Prop. 1958:90
('med förslag till ny tull\xad taxa, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
1
Nr 90
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ny tull
taxa, m. m.; given Stockholms slott den 24 januari 1958.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till 1) tulltaxa; 2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen den 4 ok tober 1929 (nr 316);
3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit; samt
4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution;
dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarif ferna samt protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konven tion.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till ny tulltaxa, avsedd att ersätta den nu gällande av år 1929.
Förslaget är utarbetat på grundval av ett av 1952 års tulltaxekommitté avgivet betänkande och innebär fullföljande av ett sedan länge bedrivet arbete på en revision av tulltaxan.
I propositionen framhålles emellertid att tulltaxerevisionen bör betraktas jämväl som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska sam-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr'J0
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
arbetet; vid förslagets utarbetande har därför beaktats det förslag till ge
mensam nordisk tulltaxa som framlagts föregående år.
Taxeförslaget är utformat i överensstämmelse med en internationell kon
vention rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna
(den s. k. Brysselnomenklaturen).
Tullarna utgöres till övervägande del av värdetullar, men även kvanti-
tetstullar förekommer, huvudsakligen inom livsmedelsområdet (i den mån
importen på detta område regleras genom tullar).
Vad tullarnas höjd och avvägning beträffar kan förslaget närmast sägas
innebära en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och pro
duktionsgrenar med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga
tullnivå.
För att belysa förslagets konkreta innebörd kan beträffande vissa betydel
sefulla varugrupper anföras följande.
Egentliga jordbruksprodukter har liksom för närvarande upptagits med
tullfrihet (för dylika produkter effektueras gränsskyddet i princip genom
särskilda importavgifter).
Beträffande frukt och trädgårdsprodukter har i allmänhet föreslagits oför
ändrade tullsatser under den tid då inhemsk produktion förekommer och
tullfrihet under resten av året.
I fråga om livsmedelsindustrins produkter har föreslagits såväl sänkning
ar som höjningar, de senare ofta sammanhängande med gällande importav
gifter på jordbruksprodukter.
Kemiska produkter har i ungefär samma utsträckning som hittills upp
tagits med tullfrihet men i övrigt åsatts värdetullar av varierande storlek, i
regel innebärande uppjustering av låga och nedskärning av höga tullar; vad
särskilt beträffar organiska kemiska produkter har för de tullbelagda varor
na föreslagits en standardtullsats av 12 % av värdet mot 15 % i nuvarande
tulltaxa.
Av gummivaruindustrins alster har det dominerande varuslaget, nämligen
bildäck, upptagits med en tull av 13 % av värdet.
Inom textilområdet har med hänsyn till den pågående nordiska utredning
en endast smärre jämkningar vidtagits i de år 1955 provisoriskt införda tull-
satserna, vilka i regel utgör 12 % av värdet för vävnader samt 14 % av vär
det för trikåvaror och konfektion; för de av 1955 års beslut icke berörda sil-
kevarorna innebär förslaget i allmänhet en sänkning i jämförelse med nuva
rande nivå.
Även för läder har i förslaget bibehållits 1955 års provisoriska tullnivå, vil
ken för detta varuslag ligger vid 7 % av värdet. För skodon föreslås en tull
av 14 % av värdet, vilket för de flesta artiklar innebär en viss sänkning.
I fråga om porslins- och glasvaror i allmänhet har upptagits tullsatser av
12 % resp. 15 % av värdet; den förra torde genomsnittligt sett innebära en
höjning och den senare en sänkning i förhållande till nuvarande tullskydd.
Halvfabrikat av järn och stål har i enlighet med det nordiska förslaget
åsatts tullsatser av i regel 6 % för varmvalsade och 7 % för kallvalsade pro
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
3
dukter; dessa tullsatser ligger vid dagens prisläge i allmänhet över de nuva
rande tullsatserna.
Beträffande järn- och metallmanufaktur förordas i huvudsak en enhetlig
tull av 8 % av värdet, vilket genomsnittligt sett icke innebär någon större
avvikelse från den nuvarande tullnivån, ehuru det för individuella varuslag
kan medföra icke obetydliga sänkningar eller höjningar.
För maskinområdet föreslås en standardtullsats av 10 % av värdet eller
samma tullsats som nu utgår för de flesta varor inom detta område.
Tullen på bilar samt motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym har
föreslagits bibehållen vid 15 % av värdet.
Nuvarande finanstullar (t. ex. på kaffe och kolonialvaror) har i allmän
het icke gjorts till föremål för omprövning utan upptagits med oförändrade
belopp.
Den nya tulltaxan föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1959.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Förslag
till
Tulltaxa
Härigenom förordnas, att den i 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober
1929 avsedda tulltaxan skall hava den lydelse som framgår av härvid fogad
bilaga.
Denna tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.
I fråga om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärk
ning att tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara sus
penderad, skall förstnämnda tullsats tillämpas från och med dag som Ko
nungen bestämmer.
Konungen äger vidare för tid, varunder så befinnes erforderligt med hän
syn till åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tull
taxan.
Bilaga
TULLTAXA
Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med den s. k. Brysselnomenklaturen,
utgörande bilaga till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna; underavdelningar av tulltaxenummer samt
med asterisk (*) betecknade anmärkningar äro icke beroende av nämnda konvention.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
I nne h ållsförte cknin g
Allmänna regler för tulltaxans tillämpning................................................................ 10
Avd. I. Levande djur och animaliska produkter
Kap. 1. Levande djur...............................................................................
11
Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar..................................... 11
Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur...................................................... 11
Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung................... 12
Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller
inbegripna........................................................................................... 12
Avd. II. Vegetabiliska produkter
Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling.......................... 14
Kap. 7. Köksväxter m. m. ...................... 15
Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon.................... 16
Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor................................................... 18
Kap. 10. Spannmål...................................................................................... 18
Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten...
19
Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter
för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter ..
19
Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 20
Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av ve
getabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 21
Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt
ursprung
Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings
produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung...................................................................... 22
Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak
Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur................. 24
Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer................................................... 24
Kap. 18. Kakao och varor därav............................................................. 25
Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk.................. 25
Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växt
delar
26
Kap. 21. Diverse näringsmedel................................................................. 27
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika...................................................... 27
Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel
29
Kap. 24. Tobak........................................................................................... 29
Avd. V. Mineraliska produkter
Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och
cement................................................................................................. 30
Kap. 26. Malm, slagg och aska............................................................... 32
Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter där
av; bituminösa ämnen; mineralvaxer.............................................. 32
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
7
Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier
Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska
och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grund
ämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper................ 34
Kap. 29.
Organiska kemiska föreningar........................................................ 38
Kap. 30.
Farmaceutiska produkter................................................................ 42
Kap. 31.
Gödselmedel....................................................................................... 43
Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav;
färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackel
färger; tryckfärger, bläck och tusch............................................... 45
Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalett
medel och kosmetiska preparat..................................................... 46
Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och
skurmedel; ljus och liknande produkter; inodelleringsmassa och
dentalvax............................................................................................ 47
Kap. 35.
Proteiner, lim och klister................................................................ 48
Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter......................... 48
Kap. 37.
Produkter för foto- eller kinobruk................................................. 49
Kap. 38.
Diverse kemiska produkter............................................................. 50
Avd. VII. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra
plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi
och faktis samt varor därav
Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra
plaster) samt varor därav............................................................... 52
Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt
varor därav........................................................................................ 54
Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
Kap. 41. Hudar, skinn och läder................................................................... 57
Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och lik
nande artiklar; varor av tarmar.................................................... 57
Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav........................... 58
Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmalerial
Kap. 44. Trä och varor därav; träkol............................................................. 60
Kap. 45. Kork och varor därav....................................................................... 62
Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial..........
62
Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav
Kap. 47. Material för papperstillverkning..................................................... 63
Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp 63
Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar......................................... 65
Avd. XI. Textilvaror
Kap. 50. Natursilke........................................................................................... 69
Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer........................... 69
Kap. 52. Textilvaror i förening med metall.................................................... 70
Kap. 53. Ull och andra djurhår...................................................................... 70
Kap. 54. Lin och rami...................................................................................... 71
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 55. Bomull................................................................................................ 71
Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer............................... 72
Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader
därav................................................................................................... 72
Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävna-
der; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar;
broderier.............................................................................................. 73
Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk........
75
Kap. 60. Trikåvaror.......................................................................................... 77
Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill............................................................. 78
Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror................................................. 79
Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump .... 80
Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar
samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår;
solfjädrar
Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill .... 81
Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill..................................................... 81
Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt
delar därtill........................................................................................ 82
Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar........ 83
Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;
keramiska produkter; glas och varor därav
Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material 84
Kap. 69. Keramiska produkter....................................................................... 86
Kap. 70. Glas och varor därav....................................................................... 87
Avd. XIV.
Kap. 71.
Kap. 72.
Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av
ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt
Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering
av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror..........................
Mynt....................................................................................................
89
91
Avd. XV. Oädla metaller och varor därav
Kap. 73.
Kap. 74.
Kap. 75.
Kap. 76.
Kap. 77.
Kap. 78.
Kap. 79.
Kap. 80.
Kap. 81.
Kap. 82.
Kap. 83.
Järn och stål.....................................................................................
Koppar................................................................................................
Nickel..................................................................................................
Aluminium..........................................................................................
Magnesium och beryllium...............................................................
Bly.......................................................................................................
Zink.....................................................................................................
Tenn....................................................................................................
Andra oädla metaller.......................................................................
Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel
metall..................................................................................................
Diverse varor av oädel metall.......................................................
93
97
99
99
101
101
102
102
103
103
105
Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel
Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap 108
Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel .... 113
Avd. XVII. Transportmedel
Kap. 86.
Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke
elektriskt manövrerade..................................................................... 116
Kap. 87.
Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon........................ 117
Kap. 88.
Luftfartyg m. m................................................................................. 118
Kap. 89.
Fartyg och båtar.............................................................................. 118
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
9
Avd. XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instru
ment och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och
kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt
apparater för upptagning eller återgivning av ljud
Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater................................... 120
Kap. 91. Ur......................................................................................................... 123
Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av
ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater ... 124
Avd. XIX. Vapen och ammunition
Kap. 93. Vapen och ammunition.................................................................... 126
Avd. XX. Diverse varor
Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d................................. 128
Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m.................................................... 129
Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar
och handsåll....................................................................................... 130
Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d..................................................... 130
Kap. 98. Diverse................................................................................................. 132
Avd. XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteler
Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter...................... 134
Register till tulltaxan.................................................................................................. 135
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Allmänna regler för tulltaxans tillämpning
Vid tulltaxans tillämpning skola följande regler iakttagas.
1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel äro en
dast vägledande; tulltaxeringen bestämmes dels av lydelsen av tulltaxe-
nummer och anmärkningar till avdelningar eller kapitel, dels, för så vitt
icke annat stadgas i nämnda nummer eller anmärkningar, av följande
föreskrifter.
2. Är i ett tulltaxenummer visst ämne angivet, avses därmed ämnet såväl i
rent tillstånd som i blandning eller förening med andra ämnen. Där va
ror av visst ämne äro angivna, avses varor, helt eller delvis tillverkade av
detta ämne. Tulltaxeringen av blandningar och sammansatta varor reg
leras närmare av i moment 3 upptagna bestämmelser.
3. Därest vid tillämpning av moment 2 eller eljest två eller flera tulltaxe
nummer skulle kunna ifrågakomma vid tulltaxeringen av en vara, gäller
följande:
a) ett tulltaxenummer med mera bestämd varubeskrivning skall tilläm
pas före ett tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;
b) blandningar samt varor, som bestå av olika ämnen eller äro samman
satta av olika beståndsdelar, skola, i de fall då tulltaxeringen icke
kan ske i enlighet med punkt a, tulltaxeras såsom det ämne eller den
beståndsdel, som giver blandningen eller varan dess huvudsakliga ka
raktär;
c) i de fall, då tulltaxering enligt bestämmelserna i punkterna a och b
icke är möjlig, skall det tulltaxenummer tillämpas, som medför högsta
tullen.
*3:1. Vara inkommande i delar tulltaxeras, utan hinder av att mindre vä
sentliga beståndsdelar saknas, efter vad för varan som helhet är stadgat,
under förutsättning att delarna inkomma samtidigt.
4. Då i anmärkning till avdelning eller kapitel föreskrives, att avdelningen
eller kapitlet icke omfattar vissa varor, och därvid hänvisning göres till
andra avdelningar eller kapitel eller till bestämda tulltaxenummer, skall
anmärkningen, såvitt ej annat stadgas, avse samtliga varor, hänförliga
till sistnämnda avdelningar, kapitel eller tulltaxenummer, även om den
i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna icke är full
ständig.
5. Varor, som icke motsvara lydelsen av något nummer i tulltaxan, tulltaxe
ras enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artiklar.
*5:1. Tull utgår med i taxan angiven procent av värdet eller i förekom
mande fall angivet belopp för kvantitet som är utsatt framför tullsats-
kolumnen; tullfrihet utmärkes med ordet »fri».
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
11
AVDELNING I
Levande djur och animaliska produkter
Kap. 1. Levande djur
Anmärkning
Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrob
kulturer.
01.01
Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor.............................. fri
01.02 Levande nötkreatur och bufflar .................................................. fri
01.03 Levande svin ..................................................................................... fri
01.04 Levande får och getter
............................................................ fri
01.05 Levande fjäderfä............................................................................... fri
01.06 Andra levande djur ...................................................................... fri
Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och
02.06;
b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;
c) animaliska fetter (kap. 15), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.
02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr
01.01—01.04, färska, kylda eller frysta.................................... fri
02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av
lever), färska, kylda eller frysta................................................ fri
02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad................... fri
02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller
frysta ................................................................................................... fri
02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller
utpressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt,
fryst, saltat, torkat eller rökt ...................................................... fri
02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av
lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta ............... fri
Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);
b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5) ;
c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).
2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.
fri
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
03.01
Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst...................
03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt:
A. spillånga ...................................................................... 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande
eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur
med skal, kokta i vatten:
A. ostron:
1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter
eller bredd icke hålla 5 cm eller som ha större dimen
sion men icke uppnå en vikt av 35 kg för 1 000 st., av
sedda ätt användas uteslutande för odlingsändamål . .
2. andra ...................................................................... 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
75: —
fri
fri
120
: —
fri
Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung
Anmärkningar
1. Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt fil
mjölk, kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.
2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke
utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.
04.01
Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller
sötad ....................................................................................................
04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad ..
04.03 Smör....................................................................................................
04.04 Ost och ostmassa.............................................................................
04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade
eller sötade .......................................................................................
04.06 Naturlig honung .............................................................. 100 kg
fri
fri
fri
fri
fri
50: —
Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönder
delade, av djur samt djurblod, flytande eller torkat);
b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter, hänförliga
till nr 05.05—05.07 (kap. 41 och 43);
c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (avd. XI);
d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).
2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat männi
skohår (nr 05.01).
3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross,
narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.
4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.
05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall
av människohår ........................................................................... fri
05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borst-
binderiarbeten; avfall av dylika borst och hår........................ fri
05.03
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
13
05.04
05.05
05.06
05.07
05.08
05.09
05.10
05.11
05.12
05.13
05.14
05.15
Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat
material, samt avfall av tagel:
A. råtagel; avfall av tagel..............................................................
B. andra slag...................................................................... *00 kg
Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av and
ra djur än fiskar ...........................................................................
Fiskavfall ..........................................................................................
Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda
hudar och skinn.............................................................................
Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen
eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spri-
tad fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft,
ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande
fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, des
inficerade eller behandlade i konserverande syfte:
A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade ..
B. andra slag:
1. dun ......................................................................... 100 kg
2. andra ...................................................................... 100 kg
Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade
med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt be
arbetade (men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav
Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall
och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade
eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst
och avfall därav...............................................................................
Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke till
format), samt mjöl och avfall därav.........................................
Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt be
arbetad (men icke tillformad); avfall av sköldpadd...........
Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bear
betade; skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbeta
de (men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika
skal ....................................................................................................
Naturlig tvättsvamp .......................................................................
Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,
även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller
tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig an
vändning för beredning av läkemedel .....................................
Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer;
döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga
till människoföda ...........................................................................
fri
20
: —
fri
fri
fri
fri
75: —
20
: —
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
fri
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING II
Vegetabiliska produkter
Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårds
mästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål.
Potatis och ätbar lök hänföras dock till kap. 7.
2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffen
heten såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de före
komma i förening med annat material.
06.01
06.04
06.02
06.03
Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även
med utvecklade blad och blommor:
A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men
utan jord ..................................................................... 100 kg
B. andra slag:
1. gladiolus och liljekonvalje...............................................
2. andra ...................................................................... 100 kg
Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,
sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:
A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind,
lärk, lönn, poppel och tall.....................................................
azalea, erica, kamelia och rododendron ............................
körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädla
de ............................................................................... 100 kg1
andra växter ......................................................... 100 kg1
rötter, sticklingar och ympkvistar.........................................
Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, im
pregnerade eller på annat sätt preparerade:
A. friska:
1. mimosa och ljung................................................. 100 kg
2. andra:
a. under tiden 1 mars—30 november........... 100 kg
B.
C.
D.
E.
-29 februari
100 kg
b. under tiden 1 december
B. andra slag ................................
Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blom
mor och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till bu
ketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, fär
gade, impregnerade eller på annat sätt preparerade:
A. adiantum och asparagus:
1. under tiden 1 mars—30 november................... 100 kg
2. under tiden 1 december—29 februari........... 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
250: —
fri
50: —
fri
fri
60
30
fri
400: —
750: —
500: —
fri
750
500
fri
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller
krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
15
Kap. 7. Köksväxter m. m.
Anmärkning
Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, po
tatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkol,
persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt
nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.
Nr 07.04 omfattar dock icke:
a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);
b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);
c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);
d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).
07.01 Köksväxter, färska eller kylda:
A. blomkål:
1. under tiden 1 maj—31 juli............................... 100 kg
35: —
2. under tiden 1 augusti—30 november.................. 100 kg
25: —
3. under tiden 1 december—30 april................................... fri
B. gurkor:
1. slanggurkor:
a. under tiden 16 mars—30 september........... 100 kg 50: —
b. under tiden 1 oktober—15 mars................................ fri
2. andra:
a. under tiden 16 juni—30 september........... 100 kg 25: —
b. under tiden 1 oktober—15 juni................................ fri
C. lök:
1. under tiden 1 juli—31 december.................... 100 kg
20: —
2. under tiden 1 januari—29 februari............... 100 kg
15: —
3. under tiden 1 mars—30 juni ......................................... fri
D. potatis:
1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli........... 100 kg 20: —
2. annan ................................................................................... fri
E. sparris:
1. under tiden 1 maj—30 juni ............................. 100 kg
100: —
2. under tiden 1 juli—30 april............................................. fri
F. svampar......................................................................... 100 kg 75: —
G. tomater:
1. under tiden 1 maj—30 november................... 100 kg
50: —
2. under tiden 1 december—30 april ................................ fri
H. vitkål och rödkål ..................................................... 100 kg 10: —
IJ. ärter:
1. under tiden 1 mars—31 december................... 100 kg
20: —
2. under tiden 1 januari—29 februari ............................ fri
K. andra slag:
1. rotfrukter:
a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni .. 100 kg
20: —
b. andra .................................................................. 100 kg
10: —
2. andra:
a. under tiden 1 mars—31 december ........... 100 kg 40: —
b. under tiden 1 januari—29 februari ........................ fri
07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:
beläggas under hela året med samma tull som motsva
rande färska produkter under den tid dessa äro högst
tullbelagda
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyr-
lighetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt be
redda för direkt konsumtion:
beläggas under hela året med samma tull som motsva
rande färska produkter under den tid dessa äro högst
tullbelagda
07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller
krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt be
redda ................................................................................. 100 kg
25:
07.05 Ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga
baljväxtfrön, torkade, även skalade och kluvna................... fri
07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (söt
potatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar
med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade
även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:
A. jordärtskockor ......................................................... 100 kg
10:
B. andra slag ................................................................................... fri
Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon
Anmärkningar
1. Icke ätbara frukter hänföras icke till detta kapitel.
2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.
08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk-
ter och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,
färska eller torkade, även skalade:
A. färska .......................................................................... 100 kg
10:
B. torkade
...................................................................... 100 kg
30:
08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade:
A. apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och
mandariner................................................................................. fri
B. citroner
...................................................................... 100 kg
5:
C. andra ............................................................................. 100 kg
10:
08.03 Fikon, färska eller torkade........................................... 100 kg 15:
08.04 Vindruvor, färska eller torkade:
A. färska:
1. under tiden 1 juli—31 oktober......................... 100 kg
25:
2. under tiden 1 november—30 juni ................................ fri
B. torkade ....................................................................................... fri
08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01,
färska eller torkade, även skalade:
A. hasselnötter:
1. oskalade .................................................................. 100 kg
20:
2. skalade ..................................................................... 100 kg
40:
B. valnötter, härunder inbegripet pekannötter:
1. oskalade ................................................................................. fri
2. skalade..................................................................... 100 kg
50:
C. kastanjer ..................................................................... 100 kg
20:
D. mandel
..................................................................... 100 kg
20:
E. andra slag:
1. oskalade .................................................................. 100 kg
30:
2. skalade ..................................................................... 100 kg
50:
08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:
A. äpplen:
1. under tiden 1 juli—29 februari........................ 100 kg 25: —
2. under tiden 1 mars—30 juni ........................................ fri
B. päron och kvittenfrukter:
1. under tiden 1 juli—31 december ................... 100 kg 25: —
2. under tiden 1 januari—30 juni .................................... fri
08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter,
färska:
A. körsbär *
1. under tiden 16 juni—31 juli............................ 100 kg 35: —
2. under tiden 1 augusti—15 juni........................................ fri
B. persikor:
1. under tiden 1 juli—15 oktober........................ 100 kg 20: —
2. under tiden 16 oktober—30 juni.................................... fri
C. plommon:
1. under tiden 16 juli—30 september ............... 100 kg 35: —
2. under tiden 1 oktober—15 juli .................................... fri
D. andra:
1. under tiden 1 maj—31 januari........................ 100 kg
20: —
2. under tiden 1 februari—30 april ................... 100 kg
10: —
08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:
A. hallon, krusbär och vinbär:
1. under tiden 1 juni—31 augusti........................ 100 kg 25: —
2. under tiden 1 september—31 maj ................................ fri
B. jordgubbar:
1. under tiden 1 maj—31 augusti........................ 100 kg 100: —
2. under tiden 1 september—30 april................................ fri
C. andra ............................................................................................ fri
08.09 Andra färska frukter:
A. meloner:
1. under tiden 16 juni—30 september............... 100 kg 40: —
2. under tiden 1 oktober—15 juni .................................... fri
B. andra:
1. under
tiden 1 maj—31 januari......................... 100 kg 20: —
2. under
tiden 1 februari—30 april ...................... 100 kg 10: —
08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:
A. jordgubbar .................................................................. 100 kg 50: —
B. andra:
beläggas under hela året med samma tull som mot
svarande färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda
08.11
Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlig-
hetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt beredda
för direkt konsumtion:
A. jordgubbar .................................................................. 100 kg 50: —
B. äpplen .......................................................................... 100 kg 10:—-
C. andra:
beläggas under hela året med samma tull som mot
svarande färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda
08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ........... fri
08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller tor
kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlig-
hetsvatten eller andra lösningar.................................................
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
17
fri
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor
Anmärkningar
1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:
a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxe-
nummer, tulltaxeras enligt detta nummer;
b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tull
taxeras enligt nr 09.10.
Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som äro upptagna i nr 09.04—09.10, här
under inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skola icke påverka tulltaxe
ringen, under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande ha ka
raktär av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänfö
ras dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgöra preparat för smaksätt
ning, tulltaxeras de enligt nr 21.04.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (kap. 7);
b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).
09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor
av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:
A. orostat kaffe .............................................................. 100 kg
45: —
B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe
100 kg
60: —
C. skal och hinnor av kaffe........................................................ fri
09.02 Te ....................................................................................... 100 kg
100: —
09.03 Matte .................................................................................................. fri
09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)100
kg
50: —
09.05 Vanilj ................................................................................. 100 kg
700: —
09.06 Kanel och kanelknopp.............................................. 100
kg
50: —
09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor .. 100 kg
30: —
09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:
A. muskot och muskotblomma.............................. 100
kg
150: —
B. kardemumma ............................................................ 100 kg 200:__
09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin
och enbär .......................................................................................... fri
09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:
A. timjan, lagerblad och lagerbär............................................. fri
B. saffran .......................................................................... 100 kg
600: —
C. andra ............................................................................. 100 kg
50: —
Kap. 10. Spannmål
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr
10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.
10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg......................................... fri
10.02 Råg ...................................................................................................... fri
10.03 Korn .................................................................................................... fri
10.04 Havre .................................................................................................. fri
10.05 Majs ................................................................................... fri
10.06 Ris ...............................................................................................................fri
10.07 Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål .. fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
19
Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.01 och 21.01) ;
b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för
dietiskt bruk (nr 19.02) ; mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bak
förmågan, hänföres dock till detta kapitel;
c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;
d) farmaceutiska produkter (kap. 30);
e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.
11.01
Mjöl av spannmål ........................................................................... fri
11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrund-
ning, krossning, valsning eller pressning av sädeskorn,
med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris;
groddar av spannmål ävensom mjöl därav............................ fri
11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hän
förliga till nr 07.05 ...................................................................... fri
11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till kap. 8.......................................... fri
11.05
Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis .... fri
11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, ar-
row- eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga
rötter, stam- eller rotknölar........................................................ fri
11.07
Malt, även rostat............................................................................. fri
11.08 Stärkelse; inulin ............................................................................. fri
11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade .................................... 12 %
Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter
Anmärkningar
1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och
kopra. Kokosnötter hänföras till nr 08.01 och oliver till kap. 7 eller 20.
2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogs
träd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföras
icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr
07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i kap. 9, spannmål (kap. 10), oljehal
tiga frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.
3. Till nr 12.07 hänföras bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört,
stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.
Nr 12.07 omfattar icke:
a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);
b) farmaceutiska produkter, hänförliga till kap. 30;
c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till kap. 33;
d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande
produkter, hänförliga till nr 38.11.
12.01
Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.................... fri
12.02
Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med
undantag av senapsmjöl .............................................................. fri
12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som
utsäde ................................................................................................ fri
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveri-
serade; sockerrör .......................................................................... fri
12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men
icke rostade:
A. färska ........................................................................................... fri
B. torkade ....................................................................................... 12 %
12.06 Humle och humlemjöl (lupulin) ............................................... fri
12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller
torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med hu
vudsaklig användning för framställning av parfymer, läke
medel, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för lik
nande ändamål ............................................................................... fri
12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller
pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produk
ter med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänför
liga till annat nummer:
A. aprikos-, persiko- och plommonkärnor............... 100 kg 20: —
B. andra slag ................................................................................... fri
12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hac
kade .................................................................................................... fri
12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foder
kål; hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande
foderväxter ....................................................................................... fri
Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
Anmärkning
Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt
och opium. Nr 13.03 omfattar icke:
a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkon-
fektyrer (nr 17.04);
b) maltextrakt (nr 19.01);
c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);
d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga
beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (kap. 22);
e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);
f) läkemedel (nr 30.03);
g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);
h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av
flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);
ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr
40.01).
13.01
Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för
färgning eller garvning ................................................................
fri
13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och
dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser,
hartser och balsamer ..................................................................
fri
13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt an
nat växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extra
herade ur vegetabiliska ämnen:
A- pektin ......................................................................................... 12 %
B. andra slag ................................................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
21
Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av
vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som
textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bear
betats för användning uteslutande som textilmaterial (avd. XI).
2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen,
skalad eller kluven rotting hänföras till nr 14.01. Till detta nummer hänföras icke trä-
spån (nr 44.09).
3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).
4. Till nr 14.03 hänföras icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).
14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide,
vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller
färgad halm samt lindbast och liknande material) ........... fri
14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,
med eller utan förstärkning av annat material................... fri
14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för
borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknan
de material), även buntade eller snodda................................ fri
14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig
användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor
av dumpalmen och liknande material) .................................... fri
14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till an
nat nummer...................................................................................... fri
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING III
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt
ningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung
Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings-
produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);
b) kakaosmör (nr 18.04);
c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska
oljor (nr 23.04);
d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till lä
kemedel, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,
ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;
e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).
2. Äterstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser)
eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföras till nr
15.17.
15.01
Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller
utpressat ...........................................................................................
15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, pre
mier jus härunder inbegripen...................................................
15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja
och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på an
nat sätt beredda.............................................................................
15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdägg-
djur ....................................................................................................
15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbe
gripet ..................................................................................................
15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, ben-
fett och destruktionsfett) ............................................................
15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffi
nerade:
A. linolja:
1. oblekt ...................................................................... 100 kg
2. blekt ......................................................................... 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller
på annat sätt modifierade:
A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja........... 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
15.09 Garvfett (degras) ..........................................................................
fri
fri
fri
fri
fri
fri
7: —
9: —
fri
9: —
fri
fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
23
A. fettsyror samt sura oljor från raffinering:
1. linolj ef ettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jod
tal av minst 170 ................................................. 100 kg 7: —
2. andra slag ............................................................................. fri
B. fettalkoholer ............................................................................... 10 %
15.11
Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut ........... fri
15.12 Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor,
även raffinerade men icke vidare bearbetade ........................ fri
15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett............... fri
15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad
fri
15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade............................ fri
15.16 Vegetabiliska växer, även färgade ............................................ fri
15.17 Äterstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller
av animaliska eller vegetabiliska vaxer.................................... fri
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING IV
Produkter av livsmedelsindustri; drycker,
alkohol och ättika; tobak
16.02
16.03
16.04
Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller kon
serverade på sätt i kap. 2 och 3 angives.
16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar
eller av blod ................................................................................... fri
Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade,
ej hänförliga till nr 16.01 .......................................................... fri
Köttextrakt och köttsaft ................................................... .......... fri
Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna:
A. fiskrom:
1. störrom .................................................................. 100 kg 1 500: —
2. annan:
a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg .. fri
b. andra slag.......................................................... 100 kg 125: —
B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i herme
tiskt slutna detaljhandelsförpackningar):
1. skarpsill och sardeller:
a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..
b. andra slag......................................................... 100 kg1
16.05
2. annan
C. andra slag:
1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk 100 kg1
2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt
0 lax .......................................................................... 100 kg*
3. andra ...................................................................... 100 kg1
Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:
A. ostron ...................................................................... 100 kg1
B. andra slag ................................................................‘ iqo kg*
fri
50:-
fri
25: —
50: —
75: —
120
: —
75: —
Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);
b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros-
c) sockrade läkemedel (kap. 30).
2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage
ror av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
, med vilket va-
17.01 Bet- och rörsocker i fast form...................................................... fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
25
17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord
honung samt blandningar av konstgjord och naturlig ho
nung; sockerkulör;
A. konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och
naturlig honung......................................................... 100 kg 50: —
B. andra slag ................................................................................... fri
17.03 Melass, även avfärgad .................................................................. fri
17.04
Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao ........................ 20 %
17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, för
satta med smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker
härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter 100 kg1 70: —
Kap. 18. Kakao och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02,
19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.
2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag
som stadgas i anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.
18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... 100 kg 15: —
18.02 Kakaoskal och kakaoavfall ......................................................... fri
18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),
även avfettad .................................................................. 100 kg
35: —
18.04 Kakaosmör (kakaofett) ................................................. 100 kg
35: —
18.05 Kakaopulver, icke sötat................................................. 100 kg
35: —
18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehål
lande kakao:
A. glass, glasspulver och puddingpulver ................................ fri
B. andra slag................................................................................... 20 %
Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktpro
cent kakao (nr 18.06);
b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07) ;
c) läkemedel (kap. 30).
2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller
köksväxter.
19.01
Maltextrakt ................................................................................... 15 %
19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlag-
ningsändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller maltex
trakt, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktpro
cent .................................................................................................. 20 %
19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter........... 100 kg 25: —
19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis
dier annan stärkelse...................................................................... fri
19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda
genom svallning eller röstning av spannmål eller produkter
av spannmål ................................................................................... 10 %
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket
varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och
liknande varor av mjöl eller stärkelse.................................... fri
19.07
Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan
tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt............... 20 %
19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao
(oavsett mängden):
A. wafers, innehållande mer än 20 % fett............................ fri
B. dessertkäx (smörgåskäx) ..................................................... 15 %
C. andra slag ................................................................................... 20 %
Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i kap. 7 och 8 angives;
b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, därest de ha karaktär av socker-
konfektyrer (nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).
2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana pro
dukter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.
3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tull
taxeras enligt nr 20.06; till detta nummer hänföras även rostade jordnötter.
4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr
20 . 02
.
20.01
Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,
även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap 100 kg1 25: —
20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än
genom inläggning i ättika eller ättiksyra:
A. tomatpuré ................................................................................... fri
B. svampar och sparris ............................................. 100 kg1
75: —
C. andra slag .................................................................. 100 kg1
25: —
20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker:
A. jordgubbar .................................................................. 100 kg 50: —
B. andra:
beläggas under hela året med samma tull som mot
svarande färska produkter under den tid dessa äro
högst tullbelagda
20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glase
rade eller på liknande sätt beredda med socker .. 100 kg1 40: —
20.05
Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,
beredda genom kokning, med eller utan tillsats av soc
ker ...................................................................................... 100 kg1 35: —
20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller
utan tillsats av socker eller alkohol ........................ 100 kg1 30: —
20.07
Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:
A. osockrad, på kärl vägande brutto:
1. över 3 kg:
a. av citrusfrukter............................................... 100 kg
15: —
b. annan
.................................... 100 kg
20: —
2. 3 kg eller därunder.............................................. 100 kg1
25: —
B. sockrad ...................................................................... 100 kg1
30: —
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket
varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
27
Kap. 21. Diverse näringsmedel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;
b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);
c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;
d) jäst, utgörande läkemedel (nr 30.03).
2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföras till nr 21.02.
21.01
Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, även
som extrakter därav ...................................................................... fri
21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på
basis av dylika extrakter eller essenser.................................... 10 %
21.03 Senapspulver och beredd senap ................................................. 15 %
21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:
A. innehållande mer än 20 % fett............................................. fri
B. andra slag ................................................................................... 15 %
21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och bul
jonger:
A. innehållande mer än 20 % fett............................................. fri
B. andra slag:
1. innehållande kött .............................................................. 20 %
2. andra ................................................................................... 15 %
21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver ..
15 %
21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:
A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av
drycker ....................................................................................... 10 %
B. andra slag ................................................................................... fri
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) havsvatten (nr 25.01) ;
b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr
28.58);
.
c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr
29.14);
d) läkemedel, hänförliga till nr 30.03;
e) parfymer och toalettmedel (kap. 33).
2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där
alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15°C.
22.01
22.02
22.03
Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:
A. mineralvatten och kolsyrat vatten........................... 100 1
B. andra slag ...................................................................................
Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kol
syrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag
av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07 . . 100 1
Maltdrycker, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ........... 100 1
B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent (Öl) . . 100 1
C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) ................... 100 1
35: —
fri
35: —
22
: —
60: —
159: —
22.04
22.05
22.06
22.07
22.08
22.09
28
22.10
Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning av
brutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:
Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
A. på kärl rymmande högst 10 liter............................ 100 1
B. på andra kärl................................................................ 100 1
Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:
A. musserande ..................................................................... 100 1
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1
b. på andra kärl ..................................................... 100 1
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.................. 100 1
b. på andra kärl ..................................................... 100 1
Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växt
delar eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter ...................... 100 1
2. på andra kärl ........................................................ 100 1
B. överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter........................ 100 1
2. på andra kärl ........................................................ 100 1
Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)
och mjöd:
A. musserande, andra än cider .................................... 100 1
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1
b. på andra kärl ..................................................... 100 1
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1
b. på andra kärl ..................................................... 100 1
Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol
halt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalko
hol), denaturerad, oavsett alkoholhalten................................
Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alko
holhalt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och
andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:
A. likör, bitter och liknande drycker............................ 100 1
B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkohol
halt av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:
1. på kärl rymmande högst 10 liter ................... 100 1
2. på andra kärl . . 100 1 av 50 % alkoholhalt vid
15°C
C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker.................................................
Ättika ................................................................................................
50: —
20
: —
200
: —
50: —
20
: —
135: —
100
: —
50: —
20
: —
135: —
100
: —
200
: —
50:-
20
: —
135: —
100
: —
*12
%
185: —
135: —
35: —
10
%
plus
200
: —
per
100 kg
12
%
1 T. o. m. den 30 juni 1960
. 100 kg
10
: —
23.01
23.02
23.03
23.04
23.05
23.06
23.07
24.01
24.02
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
29
Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fodermedel
Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller
andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar fri
Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning
eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön .... fri
Betmassa och annat avfall från sockerframstäilning; drav,
drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier;
återstoder från stärkelseframställning samt liknande åter
stoder ................................................................................................ fri
Olj ekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabi
liska oljor, med undantag av bottensatser och avslemnings-
återstoder............................................................................................ fri
Vindruv och rå vinsten.................................................................. fri
Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till
annat nummer................................................................................... fri
Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra be
redda fodermedel............................................................................. fri
Kap. 24. Tobak
Råtobak samt avfall av tobak..................................................... fri
Tobaksvaror och tobaksextrakt ................................................. fri
Anm. För tobaksvaror, inkommande i den ordning som avses i 26 §
1 mom., 26 § 3 mom. eller 28 § lagen den 11 juni 1943 angående stats-
monopol å tillverkning och import av tobaksvaror, skall tull utgå med
följande belopp:
cigarrer ................................................................................ .............. 1 st.
0: 50
cigarrcigarretter ................................................................ .............. 1 st.
0:: 25
cigarretter utan fast pappersmunstycke ............... .............. 1 st.
0: 10
cigarretter med fast pappersmunstycke ................... ............... 1 st.
0: 05
andra slag av färdiga tobaksvaror ........................... .............. 1 kg 50: —
I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att
den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 g.
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING V
Mineraliska produkter
Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement
Anmärkningar
1. För så vitt icke annat framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obear
betade produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier
för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats,
malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg
eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men
däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats
annan bearbetning utöver vad som angives i tulltaxenumren ifråga.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);
b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räk
nat som Fe,Os (nr 28.23);
c) farmaceutiska produkter (kap. 30);
d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);
e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och
väggplattor av skiffer (nr 68.03);
f) ädelstenar (nr 71.02);
g) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av natriumklorid, vägande per
styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av natriumklorid (nr
90.01);
h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).
25.01
Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklo
rid; moderlut från saltframställning; havsvatten ................... fri
25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade........... fri
25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt
svavel ...................................................................................................... fri
25.04 Naturlig grafit....................................................................................... fri
25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän-
förlig till nr 26.01 ............................................................................... fri
25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillfor-
mad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vi
dare än till rätblock........................................................................... fri
25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,
även brända, med undantag av expanderade leror, hänför
liga till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas....................... fri
25.08 Krita:
A. obearbetad ................................................................................... fri
B. malen eller slammad .................................................................. 5 %
25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; natur
lig järnglimmer ................................................................................... fri
25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium-
fosfater; apatit och fosfatkrita ..................................................... fri
25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbo-
nat (witherit), även bränt ............................................................. fri
25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxid-
haltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit
o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända. . fri
25.13 Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slip
medel .................................................................................................. fri
25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock........................ fri
25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller
byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller där
över samt alabaster, även grovt tillformade genom klyvning,
huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock fri
25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller
byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, hugg
ning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock........... fri
25.17 Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten,
grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för
vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av be
tong; singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hän
förliga till nr 25.15 eller 25.16..................................................... fri
25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolo
mit; stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit)................... fri
25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt . . fri
25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt
med mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel,
med undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk .... fri
25.21
Kalksten med huvudsaklig användning för framställning
av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål........... fri
25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk................... fri
25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande
hydraulisk cement, även färgad eller i form av klin-
ker ....................................................................................... 100 kg 0: 60
25.24 Asbest ................................................................................................ fri
25.25
Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; re
konstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor,
stänger e. d., ej bearbetade efter formningen; gagat (jet) . . fri
25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall .................................... fri
25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till
formad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke
vidare än till rätblock .................................................................. fri
25.28 Naturlig kryolit och naturlig cliiolit ......................................... fri
25.29 Naturliga arseniksulfider .............................................................. fri
25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även hrända,
med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar;
naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03,
beräknat på torrsubstansen.......................................................... fri
25.31
Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat............... fri
25.32 Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skär
vor och brottstycken av keramiskt gods ................................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
31
32
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 26. Malm, slagg och aska
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);
b) thomasslagg (nr 31.03);
c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);
d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);
e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (avd.
XV).
2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för ut
vinning av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om
de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01
hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt
för malm.
3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin an
vändas antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställ
ning av kemiska metallföreningar.
26.01
Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsul-
fider, rostade ...................................................................................... fri
26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverk
ning
.................................................................................................. fri
26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföre
ningar och ej hänförliga till nr 26.02 ....................................... fri
26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegri
pen ....................................................................................................... fri
Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kemiskt definierade organiska föreningar (kap. 29);
b) läkemedel (nr 30.03).
2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation
av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom
destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller
som framställts ur petroleum eller på annat sätt, för så vitt ifrågavarande produkter
efter vikten räknat innehålla större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska
ämnen.
3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även
liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat inne
hålla större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.
4. Till nr 27.13 hänföras icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upp
tagna produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på an
nat sätt.
27.01
Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,
framställda av stenkol .................................................................. fri
27.02 Brunkol och brunkolsbriketter ................................................. fri
27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ .............................. fri
27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkolcs här
under inbegripen............................................................................. fri
27.05 Retortkol ........................................................................................... fri
27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,
härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror
samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
33
med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur sten-
kolstjära (s. k. preparerad tjära):
A. råtjära, även separerad (centrifugerad) ............................
B. andra slag...................................................................... 100 kg
27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av
högtemperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och pro
dukter enligt anm. 2 till detta kapitel.......................................
27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av
sådant beck.......................................................................................
27.09 Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja ................................
27.10 Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder
inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, inne
hållande minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteri
serande beståndsdel:
A. smörj fetter .................................................................. 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten .. 100 kg
27.12 Vaselin ................................................................................................
27.13 Petroleumvax (paraffin, »slack wax», mikrovax), ozokerit,
ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade
27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur
petroleum eller skifferolja erhållna återstoder........................
27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, as
faltsten och naturlig bitumenhaltig sand................................
27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig
bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjär
beck (t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):
A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara
med vatten .................................................................. 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
fri
2
: —
fri
fri
fri
2
: —
fri
5: —
fri
fri
fri
fri
2
: —
fri
it Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING VI
Produkter av kemiska och närstående industrier
Anmärkningar
1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som angivas i tulltaxenum-
ren 28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kunna
hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan,
b) Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras
produkter av de slag, som angivas i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifråga
varande nummer, även om de kunna hänföras jämväl till annat nummer i denna
avdelning.
2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skola sådana
produkter, som med hänsyn till att de föreligga i avdelade doser eller i sådan form
eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kunna hänföras till något av
tulltaxenumren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, tulltaxeras en
ligt ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kunna hänföras jämväl till an
nat nummer i tulltaxan.
Köp. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oor
ganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva
grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper
Anmärkningar
1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:
a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande för
oreningar;
b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;
c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förut
sättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nöd
vändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan
mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;
d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nöd
vändigt för konservering eller transport av dessa produkter.
2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulf-
oxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla
eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra
oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt
karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande
kolföreningar:
a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);
b) karbonylhalogenider (nr 28.14);
c) kolsulfider (nr 28.15);
d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyan-
amid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,
innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).
3. Detta kapitel omfattar icke:
a) natriumklorid och andra till avd. V hänförliga mineraliska produkter;
b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, med undantag av de i anm.
2 ovan nämnda;
c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till kap. 31;
d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);
e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom
brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i för
35
packningar för detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej ut
görande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetal-
ler eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till
nr 38.19;
f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav
(nr 71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till kap. 71;
g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till avd. XV;
h) optiska artiklar, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller
eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).
4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning
II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta
kapitel, hänföras till nr 28.13.
5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller
eller ammonium.
6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter:
a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium,
protaktinium, neptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper
av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;
b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper
av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt
oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om förening
arna icke äro kemiskt definierade.
Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper
men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.
7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar
(kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
1. Kemiska grundämnen
28.01
Halogener (fluor, klor, brom och jod):
A. klor ................................................................................................ 7 %
B. andra ............................................................................................ fri
28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel........................ fri
28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,
lampsvart o. d.) ............................................................................... fri
28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:
A. oxygen (syre) ........................................................................... 10 %
B. kisel (silicium) .......................................................... 100 kg
7:-—
C. andra ............................................................................................ fri
28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta
jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttri-
um; kvicksilver ............................................................................... fri
11. Oorganiska syror och oxider av ickemetaller
28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra ..
5 %
28.07
Svaveldioxid .......................................................................................... 5 %
28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ...................................... 5 %
28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra . .
10 %
28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra.......... 5
%
28.11
Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror ................. fri
28.12 Bortrioxid och borsyra
............................................................ fri
28.13
Andra oorganiska syror och andra oxider av ickemetaller:
A. svaveltrioxid .................................................................................... 5 %
B. koldioxid (kolsyra) ...................................................................... 12 %
C. perklorsyra ..................................................................................... 12 %
D. andra ........................................................................................... fri
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
III. Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller
28.14 Halogenider och oxidhalogenider av ickemetaller:
A. fosforklorider och fosforylklorid ......................................... 10 %
B. andra ........................................................................................... fri
28.15 Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbe
gripen:
A. koldisulfid (kolsvavla) .......................................................... 5 %
B. andra.................................................................................... fri
IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller
28.16 Ammoniak ....................................................................................... 12 %
28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium-
hydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid ....
5
%
28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium
och barium ....................................................................................... fri
28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.................................................... fri
28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund
fri
28.21 Kromoxider och kromhydroxider..................................... fri
28.22 Manganoxider ............................................................................... fri
28.23 Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järn-
oxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktpro
cent bundet järn, räknat som Fe203 ......................................... fri
28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider................................... fri
28.25 Titanoxider ....................................................................................... fri
28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid) ................................ fri
28.27 Blyoxider ................................................................................................ fri
28.28 Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt
andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och
hydroxylamin samt deras oorganiska salter:
A. hydrazin och oorganiska salter därav.................................... 10 %
B. andra ............................................................................................... fri
V. Metallsalter av oorganiska syror
28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluor
komplexa salter
fri
28.30 Klorider och oxidklorider.................................................................. fri
28.31 Kloriter och hypokloriter:
A. kalciumhypoklorit och klorkalk ............................................. fri
B. andra ............................................................................................. 10 %
28.32 Klorater och perklorater:
A. klorater ........................................................................................... fri
B. perklorater ..................................................................................... 12 %
28.33 Bromider och oxidbromider; bromater och perbromater;
hypobromiter ....................................................................................... fri
28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater....................... fri
28.35 Sulfider, polysulfider härunder inbegripna ................................ fri
28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska
ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:
A. natriumformaldehydsulfoxylat ................................................. 5 %
B. andra ................................................................................................ fri
28.37 Sulfiter och tiosulfater...................................................................... fri
28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater
(persulfater):
A. aluminiumsulfat, kaliumaluminiumsulfat (kalialun),
järn(II)sulfat (ferrosulfat) och koppar(II)sulfat...........
5 %
B. andra ............................................................................................ fri
28.39 Nitriter och nitrater ....................................................................... fri
28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:
A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalcium-
fosfater, andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalcium-
fosfat) ....................................................................................... 5 %
B. andra .............................................................................................. fri
28.41
Arseniter och arsenater.................................................................. fri
28.42 Karbonater, härunder inbegripet
icke kemiskt definierat
ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat;
peroxikarbonater (perkarbonater):
A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkar
bamat ............................................................................................ 10 %
B. andra .............................................................................................. fri
28.43 Cyanider, enkla eller komplexa ................................................... fri
28.44 Fulminater och cyanater .............................................................. fri
28.45 Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade na
trium- och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):
A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt defi
nierade .......................................................................................... 5 %
B. andra ............................................................................................ fri
28.46 Borater och perborater:
A. natriumperborat ...................................................................... 5 %
B. andra ............................................................................................... fri
28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater
och stannater) ................................................................................. fri
28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganis
ka syror, med undantag av azider............................................. fri
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
37
VI. Diverse
28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metal
ler ; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av
ädla metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar
härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt defi
nierade:
A. silvernitrat ................................................................................. 3 %
B. andra ............................................................................................ fri
28.50 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto
per; oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt
definierade ....................................................................................... fri
28.51
Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och
organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt
definierade ...................................................................... ................ fri
28.52 Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar
av
thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandiuin
och yttrium härunder inbegripna); blandningar av till detta
nummer hänförliga salter och föreningar................................ fri
28.53 Flytande luft ................................................................................... fri
28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid) ................................................. 10 %
28.55 Fosfider .................................................................................................. fri
28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):
A. kalciumkarbid ...............................................................................
5
%
B. andra
..........................................................................................
fri
28.57
Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider.......................... fri
28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destil
lerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre
renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller .. fri
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 29. Organiska kemiska föreningar
Anmärkningar
1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:
a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;
b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även
innehållande föroreningar;
c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt
definierade;
d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;
e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, un
der förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt
och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör
varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;
f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nöd
vändigt för konservering eller transport av dessa produkter;
g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämn
da salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen
(s. k. naftolfärgämnen).
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);
b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);
c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra
till kap. 27 hänförliga produkter;
d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till kap. 28;
e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på
torrsubstansen (kap. 31);
f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska or
ganiska färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, ut
görande s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt
naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som
tillhandahålles i detaljhandeln (nr 32.09);
g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar
o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen
för cigarrettändare o. d. i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);
h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hän
förliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln,
hänförliga till nr 38.19;
ij) optiska artiklar, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).
3. Produkter, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel,
tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kunna ifrågakomma.
4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall varje bestäm
melse beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat gälla även beträffande
kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo-
och nitrosulfohalogenderivat).
Nitro- och nitrosogrupper skola icke betraktas som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.
5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underav
delningarna I—VII till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i sam
ma underavdelningar, hänföras till tulltaxenumret för den i nämnda underavdel
ningar sist upptagna föreningen;
b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och or
ganiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till
39
detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra
funktion;
c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hanforas till
tulltaxenumret för estern;
d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upp
tagna’ i underavdelningarna t-VII till detta kapitel, och oorganiska baser hän
föras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunk-
tion;
e) halogenider av karboxylsyror hänföras till tulltaxenumret för karboxylsyran.
*5:1. Vad i anm. 5 stadgas skall icke äga tillämpning på förefintliga underavdelningar
av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin
ordalydelse).
6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgöra organiska föreningar, vilkas mole
kyler utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehålla atomer av andra icke
metaller eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bund
na vid kol.
...
Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och lcke-
metallorganiska föreningar) omfatta icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade
derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehålla
endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka giva dem
karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).
7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av två
värda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,
cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och
imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentri-
nitramin.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
1. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.01 Kolväten:
A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen
(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo-
hexan ............................................................................................
B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), de-
kahydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren ..
C. andra ............................................................................................
29.02 Halogenderivat av kolväten:
A. mättade klorfluorkolväten .....................................................
B. andra ..........................................................................................
29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten ........................
fri
fri
12 %
fri
12
%
12
%
II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitro
soderivat därav:
A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer....................... 10 %
B. pentanol (amylalkohol), avsedd att användas uteslutande
för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat .. fri
C. andra ........................................................................................... 12 %
29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso
derivat därav:
A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol
och mentol ............................................................................... fri
B. andra ........................................................................................... 12 %
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav
29.06 Fenoler och fenolalkoholer:
A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt sal
ter därav ................................................................................... fri
B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyro-
gallol (pyrogallussyra) samt salter därav ........................ fri
C. andra ...........................................................................................
12
%
29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller
fenolalkoholer ...............................................................................
12
%
IV. Etrar, alkoholper oxider, eter peroxider, epoxider med tre eller fyra
atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav
29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alko-
holperoxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro-
och nitrosoderivat därav .............................................................. 12 %
29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med
tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro-
och nitrosoderivat därav .............................................................. 12 %
29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunk-
tion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion
samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav ....
12 %
V. Föreningar med aldehydfunktion
29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler
och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan
enkel eller sammansatt oxygenfunktion ................................ 12 %
29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar,
hänförliga till nr 29.11 .............................................................. 12 %
VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion
29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder,
kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt
andra föreningar med keton- eller kinonfunktion jämte an
nan enkel eller sammansatt oxygenfunktion ävensom halo
gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer............... fri
B. andra ..........................................................................................
12
%
VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror
ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, per-
oxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav:
A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly-
acetater ....................................................................................... fri
B. acykliska syror med minst 10 kolatomer............................ fri
C. andra ........................................................................................... 12 %
29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, per
oxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
41
nitrosoderivat därav:
A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav............... fri
B. andra ............................................................................................ 12 %
29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och
andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars an
hydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicyl-
syra och gallussyra samt salter därav................................ fri
B. andra ............................................................................................ 12 %
VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav..................................................... 12%
29.18 Estrar av salpeter syrlighet eller salpetersyra samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.................................... 12 %
29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här
under inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso
derivat därav ................................................................................... 12 %
29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav ................................................. 12 %
29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av
hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav ................................................. 12 %
IX. Föreningar med nitrogenfunktion
29.22 Föreningar med aminofunktion:
A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylen-
diamin, toluidin och xylidin samt salter därav............... fri
B. andra ............................................................................................ 12 %
29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunk
tion:
A. dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav ............... fri
B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................................ fri
C. andra ............................................................................................ 12 %
29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider,
härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider 12
%
29.25 Föreningar med amidofunktion ................................................. 12 %
29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:
A. sackarin och alkalisalter därav ......................................... fri
B. andra ............................................................................................ 12 %
29.27 Föreningar med nitrilfunktion ................................................. 12 %
29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar ............................................ 12 %
29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin ............. 12 %
29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:
A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter ............................ fri
B. andra ............................................................................................ 12 %
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar samt hetero-
cykliska föreningar
29.31
Svavelorganiska föreningar:
A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) .................................... fri
B. natrium- och kaliumxantogenater .................................... fri
C. andra ........................................................................................... 12 %
29.32 Arsenikorganiska föreningar ..................................................... fri
29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ............................................. 12 %
29.34 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar 12 %
29.35 Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbe
gripna:
A. pyridin........................................................................................... fri
B. andra ........................................................................................... 12 %
29.36 Sulfonamider ................................................................................... 12 %
29.37
Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer ................... 12 %
XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,
samt enzymer
29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade
(koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av
dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lös
ningsmedlets art ............................................................................... fri
29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade................................. fri
29.40 Enzymer ............................................................................................ fri
XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt
salter, etrar, estrar och andra derivat därav
29.41
Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,
etrar, estrar och andra derivat därav......................................... fri
29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,
etrar, estrar och andra derivat därav .................................... fri
XIII. Andra organiska föreningar
29.43
Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros ................... 12 %
29.44 Antibiotika:
A. penicillin samt salter och andra derivat därav............... 1fri
B. andra ........................................................................................... fri
29.45 Andra organiska föreningar ..................................................... 12 %
Kap. 30. Farmaceutiska produkter
Anmärkningar
1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, så
som dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och
mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:
a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;
b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade
doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.
1 T. o. m. den 31 december 1960 ................................................................ 1 milj. I. E 0:30
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
43
Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses föl jande produkter såsom: A. oblandade:
1. oblandade produkter, lösta i vatten;
2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kollo-
idal form);
3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lös
ning, oavsett lösningsmedlets art;
B. blandade:
1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);
2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;
3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dy
lika oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);
b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeu
tiska eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);
c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).
3. Nr 30.05 omfattar endast:
a) steril katgut och annan steril suturtråd;
b) sterila laminariastift;
c) sterila resorberbara blodstillande medel;
d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej
hänförliga till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;
e)
tandcement och andra tandfyllningsmedel;
f) etuier och lådor med utrustning för första förband.
30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor kade, även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra or gan eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska ämnen och material, beredda för tera peutiskt eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat nummer ............................................................................................ 30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (härunder inbegripet jäsningsframkallande mikrobkultu rer med undantag av jäst) samt liknande produkter........... 30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk: A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av
penicillin ................................................................................... B. andra slag ...................................................................................
30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häft plåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpack ningar för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel: A. vadd................................................................................................ B. andra slag ................................................................................... 30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar: A. tandceinent och andra tandfyllningsmedel; etuier och
lådor med utrustning för första förband............................ B. andra slag ...................................................................................
fri
fri
Jfri
fri
10
%
12
%
12
%
fri
Kap. 31. Gödselmedel
Anmärkningar
1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05: A. endera av följande produkter: natriumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;
1 T. o. m. den 31 december 1960 ................................................................ 1 milj. I. E 0: 30
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
ammoniumnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfat, även kemiskt rent;
kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;
kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;
kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med
olja;
karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;
B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad);
C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna
under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita,
gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;
D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammonium
nitrat eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.
2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:
A. endera av följande produkter:
thomasslagg;
termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt be
behandlade naturliga kalciumaluminiumfosfater;
superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);
kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller
däröver;
B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad);
C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan
(utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra
oorganiska ämnen utan gödselverkan.
3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de
icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:
A. endera av följande produkter:
naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);
råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;
kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;
kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;
kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent K20;
B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad).
4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföras till
nr 31.05.
5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänföra sig till produkternas torr
substans.
6. Detta kapitel omfattar icke:
a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;
b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upp
tagna;
c) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av kaliumklorid, vägande per styck
minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av kaliumklorid (nr 90.01).
31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska
gödselmedel, även blandade med varandra men icke ke
miskt behandlade ............................................................................
fri
31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:
A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt
blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än
15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torr
substansen; karbamid (urinämne) och blandningar
med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 1 D. .
12 %
B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande" över 1,8 vikt
procent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstan
sen, ej hänförliga till A ........................................ 100 kg
3:—-
C. andra slag ................................................................................... fri
31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska........................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
45
31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska............................ fri
31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapi
tel, i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar,
vägande per styck högst 10 kg brutto:
A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tablet
ter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per
styck högst 10 kg brutto ..................................................... 10 %
B. andra slag:
1. nitrogenhaltiga .................................................................. 10 %
2. andra ....................................................................................... fri
Kap. 32. Garvämnes
-
och fargämnesextrakter; garvsyror och derivat
därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och
spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av
färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgö
rande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller för
packning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;
b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.04).
2. Till nr 32.05 hänföras bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopp-
lingskomponenter till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftol-
färgämnen (utvecklingsfärgämnen).
3. Nr 32.05—32.07 omfatta även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färg
ämnen (organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgäm
nen, som användas för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material
eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer
hänföras dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.
4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga
organiska lösningsmedel, hänföras till nr 32.09, för så vitt lösningen innehåller mer än
50 viktprocent lösningsmedel.
5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyll-
medel i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.
6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för
tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:
a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte
lim, gelatin eller annat bindemedel;
b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag
av papper, plast eller annat material.
32.01
Vegetabiliska garvämnesextrakter ............................................. fri
32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här
under inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra deri
vat därav................................................................................ fri
32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garv
ämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mik-
robiella preparat):
A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 vikt
procent, beräknat på torrsubstansen ................................ 6 %
B. andra slag ................................................................................... fri
32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträex-
trakter och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med
undantag av indigo) och animaliska färgämnen....... fri
32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment här
under inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö-
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. op
tiska blekmedel; naturlig indigo.................................................
32.06 Substratpigment...............................................................................
32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k.
luminoforer.......................................................................................
32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakme-
del, icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande glansme-
tallpreparat och lysterfärger samt liknande beredningar för
keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; engober; fritta
och annat glas i form av pulver, korn eller flingor...........
32.09 Lacker, klara eller pigmenterade, kallvattenfärger (även
för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, riv
na i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande
vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och
färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpack
ning, som tillhandahålles i detaljhandeln;
A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm.
4 till detta kapitel ..................................................................
B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförli
ga bronsfärger ..........................................................................
C. andra slag ...................................................................................
32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt-
ningsfärger och liknande färger i form av tabletter eller i
tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller för
packning, härunder inbegripet dylika färger i lådor eller
skrin, med eller utan penslar, paletter, skålar och andra
tillbehör ...........................................................................................
32.11
Beredda sickativ...............................................................................
32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsme-
del; ympvax ...................................................................................
32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:
A. tryckfärger ...................................................................................
B. andra slag ...................................................................................
fri
fri
fri
fri
12
%
9 %
6
%
9
6
6
8
5
Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av dryc
ker (nr 22.09);
b) tvål, hänförlig till nr 34.01;
c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.
2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hän
förliga till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kos
metiska preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhan
deln för sådan användning.
33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även
terpenfria; resinoider ................................................................ • fri
33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor fri
33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom
s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax
eller liknande ämne ..................................................... ................ fri
33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller
syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder
inbegripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgö rande råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin el ler andra industrier: A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) .... 100 kg 350: — B. andra slag ................................................................................... fri
33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk fri 33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:
( 12
%
plus
A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) ................... : 200: —
per
\ 100 kg
B. andra slag ................................................................................... 12 %
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
47
Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt
-
och rengörings
medel; smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer;
puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;
modelleringsmassa och dentalvax
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kemiskt definierade föreningar;
b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även
innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).
2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desin fektionsmedel, slippulver, fyllmedel, läkemedel o. d.).
3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt anm. 3 till kap. 27.
4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast följande produkter: A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer; B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda); C. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsme del, på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineral ämnen eller andra ämnen. Nr 34.04 omfattar icke:
a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;
b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.
34.01 Tvål och såpa, även medicinska: A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder in
begripen .................................................................. 100 kg1 50:-—-B. andra slag ................................................................................... 10 %
34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvättoch rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa . . 10 % 34.03 Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med varandra eller försatta med andra ämnen), dock med undan tag av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja: A. smörj fetter .................................................................. 100 kg 2: — B. andra slag ................................................................................... fri 34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger-
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:
A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul-
gerbara vaxer .......................................................................... 12 %
B. andra slag ................................................................................... fri
34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och me
tallföremål, skurpulver samt liknande preparat, med undan
tag av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ........................ 8 %
34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor...........
8 %
34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgö
rande leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för
dentalbruk, i form av plattor (även hästskoformade), sta
var e. d................................................................................................ fri
Kap. 35. Proteiner, lim och klister
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) proteiner, utgörande läkemedel, hänförliga till nr 30.03;
b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (kap. 49).
35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:
A. kasein................................................................................................ fri
B. andra slag...................................................................... 100 kg 20: —
35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat..................... fri
35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk
eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)
och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt
fisklim; husbloss .............................................................. 100 kg 20: —
35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt deri
vat därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt........... fri
35.05 Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelse-
klister .................................................................................................... fri
35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;
produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim el
ler klister och inkommande för sådan användning i detalj-
handelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto:
A. i detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst
1 kg netto................................................................................... 12 %
B. andra slag...................................................................... 100 kg 20: —
Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som av
ses i anm. 2 a och b nedan.
2. Nr 36.08 omfattar endast:
a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av
alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;
b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande
högst 300 ml;
c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.
36.01 Krut:
A. svartkrut ................................................................................... 5 %
B. andra slag ................................................................................... 12 %
36.02 Beredda sprängämnen .................................................................. 12 % 36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen: A. svartkrutsstubin ...................................................................... 5 % B. annan ............................................................................................ 12 % 36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel ................................................................................................ fri 36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, liv- räddningsraketer och liknande artiklar): A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande
för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsig nal ................................................................................................ fri B. andra slag ................................................................................... 15 %
36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor 100 kg1 5: — 36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även tillformade ................................................................... fri 36.08 Andra brännbara produkter ....................................................... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
49
Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.
2. Nr 37.08 omfattar endast:
a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixe
rings- och toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);
b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i för
packningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk. Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin beskaffenhet.
37.01
37.02 37.03
37.04
37.05
37.06
37.07
37.08
Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat material (bladfilm härunder inbegripen) ............................ Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men icke framkallade: A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne .... B. andra slag:
1. papper och papp ..............................................................
2. väv ................................................................................... Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negati va eller positiva .......................................................................... Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm), exponerade och framkallade, negativa eller positiva........... Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller positiv ...................................................................... Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller positiv: A. negativ; ävensom positiv film, avsedd att användas ute
slutande för kopiering ......................................................... B. andra slag .................................................................. 100 kg Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härun der inbegripna: A. ljuskänslig kollodiumemulsion ............................................. B. andra ............................................................................................
fri fri
fri
8
%
10
%
fri
fri
fri
fri 800: —
10 %
fri
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket va ror av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln. 4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. NrUO
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 38. Diverse kemiska produkter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:
1. konstgjord grafit (nr 38.01);
2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsför-
hindrande medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning,
som avses i nr 38.11;
3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr
38.17);
4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;
b) läkemedel (nr 30.03).
2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till
annat nummer i tulltaxan:
a) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halo-
genider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst
2,5 g;
b) finkelolja;
c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;
d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;
e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);
f) gips, speciellt beredd för dentalbruk.
38.01
Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av gra-
fitsuspensioner i olja .................................................................. fri
38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även an
vänt .................................................................................................... fri
38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorbe-
rande); aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad
bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen . . fri
38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.................................... fri
38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra..................... fri
38.06 Sulfitlut, indunstad ...................................................................... fri
38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhåll
na genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex.
balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen
(rå cymol); »pine oil» .................................................................. fri
38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än
hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och
hartsoljor............................................................................................ fri
38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18, hän
förliga lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå
metanol (rå metylalkohol); acetonolja.................................... fri
38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande
produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck;
kärnbindemedel på basis av naturliga, hartsartade produk
ter ........................................................................................................ fri
38.11
Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämp
ningsmedel, groningsförhindrande medel, råttgift och lik
nande produkter, föreliggande i sådan form eller förpack
ning, som tillhandahålles i detaljhandeln, eller såsom pre
parat eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och
ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare) ............... 10 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
51
38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som användas inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom närstående industrier: A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med un
dantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto..................................................... fri B. andra slag ................................................................................... 10 %
38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, ut görande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen, i form av pulver eller pastor; preparat för beläggning eller fyll ning av svetstråd eller svetselektroder ................................ 5 % 38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korro sion eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor .. fri 38.15 Beredda vulkningsacceleratorer ................................................. fri 38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober ....................... fri 38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber .............................................................. 5 % 38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande blandningar ................................................................................... 12 %■ 38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller när stående industrier, blandningar av naturprodukter härun der inbegripna, ej hänförliga till annat nummer: A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 cj hän
förliga alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsul- fonsyror; kolväteblandningar huvudsakligen bestående av nonen eller dodecen .......................................................... fri B. beredda antioxidanter för gummiindustrin ................... fri C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider,
för framställning av hårdmetall ........................................ fri D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast............................ fri E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 ........................ fri F. återstoder från kemiska eller närstående industrier .... fri G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelse
produkter, med undantag av varor i detaljhandelsför packningar, vägande per styck högst 1 kg netto ........... fri H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorga
niska ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av blandningar i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto:
beläggas med tull som den beståndsdel, vars tullsats medför högsta tullen; dock skall hänsyn icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverka på varans beskaffenhet
1J. andra slag ................................................................................... 12 %
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING VII
Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),
syntetiskt gummi och faktis samt varor därav
Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;
b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);
c) syntetiskt gummi (enligt definition i kap. 40) och varor därav;
d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänför
liga till nr 42.02;
e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till kap. 46;
f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (avd. XI) samt varor därav;
g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön
samt delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till avd. XII;
h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;
ij) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel);
k) delar till transportmedel (avd. XVII);
l) optiska artiklar av plast, infattningar till glasögon, ritinstrument och andra artik
lar, hänförliga till kap. 90;
m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;
n) musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar, hänförliga till kap. 92;
o) möbler och delar därtill (kap. 94);
p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till kap. 96;
q) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);
r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rök-
pipor, cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt
andra artiklar, hänförliga till kap. 98.
2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter
av följande slag:
a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;
b) silikoner;
c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög
molekylvikt.
3. Nr 39.01—39.06 omfatta endast:
a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, disper-
sioner och lösningar;
b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;
c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, sta
var, stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på
annat sätt bearbetade;
d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbe
gripna), även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller
utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om
de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
53
e) avfall och skrot. * Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upptagna formerna.
39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionspro- dukter, även modifierade eller polymeriserade, linjära pro dukter härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplas- ter, alkyder, polyallvlestrar och andra omättade polyestrar, silikoner): A. obearbetade ............................................................................... 10 % B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor
därav ................................................................................... 13 %
2. andra ................................................................................... 15 %
39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbe gripna (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylklor- acetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och poly- metakrylsyraderivat, kumaronindenhartser): A. obearbetade ............................................................................... 10 % B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en
tjocklek av 0,6 mm eller däröver, samt varor därav . . 13 %
2. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänför
liga till 1, samt varor därav............................................. 13 %
3. andra ................................................................................... 15 %
39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och and ra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellu losaderivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkanfiber: A. obearbetade:
1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabu-
tyrat, utan tillsats av andra ämnen ............................ fri
2. andra ................................................................................... 10 % B. andra slag:
1. cellulosanitrat ...................................................................... fri
2. vulkanfiber ........................................................................... 5 %
3. andra:
a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5
mm eller däröver, samt varor därav....................... fri b. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hän
förliga till a, samt varor därav ................................ 13 % c. andra:
a. avsedda att användas uteslutande för tillverk
ning av ljuskänslig film ........................................... fri /?. andra .......................................................................... 15 %
39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin): A. konsttarmar ............................................................................... 15 % B. andra slag ................................................................................... fri 39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konst- hartser, erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk): A. obearbetade ................................................................................ 10 %
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor
därav ................................................................................... 13 %
2. andra ................................................................................... 15 %
39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;
alginsyra samt salter och estrar därav; linoxvn:
A. obearbetade .............................................................................. 10 %
B. andra slag:
1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt va
ror därav .............................................................................. 13 %
2. andra ...................................................................................
15
%
39.07
Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06 ............... 15 %
Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis
samt varor därav
Anmärkningar
1. Med gummi avses i tulltaxan, därest icke annat är stadgat, dels naturgummi (kaut
schuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av
oljor framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter
(mjukgummi eller hårdgummi).
2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i all
mänhet hänföras till avd. XI:
a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar,
samt varor därav;
b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;
c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag
av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga varor):
vägande per m2 högst 1 500 g; eller
vägande per m- mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textil
material;
samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader;
d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än
50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan filt;
e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som binde
medel, innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillver
kade av sådan duk;
f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana
varor.
Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening
med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och
varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.
3. Detta kapitel omfattar ej heller:
a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;
b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till
kap. 65;
c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, även
som andra artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till
avd. XVI;
d) varor, hänförliga till kap. 90, 92, 94 eller 96;
e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor hänförliga
till nr 40.11) (kap. 97);
f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till kap. 96
hänförliga artiklar.
4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses
omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur
irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan
de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av
andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka
55
icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprung liga längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprung liga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstvren (GRS), polyklorbutadien-akrylnitril (GRN), polybuta- dien-akrylnitril (GRA) och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra syntetiskt gummi.
5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller bland ningar av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock syntetiskt gummi, som före koaguleringen för satts med mineraloljor, ävensom syntetiskt gummi, innehållande konserveringsmedel eller till vilket satts färgämnen endast i avsikt att underlätta identifieringen.
6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av tvärsnittets form) till nr 40.08.
7. Till nr 40.10 hänföras bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi.
8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de äro ovulkade.
9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, ned skurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade. Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även yt behandlade sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
1. Rågummi 40.01 Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro dukter, råa, härunder inbegripet latex (gummimjölk), även stabiliserad ....................................................................................... 40.02 Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi mjölk), syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av oljor .................................................................................................... 40.03 Gummiregenerat .......................................................................... 40.04 Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, använd bart uteslutande för återvinning av gummi............................
fri
fri fri
fri
II. Ovulkat gummi
40.05 Plattor, duk och hand av ovulkat naturgummi eller ovul kat syntetiskt gummi .................................................................. 8 % 40.0(5 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i and ra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även pro filerade, lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impreg nerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags un derlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller): A. impregnerat garn av textilmaterial:
belägges med samma tull som motsvarande icke im pregnerade garn
B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syn
tetiskt gummi i förening med annat material ............... 10 % C. andra slag ................................................................................... 8 %
56
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
111. Varor av mjukgummi (vulkat)
40.07 Träd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av
textilmaterial, samt garn av textilmaterial, impregnerat el
ler överdraget med mjukgummi:
A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad ............................ fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även pro
filerade, av mjukgummi .............................................................. 10 %
40.09 Rör och slangar av mjukgummi:
A. spiral- och pansarslangar ..................................................... 8 %
B. andra ........................................................................................... 10 %
40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi ........................ 10 %
40.11
Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla
slags hjul:
A. massiva ringar .......................................................................... 10 %
B. andra ........................................................................................... 13 %
40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder
inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi 5 %
40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)
av mjukgummi ............................................................................... 10 %
40.14 Andra varor av mjukgummi ..................................................... 10 %
IV.
Hårdgummi (ebonit) och varor därav
40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profi
lerade) och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hård
gummi :
A. avfall, skrot och pulver .......................................................... fri
B. andra slag................................................................................... 8 %
40.16 Andra varor av hårdgummi......................................................... 8 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
57
AVDELNING VIII
Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeri
arbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar;
varor av tarmar
Kap. 41. Hudar, skinn och läder
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och
05.06);
b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och
67.01);
c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr
41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nöt kreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.
2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.
41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kal kade eller picklade) ............................................................ fri 41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej liänförligt till nr 41.06—41.08 7 % 41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ....................... 7 % 41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ....................... 7 % 41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .... 7 % 41.06 Sämskläder ........................................................................................ 7 % 41.07 Pergament ............................................................................................ 7 % 41.08 Lackläder samt metalliserat läder.................................................. 7 % 41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga ment, icke användbart för tillverkning av lädervaror; läder pulver .................................................................................................... fri 41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor eller rullar ............................................................................................ 7 %
Kap. 42. Lädervaror; sadelmaker iarbeten; reseffekter, handväskor och
liknande artiklar; varor av tarmar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);
b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad
av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04);
c) nätkassar, hänförliga till avd. XI;
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
d) varor, hänförliga till kap. 64;
e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;
f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;
g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);
h) möbler och delar därtill (kap. 94);
ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97;
k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till kap. 71.
2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande färdiga varor, därest de förete de
väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.
*2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samti
digt med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med
dessa varor.
3. Till nr 42.03 hänföras bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbe
gripna), förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel
och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.
42.01
42.02
42.03
42.04
42.05
42.06
Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knä
skydd och liknande artiklar), oavsett materialets beskaf
fenhet ...............................................................................................
Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra res
effekter, handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer,
necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder,
konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller fo
lier), papp eller textilvara:
A. handväskor
B. andra ...........................................................................................
Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör där
till, av läder eller konstläder:
A. handskar ......................... ........................................................
B. andra ...........................................................................................
Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder...............
Andra varor av läder eller konstläder....................................
Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor...........
8
%
13 %
dock
högst
700: —
per
100 kg
13 %
10
%
8
%
8 %
8
%
fri
Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav
Anmärkningar
1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, annorstädes än i nr 43.01, beredda hudar och skinn
med hårbeklädnad, av alla slags djur.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och
67.01)
b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till kap. 41 (se anm. 1 c
till kap. 41);
c) handskar, tillverkade av dels läder, dels päisskinn eller konstgjord päls (nr
42.03);
d) varor, hänförliga till kap. 64;
e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;
f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97.
3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda
pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn)
i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat ma
terial. Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning
59
utgöra färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar, hänföras till nr 43.03.
4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.
5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett un derlag av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom väv
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
ning, tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).
43.01 Pälsskinn, oberedda ...................................................................... fri 43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav........................ 6 % 43.03 Varor av pälsskinn .................................................................... .. 6 % 43.04 Konstgjord päls och varor därav: A. konstgjord päls ...................................................................... 10 % B. varor av konstgjord päls......................................................... 15 %
60
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING IX
Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korg-
makeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
Kap. 44. Trä och varor därav; träkol
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, in
sekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);
b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);
c) aktiverat kol (nr 38.03);
d) varor, hänförliga till kap. 46;
e) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;
f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och rid
spön (kap. 66);
g) varor, hänförliga till nr 68.09;
h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;
ij) varor, hänförliga till avd. XVII (t. ex. vagnmakeriarbeten);
k) urfoder och andra varor, hänförliga till kap. 91;
l) musikinstrument och delar därtill (kap. 92);
m) delar till skjutvapen (nr 93.06);
n) möbler och delar därtill (kap. 94);
o) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);
p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till kap. 98.
2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, in
kommande isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä,
för så vitt delarna inkomma samtidigt.
3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom
kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling
för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större mot-
ståndsförmåga mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.
4. Till nr 44.19—44.28 hänföras även artiklar av fanerat trä, kryssfaner, cellplattor, spe
cialbehandlat trä eller konstgjort trä.
5. Till nr 44.25 hänföras även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa
delar icke utgöra verktygets eller redskapets verksamma del.
44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen............... fri
44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av
briketter ........................................................................................... fri
44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan fri
44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor............. fri
44.05 Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare
bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm ................... fri
44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning............................................. fri
44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä .................................... fri
44.08 Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare
bearbetade ....................................................................................... fri
44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pin
nar o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdrikt
ningen; träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar
e. d.; klarspån och liknande spån av trä............................... fri
44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor,
verktvgshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
61
eller avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade ...............................................................................
44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä ........... 44.12 Träull och trämjöl.......................................................................... 44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat: A. parkettstav ............................................................................... B. annat ............................................................................................ 44.14 Faner (sågat, knivskuret eller svarvat) med en tjocklek av högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller textilvara ................................................................................. 44.15 Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening med annat material än trä; träskivor med inläggningar: A. kryssfaner ............................................................................... B. andra slag .................................................................................. 44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda med plåt av oädel metall ............................................. 44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d................................... 44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block e. d..................................................... .............. ....................... 44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande ändamål .......................................................................... 44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d. . :........... 44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack ningar av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar .................................................................................................... 44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ................... 44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten), monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härun der inbegripna: A. sammansatt parkettstav......................................................... B. andra slag ............................................................................... 44.24 Hushållsartiklar av trä....................................................... .. 44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag och skaft av trä till verktyg eller redskap ;borstträn samt borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä: A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och
dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvastskaft:
1. av hickory ..........................................................................
2. av annat träslag .................................................................. B. skoläster och skoblock:
1. grovt tillformade ämnen .................................................
2. andra slag ..................................................... t....................
44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svar vade, av trä........................................................................ .. ........... 44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till kap. 94;
fri fri fri
6
%
fri
3 %
6
%
9 %
9 %
fri
5 %
8
%
8
%
fri
6
%
6
%
fri
10
%
fri
5 %
fri
10
%
5 %
62
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
skrin, serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar
av trä; askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av
trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; pryd-
nadsartiklar av trä samt artiklar av trä för personligt bruk,
avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de
lar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer...........
10 %
44.28 Andra varor av trä ...................................................................... 10 %
Kap. 45. Kork och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;
b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;
c) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97).
2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med
grovsidan avjämnad hänföras till nr 45.02.
45.01
Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen;
ävensom korkavfall ...................................................................... fri
45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder
inbegripet kuber för tillverkning av korkar............................ fri
45.03 Varor av naturkork ...................................................................... fri
45.04 Presskork och varor därav......................................................... 7 %
Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
Anmärkningar
1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, sä v, vass, träspån,
bast, näver, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av
papper (men däremot icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människo
hår, naturligt tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor,
hänförliga till kap. 51).
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);
b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till kap. 64 eller 65;
c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (kap. 87);
d) möbler och delar därtill (kap. 94).
3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra pa
rallellt liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av tex
tilmaterial eller av annat material.
46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverk
ning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade
till band:
A. av plast ....................................................................................... 15 %
B. av annat ämne.......................................................................... fri
46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor
och gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flas
kor:
A. av plast ...................................................................................... 15 %
B. av annat ämne ......................................................................... 10 %
46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt
av flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller
46.02 hänförliga varor; artiklar av s. k. luff asvamp:
A. av plast ...................................................................................... 15 %
B. av annat ämne......................................................................... 10 %
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
63-
AVDELNING X
Material för papperstillverkning; papper och papp samt
varor därav
Kap. 47. Material för papperstillverkning
47.01
Pappersmassa ............................................................................... fri
47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri
pen; förbrukade varor av papper eller papp, användbara
uteslutande för papperstillverkning ........................................ fri
Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;
b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);
c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengörings
medel (nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller
liknande preparat (nr 34.05);
d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);
e) plastlaminat i förening med papper eller papp (nr 39.01—39.06) och vulkanfiber
(nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);
f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);
g) varor, hänförliga till kap. 46 (korgmakeriarbeten m. m.);
h) pappersgarn och textilvaror därav (avd. XI);
ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta
på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföras
däremot till nr 48.07;
k) metallfolier, fästade på underlag av papper eller papp (avd. XV);
l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);
m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller kap. 98
(knappar m. m.).
2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföras, för så vitt icke bestämmelserna i anm. 3 annat för
anleda, även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt)
eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som,
oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp,
som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföras
däremot icke till dessa nummer.
3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till
två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som
kunna ifrågakomma.
4. Till nr 48.01—48.07 hänföras icke papper, papp och cellulosavadd:
a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;
b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke ha någon sida större
än 36 cm;
c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.
Papper och papp, handgjorda, hänföras dock, oberoende av storlek och form, till
nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis
bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda.
'4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller
svagt glättat (mnskinglättat) papper med en vikt per ma av minst 45 g men icke mer än
55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående
fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:
a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper 1 rullar, under förutsättning att
det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan pass
märken, eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt,
bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst
60 cm;
b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.
6. Till nr 48.15 hänföras bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna,
för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat,
eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varu
slagen.
7. Till nr 48,21 hänföras bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort,
hyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskär-
ningsmönster samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda
varor av pappersmassa, papper eller papp.
8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder,
hänföras till detta kapitel och ej till kap. 49, för så vitt trycket eller bilderna äro av
underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.
I. Papper och papp i rullar eller ark
48.01
Papper och papp, maskingjorda, cellulosa vadd härunder in
begripen, i rullar eller ark:
A. tidningspapper .............................................................................. fri
B. grålumppapp och grålumppapper ......................................... 3 %
C. kondensatorpapper ....................................................................... 3 %
D. karbonråpapper ........................................................................... 4 %
E. andra slag ....................................................................................... 5 %
48.02 Papper och papp, handgjorda..................................................... 5 %
48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även
imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ........................ 5 %
48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom binde
medel förenade skikt, utan överdrag eller impregnering,
även med invändig förstärkning av annat material, i rullar
eller ark ........................................................................................... 5 %
48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plis
serade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,
i rullar eller ark............................................................................... 5 %
48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark . .
5 %
48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härun
der inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade
annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hän
förliga till nr 48.06 eller till kap. 49), i rullar eller ark:
A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med
asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skif
ferimitation) .......................................................................... 4 %
B. andra slag ................................................................................... 6 %
48.08 Filterplattor av pappersmassa..................................................... fri
48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra
vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konst
harts eller liknande ämne som bindemedel ............... 100 kg
5:—-
II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av
papper eller papp
48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor . .
5 %
48.11
Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och
s. k. fönsterpapper ...................................................................... 10 %
48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleummassa, tillskurna eller icke tillskurna .............................. 10 % 48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler och övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar .... 8 % 48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild), korrespondenskort och papeterier av papper eller papp .. 8 % 48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ända mål ................................................................................................... 6 % 48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av pap per eller papp................................................................................... 8 % 48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och lik nande artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......................................................................................................... 8 % 48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, antecknings- block, orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag, av papper eller papp.................................... 8 % 48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder, även överdragna med gummi arabicum, lim e. d. . . 8 % 48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp, även perforerade eller härdade............... 8 % 48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosa vadd .................................................................................................... 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
65
Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder
av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning (kap. 48);
b) spelkort och andra varor, hänförliga till kap. 97;
c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänför
liga till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till kap. 99.
2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tid skrifter i gemensamt omslag hänföras till nr 49.01.
3. Till nr 49.01 hänföras även:
a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill höran
de text, behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna ut göra paginerade, kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;
b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);
c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas
eller häftas till böcker. Bilder i ark eller lösa blad, som sakna text, hänföras dock till nr 49.11.
4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller eljest avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam här under inbegripna), hänföras icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11.
5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgöra hu vudsaken och texten är av underordnad betydelse.
6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hän förliga tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföras till nr 49.06.
7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.
