==) 144,8
miljoner kronor eller avrundad till 145 miljoner kronor. Inkomsten av va
ruskatt å choklad- och konfityrvaror under budgetåret 1958/59 synes un
der förutsättning av i stort sett oförändrade priser kunna angivas till 150
miljoner kronor.
b) Varuskatt å tekniska preparat har under månaderna
juli—oktober 1957 influtit med 10 miljoner kronor eller med i det när
maste samma belopp som under motsvarande tid föregående år. Inkomsten
av nämnda skatt under månaderna november 1956—juni 1957 uppgick
till 21,7 miljoner kronor. Då en viss stagnation beträffande inkomsterna
av denna skatt synes ha inträtt, torde skatteutfallet för tiden 1 november
1957—30 juni 1958 icke böra beräknas högre än till 22 miljoner kronor. In
komsten för hela budgetåret 1957/58 synes därför kunna angivas till
(10
-j-
22 =) 32 miljoner kronor. För budgetåret 1958/59 synes böra upp
tagas samma belopp eller 32 miljoner kronor.
c)
Pälsvaruskatt har, i vad avser inom riket beredda skinn,
under månaderna juli—oktober 1957 influtit med 0,8 miljon kronor eller
en obetydlighet mera än under samma tid föregående år. För återstående
del av innevarande budgetår torde man kunna räkna med en i förhållande
till motsvarande tid föregående budgetår i stort sett oförändrad skattein
täkt eller 1,7 miljon kronor. Inkomsten av pälsvaruskatten under budget
året 1957/58 skulle sålunda kunna angivas till (0,8 + 1,7 =) 2,5 miljoner
kronor. För budgetåret 1958/59 synes samma belopp eller 2,5 miljoner
kronor böra upptagas.
56
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
57
d) Försäljningsskatt å guldsmedsarbeten, grammofonvaror
och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1957 inbringat res
pektive 5,6, 2,0 och 0,5 miljoner kronor eller tillhopa 8,1 miljoner kronor.
Under samma tid föregående år utgjorde skatteinkomsterna respektive 5,0,
1,9 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa 7,3 miljoner kronor. För återstå
ende del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten
böra beräknas till 24 miljoner kronor eller 0,6 miljon kronor mer än vad
som inflöt under motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten
för budgetåret 1957/58 skulle således kunna angivas till (8,1 + 24 —) 32,1
miljoner kronor eller avrundad till 32 miljoner kronor. Med hänsyn till
den jämna ökning, som inkomsten av försäljningsskatten utvisar för de
senaste budgetåren, synes man för budgetåret 1958/59 kunna upptaga ett
belopp av 33 miljoner kronor.»
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket
den 8 november 1957, beträffande beräkningen av de inkomster, som upp
bäras av tullverket, anfört följande:
»Den till tullverket inflytande bruttouppbörden, tillika att anse såsom
nettouppbörd, av de till varuskattemedlen hörande avgiftsslagen varuskatt,
pälsvaruskatt och försäljningsskatt uppgick under budgetåret 1956/57 un
gefärligen till respektive 15,8, 2,0 och 0,3 miljoner kronor eller sammanlagt
drygt 18 miljoner kronor. För innevarande budgetårs fyra första måna
der bär uppbörden blivit lägre än för samma tid föregående år, varför Sty
relsen icke anser sig böra räkna med högre belopp än 17 miljoner kronor
för vartdera budgetåret.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna in
nebära en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1957/
58 och 1958/59 på 228 respektive 234 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln varuskatt till 230 000 000
kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att titeln i riksstaten för bud
getåret 1958/59 uppföres med 240 000 000 kronor.
Omsättningsskatt å motorfordon
För vissa motorfordon skall enligt förordning den 23 november 1956 (nr
545), som trädde i kraft den 1 december 1956, utgå omsättningsskatt när
fordonet av tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller
uttages från rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt for
don som införes till riket av annan än registrerad importör utgår omsätt
ningsskatt, när fordonet införes i riket. Skattepliktiga fordon äro person
bilar, sådana med skåp-, stationsvagns- eller personbilskarosseri utrustade
lastbilar, vilkas tjänstevikt ej överstiger 1 800 kilogram samt motorcyklar,
allt i den mån fordonen icke tidigare äro eller varit upptagna i bilregister.
Omsättningsskatten utgår för personbilar och lastbilar med det antal kro
nor, som motsvarar 90 procent av det tal, vilket angiver fordonets tjänste
vikt uttryckt i kilogram. För bilar med högre tjänstevikt än 1 600 kilogram
skall därjämte tillägg göras med 120 kronor för varje fullt femtiotal kilo
gram, varmed tjänstevikten överskjuter 1 600 kilogram. Skatten avrundas
i förekommande fall till närmast lägre helt tiotal kronor. För motorcyklar
utgör skatten 180 kronor, om tjänstevikten ej överstiger 75 kilogram, 240
kronor för tjänstevikt mellan 75 och 160 kilogram samt eljest 360 kronor.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av kontrollstyrelsen och generaltull
styrelsen, uppgingo under hudgetåret 1956/57 till 63,17 miljoner kronor och
ha i riksstaten för innevarande år uppförts med 140,00 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande om
sättningsskatt å motorfordon anfört följande:
»Förordningen angående omsättningsskatt å motorfordon i vissa fall träd
de i kraft den 1 december 1956. Skatt enligt densamma började emellertid
inflyta först i januari 1957. Under månaderna januari—juni 1957 uppgick
skatteinkomsten till 62,9 miljoner kronor och under månaderna juli—okto
ber 1957 till 49,0 miljoner kronor. För återstående del av innevarande bud
getår synes böra beräknas en inkomst av 86,0 miljoner kronor och följakt
ligen för hela budgetåret 1957/58 ett belopp av (49,0 + 86,0 = ) 135 miljo
ner kronor. Skatteinkomsten för budgetåret 1958/59 synes kunna angivas
till 140 miljoner kronor.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beräknat
uppbörden till 0,6 miljon kronor för vartdera budgetåret 1957/58 och 1958/
59.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sin förenämnda
skrivelse beräknat inkomsterna under ifrågavarande titel till 110 miljoner
kronor för vartdera budgetåret 1957/58 och 1958/59.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättningsskatt å mo
torfordon till 140 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 och föreslår, att ti
teln för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 140 000 000 kronor.
Regteringsavgift och accis å fettvaror m. m.
Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser
återfinnas i förordning den 7 juni 1956 (nr 403) angående reglering av in
förseln av fettråvaror och fettvaror, m. in., i förordning den 5 juni 1953 (nr
396) om accis å fettemulsion m. m., i förordning den 30 juni 1944 (nr 459, änd
rad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes
för framställning av grädde m. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr
397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fett
emulsion m. m.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och
kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 47 miljoner
kronor.
Statens jordbruksnämnd, som i skrivelse till riksräkenskaps
verket den 8 november 1957 lämnat beräkning för innevarande och nästkom
mande budgetår av den del av inkomsterna under ifrågavarande titel, som
hänför sig till nämndens verksamhetsområde, nämligen nettointäkten av
58
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
59
regleringsavgifter för fettvaror, har till stöd för denna beräkning åberopat
en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken anförts följande:
»Med stöd av Kungl. Maj :ts förordning den 7 juni 1956, nr 403, angående
reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, in. m. och Kungl. Maj:ts
kungörelse samma dag, nr 417, med tillämpningsföreskrifter till nämnda
förordning har statens jordbruksnämnd i sitt cirkulär nr 50 för år 1956 be
träffande flertalet fettvaror och fettämnen, som kan tjäna matnyttigt ända
mål, föreskrivit, att varorna skall beläggas med införselavgift och regle-
ringsavgift.
Regleringens ändamål är att skydda avsättningen av svenskt smör samt
att bereda inhemska oljeväxter samma skydd som övriga jordbruksproduk
ter. Genom uttagande av införsel- och regleringsavgift på margarinråvaror
och därmed jämförliga fettämnen upprätthålles en sådan prisspänning mel
lan smör och margarin att avsättningen av svenskt smör främjas. Införsel
avgiften stödjer dessutom odlingen av oljeväxter. Regleringsavgifterna inle
vereras till statskassan. Införselavgifterna åter tillförs Sveriges oljeväxtin-
tressenter, förening u. p. a. (SOI) för bestridande av kostnader i samband
med föreningens omhändertagande, bearbetning och försäljning av den in
hemska oljeväxtskörden.
Införselavgiften utgår med ett fast belopp, så länge priset på höstrapsfrö
håller sig inom vissa prisgränser. Med tillämpning av den s. k. femprocent
regeln har dock avgiften den 1 november 1957 höjts från 30 öre till 31.5 öre
per kilogram oblandad fettvara. Regleringsavgiften är rörlig beroende på
växlingar i världsmarknadspriserna på margarinråvaror. Generellt har den
dessutom fr. o. m. den 1 november 1957 minskat med samma belopp, 1,5 öre
per kilogram, varmed införselavgiften då höjdes. Regleringsavgift utgår så
väl på importerade fettvaror som på olja, som framvinnes ur inhemskt olje-
växtfrö och avsättes inom landet.
Införsel- och regleringsavgift skall i princip icke slutligt belasta fettför-
brukning för annat än matnyttigt ändamål och ej heller tillverkning av va
ror för export. S. k. regleringsbidrag lämnas därför av jordbruksnämnden
för fett, som används till tekniskt bruk och för fett, som ingår i exportpro
dukt. Vidare utgår regleringsbidrag för svinn som uppkommer i samband
med raffinering och härdning av oljor ävensom för oljor, som används vid
tillverkning av fiskkonserver, och för fettvaror, som förbrukas vid bered
ning av emulgatorer. Regleringsbidrag utgår med belopp motsvarande erlagd
införsel- och regleringsavgift. Regleringsbidrag utgår även för inhemskt
slakterifett, som visserligen ej är avgiftsbelagt men som prisfördyras i skyd
det av regleringen.
Regleringsbidrag skall utgå av inflytande reglerings- och införselavgifter
i förhållande till storleken av respektive avgifter. Regleringsbidrag för in
hemskt slakterifett skall dock helt utgå av inflytande regleringsavgifter.
Nettointäkterna av regleringsavgifter för budgetåren 1957/58 och 1958/59
beräknas på följande sätt.
Under budgetåret 1956/57 användes 73 600 ton importerat fett och 19 400
ton svensk olja eller sammanlagt 93 000 ton fettråvaror för tillverkning av
margarin och andra avgiftsbelagda ändamål. Produktionen av hushållsmar-
garin, för vars framställning endast användes avgiftsbelagt fett, uppgick
under budgetåret till 90 500 lon. Härför åtgick 59 400 ton importfett och
15 000 ton svensk olja eller sammanlagt 74 400 ton. För övriga matnyttiga
ändamål åtgick under budgetåret 18 600 ton avgiftsbelagt fett. Med hänsyn
till den starka stegringen av efterfrågan på hushållsmargarin kan det vara
rimligt att för budgetåret 1957/58 utgå från en produktion av 94 000 ton
60
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
hushållsmargarin, vilket motsvarar eu fettråvaruåtgång av 77 500 ton. För
övriga matnyttiga ändamål beräknas åtgå 19 000 ton avgiftsbelagda fettrå-
varor. Den totala förbrukningen under budgetåret 1957/58 av fettråvaror,
för vilka regleringsavgift utgår, beräknas således uppgå till (77 500 +
19 000 = ) 96 500 ton. Förbrukningen av inhemskt slakterifett, varå avgift
ej utgår, uppskattas för budgetåret till 20 500 ton, varav 8 000 ton till mat
nyttigt ändamål samt återstoden, 12 500 ton, till tekniskt bruk för vilket reg-
leringsbidrag utgår. Till regleringsbidragsberättigade ändamål beräknas yt
terligare åtgå sammanlagt 9 500 ton annat inhemskt fett och importfett. Den
totala fettförbrukningen under budgetåret 1957/58 uppskattas således till
(96 500 + 20 500 + 9 500 =) 126 500 ton.
Som nämnts är regleringsavgiftens storlek beroende av världsmarknads
priserna på fettvaror. Dessa är emellertid mycket konjunkturkänsliga, var
för det är svårt att bedöma det framtida prisläget. Under åren 1955 och 1956
har de genomsnittliga världsmarknadspriserna varit 1 krona 31 öre för ko-
kosolja och 1 krona 29 öre för valolja samt 1 krona 72 öre för flytande vege
tabilisk olja. I avsaknad av andra hållpunkter för beräknandet av reglerings-
avgiften för budgetåret 1957/58 har fettvarusektionen ansett det rimligt
att utgå från dessa priser. Med denna utgångspunkt har regleringsavgiften
för budgetåret 1957/58 beräknats till 70 öre per kilogram för tiden fram till
den 1 november 1957 och till 68,5 öre per kilogram för tiden därefter. Sänk
ningen föranledes av den ovannämnda femprocentiga höjningen av inför
selavgiften. Huvuddelen av avgifterna inflyter med en månads eftersläpning,
varför man måste räkna med att avgifterna inflyter efter 70 öre per kilo
gram under budgetårets fem första månader.
Vid den antagna fettvaruförbrukningen för avgiftsbelagt ändamål, 96 500
ton, blir intäkten av regleringsavgifterna, beräknad på sätt nyss angivits,
66,7 miljoner kronor. Från nämnda 66,7 miljoner kronor skal! emellertid
avgå regleringsbidrag för 12 500 ton inhemskt slakterifett, som beräknas bli
använt till icke matnyttigt ändamål, med (regleringsavgiften + införselav
giften) 1 krona per kilogram eller sammanlagt 12,5 miljoner kronor. Hän
syn
har ej tagits till det avgiftsbelagda fett, som till eu kvantitet av 9 500 ton
beräknas åtgå till bidragsberättigade ändamål, detta enär regleringsbidrag
därför utgår med 100 procent av erlagda avgifter. Nettointäkterna av regle
ringsavgifterna för budgetåret 1957/58 skulle enligt denna beräkning sålun
da bli (66,7 — 12,5 = ) 54,2 eller i avrundat tal 54 miljoner kronor.
För budgetåret 1958/59 beräknas produktionen av hushållsmargarin kom
ma att ytterligare öka till 99 400 ton, vilket motsvarar en fettförbrukning av
82 000 ton. För övriga matnyttiga ändamål beräknas åtgå 19 500 ton avgifts
belagda fettråvaror. Med oförändrad fettförbrukning i övrigt skulle den to
tala användningen av fett för avgiftsbelagt ändamål bli 101 500 ton.
Med utgångspunkt från världsmarknadspriserna under 1956 och 1957
beräknas regleringsavgiften under budgetåret 1958/59 bli 67,5 öre per kilo
gram.
Vid en total avgiftsbelagd fettförbrukning av 101 500 ton och en regle
ringsavgift av 67,5 öre blir intäkterna för budgetåret 1958/59 68,512 miljo
ner kronor. Härifrån skall avgå regleringsbidrag för 12 500 ton inhemskt
slakterifett med (67,5 + 31,5 =) 99 öre per kilogram eller sammanlagt
12,375 miljoner kronor. Nettointäkterna av regleringsavgiften för budget
året 1958/59 skulle enligt denna beräkning sålunda bli (68,512 — 12,375 =)
56,137 eller i avrundat "tal 56 miljoner kronor.
Det torde dock böra understrykas att beräkningarna av intäkterna av reg
leringsavgiften måste bli mycket osäkra med hänsyn till världsmarknadspri
sernas växlingar.»
Bill. 1: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
61
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande
titeln regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. anfört följande:
»I riksstaten för budgetåret 1957/58 är inkomsten av regleringsavgift och
accis å fettvaror m. in. upptagen med 47 miljoner kronor. Härav är dock
den ojämförligt största delen hänförlig till regleringsavgift, som uppbäres
och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär endast
accis å fettemulsion in. m. samt avgift för smör, som användes för fram
ställning av grädde m. m., och avgift för vissa andra fettvaror, som använ
des för framställning av fettemulsion m. in.
Under månaderna juli—oktober 1957 har i accis och avgifter, efter av
drag av restitutioner, influtit 0,04 miljon kronor. För återstående del av
innevarande budgetår synes ifrågavarande inkomster kunna beräknas till
0,09 miljon kronor. Inkomsten av accis och avgifter å fettvaror för hela
budgetåret 1957/58 skulle sålunda kunna angivas till (0,04 4- 0,09 =) 0,1
miljon kronor. Inkomsten under budgetåret 1958/59 synes böra angivas
till samma belopp eller 0,1 miljon kronor.»
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar
uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln regleringsavgift
och accis å fettvaror m. m. till 54 000 000 kronor för budgetåret 1957/58
och föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 56 000 000
kronor.
Skatt å kaffe
Skatten å kaffe infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag och ut
går enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trädde i kraft
den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre
till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats
av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 no
vember 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).
Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1956/57 20,38
miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av
skatt å kaffe beräknats till 20 miljoner kronor.
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riks
räkenskapsverket beträffande avkastningen av skatt å kaffe anfört föl
jande:
»I kaffeskatt inflöto under budgetåret 1956/57 omkring 20,5 miljoner
kronor, motsvarande en förtullningskvantitet av omkring 58 500 ton, var
av drygt 19 000 ton under budgetårets fyra första månader. Under motsva
rande del av nu löpande budgetår har förtullningskvantiteten utgjort
19 500 ton, motsvarande en årsuppbörd av omkring 21 miljoner kronor.
Styrelsen har därför ansett sig kunna upptaga bruttouppbörden, tillika att
anse såsom nettouppbörd, av kaffeskatt för vartdera av budgetåren 1957/
58 och 1958/59 till 21 miljoner kronor.»
Statens jordbruksnämnd har i sin ovannämnda skrivelse till
riksräkenskapsverket anfört att riksstatssiffran för innevarande år mot
svarar en import av ca 57 000 ton råkaffe. Nämnden finner ingen anled
62
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
ning att revidera denna beräkning. Även för budgetåret 1958/59 uppskattar
nämnden importen av kaffe till 57 000 ton.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budget
året 1957/58 till 21 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för bud
getåret 1958/59 inkomsttiteln uppföres med likaledes 21 000 000 kronor.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste
budgetåren framgå av efterföljande
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53.................... 590,33
575,00
1953/54.................... 617,61
650,00
1954/55.................... 642,28
660,00
sammanställning.
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56.................... 668,70
650,00
1956/57.................... 663,23
690,00
1957/58.................... 720,00
Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å till
verkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss pro
cent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet
bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17), med tillämpning
från och med den 1 februari 1948, genomfördes viss skärpning av de i
1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhets
skatten. Från och med den 1 juli 1952 genomfördes genom lag den 15 maj
1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhets
skatten i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan. Genom lag
den 26 februari 1954 (nr 76) företogs en skattehöjning på cigarretter men
en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter från och
med den 1 april 1954. Skatten på cigarretter höjdes ytterligare från och
med den 1 juli 1957 genom lag den 31 maj 1957 (nr 265).
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av
tobaksvaror under kalenderåren 1952—1956 ävensom den på respektive
år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.
Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt
År
Skatt
Värde
Kvan
Försäljningsvärdets fördelning på varuslag i procent
Milj. kr. Milj. kr. titet
Cigarrer Cigarr-
Cigar
Rök
Tugg
Snus
Ton
cigarretter
retter
tobak
tobak
1952.. 583,1
778,3
10 406
1,6
4,6
75,4
12,9
0,2
5,3
1953.. 610,7
833,6
10 353
1,5
4,6
75,7
12,8
0,2
5,2
1954.. 635,0
866,7
10 390
1,5
4,4
76,2
12,7
0,2
5,0
1955.. 657,4
891,6
10 498
1,4
4,5
77,2
12,0
0,2
4,7
1956.. 662,2
895,7
10 479
1,3
4,2
78,7
11,0
0,2
4,6
Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den
totala konsumtionen utvisat en fortgående stegring under hela perioden
medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskat. Ökningen av cigar
rettkonsumtionen har medfört ökning av tobaksskatten.
Bih. i: Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning
63
De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt från och med
budgetåret 1952/53 till och med november månad år 1957 framgå av efter
följande tabell.
Tobaksskatt
1952/53
1953/54
Miljoner kronor
1954/55
1955/56
1956.57
1957/58
Juli...................................... 47,47
53,38
57,38
60,86
58,80
62,47
Augusti ............................. 55,36
58,75
58,31
59,08
58,21
63,11
September ....................... 51,78
50,01
52,69
57,63
56,72
62,53
Oktober............................. 44,78
51,68
54,19
54,89
50,62
57,01
November ....................... 51,47
51,27
50,88
52,64
56,83
63,19
December ..,.................... 44,95
47,88
52,05
55,29
56,24
Januari .... .................... 57,26
60,25
64,78
64,44
60,46
Februari............................. 43,76
43,87
44,88
47,55
51,01
Mars ............. .................... 42,50
44,31
46,34
50,44
48,12
April ............. .................... 51,26
54,31
53,94
56,72
50,38
Maj.................. .................... 49,12
50,21
51,04
51,73
57,50
Juni...................................... 50,62
Summa 590,83
51,69
617,61
55,80
642,28
57,43
668,70
58,34
663,28
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskaps-
verket den 31 oktober 1957 uppskattat inkomsterna av tobaksskatt för bud
getåret 1957/58 till 730 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 740
miljoner kronor samt härvid anfört följande:
»I vår skrivelse den 30 oktober 1956 meddelade vi Riksräkenskapsverket,
att vi då beräknade tobaksskatten under budgetåret 1957/58 till 680 mil
joner kronor. I vår skrivelse den 9 mars 1957 funno vi oss föranledda att
med beaktande av omsättningsutvecklingen för tobaksvarorna sänka be
loppet till 670 miljoner kronor. Den höjning av skattesatserna för cigarret
ter, som trädde i kraft den 1 juli 1957, beräknades medföra en höjning av
den totala tobaksskatten med cirka 50 miljoner kronor. Företagen ny be
räkning med hänsyn tagen till denna skatteändring och den aktuella om-
sättningstendensen ger ett skattebelopp på cirka 730 miljoner kronor. För
budgetåret 1958/59 ger vår beräkning på basis av en fortsättning av den
aktuella omsättningstendensen ett skattebelopp på cirka 740 miljoner kro
nor.
