Prop. 1958:1

KUNGL. MAJrTS PROPOSITION

TILL RIKSDAGEN

ANGÅENDE

STATSVERKETS TILLSTÅND OCH

BEHOV UNDER BUDGETÅRET

1958/59

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj :t härmed proposition angå­ ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående stats- verkspropositionens justering vill Kungl. Maj :t föreslå riksdagen att god­ känna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkoms­ ter och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

RIKSSTAT FÖR BUD-

DRIFT-

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................................. II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster.......................

11104 250 000

187 651 000 289 000 000 11 580 901 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ............................. 271 000 000 II. Riksbanksfonden .............................t................. 15 000 000 III. Statens allmänna fastighetsfond.................. 24 724 000

IV. Försvarets fonder............................................... 29 030 000

V. Statens utlåningsfonder.................................. 154 366 500 VI. Fonden för låneunderstöd...................................... 10 988 000 VII. Fonden för statens aktier .................. .......... 85 000 000 VIII. Statens pensionsfonder................................... 42 830 000

IX. Diverse kapitalfonder..................................... 52 500 000 685 438 500

Säger för inkomster å driftbudgeten 12 266 339 600

Summa kronor 12 266 339 500

Kimgl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

3

GETÅRET 1958/59

BUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.................... 4 478 100 II. Justitiedepartementet...................................... 116 146 200 III. Utrikesdepartementet...................................... 61 289 500

IV. Försvarsdepartementet.................................... 2 311 813 400

V. Socialdepartementet.......................................... 3 577 475 000 VI. Kommunikationsdepartementet................... 885 571 100 VII. Finansdepartementet........................................ 757 652 000 VIII. Ecklesiastikdepartementet............................. 1 561 429 300

IX. Jordbruksdepartementet................................. 458 915 700

X. Handelsdepartementet..................................... 292 277 900 XI. Inrikesdepartementet........................................ 700 260 900 XII. Civildepartementet............................................ 386 903 400 XIII. Oförutsedda utgifter........................................ 1 000 000 XIV. Riksdagen och dess verk m. m.................... 21 264 800 11 136 477

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden................................................... 10 000 000 II. Riksgäldsfonden................................................. 600 000 000 III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 270 501 500

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels-

förluster................................................................. 1 000 000 881 501

Säger för utgifter å driftbudgeten 12 017 978

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel___ 200 000 Beräknat överskott d statsregleringen............................................................ 48 860

300

500

800

000

700

Summa kronor 12 266 339 500

4

Kungl. Maj ris proposition nr 1 år 1958

Lånemedel

KÄPITAL-

1

44

»

906

500

Summa kronor 1449 906 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 1. år 1958 5

BUDGETEN

I. Statens affärsverksfomter.

Postverkets fond........................................................ — 3 098 000 Televerkets fond......................................................... 20 701 000 Statens järnvägars fond.......................................... 80 300 000 Statens vattenfallsverks fond............................... 348 202 000 Domänverkets fond................................................... 24B 500 446 352

II. Luftfartsfonden.............................................................. 31 500

III. Statens allmänna fastighetsfond................................ 42 739 IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond......................................... 1& 739; 000 Försvarets fabriksfond................................................. — 401 000 18 338 000

V. Statens utlåningsfonder................................................ 584 225 200 VI. Fonden för låneunderstöd......................................... 168 880 200

VII. Fonden för statens aktier......................................... 164 999 000 VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 2 610 000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 13 200 000 Jordfonden................................. 3 500 000 Statens reproduktionsanstalts fond.................... 112 500: 16 812 500

Säger 1 476 456 500

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster....................................................................................... 1 000 000 övrig kapitalåterbetalning..................................................... 25 550 000 26 550 000

Summa kronor 1 449 906 500

Stockholms slott den 3 januari 1958.

GUSTAF ADOLF

U» •. ■<}** ;

• j ,\:

i. -v.,}

G. E. Sträng

i

i

I

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

1. Skatter: 1

1. Skatt å ' inkomst, förmögenhet och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö­

genhet m. m., bevillning . ..

b) Kupongskatt, bevillning ....

c) Utskiftningsskatt och ersätt­

ningsskatt, bevillning..............

d) Fondskatt, bevillning..............

e) Skogsvårdsavgifter, bevillning

f)

Bevillningsavgifter för sär­ skilda förmåner och rättighe­ ter, bevillning...........................

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevill­ ning ................................... ........

h) Lotterivinstskatt, bevillning.

i) Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill­ ning ..............................................

6 100 000 000

7 000 000

1 000 000

15 000 000 13 000 000

1 250 000

90 000 000 57 000 000

78 000 000 6 362 250 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning .... 350 000 000

b) Bensinskatt, bevillning......... 750 000 000 1 100 000 000

3. Tullar och acciser:

a)

Tullmedel, bevillning............. 670 000 000

b) Varuskatt, bevillning............. 240 000 000

c) Omsättningsskatt å motorfor­

don, bevillning ......................... 140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning . 56 000 000

e) Skatt å kaffe, bevillning ... 21 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning......... 740 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­ ning .............................................. 13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, bevill­ ning .............................................. 20 000 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker, be­ villning ........................................ 1 100 000 000

j) Omsättningsskatt å vin, be­

villning ........................................ 60 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning . 92 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958 i

l) Skatt å läskedrycker, bevill­

ning . ......................................... 45 000 000

m) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000

n) Energiskatt, bevillning........... 380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.......................... 700 000

2. Inkomster vid fångvården.................................... 2 300 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet ...................................................................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen................................ 225 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­ holmissbrukare ............................................................ 200 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut ..

900 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion, att tillföras automobilskattemedlen......................... 3 200 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, att tillföras automobilskattemedlen......................... 1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon .... 6 800 000 10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut....................................................... 4 400 000 11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk­ samhet ........................................................................... 50 000 12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 850 000 13. Inkomst av myntning och justering................ 6 000 000 14. Kontrollstämpelmedel............................................. 900 000 15. Bidrag till bank- och fondinspektionen............ 490 000 16. Bidrag till sparbanksinspektionen............... 320 000 17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 1 000 18. Bidrag för revision av sparbankerna ................. 325 000 19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 350 000 20. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000 21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.................. 1 750 000 22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ........... 375 000 23. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt................................................................................ 1 500 000 24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­ trollanstalt ................................................................... 250 000 25. Inkomster vid statens maskinprovningar .... 200 000 26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an­ stalt ..................................................... 800 000 27. Inkomster vid veterinärhögskolan .................... 625 000 28. Inkomster vid lantmäteriväsendet............... 11 600 000 29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 900 000 30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.............................................. 35 000 31. Skeppsmätningsavgifter.......................................... 450 000 32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 900 000 33. Inkomster vid statens provningsanstalt.......... 2 500 000 34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 8 300 000 35. Inkomster vid statens institut för konsument­ frågor .............................................................................. 50 000 36. Fyr- och båkmedel .................................................. 13 500 000 37. Lotspenningar............................................................. 14 000 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

38. Försäljning av sjökort m. m................................... 39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 40. Patent- och varumärkes- samt registreringsavglfter............................. ............ .,........... .................. 41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­ gister .............................................................................. 42. Bidrag till försäkringsinspektionen.................... 43. Inkomster av statens gruvegendom.............. 44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­ torium ............................................................................ 45. Inkomster vid statens rättskemiska laborato­ rium ........................................................... ................... 46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­ torium ............................................................................ 47. Inkomster vid statens sinnessjukhus................ 48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg................ ................. 49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 50. Inkomster vid karolinska sjukhuset................. 51. Inkomster vid serafimerlasarettet............. .... 52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .

450 000 700 000

10:500 000

500 000 1 150 000 3 600 000

2 800 000

525000

375 000 33 000 000

25 000 375 000 32 500 000

7 500 000

425 000

111. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel................................................................... 27 000 000

2. Totalisatormedel........................................................ 35 000 000

3. Tipsmedel..................................................................... 100 000 000

4. Lotterimedel........................................ 117 000 000

5. Övriga diverse inkomster........................................ 10 000 000

11

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affårsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.............................................. 30 000 000

2. Televerket.................................................................... 65 000 000

3. Statens järnvägar........... ............................................ 1 000 000

4. Statens vattenfallsverk........................................... 135 000 000

5. Domänverket............................................................... 40 OOO 000

11. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond............................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

» 1310 000

3. Beskickningsfastigheternas » 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

» ....................... 15 623 OOO

5. Generaltullstyrelsens

* 215 000

6. Uppsala universitets

» 400 000

7. Lunds universitets

» 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

» 100 000

9. Medicinalstyrelsens t ........................ 5 085 000 10. Karolinska sjukhusets » ....................... 595 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond...................................... 26 255 000

2. Försvarets fabriksfond............................................ 2 775 000

187 651 000

289 000 000 580 901 000

271 000 000

15 000 000

24 724 000

29 030 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958 9

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond............................. 8 000

2. Värnpliktslånef onden............................................... 100

3. Statens bostadslånefond......................................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............................................................................ 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer............................... 4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen........................................ 60 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.......................................................... 520 000

8. Lånefonden för bostadsbyggande....................... 133 400 000 Jk Lånefonden för lantarbetarbostäder.................. 100 10. Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­ nadsindustrien ............................................................. 530 000 11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ____ 725 000 12. Statens bosättningslånefond................................. 2 100 000 13. Vattenkraftslånefonden........................................... 275 000 14. Luftfartslånefonden.................................................. 170 000 15. Tullverkets båtlånefond......................................... 500 16. Statens lånefond för universitetsstudier.......... 140 000 17. Allmänna studielånefonden................................... 350 000 18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 10O 19. Gödselvårdslånefonden............................................ 500 20. Statens kalkbrukslånefond.................................... 100 21. Jordbrukets lagerhusfond...................................... 500 000 22. Statens mejerilånefond........................................... 1 000 23. Jordbrukets maskinlånefond................................ 1 100 000 24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 110 000 25. Statens slakterilånefond......................................... 100 26. Fonden för supplementär jordbrukskredit------- 300 000 27. Kraftledningslånefonden......................................... 175 000 28. Elektrifieringslånefonden........................................ 100 29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo­ tordrift .......................................................................... 100 30. Egnahemslånefonden............................................... 5 300 000 31. Arrendelånefonden.................................................... 100 32. Arbetarsmåbrukslånefonden.................................. 100 33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbättringslånefond.................................. 100 34. Kronotorparnas inventarielånefond.................... 100 35. Statens avdikningslånefond.................................. 1 800 000 36. Täckdikningslånefonden......................................... 20 000 37. Bevattningslånefonden............................................ 1 000 38. Fiskerilånefonden...................................................... 225 000 39. Statens fiskredskapslånefond................................ 100 40. Virkesmätningslånefonden...................................... 100 41. Skogsväglånefonden................................................. 1 000 42. Statens skogslånefond............................................. 100 43. Lånefonden för insamling av skogsfrö............ 100 44. Hemslöjdslånefonden............................................... 100 000 45. Industrilånefonden.................................................... 40 000

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

46. Statens hantverkslånefond..................................... 50 000 47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000 48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000 49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 40 000 50. Sjöfartsverkets båtlånefond.................................. 225 000 51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 640 000 154 366 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................................. 1 200 000

2. Statskontorets

» 3 080 000

3. Lantbruksstyrelsens » ........................... ........... 7 000

4. Riksbankens

» 6 700 000

5. Riksgäldskontorets » ................ ...................... 1 000 10 988 000

VII. Fonden för statens aktier............................................... 85 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden........................................ 28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................................ 1 410 000

3. Militära tjänstepensionsfonden............................ 165 000

4. Allmänna familjepensionsfonden......................... 4 030 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.............. 9 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .... 25 000 42 830 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet............ 38 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................................ 14 500 000 52 500 000

_________________ 685 488 500 Summa kronor 12 266 339 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

11

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten

FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA

FASTIGHETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................................. 1 454 000

2. Fångvårdsstyrelsens

» 2 552 000

3. Beskickningsfastigheternas * 3 835 000

4. Byggnadsstyrelsens

* 38 844 000

5. Generaltullstyrelsens » .................................... 340 000

6. Uppsala universitets * 2 433 000

7. Lunds universitets

» 1 193 000

8. Sjöfartsstyrelsens

* .................................... 591 000

9. Medicinalstyrelsens

» 13 234 000

10. Karolinska sjukhusets * 2 202 000 66 678 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens

»

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Byggnadsstyrelsens

»

5. Generaltullstyrelsens »

6. Uppsala universitets *

7. Lunds universitets

*

8. Sjöfartsstyrelsens

*

9. Medicinalstyrelsens

*

10. Karolinska sjukhusets >

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts­

medel......................................................... 100 000

b) Övriga diverse inkomster .,................ 52 000 152 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................... ............. 1000

3. Beskickningsfastigheternas » ................................... 1 000

4. Byggnadsstyrelsens

* .................................... 86 000

5. Generaltullstyrelsens » .................................... 1000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

och skogsförvaltning................................ 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting .. 209 000

c) Övriga diverse inkomster........... .......... 1 000 460 000

7. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

förvaltning.................................................... 50 800

b) Övriga diverse inkomster.................... ............ 200 51 000 380 000 400 000 1 352 000 3 000 000

220 000

25 000 40 000 104 000 1 600 000

515 000 7 636 000

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

8. Sjöfartsstyrelsens delfond......................................... 1 000

9. Medicinalstyrelsens * .................. ...................... 1 000 10. Karolinska sjukhusets * .................................... .._________ 1 000

Summa kronor

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostna­

der för de kungl. slotten med tillhö­ rande byggnader.................................... 941 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottning­ holm, Ulriksdal och Haga................. 325 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 329 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten............. 390 000 1 985 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond............................................ 1 105 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m................................... 1 255 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis................. 475 000 1 730 000

4. Byggnadsstyrelsens delfond.............................................. 12 249 000

5. Generaltullstyrelsens » ........................................... 195 000

6. Uppsala universitets delfond: a> Akademiska sjukhuset......................... 567 000

b) Övriga fastigheter.................................. 877 000 1 444 000

7. Lunds universitets delfond............................................... 521 000

8. Sjöfartsstyrelsens * ............................................... 475 000

9. Medicinalstyrelsens » ............................................... 6 200 000 10. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset........................... 742 000

b) Serafimerlasarettet................................. 182 000______ 924 000

B. Avsättning till vårdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............. 283 000

3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.............. 238 000

4. Byggnadsstyrelsens

* , förslagsvis.............. 4 791 000

5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis .......

71 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 447 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis........... 477 000 924 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis...................... 219 000

8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis....................... 76 000

9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...................... 3 490 000 10. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis....................... 959 000

755 000

76069 000

26 828 000

11 051 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

13

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis........... 255 000

3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis............. 2 310 000

4. Byggnadsstyrelsens

» , förslagsvis............ 9 267 000

5. Generaltullstyrelsens

* , förslagsvis............ SO 000

6. Uppsala universitets

» , förslagsvis............ 150 000

7. Lunds universitets

* , förslagsvis............. 59 000

8. Sjöfartsstyrelsens

» , förslagsvis............. 45 000

9. Medicinalstyrelsens

* , förslagsvis............ 60 000

10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis............ .............240 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond......................................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

* 1 310 000

3. Beskickningsfastigheternas » 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

> 15 623 000

5. Generaltullstyrelsens

* 215 000

6. Uppsala universitets

» 400 000

7. Lunds universitets

» 485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

» 100 000

9. Medicinalstyrelsens

» 5 085 000

10. Karolinska sjukhusets » ............................. ._._______ 595 000

Summa kronor

12 466 000

24 724 000

75 069 000

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

BERÄKNAT FÖRSLAG TILL

STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns

delfond........................................................

2. Marinens

*

.......................................................

3. Flygvapnets *

................................................... ....

4. Befästningars »

.................................................

39 000 000

12 000 000

23 300 000

20 700 000

95 000 000'

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméns delfond....................................................... 2 950 000

2. Marinens

........................................................ 960 000

3. Flygvapnets »

........................................*.............. 950 000

4. Befästningars

»

....................................................... .............340 000

••...! ti;

5 200 000

C. Inkomster av övnings- och skjutfält:

1. Arméns

delfond......................

2. Marinens

»

......................

3. Flygvapnets t ......................

4. Befästningars »

......................

2 100 000

100 000

175 000

100 000

2 475 000'

D. Diverse inkomster:

1. Arméns delfond

2. Marinens

»

3. Flygvapnets

>

4. Befästningars

»

1 050 000

765 000

400 000

„_______ 75 000

2 290 OOP

Summa kronor 104 965 OOP

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméns

delfond......................................

2. Marinens

o ......................................

3. Flygvapnets »

.....................................

4. Befästningars »

.....................................

27 519 000

7 938 000

9 255 000

12 889 000

57 601 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméns delfond, förslagsvis................................ 4 215 000

2. Marinens

»

, förslagsvis.................................. 1

150 000

3. Flygvapnets

»

, förslagsvis.................................. 5

620 000

4. Befästningars

»

, förslagsvis.................................. 2 100 000

13 085 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för ao fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis ................................ 3 956 000

2. Marinens

»

, förslagsvis.............. *............... 567 000

3. Flygvapnets *

, förslagsvis................................ 545 000

4. Befästningars *

, förslagsvis................................ 2 956 000

överskott att tillföras riksstalens driftbudget:

1. Arméns

delfond......... .............................................. 9 410 000

2. Marinens

»

4 170 000

3. Flygvapnets

*

9 405 000

4. Befästningars *

................................................... ■.

3 270 000

8 024 000

26 255 000

Summa kronor 104 966 000

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

UTGIFTER

Å

DRIFTBUDGETEN

EGENTLIGA STATSUTGIFTER

I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA

A. Kungl. hovstaten

1

Kungl. Maj:ts hovhållning................................................................................ 2 000 000

2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten......................... 150 000

3

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland.............................................. 100 000

4

Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland....................... 26 000

5

Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier

i de kungl. slotten.......................................................................................... 290 600

2 566 600

B. Kungl. slottsstaten

1

Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 1 274 500

2

Ved och kol för de kungl. slotten . . .i,...................................................... 637 000

1 911 500

Summa kronor 4 478 100

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

17

II. JUSTITIEDEPARTEMENTET

A. Justitiedepartementet m. m.

Statsråden utan departement m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag............................................ 482 300 2 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 19 000 J ustitiedepartementet: 3 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 866 600 4 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 159 100 5 Svensk författningssamling, förslagsanslag ...... 250 000 6 Lagberedningen, reservationsanslag............................... 7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslags­ anslag .......................................................................................

B. J ustitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet

Justitiekanslersämbetet:

1 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 282 700 2 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 18 600 Riksåklagarämbetet: 3 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 308 100 4 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 25 100

C. Domstolarna

Högsta domstolen m. m.:

1 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 389 000 2 Omkostnader, förslagsanslag....................... 242 400 Regeringsrätten: 3 Avlöningar, förslagsanslag............................ 829 800 4 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 11000 5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag................. 40 000 Hovrätterna: 6 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 8 860 500 7 Omkostnader, förslagsanslag....................... 857 100 Häradsrätterna: 8 Avlöningar, förslagsanslag........................................... 19 408 300 9 Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 195 400 10 Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... 2 800 000 11 Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag............................................. 90 000 12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet, reservationsanslag............................................. 10 000 2

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

501 300

2 275 700

190 000

25 500

2 992 500

301 300

333 200 684 500

3 631 400

880 800

9 717 600

23 503 700

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Vattendomstolarna:

13

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 2 770 800

14

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 427 900

3 198 700

15

Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.........

20 000

16

Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag___

80 000

41 082 200

D. Rättegångsväsendet i allmänhet

1

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags­

anslag ....................................................................................... 5 500 000

2

Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslags­

anslag ....................................................................................... 3 600 000

3

Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslags­

anslag ....................................................................................... 1 100 000

4

Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.........

79 100

5

Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 100

10 279 200

E. Fångvården m. m.

Fångvårdsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 704 200

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 215 000

1 919 200

Fångvårdsanstalterna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 30

640 500

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 13

084 700

5

Maskin- och verktygsutrustning m. m., reserva­

tionsanslag .......................................................................... 2

500 000

6

Engångsanskaffning av inventarier m. m., reser­

vationsanslag ...................................................................... 1

600 000

7

Anskaffning, montering och transport av ba­

racker m. m., reservationsanslag............................... 500 000

8

Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslags­

anslag ................................................................................... 1 242 800

49 568 000

9

Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej

tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag. 81

600

10

Interneringsnämnden, förslagsanslag... 37

000

11

Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag. 24

000

Skyddskonsulentorganisationen:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1

248 700

13

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 264 500

1 513 200

14

övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .

1 500 000

15

Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag

300 000

16

Kurser för övervakare, tillsynsmän och förunder­

sökare, reservationsanslag......................... 8

000

17

Understöd åt verksamhet för frigivna fångar in. fl.

650 000

18

Bidrag till svenska skyddsförbundet.. 255

000

55 856 000

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

2 552 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

1 084 000

3 636 000

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag......................................................................... 121 900

Ersättning till försvarets fastighetsfond för fång-

vårdsanstalten i Hälsingborg, förslagsanslag.............. 45 000

Bidrag till utgivande av författningskommentarer

m. m., reservationsanslag.................................................. 100

Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av

litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag ....

11 500

Bidrag till internationella institutet för unifiering av

privaträtten, förslagsanslag............................................. 3 000

Bidrag till Haagkonferensens för internationell pri­

vaträtt permanenta byrå, förslagsanslag................... 16 000

Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag........

100

Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

5 000

Bidrag till Tidskrift för kriminalvård....................... 2 000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 1 425 000

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 85 000

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.......................................................................... 1 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

19

___________________ 5 851 800

Summa kronor 116 146 200

20

Kungi. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

III. UTRIKESDEPARTEMENTET

A. Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningen: 1 Avlöningar, förslagsanslag............................................ 31 394 000 2 Omkostnader, förslagsanslag........................................ 7 179 000 38 573 000

3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag .............................................. ISO 000 4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . 575 000

39 298 000

B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, förslagsanslag............................................................ 4 000 2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............................... 3 000 000 3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete, förslagsanslag......................................................................... 1 400 000 4 Europarådet, förslagsanslag............................................. 400 000 5 Särskilda förhandlingar med främmande makter, förslagsanslag.......................................................................... 1 700 000 6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reserva­ tionsanslag 8 900 000 7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . 30 000

15 434 000

C. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag 3 835 000 2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............ 442 000 4 277 000 3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare, förslagsanslag............................... ISO 000 4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.......................................................... 50 000 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige 1 698 000 6 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Na­ tionerna utsedda svenska stipendiater, reservations­ anslag ....................................................................................... 12 500 7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.................... 30 000 8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor............................................... 100 000 9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 10 000 10 Extra utgifter, reservationsanslag................................... 120 000 11 Tillfälliga representationskostnader, reservationsan­ slag ............................................................................................ 110 000

6 557 500

Summa kronor 61 289 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

21

IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET

A. Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 1 357 000

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 125 000

B. Centrala förvaltningsmyndigheter

Försvarets civilförvaltning:

1

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 5 049 000

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 970 000

Försvarets sjukvårdsstyrelse:

3

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 979 000

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 95 000

Fortifikationsförvaltningen:

5

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *3 020 000

6

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *305 000

7

Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag *655 000

8

Byggnads- och reparationsberedskapens övningar

m. m., reservationsanslag........................................... *100

9

Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,

reservationsanslag.......................................................... *100

Armétygförvaltningen:

10

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *12 600 000

11

Omkostnader, förslagsanslag................... *940

000

12

Årskostnader för industriell krigsberedskap, för­

slagsanslag

700 000

13

Engångskostnader för industriell krigsberedskap,

reservationsanslag.......................................................... 3 250 000

Arméintendenturförvaltningen:

14

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 2 850 000

15

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 270 000

Marinförvaltningen:

16

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *8 770 000

17

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *853 000

Flygförvaltningen:

18

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *13 300 000

19

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *1 000 000

Försvarets förvaltningsdirektion:

20

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 199 000

21

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 20 000

1 482 000

1 482 000

6 019 000

1 074 000

3 980 200

17 490 000

3 120 000

9 623 000

14 300 000

219 000

* Beräknat belopp.

55 825 200

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

C. Försvarskraftema

Försvarsstaben

Försvarsstaben:

1 Avlöningar, förslagsanslag......................................... *13 547 000 2 Omkostnader, förslagsanslag..................................... *2 800 000 3 övningar, reservationsanslag.................................... *46 000 4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . *350 000 5 Anskaffning och underhåll av materiel, reserva­ tionsanslag ........................................................................ *986 000

Armén

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­ anslag ................................................................................. *231 450 000 7 Avlöningar till personal å reservstat, förslags­ anslag ................................................................................. 1 900 000 8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl., förslagsanslag................................................................... 6 300 000 9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 55 000 10 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 2 950 000 11 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags­ anslag ................................................................................. 12 700 000 Avlöningar m. m. till värnpliktiga: 12 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *48 600 000 13 Familjebidrag, förslagsanslag.................................... *25 000 000 14 Sjukvård, förslagsanslag................................................. 15 Reseersättningar m. m., förslagsanslag.................... Expenser m. m.: 16 Bränsle m. m., förslagsanslag............................. .... 19 700 000 17 Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 1 950 000 18 Övriga expenser m. m., reservationsanslag........ 985 000 Mathållning m. m.: 19 Mathållning, förslagsanslag........................................ *41 800 000 20 Furagering, förslagsanslag......................................... 1 800 000 Intendenturmateriel m. m.: 21 Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *35 000 000 22 Inventarier m. m., reservationsanslag.................. 4 800 000 23 Tvätt, förslagsanslag.................................................... *2 850 000 övningar m. m.: 24 övningar m. m., reservationsanslag....................... *31 500 000 25 ökning av drivmedelslagringen, reservationsan­ slag ..................................................................................... 300 000 26 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. 2 700 000 27 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva­ tionsanslag ........................................................................ 3 300 000 Anskaffning och vård av hästar m. m.: 28 Remontering, reservationsanslag............................. 100

* Beräknat belopp.

17 729 000 17 729 000

255 355 000

73 600 000 *2 350 000 *16 000 000

22 635 000

43 600 000

42 650 000

37 800 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

23

29

Uttagning av hästar, förslagsanslag....................... 60 000

30

Veterinärvård, reservationsanslag........................... 100 000

31

Hundväsendet, reservationsanslag............................. 60 000

Tygmateriel m. m.:

32

Anskaffning av tygmateriel m. m., reservations­

anslag ................................................................................. *305 000 000

33

Underhåll av tygmateriel m. m., reservations­

anslag ................................................................................. *76 000 000

34

Uttagning av motorfordon och motorredskap,

förslagsanslag................................................................................160 000

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

35

Arméns delfond, förslagsanslag.............

Hemvärnet:

36

Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag................ 650 000

37

Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag...........

599 000

38

Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reserva­

tionsanslag ........................................................................ 475 000

39

Hemvärnets övningar, reservationsanslag............

1 800 000

40

Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsan­

slag ..................................................................................... 4 300 000

Bidrag och understöd:

41

Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reser­

vationsanslag ................................................................... 2 525 000

42

Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservations­

anslag

60 000

43

Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsan­

slag ..................................................................................... 15 000

44

Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reserva­

tionsanslag ........................................................................ 1 625 000

45

Understöd åt vissa föreningar m. m....................................25 000

Marinen

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

46

Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­

anslag ................................................................................. *85 700 000

47

Avlöningar till personal å övergångsstat, förslags­

anslag ................................................................................. 11 000

48

Avlöningar till personal å reservstat, förslags­

anslag ................................................................................. 130 000

49

Avlöningar till personal i marinens reserver,

förslagsanslag................................................................... 1 900 000

50

Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 100 000

51

Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 1 200 000

52

Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslags­

anslag ................................................................................. 1 925 000

Avlöningar m. m. till värnpliktiga:

53

Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *10 500 000

54

Familjebidrag,

förslagsanslag................................ *2 300 000

55

Sjukvård, förslagsanslag.................................................

56

Reseersättningar m. m., förslagsanslag....................

* Beräknat belopp.

220 100

381 160 000

*39 000 000

7 824 000

4 250 000

926 444 100

90 966 000

12 800 000

*750 000

*3 650 000

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Expenser m. m.:

57 Bränsle m. m., förslagsanslag................................... 6 600 000 58 Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 1 050 000 59 Övriga expenser m. in., reservationsanslag........ 375 000 60 Mathållning, förslagsanslag............................................ Intendenturmateriel in. m.: 61 Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *8 800 000 62 Inventarier m. m., reservationsanslag.................... 2 100 000 63 Tvätt, förslagsanslag.................................................... *1 100 000 övningar m. m.: 64 Övningar m. m., reservationsanslag....................... *26 000 000 65 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. 500 000 66 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva­ tionsanslag ........................................................................ 100 000 67 Materialförråd m. m., förslagsanslag.................... 620 000 68 Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... 10 000 Flytande materiel, vapenmateriel m. m.: 69 Fartygsbyggnader m. m„ reservationsanslag___ *107 000 000 70 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reserva­ tionsanslag ........................................................................ *85 000 000 71 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . *50 900 000 72 Anskaffning av vissa maskiner m. m„ reserva­ tionsanslag ........................................................................ 700 000 Fastigheter: Ersättning till försvarets fastighetsfond: 73 Marinens delfond, förslagsanslag........................ Bidrag och understöd: 74 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... 330 000 75 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reserva­ tionsanslag ........................................................................ 16 000 76 Understöd åt föreningar m. m................................ 28 000

Flygvapnet

Avlöningar m. m. till fast anställd personal:

77 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags­ anslag ................................................................................. *105 000 000 78 Avlöningar till personal å reservstat, förslags­ anslag ................................................................................. 32 000 79 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv, förslagsanslag................................................................... 1 600 000 80 Rekryteringskostnader, förslagsanslag.................. 160 000 81 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.................. 1 250 000 82 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsan­ slag ..................................................................................... 240 000 Avlöningar m. m. till värnpliktiga: 83 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag *8 200 000 84 Familjebidrag, förslagsanslag.................................... *2 300 000 85 Sjukvård, förslagsanslag................................................. 86 Reseersättningar m. m., förslagsanslag....................

8 025 000 *14 500 000

12 000 000

27 230 000

243 600 000

*12 000 000

374 000

425 855 000

108 282 000

10 500 000

*400 000 *4 200 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

25

Expenser m. m.:

87

Bränsle m. m., förslagsanslag.................................. 8 150 000

88

Telefon m. m., förslagsanslag.................................. 2 450 000

89

Övriga expenser m. m., reservationsanslag........

290 000

90

Mathållning, förslagsanslag............................................

Intendenturmateriel m. m.:

91

Beklädnad m. m., reservationsanslag.................... *6 400 000

92

Inventarier m. m., reservationsanslag.................. 1 175 000

93

Tvätt, förslagsanslag.................................................... *900 000

övningar m. m.:

94

övningar m. m., reservationsanslag...................... *5 000 000

95

Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag....

18 000

Flygmateriel m. m.:

96

Anskaffning av flygmateriel m. m., reservations­

anslag ............................................................ ................... *490 000 000

97

Luftförsvarsrobot, reservationsanslag.................... *5 000 000

98

Drift och underhåll av flygmateriel m. m., re­

servationsanslag .............................................................. *106 000 000

99

Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.............. *6 700 000

100

Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva­

tionsanslag ........................................................................ 2 100 000

Fastigheter:

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

101

Flygvapnets delfond, förslagsanslag..................

Bidrag och understöd:

102

Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål

Krigsarkivet:

1

Avlöningar, förslagsanslag....................... 354

000

2

Omkostnader, förslagsanslag................... 40

000

3

Samlingars konservering m. m., reservationsan­

slag

2 000

4

Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservations­

anslag.................................................................................. 100

Armémuseum:

5

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 197 000

6

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 60 000

7

Samlingars konservering m. m., reservationsan­

slag ..................................................................................... 12 000

Försvarets forskningsanstalt:

8

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *4 620 000

9

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *650 000

10

Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag ..

*13 200 000

11

Engångsanskaffning av viss utrustning, reserva­

tionsanslag ........................................................................ *1 500 000

10 890 000

*8 300 000

8 475 000

5 018 000

609 800 000

*23 300 000

420 000

789 585 000

2 159 653 100

396 100

269 000

19 970 000

* Beräknat belopp.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Försvarets socialbyrå:

12

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 320 000

13

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 140 000

14

Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag ..

1 025 000

Försvarshögskolan:

15

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 245 000

16

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 77 000

Försvarets läroverk:

17

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 900 000

18

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 79 000

Försvarets brevskola:

19

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 167 000

20

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 32 000

Sjukvårdsmateriel m. m.:

21

Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.................... 1 650 000

22

Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,

reservationsanslag.......................................................... 1 900 000

Försvarets sjukvårdsförråd:

23

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 481 000

24

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 105 000

Garnisonssjukhusen:

25

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *160 000

26

Omkostnader, förslagsanslag..................................... *185 000

27

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, för­

slagsanslag ........................................................................ *360 000

Militärapoteket:

28

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 562 000

29

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 48 000

30

Engångsanskaffning av viss utrustning m. m.,

reservationsanslag............................................................ 50 000

Försvarets tandvård:

31

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 1 900 000

32

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 280 000

Militärpsykologiska institutet:

33

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 337 000

34

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 155 000

Centrala värnpliktsbyrån:

35

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 800 000

36

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 72 000

37

Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag .

282 000

Inskrivningsväsendet:

38

Inskrivningskostnader, förslagsanslag.................... 1 000 000

39

Inskrivningsrådet.......................................................... 10 000

Vissa övriga gemensamma ändamål:

40

Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag

425 000

41

Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsan­

slag ................................................................................... 327 000

42

Försvarsupplysning, reservationsanslag................. 140 000

43

Fritidsundervisning, reservationsanslag................. 250 000

44

Försvarsfilm, reservationsanslag............................... 450 000

1 485 000

322 000

979 000

199 000

3 550 000

586 000

705 000

660 000

2 180 000

492 000

1 154 000

1 010 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

27

45

Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .

2 700 000

46

Lottaorganisationen, reservationsanslag...... 700

000

47

Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag

7 500 000

48

Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ...

100 000

49

Borttagande av pansarhinder m. m., reservations­

anslag ................................................................................. 125 000

50

Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ...

3 000 000

51

Engångsanskaffning av musikinstrument, reserva­

tionsanslag

200

000 15 917 000

49 874 100

E.

Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag........

73 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag........ ..............361 000

434 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond:

3

Befästningars delfond, förslagsanslag.................... *20 700 000

4

Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets

fabriksverk, förslagsanslag............................................. 1 100 000

5

Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag ....

5 900 000

6

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag

15 000

7

Resestipendier, reservationsanslag................................ 15 000

8

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag............................................................... 250 000

9

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

165 000

10

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. m., reservationsanslag............................................... 25 000

11

Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m., förslagsanslag.............................. 1 400 000

12

Vissa ersättningar för inskränkningar i förfogande­

rätten till fast egendom, förslagsanslag.................. 25 000

13

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som

förorsakats av krigsförhållandena under 1914—

1919 års världskrig, förslagsanslag............................. 25 000

14

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen

under militärtjänstgöring, förslagsanslag................. 14 000 000

15

Omskolning av i militärtjänst skadade, förslags­

anslag ..................................................................................... 125 000

16

Bidrag till utförande av vissa anordningar för luft­

värn, reservationsanslag................................................... 350 000

17

Extra utgifter, reservationsanslag................................ 400 000

18

Rationaliseringsförsök, reservationsanslag................ 50 000

44 979 000

Beräknat belopp.

Summa kronor 2 311 813 400

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

V. SOCIALDEPARTEMENTET

A. Socialdepartementet

Socialdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 341 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 75 000

1 416 000

1 416 000

B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. m.

Socialstyrelsen:

1

Avlöningar till personal för verksamheten i all­

mänhet, förslagsanslag.................................................. 3 644 000

2

Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar, reservationsanslag.............. 50 000

3

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 607 700

4

Ersättning till statistiska centralbyråns utred­

ningsinstitut m. fl............................................................ 166 500

4 468 200

5

Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag....

25 000

Statens socialvårdskonsulenter:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 400 000

7

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 112 900

512 900

Arbetsdomstolen:

8

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 190 900

9

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 17 100

208 000

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 235 000

11

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 40 000

275 000

5 489 100

C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.

1

Mödrahjälp, förslagsanslag............................................... 5 000 000

2

Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag....................... 175 000

3

Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslags­

anslag ....................................................................................... 4 625 000

4

Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarin­

nor, reservationsanslag ...................................................... 150 000

5

Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps-

och barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag...........

5 900 000

6

Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsan­

slag ............................................................................................ 200 000

7

Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad

av ålderdomshem, reservationsanslag........................... 10 000 000

8

Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålder­

domshem ................................................................................. 90 300

9

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för­

slagsanslag .............................................................................. 60 000

10

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag........................... 734 000 000

11

Ersättning till postverket för utbetalning av all­

männa barnbidrag, förslagsanslag................................. 2 500 000

12

Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidrags­

förskott och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag...........

13

Bidrag till uppförande eller inrättande av barn­

hem, reservationsanslag......................................................

14

Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....

15

Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..

16

Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barna­

vård, reservationsanslag.....................................................

17

Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reserva­

tionsanslag .............................................................................

18

Bidrag till utbildning av personal inom den halv­

öppna barnavården m. m., reservationsanslag.........

19

Ferieresor för barn, förslagsanslag................................

20

Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag....................

21

Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..

22

Stipendier för underlättande av husmoderssemes-

ter, reservationsanslag........................................................

23

Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reserva­

tionsanslag ...............................................................................

Statens skolor tillhörande barna- och ungdoms­

vården:

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

24

Avlöningar, förslagsanslag........................................... *6 925 000

25

Omkostnader, förslagsanslag....................................... *3 683 500

26

Engångsanskaffning av inventarier m. m., reserva­

tionsanslag ......................................................................... *45 000

27

Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna-

och ungdomsvården, reservationsanslag......................

28

Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,

reservationsanslag.................................................................

29

Ersättning till inackorderingshem för driftförluster

m. m., reservationsanslag...................................................

30

Bidrag till frälsningsarméns flickhem.........................

D.

Nvkterhetsvård

Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmiss­

brukare:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 042 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 789 900

3

Vissa inventarier, reservationsanslag........................... 50 000

Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade

vårdanstalt för alkoholmissbrukare:

4

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 68 200

5

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 25 500

Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anord­

nade vårdanstalt för alkoholmissbrukare:

6

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 246 400

7

Omkostnader, förslagsanslag ...................................... 96 000

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmiss­

brukare:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 924 000

9

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 709 400

10

Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag................. 265 500

9 500 000

100

1 800 000

52 700

3 800 000

100 000

445 500

2 100 000

1 000 000

500 000

1 000 000

1 700 000

*10 653 500

*41 000

*100

*80 000

3 000

795 476 200

29

1 881 900

93 700

342 400

1 898 900

Beräknat belopp.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmiss­

brukare:

11

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 101 000

12

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 79 600

180 600

Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmiss­

brukare:

13

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 261 000

14

Omkostnader, förslagsanslag ...................................... 30 000

291 000

15

Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare m. m., reservationsanslag. .

1 250 000

16

Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m., förslags­

anslag ........................................................................................ 15 600 000

17 Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid er­

kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 71000

18

Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-

hetsvård m. m., förslagsanslag. 700

000

19 Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations­

anslag

70 000

Länsnykterhetsnämnderna:

20

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 527 000

21

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 524 000

2 051 000

22

Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslags­

anslag ....................................................................................... 12 000 000

23

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. m.............................................. 72

500

24

Bidrag till Länkrörelsen........................ ........................................ 50 000

36 553 000

E.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande

verksamhet

Arbetsmarknadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 5 665 200

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 869 500

3

Krisorganisationen, förslagsanslag............................. 1 250 000

7 784 700

Den offentliga arbetsförmedlingen:

4

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 24 868 500

5

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 5 799 500

6

Krisorganisationen, förslagsanslag............................. 1 745 000

32 413 000

7

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsan­

slag ............................................................................................ 44 000 000

8

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,

reservationsanslag................................................................. 30 000 000

9

Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservations­

anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ..

50 000 000

10

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-

verksamhet, reservationsanslag....................................... 100

11

Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 750 000

12

Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....

255 400

13 Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-

samhet, förslagsanslag ....................................................... 1 000 000

14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,

reservationsanslag................................................................. 3 240 000

15 Bidrag till vissa omskolningskurser m. in., förslags­

anslag ....................................................................................... 2 500 000

16

Bidrag till De blindas förening....................................... 435 000

17 Bidrag till De vanföras riksförbund.............................. 20 000

18 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. .

50 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

31

172 448 200

F. Bostadsbyggande m. m.

Bostadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... *4 672 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... *670 000

*5 342 000

Länsbostadsnämnderna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... *4 072 000

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... *563 000

*4 635 000

5

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån, förslagsanslag................................. *155 000 000

6

Bostadsrabatter, förslagsanslag...................................... *160 000 000

7

Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, re­

servationsanslag ..................................................................... *20 000 000

8

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reserva­

tionsanslag .............................................................................. *10 000 000

9

Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

byggnadstekniska frågor, reservationsanslag............. *25 000

Statens nämnd för byggnadsforskning:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 120 200

11

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 37 000

157 200

12

Byggnadsforskning, reservationsanslag......................... *265 000

13

Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .

54 800

14

Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslo­

kaler .......................................................................................... 30 000

15

Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna

samlingslokaler m. m., reservationsanslag..................... 600 000

Statens bosättningslån:

16

Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag................ 65 000

17

Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag............... 315 000

380 000

356 489 000

G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.

Försäkringsrådet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 860 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 31 100

891 200

Riksförsäkringsanstalten:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 8 454 700

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 693 000

9 147 700

5

Bidrag till sjukkassor in. m., förslagsanslag...........

255 000 000

6

Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall

i arbete m. m., förslagsanslag........................................ 1 400 000

7

Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående

ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m., förslagsanslag.......................................................... 3 100 000

Beräknat belopp.

269 538 900

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

H.

Arbetarskydd

Arbetarskyddsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 510 400

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................................199 500

1 709 900

Yrkesinspektionen:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 568 900

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................................... 848 000

4 416 900

5

Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst

och förebyggande, reservationsanslag........................... 50 000

6

Undervisnings- och upplysningsverksamhet på ar­

betarskyddets område....................................................... 90 0D0

7

Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt

arbetarskyddslagen, förslagsanslag................................ 5 000

6 271 800

I.

Folkpensionering m. m.

Pensionsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 6 942 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 245 500

3

Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag-----

560 000

8 747 600

4

Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag-----

*1 886 000 000

5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag......................................................................... 4

600 000

6

Åtgärder till förebyggande och hävande av invalidi­

tet, reservationsanslag........................................................ 13

200 000

7

Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m., förslagsanslag.......................................................... *13

500 000

1 926 047 600

J.

Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

3 525 000

2

Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,

förslagsanslag......................................................................... 138 600

Statens hyresråd:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 925 400

4

Omkostnader, förslagsanslag...................................................... 73 200

998 600

5

Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar

m. fl.,

förslagsanslag............................................... 80 000

6

Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslags­

anslag

............................................................. 830 000

7

Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslags­

anslag

............................................................. 50 000

8

Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag

20 000

9

Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag-----

1 000 000

10

Social upplysningsfilm, reservationsanslag.................... 30 000

11

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslags­

anslag

............................................................. 3 000

12

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 1 000 000

13

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 70 000

7 745 200

Summa kronor 3 577 475 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

33

VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

A. Kommunikationsdepartementet

Kommunikationsdepartementet:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 1 194 300

2

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... ............