49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även beståen de av endast ett blad) .................................................................. fri 49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade............................ fri
5 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90
49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna fri
49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böc
ker, med eller utan bilder ......................................................... fri
49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegrip
na) samt jord- och himmelsglober,
tryckta............ fri
49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och
teckningar för tekniska, kommersiella eller liknande ända
mål ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna
texter .................................................................................................... fri
49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gång
bara här i landet eller avsedda att här utgivas; stämpel
papper, sedlar, aktier, obligationer och andra liknande vär
dehandlingar; checkhäften .............................................................. fri
49.08 Dekalkomanier ................................................................................... 8 %
49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande
kort, försedda med bild, oavsett framställningsmetoden,
med eller utan utstyrsel .................................................................. 8 %
49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacks-
block härunder inbegripna .............................................................. fri
49.11
Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher
och fotografier ................................................................................... fri
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
67
AVDELNING XI
Textilvaror
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke:
a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall
därav (nr 05.03) ;
b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova
vävnader av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföras dock till nr 59.17;
c) vegetabiliska material, hänförliga till kap. 14;
d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);
e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artik
lar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;
f) ljuskänslig väv (nr 37.03);
g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konst
bast o. d., med större bredd än 5 mm, av plast (kap. 39) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller av dylika remsor (kap. 46);
h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade
med gummi, och varor därav, hänförliga till kap. 40; ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (kap. 41 och 43), varor av pälsskinn, hän
förliga till nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;
k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;
l) cellulosavadd (kap. 48);
m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till
kap. 64;
n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;
o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);
p) varor, hänförliga till kap. 67;
q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);
r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig bot
ten, där brodertråden består av glasfibrer (kap. 70);
s) artiklar, hänförliga till kap. 94 (möbler, sängkläder o. d.)
t) artiklar, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).
2. A. Textilvaror, hänförliga till kap. 50—57 och innehållande två eller flera olika slag av textilmaterial, tulltaxeras sålunda:
a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga
till kap. 50 (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföras till det tulltaxenummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvan titeten efter vikten räknat;
h) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till
största kvantiteten efter vikten räknat.
B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:
a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin
hela vikt utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;
b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natur
silke eller kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textilmaterial;
c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar
än textilmaterial, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.
C. Reglerna under A och B här ovan skola även gälla vid tillämpningen av anm. 3
och 4 här nedan. *C:l.u Där i kap. 58—60 under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser äro
stadgade för varor av olika textilmaterial, skola reglerna under A och B här ovan äga motsvarande tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan).
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
b) Där i kap. 61 eller 62 särskild tullsats är stadgad för artiklar av ändlösa syn
tetiska eller konstgjorda textilfibrer, skall denna tullsats tillämpas endast på
artiklar av sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är
stadgad med hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.
c) Beträffande artiklar, som äro tillverkade genom sömnad e. d. av olika mate
rial, skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller
eljest ger varan dess karaktär.
3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan
nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera
gånger tvinnat):
a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn
av två eller flera till kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än
2 g (18 000 denier);
b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till
kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);
c) garn av mjuk hampa eller av lin:
polerat eller glättat;
opolerat och oglättat, vägande per m mer än 2 g;
d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;
e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;
f) garn med förstärkning av metall.
B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:
a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av
metall;
b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträck
band samt förgarn av dylika fibrer;
c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textil-
fibrer; enfibertråd, hänförlig till kap. 51;
d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärk
ning av metall;
e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.
4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda un
dantag :
a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar,
allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt före
kommande inlägg) utgör, i fråga om:
garn av lin eller rami, högst 200 g;
garn
av natursilke eller ändlösa syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer,
högst 85 g;
annat garn, högst 125 g;
b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:
garn
av natursilke eller ändlösa syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer,
högst 85 g;
annat garn, högst 125 g;
c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende
lika pasmor, vägande per styck, i fråga om:
garn
av natursilke eller ändlösa syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer,
högst 85 g;
annat garn, högst 125 g.
B. Reglerna i A här ovan skola icke äga tillämpning på:
a) enkelt garn, annat än:
oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt
garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;
b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:
av natursilke, oavsett uppläggningens art;
av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;
c) flertrådigt
garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat
eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg;
d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilma
terialet:
i härvor, korshasplat;
i andra uppläggningar för textilindustrin (t. ex. garn på tvinnspolar, cops
eller koniska rullar).
5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan
eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingra sig om var
andra ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka om
sluta inslagstrådarna.
69
b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nätknytningar, omönstrade, förstås sådana va
ror, som över hela ytan bestå av ett enda system av regelbundna maskor av sam ma form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekomman de mindre öppningar, som sammanhänga med bildandet av maskorna.
6. Med konfektionerade artiklar förstås:
a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;
b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart
eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbet ning äro färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, bord dukar, halsdukar och filtar);
c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med
knutna ftansar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);
d) varor, som äro tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning
av trådar;
e) varor, som äro hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej
längdvaror, bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd).
7. Kap. 50—57 omfatta icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller även kap. 58—60, för så vitt icke annat framgår av ordalydelsen i dessa kapitel. Kap. 50—57 omfatta icke varor, hänförliga till kap. 58 eller 59.
Kungl. Mcij. ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 50. Natur silke
50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling ................................ 50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat................................................. 50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och bourrettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för av haspling, samt rivna varor) ..................................................... 50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourrette silke, ej i detalj handelsuppläggningar .................................... 50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar-----50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar-----50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar................... 50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke ........................ 50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke ............... 50.10 Vävnader av bourettesilke .........................................................
fri fri
fri
6 %
6
%
6
%
6
%
fri
12
%
12
%
Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkningar
1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrå- dar, framställda av organiska polymerer:
a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyami
der, polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller
b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein,
protein, alginat etc.), såsom viskos-, acetat-, koppar- och alginatfibrer (konstgjorda textilfibrer).
2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tull taxeras icke enligt nr 51.01 utan hänföras till kap. 56.
3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (kap. 56).
4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst 1 mm tulltaxcras enligt nr 51.01, därest vikten per m understiger 6,6 mg (60 denier), eljest enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till kap. 39. Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföras till nr 51.02, därest bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till kap. 39.
51.01
Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
ej i detaljhandelsuppläggningar:
A. av syntetiska textilfibrer ..................................................... 112 %
B. av konstgjorda textilfibrer..................................................... 20 %
51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut
av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:
A. av syntetiskt textilmaterial ................................................. 112 %
B. av konstgjort textilmaterial .................................................. 20 %
51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
i detaljhandelsuppläggningar:
A. av syntetiska textilfibrer ..................................................... x12 %
B. av konstgjorda textilfibrer..................................................... 20 %
51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textil
fibrer, härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller
remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:
A. av syntetiskt textilmaterial:
1. cordväv ............................................................................... 112 %
2. andra slag .......................................................................... 214 %
B. av konstgjort textilmaterial .................................................. 20 %
70
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 52. Textilvaror i förening med metall
52.01
Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn över-
spunnet med metalltråd härunder inbegripet) eller över
draget med metall:
A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elek
triska ledningssnören .............................................................. fri
B. andra slag ................................................................................... 20 %
52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt
garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller
liknande ändamål ......................................................................... 20 %
Kap. 53. Ull och andra djurhår
Anmärkning
Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig
get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria
och bisamråtta.
53.01
Ull av får, okardad och okammad................................................. fri
53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade
fri
53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke
rivet ........................................................................................................ fri
53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova)
fri
53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller
kammade ........................................................................................... fri
53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar ....
5 %
53.07
Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...........
5 %
1
T.
v. suspenderad. 2
T.
v.
10
%.
53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar .................................................................. 5 % 53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandels- uppläggningar: A. t. o. m. nr 6 metrisk numrering ......................................... 5 % B. över nr 6....................................................................................... fri 53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i detalj handelsuppläggningar ..................................................... 5 % 53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer ............................................................................... 20 % B. andra slag ............................................................................... 12 %
53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............................. 12 % 53.13 Vävnader av tagel........................................................................... 12 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
71
Kap. 54. Lin och rami
54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och av fall av lin, rivna varor härunder inbegripna ........................ fri 54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna................... fri 54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. enkelt:
1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering......................................... 9 %
2. över nr 35............................................................................... fri B. flertrådigt ........................................................................................ 9 %
54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ............... 9 % 54.05 Vävnader av lin eller rami.................................................................. 13 %
Kap. 55. Bomull
55.01 Bomull, okardad och okammad ................................................. fri 55.02 Bomullslinters ....................................................... ....................... fri 55.03 Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okar dat och okammat ........................................................................... fri 55.04 Bomull, kardad eller kammad..................................................... 10 % 55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd ....................................................................................... 12 % B. annat:
1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering ................................ 8 %
2. över nr 89............................................................................... fri
55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd ....................................................................................... 12 % B. annat ............................................................................................ 8 % 55.07 Gasvävnader av bomull.................................................................. 12 % 55.08 Frottévävnader av bomull .......................................................... 12 % 55.09 Andra vävnader av bomull: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer................................................................................... 20 % B. andra slag ................................................................................... 12 %
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkning
Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling pa
rallella fibrer, vilka alla äro av samma längd som knippet, och som:
a) har en längd av mer än 2 m;
b) är snott mindre än 5 varv per m;
c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier) ;
d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller
endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);
e) har en vikt per m:
i fråga
om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);
i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).
Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföras till nr 56.01.
56.01
Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kar
dade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning . .
8 %
56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller
konstgjorda textilfibrer .............................................................. g %
56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa
eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna,
icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning 8 %
56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av
syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller kor
ta), kardade, kammade eller på annat sätt beredda för
spinning ........................................................................................... 8 %
56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i
detaljhandelsuppläggningar;
A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering ........................ 10 %
B. över nr 89 ................................................................................... fri
56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i de
taljhandelsuppläggningar ............................................................. 10 %
56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textil
fibrer) :
A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer ................................................................................... 20 %
B. andra slag ..................................................................................... 12 %
Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och
vävnader därav
57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men
icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna va
ror härunder inbegripna .............................................................. fri
57.02 Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller
beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla,
rivna varor härunder inbegripna ............................................. fri
57.03 Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och
avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna................... fri
57.04 Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men
icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor här
under inbegripna
..................................................................... fri
57.05 Garn av mjuk hampa:
A. enkelt:
1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering........................................... 9 %
2. över nr 35
..................................................................... fri
B. flertrådigt ........................................................................................ 9 %
57.06 Garn av jute ........................................................................................ 8 %
57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:
A. av kokosfibrer ........................................................................... fri
B. av andra fibrer ........................................................................... 9 %
57.08 Garn av papper .................................................................................... 8 %
57.09 Vävnader av mjuk hampa ................................................................ 13 %
57.10 Vävnader av jute
......................................................................... 10 %
57.11
Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer ..
7 %
B. av andra fibrer.............................................................................. 12 %
57.12 Vävnader av pappersgarn................................................................. 10 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
73
Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och snilj-
vävnader; band; snör maker iarbeten; tyll och nätknytningar;
spetsar; broderier
Anmärkningar
1. Till detta kapitel hänföras icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska
vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor,
hänförliga till kap. 59. Broderier med botten av textilmaterial hänföras emellertid
till nr 58.10.
2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för
golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv.
Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.
3. Med band enligt nr 58.05 förstås:
a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna),
med en bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med
en bredd av högst 30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsätt
ning att de äro försedda med stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på an
nat sätt;
b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av
högst 30 cm;
c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.
Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbetcn (nr 58.07).
4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät
eller nätknytningar, vilka äro upptagna i nr 59.05.
5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller
pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat
material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tull
taxeras icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03.
6. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning
eller liknande ändamål.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
58.01
Mattor, knutna, även konfektionerade:
A. med högst 250 knutar på en längd av 1 in ... . 100 kg
B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd
av 1 m.......................................................................... 100 kg
C. med mer än 450 knutar på en längd av 1 m .. 100 kg
58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande
vävnader, även konfektionerade:
A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer
B. av annat textilmaterial ..........................................................
58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand-
broderade (med petits points, korsstygn e. d.), även kon
fektionerade ...................................................................................
58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till
nr 55.08 eller 58.05 ..........................................................................
58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,
bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:
A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband ............................
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................................
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ............................
3. av annat textilmaterial .....................................................
58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke bro
derade, som längdvara eller tillskurna:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ....................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer....................................
C. av annat textilmaterial .........................................................
58.07 Sniljgarn och snilj er; överspunnet garn (annat än garn,
hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,
snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tof
sar, pomponger o. d.:
A. snilj garn och snilj er:
1. av bomull ..........................................................................
2. av annat textilmaterial .....................................................
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................................
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................
3. av annat textilmaterial .....................................................
58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.......................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ....................................
C. av annat textilmaterial ..........................................................
58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;
spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som
längdvara eller i form av s. k. motiv:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ....................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ....................................
C. av annat textilmaterial ..........................................................
58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ....................................
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ....................................
C. av annat textilmaterial .........................................................
250: —
350: —
600: —
7 %
12
%
12
%
12
%
14 %
M4 %
20
%
14 %
J14 %
20 %
14 %
8
%
12
%
*14 %
20
%
14 %
M4 %
20
%
14
%
M4 %
20
%
14 %
U4 %
20
%
14 %
1 T. v. 10 %.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
75
Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och
linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader
med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar
1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till kap.
50—-57 eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten
och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,
hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09,
samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.
2. Nr 59.08 och 59.12 skola icke äga tillämpning på vävnader, vilkas impregnering eller
överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg.
Nr 59.12 skall icke äga tillämpning på vävnader med mönster, som åstadkommits
genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom be
läggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av
stärkelse eller liknande ämne.
3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:
a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med un
dantag av poröst gummi):
vägande per m2 högst 1 500 g; eller
vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilma
terial ;
b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.
4. Till nr 59.16 hänföras icke:
a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjock
lek av mindre än 3 mm;
b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gum
mi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med
gummi (nr 40.10).
5. Nr 59.17 skall äga tillämpning på följande varor, som skola anses icke hänförliga
till annat nummer i avd. XI:
a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen
vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller
laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag,
samt andra dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;
filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål,
även av människohår;
dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbel-
vävd), med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstill
verkning eller för annat tekniskt ändamål;
vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;
vävnader, tillverkade av garn, hiinförligt till nr 52.01, för användning vid pappers
tillverkning eller för annat tekniskt ändamål;
snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller
med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;
b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor,
packningar och andra maskindelar.
59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmate
rial :
A. vadd samt varor av vadd;
1. sanitetsbindor och sanitetstamponger ........................ 13 %
2. andra slag .......................................................................... 10 %
B. stoft, noppor o. d...................................................................... fri
59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg-
nering eller överdrag...................................................................... 10 %
59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat
sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impreg-
nering eller överdrag...................................................................... 10 %
59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ......................................................... 9 %
59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längd-
vara eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av
annat garn) härunder inbegripna:
A. fisknät:
1. av bomull ......................................................... 100 kg
25: —
2. av annat textilmaterial ................................ 100 kg
45:—
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................................ 14 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................. 20 %
3. av annat textilmaterial ..................................................... 10 %
59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller
linor, med undantag av vävnader och varor därav:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................. 20 %
C. av annat textilmaterial ......................................................... 10 %
59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med
stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böc
ker eller för tillverkning av etuier eller för liknande ända
mål; kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och
liknande vävnader för tillverkning av hattar:
A. bokbindarklot .......................................................................... 8 %
B. andra slag ................................................................................... 12 %
59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosa
derivat eller andra plaster:
A. bokbindarklot .......................................................................... 8 %
B. andra slag ................................................................................... 12 %
59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna
med olja eller preparat på basis av torkande olja............... 12 %
59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag
av annan massa, även i tillskurna stycken ............................ 10 %
59.11
Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:
A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ *12 %
B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................... 20 %
C. andra slag ................................................................................... 12 %
59.12
Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;
målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.................................... 12 %
59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial
i förening med gummitråd:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 214 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................... 18 %
C. av annat textilmaterial ......................................................... 12 %
1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för
lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregne
rade, samt slangformiga ämnen därtill.................................... 12 %
59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även
armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av an
nat material ................................................................................... 10 %
59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även för
stärkta med metall eller annat ämne......................................... 10 %
59.17
Andra textilvaror för tekniskt bruk ......................................... 10 %
Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
77
Kap. 60. Trikåvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;
b) trikåvaror, hänförliga till kap. 59;
c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband
och liknande artiklar (nr 61.09);
d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;
e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).
2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till kap. 61 och 62) hänföras icke blott direkt framställda
artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillver
kade av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana va
ror härunder inbegripna.
3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast
försedda med resårband e. d., innehållande gummi.
4. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning
eller liknande ändamål.
5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:
a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;
b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade
av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.
60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................................ *14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ......................................................... 14 %
60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 1li %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %
60.03
Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och lik
nande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 218 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %
60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 114 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %
Anm. För underkläder, hänförliga till nr 60.04 C och icke helt eller
till huvudsaklig del bestående av naturlig ull, skall tullen i varje fall
motsvara, därest vikten per dussin uppgår till högst 1 kg minst 450: —
1 T. v. 8 %, 2 T. v. 14 %.
per 100 kg och i annat fall minst 350: — per 100 kg. Tullen skall här
vid beräknas efter varans vikt inklusive sådant förefintligt emballage,
med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhan
78
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
deln.
60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållan
de gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... *14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %
C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %
60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocks-
strumpor härunder inbegripna, innehållande gummi:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 214 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 18 %
C. av annat textilmaterial ............................................................ 12 %
Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen)»
med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföras dock jämväl varor av trikå.
2. Till detta kapitel hänföras icke:
a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;
b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).
3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:
a) artiklar, som icke äro igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom
kläder för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor
(nr 61.02 och 61.04);
b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke äro igenkänn
liga såsom avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom klä
der för småbarn tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.
4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke ha nå
gon sida större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som ha
någon sida större än 60 cm, hänföras till nr 61.06.
5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av
trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av
annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom mot
svarande kompletta eller färdiga varor.
61.01 Överkläder för män eller gossar:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %
C. av annat textilmaterial
...................................... 12 %
61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %
C. av annat textilmaterial
......................................
14
%.
61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kra
gar, skjortbröst och manschetter:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %
C. av annat textilmaterial
......................................
14
%
61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %
C. av annat textilmaterial
......................................
14
%
1 T. v. 12 %. 2 T. v. 10 %.
61.05 Näsdukar:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... J14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ........................................................... 12 %
61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... *14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ........................................................... 12 %
61.07 Slipsar och liknande artiklar ..................................................... 17 %
61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknan
de besättningsartildar till kläder för kvinnor eller flickor:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 214 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 17 %
C. av annat textilmaterial ........................................................... 14 %
61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,
strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även
av trikå), även innehållande gummitråd:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 214 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %
C. av annat textilmaterial . ........................................................ 14 %
61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 214 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %
C. av annat textilmaterial .......................................................... 14 %
61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,
axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 214 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %
C. av annat textilmaterial .......................................................... 14 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
79
Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av
trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till kap. 58, 59 eller 61;
b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.
62.01
Res- och sängfiltar ...................................................................... 12 %
62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;
gardiner och andra artiklar för rumsinredning:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer....................................... J14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 20 %
C. av annat textilmaterial ......................................................... 13 %
62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:
A. synbarligen begagnade ......................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar ..
13 %
1 T. v. 10 %. 2 T. v. 12 %.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster
härunder inbegripna:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer....................................... *14 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %
C. av annat textilmaterial ........................................................ 14 %
Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump
63.01
Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus
hålls- och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hän
förliga till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet,
skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro syn
barligen begagnade och inkomma oförpackade eller i ba
lar, säckar eller liknande förpackningar................................ 14 %
63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även
av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor) ............................ fri
1 T. v. 12 %.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
81
AVDELNING XII
Skodon;' huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade
fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;
varor av människohår; solfjädrar
Kap. 64. Skodon, damasker
j
och liknande^artiklar samt delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undan
tag av stampad filt (nr 62.05);
b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;
c) artiklar av asbest (nr 68.13);
d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);
e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (kap. 97).
2. Nr 64.05 och 64.06 omfatta icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spän
nen samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till
nr 98.01.
3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan
textilvara med överdrag av gummi eller plast.
64.01
Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast ....
14 %
64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon
med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01
14 %
64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork................... 14 %
64.04 Skodon med sulor av annat material........................................ 14 %
64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder in
begripna) av annat material än metall:
A. nåtlade överdelar ...................................................................... 14 %
B. andra slag ................................................................................... 10 %
64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande ar
tiklar samt delar därtill:
A. av textilmaterial ...................................................................... 14 %
B. av annat material...................................................................... 8 %
Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;
b) hårnät av människohår (nr 67.04);
c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);
d) leksaker, såsom dockhattar, och karnevalsartiklar (kap. 97).
2. Till nr 65.02 hänföras icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undan
tag av sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, rem
sor e. d.
6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
82
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke
försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av
stampad filt:
A. av hårfilt ...................................................................................
B. av ullfilt.......................................................................................
65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem
sor e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke för
sedda med brätte ..........................................................................
65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverka
de av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,
ogarnerade eller garnerade:
A. capeliner av hårfilt..................................................................
B. andra slag
65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade
av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnera-{
de eller garnerade..........................................................................
65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegrip
na) av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej
av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . .
65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade...............
65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hop
fällbara), mösskärmar och hakremmar till hattar eller and
ra huvudbonader ..................................................................
10
%
12
%
12
%
10
%
12
%
dock
högst
5: —
per
styck
12
%
dock
högst
5: —
per
styck
12
%
dock
högst
5: —
per
styck
10
%
12
%
Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);
b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning
som slagvapen samt liknande käppar (kap. 93);
c) artiklar, hänförliga till kap. 97, säsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.
2. Till nr 66.03 hänföras icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet,
fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor
tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkomma samtidigt med de artiklar,
för vilka de äro avsedda, men icke äro anbragta på desamma.
66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasol-
ler och liknande varor härunder inbegripna ........................
15 %
dock
minst
3: —
per
styck
66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe
gripna) samt piskor, ridspön och liknande varor............... 10 %
66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01
eller 66.02 ....................................................................................... 10 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
83
Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) filterduk av människoh&r (nr 59.17);
b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (avd. XI);
c) skodon (kap. 64);
d) huvudbonader (kap. 65);
e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av
människohår (nr 96.06);
f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (kap. 97).
2. Nr 67.01 omfattar icke:
a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hän
förliga till nr 94.04;
b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller
stoppning;
c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga
till nr 67.02;
d) solfjädrar (nr 67.05).
3. Nr 67.02 omfattar icke:
a) artiklar av glas (kap. 70);
b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä
e. d., framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt
eller tillverkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning,
klistring e. d.
67.01
Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom
skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar el
ler dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr
05.07, samt bearbetade spolar och skaft) ................................ 10 %
67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;
varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter............... 15 %
67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och
andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten ........... fri
67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människo
hår, djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av
människohår ................................................................................... fri
67.05
Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt de
lar till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet. .
10 %
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING XIII
Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande
material; keramiska produkter; glas och varor därav
Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller
liknande material
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till kap. 25;
b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex.
papper och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med
asfalt eller bitumen);
c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till kap. 59 (t. ex. vävnader,
överdragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);
d) artiklar, hänförliga till kap. 71;
e) verktyg och delar därtill, hänförliga till kap. 82;
f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;
g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;
h) borrar för tandläkarbruk (nr 90.17);
ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;
k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;
l) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);
m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);
n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).
2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses
i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom
monument- eller byggnadssten.
68.01
68.02
68.03
68.04
Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan
än skiffer) .......................................................................................
Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaik
bitar härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 el
ler till kap. 69:
A. opolerade och oslipade .........................................................
B. polerade eller slipade ..............................................................
Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konst
gjord:
A. opolerade och oslipade .........................................................
B. polerade eller slipade ..............................................................
Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, poler-
skivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (seg
ment och andra delar därtill härunder inbegripna) av na
turlig sten, även agglomererad, av naturliga eller konst
gjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med de
lar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material
men utan ställning:
A. av naturlig sten..........................................................................
fri
fri
10
%
fri
10
%
fri
B. andra slag:
1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar....................... fri
2. diamantslipskivor .............................................................. fri
3. andra ................................................................................... 10 %
68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av
naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt ma
terial:
A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten fri
B. andra slag ............................................................................... 5 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
85
68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller
korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat under
lag, även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på
annat sätt:
A. på papper eller papp .............................................................. 5 %
B. på annat underlag .................................................................. 10 %
68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad
vermikulit, expanderade leror och liknande expanderade
material; blandningar och varor av värme- eller ljudisole
rande mineraliska ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller
68.13 eller till kap. 69:
A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor
därav ................................................................................................ 8 %
B. andra slag ................................................................................... fri
68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av
petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck)................................ fri
68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer,
andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall,
agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt
bindemedel ............................................................................................ 8 %
68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips...........
8 %
68.11
Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, va
ror av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbe
gripna .................................................................................................... fri
68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande ma
terial (fiberbetong) ......................................................... 100 kg 1:25
68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna
der, kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade,
ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest
eller asbest och magnesiumkarbonat samt varor av dylika
blandningar........................................................................................... fri
68.14 Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement
(segment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra
mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening
med textilmaterial eller annat material:
A. bromsband ............................................................................... 5 %
B. andra slag ................... ......................................................... 10 %
68.15 Bearbetad gliminer och varor av glimmer, härunder inbe
gripet glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex.
mikanitplattor och mikafolier) ................................................. fri
68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av
torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer fri
86
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 69. Keramiska produkter
Anmärkningar
1. Kap. 69 omfattar endast varor, som framställts av leror eller andra mineraliska äm
nen (t. ex. oxider och karbider) och som efter formgivning undergått bränning. Vär-
meisolerande och eldfasta varor hänföras icke till nr 69.04—69.14.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);
b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;
c) konstgjorda tänder (nr 90.19);
d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;
e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);
f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;
g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).
I. Värmeisolerande och eldfasta produkter
69.01
Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato-
macéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.)....................................
69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eld
fast konstruktionsmaterial, ej hänförliga till nr 69.01:
A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter
B. andra slag ...................................................................................
69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, mun
stycken, stoppare, stöd, skålar, rör och stänger...................
fri
fri
5 %
fri
II.
Andra keramiska produkter
69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:
A. av syrafast material.......................................................................
5
%
B. av annat material.......................................................................... fri
69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och and
ra varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar
A °-d-)..................................................................................................... 5 %
69.06 Rör och rännor samt delar därtill:
A. av syrafast material.......................................................................
5
%
B. av annat material.......................................................................... fri
69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd-
nadsplattor, oglaserade:
A. av 3 cm tjocklek eller däröver............................................. fri
B. av mindre tjocklek .................................................................. 10 %
69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd-
nadsplattor, glaserade .................................................................. 15 %
69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tek
niskt bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket;
krukor och andra behållare för förpackning eller transport
av varor:
A. av syrafast material ..............................................................
5
%
B. av annat material...................................................................... fri
69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika
sanitetsartiklar för installation ................................................. 10 %
69.11
Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin................... 12 %
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska
material ............................................................................................ 12 %
69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt
bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar................... 12 %
69.14 Andra varor av keramiskt material ......................................... 12 %
Kap. 70. Glas och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver,
korn eller flingor (nr 32.08);
b) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;
c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;
d) optiska artiklar, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon,
termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;
e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till kap. 97, med
undantag av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artik
lar, hänförliga till kap. 97;
f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hän
förliga till kap. 98.
2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar,
dock endast under förutsättning att artiklarna icke äro försedda med ram och icke äro
i förening med annat material än glas.
3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.
70.01
Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag
av optiskt glas) ............................................................................... fri
70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör
men icke i form av pulver, korn eller flingor........................ fri
70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undan
tag av optiskt glas), icke bearbetade......................................... fri
70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär
form, även armerat eller överfångat i samband med tillverk
ningen men icke vidare bearbetat............................................. 15 %
70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär
form, även överfångat i samband med tillverkningen men
icke vidare bearbetat...................................................................... 15 %
70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk el
ler rektangulär form (även armerat eller överfångat i sam
band med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke
vidare bearbetat............................................................................... 15 %
70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller
polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektan
gulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett-
eller kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfatt
ningar (glasmålningar o. d.) ....................................................... 15 %
70.08 Säkerhetsrutor av glas, bärdade eller laminerade, även fär-
digskurna eller formade .............................................................. 15 %
70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar
härunder inbegripna...................................................................... 15 %
70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra
liknande kärl av glas för förpackning eller transport av va
ror; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av
glas .................................................................................................... 12 %
88
70.11
öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektris
ka glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar . . 100 kg 65:__
70.12
Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande
värmeisolerande behållare:
A. icke försilvrade ...................................................................... 12 %
B. andra ...........................................................................................
15
%
70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnads-
artiklar för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr
70.19
................................................................................................ 15 o/c
70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt
andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt
bruk och icke tillverkade av optiskt glas................................ 15 %
70.15
Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande va
ror, kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober
och delar därav för tillverkning av sådana glas ........... fri
70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för
byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även arme
rade; poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. fri
70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska ar
tiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; serumam-
puller och liknande artiklar av glas:
A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska
artiklar .......................................................................................
15
%
B. serumampuller och liknande artiklar ................................ fri
70.18
Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas, icke optiskt be
arbetade; ämnen till glasögonlinser ........................................ fri
70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och
liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar
till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda
ögon av glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas,
framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och lik
nande artiklar av glas:
A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar
och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav 10 %
B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna................... 15 %
70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:
A. garn och vävnader samt artiklar därav ............................ 15 %
B. andra slag ................................................................................... 8 %
70.21
Andra varor av glas ...................................................................... 15 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
89
AVDELNING XIV
Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav;
bijouterivaror; mynt
Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror
Anmärkningar
1. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 a till avd. VI och i nedanstående anmärkningar,
hänföras till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis bestå:
a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller
b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.
2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföras icke varor, i vilka ädel metall eller metall med pläte
ring av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initia
ler, monogram och kantbeslag).
b) Till nr 71.15 hänföras endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med
plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig be
ståndsdel.
3. Detta kapitel omfattar icke:
a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);
b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor, hän
förliga till kap. 30;
c) varor, hänförliga till kap. 32 (t. ex. flytande glansmetallpreparat);
d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;
e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;
f) varor, hänförliga till avd. XI (textilvaror);
g) varor, hänförliga till kap. 64 (skodon) eller 65 (huvudbonader);
h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till kap. 66;
ij) solfjädrar (nr 67.05);
k) mynt (kap. 72 och 99);
l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till kap. 82,
tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller synte
tiska ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till kap. 82, i vilka den verk
samma delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på
underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar
därtill, hänförliga till avd. XVI (artiklar, helt bestående av naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade ädelstenar, hänföras dock till detta kapitel);
m) artiklar, hänförliga till kap. 90, 91 eller 92 (vetenskapliga instrument, ur och
musikinstrument);
n) vapen och delar därtill (kap. 93) ;
o) artiklar enligt anm. 2 till kap. 97;
p) artiklar, hänförliga till kap. 98; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12,
hänföras dock till kap. 71;
q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter,
mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföras dock till
detta kapitel, oavsett åldern.
4. a) Kulturpärlor anses såsom naturpärlor.
b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.
c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och ru-
tenium.
5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintra
de blandningar härunder inbegripna), som innehålla en eller flera ädla metaller, un
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
der förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Le
geringar av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler:
a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;
b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras så
som guldlegeringar;
c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar.
Vid tillämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.
6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida
icke annat är stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skola tulltaxeras så
som legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall.
Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla
metaller eller icke metalliska ämnen, som äro platinerade, förgyllda eller försilvrade.
7. Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som
på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning
eller liknande mekaniskt förfarande.
Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.
*7: 1 Med halvfabrikat enligt nr 71.05—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra form
varor, ävensom pulver, paljetter och kantiljer.
8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:
a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher,
örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschett
knappar samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;
b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,
såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av
metallflätning samt radband.
9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords-
och inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouteri-
varor.
10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a
(dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01,
samt kammar, hårspännen o. d., hänförliga till nr 98.12), utan förening med natur
pärlor, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mind
re väsentliga beståndsdelar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och
bestående:
a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller
b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna bestå av minst två olika material
(t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid
icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående de
lar, såsom tråd i halsband.
11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar
tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag, som
pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvarings
persedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
I. Naturpärlor och ädelstenar
71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe
gripet osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av
transporten) men icke infattade eller monterade................... fri
71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på an
nat sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelste
nar, uppträdda för underlättande av transporten) men icke
infattade eller monterade.............................................................. fri
71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade el
ler slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegri
pet osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av
transporten) men icke infattade eller monterade................... fri
71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar . . fri
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
91
II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,
obearbetade, samt halvfabrikat därav
71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver
härunder inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat
därav:
A. obearbetade ................................................................................... fri
B. rör .................................................................................................... fri
C. andra slag ........................................................................................ 3 %
71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom
halvfabrikat därav ............................................................................. 3 %
71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegri
pet, obearbetade, ävensom halvfabrikat därav ....................... fri
71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,
ävensom halvfabrikat därav ......................................................... fri
71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,
obearbetade, ävensom halvfabrikat därav ................................ fri
71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller an
nan platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav fri
71.11
Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall .. fri
III. Bijouterivaror och andra varor
71.12 Bijouteri varor och delar därtill av ädel metall eller av me
tall med plätering av ädel metall ............................................. 10 %
71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av
metall med plätering av ädel metall .................................... 10 %
71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av
ädel metall:
A. artiklar för tekniskt bruk ....................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller re
konstruerade ädelstenar .............................................................. fri
71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15.............. 10 %
Kap. 72. Mynt
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).
72.01 Mynt..................................................................................................... fri
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING XV
Oädla metaller och varor därav
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke:
a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter,,
beredda av metallpulver eller metallfjäll;
b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);
c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;
d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);
e) varor, hänförliga till kap. 71, såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med
plätering av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;
f) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner, apparater och elektrisk materiel);
g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga
till avd. XVII;
h) instrument och apparater, upptagna i avd. XVIII, urfjädrar härunder inbegripna;
ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i avd. XIX (vapen och ammunition);
k) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);
l) handsiktar (nr 96.06);
m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);
n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänför
liga till kap. 98.
2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:
a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32,
samt motsvarande varor av annan oädel metall;
b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;
c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.
Såsom delar i kap. 73—82 skola icke anses sådana varor, som enligt vad ovan sagts
utgöra delar med allmän användning.
Kap. 73—81 omfatta icke varor av de slag, som äro hänförliga till kap. 82 eller 83,
för så vitt icke bestämmelserna i närmast föregående stycke eller i anm. till kap.
83 annat föranleda.
3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gälla följande bestämmelser:
a) legeringar av oädla metaller, som innehålla mer än 10 viktprocent nickel, tull
taxeras såsom nickel, för så vitt icke vikten av ingående järn överstiger vikten
av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;
b) ferrolegeringar hänföras till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;
c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt över
stiger vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;
d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla me
taller, hänförliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom lege
ringar av oädla metaller enligt denna avdelning, för så vitt vikten av ingående
oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;
e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt hetero
gena, hopsmälta blandningar av oädel metall.
4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida annat icke är
stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skola tulltaxeras såsom metal
len i fråga.
5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående va
ror, som enligt de allmänna reglerna skola tulltaxeras såsom varor av oädel metall
—- i vilka ingå två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, för så vitt icke annat är
särskilt stadgat, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvud
beståndsdelen.
Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:
a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;
b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens
tulltaxering.
6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som äro användbara endast
för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
93
Kap. 73. Järn och stål
Anmärkningar
1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tackjärn (nr 73.01):
järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan må därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor, högst 8 % kisel, högst 6 % mangan, högst 30 % krom, högst 40 % wolfram och sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin, molybden m. m.). Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som förete de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.
b) Spegeljärn (nr 73.01):
produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.
c) Ferrolegeringar (nr 73.02):
sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som an vändas vid järn- och stålframställning och som innehålla ett eller flera legerings ämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel, mer än 30 % mangan, mer än 30 % krom, mer än 40 % wolfram eller
sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,
molybden, niob m. m.), dock icke koppar. Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om kisel järnlegeringar (ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om järnmanganlegeringar (ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga le geringar.
d) Legerat stål (nr 73.15):
stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vik ten räknat, nämligen
sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel, minst 2 % mangan, minst 2 % kisel, minst 0,50 % nickel, minst 0,50 % krom, minst 0,10 % molybden, minst 0,10 % vanadin, minst 0,30 % wolfram, minst 0,30 % kobolt, minst 0,30 % aluminium, minst 0,40 % koppar, minst 0,10 % bly, minst 0,12 % fosfor, minst 0,10 % svavel,
sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.
e) Kolrikt stål (nr 73.15):
stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fos for och svavel.
f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):
produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hop- smidning av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot eller av välljärn.
g) Göt (nr 73.06):
produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
h) Blooms och billets (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tvär
yta av mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bred
den.
ij) Slabs och platiner (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm
och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.
k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):
halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek
av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en
styckevikt av minst 500 kg.
l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):
produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår
eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100
mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.
m) Band (nr 73.12) :
valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt,
med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke över
stigande en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.
n) Plåt (nr 73.13):
H
valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som av
ses i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om pro
dukter av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.
Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller
rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med
överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karak
tär av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.
o) Tråd (nr 73.14):
kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvär-
mått av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd
även valsade produkter av samma dimension.
p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):
massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1,
m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval,
likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller pa
rallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa.
q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):
ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med
ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det
största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.
Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.
r) Profilstång (nr 73.11):
massiva produkter, som icke äro hänförliga till nr 73.16 och som icke helt mot
svara någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av-
annan form än sådan som avses under p.
2. Till nr 73.06—73.14 hänföras icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr
73.15).
3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn
eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter
av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.
4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin
torm och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.
o. Med högtrgcksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar
härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm
och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.
73.01
Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet ............................
73.02 Ferrolegeringar:
A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än
15 % kisel .................................................................. 100 kg
B. andra slag ...................................................................................
73.03 Skrot och avfall av järn eller stål.............................................
73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat...........
73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp ....................................
fri
fri
fri
6 %
fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
95
73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av
järn eller stål:
A. smältstycken och råskenor..................................................... fri
B. andra slag ............................................................................... 3 %
73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen
av järn eller stål, grovt tillformade genom smidning ....
4 %
73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar........................ 4 %
73.09 Universaljärn och universalstål ...................................................... 6 %
73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, vals-
tråd härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink .......................................................... 6 %
2. med överdrag av annan metall........................................... 7 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. valstråd ............................................................................... 5 %
b. annan ................................................................................... 6 %
2. kallbearbetade eller kalibrerade ......................................... 7 %
73.11
Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad,
smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även
borrade och sammanfogade:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink .......................................................... 6 %
2. med överdrag av annan metall........................................... 7 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom
spontpålar och bredflänsig I-stång, oavsett vik
ten per löpmeter ......................................................... fri
b. andra slag
........................................................................ 6 %
2. kallbearbetade
........................................................................ 7 %
73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fer
nissat ....................................................................................... fri
2. med överdrag av zink .......................................................... 6 %
3. med överdrag av annan metall .......................................... 7 %
B. andra slag:
1. varmvalsat ............................................................................... 6 %
2. kallvalsat ................................................................................... 7 %
73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fer
nissad ....................................................................................... fri
2. med överdrag av annan metall ........................................... 6 %
B. andra slag ....................................................................................... 6 %
73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elek
trisk isolering........................................................................................ 7 %
73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i
nr 73.06—73.14:
A. plåt, ävensom band med en bredd av mer än 250 mm, av
rostfritt stål ................................................................................... 5 %
96
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
73.16
73.17
73.18
73.19
73.20
73.21
73.22
73.23
73.24
73.25
73.26
73.27
73.28
73.29
73.30
B. andra slag:
beläggas med samma tull som motsvarande artiklar,
hänförliga till nr 73.06—73.14
Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsnings-
spetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt
spårhållare och spårplattor:
A. räler ...........................................................................................
B. andra slag ...................................................................................
Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:
A. 510 mm eller däröver ..............................................................
B. mindre än 510 mm ..................................................................
Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
hålade rörämnen härunder inbegripna:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink.........................................................
2. med överdrag av annan metall ....................................
B. andra slag:
1. icke kallbearbetade .........................................................
2. kallbearbetade ......................................................................
Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer,
även med förstärkning..................................................................
Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muf
far och flänsar ........................................................... ...................
Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kom
pletta, samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul,
broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare,
stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,
räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o. d.
av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktio
ner ................................................................................................; •
Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för
alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även
med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad
men utan maskinell utrustning och utan anordning för upp
värmning .......................................................................................
Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av
järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av va
ror ....................................................................................................
Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare,
av järn eller stål ..........................................................................
Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av
järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering ........................
Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller
stål1 ....................................................................................................
Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................................
Klippnät av järn eller stål .........................................................
Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:
A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd . .
B. andra slag ...................................... .. • .............
Ankaren och draggar samt delar därtill, av jarn eller stål
fri
8
%
fri
8 %
7 %
8
%
7 %
8
%
8
%
8
%
8 %
8
%
8
%
8
%
8
%
8
%
8
%
8
%
10 %
8
%
8
%
73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, mär- lor och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn el ler stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar 8 % 73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar), sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; un- derläggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder in begripna) av järn eller stål.......................................................... 8 % 73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad, brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar: A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill........................ fri B. andra slag ................................................................................... 8 % 73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papil- jotter och liknande artiklar av järn eller stål, andra än pryd nadsföremål: A. knappnålar och säkerhetsnålar ........................................ 10 % B. andra slag ................................................................................... 8 % 73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................................ 8 % 73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokappa rater, tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål................................................................................... 8 % 73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmelednings pannor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska, samt delar därtill av järn eller stål ................... 8 % 73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn el ler stål: A. av plåt, emaljerade .................................................................. 10 % B. andra ........................................................................................... 8 % 73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn eller stål, för skurning, polering e. d............................... 8 % 73.40 Andra varor av järn eller stål ................................................. 8 %
Kap. 74. Koppar
Anmärkningar
1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller sänd ning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användas som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidations- medel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.
2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tråd (nr 74.03):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 74.03):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 0 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över stigande eu tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och di mension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.
7 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr'JO
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
97
98
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
c) Plåt och band (nr 74.04) :
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjock
lek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.
Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra
tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff-
lade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat num
mer hänförliga varor.
3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och
rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade
till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
74.01
Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt
avfall och skrot av koppar ..................................................... fri
74.02 Koppartillsatslegeringar .................................................................. fri
74.03 Stång och tråd av koppar.................................................................. 3 %
74.04 Plåt och band av koppar.................................................................. 3 %
74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perfore
rade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på under
lag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst
0,15 mm (underlag icke inräknat) ........................................ 5 %
74.06 Pulver och fjäll av koppar:
A. användbara till bronsering ................................................. 10 %
B. andra slag ................................................................................... fri
74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na) av koppar ................................................................................... 3 %
74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och
flänsar .................................................................................................... 8 %
74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med
inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men
utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm
ning .................................................................................................... 8 %
74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppar
tråd, utan elektrisk isolering ..................................................... 6 %
74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd................. 8 %
74.12 Klippnät av koppar ...................................................................... 8 %
74.13 Kedjor och delar därtill av koppar............................................. 8 %
74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och
krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av
järn eller stål och med huvud av koppar................................ 6 %
74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv
krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggs-
brickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)
av koppar ....................................................................................... 6 %
74.16 Fjädrar av koppar.......................................................................... 8 %
74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,
icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen använ
das i hushåll, ävensom delar därtill av koppar........................ 8 %
74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar 8
%
74.19 Andra varor av koppar:
A. knappnålar och säkerhetsnålar............................................. 10 %
B. andra slag................................................................................... 8 %
Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
99
Kap. 75. Nickel
Anmärkningar
1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tråd (nr 75.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 75.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över
stigande en tiondel av bredden.
Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och di
mension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.
c> Plåt, band och folier (nr 75.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjock
leken icke överstigande en tiondel av bredden.
Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korruge
rade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller
av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 75.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, po
lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spi
raler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
75.01
Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställ
ning av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av ano
der, hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel fri
75.02 Stång och tråd av nickel .............................................................. 3 %
75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:
A. plåt, band och folier .............................................................. 3 %
B. pulver och fjäll.......................................................................... fri
75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na) samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar, av nickel ................................................................................... 3 %
75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på
elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade ................... fri
75.06 Andra varor av nickel .................................................................. 8 %
Kap. 76. Aluminium
Anmärkningar
1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tråd (nr 76.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 76.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över
stigande en tiondel av bredden.
Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och di
mension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.
c) Plåt och band (nr 76.03) :
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjock
lek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.
100
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra
tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff-
lade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.
2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rör
delar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till
spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
76.01
Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium fri
76.02 Stång och tråd av aluminium.......................................................... 3 %
76.03 Plåt och band av aluminium .......................................................... 3 %
76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, per
forerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på
underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av
högst 0,15 mm (underlag icke inräknat) ................................ 5 %
76.05 Pulver och fjäll av aluminium:
A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,
avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av
gasbetong ..................................................................................... 10 %
B. andra slag ....................................................................................... fri
76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na) av aluminium............................................................................... 3 %
76.07
Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar
och flänsar ............................................................................................ 8 %
76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke komplet
ta, samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och
brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak,
dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d.
av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 8 %
76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med in
re beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men
utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm
ning ............................................ 8 %
76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av alumi
nium, för transport eller förpackning av varor, förpack-
ningsrör och förpackningstuber härunder inbegripna:
A. förpackningstuber .................................................................. 10 %
B. andra slag ................................................................................... 8 %
76.11
Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehålla
re av aluminium .......................................................................... 8 %
76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumini-
umtråd, utan elektrisk isolering ............................................. 6 %
76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd.................................... 8 %
76.14 Klippnät av aluminium................................................................. 8 %
76.15
Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av alumi
nium .................................................................................................... 8 %
76.16 Andra varor av aluminium......................................................... 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
101
Kap. 77. Magnesium, och beryllium
77.01
Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesi
um, härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storle
ken .................................................................................................... fri
77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och
ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt
jämstora spån, av magnesium:
A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör .......................... ;. .
3 %
B. pulver och fjäll samt jämstora spån.................................. .. fri
77.03 Andra varor av magnesium ............................................... .. ... 8 %
77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav . . fri
Kap. 78. Bly
Anmärkningar
1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tråd (nr 78.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 78.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över
stigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade prov
dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.
c) Plåt och band (nr 78.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vä
gande per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.
Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra
tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff-
lade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat num
mer hänförliga varor.
2. Till nr 78.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, po
lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spi
raler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
78.01
Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot
av bly .............................................................................................. •
fri
78.02 Stång och tråd av bly.................................................................. .. .
fri
78.03 Plåt och band av bly................................................................ ■ • • fri
78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforera
de, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., vägande per in2 högst 1 700 g
(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av bly................... fri
78.05
Bör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar samt rör i S-form för vattenlås, av bly ................................ fri
78.06 Andra varor av bly:
A. blyull samt linor av bly......................................................... fri
B. förpackningstuber .................................................................. 10 %
C. andra slag ............................................................................... 8 %
102
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 79. Zink
Anmärkningar
1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Träd (nr 79.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b) Stång (nr 79.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över
stigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade pro
dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.
c) Plåt, band och folier (nr 79.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjock
leken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt,
band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt
plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller
försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.
2. Till nr 79.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, po
lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink................... fri
79.02 Stång och tråd av zink.................................................................. fri
79.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink . . fri
79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän-
sar, av zink........................................................................................... fri
79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra
färdiga byggnadsartiklar av zink ............................................... fri
79.06 Andra varor av zink:
A. spik, stift, bultar och nitar..................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 8 %
Kap. 80. Tenn
Anmärkningar
1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:
a) Tråd (nr 80.02):
valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,
med ett största tvärmått av högst 6 mm.
b)
Stång (nr 80.02):
valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över
stigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade pro
dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen
underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.
c) Plåt och band (nr 80.03):
platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vä
gande per m2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av
mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.
Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra
tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff
lade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat num-
mer hänförliga varor.
2. Till nr 80.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rordelar, po
lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,
gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).
80.01
Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn...................
80.02 Stång och tråd av tenn ..............................................................
80.03 Plåt "och band av tenn.............................. • • ...............................
80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perfore
rade, försedda med överdrag, tryckta eller fastade på under
lag av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 000 g
(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:
A. folier ................... ........................................................................
B. pulver och fjäll...........................................................................
80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar, av tenn.......................................................................................
80.06 Andra varor av tenn:
A. förpackningstuber ..................................................................
B. andra slag
fri
fri
fri
3 %
fri
fri
10 %
8 %
Köp 81. Andra oädla metaller
Anmärkning
Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,
krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,
thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.
Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid fram
ställning av kobolt.
81.01
Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:
A. tråd, spiraler härunder inbegripna ..................................... 3 %
B. andra slag ................................................................................... *n
81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:
A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................................... 3 %
B. andra slag ...................................................................................
81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav........... fri
81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt
varor därav....................................................................................... fr*
Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar
av oädel metall
Anmärkningar
1 Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr
samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den
verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:
a) oädel metall;
b) hårdmetall på underlag av oädel metall;
c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;
d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom
beläggningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.
104
2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt
samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro
särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverk
tyg. Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna
från detta kapitel.
Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som
enligt nästföregående stycke äro hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom mot
svarande färdiga artiklar.
Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföras till nr 82.11, saxar till
elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.
3. Till olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkomma i satser, förpac
kade i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen
ingående vara, som är underkastad högsta tullen.
Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföras dock
till nr 82.13.
‘3:1 Vad i anm. 3 sägs gäller jämväl varor, hänförliga till olika underavdelningar av
samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföras till nr 82.11 B.
4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
82.01
Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, kräf
tor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg
för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halm
knivar, trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra
handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdssköt
sel eller skogsbruk ...................................................................... 8 %
82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade
sågblad härunder inbegripna:
A. blad till rälsågar och till bågfilar........................................ 7 %
B. andra slag........................................................................ .. 8 %
82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;
skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bult
saxar, metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverk
tyg:
A. röravskärare samt delar därtill ............................................. 5 %
B. andra slag ................................................................................... 8 %
82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, and
ra än maskinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslam-
por, transportabla sinidesässjor, hand- eller fotdrivna slip
stenar och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glas-
mästardiamanter:
A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr-
och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar
till dylika artiklar ................................................................. 5 %
B. andra slag .................................. ............................................... 8 %
82.05
Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller
icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,
gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruv-
idragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbe
gripna:
A. borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar även
som delar till dylika artiklar ............................................. 5 %
B. andra slag .................................................................................. 8 %
82.06
Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appara
ter ....................................................................................................... 8 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till verktyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molybden, vanadin e. d.) ........................................................................... 8 % 82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekanis ka apparater och redskap med huvudsaklig användning i hushåll för beredning, servering o. d. av matvaror eller dryc ker, vägande per styck högst 10 kg............................................. 8 % 82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade). . 8 % 82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ................................ 8 % 82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbe gripna: A. rakknivar samt blad och andra delar därtill................... 8 % B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar
därtill, andra än blad till rakhyvlar ................................ 13 % C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder in
begripna ................................................................................... 15 %
82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer . . 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
105
82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklipp- ningsmaskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar; verktyg och satser av verktyg för manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder inbegripna ...................................................................................... 8 % 82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörkni var samt sockertänger och liknande artiklar............................ 8 % 82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänför liga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14............................................. 8 %
Kap. 83. Diverse varor av oädel metall
Anmärkning
Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsva rande artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81).
83.01 Läs (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hän förliga till detta nummer: A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill . . 12 % B. andra slag ................................................................................... 8 % 83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar, trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karos- serier, sadelmakeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automa tiska dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, hatthängare, konsoler o. d. av oädel metall.................................... 8 % 83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt för stärkta fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin o. d., av oädel metall...................................................................... 8 % 83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkor gar, manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall, andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr 94.03 ................................................................................................ 8 %
106
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare,
kontorsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till
häftapparater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande
kontorsartiklar, av oädel metall ............................................. 8 %
83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för
användning inomhus .................................................................. 8 %
83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke
elektriska delar därtill, av oädel metall ................................ 8 %
83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall ............................ 8 %
83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,
hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel
metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, hand
väskor eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel
metall ................................................................................................ 8 %
83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall......................................... 8 %
83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt
delar därtill, av oädel metall:
A. cykelringklockor samt delar därtill.......................... 15 %
B. andra slag .............................. 8 %
83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar
av oädel metall ............................................................................... 8 %
83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap
syler, plomber och andra tillbehör av oädel metall till för
packningar ..................................................................... 8 %
83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor
och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel
metall ................................................................................................ 8 %
83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor
av oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller inne
hållande flussmedel, för svetsning eller lödning eller för
påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall;
tråd och stavar av metallpulver, för metallsprutning ....
8 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
107
AVDELNING XVI
Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke:
a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjuk
gummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);
b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn
(nr 43.03);
c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (kap. 39, 40, 44 eller 48 eller avd. XV,
alltefter materialets beskaffenhet);
d) perforerade jacquardkort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga
till nr 48.21;
e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för
tekniskt bruk (nr 59.17);
f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga
till nr 71.02, 71.03 eller 71.15;
g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metall
band (avd. XV); ij) varor, hänförliga till kap. 82 eller 83;
k) transportmedel, hänförliga till avd. XVII;
l) varor, hänförliga till kap. 90 (mät- och kontrollinstrument m. m.);
m) ur och andra varor, hänförliga till kap. 91;
n) maskinborstar (nr 96.02);
o) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).
2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna av delning, anm. 1 till kap. 84 och anm. 1 till kap. 85, tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler:
a) om delarna utgöra varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i
kap. 84 eller 85 (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföras de till detta num mer, oavsett för vilket slag av maskiner de äro avsedda;
b) om delarna icke utgöra varuslag, som nyss nämnts, men äro igenkännliga såsom
uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; de lar, igenkännliga såsom huvudsakligen avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13;
c) om delarna icke kunna tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföras
de till nr 84.65 eller 85.28.
3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana ma skiner, anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.
4. .Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3
skola tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsva rande sammansatta maskiner. "4:1. Vad i anm. 4 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest
varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra en artikel, som tulltaxeras såsom maskin.
5. Kombinationer av olika maskiner, som skola arbeta tillsammans och som bilda en enhet, ävensom maskiner, som kunna utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, för så vitt icke annat är stadgat, efter den funktion, som ger kombinationerna eller ma skinerna deras karaktär.
6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka finnes särskilt utrymme eller aptering (konsol c. d.) för anbringande av
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
motorerna, tulltaxeras tillsammans med maskinerna. Vad nu är sagt gäller i tillämp
liga delar även för driv- och transportremmar.
7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och red
skap, hänförliga till avd. XVI.
Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt
mekaniska redskap
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till kap. 68;
b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt mate
rial (kap. 69);
c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr
70.20 och 70.21);
d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande
artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81);
c) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsappara
ter (nr 85.06).
2. För så vitt icke annat följer av bestämmelserna i anm. 5 och 6 till avd. XVI,, skola
maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras till såväl nr 84.01
—84.21 som nr 84.22—84.60, tulltaxeras enligt nr 84.01—84.21.
Till nr 84.17 hänföras dock icke:
a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kyckling-
mödrar) och groningsapparater (nr 84.28);
b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);
c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);
d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra tex
tilvaror (nr 84.40).
Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i
vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i för
hållande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.
Till nr 84.19 hänföras icke:
a) symaskiner (nr 84.41);
b) maskiner och apparater för kontorshruk, hänförliga till nr 84.54.
3. Till nr 84.62 hänföras polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %,
dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt
nr 73.40.
4. För så vitt icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till
detta kapitel eller i anm. 5 till avd. XVI, skola maskiner, som kunna användas för
flera ändamål, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av maskiner av
ifrågavarande slag. Därest den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller
icke finnes omnämnd i något tulltaxenummer, hänföras maskinerna till nr 84.59.
Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kab-
lingsmaskiner) av metalltråd, garn eller annat material hänföras likaledes till nr
84.59.
84.01
Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeled
ningspannor ...................................................................................... 10 %
84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över-
hettare, ångackumulatorer och sotningsapparater samt an
ordningar för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner 10 %
84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;
generatorer för framställning av acetylengas (enligt vat
tenmetoden) samt dylika gasgeneratorer, med eller utan
gasrenare .......................................................................................... 10 %
84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna...........
10 %
84.05 Ångmaskiner utan ångpanna ..................................................... 10 %
84.06 Förbränningskolvmotorer ......................................................... 10 %
84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer samt regulatorer därtill .............................................................. 10 % 84.08 Andra motorer ............................................................................... 10 % 84.09 Vägvältar, maskindrivna .............................................................. 10 % 84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder in begripet icke mekaniska pumpar samt pumpar med mät- anordningar; vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) . . 10 % 84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller tur bin; kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläk tar och liknande maskiner .......................................................... 10 % 84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, allt i gemensamt omhölje ................................ 10 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
109
84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, här under inbegripet mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar: A. eldstadsrostar ........................................................................... fri B. andra ............................................................................................ 10 % 84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar, hänförliga till nr 85.11 .............................................................. 10 % 84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även elektriska ............................................................................... 10 % 84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än metallvalsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom valsar därtill ................................................................................... 10 % 84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifi- ering, sterilisering, pastörisering, ångbeliandling, torkning, indunstning, kondensering, avkylning eller annan behand ling, som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll; varmvattenberedare, icke elektriska ......................................... 10 % 84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser ....................................................................................... 10 % 84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av- flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyll ning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner........................ 10 % 84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, and ra än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för vågar ............................................................................... 10 % 84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprut- ning, spridning eller finfördelning av flytande eller pulver- formiga ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater samt liknande apparater .... 10 % 84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyltkranar, telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 10 %
Ilo
Knngl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (gräv
maskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snö
plogar, ej hänförliga till nr 87.03 ......................................... 10 %
84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, så
som plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödsel-
spridare; vältar för gräsmattor och idrottsplatser ........... 10 %
84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk,
halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rens
nings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt
sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruks
produkter, med undantag av maskiner, hänförliga till nr
84.29
............................................................................................... 10 </,■■
84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för meje
rihanteringen
................................................................................. 10 %
84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av
vin, cider, fruktsaft e. d..................................................................... 10 %
84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt
sel, fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med
uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; ägg-
kläckningsapparater samt värmekammare för nykläckta
kycklingar (s. k. kycklingmödrar) ........................................ 10 %
84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra ma
skiner och apparater för bearbetning av spannmål eller balj-
växtfrön, med undantag av maskiner och apparater för lant
bruk .................................................................................................... 10 %
84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer
i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen
bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryg
geriindustrierna samt industrier för beredning av kött,
fläsk, fisk, frukt eller grönsaker ............................................. 10 %
84.31
Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand-
ling av pappersmassa, papper eller papp ................................ 10 %
84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftma-
skiner härunder inbegripna ..................................................... 10 %
84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers
massa, papper eller papp, härunder inbegripet skärmaski
ner, alla slag, för papper eller papp ........................................ 10 %
84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sätt
ning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer
eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till
nr 84.45—84.47); trycktyper, utfyllnadsmateriel, matriser,
klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform);
plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för
grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):
A. klichéer och andra tryckformar ......................................... 10 %
B. andra slag ................................................................................... fri
84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;
iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpappara-
ter till dylika maskiner:
A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill . .
fri
B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill ..
5 %
C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater
härunder inbegripna .............................................................. 10 %
84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d.................................................................................. 10 % 84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varpmaskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maski ner och apparater för förberedning av garn till vävning e. d. 10 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
111
84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänför liga till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; de lar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu vudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänför liga till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmun stycken, skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikå maskiner : A. trikåmaskinsnålar ..................................................................... fri B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä................... 5 % C. andra slag ................................................................................... 10 % 84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av stampad filt (som längdvara eller i avpassade styc ken), härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filt hattar samt hattformar .............................................................. 10 % 84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring, torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efter- behandling av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-, stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom be läggning av vävnad eller annat underlag med massa; ma skiner för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner............... 10 % 84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar: A. symaskinsnålar.......................................................................... fri B. andra slag ................................................................................... 10 % 84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverk ning av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41 . . 10 % 84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för metallindustrin: A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill fri B. götkokiller ................................................................................... 5 % C. andra slag ................................................................................... 10 % 84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill: A. obearbetade gjutgodsdetaljer ............................................. 8 % B. andra slag ............................................................................... 10 % 84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller liårdmetall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:
112
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än
10 000 kg ...................................................................................
B. andra slag ...............................................................................
84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska pro
dukter, betong, asbestbetong eller liknande mineraliska äm
nen eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49
84.47
Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbet
ning av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande
hårda ämnen .................................................................................
84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller
huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45
—84.47, härunder inbegripet hållare för arbe Isstycken eller
verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanord-
ningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner;
verktygsliållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.04,
84.49 eller 85.05 ...............................................................................
84.49
Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke
elektrisk motor.................................................................................
84.50
Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än
mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas...............
84.51
Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater
o. d........................................................................................................
84.52
Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollappara-
ter, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt lik
nande maskiner och apparater med räkneverk ...................
84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,
stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.) . .
84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom
dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater),
adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och
förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hål
slag och häftapparater ....................................................... ..
84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen
kännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för
maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 . .
84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,
krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller
andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för
hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,
keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska äm
nen i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av
gjutformar av sand............................................................ ............
84.57
Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av
glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sam
mansättning av elektriska glödlampor, elektriska lysrör,
elektronrör e. d.................................................... .............................
84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, chok
lad- och livsmedelsautomater ................................................... ■
84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel:
A. slaggranuleringsmaskiner samt delar därtill ...................
B. andra slag ...................................................................................
84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar
för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller and
fri
10
%
10
%
10
%
10
%
10
°/o
10 %
10 %
10
%
10
%
10
%
10 %
10
%
10
%
10
%
fri
10 %
ra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.)» gummi eller plast ........................................................................... 10 %
84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termo- statreglerade ventiler härunder inbegripna............................ 10 % 84.62 Kul- och rullager .......................................................................... 10 % 84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidla
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
113
ger, lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegrip na), kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och hlock härunder inbegripna) samt axelkopplingar .... 10 %
84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier; satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar ..................................................... 10 % Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel..................................................... 10 %
Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk upp
värmning ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar med sådan anordning;
b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;
c) möbler med elektrisk uppvärmning (kap. 94).
2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.
3. Nr 85.06 skall äga tillämpning endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen:
a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,
fruktpressar samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per styck;
b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg. Till nr 85.06 hänföras dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).
85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera torer härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och induktansspolar ............................................................................... 10 % 85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magnetiserade; magnetchuckar och andra permanentmagnetiska el ler elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektro magnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyft don .............................................................................‘................ . ... 10 % 85.03 Galvaniska element och batterier ............................................. 8 % 85.04 Elektriska ackumulatorer ......................................................... 10 % 85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk mo tor) .................................................................................................... 10 % 85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elek trisk motor) ...................................................................................... 10 %
8 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
114
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med
inbyggd elektrisk motor) ............................................................ 10 %
85.08 Elektriska apparater och anordningar för tändning och start
av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgenera-
torer, tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;
generatorer och bakströmsreläer för användning tillsam
mans med förbränningsmotorer ............................................. 10 %
85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vind-
rutetorkare och vindrutevärmare, för cyklar eller motor
fordon .............................................................................................. 10 %
85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor
och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller gene
rator), ej hänförliga till nr 85.09 ................................................. 10 %
85.11
Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be
handling av material genom induktiv eller dielektrislc upp
värmning; maskiner och apparater för elektrisk svetsning,
lödning eller skärning .................................................................. 10 %
85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska
kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller
liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeappara
ter för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, ondu-
leringsapparater och hårtångsvärmare; elektriska stryk-
och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk;
värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:
A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill...........
8 %
B. andra slag ................................................................................... 10 %
85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär
frekvensutrustning för dylik telefoni eller telegrafi härun
der inbegripen .................................................................................. 10 %
85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvens-
förstärkare:
A. mikrofoner samt stativ och andra delar därtill............... 10 %
B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill 17 %
85.15 Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi,
rundradio eller television, radiogrammofoner härunder in
begripna; televisionskameror; apparater för radionavige-
ring, radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbe
gripna :
A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio
eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna,
samt delar därtill ................................................................... 17
B. andra slag ................................................................................... 10 %
85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverappara
ter för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar
eller flygplatser .............................................................................. 10 %
85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.
ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuv-
larmsapparater), ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16 ....
10 %
85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:
A. vägande per styck högst 250 g............................................... 17 %
B. andra slag ................................................................................... 10 %
85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgre-
ning, förbindning eller skyddande av elektriska strömkret
sar, såsom strömställare, reläer, säkerhets- och överspän-
ningsapparater, vägguttag, kopplingsdosor och glödlamps-
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
115
hållare; motstånd (andra än värmemotstånd) fasta eller variabla, potenliometrar härunder inbegripna; automatiska spänningsregulatorer av motstånds-, transduktor- eller kon takttyp eller motormanövrerade; manövercentraler, såsom manöverpulpeter, manövertavlor o. d.: A. strömställare och tryckkontakter, liandmanövrerade,
glödlampshållare ävensom vägguttag och andra liknande uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, allt för så vitt artiklarna per styck väga högst 500 g........... B. smältsäkringar av keramiskt material................................ C. motstånd, vägande per styck högst 25 g............................ D. andra slag ...................................................................................
85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belys ning samt lampor för ultravioletta eller inf raröda strålar; elektriska båglampor och blixtlampor: A. metalltrådslampor ................................................. 100 kg B. socklar till glödlampor............................................................ C. andra slag ................................................................................... 85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), här under inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d., transistorer här under inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill......... B. andra slag ................................................................................... 85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel................................................................ 85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel (lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder inbegripna), även med kopplingsanordningar: A. med mantel av bly eller annan metall.............................. B. andra slag ................................................................................... 85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande per styck: A. 3 kg eller däröver:
1. grafiterade .............................................................. 100 kg
2. andra slag............................................................................... B. mindre än 3 kg:
1. kolborstar...............................................................................
2. andra slag .............................................................. 100 kg
85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet ................................ 85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska ma skiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isolermaterial, även försedda med i massan ingjutna eller inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för sammanfogning: A. av plast ....................................................................................... B. av annat material ..................................................................... 85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall, invändigt isolerade ......................................................................... 85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, till maskiner eller apparater........................................
12
%
15 % 15 % 10
%
440: —
fri
10 %
fri
10
%
10
%
6
% 10
%■
3: —
fri
10
%
20
: —
10
%
15 %
10
%
8 %
10 %
116
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING XVII
Transportmedel
Anmärkningar
1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej
heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).
2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportme
del, tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för
transportmedel:
a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt
nr 84.64);
b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
c) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg);
d) varor, hänförliga till nr 83.11;
e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller
84.62, samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;
f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (kap. 85);
g) instrument och apparater, hänförliga till kap. 90;
h) ur (kap. 91);
ij) vapen (kap. 93);
k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).
3. Med delar och tillbehör avses i kap. 86—88 icke sådana artiklar, som ej uteslutande
eller huvudsakligen användas för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och
tillbehör, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tull
taxeras efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.
4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som
flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.
5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras
såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.
6. För så vitt icke annat är stadgat, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor
(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som
enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar,
såsom motsvarande sammansatta varor.
*6: 1. Vad i anm. 6 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest
varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra
en artikel hänförlig till denna avdelning.
Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,
icke elektriskt manövrerade
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);
b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;
c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.
2. Till nr 86.09 hänföras bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och
andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, drag
krokar och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.
3. Till nr 86.10 hänföras bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stopp
bockar och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och
rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövrerings-
anordningar för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska
belysningsanordningar.
86.01
Ånglok och tendrar därtill ......................................................... 10 %
86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift) . .
10 %
86.03 Andra lok .......................................................................................... 10 %
86.04 Motorvagnar och motordressiner................................................. 12 %
86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång
vagnar, undersökningsvagnar och andra dylika specialvag
nar för järnvägar eller spårvägar............................................. 8 %
86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för
järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordres-
siner .................................................................................................... 8 %
86.07
Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar............................... 8 %
86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor
eller gaser, oavsett transportsättet............................................. 8 %
86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:
A. bromsapparater samt delar därtill...................................... 10 %
B. andra slag ................................................................................... 8 %
86.10
Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,
härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontroll-
och manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och de
lar därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller
spårvägar........................................................................................... 8 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
117
Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
Anmärkningar
1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som äro
konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av ma
skiner, redskap eller last, även om de ha särskilda smärre utrymmen, som möjlig
göra medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, ut
säde, gödningsämnen e. d.
2. Bilunderreden med motor, som äro försedda med förarhytt, hänföras till nr 87.02
och icke till nr 87.04.
3. Till nr 87.10 hänföras icke barncyklar, som icke äro konstruerade som vanliga cyk
lar eller som icke äro utrustade med kullager; dylika barncvklar hänföras till nr
97.01.
87.01
Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d..........
10 %
87.02 Bilar för person- eller godsbefordran........................................ 15 %
87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkas-
tarbilar, verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning
för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika
bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ... .
15 %
87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01 —
87.03:
A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01 ............... 10 %
B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 . .
15 %
87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, fö
rarhytter härunder inbegripna.................................................... 15 %
87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 —
87.03:
A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 . .
10 %
B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—
87.03
15 %
87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbe
gripna) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt
delar till dylika truckar................................................................ 10 %
87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be-
styckning; delar till dylika fordon............................................. fri
87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),
även med sidvagnar; särskilt inkommande sidvagnar till
motorcyklar eller cyklar:
A. motorcyklar:
1. med en cylindervolym av högst 245 cm3....................... 15 %
2. andra....................................................................................... 10 %
B. särskilt inkommande sidvagnar............................................. 10 %
87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna),
utan motor............................................................................... 1 st. 20: —
87.11
Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med mo
tor ........................................................................................................ fri
87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11
15 %
87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk
framdrivningsanordning; delar till dylika fordon ............... 10 %
87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan me
kanisk framdrivningsanordning samt delar därtill............. 10 %
Kap. 88. Luftfartyg rn. m.
Anmärkning
* Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behand
las tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ända
mål föras från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan eljest stadgas för varor
av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständighe
terna finner tull icke böra utgå.
88.01 Ballonger och luftskepp .............................................................. fri
88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes .. fri
88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ............... fri
88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill.......................... 10 %
88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg
samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till
dylika anordningar eller apparater............................................. fri
Kap. 89. Fartyg och båtar
Anmärkning
Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och
båtar, inkommande i delar, hänföras till samma tulltaxenummer som motsvarande fär
digbyggda fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, skall nr 89.01
äga tillämpning.
Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier be
handlas tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som för
varaktigt ändamål ilandföras från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom
för sådana artiklar, som särskilt förvärvats i utlandet och som inkomma med här till
verkade eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, skall erläggas tull
enligt vad i taxan eljest stadgas för varor av ifrågavarande slag, för så vitt icke general
tullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.
118
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: A. krigsfartyg................................................................................... fri B. fiskefartyg ................................................................................... fri C. lustfartyg...................................................................................... 10 % D. andra slag:
1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .... 10 %
2. andra ...................................................................................... fri
89.02 Bogserbåtar: A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton........... 10 % B. andra ........................................................................................... fri 89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av un derordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift, ävensom flytdockor ...................................................................... fri 89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas.................................. fri 89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöjningsbojar och andra bojar samt sjömärken......................................... fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
119
120
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING XVIII
Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medi
cinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musik
instrument samt apparater för upptagning eller
återgivning av ljud
Kap• 90
•
Optiska instrument och apparater, foto
-
och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr
42.04) eller textilmaterial (nr 59.17);
b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material
för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;
c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av
oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska artiklar (nr 83.12 och kap. 71)-
d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;
e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kon
trollvågar samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr
84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställ
ning av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska
avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av op
tiska instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hän
förliga till nr 84.61;
g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för ra-
dionavigering e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);
h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg
(nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13);
ij) artiklar, hänförliga till kap. 97;
k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).
2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom mot
svarande kompletta eller färdiga instrument och apparater, för så vitt de förete de
väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller appara
terna.
3. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om
tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra
till detta kapitel hänförliga artiklar följande:
a) sådana delar och tillbehör, som utgöra artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer
i detta kapitel eller i kap. 84, 85 eller 91 (med undantag av nr 84.65 och 85.28)
hänföras till numret i fråga;
b) andra delar och tillbehör, vilka äro igenkännliga såsom uteslutande eller huvud
sakligen avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxe-
ras enligt tnlltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.
Knngl. Maj:Is proposition nr DO år I Dö 8
121
4. Till nr 90.05 hänföras icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för
vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller appa
rater, hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).
5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordaly
delsen kunna hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.
6. Nr 90.28 omfattar endast:
a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;
b) instrument och apparater, vilka äro av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15,
90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funk
tion grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;
c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning
(alfa-, beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.
7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
90.01
Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett
materialet, oinfattade, med undantag av artiklar av glas,
icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor. . fri
90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett
materialet, infattade för användning i instrument eller ap
parater, med undantag av artiklar av glas, icke bearbetade
för optiskt bruk:
A. objektiv till kameror:
1. vägande per styck högst 3 kg........................................... 10 %
2. andra; ävensom sökare till kameror ............................ 5 %
B. andra slag ................................................................................... 10 %
90.03
Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt
delar till sådana infattningar ..................................................... 8 %
90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet
skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor................... 8 %
90.05
Kikare ................................................................................................ fri
90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tu
ber, meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill,
med undantag av radioastronomiska instrument................... fri
90.07
Stillbildskameror; blixtljusapparater:
A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:
1. vägande per styck högst 3 kg ........................................ 10 %
2. andra....................................................................................... 5 %
B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror ....
5 %
C. blixtljusapparater ...................................................................... It) %
90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagnings
apparater, även kombinerade, samt kinoprojektorer, även
med anordningar för återgivande av ljud:
A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsap
parater, samt delar därtill, ej hänförliga till B:
1. vägande per styck högst 3 kg................................... 10
%
2. andra.............................................................................. 5
%
B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror
5 %
C. andra slag ................................................................................... 10 %
90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och för-
ininskningsapparater ..................................................................... 10 %
90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolabo-
ratorier, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel;
kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopie
ring; filmspolar; projektionsdukar och projektionsskärmar
10 %
90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondif-
fraktionskameror............................................................................. fri
90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,
filmning eller projicering ............................................................ 10 %
90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna . .
10 %
90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,
avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteoro
logi, hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmä-
tare .................................................................................................... 10 %
90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter . .
10 %
90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pan-
tografer, ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); in
strument och apparater för mätning eller kontroll, ej hän
förliga till annat nummer i detta kapitel (balanseringsap-
parater, planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mät-
band, mätstockar o. d.); profilprojektorer ............................ 10 %
90.17
Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även
för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska ap
parater samt instrument för ögonundersökning härunder
inbegripna ....................................................................................... 10 (/c
90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater
för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-,
syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respi
ratorer, gasmasker härunder inbegripna ................................ 10 %
90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirur-
giska gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder
och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda;
spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:
A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill ............... 5 %
B. andra slag ................................................................................... fri
90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater
för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, här
under inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, ma
növerbord, röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för rönt
genundersökning eller röntgenbehandling:
A. röntgenrör samt delar därtill ............................................. fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
90.21
Instrument, apparater och modeller för demonstrations-
ändamål (t. ex. vid undervisning eller på utställningar),
icke användbara för andra ändamål ......................................... fri
90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning
(undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller lik
nande egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper,
plaster e. d.) ................................................................................... 10 %
90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyro-
metrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även
registrerande, samt kombinationer av dessa instrument . .
10 c/c
90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto
matisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå,
tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur
(t. ex. manometrar, termostater, nivåmätare, dragregulato
rer, genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej
hänförliga till nr 90.14.................................................................. 10 %
122
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk ana
lys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och
gasanalysapparater), för mätning eller kontroll av viskosi-
tet, porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorime
triska, fotometriska eller akustiska mätningar, exponerings-
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
123
mätare härunder inbegripna; mikrotomer ............................ 10 %
90.26 Gas-, vätske- och elektricitetsmätare......................................... 10 %
90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare,
stegräknare o. d.; liastighetsmätare och takometrar (även
magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop...........
10 %
90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,
analys eller automatisk reglering:
A. ekolod ........................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller
huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24
eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar .................................... 10 %
Kap. 91. Ur
Anmärkningar
1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur
(fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek,
inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.
2. Nr 91.07 och 91.08 skola icke äga tillämpning på mekaniska verk (drivna av fjäder
eller lod), som arbeta utan gångsegment (nr 84.08).
3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk
utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.
4. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 2 och 3, hänföras till
detta kapitel verk och andra delar, som kunna användas såväl i ur som i andra artiklar
(t. ex. i mätinstrument).
5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar
tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
91.01
Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder in
begripna .....................................................
5 %
91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr
91.03
5 %
91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luft
fartyg, bilar eller andra fordon ................................................. 5 %
91.04 Andra ur:
A. väckarur och skeppskronometrar........................................
5 %
B. andra .......................................................................................... 13 %
91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller
synkronmolor försedda apparater för tidkontroll eller tid
mätning ............................................................................................ 10 %
91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller syn
kronmotor .......................................................................................... 10 %
91.07
Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta ...................... 5 %
91.08 Andra urverk, sammansatta:
beläggas med samma tull som motsvarande samman
satta ur
91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana
124
Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
boetter samt ämnen därtill ......................................................... 5 %
91.10 Urfoder och delar därtill .............................................................. 10 %
91.11
Andra urdelar ................................................................................. fri
Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgiv
ning av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument
och apparater
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller foto-
elektrisk väg, samt exponerad dylik film, även framkallad (kap. 37);
b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan
elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke
hopbyggda med dessa artiklar och icke inbyggda i samma hölje som desamma
(kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade
med radiomottagningsapparater (nr 85.15) ;
d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);
e) leksaksinstrument (nr 97.03);
f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).
2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta ka
pitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller appa
rater, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga
instrumenten eller apparaterna.
3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02
eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de äro avsedda,
och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenum-
mer som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom
grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de in
föras tillsammans med de apparater, för vilka de äro avsedda.
4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar
tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
92.01
92.02
92.03
92.04
Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cem
balor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor,
andra än eolsharpor:
A. pianon
B. andra slag ..........................
Andra stränginstrument:
A. stråkinstrument ...............
B. andra ..................................
Orglar, orgelharmonier o. d.
Dragspel och munspel ........
15
%
dock
högst
300: —
per
styck
fri
fri
12
%
12
%
12
%
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
125
92.05 Andra biåsinstrument..................................................................... fri 92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjet ter o. d.) ........................................................................................... 12 % 92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och lik nande musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.) . . 12 % 92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och lik nande ljudsignalredskap .............................................................. 12 % 92.09 Strängar till musikinstrument..................................................... 12 % 92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än sträng ar), härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldo sor; metronomer, stämgafflar och stämpipor: A. höljen och stomryggar till pianon .................................... 15 % B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01,
92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; and ra delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument
hänförliga till nr 92.05 ......................................................... fri D. andra slag ............................................................................... 12 %
92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa .... 10 % 92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, prepa rerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammo fonskivor : A. grammofonskivor:
1. för språkundervisning........................................................ fri
2. andra ...................................................................... 100 kg1 50:— B. andra slag................................................................................... fri
92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11 ................................................................................................ 10 %
1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.
126
Kungl. Maj. ts proposition nr 00 år 1058
AVDELNING XIX
V apen och ammunition
Kap. 93. Vapen och ammunition
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till kap. 36-
b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);
d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som
aro monterade på vapen eller som inkomma tillsammans med de vapen, på vilka
de äro avsedda att monteras (kap. 90);
e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (kap.
97);
f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).
2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta
eller färdiga vapen, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta
eller färdiga vapnen.
3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga
till nr 85.15.
i. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med
artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
93.01
Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar
därtill; slidor och baljor till hithörande vapen.......................
93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen............................
93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller
93.02
.. ....................................
93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder
inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på
förbränning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler
samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsappa-
rater o. d.............................................................................................
93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för
komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäder
pistoler .........................................................................................
93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder in
begripet ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eld
vapen :
A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till re
volvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ...................
B. andra slag:
1. delar av trä ..........................................................................
2. andra:
a. till eldvapen ..................................................................
b. till andra vapen..............................................................
fri
fri
fri
6 %
8
%
fri
fri
6
%
8
%
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
127
93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder in begripet hagel och förladdningar: A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för
revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ............... fri B. andra slag ................................................................................... 8 %
128
Kungl. Maj. ts proposition in- 90 år 1958
AVDELNING XX
Diverse varor
Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fvllas med luft eller vatten, hänförliga
till kap. 39, 40 eller 62;
b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras
efter sin beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);
c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som
användas i parker, trädgårdar, vestihuler e. d. (kap. 68 och 69);
d) speglar (nr 70.09);
e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr
83.03);
f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till
nr 84.15; möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);
g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller tele-
visionsapparater (nr 85.15) ;
h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);
ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;
k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra
till nr 92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);
l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstrue
rade möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).
2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej äro avsedda
att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse gäller dock icke beträffande:
a) köksskåp och dylika skåp;
b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;
c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda
att hängas upp eller att placeras på varandra.
3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas,
marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt
skick, för så vitt delarna inkomma samtidigt.
4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkom
mande skivor av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbe
gripna) eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även
om de äro tillskurna.
b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till
möbler enligt nr 94.01—94.03.
94.01
Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. här
under inbegripna, samt delar därtill........................................ 10 %
94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tand-
läkar- eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersök-
ningsbord och liknande bord samt sjukhussängar med me
kaniska anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar
med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar
till dylika artiklar ......................................................................... 8 %
94.03 Andra möbler samt delar därtill ............................................. 10 %
94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,
försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av po-
129
röst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,
sängtäcken och kuddar:
A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller
andra väsentliga delar av metall eller trä:
1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda
Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
textilfibrer ........................................................................... 17 %
2. med överdrag av annan textilvara................................. 14 %
B. andra slag:
1. av metall eller trä, utan överdrag ................................ 8 %
2. av poröst gummi, utan överdrag.................................... 10 %
3. andra ................................................................................... 14 %
Kap. 95. Varor av snidningsmaterial
m.
m.
Anmärkning
Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänföriiga till kap. 66 (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill);
b) solfjädrar (nr 67.05);
c) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;
d) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda
med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt
inkommande skaft och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta
kapitel;
e) varor, hänförliga till kap. 90, såsom infattningar till glasögon;
f) varor,
hänförliga till kap. 91, såsom urboetter och urfoder;
g) varor,
hänförliga till kap. 92, såsom musikinstrument;
h) varor,
hänförliga till kap. 93, såsom delar till vapen;
ij) varor,
hänförliga till kap. 94 (möbler och delar därtill);
k) varor,
hänförliga till kap. 96 (borstbinderiarbeten m. m.);
l) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);
m) varor, hänförliga till kap. 98, såsom knappar, rökpipor och kammar;
n) varor, hänförliga till kap. 99 (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).
95.01
Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
arbetning ...................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
arbetning ................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
arbetning ...................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
arbetning ...................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
95.05
Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska
snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
arbetning ...................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
9 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bear
betade, samt varor av dessa material:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
130
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
arbetning ..................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat
(jet) och liknande mineraliska material, bearbetade, även
som varor av dessa material:
A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
arbetning ...................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt for
made av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller
konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller
dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofo-
nium, kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjut
na eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,
ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bear
betat (ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav........... fri
Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;
handsiktar och handsåll
Anmärkningar
X. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till kap. 71;
b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkar- eller veterinär
bruk (nr 90.17);
c) leksaker (kap. 97).
2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra
ämnen, i knippen utan infattning, vilka äro färdiga att utan isärtagning användas
vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål erfordra endast en komplette
rande mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).
96.01
Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar
eller fibrer, med eller utan skaft ............................................. 10 %
96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), ma-
skinborstar härunder inbegripna; målningsrullar; moppar,
avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material 10 %
96.03 Bindlar för borstfabrikation:
beläggas med samma tull som motsvarande borstmaterial
96.04 Dammvippor av fjädrar .............................................................. 10 %
96.05
Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet...........
10 %
96.06 Handsiktar och handsåll, oavsett materialet............................ 10 %
Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) julgransljus (nr 34.06);
b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
131
c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke mon
terade, hänförliga till kap. 39, nr 42.06 eller avd. XI;
d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02
eller 43.03;
e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hän
förliga till kap. 60 eller 61;
f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hän
förliga till kap. 62;
g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd
o. d. för idrott, hänförliga till kap. 64, ävensom idrottsmössor, hänförliga till
kap. 65;
h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);
ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas,
hänförliga till nr 70.19;
k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
l) varor, hänförliga till nr 83.11;
m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till avd. XVII;
n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr
87.10);
o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (kap. 89), samt redskap för fram-
drivning därav (kap. 44, om de äro av trä);
p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);
q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);
r) vapen och andra artiklar, hänförliga till kap. 93;
s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras
efter sin beskaffenhet).