För båda budgetåren ha vi utgått från oförändrade utförsäljningspriser
samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret
1957/58 till 730 000 000 kronor samt föreslår, att titeln i riksstaten för bud
getåret 1958/59 upptages till 740 000 000 kronor.
Rusdrycksförsåljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktie
bolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till riksrä
kenskapsverket den 11 november 1957 har kontrollstyrelsen beträffande be
räkningen av ifrågavarande titel anfört:
64
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen med
13 miljoner kronor.
Enligt meddelande från aktiebolaget Vin- & spritcentralen kan inleve
ransen från bolaget under budgetåret 1957/58 beräknas komma att uppgå
till det i riksstaten upptagna beloppet, 13 miljoner kronor. För budgetåret
1958/59 har bolaget ansett sig preliminärt böra räkna med en inleverans,
efter vederbörlig avsättning för pensionsändamål, av likaledes 13 miljoner
kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsme-
del av partihandelsbolag för budgetåret 1957/58 till 13 000 000 kronor samt
föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga
rum, att den för budgetåret 1958/59 upptages till likaledes 13 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker har i samband med motbokssystemets av
skaffande övertagits av ett för hela riket gemensamt företag Nya Systemak
tiebolaget.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detalj handelsbolag har kon
trollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om
beräkningen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen med
26 miljoner kronor. Enligt uppgift från Nya Systemaktiebolaget kan inleve
ransen från bolaget för budgetåret 1957/58 beräknas komma att uppgå till
29 miljoner kronor. Hänsyn har härvid tagits till den minskning av inkoms
terna som uppkommer genom att bolaget från och med oktober 1957 avstår
från vinstandelar på spritdrycker och viner som försäljes för utskänknings-
ändamål. Huvudsakligen till följd härav väntas under år 1958 en avsevärd
minskning av årsvinsten äga rum. Enligt av bolaget verkställd beräkning
kommer inleveransen å förevarande skattetitel under budgetåret 1958/59 i
enlighet härmed att nedgå till omkring 20 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar rusdrycksförsäljningsmedel av detalj-
handelsbolag för budgetåret 1957/58 till 29 000 000 kronor samt föreslår,
att titeln för budgetåret 1958/59 upptages till 20 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1957/58 upptagen till
1 250 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsätt
nings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna
budgetåren framgå av följande sammanställning.
Omsätt-
Utskiink-
Summa
Beräknat
ningsskatt å
ningsskatt
netto-
riksstaten
spritdrycker
inkomst
Miljoner kronor
Budgetåret 1952/53................................. 587,49
35,44
622,93
625,00
»
1953/54 ............... ............... 619,53
36,86
656,39
650,00
»
1954/55 ............... ............... 730,07
46,81
776,88
800,00
»
1955/56 ............... ............... 919,95
37,27
957,22
820,00
»
1956/57 .............................. 1 069,33
30,37
1 099,70
1 050,00
Bill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
65
Enligt beslut av 1954 års riksdag genomfördes en omläggning av rus-
drycksbeskattningen från och med den 1 april 1954, som i vad avser sprit
drycker även innebar en skärpning av beskattningen. I samband med om
läggningen avvecklades den särskilda brännvinstillverkningsskatten och in
räknades i omsättningsskatten. Enligt förordningen skulle för rusdrycker,
som försåldes här i riket, till staten liksom dittills erläggas dels omsättnings
skatt och dels utskänkningsskatt.
Genom rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) av
skaffades motbokssystemet vid försäljning av spritdrycker från och med
den 1 oktober 1955.
Från och med den 1 oktober 1957 gällande bestämmelser angående om
sättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker återfinnas i förord
ning den 24 maj 1957 (nr 209). Enligt denna förordning upptages omsätt
ningsskatt vid detaljhandelsbolagets inköp av spritdrycker och utgår med
dels en grundavgift av 10 kronor, 9 kronor eller 7,50 kronor för liter beroen
de på om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, ligger mellan 35
och 40 volymprocent respektive understiger 35 volymprocent, och dels med
en procentavgift motsvarande 50 procent av utminuteringspriset. Utminu-
teringspriset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid
varornas utminutering.
Beträffande utskänkningsskatten stadgas, att den åt vilken rätt till ut-
skänkning av spritdrycker överlåtits skall för utskänkta spritdrycker erläg
ga utskänkningsskatt med belopp, motsvarande 25 procent av utskänknings-
värdet.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen
i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å sprit-
drycker för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört bland annat följande:
»Den 1 oktober 1957 genomfördes en omläggning av utskänkningsskatten
å spritdrycker. För att kunna basera uppbörden av utskänkningsskatt på
restauratörernas försäljning i stället för som tidigare på deras inköp av
spritdrycker från Nya Systemaktiebolaget har fastställts en fix relation mel
lan utskänknings- och utminuteringspris av 4 till 3. Utskänkningsskatten
har härigenom kunnat fastställas till 25 procent av utskänkningsvärdet eller
1/3 av utminuteringspriset. Omläggningen innebär att priserna på utskänk-
la spritdrycker återförts till ungefär samma nivå, som gällde före den i no
vember 1956 verkställda skärpningen av spritdrycksbeskattningen. Vid in
leveransen av utskänkningsskatt äger restauratörerna tillgodoräkna sig er
sättning för kostnader i samband med utskänkningen med som regel 15 pro
cent av utskänkningsvärdet, varigenom utskänkningsskattens nettobelopp
kommer att normalt stanna vid 10 procent av utskänkningsvärdet.
Restauratörerna har före den 1 oktober 1957 vid inköp av spritdrycker
från Nya Systemaktiebolaget haft att erlägga utskänkningspris med avdrag
endast för s. k. spillmånsersättning. Fr. o. m. nämnda dag får de inköpa
spritdrycker för utskänkningsändamål till utminuteringspris med avdrag
för viss partirabatt. För att restauratörernas lager av spritdrycker den 1
oktober 1957 skall kunna anpassas till de nya inköpspriserna, kommer skill
naden mellan det nya och det gamla lagervärdet att på grundval av avgivna
deklarationer utbetalas till restauratörerna av systembolaget. För detta ända-
5
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l. Bihang 1
mål åtnjuter bolaget anstånd intill den 15 januari 1958 med inbetalande av
utskänkningsskatt som belöper på spritdrycker och starkvin, vilka från bo
laget under månaderna juli—september 1957 försålts för utskänkningsända-
mål. Vidare äger bolaget vid ifrågavarande inbetalning avdraga belopp, som
enligt vad nyss sagts återbetalats till innehavare av tillstånd till utskänk-
ning av rusdrycker.
Inleveransen av omsättningsskatt å spritdrycker under månaderna juli—
oktober 1957, avseende försäljningen från partihandelsbolaget under må
naderna juni—september, har uppgått till 364,5 miljoner kronor. Under de
budgetår, då skattehöjningar icke förekommit, har inkomsten under må
naderna juli—oktober brukat motsvara omkring 33 procent av inkomsten
under hela budgetåret. Inleveransen under hela budgetåret 1957/58 skulle i
enlighet härmed kunna beräknas till omkring 1 105 miljoner kronor.
I utskänkningsskatt å spritdrycker har under månaderna juli—oktober
1957 redovisats 9,4 miljoner kronor, varav i enlighet med ovanstående endast
2,7 miljoner kronor avseende juni månads försäljning hittills inlevererats
till statsverket, medan 6,7 miljoner kronor tills vidare innehållits av Nya
Systemaktiebolaget. Enligt föreliggande preliminära uppgifter kommer ett
belopp av omkring 4 miljoner kronor att återbetalas till restauratörerna.
Återstående (6,7—4,0 =) 2,7 miljoner kronor kommer följaktligen att se
nast den 15 januari 1958 inlevereras till statsverket. Inleveransen av ut
skänkningsskatt å spritdrycker under tiden november 1957—juni 1958, av
seende restaurangernas försäljning under månaderna oktober 1957—maj
1958, kan, vid antagande av oförändrad omsättning i liter jämfört med året
före, ungefärligt beräknas till 10 miljoner kronor. Från detta belopp torde
emellertid komma att avgå 1,5 miljon kronor i särskild övergångsersättning
till de allmänna restaurangföretagen, vilka från och med oktober 1957 från
systembolaget övertagit kostnaderna för ordningsvakthållningen. Statsver
kets nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker under inneva
rande budgetår skulle i enlighet härmed kunna beräknas till (2,7 + 2,7 +
10 — 1,5 =) 13,9 eller avrundat 14 miljoner kronor. Den sammanlagda in
komsten av omsättnings- och utskänkningsskatterna å spritdrycker under
budgetåret 1957/58 skulle alltså kunna beräknas till (1 105 + 14=) 1 119
miljoner kronor. Då emellertid försäljningen under sistförflutna september
och oktober månader enligt föreliggande preliminära uppgifter visat en svagt
vikande tendens, synes försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduce
ras till 1 100 miljoner kronor eller lika mycket som för budgetåret 1956/57.
Inkomsten under budgetåret 1958/59 synes, med hänsyn till den nuvarande
efterfrågeutvecklingen, böra upptagas till högst samma belopp som för inne
varande budgetår eller till 1 100 miljoner kronor.»
I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskaps-
verket inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
för budgetåret 1957/58 till 1 100 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för
budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 1 100 000 000 kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin
I och med att förordningen den 24 maj 1957 angående skatt å spritdryc
ker och vin (nr 209) trätt i kraft från och med den 1 oktober 1957 har
tidigare bestämmelser om omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upp
hört att gälla. Enligt den nya förordningen utgår omsättningsskatt för vin,
vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin) dels med en grund
66
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
avgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift motsvarande 25
procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin) med en pro
centavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Utminuterings
priset utgöres av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas
utminutering. För inom landet tillverkat vin utgår omsättningsskatt dess
utom med en särskild tillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alko-
tiolhalt överstiger 14 volymprocent eller vinet är mousserande eller därmed
jämförligt, men eljest av 20 öre för liter.
Utskänkningsskatten på vin som från och med den 1 april 1954 slopades
för lätta viner har genom nu gällande förordning helt avvecklats.
De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av föl
jande sammanställning. I
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
67
Omsättnings-
Utskänk-
Summa
Beräknat
skatt å vin
nings-
netto-
riksstaten
skatt
inkomst
Miljoner kronor
Budgetåret 1952/53.........
5,22
49,65
45.00
»
1953/54......... . . .
48,42
4,62
53,04
50,00
»
1954/55......... . . .
55,00
0,72
55,72
55,00
»
1955/56......... ...
49,86
1,29
51,15
50,00
»
1956/57......... ...
51,48
1,19
52,67
55,00
I riksstaten för budgetåret 1957/58 har omsättnings- och utskänknings
skatten å vin beräknats till 55 miljoner kronor.
I sin lörenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel-
sen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatt å" vin
för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:
»Utskänkningsskatten å vin, som sedan den 1 april 1954 utgått endast å
starkviner, slopades den 1 oktober 1957 helt. I samband härmed infördes
på liknande sätt som beträffande spritdrycker ändrade grunder för restau
ratörernas inköp av viner och ersättning för utskänkningen. Viner för ut-
skänkningsändamål får från och med nämnda dag inköpas till utminute-
ringspris med avdrag för viss partirabatt. Skillnaden mellan det nya och
det gamla värdet av restauratörernas vinlager den 1 oktober 1957 utbetalas
till restauratörerna av Nya Systemaktiebolaget, som för detta ändamål
äger intill den 15 januari innehålla under månaderna juli—september upp
buren utskänkningsskatt. Den å enbart vin under sagda tid redovisade ut
skänkningsskatten uppgår emellertid till endast 0,26 miljon kronor. Detta
belopp torde icke tillnärmelsevis täcka den nämnda värdeminskningen av
restauratörernas vinlager. Skillnaden kommer att täckas av medel, som
bolaget under samma tid uppburit i form av utskänkningsskatt å sprit
drycker. Såsom utskänkningsskatt å vin kommer följaktligen under budget
året 1957/58 att till statsverket inlevereras endast det belopp som influtit
under juli 1957 och som hänför sig till bolagets försäljning under juni. el
ler 0,13 miljon kronor.
I omsättningsskatt å vin har under månaderna juli—oktober 1957 inleve
rerats 16,36 miljoner kronor. Då inleveransen under dessa månader nor
malt motsvarar omkring 30 procent av inleveransen under helt budgetår,
skulle inkomsten å förevarande skattetitel under budgetåret 1957/58, inbe
räknat den under juli 1957 influtna utskänkningsskatten å vin, kunna be
räknas till i runt tal 55 miljoner kronor. Motsvarande inkomst under bud
getåret 1958/59 synes med hänsyn till pågående ökning i vinförsäljningen
kunna beräknas till ett något högre belopp eller förslagsvis 60 miljoner
kronor.»
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med kontrollstyrelsens beräk
ning inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin för budget
året 1957/58 till 55 000 000 kronor. För budgetåret 1958/59 föreslår riks
räkenskapsverket, med anledning av att utskänkningsskatten å vin helt slo
pats från och med den 1 oktoher 1957, att titelns rubricering ändras till
»Omsättningsskatt å vin» samt att inkomsterna på titeln upptagas till
60 000 000 kronor.
Maltdrycksskatt
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 ja
nuari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gäl
lande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (nr
887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, med däri senare
gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre
klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8
viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klas
sen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent
alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker
(starköl). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdryc
ker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen.
Den 1 februari 1948 höjdes dessa skattesatser till 39 respektive 72 öre för
liter och den 1 december 1950 höjdes skattesatserna ytterligare till 42 re
spektive 78 öre för liter. Enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525)
utgår skatten på starköl med 1 krona 35 öre för liter från och med den 1
oktober 1955.
Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade malt
drycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 ja
nuari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948
tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av förs
ta klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats höjdes genom förordning
den 17 november 1950 (nr 572) till 12 öre för liter. Genom förordning den
26 maj 1954 (nr 277) har beskattningen av lagrat svagdricka upphört att
gälla med utgången av juni 1954.
Enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen av den 26 maj 1954
(nr 521) tillhandahålles starköl från och med den 1 oktober 1955 på utmi-
nuterings- och utskänkningsställen.
I riksstaten för budgetåret 1957/58 är inkomsten av maltdrycksskatt upp
lagen med 95 miljoner kronor.
Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje
68
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkpmstberäkning
69
klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan
angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort:
1952/53 ........................ 193 milj. liter
1955/56 ......................... 210 milj. liter
1953/54 ........................ 200
»
»
1956/57 ......................... 204 >
»
1954/55 ........................ 218
»
>
I efterföljande sammanställning bar upptagits den månadsvis influtna
uppbörden av maltdrycksskatt såväl under budgetåren 1952/53—1956/57
som under det nu löpande budgetårets första månader.
Maltdrycksskatt
Miljoner kronor I
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57 1957/58
Juli....................
7,21
9,17
9,04
9,05
9,35
9,06
Augusti..............
8,75
9,29
8,66
11,06
9,90
10,18
September........
7,52
8,19
7,77
10.61
8,11
8,83
Oktober............
6,34
6,79
6,89
7,90
7,06
6,71
November........
5,89
6,87
6,43
11,56
7,31
December..........
5,26
5,91
6,13
8,00
6,31
Januari..............
7,55
8,41
8,58
9,72
8,50
Februari............
5,08
5,17
5,48
6,38
6,23
Mars..................
4,78
5,03
5,42
5,77
5,87
April..................
6,42
6,21
6,50
8,13
6,61
Maj....................
6,77
7,36
7,24
7,21
8.35
Juni....................
7,36
7,70
7,45
8,98
7,83
Summa
78,98
86,10
85,59
104,87
91,43
Enligt riksstaten
75,00
80,00
85,00
100,00
110,00
95,00
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel
sen i fråga om beräkningen av maltdrycksskatten för budgetåren 1957/58
och 1958/59 anfört följande:
»Inkomsten av maltdrycksskatten uppgick för budgetåret 1956/57 till
91,4 miljoner kronor, varav 34,4 miljoner kronor hänförde sig till måna
derna juli—oktober 1956. Under motsvarande månader år 1957 inflöt 34.S
miljoner kronor. Siffrorna antyder en i stort sett oförändrad konsumtion
av skattepliktiga maltdrycker under ifrågavarande perioder. Med hänsyn
härtill synes inkomsten av maltdrycksskatt för återstående del av budget
året 1957/58 icke böra beräknas till högre belopp än 57,0 miljoner kronor
och för hela budgetåret 1957/58 till (34,8 -f- 57,0 =) 91,8 miljoner kronor
eller avrundad till 92 miljoner kronor. Samma belopp eller 92 miljoner kro
nor, synes böra upptagas för budgetåret 1958/59.»
I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning uppskattar riksräkenskaps
verket inkomsterna av maltdrycksskatt till 92 000 000 kronor för budget
aret 1957/58 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1958/59 upp
föres med likaledes 92 000 000 kronor.
Skatt å läskedrycker
Skatt å läskedrycker, som infördes genom beslut av 1939 års urtima riks
dag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919), vilken trädde
70
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för
liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förord
ning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom
förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari
1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573)
har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre
för liter.
Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedryc
ker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53................... 35,46
35,00
1953/54 ................... 40,96
35,00
1954/55 ................... 39,39
45,00
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56................... 48,69
42,00
1956/57 ................... 42,97
48,00
1957/58................... 47,00
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrel
sen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker
för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:
»Under månaderna juli—oktober 1957 inflöt läskedrycksskatten med 16,6
miljoner kronor och under motsvarande tid föregående år med 16,0 miljo
ner kronor. Ökningen utgör cirka 4 procent. Det torde finnas anledning an
taga, att utlämningen av skattepliktiga läskedrycker under återstående del
av innevarande budgetår skall utvisa ungefärligen samma procentuella ök
ning i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkoms
ten skulle i så fall kunna angivas för månaderna november 1957—juni 1958
till 28,0 miljoner kronor och för hela budgetåret 1957/58 till (16,6 + 28,0 =)
44,6 miljoner kronor eller avrundad till 45 miljoner kronor. För budgetåret
1958/59 synes skatteinkomsten böra angivas till samma belopp som beräk
nats för innevarande budgetår eller till 45 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av läskedrycksskatten till
45 000 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att inkomsttiteln i
riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med likaledes 45 000 000 kronor.
Statlig nöjesskatt
Nöjesskatt utgår enligt förordning den 21 december 1945 (nr 823) med
däri senast genom förordning den 26 april 1957 (nr 125) med tillämpning
från och med den 1 juli 1957 företagna ändringar. Nöjesskatten utgår med
15 procent av bruttopriset för varje biljett, inberäknat skatten; dock att för
biografföreställning nöjesskatten utgår med 38 procent av nämnda pris.
Nöjesskatten fördelas med hälften till staten och med hälften till den kom
mun, inom vars område nöjestillställningen äger rum. För biografföreställ
ning skall dock nöjesskatten i stället fördelas med tre fjärdedelar till staten
och en fjärdedel till kommunen.
Från och med den 1 juli 1957 avvecklades den tidigare utgående skatten
på teater och restaurangdans, varjämte viss skattelindring för biografbran
schen genomfördes. Samtidigt utvidgades möjligheterna till skattelindring
för idrottsorganisationer och andra ideella organisationer.
Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till
producent av svensk film bidrag med del av statens andel i nöjesskatten för
biograf föreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Genom för
ordning den 6 maj 1955 (nr 169) utgå från och med den 1 juli 1955 bidrag
för film som framställts helt i färg med 35 procent och för övrig film med
20 procent. Efter det bidrag till producenter av svensk film utgått med 3,18
miljoner kronor har i nöjesskatt för svensk film under budgetåret 1956/57
influtit 10,58 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till
60 miljoner kronor. Den till statsverket inlevererade respektive i riksstaten
beräknade nöjesskatten har under de senaste budgetåren uppgått till föl
jande belopp:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
71
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53 ................... 53,79
50,00
1953/54................... 55,09
55,00
1954/55................... 56,83
60,00
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56................... 58,33
57,00
1956/57................... 64,97
59,00
1957/58................... 60,00
Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 16,88 mil
joner kronor mot 18,48 miljoner kronor under motsvarande period förra
året.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgif
ter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till
54,29 miljoner kronor under budgetåret 1957/58 och till 54,34 miljoner kro
nor under budgetåret 1958/59.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande
budgetår till 62 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt
för budgetåret 1958/59 upptages till 65 000 000 kronor.