66

000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet

Väg- och vattenbyggnadsverket

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

1

Avlöningar,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 9 733 200

2

Omkostnader,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

1 403 300

Vägförvaltningarna:

3

Avlöningar,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 26 295 400

4

Omkostnader,

förslagsanslag,

därav nio tiondelar

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

4 642 400

5

De lokala vägnämnderna m. m.,

förslagsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen........................

6

Reglering av vissa skador inom väg- och vatten­

byggnadsstyrelsens ämbetsområde,

förslagsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen................

Vägunderhåll och vägbyggnader

Väghållningen på landet samt i städer och stadslik-

nande samhällen, där kronan är väghållare:

7

Vägunderhållet,

reservationsanslag,

att avräknas

mot automobilskattemedlen...................................... 305 000 000

8

Byggande av riksvägar,

reservationsanslag,

att av­

räknas mot automobilskattemedlen........................ 89 000 000

9

Byggande av länsvägar,

reservationsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 133 000 000

10

Byggande av ödebygdsvägar,

reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

7 000 000

11

Byggande av storbroar,

reservationsanslag,

att av­

räknas mot automobilskattemedlen........................ 9 000 000

12

Vissa vägbyggnadsarbeten,

reservationsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen.................... 4 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,

som är väghållare:

13

Bidrag till underhåll av vägar och gator,

förslags­

anslag,

att avräknas mot automobilskattemed-

ien.......................................................................................... 32

000

000

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

1 260 300

1 260 300

11 136 500

30 937 800

300 000

650 000

43 024 300

547 000 000

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

14

15

16

17

18

19

20

Bidrag till byggande av vägar och gator,

reserva­

tionsanslag,

att avräknas mot automobilskatte-

medlen.................................................................................

Enskild väghållning:

Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,

reservationsanslag,

att avräknas mot automobil-

skattemedlen.....................................................................

Bidrag till byggande av enskilda vägar,

reserva­

tionsanslag,

att avräknas mot automobilskatte-

medlen.................................................................................

Diverse ändamål:

Utredningar,

reservationsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen..................................................

Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser,

reservationsanslag,

att avräknas

mot automobilskattemedlen.......................................

Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar

m. m.,

reservationsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen..................................................

Avsättning till statens automobilskattemedels-

fond,

förslagsanslag

........................................................

100

52 000 100

19 500 000

15 000 000

34 500 000

435 000

50 000

55 000

100

540 100

634 040 200

Vatten- och avloppsledningar

21 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp,

reservationsanslag

................................................. 30

000

000

707 064 500

C. Vägtrafikväsendet

Statens bilinspektion:

1

Avlöningar,

förslagsanslag,

att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen ..........................................................

3

008 300

2

Omkostnader,

förslagsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................................. 905

000

3

Utrustning,

reservationsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................................. 50 000

3 963 300

4

Registrering av motorfordon,

förslagsanslag

............

1

000

5

Bidrag till vissa kommunikationsändamål,

reserva­

tionsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen

300

000

6

Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors­

ningar,

reservationsanslag,

att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen ...............................................................

2

400

000

7

Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

vissa järnvägskorsningar,

reservationsanslag,

att

avräknas mot automobilskattemedlen........................ 450

000

Statens biltrafiknämnd:

8

Avlöningar,

förslagsanslag,

att avräknas mot auto­

mobilskattemedlen ..........................................................

473

500

9

Omkostnader,

förslagsanslag,

att avräknas mot

automobilskattemedlen.................................................. 48 000

521 500

10

Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot

automobilskattemedlen........................................................ 150 600

11

Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning,

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskatte­

medlen ....................................................................................

100

000

12

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande, att avräknas mot automobilskatte­

medlen ..................................................................................... 450 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

35

8

386 400

D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 266 200

2

Undervisning..................................................................... 24 600

3

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 286 000

4

Observatörer...................................................................... 831 000

5

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag.............. 661 000

6

Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag

79 400

7

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag....................... 1 553 000

8

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag___

1 385 600

9

Aerologiska stationer, förslagsanslag....................... 704

500

8

791 300

10

Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på

Grönland m. m., förslagsanslag...................................... 1 063 600

9 854 900

E. Byggnadsväsendet

Byggnadsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 689 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 412 900

4 101 900

Länsarkitektsorganisationen:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 825 900

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 507 500

5 333 400

5

Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,

reservationsanslag.................................................................

100

6

Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse

m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag ...

50 000

7

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag.................................................. 190 000

9 675 400

F. Tekniska institut

1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen...................................................... 838 300

2

Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 40 000

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Statens geotekniska institut:

3

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 934 900

4

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 439 500

5

Utrustning,

reservationsanslag

.................................... 20 000

1 394 400

2 272 700

G. Statens elektriska inspektion m. in.

Statens elektriska inspektion:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 482 500

2

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 46 800

529 300

3

Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,

förslagsanslag

.........................................................................

5

000

534 800

H. Djurgårdsnämnden

Dj urgårdsnämnden:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 166100

2

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 10 500

176 600

176 600

I.

Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Slottsbyggnadernas delfond,

förslagsanslag

...........

1 352 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond,

förslagsanslag

...........

2 424 000

3 776 000

3

Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för

vissa resor,

förslagsanslag

................................................. 40 000

4 Bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lön­

samma bandelar...................................................................

*100

000

000

5

Ersättning till postverket för befordran av tjänste-

försändelser,

förslagsanslag

...............................................

39

000

000

6

Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader .

2 600 000

7

Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m.,

förslagsanslag

.......................................................... 115 000

8

Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,

reservationsanslag

................................................................. 500

000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag

................................................................... 315 000

10 Extra utgifter,

reservationsanslag

.................................. 50 000

__________________ 146 396 000

Summa kronor 885 571 100

* Beräknat

belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

37

VII. FINANSDEPARTEMENTET

A.

Finansdepartementet

Finansdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 3 298 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ .............903 000

B.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

Kammarkollegiet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 156 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 100 200

Statskontoret:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 964 000

4

Omkostnader, förslagsanslag........................................ ..........358 000

Kammarrätten:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 776 200

6

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 94 000

7

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.................... .................

8

000

Statistiska centralbyrån:

8

Avlöningar till personal för verksamheten i all­

mänhet, förslagsanslag

3 254 000

9

Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,

reservationsanslag .............................................................

122

000

10

Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik,

reservationsanslag ............................................................ 76 100

11

Omkostnader, förslagsanslag........................... 957

600

12

Bibliotekets underhåll, reservationsanslag..

8

000

13

Kostnader för vissa provundersökningar för om­

läggning av metoden för skördeuppskattningar,

reservationsanslag................................................ 150

000

14

Utredningsinstitutet, förslagsanslag......................... 100

15

Maskincentralen, förslagsanslag.......................................................100

Folkbokföringen:

16

Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, för­

slagsanslag .......................................................................... 47 000

17

Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader

för folkbokföringen, förslagsanslag ............................ 61

000

18

Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen, förslagsanslag............................. 57 000

19

Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för

folkbokföringen, förslagsanslag................................... 29 000

20

Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,

förslagsanslag.....................................................................

1

600

000

21

Inköp av maskiner m. m., reservationsanslag ....

17 000

Riksräkenskapsverket:

22

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 881 000

23

Omkostnader, förslagsanslag.....................................................483 000

4 201 000

4 201 000

1 256 200

2 322 000

2 878 200

4 567 900

1

811

000

3 364 000

38

Kungl. Maj:ts proposilion nr 1 år 1958

Konj unkturinstitutet:

24

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 493 700

25

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 100 000

26

Särskilda undersökningar,

reservationsanslag

.........

300 000

27

Kostnader för Konjunkturjournalen,

förslagsanslag

38 000

Statens sakrevision:

28

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 710 000

29

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 55 000

Statens organisationsnämnd:

30

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

1

457 000

31

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 239 800

32

Försöksverksamhet,

reservationsanslag

.................... 100

C. Skatte- och kontrollväsen

Tullverket:

1

Avlöningar till befattningshavare hos generaltull­

styrelsen, förslagsanslag.................................................

3

620

000

2

Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, för­

slagsanslag .......................................................................... 64

659 000

3

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 7

379 000

4

Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag..

650 000

Kontrollstyrelsen:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2

325 000

6

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 222 000

7

Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag.

2

297 500

Mynt- och justeringsverket:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................................

1

709 000

9

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 184 400

10

Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reserva­

tionsanslag .........................................................................

9

000

Statens justerare:

11

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 740 000

12

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 107 000

Riksskattenämnden:

13

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 417 000

14

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 60 000

15

Avsättning till bankinspektionens fond,

förslags­

anslag

........................................................................................

16

Avsättning till fondinspektionens fond,

förslagsanslag

17

Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond...........

18

Avsättning till sparbanksinspektionens fond,

förslags­

anslag

.......................................................................................

19

Tillsyn över sparbankernas förvaltning,

förslagsan­

slag

............................................................................................

20

Revision av sparbankernas förvaltning,

förslagsanslag

21

Stämpelomkostnader,

förslagsanslag

.............................

22

Kostnader för årlig taxering,

förslagsanslag

...............

931 700

765 000

1 696 900

19 592 900

76 308 000

4 844 500

1 902 400

847 000

477 000

350 000

40 000

100 000

320 000

1 000

325 000

925 000

17 500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

39

23

Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag

300 000

24

Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med

skatteuppbörden, förslagsanslag...................................... 7 800 000

25

Kostnader vid tillämpningen av avtal med främ­

mande stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag.........

1

000

26

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags­

anslag ....................................................................................... ............ 25 000

112 065 900

D. Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

1

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslags­

anslag ....................................................................................... 30 000 000

2

Städers friheter, förslagsanslag........................................ 30 000

3

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvins-

försäljningsmedel................................................................. 3 100 000

4

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, för­

slagsanslag ..............................................................................

100

5

Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslags­

anslag ....................................................................................... 5 500 000

6

Skatteersättning till kommunerna, m. m., förslags­

anslag ...................................................................................... 580

000

000

618 680

100

E. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............

1 105 000

2

Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag.........

340 000

1 445 000

3

Staten åliggande kommunala och andra utskylder,

förslagsanslag.........................................................................

100

4

Bidrag till vissa internationella byråer och organisa­

tioner m. m., förslagsanslag........................................... 152 000

5

Vissa kostnader för en internationell statistikkon­

ferens i Sverige år 1957, reservationsanslag................ 48 000

6

Vissa kostnader för internationell representation,

reservationsanslag...................................................................

20

000

7

Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor

m. m., reservationsanslag ...................................................

100

000

8

Statens tobaksnämnd, förslagsanslag............................ 32 000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 1 300 000

10

Extra utgifter, reservationsanslag................................... 65 000

__________________ 3 162

100

Summa kronor 757 652 000

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

A.

Ecklesiastikdepartementet

Ecklesiastikdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 1 804 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 115 500

B.

Arkiv, bibliotek och museer

Riksarkivet:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 1 114 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 89 100

3

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 9 000

4

Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia,

reservations­

anslag

...................................................................................

1

500

Lands- och länsarkiven:

5

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 920 000

6

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 169 300

7

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 5 200

8

Bokbindning och konservering av arkivalier,

reser­

vationsanslag

12 700

Kungl. biblioteket:

9

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

1

459 000

10

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 255 500

11

Bokinköp och bokbindning,

reservationsanslag

...

420 000

Stifts- och landsbiblioteken:

12

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 341 000

13

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 11 000

14

Bokinköp och bokbindning m. m.,

reservationsan­

slag

71 700

Nationalmuseet:

15

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 044 000

16

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 144 500

17

Underhåll och ökande av samlingarna m. m.,

reser­

vationsanslag

...................................................................... 142 000

Livrustkammaren:

18

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 256 000

19

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 35 500

Naturhistoriska riksmuseet:

20

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 334 000

21

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 181 400

22

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 234 000

1 919 500

1 919 500

1 213 600

1 107 200

2 134 500

423 700

1 330 500

291 500

1 749 400

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

41

Statens etnografiska museum:

23

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 197 000

24

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 63 900

25

Underhåll och ökande av samlingarna m. m., re­

servationsanslag .................................................................

6

000

26

Medelhavsmuseet, förslagsanslag.....................................

27

Bidrag till nordiska museet.............................................

28

Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund................

29

Bidrag till musikhistoriska museet...............................

30

Bidrag till Drottningholms teatermuseum..................

31

Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet.........................

32

Bidrag till svenska skolmuseet........................................

33

Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem

C.

Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................

3

Kostnader för skogsbiträden,

förslagsanslag

..........

4

Reparations- och förbättringsarbeten å biskops­

gården i Växjö ...............................................................

5

Kleresistaten,

förslagsanslag

.............................................

6

Vissa ersättningar till kyrkofonden...............................

7

Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.,

för­

slagsanslag

..............................................................................

8

Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med

finska och lapska språken.................................................

9

Kyrkors underhåll,

reservationsanslag

...........................

10

Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,

reservationsanslag

.................................................................

11

Ersättningar till kyrkor,

förslagsanslag

........................

12

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost­

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord,

förslagsanslag

...............................................................

13

Bidrag till svenska ekumeniska nämnden..................

D. Akademier m. m.

1

Bidrag till svenska akademien........................................

Vetenskapsakademien:

2

Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell

fysik, förslagsanslag........................................................ 550 800

3

Bidrag till naturvetenskaplig forskning i övre

Norrland.............................................................................

66

300

4

Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt.........

91 800

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska mu­

seum m. m.:

5

Avlöningar, förslagsanslag.................. 1 927 000

1

028 800

151 400

1 000

2 200

266 900

120 300

516 800

86

700

67 000

43 000

10 000

3 500

15 000

9 379 600

1 183 400

7 000

5 050 800

67 000

4 800

2 000

1 000

90 000

1 000

25 000

6

432 000

2 300

708 900

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195S

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

Omkostnader,

förslagsanslag

............. 320 900

Inredning och utrustning,

reserva­

tionsanslag

............................................... 50 000

Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorga­

nisationen,

förslagsanslag

...............................................

Statens historiska museum m. m.:

Underhåll och ökande av samlingarna,

reserva­

tionsanslag

......................................................................

Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-

nadsminnesmärken,

reservationsanslag

275 000

Fornminnesinventering,

reservations­

anslag

............................................................. 160

000

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Avlöningar,

förslagsanslag

...................... 60 700

Omkostnader,

förslagsanslag

.................. 7 000

Akademien för de fria konsterna med konsthög­

skolan:

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................

Undervisningsmateriel m. m.,

reservationsanslag..

Stipendier m. m.,

reservationsanslag

.........................

Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument,

reservations­

anslag

...................................................................................

Stipendier m. m.................................................................

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

..........................................................................

2 297 900

600

000

52 000

435 000

67 700

462 000

98 700

66

300

80

200

1 444 000

83 000

41 000

40 000

15 000

E. Universiteten, den medicinska

undervisningen in. in.

Universitetskanslersämbetet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 296 000

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 35 000

3 Vissa åtgärder för upprustning av universitet och

högskolor................................................................................

Uppsala universitet:

4

Avlöningar, förslagsanslag.............................................. 16 669 000

5

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 160 000

6

Materiel m. m., reservationsanslag.............................. 2 188 000

7

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblio­

teket, reservationsanslag................................................ 480

000

8

Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva­

tionsanslag .......................................................................... 1 750 000

Lunds universitet:

9

Avlöningar, förslagsanslag.............................. 16 274 000

10

Omkostnader, förslagsanslag.........................................

888

000

* Beräknat belopp.

3 452 600

707 200

1 623 000

6

494 000

331 000

*12

800

000

22 247 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

43

11

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1 960 000

12

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblio­

teket,

reservationsanslag

................................................ 515 000

13

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 730 000

Göteborgs universitet:

14

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

6

981 000

15

Omkostnader,

förslagsanslag

......................................... 573 000

16

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 966 000

17

Bokinköp och bokbindning för medicinska fakul­

tetens bibliotek,

reservationsanslag

............................. 105 000

18

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid

medicinska fakultetens bibliotek,

förslagsanslag..

160 400

19

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 4 200 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

20

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

8

244 000

21

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 574 500

22

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1 355 000

23

Bokinköp och bokbindning för biblioteket,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 85 000

24

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 500 000

Medicinska högskolan i Umeå:

25

Avlöningar,

förslagsanslag

.......................................... * 575 000

26

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... * 50 000

27

Materiel m. m.,

reservationsanslag

.................... .. * 125 000

28

Bokinköp och bokbindning för biblioteket,

reser­

vationsanslag

..................................................................... * 150 000

29

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... * 300 000

30

Vissa kostnader för läkarutbildningen, förslagsanslag..

31

Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag ...

32

Ersättning för vissa till Stockholms högskola upp­

låtna lokaler, förslagsanslag.............................................

33

Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms

stad, förslagsanslag...............................................................

Tandläkarhögskolan i Stockholm:

34

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 4 893 000

35

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 977 600

36

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations­

anslag ................................................................................... 27 000

37

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser­

vationsanslag ...................................................................... 160

000

38

Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i

Umeå, reservationsanslag .............................................. 20 000

Tandläkarhögskolan i Malmö:

39

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 3 257 000

40

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 614 200

41

Bokinköp och bokbindning m. m., reservations­

anslag ................................................................................... 16

000

* Beräknat belopp.

20 367 000

12 985 400

10 758 500

1 200 000

* 75 000

12 014 000

72 000

113 000

6

077 600

44

Kungi. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

42

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser­

vationsanslag ......................................................................

120

000

43

Utrustning av vissa lokaler m. m., reservations­

anslag ...................................................................................... 5 500

Tandläkarhögskolorna:

44

Anskaffning av undervisningsinstrument m. m.,

reservationsanslag............................................................... 254 000

45

Lärarkliniker, förslagsanslag........................................ ............ 50 000

46 Anordnande av utbildning för tandtekniker och

tandsköterskor, förslagsanslag.........................................

Gemensamma universitetsändamål:

47

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,

förslagsanslag..................................................................... 72 000

48

Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. fl. läroanstalter, reservationsanslag...................... 9 515 000

49

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, för­

slagsanslag .......................................................................... 600

000

50

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reserva­

tionsanslag .......................................................................... 85 000

51

Gästföreläsningar, reservationsanslag........................ 70 000

52

Klinisk forskning, förslagsanslag................................ 401 000

53

Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag ..

30 000

54

Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan­

slag ........................................................................................ 25 000

55

Extra utgifter, reservationsanslag................................. 300 000

56

Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents

verksamhet, reservationsanslag........................................

Rasbiologiska institutet:

57

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 157 800

58

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 20 000

59

Materiel m. m., reservationsanslag............................. 25 000

Farmacevtiska institutet:

60

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 701 000

61

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 80 700

62

Materiel m. m., reservationsanslag............................. 110 000

63

Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva­

tionsanslag .......................................................................... 60

000

64

Ökad intagning av studerande, förslagsanslag....

*400 000

Ortnamnskommissionen:

65

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 164 000

66

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 18 900

67

Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate­

rial, reservationsanslag...................................................... 41

000

68

Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforsk­

ning i Göteborg.....................................................................

Landsmålsarkiven:

69

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 376 100

70

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 20 800

71

Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate­

rial, reservationsanslag.................................................... 81

000

4 012 700

304 000

50 000

11 098 000

30 000

202

800

1 351 700

223 900

12 000

477 900

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

45

72

Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göte­

borg ..........................................................................................

73

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid

universiteten m. m.,

förslagsanslag

................................

74

Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning,

förslagsanslag

.......................

75

Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i

kommunal och social tjänst,

reservationsanslag

___

76

Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare,

reser­

vationsanslag

..........................................................................

Garantilånenämnden:

77

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 72 500

78

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 20 000

79

Kostnader för avskrivning av vissa studielån med

statlig kreditgaranti,

förslagsanslag

.............................

80

Bidrag till inventarier i studentbostadshus,

reserva­

tionsanslag

...............................................................................

81

Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige­

ring av ett register över vissa licentiat- och dok­

torsavhandlingar ..................................................................

82

Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska ut-

bildningskurser för blivande läroverkslärare m. m...

F.

Tekniska högskolor

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 85 300

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 13 400

Tekniska högskolan i Stockholm:

3

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 12 656 000

4

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1 705 600

5

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1 700 000

6

Nyanskaffning av apparater m. m.,

reservationsanslag

1 700 000

7

Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio­

tek,

reservationsanslag

..................................................... 130 000

8

Resebidrag till studerande........................................... 61 000

9

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

.......................................................................... 1 586 000

10

Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska

träforskningsinstitutet,

reservationsanslag

.............. 123 000

Chalmers tekniska högskola:

11

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

8

651 000

12

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 665 000

13

Materiel m. m.,

reservationsanslag

............................. 1

400 000

14

Nyanskaffning av apparater m.m.,

reservationsanslag

1 300 000

15

Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio­

tek,

reservationsanslag

.................................................... 130 000

16

Resebidrag till studerande........................................... 25 000

17

Inredning och utrustning av nya lokaler,

reserva­

tionsanslag

..........................................................................

1

800

000

28 900

300 000

857 000

42 000

10 000

92 500

100 000

750 000

2 200

42 000

119 028 100

98 700

19 661 600

13 971 000

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

18

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,

för­

slagsanslag

.......................................................................... 25 000

19

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m. m.,

förslagsanslag

...................................................... 60

000

20

Resestipendier åt lärare m. fl.,

reservationsanslag

70 000

G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.

Skolöverstyrelsen:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 5 480 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 800 000

3

Försöksverksamhet m. m.,

reservationsanslag

....

1 500 000

Särskilda försöksskolan i Linköping:

4

Driftkostnader,

förslagsanslag

...................................... *750 000

5

Utrustning,

reservationsanslag

...................................... 1000

Länsskolnämnderna:

6

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 3 859 000

7

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1 121 000

Lärarhögskolan i Stockholm:

8

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 5 402 000

9

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 411000

10

Materiel, böcker m. m.,

reservationsanslag

............

100 000

11

Folkskoleseminarieorganisationen m. m.,

förslagsan­

slag

............................................................................................

12

Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier,

re­

servationsanslag

.....................................................................

Statens skolköksseminarium:

13

Avlöningar,

förslagsanslag

........................................... 384 000

14

Omkostnader,

förslagsanslag

....................................... 40 000

15

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,

förslagsanslag

.........................................................................

16

Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,

förslagsanslag

.........................................................................

17

Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium,

förslags­

anslag

.......................................................................................

18

Bidrag till vissa handarbetsseminarier,

förslagsanslag

19

Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjd­

lärarutbildning ......................................................................

20

Särskoleseminariet i Stockholm,

förslagsanslag

....

21

Bidrag till Ericastiftelsen,

förslagsanslag

..................

22

Kurser för lärare m. fl.,

reservationsanslag

................

23

Kurser för gymnasieingenjörer,

reservationsanslag ..

H. Allmänna läroverken m. m.

Allmänna läroverken:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 195 000 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1 187 100

3

Bidrag till läroverkens kassor,

förslagsanslag

.........

10 000 000

4

Ersättning för djäknepenningar m. m.......................

8

500

* Beräknat belopp.

155 000

38

886

300

7 780 000

751 000

4 980 000

5 913 000

*27 500 000

10 500

424 000

907 100

378 000

167 000

246 400

110 000

80

000

146 200

1 393 900

*320 000

51 107 100

206 195 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

47

5

Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,

förslagsanslag

.........................................................................

3

890 000

6

Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.,

förslagsanslag

..........................................................................

335

000

7

Bidrag till driften av högre kommunala skolor,

för­

slagsanslag

.............................................................................. 46 184

000

Privatläroverk:

8

Bidrag till vissa privatläroverk,

förslagsanslag

..

11 280 000

9

Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,

förslagsanslag

..................................................................... 35 500

10

Bidrag till vissa internatläroverk,

förslagsanslag

..

675 000

11 990 500

11

Läroboksnämnden,

förslagsanslag

.................................. 63 500

12

Centralnämnden för skolungdomsutbytet med ut­

landet,

förslagsanslag

..........................................................

9

000

13

Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk

m. fl. läroanstalter,

förslagsanslag

..................................

21

700

14

Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,

reservationsanslag

................................................................. 130

000

15

Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter,

reservationsanslag

..........................

95

000

16

Psykologisk-pedagogiska institutet,

förslagsanslag

..

70 600

17

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblio­

teket,

reservationsanslag

.......................................................

20

000

18

Vissa kostnader för student- och realexamina,

för­

slagsanslag

.............................................................................. 989

000

19

Studiebidrag och stipendier,

förslagsanslag

.................. 65 255 000

20

Brevskol estipendier,

reservationsanslag

........................... 150 000

21

Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem

vid högre läroanstalter,

förslagsanslag

........................... 105

000

385 503 000

I.

Folkskoleväsendet m. m.

Skolmåltider

1 Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsan­

slag ............................................................................................ 26

200

000

2 Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmål­

tider, förslagsanslag............................................................. 400

000

26 600

000

Skolbyggnader

3

Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det all­

männa skolväsendet, förslagsanslag ............................. 69 700

000

4

Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna

skolväsendet, reservationsanslag.......................................

3

000

000

72 700 000

Folkskoleväsendet

Folkskolor m. m.:

5

Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslags­

anslag ................................................................................... 646 000 000

6

Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag..................... 2 540 000

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

7

Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk-

och småskolor, förslagsanslag...................................... 50 000

8

Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid vissa

sjukvårdsanstalter och barnhem, förslagsanslag . .

700 000

9

Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste

gränsorter m. m., reservationsanslag......................... 290 000

10

Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem

eller enskilda hem, förslagsanslag...............................

1

600

000

11

Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-

pliktiga barn m. m., förslagsanslag........................... 41 000 000

12

Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, för­

slagsanslag .......................................................................... 3 000 000

13

Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisnings­

lokaler, förslagsanslag.................................................... 300 000

14

Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag 3 500 000

15

övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsan­

slag ....................................................................................... 160

000

16

Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslags­

anslag ................................................................................... 50 200

17

Anordnande av kombinerad korrespondens- och

radioundervisning, reservationsanslag......................... 690 000

18

Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsätt-

ningsskolor,

reservationsanslag

......................................

19

Stipendier åt folkskollärare för vinnande av be­

hörighet att undervisa i engelska,

förslagsanslag . .

20

Bidrag till vissa särskilda skoländamål,

reservations­

anslag

.......................................................................................

Nomadskolor:

21

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 214 000

22

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 548 000

23

Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,

förslagsanslag

....................................................................... 65 000

Folkhögskolor

Folkhögskolor:

24

Bidrag till driften av folkhögskolor,

förslagsanslag

15 323 000

25

Byggnadsbidrag,

reservationsanslag

........................... 2 500 000

26

Bidrag till arvoden åt skolläkare,

förslagsanslag

37 500

27

Utbildning av lärare,

reservationsanslag

.................. 46 000

Abnormundervisningen

Läroanstalter för blinda:

28

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 1 520 000

29

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ .............415 500

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte:

30

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................

886

700

31

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ .............248 300

32

Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever,

reserva­

tionsanslag

...............................................................................

699 880 200

63 000

280

000

320 000

1 827 000

702 370 200

17 906 500

17 906 500

1 935 500

1 135 000

43 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

49

33

Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,

förslagsanslag......................................................................... 60

000

34

Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....

14 400

35

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...........

20 000

36

Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reserva­

tionsanslag

50 000

Skolor för döva:

37

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 4 841 500

38

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 611 100

39

Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslags­

anslag ...................................................................................

100

000

40

Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva

m. fl., förslagsanslag...................................... 3

000

41

Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag

153 000

42

Kurser för personal m. fl., reservationsanslag ....

6

000

43

Engångsanskaffning av utrustning m. m., reserva­

tionsanslag .......................................................................... 70 000

6

784 600

44

Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, för­

slagsanslag............................................ 380 000

45

Bidrag till bildningsverksamhet bland döva.............

8

000

46

Bidrag till tidning för döva............................................. 2 000

47

Bidrag till Hörselfrämjandet ........................................... 62 000

10 495 100

830 071 800

J. Yrkesundervisningen

Överstyrelsen för yrkesutbildning:

1

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 2

311 000

2

Omkostnader,

förslagsanslag

......................................... 288 200

3

Yrkespedagogisk reformverksamhet,

reservations­

anslag

................................................................................... 140 000

2 739 200

Högre tekniska läroverk:

4

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 11

856 000

5

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ 1

298 000

6

Materiel, böcker m. m.,

reservationsanslag

.............. 1

535 000

7

Föreläsningar och fortbildningskurser,

reservations­

anslag

................................................................................... 62 000

14 751 000

Konstfackskolan:

8

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................ 1

300 000

9

Omkostnader,

förslagsanslag

......................................... 250 000

10

Undervisningsmateriel m. m.,

reservationsanslag.

.

375 900

1 925 900

11

Understöd åt handelsgymnasier,

förslagsanslag

.........

2 606 000

12

Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen,

för­

slagsanslag

............................................................................ 30 000

13

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........................ 92 300

14

Bidrag till textilinstitutet i Borås,

förslagsanslag

...

262 000

15

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norr­

köping,

förslagsanslag

........................................................

210

000

16

Bidrag till driften av centrala yrkesskolor,

förslags­

anslag

....................................................................................... 15 100 000

17

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor,

förslags­

anslag

....................................................................................... 42 000 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

50

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

K.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,

förslagsanslag

.........................................................................

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av

elektriska installatörer,

förslagsanslag

...........................

Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbets­

terapeuter,

reservationsanslag

...........................................

Kurser för utbildning av preparatriser m. m.............

Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen,

reser­

vationsanslag

..........................................................................

Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarut­

bildning,

förslagsanslag

....................................................

Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen,

re­

servationsanslag

......................................................................

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmäs­

tare,

förslagsanslag

..............................................................

Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket

m. m.,

förslagsanslag

...........................................................

Bidrag till kostnader för granskning av utförda ge­

sällprov,

reservationsanslag

...............................................

Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,

reservationsanslag

.................................................................

Resestipendier för yrkesutbildning,

reservationsanslag

Folkbildningsåtgärder i övrigt in. m.

Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag. ..

Bidrag till föreläsningsverksamhet...............................

Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag

Bidrag till föreläsningsförmedling och konsulent-

verksamhet ............................................................................

Bidrag till studieförbund.................................................

Bidrag till studiecirkelverksamhet, förslagsanslag ..

Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reserva­

tionsanslag ...............................................................................

Bidrag till verksamheten vid hemgårdar....................

Bidrag till verksamheten vid studiehem.....................

Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ...

Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslags­

anslag ........................................................................................

Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdoms­

organisationer ........................................................................

Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-

visning, reservationsanslag.................................................

Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva­

tionsanslag ..............................................................................

Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet..................

Studiehj älpsnämnden:

Avlöningar,

förslagsanslag

............................................. 148 400

Omkostnader,

förslagsanslag

........................................ ...............27 000

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

studielån,

förslagsanslag

....................................................

12 000 000

100 000

65 500

54 700

1 124 000

800

000

18

000

1 250 000

150 000

25 000

13 700

80

000

95 397 300

10 797 000

955 000

300 000

204 000

2 245 000

9 000 000

226

000

200 000

75 000

878 000

3 000 000

574 000

900 000

1 454 100

15 000

175 400

110 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

51

Statens biografbyrå:

19

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 174 300

20

Omkostnader, förslagsanslag........................................ ............ 14 800

21

Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag ..

L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 536 300

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 158 400

3

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.............. 44 000

4

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.

18 300

5

Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till

lokalhyra m. m.......................................................................

6

Understöd åt svenska Dalcroze-institutet..................

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker, reservationsanslag..................................

2

Bidrag till nämnden för svensk språkvård.................

3

Humanistisk forskning ......................................................

Statens medicinska forskningsråd:

4

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...................... 140 500

5

Medicinsk forskning, reservationsanslag.................. 3 925 000

Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

6

Förvaltningskostnader, förslagsanslag...................... 107 300

7

Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag ..

3 755 000

8

Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe-

ditionens resultat, reservationsanslag.............................

Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forsknings­

råd:

9

Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag.........

30 000

10

Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reser­

vationsanslag

530 000

11

Psykologisk och pedagogisk forskning, reservations­

anslag .......................................................................................

Flyg- och navalmedicinska nämnden:

12

Avlöningar, förslagsanslag.............................. 367

300

13

Omkostnader, förslagsanslag.......................... 24

000

14

Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservations­

anslag ................................................................................... 250 000

15

Atomforskning, reservationsanslag ...............................

16

Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, för­

slagsanslag ..............................................................................

17

Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,

förslagsanslag..........................................................................

189 100

35 000

81 332 600

757 000

6

500

10 000

773 500

191 500

20 000

1 125 000

4 065 500

3 862 300

27 000

560 000

180

000

641 300

4 375 000

2 700 000

240 000

52

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958

Matematikmaskinnämnden:

18

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 1 000

19

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 1 000

20

Materiel m. m., reservationsanslag............................. 1 000

21

Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut ..

22

Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för

biokemi, reservationsanslag...............................................

23

Bidrag till oceanografiska institutet.............................

24

Bidrag till internationella meteorologiska institutet i

Stockholm ..............................................................................

25

Ersättning åt författare för utlåning av deras verk

genom bibliotek, förslagsanslag.......................................

26

Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst..

27

Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg...........

28

Statens konstråd..................................................................

29

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,

reservationsanslag.................................................................

30

Teaterrådet, förslagsanslag ................................................

31

Bidrag till samfundet De nio..........................................

32

Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella

geofysiska året, reservationsanslag..................................

N. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag............

29 000

2

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............

13 779 000

3

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..........

1 560 000

4

Lunds universitets delfond, förslagsanslag.............. 1 193 000

5

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag.............................................................

6

Sveriges anslutning till vissa internationella veten­

skapliga sammanslutningar, förslagsanslag..................

7

Bidrag till svenska institutet i Rom m. m...................

8

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen

av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m...................

9

Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska stu­

denthemmet i Paris.............................................................

10

Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,

reservationsanslag.................................................................

11

Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reser­

vationsanslag ..........................................................................

12

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, för­

slagsanslag ...............................................................................

13

Bidrag till bestridande av kostnader för vissa inter­

nationella kongresser i Sverige, reservationsanslag..

14

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.................................................................

15

Extra utgifter, reservationsanslag...................................

Summa kronor

3 000

222

800

145 000

141 900

130 000

870 000

100 000

6 000

14 800

200 000

10 000

10 000

30 000

19 871 100

16 561 000

24 000

37 000

110 000

7 000

10 500

375 000

300 000

978 000

250 000

1 250 000

330 000

20 232 500

1 561 429 300

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

53

IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET

A. Jordbruksdepartementet m. in.

Jordbruksdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 062 000

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 76 700

Lantbruksattachéer:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 362 600

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 62 700

B. Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 815 600

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 346 500

3

Kostnader för utbetalande av producentbidrag

65 000

G. Lantbrukets rationalisering och befrämjande

av dess produktion, m. m.

Lantbruksnämnderna:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 12 624 400

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 2 959 500

3

Utrustning, reservationsanslag.................... 46

000

4

Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, för­

slagsanslag

60

000

Bidrag till hushållningssällskapen:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 7 501 100

6

Omkostnader, reservationsanslag........................... 4 890 000

7

Demonstrationsgårdsverksamhet, reservations­

anslag

30

000

Jordbrukets upplysningsnämnd:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................

66

200

9

Omkostnader, förslagsanslag........................ 40

500

10

Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservations­

anslag ....................................................................................

11

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, re­

servationsanslag .................................................................

12

Täckande av förluster på grund av statlig kredit­

garanti, förslagsanslag....................................................

13

Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets

maskinlånefond, förslagsanslag....................................

14

Bidrag till uppförande av frukt- och potatislager­

hus m. m., reservationsanslag......................................

15

Statens avdikningsanslag, förslagsanslag................

16

Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reser­

vationsanslag ......................................................................

1 138 700

425 300

1 564 000

3 227 100

3 227 100

15 689 900

12 421 100

106 700

13 000 000

100 000

300 000

1 325 000

30 000

3 000 000

11 000 000

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

17

Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i

Norrland m. m., reservationsanslag...........................

18

Befrämjande av husdjursaveln, reservationsanslag

Statens hingstdepå och stuteri:

19

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 481 400

20

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 129 500

21

Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ..

22

Befordrande av inhemsk fröodling...........................

23

Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess

utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot

automobilskattemedlen....................................................

D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt

stöd åt vissa jordbruk

Statens jordbruksnämnd:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 874 400

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 647 000

3

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

reservationsanslag..............................................................

4

Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och

fodermedel m. m., förslagsanslag..............................

5

Producentbidrag till vissa innehavare av mindre

jordbruk, förslagsanslag.................................................

6

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa

kronolägenheter m. m., förslagsanslag . . ................

7

Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbru­

ket, reservationsanslag....................................................

8

Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare er­

lagd energiskatt för motorbrännolja tilljtraktorer

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

Statens centrala frökontrollanstalt:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 105 900

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................................674 300

Statens växtskyddsanstalt:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................. ........... 1 212 200

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 297 800

5

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..

Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 401 000

7

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 83 600

8

Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontroll­

stationer ...............................................................................

Statens maskinprovningar:

9

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 393 600

10

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 310 300

11

Bidrag till plantskolekontroll.....................................

12 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag

1 250 000

1

822

000

610 900

24 000

50 000

297 000

61 026 600

3 521 400

173 000 000

15 000 000

39 000 000

3 300 000

1

126 600

2 250 000

287 198 000

2 780 200

1 510 000

250 000

484 600

35 000

703 900

15 000

40 000

5 818 700

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

55

F.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

lnntmannanäringar

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................

6

176 500

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 775 900

3

Materiel, reservationsanslag...................................... 262 600

4

Nyanskaffning och underhåll av utrustning,

reservationsanslag.......................................................... 333 000

5

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

65 000

6

Stipendier, reservationsanslag.................................. *94 800

7

Lokal och fast försöksverksamhet, reservations­

anslag ............................................................................... 840 500

8

Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, för­

slagsanslag ...................................................................... .....................

100

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:

9

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 721 700

10

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 711 300

11

Materiel, reservationsanslag...................................... 34 000

12

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re­

servationsanslag ........................................................ .. .

no 000

13

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

16 000

14

Stipendier m. m............................................................ 17 000

15

Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..........

15 000

16

Lokal och fast försöksverksamhet, reservations­

anslag ............................................................................... ...............43 000

17

Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-

studerande, förslagsanslag.............................................

18

Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim-

forsa, förslagsanslag........................................................

Lantbruksskolan vid Ultuna:

19

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 132 300

20

Omkostnader, förslagsanslag................................... ...............20 800

Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:

21

Avlöningar, förslagsanslag........................................

8

470 400

22

Driftkostnader, förslagsanslag................................. 2 011 000

23

Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag

24

Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag .. .

25

Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-

ningsanstalter m. m., förslagsanslag........................

26

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-

undervisningsanstalter, reservationsanslag..............

27

Bidrag till undervisningsmateriel för maskinunder­

visning, reservationsanslag.............................................

28

Bidrag till hushållningssällskapens undervisnings­

verksamhet m. m., förslagsanslag.............................

29

Bidrag till upplysnings- och undervisningsverk­

samhet rörande biodling...............................................

30

Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,

reservationsanslag..............................................................

8

548 400

2 668 000

113 500

266 900

153 100

10 481 400

353 100

141 300

1 900 000

1 500 000

165 000

1 394 000

15 000

26

000

* Beräknat belopp.

27 725 700

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

G.

Övrig forsknings- och försöksverksamhet på

jordbrukets område

1 Främjande av forskning på jordbrukets område

m. in., reservationsanslag..............................................

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:

2

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 242 600

3

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 110 900

4

Bidrag till jordbrukstekniska institutet.................

5

Bidrag till Sveriges utsädesförening........................

6

Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksam­

heten å Weibullsholm....................................................

7

Bidrag till Föreningen för växtförädling av frukt­

träd ........................................................................................

8

Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter ....

9

Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag ....

H.

Veterinärväsendet m. m.

Veterinärstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 827 000

2

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 91 300

Veterinärstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 5

668

800

4

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 123 600

Statens veterinärmedicinska anstalt:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 2 517 500

6

Omkostnader, förslagsanslag..................................... 703 000

7

Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdel­

ningar ................................................................... ...............

8

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur . . .

9

Förekommande och hämmande av smittsamma

husdjurssjukdomar, förslagsanslag.............................

10

Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos

nötkreaturen, förslagsanslag.........................................

11

Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag . .

12

Lindring i mindre bemedlades kostnader för djur­

sjukvård, förslagsanslag.................................................

13

Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde

m. m., förslagsanslag......................................................

V eterin ärhögskolan:

14

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 3 094 600

15

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 990 700

16

Materiel, reservationsanslag...................................... 234 500

17

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re­

servationsanslag ............................................................. 160

000

18

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

24 000

19

Stipendier........................................................................

*66

000

Veterinärinrättningen i Skara:

20

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 223 300

21

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 100

353 500

325 000

1 492 100

210 000

100 000

20 000

125 000

3

735

600

918 300

5 792 400

3 220 500

235 000

11 000

1 530 000

250 000

100

625 000

115 000

1 100 000

4 569 800

223 400

* Beräknat belopp.

17 490 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

57

I. Skogsväsendet

Skogsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 775 400

2

Omkostnader, förslagsanslag................................... 157 700

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 12 158 000

4

Omkostnader, reservationsanslag.............................

7

710

000

5

Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...

6

Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservations­

anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .

7

Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo,

reservationsanslag .............................................................

8

Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland

m. m., reservationsanslag..............................................

9

Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag ....

Skogshögskolan:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................

1

136

300

11

Omkostnader, förslagsanslag....................................

345

000

12

Materiel, reservationsanslag......................................

53

000

13

Nyanskaffning och underhåll av utrustning, re­

servationsanslag .............................................................

35

000

14

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag .

30 000

15

Stipendier........................................................................

*51

600

Statens skogsforskningsinstitut:

16

Avlöningar, förslagsanslag........................................

1

974

100

17

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 466 800

18

Utrustning, reservationsanslag................................

54

500

19

Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, re­

servationsanslag ............................................................. 458 300

20

Skogsproduktforskning, reservationsanslag.........

84 800

21

Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reserva­

tionsanslag

40

000

Statens skogsmästarskola:

22

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 119 100

23

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 67 400

24

Stipendier, förslagsanslag.......................................... 30 000

25

Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 20 300

Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid

statens skogsskolor m. m.:

26

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 463 700

27

Omkostnader m. m., förslagsanslag......................... 513 700

28

Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogs­

skolor m. in., reservationsanslag ................................

29

Förberedande skogskurser, förslagsanslag..............

30

Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., förslags­

anslag ....................................................................................

31

Ersättning till domänverkets fond för utgifter för

övertalig personal, förslagsanslag................................

933 100

19

868

000

2

600

000

7 700 000

20 000

1 700 000

220 000

1 650 900

3 078 500

236 800

977 400

125 000

55 500

2

168

000

360 700

Beräknat belopp.

41 693 900

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

J. Lantmäteri- och kartväsendet

Lantmäteristyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 348 200

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 162 800

3

Kartlagningsarbeten, reservationsanslag...........................114 000

Lantmäteristaten:

4

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 24 496 600

5

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 5 026 000

6

Utrustning, reservationsanslag................................ .............300 000

7

Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal

m. fl., reservationsanslag...............................................

8

Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri-

och vägförrättningar m. m., förslagsanslag..........

9

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

förslagsanslag......................................................................

10

Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag

11

Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, för­

slagsanslag ...........................................................................