2. Till detta kapitel hänföras även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel me
tall ingå endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.
3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställa människor.
4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras så
som motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga
kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.
5. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1, tulltaxeras delar och
tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta
kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.
97.01
Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dy
lika leksaksfordon ävensom dockvagnar ................................ 12 %
97.02 Dockor ................................................................................................ 12 %
97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för för
ströelse ................................................................................................ 12 %
97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra
spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljard
bord och andra för spel speciellt konstruerade möbler ....
12 %
97.05
Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader
samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar
samt julkrubbor och figurer därtill) ......................................... 12 %
97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymna
stik, sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:
A. av trä ............................................................................................ 5 %
B. av läder eller metall ................................................................ 8 %
C. av annat material..................................................................... 12 %
97.07
Fiskkrokar samt håvar, alla slag; redskap för fiske med
krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:
A. fiskkrokar ................................................................................... fri
B. andra slag ................................................................................... 10 %
97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för
nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och
teatrar ................................................................................................ 10 %
132
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 98. Diverse
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);
b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående
helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock
med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till kap. 71) eller av naturpärlor eller
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (kap. 71);
c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;
d) dragstift (nr 90.16);
e) leksaker, hänförliga till kap. 97.
2. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 här ovan, hänföras till detta kapitel även
varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av
ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädel
stenar.
3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande
samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar
tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,
som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.
98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar
och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen
och knappformar; delar till knappar ............................................. 12 %
98.02 Blixtlås och delar därtill .................................................................. 12 %
98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare
o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och penn-
hållare), ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ................... 10 %
98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:
A. av ädel metall
......................................................................... 10 %
B. andra slag ....................................................................................... fri
98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färg
stift, grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och
biljardkrita ........................................................................................... 10 %
98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram.............................................. 10 %
98.07
Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och
dylika handstämplar ävensom s. k. typtryckerier............... 8 %
98.08 Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på
spolar; färgdynor, med eller utan ask.................................... 10 %
98.09 Sigill- och butelj lack i form av stänger, plattor e. d.; hekto-
graf- och valsmassa samt liknande produkter på basis av
gelatin, även på underlag av papper eller textilvara...........
10 %
98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även
elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tänd-
stenar och vekar .......................................................................... 8 %
98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, äm
nen härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken
samt delar därtill:
A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä........... fri
B. cigarr- och cigarrettmunstycken av sjöskum eller bärn-
C. andra slag ................................................................................... 10 %
98.12 Kammar, hårspännen o. d.............................................................. 15 %
98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artiklar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersed lar ........................................................................................................ 10 % 98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer 15 % 98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar därtill (andra än lösa glas) .................................... 15 % 98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ .................................................................................................... 10 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
133
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING XXI
Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller
avsedda att här utgivas (nr 49.07);
b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);
c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).
2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller
i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar,
oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för me
kaniskt eller fotomekaniskt förfarande.
3. Till nr 99.03 hänföras icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade
reproduktioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter
sin beskaffenhet.
4. a) För så vitt icke annat stadgas i anm. 1—3, skola varor, som kunna hänföras till
såväl detta kapitel som andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,
b) Till nr 99.06 hänföras icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.
5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras till
sammans med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ra
marna är normalt i förhållande till konstverken.
99.01
Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än
teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade
föremål).............................................................................................. fri
99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, trä
snitt och litografier ...................................................................... fri
99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet ..................................... fri
99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggnings
stämplar o. d., makulerade, ävensom omakulerade men
icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utgivas fri
99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller ana
tomiska samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt,
paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... fri
99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år................................ fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
135
Register till tulltaxan
Tulltaxe-
nummer
A
Acetaler ..................................................... 29.10
Acetonolja ................................................ 38.09
Acetylensvart............................................. 28.03
Acetylsalicylsyra .................................... 29.16
läkemedel därav................................... 30.03
Ackumulatorer:
elektriska ............................................. 85.04
ång- ......................................................... 84.02
Adiantum .................................................. 06.04
Adresseringsmaskiner ............................ 84.54
delar och tillbehör därtill ........... 84.55
Agar-agar .................................................. 13.03
Agnar ......................................................... 12.09
Aktier ......................................................... 49.07
Al ................................................................ 06.02
Alabaster ................................................. 25.15
Album ........................................................ 48.18
Albuminer, albuminater och andra
albuminderivat ................................... 35.02
Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehyd-
etrar och aldehydfenoler ............... 29.11
Aldehydsyror ........................................... 29.16
Alginsyra ................................................. 39.06
Alkalimetaller ........................................ 28.05
Alkoholer:
etylalkohol.................................... 22.08—-09
metylalkohol, rå ................................ 38.09
acykliska ............................................... 29.04
cykliska ................................................ 29.05
Alkoholperoxider .................................... 29.08
Alkoholsyror ............................................. 29.16
Alm ............................................................ 06.02
Almanackor och almanacksblock . .
49.10
Aloeextrakt ............................................. 13.03
Alpstavar ................................................... 66.02
Aluminatcement ..................................... 25.23
Aluminium och varor därav........... Kap. 76
Aluminiumhydroxid och aluminium
oxid ......................................................... 28.20
Aluminiumsulfat .................................... 28.38
Alunarter ................................................... 28.38
Tulltaxe-
nummer
Amalgamer, av
oädla metaller .................................... 28.58
ädla metaller ....................................... 28.49
Ambra ......................................................... 05.14
Amidoföreningar .................................... 29.25
Aminoföreningar ........................ Kap. 29:IX
Ammoniak ................................................. 28.16
Ammoniumfosfater:
innehållande minst 6 mg arsenik
per kg ..................................................... 31.05
andra ....................................................... 28.40
Ammoniumkarbonat ............................ 28.42
Ammoniumnitrat ....................... 31.02, 31.05
Ammoniumsulfat och ammoniumsul-
fatnitrat .................................... 31.02, 31.05
Ammunition ............................................. 93.07
Amylalkohol ........................................... 29.04
Amylfenol ................................................. 29.06
Ananas, färsk eller torkad................... 08.01
Andalusit ................................................... 25.07
Anhydrit ..................................................... 25.20
Anilin......... ................................................. 29.22
Anilinpennor och anilinstift............... 98.05
Animaliska produkter................... Kap. 2—5
Anis ............................................................ 09.09
Ankare ........................................................ 73.30
Anoder för förnickling ........................ 75.05
Ansjovisinläggningar ............................ 16.04
Anteckningsblock och antecknings
böcker ..................................................... 48.18
Antibiotika ................................................ 29.44
Antikviteter ............................................. 99.06
Antimon och varor därav ................... 81.04
Antioxidationsmedel, beredda, för
gummiindustrin ................................ 38.19
Antracen ................................................... 29.01
Antracensvart ......................................... 28.03
Apatit .......................................................... 25.10
Apelsiner, färska eller torkade...........
08.02
Apparater: se deras benämningar
samt under Maskiner
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Appreturmedel, beredda...........
38.12
av jute .................................................
57.03
Aprikoskärnor ............................
12.08
av järn och stål ................................
73.03
Arbetsvagnar för järnvägar och spår-
från järn- och ståltillverkning . .
26.02
vägar .........................................
86.06
av kaffe ...............................................
09.01
delar därtill .........................
86.09
av kakao ............................................
18.02
Areometrar ...................................
90.23
av koppar ...........................................
74.01
Armband:
av kork ................................................
45.01
av läder och konstläder ....
42.03
av lin ...................................................
54.01
av metall................................... 71.12,
71.16
från livsmedelsindustrin ........... Kap. 23
Armbandsur ................................
91.01
av magnesium ....................................
77.01
delar därtill ............... 91.07, 91.09,
91.11
av människohår ..............................
05.01
Arrowrot ....................................
07.06
av natursilke........................................
50.03
Arsenater av metaller...............
28.41
av nickel ...........................................
75.01
Arsenikorganiska föreningar
29.32
av papper eller papp .......................
47.02
Arseniksulfider, naturliga ....
25.29
av rami ...............................................
54.02
Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och
av syntetiska eller konstgjorda tex-
arseniksyror ............................
28.11
tilfibrer .................................................
56.03
Arseniter av metaller...............
28.41
av tagel ...............................................
05.03
Asbest:
av tenn .................................................
80.01
bearbetad; varor därav .... . .
68.13—14
av textilvaror.......................................
63.02
obearbetad ................................
25.24
av tobak .................................................
24.01
Asfalt, asfaltmastix och asfaltslen 27.14—16
av trä ...................................................
44.01
Asfalt:
av zink .................................................
79.01
varor därav ............................
68.08
av ädel metall ...................................
71.11
Ask...................................................
06.02
Avokatofrukter, färska eller torkade
08.01
Aska ................................................ . . 26.03—04
Avståndsmätare ....................................
90.14
Askar, av
Avtorkare ...............................................
96.02
aluminium ..............................
76.10
Avtrycksmassor för dentalbruk ....
34.07
järnplåt ...................................
73.23
Avvägningsinstrument .......................
90.14
trä .............................................
44.27
Axelkopplingar ........................................
84.63
Asp...................................................
06.02
Axelvadd ...................................................
61.11
Asparagus ....................................
06.04
Azalea .........................................................
06.02
Astronomiska instrument ....
90.06
Azider .......................................................
28.57
Auberginer: se Köksväxter
Azo- och azoxiföreningar ...................
29.28
Avenbok .........................................
06.02
Avfall:
av aluminium .......................
76.01
B
av ben .....................................
05.08
Backspeglar .............................................
70.09
av bly .........................................
78.01
Badkar av keramiskt material..........
69.10
av blötdjur och sköldpadd . . . .
05.11—12
Bajonetter ...............................................
93.01
av bomull ................................
55.03
Bakpulver ................................................
21.06
av djurhår (andra än tagel)
53.03
Bakströmsreläer ....................................
85.08
av elfenben ..............................
05.10
Bakverk ............................................ 19.07—08
av fisk ....................................
05.05,
23.01
Balanseringsapparater .......................
90.16
av glas .......................................
70.01
Balata .......................................................
40.01
av glimmer ...........................
25.26
Baljor av trä ........................................
44.22
av gummi:
Baljväxtfrön, torkade etc., tjänliga
hård- ....................................
40.15
till människoföda ............................
07.05
mjuk- ....................................
40.04
Balkonger ...............................................
73.21
av hampa ...............................
.
57.01—02
Ballonger .................................................
88.01
av horn ....................................
05.09
delar därtill..........................................
88.03
av hudar och skinn, oberedda ....
05.06
Balsamer, naturliga ............................
13.02
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
137
Tulltaxe-
nummer
Bambu ........................................................ 14.01
Bananer, färska eller torkade ........... 08.01
Banbyggnadsmateriel ............................ 73.16
Band:
preparerade för ljudupptagning el
ler inspelade ......................................... 92.12
av aluminium ..................................... 76.03
av bly ..................................................... 78.03
av gummi ................................ 40.05, 40.08
av järn eller stål ............... 73.12, 73.15
av koppar ............................................. 74.04
av magnesium ................................... 77.02
av nickel ............................................... 75.03
av tenn .................................................. 80.03
av textilfibrer:
gummielastiska
.......................... 59.13
andra ....................................... 58.05—06
av zink ................................................. 79.03
Bandspelare ............................................. 92.11
Bariumhydroxid .................................. 28.18
Bariumkarbonat, naturligt ............... 25.11
Bariumoxid och bariumperoxid ....
28.18
Bariumsulfat, naturligt ....................... 25.11
Barncyklar ................................................ 97.01
Barnvagnar ............................................... 87.13
Barometrar ............................................. 90.23
Basalt .......................................................... 25.16
Baser, oorganiska....................... Kap. 28:IV
Basilikört ................................................. 12.07
Batater ........................................................ 07.06
Batterier .................................................... 85.03
Bauxit, aktiverad .................................... 38.03
Beck:
mineraltjär- ....................................... 27.08
vegetabiliskt ......................................... 38.10
Behållare:
för godstransport (containers) . .
86.08
värmeisolerande
.......................... 98.15
av aluminium ............................ 76.09—10
av järn eller stål....................... 73.22—24
av keramiskt material ................... 69.09
av koppar ............................................. 74.09
Belysningsarmatur och belysningsar-
tiklar, av
oädel metall ......................................... 83.07
trä ............................................................ 44.27
Belysningsutrustning, elektrisk, för
cyklar eller motorfordon ............... 85.09
Beläggningsstämplar:
icke makulerade, gångbara här i
landet ...................................................... 49.07
andra ...................................................... 99.04
Tulltaxe-
nummer
Ben:
bearbetat; varor därav ....
95.04
obearbetat ...............................
05.08
Benfett ........................................
15.06
Benlim ........................................... 35.03,
35.06
Benlindor, benläder och benskydd . .
64.06
Benprecipitat ..............................
28.40
Bensen .........................................
29.01
Bensoesyra ...................................
29.14
29.01
Bentonit .......................................
25.07
Bergborrar ................................
82.05
Bergborrstål, ihåligt ............... 73.10,
73.15
Beryllium samt varor därav
77.04
Beslag av oädel metall ........... 83.02,
83.05
Besättningsartiklar ..................
61.08
Betfrön ...........................................
12.03
Betmassa .......................................
23.03
Betmedel, beredda ................... . .
38.12—13
Betong:
varor därav ............................ . . 68.11—12
Bidéer ............................................
69.10
Bijouterivaror ................... 71.12, 71.15—16
Bilar:
pansar- ....................................
87.08
87.02—03
delar och tillbehör därtill
87.06
49.11
49.03
Biljardbord ................................ ..........
97.04
Biljardkrita ..................................
98.05
Biljettmaskiner .......................
84.52
delar och tillbehör därtill . .
84.55
Billets ............................................. 73.07,
73.15
Bindgarn .......................................
59.04
Bindlar för borstfabrikation . .
96.03
Bindor, impregnerade med farmaceu-
30.04
Bitumen ....................................... . .
27.14—15
Bituminösa ämnen ................... .... Kap. 27
Bivax ............................................
15.15
Bjälklagstegel ............................
69.04
Bjällror .......................................
83.11
Björk .............................................
Blad:
06.02
konstgjorda; varor därav . .
67.02
naturliga ................................
06.04
Blekmedel, s. k. optiska . . . .
32.05
Blixtlampor ................................
85.20
Blixtljusapparater ...................
90.07
Blixtljuspreparat ......................
37.08
Blixtlås ........................................
98.02
138
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Block, av vegetabiliskt material jäm
te mineraliskt bindemedel................. 68.09
Blomknoppar ........................................... 06.03
Blomkål: se Köksväxter
Blommor:
konstgjorda; varor därav ................. 67.02
naturliga ....................................... 06.01—03
Blomsterfrön............................................. 12.03
Blooms ........................................... 73.07,
73.15
Bly och varor därav ....................... Kap. 78
Blyacetater................................................. 29.14
Blyertspennor och blyertsstift............
98.05
Blyoxider ................................................. 28.27
Blyull ......................................................... 78.06
Blånor, av
hampa eller jute ....................... 57.01—03
lin eller rami ............................ 54.01—02
Biåsinstrument .............................. 92.04—05
delar och tillbehör därtill............... 92.10
Blåsor ......................................................... 05.04
varor därav ....................................... 42.06
Bläck ......................................................... 32.13
Bläckborttagningsmedel i detaljhan
delsförpackningar ............................ 38.19
Bländare till kameror ............... 90.07—08
Blötdjur:
beredda eller konserverade ........... 16.05
färska, kylda, frysta etc................... 03.03
Bobiner, av
papper eller papp ............................ 48.20
trä ............................................................ 44.26
Boetter ..................................................... 91.09
Bogserbåtar .............................................. 89.02
Bojar ......................................................... 89.05
Bok ............................................................ 06.02
Bokbindarklot ................................ 59.07—08
Bokbinderimaskiner ............................... 84.32
Bokföringsmaskiner ............................ 84.52
delar och tillbehör därtill ............... 84.55
Bokomslag av papper eller papp ....
48.18
Bokstäver av oädel metall ............... 83.14
Bomber:
brandsläcknings- ................................ 38.17
utgörande ammunition ................... 93.07
Bomull ........................................ 55.01, 55.04
Bomullslinters ......................................... 55.02
Borater:
naturliga ............................................. 25.30
andra, av metaller ............................ 28.46
Borddukar:
av papper ............................................. 48.21
av textilmaterial ............................... 62.02
Bordfläktar ............................................. 85.06
Bordsartiklar, av
glas ....................................................... 70.13
keramiskt material................... 69.11—12
Bordsur ........................................ 91.02, 91.04
delar därtill ........... 91.07—08, 91.10—11
Bordtennisspel ......................................... 97.04
Borider ....................................................... 28.57
Borrar .................................... ............ 82.04—05
Borrsockar ................................................. 82.04
Borst ............................................... 05.02, 05.09
Borstar ............................................. 96.01—02
Borstbinderiarbeten....................... 96.01—03
Borstskaft och borstträn ................... 44.25
Borsyra:
naturlig ................................................ 25.30
annan ..................................................... 28.12
Bortrioxid .................................................. 28.12
Bovete ......................................................... 10.07
Brandbilar ................................................. 87.03
delar och tillbehör därtill ........... 87.06
Brandlarmsapparater ............................ 85.17
Brandslangar ........................................... 59.15
Brandsläckningsapparater............ 84.21
preparat och laddningar därtill . . 38.17
Brandsläckningsbomber ...................... 38.17
Braständare ............................................. 36.08
Brevkorgar av papp eller papper . . 48.17
Brevkort utan bild ................................ 48.14
Brevordnare .............................................. 83.05
Brevpapper i block ................................ 48.14
Brockband ................................................. 90.19
Broderier ................................................... 58.10
Brom ......................................................... 28.01
Bromater och bromider av metaller 28.33
Bromsar, elektromagnetiska........ 85.02
Bromsband ............................................... 68.14
Bronsfolier ............................................. 32.09
Bronsfärger och bronspasta ............... 32.09
Broschyrer ................................................. 49.01
Brosektioner ........................................... 73.21
Brunkol och brunkolsbriketter ....
27.02
Bryggeriharts ......................................... 38.10
Bryggeriindustrimaskiner, ej hänför
liga till annat nummer ................... 84.30
Brynstenar, hand- ................................ 68.05
Brytningsfärger ....................................... 32.10
Brännare till eldstäder ........................ 84.13
Brännvin ................................................. 22.09
Bufflar ..................................................... 01.02
Buljonger, färdiga och buljongprepa
rat .......................................................... 21.05
Tulltaxe-
nummer
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Bull-dozers ............................................... 84.23
Bultar, av
järn eller stål .................................... 73.32
koppar ................................................... 74.15
zink ......................................................... 79.06
Bultsaxar ................................................. 82.03
Burkar, av
aluminium ....................................... 76.10
glas ......................................................... 70.10
järn- eller stålplåt
....................... 73.23
Butelj lack ................................................. 98.09
Butylfenol .................................................. 29.06
Byggnadsartiklar av zink ................... 79.05
Byggnadsornament av keramiskt ma
terial ..................................................... 69.05
Byggnadsplattor, av pappersmassa
etc............................................................... 48.09
Byggnadssnickerier ................................ 44.23
Byggnadssten ................................... 25.15—16
B
3
'sthållare ............................................... 61.09
Båglampor ................................................ 85.20
Båtar ...................................................... Kap. 89
Bäddsoffor ............................................... 94.01
Bälten av läder .................................... 42.03
Bär, färska ............................................. 08.08
Bärgningsbilar......................................... 87.03
delar och tillbehör därtill............... 87.06
Bärnsten:
bearbetad; varor därav................... 95.07
obearbetad ........................................... 25.25
Bärnstenssyra ........................................ 29.15
Bävergäll ................................................... 05.14
Böcker ........................................................ 49.01
Bönor, torkade etc., tjänliga till män-
niskoföda ............................................. 07.05
C
Capeliner av stampad filt................... 65.03
Carbon black............................................. 28.03
Cedratfrukter, färska eller torkade.. 08.02
Cellulosavadd ......................................... 48.01
Cembalor ................................................... 92.01
delar och tillbehör därtill ....
92.09—10
Cement ..................................................... 25.23
Centrifuger ............................................... 84.18
Ccresin ........................................................ 27.13
Chamotte .................................................... 25.07
Checkhäften ............................................ 49.07
Checkstämplingsapparater .................. 84.51
delar och tillbehör därtill................ 84.55
Chiolit, naturlig .................................... 25.28
Choklad och chokladvaror ............... 18.06
Tulltaxe-
139
nummer
Chokladautomater ................................ 84.58
Chuckar, elektromagnetiska ............... 85.02
Cider ............................................................ 22.07
Cigarrettautomater ................................ 84.58
Cigarretthylsor .................................... 48.10
Cigarrettmunstycken ............................ 98.11
Cigarrettpapper ....................................... 48.10
Cigarrettändare ....................................... 98.10
flytande bränslen därtill ............... 36.08
Cigarrmunstycken................................... 98.11
Cikoriarot:
rostad ..................................................... 21.01
annan ..................................................... 12.05
Cirkusar, ambulerande ....................... 97.08
Cisterner, av
aluminium ........................................... 76.09
järn eller stål .................................... 73.22
koppar ................................................... 74.09
Citroner, färska eller torkade ........... 08.02
Citronsyra ................................................. 29.16
Citrusfrukter, färska eller torkade . .
08.02
Containers ................................................ 86.08
Cordväv:
impregnerad ......................................... 59.11
av ändlöst syntetiskt eller konst
gjort textilmaterial .......................... 51.04
Cyanater av metaller ............................ 28.44
Cyanider av metaller ............................ 28.43
Cyanit ......................................................... 25.07
Cykelhästar ............................................... 97.01
Cyklar:
barn- ..................................................... 97.01
andra ............................................. 87.09—10
delar och tillbehör därtill ........... 87.12
Cyklohexan............................................... 29.01
Cyklohexanol ........................................... 29.05
Cyklohexanon ........................................... 29.13
Cyklohexylsulfaminsyra ................... 29.30
Cylinderpressar .................................... 84.35
Cylindrar för förtätade gaser, av
aluminium ............................................. 76.11
järn eller stål...................................... 73.24
Cymbaler ................................................. 92.06
Cymen (cymol):
rå ........................................................... 38.07
annan ..................................................... 29.01
D
Dadlar, färska eller torkade............... 08.01
Damasker .................................................. 64.06
Damejeanner av glas ............................ 70.10
Dammsugare ............................................. 85.06
140
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Dammvippor av fjädrar................ 96.04
Datumstämplar ....................................... 98.07
Defibrörstenar ........................................ 68.04
Deglar av eldfast keramiskt material 69.03
Degras ........................................................ 15.09
Dekahydronaftalin (dekalin) .......... 29.01
Dekalkomanier ........................................ 49.08
Delar1, till
bilar och traktorer ............................ 87.06
flygmaskiner o. d......................... 88.03
grammofoner, diktafoner o. d.........
92.13
järnvägs- eller spårvägsmateriel,
rullande ................................................. 86.09
kontorsmaskiner o. d. hänförliga
till nr 84.51—54 ................................ 84.55
metallbearbetningsmaskiner m. m.,
hänförliga till nr 84.45—47 ........... 84.48
motorcyklar, cyklar m. m., hän
förliga till nr 87.09—11 ............... 87.12
musikinstrument ....................... 92.09—10
mät- och kontrollinstrument o. d.,
hänförliga till nr 90.24, 90.26—28 90.29
paraplyer, promenadkäppar o. d. . . 66.03
skodon .................................................... 64.05
ur ................................................... 91.07—11
vapen ..................................................... 93.06
verktyg, av hårdmetall ................... 82.07
Dentalvax ................................................. 34.07
Desinfektionsmedel ................................ 38.11
Dessertkäx ................................................. 19.08
Destillationsprodukter av minera-
liska bränslen och mineraloljor Kap. 27
Dextrin ..................................................... 35.05
Diamantslipskivor ............................... 68.04
Diatomit .................................................... 25.12
Diazoföreningar .................................... 29.28
Difenyltiokarbamid .............................. 29.31
Dikalciumfosfat, innehållande minst
0,2 viktprocent fluor ........... 31.03, 31.05
Dikteringsapparater .............................. 92.11
delar och tillbehör därtill ............... 92.13
Dimetylaminoättiksyra ........................ 29.23
Dimetylcyklohexanol ............................ 29.05
Dinas.................................................... 25.07
Dipenten, rå ........................................ 38.07
Diskhoar av keramiskt material ....
69.10
Diskmaskiner ........................................ 84.19
Ditioniter av metaller.................... 28.36
1 Härunder ha upptagits endast de tulltaxe-
nummer, som omfatta enbart delar; i övrigt
hänföras i regel delar till samma nummer
som den vara, för vilken de äro avsedda.
Djur:
döda, av de slag, som avses i kap.
Tulltaxe-
nummer
1 eller 3, icke ätbara ....................... 05.15
levande .................................................Kap. 1
Djurblod ................................................. 05.15
Djurdelar, ätbara:
beredda eller konserverade . .
16.01—03
färska, kylda, frysta etc...................Kap. 2
Djurhår:
tagel ....................................................... 05.03
beredda för perukmakeriarbeten. .
67.03
till borstbinderiarbeten ................... 05.02
andra ................................ 53.01—02, 53.05
Djurkol........................................................ 38.02
Dockor ....................................................... 97.02
Dockvagnar ............................................. 97.01
Dodecen ..................................................... 29.01
Dokumentskrin av oädel metall ....
83.03
Dolomit ................................................... 25.18
Domkrafter ............................................... 84.22
Doppvärmare ............................................ 85.12
Draggar ..................................................... 73.30
Dragon: se Köksväxter
Dragregulatorer .................................... 90.24
delar och tillbehör därtill ........... 90.29
Dragskivor ............................................... 82.05
Dragspel ..................................................... 92.04
delar och tillbehör därtill............... 92.10
Dragstift ..................................................... 90.16
Dragtruckar ........................................... 87.07
Drakar ........................................................ 88.02
delar därtill........................................... 88.03
Drank och drav .................................... 23.03
Dressiner ...................................... 86.04, 86.06
delar därtill ........................................ 86.09
Driv- och transportremmar:
innehållande gummi ....................... 40.10
av textilmaterial ................................ 59.16
Druvmust ....................................... 22.04—05
Drycker ................................................. Kap. 22
Duk, av
aluminiumtråd .................................... 76.13
gummi ....................................... 40.05, 40.08
järn- eller ståltråd ........................... 73.27
koppar .................................................... 74.11
Dun: se Fjäder
Dupliceringsmaskiner............................ 84.54
delar och tillbehör därtill............... 84.55
Däck av gummi, för hjul ................... 40.11
Dörramar av järn eller stål ............... 73.21
Dörrar till kassavalv ............................ 83.03
Dörrstängare ............................................. 83.02
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
141
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Etuier:
E
med första förband ................ ........ 30.05
Ebonit och varor därav ............... 40.15—16
av läder etc............................... ........ 42.02
EU ..............................................................
06.02
av trä ......................................... ........ 44.27
Ekolod ........................................................
90.28
Etylalkohol .................................. .
22.08—09
delar och tillbehör därtill ...........
90.29
Ekvatorialer .............................................
90.06
Eldningsapparater ..................................
84.13
F
Eldvapen ........................................... 93.02—04
Fackverk, av
delar därtill .......................................
93.06
aluminium.................................. ......... 76.08
Elektricitetsmätare ................................
90.26
järn eller stål............................. ........ 73.21
delar och tillbehör därtill...............
90.29
Faktis .............................................. ........ 40.02
Elektroder för svetsning eller lödning
83.15
Fallskärmar ................................ ........ 88.04
Elektromedicinska apparater..............
90.17
Falsapparater .............................. ........ 84.35
Elektrondiffraktionskameror och
Faner ................................................ ........ 44.14
elektronmikroskop ............................
90.11
Farmaceutiska artiklar av glas ....
70.17
Elektronrör .............................................
85.21
Farmaceutiska produkter ......... . . . Kap. 30
Elfenben:
Fartyg ............................................. . . . Kap. 89
bearbetat; varor därav ...................
95.03
Fat, av
obearbetat ...........................................
05.10
aluminium ................................ ........ 76.10
Eldstadsrostar ........................................
84.13
järn- eller stålplåt ................. ........ 73.23
Emaljfärger, beredda ........................
32.08
trä ............................................... ........ 44.22
Emaljmassa:
Fenantren ........................................ ........ 29.01
icke frittad .......................................
32.08
Fenoler och fenolalkoholer . . . ........ 29.06
annan .....................................................
70.02
Fenolsyror ...................................... ........ 29.16
Emulsionsfärger .....................................
32.09
Fenylendiamin ............................ ........ 29.22
Enbär .........................................................
09.09
Ferrocerium .................................. ........ 36.07
Enzymer ....................................................
29.40
F'errolegeringar ............................ ........ 73.02
Epoxialkoholer, epoxider, epoxietrar
Ferrosulfat ..................................... ........ 28.38
och epoxifenoler med tre eller fyra
F'ettalkoholer, icke isolerade . ......... 15.10
atomer i ringen ................................
29.09
Fetter:
Erica ...........................................................
06.02
av svin eller fjäderfä, icke smälta
Esparsett .................................................
12.10
eller pressade .......................... ........ 02.05
Estrar:
kakaosmör .................................. ........ 18.04
cellulosa- ............................................
39.03
andra ......................................... . . . Kap. 15
av glykosider ....................................
29.41
Fettsyror, icke kemiskt definierade 15.10
harts- ...................................................
39.05
Fiberduk samt varor därav . . . ......... 59.03
av oorganiska syror ........... Kap. 29 : VIII
Ficklampor .................................. ........ 85.10
av växtalkaloider ..............................
29.42
Fickor av textilmaterial ......... ........ 61.11
Eteralkoholer, eteralkoholfenoler,
Fickur ....................................................... 91.01
eterfenoler och eterperoxider ....
29.08
delar därtill ............... 91.07, 91.09, 91.11
Etiketter, av
Fikon, färska eller torkade . . . ........ 08.03
papper eller papp ............................
48.19
Filar:
textilmaterial .......................................
58.06
nagel- ........................................... ........ 82.13
Eliketteringsmaskiner............................
84.19
a ndra ......................................... ........ 82.03
Et rar:
Film, fotografisk ........................ . . . Kap. 37
cellulosa- .............................................
39.03
Filmspolar .................................. ........ 90.10
av glykosider .......................................
29.41
Filt, stampad, samt varor därav• . . . .
59.02
av växtalkaloider ................................
29.42
Filtar, res- och säng-:
andra ....................................................
29.08
begagnade .................................. ........ 63.01
Etsningar .................................................
99.02
andra .......................................... .......... 62.01
142
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Filterdukar av textilmaterial .
59.17
Filterplattor av pappersmassa
48.08
Filtrerapparater .........................
84.18
Finkelolja ....................................
38.19
Fisk och fisklever samt ätbar
rom och fiskmjölke:
fisk-
beredd eller konserverad . . .
16.04
färsk, kyld, fryst etc............
Kap. 3
Fiskavfall .................................... 05.05,
23.01
Fiskefartyg ..................................
89.01
Fiskknivar av oädel metall . . .
82.14
Fiskkrokar......................................
Fisklever: se Fisk
97.07
Fisklim ........................................
Fiskmjölke: se Fisk
35.03,
35.06
Fisknät ..........................................
59.05
Fiskredskap ...............................
97.07
Fiskrom: se Fisk
Fjädrar och dun:
'
bearbetade; varor därav .. .
67.01
obearbetade eller enkelt beredda . .
Fjäderbrickor, av
05.07
järn eller stål .........................
73.32
koppar ........................................
74.15
Fjäderbössor ..................................
93.05
delar därtill .............................
Fjäderfä:
93.06
levande ......................................
01.05
slaktat ........................................
02.02
Fjäderpistoler ..............................
93.05
delar därtill .............................
Fjädrar, av
93.06
järn eller stål ............................
73.35
koppar ..........................................
Fjäll: se Pulver
Flaskor:
74.16
av aluminium .........................
76.10
form- ............................................
84.60
av glas ......................................
70.10
av järn- eller stålplåt............
Flingor, av
73.23
glas ............................................
32.08
potatis .........................................
11.05
Flinta ..............................................
25.17
Flodsprutor ..................................
89.03
Fluoborater av metaller ........
28.29
Fluor ...............................................
28.01
Fluorider av metaller.................
28.29
Fluosilikater av metaller ........
28.29
Flussmedel .....................................
38.13
Flusspat .........................................
25.31
Flygmaskiner ........................................ 88.02
delar därtill ...................................... 88.08
Flytdockor ................................................ 89.03
Fläktar:
bord-, köks- o. d........................... 85.06
andra ................................................... 84.11
Fläsk:
berett eller konserverat ........... 16.01—02
färskt, kylt, fryst etc........................Kap. 2
Flätningsmaterial, vegetabiliskt ....
14.01
varor därav .................................... Kap. 46
Flätor, av
flätningsmaterial ................................ 46.01
textilmaterial .................................... 58.07
Foder till huvudbonader ................... 65.07
Foderbetor ................................................ 12.10
Foderkål ................................................. 12.10
Fodermedel, beredda ............................ 23.07
Foderpressar ............................................. 84.25
Foderrotfrukter och andra foderväxter 12.10
Fodral ........................................................ 42.02
Folier, av
aluminium ........................................... 76.04
bly ........................................................... 78.04
koppar ................................................. 74.05
magnesium ........................................... 77.02
nickel ..................................................... 75.03
tenn ....................................................... 80.04
zink ......................................................... 79.03
Fordon:
leksaks- ............................................... 97.01
andra ................................................. Kap. 87
Formflaskor ............................................ 84.60
Fosfater ............... 25.10, 28.40, 31.03, 31.05
Fosfatkrita ................................................ 25.10
Fosfider .................................................... 28.55
Fosfiter av metaller ............................ 28.40
Fosfoaminolipider ................................ 29.24
Fosforgödselmedel ................... 31.03, 31.05
Fosforklorider och fosforylklorid . . 28.14
Fosforpentoxid och fosforsyra ....
28.10
F’osfortrisulfid ......................................... 28.15
Fotoelektriska celler ............................ 85.21
Fotografier ............................................... 49.11
Foto- och kinoapparater ........... 90.07—10
Fotogrammetriska instrument och
apparater ............................................. 90.14
Fotokatodrör ............................................. 85.21
F’otometrar ............................................... 90.25
Frankostämplingsmaskiner ............... 84.52
delar och tillbehör därtill ........... 84.55
Tulltaxe-
nummer
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Frimärken:
omakulerade och gångbara
här
i landet ........................................ . . . .
49.07
andra .............................................. .... 99.04
Frimärksautomater....................... . . . . 84.58
Fritta ................................................. . . . .
32.08
Frottévävnader av bomull ........... . . . . 55.08
Frukter:
konstgjorda samt varor därav .. . .
67.02
andra ............... Kap. 8, Kap. 12, Kap. 20
Fruktgeléer ....................................... . ...
20.05
Fruktkärnor:
utgörande snidningsmaterial . . . . .
14.04
med huvudsaklig användning som
människoföda, ej hänförliga till
annat nummer ............................. .. . . 12.08
Fruktmos och fruktpastor........... . . . .
20.05
Fruktpressar:
elektriska, för hushållsbruk . . . . . .
85.06
andra .............................................. . ...
84.27
Fruktskal, ätbara:
kanderade, glaserade etc.......... . . . .
20.04
av citrusfrukter eller melon ... ..
08.13
Frön:
utgörande snidningsmaterial
. . ..
14.04
andra ............................................... . Kap. 12
Fulminater av metaller ...............
...
28.44
Fyrskepp ............................................. . . . .
89.03
Fyrverkeripjäser ............................ .. . .
36.05
Fågelskinn:
bearbetade ..................................... ...
67.01
andra ................................................. ...
05.07
Fångvagnar för järnvägar............. ...
86.05
delar därtill .................................. ...
86.09
Får .......................................................... . .
01.04
Fårull ............................................. 53.01, 53.05
Fälgband av gummi ..................... . . .
40.11
Fältspat ............................................. ...
25.31
Fänkål:
utgörande krydda ..................... ...
09.09
annan: se Köksväxter
Färgband och färgdynor ............. . . .
98.08
Färger ............................ 32.08—10 , 32.12—13
Färgfolier ........................................... . . .
32.09
Färgpennor och färgstift ............. . . .
98.05
Färgämnen:
i detaljhandelsförpackningar . . . .
32.09
andra .............................................
32.04—07
Födclsedagskort.................................
. .
49.09
Fönsterpapper ..................................
. .
48.11
Fönsterramar av järn eller stål . . . .
73.21
143
Tulltaxe-
nummer
Förarhytter ................................... ....
87.05
Förbränningskolvmotorer .......... ___
84.06
Föremål för samlingar ............... ....
99.05
Förladdningar ................................ ....
93.07
Förminskningsapparater .......... ....
90.09
Förpackningar, av
papper eller papp ................... ....
48.16
trä ....................................................
44.21—22
Förpackningsmaskiner................ ....
84.19
F'örpackningstuber, av:
aluminium .................................... ....
76.10
bly ................................................. ....
78.06
tenn .............................................
.... 80.06
Förstoringsapparater .................. ...........90.09
Försäljningsautomater ............... ....
84.58
Förtjockningsmedel, naturliga etc. . .
13.03
Förtöjningsbojar ............................ ....
89.05
Förvaringsfack .............................
....
83.04
Förvärmare .................................... ....
84.02
G
Gafflar, av oädel metall ........... ....
82.14
Gagat:
bearbetad; varor därav .......... . . . .
95.07
obearbetad .................................. .. . .
25.25
Galla ................................................. ___
05.14
Galler, av
aluminiumtråd ........................... ....
76.13
järn- eller ståltråd ................... . . . .
73.27
koppartråd .................................... . . . .
74.11
Gallium och varor därav ........... . . . .
81.04
Gallussyra .......................................... ....
29.16
Galvaniska element....................... . . . .
85.03
Gardiner ........................................... .. . . 62.02
Garn:
av textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med gummi ..........
40.06—07
av textilfibrer i förening med me-
talltråd eller överdraget med me-
tall ................................................. . . . .
52.01
bind- och segel-.......................... . . . .
59.04
överspunnet samt snilj-.......... . . . .
58.07
av asbest .................................... . . . .
68.13
av bomull .....................................
55.05—06
av djurhår ..................................
53.06—10
av glasfibrer .............................. . . . .
70.20
av hampa, mjuk ....................... . . . .
57.05
av jute .......................................... . . . .
57.06
av lin eller rami ...................
54.03—04
av natursilke ..............................
50.04—07
av papper ................................... . . ..
57.08
144
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
av syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer:
korta .................................... . .
56.04—05
ändlösa ............................... 51.01,
51.03
av andra vegetabiliska textilfib-
rer .............................................
57.07
Garvsyror samt föreningar därav . .
32.02
Garvämnen, syntetiska ...........
32.03
Garvämnesextrakter, vegetabiliska . .
32.01
Gasanalysapparater ...................
90.25
Gasgeneratorer ...........................
84.03
Gasmasker ..................................
90.18
Gasmätare ....................................
90.26
delar och tillbehör därtill
90.29
Gasreningsmassa:
använd .......................................
38.04
annan .......................................
38.19
Gaständare ....................................
98.10
Gasurladdningslampor..............
85.20
Gasvatten ....................................
38.04
Gasvävnader av bomull ...........
55.07
Gatsten ..........................................
68.01
Gelatin:
härdat .......................................
39.04
annat .........................................
35.03
varor därav .......................
95.08
Gelatinderivat ............................
35.03
Gem ...............................................
83.05
Generatorer:
elektriska ................................ 85.01,
85.08
gas- ...........................................
84.03
Genomströmningsmätare
90.24
delar och tillbehör därtill . .
90.29
Geodetiska och geofysiska instrument
och apparater .......................
90.14
Germanium och varor därav
81.04
Getter ..............................................
01.04
Gevär ............................................. . .
93.03—05
delar därtill..............................
93.06
Gips, bränd...................................
25.20
varor därav ..............................
68.10
Gipspreparat för dentalbruk
38.19
Gipssten ........................................
25.20
Gjutformar .................................. 84.43,
84.60
Gjutmaskiner och gjutskänkar för
'metallindustrin ...................
84.43
Gladiolus .......................................
06.01
Glansmetallpreparat, flytande
32.08
Glas och varor därav ............... . . . . Kap. 70
Glas:
för belysningsändamål . . . .
70.14
Tulltaxe-
nummer
till termosflaskor ............................ 70.12
till ur, solglasögon etc....................... 70.15
Glasavfall .................................................. 70.01
Glasbearbetningsmaskiner .... 84.46,
84.57
Glasbitar till mosaikarbeten ........... 70.19
Glasfibrer och varor därav ............... 70.20
Glasflingor ............................................... 32.08
Glasfärger, beredda ............................ 32.08
Glaskolvar till elektriska lampor etc. 70.11
Glaskorn .................................................... 32.08
Glasmassa ................................................. 70.01
Glasmålningar ....................................... 70.07
Glasmästardiamanter, monterade . .
82.04
Glaspulver ................................................. 32.08
Glaspärlor ............................................... 70.19
Glasrör till elektriska lampor etc. . .
70.11
Glass och glasspulver............... 18.06, 21.07
Glasskärv ................................................. 70.01
Glasull och varor därav ................... 70.20
Glasyrmassa:
icke frittad ............................................32.08
annan ..................................................... 70.02
Glasögon ................................................. 90.04
Glidlager ................................................... 84.63
Glimmer:
järn- ....................................................... 25.09
annan, obearbetad ............................ 25.26
bearbetad; varor därav .................... 68.15
Glimmeravfall ......................................... 25.26
Glober av glas för tillverkning av
urglas etc................................................. 70.15
Gluten och glutenmjöl ....................... 11.09
Glycerin, glycerol, glycerollut och
glycerolvatten .................................... 15.11
Glykosider ............................................... 29.41
Glättmedel, beredda................................ 38.12
Glödkatodrör.................................. 85.21
Glödlampor ............................................. 85.20
Glödlampshållare ................................ 85.19
Glödspån ................................................... 26.02
Glödstrumpor samt slangformiga äm
nen därtill ........................................... 59.14
Gobelänger ................................................. 58.03
Godsvagnar för järnvägar och spår
vägar ..................................................... 86.07
delar därtill........................................... 86.09
Golvbeläggningsmaterial:
med botten av papp eller papper. .
48.12
med botten av textilmaterial ....
59.10
Golvbonare ................................................ 85.06
Golv- och vägplattor av keramiskt
material ....................................... 69.07—08
145
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Gongonger ...................................... .....
83.11
Guttaperka ......................................... ...
40.01
Grafit:
Gymnastikredskap och gymnastikut-
konstgjord .................................
38.01
rustning ......................................... . . .
97.06
naturlig ......................................
25.04
Gänghuvuden ..................................... . . .
84.48
Grammofoner ..............................
92.11
Gödselmedel ..................................... . Kap. 31
delar och tillbehör därtill . . .
92.13
Gödselspridare .................................. ...
84.24
Grammofonskivor .....................
92.12
Gördlar, ortopediska........................ . ..
90.19
Gran ...............................................
06.02
Göt ....................................................... . . .
73.06
Granit ...............................................
25.16
Götkokiller .......................................... ...
84.43
Granulerat järn och stål.............
73.04
Grapefrukter, färska eller torkade . .
08.02
TJ
Gravyrer .........................................
99.02
Grepar ...........................................
82.01
Hackor ............................................... . . . 82.01
Grevar .............................................
23.01
Hafnium och varor därav ............ ...
81.04
Grifflar.............................................
98.05
Hagel ................................................... ... 93.07
Groddar av spannmål .............
11.02
Hakar ................................................. ...
83.09
Groningsapparater .....................
84.28
Hakremmar till huvudbonader . . . .. .
65.07
Grundämnen, kemiska:
Hallon, färska .................................. . . . 08.08
radioaktiva .................................
28.50
Halm:
andra ........................................... . . Kap. 28:1
blekt eller färgad, utgörande flät-
Grus...................................................
25.17
ningsmaterial .............................. . . .
14.01
Gryn, av
obearbetad eller enbart hackad ..
12.09
potatis ........................................
11.05
Halmhylsor ...................................... . . .
46.02
sago eller till nr 07.06 hänförliga
Halmknivar......................................... ... 82.01
rötter och rotknölar ............
11.06
Halmpressar ..................................... . . .
84.25
spannmål ...................................
11.02
Halogener ......................................... ... 28.01
stärkelse ...................................
19.04
Halogenider av ickemetaller . . . . . .
28.14
Grålumppapp och grålumppapper ..
48.01
Halsdukar ............................................ ... 61.06
Grädde ........................................ . .
04.01—02
Hampa, mjuk .................................. . ..
57.01
Gräs till prydnad ......................
06.04
Handborrar ........................................ ...
82.04
Gräsfrön ....................................... .
12.03
Handbrynstenar .............................. . . .
68.05
Gräsklippningsmaskiner .........
84.25
Handdukar av textilmaterial . . . .. . 62.02
Grävmaskiner...............................
84.23
Handpolerstenar .............................. . . .
68.05
Guano ............................................. 31.01,
31.05
Handredskap, ej hänförliga till an-
Guava, färsk eller torkad ....
08.01
nät nummer ................................. . . .
82.04
Guld och guldlegeringar samt varor
Handsiktar ......................................... ...
96.06
därav ........................................ . . . . Kap. 71
Handskar, av
Guldslagarhinna:
gummi ............................................. . . .
40.13
varor därav ............................
42.06
läder eller skinn ......................... . . .
42.03
Guldsmedssopor..........................
71.11
Handskrifter ...................................... . . .
49.06
Guldsmedsvaror ........................
71.13
Handstämplar .................................. . . .
98.07
Gummi och varor därav .... . . . . Kap. 40
Handsågar .......................................... ... 82.02
Gummi arabicum ......................
13.02
Handsåll ............................................. . ..
96.06
varor därav, gjutna eller formade
95.08
Handtag av trä ................................. ...
44.25
Gummi, syntetiskt ...................
40.02
ämnen därtill .............................. . . .
44.10
Gummiarter, naturliga ...........
13.02
Handverktyg:
varor därav, gjutna eller formade
95.08
elektromekaniska ........................ ...
85.05
Gummilösningar .......................
40.06
pneumatiska eller kombinerade
Gummircgenerat ........................
40.03
med icke elektrisk motor ......... . . .
84.49
Gungor för nöjesfält e. d..........
97.08
av trä ...............................................
44.25
Gurkor: se Köksväxter
andra ................................................
Kap. 82
Gut av nalursilkc (ej steril)
50.08
Handväskor ...................................... . .
42.02
10 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
146
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Harpor ...........................................
92.01
Huvudbonader:
delar och tillbehör därtill . . . .
92.09—10
begagnade ....................... ...........
63.01
Hartser:
av asbest ......................................
68.13
konst- ....................................... ... Kap. 39
andra .............................................
65.03—06
naturliga ...................................
13.02
Hydrazin.............................................
28.28
varor därav, gjutna eller formade
95.08
oorganiska salter därav...........
28.28
Hartsestrar ...................................
39.05
organiska derivat därav ....
29.29
Hartsoljor, hartssprit och hartssyror
38.08
Hydrider ...........................................
28.57
Harvar ...........................................
84.24
Hydrogen ...........................................
28.04
Hasselnötter .................................
08.05
Hydrogencyanid..............................
28.13
Hastighetsmätare ......................
90.27
Hydrogenklorid ............................
28.06
delar och tillbehör därtill
90.29
Hydrogenperoxid ...........................
28.54
Hattar ........................................... . .
65.03—06
Hydrografiska och hydrologiska in-
Hattaskar ....................................
42.02
strument och apparater...........
90.14
Hattformar ...................................
84.39
Hydrokinon ....................................
29.06
Hatthyllor och hatthängare . .
83.02
Hydrosulfiter av metaller..........
28.36
Hattstumpar .............................. . .
65.01—02
Hydroxider av metaller ........... Kap. 28-.IV
Hattämnen av stampad filt . .
65.01
Hydroxylamin ................................
28.28
Havre ............................................
10.04
oorganiska salter därav...........
28.28
Hektografmassa ........................
98.09
organiska derivat därav ....
29.29
Hemiacetaler ..............................
29.10
Hygieniska artiklar, av
Heterocykliska föreningar . . . .
29.35
glas ..................................................
70.17
Hexametylentetramin, utgörande
mjukgummi ................................
40.12
bränsle.......................................
36.08
Hygrometrar ...................................
90.23
Hirs ...............................................
10.07
Hyllremsor av papper...................
48.21
Hissar .............................................
84.22
Hypobromiter av metaller...........
28.33
Hoar av keramiskt material . .
69.09
Hypofosfiter av metaller ...........
28.40
Honung:
Hypokloriter av metaller ...........
28.31
konstgjord ................................
17.02
Hyskor ...............................................
83.09
naturlig .....................................
04.06
Hyvelstockar....................................
44.25
Hormoner ....................................
29.39
Hålslag ...............................................
84.54
Horn:
delar och tillbehör därtill ....
84.55
bearbetat; varor därav . . . .
95.05
Håltegel .............................................
69.04
obearbetat ................................
05.09
Hår:
Hovar ............................................
05.09
djur-:
Hudar, oberedda .......................
41.01
till borstbinderiarbeten ....
05.02
Hudlim .......................................... 35.03,
35.06
bearbetade för perukmakeriar-
Hudpulver ....................................
35.04
beten; varor därav ...............
67.03—04
Huggknivar ...................................
82.13
andra ............................ 53.01—02,
53.05
Huggpipor ....................................
82.03
människo-:
Humle ...........................................
12.06
bearbetat; varor därav ....
67.03—04
Humleextrakt ............................
13.03
obearbetat ................................
05.01
Humlemjöl ...................................
12.06
Hårklippningsmaskiner:
Hus, monteringsfärdiga ...........
44.23
elektriska .......................................
85.07
Husbloss ....................................... 35.03,
35.06
andra...............................................
82.13
Hushållsapparater, elektromekaniska
85.06
Hårklämmor och hårnålar ....
73.34
Hushållsartiklar, av
Hårnät, av
aluminium ................................
76.15
människohår ................................
67.04
järn eller stål .......................
73.38
textilmaterial ..............................
65.05
keramiskt material ............. . .
69.11—12
Hårspännen ....................................
98.12
koppar ........................................
74.18
Hårtorkningsapparater och hårtångs-
trä ...............................................
44.24
värmare ........................................
85.12
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
147
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Håvar .............................................
97.07
Ister:
Häckar ...........................................
44.21
icke utsmält eller utpressat . ........ 02.05
Häftapparater...............................
84.54
utsmält eller utpressat ........ ........ 15.01
delar och tillbehör därtill
84.55
Isterolja, ej beredd ..................... ........ 15.03
Häftplåster, medicinskt ...........
30.04
Isättningar till kläder............... ........ 61.08
Häftstift, av
järn eller stål .........................
73.31
koppar .......................................
74.14
Hälskydd .......................................
64.05
J
Hängslen .......................................
61.09
Jacquardkort av papp................. ........ 48.21
Hästar .............................................
01.01
Jacquardmaskiner ..................... ........ 84.38
Hö .....................................................
12.10
Jaktredskap ................................... ........ 97.07
Höfthållare ...................................
61.09
Jet:
Högafflar ......................................
82.01
bearbetad; varor därav ........ ........ 95.07
Högtalare ......................................
85.14
obearbetad ........................................... 25.25
Högtrycksrör ................................
73.19
Jod ................................................... ........ 28.01
Höknivar .........................................
82.01
Jodater och jodider av metaller• .. . . 28.34
Hörapparater för lomhörda . .
90.19
Johannesbröd ................................ ........ 12.08
Jordarter, kiseldioxidhaltiga
......
25.12
värmeisolerande produkter
därav 69.01
I
Jordartsmetaller, alkaliska eller säll-
Ickemetaller ..................................
28.04
synta .................................. .. . . . ........ 28.05
Ickemetallorganiska föreningar . . Kap. 29 :X
Jordartsmetaller, sällsynta:
Idrottsredskap och idrottsutrustning
97.06
föreningar därav ..................... ........ 28.52
Iläggningsapparater ..................
84.35
Jordglober ...................................... ......... 49.05
Imido- och iminoföreningar . .
29.26
Jordgubbar ...................... 08.08, 08.10, 08.11
Immunsera .....................................
30.02
Jordnötter ....................................... ........ 12.01
Indigo, naturlig .........................
32.05
Jordpigment ................................. ........ 25.09
Indium och varor därav.............
81.04
Jordärtskockor .............................. ......... 07.06
Induktansspolar .......................
85.01
Julgransljus ................................... ........ 34.06
Infattningar till glasögon o. d.
90.03
Julgransprydnader ..................... ........ 97.05
Infusoriejord:
Julkort ............................................. ........ 49.09
aktiverad ...................................
38.03
Julprydnader ................................. ........ 97.05
annan ..........................................
25.12
Jute ................................................... ........ 57.03
värmeisolerande produkter
därav
69.01
Järn och stål samt varor därav . . Kap. 73
Inhalationsterapeutiska apparater . .
90.18
Järncerium ..................................... ........ 36.07
Inläggssulor ..................................
64.05
Järnglimmer, naturlig ................. ........ 25.09
Inomhusspel ..............................
97.04
Järnhydroxider ............................ ........ 28.23
Inredningsartiklar av keramiskt ma-
Järnkonstruktioner ............................... 73.21
terial ..........................................
69.13
Järnoxider ...................................... ......... 28.23
Insektsbekämpningsmedel ......
38.11
Järnsulfider, naturliga ............. ........ 25.02
Insektsvaxer ..................................
15.15
Järnsvamp ..................................... ........ 73.05
Inulin .............................................
11.08
Järnvägsmateriel .......................... . .. Kap. 86
Invalidvagnar ............................ 87.11,
87.13
Järnvägssliprar, av
Is ........................................................
22.01
järn eller stål ......................... ......... 73.16
Isolatorer ......................................
85.25
trä ................................................. ........ 44.07
Isolerdetaljcr, elektriska, helt av iso-
Järnvägsvagnar ............................ . 86.04—07
lormaterial .................................. .
85.25—26
delar därtill ............................. ........ 86.09
Isoleringsrutor av glas .......... ..
70.07
Jäst:
Isolerrör av oädel metall .........
85.27
utgörande läkemedel............... ........ 30.03
Isop ...................................................
12.07
annan .......................................... ........ 21.06
Isotoper och föreningar därav
28.5 0—51
148
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
K
Kameror:
Kablar:
televisions- ..................
......... 85.15
elektriska ................................
85.23
andra ............................ . . 90.07—08, 90.11
av aluminiumtråd .................
76.12
Kamfer ............................
.......... 29.13
av järn- eller ståltråd..........
73.25
Kamgarn ........................... .. 53.07—08, 53.10
av koppartråd ........................
74.10
Kaminer:
Kadmium och varor därav . .
81.04
elektriska ...................
........... 85.12
Kaffe ...............................................
09.01
av järn eller stål ....
.......... 73.36
Kaffeextrakter och kaffeessenser
21.02
Kammar ...........................
.......... 98.12
Kaffekvarnar ..............................
82.08
Kampingartiklar ...........
........... 62.04
Kaffesurrogat:
Kanariefrö .......................
.......... 10.07
innehållande kaffe ...............
09.01
Kanel och kanelknopp
........... 09.06
andra, rostade ........................
21.01
Kanfas ...............................
.......... 59.07
Kakaobönor ................................
18.01
Kantsten............................
........... 68.01
Kakaofett .....................................
18.04
Kaolin ...............................
.......... 25.07
Kakaomassa ................................
18.03
Kapock ..............................
........... 14.02
Kakaopulver ..............................
18.05
Kappsäckslås ..................
.......... 83.01
Kakaoskal ....................................
18.02
Kapris: se Köksväxter
Kakaosmör ...................................
18.04
Kapsyler............................
........... 83.13
Kalandrar ....................................
84.16
Kapsyleringsmaskiner .
.......... 84.19
Kalciumaluminiumfosfater, naturliga
25.10
Kar, av
Kalciumcyanamid, innehållande högst
aluminium ..................
........... 76.09
25 viktprocent nitrogen .... 31.02,
31.05
järn eller stål ...........
........... 73.22
Kalciumfosfater . 25.10, 28.40, 31.03,
31.05
keramiskt material . .
........... 69.09
Kalciumhypoklorit ................... ...........
28.31
koppar ..........................
.......... 74.09
Kalciumkarbid ............................
28.56
trä ...................................
........... 44.22
Kalciummagnesiumnitrat .... 31.02,
31.05
Karbider ...........................
........... 28.56
Kalcium nitrat, innehållande högst 16
Karbonater:
viktprocent nitrogen ..........
31.02,
31.05
bariumkarbonat, naturligt
........... 25.11
Kaliumaluminiumsulfat .........
28.38
magnesiumkarbonat, naturligt ....
25.19
Kaliumfosfater............................
28.40
andra, av metaller . .
........... 28.42
Kaligödselmedel ........................ ..
31.04—05
Karbonpapper ...............
........... 48.13
Kaliumhydroxid .......................
28.17
Karbonråpapper ........... ........... ........... 48.01
Kaliumklorid............................... . .
31.04—05
Kardbeslag ......................
.......... 84.38
Kaliummagnesiumsulfat, innehållan-
Kardemumma..................
........... 09.08
de högst 30 viktprocent KsO . .
31.04—05
Kardgarn .......................... 53.06, 53.08, 53.10
Kaliumperoxid ...........................
28.17
Karnevalsartiklar...........
........... 97.05
Kaliumsalter, råa...................... ..
31.04—05
Karosserier ......................
........... 87.05
Kaliumsilikater ..........................
28.45
Kartonger ........................
48.16—17
Kaliumsulfat, innehållande högst 52
Kartor................................ ........... ........... 49.05
viktprocent KeO ................... . .
31.04—05
Karuseller .......................
.......... 97.08
Kaliumxantogenater..................
29.31
Kasein:
Kalk ...............................................
25.22
härdat ............................
........... 39.04
Kalkerväv .................................... ...........
59.07
annat ............................ ........... ........... 35.01
Kalksten:
Kaseinater och andra kaseinderivat..
35.01
för kalk- eller cementtillverkning
Kaseinlim ........................
35.01, 35.06
etc..................................................
25.21
Kasjunötter ....................
.......... 08.01
annan .......................................
25.15
Kassakistor ...................
........... 83.03
Kalktuff ........................................ ...........
25.15
Kassakontrollapparater
........... 84.52
Kallvattenfärger .......................
32.09
delar och tillbehör därtill . . ........... 84.55
Kamaxlar .....................................
84.63
Kassaskåp .......................
........... 83.03
Kamelia .........................................
06.02
Kassetter till kameror
. .
90.07—08
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
149
Tulltaxe-
nummer
Kassuner ...............................................
.
89.05
Kastanjer .............................................. . .
08.05
Kastanjetter ........................................ . .
92.06
delar och tillbehör därtill.......... . .
92.10
Kataplasmer ........................................ . .
30.04
Katapulter .............................................
.
88.05
Katgut:
steril .................................................
.
30.05
av natursilke .................................... . .
50.08
av syntetiskt eller konstgjort tex-
tilmaterial ....................................... . .
51.02
av tarmar etc.................................... . .
42.06
Katodstrålerör ..................................... . .
85.21
Kautschuk och varor därav ........... Kap. 40
Kaviar och kaviarersättning .. . . . .
16.04
Kedjor, av
järn eller stål ................................ . .
73.29
koppar ............................................... . .
74.13
Kemiska föreningar:
oorganiska .......................................
Kap. 28
organiska ........................................
Kap. 29
Keramiska produkter.......................
Kap. 69
skärvor och brottstycken därav . .
25.32
Ketonaldehyder, ketonalkoholer, keto-
ner och ketonfenoler ................... . .
29.13
Ketonsyror ........................................... . .
29.16
Kikare .................................................... . .
90.05
Kilar:
klyv- ................................................... . . 82.01
av järn eller stål ........................... . .
73.32
av koppar ......................................... . .
74.15
Kimrök ................................................ . .
28.03
Kinoapparater .................................... . .
90.08
Kinofilm ....................................... 37.06, 37.07
Kinonaldehyder, kinonalkoholer, kino-
ner och kinonfenoler ................... . .
29.13
Kinoprojektorer ................................ , .
90.08
Kirurgiska instrument......................
.
90.17
Kisel ....................................................... . .
28.04
Kiselgur ................................................. . .
25.12
värmeisolerande produkter därav 69.01
Kiseljärn och kiselmanganjärn . . . . .
73.02
Kitt ....................................................... . .
32.12
Klämmer till häftapparater .......... . .
83.05
Klarspån ............................................... . .
44.09
Klementiner, färska eller torkade
08.02
Kli ........................................................... . .
23.02
Klichéer och klichétillverkningsm a-
skiner ................................................. . .
84.34
Klippnät, av
aluminium .......................................
76.14
Tulltaxe-
nummer
järn eller stål .................................... 73.28
koppar ................................................... 74.12
Klippverktyg, ej hänförliga till annat
nummer ................................................. 82.13
Klister .................................................... Kap. 35
Klor (av djur) ....................................... 05.09
Klor .............................................................. 28.01
Klorater av metaller ........................... 28.32
Klorfluorkolväten ................................... 29.02
Klorider av metaller ............................ 28.30
Kloriter av metaller ............................ 28.31
Klorkalk .................................................... 28.31
Klorsulfonsyra ........................................ 28.06
Klorväte ................................................... 28.06
Klosettskålar ............................................ 69.10
Kläder:
begagnade ............................................. 63.01
av asbest ................................................ 68.13
av gummi ............................................. 40.13
av läder eller konstläder ............... 42.03
av trikå ........................................... Kap. 60
av vävnader eller filt................... Kap. 61
Klämplattor ............................................. 73.16
Klövar ....................................................... 05.09
Klöver .......................................................... 12.10
Klöverfrön ............................................... 12.03
Klövolja ..................................................... 15.06
Knalldosor ................................................. 36.05
Knappar och knappformar ............... 98.01
Knappnålar, av
järn eller stål....................................... 73.34
koppar .................................................... 74.19
Knappämnen ........................................... 98.01
Knivar:
av oädel metall:
fisk- och smör- ............................ 82.14
hugg-, för slakt och charkuteri. .
82.13
hö- och halm- ................................ 82.01
maskin- ............................................. 82.06
rak- ...................................................... 82.11
röj- ..................................................... 82.01
andra ................................................. 82.09
Knivblad, till
knivar, hänförliga till nr 82.09 . .
82.10
rakknivar ............................................. 82.11
Knäskydd av gummielastisk trikåväv 60.06
Koaxialkabel ............................................. 85.23
Kobolt och varor därav........................ 81.04
Kobolthydroxider och koboltoxider . .
28.24
Koffertar .................................................... 42.02
Koffertlås ................................................. 83.01
150
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Kokapparater:
för hushållsbruk:
elektriska .................................. . . . 85.12
av järn eller stål..................... .. . 73.36
v av koppar ...................................
. .
74.17
andra ...............................................
. .
84.17
Kokosnötter, färska eller torkade . . 08.01
Koks:
av mineraltjärbeck .....................
. .
27.08
petroleum-......................................
. .
27.14
av stenkol, brunkol eller torv .
. .
27.04
Kol:
artiklar därav, för elektriskt ända-
mål .................................................
. .
85.24
aktiverat .........................................
. .
38.03
brun- .................................................
. .
27.02
djur-..................................................
. .
38.02
kemiskt rent ................................. .. . 28.03
retort- .............................................
. .
27.05
rit-..................................................... ... 98.05
sten- ..................................................
. .
27.01
trä- ....................................................
. .
44.02
Kolborstar ...........................................
. .
85.24
Koldioxid .............................................
. .
28.13
Koldisulfid .......................... ..............
. .
28.15
Kollergångsstenar .........................
. .
68.04
Kollodiumemulsion, ljuskänslig .
. .
37.08
Kolofonium .........................
. .
38.08
varor därav, gjutna eller formade 95.08
Kolsvavla ......................................
. .
28.15
Kolsyra ...............................................
. .
28.13
Kolväten:
gasformiga ......................................
..
27.11
andra ................................................
. .
29.01
Kompasser ................................
. .
90.14
Kompressorer .....................................
..
84.11
Kondensatorer ................................
. .
85.18
Kondensatorpapper .........................
. .
48.01
Konsoler ..............................
.
83.02
Konstbast.............................
..
51.02
Konstgjorda textilfibrer:
korta ...............................................
Kap. 56
ändlösa .............................................
Kap. 51
Konstister ..............................
. .
15.13
Konstläder .............................
..
41.10
Konstnärsfärger ..............................
. .
32.10
Konsttarmar ....................................
. .
39.04
Konstverk ...........................................
Kap. 99
Kontorsartiklar, av
glas ...................................................
..
70.13
oädel metall ..............................
83.04—05
papper eller papp .......................
. .
48.18
Tulltaxe-
nummer
Kontorsböcker ................................
48.18
Kontorsmaskiner ............................
84.51—54
delar och tillbehör därtill . . . .
84.55
Kontrollapparater för järnvägar etc.:
elektriska ....................................
85.16
mekaniska ..................................
86.10
Kontrollinstrument, ej hänförliga till
annat nummer .......................
90.16
Konvertrar ............................
84.43
Kopal:
varor därav, gjutna eller formade
95.08
Kopieringsapparater och kopierings-
ramar ................................
90.10
Kopieringspapper............................
48.13
Koppar och varor därav ........... . Kap. 74
Kopparskärsten ..............................
74.01
Kopparsulfat ...................................
28.38
Koppartillsatslegeringar...............
74.02
Kopplingar, elektromagnetiska
85.02
Kopplingsbelägg av asbest...........
68.14
Kopplingsdosor ..............................
85.19
Kopra ..................................................
12.01
Korall:
bearbetad; varor därav ...........
95.05
obearbetad ...................................
05.12
Korgmakeriarbeten .......................
46.03
Korgvide .........................................
14.01
Koriander ........................................
09.09
Kork och varor därav ................... . . Kap. 45
Korkbearbetningsmaskiner.........
84.47
delar och tillbehör därtill . . . .
84.48
Kornlack ...........................................
13.02
Korpar ...........................................
82.01
Korrespondenskort ............... . .
48.14
Korsetter ...........................................
61.09
Korsettfjädrar ................................
98.13
Korsningsspetsar.............................
73.16
Kort för statistikmaskiner . . . .
48.21
Kortbrev .............................................
48.14
Kortregisterlådor ............................
83.04
Korund:
konstgjord ....................................
28.20
naturlig ........................................
25.13
Korv ...................................................
16.01
Kosmetiska preparat ...................
33.06
Kragar ........................................... 61.03,
61.08
Kragknappar ...................................
98.01
Krampor, av
järn eller stål ............................
73.31
koppar ...........................................
74.14
151
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Kranar:
Kuvert .............................................
48.14
lyft-...................................................
. .
84.22
Kvarnindustrimaskiner .............
84.29
andra ..............................................
. .
84.61
Kvarnstenar ....................................
68.04
Kranbilar.............................................
. .
87.03
Kvarts och kvartsit....................
25.06
delar och tillbehör därtill ......... ..
87.06
Kvastar ...........................................
96.01
Kranvagnar för järnvägar och spår-
Kvicke .............................................
05.08
vägar ...............................................
. . 86.06
Kvicksilver .....................................
28.05
delar därtill .................................
. .
86.09
Kvicksilverlikriktare .................
85.01
Krasse: se Köksväxter
Kvicksilverorganiska föreningar
29.33
Krattor .................................................
. . 82.01
Kvistar till prydnad .................
06.04
Kresol ...................................................
. .
29.06
Kvittenfrukter, färska .............
08.06
..
89.01
31.02,
31.05
Kristaller, monterade piezoelektriska,
Kylapparater, kylmaskiner och kyl-
kristalldioder, kristalltrioder o. d. 85.21
skåp .............................................
84.15
Krita:
Kålrötter .........................................
12.10
biljard-, pastell-, rit- och skräddar- 98.05
Käglor, keramiska, för temperatur-
fosfat- ...............................................
. .
25.10
mätning ......................................
38.19
annan ................................................
. .
25.08
Kärnbindemedel ........................ 38.10,
38.19
Krokar, av
Kättingar av järn eller stål . . .
73.29
järn eller stål ............................
73.31—32
Käx ....................................................
19.08
koppar ...........................................
74.14—15
Köksartiklar av glas .................
70.13
Krollsplint ...........................................
. .
14.02
Köksfläktar .....................................
85.06
Krom och varor därav .................
. .
81.04
Köksväxter:
Kromater av metaller.....................
. .
28.47
färska, kylda, frysta, torkade eller
Kromhydroxider och kromoxider . . 28.21
i tillfälligt konserverande
lös-
Krommagnesitprodukter.................
. .
69.02
ningar ........................................... .
07.01—04
Krosskorn av sten .........................
. .
25.17
inlagda i ättika eller ättiksyra eller
Krukor, av
på annat sätt konserverade . . 20.01—02
glas ................................................... . . .
70.10
Köksväxtfrön .................................
12.03
keramiskt material ..................... .. .
69.09
Körsbär, färska ..........................
08.07
Krusbär, färska ..............................
. . 08.08
Körsbärsträd ..................................
06.02
Krut ..................................................... . ..
36.01
Körtlar för organoterapeutiskt bruk
30.01
Kryddnejlikor .................................. . . .
09.07
Körvel: se Köksväxter
Kryddor .............................................
09.04—10
Kött:
Kryddsalvia ........................................ . . .
12.07
berett eller konserverat ......... . 16.01—02
Kryolit .................................................. .. .
25.28
färskt, kylt, fryst etc.............
Kap. 2
Kryssfaner ......................................... . . .
44.15
Köttextrakt .....................................
16.03
Krås till kläder för kvinnor eller flic-
Köttkvarnar, vägande högst 10 kg/st
82.08
kor ................................................... . . . 61.08
Köttsaft ........................................
16.03
Kräftdjur:
beredda eller konserverade . . . . . .
16.05
färska, kylda, frysta etc............. . . .
03.03
L
Kubbar av trä ................................. .. .
44.06
Kuddar .................................................. . . .
94.04
Laboratoricartiklar av glas .
70.17
Kugghjul .............................................. . . .
84.63
Lack, sigill- och butelj- ....
98.09
Kuggskenor ......................................... . . .
73.16
Lacker ...........................................
32.09
Kuggväxlar ......................................... . . .
84.63
Lackläder ....................................
41.08
Kullager ............................................... . ..
84.62
Lagerblad och lagerbär ...........
09.10
Kulor av glas ..................................... . . .
70.03
Lagerhus .......................................
84.63
Kulspetspennor ................................ . ..
98.03
Lakritsextrakt ............................
13.03
Kultivatorer ......................................
. .
84.24
Laktamer .......................................
29.37
Kummin ...............................................
. .
09.09
Laktofosfater ..............................
29.19
152
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Laktoner ..................................
........ 29.37
Lamellplattor ................................ ......... 44.16
Laminariastift, sterila ............ ......... 30.05
Lampor:
båg-................................................ ........ 85.20
fick- ............................................. ......... 85.10
gasurladdnings- och glöd- . . . ......... 85.20
av trä .......................................... ......... 44.27
för ultravioletta eller infraröda
strålar ......................................... ......... 85.20
Lampsvart ...................................... ........ 28.03
Lanolin ............................................ ........ 15.05
Lantbruksmaskiner o. d..............
84.24—28
Lantmäteriinstrument ............... ......... 90.14
Lav till prydnad ......................... ......... 06.04
Lax, inkokt ..................................
Lecitiner ......................................... ........ 29.24
Ledningar, elektriska ................. ......... 85.23
Legeringar:
ferro- ............................................ ........ 73.02
guld- ............................................ ......... 71.07
koppartillsats- ........................ ........ 74.02
platina- och platinametall- . ......... 71.09
pyrofora ...................................
........ 36.07
silver- .......................................... ......... 71.05
Leksaker ....................................
.
97.01—03
Lemmar, konstgjorda ............... ......... 90.19
Lemonader ..................................... ......... 22.02
Lera:
aktiverad..................................... ......... 38.03
annan ......................................... ........ 25.07
Leucit ............................................... ......... 25.31
Lever:
fisklever: se Fisk
annan:
beredd eller konserverad . . 16.01—02
färsk, kyld, fryst etc........... ___ Kap. 2
Liar ................................................... ........ 82.01
Likriktare ....................................... ....
85.01
Likör ................................................ ........ 22.09
Liljekonvalje ................................. ........ 06.01
Lim .................................................... . . Kap. 35
Limläder ........................................ ........ 05.06
Lin ..................................................... ............ 54.01
Linbanor ......................................... ........ 84.22
Lind .................................................... ___ 06.02
Lindbast ........................................... ___
14.01
Linkastningsapparater ............... ___
93.04
delar därtill ................................ ___
93.06
Linoleummattor ............................ ___
59.10
Linolja ............................................. . 15.07—08
Linoljefettsyra ................................ ___
15.10
,
Tulltaxe-
nummer
Linor, av
aluminiumtråd ................................... 76.12
blytråd ................................................. 78.06
järn- eller ståltråd ............................ 73.25
koppartråd ............................................ 74.10
textilmaterial .................................... 59.04
Linser ............................................... 90.01—02
Linskivor ................................................. 84.63
Linslagningsmaskiner .......................... 84.59
Lister, av
keramiskt material ........................... 69.05
trä .......................................................... 44.19
Litografier ................................................ 99.02
Livräddningsraketer ............................ 36.05
Livsmedelsautomater ............................ 84.58
Livsmedelsindustrimaskiner, ej hän
förliga till annat nummer ........... 84.30
L j udupptagningsapparater:
för kinobruk .................................... 90.08
andra ..................................................... 92.12
Ljung ........................................................ 06.03
Ljus ............................................................ 34.06
Lock av glas ............................................. 70.10
Lockar ........................................................ 67.04
Lockpipor ................................................. 92.08
Lok .................................................... 86.01—03
delar därtill ......................................... 86.09
Lokomobiler ............................................. 84.04
Lornjetter ................................................. 90.04
Luft, flytande........................................... 28.53
Luftfartyg ............................................ Kap. 88
Luftkonditioneringsapparater ........... 84.12
Luftpumpar ............................................. 84.11
Luftskepp ................................................. 88.01
delar därtill ......................................... 88.03
Luminoforer:
oorganiska ............................................. 32.07
organiska .............................................. 32.05
Lump ......................................................... 63.02
Lupiner ...................................................... 12.10
frön därav ........................................... 12.03
Lusern ........................................................ 12.10
Lustfartyg ............................................... 89.01
Lyftblock ................................................. 84.22
Lyftdon, elektromagnetiska ............... 85.02
Lyftkranar ............................................... 84.22
Lyktor, elektriska.......................... 85.09—10
Lådor av trä ............................................ 44.21
Lås .............................................................. 83.01
Låsbrickor, av
järn eller stål .................................... 73.32
koppar ................................................... 74.15
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
153
Tulltaxe-
nummer
Läder ..................................................... Kap. 41
Läderavfall .............................................. 41.09
Läderfärger, beredda ............................ 32.09
Läderindustrimaskiner ............... 84.41—42
Lädervaror............................................. Kap. 42
Läggmaskiner för vävnader ............... 84.40
Läkemedel ................................................. 30.03
Lärk ............................................................ 06.02
Lödmedel ................................................. 38.13
Lök, ätbar: se Köksväxter
Lökar av prydnadsväxter ................... 06.01
Lönn ............................................................ 06.02
Löshår ........................................................ 67.04
Lösningar av ovulkat gummi ........... 40.06
Lösningsmedel:
av terpener etc.................................... 38.07
utgörande blandningar för lacker 38.18
M
Madrasser ................................................. 94.04
Magar .......................................................... 05.04
Magnesit .................................................... 25.19
Magnesitprodukter ................................ 69.02
Magnesium och varor därav ....
77.01—03
Magnesiumhydroxid
......................... 28.18
Magnesiumkarbonat, naturligt............
25.19
Magnesiumoxid och magnesiumper-
oxid .......................................................... 28.18
Magneter .................................................... 85.02
Majs ............................................................ 10.05
Majsflingor ............................................... 19.05
Makadam.................................................... 25.17
Makaroner ............................................... 19.03
Makulatur ................................................ 47.02
Malm ........................................................... 26.01
Malt ............................................................ 11.07
Maltdrycker .............................................. 22.03
Maltextrakt ............................................. 19.01
Malört ......................................................... 12.07
Mandariner, färska eller torkade . .
08.02
Mandel ....................................................... 08.05
Mangan och varor därav ................... 81.04
Manganoxider ........................................ 28.22
Mango och mangostan, färska eller
torkade ................................................. 08.01
Manikyrverktyg ...................................... 82.13
Manillafibrer ............................................ 57.02
Maniokrot ................................................. 07.06
Manometrar ........................................... 90.24
delar och tillbehör därtill ........... 90.29
Tulltaxe-
nummer
Manschetter ................................ 61.03, 61.08
Manschettknappar ................................. 98.01
Manöverapparater för järnvägar etc.:
elektriska ............................................. 85.16
mekaniska ........................................... 86.10
Manövertavlor ........................................ 85.19
Margarin ................................................... 15.13
Markiser ................................................... 62.04
Marmelader ................... 17.04, 18.06, 20.05
Marmor ..................................................... 25.15
Maskinborstar .......................................... 96.02
Maskiner och apparater, elektriska Kap. 85
Se i övrigt de olika benämningarna
Maskiner och apparater, icke elek
triska :*
adresserings- ....................................... 84.54
biljett- .................................................... 84.52
bokbinderi- ........................................... 84.32
bokförings- ......................................... 84.52
bryggeriindustri-, ej hänförliga till
annat nummer ................................... 84.30
disk- ..................................................... 84.19
duplicerings- ........................................ 84.54
etiketterings- ....................................... 84.19
frankostämplings- ............................ 84.52
förpacknings- .................................... 84.19
gjut-, för metallindustrin ............... 84.43
glasbearbetnings- .................. 84.46, 84.57
gräsklippnings- ................................... 84.25
gräv- ..................................................... 84.23
hårklippnings- ................................... 82.13
jacquard- ............................................. 84.38
kapsylerings- ....................................... 84.19
klichétillverknings- ............................ 84.34
kontors- ........................................ 84.51—54
korkbearbetnings-........................... 84.47
kvarnindustri- .................................... 84.29
kyl- ........................................................ 84.15
lantbruks- o. d............................ 84.24—28
livsmedelsindustri-, ej hänförliga
till annat nummer ............................ 84.30
läderindustri- ........................... 84.41—42
lägg-, för vävnader ............................ 84.40
metallbearbetnings- .......................... 84.45
mjölknings- .................................... 84.26
myntsorterings- o. d........................... 84.54
1 Härunder ha först upptagits sådana ord,
vilkas sista sammansättningsdel är »ma
skin» ; därefter ha upptagits maskiner och
apparater »för visst ändamål». Se i övrigt
de olika benämningarna.
154
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
pappersbruks- .................................... 84.31
pappersvaru- ....................................... 84.33
press-, för vävnader ....................... 84.40
påfyllnings- ........................................ 84.19
rensnings-, för spannmål etc..........
84.25
rull-, för vävnader ............................ 84.40
räkne- ................................................... 84.52
skaft- ..................................................... 84.38
skriv- ...................................................... 84.51
skär-:
för papper eller papp ................... 84.33
för vävnader .................................. 84.40
skörde- ................................................. 84.25
slaggranulerings- .............................. 84.59
slåtter- ................................................... 84.25
sorterings-, för spannmål etc..........
84.25
statistik- ................................................ 84.53
stenbearbetnings- ................................ 84.46
stryk- ...................................................... 84.40
svets- o. d............................................. 84.50
sy- ........................................................... 84.41
så- ................................. 84.24
sätt- ........................................................ 84.34
tillslutnings- ............................. 84.19
trikå- ................................................... 84.37
tryck-:
för vävnader, tapeter etc. .......... 84.40
andra ................................................. 84.35
träbearbetnings- o. d........................... 84.47
tvätt- ................................................... 84.40
typgjutn>ngs- .................................... 84.34
varp- och varpklistrings- ............... 84.37
ång- ................................................... 84.04—05
för uppvärmning, kokning etc. eller
annan behandling som innebär
temperaturändring ............................ 84.17
för rengöring eller torkning av flas
kor eller andra kärl ....................... 84.19
för inpressning av kolsyra i dryc
ker ......................................................... 84.19
för utsprutning, spridning eller fin
fördelning av flytande eller pulver-
formiga ämnen................................... 84.21
för jord- eller bergarbete............... 84.23
för bearbetning av spannmål eller
baljväxtfrön ........................................ 84.29
för tillverkning av filthattar ....
84.39
för tillverkning av linoleum e. d. 84.40
för sortering, siktning etc. av jord,
sten, malm etc.................................... 84.56
för hoppressning eller formning av
mineraliska ämnen ........................ 84.56
för tillverkning av gjutformar av
Tulltaxe-
nummer
sand e. d................................................. 84.56
för tillverkning av elektriska glöd
lampor, elektronrör e. d................... 84.57
Maskinverktyg ................................ 82.05—06
Massageapparater o. d............................ 90.18
Master av järn eller stål ................... 73.21
Matbröd ..................................................... 19.07
Materialprovningsapparater och ma-
terialprovningsmaskiner ............... 90.22
Matriser, för
tillverkning av grammofonskivor 92.12
tryckerier ............................................. 84.34
Matte ....................................................... 09.03
Mattor, av
flätningsmaterial................................ 46.02
textilmaterial.............................. 58.01—02
Medicinska instrument ........................ 90.17
Mejeriprodukter .................................... Kap. 4
Mejram: se Köksväxter
Mekaniker till pianon.......................... 92.10
Mekanismer till samlingspärmar . .
83.05
Mekanoterapeutiska apparater ......... 90.18
Melass ........................................... 17.03, 17.05
Meloner, färska .................................... 08.09
Menagerier, ambulerande ................... 97.08
Mentol ........................................................ 29.05
Meridiancirklar ....................................... 90.06
Metaldehyd, utgörande bränsle ....
36.08
Metallbearbetningsmaskiner .............. 84.45
delar och tillbehör därtill ........... 84.48
Metaller, oädla, pläterade med ädel
metall samt varor därav ........... Kap. 71
Metaller, oädla, och varor därav Kap. 73—83
Metaller, ädla, i kolloidal form;
amalgamer av ädla metaller; för
eningar av ädla metaller ............... 28.49
Metaller, ädla och varor därav . . Kap. 71
Metallkarbidblandningar, icke sint
rade .......................................................... 38.19
Metallorganiska föreningar ....
29.33—34
Metallsalter av oorganiska syror Kap. 28 :V
Metalltrådslampor ................................ 85.20
Metalltrådssaxar .................................... 82.03
Metanol, rå ............................................. 38.09
Meteorologiska instrument och appa
rater ........................................................ 90.14
Metol .......................................................... 29.23
Metronomer ............................................. 92.10
Metylalkohol, rå .................................... 38.09
Metylcyklohexanol ................................ 29.05
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
155
Tulltaxe-
nummer
Metylcyklohexanon ................................ 29.13
Mikafolier och mikanitplattor ........... 68.15
Mikrobvacciner ....................................... 30.02
Mikrofoner ............................................... 85.14
Mikrometrar ............................................. 90.16
Mikroskop ........................................ 90.11—12
Mikrotomer ............................................... 90.25
Mimosa ..................................................... 06.03
Mineraliska bränslen och mineral
oljor ................................................. Kap. 27
Mineraltjärbeck .................................... 27.08
Mineraltjäror ......................................... 27.06
Mineralull och varor därav ............... 68.07
Mineralvatten ......................................... 22.01
Mineralvaxer ........................................... 27.13
Minor ........................................................ 93.07
Mjöd .......................................................... 22.07
Mjöl:
av animaliskt ursprung .................. 23.01
av baljväxtfrön, ätbara ............... 11.03
av ben .................................................... 05.08
av elfenben .......................................... 05.10
av frukter, hänförliga till kap. 8 11.04
av frön och frukter, oljehaltiga . .