Energiskatt
Allmän energiskatt skall enligt förordning den 31 maj 1957 (nr 262) er
läggas för bensin och motorsprit, vissa bränslen såsom kol, koks, motor-
brännolja och eldningsolja samt elektrisk kraft. Nämnda förordning trädde
i kraft beträffande elektrisk kraft den 20 juni och i övrigt den 1 juli 1957.
Energiskatten för bensin och motorsprit utgår med fyra öre för liter. För
elektrisk kraft utgår skatten med 10 procent av kraftens beskattningsvärde
för kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en förbrukning av mer än
40 000 kilowattimmar för driftställe under helt beskattningsår samt med 5
procent av kraftens beskattningsvärde för annan elektrisk kraft. Beskatt
ningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att er
lägga för den elektriska kraften. Dessa bestämmelser överensstämmer be
träffande förbrukare av mer än 40 000 kilowattimmar per beskattningsår
med dem, som ingingo i den i samband med energiskattens införande upp
hävda elskatteförordningen.
72
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
För andra bränslen gällande skattesatser framgå av nedanstående sam
manställning.
Bränsle
Skattesats
Stenkol..................................................................................................... 12 kronor för ton
Stybb av stenkol ............................................................................... 6
»
»
»
Koks......................................................................................................... 14
»
»
»
Stybb av koks .................................................................................... 6
»
»
»
Kolbriketter .......................................................................................... 6
»
»
»
Motorbrännolja med eller utan fotogentillsats
............................ 25
kronor
för m3
Eldningsolja 1 och 2........................................................................... 25
»
»
»
Eldningsolja 3 och högre.................................................................. 16
»
»
»
Spritblandning, avsedd för användning till motordrift...........
4 öre för liter
Inkomsterna redovisas av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollsty
relsen i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av styrel
sen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 anfört följande:
»Skatten å elektrisk kraft redovisas till kontrollstyrelsen av den som yr- -
kesmässigt distribuerar kraften eller, om förbrukaren av kraften själv är
producent eller yrkesmässig distributör, av denne. Redovisning sker för
perioder, vilka överensstämmer med tillämpade debiteringsperioder, i regel
kvartal eller tertial. Skatten skall inbetalas till kontrollstyrelsen inom en å
två månader efter periodens utgång. Energiskatten å bensin och motorsprit
redovisas i samma ordning som bensinskatten. I fråga om andra bränslen
än bensin och motorsprit äger större återförsäljare och förbrukare registre
ra sig hos kontrollstyrelsen och får då erlägga skatten till kontrollstyrelsen
efter hand som bränslena försäljes eller förbrukas. Registrerad återförsäljare
och förbrukare äger införa skattepliktigt bränsle till riket utan att erlägga
energiskatt. Införes dylikt bränsle till riket av annan än registrerad, skall
denne redan vid införseln erlägga energiskatt till tullverket. Registrerad
återförsäljare eller förbrukare skall inleverera skatten till kontrollstyrelsen
kvartalsvis inom en månad efter kvartalets utgång.
a) Inkomsten av energiskatt å elektrisk kraft kan be
räknas enligt följande.
Budgetåret 1957/5 8. Inkomsten av skatt för elektrisk kraft upp
gick för budgetåret 1956/57, då skatt utgick endast för kraft för industriell
förbrukning, till 42 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 torde man
kunna räkna med en ökning av skatten för den industriella kraftförbruk
ningen med hänsyn till dels den fortlöpande ökningen av förbrukningen
ifråga (5,7 procent per år), dels inträffade prishöjningar. Dessa senare kan
beräknas öka skatteinkomsten med ca 10 procent. Med dessa utgångspunkter
skulle skatteinkomsten för den industriella kraftförbrukningen under bud
getåret 1957/58 kunna anges till (42
110 = avrundat) 49 miljoner
kronor.
Kraftförbrukningen för borgerliga ändamål kan enligt uppgift från Cen
trala Driftledningen beräknas uppgå till ca 7,7 mdr kWh under budgetåret
1957/58. Efter ett beräknat genomsnittligt kraftpris av 12,5 öre per kWh
skulle detta för helt år ge en skatteinkomst av
/7,700
X
0,125
X
5
\
100
avrun-
Dill. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
73
dat) 48 miljoner kronor. Då skatt för kraft för borgerlig förbrukning utgår
först fr. o. in. första mätaravläsningen efter den 19 juni 1957 och då flerta
let större distributörer torde tillämpa kalendertertial såsom debiteringspe-
riod, kan man emellertid icke räkna med större skatteinkomst ifråga om
borgerlig kraftförbrukning än vad som motsvarar skatten för två kalender
tertial eller två tredjedelar av 48 miljoner kronor d.v.s.32 miljoner kronor.
Totala skatteinkomsten för elektrisk kraft under budgetåret 1957/58 skulle
enligt det anförda utgöra (49 + 32 =) 81 miljoner kronor. Härifrån avgår
emellertid skatt för kol och olja för elkraftgenerering, som för helår kan
uppskattas till 12 miljoner kronor. Skatteinkomsten för budgetåret 1957/58
torde dock icke påverkas med större belopp än tre fjärdedelar härav eller 9
miljoner kronor. Resterande skatteinkomsten för budgetåret ifråga skulle
således kunna anges till 72 miljoner kronor.
Budgetåret 1 95 8/5 9. Enligt uppgift från Centrala Driftledningen
torde man kunna räkna med en fortsatt ökning av kraftförbrukningen för
industriändamål med 5,7 procent för år och för borgerliga ändamål med 10
procent för år. De genomsnittliga kraftpriserna torde även stiga allt efter
det äldre abonnemang utlöper och ersättes med nya till nu gällande högre
priser. Denna prisförhöjning kan anges till 5 procent av genomsnittspriset
för budgetåret 1957/58. Med angivna utgångspunkter kan skatteinkomsten
beräknas till
49 X 105,7 X 105
100 X 100
48 X 110 X 105
100 X 100
= 109,7 miljoner kronor
eller avrundat) 110 miljoner kronor. Härifrån avgår skatt för kol och olja
för elkraftgenerering, enligt det föregående beräknad till 12 miljoner kro
nor, varför skatteinkomsten kan anges till 98 miljoner kronor.
b) Energiskatten å bensin och motor sprit utgår med 4 öre
per liter. Tillverkningen av motorsprit är numera obetydlig och medräknas
icke i detta sammanhang.
Med ledning av uppgifter från tillverkarna om beräknad utlämning av
bensin under olika kvartal kan energiskatten härå för budgetåret 1957/58
beräknas till 7 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 13 miljoner
kronor.
c) Inkomsten av energiskatt för andra bränslen än
bensin och motor sprit har i propositionen med förslag till in
förande av energiskatten (Kungl. Maj:ts prop. nr 175/1957, sid. 93) beräk
nats till 229 miljoner kronor för helt år. Häri ingår även skatt, som av icke
registrerade återförsäljare och förbrukare inbetalas till tullverket vid in
förseln. För budgetåret 1957/58 kommer med hänsyn till tiderna för skatte-
redovisning (kvartal med en månads respittid) skatt att inflyta till kontroll
styrelsen endast för de tre första kvartalens försäljning och förbrukning av
bränslen. Tullverkets uppbörd av energiskatt kommer däremot att avse hela
hudgetåret. Generaltullstyrelsen har enligt uppgift beräknat inkomsten av
bränsleskatten till 8 miljoner kronor för år. Av återstående del av den enligt
ovan för helt år beräknade skatteinkomsten skulle alltså 3/4 eller 165 mil
joner kronor kunna beräknas inflyta till kontrollstyrelsen. Emellertid mäste
beaktas att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora la
ger fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare. För dessa
bränslekvantiteter kommer energiskatt icke att inflyta till statsverket. Att
mera noggrant angiva storleken av dessa lager är icke möjligt, men rent
uppskattningsvis torde de kunna anses motsvara ett skattebelopp av 10 mil
joner kronor. Hänsyn måste vidare tagas till att skattefrihet föreligger för
bränsle, som förbrukas för vissa ändamål, samt att skattenedsättning med
givits eller torde komma alt medgivas i vissa fall. Bränsleförbrukningen för
angivna ändamål kan antagas motsvara ett skattebelopp för helt år av 20
miljoner kronor. För budgetåret 1957/58, då skatt inflyter för endast de tre
första kvartalens förbrukning, kan skatteinkomsten beräknas minska 3/4
av angivna belopp eller 15 miljoner kronor.
Kontrollstyrelsens uppbörd av energiskatt å andra bränslen än bensin och
motorsprit för budgetåret 1957/58 skulle i enlighet med det anförda kunna
beräknas till (105 — 10 — 15=) 140 miljoner kronor.
För budgetåret 1958/59 torde man icke böra räkna med någon större ök
ning av totala bränsleförbrukningen. Denna kan därför antagas motsvara
en skatt av 230 miljoner kronor. Härifrån avgår den skattefria förbrukning
en, vilken såsom tidigare framhållits kan beräknas motsvara en skatt av 20
miljoner kronor. Totala skatteinkomsten för hithörande bränslen skulle så
ledes utgöra 210 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen bär enligt uppgift be
räknat sin uppbörd av energiskatt å bränslen som här avses till 8 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsens ifrågavarande uppbörd för budgetåret 1958/59
kan vid sådant förhållande anges till 202 miljoner kronor eller avrundat 200
miljoner kronor.
Sammanfattningsvis kan alltså inkomsten av energiskatten, till den del
den uppbäres av kontrollstyrelsen, beräknas uppgå för budgetåret 1957/58
till 220 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 310 miljoner kro
nor.»
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riks-
räkenskapsverket i fråga om beräkningen av de inkomster som uppbäras av
tullverket anfört följande:
»Den från och med den 1 juli 1957 tillkomna energiskatten uppbäres och
redovisas av tullverket för dels bensin, dels fasta bränslen, beträffande de
senare dock endast i den mån de införas av annan än hos kontrollstyrelsen
registrerad importör. Vid beräkningen av energiskatten å bensin för budget
året 1957/58 måste hänsyn tagas till den omständigheten, att av ovannämn
da för innevarande budgetår uppskattade förtullningsvolym om 1 650 mil
joner liter omkring 250 miljoner liter anmälts till förtullning före den 1 juli
1957 men förtullats och uttagits först efter denna dag. För denna kvantitet
om 250 miljoner liter har bensinskatt erlagts, men för densamma skall en
ligt gällande bestämmelser icke erläggas energiskatt. Sistnämnda skatt bör
sålunda beräknas å en förtullningsvolym av allenast 1 400 miljoner liter
bensin. Uppbördsbeloppen för energiskatt å bensin kunna därför beräknas
till omkring 56 miljoner kronor för innevarande budgetår och till ungefär
68 miljoner kronor för nästa budgetår. Under de fyra första månaderna av
innevarande budgetår har tullverket debiterat energiskatt för fasta bräns
len med i runt tal 2,5 miljoner kronor. Med ledning härav anser styrelsen
sig böra räkna med mellan 7 och 8 miljoner kronor i uppbörd av sådan ener
giskatt för vartdera av budgetåren 1957/58 och 1958/59. Den sammanlagda
bruttouppbörden av energiskatt synes sålunda för tullverkets del böra för
budgetåren 1957/58 och 1958/59 upptagas till respektive 63 och 76 miljoner
kronor. De av tullverket bestridda restitutionerna av energiskatt beräknas
med ledning av hittills under innevarande budgetår beviljade restitutioner
till mellan 3 och 4 miljoner kronor för budgetår, varför nettouppbörden av
energiskatt skulle för budgetåren 1957/58 och 1958/59 kunna beräknas till
respektive 60 och 72 miljoner kronor.»
De av kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen gjorda beräkningarna in
nebära en sammanlagd inkomst på titeln energiskatt under budgetåren
1957/58 och 1958/59 på 280 respektive 382 miljoner kronor.
74
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Vattenfallsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riks-
räkenskapsverket ifråga om beräkningen av inkomsterna av energiskatt an
fört följande:
»Vattenfallsstyrelsen saknar underlag för en beräkning av den totala in
komsten under denna riksstatstitel, varför styrelsens inkomstuppskattning
är begränsad till energiformen elektrisk kraft. Då någon fullständig statistik
över totalavgifterna för elkraftkonsumtionen i landet icke finnes, måste en
sådan uppskattning bli i hög grad osäker. Under förutsättning av oförändra
de konjunkturförhållanden och normal vattentillgång kan ifrågavarande
del av energiskatten angivas till 65 000 000 kronor för budgetåret 1957/58
och 95 000 000 kronor för budgetåret 1958/59.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på titeln energiskatt för
budgetåret 1957/58 till 280 000 000 kronor och föreslår, att titeln för bud
getåret 1958/59 uppföres med 380 000 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
75
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomst
titlarna voro i riksstaten för budgetåret 1956/57 beräknade till ett belopp
av 158,24 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en samman
lagd nettoinkomst av 161,30 miljoner kronor. Hur den redovisade netto
inkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B.
Riksstaten för budgetåret 1957/58 upptager under rubriken »Uppbörd
i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 174,38 miljoner
kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomst
titlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos veder
börande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka in
komsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av
budgetåren 1957/58 och 1958/59. Med stöd av de utav myndigheterna läm
nade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C,
beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksam
het» under budgetåret 1957/58 till 175,06 miljoner kronor.
För budgetåret 1958/59 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av när
slutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av
176,18 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden
allenast beträffande följande inkomsttitlar.
Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården.
Denna inkomsttitel är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med
350 000 kronor. Den mest betydande inkomstposten under denna titel har
bestått av ersättningar från befattningshavare för bostad. Från och med
den 1 juli 1957 har ungdomsvårdsskolornas byggnader överförts till bygg
nadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Detta betyder
att hyresinkomsterna icke längre redovisas under ifrågavarande inkomst
titel. Genom att dessutom underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften
kraftigt stegrats i förhållande till tidigare beräkningar har socialstyrelsen
i ett till Kungl. Maj :t den 10 september 1957 avlämnat förslag till inkomst
stat för budgetåret 1957/58 räknat ned inkomsterna på titeln till 34 500
kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid statens skolor tillhö
rande barna- och ungdomsvården till 35 000 kronor för budgetåret 1957/58.
Fortsatta betydande underskott för jordbruks- och verkstadsdriften före
falla icke uteslutna, varigenom utgifterna till följd av bortfallet av ersätt
ningarna för bostad från befattningshavare kunna komma att överstiga in
komsterna på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket före
slår därför, att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59, varvid för
utsattes att underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från
vederbörligt anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda upp-
bördsmedel på samma anslag.
76
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Inkomst av myntning och justering. På denna titel ha under de senaste
budgetåren de beräknade och behållna inkomsterna uppgått till följande
belopp:
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53.................... 5,67
3,50
1953/54...................... 11,90
4,00
1954/55...................... 22,90
25,50 I
Redovisad Beräknat it
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56.................... 11,68
35,00
1956/57.................... 7,05
12,00
1957/58.................... 10,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 oktober 1957 bär mynt- och
justeringsverket uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 9,4 mil
joner kronor under budgetåret 1957/58 och till 5,9 miljoner kronor under
budgetåret 1958/59. Mynt- och justeringsverket har härvid anfört följande:
»För budgetåret 1958/59 beräknas en prägling av 2 kronor—1 öre mot
svarande präglingen under budgetåret 1957/58, vilket med nuvarande me
tallpriser skulle motsvara en vinst av 4,6 miljoner kronor.
Under tiden 1/10 1956—30/9 1957 har utelöpande mynt av valören 5 kro
nor ökat med cirka 2,9 miljoner kronor. Riksbankens behållning av nämnda
myntslag utgjorde den 30 september 1957 4 986 990 kronor. Banken har i
skrivelse till verket den 5 december 1956 förklarat, att ett normallager i
Sveriges Riksbank av 5 miljoner kronor torde vara fullt tillräckligt. Då
verket planerat tillverkning av 5 miljoner kronor i 5 kronor under inne
varande budgetår, torde någon prägling av nämnda myntslag med nu
varande efterfrågan icke kunna ifrågakomma under budgetåret 1958/59.
Inkomsten av justering beräknas till 1,3 miljoner kronor. Sammanlagda
inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1958/59 torde så
lunda komma att uppgå till 5,9 miljoner kronor.»
I anslutning till mynt- och justeringsverkets beräkning upptager riksrä
kenskapsverket efter avrundning ifrågavarande titel till 10 000 000 kronor
lör budgetåret 1957/58 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp
föres med 6 000 000 kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 oktober 1957 har sparbanks-
inspektionen beräknat inkomsterna på titlarna bidrag för tillsyn över spar
bankerna och bidrag för revision av sparbankerna till 25 000 kronor respek
tive 240 000 kronor för budgetåret 1957/58 och till 1 000 kronor respektive
325 000 kronor för budgetåret 1958/59. Sparbanksinspektionen har härvid
anfört följande:
»Beräkningen av inkomstposterna å titlarna bidrag för tillsyn över spar
bankerna och bidrag för revision av sparbankerna avseende budgetåret
1957/58 har gjorts med hänsyn till den takt sparbankerna hittills vunnit
registrering, varmed uppdragen som allmänna ombud upphöra och länssty
relserna i stället förordna allmänna revisorer för sparbankerna. Då spar
banksinspektionen emellertid ännu saknar uppgifter från nästan alla läns
styrelserna å utbetalda revisionsarvoden, för vilka täckning skall infordras
från sparbankerna innevarande budgetår, är beräkningen av den härigenom
uppkommande inkomsten å titeln bidrag för revision av sparbankerna allt
jämt behäftad med stor osäkerhet. Detsamma gäller även för inkomsten å
samma titel följande budgetår. Efter den 1 januari 1958 kan endast en eller
annan sparbank beräknas kvarstå under den gamla lagen varför inkomst
posten för budgetåret 1958/59 å titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna
beräknats icke böra överstiga kr. 1 000: —.»
Riksräkenskapsverket upptager i anslutning till sparbanksinspektionens
beräkning bidrag för tillsyn över sparbankerna till 25 000 kronor och bidrag
för revision av sparbankerna till 240 000 kronor för budgetåret 1957/58.
För budgetåret 1958/59 föreslår riksräkenskapsverket att ifrågavarande
inkomsttitlar uppföras med 1 000 kronor respektive 325 000 kronor.
Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt. I skrivelse till riksrä
kenskapsverket den 30 september 1957 har statens centrala frökontroll
anstalt uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 1,45 miljoner kro
nor budgetåret 1957/58 och till 1,50 miljoner kronor budgetåret 1958/59.
Frökontrollanstalten har härvid anfört följande:
»Beräkningarna äro gjorda under förutsättning av en i stort sett bibehål
len omfattning av anstaltens verksamhet samt en tioprocentig höjning från
den 1 januari 1958 av flertalet nu gällande taxor, varom framställning gjorts
till Kungl. Lantbruksstyrelsen. Som jämförelse kan nämnas att inkomsterna
förlidet budgetår utgjorde 1 377 603 kronor. Genom beslut av 1956 års riks
dag utföres numera analyseringen av oljeväxtfrö för industriellt ändamål
av de kemiska stationerna, varför anstalten gått miste om denna inkomst
källa, som utgjorde 196 000 respektive 157 600 kronor under budgetåren
1954/55 och 1955/56.»
Med utgångspunkt från att det i frökontrollanstaltens skrivelse nämn
da förslaget till taxehöjning kommer att bifallas uppskattar riksräken
skapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 1 450 000 kronor för in
nevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetaret 1958/59 uppföres
med 1 500 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
77
Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt. I skrivelse till
riksräkenskapsverket den 5 oktober 1957 har statens lantbrukskemiska kon
trollanstalt beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till 175 000 kronor
budgetåret 1957/58 och till 225 000 kronor budgetåret 1958/59. Kontroll
anstalten har härvid anfört följande:
»Efter av statens sakrevision verkställd utredning, som överlämnades till
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet den 28 februari 1955, har
riksdagen fattat principbeslut om sammanslagning av kontrollanstalten med
kemiska analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan i Ultuna. Snabbutred
ning om sammanslagningen pågår och lär föreläggas 1958 års riksdag, men
det kan icke förutsättas att anstalten före 1960 kan få ökade resurser för en
inkomststegrande analysverksamhet, därefter är det ovisst. För inkomster
nas storlek spelar antalet jordundersökningar stor roll. Denna säsong - -
vintern 1957/58 — för jordanalys väntas bli rekorddålig. Det envisa regnan
det ger jordbrukarna mycket stora ekonomiska bekymmer och de blir rädda
för varje utgift, även jordanalyskostnader. Därtill kommer att varken jord
brukaren eller provtagaren kan göra något nämnvärt arbete på de genom
blöta fälten. Redan normalt varierar jordprovsantalet starkt på grund av
olika omständigheter, bl. a. växlande provtagningsmöjligheter. De lämnade
uppgifterna äro därför mycket approximativa.»
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna på ifrågavarande titel till
200 000 kronor för innevarande budgetår och föreslår att titeln för budget
året 1958/59 uppföres med 225 000 kronor.
Patent- och varumärkes- samt registrei-ingsavgifter. I skrivelse till riks
räkenskapsverket den 12 oktober 1957 har patent- och registreringsverket
anfört följande:
»Under hudgetåret 1956/57 uppgingo inkomsterna till omkring 8 040 000
kronor, varav ca 5 800 000 kronor i patentavgifter, ca 590 000 kronor i varu-
märkesavgifter och ca 1 650 000 kronor i bolagsavgifter.