Rikets allmänna kartverk:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 5 839 300

13

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 655 500

14

Kartarbeten m. m., reservationsanslag................ 1 780 000

15

Utrustning m. m., reservationsanslag.................. 300 000

16

Utbildningskurser för viss personal, reservations­

anslag ............................................................................... ................. 7 000

29 822 600

341 300

585 000

2 000

3 800

10 000

1 625 000

8

581 800

40 971 500

K. Fiskeriväsendet m. m.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 1 091 200

2

Omkostnader, förslagsanslag.................................................412 600

1 503 800

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Till­

sy nsavdelningen:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 403 100

4

Omkostnader, förslagsanslag.................................................119 300

522 400

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:

5

Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re­

servationsanslag .............................................................

100

Fiskeriintendenter m. m.:

6

Avlöningar, förslagsanslag............................... .. 253 500

7

Omkostnader, förslagsanslag...................................................26 100

279 600

8

Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..

30 000

9

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reser­

vationsanslag ...................................................................... 197 000

10

Statlig garanti för befrämjande av fiske på av­

lägsna fiskevatten, m. m., förslagsanslag..............

10

000

11

Främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m., reservationsanslag.............................................. 60

000

12

Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio­

telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag

65 000

13

Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reserva­

tionsanslag ........................................................................... 25 000

14

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag

30 000

15

Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,

förslagsanslag........................... ..........................................

100

16

Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. in.,

reservationsanslag..............................................................

10

000

17

Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare

erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-

skattemedlen...................................................................... 745 000

18

Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt

m. m., förslagsanslag...................................................... 5 000 000

8

478 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

59

L. Lappväsendet

Lappfogdarna m. fl.:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................ 481 300

2

Omkostnader, förslagsanslag................................................. 175 700_____ 657 000

657 000

M. Diverse

1

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag ....

5 841 000

2

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag........................................................ 485 700

3

Arrendenämnder och arrenderådgivning, förslags­

anslag ...................................................................................

20

000

Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:

4

Akademien, förslagsanslag........................................ 99 200

5

Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. in.,

förslagsanslag................................................................. ...............

68

500

167 700

6

Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. .

105 000

7

Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reserva­

tionsanslag ...........................................................................

100

000

8

Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...........

225 000

9

Bidrag till viss lokal klubb verksamhet.................. 100 000

10

Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets

område................................................................................. 85 000

11

Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,

reservationsanslag.............................................................. 32 000

12

Bidrag till vissa internationella organisationer

m. m., förslagsanslag...................................................... 944 700

13

Ersättning till riksbanken för förvaltningen av

vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.................... 190 000

14

Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för

förvaltningen av statens sekundärlånefond för jord­

brukare m. m., förslagsanslag.................................... 16

000

15

Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning

av vissa servitut, förslagsanslag................................ 5 000

16

Ersättningar för vissa besiktningar och svneför-

rättningar, förslagsanslag.............................................. 5 000

60

Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1958

17

Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,

förslagsanslag...................................................................... 65

000

18

Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,

m. m., förslagsanslag...................................................... 30

000

19

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.............................................................. 800

000

20

Extra utgifter, reservationsanslag.............................. 117 000

21

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag......................................................

5

000

__________________ 9 889 100

Summa kronor 458 915 700

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958

61

X. HANDELSDEPARTEMENTET

A. Handelsdepartementet

Handelsdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag...........................................

1

346 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 90 000

3

Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-

ningen, förslagsanslag.................................................... 36 000

1 472 000

1 472 000

B. Kommerskollegium m. in.

Kommerskollegium:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 3 180 100

2

Omkostnader, förslagsanslag........................................ 568 500

3 748 600

Bergsstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 300 300

4

Omkostnader, förslagsanslag........................ 43

500

343

800

Sprängämnesinspektionen:

5

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 226 500

6

Omkostnader, förslagsanslag........................ 32

100

258 600

Näringsfrihetsrådet:

7

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 112 500

8

Omkostnader, förslagsanslag........................

11

200

123 700

Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:

9

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 273 800

10

Omkostnader, förslagsanslag........................ 25

200

299 000

Statens pris- och kartellnämnd:

11

Avlöningar, förslagsanslag.............................................. 1 680 700

12

Omkostnader, förslagsanslag.......................................... 266 300

l

947

000

6

720 700

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk

forskning in. in.

Sveriges geologiska undersökning:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................................

1

559

790

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 646 500

3

Resor och fältarbeten, reservationsanslag..............

145

000

4

Utrustning, reservationsanslag.................................... 280 000

5

Malmletning, reservationsanslag.................................

1

240 000

6

Inventering av torvmossar, reservationsanslag...

60 000

7

Djupborrning

efter salt och olja i Skåne, reserva­

tionsanslag

25

000

3

956

200

8

Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslags-

<*nsla9 ....................................................................................... 52 000

Statens provningsanstalt:

9

Avlöningar, förslagsanslag............................................ 2 255 100

10

Omkostnader, förslagsanslag.......................................

446

800

11

Utrustning, reservationsanslag.................................... 200 000

2

901 900

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Flygtekniska försöksanstalten:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 676 700

13

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 2 123 300

14

Utrustning, reservationsanslag . .................................. .............400 000

Statens hantverksinstitut:

15

Avlöningar till viss personal, förslagsanslag...........

646 800

16

Vissa omkostnader, förslagsanslag............................. 70 000

17

Bidrag till kursverksamheten m. m., reservations­

anslag ................................................................................... 308 000

18

Utrustning och inredning, reservationsanslag ....

125 000

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:

19

Akademien......................................................................... 200 000

20

Tekniskt-vetenskaplig och industriell representa­

tion i utlandet, reservationsanslag

57 600

21

Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.........

22

Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservations­

anslag ........................................................................................

Statens institut för konsumentfrågor:

23

Avlöningar, förslagsanslag............................................... 663 800

24

Omkostnader, förslagsanslag ...................................... ............. 176 000

25 Statens konsumentråd, förslagsanslag .........................

26

Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,

reservationsanslag .................................................................

27 Bidrag till varudeklarationsnämnden...........................

28

Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslags­

anslag .......................................................................................

29

Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, för­

slagsanslag ...............................................................................

30

Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag

31

Bidrag till institutet för konserveringsforskning,

förslagsanslag.........................................................................

32

Bidrag till institutet för optisk forskning, förslags­

anslag .......................................................................................

33

Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, för­

slagsanslag ...............................................................................

34

Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag

35

Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atom­

energi, reservationsanslag...................................................

36

Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag

37

Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för

torvforskning, reservationsanslag....................................

38

Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservations­

anslag ........................................................................................

39

Täckande av förluster i anledning av statlig garanti

för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.,

förslagsanslag ........................................................................

40

Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....

41

Bidrag till svenska slöjdföreningen ............................

42

Bidrag till standardiseringsverksamheten..................

43

Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen ..............

7 200 000

1 149 800

257 600

103 400

2 900 000

839 800

55 000

600

000

240 000

1 067 600

157 500

22 000

572 900

117 900

108 400

130 000

112 000 000

3 850 000

300 000

700 000

100 000

55 000

50 000

565 000

15 000

140 067 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

63

D. Sjöfart och handel

Sjöfartsverket

S j öf artsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 4 528 700

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 057 700

5 586 400

Lots- och fyrstaten:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 21 675 500

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 5 576 500

27 252 000

F artygsinspektionen:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 229 900

6

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 176 600

1 406 500

34 244 900

S jöbefälsskolorna

Sjöbefälsskolorna:

7

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 773 400

8

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 73100

9

Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...........

60 000

10

Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk

8

500

11

Navigationslärarkurs, reservationsanslag.................... 9 100

12

Praktisk lärarkurs, reservationsanslag......................... 5 000

13

Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs, förslags­

anslag ................................................................................... 13 500

1 942 600

1 942 600

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

14

Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag.

2 300 000

15

Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,

reservationsanslag ................................................................. 79 500

16 Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet,

reservationsanslag................................................................... 50 000

17

Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag............... 3 322 600

18

Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservations­

anslag .......................................................................................

10

000

000

19

Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio-

ner, förslagsanslag...............................................................

200

000

20

Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslags­

anslag .......................................................................................

20

000

21

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reserva­

tionsanslag .............................................................................. 1 473 000

22

Nybyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag

400 000

23

Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten, förslagsanslag.................................................... 100 000

24

Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslags­

anslag ....................................................................................... 13 000

25

Bidrag till internationella hydrografiska byrån,

förslagsanslag......................................................................... 27 000

17 985 100

Hamnar och farleder

26

Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations­

anslag .......................................................................................

1

000

000

27

Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.................. 50 000

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

28

Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.........

3 000 000

29

Underhåll och drift av statens fiskehamnar och far­

leder, förslagsanslag............................................................ 215 000

30

Bidrag till byggande och underhåll av mindre ham­

nar och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen......................................................

1

000

000

5 265 000

Övriga sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt:

31

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 65 600

32

Omkostnader, förslagsanslag.........................................

8

400

74 000

Statens skeppsprovningsanstalt:

33

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... 608 900

34

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 102 600

35

Utrustning, reservationsanslag ..................................... 55 000

766 500

Statens sjöhistoriska museum:

36

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 274 000

37

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 54 800

38

Underhåll och ökning av samlingarna, reservations­

anslag ................................................................................... 3 500

332 300

39

Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

256 000

40

Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag..........

450 000

41

Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid

vissa resor, förslagsanslag....................... 70

000

42

Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, för­

slagsanslag .............................................................................. 320 000

43

Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag ..

350 000

44

Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, för­

slagsanslag .............................................................................. 5

000

Handel

45

Bidrag till handelshögskolan i Stockholm.

686

400

46

Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsan­

slag ............................................................................................ 709 600

47

Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Sti­

pendier för främjande av högre ekonomiska studier,

reservationsanslag....................................... *15

000

48

Åtgärder för främjande av varuutbytet med främ­

mande länder, reservationsanslag........ 500

000

49

Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ....

102 000

2 013 000

64 074 400

E. Patent- och registreringsväsendet m. m.

Patent- och registreringsverket:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 7 323 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 1 193 500

8

516 600

3

Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m., förslagsanslag............................... 4

000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

65

Svenska uppfinnarkontoret:

4

Administrationskostnader............................................ 153 000

5

Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. ______75 000

228 000

6

Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, för­

slagsanslag ............................................................................... 400 000

7

Avsättning till försäkringsinspektionens fond, för­

slagsanslag .............................................................................. ....... 1 455 300

10 603 900

F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 342 300

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 176 000

1 518 300

3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., för­

slagsanslag .............................................................................. 30 680 000

32 198 300

G. Krisförvaltningen

Statens handelslicensnämnd:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 100 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 122 000

1 222 000

3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,

förslagsanslag ........................................................................ ........... 150 000

1 372 000

H. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

2 089 000

2

Sjöfartsstyrelsens delfond, förslagsanslag.............. 591 000

2 680 000

3

Bidrag till vissa internationella byråer m. m., för­

slagsanslag .............................................................................. 27 600

4

Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt

samarbete, reservationsanslag.......................................... 300 000

5

Bidrag till svenska turisttrafikförbundet................. 550 000

6

Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...........

104 000

7

Avsättning till fonden för idrottens främjande ...

10 300 000

8

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.

1 250 000

9

Avsättning till lotterimedelsfonden.............................. 19 800 000

10

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

37 000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag................................................................. 600 000

12

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 121 000

________________ 35 769 600

Summa kronor 292 277 900

5

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 195K

XI. INRIKESDEPARTEMENTET

A.

Inrikesdepartementet m. m.

Inrikesdepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 479 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 180 000

3

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, för­

slagsanslag ..............................................................................

B.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

Medicinalstyrelsen med dithörande stater

Medicinalstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 936 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 579 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 492 000

4

Omkostnader, förslagsanslag ..................................... 49 500

5

Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel

m. m., förslagsanslag..........................................................

6

Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller

krigsfara, reservationsanslag.............................................

Sinnessjuknämnden:

7

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 28 000

8

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 3 000

Strålskyddsverksamhet m. m.:

9

Avlöningar, förslagsanslag ........................................... *840 000

10

Omkostnader, förslagsanslag........................................ *155 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

11

Avlöningar, förslagsanslag................................ ........... 4 675 000

12

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 3 108 000

13

Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta­

tens bakteriologiska laboratorium m. m., reservations­

anslag .......................................................................................

14

Inredning och utrustning av personalrestaurang m. m.

vid statens bakteriologiska laboratorium, reservations­

anslag .......................................................................................

Statens rättskemiska laboratorium:

15

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 037 000

16

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 305 000

Statens farmacevtiska laboratorium:

17

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 618 000

18

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 195 000

19

Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag

Statens rättsläkarstationer:

20

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 508 000

21

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 136 000

22

Medikolegala besiktningar, förslagsanslag..................

* Beräknat belopp.

1 659 000

45 000

1 704 000

4 515 000

541 500

342 000

2 000 000

31 000

995 000

7 783 000

100

120 000

1 342 000

813 000

123 000

644 000

50 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

67

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

23

Avlöningar, förslagsanslag................ 16 100 000

24

Sjukvård m. m., förslagsanslag___

15 000

25

Reseersättningar, förslagsanslag....

350 000

26

Anskaffande av viss instrumentut­

rustning, reservationsanslag................ 52 500

16 517 500

27

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande

m. m., förslagsanslag..................................................... 15 000

28

Anställande av civila reservläkare, förslagsan­

slag ...................................................................................... 165 000

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

Sjukvårdsanstallerna

Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:

Statens sinnessjukhus:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 140 500 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

52 580 000

övervakning av vissa försöksut-

skrivna patienter, förslagsanslag...

100 000

Utrustning av nya sinnessjukhus, reservations­

anslag ...................................................................................

Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlö­

ningar, förslagsanslag

Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göte­

borg och Malmö, förslagsanslag................................

Bidrag till uppförande eller inrättande av psy­

kiatriska avdelningar vid lasarett, reservations­

anslag ...................................................................................

Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid

lasarett, förslagsanslag..................................................

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservations­

anslag ...................................................................................

Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sin­

nessjuka, förslagsanslag.................................................

Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 450 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

206 500

Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:

Avlöningar, förslagsanslag............ ,

241 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

97 600

Bidrag till uppförande eller inrättande av sär­

skolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna,

reservationsanslag.............................................................

Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efter­

blivna, förslagsanslag.....................................................

Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt

efterblivna, förslagsanslag............................................

Statens anstalt för fallandesjuka:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 1 612 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

416 000

193 180 000

*2 600 000

693 000

31 000 000

400 000

300 000

35 000

2 000 000

656 500

338 600

2 500.000

9 600 000

8 900 000

* Beräknat belopp.

16 697 500

35 997 100

68

Kungl. Mcij:ts proposition nr i år 1958

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

Ferieresor för elever m. m., förslags­

anslag ...................................................... 7 000

Utrustningskostnader, reservations­

anslag ................................................................... 60 000

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag....

Bidrag till Lunds stifts prästers nykterhets- och

diakoniförbund u. p. a. för utrustning av Sätofta-

hemmet, reservationsanslag...........................................

Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sa­

nering av hemmets ekonomi.....................................

Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska

och nervösa barn, förslagsanslag..............................

U ni versitetssj ukhus:

Karolinska sjukhuset:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 33 546 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

9 732 000

Utrustning, reservationsanslag ....

290 000

Serafimerlasarettet:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 9 370 000

Omkostnader, förslagsanslag..........

3 222 300

Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-

batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............................

Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs

sjukhus, förslagsanslag..................................................

Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i

epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm,

förslagsanslag....................................................................

Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag

Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslags­

anslag ...................................................................................

Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till

läkare, förslagsanslag.....................................................

Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Upp­

sala, förslagsanslag..........................................................

Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,

reservationsanslag.............................................................

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, förslagsanslag......................................................

Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjuk­

vårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag ....

Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i

Lund, förslagsanslag........................................................

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reser­

vationsanslag ......................................................................

Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag

Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under-.

visningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsan­

slag ........................................................................................

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska

sjukhuset i Göteborg in. m., reservationsanslag..

2 095 000

1 650 000

45 000

115 000

300 000

43 568 000

12 592 300

238 000

470 000

*116 000

*55 400

800 000

2 861 000

3 625 000

337 000

2 000 000

71 000

1 940 000

4 500 000

2 790 000

4 000 000

*3 460 000

256 408 100

83 423 700

* Beräknat belopp.

Kimgl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

69

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

74

Vissa bidrag till lasarett m. m.................................. 7 200

75

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnav­

delningar vid lasarett m. m., reservationsanslag.. 130 000

76

Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

m. m., förslagsanslag..................................................... 1 200 000

77

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-

kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag...........

200 000

78

Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,

förslagsanslag.................................................................... 2 800 000

79

Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuber­

kulos, förslagsanslag...................................................... 325 000

80

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,

reservationsanslag............................................................. 100

81

Bidrag till driften av folksanatorierna, förslags­

anslag .................................................. 546 000

82

Behandling av vissa lupuspatienter från landsor­

ten, förslagsanslag .......................................................... 13 000

83

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemivårdanstalter, reservationsanslag................ 100

84

Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, för­

slagsanslag .......................................................................... 450 000

85

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka, reservationsanslag............................................... 100

86

Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, för­

slagsanslag .......................................................................... 4 800 000

87

Bidrag till driften av centralanstalter för radio­

terapi, förslagsanslag...................................................... 1 300 000

88

Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning

vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........................... 100 000

Vanföreanstalter m. m.:

89

Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag.

9 100 000

90

Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag

65 000

91

Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...........

1 500 000

92

Bidrag till ombyggnad och utrustning av Eugenia­

hemmet, reservationsanslag........................................... 230 000

93

Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spas­

tiska barn i Göteborg, reservationsanslag.............. 420 000

94

Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortope­

diska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. 2 800 000

95

Bidrag till riksföreningen mot polio........................ 20 000

96

Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslags­

anslag

600 000

Förlossningsanstalter:

97

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss­

ningsanstalter, reservationsanslag..............................

Hälsovård i allmänhet

Statens institut för folkhälsan:

98

Avlöningar, förslagsanslag......................................... *3 260 000

99

Omkostnader, förslagsanslag.................................... *748 000

Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:

100

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 122 000

101

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 194 000

* Beräknat belopp.

11 871 500

14 735 000

________ 100

366 438 400

4 008 000

316 000

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:

102

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 100 000

103

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 84 000

184 000

Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

104

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 364 000

105

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 113 000

477 000

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

106

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 211 000

107

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 179 000

390 000

108

Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske-

skolor, reservationsanslag................................................ 18 000

109

Högre utbildning av sjuksköterskor, förslagsanslag

*280 000

110

Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslags­

anslag ..................................................................................... 52 000

111

Utbildningskurser i arbetsterapi................................ 26 000

112

Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,

förslagsanslag...................................................................... 10 400 000

113

Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor

m. m., förslagsanslag........................................................ 3 400 000

114

Understödjande av dispensärverksamhet, förslags­

anslag ..................................................................................... 1 500 000

Allmän skärmbildsundersökning:

115

Lokala undersökningar, förslagsanslag................. 635 000

116

Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslags­

anslag

486 000

117

Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm-

bildsverksamheten, reservationsanslag...................... 225

000 1 346 000

118

Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande

mödra- och barnavård, förslagsanslag...................... 6 000 000

119

Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag

1 400 000

120

Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag...........

284 000

121

Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,

förslagsanslag................ 490 000

122

Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag

10 300 000

123

Bidrag till utrustning av polikliniker för folktand­

vård, reservationsanslag................................................... 100 000

124

Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,

förslagsanslag...................................................................... 46 000

125

Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,

förslagsanslag...................................................................... 190 000

126

Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedi­

cinens område, reservationsanslag.................................. 50 000

127

Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, för­

slagsanslag ............................................................................ 1 000 000

128

Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag............

100 000

129

Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ............... 1 000 000

130

Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för­

slagsanslag ............................................................................ 100 000

131

Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens

intresse, förslagsanslag .................................................... 100 000

132 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag

355 000

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

71

Centrala sjukvårdsberedningen:

133

Avlöningar, förslagsanslag......................................... 386 000

134

Omkostnader, förslagsanslag.................................... 40 000

426 000

135

Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, för­

slagsanslag ............................................................................ 430 000

136

Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,

förslagsanslag....................................................................... 1 000 000

137

Kostnader för överförande till Sverige av vissa ut­

ländska läkare, förslagsanslag...................................... 120 000

45 888 000

448 323 500

C. överståthållarämbetet och landsstaten

överståthållarämbetet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 6 522 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 505 400

7 027 400

Länsstyrelserna:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 53 615 000

4

Sjukvård m. m., förslagsanslag................................. 150 000

5

Reseersättningar, förslagsanslag................................ 1 335 000

6

Expenser, förslagsanslag............................................... 7 735 000

7

Publikationstryck, förslagsanslag............................. 200 000

63 035 000

Landsfogdarna m. fl.:

8

Avlöningar, förslagsanslag............................................. 2 193 000

9

Omkostnader, förslagsanslag......................................... 390 000

2 583 000

Häradsskrivarna m. fl.:

10

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 18 020 000

11

Omkostnader, förslagsanslag...................................... 1 963 000

19 983 000

Landsfiskalerna m. fl.:

12

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 25 613 000

13

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 3 738 000

29 351 000

121 979 400

D. Polisväsendet

Statspolisintendenten m. fl.:

1

Avlöningar, förslagsanslag, därav 450 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

1 256 000

Statspolisorganisationen:

2

Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,

därav 716 000 kronor att avräknas mot automo­

bilskattemedlen ............................................................... 893 000

3

Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för­

slagsanslag, därav 1 820 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen....................................... 2 735 000

4

Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, där­

av 12 860 000 kronor att avräknas mot automo­

bilskattemedlen ............................................................... 20 187 000

5

Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav

180 000 kronor att avräknas mot automobilskatte­

medlen ................................................................................. 213 000

24 028 000

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Norrbottens statliga poliskår:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 644 000

7

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 192 000

8

Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslags­

anslag ........................................................................................

9

Bidrag till den lokala polisorganisationen å lands­

bygden m. m., förslagsanslag.........................................

Statens polisskola:

10 Avlöningar, förslagsanslag, därav 138 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

1 062 000

11

Omkostnader, förslagsanslag, därav 39 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen...........

295 000

12

Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav

44 000 kronor att avräknas mot automobilskat­

temedlen ............................................................................. 400 000

Statens kriminaltekniska anstalt:

13

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 073 000

14

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 543 000

15

Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande

av särskilda anordningar för polisväsendet i dess

helhet m. m., förslagsanslag...........................................

16

Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen

om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,

förslagsanslag.........................................................................

17

Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag ..

18

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis­

väsendet m. m., förslagsanslag, därav 1 274 000 kro­

nor att avräknas mot automobilskattemedlen ....

19

Poliskollegierna, förslagsanslag.......................................

20

Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,

förslagsanslag.........................................................................

21

Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.,

förslagsanslag.........................................................................

22

Kostnader för särskild polisverksamhet för hind­

rande och uppdagande av spioneri m. m., förslags­

anslag .......................................................................................

23

Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat

vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.........

24

Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polis­

distrikt, förslagsanslag, därav 37 500 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.........................

25

Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslags­

anslag ........................................................................................

E. Civilförsvaret

Civilförsvarsstyrelsen:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 2 132 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 405 000

Civilförsvarsområdenas administration:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 5 720 000

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 867 000

836 000

1 200 000

19 000 000

1 757 000

1 616 000

850 000

550 000

200 000

6 500 000

2 000

100

3 000

8 975 000

100

50 000

625 000

67

448

200

2 537 000

6 587 000

5

Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag

6

Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag. .

7

Bidrag till vissa frivilliga organisationer..................

8

Försöksverksamhet, reservationsanslag........................

9

Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag

10

Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reserva­

tionsanslag ..............................................................................

11

Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., för­

slagsanslag ..............................................................................

12

Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksam­

het inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag ....

13

Bidrag till kommuner för anordnande av branddam­

mar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. ..

14

Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum

m. m., reservationsanslag.................................................

15

Bidrag till kommuner för anordnande av vissa tra­

fik- och skolskyddsrum, förslagsanslag......................

16

Besiktning av motorfordon, förslagsanslag...............

17

Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndig­

heter m. m., reservationsanslag......................................

Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1958

F.

Brandväsendet

Statens brandinspektion:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 194 100

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 73 500

Statens brandskola:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 193 400

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 83 200

5

Bidrag till svenska brandskyddsföreningen.............

6

Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ...

7

Bidrag till förebyggande och släckning av brand, för­

slagsanslag ..............................................................................

8

Bidrag till kommuner för anläggande av branddam­

mar, reservationsanslag......................................................

9

Bidrag till kommuner för uppförande av brandsta­

tioner, reservationsanslag..................................................

G. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag............

7 942 000

2

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.........

873 000

3

Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag............

13 234 000

4

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ...

2 202 000

5

Ersättning till domänverkets fond för upplåten

mark, förslagsanslag...........................................................

Statens utlänningskommission:

6

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 3 004 000

7

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 268 000

5 904 000

60 000

322 000

250 000

100

100

4 135 000

690 000

500 000

4 300 000

1 500 000

10 000

100

26

795

300

73

267 600

276 600

2 000

5 000

665 000

300 000

100

1

516

300

24 251 000

15 200

3 272 000

74

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

8

Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. ra., för­

slagsanslag .............................................................................. 1

125 000

9

Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,

reservationsanslag................................................................. 30 000

10 Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reserva­

tionsanslag ............................................................................ 1

600 000

11

Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslags­

anslag ........................................................................................ 800 000

12

Resestipendier, reservationsanslag.................................. 15 000

13

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re­

servationsanslag ..................................................................... 1

200 000

14

Extra utgifter, reservationsanslag.................................. 105 000

15

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst, förslagsanslag.......................................................... 1 000

16 Bidrag till internationell skärmbildskongress............. 80 000

_________________ 82 494 200

Summa kronor 700 260 900

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

75

XII. CIVILDEPARTEMENTET

A. Civildepartementet

Civildepartementet:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 027 000

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 50 000

1 077 000

1 077 000

B. Vissa myndigheter

Statens lönenämnd:

1

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 252 500

2

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 13 000

265 500

Statens avtalsnämnd:

3

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 237 600

4

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 25 100

262 700

Statens pensionsanstalt:

5

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 1 054 000

6

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 139 200

1 193 200

1 721 400

C. Statliga pensionsväsendet

1

Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag, därav 2 200 000 kronor att avräknas

mot automobilskattemedlen............................................. 157 000 000

2

Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,

förslagsanslag......................................................................... 4 000 000

3

Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för ar­

betare m. m., förslagsanslag, därav 9 400 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 21 000 000

4

Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,

förslagsanslag......................................................................... 775 000

5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag..............

450 000

6

Pensionering av viss flottans gemenskap, förslags­

anslag ........................................................................................ 100 000

7

Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor

att avräknas mot automobilskattemedlen.................. 44 500 000

8

Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens

tjänst, förslagsanslag, därav 900 000 kronor att av­

räknas mot automobilskattemedlen.............................. 3 800 000

9

Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid

lotsverket m. fl..................................................................... 15 000

10

Diverse pensioner och understöd

m. m., förslags­

anslag

5 000 000

236 640 000

76

Kungl. Maj.ls proposition nr i år 1958

D. Statsunderstödda pensionsväsendet

1

Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens

pensionsanstalt, förslagsanslag........................................ 126 000 000

2

Bidrag till pensioneringskostnaderna...för handels­

flottans pensionsanstalt.................................................... 1 600 000

127 600 000

E. Allmänna indragningsstaten

1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,

förslagsanslag............................. 500

000

F. Diverse

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

1

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

135 000

2

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag.................... 500

000

3

Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslags­

anslag

10 000

4

Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

200 000

5

Extra utgifter, reservationsanslag. 20

000

6 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäk­

ringen m. m., förslagsanslag........ 18

500 000

_________________ 19 865 000

Summa kronor 386 903 400

XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER

1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag

1000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

Riksdagen:

1

Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag

7 400 000

2

Reseersättningar till riksdagens ledamöter, för­

slagsanslag ..........................................................................

1

400 000

3

Avlöningar till personal, förslagsanslag......... 1

470 000

4

Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ...

1

385 000

5

Utgivande av särskilda publikationer, reserva­

tionsanslag ..........................................................................

37

000

6

Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reserva­

tionsanslag .......................................................................... 75 000

7

Kostnader för riksdagens interparlamentariska

grupp, förslagsanslag...................................................... 105 000

8

Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ...

200 000

9

Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag............

40 000

10

Övriga omkostnader, förslagsanslag.........................

475

000

11

Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............................

Riksgäldskontoret:

12

Avlöningar, förslagsanslag...................................

1

988 000

13

Kostnader vid emission av statslån m. m., för­

slagsanslag .......................................................................... 900 000

14

Övriga omkostnader, förslagsanslag......................... 250 000

Riksdagens ekonomibyrå:

15

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 777 000

16

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 465 000

Riksdagsbiblioteket:

17

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 343 000

18

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 47 000

19

Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . .

125 000

Justitieombudsmannen och hans expedition:

20

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 329 000

21

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 17 000

Militieombudsmannen och hans expedition:

22

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 216 000

23

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 24 500

Riksdagens revisorer och deras kansli:

24

Arvoden till revisorerna, förslagsanslag................. 45 000

25

Avlöningar, förslagsanslag........................................... 185 000

26

Omkostnader, förslagsanslag....................................... 28 300

27

Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....

28

Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslags­

anslag ........................................................................................

29

Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslags­

anslag ........................................................................................

30

Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,

förslagsanslag.........................................................................

12 587 000

410 000

3 138 000

1 242 000

515 000

346 000

240 500

258 300

800 000

125 000

625 000

106 000

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

31

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...........

32

Vinstutlottning i samband med ungdomens lön­

sparande, förslagsanslag....................................................

33

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag..........................................................................

34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen

m. m., förslagsanslag...................................................... ________________

Summa kronor

117 000

700 000

5 000

50 000

21 264 800

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

79

UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER

I. LUFTFARTSFONDEN

1 Underskott å luftfartsfonden................................................................... JO

qoq

qqq

II. RIKS GÄLDS FONDEN1

1 Underskott å riksgäldsfonden...................................................................

600

000 000

III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

A. Statens affärsverksfonder

Kommunikationsdepartementet:

1

Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 12), reser­

vationsanslag .....................................................................

3

500

000

2

Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

(I: C: 2), reservationsanslag........................................ 2

500 000

3

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C:

6

),

reservationsanslag.............................................................

2

600

000

4

Distributionsanläggningar och därmed samman­

hängande arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),

reservationsanslag............................................................

4

500

000

13 100 000

B. Luftfartsfonden

Kommunikationsdepartementet:

1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), re­

servationsanslag ................................................................

100

000

C. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1

Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter

(III: 1), reservationsanslag........................................... 500 000

2

Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),

reservationsanslag.............................................................

7

590

000

8

090

000

Utrikesdepartementet:

3

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­

heter för utrikesrepresentationen (III: 3), reser­

vationsanslag ................................................................... 645

000

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 84.

80

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag................ 18 800

5

Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-

budsbostaden i Oslo (III: 5), reservationsanslag

45 000

Socialdepartementet:

6

Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor tillhö­

rande barna- och ungdomsvården (III: 6), reser­

vationsanslag ................................................................... *1 300 000

7

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Svartsjö för alkoholmissbrukare (III: 7), reserva­

tionsanslag ....................................................................... 75 000

8

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholmissbrukare (III: 8), reserva­

tionsanslag ....................................................................... .............278 500

Kommunikationsdepartementet:

9

Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stock­

holm (III: 9), reservationsanslag........................... 50 000

10

Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Upp­

finnaren i Stockholm (III: 11), reservationsanslag

125 000

11

Ämbetsbyggnad för central förvaltning (III: 12),

reservationsanslag ........................................................ 25 000

12

Anordnande av förvaltningslokaler för den cen­

trala administrationen (III: 13), reservations­

anslag ..................................................................................... 300 000

13

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:

14), reservationsanslag....................................................... 500 000

Finansdepartementet:

14

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m. (III: 15), reservations­

anslag ...............................................................................

Ecklesiastikdepartementet:

15

Nybyggnad för riksarkivet (III: 16), reservations­

anslag .............................................................................. 150 000

16

Nybyggnad för musikaliska akademien med

musikhögskolan (III: 17), reservationsanslag ....

40 000

17

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Upp­

sala (III: 18), reservationsanslag........................... 420 000

18

Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk­

geologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala (III: 19), reservationsanslag................... 800 000

19

Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala (III: 20), reservations­

anslag ............................................................................... 300 000

20

Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala

(111:21), reservationsanslag...................................... 50 000

708 800

1 653 500

1 200 000

125 000

Beräknat belopp.

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

81

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

(III: 22), reservationsanslag...................................... 365 000

Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid uni­

versitetet i Lund (III: 23), reservationsanslag.. 500 000

Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.

vid universitetet i Lund (III: 24), reservations­

anslag ............................................................................... 600 000

Nybyggnad för medicinska fakulteten vid uni­

versitetet i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-

kirurgiska institutet (III: 26), reservationsanslag 452 500

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm (III: 27), reservationsanslag.............. 250 000

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

(III: 28), reservationsanslag...................................... 2 325 000

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren

i Stockholm (111:29), reservationsanslag.............. 130 000

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

(III: 30), reservationsanslag...................................... 1 265 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

(III: 31), reservationsanslag .................................... 80 000

Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för

blinda (III: 32), reservationsanslag...................... 180 000

Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte (III: 33), re­

servationsanslag.............................................................. 50 000

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva

(III: 34), reservationsanslag...................................... 975 000

Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reser­

vationsanslag................................................................... 1 250 000

13 432 500

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-

trollanstalt (III: 36), reservationsanslag.............

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbruksförsök (III: 37), reservations­

anslag ...............................................................................

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III:

38), reservationsanslag.................................................

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsyns-

avdelning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön

(III: 39), reservationsanslag.....................................

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska

undersökning (III: 40), reservationsanslag ....

21 300

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöks­

anstalten (III: 41), reservationsanslag..................

100 000

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för kon-

serveringsforskning (III: 42), reservationsanslag

27 800

Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 43), reserva­

tionsanslag .....................................................................

1 100 000

1 249 100

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1

252 000

10 000

110 000

45 000

417 000

82

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Inrikesdepartementet:

43

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-

het m. m. (III: 44), reservationsanslag................ *100 000

44

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak­

teriologiska laboratorium (III: 45), reservations­

anslag ............................................................................... 55 000

45

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. (III: 46), reservationsanslag...................... *17 925 000

46

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-

byggnadsarbeten (III: 47), reservationsanslag .

352 500

47

Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 48),

reservationsanslag......................................................... 2 700 000

48

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

(III: 49), reservationsanslag...................................... 333 100

49

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa­

rettet i Lund (III: 50), reservationsanslag.........

*160 000

50

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 51),

reservationsanslag......................................................... 775 000

51

Anordnande av förvaltninglokaler för den regio­

nala administrationen (III: 52), reservations­

anslag ............................................................................... 75 000

52

Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 54), reserva­

tionsanslag ...................................................................... 3 600 000

D. Försvarets fonder

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1

Arméns delfond (IV: A: 1—8), reservations­

anslag ..........................................................................

2

Marinens delfond (IV: A: 10—15), reservations­

anslag ..........................................................................

3

Flygvapnets delfond (IV: A: 17—22), reserva­

tionsanslag .................................................................

4

Befästningars delfond (IV: A: 24—37), reserva­

tionsanslag .................................................................

E. Statens utlåningsfonder

Försvarsdepartementet:

1

Värnpliktslånefonden (V: 2), reservationsanslag

Socialdepartementet:

2

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 3), reserva­

tionsanslag ...................................................................... *30 000 000

3

Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 6),

reservationsanslag.......................................................... 5 400 000

26 075 600

52 951 500

*9 350 000

*2 250 000

*13 625 000

*47 850 000

78 075 000

*100 000

35 400 000

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

83

Ecklesiastikdepartementet:

4

Statens lånefond för universitetsstudier (V: 7),

reservationsanslag.........................................................

7 000 000

5

Allmänna studielånefonden (V: 8), reservations-

anslag...............................................................................

10 500 000

17 500 000

Jordbruksdepartementet:

6

Statens avdikningslånefond (V: 9), reservations­

anslag ...............................................................................

300 000

7

Fiskerilånefonden (V: 10), reservationsanslag . . .

300 000

600 000

53 600 000

F.

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare (VI: 1), reservationsanslag

655 000

Handelsdepartementet:

2

Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 6),

reservationsanslag......................................................

72 000 000

Inrikesdepartementet:

3

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande

av lasarettet i Visby (VI: 8), reservationsanslag

500 000

4

Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten

(VI: 9), reservationsanslag ........................................

220 000

5

Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg­

nadsarbeten (VI: 10), reservationsanslag.............

100 000

820 000

73 475 000

G.

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

i

Anordnande av en bombsäker oljelagrings-

anläggning (IX: 8), reservationsanslag............

3 000 000

2

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-

lagringsanläggning (IX: 9), reservationsanslag

1 200 000

4 200 000

Summa kronor 270 501 500

IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE

KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

l

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1000 000

84

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder

FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN

FÖR BUDGETÅRET 1958/59

Utgifter

A.

Räntor å statsskulden:

1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis.................................. 365 050 983

2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis............................................. 54 396 500

3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis........................................... 13 200 000

4.

*

* sparobligationer, förslagsvis....................................................... 1 000 000

5.

»

* dollarkredit hos Export-Import Bank of

Washington (Marshall-lånet), förslagsvis............................. 2 382 000

6.

*

* av staten övertagna lån, förslagsvis..................................... 460 000

7.

»

* lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis......................................................................................... 38 000 000

8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen................................................. 300 000

9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm................................................................... 90 000

10.

»

» konung Carl XIII:s hemgiftskapital..................................... 7 500

11.

»

» Göta kanals reparationsfond..................................................... 7 045

12.

*

» skattkammarväxlar, fö'slagsvis................................................ 165 000 000

13.

»

* beräknad ny upplåning, förslagsvis....................................... 10 576 172

650 470 200

B. Kapitalrabatter m. m.:

1. Kapitalrabatter, förslagsvis................................................... 1 000 000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ......................... 350 000

3. Kursförluster, förslagsvis................................................... j_._________ 100

1 350 100

Summa kronor 651 820 300

Inkomster

A. Räntor:

1. Ränta å uppköpta obligationer.......................................... 100 000

2.

»

* rörliga krediter........................................................ 50 000 000

3.

»

» utlånade medel m. m............................................ 20 000

50 120 000

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld........................................................................................ 100

2. Kursvinster................................................................................. 100

200

C. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m............

1 500 000

2. Depositionsavgifter för premielånen.................................. 50 000

3. Dragningslistor å premielånen............................................. 150 000

4. Övriga diverse inkomster...................................................... ...............100

1 700 100

51 820 800

Underskott att avföras d riksstalens driftbudget........................................... 600 000 000

Summa kronor 651 820 300

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

85

KAPITALBUDGETEN

INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN

1 Lånemedel.......................................................................................................... 1 449 906 500

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

INVESTERINGS STATER FÖR BUDGETÅRET 1958/59

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag ... 3 003 000

inom fonden....................... 6 100 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. —3 098 000

3 003 000

3 003 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 264 301 000

från riksstaten................. 3 500 000

inom fonden..................... 240 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 20 701 000

264 301 000

264 301 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 300 500 000

från riksstaten................. 5 100 000

inom fonden...................... 215 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 80 300 000

300 500 000

300 500 000

D.

Statens vattenfallsvcrks fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 440 202 000

från riksstaten................. 4 500 000

inom fonden..................... 87 400 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 348 202 000

440 202 000

440 202 000

E. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .... 948 500

inom fonden........................ 700 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande. .

247 500

948 500

948 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

87

II. LUFTFARTSFONDEN

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 33 001 000

från riksstaten................... 100 000

inom fonden....................... 1 400 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 31 500 000

33 001 000

33 001 000

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 115 442 600

från riksstaten................... 52 951 500

inom fonden....................... 19 051 000

Övriga kapitalmedel............. 701 000

Investeringsbemyndigande.. 42 739 100

115 442 600

115 442 600

IV. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fastighctsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 104 900 000

från riksstaten................... 73 075 000

inom fonden....................... 13 085 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande.. 18 739 000

104 900 000

104 900 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel

inom fonden....................... 4 000 000

Övriga kapitalmedel............. 1 000

Investeringsbemyndigande. . —401 000

3 600 000

Summa investeringsanslag ... 3 600 000

3 600 000

V. STATENS UTLÅNINGSFONDER

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande .

25 000 Investeringsanslag............... 25 000

Värnpliktslånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten .

100 000

Investeringsanslag

100 000

88

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag................ 600 000 000

från riksstaten................. 30 000 000

Investeringsbemyndigande. 570 000 000

600 000 000 600 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

w*~

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag................ 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag................ 100

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag................ 9 000 000

från riksstaten................. 5 400 000

Investeringsbemyndigande.

3 600 000

9 000 000

9 000 000

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten................. 7 000 000

Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten................. 10 500 000

Investeringsanslag

Statens avdikningslånefond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

från riksstaten................. 300 000

Investeringsbemyndigande. 1 200 000

1 500 000

Fiskerilånefonden

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ..

från riksstaten... 300

000

Investeringsbemyndigande

.

900 000

1 200 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande.

500 000 Investeringsanslag..

7 000 000

10 500 000

1 500 000

1 500 000

1 200 000

1 200 000

3 000 000

500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

89

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag............... 5 000 000

Summa inv ester ing sb emyn-

diganden för statens utlå­

nings/onder ......................... 584 225 200

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 263 475 200

från riksstaten................. 73 475 000

Övriga kapitalmedel...........

21 120 000

Investeringsbemyndigande. 168 880 200

263 475 200

263 475 200

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Övriga kapitalmedel...........

1 000 Investeringsanslag................ 165 000 000

Investeringsbemyndigande . 164 999 000

165 000 000

105 000 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Övriga kapitalmedel.............

1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 610 000

Investeringsbemyndigande.

.

2 610 000

3 610 000

3 610 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

A. Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 34 500 000

från riksstaten................. 4 200 000

inom fonden...................... 17 000 000

Övriga kapitalmedel..........

100 000

Investeringsbemyndigande. 13 200 000

34 500 000

34 500 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande .

3 500 000 Investeringsanslag

3 500 000

90

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

C.

Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . . .. 194 000

inom fonden......................

80 500

Övriga kapitalmedel.........

1 000

Investeringsbemyndigande

112 500

194 000

194 000

SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA

INVE STE RINGS STATER FÖR:

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag 2 374 002 500

från riksstaten.............. 270 501 500

inom fonden.................. 603 816 500

Övriga kapitalmedel ....

23 228 000

Investeringsbemyndigande 1 476 456 500

2 374 002 500

2 374 002 500

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 år 1958

91

KAPITALINVESTERING

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

1

Posthus m. m........................................................................

1

000

2

Inköp av fastigheter.......................................................... 200 000

3

Anskaffning av automobiler m. m............................... 900 000

Postverkets diligenstrafik:

4

Garagebyggnader m. m................................................. 800 000

5

Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen ..

1 100 000

6

Förvärv av billinjer...................................................... 1 000

1 901 000

7

Postverkets dispositionsanslag.......................................

1

000

3 003 000

B. Televerket

1

Telefonstationsbyggnader m. m..................................... 7 200 000

2

Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m.