12.02
gluten- ................................................. 11.09
av horn .................................................. 05.09
av mjukgummi ................................ 40.04
av mussel- eller skoldpaddsskal05.il—12
av potatis ............................................. 11.05
av sago eller till nr 07.06 hänför
liga rötter och rotknölar ............... 11.06
av spannmål ....................................... 11.01
Mjölk ................................................. 04.01—02
Mjölkningsmaskiner .............................. 84.26
Mjölksyra ................................................. 29.16
Modeller för demonstrationsändamål 90.21
Modelleringsmassor ............................ 34.07
varor därav, gjutna eller formade 95.08
Moderlut från saltframställning
. . 25.01
Modernejlikor ......................................... 09.07
Molybden och varor därav ............... 81.02
Monomctylparaaminofenolsulfat
. . . 29.23
Montanvax ................................................ 27.13
Monumentsten ................................ 25.15—16
Moppar ...................................................... 96.02
Mosaikbitar av sten . ....................... 68.02
Mossa till prydnad ................................ 06.04
Motorcyklar ............................................. 87.09
delar och tillbehör därtill........ 87.12
Motordrcssiner ....................................... 86.04
delar därtill ....................................... 86.09
Tulltaxe-
nummer
Motorer:
elektriska ............................... 85.01, 85.08
andra .............................................. 84.06—08
Motorfordon ......................................... Kap. 87
Motorgeneratorer .................................... 85.01
Motorvagnar ............................................. 86.04
delar därtill ....................................... 86.09
Moträler ..................................................... 73.16
Motstånd:
värme- .................................................... 85.12
andra ..................................................... 85.19
Mudderverk ............................................ 89.03
Muffar av textilmaterial, till kläder 61.11
Mufflar av eldfast keramiskt ma
terial ........................................................ 69.03
Mullit ....................................................... 25.07
Mulor och mulåsnor ............................ 01.01
Munspel ..................................................... 92.04
delar och tillbehör därtill............... 92.10
Munstycken av eldfast keramiskt
material ................................................ 69.03
Murbruk ................................................... 38.19
Murstenar av glas ................................ 70.16
Murtegel .................................................... 69.04
Musikinstrument ............................ 92.01—08
delar och tillbehör därtill ....
92.09—10
Musiknoter ................................................ 49.04
Musiksågar ................................................ 92.08
Muskot och muskotblomma ............... 09.08
Muttrar, av
järn eller stål .................................... 73.32
koppar .................................................... 74.15
Mynt .......................................................... 72.01
Mynta ........................................................ 12.07
Myntsorteringsmaskiner ...................... 84.54
Myrsyra .................................................... 29.14
Mysk .......................................................... 05.14
Målarböcker ............................................ 49.03
Målningar ................................................. 99.01
Målningsfärger ......................................... 32.09
Målningsrullar ....................................... 96.02
Människohår:
bearbetat; varor därav ........... 67.03—04
obearbetat ............................................. 05.01
Märlor, av
järn eller stål ................................... 73.31
koppar ................................................. 74.14
Mätinstrument, ej hänförliga till an
nat nummer ........................................ 90.16
Möbellister ................................................ 44.19
156
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Möbler:
Noppor av textilmaterial ......... ........ 59.01
för spel ............................................. . .
97.04
Nukleinsyror ................................. ........ 29.35
för inbyggnad av symaskiner . . . .
84.41
Nummerbrickor av oädel metall ...
83.14
andra .................................................
Kap. 94
Nyckelämnen och nycklar......... ........ 83.01
Mösskärmar ........................................ ... 65.07
Nålkammar .................................. ........ 84.38
Näbbar ............................................. ........ 05.09
Näringsmedel:
N
innehållande kakao ............... ........ 18.06
Naftalen .................................................. . .
29.01
av mjöl, stärkelse etc............. ........ 19.02
Naften- och naftensulfosyror, råa . .
38.19
ej hänförliga till annat nummer ..
21.07
Naftol ................................................... . . 29.06
Närsubstrat för odling av mikrober 38.16'
Naftolfärgämnen ................................ . .
32.05
Näsdukar, av
Naftylamin ........................................... . .
29.22
papper ........................................ ........ 48.21
Nagelfilar ............................................. . .
82.13
textilmaterial ........................ ........ 61.05
Naglar ................................................... . .
05.09
Nät, av
Namnplåtar av oädel metall . . . . . .
83.14
aluminiumtråd ........................ ........ 76.13
Natriumformaldehydsulfoxylat . . . ..
28.36
järn- eller ståltråd ............. ........ 73.27
Natriumfosfater ............................... ... 28.40
koppartråd ................................. ......... 74.11
Natriumhydroxid .............................. . .
28.17
textilmaterial ......................... ........ 59.05
Natriumklorid .................................. . ..
25.01
Nätknytningar ............................. .
58.08—09
Natriumnitrat, innehållande högst 16
Nötkreatur .................................. ........ 01.02
viktprocent nitrogen ........... 31.02, 31.05
Nötter:
Natriumperborat ............................. .. .
28.46
utgörande snidningsmaterial
....
14.04
Natriumperoxid ................................ . .
28.17
jord- ............................................. ........ 12.01
Natriumsilikater ................................ . .
28.45
andra ........................................
08.01, 08.05
Natriumxantogenater ....................... . . .
29.31
Nattvardsbröd ..................................... . .
19.06
Naturgummi ..................................... . . .
40.01
o
kemiska derivat därav ............. . .
39.05
Naturpärlor ........................................ . .
71.01
Objektiv ......................................... ........ 90.02
varor därav ................................... ...
71.15
Oblatkapslar för läkemedel . . . ......... 19.06
Navigationsinstrument ................... . .
90.14
Obligationer .................................. ......... 49.07
Necessärer .........................................
. .
42.02
Ogräsbekämpningsmedel ......... ........ 38.11
Nefelin och nefelinsyenit ............... . .
25.31
Oiticicaolja .................................. .
15.07—08
Nejlikstjälkar ..................................... . .
09.07
Oleomargarin, ej berett............. ........ 15.03
Nickel och varor därav...................
Kap. 75
Oleum ............................................... ........ 28.08
Nickelskärsten .................................... . .
75.01
Oliver: se Köksväxter
Niob och varor därav ................... . .
81.04
Oljekakor ...................................... ........ 23.04
Nitar:
Oljor:
rör- och tvåspets- .....................
83.09
animaliska .................................. . . . Kap. 15
av järn eller stål ..................... . . .
73.32
harts- ......................................... ........ 38.08
av koppar ....................................... . . .
74.15
mineral- ..................................... . . . Kap. 27
av zink ............................................ . . .
79.06
trätjär- ........................................ 38.09, 38.18
Nitranilin ........................................... . . .
29.22
vegetabiliska:
Nitrater ............................................... . . .
28.39
feta............................................ . . . Kap. 15
Nitrider ............................................... . . .
28.57
flyktiga .................................. . . . Kap. 33
Nitrilföreningar .............................. . . .
29.27
Omformare ..................................... ........ 85.01
Nitriter ................................................ . . .
28.39
Onduleringsapparater................. ........ 85.12
Nivåmätare ...................................... . . .
90.24
Oorganiska kemiska produkter . . Kap. 28
delar och tillbehör därtill . . . . . .
90.29
Opa, beredda
.............................. ......... 32.08
Nockplåtar av zink.......................... . . .
79.05
Operationsbord ............................. ........ 94.02
Nonen .................................................... .. .
29.01
Opium ............................................. ........ 13.03
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
157
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
'Optiska instrument och apparater,
Pappersknivar ..............................
82.13
ej hänförliga till annat nummer ..
90.13
Pappersmassa ..............................
47.01
Optiskt glas:
Papperstapeter .............................
48.11
bearbetat ..................................... .
90.01—02
Pappersvarumaskiner ................
84.33
obearbetat ..................................
70.18
Paraffin .......................................
27.13
Orderböcker ..................................
48.18
varor därav, gjutna eller formade
95.08
Organiska kemiska produkter . . . . Kap. 29
Paranötter ......................................
08.01
Orglar och orgelharmonier . . 92.03,
92.07
Paraplyer och parasoller .........
66.01
delar och tillbehör därtill .
92.10
Parfymer .........................................
33.06
Originalskulpturer .....................
99.03
Parkettstav:
Orkestrion ......................................
92.08
icke sammansatt .....................
44.13
delar och tillbehör därtill . . .
92.10
sammansatt .............................
44.23
Ortopediska artiklar .................
90.19
Pastellkrita ..................................
98.05
Ost .....................................................
04.04
Pedikyrverktyg ............................
82.13
Ostmassa .........................................
04.04
Pekannötter ..................................
08.05
Ostron: se Kräftdjur
Pektin ...........................................
13.03
Oxalsyra .........................................
29.15
Penicillin ......................................
29.44
Oxibromider av metaller ........
28.33
läkemedel därav ......................
30.03
Oxider, av
Pennformeringsapparater ........
84.54
ickemetaller ................................ Kap. 28:11
delar och tillbehör därtill . . .
84.55
metaller........................................
Kap.
>
>—
<
O
O
<
N
Pennförlängare .............................
98.03
Oxidjodider av metaller .........
28.34
Pennor ............................................. .
98.03—05
Oxihalogenider av ickemetaller
28.14
Pennskaft .....................................
98.03
Oxidkloridcr av metaller .........
28.30
Penslar ...........................................
96.02
Oxygen ...........................................
28.04
Pentanol ........................................
29.04
Ozokerit .........................................
27.13
Peppar:
Ozonterapeutiska apparater . . .
90.18
kubeba- .......................................
12.07
sötpaprika: se Köksväxter
annan ..........................................
09.04
Pepparrot: se Köksväxter
P
Peptoner .........................................
35.04
Perborater av metaller .............
28.46
Packningar:
Perbromater av metaller .........
28.33
satser därav .............................. .........
84.64
Pergament.......................................
41.07
av metallplåt i förening med annat
Pergamentpapper och pergamentpapp
48.03
material .......................................
84.64
Perjodater av metaller .............
28.34
av papper ..................................
48.21
Perkarbonater av metaller . . .
28.42
av textilmaterial ....................
59.17
Perklorater av metaller.............
28.32
Pagineringsstämplar .................
98.07
Perklorsyra ..................................
28.13
Paljetter .........................................
83.10
Permanganater av metaller . . .
28.47
Pansarslangar av vulkat mjukgummi
40.09
Peroxider av metaller ...............
Kap. 28 :IV
Pantografer ..................................
90.16
Peroxikarbonater av metaller .
28.42
Papeterier ......................................
48.14
Peroxisulfater av metaller . . .
28.38
Papiljotter av järn eller stål .
73.34
Persikokärnor ..............................
12.08
Papper och papp:
Persikor, färska ..........................
08.07
garn och textilvaror därav . . . . Avd. XI
Persilja: se Köksväxter
ljuskänsliga ..............................
37.03
Personvagnar för järnvägar och spår-
slip- .............................................
68.06
vägar ..........................................
86.05
i rullar eller ark..................... .
48.01—07
delar därtill ............................
86.09
tillskurna; varor därav ........ .
48.10—21
Persulfater av metaller .............
28.38
Pappcrsbruksmaskiner .............
84.31
Peruker ...........................................
67.04
Pappcrsklämmor .........................
83.05
Petroleumgaser ............................
27.11
158
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Petroleumvax ........................................ 27.13
Pianon ........................................... 92.01, 92.07
delar och tillbehör därtill ....
92.09—10
Piassava ..................................................... 14.03
Pigment, rivna i linolja etc............... 32.09
Pimsten:
wiener- ................................................. 68.05
annan ...................................................... 25.13
Pincenéer ................................................. 90.04
Pincetter ................................................... 82.03
Pine oil ..................................................... 38.07
Pinnar av trä ......................................... 44.09
Piskor ......................................................... 66.02
Pistoler ................................. 93.02, 93.04—05
delar därtill ........................................ 93.06
Plakatfärger ............................................. 32.10
Planglas ........................................... 70.04—07
Planimetrar ............................................ 90.16
Planscher ................................................. 49.11
Planschetter ........................................... 98.13
Plaster och varor därav................... Kap. 39
Platina och platinametaller samt le
geringar och varor därav .......... Kap. 71
Platiner ........................................ 73.07,
73.15
Plattor:
av asbest................................................ 68.13
byggnads-:
av glas ............................................... 70.16
av pappersmassa etc....................... 48.09
filter-, av pappersmassa etc.............. 48.08
golv- och vägg-, keramiska . .
69.07—08
av gummi:
hård- ................................................. 40.15
mjuk-...................................... 40.05, 40.08
av hårdmetall .................................... 82.07
lamell-, av trä etc................................ 44.16
för svetsning eller lödning ............. 83.15
av vegetabiliskt material jämte mi-
neraliskt bindemedel ....................... 68.09
Plomber ................................................... 83.13
Plommon, färska .................................... 08.07
Plommonkärnor .................................... 12.08
Plommonträd ........................................... 06.02
Plyschvävnader ....................................... 58.04
Plånböcker ............................................... 42.02
Plåt, av
aluminium ............................................ 76.03
bly ......................................................... 78.03
järn eller stål ...................... 73.13,
73.15
koppar ................................................... 74.04
magnesium ........................................... 77.02
Tulltaxe-
nummer
nickel ..................................................... 75.03
tenn ....................................................... 80.03
zink ......................................................... 79.03
Plåtar:
för fotobruk ................... 37.01, 37.04—05
tryck- ...................................................... 84.40
för grafiskt ändamål ....................... 84.34
Plåtsaxar.................................................... 82.03
Plåtämnen av järn eller stål . . 73.08, 73.15
Polarimetrar ............................................. 90.25
Polermedel ................................................ 34.05
Polerskivor, av
mineraliska ämnen .................:. . . 68.04
textilmaterial ..................................... 59.17
Polysulfider av metaller ................... 28.35
Pomponger ................................................ 58.07
Pontonkranar .......................................... 89.03
Poppel ........................................................ 06.02
Porfyr ........................................................ 25.16
Porslinsfärger, beredda ........................ 32.08
Portföljer .................................................. 42.02
Portföljlås ................................................. 83.01
Portmonnäer ........................................... 42.02
Positiv ....................................................... 92.08
delar och tillbehör därtill............... 92.10
Postvagnar för järnvägar ................... 86.05
delar därtill ......................................... 86.09
Potatis: se Köksväxter
Potentiometrar......................................... 85.19
Premier jus ............................................... 15.02
Presenningar ........................................... 62.04
Pressar:
frukt- ........................................ 84.27, 85.06
halm- och foder- ................................ 84.25
saft-, vägande högst 10 kg/st ....
82.08
tryck-:
för vävnader, tapeter etc.............. 84.40
andra .................................................. 84.35
Pressjärn, elektriska ........................... 85.12
Pressmaskiner för vävnader............... 84.40
Presstalg ................................................... 15.03
Prismor ............................................ 90.01—02
Produktionsräknare ............................... 90.27
delar och tillbehör därtill............... 90.29
Profilprojektorer ................................... 90.16
Profilstång av järn eller
stål ................................ 73.11, 73.15, 73.21
Projektionsskärmar .............................. 90.10
Promenadkäppar .................................... 66.02
ämnen av trä därtill ....................... 44.10
Propån ........................................................ 27.11
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
159
Proppar, av
Tulltaxe-
nummer
glas ............................................. .......... 70.10
oädel metall ........................... ........... 83.13
Proteiner ...................................... . . .. Kap. 35
Proteser ........................................ ........... 90.19
Protonmikroskop och protondiffrak-
tionskameror ........................... ........... 90.11
Provdockor ................................... ........... 98.16
Provitaminer ..............................
Prydnadsartiklar, av
.......... 29.38
glas ............................................. 70.13, 70.19
trä ...............................................
Prydnadsföremål, av
.......... 44.27
keramiskt material ............... ........... 69.13
oädel metall ............................ ........... 83.06
Psykotekniska apparater .... ........... 90.18
Psykrometrar ............................ ........... 90.23
Puddingpulver............... 18.06, 19.02, 21.07
Pudervippor ................................
Pulver och fjäll, av
........... 96.05
aluminium ................................ ........... 76.05
bly ................................................ .......... 78.04
koppar ....................................... ........... 74.06
magnesium .............................. ........... 77.02
nickel ......................................... .......... 75.03
tenn ............................................. ........... 80.04
zink ...........................................
Pulver:
.......... 79.03
av glas....................................... .......... 32.08
hud- ........................................... .......... 35.04
av hårdgummi ....................... ........... 40.15
av kött o. d............................... ........... 23.01
av sten ..................................... .......... 25.17
för svetsning eller lödning ........... 38.13
Pulveriserat järn och stål .
........... 73.05
Pumpar .........................................
Pumpor: se Köksväxter
.
84.10—11
Putsbollar .................................... .......... 73.39
Putsmedel ................................... .......... 34.05
Putsvantar .................................. ........... 73.39
Pyrethrumextrakt ................... ........... 13.03
Pyridin ......................................... ........... 29.35
Pyrmedel, konstgjorda ........... .......... 32.03
Pyrogallol (pyrogallussyra) . ........... 29.06
Pyrometrar ................................... ........... 90.23
Pyrotekniska artiklar ............. .......... 36.05
Påfyllningsmaskiner ............... ........... 84.19
Pålkranar .....................................
Påsar, av
.......... 84.23
papper ........................................ .......... 48.16
textilmaterial ......................... .......... 62.03
Tulltaxe-
nummer
Pälsskinn och konstgjord päls samt
varor därav .................................... Kap. 43
Pärlemor, bearbetad, samt varor där
av ............................................................ 95.02
Pärlor:
av glas ................................................... 70.19
natur- ..................................................... 71.01
varor därav ................................... 71.15
av oädel metall ................................ 83.10
Päron, färska ......................................... 08.06
Päronträd ................................................. 06.02
R
Radarapparater ....................................... 85.15
Radioaktiva kemiska grundämnen . .
28.50
Radiogrammofoner ................................ 85.15
Radiomottagare och radiosändare . .
85.15
Rafia ............................................................ 14.01
Rafräschissörer ....................................... 98.14
Rakapparater:
icke elektriska, rakblad, rakhyvlar
och rakknivar ...................................... 82.11
elektriska ............................................. 85.07
Rakor .......................................................... 82.01
Raktvål ..................................................... 34.01
Ramar, av
oädel metall, för tavlor o. d............
83.12
trä, för tavlor o. d............................... 44.20
zink, till takfönster ........................ 79.05
Rami .......................................................... 54.02
Ramlister av trä .................................... 44.19
Raspar ....................................................... 82.03
Redskap:
mekaniska ........................................ Kap. 84
av oädel metall ............................ Kap. 82
av trä ..................................................... 44.25
Reflexpärlor av glas ............................ 70.19
Refraktometrar ....................................... 90.25
Regulatorer:
elektriska............................................... 85.19
till hydrauliska motorer ............. 84.07
Reklamskyltar av oädel metall ....
83.14
Reläer ........................................................ 85.19
Remskivor ................................................. 84.63
Remsor (konstbast o. d.) av synte
tiskt eller konstgjort textilmaterial 51.02
Rengöringsmedel .................................... 34.02
Rensningsmaskiner för spannmål etc. 84.25
llcp av gummi ......................................... 40.07
Reseffekter ............................................... 42.02
Reservoarpennor .................................... 98.03
160
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
Tulltaxe-
nummer
nummer
Resgodsvagnar för järnvägar .
86.05
Råolja ............................................
27.09
delar därtill ..............................
86.09
Råsilke .........................................
50.02
Resinoider........................................
33.01
Råskenor ....................................... 73.06,
73.15
Resorcinol ......................................
29.06
Råttgift .........................................
38.11
Respiratorer ..................................
90.18
Räcken av järn eller stål ....
73.21
Resväskor ......................................
42.02
Räfsor ...........................................
82.01
Resårbottnar ................................
94.04
Räkneinstrument .......................
90.16
Retorter av eldfast keramiskt ma-
Räknemaskiner ..........................
84.52
terial ...........................................
69.03
delar och tillbehör därtill . .
84.55
Retortkol ......................................
27.05
Räkneskivor och räknestickor
90.16
Revolvrar .................................... 93.02,
93.04
Räler och räiskarvjärn ...........
73.16
delar därtill ............................
93.06
Rännor av keramiskt material
69.06
Rhenium och varor därav.........
81.04
Rödbetor och rödkål: se Köksväxter
Rhizomer av prydnadsväxter .
06.01
Röjknivar ....................................
82.01
Ricinolja ......................................... .
15.07—08
Rökpipor .......................................
98.11
Ridspön ...........................................
66.02
Röntgenapparater ......................
90.20
Ringar av gummi, för hjul . . .
40.11
Röntgenbilar ................................ ...........
87.03
Ringklockor:
delar och tillbehör därtill . .
87.06
elektriska.....................................
85.17
Röntgenkontrastmedel ...........
30.05
andra ...........................................
83.11
Röntgenrör ...................................
90.20
Ris:
Rör:
s. k. rostat ..................................
19.05
böjliga, av oädel metall ....
83.08
annat ............................................
10.06
isoler-, av oädel metall
85.27
Risrot ...............................................
14.03
för svetsning eller lödning
83.15
Ritbestick .....................................
90.16
av aluminium .......................
76.06
Ritböcker ......................................
49.03
av bly .......................................
78.05
Ritinstrument................................
90.16
av glas e. d....................... 70.02—03,
70.11
Ritkol och ritkrita........................
98.05
av gummi:
Ritningar.........................................
49.06
hård- ....................................
40.15
Ritsinstrument ..............................
90.16
mjuk- ................................... 40.06,
40.09
Rivtändare .....................................
36.04
av järn eller stål................... . .
73.17—19
Robotprojektiler .........................
93.07
av keramiskt material:
Rododendron .................................
06.02
eldfast .....................................
69.03
Rosmarin ........................................
12.07
annat ....................................
69.06
Rotationspressar .........................
84.35
av koppar ................................
74.07
Rotfrukter, ätbara: se Köksväxter
av magnesium .......................
77.02
Rotknölar:
av nickel ................................
75.04
av prydnadsväxter ................. .........
06.01
av silver .................................... ...........
71.05
med hög halt av stärkelse eller
av tenn .....................................
80.05
inulin ...........................................
07.06
av zink ....................................
79.04
Rotting ...........................................
14.01
Röravskärare ...............................
82.03
Rullager .........................................
84.62
Rördelar, av
Rullar, preparerade för ljudupptag-
aluminium................................
76.07
ning eller inspelade .............
92.12
bly ...............................................
78.05
Rulljalusier av järn eller stål .
73.21
järn eller stål .......................
73.20
Rullkedjor av järn eller stål .
73.29
koppar .......................................
74.08
Rullmaskiner för vävnader . . .
84.40
tenn.............................................
80.05
Ryggsäckar .....................................
42.02
zink ...........................................
79.04
Ryttare till kortregister, av oädel me-
Rörnitar .........................................
83.09
tall ...............................................
.......
83.05
Rötter:
Råg .................................................
10.02
cikoria- .....................................
12.05
Rågummi ...................................... .
40.01—04
foder- och kål- ...................
12.10
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
161
Tulltaxe-
rtummer
med hög halt av stärkelse eller
inulin ..................................................... 07.06
andra .............................................. 06.01—02
S
Sablar .......................................................... 93.01
Sackarin ................................................... 29.26
Sadelmakeriarbeten för djur ........... 42.01
Saffran ..................................................... 09.10
Saft av frukter eller köksväxter ....
20.07
Saftpressar, vägande högst 10 kg/st 82.08
Salepsrot .................................................... 07.06
Salicylsyra ................................................ 29.16
Salpetersyra ........................................... 28.09
Salt ............................................................. 25.01
Saltsyra .................................................... 28.06
Samlingspärmar .................................... 48.18
Sammetsvävnader ................................. 58.04
Sand:
naturlig bitumenhaltig ................... 27.15
annan ................................................... 25.05
Sandblästerapparater ............................ 84.21
Sandsten .................................................... 25.16
Sanitetsartiklar, av
aluminium ........................................... 76.15
järn eller stål .................................... 73.38
keramiskt material ............................69.10
koppar ....................................................... 74.18
Sanitetsbindor av vadd........................ 59.01
Sardeller: se Fisk
Sardininläggningar ................................ 16.04
Saxar:
bult-, metalltråds- och plåt- ....
82.03
trädgårds- (för två händer) ....
82.01
andra ..................................................... 82.12
Scarfar och sjalar ................................ 61.06
Schellack ................................................... 13.02
Sedlar ......................................................... 49.07
Segel ............................................................ 62.04
Segelflygplan ........................................... 88.02
delar därtill.......................................... 88.03
Segelgarn ................................................. 59.04
Sekatörer ................................................ 82.13
Senap, beredd ......................................... 21.03
Senapsfrön ............................................... 12.01
Senapspulver ........................................... 21.03
Senor ............................................................ 05.06
varor därav ......................................... 42.06
Serumampuller av glas ........................ 70.17
Servetter av papper ............................ 48.21 11
Tulltaxe-
nummer
Sibet ........................................................... 05.14
Sickativ, beredda .................................... 32.11
Sidvagnar ................................................. 87.09
delar och tillbehör därtill ........... 87.12
Siffror av oädel metall ....................... 83.14
Sigillack ..................................................... 98.09
Sigilloblater ........................................... 19.06
Sigillstämplar ........................................ 98.07
Signalapparater:
elektriska:
för järnvägar etc............................ 85.16
för cyklar eller motorfordon .. 85.09
andra ................................................. 85.17
mekaniska, för järnvägar etc..........
86.10
Signalpistoler ........................................ 93.04
delar därtill ...................................... 93.06
Signalutrustning, elektrisk, för cyk
lar eller motorfordon....................... 85.09
Siktduk av textilmaterial ................... 59.17
Silicider ..................................................... 28.57
Silikater av metaller ............................ 28.45
Silkeskokonger ............................ 50.01, 50.03
Sillimanit ................................................. 25.07
Silver och silverlegeringar samt va
ror därav ........................................ Kap. 71
Silvernitrat ............................................... 28.49
Singel ......................................................... 25.17
Sirap ............................................................ 17.02
Sirener, elektriska ................................ 85.17
Sittkäppar ............................................... 66.02
Sittmöbler ................................................. 94.01
Sjukhussängar ........................................ 94.02
Sjukvagnar:
järnvägs- ............................................... 86.05
delar därtill ................................... 86.09
andra ..................................................... 87.13
Sjögräs ........................................................ 14.02
Sjömärken ................................................. 89.05
Sjöskum:
bearbetat; varor därav ................... 95.07
ej bearbetat ........................................ 25.25
Skaft, av
oädel metall ........................................ 82.15
trä .......................................................... 44.25
Skaftmaskiner och skaftramar ....
84.38
Skal:
utgörande snidningsmaterial ....
14.04
av blötdjur ........................................ 05.12
av frukter, ätbara:
kanderade, glaserade etc............... 20.04
andra .................................................. 08.13
11 Biliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
162
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
kakao- ................................................. 18.02
av sköldpaddor ................................... 05.11
Skandium .................................................. 28.05
föreningar därav ................................ 28.52
Skarpsill: se Fisk
Skedar, av oädel metall....................... 82.14
Skeppskronometrar ................................ 91.04
delar därtill ................... 91.08, 91.10—11
Skeppsskorpor ......................................... 19.07
Skiffer:
bearbetad; varor därav ................... 68.03
obearbetad ............................................. 25.14
Skifferråolja ........................................... 27.09
Skiffrar, bituminösa ............................ 27.15
Skiktträ ...................................................... 44.15
Skinn, oberedda .................................... 41.01
Skivspelare ................................................ 92.11
delar och tillbehör därtill............... 92.13
Skjortbröst ................................................ 61.03
Skjutbanor för nöjesfält e. d...........
97.08
Skjutmått ................................................. 90.16
Skoblock och skoläster av trä ........... 44.25
Skodon:
begagnade ............................................. 63.01
av asbest ............................................... 68.13
andra ................................................. Kap. 64
Skolkrita ................................................... 98.05
Skopligg ..................................................... 44.11
Skottväktare ............................................. 84.38
Skrapor ..................................................... 84.23
Skrin av trä ........................................... 44.27
Skrivböcker............................................... 48.18
Skrivkrita .................................................. 98.05
Skrivmaskiner ......................................... 84.51
delar och tillbehör därtill............... 84.55
Skrivpennor .............................................. 98.04
Skrivtavlor ................................................ 98.06
Skrivunderlägg ....................................... 48.18
Skrot, av
aluminium............................................. 76.01
bly .......................................................... 78.01
järn och stål......................................... 73.03
koppar .................................................... 74.01
magnesium ........................................... 77.01
nickel ..................................................... 75.01
tenn ......................................................... 80.01
zink ......................................................... 79.01
ädel metall............................................ 71.11
Skruvar och skruvkrokar, av
järn eller stål ..................................... 73.32
koppar ................................................... 74.15
Skruvmejslar.................................... 82.04—05
Skruvnycklar ........................................... 82.03
Skruvstycken och skruvtvingar ....
82.04
Skruvöglor, av
järn eller stål .................................... 73.32
koppar ................................................... 74.15
Skräddarkrita............................................ 98.05
Skulpturer, original- ............................ 99.03
Skumglas i block eller plattor ....
70.16
Skurpulver ................................................ 34.05
Skyddsglasögon ....................................... 90.04
Skyddsöverdrag till huvudbonader . .
65.07
Skyfflar ..................................................... 82.01
Skyltdockor, skyltfigurer och skylt-
ställ ........................................................ 98.16
Skyttlar ................................................... 84.38
Skålar, av eldfast keramiskt material 69.03
Skämtartiklar ......................................... 97.05
Skärcirklar ................................................ 82.04
Skärmaskiner, för
papper eller papp................................ 84.33
vävnader ............................................... 84.40
Skäror ........................................................ 82.01
Skärp........................................................... 61.11
Skärstål för maskiner ........................ 82.06
Skärv, av
glas ......................................................... 70.01
keramiskt material ............................ 25.32
sten ......................................................... 25.17
Skärverktyg, ej hänförliga till annat
nummer ................................................. 82.13
Sköldpadd, bearbetad, samt varor
därav ..................................................... 95.01
Skördemaskiner ...................................... 84.25
Slabs ............................................. 73.07, 73.15
Slagg:
thomas- .................................... 31.03, 31.05
annan ........................................ 26.02, 26.04
Slaggranuleringsmaskiner .................... 84.59
Slaggull och varor därav ................... 68.07
Slaginstrument ....................................... 92.06
delar och tillbehör därtill ................92.10
Slangar, av
gummi:
för hjul ............................................. 40.11
andra ................................................. 40.09
oädel metall ......................................... 83.08
textilmaterial ....................................... 59.15
Slingor av järn- eller ståltråd ....
73.25
Slipmedel:
naturliga ................................................ 25.13
anbragta på vävnad, papper etc. . .
68.06
Tulltaxe-
nummer
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
163
Tulltaxe-
nummer
Sliprar, av
järn eller stål ..........................
73.16
trä .................................................
44.07
Slipsar .............................................
61.07
Slipskivor:
monterade hand- eller fotdrivna . .
82.04
andra ...........................................
68.04
Slipstenar .....................................
68.04
Slutare till kameror ................. .
90.07—08
Slåttermaskiner ..........................
84.25
Släpfordon .....................................
87.14
Slöjor ...............................................
61.06
Smidesässjor och smidesstäd .
82.04
Smältstycken................................ 73.06,
73.15
Smältsäkringar .............................
85.19
Smärgel ...........................................
25.13
Smör .................................................
04.03
Smörgåskäx ..................................
19.08
Smörjfetter ................................ 27.10,
34.03
Smörjmedel ...................................
34.03
Smörknivar av oädel metall . . .
82.14
Snidningsmaterial, vegetabiliskt ....
14.04
Snidningsmaterial, bearbetat,
samt
varor därav .............................. . . . Kap. 95
Sniljer och sniljgarn .................
58.07
Sniljvävnader ..............................
58.04
Snö ...................................................
22.01
Snöplogar .....................................
84.23,
87.03
Snörhålsringar .............................
83.09
Snörmakeriarbeten ....................
58.07
Snörnålar ......................................
73.33
Socker .............................................. . . . Kap. 17
Sockerarter, kemiskt rena, andra än
sackaros ......................................
29.43
Sockerbetor ....................................
12.04
Sockerkonf ektyrer:
innehållande kakao.................
18.06
andra.............................................
17.04
Sockerkulör ..................................
17.02
Sockerlösningar ........................ 17.02,
17.05
Sockerrör och sockersnitsel .. .
12.04
Sockertänger ..................................
82.14
Socklar till glödlampor .............
85.20
Sockor, av
trikå .............................................
60.03
vävnader .....................................
61.10
Sojabönor ......................................
12.01
Solarstearin ...................................
15.03
Solfjädrar ......................................
67.05
Solglasögon .....................................
90.04
Solv ...................................................
84.38
Soppor, färdiga och soppreparat ....
21.05
Soppslevar av oädel metall . . .
82.14
Tulltaxe-
nummer
Sorghum:
utgörande material för borstbin-
deriarbeten ........................................... 14.03
utgörande spannmål.......................... 10.07
Sorteringslådor av oädel metall ....... 83.04
Sorteringsmaskiner för spannmål
etc............................................................... 84.25
Sotningsapparater ................................... 84.02
Spackelfärger .............................. 32.12
Spadar ....................................................... 82.01
Spannmål ............................................. Kap. 10
varor därav .................................... Kap. 19
Spanska flugor ...................................... 05.14
Sparkcyklar ...................................... 97.01
Sparris: se Köksväxter
Sparrsockar ............................................... 82.04
Specialvagnar för järnvägar och spår
vägar ..................................................... 86.05
delar därtill ................. .................. ,. 86.09
Spegeljärn ................................................. 73.01
Speglar:
bearbetade för optiskt bruk . . 90.01—02
av glas ............................................. . . .
70.09
av oädel metall ................................ 83.12
Spektrometrar ........................................ 90.25
Spel (lyftanordningar) ........................ 84.22
Spelapparater och spelautomater . . . 97.04
Speldosor ................................................. 92.08
delar och tillbehör därtill....... 92.10
Spermaceti ............................................... 15.14
Spetsar ....................................................... 58.09
Spetsvävnader................................... 58.09
Spik, av
järn eller stål .................................... 73.31
koppar ................................................... 74.14
zink ......................................................... 79.00
Spillånga: se Fisk
Spindlar, spinnmunstycken och
spinnvingar ......................................... 84.38
Spiralslangar av vulkat mjukgummi 40.09
Spisar, av järn eller stål ................. 73.36
Spiskummin ............................................. 09.09
Spjälor för behandling av frakturer 90.19
Spolpipor, av
papper eller papp ........................... 48.20
trä ............................................................ 44.26
Spontpålar.................................... 73.11, 73.15
Sporer ........................................................ 12.03
Sportredskap och sportutrustning . . 97.06
Sprintar, av
järn eller stål .................................... 73.32
koppar .................................................... 74.15
164
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Sprundplåtar och sprundtappar ....
83.13
Sprutpistoler ............................................ 84.21
Sprängkapslar ........................................ 36.04
Sprängämnen, beredda ............... 36.01—02
Spårhållare, spårkorsningar och
spårplattor ........................................ 73.16
Spårvägsmateriel .............................. Kap. 86
Spårvägssliprar, av
järn eller stål ................................... 73.16
trä ............................................................ 44.07
Spårvägsvagnar .............................. 86.04—07
delar därtill ........................................ 86.09
Spårväxlar ............................................... 73.16
Spädningsmedel för lacker ............... 38.18
Spännen av oädel metall ................... 83.09
Spänningsregulatorer ............................ 85.19
Staket av järn eller stål ................... 73.21
Stamknölar av prydnadsväxter ....
06.01
Stannater av metaller ........................ 28.47
Startanordningar för luftfartyg ....
88.05
Startmotorer ........................................... 85.08
Statistikmaskiner ................................... 84.53
delar och tillbehör därtill............... 84.55
Statyetter, av
keramiskt material ............................ 69.13
oädel metall ........................................ 83.06
Stavar, av
glas e. d........................................... 70.02—03
hårdmetall ........................................... 82.07
Stearin:
varor därav, gjutna eller formade 95.08
Stearinbeck ............................................. 15.17
Steatit ........................................................ 25.27
Stegbilar .................................................... 87.03
Stegräknare ............................................ 90.27
delar och tillbehör därtill ............... 90.29
Sten:
obearbetad eller endast grovt hug
gen eller sågad ............................ Kap. 25
varor därav .................................... Kap. 68
Stenar, litografiska ................................ 84.34
Stenbearbetningsmaskiner .................. 84.46
delar och tillbehör därtill............... 84.48
Stenciler .................................................... 48.13
Stencillack i detaljhandelsförpack
ningar ..................................................... 38.19
Stenfrukter, färska ................................ 08.07
Stenkol och stenkolsbriketter ........... 27.01
Stennöt:
bearbetad; varor därav ................... 95.06
obearbetad ............................................. 14.04
Stenull och varor därav....................... 68.07
Sticklingar ................................................ 06.02
Stickproppar ........................................... 85.19
Stift, av
järn eller stål .................................... 73.31
koppar ................................................... 74.14
zink .......................................................... 79.06
Stiftpennor ................................................ 98.03
Stillbildskameror ................................... 90.07
Stillbildsprojektorer ............................ 90.09
Stjärnanis ............................................... 09.09
Stocklack ................................................. 13.02
Stofferblomma ......................................... 12.07
Stoft av textilmaterial ........................... 59.01
Stommar till hattar o. d............... 65.07
Stoppare av eldfast keramiskt ma
terial ..................................................... 69.03
Stoppningsmaterial, vegetabiliskt
. . 14.02
Stoppnålar ................................................. 73.33
Stoppur................................................ 91.01
delar därtill ................................ 91.08—11
Stridsvagnar ............................................. 87.08
Stroboskop ............................................... 90.27
delar och tillbehör därtill........ 90.29
Strontiumhydroxid, strontiumoxid
och strontiumperoxid................ 28.18
Strumpeband och strumphållare ....
61.09
Strumpor:
glöd- ........................................................ 59.14
av trikå:
åderbråcks-, innehållande gummi 60.06
andra ................................................. 60.03
av vävnader ........................................ 61.10
Strumpskyddare av trikå ................... 60.03
Strumpstickor ......................................... 73.33
Stryk- och pressjärn, elektriska ....
85.12
Strykmaskiner ......................................... 84.40
Stråkinstrument .................................... 92.02
delar och tillbehör därtill .... 92.09—10
Strålkastarbilar .................................... 87.03
delar och tillbehör därtill ........... 87.06
Strålkastare ............................................. 90.13
Strängar till musikinstrument...........
92.09
Stränginstrument............................ 92.01—02
delar och tillbehör därtill .... 92.09—10
Strömställare:
tid- .......................................................... 91.06
andra ..................................................... 85.19
Stubin ....................................................... 36.03
Styroler (styrener) ................................ 29.01
Stål och varor därav ....................... Kap. 73
Stålkonstruktioner ................................ 73.21
Stålpennor ............................................... 98.04
Tulltaxe-
nummer
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Stålull ........................................................ 73.39
Stång, av
aluminium ................................ 76.02,
76.06
bly ............................................. 78.02,
78.05
järn eller stål ............... 73.10—11,
73.15
koppar ....................................... 74.03,
74.07
magnesium .................. 77.02
nickel ........................................ 75.02, 75.04
tenn ............................................. 80.02, 80.05
zink ............................................ 79.02,
79.04
Stämgafflar ............................................. 92.10
Stämpelpapper ......................................... 49.07
Stämpipor .................................... 92.10
Stämplar .................................................... 98.07
Stänger, av
eldfast keramiskt material ........... 69.03
glas .......................................................... 70.03
hårdgummi ...............................................40.15
mjukgummi ......................................... 40.06
Se i övrigt under Stång
Stängseltråd av järn eller stål ....
73.26
Stärkelse:
löslig eller rostad ............................ 35.05
annan ................................................... 11.08
Stärkelseklister .............................. 35.05—06
Stöd av eldfast keramiskt material . .
69.03
Störar av trä............................................. 44.09
Substratpigment....................................... 32.06
Sulfater av metaller ............................ 28.38
Sulfider, av
ickemetaller ......................................... 28.15
metaller ................................................ 28.35
Sulfiter av metaller ............................ 28.37
Sulfitlut, indunstad ............................ 38.06
Sulfonamider ........................................... 29.36
Sulfoxylater av metaller .................... 28.36
Sultamer och sultoner ....................... 29.37
Superfosfater .............................. 31.03, 31.05
Suturtråd, steril .................................... 30.05
Svampar, ätbara: se Köksväxter
Svampbekämpningsmedel ................... 38.11
Svartkrut ................................................. 36.01
Svartkrutsstubin .................................... 36.03
Svavel:
sublimerat, fällt eller kolloidalt . .
28.02
annat ..................................................... 25.03
Svaveldioxid ............................................ 28.07
Svavelkis:
orostad ................................................. 25.02
rostad .................................................... 26.01
Svavelorganiska föreningar ............... 29.31
Svavelsyra ................................................. 28.08
Tulltaxe-
nummer
165
Svaveltrioxid ........................................... 28.13
Svetsmaskiner o. d.:
elektriska ............................................. 85.11
andra ...................................................... 84.50
Svetsmedel ............................................. 38.13
Svettremmar ............................................. 65.07
Svin ............................................................ 01.03
Svänghjul ................................................. 84.63
Sylter ........................................................ 20.05
Symaskiner och symaskinsnålar ....
84.41
Syntetiska textilfibrer:
korta ................................................... Kap. 56
ändlösa ............................................. Kap. 51
Synålar ...................................................... 73.33
Syre .............................................................. 28.04
Syreterapeutiska apparater ............... 90.18
Syror:
oorganiska.................................... Kap. 28:11
organiska ................................ Kap. 29:VII
Sytråd av bomull............................ 55.05—06
Sågblad ...................................................... 82.02
Sågspån ..................................................... 44.01
Sågställningar av trä ............................ 44.25
Såmaskiner ............................................... 84.24
Sångfåglar, mekaniska ........................ 92.08
Såpa ........................................................... 34.01
Såser .......................................................... 21.04
Säckar, av
papper .................................................... 48.16
textilmaterial ................................... 62.03
Säkerhetsapparater:
elektriska:
för järnvägar etc.............................. 85.16
för brytning av elektrisk ström 85.19
mekaniska, för järnvägar etc..........
86.10
Säkerhetsnålar, av
järn eller stål .................................... 73.34
koppar .................................................... 74.19
Säkerhetsrutor av glas ........................ 70.08
Sämskläder ................................................ 41.06
Sänglinne ................................................... 62.02
Sängtäcken och andra sängkläder . .
94.04
Sättmaskiner ........................................... 84.34
Säv .............................................................. 14.01
Sökare till kameror........... 90.02, 90.07—08
T
Tablettrör, av glas ................................ 70.10
Tackjärn .................................................... 73.01
Tagel ............................................................ 05.03
Taggtråd .................................................... 73.26
166
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Tak av järn eller stål............................ 73.21
Takometrar ............................................... 90.27
delar och tillbehör därtill............... 90.29
Takpannor ............................................... 69.05
Takrännor av zink ................................ 79.05
Talg .............................................................. 15.02
Talgolja, ej beredd ................................ 15.03
Talk ............................................................ 25.27
Tall ............................................................ 06.02
Tallium och varor därav ................... 81.04
Tallolja ..................................................... 38.05
Tallrikar av papper eller papp ....
48.21
Tandcement och andra tandfyllnads-
medel ..................................................... 30.05
Tandläkarstolar .................................... 94.02
Tannin ..................................................... 32.02
Tantal och varor därav........................ 81.03
Tapeter, tapetbårder och tapetfriser 48.11
Tapiokagryn ............................................. 19.04
Tarmar ........................................................ 05.04
varor därav ......................................... 42.06
Taxametrar ............................................. 90.27
delar och tillbehör därtill............... 90.29
Te ................................................................ 09.02
Teaterkulisser, målade, av textilma
terial ..................................................... 59.12
Teatrar, ambulerande............................ 97.08
Teckningar:
för tekniska ändamål........................ 49.06
andra ...................................................... 99.01
Tekniska artiklar, av
keramiskt material ............................ 69.09
läder eller konstläder ....................... 42.04
textilmaterial ............................ 59.14—-17
ädel metall ......................................... 71.14
Telefon- och telegrafapparater 85.13, 85.15
Teleskop...................................................... 90.06
Televisionsmottagare, televisionska-
meror och televisionssändare ....
85.15
Telfrar ....................................................... 84.22
Tendrar ..................................................... 86.01
delar därtill.......................................... 86.09
Tenn och varor därav....................... Kap. 80
Tennoxider ............................................. 28.26
Termometrar ........................................... 90.23
Termosflaskor ......................................... 98.15
Termostater ............................................ 90.24
delar och tillbehör därtill ................90.29
Terpentin och terpentinolja ............... 38.07
Tetrahydronaftalen (tetralin) ........... 29.01
Textilmaskiner ................................ 84.36—40
Thomasslagg ................................ 31.03, 31.05
Thorium:
föreningar därav ................................ 28.52
Thorium och varor därav ................... 81.04
Tidkontroll- eller tidmätningsappa-
rater med urverk eller synkronmo
tor samt tidkontrollur ................... 91.05
Tidningar och tidskrifter ................... 49.02
Tidningspapper ....................................... 48.01
Tidströmställare med urverk eller
synkronmotor .................................... 91.06
Tidstämpelur ........................................... 91.05
Tidutlösare med urverk eller syn
kronmotor ............................................. 91.06
Tillsatsmedel, beredda, för mineral
oljor ..................................................... 38.14
Tillskärningsmönster, av
papper .................................................... 48.21
textilmaterial ....................................... 62.05
Tillslutningsanordningar av glas . .
70.10
Tillslutningsmaskiner .......................... 84.19
Timjan ....................................................... 09.10
Tiokarbanilid ........................................ 29.31
Tiosulfater av metaller........................ 28.37
Titan och varor därav ........................ 81.04
Titanoxider ............................................. 28.25
Tjuvlarmsapparater .............................. 85.17
Tjära:
mineral- ................................................. 27.06
trä-............................................................ 38.09
Tjärdolomit ............................................. 25.18
Tjärmakadam .......................................... 25.17
Toalettartiklar, av
glas .......................................................... 70.13
keramiskt material ................... 69.11—12
Toalettmedel ............................................. 33.06
Toalettpapper ........................................ 48.15
Toalettvål .................................................. 34.01
Tobak ..................................................... Kap. 24
Tobaksextrakt ......................................... 24.02
Tofsar ......................................................... 58.07
Tolkar ......................................................... 90.16
Toluen (toluol) ....................................... 29.01
Toluidin ..................................................... 29.22
Tolylendiamin .......................................... 29.22
Tomater: se Köksväxter
Tomatpuré................................................. 20.02
Tonbord till orgelharmonier............... 92.10
Tonfrekvensförstärkare ........................ 85.14
Topografiska instrument och appa
rater .......................................................... 90.14
Torpeder ................................................... 93.07
Tulltaxe-
nummer
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
167
Torrjäst ...........................................
Tulltaxe-
nummer
........ 21.06
Torrsprit ......................................... ........ 36.08
Torv, torvbriketter, torvmull
och
torvströ ...................................... ........ 27.03
Toxiner .......................................... .......... 30.02
Traktorer ...................................... ........ 87.01
delar och tillbehör därtill . . . ........ 87.06
Trampbilar ..................................... ......... 97.01
Transformatorer ......................... .......... 85.01
Transistorer ................................. ......... 85.21
Transportmedel .......................... . Avd. XVII
Transportremmar:
innehållande gummi ............. ........ 40.10
av textilmaterial .................... .......... 59.16
Transportörer .............................. ........ 84.22
Travertin ................................................... 25.15
Trikåmaskiner ........................................ 84.37
Trikåmaskinsnålar .................. .......... 84.38
Trikåvaror:
korsetter, gördlar o. d............ .......... 61.09
andra ......................................... . .. Kap. 60
Trikåväv ....................................... 60.01, 60.06
Trippel ........................................... .......... 25.12
Trippelsten ............................................... 68.05
Trottoarplattor av keramiskt mate-
rial ............................................. . .
69.07—08
Trottoarsten ................................. .......... 68.01
Truckar ..................................................... 87.07
Trummor ....................................... .......... 92.06
delar och tillbehör därtill . . ........... 92.10
Tryckalster ..................................... ... Kap. 49
Tryckbehållare, av
aluminium .............................. .......... 76.11
järn eller stål ....................... .......... 73.24
Tryckerimaskiner ...................... . .
84.34—35
Tryckformar ................................ ........... 84.34
Tryckfärger ............................... .......... 32.13
Tryckknappar ............................ ........... 98.01
Tryckkontakter .......................... .......... 85.19
Tryckmaskiner:
för vävnader, tapeter etc. . . ........... 84.40
andra ....................................... .......... 84.35
Tryckplåtar................................... .......... 84.40
Tryckpressar ............................... .......... 84.35
Trycktyper ................................... .......... 84.34
Träd:
isolerad för elektriskt ändamål . .
85.23
av oädel metall för svetsning eller
lödning .................................... .......... 83.15
preparerad för ljudupptagning eller
inspelad .................................... .......... 92.12
sutur-, steril ......................................... 30.05
av aluminium....................................... 76.02
av bly .................................................... 78.02
av järn eller stål 73.10, 73.14—15, 73.26
av koppar ............................................. 74.03
av magnesium ................................... 77.02
av molybden ....................................... 81.02
av nickel ............................................... 75.02
sy-, av bomull ............................ 55.05—06
av tenn ................................................. 80.02
av trä ................................................... 44.11
av volfram ........................................... 81.01
av vulkat mjukgummi ................... 40.07
av zink .................................................. 79.02
Trådgardinsvävnad ........................ 58.08—09
Trådhäftmaskiner ................................... 84.32
Trådrullar ................................................. 44.26
Trä och varor därav ........................ Kap. 44
Trä:
fanerat .................................................... 44.15
konstgjort .............................................. 44.18
specialbehandlat, i skivor etc..........
44.17
Träavfall ................................................. 44.01
Träbearbetningsmaskiner o. d............
84.47
delar och tillbehör därtill............... 84.48
Trädgårdsparasoller ............................ 66.01
Trädgårdssaxar för två händer ....
82.01
Träkol ........................................................ 44.02
Trämjöl ..................................................... 44.12
Träningsapparater för flygutbildning 88.05
Träolja ............................................. 15.07—08
Träsnitt ..................................................... 99.02
Träspån ..................................................... 44.09
Trätjära och trätjärkreosot............... 38.09
Trätjäroljor ................................ 38.09, 38.18
Trätråd ....................................................... 44.11
Träull .......................................................... 44.12
Tröskverk .................................................. 84.25
Tuber, astronomiska ............................ 90.06
Tubpressar ................................................ 82.04
Tungspat ................................................... 25.11
Tunnbandsvidjor ..................................... 44.09
Tunnbinderiarbeten ............................... 44.22
Tunnstav .................................................... 44.08
Turbiner ................................................... 84.07
Tusch ......................................................... 32.13
Tvål ............................................................ 34.01
Tvåspetsnitar ........................................... 83.09
Tvättmaskiner ....................................... 84.40
Tvättmedel ................................................ 34.02
Tvättställ av keramiskt material . .
69.10
Tvättsvamp, naturlig ............................ 05.13
Tulltaxe-
nummer
168
Kirngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tyll:
Tulltaxe-
nummer
gummielastisk ......................... .......... 59.13
annan ....................................... .. 58.08—09
Typgjutningsmaskiner ............. .......... 84.34
Tågvirke......................................... .......... 59.04
Tårtspadar av oädel metall . . .......... 82.14
Tält .................................................. .......... 62.04
Tänder, konstgjorda ........................... 90.19
Tändhattar ................................... .......... 36.04
Tändspolar ................................... .............. 85.08
Tändstickor ................................ ........... 36.06
Tändsticksämnen ....................... .......... 44.11
Tändstift .......................................
Tänger:
........... 85.08
socker- ....................................... ........... 82.14
andra .......................................... .......... 82.03
U
Ugnar för industriellt bruk:
elektriska ....................... ................... 85.11
andra ................................. .................. 84.14
Ull av får ........................... ___ 53.01, 53.05
Ullfett .................................... ................... 15.05
Underkläder, av
trikå ................................... ................... 60.04
vävnader .......................... .......... 61.03—04
Underläggsbrickor, av
järn eller stål ............... ................... 73.32
koppar .............................. .................. 74.15
Underläggsplattor för järnvägar eller
spårvägar ....................... ................... 73.16
Underreden med motor . . ................... 87.04
Understrumpor av trikå
................... 60.03
Undersökningsbord ........... ................... 94.02
Undersökningsvagnar för järnvägar
och spårvägar ............... ................... 86.05
delar därtill ................... ................... 86.09
Universaljärn och universalstål 73.09, 73.15
Ur ........................................... ............... Kap. 91
Uran:
föreningar därav ........... ................... 28.52
Uran och varor därav
................... 81.04
Urdelar .................................. .......... 91.09—11
Urfoder ................................ ................... 91.10
Urinämne, innehållande
högst 45
viktprocent nitrogen . . . . . . 31.02, 31.05
Urverk, sammansatta .... .......... 91.07—08
Utfyllnadsmateriel ........... ................... 84.34
Tulltaxe-
nummer
V
Vadd:
impregnerad med farmaceutiska
preparat ............................................
30.04
cellulosa- ...........................................
48.01
annan; varor därav ...................
59.01
Wafers ...............................................
19.08
Vakuumpumpar ................................
84.11
Valbarder ..........................................
05.09
Vallmofrön .........................................
12.01
Valnötter ..........................................
08.05
Valrav ..................................................
15.14
Valsar, till
kalandrar o. d...................................
84.16
valsverk .........................................
84.44
Valsmassa ............................................
98.09
Valstråd......................................... 73.10,
73.15
Valsverk för metallindustrin .. .
84.44
Vanadin och varor därav ............
81.04
Vanilj ...................................................
09.05
Vaniljsocker och vanillinsocker .
17.05
Vantar, av
trikå ..................................................
60.02
vävnader .........................................
61.10
Vapen ....................................................... Kap. 93
Varmvattenberedare:
elektriska ......................................
85.12
andra .................................................
84.17
Varp- och varpklistringsmaskiner
84.37
Varpväktare ........................................
84.38
Varvräknare ........................................
90.27
delar och tillbehör därtill........
90.29
Vaselin ...................................................
27.12
Vass .......................................................
14.01
Vatten:
destillerat ........................................
28.58
havs- ..................................................
25.01
annat .............................................
22.01—02
Vattenhjul ..........................................
84.07
Vax:
berett ..................................................
34.04
för dentalbruk ,................................
34.07
insekts- .............................................
15.15
konstgjort .........................................
34.04
mineral- ...........................................
27.13
ymp-............................................................
32.12
varor därav, gjutna eller formade
95.08
återstoder från bearbetning av ani-
maliska eller vegetabiliska växer
15.17
Vaxduk .................................................
59.09
Ved ..........................................................
44.01
Kimgl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
Vegetabiliska råämnen för färgning
eller garvning ................................
13.01
Vegetabiliska textilfibrer, ej hänför-
liga till annat nummer ...............
57.04
Vekar .....................................................
59.14
Ventiler.................................................
84.61
Ventilrör till röntgenapparater .
85.21
Verkstadsbilar ...................
V. . . . . . . . . . . . .
87.03
delar och tillbehör därtill........
87.06
Verkstadsvagnar för järnvägar och
spårvägar ......................................
86.06
delar därtill.....................................
86.09
Verktyg:
hand-, elektriska .........................
85.05
hand-, pneumatiska eller kombine-
rade med icke elektrisk motor
84.49
slipskivor o. d..............................
68.04
av trä ............................................
44.25
andra ............................................... . Kap. 82
Verktygshandtag ..............................
44.25
ämnen därtill .................................
44.10
Verktygshållare..................................
84.48
Verktygsmaskiner:
för bearbetning av metall........
84.45
för bearbetning av sten m. m. .
84.46
för bearbetning av trä, kork m. m.
84.47
Vermikulit, expanderad, och varor
därav ...............................................
68.07
Vermut .................................................
22.06
Vete .......................................................
10.01
Vevaxlar ..............................................
84.63
Vicker ...................................................
12.03
frön därav ......................................
12.03
Wienerpimsten .................................
68.05
Vikter ....................................................
84.20
Vin .....................................................
22.05—07
Vinbär, färska ..................................
08.08
Vindrutetorkare och vindrutevärma-
re, elektriska ..................................
85.09
Vindruv ...............................................
23.05
Vindruvor, färska eller torkade .
08.04
Vinruta ..............................................
12.07
Vinsten, rå ..........................................
23.05
Vinsyra ...............................................
29.16
Virke:
hyvlat etc..........................................
44.13
annat .............................................
44.03—05
Virknålar av järn eller stål ........
73.33
Vismut och varor därav .............
81.04
Visselpipor .......................................
92.08
Vitaminer ........................................ ..
29.38
Witherit .............................................
25.11
169
Vitkål och vitlök: se Köksväxter
Volanger av textilmaterial ............... 61.08
Volfram och varor därav ................... 81.01
Vulkanfiber ............................................. 39.03
Vulkningsacceleratorer, beredda ....
38.15
Vykort ........................................................ 49.09
Vågar:
känsliga för 0,05 g eller mindre . . 90.15
andra ..................................................... 84.20
Väckarur .................................................... 91.04
delar därtill ................... 91.08, 91.10—11
Väggplattor av keramiskt mate
rial ................................................. 69.07—08
Väggur ............................................... 91.02—04
delar därtill .......... 91.07—08, 91.10—11
Vägguttag .................................................. 85.19
Vägmärken av oädel metall....... 83.14
Vägmätare ................................................. 90.27
delar och tillbehör därtill....... 90.29
Vägvältar ................................................. 84.09
Värdehandlingar.............................. 49.07
Värjor ......................................................... 93.01
Värmeapparater, elektriska ............... 85.12
Värmeledningselement ......................... 73.37
Värmeledningspannor .......................... 73.37
Värmemängdsmätare ............................ 90.24
delar och tillbehör därtill....... 90.29
Väskbyglar ............................................. 83.09
Väte ........................................................... 28.04
Vätskeelevatorer .................................... 84.10
Vätskemätare ........................................... 90.26
delar och tillbehör därtill....... 90.29
Vätskepumpar ......................................... 84.10
Vävnader:
elastiska, ej trikå- ............................ 59.13
impregnerade eller överdragna 59.07—12
ljuskänsliga ......................................... 37.03
av metalltråd eller av garn av
Tulltaxe-
nummer
textilfibrer i förening med metall
tråd eller överdraget med metall 52.02
sammets-, plysch-, ögle- och snilj- 58.04
spets- ..................................................... 58.09
trikå-:
innehållande gummi .................. 60.06
andra ................................................. 60.01
trådgardins- ................................ 58.08—09
av asbest
............................................ 68.13
av bomull .................................... 55.07—09
av djurhår .................................... 53.11—13
av glasfibrer ...................................... 70.20
av hampa, mjuk ................................. 57.09
av jute .................................................. 57.10
170
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxe-
nummer
av lin eller rami ..................... .......... 54.05
av natursilke .......................... ..
50.09—10
av pappersgarn .................................. 57.12
av syntetiska eller konstgjorda tex
tilfibrer:
korta ....................................... .......... 56.07
ändlösa ............................................... 51.04
av andra vegetabiliska textilfibrer 57.11
Vävstolar ...................................... ........ 84.37
Växelstag och växeltungor . . . ........ 73.16
Växtalkaloider .............................. ........ 29.42
Växter:
foder- .......................................... ... Kap. 12
kanderade, glaserade etc. . . . ........ 20.04
köks-: se Köksväxter
levande ...................................... . . . Kap. 6
för industriellt eller medicinskt
bruk ............................................. . . . Kap. 12
Växtextrakter .............................. ........ 13.03
Växtsafter och växtslem ......... ........ 13.03
X
Xylen (xylol) .......................... .......... 29.01
Xylenol .......................................... .......... 29.06
Xylidin ........................................... .......... 29.22
Xylofoner ...................................... .......... 92.06
delar och tillbehör därtill . . ........... 92.10
Xylol ......................................................... 29.01
Y
Ympkvistar .................................. ......... 06.02
Ympvax ......................................... .......... 32.12
Ytaktiva ämnen, organiska . . . ........ 34.02
Yttrium ........................................... ........ 28.05
föreningar därav ..................... ........ 28.52
Yxor................................................... ......... 82.01
z
Zink och varor därav ................. . . . Kap. 79
Zinkoxid och zinkperoxid ......... ......... 28.19
Zirkonium och varor därav . . . ........ 81.04
A
Äderbråcksstrumpor av trikå, inne
hållande gummi ................................ 60.06
Ångackumulatorer ................................ 84.02
Ångblästerapparater ............................... 84.21
Ånggeneratorer ........................................ 84.01
Ånglok ....................................................... 86.01
delar därtill ......................................... 86.09
Ångmaskiner .................................... 84.04—05
Ångpannor ................................................. 84.01
Åsnor .......................................................... 01.01
Återstoder:
från bearbetning av fetter etc. .. 15.17
från kemiska och närstående in-
Tulltaxe-
nummer
dustrier .................................... ............ 38.19
från livsmedelsindustrin . . .... Kap. 23
metallhaltiga............................. . . 26.02—03
Ä
Ädelgaser ................................................... 28.04
Ädelstenar .................................... .. 71.02—03
stoft och pulver därav
............ 71.04
varor därav ........................................ 71.15
imitationer därav, av glas ........... 70.19
Ägg och äggula ....................... ............ 04.05
Äggkläckningsapparater ....................... 84.28
Ämbar av trä ........................................ 44.22
Äppelträd .................................... ............ 06.02
Äpplen, färska ........................................ 08.06
Ärmlappar och ärmskyddare
........... 61.11
Ärter:
färska, kylda, frysta eller i tillfäl-
ligt konserverande lösningar ..
07.01—03
torkade etc................................. ........... 07.05
inlagda i ättika eller på
annat
sätt konserverade ............... . . 20.01—02
Ättika ............................................. ........... 22.10
ö
Öglevävnader ............................. ............ 58.04
Öglor, av
järn eller stål ........................ . .
73.31—32
koppar ....................................... . . 74.14—15
Ögon:
konstgjorda............................... ........... 90.19
av glas, andra än proteser ........... 70.19
Överdelar, nåtlade, till skodon .......... 64.05
Överhettare ................................ ........... 84.02
Överkläder, av
trikå ........................................... .......... 60.05
vävnader ................................... .. 61.01—02
Överspänningsapparater ......... ........... 85.19
Övertryckspapper ...................... .......... 48.13
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
171
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316)
Härigenom förordnas, att 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
skall hava följande ändrade lydelse.
1 §•
Varor som införas till riket skola, för så vitt icke annat stadgas, beläggas
med tull enligt gällande tulltaxa.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, från och med vilken
dag den vid tulltaxeförordningen fogade tulltaxan ävensom kungörelsen
den 30 juni 1955 (nr 466) om uttagande av särskild tullavgift för vissa
varuslag, m. m., skola upphöra att gälla.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)
om särskild skatt å bensin och motorsprit
Härigenom förordnas, dels att 2 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929
om särskild skatt å bensin och motorsprit1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, be
tecknad 7 a §, av nedan angiven lydelse.
2
§.
1. Då fråga är om till riket införd bensin, skall skatten erläggas till tull
verket i den ordning som är föreskriven beträffande tull.
Om betalningsanstånd------------ finnes stadgat.
2. Utan hinder------- — avgiftspliktiga kvantiteten.
3. Skatt utgår icke för bensin, medförd å transportmedel for dess drift,
beträffande fartyg dock endast till myckenhet, som tullanstalt prövai icke
överstiga behovet under resan.
Beträffande bensin, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet
för densamma skulle hava åtnjutits, om den varit fullbelagd, skall skyl
dighet att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel
av bensin, för vilken vid utförseln erhållits restitution av skatt, som avses
i denna förordning.
1 Senaste lydelse av 2 § se 1955:65, av 5 § se 1957: 117.
172
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
5 §•
Restitution av — -------- än motordrift.
7 a §.
Vad i lagen om straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga mot
svarande tillämpning i fråga om bensin, ändå att varan icke är tullpliktig.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.
Beträffande importerad bensin, som före denna förordnings ikraftträ
dande antingen utförts till utrikes ort eller svensk frihamn eller använts för
i 5 § b)—d) avsett restitutionsberättigat ändamål, må vid restitution av skatt
enligt sagda paragraf tillika restitueras å bensinen belöpande erlagd tull.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929
(nr 307) angående tullrestitution
Härigenom förordnas, att 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående
tullrestitution1 skall hava följande ändrade lydelse.
3 a §.
läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad,
reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reserv
delar, av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, re
paration, inredning eller utrustning använts av honom från utlandet in
förda materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindu-
strirestitution) för en motsvarande myckenhet materialier eller andra artik
lar av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom
införts från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avse
ende å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.
1 Senaste lydelse av 3 a § se 1950: 194.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
173
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2b ja
nuari 1958.
Närvarande:
Statsministern
Erlander , ministern för utrikes ärendena
Undén , statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,
Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om revision av tull
taxan och anför därvid följande.
I. INLEDNING
Nu gällande tulltaxa antogs av 1929 års riksdag och trädde i kraft den
1 januari 1930. Till grund för densamma låg ett förslag, utarbetat av 1925
års tulltaxerevision under åren 1925—1927. Denna revision var emellertid
huvudsakligen av teknisk och formell natur. Tulltaxans sakliga innehåll
överfördes till stor del oförändrat från den tidigare gällande 1911 års tull
taxa. Beträffande enstaka varuslag eller begränsade varugrupper har vis
serligen ändringar vidtagits under årens lopp, men någon allmän revidering
av taxan ur sakliga synpunkter har icke ägt rum efter år 1911. Sedan denna
tid har en i många avseenden revolutionerande utveckling ägt rum på olika
områden, vilken självfallet haft betydande återverkningar även på tullför
hållandena. Genom teknikens framsteg har sålunda tillkommit många nya
material, framställningsmetoder, utförandeformer och användningsområden,
vilka icke kunde förutses vid utformningen av tulltaxans bestämmelser för
snart 50 år sedan. Ändringen i penningvärdet har vidare medfört att de
specifika tullarnas relativa storlek avsevärt reducerats. Då prisutvecklingen
icke varit lika för alla varuslag, har avvägningen av tullskyddet i vissa
delar kommit att mer eller mindre rubbas. Härtill har även bidragit det
förhållandet, att minskningen av tullskyddet skett endast såvitt angår spe
cifika tullar, under det att de visserligen icke lika talrika men ingalunda
betydelselösa värdetullarna bibehållit sin ursprungliga verkan. En annan
omständighet som rubbat sambandet mellan tullsatserna å olika varuslag
är, att på åtskilliga punkter vidtagits dels höjningar i statsfinansiellt syfte,
dels såväl höjningar som sänkningar av handelspolitiska skäl.
Även om många av de mest iögonenfallande brister, som under åren yppat
sig, kunnat undanröjas genom partiella ändringar, är del uppenbart, att
174
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
den nuvarande tulltaxan i olika avseenden framstår såsom mycket föråldrad.
Åtskilliga framställningar har även gjorts i syfte att få till stånd änd
ringar i tulltaxan. Vägen för en tulltaxerevision har hållits öppen vid de
tullförhandlingar inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),
i vilka Sverige under de senare åren deltagit, genom att bindningarna i fråga
om specifika tullsatser till större delen gjorts under förbehåll om rätt att
övergå till en värdetull av angiven storlek. Vid bedömandet av frågan när
eu revision av tulltaxan lämpligen borde igångsättas har emellertid hänsyn
måst tagas till vissa internationella faktorer. Det har sålunda ansetts lämp
ligt att avvakta resultatet av det arbete på en internationell tullnomenkla
tur, som bedrivits inom Studiegruppen för en europeisk tullunion i Bryssel.
Vidare har tidpunkten varit beroende av de inom GATT bedrivna förhand
lingarna.
Kungl. Maj :t bemyndigade den 9 maj 1952 dåvarande chefen för finans
departementet att tillkalla utredningsmän jämte sakkunniga och experter
med uppdrag att verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och
den därvid fogade tulltaxan; i yttrandet till statsrådsprotokollet anförde
departementschefen bl. a. följande.
Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans
baspositioner i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra
anpassas efter Brysselnomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huru
vida icke en mera allmän tillämpning av värdetullar, som numera i allt
större utsträckning förekommer i utlandet, även för vår del kan innebära en
mera ändamålsenlig utformning av tullsystemet. Med hänsyn till det inter
nationella varuutbytets stora betydelse för vårt lands välstånd är det ett
stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande länder blir så om
fattande och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed har vi sedan länge
fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke vara något svenskt
intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir denna syn
punkt, om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamålsenlig.
Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av
den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en
lämplig avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgre
nar.
I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som
erbjuda sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med
hänsyn till resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händel
ser få förutsättas att utredningen icke eller åtminstone endast i undantags
fall leder till förslag om högre tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll.
I anslutning till dessa frågor bör de handelspolitiska synpunkter beaktas,
som kunna bli aktuella i samband med kommande tullförhandlingar eller
eljest påkallar särskild uppmärksamhet.
För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas
möjligheterna att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion
icke föreligger eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör
vidmakthållas med hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är så
dana att finanstull bör ifrågakonnna. Vid revisionen bör även övervägas i
vad mån tullskydd bör bibehållas för sådana varuslag, beträffande vilka
stöd åt den inhemska produktionen befinnes med fördel kunna lämnas i an
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
175
nan form än genom tullar. I det sammanhanget bör särskild uppmärksam
het ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande till den
nuvarande jordbruksregleringen.
Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades den 26 maj 1952 så
som utredningsmän dåvarande kabinettssekreteraren A. S. Lundberg, tillika
ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, förste assistenten F. I.
Boo, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, juris licentiaten
P. H. Fagerholm, generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, ledamöterna av
riksdagens andra kammare, metallarbetaren H. L. Gustafsson och lantbru
karen N. G. Hansson, numera generaldirektören B. V. Lindskog, numera am
bassadören S. E. G. Sahlin, ledamoten av riksdagens första kammare, lant
brukaren G. Spetz samt numera statssekreteraren E. A. Westerlind. Utred
ningen antog benämningen 1952 års tulltaxekommitté.
Såsom sakkunniga tillkallades den 30 maj 1952 direktören H. K. P. Ed
stam, Kooperativa förbundet, filosofie kandidaten T. Ekström, Landsorga
nisationen i Sverige, ombudsmannen J. L. Geijer, Tjänstemännens central
organisation, direktören H. Grundström, Sveriges hantverks- och småindu
striorganisation, numera direktören J. H. V. Håkansson, Sveriges lantbruks-
förbund, direktören J. O. Leffler, Handelskamrarnas nämnd, direktören
H. R. B. Nyström, Sveriges grossistförbund, direktören G. J. Sahlin, Sveriges
allmänna exportförening, direktören E. Sandelin, Sveriges köpmannaför
bund, dåvarande direktören G. C. A. Settergren, Sveriges industriförbund,
samt numera direktören N. A. Svensson, Riksförbundet Landsbygdens folk;
sedan Sandelin avlidit utsågs den 16 september 1952 i hans ställe till sak
kunnig direktören E. O. Melcher, Sveriges köpmannaförbund.
Kommittén avgav den 25 maj 1956 betänkande med förslag till tulltaxa
(SOU 1956: 14—16); vid betänkandet hade fogats av vissa utredningsmän och
sakkunniga avgivna reservationer och särskilda yttranden. Därjämte avgav
kommittén den 5 december 1956 betänkande med förslag till tulltaxeförord-
ning (SOU 1956:60), vilket betänkande kommer att anmälas i annat sam
manhang.
Betänkandet angående tulltaxan har på sätt i det följande kommer att
närmare redovisas varit föremål för en omfattande remissbehandling.
Kommitténs utredningar och förslag bar beaktats vid vissa under senare
år vidtagna tulländringar, om vilka jag här torde få erinra.
Med stöd av förordningen den 22 april 1949 (nr 180) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift förordnade sålunda Kungl. Maj :t ge
nom beslut den 30 juni 1955 om uttagande från och med den 10 juli 1955 av
sådan avgift för vissa varuslag (huvudsakligen inom textil- och läderområ
det). Åtgärden innebar en provisorisk justering av vissa tullsatser i syfte
alt undvika ogynnsamma störningar i importen vid framläggandet av kom
mitténs förslag till ny tulltaxa. Urvalet av varor och bestämmandet av de
provisoriska tullsatsernas böjd skedde med utgångspunkt från informatio
ner om tulltaxekommilléns väntade förslag. Hänsyn togs även till de från
176
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
majoritetens förslag skiljaktiga meningar som sedermera kommit till ut
tryck i avgivna reservationer. Avsikten var sålunda att den provisoriska
tulljusteringen icke skulle få verka prejudicerande vid den framtida pröv
ningen av kommittémajoritetens och reservanternas förslag i olika hän
seenden. Förordnandet om särskild tullavgift erhöll sådan utformning att
det i praktiken innebar övergång till värdetull för de berörda varuslagen.
Beslutet underställdes riksdagen genom proposition 1955:202 och blev av
riksdagen godkänt (riksdagens skrivelse nr 378).
Vidare har vissa tulländringar vidtagits i samband med förhandlingar
inom GATT. Under år 1955 genomfördes sålunda vissa förhandlingar med
Amerikas förenta stater, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. De av
såg dels ömsesidigt utbyte av nya tullkoncessioner, dels s. k. återförhand
ling i syfte att uppmjuka den svenska tullbindningen för äpplen och päron.
Vid förhandlingarna överenskomna tulländringar samordnades med arbetet
inom tulltaxekommittén, så att de icke skulle komma att strida mot det
väntade förslaget till ny tulltaxa. Ändringarna genomfördes vid 1955 års riks
dag (prop. nr 212, rskr. nr 379) och trädde i kraft, en del den 1 januari och
resten den 19 september 1956. År 1956 ägde en ny omgång allmänna tull-
förhandlingar rum inom GATT. Härvid genomfördes för Sveriges del åtta
bilaterala förhandlingar om ömsesidiga tullkoncessioner. Dessa utformades
med hänsyn till det utredningsarbete som gjorts inom tulltaxekommittén.
Erforderliga ändringar i tulltaxan beslöts vid 1956 års riksdag (prop. nr 191,
rskr. nr 414). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.
Tulländringarna i fråga har såsom framgår av det anförda medfört en
viss anpassning av tullsatserna efter tulltaxekommitténs förslag samt bl. a.
inneburit att de ur allmän synpunkt viktigaste behoven av ökat tullskydd
blivit tillgodosedda. Det kan emellertid icke undvikas att vid partiella änd
ringar av detta slag sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag rub
bas. Tullhöjningarna innebär sålunda ofta ökad belastning för annan pro
duktion, vilket kan föranleda i och för sig berättigade krav på kompensa
tion. Dylika onormala spänningar i tullsystemet kan icke undanröjas utan
en fullständig översyn av hela systemet. De berörda tulländringarna har
därför icke minskat behovet av en tulltaxerevision, och det har vid änd
ringarnas genomförande förutsatts att en sådan med det snaraste skulle
komma till stånd. Från tullteknisk synpunkt framstår en dylik åtgärd själv
fallet för varje år såsom allt mer angelägen.
Frågan om genomförandet av den planerade tulltaxerevisionen får emel
lertid bedömas jämväl mot bakgrunden av de nu aktuella planerna för vidgat
ekonomiskt samarbete dels mellan de nordiska länderna, dels mellan fler
talet västeuropeiska stater.
Dessa planer tar i vad avser det mera omfattande västeuropeiska sam
arbetet närmast sikte på bildandet av ett frihandelsområde, innebärande
att deltagarländerna avskaffar tullarna sinsemellan men tillämpar var sin
tulltaxa mot utomstående stater. Inom OEEC pågår omfattande utredningar
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
177
och förhandlingar i hithörande frågor. Därest arbetet leder till positivt re
sultat kan det förutses att frihandelsområdets genomförande kominer att
ske successivt genom att de inbördes tullarna avskaffas stegvis under en
övergångsperiod av omkring femton år.
Eftersom medlemmarna i ett frihandelsområde principiellt bibehåller sin
yttre autonomi på tullområdet, behöver bildandet av ett västeuropeiskt fri
handelsområde icke i och för sig inverka på utformningen av vår tulltaxa.
Tänkbart är att vi i en dylik situation på vissa punkter skulle finna en
annan avvägning av tullskyddet lämplig; att detta skulle bli fallet i någon
större utsträckning kan emellertid icke anses sannolikt. Vidare torde man
kunna tänka sig att vissa företrädesvis tekniska problem i samband med
ett frihandelsområde kan påkalla vissa jämkningar i de olika ländernas
tullsatser.
De osäkerhetsmoment, som kan ligga i nu berörda förhållanden, synes
emellertid icke böra få lägga hinder i vägen för genomförandet av en ange
lägen tullreform, detta så mycket mindre som ur andra synpunkter en dylik
reform just med hänsyn till de västeuropeiska planerna framstår såsom
direkt önskvärd. För vårt deltagande i arbetet på frihandelsområdet inne
bär nämligen den nuvarande tulltaxan betydande nackdelar, bl. a. med
hänsyn till den förutsedda avtrappningen av tullarna. Vidare förefaller
det sannolikt att i alla händelser en övergång till Bryssel-nomenklaturen
av tekniska skäl blir nödvändig.
Av större intresse för planerna på en svensk tulltaxerevision är enligt
min mening de pågående förberedelserna för ett ökat ekonomiskt samarbete
mellan de nordiska länderna. Detta går bl. a. ut på bildandet av en mer
eller mindre fullständig tullunion, d. v. s. avskaffande av de inbördes tul
larna och tillämpning av gemensamma tullar gentemot utomstående länder.
Förslag till en sådan anordning, omfattande varuområden som svarar för
ca 80 % av de nordiska ländernas samhandel, har den 8 juli 1957 framlagts
av det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet, och utredningen fortsätter
beträffande övriga områden. Enligt det nu framlagda förslaget skulle av
skaffandet av de inre och uniformeringen av de yttre tullmurarna i stort
sett ske omedelbart vid överenskommelsens ikraftträdande; endast i be
gränsad utsträckning förutses en kortare övergångstid.
Vid förverkligandet av en nordisk tullunion måste vår tulltaxa anpassas
efter den överenskommelse som i dylikt fall ingås mellan medlemsländerna.
När en sådan överenskommelse kan komma att träffas och underställas
statsmakternas prövning kan med hänsyn bl. a. till sambandet med de
västeuropeiska planerna icke med säkerhet bedömas. Det bör emellertid
framhållas att en gemensam nordisk tulltaxa icke torde komma att i högre
grad skilja sig från eu tulltaxa utformad från rent svenska synpunkter.
Tulltekniskt sett blir det genom tillämpning av Bryssel-nomenklaturen fråga
om samma taxa, och även beträffande tullarnas böjd torde man kunna
räkna med en nära överensstämmelse. Härpå tyder i alla händelser den om
ständigheten att det framlagda förslaget till nordisk tulltaxa till ca 80 % av
Vi llihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr DO
178
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
de berörda positionerna överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag.
Självfallet bör man vid utarbetandet av en svensk tulltaxa beakta det fram
lagda nordiska förslaget, så att en kommande behandling av detta förslag
icke prejudiceras. Planerna på en nordisk union utgör alltså enligt min
uppfattning icke något binder för att fullfölja den svenska tulltaxerevisio-
nen. Tvärtom kan en sådan revision betraktas som en förberedelse till det
planerade nordiska samarbetet. Från nordisk synpunkt kommer nämligen
den svenska tulltaxerevisionen under förhandenvarande omständigheter när
mast att framstå som ett provisoriskt genomförande av den föreslagna ge
mensamma tulltaxan med de modifikationer som betingas av att taxan tills
vidare endast avser vårt eget land. Härigenom bör även kunna vinnas erfa
renheter av värde för samtliga nordiska länder vid den gemensamma tull
taxans slutliga utformning.
Enligt min uppfattning talar sålunda avgörande skäl för att den länge
förberedda revisionen av tulltaxan nu genomföres. De nordiska och väst
europeiska planerna synes härvid icke utgöra något hinder. Snarare fram
står en svensk tulltaxerevision mot bakgrunden av dessa planer som sär
skilt angelägen. Tulltaxekommitténs betänkande utgör den naturliga ut
gångspunkten för en proposition i ämnet.
Över kommitténs betänkande har efter remiss yttranden inkommit från
statskontoret, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, konjunkturinstitutet,
arméintendenturförvaltningen, armétygförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets fabriksstyrelse,
försvarets förvaltningsdirektion, medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfarts-
styrelsen, vattenfallsstyrelsen, statens biltrafiknämnd, lantbruksstyrelsen,
fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, domänstyrelsen, kommerskolle
gium, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och
industrikommission, statens priskontrollnämnd, sjöfartsstyrelsen, kanslern
för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, statens me
dicinska forskningsråd, atomkommittén, utrustningskommittén för tandlä-
karhögskolorna, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Aktiebolaget Vin-
& spritcentralen, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget Sta
tens skogsindustrier, Nya systemaktiebolaget, Svenska bankföreningen, Sve
riges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpman
naförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och småindustri
organisation, Svensk industriförening, Sveriges lantbruk sförbund (gemen
samt med Riksförbundet Landsbygdens folk), Kooperativa förbundet, Jern-
kontoret, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksför
bund, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sve
rige, Riksförbundet Landsbygdens folk (gemensamt med Sveriges Lantbruks-
förbund), Sveriges färgfabrikanters förening, Föreningen Svenska väsk-
fabriker, Svenska pälsbranschens centralkommitté, Svenska inlandssågver-
kens förening, Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen, Svenska flask-
Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
m
fabrikanternas förening, Svenska hushållsglasfabrikanternas förening, Be-
lysningsglasbrnkens förening, Svenska lådfabrikanternas törening, Svenska
skidfabrikantföreningen, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Frukt
odlingens förhandlingsorgan, Sveriges lökodlareförening, Svenska import-
föreningen för färsk frukt u. p. a., Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikan-
ters förening, Snickerifabrikernas riksförbund, Svenska plastföreningen,
Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilimportörförbund,
Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningen, Svenska radioindustriföre-
ningen, Svenska tryckerileverantörernas förening, Svenska västkustfiskar
nas centralförbund, Smörjoljecentralen ekonomisk förening, Sveriges verk-
lygsmaskinaffärers förening, Svenska färgimportörföreningen och Svenska
handelsagenters förening.
Därjämte har fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,
Svenska sparbanksföreningen, Svenska köttkonservfabrikernas förening,
Svenska konservfabrikernas riksförening, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, Sveriges sågverksägares riksförbund, Borstfabrikantföreningen,
Föreningen Bekämpningsmedels-leverantörer, Sveriges radiohandlares riks
förbund, Sveriges stärkelseproducenters förening och Sveriges trähusfabrikers
riksförbund berelts tillfälle avge yttrande utan att begagna sig därav.
Generaltullstyrelsen har till sitt yttrande fogat yttranden från tulldirektio
nerna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Hälsingborg,
Norrköping, Trelleborg, Lund och Uddevalla ävensom från Sveriges all
männa tull tjänstemannaförening.
Medicinalstyrelsen har närslutit yttranden från föreståndaren för kemiska
avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium samt från apotekar-
societetens direktion.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat yttrande från statens
väginstitut.
Statens biltrafiknämnd har bifogat gemensamt yttrande från Biltrafikens
arbetsgivarförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, Svenska droskbil-
ägareförbundet och Svenska omnibusägareförbundet samt yttrande från Sve
riges automobilhandlareförbund.
Statens jordbruksnämnd, som berett samtliga inom jordbruksregleringen
och fiskregleringen verksamma organisationer tillfälle att till nämnden ytt
ra sig över betänkandet, har bifogat yttranden från Svensk spannmålshan
del ekonomisk föx-ening, Biksförbundet Lin och hampa producentförening
u. p. a., Ostkustfisk centralförening u. p. a. och Sveriges fiskares riksförbund.
Kommerskollegium har överlämnat yttranden från rikets samtliga han
delskammare. Därjämte bar kollegium bifogat skrivelser från firma H. H.
Kristensen, Aktiebolaget Eric Törnros, firma Leo A. Larsson, Sveriges tri-
kåfabrikanters förening, G. Johansson fabriks- & handelsaktiebolag samt
Aktiebolaget Landelius & Björklund. — Stockholms handelskammare har bi
lagt skrivelser från Svenska Siemens aktiebolag, Sigurd Golje & Co Aktie
bolag, Hörselfrämjandets riksförbund, Aktiebolaget Bröderne Ameln, Rag
nar Pyk, Svenska aktiebolaget Gasaccumulator, Apoteksvarucentralen Vit
180
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
rum apotekareaktiebolaget, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein
aktiebolag, Aktiebolaget Teat, Aktiebolaget Nyfa, Vica kravattfabrik, Åker-
holmska aktiebolaget, Aktiebolaget Robo, Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rec-
tus, Sveriges verktygsmaskinaffärers förening och Aktiebolaget Nils Matts
son & Co. — Smålands och Blekinge handelskammare har till sitt yttrande
fogat skrivelser från Svenska tändsticks aktiebolaget, Gunnebo bruks aktie
bolag, Karlskrona hattfabriks aktiebolag, Aktiebolaget Värnamo gummi
fabrik, Kockums emaljverk, Aktiebolaget Nybro wellkartong, Bobbinfabri-
kantföreningen, Aktiebolaget Överums bruk samt Ekenäs bruks aktiebolag.