För patentavgifterna beräknar ämbetsverket vid oförändrade avgiftssat
ser en sakta fortskridande stegring, främst på grund av att totalantalet be
stående patent alltjämt är i stigande. Verket anser sig därför böra räkna
med 5 900 000 kronor i patentavgifter under budgetåret 1957/58 och 6 000 000
kronor under budgetåret 1958/59.
Vad som inflöt i varumärkesavgifter under 1956/57 påverkades av vissa
tillfälliga inkomster i samband med återupprättande av västtyska varu
märken. Med hänsyn till rådande tendens till ökning av antalet varumär-
kesärcnden torde dock varumärkesavgifterna kunna beräknas till 600 000
kronor för vartdera budgetåret.
Av bolagsavgifterna under 1956/57 härrörde omkring 450 000 kronor från
en enda post av exceptionell natur. Bortsett från denna skulle ha influtit
omkring 1 200 000 kronor. Emellertid ha med ingången av budgetåret 1957/
58 trätt i kraft höjningar av bolagsavgifterna med i regel 50 % och för den
variabla avgiften vid kapitalökning ca 67 %. Med hänsyn härtill anses kun
na beräknas 1 900 000 kronor för vartdera budgetåret.
Av det sagda följer, att patentverket vid oförändrade avgiftssatser be
räknar hela inkomstbeloppet till 8 400 000 kronor under budgetåret 1957/58
och 8 500 000 kronor under budgetåret 1958/59. Patentverket avser att
inom den närmaste tiden framlägga förslag till vissa höjningar av patent-
78
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsvcrkets inkomstberäkning
79
avgifterna från och med den 1 juli 1958, varvid man preliminärt räknat
med en inkomstökning av ca 2 000 000 kronor. Förslaget är dock ej när-
mare utarbetat och kan komma att undergå förändringar. Verket har redan
därför ej ansett sig kunna taga hänsyn till sådana eventuella avgiftshöj
ningar vid den nu gjorda inkomstberäkningen för budgetåret 1958/59.»
I anslutning till patent- och registreringsverkets beräkningar uppskattar
riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 8 400 000 kro
nor under innevarande budgetår och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59
i avvaktan på förslaget till höjda patentavgifter, uppföres med 8 500 000
kronor.
Bidrag till för säkring sinspektionen. I skrivelse till riksräkenskapsverket
den 2 oktober 1957 har försäkringsinspektionen anfört följande:
»Inspektionens inkomster under löpande budgetår, som endast beror av
försäkringsbolagens avgiftsinkomster under närmast föregående kalender
år, kan framräknas på grundval av redan nu till inspektionen inkommet
uPP§iftsmaterial. En preliminär beräkning, därvid hänsyn dock ej kunnat
tagas till ev. felaktigheter i materialet, har givit till resultat att inkomster
na å riksstatstiteln bidrag till försäkringsinspektionen för nu löpande bud
getår kommer att uppgå till ungefär 822 000 kronor.
Att göra en förhandsuppskattning av premieinkomsterna under 1957 från
försäkringsbolagen och de understödsföreningar, som från och med den
1 januari 1958 inordnas under inspektionens tillsyn, och därmed även av
de bidrag som inspektionen kan påräkna under budgetåret 1958/59 möter
stora svårigheter. Motorismens fortsatta expansion samt en viss anpassning
uppåt av sakförsäkringsvärden i allmänhet synes dock — redan vid oför
ändrad bidragssats — motivera ett antagande om viss ökning av inkomster
na från försäkringsbolagen jämväl under budgetåret 1958/59. I sina petita
tör nämnda budgetår beräknar inspektionen — under förutsättning av
Kungl. Maj:ts bifall till inspektionens framställning om att bidragssatsen
sättes till 0,6 °/oo av avgiftsinkomsterna för såväl försäkringsbolag som
understödsföreningar och med beaktande av att minimibidraget från för
säkringsbolagen höjts från 100 till 200 kronor — inkomsterna å nu ifråga
varande riksstatstitel till från försäkringsbolagen 995 000 kronor och från
understödsföreningarna 165 000 kronor eller tillhopa således 1 160 000 kro
nor.»
I anslutning till försäkringsinspektionens beräkning uppskattar riksrä
kenskapsverket efter avrundning inkomsterna på ifrågavarande titel för
budgetåret 1957/58 till 825 000 kronor. För budgetåret 1958/59 föreslår
riksräkenskapsverket att inkomsterna på titeln uppföres med 1 150 000
kronor, under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall till inspektionens fram
ställning om bidragssatsens höjning.
Inkomster av statens gruvegendom. I skrivelse till riksräkenskapsverket
har kommerskollegium, under framhållande av att inkomsterna för den i
ifrågavarande titel ingående posten legodrift i Adakfältet beräknats komma
att sjunka på grund av det under innevarande år starkt reducerade världs
marknadspriset på koppar, beräknat inkomsterna på titeln till 5,0 miljoner
kronor för innevarande budgetår och 3,G miljoner kronor för budgetåret
1958/59.
I anslutning till kommerskollegii beräkning uppskattar riksräkenskaps-
verket inkomsterna på titeln till 5 000 000 kronor för innevarande budgetår
och föreslår att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 3 600 000 kro
nor.
80
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
III. Diverse inkomster
Bötesmedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under
de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53....................... 10,73
8,00
1953/54....................... 12,97
9,00
1954/55....................... 14,39
13,00
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56....................... 17,57
15,00
1956/57....................... 21,05
20,00
1957/58....................... 22,00
Under de tre första månaderna av innevarande budgetår var uppbörden
på titeln drygt 15 procent större än för motsvarande tid föregående bud
getår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och läns
styrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för
budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 20,27 respektive 20,57 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår
till 24 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp
föres med 27 000 000 kronor.
Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel
under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53....................... 15,12
11,00
1953/54....................... 16,93
15,00
1954/55....................... 20,09
18,00
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56....................... 21,21
22,00
1956/57....................... 23,16
23,00
1957/58....................... 25,00
Under innevarande budgetårs första kvartal ha inkomsterna i förhållande
till motsvarande tid föregående år ökat med inemot 25 procent.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 22 oktober 1957 har lantbruks-
styrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 24 miljoner kronor
för budgetåret 1957/58 och till 25 miljoner kronor för budgetåret 1958/59.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisator
medel för budgetåret 1957/58 till 25 000 000 kronor samt förordar, att ti
teln för budgetåret 1958/59 uppföres med 27 000 000 kronor.
Tipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och
redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
81
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1952/53....................... 56,88
50,00
1953/54....................... 70,87
65,00
1954/55....................... 76,46
80,00
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
1955/56 ....................... 80,49
90,00
1956/57....................... 89,15
80,00
1957/58 ....................... 90,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 18
oktober 1957 anfört följande:
»För budgetåret 1957/58.
Antalet tävlingsveckor beräknas uppgå till 43 st. eller en mindre än un
der budgetåret 1956/57. Veckoomsättningen varierar betydligt, varför inget
bestämt kan sägas om den slutliga årsomsättningen.
De första 12 tävlingsveckorna under det nya budgetåret 1/7 t. o. m. 13/10
1957 uppvisa influtna tipsinsatser till ett belopp av kr. 40 721 254: 09. Mot
svarande siffra för föregående år var kr. 38 359 986: 93, vilket innebär, att
insatsbeloppen ökat med kr. 2 361 267: 16 eller med 6,2 % under denna tid.
Eftersom föregående års tipsomsättning uppgick till kr. 167 276 428:44
och antalet tävlingsveckor till 44 st. innebär detta en medelomsättning av
kr. 3 801 737:01 per tävlingsvecka. Med 43 tävlingsveckor skulle totalom
sättningen ha uppgått till kr. 163 474 691:43. Tillämpas ovan angivna ök
ning —- 6,2 % — å denna beräknade omsättning för 43 tävlingsveckor, in
nebär detta ett till kr. 173 610 122:27 ökat insatsbelopp, som med samma
nettovinstprocent — 36 — skulle medföra en nettovinst av approximativt
kr. 62 500 000: —.
Till detta belopp kommer den av Riksdagen beslutade extra skatten om
5 öre för varje 30-öresrad eller — uttryckt i procent — ca 16,7 % å tipsin-
satsbeloppet. Radskatten å den ovan beräknade högre omsättningen skulle
därför komma att uppgå till 16,7 % å kr. 173 610 122:27 eller till ca kr.
29 000 000:—. Tillsammans skulle inleveranser för detta budgetår således
belöpa sig till kr. 91 500 000: —.
För budgetåret 1958/59.
Även för detta år torde tävlingsveckornas antal komma att uppgå till 43
och då det för närvarande är omöjligt att bedöma, om någon förändring av
omsättningen kommer att inträda, torde det vara ändamålsenligt att tills
vidare räkna med samma inleverans för 1958/59 som för 1957/58 eller med
kr. 91 500 000: —.
För bägge budgetåren måste bolaget reservera sig för oförutsedda händel
ser, som helt kunna förändra det ekonomiska resultatet, såsom inställda
tävlingsomgångar etc.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av tipsmedel för budgetåret
1957/58 till 95 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1958/
59 uppföres med 100 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgå de för de senas
te budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
Redovisad Beräknat i
Redovisad Beräknat i
inkomst riksstaten
inkomst riksstaten
Miljoner kronor
Miljoner kronor
1952/53....................... 90,10
85,00
1953/54....................... 93,98
95,00
1954/55....................... 97,79
100,00
1955/56....................... 99,76
1956/57 ....................... 110,83
1957/58 .......................
6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr i. Bil. i. Bihang 1
105.00
110.00
115,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 oktober 1957 har Svenska pen
ninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lott-
försäljningen må kunna under hela budgetåret 1957/58 fortgå i ungefär
samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under bud
getåret 1957/58 inleverera ett belopp av 112,5 miljoner kronor att tillgodo-
föras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1958/59 har bo
laget förslagsvis beräknat kunna inleverera likaledes 112,5 miljoner kro
nor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel, under förutsättning att nu
rådande konjunkturförhållanden komma att bestå.
Vid den av bolaget för budgetåret 1957/58 verkställda beräkningen ha in
leveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda
lotter uppskattats till 106,30 miljoner kronor, medan i form av vinst på
bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta
6,20 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret
1957/58 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter
avser dragningarna under månaderna juni—november 1957 och kan därför
redan nu exakt angivas. Den uppgår till 53,03 miljoner kronor, vilket be
lopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år
med 2,4 procent.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret
1957/58 till 114 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret
1958/59 uppföres med 117 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel tillgodoföres bland annat
inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skat
ter. Titeln har i riksstaten för budgetåret 1957/58 uppförts med ett belopp
av 13 miljoner kronor, varav 8 miljoner kronor motsvarar beräknad inleve
rans av viss återstående behållning i jordbruksnämndens clearingkassor för
fettvaror respektive kolonialvaror.
De på ifrågavarande titel under budgetåret 1956/57 redovisade inkoms
terna uppgingo till netto 24,70 miljoner kronor. Bland inkomsterna mär
kas överskottsmedel vid marinverkstäderna på 4,81 miljoner kronor, rest-
avgifter på netto 4,47 miljoner kronor, från Bolidens gruvaktiebolag inbe
talt överskott å legodrift på netto 5,27 miljoner kronor samt arrendeinkoms
ter från Tuolluvaara gruvaktiebolag m. fl. på netto 2,56 miljoner kronor,
överskott å legodrift samt nyssnämnda arrendeinkomster redovisas från och
med budgetåret 1957/58 under uppbörd i statens verksamhet under titeln
»Inkomster av statens gruvegendom».
Riksräkenskapsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln
övriga diverse inkomster för budgetåret 1957/58 till 18 000 000 kronor samt
föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med ett be
lopp av 10 000 000 kronor.
82
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
83
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud-
boken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem bud
getåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i
riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Budgetår
Den egentliga poströrelsen
Postspar
banken
och post
girot:
vinst
Summa
Inleve
rerat till
stats
verket
Beräk
nat i
riks
staten
Inkoms
ter
Drift
kost
nader
över
skott
1952/53 ..............
337,25
329,33
7,92
6,00
13,92
11,02
10.00
1953/54 ..............
347,49
340,32
7,17
5,00
12,17
15,92
10,00
1954/55 ..............
368,40
356,11
12,29
5,00
17,29
10,17
10,00
1955/56 ..............
390,08
386,90
3,18
5,00
8,18
12.29
6,00
1956/57 ..............
422,24
417,13
5,11
5,00
10,11
7,18
10,00
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket
upptagits ett belopp av 17 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 okto
ber 1957 beträffande inkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59
å riksstatstiteln postverket anfört följande:
»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i nedanstående tabell, vari
för jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1956/57.
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1956/57 uppgick frankoteckensuppbörden till
248 564 028 kronor mot 231 946 081 kronor budgetåret 1955/56. ökningen
uppgick alltså till 16 617 947 kronor. Om uppbörden reduceras med belopp
motsvarande portohöjningen fr. o. m. den 1 juni 1957, uppgick ökningen till
omkring 14 300 000 kronor eller till ca 6,2 procent. För tiden juli—septem
ber 1957 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna, efter reducering
med belopp motsvarande portohöjningen fr. o. m. den 1 juni 1957, ökat med
ca 1,4 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1956.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1957/58 och
1958/59 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika för
sändelseslag. På grund av den korta tid, som förflutit från ikraftträdandet
av senaste portohöjningen fr. o. m. den 1 juni 1957, är det synnerligen
vanskligt att redan nu bedöma portohöjningens inverkan på frankoteckens
uppbörden såväl för innevarande som för nästkommande budgetår. Styrel
sen har emellertid nu ansett sig kunna räkna med en inkomst för inneva
rande budgetår av 280 miljoner kronor, vilket med bortseende från inkomst
ökningen till följd av portohöjningen motsvarar en ökning av ca 1,7 procent
i förhållande till uppbörden för budgetåret 1956/57. Efter vad nu kan bedö
mas anser styrelsen sig kunna räkna med en mindre ökning av trafikvoly-
84
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Inkomsttitel
Verkliga
inkomster
budgetåret
1956/57
Beräknade inkomster
budgetåren
1957/58
1958/59
Frankoteckensuppbörd.........................................................
248 564 028
280 000 000
287 000 C00
Inkomster för befordran av tjänsteförsändelser..........
42 795 082
48 700 000
50 500 000
Inkomster av tidningsrörelsen...........................................
30 255 010
32 800 000
34 100 000
Ersättning för postgirorörelsen........................................
57 353 584
65 200 000
70 100 000
Vinst av postgirorörelsen..................................................
5 000 000
—
—
Ersättning från postsparbanken......................................
20 507 640
23 100 000
23 400 000
Övriga inkomster av inrikes rörelsen och e. o. uppbörd
2 217 469
2 250 000
2 300 000
Ersättning för
bestyret med skatteuppbörden.....................................
10 067 632
9 350 000
10 700 000
försäljning av statsstämplar..........................................
910 000
500 000
525 000
centralupphandlingen av papper m. m. för övriga
statsmyndigheter...........................................................
1488 838
1 400 000
1 400 000
utbetalning av folkpensioner.........................................
3931182
4 050 000
4 635 000
>
» barnbidrag.............................................
2 283 360
2 300 000
2 750 000
försäljning av radiolicenser............................................
699 817
725 000
750000
bestyret med valförsändelser........................................
60 855
75 000
75 000
försäljning av jaktkort...................................................
44 519
50 000
50 000
>
> obligationer.............................................
31078
—
—
Postverkets adressregister...................................................
— 7 090
1 000
1000
Inkomst av utrikes rörelsen..............................................
1031912
1000 000
500 000
Summa inkomster
427 232 916
471 501 000
488 786 000
Driftkostnader
417 121 133
454 497 000
466 562 000
Överskott
10 111783
17 004 000
22 224 000
Avrundat
—
17 000 000
22 000 000
men även under budgetåret 1958/59. Franko teckensuppbörden för sistnämn
da budgetår har därför uppskattats till 287 miljoner kronor motsvarande
eu ökning av ca 2,5 procent i förhållande till den beräknade uppbörden för
innevarande budgetår.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jäm
likt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbör-
den. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänste-
brevsberättigade myndigheter med undantag av televerket, statens järnvä
gar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riks
banken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Efter över
enskommelse med statskontoret har generalpoststyrelsen bestämt, att ersätt
ningen till postverket för tjänsteförsändelser i allmänhet fr. o. in. den 1
juli 1956 t. v. skall utgå med 12 % av postverkets frankoteckensuppbörd.
Så vitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser, häri inbegripet jämväl ersättning för befordran av
posten från de statliga kristidsorganen och de allmänna sjukkassorna även
som för befordran av militärbrev samt för postverkets bestyr med delgiv-
ningsförsändelser, för innevarande budgetår kunna beräknas till samman
lagt 48,7 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 50,5 miljo
ner kronor.
Inkomsterna av tidningsrörelsen utgöras dels av ersättning för befordran
av postabonnerade tidningar, dels ock av avgifter för befordran av tidningar
som utgivarkorsband och tidningsbilagor. Inkomsterna fördela sig ungefär
lika på båda dessa poster. Med hänsyn till av Kungl. Maj:t för tillämpning
fr. o. m. den 1 januari 1958 medgiven viss höjning av avgifterna i tidningsrörel
sen, ha inkomsterna av denna rörelse för budgetåret 1957/58 nu beräknats
Eib. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
85
till 32,8 miljoner kronor samt för budgetåret 1958/59 till 34,1 miljoner kro
nor.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kost
naderna för girogöromålens handläggning vid postanstalterna samt vid ge
neralpoststyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirek
tionerna. Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna
portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkom
mer, gottskrives postverket. Ersättningen för budgetåret 1957/58 beräknas
nu till ca 65,2 miljoner kronor eller 7,9 miljoner kronor mer än ersättningen
under budgetåret 1956/57. Ökningen är huvudsakligen föranledd av de
fr. o. m. den 1 januari 1957 ökade lönekostnaderna in. in. För budgetåret
1958/59 ha inkomsterna beräknats till 70,1 miljoner kronor.
Ersättningen från postsparbanken för budgetåret 1957/58 har såsom fram
går av tabellen nu beräknats till 23,1 miljoner kronor. Ökningen är jämväl
här huvudsakligen beroende på de fr. o. in. den 1 januari 1957 ökade löne
kostnaderna m. m. För nästkommande budgetår beräknas ersättningen till
23,4 miljoner kronor.
På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vi
kande obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett
sig icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller
från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden med un
dantag av postverkets ersättning för bestyret med återbetalning av över
skjutande preliminär skatt medelst återbetalningskort har för tiden fr. o. in.
uppbördsåret 1955/56 räknat fastställts av Kungl. Maj:t i brev till general
poststyrelsen den 18 november 1955. Ersättningen för bestyret med åter-
betalningskorten har fastställts av Kungl. Maj: t i brev till generalpoststy
relsen den 9 november 1956. I anledning av bl. a. de ökade lönekostnaderna
fr. o. in. den 1 januari 1956, den 1 januari 1957 och den 1 januari 1958 har
generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september 1957 för
tillämpning fr. o. m. uppbördsåret 1958/59 hemställt om viss höjning av er
sättningen för postverkets bestyr med skatteuppbörden.
Ersättningen till postverket för bestyret med skatteuppbörden beräknas
för innevarande budgetår till 9 350 000 kronor samt — under förutsättning
av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen
— för nästkommande budgetår till 10 700 000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts brev till pensionsstyrelsen den 26 april 1957 resp.
Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 26 april 1957 skall ersätt
ningen till postverket för bestyret med utbetalning av folkpensioner resp.
allmänna barnbidrag under år 1957 utgå med 40 öre för varje under år 1957
utbetalad folkpensionsanvisning resp. 55 öre för varje under år 1957 utbe
talad barnbidragsanvisning. I anledning av ökade lönekostnader in. in. har
generalpoststyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 september 1957 hem
ställt om viss höjning av den nu utgående ersättningen. Postverkets ersätt
ning för här ifrågavarande bestyr beräknas för budgetåret 1957/58 till
4 050 000 kronor resp. 2 300 000 kronor samt — under förutsättning av
Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens förslag om viss höjning av ersättningen
— för budgetåret 1958/59 till 4 635 000 kronor resp. 2 750 000 kronor.
Postverkets inkomster av utrikesrörelsen utgöras huvudsakligen av porto-
andelar för paket och postanvisningar. Beträffande denna inkomstpost måste
en förliandskalkyl alltid bliva mycket osäker bl. a. på grund därav,
att man icke med säkerhet kan beräkna, vid vilken tidpunkt likvid i varje
särskilt fall kan komma att inflyta för uppkommande fordringar. Styrelsen
anser sig emellertid kunna räkna med eu inkomst under här ifrågavarande
86
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna:
titel på 1 000 000 kronor för innevarande och 500 000 kronor för nästkom
mande budgetår.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att undergå
större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande bud
getår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1956/57, varför någon
närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke
ansetts erforderlig.