1 500 000

3

Förrådsbyggnader m. in.................................................... 2 000 000

4

Inköp av fastigheter.......................................................... 300 000

Telefon- och telegrafanläggningar:

5

Fjärrförbindelseanläggningar m. in............................ 79 500 000

6

Telefon- och telegrafstationer.................................... 75 000 000

7

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar........................................................ 74 000 000

228 500 000

Radioanläggningar för televerket:

8

Ljudradioanläggningar................................................... 10 500 000

9

Televisionsradioanläggningar........................................ 6 400 000

10

Radioanläggningar för kommersiell trafik............

2 000 000

18 900 000

11

Radioanläggningar för luftfarten.................................. 2 400 000

12

Försvarsberedskap vid televerket................................ 3 500 000

13

Televerkets dispositionsanslag........................................ 1 000

264 301 000

C. Statens järnvägar

1

Bana och byggnader.......................................................... 93 000 000

2

Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer.........

2 500 000

3

Elektriska anläggningar...................................................... 45 000 000

4

Rullande materiel och sjöfartsmateriel......................... 142 000 000

5

Biltrafik................................................................................... 2 500 000

6

Försvarsberedskap vid statens järnvägar................. 2 600 000

7

Inventarier m. m................................................................. 9 400 000

8

Statens järnvägars dispositionsanslag......................... 3 500 000

300 500 000

(MCO H NCO ^

92

Kungl. Maj:ts proposition nr t år 1958

D. Statens vattenfalls ver k

1

Kraftverksbyggnader m. m.................................................. 270 000 000

2 Atomenergianläggningar...................................................... 15 000 000

3

Regleringsföretag................................................................. 40 000 000

4

Distributionsanläggningar och därmed samman­

hängande arbeten vid statens kraftverk.................. 105 000 000

5

Inköp av vattenfall och fastigheter........................... 200 000

6

Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-

tionsverksamhet................................................................... 1 000

7

Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen............

10 000 000

8

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.............. 1 000

440 202 000

E. Domänverket

1

Tjänstebostäder för domänverket............................... 700 000

Kontorsbyggnader för domänverket............................. 100 000

Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar .

148 500

_____________________ 948 500

Summa kronor 1 008 954 500

II. LUFTFARTSFONDEN

Kommunikationsdepartementet:

Luftfartens markorganisation:

Flygplatser m. m........................................................... 7 900 000

Försvarsberedskap vid luftfartsverket.............. 100 000

Utbyggnad av storflygplats m. m.......................... 25 000 000

Luftfartsverkets dispositionsanslag..................... 1 000

Summa kronor 33 001 000

III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Justitiedepartementet:

1

Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter 500 000

2

Vissa byggnadsarbeten för fångvården.................. 15 300 000

15 800 000

Utrikesdepartementet:

3

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig­

heter för utrikesrepresentationen............................. 2 580 000

4

Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen

i Oslo m. m....................................................................... 75 000

5

Modernisering av ekonomilokalerna inom sände-

budsbostaden i Oslo........................................................ 45 000

2 700 000

Kungl. Mctj. ts proposition nr 1 år 1058

93

Socialdepartementet:

6

Vissa byggnadsarbeten vid statens skolor till­

hörande barna- och ungdomsvården....................... *2 G00 000

7

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Svartsjö för alkoholmissbrukare........................... 150 000

8

Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholmissbrukare........................ 557 000

Kommunikationsdepartementet:

9

Sanering m. in. inom Djurgårdsstaden i Stockholm

200 000

10

Radiohus............................................................................ 8 000 000

11

Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Upp­

finnaren i Stockholm..................................................... 500 000

12

Ämbetsbyggnad för central förvaltning ................ 100 000

13

Anordnande av förvaltningslokaler för den cen­

trala administrationen................................................... 2 000 000

14

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten............. 1 000 000

Finansdepartementet:

15

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m.....................................................

Ecklesiastikdepartementet:

16

Nybyggnad för riksarkivet........................................... 600 000

17

Nybyggnad för musikaliska akademien med mu­

sikhögskolan ..................................................................... 80 000

18

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala

420 000

19

Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk­

geologiska institutionerna vid universitetet i Upp­

sala ....................................................................................... 1 600 000

20

Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala................................................ 600 000

21

Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala

100 000

22

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund

365 000

23

Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid uni­

versitetet i Lund............................................................ 1 000 000

24

Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.

vid universitetet i Lund.............................................. 1 200 000

25

Nybyggnad för medicinska fakulteten vid uni­

versitetet i Göteborg.................................................... 6 500 000

26

Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-

kirurgiska institutet...................................................... 905 000

27

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i

Stockholm.......................................................................... 500 000

28

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm .

4 650 000

29

Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren

i Stockholm....................................................................... 130 000

30

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola . .

2 530 000

31

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

80 000

32

Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för

blinda................................................................................... ISO 000

33

Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte...................................... 100 000

* Beräknat belopp.

3 307 000

11 800 000

500 000

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

34

Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva . .

1 650 000

35

Nybyggnad för konstfackskolan............................... 5 000 000

Jordbruksdepartementet:

36

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-

trollanstalt................................................................................ 504 000

37

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta­

tens lantbruksförsök...................................................... 20 000

38

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan ........... 220 000

39

Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsav-

delning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön........

180 000

Handelsdepartementet:

40

Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska

undersökning..................................................................... 85 000

41

Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksan­

stalten................................................................................... 100 000

42

Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser-

veringsforskning....................................................................... 55 600

43

Säkcrhetsanstalter för sjöfarten................................ 1 300 000

Inrikesdepartementet:

44

Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-

het m. m.................................................................... *200

000

45

Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak­

teriologiska laboratorium ........................................... 110 000

46

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. in..................................................................................... *35 850 000

47

Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-

byggnadsarbeten..................................................... 705

000

48

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................... 5

400 000

49

Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala

746 000

50

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa­

rettet i Lund............................................................ *320

000

51

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna....................... 3

100 000

52

Anordnande av förvaltningslokaler för den regio­

nala administrationen.......................................... 300

000

53

Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål ..

350 000

54

Vissa skyddsrumsanläggningar.................................. 3

600 000

Summa kronor

IV. FÖRSVARETS FONDER

A. Försvarets fastighetsfond

Arméns delfond:

1

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

*900 000

2

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................. *200 000

3

Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ...

*200 000

4

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering

av värnpliktsutbildningen........................................... *800 000

28 190 000

924 000

1 540 600

50 681 OOP

115 442 600

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

95

5

Förråd för armén............................................................ *6 000 000

6

Vissa byggnadsarbeten för armén........................... *6 000 000

7

Anordnande av lokaler för försvarets forsknings­

anstalt ................................................................................ *4 500 000

8

Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårds­

gärde ................................................................................... *100 000

9

Vissa markförvärv för armén.................................... *2 700 000

21 400 000

Marinens delfond:

10

Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

11

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................

12

Skyddsanordningar vid marinens anläggningar .

13

Anordnande av vissa förråd och garage..............

14

Flyttning av Stockholms örlogsbas........................

15

Vissa byggnadsarbeten för marinen.......................

16

Vissa markförvärv för marinen...............................

Flygvapnets delfond:

17

Smärre nybyggnads-och förändringsarbeten m. m.

*500 000

18

Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder................ *100 000

19

Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar.

*100 000

20

Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet................... *4 550 000

21

Vissa flygfältsarbeten m. m......................................... *20 000 000

22

Anläggningar för el- och teleutrustning............... *2 000 000

23

Vissa markförvärv för flygvapnet............................ *3 000 000

30 250 000

Befästningars delfond:

24

Anordnande av vissa fartygstunnlar...................... *4 000 000

25

Berghangarer.................................................................... *9 100 000

26

Anordnande av vissa drivmedelsförråd................ *3 400 000

27

Vissa ammunitionsförråd.............................................

*4

850 000

28

Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. ..

*2 000 000

29

Uppställningsplatser för radarstationer................. *4 000 000

30

Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleri-

batterier ..............................................................................

*5

000 000

31

Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen

m. m..................................................................................... *1 500 000

32

Tygmaterielförråd i berg.............................................

*4

500 000

33

Bergverkstäder vid flygvapnet.................................. *2 150 000

34

Fullträff säkra uppehållsplatser.................................. *4 000 000

35

Flyttning av Stockholms örlogsbas........................ *200 000

36

Anläggningar för robotvapen.................................... *650 000

37

Övriga befästningsarbeten.......................................... *2 500 000

38

Vissa markförvärv för befästningar....................... *200 000

48 050 000

104 900 000

B. Försvarets fabriksfond

l Anskaffning av maskiner och utrustning m. m.

för försvarets fabriksstyrelse..................................... *2 000 000

2

Försvarets fabriksverks dispositionsanslag...........

*200 000

3

Diverse byggnadsarbeten............................................. *1 400 000

3 600 000

8 600 000

Summa kronor 108 500 000

* Beräknat belopp.

*500 000

*50 000

*50 000

*600 000

*2 400 000

*900 000

*700 000

5 200 000

V. STATENS UTLÅNINGS FONDER

Utrikesdepartementet:

1

Utrikesförvaltningens lånefond ................................

Försvarsdepartementet:

2

Värnpliktslånefonden ...................................................

96

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Socialdepartementet:

3

Lånefonden för bostadsbyggande............................. *600 000 000

4

Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg­

nadsindustrien

*100

5

Statens bosättningslånefond....................................... 100

6

Lånefonden för allmänna samlingslokaler............. 9 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

7

Statens lånefond för universitetsstudier................ 7 000 000

8

Allmänna studielånefonden........................................ 10 500 000

Jordbruksdepartementet:

9

Statens avdikningslånefond............................... 1

500 000

10

Fiskerilånefonden..................................................... 1

200 000

Handelsdepartementet:

11

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

..

3 000 000

12

Sjöfartsverkets båtlånefond........................................ 500 000

13

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. ..

5 000 000

Summa kronor

VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

Socialdepartementet:

1

Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter

för alkoholmissbrukare.................................................

2

Räntefria lån till bostadsbyggande .........................

3

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ...

Kommunikationsdepartementet:

4

Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för

1957/58 ............... ................................................................

Handelsdepartementet:

5

Lån till Aktiebolaget Oljetransit ........................... 5 000 000

6

Lån till utbyggnad av oljelagringen......................... 72 000 000

Inrikesdepartementet:

7

Lån till utländska läkare för viss efterutbildning

100

8

Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande

av lasarettet i Visby .................................................... 500 000

9

Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten..

220 000

10

Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg­

nadsarbeten ...................................................................... 100 000

655 000

*180 000 000

100

25 000

*100 000

609 000 200

17 500 000

2 700 000

8 500 000

637 825 200

180 655 100

5 000 000

77 000 000

820 100

Beräknat belopp.

Summa kronor 263 475 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 år 1958

97

VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

Finansdepartementet:

1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag.......................................................................... *165 000 000

VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET

Utrikesdepartementet:

1

Vissa internationella organisationers rörelsefonder

150 000

Kommunikationsdepartementet:

2

Förskott till vissa plankostnader m. m................... 100 000

Jordbruksdepartementet:

3

Rörelsekapital för statens forskningsanstalt för

lantmannabyggnader........................................................ 300 000

4

Ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom...

60 000

360 000

Handelsdepartementet:

5

Dispositionsanslag för legodriften vid vissa sta­

ten tillhöriga gruvor i Västerbottens län............. 3 000 000

Summa kronor 3 610 000

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Kom m'u nikationsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

1

Garage- och förrådsbyggnader m. m.................. 5 400 000

Maskincentralförråd:

2

Motorfordon och vägmaskiner

m. m..................................................... 16 200 000

3

Flytande materiel........................... 3 900 000

20 100 000

4

Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions­

anslag .............................................................................. 2 000 000

27 500 000

Jordbruksdepartementet:

5

Jordfonden ....................................................................... 3 500 000

Statens reproduktionsanstalts fond:

6

Utökad maskinell utrustning.............. 184 000

7

Ersättningsanskaffningar och förnyel­

searbeten ..................................................... 10 000______ 194 000

3 694 000

Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

8

Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-

läggning.......................................................................... 3 000 000

9

Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-

lagringsanläggning................................................. 4 000 000

7 000 000

Summa kronor 38 194 000

* Beräknat belopp.

7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr 1

98

Knngl. Maj.ts proposition nr 1 år 1958

Utdrog no protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 janu­

ari 1958.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indell

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsver­

kets inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på

hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för den­

na dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,

förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under

nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av in­

komsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets in­

komster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen så­

lunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition

skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-Henrik Ekberg

571939 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BILAGA

1

TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN

1958

INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1958.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

N

ilsson

, S

träng

, A

ndersson

, L

indell

, L

indström

, L

ange

, L

indholm

,

K

ling

, S

koglund

, E

denman

, N

etzén

, K

jellin

, J

ohansson

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och

beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte där­

med sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 decem­

ber 1957 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).

Finansplanen

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under

år 1957 har enligt nationalbudgeten för år 1958 (bihang 2) karakteriserats

av en fortsatt expansion i Västeuropa — även om investeringskonjunkturen

haft tendenser att ebba ut på en hög nivå och inslagen av störningar tillta­

git mot slutet av året — medan läget i Förenta staterna präglats av stagna­

tion med tendenser till avmattning. Den samlade industriproduktionen för

de västeuropeiska länderna upphörde att öka mot slutet av år 1956. I början

av år 1957 steg den dock åter, delvis på grund av en ökad aktivitet i sam­

band med Suez-konflikten och en ovanligt mild vinter. Under den senare de­

len av år 1957 visade industriproduktionen ånyo svaghetstecken. De expan­

siva krafterna ute i världen har dock varit tillräckliga för att driva fram

en starkt ökad utrikeshandel mellan 1956 och 1957. Råvarupriserna, som

brukar ge utslag för de allmänna konjunkturtendenserna, var under år 1957

i allmänhet nedåtriktade och nådde på många varuområden sin lägsta nivå

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l

på flera år. Priserna och lönerna har fortsatt att stiga i de västeuropeiska

länderna, även om prisökningen skett i något dämpad takt.

De ojämnheter i valutareservernas fördelning inom Västeuropa, som upp­

kom under år 1956, skärptes väsentligt under år 1957. Sina mest karakte­

ristiska uttryck har dessa haft i den stigande västtyska valutareserven och

den franska betalningskrisen. Spekulationer i växelkursförändringar förde

under hösten med sig en kraftig utströmning från sterlingområdets valuta­

reserv. Latenta liksom akuta valutaproblem ledde under år 1957 till att

den ekonomiska politiken ånyo skärptes i många västeuropeiska länder, vil­

ket kan få återverkningar på den fortsatta investeringsutvecklingen liksom

på utrikeshandeln.

De störningar som uppträtt i det internationella konjunkturläget under

år 1957 försvårar i hög grad bedömningen av utvecklingen för år 1958. Nå­

gon expansion av betydelse är knappast att vänta i Storbritannien, såvida

inte nya ekonomiskt-politiska åtgärder vidtages. I Västtyskland pekar tren­

den fortfarande klart uppåt, vilket kan innebära en viss stimulans för den

europeiska handeln. Åsikterna om den fortsatta utvecklingen i Förenta sta­

terna varierar starkt från försiktig optimism till tro på fortsatt avmattning

under år 1958. Den lättnad i penningpolitiken som nyligen ägt rum i För­

enta staterna kan vara ett tecken på att man där inte kommer att tolerera

en alltför stark avmattning. Även om det sålunda är ovanligt många fak­

torer, som på en gång pekar i riktning mot en dämpning av de allmänna

expansionstendenserna ute i världen, finns det knappast skäl att dramatise­

ra utvecklingsperspektiven. Läget är emellertid labilt, och utvecklingen un­

der år 1958 blir i hög grad beroende på den ekonomiska politik som kom­

mer att föras i de valutastarka länderna, främst Förenta staterna och Väst­

tyskland. Från svensk synpunkt torde slutsatsen bli, att de senaste årens

snabba expansion av utrikeshandeln knappast kommer att fortgå i samma

takt.

2

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Huvuddragen i den svenska

ekonomins utveckling under år 1957 kan nu skönjas. Enligt nationalbud-

geten kan utvecklingen under det gångna året preliminärt sammanfattas på

följande sätt. En produktionsökning, som var något mindre än under år

1956, har vid i stort sett oförändrad lageruppbyggnad utgjort underlag föl­

en svag ökning i den privata sektorns konsumtion och investering, stigande

offentlig konsumtion och investering samt en förbättring i bytesbalansen

trots något försämrat förhållande mellan export- och importpriser.

Det svenska konjunkturläget undergick en ytterligare avspänning under

år 1957, trots att särskilt under årets början vissa expansiva krafter gjorde

sig gällande. Konjunkturutvecklingen för olika industrigrenar har varit

mindre splittrad än under år 1956. Ett studium av valda konjunkturindika-

torer ger vid handen, att den svenska ekonomin under höstmånaderna 1957

åter utvecklades i riktning mot en dämpning av expansionstendenserna.

Utrikeshandeln utgjorde under år 1957 liksom året före det mest

Guld- och valutareserven

Miljoner kronor

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

3

31/12

1954

31/12

1955

31/12

1956

31/3

1957

30/6

1957

30/9

1957

31/12

1957

1.

Riksbankens valutareserv:

Guld......................................

+

1370

+

639

+

422

+

43

+ 2 474

+

1426

+

733

+

303

32

+

1376

+

999

+ 235

- 162

+ 2 448

+ 1306

+ 1031

+ 291

-

164

+ 2463

+ 1195

+ 1 208

+ 137

-

73

+ 2 467

+

1214

+

1205

+

25

-

50

+ 2394

+ 1

134

+ 1

193

+

93

59

+ 2:560

EPU-valutor ......................

Summa

+ 2 430

2. Affärsbankernas valutabe-

hållning ..............................

+

39

+

121

+

317

+

168

+

135

+

313

Summa totalt

+ 2513

+ 2 551

+ 2 765

+ 2 631

+ 2 602 + 2 707

expansiva inslaget i den realekonomiska utvecklingen. Exportvolymen steg

fortfarande kraftigare än importvolymen eller med nio procent mot sju pro­

cent för den senare. Den kraftiga expansionen av exportvolymen skulle i och

för sig ha lett till en förbättrad handelsbalans, om inte bytesförhållandet

med utlandet hade försämrats. De genomsnittliga export- och importpriser­

na låg ca två respektive tre procent över 1956 års nivå. Det kortfristiga till­

skott utifrån som under de närmast föregående åren tillförts den svenska

kreditmarknaden genom en positiv förskjutningspost i betalningsbalansen,

synes ha reducerats starkt under år 1957. Valutareservens förändringar fram­

går av den lämnade tabellen.

Den inhemska efterfrågan på varor och tjänster ökade i vä­

sentligt långsammare takt än utlandets efterfrågan på våra exportproduk­

ter. De privata investeringarnas volymökning från 1956 till 1957 var inte

fullt en procent. Eftersom den privata konsumtionen också ökade med om­

kring en procent, innebär utvecklingen en avsevärd avmattning i den priva­

ta sektorns ökningstakt. De offentliga investeringarna steg med sex procent.

De kommunala investeringarna uppvisade en väsentligt snabbare ökningstakt

än de statliga; ökningen uppgick till åtta procent mot fem procent för de

statliga. Den offentliga konsumtionens ökning var totalt sett tre procent i

volym, varvid den kommunala konsumtionen steg betydligt mer än den

statliga (fyra respektive en procent). En fortsatt kraftig uppbyggnad av

landets lager har synbarligen ägt rum även under år 1957; verkstads- och

varvsindustrin svarade för merparten av den totala lageruppbyggnaden.

Den genomsnittliga löneökningen för industriarbetare beräknas till när­

mare sex procent från år 1956 till år 1957. Den totala lönesumman för arbe­

tare och tjänstemän beräknas ha stigit med 7 1/2 procent. Konsumentpri­

serna kan beräknas ha stigit med drygt tre procent under loppet av år

1957 och med drygt fyra procent i genomsnitt från år 1956 till år 1957. Spa­

randet synes ha ökat inte oväsentligt. Allt detta utgör förklaringar till den

låga ökning som registrerats för den privata konsumtionen.

Enligt preliminära beräkningar steg totalproduktionen inom

landet med två procent från år 1956 till år 1957, alltså något mindre än den

genomsnittliga årliga ökningen på tre procent åren 1950—1956. Produk­

tionsökningen har fördelat sig tämligen jämnt på olika näringsgrenar. Va­

ruproduktionen och produktionen av tjänster, vilken senare representerar

en dryg tredjedel av landets totalproduktion, har stigit ungefär lika mycket.

Industriproduktionen beräknas år 1957 ha legat tre å fyra procent högre än

år 1956. För jordbrukets del räknas med en produktionsökning på nära tre

procent.

Arbetsmarknaden utvecklades under år 1957 mot en bättre ba­

lans, som tog sig uttryck

i

bland annat minskad löneglidning under år 1957

jämfört med år 1956. Det minskade efterfrågetrycket berodde dels på det

mer dämpade konjunkturläget, dels på den ökade tillgången på arbetskraft.

Ökningen i arbetsstyrkan beräknas sålunda ha varit nästan dubbelt så stor

år 1957 som år 1956, vilket till stor del beror på den starka tillväxten i de

yngre arbetsåldrarna. Antalet arbetslösa har ökat något från år 1956 till år

1957, varför sysselsättningsökningen är mindre än arbetsstyrkans ökning.

Efterfrågan på yrkeskunnig arbetskraft är dock fortfarande väl hävdad.

Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i nationalbudgeten, såsom

framgått av det föregående, att avmattningen i den internationella konjunk­

turen för utrikeshandelns del kan väntas medföra att den snabba

ökningen av den totala exportvolymen upphör. En ökning beräknas för

verkstadsprodukter. Exportminskningar väntas huvudsakligen för träva­

ror, järn och stål samt livsmedel. Importen väntas öka något för de flesta

varugrupper. För bland annat järn och stål antas dock en minskning. Den to­

tala importvolymen antas därför bli oförändrad. Förhållandet mellan ex­

port- och importpriser skulle enligt kalkylen förbättras något. En beräknad

minskning av sjöfartsnettot väntas motverka en förbättring av handelsbalan­

sen. Jämvikt i bytesbalansen synes dock vara inom räckhåll även år 1958.

Investeringarna förutses under år 1958 totalt komma att stiga

med ca 650 miljoner kronor i 1957 års priser eller med fyra procent. Den

största uppgången faller på industrins investeringar och bostadsbyggandet.

Större delen av den totala ökningen faller på den privata sektorn, som vän­

tas öka sina investeringar med fem procent, jämfört med två procent för den

offentliga sektorn. De statliga investeringarna väntas öka något mer än de

kommunala. Den privata konsumtionens volym väntas bli drygt

två procent större år 1958 än år 1957, vilket motsvarar en ökning med drygt

700 miljoner kronor räknat i 1957 års priser. Trots att det i jämförelse med

föregående år kan förutses en avsevärt lägre takt i inkomststegringen på

grund av arbetstidsförkortningen, blir stegringen i disponibel inkomst för

hushållen något större från år 1957 till år 1958 än från år 1956 till år 1957.

Detta förklaras av ökade inkomstöverföringar från stat och kommun samt

av en i jämförelse med föregående år mycket mindre uppgång i skatteinbe­

talningarna. Dessutom väntas konsumenlprisstegringarna bli av mindre om­

fattning än föregående år. Den statliga konsumtionen förutses

öka med två procent eller 50 miljoner kronor i volym under år 1958. Beräk­

4

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

5

ningarna grundar sig på det nu förutsedda budgetutfallet för 1957/58 samt

budgetförslaget för 1958/59. Den kommunala konsumtionen för­

utsattes stiga med 150 miljoner kronor i fasta priser eller med fyra procent,

vilket är något mindre än den av kommunerna planerade ökningen. Vissa

finansieringssvårigheter väntas hålla tillbaka den kommunala utgiftsexpan-

sionen.

Tillsammantagna visar beräkningarna för produktionens olika

områden en bild av fortsatt expansion. Produktionsökningen från år 1957

till år 1958 väntas bli omkring två procent, vilket är något mindre än ge­

nomsnittet för 1950-talet. Industriproduktionen liksom jordbrukets produk­

tion förutses likaså stiga med omkring två procent. Härvid har antagits, att

avsättningsläget kommer att begränsa ökningstakten i förhållande till vad

som eljest vore möjligt. Produktionsökningen bedömes trots arbetstidsför­

kortningen kunna komma till stånd utan nämnvärt ökad spänning på arbets­

marknaden.

De beräkningar av utvecklingen under innevarande år som gjorts för oli­

ka områden finns sammanfattade i den preliminära national-

budgeten för år 195 8. Denna får anses som preliminär i tre hän­

seenden. För det första är det statistiska materialet vid nuvarande tidpunkt

mycket ofullständigt, för det andra har försvarskostnaderna, i avvaktan på

ställningstagande till denna fråga, i kalkylen förutsatts uppgå till ungefär

samma belopp 1958/59 som 1957/58 och för det tredje är den internationella

konjunkturens närmaste framtid mycket oviss.

Den preliminära nationalbudgeten för år 1958 innebär i stort sett, att en

produktionsökning möjligen i något minskad takt tillsammans med en mer

Preliminär nationalbudget för år 1958

Miljoner kronor i 1957 års priser

1957

Förändring

1957

1958

Absolut

Procentuell

Tillgång

Produktion ...................................................................................

56 400

+ 1250

+ 2

Import .......................................................................

12 600

± o

± o

Summa tillgång

69 000

+ 1250

+ 2

Användning

Privat inhemsk bruttoinvestering....................................

9 700

+ 500

+ 5

Statlig inhemsk bruttoinvestering..........................................

4 200

+ 100

+ 2

Kommunal inhemsk bruttoinvestering..................................

3 200

+

50

+

1

Ökning av lager.......................................................................

650

-

350

Export..............................................................

12 600

+

50

±

o

Privat konsumtion.....................................................................

31 600

+

700

+

2

Statlig konsumtion.........................................................

2 850

+

50

-f- 2

Kommunal konsumtion..............................................................

4 200

+

150

+

4

Summa användning

69000

+

1250

+

2

återhållsam lagerpåfyllning skulle ge utrymme för en stark ökning av de pri­

vata investeringarna och en fortsatt ökning av privat konsumtion samt of­

fentlig investering och konsumtion, samtidigt som bytesbalansen skulle bli

ungefär oförändrad.

Om den presenterade preliminära nationalbudgeten för år 1958 realiseras,

skulle det betyda en ekonomisk utveckling som ganska väsentligt skiljer sig

från den som förekommit under de senaste två åren, framför allt år 1957.

Utrikeshandeln skulle stagnera, expansionen inom landet skulle ske i en

något ökad takt och därigenom i stor utsträckning kompensera den vikande

exportefterfrågan. Av planerna att döma kommer en tyngdpunktsförskjut-

ning beträffande den inhemska efterfrågeökningen att äga rum. Efterfråge-

trycket från den offentliga sektorn kan nämligen förutses stiga långsam­

mare, medan en inte oväsentlig ökning i efterfrågan från den privata sek­

torn förväntas.

Den förskjutning från offentliga till privata utgifter, som sålunda registre­

ras i den preliminära nationalbudgeten för år 1958, kan emellertid komma

att försvagas. I den kommunala sektorn planeras nämligen enligt tillgäng­

lig statistik en större ökning av utgifterna än den här förutsedda. Med hän­

syn till rådande finansieringssvårigheter har emellertid dessa planer redu­

cerats vid infogandet i kalkylerna. För statens del gäller, att försvarsutgif-

terna preliminärt satts ungefär oförändrade från budgetåret 1957/58 till

budgetåret 1958/59. Varje ökning i dessa utgifter och andra nya utgifter

skulle givetvis medföra ett ökat inhemskt efterfrågetryck i den mån de inte

kompenseras av nya statsinkomster. Nationalbudgetberäkningarna leder där­

för fram till slutsatsen, att en dubbel beredskap måste upprätthållas i den

ekonomiska politiken, nämligen både med hänsyn till riskerna i utlands-

konjunkturen och med hänsyn till faran för en för stor efterfrågeökning inom

landet.

3. Den ekonomiska politiken. När vi vid detta årsskifte skall taga ställning

till den ekonomiska politikens utformning för det framförliggande året, kan

vi bygga på en ovanligt samstämmig uppfattning om utgångsläget för den

svenska ekonomins utveckling under den närmaste tiden. Såväl den nu re­

dovisade nationalbudgeten och konjunkturinstitutets höstrapport som be­

dömningarna inom näringslivet och arbetsmarknadens organisationer för­

medlar intrycket av en stabiliserad ekonomi under fortsatt expansion men

med samtidigt skönjbara risker för balansrubbningar och utvecklingsstör­

ningar. Den betydande grad av jämvikt som karakteriserat landets ekonomi

under det gångna året framstår såsom ett samverkande resultat av stats­

makternas stabiliseringspolitik och höstens avmattning i den internatio­

nella konjunkturen. Anledning saknas att tvista om vilkendera av dessa

faktorer som betytt mest för den uppnådda balansförbättringen i vår sam­

hällsekonomi. Konjunkturinstitutet har för sin del starkt understrukit den

förda politikens roll härvidlag. Klart står emellertid, att, särskilt under det

senare halvåret, minskningen i inflationstrycket utifrån har underlättat de

6

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

interna stabiliseringssträvandena. Det väsentliga är, att vi under det gångna

året omsider nått fram till det modererade konjunkturklimat som utgör den

bästa betingelsen för ett snabbt och jämnt framåtskridande.

Balans har i stort sett inträtt på arbetsmarknaden. Löneglidningen har

blivit mindre och konsumtionsutvecklingen lugnare än i allmänhet efter

kriget, investeringsverksamheten har konsoliderats på en hög nivå och jäm­

vikt har uppnåtts i bytesbalansen. Dessa resultat blir desto mer värdefulla,

eftersom de vunnits ulan uppoffring av den fulla sysselsättningen och utan

förlust av de dynamiska inslagen i utvecklingen. Arbetslösheten har vis­

serligen varit något högre än under de närmast föregående åren och har

på vissa punkter givit påtagliga utslag i statistiken. I huvudsak har det

emellertid varit fråga om en omsättningsarbetslöshet, vilken angripits ge­

nom eu aktiv arbetsmarknadspolitik med tonvikt på flyttning och omplace­

ring av ledig arbetskraft. Detta har lett till en ökad rörlighet av arbetskraf­

ten och till en bättre anpassning till olika näringsgrenars och enskilda före­

lags skiftande personalbehov. En sådan anpassning är en nödvändig förut­

sättning för ett expanderande näringsliv och är på längre sikt till båtnad

för såväl anställda som företag. Den senast tillgängliga arbetslöshetssiffran

(för november 1957) var 1,7 procent, att jämföras med 1,3 procent ett år tidi­

gare, vilket inte ger intrycket av att arbetslösheten gått utöver ramen för

vad som måste vara praktiskt tolerabelt vid en politik som syftar till att

förena full sysselsättning med samhällsekonomisk jämvikt.

Totalproduktionen i landet steg under fjolåret med drygt två procent.

Denna ökning når visserligen inte upp till de rekordartade ökningstalen

under vissa efterkrigsår, men får likväl betecknas såsom en fullt godtag­

bar prestation i ett samhälle där redan alla produktionsfaktorer är fullt

ianspråktagna och outnyttjad reservkapacitet saknas. Det bör också till­

läggas, att den industriella produktionen redovisade en större stegring än

totalproduktionen, nämligen nära fyra procent. Även den i nationalbudge-

ten uppskattade produktionsökningen med två procent för år 1958 innebär,

med hänsyn tagen till den samtidiga arbetstidsförkortningen, en tillfredsstäl­

lande fortsatt produktionsuppgång.

Intrycket av en lugn och harmonisk utveckling förstärkes ytterligare av

uppgiften, att den samlade investeringsverksamheten i vårt land fortsätter

att växa i god takt. I fjol beräknas de totala bruttoinvesteringarna ha ökat

med tre procent, och för i år har nationalbudgeten kalkylerat med fyra

procents stegring. Medan investeringsverksamhetens tillväxt i fjol hade sin

koncentration i den offentliga sektorn, beräknas för innevarande år tyngd­

punkten i investeringsexpansionen ligga på det privata området. Här av­

tecknar sig bland annat verkan av investeringsavgiftens avveckling. Bilden

bör kompletteras med att bostadsbyggandet stabiliserats på en hög nivå.

Konsumtionsökningen försiggår för närvarande i ett lugnare tempo än det

genomsnittliga för efterkrigstiden. En detaljanalys av fjolårets konsum-

tionsstegring visar, att ökningen i hög grad ligger på bilismens område, lik­

som fallet varit under de senaste åren.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

7

I tävlan mellan investeringar och konsumtion har nu de förra tagit led­

ningen beträffande den procentuella tillväxttakten. Tack vare detta vidga­

des i fjol investeringsandelen i vår ekonomi, en utveckling som står i över­

ensstämmelse med vad jag tidigare år förklarat vara eftersträvansvärt med

tanke på de trängande investeringsbehov som karakteriserar vårt samhälle

av idag. Att döma av nationalbudgetkalkylerna skulle glädjande nog en yt­

terligare förskjutning i samma riktning kunna motses i år. Samtidigt som

detta bör vara en källa till tillfredsställelse, bestyrker det mitt uttalande i

fjolårets finansplan, att den för år 1956 preliminärt uppskattade förskjut­

ningen från investerings- till konsumtionsseklorn endast finge betraktas så­

som ett tillfälligt avsteg från statsmakternas mål på längre sikt. Även om den

nu iakttagbara tendensen inte innebär några mera genomgripande föränd­

ringar, synes dock den i fjol befarade mindre gynnsamma utvecklingen i

detta avseende ha hejdats.

Ett positivt inslag i redovisningen av den aktuella utvecklingen är slut­

ligen den för fjolåret konstaterade tendensen för exporten att växa snab­

bare än importen. Denna gynnsamma tendens motverkas emellertid av oför­

delaktiga prisrelationer i utrikeshandeln, varför vi inte i form av en på­

fyllning av valutareserven kan helt inhösta frukterna av ansträngningarna

på exportområdet. Om vi emellertid på grund av prisrelationernas oförmån­

liga gestaltning inte erhåller ett positivt saldo i bytesbalansen, får vi åt­

minstone nu inte längre ett minus. Den instabilitetsskapande förskjutningen

mellan för- och efterskottsbetalningar synes vidare för tillfället ha upphört.

Förskjutningen i utrikeshandeln till exportens förmån under bibehållen

samhällsekonomisk balans inom landet ger, i förening med den nyss be­

rörda förbättringen av proportionerna mellan investeringar och konsum­

tion, en anvisning om att den ekonomiska politikens olika komponenter va­

rit tämligen väl avpassade med hänsyn till de verksamma krafterna i den

inhemska ekonomins olika sektorer, liksom med hänsyn till styrkan i den

internationella konjunkturen. Annorlunda uttryckt har den ekonomiska po­

litikens primära uppgift att hålla tillbaka de överdrivet expansionistiska

krafterna kunnat lösas, samtidigt som politiken möjliggjort en ändamåls­

enlig inriktning av de produktiva resurserna.

Om vi alltså vid detta årsskifte kan blicka tillbaka på en förhållandevis

gynnsam utveckling under det gångna året och glädja oss åt att den inre

och yttre jämvikten förstärkts som följd av atl det ekonomiska livets puls

nu slår lugnare, måste det samtidigt med beklagande konstateras att vi på

eu fundamental punkt icke lyckats förverkliga det för den ekonomiska

politiken uppställda målet, nämligen med avseende på strävandena att för­

hindra fortsatt prisstegring och penningvärdeförsämring. Priserna fortsatte

tyvärr i fjol att stiga och drev därigenom upp årsgenomsnittet för konsu­

mentprisnivån med fyra procent jämfört med medelnivån för år 1956. Det

bör emellertid betonas — och detta är en viktig modifikation av statistiken

— att närmare hälften av ökningen av konsumentpriserna förorsakats av

höjda indirekta skatter samt uppjusterade statliga avgifter och taxor. Pris­

8

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

stegringen har sålunda ej varit uttryck för en inflationistisk feber i samhälls­

kroppen, utan till stor del bestått i direkta återverkningar av åtgärder i

syfte att stärka statsbudgeten och finanspolitiken och därigenom minska

inflationstrycket. Någon okontrollerad inflation, framdriven av ett jämvikts-

rubbande efterfrågeöverskott, har det därför inte varit fråga om. Internatio­

nellt är vi också lyckligt ställda, därigenom att vi — tack vare de tvååriga

avtalen på arbetsmarknaden — har en stabiliserande faktor i utvecklingen.

Vi kan i detta hänseende med tillförsikt se fram mot kostnadsutvecklingen

under år 1958, något som inte reservationslöst kan sägas om alla våra kon­

kurrentländer. Emellertid kan vi redan nu urskilja vissa prishöjande fakto­

rer i det kommande förloppet. En för de många hushållen i vårt land känn­

bar höjning av mjölkpriset, vilken varit förutsedd tidigare, har nyligen med­

delats; låt vara att barnfamiljernas inkomststandard samtidigt förbättras

genom ökningen av barnbidraget. I riskzonen för prisstegringar ligger också

vissa andra varor.

Även om man för närvarande har skäl att antaga, att prisökningarna i år

kommer att bli mindre än förra året, vill jag med all kraft understryka, att

kampen mot prisuppgången och penningvärdeförsämringen oeftergivligt

måste fortsäitas. Förutsättningarna härför bör vara bättre nu än tidigare,

eftersom den allmänna stabiliteten i det ekonomiska livet återställts och

avmattningstendenser framträtt i världskonjunkturen och i fråga om de

internationella råvarupriserna. Men vi får inte ta den återvunna balansen i

vår ekonomi för gott och insöva oss i falsk säkerhet. I årets nationalbudget

skymtar flera tecken på en betydande efterfrågeökning inom landet, vilken

inte minst härrör från den offentliga sektorn, där en rad beslutade eller

förutsedda reformer bland annat sätter spår i form av en samhällsekono­

miskt sett försvagad statsbudget, vartill jag återkommer i det följande. Yt­

terligare vill jag erinra om att företagarsektorn i år erhåller en extra lik-

viditetsförstärkning genom återbetalningen av förut steriliserade pris- och

konjunkturutjämningsavgifter.

Omsorgen om penningvärdet måste därför också innevarande år taga sig

tittryck i en oavlåtlig vakthållning mot uppspringande inflationistiska stör­

ningskällor i den inhemska ekonomin. Sviktar denna vakthållning, så att

ett efterfrågeöverskott väller fram och ånyo ger upphov till en inflationis­

tisk flodvåg, har de senaste årens ansträngningar och uppoffringar varit

förgäves. Det värsta som idag skulle kunna hända för vår sysselsättning

och vårt framåtskridande vore, att vår inhemska hushållning komme att

präglas av en inflationistisk toppkonjunktur samtidigt som världsekono­

min och våra exportmarknader skulle kännetecknas av påtagliga avmatt­

ningstendenser och vikande priser. En internationell konjunkturnedgång av

mera betydande omfattning skulle redan i och för sig innebära en avsevärd

försvagning av våra exportmöjligheter och medföra risker för valutautflöde.

Med hänsyn till vår begränsade valutareserv skulle en sådan utveckling, om

den träffar oss i ett läge av inhemsk överkonjunktur, kunna medföra ett

desto allvarligare hot mot vår ekonomi och vår fulla sysselsättning. Vi har

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

9

därför under rådande förhållanden anledning att med största uppmärksam­

het följa växlingarna i den internationella konjunkturen.

Hur läget är i detta hänseende, är ännu oklart. Det förefaller dock som

om farhågorna för en ekonomisk tillbakagång i världshushållningen ej bör

överbetonas. Visserligen har under år 1957 en viss nedgång kunnat iakttagas

i Förenta staterna, vilken, om den fortsatte, skulle kunna få kännbara verk­

ningar för den ekonomiska utvecklingen inom de länder som direkt eller

indirekt i viss utsträckning är beroende av aktiviteten i det amerikanska

näringslivet. Några säkra slutsatser kan dock inte dragas beträffande den

fortsatta konjunkturutvecklingen i Förenta staterna. Den blivande utform­

ningen av detta lands försvarspolitik kommer härvidlag att spela en viktig

roll för den allmänna gestaltningen av dess ekonomi. Det bör också tillfo­

gas, att Förenta staterna numera inte övar ett lika dominerande inflytande

över den europeiska konjunkturen som under de första åren av efterkrigs­

tiden.

Utvecklingen i de ledande europeiska länderna har under senare år fått

en självständig betydelse för den svenska ekonomin. Möjligheterna att på

något längre sikt överblicka konjunkturens gestaltning inom de europeiska

länderna är emellertid begränsade. Fjolårets avtagande aktivitet i dessa län­

der får i inte ringa grad anses vara en konsekvens av de medvetna dämp-

ningsåtgärder som vidtagits inom praktiskt taget samtliga länder i Europa.

I den mån syftet med den restriktiva politiken uppnås, kan därför lättna­

der i åtstramningspolitiken komma att aktualiseras. Den vikande trenden

i den europeiska utvecklingen kan då brytas och efterträdas av en stabili­

serad konjunktur på tämligen hög nivå — vilket även självfallet gäller den

amerikanska konjunkturpolitiken. I någon mån spelar också in det växande

västeuropeiska samarbetet inom ramen för OEEC, vilket bland annat yttrar

sig i en ökad redobogenhet hos de enskilda länderna att i sin interna ekono­

miska politik ta hänsyn till återverkningarna i andra länder. Det gångna året

bar lämnat flera exempel på detta.

En ny faktor, som man inte bör förbise vid bedömningen av de aktuella

avmattningstendenserna i världsekonomin, är, att den universella uppslut­

ningen under efterkrigsperioden kring den fulla sysselsättningens idé har

lett fram till att praktiskt taget ingen regering längre är beredd att driva

en konjunkturdämpning så långt, att massarbetslöshet uppkommer. Så

snart en dylik situation hotar att uppstå, torde regeringarna världen runt

målmedvetet insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera

konjunkturen på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens de-

pressionslägen. Av detta skäl borde en nedgång i världskonjunkturen bli en

till tiden relativt begränsad avmattning i den föregående utpräglade hög­

konjunkturen.

Uppenbart är emellertid, att den rådande världskonjunkturen inrymmer

påtagliga avmattningstendenser, om vilkas styrka och fortbestånd det är

svårt att göra sig en klar föreställning. Man kan urskilja tecken på en yt­

terligare internationell konjunkturdämpning, men man kan också hänvisa

10

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget framstår i detta

hänseende såsom synnerligen oklart. Alldeles speciellt accentueras oklarhe­

ten vid en bedömning som skall bli underlag för en finansplan, vilken med

tanke på de konjunkturmässiga övervägandena måste sträcka sig halvtan-

nat år framåt i tiden. Redan av detta skäl vill jag liksom i fjol uttryckligen

beteckna årets finansplan såsom preliminär och betrakta mina synpunkter

i det följande beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning

såsom interimistiska. En definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag

torde få framläggas i den kommande kompletteringspropositionen mot vår­

riksdagens slut. Vi har då genom den sedvanliga reviderade nationalbudge-

ten fått en bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt lig­

ger närmare det nya budgetåret än den nu presenterade preliminära natio-

nalbudgeten. Detta gäller såväl de allmänna ekonomiskt-politiska ställnings­

tagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen av

budgetbalanseringen. I sistnämnda avseende finnes det också andra skäl till

att reservera den slutliga bedömningen till ett senare tillfälle. Jag syftar här

på den ännu ej färdigberedda försvarshuvudtiteln, eftersom de framtida för-

svarskostnaderna och deras finansiering i hög grad kommer att påverka

statsbudgeten och därmed också den samlade styrkan i den ekonomiska po­

litiken.