— Östergötlands och Södermanlands handelskammare har med sitt yttrande
överlämnat skrivelser från Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik, Aktie
bolaget Ceaverken, Cewe mätinstrument aktiebolag, Fiskeby fabriks aktie
bolag, Aktiebolaget Freese & Bruno, Aktiebolaget John Fröberg och Aktie
bolaget Kardbeslag. — Gotlands handelskammare har vid sitt yttrande fogat
gemensam skrivelse från Gotlands trädgårdsprodukter förening u. p. a., Ak
tiebolaget Kl intebys konservfabrik och Gotlands konservindustri.
Kanslern för rikets universitet har bifogat yttranden av rektorsämbetena
samt de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid
universiteten i Uppsala och Lund, rektorsämbetet samt de medicinska och
filosofiska fakulteterna vid universitetet i Göteborg, lärarkollegiet vid ka
rolinska institutet, rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fa
kulteten vid Stockholms högskola ävensom lärarkollegierna vid tandläkar-
högskolorna i Stockholm och Malmö.
överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat yttranden från
kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tek
niska högskola.
Sveriges grossistförbund har till sitt yttrande fogat skrivelser från firma
Leo A. Larsson, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein aktiebolag.
Aktiebolaget Rune Lundh, Aktiebolaget Tarmimporten, Handelsaktiebolaget
Bata, Aktiebolaget Wiro, Dunlop rubber co aktiebolag samt från Svenska
säck aktiebolaget gemensamt med två andra företag.
Sveriges industriförbund har bilagt yttranden från följande branschföre
ningar, nämligen Bruksindustriföreningen, Konfektionsindustriföreningen,
Svenska bryggareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikant-
föreningen u. p. a., Svenska garveriidkareföreningcn, Svenska pappersbruks-
föreningen, Svenska plywoodföreningen, Svenska skofabrikantförening-
en, Svenska trävaruexportföreningen, Svenska wallboardföreningen, Sveri
ges grafiska industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges me-
kanförbund, Sveriges tegelindustriförening, Sveriges varvsindustriförening,
Textilrådet och Träindustrins branschorganisation samt från Industriför
bundets allmänna avdelning ävensom skrivelser från Berlingska boktryckeri-
& stilgjuteriaktiebolag och Munksjö aktiebolag. — Sveriges kemiska indu
strikontor har till sitt yttrande fogat skrivelser från Trelleborgs gummi-
fabriksaktiebolag och Aktiebolaget Slipmaterial-Naxos.
181
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har överlämnat skrivel
ser från Bilverkstädernas riksförbund, Blomsterhandlarnas riksförbund,
Elektromekaniska lindningsverkstädernas riksförbund, Rörledningsfirmor-
nas riksorganisation, Specialoptikernas riksförbund, Svenska fotografernas
förbund, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, Sveriges konditor
förening, Sveriges korgmakeriidkares yrkesförening, Sveriges körsnärsmäs-
tareförening, Sveriges sadelmakare- & tapetseraremästares riksförbund, Sve
riges skomakarmästarförbund, Sveriges snickarmästares riksförbund, Sve
riges urmakareförbund samt gemensamt från Sveriges skrädderiarbetsgiva
res centralförening och Skräddarmästarnas riksförbund.
Kooperativa förbundet har till sitt yttrande fogat en bilaga, vari sam
manfattats önskemål och synpunkter, som framförts av cheferna för för
bundets egna eller med detta associerade industriföretag och förbundets olika
varuavdelningar.
Landsorganisationen i Sverige har med sitt yttrande överlämnat skrivel
ser från De förenade förbunden, Svenska beklädnadsarbetareförbundet,
Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska handelsarbetareförbundet, Sven
ska litografförbundet, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Svenska sadel
makare- & tapetserareföx-bundet, Svenska sko- och läderindustriarbetare-
förbundet, Svenska stenindustriarbetareförbundet, Svenska textilarbetareför
bundet, Svenska träindustriarbelareförbundet samt gemensamt från Sven
ska byggnadsarbetareförbundet, Svenska murareförbundet, Svenska målare
förbundet, Svenska bleck- och plåtslagareförbundet och Svenska elektriker-
förbundet.
Svenska flaskfabrikanternas förening, Svenska husliållsglasfabrikanternas
förening och Belysningsglasbrukens förening har avgivit gemensamt ytt
rande, som undertecknats jämväl av representanter för butelj glasbruken
och kolvglasbruken.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds yttrande har påtecknats in
stämmande av Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sve
riges trädgårdsfolk.
Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningens yttrande har avgivits ge
mensamt med Svenska motorcykelfabrikanters förening.
Härjämte har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat till länsarbetsnämn
den i Kristianstads län inkomna skrivelser från Svenska träindustriarbetar-
förbundets avdelning 91 i Osby in. fl.
Vidare har följande föreningar och företag inkommit med skrivelser i
anledning av tulltaxekommitténs betänkande, nämligen Blomsterfabriks ak
tiebolaget gemensamt med fem andra företag, Caltex Oil aktiebolag, Cewe
mätinstrument aktiebolag, firma B. Forshell, Ideal standard aktiebolag,
Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rectus, Aktiebolaget Gustaf Kähr gemensamt
med fyra andra företag, Aktiebolaget Otto Lion & co nordisk industri ge
mensamt med två andra företag, Läkemedelsindustriföreningen, Micki lek
saker aktiebolag gemensamt med 59 andra företag eller företagarföreningar
och åtla avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet, Mölnlycke
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
182
Kungl. Majsts proposition nr 90 år 1958
väfveri aktiebolag, Nordvästra Skånes konservväxtodlareförening u. p. a.,
Orion fabriks- & försäljningsaktiebolag, Osby kimröksfabriks aktiebolag,
Aktiebolaget Robo, Skandinaviska glasögonfabriken plast optik aktiebolag.
Svenska aeroplan aktiebolaget, Svenska diabetesförbundet, Svenska fiskred-
skapshandlarnas förening, Svenska handskfabrikantföreningen och Malungs
skinnvarufabrikantförening gemensamt, Svenska sko- och läderindustriar-
betareförbundet avd. 61 och Aktiebolaget Bröderna Claesson ABC-fabrikerna
gemensamt, Svenska stämpelfabrikantföreningen, Svenska tidningsutgivare-
föreningen, Sveriges champinjonodlares förening, Sveriges damhattfabrikan
ters förening, Sveriges gummeringsfabrikanters förening, Aktiebolaget United
Shoe Machinery co, Aktiebolaget Volvo och Wärtsilä-koncernen aktiebolag
Arabia.
Med anledning av de i juli 1955 vidtagna provisoriska tulländringarna
har inkommit skrivelser från Aktiebolaget Björnbandsfabriken gemensamt
med fyra andra företag, samt Aktiebolaget Kardbeslag, Aktiebolaget Laxen
fiskredskapsfabrik, Aktiebolaget Specialband och firma Tunavantar.
Till finansdepartementet har även inkommit eller överlämnats vissa fram
ställningar i tullfrågor, vilka icke direkt föranletts av tulltaxekommitténs
betänkande men lämpligen bör anmälas i detta sammanhang, nämligen
framställningar av luftfartsstyrelsen, nationalmuseum, 1954 års ö-utredning,
Elektrokemiska aktiebolaget (med yttrande av Sveriges kemiska industri
kontor), Maskinaktiebolaget Plavia, Svenska plastföreningen, Svenska tex-
lilarbetareförbundet, Svenska säck aktiebolaget gemensamt med två andra
företag, Sveriges gummiindustriförening (två framställningar), Sveriges
handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges
optikgrossisters förening, Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, Riks
förbundet Sveriges trädgårdsfolk, Aktiebolaget Tannin och Ölands orts-
förening av RLF.
På grundval av tulltaxekommitténs förslag har, med beaktande av av
givna reservationer, inkomna yttranden och framställningar samt nordiska
ekonomiska samarbetskommitténs förslag, inom finansdepartementet utar
betats ett förslag till mj tulltaxa.
Beträffande de synpunkter och överväganden som legat till grund för ut
formningen av detta förslag lämnas i det följande en närmare redogörelse.
Framställningen avser dels vissa allmänna synpunkter på tullpolitiken, dels
tulltaxans allmänna utformning, dels vissa särskilda frågor, dels ock de
taljmotivering för tullsatserna på de enskilda varuslagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
183
II. ALLMÄNNA SYNPUNKTER
Tullarnas roll i samhällsekonomin
Tulltaxekommittén
Kommittén behandlar i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 52—57)
i korthet tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende. Framställningen
ger uttryck åt en klart frihandelsvänlig inställning och understryker att
den internationella handeln är ett medel att förverkliga en ändamålsenlig
internationell arbetsfördelning samt att en fri handel i princip medför det
bästa utnyttjandet av de samlade produktivkrafterna. Tullar innebär ett
ingrepp i den naturliga strukturen hos ett lands näringsliv, vilket leder till
sämre utnyttjande av landets produktiva resurser.
Detta utesluter icke att skäl kan finnas för dylika åtgärder, och kommit
tén anför särskilt två argument, som även från samhällsekonomisk synpunkt
kan utgöra motiv för tullar. Kommittén framhåller sålunda att tullar under
vissa förutsättningar kan förbättra bytesförhållandet (terms of trade).
Enligt kommitténs uppfattning lär emellertid på längre sikt någon mera
väsentlig inverkan av tullarna i detta hänseende icke vara att vänta. Vidare
anför kommittén att man genom en uppfostringstull kan främja
tillkomsten av en produktion som har förutsättningar att bli ekonomiskt
lönande. För högt industrialiserade länder med starkt differentierad pro
duktion anser kommittén dock att det endast mera undantagsvis torde
vara motiverat med tullar av detta slag.
Andra fall kan förekomma då de samhällsekonomiska nackdelarna av
tullarna kan uppvägas av fördelar i andra hänseenden. Kommittén nämner
här i första hand beredskapsskäl. Frågan om tullskydd av bered-
skapsskäl behandlas i ett särskilt kapitel i kommitténs betänkande (s. 90—
91), av vilket framgår att kommittén anser det endast i begränsad utsträck
ning påkallat med tullar av denna anledning. Till denna kategori av tull
argument hör vidare, anför kommittén, vad som närmast kan karakterise
ras som sociala skäl. Dylika skäl kan enligt kommitténs uppfattning
närmast utgöra motivering för tullskydd under en övergångsperiod, tills de
produktiva resurserna hunnit överflyttas till mera lönande sysselsättningar.
Vidare anför kommittén att en viss grad av differentiering av
näringslivet i och för sig kan vara önskvärd för att göra näringslivet
mindre känsligt för konjunkturväxlingar eller andra tillfälliga störningar
och att denna omständighet kan utgöra ett visst argument för ett tullsy
stem.
184
Däremot avvisar kommittén tullar såsom medel för att åvägabringa jäm
vikt i betalningsbalansen. Skulle det visa sig att eu tendens till
bristande jämvikt i betalningsbalansen föreligger på längre sikt, bör denna,
uttalar kommittén, i princip motverkas genom ändring av växelkurserna,
för så vitt det icke kan ske genom anpassning nedåt av den inhemska kost
nadsnivån (eller fördröjning av en stegring i densamma). Vad beträffar
argumentet att tullar skulle vara nödvändiga för att bereda sysselsätt
ning åt arbetskraften framhåller kommittén att detta givetvis är riktigt,
för så vitt därmed avses vidmakthållandet av sysselsättningen i en viss, icke
konkurrenskraftig bransch. Däremot är argumentet enligt kommitténs upp
fattning icke riktigt när det gäller produktionen som helhet betraktad. Frå
gan huruvida höga tullar i utlandet skulle nödvändiggöra en lik
nande politik i vårt land behandlas av kommittén i ett särskilt avsnitt av
betänkandet (s. 81—84). Slutsatsen av det där förda resonemanget är att
utlandets tullar i stort sett icke behöver påverka vår tullpolitik.
Även om betalningsbalansen och sysselsättningen i och för sig och på läng
re sikt enligt kommitténs uppfattning knappast behöver innebära några pro
blem, anser kommittén det tydligt att rubbningar i varuutbyte s-
för hållandena kan föranleda mer eller mindre tillfälliga importöver
skott, vilka kan medföra risker för landets yttre finansiella ställning samt
arbetslöshet och andra skadeverkningar för det inhemska näringslivet; be
träffande användningen av tullar i dylika situationer anför kommittén föl
jande.
Dylika rubbningar kan uppstå både som följd av växlingar i de allmänna
konjunkturerna och som resultat av särskilda åtgärder från bestämda län
ders sida i form av exportoffensiver av mer eller mindre illojal karaktär
(t. ex. dumping) eller importnedskärningar genom tullhöjningar eller kvan
titativa restriktioner. I dylika situationer kan ibland särskilda åtgärder i
syfte att direkt begränsa importen vara motiverade, och tullar kan därvid
vara ett användbart medel även om det i regel också finns andra metoder.
Risken är framför allt att man ofta har svårt att avgöra huruvida det verkli
gen rör sig om tillfälliga störningar eller är fråga om bestående förändringar
i konkurrensförhållandena. Även om det gäller tillfälliga rubbningar kan
man befara att det blir svårt att efter störningens upphörande ånyo avskaffa
tullen. Framhållas bör i alla händelser att det är själva införandet eller hö
jandet av tullskyddet som i här åsyftade fall åstadkommer effekten. Perma
nenta tullar har icke någon betydelse i detta hänseende med mindre de in
rymmer en under normala förhållanden outnyttjad marginal som kan till
gripas i dylika situationer. Att en tull helt eller delvis icke utnyttjas kan
otvivelaktigt förekomma, men det torde vara relativt sällsynt om den ut
ländska konkurrensen är stark. Det är därför endast under särskilda förut
sättningar som en permanent tull kan tjäna som skydd mot störningar av
här ifrågavarande slag.
Kommittén framhåller vidare att dess uppdrag går ut på en översyn av
tulltaxan och således avser tullförhållandena på längre sikt. Frågor om åt
gärder för att möta tillfälliga rubbningar i varuutbytet har av kommittén
ansetts icke falla inom ramen för dess uppdrag i vidare mån än hänsyn
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
185
kunnat tagas därtill vid utformningen av taxan. Kommittén erinrar i detta
sammanhang om den beredskapslagstiftning som föreligger på tullområdet
genom förordningarna angående rätt för Konungen att åsätta särskild tull
avgift samt angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av anti-
dumping- och utjämningstullar.
Vissa av kommitténs ledamöter har avgivit reservationer till betänkan
det, men dessa gäller närmast den utformning kommittén givit sitt tulltaxe
förslag mot bakgrunden av här anförda principer; beträffande dessa prin
ciper som sådana föreligger knappast delade meningar, även om vissa skilj
aktigheter i bedömningen kan vara för handen.
Ledamoten Fagerholm intager sålunda en mera positiv ståndpunkt till
användningen av tullar som skydd mot d u m p i n g och liknande åtgär
der samt anser att kommittén bort lägga fram förslag även till effektivise-
ring av antidumpingbestämmelserna. En viss skiljaktighet i fråga om bety
delsen av höga tullar i utlandet kan vidare ligga bakom herr
Fagerholms i följande avsnitt redovisade uppfattning angående användning
en av tullar som förhandlingsobjekt.
I en utförlig principreservation har ledamöterna Gustafsson och Wester-
lind utvecklat de frihandelspolitiska synpunkterna och anmält avvikande
meningar beträffande vissa delar av kommittémajoritetens argumentering.
Beträffande användningen av tullar vid dumping och liknande situa
tioner ställer de sig ännu mer avvisande än kommittén till tanken att ge
nom permanenta tullar komma till rätta med sådana förhållanden; reser
vanterna hävdar f. ö. såsom i det följande skall närmare beröras att denna
tanke i själva verket ligger bakom kommitténs tullsättning på betydande
varuområden.
Framhållas må även att herrar Gustafsson och Westerlind särskilt under
stryker att tullar icke kan begagnas som konjunkturpolitiskt
medel. Det tar alltför lång tid, anser de, innan beslutade ändringar av
tullarna hinner få avsedd verkan på den ekonomiska utvecklingen, för att
tulländringen skulle vara av betydelse för strävanden att möta skiftningar i
det inhemska eller internationella konjunkturläget från ett år till ett annat.
En tulltaxa måste därför vara en sak på lång sikt. Med utgångspunkt från
detta uttalande riktar reservanterna kritik mot kommittén för att den i otill
börlig grad låtit sig influeras av vissa tillfälliga svårigheter av konjunkturell
art.
Yttranden
Remissinstanserna uttalar sig, i den mån de går in på här ifrågavarande
principiella spörsmål, så gott som genomgående till förmån för en frihan-
delsvänlig politik, i många fall dock med vissa reservationer.
Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att en lågtullpolitik inte i läng
den kan bedrivas med framgång, om den inte kombineras med en allmän
186
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
ekonomisk politik, som klart tar sikte på att skydda den låga tullnivån mot
övermäktiga påfrestningar utifrån; förbundet fortsätter.
Detta innebär ett oeftergivligt krav att de inflationsdrivande krafterna i
vår inhemska ekonomi hållas tillbaka. Erfarenheterna inte minst under se
nare år ha klart ådagalagt, hur en fortskridande inflation — som redan ti
digare berörts — är ägnad att försämra vårt konkurrensläge i förhållande
till utlandet, både när det gäller exporten och den importkonkurrerande
hemmaindustrien. Denna synpunkt har med skärpa understrukits bl. a. i
yttrande från Sveriges Mekanförbund. Belastningen på betalningsbalansen
och valutareserverna kan i en sådan situation bli så hård, att motåtgärder
bli ofrånkomliga. En höjning av de utländska växelkurserna med syfte att
förbättra vår konkurrensförmåga kan — såsom Förbundet i annat sam
manhang skall beröra — stöta på besvärliga hinder. Införandet av import
restriktioner i samma syfte begränsas i hög grad av våra internationella för
pliktelser och är i och för sig en föga tilltalande utväg. En kostnadsnedpres-
sande, d. v. s. deflationistisk penning- och finanspolitik, torde merendels
vara politiskt oframkomlig. Under sådana förhållanden ligger det synnerli
gen nära till hands att det erforderliga stödet åt näringsgrenar, som äro sär
skilt utsatta för det utländska konkurrenstrycket på hemmamarknaden får
lov att lämnas genom tullhöjningar. En sådan utveckling är desto mera san
nolik, om den inhemska industriens svårigheter nått sådan omfattning och
styrka, att det icke är praktisk politik att söka överföra den friställda ar
betskraften till andra, mera lönande sysselsättningar. Den bristande balan
sen i vår interna ekonomi kan alltså komma att leda till att man mot sin
vilja tvingas att föra en tullpolitik av annat slag än man egentligen önskar.
Uttalanden i samma riktning göres även av Stockholms handelskammare,
handelskammaren i Gävle, Sveriges grossistförbund och Sveriges köpman
naförbund.
Andra remissinstanser uttalar sig mera allmänt emot en alltför extrem
lågtullpolitik; bland dessa märkes Sveriges hantverks- och småindustriorga
nisation och Svensk industriförening.
Vidare må framhållas att vissa remissinstanser ansett möjligheten och
lämpligheten av en frihandelsvänlig politik vara mer eller mindre beroende
av att andra länder för en liknande politik; beträffande denna fråga hän
visas till i det följande redovisade uttalanden angående vår tullpolitiks be
roende av höga tullar i utlandet.
Åtskilliga remissinstanser har gått in på de olika argument för tullskydd
som särskilt diskuteras i kommitténs betänkande.
Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att det är utomordentligt svårt
att göra något säkert bedömande, huruvida en vinst i fråga om terms of
trade på något längre sikt står att vinna genom tullhöjning, men förbun
det anser att även mera kortsiktiga fördelar kan förtjäna att beaktas. All
mänt sett bör en ny tull resp. tullförhöjning inom vissa gränser ha en gynn
sam effekt på utlandets prissättning, säger förbundet, särskilt när det gäl
ler industriella standardvaror, tillverkade i industrier med höga fasta kost
nader. Om sålunda en tullhöjning i vissa fall kommer att betalas av den
utländska exportören, torde det också kunna inträffa, att en tullsänkning
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
187
icke medför motsvarande prissänkning på importvaran utan att exportören
får möjlighet att tack vare tullsänkningen höja priset. — Liknande syn
punkter anföres av Skånes handelskammare.
Beträffande uppfost ringstullar understryker kommerskollegi-
nm vikten av att sådana tullar icke får bli permanenta. För detta ändamål
torde ett visst mått av övervakning krävas genom någon form av fortlöpan
de studier av tullsystemets verkningar. Sveriges köpmannaförbund anför
liknande synpunkter.
Tulltaxekoinmitténs uppfattning att det i stort sett finnes anledning in
taga en restriktiv hållning till införande av tullar av beredskapsskäl
delas av kommerskollegium. Kollegium understx-yker särskilt att, då fråga
är om stöd för en produktion, som utgör endast en ringa del av den inhems
ka konsumtionen, detta stöd icke bör ges i form av ett utökat importskydd
— som skulle få allmänt prishöjande verkan — utan genom åtgärder som
mera direkt tar sikte på den svenska produktionen, t. ex. direkta subventio
ner eller inköpsåtaganden för det allmännas räkning.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att de av kom
mittén framförda allmänna synpunkterna på frågan om tullskyddets lämp
lighet för att säkerställa tillgången på varor i ett krisläge i huvudsak över
ensstämmer med den ståndpunkt riksnämnden redan tidigare intagit till
frågan.
Någon från tulltaxekommittén avvikande uppfattning i fråga om bered-
skapssynpunkterna har icke heller kommit till uttryck i de av militära myn
digheter avgivna yttrandena. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller emel
lertid att tullskydd i vissa fall kan vara lämpligt och önskvärt för att säker
ställa en för totalförsvaret angelägen beredskapstillverkning. Tullskydd kan
enligt styrelsens åsikt i vissa fall vara effektivare och smidigare än andra
direkta stödåtgärder; dessa senare kan motverka en sund konkurrens mel
lan olika inhemska företag och mellan dessa och utländska firmor. (Näm
nas må dock att styrelsen ifrågasätter utökad tullfrihet för varor för krigs
maktens behov.) Vidare framhåller försvarets förvaltningsdirektion att de
militära, anskaffande myndigheternas möjligheter att sörja för vidmakt
hållandet av berörda industrier för beredskapsändamål självfallet är be
gränsade till de ekonomiska ramar, som av statsmakterna uppdragits för
anskaffningarna. Skulle av olika skäl, t. ex. vid tillfälliga nedgångar i beställ
ningarna eller på grund av hårdnande utländsk konkurrens, de inhemska,
beredskapsmässigt betydelsefulla industrierna utsättas för påfrestningar, är
det av vikt att de kan påräkna statsmakternas fasta stöd för fullgörandet
av sin långsiktiga beredskapsinriktade funktion. Liknande synpunkter an
föres av flygförvaltningen.
Textilrådet anser att beredskapsskälen av kommittén bedömts vara av yt
terst ringa värde som motiv för tullskydd. Detta överensstämmer dåligt med
188
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
de förhållanden, säger rådet, som rådde under och omedelbart efter kriget,
då många företag fick direkt föreläggande att öka sin produktion. Rådet
framhåller särskilt den risk för utbud till underpriser som sammanhänger
med att konkurrentländerna beträffande viktigare beredskapsvaror byggt
upp sin produktionskapacitet med sikte på krigsbehoven och av olika skäl
ej är beredda att minska kapaciteten.
Kemisk-tekniska och livsmedelsfabriknnters förening framhåller att vad
livsmedel angår erfarenheterna från andra världskriget visat att beredskaps-
behovet ej kan tillgodoses genom lagring.
Betydelsen av de sociala skälen för tullar understrykes av ett
flertal remissinstanser. Sålunda anför Sveriges lantbruksförbund och Riks
förbundet Landsbygdens folk i sitt gemensamma yttrande bl. a. följande.
Ett nedläggande av företag till följd av otillräckligt tullskydd kommer i
första hand att gå ut över mindre kapitalstarka och därför vanligen smärre
företag. I synnerhet på landsbygden har småföretagsamheten stor betydelse
för åstadkommande av en önskvärd differentiering av näringslivet där, vil
ket har betydelse icke minst ur befolkningspolitiska synpunkter. Som bekant
har statsmakterna under de senaste åren på olika sätt strävat efter att främ
ja en differentiering av näringslivet utanför de större tätorterna, bl. a. ge
nom underlättande av kreditmöjligheterna åt småindustrin. Det synes där
för angeläget undvika att tullpolitiken hindrar nyetablerandet av dylika fö
retag eller medför att redan verksamma sådana företag måste läggas ned.
önskvärt är att detta beaktas vid avvägningen av tullskyddet för varuslag,
som huvudsakligen tillverkas av småföretag.
Liknande synpunkter anföres av Sveriges industriförbund, Svensk indu
striförening och Skånes handelskammare.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller de allvarliga
risker som följer av att tulltaxekommittén på vissa områden föreslår redu
cering av f. n. mycket höga tullar (vikttullar motsvarande 50 % av värdet
eller mera) till endast en bråkdel därav. Man må hysa vilken uppfattning
som helst om rimligheten av ett dylikt tullskydd, säger organisationen, kvar
står dock det faktum att vederbörande bransch erhållit sin nuvarande struk
tur och tillverkning under åtminstone viss påverkan av nämnda förhållan
den. Reduktionen av f. n. höga tullskydd bör därför ske successivt, så att
rådrum vinnes för anpassning och produktionsomläggning inom vederbö
rande företag.
Kommitténs uppfattning att en viss differentiering av närings
livet kan utgöra argument för ett tullsystem delas av Sveriges lantbruks-
förbund och Riksförbundet Landsbygdens folk.
Sveriges industriförbund bedömer frågan mot bakgrund jämväl av kom
mitténs och reservanternas förslag rörande de särskilda tullsatserna och
uttalar bl. a. följande.
Den främsta olägenheten av en extrem lågtullpolitik, sådan som kommitté
majoriteten och i än högre grad reservanterna herrar Gustafsson och Wes-
terlind förfäkta, ligger enligt Industriförbundets mening däri, att därmed
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
189
kan följa eu så långtgående strukturomvandling, att landets näringsliv icke
blir ur olika synpunkter tillräckligt differentierat. Ehuru det är omöjligt
att kvantitativt mäta de fördelar, som härmed äro förenade, synes det ove
dersägligt att den svenska industriens nuvarande inriktning i stort sett fyller
höga krav på ändamålsenlighet och effektivitet.
Skånes handelskammare anser att den differentierade industriella pro
duktion, som nu är för handen, även i fortsättningen måste ha utomordent
lig betydelse för vårt land. Stor försiktighet bör därför från statsmakternas
sida iakttagas, när det gäller att med tullsystemets hjälp åstadkomma en så
dan strukturförändring, som går ut på koncentration av produktionen.
Beträffande frågan om tullarnas betydelse för betalningsbalansen
uttalar Sveriges grossistförbnnd sin anslutning till kommitténs uppfattning;
nackdelarna av en tullhöjning som lösning på ett betalningsbalansproblem
på längre sikt är så betydande, att en sådan åtgärd enligt förbundets upp
fattning icke bör komma i fråga.
Åtskilliga andra näringsorganisationer tar kommitténs diskussion i ämnet
till utgångspunkt för ett avvisande av tanken på en devalvering.
Stockholms handelskammare anser visserligen att en tullhöjning som me
del mot underskott i de utländska betalningarna framstår som en för svenska
förhållanden verklighetsfrämmande politik men fortsätter.
Handelskammaren vill också vända sig mot växelkursförändringar som
ett vapen mot balansrubbningar. Enligt dess uppfattning bör det för ett land
som Sverige, som vid krigsslutet stod med en oförstörd och väl utbyggd pro
duktionsapparat och vars naturliga resurser väl överträffa flertalet jämför
liga länders, vara helt uteslutet att tillgripa en valutadevalvering. Väl må
det vara förståeligt att kommittén med hänsyn till rådande situation på va
lutaområdet och som en del av principresonemanget diskuterar frågan om
tullhöjning eller devalvering. Handelskammaren vill emellertid för sin del
starkt understryka, att det primära medlet mot rubbningar i betalningsba
lansen bör vara en anpassning nedåt av kostnadsnivån. Endast genom en
sådan kostnadsanpassning kan i längden balans i de internationella betal
ningarna uppnås. Framför en valutadevalvering med dess långsiktiga skade
verkningar skulle Handelskammaren som en tillfällig åtgärd för att möta en
katastrofsituation på betalningsoinrådet föredra t. o. in. en reglering av im
porten med eu skärpt restriktiv intern ekonomisk politik.
Sveriges industriförbund avvisar likaledes tanken på en devalvering men
uttalar sig till skillnad från Stockholms handelskammare till förmån för
tullhöjningar; förbundet anför bl. a. följande.
En växelkurshöjning framkallar en inhemsk prisstegring, som i sin tur
driver upp det inhemska kostnadsläget med fortsatta kumulativa verkningar
i prishöjande riktning. Den exportstimulerande resp. importåterhållande
verkan man velat vinna med växelkurshöjningen försvinner därmed snabbt,
och tiden blir snart mogen för en ny växelkurshöjning. Man når på den vä
gen aldrig något varaktigt jämviktsläge. Ett sådant är lättare att etablera,
om man i stället försöker stödja betalningsbalansen med differentierade
tullhöjningar, som sättas in på de områden, där ett stöd är särskilt behöv
ligt, och som ge ett långt mera begränsat utslag i den allmänna prisnivån.
190
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Liknande ståndpunkt intages av Skånes handelskammare och handels
kammaren i Gävle.
Kommerskollegium uttalar efter att ha refererat de av vissa handelskam
mare anförda synpunkterna att kollegium instämmer i kommitténs upp
fattning att tullar är ett otjänligt medel mot betalningsbalansrubbningar.
Kollegium ifrågasätter emellertid även starkt lämpligheten av att vårt land
som primär åtgärd begagnar växelkursändringar för att avhjälpa den brist
i den samhällsekonomiska balansen varav betalningsrubbningar är ett ut
slag. Kollegiets ståndpunkt får anses närmast överensstämma med den som
intagits av Stockholms handelskammare.
Konjunkturinstitutet framhåller att det givetvis är riktigt att hänsynen
enbart till bytesbalansens saldo inte i och för sig kan ha någon betydelse för
valet av tullnivå. Tar man emellertid hänsyn till att målsättningen för po
litiken enligt gängse betraktelsesätt är mycket mer omfattande och siktar
till att skapa även samhällsekonomisk balans i övrigt är det, anser institu
tet, mycket väl tänkbart att tulländringar i vissa situationer kan ingå som
ett rationellt led i de komplex av åtgärder som är nödvändiga för att stän
digt säkra den allmännare målsättningen inkl. målsättningen rörande bytes
balansens saldo.
Beträffande tullarnas roll för beredande av sysselsättning åt ar
betskraften framhåller Textilrådet att kommittén tillskriver detta argument
för tullskydd ringa eller intet värde och därvid utgår från att genom im
portökning friställd arbetskraft skulle kunna överflyttas till mera givande
arbetstillfällen inom exportområdet. Dylik omplacering är emellertid, betonar
Textilrådet, förenad med stora problem, särskilt för beklädnadsindustrin,
vars arbetarstam till ca 75 % utgöres av kvinnor. Vid sysselsättningssvårig-
heter inom industrin kommer dessa, anser Textilrådet, i mycket stor ut
sträckning att draga sig ur den industriella produktionen. Detta medför en
ligt rådets bedömning, förutom alla sociala problem och personliga svårig
heter, en direkt nationalekonomisk förlust. —- Liknande tankegångar kom
mer till uttryck i Skånes handelskammares yttrande.
Kommitténs uttalande om vår tullpolitiks beroende av höga tull a r i
u 11 a n d e t har föranlett många och omfattande kommentarer.
Kommerskollegium anser liksom kommittén att förhandenvaron av höga
tullar i utlandet icke bör föranleda någon ändring av vår egen tullpolitik.
Kollegium påpekar att inom snart sagt varje sektor av varuområdet finnes
anspråk på en anpassning av tullskyddet för vissa varor till vad som gäller
i vissa andra länder. Med ett konsekvent genomförande av en sådan princip
skulle vi snart ha övergivit vår lågtullpolitik. För övrigt torde det enligt kol
legiets uppfattning kunna starkt ifrågasättas, huruvida det kan vara riktigt
att stödja svensk export eller framtvinga sådan genom en ökning av tull
skyddet. Kollegium framhåller emellertid tillika i förevarande sammanhang
att det är ett angeläget svenskt intresse att söka undanröja höga tullar i ut
landet.
Landsorganisationen uttalar sin tillfredsställelse med att kommittén bi
dragit till att klargöra de komplicerade sammanhangen på detta område,,
vilket bör öka möjligheterna att i framtiden begränsa tullskyddet till en ur
hela näringslivets synpunkt ändamålsenlig lägre nivå.
Även Sveriges grossistförbund biträder kommitténs uppfattning i denna
fråga.
Vissa andra näringsorganisationer ställer sig däremot kritiska till kom
mitténs uppfattning. Sålunda anför exempelvis Skånes handelskammare
bl. a. följande.
Vad härefter angår den roll, som tullarna spela inom handelspolitiken,
må framhållas att kommittén enligt Handelskammarens mening väsentligen
underskattar vårt lands beroende av utlandets tullpolitik. Gentemot vad
kommittén på denna punkt anför må påpekas, att tullarna näppeligen alltid
stå i det samband med växelkurserna, som kommittén föreställer sig. Den
omständigheten, att numera icke i något land fria växelkurser fungera som
regulator av betalningsbalansen länderna emellan, må icke förglömmas. Det
väsentliga är emellertid, att det sett ur de enskilda svenska exportörernas
synpunkt enligt all erfarenhet alltid är betydligt svårare att vinna insteg
på en marknad, där tullen på en vara är hög, än att sälja på en marknad,
där tullen på samma vara är betydligt lägre. Att tullmurarna i högtulländer-
na bereda den svenska exportindustrien svårigheter är ovedersägligt.
Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands han
delskammare, handelskammaren i Göteborg, handelskammaren i Gävle, Tex
tilrådet och Svenska garveriidkareföreningen.
Stockholms handelskammare anser det vara teoretiskt riktigt att det på
sätt kommittén utvecklat föreligger ett visst samband mellan tullar och
växelkurser. Det torde sålunda icke med fog kunna göras gällande, anför
handelskammaren, att länder med höga tullar skulle på grund av dessa
generellt sett ha något »övertag» gentemot ett land med låga tullar. Mot
satsen skulle väl i själva verket innebära att värdet av en lågtullpolitik
underkändes. Kammaren har dock fått intrycket att kommittén tagit väl
lätt på de problem som möter enskilda, lågt tullskyddade industrier vid
konkurrens på hemmamarknaden från utländska industrier med högt tull
skydd. Handelskammaren finner det naturligt att den omständigheten, att
en svensk industribransch möter speciellt höga tullar i utlandet, i vissa
fall tillmätes betydelse för utmätningen av den inhemska tullens storlek,
och anför härom bl. a. följande.
Visserligen kan göras gällande, att det från samhällets synpunkt icke
finns anledning att särskilt stödja en industri av den anledningen, att den
har att möta höga tullar på exportmarknaden. Den av nämnda tullar för
orsakade efterfrågeminskningen från utlandets sida påverkar vad kommit
tén kallar vår »optimala produktionsstruktur», vilket kan föranleda att
det i princip vore riktigast att icke fortsätta med en produktion av ifråga
varande art. Därest fråga är om ett företag, som vid tävlan på i tullhän
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
191
192
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
seende lika villkor skulle vara fullt konkurrenskraftigt, framstår dock en
dylik konkurrens ur företagets synpunkt som föga rimlig. Eftersom den
inhemska industrins svårigheter i dylika fall icke bottna i bristande »natur
liga förutsättningar» och således icke utan vidare kunna förutsättas vara
av bestående natur, torde det även ur samhällets synpunkt många gånger
vara att föredraga att genom ett något starkare tullskydd undvika kanske
upprepade omställningsåtgärder med ty åtföljande såväl privat- som sam
hällsekonomiska förluster.
Frågan om tullarnas betydelse med hänsyn till rubbningar i varu
utbytes förhållandena har i remissyttrandena berörts praktiskt
taget endast i vad avser dumping.
Många remissinstanser har uttalat sig för en effektivering av den särskilda
antidumpinglagstiftningen, och en del av dem har beklagat att tulltaxe-
kommittén icke ansett detta falla inom ramen för kommitténs uppdrag.
Flertalet av de instanser som förordat en effektivering av nämnda lag
stiftning har emellertid även uttalat sig för att dumpingrisken beaktas vid
fastställandet av de vanliga tullsatserna.
Sveriges industriförbund anför sålunda beträffande detta spörsmål bl. a.
följande.
Även med en mera effektiv antidumpinglagstiftning torde det emellertid
bli synnerligen svårt att bevisa förekomsten av dumping av relativt måttlig
karaktär. Sådan dumping kan, om den bedrives under längre tid, vara
minst lika kännbar för den inhemska industrien som en prismässigt sett
mera påtaglig men blott tillfällig dumping. Enda möjligheten att motverka
en mera måttlig dumping torde vara att ovanpå det normalt nödvändiga tull
skyddet lägga ett visst permanent dumpingskydd eller att kombinera värde
tullarna med specifika minimitullar.
Förbundet anser att den förutsättning kommittén angivit för att per
manenta tullar skall ha åsyftad effekt i förevarande hänseende icke sällan
är uppfylld. Den inhemska konkurrensen då det gäller standardvaror är en
ligt förbundets uppfattning ofta så stark, att något oskäligt utnyttjande av
tullen helt enkelt icke kan förekomma. Vidare vänder förbundet sig mot
vissa uttalanden av reservanterna Gustafsson och Westerlind av innebörd
att ett permanent dumpingskydd av ifrågavarande art i normala tider kan
dels möjliggöra en monopolprishöjning, dels ha den effekten att den svenska
industrin rationaliseras långsammare än eljest skulle ha varit fallet. Gent
emot det förra argumentet anför förbundet att om den inhemska konkur
rensen undantagsvis skulle vara så ineffektiv, att »skvalpskyddet» utnytt
jas på ett obehörigt sätt, inskridande mot en sådan prissättning torde kun
na ske med stöd av gällande lagstiftning mot konkurrensbegränsning. Er
farenheten lärer f. ö. visa, hävdar förbundet, att redan nu förefintliga dum
pingskydd icke obehörigt utnyttjas. Vad det senare argumentet beträffar
anför förbundet följande.
Reservanterna anse tydligen, att det i allmänhet erfordras hård utländsk
konkurrens med åtföljande knapp vinstmarginal för den svenska industrien
för att erforderlig rationalisering skall komma till stånd. Att konkurrensen
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
193
helt allmänt har en rationaliseringsfrämjande effekt kan givetvis icke för
nekas. Det får dock icke förbises, att företag och branscher, som utmärkas
av eu mera begränsad konkurrens och relativt goda vinstmarginaler, ofta
genomfört en långtgående rationalisering. Detta är f. ö. naturligt med hän
syn till sådana rationaliseringsåtgärders kapitalkrävande natur.
Förbundet framhåller att en för vårt land ofta besvärande form av dum-
ping är den, som bedrives framför allt av vissa östeuropeiska länder och
som särskilt utmärkes därav, att prissättningen på en del exportvaror står
under avgörande inflytande av statliga organ. Vidare uttalar förbundet att
frågan om åtgärder mot dumping aktualiserar det vittutseende problemet
om skydd för svensk industri mot sådan utländsk prissättning, som utan
att kunna betecknas som dumping i egentlig mening sammanhänger med
speciellt låga arbetskostnader i exportlandet (»social dumping»).
Andra remissinstanser som uttalar sig för att de vanliga tullsatserna
fastställes med särskilt beaktande av dumpingrisken är Skånes handels
kammare, Sveriges lantbruksförbund och IUksförbundet Landsbggdens folk.
Däremot intager Kooperativa förbundet en kritisk ståndpunkt till tanken
på ett permanent dumpingskydd; förbundet anför härom följande.
Vad åter beträffar ett »beredskapsskydd» mot befarade framtida konkur
rensskärpningar kan ett sådant tullskydd, om det skall hållas inom mått
liga gränser, endast under särskilda, sällan förekommande förutsättningar
bli verksamt. Där det rör sig om en industri, som inte genom att producera
för export såväl som för hemmamarknaden tvingas att hålla sina kostna
der nere, är det sannolikt att tullskyddet relativt snabbt utnyttjas och leder
till höjda kostnader, medan å andra sidan produktivitetsförbättringen i
utlandet fortskrider och skapar stadigt ökade möjligheter för utlandskon-
kurrenterna att genombryta tullmuren. Någon permanent »beredskapstull»,
som kan förebygga verklig dumping någon gång i framtiden på ett särskilt
område, kan, realistiskt sett, inte konstrueras, då omfattningen och formen
för dumpingför sälj ningen inte kan förutses i förväg; åtgärderna mot en
sådan måste avpassas för varje särskilt tillfälle.
Sveriges grossistförbnnd avvisar likaledes, under åberopande av en vid
kommitténs betänkande fogad utredning av professor I. Svennilson och fil.
kand. K. Savosnick, tanken på ett »reservtullskydd».
Kommerskollegium ställer sig mycket tveksamt till att i det permanenta
tullskyddet inbygga extra marginaler för skydd mot framtida marknads-
störningar. För att möta en sådan konkurrens finns reglerna om anti-
dumpingtullar, vilka dock i praktiken visat sig svåra att tillämpa. Vad sär
skilt beträffar importkonkurrens från stater med utrikeshandelsmonopol
hänvisar kollegium till möjligheten att vid avtalsuppgörelser eller eljest
genom förhandlingar med ifrågavarande stater söka komma till rätta med
förhållandena. Utformningen av stödet får emellertid, anför kollegium, bli
beroende av en bedömning i det konkreta fallet, varvid hänsyn får tagas
till industrins behov av skydd, belastningen på konsumenterna etc. Huru
vida en minimivikllull på särskilt utsatta varuområden skulle kunna vara
ett ändamålsenligt hjälpmedel har kollegium icke i detalj kunnat ta ställ-
13 liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
194
ning till; en sådan konstruktion innebär dock att man, utan att ändra ett
för normala fall avpassat permanent värdetullskydd, får en spärr mot den
nedgång i värdetullen som inträffar vid starkt sjunkande priser.
Den särskilt av reservanterna Gustafsson och Westerlind berörda frågan
om användning av tullar som konjunkturpolitiskt medel har
upptagits bl. a. av konjunkturinstitutet. Institutet anser det tänkbart att tull
ändringar i vissa situationer kan ingå som ett rationellt led i de komplex
av åtgärder som är nödvändiga för att skapa samhällsekonomisk balans;
institutet fortsätter.
Utan att mera i detalj gå in på dessa synnerligen komplicerade problem
skall här blott framhållas att i en dylik politik tulländringarnas uppgift
kan vara att neutralisera eller motverka prisändringar från utlandet, eller
framkalla sådana förskjutningar i relationerna mellan priserna på hemma
marknadsvaror och importvaror som leder till att konsumtionsvaruefter-
frågan förskjutes från den ena typen av konsumtionsvaror till den andra.
Varken huvudbetänkandet eller reservanterna tänker sig, framhåller kon
junkturinstitutet, tullpoliliken inkopplad i den allmänna konjunkturpoli
tiken genom konjunkturpolitiska variationer i tullarna. Institutet anser det
för sin del olyckligt att inte även denna aspekt av tullproblemet prövats och
framhåller att tullsystemet, även om man endast tänker sig tullpolitiken
som ett mera långsiktigt medel, i sig självt likväl blir av betydelse för kon
junkturutvecklingen (institutet pekar i detta sammanhang på skillnaden
mellan vikt- och värdetullar).
Tjänstemännens centralorganisation finner det mindre sannolikt att tul
len skall kunna användas som ett konjunkturpolitiskt medel och framför
synpunkter som i huvudsak överensstämmer med vad som anförts av de
förut nämnda kommittéledamöterna.
Kommerskollegium framhåller att tullpolitiken måste ses i samband med
den på andra områden förda ekonomiska politiken. Utan tvivel måste ur
stabilitetssynpunkt åtgärderna på tullområdet ses på något längre sikt än
många av de andra ingrepp, vilka utvecklingen på det ekonomiska fältet
kan framtvinga. Angeläget är emellertid att olika statliga ingrepp med
samma syfte samordnas i stort och att tullpolitiken inrymmes häri.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Rapporten om nordiskt ekonomiskt samarbete innehåller icke någon prin
cipiell diskussion angående tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende.
Departementschefen
Tullpolitiken har under senare decennier icke hört till de mera kontro
versiella spörsmålen här i landet, och det är med tillfredsställelse man kon
staterar att detta icke heller är fallet efter de ingående överväganden, vilka
ägnats frågan av näringsliv och myndigheter i anslutning till tulltaxekom-
mitténs betänkande.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
195
Någon meningsskiljaktighet föreligger sålunda knappast om att vårt land
bör föra en frihandelsvänlig politik. Flertalet remissinstanser acceptei'ar
klart de tankegångar i denna riktning som ligger bakom de för kommittén
utfärdade direktiven och närmare utvecklas i dess betänkande.
Kommitténs diskussion rörande de skäl, som enligt dess uppfattning kan
tala för att ett tullskydd i viss utsträckning upprätthålles, bar icke föranlett
någon principiell erinran. Delade meningar kan givetvis göra sig gällande an
gående värderingen av dessa argument. Remissyttrandena har antytt vissa
skillnader i detta hänseende. Dessa får närmare beaktas vid bedömningen av
tullsatserna i de konkreta fallen.
Beträffande av kommittén avvisade tullskyddsargument har på vissa håll
en mer eller mindre avvikande mening gjort sig gällande. För min del vill jag
emellertid i huvudsak ansluta mig till kommitténs uppfattning. Detta gäl
ler bl. a. möjligheterna att inom ramen för de vanliga tullarna bereda skydd
mot dumping, vilka möjligheter jag i likhet med kommittén bedömer såsom
mycket begränsade. Vad beträffar användningen av tullar som konjunktur-
politiskt vapen får det väl icke anses uteslutet, att en sådan användning un
der vissa omständigheter kan förtjäna övervägas, men i stort sett delar jag
den uppfattningen att tullar är mindre väl lämpade som medel för kon
junkturpolitiken, och deras utnyttjande i detta syfte får i alla händelser av
göras med hänsyn till den situation som föreligger i varje särskilt fall. Tul
larnas väsentliga betydelse ligger i deras inverkan på produktionsstruktu
ren på längre sikt, och det är denna funktion som främst måste bli avgö
rande vid utformningen av tulltaxan.
När av mer eller mindre tillfällig anledning behov kan uppkomma av
ändring i tullförhållandena är det emellertid ofta av betydelse att ett ingri
pande kan ske snabbt. Tulltaxekommittén har pekat på de särskilda full
makter som i detta syfte lämnats Kungl. Maj:t genom förordningarna an
gående särskild tullavgift samt angående antidumping- och utjämnings-
tullar. Giltighetstiden för dessa förordningar utlöper den 30 juni 1959, och
jag har för avsikt att i samband därmed överväga frågan, huruvida icke en
mera generell lagstiftning i ämnet kan vara på sin plats. I samband därmed
torde även böra prövas om de nuvarande fullmakterna är i allo lämpligt
utformade.
Tullarna som förhandlingsobjekt
Tulltaxekommittén
Kommittén har i särskild skrivelse behandlat frågan om användning av
tullar som förhandlingsobjekt i syfte att åstadkomma tullsänkningar i ut
landet. Därvid har kommittén anfört i huvudsak följande synpunkter.
Även om utlandets tullar icke behöver påverka vår tullpolitik i stort, bety
der detta icke att vi skulle sakna intresse av alt utlandet sänker sina lul-
196
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
lar. Tvärtom bär vi all anledning att söka få till stånd en sänkning av andra
länders tullmurar. Frågan är då huruvida och i vad mån vi genom vår egen
tullpolitik kan främja en sådan utveckling. Bortser man från den ovissa
men enligt kommitténs uppfattning säkerligen icke helt betydelselösa faktor
som ligger i exemplets makt, är det närmast genom tullförhandlingar i en
eller annan form som man kan vänta sig ett resultat i önskad riktning.
Dylika förhandlingar går ut på ömsesidiga eftergifter i fråga om tullarnas
höjd för olika varuslag. Kommittén framhåller att det samhällsekonomiskt i
allmänhet får anses vara icke eu nackdel utan en fördel att sänka sina
tullar; det är ju också en åtgärd som man kan finna sig böra företaga på ba
sis av rent autonoma överväganden. Tullnedsättningarna som sådana kan
därför i allmänhet väl ur de berörda producenternas men knappast ur sam
hällets synpunkt betraktas som uppoffringar. Däremot kan det betraktas
som en uppoffring även för samhället att man avhänder sig sin handlings
frihet, för den händelse i ett ändrat läge höjning av individuella tullsatser
skulle befinnas påkallad. Med denna uppfattning blir det, framhåller kom
mittén, icke så angeläget att vid tullförhandlingar nå reell jämvikt mellan de
ömsesidiga prestationerna, något som för övrigt aldrig kan objektivt fast
ställas, men självfallet är det bättre ju större medgivanden motparten gör.
Fråga uppkommer därför huruvida vi möjligen genom att tillämpa eller
hota att tillämpa högre tullar än som med hänsyn till våra interna intressen
i och för sig anses lämpligt (förhandlingstullar) kan skaffa oss bytesobjekt
med vars hjälp vi kan pressa ned tullarna i andra länder.
Härom uttalar kommittén bl. a. att utsikterna för ett positivt resultat av
förhandlingstullar i hög grad beror på vilken betydelse vi har soin avsätt
ningsmarknad för andra länder. Sveriges totala import motsvarar endast
ca 3 % av den samlade världshandeln, och vår andel av de olika högtullän-
dernas export är av samma storleksordning. Enligt kommitténs uppfattning
är det under sådana förhållanden osannolikt att vårt land genom åtgärder
som innebär inskränkning (eller hot om inskränkning) av högtulländernas
export till oss skulle kunna förmå dessa länder att radikalt ändra en tullpo
litik som sedan lång tid tillbaka haft ett avgörande inflytande på deras
samhällsekonomi i allmänhet och strukturen av deras näringsliv i synner
het. Beträffande särskilda varuslag kan det givetvis förekomma att vi svarar
för en mera väsentlig del av motpartens export, och i sådana fall torde ut
sikterna att vinna något med en förhandlingslull få bedömas gynnsammare.
Motparten får emellertid även då förutsättas väga konsekvenserna för sitt
näringsliv av ett ställningstagande i ena eller andra riktningen, och utsik
terna att med hjälp av förhandlingstullar uppnå några väsentliga resultat
måste enligt kommitténs åsikt även för individuella varuslag i allmänhet
bedömas vara mycket begränsade.
Frågan om förhandlingstullar kan emellertid, framhåller kommittén, icke
bedömas utan hänsyn till deras verkningar för det egna landet. Inför man
tullar med syfte att utgöra förhandlingsobjekl, riskerar man att i händelse
förhandlingarna misslyckas eller icke alls kommer till stånd få behålla dessa
197
tullar, vilka är högre än som med hänsyn till våra interna intressen i och för
sig ansetts lämpligt. Vill man över huvud taget kunna vänta sig nämnvärda
resultat i åsyftat hänseende, fordras tullhöjningar av sådan storlek och om
fattning, att deras ikraftsättande skulle medföra en mycket betydande in
skränkning av vår import med därav följande såväl kortsiktiga som lång
siktiga olägenheter ur samhällsekonomiska och andra synpunkter.
Kommittén har mot bakgrunden av de tankegångar som här i sina huvud
drag återgivits ansett sig icke kunna förorda utarbetande av en förhand-
lingstulltaxa. Härmed uteslutes icke att användningen av tullar som handels
politiskt vapen kan bli aktuell i vissa situationer. Frågor av detta slag till
hör emellertid, anser kommittén, icke en allmän revision av tulltaxan utan
måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i de aktuella fallen.
Ledamoten Fagerholm framhåller i sin reservation att de vanskligheter
som är förenade med egentliga förhandlingstullar ej i samma omfattning
möter om det gäller att utnyttja redan bestående högre tullar som ett in
strument vid tull- och handelsförhandlingar. Enligt hans uppfattning bör
ett fullföljande av tullpolitikens handelspolitiska syfte gå ut på att man
icke för närvarande genom interna åtgärder sänker bestående tullar utan
att tullsänkning sker först i samband med förhandlingar med andra länder.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Yttranden
Flertalet remissinstanser har icke haft tillgång till kommitténs särskilda
skrivelse i ämnet utan baserat sina yttranden på det i betänkandet angivna
förhållandet att kommittén ansett sig icke kunna förorda utarbetandet av
en förhandlingstulltaxa.
Åtskilliga av dessa remissinstanser har en mer eller mindre positiv in
ställning till utarbetandet av en dylik tulltaxa. Detta är fallet med Skånes
handelskammare, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare,
handelskammaren i Gävle, Sveriges industriförbund samt Sveriges hant
verks- och småindustriorganisation ävensom Sveriges allmänna exportför
ening (vars verkställande direktör avgivit i det följande refererade yttran
de över kommitténs skrivelse). Vidare har Sveriges lantbruksförbund och
Riksförbundet Landsbygdens folk uttalat sin anslutning till de av kornmit-
téledamotcn Fagerholm anförda synpunkterna.
Kommitténs särskilda skrivelse, innehållande motiveringen till den av
kommittén intagna ståndpunkten, har varit remitterad till kommerskolle
gium och generallullstyrelsen samt verkställande direktörerna i Sveriges all
männa exportförening och Sveriges grossistförbund.
Verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening finner icke
kommitténs bedömande av Sveriges betydelse som avsättningsmarknad för
andra länder realistiskt. Han framhåller alt Sverige utgör Västtysklands
näst efter Benelux-länderna största exportmarknad samt Storbritanniens
näst efter Nederländerna och Irland viktigaste avnämare samt anser att
198
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
man i allmänhet icke till fullo insett den avgörande roll, som tillkommer
de mindre lågtulländerna i Europa såsom köpare av högtulländernas färdig
varor. Vad beträffar den av kommittén framhävda risken för att ur sam
hällsekonomisk synpunkt alltför höga förhandlingstullar kan bli bestående
anser han att möjligheterna att möta och eliminera denna risk är avsevärt
större än vad kommittén antagit. Risken kan enligt hans mening begränsas
genom införandet av måttliga marginaler, och i den mån taktiken miss
lyckas finns möjlighet att autonomt justera kvarstående förhandlingstull-
satser. Yttrandet utmynnar i en hemställan att tulltaxekommiltén måtte få
direktiv att snarast verkställa en grundlig utredning i fråga om möjligheter
och tjänliga medel att föra en mera aktiv svensk tullpolitik.
Verkställande direktören i Sveriges grossistförbund ansluter sig däremot
till kommitténs uppfattning. Risken synes honom uppenbar att förhand
lingstullar leder till en alltför hög tullnivå och att tullarna efter hand blir
rent protektionistiska till sin verkan. Han framhåller också att det aktuella
läget för vår exportnäring i allmänhet knappast förefaller vara sådant att
det motiverar några uppoffringar i fråga om de positiva fördelar som enligt
hans åsikt ett lågt tullskydd innebär för det ekonomiska framåtskridandet
i vårt land.
Kommerskollegium godtager i huvudsak kommitténs resonemang och
framhåller vidare bl. a. att då det gäller särskilda varuslag, för vilka vårt
land utgör en relativt betydande marknad, så torde dessa i mycket stor ut
sträckning ha varit föremål för tullförhandlingar med därav följande be
gränsning i vår handlingsfrihet. Liksom kommittén finner kollegium bety
dande risker ur intern synpunkt vara förenade med införandet av förhand
lingstullar. Kollegium ansluter sig således till kommitténs uppfattning att
den nya tulltaxan icke bör utformas som en förhandlingstaxa. Arbetet på
att genom tullsänkningar i utlandet uppnå förbättrade avsättningsmöjlig
heter för våra exportindustrier torde, uttalar kollegium, främst böra inrik
tas på att stödja de ansträngningar för avveckling av handelsbarriärer som
göres av olika internationella organisationer.
Även generaltullstyrelsen, som närmast behandlat frågan ur tullteknisk
synvinkel, ansluter sig till kommitténs uppfattning.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Något principiellt uttalande angående användningen av tullar som för-
handlingsobjekt förekommer icke i utskottets rapport, men det finns icke
något som tyder på att de föreslagna tullsatserna avvägts med tanke på att
tjäna detta syfte.
Departementschefen
Nedsättning av utlandets tullar på svenska exportvaror framstår själv
fallet som ett angeläget önskemål. Liksom tulltaxekommittén anser jag emel
lertid att det endast finns mycket begränsade möjligheter att åvägabringa
199
detta genom att tillämpa högre tullar än som ur intern synpunkt kan anses
lämpligt. Dessa starkt begränsade möjligheter kan enligt min mening icke
uppväga de risker och olägenheter som skulle vara förenade med en sådan
åtgärd. Följaktligen kan jag icke förorda införandet av förhandlingstullar
i egentlig bemärkelse, och jag finner det icke heller lämpligt att i enlighet
med ett reservationsvis framfört förslag på obestämd framtid uppskjuta
eljest önskvärda tullsänkningar. Enligt min uppfattning bör tullsatserna i
den nya tulltaxan bestämmas utan särskilda förhandlingstaktiska hänsyn.
Såsom tulltaxekommittén framhåller behöver detta icke utesluta att tullar i
vissa situationer kommer till användning som handelspolitiskt vapen. Några
särskilda åtgärder med sikte på dylika situationer kan emellertid enligt
min uppfattning icke anses påkallade i det nuvarande läget.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tullarna ur statsfinansiell synpunkt
Tulltaxekommittén
Tullarnas roll ur statsfinansiell synpunkt behandlas i ett särskilt ka
pitel i kommitténs betänkande (s. 71—80).
Kommittén konstaterar här att tulluppbördens andel av de samlade stats
inkomsterna, vilken i slutet av 1800-talet översteg 40 %, sedan denna tid
undan för undan sjunkit och numera endast utgör 5 å 6 % av de sam
lade statsinkomsterna. Numera måste därför de fiskala intressena enligt
kommitténs uppfattning väga mycket lätt i jämförelse med de näringspo
litiska. Vidare är man i våra dagar mer än tidigare medveten om de olägen
heter som ett av statsfinansiella skäl förstärkt tullskydd kan medföra i
samhällsekonomiskt hänseende. Enligt kommitténs uppfattning bör fiskala
synpunkter över huvud taget icke påverka avvägningen av de tullar som
har näringspolitisk funktion.
Frågan om tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) har av
kommittén ansetts falla utanför dess uppdrag. Kommittén har emellertid
som sin uppfattning uttalat, att man vid bedömande av denna fråga i prin
cip icke bör fästa särskilt avseende vid att det gäller utländska produkter.
Frågan bör således bedömas efter enahanda grunder som när det gäller accis-
beläggning av varor av inhemskt ursprung.
Yttranden
Kommitténs uppfattning att fiskala synpunkter icke bör påverka avväg
ningen av tullar med näringspolitisk funktion godtages av alla remissinstan
ser som yttrat sig i ämnet.
Vissa remissinstanser har även gått in på frågan om användningen av
rena finanstullar. Sveriges grossistförbund uttalar sig sålunda för att dy
lika tullar i görligaste utsträckning borttages under framhållande av att
dessa tullar i flera fall ger så små intäkter att de lämnar ett mycket obetyd
200
ligt nettoutbyte. Även Sveriges hantverks- och småindustriorganisation an
ser att finanstullarna i största möjliga utsträckning bör slopas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innehåller icke några fiskala
tullar, vilket innebär att tullfrihet i regel föreslås för sådana varor, som i
de gällande nordiska tulltaxorna är belagda med finanstull. Man har därvid
förutsatt att de enskilda länderna skall ha möjlighet att pålägga sådana va
ror interna avgifter i den utsträckning som vederbörande land ur beskatt-
ningssynpunkt finner lämplig.
Departementschefe n
Enighet torde råda om den av tulltaxekommittén uttalade uppfattningen
att fiskala synpunkter principiellt icke bör påverka avvägningen av de tul
lar som har näringspolitisk funktion.
Beträffande tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) delar
jag kommitténs åsikt att lämpligheten av dylika tullar i princip bör bedö
mas efter enahanda grunder som om det gällt accisbeläggning av varor av in
hemskt ursprung. Huruvida beskattningen i förekommande fall skall ske i
form av tull eller, såsom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet tänkt sig,
i form av särskild skatt är en fråga om den praktiska lämpligheten av ena
eller andra anordningen. Emellertid finner jag övervägande skäl tala för att
icke för närvarande ingå på någon allmän prövning av våra finanstullar. I
det nu framlagda tulltaxeförslaget har därför finanstullarna i stort sett bi
behållits vid nuvarande nivå.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
201
III. TULLTAXANS ALLMÄN NA U T F O R M N I N G
Nomenklaturen
Enligt de för kommittén utfärdade direktiven skulle tulltaxerevisionen innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans baspositioner i an slutning till ett i direktiven omnämnt förberedelsearbete borde anpassas efter Brysselnomenklaturen.
Brysselnomenklaturen är en internationell tullnomenklatur som utarbe tats inom den tidigare i Bryssel verksamma Studiegruppen för en europeisk tullunion. Som resultat av studiegruppens arbete upprättades den 15 de cember 1950 tre konventioner, nämligen angående nomenklatur för klassi ficering av varor i tulltarifferna, angående varas tullvärde samt angående upprättandet av ett råd för samarbete på tullområdet. Konventionerna är underkastade ratificering, för vilken kräves riksdagens godkännande. Sådant godkännande har också utverkats i fråga om konventionen angående upprät tandet av ett råd för samarbete på tullområdet.
Texten till den i förevarande sammanhang aktualiserade nomenklatur konventionen torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Konventionen innebär i huvudsak att varje land som tillträder den samma förbinder sig att upprätta sin nationella tulltariff i överensstäm melse med den såsom bilaga till konventionen fogade Brysselnomenklatu ren. Vid upprättandet av den nationella tariffen får ingen position i nämnda nomenklatur uteslutas och heller ingen ny basposition tilläggas. Däremot är varje land oförhindrat att under basposilionerna göra de underuppdel ningar som kan befinnas erforderliga för en differentiering av tullbeskatt ningen eller för statistiskt ändamål. De anmärkningar som inleder kapitel eller avdelningar får icke ges en innebörd som ändrar omfattningen av no menklaturens kapitel, avdelningar eller baspositioner. Slutligen skall vissa allmänna regler i nomenklaturens ingress obligatoriskt tillämpas.
Brysselnomenklaturen omfattar 1 095 positioner, fördelade på 99 kapitel, vilka är sammanförda i 21 avdelningar. Bubrikerna till avdelningarna I—XX motsvarar nästan exakt rubrikerna till de med samma nummer betecknade avdelningarna i den nuvarande svenska tulltaxan (avdelning XXI omfattar vissa speciella varuslag såsom konstverk och anlikviteter). Likaså överens stämmer kapitelrubrikerna i stor utsträckning med rubrikerna till underav delningarna i nuvarande tulltaxa (dessas antal är dock något mindre).
Konventionen angående nomenklaturen har undertecknats av Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland, varjämte Turkiet anslutit sig till konventionen.
202
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Enligt protokoll av den 1 juli 1955 har den ursprungliga nomenklaturbila
gan ersatts av en reviderad bilaga; de vidtagna ändringarna är ganska talrika
men avser i allmänhet endast detaljer.
1950 års konvention angående nomenklaturen samt tilläggsprotokollet har
godkänts av Kungl. Maj :t den 16 mars 1951 resp. den 12 september 1955, allt
med förbehåll för riksdagens godkännande.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser att positionerna i den nya nomenklaturen i allmänhet
är naturligt avgränsade och definierade och i regel ansluter sig till prak
tiska och kommersiella indelningsgrunder; efter en redogörelse för vissa
drag av större intresse i nomenklaturen fortsätter kommittén.
Naturligt är att en internationell tullnomenklatur i allmänhet icke ur det
enskilda landets synpunkt kan vara helt idealisk. Krav från skilda länder
på specificering av olika varuslag medför lätt att nomenklaturen som hel
het betraktad kommer att bli vidlyftigare än som i och för sig skulle vara
nödvändigt för varje särskilt land. Vidare kan uppdelningen av ett varuom
råde i olika positioner, på grund av rent systematiska överväganden eller
andra länders önskemål, ofta komma att ske efter andra grunder än som
i ett visst land är avgörande för differentieringen av tullskyddet. Härige
nom kan det bli nödvändigt för detta land att uppdela flera baspositioner,
vilket gör tulltaxan mera komplicerad än den skulle ha blivit, om landet i
fråga haft fria händer med avseende å utformningen av baspositionerna. Vad
som ovan anförts rörande Bryssel-nomenklaturens utformning ger en viss
antydan om olägenheter av denna art. Dessa nackdelar blir emellertid vid
den av kommittén i stor utsträckning föreslagna övergången till värdetull av
ringa betydelse för vårt lands vidkommande, och de får i alla händelser an
ses vara små i jämförelse med de betydande fördelar som är förenade med
tillämpningen av en enhetlig tullnomenklatur inom en större grupp av län
der.
För tulltaxekommittén har det, anför kommittén, inneburit en avsevärd
lättnad att kunna arbeta med en i huvudsak färdig nomenklatur och i stort
sett icke behöva taga ställning till frågor av denna art. I princip har sådana
frågor uppkommit endast då det gällt att skapa underpositioner för differen
tiering av tullen, och dessa fall har på grund av den utvidgade tillämpning
en av värdetullar varit relativt fåtaliga. Kommittén framhåller emellertid att
nomenklaturen i realiteten icke varit helt färdig. Visserligen finnes en offi
ciell text till nomenklaturen bifogad den förut berörda konventionen. Under
de senare åren har emellertid pågått arbete med utarbetande av kommenta
rer till nomenklaturen. Därvid har konstaterats behov av en revidering i icke
obetydlig omfattning av den ursprungliga texten och successivt framlagts ett
stort antal förslag till ändringar i densamma. Dessa ändringar innebär i stort
sett även ur svensk synpunkt förbättringar av den ursprungliga texten och
är i vissa fall direkt nödvändiga, varför kommittén ansett sig böra i möjli
gaste mån iakttaga desamma utan att invänta deras förutsedda godkännan
de från de anslutna staternas sida. Kommittén har emellertid icke kunnat
avvakta slutresultatet av detta arbete. En ytterligare anpassning av den i
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
203
kommitténs förslag använda texten är alltså erforderlig, framhåller kommit
tén, som förutsätter att en sådan anpassning kan ske under ärendets fort
satta behandling.
Kommittén framhåller vidare att värdet av en internationell tullnomenkla
tur i mycket är beroende av att denna nomenklatur tolkas på samma sätt i
olika länder samt anför efter att ha redogjort för konventionens bestäm
melser om tvisters hän skjutande till samarbetsrådet eller en därinom upp
rättad nomenklaturkommitté följande.
Varken nomenklaturkommitténs eller samarbetsrådets ställningstagan
den är i och för sig bindande för vederbörande nationella instanser, men det
torde få förutsättas att deras råd och rekommendationer i allmänhet tiller-
kännes vitsord såsom en riktig tolkning av nomenklaturen även i vad avser
den svenska tulltaxan. Därest den svenska texten icke skulle medge en tolk
ning i enlighet med de internationella instansernas uppfattning, torde den i
allmänhet böra ändras eller kompletteras så att den medger en dylik tolk
ning.
Såsom förut nämnts är det endast i relativt obetydlig utsträckning som
kommittén behövt föreslå införande av underpositioner i den nya nomen
klaturen i syfte att differentiera tullen. Sålunda har av nomenklaturens
1 095 baspositioner endast 287 behövt uppdelas i sammanlagt 752 underposi
tioner (totala antalet positioner i taxeförslaget utgör således 1 560). Kom
mittén utgår emellertid från att det liksom fallet är för närvarande kommer
att utarbetas en statistisk varuförteckning med tullsatserna utsatta (arbets-
taxa). Enligt kommitténs uppfattning bör man icke i denna arbetstaxa vara
formellt bunden av de underpositioner som kommittén föreslagit, utan om
det av systematiska skäl befinnes önskvärt att tillgripa en formellt avvi
kande uppdelning bör detta kunna ske, förutsatt att det sakliga innehållet
i de av tullbeskattningsskäl påkallade underrubrikerna icke därigenom rub
bas.
Yttranden
Generaltullstijrelsen finner det naturligt att vårt land ansluter sig till
Brysselnomenklaturen och i enlighet med kommitténs förslag inför en på
denna nomenklatur baserad tulltaxa.
Införandet av den nya nomenklaturen får enligt styrelsens uppfattning an
ses innebära ett betydande framsteg i klassificeringsavseende jämfört med
den nuvarande tulltaxan. Vissa av tulltaxekommittén påtalade svårigheter
med klassificering av vissa varugrupper har uppmärksammats även av hörda
tullmyndigheter; styrelsen anför härom följande.
Förhållandet kommer att ställa större krav på personal för avancerade
varuundersökningar, vilket i viss mån motverkar den lättnad i fråga om
mera rutinmässiga undersökningar i samband med själva tulltaxeringen,
som den av kommittén föreslagna övergången till värdetullar i övrigt kom
mer att innebära. Avsevärda möjligheter skulle otvivelaktigt föreligga att
förenkla nomenklaturen, därest denna hade kunnat utformas med beaktande
204
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
enbart av nationella synpunkter. Nackdelarna av att icke kunna göra detta
på grund av bundenheten vid en internationell överenskommelse torde dock
få anses vara små i jämförelse med de betydande fördelar som äro förenade
med att en större grupp av länder tillämpar eu enhetlig nomenklatur.
Vid den granskning av taxeförslaget ur formella och tulltekniska syn
punkter, som styrelsen låtit verkställa, har på sätt kommittén förutsatt en
anpassning efter den slutliga nomenklaturtexten ägt rum.
övergången till den nya tulltaxenomenklaturen hälsas även i övrigt med
tillfredsställelse av de remissinstanser, som uttalat sig i frågan; enstaka de
taljanmärkningar har framförts, men någon erinran mot accepterande av
den nya nomenklaturen har icke framkommit.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är utformat enligt Brysselnomen-
klaturen, vilket innebär att det i fråga om baspositionerna överensstäm
mer med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget; förekommande av
vikelser i fråga om underpositioner är betingade av skiljaktiga tullsatser.
Departementschefen
Tillkomsten av konventionen angående klassificering av varor i tulltarif
ferna innebär ett avgörande steg mot en av många skäl önskvärd uniforme
ring av olika länders tulltaxor. Flertalet av våra viktigaste handelspartner
kan väntas ansluta sig till densamma och därmed acceptera den till kon
ventionen hörande Brysselnomenklaturen. Jag finner det naturligt att även
den svenska tulltaxan — i överensstämmelse med tulltaxekommitténs och
det nordiska samarbetsutskottets förslag — utformas efter denna nomen
klatur och att Sverige i samband därmed ratificerar ifrågavarande konven
tion. Det nu framlagda tulltaxeförslaget bygger sålunda helt på Bryssel
nomenklaturen i dess nu föreliggande utformning.
Beträffande vederbörande internationella organs roll i fråga om tolkning
en av nomenklaturen delar jag den av tulltaxekommittén uttalade uppfatt
ningen. Vad kommittén anfört rörande utformningen av den s. k. arbets-
taxan föranleder icke heller någon erinran från min sida.
Erinras må i detta sammanhang att nomenklaturen i den på tulltaxan
baserade statistiska varuförteckningen i vissa fall kommit till användning
vid utformningen av varudefinitioner i andra författningar, t. ex. förord
ningen om varuskatt. Jag har för avsikt att låta verkställa en översyn av
dessa författningar i syfte att åvägabringa en anpassning efter den varuför-
teckning som kommer alt utfärdas sedan den nya tulltaxan blivit fastställd.
I avvaktan på att en sådan revision kan genomföras torde författningarna
få tillämpas enligt sin på nuvarande varuförteckning grundade lydelse.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
205
Kvantitets- eller värdetullar
Tulltaxekommittén
Frågan om kvantitets- eller värdetullar är, framhåller kommittén, sedan
gammalt ett spörsmål, beträffande vilket delade meningar brukar göra sig
gällande, och man finner vanligen mycket deciderade ställningstaganden,
men dessa grundar sig oftast på ett bedömande från viss bestämd synpunkt.
Kommittén belyser därför relativt utförligt detta spörsmål från olika syn
punkter för att därmed söka ge en mera allsidig överblick av problemet. An
gående närmare detaljer i kommitténs utredning torde få hänvisas till be
tänkandet (s. 32—44); här skall endast beröras vissa speciella frågor som
spelat större roll vid remissbehandlingen.
Beträffande det ofta framhävda förhållandet, att tullskyddet vid använd
ning av kvantitetstullar försvagas genom den på lång sikt fortskridande
penningvärdesförsämringen, framhåller kommittén bl. a. att detta, om man
icke åsyftar en sådan ändrad tullpolitik, givetvis framstår som en allvarlig
olägenhet; kommittén fortsätter emellertid.
Tullskyddets reducering genom den på längre sikt fortskridande penning
värdesförsämringen kan å andra sidan för ett frihandelsvänligt betraktelse
sätt anses som en fördel, då den innebär att man automatiskt ernår en suc
cessiv sänkning av tullmurarna. Prisstegringen kan emellertid såsom förut
nämnts icke antagas vara lika på skilda varuområden, varför resultatet blir
en godtyckligt differentierad tullnivå med därav följande risker för sned
vridning av produktionen. Nuvarande tulltaxa är ett exempel på detta för
hållande. Tekniskt föreligger emellertid icke något binder för att en succes
siv nedskärning av tullskyddet i takt med penningvärdesförsämringen åstad
kommes även vid tillämpning av värdetull. Statsmakterna kan nämligen be
sluta att av de nominella tullbeloppen uttaga endast så stor del som motsva
rar det ändrade penningvärdet. Härigenom skulle man ernå samma reduk
tion av den allmänna tullnivån som vid tillämpning av kvantitetstullar men
i stort sett bibehålla den åsyftade avvägningen av tullskyddet mellan olika
varuslag.
Vidare diskuterar kommittén bl. a. hur de båda slagen av tullar verkar
vid förskjutningar i prisförhållandet mellan inhemska och utländska pro
dukter. Härvid konstateras att tullskyddets relativa höjd när värdetullar
tillämpas blir oförändrad, medan den när kvantitetstullar tillämpas ökas vid
fallande och minskas vid stigande utländska priser. Huruvida dessa förhål
landen talar till fördel eller nackdel för det ena eller andra slaget av tullar
beror främst på vilket betraktelsesätt som ligger bakom tullpolitiken. Kom
mittén anser att det för den svenska tullpolitiken sådan den kommer till ut
tryck i de för kommittén utfärdade direktiven närmast framstår som eu för
del med värdetullar alt man därigenom bibehåller den åsyftade tullnivån;
kommittén fortsätter.
206
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Även om man generellt eller i vissa situationer skulle finna det önskvärt
att tullskyddet anpassas efter inträdande prisförskjutningar, måste man
emellertid konstatera att en sådan anpassning ingalunda kan nås genom att
välja kvantitetstullar i stället för värdetullar. Antag exempelvis att pris
klyftan mellan de inhemska och de utländska produkterna ökas genom att
priset på de senare sänkes. Tillämpas nu värdetull får man en till beloppet
lägre tull, eftersom denna baseras på det sänkta utländska priset, under det
att ett högre tullbelopp skulle erfordras för att täcka den vidgade prisklyf
tan. Emellertid får man ju icke heller någon ökning av tullen genom tillämp
ning av kvantitetstull, utan dennas företräde ur här ifrågavarande synpunkt
framför värdetullen ligger endast däri, att man undgår att prisklyftan ytter
ligare förstoras genom en reducering av tullen. Då tullminskningen vid
måttliga tullnivåer endast är en bråkdel av själva prissänkningen torde det
ta företräde i praktiken icke kunna spela någon större roll.1 I intetdera fal
let motsvarar tullen det ändrade skyddsbehovet. En anpassning av tullen ef
ter det nya läget kan, vare sig man har kvantitets- eller värdetullar, åstad
kommas endast genom revidering av tullsatserna. Vad nu anförts gäller oav
sett anledningen till den utländska prissänkningen, således bl. a. då fråga
är om dumping från utlandets sida. För att bekämpa en sådan är de vanliga
tullarna otillräckliga, vare sig de utgöres av kvantitets- eller värdetullar, ty
ingendera formen angriper själva dumpingmarginalen, d. v. s. skillnaden
mellan det dumpade och det normala priset. För detta ändamål måste man
begagna sig av särskilda tullar som direkt tar sikte på att utjämna nämnda
marginal.
Kommittén berör slutligen frågan om kombinerade tullar av olika kon
struktion, såväl additivt som alternativt kombinerade och bland de senare
såväl maximi- som minimitypen. Enligt kommitténs uppfattning är tullar av
nu ifrågavarande slag mycket arbetskrävande, varför en genomgående till-
lämpning av systemet blir mycket tungrott i administrativt avseende, fram
för allt när det rör sig om artiklar med växlande värde per kvantitetsenbet.
Kommittén sammanfattar sin utredning av nu berörda och andra sidor
av förevarande spörsmål i följande slutsatser.
Huruvida man mot bakgrunden av det ovan anförda mera generellt skall
giva företräde åt kvantitetstullarna eller värdetullarna beror givetvis på vil
ken betydelse man tillmäter de olika faktorerna. Enligt kommitténs uppfatt
ning framstår emellertid den jämnare avvägning av tullskyddet mellan oli
ka varuslag och den smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser,
som värdetullarna innebär, i stort sett såsom en avgörande fördel. Även om
man under vissa omständigheter skulle finna avsteg från en sådan avväg
ning och anpassning av tullskyddet påkallade, torde den effekt som kan vin
nas i sådant hänseende genom tillämpning av kvantitetstullar i allmänhet
icke vara av någon större betydelse för att tillgodose avsedda syften. Värde
tullarnas företräde ur nu berörda synpunkter ökas genom den ständigt fort-
1 Kommittén anger här följande exempel. Om en vara tillverkas i utlandet för 100
kronor, medan dess inhemska produktionspris är 110 kronor, så erfordras för att ut
jämna prisklyftan ett tullskvdd av 10 kronor, och det är i och för sig likgiltigt, huru
vida detta är en 10 % värdetull eller en kvantitetstull. Antag nu att det utländska pri
set sänkes till 90 kronor. Vid 10 % värdetull reduceras tullen då till 9 kronor, medan
den vid kvantitetstull bibehålies vid 10 kronor. Den utländska varans pris inkl. tull
blir i ena fallet 99 kronor och i andra fallet 100 kronor. Sistnämnda resultat är väl ur
den inhemska producentens synpunkt att föredraga, men då det erforderliga värdet
skulle vara 110 kronor, är de oförändrade tullsatserna t
3
Tdligen i vilket fall som helst
otillräckliga.
Kiingl. Mcij:ts proposition nr 90 år 1958
207
gående utvecklingen och specialiseringen av varuproduktionen. Numera
måste på grund därav en kvantitetstulltaxa, om den skall innebära en något
så när väl avvägd tullbeskattning, förete en sådan grad av differentiering att
den blir synnerligen svårhanterlig. Nämnas bör också att man vid de tull-
taxerevisioner, som efter kriget ägt rum i främmande länder, i regel över
gått från kvantitets- till värdetullar (så t. ex. i Belgien, Frankrike, Italien
och Väst-Tyskland, i viss utsträckning även i Finland och Norge). Härtill
kommer att de svårigheter med fastställande av korrekta tullvärden, som
tidigare utgjort det kanske viktigaste argumentet mot ett sådant system, vi
sat sig kunna på ett såvitt kan bedömas tillfredsställande sätt bemästras.
Framhållas må även att värdetullarnas svagheter i vissa avseenden blir
mindre framträdande vid de måttliga tullsatser varmed man numera har
att räkna i vårt land jämfört med förhållandena vid en högre tullnivå. Kom
mittén har för sin del funnit övervägande skäl tala för att tullsystemet i all
mänhet baseras på värdetullar. Detta utesluter icke att man bibehåller kvan-
titetstullar i fall där särskilda skäl kan motivera sådana tullar. Ivvantitetstull
bör dock om möjligt icke tillämpas på varuslag, som ingår i en produktions
kedja vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande prisändringar
då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatserna. Där särskil
da omständigheter föreligger kan man vidare använda kombinerade eller
alternativa kvantitets- och värdetullar, men någon mera genomgående till-
lämpning av dylika tullsatser kan redan med hänsyn till deras praktiska
olägenheter knappast komma i fråga.
Enligt det tulltaxeförslag som kommittén framlägger har av nomenklatu
rens 1 095 baspositioner 635 upptagits med värdetull (därav 7 helt eller del
vis i kombination med kvantitetstull), 79 med kvantitetstull och It delvis
med värde- och delvis med kvantitetstull; 367 baspositioner omfattar ute
slutande tullfria varor och 3 endast hänvisning till annan rubrik. Även om
jämförelsen icke är fullt adekvat må nämnas att av nuvarande taxas 576
baspositioner 60 är belagda med värdetull (därav 20 i kombination med
kvantitetstull), 412 med kvantitetstull och 26 delvis med värde- och delvis
med kvantitetstull; 76 baspositioner upptager uteslutande tullfria varor och
2 endast hänvisningar till andra ställen i taxan (uppgifterna avser grund
tullarna utan avseende å de år 1955 införda provisoriska värdetullarna).
Ledamöterna Fagerholm, Gustafsson och Westerlind berör i sina allmän
na reservationer även frågan om vikt- eller värdetullar.
Herr Fagerholm anser att man inom den vanliga tulltaxans ram bör ut
nyttja de — låt vara begränsade — möjligheter, som föreligger att resa en
viss barriär mot utländsk dumping. Detta kan enligt hans uppfattning ske
genom att man för varuområden, där dumpingrisk föreligger, d. v. s. främst
sådana varor, som är av internationell standardkaraktär eller har karaktä
ren av stapelvaror, föreskriver en kombinerad vikt- och värdetull, varvid
vikttullen avväges så, alt den angivna värdetullen vid normalt pris svarar
mot vikttullen. Eu väsentligt vidsträcktare tillämpning av sådan kombine
rad tull än vad kommittén föreslagit framstår för honom såsom önskvärd.
Herrar Gustafsson och Westerlind erinrar om att den genomsnittliga im-
portincidensen successivt fallit från 18 å 19 % under 30-lalels förra hälft till
8 % år 1952 och att förklaringen härtill är att det svenska tullsystemet hit
208
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
tills till övervägande delen baserats på vikttullar. Tack vare detta har rent
automatiskt den svenska tullmuren nedbringats högst väsentligt. Enligt de
ras uppfattning liade det varit önskvärt att denna utveckling fått fortgå och
leda till en ytterligare gradvis utvidgning av frihandeln. Då emellertid kom
mittémajoriteten ansett sig böra förorda en i det närmaste allmän övergång
till värdetullar har de icke velat motsätta sig detta, även om de ställer sig
skeptiska till de uppgivna fördelarna av en sådan övergång.
Yttranden
Kommitténs förslag till allmän övergång till värdetullar har föranlett
starkare erinringar endast från konjunkturinstitutet, som uttalar att det ur
den samhällsekonomiska balansens och speciellt penningvärdets synpunkt
förefaller ytterst betänkligt att övergå från specifika tullar till värdetullar;
institutet anför bl. a. följande.
Kommittén förordar en allmän övergång till värdetullar och hänvisar här
vid till vissa tekniska fördelar vid värdetullarna, dels till att värdetullar
skulle ge en smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser, dels,
slutligen, till att värdetullar medför en jämnare avvägning av tullskvddet
mellan olika varuslag. Konjunkturinstitutet kan icke dela denna uppfatt
ning. Enligt institutets åsikt medför hänsynen till penningvärdets stabilise
ring, att (bortsett från de rent tulltekniska förhållandena) de ovan nämnda
egenskaperna vid värdetullarna just talar emot införandet av värdetullar.
En eventuell stegring av importpriserna t. ex. innebär dels en tendens till
allmän prisstegring i landet, dels till en expansion i de importkonkurreran-
de näringarna. I en dylik situation är det tydligt fördelaktigt ur den sam
hällsekonomiska balansens synpunkt om tullskyddet minskas; härigenom
bromsas både prisstegringen och de expansiva tendenserna i den inhemska
produktionen något. Detta uppnår man automatiskt om tullarna är speci
fika, medan denna stabiliserande effekt går förlorad om man övergår till
värdetullar. Detta gäller inte blott vid allmänna rörelser uppåt eller nedåt
av den internationella prisnivån; även vid förskjutningar av prisrelationerna
i importen är det av intresse att uppnå denna automatiska förändring av tull
skyddets storlek för olika varor. Institutet vill härvid framhålla att om de
specifika tullarna inte liade varit så pass dominerande som fallet är i det
svenska tullsystemet hade penningvärdeförsämringen under och efter and
ra världskriget sannolikt blivit åtskilligt större. Enligt kommitténs beräk
ningar har jämfört med 30-talet tullnivån (mätt på hela importen) minskat
med ungefär 5 procent. Hade man i stället haft uteslutande värdetullar
skulle — med tanke på prisstegringarnas effekt på lönerna etc. — den in
hemska prisnivån i dag sannolikt legat minst 5 procent högre än den nu
faktiskt gör.