Beräkningen av utgifterna har i enlighet med riksräkenskapsverkets di
rektiv verkställts under den förutsättningen, att lönerna skola utgå i enlig
het med vad som anförts i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års
riksdag. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i
nuvarande prisnivå.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under
budgetåret 1957/58 komma att uppgå till 454,5 miljoner kronor, vilket be
lopp med omkring 5 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits
i den av Kungl. Maj:t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnads-
staten.
För budgetåret 1958/59 ha utgifterna beräknats till 466,5 miljoner kro
nor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rö
relse komma att uppgå till, i avrundade tal, för budgetåret 1957/58 17 mil
joner kronor och för budgetåret 1958/59 22 miljoner kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj 1957 med förslag till stat för post
verkets driftkostnader för budgetåret 1957/58 föreslog generalpoststyrelsen,
att innevarande budgetår skulle verkställas en extra avsättning på 4 miljo
ner kronor till statens järnvägars värdeminskningskonto för postvagnar. I
Kungl. Maj:ts brev till generalpoststyrelsen den 27 juni 1957 angående post
verkets stat för driftkostnader budgetåret 1957/58 anfördes bl. a. att Kungl.
Maj :t ville framdeles meddela beslut rörande generalpoststyrelsens förslag om
extra avsättning med 4 miljoner kronor till statens järnvägars värdeminsk
ningskonto för postvagnar. Om Kungl. Maj :t medgiver den av styrelsen fö
reslagna extra avsättningen för här omhandlade ändamål, kommer det nu
beräknade överskottet för innevarande budgetår att minskas med motsva
rande belopp eller med 4 miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att in
komstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1958/59
enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 22 miljoner kronor
avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1956/57, 10 111 783 kronor 54 öre,
kunde 4 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstå
ende beloppet, 6 111 783 kronor 54 öre, levererades den 26 augusti 1957. Det
kommer att tillses, att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det
budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt böra hänföras.»
Generalpoststyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräken-
skapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsan
ställdas löner. Styrelsen har i sina beräkningar icke ansett sig kunna upp
taga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från postsparban
ken vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår. Riksräkenskaps-
verket anser, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunna förutsättas
aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större
utsträckning än att viss vinst erhålles från ifrågavarande rörelsegrenar. In-
87
komsterna av postverket beräknar riksräkenskapsverket under budgetåret
1957/58 till 28 000 000 kronor, varvid antages, att de balanserade överskotts
medlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln för bud
getåret 1958/59 uppföres med 30 000 000 kronor.
Televerket
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudbo-
ken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem bud
getåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de
i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Budgetår
Drift-
inkomster
Drift
kostnader
Överskott Inlevererat
till
statsverket
Beräknat i
riksstaten
1952/53 ........................
603,33
645,85
679.81
722.82
784,28
563,76
578,80
593,03
652.44
745.44
39,57
67,05
86,78
70,38
38,84
11,05
50.00
89.00
83,50
40.00
43.00
60.00
60,00
50.00
85.00
1953/54 ........................
1954/55 ........................
1955/56 ........................
1956/57 ........................
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket
upptagits ett belopp av 65 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1957 har tele
styrelsen överlämnat avskrift av ett till Kungl. Maj:t avgivet förslag till
beräkning av det inkomstöverskott av televerkets rörelse, som bör upptagas
i riksstaten för budgetåret 1957/58. I sin underdåniga skrivelse anför telever
ket följande:
»Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de
sista fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren
1957/58 och 1958/59 framgå av efterföljande tablå, i vilken driftkostnader
na för budgetåren 1957/58 och 1958/59 ha beräknats på grundval av nu
gällande löne- och prisnivå men med tillägg av 3 % löneförhöjning fr. o. m.
den 1. 1. 1958.
Budgetår
Inkomster
milj. kr. ökning
i *
Verkliga belopp
1953/54 .................... .
658,3
7,1
1954/55 .................... .
709,3
7,7
1955/56 .................... .
751,7
6,0
1956/57 .................... . 818,1
8,8
Beräknade belopp
1957/58 ..................... .
913,6
11,7
1958/59 .................... .
969,9
6,2
Driftkostnader
Överskott
milj. kr.
ökning
i %
milj. kr. i % av i medel
tal disponerat
kapital
591,3
2,8
67,0
5,6
622,5
5,3
86,8
6,8
681,3
9,4
70,4
5,2
779,3
14,4
38,8
2,7
843,6
8,3
70,0
4,8
898,1
6,5
71,8
4,8
I ovanstående belopp ingå fr. o. in. budgetåret 1956/57 även inkomster
och utgifter för televisionsverksamheten, varvid inkomsterna avse såväl av
gifter för televisionsradiolicenser och registreringsbevis som på sjätte hu-
vudtiteln anvisade eller begärda anslag till bidrag till televisionsverksam-
hetens driftkostnader.
Den starka ökningen av inkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/
58 beror på de taxehöjningar, som genomfördes successivt under tiden april
—juli 1957.
För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av tele
verkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen
minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar
investerade lånemedel.
88
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Budgetår
Televerkets
Statens
Nettovinst för
överskott
ränteutgifter
statsverket
milj. kr.
milj. kr.
milj. kr.
Verkliga belopp
1953/54...........................
67,0
37,4
29,6
1954/55............................
86,8
40,3
46,5
1955/56............................
70,4
44,5
25,9
1956/57............................
38,8
47,5
—8,7
Beräknade belopp
1957/58............................
70,0
50,8
19,2
1958/59............................
71,8
52,5
19,3
Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den
fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1957/58 och 1958/59 räknats
med en medelräntefot av 3,5 %.
I fråga om de för budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknade inkoms
terna får telestyrelsen anföra följande.
Nettoökningen av antalet uppsatta telefonapparater, som under budget
året 1954/55 uppgick till 115 000, sjönk under budgetåret 1955/56 till 107 000
och under budgetåret 1956/57 till 91 000. Nedgången beror på den minsk
ning av antalet ny tecknade abonnemang, som blev en följd av de i december
1955 höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För närvarande visa
visserligen nyteckningarna åter stigande tendens men med hänsyn till de
begränsade investeringsanslagen har styrelsen för budgetåren 1957/58 och
1958/59 dock ej ansett sig kunna räkna med större ökning än ca 90 000
apparater per år.
Driftkostnaderna för budgetåret 1957/58 ha upptagits till sammanlagt
843,6 milj. kronor, vilket belopp med 14,7 milj. kronor överstiger slutsum
man i den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten. Höjningen beror
dels på ny beräkning av vissa poster i staten, bland annat beträffande av
sättningen till värdeminskningskonto, som visat sig ha blivit upptagen till ett
något för lågt belopp, dels på att utgifter för televisionsverksamheten ej
voro medräknade i den av Kungl. Maj:t fastställda staten.
För budgetåret 1958/59 ha driftkostnaderna blivit beräknade till 898,1
milj. kronor.
I avsättningen till värdeminskningskonto har, i likhet med vad som skett
för budgetåren 1954/55—1957/58, medräknats en extra avsättning, motsva
rande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått genom de
höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. För budgetåret 1958/59
har denna extra avsättning beräknats till 15 milj. kronor eller samma be
lopp som medgivits för budgetåret 1957/58.
Enligt 1957 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 27, s. 48—49)
skall det överskott av radiolicensmedel, som uppstår på ljudradiorörelsen
sedan från inkomsterna dragits kostnaderna för programproduktion och pro
fiih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
89
gramdistribution samt investeringar, redovisas som en separat post och icke
inlevereras till statskontoret tillsammans med verkets andra överskottsme
del utan balanseras över till följande budgetår. Ifrågavarande överskott bär
av telestyrelsen beräknats komma att uppgå till 5,8 milj. kronor för budget
året 1957/58 och till 4,9 milj. kronor för budgetåret 1958/59. Därefter åter
stående överskottsbelopp, som skall inlevereras, skulle följaktligen utgöra
70,0 — 5,8 = 64,2 milj. kronor för budgetåret 1957/58 och 71,8 — 4,9 =
66,9 milj. kronor för budgetåret 1958/59.
Leveranserna av överskottsmedel beräknas för budgetåret 1957/58 komma
att uppgå till ca 60 milj. kronor och för budgetåret 1958/59 till ca 65 milj.
kronor. Anledningen till att leveranserna för budgetåret 1957/58 upptagits
till ett något lägre belopp än det överskott, som skall inlevereras, är att leve
ranserna av överskottsmedel ske med någon tids eftersläpning och att över
skottet under andra kvartalet 1957 var så pass obetydligt, att någon leverans
av överskottsmedel icke ägde rum under tredje kvartalet 1957.»
Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1954/55, 1955/56 och
1956/57 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren
1957/58 och 1958/59 framgå av följande sammanställning (miljoner kro
nor) :
Inkomster.
1954/55
1955/56
1956/57
1957/58
Beräknat
1958/59
Beräknat
Telefoninkomster:
Inträdesavgifter..............
27,6
29,6
31,5
31,5
31,5
Abonnemangs- och sam-
talsavgifter..................
574,6
609,7
650,5
714,6
749,2
Telegraf inkomster:
Telexinkomster...............
5,4
6,8
8,8
10,6
12,1
Övriga telegrafinkomster
28,2
28,0
29,3
32,4
32,4
Radioinkomster:
Ljudradiolicensavgifter .
36,1
40,5
50,3
67.3
79,5
Televisionsinkomster1 ..
—
—
4,8
9,5
16,1
Övriga radioinkomster .
3,5
3,7
4,2
5,5
5,7
Anläggningsavgifter...........
16.8
15,9
18,3
21,4
21,8
Diverse inkomster.............
17,1
17,5
20,4
20,8
21,6
Summa inkomster
709,3
751,7
818,1
913,6
969.9
Ökning från närmast före
gående år av inkomster:
absolut.............................
51,0
42,4
66,4
95,5
56.3
i procent .........................
7,7
6,0
8,8
11,7
6,2
Utgifter.
Avlöningar, pensioner m. m.
248,6
265,4
287,8
305,5
311,8
Avsättning till värdeminsk-
ningskonto......................
166,6
182,8
209,5
225,0
240,0
Övriga utgifter....................
207,3
233,1
282,0
313,1
346,3
Summa utgifter
622,5
681,3
779,3
843,6
898,1
Ökning från närmast före
gående år av utgifter:
absolut.............................
31,2
58,8
98,0
64,3
54,5
i procent...........................
5,3
9,4
14,4
8,3
6,5
Överskott.........................
86,8
70,4
38,8
70,0
71,8
1 Inkl. på sjätte huvudtiteln anvisade resp. begärt anslag till televisionsverksamhetens drift
kostnader.
Vid bedömningen av förestående siffror bör hänsyn tagas till att inträdes
avgifterna för telefonabonnemang höjdes i december 1955 och ljudradio-
licensavgiften från och med den 1 januari 1956, samtals-, telex- och tele
gramavgifter m. m. från och med den 1 april eller den 1 maj 1957 samt abon
nemangsavgifter och ljudradiolicensavgiften från och med den 1 juli 1957.
Telestyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräkenskapsver-
ket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsanställdas lö
ner. Riksräkenskapsverket har upptagit inkomsterna för televerket under
budgetåret 1957/58 till 60 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i
riksstaten för budgetåret 1958/59 uppföres med 65 000 000 kronor.
90
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvud-
boken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast för
flutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även
medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Budgetår
Drift-
inkomster
Drift
kostnader
överskott
Inlevererat
till stats
verket
Beräknat i
riksstaten
1952/53 ......................................
253,32
160,20
93,12
99,01
90,00
1953/54 ......................................
280,71
147,45
133,26
145,12
130,00
1954/55 ......................................
307,03
205,32
101,71
111,26
100,00
1955/56......................................
367,60
288.97
78,63
71,71
115,00
1956/57......................................
411,52
325,79
85,73
85,63
120,00
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vat
tenfallsverk upptagits ett belopp av 120 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1957 angående be
räkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse för budget
åren 1957/58 och 1958/59 bar vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»Budgetåret 1957/58.
Överskottet för innevarande budgetår beräknas till 120 000 000 kronor en
ligt nedanstående uppställning.
Inkomster
Driftkostnader överskott
kronor
kronor
kronor
Kraftverk ................ 439 000 000 315 275 000 123 725 000
Kanalverk ................ 5 000 000
9 100 000 —4 100 000
Fastighetsförvaltning 1 000 000
625 000
375 000
445 000 000
325 000 000
120
000
000
Det beräknade överskottet överensstämmer med vad som upptagits i riks
staten. Beräkningarna grundas på den förutsättningen att nederbörden un
der hösten och vintern samt temperaturförhållandena icke bli ogynnsamma
för kraftproduktionen och kraftbalansen. Kanalverkens underskott beror på
verkningarna av raset vid Göta. Av uppmuddringskostnaderna har kraft-
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
91
verksrörelsen förutsatts bli belastad med den del, som erfordrats för att
möjliggöra full drift av Göta älvs-stationerna.
Budgetåret 1958/59.
Under förutsättning att vattenförhållandena bli normala samt att änd
ringar av bränslepriser och konjunkturförhållanden icke inträffa kan över
skottet för budgetåret 1958/59 beräknas till 135 000 000 kronor enligt nedan-
stående uppställning.
Inkomster
Driftkostnader
Överskott
kronor
kronor
kronor
Kraftverk ..................
489 000 000
355 275 000
133 725 000
Kanalverk ..................
5 000 000
4 100 000
900 000
Fastighetsförvaltning
1 000 000
625 000
375 000
495 000 000
860 000 000
135 000 000
Beträffande kraftverkens inkomster har förutberäkning skett i anslut
ning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger
till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning av produktions
resurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till
innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig.
För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med oförändra
de inkomster.
Vid beräkning av driftkostnaderna har hänsyn tagits till det förhållan
det att under de närmaste budgetåren relationen mellan belastning och ut
byggd vattenkraft torde försämras, vilket kommer att medföra ett ökat be
hov av bränslealstrad tillskottskraft även vid normal vattentillgång. Där
jämte blir beroendet av nederbördsförhållandena större än normalt. De be
räknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höjda i förhållande
till innevarande budgetårs på grund av den tillämpade avskrivningsmetoden
och anläggningsbeståndets ökade omfattning. Ifråga om lönerna har räknats
med att de skola utgå i enlighet med beslut av 1957 års riksdag.
Levererbart överskott.
Beloppen inlevererbara överskottsmedel torde för budgetåren 1957/58 och
1958/59 kunna beräknas till 120 000 000 kronor resp. 135 000 000 kronor,
det vill säga lika med de bokförda överskotten. Noggrannheten i kalkylerna
är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar till
gängliga överskott per tolvmånadersperioder kan försummas, varjämte ut
jämning kan ske medelst den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.»
Vattenfallsstyrelsens beräkningar ha utförts under den av riksräken-
skapsverket inledningsvis angivna förutsättningen i vad avser de statsan
ställdas löner. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av statens vat-
tenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag till 120 000 000 kro
nor för budgetåret 1957/58 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för
budgetåret 1958/59 upptagas med 135 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten
för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redo
visade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande bud
92
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
getår framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i
riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Räkenskapsår
Inkoms
ter
Drift
kost
nader
över
skott
Budgetår
Över
skott
Inleve
rerat till
stats
verket
Beräk
nat i
riks
staten
1952 ..........................
409,71
339,84
69,87
1952/53 ..................
63,57
69,87
100,00
1953 ..........................
344,06
311,28
39,78
1953/54 ..................
33,04
33,00
35,00
1954 ..........................
433,30
355,81
77,49
1954/55 ..................
75,22
77,49
45,00
1955 ..........................
423,12
358,96
64,16
1955/56 ..................
83,64
64,16
70,00
1956 ..........................
415,02
380,86
34,16
1956/57 ..................
22,23
34,16
75,00
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket
upptagits ett belopp av 50 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den It november 1957 har domän
styrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1957/58
och 1958/59 yttrat följande:
»Inkomsterna på riksstatstiteln domänverket omfatta för kalenderåret
1957 dels domänverkets egen rörelse, dels ock avkastningen av domänver
kets aktier i AB Statens Skogsindustrier, men för kalenderåret 1958 endast
domänverkets egen rörelse, överskottet för domänverket för 1956 utgjorde i
runt tal 34,2 miljoner kronor, varav utdelning på aktiekapitalet i AB Statens
Skogsindustrier omkring 2 miljoner kronor. Överskottet för domänverkets
rörelse för budgetåret 1957/58 har i riksstaten beräknats till 50 miljoner
kronor.
Vad angår verksamhetsåret 1957 (budgetåret 1957/58), har överskottet i
styrelsens skrivelse till Eder den 28 februari 1957, K 213, beräknats bli 40
miljoner kronor eller samma belopp, som styrelsen upptog i sin skrivelse till
Eder den 12 november 1956.
Jägmästarnas budgetredovisningsrapporter per den 1 september (avseen
de hela verksamhetsåret 1957) visa ett sådant ekonomiskt resultat att sty
relsen icke anser sig ha anledning att jämka det i skrivelse den 28 februari
1957 angivna beloppet 40 miljoner kronor för överskottet under 1957.
Inlevereringarna av uppkommande överskottsmedel för år 1957 komma
att ske i den takt som tillgången på rörelsemedel tillåter. Styrelsen förutser
att en del av överskottet kan inlevereras under juli månad och återstoden
under hösten 1958.
överskottet för domänverkets rörelse under år 1958 är givetvis svårare att
bedöma; styrelsen har emellertid med ledning av och efter betydande ned
skärningar av i och för sig angelägna investeringsäskanden i de från lokal
förvaltningarna inkomna förvaltningsförslagen för nästa år ansett sig kun
na upptaga överskottet till 40 miljoner kronor.
Styrelsen redovisar den verkställda resultatberäkningen på närslutna bi
laga.»
Domänstyrelsens ovannämnda bilaga lämnar följande uppgifter rörande
domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter
vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1956—1958 (mil
joner kronor).
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
93
1956
1957
1958
Inkomster
Enligt
bokslutet
Beräknat
Beräknat
Skogsdomäner....................................
293,0
290
Jordbruksdomäner...........................
.............................. 6,0
6,3
7
Aktieutdelning..................................
.............................. 2,0
2,0
—
Räntor ...............................................
............................ 1,0
2,0
2
Summa 294,7
803,3
299
Utgifter
Administration.................................
44,5
46
Skogsdomäner ................................. .
.............................. 179,4
176,5
173
Jordbruksdomäner...........................
............................ 5,4
5,5
5
Räntor ...............................................
............................ 1.6
3,0
2
Avsatt till förnyelsefonden...........
............................ 32,1
33,8
33
Summa 260,5
263,3
259
Överskott .............................................
40,0
40
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av domänverket under bud
getåret 1957/58 till 40 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande in
komster för budgetåret 1958/59 uppföras med likaledes 40 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1957 av
låten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kro
nor för vart och ett av budgetåren 1957/58 och 1958/59.
Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed att inkomsterna från
riksbanksfonden för budgetåret 1958/59 upptagas till 15 000 000 kronor.
III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slotts
byggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnads
styrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets,
sjöfartsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder.
Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndighe
ter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond faststäl
las med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, var
efter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat
upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga del
fonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande
ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full
förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. 1 olik
het mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas
delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 3 december 1957 har riksräkenskapsverket avgivit utlå
tande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna försla
gen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt
därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1958/59. I enlig
het med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upp
tagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
94
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Slottsbyggnadernas delfond...................................................... 1 000
Fångvårdsstyrelsens delfond...................................................... 1 310 000
Beskickningsfastigheternas delfond........................................ 910 000
Byggnadsstyrelsens delfond...................................................... 15 623 000
Generaltullstyrelsens delfond................................................... 215 000
Uppsala universitets delfond................................................... 400 000
Lunds universitets delfond...................................................... 485 000
Sjöfartsstyrelsens delfond ........................................................ 100 000
Medicinalstyrelsens delfond........................................................ 5 085 000
Karolinska sjukhusets delfond ............................................... 595 000
Summa 24 724 000
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens all
männa fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptages till
24 724 000 kronor.
IV. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. Fonden omfattar fyra delfonder: arméns, ma
rinens, flygvapnets och befästningars delfonder. Överskottet från fonden be
räknas till 4 procent på den kapitalbehållning, som med beaktande av den
sannolika förbrukningen av för investering disponibla medel kan beräknas
föreligga vid ifrågavarande budgetårs ingång.
Riksräkenskapsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1958/59 till 26 255 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 okto
ber 1957 har försvarets fabriksstyrelse beräknat överskottet från försvarets
fabriksfond till 2 815 000 kronor för budgetåret 1957/58 samt till 2 775 000
kronor för budgetåret 1958/59. För budgetåret 1957/58 hänföra sig 950 000
kronor och för budgetåret 1958/59 900 000 kronor till inkomster från armé-
tygförvaltningens i fonden invärderade maskiner och byggnader. Försvarets
fabriksstyrelse har vid sin beräkning utgått från att några investeringar un
der budgetåret i fråga ej kommer till stånd för en diskuterad sammansätt-
ningsfabrik för ammunition och ej heller för en till västra Sverige planerad
central tvätt- och reparationsanstalt.
Riksräkenskapsverket upptager i enlighet med försvarets fabriksstyrelses
beräkningar överskottet från försvarets fabriksfond under budgetåret 1957/
58 till 2 815 000 kronor samt föreslår, att överskottet för budgetåret 1958/59
uppföres med 2 775 000 kronor.