Med nu anförda reservation för finansplanens starkt preliminära karak­

tär vill jag, i fråga om den ekonomiska politikens utformning under det

framförliggande året, för dagen deklarera, att de uppkomna avmattnings-

tendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska konjunkturen

som hittills inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden och

i företagarvärlden, inte ger anledning till en radikal omläggning av vare sig

finanspolitiken eller kreditpolitiken. Det ligger givetvis i sakens natur, att

kravet på restriktivitet hos den samlade effekten av de stabiliseringsåtgär-

der, som statsmakterna tidigare vidtagit, inte för ögonblicket behöver ställas

med fullt samma skärpa som under de senaste åren. Vissa direkta lättnader

har också genomförts. Jag vill här framförallt peka på avvecklingen av in-

vesteringsavgiften i och med det nya årets ingång. I samband härmed torde

få anmälas, att den extra bolagsskatten inte längre ansetts böra steriliseras

utan disponeras i normal ordning för den allmänna budgeten. Härmed har

inte avsetts, att den extra bolagsskatten skulle permanentas. Som jag i en

tidigare finansplan framhöll, torde denna skatt lämpligen böra avvecklas i

samband med införandet av en på arbetsgivarbidrag baserad lagfäst tjänste-

pensionering.

På finanspolitikens område har en automatisk uppmjukning kommit till

stånd utan direkta ingripanden i detta syfte. Denna utveckling, som redan

började under förra budgetåret och som kunde avläsas i den i höstas offent­

liggjorda slutredovisningen för nämnda budgetår, är delvis en reflex av den

av konjunkturdämpningen föranledda avsaktningen i såväl konsumenternas

som företagens inkomst- och efterfrågeökning. Statsinkomsterna bar därige­

nom blivit mindre än beräknat, vilket försämrar budgetutfallet. Samtidigt

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

11

har statsutgifterna kraftigt stegrats utöver de i riksstaten fastställda belop­

pen till följd av tilläggsstater och överskridanden. Totalbudgeten — d. v. s.

summan av de faktiska utgifterna på både drift- och kapitalbudgeten sam­

manställd med de totala statsinkomsterna — för budgetåret 1956/57 resul­

terade därför i ett underskott av nära 800 miljoner kronor mot ett ursprung­

ligen beräknat överskott av cirka 500 miljoner kronor. Jag torde längre fram

få närmare utveckla och belysa orsakerna till ifrågavarande försämring av

budgetutfallet. Här vill jag endast ytterligare nämna, att uppskattningarna

av utfallet för innevarande budgetår tyder på en ännu större försvagning av

budgeten, nämligen ett underskott på totalbudgeten av över 1 600 miljoner

kronor.

I ljuset av de återgivna siffrorna slår det klart, att den mot bakgrunden

av dåvarande konjunkturbedömning avsedda samhällsekonomiska åtstram-

ningseffekten av budgeten inte kunnat realiseras. En påtaglig omsvängning

har ägt rum på budgetområdet. Mot bakgrunden av den betydande stabilitet

som utmärkt det ekonomiska livet under det gångna året kan det emellertid

konstateras, såsom också skett i konjunkturinstitutets höstrapport, att un­

derskottet å totalbudgeten inte varit inflationsdrivande. Med anknytning till

ett sådant betraktelsesätt kan, åtminstone till viss del, försämringen av bud­

geten betecknas såsom en anpassning till ett förändrat konjunkturläge. Där­

med vill jag dock inte ha sagt, att de försämrade utfallen för förra budget­

året eller för det löpande budgetåret helt motsvarar en samhällsekonomiskt

riktig avvägning av budgetpolitikens styrka och betydelse. Enligt min me­

ning hade det varit synnerligen önskvärt, att budgetens stramhet hade kun­

nat bibehållas i betydligt större utsträckning än som blivit fallet. Detta gäl­

ler inte minst med tanke på de komplikationer för kapitalmarknaden och

kreditpolitiken som en försvagad budget ger upphov till.

Samma synpunkter är också giltiga i fråga om det förslag till riksstat för

budgetåret 1958/59 som härmed framlägges. Även om de ändrade dragen i

konjunkturbilden gör, att vi kan stå till svars med en lägre målsättning än

i de närmast föregående budgetförslagen, hade ändå en starkare totalbud­

get, än som nu föreslås, varit påkallad. Med hänsyn till att inkomstprog­

noserna radikalt förändrats i förhållande till vad vi räknade med i fjol, och

då tidigare beslutade eller förutskickade reformer näppeligen kan ryggas

utan kräver sin ovillkorliga tribut av de statsfinansiella resurser som står

till buds, har det, trots den strängaste granskning av anslagsäskandena på

övriga utgiftsområden, inte varit möjligt att nå fram till ett budgetresultat

som representerar den bästa avvägningen av den relativa styrkan i de olika

instrument på vilka den ekonomiska politiken måste spela för att upprätt­

hålla den samhällsekonomiska jämvikten. Å totalbudgeten beräknas för näs­

ta budgetår uppkomma ett underskott av 1 600 miljoner kronor, vilket till­

lika är ett ungefärligt mått på det nu förutsebara upplåningsbehovet för

budgetåret i fråga. Vid bedömningen härav, och vid jämförelse med det nyss

redovisade underskottet för innevarande budgetår, får ihågkommas, att det

regelmässigt tillkommer betydande behov av tilläggsanslag efter riksstatens

12

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

ikraftträdande, varför det slutliga underskottet med all sannolikhet torde bli högre än nu angivna 1 600 miljoner kronor.

Det sålunda uppskattade underskottet å totalbudgeten för kommande bud­ getår motsvaras i budgetförslaget av en i praktiken nätt och jämnt balanse­ rad driftbudget, exklusive väntade reservationsmedelsförändringar. Jag kom­ mer senare att utförligt redovisa läget beträffande såväl drift- som kapital­ budgeten, under det att jag här velat inskränka mig till den för den sam­ hällsekonomiska bedömningen relevanta totalbudgeten.

Budgetförslaget är vidare ofullständigt i så måtto, att stora delar av för- svarshuvudtiteln utbrutits och preliminärt upptagits till oförändrade belopp i avbidan på resultatet av den arbetande försvarsberedningen. I de för för­ svaret beräknade beloppen ingår huvudsakligen blott ungefärliga summor för den löneautomatik som framstår såsom ofrånkomlig, vilket alternativ för försvarets utformning som än väljes. Försvarshuvudtiteln inrymmer inte någon marginal för sådana anslagsökningar utöver nu gällande riksstat som kan föranledas av den kommande prövningen av försvarets framtida orga­ nisation. Under alla förhållanden måste härutöver senare äskas medel för att klara av det betalningsanstånd för flygvapnets materielanskaffningar som blivit nödvändigt på grund av att beställningar utlagts efter ett tidssche­ ma som inte motsvarar anslagstilldelningen å fjolårets eller innevarande års budget. Även vid en orörd försvarsorganisation får man därför räkna med ytterligare medelsbehov för försvaret utöver vad som nu upptagits i budget­ förslaget. Häri ligger krav på en förstärkning av budgetens inkomstsida. Jag är för dagen inte i stånd att diskutera formerna härför, men behovet av yt­ terligare inkomster för att täcka försvarsutgifterna är obestridligt. Så myc­ ket vill jag dock framhålla, att de statsfinansiella resurserna är till den grad pressade enligt det föreliggande budgetförslaget — ett avsevärt underskott å totalbudgeten, ett stort upplåningsbehov och en nätt och jämnt balanserad driftbudget — att varje ytterligare utgift kräver ett motsvarande inkomst­ tillskott.

Principen att i nuvarande ansträngda budgetläge en ökning av försvars­ utgifterna utöver det preliminära budgetförslagets ram måste kompenseras genom ett motsvarande inkomsttillskott, bör också upprätthållas i fråga om de övriga krav på nya och höjda anslag som kan framkomma vid den fort­ satta budgetbehandlingen. Med hänsyn till att årets budgetförslag innebär en uppmjukning av finanspolitiken intill gränsen för vad som i nuvarande konjunkturläge kan anses vara samhällsekonomiskt försvarligt, bör man kunna påräkna riksdagens medverkan till återhållsamhet vid prövningen av anslagsfrågor. Statsmakterna måste nu i första hand klara finansieringen av de vittgående reformer som redan beslutats, varvid jag främst tänker på barnbidragen och de kommunala ortsavdragen. Vidare avser jag de bety­ dande kostnaderna under nästa budgetår för den folkpensionsreform varom samtliga partier är eniga.

Regeringen har utgått från att dessa reformer haft definitiv karaktär och

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

13

alltså bundit statsmakterna för betydande utgiftsökningar. Likaså har det i årets budgetförslag ansetts angeläget att skapa utrymme för en progressiv politik på vissa för samhällsutvecklingen vitala punkter, såsom undervis­ ningen och forskningen, atomenergins och vattenkraftens utnyttjande, bo­ stadsbyggandet och sjukvården, medan däremot ökningen av medelstilldel­ ningen för vägväsendet måst begränsas utifrån den avvägningen, att vi under rådande produktionsförhållanden i första hand måste tillgodose vår industri och vår energiförsörjning. Under sådana omständigheter är det desto vikti­ gare, att försiktighet iakttages på övriga områden och särskilt beträffande annan reformverksamhet, innan statsinkomsterna vuxit i fatt utgifterna. Med andra ord tarvas den största återhållsamhet i avseende på beslut som innebär inteckningar i hypotetiska framtida inkomstökningar.

Till nöds bör vi i den uppkomna budgetsituationen vid bibehållen restrik- tivitet i övrigt kunna acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet i totalbudgeten är en indikator på. Detta inne­ bär emellertid inte att tanken på en balansering av totalbudgeten övergivits. En sådan totalbalansering bör alltjämt eftersträvas i lägen av samma in- flationistiska tryck som rådde, när den första gången hävdades i 1956 års statsverksproposition. Liksom man under 30-talets samhällsekonomiska för­ hållanden förutsatte överbalansering eller underbalansering av driftbudge­ ten alltefter växlingarna mellan högkonjunktur och lågkonjunktur, bör själv­ fallet kravet på balans i totalbudgeten modifieras i takt med skiftningarna i den fulla sysselsättningens ekonomi. För närvarande anvisar tillståndet i det ekonomiska livet en viss underbalansering av totalbudgeten. Huruvida denna bör tillåtas gå så långt som enligt det nu framlagda preliminära bud­ getförslaget och alltså resultera i ett underskott på totalbudgeten av hela 1 600 miljoner kronor, är en fråga som lämpligen bör bedömas i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget i kompletterings­ propositionen mot vårriksdagens slut. Såsom jag i det föregående framhål­ lit, kommer vid den tidpunkten den reviderade nationalbudgeten att vara fär­ digställd och erbjuda ett säkrare underlag för de samhällsekonomiska över­ vägandena beträffande såväl finanspolitiken som övriga i den ekonomiska politiken ingående element.

Så länge vi är tvingade att på grund av låsta utgiftsökningar föra en mind­ re aktiv finanspolitik, framstår så mycket mera kreditpolitikens centrala be­ tydelse för strävandena att bevara den samhällsekonomiska jämvikten och motverka de prisuppdrivande krafterna. Särskilt med tanke på de risker för ett återuppflammande av de inflationistiska tendenserna i den inhemska eko­ nomin, som jag förut varnat för, är det desto viktigare, att kreditpolitiken inte avrustas. I tidigare finansplaner har jag understrukit, att under rådan­ de ekonomiska förhållanden kreditpolitiken huvudsakligen måste verka ge­ nom den kvantitativa åtstramningen av det likviditetsmässiga underlaget för bankernas utlåning, medan räntan väsentligen är av betydelse såsom ett marknadstekniskt stöd åt åtstramningsoperationerna. Vad jag därvid utta­

14

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

lat äger alltjämt giltighet. I sammanhanget vill jag nämna, att en expert­ utredning numera tillsatts med uppdrag att undersöka möjligheterna att ge­ nom en vidgning av den långa kapitalmarknaden skapa förutsättningar för en förbättrad finansiering av de för vårt lands ekonomiska framåtskridande fundamentala långfristiga investeringarna.

Ej sällan ställs den frågan, huruvida inte kreditpolitiken liksom finanspo­ litiken nu borde lättas mot bakgrunden av den under fjolåret ernådda stabi­ liseringen i vår inre ekonomi. Man möter ibland den uppfattningen, att den samlade restriktiva effekten av den ekonomiska politikens olika instrument är för stark i betraktande av avmattningstendenserna i vissa sektorer. I min argumentering har jag redan delvis bemött dessa tankegångar. Jag vill var­ na för en avveckling i förtid av åtgärderna till skydd mot nya överslag i in- flationistisk riktning. Däremot är det självklart, att lägets fortsatta gestalt­ ning måste följas med största uppmärksamhet, så att inte överslag i depres­ siv riktning äger rum. Beredskapen mot lågkonjunkturtendenser och syssel- sättningsstörningar får inte eftersättas, utan bör ständigt överses, så att ett välplanerat handlingsprogram snabbt kan utlösas i händelse av ett allvarligt konj unkturomslag.

Denna planering måste präglas av insikten om hur vikande avsättnings­ möjligheter för den svenska exportindustrin påverkar arbetsmarknaden. Om arbetslöshet uppstår på vissa områden som följd av avsättningssvårigheter för exportindustrin, kan detta inte lösas genom en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra vår internationella konkurrens­ kraft, samtidigt som importen stimuleras. Ett land med en stor och från världen i övrigt tämligen isolerad egen marknad som Förenta staterna kan utan tanke på betalningsbalansen och valutareserven hålla sysselsättning­ en uppe genom en allmänt konjunkturstiinulerande politik. Så är ej för­ hållandet i Sverige med dess nära beroende av de utländska marknaderna till följd av utrikeshandelns stora andel av ekonomin. En uppdriven liemma- konjunktur under en samtidig konjunkturavmattning för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka valutareserven. Av dessa skäl måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden med bibehållen expansionskraft — utan hjälp av en generellt uppdriven kon­ junktur. Det är med andra ord den selektiva sysselsättningspolitiken som träder i förgrunden.

Vad jag nu senast anfört berör i själva verket kärnproblemet i den fulla sysselsättningens politik. I ett land som Sverige förutsätter värnet av den fulla sysselsättningen en villighet hos medborgarna att ålägga sig den åter­ hållsamhet som krävs för att vidmakthålla den samhällsekonomiska jämvik­ ten. Rubbas denna genom uppkomsten av ett inflationistiskt efterfrågeöver- skott, kommer snart vår exportindustris konkurrenskraft att försämras och sysselsättningsmöjligheterna att minska inom vida delar av vårt näringsliv.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

15

Det är mot denna bakgrund som det är nödvändigt för statsmakterna att också i fortsättningen fullfölja en fast stabiliseringspolitik, även om den för enskilda medborgare och företag ofta kan te sig som huvudsakligen negativt inriktad, som ett hinder för personliga standardhöjningar och produktiva utvidgningssträvanden. I det långa loppet kommer emellertid en försiktig stabiliseringspolitik enligt hittills följda linjer, med de jämkningar och nyan­ seringar som betingas av utvecklingens gång, att leda snabbare till målet än förhastade lättnader i åtstramningsåtgärderna och kortsiktiga eftergifter för kraven på skattesänkningar eller andra önskemål som innebär ett under­ grävande av den erforderliga ekonomiska stabiliteten.

4. Budgetläget. Som jag i tidigare sammanhang framhållit var riktpunkten för budgeten såväl budgetåret 1956/57 som budgetåret 1957/58, att samtliga statsutgifter skulle täckas av löpande inkomster. Jag fann en totalbalanse- ring av statsbudgeten ytterst angelägen under de aktuella stabiliseringspoli- tiska betingelserna. Vid sidan av önskemålet att genom en reduktion av det statliga lånebehovet vid rådande institutionella förhållanden på kreditmark­ naden lätta trycket på den långa marknaden fann jag nämligen det nödvän­ digt att, så länge den totala efterfrågan i landet tenderade att överstiga de tillgängliga resurserna, via finanspolitiken reducera efterfrågan och köp­ kraft totalt och på särskilt strategiska punkter. Förändringarna i totalbud­ getens saldo ansåg jag därvid vara en praktisk indikator på finanspoliti­ kens stabiliseringseffekt. Utfallet av riksstaten för det budgetår som gick till ända i somras inne­ bar emellertid kassamässigt ett underskott på totalbudgeten av ca 800 mil­ joner kronor och, till följd av fondering i riksbanken av vissa medel, ett än större upplåningsbehov för riksgäldskonloret. I jämförelse med budget­ året 1955/56 innebar detta utfall ett ökat underskott på totalbudgeten med ett par hundra miljoner kronor, i stället för en eftersträvad reduktion. På driftbudgeten uppkom ett underskott av ca 300 miljoner kronor exklusive avsättningar till budgetutjämningsfonden, vilket emellertid — med hänsyn till att i driftbudgeten inrymts vissa bokföringstransaktioner av engångs- natur — närmast motsvarade ett överskott av ca 300 miljoner kronor. Så­ som jag i det föregående framhållit, får budgetförsämringen delvis ses mot bakgrunden av den inträdda dämpningen av den allmänna konjunkturen och innebär därför till viss del en automatisk anpassning till det samhälls­ ekonomiska lägets betingelser. Redan under loppet av det gångna budgetåret stod det visserligen klart, såsom redovisats senast i kompletteringspropositionen, att den riktpunkt som ursprungligen hade uppsatts inte skulle kunna nås, beroende både på ett sämre inkomstutfall och ökade utgifter. I jämförelse med beräkningarna i april 1957 innebar emellertid det faktiska utfallet en ytterligare försämring med i runt tal 350 miljoner kronor. Denna försämring var så gott som helt att finna på inkomstsidan och låg där i huvudsak på den statliga inkomstskatten.

16

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Förklaringen till detta inkomstbortfall, som uppbördsmässigt kom till ut­ tryck i mindre skattebetalningar under våren 1957 än vad som antagits, ges i huvudsak av det nu kända utfallet av den under år 1957 verkställda taxeringen. De fyllnadsbetalningar som inflöt under våren 1957 uppgick så­ lunda till endast 500 miljoner kronor, det vill säga 150 miljoner kronor mind­ re än vad som antogs i april 1957. De uteblivna fyllnadsbetalningarna får till övervägande del sättas i samband med att taxeringsutfallet för bolagens del blev väsentligt sämre än vad som tidigare antagits av riksräkenskapsverket. Medan den taxerade inkomsten för bolagen hade beräknats öka med två procent utvisade taxeringen i stället en nedgång med 12,5 procent. Denna kraftiga skillnad kan förklara hela avvikelsen i beräkningen av fyllnadsbe­ talningarna. Även i övrigt visar emellertid taxeringsutfallet 1957 en för­ sämring i jämförelse med de förutsättningar som inkomstberäkningarna så sent som i våras byggde på. För den dominerande förvärvskällan, inkomst av tjänst, redovisas för år 1956 en stegring av blott 6,6 procent mot beräk­ nade åtta procent. Medan den taxerade inkomsten för samtliga fysiska per­ soner hade beräknats öka med drygt sex procent blev den faktiska upp­ gången endast 3,5 procent.

Tolkningen av dessa siffror måste, som jag redan antytt, i varje fall till eu del vara, att den relativa stabilisering inom vårt ekonomiska liv som inträdde under år 1956 medfört en något svagare nominell inkomststegring än man tidigare under vissa år haft erfarenhet av. Speciellt intresse knyter sig givetvis till den redovisade nedgången av bolagens taxerade inkomster. Tillgängliga uppgifter om bolagens omsättning och bruttovinster ger i och för sig inte tillräcklig förklaring till en så betydande nedgång. En speciell faktor som reducerat den taxerade inkomsten är att investeringsavgiften, som är avdragsgill, steg från taxeringen 1956 till taxeringen 1957 med ca 100 mil­ joner kronor. Därtill synes emellertid bolagen i mycket stor utsträckning ha utnyttjat befintliga möjligheter att genom ökade avskrivningar och fond­ avsättningar uppskjuta vinstframtagningen. Det torde finnas anledning för­ utsätta att nedgången i bolagens taxeringar inte återspeglar en motsvaran­ de försämring i deras räntabilitet utan främst inneburit en i viss mån till­ fällig förskjutning av sparandet från den offentliga sektorn till företagssek­ torn.

Den konstaterade försämringen i utfallet av taxeringen år 1957 i förhål­ lande till vad som förutsågs i våras har konsekvenser även för en bedöm­ ning av statsinkomsterna under nu löpande och nästa budgetår. Den inne­ bär nämligen, att de beräknade skatternas absoluta belopp — som ut­ gångspunkt för förändringar under framförliggande år — sänkts. Riks­ räkenskapsverket räknar sålunda med att inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1957/58 skall komma att understiga riksstatens belopp med 400 miljoner kronor.

Mindre inkomster än vad som upptagits i riksstaten för innevarande bud­ getår förutses förutom för inkomstskattetiteln bland annat för omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 150 miljoner kronor — beroende

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nrl. Bil.l

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

17

på en i och för sig glädjande nedgång i spritkonsumtionen —- och för energi­ skatt med 35 miljoner kronor. Med hänsynstagande även till smärre merin- komster på vissa inkomsttitlar räknar riksräkenskapsverket nu med att de totala inkomsterna på driftbudgeten skall komma att understiga riksstatens belopp med ca 550 miljoner kronor.

På utgiftssidan tillkommer under budgetåret 1957/58 ökningar på drift­ budgeten till följd av äskandena på tilläggsstaterna I och II med tillsam­ mans 231 miljoner kronor. Bland dessa utgifter må nämnas 100 miljoner kronor för täckande av underskott för statens järnvägar och 30 miljoner kronor såsom förstärkning av vissa anslag för vägbyggnader och andra åt­ gärder i arbetslöshetsbekämpande syfte. Vidare ingår häri 68,5 miljoner kronor för fullgörande av betalningsförpliktelser utöver tidigare anvisade anslag till inköp av flygmateriel.

På kapitalbudgeten tillkommer på tilläggsstat beviljade eller äskade in- vesteringsanslag med tillhopa 292 miljoner kronor. Härav avser 20 miljoner kronor kostnader för en storflygplats, 45 miljoner kronor ökad långivning till bostadsbyggande och 36 miljoner kronor lån för finansiering av olje- lagringsanläggningar. I det angivna beloppet ingår även ca 190 miljoner kro­ nor för överföring till LKAB av vissa medel, som under budgetåren 1955/56 och 1956/57 reserverats på budgetutjämningsfonden för framtida investe­ ringar i bolaget. Flertalet av de nu nämnda utgifterna på kapitalbudgeten kunde med större eller mindre grad av säkerhet förutses redan i våras och förutskickades också i kompletteringspropositionen.

Man måste nu även räkna med vissa ofrånkomliga anslagsöverskridanden på driftbudgeten. Sålunda har fr. o. m. den 1 oktober 1957 tillkommit kost­ nader för ytterligare ett indextillägg på folkpensionerna. Till följd av kraf­ tigt höjd utdebitering i kommunerna för år 1958 uppstår merkostnader om ca 20 miljoner kronor på anslaget till skatteersättning till kommunerna på grund av ortsavdragsreformen. Vissa utgiftsökningar till följd av arbetstids­ förkortningen torde också bli ofrånkomliga. Riksgäldskontorets utgifter för förräntning av statsskulden torde vidare icke oväsentligt komma att över­ stiga det i riksstaten beräknade beloppet. Sammanlagt räknar jag nu med anslagsöverskridanden under innevarande budgetår med drygt 140 miljoner kronor. Erfarenheten visar att också andra oförutsedda utgifter kan tillkom­ ma under resten av budgetåret.

Sammanfattningsvis måste nu konstateras, att budgetutfallet under inne­ varande budgetår kommer att bli betydligt sämre än under det gångna bud­ getåret. Totalbudgeten torde sålunda komma att utvisa ett underskott på icke mindre än ca 1,6 miljarder kronor och även driftbudgeten visar ett be­ tydande underskott enligt vad som framgår av i det följande redovisade översikter.

Jag övergår härefter till att behandla riksstatsfårslaget för budgetåret 1958/59. Jag angav i kompletteringspropositionen i våras, att en totalbalan- sering av statsbudgeten borde uppställas såsom mål jämväl för arbetet med budgeten för 1958/59. Såsom jag nyss framhållit vid min redogörelse för

18

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

den ekonomiska politiken är det angeläget, att finanspolitiken alltjämt präglas av restriktivitet. Med den jämfört med tidigare prognoser ogynn­ samma utvecklingen av statsinkomsterna samt de väsentliga och till stor del ofrånkomliga behov av anslagsökningar som aktualiserats vid höstens budgetarbete har det emellertid icke varit möjligt att ens tillnärmelsevis åstadkomma ett budgetförslag, där samtliga statsutgifter täckes med löpan­ de inkomster. Såsom jag även framhållit i det föregående är det framlagda riksstatsförslaget att betrakta såsom preliminärt, bland annat med hänsyn till att definitiv ställning icke tagits till de väsentligaste anslagen under för- svarshuvudtiteln.

Statsinkomsterna för nästa budgetår beräknar jag i det föl­ jande till 12 266 miljoner kronor, innebärande en uppgång med 635 mil­ joner kronor i jämförelse med de aktuella beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1957/58 men en uppgång med endast 83 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår. Den angivna inkomst­ siffran bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — för vilken en särskild redogörelse lämnas i det följande — med vissa av mig vidtagna ändringar. Den viktigaste av dessa är en uppräkning av inkomstskattetiteln med 100 miljoner kronor, föranledd av en förutsatt höjning av folkpensions- avgifterna från och med den 1 januari 1959 i enlighet med allmänna pen- sionsberedningens förslag. Till vissa andra smärre justeringar, i huvudsak föranledda av taxe- och avgiftshöjningar, återkommer jag i det följande.

Såsom framgår av min redogörelse i det följande innebär riksräkenskaps­ verkets beräkningar för nästa budgetår en fortgående stegring av statsin­ komsterna. Utgångsläget, det vill säga innevarande budgetårs inkomstut- fall, är emellertid ett annat än jag så sent som i våras ansåg mig ha anled­ ning att kalkylera med.

Beträffande inkomstskattetiteln må nämnas, att densamma även efter uppräkningen med hänsyn till den förutsatta höjningen av folkpensions­ avgifterna av mig upptagits med samma belopp som på innevarande bud­ getårs riksstat, nämligen 6 100 miljoner kronor. Jämfört med dagens upp­ skattningar av inkomsterna på titeln för budgetåret 1957/58 innebär detta en ökning med 400 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor utgöres av nyssnämnda uppräkning av folkpensionsavgifterna. Den av riksräkenskaps- verket beräknade ökningen, 300 miljoner kronor, bygger på förutsättning­ en att inkomst av tjänst under år 1958 skall stiga med fyra procent. Käll- skatteuppbörden inklusive fyllnadsinbetalningarna väntas öka förhållande­ vis litet. Härtill bidrar bland annat slopandet från och med den 1 januari 1958 av investeringsavgiften, vilket för budgetåret 1958/59 torde innebära ett inkomstbortfall med i runt tal 150 miljoner kronor. I samma riktning verkar de höjda kommunala ortsavdragen, vilka inarbetats i källskatte- tabellerna från och med år 1958, även om den härav föranledda minskning- en i skatteuppbörden till viss del torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen.

En bättre anpassning av källskatteinbetalningarna till den slutliga skat­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

19

ten kan antagas bli en följd av bland annat höjningen av kvarskatteräntan från sju till nio procent. Detta antagande återspeglas i riksräkenskapsver- kets beräkningar av inkomstskattetiteln så tillvida att ämbetsverket räknar med minskad kvarstående skatt enligt 1958 års taxering. Fyllnadsinbetal­ ningar har förutsatts äga rum under våren 1958 och våren 1959 i sådan ut­ sträckning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringen åren 1958 och 1959 blir av begränsad omfattning.

Kommunalskatteutbetalningarna väntas minska 1958/59 jämfört med in­ nevarande budgetår, delvis som en följd av ortsavdragsreformen, delvis på grund av minskade slutavräkningar avseende 1956 års kommunalskatt.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de nu beräknade källskatte- inkomsterna på ifrågavarande skattetitel inrymmer kommunalskattemedel, som inte helt motsvaras av samtidiga förskottsutbetalningar till kommuner­ na. Dessa eftersläpningar i utbetalningarna uppskattas till 425 miljoner kro­ nor för 1957/58 och 400 miljoner kronor för 1958/59. Motsvarande belopp bör enligt numera tillämpade grunder reserveras på budgetutjämningsfon­ den för kommande utbetalning. Å andra sidan beräknas återföring av tidigare avsatta medel ske med 250 respektive 200 miljoner kronor. Nettoavsättning­ en till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel kan alltså nu uppskattas till 175 miljoner kronor under innevarande budgetår och 200 miljoner kronor under nästkommande budgetår.

Såsom jag redan i det föregående framhållit har vid behandlingen av bud­ getens utgiftssida anslagskraven behandlats med största restriktivitet. De i höstas presenterade äskandena från myndigheternas sida innebar ök­ ningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt närmare fyra miljar­ der kronor, vilket med ca 1,5 miljard kronor överstiger de av myndigheterna föregående höst äskade höjningarna. Av anslagsökningarna angavs närmare två miljarder kronor vara automatiskt betingade, mot 3/4 miljard förra året. Svårigheterna att genomföra en långtgående nedpressning av anslagskraven och en rationell avvägning mellan olika konkurrerande, i och för sig ange­ lägna behov har givetvis därför varit stora. Välmotiverade äskanden har i många fall av statsfinansiella skäl måst lämnas obeaktade.

I det nu framlagda riksstatsförslaget visar de egentliga statsutgifterna på driftbudgeten en uppgång från riksstaten 1957/58 med 859 miljoner kronor. Då emellertid utgifterna för statens kapitalfonder nedräknats med netto 135 miljoner kronor, stannar hela ökningen på driftbudgeten vid 724 miljoner kronor. Utgiftssumman på driftbudgeten uppgår därigenom till 12 018 miljo­ ner kronor. Häri ingår emellertid endast en del av de ökade kostnader för försvaret som torde komma att aktualiseras nästa budgetår. Chefen för försvarsdepartementet förordar senare denna dag, att de anslag under fjärde huvudtiteln, som direkt kan komma att beröras av statsmakternas ställnings­ tagande till krigsmaktens fortsatta utveckling, preliminärt upptages i riks­ staten med allenast beräknade belopp av oförändrad storlek.

Av den sammanlagda nettoökningen under departementshuvudtitlarna med 859 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat kan 772 mil­

20

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

joner kronor betraktas som automatiska förändringar. De automatiska an­ slagshöjningarna har brutto uppskattats till 1 093 miljoner kronor, men där­ emot har stått automatiska minskningar på 321 miljoner kronor, varav 245 miljoner kronor motsvarar bortfallet av det för innevarande budgetår anvi­ sade anslaget till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner. Bland mera betydande automatiska ut- giftsstegringar må nämnas 285 miljoner kronor motsvarande uppräkningen till ett helt budgetårs kostnader av anslaget till skatteersättning till kom­ munerna i anledning av ortsavdragsreformen, 102 miljoner kronor utgöran­ de ytterligare ett halvt års kostnad för de fr. o. m. ingången av år 1958 höjda allmänna barnbidragen, 85 miljoner kronor avseende -— delvis på grund av räntestegringen — höjda anslag till ränteeftergifter å bostadslån och till bostadsrabatter samt 60 miljoner kronor för täckande av kostnader­ na för ett lindextillägg på folkpensionerna, som tillkommit under år 1957, ävensom kostnader till följd av ökat antal pensionärer.

Den icke-automatiska anslagsstegringen på departementshuvudtitlarna uppskattas till netto 87 miljoner kronor. Brutto redovisas en icke-automatisk stegring av omkring 432 miljoner kronor. Därav hänför sig en stegring med 113 miljoner kronor till de preliminärt beräknade folkpensionsanslagen, betingad av en förutsatt höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 i enlig­ het med allmänna pensionsberedningens förslag. Såsom bidrag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar beräknas ett anslag med 100 miljoner kronor. För atomenergiverksamhet beräknas en höjning med drygt 50 miljoner kronor. Mot de icke-automatiska stegringarna står an- slagsnedräkningar om ca 345 miljoner kronor. Bland annat bortfaller det för innevarande budgetår med 275 miljoner kronor uppförda anslaget till fon- dering för framtida pensionsändamål.

Under utgifter för statens kapitalfonder räknas med en höjning — jämfört med innevarande budgetårs anslag -— med 110 miljoner kronor för ökade ut­ gifter för förräntning av statsskulden, varav ungefär hälften en följd av den senaste räntehöjningen. Däremot har kunnat räknas med lägre anslag för avskrivning av bostadslån, vilket sammanhänger med de åtgärder på det bostadspolitiska området som beslöts av riksdagen våren 1957. De samlade avskrivningsanslagens summa har därför kunnat reduceras med 247 mil­ joner kronor.

Då inkomsterna angivits till 12 266 miljoner kronor och utgifterna till 12 018 miljoner kronor, skulle enligt vad som framgår av efterföljande tablå för budgetåret 1958/59 uppkomma ett överskott på driftbudgeten med 248 miljoner kronor. Såsom jag i det föregående påpekat ingår emellertid bland inkomsterna netto 200 miljoner kronor kommunalskattemedel, som enligt gällande regler skall reserveras på budgetutjämningsfonden i avvaktan på utbetalning till kommunerna. Efter reduktion med detta belopp kvarstår ett överskott på driftbudgeten om 48 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

21

22

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Drift-

Miljoner

1950/51 1951/52

Inkomster ......................................................................................... 5 820 7 507 Utgifter.................................................................................................

överskott eller underskott

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ......................................... av medel som skall överföras till särskilt konto i riks­

banken: .....................................................................................

5 449

2371

6 423 21 084

motsvarande vissa tillfälliga, konjunkturpolitiskt be­

tingade inkomster............................................................... avsedda för framtida investeringar i LKAB...............

överskott eller underskott 2371 21 084

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.) ....................

,

__

Reservationsmedelsförändringar...........................................................

över- eller underskott inkl. tillkommande

(—175)

( + 138)

utgifter och reservationsmedelsförändringar +371 + 1084

1 Därav riksstat 11 294, tiiläggsstat I och II 231 mkr. a Reservationsmedelsförändringar inräknade.

Vid beräkningen av utgifterna på driftbudgeten har hänsyn icke tagits till de merkostnader, som kan bli en följd av pågående pensionsförhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer, och ej heller till de mer­ kostnader på vissa avlöningsanslag, som kan uppkomma vid genomförandet

Kapital-

Miljoner

Investeringsanslag ............................................................................ Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ....

Återstående medelsbehov

1950/51 1951/52

998 — 430

3568

1 408 — 632

3776

ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna.............

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten (inkl. förändring av anslagsbehållningarna) .............

(+ 522)

568

(+ 6)

776

1 Därav riksstat 2 294, tiiläggsstat I och II 292 mkr. 3 Häri ingår ej avskrivningsanslag och övriga kapitalmedel hänförliga till tilläggsstaterna. 3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

Statsverks propositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

23

budgeten

kronor

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57

1957/58

1958/59

enl. riks- staten

ny be­ räkning

7 808 7 647

8 535 8 130

8 907 8 619

10 072

9 691

10 691 10 978

12 183 11 294

11 631 41 525

12 266 12 018

2161

2405 2288 2381

2—287

889

106 248

— — — —250 —100

—125 —175 —200

— — — —275 — 81

— 75 —109

—100 —100 —

2161 2405

2288

2—225

2—571

664 —169 48

(-21) (+ 175) (+ 76)

(- 21) (+ 32)

— 150

— 143 — 300

— 48 — 200

+ 161 + 405

+ 288 — 225 — 571

+ 514 — 612 — 200

av arbetstidsförkortningen. Dessa kostnader kan icke nu beloppsmässigt fixe­ ras. För att emellertid markera risken för ytterligare utgifter på budgeten av dessa eller andra skäl har i tabellen över driftbudgeten införts en post för tillkommande utgifter om 48 miljoner kronor.

budgeten

kronor

1952/53 1953/54 1954/55

1955/56 1956/57 1957/58

1958/59

enl. riks- staten

ny be­ räkning

1 838 — 818

1 947 — 914

2 102 — 1 025

2 272 — 1 244

2 046 — 1 403

2 294 — 1 131

>2 586 2— 1 131

2 374 — 924

31 020 31 033 31 077 31 028 3643

1 163 1 455

1 450

( + 57) (- 103) (+ 193)

(+ 134) (+ 19)

+ 25 + 100 + 150

1020

1033 1077 1028 643

1188 1555 1600

Jag vill även i detta sammanhang ånyo erinra om att endast en ringa del av kostnadsökningarna för försvaret kunnat medtagas i det föreliggande riksstatsförslaget.

Vid en bedömning av utfallet av budgeten måste också beaktas, att en icke oväsentlig nettoförbrukning av reservationsmedel kan förutses ske under budgetåret. Jag uppskattar denna reservationsmedelsminskning till ca 200 miljoner kronor. I stället för det å driftbudgeten formellt beräknade över­ skottet med 48 miljoner kronor kan sålunda utfallet av driftbudgeten nästa budgetår förväntas komma att utvisa ett underskott såvida icke nya in­ komster tillkommer. Det bör vidare understrykas, att hänsyn ej kunnat ta­ gas till en eventuell höjning av statstjänstemännens löner från och med den 1 januari 1959.

Som jag tidigare nämnt har anslagen för avskrivning av bostadslån kun­ nat reduceras sammanhängande med de åtgärder på det bostadspolitiska om­ rådet som beslöts av riksdagen våren 1957. Jag kommer senare denna dag att föreslå, att som en konsekvens av detta riksdagsbeslut vissa tidigare gjorda avskrivningar av tilläggslån om tillhopa ca 300 miljoner kronor skall reaktiveras, vilket innebär en förbättring av driftbudgeten utan mot­ svarande faktiska inkomsttillskott. Utan denna bokföringsåtgärd skulle driftbudgeten således ha visat en ytterligare försämring med detta belopp.

Till ytterligare belysande av läget på driftbudgeten torde här få åberopas följande sammanställning av driftbudgetsaldon för åren 1950/51—1958/59 med fördelning på driftbudgetens allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt reservationsmedelsförändringar.

24

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Driftbudgetallmänna automobilreservationssaldo budgeten skattebudmedelstor-

geten ändringar

1950/51

.....................................................

+

371

+ 396 + 150

175

1951/52

.....................................................

+

1 084 + 929

+ 17

+ 138

1952/53

.....................................................

+

161 + 396

214

21

1953/54

.....................................................

+

405

-f

319

89 + 175

1954/55

.....................................................

+

288 + 129

+

83

+

76

1955/56

..................................................... —

225

409

+

205

21

1956/57

..................................................... —

571

632 + 29 + 32

1957/58 (enligt senaste beräkning)

612

625

+ 313

300

1958/59 (enligt riksstatsförslaget)

* +

48

284 + 332

1 Exkl. reservationsmedelsförbrukning.

Vad härefter gäller förslaget till kapitalbudget innebär detta i jämförelse med gällande riksstat en nettoökning av investeringsanslagen med 80 mil­ joner kronor, såsom framgår av en i det föregående redovisad översikt. Den kraftigaste ökningen utvisar kommuniikationsverken. Sålunda föreslås en uppräkning av anslagen till ramreglerade investeringar med netto 73 miljo­ ner kronor. Av en bruttoökning med 91 miljoner kronor faller huvudparten eller 82 miljoner kronor på statens vattenfallsverk, medan bland annat tele­

verket och statens järnvägar visar anslagsmässiga minskningar. I vatten- fallsverkets anslag ingår en ökning med 13 miljoner kronor för atomenergi- anläggningar. Utanför de ramreglerade investeringarna är att notera ett anslag av 25 miljoner kronor till utbyggnad av storflygplats, varom fjolårets höstriksdag fattat beslut. Även handelsdepartementets kapitalbudget upp­ visar en kraftig ökning. Härav är 72 miljoner kronor hänförliga till ansla­ get till lån för utbyggnad av oljelagringsanläggningar enligt principbeslut av 1957 års vårriksdag. Mot anslagsökningarna svarar å andra sidan vissa anslagsminskningar. Sålunda bortfaller innevarande budgetårs anslag om nära 70 miljoner kronor till reglering av Aktiebolaget Statens skogsindustriers lån hos domänverket samt till aktieteckning i nämnda bolag. Under statens järnvägars fond bortfaller ett anslag av sju miljoner kronor till förvärv av aktierna i Stockholm—Nynäs järnvägsaktiebolag. På grund av en anslags- teknisk omläggning beräknas anslagen till bostadsinvesteringarna minska med 20 miljoner kronor. Sistnämnda anslag har i avvaktan på särskild pro­ position i ämnet, liksom även försvarsdepartementets kapitalbudget, uppta­ gits med preliminära belopp.

Det bör tilläggas, att även på kapitalbudgeten kan tillkomma utgifter, var­ till hänsyn icke kunnat tagas vid nu verkställda beräkningar.

Såsom framgår av den lämnade översikten skulle, sedan avdrag gjorts för avskrivningsmedel etc. samt hänsyn tagits till en beräknad förbrukning av äldre investeringsanslag med 150 miljoner kronor, för kapitalbudgetens fi­ nansiering framkomma ett medelsbehov av 1 600 miljoner kronor.

Efter att sålunda ha redogjort för riksstatsförslagets innebörd i fråga om driftbudgeten och kapitalbudgeten övergår jag nu till att redogöra för totalbudgeten, som utgör underlag för en bedömning av den samhällsekonomiska effekten av statens totala, faktiska inkomst- och utgiftsdispositioner.

I översikten har tagits hänsyn till att den avsättning, som skall göras till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, icke representerar nå­ gon aktuell kassamässig utgift för staten.

Någon nettoförändning i fråga om dispositionen av rörliga krediter i riks- gäldskontoret förutses icke för nästa budgetår. En viss utjämning och om­ fördelning torde visserligen under året komma att ske i fråga om den be­ redskapslagring som äger rum hos riksnämnden för ekonomisk försvars­ beredskap, vilket kan beräknas medföra en minskad disposition av riks- nämndens rörliga kredit med 50 miljoner kronor. Denna minskning torde emellertid helt komma att uppvägas av en ökad disposition av rörliga kre­ diter för vissa andra myndigheter.

Enligt den gjorda beräkningen av totalbudgetutfallet skulle underskottet nästa budgetår komma att uppgå till 1,6 miljarder kronor. Jämfört med det i riksstaten för innevarande budgetår beräknade underskottet innebär detta en försämring med ca 1,4 miljarder kronor. Enligt vad som nu kan förut­ ses kommer emellertid — såsom jämväl framgår av översikten — det kas­ samässiga utfallet av innevarande budgetårs totalbudget att utvisa en mot­ svarande försämring. Jämfört med det nu beräknade totalbudgetunderskot-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

25

26

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Totalhudgeten

Miljoner kronor

1957/58

1858/59

enl. riksny beräkstaten

ning

överskott ( + ) eller underskott (—) på drift-

budgeten.....................................................................

+

664

169 + 48

Reservationsmedelsminskning på driftbudgeten

150

300 — 200

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden

m. m.) på driftbudgeten ..................................

— —

143

— 48

Fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna

tillkommande arbetsgivarbidrag för 1956. . . .

+

40

+

63

Avsättning av kommunalskattemedel (netto)..

+

125

+

175

+ 200

Avsättning till särskilt konto i riksbanken:

av medel avsedda för fondering för framtida

pensionsändamål ...............................................

+

275

+

275

av tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade in-

komster.................................................................

+

100

+

100

Medelsbehov på kapitalbudgeten efter avdrag

för avskrivningar o. dyl......................................

1 163

1455 — 1 450

Minskning av anslagsbehållningar på kapitalbud-

geten ..........................................................................

25

100 — 150

ökad disposition av rörliga krediter ................

— 25 — 50

Totalbudgetens underskott

159

— 1604 — 1600

tet för innevarande budgetår skulle sålunda nästa budgetårs utgiftsöver- skott bli av ungefär samma storleksordning. Vissa väsentliga reservationer måste emellertid göras till detta antagande. Såsom jag redan tidigare nämnt måste det framlagda niksstatsförslaget för nästa budgetår, bland annat med hänsyn till försvarskostnaderna, betecknas som preliminärt. Ytterligare ut­ gifter kan förväntas tillkomma. Utfallet är även beroende av i vilken mån de gjorda antagandena beträffande inkomstutvecklingen visar sig vara rea­ listiska.

För att belysa innebörden av det nu beräknade underskottet på totalbud­ geten vill jag återge följande uppgifter rörande totalbudgetens saldon un­ der budgetåren 1950/51—1956/57 tillika med de av mig nyss beräknade saldona för budgetåren 1957/58—1958/59.

Budgetår Totalbudgetsaldo

Budgetår

Totalbudgetsaldo

1950/51 ............................. - 324

1955/56 ................ ........... - 598

1951/52 ............................. + 434

1956/57 ................ ........... - 762

1952/53 ................ ........... - 746 1957/58 ................ ........... - 1 604 1953/54 ................ 1954/55 ................

........... - 1 098 ........... - 1 085

1958/59 ................ ........... - 1 600

Den givna totalbudgetöversikten visar, att man även under nästa budget­

år måste räkna med att staten i väsentlig grad kommer att belasta låne-

marknaden. Då några steriliseringar av medel icke förutsatts skola ske un­

der nästa budgetår, kan det beräknade underskottet på totalbudgeten anses

utvisa det härav betingade upplåningsbehovet. Detta skulle sålunda i vad

avser nästa budgetår för närvarande kunna uppskattas till 1,6 miljarder

kronor. I detta sammanhang vill jag framhålla, att det förslag till ianspråk-

tagande av steriliserade medel i riksbanken om 450 miljoner kronor, varom

jag i det följande gör hemställan, innebär att en motsvarande reduktion av

statsskulden blir möjlig. För innevarande budgetår kan det formella upplå­

ningsbehovet beräknas till ca 1,9 miljarder kronor. Härvid har hänsyn bland

annat tagits till att å ena sidan vissa fonderingar om tillhopa 375 miljoner

kronor bindes genom insättning på särskilda konton i riksbanken, varför

motsvarande medel icke står till riksgäldskontorets förfogande för finansie­

ring av kapitalbudgeten, men att å andra sidan de medel, som under bud­

getåret beräknas skola återföras till LKAB, tidigare avsatts å särskilt konto

i riksbanken och därför icke nu påverkar riksgäldskontorets lånebehov.

Det kan tilläggas, att nu angivna upplåningssiffror icke exakt behöver

motsvara riksgäldskontorets faktiska upplåning, då denna härutöver är be­

roende av kassamedelsförändringar och vissa andra transaktioner vid sidan

av riksstaten. Som jämförelse må nämnas, att den faktiska upplåningen

under budgetåret 1956/57 enligt riksgäldskontorets årsbok uppgick till 1 341

miljoner kronor, medan upplåningsbehovet enligt nyssnämnda beräknings­

grunder skulle ha uppgått till 1 297 miljoner kronor. I

I de senaste årens finansplaner och kompletteringspropositioner liar

framlagts visst material för att bedöma den statsfinansietla utvecklingen på

längre sikt. Såsom jag i fjol framhöll, ger en sådan bedömning vid handen,

att redan de automatiska ökningarna på utgiftssidan — vilka varje år spä­

des på genom nya reformer och principbeslut — har en klar tendens att

ske snabbare än inkomsternas stegring. Detta måste, framhöll jag, ofrån­

komligen utöva inflytande på planeringen av den statliga verksamheten i

framtiden och takten i det fortsatta reformarbetet. Den gångna höstens bud­

getarbete med rekordartat höga anslagskrav och relativt små inkomstök­

ningar har givit än större relief åt denna min bedömning.

Riksräkenskapsverket har till sin ordinarie inkomstberäkning fogat en

promemoria med vissa kalkyler avseende den statliga inkomstutvecklingen

till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgår från verkets beräkningar

för 1958/59. Den bygger beträffande den fortsatta utvecklingen bland annat

på den hypotetiska förutsättningen om en fortgående jämn stegring av pro­

duktionen vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhål­

landevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill har

såväl fysiska personers som bolagens inkomster antagits stiga med fyra pro­

cent årligen. Beräkningarna utgår vidare från att nu gällande skatteregler

och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, förblir

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

27

oförändrade. Detta innebär bland annat oförändrade statliga skatteskalor

och en kommunal utdebitering av 13: 70.

Med sålunda angivna förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat,

att inkomstskattetiteln från 1958/59 till 1959/60 bland annat med hänsyn

till en förutsedd nedgång av den kvarstående skatten kassamässigt icke

skulle komma att utvisa någon som helst ökning och övriga inkomsttitlar

endast en ökning med ca 180 miljoner kronor. Från 1959/60 till 1960/61 ter

sig utvecklingen något gynnsammare men den beräknade totala inkomst­

ökningen uppgår likväl endast till ca 360 miljoner kronor.

Såsom jag tidigare anfört förutsätter jag, att allmänna pensionsbered-

ningens förslag om en höjning av folkpensionerna den 1 juli 1958 kommer

att genomföras. Därmed skulle enligt beredningens förslag följa en höjning

av folkpensionsavgifterna från 2,5 procent till fyra procent år 1959. En yt­

terligare höjning till fem procent år 1961 har förutsatts av beredningen.

Avgiftshöjningen skulle medföra en ökning av statsinkomsterna, ehuru

denna effekt samtidigt minskas av den omständigheten att de höjda avgif­

terna är avdragsgilla vid deklarationen. Jag har i det föregående som en

följd av avgiftshöjningen räknat med en nettoökning på inkomstskatte­

titeln av i runt tal 100 miljoner kronor för nästa budgetår och räknar nu av

samma anledning med en årlig nettoökning av omkring 200 miljoner kronor

för 1959/60 och 1960/61, vilka belopp således bör läggas till de av riksräken­

skapsverket beräknade inkomstökningarna.

Om hänsyn tages till att eftersläpningen i utbetalningarna av kommunal­

skattemedel vid de gjorda antagandena successivt minskar med 200 miljo­

ner kronor från 1958/59 till 1959/60 och med 100 miljoner kronor från

1959/60 till 1960/61 kan sålunda de i egentlig mening statliga skatterna

och inkomsterna av annat slag beräknas öka med 580 miljoner kronor från

1958/59 till 1959/60 samt med 660 miljoner kronor från 1959/60 till 1960/61.

Om man därefter söker skaffa sig en överblick över utgiftsutvecklingen,

visar tidigare gjorda automatikundersökningar, att man inom den civila sek­

torn har att räkna med en så att säga »normal» automatisk årlig utgifts-

stegring av betydande storlek. Jag angav i fjol denna stegring till ett par

hundra miljoner kronor på driftbudgeten (exklusive avskrivningsanslagen).

Erfarenheterna från höstens budgetarbete visar, att stegringens storlek nu

snarare får förutsättas vara högre än den av mig då antagna. En »normal»

automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten — bortsett från effekten

av prisstegringar och teknisk utveckling — med minst 300 miljoner kronor

förefaller sålunda nu sannolik. Denna ökning är bland annat ett uttryck för

befolkningsmässigt betingade förändringar samt genomslag av redan beslu­

tade smärre reformer. Till dessa automatiska stegringar får läggas de stigande

utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger med

storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare måste

beaktas sannolika framtida förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring re­

presenterar ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Kapitalbudgetens ut­

28

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

gifter liksom vägväsendet ligger också utanför en sådan kalkyl. Bland spe­ ciella förutsebara utgifter härutöver under budgetåret 1959/60 må nämnas

100 miljoner kronor som beräknas skola ställas till förfogande som finan­ siell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. En fortsatt höjning av folkpensionerna i enlighet med allmänna pensionsberedningens förslag skulle vidare komma att i framtiden medföra betydande utgiftsstegringar. Enligt beredningen skulle sålunda statens direkta kostnader för folkpen­ sioneringen under förutsättning av oförändrat penningvärde och konstant inkomstnivå öka med i runt tal 600 miljoner kronor budgetåret 1960/61. Under nämnda budgetår tillkommer vidare utbetalningar av premier på premiesparandet under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 mil­ joner kronor. I dagens läge kan intet bestämt sägas om de militära utgif­ ternas framtida höjd. Det är emellertid uppenbart, att den tekniska utveck­ lingen inom försvaret tenderar att kraftigt höja försvarskostnaderna Aid given organisation. Utnyttjandet av atomenergin må nämnas som ytterli­ gare ett betydelsefullt exempel på hur det tekniska framåtskridandet leder till successivt ökade statliga utgifter.

Gjorda överslagsberäkningar visar sålunda, att man måste räkna med minst samma underskott under budgetåret 1959/60 som nu kalkylerats för nästa budgetår och att — såvitt nu kan bedömas — totalbudgetsaldona för de därefter följande budgetåren torde komma att utvisa ännu större under­ skott.

Redan dessa kortfattade uppgifter om tendenserna hos statsinkomster och statsutgifter ger en klar anvisning om att det måste vara en av de mest angelägna uppgifterna under de närmaste åren att eliminera den på längre sikt hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter.

Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i vissa vid protokollet fogade tabeller (bihang 3).

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

29

Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna

och kapitalbudgeten

För driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning för de olika huvudtitlarna av förändringarna i riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med riksstaten för 1957/58.

Egentliga statsutgifter:

Anslag 1957/58 milj. kr

Förslag 1958/59 milj. kr

Föränd­ ring milj. kr

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ..

4,0

4,5

+ 0,5

II. Justitiedepartementet....................

97,5

116,1 + 18,6

III. Utrikesdepartementet....................

57,3

61,3 + 4,0

IV. Försvarsdepartementet ................

2 242,4 2 311,8 + 69,4

V. Socialdepartementet.........................

3 420,7 3 577,5 + 156,8

VI. Kommunikationsdepartementet..

777,9

885,5 + 107,6

VII. Finansdepartementet ....................

453,2

757,7 + 304,5

30

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

VIII.

Ecklesiastikdepartementet...........

1 331,1

1 561,4

+ 230,3

IX. Jordbruksdepartementet................

426,4

458,9

+ 32,5

X. Handelsdepartementet....................

229,7

292,3

+ 62,6

XI. Inrikesdepartementet ....................

622,8

700,3

+ 77,5

XII. Civildepartementet .........................

593,6

386,9

- 206,7

XIII. Oförutsedda utgifter ....................

1,0

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

19,7

21,3

+ 1,6

Summa 10 277,3

11 136,5

+ 859,2

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftf artsfonden..................................

8,7

10,0

+

1,3

II. Riksgäldsfonden .............................

490,0

600,0

+ 110,0

III. Avskrivning av nya kapitalinve-

steringar...............................................

307,1

270,5

- 36,6

IV. Avskrivning av oreglerade kapi-

talmedelsförluster.............................

211,0

1,0

- 210,0

Summa

1 016,8

881,5

- 135,3

Totalt för utgifterna å driftbudgeten 11 294,1

12 018,0

+ 723,9

Det bör i anslutning till tablån och den följande redogörelsen anmärkas,

att en del av utgiftsstegringarna under de särskilda huvudtitlarna beror på

en företagen uppräkning av avlöningsanslagen till följd av de år 1957 och

år 1958 höjda lönerna för statsanställda. De till följd av dessa löneregle­

ringar uppkommande merkostnaderna för budgetåret 1957/58 har i inne­

varande års riksstat täckts genom ett för hela driftbudgeten gemensamt

anslag på 245 miljoner kronor under tolfte huvudtiteln. Bortfallet av detta

anslag förklarar nedgången av tolfte huvudtitelns anslagssumma 1958/59.

Andra huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 19,5 miljoner kronor,

varav 17,0 miljoner kronor hänför sig till anslagshöjningar av automatisk

karaktär. Den icke-automatiska ökningen uppgår alltså till 2,5 miljoner kro­

nor. Mot dessa ökningar står anslagsminskningar, i sin helhet icke-automa­

tiska, med 0,9 miljon kronor. Huvudtitelns slutsumma visar sålunda en

nettoökning med 18,6 miljoner kronor. Under rättegångsväsendet i allmän­

het har vissa förslagsanslag — ersättning till domare, vittnen och parter,

kostnader enligt lagen om fri rättegång och understöd för utomprocessuell

rättshjälp — för att möta den väntade belastningen uppräknats med sam­

manlagt 2 miljoner kronor. Det ökade fångantalet och tillkomsten av tidi­

gare beslutade nya anstalter har medfört automatiska kostnadsstegringar

med sammanlagt 5,1 miljoner kronor. Bland ökningar av icke-automatisk

karaktär kan nämnas cirka 150 000 kronor till förstärkning av hovrätternas

ledamotsorganisation och 170 000 kronor till utvidgning av österbygdens

vattendomstol. Från andra till elfte huvudtiteln har överförts anslaget Läns­

styrelsernas kostnader för fångtransport, vilket medfört en minskning under

andra huvudtiteln med 0,5 miljon kronor.

Tredje huvudtiteln utvisar en bruttoökning med 4,5 miljoner kronor, me-

dan de totala minskningarna under huvudtiteln uppgår till 0,5 miljon kro­ nor. Nettoökningen utgör sålunda 4 miljoner kronor. Av bruttoökningen är i det närmaste 4,4 miljoner kronor att betrakta såsom automatiska utgifts- stegringar, varav å avlöningsanslaget 3,6 miljoner kronor. Den icke-auto- matiska ökningen faller huvudsakligen på avlöningsanslaget. Av anslagsned- räkningarna å 0,5 miljon kronor är drygt 0,1 miljon kronor att räkna som automatik. De icke-automatiska minskningarna faller till största delen på anslaget till bidrag till internationell hjälpverksamhet.

Under fjärde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 69,4 miljoner kro­ nor. Med hänsyn till pågående överväganden om försvarets framtida utform­ ning har anslag, som omedelbart påverkas av ett beslut i försvarsfrågan, i förslaget till riksstat upptagits med allenast beräknade belopp. Dessa anslag har därvid i allmänhet uppförts med oförändrade belopp. Försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag och ersättningsanslagen till försvarets fastighets- fond har emellertid höjts med 50 miljoner kronor respektive 15,1 miljoner kronor. Nämnda höjningar representerar en automatisk uppräkning till följd av höjda löner och ökade underhållskostnader. Bruttoökningarna å anslag som äskas slutligt i statsverkspropositionen uppgår till ca 12 miljoner kro­ nor. ökningarna är nästan uteslutande av automatisk natur. Sålunda hänför sig, bland annat, 3,4 miljoner kronor till höjda löner, 5,1 miljoner kronor till höjda priser och taxor samt 1,4 miljon kronor till ökade kostnader för automobilskatt. Ökningarna kompenseras av minskningar om i runt tal 8 miljoner kronor, varav drygt 1 miljon kronor är av automatisk karaktär. Återstående minskningar föranledes av sänkning av anslaget Armétygför- valtningen: Engångskostnader för industriell krigsberedskap med 1,1 miljon kronor samt av att anslagen till ökning av drivmedelslagringen vid marinen och flygvapnet, sammanlagt 5,9 miljoner kronor, icke medtagits i föreva­ rande budgetförslag.

Under femte huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 455 miljoner kronor och anslagsminskningar med tillhopa 298 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma ökar sålunda med 157 miljoner kronor, varav från andra huvudtitlar har överflyttats anslag på 33 miljoner kronor. De auto­ matiska brutloökningarna — frånsett de överflyttade anslagen — uppgår till 278 miljoner kronor och de automatiska minskningarna till 19 miljoner kronor. Den största automatiska ökningen faller på barnbidragsanslaget med 102 miljoner kronor och betingas av att anslaget belastas med ytterligare en halvårskostnad för höjningen av bidragsbeloppen. Beträffande anslagen till förbättrande av bostadsförhållandena in. in. redovisas preliminära automa­ tiska anslagsökningar med sammanlagt 85 miljoner kronor. Under folkpen- sionsanslaget räknas med en automatisk ökning med 60 miljoner kronor, huvudsakligen för täckande av kostnaderna av ett indextillägg, som tillkom­ mit under år 1957, samt på grund av ökningen av antalet folkpensionärer. Bland övriga mera betydande anslagsökningar av helt eller till största de­ len automatisk natur må nämnas 1 miljon kronor till bidrag till avlöning av hemvårdarinnor, 3 miljoner kronor till ersättning till barnavårdsnämn­

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

31

derna för bidragsförskott och utfyllnadsbidrag, sammanlagt 8,5 miljoner kro­

nor till nykterhetsvården, 2 miljoner kronor till bidrag till erkända arbetslös­

hetskassor och 1 miljon kronor till åtgärder för förebyggande och hävande av

invaliditet. Det från åttonde huvudtiteln överförda anslaget till bidrag till

vissa omskolningskurser har räknats upp med 0,9 miljon kronor. Av de

automatiska anslagsminskningarna hänför sig 10 miljoner kronor till

anslaget till bidrag till sjukkassor. Anslagen till upplysningsverksamhet vid

1957 års folkomröstning i riksstaten för 1957/58 på tillsammans 7 miljoner

kronor bortfaller. De icke-automatiska utgiftsökningarna uppgår till sam­

manlagt 145 miljoner kronor. Härav faller ca 113 miljoner kronor på det pre­

liminärt beräknade folkpensionsanslaget till följd av en förutsatt höjning av

grundbeloppen. Vidare utgör 19 miljoner kronor höjning av ett anslag till be­

redskapsarbeten på vägar och gator, vilket överflyttats från sjätte huvudti­

teln. Sistnämnda anslag föreslås skola avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande övriga ökningar av icke-automatisk karaktär märkes 10 miljoner

kronor till kostnader för arbetslöshetens bekämpande och 1,6 miljon kro­

nor under anslagen till nykterhetsvård. De icke-automatiska minskningarna

uppgår till sammanlagt 279 miljoner kronor. Huvuddelen härav beror på att

anslaget till fondering för framtida pensionsändamål å 275 miljoner kronor

i riksstaten för innevarande budgetår icke uppföres för nästa budgetår. Vi­

dare nedsättes bidragsanslagen till anordnande av ålderdomshem och er­

kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. med 2 respektive 1,4 mil­

joner kronor.

Under sjätte huvudtiteln minskar de anslag som avräknas mot automobil­

skattemedlen med 0,2 miljon kronor, medan anslagen på den allmänna bud­

geten ökar med 107,8 miljoner kronor. Huvudtiteln redovisar sålunda en

nettoökning av 107,6 miljoner kronor. De automatiska utgiftsförändringar-

na medför en nettoökning med 9,3 miljoner kronor å anslagen på den all­

männa budgeten och en nettominskning med 25,8 miljoner kronor för an­

slagen som avräknas mot automobilskattemedel eller således totalt en minsk­

ning med 16,5 miljoner kronor. De icke-automatiska utgiftsförändringarna

innefattar å ena sidan en ökning med 171,3 miljoner kronor, varav 100,6 mil­

joner kronor på den allmänna budgeten, och å andra sidan en minskning

med 47,1 miljoner kronor, varav 2,1 miljoner kronor på den allmänna budge­

ten. Av den icke-automatiska ökningen avser 5 miljoner kronor höjning av

anslaget till det statliga vägunderhållet, 63 miljoner kronor höjda anslag för

den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten, 2 miljoner kronor höjt bi­

dragsanslag till underhållet av enskilda vägar samt 100 miljoner kronor bi­

drag till statens järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar. Den icke-

automatiska utgiftsminskningen förklaras av minskad medelsanvisning un­

der bidragsanslaget till byggande av vägar och gator med ca 45 miljoner kro­

nor. Ehuru en anpassning till förefintliga anslagsreservationer vidtagits be­

träffande väganslagen, är dessa beräknade för en något ökad vägbyggnads-

och vägunderhållsverksamhet.

Nettoökningen under sjunde huvudtiteln uppgår till 304,5 miljoner kro­

32

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

33

nor. Under huvudtiteln föreslås icke-automatiska utgiftsökningar med inte

fullt en miljon kronor. Några betydande icke-automatiska utgiftsminskning­

ar förekommer ej. Den automatiska utgiftsstegringen uppgår netto till ca

303,5 miljoner kronor. De automatiska bruttoökningarna kan beräknas till

306,3 miljoner kronor. Härav faller inte mindre än 285 miljoner kronor på

anslaget till slcatteersättning till kommunerna, huvudsakligen beroende på

den av riksdagen tidigare beslutade ortsavdragsreformen. De automatiska

utgiftsminskningarna utgör 2,8 miljoner kronor, varav 1,4 miljon kronor

beror på bortfall av anslaget till kostnader för 1957 års allmänna fastighets­

taxering.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 230,3 miljoner kronor. I belop­

pet ingår en automatisk nettohöjning med 203,8 miljoner kronor. Den icke-

automatiska ökningen uppgår alltså till 26,5 miljoner kronor, vilket belopp

till största delen faller på den liögre undervisningen och forskningen. I sist­

nämnda belopp ingår bland annat preliminärt beräknade anslag för kostna­

der under nästa budgetår för genomförande av de förslag som avses skola

i särskild proposition framläggas i anledning av 1955 års universitetsutred-

nings betänkande om den akademiska undervisningen och forskarrekryte­

ringen. De största ökningarna, i huvudsak automatiska, redovisas under

anslagen till folkskoleväsendet samt allmänna läroverken med 97,9 miljoner

kronor respektive 55,1 miljoner kronor. Anslagen till universiteten, den medi­

cinska undervisningen samt till tekniska högskolor föreslås uppräknade med

27,2 miljoner kronor respektive 7,2 miljoner kronor. För anslagen till yrkes­

undervisningen beräknas en ökning av 18 miljoner kronor. Anslagen till

skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m. höjes med 12,8 miljo­

ner kronor. Under anslagen till folkbildningsåtgärder i övrigt beräknas en

ökning med 5,3 miljoner kronor.

Nionde huvudtiteln utvisar en nettoökning med 32,5 miljoner kronor vid

jämförelse med riksstaten för innevarande budgetår. Förändringarna under

huvudtiteln fördelar sig med 28,5 miljoner kronor på automatiska ökningar,

7,7 miljoner kronor på automatiska minskningar, 13,1 miljoner kronor pa

icke-automatiska ökningar samt 1,4 miljon kronor på icke-automatiska

minskningar. I anslutning till uttalanden i proposition 175 år 1957 angående

komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1957/58, in. m. upptages

7.0 miljoner kronor till upprustningen av landsbygdens elnät och 2,2 miljo­

ner kronor till gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd energi­

skatt för motorbrännolja till traktorer. Av de icke-automatiska ökningarna

i övrigt hänför sig 0,9 miljon kronor till olika utgiftsändamål i samband

med en intensifiering av den skogliga yrkesutbildningen, 0,3 miljon kronor

till kostnader i samband med ökad utbildning av mätningstekniker vid

lantmäteriet och 0,2 miljon kronor till stöd åt forskningen på jordbrukets

område. Bland större automatiska höjningar kan nämnas en uppräkning av

reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med

5.0 miljoner kronor i syfte att täcka en oförändrad medelsförbrukning samt

av förslagsanslaget till ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. in.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

34

med 4,0 miljoner kronor med hänsyn till inträffad och väntad belastning å

anslaget. Bland större icke-automatiska minskningar kan nämnas en sänk­

ning av vissa bidragsanslag med tillhopa 0,3 miljon kronor som en följd av

förslag från jordbruksanslagsutredningen. Vidare föreslås reservationsan­

slaget till bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsan-

stalter sänkt med 1,0 miljon kronor. Bland anslag med större automatiska

minskningar bör nämnas anslagen till producentbidrag till vissa innehavare

av mindre jordbruk, bidrag till jordbrukets rationalisering, statens avdik-

ningsanslag och gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare er-

lagd bensinskatt, vilka nedgår med respektive 2,5, 1,0, 0,5 och 0,4 miljoner

kronor.

Under tionde huvudtiteln redovisas anslagsökningar om sammanlagt 74,2

miljoner kronor och anslagsminskningar om 11,6 miljoner kronor. Huvud­

titelns slutsumma ökar sålunda med 62,6 miljoner kronor. Anslagsökning­

arna är till ett belopp av 13,7 miljoner kronor av automatisk karaktär. Höjda

löner medför sålunda en ökning med 6,6 miljoner kronor, medan ränteutgif­

terna för de statliga beredskapslagren stiger med 5,3 miljoner kronor. Den

största anslagshöjningen under tionde huvudtiteln bar föreslagits i fråga om

atomenergiverksamheten och utgör totalt 52,4 miljoner kronor, ökningen

faller till huvudsaklig del — 48,5 miljoner kronor — på anslaget till atom­

energiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi och har här beräknats

som icke-automatisk. Det bör dock erinras om att statsmakterna tidigare

godkänt ett utvecklingsprogram för ifrågavarande verksamhet. För Sveriges

medverkan i vissa internationella atomenergiföretag in. m. föreslås vidare

ett särskilt anslag om 3,9 miljoner kronor. Medelsanvisningen till patent-

och registreringsverket har höjts med 1,1 miljon kronor i samband med viss

förstärkning av ämbetsverkets personalresurser. Anslagen till flygtekniska

försöksanstalten har ökats med 0,9 miljon kronor beroende på väntad steg­

ring av anstaltens beställningsverksamhel. Beträffande övriga icke-automa-

tiska anslagshöjningar kan nämnas, att anslaget till tekniskt-vetenskaplig'

forskning föreslås ökat med 0,9 miljon kronor, anslaget till säkerhetsanstal-

ter för sjöfarten med 0,4 miljon kronor, medelsanvisningen till sjömätnings-

verksamheten med sammanlagt 0,8 miljon kronor och anslaget till avsättning

till lotteriinedelsfonden med 1,1 miljon kronor. Av anslagsminskningarna

på tillhopa 11,6 miljoner kronor faller 5,6 miljoner kronor på anslaget till

anskaffning av en ny statsisbrytare. Anslaget till bidrag till handelsham-

nar och farleder har med hänsyn till befintlig reservationsmedelsbehållning

kunnat minskas med 1 miljon kronor och anslaget till bidrag till uppfö­

rande av bombsäkra cisternanläggningar å 4,1 miljoner kronor har icke

upptagits under huvudtiteln för nästa budgetår.

Elfte huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt 92,9 miljo­

ner kronor, varav 81,3 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ök­

ningar. Å andra sidan föreligger anslagsminskningar med 15,4 miljoner kro­

nor, varav 7,5 miljoner kronor kommer på automatiska nedräkningar. Hu­

vudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 77,5 miljoner

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

35

kronor. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvården re­

dovisas en ökning med 51,7 miljoner kronor, väsentligen av automatisk ka­

raktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads- och bi­

dragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitets­

sjukhusen medför dock en icke-automatisk utgiftsstegring med 3,3 miljoner

kronor. En ökning av anslagen för överståthållarämbetet och landsstaten

med 15,7 miljoner kronor beror i huvudsak på automatiska förändringar. Be­

träffande polisväsendet har skett en uppräkning med 9,2 miljoner kronor,

varav 7,7 miljoner heror på automatiska förändringar. För civilförsvarsan-

slagen redovisas en minskning med 3,8 miljoner kronor.

Tolfte huvudtitelns slutsumma nedgår med 206,7 miljoner kronor. Å ena

sidan minskas huvudtitelns omslutning automatiskt med 245 miljoner kro­

nor på grund av att i riksstatsförslaget ej upptagits någon motsvarighet till

det på riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget till täckning av

beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsför­

måner. Å andra sidan redovisas en automatisk stegring för pensionskostna­

derna med 36,1 miljoner kronor och för statens arbetsgivarbidrag till den

allmänna sjukförsäkringen med 1,5 miljon kronor.

Fjortonde huvudtiteln ökar med 1,6 miljon kronor.

För luftfartsfonden beräknas underskottet öka med 1,3 miljon kronor.

Riksgäldsfondens underskott upptages till 600 miljoner kronor mot 490

miljoner kronor i gällande riksstat, beroende på ökad upplåning och höjt

ränteläge.

Huvudtiteln Avskrivning av nga kapitalinvesteringar beräknas i förhål­

lande till riksstaten för innevarande budgetår minska med 36,6 miljoner

kronor.

Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster uppföres

med 1,0 miljon kronor, innebärande en minskning med 210,0 miljoner kro­

nor. Minskningen sammanhänger med vissa förändringar i fråga om av­

skrivning av bostadsinvesteringarna.

I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken låne­

medel 1 450 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan

av de äskade investeringsanslagen 2 374 miljoner kronor och de belopp i av-

skrivningsmedel, inberäknat avskrivning av oregleradc kapitalmedelsförlus­

ter samt övriga kapitalmedel på tillhopa 924 miljoner kronor, som står till

förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande

budgetår upptages lånemedlen med 1 163 miljoner kronor, utgörande saldot

mellan investeringsanslagen på sammanlagt 2 294 miljoner kronor och av-

skrivningsmedel och övriga likvida medel på tillhopa 1 131 miljoner kronor.

Riksstatsförslaget utvisar således en ökning med 287 miljoner kronor under

rubriken lånemedel på kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för inneva­

rande budgetår.

I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av in­

vesteringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförsla­

get i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

36

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Anslag

Förslag

Ökning

1957/58

1958/59

Minskning

milj. kr.

milj. kr.

milj. kr.

Statens affärsverksfonder................ ................ 950,1

1009,0

+ 58,9

Luftfartsfonden................................... ................ 5,4

33,0

+ 27,6

Statens allmänna fastighetsfond .. ................ 111,9

115,4

+

3,5

Försvarets fonder............................... ................ 108,5

108,5

Statens utlåningsfonder....................

637,8

+ 40,7

Fonden för låneunderstöd............. ................ 288,3

263,5

— 24,8

Fonden för statens aktier................ ................ 200,0

165,0

— 35,0

Fonden för förlag till statsverket. ................ 3,6

3,6

Diverse kapitalfonder......................... ................ 29,4

38,2

+ 8,8

Summa 2 294,3

2 374,0

+ 79,7

Översikt av behållningarna å riksslatsanslagen

En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1957 torde

i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsproto­

kollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade

medel om 1 284 miljoner kronor på driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och

av outnyttjade belopp om 500 miljoner kronor på kapitalbudgeten. Anslags­

behållningarna har under budgetåret 1956/57 ökat med totalt 37 miljoner

kronor; uppgången fördelade sig på drift- och kapitalbudgeten med 18 res­

pektive 19 miljoner kronor. Behållningarna på riksstatsanslagen under bud­

getåren 1946/47—1956/57 framgår av efterföljande tablå.

Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret

1946

1947 1948 1949

1950 1951 1952 1953

1954 1955 1956

/47

/ 48

/ 49

/ 50

/ 51

/52 / 53

/ 54

/55

/ 56

/ 57

Reservationer å

driftbudgeten (exkl.

avskrivning av

nya kapitalinves­

teringar) .................. 1,50 1,43 1,25 1,01 0,91 1,02 0,88 1,15 1,26 1,27 1,28

Outnyttjade belopp

å kapitalbudgeten

2,38 2,59 2,29 1,29 0,77 0,76 0,70 0,81 0,61 0,48 0,50

Tillhopa

3,88 4,02 3,54 2,30 1,68 1,78 1,58 1,96 1,87 1,75 1,78

I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respek­

tive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna

utvisar större anslagsbehållningar.

Vad avser förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under

det sistförflutna budgetåret redovisas under fjärde huvudtiteln en nedgång

från 283 till 162 miljoner kronor. På anslag anvisade till och med budgetåret

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. i: Inkomsterna

37

1955/56 bär medelsförbrukningen uppgått till 5 miljoner kronor. På anslag

anvisade för budgetåret 1956/57 samt fortlöpande anslag kvarstod vid bud­

getårets utgång reservationer på sammanlagt 152 miljoner kronor, vilket

innebär en minskning med 116 miljoner kronor. Nedgången i anslagsbe­

hållningarna innebär att de leveransförseningar som omnämnts i de två

föregående statsverkspropositionerna ytterligare inhämtades under budget­

året 1956/57. — Femte huvudtiteln uppvisade endast en mindre behållning

på äldre anslag. På fortlöpande och nya anslag fanns däremot 54 miljoner

kronor reserverade vid utgången av budgetåret mot 65 miljoner kronor vid

dess ingång. Större delen av beloppet avsåg anslag till åtgärder för för­

bättrande av bostadsförhållandena m. m. Reservationsminskningen upp­

kom bland annat genom eu nedgång av behållningarna på anslagen till bi­

drag till inrättande av pensionärshem och till kostnader för arbetsmark­

nadsstyrelsens förrådsverksamhet med 8 respektive 3 miljoner kronor. —

Anslagsbehållningen å reservationsanslagen under sjätte huvudtiteln var

vid ingången av7 budgetåret 532 miljoner kronor och vid utgången 700 mil­

joner kronor, vilket innebär en ökning med 168 miljoner kronor. På de kalen­

derårsvis beräknade anslagen till den statliga väg- och brobyggnadsverksam­

heten och till bidrag till byggande av vägar och gator föll 434 respektive 192

miljoner kronor av den totala behållningen och 89 respektive 59 miljoner

kronor av den sammanlagda reservationsökningen. De ökade reservatio­

nerna under den statliga vägbyggnadsverksamheten förklaras av investe-

ringsbegränsningen i förhållande till anvisade anslagsmedel. Ökningen av

behållningen under bidragsanslaget beror dels på begränsningen i bygg-

nadskvoteringen och dels på att höjningen av anslaget för budgetåret 1956/

57 medförde en kraftig ökning av de för andra kalenderhalvåret 1957 av­

sedda medlen, vilka redovisas som behållning under anslaget per den 30

juni 1957.

Beträffande sjunde huvudtiteln stannade reservationsmedelsförbruk-

ningen vid 7 miljoner kronor mot beräknat 22, beroende på att 15 miljoner

kronor av anslaget till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i

enlighet med Washingtonöverenskommelsen icke såsom avsetts förbrukades

under våren 1957 utan först på hösten detta år (jfr prop. nr 190/1956). —

Förändringarna under åttonde huvudtiteln var obetydliga. Den reserva-

tionsbehållning som förelåg vid utgången av budgetåret, 26 miljoner kronor,

töll främst på universitetens och högskolornas inrednings-, utrustnings-

och materielanslag samt på forskningsanslagen och var till övervägande del

disponerad genom utlagda beställningar. — Reservationsbehållningen un­

der nionde huvudtiteln minskade med 20 miljoner till 185 miljoner kronor.

Minskningen hänförde sig med drygt 17 miljoner kronor till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område och med 2 miljoner kronor till anslaget till

kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Sistnämnda anslag förbrukades därmed helt. Anslagen till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område och till bidrag till jordbrukets rationalise­

ring svarade för huvuddelen eller 124 respektive 34 miljoner kronor av re­

servationerna den 30 juni 1957 under denna huvudtitel. Behållning förelåg

i övrigt främst på anslagen till landsbygdens elektrifiering samt till vissa

skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna på sistnämnda anslag var

till större delen disponerade. — Under tionde huvudtiteln ökade reserva-

tionsbehållningen under budgetåret 1956/57 med 2 miljoner till 22 miljoner

kronor. — För elfte huvudtiteln redovisas en ökning av behållningen från

102 till 108 miljoner kronor. Reservationerna fördelade sig vid budgetårets

utgång med 76 miljoner på civilförsvarsanslagen, 28 miljoner på anslagen

till medicinalväsendet samt med 4 miljoner på diverse smärre anslag. Den

disponerade delen av det totala beloppet reservationer under elfte huvudti­

teln utgjorde sammanlagt 81 miljoner kronor, varav för civilförsvarsansla­

gen 56 och för medicinalstatsanslagen drygt 22 miljoner kronor.

Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär å ena sidan

att behållningar på 36 miljoner kronor uppstod på de anslag som anvisades

under det sistförflutna budgetåret; den sammanlagda behållningen vid ut­

gången av budgetåret på nya och fortlöpande anslag utgjorde därigenom

1 252 miljoner kronor. Å andra sidan inträdde en minskning i reservatio­

nerna på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56, s. k. äldre anslag,

med 18 miljoner kronor. Denna nedgång förklaras endast till ett belopp av

knappt en halv miljon kronor av till budgetutjämningsfonden överförda

behållningar. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämn­

da äldre anslag framgår av sammanställningen i det följande.

Av den totala behållningen på ifrågavarande äldre anslag var vid ut­

gången av budgetåret enligt inhämtade uppgifter ca 25 miljoner kronor

bundna genom utlagda beställningar eller på annat sätt.

38

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Reservationer å anslag

Minskning

anvisade t. o. m. budgetåret

under

1955/56 (äldre reservationer)

per 1/7 1956

per 30/6 1957

miljoner kr.

budgetåret

1956/57

Justitiedepartementet ............... ........... 3,1

1,8

— 1,3

Utrikesdepartementet ...............

Försvarsdepartementet............... ........... 14,4

9,7

— 4,7

Socialdepartementet.................... ........... 0,6

0,4

— 0,2

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet................... ........... 22,4

15,3

— 7,1

Ecklesiastikdepartementet .... ........... 2,9

1,8

— 1,1

Jordbruksdepartementet........... ........... 4,6

2,0

— 2,6

Handelsdepartementet............... ........... 1,5

0,6

— 0,9

Inrikesdepartementet ............... ........... 0,3

— 0,3

Övriga huvudtitlar ...................

Totalt 49,8

31,6

— 18,2

Enligt tidigare beräkningar kunde för innevarande budgetår behållning­

arna totalt sett antagas minska med ca 150 miljoner kronor, beroende dels

på att den formella nedräkningen av väganslagen förutsatte en förbrukning

av behållningarna under dessa anslag, dels på en förväntad ytterligare ned­

gång i reservationerna under bland annat fjärde och nionde huvudtitlarna.

Enligt de nu verkställda beräkningarna kan behållningarnas totala belopp

antagas minska med ca 300 miljoner kronor.

För budgetåret 1958/59 förutses en minskning av behållningarnas totala

belopp med ca 200 miljoner kronor, som i huvudsak motsvarar en förväntad

ytterligare nedgång av behållningarna under sjätte huvudtitelns vägan-

slag.

Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag under bud­

getåret 1956/57 innebar en ökning med sammanlagt 19 miljoner kronor. De

outnyttjade beloppen på anslag anvisade till och med budgetåret 1955/56

minskade med 50 miljoner kronor. För nya och fortlöpande anslag redovisa­

des däremot netto 69 miljoner kronor högre behållningar vid budgetårets slut

än vid dess ingång. Behållningen på nya och fortlöpande anslag under sta­

tens allmänna fastighetsfond ökade med 20 miljoner kronor. Under statens

utlåningsfonder ökade behållningen å lånefonden för bostadsbyggande med

70 miljoner kronor; på fonden för supplementär jordbrukskredit kvarstod

ett outnyttjat belopp på 45 miljoner kronor och på fonden för lån till före­

tagareföreningar m. fl. uppkom en behållning på drygt 13 miljoner kronor.

Behållningen å televerkets fond ökade med 5 miljoner kronor. Dessa ök­

ningar motvägdes av att behållningen å anslag under övriga fonder minska­

de icke oväsentligt. De största minskningarna redovisas på statens järn­

vägars fond, statens vattenfallsverks fond samt på väg- och vattenbygg­

nadsverkets förrådsfond med 44, 15 respektive 15 miljoner kronor.

Minskningarna på äldre anslag fördelade sig på de olika fonderna på sätt

som framgår av följande sammanställning.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

39

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .....................................

Televerkets fond .....................................

Statens järnvägars fond........................

Statens vattenfallsverks fond ...........

Domänverkets fond.................................

Säger för statens affärsverksfonder

Luftfartsfonden.............................................

Statens allmänna fastighetsfond ...........

Försvarets fonder..........................................

Behållningen å anslag

anvisade t. o. m.

budgetåret 1955/56

(äldre anslag)

per 1/7

per 30/6

1956

1957

Minskning

under

budgetåret

1956/57

miljoner kr.

0,9

0,3

— 0,6

7,5

0,5

— 7,0

7,3

0,3

— 7,0

0,0

— 0,0

15,7

1,1

— 14,6

2,0

0,5

— 1,5

11,6

3,5

- 8,1

15,1

7,2

— 7,9

40

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statens utlåningsfonder ............................

44,4

41,3

— 3,1

Fonden för låneunderstöd........................

16,3

14,4

— 1,9

Fonden för statens aktier........................

6,1

0,1

— 6,0

Fonden för förlag till statsverket ....

0,9

0,8

— 0,1

Diverse kapitalfonder ................................

12,5

5,9

— 6,6

Totalt

124,6

74,8

— 49,8

Knappt 5 miljoner kronor av nedgången i behållningarna på ifrågavar­

ande äldre anslag beror på att outnyttjade medel indrogs som besparing.

Av dessa indragna medel hänförde sig drygt 2 miljoner kronor till statens

järnvägars fond, en halv miljon till statens allmänna fastighetsfond, en

miljon till jordbrukets lagerhusfond och drygt en halv miljon till väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Av kvarstående behållning på äldre anslag var en betydande del av de

under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder redovisade

medlen bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder.

Av den kvarstående behållningen under statens utlåningsfonder hänförde

sig 36 miljoner kronor till luftfartslånefonden. Beloppet härrör från an-

slagsanvisning i samband med riksdagens beslut om organisation och fi­

nansiering av den reguljära luftfartstrafiken (prop. nr 176/1948 och 126/

1949). Under fonden för låneunderstöd hänför sig drygt 11 miljoner kronor

av behållningen till anslaget till stödlån åt jordbrukare (tilläggsstat I och II

1955/56).

Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel har i proposition

175/1957 för innevarande budgetår uppskattats till 25 miljoner kronor. En­

ligt nu verkställda beräkningar kan förbrukningen antagas komma att upp­

gå till 100 miljoner kronor. Beträffande budgetåret 1958/59 kan de outnytt­

jade anslagsbeloppen beräknas minska med ca 150 miljoner kronor.

En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag på

såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive

anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.

Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Till grund för riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna för bud­

getåret 1958/59 och utfallet av driftbudgetens inkomster för innevarande

budgetår ligger en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige

under 1957 och 1958. Riksräkenskapsverket har därvid, med ledning av

tendenserna i konjunkturutvecklingen under 1957, ansett sig kunna förut­

sätta en fortsatt produktionsuppgång under 1958, även om denna bland

annat på grund av minskningen av arbetstiden kan väntas bli mindre än un­

der 1957. I dämpande riktning kan även en förstärkning av tendenserna till

avmattning i den internationella konjunkturen komma att verka.