Övriga remissinstanser, som yttrat sig i ämnet, däribland statskontoret,
generaltullstyrelsen, kommerskollegium, priskontrollnämnden, Sveriges in
dustriförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk in
dustriförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Svens
ka handelsagenters förening, Landsorganisationen och Tjänstemännens cen
tralorganisation, har tillstyrkt eller i varje fall icke avstyrkt övergång till
en i huvudsak på värdetullar baserad tulltaxa; i många fall knytes dock
härtill vissa reservationer.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
209
Sålunda framhåller kommerskollegium att dess ställningstagande icke
utesluter, att kollegium kan finna ett användande av vikttullar i något stör
re utsträckning än vad kommittén föreslagit vara berättigat, särskilt vid ru
briker som omfattar i stort sett enhetliga varuslag. Sveriges grossistförbund
ifrågasätter likaledes användning av vikttullar i större utsträckning och åsyf
tar därvid närmast varuområden med stora fluktuationer i de utländska
priserna.
Även i vissa andra yttranden antydes att skäl skulle kunna tala för bi
behållande av vikttullar i vissa fall där kommittén föreslagit övergång
till värdetullar (yrkanden avseende bestämda varuslag redovisas i den föl
jande specialmotiveringen).
Många remissinstanser har uttalat sig för ökad användning på sätt herr
Fagerholin föreslagit av kombinerade vikt- och värdetullar i form av m i-
nimitullar såsom medel mot dumping. Av de förut nämnda remissin
stanserna har Sveriges industriförbund och Svensk industriförening utta
lat sig i denna riktning, och kommerskollegium och Landsorganisationen har
ansett det tänkbart att sådana tullar i vissa fall skulle vara lämpliga. Vida
re har bl. a. åtskilliga av industrins branschorganisationer var på sitt om
råde påyrkat tullar av denna konstruktion; av dessa har Textilrådet anfört
bl. a. följande.
För att inom den ordinarie tulltaxans ram någorlunda komma till rätta
med dessa problem synes den bästa lösningen vara att för särskilt utsatta
områden kombinera föreslagen värdetull med specifik minimitull. Den spe
cifika tullen angriper visserligen icke själva dumpingmarginalen, men ut
gör dock ett ingalunda betydelselöst skydd mot osund prissättning. Det i
detta sammanhang åberopade räkneexemplet i betänkandets del I, s. 36, kan
måhända vara teoretiskt riktigt. I praktiken är dock förhållandena något
annorlunda. Man förutsätter från kommittéhåll, att prissättning är någon
ting statiskt och bortser tydligen helt från att dumpingförsäljning är en
stridshandling, ofta med särskilda syften. Dessa kunna vara av olika slag,
men bestå som regel i en önskan att på längre eller kortare sikt slå ut någon
konkurrent. Självfallet kan denne icke utan vidare kasta yxan i sjön utan
måste intill förmågan av sina resurser taga upp kampen för att se vem som
kan härda ut längst. En värdetulltaxa kommer att i ett dylikt fall lägga sten
på börda genom att även det normala tullskyddet minskas.
Sveriges köpmannaförbund uttalar sig å andra sidan för ökad använd
ning av kombinerade vikt- och värdetullar huvudsakligen i form av max i-
mi tull ar, främst inom branscher där en snabb anpassning efter utveck
lingen eller modeinriktningen är en nödvändig förutsättning för industrins
konkurrenskraft.
Däremot motsätter sig generaltullstyrelsen bestämt en ökad användning
av såväl maximi- som mi ni in itullar; styrelsen anför i huvud
sak följande.
Kommittén har framhållit de olägenheter som ur administrativ synpunkt
äro förenade med dylika tullar och endast i ett fåtal fall föreslagit cn sådan
anordning. Även med denna begränsade omfattning har systemet emellertid
mötts av kritik från de lokala tullmyndigheternas sida. Tullar av ifrågava-
14 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
210
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
rande slag äro otvivelaktigt förenade med synnerligen stora praktiska olä
genheter så snart det icke rör sig om fullt enhetliga varor. Efter kvantite
ten beräknade minimitullar måste, enligt vad som framgår av kommitténs
utredning rörande kvantitetstullarnas egenskaper, ur skyddssynpunkt anses
vara av mycket begränsat värde, för så vitt de icke givas en sådan höjd att
de normalt verka prohibitivt på de varuslag eller kvaliteter, som närmast
drabbas av dessa tullar. Från frihandelssynpunkt är en motsvarande maxi-
mering av tullarna icke heller av någon större betydelse, i varje fall icke
om den såsom vanligen är fallet endast avser att påverka tullar på varor
som icke tillverkas inom landet; tullarna ha ju i dylika fall icke någon pro
tektionistisk verkan, varför deras reducering ur frihandelssynpunkt får an
ses spela mycket liten roll. Värdet av kombinerade kvantitets- och värde
tullar kan, oavsett vilken näringspolitisk synpunkt man anlägger, enligt
styrelsens uppfattning icke på något sätt uppväga de avsevärda administra
tiva nackdelar, som äro förenade med denna form av tullar, och styrelsen
måste bestämt avråda från att giva ifrågavarande anordning en mera vid
sträckt tillämpning.
Även Sveriges grossistförbund uttalar sig mot kombinerade tullar; för
bundet säger sig helt dela kommitténs betänkligheter mot sådana tullar och
anser att de i största möjliga utsträckning bör undvikas.
Åtskilliga remissinstanser uppehåller sig vid den reducering av lullni-
vån som den fortgående penningvärdesförändringen medför vid tillämp
ning av kvantitetstullar. Medan detta för många utgör ett argument för vär
detullar, betraktas det av andra som ett argument i motsatt riktning. Bland
förut nämnda remissinstanser har sistnämnda synpunkt framförts av, för
utom konjunkturinstitutet, statens priskontrollnämnd, Sveriges grossistför
bund, Sveriges köpmannaförbund, Landsorganisationen och Tjänstemän
nens centralorganisation. Ingen av dessa instanser har dock, såsom framgår
av vad förut anförts, motsatt sig övergång till värdetullar, utan de torde, i
likhet med kommittéledamöterna Gustafsson och Westerlind, närmast avse
att förhållandet skall beaktas vid bestämmandet av den blivande tullnivån.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa är i huvudsak
baserat på värdetullprincipen, och specifika tullar förekommer sparsamma
re än i tulltaxekommitténs förslag på berörda varuområden.
Departementschefen
Nuvarande tulltaxa byggde ursprungligen till övervägande del på kvanti
tetstullar (vikttullar), även om vissa icke oviktiga varugrupper redan från
början var belagda med värdetullar. Andelen värdetullar har i olika sam
manhang ökat, men fortfarande överväger kvantitetstullarna, åtminstone
efter antalet positioner räknat. I tulltaxekommitténs och nordiska utskot
tets förslag dominerar däremot värdetullarna, ehuru vikttullar också före
kommer. En ökad användning av värdetullar har f. ö. förutsetts redan i tull-
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
211
taxekommitténs direktiv och har på ett viktigt område godtagits av stats
makterna, nämligen vid genomförandet av 1955 års beslut om tullarna på
textilvaror m. in.
Bakom kommitténs ställningstagande till förmån för värdetullar ligger
främst att dessa tullar medför en jämnare avvägning av tullskyddet mellan
olika varuslag och en smidigare anpassning efter växlande priser. Härige
nom vinnes hl. a. att man undgår en betungande differentiering av tull
taxan och att sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag i huvudsak
bibehålies även vid olikformig utveckling av priserna.
Remissyttrandena ger vid handen att man allmänt är inställd på att den
nya tulltaxan till övervägande del skall baseras på värdetullar. Endast kon
junkturinstitutet har, med hänsyn närmast till prisstabiliseringssynpunkter,
anfört starkare principiella betänkligheter mot sådana tullar.
Framhållas bör emellertid att de varor, som är utsatta för de starkaste
prisfluktuationerna, i allmänhet är fria från tull och att tullen beträffande
övriga varor i genomsnitt motsvarar endast omkring 10 % av importvaror
nas värde. Enligt min uppfattning har institutet överskattat den betydelse
som valet mellan kvantitets- och värdetull kan ha i fråga om stabilisering av:
den inhemska prisnivån gentemot inflytelser från andra länder.
Viktigare finner jag det förhållande vara som särskilt understrukits av
två reservanter i tulltaxekommittén och som berörts av åtskilliga remissin
stanser, nämligen att en övergång till värdetullar innebär ett upphörande
av den automatiska reduktion av tullnivån som den långsiktiga penning-
värdesförändringen hittills medfört. Tillämpning av kvantitetstullar är
emellertid av skäl som tulltaxekommittén anfört en föga tillfredsställande
metod för åstadkommande av en avveckling av tullskyddet, och tillämpning
av värdetullar utesluter såsom kommittén framhåller icke en sådan av
veckling. Berörda förhållande kan därför även för den som finner en ut
veckling mot sänkt tullskydd önskvärd icke utgöra något starkare argument
för kvantitetstullar och mot värdetullar.
Liksom kommittén, flertalet remissinstanser och nordiska ekonomiska sam-
arbetsutskottet har jag sålunda kommit till den uppfattningen att över
vägande skäl talar för att tullsystemet i allmänhet baseras på värdetullar.
1 vilken utsträckning kvantitetstullar likväl bör bibehållas kan givetvis vara
föremål för delade meningar, men dylika spörsmål torde få avgöras från
fall till fall och behandlas närmare i den följande specialmotiveringen. Här
vid bör självfallet, i detta hänseende som i andra, anpassning så långt möj
ligt ske (ill det föreliggande nordiska tulltaxeförslaget.
I detta sammanhang vill jag med några ord beröra eu särskild fråga. Åt
skilliga remissinstanser har av olika skäl förordat en tämligen vidsträckt
användning av kombinerade kvantitets- och värdetullar. Enligt min me
ning bör emellertid, bl. a. av tulltekniska skäl, sådana tullar endast un
dantagsvis ifrågakomma såsom permanenta anordningar. Däremot finner
jag det icke uteslutet att sådana tullar i form av miniinitullar kan ha en
uppgift att fylla i vissa situationer med onormalt låg prissättning av im
212
portvaror, exempelvis i fall där regelrätt antidumpingtull av praktiska
skäl skulle vara svår att tillämpa. I dylika situationer bör därför kunna
övervägas att tillfälligt komplettera en fastställd värdetull med en specifik
minimitull. I det föregående har jag givit uttryck för den uppfattningen att
en översyn bör ske av Kungl. Maj :ts befogenheter att åsätta särskilda tull
avgifter och antidumpingtullar. Denna översyn bör ske med beaktande av
de behov som kan föreligga även i nu berörda hänseende.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Tullarnas höjd och avvägning
Kommittén
I direktiven för kommittén understrykes betydelsen för vårt land av en
omfattande och fri utrikeshandel samt uttalas att det i överensstämmelse
härmed icke är något svenskt intresse att nu frångå den politik med låga
tullar som vi sedan länge fört. Revisionen av tulltaxan bör därför icke i och
för sig ta sikte på en generell höjning av den nuvarande tullnivån utan i
första hand inriktas på att åstadkomma en lämplig avvägning av tullskyd
det mellan olika varuslag och produktionsgrenar.
Kommittén uttalar, att den fattat direktiven så att rådande tullnivå visat
sig leda till en lämplig grad av differentiering av det svenska näringslivet och
i sig inrymmer möjlighet att särskilt skydda sådan produktion som man
av skilda anledningar kan vilja vidmakthålla oaktat den icke är konkur
renskraftig. Av denna anledning bör revisionen icke ta sikte på någon höj
ning av tullnivån, och kommittén har tolkat direktiven så, att arbetet icke
heller skall ta sikte på någon sänkning av denna nivå. Tanken har ansetts
vara att tulltaxekommittén till riktpunkt vid sitt arbete skulle ta en oföränd
rad tullnivå. Direktivens formulering ger dock, framhåller kommittén, icke
anledning att därvid kräva en matematiskt exakt överensstämmelse, vilket
för övrigt skulle vara ganska meningslöst, bl. a. med hänsyn till vansklig
heten att bestämma tullnivåerna.
Medan kommittén i fråga om den allmänna tullnivån anser sig vara starkt
bunden av direktiven, finner kommittén att dessa i stort sett överlåter åt
kommittén att själv bedöma, efter vilka grunder tullskyddet skall avvägas
mellan olika varuslag och produktionsgrenar. Enligt kommitténs uppfatt
ning bör detta i första hand ske efter samhällsekonomiska grunder, men
denna avvägning bör underkastas erforderliga modifikationer dels för und
vikande av alltför häftiga omläggningar inom näringslivet, dels för säker
ställande av sådan produktion som det anses nödvändigt att upprätthålla
inom landet ( i den mån icke härför väljes andra medel än tullar). Frågan är
alltså till en början vilken produktion som från samhällsekonomiska syn
punkter bör stödjas, och svaret på denna fråga kan, anser kommittén, prin
cipiellt icke gärna bli annat än att det bör vara den produktion som kräver
det minsta stödet. Ett naturligt urval kan härvid ernås genom att i princip
213
belägga alla varor med lika hög tull. Den produktion som behöver starkare
stöd för sitt fortbestånd kommer då automatiskt att borttalla eller, såvitt
angår presumtiv tillverkning, icke komma till stånd. Kommittén har funnit
detta vara en lämplig utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. Med
hänsyn till önskvärdheten av att undvika starkare förskjutningar inom nä
ringslivet bär kommittén likväl från början gjort en modifikation i systemet
beträffande den betydande grupp av varor som för närvarande icke är be
lagd med tull. Kommittén har sålunda utgått från att för närvarande tull
fria varuslag som regel skall förbli tullfria även i fortsättningen och har fö
reslagit införande av tull på sådana produkter endast om särskilda skäl
därför ansetts föreligga.
De avvikelser från ett enhetligt tullskydd som är att förutse och i synner
het bibehållandet av tullfriheten för de flesta nu tullfria produkter gör att
man icke kan åstadkomma den åsyftade enhetligheten för återstående varu
slag genom att på dem tillämpa en och samma tullsats. Kommittén har i
stället utarbetat ett system av s. k. normaltullsatser, så konstrue
rade att de för varje varuslag innefattar dels kompensation för eventuell
tull på råvaror och halvfabrikat, dels nettotullskydd med en för alla varu
slag lika stor procent av manufaktureringskostnaderna. Denna procentsats
(normalskyddskoefficienten) har bestämts så att normaltullsatserna beträf
fande de för närvarande fullbelagda varuslagen (med vissa i det följande
angivna reservationer) totalt sett skulle ge en oförändrad tullnivå. När kom
mitténs arbete igångsattes förelåg icke fullständig statistik för senare år än
1950. Kommittén har emellertid ansett sig kunna tolka de i direktiven an
vända orden »nuvarande tullnivå» såsom uttryck för efterkrigsnivån över
huvud taget utan exakt anknytning till något bestämt år och funnit denna
nivå kunna representeras av 1950 års siffror. På basis av tullnivåberäkning-
ar för detta år och med ledning av i det följande omförmälda kalkylmate
rial, som ännu delvis var ofullständigt, har normalskyddskoefficienten med
avrundning nedåt bestämts till 13 %, vilket alltså är den siffra som an
vänts vid konstruktionen av de i kommitténs arbete begagnade normaltull
satserna (enligt ett mera fullständigt kalkylmaterial skulle normalskydds
koefficienten ha uppgått till obetydligt över 14 %; kommittén understryker
emellertid att beräkningar av detta slag är mycket vanskliga och icke kan
utföras med sådan säkerhet att något avseende kan fästas vid decimalerna).
Själva beräkningen av normaltullsatserna har verkställts på grundval av
kalkyler, som infordrats från de inhemska producenterna, i allmänhet ge
nom förmedling av vederbörande organisationer. Kalkyler har såvitt möj
ligt skaffats för alla tullbelagda positioner i nomenklaturen och i regel av
sett ett större eller mindre antal representativa individuella artiklar under
ifrågavarande position. Sammanlagt har ca 3 500 kalkyler överlämnats till
kommittén, varav en del utgör sammandragningar av individuella kalkyler.
Normaltullsatserna har emellertid icke varit definitivt avgörande för kom-
mitténs ställningstagande, utan de har utgjort hållpunkter för vidare bedö
manden, vilka resulterat i jämkningar såväl uppåt som nedåt i den mån skäl
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år t958
214
härför ansetts föreligga. Härvid är särskilt att märka att det för avvikelse
uppåt på viss punkt icke ansetts vara tillräckligt att ett högre tullskydd
skulle behövas för att hålla produktionen i fråga vid makt i nuvarande om
fattning. Den omständigheten att produktionen behöver högre skydd än det
genomsnitt som kommit till uttryck i normaltullsatsen — vare sig detta be
ror på högre löner eller andra ogynnsamma förhållanden i jämförelse med
utlandet — visar enligt kommitténs uppfattning att det är fråga om en pro
duktion som ur samhällsekonomisk synpunkt får anses vara mindre lönan
de. För att det oaktat vidmakthålla produktionen i fråga och för detta ända
mål ge den högre tullskydd än varor i allmänhet bör fordras att härför kan
anföras särskilda skäl. Kommittén anför härom bl. a. följande.
De skäl som därvid har relevans är i princip desamma som kan åberopas
till stöd för införande av tullskydd över huvud taget, alltså enligt vad soni
anförts i ett tidigare avsnitt exempelvis uppfostringssynpunkten, förbätt
ring av terms of trade, beredskapsintressen eller sociala synpunkter. Några
regler för bedömande av i vad mån dylika skäl kan anses vara av sådan styr
ka att de motiverar särskilt stöd från samhällets sida kan icke uppställas.
Kommittén har vid den tidigare behandlingen av dessa tullargument givit en
;antydan om sin allmänna syn på dessa spörsmål, men det ligger i sakens na
tur att avgörandet i konkreta fall måste bli beroende av ett mer eller mind
re skönsmässigt bedömande.
Kommittén framhåller att den vid sin bedömning letts bl. a. av den tidi
gare uttalade, på såväl sociala som ekonomiska skäl grundade uppfattning
en om önskvärdheten av att undvika alltför häftiga omläggningar av nä
ringslivet, och att denna synpunkt i stort sett får anses ha varit den domi
nerande när det gällt avvikelser från normaltullsatserna. Detta har föran
lett en viss återhållsamhet i fråga om såväl reducering av för närvarande
höga tullar som höjning av för närvarande låga tullar. När nuvarande tull
är avsevärt högre än normaltullsatsen, har kommittén sålunda ofta föresla
git en något högre tullsats än den sistnämnda; när nuvarande tull är avse
värt lägre än normaltullsatsen, har kommittén däremot ofta stannat något
under denna. Emellertid förekommer även fall då det för bibehållande av
produktionen vid önskvärd omfattning ansetts nödvändigt att överskrida
normaltullsatserna oaktat tullen för närvarande ligger under denna nivå.
Viktigast bland dessa fall torde vara textilområdet. Likaledes förekommer
det fall då normaltullsatserna underskridits oaktat nuvarande tull ligger
på en högre nivå. Detta är icke uttryck för någon avsikt att inskränka nä
ringsgrenen i fråga mer än som motsvarar dess naturliga andel i produktio
nen utan beror på särskilda omständigheter i de föreliggande fallen.
Kommitténs bedömning av tullfrågan för de olika varuslagen redovisas i
den följande specialmotiveringen under varje särskild rubrik eller rubrik-
grupp.
Till förfarandet med normaltullsatser har kommittén knutit vissa all
männa kommentarer, av vilka här följande må återgivas med hänsyn bl. a.
till frågans behandling i remissyttrandena.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
215
Framhållas må till eu början alt tillämpning av eu och samma tullsats pa all import i förening med en lika stor subvention för all export är ekvivalent med helt fri handel vid högre kurs på utländska valutor. Förekommer ingen exportsubvention innebär anordningen ett avsteg från frihandelsprincipen genom att hemmamarknadsproduktionen främjas på exportproduktionens bekostnad. Lämnas en större eller mindre del av importen utan tull, är detta ett ytterligare avsteg från nämnda princip, i det att viss hemmamarknads produktion gynnas mer än annan. Systemet med normaltullar som här ovan beskrivits, vilket bl. a. på grund av historiskt givna betingelser innefattar just de avsteg från frihandelsprincipen som nyss anförts, innebär således liksom andra tullsystem ett avsiktligt stöd åt den tullskyddade produktio nen på den övriga produktionens bekostnad, men avvägningen av skyddet inom den tullbelagda sektorn sker efter frihandelsprincipen, innebärande att produktionsgrenarnas relativa utveckling blir beroende av deras natur liga förutsättningar. Detta torde under ifrågavarande betingelser vara den ur samhällsekonomisk synpunkt gynnsammaste fördelningen av tullen. Kommitténs arbetsmetod har dock givit möjlighet att vid bestämmande a\ tullsatserna beakta alla skäl som kunnat tala för eu annan avvägning av tull skyddet, och det är i själva verket endast i begränsad utsträckning som kom mittén beträffande de individuella varuslagen stannat för tullsatser som helt överensstämmer med normaltullsatserna. Normaltullsystemet har icke des to mindre varit av mycket stort praktiskt värde som arbetsinstrument.
Framhållas må även att kommittén beträffande det tekniska förfarandet vid beräkningen av normaltullsatserna anmärkt att grundandet av normal tullsatserna på de inhemska producenternas egna kalkyler kan ge anledning till vissa invändningar ur principiella synpunkter; kommittén anför härom följande.
Ineffektiva produktionsgrenar torde i allmänhet ha större manufakture- ringsandel än de skulle haft vid en mera rationaliserad tillverkning detta behöver dock icke vara fallet ty ibland består rationaliseringen av ett bättre utnyttjande av råvarorna — och denna större manufaktureringsandel med för i regel en motsvarande ökning av normaltullsatsen. Normaltullmeto- den skulle därmed så att säga »gynna» de mindre effektiva på bekostnad av de mera effektiva produktionsgrenarna. Emellertid får man utgå från att de mindre effektiva branscherna i allmänhet har avsevärt större behov av tullskydd än normalt för att bestå i den utländska konkurrensen. Tillämp ningen av normaltullsatsen på en sadan bransch torde därför, även om den na tullsats av anförda skäl blivit någon enhet »för stor», med all sannolikhet föranleda en betydande hopkrympning av den mindre effektiva produktio nen. Den använda beräkningsmetoden medför då endast att denna hop krympning icke blir fullt så radikal som eljest, en konsekvens som ligger i linje med vad kommittén anfört om önskvärdheten av att undvika alltför stora omvälvningar i näringslivet. 1 själva verket spelar enligt kommitténs uppfattning dessa avvikelser från eu idealisk normaltull i praktiken icke någon roll i jämförelse med de jämkningar från normaltullsatserna som kommittén ofta avsiktligt föreslår i nyss angivna syfte. Vidare kan göras gällande att det använda beräkningssättet för normaltullsatserna, enligt vil ket förclagarvinsten ingår i manufaktureringskostnaderna, »gynnar» bran scher som på grund av kartellisering eller monopolbildning uppvisar höga vinster. Denna anmärkning är väl icke utan sitt berättigande, önskvärt hade vård att vid kalkylarbelet genomgående räkna med »normala» vinster, men del har icke vård'möjligt att vid eu undersökning av det slag. varom bär är
Kungl. Maj:ts proposition nr 'JO år 1958
216
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
fråga, utföra de vidlyftiga utredningar som skulle erfordras för sådant än
damål. Däremot är det självfallet möjligt att i mera uppenbara fall taga
hänsyn till nu berörda förhållande vid prövning av normaltullsatserna för
bedömande av eventuellt påkallade avvikelser från desamma. Även om nu
berörda svagheter i beräkningen av normaltullsatserna kunde ha vållat olä
genheter vid en vetenskaplig utredning rörande den teoretiskt lämpligaste
tulltaxan, kan de knappast anses vara av någon avgörande betydelse för
kommitténs arbete. Normaltullmetoden har nämligen för kommittén i första
hand framstått som en praktisk tumregel för att skaffa hållpunkter för det
vidare bedömandet, ett bedömande som i allmänhet måst ske efter sköns-
mässiga grunder i sådan utsträckning att ytterligare förfining och precise
ring av metoderna för normaltullberäkningen skulle varit meningslös.
Fastställandet av normaltullsatserna bygger såsom förut nämnts på en
beräkning av tullnivån. Dylika beräkningar blir givetvis även
aktuella vid bedömningen av det av kommittén framlagda förslaget. Kom
mitténs behandling av frågan om beräkningar av detta slag torde lämpligen
behandlas i detta sammanhang.
Beräkningen av tullnivån är i regel mycket vansklig, framhåller kom
mittén, och någon allmänt vedertagen metod föreligger icke för ändamålet.
Emellertid är det enligt kommittén uppenbart att sammanvägningen av tull
satserna för de olika varuslagen till ett representativt medeltal icke bör ske
efter importens sammansättning. Denna påverkas nämligen av tullsystemets
struktur. Klarast framträder detta i att tullsatser som är så höga att de full
ständigt hindrar importen (prohibitiva tullsatser) icke alls påverkar resul
tatet. Men även om man bortser från de prohibitiva tullsatserna är det tyd
ligt, säger kommittén, att ju högre tullsatserna är, desto mera begränsar de
i regel importen av ifrågavarande produkter. Härigenom minskas de högre
tullbeskattade varornas andel av den sammanlagda importen, vilket gör att
dessa varor får mindre vikt vid medeltalsberäkningen än som rätteligen bort
tillmätas dem. Den på detta sätt erhållna siffran för tullnivån blir alltså för
låg. Av nu anförda skäl underkänner kommittén importincidensen (tullupp
bördens storlek i förhållande till importens eller den tullbelagda importens
värde) som mått på tullskyddets höjd. Beräkningar av importincidensen kan
visserligen vara till god ledning, om det endast gäller att jämföra ett och
samma lands tullnivåer vid skilda tidpunkter, mellan vilka några mera ge
nomgripande förändringar i tullförhållandena icke ägt rum, eller tullnivå
erna i länder med mycket likartade tullförhållanden. Gäller det att erhålla
ett absolut mått på tullnivån måste man emellertid enligt kommitténs upp
fattning grunda beräkningarna på de varukvantiteter som produceras eller
konsumeras inom landet.
Inom kommittén har på basis av den officiella statistiken för år 1950 (det
senaste år för vilket produktionsstatistik fanns tillgänglig vid arbetets utfö
rande) men med tillämpning av 1954 års tullsatser verkställts vissa beräk
ningar av det slag som ovan antytts. Tulltaxans avdelningar I—IV (livsmedel
och dylikt) har därvid icke medtagits. Även vissa andra, mindre varugrup
per och enstaka varuslag, beträffande vilka särskilda förhållanden ansetts
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
217
kunna förrycka beräkningarna, har blivit uteslutna. Vidare är att märka alt beräkningarna endast avsett varuslag som för närvarande är eller enligt kommitténs förslag skulle bli fullbelagda. Enligt dessa beräkningar skulle tullnivån, på konsumtionen räknat, ha uppgått till nära 13 % vid 1950 års prisnivå och nära 11 % vid 1954 års prisnivå (dessa siffror ligger i båda fallen omkring 3 enheter över importincidensen). Förstnämnda siffra är den som kommittén lagt till grund för beräkningen av normaltullsatserna. Kommittén understryker att förefintligheten av en tull av viss storlek icke alltid behöver innebära att det inhemska priset överstiger det utländska med tullens belopp, utan marknadsförhållandena kan vara sådana att det nominella tullskyddet endast delvis eller icke alls utnyttjas. Oavsett i vad mån sådana omständigheter rent principiellt bör komma till uttryck i måttet på tullnivån, är det uppenbart att en siffermässig beräkning av desamma skulle vara förenad med stora vanskligheter. Kommittén har därför ansett sig böra begränsa undersökningarna till de redovisade beräkningarna av den nominella tullnivån men har skänkt beaktande åt nu berörda omständigheter vid bedömandet av tullförhållandena såväl för individuella varuslag som för den samlade svenska produktionen.
Beträffande förslagets inverkan på tull nivån redovisar kom mittén till en början följande siffror rörande tullnivån för fullbelagda in dustriprodukter i allmänhet (tabell 1).
Tabell 1. Tullnivå för tullbelagda industriprodukter i allmänhet
Tullbelopp och incidenser
Värde 1950
(inkl. tull)
1954 års tullsatser
Normal Förslag
mkr
mkr
* mkr % mkr
*
År 1950 Produktion .............................. 7130
863 13,8
720 11,5 669 10,7
Import ......................................
2 772
232
9,1 291 11,5 277 10,9
Konsumtion.............................. 9 070 1033 12,9 951 11,8 886 11,0
Omräknat till 1954 års prisnivå Produktion .............................. 8 913
915 11,4 920 11,6 856 10,7
Import1...................................... 3 465
255 7,9 369 11,5
350 10,9
Konsumtion.............................. 11338 1108 10,8
1207 11,8 1 125 11,0
Faktisk import 1954 ..............
4 673
394 9,2
- •
462
10,8
1 Prisstegringen beträffande importen synes dels ha varit i genomsnitt något mindre än som motsvarar den använda prisindexen, dels ha varit mindre för vikttullbelagda än för värdetullbelagda varuslag. På grund av dessa omständigheter torde den till 1954 års prisnivå omräknade importincidensen (7,9 %) ha blivit något för låg. Enligt verk ställda överslagsberäkningar torde siffran snarare ligga omkring 8,5 % (den faktiska importen av här ifrågavarande produkter ger en ineidens av 9,2 %, men detta beror del vis på ändrad sammansättning av importen).
218
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Av tabellen framgår bl. a. att normaltullsatserna ger en tullnivå (på kon
sumtionen räknat) av 11,8 %, under det att 11)54 års tullsatser vid 1950 års
priser ger en tullnivå av 12,9 %. Principiellt skulle dessa siffror enligt för
utsättningarna för normaltullsatserna sammanfalla, men skillnaden förkla
ras dels av den avrundning nedåt som verkställdes vid bestämmande av nor-
malskyddskoefficienten, dels av att beräkningarna av normalskyddskoeffici-
enten verkställdes på ett delvis ofullständigt material. Normaltullsatserna
bär på grund härav kommit att ligga ungefär mitt emellan 1950 och 1954
års tullnivåer (den senare uppgår till 10,8 % enligt tabellen). Tabellen vi
sar vidare att kommittén vid sina jämkningar av tullsatserna i övervä
gande grad hållit sig under normaltullsatserna. Enligt kommitténs förslag
utgör sålunda tullnivån 11,0 %, d. v. s. klart under 1950 års nivå och unge
fär i jämnhöjd med 1954 års nivå.
Tabellen belyser även en betydelsefull ändring i tullstrukturen, som kom
mitténs förslag innebär, delvis som följd av övergången till värdetullar, näm
ligen en utjämning av tullskyddet för olika varuslag. Denna utjämning tager
sig uttryck i att enligt förslaget importincidensen blir ungefär lika hög som
den på konsumtionen beräknade tullnivån, medan enligt 1954 års taxa im
portincidensen ligger klart under sagda nivå. Höjningen av genomsnittstul-
Ien på importen ger emellertid, framhåller kommittén, endast uttryck åt
tullhöjningen på de varor, som faktiskt importerades år 1950, men icke åt
tullsänkningarna på de varor, som på grund av högre tullar utestängdes från
import, och får därför icke tolkas såsom eu förstärkning av tullskyddet.
Däremot innebär den en ökning av statsinkomsterna.
Föregående tabell omfattar icke livsmedel (tulltaxans avdelningar I—IV)
samt vissa mindre varugrupper, beträffande vilka särskilda förhållanden
ansetts kunna förrycka beräkningarna. Ehuru några tullnivåberäkningar på
dessa områden icke kan göras på samma sätt som för industriprodukter i all
mänhet, har kommittén ansett det vara av intresse att se hur en tillämpning
av de föreslagna tullsatserna på importen utfaller. För detta ändamål har
verkställts de i tabell 2 redovisade beräkningarna baserade på importen år
1954. Dessa beräkningar är dock, framhåller kommittén, i förevarande sam
manhang av begränsat värde.
Kommittén framhåller emellertid att man icke av en jämförelse mellan de
matematiska tullnivåerna kan draga några säkra slutsatser angående de
föreslagna tulländringarnas inverkan på prisnivån. Denna inver
kan beror nämligen på i vad mån tullarna utnyttjas (d. v. s. i vad mån det
inhemska priset på grund av tullen överstiger priset i utlandet), och graden
av utnyttjande kan icke utan vidare förutsättas vara densamma för de nu
varande och de föreslagna tullarna. Tvärtom talar sannolikheten för att nu
varande tullar icke utnyttjas i samma grad som fallet torde komma att bli
med de föreslagna. Kommitténs förslag innebär ofta kraftiga nedskärningar
av excessiva tullsatser och även i övrigt en nedpressning av tullsatser som
icke utnyttjas i skyddssyfte. Att med någon säkerhet uppskatta i vilken grad
ett tullskydd utnyttjas är emellertid mycket svårt. För att ge en viss upp-
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
219
Tabell 2. Tullnivå för vissa importerade tullbelagda produkter
Import-
Tullbelopp och incidenser
värde 1954
1954 års tullsatser Förslag
mkr
mkr
%
mkr
*
Egentliga jordbruksvaror 145
8
5,5
—
—
Kaffe, te, kryddor; drycker
501
56
11,1
53
10,5
Andra livsmedel m. m... 366
38
10,4
36
9,7
Bensin.................................. 198
1
0,6
—
—
Vissa andra industripro
dukter ..............................
194
21
10,6 S 2
1,2
Anm. Tabellen avser varuslag som av olika anledningar icke lämpligen kunnat medta gas vid de i tabell 1 redovisade fullständiga tullnivåberäkningarna. Posten »vissa andra in dustriprodukter» motsvarar närmast kap. 33, 37, 43, 49, 88, 89 och 93 i Brysselnomen- klaturen (essenser och kosmetiska medel, fotografiska artiklar, pälsverk, tryckalster, luftfartyg, fartyg samt vapen och ammunition).
fattning om vilken inverkan kommitténs förslag kan komma att få på prisnivån har kommittén likväl gjort vissa beräkningar, vilka baserar sig på olika alternativ i fråga om tulländringarnas genomslag på de inhemska priserna. Enligt ett alternativ som kommittén anser sannolikt ge en ganska god bild av situationen (höjningarna slår igenom till 75 % och sänkningarna till 25 %) skulle prisnivån för de i tabell 1 medtagna varuslagen stiga med 38 mkr = 0,4 % i jämförelse med år 1950 och 159 mkr = 1,3 % i jäm förelse med år 1954. Eftersom handelsmarginalerna sedvanligen beräknas procentuellt får man, säger kommittén, räkna med att den absoluta steg ringen av konsumentpriserna blir något större än nämnda belopp. Anmär kas må å andra sidan att i den mån prisstegringen utgöres av tull på importe rade varor (45 resp. 95 mkr) skulle den komma statskassan till godo med därav följande minskat behov av andra inkomster. Kommittén understryker emellertid att beräkningarna är mycket osäkra och endast anföres för att ge en uppfattning om problemets storleksordning. Vidare framhålles att be räkningarna icke innefattar livsmedel och övriga i tabell 2 upptagna varu grupper. Huruvida den för dessa varugrupper redovisade minskningen av importincidensen innebär motsvarande ändring av prisnivån för inhemska produkter av ifrågavarande slag är enligt kommitténs uppfattning vanskligi att bedöma, men i den mån någon förändring uppkommer i detta hänseende bör det tydligen snarast vara i nedåtgående riktning. Prisstegringen för kon sumtionen i dess helhet torde således, enligt kommitténs uppfattning, sär skilt procentuelll sett, bli mindre än för enbart de i tabell 1 avsedda varu slagen. Dess inverkan på konsumentprisindex torde icke komma att över stiga 1 % (räknat från 1954 års nivå).
Kommittén uttalar med hänvisning bl. a. till de sålunda redovisade siff-
220
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
rorna att totalresultatet av den gjorda avvägningen av tullskyddet enligt
kommitténs uppfattning får anses stå i överensstämmelse med de för kom
mittén utfärdade direktiven.
Ledamoten Fagerholm bär enligt sin i andra sammanhang berörda reser
vation ansett dels att större hänsyn bort tagas till de handelspolitiska och
förhandlingsmässiga aspekterna på tullarna, dels att man bort utnyttja
föreliggande möjligheter att inom tulltaxans ram resa en viss barriär mot
utländsk dumping.
I förstnämnda hänseende anför reservanten efter viss argumentering för
en mera offensiv tullpolitik följande.
Under hänvisning till det ovan sagda skulle ett fullföljande av tullpoli
tikens handelspolitiska syfte gå ut på, att man icke för närvarande genom
interna åtgärder sänker bestående tullar utan att tullsänkning sker först i
samband med förhandlingar med andra länder, varvid man eftersträvade
att utnyttja tullsänkningen såsom ett medel att ernå sänkning även av ut
landets tullar. Från en dylik regel får undantag självfallet göras för det fall
ett bibehållande av en särskilt hög tull skulle vara ägnat att åstadkomma
speciella svårigheter eller olägenheter för det svenska folkhushållet. Där
emot bör som tullsänkningsanledning icke accepteras, att tullen enbart lig
ger över den framräknade normaltullen.
Undertecknad har inom kommittén hävdat den meningen, att större hän
syn bort tagas till de handelspolitiska och förhandlingsmässiga aspekterna
på tullarna än vad kommittén gjort. Emellertid har jag icke vid avgivandet
av kommittéutlåtandet funnit anledning att på varje särskild tullposition,
där nu ifrågavarande synpunkter kan vara relevanta, precisera min mening
genom särskild reservation, enär detta skulle bli alltför vidlyftigt. Det är
principfrågan, som framstår såsom det väsentliga.
Beträffande skyddet mot dumping anför reservanten i anslutning till sitt
förut återgivna uttalande angående användning i detta syfte av kombinera
de vikt- och värdetullar följande.
Kommittén har endast i några enstaka fall förordat en dylik kombina
tion. En väsentligt vidsträcktare tillämpning av kombinerad vikt- och värde
tull har för mig framstått såsom önskvärd. Med hänsyn till materialets vid
lyftighet har jag emellertid avstått från att för de särskilda positionerna
genom reservation ange, när en dylik kombinerad tull vore önskvärd. I stäl
let har jag på detta sätt velat ge uttryck för min principiella uppfattning.
Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har i sin gemensamma reser
vation riktat kritik mot det sätt, på vilket kommittén tillämpat såväl de fri-
handelsvänliga principerna som de erhållna direktiven.
Kommittén har givit direktiven den tolkningen, anför reservanterna, att
den genomsnittliga tullnivån varken borde höjas eller sänkas; reservanterna
fortsätter.
Tolkningen att direktiven skulle förhindra kommittén att föreslå en sänk
ning av den allmänna tullnivån måste emellertid betraktas såsom felaktig.
Ihågkommas bör nämligen, att bakgrunden till direktivens utformning var
intensiva yrkanden från näringslivets håll om en snabb förstärkning av tull
221
skyddet. Gentemot dessa yrkanden har det i direktiven ansetts nödvändigt
att säga ifrån, att avsikten med den tillsatta utredningen inte var att för
bereda en generell höjning av tullnivån. Däremot finns i direktiven ingen
ting som hindrat kommittén att föreslå en sänkning av tullnivån, om detta
efter sakliga överväganden från samhällsekonomiska synpunkter bedömts
vara motiverat. I direktiven framliålles med styrka intresset av att den svens
ka utrikeshandeln blir så omfattande och fri som möjligt.
Av allt att döma, anför reservanterna i annat sammanhang, ligger för
Sveriges del den optimala nivån för internationell arbetsfördelning med åt
följande internationellt varuutbyte långt över den omfattning vår utrikes
handel för närvarande har.
Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika varuslag och pro
duktionsgrenar anför reservanterna bl. a. följande.
Y7ad gäller avvägningen av tullskyddet måste vi reservanter konstatera,
att majoriteten över huvud taget icke velat diskutera någon samhällseko
nomisk avvägning vid tullsättningen på de konkreta punkterna. Majorite
ten har tvärtom gått högst slentrianmässigt till väga vid fixeringen av tull
satser för de olika varupositionerna. Man har haft som riktpunkt ett lika
högt nettotullskydd för alla varor. Härvid har man utgått från ett särskilt
konstruerat s. k. normaltullsystem, där manufaktureringskostnaderna (efter
avdrag för råvaror, inköpta halvfabrikat o. d. jämte tullbelastning för dessa,
alltså förädlingsvärdet) åsatts ett enhetligt skydd. Avsteg från normaltul
len har majoriteten därefter huvudsakligen gjort, när företag och bransch
sammanslutningar med åberopande av skiftande argument gjort framställ
ning härom. Också avvikelser nedåt från normaltullsatserna har föresla
gits av majoriteten, nämligen när den tidigare tullnivån legat klart under
normaltullsatserna och en uppjustering till denna normaltullnivå även från
protektionistiska synpunkter tett sig orimlig. Kombinationen av normal-
tullsatser och omfattande principlösa avvikelser därifrån har resulterat i ett
godtyckligt tulltaxeförslag utan samhällsekonomiskt underbyggd avvägning
och motivering.
Normaltullregeln som sådan anses av reservanterna vara till sin innebörd
protektionistisk, enär den utgår från att en tillverkad vara i princip alltid
skall tullbeläggas. Reservanterna framhåller vidare att kommittémajorite
tens normaltullsystem, såsom även framgår av betänkandet, förtjänar en
teknisk kritik i vissa hänseenden.
Vad beträffar valet av basår för beräkningarna uttalar reservanterna, att
om 1952 års prisnivå blivit utgångspunkten — vilket förefaller ha varit na
turligt, då kommittén tillsattes detta år och direktiven talar om »nuvaran
de» tullnivå — skulle kommittémajoriteten ha fått redovisa cirka två procent
enheter lägre normåltullsatser; i detta sammanhang framhålles också att
majoritetens bedömning av prisläget år 1950 såsom mera normalt än år
1952 icke alls visat sig hålla streck.
Kommitténs utmätning av tullskyddel i de konkreta fallen kritiseras hl. a.
såtillvida att reservanterna hävdar att kommittén tagit intryck av den till
fälliga situationen under den avgörande perioden av dess arbete; reservan
terna anför härom hl. a. följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
222
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Tyvärr måste vi reservanter konstatera, alt 1952 års tulltaxekommitté lå
tit sina bedömningar i otillbörlig grad influeras av de tillfälliga svårigheter
av konjunkturell art, som i viss mån utmärkte situationen under de avgö
rande åren av kommitténs arbete. Kommitténs tillsättande i maj 1952 hade
föregåtts av upprepade krav från näringslivets sida på eu uppjustering av
den svenska tullnivån, och under nämnda och följande år kännetecknades
den allmänna atmosfären av en utbredd oro för den svenska industrins in
ternationella konkurrenskraft. Avsikten med den igångsatta utredningen
var att möta dylika kortsiktiga och konjunkturpolitiska krav på tullhöj
ningar med en bedömning av tullpolitikens innebörd och uppgifter på längre
sikt i belysning av samhällsekonomiska överväganden utan sidoblickar på
det dagsaktuella läget. Det har dock varit svårt för kommittén att helt stå
emot den då aktuella psykosen i detta hänseende. Omärkligt har därför ett
lågkonjunkturperspektiv kommit att bli arbetshypotes vid avvägningen av
tullsatser för de olika varupositionerna, även om detta aldrig representerat
en medveten linje bland kommitténs ledamöter. När sedan den tillfälliga
konjunkturavmattningen upphört och det blivit uppenbart, att oron som le
gat under kraven på tullhöjningar varit förhastad och överdriven, har det
inte varit möjligt att utan en total omprövning av den stora massan redan
behandlade varupositioner låta en mera realistisk konjunkturbedömning
tränga igenom i tulltaxeförslaget. Kommittén har alltså fortsatt på den en
gång inslagna vägen vid behandlingen av de resterande tullpositionerna,
ehuru de senaste årens utveckling väl numera stillat de värsta farhågorna i
näringslivet för en övermäktig utländsk konkurrens och katastrofalt för
sämrade avsättningsmöjligheter.
Vidare uttalar reservanterna att en hos majoriteten ofta återkomman
de motivering för en högre tullbeläggning än som i och för sig är nödvän
dig, varit det uppgivna behovet att genom »kuddar» eller »skvalpskydd»
ge vederbörande tillverkning en extra marginal i tullhänseende med tanke
på eventuella risker för en framtida skärpning av importkonkurrensen.
Reservanterna hävdar att denna motivering spelat en oproportionerligt stor
roll vid kommitténs diskussioner beträffande lullskyddet för de olika varu
områdena och i själva verket ligger under majoritetens tullsättning på be
tydande avsnitt. Reservanterna för en ingående diskussion (s. 107—109 i
betänkandet), i vilken de gendriver ifrågavarande tullargument, och har
därmed velat påvisa, hurusom detta resulterat i onödigt höga tullar på
eu rad punkter i tulltaxeförslaget.
Reservanterna har vid sin bedömning av tullnivån ansett sig böra utgå
från importincidensen under framhållande hl. a. av att denna vid tidi
gare tulldiskussioner genomgående använts som mått på tullnivån. Reser
vanterna uttalar att de icke vill bestrida, att även användningen av produk
tions- eller konsumtionsincidensen som mått på tullnivån kan teoretiskt
försvaras, men anser det icke riktigt att huvudsakligen peka på föränd
ringarna av dessa. De framhåller sålunda alt den sänkning av produktions-
incidensen, som förslaget enligt majoriteten skulle innebära, i mycket är
en chimär, eftersom de tullar som sänkts i stor utsträckning hittills varit
outnyttjade. Rent allmänt anser de vidare att kritik kan riktas mot att vid
incidensberäkningarna använts fasta vikter i fråga om importens och pro
223
duktionens sammansättning. Det troliga är i själva verket, att tullföränd ringarna på längre sikt kommer att medföra betydande förskjutningar i dessa hänseenden.
Med reservanternas betraktelsesätt innebär kommittéförslaget en avse värd höjning av tullnivån; reservanterna anför härom bl. a.
Majoritetens tulltaxeförslag innebär en höjning av den genomsnittliga svenska tullnivån med omkring 50 % i förhållande till 1952 års utgångsläge. Den genomsnittliga tullnivån var då ca 7 1/2 %, medan tulltaxeförslaget motsvarar ca 11 %. Sammanställes denna betydande tullhöjning med effekten av övergången från vikttullar till värdetullar, varigenom den ti digare automatiska tullsänkningstendensen brytes, kan det konstateras, att ett genomförande av majoritetsförslaget skulle medföra en otvetydigt pro tektionistisk inriktning av svensk tullpolitik jämfört med den linje som varit förhärskande under de årtionden som betecknat ett storartat ekono miskt uppsving för vårt land. Detta resultat utgör en klar avvikelse från kommitténs direktiv.
Reservanterna tar emellertid fasta på de beräkningar kommittén gjort i syfte att vid jämförelsen mellan nuvarande och föreslagna tullförhållanden eliminera verkningarna av att tullskyddet icke helt utnyttjas samt anför i detta sammanhang bl. a. följande.
Utifrån majoritetens egna kalkyler erhålles det resultatet, att tullhöj ningarna skulle motsvara en årlig subvention för viss svensk produktion med 126 miljoner kronor, medan tullsänkningarna skulle minska stödet för andra tillverkningsgrenar med 62 miljoner kronor. Diskonteras dessa intäktsförändringar för företagen efter en räntefot av fyra procent, blir in nebörden, att tullhöjningarna på eu gång skulle ge de gynnade produktions grenarna ett kapitalstillskott av drygt tre miljarder kronor, medan tull sänkningarna representerar en kapitalförlust av 1 1/2 miljard kronor. Net to skulle alltså kapitalvärdet av majoritetens tulltaxeförslag motsvara ca 11/2 miljard kronor. Sammanlagt skulle majoritetsförslaget komma att leda till en förmögenhetsomfördelning i svenskt näringsliv motsvarande ungefär 4 1/2 miljarder kronor. Uppenbarligen kan dessa förändringar bli av mycket stor betydelse för näringlivets utveckling och för den framtida produktionsstrukturen. Inte minst med hänsyn till det betydelsefulla reala utvecklingsförlopp, som den föreslagna tulltaxan skulle utlösa, vill vi re- servanter rikta den anmärkningen mot utredningen, att den inte ingående analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av den förordade tull taxan. Rent allmänt vill vi reservera oss mot frånvaron av samhällsekono miska bedömningar vid majoritetens överväganden.
Enligt reservanternas uppfattning borde fastställandet av de enskilda tullpositionerna ha föregåtts av en allmänt samhällsekonomisk bedömning och av en avvägning beträffande vilka områden som av olika skäl behöver stödjas genom ett tullskydd. En sådan avvägning torde, anför reservanterna, enligt deras bedömning ha fört fram till följande riktpunkter för tullsätt ningen under de olika positionerna:
för skogsindustrierna: avveckling av ännu återstående tullskydd; för järn- och stålindustrin: oförändrat skydd; för verkstadsindustrin: nedjustering av nuvarande skydd;
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
för den kemiska industrin: ett betryggande skydd som främjar en fort
satt utbyggnad;
för konsumtionsvaruindustrierna: ett skydd som är förenligt med vårt
intresse att utnyttja världsmarknadens möjligheter att tillgodose en allt
mera differentierad konsumtionsefterfrågan inom landet och som samtidigt
är så avpassat, att det inte hejdar den nödvändiga anpassningen till det
internationella konkurrensläget och en i anslutning därtill skeende avveck
ling av mindre effektiv produktion, men som undanröjer riskerna för all
varliga omställningssvårigheter på den totala arbetsmarknaden;
för textilindustrin speciellt: en med beaktande av sistnämnda synpunkter
avvägd skälig förstärkning av skyddet.
I anslutning till sina principiella synpunkter har reservanterna, på sätt
redovisas i betänkandets del II, i ett betydande antal fall framlagt förslag
till tullsatser som avviker från kommittémajoritetens. Riktpunkten för för
slagen har, anför reservanterna, varit att i enlighet med direktiven åstad
komma en ur samhällsekonomisk synvinkel rimlig avpassning av stödet åt
näringslivets olika delar inom ramen för en så låg tullnivå som kan anses
vara praktiskt möjlig under den framförliggande perioden. Förslagen skall
närmast fattas såsom en stomme till och en exemplifiering av hur en ur
samhällsekonomisk synvinkel rationellt utformad tulltaxa enligt reservan
ternas uppfattning bör konstrueras, såframt icke de för kommittén givna
direktiven skall frångås. Reservanterna förutsätter att remissbehandlingen
av kommitténs betänkande ger hållpunkter för en nedjustering av majori
tetens förslag även på andra positioner.
224
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Yttranden
Avgivna yttranden över tulltaxekommitténs betänkande behandlar i vad
avser tulltaxans allmänna utformning till alldeles övervägande del det nu
föreliggande spörsmålet om tullarnas höjd och avvägning. En systematise
ring av innehållet i yttrandena erbjuder vissa vanskligheter enär berörda
detaljfrågor i stor utsträckning sammanhänger med varandra. Det har dock
i det följande av praktiska skäl eftersträvats att från bedömningen av själva
taxeförslaget hålla isär vad som gäller direktiven och deras tolkning samt
den av kommittén som arbetsinstrument använda normaltullmetoden.
Direktiven och deras tolkning
Beträffande de för kommittén utfärdade direktiven och deras tolkning
har uttalanden gjorts i åtskilliga av de inkomna yttrandena. Vissa av dessa
uttalanden kan anses närmast avse själva direktiven, medan andra snarare
innebär kritik av den tolkning som kommittén anses ha givit åt dessa. Nå
gon klar gränsdragning i detta avseende kan emellertid i regel icke göras.
Däremot ger den kritik som här framkommit en bild av den allmänna in
ställning vederbörande remissinstans företräder i tullpolitiskt hänseende.
Följande yttranden ger sålunda närmast uttryck åt tullskyddsvänliga
tankegångar.
225
Skånes handelskammare kan icke finna, att just den genomsnittliga tull nivå, som uppnåtts genom det senaste årtiondets penningvärdeförsäm rings nivellerande verkan på de specifika tullarna, är den ur samhällseko nomisk synpunkt ideala. Att den automatiska sänkningen av tullnivån hit tills i huvudsak kunnat försiggå utan större skadeverkningar för den in hemska industrin har berott på den internationella konkurrenssituationen.
Det är först på sistone, säger handelskammaren, som tullsystemet i dess nuvarande utgestaltning satts på prov. Den oroväckande utvecklingen inom textil- m. fl. industrier kan när som helst få sin motsvarighet inom andra branscher. Handelskammaren finner det emellertid också orimligt, att di rektivens uttalande om tullnivåns bibehållande skall behöva tolkas så snävt, att en nödvändig uppjustering av tullen för ett varuslag skall resultera i motsvarande sänkning av tullen på andra varuslag, detta så mycket mera som konkurrensläget i förhållande till utlandet i dag är helt annat än då direktiven skrevs. En höjning av tullnivån med en eller ett par procenten heter innebär på intet sätt att lågtullinjen övergives.
Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands han
delskammare samt handelskammaren i Gävle.
Sveriges industriförbund uttalar, efter att ha citerat det i direktiven gjor da uttalandet angående tullnivån, bl. a. följande.
Kommitténs rörelsefrihet har härigenom beskurits på ett sätt, som i olika hänseenden starkt påverkat utredningsresultatet. Kommittén har sålunda praktiskt taget varit förhindrad att förutsättningslöst pröva behovet av tull skydd för olika branscher och olika varor. I stället har kommittén sett som sin främsta uppgift att verkställa en omfördelning av det nuvarande tullskyddet. En annan konsekvens har blivit, att de tullhöjningar, som kommittén funnit sig böra föreslå för vissa varor, nödvändiggjort häremot svarande tullsänkningar för andra varor.
Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening anför i huvudsak samma synpunkter som industriförbundet.
Frihandelsvänliga synpunkter ligger bakom de yttranden som avgivits av följande remissinstanser.
Sveriges köpmannaförbund framhåller att direktiven icke innehåller något uppdrag att utreda den lämpligaste höjden för den generella tullnivån. Det ta skulle enligt förbundets uppfattning kunna tolkas som att de senaste årens utveckling mot en allt lägre tullnivå skulle bibehållas. Kommittén har dock tolkat direktiven så att man närmast borde sträva efter att bibe hålla den rådande tullnivån. Förbundet beklagar att direktiven icke givits sådan utformning att någon utredning i denna utomordentligt viktiga fråga förebragls.
Sveriges grossistförbund anser det klart framgå av direktiven att finans ministern motsatt sig en mera allmän upprustning av tullskyddet, och myc ket talar enligt förbundets uppfattning för att finansministern ansett det fördelaktigt, att utvecklingen lett till en nedskrivning av det svenska tull-
15 Dihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 00
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
226
skyddet i allmänhet, men att han funnit, att denna nedskrivning skett »ryc
kigt» och att man därför borde finna en plan, enligt vilken tullskyddsför-
hållandena mellan olika produktionsgrenar fick en mera objektivt riktig
utformning.
Kooperativa förbundet uttalar att man icke kan tolka direktiven som en
maning till en stabilisering av tullnivån och ett stopp i de fortgående tull-
sänkningssträvandena. Kommitténs grunduppfattning om att tullnivån bör
bibehållas oförändrad innebär därför i sig själv, enligt förbundets åsikt, ett
ofullständigt beaktande av direktiven, som bör föranleda till en grundlig
revision av tulltaxeförslaget i dess helhet.
En mera allsidig bedömning kommer till uttryck i följande av kommers-
kollegium gjorda uttalande.
Vad till en början beträffar utgångspunkten för revisionen, kan kollegium
icke finna, att kommittén i direktiven haft stöd för sin uppfattning att rikt
punkten i arbetet skall vara en oförändrad tullnivå. Något hinder för att
föreslå en sänkning av den allmänna tullnivån uppställer icke direktiven.
Kollegium kan icke heller finna, att direktiven definitivt skulle ha utestängt
möjligheten för någon höjning av den allmänna tullnivån, därest detta skulle
ha blivit en följd av den påbjudna avvägningen av tullskyddet. I direktiven
utsäges i detta stycke endast, att då vi icke böra frångå en politik med låga
tullar, revisionen icke i och för sig bör ta sikte på en generell höjning av den
nuvarande nivån. Det framstår som ganska klart, att direktiven endast velat
binda kommittén vid en fortsättning av en politik med låga tullar och att
kommittén icke behövt tolka direktiven så snävt som skett.
Normaltullmetoden
Kommmitténs arbetsmetod med normaltullar har av flera remissinstanser
bedömts övervägande positivt.
Generaltullstyrelsen anser sålunda denna metodik utgöra ett värdefullt
instrument vid bedömande av tullskydddsfrågor över huvud taget. Måhända
skulle det principiellt ha varit önskvärt, säger styrelsen, om normaltull-
satserna kunnat grundas på den »reella» tullnivån till skillnad från »nomi
nella», men vanskligheterna i fråga om beräkningen av en dylik tullnivå
har självfallet lagt hinder i vägen för användande av en sådan utgångspunkt.
Genom att kommittén emellertid vid beräkningen av normaltullsatserna
verkställt en avrundning nedåt samt vid den slutliga avvägningen av tull
satserna genomsnittligt sett avsevärt underskridit normaltullsatserna, torde
resultatet enligt styrelsens uppfattning ha blivit i stort sett detsamma som
om kommittén från början kunnat basera normaltullsatserna på en »reell»
tullnivå och inriktat sig på en matematiskt exakt överensstämmelse med
denna normalnivå.
Stockholms handelskammare ansluter sig till kommitténs tankegång att
det vid en given genomsnittlig tullnivå ur resursanvändningssynpunkt är
lämpligast med en jämn fördelning av tullskyddet. Handelskammaren säger
sig icke dela herrar Gustafssons och Westerlinds ståndpunkt i detta hänse
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
227
ende. Enligt handelskammarens uppfattning är det bättre, om näringslivet vid en jämn tullnivå får utveckla sig fritt än om statsmakterna efter bedö manden, vid vilka riskerna för »samhällsekonomiska» misstag synes mycket stora, skulle söka genom tullar dirigera näringslivet och inriktningen av dess resurser.
Handelskammaren i Göteborg finner normaltullmetoden ha många för tjänster. Det är ofrånkomligt, säger handelskammaren, att vissa felaktighe ter kan vidlåda de gjorda beräkningarna och att verkligt exakta resultat ej kan uppnås; detta är emellertid brister, som med nödvändighet också är knutna till andra tidigare använda metoder för beräkning av tullnivåer.
Sveriges industriförbund framhåller att det synes ändamålsenligt att tull skyddet, särskilt om den genomsnittliga tullnivån är på förhand fixerad inom en tämligen smal marginal, fördelas med utgångspunkt från en lätt hanterlig princip, som tillika i de flesta fall torde ge ett någorlunda riktigt uttryck för olika varors behov av tullskydd. Trots vissa svagheter synes nor- maltullmetoden kunna accepteras såsom en dylik utgångspunkt, säger för bundet, helst som någon annan och bättre fördelningsmetod veterligt icke ifrågasatts.
Sveriges färgfabrikanters förening finner tullsatser, beräknade enligt nor- maltullprincipen, trots dess brister, vara att vida föredraga framför sådana tullsatser, som grundats endast på överväganden och bedömningar. En för tjänst hos sagda princip är att den möjliggör rättvis och likformig behand ling av de olika branscherna.
Sveriges köpmannaförbund uttalar att normaltullmetoden av allt att döma utgjort ett mycket gott hjälpmedel för kommittén vid överläggningar med näringslivet och som riktlinje för att erhålla ett likformigt tullskydd. Meto den bör emellertid enligt förbundets uppfattning användas med största försiktighet, och förbundet anser att det sätt på vilket den använts av kom mittén bidragit till en höjning av tullnivån. — Efter alt ha framhållit bl. a. vissa omständigheter som kunnat leda till att normaltullsatserna i vissa fall blivit för höga sammanfattar förbundet sin ståndpunkt sålunda.
De anförda synpunkterna ha lett förbundet till den uppfattningen, att kommittén även med utgångspunkt från önskemålet om bibehållen tullnivå skulle ha gjort klokt i att ha valt ett lägre värde för normalskyddskoeffici- enten än 13 %. Som arbetsmetod betraktad accepterar däremot förbundet normal tullprincipen, som gör det lätt att arbeta om tulltaxan efter en lägre normaltullsats, vilket också påpekats av kommittén. Förslaget innebär där igenom en stor fördel i förhållande till den nuvarande tulltaxan.
En mera kritisk ståndpunkt intager Sveriges grossistförbund, vars an märkningar dock mera avser det använda beräkningssättet än metoden som sådan; förbundet anför hl. a. följande.
I och för sig måste det anses förklarligt, att kommittén vid utmätande av tullskyddet för olika varor och varugrupper velat ha tillgång till en mera allmängiltig måttstock. Vissa teoretiska skäl tala även för den måttstock, som kommittén för sin del accepterat och som kommit till uttryck i de i be
228
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
tänkandet framräknade normaltullsatserna. Emellertid är normaltullmeto-
den som sådan förenad med utomordentligt stora vanskligheter, främst bero
ende på att den i och för sig innebär tenueuser till tullhojningar. Vid beräk
nandet av normaltullsatser för de enskilda varuslagen har man nämligen ut
gått från kalkyler avseende inhemska varor. Då dessa i övervägande antal fall
utgöras av standardvaror, som ingå i konsumtionen, bli normaltullsatserna
högre än som ofta skulle ha blivit fallet, om de kunnat beräknas jämväl på
importsortimentet. Vidare är att märka, att normaltullsatserna bli relativt
högre för mindre effektiva produktionsgrenar med förhållandevis större
manufaktureringskostnader.
Även Träindustrins branschorganisation tar i första hand sikte på själva
beräkningarna, beträffande vilka organisationen snarast företräder motsatt
uppfattning mot grossisförbundet, i det organisationen hävdar att branscher
med en ofta av långt driven mekanisering möjliggjord hög bruttovinst bere-
des ett särskilt förmånligt skydd, medan mindre kapitalstarka och därför ej
så rationaliserade näringsgrenar eftersättes. Organisationen finner detta
felaktigt med hänsyn bl. a. till att sistnämnda näringsgrenar kan ha poten
tiella utvecklingsmöjligheter, som kunde gå i dagen, om man t. ex. finge
tid att omställa produktionen och intressera mera kapital, och anser i över
ensstämmelse härmed att normaltullmetoden åsidosätter uppfostringssyn-
punkterna.
Flera remissinstanser har emellertid vänt sig mot det tillbakaträngande av
behovssynpunkten som normaltullmetoden anses innebära.
Skånes handelskammare uttalar sålunda att därest kommitténs upplägg
ning av riktlinjerna för tullpolitiken godtages av statsmakterna, detta kom
mer att innebära en motivförskjutning i förhållande till äldre hävdvunnen
uppfattning av tullarnas roll i samhällsekonomin; handelskammaren fort
sätter.
Denna motivförskjutning bör särskilt uppmärksammas med tanke på de
spår den satt i kommitténs konkreta förslag till tullsatser. Medan det tidi
gare alltid gjordes gällande, att importtullarnas uppgift vore att göra det
möjligt för näringar att existera, som eljest icke kunde klara sig, och att tul
larna voro avsedda som ett slags kompensation för sämre produktionsförut-
sättningar, har tullsystemet, såsom kommittén för dess del synes uppfatta
det, karaktären mera av ett solidariskt gränsskydd för den inhemska löne-
och kostnadsnivån och mindre av ett konkurrensskydd för de olika grenarna
av den inhemska produktionen. I denna punkt, som är av central betydelse i
detta sammanhang, har Handelskammaren en annan åsikt än kommittén.
Behovssynpunkten får enligt Handelskammarens mening under inga för
hållanden skjutas i bakgrunden på sätt här skett. Det är det nationella nä
ringslivets behov av tullar, som motiverar att ett tullsystem överhuvudtaget
upprätthålles; behovet måste också vara avgörande, när det gäller de in
dividuella tullarnas avvägning. Vad som är det väsentliga i det konkreta
fallet är nämligen att tullskyddet i princip utformas med tanke på det
konkurrensläge, som för varje individuellt varuslag föreligger eller kan
tänkas uppstå. Konkurrensen utifrån och dennas förutsättningar och sanno
lika inriktning måste därvid alltid i främsta rummet beaktas.
229
Handelskammaren i Gävle anför i huvudsak enahanda synpunkter.
Kommerskollegium framhåller att fördelningen av tullskyddet enligt kom
mitténs resonemang närmast reduceras till ett matematiskt-statistiskt räkne-
stycke; enligt kollegii uppfattning kan denna av kommittén i teorin intagna
passiva attityd till tullfrågan svårligen accepteras. Kollegium fortsätter.
Grunden för att överhuvud använda tullar är att produktion, som man av
något skäl vill upprätthålla, för sin existens kräver ett särskilt stöd. Det är
sålunda vissa näringsgrenars behov av tullar som bör vara det primära. Då
tullarna för dessa näringsgrenar äro avsedda som en kompensation för att
näringsgrenarna ha sämre produktionsförutsättningar än andra grenar,
måste avvägningen av tullskyddet enligt kollegii uppfattning innebära en
prövning av behovet och av storleken av en sådan kompensation. Vid en
sådan avvägning av tullskyddet får emellertid hållas i minnet tullarnas
karaktär av ett statligt ingrepp, som innebär belastning för konsumenterna
och som icke bör ske utan att särskilda skäl redovisas därför.
Ehuru avsteg gjorts från normaltullprincipen vid tullsatsernas definitiva
avvägning, har normaltullsatserna enligt kollegii uppfattning haft mycket
stor betydelse, och de har i ett flertal fall varit det enda redovisade motivet
för en tullhöjning; kollegium framhåller emellertid att de marginaler inom
vilka man rört sig varit relativt ringa och att de praktiska konsekvenserna
icke bör förstoras.
Medan kommerskollegium närmast synes anse att kommitténs arbete byg
ger på en oriktig princip men genom de i praktiken gjorda undantagen lett
till i huvudsak tillfredsställande resultat, hyser konjunkturinstitutet snarast
motsatt åsikt. Institutet framhåller nämligen att normaltullmetoden konse
kvent genomförd synes innebära vissa fördelar. Dess nackdelar i form av
premiering av ineffektiva och starkt monopoliserade näringsgrenar är dock
uppenbara, säger institutet, och då vidare metodiken i stor utsträckning från
gåtts med varierande motiveringar, anser institutet det vanskligt att inse
varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avvägning av
tullskyddet.
Kooperativa förbundet finner normaltullprincipen i sig själv innebära en
ovederlägglig koncession åt protektionisttanken; detta inte bara genom
själva ordvalet, som antyder att tullskydd är det normala, utan också däri
genom att det på denna normalprincip byggda tullskyddet fått en så vid
sträckt utbredning i den nya tulltaxan och att så förhållandevis många tull
höjningar föreslagits.
Kommitténs val avbasår för normaltullberäkningarna har, bortsett från
invändningarna mot användningen av efterkrigstidens tullnivå överhuvud
taget, föranlett kritik av vissa remissinstanser. Sålunda uttalar försvarets
fabriksstgrelse att valet av 1950 års prisnivå vid beräkning av tullnivån torde
orsaka att tulltaxeförslaget i högre grad kommer att framstå som ett starkt
protektionistiskt förslag. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter
om man inte som utgångspunkt för en bedömning av tullnivån borde ha tagit
år 1952, d. v. s. det år då tulltaxekommittén tillsattes och då direktiven för
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
230
arbetet utformades. Sveriges industriförbund anser att kommittén knappast
varit bunden vare sig av den tullnivå, som gällde 1952 då direktiven utfärda
des, eller av 1950 års nivå, vilken senare kommittén i princip accepterat, utan
rimligtvis bort ha möjlighet att beakta även tullnivån under de närmaste
åren dessförinnan; några sakliga skäl varför den nya tullnivån obetingat
skall anknytas till ett år, då tullarna nått praktiskt taget bottenläget, har
enligt förbundet f. ö. icke anförts vare sig i direktiven eller i kommitténs
betänkande.
Bedömning av taxeförslaget
Sveriges industriförbund anser att kommittén med rätta hävdat att tull
nivån icke bör beräknas på importen utan på den totala konsumtionen. För
bundet kan däremot icke reservationslöst godtaga principen om »oförändrad
tullnivå»; i varje fall icke i den mening som kommittén inlägger i detta ut
tryck. Kommittén har nämligen enligt förbundets uppfattning underskattat
de omställningsproblem, som ett realiserande av dess förslag sannolikt i
många fall skulle aktualisera, och även den samhällsekonomiska betydelsen
av ett tämligen rikt differentierat näringsliv. Klart motiverade anspråk på
tullhöjningar utöver den av kommittén föreslagna tullsatsen bör därför inom
rimliga gränser tillgodoses utan att detta skall leda till tullsänkningar på
andra håll. Industriförbundet hänvisar beträffande de varuslag, för vilka en
uppjustering av tullsatsen kan vara befogad, till yttranden från förbundets
branschföreningar.
Förbundet accepterar såsom i annat sammanhang anförts normaltullme-
toden som utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. I anslutning därtill
uttalar förbundet att avsteg från normaltullsatserna bör nöjaktigt motiveras;
tullskyddets fördelning kommer annars att framstå såsom i viss mån god
tycklig. Avsaknaden av motivering kan dessutom försvåra för berörda bran
scher att under tullförslagets fortsatta behandling prestera önskvärd utred
ning till stöd för deras tullanspråk.
Industriförbundet vänder sig i sitt yttrande mot åtskilliga av huvudreser
vanterna gjorda uttalanden. Vad beträffar den förmögenhetsomfördelning,
som reservanterna talar om, framhålles sålunda att dylika omfördelningar
kan inträffa, när statliga föreskrifter rörande företagsamheten införes, änd
ras eller upphäves; förbundet anger här såsom exempel hyresreglering, pris
kontroll m. m. Sådana kapitalöverflyttningar måste betraktas som en ofrån
komlig följd av de resultat man primärt vill vinna med den ifrågavarande
regleringen. Någon analys av de »samhällsekonomiska konsekvenserna» av
dylika regleringar anser förbundet icke vara möjlig med rimliga anspråk på
tillförlitlighet, och förbundet framhåller att reservanterna själva icke preste
rat något försök till samhällsekonomisk analys rörande verkningarna av sitt
eget förslag. Förbundet framhåller vidare att reservanterna helt bortsett från
den förmögenhetsöverflyttning som framför allt inflationen åstadkommit ge
nom att reducera vikttullarnas betydelse. Beträffande reservanternas kritik
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
231
av majoriteten för att ha presterat ett »godtyckligt tulltaxeförslag» uttalar förbundet att reservanternas egna yrkanden i stor utsträckning baserats på helt obestyrkta antaganden om olika branschers behov av tullskydd och präglas av ett icke ringa mått just av godtycke.
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uttalar att kommitténs målsättning för den genomsnittliga tullnivåns höjd i huvudsak tillstyrkes.
Emellertid synes kommittén alltför litet ha beaktat konsekvenserna av över gången från vikt- till värdetull för de företag, vilka genom omläggningen får sitt tullskydd kraftigt reducerat med betydande risker för företagens fort satta verksamhet. Organisationen hemställer att i dylika fall en högre tull än den föreslagna fastställes eller att i varje fall övergången sker successivt under en flerårsperiod.
Sveriges grossistförbund framhåller att det har visat sig svårt att definiera begreppet tullnivå på ett både praktiskt och objektivt riktigt sätt. Alla defi nitioner lider av brister och ingen är oantastlig. Förbundet finner det emel lertid anmärkningsvärt, att kommittémajoriteten, som bort vara medveten om bristerna hos den teoretiska konsumtionsincidensen, så ensidigt uppvär derat denna i förhållande till andra definitioner.
Förbundet anser att kommittén genom att anknyta tullnivåbegreppet till konsumtionsincidensen åstadkommit ett resultat som i praktiken innebär en begränsning av utrikeshandeln. Vid avvägningen av tullskyddet för olika varuslag och produktionsgrenar har kommittén enligt förbundet sänkt tull satserna på områden, där någon importkonkurrens i egentlig mening knap past förekommer men som väger tungt i konsumtionen, samtidigt som man kunnat använda tillgodohavandet i denna »tullskyddsreserv» för tullhöj ningar inom sådana avsnitt, där importkonkurrens råder och importen är betydande. Någon närmare motivering till den föreslagna upprustningen av tullnivån har enligt förbundets uppfattning icke lämnats av kommittén.
Sammanfattningsvis framhåller grossistförbundet som sin uppfattning att kommittén bort framlägga ett förslag som varit mer utrikeshandelsfräm- jande. Att höja tullmuren för nära nog samtliga importvaror av större be tydelse kan icke gärna vara något svenskt intresse, även om man beaktar, att de föreslagna tullarna oftast är relativt måttliga, mätt med internationell måttstock. Förbundet hemställer därför, att kommitténs förslag överarbetas i syfte att eliminera den enligt förbundets uppfattning onödiga höjning av tullnivån, i vilken majoritetsförslaget resulterat. Vägledande vid överarbet- ningen bör väsentligen vara de synpunkter, som framförts i herrar Gustafs sons och Westerlinds reservationer.
Sveriges köpmannaförbund är ense med kommittén om att importinciden- sen icke ger ett i detta sammanhang godtagbart värde för tullnivåns höjd.
Förbundet anser emellertid att icke heller det på grundval av den totala konsumtionen beräknade värdet kan anses godtagbart och anför till stöd härför följande.
Beträffande ett stort antal varuområden gäller onekligen alt de i Sverige producerade varorna med hänsyn till fraktförhållandena och på grund av
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
232
industrins konkurrensförmåga ställa sig billigare än motsvarande import
varor och därför skulle föredragas av konsumenterna även utan något tull
skydd. För en godtagbar bild av tullnivåns höjd, beräknad på konsumtionen,
bör sålunda vid beräkningarna frånräknas den del av konsumtionen som
baseras på konkurrenskraftig hemmaproduktion. Förbundet är övertygat om
att det värde för tullnivån som skulle erhållas, om en sådan beräkning vore
praktiskt möjlig, skulle vara betydligt lägre än det av kommittén redovi
sade värdet.
Förbundet anser att de av kommittén redovisade grunderna för en diffe
rentiering av tullskyddet på olika varor genom avvikelser från normaltullen
i princip synes godtagbara. Ett högre tullskydd än som synes förbundet nöd
vändigt har emellertid tillerkänts vissa branscher, vilkas behov av skydd
endast varit en följd av bristande rationalisering eller ovilja att anpassa sig
efter förändringar i konsumtionsinriktningen. Vidare anser förbundet att
tanken på »skvalpskydd» mot eventuell utländsk konkurrens eller dumping
icke varit helt främmande vid avvägningen av tullsatserna för varor som för
närvarande icke har något som helst behov av skydd. Möjligheterna till tull
frihet eller suspension av tull för sådana varor som icke tillverkas inom
landet anser förbundet också vara betydligt större än vad förslaget utvisar.
Kooperativa förbundet anser det föreliggande förslaget inte bara innebära
en stabilisering av tullnivån utan en, statistiskt sett, inte oväsentlig höjning
av denna och reellt ökad belastning av konsumenterna. Denna ökning har
åstadkommits dels genom det godtyckligt valda utgångsåret, dels genom
sättet för beräkningen av tullnivån under detta utgångsår, vilken skett efter
andra normer än de som allmänt taget kommer till användning vid mät
ning av tullbelastningen.
Förbundet framhåller att den särskilda fara, som föreligger vid många
tullhöjningar, nämligen att den höjda tullen leder till uppkomst av nya
företag, vilka genom inbördes konkurrens förhindrar utnyttjandet av tull
skyddet och sedan för att förbättra sitt läge drivs till sammanslutning i mo-
nopolistiska karteller till skada för konsumenterna och för företagens egen
rationalisering, endast i förbigående skänkts beaktande av kommittén. Den
na fara är en av anledningarna till att förbundet alltid ställt sig kritiskt till
föreslagna tullhöjningar och ansett sig böra påfordra de noggrannaste pröv
ningar i de särskilda fallen med hänsynstagande inte bara till den ifråga
varande produktionsgrenens intresse utan till folkhushållet och samhälls
ekonomin i dess helhet.
Enligt förbundets uppfattning borde revisionen av tulltaxan ha företagits
med noggrannare prövning av skyddsbehoven och med avsevärt mera in
gående samhällsekonomiska överväganden än vad fallet varit. Sambandet
mellan hemmamarknads- och exportproduktion borde ha beaktats i större
utsträckning i betraktande av att produktionsresurserna inom folkhushållet
är begränsade och att varje sådant stöd åt hemmamarknadsproduktionen,
som betyder mindre effektiv resursanvändning, i motsvarande grad inkräk
tar på exportindustrins expansion och, under vissa förutsättningar, på dess
konkurrensförmåga.
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
233
Stockholms handelskammare anser sig på de flesta punkter kunna god taga kommittémajoritetens principiella resonemang och ståndpunktstagan- de i fråga om tullskyddets höjd och avvägning. Sedan är det klart, uttalar handelskammaren, att olika meningar kan göra sig gällande rörande tullsat sernas storlek på särskilda områden, och i vissa fall anser handelskammaren reservanternas förslag utgöra en lämpligare avvägning av tullskyddet. Efter vissa kritiska synpunkter på kommitténs resonemang angående beroendet av utlandets tullpolitik och angående sambandet mellan tullar och växel kurser uttalar handelskammaren att förslaget i sin måttfullhet synes inne bära en väl avvägd lösning av ett utomordentligt svårt problem. Även om för slaget medför en viss höjning av tullnivån är det enligt handelskammarens mening icke rimligt att beteckna detsamma som protektionistiskt.
Vad beträffar förslagets inverkan på prisnivån uttalar handelskammaren att den föreslagna revideringen av tullpolitiken torde sakna egentlig bety delse för frågan om vårt lands internationella konkurrenskraft. Den vid ytt randets avgivande nyligen föreslagna höjningen av järnvägstaxan torde en ligt handelskammaren få återverkningar på prisnivån av nästan samma storleksordning, och liknande höjningar av nämnda taxa har skett vid flera tillfällen under senare år.
Med anledning av reservanternas resonemang om tullförändringarnas be tydelse för kapitalförhållandena inom industrin varnar kammaren för att genom spekulationer rörande ett teoretiskt kapitalvärde göra sig överdrivna föreställningar om betydelsen av de föreslagna tulländringarna. Dylika syn punkter kan ju anläggas på de flesta ekonomisk-politiska åtgärder, påpekar handelskammaren, och tulländringarna kan icke i detta hänseende anses vara av mera genomgripande karaktär. Såvitt handelskammaren kunnat fin na innebär reservanternas förslag med ifrågavarande betraktelsesätt en för- mögenhetsomfördelning av ännu större omfattning än kommittémajorite tens förslag.
Skånes handelskammare anför i sammanfattningen av sin ståndpunkt till kommitténs förslag bl. a. följande.
Oaktat de flesta av de av kommittén föreslagna tullsatserna torde vara tämligen väl avvägda, är det uppenbart, att vissa av dessa tullsatser icke ge ett tullskydd, som är ägnat att vidmakthålla en ur samhällelig synpunkt önskvärd produktion av hithörande varuslag. De tullhöjningar, som föreslås i syfte att delvis återställa det tullskydd, som förlorats genom penningvärdets fall, äro i cn del fall otillräckliga. Vissa föreslagna sänkningar av nu utgå ende individuella tullar inge betänkligheter. Går förslaget obeskuret igenom måste detta komma att få vittgående konsekvenser för den industriella pro duktionen. I första hand kommer den önskvärda differentieringen inom nä ringslivet att motverkas. På grund av den växande utländska konkurrensen torde åtskilliga betydelsefulla produkter, som för närvarande äro föremål för svensk tillverkning, icke längre komma att kunna tillverkas här i landet. Ett icke ringa antal mindre och medelstora företag komma av allt att döma att bli nödsakade att helt nedlägga driften. På åtskilliga platser kunna sys- selsättningssvårigheter komma att uppstå. Eu del mindre och medelstora kommuner komma att hårt drabbas därav. I den mån i vissa fall ett påtag
234
ligt behov kan visa sig föreligga av högre tullsatser än de av kommittén före
slagna bör enligt Handelskammarens mening framför allt med tanke på sys
selsättningen hänsynen till rådande tullnivå få vika och erforderliga höj
ningar av de föreslagna tullsatserna komma till stånd. En höjning av tull
nivån med en eller annan procentenhet innebär på intet sätt, att lågtullinjen
överges.
Gotlands handelskammare anser att en tulltaxerevision av förevarande
slag icke bör få medföra en allmän höjning av prisnivån i landet med hän
syn till de inflatoriska konsekvenser detta kan medföra samt att försiktig
heten fördenskull synes bjuda att de föreslagna tullsatserna något reduceras.
Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser däremot att
förslaget, även om det skulle innebära en viss höjning av tullnivån, knap
past torde medföra någon märkbar höjning av prisnivån, detta helst som
den hårdnande konkurrensen inom landet faktiskt omöjliggör ett utnytt
jande av det sålunda ökade tullskyddet.
Handelskammaren i Karlstad konstaterar att kommittén föreslår ett tull
skydd, som innebär en höjning av genomsnittstullen på importen. Även om
höjningen är av begränsad storleksordning, synes den om den blir perma
nent dock vara ett steg i fel riktning. Om däremot tullhöjningen är resulta
tet av ett önskemål att tillfälligt lindra omställningssvårigheter inom vissa
industrigrenar eller förebygga ett totalt nedläggande av för vårt folkhushåll
i ett exceptionellt läge nödvändiga industrier, finner kammaren att åtgär
den kan anses motiverad.
Handelskammaren i Gävle uttalar bl. a. att kommittén ej i tillräcklig
grad uppmärksammat värdet av mångsidighet hos näringslivet. En omstöp
ning av de nuvarande förhållandena härvidlag kan enligt handelskamma
rens mening medföra förluster (bl. a. ur sysselsättnings- och lokaliserings-
synpunkt) som ej motväges av beräknade framtida vinster, över huvud taget
måste man, säger handelskammaren, vid ingrepp i näringslivet och särskilt
då det gäller dess struktur iakttaga den största försiktighet. Sammanfatt
ningsvis uttalar emellertid handelskammaren att den tullnivå, vari förslaget
resulterat, synes godtagbar, varför kammaren, med vissa modifikationer, an
ser sig kunna tillstyrka den av kommittén föreslagna tulltaxan.
Svenska bankföreningen säger sig finna det välbetänkt, om den fastlås
ning av tullnivån som inträder genom övergången från vikt- till värdetullar,
icke sker på en högre nivå än den nuvarande. Frågan vilket sätt för be
räkning av tullnivån som är det riktigaste anser sig föreningen ej ha anled
ning att gå in på, men den omständigheten att även kommittémajoriteten
räknar med att förslaget skulle medföra en uppressning av prisnivån är en
ligt föreningens mening ett indicium på att det innebär en reell höjning av
tulinivån. Mot bakgrunden av att det svenska tullsystemet under de senare
decennierna har undergått en utveckling som inneburit en icke oväsentlig
liberalisering anser sig bankföreningen kunna instämma i de båda reservan
ternas omdöme, att ett genomförande av majoritetsförslaget, ej minst på
grund av den allmänna övergången från kvantitets- till värdetullar, skulle
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
235
innebära en omläggning av svensk tullpolitik i protektionistisk riktning. Låt
vara, tillägger föreningen, att det icke är fråga om någon drastisk höjning
av det relativa tullskyddet, utan snarare om ett fastlåsande av detta på en
något förhöjd nivå. Sett mot det allmänna ekonomiskt politiska läget torde
det enligt bankföreningens åsikt knappast kunna göras gällande att en om
läggning av den svenska tullpolitiken i protektionistisk och prisstegrande
riktning nu skulle vara nödvändig. Detta hindrar dock icke att det i enstaka
speciella fall kan finnas goda skäl för ett förhöjt tullskydd, anser föreningen,
men det väsentliga är att man undviker en allmän tullhöjning, som kan ge
upphov till olämpliga förändringar i näringslivets struktur.