Bih. 1: Riksräkenskapsverlcets inkomstberäkning
95
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha utrikesdepartementet,
bostadsstyrelsen, statskontoret, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, sjö-
fartsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna
från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1958/59 till
8 000 kronor, 120 425 220 kronor, 5 097 300 kronor, 500 kronor, 1 800 000
kronor, 225 000 kronor, 8 260 700 kronor respektive 150 000 kronor. Hithö
rande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter
uppskattats till sammanlagt 135 966 720 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsver
ket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1958/59 upp
tagas till sammanlagt 135 966 500 kronor. Beträffande överskottens fördel
ning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbila
gan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lant
bruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen
av respektive delfonder för budgetåret 1958/59 till härefter angivna belopp:
Bostadsstyrelsens delfond..................................................................... 19 600 000 kronor
.Statskontorets delfond ..........................................................................
3
080 000
»
Lantbruksstyrelsens delfond.................................................................
7
000
»
Riksbankens delfond.............................................................................. 6 700 000
»
Riksgäldskontorets delfond .................................................................
1
000
»
Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna under fonden för låneun
derstöd för budgetåret 1958/59 upptagas till 29 388 000 kronor med den för
delning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
Ä fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1956/57 bok
förda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget
Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara ak
tiebolag (LKAB), Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Nya Systemaktie
bolaget, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveri
ges centrala restaurangaktiebolag, Svenska lagerhusaktiebolaget, Aktiebola
get Fjäråssand, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk
aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebola-
get, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gruvaktie-
bolag, Aktiebolaget Atomenergi, Aktiebolaget Statsgruvor och Aktiebolaget
Oljetransit.
Från och med det räkenskapsår för LKAB som började den 1 oktober
1957 innehar staten huvuddelen av aktierna i detta bolag. Vidare ha aktier
na i Aktiebolaget Statens skogsindustrier överförts från och med den 1 juli
1957 från domänverkets fond till fonden för statens aktier.
Inkomsterna på titeln domineras helt av avkastningen från LKAB. En
ligt inhämtade upplysningar beräknas avkastning på i fonden bokförda ak
tier endast komma att inflyta från LKAB, Aktiebolaget Svenska tobaksmo-
nopolet, Svenska penninglotteriet aktiebolag och Aktiebolaget Tipstjänst.
Med ledning av dessa upplysningar beräknar riksrälcenskapsverket inkoms
terna på titeln fonden för statens aktier till 140 000 000 kronor för budget
året 1957/58, vari inräknats en inbetalning av tidigare avsatta vinstmedel
inom LKAB om 30 miljoner kronor. Beträffande LKAB saknas ännu närma
re hållpunkter för beräkning av avkastningen från bolaget för budgetåret
1958/59, varför riksräkenskapsverket räknat med samma utdelningsbelopp
som för sista räkenskapsåret. Från inkomsterna på fonden bör avgå ränta
för ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i
runt tal 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för
budgetåret 1958/59 uppföres med 85 000 000 kronor.
96
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1957 har pensionssty-
relsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1957/
58 till 27,7 miljoner kronor och för budgetåret 1958/59 till 28,0 miljoner
kronor.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens
pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga så
som kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1958/59 till
5 605 000 kronor, 9 200 000 kronor respektive 27 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket,
att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1958/59 beräk
nas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 28 000 000
kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 410 000 kronor, från militära
tjänstepensionsfonden 165 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden
4 030 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 9 200 000 kronor
samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 25 000 kronor eller sam
manlagt till 42 830 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsver
ket den 14 oktober 1957 bär riksgäldskontoret beräknat avkastningen av
denna fond till 39 645 000 kronor för budgetåret 1957/58 och till 37 850 000
kronor för budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet här
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
97
med, att inkomsten på förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages
till 38 000 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från
riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen, lant-
bruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter be
träffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av
följande sammanställning.
1957/58
1958/59
Kronor
Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... 3 000 000
5 000 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen)........................................................ 9 085 000
9 000 000
Fonden för Södertälje kanalverk (sjöfartsstyrelsen)____
62 600
62 600
Jordfonden (lantbruksstyrelsen)............................................... 260 000
270 000
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .................... 70 000
65 000
Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktions
anstalt) ....................................................................................... 100 000
75 000
Summa 12 577 600
14 472 600
Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att
inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1958/59 upptages
till ett avrundat belopp av 14 500 000 kronor.
Sammanfattning
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå att
driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1958/59
upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudge
tens inkomster för budgetåret 1958/59 har i efterföljande tablå samman
ställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1955/56 och 1956/57
samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret
1957/58 (miljoner kronor).
Redovisade belopp
Beräknade belopp
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m....................
4 993
5 356
5 700
6 000
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse....
219
243
258
265
Automobilskattemedel.....................................................
1042
1018
1045
1100
Tullar och acciser ...........................................................
2 822
3 077
3 491
3 642
Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster
410
430
451
457
Statens affärsverksfonder...............................................
242
177
248
270
Övriga kapitalfonder.......................................................
344
390
438
415
Summa
10 072
10 691
11631
12149
7
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
Såsom framgår av tablån äro inkomsterna på titeln skatt å inkomst och
förmögenhet m. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens
totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskat
ten och förmögenhetsskatten utan även folkpensionsavgifter och investe-
ringsavgift. över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka
kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäk
ringen äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med be
räknandet av titeln (s. 23—36), framkommer titelns nettoinkomst som skill
naden mellan en rad inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro
svåra att förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna sammanhänger främst
med att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt,
varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utveck
lingen av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga
på vissa antaganden om förändringarna av fysiska personers och bolags in
komster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 20—22.
Enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar kommer inkomst
ökningen på inkomstskattetiteln under budgetåren 1957/58 och 1958/59 att
bli något mindre än den för budgetåret 1956/57 redovisade ökningen. In
komsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59 beräknas till ett belopp
av 425 respektive 400 miljoner kronor skola reserveras på budgetutjäm
ningsfonden för kommande utbetalning av kommunalskattemedel. Återfö-
ringarna från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel förutsät
tas uppgå till 250 respektive 200 miljoner kronor under budgetåren 1957/58
och 1958/59, varigenom nettoavsättningarna skulle begränsas till 175 respek
tive 200 miljoner kronor.
Under budgetåret 1957/58 beräknas de totala inkomsterna stiga med 940
miljoner kronor till 11 631 miljoner kronor. Av den beräknade ökningen
hänföra sig inemot 350 miljoner kronor till inkomsttiteln skatt å inkomst
och förmögenhet m. m. Stegringen sammanhänger främst med den till följd
av inkomstlyftningarna ökade uppbörden av preliminär A-skatt samt med
en väsentlig uppgång även av den preliminära B-skatteuppbörden.
Automobilskattemedlen beräknas komma att öka med 27 miljoner kronor.
Denna ökning utgör saldot mellan en ökning för bensinskatt med 85 miljo
ner kronor och fordonsskatt med 21 miljoner kronor samt ett inkomstbort
fall genom avvecklingen från och med den 1 december 1956 av den sär
skilda investeringsavgiften å motorfordon, vilken under budgetåret 1956/57
inbragte 79 miljoner kronor.
Tullar och acciser beräknas komma att öka med 414 miljoner kronor. Av
denna ökning hänföra sig 238 miljoner kronor till den från och med den
1 juli 1957 införda energiskatten, 67 miljoner kronor till en ökning av
tobaksskatten till följd av en höjning av cigarrettpriserna och ökad för
säljning av tobaksvaror samt 77 miljoner kronor till omsättningsskatt å mo
torfordon. Omsättningsskatt å motorfordon utgick endast under sju måna
der av budgetåret 1956/57. I övrigt kan nämnas en förutsedd ökning för
98
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
99
Bih. i: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
tullmedel på 32 miljoner kronor medan för övriga titlar under tullar och
acciser, däribland rusdrycksmedlen, räknas med i stort sett oförändrade
inkomster.
Affärsverkens inkomstöverskott beräknas öka med sammanlagt 71 miljo
ner kronor. De största inkomstökningarna förutses för vattenfallsverket
med 34 miljoner kronor och för postverket med 21 miljoner kronor.
Enligt den nu verkställda beräkningen skulle inkomsterna för budgetåret
1957/58 komma att bli 552 miljoner kronor lägre än vad som beräknats i
riksstaten. Den beräknade nedgången sammanhänger främst med en minsk
ning för skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i förhållande till riksstaten
med 400 miljoner kronor. Minskning beräknas vidare för tullar och acciser
med 172 miljoner kronor, varav 150 miljoner kronor hänför sig till omsätt
nings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.
För budgetåret 1958/59 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verk
ställda beräkningarna uppgå till 12 149 miljoner kronor, vilket skulle inne
bära en uppgång med 518 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräk
nade inkomsterna för budgetåret 1957/58 och en nedgång med 34 miljoner
kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår.
Av den uppskattade inkomstökningen i förhållande till det beräknade
utfallet för innevarande budgetår hänför sig 300 miljoner kronor till skatt
å inkomst och förmögenhet m. m. Uppgången i inkomstskattetiteln samman
hänger främst med en förutsedd fortsatt ökning av den preliminära A-skat-
ten. För den preliminära B-skatten förutses däremot endast en obetydlig
ökning. En förutsedd fortsatt ökning i motorfordonsbeståndet i ungefär
samma takt som hittills beräknas komma att medföra en ökning av fordons
skatten med 20 miljoner kronor och av bensinskatten med 35 miljoner kro
nor. Tullar och acciser beräknas komma att öka med sammanlagt 151 mil
joner kronor. Av denna ökning hänför sig 100 miljoner kronor till energi
skatt, 30 miljoner kronor till tullmedel och 10 miljoner kronor till vardera
tobaksskatt och varuskatt. För omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit
drycker räknas med oförändrad inkomst.
För affärsverksfonderna beräknas ett med 22 miljoner kronor ökat över
skott, vilket i främsta rummet hänför sig till inkomstökning för vatten
fallsverket.
I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråche
ferna Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit.
Stockholm den 9 december 1957.
O
lof
L
indahl
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
100
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Utfallet av driftbudgeten
Miljoner
Beräk-
Redo-
Netto-
Netto-
nade
visade
mer-
brist
Allmänna budgeten
belopp
belopp
inkomst
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter
........................................................................
9 183,25
8 676,38
—
506,87
II.
Uppbörd i statens verksamhet
........................
156,73
159,74
3,01
—
III. Diverse inkomster .............................................
251,00
268,89
17,89
—
Säger för egentliga statsinkomster
9 590,98
9 105,01
20,90
506,87
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ..............................
300,00
176,90
—
123,10
II. Riksbanksfonden...............................................
15,00
15,00
—
—
III. Statens allmänna fastighetsfond ..................
20,83
20,72
—
0,11
IV. Försvarets fonder
..................................................
26,35
25,73
—
0,62
V.
Statens utlåningsfonder
.....................................
95,14
98,48
3,34
—
VI. Fonden för låneunderstöd
...............................
23,30
24,08
0,78
—
VII. Fonden för statens aktier
...............................
115,00
113,18
—
1,82
VIII. Statens pensionsfonder
.......................................
40,52
41,52
1,00
—
IX.
Diverse kapitalfonder
..........................................
50,80
51,49
0,69
Säger för inkomster av statens kapitalfonder
686,94
667,10
6,81
125,65
Säger för allmänna budgeten
10 277,92
9 672,11
—
605,81
Minskning
av
reservationer
...........................................................
135,94
Summa
10277,92
9808,05
Specialbudgeteraa
1.
Automobilskattemedel
...........................................................
1 030,00
1017,54
_
12,46
2.
Bidrag till bank- och fondinspektionen ....................
0,44
0,48
0,04
—
3.
Bidrag till sparbanksinspektionen................................
0,28
0,28
—
—
4.
Bidrag till försäkringsinspektionen...............................
0,78
0,80
0,02
Säger för specialbudgeterna
1 031,50
1019,10
—
12,40
Summa
1031,50
1019,10
Sammanlagda driftbudgeten
Inkomster...................................................................................
11 309,42 10 691,21
—
618,21
Tillsammans
11309,42
10691,21
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
101
för budgetåret 1956/57
Bilaga A
kronor
Beräk-
Redo-
Netto-
Netto-
nade
visade
bespa-
merut-
Allmänna budgeten
belopp
belopp
ring
gift
A. Egentliga stalsulgifler:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna....................
3,87
3,96
—
0.09
II. Justitiedepartementet.......................................
80,77
93,19
—
12,42
III. Utrikesdepartementet.......................................
56,08
57,19
—
1.11
IV. Försvarsdepartementet.....................................
2 093,43
2 280,77
—
187,34
V. Socialdepartementet.........................................
3 116,05
3 199,90
—
83,85
VI. Kommunikationsdepartementet....................
60,58
63,29
—
2,71
VII. Finansdepartementet.......................................
205,48
212,19
—
6,71
VIII. Ecklesiastikdepartementet..............................
1185,94
1 267,54
—
81,60
IX. Jordbruksdepartementet................................
410,44
433,68
—
23,24
X. Handelsdepartementet....................................
191,75
199,82
—
8,07
XI. Inrikesdepartementet......................................
597,13
616,56
—
19,43
XII. Civildepartementet...........................................
511,26
344,00
167,26
—
XIII. Oförutsedda utgifter.........................................
1,00
0,40
0,60
—
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....................
16,60
17,63
—
1,03
Säger för egentliga statsutgifter
8 530,38
8 790,12
167,86
427,60
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden.................................................
7,88
9,93
_
2,05
II. Riksgäldsfonden.................................................
425,00
456,25
—
31,25
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar..
341,80
321,96
19,84
—
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-
luster ...................................................................
577,60
577,60
—
—
Säger för utgifter för statens kapitalfonder
1 352,28
1 365,74
19,84
33,80
Säger för allmänna budgeten
9 882,63
10 165,86
—
273.20
Överföringar till respektive från statens budgetutjämnings-
fond:
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommu-
nalskattemedel.......................................................................
300,00
100,00
Avsättning till budgetutjämningsfonden av tillfälliga,
konjunkturpolitiskt betingade inkomster......................
75,00
75,00
Avsättning till budgetutjämningsfonden av medel av-
sedda för framtida investeringar i LKAB ..................
111,40
108,56
Underskott att avföras å budgetutjämningsfonden...
- 91,14
- 631,37
Säger för överföringar till respektive från
statens budgetutjämningsfond
395,26
- 347,81
Summa
10 277,92
9 SOS,05
Specialbudgeterna
1. Utgifter för vägväsendet m. m. att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................................................
983,S9
820,54
163,35
_
2. Avsättning till bankinspektionens, fondinspektionens
och jordbrukskassetillsynens fonder..............................
0,44
0,48
—
0,04
3.
Avsättning till sparbanksinspektionens fond............
0,28
0,28
—
—
4. Avsättning till försäkringsinspektionens fond............
0,78
0,80
—
0,02
Säger för specialbudgeterna
985.39
822,10
163,29
—
Ökning av reservationer (automobilskattemedel)..............
_
168,45
Överskott ä automobilskattemedlens specialbudget att till-
föras statens budgetutjämningsfond.......................................
46,11
28,55
Summa
1031,50
1 019,10
Sammanlagda driftbudgeten
Utgifter .......................................................................................
10 868,05
10 977,96
—
109,91
ökning av reservationer...........................................................
—
32,51
Överföring till statens budgeluljämningsfond......................
441,37
- 319,26
Tillsammans
11 309,42
10091,21
102
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1952/53—1956/57
Tusental kronor
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
Egentliga statsinkomster
Skaller:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet
in. m.....................................................
3 880 948,5
4 299 385,1 4 392 534,3
4 993 245,2
5 692,8
5 356 311,8
Kupongskatt...........................................
5 909,5
4 894,8
6 455,2
6 198,5
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
2 857,1
4 533,9
2 421,2
1 308,1
1 348,6
Fondskatt...............................................
—
—
—
588,6
14 745,1
Skogsvårdsavgifter.................................
7 860,7
7 865,2
7 960,9
7 929,0
7 793,3
Konjunkturskatt...................................
53 540,6
—
—
—
—
Bevillningsavgifter för särskilda för
måner och rättigheter......................
428,9
685,1
679,1
901,6
1 256,1
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvar-
låtenskapsskatt ................................
57 449,6
69 075,8
68 399,2
78 658,0
85 372,6
Lotterivinstskatt ................................
36 597,8
43 041,1
45 211,3
45 538,1
53 669,4
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m.....................................................
54 594,1
62 959,5
76 067,5
78 190,2
72 924,0
Säger för skatt å inkomst,
förmögenhet och rörelse 4 100 186,8
4 492 440,5 4 599 728,7
5 212 051,6
5 599 619,4
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt..........................................
189 707,2
213 225,1
260 967,6
284 862,7
308 915,0
Bensinskatt ..........................................
330042,9
389 172,3
490 712,9
595 049,4
629 514,8
Särskild investeringsavgift för motor
fordon .................................................
—
—
67 083,0
162 626,2
79 104,5
Säger för automobilskattemedel
519 750,1
602 397,4
818 763,5
1 042 538,3
1 017 634,3
Tullar och acciser:
Tullmedel ..............................................
378 729,2
433 310,1
505 427,8
553 361,2
607 839,1
Varuskatt..............................................
262 557,8
232 385,5
194 999,1
207 014,1
222 668,9
Omsättningsskatt å motorfordon ...
—
—
—
—
63 168,4
Accis å margarin och vissa andra
fettvaror..............................................
3 343,1
_
_
_
_
Införselavgift och accis å fettvaror
m. m......................................................
36 153,5
58 136,5
71 829,9
55 800,5
Skatt å kaffe ......................................
17 237,6
17 641,3
17 233,6
18 703,9
20 384,1
Tobaksskatt ..........................................
590 331,8
617 613,9
642 275,0
668 698,6
663 228,9
Brännvinstillverkningsskatt ..............
27 225,9
20 066,6
—
—
—
Rusdrycksförsäljningsmedel av parti
handelsbolag ......................................
13454,7
16 317,8
12 758,7
13 093,2
13 478,8
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj
handelsbolag .......................................
33079,6
34 886,9
31 919,3
30 446,9
36 473,0
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker....................................
622 933,7
656 393,9
776 878,2
957 222,2
1 099697,0
Omsättnings- och utskänkningsskatt
å vin ..................................................
49 649,5
53 039,7
55 718,1
51152,3
52 672,5
Maltdrycksskatt ..................................
78 925,2
86 102,9
85 592,9
104 367,6
91 427,5
Skatt å läskedrycker..........................
35 460,7
40 959,6
39 388,2
48 686,9
42 973,0
Statlig nöjesskatt..................................
53 785,5
55 094,0
56 828,9
58 328,1
64 970,3
Skatt å elektrisk kraft ......................
50 571,8
31 586,4
35 054,5
38 746,8
41 985,0
Säger för tullar och acciser 2 217 286,1
2 331 652,1 2 512 210,8
2 821 651,7
3 076 767,0
Säger för skatter
6 837 223,0
7 426 390,0 7 930 703,0
9 076 241,6
9 693 920,7
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
103
Uppbörd i slatens verksamhet:
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
Vattendomstolsavgifter ..........................
102,3
147,5
178,5
252,5
725,5
Inkomster vid fångvården......................
1 813,4
1 987,4
1 418,1
1825,4
2 657,1
Inkomster vid sjökarteverket ..............
401,2
412,3
413,9
446,8
—
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och
6 249,2
5 047,8
4 802,6
4 168.0
försäkringsrådet....................................
5 895,7
Bidrag till pensionsstyrelsen..................
121,3
119,1
115,6
116,9
123,9
Inkomster vid statens skolor tillhörande
205,8
bama- och ungdomsvården ............
350,1
395,5
270,4
278,0
Inkomster vid statens vårdanstalter
254,5
för alkoholmissbrukare......................
—
—
—
—
Inkomster vid statens geotekniska in-
829,0
925,9
stitut .......................................................
578,1
700,9
764,4
Förrättningsavgifter vid statens bilin-
3 007,3
2 972,6
3 025,5
spektion...................................................
2 205,3
2 462,4
Inkomster vid väg- och vattenbyggnads-
1173,6
1591,6
1324,6
1400,9
verket ......................................................
1211,0
Avgifter för registrering av motorfor-
4 970,9
6 226,3
don...........................................................
3 796,9
4 571,7
5 136,5
Inkomster vid Sveriges meteorologiska
2 487,8
2 721,5
3 157,9
3 393,9
och hydrologiska institut..................
2 198,8
Bidrag till statens bränslekontrollerande
43,1
48,6
verksamhet ...........................................
34,0
37,9
36,6
Inkomster vid länsarkitektsorganisatio-
1 244,9
1384,0
1 510,1
1 399,3
nen...........................................................
1 039,4
Avgifter för kontroll å handeln med
41,0
41,0
41,0
skattefri sprit in. m.............................
41,0
41,0
Inkomst av myntning och justering ..
5 673,7
11 895,2
22 903,9
11 675,9
7 051,2
Kontrollstämpelmedel..............................
771,5
802,0
869,3
431,7
905,2
905,3
Bidrag till bank- och fondinspektionen
314,9
407,7
456,8
480,7
Bidrag till sparbanksinspektionen ....
212,7
229,1
245,6
262,6
279,9
Bidrag för tillsyn över sparbankerna..