På grundval härav och med ledning av bland annat löne- och sysselsätt-

ningsstatistik för den kända delen av 1957 och avtalen för 1958 har riksrä-

kenskapsverket beräknat skatteunderlagets utveckling under åren 1957 och

1958 samt för de första månaderna av år 1959.

Beträffande skatteunderlaget 1957 för fysiska personer finner riksräken-

skapsverket totalt sett en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst

sannolik. Även för övriga förvärvskällor räknas med ökning av inkomsterna

under 1957 — med undantag dock för inkomst av jordbruksfastighet. Sam­

mantagna pekar dessa kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster

med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och 1957.

För 1958 förutser riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av

inkomst av tjänst. Beträffande inkomstutvecklingen under de första må­

naderna 1959 har räknats med en viss ytterligare stegring. För fysiska per­

soners inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räk­

nats med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.

För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5

procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen av de taxerade inkomsterna

får — framhåller riksräkenskapsverket — de avdragsgilla avsättningarna

till investeringsfonder för konjunkturutjämning hållas i minnet. Dessa kan

för åren 1955 och 1956 uppskattas till i runt tal 170 respektive 125 miljoner

kronor. De nämnda beloppen motsvarar drygt 6 respektive drygt 5 procent

av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåren 1955 och 1956. Även

för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättning till investeringsfon­

der komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskriv-

ningsreglerna, speciellt vid lagervärdering, kan å andra sidan komma att

påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med

ledning av vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1957 för­

väntade taxeringsresultatet för de i riksräkenskapsverkets register ingå­

ende bolagen har ämbetsverket som grund för sin beräkning antagit, att

det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade

beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxe­

ring. Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon för­

skjutning i bolagens taxerade inkomster.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna un­

der innevarande och nästkommande budgetår framgår av följande sam­

manställning. Som jämförelse har medtagits inkomstutfallet för 1956/57

samt inkomsterna enligt gällande riksstat. Beloppen angives i miljoner

kronor.

Enligt beräkningen av utfallet för innevarande budgetår skulle alltså in­

komsterna kunna väntas uppgå till 11 631 miljoner kronor, vilket innebär

ett underskott på 552 miljoner kronor i förhållande till gällande riksstat.

Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminär skatten samt

vissa under gruppen tullar och acciser upptagna inkomsttitlar kommer att

understiga tidigare beräknade belopp.

Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1958/59 har av riksräken-

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

41

42

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

1956/57

1957/58

Redovisa- Riks-

de belopp staten

1957/58

Beräkna­

de belopp

1958/59

Skatt å inkomst och förmögenhet in. m....

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och

5 356

6 100

5 700

6 000

rörelse.....................................................................

243

245

258

265

Automobilskattemedel..........................................

1 018

1 040

1 045

1 100

Tullar och acciser..................................................

Uppbörd i statens verksamhet och diverse

3 077

3 663

3 491

3 642

inkomster..............................................................

430

439

451

457

Statens affärsverksfonder....................................

177

252

248

270

Övriga kapitalfonder............................................

390

444

438

415

Summa inkomster

10 691

12 183

11 631

12 149

skapsverket uppskattats till 12 149 miljoner kronor eller 34 miljoner kronor

mindre än inkomstbeloppet å gällande riksstat. I förhållande till det nu be­

räknade utfallet för innevarande budgetår innebär beräkningen en inkomst­

ökning på 518 miljoner kronor.

Beträffande närmare detaljer i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

får hänvisas till vid denna bilaga fogade bihang 1. Här skall i det följande

lämnas en kort sammanfattning av beräkningarna. Härvid kommer endast

de poster, som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt

intresse, att särskilt beröras.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under denna rubrik

framgår av följande tablå. Beloppen angives i miljoner kronor.

1956/57

1957/58

Redovisa- Riks-

de belopp staten

1957/58

Beräkna­

de belopp

1958/59

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m...............

5 356

6 100

5 700

6 000

Kupongskatt...............................................................

6

7

7

7

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt............

1

1

11

1

Fondskatt....................................................................

15

15

15

15

Skogsvårdsavgifter....................................................

8

8

8

16

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner ...

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps-

1

1

1

1

skatt..........................................................................

85

85

85

90

Lotterivinstskatt.......................................................

54

53

55

57

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Summa skatt å inkomst, förmögenhet och

73

75

76

78

rörelse .....................................................................

5 599

6 345

5 958

6 265

På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. redovisas upp­

börden av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men där­

jämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som

uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1957/58 och 1958/

59 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier

av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt

folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 ingår dessutom, liksom under

1956/57, investeringsavgift. Över inkomsttiteln redovisas dessutom bl. a.

uppbörden av till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och

arbetsgivarbidrag.

Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt

överskjutande skatt och övriga restitutioner. Därjämte avföres från titeln

bl. a. avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen.

Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra si­

dan de sammanlagda utgifterna utgör den nettoinkomst för statsverket,

som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å in­

komst och förmögenhet m. m.

I efterföljande tablå har sammanställts riksräkenskapsverkets nu verk­

ställda beräkning av posterna under ifrågavarande inkomsttitel, i miljoner

kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

43

1956/57

Redovisa­

de belopp

1957/58

1958/59

Inkomster:

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ....

9 572

10 260

10 470

Kvarstående skatt...............................................................

875

850

675

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till

sjukförsäkringen och byggnadsforsknings-

avgifter från större arbetsgivare..............................

299

300

300

Tillkommande skatt, restantier m. m..........................

264

250

275

Summa inkomster

11 010

11 660

11 720

Utgifter:

Kommunalskattemedel......................................................

4 252

4 365

4 220

Överskjutande skatt..........................................................

568

690

700

Övriga restitutioner............................................................

52

50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukför­

säkringen och byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare..........................................................

299

300

300

Förskott m. in. till sjukkassorna.................................

455

510

450

Omföringar.............................................................................

24

30

30

Summa utgifter

5 650

5 945

5 750

Inkomster utöver utgifter....................................................

5 360

5 715

5 970

44

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Vid denna beräkning har riksräkenskapsverket utgått från de förutsätt­

ningar rörande skatteunderlagets utveckling, som redovisats i det föregåen­

de. För beräkning av den statliga inkomstskatten har vidare räknats med de

skatteskalor som ligger till grund för det preliminära skatteuttaget från och

med 1957 och som kommer att tillämpas första gången vid 1958 års taxe­

ring. I detta sammanhang erinrar riksräkenskapsverket om de genom för­

fattningar den 31 mars 1955 (nr 122—125) införda schablonmässigt beräk­

nade minimiavdragen för avgifter för kapital- och sjukförsäkring för fysis­

ka personer och för utgifter för fullgörande av tjänsten samt om de införda

extra avdragen för fysiska personer som haft intäkt av kapital.

Vid uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksrä­

kenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvi­

sar influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående

skatt och tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik har upphörden

kunnat följas till och med skatteterminen i september 1957. Vägledning er-

hålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje må­

nad, vilka lämnas från generalpoststyrelsen.

För beräkning av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten

har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under

hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsproeent, d. v. s.

100 procent, och att folkpensionsavgiften utgår med oförändrat 2,5 procent

av den taxerade inkomsten. I enlighet med vad som nämnts i det föregående

har ämbetsverket vidare räknat med eu 4-procentig stegring av lönesumman

för 1958. Riksräkenskapsverket påpekar, att för varje procents stegring av

lönesumman kan ökningen i källskatleuppbörden i nuläget anges till grovt

räknat 90 miljoner kronor. De höjda ortsavdragen, som inarbetats i källskat-

tetabellerna från och med 1958, minskar takten i ökningen av källskatteupp-

börden. Riksräkenskapsverket anför dock, att den av de höjda kommunala

ortsavdragen föranledda minskningen i skattcuppbörden till stor del torde

komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebitering­

en —- enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per skattekrona från

den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.

Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt anför riksräkenskaps­

verket, att dessa under innevarande budgetår enligt tillgängliga uppgifter

kommer att bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i mars 1957.

Den av ämbetsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska

personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för

bolag vid 1957 och 1958 års taxeringar har föranlett verket att räkna med en

stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördstermi-

nerna under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60 i jämförelse med den för

uppbördsåret 1957—58 nu i stort sett kända uppbörden.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksrä­

kenskapsverket med utgångspunkt från tidigare angivna förutsättningar

beträffande skatteregler samt skatteunderlagets förändringar uppskattat

vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och

1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med inkomst- och förmögenhets­

skatter, räknats med folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och in-

vesteringsavgifter till följande belopp i miljoner kronor. Som jämförelse har

även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

45

Taxeringsår

1957

1958

1959

Folkpensionsavgifter.....................................

............................... 427

630

645

Sjukförsäkringsavgifter................................

............................... 142

448

455

Investeringsavgifter.......................................

................................... 202

160

Med utgångspunkt från beräkningarna av vad som kommer att påföras de

skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och 1959 års taxeringar har riksräken-

skapsverket räknat med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av

preliminär skatt efter utgången av uppbördsåren 1957—58 respektive 1958—

59. Under förutsättning av en från 7 till 10 procent höjd kvarskatteränta —

i enlighet med den vid beräkningstillfället föreliggande propositionen i ären­

det — har riksräkenskapsverket beräknat, att fyllnadsbetalningar kommer

att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan omfattning, att den

kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 blir av

obetydlig storleksordning. Vid gjorda antaganden beräknas fyllnadsbetal­

ningarna våren 1958 och våren 1959 till 500 respektive 400 miljoner kronor.

Som framgår av den tidigare redovisade tablån har riksräkenskapsverket

uppskattat under innevarande och nästkommande budgetår inflytande pre­

liminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsbetalningar av preliminärskatt, till

ca 10 260 respektive 10 470 miljoner kronor. För budgetåret 1957/58 inne­

bär detta följaktligen en ökning med 210 miljoner kronor i förhållande till

det nu beräknade utfallet för innevarande budgetår.

Beträffande den inflytande kvarstående skatten beräknas denna för bud­

getåren 1957/58 och 1958/59 till 850 respektive 675 miljoner kronor.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel är den mest betydande posten

på titelns utgiftssida. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per

den 1 januari varje kalenderår och utbetalas med en sjättedel av årsbeloppet

varannan månad. Under år 1957 har förskottet till kommunerna beräknats

på grundval av ett skatteunderlag i vilket garantibelopp för fastighet ingår.

Avräkning har detta år skett mot förskottet under år 1955, och därvid har

kommunerna tillförts ett belopp motsvarande fastighetsskatten. Detta år har

kommunerna följaktligen fått »dubbel» fastighetsskatt. För år 1958 och efter­

följande år löper sedan systemet normalt. Med utgångspunkt från de kända

utbetalningarna under första hälften av innevarande budgetår, utdebitering­

arna för 1957 och 1958, ortsavdragsreformen samt de allmänna förutsätt­

ningarna för beräkningarna uppskattar riksräkenskapsverket utbetalningar­

na till kommunena under budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 4 365 miljo­

ner kronor respektive 4 220 miljoner kronor.

Utbetalningarna av överskjutande skatt beräknas för de här aktuella bud­

getåren till 690 respektive 700 miljoner kronor.

Förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna för budgetåren 1957/

58 och 1958/59 har riksräkenskapsverket beräknat till 510 respektive 450

miljoner kronor. I beloppet för 1957/58 ingår 63 miljoner kronor, som skall

överföras till allmänna sjukförsäkringsfonden. Ämbetsverket har förutsatt,

dels att någon motsvarande fondavsättning icke kommer att ske under bud­

getåret 1958/59 och dels att förskott på avgifter och bidrag till sjukkassorna

under nästkommande budgetår endast kommer att utgå med det belopp som

utöver avräkningsmedlen erfordras för att täcka sjukkassornas medelsbehov.

Beträffande övriga poster under inkomstskattetiteln får hänvisas till den

tidigare redovisade tablån och till bihang 1. Sammanfattningsvis uppskattar

riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och

förmögenhet in. in. för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till avrundat 5 700

respektive 6 000 miljoner kronor, vilket är 400 respektive 100 miljoner kro­

nor mindre än det i gällande riksstat upptagna beloppet.

I detta sammanhang redovisar riksräkenskapsverket beräkningar över de

avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommu­

nalskattemedel, som bör verkställas under budgetåren 1957/58 och 1958/59.

Dessa beräkningar jämte avsättning och återföring för 1956/57 framgår av

följande sammanställning (miljoner kronor).

1956/57 1957/58

1957/58

1958/59 I

46

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Enligt Ny beräk-

riksstaten ning

Avsättning....................................................................... 200

400

425

400

Återföring........................................................................ 100

275

250

200

Nettoavsättning............................................................. 100

125

175

200

I samband med redovisning till riksräkenskapsverket av de beräknade in­

komsterna av skogsvårdsavgifter har skogsstyrelsen anfört, att den 1957

vidtagna, ganska avsevärda höjningen av taxeringsvärdena ger styrelsen an­

ledning att upprepa sin redan vid föregående höjning av taxeringsvärdena

framförda åsikt att en omprövning av promillesatsen — för innevarande

budgetår 1,5 — för skogsvårdsavgiften bör komma till stånd. En sådan om­

prövning synes, enligt skogsstyrelsen, jämväl motiverad av det skälet att det

berättigade i skogsvårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera synes

kunna ifrågasättas. Frågan om skogsvårdsavgiftens fortsatta bibehållande

bör emellertid enligt skogsstyrelsens mening bli föremål för övervägande i

särskild ordning, lämpligen i samband med 1955 års skogsvårdsutrednings

arbete. Skogsstyrelsen anser för sin del, att i avvaktan härpå promilletalet

för avgiftens uttagande med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena icke bör

sättas högre än till 1,0, medförande ett inkomstbelopp av ca 10,5 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av skogsvårdsavgiften för

budgetåret 1957/58 till 8 miljoner kronor samt beräknar, i avvaktan på

ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59

till 16 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

47

Automobilskattemedel

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under inkomsttitlarna

fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning

(miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisade Riks-

Beräkna-

belopp

staten

de belopp

Fordonsskatt............................................................... ..

309

325

330

350

Bensinskatt................................................................. ..

630

715

715

750

Särskild investeringsavgift för motorfordon. . ..

79

Summa automobilskattemedel 1 018

1 040

1 045

1 100

Beräkningen av automobilskattemedlen för budgetåret 1958/59 innebär

alltså en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till gällande riksslat.

Tullar och acciser

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna un­

der denna rubrik har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisade Riks- Beräkna-

belopp

staten

de belopp

Tullmedel.....................................................................

608

650

640

670

Varuskatt.....................................................................

223

225

230

240

Omsättningsskatt å motorfordon......................

63

140

140

140

Införselavgift och accis å fettvaror m. m....

56

■---

•---

■---

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. .

47

54

56

Skatt å kaffe.............................................................

20

20

21

21

Tobaksskatt ................................................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels-

663

720

730

740

bolag..........................................................................

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandels-

14

13

13

13

bolag..........................................................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit-

36

26

29

20

drycker .....................................................................

1 100

1 250

1 100

1 100

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ..

53

55

55

60

Maltdrycksskatt........................................................

91

95

92

92

Skatt å läskedrycker...............................................

43

47

45

45

Statlig nöjesskatt......................................................

65

60

62

65

Skatt å elektrisk kraft...........................................

42

.--

Energiskatt.................................................................

-

315

280

380

Summa tullar och acciser

3 077

3 663

3 491

3 642

Titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker är i riksstaten

för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. Inleveransen

av omsättningsskatt å spritdrycker avseende försäljningen från partihan­

delsbolaget under månaderna juni—september har uppgått till 364,5 mil­

joner kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket an­

fört, att man med ledning härav skulle kunna beräkna inleveranserna under

hela budgetåret 1957/58 till omkring 1 105 miljoner kronor. Härtill kommer

en beräknad nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker på i

runt tal 14 miljoner kronor. Totalt skulle alltså inkomsterna under denna

titel för innevarande budgetår kunna uppskattas till 1 119 miljoner kro­

nor. Med hänsyn till att försäljningen under sistförflutna september och

oktober månader visat en svagt vikande tendens har kontrollstyrelsen an­

sett försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljo­

ner kronor. Med anledning av den aktuella efterfrågeutvecklingen synes

inkomsten under budgetåret 1958/59 enligt styrelsen böra upptagas till högst

samma belopp.

Riksräkenskapsverket har för de aktuella budgetåren beräknat inkomster­

na under titeln till de av kontrollstyrelsen föreslagna beloppen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Med anledning av att ut­

skänkningsskatten å vin helt slopats från och med den 1 oktober 1957 före­

slår riksräkenskapsverket, att titelns rubricering ändras till Omsättnings­

skatt å vin.

Energiskatt. Riksräkenskapsverket uppskattar, med utgångspunkt från

kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar, inkomsterna på

titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 miljoner kronor och före­

slår, att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 380 miljoner kronor.

Skillnaden mellan det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna

beloppet för inkomst av energiskatt och det beräknade utfallet förklaras

bl. a. av att vid energiskatteförordningens ikraftträdande onormalt stora

lager av bränslen fanns hos icke registrerade återförsäljare och förbrukare.

För dessa bränslekvantiteter kommer nämligen energiskatt icke att inflyta

till statsverket. Dessutom har vid de nya beräkningarna hänsyn tagits till

att skattefrihet föreligger för bränsle, som förbrukas för vissa ändamål,

samt att skattenedsättning medgivits eller torde komma att medgivas i

vissa fall.

48

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Uppbörd i statens verksamhet

Inkomsterna under rubriken Uppbörd i statens verksamhet, som under

budgetåret 1956/57 uppgick till 161 miljoner kronor och i gällande riks-

stat är upptagna till 174 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket nu

beräknats komma att uppgå till 175 respektive 176 miljoner kronor för bud­

getåren 1957/58 och 1958/59.

Beträffande titeln Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

49

ungdomsvården bär ämbetsverket särskilt anfört, att i och med att ung­

domsvårdsskolornas byggnader överförts till byggnadsstyrelsens delfond av

statens allmänna fastighetsfond hyresinkomsterna av dessa byggnader icke

längre redovisas under ifrågavarande inkomsttitel, där de utgjort den mest

betydande posten. Inkomsttiteln, som i riksstalen för innevarande budgetår

är uppförd med 350 000 kronor, beräknas nu av riksräkenskapsverket till

35 000 kronor, beroende dels på att hyresinkomsterna bortfallit dels på att

underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften stegrats kraftigt i förhål­

lande till tidigare beräkningar. Fortsatta betydande underskott förefaller

icke uteslutna, varigenom utgifterna kan komma att överstiga inkomsterna

på titeln under budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverket föreslår därför,

att ingen inkomsttitel uppföres för inkomster vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/59. Därvid förutsättes att

underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckes från vederbörligt

anslag och kvarstående inkomster redovisas som särskilda uppbördsmedel

på samma anslag.

Diverse inkomster

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna under denna rubrik till

de i följande tablå i miljoner kronor angivna beloppen.

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisa-

Riks-

Beräkna-

de belopp

staten

de belopp

Bötesmedel............

..................................

21

22

24

27

Totalisatormedel ..

.................................. 23

25

25

27

Tipsmedel...............

................................. 89

90

95

100

Lotterimedel.........

..................................

111

115

114

117

Övriga diverse inkomster .... .................................. 25

13

18

10

Summa diverse inkomster 269

265

276

281

Statens affärsverksfonder

Beträffande de affärsdrivande verkens avkastning har riksräkenskaps­

verket vid beräkningen utgått från att lönerna skall utgå i enlighet med

vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års riksdag

samt, vad angår post- och televerken, baserat beräkningen på nuvarande

taxor.

Resultatet av de utifrån dessa förutsättningar gjorda beräkningarna fram­

går av följande sammanställning (miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisa- Riks- Beräkna­

de belopp staten de belopp

Postverket........................................................................

7

17

28

30

Televerket........................................................................ 40

65

60

65

4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 1. Bil. 1

50

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statens järnvägar ........................................................

10

Statens vattenfallsverk...............................................

86

120

120

135

Domänverket...................................................................

34

50

40

40

Summa statens affärsverksfonder

177

252

248

270

Postverket. Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1957/58 och 1958/59

beräknat postverkets inkomster till 472 respektive 489 miljoner kronor, var­

av frankoteckensuppbörd 280 respektive 287 miljoner kronor. Vad beträffar

ersättning för bestyret med skatteuppbörden och utbetalning av folkpen­

sioner och barnbidrag för 1958/59, som upptagits till sammanlagt 18 mil­

joner kronor, är beräkningen beroende av Kungl. Maj:ts bifall till styrelsens

den 19 september 1957 framförda förslag om viss höjning.

På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikan­

de obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig

icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller

från postsparbanken vare sig för innevarande eller nästkommande bud­

getår.

Postverkets driftkostnader under budgetåren 1957/58 och 1958/59 har

av generalpoststyrelsen uppskattats till 455 respektive 467 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rö­

relse komma att uppgå för budgetåret 1957/58 till 17 miljoner kronor och

för budgetåret 1958/59 till 22 miljoner kronor.

Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskaps-

verket för sin del anfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan för­

utsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske

i större utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postspar­

banken. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av postverket under

budgetåret 1957/58 till 28 miljoner kronor, varvid antages, att de balanserade

överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslår, att titeln

för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 miljoner kronor.

Televerket. Riksräkenskapsverket har, på förslag av telestyrelsen, beräk­

nat inkomsterna av televerket för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 60

respektive 65 miljoner kronor. Härvid har för 1957/58 avsättningen till

värdeminskningsfonden upptagits till ett något högre belopp än i gällande

riksstat. För 1958/59 har, i likhet med vad som skett för budgetåren 1954/

55—1957/58, medräknats en extra avsättning till värdeminskningskonto,

motsvarande en del av den inkomstökning för televerket, som uppstått ge­

nom de höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Denna extra av­

sättning har beräknats till 15 miljoner kronor eller samma belopp som med­

givits för budgetåret 1957/58.

Statens vattenfallsverk. Riksräkenskapsverket har i enlighet med vatten­

fallsstyrelsens beräkningar uppskattat inkomsterna av statens vattenfalls­

verk till 120 respektive 135 miljoner kronor för budgetåren 1957/58 respek­

tive 1958/59. För det sistnämnda året har då räknats med i förhållande till

innevarande budgetår höjda avsättningar till värdeminskningskonto.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

51

Domänverket. Riksräkenskapsverket har på förslag av domänstyrelsen

uppskattat inkomsterna under denna titel till 40 miljoner kronor för både

innevarande och nästkommande budgetår.

Övriga kapitalfonder

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna av statens övriga ka­

pitalfonder framgår av följande tablå (miljoner kronor).

1956/57

1957/58 1957/58

1958/59

Redovisa-

Riks-

Beräkna-

de belopp

staten

de belopp

Riksbanksfonden...........................................................

15

15

15

15

Statens allmänna fastighetsfond.............................

21

19

19

25

Försvarets fonder..........................................................

26

28

28

29

Statens utlåningsfonder.............................................

98

116

117

136

Fonden för låneunderstöd.........................................

24

23

25

29

Fonden för statens aktier.........................................

113

150

140

85

Statens pensionsfonder...............................................

42

41

42

43

Diverse kapitalfonder.................................................

51

52

52

53

Summa övriga kapitalfonder

390

444

438

415

Fonden för statens aktier. Inkomsterna på titeln idomineras helt av av-

kastningen från LKAB. Enligt inhämtade upplysningar beräknas avkast­

ning på i fonden bokförda aktier endast komma att inflyta från LKAB, Ak­

tiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Svenska penninglotteriet aktiebolag

och Aktiebolaget Tipstjänst. Med ledning av dessa upplysningar beräknar

riksräkenskapsverket inkomsterna på titeln fonden för statens aktier till

140 miljoner kronor för budgetåret 1957/58, vari inräknats en inbetalning

av tidigare avsatta vinstmedel inom LKAB om 30 miljoner kronor. Beträf­

fande LKAB saknas ännu närmare hållpunkter för beräkning av avkast­

ningen från bolaget för budgetåret 1958/59, varför riksräkenskapsverket

räknat med samma utdelningsbelopp som för sista räkenskapsåret. Från

inkomsterna på fonden bör enligt verket avgå ränta för ogulden del av löse-

skillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt tal 25 miljoner kro­

nor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln för budgetåret 1958/59 upp­

föres med 85 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budget­

året 1958/59 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräk­

ningar av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I pro­

memorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verk­

ställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, val-

ket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsätt­

ningarna sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade un­

der hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som ut­

gångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som

legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budget­

åren 1957/58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har an­

tagits en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå,

oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser

för utrikeshandeln samt inga mer betydande strukturella förskjutningar i

den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers

som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de an­

givna betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av stats­

inkomsterna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställ­

ning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och

de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna be-

52

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

loppen för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

Skatt å inkomst och förmögenhet

in. m......................................................... 5 356

5 700

6 000

6 000

1960/61

6 200

Övrig skatt

å

inkomst, förmögenhet

och rörelse.............................................

243

258

265

271

275

Automobilskattemedel..........................

1 018

1 045

1 100

1 155

1 210

Tullar och acciser..................................

3 077

3 491

3 642

3 710

3 778

Uppbörd i statens verksamhet och

diverse inkomster...............................

430

451

457

474

487

Statens affärsverksfonder....................

177

248

270

290

305

Övriga kapitalfonder.............................

390

438

415

426

436

Summa

10 691

11 631

12 149

12 326

12 691

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

har rilcsräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets ut­

veckling har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttag-

ningsprocent, 100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den

statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för före­

tagsbeskattningen samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har

bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt

skall föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning

att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles

för bolagens del.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motiverar har

sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

53

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

Avsättning....................................................................... 425

400

350

350

Återföring........................................................................ 250

200

350

450

Nettoavsättning............................................................. 175

200

0 — 100

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan

åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade

inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträf­

fande andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden

oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett

mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utveck­

lingen. Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade

beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1959/60 och

1960/61 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster un­

der budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för

beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer

måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.

Höjning av vinstavdraget vid totalisatorverksamheten

Jag torde här även få anmäla en den 14 oktober 1957 dagteeknad skri­

velse från statens sakrevision med promemoria rörande totalisatormedlen

och deras användning. Revisionens undersökning har ingått som ett led i

granskningen ur allmänt ekonomiska synpunkter av statlig och statsunder­

stödd verksamhet.

I promemorian erinras inledningsvis om att Kungl. Maj :t på riksdagens

hemställan år 1923 utfärdade en kungörelse (SFS 87) angående anordnande

av vadhållning medelst så kallad totalisator. Vidare anföres i huvudsak föl­

jande.

Tillstånd till sådan vadhållning kunde enligt bestämmelserna lämnas av

Kungl. Maj :t och endast till sammanslutning, som har till ändamål att för

hästavelns främjande hålla offentliga kapplöpningar eller travtävlingar samt

under villkor att vinsten, med av Kungl. Maj :t bestämt, skäligt avdrag för

tävlingspriser och allmänna omkostnader, inbetalades till statsverket för att

användas till understöd av landets hästavel. Ny kungörelse utfärdades den

7 juni 1934 (SFS 237/34), som i sin tur ersattes av den s. k. lotteriförord­

ningen (SFS 207/39). I förarbetena till 1934 års kungörelse förutsattes allt­

jämt, att dylika medel skulle komma hästaveln till godo, medan intet här­

om intagits i själva kungörelsen.

Totalisatorspelet har utvecklats kraftigt under årens lopp, från 0,5 mil­

joner kronor i total omsättning år 1923 till 65 miljoner kronor år 1946 och

närmare 190 miljoner kronor år 1956. Utvecklingen framgår närmare av föl­

jande tabeller.

54

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Totalisatoromsättningen vid travtävlingar under åren 1947—56.

År

Kronor

Procent

Totalt

Fastställt vinstav-

Utdelningsbart be-

20 *

80 *

drag, 20 %

lopp, 80 %

staten

organisa-

organisa-

allmänhe-

staten org.

org.

all-

tionema

tionerna

ten1

(bråk- män-

(bråkde-

de-

heten1

lar)1

lar)1

1947

59 059 615

6 006 779

5 805 144

768 000

46 479 692

10,17

9,83

1948

48 351 630

7 975 643

5 144 284

629 000

34 602 703

16,50

10,64

1949

54 408 042

6 245 942

5 540 993

707 000

41 914 107

11,48

10,18

1950

62 053 047

6 287 476

6 123 132

807 000

48 835 439

10,13

9,87

1951

80 935 663

8 790 396

7 396 736

1 052 000

63 696 531

10,86

9,14

1,3

78,7

1952

104 539 599

11 780 689

9 127 229

1 359 000

82 272 681

11,27

8,73

1953

127 887 439

14 822 864

10 754 622

1 663 000 100 646 953

11,59

8,41

1954

142 719 520

16 702 542

11841362

1 855 000 112 320 616

11,70

8,30

1955

158 611585

18 606 290

13 116 026

2 062 000 124 827 269

11,73

8,27

1956

173 293 018

20 558 587

14 099 987

2 253 000 136 381 444

11,86

8,14

1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna

uppgifter för Solvalla travbana.

Totalisatoromsättningen vid galopptävlingar under åren 1947—56.

År

Kronor

Procent

Totalt

Fastställda vinstavdrag, Utdelningsbart belopp, ca 26 %

ca 74 %

genomsnittligt ca 26 %

genomsnittligt ca 74 %

staten

organisa-

organisa-

allmän-

sta-

org.

org.

all-

tionerna

tionerna

het en1

ten

(bråk- män-

(bråkde-

de-

heten1

lar)1

lar)1

1947

11 099 182

1 164 521

1055 315

144 000

8 735 346

10,49

9,51

1948

9394113

1 806 812

1 010 243

122 000

6 455 058

19,23

10,75

1949

9 529 591

1 488 103

1 030 239

124 000

6 887 249

15,62

10,81

1950

9 318 625

1422 835

1012 515

121 000

6 762 275

15,27

10,87

1951

11587 334

1863 628

1 126 892

151 000

8 445 814

16,08

9,73

1,3

72,7

1952

11798 588

1 864 000

1 161 477

153 000

8 620 111

15,80

9,84

1953

12 266 881

1574 475

1 526 583

159 000

9 006 823

12,84

12,44

1954

13 046 352

1666 764

1 622 654

170 000

9 586 934

12,78

12,44

1955

13 978 276

1 752 875

1 841 378

182 000

10 202 023

12,54

13,17

1956

13 487 446

1684 991

1 804 332

175 000

9823123

12,49

13,38

1 Fördelningen mellan organisationerna och allmänheten beräknad på grundval av erhållna

uppgifter för Solvalla travbana.

Efter en redogörelse för hur statens andel av totalisatormedlen begagnats

under olika tidsperioder samt vilka anslag, som från och med budgetåret

1947/48 anvisats för hästavelns främjande, anföres i promemorian i hu­

vudsak följande.

I samband med medgivande av tillstånd att anordna vadhållning, vilket

brukat ske för ett år i sänder, har vissa föreskrifter meddelats rörande dis­

positionen över de inflytande totalisatormedlen. Sålunda har stadgats, att

av insatsernas totala belopp skulle innehållas 20 procent, varför vinnarnas

andel i totalbeloppet utgjorde 80 procent av insatserna. Denna fördelning

av totalisatormedlen har varit oförändrad genom åren med undantag för

tiden den 1 april 1948—31 mars 1949, då enligt beslut av 1948 års riksdag

ytterligare tio procent av insatserna överfördes till statsverket. Denna ök­

ning av statsverkets del av totalisatormedlen medförde en sjunkande spel­

omsättning, vilket föranledde riksdagen att redan påföljande år, med un­

dantag för det vid galopptävlingar förekommande kombinationsspelet, åter­

gå till den lägre uttagsprocenten. Rörande fördelningen av förutnämnda an­

del om 20 procent har Kungl. Maj :t meddelat särskilda föreskrifter, såvitt

angår travtävlingar senast i brev den 24 mars 1949. Statsverkets andel skall

utgå efter en i brevet närmare angiven progressiv skala, innebärande att

vid speldagsomsättningar under 100 000 kronor staten tillföres mellan 2 och

0 procent samt vid högre omsättningar 14 procent. För kapplöpningar har

Kungl. Maj :t utfärdat liknande bestämmelser, senast i brev den 25 mars

1955 och den 23 mars 1956, varvid dock en omsättning av 150 000 kronor

fastställts som gränsvärde. Återstoden av ifrågavarande andel om 20 pro­

cent får av anordnaren användas för anskaffande av priser, allmänna om­

kostnader in. m. Härutöver tillgodogör sig anordnaren även öresbeloppen

(bråkdelarna) å till allmänheten utfallande spelvinster. Den tillämpade av-

rundningsregeln innebär, att organisationerna årligen tillföres icke obetyd­

liga belopp. Under år 1956 kan således värdet av innehållna bråkdelar totalt

beräknas ha uppgått till över två miljoner kronor.

Antalet föreningar, som erhållit auktorisation att bedriva totalisatorverk-

samhet, har varierat under årens lopp. År 1956 uppgick dessa till 35, varav

30 utgjordes av travsällskap. Organisationerna bedriver sin rörelse såsom

ideella föreningar. I de fall fasta anläggningar av någon betydelse bär upp­

förts för tävlingsändamål, förvaltas dessa nära nog undantagslöst av sär­

skilda aktiebolag, vilka i sin tur uthyr banorna till tävlingsarrangörerna.

Av tidigare redovisad sammanställning av totalisatorutvecklingen åren

1947—1956 framgår, att travsportorganisationernas vinst av totalisatorn mer

än fördubblats under denna period samtidigt som dock den procentuella an­

delen av totalomsättningen successivt nedgått. Anledningen till att organisa­

tionernas andel minskats relativt sett är den ökade omsättningen under varje

speldag. Totalisatoromsättningen har emellertid, även om hänsyn tages till

förskjutningen i penningvärdet, numera uppnått en betydande storleksord­

ning.

Vad som framkommit vid den gjorda utredningen pekar enligt promemo­

rian på att förutsättningar för närvarande föreligger för en omprövning av

fördelningsgrunderna av totalisatormedlen i syfte att tillföra statsverket öka­

de inkomster från denna verksamhet. Härvid har man att välja mellan i

huvudsak två alternativ, nämligen en höjning av statens andel av nu gäl­

lande vinstavdrag om 20 procent och en höjning av detta, varvid höjningen

helt skulle tillfalla staten. Det senare alternativet skulle således minska den

spelande allmänhetens andel i vinsten. Det är även tänkbart med olika kom­

binationer mellan de två alternativen.

En sådan ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget, som mera av­

sevärt skulle påverka det ekonomiska underlaget för travsällskapens verk­

samhet, bör enligt promemorian föregås av en lönsamhetsundersökning. Den

bild av de ekonomiska betingelser under vilka verksamheten vid ett par trav­

banor bedrives, som sakrevisionen sökt skaffa sig, betraktas i detta hänse­

ende ej som tillfyllest. I avvaktan på resultatet av en sådan mera djupgå­

ende undersökning finns enligt promemorian anledning överväga, om icke

vinstavdraget provisoriskt bör höjas något. Totalisatorn anses vara den spel­

form, som för närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till

spelarna. Vinnarna erhåller inemot 79 procent av den totala omsättningen.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

55

56

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Motsvarande siffror är — sedan förekommande skatter å utfallande vinster

m. in. avdragits — vid tippning omkring 35 procent och vid spel på penning­

lotteriet ca 48 procent. Försöket år 1948, då uttagningsprocenten höjdes från

20 till 30, slog visserligen väl ut för staten, men resulterade i reducerad spel-

omsättning och därav betingat inkomstbortfall för organisationerna. Då

spelomsättningen numera är av en helt annan storleksordning än år 1948,

måste enligt promemorian hållas för sannolikt, att en mindre höjning, för­

slagsvis till 25 procent, nu skulle vara genomförbar utan kännbara konsek­

venser för totalisatorhållarna. Med ett dylikt vinstavdrag skulle statsverket

vid eu omsättning motsvarande 1956 års kunna tillföras ytterligare åtta ä

nio miljoner kronor.

Sakrevisionen har — med biträdande av de i promemorian anförda princi­

piella synpunkterna — icke ansett sig kunna underlåta att fästa Kungl.

Maj :ts uppmärksamhet på de möjligheter som synes föreligga att åstadkom­

ma en omedelbar ökning av statens totalisatorinkomster. Enligt sakrevisio­

nens mening bör eu dylik ökning genomföras som ett provisorium i avvaktan

på resultatet av den pågående utredningen rörande totalisatorverksamheten.

Över sakrevisionens promemoria har, efter remiss, utlåtanden avgivits av

riksräkenskapsverket, statskontoret, lantbruksstyrelsen och utredningsman­

nen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten. Till lantbruksstyrelsens

utlåtande har fogats till styrelsen ställda skrifter från Jockeyklubben och

Svenska travsportens centralförbund. Sistnämnda förbund jämte Sveriges

travhästägares riksförbund har därjämte till finansdepartementet inkommit

med särskilda skrifter.

Riksräkenskapsverket tillstyrker att, såsom ett provisorium i avvaktan på

de åtgärder som kan föranledas av pågående översyn av totalisatorverksam­

heten, vinstavdraget vid totalisatorspel höjes till 25 procent, varvid höjningen

helt bör tillfalla staten.

Statskontoret anför:

De i ärendet framförda synpunkterna förtjänar enligt statskontorets

mening allt beaktande. De ligger i linje med de strävanden, som redan förut

gjort sig gällande från statsmakternas sida i fråga om en högre beskattning

av totalisatorverksamheten än den nuvarande. De ogynnsamma verkning­

arna på omsättningen å totalisatorspelet av det tidigare försöket med höj­

ning av vinstavdraget är emellertid ägnade att mana till försiktighet. Det

synes dock icke osannolikt, att förhållandena i olika avseenden så förändrats,

att bättre förutsättningar nu skulle vara för handen för en något ökad be­

skattning utan mera ogynnsamma följder för totalisatorhållarna. De alltmera

förbättrade inkomstförhållandena torde ha medfört, att intresset för häst­

sporten spritts i vidare kretsar, och bidrager även till upprätthållande och

utvecklande av omsättningen vid totalisatorspelet. Den väsentligt ökade om­

sättningen på särskilt de större banorna kan också antagas göra anordnarna

av vadhållning på dessa ekonomiskt mindre känsliga för en eventuell till­

bakagång än tidigare. I varje fall torde detta gälla för travsporten. Härtill

kommer, att en ökning av statens andel kan ge den pågående utredningen

värdefullt material för bedömande av följderna av ändrade regler. Det vill

således förefalla, som om skäl finnes att nu försöksvis genomföra en något

ökad beskattning av totalisatorverksamheten.

Vad härefter angår den metod, som bör tillämpas, delar statskontoret de

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

o i

i promemorian framförda synpunkterna, att ändring bör ske genom en ök­

ning av vinstavdraget med viss procent, varvid hela ökningen bör tillfalla

staten. Statskontoret anser sig icke ha anledning föreslå annan procentsats

för vinstavdraget än den i promemorian nämnda, eller således 25 procent, in­

nebärande en ökning med 5 procent.

Varken av promemorian eller sakrevisionens framställning framgår klart,

om ändringen anses skola avse totalisatorverksamheten vid såväl trav- som ga­

lopptävlingar. Skäl finnes otvivelaktigt för en olikartad behandling. Galopp­

sporten torde således arbeta under ogynnsammare ekonomiska betingelser

än travsporten på grund av kortare tävlingssäsonger och dyrare hästmate­

rial. Nämnas må även att vinstavdraget vid den kombinerade vadhållningen

vid galopptävlingar redan är 30 procent. Den föreslagna höjningen torde där­

för böra begränsas till att gälla vid travtävlingar.

Emellertid uppkommer jämväl spörsmålet, om en differentiering kan vara

påkallad i syfte att skydda anordnarna för alltför stort avbräck vid låg om­

sättning. Detta problem var föremål för övervägande redan vid 1948 års

ändring men föranledde icke någon särregel. Enligt vad statskontoret under

hand erfarit medförde sagda ändring inkomstbortfall endast beträffande

enstaka banor. Anledning till undantag för vissa banor eller för tävlings-

dagar med omsättning understigande visst belopp synes därför icke heller

nu föreligga.

Lantbruksstyrelsen framhåller beträffande galoppsporten följande.

Eftersom 30 %-avdrag tillämpas å det kombinerade spelet och detta spel

hittills i allmänhet omfattat mer än hälften av den totala omsättningen vid

galopplöpningar, har resultatet blivit ett genomsnittligt procentavdrag av

26 %, d. v. s. till och med högre än vad sakrevisionen förordat. Det må dock

anmärkas, att sakrevisionen i sin promemoria uttalat, att med hänsyn till

galoppsportens obetydliga andel i den sammanlagda totalisatoromsättningen

intresset uteslutande inriktade sig på travsporten. Såvitt lantbruksstyrelsen

kunnat finna och även fått bekräftat vid underhandssamtal med sakrevisio­

nen, får detta uttalande tolkas så som om sakrevisionens förslag till höjning

av procentavdraget från 20 till 25 % icke skulle omfatta galoppsporten. Då

förslaget emellertid formellt omfattar även galoppsporten, anser styrelsen

sig för ordningens skull böra bestämt avstyrka detsamma i denna del.

Sakrevisionens förslag har emellertid även aktualiserat frågan, huruvida

icke galoppsportens ansträngda ekonomi — i stället för att ytterligare för­

sämras — skulle kunna förbättras genom en sänkning av procentavdraget

på den kombinerade vadhållningen från 30 till 20 %. Erfarenheten från de

senaste tio åren har visat, att 30 %-avdraget å det kombinerade spelet varit

för högt för att ens tillåta en kontinuerlig höjning av omsättningen, motsva­

rande penningvärdets fall. I nedanstående tablå har upptagits omsättningen

å kombinationsspelet, totalomsättning samt sistnämnda omsättning i pro­

cent av totalomsättningen under åren 1947—1956.

Totalomsättning

Omsättning å

kombinerat spel

Omsättning

spel i

%

av to

1947

11 099 192

6 327 983

57,01

1948

9 394 013

6 892 205

73,36

1949

9 529 591

6 116 773

64,18

1950

9 318 625

5 716 260

61,34

1951

11 587 334

6 730 547

58,08

1952

11 798 588

6 657 611

56,42

1953

12 266 881

6 476 827

52,79

1954

13 046 352

6 801 483

52,13

1955

13 978 276

7 985 995

57,13

1956

13 487 446

7 918 419

58,70

kombinerat

58,7

Tablån visar, att kombinationsspelets andel i den totala omsättningen 1948

steg till 73,3 % från 57 % år 1947. År 1949 sjönk denna andel till 64 %.

År 1953 hade andelen sjunkit till 52 %. Anledningen till kombinationsspelets

dominans år 1948 var icke i och för sig, att det var någon särskilt givande

spelform. Anledningen var helt enkelt den, att de övriga spelformerna under

sistnämnda år gav i genomsnitt mycket ringa och i många fall ej någon ut­

delning alls, och att publiken många gånger ej hade annat val än att använda

kombinationsspelet.

Omsättningen på vinnare och plats, som år 1947 var 4,7 miljoner kronor,

sjönk år 1948 med i runt tal 2,2 miljoner till 2,5 miljoner, d. v. s. icke

mindre än 47,5 %.

Så snart procentavdraget på vinnare och plats åter fastställts till 20 %

år 1949, började omsättningen på dessa spelformer åter stiga, medan omsätt­

ningen på kombinationsspelet gick tillbaka. Det dröjde ända till 1955, d. v. s. 7

år, innan kombinationsspelet överskred 1948 års siffror. 1955 års ökning be­

rodde dock uteslutande på att kombinationsspelet från och med nämnda år blev

tillåtet i löpningar med högst 15 hästar, d. v. s. praktiskt taget alla löpningar,

mot förut endast i löpningar med högst 10 hästar.

En sänkning av procentavdraget för det kombinerade spelet skulle otvivel­

aktigt leda till en väsentlig och stadigt fortskridande ökning av omsättningen

på denna spelform liksom fallet var före 1948, i all synnerhet om man be­

tänker, att det kombinerade spelet alltjämt är den enda spelform som verk­

ligen har utvecklingsmöjligheter inom galoppsporten med dess relativt små

fält.

En av de främsta anledningarna till att galoppsportens omsättning under

åren 1947—1956 ökade med endast 21 % torde vara just 30 %-avdraget på

det kombinerade spelet. Om hänsyn jämväl tages till penningvärdets fall

under samma tid, innebär galoppsportens omsättningsökning med 21 % i rea­

liteten en mycket betydande omsättningsminskning.

Lantbruksstyrelsen vill i detta sammanhang understryka, vad styrelsen

anförde i en promemoria till 1947 års konsumtionsskatteberedning angående

ifrågasatt sänkning av vinnarnas andel från 80 till 60 % av insatserna (se

Kungl. Maj:ts prop. nr 9/1948 s. 4): »Det torde av dessa exempel få anses

fastslaget, att ett avdrag av 20 % på omsättningen är det maximum, som

icke bör överskridas, om ett totalisatorväsen, baserat på sunda principer,

skall kunna upprätthållas. Man kan icke bortse från den risken, att en höj­

ning av nu gällande avdragsprocent skulle komma att medföra en så bety­

dande nedgång i totalisatoromsättningen, att tävlingsorganisationernas verk­

samhet, sedd på längre sikt, skulle äventyras eller helt omöjliggöras.»

Utvecklingen har i huvudsak givit lantbruksstyrelsen rätt. 30 %-avdraget

har effektivt medverkat till galoppsportens stagnation. Som en följd härav

har statens andel av totalisatoromsättningen vid galopplöpningar blivit vä­

sentligt lägre än den skulle ha blivit, om procentavdraget även å kombina­

tionsspelet utgjort 20 %. Lantbruksstyrelsen anser det därför såväl i ga­

loppsportens som i statsverkets eget intresse angeläget, att procentavdraget

vid kombinationsspelet snarast nedsättes till 20 %.

Beträffande förslaget om höjning av procentavdraget för travsporten utta­

lar lantbruksstyrelsen, att någon anledning till att ens provisoriskt vid­

taga en dylik höjning icke föreligger, i all synnerhet som någon allsidig ut­

redning om travsportens och totalisatorvcrksamhetens lönsamhet icke pres­

terats. Den utredning som kommer att framläggas av den av chefen för

58

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

jordbruksdepartementet tillkallade utredningsmannen anses böra avvaktas,

innan några åtgärder i promemorians syfte vidtages.

I fråga om den föreslagna höjningens verkningar på travsportens område

hänvisar styrelsen till yttrandet från Svenska travsportens centralförbund

samt framhåller i övrigt följande.

En synpunkt i centralförbundets yttrande kan lantbruksstyrelsen emellertid

icke dela, nämligen kombinationsspelets förmåga att bära högre procent­

avdrag än 20 %. Från centralförbundets sida torde denna synpunkt vara

av rent teoretiskt intresse, då kombinationsspel inom travsporten icke före­

kommer i Sverige. Erfarenheten inom galoppsporten talar emellertid emot

riktigheten av ett sådant uttalande, vilket framgår av det i det föregående

anförda.

Med hänsyn till den bristande kännedom om totalisatorspelets struktur i

förhållande till andra legala spelformer, vilken i olika sammanhang ofta

framskymtar, finner styrelsen det angeläget att särskilt understryka föl­

jande.

Sakrevisionen har i sin promemoria som stöd för ett höjt procentavdrag i

främsta rummet åberopat, att totalisatorn skulle vara den spelform som för

närvarande ger den proportionsvis största återbäringen till spelarna eller

inemot 79 %, medan motsvarande siffror skulle vara, vid tippning 35 % och

vid spel å penninglotteriet 48 %. Emellertid är det, som också centralför­

bundet anmärkt, både felaktigt och vilseledande att verkställa en direkt jäm­

förelse mellan dessa tre till sin art och funktion helt olika spelformer. Det

är åtminstone teoretiskt riktigt, att totalisatorn för närvarande till allmän­

heten återbetalar i vinster 78,7 % av omsättningen vid travtävlingar. Emel­

lertid bör härvid beaktas, att allmänheten gör sina insatser i flera löpningar

under en och samma tävlingsdag. Av de vinster, som utbetalas i första loppet,

d. v. s. i runt tal 78,7 % av omsättningen i detta lopp, användes en betydande

del till insatser i nästa eller något annat lopp, av vinsterna i andra loppet

användes ungefär samma del till insatser i tredje loppet eller något annat

lopp o. s. v. Härigenom kommer uppenbarligen allmänhetens spelkapital att

beskattas flera gånger med 21,3 % under en och samma tävlingsdag. Skatte-

procenten stiger följaktligen mycket snabbt till 50 % även vid totalisatorspel.

Härtill kommer kostnaderna för resor, entréer häri inbegripet nöjesskatt,

program m. in., vilka kostnader icke förekommer i samband med tippning

och lottköp. Hästsportpubliken kan därför icke sägas åtnjuta någon särskilt

gynnad ställning ur skatte- och kostnadssynpunkt i jämförelse med tippare

och lottköpare, snarare torde förhållandet vara det motsatta.

Lantbruksstyrelsen vill vidare med skärpa framhålla, att de erfarenheter

av den till 30 % höjda avdragsprocenten, som under år 1948 gjordes, var av

sådant slag, att ett dylikt försök att genom höjd avdragsprocent, låt vara till

25 %, höja statsverkets inkomster icke torde böra upprepas. På längre sikt

skulle en sådan åtgärd säkerligen komma att få motsatt verkan, ökade om­

kostnader såväl för tävlingsorganisationerna som för hästägarna måste kom­

penseras genom ökade inkomster, om verksamheten skall kunna upprätt­

hållas och ytterligare utvecklas. Följderna av en i förhållande till penning­

värdets fall minskad omsättning skulle för därav berörda enskilda parter

icke kunna motverkas med mindre än att andelen av avdraget åt de anord­

nande organisationerna effektivt höjdes. Ett sådant förfarande skulle dock

få till följd minskade inkomster för statsverket.

Under åberopande av vad ovan anförts avstyrker lantbruksstyrelsen be­

stämt sakrevisionens förslag till höjning av procentavdraget jämväl i vad

detsamma avser travsporten.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

59

60

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Jockeyklubben hemställer — under hänvisning bland annat till den rela­

tivt låga totalisatoromsättningen vid galoppbanorna — att någon ändring i

bestämmelserna om vinstavdrag icke göres.

Även Svenska travsportens centralförbund avstyrker förslaget. Förbundet

framhåller, att totalisatorn genom sin från övriga spelformer skiljaktiga

struktur är särskilt känslig för en höjning av vinstavdraget. Erfarenheten

har enligt förbundet visat, att 20 procent är det högsta avdrag som spelet

kan bära. Att totalisatorspelet nu är högre än före höjningen 1948 betyder

icke att toleransen är större nu än då.

Svenska travhåstägares riksförbund hemställer, att sakrevisionens förslag

icke upptages till prövning, innan pågående utredning om totalisatorverk-

samheten avgivit sitt förslag. Hänsyn har enligt förbundet icke tagits till att

travhästägarna lider stora förluster på sin verksamhet. Förbundet framhåller

också de ekonomiska svårigheter som uppstått för uppfödarna som en följd

av den icke lönsamma verksamheten för travhästägarna.

Utredningsmannen med uppdrag att utreda totalisatorverksamheten er­

inrar om, att i de direktiv, som givits honom, bland annat ingår att upptaga

frågan om avvägningen mellan olika intressen beträffande totalisatorinkoms-

terna. Eftersom utredningsarbetet icke fortskridit så långt, att dessa frågor

slutligt penetrerats, är han icke nu beredd att taga ställning till sakrevisio-

neus förslag. Utredningsmannen hemställer emellertid, att sakrevisionens

utredning måtte överlämnas till honom för att finnas tillgänglig vid hans

fortsatta utredningsarbete.

Ianspråktagande av vissa till budgetutjämningsfonden

för speciella ändamål avsatta medel

I riksstaterna för budgetåren 1955/56, 1956/57 och 1957/58 har för av­

sättning till budgetutjämningsfonden reserverats vissa medel som ej an­

setts böra disponeras för löpande statsutgifter. Avsättning av vissa tillfäl­

liga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster har för budgetåren 1955/56

och 1956/57 gjorts med sammanlagt 350 miljoner kronor, och för 1957/58

skall ytterligare 100 miljoner kronor avsättas. Den för budgetåret 1955/56

beslutade avsättningen motsvarade vad som under budgetåret beräknades

inflyta till statskassan till följd av den av 1955 års riksdag beslutade höj­

ningen av skattesatsen för aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl. samt

av investeringsavgiftsmedel. Avsättningarna under 1956/57 och 1957/58

motsvarar enbart beräknade inkomster av investeringsavgiften. Förfarandet

motiverades med att inkomsterna var betingade av stabiliseringspolitiska

åtgärder och tills vidare borde steriliseras. Riksdagens beslut innebar, att

beloppen skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden samt att motsva­

rande belopp skulle av statskontoret överföras till ett särskilt konto i riks­

banken. Det förutsattes, att å det särskilda kontot uppsamlade medel skul­

le, med beaktande av statsfinansiella och kreditmarknadsmässiga synpunk­

ter, användas till att nedbringa riksgäldskontorets skulder, i första hand

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

61

kontorets skuld till riksbanken, och att det skulle ankomma på riksdagen

att senare, efter förslag av Kungl. Maj:t, meddela närmare beslut om tid­

punkten för medlens disposition.

Med hänsyn till att avsättningar inom Luossavaara—Kiirunavaara aktie­

bolag (LKAB) till dispositionsfonder och medelsreservationer av annat slag

av formella skäl icke kunde ske i normal omfattning för verksamhetsåren

1955/56 och 1956/57 beslöt riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts propo­

sition nr 175 år 1956 — att till budgetutjänmingsfonden skulle under bud­

getåren 1955/56 och 1956/57 avsättas belopp motsvarande under respektive

budgetår inflytande avkastning av staten tillhöriga aktier i LKAB, varvid

även dessa medel skulle särredovisas på budgetutjämningsfonden och mot­

svarande belopp överföras till ett särskilt konto i riksbanken. Återföringen

förutsattes skola erhålla formen av ett lån till bolaget och ske i vanlig ord­

ning genom anvisande av ett anslag på kapitalbudgeten, vilket kunde bli

aktuellt först efter omorganisationen av bolaget. För nu ifrågavarande ända­

mål har för de nämnda budgetåren avsatts sammanlagt 189 976 984 kronor

95 öre.

Rörande tekniken vid ett ianspråktagande av de på budgetutjämningsfon­

den särskilt redovisade medlen anför riksräkenskapsverket i en den 10 april

1957 dagtecknad promemoria i huvudsak följande.

Tillskottet till LKAB skall------------- ske genom uppförande för ändamålet

av ett investeringsanslag för fonden för låneunderstöd. Denna redovisning

på riksstaten av tillskottet till bolaget skall uppenbarligen iakttagas, vare

sig ianspråktagandet av de medel, som genom avsättning till budgetutjäm­

ningsfonden och överföring till ett särskilt konto i riksbanken reserverats

för lån till bolaget, sker över eller vid sidan av riksstaten. Ett motsvarande

anslag kan vid disposition av de medel avseende tillfälliga konjunkturpoli-

tiskt betingade inkomster, som reserverats för nedbringande av statsskul­

den, komma i fråga, om ianspråktagandet av de reserverade medlen sker

över riksstaten, men däremot knappast, om detta ianspråktagande sker vid

sidan av riksstaten.

Det synes ligga närmast till hands, att ianspråktagandet av de reserverade

medlen sker över riksstaten. Ett sådant tillvägagångssätt, vilket också sy­

nes stå i överensstämmelse med vad som förutsatts vid utformningen av

den fr. o. in. budgetåret 1938/39 tillämpade ändrade uppställningen av riks­

staten — — — skulle, vad angår de för framtida investeringar i LKAB

avsedda medlen, innebära, att dessa medel överfördes till vederbörlig titel

å investeringsstaten för fonden för låneunderstöd. Vid tillämpning av mot­

svarande förfarande i fråga om de för nedbringande av statsskulden reser­

verade medlen skulle för ifrågakommande budgetår få fastställas en inves-

teringsstat för riksgäldsfonden, vilken tillgodofördes dessa medel och å vil­

ken uppfördes ett investeringsanslag på enahanda belopp till nedbringande

av riksgäldskontorets skuld till riksbanken.

Ett ianspråktagande i nu angiven ordning av till budgetutjämningsfon-

den för nu ifrågavarande två speciella ändamål avsatta medel skulle, där­

est det icke kombinerades med någon av de transaktioner i motsatt rikt­

ning, som beröras i det följande, innebära, att den å budgetutjämnings­

fonden före medlens ianspråktagande redovisade bristen ökades med ett

mot medlens summa svarande belopp. Riksräkenskapsverket vill för belv-

sande av innebörden härav erinra om att den på statsregleringsfonden re­

dovisade bristen å budgetutjämningsfonden inkluderar den del av (netto-)

statsskulden, som korresponderar mot ännu ej till riksgäldskontoret åter­

betalat belopp av det från riksgäldskontoret under krigsåren lämnade till­

skottet till finansieringen av driftbudgetens utgifter. Ett belopp motsva­

rande denna av statsverket ännu ej återbetalade kassaförstärkning redovi­

sas i riksbokföringen såsom en riksgäldsfondens (riksgäldskontorets) ford­

ran på statsregleringsfonden (statskontoret). Under efterkrigsåren uppkom­

na överskott på statsregleringen ha, till den del de icke eliminerats genom

uppkomna budgetunderskott, hittills disponerats för återbetalning av de

under krigsåren lämnade kassaförstärkningarna. Även en disposition enligt

statsmakternas beslut av de medel avseende tillfälliga konjunkturpolitiskt

betingade inkomster och de för framtida investeringar i LKAB avsedda me­

del, som avsatts till budgetutjämningsfonden, innebär, att motsvarande be­

lopp, låt vara i annan ordning än återbetalningen av lämnade kassaförstärk­

ningar, i sista hand kommer riksgäldskontoret till godo, och bör därför

också medföra minskning med samma belopp av riksgäldskontorets ford­

ran på statskontoret avseende ännu ej återbetalad kassaförstärkning. Vid

ett ianspråktagande i ovan angiven ordning av de till budgetutjämnings­

fonden avsatta medlen måste, för att detta resultat skall ernås, på kapital­

budgeten uppföras ett investeringsanslag för budgetutjämningsfonden, som

anvisas med ett mot de avsatta medlens summa svarande belopp, eller ock­

så får vid sidan av statsregleringen föreskrivas, att riksgäldsfonden skall

nedskrivas och budgetutjämningsfonden uppskrivas med nämnda belopp ge­

nom minskning av i avseende å lämnad kassaförstärkning av riksgäldskon­

toret redovisad fordran respektive av statskontoret redovisad skuld. Det se­

nare alternativet synes vara att föredraga.

Ett möjligt alternativ är även, att transaktionerna i båda riktningarna

ske vid sidan av riksslaten. De medel, som skola överföras från budgetut­

jämningsfonden, få då i fråga om båda slagen av medel av statskontoret

utanordnas till riksgäldskontoret från budgetutjämningsfonden för att av

riksgäldskontoret tillgodoföras riksgäldsfonden, medan transaktionen i den

motsatta riktningen genomföres på sätt nyss angivits. Transaktionerna i de

både riktningarna kunna också sammanföras till en enda transaktion ge­

nom att ett mot de till budgetutjämningsfonden avsatta medlen svarande

belopp föreskrives skola av statskontoret utanordnas till riksgäldskontoret

från statskontorets konto för från riksgäldskontoret erhållna kassaförstärk­

ningar och gottskrivas riksgäldskontorets motsvarande konto, men samti­

digt får då föreskrivas, att å budgetutjämningsfonden redovisad behållning

av medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster och

av medel avsedda för framtida investeringar i LKAB skall elimineras genom

saldering å fonden.

62

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna I

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförsla-

get ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angi-

ves i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att fö­

retagas längre fram under riksdagen, förordar jag att inkomsttiteln skatt

å inkomst och förmögenhet m. m. preliminärt upptages till

6 100 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets förslag innebär

detta en uppräkning med 100 miljoner kronor, föranledd av den av mig för­

utsatta höjningen av folkpensionsavgifterna från och med den 1 januari

1959.

Såsom förutsatts i min redogörelse i det föregående för budgetläget bör i

enlighet med gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsätt­

ning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta

medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i

enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till netto

200 miljoner kronor.

Beträffande skogsvårdsavgiften bar denna av 1957 års riks­

dag fastställts att för år 1957 utgå med det i förordningen om skogsvårds­

avgift angivna maximitalet 1,5 promille. Skogsstyrelsen bär i skrivelse till

riksräkenskapsverket framfört, att en omprövning av promillesatsen borde

komma till stånd med hänsyn till den 1957 vidtagna höjningen av taxe­

ringsvärdena för skogsmark och växande skog. En sådan omprövning syn­

tes skogsstyrelsen jämväl motiverad av det skälet att det berättigade i skogs-

vårdsavgiftens uttagande över huvud taget numera syntes kunna ifråga­

sättas. Styrelsen ansåg för sin del, att frågan om skogsvårdsavgiftens av­

skaffande borde bli föremål för övervägande i samband med 1955 års skogs-

vårdsutrednings arbete och att skogsvårdsavgiften i avvaktan härpå icke

borde sättas högre än till 1,0 promille. Detta skulle innebära etl inkomst­

belopp av cirka 10,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för sin del

—• i avvaktan på ställningstagande till promilletalet -— beräknat inkoms­

terna av skogsvårdsavgiften för budgetåret 1958/59 efter oförändrat pro­

milletal till 16 miljoner kronor.

Jag vill i detta sammanhang — i likhet med bevillningsutskottet (betän­

kande nr 7) vid frågans behandling under fjolårets riksdag — erinra om att

uttagandet av skogsvårdsavgift motiverats av det särskilda intresse skogs­

ägarna i gemen har av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för skogarnas

skötsel och vård. Det har därför ansetts befogat att av skogsägarna uttaga

ett särskilt bidrag till täckande av skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov. Av

praktiska skäl uttages detta bidrag med anknytning till det taxerade skogs-

innehavet. Enligt min mening saknas anledning att nu upptaga frågan om

skogsvårdsavgiftens uttagande till omprövning.

Beträffande avgiftens storlek vill jag erinra om att man, när den nuva­

rande skogsvårdsavgiften infördes vid 1946 års riksdag, bland annat utgick

från att avgiftens belopp skulle fastställas så att den motsvarade ungefär

två tredjedelar av medelsbehovet hos skogsvårdsstyrelserna. De medel som

genom avgiften tillföres statsverket uppgår för innevarande budgetår till

mindre än hälften av nyssnämnda kostnader. Under de senaste åren har

alltså inträffat en betydande eftersläpning av inkomsterna av skogsvårds­

avgiften i jämförelse med utgifterna för skogsvårdsstyrelserna. I sitt nyss

nämnda betänkande nr 7 vid 1957 års riksdag anförde bevillningsutskottet,

att de höjda taxeringsvärdena å skogsmark och växande skog i och för sig

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

63

torde kunna motivera en sänkning av promilletalet för 1958 års skogsvårds­

avgift, men att det å andra sidan kunde befinnas vara angeläget att i större

eller mindre utsträckning intensifiera den skogsvårdande verksamheten.

Såsom chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag anför, har

utgifterna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i det föreliggande riks-

statsförslaget uppräknats med sammanlagt 1 873 000 kronor. Om korrek­

tion göres för en anslagsteknisk omläggning är uppräkningen reellt nära 2

miljoner kronor. Utgifterna för skogsvårdsstyrelserna uppgår i föreliggan­

de riksstatsförslag — efter nyssnämnda korrektion — till 19 994 000 kro­

nor.

Enligt min mening bör de vid den nuvarande skogsvårdsavgiftens infö­

rande fastslagna principerna alltjämt gälla och skogsvårdsavgiftens pro­

milletal så avvägas att de inflytande avgifterna täcker ca två tredjedelar av

ovan angivna kostnader. Jag hemställer därför i det följande om att skogs-

vårdsavgiften för år 1958 fastställes till 1,25 promille, varvid jag beräknar

titeln skogsvårdsavgifter till 13 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den i innevarande års riksstat

upptagna titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å vin från och med

nästa budgetår erhåller benämningen omsättningsskatt å vin. Jag

biträder riksräkenskapsverkets förslag och beräknar titeln till 60 miljoner

kronor.

1 fråga om de under uppbörd i statens verksamhet upp­

tagna inkomsttitlarna förordar jag i enlighet med förslag av riksräken­

skapsverket, att någon särskild titel icke längre uppföres för inkomster vid

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. Vid slopandet av in­

komsttiteln bör underskotten på jordbruks- och verkstadsdriften täckas från

vederbörligt anslag under femte huvudtiteln och kvarstående inkomster re­

dovisas som särskilda uppbördsmedel på samma anslag. — I anslutning

till vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag föreslår bör

en ny inkomsttitel, benämnd inkomster vid statens maskinprovningar och

uppförd med 200 000 kronor, tillkomma samt inkomsttitlarna inkomster

vid lantbruksnämnderna, inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll­

anstalt, inkomster vid lantmäteriväsendet samt inkomster vid rikets all­

männa kartverk upptagas till 1 750 000, 250 000, 11 600 000 respektive

1 900 000 kronor. — Med hänsyn till vad chefen för handelsdepartementet

senare denna dag anför bör titlarna inkomster vid Sveriges geologiska un­

dersökning, inkomster vid flygtekniska försöksanstalten, fyr- och båkmedel,

lotspenningar ävensom patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

uppföras med 900 000, 8 300 000, 13 500 000, 14 000 000 respektive 10 500 000

kronor. — Av vad chefen för inrikesdepartementet anför senare denna dag

framgår att titlarna inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid

serafimerlasarettet bör uppföras med 32 500 000 respektive 7 500 000 kro­

nor.

Jag har i det föregående redogjort för ett förslag av sakrevisionen — jäm­

te yttranden däröver -— att öka statens inkomster av totalisatorme-

64

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

65

(1 e 1. Såsom framgår av sakrevisionens promemoria kan en ökning vinnas på

i princip två olika sätt, nämligen antingen genom höjning av statens andel

av gällande vinstavdrag om 20 procent eller genom uttag av särskilt, en­

hart staten tillfallande ytterligare vinstavdrag. Det förstnämnda alternati­

vet innebär ändrad fördelningsgrund mellan staten och totalisatorhållarna

och påverkar direkt dessas ekonomi. Det senare berör främst den spelande

allmänheten. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 har che­

fen för jordbruksdepartementet tillkallat en utredningsman med uppdrag

att utreda totalisatorverksamlieten. Sakrevisionens promemoria torde se­

nare böra överlämnas till utredningsmannen för att tagas under övervägan­

de vid fullgörande av utredningsuppdraget. I likhet med sakrevisionen fin-

ner jag emellertid, att totalisatoromsättningen numera uppnått en sådan

storleksordning, att en höjning av vinstavdraget är befogad redan nu. Eu

ändring av fördelningsgrunden för vinstavdraget synes däremot, såsom

framhållits i sakrevisionens promemoria, böra föregås av en lönsamhets-

undersökning. Jag anser mig böra förorda, att till statsverket inlevereras

totalisatormedel med -- utöver den andel som enligt hittills gällande före­

skrifter redovisats till statsverket — fem procent av insatsernas totalbe­

lopp. De nya föreskrifterna torde böra gälla från och med den 1 juli 1958

samt, i överensstämmelse med vad sakrevisionen synes ha förutsatt och med

hänsyn till vad under remissbehandlingen framkommit, inskränkas till att

avse travtävlingar. Någon anledning att i nu förevarande sammanhang över­

väga eu minskning av vinstavdraget vid totalisatorspel i samband med ga­

lopptävlingar anser jag icke föreligga. Den av förslaget föranledda inkomst­

ökningen för statsverket uppskattar jag till åtta miljoner kronor. Då riks-

räkenskapsverket beräknat inkomsterna av totalisatormedel för nästa bud­

getår till 27 miljoner kronor enligt oförändrade grunder, bör således in­

komsttiteln uppföras med 35 miljoner kronor.

Vid beräkningen av överskotten från statens affärsverks-

fonder har riksräkenskapsverket utgått från att lönerna skall utgå i en­

lighet med vad som anföres i Kungl. Maj:ts proposition nr 173 till 1957 års

riksdag samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken, baserat be­

räkningen på nuvarande taxor. En eventuell höjning av lönerna från och

med 1 januari 1959 kommer givetvis att påverka affärsverkens resultat.

Postverkets överskott för nästa budgetår har av riksräkenskapsverket be­

räknats till 30 miljoner kronor, medan generalpoststyrelsen kalkylerat med

ett 8 miljoner kronor mindre överskott. Styrelsen har icke ansett sig kun­

na upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller från post­

sparbanken på grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav för­

anledda vikande obligationskurser. Riksräkenskapsverket har emellertid

ansett, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas aldrig

komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske i större utsträck­

ning än att viss vinst erliålles från ifrågavarande rörelsegrenar. Jag anslu­

ter mig till riksräkenskapsverkets uppfattning i denna fråga. Jag kan även

i övrigt biträda de förutsättningar, som ämbetsverket lagt till grund för be-

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. .Yr 1. Bil. 1

räkningen av de inlevererbara överskotten från postverket, televerket, vat-

lenfallsverket och domänverket och upptager alltså ifrågavarande titlar till

30, 65, 135 respektive 40 miljoner kronor. Något överskott från statens järn­

vägar har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra räkna med. Chefen för

kommunikationsdepartementet kommer emellertid senare denna dag att fö­

reslå, att ett anslag av 100 miljoner kronor beräknas såsom bidrag till sta­

tens järnvägar för förlust på mindre lönsamma bandelar. Kungl. Maj :t har

vidare den 20 december 1957 beslutat höjda taxor från och med den 1 febru­

ari 1958. Även efter dessa båda åtgärder torde det vara ovisst om något över­

skott kan påräknas för nästa budgetår. Jag anser mig dock böra föreslå, åt!

en inkomsttitel för statens järnvägar upptages i riksstatsförslaget med ett

formellt belopp av 1 miljon kronor.

Vad beträffar försvarets fastig hets fond har riksräkenskaps­

verket beräknat överskottet av fonden till 26 255 000 kronor. I avbidan på

en närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens

stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredrag­

ning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets

fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna be­

loppet.

Inkomsterna under statens utlåningsfonder och fonden för

låneunderstöd har av riksräkenskapsverket beräknats till 135 966 500

kronor respektive 29 388 000 kronor. Med anledning av vad jag senare den­

na dag kommer att förorda under huvudtiteln Avskrivning av nya kapital­

investeringar bör inkomsterna under statens utlåningsfonder, lånefonden

för bostadsbyggande, i förhållande till vad riksräkenskapsverket föresla­

git uppräknas med 18 400 000 kronor och inkomsterna under fonden för

låneunderstöd, bostadsstyrelsens delfond, nedräknas med samma belopp.

På fonden för statens aktier domineras inkomsterna helt av-

avkastningen från LKAB. I avsaknad av närmare hållpunkter för en bedöm­

ning av denna har riksräkenskapsverket räknat med senast kända utdel-

ningsbelopp. Från inkomsterna på fonden har ämbetsverket dragit ränta för

ogulden del av löseskillingen för av staten övertagna aktier i LKAB, i runt

tal 25 miljoner kronor. Jag ansluter mig till denna beräkning och förordar

således att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 85 miljoner kronor.

Jag har i det föregående redogjort för frågan om ett ianspråktagande av

vissa till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel i

överensstämmelse med vad som förutsattes när ifrågavarande fondavsätt­

ningar beslutades. Härvid är fråga om dels medel motsvarande vissa tillfäl­

liga, konjunkturpolitiskt betingade inkomster, dels medel avsedda för fram­

tida investeringar i LKAB. Jag har även redovisat riksräkenskapsverkets för­

slag avseende det budgettekniska tillvägagångssättet för ett dylikt ianspråk­

tagande. Vid ett bedömande av de av riksräkenskapsverket angivna alterna­

tiva lösningarna har jag funnit mig böra förorda, att de för framtida inves­

teringar i LKAB avsatta medlen tages i anspråk över riksstaten. Jag har för

66

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

avsikt att senare denna dag, vid anmälan av utgifter å tilläggsstat II till riks-

staten för budgetåret 1957/58, föreslå Kungl. Maj :t att hos riksdagen hem­

ställa om anvisande av ett belopp under fonden för låneunderstöd, motsva­

rande de för här ifrågavarande ändamål avsatta medlen. Däremot anser jag

det ligga närmast till hands att ianspråktagandet för avbetalning å statsskul­

den av de fonderade tillfälliga, konjunkturpolitiskt betingade inkomsterna

sker enligt det sista av riksräkenskapsverkets alternativ, d. v. s. utan an­

visande av särskilda anslag på riksstaten. Därvid har jag fäst avseende vid

att åtgärden är att betrakta som en intern reglering mellan olika statliga

fonder. För de bokföringsföreskrifter som i samband härmed erfordras har

riksräkenskapsverket redogjort i nyssnämnda promemoria. Jag förutsätter,

att Kungl. Maj.t skall äga befogenhet att meddela föreskrifter i detta hän­

seende.

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

67

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det

föregående nämnts — få fogas

Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1958/

59;

Bihang 2: Nationalbudget för år 1958;

Bihang 3: Vissa tabeller till belysning av den statsfinansiella utveck­

lingen;

Bihang i: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid ut­

gången av budgetåret 1956/57.

Hemställan

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riks­

räkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hem­

ställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slut­

lig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för

budgetåret 1958/59 enligt följande

68

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m., bevillning ..16 100 000 000

b) Kupongskatt, bevillning .. .

7 000 000

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning ..

1 000 000

d) Fondskatt, bevillning.........

15 000 000

e)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning...........................................

13 000 000

f)

Bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning....................

1 250 000

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt

och kvarlåtenskapsskatt, be-

villning.....................................

90 000 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning

57 000 000

i)

Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. in., bevill-

ning...........................................

78 000 000 6 362 250 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ...

350 000 000

b) Bensinskatt, bevillning ....

750 000 000 1 100 000 000

Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning...........

670 000 000

b) Varuskatt, bevillning..........

240 000 000

c)

Omsättningsskatt å motor-

fordon, bevillning.................

140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning

56 000 000

e)

Skatt å kaffe, bevillning . .

21 000 000

0

Tobaksskatt, bevillning.. . .

740 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill-

ning...........................................

13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, be-

villning.....................................

20 000 000

i)

Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................................. 1 100 000 000

j)

Omsättningsskatt å vin, be-

villning.....................................

60 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning.

92 000 000

1)

Skatt å läskedrycker, bevill-

ning...........................................

45 000 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

69

in) Statlig nöjesskatt, bevillning 65 000 000

n) Energiskatt, bevillning-----

380 000 000 3 642 000 000 11 104 250 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter....................................... 700 000

2. Inkomster vid fångvården................................ 2 300 000

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-

säkringsrådet........................................................... 3 900 000

4. Bidrag till pensionsstyrelsen............................ 225 000

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­

holmissbrukare ........................................................ 200 000

6. Inkomster vid statens geotekniska institut .

900 000

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek­

tion, att tillföras automobilskattemedlen.........

3 200 000

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsver­

ket, att tillföras automobilskattemedlen.........

1 300 000

9. Avgifter för registrering av motorfordon... 6 800 000

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut........................................... 4 400 000

11. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet...............................................................

50

000

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..

1 850 000

13. Inkomst av myntning och justering............

6 000 000

14. Kontrollstämpelmedel.......................................... 900 000

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....

490 000

16. Bidrag till sparbanksinspektionen.................. 320 000

17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...........

1 000

18. Bidrag för revision av sparbankerna............

325 000

19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...........

350 000

20. Avgifter för granskning av biografbilder. . .

280 000

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna............. 1 750 000

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd___

375 000

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-

anstalt........................................................................ 1 500 000

24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­

trollanstalt ............................................................... 250 000

25. Inkomster vid

statens maskinprovningar...

200 000

26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt........................................................................ 800 000

27. Inkomster vid veterinärhögskolan................... 625 000

28. Inkomster vid lantmäteriväsendet..... 11

600 000

29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...

1

900 000

30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-

verkningen............................................................... 35 000

31. Skeppsmätningsavgifter...................................... 450 000

32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök­

ning ............................................................................ 900 000

33. Inkomster vid statens provningsanstalt____

2

500 000

34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

8 300 000

35. Inkomster vid statens institut för konsument­

frågor ......................................................................... 50 000

36. Fyr- och båkmedel..............................................

13

500 000

37. Lotspenningar......................................................... 14 000 000

38. Försäljning av sjökort m. m............................. 450 000

70

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-

stalt........................................................................ 700 000

40. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter..................................................................... 10 500 000

41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­

gister .......................................................................... 500 000

42. Bidrag till försäkringsinspektionen................ 1 150 000

43. Inkomster av statens gruvegendom............. 3 600 000

44. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­

torium ........................................................................ 2 800 000

45. Inkomster vid statens rättskemiska labora­

torium ........................................................................ 525 000

46. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­

torium ........................................................................ 375 000

47. Inkomster vid statens sinnessjukhus...........

33 000 000

48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg............................... 25 000

49. Inkomster vid statens anstalt för fallande­

sjuka .......................................................................... 375 000

50. Inkomster vid karolinska sjukhuset............. 32 500 000

51. Inkomster vid serafimerlasarettet.................. 7 500 000

52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

425 000

187 651 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................................................... 27 000 000

2. Totalisatormedel.................................................... 35 000 000

3. Tipsmedel................................................................. 100 000 000

4. Lotterimedel............................................................ 117 000 000

5. Övriga diverse inkomster.................................... 10 000 000

289 000 000

11 580 901 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning.......................................... 30 000 000

2. Televerket................................................................. 65 000 000

3. Statens järnvägar................................................. 1 000 000

4. Statens vattenfallsverlc....................................... 135 000 000

5. Domänverket.......................................................... 40 000 000

II. Riksbanksfonden..............................................................

III. Statens allmänna fastigheisfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond.................. 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

1

310 000

3. Beskickningsfastigheternas »

910 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

15

623 000

5. Generaltullstyrelsens

»

215 000

6. Uppsala universitets

»

400 000

7. Lunds universitets

»

485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

100 000

9. Medicinalstyrelsens

»

5

085 000

10. Karolinska sjukhusets

»

595 000

271 000 000

15 000 000

24 724 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

71

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.................................. 26 255 000

2. Försvarets fabriksfond........................................ 2 775 000

V. Statens utlånings/onder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond........................ 8 000

2. Yärnpliktslånefonden........................................... 100

3. Statens bostadslånefond..................................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby........................................................................ 2 000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer........................... 4 835 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen......................... 60

000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyg­

gande på landsbygden............................. 520

000

8. Lånefonden för bostadsbyggande.................. 133 400 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien.................................... 530

000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ..

725 000

12. Statens bosättningslånefond............................. 2 100 000

13. Yattenkraftslånefonden............................ 275

000

14. Luftfartslånefonden................................... 170

000

15. Tullverkets båtlånefond...................................... 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier. . . .

140 000

17. Allmänna studielånefonden.................... 350

000

18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande

100

19. Gödselvårdslånefonden........................................ 500

20. Statens kalkbrukslånefond................................ 100

21. Jordbrukets lagerhusfond....................... 500

000

22. Statens mejerilånefond............................ 1

000

23. Jordbrukets maskinlånefond............................. 1 100 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare. .

110 000

25. Statens slakterilånefond..................................... 100

26. Fonden för supplementär jordbrukskredit..

300 000

27. Kraftledningslånefonden......................... 175

000

28. Elektrifieringslånefonden.................................... 100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift................................................................. 100

30. Egnahemslånefonden........................................... 5 300 000

31. Arrendelånefonden................................................ 100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............................. 100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............................... 100

34. Kronotorparnas inventarielånefond................ 100

35. Statens avdikningslånefond............................... 1 800 000

36. Täckdikningslånefonden.......................... 20

000

37. Bevattningslånefonden............................. 1

000

38. Fiskerilånefonden...................................... 225

000

39. Statens fiskredskapslånefond........................... 100

40. Virkesmätningslånefonden.................................. 100

41. Skogsväglånefonden.................................. 1

000

29 030 000

72

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

42. Statens skogslånefond......................................... 100

43. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

44. Hemslöjdslånefonden........................................... 100 000

45. Industrilånefonden............................................... 40 000

46. Statens hantverkslånefond................................ 50 000

47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit

20 000

48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

600 000

49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

40 000

50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............................. 225 000

51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. _____640

000 154 366 500

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond.................................. 1 200 000

2. Statskontorets

»

.................................. 3 080 000

3. Lantbruksstyrelsens »

.................................. 7 000

4. Riksbankens

»

.................................. 6 700 000

5. Riksgäldskontorets »

.................................. ...............1 000

10 988 000

VII. Fonden för statens aktier.......................................... 85 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.................................... 28 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden............................. 1 410 000

3. Militära tjänstepensionsfonden........................ 165 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.................... 4 030 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........

9 200 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .. ______ 25 000

42 830 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet

2. Övriga diverse kapitalfonder...........................

38 000 000

14 500 000

52 500 000

685 488 500

Summa kronor 12 266 339 500

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

73

Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Slottsbyggnadernas

delfond........................................... 1

454 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

2

552 000

3. Beskickningsfastigheternas »

3

835 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

38

844 000

5. Generaltullstyrelsens

»

........................... .. 340 000

6. Uppsala universitets

t>

2

433 000

7. Lunds universitets

»

1

193 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

.................................... 591 000

9. Medicinalstyrelsens

»

13

234 000

10. Karolinska sjukhusets

»

2

202 000 66 678 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens

»

3. Beskickningsfastigheternas t

4. Byggnadsstyrelsens

»

5. Generaltullstyrelsens

»

6. Uppsala universitets

»

7. Lunds universitets

»

8. Sjöfartsstyrelsens

»

9. Medicinalstyrelsens

»

10. Karolinska sjukhusets

t

C. Diverse inkomster:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Djurgårdsförvaltningens överskotts­

medel .................................................................. 100 000

b) Övriga diverse inkomster.......................... 52 000

2. Fångvårdsstyrelsens

delfond.....................................

3. Beskickningsfastigheternas »

....................................

4. Byggnadsstyrelsens

»

....................................

5. Generaltullstyrelsens

»

....................................

6. Uppsala universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

och skogsförvaltning.................................... 250 000

b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 209 000

c) Övriga diverse inkomster........................... 1 000

7. Lunds universitets delfond:

a) Bidrag från universitetets egendoms-

förvaltning........................................................ 50 800

b) Övriga diverse inkomster........................... 200

152 000

1 000

1 000

86 000

1 000

460 000

51 000

380 000

400 000

1 352 000

3 000 000

220 000

25 000

40 000

104 000

1 600 000

515 000

7 636 000

74

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

8. Sjöfartsstyrelsens

delfond.......................................... 1 000

9. Medicinalstyrelsens

»

........................................ 1 000

10. Karolinska sjukhusets »

.................................... .._________ 1 000

Summa kronor

Utgifter

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

för de kungl. slotten med tillhörande

byggnader...................................................... 941 000

b) Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottning­

holm, Ulriksdal och Haga..................... 325 000

c) Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och

byggnadsminnesmärken m. m................ 329 000

d) Vissa iståndsättningsarbeten.................. 390 000

1

985 000

2. Fångvårdsstyrelsens delfond............................................ 1 105 000

3. Beskickningsfastigheternas delfond:

a) Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m........................................ 1 255 000

b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och

tjänstebostäder, förslagsvis..................... 475 000

1

730 000

4. Byggnadsstyrelsens delfond .......................................... 12 249 000

5. Generaltullstyrelsens »

........................................ 195 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset............................. 567 000

b) Övriga fastigheter...................................... 877 000

1

444 000

7. Lunds universitets delfond............................................... 521 000

8. Sjöfartsstyrelsens >

............................................... 475 000

9. Medicinalstyrelsens »

............................................... 6 200 000

10. Karolinska sjukhusets delfond:

a) Karolinska sjukhuset................................ 742 000

b) Serafimerlasarettet..................................... 182 000

924 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis............... 283 000

3. Beskickningsfastigheternas »

, förslagsvis............... 238 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

, förslagsvis............. 4 791 000

5. Generaltullstyrelsens

»

, förslagsvis............... 71 000

6. Uppsala universitets delfond:

a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis ....

447 000

b) Övriga fastigheter, förslagsvis............... 477 000

924 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis....................... 219 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

, förslagsvis....................... 76 000

9. Medicinalstyrelsens »

, förslagsvis...................... 3 490 000

10. Karolinska sjukhusets »

, förslagsvis....................... 959 000

755 000

75 069 000

26 828 000

11 051 000

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda

lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...........

255 000

3. Beskickningsfastigheternas

»

, förslagsvis............

2 310 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

, förslagsvis............

9 267 000

5. Generaltullstyrelsens

»

, förslagsvis............

80 000

6. Uppsala universitets

*

, förslagsvis............

150 000

7. Lunds universitets

»

, förslagsvis............

59 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

, förslagsvis............

45 000

9. Medicinalstyrelsens

»

, förslagsvis............

60 000

10. Karolinska sjukhusets

»

, förslagsvis............

240 000

Överskott alt tillföras riksslatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas

delfond................................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

»

1

310 000

3. Beskickningsfastigheternas »

.................................. 910 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

15

623 000

5. Generaltullstyrelsens

»

215 000

6. Uppsala universitets

»

400 000

7. Lunds universitets

»

485 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

100 000

9. Medicinalstyrelsens

*

5

085 000

10. Karolinska sjukhusets

»

595 000

Summa kronor

12 466 000

24 724 000

75 069 000

76

Statsverkspropositionen år 1958: Bil. 1: Inkomsterna

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1958/59

Inkomster

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméns

delfond............................................................. 39 000 000

2. Marinens

»

12 000 000

3. Flygvapnets

»

23 300 000

4. Befästningars

»

20 700 000

95 000 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméns delfond....................................................... 2 950 000

2. Marinens

»

960 000

3. Flygvapnets

*

950 000

4. Befästningars

*

340 000

5