Landsorganisationen ansluter sig till den meningen, att kommittémajori
tetens förslag i själva verket innebär en större höjning av tullnivån än vad
som framgår av kommitténs beräkningar. Orsaken härtill ligger enligt LO:s
uppfattning främst i att tullarna i stort sett höjts för typiska importvaror,
medan de sänkts särskilt på områden där den inhemska produktionen har
en stark ställning. Även om kommittén i sina beräkningar sökt ta hänsyn
till att tullhöjningarna lättare torde slå igenom i prisnivån än tullsänkning
arna, delar LO kritikernas åsikt att majoritetsförslagets skydds- och pris
höjande verkan har underskattats av kommittén.
Enligt LO:s mening är varje höjning av det genomsnittliga tullskyddet
omotiverad för de närmaste åren; tvärtom förordar LO en om också begrän
sad sänkning av den genomsnittliga tullnivån, såväl enligt kommittémajori
tetens som enligt huvudreservanternas beräkningsmetoder. Vad åter beträf
far tullnivån i en mer avlägsen och svårbedömbar framtid, får man enligt
LO:s mening med den i annat sammanhang föreslagna tullberedningen som
främsta instrument pröva sig fram undan för undan.
Principiellt anser LO kommitténs tanke att i viss utsträckning utjämna
tullskyddet vara riktig, ehuru LO framför kritik av det sätt på vilket kom
mittén genomfört detta i den praktiska tillämpningen. LO uttalar emellertid
också sin anslutning till reservanterna Gustafssons och Westerlinds sche
matiska fördelning av tullskyddet på olika branscher; då skillnaden i regel
är ganska liten mellan majoritetens och reservanternas konkreta bud, anser
LO att icke heller de senare kan helt fritagas från den mot majoriteten rik
tade kritiken.
För att genomföra en utjämning på lång sikt av tullskyddet mellan hög-
och lågtullnäringar behövs enligt LO specialundersökningar bransch för
bransch, och LO förordar att man under medverkan av bl. a. arbetsmark
nadsmyndigheterna gör upp en plan härför och därvid tillmäter struktur
politiken en stor roll.
Som en sammanfattning av sina synpunkter föreslår LO
att strävandena efter vidgad utrikeshandel omedelbart ges uttryck i en
otvetydig om också begränsad sänkning av den genomsnittliga tullnivån i den
nya tulltaxan, vilket innebär, att LO i detta avseende vill gå längre än de
båda huvudreservanterna och -— om detta LO:s förslag ej skulle vinna be
aktande — i andra hand föredrar huvudreservanternas mening rörande tull
nivån framför kommittémajoritetens;
236
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
att beträffande fördelningen av tullskyddet en viss utjämning mellan högre
och lägre tullar genomföres i den nya taxan redan från början och att en
plan göres upp för fortsatt successiv utjämning;
att en tullberedning får till uppgift att övervaka genomförandet av denna
plan och framföra förslag till önskvärd anpassning av densamma samt att
ta ytterligare initiativ i syfte att på längre sikt ernå en fortsatt sänkning av
tullnivån;
att slutligen tullpolitikens samband med övrig ekonomisk politik och
särskilt med struktur- och arbetsmarknadspolitiken i fortsättningen beaktas
samt att tullberedningen instrueras att verka i denna anda.
Tjänstemännens centralorganisation anser att man vid tulltaxans utfor
mande inte bör ta alltför starkt intryck av konjunkturförhållandena inom
vissa branscher vid den tidpunkt utarbetandet sker; organisationen finner
det rimligt att man avpassar tulltaxan så att någon höjning av tullskyddet
jämfört med år 1952 inte uppstår.
Statstjänstemännens riksförbund anser det icke uteslutet att förslaget
kan komma att leda till större prisstegringar än vad kommittén föreställt
sig. En höjning av prisnivån kommer att förorsaka kostnadshöjningar, som
kan ge till resultat försämrad konkurrenskraft för exportnäringarna, ett
sämre bytesförhållande samt en ökning av den inflatoriska tendensen. För
bundet förutsätter därför att det skall visa sig möjligt att på ett flertal punk
ter anpassa den nya tulltaxan till en något lägre nivå i huvudsak enligt de
synpunkter som anförts av vissa reservanter.
Sveriges akademikers centralorganisation kan inte finna, att tillräckliga
skäl föreligger för en höjning av det genomsnittliga tullskyddet; tvärtom
synes en successiv sänkning vara motiverad. Organisationen ansluter sig
därför i huvudsak till de reservationsvis framförda synpunkterna till för
mån för ett lägre tullskydd.
Sjöfartsstyrelsen anser att vid fastställandet av den nya tulltaxan en av
vägning bör ske med beaktande av de i betänkandet reservationsvis framförda
förslagen; styrelsen anför bl. a. följande.
Det måste enligt sjöfartsstyrelsens mening vara ett vitalt intresse för Sve
rige att såväl rederinäringen som varvsindustrien får tillfälle att även fort
sättningsvis hävda sig i den internationella konkurrensen. Mot denna bak
grund är det angeläget att åtgärder i görligaste mån undvikes, som kan leda
till en uppressning av det allmänna kostnadsläget och därmed ofördelaktigt
påverka berörda näringsgrenars konkurrenskraft. Ett genomförande av tull-
taxekommitténs förslag skulle enligt sjöfartsstyrelsens uppfattning kunna
innebära vissa risker i nu ifrågavarande avseende. En höjning av tullarna
inom betydande varuområden skulle samtidigt otvivelaktigt påverka investe
ringarnas inriktning till nackdel icke minst i nuvarande kreditsituation för
internationellt fullt konkurrenskraftiga näringsgrenar.
Statskontoret uttalar att, om majoritetsförslaget skulle innebära en sådan
höjning av den genomsnittliga tullnivån som reservanterna påstått, förslaget
bör göras till föremål för en allmän överarbetning i syfte att ernå ur sam
hällsekonomisk synpunkt bättre avpassade tullar.
Statens priskontrollnämnd finner det vanskligt att uttala sig om hur stor
237
inverkan på prisnivån som förslaget skulle medföra. Kommittén har kom
mit fram till en höjning med omkring 160 milj. kr.; härtill bör enligt nämn
den läggas vissa höjningar av handelsmarginalerna, varför förslaget kan tän
kas innebära 200 milj. kr. höjning av prisnivån. Om hänsyn tages till enbart
importen, innebär kommittéförslaget att det genomsnittliga tullskyddet ökar
från 8 % till 11 %. Även om ett genomsnittligt 11-procentigt tullskydd i jäm
förelse med flertalet andra länder måste anses lågt, framhåller nämnden,
innebär dock kommittéförslaget en icke oväsentlig förstärkning av import
tullskyddet, vilket på längre sikt kan komma att inverka på prisnivån i
landet på ett för konsumenterna oförmånligt sätt. Nämnden biträder kom
mitténs uppfattning att en förstärkning av tullskvddet kan vara befogad
på vissa områden. Det är emellertid betydelsefullt ur konsumentsynpunkt
att, om dylika förstärkningar av tullskyddet kommer till stånd, motsvarande
sänkningar sker på andra områden. Enligt nämndens uppfattning bör detta
kunna ske utan att det svenska näringslivets berättigade intressen därige
nom åsidosättes.
Konjunkturinstitutet anser att det vid beräkning av tullnivån icke i och
för sig kan betraktas som mera riktigt att väga enligt produktionens eller
konsumtionens sammansättning än enligt importens. Kommitténs argumen
tation att importens sammansättning påverkas av tullsystemets struktur an
ser institutet icke hållbar; även produktionens och konsumtionens samman
sättning påverkas av tullsystemets struktur. Vidare påpekas att kommittén
vid bedömning av förslaget räknar med oförändrad produktions-, konsum
tions- och importsammansättning. Det är vanskligt att se någon konsekvens
i detta, säger institutet, och mot denna bakgrund även omöjligt att förstå
kommitténs motvilja mot att på vanligt sätt väga enligt importens samman
sättning.
Även om frågan om tullskyddets höjd före och efter kommitténs förslag
enligt institutets uppfattning icke på tillfredsställande sätt klarlagts av kom
mittén, anser institutet dock att det framlagda statistiska materialet tyder
på att kommitténs förslag innebär en höjning av tullskyddet; institutet an
för härom.
Rent bortsett från att detta tycks vara i strid med direktiven, önskar insti
tutet särskilt framhålla att det även synes stå i strid med den allmänna eko
nomiska politikens försök att stabilisera prisnivån. Under en tid där nära
nog samtliga prisnivåbestämmande faktorer tenderar att driva upp pris
nivån synes det föga rationellt att ändra tullnivån på ett sätt som endast
kan skärpa dessa tendenser. Institutet ansluter sig härvid helt till de av
reservanterna Gustafsson och Westerlind framförda synpunkterna.
Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika näringsgrenar har
institutet såsom nämnts i annat sammanhang, med erkännande av att nor-
maltullmetoden konsekvent genomförd synes innebära vissa fördelar, bl. a.
på grund av de avsteg som gjorts Iran densamma uttalat, att det äi vanskligt
att inse varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avväg
ning av tullskyddet; institutet anför i detta sammanhang följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
238
Kommittén hänvisar härvid bl. a. till det önskvärda i att inte åstadkom
ma alltför stora störningar i produktionslivet vid tullomläggningen; för ju
längre tidrymd man tänker sig det nya tullsystemet i funktion desto mindre
relevans får emellertid detta argument, övergången kan dessutom göras
successiv. I detta sammanhang kan också påpekas att det förefaller princi
piellt egendomligt att diskutera hela problemet om den riktiga avvägningen
av tullskyddet och tullnivåns höjd utan att härvid ta hänsyn till det kraf
tiga tullskydd som jordbruket i kraft av jordbruksregleringens importav
gifter åtnjuter. Att jordbrukets skydd har form av importavgifter som ur
juridisk synpunkt i vissa hänseenden skiljer sig från tullar, är ur samhälls
ekonomisk synvinkel irrelevant. Ur resursanvändningssynpunkt kan det i
hög grad ifrågasättas om inte normaltullarna borde beräknas under hän
synstagande till jordbrukets skydd och tillämpas även på jordbrukets om
råde. Konjunkturinstitutet finner det också anmärkningsvärt att verkning
arna på inkomstfördelningen i allmänhet ej tagits upp till prövning.
Institutet anser att kommittéförslaget uppvisar mycket allvarliga brister,
framför allt med hänsyn till det viktiga problemet om tullpolitikens koordi
nation med den ekonomiska politiken i övrigt. På vissa punkter förefaller
kommittémajoritetens förslag stå i direkt motsättning till den allmänna
ekonomiska politiken. Vidare anför institutet bl. a. att såvitt man kan förstå
av betänkandet ingen systematisk undersökning av produktionsvillkoren
inom de olika näringsgrenarna ligger till grund för kommittémajoritetens
förslag. Institutet anser för sin del att bristerna är så pass allvarliga att det
i själva verket bör ifrågasättas om inte förnyad utredning vore påkallad.
Generaltullstyrelsen är vad beträffar avvägningen av tullskyddet av den
uppfattningen, att några större skiljaktigheter mellan kommitténs och reser
vanternas uppfattning icke synes föreligga. Tullstyrelsen anför härom föl
jande.
Reservanterna rikta kritik mot den av kommittén föreslagna avvägningen
av tullsatserna; det synes icke fullt klart huruvida kritiken främst riktar
sig mot användningen av normaltullsatser eller mot de härifrån gjorda av
vikelserna. Vilket som än må vara fallet torde det vara av intresse att kon
statera, att de av reservanterna föreslagna tullarna synas innebära ungefär
samma avvägning som kommitténs förslag. Mestadels ligga de av reservan
terna påyrkade tullsatserna omkring två procentenheter under kommitténs,
det vill säga ungefär vad som motsvarar den avvikande uppfattningen angå
ende tullnivåns storlek.
Beträffande beräkningen av tullnivån uttalar styrelsen, att tullskyddets
genomsnittliga storlek otvivelaktigt får ett riktigare uttryck, om beräkningen
sker på basis av konsumtionens än på basis av importens sammansättning;
styrelsen fortsätter.
Huruvida den omständigheten att tullskyddet till äventyrs icke helt ut
nyttjas skall anses innebära att den »reella» tullnivån är lägre än den på
nyss angivna sätt beräknade »nominella» nivån är en fråga som icke kan
utan vidare besvaras. Därest statsmakterna äro beredda att i förekommande
fall låta de inhemska producenterna utnyttja det nominella tullskyddet, tor
de anledning i och för sig knappast föreligga till annat betraktelsesätt än
att dessa siffror representera det faktiska tullskyddet. Emellertid är det up
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
239
penbart att tullsatserna ibland nå en sådan höjd att de icke kunna utnyttjas
eller att försök i denna riktning sannolikt skulle leda till revision av tull-
satserna. Dylika förhållanden böra självfallet beaktas i förevarande sam
manhang. Tänkbart är att man skulle kunna göra ett försök att bedöma i
vad mån de olika individuella tullsatserna utnyttjas, men varje siffermässig
beräkning av detta slag skulle vara förenad med stora vanskligheter, och
styrelsen finner det befogat att kommittén begränsat sig till en redovisning
av den nominella tullnivån.
Tydligen bör man, säger tullstyrelsen, skilja mellan beräkningen av tull
nivån, vilken icke lämpligen kan ske annat än efter rent matematiska grun
der, samt tolkningen av den sålunda beräknade tullnivån, vid vilken senare
hänsyn givetvis kan och bör tagas till sådana förhållanden som graden av
tullskyddets utnyttjande. Kommittén har gjort detta bland annat vid bedö
mandet av förslagets inverkan på prisnivån. Enligt styrelsens uppfattning
ger det härvid framlagda siffermaterialet en god bild även av förslagets in
verkan på den »reella» tullnivån.
Styrelsen säger sig icke kunna finna annat än att förslaget i enlighet med
direktiven får anses innebära en praktiskt taget oförändrad tullnivå. Reser
vanternas påstående att kommitténs förslag skulle innebära en höjning av
tullnivån med omkring 50 procent i jämförelse med år 1952 grundar sig på
importincidensen, vilken, framhåller tullstyrelsen, saknar relevans för be
dömande av tullskyddsförhållandena vid sådana strukturella förändringar
som den nu aktuella tulltaxerevisionen skulle medföra.
Kommerskollegium konstaterar efter sin förut redovisade kritik av nor-
maltullmetoden att kommittén vid tullsatsernas definitiva avvägning i be
tydande mån avvikit från normaltullarna, önskvärdheten av att undvika
häftiga omläggningar inom näringslivet har därvid, anför kollegium, varit
en dominerande synpunkt, och även andra särskilda skäl har i relativt stor
utsträckning beaktats. Genom dessa avvikelser har kommitténs förslag i
praktiken fått en sådan utformning att kollegium ansett sig i stort sett
kunna acceptera detsamma.
Beträffande tullnivåberäkningen uttalar kollegium att det synes vara teo
retiskt riktigare att arbeta med produktions- eller konsumtionsincidenser
än med importincidenser men att i praktiken vägande invändningar torde
kunna resas även mot en sådan metod och att båda metoderna är behäftade
med principiella felaktigheter. Mot bakgrunden av att det framlagda för
slaget kan sägas innebära en relativt måttlig j ustering av rådande tullskydd
synes, anser kollegium, anledning saknas att förstora de motsättningar som
skapas genom att bedömningen av taxeförslaget grundas på olika metoder
för mätandet av resultatet. En bedömning av verkningarna av tullföränd
ringar bör närmast taga sikte på att fastställa de åtföljande prisförändring
arna och den interna belastning som dessa ingrepp medför. Att skapa siffer
mässiga uttryck härför torde vara ytterst komplicerat och vid omfattande
revisioner praktiskt taget ogörligt. Angeläget är emellertid att detta problem
fortsättningsvis ägnas uppmärksamhet.
240
Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Tullsatserna i förslaget till en gemensam nordisk tulltaxa är i stort sett
avpassade efter varornas bearbetningsgrad. Denna princip för tulltaxans
uppbyggnad ger i regel de lägsta tullsatserna för råvaror, något högre tull
satser för halvfabrikat och de högsta tullsatserna för färdigvaror. Vid fast
ställande av de enskilda tullsatserna har man, anför utskottet, tagit hänsyn
till en råd olika faktorer, t. ex. storleken av tullen för ingående råvaror, den
nordiska produktionens omfattning och struktur, den genom produktionen
framkomna värdestegringen, den utländska konkurrensens omfattning och
styrka, historiska förhållanden m. m.
Utskottet framhåller att beräkningen av en genomsnittlig tullnivå är utom
ordentligt vansklig och att någon allmänt accepterad metod för sådana be
räkningar icke föreligger. Tulluppbördens storlek i förhållande till värdet
av de importerade varorna (importincidensen) kan enligt utskottets upp
fattning icke anses ge ett riktigt uttryck för tullnivån. Alldeles särskilt gäl
ler detta när det rör sig om specifika tullsatser, eftersom dessa har en ten
dens att förorsaka förskjutningar i importens sammansättning även inom
de enskilda positionerna i tulltaxan. Icke desto mindre har man, säger ut
skottet, på grund av de svårigheter som är förknippade med tullnivåberäk-
ningar enligt andra metoder, oftast använt importincidensen som ett ut
tryck för tullnivån, och utskottet har icke haft möjligheter att företaga
några beräkningar på annan grundval. Resultatet av de beräkningar, som
sålunda företagits, är att förslaget (med bortseende från fiskala tullar) för
Sveriges vidkommande skulle medföra en höjning av importincidensen till
4,0 % mot 3,7 % enligt de den 1/5 1957 gällande tullsatserna (det torde
observeras att dessa siffror av flera anledningar, främst den att beräk
ningarna innefattar jämväl tullfria varor, icke är jämförbara med de av
tulltaxekommittén redovisade siffrorna rörande kommittéförslagets inne
börd).
Det nordiska förslaget överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag
vid ungefär 80 % av de rubriker som omfattas av förslaget. Vid övriga be
rörda rubriker ligger förslaget oftare över än under kommitténs förslag.
Höjningarna i jämförelse med detta förslag synes till övervägande del avse
färdigvaror, under det att sänkningarna i större utsträckning synes hänföra
sig till halvfabrikat.
Departementschefen
Ehuru några meningsskiljaktigheter icke föreligger om att vårt land bör
föra en frihandelsvänlig politik, kan skilda uppfattningar naturligtvis ändå
göra sig gällande om tullarnas höjd och avvägning. Inom kommittén har
också olika meningar kommit till uttryck. Två ledamöter har i en utförlig
allmän reservation, supplerad av talrika detaljreservationer beträffande
enskilda varuslag, uttalat sig för en lägre tullnivå än kommittémajoriteten,
241
under det att en ledamot, utan att i allmänhet precisera sin mening genom
reservationer beträffande enskilda varuslag, förordat ett i vissa hänseenden
starkare tullskydd. Avgivna remissyttranden ger också uttryck åt olika
ståndpunkter, i det att vissa remissinstanser i huvudsak godtager kommit
téns förslag, andra närmast ansluter sig till de två förstnämnda reservan
ternas uppfattning, andra åter uttalar sig för ett starkare tullskydd än kom
mittén föreslagit.
Enär frågan om tullarnas höjd och avvägning i det följande kommer att be
handlas i detalj varugrupp för varugrupp, kan jag här inskränka mig till
att beröra ett par spörsmål av mera principiell natur.
Framhållas bör sålunda beträffande den normaltullmetod, som
kommittén använt såsom arbetsinstrument, att det endast är fråga om ett
hjälpmedel, avsett att på basis av vissa förutsättningar skaffa hållpunkter
för kommitténs vidare bedömanden, alltså icke om en metod för definitiv av
vägning av tullskyddet. Förutsättningarna innefattar bl. a. bortseende från
det individuella »behovet» av tullskydd, vilket alltså är ett avsiktligt drag
hos metoden, varigenom denna medger en klarare bedömning av det »behov»
av tullskydd, som kan ha ådagalagts genom den i övrigt förebragta utred
ningen. Metoden synes mig vara av värde icke minst på grund av nu an
förda förhållande, och dess praktiska betydelse för kommitténs arbete är
allmänt omvittnad. Huruvida förekomsten av uträknade normaltullsatser
kan ha otillbörligt tillbakaträngt de mera individuella behovssynpunkterna
vid den definitiva avvägningen av tullskyddet är en sak som torde få be
dömas vid behandlingen av de enskilda tullsatserna. Emellertid vill jag re
dan nu framhålla att »behovet» av tullskydd för viss produktion kan be
dömas olika, beroende på i vilken omfattning det anses påkallat att på
detta sätt upprätthålla ifrågavarande produktion, och att behovssynpunk-
ten icke får givas sådan innebörd, att produktionens bibehållande vid nu
varande omfattning skulle utgöra någon absolut förutsättning vid tullskyd
dets avvägande.
Innebörden av kommitténs förslag i stort sammanhänger i väsentlig mån
med dess genomsnittliga t u 11 n i v å eller kanske snarare med läget av
denna nivå i förhållande till den nuvarande. Bedömningen härav är beroen
de av hur man uppfattar begreppet tullnivå, en sak som är föremål för
delade meningar i remissyttrandena. Även kommitténs kritiker medger
emellertid att tulluppbördens storlek i förhållande till importvärdet (import-
incidensen) icke är något korrekt mått på tullnivån. Tydligt är å andra sidan
att även beräkningar på basis av konsumtionen, som icke tar hänsyn till i
vad mån tullskyddet utnyttjas, ur vissa synpunkter kan ge mindre tillfreds
ställande resultat. Kommittén har själv framhållit detta och sökt taga hän
syn till förhållandet vid beräkning av tulländringarnas inverkan på pris
nivån.
l(i liihang (ill riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr SO
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
242
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kommitténs beräkningar av tull- och prisnivå för år 1954 grundar sig på
en uppräkning av 1950 års siffror med användande av en prisindex, som
visat sig icke vara helt adekvat, och får därför anses behäftade med en viss
osäkerhet. Numera föreligger emellertid 1954 års faktiska siffror, och jag
har på grundval av dessa låtit verkställa beräkningar av samma slag som
de i tabell 1 redovisade. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 3.
Tabell 3. Tullnivå för fullbelagda industriprodukter i allmänhet
Incidenser i procent
1954
Normal
Kommittén
1950 års statistik av kommittén omräknad
till 1954 års prisnivå
Import ..........................................................
7,9
11,5
10,9
Konsumtion..................................................
10,8
11,8
11,0
1954 års statistik (faktiska siffror)
Import ..........................................................
9,2
11,8
10,8
Konsumtion..................................................
11,0
11,7
10,4
Tabellen visar att de faktiska siffrorna för år 1954 i vissa hänseenden av
viker ganska mycket från de av kommittén på basis av 1950 års statistik
framräknade siffrorna. Skillnaderna förklaras dels av ändringar i importens
och konsumtionens sammansättning, dels av att den vid framräkningarna
använda prisindex icke är helt representativ för vare sig här medtagna
varuområde som helhet eller dess olika varugrupper.
De nu verkställda beräkningarna ger en något annan uppfattning rörande
innebörden av kommitténs förslag än de av kommittén redovisade siff
rorna. Medan betänkandet anger en höjning av den på konsumtionen beräk
nade tullnivån med 0,2 enheter, utvisar de nya beräkningarna en sänkning
med 0,6 enheter. Betraktar man importincidensen finner man, i stället för
den i betänkandet redovisade höjningen med 3,0 enheter, en höjning med en
dast 1,6 enheter.
Tulltaxerevisionen bör emellertid i enlighet med den uppfattning, åt vil
ken jag inledningsvis givit uttryck, betraktas jämväl som en förberedelse
till det planerade nordiska samarbetet. Det är med hänsyn till detta samar
bete angeläget, att man vid utarbetandet av den svenska tulltaxan beaktar det
framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, så att icke en komman
de behandling av detta försvåras. Nämnda förslag är att anse som ett för
handlingsresultat, och det synes önskvärt att man redan nu eftersträvar att
för vårt lands vidkommande genomföra de föreslagna nordiska tullsatserna.
Dessa överensstämmer enligt vad som tidigare anförts på de flesta punkter
med tulltaxekommitténs förslag. I den mån skiljaktigheter föreligger, över
ensstämmer det nordiska förslaget i några fall med i kommittén framförda
reservationer, eller också kan det i andra fall sägas inta en förmedlande
243
ståndpunkt mellan majoriteten och reservanterna. Det har i sådana fall synts
mig naturligt, att det nordiska förslaget i regel blir utslagsgivande. Här
igenom kommer den nya svenska tulltaxan redan från början att i ännu
högre grad än kommittéförslaget överensstämma med det nordiska förslaget.
I fråga om de varuslag, där den föreslagna nordiska tullsatsen inte ansetts
lämpligen kunna användas i en nationell svensk tulltaxa, har jag funnit
angeläget att inte företa sådan ändring i förhållande till den nuvarande
tullsatsen, att den svenska tullsatsen avlägsnar sig från nivån i det nor
diska förslaget. Även i så måtto vill jag sålunda förorda, att den blivande
svenska tulltaxan närmas till den nordiska ståndpunkten.
I enlighet med det anförda har det av mig framlagda taxeförslaget utarbe
tats på grundval av tulltaxekommitténs förslag jämte därvid fogade reserva
tioner samt med beaktande på sätt nyss angivits av föreliggande förslag till
nordisk tulltaxa. Enligt förslaget skulle den på konsumtionen beräknade
tullnivån för industriprodukter i allmänhet komma att uppgå till 10,0 %,
innebärande en sänkning med 1,0 enheter i jämförelse med 1954 års nivå;
importincidensen beräknas komma att uppgå till 10,5 %, innebärande en
höjning med 1,3 enheter (beräkningarna utförda på basis av 1954 års sta
tistik). Förslaget ligger i vad avser tullnivåns höjd mellan kommitténs
och huvudreservanternas förslag. Framhållas må att de föreslagna höj
ningarna i förhållande till 1954 års tullsatser redan blivit i huvudsak ge
nomförda på mycket väsentliga områden genom 1955 års beslut om sär
skild tullavgift för textilvaror m. fl. produkter. Förslagets inverkan på
den nuvarande prisnivån kan med hänsyn bl. a. till detta förhållande be
dömas såsom mycket obetydlig.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
244
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
IV. SÄRSKILDA FRÅGOR
Tulltaxeförordningen
Tulltaxan är enligt bestämmelsernas nuvarande utformning en bilaga till
tulltaxeförordningen, vars i 1 § meddelade huvudstadgande innebär att till
riket införda varor skall beläggas med tull enligt tulltaxan. Härutöver inne
håller tulltaxeförordningen dels vissa stadganden av mera omedelbar be
tydelse för tillämpningen av taxan, t. ex. regler angående beräkningen av
varors tullpliktiga vikt och värde, dels ock vissa bestämmelser som kan sä
gas utgöra undantag från den i 1 § intagna huvudregeln. Såsom förut nämnts
har tulltaxekommittén verkställt en översyn även av tulltaxeförordningen.
Vissa frågor har sålunda tagits upp i betänkandet angående tulltaxan, och
förordningen i övrigt har behandlats i ett särskilt betänkande; vid sistnämn
da betänkande har fogats förslag till ändrad lydelse av förordningen i dess
helhet.
Enligt min mening bör den nya tulltaxan med hänsyn bl. a. till dess av
Bryssel-konventionen beroende utformning lämpligen utfärdas som en sär
skild författning; förslag till härav betingad ändring av 1 § tulltaxeförord
ningen har utarbetats inom finansdepartementet.
Härutöver bör i samband med införandet av den nya taxan vissa andra
ändringar vidtagas i nämnda förordning. Förslag härtill har jag för avsikt
att framlägga i annat sammanhang. Emellertid vill jag redan nu nämna att
jag med hänsyn till pågående utredningar med syfte att åvägabringa en uni
formering av de nordiska ländernas lagstiftning på ifrågavarande område
funnit mig icke böra för närvarande upptaga tulltaxekommitténs förslag i
dess helhet till prövning. Det förslag jag avser att framlägga gäller huvud
sakligen frågor, som berörts av tulltaxekommittén i dess betänkande angå
ende tulltaxan, d. v. s. frågor av mera omedelbar betydelse för tillämpning
en av denna. Förslaget kommer bl. a. att avse vissa ändringar av reglerna för
beräkning av tullvikt och tullvärde samt vissa bestämmelser som skär ige
nom klassificeringen enligt nomenklaturen och därför icke kunnat anknytas
till bestämda rubriker i tulltaxan. Tullfrihet avses sålunda bli stadgad för
följande varuslag, nämligen läkemedel, varor för tillverkning av läkemedel,
varor med viss användning inom gummiindustri eller mineraloljetillverk-
ning, garn för tillverkning av fisknät samt viss flygmateriel. Vidare avses
en bestämmelse bli införd angående särskild tullsats för sammansättnings-
delar för bilindustrin.
Varuslag som icke tillverkas inom landet
Kommittén har föreslagit införande av en anordning, varigenom tullfri
het skulle kunna medgivas för vara av visst slag, som icke är föremål för
245
väsentlig produktion inom landet, även om vara av sådant slag enligt taxan
är tullbelagd. Enligt kommitténs förslag skulle i tulltaxeförordningen in
tagas en bestämmelse om befogenhet för Kungl. Maj :t att meddela förord
nande härom.
Nordiska utskottet har tänkt sig en liknande anordning beträffande varu
slag som icke är föremål för väsentlig produktion i de nordiska länderna.
Utskottet har emellertid framhållit att de administrativa svårigheter, som
är förenade redan med tillämpning av en sådan anordning i ett enda land,
blir ännu större om bestämmelsen skall praktiseras av flera länder i gemen
skap, och utskottet har därför föreslagit att den begränsas till kemikalier
och icke elektriska maskiner (kap. 28, 29 och 84 i tulltaxan). Enligt utskot
tets förslag skulle tullfrihet kunna medgivas endast efter hemställan av det
ministerråd, som förutsättes upprättat i samband med bildandet av en ge
mensam marknad.
Tydligt är att ett genomförande av den nordiska marknaden kommer att
materiellt påverka såväl omfattningen som innebörden av ett sådant be
myndigande för Kungl. Maj :t som tulltaxekommittén föreslagit. Med hän
syn till angelägenheten av att icke föregripa behandlingen av det nordiska
förslaget är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga kommitténs
förslag till prövning.
Inrättande av en tullberedning
I ett vid tulltaxekommitténs betänkande fogat särskilt yttrande föreslår
ledamoten Boo upprättandet av en permanent tullberedning, som skulle va
ra ett utredande och förslagsställande organ med initiativrätt i tullfrågor.
Som exempel på dylika frågor nämnes avtrappning av höga tullar, avveck
ling av uppfostringstullar samt eljest ifrågasatta ändringar av tullskyddet.
Beredningen skulle enligt förslagsställaren inordnas i kommerskollegium
eller uppdragas åt en särskild nämnd, sammansatt av representanter för
berörda myndigheter och näringslivet, varvid konsumentsidan kunde före
trädas av de fackliga organisationerna.
I remissyttrandena har olika meningar kommit till uttryck i denna fråga;
bland de remissinstanser som ställt sig positiva till tanken märkes Lands
organisationen, som enligt vad förut anförts bl. a. föreslagit uppgörande av
en plan för successiv utjämning av tullskyddet och därvid tänkt sig, att tull
beredningen skulle övervaka planens genomförande.
Frågor av nu berörda slag måste, vid ett realiserande av planerna på en
nordisk marknad, uppenbarligen bli föremål för gemensam handläggning.
Hur en sådan handläggning kan komma att ske blir beroende av hur sam
arbetet i övrigt organiseras, vilket det ännu är för tidigt att bilda sig nå
gon bestämd uppfattning om. Även om härjämte en viss behandling av frå
gorna på det nationella planet blir erforderlig, är det tydligt att omfatt
ningen av och formerna för detta arbete i hög grad påverkas av det nordiska
samarbetets organisation. Enligt min uppfattning är det därför icke möj
ligt att nu taga ställning till här ifrågavarande spörsmål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
246
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxan och jordbruksregleringen
Nuvarande system för prissättningen på jordbruksprodukter innebär att
gränsskyddet för egentliga jordbruksprodukter i princip effektueras genom
särskilda importavgifter. I samband med införandet år 1956 av detta system
avskaffades tidigare utgående tullar för sådana produkter. Det nu framlagda
tulltaxeförslaget innebär icke någon ändring i detta hänseende. Emellertid
bär det befunnits önskvärt att i samband med övergången till en ny nomen
klatur på ett par punkter vidtaga smärre jämkningar av närmast teknisk
natur i fråga om avgränsningen av det område som faller inom avgiftssyste
met. Chefen för jordbruksdepartementet har enligt vad jag inhämtat för av
sikt att framlägga vissa förslag i detta hänseende, vilka förslag beaktats vid
utformningen av det nu framlagda tulltaxeförslaget. I fråga om varuslag som
icke faller under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter men till
verkas av avgiftsbelagda produkter har jag vid framläggande av förslag till
tullsatser beaktat de avgifter av olika slag som för närvarande åvilar de an
vända råvarorna.
Tullarnas samband med annan indirekt beskattning
Indirekt beskattning kan utformas så att de särskilda slagen av skatter
uttages för de importerade såväl som de inhemska varorna. Ibland kan det
emellertid vara praktiskt att låta de särskilda skattebestämmelserna gälla
enbart för varor av inhemsk produktion och ge beskattningen av importe
rade varor formen av tull (i förekommande fall genom höjning av den eljest
utgående tullen). Avser en sådan kompenserande tull att motsvara skatt
på den färdiga varan, bör den givetvis utgå med samma belopp som skatten.
Emellertid kan det ibland förekomma att icke den färdiga varan som sådan
men väl en beståndsdel i denna är belagd med skatt; i dylikt fall bör en
kompenserande tull avpassas med vederbörlig hänsyn till mängden av ifråga
varande beståndsdel.
I nuvarande taxa förekommer tullar med uppgift helt eller delvis att
kompensera skatter på den färdiga varan i fråga om läskedrycker och malt
drycker. Några fall då tullsatserna särskilt avpassats med hänsyn till skatter
på ingående beståndsdelar förekommer däremot icke för närvarande.
Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållande av den nuvarande anord
ningen i fråga om tullen på läskedrycker och maltdrycker. Vidare har kom
mittén framlagt förslag till särskild utformning av tullen på vissa sprit-
haltiga produkter med beaktande av skatten på sprit för tekniskt ändamål.
Mot kommitténs uppfattning i dessa frågor har jag i princip ingen erinran.
Emellertid vill jag framhålla att jag har för avsikt att inom kort framlägga
förslag till höjd indirekt beskattning. Jag avser sålunda bl. a. att föreslå
dels viss höjning av nuvarande skatter på läskedrycker och maltdrycker,
dels utvidgning av maltdrvcksbeskattningen till att avse jämväl lagrat lättöl,
dels ock införande av skatt på socker. Vid utformningen av tull taxeförslaget
har hänsyn tagits till verkningarna av en sålunda förhöjd beskattning i fråga
om tullsatserna för läskedrycker och maltdrycker ävensom olika varor inne
hållande socker.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
247
Tulltaxan och GATT
De nuvarande tullsatserna är som bekant i stor utsträckning bundna i
GATT. Bindning av specifika tullar har i allmänhet gjorts med förbehåll
för övergång till en värdetull av i varje särskilt fall angiven storlek. På
grund härav har i allmänhet förelegat en viss rörelsefrihet i fråga om höj
ning av tullarna, och jag har i regel icke funnit det påkallat att föreslå
högre tull än GATT-bindningarna medger. Däremot ligger de föreslagna
tullsatserna ej sällan under GATT-nivån. I ett fåtal fall innebär emellertid
förslaget överskridande av föreliggande bindningar. Dessa tullsatser kan
icke sättas i kraft förrän ändring i GATT-avtalet åvägabragts enligt därför
gällande regler. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma när
härför erforderliga åtgärder bör vidtagas. Kungl. Maj :t bör därför utverka
bemyndigande att tills vidare förordna om de avvikelser från tulltaxan som
befinnes påkallade med hänsyn till i GATT gjorda åtaganden. I tulltaxeför
slaget har intagits en bestämmelse med dylikt bemyndigande. Det torde få
anses ligga i sakens natur att ifrågavarande avvikelser på grund av över
gång till ny nomenklatur av praktiska skäl icke alltid kan ges exakt samma
omfattning som den formellt föreliggande bindningen. Beträffande rubriker
där tullbindningar av praktisk betydelse i här berörda hänseende föreligger
anmärkes detta förhållande i den följande detaljmotiveringen.
Tulltaxans ikraftträdande
För genomförande i praktiken av en tekniskt så genomgripande reform
som övergång till en ny tulltaxa kräves ett omfattande arbete. Nämnas bör
sålunda att kommerskollegium och generaltullstyrelsen erhållit i uppdrag
att utarbeta den som komplement till taxan erforderliga handelsstatistiska
varuförteckningen, ett arbete som bedrivits i nära anslutning till det nor
diska utredningsarbetet men icke kan slutföras förrän statsmakternas be
slut om den nya taxan föreligger. För användning vid det praktiska tull
behandlingsarbetet har generaltullstyrelsen att föranstalta om utgivning av
den i annat sammanhang berörda s. k. arbetstaxan, vilken utgör en samman
ställning av tulltaxan och nyssnämnda statistiska varuförteckning, inne
fattande därjämte systematiskt ordnade uppgifter ur eller hänvisningar till
andra import- och exportförfattningar. Liksom hittills fordras därjämte
utförliga anvisningar rörande tulltaxans och den statistiska varuförteck-
ningens tillämpning. Vidare måste för den tulltaxerande personalen anord
nas särskild utbildning i tillämpningen av den nya taxan. Jag vill nämna
att här ifrågavarande, på generaltullstyrelsen ankommande uppgifter be
räknas medföra en ökad belastning på tullverkets omkostnadsanslag för
budgetåret 1958/59 med i runt tal 250 000 kronor, varav 200 000 kronor för
publikationstryck och 50 000 kronor under övriga utgifter (utbildning i tull-
tjänsten).
Även om de åtgärder som nu berörts i större eller mindre utsträckning
redan förberetts, är det med hänsyn till återstående arbetsuppgifter öppen-
248
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
bart att den nya tulltaxan icke kan träda i kraft alltför kort tid efter det
beslut i ärendet blivit fattat. Någon större risk för en forcerad import av så
dana varor, som blir underkastade högre tull enligt den nya taxan, torde
icke föreligga, då tullhöjningarna i regel är av begränsad räckvidd. Jag vill
i detta sammanhang erinra om att de viktigaste höjningarna i jämförelse
med tidigare gällande tullsatser redan blivit genomförda i och med 1955
års beslut om särskild tullavgift för textilvaror m. m. Härtill kommer att
det med hänsyn till handelsstatistiken, vilken baserar sig på tulltaxans
varuspecifikation, skulle vara förenat med betydande olägenheter att över
gå till en ny nomenklatur vid annan tidpunkt än ett årsskifte. Av nu an
förda skäl förordar jag att den nya tulltaxan sättes i kraft den 1 januari 1959.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
249
Y. DETALJMOTIVERING1
AVDELNING I
Levande djur och animaliska produkter
Kap. 1. Levande djur
Nuvarande tullförhållanden
Efter införande av gällande prisregleringssystem på jordbruksområdet,
i samband varmed tidigare utgående tullar för hästar, nötkreatur, får och
svin avskaffades, är av hit hänförliga djur endast vissa pälsdjur belagda
med tull (15 % av värdet).
Tulltaxekommittén
Kommittén erinrar om att tullen på pälsdjur tillkommit för att hindra ett
kringgående av tullen på motsvarande pälsverk; under hänvisning till sitt
förslag att borttaga tullen på oberedda pälsverk (nr 43.01) föreslår kommit
tén att även tullen på pälsdjuren avskaffas.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.
Departementschefen
Med biträdande av kommitténs förslag, som icke föranlett någon erinran
från remissinstansernas sida, har jag funnit tullfrihet böra stadgas för
hela detta kapitel.
Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar
Nuvarande tullförhållanden
Tull utgår för närvarande med 4 kronor per kg för gåslever samt med 7 öre
per kg för vissa andra slag av kött och ätbara djurdelar; de varuslag som är
av någon egentlig betydelse för den inhemska produktionen, nämligen pro
dukter av får, häst, nötkreatur och svin samt fjäderfä (med undantag av
gåslever), faller under det år 1956 genomförda importavgiftssystemet och är
fria från tull.
1 Avvikelser från den av tulltaxekommittén använda terminologin, sammanhängande med verk
ställd överarbetning av Brysselnomenklaturen, har i allmänhet icke ansetts kräva särskild mo
tivering. När i det följande uttalas anslutning till kommitténs förslag under skilda rubriker,
sker detta med reservation för eventuella avvikelser av ifrågavarande slag.
250
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxekommittén
Kommittén utgår från att alla varor för vilka gränsskydd erfordras in-
begripes under ovannämnda avgiftssystem och har i enlighet därmed före
slagit tullfrihet för samtliga till detta kapitel hänförliga produkter.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithö
rande varuslag.
Departementschefen
Jag ansluter mig till kommitténs förslag, mot vilket någon erinran icke
framställts från remissinstansernas sida.
Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur
Nuvarande tullförhållanden
Flertalet hithörande produkter är f. n. tullfria, men tull utgår efter olika
vikttullsatser för spillånga, skarpsill och sardeller, fiskrom samt ostron;
vissa slag av skarpsill och fiskrom ävensom ostron för odlingsändamål är
dock tullfria. Framhållas må att vissa slag av fisk är belagda med särskild
införselavgift.
Tulltaxekommittén
Kommittén har efter samråd med 1954 års fiskeriutredning föreslagit att
i avvaktan på resultatet av utredningens arbete någon egentlig ändring icke
vidtages i tullförhållandena på detta område. Beträffande vissa varor av
underordnad betydelse har kommittén dock av praktiska skäl ansett en jämk
ning av tulltaxan böra ske i vissa hänseenden.
Yttranden
Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstan
sernas sida annat än i fråga om avgränsningen av tullfriheten för skarpsill
(varmed kommittén likställt sardeller) samt fiskrom. Generaltullstyrelsen
framhåller att tullfriheten f. n. är beroende av att varorna införes i tunnor,
under det att kommittén föreslagit såsom villkor för tullfriheten att varorna
skall vara avsedda att användas för tillverkning av konserver. Ehuru för
slaget icke åsyftar någon saklig ändring, synes en sådan likväl i vissa fall
kunna inträda. Styrelsen ifrågasätter därför huruvida man icke, i avvaktan
på resultatet av fiskeriutredningens arbete, bör bibehålla nuvarande bestäm
melse, dock lämpligen med den moderniseringen, att i stället för »tunnor»
angives »förpackningar med en nettovikt av minst 45 kilogram». — Sta
tens jordbruksnämnd instämmer i vad tullstyrelsen anfört men föreslår att
nuvarande varubeskrivning bibehålies tills vidare. — Kommerskollegium har
anfört liknande synpunkter samt framfört ett förslag från importörhåll att
tull skulle utgå endast för förpackningar under 10 kg netto.
251
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.
Departementschefen
Beträffande avgränsningen av tullfriheten för skarpsill och sardeller samt
fiskrom delar jag i och för sig den uppfattning som kommit till uttryck i
remissyttrandena. Enligt inhämtade upplysningar har emellertid dessa pro
dukter, när de inkommer i sådana förpackningar att tull bör utgå, i prakti
ken alltid undergått sådan beredning att de blir hänförliga till nr 16.04. Jag
finner det därför icke nödvändigt att under förevarande kapitel upptaga
några tullbelagda underrubriker för nämnda varuslag.
För ostron utgår tullen f. n. med 1 krona per kg, beräknat efter bruttovik
ten, och tulltaxekommittén har upptagit denna tullsats oförändrad. Varu
slaget i fråga är det enda för vilket kommittén föreslagit tull efter nämnda
beräkningsgrund. Vissa internationella överenskommelser gör det emellertid
önskvärt att undvika förtullning efter bruttovikten. Med hänsyn därtill fö
reslår jag att tullen beräknas efter nettovikten och att tullsatsen därvid för
bibehållande av en i stort sett oförändrad tullnivå bestämmes till 1 kr. 20
öre per kg.
I övrigt ger tulltaxekommitténs förslag beträffande detta kapitel icke an
ledning till någon erinran från min sida.
Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung
04.01—04.05. Mjölk och mejeriprodukter; ägg
Nuvarande tullförhållanden
Frånsett ägg av andra djur än fjäderfä faller samtliga hithörande produk
ter under gällande importavgiftssystem på jordbruksområdet och är följ
aktligen fria från tull; nämnda slag av ägg är belagda med den tidigare för
alla slag av ägg utgående tullen av 20 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén har föreslagit tullfrihet vid samtliga rubriker; kommittén har
därvid utgått från att dessa i sin helhet skulle komma att falla under import
avgiftssystemet.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.
Departementschefen
Enar import av ägg av andra djur än fjäderfä torde sakna praktisk bety
delse, finner jag den omständigheten att dylika ägg undantagits från import-
avgiftssystemet icke påkalla någon ändring av kommitténs lörslag.
252
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
04.06. Naturlig honung
Nuvarande tullförhållanden
Honung är enligt gällande taxa belagd med en tull av 23,5 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår en tullsats av 30 öre per kg och anför till stöd härför
följande.
Tydligt är att en hög tull på denna vara ökar prisnivån och minskar kon
sumtionen, varigenom åtgärdens syfte att vidmakthålla en biodling av stör
re omfattning skulle direkt motverkas. I den mån ekonomiskt bistånd kan
behövas åt biodlingen för att säkerställa att denna får så stor omfattning
som erfordras med hänsyn till frukt- och fröproduktionen synes det natur
ligt att frukt- och fröodlarna i första hand får bära kostnaden härför. Vad
nu sagts bör självfallet icke hindra att honungsproduktionen som sådan
lämnas visst stöd i form av tull. Enligt kommitténs uppfattning finnes emel
lertid icke anledning att sätta denna på en i jämförelse med andra varuom
råden särskilt hög nivå.
Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind re
serverat sig och påyrkat en tullsats av 25 öre per kg under framhållande
bl. a. av att import av honung under normala förhållanden endast förekom
mit i små kvantiteter för vissa särskilda ändamål.
Yttranden
Statens jordbruksnämnd framhåller att varan belastas med importavgift på
socker till ett 6 öre högre belopp än kommittén räknat med och att den före
slagna tullen därför bör höjas med i vart fall motsvarande belopp. Sveriges
lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk anför liknande syn
punkter men anser att det genom en dylik uppjustering uppkommande
skyddet är långt ifrån tillräckligt för att bereda den inhemska produktionen
det erforderliga gränsskyddet; detta bör enligt förbundens uppfattning höjas
till den av biodlarna föreslagna nivån (53,5 öre per kg), vilket innebär en
avsevärd nedprutning av odlarnas ursprungliga önskemål.
Sveriges grossistförbund anser att något behov av ökat skydd för den in
hemska produktionen icke föreligger.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande
varuslag.
Departementschefen
Avsättningsmöjligheterna för den svenska honungen torde, på grund av
varans kvalitet och väl inarbetade ställning på marknaden, endast i relativt
liten utsträckning vara beroende av tullskyddet. Mindre variationer i av-
giftsbelastningen på det för produktionen använda sockret synes därför icke
behöva tillmätas någon avgörande betydelse vid fastställande av honungs-
tullen. Vid bifall till det förslag om höjd indirekt beskattning, som jag avser
253
att inom kort framlägga, skulle emellertid socker, förutom med importav
gift, bli belagt med särskild skatt av 20 öre per kg. Med hänsyn till den så
lunda avsevärt ökade belastningen förordar jag att tullen på honung bestäm
mes till 50 öre per kg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna
Hithörande varuslag är med undantag för tagel samt fjäder och dun, vil
ka behandlas i det följande, i allmänhet fria från tull och har i enlighet med
tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag
upptagits med tullfrihet även i departementsförslaget.
05.03. Tagel
Nuvarande tullförhållanden
Råtagel är f. n. tullfritt medan för annat tagel tull utgår med 20 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för berett tagel. Enligt
kommitténs uppfattning torde tullsatsen vara av relativt underordnad bety
delse för branschen, bland annat med hänsyn till att varan huvudsakligen
torde användas som halvfabrikat i egen tillverkning. Kommittén har i be
traktande jämväl av den inhemska produktionens dominerande ställning icke
ansett en höjning till normaltullsatsen (ca 7 %) påkallad.
Yttrande
Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen har framhållit, att vissa
företag är helt beroende av att kunna avsätta sin produktion till andra in
hemska företag. En tull av 5 % lär icke kunna verka dämpande på den trend
till ökning av importen, som rått under senare år. Med hänsyn till den
allt mera ökade utländska konkurrensen vidhåller föreningen ett hos kom
mittén framställt yrkande på en tull av 10 % och säger sig under inga för
hållanden kunna acceptera en tull under normaltullsatsen 7 %.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Förslaget till gemensam marknad omfattar bl. a. hithörande varuslag, och
utskottet föreslår att berett tagel upptages med tullfrihet i den gemensamma
tulltaxan; från svensk sida har förbehåll gjorts för en övergångstid av 5 år
för tullens avveckling.
Departementschefen
I avvaktan på prövning av förslaget om en gemensam marknad finner jag
det lämpligast att icke nu vidtaga någon ändring av tullen på berett tagel
och föreslår därför att tullen bibehålies vid 20 öre per kg.
254
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
05.07. Fjäder och dun
Nuvarande tullförhållanden
Av hit hänförliga varuslag är vanlig orensad och osorterad fjäder f. n.
tullfri; rensad eller sorterad fjäder belägges om den utgöres av dun med
tull av 75 öre per kg och eljest med 20 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Enligt kommitténs förslag skulle tullfrihet åtnjutas för orensad och osor
terad fjäder och dun för stoppning och tullen fastställas till 8 % av värdet
för övriga varuslag. I fråga om rensad eller sorterad vara visar visserligen
normaltullsatsen ganska betydande variationer, men kommittén har i likhet
med industrin funnit det av praktiska skäl angeläget att tillämpa en enhetlig
tull. Enligt kommitténs uppfattning är emellertid en höjning till den genom
snittliga normaltullnivån (ca 9 %) icke motiverad.
Yttrande
Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen framhåller att närmare
2/3 av konsumtionen av bearbetad fjäder och dun härrör från import, trots
att de svenska fabrikernas kapacitet torde vara tillräcklig att tillgodose hela
det svenska behovet. Föreningen anser att de utländska fjäderrenserierna i
allmänhet icke uppställer samma hygieniska krav på den färdiga varan som
är fallet inom svenska företag och att det för konsumenterna av fjäder och
dun torde vara av intresse att råvaran i största möjliga utsträckning förädlas
inom landet. Med hänsyn till den synnerligen hårda konkurrensen anser
föreningen sig icke kunna acceptera en tull av allenast 8 % utan hemställer
att tullen för bearbetad fjäder och dun under inga förhållanden sättes un
der 10 %.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hithörande varuslag omfattas av den föreslagna gemensamma marknaden
och upptages med tullfrihet i den gemensamma tulltaxan; från svensk sida
har gjorts enahanda förbehåll som förut redovisats beträffande tagel.
Departementschefen
Liksom beträffande tagel finner jag lämpligast att i avvaktan på pröv
ningen av nordiska ekonomiska utskottets förslag bibehålla nuvarande tull
satser
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
255
AVDELNING II
Vegetabiliska produkter
Allmänna synpunkter beträffande blommor, köksväxter,
frukt m. m.
(kap. 6—8)
Tullförhållanden
Tullskyddets utveckling för olika grupper av här ifrågavarande produkter
belyses av följande ur tulltaxekommitténs betänkande hämtade uppgifter
om tullskyddets storlek i procent av de importerade varornas värde (import-
incidensen); tabellen har kompletterats med senare års uppgifter.
Tabell 4. Importincidenser för olika varugrupper
År
Avskurna
blommor
Levande
växter
Köksväxter
och rötter1
Frukter
och bär2
Medeltal
All tullbe
lagd import
1930..................
30,4
3,8
23,3
18,3
17,9
16,0
1931..................
43,1
3,8
24,1
21,2
20,7
18,2
1932..................
62,5
9,0
30,2
31,5
30,3
19,1
1933..................
53,5
16,5
32,2
34,7
32,9
19,2
1934..................
32,5
16,2
30,7
31,9
30,2
18,8
1935..................
34,4
15,4
28,3
20,0
21,1
18,6
1936..................
36,0
14,5
35,9
16,6
19,1
18,4
1937..................
39,5
14,1
37,3
23,3
24,8
17,3
1938..................
40,4
13,7
31,1
25,4
25,9
17,5
1951..................
31,1
5,8
19,0
6,7
11,2
8,0
1952..................
32,2
4,9
19,8
7,8
11,8
10,2
8,0
1953..................
31,2
4,2
15,0
7,2
8,2
1954..................
28,9
3,9
18,5
5,5
10,2
8,9
1955..................
29,0
3,5
18,8
8,2
12,4
8,8
1956..................
24,1
3,2
16,9
7,0
10,7
9,5
Skyddsperiod3
8,0
1952..................
45,2
4,9
26,4
19,8
21,8
1953..................
47,6
4,2
20,6
18,2
19,0
8,2
1954..................
41,3
3,9
24,9
16,8
19,4
8,9
1955..................
38,3
3,5
24,1
21,9
18,2
19,9
8,8
1956..................
32,9
3,2
18,5
18,4
9,5
1 Omfattar även tomatpuré (nr 20.02).
2 Omfattar icke apelsiner, citroner och bananer.
8 Tid av året, då högsta tullsats gäller för resp. produkter (siffrorna för all tullbelagd import
avser hela året).
Importincidensen är såsom i andra sammanhang anförts icke något till
förlitligt mått på tullnivån men torde dock kunna användas för här ifråga
256
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
varande ändamål. Siffrorna efter kriget visar mycket stark nedgång jäm
fört med förkrigssiffrorna, sammanhängande dels med penningvärdeför
ändringen, dels med de i GATT-förhandlingarna vidtagna direkta nedsätt-
ningarna. Dessa nedsättningar avser emellertid nästan helt icke-skydds-
tid, varför helårssiffrorna knappast ger någon riktig uppfattning om den
effektiva tullnivån. För senare år möjliggör emellertid statistiken angivan
de av särskilda siffror för skyddstiden. Av dessa siffror finner man att
det egentliga tullskyddet för ifrågavarande produkter fortfarande är högt
och synes ligga ungefär i jämnhöjd med helårssiffrorna för åren 1930—
1931. Vid jämförelse med siffrorna för all fullbelagd import framgår att
trädgårdsnäringens tullskydd under skyddsperioden ligger på en helt an
nan nivå än genomsnittet för den svenska produktionen och icke på samma
sätt reducerats under de gångna decennierna (även det egentliga jordbruks
området har erhållit högre skydd än produktionen i allmänhet, men detta
skydd har lämnats i annan form än genom tullar).
Tulltaxekommittén
Beträffande tulltaxekommitténs principiella inställning till tullförhållan
dena på förevarande område torde få hänvisas till den utförliga argumente
ring som lämnas på s. 42—48 i kommitténs betänkande. Här må endast
som en sammanfattning av kommitténs ståndpunkt framhållas följande.
Kommittén anser icke skäl föreligga att i vårt land upprätthålla en träd
gårdsnäring av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförut-
sättningarna ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i princip icke an
ser det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd som till
sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk pro
duktion i allmänhet. Detta betyder emellertid icke att man vid tullskyddets
utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på detta
område. Sålunda får principen om tullfrihet eller lägre tull under perioder
då inhemska produkter icke saluföres anses allmänt accepterad. Kommit
tén framhåller dock att denna omständighet icke har någon inverkan på
det tullskydd produktionen åtnjuter och således icke kan påverka be
dömandet av tullskyddets storlek under resten av året. Beträffande tull
skyddets höjd under den tid av året då inhemska produkter saluföres anser
kommittén emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till de speciella
förhållandena inom trädgårdsnäringen sättes något högre för trädgårds-
produkter än för industriprodukter. Kommittén har därför kommit till den
uppfattningen att tullskyddet i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå.
Kommittén har övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under
olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad, närmast i den formen
att tullen sättes högre under den första delen av skyddstiden än under den
återstående delen, men kommit till den uppfattningen att någon differen
tiering av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet icke
bör vidtagas. Beträffande tullarnas art framhåller kommittén att vikttullar
när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga är bättre ägnade än
257
värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga
utbud och föreslår följaktligen att vikttull bibehålies på detta område.
Ledamoten Hansson har i reservation givit uttryck åt en mera skydds-
vänlig uppfattning och särskilt uttalat sig för en höjning av tullsatserna
för köksväxter under första delen av skyddstiden; beträffande reservatio
nens närmare innehåll torde få hänvisas till kommitténs betänkande s.
48—51.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Yttranden
Avgivna yttranden innehåller i huvudsak samma synpunkter som från
lantbruksstyrelsens samt producenternas och handelns sida framförts till
tulltaxekommittén och av denna utförligt redovisats i betänkandet (s. 34
—42). Med hänsyn därtill och då de olika varuslagen närmare behandlas
i det följande, torde jag här i stort sett kunna begränsa mig till att kortfat
tat angiva respektive remissinstansers ståndpunkt.
Lantbruksstijrelsen anser att tulltaxekommittén icke tagit tillbörlig hän
syn till de speciella förhållanden inom trädgårdsnäringen, vilka orsakar alt
importen i vissa fall får en ofta rent ödesdiger inverkan för den inhemska
produktionen. Enligt styrelsens uppfattning kan det icke vara ett allmänt
intresse, att marknaden tid efter annan blir överfylld av importvaror, som
till följd av dålig hållbarhet måste slumpas bort genom gatuhandel eller
kasseras, under det att samtidigt den inhemska varan blir osåld eller kan säl
jas blott till mycket låga priser. Enbart tullar kan icke helt förhindra dylik
import, men ett förbättrat tullskydd kan dock verka återhållande på impor
ten och bidraga till att skapa sundare konkurrensförhållanden mellan import
och inhemsk produktion. Beträffande frågan om differentiering av tullskyd
det under skyddsperioderna anför styrelsen att, om tullen sättes något högre
under primörtiden för svenska produkter, detta antagligen skulle medföra
eu viss försening av den prissänkning som normalt inträder. Denna mindre
prishöjning i början av säsongen skulle emellertid verksamt bidraga till att
trygga en fortsatt svensk produktion, som senare under huvudsäsongen
kan tillgodose konsumenterna med färska varor till billiga priser. Enligt
styrelsens uppfattning är del av största betydelse att odlingssäsongen kan
utsträckas så att inom näringen verksamma personer har sysselsättning året
runt och att det samlade driftsresultatet ger odlaren en skälig försörjning.
I detta sammanhang framhålles att man vid bedömandet av växthusodling
ens vara eller icke vara i vårt land icke heller kan bortse från dess betydelse
ur beredskapssynpunkt. Styrelsen finner därför skäl föreligga att genom
föra en säsongmässig omfördelning av tullskyddet enligt de principer sty
relsen angivit i skrivelse till tulltaxekommittén.
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk påyrkar
för trädgårdsprodukter i fältmässiga odlingar ett importskydd, som är lik
värdigt med skyddet för de egentliga jordbruksprodukterna, varvid dock
bör beaktas de synpunkter, som för enskilda varuslag kan motivera avvi
kelser uppåt eller nedåt från det genomsnittliga skyddet. Enligt förbundens
17 llilumij till riksdagens protokoll 195S. 1 samt. Nr 90
258
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
uppfattning bär kommittén i sitt förslag till tullsatser för ifrågavarande
produkter icke tillbörligt beaktat de i 1947 års riksdagsbeslut angående rikt
linjerna för den framtida jordbrukspolitiken lämnade anvisningarna för
ofullständiga jordbruk att öka avkastningen och därmed uppnå en förbätt
ring av brukarens ställning, bl. a. genom övergång till specialodlingar. Vad
beträffar frukt konstaterar förbunden att produktionsbetingelserna i fråga
om vissa fruktslag är gynnsammare i vissa sydligare länder. Detta får emel
lertid icke innebära, att vårt land skall avstå från att framställa frukt i den
omfattning, de allmänna förutsättningarna medger. Vid den tid under året,
då den svenska frukten marknadsföres, utövar utländsk frukt en stark press
på priset. Förbunden anser det vara nödvändigt, att den svenska frukten
under denna tid beredes ett icke obetydligt lullskydd, så alt den får företräde
på den svenska marknaden. Enligt förbundens mening bör vidare tullskyd
det liksom hittills vid behov kompletteras med kvantitativ reglering av im
porten.
Sveriges hnndels trädgårdsmästare förbund uttalar med instämmande av
Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sveriges trädgårds
folk att trädgårdsodlarna med besvikelse tagit del av tulltaxekommitténs
förslag till i stort sett oförändrade eller i vissa fall rent av sänkta tullar på
trädgårdsprodukterna. Förbundet erinrar om den försvagning av tullskyd
det genom penningvärdeförsämringen, som skett sedan de nuvarande tul
larna i sina huvuddrag fastställdes i början av 1930-talet. Förhållandena på
trädgårdsområdet kan inte direkt jämföras med vad som gäller för indu
strin — man medger att kommittén i viss utsträckning beaktat detta men
enligt förbundets mening bär detta icke skett i tillräcklig grad — utan jäm
förelser med förhållandena på jordbruksområdet är mera relevanta. För
bundet kommer i detta sammanhang in på frågan om beredskapsmässiga
motiv för tullar och anser att kommittén klart undervärderat t. ex. växt
husproduktionens stora beredskapsvärde. Vidare erinras om det rationali-
seringsarbete som pågår i olika hänseenden och framhålles att härför erfor
derliga investeringar försvåras om rimliga önskemål från näringens sida
beträffande gränsskyddet avvisas. Beträffande det från näringens sida
framförda önskemålet om eu förhöjd tull i början av säsongen anser man
detta vara det viktigaste medlet för att den inhemska odlingen skall kunna
fullgöra sin prisskyddstjänst. Endast därigenom anses det möjligt att uppe
hålla en tillräckligt omfattande odling inom landet av tidiga produkter och
att göra det möjligt att under den totala ulbudsperioden kunna erbjuda
importvarorna den mest effektiva priskonkurrensen. Man påpekar vidare i
remissvaret det ständiga hot som trädgårdsnäringen utsättes för i form av
de tillfälliga, stora utbud på den svenska marknaden, som ofta återkom
mande produktionsöverskott i exportländerna ger upphov till. Avslutningsvis
uttalar förbundet att det i övrigt ansluter sig till ledamoten Hanssons reser
vation samt hemställer, att tullarna på trädgårdsprodukterna uppjusteras i
enlighet med av förbundet tidigare framförda önskemål, därvid hänsyn bör
tagas till en befarad fortgående försämring av penningvärdet, att inom
Kungl. Maj.ts proposition nr Ut) år 1058
259
ramen för säsongtullen för växthusodlade köksväxter införes en något för
höjd tull under första delen av försäljningssäsongen, samt att som komple
ment till tullarna införes ett snabbt verkande skyddssystem för alt förhindra
ödeläggande verkan av tillfällig överskottsimport, eventuellt i form av rör
liga importavgifter.
Fruktodlingens förhandlingsorgan framhåller bland annat att den svenska
fruktproduktionen under sistlidna decennier kraftigt utökats, vilket i första
hand skett genom fältmässiga specialodlingar inom det egentliga jordbrukets
ram. Dessa specialodlingar är synnerligen värdefulla för många mindre
brukningsenheter framförallt i södra Sverige och på de stora öarna och
har vid småbruk inom dessa områden skapat sysselsättnings- och utkomst
möjligheter, som icke varit tänkbara att uppnå vid traditionell jordbruks
drift. Då den fältmässiga fruktodlingen utgör en alternativ produktions
gren inom det egentliga jordbruket är det angeläget, att denna odlingsgren
erhåller ett gränsskydd, som är fullt jämförbart med det skydd, som jord
brukets produkter i övrigt åtnjuter genom jordbruksregleringen. Det måste
betraktas som ett synnerligen angeläget allmänt intresse ur såväl sysselsätt
nings- som jordbruks- och befolkningspolitisk synpunkt, att den fältmässiga
fruktodlingen i framtiden kan upprätthållas och att tullpolitiska åtgärder
icke hämmar denna produktionsgren inom jordbruket.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. (sammanslutning av
ASK-bolagens ekonomiska förening u. p. a., Inköpscentralernas AB ICA,
Kooperativa förbundet, Sveriges fruktgrossisters riksförbund och Sveriges
fruktimportörförening) framhåller bland annat att färsk frukt och färska
grönsaker under senare tid fått väsentligt ökat utrymme i konsumtionen,
varför en kritisk och noggrann prövning är av största betydelse innan åt
gärder genomföres, vilka kan verka hämmande på konsumtionen inom detta
område. I anslutning härtill framhålles betydelsen av frukt och grönsaker
för det uppväxande släktet. De skilda klimatiska förhållanden, under vilka
frukt och grönsaker produceras i olika delar av Sverige samt i olika bety
delsefulla leverantörländer måste i första hand beaktas vid en bedömning
av frukt- och trädgårdsodlingens förutsättningar i vårt land. Detta får emel
lertid icke förringa det arbete, som i Sverige nedlagts på att förbättra od
lingarna av frukt och grönsaker. Föreningen delar därför tulltaxekommit-
téns uppfattning att frukt- och grönsaksodlingen tills vidare kan vara be
rättigad till ett högre tullskydd än industriproduktionen. Däremot är för
eningen tveksam om storleken av detta »extra» tullskydd. Om tullskyddet
blir för högt kan man nämligen riskera att den inhemska produktionen
ökar så att avsättning till rimliga priser icke blir möjlig. Vidare erinras
om den förmån som den inhemska produktionen har i närheten till avsätt
ningsmarknaden bland annat genom alt fraktkostnaderna från den utländska'
produktionsorten till svensk gräns innebär en väsentlig förstärkning av
gränsskyddet. Föreningen anser sig emellertid kunna biträda kommitténs
förslag att i stort sett bibehålla de nuvarande tullarna. — Sveriges grossist
förbund ansluter sig till de synpunkter och önskemål, som framförts av im
portföreningen.
260
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Skånes handelskammare anför bland annat att samma skäl, som föran
lett jordbruksregleringen, talar för att tullskyddet för trädgårdsodlingens
produkter i någon mån göres till föremål för uppjustering, så att ett mark-
nadsmässigt mera tillfredsställande skydd erhålles. Höjning av vissa av de
föreslagna tullsatserna torde sålunda böra ifrågakomma, varjämte en om
läggning av skyddsperioderna kan ifrågasättas. En eventuell höjning av
tullen under skyddsperioderna bör kunna för konsumenternas del i viss mån
kompenseras genom sänkning respektive borttagning av tullen under de
fria perioderna. Å andra sidan får tullarna givetvis icke sättas så högt, att de
får mer eller mindre prohibitiv verkan och uppammar en sådan utvidgning
av den inhemska odlingen att överproduktion uppstår. Handelskammaren
anser att den av herr Hansson framförda tanken på ökad differentiering av
tullarna för olika delar av skyddsperioderna synes förtjäna beaktande.
Framhållas må att åtskilliga näringsorganisationer, som har intressen att
bevaka på förevarande område, yttrat sig endast beträffande de enskilda
varuslagen. Dessa yttranden redovisas i det följande under respektive rubri
ker. Bilden av näringslivets allmänna inställning till kommitténs förslag
blir emellertid knappast fullständig om de icke beaktas även i förevarande
sammanhang. Här må därför nämnas att Sveriges lökodlareförening och
Sveriges champinjonodlares förening påyrkar starkare tullskydd för respek
tive specialområden, medan Stockholms handelskammare, Sveriges köpman
naförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation samt Svenska
choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. beträffande ett större
eller mindre antal varuslag påyrkar lägre tull. Av de myndigheter som yttrat
sig beträffande enskilda varuslag har statens jordbruksnämnd föreslagit
ökat skydd för färskpotatis (i form av importavgift), under det att priskon-
trollnämnden förordar lägre tull än som föreslagits beträffande äpplen och
päron.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithö
rande varuslag.
Departementschefen
Enighet råder om att produktions- och avsättningsförhållandena på före
varande område företer stora avvikelser från vad som gäller på industri
området och att hänsyn bör tagas därtill vid utformningen av tulltaxan.
Tulltaxekommittén har för sin del ansett det befogat med avsevärt högre
tullsatser för här ifrågavarande produkter än för industriprodukter i all
mänhet och har för den skull förordat bibehållande i huvudsak av nuvaran
de höga tullskydd under skyddsperioderna. Enligt min uppfattning får
kommittén anses härigenom ha tillbörligt beaktat de speciella förhållanden
som här är rådande, och jag anser mig icke kunna tillstyrka någon allmän
förstärkning av nuvarande tullskydd. Vad särskilt beträffar de från olika
håll framförda förslagen om ett förhöjt tullskydd under primörtiden skulle
261
detta enligt min åsikt snarast vara ägnat att leda till en mindre lycklig inriktning av produktionen. Framhållas må att en sådan höjning självfallet icke kompenseras av den föreslagna nedsättningen under vintermånaderna, då tullarna huvudsakligen har karaktär av finanstullar. Jag ansluter mig därför i huvudsak till den av kommittén intagna ståndpunkten. Detta ute sluter icke att jag kan finna vissa jämkningar i förslaget påkallade. Till nämnda frågor återkommer jag vid den följande behandlingen av de olika varuslagen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling
06.01. Lökar, stam- och rotknölar m. m.
Nuvarande tullförhållanden
För hithörande varuslag utgår i allmänhet en tull av 50 öre per kg. Vissa artiklar är dock tullfria, däribland gladiolus och liljekonvalje. Vidare är varor med blommor eller knoppar, inkommande utan jord, belagda med samma tull som till nr 06.03 hänförliga blommor.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår en tullsats av 50 öre per kg för hela rubriken med undantag för gladiolus och liljekonvalje; med knoppar eller blommor för sedda artiklar utgör enligt kommitténs uppfattning knappast någon reguljär importvara.
Yttranden
Generaltullstyrelsen framhåller att kommittén bibehållit tullberäkning efter rena nettovikten. Fastställandet av tullvikten enligt denna grund er bjuder ofta avsevärda svårigheter. Varorna i fråga säljes icke efter vikt, och de viktuppgifter som likväl lämnas i fakturor och andra handlingar är i allmänhet osäkra, eftersom varorna ofta ändrar vikt under transporten. En ligt styrelsens uppfattning talar starka skäl för att tullen vid här ifråga varande rubrik beräknas efter bruttovikten. Vid övergång till denna beräk ningsgrund torde en viss nedsättning av tullsatsen böra ske, förslagsvis till 40 öre per kg.
Lantbruksstyrelsen har intet att erinra mot kommitténs förslag beträf fande lökar och knölar i egentlig bemärkelse. Tillämpning av den föreslagna tullen även på därur utvecklade växter skulle emellertid innebära, alt det bleve möjligt att importera lökblommor i salufärdigt tillstånd mot en tull av 50 öre per kg, under det att tullen på avskurna blommor i övrigt är 10—20 gånger större. Utan tvivel kommc detta att medföra svåra konse kvenser för blomsterodlingen i landet. Styrelsen föreslår därför att dylika växter åsättes samma tull som avskurna blommor.
Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund anför att bland odlarna dis kuterats eu sänkning av tullen till 25 öre per kg. På så sätt skulle en av
262
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
producenterna föreslagen brytning av GATT-bindningen genom höjning
av tullen för avskurna blommor kunna kompenseras genom sänkning av
den likaså i GATT bundna tullen för blomsterlök. Beträffande hela växter,
som härrör från lökar eller andra i positionen upptagna artiklar, fram
för förbundet enahanda synpunkter som lantbruksstyrelsen.
I en bilaga till Kooperativa förbundets remissvar ifrågasättes, huruvida
icke tullen för alla slag av blomsterlökar skulle kunna slopas, enär den
icke införts för att skydda den inhemska odlingen.
Departementschefen
Kommitténs förslag innebär oförändrad tull för hithörande varuslag i
allmänhet. Häremot finner jag icke anledning till erinran.
Även om praktiska skäl kan tala för övergång till bruttoviktsförtullning
är det, såsom jag i annat sammanhang (kap. 3) anfört, med hänsyn till
internationella överenskommelser önskvärt att undvika sådan beräknings
grund för tullen; jag förordar därför att tullen i enlighet med kommitténs
förslag liksom hittills beräknas efter nettovikten.
Vad angår med knoppar eller blommor försedda lökar in. m. vill jag för
orda att dessa, för undvikande av att tullen på avskurna blommor kring
gås, åsättes högre tull än lökar utan blommor eller knoppar. Med hänsyn
bl. a. till artiklarnas relativt sett högre vikt finner jag dock icke nödvän
digt att de åsättes lika hög tull som avskurna blommor utan föreslår en
tullsats av 2 kr. 50 öre per kg.
Med nu angivna komplettering beträffande lökar m. in. med blommor och
knoppar biträder jag följaktligen kommitténs förslag.
06.02. Levande växter och rötter m. m.
Nuvarande tullförhållanden
Plantor av skogsträd samt rötter, sticklingar och ympkvistar är tullfria.
Förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd är belagda med en
tull av 60 öre per kg. För rododendron, azalea, erica och kamelia utgör tul
len 5 öre per kg (vid tiden för kommitténs arbete 10 öre per kg; nedsätt-
ningen har gjorts i samband med GATT-förhandlingar år 1956) och för
övriga hit hänförliga varuslag 20 öre per kg. Väger en växt mer än 10 kg,
utgår tullen för den överskjutande vikten med 3 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för de nu tullfria varuslagen
samt oförändrad tull för fruktträden. Beträffande rododendron etc. anser
kommittén någon större anledning ur skyddssynpunkt att bibehålla tull
satsen icke vara för handen och föreslår därför att tullfrihet stadgas för
dessa artiklar. För övriga varuslag har kommittén funnit en höjning till
30 öre per kg motiverad.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
263
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår att tullsatsen höjes till kr. 0:40 per kg för
clen grupp växter, för vilken kommittén upptagit en tull av kr. 0: 30 per kg,
och till kr. 1: — per kg för förädlade fruktträd. Till stöd härför anföres bl. a.
att trycket av utländsk konkurrens varit hårt ända sedan frilistningen ge
nomfördes 1950 och plantskolornas existensbetingelser alltmer försämrats.
Importen av fruktträd utgör visserligen i dagens läge icke någon större kon
kurrens, men i fråga om rosenbuskar och andra plantskolealster blir det
allt svårare för plantskolorna att hävda sin ställning.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av kr. 1: 20 per
kg för förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, kr. 0: 10 per
kg för rododendron, azalea, erica och liknande växter samt kr. 0:40 per
kg för andra växter med undantag av skogsträd.
Generaltullstyrelsen föreslår att tullen beräknas efter bruttovikten och
anför till stöd härför enahanda synpunkter som beträffande föregående
rubrik. Vad angår nu ifrågavarande artiklar understryker styrelsen särskilt
att varornas ömtåliga karaktär gör det önskvärt att uppackning undvikes.
Vidare framhålles att bestämmelserna angående emballagets inräknande i
vikten beträffande dessa varuslag är svårtillämpade och kan leda till ojämn
heter i varornas tullbeskattning. Vid övergång till bruttoviktsförtullning bör
de av kommittén föreslagna tullsatserna 60 och 30 öre per kg reduceras
till förslagsvis 50 respektive 25 öre per kg.
Departementschefen
Kommitténs förslag innebär en icke oväsentlig förstärkning av tullskyd
det för de varuslag beträffande vilka nämnvärd utländsk konkurrens torde
förekomma. Jag biträder detta förslag men anser mig icke kunna förorda
någon ytterligare höjning av tullarna på förevarande område. Av skäl som
anförts vid föregående rubrik torde övergång till bruttoviktsförtullning icke
böra ifrågakomina. Nämnas må att ett genomförande av den föreslagna
tullhöjningen kräver ändring i GATT-avtalet.
06.03. Blommor och blomknoppar
Nuvarande tullförhållanden
Mimosa och ljung är belagda med en tull av kr. 5: — per kg. För andra
friska blommor utgör tullen under tiden 1/3—30/11 kr. 10:— per kg och
under annan tid kr. 5:— per kg. Torkade blommor drager en tull av kr.
5:— per kg; sådana som är avsedda för yrkesmässig bearbetning är dock
tullfria.
Tulltaxekonimittén
Kommittén föreslår beträffande mimosa och ljung eu tull av kr. 4:-—
samt beträffande andra friska blommor en tull av kr. 7:50 under tiden
1/3- 30/11 och kr. 5:— under annan tid, allt per kg räknat; för torkade
blommor föreslås tullfrihet oavsett användningen. Kommittén anför bl. a.
följande.
Tullarna på detta område torde redan tidigare ha varit av finans- eller
lyxtullskaraklär, ett förhållande som ytterligare underströks då tullsatser
na år 1932 höjdes genom de då införda tilläggstullarna. Tydligt är att de
förhöjda tullsatserna kommit att utnyttjas till skydd för inhemsk produk
tion. En tillämpning av de allmänna principer för tullskyddet inom träd
gårdsnäringen, som anförts i kommitténs betänkande, torde närmast leda
till att en halvering av nu gällande tullsats under den egentliga skydds-
perioden skulle medföra en rimlig tullnivå. Hänsyn till befintliga odlare
synes dock bjuda att viss försiktighet iakttages i fråga om nedsättning av
tullen. På grund härav har kommittén ansett sig böra stanna vid en mindre
reduktion. Vad beträffar vintermånaderna föreslår kommittén att tullen
bibehålies oförändrad. I fråga om gränsdragningen mellan de båda perioder
na har delade meningar gjorts gällande. Med hänsyn bl. a. till den före
slagna nedsättningen under högtullperioden har kommittén icke ansett sig
böra föreslå någon ändring. Av mimosa och ljung förekommer icke någon
inhemsk produktion, men viss konkurrens med inhemska sorter torde före
ligga, varför de även i fortsättningen bör beläggas med tull. Med hänsyn
till att varornas pris icke är mer än ungefär hälften av genomsnittspriset
för övriga importerade blommor har kommittén emellertid funnit en ned
sättning motiverad. Vad beträffar torkade blommor är importen obetydlig,
och den torde i allmänhet vara avsedd för yrkesmässig bearbetning, i vilket
fall den åtnjuter tullfrihet; det synes lämpligt att tullfrihet stadgas oav
sett varornas tillämnade användning.
Ledamoten Hansson föreslår att de olika tullsatserna fastställes till
respektive kr. 5: —, 10: — och 7: 50 samt anför till stöd härför i huvudsak
följande.
En rationellt driven handelsträdgårdsodling förutsätter en viss växtföljd
enligt samma principer som i jordbruket, och det enda alternativet till köks-
växtodling under glas är därvid blomsterodlingen. För att odlarna emeller
tid utan alltför stort chanstagande skall kunna övergå till blomsterkulturer
måste de ha möjlighet att uppnå skälig lönsamhet även för denna odling.
Att under nuvarande omständigheter föreslå lägre tullar för avskurna blom
mor, torde medföra mycket stora svårigheter för odlarna, eftersom lönsam
heten redan nu är hårt pressad. LTnder vintermånaderna förekommer eu
mycket betydande produktion av lökblommor i handelsträdgårdarna. Då
denna kultur utgör den huvudsakliga inkomstkällan för flertalet handels
trädgårdar under vintermånaderna, måste det anses skäligt att dessa erhål
ler ett tillfredsställande skydd för sin produktion. En mindre höjning av
tullen under denna tid kommer icke att i nämnvärd grad påverka konsu
mentpriserna. För mimosa och ljung gör sig konkurrensen med lökblom
morna redan nu starkt kännbar, och det torde icke innebära någon olägen
het att fasthålla vid den nuvarande tullsatsen.
Blomsterodlingen kan icke ryckas loss ur det sammanhang den har med
övriga kulturer inom handelsträdgårdsodlingen. Framför allt den dyrbara
jorden under glas måste utnyttjas under så stor del av året som möjligt,
och därvid är det kombinationerna mellan olika grönsaks- och blomster
kulturer, som gör det möjligt att erhålla högsta produktion till lägsta möj
liga priser för varje produktslag.
264
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
265
Yttranden
Lantbrnksstyrelsen ansluter sig i fråga om tullsatserna till den inom
kommittén framförda reservationen. Styrelsen anför bl. a. att den svenska
marknaden under vintermånaderna översvämmas av billiga italienska im
portblommor, varigenom avsättningen av i svenska handelsträdgårdar driv
na lökblommor försvåras. Under vår- och höstmånaderna säges konkurren
sen från närmare liggande exportländer vara hård.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en höjning av tullen
på friska blommor till kr. 15: — under tiden 1/3—30/11 och kr. 10: — un
der resten av året samt anför till stöd härför i huvudsak följande.
Trädgårdsodlarna har starkt reagerat mot den av kommitténs majoritet
förordade sänkningen av tullen på här berörda varuslag. Det synes också
svårt att förstå att den nuvarande tullen skulle utgöra någon begränsande
faktor för införsel av avskurna blommor, då av handelsstatistiken fram
går, att importen företett en jämn ökning från 107 ton till ett värde av
1 770 000 kr. år 1949 till 604 lon till ett värde av 16 030 000 kr. år 1955. År
1939, då tullen hade en helt annan effekt än nu är fallet, utgjorde
importen 139 ton till ett värde av 1 287 000 kr. Förbundet anser det fel
aktigt att såsom kommittén gjort ange tullsatsen för avskurna blommor
till i det närmaste 50 % av värdet. Enär produktion och försäljning av av
skurna blommor förekommer under hela året inom landet, bör incidensen
beräknas på hela årets import, varvid den uppgår till c:a 29 % för åren
1954 och 1955. Jämfört med det genomsnittliga gränsskyddet för jord
bruksprodukterna på 27 % kan inte detta anses anmärkningsvärt högt för
ett enstaka varuslag inom trädgårdsproduktionen.
Med hänsyn till dessa jämte de i herr Hanssons reservation framförda
synpunkterna anser förbundet det omotiverat att föreslå sänkning av tullen
och föreslår i stället höjning av tullen för avskurna friska blommor.
Sveriges grossistförbund anser tullen på mimosa och ljung närmast vara
att karakterisera som en finanstull, då några odlingar icke förekommer inom
landet och varan knappast kan substitueras med andra blommor; förbundet
yrkar att tullen nedsättes till kr. 2: — per kg eller helt slopas. Vad beträflar
andra blommor anses behovet av tull under vintermånaderna icke särskilt
utpräglat, enär de internationella priserna under denna tid ligger på en
mycket hög nivå; förbundet påyrkar en tullsats om kr. 2: 50 per kg. Denna
tullsats bör gälla även under månaderna mars och november, då den svens
ka produktionen icke är av sådan storleksordning, att den kan tillgodose
efterfrågan i rimlig omfattning. För resten av året har nuvarande tullsats
vissa tider motsvarat 50—100 % av värdet — ibland mer än 100 %
varför även den föreslagna tullsatsen anses vara för hög och eu sänkning
föreslås till högst kr. 5:— per kg. Förbundet anför ytterligare att konsum-
tionsstegringen har medfört en avsevärd ökning av införseln, sedan im
portregleringen upphörde, men eu betydande utbyggnad av de inhemska
odlingarna har också skett under efterkrigstiden. Marknadsutbudet från
de inhemska odlingarna torde till väsentlig del numera komma från ett rela
tivt litet antal specialiserade storodlingar. Framförda påståenden om
266
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
dumpingimport av avskurna blommor avvisas bestämt av förbundet. Blom
morna köpes i fast räkning av importörerna; exportörerna köper varorna i
regel på offentliga auktioner i respektive producentländer. Vidare kan
framhållas att de traditionella importörerna, som tidigare omhänderhade
omkring 90 % av hela importen, i dag torde representera en väsentligt
mindre del, sannolikt högst omkring hälften, övrig import ombesörjes till
största delen av handelsträdgårdsmästarna, vilka inköper blommor i ut
landet för komplettering av sin egen produktion och i syfte att få ett allsi
digt varusortiment. Lönsamheten inom svensk blomsterodling har, säger
förbundet, icke varit sämre än att betydande investeringar kunnat göras
under efterkrigstiden. Nödvändigheten av att bedriva odling av snittblom
mor såsom ett led i rationellt driven handelsträdgårdsodling med viss
växtföljd torde man kunna ifrågasätta, enär, såvitt känt, storodlarna driver
uteslutande rosor och nejlikor i sina specialbyggda växthus.
Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på
blommor samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen ej
är tillfyllest.
Departementschefen
Tullen på blommor i allmänhet under tiden 1/3—30/11, under vilken tid
den alldeles övervägande delen av den inhemska produktionen saluföres, är
för närvarande av storleksordningen 50 % av värdet. Jag delar kommitténs
uppfattning att en nedsättning är motiverad men att därvid viss försiktig
het bör iakttagas med hänsyn till befintliga odlingar. Enligt min åsikt är
den av kommittén föreslagna tullen lämpligt avvägd. Även i övrigt finner
jag kommitténs förslag under denna rubrik innebära en skälig avvägning
mellan de skilda intressen som här gör sig gällande, .lag biträder alltså kom
mitténs förslag under denna rubrik.
06.04. Blad, kvistar och andra växtdelar
Nuvarande tullförhållanden
Tullen utgår med 50 öre per kg; torkade blad in. in. som skall användas
för vidare yrkesmässig bearbetning är dock tullfria.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser att nuvarande olikhet i tullhänseende mellan snittgrönt
och snittblommor icke är motiverad, enär varorna ligger i samma prisläge
per viktenhet, och föreslår att snittgrönt (adiantum och asparagus) beläg
ges med samma tull som avskurna blommor (nr 06.03), d. v. s. under tiden
1/3—30/11 kr. 7: 50 per kg och under annan tid kr. 5:— per kg. Beträf
fande övriga hithörande artiklar föreslår kommittén tullfrihet under mo
tivering att importen icke i större utsträckning konkurrerar med här od
lade artiklar.
Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
267
Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation att, även
om skäl kan anföras för att tullsatsen på snittgrönt borde anslutas till den
för position 06.03 föreslagna, strävan efter enhetlighet icke bör drivas där
hän, att den leder till en så betydande tullhöjning som i detta fall. Importen
dominerar nämligen i betydligt högre grad än som gäller blommor i all
mänhet. De föreslår en tullsats av kr. 5: — per kg under tiden 1/3—30/11
och kr. 2: 50 per kg under annan tid. Ledamoten Boo framför i en särskild
reservation enahanda yrkande med i huvudsak samma motivering.
Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation en tull för snittgrönt av
kr. 10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan
tid.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen tillstyrker den av kommittén förordade utbrytningen
av snittgrönt samt föreslår att tullen för dessa varor skall utgå med kr.
10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan
tid.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för snittgrönt
bör utgå med samma belopp per viktenhet som för avskurna blommor. För
övriga hithörande varuslag föreslår förbundet oförändrad tull enär en be
tydande produktion av dessa alster säges ske inom landet.
Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på snitt
grönt samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen icke är
tillfyllest.
Sveriges grossistförbund anser att tullen på snittgrönt bör kvarstå oför
ändrad. Detta varuslag utgör i detalj försälj ningen ett komplement till blom
mor och är icke någon separat handelsvara. Den svenska odlingen torde
icke svara för mer än mellan 20 och 30 % av behovet och särskilt under
huvudsäsongen december—mars är tillförseln av svensk vara synnerligen
begränsad. Odlingskostnaderna för i varje fall asparagus är betydligt lägre
än för blommor.
Sveriges köpmannaförbund föreslår beträffande snittgrönt en tull av kr.
5:— per kg under tiden 1/3—30/11 och tullfrihet under annan tid. För
bundet anser att den svenska produktionen varken kvantitativt eller kva
litativt är tillfredsställande och att naturliga förutsättningar för någon
avsevärt ökad produktion saknas. Någon anledning att tullbelägga varan
under perioden 1/12—28/2 anses icke föreligga, då den svenska produk
tionen under denna tid är liten eller obefintlig.
Departementschefen
Liksom kommittén finner jag det i princip riktigt att snittgrönt i tull
hänseende likställes med snittblommor, och jag kan i betraktande bl. a.
av den föreslagna nedsättningen av tullen på sistnämnda varuslag biträda
kommitténs förslag härutinnan; även i övrigt ansluter jag mig till kommit
téns förslag.
268
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 7. Köksväxter in. in.
Ur 07.01. Blomkål
Nuvarande tullförhållanden
Tullen utgår med 25 öre per kg under tiden 1/5—30/11 och 10 öre per kg
under annan tid; före 1/1 1957 gällde den högre tullsatsen under tiden 1/4
—31/12 (ändringen vidtagen efter förhandlingar inom GATT).
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår under tiden 1/5—31/7 en tull av 35 öre per kg, un
der tiden 1/8—30/11 en tull av 25 öre per kg samt under resten av året tull
frihet.
Ordföranden har reserverat sig för en tull av 25 öre per kg under hela
skyddsperioden. Han erinrar om att kommittén i allmänhet ansett det icke
vara motiverat att genom en höjning av tullsatsen under början av skydds
perioden bereda särskilt skydd för en primörodling. Enligt hans uppfatt
ning föreligger icke anledning att beträffande blomkål avvika från denna
princip.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen under tiden 1/5—31/7 sättes till
50 öre per kg och under tiden 1/8—30/11 till 25 öre per kg samt anför
till stöd därför bl. a. följande.
Importen konkurrerar fr. o. m. maj månad med den svenska odlingen.
Den tidiga produktionen av blomkål här i landet ställer sig jämförelsevis
dyrbar till följd av att plantorna måste förkultiveras under glas. Odlingen
utgör emellertid ett betydelsefullt komplement till annan köksväxtodling och
bör enligt lantbruksstyrelsens mening skyddas mot konkurrerande import.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 50 öre per
kg under tiden 1/5—31/7 och 25 öre per kg under tiden 1/8—31/12.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att det med den
nuvarande konsumtionsinriktningen, med transportteknikens fortsatta ut
veckling och den ökade betydelsen av djupfrysta produkter m. m. är att
kämpa mot utvecklingen, om man försöker skapa ett konstlat primör-
skydd och ett konstlat högt prisläge i början av olika svenska trädgårds-
alsters produktionsperiod. Primörbegreppet existerar knappast längre, då
det förbättrade transportväsendet möjliggör eu nära nog kontinuerlig im
port under hela året. Detta har också kommittén i allmänhet beaktat. Ett
oförklarligt avsteg från principen gör dock kommittén vad gäller blomkål
under maj, juni och juli. Föreningen får därför instämma i den reservation,
som kommitténs ordförande avgivit beträffande denna position.
Stockholms handelskammare och Sveriges köpmannaförbund finner icke
skäl föreligga att bereda odlingen av blomkål något speciellt primörskydd
under början av skyddsperioden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
269
Departementschefen
Jag finner viss tvekan kunna råda angående lämpligheten av den av kom
mittén föreslagna förstärkningen av tullskyddet, vilken bl. a. innebär ett
avsteg från den eljest tillämpade principen att inte föreskriva särskilt pri-
mörskydd. Med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden är jag emel
lertid beredd att biträda förslaget; någon ytterligare förstärkning av tull
skyddet vare sig genom höjning av tullsatsen eller utsträckning av skydds-
perioden kan jag däremot icke förorda.
Ur 07.01. Gurkor
Nuvarande tullförhållanden
Tullen utgår med 50 öre per kg under tiden 15/3—30/9 och 20 öre per
kg under annan tid.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser beträffande slanggurkor den under skyddsperioden gäl
lande tullen ligga vid en nivå som motsvarar vad som kan anses rimligt för
trädgårdsnäringens produkter. Någon höjning av tullsatsen under första
delen av perioden kan kommittén i överensstämmelse med sin principiella
uppfattning i denna fråga icke förorda. Den nuvarande tullen för andra slag
av gurkor överstiger varuvärdet och bör kunna avsevärt reduceras. Kom
mittén har dock ansett försiktigheten bjuda att stanna vid en halvering av
tullen eller 25 öre per kg under tiden 16/6—30/9. Beträffande icke-skydds-
period föreslås att nuvarande tull avskaffas för alla slag av gurkor.
Ledamoten Hansson förordar i en reservation höjning av tullen för slang
gurkor från 50 till 75 öre per kg under tiden 16/3—31/5 och anför till stöd
härför bl. a. följande.
Odlingen av slanggurkor är näst efter tomater den viktigaste växthuskul
turen. Den är en tidig, relativt värmekrävande odling. Påståendet att denna
tidiga odling i Sverige skulle medföra onödigt höga konsumentpriser på
varan torde dock icke vara riktigt. Det går icke att för svenskodlade produk
ter utfå ett högre pris än för motsvarande importerade varor och under
sådana omständigheter måste denna odling anses lika berättigad som all
annan produktion inom landet. Som skydd mot ren spekulationsimport un
der första delen av försäljningssäsongen är den nuvarande tullen ej till
räcklig.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår beträffande slanggurkor en tull av 75 öre
per kg under tiden 16/3—30/6 och 50 öre per kg under tiden 1/7—30/9;
mot kommitténs förslag till tullsats för andra gurkor har styrelsen intet att
erinra. Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 1 krona
per kg under den förstnämnda perioden men är i övrigt av samma uppfatt
ning som lantbruksstyrelsen.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. ansluter sig till kom
mitténs förslag med den ändringen att skyddsperioden i fråga om andra
270
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
slag av gurkor än slanggurkor enligt föreningens uppfattning icke borde
börja förrän den 1 juli. Vad beträffar slanggurkor anföres bl. a. följande.
Importincidensen uppgick år 1955 under skyddsperioden till 22 %, var
till kom ett fraktskydd om ca 25 öre per kg (bilfrakt) från Holland. Skyd
det är alltså betydande. Anledning saknas att onödigt fördyra varan i början
av säsongen, vilket den framlagda reservationen innebär. Någon saklig grund
för sitt tal om »spekulationsimport» under ifrågavarande period kan reser
vanten icke anföra. Importen under perioden betingas av bristande tillgång
och/eller i samband därmed överdrivna inhemska priser.
Departementschefen
I enlighet med vad tidigare anförts kan jag liksom kommittén icke för
orda något särskilt primörskydd utan ansluter mig i detta såväl som andra
hänseenden till kommitténs förslag.
Ur 07.01. Lök
Nuvarande tullförhållanden
Tullen utgår med 20 öre per kg under tiden 1/6—31/12 och 5 öre per kg
under tiden 1/1—29/2; under tiden 1/3—31/5 är varan tullfri.
Tulltaxekommittén
Kommittén, som konstaterar att den nuvarande tullen på lök under andra
halvåret är mycket hög, föreslår dock med hänsyn till frågans sociala aspek
ter att tullsatsen under tiden 1/7—31/12 bibehålies oförändrad. Kommit
tén finner vidare 15 öre per kg utgöra en lämpligt avvägd tull under tiden
1/1—29/2. Den därpå följande tullfria perioden bör utsträckas till att om
fatta jämväl juni månad.
Ledamoten Hansson anser att bärande skäl för en differentiering av tull
skyddets storlek under säsongens olika delar icke finnes. Den svenska löken
är lagringsduglig under hela första kvartalet. En lagring medför emellertid
högre kostnader i form av ränte- och svinnförluster och det synes icke rim
ligt att under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under månader
na januari och februari.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen fastställes till 25 öre per kg under
tiden 1/6—29/2. Styrelsen framhåller att genom den omfattande odling
av lök, som bedrives framför allt på Öland, kan den svenska produktionen
i regel tillgodose marknadsbehovet under hösten och vintern. Med de lag
ringsmöjligheter som föreligger kan en vid olämplig tidpunkt företagen
import trycka marknaden under längre tid och orsaka försäljningssvårig
heter för den svenska varan.
Sveriges lökodlareförening påyrkar en tull av 30 öre per kg under tiden
1/6—31/3 och anför till stöd härför i huvudsak följande.
Den areal av svensk matlök, som odlas i landet, är till ojämförligt största
del belägen på Öland. Inom detta område har under det senaste årtiondet
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
271
skett eu alltmera markant minskning av befolkningsunderlaget. I första hand har denna minskning enligt föreningens uppfattning skett på den an ställda arbetskraftens bekostnad och i andra hand genom att familjemed lemmar sökt sig arbete inom andra landsdelar. Det synes föreningen vara en uppgift av första ordningen att lökodlingen, som dels är arbetskrävande och dels har arbetsmomenten fördelade över lång tidsrymd, jämväl i fort sättningen kan behållas. Lökodlingen säges ha stora möjligheter att med verka till en jämn sysselsättning jämväl under vintermånaderna.
Föreningen framhåller vidare att odlarna även har haft ögonen öppna för konsumenternas berättigade önskan att erhålla en högklassig vara, vil ken under hela året kan köpas till skäligt pris. Med detta syftemål har odlarna på Öland sedan år 1955 genomfört central sortering av all lök, var igenom kvaliteten kan garanteras. En rationaliserad hopsamling och sorte ring av löken i förening med ett ändamålsenligt marknadsförande säges också ha kunnat sänka denna del av handelsmarginalerna på varan högst väsentligt.
Förutsättningen för att odling av svensk lök skall kunna fortsätta är en ligt föreningens uppfattning emellertid att lökimport till dumpingpriser förhindras genom ett lämpligt avvägt tullskydd. Särskilt under vissa år säges risken för lökimport från Holland till mycket låga priser vara över hängande. Även relativt små kvantiteter importerad lök till lågt pris kan verka nedpressande på den svenskodlade lökens pris. Det är av denna an ledning som odlarna önskar en höjning av tullskyddet under hela den tullskyddade perioden till 30 öre per kg. De nuvarande tullsatserna på lök har varit oförändrade i över 20 år, varför en ändring med hänsyn till det nuvarande penningvärdet också anses fullt motiverad. Vidare bör enligt föreningens uppfattning beaktas, att den av odlarna föreslagna höjningen av tullskyddet på lök inte på något sätt kommer att inverka på konsument prisets storlek på varan. Det säges nämligen ha visat sig, att utförsäljnings- priset till konsument knappast undergår någon förändring alls hur myc ket lökpriset till odlarna än fluktuerar.
Odlarna är beredda att godtaga en månads förkortning av den nu tull skyddade tiden på försommaren, under förutsättning av att den lullbelagda tiden på våren utsträckes med en månad till den 31/3. Om det senare av handelspolitiska skäl skulle vara ogenomförbart, så förutsätter odlarna i så fall, att den nuvarande tullskyddade tiden 1/6—29/2 på inga villkor av kortas.
Det framhålles vidare att den svenska lökens kvalitet under hela första kvartalet är av utmärkt god beskaffenhet och att intensiva försök pågår med olika groningshämmande medel för att jämväl under tiden april—juni kunna saluföra svenskodlad lök.
Föreningen anser det oriktigt med lägre tullsats i början av året, enär odlare, som påtager sig lagringskostnader i form av ränte- och svinnför- luster för lagring av lök fram till dessa vintermånader, löper risk att er hålla ett lägre pris för sådan vara.
272
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Frukt
odlingens förhandlingsorgan samt Ölands ortsförbund av RLF föreslår lika
ledes en tullsats av 30 öre per kg under tiden 1/6—31/3 och åberopar till
stöd härför en argumentering som i huvudsak överensstämmer med vad som
anförts i lökodlareföreningens yttrande.
Svenska importföreningen för färsk frukt it. p. a. framhåller att tullen
på lök under månaderna januari och februari till stor del har karaktären
av finanstull. Tillgången efter årsskiftet av kvalitativt godtagbar inhemsk
lök anses trots framsteg inom den svenska odlingen ringa.
Departementschefen
Tullen för lök under den egentliga skyddstiden närmar sig ofta 50 %
av importvärdet och får således betecknas såsom hög även för att gälla en
vara på här ifrågavarande område. Med hänsyn till de av kommittén åbe
ropade sociala skälen kan jag dock biträda kommitténs förslag att bibehål
la tullen oförändrad. Däremot finner jag i likhet med kommittén, som här
vidlag är enhällig, icke skäl att höja densamma. Jag biträder vidare kom
mitténs förslag att förstärka tullskyddet under årets första månader och
finner den av kommittémajoriteten föreslagna tullen under denna tid lämp
ligt avvägd. Vad beträffar längden av de olika tullperioderna finner jag icke
anledning frångå tulltaxekommitténs i detta hänseende enhälliga förslag.
Ur 07.01. Potatis
Nuvarande tullförhållanden
Potatis är inbegripen under jordbruksprisregleringen och i enlighet där
med i allmänhet fri från tull men belagd med importavgift. Sådan avgift
utgår dock icke för nyskördad (färsk) potatis, inkommande under tiden
1/1—30/6, utan för denna har förut utgående tull av 10 öre per kg bibe
hållits.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser att gränsskyddet för färskpotatisen, som står trädgårds-
produkterna nära, bör uttagas i form av tull. En tullsats av 15 öre per kg,
som f. ö. föreslagits av jordbruksprisutredningen, anses stå i god överens
stämmelse med de principer som kommittén tillämpat på trädgårdsom-
rådet. Tiden för uttagande av denna tull bör begränsas till juni månad.
Färsk potatis inkommande under annan tid anses däremot såväl av prak
tiska skäl som med hänsyn till den konkurrens som måhända i vissa lägen
kan förekomma med annan potatis (fjolårspotatis) böra beläggas med im
portavgift efter samma grunder som denna vara.
Ledamoten Hansson anför i en reservation att starka skäl talar för att
även färskpotatisens gränsskydd i överensstämmelse med vad förutsättes
för potatis i allmänhet regleras genom importavgifter i stället för med tul
lar. Odlingen av denna potatis är synnerligen arbets- och kostnadskrävande
varför det är önskvärt att så god anpassning som möjligt kan ske av gräns
skyddet gentemot de aktuella prissättningsproblem som kan uppstå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
273
Yttranden
Statens jordbruksnämnd föreslår att tullen på färskpotatis avskaffas och ersättes med särskild importavgift samt anför till stöd härför i huvudsak följande.
Vid avlåtande av propositionen nr 65/1956 var föredragande departe mentschefen icke beredd att taga ställning till frågan, om det framtida skyd det skulle utgå i form av tull eller införselavgift. I denna fråga har jord bruksnämnden ansett sig böra framlägga förslag i förevarande samman hang. Förslaget, som bygger på överenskommelse med jordbrukets för handlingsdelegation och har godkänts av färskpotatisodlareföreningarna i Kullabygden, avser, att tullen slopas på den under januari—juni inkomman de färskpotatisen och att bemyndigande i stället lämnas jordbruksnämn den att för en tid av fyra veckor under ettvart av åren 1957—1959 förordna om införselavgift för nyskördad (färsk) potatis enligt följande grunder. Un der den kalendervecka, då midsommardagen infaller, (»midsommarveckan») och under första kalenderveckan därefter skall avgiften utgå med 29 öre per kg. Avgiften skall utgöra under kalenderveckan före midsommarveckan 20 öre och under andra kalenderveckan efter midsommarveckan 15 öre per kg. Jämfört med nuvarande tull innebär sålunda de föreslagna avgifterna en merbelastning av importen med 19, resp. 10 och 5 öre per kg. Vid bifall till förslaget skulle sådan färskpotatis, som inkommer tidigare än veckan före midsommarveckan, belastas endast med avgiften för gammal potatis, alltså som regel endast med 5 öre per kg, i stället för med hittillsvarande tull av 10 öre per kg. Förslaget förutsätter, att några prisgränser icke fast ställs för färskpotatisen och att kvantitativ importreglering av denna vara icke skall tillämpas. Under den tid, för vilken särskilt skydd för färskpo tatisen nu föreslås, brukar normalt huvudparten av den speciella inhemska produktionen av färsk kvalitetspotatis föras i marknaden. Under denna tid har hittills icke något annat land kunnat i någon nämnvärd omfattning konkurrera på den svenska marknaden med potatis av motsvarande kvali tet. De föreslagna avgifterna skulle därför, utan att behöva innebära någon fördyring av färskpotatisen, endast utgöra ett visst skydd mot i framtiden eventuellt uppträdande konkurrens.
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbggdens folk hem ställer att nyskördad potatis likställes med annan potatis och överföres till jordbruksregleringen.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller att svensk färskpotatis normalt produceras tidigast från den 15/6 och att dessför innan intet behov föreligger av tullskydd. Föreningen vill dock icke mot sätta sig att tullskyddet utsträckes att gälla under hela juni månad men föreslår i så fall att tullsatsen bestämmes till 10 öre per kg. Frakten från
Italien (enda leverantörland av betydelse vid den aktuella tiden) till svensk gräns uppgår till 10 öre per kg, varför tull och frakt tillsammans innebär ett mycket betydande skydd för den svenska produktionen. Någon anled ning att speciellt skydda en primörodling av potatis i bänk föreligger icke.
Departementschefen
Huruvida färskpotatis närmast bör jämställas med trädgårdsprodukter eller i stället hänföras till jordbruksprodukter i egentlig mening kan själv-
18
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
274
fallet vara föremål för delade meningar. Hittills har emellertid sådan potatis
i vad angår avgiftsbeläggning till skydd mot utländsk konkurrens behand
lats som en trädgårdsprodukt, och det har enligt min uppfattning icke före-
bragts tillräckliga skäl för att härvidlag inta en ändrad ståndpunkt. Jag
delar därför tulltaxekommitténs och jordbruksprisutredningens uppfattning
att gränsskyddet liksom hittills bör ha formen av tull. Med hänsyn till de
speciella förhållandena vid denna produktion finner jag mig emellertid
kunna förorda ett något högre skydd än som föreslagits av dessa kommit
téer och föreslår att tullen bestämmes till 20 öre per kg. Tullskyddet bör
enligt min mening gälla under tiden 6/6—5/7; under annan tid torde ny-
skördad potatis böra beläggas med importavgift efter samma grunder som
annan potatis.
Ur 07.01. Sparris
Nuvarande tullförhållanden
Sparris är under hela året belagd med en tull av kr. 1: 50 per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén finner att en sänkning av tullen till kr. 1:— per kg skulle
kunna genomföras utan större olägenhet för odlarna och att tullen endast
behöver utgå under maj och juni månader, då svensk färsk sparris i all
mänhet föres i marknaden.
Departementschefen
Jag biträder kommitténs förslag, vilket av remissinstanserna lämnats
utan erinran.
Ur 07.01. Svamp
Nuvarande tullförhållanden
Champinjoner är belagda med en tull av 75 öre per kg; för annan svamp
utgår tullen med 1 krona per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår att tullen för alla slag av svamp sättes till 75 öre per
kg-
Yttrande
Sveriges champinjonodlares förening påyrkar en tullsats av 1 krona per kg
för champinjoner och anför bl. a. följande.
Champinjonodlingen, som under ett 20-tal år vuxit upp från ingenting
och alltjämt ökar, täcker nu landets hela behov av champinjoner, varför
någon import icke erfordras. Konkurrensen mellan odlarna är hård, och
det pris odlarna erhålla i dag är praktiskt taget detsamma, som de erhöllo
för 15—20 år sedan, medan som bekant omkostnaderna stigit oerhört. Det
ta har möjliggjorts genom stark rationalisering och industrialisering av
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
275
odlingen. Emellertid är nu gränsen nådd för vad som på denna väg kan åstadkommas, och en ohejdad import skulle äventyra den svenska cham pinjonodlingens bärighet. Då stora belopp investerats i dessa odlingar, skul le en avsevärd kapitalförstöring bli följden. Erfarenheten visar ju också, att om en inhemsk produktion på grund av för stor importkonkurrens slås ihjäl, stiger genast priset på importvaran, vilket ju blir till konsumenternas nackdel.
Departementschefen
Liksom kommittén finner jag icke tillräcklig anledning föreligga att höja tullen på champinjoner, vilken f. ö. är bunden i GATT vid nuvarande be lopp. Framhållas må att importen under senare år endast undantagsvis överstigit 50 ton, under det att den inhemska produktionen enligt uppgift år 1956 beräknats till 1 000 ton. Vad beträffar annan svamp delar jag kom mitténs uppfattning att denna bör beläggas med samma tull som champin joner.
Ur 07.01. Tomater
Nuvarande tullförhållanden
Under tiden 1/5—30/11 utgår tullen med 50 öre per kg och under annan tid med 15 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår att tullen under tiden 1/5—30/11 bibehålies oför ändrad vid 50 öre per kg och att den helt borttages under annan tid av året.
Ledamoten Hansson föreslår en höjning av tullen till 75 öre per kg under tiden 1/5—30/6 och anför till stöd härför i huvudsak följande.
Tomater är den för närvarande viktigaste kulturen för odling i växthus. Med tanke på näringsvärdet hör också tomaterna till de förnämsta köks- växterna, varför en fortsatt stegring av konsumtion och produktion inom landet får anses synnerligen önskvärd. Med nuvarande, svårbemästrade im portkonkurrens är det emellertid ytterst vanskligt för odlarna att våga taga kostnaderna för omfattande rationaliseringsåtgärder till förbilligande av produktionen. Under de första månaderna av produktionssäsongen fordras ett effektivare marknadsskydd för att ej prisbildningen skall utsättas för alltför kraftiga störningar till följd av tillfällig överskottsimport. En höj ning med 25 öre per kg under månaderna maj och juni torde ej vid denna tid relativt sett belasta konsumentpriset i nämnvärd grad.
Yttranden
Lantbruksstijrelsen ansluter sig till reservantens förslag under framhål lande bl. a. av att det för trädgårdsnäringens räntabilitet är av största vikt, att odling kan bedrivas under så lång tid av året som möjligt.
Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund påyrkar att tullen under tiden 1/5—31/7 skall utgå med 1 krona per kg och under tiden 1/8—30/11 med 50 öre per kg.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. finner att skäl förelig ger att under tiden 1/5—15/6 ha en lägre tull än 50 öre per kg. Man anser
276
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
att den inhemska produktionen under maj och juni månader är helt otill
räcklig och att en mycket betydande kompletteringsimport är erforderlig.
Föreningen anför vidare.
Ytterligare rationalisering av den svenska odlingen är angelägen. Något
behov att skydda mindre, ej specialiserade växthusodlingar med höga kost
nader kan ur allmänna synpunkter icke anses föreligga. Handeln ställer
sig mycket frågande till reservanternas uppfattning att en fortsatt stegring
av konsumtionen av tomater, vilka med tanke på näringsvärdet höra till de
förnämsta köksväxterna, lämpligen skulle kunna åstadkommas genom en
tullhöjning. Någon tillfällig »överskottsimport» under nämnda period
torde knappast förekomma men väl en ur såväl kvantitativ som prissyn
punkt nödvändig kompletterande import.
Departementschefen
I enlighet med vad förut anförts kan jag icke förorda något särskilt pri-
mörskydd. Å andra sidan finner jag icke heller tillräckliga skäl att, såsom
föreslagits från importörhåll, reducera tullen under primörtiden. Jag bi
träder följaktligen kommitténs förslag.
Ur 07.01. Vitkål, rödkål och ärter m. m.
Nuvarande tullförhållanden
För vitkål utgår tullen med 10 öre per kg och för pepparrot med 20 öre
per kg. Sallad är tullfri under tiden 1/1—29/2 (vid tiden för kommitténs ar
bete utgick tull med 40 öre per kg, som emellertid avskaffades i samband
med GATT-förhandlingarna år 1956) och under annan tid av året belagd
med en tull av 40 öre per kg. Nyskördade (färska) rotfrukter drager under
tiden 1/1—30/6 en tull av 20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg,
vilken tullsats även gäller för andra rotfrukter (till rotfrukter räknas bl. a.
rädisor). För andra köksväxter utgår tullen med 40 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår för vitkål och rödkål en tull av 10 öre per kg, för
ärter en tull av 20 öre per kg under tiden 1/3—31/12 och tullfrihet under
annan tid, för rotfrukter (inkl. rädisor) en tull av 10 öre per kg, dock att
tullen för nyskördade produkter skall utgöra 20 öre per kg under tiden 1/5—
30/6 samt för andra produkter en tull av 40 öre per kg under tiden 1/3—
31/12 och tullfrihet under annan tid. Vad särskilt beträffar rädisor samt
sallad, dill och persilja, för vilka varuslag odlarna hos kommittén påyrkat
en tullsats av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4, har kommittén i över
ensstämmelse med sin principiella uppfattning icke ansett sig kunna för
orda något särskilt primörskydd.
Ledamoten Hansson påyrkar i avgiven reservation för sallad, dill,
persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4 och
40 öre under resten av året. Dessa produkter odlas i stor utsträckning i
handelsträdgårdarna såväl i växthus under vintern som i drivbänkar och
på friland under resten av året. De passar utmärkt till mellankulturer i andra
277
odlingar med längre utvecklingstid, t. ex. tomater. Under de tidiga vårmå naderna har emellertid även i detta fall utbytet av dessa kulturer, framför allt sallad, ett intimt samband med importutvecklingen. Det synes befogat med en höjning av tullen under tiden 1/3—30/4 från 40 öre till 75 öre per kg. Med hänsyn till att produktion av dessa varuslag förekommer under hela året synes det angeläget att tullen under övriga delen av året bibehålies vid 40 öre per kg.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår, att tullen för andra produkter än vitkål, röd kål, rotfrukter och ärter höjes till 75 öre per kg under tiden 1/3—31/5 och fastställes till 40 öre per kg under annan tid samt åberopar till stöd härför i huvudsak samma skäl som reservanten inom tulllaxekommittén.
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ansluter sig i fråga om huvud saklig argumentering till den avgivna reservationen men påyrkar för sallad, dill, persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under skyddsperioden.
Förbundet framhåller särskilt att den troligen största försäljningen av svenskodlad brysselkål och purjolök äger rum under just den tid för vil ken tulltaxekommittén föreslagit tullfrihet.
Svenska import^öreningen för färsk frukt u. p. a. påyrkar tullfrihet för sallad under tiden 1/12—15/3 och tullfrihet för paprika samt förutsätter att spetskål kommer att tulltaxeras som vitkål. Föreningen räknar med en ökad vinterkonsumtion av sallad, under förutsättning att den kan erbjudas konsumenterna till rimligt pris. Den svenska frilandssalladen kommer icke i marknaden förrän i slutet av maj och saluföres till månadsskiftet septem ber/oktober. Inhemsk sallad odlad under glas anser föreningen aldrig kunna bli någon billig och populär vara på grund av de höga produktionskostna derna. Vad beträffar paprika säges någon nämnvärd odling icke förekomma i Sverige.
Departementschefen
I överensstämmelse med den uppfattning åt vilken jag tidigare givit uttryck kan jag icke biträda framställda yrkanden om införande av sär skilt primörskydd. Jag finner icke heller anledning till erinran mot kom mitténs förslag om tullfrihet under vintermånaderna, vilken anordning så vitt angår sallad godtagits av statsmakterna i samband med GATT-förhand- lingar år 1956. För utvidgning av tullfriheten beträffande sallad eller infö rande av tullfrihet under hela året beträffande paprika finner jag å andra sidan icke tillräckliga skäl föreligga. Jag ansluter mig följaktligen till kom mitténs förslag. Härvid förutsätter jag att den för vitkål föreslagna tullen kommer i tillämpning jämväl å den form av dylik kål som benämnes spets kål.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
07.02. Köksväxter, frysta
Nuvarande tullförhållanden
Frysta köksväxter tulltaxeras för närvarande enligt vad som stadgas för
motsvarande färska produkter, vilket bl. a. innebär att tullen på de flesta
varorna är olika hög under skilda delar av året.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår att vid här ifrågavarande rubrik stadgas under hela
året gällande tullsatser, vilka till dess ytterligare erfarenheter vunnits upp
tages till samma belopp som för motsvarande färska produkter under den
tid då de är högst tullbelagda.
Departementschefen
Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.
278
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
07.03. Köksväxter, tillfälligt konserverade
Nuvarande tullförhållanden
Av här ifrågavarande produkter belägges för närvarande de i saltvatten
inlagda med tull efter samma grunder som torkade (jfr nr 07.04), under
det att de övriga tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr
07.01); beträffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen
på de flesta varor är olika hög under skilda delar av året.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår här liksom beträffande frysta produkter att varorna
under hela året belägges med samma tull som motsvarande färska varor un
der den tid då de är högst tullbelagda.
Departementschefen
Även beträffande denna rubrik biträder jag vad kommittén föreslagit.
07.04. Köksväxter, torkade
Nuvarande tullförhållanden
Hit hänförliga produkter är belagda med följande tullsatser per kg, näm-
ligen potatis 5 öre, champinjoner 75 öre, andra svampar 1 krona, gurkor
35 öre, rötter 20 öre samt övriga varor 25 öre.
Tulltaxekommittén
Med hänsyn till artiklarnas ringa betydelse har kommittén icke ansett till
räcklig anledning föreligga att differentiera tullen utan föreslår en enhetlig
tull med samma belopp som för närvarande gäller för torkade köksväxter t
allmänhet eller 25 öre per kg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
279
Yttrande
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för torkade champinjoner bör fördubblas och att i varje fall någon sänkning av nu ut gående tull icke bör ifrågakomma. Det förekommer visserligen för närva rande icke någon nämnvärd import av denna vara, men då detta rent tek niskt icke möter något hinder kan en import av detta varuslag snabbt svälla till mycket stor omfattning.
Departementschefen
Enligt min uppfattning föreligger icke anledning att frångå kommitténs förslag.
07.05. Ärter, bönor och andra baljväxtfrön, torkade
Nuvarande tullförhållanden
De viktigaste hithörande varuslagen inbegripes under det för jordbruks produkter gällande importavgiftssystemet och är i tulltaxan upptagna med tullfrihet.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.
Departementschefen
Någon anledning till erinran mot kommitténs förslag torde icke före ligga.
07.06. Maniok- och arrowrot, jordärtskockor m. m.
Nuvarande tullförhållanden
Av till denna rubrik hänförliga varor är maniok- och arrowrot inbegripna i det för jordbruksprodukter gällande importsystemet och i tulltaxan upp tagna med tullfrihet. Beträffande övriga varuslag är nyskördade rötter, in kommande under tiden 1/1—30/6, samt torkade produkter belagda med en tull av 20 öre per kg; för andra varor utgör tullen 10 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.
Yttrande
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av 10 öre per kg för jordärtskockor, beträffande vilken vara i motsats till övriga hit hänför liga varuslag en odling av betydande omfattning säges förekomma inom landet.
Departementschefen
Även om tullen på jordärtskockor icke torde vara av någon större bety delse, anser jag mig kunna biträda yrkandet om bibehållande av den nu i
280
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
allmänhet utgående tullen av 10 öre per kg; i övrigt föranleder kommitténs
förslag icke någon erinran från min sida.
Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon
08.01. Dadlar, bananer, ananas m. m.; kokos-, para- och kasjunötter
Nuvarande tullförhållanden
Färska bananer är belagda med en tull av 10 öre per kg. För andra här
avsedda färska frukter utgår tullen med 20 öre per kg under tiden 1/5—31/1
och med 10 öre per kg under annan tid. Nötter, kasjunötskärnor och kokos-
rasp är belagda med en tull av 30 öre per kg samt andra nötkärnor med en
tull av 50 öre per kg. Beträffande torkade frukter är bananer tullfria och
för dadlar utgår tullen med 30 öre per kg samt för andra frukter med 50
öre per kg.
Tulltaxekommittén
Med hänsyn till att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan
befinnas lämpligt upptager kommittén hit hänförliga varor med i stort sett
oförändrade tullsatser. En viss hyfsning av tullbestämmelserna anses dock
motiverad för att undvika en onödig specificering av dessa i många fall rela
tivt betydelselösa artiklar. Den uppbrytning av GATT-bindningen beträf
fande torkade bananer som förslaget påkallar anses icke möta några svå
righeter.
Yttranden
Svenska importföreningen för färsk frukt u.
p. a. och Sveriges grossistför
bund understryker att tullarna på hit hänförliga varuslag är av fiskal natur.
De intäkter som erhålles finner organisationerna så obetydliga att motiv nu
mera saknas att bibehålla ifrågavarande tullar. Det framhålles vidare att
bananer är en frukt, som ur olika synpunkter är betydelsefull särskilt för
barn och som ofta ordineras vid vård av sjuka.
Svenska choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. påyrkar tull
frihet för kokosnötter, paranötter och kasjunötter.
Departementschefen
I enlighet med den tidigare angivna principen att icke ingå på någon
allmän omprövning av de fiskala tullarna har departementsförslaget, liksom
kommitténs förslag, utformats med i stort sett oförändrade tullsatser.
08.02. Citrusfrukter
Nuvarande tullförhållanden
Apelsiner, cedrat- och grapefrukter, klementiner och mandariner är f. n.
tullfria. För citroner utgår tull med 5 öre per kg och för pomeranser med 10
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
281
öre per kg. Övriga färska frukter drager under liden 1/5—31/1 en tull av
20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg. För torkade frukter utgår
tullen med 50 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén konstaterar att de viktigaste hithörande fruktslagen enligt
gällande bestämmelser är fria från tull. Beträffande de övriga anses ur
skyddssynpunkt icke föreligga något hinder att avskaffa tullen. Kommittén
har emellertid av samma skäl som under föregående position upptagit nu
utgående tullar i stort sett oförändrade.
Yttrande
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att tullarna för
citroner och pomeranser icke rimligen kan motiveras ens av fiskala skäl.
Departementschefen
Vad som anförts under föregående rubrik äger tillämpning jämväl vid
denna position.
08.03. Fikon
Nuvarande tullförhållanden
För färska fikon utgår tullen under tiden 1/5—31/1 med 20 öre per kg
och under annan tid med 10 öre per kg; torkade fikon drager en tull av 15
öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén framhåller att liksom när det gäller de båda föregående posi
tionerna det från skyddssynpunkt icke torde föreligga något hinder att av
skaffa tullarna. Kommittén har emellertid även här upptagit varorna med
tull, för den händelse en viss tullbeskattning av fiskala skäl skulle befinnas
lämplig. Den för torkade fikon gällande tullen 15 öre per kg har därvid
ansetts böra gälla för hela rubriken.
Yttrande
Sveriges grossistförbund föreslår att tullen, som helt anses vara av fiskal
natur, slopas.
Departementschefen
Liksom vid de båda föregående rubrikerna följer departementsförslaget
kommitténs förslag.
08.04. Vindruvor (färska eller torkade)
Nuvarande tullförhållanden
För färska druvor utgår tull under tiden 1/7—31/12 med 25 öre per kg;
för färska druvor under annan tid samt för torkade druvor utgår icke nå
gon tull.
282
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxekommittén
Kommittén har icke funnit anledning föreslå någon ändring av tullsatsens
storlek. Vad beträffar skyddstidens längd har kommittén däremot, med
hänsyn dels till att vindruvor i första hand konkurrerar med inhemska bär
och stenfrukter för vilka säsongen är relativt kort, dels till den prisförskjut
ning som synes inträda mot slutet av året, funnit en avkortning motiverad
till den 31/10. Beträffande torkade vindruvor (russin och korinter) ifråga-
sättes icke någon ändring av den nuvarande tullfriheten.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår med hänsyn till den konkurrens som impor
ten av vindruvor under höstmånaderna utgör för svenskodlad frukt av an
nat slag att skyddstiden bibehålies oförändrad.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller under hän
visning till fraktkostnaderna att kommitténs förslag innebär ett ganska högt
gränsskydd.
Departementschefen
Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs
enhälliga förslag.
08.05. Nötter och liknande frukter
Nuvarande tullförhållanden
Valnötter är, sedan den tidigare utgående tullen reducerats och slo
pats i samband med GATT-förhandlingarna åren 1955 och 1956, numera
tullfria. Hasselnötter, mandel och kastanjer är belagda med en tull av 20 öre
per kg och hasselnötskärnor med 40 öre per kg. Andra nötkärnor samt
pistachmandel drager en tull av 50 öre per kg. Övriga här avsedda nötter
är belagda med en tull av 30 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser att ur skyddssynpunkt hinder icke föreligger att avskaffa
tullarna. Med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal
synpunkt kan befinnas lämpligt har emellertid kommittén upptagit tullsat
serna i stort sett oförändrade.
Yttranden
Sveriges grossistförbund uttalar att tullarna vid denna rubrik är helt av
fiskal natur och ur dessa synpunkter ej längre motiverade. Liknande upp
fattning framföres av Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverks-
och småindustriorganisation.
Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a. hemställer
att tullfrihet måtte fastställas för mandel och nötkärnor. Den övervägande
delen av importen av dessa varor anser man förbrukas av choklad- och kon-
fektyrindustrin. Med den höga beskattning som ändå råder på industrins
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
283
produkter förefaller det föreningen omotiverat med ytterligare extrabeskatt- ning av dessa råvaror.
Departementschefen
Under erinran om vad jag tidigare anfört rörande tullar av fiskal natur föreslår jag att tullarna upptages i enlighet med kommitténs förslag, dock med undantag för oskalade valnötter, som med hänsyn till numera före liggande GATT-bindning bör upptagas med tullfrihet.
08.06. Äpplen, päron och kvittenfrukter
Nuvarande tullförhållanden
Äpplen och päron är belagda med en tull av 25 öre per kg under skydds- perioden, vilken för äpplen utgör tiden 1/7—29/2 och för päron tiden 1/7— 31/12; under andra tider av året är såväl äpplen som päron tullfria. Före den 1 januari 1956 utgick tull för äpplen med 20 öre per kg under tiden 1/7—31/12 och 10 öre per kg under tiden 1/1—31/1, samt för päron med 20 öre per kg under nu gällande skyddstid. Ändringarna vidtogs sedan infor mationer erhållits om tulltaxekommitténs utredningar, och de nya tullsat serna överensstämmer med det förslag som sedermera framlagts av kom mittén.
Tulltaxekommittén
I sin motivering till nyssnämnda förslag anför kommittén hl. a. följande. Förutom av tullarna skyddas produktionen även av kvantitativa rest riktioner, vilka tillämpats så att de hindrat import före en viss för varje år särskilt fastställd tidpunkt. Dylika restriktioner kan enligt internationella överenskommelser i princip motiveras endast av valutapolitiska skäl. Vid en avveckling av dessa restriktioner är ett ökat utbud av utländsk frukt på den svenska marknaden att motse. Vidare kommer den inhemska tillförseln på grund av den betydande nyplantering som ägt rum att öka avsevärt under de närmaste åren, och fråga är huruvida icke denna omständighet kommer att påverka prisbildningen i väl så hög grad som den ökade utländska kon kurrensen. Fruktodlingen här i landet kommer sålunda otvivelaktigt att stäl las inför betydande svårigheter. Det kan göras gällande att fruktodlarna liksom andra företagare vidtagit den genomförda utvidgningen på egen risk. Kommittén har likväl ansett sig icke kunna underlåta att fästa avseende vid de sociala aspekter på frågan som i förevarande fall gör sig gällande, ehuru kommittén givetvis är medveten om att sådana aspekter är i hög grad relevanta även med hänsyn till konsumenternas intresse. Även om de ökade svårigheterna såsom redan nämnts endast till en del torde komma att sam manhänga med en skärpning av den utländska konkurrensen har kom mittén funnit läget vara sådant att en viss förstärkning av tullskyddet får anses befogad. Kommittén föreslår därför att skyddstiden för äpplen ut- sträckes t. o. in. februari månad och att tullen för såväl äpplen som päron höjes från 20 till 25 öre per kg under skyddsperioden. Vad beträffar de päron närstående kvittenfrnkterna, vilka här i landet icke spelar någon större roll, har kommittén funnit dessa lämpligen böra tullbeläggas efter samma grunder som päron.
284
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Yttranden
Lantbruksstyrelsen anser att ett tullskydd av 25 öre per kg icke är till
räckligt för att garantera avsättningen av svenskodlad frukt till lönsamma
priser och föreslår att tullen höjes till 35 öre per kg samt att skyddstiden
för äpplen utsträckes till den 31 mars. Enligt styrelsens uppfattning kan
emellertid även ett tullskydd av 35 öre per kg bli otillräckligt för den hän
delse nu tillämpade importrestriktioner beträffande dessa båda varuslag
skulle bortfalla. Styrelsen understryker därför vikten av att importrestrik
tionerna bibehålies så länge andra fruktimporterande länder av betydelse i
Europa tillämpar sådana. I annat fall kommer vårt land att bli en avstjälp
ningsplats för det överflöd av frukt, som produceras i andra länder och där
icke finner köpare.
Statens jordbruksnämnd har icke yttrat sig angående tullskyddets stor
lek men förordat en utredning i syfte att utröna om behov föreligger av
annat statsstöd åt fruktodlingen utöver det nuvarande tullskyddet.
Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Frukt
odlingens förhandlingsorgan föreslår likaledes en höjning av tullen till 35
öre per kg och anför till stöd härför bl. a. följande.
Erfarenheten har visat att den nya tullen icke är tillfyllest för att under
den tid, som den svenska frukten marknadsföres, ge den inhemska frukten
företräde på den svenska marknaden. Äpple- och päronproduktionen har
nämligen expanderat kraftigt i hela Europa under sistlidna decennier. Ge
nom denna utveckling uppstår ofta betydande överskott av äpplen och päron
på den europeiska marknaden, vilka överskott vid fri import medför svåra
störningar å den inhemska marknaden i de fruktimporterande länderna.
Samtliga importländer av äpplen och päron har också hittills tillämpat olika
former av kvantitativa importrestriktioner. Det synes under rådande förhål
landen nödvändigt, att tullskyddet för äpplen och päron liksom hittills kan
kompletteras med kvantitativ importbegränsning. Vad skyddsperiodens
längd för äpplen beträffar synes en utsträckning av tiden t. o. m. mars må
nad erforderlig inom en snar framtid. Den svenska fruktodlingen har näm
ligen under senare decennier inriktats på senmognande äppelsorter, som
marknadsföres under vintern och våren.
Statens priskontrollnämnd förordar en återgång till de tullförhållanden
som gällde före den 1 januari 1956. Enligt nämndens uppfattning torde en
tullhöjning ej lösa de problem som för närvarande vidlåder den svenska
fruktodlingen. Tullhöjningarna torde medföra prishöjningar för konsumen
terna under tiden december—februari, säkerligen med större belopp än
tullhöjningarna, då handelsmarginalerna beräknas procentuellt på import-
priset inklusive tullen. Möjligen kan de nya tullarna väntas medföra en nå
got minskad kvantitativ import, som dock sannolikt icke skulle komma den
svenska fruktodlingen till godo utan resultera i ökad import av de tullfria
citrusfrukterna.
Stockholms handelskammare, Svenska importföreningen för färsk frukt
u. p. a. och Sveriges köpmannaförbund uttalar sig likaledes emot den ge
nomförda höjningen av tullsatsen. De vänder sig vidare samtliga emot ut
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
285
sträckningen av skyddstiden för äpplen, och de två förstnämnda instanser
na påyrkar en förkortning av skyddstiden för päron till den 30/11. Till stöd
för den intagna ståndpunkten anföres i importföreningens yttrande bl. a.
följande.
Det är utan vidare klart, att normala år kommer den svenska produktio
nen att mer än väl kunna svara för behovet under hösten. Ett överskotts-
problem av betydande mått hotar. Import under hösten kommer därför san
nolikt icke framdeles ifråga, enär den inhemska konkurrensen kommer att
pressa fram sådana priser, att import ej blir lönande. Under sådana förhål
landen blir givetvis tullsatsens höjd av mindre betydelse. För handeln och
konsumenterna vore det mer naturligt att bibehålla 20-örestullen, enär im
port framdeles endast torde vara att påräkna vid mera ogynnsamma skör
deår i landet och det alltså vore onödigt att ytterligare fördyra en erforder
lig import. Enär man icke har kunnat få fram några mer otvetydiga belägg
för att lagring av svenska äpplen skulle vara möjlig eller ekonomiskt för
svarbar någon längre tid in på det nya året, förefaller kommitténs förslag
om ett ökat tullskydd under januari/februari mindre välbetänkt. Mätt på
den senaste säsongens import (inklusive päron) skulle detta ha inneburit
en med nära 2 milj. kr. ökad tulluppbörd. Om man räknar med vissa kvar
stående kvantiteter svensk frukt under december, torde kostnadsökningen
kunna uppskattas till åtminstone 3 milj. kr. i första led. Denna merkostnad
är emellertid icke den, som drabbar konsumenterna, då man även måste
räkna med motsvarande höjning av handelsmarginalerna. Den höjning av
tullarna som skett och den utsträckning av skyddsperioden som vidtagits
gynna ett mycket litet antal medborgare på bekostnad av den stora allmän
heten. Under januari och februari påverkar tullhöjningen direkt konsument
priset. Visserligen finnes då i regel tillgång till citrusfrukt till jämförelsevis
förmånliga priser. Någon avsikt att söka tvinga en del av konsumtionen un
der nämnda period över från äpplen till citrusfrukter kan ju icke gärna före
ligga hos producenterna.
Vad päron beträffar torde enligt föreningen några kvantiteter inhemsk
vara av betydelse för marknaden icke föreligga efter den 1 december, var
för tullfrihet bör stadgas under december månad. Föreningen förutsätter
slutligen att, sedan tullfrågan för äpplen och päron blivit definitivt löst, den
kvarstående importregleringen slopas.
Departementschefen
Enligt vad som framgår av det föregående har de tullsatser, som kom
mittén enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna; jag finner
icke anledning föreligga att nu frångå detta beslut.
I anledning av framkomna yrkanden om stöd åt fruktodlingen i andra
former än genom tullskydd vill jag hänvisa till att 1957 års riksdag hos
Kungl. Maj :t anhållit om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens
problem.
Ur 08.07. Körsbär
Nuvarande tullförhållanden
Tull utgår under tiden 1/6—31/7 med 35 öre per kg och under annan tid
med 5 öre per kg.
286
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Tulltaxekommittén
I fråga om tullens storlek under skyddsperioden finner kommittén icke
anledning föreslå någon ändring. Däremot anses skyddsperioden utan större
olägenheter för odlarna kunna avkortas till att omfatta endast juli månad.
Vidare föreslås att tullen slopas under icke-skyddsperiod.
Ledamoten Hansson uttalar i en reservation att den föreslagna begräns
ningen av skyddstiden icke kan anses motiverad. Den svenska skörden av
körsbär infaller från medio av juni t. o. m. mitten av augusti, varför skydds
tiden bör omfatta tiden 15/6—15/8.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen bestämmes till 35 öre per kg under
tiden 1/6—31/7. Med hänsyn till nuvarande möjligheter att kyllagra frukt
skulle den föreslagna avkortningen av skyddsperioden innebära, att den
svenska körsbärsodlingen bleve praktiskt taget oskyddad mot utländsk kon
kurrens.
Sveriges lantbrnksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Frukt
odlingens förhandlingsorgan ansluter sig till den framförda reservationen.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. hävdar att något utbud
av svenska körsbär under sista hälften av juli och första hälften av augusti
icke är känt av handeln samt framhåller att till tullen kommer en frakt för
italienska körsbär om 28 öre per nettokilo.
Departementschefen
I fråga om storleken av tullen finner jag icke anledning frångå kommit
téns enhälliga förslag; däremot anser jag mig böra förorda att skydds
perioden utvidgas något i förhållande till kommittéförslaget och får om
fatta tiden 16/6—31/7.
Ur 08.07. Persikor
Nuvarande tullförhållanden
Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/3—30/4 och 20 öre per kg
under tiden 1/5—31/12; under annan tid av året är persikor tullfria.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser tvekan kunna råda i vilken grad persikor konkurrerar
med inhemsk frukt, men att detta i viss mån är fallet kan enligt kommitténs
uppfattning knappast bestridas. Med hänsyn till att här icke föreligger di
rekt konkurrens på samma sätt som då fråga är om svensk och utländsk
frukt av enahanda slag finner kommittén det likväl icke motiverat med en
höjning av den nu utgående tullen. Skyddsperioden synes kunna begränsas
till tiden 1/7—15/10; under övriga delar av året torde anledning icke före
ligga att bibehålla tullen.
Ledamöterna Fagerholm och Hansson påyrkar i gemensam reservation en
tullsats av 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, 10 öre per kg under
tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 samt tullfrihet under resten av året; till stöd för detta yrkande anföres i huvudsak följande.
Importen av persikor har under senare år i hög grad försvårat avsätt ningen av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna. Per sikorna tillhör de fruktslag som enbart synes importeras på konsignations- basis, vilket medfört att större partier kommit in i landet än som motsvarat konsumtionsutrymmet även vid utförsäljning till synnerligen låga priser. Enligt vår mening måste det anses rimligt med en höjning av tullen un der tiden 1/7—15/10, då konkurrensen med den svenskodlade frukten är hårdast. Däremot anser vi att tullen under tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 bör kunna nedsättas och under tiden 1/1—30/4 helt avskaffas. Dessa sänk ningar bör väl kompensera en höjning under den för svensk fruktodling mest aktuella tiden.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen ävensom Sveriges lantbriiksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens förhandlingsorgan föreslår med i huvudsak samma motivering som reservanterna att tullen fastställes till 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddstermi- nen bör avse perioden 1/7—30/9 men ifrågasätter huruvida icke varuslaget skulle kunna göras helt tullfritt; föreningen anför bland annat följande.
Reservanternas framhållande av att importen av persikor under senare år i hög grad försvårat avsättningen av inhemska äpplen, päron och plom mon under höstmånaderna är svårförståeligt. Import av italienska persikor tilläts första gången 1952, då 3 400 ton infördes. 1956 uppgick importen emel lertid blott till 1 300 ton. Någon inverkan av betydelse på avsättningen av svensk frukt torde denna import i vart fall numera knappast ha.
Departementschefen
Enligt min uppfattning är det endast i undantagsfall som importen av persikor kan sägas innebära nämnvärd konkurrens för den svenska fruk ten; jag finner icke anledning föreligga att frångå kommitténs förslag.
Ur 08.07. Plommon
Nuvarande tullförhållanden
Under tiden 1/7-—15/11 utgår tullen med 35 öre per kg; tullfrihet gäller för resten av året.
Tulltaxekommittén
Kommittén har ansett sig kunna föreslå bibehållande av tullens höjd med hänsyn bl. a. till alt tullen icke torde ha någon egentlig betydelse för pris bildningen under den svenska produktionssäsongen; däremot föreslås att skyddsperioden avkortas till tiden 16/7—30/9.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen finner det vara skäligt alt tullen sättes till 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
287
288
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddsperio-
den bör fastställas till tiden 1/8-—30/9 och anför till stöd därför följande.
Något utbud av svenska plommon under juli är icke av handeln känt.
Inom handeln är man tveksam om att bibehålla nuvarande höga tullskydd.
Detta uppgick 1955 till nära 30 %. Tages hänsyn även till frakten (från
Italien 28 öre per nettokilo) har svensk plommonodling ett totalt gräns
skydd om 42 %. Om skyddsperioden emellertid begränsas till den faktiska
produktionssäsongen augusti—september, kan handeln acceptera den före
slagna tullsatsen.
Departementschefen
Tillräckliga skäl för avvikelse från det på förevarande punkt enhälliga
kommittéförslaget kan enligt min uppfattning icke anses föreligga.
Ur 08.07. Övriga stenfrukter
Nuvarande tullförhållanden
Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/2—30/4 och 20 öre per kg
under annan tid.
Tulltaxekommittén
Här avsedda slag av stenfrukter är icke av nämnvärd betydelse, framhål
ler kommittén. Hinder torde icke i och för sig möta att medgiva tullfrihet
under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten av
att ett bibehållande av tullen ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upp
tagit de nuvarande tullsatserna oförändrade.
Yttrande
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. föreslår tullfrihet. Man
anser att tullen utgör en finanstull, som helt saknar betydelse för stats
verket.
Departementschefen
I enlighet med vad som tidigare anförts rörande fiskala tullar har nuva
rande tullsatser upptagits oförändrade i departementsförslaget.
08.08. Jordgubbar, hallon och andra bär, ej hänförliga till nr 08.07
Nuvarande tullförhållanden
För jordgubbar utgår tullen under tiden 1/5—31/8 med kr. 1:— per kg
och under annan tid med kr. 0: 25 per kg; hjortron är tullfria och övriga
bär (däribland hallon, krusbär och vinbär) belagda med en tull av kr. 0: 10
per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår beträffande jordgubbar att tullsatsen under skydds
perioden bibehålies oförändrad. Vad beträffar den tid då tull för närvarande
utgår med lägre belopp anser kommittén anledning icke föreligga att bi
behålla tullen.
289
Beträffande hallon, krusbär och vinbär föreslår kommittén att tullen höjes till 25 öre per kg under tiden 1/6—31/8 men avskaffas under resten av året; till stöd för förslaget anför kommittén följande.
Den import som förekommit torde i huvudsak ha varit avsedd för kon servfabrikerna, men något hinder för import även för direkt konsumtion torde icke föreligga. För att avse produkter av här ifrågavarande slag torde den nuvarande tullen få betraktas som låg. Enligt kommitténs uppfattning får en tullsats av 25 öre per kg anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Denna tull torde böra utgå under juni—augusti månader; under den övriga delen av året torde icke behövas något tullskydd.
För övriga till denna position hänförliga bär föreslås tullfrihet.
Yttrande
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för hallon, vin bär och krusbär bör utgå med 40 öre per kg men har intet att erinra mot kommitténs förslag om en begränsning av tullbeläggningen till tiden 1/6 31/8.
Departementschefen
Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå kommitténs enhäl liga förslag.
08.09. Andra färska frukter
Nuvarande tullförhållanden
För meloner utgår tullen under hela året med 40 öre per kg; övriga hit hänförliga frukter är under tiden 1/5—31/1 belagda med en tull av 20 öre per kg och under annan tid med 10 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår att tullen för meloner skall bibehållas vid 40 öre per kg men anser att tullen liksom beträffande andra trädgårdsprodukter endast bör utgå under den egentliga säsongen och finner tiden 1/7—30/9 vara en lämplig skyddsperiod. Beträffande övriga frukter anser kommittén hinder icke från skyddssynpunkt möta att medgiva tullfrihet för desamma under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upp tagit dessa varor med oförändrade tullsatser.
Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation starkare skydd för meloner med följande motivering.
På grund av allt svårare avsättningsmöjligheter i konkurrensen med importerad vara har melonodlingen inom landet gått kraftigt tillbaka un der senare år. Kulturen odlas huvudsakligen i drivbänkar och är synner ligen arbetskrävande, varför det med nuvarande löneläge torde vara nöd vändigt att ge odlingen ett bättre stöd under försäljningssäsongen, om ej prisbildningen skall bli sådan att denna produkt helt försvinner ur svensk odling. Den lämpligaste skyddstiden torde vara den av odlarna föreslagna
li) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90
Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
290
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
tiden 15/6—30/9. Genom att den nuvarande tullen på 40 öre per kg borttages
under resten av året bör det vara rimligt att tullen under här angiven tid
höjes till 75 öre per kg.
Yttranden
Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen på meloner fastställes till 75 öre
per kg under tiden 1/7—30/9 och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
att den bestämmes till 1 krona per kg under tiden 15/6—30/9, båda med
i huvudsak samma motivering som reservanten i tulltaxekommittén.
Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anför bl. a. följande.
Melonimporten har under de senaste åren varit tämligen konstant. Från
odlarhåll har man uppgivit, att konkurrensen de senaste två åren skulle ha
medfört ett så pressat prisläge, att man tvingats avstå från fortsatt odling.
Ett av de största handelsföretagen har meddelat följande medelpriser på
svensk melon, betalda till odlare i Skåne per kg: 1952 kr. 1:65, 1953 kr.
1: 67, 1954 kr. 1: 92, 1955 kr. 2: 06 och 1956 kr. 1: 90. Därav kan icke ut
läsas någon markerad nedgång. Om man till tullskyddet lägger fraktskyd
det (15—25 öre per kg från Holland, som är mest närbeläget konkurrens
land) utgör odlarens skydd 55—65 öre per kg. Handeln anser att ett skydd
av denna storleksordning mer än väl bör kunna utjämna skillnaden i kost
nader och odlingsbetingelser. Totalt sett har emellertid försäljningen av
melon under senare år gått tillbaka. Den nuvarande svenska odlingen för
mår dock icke tillfredsställa behovet, varför import är nödvändig under de
aktuella månaderna juli, augusti och september. Det vill synas som om
prisbildningen å inhemska bär och melon t. ex. i år (1956) blivit sådan, att
allmänheten i större utsträckning föredragit bär framför meloner. Därest
reservantens förslag till tullhöjning skulle genomföras, skulle detta med
föra att den tydliga tendens till konsumtionsminskning, som föreligger be
träffande meloner, bleve kraftigt accentuerad.
Departementschefen
Någon höjning av tullen på meloner, vilken under den aktuella skydds-
perioden uppgår till omkring 25 % av importvärdet, bör enligt min mening
icke komma i fråga. Jag delar således kommitténs uppfattning rörande tul
lens storlek. I fråga om skyddsperiodens längd finner jag däremot skäl tala
för reservantens förslag. Jag föreslår därför att tullen på meloner skall utgå
under tiden 16/6—30/9. Beträffande andra hithörande varor än meloner
föreslår jag att nuvarande tullsatser bibehålies oförändrade.
08.10. Frukter, frysta
Nuvarande tullförhållanden
Här avsedda produkter tulltaxeras enligt vad som stadgas för motsvaran
de färska produkter, innebärande bl. a. att tullen på de flesta varorna är
olika hög under skilda delar av året.
Tulltaxekommittén
Tills vidare erfarenhet vunnits bör enligt kommitténs uppfattning här
ifrågakomna varor under hela året beläggas med samma tull som motsva
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
291
rande färska produkter under skyddstid. När det gäller jordgubbar anses
dock den för färska bär gällande tullen kr. 1: — per kg utgöra ett alltför
högt tullskydd; kommittén har funnit en tullsats av kr. 0: 50 per kg inne
bära en lämpligare avvägning av tullskyddet för detta varuslag.
Departementschefen
Vad kommittén föreslagit ger icke anledning till erinran från min sida.
08.11. Frukter, tillfälligt konserverade
Nuvarande tullförhållanden
Av här ifrågavarande produkter belägges de i saltvatten inlagda med tull
efter samma grunder som torkade (jfr nr 08.12), under det att de övriga
tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr 08.01—08.09); be
träffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen på de flesta
varor är olika hög under skilda delar av året.
Tulltaxekommittén
Tulltaxekommittén anser det i princip riktigast att varorna i analogi med
vad som föreslagits på grönsaksområdet belägges med samma tull som mot
svarande färska produkter under dessas skyddstid (beträffande jordgubbar
dock liksom för den frysta varan reducerad till 50 öre per kg). Härvid gör
kommittén dock undantag för äppelpulp, beträffande vilket varuslag kom
mittén föreslår en tull av 10 öre per kg med följande motivering.
Äppelpulp torde i viss mån ha en annan karaktär än vad fallet i regel är
med annan pulp, i det att varan endast torde framställas av fallfrukt eller
eljest sämre kvaliteter. Priset på densamma kan därför icke på något sätt
jämföras med priset på vanlig färsk frukt. Det har uppgivits att äppelpulp
betingar ett pris av 15 å 20 öre per kg. Liksom andra tillfälligt konserverade
produkter bör den, såsom odlarna yrkat, vara belagd med tull under hela
året. Det kan emellertid icke vara rimligt att belasta en dylik produkt med
samma tull som färska äpplen. En tullsats av 10 öre per kg får anses inne
bära ett rimligt stöd för avsättningen av den sämre svenska frukten men
torde å andra sidan trots att även den är hög i förhållande till varans värde
icke omöjliggöra import av varan i situationer då en sådan bör ifråga-
komma.
Departementschefen
Även beträffande denna rubrik biträder jag tulltaxekommitténs förslag.
08.12. Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05
08.13. Skal av citrusfrukter eller melon
För skal av apelsin, citron och pomerans utgår tullen med 15 öre per kg,
för skal av melon med 25 öre per kg och för s. k. chopped äpples med 25
öre per kg; flertalet övriga produkter är fria från tull. I enlighet med tull
taxekommitténs förslag bar hinder ansetts icke möta att stadga tullfrihet
för rubrikerna i deras helhet.
292
Knngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor
Nuvarande tullförhållanden
Gällande tullförhållanden framgår av tabell 5, i vilken uppgifter även läm
nas om storleken av import och tulluppbörd år 1956.
Tabell 5. Gällande tullsatser m. m. för kaffe, te, matte och kryddor
Tulltaxe-
Varuslag
Nuvarande
tull kr/kg
Incidens
Import år 1956
Tullupp-
börd
tkr
ton
tkr
09.01
Kaffe, orostat1..................
0: t0
11,1
57 962
418 520
46 370
Kaffe, rostat2 ..................
1:05
9,2
149
1 702
156
09.02
Te ......................................
1:00
9,5
1327
14 010
1327
09.03
Matte..................................
fri
6
15
—
09.04
Krvddpeppar, omalen....
0: 50
6,4
281
2218
141
Annan peppar, omalen ..
0: 50
11,9
485
2 045
243
Peppar in. m., malen3 ..
0:55
11,7
47
223
26
09.05
Vanilj..................................
7:00
9,1
3
197
18
09.06
Kanel, omalen..................
0:50
40,2
273
341
137
Kanel, malen......................
Nejlikor, omalna..............
1: 05
15,6
1
9
1
09.07
0:30
5,9
64
320
19
Nejlikor, malna4..............
0: 55
09.08
Muskot, muskotblomma..
1: 50
in,3
26
240
39
Kardemumma ..................
2:00
8,6
205
4 792
410
09.09
Anis, kummin m. m.5 ..
fri
—
295
517
—
09.10
Saffran ..............................
6:00
1,4
2
745
11
Ingefära, omalen..............
0:50
20,5
89
219
45
Ingefära, malen1..............
Summa nr 09.01—09.10..
Summa nr 09.04—09.10..
0:55
11,0
9,2
446 113
11866
48 943
1090
1 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0:35 per kg).
2 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0: 45 per kg).
3 Angivna siffror avser även malna nejlikor (nr 09.07) och malen ingefära (nr 09.10).
4 Ingår i de för malen peppar angivna siffrorna under nr 09.04.
5 Anaivna siffror avser även lagerblad m. m. (nr 09.10). Vid tiden för kommitténs arbete
utgick tull med 95 öre per kg; tullen slopades i samband med GATT-förhandlingarna år 1956.
Tulltaxekommittén
Kommittén anför beträffande kaffe att kommittén icke gått in på nå
gon prövning av frågan om beskattningens storlek men funnit sig böra ägna
viss uppmärksamhet åt beskattningens utformning. För närvarande utgår
beträffande kaffe såväl tull som särskild skatt. Någon anledning att i fort
sättningen ha beskattningen uppdelad på detta sätt torde icke föreligga, utan
skatten bör slås samman med tullen. Kommittén har i enlighet härmed upp
tagit kaffetullen till kr. 0:80 per kg för orostad och kr. 1:05 per kg för
rostad vara och därvid förutsatt att den särskilda skatten avskaffas. Till ru
briken för kaffe hänföres även avfall, skal och hinnor av kaffe. Dylik vara
torde knappast förekomma till införsel här i landet. Eventuell införsel för
tekniska eller liknande ändamål bör emellertid icke rimligen belastas med
den höga kaffetullen. För undvikande härav har kommittén under denna
293
rubrik upptagit avfall, skal och hinnor med tullfrihet, varvid emellertid för
utsatts att sådana produkter som till äventyrs kan finna användning som
kaffe skall rubriceras såsom dylik vara.
Vad beträffar t e har kommittén utan någon prövning av tullbeskattning
ens storlek upptagit nu gällande tullsats oförändrad; enligt kommitténs för
slag till regler för beräkning av tullvikten skulle emellertid tullen komma
att beräknas efter rena nettovikten och icke såsom nu är fallet efter netto
vikten inklusive visst emballage.
För matte föreslår kommittén att nu gällande tullfrihet bibehålies.
Beträffande kryddor framhåller kommittén att dessa artiklar i alla
tider torde ha tillhört de varuslag som i första hand kommit i åtanke för
tullbeläggning, och att de fortfarande i och för sig icke torde vara olämpliga
som skatteobjekt, men att de utgör så obetydliga konsumtionsartiklar att
man även med höga tullsatser icke får in några större summor. Kommittén
har, utan att taga ställning till frågan om tullarnas bibehållande eller av
skaffande, i tulltaxeförslaget upptagit de nuvarande tullsatserna, dock med
vissa smärre jämkningar av huvudsakligen praktiska skäl.
Yttranden
Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening framhåller beträf
fande te att tulltaxekommitténs förslag kommer att innebära, att den te
blandnings- och teförpackningsindustri, som finns i Sverige, icke endast ut-
sättes för en tullsänkning utan även kommer att sakna manufakturerings-
skydd. I samband härmed påpekas att andra länder söker hålla tillbaka sin
import av färdigförpackat te. Föreningen hemställer att nuvarande beräk-
ningssätt för tullen bibehålies. Liknande synpunkter har framförts genom
handelskammaren i Göteborg.
Sveriges grossistförbund framhåller att de intäkter, som tullarna vid nr
09.04—09.10 ger, är jämförelsevis obetydliga och anser dessa tullar ur fiska
la synpunkter icke längre motiverade. Beträffande tullarna vid nr 09.08 och
09.10 framför Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverks- och
småindustriorganisation enahanda uppfattning.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel.
Utskottet föreslår att samtliga varuslag upptages med tullfrihet i den ge
mensamma tulltaxan. För tillgodoseende av eventuella statsfinansiella in
tressen hänvisas till användning av inre beskattning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Departementschefen
Tullarna på detta område är våra mest typiska finanstullar. Såsom jag
förut anfört talar övervägande skäl för alt icke för närvarande ingå på
någon allmän omprövning av finanstullarna. De bör därför i huvudsak
lämnas oförändrade.
294
Vad särskilt beträffar kaffe kan i och för sig goda skäl åberopas för
kommitténs uppfattning att nuvarande skatt och tull bör sammanslås och
utgöra tull. Emellertid torde det vid ett realiserande av den gemensamma
nordiska marknaden bli nödvändigt att hela avgiften ges formen av skatt.
Vid sådant förhållande finner jag lämpligast att icke i detta sammanhang
vidtaga någon ändring i berörda hänseende utan föreslår att såväl tull som
skatt bibehålies oförändrade.
I fråga om te finner jag icke tillräckliga skäl att frångå kommitténs för
slag rörande beräkningen av tullen.
Beträffande övriga varuslag följer departementsförslaget det av kommit
tén uppgjorda med de avvikelser som betingas av att tullarna på vissa till
nr 09.09 och 09.10 hänförliga varuslag avskaffats såsom resultat av 1956
års GATT-förhandlingar.
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
Kap. 10. Spannmål
Nuvarande tullförhållanden
Hithörande varuslag med undantag av ris (nr 10.06) och vissa till nr 10.07
hänförliga produkter faller under jordbruksregleringen och är i enlighet där
med fria från tull men i regel belagda med importavgift. Risgryn var tidi
gare belagda med tull av 2 öre per kg, men tullen avskaffades fr. o. m. den
1 januari 1956 efter förhandlingar inom GATT; ändringen skedde efter in
formationer om tulltaxekommitténs utredningar och överensstämmer med
kommitténs sedermera framlagda förslag. Oskalat ris har sedan länge varit
tullfritt. För de till nr 10.07 hänförliga produkter, som icke omfattas av jord
bruksregleringen, kvarstår nominellt den gamla tullsatsen, kr. 3: 70 per 100
kg, men tullen är enligt särskilt förordnande suspenderad.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår att samtliga rubriker i sin helhet upptages med tull
frihet.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithöran
de varuslag.
Departementschefen
Jag ansluter mig till kommitténs förslag, vilket icke föranlett några er
inringar från remissinstansernas sida.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
295
Köp. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten
Nuvarande tullförhållanden
Produkter för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssynpunkt är in begripna under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter och i tull taxan upptagna med tullfrihet; övriga hit hänförliga varuslag är belagda med tullsatser av varierande storlek.
Tulltaxekommittén
Kommittén anser det icke föreligga andra skyddsintressen än som tillgodo ses genom importavgiftssysteinet och föreslår tullfrihet för samtliga rubri ker.
Yttrande
Maskin AB Plavia hemställer om tullskydd för gluten (nr 11.09) under åberopande av att bolaget ämnar upptaga tillverkning av denna vara med användande av inhemskt fodervete. Härigenom skulle produktionsöverskot tet av sådant vete reduceras, varjämte behovet av att importera proteinrikt vete eller gluten skulle minska.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithöran de varuslag.
Departementschefen
Gluten belägges f. n. såsom ej särskilt nämnt kemiskt preparat med en tull av 15 % av värdet. Med hänsyn till vad som upplysts rörande pla nerna på upptagande av inhemsk tillverkning kan skäl anföras för att icke nu göra varan tullfri. Jag förordar att varuslaget i fråga upptages med den tullsats av 12 % av värdet som föreslås beträffande organiska kemiska pro dukter i allmänhet. I övrigt biträder jag tulltaxekommitténs förslag om tullfrihet för hithörande varuslag.
Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter
Nuvarande tullförhållanden
Hit hänförliga varor för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssyn- punkt är inbegripna under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter och i enlighet därmed upptagna med tullfrihet i taxan. Däremot utgår tull för åtskilliga andra varuslag, exempelvis för rödklöver- och timotejfrö (nr
296
12.03) med 20 resp. 10 öre, för skurna och torkade sockerbetor (nr 12.04)
samt cikoriarötter (nr 12.05) med 5 öre, för humle (nr 12.06) med 65 öre,
för aprikos-, persiko- och plommonkärnor (nr 12.08) med 20 öre samt för
kålrötter (nr 12.10) med 10 öre, allt per kg räknat.
Tulltaxekommittén
Kommittén har ansett föreliggande skyddsbehov tillgodosedda genom im
portavgiftssystemet och föreslagit tullfrihet för samtliga varuslag med un
dantag av aprikos-, persiko- och plommonkärnor. Detta varuslag har ansetts
böra liksom hittills behandlas pa samma sätt som mandel och därför upp
tagits med en tullsats av 20 öre per kg (jfr nr 08.05).
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Utskottet har inbegripit de till nr 12.05—12.09 hänförliga varuslagen även
som linfrö, bokollon, ricinusfrö och oiticicafrö (nr 12.01) under den före-
slagna gemensamma marknaden. Enligt utskottets förslag skulle tullfrihet
stadgas för samtliga varuslag, dock med undantag för torkade cikoriarötter,
vilka skulle beläggas med en tull av 12 % av värdet.
Departementschefen
Vad angår torkade cikoriarötter torde med hänsyn till det nordiska för
slaget tullfrihet icke nu böra genomföras; jag förordar att denna ur svensk
synpunkt föga betydelsefulla vara belägges med tull enligt samarbetsut-
skottets förslag.
Beträffande övriga varuslag biträder jag tulltaxekommitténs förslag un
der erinran, såvitt angår aprikos-, persiko- och plommonkärnor, om prin
cipen att icke ingå på någon prövning av nuvarande finanstullar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
Kap* 13
•
Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning;
naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter
och växtextrakter
Nuvarande tullförhållanden
Flertalet hit hänförliga produkter är enligt gällande tulltaxa tullfria. Tull
utgår dock för vissa till nr 13.03 hänförliga produkter, nämligen pektin
(15 % av värdet) samt växtsafter och växtextrakter (flertalet 15 % av vär
det). Vid tiden för kommitténs arbete utgick tull för agar-agar med 20 öre
per kg, vilken tull avskaffades i samband med GATT-förhandlingarna år
1955.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag utom pektin, för vil
ket föreslås en tullsats av 12 % av värdet med följande motivering.
Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958
297
Beträffande pektin framgår av vad industrin anfört att någon större till verkning icke förekommer inom landet men att en försökstillverkning igång satts och att man fortsätter att bearbeta problemet. Dessa strävanden att för bättra sockertillverkningens räntabilitet har skett med ett tullskydd på 15 % av värdet. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att icke nu av skaffa tullen men ansett en nedsättning till den för organiska kemiska pro dukter i allmänhet föreslagna siffran 12 % av värdet motiverad. Därest för hoppningarna på den inhemska produktionen icke skulle infrias, bör frågan upptagas till förnyad prövning.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Utskottet har inbegripit hela kapitlet under förslaget till gemensam mark nad samt föreslagit en tull av 10 % för pektin och tullfrihet för övriga hil hänförliga produkter. Beträffande pektin har för Sveriges del förutsatts en övergångstid av 5 år för anpassning till nämnda tullsats.
Departementschefen
Tulltaxekommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida; vad särskilt beträffar pektin torde den omständigheten att det nordiska förslaget upptager lägre tull icke böra föranleda att den svenska tullen nu underkastas större reduktion än som föreslagits av tulltaxekommittén.
Kap. 14. Vegetabiliska flätnings
-
och snidningsmaterial; produkter
av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna
eller inbegripna
Nuvarande tullförhållanden
Hit hänförliga varor är i allmänhet tullfria; så är fallet bl. a. med kapock och annat växtdun (nr 14.02). Bland tullbelagda varuslag märkes särskilt krollsplint och liknande produkter (nr 14.02), vilka drager en tull av 7 öre per kg.
Tulltaxekommittén
Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga rubriker och avvisar ett yr kande från industrins sida att införa tull på bearbetad kapock.
Yttrande
Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen vidhåller sitt till tulltaxe kommittén framförda yrkande om en tull av 5 % av värdet på bearbetad kapock.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
Förslaget till gemensam marknad innefattar hela kapitlet och upptager samtliga rubriker med tullfrihet.
Departementschefen
.lag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska ut skottets samstämmiga förslag.
298
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
AVDELNING III
Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter;
växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung
Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer
av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung
Flertalet till detta kapitel hänförliga varuslag faller under importavgifts-
systemet för jordbruksprodukter och har därför i tulltaxeförslaget liksom i
gällande tulltaxa upptagits med tullfrihet. Framställningen begränsas i det
följande till varuslag som faller utanför det jordbruksreglerade området
(inkl. vissa frågor om smärre jämkningar av gränsdragningen för detta om
råde). Nämnas må att nordiska ekonomiska samarbetsutskottets hittills
framlagda förslag till gemensam marknad icke omfattar till detta kapitel
hörande varuslag.
Ur 15.07, ur 15.08. Linolja m. fl. produkter.
Nuvarande tullförhållanden
Av de till förevarande rubriker hänförliga varuslagen faller endast linolja,
ricinolja, träolja och oiticicaolja utanför jordbruksregleringen. Linolja dra
ger en tull av 7 öre per kg, om den är rå, och 10 öre per kg, om den är kokt
eller på annat sätt modifierad (inkl. blekt); övriga här avsedda oljor är tull
fria, om de är råa (inkl. blekta), men belagda med tull av 10 öre per kg,
om de är kokta eller på annat sätt modifierade.
Tulltaxekommittén
Kommittén har föreslagit nedsättning av den nu med 10 öre utgående tul
len till 9 öre men i övrigt oförändrade tullförhållanden.
Till stöd för sitt förslag att bibehålla tullen på rå linolja har kommittén
anfört bl. a. följande.
Importen av rå linolja har tidigare i allmänhet varit obetydlig i jämförelse
med den inhemska produktionen. Under åren 1953 och 1954 har emellertid
importen ökat synnerligen kraftigt, och den inhemska produktionen torde till
stor del ha måst nedläggas. Detta förhållande synes huvudsakligen bero på
en utländsk diskriminerande prispolitik beträffande linfrö med syfte att
främja exporten av olja. Vid ett tullskydd av nuvarande storlek torde indu
Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958
299
strin vara fullt konkurrenskraftig, förutsatt att den kan täcka sitt råvaru-
behov på lika villkor. Att detta på grund av utländska prispolitiska åtgärder
icke är fallet för närvarande och tillverkningen på grund därav till stor del
ligger nere synes icke böra föranleda att tullen nu tages bort. Kommittén har
funnit övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den nuvarande tul
len.
Kommittén bar vidare berört frågan om gränsdragningen mellan jord
bruksvaror och icke-jordbruksvaror i vad avser de till nr 15.08 hänförliga
kokta eller på annat sätt modifierade oljorna och därom anfört följande.
Avsikten torde vara att gränsdragningen mellan jordbruksvaror och icke-
jordbruksvaror skall ske efter samma grunder som när det gäller den i nr
15.07 upptagna råvaran. Detta får i princip anses vara riktigt. Framhållas må
dock att de bearbetningar varom här är fråga i vissa fall torde kunna så mo
difiera varornas egenskaper att en gränsdragning efter denna princip kan
vara förenad med avsevärda svårigheter. Kommittén finner det icke uteslu
tet att det kan visa sig nödvändigt att grunda gränsdragningen på andra om
ständigheter än beskaffenheten av råvaran. Innan ytterligare erfarenhet
härav vunnits ter det sig emellertid naturligast att gränsdragningen sker på
sätt ovan angivits, och kommittén har vid utformningen av tulltaxan utgått
från att detta kommer att tills vidare bli fallet.
Yttranden
Sveriges färgfabrikanters förening förordar tullfrihet för rå linolja. Dä
rest tull skulle anses motiverad, bör den utgå efter värdet. Till stöd för sin
uppfattning anför föreningen bl. a. följande.
Hållbarheten av kommitténs argumentering torde kunna diskuteras. Vä
sentligt i sammanhanget är emellertid, att den starka utvecklingen av han
deln med linolja på bekostnad av linfrö utan tvivel är en följd av att de
linfröproducerande länderna själva har börjat pressa sin olja. Vi anser oss
lia starka skäl för den uppfattningen att en återgång till handel med linfrö
av tidigare storlek icke kommer att äga rum, och att därför även i framtiden
förutsättningarna för en svensk tillverkning av linolja i någorlunda omfatt
ning måste bedömas med stor försiktighet. Under åren 1954 och 1955 har
importerats 1 215 resp. 675 ton linfrö, vilket i färdigpressad rå olja hör ha
givit ca 400 resp. 225 ton; samtidigt har under de nämnda åren importen
av linolja utgjort 13 190 resp. 12 284 ton. Det synes icke rimligt att, för att
tullskydda eu så obetydlig produktion som det här är fråga om, belasta kon
sumenterna av linolja och därav framställda produkter med en tullkostnad
av den storleksordning, varom här är fråga.
Utan att här ingå på tullsatsens storlek vill vi framhålla, att vi finner det
inkonsekvent, att kommittén utan närmare motivering föreslår en kvanti-
tetstull å ifrågavarande varuslag. Kommittén bär i sitt betänkande framhål
lit att kvantitetstull om möjligt icke hör tillämpas på varuslag, som ingår i
eu produktionskedja vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande
prisändringar då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatser
na. Linoljan intar en nyckelställning inom färgindustrien, vars färdigpro
dukter i förslaget till lulltaxa helt är åsatta värdetullar. Kommittén anför i
annat sammanhang att tullen å linolja är relativt låg och att linolja i all
mänhet endast utgör eu mindre del av den färdiga produktens värde. Av des
sa orsaker hävdar kommittén att någon olägenhet icke är förknippad med att
råvaran är belagd med vikttull och färdigvaran med värdetull. Vad först
300
Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958
tullsatsens storlek beträffar kan växlingar i råvarupriset rubba detta förhål
lande, och några skäl för att just i detta fall frångå en nästan allmänt genom
förd princip med värdetullar har icke anförts. Man torde icke heller med
fog kunna göra gällande, att linoljans värde genomgående utgör endast »en
mindre del» av varuvärdet.
Avgörande skäl föreligga att liksom beträffande flertalet andra varuslag
föreslå övergång till värdetull.
Sveriges grossistförbund ansluter sig i princip till färgfabrikantförening-
cns yttrande, och även Sveriges köpmannaförbund ifrågasätter om anledning
finns att fördyra den råa linoljan genom en tull som icke skyddar någon
inhemsk produktion.
Sveriges kemiska industrikontor föreslår att samtliga till nr 15.08 hän
förliga produkter (alltså även sådana som nu faller inom jordbruksregle-
ringen) åsättes en enhetlig tull av 9 öre per kg och anför till stöd härför i
huvudsak följande.
Enligt Kemikontorets mening hade det i och för sig varit naturligt om
hithörande produkter hänförts till kap. 38. Den behandling av oljorna, som
angives i rubriken, gör nämligen varorna otjänliga till föda. De på annat
sätt än genom kokning, oxidering, dehydratisering, faktisering eller blås-
ning modifierade oljorna stå i själva verket ganska nära plastområdet; för
modifieringen användas ofta sådana typiska plastråvaror som styren och
maleinsyra. En sådan modifiering kan väntas få allt större praktisk bety
delse även i fråga om andra oljor än under 15.08 A upptagna (linolja, träolja,
oiticicaolja och ricinolja), nämligen beträffande alla flytande vegetabiliska
oljor med någorlunda högt jodtal.
Departementschefen
Bedömningen av frågan om tullen på rå linolja beror i hög grad av
utvecklingen på linfrömarknaden. Importmöjligheterna för linfrö har un
der flera år varit mycket begränsade. En viss förbättring i detta hänse
ende synes emellertid ha inträtt under de två senaste åren, vilket möjlig
gjort en ökning av den inhemska linoljeproduktionen. Innan läget kan kla
rare överblickas torde det vara lämpligast att i enlighet med tulltaxekom-
mitténs förslag bibehålla den nuvarande tullen oförändrad. Vad beträffar
den av fettvaruregleringen beroende uppdelningen under nr 15.08 finner
jag likaledes övervägande skäl tala för att tills vidare följa kommitténs för
slag. I enlighet med vad sålunda anförts biträder jag kommitténs förslag
beträffande de här ifrågavarande produkterna.
Ur 15.10. Linoljefettsyra m. fl. produkter
Nuvarande tullförhållanden
Till denna rubrik hänföres följande varuslag utanför jordbruksreglering-
en, nämligen olein, ullfettsyra, linoljefettsyra och ricinolj ef ettsyra (även
dehydraliserad) samt fettalkoholer. Linoljefettsyra är belagd med en tull av
7 öre per kg, under det att övriga produkter är tullfria.