291,7
292,6
297,2
303,0
183,8
Bidrag för revision av sparbankerna..
—
—
—
—
—
Inkomster vid tandläkarhögskolorna ..
38,9
40,8
39,9
518,2
352,3
Avgifter för granskning av biograf-
266,2
270,3
279,8
265,0
bilder........................................................
265,9
Inkomster vid lantbruksnämnderna ..
1491,0
1 775,7
1 582,7
1807,0
1 603,1
Inkomster vid statens veterinärmedi-
730,6
810,3
cinska anstalt .......................................
695,5
742,9
742,8
Inkomster vid statens centrala frö-
1 435,8
1 377,6
kontrollanstalt.......................................
1122,6
1 478,2
1 313,4
Inkomster vid statens lantbrukskemiska
225,4
231.2
kontrollanstalt.......................................
236,5
262,4
219,2
Inkomster vid statens jordbruksnämnd
—
—
—
—
240,0
Inkomster vid lantmäteriväsendet....
6 657,4
7 787,9
8 591,4
6 633,3
9 723,5
Inkomster vid rikets allmänna kartverk
899,2
1 081,4
1166,8
1 432,8
1806,3
Avgifter för statskontroll å krigsmate-
27,8
28,3
32,0
rieltillverkningen...................................
26,0
26,0
Skeppsmätningsavgifter...........................
—
—
166,0
429,8
461,3
Inkomster vid Sveriges geologiska un-
124,3
203,8
291,9
dersökning...............................................
—
118,1
Inkomster vid statens provningsan-
1 940,8
1901,7
2 240,0
stalt ...........................................................
1 770,7
1 958,3
Inkomster vid flygtekniska försöksan-
2 923,5
3 821,8
4 682,4
stalten.......................................................
1 957,7
2 174,0
Inkomster vid statens institut för kon-
73.3
sumentfrågor..........................................
—
—
—
—
Fyr- och båkmedel..................................
9 400,1
9 732,7
10 762,9
11 570,1
12 165,5
Lotspenningar ..........................................
8 863,2
9 054,9
9 571,4
9 543,2
10 555,6
Försäljning av sjökort m. m.................
—
—
—
—
477,9
Inkomster vid statens skeppsprovnings-
607,7
688,3
698.9
anstalt .....................................................
558,3
528,3
104
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
Patent- och varumärkes- samt registre-
ringsavgifter ..........................................
Avgifter för registrering i förenings-
5 488,5
6 928,8
7 967,6
7 561,3
8 039,6
m. fl. register........................................
316,8
336,3
488,5
445,5
444,9
Bidrag till försäkringsinspektionen___
Inkomster vid statens tvångsarbets- och
577,2
676,4
741,0
782,2
803;
1
alkoholistanstalter.................................
Inkomster vid statens bakteriologiska
332,6
289,8
395,7
327,4
—
laboratorium..........................................
Inkomster vid statens rättskemiska
1 829,1
2 610,8
2 411,0
2 538,3
2 772,2
laboratorium..........................................
Inkomster vid statens farmacevtiska
374,9
448,7
463,2
759,2
1 005,8
laboratorium ........................................
277,7
352,7
345,8
347,0
347,3
Inkomster vid statens sinnessjukhus ..
Inkomster vid statens skol- och yrkes-
29 864,8
30 462,6
25 179,3
33 014,3
32 287,1
hem på Salbohed och i Vänersborg
Inkomster vid statens anstalt för fal-
89,9
85,0
78,3
67,1
27,9
landesjuka...............................................
353,4
358,5
352,6
378,9
366,8
Inkomster vid karolinska sjukhuset ..
14 556,5
19 429,8
21197,7
24 807,2
25 743,9
Inkomster vid seraflmerlasarettet ....
Inkomster vid statens institut för folk-
5 086,3
6 568,7
6 795,7
7 175,2
7 466,3
hälsan......................................................
430,4
460,3
433,5
399,9
411,3
Säger för uppbörd i statens verksamhet
120 614,1
141 694,0
153 775,7
158 058,3
161 301,4
Folkpensionsavgifler......................................
204 690,0
221 385,3
—
—
—
Diverse inkomster:
Bötesmedel..................................................
10 726,9
12 974,5
14 386,7
17 572,4
21 046,6
Totalisatormedel ......................................
15 117,3
16 933,0
20 088,6
21 209,0
23 155,6
Tipsmedel ...................................................
56 882,1
70865,9
76 462,7
80 494,1
89 152,3
Lotterimedel..............................................
90 102,1
8 388,1
93 981,5
97 790,0
99 758,7
110 833,1
Övriga diverse inkomster......................
9 156,6
17 260,4
32 820,6
24 700,6
Säger för diverse inkomster
181 216,5
203 911,5
225 988,4
251 854,8
268 888,2
Säger för egentliga
8310 467,1
statsinkomster
Inkomster av statens kapitalfonder
7 343 643,6
7 993 380,8
9 486154,7
10124110,3
Statens affärsverksfonder:
Postverket...................................................
11022,8
15 916,5
10 170,4
12 289,7
7 178,0
Televerket..................................................
11050,4
50 000,0
89 000,0
83 500,0
40 000,0
Statens järnvägar......................................
3 778,8
15 734,4
10114,2
111 260,6
10 000,0
9 935,3
Statens vattenfallsverk ..........................
99 014,8
145 124,5
71708,1
85 627,7
Domänverket..............................................
69 873,3
32 996,1
77 493,9
64 156,4
34158,4
Säger för statens affärsverksfonder
194 740,1
259 771,5
298 039,1
241
654,2
176 899.4
Hiksbanksfonden ..........................................
15 000,0
15 000,0
15 000,0
15 000,0
15 000,0
Statens allmänna fastighetsfond ..............
13 724,1
16 137,7
18 485,1
19 234,2
20 723,6
Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond.........................
21 308,2
22 023,7
22 745,3
23 094,0
23 997,5
Försvarets fabriksfond ..........................
3 158,7
3 373,7
3 505,1
3 590,0
1 730,0
Säger för försvarets fonder
24 466,9
25 397,4
26 250,4
26 684,0
25 727,5
Statens ullåningsfonder:
Utrikesförvaltningens lånefond............
_
_
__
-
5,8
Värnpliktslånefonden..............................
0,4
0,5
0,6
0,9
1,7
Statens bostadslånefond..........................
Lånefonden för tjänstemannasamhället
32,9
25,3
17,3
10,3
5,8
vid Mörby..............................................
28,6
27,7
26,8
25,9
12,8
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
105
1952/53
1953/54
1954/55
1955,56
1956/57
Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer
7 584,2
6 671,3
6 333,9
5 874,2
5 546.7
Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen............
138,7
127,7
113,8
96,5
83.9
Lånefonden för främjande av bostads-
byggande på landsbygden..................
1021,0
924,0
829,7
742,4
669.9
Lånefonden för bostadsbyggande........
22 913,8
35 243,6
46 619.6
61183,9
77 946.0
Lånefonden för lantarbetarbostäder ..
0,7
0,6
0,6
0,5
0,4
Lånefonden för maskinanskaffning in-
om byggnadsindustrien......................
—
—
170,8
259,6
377.5
Statens bosättningslånefond..................
1 765,2
1 990,2
2 143,1
2 153,6
2 101,0
Vattenkraftslånefonden ..........................
143,6
308,8
237,8
213.1
279,5
Luftfartslånefonden..................................
181,8
940,4
296,5
186,9
173.7
Tullverkets båtlånefond...........................
1,7
1,5
1,7
1,0
0.S
Statens lånefond för universitetsstudier
39,3
51,3
61.4
78,9
103,1
Allmänna studielånefonden ..................
68,9
92,0
130,0
175,6
221.1
Statens lånefond för hästavelns be-
främjande...............................................
0,2
0,0
0,0
0.4
0.0
Statens kaninavelslånefond ..................
0,0
0,0
0,0
0,0
—
10,3
8,1
5,7
3 8
2,1
Statens kalkbrukslånefond......................
3,8
3,2
2,7
2,1
1,5
Statens fruktodlingslånefond ..............
0,1
0,1
Jordbrukets lagerhusfond......................
190,1
208,9
317,2
383,7
485.6
Statens mejerilånefond ..........................
3,4
2,4
2,1
1,9
1.7
Jordbrukets maskinlånefond ..............
736,3
788,7
870,1
937,4
“
996,5
Statens sekundärlånefond för jordbru-
kare..........................................................
317,6
264,8
219,5
184,5
170.9
Statens slakterilånefond..........................
3,2
3,0
2,7
2,9
—
Kraftledningslånefonden..........................
113,4
105,6
92,2
115,8
120.8
Elektrifieringslånefonden ......................
0,1
0,1
0,0
0,0
0,0
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift........................................
0,6
0,1
0,1
0,3
5.6
Egnahcmslånefonden ..............................
7 320,1
6 751,4
6 438,7
6 003,4
5 964,5
Arrendelånefonden ..................................
0,5
0,1
0,5
0,1
0,0
Arbetarsmåbrukslånefonden..................
0,3
0,3
0,2
0,6
0,5
Västerbottens och Norrbottens nybyg-
ges- och bostadsförbättringslånefond
1,3
0,6
1,1
0,1
0,2
Kronotorparnas inventarielånefond ...
—
—
—
—
Statens avdikningslånefond ..................
1 375,0
1 417,8
1 460,0
1 625,1
1 607.4
Täckdikningslånefonden..........................
96,1
79,4
61,0
47,2
35.4
Bevattningslånefonden ..........................
2,8
3,2
2,3
1,7
1,8
Allmänna nyodlingsfonden......................
0,1
0,0
—
—
—
Fiskerilånefonden......................................
162,3
180,4
195,7
184,8
199.8
Statens fiskredskapslånefond ..............
—
—
—
—
0.0
Kommunskogslånefonden......................
0,9
—
—
—
_
Virkesmätningslånefonden......................
—
—
—
—
_
Skogsväglånefonden..................................
0,9
0,9
0,8
0,7
1,0
Statens skogslånefond..............................
—
—
0,1
0,1
0.0
Lånefonden för insamling av skogsfrö
—
0,0
—
Hemslöjdslånefonden ..............................
138,7
27,4
63,9
60,1
41.4
Industrilånefonden ..................................
19,1
48,2
44,4
55,0
46.5
Statens hantverkslånefond......................
56,8
63,8
61,3
60,5
59,8
Fonden för hantverks- och småindustri-
kredit......................................................
20,7
20,6
18,7
18.3
23.0
Statens lånefond för den mindre skepps-
farten......................................................
24,4
95,5
145,1
242,4
464.3
Statens sekundärlånefond för rederi-
näringen..................................................
55,8
78,2
84,3
81,0
65.1
Sjöfartsverkets båtlånefond ..................
117,9
131,0
151,5
174.0
190.6
Fonden för lån till företagareföreningar
m. fl......................................................
—
—
—
417,7
467.6
Säger för statens utläningsfonder
44 693,6
86 688,7
67 226,5
81 608,9
98 483.3
106
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
1952/53
1953/54
1954/55
1955/56
1956/57
Fonden för låneunderstöd ..........................
20 668,7
23 757,0
25 895,1
24 555,8
24 078,6
Fonden för statens aktier ..........................
67 697,8
68 434,0
60 269,0
85 747,2
113,178,6
Statens pensionsfonder:
Folkpensioneringsfonden ......................
26 965,0
26 112,6
26 766,5
27 193,9
27 402,4
Civila tjänstepensionsfonden..................
1 205,7
1 204,3
1 268,0
1 209,5
1 393,4
162,6
Militära tjänstepensionsfonden..............
149,5
147,7
150,0
156,8
Allmänna familjepensionsfonden..........
3 401,1
3 419,5
3 510,4
3 791,0
3 888,0
Statens pensionsanstalts pensionsfond
7 184,2
7 504,4
7 810,7
8 214,7
8 642,6
Pensionsfonden för vissa riksdagens
verk...........................................................
21,7
21,7
23,0
24,3
25,6
Säger för statens pensionsfonder
38 927,2
38 410,2
39 528,6
40 590,2
41 514,6
Diverse kapitalfonder ..................................
44 594,7
37 716,1
45 667,9
50 342,6
51 490,9
Säger för inkomster av
statens kapitalfonder
464 513,1
541312,6
596360,7
585 417,1
567 096,5
Summa 7 808156,7
8 534693,4
8906 827,8 10071571,8 10691206,8
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
107
Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1957/58
I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp
av
tillföras
A. Egentliga statsinkomster
budgetutbudgetutjämningsjämnings-
Skatter:
Kronor Kronor
fonden Kronor
fonden Kronor
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning.............. 6100000 000 5 700 000 000
400 000 000
—
b. Kupongskatt, bevillning........
7 000 000 7 000 000 —
—
C. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning.............. 1000 000 10 700 000
—
9 700 000
d. Fondskatt, bevillning.............. 15 000 000 15 000 000
—
—
e. Skogsvårdsavgifter, bevillning
8000 000 8 000 000
—
—
t. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning......................
1000 000 1 250 000
—
250000
g-
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, bevillning
85 000 000 85 000000 —
—
h. Lotterivinstskatt, bevillning..
53 000 000 55 000 000
—
2000 000
i.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning ..
75 000 000 76 000 000
—
1000 000
2. Automobilskattemedel: a. Fordonsskatt, bevillning .... 325000 000 330 000 000
—
—
b. Bensinskatt, bevillning..........
715 000 000
715 000 000
—
—
3. Tullar och acciser: a. Tullmedel, bevillning ............ 650000 000 640 000 000 10 000 000
—
b.
Varuskatt, bevillning............ 225 000 000
230 000 000
—
5 000 000
C. Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning..................
110 000 000 140 000 000
—
—
d. Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning..
47 000 000 54 000 000 — 7000 000
e. Skatt å kaffe, bevillning ....
20 000 000 21 000 000
—
1000 000
f. Tobaksskatt, bevillning..........
720000000 730 000 000
—
10 000 000
g-
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning............................................. 13 000 000
13 000000
—
—
h.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning.............................................
26 000 000 29 000 000
—
3000000
i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning......................................
1250 000 000
1 100 000000
150 000000 —
i-
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, bevillning.. 55 000000
55 000 000
—
—
k. Maltdrycksskatt, bevillning ..
95 000000 92 000 000
3 000 000
—
1. Skatt å läskedrycker, bevillning.............................................
47 000 000
45 000 000 2 000 000
—
m. Statlig nöjesskatt, bevillning
60 000000 62 000 000
—
2 000 000
n. Energiskatt, bevillning............ 315 000 000 280 000 000 35 000 000
—
Säger för skatter
11048 000 000 10493950 000 600 000 000 40 950 000
108
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp
Kronor Kronor
av budgetut jämnings fonden Kronor
tillföras budgetut jämnings fonden Kronor
II. Uppbörd i statens verksamhet:
l. Vattendomstolsavgifter................
500 000 700 000
200 000
ti. Inkomster vid fångvården..........
2100 000 2100000
—
—
3. Bidrag till riksförsäkringsanstal- ten och försäkringsrådet..............
3 900 000 4 000 000
_
100 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen ....
125 000 225 000
—
100000
5. Inkomster vid statens skolor tillhö rande barna- och ungdomsvården
350 000 35 000 315 000
_
6. Inkomster vid statens vårdanstal ter för alkoholmissbrukare........ 260000
200 000 60 000
7. Inkomster vid statens geotekniska institut............................................. 750 000
900 000
_
150 000
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, alt tillföras automobilskattemedlen........................... 3 200 000
3 200 000
9. Inkomster vid väg- och vatten byggnadsverket, att till/öras automobilskattemedlen.......................... 1300 000
1300000
10. Avgifter för registrering av motor fordon ...............................................
5 500 000 6 500 000
_
1 000 000
11. Inkomster vid Sveriges meteoro logiska och hydrologiska institut 4 000 000
4 000 000
_ _
12. Bidrag till statens bränslekontrol- lerande verksamhet....................... 45 000
50 000
_
5 000
13. Inkomster vid länsarkitektsorga- nisationen ....................................... 1800 000 1800 000
_
14. Inkomst av myntning och juste ring ...................................................
10 000 000 10000000
_ _
15. Kontrollstämpelmedel.................. 900 000 900 000 —
—
16. Bidrag till bank- och fondinspek tionen ............................................... 490 000 490 000
_ _
17. Bidrag till sparbanksinspektionen 300 000
300000
—
—-
18. Bidrag för tillsyn över spar bankerna ..........................................
30 000 25 000 5 000
19. Bidrag för revision av sparban kerna ................................................ 275 000
240 000 35 000
_
20. Inkomster vid tandläkarhögsko- lorna................................................. 300000
350 000
50 000
21. Avgifter för granskning av bio grafbilder ......................................... 280 000
280 000
_ _
22. Inkomster vid lantbruksnämn derna ................................................. 2 000 000
1 600 000 400 000
_
23. Inkomster vid veterinärhögskolan
600 000 625 000
—
25 000
24. Inkomster vid statens veterinär medicinska anstalt ......................
750 000 800 000
50 000
25. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.......................... 1 500 000
1 450000 50 000
_
26. Inkomster vid statens lantbruks- kemiska kontrollanstalt..............
275 000 200000
75 000
_
27. Inkomster vid statens jordbruks nämnd ..............................................
350 000 350 000
—
—
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
109
*
I riksstaten Beräknat
Brist att Merin-
beräknat utfall
ersättas
komst att
belopp
Kronor
Kronor
av budgetut jämnings fonden Kronor
tillföras budgetut jämnings fonden Kronor
28. Inkomster vid lantmäteriväsen- det..................................................... 10 000 000
10 700 000
700 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...........................................
1700 000 1800 000
_
100000
30. Avgifter för statskontroll å krigs- materieltillverkningen.................. 30 000
36 000
_
6 000
31. Skeppsmätningsavgifter .............. 400 000 450000
—
50 000
32. Inkomster vid Sveriges geolo giska undersökning......................
200 000 250 000
_
50 000
33. Inkomster vid statens provnings- anstalt ............................................. 2 200 000
2 300 000
100000
34. Inkomster vid flygtekniska för söksanstalten ..................................
4 600 000 4 700 000
_
100 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ..........................
50 000 50 000
_
36. Fyr- och båkmedel......................
12 000 000 12 000 000
—
—
37. Lotspenningar.................................
11000 000
11000 000
—
—
38. Försäljning av sjökort m. m.... 450 000
450 000
—
—
39. Inkomster vid statens skeppsprov- ningsanstalt....................................
700 000 700 000
_
40. Patent- och varumärkes- samt re- gistreringsavgifter..........................
8 000 000 8 400 000
_
400 000
41. Avgifter för registrering i före nings- m. fl. register ..................
500 000 500 000
_
42. Bidrag till försäkringsinspektio- nen.....................................................
825 000 825000
43. Inkomster av statens gruvegen dom ...................................................
8 000 000
5 000 000 3 000 000
44. Inkomster vid statens bakterio logiska laboratorium....................
2 600 000 2 800 000
200 000
45. Inkomster vid statens rättskemi- ska laboratorium........................... 625 000
525000
100 000
46. Inkomster vid statens farma- cevtiska laboratorium.................. 375000
375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjuk hus .....................................................
33000 000 33 000 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg.......................................
35 000
15 000 20 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka............................
380 000
385 000
5 0C0
50. Inkomster vid karolinska sjuk huset .................................................
27 400 000
28 250 000
850 000
Öl. Inkomster vid serafimerlasarettet 7 000000
7 500 000
—
500 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan................................
425 000
425 000
_
Säger för uppbörd i statens verksamhet 174 375 000
175 056 000
4 060 000
4 741 000
no
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
I riksstaten Beräknat Brist att Merinberäknat utfall ersättas komst att belopp
av
tillföras
budgetutbudgetutjämningsjämningsfonden fonden
Kronor Kronor Kronor
Kronor
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel.........................................
22 000 000 24 000 000 —
2000 000
2. Totalisatormedel..............................
25 000000 25 000 000
—
—
3. Tipsmedel..........................................
90 000 000 95 000 000 —
5 000 000
4. Lotterimedel.......................................
115 000 000 114 000000 1000 000
—
5. Övriga diverse inkomster..............
13 000 000 18 000 000
—
5 000 000
Säger för diverse inkomster
265 000 000 276 000 000 1 000 000 12 000 000
Säger för egentliga statsinkomster
11487375 000 10945006 000 605 060 000 57 691 000
B. Inkomster av statens kapital»
fonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning..................
17 000 000
28000000 — 11000000
2. Televerket......................................
65 000 000 60000 000 5000 000
—
3. Statens vattenfallsverk..............
120 000 000 120 000 000 —
—
4. Domänverket ..............................
50 000 000
40 000 000 10 000 000
—
Säger för statens affärsverksfonder
252 000 000 248 000 000 15 000 000 11000 000
II. Riksbanksfonden..............................
15 000 000 15 000 000
—
—
III. Statens allmänna fastighetsfond ..
18 962 000 18 952 000
—
—
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond..........
25070 000 25070 000
—
—
2. Försvarets fabriksfond..............
2 750000
2 815000
—
65 000
Säger för försvarets fonder
37 820 000
27 885 000
—
65 000
V. Statens utlåningsfonder..................
115 477 600 116 818 000
—
1 340 500
VI. Fonden för låneunderstöd............
23 419 000 26 260 000
—
1 841 000
VII.
Fonden för statens aktier..............
150 000 000
140 000 000
10 000 000
—
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden............ 27 500 000
27 700000
—
200 000
2. Civila tjänstepensionsfonden ...
1400 000 1410 000
—
10 000
3.
Militära tjänstepensionsfonden .
165 000 165 000 —
—
4. Allmänna familjepensionsfonden
4 000 000 4 030 000 —
30 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ......................................
8200 000 8 900 000 —
700 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk...................................
25 000
26 000
—
1000
Säger för statens pensionsfonder
41 290 000
42 231 000
—
941000
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 111
I riksstaten
Beräknat Brist att Merin-
beräknat utfall
ersättas kom st att
belopp
av
tillföras
budgetut-
budgetut-
jämnings-
jämnings-
fonden fonden
Kronor
Kronor Kronor Kronor
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet.........................................
40 000 000
39 645000 355 000
___
2. Övriga diverse kapitalfonder ..
12 000 000 12 580 000
—
580 000
Säger för diverse kapitalfonder
82 000 000
52 225 000 355 000 580 000
Säger för inkomster av
statens kapitalfonder
695 958 600
686 371 000 25 355 000 15 767 600
Tillsammans
12183 333 500 11631377 000 630 415 000 73 458 500
112
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bilaga D
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
I. Skaller:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: a. Skatt å inkomst och förmögenhet m. m., bevillning...........................................................6000000 000 b. Kupongskatt, bevillning .............................. 7 000 000 c. Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, be villning ............................................................. 1 000 000 d. Fondskatt, bevillning.................................... 15 000 000 e. Skogsvårdsavgifter, bevillning..................... 16 000 000 f. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning........................... 1 250 000 g. Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, bevillning ................................... 90 000 000 h. Lotteri vinstskatt, bevillning ...................... 57 000 000 i. Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevillning............................................ 78 000 000
2. Automobilskattemedel: a. Fordonsskatt, bevillning .............................. 350 000 000 b. Bensinskatt, bevillning.................................. 750 000 000
3. Tullar och acciser: a. Tullmedel, bevillning..................................... 670 000 000 b. Varuskatt, bevillning .................................... 240 000 000 c. Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning 140 000 000 d. Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning........................................... 56 000 000 e. Skatt å kaffe, bevillning............................... 21 000 000 f. Tobaksskatt, bevillning................................. 740 000 000 g. Rusdrycksförsäljningsmedel av partihan delsbolag, bevillning....................................... 13 000 000 h. Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhan delsbolag, bevillning ..................................... 20 000 000 i. Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ...............................1100000 000 j. Omsättningsskatt å vin, bevillning.......... 60 000 000 k. Maltdrycksskatt, bevillning........................... 92 000 000 l. Skatt å läskedrycker, bevillning................. 45 000 000 m. Statlig nöjesskatt, bevillning....................... 65 000 000 n. Energiskatt, bevillning................................. 380 000 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter...........................................................
2. Inkomster vid fångvården.....................................................
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet
4. Bidrag till pensionsstyrelsen...................................................
5. Inkomstervid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
Kronor
6 265 250 000
1100 000 000
3642 000000
700 000 2 300 000 3 900 000
225 000
200 000
Kronor
11007250 000
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
113
Kronor
Kronor
6. Inkomster vid statens geotekniska institut ......................
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras auiomobilskaltemedlen ............................................................
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att till föras automobilskattemedlen ..................................................
9. Avgifter för registrering av motorfordon.......................... 10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ......................................................................................... 11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet... 12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen........................ 13. Inkomst av myntning och justering .................................. 14. Kontrollstämpelmedel............................................................... 15. Bidrag till bank- och fondinspektionen.............................. 16. Bidrag till sparbanksinspektionen ...................................... 17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.................................. 18. Bidrag för revision av sparbankerna.................................. 19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna.................................. 20. Avgifter för granskning av biografbilder.......................... 21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.................................... 22. Inkomster vid veterinärhögskolan ...................................... 23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt.......... 24. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt.......... 25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt 26. Inkomster vid statens jordbruksnämnd.............................. 27. Inkomster vid lantmäteriväsendet...................................... 28. Inkomster vid rikets allmänna kartverk.......................... 29. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen .. 30. Skeppsmätningsavgifter .......................................................... 31. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning............ 32. Inkomster vid statens provningsanstalt.............................. 33. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten...................... 34. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor___ 35. Fyr- och båkmedel................................................................... 36. Lotspenningar............................................................................. 37. Försäljning av sjökort m. m................................................. 38. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.................. 39. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter .... 40. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ___ 41. Bidrag till försäkringsinspektionen...................................... 42. Inkomster av statens gruvegendom...................................... 43. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .... 44. Inkomster vid statens rältskemiska laboratorium.......... 45. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium......... 46. Inkomster vid statens sinnessjukhus.................................. 47. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg................................................................. 48. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka.............. 49. Inkomster vid karolinska sjukhuset.................................... 50. Inkomster vid serafimerlasarettet........................................ 51. Inkomster vid statens institut för folkhälsan..................
900 000
3 200 000
1300 000 6 800 000
4 400 000
50 000 1 850 000 6 000 000
900 0O0 490 000 320000
1 000 325 000 350 000 280000 1600 000
625 000 800 000 1 500 000
225 000 375 000 11500 000
1800000
35 000 450 000 500 000 2 500 000 6 800 000
50 000
12 000 000 11000 000
450 000 700 OO0 8 500 000
500 000 1 150 000 3 600 000 2 800 000
525 000 375 000 33 000 000
25 000 375 000 30 500 000
7 000 000
425 000
176176000
8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
114
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Kronor Kronor
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel .................................................................................
27000 000
2. Totalisatormedel .......................................................................
27 O00 000
3. Tipsmedel................................................................. .................
100000 000
4. Lotterimedel...............................................................................
117 000 000
5. Övriga diverse inkomster......................................................
10 000 000 281000 000
11 464 426 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning..............................................................
30 000 000
2. Televerket...................................................................................
65 000 000
3. Statens vattenfallsverk...........................................................
135 000 000
4. Domänverket............................................................................
40 000 000
270000 000
II. Riksbanksfonden ...............................................................................
15 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond .....................................
1000
2. Fångvårdsstyrelsens
> ....................................
1310 000
3. Beskickningsfastigheternas > .................................... 910 000
4. Byggnadsstyrelsens
> ....................................
15 623 000
5. Generaltullstyrelsens
» .....................................
2.5000
6. Uppsala universitets
» .....................................
400 000
7. Lunds universitets
> .....................................
485 000
8. Sjöfartsstyrelsens
> .....................................
100 O00
9. Medicinalstyrelsens
> ....................................
5 085 000
10. Karolinska sjukhusets > ..................................
595 000
24 724000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond ......................................................
26 255 000
2. Försvarets fabriksfond.............................................................
2 715 000
29 030000
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............................................
8 000
2. Värnpliktslånefonden...............................................................
1O0
3. Statens bostadslånefond .........................................................
1000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ....
2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ...........................................................
4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen...................................................................
60 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden .........................................................................................
520 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........................................
115 000 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder.....................................
100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindu-
530 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ......................
725 000
12. Statens bosättningslånefond...................................................
2 100 000
13. Vattenkraftslånefonden .......................................................... 275 000 14. Luftfartslånefonden ................................................................. 170 0O0 15. Tullverkets bätlånefond..........................................................
500
16. Statens lånefond för universitetsstudier..........................
140 000
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
115
Kronor Kronor
17. Allmänna studielånefonden .............................................. 18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande................ 19. Gödselvårdslånefonden........................................................ 20. Statens kalkbrukslånefond.................................................. 21. Jordbrukets lagerhusfond .................................................. 22. Statens mejerilånefond......................................................... 23. Jordbrukets maskinlånefond.............................................. 24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare...................... 25. Statens slakterilånefond...................................................... 26. Fonden för supplementär jordbrukskredit...................... 27. Kraftledningslånefonden...................................................... 28. Elektrifieringslånefonden.................................................... 29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor drift ........................................................................................... 30. Egnahemslånefonden............................................................ 31. Arrendelånefonden................................................................ 32. Arbetarsmåbrukslånefonden .............................................. 33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond.............................................................. 34. Kronolorparnas inventarielånefond.................................. 35. Statens avdikningslånefond................................................ 36. Täckdikningslånefonden...................................................... 37. Bevattningslånefonden......................................................... 38. Fiskerilånefonden.................................................................. 39. Statens fiskredskapslånefond.............................................. 40. Virkesmätningslånefonden................................................... 41. Skogsväglånefonden............................................................... 42. Statens skogslånefond.......................................................... 43. Lånefonden för insamling av skogsfrö............................ 44. Hemslöjdslånefonden............................................................ 45. Industrilånefonden................................................................. 46. Statens hantverkslånefond................................................... 47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit ............ 48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten............ 49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen .............. 50. Sjöfartsverkets båtlånefond................................................ 51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl..............
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond ..................................................
2. Statskontorets > ...................................................
3. Lantbruksstyrelsens > ..................................................
4. Riksbankens
> ..................................................
5. Riksgäldskontorets > ...................................................
350 000
100 500 100
500 000
1000
1 100000
110 000
100
300000 175 000
100
100
5 300 000
100 100
100 100
1800 000
20 000
1000
225 000
100 100 1000
100 100
100 000
40 000 50 000 20 000 600000
40 000 225 000 640 000
19 600 000
3 080 000
7 000 6 700 000
1000
135 966 500
29 388 000
VII. Fonden för statens aktier
85 000000
116
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Kronor
Kronor
VIII.
Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden ...........................................................
2. Civila tjiinstepensionsfonden.....................................................
3. Militära tjänstepensionsfonden................................................
4. Allmänna familjepensionsfonden............................................
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.................................
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk..........................
28 000 000
1410 000
165 000 4 030 000 9 200000
25 000
42 830000
IX.
Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...............................
2. Övriga diverse kapitalfonder.......................................
38 000 000 14 500 000
52 500 000 684 438 500
Summa
12148864500
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
117
Bilaga E
PM
angående statsinkomsternas utveckling på längre sikt
Såsom underlag för en bedömning av de statsfinansiella resursernas ut veckling på längre sikt har i anslutning till beräkningen av statsverkets in komster under budgetåret 1958/59 inom riksräkenskapsverket även verk ställts vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. Det ligger i sakens natur att en kalkyl av detta slag måste verk ställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste "förutsätt ningarna kunna sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som ha inflytande på statsinkomsterna, ha antagits förbli oförändrade under hela den period beräkningarna avse. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling ha i första hand tagits som utgångs punkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1957/ 58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har antagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikes handeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den in hemska ekonomin. I anslutning härtill ha såväl fysiska personers som bo lags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna be tingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkoms terna.
Huvudresultatet av beräkningarna sammanfattas i nedanstående uppställ ning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna be loppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).
Skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
1956/57 5 356
1957/58 5 700
1958/59 6 000
1959/60 6 000
1960/61
6 200
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse.............................................................
243 258
265 271 275
Automobilskattemedel..................................
1 018 1 045
1 100 1 155 1 210
Tullar och acciser...........................................
3 077 3 491
3 642 3 710 3 778
Uppbörd i statens verksamhet och diverse
inkomster ....................................................
430 451
457 474 487
Statens affärsverksfonder.............................
177 248
270 290 305
Övriga kapitalfonder....................................
390
438 415 426 436
Summa 10 691 11 631 12 149 12 326 12 691
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets ut veckling har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagnings- procent, 100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskatt ningen samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt skola liksom
nu föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles för bolagens del.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motivera ha sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):
1957/58 1958/59 1959/60 1960/61
118
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Avsättning...............................................
425
400
350
350
Återföring ...............................................
250
200
350
450
Nettoavsättning......................................
175
200
0 - 100
De beräknade förändringarna av statsinkomsterna kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):
1957/58 1958/59 1959/60
1960/61
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m.....................................................
+
340 + 300 —
+ 200
Övriga inkomsttitlar ......................... +
600 + 220
+ 180
+ 160
Samtliga inkomster +
940 + 520 + 180
+ 860
Denna sammanställning kan jämföras med motsvarande tablå avseende perioden 1953/54—1956/57 på s. 3 i inkomstberäkningen.
Avslutningsvis bör understrykas det i och för sig självklara förhållandet, att beräkningarna även bortsett från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas på ett stort antal osäkra förut sättningar. Förskjutningar mellan åren kunna inträda, som leda till bety dande avvikelser från de beräknade inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar än inkomst- skattetiteln ha sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de be räknade årliga förändringarna äro ett mera omedelbart uttryck för de an tagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt bör understry kas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av olika slag av stats inkomster under budgetåren 1959/60 och 1960/61 är baserad på det beräk nade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkomma måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.
Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
119
Innehåll
Inledning
Driftbudgetens utfall budgetåren 1952/53—1956/57 s. 2. — Utfallet av stats-
regleringen budgetåret 1956/57 s. 7. — Driftbudgetens inkomster under budget året 1957/58 s. 9. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—• 1956 s. 9. — Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1957—1959 s. 20.
A. Egentliga statsinkomster............................................................................................ 23
I. Skatter.............................................................................................................................. 23
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse............................................... 23 Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.................................................... 23 Kupongskatt ......................................................................................................... 36 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt........................................................ 36 Fondskatt................................................................................................................ 36 Skogsvårdsavgifter.............................................................................................. 37 Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter .............. 38 Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m........................................ 38
2. Automobilskattemedel........................................................................................ 46 Fordonsskatt ......................................................................................................... 46 Bensinskatt ........................................................................................................... 48
3. Tullar och acciser................................................................................................ 50 Tullmedel .............................................................................................................. 50 Varuskatt................................................................................................................ 54 Omsättningsskatt å motorfordon................................................................... 57 Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m............................................ 58 Skatt å kaffe ....................................................................................................... 61 Tobaksskatt .......................................................................................................... 62 Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag ............................... 63 Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag ............................. 64 Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ........................... 64 Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ............................................. 66 Maltdrycksskatt .................................................................................................. 68 Skatt å läskedrycker.......................................................................................... 69 Statlig nöjesskatt................................................................................................ 70 Energiskatt............................................................................................................. 71
II. Uppbörd i statens verksamhet.................................................................................. 75 III. Diverse inkomster..................................................................................................... 80
Bötesmedel................................................................................................................ 80 Totalisatormedel..................................................................................................... 80 Tipsmedel.................................................................................................................. 80 Lotterimedel............................................................................................................ 81 Övriga diverse inkomster................................................................................... 82
B. Inkomster av statens kapitalfonder........................................................................ 83
I. Statens affärsverksfonder.......................................................................................... 83
Postverket................................................................................................................ 83 Televerket................................................................................................................ 87
120
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Statens vattenfallsverk..................................................................................... 90
Domänverket.......................................................................................................... 91
II. Riksbanksfonden........................................................................................................ 93
III. Statens allmänna fastighets fond............................................................................
93
IV. Försvarets fonder....................................................................................................... 94
V. Statens utlåningsfonder..........................................................................................
95
VI. Fonden för låneunderstöd .................................................................................... 95
VII. Fonden för statens aktier...................................................................................... 95
VIII. Statens pensionsfonder........................................................................................... 96
IX. Diverse kapitalfonder............................................................................................. 96
Sammanfattning........................................................................................................ 97
Bilaga A. Utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1956/57 ............................. 100
Bilaga B. Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1952/53—1956/57................ 102
Bilaga C. Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för
budgetåret 1957/58 ............................................................................................................. 107
Bilaga D. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1958/59 .................................................................................................................................... 112
Bilaga E. Promemoria angående statsinkomsternas utveckling på längre sikt 117
571672
Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 2
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1958
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 2: Nationalbudget för år 1958
1
Bihang 2
Nationalbudget för år 1958
I. Inledning
Nationalbudgetarbetet för 1958 har i ett avseende haft ett gynnsammare utgångsläge än vad fallet varit vid flertalet tidigare tillfällen. Tvåårsavtalet på den svenska arbetsmarknaden har möjliggjort en uppskattning av kom mande års löneutveckling redan vid sammanställningen av den preliminära nationalbudgeten vid årsskiftet. Detta i sin tur har förbättrat möjligheterna att bedöma den sannolika storleken av 1958 års konsumtionsutgifter. Ä andra sidan baseras nationalbudgetens uppskattning av statens utgifter på årets statsverksproposition, varför nationalbudgeten liksom denna är preliminär med avseende på försvarsutgifterna.
Skall dessutom några faktorer anges, som denna gång speciellt försvårar framtidsbedömningen, skulle det närmast vara den internationella kon junkturens labila läge. Därutöver kan även påpekas svårigheten att bedöma, hur industrins investeringsplaner skall omformas i en realistisk prognos för hela 1958 i ett läge med svaghetstecken i den internationella konjunktu ren och med upphörande investeringsavgift.
I tidigare nationalbudgeter har ofta påtalats den osäkerhet som måste vid låda prognoser på ett års sikt. De måste alltid bygga på vissa premisser, som under årets lopp mycket väl kan visa sig vara orealistiska. Sådana pre misser är förutsättningen om normal väderlek och om en viss ekonomisk politik i utlandet. I den mån dylika reservationer i fråga om osäkerheten i framtidsbedömningen inte framstår som självklara, har de behandlats så utförligt i tidigare nationalbudgeter (t. ex. föregående års), att det här inte finns anledning att åter dröja vid dem i detalj.
Mot bakgrund av denna osäkerhet i ettårsprognoser kan det synas an märkningsvärt att de förändringar, som i år vidtagits i arbetet med national budgeten och i dess presentation, på många punkter medfört ytterligare sif fermässig precisering av framtidsbedömningen. Detta hänger emellertid samman med försök att till grund för nationalbudgetarbetet lägga ett full ständigare system av nationalräkenskaper, där försörjningsbalansens olika poster infogas i de sektorer, för vilkas ekonomi de har betydelse. Det har sålunda ansetts ändamålsenligt att dela upp konsumtionskapitlet på två kapitel. Det första behandlar de privata hushållens ekonomi och det andra de offentliga sektorernas ekonomi. Även om behandlingen i dessa kapitel alltjämt siktar till att få fram byggstenarna till försörjningsbalansen, d. v. s.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 2
2
Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
den privata respektive den offentliga konsumtionen, har dock även andra ekonomiska aspekter i dessa två sektorers verksamhet tagits upp till fyl ligare behandling än tidigare. Det har sålunda mot bakgrund av höstens ekonomiska debatt ansetts vara av intresse att söka belysa hela den statliga verksamhetens plats i samhällsekonomin. Av liknande intresse är den kom munala finansiella utvecklingen. Även om den kommunala sektorn har mindre omslutning än den statliga på grund av att inkomstöverföringar av den typ som bl. a. representeras av folkpensioner och barnbidrag bär en vä sentligt mindre omfattning, är dess anspråk på samhällets produktionsresur ser i form av konsumtion och investering mer omfattande än den statliga sektorns.
Det hade varit av intresse att redan i beskrivningen av de offentliga sek torernas ekonomi söka fånga in hela den offentliga investeringsverksamhe ten, även den som bedrivs inom offentliga affärsverk, och sedan söka kom plettera med ett kapitel, där de privata investeringarna fogades in i en ana lys av de privata företagens ekonomi. Av statistiska skäl har det inte gått att fullfölja denna plan, även om investeringarna på de offentliga sektorer nas driftbudgeter och vissa av deras kapitalöverföringar till affärsverk för investering behandlas i kapitlet över de offentliga finanserna. Liksom tidi gare sammanförs framtidsbedömningen för alla investeringar i ett kapitel, som utvidgats genom en diskussion av vissa kreditmarknadsaspekter.
I motsats till sina föregångare omfattar inte denna nationalbudget ett särskilt arbetsmarknadskapitel. Det tidigare innehållet i arbetsmarknadska- pitlet har samordnats med andra delar av nationalbudgeten. Konjunktur läget på arbetsmarknaden ingår nu som en viktig del av andra kapitlets av slutande analys över konjunkturutvecklingen under 1957. Diskussionen av arbetskraftstillgångarna, vilka utgör en förutsättning för produktionen, in går i produktionskapitlet. På detta sätt undgås vissa dubbleringar i beskriv ningen av läget inom olika näringsgrenar.
Det är givet att dessa omläggningar av dispositionen och utvidgningar av prognoserna kommer att medföra statistiska och analysmässiga brister i innehållet, innan förändringarna har vunnit stadga. På längre sikt återstår att se, om den ökade kvantifieringen kan ge bättre vägledning vid den sam hällsekonomiska framtidsbedömning, som på många håll alltid måste före tas, eller om svårigheterna att precisera framtidsutvecklingen på ett helt års sikt snarare bör leda till en mindre ambitiös kvantitativ bedömning och mera av nulägesanalys och framtidsalternativ.
Liksom tidigare år bygger nationalbudgeten på material som erhållits från fackdepartement och olika statliga verk och institutioner. Följande utomstå ende författare har medverkat: amanuens B. Pettersson (kap. II: 1—4), t.f. byråchef L. Fastbom (kap. VIII: A) och l:e aktuarie O. Lindahl (kap. VII: 2). Kapitlet över utrikeshandeln har baserats på en PM utarbetad inom kommer skollegium. I samband med nationalbudgetarbetet har utrednings- rådet hörts. Rådets ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning.