Prop. 1958:90

('med förslag till ny tull\xad taxa, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

1

Nr 90

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ny tull­

taxa, m. m.; given Stockholms slott den 24 januari 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till 1) tulltaxa; 2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen den 4 ok­ tober 1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarif­ ferna samt protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konven­ tion.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag till ny tulltaxa, avsedd att ersätta den nu gällande av år 1929.

Förslaget är utarbetat på grundval av ett av 1952 års tulltaxekommitté avgivet betänkande och innebär fullföljande av ett sedan länge bedrivet arbete på en revision av tulltaxan.

I propositionen framhålles emellertid att tulltaxerevisionen bör betraktas jämväl som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska sam-

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr'J0

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

arbetet; vid förslagets utarbetande har därför beaktats det förslag till ge­

mensam nordisk tulltaxa som framlagts föregående år.

Taxeförslaget är utformat i överensstämmelse med en internationell kon­

vention rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

(den s. k. Brysselnomenklaturen).

Tullarna utgöres till övervägande del av värdetullar, men även kvanti-

tetstullar förekommer, huvudsakligen inom livsmedelsområdet (i den mån

importen på detta område regleras genom tullar).

Vad tullarnas höjd och avvägning beträffar kan förslaget närmast sägas

innebära en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och pro­

duktionsgrenar med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga

tullnivå.

För att belysa förslagets konkreta innebörd kan beträffande vissa betydel­

sefulla varugrupper anföras följande.

Egentliga jordbruksprodukter har liksom för närvarande upptagits med

tullfrihet (för dylika produkter effektueras gränsskyddet i princip genom

särskilda importavgifter).

Beträffande frukt och trädgårdsprodukter har i allmänhet föreslagits oför­

ändrade tullsatser under den tid då inhemsk produktion förekommer och

tullfrihet under resten av året.

I fråga om livsmedelsindustrins produkter har föreslagits såväl sänkning­

ar som höjningar, de senare ofta sammanhängande med gällande importav­

gifter på jordbruksprodukter.

Kemiska produkter har i ungefär samma utsträckning som hittills upp­

tagits med tullfrihet men i övrigt åsatts värdetullar av varierande storlek, i

regel innebärande uppjustering av låga och nedskärning av höga tullar; vad

särskilt beträffar organiska kemiska produkter har för de tullbelagda varor­

na föreslagits en standardtullsats av 12 % av värdet mot 15 % i nuvarande

tulltaxa.

Av gummivaruindustrins alster har det dominerande varuslaget, nämligen

bildäck, upptagits med en tull av 13 % av värdet.

Inom textilområdet har med hänsyn till den pågående nordiska utredning­

en endast smärre jämkningar vidtagits i de år 1955 provisoriskt införda tull-

satserna, vilka i regel utgör 12 % av värdet för vävnader samt 14 % av vär­

det för trikåvaror och konfektion; för de av 1955 års beslut icke berörda sil-

kevarorna innebär förslaget i allmänhet en sänkning i jämförelse med nuva­

rande nivå.

Även för läder har i förslaget bibehållits 1955 års provisoriska tullnivå, vil­

ken för detta varuslag ligger vid 7 % av värdet. För skodon föreslås en tull

av 14 % av värdet, vilket för de flesta artiklar innebär en viss sänkning.

I fråga om porslins- och glasvaror i allmänhet har upptagits tullsatser av

12 % resp. 15 % av värdet; den förra torde genomsnittligt sett innebära en

höjning och den senare en sänkning i förhållande till nuvarande tullskydd.

Halvfabrikat av järn och stål har i enlighet med det nordiska förslaget

åsatts tullsatser av i regel 6 % för varmvalsade och 7 % för kallvalsade pro­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

3

dukter; dessa tullsatser ligger vid dagens prisläge i allmänhet över de nuva­

rande tullsatserna.

Beträffande järn- och metallmanufaktur förordas i huvudsak en enhetlig

tull av 8 % av värdet, vilket genomsnittligt sett icke innebär någon större

avvikelse från den nuvarande tullnivån, ehuru det för individuella varuslag

kan medföra icke obetydliga sänkningar eller höjningar.

För maskinområdet föreslås en standardtullsats av 10 % av värdet eller

samma tullsats som nu utgår för de flesta varor inom detta område.

Tullen på bilar samt motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym har

föreslagits bibehållen vid 15 % av värdet.

Nuvarande finanstullar (t. ex. på kaffe och kolonialvaror) har i allmän­

het icke gjorts till föremål för omprövning utan upptagits med oförändrade

belopp.

Den nya tulltaxan föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1959.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas, att den i 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 avsedda tulltaxan skall hava den lydelse som framgår av härvid fogad

bilaga.

Denna tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

I fråga om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärk­

ning att tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara sus­

penderad, skall förstnämnda tullsats tillämpas från och med dag som Ko­

nungen bestämmer.

Konungen äger vidare för tid, varunder så befinnes erforderligt med hän­

syn till åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tull­

taxan.

Bilaga

TULLTAXA

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med den s. k. Brysselnomenklaturen,

utgörande bilaga till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna; underavdelningar av tulltaxenummer samt

med asterisk (*) betecknade anmärkningar äro icke beroende av nämnda konvention.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

I nne h ållsförte cknin g

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning................................................................ 10

Avd. I. Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur...............................................................................

11

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar..................................... 11

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur...................................................... 11

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung................... 12

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller

inbegripna........................................................................................... 12

Avd. II. Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling.......................... 14

Kap. 7. Köksväxter m. m. ...................... 15

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon.................... 16

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor................................................... 18

Kap. 10. Spannmål...................................................................................... 18

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten...

19

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter

för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter ..

19

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 20

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av ve­

getabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 21

Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings­

produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung...................................................................... 22

Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur................. 24

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer................................................... 24

Kap. 18. Kakao och varor därav............................................................. 25

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk.................. 25

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växt­

delar

26

Kap. 21. Diverse näringsmedel................................................................. 27

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika...................................................... 27

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel

29

Kap. 24. Tobak........................................................................................... 29

Avd. V. Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och

cement................................................................................................. 30

Kap. 26. Malm, slagg och aska............................................................... 32

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter där­

av; bituminösa ämnen; mineralvaxer.............................................. 32

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

7

Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska

och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grund­

ämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper................ 34

Kap. 29.

Organiska kemiska föreningar........................................................ 38

Kap. 30.

Farmaceutiska produkter................................................................ 42

Kap. 31.

Gödselmedel....................................................................................... 43

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav;

färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackel­

färger; tryckfärger, bläck och tusch............................................... 45

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalett­

medel och kosmetiska preparat..................................................... 46

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och

skurmedel; ljus och liknande produkter; inodelleringsmassa och

dentalvax............................................................................................ 47

Kap. 35.

Proteiner, lim och klister................................................................ 48

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter......................... 48

Kap. 37.

Produkter för foto- eller kinobruk................................................. 49

Kap. 38.

Diverse kemiska produkter............................................................. 50

Avd. VII. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav............................................................... 52

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt

varor därav........................................................................................ 54

Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder................................................................... 57

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och lik­

nande artiklar; varor av tarmar.................................................... 57

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav........................... 58

Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmalerial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol............................................................. 60

Kap. 45. Kork och varor därav....................................................................... 62

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial..........

62

Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning..................................................... 63

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp 63

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar......................................... 65

Avd. XI. Textilvaror

Kap. 50. Natursilke........................................................................................... 69

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer........................... 69

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall.................................................... 70

Kap. 53. Ull och andra djurhår...................................................................... 70

Kap. 54. Lin och rami...................................................................................... 71

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 55. Bomull................................................................................................ 71

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer............................... 72

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader

därav................................................................................................... 72

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävna-

der; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar;

broderier.............................................................................................. 73

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk........

75

Kap. 60. Trikåvaror.......................................................................................... 77

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill............................................................. 78

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror................................................. 79

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump .... 80

Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar

samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår;

solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill .... 81

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill..................................................... 81

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill........................................................................................ 82

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar........ 83

Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;

keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material 84

Kap. 69. Keramiska produkter....................................................................... 86

Kap. 70. Glas och varor därav....................................................................... 87

Avd. XIV.

Kap. 71.

Kap. 72.

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av

ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering

av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror..........................

Mynt....................................................................................................

89

91

Avd. XV. Oädla metaller och varor därav

Kap. 73.

Kap. 74.

Kap. 75.

Kap. 76.

Kap. 77.

Kap. 78.

Kap. 79.

Kap. 80.

Kap. 81.

Kap. 82.

Kap. 83.

Järn och stål.....................................................................................

Koppar................................................................................................

Nickel..................................................................................................

Aluminium..........................................................................................

Magnesium och beryllium...............................................................

Bly.......................................................................................................

Zink.....................................................................................................

Tenn....................................................................................................

Andra oädla metaller.......................................................................

Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel

metall..................................................................................................

Diverse varor av oädel metall.......................................................

93

97

99

99

101

101

102

102

103

103

105

Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap 108

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel .... 113

Avd. XVII. Transportmedel

Kap. 86.

Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke

elektriskt manövrerade..................................................................... 116

Kap. 87.

Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon........................ 117

Kap. 88.

Luftfartyg m. m................................................................................. 118

Kap. 89.

Fartyg och båtar.............................................................................. 118

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

9

Avd. XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instru­

ment och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och

kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt

apparater för upptagning eller återgivning av ljud

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater................................... 120

Kap. 91. Ur......................................................................................................... 123

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater ... 124

Avd. XIX. Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition.................................................................... 126

Avd. XX. Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d................................. 128

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m.................................................... 129

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar

och handsåll....................................................................................... 130

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d..................................................... 130

Kap. 98. Diverse................................................................................................. 132

Avd. XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteler

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter...................... 134

Register till tulltaxan.................................................................................................. 135

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning

Vid tulltaxans tillämpning skola följande regler iakttagas.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel äro en­

dast vägledande; tulltaxeringen bestämmes dels av lydelsen av tulltaxe-

nummer och anmärkningar till avdelningar eller kapitel, dels, för så vitt

icke annat stadgas i nämnda nummer eller anmärkningar, av följande

föreskrifter.

2. Är i ett tulltaxenummer visst ämne angivet, avses därmed ämnet såväl i

rent tillstånd som i blandning eller förening med andra ämnen. Där va­

ror av visst ämne äro angivna, avses varor, helt eller delvis tillverkade av

detta ämne. Tulltaxeringen av blandningar och sammansatta varor reg­

leras närmare av i moment 3 upptagna bestämmelser.

3. Därest vid tillämpning av moment 2 eller eljest två eller flera tulltaxe­

nummer skulle kunna ifrågakomma vid tulltaxeringen av en vara, gäller

följande:

a) ett tulltaxenummer med mera bestämd varubeskrivning skall tilläm­

pas före ett tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandningar samt varor, som bestå av olika ämnen eller äro samman­

satta av olika beståndsdelar, skola, i de fall då tulltaxeringen icke

kan ske i enlighet med punkt a, tulltaxeras såsom det ämne eller den

beståndsdel, som giver blandningen eller varan dess huvudsakliga ka­

raktär;

c) i de fall, då tulltaxering enligt bestämmelserna i punkterna a och b

icke är möjlig, skall det tulltaxenummer tillämpas, som medför högsta

tullen.

*3:1. Vara inkommande i delar tulltaxeras, utan hinder av att mindre vä­

sentliga beståndsdelar saknas, efter vad för varan som helhet är stadgat,

under förutsättning att delarna inkomma samtidigt.

4. Då i anmärkning till avdelning eller kapitel föreskrives, att avdelningen

eller kapitlet icke omfattar vissa varor, och därvid hänvisning göres till

andra avdelningar eller kapitel eller till bestämda tulltaxenummer, skall

anmärkningen, såvitt ej annat stadgas, avse samtliga varor, hänförliga

till sistnämnda avdelningar, kapitel eller tulltaxenummer, även om den

i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna icke är full­

ständig.

5. Varor, som icke motsvara lydelsen av något nummer i tulltaxan, tulltaxe­

ras enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artiklar.

*5:1. Tull utgår med i taxan angiven procent av värdet eller i förekom­

mande fall angivet belopp för kvantitet som är utsatt framför tullsats-

kolumnen; tullfrihet utmärkes med ordet »fri».

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

11

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrob­

kulturer.

01.01

Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor.............................. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar .................................................. fri

01.03 Levande svin ..................................................................................... fri

01.04 Levande får och getter

............................................................ fri

01.05 Levande fjäderfä............................................................................... fri

01.06 Andra levande djur ...................................................................... fri

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och

02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (kap. 15), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda eller frysta.................................... fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av

lever), färska, kylda eller frysta................................................ fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad................... fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller

frysta ................................................................................................... fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller

utpressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt,

fryst, saltat, torkat eller rökt ...................................................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av

lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta ............... fri

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5) ;

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.

fri

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

03.01

Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst...................

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt:

A. spillånga ...................................................................... 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande

eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur

med skal, kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm eller som ha större dimen­

sion men icke uppnå en vikt av 35 kg för 1 000 st., av­

sedda ätt användas uteslutande för odlingsändamål . .

2. andra ...................................................................... 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

75: —

fri

fri

120

: —

fri

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

1. Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt fil­

mjölk, kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke

utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.

04.01

Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller

sötad ....................................................................................................

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad ..

04.03 Smör....................................................................................................

04.04 Ost och ostmassa.............................................................................

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade

eller sötade .......................................................................................

04.06 Naturlig honung .............................................................. 100 kg

fri

fri

fri

fri

fri

50: —

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönder­

delade, av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter, hänförliga

till nr 05.05—05.07 (kap. 41 och 43);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (avd. XI);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat männi­

skohår (nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross,

narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall

av människohår ........................................................................... fri

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borst-

binderiarbeten; avfall av dylika borst och hår........................ fri

05.03

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

13

05.04

05.05

05.06

05.07

05.08

05.09

05.10

05.11

05.12

05.13

05.14

05.15

Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat

material, samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel..............................................................

B. andra slag...................................................................... *00 kg

Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av and­

ra djur än fiskar ...........................................................................

Fiskavfall ..........................................................................................

Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda

hudar och skinn.............................................................................

Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen

eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spri-

tad fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft,

ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande

fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, des­

inficerade eller behandlade i konserverande syfte:

A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade ..

B. andra slag:

1. dun ......................................................................... 100 kg

2. andra ...................................................................... 100 kg

Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade

med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt be­

arbetade (men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav

Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall

och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst

och avfall därav...............................................................................

Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke till­

format), samt mjöl och avfall därav.........................................

Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt be­

arbetad (men icke tillformad); avfall av sköldpadd...........

Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bear­

betade; skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbeta­

de (men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika

skal ....................................................................................................

Naturlig tvättsvamp .......................................................................

Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,

även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller

tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig an­

vändning för beredning av läkemedel .....................................

Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer;

döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga

till människoföda ...........................................................................

fri

20

: —

fri

fri

fri

fri

75: —

20

: —

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårds­

mästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål.

Potatis och ätbar lök hänföras dock till kap. 7.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffen­

heten såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de före­

komma i förening med annat material.

06.01

06.04

06.02

06.03

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även

med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men

utan jord ..................................................................... 100 kg

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje...............................................

2. andra ...................................................................... 100 kg

Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,

sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind,

lärk, lönn, poppel och tall.....................................................

azalea, erica, kamelia och rododendron ............................

körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädla­

de ............................................................................... 100 kg1

andra växter ......................................................... 100 kg1

rötter, sticklingar och ympkvistar.........................................

Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, im­

pregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung................................................. 100 kg

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november........... 100 kg

B.

C.

D.

E.

-29 februari

100 kg

b. under tiden 1 december

B. andra slag ................................

Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blom­

mor och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till bu­

ketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, fär­

gade, impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus:

1. under tiden 1 mars—30 november................... 100 kg

2. under tiden 1 december—29 februari........... 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

250: —

fri

50: —

fri

fri

60

30

fri

400: —

750: —

500: —

fri

750

500

fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller

krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

15

Kap. 7. Köksväxter m. m.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, po­

tatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkol,

persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt

nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli............................... 100 kg

35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november.................. 100 kg

25: —

3. under tiden 1 december—30 april................................... fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september........... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................................ fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september........... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni................................ fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december.................... 100 kg

20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari............... 100 kg

15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni ......................................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli........... 100 kg 20: —

2. annan ................................................................................... fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni ............................. 100 kg

100: —

2. under tiden 1 juli—30 april............................................. fri

F. svampar......................................................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november................... 100 kg

50: —

2. under tiden 1 december—30 april ................................ fri

H. vitkål och rödkål ..................................................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. under tiden 1 mars—31 december................... 100 kg

20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari ............................ fri

K. andra slag:

1. rotfrukter:

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni .. 100 kg

20: —

b. andra .................................................................. 100 kg

10: —

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december ........... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ........................ fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

beläggas under hela året med samma tull som motsva­

rande färska produkter under den tid dessa äro högst

tullbelagda

16

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyr-

lighetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt be­

redda för direkt konsumtion:

beläggas under hela året med samma tull som motsva­

rande färska produkter under den tid dessa äro högst

tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt be­

redda ................................................................................. 100 kg

25:

07.05 Ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga

baljväxtfrön, torkade, även skalade och kluvna................... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (söt­

potatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar

med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade

även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor ......................................................... 100 kg

10:

B. andra slag ................................................................................... fri

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföras icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk-

ter och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade:

A. färska .......................................................................... 100 kg

10:

B. torkade

...................................................................... 100 kg

30:

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade:

A. apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och

mandariner................................................................................. fri

B. citroner

...................................................................... 100 kg

5:

C. andra ............................................................................. 100 kg

10:

08.03 Fikon, färska eller torkade........................................... 100 kg 15:

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober......................... 100 kg

25:

2. under tiden 1 november—30 juni ................................ fri

B. torkade ....................................................................................... fri

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01,

färska eller torkade, även skalade:

A. hasselnötter:

1. oskalade .................................................................. 100 kg

20:

2. skalade ..................................................................... 100 kg

40:

B. valnötter, härunder inbegripet pekannötter:

1. oskalade ................................................................................. fri

2. skalade..................................................................... 100 kg

50:

C. kastanjer ..................................................................... 100 kg

20:

D. mandel

..................................................................... 100 kg

20:

E. andra slag:

1. oskalade .................................................................. 100 kg

30:

2. skalade ..................................................................... 100 kg

50:

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—29 februari........................ 100 kg 25: —

2. under tiden 1 mars—30 juni ........................................ fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december ................... 100 kg 25: —

2. under tiden 1 januari—30 juni .................................... fri

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter,

färska:

A. körsbär *

1. under tiden 16 juni—31 juli............................ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—15 juni........................................ fri

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober........................ 100 kg 20: —

2. under tiden 16 oktober—30 juni.................................... fri

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september ............... 100 kg 35: —

2. under tiden 1 oktober—15 juli .................................... fri

D. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari........................ 100 kg

20: —

2. under tiden 1 februari—30 april ................... 100 kg

10: —

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti........................ 100 kg 25: —

2. under tiden 1 september—31 maj ................................ fri

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 maj—31 augusti........................ 100 kg 100: —

2. under tiden 1 september—30 april................................ fri

C. andra ............................................................................................ fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september............... 100 kg 40: —

2. under tiden 1 oktober—15 juni .................................... fri

B. andra:

1. under

tiden 1 maj—31 januari......................... 100 kg 20: —

2. under

tiden 1 februari—30 april ...................... 100 kg 10: —

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar .................................................................. 100 kg 50: —

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som mot­

svarande färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

08.11

Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlig-

hetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt beredda

för direkt konsumtion:

A. jordgubbar .................................................................. 100 kg 50: —

B. äpplen .......................................................................... 100 kg 10:—-

C. andra:

beläggas under hela året med samma tull som mot­

svarande färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ........... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller tor­

kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlig-

hetsvatten eller andra lösningar.................................................

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

17

fri

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxe-

nummer, tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tull­

taxeras enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som äro upptagna i nr 09.04—09.10, här­

under inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skola icke påverka tulltaxe­

ringen, under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande ha ka­

raktär av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänfö­

ras dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgöra preparat för smaksätt­

ning, tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (kap. 7);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe .............................................................. 100 kg

45: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe

100 kg

60: —

C. skal och hinnor av kaffe........................................................ fri

09.02 Te ....................................................................................... 100 kg

100: —

09.03 Matte .................................................................................................. fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)100

kg

50: —

09.05 Vanilj ................................................................................. 100 kg

700: —

09.06 Kanel och kanelknopp.............................................. 100

kg

50: —

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor .. 100 kg

30: —

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:

A. muskot och muskotblomma.............................. 100

kg

150: —

B. kardemumma ............................................................ 100 kg 200:__

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin

och enbär .......................................................................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

A. timjan, lagerblad och lagerbär............................................. fri

B. saffran .......................................................................... 100 kg

600: —

C. andra ............................................................................. 100 kg

50: —

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr

10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg......................................... fri

10.02 Råg ...................................................................................................... fri

10.03 Korn .................................................................................................... fri

10.04 Havre .................................................................................................. fri

10.05 Majs ................................................................................... fri

10.06 Ris ...............................................................................................................fri

10.07 Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål .. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

19

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.01 och 21.01) ;

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för

dietiskt bruk (nr 19.02) ; mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bak­

förmågan, hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (kap. 30);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01

Mjöl av spannmål ........................................................................... fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrund-

ning, krossning, valsning eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris;

groddar av spannmål ävensom mjöl därav............................ fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hän­

förliga till nr 07.05 ...................................................................... fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till kap. 8.......................................... fri

11.05

Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis .... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, ar-

row- eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga

rötter, stam- eller rotknölar........................................................ fri

11.07

Malt, även rostat............................................................................. fri

11.08 Stärkelse; inulin ............................................................................. fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade .................................... 12 %

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och

kopra. Kokosnötter hänföras till nr 08.01 och oliver till kap. 7 eller 20.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogs­

träd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföras

icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr

07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i kap. 9, spannmål (kap. 10), oljehal­

tiga frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföras bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört,

stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till kap. 30;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till kap. 33;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande

produkter, hänförliga till nr 38.11.

12.01

Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.................... fri

12.02

Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med

undantag av senapsmjöl .............................................................. fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde ................................................................................................ fri

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveri-

serade; sockerrör .......................................................................... fri

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men

icke rostade:

A. färska ........................................................................................... fri

B. torkade ....................................................................................... 12 %

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin) ............................................... fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med hu­

vudsaklig användning för framställning av parfymer, läke­

medel, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för lik­

nande ändamål ............................................................................... fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller

pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produk­

ter med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänför­

liga till annat nummer:

A. aprikos-, persiko- och plommonkärnor............... 100 kg 20: —

B. andra slag ................................................................................... fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hac­

kade .................................................................................................... fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foder­

kål; hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande

foderväxter ....................................................................................... fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt

och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkon-

fektyrer (nr 17.04);

b) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga

beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (kap. 22);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) läkemedel (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av

flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr

40.01).

13.01

Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för

färgning eller garvning ................................................................

fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser,

hartser och balsamer ..................................................................

fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt an­

nat växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extra­

herade ur vegetabiliska ämnen:

A- pektin ......................................................................................... 12 %

B. andra slag ................................................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

21

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av

vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som

textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bear­

betats för användning uteslutande som textilmaterial (avd. XI).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen,

skalad eller kluven rotting hänföras till nr 14.01. Till detta nummer hänföras icke trä-

spån (nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföras icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide,

vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller

färgad halm samt lindbast och liknande material) ........... fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,

med eller utan förstärkning av annat material................... fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknan­

de material), även buntade eller snodda................................ fri

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig

användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande material) .................................... fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till an­

nat nummer...................................................................................... fri

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt

ningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av

animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings-

produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor (nr 23.04);

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till lä­

kemedel, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,

ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Äterstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser)

eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföras till nr

15.17.

15.01

Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller

utpressat ...........................................................................................

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, pre­

mier jus härunder inbegripen...................................................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja

och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på an­

nat sätt beredda.............................................................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdägg-

djur ....................................................................................................

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbe­

gripet ..................................................................................................

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, ben-

fett och destruktionsfett) ............................................................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffi­

nerade:

A. linolja:

1. oblekt ...................................................................... 100 kg

2. blekt ......................................................................... 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller

på annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja........... 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

15.09 Garvfett (degras) ..........................................................................

fri

fri

fri

fri

fri

fri

7: —

9: —

fri

9: —

fri

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

23

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering:

1. linolj ef ettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jod­

tal av minst 170 ................................................. 100 kg 7: —

2. andra slag ............................................................................. fri

B. fettalkoholer ............................................................................... 10 %

15.11

Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut ........... fri

15.12 Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor,

även raffinerade men icke vidare bearbetade ........................ fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett............... fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad

fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade............................ fri

15.16 Vegetabiliska växer, även färgade ............................................ fri

15.17 Äterstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabiliska vaxer.................................... fri

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker,

alkohol och ättika; tobak

16.02

16.03

16.04

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller kon­

serverade på sätt i kap. 2 och 3 angives.

16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar

eller av blod ................................................................................... fri

Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade,

ej hänförliga till nr 16.01 .......................................................... fri

Köttextrakt och köttsaft ................................................... .......... fri

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom .................................................................. 100 kg 1 500: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg .. fri

b. andra slag.......................................................... 100 kg 125: —

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i herme­

tiskt slutna detaljhandelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..

b. andra slag......................................................... 100 kg1

16.05

2. annan

C. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk 100 kg1

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt

0 lax .......................................................................... 100 kg*

3. andra ...................................................................... 100 kg1

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron ...................................................................... 100 kg1

B. andra slag ................................................................‘ iqo kg*

fri

50:-

fri

25: —

50: —

75: —

120

: —

75: —

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros-

c) sockrade läkemedel (kap. 30).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage

ror av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

, med vilket va-

17.01 Bet- och rörsocker i fast form...................................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

25

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord

honung samt blandningar av konstgjord och naturlig ho­

nung; sockerkulör;

A. konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och

naturlig honung......................................................... 100 kg 50: —

B. andra slag ................................................................................... fri

17.03 Melass, även avfärgad .................................................................. fri

17.04

Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao ........................ 20 %

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, för­

satta med smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker

härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter 100 kg1 70: —

Kap. 18. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02,

19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag

som stadgas i anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... 100 kg 15: —

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall ......................................................... fri

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),

även avfettad .................................................................. 100 kg

35: —

18.04 Kakaosmör (kakaofett) ................................................. 100 kg

35: —

18.05 Kakaopulver, icke sötat................................................. 100 kg

35: —

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehål­

lande kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver ................................ fri

B. andra slag................................................................................... 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktpro­

cent kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07) ;

c) läkemedel (kap. 30).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller

köksväxter.

19.01

Maltextrakt ................................................................................... 15 %

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlag-

ningsändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller maltex­

trakt, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktpro­

cent .................................................................................................. 20 %

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter........... 100 kg 25: —

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis­

dier annan stärkelse...................................................................... fri

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda

genom svallning eller röstning av spannmål eller produkter

av spannmål ................................................................................... 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och

liknande varor av mjöl eller stärkelse.................................... fri

19.07

Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan

tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt............... 20 %

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. wafers, innehållande mer än 20 % fett............................ fri

B. dessertkäx (smörgåskäx) ..................................................... 15 %

C. andra slag ................................................................................... 20 %

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i kap. 7 och 8 angives;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, därest de ha karaktär av socker-

konfektyrer (nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana pro­

dukter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tull­

taxeras enligt nr 20.06; till detta nummer hänföras även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr

20 . 02

.

20.01

Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,

även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap 100 kg1 25: —

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré ................................................................................... fri

B. svampar och sparris ............................................. 100 kg1

75: —

C. andra slag .................................................................. 100 kg1

25: —

20.03 Frukter, frysta, med tillsats av socker:

A. jordgubbar .................................................................. 100 kg 50: —

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som mot­

svarande färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glase­

rade eller på liknande sätt beredda med socker .. 100 kg1 40: —

20.05

Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,

beredda genom kokning, med eller utan tillsats av soc­

ker ...................................................................................... 100 kg1 35: —

20.06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol ........................ 100 kg1 30: —

20.07

Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker

men icke innehållande alkohol:

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citrusfrukter............................................... 100 kg

15: —

b. annan

.................................... 100 kg

20: —

2. 3 kg eller därunder.............................................. 100 kg1

25: —

B. sockrad ...................................................................... 100 kg1

30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

27

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande läkemedel (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföras till nr 21.02.

21.01

Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, även­

som extrakter därav ...................................................................... fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser.................................... 10 %

21.03 Senapspulver och beredd senap ................................................. 15 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett............................................. fri

B. andra slag ................................................................................... 15 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och bul­

jonger:

A. innehållande mer än 20 % fett............................................. fri

B. andra slag:

1. innehållande kött .............................................................. 20 %

2. andra ................................................................................... 15 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver ..

15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker ....................................................................................... 10 %

B. andra slag ................................................................................... fri

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01) ;

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr

28.58);

.

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr

29.14);

d) läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

e) parfymer och toalettmedel (kap. 33).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där

alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15°C.

22.01

22.02

22.03

Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. mineralvatten och kolsyrat vatten........................... 100 1

B. andra slag ...................................................................................

Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kol­

syrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07 . . 100 1

Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ........... 100 1

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent (Öl) . . 100 1

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) ................... 100 1

35: —

fri

35: —

22

: —

60: —

159: —

22.04

22.05

22.06

22.07

22.08

22.09

28

22.10

Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning av­

brutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

A. på kärl rymmande högst 10 liter............................ 100 1

B. på andra kärl................................................................ 100 1

Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits

genom tillsats av alkohol:

A. musserande ..................................................................... 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1

b. på andra kärl ..................................................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.................. 100 1

b. på andra kärl ..................................................... 100 1

Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växt­

delar eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter ...................... 100 1

2. på andra kärl ........................................................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter........................ 100 1

2. på andra kärl ........................................................ 100 1

Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)

och mjöd:

A. musserande, andra än cider .................................... 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1

b. på andra kärl ..................................................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1

b. på andra kärl ..................................................... 100 1

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol­

halt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalko­

hol), denaturerad, oavsett alkoholhalten................................

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alko­

holhalt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och

andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker............................ 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkohol­

halt av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter ................... 100 1

2. på andra kärl . . 100 1 av 50 % alkoholhalt vid

15°C

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker.................................................

Ättika ................................................................................................

50: —

20

: —

200

: —

50: —

20

: —

135: —

100

: —

50: —

20

: —

135: —

100

: —

200

: —

50:-

20

: —

135: —

100

: —

*12

%

185: —

135: —

35: —

10

%

plus

200

: —

per

100 kg

12

%

1 T. o. m. den 30 juni 1960

. 100 kg

10

: —

23.01

23.02

23.03

23.04

23.05

23.06

23.07

24.01

24.02

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

29

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller

andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar fri

Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning

eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön .... fri

Betmassa och annat avfall från sockerframstäilning; drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier;

återstoder från stärkelseframställning samt liknande åter­

stoder ................................................................................................ fri

Olj ekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabi­

liska oljor, med undantag av bottensatser och avslemnings-

återstoder............................................................................................ fri

Vindruv och rå vinsten.................................................................. fri

Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till

annat nummer................................................................................... fri

Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra be­

redda fodermedel............................................................................. fri

Kap. 24. Tobak

Råtobak samt avfall av tobak..................................................... fri

Tobaksvaror och tobaksextrakt ................................................. fri

Anm. För tobaksvaror, inkommande i den ordning som avses i 26 §

1 mom., 26 § 3 mom. eller 28 § lagen den 11 juni 1943 angående stats-

monopol å tillverkning och import av tobaksvaror, skall tull utgå med

följande belopp:

cigarrer ................................................................................ .............. 1 st.

0: 50

cigarrcigarretter ................................................................ .............. 1 st.

0:: 25

cigarretter utan fast pappersmunstycke ............... .............. 1 st.

0: 10

cigarretter med fast pappersmunstycke ................... ............... 1 st.

0: 05

andra slag av färdiga tobaksvaror ........................... .............. 1 kg 50: —

I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att

den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 g.

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING V

Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obear­

betade produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier

för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats,

malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg

eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men

däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats

annan bearbetning utöver vad som angives i tulltaxenumren ifråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räk­

nat som Fe,Os (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (kap. 30);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och

väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av natriumklorid, vägande per

styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av natriumklorid (nr

90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01

Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklo­

rid; moderlut från saltframställning; havsvatten ................... fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade........... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel ...................................................................................................... fri

25.04 Naturlig grafit....................................................................................... fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän-

förlig till nr 26.01 ............................................................................... fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillfor-

mad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vi­

dare än till rätblock........................................................................... fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänför­

liga till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas....................... fri

25.08 Krita:

A. obearbetad ................................................................................... fri

B. malen eller slammad .................................................................. 5 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; natur­

lig järnglimmer ................................................................................... fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium-

fosfater; apatit och fosfatkrita ..................................................... fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbo-

nat (witherit), även bränt ............................................................. fri

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxid-

haltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit

o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända. . fri

25.13 Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slip­

medel .................................................................................................. fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock........................ fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller

byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller där­

över samt alabaster, även grovt tillformade genom klyvning,

huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, hugg­

ning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock........... fri

25.17 Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten,

grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för

vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av be­

tong; singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hän­

förliga till nr 25.15 eller 25.16..................................................... fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolo­

mit; stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit)................... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt . . fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt

med mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel,

med undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk .... fri

25.21

Kalksten med huvudsaklig användning för framställning

av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål........... fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk................... fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande

hydraulisk cement, även färgad eller i form av klin-

ker ....................................................................................... 100 kg 0: 60

25.24 Asbest ................................................................................................ fri

25.25

Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; re­

konstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor,

stänger e. d., ej bearbetade efter formningen; gagat (jet) . . fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall .................................... fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till­

formad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock .................................................................. fri

25.28 Naturlig kryolit och naturlig cliiolit ......................................... fri

25.29 Naturliga arseniksulfider .............................................................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även hrända,

med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar;

naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03,

beräknat på torrsubstansen.......................................................... fri

25.31

Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat............... fri

25.32 Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skär­

vor och brottstycken av keramiskt gods ................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

31

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg (nr 31.03);

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (avd.

XV).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för ut­

vinning av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om

de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01

hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt

för malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin an­

vändas antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställ­

ning av kemiska metallföreningar.

26.01

Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsul-

fider, rostade ...................................................................................... fri

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverk­

ning

.................................................................................................. fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföre­

ningar och ej hänförliga till nr 26.02 ....................................... fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegri­

pen ....................................................................................................... fri

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter

därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade organiska föreningar (kap. 29);

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation

av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom

destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller

som framställts ur petroleum eller på annat sätt, för så vitt ifrågavarande produkter

efter vikten räknat innehålla större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska

ämnen.

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även

liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat inne­

hålla större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföras icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upp­

tagna produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på an­

nat sätt.

27.01

Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol .................................................................. fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter ................................................. fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ .............................. fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkolcs här­

under inbegripen............................................................................. fri

27.05 Retortkol ........................................................................................... fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,

härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror

samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

33

med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur sten-

kolstjära (s. k. preparerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) ............................

B. andra slag...................................................................... 100 kg

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och pro­

dukter enligt anm. 2 till detta kapitel.......................................

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck.......................................................................................

27.09 Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja ................................

27.10 Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder

inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, inne­

hållande minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteri­

serande beståndsdel:

A. smörj fetter .................................................................. 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten .. 100 kg

27.12 Vaselin ................................................................................................

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slack wax», mikrovax), ozokerit,

ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur

petroleum eller skifferolja erhållna återstoder........................

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, as­

faltsten och naturlig bitumenhaltig sand................................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjär­

beck (t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten .................................................................. 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

fri

2

: —

fri

fri

fri

2

: —

fri

5: —

fri

fri

fri

fri

2

: —

fri

it Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

34

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som angivas i tulltaxenum-

ren 28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kunna

hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan,

b) Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras

produkter av de slag, som angivas i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifråga­

varande nummer, även om de kunna hänföras jämväl till annat nummer i denna

avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skola sådana

produkter, som med hänsyn till att de föreligga i avdelade doser eller i sådan form

eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kunna hänföras till något av

tulltaxenumren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, tulltaxeras en­

ligt ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kunna hänföras jämväl till an­

nat nummer i tulltaxan.

Köp. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oor­

ganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande för­

oreningar;

b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förut­

sättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nöd­

vändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan

mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nöd­

vändigt för konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulf-

oxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla

eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra

oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt

karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande

kolföreningar:

a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyan-

amid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,

innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till avd. V hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, med undantag av de i anm.

2 ovan nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till kap. 31;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom

brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i för­

35

packningar för detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej ut­

görande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetal-

ler eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till

nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav

(nr 71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till kap. 71;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till avd. XV;

h) optiska artiklar, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller

eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning

II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta

kapitel, hänföras till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller

eller ammonium.

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter:

a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium,

protaktinium, neptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper

av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;

b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper

av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om förening­

arna icke äro kemiskt definierade.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper

men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar

(kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

1. Kemiska grundämnen

28.01

Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor ................................................................................................ 7 %

B. andra ............................................................................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel........................ fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.) ............................................................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:

A. oxygen (syre) ........................................................................... 10 %

B. kisel (silicium) .......................................................... 100 kg

7:-—

C. andra ............................................................................................ fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta

jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttri-

um; kvicksilver ............................................................................... fri

11. Oorganiska syror och oxider av ickemetaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra ..

5 %

28.07

Svaveldioxid .......................................................................................... 5 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ...................................... 5 %

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra . .

10 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra.......... 5

%

28.11

Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror ................. fri

28.12 Bortrioxid och borsyra

............................................................ fri

28.13

Andra oorganiska syror och andra oxider av ickemetaller:

A. svaveltrioxid .................................................................................... 5 %

B. koldioxid (kolsyra) ...................................................................... 12 %

C. perklorsyra ..................................................................................... 12 %

D. andra ........................................................................................... fri

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

III. Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av ickemetaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid ......................................... 10 %

B. andra ........................................................................................... fri

28.15 Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbe­

gripen:

A. koldisulfid (kolsvavla) .......................................................... 5 %

B. andra.................................................................................... fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak ....................................................................................... 12 %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium-

hydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid ....

5

%

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium ....................................................................................... fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.................................................... fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund

fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider..................................... fri

28.22 Manganoxider ............................................................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järn-

oxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktpro­

cent bundet järn, räknat som Fe203 ......................................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider................................... fri

28.25 Titanoxider ....................................................................................... fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid) ................................ fri

28.27 Blyoxider ................................................................................................ fri

28.28 Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt

andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och

hydroxylamin samt deras oorganiska salter:

A. hydrazin och oorganiska salter därav.................................... 10 %

B. andra ............................................................................................... fri

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluor­

komplexa salter

fri

28.30 Klorider och oxidklorider.................................................................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk ............................................. fri

B. andra ............................................................................................. 10 %

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater ........................................................................................... fri

B. perklorater ..................................................................................... 12 %

28.33 Bromider och oxidbromider; bromater och perbromater;

hypobromiter ....................................................................................... fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater....................... fri

28.35 Sulfider, polysulfider härunder inbegripna ................................ fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska

ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat ................................................. 5 %

B. andra ................................................................................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater...................................................................... fri

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater

(persulfater):

A. aluminiumsulfat, kaliumaluminiumsulfat (kalialun),

järn(II)sulfat (ferrosulfat) och koppar(II)sulfat...........

5 %

B. andra ............................................................................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater ....................................................................... fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalcium-

fosfater, andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalcium-

fosfat) ....................................................................................... 5 %

B. andra .............................................................................................. fri

28.41

Arseniter och arsenater.................................................................. fri

28.42 Karbonater, härunder inbegripet

icke kemiskt definierat

ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat;

peroxikarbonater (perkarbonater):

A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkar­

bamat ............................................................................................ 10 %

B. andra .............................................................................................. fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa ................................................... fri

28.44 Fulminater och cyanater .............................................................. fri

28.45 Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade na­

trium- och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt defi­

nierade .......................................................................................... 5 %

B. andra ............................................................................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat ...................................................................... 5 %

B. andra ............................................................................................... fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater

och stannater) ................................................................................. fri

28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganis­

ka syror, med undantag av azider............................................. fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

37

VI. Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metal­

ler ; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

ädla metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar

härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt defi­

nierade:

A. silvernitrat ................................................................................. 3 %

B. andra ............................................................................................ fri

28.50 Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto­

per; oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt

definierade ....................................................................................... fri

28.51

Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och

organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt

definierade ...................................................................... ................ fri

28.52 Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar

av

thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandiuin

och yttrium härunder inbegripna); blandningar av till detta

nummer hänförliga salter och föreningar................................ fri

28.53 Flytande luft ................................................................................... fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid) ................................................. 10 %

28.55 Fosfider .................................................................................................. fri

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid ...............................................................................

5

%

B. andra

..........................................................................................

fri

28.57

Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider.......................... fri

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destil­

lerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre

renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller .. fri

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även

innehållande föroreningar;

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt

definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, un­

der förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt

och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör

varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nöd­

vändigt för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämn­

da salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen

(s. k. naftolfärgämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra

till kap. 27 hänförliga produkter;

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till kap. 28;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på

torrsubstansen (kap. 31);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska or­

ganiska färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, ut­

görande s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt

naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som

tillhandahålles i detaljhandeln (nr 32.09);

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen

för cigarrettändare o. d. i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hän­

förliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln,

hänförliga till nr 38.19;

ij) optiska artiklar, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel,

tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kunna ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall varje bestäm­

melse beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat gälla även beträffande

kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo-

och nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper skola icke betraktas som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underav­

delningarna I—VII till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i sam­

ma underavdelningar, hänföras till tulltaxenumret för den i nämnda underavdel­

ningar sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och or­

ganiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till

39

detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra­

funktion;

c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hanforas till

tulltaxenumret för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upp­

tagna’ i underavdelningarna t-VII till detta kapitel, och oorganiska baser hän­

föras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunk-

tion;

e) halogenider av karboxylsyror hänföras till tulltaxenumret för karboxylsyran.

*5:1. Vad i anm. 5 stadgas skall icke äga tillämpning på förefintliga underavdelningar

av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin

ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgöra organiska föreningar, vilkas mole­

kyler utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehålla atomer av andra icke­

metaller eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bund­

na vid kol.

...

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och lcke-

metallorganiska föreningar) omfatta icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade

derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehålla

endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka giva dem

karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av två­

värda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,

cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och

imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentri-

nitramin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

1. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo-

hexan ............................................................................................

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), de-

kahydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren ..

C. andra ............................................................................................

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten .....................................................

B. andra ..........................................................................................

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten ........................

fri

fri

12 %

fri

12

%

12

%

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitro­

soderivat därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer....................... 10 %

B. pentanol (amylalkohol), avsedd att användas uteslutande

för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat .. fri

C. andra ........................................................................................... 12 %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­

derivat därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol

och mentol ............................................................................... fri

B. andra ........................................................................................... 12 %

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt sal­

ter därav ................................................................................... fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyro-

gallol (pyrogallussyra) samt salter därav ........................ fri

C. andra ...........................................................................................

12

%

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller

fenolalkoholer ...............................................................................

12

%

IV. Etrar, alkoholper oxider, eter peroxider, epoxider med tre eller fyra

atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alko-

holperoxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat därav .............................................................. 12 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med

tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat därav .............................................................. 12 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunk-

tion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion

samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav ....

12 %

V. Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler

och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxygenfunktion ................................ 12 %

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar,

hänförliga till nr 29.11 .............................................................. 12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder,

kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt

andra föreningar med keton- eller kinonfunktion jämte an­

nan enkel eller sammansatt oxygenfunktion ävensom halo­

gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer............... fri

B. andra ..........................................................................................

12

%

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror

ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, per-

oxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly-

acetater ....................................................................................... fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer............................ fri

C. andra ........................................................................................... 12 %

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, per­

oxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

41

nitrosoderivat därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav............... fri

B. andra ............................................................................................ 12 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och

andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars an­

hydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicyl-

syra och gallussyra samt salter därav................................ fri

B. andra ............................................................................................ 12 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav..................................................... 12%

29.18 Estrar av salpeter syrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.................................... 12 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här­

under inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­

derivat därav ................................................................................... 12 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ................................................. 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av

hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ................................................. 12 %

IX. Föreningar med nitrogenfunktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylen-

diamin, toluidin och xylidin samt salter därav............... fri

B. andra ............................................................................................ 12 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunk­

tion:

A. dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav ............... fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................................ fri

C. andra ............................................................................................ 12 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider,

härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider 12

%

29.25 Föreningar med amidofunktion ................................................. 12 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav ......................................... fri

B. andra ............................................................................................ 12 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion ................................................. 12 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar ............................................ 12 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin ............. 12 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter ............................ fri

B. andra ............................................................................................ 12 %

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar samt hetero-

cykliska föreningar

29.31

Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) .................................... fri

B. natrium- och kaliumxantogenater .................................... fri

C. andra ........................................................................................... 12 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar ..................................................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ............................................. 12 %

29.34 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbe­

gripna:

A. pyridin........................................................................................... fri

B. andra ........................................................................................... 12 %

29.36 Sulfonamider ................................................................................... 12 %

29.37

Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer ................... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av

dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lös­

ningsmedlets art ............................................................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade................................. fri

29.40 Enzymer ............................................................................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41

Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav......................................... fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav .................................... fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43

Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros ................... 12 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav............... 1fri

B. andra ........................................................................................... fri

29.45 Andra organiska föreningar ..................................................... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, så­

som dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och

mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade

doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

1 T. o. m. den 31 december 1960 ................................................................ 1 milj. I. E 0:30

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

43

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses föl­ jande produkter såsom: A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kollo-

idal form);

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lös­

ning, oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dy­

lika oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeu­

tiska eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej

hänförliga till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e)

tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier och lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor­ kade, även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra or­ gan eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska ämnen och material, beredda för tera­ peutiskt eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat nummer ............................................................................................ 30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (härunder inbegripet jäsningsframkallande mikrobkultu­ rer med undantag av jäst) samt liknande produkter........... 30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk: A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin ................................................................................... B. andra slag ...................................................................................

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häft­ plåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpack­ ningar för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel: A. vadd................................................................................................ B. andra slag ................................................................................... 30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar: A. tandceinent och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband............................ B. andra slag ...................................................................................

fri

fri

Jfri

fri

10

%

12

%

12

%

fri

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05: A. endera av följande produkter: natriumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

1 T. o. m. den 31 december 1960 ................................................................ 1 milj. I. E 0: 30

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med

olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna

under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita,

gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammonium­

nitrat eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke

föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt be­

behandlade naturliga kalciumaluminiumfosfater;

superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller

däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan

(utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra

oorganiska ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de

icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);

råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;

kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;

kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent K20;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföras till

nr 31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänföra sig till produkternas torr­

substans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upp­

tagna;

c) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av kaliumklorid, vägande per styck

minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke ke­

miskt behandlade ............................................................................

fri

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt

blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än

15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torr­

substansen; karbamid (urinämne) och blandningar

med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 1 D. .

12 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande" över 1,8 vikt­

procent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstan­

sen, ej hänförliga till A ........................................ 100 kg

3:—-

C. andra slag ................................................................................... fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska........................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

45

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska............................ fri

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapi­

tel, i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar,

vägande per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tablet­

ter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per

styck högst 10 kg brutto ..................................................... 10 %

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga .................................................................. 10 %

2. andra ....................................................................................... fri

Kap. 32. Garvämnes

-

och fargämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av

färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgö­

rande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller för­

packning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.04).

2. Till nr 32.05 hänföras bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopp-

lingskomponenter till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftol-

färgämnen (utvecklingsfärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfatta även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färg­

ämnen (organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgäm­

nen, som användas för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material

eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer

hänföras dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga

organiska lösningsmedel, hänföras till nr 32.09, för så vitt lösningen innehåller mer än

50 viktprocent lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyll-

medel i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för

tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte

lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag

av papper, plast eller annat material.

32.01

Vegetabiliska garvämnesextrakter ............................................. fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här­

under inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra deri­

vat därav................................................................................ fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garv­

ämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mik-

robiella preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 vikt­

procent, beräknat på torrsubstansen ................................ 6 %

B. andra slag ................................................................................... fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträex-

trakter och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med

undantag av indigo) och animaliska färgämnen....... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment här­

under inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö-

46

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. op­

tiska blekmedel; naturlig indigo.................................................

32.06 Substratpigment...............................................................................

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer.......................................................................................

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakme-

del, icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande glansme-

tallpreparat och lysterfärger samt liknande beredningar för

keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; engober; fritta

och annat glas i form av pulver, korn eller flingor...........

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade, kallvattenfärger (även

för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, riv­

na i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande

vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och

färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpack­

ning, som tillhandahålles i detaljhandeln;

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm.

4 till detta kapitel ..................................................................

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförli­

ga bronsfärger ..........................................................................

C. andra slag ...................................................................................

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt-

ningsfärger och liknande färger i form av tabletter eller i

tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller för­

packning, härunder inbegripet dylika färger i lådor eller

skrin, med eller utan penslar, paletter, skålar och andra

tillbehör ...........................................................................................

32.11

Beredda sickativ...............................................................................

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsme-

del; ympvax ...................................................................................

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger ...................................................................................

B. andra slag ...................................................................................

fri

fri

fri

fri

12

%

9 %

6

%

9

6

6

8

5

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av dryc­

ker (nr 22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hän­

förliga till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kos­

metiska preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhan­

deln för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider ................................................................ • fri

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom

s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax

eller liknande ämne ..................................................... ................ fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller

syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder

inbegripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgö­ rande råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin el­ ler andra industrier: A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) .... 100 kg 350: — B. andra slag ................................................................................... fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk fri 33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:

( 12

%

plus

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) ................... : 200: —

per

\ 100 kg

B. andra slag ................................................................................... 12 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

47

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt

-

och rengörings­

medel; smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer;

puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;

modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även

innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desin­ fektionsmedel, slippulver, fyllmedel, läkemedel o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt anm. 3 till kap. 27.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast följande produkter: A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer; B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda); C. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsme­ del, på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineral­ ämnen eller andra ämnen. Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska: A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder in­

begripen .................................................................. 100 kg1 50:-—-B. andra slag ................................................................................... 10 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvättoch rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa . . 10 % 34.03 Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med varandra eller försatta med andra ämnen), dock med undan­ tag av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja: A. smörj fetter .................................................................. 100 kg 2: — B. andra slag ................................................................................... fri 34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger-

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

48

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul-

gerbara vaxer .......................................................................... 12 %

B. andra slag ................................................................................... fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och me­

tallföremål, skurpulver samt liknande preparat, med undan­

tag av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ........................ 8 %

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor...........

8 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgö­

rande leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för

dentalbruk, i form av plattor (även hästskoformade), sta­

var e. d................................................................................................ fri

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (kap. 49).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein................................................................................................ fri

B. andra slag...................................................................... 100 kg 20: —

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat..................... fri

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk

eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)

och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt

fisklim; husbloss .............................................................. 100 kg 20: —

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt deri­

vat därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt........... fri

35.05 Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelse-

klister .................................................................................................... fri

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim el­

ler klister och inkommande för sådan användning i detalj-

handelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst

1 kg netto................................................................................... 12 %

B. andra slag...................................................................... 100 kg 20: —

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som av­

ses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av

alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande

högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

A. svartkrut ................................................................................... 5 %

B. andra slag ................................................................................... 12 %

36.02 Beredda sprängämnen .................................................................. 12 % 36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen: A. svartkrutsstubin ...................................................................... 5 % B. annan ............................................................................................ 12 % 36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel ................................................................................................ fri 36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, liv- räddningsraketer och liknande artiklar): A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande

för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsig­ nal ................................................................................................ fri B. andra slag ................................................................................... 15 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor 100 kg1 5: — 36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även tillformade ................................................................... fri 36.08 Andra brännbara produkter ....................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

49

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixe­

rings- och toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i för­

packningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk. Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

37.01

37.02 37.03

37.04

37.05

37.06

37.07

37.08

Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat material (bladfilm härunder inbegripen) ............................ Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men icke framkallade: A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne .... B. andra slag:

1. papper och papp ..............................................................

2. väv ................................................................................... Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negati­ va eller positiva .......................................................................... Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm), exponerade och framkallade, negativa eller positiva........... Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller positiv ...................................................................... Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller positiv: A. negativ; ävensom positiv film, avsedd att användas ute­

slutande för kopiering ......................................................... B. andra slag .................................................................. 100 kg Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härun­ der inbegripna: A. ljuskänslig kollodiumemulsion ............................................. B. andra ............................................................................................

fri fri

fri

8

%

10

%

fri

fri

fri

fri 800: —

10 %

fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket va­ ror av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln. 4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. NrUO

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsför-

hindrande medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning,

som avses i nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr

38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till

annat nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halo-

genider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst

2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk.

38.01

Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av gra-

fitsuspensioner i olja .................................................................. fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även an­

vänt .................................................................................................... fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorbe-

rande); aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad

bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen . . fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.................................... fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra..................... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad ...................................................................... fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhåll­

na genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex.

balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen

(rå cymol); »pine oil» .................................................................. fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och

hartsoljor............................................................................................ fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18, hän­

förliga lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå

metanol (rå metylalkohol); acetonolja.................................... fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande

produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck;

kärnbindemedel på basis av naturliga, hartsartade produk­

ter ........................................................................................................ fri

38.11

Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämp­

ningsmedel, groningsförhindrande medel, råttgift och lik­

nande produkter, föreliggande i sådan form eller förpack­

ning, som tillhandahålles i detaljhandeln, eller såsom pre­

parat eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och

ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare) ............... 10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

51

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som användas inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom närstående industrier: A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med un­

dantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto..................................................... fri B. andra slag ................................................................................... 10 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, ut­ görande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen, i form av pulver eller pastor; preparat för beläggning eller fyll­ ning av svetstråd eller svetselektroder ................................ 5 % 38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korro­ sion eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor .. fri 38.15 Beredda vulkningsacceleratorer ................................................. fri 38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober ....................... fri 38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber .............................................................. 5 % 38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande blandningar ................................................................................... 12 %■ 38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller när­ stående industrier, blandningar av naturprodukter härun­ der inbegripna, ej hänförliga till annat nummer: A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 cj hän­

förliga alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsul- fonsyror; kolväteblandningar huvudsakligen bestående av nonen eller dodecen .......................................................... fri B. beredda antioxidanter för gummiindustrin ................... fri C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider,

för framställning av hårdmetall ........................................ fri D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast............................ fri E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 ........................ fri F. återstoder från kemiska eller närstående industrier .... fri G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelse­

produkter, med undantag av varor i detaljhandelsför­ packningar, vägande per styck högst 1 kg netto ........... fri H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorga­

niska ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av blandningar i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto:

beläggas med tull som den beståndsdel, vars tullsats medför högsta tullen; dock skall hänsyn icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverka på varans beskaffenhet

1J. andra slag ................................................................................... 12 %

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),

syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i kap. 40) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänför­

liga till nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till kap. 46;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (avd. XI) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön

samt delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till avd. XII;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel);

k) delar till transportmedel (avd. XVII);

l) optiska artiklar av plast, infattningar till glasögon, ritinstrument och andra artik­

lar, hänförliga till kap. 90;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

n) musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar, hänförliga till kap. 92;

o) möbler och delar därtill (kap. 94);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till kap. 96;

q) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rök-

pipor, cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt

andra artiklar, hänförliga till kap. 98.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter

av följande slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög

molekylvikt.

3. Nr 39.01—39.06 omfatta endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, disper-

sioner och lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, sta­

var, stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på

annat sätt bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbe­

gripna), även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller

utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om

de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

53

e) avfall och skrot. * Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upptagna formerna.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionspro- dukter, även modifierade eller polymeriserade, linjära pro­ dukter härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplas- ter, alkyder, polyallvlestrar och andra omättade polyestrar, silikoner): A. obearbetade ............................................................................... 10 % B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ................................................................................... 13 %

2. andra ................................................................................... 15 %

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbe­ gripna (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylklor- acetat och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och poly- metakrylsyraderivat, kumaronindenhartser): A. obearbetade ............................................................................... 10 % B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver, samt varor därav . . 13 %

2. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänför­

liga till 1, samt varor därav............................................. 13 %

3. andra ................................................................................... 15 %

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och and­ ra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellu­ losaderivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkanfiber: A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabu-

tyrat, utan tillsats av andra ämnen ............................ fri

2. andra ................................................................................... 10 % B. andra slag:

1. cellulosanitrat ...................................................................... fri

2. vulkanfiber ........................................................................... 5 %

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver, samt varor därav....................... fri b. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hän­

förliga till a, samt varor därav ................................ 13 % c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverk­

ning av ljuskänslig film ........................................... fri /?. andra .......................................................................... 15 %

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin): A. konsttarmar ............................................................................... 15 % B. andra slag ................................................................................... fri 39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konst- hartser, erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk): A. obearbetade ................................................................................ 10 %

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ................................................................................... 13 %

2. andra ................................................................................... 15 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och estrar därav; linoxvn:

A. obearbetade .............................................................................. 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt va­

ror därav .............................................................................. 13 %

2. andra ...................................................................................

15

%

39.07

Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06 ............... 15 %

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

Anmärkningar

1. Med gummi avses i tulltaxan, därest icke annat är stadgat, dels naturgummi (kaut­

schuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av

oljor framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter

(mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i all­

mänhet hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar,

samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag

av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m- mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textil­

material;

samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än

50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som binde­

medel, innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillver­

kade av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana

varor.

Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening

med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och

varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till

kap. 65;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, även­

som andra artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till

avd. XVI;

d) varor, hänförliga till kap. 90, 92, 94 eller 96;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor hänförliga

till nr 40.11) (kap. 97);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till kap. 96

hänförliga artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses

omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan

de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av

andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka

55

icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprung­ liga längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprung­ liga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstvren (GRS), polyklorbutadien-akrylnitril (GRN), polybuta- dien-akrylnitril (GRA) och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra syntetiskt gummi.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller bland­ ningar av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock syntetiskt gummi, som före koaguleringen för­ satts med mineraloljor, ävensom syntetiskt gummi, innehållande konserveringsmedel eller till vilket satts färgämnen endast i avsikt att underlätta identifieringen.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföras bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de äro ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, ned­ skurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade. Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även yt­ behandlade sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

1. Rågummi 40.01 Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro­ dukter, råa, härunder inbegripet latex (gummimjölk), även stabiliserad ....................................................................................... 40.02 Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi­ mjölk), syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av oljor .................................................................................................... 40.03 Gummiregenerat .......................................................................... 40.04 Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, använd­ bart uteslutande för återvinning av gummi............................

fri

fri fri

fri

II. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och hand av ovulkat naturgummi eller ovul­ kat syntetiskt gummi .................................................................. 8 % 40.0(5 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i and­ ra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även pro­ filerade, lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impreg­ nerat garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags un­ derlag, även på mjukgummi; ringar och rondeller): A. impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke im­ pregnerade garn

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syn­

tetiskt gummi i förening med annat material ............... 10 % C. andra slag ................................................................................... 8 %

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

111. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Träd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av

textilmaterial, samt garn av textilmaterial, impregnerat el­

ler överdraget med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad ............................ fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även pro­

filerade, av mjukgummi .............................................................. 10 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar ..................................................... 8 %

B. andra ........................................................................................... 10 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi ........................ 10 %

40.11

Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla

slags hjul:

A. massiva ringar .......................................................................... 10 %

B. andra ........................................................................................... 13 %

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi 5 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi ............................................................................... 10 %

40.14 Andra varor av mjukgummi ..................................................... 10 %

IV.

Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profi­

lerade) och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hård­

gummi :

A. avfall, skrot och pulver .......................................................... fri

B. andra slag................................................................................... 8 %

40.16 Andra varor av hårdgummi......................................................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

57

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeri

arbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och

05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och

67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr

41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nöt­ kreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kal­ kade eller picklade) ............................................................ fri 41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej liänförligt till nr 41.06—41.08 7 % 41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ....................... 7 % 41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ....................... 7 % 41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 .... 7 % 41.06 Sämskläder ........................................................................................ 7 % 41.07 Pergament ............................................................................................ 7 % 41.08 Lackläder samt metalliserat läder.................................................. 7 % 41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga­ ment, icke användbart för tillverkning av lädervaror; läder­ pulver .................................................................................................... fri 41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor eller rullar ............................................................................................ 7 %

Kap. 42. Lädervaror; sadelmaker iarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad

av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04);

c) nätkassar, hänförliga till avd. XI;

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (kap. 94);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till kap. 71.

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande färdiga varor, därest de förete de

väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.

*2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samti­

digt med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med

dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföras bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbe­

gripna), förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel

och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01

42.02

42.03

42.04

42.05

42.06

Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knä­

skydd och liknande artiklar), oavsett materialets beskaf­

fenhet ...............................................................................................

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra res­

effekter, handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer,

necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder,

konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller fo­

lier), papp eller textilvara:

A. handväskor

B. andra ...........................................................................................

Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör där­

till, av läder eller konstläder:

A. handskar ......................... ........................................................

B. andra ...........................................................................................

Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder...............

Andra varor av läder eller konstläder....................................

Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor...........

8

%

13 %

dock

högst

700: —

per

100 kg

13 %

10

%

8

%

8 %

8

%

fri

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, annorstädes än i nr 43.01, beredda hudar och skinn

med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och

67.01)

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till kap. 41 (se anm. 1 c

till kap. 41);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels päisskinn eller konstgjord päls (nr

42.03);

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda

pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn)

i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat ma­

terial. Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning

59

utgöra färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar, hänföras till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett un­ derlag av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom väv­

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

ning, tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda ...................................................................... fri 43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav........................ 6 % 43.03 Varor av pälsskinn .................................................................... .. 6 % 43.04 Konstgjord päls och varor därav: A. konstgjord päls ...................................................................... 10 % B. varor av konstgjord päls......................................................... 15 %

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING IX

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korg-

makeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, in­

sekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till kap. 46;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och rid­

spön (kap. 66);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVII (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till kap. 91;

l) musikinstrument och delar därtill (kap. 92);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (kap. 94);

o) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till kap. 98.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, in­

kommande isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä,

för så vitt delarna inkomma samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom

kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling

för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större mot-

ståndsförmåga mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföras även artiklar av fanerat trä, kryssfaner, cellplattor, spe­

cialbehandlat trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföras även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa

delar icke utgöra verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen............... fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter ........................................................................................... fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor............. fri

44.05 Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare

bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm ................... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning............................................. fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä .................................... fri

44.08 Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare

bearbetade ....................................................................................... fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pin­

nar o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdrikt­

ningen; träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar

e. d.; klarspån och liknande spån av trä............................... fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor,

verktvgshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

61

eller avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade ...............................................................................

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä ........... 44.12 Träull och trämjöl.......................................................................... 44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat: A. parkettstav ............................................................................... B. annat ............................................................................................ 44.14 Faner (sågat, knivskuret eller svarvat) med en tjocklek av högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller textilvara ................................................................................. 44.15 Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening med annat material än trä; träskivor med inläggningar: A. kryssfaner ............................................................................... B. andra slag .................................................................................. 44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda med plåt av oädel metall ............................................. 44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d................................... 44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån, sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block e. d..................................................... .............. ....................... 44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande ändamål .......................................................................... 44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d. . :........... 44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack­ ningar av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar .................................................................................................... 44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ................... 44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten), monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härun­ der inbegripna: A. sammansatt parkettstav......................................................... B. andra slag ............................................................................... 44.24 Hushållsartiklar av trä....................................................... .. 44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag och skaft av trä till verktyg eller redskap ;borstträn samt borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä: A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvastskaft:

1. av hickory ..........................................................................

2. av annat träslag .................................................................. B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen .................................................

2. andra slag ..................................................... t....................

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svar­ vade, av trä........................................................................ .. ........... 44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till kap. 94;

fri fri fri

6

%

fri

3 %

6

%

9 %

9 %

fri

5 %

8

%

8

%

fri

6

%

6

%

fri

10

%

fri

5 %

fri

10

%

5 %

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

skrin, serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar

av trä; askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av

trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; pryd-

nadsartiklar av trä samt artiklar av trä för personligt bruk,

avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de­

lar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer...........

10 %

44.28 Andra varor av trä ...................................................................... 10 %

Kap. 45. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

c) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med

grovsidan avjämnad hänföras till nr 45.02.

45.01

Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen;

ävensom korkavfall ...................................................................... fri

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder

inbegripet kuber för tillverkning av korkar............................ fri

45.03 Varor av naturkork ...................................................................... fri

45.04 Presskork och varor därav......................................................... 7 %

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, sä v, vass, träspån,

bast, näver, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av

papper (men däremot icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människo­

hår, naturligt tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor,

hänförliga till kap. 51).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till kap. 64 eller 65;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (kap. 87);

d) möbler och delar därtill (kap. 94).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra pa­

rallellt liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av tex­

tilmaterial eller av annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverk­

ning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade

till band:

A. av plast ....................................................................................... 15 %

B. av annat ämne.......................................................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor

och gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flas­

kor:

A. av plast ...................................................................................... 15 %

B. av annat ämne ......................................................................... 10 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt

av flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller

46.02 hänförliga varor; artiklar av s. k. luff asvamp:

A. av plast ...................................................................................... 15 %

B. av annat ämne......................................................................... 10 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

63-

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp samt

varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

47.01

Pappersmassa ............................................................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri­

pen; förbrukade varor av papper eller papp, användbara

uteslutande för papperstillverkning ........................................ fri

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengörings­

medel (nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller

liknande preparat (nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plastlaminat i förening med papper eller papp (nr 39.01—39.06) och vulkanfiber

(nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till kap. 46 (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (avd. XI);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta

på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföras

däremot till nr 48.07;

k) metallfolier, fästade på underlag av papper eller papp (avd. XV);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller kap. 98

(knappar m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföras, för så vitt icke bestämmelserna i anm. 3 annat för­

anleda, även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt)

eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som,

oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp,

som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföras

däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till

två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som

kunna ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföras icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke ha någon sida större

än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföras dock, oberoende av storlek och form, till

nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis

bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda.

'4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller

svagt glättat (mnskinglättat) papper med en vikt per ma av minst 45 g men icke mer än

55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående

fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper 1 rullar, under förutsättning att

det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan pass­

märken, eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt,

bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst

60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföras bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna,

för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat,

eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varu­

slagen.

7. Till nr 48,21 hänföras bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort,

hyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskär-

ningsmönster samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda

varor av pappersmassa, papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder,

hänföras till detta kapitel och ej till kap. 49, för så vitt trycket eller bilderna äro av

underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01

Papper och papp, maskingjorda, cellulosa vadd härunder in­

begripen, i rullar eller ark:

A. tidningspapper .............................................................................. fri

B. grålumppapp och grålumppapper ......................................... 3 %

C. kondensatorpapper ....................................................................... 3 %

D. karbonråpapper ........................................................................... 4 %

E. andra slag ....................................................................................... 5 %

48.02 Papper och papp, handgjorda..................................................... 5 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även

imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ........................ 5 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom binde­

medel förenade skikt, utan överdrag eller impregnering,

även med invändig förstärkning av annat material, i rullar

eller ark ........................................................................................... 5 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plis­

serade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark............................................................................... 5 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark . .

5 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härun­

der inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade

annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hän­

förliga till nr 48.06 eller till kap. 49), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skif­

ferimitation) .......................................................................... 4 %

B. andra slag ................................................................................... 6 %

48.08 Filterplattor av pappersmassa..................................................... fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra

vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konst­

harts eller liknande ämne som bindemedel ............... 100 kg

5:—-

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor . .

5 %

48.11

Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och

s. k. fönsterpapper ...................................................................... 10 %

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleummassa, tillskurna eller icke tillskurna .............................. 10 % 48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler och övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar .... 8 % 48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild), korrespondenskort och papeterier av papper eller papp .. 8 % 48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ända­ mål ................................................................................................... 6 % 48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av pap­ per eller papp................................................................................... 8 % 48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och lik­ nande artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......................................................................................................... 8 % 48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, antecknings- block, orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag, av papper eller papp.................................... 8 % 48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder, även överdragna med gummi arabicum, lim e. d. . . 8 % 48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp, även perforerade eller härdade............... 8 % 48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosa­ vadd .................................................................................................... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

65

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder

av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning (kap. 48);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till kap. 97;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänför­

liga till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till kap. 99.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tid­ skrifter i gemensamt omslag hänföras till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföras även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill höran­

de text, behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna ut­ göra paginerade, kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas

eller häftas till böcker. Bilder i ark eller lösa blad, som sakna text, hänföras dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller eljest avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam här­ under inbegripna), hänföras icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgöra hu­ vudsaken och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hän­ förliga tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföras till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även beståen­ de av endast ett blad) .................................................................. fri 49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade............................ fri

5 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 90

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böc­

ker, med eller utan bilder ......................................................... fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegrip­

na) samt jord- och himmelsglober,

tryckta............ fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och

teckningar för tekniska, kommersiella eller liknande ända­

mål ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna

texter .................................................................................................... fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gång­

bara här i landet eller avsedda att här utgivas; stämpel­

papper, sedlar, aktier, obligationer och andra liknande vär­

dehandlingar; checkhäften .............................................................. fri

49.08 Dekalkomanier ................................................................................... 8 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande

kort, försedda med bild, oavsett framställningsmetoden,

med eller utan utstyrsel .................................................................. 8 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacks-

block härunder inbegripna .............................................................. fri

49.11

Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher

och fotografier ................................................................................... fri

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

67

AVDELNING XI

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall

därav (nr 05.03) ;

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova

vävnader av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföras dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till kap. 14;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artik­

lar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konst­

bast o. d., med större bredd än 5 mm, av plast (kap. 39) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller av dylika remsor (kap. 46);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade

med gummi, och varor därav, hänförliga till kap. 40; ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (kap. 41 och 43), varor av pälsskinn, hän­

förliga till nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (kap. 48);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till

kap. 64;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till kap. 67;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig bot­

ten, där brodertråden består av glasfibrer (kap. 70);

s) artiklar, hänförliga till kap. 94 (möbler, sängkläder o. d.)

t) artiklar, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till kap. 50—57 och innehållande två eller flera olika slag av textilmaterial, tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga

till kap. 50 (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföras till det tulltaxenummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvan­ titeten efter vikten räknat;

h) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till

största kvantiteten efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin

hela vikt utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natur­

silke eller kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textilmaterial;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar

än textilmaterial, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan skola även gälla vid tillämpningen av anm. 3

och 4 här nedan. *C:l.u Där i kap. 58—60 under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser äro

stadgade för varor av olika textilmaterial, skola reglerna under A och B här ovan äga motsvarande tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan).

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

b) Där i kap. 61 eller 62 särskild tullsats är stadgad för artiklar av ändlösa syn­

tetiska eller konstgjorda textilfibrer, skall denna tullsats tillämpas endast på

artiklar av sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är

stadgad med hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

c) Beträffande artiklar, som äro tillverkade genom sömnad e. d. av olika mate­

rial, skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller

eljest ger varan dess karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan

nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera

gånger tvinnat):

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn

av två eller flera till kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än

2 g (18 000 denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till

kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat;

opolerat och oglättat, vägande per m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av

metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträck­

band samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textil-

fibrer; enfibertråd, hänförlig till kap. 51;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärk­

ning av metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda un­

dantag :

a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar,

allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt före­

kommande inlägg) utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn

av natursilke eller ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn

av natursilke eller ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende

lika pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn

av natursilke eller ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan skola icke äga tillämpning på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt

garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt

garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat

eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilma­

terialet:

i härvor, korshasplat;

i andra uppläggningar för textilindustrin (t. ex. garn på tvinnspolar, cops

eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan

eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingra sig om var­

andra ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka om­

sluta inslagstrådarna.

69

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nätknytningar, omönstrade, förstås sådana va­

ror, som över hela ytan bestå av ett enda system av regelbundna maskor av sam­ ma form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekomman­ de mindre öppningar, som sammanhänga med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart

eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbet­ ning äro färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, bord­ dukar, halsdukar och filtar);

c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med

knutna ftansar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);

d) varor, som äro tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning

av trådar;

e) varor, som äro hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej

längdvaror, bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd).

7. Kap. 50—57 omfatta icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller även kap. 58—60, för så vitt icke annat framgår av ordalydelsen i dessa kapitel. Kap. 50—57 omfatta icke varor, hänförliga till kap. 58 eller 59.

Kungl. Mcij. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 50. Natur silke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling ................................ 50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat................................................. 50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och bourrettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för av­ haspling, samt rivna varor) ..................................................... 50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourrette­ silke, ej i detalj handelsuppläggningar .................................... 50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar-----50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar-----50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar................... 50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke ........................ 50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke ............... 50.10 Vävnader av bourettesilke .........................................................

fri fri

fri

6 %

6

%

6

%

6

%

fri

12

%

12

%

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrå- dar, framställda av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyami­

der, polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein,

protein, alginat etc.), såsom viskos-, acetat-, koppar- och alginatfibrer (konstgjorda textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tull­ taxeras icke enligt nr 51.01 utan hänföras till kap. 56.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (kap. 56).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst 1 mm tulltaxcras enligt nr 51.01, därest vikten per m understiger 6,6 mg (60 denier), eljest enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till kap. 39. Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföras till nr 51.02, därest bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till kap. 39.

51.01

Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer ..................................................... 112 %

B. av konstgjorda textilfibrer..................................................... 20 %

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut

av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ................................................. 112 %

B. av konstgjort textilmaterial .................................................. 20 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer ..................................................... x12 %

B. av konstgjorda textilfibrer..................................................... 20 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textil­

fibrer, härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller

remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ............................................................................... 112 %

2. andra slag .......................................................................... 214 %

B. av konstgjort textilmaterial .................................................. 20 %

70

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall

52.01

Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn över-

spunnet med metalltråd härunder inbegripet) eller över­

draget med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elek­

triska ledningssnören .............................................................. fri

B. andra slag ................................................................................... 20 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt

garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller

liknande ändamål ......................................................................... 20 %

Kap. 53. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig

get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria

och bisamråtta.

53.01

Ull av får, okardad och okammad................................................. fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade

fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet ........................................................................................................ fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova)

fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller

kammade ........................................................................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar ....

5 %

53.07

Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...........

5 %

1

T.

v. suspenderad. 2

T.

v.

10

%.

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar .................................................................. 5 % 53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandels- uppläggningar: A. t. o. m. nr 6 metrisk numrering ......................................... 5 % B. över nr 6....................................................................................... fri 53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i detalj handelsuppläggningar ..................................................... 5 % 53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ............................................................................... 20 % B. andra slag ............................................................................... 12 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............................. 12 % 53.13 Vävnader av tagel........................................................................... 12 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

71

Kap. 54. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och av­ fall av lin, rivna varor härunder inbegripna ........................ fri 54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna................... fri 54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering......................................... 9 %

2. över nr 35............................................................................... fri B. flertrådigt ........................................................................................ 9 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ............... 9 % 54.05 Vävnader av lin eller rami.................................................................. 13 %

Kap. 55. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad ................................................. fri 55.02 Bomullslinters ....................................................... ....................... fri 55.03 Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okar­ dat och okammat ........................................................................... fri 55.04 Bomull, kardad eller kammad..................................................... 10 % 55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd ....................................................................................... 12 % B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering ................................ 8 %

2. över nr 89............................................................................... fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar: A. sytråd ....................................................................................... 12 % B. annat ............................................................................................ 8 % 55.07 Gasvävnader av bomull.................................................................. 12 % 55.08 Frottévävnader av bomull .......................................................... 12 % 55.09 Andra vävnader av bomull: A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer................................................................................... 20 % B. andra slag ................................................................................... 12 %

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling pa­

rallella fibrer, vilka alla äro av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier) ;

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller

endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga

om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföras till nr 56.01.

56.01

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kar­

dade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning . .

8 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer .............................................................. g %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa

eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna,

icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning 8 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller kor­

ta), kardade, kammade eller på annat sätt beredda för

spinning ........................................................................................... 8 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i

detaljhandelsuppläggningar;

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering ........................ 10 %

B. över nr 89 ................................................................................... fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i de­

taljhandelsuppläggningar ............................................................. 10 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textil­

fibrer) :

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ................................................................................... 20 %

B. andra slag ..................................................................................... 12 %

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men

icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna va­

ror härunder inbegripna .............................................................. fri

57.02 Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller

beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla,

rivna varor härunder inbegripna ............................................. fri

57.03 Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna................... fri

57.04 Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor här­

under inbegripna

..................................................................... fri

57.05 Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering........................................... 9 %

2. över nr 35

..................................................................... fri

B. flertrådigt ........................................................................................ 9 %

57.06 Garn av jute ........................................................................................ 8 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer ........................................................................... fri

B. av andra fibrer ........................................................................... 9 %

57.08 Garn av papper .................................................................................... 8 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa ................................................................ 13 %

57.10 Vävnader av jute

......................................................................... 10 %

57.11

Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer ..

7 %

B. av andra fibrer.............................................................................. 12 %

57.12 Vävnader av pappersgarn................................................................. 10 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

73

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och snilj-

vävnader; band; snör maker iarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska

vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor,

hänförliga till kap. 59. Broderier med botten av textilmaterial hänföras emellertid

till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för

golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv.

Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna),

med en bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med

en bredd av högst 30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsätt­

ning att de äro försedda med stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på an­

nat sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av

högst 30 cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbetcn (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät

eller nätknytningar, vilka äro upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller

pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat

material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tull­

taxeras icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning

eller liknande ändamål.

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

58.01

Mattor, knutna, även konfektionerade:

A. med högst 250 knutar på en längd av 1 in ... . 100 kg

B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd

av 1 m.......................................................................... 100 kg

C. med mer än 450 knutar på en längd av 1 m .. 100 kg

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande

vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer

B. av annat textilmaterial ..........................................................

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand-

broderade (med petits points, korsstygn e. d.), även kon­

fektionerade ...................................................................................

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 ..........................................................................

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,

bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband ............................

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................................

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ............................

3. av annat textilmaterial .....................................................

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke bro­

derade, som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ....................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer....................................

C. av annat textilmaterial .........................................................

58.07 Sniljgarn och snilj er; överspunnet garn (annat än garn,

hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,

snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tof­

sar, pomponger o. d.:

A. snilj garn och snilj er:

1. av bomull ..........................................................................

2. av annat textilmaterial .....................................................

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................................

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................

3. av annat textilmaterial .....................................................

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.......................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ....................................

C. av annat textilmaterial ..........................................................

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;

spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som

längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ....................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ....................................

C. av annat textilmaterial ..........................................................

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer ....................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ....................................

C. av annat textilmaterial .........................................................

250: —

350: —

600: —

7 %

12

%

12

%

12

%

14 %

M4 %

20

%

14 %

J14 %

20 %

14 %

8

%

12

%

*14 %

20

%

14 %

M4 %

20

%

14

%

M4 %

20

%

14 %

U4 %

20

%

14 %

1 T. v. 10 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

75

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och

linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader

med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till kap.

50—-57 eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten

och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,

hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09,

samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 skola icke äga tillämpning på vävnader, vilkas impregnering eller

överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg.

Nr 59.12 skall icke äga tillämpning på vävnader med mönster, som åstadkommits

genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom be­

läggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av

stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med un­

dantag av poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilma­

terial ;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.

4. Till nr 59.16 hänföras icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjock­

lek av mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gum­

mi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med

gummi (nr 40.10).

5. Nr 59.17 skall äga tillämpning på följande varor, som skola anses icke hänförliga

till annat nummer i avd. XI:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller

laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag,

samt andra dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål,

även av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbel-

vävd), med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstill­

verkning eller för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hiinförligt till nr 52.01, för användning vid pappers­

tillverkning eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller

med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor,

packningar och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmate­

rial :

A. vadd samt varor av vadd;

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger ........................ 13 %

2. andra slag .......................................................................... 10 %

B. stoft, noppor o. d...................................................................... fri

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg-

nering eller överdrag...................................................................... 10 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impreg-

nering eller överdrag...................................................................... 10 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ......................................................... 9 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längd-

vara eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av

annat garn) härunder inbegripna:

A. fisknät:

1. av bomull ......................................................... 100 kg

25: —

2. av annat textilmaterial ................................ 100 kg

45:—

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................................ 14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................. 20 %

3. av annat textilmaterial ..................................................... 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller

linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................. 20 %

C. av annat textilmaterial ......................................................... 10 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med

stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böc­

ker eller för tillverkning av etuier eller för liknande ända­

mål; kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och

liknande vävnader för tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot .......................................................................... 8 %

B. andra slag ................................................................................... 12 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosa­

derivat eller andra plaster:

A. bokbindarklot .......................................................................... 8 %

B. andra slag ................................................................................... 12 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja............... 12 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag

av annan massa, även i tillskurna stycken ............................ 10 %

59.11

Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ *12 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................... 20 %

C. andra slag ................................................................................... 12 %

59.12

Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.................................... 12 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial

i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................... 18 %

C. av annat textilmaterial ......................................................... 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregne­

rade, samt slangformiga ämnen därtill.................................... 12 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av an­

nat material ................................................................................... 10 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även för­

stärkta med metall eller annat ämne......................................... 10 %

59.17

Andra textilvaror för tekniskt bruk ......................................... 10 %

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

77

Kap. 60. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till kap. 59;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband

och liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till kap. 61 och 62) hänföras icke blott direkt framställda

artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillver­

kade av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana va­

ror härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast

försedda med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning

eller liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade

av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................................ *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ......................................................... 14 %

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 1li %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %

60.03

Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och lik­

nande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 218 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 114 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %

Anm. För underkläder, hänförliga till nr 60.04 C och icke helt eller

till huvudsaklig del bestående av naturlig ull, skall tullen i varje fall

motsvara, därest vikten per dussin uppgår till högst 1 kg minst 450: —

1 T. v. 8 %, 2 T. v. 14 %.

per 100 kg och i annat fall minst 350: — per 100 kg. Tullen skall här­

vid beräknas efter varans vikt inklusive sådant förefintligt emballage,

med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhan­

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

deln.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållan­

de gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %

C. av annat textilmaterial ............................................................ 14 %

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocks-

strumpor härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 18 %

C. av annat textilmaterial ............................................................ 12 %

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen)»

med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföras dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföras icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke äro igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom

kläder för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor

(nr 61.02 och 61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke äro igenkänn­

liga såsom avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom klä­

der för småbarn tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke ha nå­

gon sida större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som ha

någon sida större än 60 cm, hänföras till nr 61.06.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av

trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av

annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom mot­

svarande kompletta eller färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %

C. av annat textilmaterial

...................................... 12 %

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %

C. av annat textilmaterial

......................................

14

%.

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kra­

gar, skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %

C. av annat textilmaterial

......................................

14

%

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 17 %

C. av annat textilmaterial

......................................

14

%

1 T. v. 12 %. 2 T. v. 10 %.

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ...................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ........................................................... 12 %

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ........................................................... 12 %

61.07 Slipsar och liknande artiklar ..................................................... 17 %

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknan­

de besättningsartildar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer......................................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..................................... 17 %

C. av annat textilmaterial ........................................................... 14 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,

strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även

av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %

C. av annat textilmaterial . ........................................................ 14 %

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %

C. av annat textilmaterial .......................................................... 14 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,

axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %

C. av annat textilmaterial .......................................................... 14 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

79

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av

trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 58, 59 eller 61;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01

Res- och sängfiltar ...................................................................... 12 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;

gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer....................................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 20 %

C. av annat textilmaterial ......................................................... 13 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade ......................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar ..

13 %

1 T. v. 10 %. 2 T. v. 12 %.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster

härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer....................................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................................... 17 %

C. av annat textilmaterial ........................................................ 14 %

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01

Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus­

hålls- och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hän­

förliga till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet,

skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro syn­

barligen begagnade och inkomma oförpackade eller i ba­

lar, säckar eller liknande förpackningar................................ 14 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även

av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor) ............................ fri

1 T. v. 12 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

81

AVDELNING XII

Skodon;' huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade

fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;

varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker

j

och liknande^artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undan­

tag av stampad filt (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (kap. 97).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfatta icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spän­

nen samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till

nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan

textilvara med överdrag av gummi eller plast.

64.01

Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast ....

14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01

14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork................... 14 %

64.04 Skodon med sulor av annat material........................................ 14 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder in­

begripna) av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar ...................................................................... 14 %

B. andra slag ................................................................................... 10 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande ar­

tiklar samt delar därtill:

A. av textilmaterial ...................................................................... 14 %

B. av annat material...................................................................... 8 %

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar, och karnevalsartiklar (kap. 97).

2. Till nr 65.02 hänföras icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undan­

tag av sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, rem­

sor e. d.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

82

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke

försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av

stampad filt:

A. av hårfilt ...................................................................................

B. av ullfilt.......................................................................................

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem­

sor e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke för­

sedda med brätte ..........................................................................

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverka­

de av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,

ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt..................................................................

B. andra slag

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade

av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnera-{

de eller garnerade..........................................................................

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegrip­

na) av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej

av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . .

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade...............

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hop­

fällbara), mösskärmar och hakremmar till hattar eller and­

ra huvudbonader ..................................................................

10

%

12

%

12

%

10

%

12

%

dock

högst

5: —

per

styck

12

%

dock

högst

5: —

per

styck

12

%

dock

högst

5: —

per

styck

10

%

12

%

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning

som slagvapen samt liknande käppar (kap. 93);

c) artiklar, hänförliga till kap. 97, säsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföras icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet,

fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkomma samtidigt med de artiklar,

för vilka de äro avsedda, men icke äro anbragta på desamma.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasol-

ler och liknande varor härunder inbegripna ........................

15 %

dock

minst

3: —

per

styck

66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe­

gripna) samt piskor, ridspön och liknande varor............... 10 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01

eller 66.02 ....................................................................................... 10 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

83

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människoh&r (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (avd. XI);

c) skodon (kap. 64);

d) huvudbonader (kap. 65);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av

människohår (nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (kap. 97).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hän­

förliga till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller

stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga

till nr 67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (kap. 70);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä

e. d., framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt

eller tillverkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning,

klistring e. d.

67.01

Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom

skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar el­

ler dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr

05.07, samt bearbetade spolar och skaft) ................................ 10 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter............... 15 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten ........... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människo­

hår, djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av

människohår ................................................................................... fri

67.05

Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt de­

lar till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet. .

10 %

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 25;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex.

papper och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med

asfalt eller bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till kap. 59 (t. ex. vävnader,

överdragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till kap. 71;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till kap. 82;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

h) borrar för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses

i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom

monument- eller byggnadssten.

68.01

68.02

68.03

68.04

Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan

än skiffer) .......................................................................................

Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaik­

bitar härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 el­

ler till kap. 69:

A. opolerade och oslipade .........................................................

B. polerade eller slipade ..............................................................

Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konst­

gjord:

A. opolerade och oslipade .........................................................

B. polerade eller slipade ..............................................................

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, poler-

skivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (seg­

ment och andra delar därtill härunder inbegripna) av na­

turlig sten, även agglomererad, av naturliga eller konst­

gjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med de­

lar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material

men utan ställning:

A. av naturlig sten..........................................................................

fri

fri

10

%

fri

10

%

fri

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar....................... fri

2. diamantslipskivor .............................................................. fri

3. andra ................................................................................... 10 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av

naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt ma­

terial:

A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten fri

B. andra slag ............................................................................... 5 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

85

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller

korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat under­

lag, även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på

annat sätt:

A. på papper eller papp .............................................................. 5 %

B. på annat underlag .................................................................. 10 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad

vermikulit, expanderade leror och liknande expanderade

material; blandningar och varor av värme- eller ljudisole­

rande mineraliska ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller

68.13 eller till kap. 69:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

därav ................................................................................................ 8 %

B. andra slag ................................................................................... fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av

petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck)................................ fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer,

andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall,

agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt

bindemedel ............................................................................................ 8 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips...........

8 %

68.11

Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, va­

ror av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbe­

gripna .................................................................................................... fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande ma­

terial (fiberbetong) ......................................................... 100 kg 1:25

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna­

der, kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade,

ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest

eller asbest och magnesiumkarbonat samt varor av dylika

blandningar........................................................................................... fri

68.14 Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement

(segment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra

mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening

med textilmaterial eller annat material:

A. bromsband ............................................................................... 5 %

B. andra slag ................... ......................................................... 10 %

68.15 Bearbetad gliminer och varor av glimmer, härunder inbe­

gripet glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex.

mikanitplattor och mikafolier) ................................................. fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av

torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer fri

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Kap. 69 omfattar endast varor, som framställts av leror eller andra mineraliska äm­

nen (t. ex. oxider och karbider) och som efter formgivning undergått bränning. Vär-

meisolerande och eldfasta varor hänföras icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01

Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato-

macéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.)....................................

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eld­

fast konstruktionsmaterial, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter

B. andra slag ...................................................................................

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, mun­

stycken, stoppare, stöd, skålar, rör och stänger...................

fri

fri

5 %

fri

II.

Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:

A. av syrafast material.......................................................................

5

%

B. av annat material.......................................................................... fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och and­

ra varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar

A °-d-)..................................................................................................... 5 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material.......................................................................

5

%

B. av annat material.......................................................................... fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd-

nadsplattor, oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver............................................. fri

B. av mindre tjocklek .................................................................. 10 %

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd-

nadsplattor, glaserade .................................................................. 15 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tek­

niskt bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket;

krukor och andra behållare för förpackning eller transport

av varor:

A. av syrafast material ..............................................................

5

%

B. av annat material...................................................................... fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation ................................................. 10 %

69.11

Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin................... 12 %

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska

material ............................................................................................ 12 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar................... 12 %

69.14 Andra varor av keramiskt material ......................................... 12 %

Kap. 70. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver,

korn eller flingor (nr 32.08);

b) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

d) optiska artiklar, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon,

termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till kap. 97, med

undantag av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artik­

lar, hänförliga till kap. 97;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hän­

förliga till kap. 98.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar,

dock endast under förutsättning att artiklarna icke äro försedda med ram och icke äro

i förening med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01

Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag

av optiskt glas) ............................................................................... fri

70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör

men icke i form av pulver, korn eller flingor........................ fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undan­

tag av optiskt glas), icke bearbetade......................................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverk­

ningen men icke vidare bearbetat............................................. 15 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär

form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat...................................................................... 15 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk el­

ler rektangulär form (även armerat eller överfångat i sam­

band med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke

vidare bearbetat............................................................................... 15 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektan­

gulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett-

eller kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfatt­

ningar (glasmålningar o. d.) ....................................................... 15 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, bärdade eller laminerade, även fär-

digskurna eller formade .............................................................. 15 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna...................................................................... 15 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av va­

ror; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av

glas .................................................................................................... 12 %

88

70.11

öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektris­

ka glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar . . 100 kg 65:__

70.12

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande

värmeisolerande behållare:

A. icke försilvrade ...................................................................... 12 %

B. andra ...........................................................................................

15

%

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnads-

artiklar för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19

................................................................................................ 15 o/c

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt

andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................................ 15 %

70.15

Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande va­

ror, kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober

och delar därav för tillverkning av sådana glas ........... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för

byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även arme­

rade; poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska ar­

tiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; serumam-

puller och liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska

artiklar .......................................................................................

15

%

B. serumampuller och liknande artiklar ................................ fri

70.18

Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas, icke optiskt be­

arbetade; ämnen till glasögonlinser ........................................ fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar

till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda

ögon av glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas,

framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och lik­

nande artiklar av glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar

och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav 10 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna................... 15 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav ............................ 15 %

B. andra slag ................................................................................... 8 %

70.21

Andra varor av glas ...................................................................... 15 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

89

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav;

bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 a till avd. VI och i nedanstående anmärkningar,

hänföras till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis bestå:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföras icke varor, i vilka ädel metall eller metall med pläte­

ring av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initia­

ler, monogram och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföras endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med

plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig be­

ståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor, hän­

förliga till kap. 30;

c) varor, hänförliga till kap. 32 (t. ex. flytande glansmetallpreparat);

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till avd. XI (textilvaror);

g) varor, hänförliga till kap. 64 (skodon) eller 65 (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till kap. 66;

ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (kap. 72 och 99);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till kap. 82,

tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller synte­

tiska ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till kap. 82, i vilka den verk­

samma delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på

underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar

därtill, hänförliga till avd. XVI (artiklar, helt bestående av naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade ädelstenar, hänföras dock till detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till kap. 90, 91 eller 92 (vetenskapliga instrument, ur och

musikinstrument);

n) vapen och delar därtill (kap. 93) ;

o) artiklar enligt anm. 2 till kap. 97;

p) artiklar, hänförliga till kap. 98; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12,

hänföras dock till kap. 71;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter,

mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföras dock till

detta kapitel, oavsett åldern.

4. a) Kulturpärlor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och ru-

tenium.

5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintra­

de blandningar härunder inbegripna), som innehålla en eller flera ädla metaller, un­

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

der förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Le­

geringar av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras så­

som guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar.

Vid tillämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida

icke annat är stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skola tulltaxeras så­

som legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla

metaller eller icke metalliska ämnen, som äro platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7. Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som

på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning

eller liknande mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.

*7: 1 Med halvfabrikat enligt nr 71.05—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra form­

varor, ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher,

örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschett­

knappar samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,

såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av

metallflätning samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords-

och inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouteri-

varor.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a

(dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01,

samt kammar, hårspännen o. d., hänförliga till nr 98.12), utan förening med natur­

pärlor, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mind­

re väsentliga beståndsdelar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och

bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna bestå av minst två olika material

(t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid

icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående de­

lar, såsom tråd i halsband.

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar­

tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag, som

pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvarings­

persedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe­

gripet osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av

transporten) men icke infattade eller monterade................... fri

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på an­

nat sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelste­

nar, uppträdda för underlättande av transporten) men icke

infattade eller monterade.............................................................. fri

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade el­

ler slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegri­

pet osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av

transporten) men icke infattade eller monterade................... fri

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar . . fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

91

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,

obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver

härunder inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat

därav:

A. obearbetade ................................................................................... fri

B. rör .................................................................................................... fri

C. andra slag ........................................................................................ 3 %

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav ............................................................................. 3 %

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegri­

pet, obearbetade, ävensom halvfabrikat därav ....................... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav ......................................................... fri

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav ................................ fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller an­

nan platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav fri

71.11

Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall .. fri

III. Bijouterivaror och andra varor

71.12 Bijouteri varor och delar därtill av ädel metall eller av me­

tall med plätering av ädel metall ............................................. 10 %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel metall .................................... 10 %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av

ädel metall:

A. artiklar för tekniskt bruk ....................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller re­

konstruerade ädelstenar .............................................................. fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15.............. 10 %

Kap. 72. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt..................................................................................................... fri

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter,,

beredda av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till kap. 71, såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med

plätering av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;

f) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga

till avd. XVII;

h) instrument och apparater, upptagna i avd. XVIII, urfjädrar härunder inbegripna;

ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i avd. XIX (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänför­

liga till kap. 98.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32,

samt motsvarande varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i kap. 73—82 skola icke anses sådana varor, som enligt vad ovan sagts

utgöra delar med allmän användning.

Kap. 73—81 omfatta icke varor av de slag, som äro hänförliga till kap. 82 eller 83,

för så vitt icke bestämmelserna i närmast föregående stycke eller i anm. till kap.

83 annat föranleda.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gälla följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehålla mer än 10 viktprocent nickel, tull­

taxeras såsom nickel, för så vitt icke vikten av ingående järn överstiger vikten

av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföras till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt över­

stiger vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla me­

taller, hänförliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom lege­

ringar av oädla metaller enligt denna avdelning, för så vitt vikten av ingående

oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt hetero­

gena, hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida annat icke är

stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skola tulltaxeras såsom metal­

len i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående va­

ror, som enligt de allmänna reglerna skola tulltaxeras såsom varor av oädel metall

—- i vilka ingå två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, för så vitt icke annat är

särskilt stadgat, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvud­

beståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens

tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som äro användbara endast

för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

93

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan må därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor, högst 8 % kisel, högst 6 % mangan, högst 30 % krom, högst 40 % wolfram och sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin, molybden m. m.). Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som förete de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som an­ vändas vid järn- och stålframställning och som innehålla ett eller flera legerings­ ämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel, mer än 30 % mangan, mer än 30 % krom, mer än 40 % wolfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,

molybden, niob m. m.), dock icke koppar. Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om kisel järnlegeringar (ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om järnmanganlegeringar (ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga le­ geringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vik­ ten räknat, nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel, minst 2 % mangan, minst 2 % kisel, minst 0,50 % nickel, minst 0,50 % krom, minst 0,10 % molybden, minst 0,10 % vanadin, minst 0,30 % wolfram, minst 0,30 % kobolt, minst 0,30 % aluminium, minst 0,40 % koppar, minst 0,10 % bly, minst 0,12 % fosfor, minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fos­ for och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hop- smidning av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot eller av välljärn.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tvär­

yta av mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bred­

den.

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm

och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek

av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en

styckevikt av minst 500 kg.

l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår

eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100

mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12) :

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt,

med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke över­

stigande en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

H

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som av­

ses i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om pro­

dukter av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller

rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med

överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karak­

tär av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvär-

mått av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd

även valsade produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1,

m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval,

likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller pa­

rallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med

ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det

största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke äro hänförliga till nr 73.16 och som icke helt mot­

svara någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av-

annan form än sådan som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföras icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr

73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn

eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter

av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin

torm och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

o. Med högtrgcksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar

härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm

och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.01

Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet ............................

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än

15 % kisel .................................................................. 100 kg

B. andra slag ...................................................................................

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål.............................................

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat...........

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp ....................................

fri

fri

fri

6 %

fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

95

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av

järn eller stål:

A. smältstycken och råskenor..................................................... fri

B. andra slag ............................................................................... 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen

av järn eller stål, grovt tillformade genom smidning ....

4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar........................ 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ...................................................... 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, vals-

tråd härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................................................... 6 %

2. med överdrag av annan metall........................................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd ............................................................................... 5 %

b. annan ................................................................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade ......................................... 7 %

73.11

Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad,

smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även

borrade och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................................................... 6 %

2. med överdrag av annan metall........................................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom

spontpålar och bredflänsig I-stång, oavsett vik­

ten per löpmeter ......................................................... fri

b. andra slag

........................................................................ 6 %

2. kallbearbetade

........................................................................ 7 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fer­

nissat ....................................................................................... fri

2. med överdrag av zink .......................................................... 6 %

3. med överdrag av annan metall .......................................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsat ............................................................................... 6 %

2. kallvalsat ................................................................................... 7 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fer­

nissad ....................................................................................... fri

2. med överdrag av annan metall ........................................... 6 %

B. andra slag ....................................................................................... 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elek­

trisk isolering........................................................................................ 7 %

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i

nr 73.06—73.14:

A. plåt, ävensom band med en bredd av mer än 250 mm, av

rostfritt stål ................................................................................... 5 %

96

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

73.16

73.17

73.18

73.19

73.20

73.21

73.22

73.23

73.24

73.25

73.26

73.27

73.28

73.29

73.30

B. andra slag:

beläggas med samma tull som motsvarande artiklar,

hänförliga till nr 73.06—73.14

Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsnings-

spetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt

spårhållare och spårplattor:

A. räler ...........................................................................................

B. andra slag ...................................................................................

Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver ..............................................................

B. mindre än 510 mm ..................................................................

Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink.........................................................

2. med överdrag av annan metall ....................................

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade .........................................................

2. kallbearbetade ......................................................................

Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer,

även med förstärkning..................................................................

Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muf­

far och flänsar ........................................................... ...................

Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kom­

pletta, samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul,

broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare,

stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,

räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o. d.

av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktio­

ner ................................................................................................; •

Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för

alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även

med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad

men utan maskinell utrustning och utan anordning för upp­

värmning .......................................................................................

Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av

järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av va­

ror ....................................................................................................

Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare,

av järn eller stål ..........................................................................

Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av

järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering ........................

Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål1 ....................................................................................................

Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................................

Klippnät av järn eller stål .........................................................

Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd . .

B. andra slag ...................................... .. • .............

Ankaren och draggar samt delar därtill, av jarn eller stål

fri

8

%

fri

8 %

7 %

8

%

7 %

8

%

8

%

8

%

8 %

8

%

8

%

8

%

8

%

8

%

8

%

8

%

10 %

8

%

8

%

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, mär- lor och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn el­ ler stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar 8 % 73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv­ krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar), sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; un- derläggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder in­ begripna) av järn eller stål.......................................................... 8 % 73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad, brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar: A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill........................ fri B. andra slag ................................................................................... 8 % 73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papil- jotter och liknande artiklar av järn eller stål, andra än pryd­ nadsföremål: A. knappnålar och säkerhetsnålar ........................................ 10 % B. andra slag ................................................................................... 8 % 73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................................ 8 % 73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokappa­ rater, tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål................................................................................... 8 % 73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmelednings­ pannor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska, samt delar därtill av järn eller stål ................... 8 % 73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn el­ ler stål: A. av plåt, emaljerade .................................................................. 10 % B. andra ........................................................................................... 8 % 73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn eller stål, för skurning, polering e. d............................... 8 % 73.40 Andra varor av järn eller stål ................................................. 8 %

Kap. 74. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller sänd­ ning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användas som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidations- medel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 0 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över­ stigande eu tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och di­ mension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

7 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr'JO

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

97

98

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

c) Plåt och band (nr 74.04) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjock­

lek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra­

tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff-

lade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat num­

mer hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och

rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade

till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

74.01

Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar ..................................................... fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .................................................................. fri

74.03 Stång och tråd av koppar.................................................................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.................................................................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perfore­

rade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på under­

lag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst

0,15 mm (underlag icke inräknat) ........................................ 5 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering ................................................. 10 %

B. andra slag ................................................................................... fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip­

na) av koppar ................................................................................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar .................................................................................................... 8 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med

inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm­

ning .................................................................................................... 8 %

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppar­

tråd, utan elektrisk isolering ..................................................... 6 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd................. 8 %

74.12 Klippnät av koppar ...................................................................... 8 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar............................................. 8 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och

krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av

järn eller stål och med huvud av koppar................................ 6 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv­

krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggs-

brickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av koppar ....................................................................................... 6 %

74.16 Fjädrar av koppar.......................................................................... 8 %

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen använ­

das i hushåll, ävensom delar därtill av koppar........................ 8 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar 8

%

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar............................................. 10 %

B. andra slag................................................................................... 8 %

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

99

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över­

stigande en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och di­

mension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c> Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjock­

leken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korruge­

rade, böjda, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, po­

lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spi­

raler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01

Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställ­

ning av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av ano­

der, hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel fri

75.02 Stång och tråd av nickel .............................................................. 3 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier .............................................................. 3 %

B. pulver och fjäll.......................................................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip­

na) samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän­

sar, av nickel ................................................................................... 3 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade ................... fri

75.06 Andra varor av nickel .................................................................. 8 %

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över­

stigande en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och di­

mension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjock­

lek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

100

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra­

tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff-

lade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rör­

delar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till

spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01

Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.......................................................... 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium .......................................................... 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, per­

forerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på

underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av

högst 0,15 mm (underlag icke inräknat) ................................ 5 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av

gasbetong ..................................................................................... 10 %

B. andra slag ....................................................................................... fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip­

na) av aluminium............................................................................... 3 %

76.07

Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar ............................................................................................ 8 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke komplet­

ta, samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och

brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak,

dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d.

av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 8 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med in­

re beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm­

ning ............................................ 8 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av alumi­

nium, för transport eller förpackning av varor, förpack-

ningsrör och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber .................................................................. 10 %

B. andra slag ................................................................................... 8 %

76.11

Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehålla­

re av aluminium .......................................................................... 8 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumini-

umtråd, utan elektrisk isolering ............................................. 6 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd.................................... 8 %

76.14 Klippnät av aluminium................................................................. 8 %

76.15

Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av alumi­

nium .................................................................................................... 8 %

76.16 Andra varor av aluminium......................................................... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

101

Kap. 77. Magnesium, och beryllium

77.01

Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesi­

um, härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storle­

ken .................................................................................................... fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och

ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt

jämstora spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör .......................... ;. .

3 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån.................................. .. fri

77.03 Andra varor av magnesium ............................................... .. ... 8 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav . . fri

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över­

stigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade prov

dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vä­

gande per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra­

tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff-

lade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat num­

mer hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, po­

lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spi­

raler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

78.01

Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot

av bly .............................................................................................. •

fri

78.02 Stång och tråd av bly.................................................................. .. .

fri

78.03 Plåt och band av bly................................................................ ■ • • fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforera­

de, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., vägande per in2 högst 1 700 g

(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av bly................... fri

78.05

Bör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip­

na) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän­

sar samt rör i S-form för vattenlås, av bly ................................ fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly......................................................... fri

B. förpackningstuber .................................................................. 10 %

C. andra slag ............................................................................... 8 %

102

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Träd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över­

stigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade pro­

dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjock­

leken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt,

band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt

plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller

försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, po­

lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink................... fri

79.02 Stång och tråd av zink.................................................................. fri

79.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink . . fri

79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip­

na) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän-

sar, av zink........................................................................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink ............................................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar..................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 8 %

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b)

Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken över­

stigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade pro­

dukter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vä­

gande per m2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av

mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadra­

tisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räff­

lade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat num-

mer hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rordelar, po­

lerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01

Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn...................

80.02 Stång och tråd av tenn ..............................................................

80.03 Plåt "och band av tenn.............................. • • ...............................

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perfore­

rade, försedda med överdrag, tryckta eller fastade på under­

lag av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 000 g

(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:

A. folier ................... ........................................................................

B. pulver och fjäll...........................................................................

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip­

na) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän­

sar, av tenn.......................................................................................

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber ..................................................................

B. andra slag

fri

fri

fri

3 %

fri

fri

10 %

8 %

Köp 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,

krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,

thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid fram­

ställning av kobolt.

81.01

Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna ..................................... 3 %

B. andra slag ................................................................................... *n

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................................... 3 %

B. andra slag ...................................................................................

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav........... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt

varor därav....................................................................................... fr*

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1 Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor,

slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr

samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den

verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;

c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom

beläggningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

104

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt

samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro

särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverk­

tyg. Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna

från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som

enligt nästföregående stycke äro hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom mot­

svarande färdiga artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföras till nr 82.11, saxar till

elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. Till olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkomma i satser, förpac­

kade i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen

ingående vara, som är underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföras dock

till nr 82.13.

‘3:1 Vad i anm. 3 sägs gäller jämväl varor, hänförliga till olika underavdelningar av

samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföras till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för­

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01

Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, kräf­

tor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg

för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halm­

knivar, trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra

handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdssköt­

sel eller skogsbruk ...................................................................... 8 %

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade

sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar........................................ 7 %

B. andra slag........................................................................ .. 8 %

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;

skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bult­

saxar, metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverk­

tyg:

A. röravskärare samt delar därtill ............................................. 5 %

B. andra slag ................................................................................... 8 %

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, and­

ra än maskinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslam-

por, transportabla sinidesässjor, hand- eller fotdrivna slip­

stenar och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glas-

mästardiamanter:

A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr-

och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar

till dylika artiklar ................................................................. 5 %

B. andra slag .................................. ............................................... 8 %

82.05

Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller

icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,

gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruv-

idragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbe­

gripna:

A. borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar även­

som delar till dylika artiklar ............................................. 5 %

B. andra slag .................................................................................. 8 %

82.06

Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska appara­

ter ....................................................................................................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till verktyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molybden, vanadin e. d.) ........................................................................... 8 % 82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekanis­ ka apparater och redskap med huvudsaklig användning i hushåll för beredning, servering o. d. av matvaror eller dryc­ ker, vägande per styck högst 10 kg............................................. 8 % 82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade). . 8 % 82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ................................ 8 % 82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbe­ gripna: A. rakknivar samt blad och andra delar därtill................... 8 % B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar ................................ 13 % C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder in­

begripna ................................................................................... 15 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer . . 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

105

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklipp- ningsmaskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar; verktyg och satser av verktyg för manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder inbegripna ...................................................................................... 8 % 82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörkni­ var samt sockertänger och liknande artiklar............................ 8 % 82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänför­ liga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14............................................. 8 %

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsva­ rande artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81).

83.01 Läs (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hän­ förliga till detta nummer: A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill . . 12 % B. andra slag ................................................................................... 8 % 83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar, trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karos- serier, sadelmakeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automa­ tiska dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, hatthängare, konsoler o. d. av oädel metall.................................... 8 % 83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt för­ stärkta fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin o. d., av oädel metall...................................................................... 8 % 83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkor­ gar, manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall, andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr 94.03 ................................................................................................ 8 %

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare,

kontorsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till

häftapparater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande

kontorsartiklar, av oädel metall ............................................. 8 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för

användning inomhus .................................................................. 8 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall ................................ 8 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall ............................ 8 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel

metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, hand­

väskor eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel

metall ................................................................................................ 8 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall......................................... 8 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt

delar därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill.......................... 15 %

B. andra slag .............................. 8 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar

av oädel metall ............................................................................... 8 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap­

syler, plomber och andra tillbehör av oädel metall till för­

packningar ..................................................................... 8 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor

och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel

metall ................................................................................................ 8 %

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor

av oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller inne­

hållande flussmedel, för svetsning eller lödning eller för

påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall;

tråd och stavar av metallpulver, för metallsprutning ....

8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

107

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjuk­

gummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn

(nr 43.03);

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (kap. 39, 40, 44 eller 48 eller avd. XV,

alltefter materialets beskaffenhet);

d) perforerade jacquardkort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga

till nr 48.21;

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för

tekniskt bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga

till nr 71.02, 71.03 eller 71.15;

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metall­

band (avd. XV); ij) varor, hänförliga till kap. 82 eller 83;

k) transportmedel, hänförliga till avd. XVII;

l) varor, hänförliga till kap. 90 (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till kap. 91;

n) maskinborstar (nr 96.02);

o) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna av­ delning, anm. 1 till kap. 84 och anm. 1 till kap. 85, tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgöra varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i

kap. 84 eller 85 (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföras de till detta num­ mer, oavsett för vilket slag av maskiner de äro avsedda;

b) om delarna icke utgöra varuslag, som nyss nämnts, men äro igenkännliga såsom

uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; de­ lar, igenkännliga såsom huvudsakligen avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13;

c) om delarna icke kunna tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföras

de till nr 84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana ma­ skiner, anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4. .Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3

skola tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsva­ rande sammansatta maskiner. "4:1. Vad i anm. 4 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest

varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra en artikel, som tulltaxeras såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skola arbeta tillsammans och som bilda en enhet, ävensom maskiner, som kunna utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, för så vitt icke annat är stadgat, efter den funktion, som ger kombinationerna eller ma­ skinerna deras karaktär.

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka finnes särskilt utrymme eller aptering (konsol c. d.) för anbringande av

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

motorerna, tulltaxeras tillsammans med maskinerna. Vad nu är sagt gäller i tillämp­

liga delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och red­

skap, hänförliga till avd. XVI.

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt

mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till kap. 68;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt mate­

rial (kap. 69);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr

70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande

artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81);

c) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsappara­

ter (nr 85.06).

2. För så vitt icke annat följer av bestämmelserna i anm. 5 och 6 till avd. XVI,, skola

maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras till såväl nr 84.01

—84.21 som nr 84.22—84.60, tulltaxeras enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföras dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kyckling-

mödrar) och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra tex­

tilvaror (nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i

vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i för­

hållande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföras icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorshruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföras polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %,

dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt

nr 73.40.

4. För så vitt icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till

detta kapitel eller i anm. 5 till avd. XVI, skola maskiner, som kunna användas för

flera ändamål, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av maskiner av

ifrågavarande slag. Därest den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller

icke finnes omnämnd i något tulltaxenummer, hänföras maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kab-

lingsmaskiner) av metalltråd, garn eller annat material hänföras likaledes till nr

84.59.

84.01

Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeled­

ningspannor ...................................................................................... 10 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över-

hettare, ångackumulatorer och sotningsapparater samt an­

ordningar för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner 10 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vat­

tenmetoden) samt dylika gasgeneratorer, med eller utan

gasrenare .......................................................................................... 10 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna...........

10 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna ..................................................... 10 %

84.06 Förbränningskolvmotorer ......................................................... 10 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer samt regulatorer därtill .............................................................. 10 % 84.08 Andra motorer ............................................................................... 10 % 84.09 Vägvältar, maskindrivna .............................................................. 10 % 84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder in­ begripet icke mekaniska pumpar samt pumpar med mät- anordningar; vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) . . 10 % 84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller tur­ bin; kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläk­ tar och liknande maskiner .......................................................... 10 % 84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, allt i gemensamt omhölje ................................ 10 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

109

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, här­ under inbegripet mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar: A. eldstadsrostar ........................................................................... fri B. andra ............................................................................................ 10 % 84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar, hänförliga till nr 85.11 .............................................................. 10 % 84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även elektriska ............................................................................... 10 % 84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än metallvalsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom valsar därtill ................................................................................... 10 % 84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifi- ering, sterilisering, pastörisering, ångbeliandling, torkning, indunstning, kondensering, avkylning eller annan behand­ ling, som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll; varmvattenberedare, icke elektriska ......................................... 10 % 84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser ....................................................................................... 10 % 84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av- flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyll­ ning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner........................ 10 % 84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, and­ ra än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för vågar ............................................................................... 10 % 84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprut- ning, spridning eller finfördelning av flytande eller pulver- formiga ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater samt liknande apparater .... 10 % 84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyltkranar, telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 10 %

Ilo

Knngl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (gräv­

maskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snö­

plogar, ej hänförliga till nr 87.03 ......................................... 10 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, så­

som plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödsel-

spridare; vältar för gräsmattor och idrottsplatser ........... 10 %

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk,

halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rens­

nings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt

sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruks­

produkter, med undantag av maskiner, hänförliga till nr

84.29

............................................................................................... 10 </,■■

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för meje­

rihanteringen

................................................................................. 10 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av

vin, cider, fruktsaft e. d..................................................................... 10 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt­

sel, fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med

uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; ägg-

kläckningsapparater samt värmekammare för nykläckta

kycklingar (s. k. kycklingmödrar) ........................................ 10 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra ma­

skiner och apparater för bearbetning av spannmål eller balj-

växtfrön, med undantag av maskiner och apparater för lant­

bruk .................................................................................................... 10 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer

i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen

bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryg­

geriindustrierna samt industrier för beredning av kött,

fläsk, fisk, frukt eller grönsaker ............................................. 10 %

84.31

Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand-

ling av pappersmassa, papper eller papp ................................ 10 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftma-

skiner härunder inbegripna ..................................................... 10 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers­

massa, papper eller papp, härunder inbegripet skärmaski­

ner, alla slag, för papper eller papp ........................................ 10 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sätt­

ning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer

eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till

nr 84.45—84.47); trycktyper, utfyllnadsmateriel, matriser,

klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform);

plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för

grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar ......................................... 10 %

B. andra slag ................................................................................... fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;

iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpappara-

ter till dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill . .

fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill ..

5 %

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater

härunder inbegripna .............................................................. 10 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d.................................................................................. 10 % 84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varpmaskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maski­ ner och apparater för förberedning av garn till vävning e. d. 10 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

111

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänför­ liga till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; de­ lar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu­ vudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänför­ liga till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmun­ stycken, skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikå­ maskiner : A. trikåmaskinsnålar ..................................................................... fri B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä................... 5 % C. andra slag ................................................................................... 10 % 84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av stampad filt (som längdvara eller i avpassade styc­ ken), härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filt­ hattar samt hattformar .............................................................. 10 % 84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring, torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efter- behandling av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-, stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom be­ läggning av vävnad eller annat underlag med massa; ma­ skiner för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner............... 10 % 84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar: A. symaskinsnålar.......................................................................... fri B. andra slag ................................................................................... 10 % 84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverk­ ning av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41 . . 10 % 84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för metallindustrin: A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill fri B. götkokiller ................................................................................... 5 % C. andra slag ................................................................................... 10 % 84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill: A. obearbetade gjutgodsdetaljer ............................................. 8 % B. andra slag ............................................................................... 10 % 84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller liårdmetall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än

10 000 kg ...................................................................................

B. andra slag ...............................................................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska pro­

dukter, betong, asbestbetong eller liknande mineraliska äm­

nen eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49

84.47

Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbet­

ning av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande

hårda ämnen .................................................................................

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45

—84.47, härunder inbegripet hållare för arbe Isstycken eller

verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanord-

ningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner;

verktygsliållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.04,

84.49 eller 85.05 ...............................................................................

84.49

Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke­

elektrisk motor.................................................................................

84.50

Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än

mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas...............

84.51

Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater

o. d........................................................................................................

84.52

Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollappara-

ter, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt lik­

nande maskiner och apparater med räkneverk ...................

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.) . .

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom

dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater),

adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och

förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hål­

slag och häftapparater ....................................................... ..

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen­

kännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för

maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 . .

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller

andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för

hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,

keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska äm­

nen i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av

gjutformar av sand............................................................ ............

84.57

Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sam­

mansättning av elektriska glödlampor, elektriska lysrör,

elektronrör e. d.................................................... .............................

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, chok­

lad- och livsmedelsautomater ................................................... ■

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slaggranuleringsmaskiner samt delar därtill ...................

B. andra slag ...................................................................................

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar

för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller and­

fri

10

%

10

%

10

%

10

%

10

°/o

10 %

10 %

10

%

10

%

10

%

10 %

10

%

10

%

10

%

fri

10 %

ra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.)» gummi eller plast ........................................................................... 10 %

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termo- statreglerade ventiler härunder inbegripna............................ 10 % 84.62 Kul- och rullager .......................................................................... 10 % 84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidla­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

113

ger, lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegrip­ na), kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och hlock härunder inbegripna) samt axelkopplingar .... 10 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier; satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar ..................................................... 10 % Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel..................................................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk upp­

värmning ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (kap. 94).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 skall äga tillämpning endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,

fruktpressar samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg. Till nr 85.06 hänföras dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera­ torer härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och induktansspolar ............................................................................... 10 % 85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magnetiserade; magnetchuckar och andra permanentmagnetiska el­ ler elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektro­ magnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyft­ don .............................................................................‘................ . ... 10 % 85.03 Galvaniska element och batterier ............................................. 8 % 85.04 Elektriska ackumulatorer ......................................................... 10 % 85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk mo­ tor) .................................................................................................... 10 % 85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elek­ trisk motor) ...................................................................................... 10 %

8 Hihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

114

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med

inbyggd elektrisk motor) ............................................................ 10 %

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tändning och start

av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgenera-

torer, tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;

generatorer och bakströmsreläer för användning tillsam­

mans med förbränningsmotorer ............................................. 10 %

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vind-

rutetorkare och vindrutevärmare, för cyklar eller motor­

fordon .............................................................................................. 10 %

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller gene­

rator), ej hänförliga till nr 85.09 ................................................. 10 %

85.11

Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be­

handling av material genom induktiv eller dielektrislc upp­

värmning; maskiner och apparater för elektrisk svetsning,

lödning eller skärning .................................................................. 10 %

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller

liknande uppvärmningsändamål; elektriska värmeappara­

ter för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, ondu-

leringsapparater och hårtångsvärmare; elektriska stryk-

och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk;

värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill...........

8 %

B. andra slag ................................................................................... 10 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär­

frekvensutrustning för dylik telefoni eller telegrafi härun­

der inbegripen .................................................................................. 10 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvens-

förstärkare:

A. mikrofoner samt stativ och andra delar därtill............... 10 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill 17 %

85.15 Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi,

rundradio eller television, radiogrammofoner härunder in­

begripna; televisionskameror; apparater för radionavige-

ring, radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbe­

gripna :

A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio

eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna,

samt delar därtill ................................................................... 17

B. andra slag ................................................................................... 10 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverappara­

ter för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar

eller flygplatser .............................................................................. 10 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuv-

larmsapparater), ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16 ....

10 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g............................................... 17 %

B. andra slag ................................................................................... 10 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgre-

ning, förbindning eller skyddande av elektriska strömkret­

sar, såsom strömställare, reläer, säkerhets- och överspän-

ningsapparater, vägguttag, kopplingsdosor och glödlamps-

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

115

hållare; motstånd (andra än värmemotstånd) fasta eller variabla, potenliometrar härunder inbegripna; automatiska spänningsregulatorer av motstånds-, transduktor- eller kon­ takttyp eller motormanövrerade; manövercentraler, såsom manöverpulpeter, manövertavlor o. d.: A. strömställare och tryckkontakter, liandmanövrerade,

glödlampshållare ävensom vägguttag och andra liknande uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, allt för så vitt artiklarna per styck väga högst 500 g........... B. smältsäkringar av keramiskt material................................ C. motstånd, vägande per styck högst 25 g............................ D. andra slag ...................................................................................

85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belys­ ning samt lampor för ultravioletta eller inf raröda strålar; elektriska båglampor och blixtlampor: A. metalltrådslampor ................................................. 100 kg B. socklar till glödlampor............................................................ C. andra slag ................................................................................... 85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), här­ under inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d., transistorer här­ under inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill......... B. andra slag ................................................................................... 85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel................................................................ 85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel (lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder inbegripna), även med kopplingsanordningar: A. med mantel av bly eller annan metall.............................. B. andra slag ................................................................................... 85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande per styck: A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade .............................................................. 100 kg

2. andra slag............................................................................... B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar...............................................................................

2. andra slag .............................................................. 100 kg

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet ................................ 85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska ma­ skiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isolermaterial, även försedda med i massan ingjutna eller inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för sammanfogning: A. av plast ....................................................................................... B. av annat material ..................................................................... 85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall, invändigt isolerade ......................................................................... 85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, till maskiner eller apparater........................................

12

%

15 % 15 % 10

%

440: —

fri

10 %

fri

10

%

10

%

6

% 10

%■

3: —

fri

10

%

20

: —

10

%

15 %

10

%

8 %

10 %

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej

heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportme­

del, tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för

transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt

nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller

84.62, samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (kap. 85);

g) instrument och apparater, hänförliga till kap. 90;

h) ur (kap. 91);

ij) vapen (kap. 93);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i kap. 86—88 icke sådana artiklar, som ej uteslutande

eller huvudsakligen användas för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och

tillbehör, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tull­

taxeras efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som

flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras

såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga

kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6. För så vitt icke annat är stadgat, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor

(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som

enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar,

såsom motsvarande sammansatta varor.

*6: 1. Vad i anm. 6 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest

varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra

en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföras bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och

andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, drag­

krokar och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföras bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stopp­

bockar och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och

rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövrerings-

anordningar för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska

belysningsanordningar.

86.01

Ånglok och tendrar därtill ......................................................... 10 %

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift) . .

10 %

86.03 Andra lok .......................................................................................... 10 %

86.04 Motorvagnar och motordressiner................................................. 12 %

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång­

vagnar, undersökningsvagnar och andra dylika specialvag­

nar för järnvägar eller spårvägar............................................. 8 %

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för

järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordres-

siner .................................................................................................... 8 %

86.07

Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar............................... 8 %

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor

eller gaser, oavsett transportsättet............................................. 8 %

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill...................................... 10 %

B. andra slag ................................................................................... 8 %

86.10

Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,

härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontroll-

och manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och de­

lar därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller

spårvägar........................................................................................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

117

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som äro

konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av ma­

skiner, redskap eller last, även om de ha särskilda smärre utrymmen, som möjlig­

göra medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, ut­

säde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som äro försedda med förarhytt, hänföras till nr 87.02

och icke till nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföras icke barncyklar, som icke äro konstruerade som vanliga cyk­

lar eller som icke äro utrustade med kullager; dylika barncvklar hänföras till nr

97.01.

87.01

Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d..........

10 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran........................................ 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkas-

tarbilar, verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning

för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika

bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ... .

15 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01 —

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01 ............... 10 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 . .

15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, fö­

rarhytter härunder inbegripna.................................................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 —

87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 . .

10 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—

87.03

15 %

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbe­

gripna) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt

delar till dylika truckar................................................................ 10 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be-

styckning; delar till dylika fordon............................................. fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),

även med sidvagnar; särskilt inkommande sidvagnar till

motorcyklar eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med en cylindervolym av högst 245 cm3....................... 15 %

2. andra....................................................................................... 10 %

B. särskilt inkommande sidvagnar............................................. 10 %

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna),

utan motor............................................................................... 1 st. 20: —

87.11

Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med mo­

tor ........................................................................................................ fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11

15 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon ............... 10 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan me­

kanisk framdrivningsanordning samt delar därtill............. 10 %

Kap. 88. Luftfartyg rn. m.

Anmärkning

* Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behand­

las tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ända­

mål föras från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan eljest stadgas för varor

av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständighe­

terna finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp .............................................................. fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes .. fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ............... fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill.......................... 10 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg

samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till

dylika anordningar eller apparater............................................. fri

Kap. 89. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och

båtar, inkommande i delar, hänföras till samma tulltaxenummer som motsvarande fär­

digbyggda fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, skall nr 89.01

äga tillämpning.

Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier be­

handlas tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som för

varaktigt ändamål ilandföras från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom

för sådana artiklar, som särskilt förvärvats i utlandet och som inkomma med här till­

verkade eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, skall erläggas tull

enligt vad i taxan eljest stadgas för varor av ifrågavarande slag, för så vitt icke general­

tullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

118

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: A. krigsfartyg................................................................................... fri B. fiskefartyg ................................................................................... fri C. lustfartyg...................................................................................... 10 % D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .... 10 %

2. andra ...................................................................................... fri

89.02 Bogserbåtar: A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton........... 10 % B. andra ........................................................................................... fri 89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av un­ derordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift, ävensom flytdockor ...................................................................... fri 89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas.................................. fri 89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöjningsbojar och andra bojar samt sjömärken......................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

119

120

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medi­

cinska och kirurgiska instrument och apparater; ur; musik­

instrument samt apparater för upptagning eller

återgivning av ljud

Kap• 90

Optiska instrument och apparater, foto

-

och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr

42.04) eller textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material

för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av

oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska artiklar (nr 83.12 och kap. 71)-

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kon­

trollvågar samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr

84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställ­

ning av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska

avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av op­

tiska instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hän­

förliga till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för ra-

dionavigering e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg

(nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till kap. 97;

k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom mot­

svarande kompletta eller färdiga instrument och apparater, för så vitt de förete de

väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller appara­

terna.

3. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om

tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra

till detta kapitel hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgöra artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer

i detta kapitel eller i kap. 84, 85 eller 91 (med undantag av nr 84.65 och 85.28)

hänföras till numret i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka äro igenkännliga såsom uteslutande eller huvud­

sakligen avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxe-

ras enligt tnlltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

Knngl. Maj:Is proposition nr DO år I Dö 8

121

4. Till nr 90.05 hänföras icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för

vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller appa­

rater, hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordaly­

delsen kunna hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka äro av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15,

90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funk­

tion grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning

(alfa-, beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för­

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

90.01

Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett

materialet, oinfattade, med undantag av artiklar av glas,

icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor. . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett

materialet, infattade för användning i instrument eller ap­

parater, med undantag av artiklar av glas, icke bearbetade

för optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg........................................... 10 %

2. andra; ävensom sökare till kameror ............................ 5 %

B. andra slag ................................................................................... 10 %

90.03

Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar ..................................................... 8 %

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet

skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor................... 8 %

90.05

Kikare ................................................................................................ fri

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tu­

ber, meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill,

med undantag av radioastronomiska instrument................... fri

90.07

Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg ........................................ 10 %

2. andra....................................................................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror ....

5 %

C. blixtljusapparater ...................................................................... It) %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagnings­

apparater, även kombinerade, samt kinoprojektorer, även

med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsap­

parater, samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg................................... 10

%

2. andra.............................................................................. 5

%

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror

5 %

C. andra slag ................................................................................... 10 %

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och för-

ininskningsapparater ..................................................................... 10 %

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolabo-

ratorier, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel;

kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopie­

ring; filmspolar; projektionsdukar och projektionsskärmar

10 %

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondif-

fraktionskameror............................................................................. fri

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering ............................................................ 10 %

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna . .

10 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,

avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteoro­

logi, hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmä-

tare .................................................................................................... 10 %

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter . .

10 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pan-

tografer, ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); in­

strument och apparater för mätning eller kontroll, ej hän­

förliga till annat nummer i detta kapitel (balanseringsap-

parater, planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mät-

band, mätstockar o. d.); profilprojektorer ............................ 10 %

90.17

Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även

för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska ap­

parater samt instrument för ögonundersökning härunder

inbegripna ....................................................................................... 10 (/c

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater

för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-,

syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respi­

ratorer, gasmasker härunder inbegripna ................................ 10 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirur-

giska gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder

och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda;

spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill ............... 5 %

B. andra slag ................................................................................... fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater

för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, här­

under inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, ma­

növerbord, röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för rönt­

genundersökning eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill ............................................. fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

90.21

Instrument, apparater och modeller för demonstrations-

ändamål (t. ex. vid undervisning eller på utställningar),

icke användbara för andra ändamål ......................................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning

(undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller lik­

nande egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper,

plaster e. d.) ................................................................................... 10 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyro-

metrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även

registrerande, samt kombinationer av dessa instrument . .

10 c/c

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto­

matisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå,

tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur

(t. ex. manometrar, termostater, nivåmätare, dragregulato­

rer, genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej

hänförliga till nr 90.14.................................................................. 10 %

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk ana­

lys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och

gasanalysapparater), för mätning eller kontroll av viskosi-

tet, porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorime­

triska, fotometriska eller akustiska mätningar, exponerings-

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

123

mätare härunder inbegripna; mikrotomer ............................ 10 %

90.26 Gas-, vätske- och elektricitetsmätare......................................... 10 %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare,

stegräknare o. d.; liastighetsmätare och takometrar (även

magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop...........

10 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk reglering:

A. ekolod ........................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24

eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar .................................... 10 %

Kap. 91. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur

(fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek,

inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 skola icke äga tillämpning på mekaniska verk (drivna av fjäder

eller lod), som arbeta utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk

utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 2 och 3, hänföras till

detta kapitel verk och andra delar, som kunna användas såväl i ur som i andra artiklar

(t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar­

tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för­

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01

Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder in­

begripna .....................................................

5 %

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr

91.03

5 %

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luft­

fartyg, bilar eller andra fordon ................................................. 5 %

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar........................................

5 %

B. andra .......................................................................................... 13 %

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmolor försedda apparater för tidkontroll eller tid­

mätning ............................................................................................ 10 %

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller syn­

kronmotor .......................................................................................... 10 %

91.07

Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta ...................... 5 %

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande samman­

satta ur

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

124

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

boetter samt ämnen därtill ......................................................... 5 %

91.10 Urfoder och delar därtill .............................................................. 10 %

91.11

Andra urdelar ................................................................................. fri

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgiv­

ning av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument

och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller foto-

elektrisk väg, samt exponerad dylik film, även framkallad (kap. 37);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan

elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke

hopbyggda med dessa artiklar och icke inbyggda i samma hölje som desamma

(kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade

med radiomottagningsapparater (nr 85.15) ;

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta ka­

pitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller appa­

rater, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga

instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02

eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de äro avsedda,

och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenum-

mer som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom

grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de in­

föras tillsammans med de apparater, för vilka de äro avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar­

tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för­

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

92.01

92.02

92.03

92.04

Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cem­

balor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor,

andra än eolsharpor:

A. pianon

B. andra slag ..........................

Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument ...............

B. andra ..................................

Orglar, orgelharmonier o. d.

Dragspel och munspel ........

15

%

dock

högst

300: —

per

styck

fri

fri

12

%

12

%

12

%

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

125

92.05 Andra biåsinstrument..................................................................... fri 92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjet­ ter o. d.) ........................................................................................... 12 % 92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och lik­ nande musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.) . . 12 % 92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och lik­ nande ljudsignalredskap .............................................................. 12 % 92.09 Strängar till musikinstrument..................................................... 12 % 92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än sträng­ ar), härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldo­ sor; metronomer, stämgafflar och stämpipor: A. höljen och stomryggar till pianon .................................... 15 % B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01,

92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; and­ ra delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument

hänförliga till nr 92.05 ......................................................... fri D. andra slag ............................................................................... 12 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa .... 10 % 92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, prepa­ rerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammo­ fonskivor : A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning........................................................ fri

2. andra ...................................................................... 100 kg1 50:— B. andra slag................................................................................... fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11 ................................................................................................ 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 00 år 1058

AVDELNING XIX

V apen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till kap. 36-

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som

aro monterade på vapen eller som inkomma tillsammans med de vapen, på vilka

de äro avsedda att monteras (kap. 90);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (kap.

97);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta

eller färdiga vapen, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta

eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga

till nr 85.15.

i. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för­

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01

Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar

därtill; slidor och baljor till hithörande vapen.......................

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen............................

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller

93.02

.. ....................................

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder

inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på

förbränning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler

samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsappa-

rater o. d.............................................................................................

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för

komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäder­

pistoler .........................................................................................

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder in­

begripet ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eld­

vapen :

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till re­

volvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ...................

B. andra slag:

1. delar av trä ..........................................................................

2. andra:

a. till eldvapen ..................................................................

b. till andra vapen..............................................................

fri

fri

fri

6 %

8

%

fri

fri

6

%

8

%

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

127

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder in­ begripet hagel och förladdningar: A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ............... fri B. andra slag ................................................................................... 8 %

128

Kungl. Maj. ts proposition in- 90 år 1958

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fvllas med luft eller vatten, hänförliga

till kap. 39, 40 eller 62;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras

efter sin beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som

användas i parker, trädgårdar, vestihuler e. d. (kap. 68 och 69);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr

83.03);

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till

nr 84.15; möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller tele-

visionsapparater (nr 85.15) ;

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra

till nr 92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstrue­

rade möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej äro avsedda

att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda

att hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas,

marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt

skick, för så vitt delarna inkomma samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkom­

mande skivor av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbe­

gripna) eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även

om de äro tillskurna.

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till

möbler enligt nr 94.01—94.03.

94.01

Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. här­

under inbegripna, samt delar därtill........................................ 10 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tand-

läkar- eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersök-

ningsbord och liknande bord samt sjukhussängar med me­

kaniska anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar

med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar

till dylika artiklar ......................................................................... 8 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill ............................................. 10 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,

försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av po-

129

röst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,

sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller

andra väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

textilfibrer ........................................................................... 17 %

2. med överdrag av annan textilvara................................. 14 %

B. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag ................................ 8 %

2. av poröst gummi, utan överdrag.................................... 10 %

3. andra ................................................................................... 14 %

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial

m.

m.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänföriiga till kap. 66 (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda

med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt

inkommande skaft och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta

kapitel;

e) varor, hänförliga till kap. 90, såsom infattningar till glasögon;

f) varor,

hänförliga till kap. 91, såsom urboetter och urfoder;

g) varor,

hänförliga till kap. 92, såsom musikinstrument;

h) varor,

hänförliga till kap. 93, såsom delar till vapen;

ij) varor,

hänförliga till kap. 94 (möbler och delar därtill);

k) varor,

hänförliga till kap. 96 (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till kap. 98, såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till kap. 99 (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01

Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

arbetning ...................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

arbetning ................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

arbetning ...................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

arbetning ...................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

95.05

Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska

snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

arbetning ...................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

9 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bear­

betade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

arbetning ..................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat

(jet) och liknande mineraliska material, bearbetade, även­

som varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be­

arbetning ...................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt for­

made av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller

konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller

dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofo-

nium, kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjut­

na eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,

ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bear­

betat (ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav........... fri

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

Anmärkningar

X. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkar- eller veterinär­

bruk (nr 90.17);

c) leksaker (kap. 97).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra

ämnen, i knippen utan infattning, vilka äro färdiga att utan isärtagning användas

vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål erfordra endast en komplette­

rande mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01

Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar

eller fibrer, med eller utan skaft ............................................. 10 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), ma-

skinborstar härunder inbegripna; målningsrullar; moppar,

avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material 10 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation:

beläggas med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar .............................................................. 10 %

96.05

Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet...........

10 %

96.06 Handsiktar och handsåll, oavsett materialet............................ 10 %

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06);

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

131

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke mon­

terade, hänförliga till kap. 39, nr 42.06 eller avd. XI;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02

eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hän­

förliga till kap. 60 eller 61;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hän­

förliga till kap. 62;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd

o. d. för idrott, hänförliga till kap. 64, ävensom idrottsmössor, hänförliga till

kap. 65;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas,

hänförliga till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till avd. XVII;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr

87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (kap. 89), samt redskap för fram-

drivning därav (kap. 44, om de äro av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till kap. 93;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras

efter sin beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföras även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel me­

tall ingå endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställa människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras så­

som motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga

kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

5. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1, tulltaxeras delar och

tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta

kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01

Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dy­

lika leksaksfordon ävensom dockvagnar ................................ 12 %

97.02 Dockor ................................................................................................ 12 %

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för för­

ströelse ................................................................................................ 12 %

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra

spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljard­

bord och andra för spel speciellt konstruerade möbler ....

12 %

97.05

Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar

samt julkrubbor och figurer därtill) ......................................... 12 %

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymna­

stik, sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä ............................................................................................ 5 %

B. av läder eller metall ................................................................ 8 %

C. av annat material..................................................................... 12 %

97.07

Fiskkrokar samt håvar, alla slag; redskap för fiske med

krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ................................................................................... fri

B. andra slag ................................................................................... 10 %

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för

nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och

teatrar ................................................................................................ 10 %

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående

helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock

med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till kap. 71) eller av naturpärlor eller

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (kap. 71);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till kap. 97.

2. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 här ovan, hänföras till detta kapitel även

varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av

ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädel­

stenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med ar­

tiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för­

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar

och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen

och knappformar; delar till knappar ............................................. 12 %

98.02 Blixtlås och delar därtill .................................................................. 12 %

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare

o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och penn-

hållare), ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ................... 10 %

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall

......................................................................... 10 %

B. andra slag ....................................................................................... fri

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färg­

stift, grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och

biljardkrita ........................................................................................... 10 %

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram.............................................. 10 %

98.07

Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och

dylika handstämplar ävensom s. k. typtryckerier............... 8 %

98.08 Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask.................................... 10 %

98.09 Sigill- och butelj lack i form av stänger, plattor e. d.; hekto-

graf- och valsmassa samt liknande produkter på basis av

gelatin, även på underlag av papper eller textilvara...........

10 %

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även

elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tänd-

stenar och vekar .......................................................................... 8 %

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, äm­

nen härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken

samt delar därtill:

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä........... fri

B. cigarr- och cigarrettmunstycken av sjöskum eller bärn-

C. andra slag ................................................................................... 10 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d.............................................................. 15 %

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artiklar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersed­ lar ........................................................................................................ 10 % 98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer 15 % 98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar därtill (andra än lösa glas) .................................... 15 % 98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ .................................................................................................... 10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

133

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller

avsedda att här utgivas (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller

i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar,

oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för me­

kaniskt eller fotomekaniskt förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföras icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade

reproduktioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter

sin beskaffenhet.

4. a) För så vitt icke annat stadgas i anm. 1—3, skola varor, som kunna hänföras till

såväl detta kapitel som andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,

b) Till nr 99.06 hänföras icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras till­

sammans med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ra­

marna är normalt i förhållande till konstverken.

99.01

Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än

teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade

föremål).............................................................................................. fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, trä­

snitt och litografier ...................................................................... fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet ..................................... fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggnings­

stämplar o. d., makulerade, ävensom omakulerade men

icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utgivas fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller ana­

tomiska samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt,

paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... fri

99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

135

Register till tulltaxan

Tulltaxe-

nummer

A

Acetaler ..................................................... 29.10

Acetonolja ................................................ 38.09

Acetylensvart............................................. 28.03

Acetylsalicylsyra .................................... 29.16

läkemedel därav................................... 30.03

Ackumulatorer:

elektriska ............................................. 85.04

ång- ......................................................... 84.02

Adiantum .................................................. 06.04

Adresseringsmaskiner ............................ 84.54

delar och tillbehör därtill ........... 84.55

Agar-agar .................................................. 13.03

Agnar ......................................................... 12.09

Aktier ......................................................... 49.07

Al ................................................................ 06.02

Alabaster ................................................. 25.15

Album ........................................................ 48.18

Albuminer, albuminater och andra

albuminderivat ................................... 35.02

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehyd-

etrar och aldehydfenoler ............... 29.11

Aldehydsyror ........................................... 29.16

Alginsyra ................................................. 39.06

Alkalimetaller ........................................ 28.05

Alkoholer:

etylalkohol.................................... 22.08—-09

metylalkohol, rå ................................ 38.09

acykliska ............................................... 29.04

cykliska ................................................ 29.05

Alkoholperoxider .................................... 29.08

Alkoholsyror ............................................. 29.16

Alm ............................................................ 06.02

Almanackor och almanacksblock . .

49.10

Aloeextrakt ............................................. 13.03

Alpstavar ................................................... 66.02

Aluminatcement ..................................... 25.23

Aluminium och varor därav........... Kap. 76

Aluminiumhydroxid och aluminium­

oxid ......................................................... 28.20

Aluminiumsulfat .................................... 28.38

Alunarter ................................................... 28.38

Tulltaxe-

nummer

Amalgamer, av

oädla metaller .................................... 28.58

ädla metaller ....................................... 28.49

Ambra ......................................................... 05.14

Amidoföreningar .................................... 29.25

Aminoföreningar ........................ Kap. 29:IX

Ammoniak ................................................. 28.16

Ammoniumfosfater:

innehållande minst 6 mg arsenik

per kg ..................................................... 31.05

andra ....................................................... 28.40

Ammoniumkarbonat ............................ 28.42

Ammoniumnitrat ....................... 31.02, 31.05

Ammoniumsulfat och ammoniumsul-

fatnitrat .................................... 31.02, 31.05

Ammunition ............................................. 93.07

Amylalkohol ........................................... 29.04

Amylfenol ................................................. 29.06

Ananas, färsk eller torkad................... 08.01

Andalusit ................................................... 25.07

Anhydrit ..................................................... 25.20

Anilin......... ................................................. 29.22

Anilinpennor och anilinstift............... 98.05

Animaliska produkter................... Kap. 2—5

Anis ............................................................ 09.09

Ankare ........................................................ 73.30

Anoder för förnickling ........................ 75.05

Ansjovisinläggningar ............................ 16.04

Anteckningsblock och antecknings­

böcker ..................................................... 48.18

Antibiotika ................................................ 29.44

Antikviteter ............................................. 99.06

Antimon och varor därav ................... 81.04

Antioxidationsmedel, beredda, för

gummiindustrin ................................ 38.19

Antracen ................................................... 29.01

Antracensvart ......................................... 28.03

Apatit .......................................................... 25.10

Apelsiner, färska eller torkade...........

08.02

Apparater: se deras benämningar

samt under Maskiner

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Appreturmedel, beredda...........

38.12

av jute .................................................

57.03

Aprikoskärnor ............................

12.08

av järn och stål ................................

73.03

Arbetsvagnar för järnvägar och spår-

från järn- och ståltillverkning . .

26.02

vägar .........................................

86.06

av kaffe ...............................................

09.01

delar därtill .........................

86.09

av kakao ............................................

18.02

Areometrar ...................................

90.23

av koppar ...........................................

74.01

Armband:

av kork ................................................

45.01

av läder och konstläder ....

42.03

av lin ...................................................

54.01

av metall................................... 71.12,

71.16

från livsmedelsindustrin ........... Kap. 23

Armbandsur ................................

91.01

av magnesium ....................................

77.01

delar därtill ............... 91.07, 91.09,

91.11

av människohår ..............................

05.01

Arrowrot ....................................

07.06

av natursilke........................................

50.03

Arsenater av metaller...............

28.41

av nickel ...........................................

75.01

Arsenikorganiska föreningar

29.32

av papper eller papp .......................

47.02

Arseniksulfider, naturliga ....

25.29

av rami ...............................................

54.02

Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och

av syntetiska eller konstgjorda tex-

arseniksyror ............................

28.11

tilfibrer .................................................

56.03

Arseniter av metaller...............

28.41

av tagel ...............................................

05.03

Asbest:

av tenn .................................................

80.01

bearbetad; varor därav .... . .

68.13—14

av textilvaror.......................................

63.02

obearbetad ................................

25.24

av tobak .................................................

24.01

Asfalt, asfaltmastix och asfaltslen 27.14—16

av trä ...................................................

44.01

Asfalt:

av zink .................................................

79.01

varor därav ............................

68.08

av ädel metall ...................................

71.11

Ask...................................................

06.02

Avokatofrukter, färska eller torkade

08.01

Aska ................................................ . . 26.03—04

Avståndsmätare ....................................

90.14

Askar, av

Avtorkare ...............................................

96.02

aluminium ..............................

76.10

Avtrycksmassor för dentalbruk ....

34.07

järnplåt ...................................

73.23

Avvägningsinstrument .......................

90.14

trä .............................................

44.27

Axelkopplingar ........................................

84.63

Asp...................................................

06.02

Axelvadd ...................................................

61.11

Asparagus ....................................

06.04

Azalea .........................................................

06.02

Astronomiska instrument ....

90.06

Azider .......................................................

28.57

Auberginer: se Köksväxter

Azo- och azoxiföreningar ...................

29.28

Avenbok .........................................

06.02

Avfall:

av aluminium .......................

76.01

B

av ben .....................................

05.08

Backspeglar .............................................

70.09

av bly .........................................

78.01

Badkar av keramiskt material..........

69.10

av blötdjur och sköldpadd . . . .

05.11—12

Bajonetter ...............................................

93.01

av bomull ................................

55.03

Bakpulver ................................................

21.06

av djurhår (andra än tagel)

53.03

Bakströmsreläer ....................................

85.08

av elfenben ..............................

05.10

Bakverk ............................................ 19.07—08

av fisk ....................................

05.05,

23.01

Balanseringsapparater .......................

90.16

av glas .......................................

70.01

Balata .......................................................

40.01

av glimmer ...........................

25.26

Baljor av trä ........................................

44.22

av gummi:

Baljväxtfrön, torkade etc., tjänliga

hård- ....................................

40.15

till människoföda ............................

07.05

mjuk- ....................................

40.04

Balkonger ...............................................

73.21

av hampa ...............................

.

57.01—02

Ballonger .................................................

88.01

av horn ....................................

05.09

delar därtill..........................................

88.03

av hudar och skinn, oberedda ....

05.06

Balsamer, naturliga ............................

13.02

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

137

Tulltaxe-

nummer

Bambu ........................................................ 14.01

Bananer, färska eller torkade ........... 08.01

Banbyggnadsmateriel ............................ 73.16

Band:

preparerade för ljudupptagning el­

ler inspelade ......................................... 92.12

av aluminium ..................................... 76.03

av bly ..................................................... 78.03

av gummi ................................ 40.05, 40.08

av järn eller stål ............... 73.12, 73.15

av koppar ............................................. 74.04

av magnesium ................................... 77.02

av nickel ............................................... 75.03

av tenn .................................................. 80.03

av textilfibrer:

gummielastiska

.......................... 59.13

andra ....................................... 58.05—06

av zink ................................................. 79.03

Bandspelare ............................................. 92.11

Bariumhydroxid .................................. 28.18

Bariumkarbonat, naturligt ............... 25.11

Bariumoxid och bariumperoxid ....

28.18

Bariumsulfat, naturligt ....................... 25.11

Barncyklar ................................................ 97.01

Barnvagnar ............................................... 87.13

Barometrar ............................................. 90.23

Basalt .......................................................... 25.16

Baser, oorganiska....................... Kap. 28:IV

Basilikört ................................................. 12.07

Batater ........................................................ 07.06

Batterier .................................................... 85.03

Bauxit, aktiverad .................................... 38.03

Beck:

mineraltjär- ....................................... 27.08

vegetabiliskt ......................................... 38.10

Behållare:

för godstransport (containers) . .

86.08

värmeisolerande

.......................... 98.15

av aluminium ............................ 76.09—10

av järn eller stål....................... 73.22—24

av keramiskt material ................... 69.09

av koppar ............................................. 74.09

Belysningsarmatur och belysningsar-

tiklar, av

oädel metall ......................................... 83.07

trä ............................................................ 44.27

Belysningsutrustning, elektrisk, för

cyklar eller motorfordon ............... 85.09

Beläggningsstämplar:

icke makulerade, gångbara här i

landet ...................................................... 49.07

andra ...................................................... 99.04

Tulltaxe-

nummer

Ben:

bearbetat; varor därav ....

95.04

obearbetat ...............................

05.08

Benfett ........................................

15.06

Benlim ........................................... 35.03,

35.06

Benlindor, benläder och benskydd . .

64.06

Benprecipitat ..............................

28.40

Bensen .........................................

29.01

Bensoesyra ...................................

29.14

29.01

Bentonit .......................................

25.07

Bergborrar ................................

82.05

Bergborrstål, ihåligt ............... 73.10,

73.15

Beryllium samt varor därav

77.04

Beslag av oädel metall ........... 83.02,

83.05

Besättningsartiklar ..................

61.08

Betfrön ...........................................

12.03

Betmassa .......................................

23.03

Betmedel, beredda ................... . .

38.12—13

Betong:

varor därav ............................ . . 68.11—12

Bidéer ............................................

69.10

Bijouterivaror ................... 71.12, 71.15—16

Bilar:

pansar- ....................................

87.08

87.02—03

delar och tillbehör därtill

87.06

49.11

49.03

Biljardbord ................................ ..........

97.04

Biljardkrita ..................................

98.05

Biljettmaskiner .......................

84.52

delar och tillbehör därtill . .

84.55

Billets ............................................. 73.07,

73.15

Bindgarn .......................................

59.04

Bindlar för borstfabrikation . .

96.03

Bindor, impregnerade med farmaceu-

30.04

Bitumen ....................................... . .

27.14—15

Bituminösa ämnen ................... .... Kap. 27

Bivax ............................................

15.15

Bjälklagstegel ............................

69.04

Bjällror .......................................

83.11

Björk .............................................

Blad:

06.02

konstgjorda; varor därav . .

67.02

naturliga ................................

06.04

Blekmedel, s. k. optiska . . . .

32.05

Blixtlampor ................................

85.20

Blixtljusapparater ...................

90.07

Blixtljuspreparat ......................

37.08

Blixtlås ........................................

98.02

138

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Block, av vegetabiliskt material jäm­

te mineraliskt bindemedel................. 68.09

Blomknoppar ........................................... 06.03

Blomkål: se Köksväxter

Blommor:

konstgjorda; varor därav ................. 67.02

naturliga ....................................... 06.01—03

Blomsterfrön............................................. 12.03

Blooms ........................................... 73.07,

73.15

Bly och varor därav ....................... Kap. 78

Blyacetater................................................. 29.14

Blyertspennor och blyertsstift............

98.05

Blyoxider ................................................. 28.27

Blyull ......................................................... 78.06

Blånor, av

hampa eller jute ....................... 57.01—03

lin eller rami ............................ 54.01—02

Biåsinstrument .............................. 92.04—05

delar och tillbehör därtill............... 92.10

Blåsor ......................................................... 05.04

varor därav ....................................... 42.06

Bläck ......................................................... 32.13

Bläckborttagningsmedel i detaljhan­

delsförpackningar ............................ 38.19

Bländare till kameror ............... 90.07—08

Blötdjur:

beredda eller konserverade ........... 16.05

färska, kylda, frysta etc................... 03.03

Bobiner, av

papper eller papp ............................ 48.20

trä ............................................................ 44.26

Boetter ..................................................... 91.09

Bogserbåtar .............................................. 89.02

Bojar ......................................................... 89.05

Bok ............................................................ 06.02

Bokbindarklot ................................ 59.07—08

Bokbinderimaskiner ............................... 84.32

Bokföringsmaskiner ............................ 84.52

delar och tillbehör därtill ............... 84.55

Bokomslag av papper eller papp ....

48.18

Bokstäver av oädel metall ............... 83.14

Bomber:

brandsläcknings- ................................ 38.17

utgörande ammunition ................... 93.07

Bomull ........................................ 55.01, 55.04

Bomullslinters ......................................... 55.02

Borater:

naturliga ............................................. 25.30

andra, av metaller ............................ 28.46

Borddukar:

av papper ............................................. 48.21

av textilmaterial ............................... 62.02

Bordfläktar ............................................. 85.06

Bordsartiklar, av

glas ....................................................... 70.13

keramiskt material................... 69.11—12

Bordsur ........................................ 91.02, 91.04

delar därtill ........... 91.07—08, 91.10—11

Bordtennisspel ......................................... 97.04

Borider ....................................................... 28.57

Borrar .................................... ............ 82.04—05

Borrsockar ................................................. 82.04

Borst ............................................... 05.02, 05.09

Borstar ............................................. 96.01—02

Borstbinderiarbeten....................... 96.01—03

Borstskaft och borstträn ................... 44.25

Borsyra:

naturlig ................................................ 25.30

annan ..................................................... 28.12

Bortrioxid .................................................. 28.12

Bovete ......................................................... 10.07

Brandbilar ................................................. 87.03

delar och tillbehör därtill ........... 87.06

Brandlarmsapparater ............................ 85.17

Brandslangar ........................................... 59.15

Brandsläckningsapparater............ 84.21

preparat och laddningar därtill . . 38.17

Brandsläckningsbomber ...................... 38.17

Braständare ............................................. 36.08

Brevkorgar av papp eller papper . . 48.17

Brevkort utan bild ................................ 48.14

Brevordnare .............................................. 83.05

Brevpapper i block ................................ 48.14

Brockband ................................................. 90.19

Broderier ................................................... 58.10

Brom ......................................................... 28.01

Bromater och bromider av metaller 28.33

Bromsar, elektromagnetiska........ 85.02

Bromsband ............................................... 68.14

Bronsfolier ............................................. 32.09

Bronsfärger och bronspasta ............... 32.09

Broschyrer ................................................. 49.01

Brosektioner ........................................... 73.21

Brunkol och brunkolsbriketter ....

27.02

Bryggeriharts ......................................... 38.10

Bryggeriindustrimaskiner, ej hänför­

liga till annat nummer ................... 84.30

Brynstenar, hand- ................................ 68.05

Brytningsfärger ....................................... 32.10

Brännare till eldstäder ........................ 84.13

Brännvin ................................................. 22.09

Bufflar ..................................................... 01.02

Buljonger, färdiga och buljongprepa­

rat .......................................................... 21.05

Tulltaxe-

nummer

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Bull-dozers ............................................... 84.23

Bultar, av

järn eller stål .................................... 73.32

koppar ................................................... 74.15

zink ......................................................... 79.06

Bultsaxar ................................................. 82.03

Burkar, av

aluminium ....................................... 76.10

glas ......................................................... 70.10

järn- eller stålplåt

....................... 73.23

Butelj lack ................................................. 98.09

Butylfenol .................................................. 29.06

Byggnadsartiklar av zink ................... 79.05

Byggnadsornament av keramiskt ma­

terial ..................................................... 69.05

Byggnadsplattor, av pappersmassa

etc............................................................... 48.09

Byggnadssnickerier ................................ 44.23

Byggnadssten ................................... 25.15—16

B

3

'sthållare ............................................... 61.09

Båglampor ................................................ 85.20

Båtar ...................................................... Kap. 89

Bäddsoffor ............................................... 94.01

Bälten av läder .................................... 42.03

Bär, färska ............................................. 08.08

Bärgningsbilar......................................... 87.03

delar och tillbehör därtill............... 87.06

Bärnsten:

bearbetad; varor därav................... 95.07

obearbetad ........................................... 25.25

Bärnstenssyra ........................................ 29.15

Bävergäll ................................................... 05.14

Böcker ........................................................ 49.01

Bönor, torkade etc., tjänliga till män-

niskoföda ............................................. 07.05

C

Capeliner av stampad filt................... 65.03

Carbon black............................................. 28.03

Cedratfrukter, färska eller torkade.. 08.02

Cellulosavadd ......................................... 48.01

Cembalor ................................................... 92.01

delar och tillbehör därtill ....

92.09—10

Cement ..................................................... 25.23

Centrifuger ............................................... 84.18

Ccresin ........................................................ 27.13

Chamotte .................................................... 25.07

Checkhäften ............................................ 49.07

Checkstämplingsapparater .................. 84.51

delar och tillbehör därtill................ 84.55

Chiolit, naturlig .................................... 25.28

Choklad och chokladvaror ............... 18.06

Tulltaxe-

139

nummer

Chokladautomater ................................ 84.58

Chuckar, elektromagnetiska ............... 85.02

Cider ............................................................ 22.07

Cigarrettautomater ................................ 84.58

Cigarretthylsor .................................... 48.10

Cigarrettmunstycken ............................ 98.11

Cigarrettpapper ....................................... 48.10

Cigarrettändare ....................................... 98.10

flytande bränslen därtill ............... 36.08

Cigarrmunstycken................................... 98.11

Cikoriarot:

rostad ..................................................... 21.01

annan ..................................................... 12.05

Cirkusar, ambulerande ....................... 97.08

Cisterner, av

aluminium ........................................... 76.09

järn eller stål .................................... 73.22

koppar ................................................... 74.09

Citroner, färska eller torkade ........... 08.02

Citronsyra ................................................. 29.16

Citrusfrukter, färska eller torkade . .

08.02

Containers ................................................ 86.08

Cordväv:

impregnerad ......................................... 59.11

av ändlöst syntetiskt eller konst­

gjort textilmaterial .......................... 51.04

Cyanater av metaller ............................ 28.44

Cyanider av metaller ............................ 28.43

Cyanit ......................................................... 25.07

Cykelhästar ............................................... 97.01

Cyklar:

barn- ..................................................... 97.01

andra ............................................. 87.09—10

delar och tillbehör därtill ........... 87.12

Cyklohexan............................................... 29.01

Cyklohexanol ........................................... 29.05

Cyklohexanon ........................................... 29.13

Cyklohexylsulfaminsyra ................... 29.30

Cylinderpressar .................................... 84.35

Cylindrar för förtätade gaser, av

aluminium ............................................. 76.11

järn eller stål...................................... 73.24

Cymbaler ................................................. 92.06

Cymen (cymol):

rå ........................................................... 38.07

annan ..................................................... 29.01

D

Dadlar, färska eller torkade............... 08.01

Damasker .................................................. 64.06

Damejeanner av glas ............................ 70.10

Dammsugare ............................................. 85.06

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Dammvippor av fjädrar................ 96.04

Datumstämplar ....................................... 98.07

Defibrörstenar ........................................ 68.04

Deglar av eldfast keramiskt material 69.03

Degras ........................................................ 15.09

Dekahydronaftalin (dekalin) .......... 29.01

Dekalkomanier ........................................ 49.08

Delar1, till

bilar och traktorer ............................ 87.06

flygmaskiner o. d......................... 88.03

grammofoner, diktafoner o. d.........

92.13

järnvägs- eller spårvägsmateriel,

rullande ................................................. 86.09

kontorsmaskiner o. d. hänförliga

till nr 84.51—54 ................................ 84.55

metallbearbetningsmaskiner m. m.,

hänförliga till nr 84.45—47 ........... 84.48

motorcyklar, cyklar m. m., hän­

förliga till nr 87.09—11 ............... 87.12

musikinstrument ....................... 92.09—10

mät- och kontrollinstrument o. d.,

hänförliga till nr 90.24, 90.26—28 90.29

paraplyer, promenadkäppar o. d. . . 66.03

skodon .................................................... 64.05

ur ................................................... 91.07—11

vapen ..................................................... 93.06

verktyg, av hårdmetall ................... 82.07

Dentalvax ................................................. 34.07

Desinfektionsmedel ................................ 38.11

Dessertkäx ................................................. 19.08

Destillationsprodukter av minera-

liska bränslen och mineraloljor Kap. 27

Dextrin ..................................................... 35.05

Diamantslipskivor ............................... 68.04

Diatomit .................................................... 25.12

Diazoföreningar .................................... 29.28

Difenyltiokarbamid .............................. 29.31

Dikalciumfosfat, innehållande minst

0,2 viktprocent fluor ........... 31.03, 31.05

Dikteringsapparater .............................. 92.11

delar och tillbehör därtill ............... 92.13

Dimetylaminoättiksyra ........................ 29.23

Dimetylcyklohexanol ............................ 29.05

Dinas.................................................... 25.07

Dipenten, rå ........................................ 38.07

Diskhoar av keramiskt material ....

69.10

Diskmaskiner ........................................ 84.19

Ditioniter av metaller.................... 28.36

1 Härunder ha upptagits endast de tulltaxe-

nummer, som omfatta enbart delar; i övrigt

hänföras i regel delar till samma nummer

som den vara, för vilken de äro avsedda.

Djur:

döda, av de slag, som avses i kap.

Tulltaxe-

nummer

1 eller 3, icke ätbara ....................... 05.15

levande .................................................Kap. 1

Djurblod ................................................. 05.15

Djurdelar, ätbara:

beredda eller konserverade . .

16.01—03

färska, kylda, frysta etc...................Kap. 2

Djurhår:

tagel ....................................................... 05.03

beredda för perukmakeriarbeten. .

67.03

till borstbinderiarbeten ................... 05.02

andra ................................ 53.01—02, 53.05

Djurkol........................................................ 38.02

Dockor ....................................................... 97.02

Dockvagnar ............................................. 97.01

Dodecen ..................................................... 29.01

Dokumentskrin av oädel metall ....

83.03

Dolomit ................................................... 25.18

Domkrafter ............................................... 84.22

Doppvärmare ............................................ 85.12

Draggar ..................................................... 73.30

Dragon: se Köksväxter

Dragregulatorer .................................... 90.24

delar och tillbehör därtill ........... 90.29

Dragskivor ............................................... 82.05

Dragspel ..................................................... 92.04

delar och tillbehör därtill............... 92.10

Dragstift ..................................................... 90.16

Dragtruckar ........................................... 87.07

Drakar ........................................................ 88.02

delar därtill........................................... 88.03

Drank och drav .................................... 23.03

Dressiner ...................................... 86.04, 86.06

delar därtill ........................................ 86.09

Driv- och transportremmar:

innehållande gummi ....................... 40.10

av textilmaterial ................................ 59.16

Druvmust ....................................... 22.04—05

Drycker ................................................. Kap. 22

Duk, av

aluminiumtråd .................................... 76.13

gummi ....................................... 40.05, 40.08

järn- eller ståltråd ........................... 73.27

koppar .................................................... 74.11

Dun: se Fjäder

Dupliceringsmaskiner............................ 84.54

delar och tillbehör därtill............... 84.55

Däck av gummi, för hjul ................... 40.11

Dörramar av järn eller stål ............... 73.21

Dörrar till kassavalv ............................ 83.03

Dörrstängare ............................................. 83.02

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

141

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Etuier:

E

med första förband ................ ........ 30.05

Ebonit och varor därav ............... 40.15—16

av läder etc............................... ........ 42.02

EU ..............................................................

06.02

av trä ......................................... ........ 44.27

Ekolod ........................................................

90.28

Etylalkohol .................................. .

22.08—09

delar och tillbehör därtill ...........

90.29

Ekvatorialer .............................................

90.06

Eldningsapparater ..................................

84.13

F

Eldvapen ........................................... 93.02—04

Fackverk, av

delar därtill .......................................

93.06

aluminium.................................. ......... 76.08

Elektricitetsmätare ................................

90.26

järn eller stål............................. ........ 73.21

delar och tillbehör därtill...............

90.29

Faktis .............................................. ........ 40.02

Elektroder för svetsning eller lödning

83.15

Fallskärmar ................................ ........ 88.04

Elektromedicinska apparater..............

90.17

Falsapparater .............................. ........ 84.35

Elektrondiffraktionskameror och

Faner ................................................ ........ 44.14

elektronmikroskop ............................

90.11

Farmaceutiska artiklar av glas ....

70.17

Elektronrör .............................................

85.21

Farmaceutiska produkter ......... . . . Kap. 30

Elfenben:

Fartyg ............................................. . . . Kap. 89

bearbetat; varor därav ...................

95.03

Fat, av

obearbetat ...........................................

05.10

aluminium ................................ ........ 76.10

Eldstadsrostar ........................................

84.13

järn- eller stålplåt ................. ........ 73.23

Emaljfärger, beredda ........................

32.08

trä ............................................... ........ 44.22

Emaljmassa:

Fenantren ........................................ ........ 29.01

icke frittad .......................................

32.08

Fenoler och fenolalkoholer . . . ........ 29.06

annan .....................................................

70.02

Fenolsyror ...................................... ........ 29.16

Emulsionsfärger .....................................

32.09

Fenylendiamin ............................ ........ 29.22

Enbär .........................................................

09.09

Ferrocerium .................................. ........ 36.07

Enzymer ....................................................

29.40

F'errolegeringar ............................ ........ 73.02

Epoxialkoholer, epoxider, epoxietrar

Ferrosulfat ..................................... ........ 28.38

och epoxifenoler med tre eller fyra

F'ettalkoholer, icke isolerade . ......... 15.10

atomer i ringen ................................

29.09

Fetter:

Erica ...........................................................

06.02

av svin eller fjäderfä, icke smälta

Esparsett .................................................

12.10

eller pressade .......................... ........ 02.05

Estrar:

kakaosmör .................................. ........ 18.04

cellulosa- ............................................

39.03

andra ......................................... . . . Kap. 15

av glykosider ....................................

29.41

Fettsyror, icke kemiskt definierade 15.10

harts- ...................................................

39.05

Fiberduk samt varor därav . . . ......... 59.03

av oorganiska syror ........... Kap. 29 : VIII

Ficklampor .................................. ........ 85.10

av växtalkaloider ..............................

29.42

Fickor av textilmaterial ......... ........ 61.11

Eteralkoholer, eteralkoholfenoler,

Fickur ....................................................... 91.01

eterfenoler och eterperoxider ....

29.08

delar därtill ............... 91.07, 91.09, 91.11

Etiketter, av

Fikon, färska eller torkade . . . ........ 08.03

papper eller papp ............................

48.19

Filar:

textilmaterial .......................................

58.06

nagel- ........................................... ........ 82.13

Eliketteringsmaskiner............................

84.19

a ndra ......................................... ........ 82.03

Et rar:

Film, fotografisk ........................ . . . Kap. 37

cellulosa- .............................................

39.03

Filmspolar .................................. ........ 90.10

av glykosider .......................................

29.41

Filt, stampad, samt varor därav• . . . .

59.02

av växtalkaloider ................................

29.42

Filtar, res- och säng-:

andra ....................................................

29.08

begagnade .................................. ........ 63.01

Etsningar .................................................

99.02

andra .......................................... .......... 62.01

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Filterdukar av textilmaterial .

59.17

Filterplattor av pappersmassa

48.08

Filtrerapparater .........................

84.18

Finkelolja ....................................

38.19

Fisk och fisklever samt ätbar

rom och fiskmjölke:

fisk-

beredd eller konserverad . . .

16.04

färsk, kyld, fryst etc............

Kap. 3

Fiskavfall .................................... 05.05,

23.01

Fiskefartyg ..................................

89.01

Fiskknivar av oädel metall . . .

82.14

Fiskkrokar......................................

Fisklever: se Fisk

97.07

Fisklim ........................................

Fiskmjölke: se Fisk

35.03,

35.06

Fisknät ..........................................

59.05

Fiskredskap ...............................

97.07

Fiskrom: se Fisk

Fjädrar och dun:

'

bearbetade; varor därav .. .

67.01

obearbetade eller enkelt beredda . .

Fjäderbrickor, av

05.07

järn eller stål .........................

73.32

koppar ........................................

74.15

Fjäderbössor ..................................

93.05

delar därtill .............................

Fjäderfä:

93.06

levande ......................................

01.05

slaktat ........................................

02.02

Fjäderpistoler ..............................

93.05

delar därtill .............................

Fjädrar, av

93.06

järn eller stål ............................

73.35

koppar ..........................................

Fjäll: se Pulver

Flaskor:

74.16

av aluminium .........................

76.10

form- ............................................

84.60

av glas ......................................

70.10

av järn- eller stålplåt............

Flingor, av

73.23

glas ............................................

32.08

potatis .........................................

11.05

Flinta ..............................................

25.17

Flodsprutor ..................................

89.03

Fluoborater av metaller ........

28.29

Fluor ...............................................

28.01

Fluorider av metaller.................

28.29

Fluosilikater av metaller ........

28.29

Flussmedel .....................................

38.13

Flusspat .........................................

25.31

Flygmaskiner ........................................ 88.02

delar därtill ...................................... 88.08

Flytdockor ................................................ 89.03

Fläktar:

bord-, köks- o. d........................... 85.06

andra ................................................... 84.11

Fläsk:

berett eller konserverat ........... 16.01—02

färskt, kylt, fryst etc........................Kap. 2

Flätningsmaterial, vegetabiliskt ....

14.01

varor därav .................................... Kap. 46

Flätor, av

flätningsmaterial ................................ 46.01

textilmaterial .................................... 58.07

Foder till huvudbonader ................... 65.07

Foderbetor ................................................ 12.10

Foderkål ................................................. 12.10

Fodermedel, beredda ............................ 23.07

Foderpressar ............................................. 84.25

Foderrotfrukter och andra foderväxter 12.10

Fodral ........................................................ 42.02

Folier, av

aluminium ........................................... 76.04

bly ........................................................... 78.04

koppar ................................................. 74.05

magnesium ........................................... 77.02

nickel ..................................................... 75.03

tenn ....................................................... 80.04

zink ......................................................... 79.03

Fordon:

leksaks- ............................................... 97.01

andra ................................................. Kap. 87

Formflaskor ............................................ 84.60

Fosfater ............... 25.10, 28.40, 31.03, 31.05

Fosfatkrita ................................................ 25.10

Fosfider .................................................... 28.55

Fosfiter av metaller ............................ 28.40

Fosfoaminolipider ................................ 29.24

Fosforgödselmedel ................... 31.03, 31.05

Fosforklorider och fosforylklorid . . 28.14

Fosforpentoxid och fosforsyra ....

28.10

F’osfortrisulfid ......................................... 28.15

Fotoelektriska celler ............................ 85.21

Fotografier ............................................... 49.11

Foto- och kinoapparater ........... 90.07—10

Fotogrammetriska instrument och

apparater ............................................. 90.14

Fotokatodrör ............................................. 85.21

F’otometrar ............................................... 90.25

Frankostämplingsmaskiner ............... 84.52

delar och tillbehör därtill ........... 84.55

Tulltaxe-

nummer

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Frimärken:

omakulerade och gångbara

här

i landet ........................................ . . . .

49.07

andra .............................................. .... 99.04

Frimärksautomater....................... . . . . 84.58

Fritta ................................................. . . . .

32.08

Frottévävnader av bomull ........... . . . . 55.08

Frukter:

konstgjorda samt varor därav .. . .

67.02

andra ............... Kap. 8, Kap. 12, Kap. 20

Fruktgeléer ....................................... . ...

20.05

Fruktkärnor:

utgörande snidningsmaterial . . . . .

14.04

med huvudsaklig användning som

människoföda, ej hänförliga till

annat nummer ............................. .. . . 12.08

Fruktmos och fruktpastor........... . . . .

20.05

Fruktpressar:

elektriska, för hushållsbruk . . . . . .

85.06

andra .............................................. . ...

84.27

Fruktskal, ätbara:

kanderade, glaserade etc.......... . . . .

20.04

av citrusfrukter eller melon ... ..

08.13

Frön:

utgörande snidningsmaterial

. . ..

14.04

andra ............................................... . Kap. 12

Fulminater av metaller ...............

...

28.44

Fyrskepp ............................................. . . . .

89.03

Fyrverkeripjäser ............................ .. . .

36.05

Fågelskinn:

bearbetade ..................................... ...

67.01

andra ................................................. ...

05.07

Fångvagnar för järnvägar............. ...

86.05

delar därtill .................................. ...

86.09

Får .......................................................... . .

01.04

Fårull ............................................. 53.01, 53.05

Fälgband av gummi ..................... . . .

40.11

Fältspat ............................................. ...

25.31

Fänkål:

utgörande krydda ..................... ...

09.09

annan: se Köksväxter

Färgband och färgdynor ............. . . .

98.08

Färger ............................ 32.08—10 , 32.12—13

Färgfolier ........................................... . . .

32.09

Färgpennor och färgstift ............. . . .

98.05

Färgämnen:

i detaljhandelsförpackningar . . . .

32.09

andra .............................................

32.04—07

Födclsedagskort.................................

. .

49.09

Fönsterpapper ..................................

. .

48.11

Fönsterramar av järn eller stål . . . .

73.21

143

Tulltaxe-

nummer

Förarhytter ................................... ....

87.05

Förbränningskolvmotorer .......... ___

84.06

Föremål för samlingar ............... ....

99.05

Förladdningar ................................ ....

93.07

Förminskningsapparater .......... ....

90.09

Förpackningar, av

papper eller papp ................... ....

48.16

trä ....................................................

44.21—22

Förpackningsmaskiner................ ....

84.19

F'örpackningstuber, av:

aluminium .................................... ....

76.10

bly ................................................. ....

78.06

tenn .............................................

.... 80.06

Förstoringsapparater .................. ...........90.09

Försäljningsautomater ............... ....

84.58

Förtjockningsmedel, naturliga etc. . .

13.03

Förtöjningsbojar ............................ ....

89.05

Förvaringsfack .............................

....

83.04

Förvärmare .................................... ....

84.02

G

Gafflar, av oädel metall ........... ....

82.14

Gagat:

bearbetad; varor därav .......... . . . .

95.07

obearbetad .................................. .. . .

25.25

Galla ................................................. ___

05.14

Galler, av

aluminiumtråd ........................... ....

76.13

järn- eller ståltråd ................... . . . .

73.27

koppartråd .................................... . . . .

74.11

Gallium och varor därav ........... . . . .

81.04

Gallussyra .......................................... ....

29.16

Galvaniska element....................... . . . .

85.03

Gardiner ........................................... .. . . 62.02

Garn:

av textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med gummi ..........

40.06—07

av textilfibrer i förening med me-

talltråd eller överdraget med me-

tall ................................................. . . . .

52.01

bind- och segel-.......................... . . . .

59.04

överspunnet samt snilj-.......... . . . .

58.07

av asbest .................................... . . . .

68.13

av bomull .....................................

55.05—06

av djurhår ..................................

53.06—10

av glasfibrer .............................. . . . .

70.20

av hampa, mjuk ....................... . . . .

57.05

av jute .......................................... . . . .

57.06

av lin eller rami ...................

54.03—04

av natursilke ..............................

50.04—07

av papper ................................... . . ..

57.08

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

av syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

korta .................................... . .

56.04—05

ändlösa ............................... 51.01,

51.03

av andra vegetabiliska textilfib-

rer .............................................

57.07

Garvsyror samt föreningar därav . .

32.02

Garvämnen, syntetiska ...........

32.03

Garvämnesextrakter, vegetabiliska . .

32.01

Gasanalysapparater ...................

90.25

Gasgeneratorer ...........................

84.03

Gasmasker ..................................

90.18

Gasmätare ....................................

90.26

delar och tillbehör därtill

90.29

Gasreningsmassa:

använd .......................................

38.04

annan .......................................

38.19

Gaständare ....................................

98.10

Gasurladdningslampor..............

85.20

Gasvatten ....................................

38.04

Gasvävnader av bomull ...........

55.07

Gatsten ..........................................

68.01

Gelatin:

härdat .......................................

39.04

annat .........................................

35.03

varor därav .......................

95.08

Gelatinderivat ............................

35.03

Gem ...............................................

83.05

Generatorer:

elektriska ................................ 85.01,

85.08

gas- ...........................................

84.03

Genomströmningsmätare

90.24

delar och tillbehör därtill . .

90.29

Geodetiska och geofysiska instrument

och apparater .......................

90.14

Germanium och varor därav

81.04

Getter ..............................................

01.04

Gevär ............................................. . .

93.03—05

delar därtill..............................

93.06

Gips, bränd...................................

25.20

varor därav ..............................

68.10

Gipspreparat för dentalbruk

38.19

Gipssten ........................................

25.20

Gjutformar .................................. 84.43,

84.60

Gjutmaskiner och gjutskänkar för

'metallindustrin ...................

84.43

Gladiolus .......................................

06.01

Glansmetallpreparat, flytande

32.08

Glas och varor därav ............... . . . . Kap. 70

Glas:

för belysningsändamål . . . .

70.14

Tulltaxe-

nummer

till termosflaskor ............................ 70.12

till ur, solglasögon etc....................... 70.15

Glasavfall .................................................. 70.01

Glasbearbetningsmaskiner .... 84.46,

84.57

Glasbitar till mosaikarbeten ........... 70.19

Glasfibrer och varor därav ............... 70.20

Glasflingor ............................................... 32.08

Glasfärger, beredda ............................ 32.08

Glaskolvar till elektriska lampor etc. 70.11

Glaskorn .................................................... 32.08

Glasmassa ................................................. 70.01

Glasmålningar ....................................... 70.07

Glasmästardiamanter, monterade . .

82.04

Glaspulver ................................................. 32.08

Glaspärlor ............................................... 70.19

Glasrör till elektriska lampor etc. . .

70.11

Glass och glasspulver............... 18.06, 21.07

Glasskärv ................................................. 70.01

Glasull och varor därav ................... 70.20

Glasyrmassa:

icke frittad ............................................32.08

annan ..................................................... 70.02

Glasögon ................................................. 90.04

Glidlager ................................................... 84.63

Glimmer:

järn- ....................................................... 25.09

annan, obearbetad ............................ 25.26

bearbetad; varor därav .................... 68.15

Glimmeravfall ......................................... 25.26

Glober av glas för tillverkning av

urglas etc................................................. 70.15

Gluten och glutenmjöl ....................... 11.09

Glycerin, glycerol, glycerollut och

glycerolvatten .................................... 15.11

Glykosider ............................................... 29.41

Glättmedel, beredda................................ 38.12

Glödkatodrör.................................. 85.21

Glödlampor ............................................. 85.20

Glödlampshållare ................................ 85.19

Glödspån ................................................... 26.02

Glödstrumpor samt slangformiga äm­

nen därtill ........................................... 59.14

Gobelänger ................................................. 58.03

Godsvagnar för järnvägar och spår­

vägar ..................................................... 86.07

delar därtill........................................... 86.09

Golvbeläggningsmaterial:

med botten av papp eller papper. .

48.12

med botten av textilmaterial ....

59.10

Golvbonare ................................................ 85.06

Golv- och vägplattor av keramiskt

material ....................................... 69.07—08

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Gongonger ...................................... .....

83.11

Guttaperka ......................................... ...

40.01

Grafit:

Gymnastikredskap och gymnastikut-

konstgjord .................................

38.01

rustning ......................................... . . .

97.06

naturlig ......................................

25.04

Gänghuvuden ..................................... . . .

84.48

Grammofoner ..............................

92.11

Gödselmedel ..................................... . Kap. 31

delar och tillbehör därtill . . .

92.13

Gödselspridare .................................. ...

84.24

Grammofonskivor .....................

92.12

Gördlar, ortopediska........................ . ..

90.19

Gran ...............................................

06.02

Göt ....................................................... . . .

73.06

Granit ...............................................

25.16

Götkokiller .......................................... ...

84.43

Granulerat järn och stål.............

73.04

Grapefrukter, färska eller torkade . .

08.02

TJ

Gravyrer .........................................

99.02

Grepar ...........................................

82.01

Hackor ............................................... . . . 82.01

Grevar .............................................

23.01

Hafnium och varor därav ............ ...

81.04

Grifflar.............................................

98.05

Hagel ................................................... ... 93.07

Groddar av spannmål .............

11.02

Hakar ................................................. ...

83.09

Groningsapparater .....................

84.28

Hakremmar till huvudbonader . . . .. .

65.07

Grundämnen, kemiska:

Hallon, färska .................................. . . . 08.08

radioaktiva .................................

28.50

Halm:

andra ........................................... . . Kap. 28:1

blekt eller färgad, utgörande flät-

Grus...................................................

25.17

ningsmaterial .............................. . . .

14.01

Gryn, av

obearbetad eller enbart hackad ..

12.09

potatis ........................................

11.05

Halmhylsor ...................................... . . .

46.02

sago eller till nr 07.06 hänförliga

Halmknivar......................................... ... 82.01

rötter och rotknölar ............

11.06

Halmpressar ..................................... . . .

84.25

spannmål ...................................

11.02

Halogener ......................................... ... 28.01

stärkelse ...................................

19.04

Halogenider av ickemetaller . . . . . .

28.14

Grålumppapp och grålumppapper ..

48.01

Halsdukar ............................................ ... 61.06

Grädde ........................................ . .

04.01—02

Hampa, mjuk .................................. . ..

57.01

Gräs till prydnad ......................

06.04

Handborrar ........................................ ...

82.04

Gräsfrön ....................................... .

12.03

Handbrynstenar .............................. . . .

68.05

Gräsklippningsmaskiner .........

84.25

Handdukar av textilmaterial . . . .. . 62.02

Grävmaskiner...............................

84.23

Handpolerstenar .............................. . . .

68.05

Guano ............................................. 31.01,

31.05

Handredskap, ej hänförliga till an-

Guava, färsk eller torkad ....

08.01

nät nummer ................................. . . .

82.04

Guld och guldlegeringar samt varor

Handsiktar ......................................... ...

96.06

därav ........................................ . . . . Kap. 71

Handskar, av

Guldslagarhinna:

gummi ............................................. . . .

40.13

varor därav ............................

42.06

läder eller skinn ......................... . . .

42.03

Guldsmedssopor..........................

71.11

Handskrifter ...................................... . . .

49.06

Guldsmedsvaror ........................

71.13

Handstämplar .................................. . . .

98.07

Gummi och varor därav .... . . . . Kap. 40

Handsågar .......................................... ... 82.02

Gummi arabicum ......................

13.02

Handsåll ............................................. . ..

96.06

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Handtag av trä ................................. ...

44.25

Gummi, syntetiskt ...................

40.02

ämnen därtill .............................. . . .

44.10

Gummiarter, naturliga ...........

13.02

Handverktyg:

varor därav, gjutna eller formade

95.08

elektromekaniska ........................ ...

85.05

Gummilösningar .......................

40.06

pneumatiska eller kombinerade

Gummircgenerat ........................

40.03

med icke elektrisk motor ......... . . .

84.49

Gungor för nöjesfält e. d..........

97.08

av trä ...............................................

44.25

Gurkor: se Köksväxter

andra ................................................

Kap. 82

Gut av nalursilkc (ej steril)

50.08

Handväskor ...................................... . .

42.02

10 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

146

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Harpor ...........................................

92.01

Huvudbonader:

delar och tillbehör därtill . . . .

92.09—10

begagnade ....................... ...........

63.01

Hartser:

av asbest ......................................

68.13

konst- ....................................... ... Kap. 39

andra .............................................

65.03—06

naturliga ...................................

13.02

Hydrazin.............................................

28.28

varor därav, gjutna eller formade

95.08

oorganiska salter därav...........

28.28

Hartsestrar ...................................

39.05

organiska derivat därav ....

29.29

Hartsoljor, hartssprit och hartssyror

38.08

Hydrider ...........................................

28.57

Harvar ...........................................

84.24

Hydrogen ...........................................

28.04

Hasselnötter .................................

08.05

Hydrogencyanid..............................

28.13

Hastighetsmätare ......................

90.27

Hydrogenklorid ............................

28.06

delar och tillbehör därtill

90.29

Hydrogenperoxid ...........................

28.54

Hattar ........................................... . .

65.03—06

Hydrografiska och hydrologiska in-

Hattaskar ....................................

42.02

strument och apparater...........

90.14

Hattformar ...................................

84.39

Hydrokinon ....................................

29.06

Hatthyllor och hatthängare . .

83.02

Hydrosulfiter av metaller..........

28.36

Hattstumpar .............................. . .

65.01—02

Hydroxider av metaller ........... Kap. 28-.IV

Hattämnen av stampad filt . .

65.01

Hydroxylamin ................................

28.28

Havre ............................................

10.04

oorganiska salter därav...........

28.28

Hektografmassa ........................

98.09

organiska derivat därav ....

29.29

Hemiacetaler ..............................

29.10

Hygieniska artiklar, av

Heterocykliska föreningar . . . .

29.35

glas ..................................................

70.17

Hexametylentetramin, utgörande

mjukgummi ................................

40.12

bränsle.......................................

36.08

Hygrometrar ...................................

90.23

Hirs ...............................................

10.07

Hyllremsor av papper...................

48.21

Hissar .............................................

84.22

Hypobromiter av metaller...........

28.33

Hoar av keramiskt material . .

69.09

Hypofosfiter av metaller ...........

28.40

Honung:

Hypokloriter av metaller ...........

28.31

konstgjord ................................

17.02

Hyskor ...............................................

83.09

naturlig .....................................

04.06

Hyvelstockar....................................

44.25

Hormoner ....................................

29.39

Hålslag ...............................................

84.54

Horn:

delar och tillbehör därtill ....

84.55

bearbetat; varor därav . . . .

95.05

Håltegel .............................................

69.04

obearbetat ................................

05.09

Hår:

Hovar ............................................

05.09

djur-:

Hudar, oberedda .......................

41.01

till borstbinderiarbeten ....

05.02

Hudlim .......................................... 35.03,

35.06

bearbetade för perukmakeriar-

Hudpulver ....................................

35.04

beten; varor därav ...............

67.03—04

Huggknivar ...................................

82.13

andra ............................ 53.01—02,

53.05

Huggpipor ....................................

82.03

människo-:

Humle ...........................................

12.06

bearbetat; varor därav ....

67.03—04

Humleextrakt ............................

13.03

obearbetat ................................

05.01

Humlemjöl ...................................

12.06

Hårklippningsmaskiner:

Hus, monteringsfärdiga ...........

44.23

elektriska .......................................

85.07

Husbloss ....................................... 35.03,

35.06

andra...............................................

82.13

Hushållsapparater, elektromekaniska

85.06

Hårklämmor och hårnålar ....

73.34

Hushållsartiklar, av

Hårnät, av

aluminium ................................

76.15

människohår ................................

67.04

järn eller stål .......................

73.38

textilmaterial ..............................

65.05

keramiskt material ............. . .

69.11—12

Hårspännen ....................................

98.12

koppar ........................................

74.18

Hårtorkningsapparater och hårtångs-

trä ...............................................

44.24

värmare ........................................

85.12

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

147

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Håvar .............................................

97.07

Ister:

Häckar ...........................................

44.21

icke utsmält eller utpressat . ........ 02.05

Häftapparater...............................

84.54

utsmält eller utpressat ........ ........ 15.01

delar och tillbehör därtill

84.55

Isterolja, ej beredd ..................... ........ 15.03

Häftplåster, medicinskt ...........

30.04

Isättningar till kläder............... ........ 61.08

Häftstift, av

järn eller stål .........................

73.31

koppar .......................................

74.14

Hälskydd .......................................

64.05

J

Hängslen .......................................

61.09

Jacquardkort av papp................. ........ 48.21

Hästar .............................................

01.01

Jacquardmaskiner ..................... ........ 84.38

Hö .....................................................

12.10

Jaktredskap ................................... ........ 97.07

Höfthållare ...................................

61.09

Jet:

Högafflar ......................................

82.01

bearbetad; varor därav ........ ........ 95.07

Högtalare ......................................

85.14

obearbetad ........................................... 25.25

Högtrycksrör ................................

73.19

Jod ................................................... ........ 28.01

Höknivar .........................................

82.01

Jodater och jodider av metaller• .. . . 28.34

Hörapparater för lomhörda . .

90.19

Johannesbröd ................................ ........ 12.08

Jordarter, kiseldioxidhaltiga

......

25.12

värmeisolerande produkter

därav 69.01

I

Jordartsmetaller, alkaliska eller säll-

Ickemetaller ..................................

28.04

synta .................................. .. . . . ........ 28.05

Ickemetallorganiska föreningar . . Kap. 29 :X

Jordartsmetaller, sällsynta:

Idrottsredskap och idrottsutrustning

97.06

föreningar därav ..................... ........ 28.52

Iläggningsapparater ..................

84.35

Jordglober ...................................... ......... 49.05

Imido- och iminoföreningar . .

29.26

Jordgubbar ...................... 08.08, 08.10, 08.11

Immunsera .....................................

30.02

Jordnötter ....................................... ........ 12.01

Indigo, naturlig .........................

32.05

Jordpigment ................................. ........ 25.09

Indium och varor därav.............

81.04

Jordärtskockor .............................. ......... 07.06

Induktansspolar .......................

85.01

Julgransljus ................................... ........ 34.06

Infattningar till glasögon o. d.

90.03

Julgransprydnader ..................... ........ 97.05

Infusoriejord:

Julkort ............................................. ........ 49.09

aktiverad ...................................

38.03

Julprydnader ................................. ........ 97.05

annan ..........................................

25.12

Jute ................................................... ........ 57.03

värmeisolerande produkter

därav

69.01

Järn och stål samt varor därav . . Kap. 73

Inhalationsterapeutiska apparater . .

90.18

Järncerium ..................................... ........ 36.07

Inläggssulor ..................................

64.05

Järnglimmer, naturlig ................. ........ 25.09

Inomhusspel ..............................

97.04

Järnhydroxider ............................ ........ 28.23

Inredningsartiklar av keramiskt ma-

Järnkonstruktioner ............................... 73.21

terial ..........................................

69.13

Järnoxider ...................................... ......... 28.23

Insektsbekämpningsmedel ......

38.11

Järnsulfider, naturliga ............. ........ 25.02

Insektsvaxer ..................................

15.15

Järnsvamp ..................................... ........ 73.05

Inulin .............................................

11.08

Järnvägsmateriel .......................... . .. Kap. 86

Invalidvagnar ............................ 87.11,

87.13

Järnvägssliprar, av

Is ........................................................

22.01

järn eller stål ......................... ......... 73.16

Isolatorer ......................................

85.25

trä ................................................. ........ 44.07

Isolerdetaljcr, elektriska, helt av iso-

Järnvägsvagnar ............................ . 86.04—07

lormaterial .................................. .

85.25—26

delar därtill ............................. ........ 86.09

Isoleringsrutor av glas .......... ..

70.07

Jäst:

Isolerrör av oädel metall .........

85.27

utgörande läkemedel............... ........ 30.03

Isop ...................................................

12.07

annan .......................................... ........ 21.06

Isotoper och föreningar därav

28.5 0—51

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

K

Kameror:

Kablar:

televisions- ..................

......... 85.15

elektriska ................................

85.23

andra ............................ . . 90.07—08, 90.11

av aluminiumtråd .................

76.12

Kamfer ............................

.......... 29.13

av järn- eller ståltråd..........

73.25

Kamgarn ........................... .. 53.07—08, 53.10

av koppartråd ........................

74.10

Kaminer:

Kadmium och varor därav . .

81.04

elektriska ...................

........... 85.12

Kaffe ...............................................

09.01

av järn eller stål ....

.......... 73.36

Kaffeextrakter och kaffeessenser

21.02

Kammar ...........................

.......... 98.12

Kaffekvarnar ..............................

82.08

Kampingartiklar ...........

........... 62.04

Kaffesurrogat:

Kanariefrö .......................

.......... 10.07

innehållande kaffe ...............

09.01

Kanel och kanelknopp

........... 09.06

andra, rostade ........................

21.01

Kanfas ...............................

.......... 59.07

Kakaobönor ................................

18.01

Kantsten............................

........... 68.01

Kakaofett .....................................

18.04

Kaolin ...............................

.......... 25.07

Kakaomassa ................................

18.03

Kapock ..............................

........... 14.02

Kakaopulver ..............................

18.05

Kappsäckslås ..................

.......... 83.01

Kakaoskal ....................................

18.02

Kapris: se Köksväxter

Kakaosmör ...................................

18.04

Kapsyler............................

........... 83.13

Kalandrar ....................................

84.16

Kapsyleringsmaskiner .

.......... 84.19

Kalciumaluminiumfosfater, naturliga

25.10

Kar, av

Kalciumcyanamid, innehållande högst

aluminium ..................

........... 76.09

25 viktprocent nitrogen .... 31.02,

31.05

järn eller stål ...........

........... 73.22

Kalciumfosfater . 25.10, 28.40, 31.03,

31.05

keramiskt material . .

........... 69.09

Kalciumhypoklorit ................... ...........

28.31

koppar ..........................

.......... 74.09

Kalciumkarbid ............................

28.56

trä ...................................

........... 44.22

Kalciummagnesiumnitrat .... 31.02,

31.05

Karbider ...........................

........... 28.56

Kalcium nitrat, innehållande högst 16

Karbonater:

viktprocent nitrogen ..........

31.02,

31.05

bariumkarbonat, naturligt

........... 25.11

Kaliumaluminiumsulfat .........

28.38

magnesiumkarbonat, naturligt ....

25.19

Kaliumfosfater............................

28.40

andra, av metaller . .

........... 28.42

Kaligödselmedel ........................ ..

31.04—05

Karbonpapper ...............

........... 48.13

Kaliumhydroxid .......................

28.17

Karbonråpapper ........... ........... ........... 48.01

Kaliumklorid............................... . .

31.04—05

Kardbeslag ......................

.......... 84.38

Kaliummagnesiumsulfat, innehållan-

Kardemumma..................

........... 09.08

de högst 30 viktprocent KsO . .

31.04—05

Kardgarn .......................... 53.06, 53.08, 53.10

Kaliumperoxid ...........................

28.17

Karnevalsartiklar...........

........... 97.05

Kaliumsalter, råa...................... ..

31.04—05

Karosserier ......................

........... 87.05

Kaliumsilikater ..........................

28.45

Kartonger ........................

48.16—17

Kaliumsulfat, innehållande högst 52

Kartor................................ ........... ........... 49.05

viktprocent KeO ................... . .

31.04—05

Karuseller .......................

.......... 97.08

Kaliumxantogenater..................

29.31

Kasein:

Kalk ...............................................

25.22

härdat ............................

........... 39.04

Kalkerväv .................................... ...........

59.07

annat ............................ ........... ........... 35.01

Kalksten:

Kaseinater och andra kaseinderivat..

35.01

för kalk- eller cementtillverkning

Kaseinlim ........................

35.01, 35.06

etc..................................................

25.21

Kasjunötter ....................

.......... 08.01

annan .......................................

25.15

Kassakistor ...................

........... 83.03

Kalktuff ........................................ ...........

25.15

Kassakontrollapparater

........... 84.52

Kallvattenfärger .......................

32.09

delar och tillbehör därtill . . ........... 84.55

Kamaxlar .....................................

84.63

Kassaskåp .......................

........... 83.03

Kamelia .........................................

06.02

Kassetter till kameror

. .

90.07—08

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

149

Tulltaxe-

nummer

Kassuner ...............................................

.

89.05

Kastanjer .............................................. . .

08.05

Kastanjetter ........................................ . .

92.06

delar och tillbehör därtill.......... . .

92.10

Kataplasmer ........................................ . .

30.04

Katapulter .............................................

.

88.05

Katgut:

steril .................................................

.

30.05

av natursilke .................................... . .

50.08

av syntetiskt eller konstgjort tex-

tilmaterial ....................................... . .

51.02

av tarmar etc.................................... . .

42.06

Katodstrålerör ..................................... . .

85.21

Kautschuk och varor därav ........... Kap. 40

Kaviar och kaviarersättning .. . . . .

16.04

Kedjor, av

järn eller stål ................................ . .

73.29

koppar ............................................... . .

74.13

Kemiska föreningar:

oorganiska .......................................

Kap. 28

organiska ........................................

Kap. 29

Keramiska produkter.......................

Kap. 69

skärvor och brottstycken därav . .

25.32

Ketonaldehyder, ketonalkoholer, keto-

ner och ketonfenoler ................... . .

29.13

Ketonsyror ........................................... . .

29.16

Kikare .................................................... . .

90.05

Kilar:

klyv- ................................................... . . 82.01

av järn eller stål ........................... . .

73.32

av koppar ......................................... . .

74.15

Kimrök ................................................ . .

28.03

Kinoapparater .................................... . .

90.08

Kinofilm ....................................... 37.06, 37.07

Kinonaldehyder, kinonalkoholer, kino-

ner och kinonfenoler ................... . .

29.13

Kinoprojektorer ................................ , .

90.08

Kirurgiska instrument......................

.

90.17

Kisel ....................................................... . .

28.04

Kiselgur ................................................. . .

25.12

värmeisolerande produkter därav 69.01

Kiseljärn och kiselmanganjärn . . . . .

73.02

Kitt ....................................................... . .

32.12

Klämmer till häftapparater .......... . .

83.05

Klarspån ............................................... . .

44.09

Klementiner, färska eller torkade

08.02

Kli ........................................................... . .

23.02

Klichéer och klichétillverkningsm a-

skiner ................................................. . .

84.34

Klippnät, av

aluminium .......................................

76.14

Tulltaxe-

nummer

järn eller stål .................................... 73.28

koppar ................................................... 74.12

Klippverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ................................................. 82.13

Klister .................................................... Kap. 35

Klor (av djur) ....................................... 05.09

Klor .............................................................. 28.01

Klorater av metaller ........................... 28.32

Klorfluorkolväten ................................... 29.02

Klorider av metaller ............................ 28.30

Kloriter av metaller ............................ 28.31

Klorkalk .................................................... 28.31

Klorsulfonsyra ........................................ 28.06

Klorväte ................................................... 28.06

Klosettskålar ............................................ 69.10

Kläder:

begagnade ............................................. 63.01

av asbest ................................................ 68.13

av gummi ............................................. 40.13

av läder eller konstläder ............... 42.03

av trikå ........................................... Kap. 60

av vävnader eller filt................... Kap. 61

Klämplattor ............................................. 73.16

Klövar ....................................................... 05.09

Klöver .......................................................... 12.10

Klöverfrön ............................................... 12.03

Klövolja ..................................................... 15.06

Knalldosor ................................................. 36.05

Knappar och knappformar ............... 98.01

Knappnålar, av

järn eller stål....................................... 73.34

koppar .................................................... 74.19

Knappämnen ........................................... 98.01

Knivar:

av oädel metall:

fisk- och smör- ............................ 82.14

hugg-, för slakt och charkuteri. .

82.13

hö- och halm- ................................ 82.01

maskin- ............................................. 82.06

rak- ...................................................... 82.11

röj- ..................................................... 82.01

andra ................................................. 82.09

Knivblad, till

knivar, hänförliga till nr 82.09 . .

82.10

rakknivar ............................................. 82.11

Knäskydd av gummielastisk trikåväv 60.06

Koaxialkabel ............................................. 85.23

Kobolt och varor därav........................ 81.04

Kobolthydroxider och koboltoxider . .

28.24

Koffertar .................................................... 42.02

Koffertlås ................................................. 83.01

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Kokapparater:

för hushållsbruk:

elektriska .................................. . . . 85.12

av järn eller stål..................... .. . 73.36

v av koppar ...................................

. .

74.17

andra ...............................................

. .

84.17

Kokosnötter, färska eller torkade . . 08.01

Koks:

av mineraltjärbeck .....................

. .

27.08

petroleum-......................................

. .

27.14

av stenkol, brunkol eller torv .

. .

27.04

Kol:

artiklar därav, för elektriskt ända-

mål .................................................

. .

85.24

aktiverat .........................................

. .

38.03

brun- .................................................

. .

27.02

djur-..................................................

. .

38.02

kemiskt rent ................................. .. . 28.03

retort- .............................................

. .

27.05

rit-..................................................... ... 98.05

sten- ..................................................

. .

27.01

trä- ....................................................

. .

44.02

Kolborstar ...........................................

. .

85.24

Koldioxid .............................................

. .

28.13

Koldisulfid .......................... ..............

. .

28.15

Kollergångsstenar .........................

. .

68.04

Kollodiumemulsion, ljuskänslig .

. .

37.08

Kolofonium .........................

. .

38.08

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Kolsvavla ......................................

. .

28.15

Kolsyra ...............................................

. .

28.13

Kolväten:

gasformiga ......................................

..

27.11

andra ................................................

. .

29.01

Kompasser ................................

. .

90.14

Kompressorer .....................................

..

84.11

Kondensatorer ................................

. .

85.18

Kondensatorpapper .........................

. .

48.01

Konsoler ..............................

.

83.02

Konstbast.............................

..

51.02

Konstgjorda textilfibrer:

korta ...............................................

Kap. 56

ändlösa .............................................

Kap. 51

Konstister ..............................

. .

15.13

Konstläder .............................

..

41.10

Konstnärsfärger ..............................

. .

32.10

Konsttarmar ....................................

. .

39.04

Konstverk ...........................................

Kap. 99

Kontorsartiklar, av

glas ...................................................

..

70.13

oädel metall ..............................

83.04—05

papper eller papp .......................

. .

48.18

Tulltaxe-

nummer

Kontorsböcker ................................

48.18

Kontorsmaskiner ............................

84.51—54

delar och tillbehör därtill . . . .

84.55

Kontrollapparater för järnvägar etc.:

elektriska ....................................

85.16

mekaniska ..................................

86.10

Kontrollinstrument, ej hänförliga till

annat nummer .......................

90.16

Konvertrar ............................

84.43

Kopal:

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Kopieringsapparater och kopierings-

ramar ................................

90.10

Kopieringspapper............................

48.13

Koppar och varor därav ........... . Kap. 74

Kopparskärsten ..............................

74.01

Kopparsulfat ...................................

28.38

Koppartillsatslegeringar...............

74.02

Kopplingar, elektromagnetiska

85.02

Kopplingsbelägg av asbest...........

68.14

Kopplingsdosor ..............................

85.19

Kopra ..................................................

12.01

Korall:

bearbetad; varor därav ...........

95.05

obearbetad ...................................

05.12

Korgmakeriarbeten .......................

46.03

Korgvide .........................................

14.01

Koriander ........................................

09.09

Kork och varor därav ................... . . Kap. 45

Korkbearbetningsmaskiner.........

84.47

delar och tillbehör därtill . . . .

84.48

Kornlack ...........................................

13.02

Korpar ...........................................

82.01

Korrespondenskort ............... . .

48.14

Korsetter ...........................................

61.09

Korsettfjädrar ................................

98.13

Korsningsspetsar.............................

73.16

Kort för statistikmaskiner . . . .

48.21

Kortbrev .............................................

48.14

Kortregisterlådor ............................

83.04

Korund:

konstgjord ....................................

28.20

naturlig ........................................

25.13

Korv ...................................................

16.01

Kosmetiska preparat ...................

33.06

Kragar ........................................... 61.03,

61.08

Kragknappar ...................................

98.01

Krampor, av

järn eller stål ............................

73.31

koppar ...........................................

74.14

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Kranar:

Kuvert .............................................

48.14

lyft-...................................................

. .

84.22

Kvarnindustrimaskiner .............

84.29

andra ..............................................

. .

84.61

Kvarnstenar ....................................

68.04

Kranbilar.............................................

. .

87.03

Kvarts och kvartsit....................

25.06

delar och tillbehör därtill ......... ..

87.06

Kvastar ...........................................

96.01

Kranvagnar för järnvägar och spår-

Kvicke .............................................

05.08

vägar ...............................................

. . 86.06

Kvicksilver .....................................

28.05

delar därtill .................................

. .

86.09

Kvicksilverlikriktare .................

85.01

Krasse: se Köksväxter

Kvicksilverorganiska föreningar

29.33

Krattor .................................................

. . 82.01

Kvistar till prydnad .................

06.04

Kresol ...................................................

. .

29.06

Kvittenfrukter, färska .............

08.06

..

89.01

31.02,

31.05

Kristaller, monterade piezoelektriska,

Kylapparater, kylmaskiner och kyl-

kristalldioder, kristalltrioder o. d. 85.21

skåp .............................................

84.15

Krita:

Kålrötter .........................................

12.10

biljard-, pastell-, rit- och skräddar- 98.05

Käglor, keramiska, för temperatur-

fosfat- ...............................................

. .

25.10

mätning ......................................

38.19

annan ................................................

. .

25.08

Kärnbindemedel ........................ 38.10,

38.19

Krokar, av

Kättingar av järn eller stål . . .

73.29

järn eller stål ............................

73.31—32

Käx ....................................................

19.08

koppar ...........................................

74.14—15

Köksartiklar av glas .................

70.13

Krollsplint ...........................................

. .

14.02

Köksfläktar .....................................

85.06

Krom och varor därav .................

. .

81.04

Köksväxter:

Kromater av metaller.....................

. .

28.47

färska, kylda, frysta, torkade eller

Kromhydroxider och kromoxider . . 28.21

i tillfälligt konserverande

lös-

Krommagnesitprodukter.................

. .

69.02

ningar ........................................... .

07.01—04

Krosskorn av sten .........................

. .

25.17

inlagda i ättika eller ättiksyra eller

Krukor, av

på annat sätt konserverade . . 20.01—02

glas ................................................... . . .

70.10

Köksväxtfrön .................................

12.03

keramiskt material ..................... .. .

69.09

Körsbär, färska ..........................

08.07

Krusbär, färska ..............................

. . 08.08

Körsbärsträd ..................................

06.02

Krut ..................................................... . ..

36.01

Körtlar för organoterapeutiskt bruk

30.01

Kryddnejlikor .................................. . . .

09.07

Körvel: se Köksväxter

Kryddor .............................................

09.04—10

Kött:

Kryddsalvia ........................................ . . .

12.07

berett eller konserverat ......... . 16.01—02

Kryolit .................................................. .. .

25.28

färskt, kylt, fryst etc.............

Kap. 2

Kryssfaner ......................................... . . .

44.15

Köttextrakt .....................................

16.03

Krås till kläder för kvinnor eller flic-

Köttkvarnar, vägande högst 10 kg/st

82.08

kor ................................................... . . . 61.08

Köttsaft ........................................

16.03

Kräftdjur:

beredda eller konserverade . . . . . .

16.05

färska, kylda, frysta etc............. . . .

03.03

L

Kubbar av trä ................................. .. .

44.06

Kuddar .................................................. . . .

94.04

Laboratoricartiklar av glas .

70.17

Kugghjul .............................................. . . .

84.63

Lack, sigill- och butelj- ....

98.09

Kuggskenor ......................................... . . .

73.16

Lacker ...........................................

32.09

Kuggväxlar ......................................... . . .

84.63

Lackläder ....................................

41.08

Kullager ............................................... . ..

84.62

Lagerblad och lagerbär ...........

09.10

Kulor av glas ..................................... . . .

70.03

Lagerhus .......................................

84.63

Kulspetspennor ................................ . ..

98.03

Lakritsextrakt ............................

13.03

Kultivatorer ......................................

. .

84.24

Laktamer .......................................

29.37

Kummin ...............................................

. .

09.09

Laktofosfater ..............................

29.19

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Laktoner ..................................

........ 29.37

Lamellplattor ................................ ......... 44.16

Laminariastift, sterila ............ ......... 30.05

Lampor:

båg-................................................ ........ 85.20

fick- ............................................. ......... 85.10

gasurladdnings- och glöd- . . . ......... 85.20

av trä .......................................... ......... 44.27

för ultravioletta eller infraröda

strålar ......................................... ......... 85.20

Lampsvart ...................................... ........ 28.03

Lanolin ............................................ ........ 15.05

Lantbruksmaskiner o. d..............

84.24—28

Lantmäteriinstrument ............... ......... 90.14

Lav till prydnad ......................... ......... 06.04

Lax, inkokt ..................................

Lecitiner ......................................... ........ 29.24

Ledningar, elektriska ................. ......... 85.23

Legeringar:

ferro- ............................................ ........ 73.02

guld- ............................................ ......... 71.07

koppartillsats- ........................ ........ 74.02

platina- och platinametall- . ......... 71.09

pyrofora ...................................

........ 36.07

silver- .......................................... ......... 71.05

Leksaker ....................................

.

97.01—03

Lemmar, konstgjorda ............... ......... 90.19

Lemonader ..................................... ......... 22.02

Lera:

aktiverad..................................... ......... 38.03

annan ......................................... ........ 25.07

Leucit ............................................... ......... 25.31

Lever:

fisklever: se Fisk

annan:

beredd eller konserverad . . 16.01—02

färsk, kyld, fryst etc........... ___ Kap. 2

Liar ................................................... ........ 82.01

Likriktare ....................................... ....

85.01

Likör ................................................ ........ 22.09

Liljekonvalje ................................. ........ 06.01

Lim .................................................... . . Kap. 35

Limläder ........................................ ........ 05.06

Lin ..................................................... ............ 54.01

Linbanor ......................................... ........ 84.22

Lind .................................................... ___ 06.02

Lindbast ........................................... ___

14.01

Linkastningsapparater ............... ___

93.04

delar därtill ................................ ___

93.06

Linoleummattor ............................ ___

59.10

Linolja ............................................. . 15.07—08

Linoljefettsyra ................................ ___

15.10

,

Tulltaxe-

nummer

Linor, av

aluminiumtråd ................................... 76.12

blytråd ................................................. 78.06

järn- eller ståltråd ............................ 73.25

koppartråd ............................................ 74.10

textilmaterial .................................... 59.04

Linser ............................................... 90.01—02

Linskivor ................................................. 84.63

Linslagningsmaskiner .......................... 84.59

Lister, av

keramiskt material ........................... 69.05

trä .......................................................... 44.19

Litografier ................................................ 99.02

Livräddningsraketer ............................ 36.05

Livsmedelsautomater ............................ 84.58

Livsmedelsindustrimaskiner, ej hän­

förliga till annat nummer ........... 84.30

L j udupptagningsapparater:

för kinobruk .................................... 90.08

andra ..................................................... 92.12

Ljung ........................................................ 06.03

Ljus ............................................................ 34.06

Lock av glas ............................................. 70.10

Lockar ........................................................ 67.04

Lockpipor ................................................. 92.08

Lok .................................................... 86.01—03

delar därtill ......................................... 86.09

Lokomobiler ............................................. 84.04

Lornjetter ................................................. 90.04

Luft, flytande........................................... 28.53

Luftfartyg ............................................ Kap. 88

Luftkonditioneringsapparater ........... 84.12

Luftpumpar ............................................. 84.11

Luftskepp ................................................. 88.01

delar därtill ......................................... 88.03

Luminoforer:

oorganiska ............................................. 32.07

organiska .............................................. 32.05

Lump ......................................................... 63.02

Lupiner ...................................................... 12.10

frön därav ........................................... 12.03

Lusern ........................................................ 12.10

Lustfartyg ............................................... 89.01

Lyftblock ................................................. 84.22

Lyftdon, elektromagnetiska ............... 85.02

Lyftkranar ............................................... 84.22

Lyktor, elektriska.......................... 85.09—10

Lådor av trä ............................................ 44.21

Lås .............................................................. 83.01

Låsbrickor, av

järn eller stål .................................... 73.32

koppar ................................................... 74.15

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

153

Tulltaxe-

nummer

Läder ..................................................... Kap. 41

Läderavfall .............................................. 41.09

Läderfärger, beredda ............................ 32.09

Läderindustrimaskiner ............... 84.41—42

Lädervaror............................................. Kap. 42

Läggmaskiner för vävnader ............... 84.40

Läkemedel ................................................. 30.03

Lärk ............................................................ 06.02

Lödmedel ................................................. 38.13

Lök, ätbar: se Köksväxter

Lökar av prydnadsväxter ................... 06.01

Lönn ............................................................ 06.02

Löshår ........................................................ 67.04

Lösningar av ovulkat gummi ........... 40.06

Lösningsmedel:

av terpener etc.................................... 38.07

utgörande blandningar för lacker 38.18

M

Madrasser ................................................. 94.04

Magar .......................................................... 05.04

Magnesit .................................................... 25.19

Magnesitprodukter ................................ 69.02

Magnesium och varor därav ....

77.01—03

Magnesiumhydroxid

......................... 28.18

Magnesiumkarbonat, naturligt............

25.19

Magnesiumoxid och magnesiumper-

oxid .......................................................... 28.18

Magneter .................................................... 85.02

Majs ............................................................ 10.05

Majsflingor ............................................... 19.05

Makadam.................................................... 25.17

Makaroner ............................................... 19.03

Makulatur ................................................ 47.02

Malm ........................................................... 26.01

Malt ............................................................ 11.07

Maltdrycker .............................................. 22.03

Maltextrakt ............................................. 19.01

Malört ......................................................... 12.07

Mandariner, färska eller torkade . .

08.02

Mandel ....................................................... 08.05

Mangan och varor därav ................... 81.04

Manganoxider ........................................ 28.22

Mango och mangostan, färska eller

torkade ................................................. 08.01

Manikyrverktyg ...................................... 82.13

Manillafibrer ............................................ 57.02

Maniokrot ................................................. 07.06

Manometrar ........................................... 90.24

delar och tillbehör därtill ........... 90.29

Tulltaxe-

nummer

Manschetter ................................ 61.03, 61.08

Manschettknappar ................................. 98.01

Manöverapparater för järnvägar etc.:

elektriska ............................................. 85.16

mekaniska ........................................... 86.10

Manövertavlor ........................................ 85.19

Margarin ................................................... 15.13

Markiser ................................................... 62.04

Marmelader ................... 17.04, 18.06, 20.05

Marmor ..................................................... 25.15

Maskinborstar .......................................... 96.02

Maskiner och apparater, elektriska Kap. 85

Se i övrigt de olika benämningarna

Maskiner och apparater, icke elek­

triska :*

adresserings- ....................................... 84.54

biljett- .................................................... 84.52

bokbinderi- ........................................... 84.32

bokförings- ......................................... 84.52

bryggeriindustri-, ej hänförliga till

annat nummer ................................... 84.30

disk- ..................................................... 84.19

duplicerings- ........................................ 84.54

etiketterings- ....................................... 84.19

frankostämplings- ............................ 84.52

förpacknings- .................................... 84.19

gjut-, för metallindustrin ............... 84.43

glasbearbetnings- .................. 84.46, 84.57

gräsklippnings- ................................... 84.25

gräv- ..................................................... 84.23

hårklippnings- ................................... 82.13

jacquard- ............................................. 84.38

kapsylerings- ....................................... 84.19

klichétillverknings- ............................ 84.34

kontors- ........................................ 84.51—54

korkbearbetnings-........................... 84.47

kvarnindustri- .................................... 84.29

kyl- ........................................................ 84.15

lantbruks- o. d............................ 84.24—28

livsmedelsindustri-, ej hänförliga

till annat nummer ............................ 84.30

läderindustri- ........................... 84.41—42

lägg-, för vävnader ............................ 84.40

metallbearbetnings- .......................... 84.45

mjölknings- .................................... 84.26

myntsorterings- o. d........................... 84.54

1 Härunder ha först upptagits sådana ord,

vilkas sista sammansättningsdel är »ma­

skin» ; därefter ha upptagits maskiner och

apparater »för visst ändamål». Se i övrigt

de olika benämningarna.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

pappersbruks- .................................... 84.31

pappersvaru- ....................................... 84.33

press-, för vävnader ....................... 84.40

påfyllnings- ........................................ 84.19

rensnings-, för spannmål etc..........

84.25

rull-, för vävnader ............................ 84.40

räkne- ................................................... 84.52

skaft- ..................................................... 84.38

skriv- ...................................................... 84.51

skär-:

för papper eller papp ................... 84.33

för vävnader .................................. 84.40

skörde- ................................................. 84.25

slaggranulerings- .............................. 84.59

slåtter- ................................................... 84.25

sorterings-, för spannmål etc..........

84.25

statistik- ................................................ 84.53

stenbearbetnings- ................................ 84.46

stryk- ...................................................... 84.40

svets- o. d............................................. 84.50

sy- ........................................................... 84.41

så- ................................. 84.24

sätt- ........................................................ 84.34

tillslutnings- ............................. 84.19

trikå- ................................................... 84.37

tryck-:

för vävnader, tapeter etc. .......... 84.40

andra ................................................. 84.35

träbearbetnings- o. d........................... 84.47

tvätt- ................................................... 84.40

typgjutn>ngs- .................................... 84.34

varp- och varpklistrings- ............... 84.37

ång- ................................................... 84.04—05

för uppvärmning, kokning etc. eller

annan behandling som innebär

temperaturändring ............................ 84.17

för rengöring eller torkning av flas­

kor eller andra kärl ....................... 84.19

för inpressning av kolsyra i dryc­

ker ......................................................... 84.19

för utsprutning, spridning eller fin­

fördelning av flytande eller pulver-

formiga ämnen................................... 84.21

för jord- eller bergarbete............... 84.23

för bearbetning av spannmål eller

baljväxtfrön ........................................ 84.29

för tillverkning av filthattar ....

84.39

för tillverkning av linoleum e. d. 84.40

för sortering, siktning etc. av jord,

sten, malm etc.................................... 84.56

för hoppressning eller formning av

mineraliska ämnen ........................ 84.56

för tillverkning av gjutformar av

Tulltaxe-

nummer

sand e. d................................................. 84.56

för tillverkning av elektriska glöd­

lampor, elektronrör e. d................... 84.57

Maskinverktyg ................................ 82.05—06

Massageapparater o. d............................ 90.18

Master av järn eller stål ................... 73.21

Matbröd ..................................................... 19.07

Materialprovningsapparater och ma-

terialprovningsmaskiner ............... 90.22

Matriser, för

tillverkning av grammofonskivor 92.12

tryckerier ............................................. 84.34

Matte ....................................................... 09.03

Mattor, av

flätningsmaterial................................ 46.02

textilmaterial.............................. 58.01—02

Medicinska instrument ........................ 90.17

Mejeriprodukter .................................... Kap. 4

Mejram: se Köksväxter

Mekaniker till pianon.......................... 92.10

Mekanismer till samlingspärmar . .

83.05

Mekanoterapeutiska apparater ......... 90.18

Melass ........................................... 17.03, 17.05

Meloner, färska .................................... 08.09

Menagerier, ambulerande ................... 97.08

Mentol ........................................................ 29.05

Meridiancirklar ....................................... 90.06

Metaldehyd, utgörande bränsle ....

36.08

Metallbearbetningsmaskiner .............. 84.45

delar och tillbehör därtill ........... 84.48

Metaller, oädla, pläterade med ädel

metall samt varor därav ........... Kap. 71

Metaller, oädla, och varor därav Kap. 73—83

Metaller, ädla, i kolloidal form;

amalgamer av ädla metaller; för­

eningar av ädla metaller ............... 28.49

Metaller, ädla och varor därav . . Kap. 71

Metallkarbidblandningar, icke sint­

rade .......................................................... 38.19

Metallorganiska föreningar ....

29.33—34

Metallsalter av oorganiska syror Kap. 28 :V

Metalltrådslampor ................................ 85.20

Metalltrådssaxar .................................... 82.03

Metanol, rå ............................................. 38.09

Meteorologiska instrument och appa­

rater ........................................................ 90.14

Metol .......................................................... 29.23

Metronomer ............................................. 92.10

Metylalkohol, rå .................................... 38.09

Metylcyklohexanol ................................ 29.05

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

155

Tulltaxe-

nummer

Metylcyklohexanon ................................ 29.13

Mikafolier och mikanitplattor ........... 68.15

Mikrobvacciner ....................................... 30.02

Mikrofoner ............................................... 85.14

Mikrometrar ............................................. 90.16

Mikroskop ........................................ 90.11—12

Mikrotomer ............................................... 90.25

Mimosa ..................................................... 06.03

Mineraliska bränslen och mineral­

oljor ................................................. Kap. 27

Mineraltjärbeck .................................... 27.08

Mineraltjäror ......................................... 27.06

Mineralull och varor därav ............... 68.07

Mineralvatten ......................................... 22.01

Mineralvaxer ........................................... 27.13

Minor ........................................................ 93.07

Mjöd .......................................................... 22.07

Mjöl:

av animaliskt ursprung .................. 23.01

av baljväxtfrön, ätbara ............... 11.03

av ben .................................................... 05.08

av elfenben .......................................... 05.10

av frukter, hänförliga till kap. 8 11.04

av frön och frukter, oljehaltiga . .

12.02

gluten- ................................................. 11.09

av horn .................................................. 05.09

av mjukgummi ................................ 40.04

av mussel- eller skoldpaddsskal05.il—12

av potatis ............................................. 11.05

av sago eller till nr 07.06 hänför­

liga rötter och rotknölar ............... 11.06

av spannmål ....................................... 11.01

Mjölk ................................................. 04.01—02

Mjölkningsmaskiner .............................. 84.26

Mjölksyra ................................................. 29.16

Modeller för demonstrationsändamål 90.21

Modelleringsmassor ............................ 34.07

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Moderlut från saltframställning

. . 25.01

Modernejlikor ......................................... 09.07

Molybden och varor därav ............... 81.02

Monomctylparaaminofenolsulfat

. . . 29.23

Montanvax ................................................ 27.13

Monumentsten ................................ 25.15—16

Moppar ...................................................... 96.02

Mosaikbitar av sten . ....................... 68.02

Mossa till prydnad ................................ 06.04

Motorcyklar ............................................. 87.09

delar och tillbehör därtill........ 87.12

Motordrcssiner ....................................... 86.04

delar därtill ....................................... 86.09

Tulltaxe-

nummer

Motorer:

elektriska ............................... 85.01, 85.08

andra .............................................. 84.06—08

Motorfordon ......................................... Kap. 87

Motorgeneratorer .................................... 85.01

Motorvagnar ............................................. 86.04

delar därtill ....................................... 86.09

Moträler ..................................................... 73.16

Motstånd:

värme- .................................................... 85.12

andra ..................................................... 85.19

Mudderverk ............................................ 89.03

Muffar av textilmaterial, till kläder 61.11

Mufflar av eldfast keramiskt ma­

terial ........................................................ 69.03

Mullit ....................................................... 25.07

Mulor och mulåsnor ............................ 01.01

Munspel ..................................................... 92.04

delar och tillbehör därtill............... 92.10

Munstycken av eldfast keramiskt

material ................................................ 69.03

Murbruk ................................................... 38.19

Murstenar av glas ................................ 70.16

Murtegel .................................................... 69.04

Musikinstrument ............................ 92.01—08

delar och tillbehör därtill ....

92.09—10

Musiknoter ................................................ 49.04

Musiksågar ................................................ 92.08

Muskot och muskotblomma ............... 09.08

Muttrar, av

järn eller stål .................................... 73.32

koppar .................................................... 74.15

Mynt .......................................................... 72.01

Mynta ........................................................ 12.07

Myntsorteringsmaskiner ...................... 84.54

Myrsyra .................................................... 29.14

Mysk .......................................................... 05.14

Målarböcker ............................................ 49.03

Målningar ................................................. 99.01

Målningsfärger ......................................... 32.09

Målningsrullar ....................................... 96.02

Människohår:

bearbetat; varor därav ........... 67.03—04

obearbetat ............................................. 05.01

Märlor, av

järn eller stål ................................... 73.31

koppar ................................................. 74.14

Mätinstrument, ej hänförliga till an­

nat nummer ........................................ 90.16

Möbellister ................................................ 44.19

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Möbler:

Noppor av textilmaterial ......... ........ 59.01

för spel ............................................. . .

97.04

Nukleinsyror ................................. ........ 29.35

för inbyggnad av symaskiner . . . .

84.41

Nummerbrickor av oädel metall ...

83.14

andra .................................................

Kap. 94

Nyckelämnen och nycklar......... ........ 83.01

Mösskärmar ........................................ ... 65.07

Nålkammar .................................. ........ 84.38

Näbbar ............................................. ........ 05.09

Näringsmedel:

N

innehållande kakao ............... ........ 18.06

Naftalen .................................................. . .

29.01

av mjöl, stärkelse etc............. ........ 19.02

Naften- och naftensulfosyror, råa . .

38.19

ej hänförliga till annat nummer ..

21.07

Naftol ................................................... . . 29.06

Närsubstrat för odling av mikrober 38.16'

Naftolfärgämnen ................................ . .

32.05

Näsdukar, av

Naftylamin ........................................... . .

29.22

papper ........................................ ........ 48.21

Nagelfilar ............................................. . .

82.13

textilmaterial ........................ ........ 61.05

Naglar ................................................... . .

05.09

Nät, av

Namnplåtar av oädel metall . . . . . .

83.14

aluminiumtråd ........................ ........ 76.13

Natriumformaldehydsulfoxylat . . . ..

28.36

järn- eller ståltråd ............. ........ 73.27

Natriumfosfater ............................... ... 28.40

koppartråd ................................. ......... 74.11

Natriumhydroxid .............................. . .

28.17

textilmaterial ......................... ........ 59.05

Natriumklorid .................................. . ..

25.01

Nätknytningar ............................. .

58.08—09

Natriumnitrat, innehållande högst 16

Nötkreatur .................................. ........ 01.02

viktprocent nitrogen ........... 31.02, 31.05

Nötter:

Natriumperborat ............................. .. .

28.46

utgörande snidningsmaterial

....

14.04

Natriumperoxid ................................ . .

28.17

jord- ............................................. ........ 12.01

Natriumsilikater ................................ . .

28.45

andra ........................................

08.01, 08.05

Natriumxantogenater ....................... . . .

29.31

Nattvardsbröd ..................................... . .

19.06

Naturgummi ..................................... . . .

40.01

o

kemiska derivat därav ............. . .

39.05

Naturpärlor ........................................ . .

71.01

Objektiv ......................................... ........ 90.02

varor därav ................................... ...

71.15

Oblatkapslar för läkemedel . . . ......... 19.06

Navigationsinstrument ................... . .

90.14

Obligationer .................................. ......... 49.07

Necessärer .........................................

. .

42.02

Ogräsbekämpningsmedel ......... ........ 38.11

Nefelin och nefelinsyenit ............... . .

25.31

Oiticicaolja .................................. .

15.07—08

Nejlikstjälkar ..................................... . .

09.07

Oleomargarin, ej berett............. ........ 15.03

Nickel och varor därav...................

Kap. 75

Oleum ............................................... ........ 28.08

Nickelskärsten .................................... . .

75.01

Oliver: se Köksväxter

Niob och varor därav ................... . .

81.04

Oljekakor ...................................... ........ 23.04

Nitar:

Oljor:

rör- och tvåspets- .....................

83.09

animaliska .................................. . . . Kap. 15

av järn eller stål ..................... . . .

73.32

harts- ......................................... ........ 38.08

av koppar ....................................... . . .

74.15

mineral- ..................................... . . . Kap. 27

av zink ............................................ . . .

79.06

trätjär- ........................................ 38.09, 38.18

Nitranilin ........................................... . . .

29.22

vegetabiliska:

Nitrater ............................................... . . .

28.39

feta............................................ . . . Kap. 15

Nitrider ............................................... . . .

28.57

flyktiga .................................. . . . Kap. 33

Nitrilföreningar .............................. . . .

29.27

Omformare ..................................... ........ 85.01

Nitriter ................................................ . . .

28.39

Onduleringsapparater................. ........ 85.12

Nivåmätare ...................................... . . .

90.24

Oorganiska kemiska produkter . . Kap. 28

delar och tillbehör därtill . . . . . .

90.29

Opa, beredda

.............................. ......... 32.08

Nockplåtar av zink.......................... . . .

79.05

Operationsbord ............................. ........ 94.02

Nonen .................................................... .. .

29.01

Opium ............................................. ........ 13.03

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

157

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

'Optiska instrument och apparater,

Pappersknivar ..............................

82.13

ej hänförliga till annat nummer ..

90.13

Pappersmassa ..............................

47.01

Optiskt glas:

Papperstapeter .............................

48.11

bearbetat ..................................... .

90.01—02

Pappersvarumaskiner ................

84.33

obearbetat ..................................

70.18

Paraffin .......................................

27.13

Orderböcker ..................................

48.18

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Organiska kemiska produkter . . . . Kap. 29

Paranötter ......................................

08.01

Orglar och orgelharmonier . . 92.03,

92.07

Paraplyer och parasoller .........

66.01

delar och tillbehör därtill .

92.10

Parfymer .........................................

33.06

Originalskulpturer .....................

99.03

Parkettstav:

Orkestrion ......................................

92.08

icke sammansatt .....................

44.13

delar och tillbehör därtill . . .

92.10

sammansatt .............................

44.23

Ortopediska artiklar .................

90.19

Pastellkrita ..................................

98.05

Ost .....................................................

04.04

Pedikyrverktyg ............................

82.13

Ostmassa .........................................

04.04

Pekannötter ..................................

08.05

Ostron: se Kräftdjur

Pektin ...........................................

13.03

Oxalsyra .........................................

29.15

Penicillin ......................................

29.44

Oxibromider av metaller ........

28.33

läkemedel därav ......................

30.03

Oxider, av

Pennformeringsapparater ........

84.54

ickemetaller ................................ Kap. 28:11

delar och tillbehör därtill . . .

84.55

metaller........................................

Kap.

>

>

<

O

O

<

N

Pennförlängare .............................

98.03

Oxidjodider av metaller .........

28.34

Pennor ............................................. .

98.03—05

Oxihalogenider av ickemetaller

28.14

Pennskaft .....................................

98.03

Oxidkloridcr av metaller .........

28.30

Penslar ...........................................

96.02

Oxygen ...........................................

28.04

Pentanol ........................................

29.04

Ozokerit .........................................

27.13

Peppar:

Ozonterapeutiska apparater . . .

90.18

kubeba- .......................................

12.07

sötpaprika: se Köksväxter

annan ..........................................

09.04

Pepparrot: se Köksväxter

P

Peptoner .........................................

35.04

Perborater av metaller .............

28.46

Packningar:

Perbromater av metaller .........

28.33

satser därav .............................. .........

84.64

Pergament.......................................

41.07

av metallplåt i förening med annat

Pergamentpapper och pergamentpapp

48.03

material .......................................

84.64

Perjodater av metaller .............

28.34

av papper ..................................

48.21

Perkarbonater av metaller . . .

28.42

av textilmaterial ....................

59.17

Perklorater av metaller.............

28.32

Pagineringsstämplar .................

98.07

Perklorsyra ..................................

28.13

Paljetter .........................................

83.10

Permanganater av metaller . . .

28.47

Pansarslangar av vulkat mjukgummi

40.09

Peroxider av metaller ...............

Kap. 28 :IV

Pantografer ..................................

90.16

Peroxikarbonater av metaller .

28.42

Papeterier ......................................

48.14

Peroxisulfater av metaller . . .

28.38

Papiljotter av järn eller stål .

73.34

Persikokärnor ..............................

12.08

Papper och papp:

Persikor, färska ..........................

08.07

garn och textilvaror därav . . . . Avd. XI

Persilja: se Köksväxter

ljuskänsliga ..............................

37.03

Personvagnar för järnvägar och spår-

slip- .............................................

68.06

vägar ..........................................

86.05

i rullar eller ark..................... .

48.01—07

delar därtill ............................

86.09

tillskurna; varor därav ........ .

48.10—21

Persulfater av metaller .............

28.38

Pappcrsbruksmaskiner .............

84.31

Peruker ...........................................

67.04

Pappcrsklämmor .........................

83.05

Petroleumgaser ............................

27.11

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Petroleumvax ........................................ 27.13

Pianon ........................................... 92.01, 92.07

delar och tillbehör därtill ....

92.09—10

Piassava ..................................................... 14.03

Pigment, rivna i linolja etc............... 32.09

Pimsten:

wiener- ................................................. 68.05

annan ...................................................... 25.13

Pincenéer ................................................. 90.04

Pincetter ................................................... 82.03

Pine oil ..................................................... 38.07

Pinnar av trä ......................................... 44.09

Piskor ......................................................... 66.02

Pistoler ................................. 93.02, 93.04—05

delar därtill ........................................ 93.06

Plakatfärger ............................................. 32.10

Planglas ........................................... 70.04—07

Planimetrar ............................................ 90.16

Planscher ................................................. 49.11

Planschetter ........................................... 98.13

Plaster och varor därav................... Kap. 39

Platina och platinametaller samt le­

geringar och varor därav .......... Kap. 71

Platiner ........................................ 73.07,

73.15

Plattor:

av asbest................................................ 68.13

byggnads-:

av glas ............................................... 70.16

av pappersmassa etc....................... 48.09

filter-, av pappersmassa etc.............. 48.08

golv- och vägg-, keramiska . .

69.07—08

av gummi:

hård- ................................................. 40.15

mjuk-...................................... 40.05, 40.08

av hårdmetall .................................... 82.07

lamell-, av trä etc................................ 44.16

för svetsning eller lödning ............. 83.15

av vegetabiliskt material jämte mi-

neraliskt bindemedel ....................... 68.09

Plomber ................................................... 83.13

Plommon, färska .................................... 08.07

Plommonkärnor .................................... 12.08

Plommonträd ........................................... 06.02

Plyschvävnader ....................................... 58.04

Plånböcker ............................................... 42.02

Plåt, av

aluminium ............................................ 76.03

bly ......................................................... 78.03

järn eller stål ...................... 73.13,

73.15

koppar ................................................... 74.04

magnesium ........................................... 77.02

Tulltaxe-

nummer

nickel ..................................................... 75.03

tenn ....................................................... 80.03

zink ......................................................... 79.03

Plåtar:

för fotobruk ................... 37.01, 37.04—05

tryck- ...................................................... 84.40

för grafiskt ändamål ....................... 84.34

Plåtsaxar.................................................... 82.03

Plåtämnen av järn eller stål . . 73.08, 73.15

Polarimetrar ............................................. 90.25

Polermedel ................................................ 34.05

Polerskivor, av

mineraliska ämnen .................:. . . 68.04

textilmaterial ..................................... 59.17

Polysulfider av metaller ................... 28.35

Pomponger ................................................ 58.07

Pontonkranar .......................................... 89.03

Poppel ........................................................ 06.02

Porfyr ........................................................ 25.16

Porslinsfärger, beredda ........................ 32.08

Portföljer .................................................. 42.02

Portföljlås ................................................. 83.01

Portmonnäer ........................................... 42.02

Positiv ....................................................... 92.08

delar och tillbehör därtill............... 92.10

Postvagnar för järnvägar ................... 86.05

delar därtill ......................................... 86.09

Potatis: se Köksväxter

Potentiometrar......................................... 85.19

Premier jus ............................................... 15.02

Presenningar ........................................... 62.04

Pressar:

frukt- ........................................ 84.27, 85.06

halm- och foder- ................................ 84.25

saft-, vägande högst 10 kg/st ....

82.08

tryck-:

för vävnader, tapeter etc.............. 84.40

andra .................................................. 84.35

Pressjärn, elektriska ........................... 85.12

Pressmaskiner för vävnader............... 84.40

Presstalg ................................................... 15.03

Prismor ............................................ 90.01—02

Produktionsräknare ............................... 90.27

delar och tillbehör därtill............... 90.29

Profilprojektorer ................................... 90.16

Profilstång av järn eller

stål ................................ 73.11, 73.15, 73.21

Projektionsskärmar .............................. 90.10

Promenadkäppar .................................... 66.02

ämnen av trä därtill ....................... 44.10

Propån ........................................................ 27.11

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

159

Proppar, av

Tulltaxe-

nummer

glas ............................................. .......... 70.10

oädel metall ........................... ........... 83.13

Proteiner ...................................... . . .. Kap. 35

Proteser ........................................ ........... 90.19

Protonmikroskop och protondiffrak-

tionskameror ........................... ........... 90.11

Provdockor ................................... ........... 98.16

Provitaminer ..............................

Prydnadsartiklar, av

.......... 29.38

glas ............................................. 70.13, 70.19

trä ...............................................

Prydnadsföremål, av

.......... 44.27

keramiskt material ............... ........... 69.13

oädel metall ............................ ........... 83.06

Psykotekniska apparater .... ........... 90.18

Psykrometrar ............................ ........... 90.23

Puddingpulver............... 18.06, 19.02, 21.07

Pudervippor ................................

Pulver och fjäll, av

........... 96.05

aluminium ................................ ........... 76.05

bly ................................................ .......... 78.04

koppar ....................................... ........... 74.06

magnesium .............................. ........... 77.02

nickel ......................................... .......... 75.03

tenn ............................................. ........... 80.04

zink ...........................................

Pulver:

.......... 79.03

av glas....................................... .......... 32.08

hud- ........................................... .......... 35.04

av hårdgummi ....................... ........... 40.15

av kött o. d............................... ........... 23.01

av sten ..................................... .......... 25.17

för svetsning eller lödning ........... 38.13

Pulveriserat järn och stål .

........... 73.05

Pumpar .........................................

Pumpor: se Köksväxter

.

84.10—11

Putsbollar .................................... .......... 73.39

Putsmedel ................................... .......... 34.05

Putsvantar .................................. ........... 73.39

Pyrethrumextrakt ................... ........... 13.03

Pyridin ......................................... ........... 29.35

Pyrmedel, konstgjorda ........... .......... 32.03

Pyrogallol (pyrogallussyra) . ........... 29.06

Pyrometrar ................................... ........... 90.23

Pyrotekniska artiklar ............. .......... 36.05

Påfyllningsmaskiner ............... ........... 84.19

Pålkranar .....................................

Påsar, av

.......... 84.23

papper ........................................ .......... 48.16

textilmaterial ......................... .......... 62.03

Tulltaxe-

nummer

Pälsskinn och konstgjord päls samt

varor därav .................................... Kap. 43

Pärlemor, bearbetad, samt varor där­

av ............................................................ 95.02

Pärlor:

av glas ................................................... 70.19

natur- ..................................................... 71.01

varor därav ................................... 71.15

av oädel metall ................................ 83.10

Päron, färska ......................................... 08.06

Päronträd ................................................. 06.02

R

Radarapparater ....................................... 85.15

Radioaktiva kemiska grundämnen . .

28.50

Radiogrammofoner ................................ 85.15

Radiomottagare och radiosändare . .

85.15

Rafia ............................................................ 14.01

Rafräschissörer ....................................... 98.14

Rakapparater:

icke elektriska, rakblad, rakhyvlar

och rakknivar ...................................... 82.11

elektriska ............................................. 85.07

Rakor .......................................................... 82.01

Raktvål ..................................................... 34.01

Ramar, av

oädel metall, för tavlor o. d............

83.12

trä, för tavlor o. d............................... 44.20

zink, till takfönster ........................ 79.05

Rami .......................................................... 54.02

Ramlister av trä .................................... 44.19

Raspar ....................................................... 82.03

Redskap:

mekaniska ........................................ Kap. 84

av oädel metall ............................ Kap. 82

av trä ..................................................... 44.25

Reflexpärlor av glas ............................ 70.19

Refraktometrar ....................................... 90.25

Regulatorer:

elektriska............................................... 85.19

till hydrauliska motorer ............. 84.07

Reklamskyltar av oädel metall ....

83.14

Reläer ........................................................ 85.19

Remskivor ................................................. 84.63

Remsor (konstbast o. d.) av synte­

tiskt eller konstgjort textilmaterial 51.02

Rengöringsmedel .................................... 34.02

Rensningsmaskiner för spannmål etc. 84.25

llcp av gummi ......................................... 40.07

Reseffekter ............................................... 42.02

Reservoarpennor .................................... 98.03

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Resgodsvagnar för järnvägar .

86.05

Råolja ............................................

27.09

delar därtill ..............................

86.09

Råsilke .........................................

50.02

Resinoider........................................

33.01

Råskenor ....................................... 73.06,

73.15

Resorcinol ......................................

29.06

Råttgift .........................................

38.11

Respiratorer ..................................

90.18

Räcken av järn eller stål ....

73.21

Resväskor ......................................

42.02

Räfsor ...........................................

82.01

Resårbottnar ................................

94.04

Räkneinstrument .......................

90.16

Retorter av eldfast keramiskt ma-

Räknemaskiner ..........................

84.52

terial ...........................................

69.03

delar och tillbehör därtill . .

84.55

Retortkol ......................................

27.05

Räkneskivor och räknestickor

90.16

Revolvrar .................................... 93.02,

93.04

Räler och räiskarvjärn ...........

73.16

delar därtill ............................

93.06

Rännor av keramiskt material

69.06

Rhenium och varor därav.........

81.04

Rödbetor och rödkål: se Köksväxter

Rhizomer av prydnadsväxter .

06.01

Röjknivar ....................................

82.01

Ricinolja ......................................... .

15.07—08

Rökpipor .......................................

98.11

Ridspön ...........................................

66.02

Röntgenapparater ......................

90.20

Ringar av gummi, för hjul . . .

40.11

Röntgenbilar ................................ ...........

87.03

Ringklockor:

delar och tillbehör därtill . .

87.06

elektriska.....................................

85.17

Röntgenkontrastmedel ...........

30.05

andra ...........................................

83.11

Röntgenrör ...................................

90.20

Ris:

Rör:

s. k. rostat ..................................

19.05

böjliga, av oädel metall ....

83.08

annat ............................................

10.06

isoler-, av oädel metall

85.27

Risrot ...............................................

14.03

för svetsning eller lödning

83.15

Ritbestick .....................................

90.16

av aluminium .......................

76.06

Ritböcker ......................................

49.03

av bly .......................................

78.05

Ritinstrument................................

90.16

av glas e. d....................... 70.02—03,

70.11

Ritkol och ritkrita........................

98.05

av gummi:

Ritningar.........................................

49.06

hård- ....................................

40.15

Ritsinstrument ..............................

90.16

mjuk- ................................... 40.06,

40.09

Rivtändare .....................................

36.04

av järn eller stål................... . .

73.17—19

Robotprojektiler .........................

93.07

av keramiskt material:

Rododendron .................................

06.02

eldfast .....................................

69.03

Rosmarin ........................................

12.07

annat ....................................

69.06

Rotationspressar .........................

84.35

av koppar ................................

74.07

Rotfrukter, ätbara: se Köksväxter

av magnesium .......................

77.02

Rotknölar:

av nickel ................................

75.04

av prydnadsväxter ................. .........

06.01

av silver .................................... ...........

71.05

med hög halt av stärkelse eller

av tenn .....................................

80.05

inulin ...........................................

07.06

av zink ....................................

79.04

Rotting ...........................................

14.01

Röravskärare ...............................

82.03

Rullager .........................................

84.62

Rördelar, av

Rullar, preparerade för ljudupptag-

aluminium................................

76.07

ning eller inspelade .............

92.12

bly ...............................................

78.05

Rulljalusier av järn eller stål .

73.21

järn eller stål .......................

73.20

Rullkedjor av järn eller stål .

73.29

koppar .......................................

74.08

Rullmaskiner för vävnader . . .

84.40

tenn.............................................

80.05

Ryggsäckar .....................................

42.02

zink ...........................................

79.04

Ryttare till kortregister, av oädel me-

Rörnitar .........................................

83.09

tall ...............................................

.......

83.05

Rötter:

Råg .................................................

10.02

cikoria- .....................................

12.05

Rågummi ...................................... .

40.01—04

foder- och kål- ...................

12.10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

161

Tulltaxe-

rtummer

med hög halt av stärkelse eller

inulin ..................................................... 07.06

andra .............................................. 06.01—02

S

Sablar .......................................................... 93.01

Sackarin ................................................... 29.26

Sadelmakeriarbeten för djur ........... 42.01

Saffran ..................................................... 09.10

Saft av frukter eller köksväxter ....

20.07

Saftpressar, vägande högst 10 kg/st 82.08

Salepsrot .................................................... 07.06

Salicylsyra ................................................ 29.16

Salpetersyra ........................................... 28.09

Salt ............................................................. 25.01

Saltsyra .................................................... 28.06

Samlingspärmar .................................... 48.18

Sammetsvävnader ................................. 58.04

Sand:

naturlig bitumenhaltig ................... 27.15

annan ................................................... 25.05

Sandblästerapparater ............................ 84.21

Sandsten .................................................... 25.16

Sanitetsartiklar, av

aluminium ........................................... 76.15

järn eller stål .................................... 73.38

keramiskt material ............................69.10

koppar ....................................................... 74.18

Sanitetsbindor av vadd........................ 59.01

Sardeller: se Fisk

Sardininläggningar ................................ 16.04

Saxar:

bult-, metalltråds- och plåt- ....

82.03

trädgårds- (för två händer) ....

82.01

andra ..................................................... 82.12

Scarfar och sjalar ................................ 61.06

Schellack ................................................... 13.02

Sedlar ......................................................... 49.07

Segel ............................................................ 62.04

Segelflygplan ........................................... 88.02

delar därtill.......................................... 88.03

Segelgarn ................................................. 59.04

Sekatörer ................................................ 82.13

Senap, beredd ......................................... 21.03

Senapsfrön ............................................... 12.01

Senapspulver ........................................... 21.03

Senor ............................................................ 05.06

varor därav ......................................... 42.06

Serumampuller av glas ........................ 70.17

Servetter av papper ............................ 48.21 11

Tulltaxe-

nummer

Sibet ........................................................... 05.14

Sickativ, beredda .................................... 32.11

Sidvagnar ................................................. 87.09

delar och tillbehör därtill ........... 87.12

Siffror av oädel metall ....................... 83.14

Sigillack ..................................................... 98.09

Sigilloblater ........................................... 19.06

Sigillstämplar ........................................ 98.07

Signalapparater:

elektriska:

för järnvägar etc............................ 85.16

för cyklar eller motorfordon .. 85.09

andra ................................................. 85.17

mekaniska, för järnvägar etc..........

86.10

Signalpistoler ........................................ 93.04

delar därtill ...................................... 93.06

Signalutrustning, elektrisk, för cyk­

lar eller motorfordon....................... 85.09

Siktduk av textilmaterial ................... 59.17

Silicider ..................................................... 28.57

Silikater av metaller ............................ 28.45

Silkeskokonger ............................ 50.01, 50.03

Sillimanit ................................................. 25.07

Silver och silverlegeringar samt va­

ror därav ........................................ Kap. 71

Silvernitrat ............................................... 28.49

Singel ......................................................... 25.17

Sirap ............................................................ 17.02

Sirener, elektriska ................................ 85.17

Sittkäppar ............................................... 66.02

Sittmöbler ................................................. 94.01

Sjukhussängar ........................................ 94.02

Sjukvagnar:

järnvägs- ............................................... 86.05

delar därtill ................................... 86.09

andra ..................................................... 87.13

Sjögräs ........................................................ 14.02

Sjömärken ................................................. 89.05

Sjöskum:

bearbetat; varor därav ................... 95.07

ej bearbetat ........................................ 25.25

Skaft, av

oädel metall ........................................ 82.15

trä .......................................................... 44.25

Skaftmaskiner och skaftramar ....

84.38

Skal:

utgörande snidningsmaterial ....

14.04

av blötdjur ........................................ 05.12

av frukter, ätbara:

kanderade, glaserade etc............... 20.04

andra .................................................. 08.13

11 Biliang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

kakao- ................................................. 18.02

av sköldpaddor ................................... 05.11

Skandium .................................................. 28.05

föreningar därav ................................ 28.52

Skarpsill: se Fisk

Skedar, av oädel metall....................... 82.14

Skeppskronometrar ................................ 91.04

delar därtill ................... 91.08, 91.10—11

Skeppsskorpor ......................................... 19.07

Skiffer:

bearbetad; varor därav ................... 68.03

obearbetad ............................................. 25.14

Skifferråolja ........................................... 27.09

Skiffrar, bituminösa ............................ 27.15

Skiktträ ...................................................... 44.15

Skinn, oberedda .................................... 41.01

Skivspelare ................................................ 92.11

delar och tillbehör därtill............... 92.13

Skjortbröst ................................................ 61.03

Skjutbanor för nöjesfält e. d...........

97.08

Skjutmått ................................................. 90.16

Skoblock och skoläster av trä ........... 44.25

Skodon:

begagnade ............................................. 63.01

av asbest ............................................... 68.13

andra ................................................. Kap. 64

Skolkrita ................................................... 98.05

Skopligg ..................................................... 44.11

Skottväktare ............................................. 84.38

Skrapor ..................................................... 84.23

Skrin av trä ........................................... 44.27

Skrivböcker............................................... 48.18

Skrivkrita .................................................. 98.05

Skrivmaskiner ......................................... 84.51

delar och tillbehör därtill............... 84.55

Skrivpennor .............................................. 98.04

Skrivtavlor ................................................ 98.06

Skrivunderlägg ....................................... 48.18

Skrot, av

aluminium............................................. 76.01

bly .......................................................... 78.01

järn och stål......................................... 73.03

koppar .................................................... 74.01

magnesium ........................................... 77.01

nickel ..................................................... 75.01

tenn ......................................................... 80.01

zink ......................................................... 79.01

ädel metall............................................ 71.11

Skruvar och skruvkrokar, av

järn eller stål ..................................... 73.32

koppar ................................................... 74.15

Skruvmejslar.................................... 82.04—05

Skruvnycklar ........................................... 82.03

Skruvstycken och skruvtvingar ....

82.04

Skruvöglor, av

järn eller stål .................................... 73.32

koppar ................................................... 74.15

Skräddarkrita............................................ 98.05

Skulpturer, original- ............................ 99.03

Skumglas i block eller plattor ....

70.16

Skurpulver ................................................ 34.05

Skyddsglasögon ....................................... 90.04

Skyddsöverdrag till huvudbonader . .

65.07

Skyfflar ..................................................... 82.01

Skyltdockor, skyltfigurer och skylt-

ställ ........................................................ 98.16

Skyttlar ................................................... 84.38

Skålar, av eldfast keramiskt material 69.03

Skämtartiklar ......................................... 97.05

Skärcirklar ................................................ 82.04

Skärmaskiner, för

papper eller papp................................ 84.33

vävnader ............................................... 84.40

Skäror ........................................................ 82.01

Skärp........................................................... 61.11

Skärstål för maskiner ........................ 82.06

Skärv, av

glas ......................................................... 70.01

keramiskt material ............................ 25.32

sten ......................................................... 25.17

Skärverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ................................................. 82.13

Sköldpadd, bearbetad, samt varor

därav ..................................................... 95.01

Skördemaskiner ...................................... 84.25

Slabs ............................................. 73.07, 73.15

Slagg:

thomas- .................................... 31.03, 31.05

annan ........................................ 26.02, 26.04

Slaggranuleringsmaskiner .................... 84.59

Slaggull och varor därav ................... 68.07

Slaginstrument ....................................... 92.06

delar och tillbehör därtill ................92.10

Slangar, av

gummi:

för hjul ............................................. 40.11

andra ................................................. 40.09

oädel metall ......................................... 83.08

textilmaterial ....................................... 59.15

Slingor av järn- eller ståltråd ....

73.25

Slipmedel:

naturliga ................................................ 25.13

anbragta på vävnad, papper etc. . .

68.06

Tulltaxe-

nummer

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

163

Tulltaxe-

nummer

Sliprar, av

järn eller stål ..........................

73.16

trä .................................................

44.07

Slipsar .............................................

61.07

Slipskivor:

monterade hand- eller fotdrivna . .

82.04

andra ...........................................

68.04

Slipstenar .....................................

68.04

Slutare till kameror ................. .

90.07—08

Slåttermaskiner ..........................

84.25

Släpfordon .....................................

87.14

Slöjor ...............................................

61.06

Smidesässjor och smidesstäd .

82.04

Smältstycken................................ 73.06,

73.15

Smältsäkringar .............................

85.19

Smärgel ...........................................

25.13

Smör .................................................

04.03

Smörgåskäx ..................................

19.08

Smörjfetter ................................ 27.10,

34.03

Smörjmedel ...................................

34.03

Smörknivar av oädel metall . . .

82.14

Snidningsmaterial, vegetabiliskt ....

14.04

Snidningsmaterial, bearbetat,

samt

varor därav .............................. . . . Kap. 95

Sniljer och sniljgarn .................

58.07

Sniljvävnader ..............................

58.04

Snö ...................................................

22.01

Snöplogar .....................................

84.23,

87.03

Snörhålsringar .............................

83.09

Snörmakeriarbeten ....................

58.07

Snörnålar ......................................

73.33

Socker .............................................. . . . Kap. 17

Sockerarter, kemiskt rena, andra än

sackaros ......................................

29.43

Sockerbetor ....................................

12.04

Sockerkonf ektyrer:

innehållande kakao.................

18.06

andra.............................................

17.04

Sockerkulör ..................................

17.02

Sockerlösningar ........................ 17.02,

17.05

Sockerrör och sockersnitsel .. .

12.04

Sockertänger ..................................

82.14

Socklar till glödlampor .............

85.20

Sockor, av

trikå .............................................

60.03

vävnader .....................................

61.10

Sojabönor ......................................

12.01

Solarstearin ...................................

15.03

Solfjädrar ......................................

67.05

Solglasögon .....................................

90.04

Solv ...................................................

84.38

Soppor, färdiga och soppreparat ....

21.05

Soppslevar av oädel metall . . .

82.14

Tulltaxe-

nummer

Sorghum:

utgörande material för borstbin-

deriarbeten ........................................... 14.03

utgörande spannmål.......................... 10.07

Sorteringslådor av oädel metall ....... 83.04

Sorteringsmaskiner för spannmål

etc............................................................... 84.25

Sotningsapparater ................................... 84.02

Spackelfärger .............................. 32.12

Spadar ....................................................... 82.01

Spannmål ............................................. Kap. 10

varor därav .................................... Kap. 19

Spanska flugor ...................................... 05.14

Sparkcyklar ...................................... 97.01

Sparris: se Köksväxter

Sparrsockar ............................................... 82.04

Specialvagnar för järnvägar och spår­

vägar ..................................................... 86.05

delar därtill ................. .................. ,. 86.09

Spegeljärn ................................................. 73.01

Speglar:

bearbetade för optiskt bruk . . 90.01—02

av glas ............................................. . . .

70.09

av oädel metall ................................ 83.12

Spektrometrar ........................................ 90.25

Spel (lyftanordningar) ........................ 84.22

Spelapparater och spelautomater . . . 97.04

Speldosor ................................................. 92.08

delar och tillbehör därtill....... 92.10

Spermaceti ............................................... 15.14

Spetsar ....................................................... 58.09

Spetsvävnader................................... 58.09

Spik, av

järn eller stål .................................... 73.31

koppar ................................................... 74.14

zink ......................................................... 79.00

Spillånga: se Fisk

Spindlar, spinnmunstycken och

spinnvingar ......................................... 84.38

Spiralslangar av vulkat mjukgummi 40.09

Spisar, av järn eller stål ................. 73.36

Spiskummin ............................................. 09.09

Spjälor för behandling av frakturer 90.19

Spolpipor, av

papper eller papp ........................... 48.20

trä ............................................................ 44.26

Spontpålar.................................... 73.11, 73.15

Sporer ........................................................ 12.03

Sportredskap och sportutrustning . . 97.06

Sprintar, av

järn eller stål .................................... 73.32

koppar .................................................... 74.15

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Sprundplåtar och sprundtappar ....

83.13

Sprutpistoler ............................................ 84.21

Sprängkapslar ........................................ 36.04

Sprängämnen, beredda ............... 36.01—02

Spårhållare, spårkorsningar och

spårplattor ........................................ 73.16

Spårvägsmateriel .............................. Kap. 86

Spårvägssliprar, av

järn eller stål ................................... 73.16

trä ............................................................ 44.07

Spårvägsvagnar .............................. 86.04—07

delar därtill ........................................ 86.09

Spårväxlar ............................................... 73.16

Spädningsmedel för lacker ............... 38.18

Spännen av oädel metall ................... 83.09

Spänningsregulatorer ............................ 85.19

Staket av järn eller stål ................... 73.21

Stamknölar av prydnadsväxter ....

06.01

Stannater av metaller ........................ 28.47

Startanordningar för luftfartyg ....

88.05

Startmotorer ........................................... 85.08

Statistikmaskiner ................................... 84.53

delar och tillbehör därtill............... 84.55

Statyetter, av

keramiskt material ............................ 69.13

oädel metall ........................................ 83.06

Stavar, av

glas e. d........................................... 70.02—03

hårdmetall ........................................... 82.07

Stearin:

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Stearinbeck ............................................. 15.17

Steatit ........................................................ 25.27

Stegbilar .................................................... 87.03

Stegräknare ............................................ 90.27

delar och tillbehör därtill ............... 90.29

Sten:

obearbetad eller endast grovt hug­

gen eller sågad ............................ Kap. 25

varor därav .................................... Kap. 68

Stenar, litografiska ................................ 84.34

Stenbearbetningsmaskiner .................. 84.46

delar och tillbehör därtill............... 84.48

Stenciler .................................................... 48.13

Stencillack i detaljhandelsförpack­

ningar ..................................................... 38.19

Stenfrukter, färska ................................ 08.07

Stenkol och stenkolsbriketter ........... 27.01

Stennöt:

bearbetad; varor därav ................... 95.06

obearbetad ............................................. 14.04

Stenull och varor därav....................... 68.07

Sticklingar ................................................ 06.02

Stickproppar ........................................... 85.19

Stift, av

järn eller stål .................................... 73.31

koppar ................................................... 74.14

zink .......................................................... 79.06

Stiftpennor ................................................ 98.03

Stillbildskameror ................................... 90.07

Stillbildsprojektorer ............................ 90.09

Stjärnanis ............................................... 09.09

Stocklack ................................................. 13.02

Stofferblomma ......................................... 12.07

Stoft av textilmaterial ........................... 59.01

Stommar till hattar o. d............... 65.07

Stoppare av eldfast keramiskt ma­

terial ..................................................... 69.03

Stoppningsmaterial, vegetabiliskt

. . 14.02

Stoppnålar ................................................. 73.33

Stoppur................................................ 91.01

delar därtill ................................ 91.08—11

Stridsvagnar ............................................. 87.08

Stroboskop ............................................... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Strontiumhydroxid, strontiumoxid

och strontiumperoxid................ 28.18

Strumpeband och strumphållare ....

61.09

Strumpor:

glöd- ........................................................ 59.14

av trikå:

åderbråcks-, innehållande gummi 60.06

andra ................................................. 60.03

av vävnader ........................................ 61.10

Strumpskyddare av trikå ................... 60.03

Strumpstickor ......................................... 73.33

Stryk- och pressjärn, elektriska ....

85.12

Strykmaskiner ......................................... 84.40

Stråkinstrument .................................... 92.02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strålkastarbilar .................................... 87.03

delar och tillbehör därtill ........... 87.06

Strålkastare ............................................. 90.13

Strängar till musikinstrument...........

92.09

Stränginstrument............................ 92.01—02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strömställare:

tid- .......................................................... 91.06

andra ..................................................... 85.19

Stubin ....................................................... 36.03

Styroler (styrener) ................................ 29.01

Stål och varor därav ....................... Kap. 73

Stålkonstruktioner ................................ 73.21

Stålpennor ............................................... 98.04

Tulltaxe-

nummer

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Stålull ........................................................ 73.39

Stång, av

aluminium ................................ 76.02,

76.06

bly ............................................. 78.02,

78.05

järn eller stål ............... 73.10—11,

73.15

koppar ....................................... 74.03,

74.07

magnesium .................. 77.02

nickel ........................................ 75.02, 75.04

tenn ............................................. 80.02, 80.05

zink ............................................ 79.02,

79.04

Stämgafflar ............................................. 92.10

Stämpelpapper ......................................... 49.07

Stämpipor .................................... 92.10

Stämplar .................................................... 98.07

Stänger, av

eldfast keramiskt material ........... 69.03

glas .......................................................... 70.03

hårdgummi ...............................................40.15

mjukgummi ......................................... 40.06

Se i övrigt under Stång

Stängseltråd av järn eller stål ....

73.26

Stärkelse:

löslig eller rostad ............................ 35.05

annan ................................................... 11.08

Stärkelseklister .............................. 35.05—06

Stöd av eldfast keramiskt material . .

69.03

Störar av trä............................................. 44.09

Substratpigment....................................... 32.06

Sulfater av metaller ............................ 28.38

Sulfider, av

ickemetaller ......................................... 28.15

metaller ................................................ 28.35

Sulfiter av metaller ............................ 28.37

Sulfitlut, indunstad ............................ 38.06

Sulfonamider ........................................... 29.36

Sulfoxylater av metaller .................... 28.36

Sultamer och sultoner ....................... 29.37

Superfosfater .............................. 31.03, 31.05

Suturtråd, steril .................................... 30.05

Svampar, ätbara: se Köksväxter

Svampbekämpningsmedel ................... 38.11

Svartkrut ................................................. 36.01

Svartkrutsstubin .................................... 36.03

Svavel:

sublimerat, fällt eller kolloidalt . .

28.02

annat ..................................................... 25.03

Svaveldioxid ............................................ 28.07

Svavelkis:

orostad ................................................. 25.02

rostad .................................................... 26.01

Svavelorganiska föreningar ............... 29.31

Svavelsyra ................................................. 28.08

Tulltaxe-

nummer

165

Svaveltrioxid ........................................... 28.13

Svetsmaskiner o. d.:

elektriska ............................................. 85.11

andra ...................................................... 84.50

Svetsmedel ............................................. 38.13

Svettremmar ............................................. 65.07

Svin ............................................................ 01.03

Svänghjul ................................................. 84.63

Sylter ........................................................ 20.05

Symaskiner och symaskinsnålar ....

84.41

Syntetiska textilfibrer:

korta ................................................... Kap. 56

ändlösa ............................................. Kap. 51

Synålar ...................................................... 73.33

Syre .............................................................. 28.04

Syreterapeutiska apparater ............... 90.18

Syror:

oorganiska.................................... Kap. 28:11

organiska ................................ Kap. 29:VII

Sytråd av bomull............................ 55.05—06

Sågblad ...................................................... 82.02

Sågspån ..................................................... 44.01

Sågställningar av trä ............................ 44.25

Såmaskiner ............................................... 84.24

Sångfåglar, mekaniska ........................ 92.08

Såpa ........................................................... 34.01

Såser .......................................................... 21.04

Säckar, av

papper .................................................... 48.16

textilmaterial ................................... 62.03

Säkerhetsapparater:

elektriska:

för järnvägar etc.............................. 85.16

för brytning av elektrisk ström 85.19

mekaniska, för järnvägar etc..........

86.10

Säkerhetsnålar, av

järn eller stål .................................... 73.34

koppar .................................................... 74.19

Säkerhetsrutor av glas ........................ 70.08

Sämskläder ................................................ 41.06

Sänglinne ................................................... 62.02

Sängtäcken och andra sängkläder . .

94.04

Sättmaskiner ........................................... 84.34

Säv .............................................................. 14.01

Sökare till kameror........... 90.02, 90.07—08

T

Tablettrör, av glas ................................ 70.10

Tackjärn .................................................... 73.01

Tagel ............................................................ 05.03

Taggtråd .................................................... 73.26

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Tak av järn eller stål............................ 73.21

Takometrar ............................................... 90.27

delar och tillbehör därtill............... 90.29

Takpannor ............................................... 69.05

Takrännor av zink ................................ 79.05

Talg .............................................................. 15.02

Talgolja, ej beredd ................................ 15.03

Talk ............................................................ 25.27

Tall ............................................................ 06.02

Tallium och varor därav ................... 81.04

Tallolja ..................................................... 38.05

Tallrikar av papper eller papp ....

48.21

Tandcement och andra tandfyllnads-

medel ..................................................... 30.05

Tandläkarstolar .................................... 94.02

Tannin ..................................................... 32.02

Tantal och varor därav........................ 81.03

Tapeter, tapetbårder och tapetfriser 48.11

Tapiokagryn ............................................. 19.04

Tarmar ........................................................ 05.04

varor därav ......................................... 42.06

Taxametrar ............................................. 90.27

delar och tillbehör därtill............... 90.29

Te ................................................................ 09.02

Teaterkulisser, målade, av textilma­

terial ..................................................... 59.12

Teatrar, ambulerande............................ 97.08

Teckningar:

för tekniska ändamål........................ 49.06

andra ...................................................... 99.01

Tekniska artiklar, av

keramiskt material ............................ 69.09

läder eller konstläder ....................... 42.04

textilmaterial ............................ 59.14—-17

ädel metall ......................................... 71.14

Telefon- och telegrafapparater 85.13, 85.15

Teleskop...................................................... 90.06

Televisionsmottagare, televisionska-

meror och televisionssändare ....

85.15

Telfrar ....................................................... 84.22

Tendrar ..................................................... 86.01

delar därtill.......................................... 86.09

Tenn och varor därav....................... Kap. 80

Tennoxider ............................................. 28.26

Termometrar ........................................... 90.23

Termosflaskor ......................................... 98.15

Termostater ............................................ 90.24

delar och tillbehör därtill ................90.29

Terpentin och terpentinolja ............... 38.07

Tetrahydronaftalen (tetralin) ........... 29.01

Textilmaskiner ................................ 84.36—40

Thomasslagg ................................ 31.03, 31.05

Thorium:

föreningar därav ................................ 28.52

Thorium och varor därav ................... 81.04

Tidkontroll- eller tidmätningsappa-

rater med urverk eller synkronmo­

tor samt tidkontrollur ................... 91.05

Tidningar och tidskrifter ................... 49.02

Tidningspapper ....................................... 48.01

Tidströmställare med urverk eller

synkronmotor .................................... 91.06

Tidstämpelur ........................................... 91.05

Tidutlösare med urverk eller syn­

kronmotor ............................................. 91.06

Tillsatsmedel, beredda, för mineral­

oljor ..................................................... 38.14

Tillskärningsmönster, av

papper .................................................... 48.21

textilmaterial ....................................... 62.05

Tillslutningsanordningar av glas . .

70.10

Tillslutningsmaskiner .......................... 84.19

Timjan ....................................................... 09.10

Tiokarbanilid ........................................ 29.31

Tiosulfater av metaller........................ 28.37

Titan och varor därav ........................ 81.04

Titanoxider ............................................. 28.25

Tjuvlarmsapparater .............................. 85.17

Tjära:

mineral- ................................................. 27.06

trä-............................................................ 38.09

Tjärdolomit ............................................. 25.18

Tjärmakadam .......................................... 25.17

Toalettartiklar, av

glas .......................................................... 70.13

keramiskt material ................... 69.11—12

Toalettmedel ............................................. 33.06

Toalettpapper ........................................ 48.15

Toalettvål .................................................. 34.01

Tobak ..................................................... Kap. 24

Tobaksextrakt ......................................... 24.02

Tofsar ......................................................... 58.07

Tolkar ......................................................... 90.16

Toluen (toluol) ....................................... 29.01

Toluidin ..................................................... 29.22

Tolylendiamin .......................................... 29.22

Tomater: se Köksväxter

Tomatpuré................................................. 20.02

Tonbord till orgelharmonier............... 92.10

Tonfrekvensförstärkare ........................ 85.14

Topografiska instrument och appa­

rater .......................................................... 90.14

Torpeder ................................................... 93.07

Tulltaxe-

nummer

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

167

Torrjäst ...........................................

Tulltaxe-

nummer

........ 21.06

Torrsprit ......................................... ........ 36.08

Torv, torvbriketter, torvmull

och

torvströ ...................................... ........ 27.03

Toxiner .......................................... .......... 30.02

Traktorer ...................................... ........ 87.01

delar och tillbehör därtill . . . ........ 87.06

Trampbilar ..................................... ......... 97.01

Transformatorer ......................... .......... 85.01

Transistorer ................................. ......... 85.21

Transportmedel .......................... . Avd. XVII

Transportremmar:

innehållande gummi ............. ........ 40.10

av textilmaterial .................... .......... 59.16

Transportörer .............................. ........ 84.22

Travertin ................................................... 25.15

Trikåmaskiner ........................................ 84.37

Trikåmaskinsnålar .................. .......... 84.38

Trikåvaror:

korsetter, gördlar o. d............ .......... 61.09

andra ......................................... . .. Kap. 60

Trikåväv ....................................... 60.01, 60.06

Trippel ........................................... .......... 25.12

Trippelsten ............................................... 68.05

Trottoarplattor av keramiskt mate-

rial ............................................. . .

69.07—08

Trottoarsten ................................. .......... 68.01

Truckar ..................................................... 87.07

Trummor ....................................... .......... 92.06

delar och tillbehör därtill . . ........... 92.10

Tryckalster ..................................... ... Kap. 49

Tryckbehållare, av

aluminium .............................. .......... 76.11

järn eller stål ....................... .......... 73.24

Tryckerimaskiner ...................... . .

84.34—35

Tryckformar ................................ ........... 84.34

Tryckfärger ............................... .......... 32.13

Tryckknappar ............................ ........... 98.01

Tryckkontakter .......................... .......... 85.19

Tryckmaskiner:

för vävnader, tapeter etc. . . ........... 84.40

andra ....................................... .......... 84.35

Tryckplåtar................................... .......... 84.40

Tryckpressar ............................... .......... 84.35

Trycktyper ................................... .......... 84.34

Träd:

isolerad för elektriskt ändamål . .

85.23

av oädel metall för svetsning eller

lödning .................................... .......... 83.15

preparerad för ljudupptagning eller

inspelad .................................... .......... 92.12

sutur-, steril ......................................... 30.05

av aluminium....................................... 76.02

av bly .................................................... 78.02

av järn eller stål 73.10, 73.14—15, 73.26

av koppar ............................................. 74.03

av magnesium ................................... 77.02

av molybden ....................................... 81.02

av nickel ............................................... 75.02

sy-, av bomull ............................ 55.05—06

av tenn ................................................. 80.02

av trä ................................................... 44.11

av volfram ........................................... 81.01

av vulkat mjukgummi ................... 40.07

av zink .................................................. 79.02

Trådgardinsvävnad ........................ 58.08—09

Trådhäftmaskiner ................................... 84.32

Trådrullar ................................................. 44.26

Trä och varor därav ........................ Kap. 44

Trä:

fanerat .................................................... 44.15

konstgjort .............................................. 44.18

specialbehandlat, i skivor etc..........

44.17

Träavfall ................................................. 44.01

Träbearbetningsmaskiner o. d............

84.47

delar och tillbehör därtill............... 84.48

Trädgårdsparasoller ............................ 66.01

Trädgårdssaxar för två händer ....

82.01

Träkol ........................................................ 44.02

Trämjöl ..................................................... 44.12

Träningsapparater för flygutbildning 88.05

Träolja ............................................. 15.07—08

Träsnitt ..................................................... 99.02

Träspån ..................................................... 44.09

Trätjära och trätjärkreosot............... 38.09

Trätjäroljor ................................ 38.09, 38.18

Trätråd ....................................................... 44.11

Träull .......................................................... 44.12

Tröskverk .................................................. 84.25

Tuber, astronomiska ............................ 90.06

Tubpressar ................................................ 82.04

Tungspat ................................................... 25.11

Tunnbandsvidjor ..................................... 44.09

Tunnbinderiarbeten ............................... 44.22

Tunnstav .................................................... 44.08

Turbiner ................................................... 84.07

Tusch ......................................................... 32.13

Tvål ............................................................ 34.01

Tvåspetsnitar ........................................... 83.09

Tvättmaskiner ....................................... 84.40

Tvättmedel ................................................ 34.02

Tvättställ av keramiskt material . .

69.10

Tvättsvamp, naturlig ............................ 05.13

Tulltaxe-

nummer

168

Kirngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tyll:

Tulltaxe-

nummer

gummielastisk ......................... .......... 59.13

annan ....................................... .. 58.08—09

Typgjutningsmaskiner ............. .......... 84.34

Tågvirke......................................... .......... 59.04

Tårtspadar av oädel metall . . .......... 82.14

Tält .................................................. .......... 62.04

Tänder, konstgjorda ........................... 90.19

Tändhattar ................................... .......... 36.04

Tändspolar ................................... .............. 85.08

Tändstickor ................................ ........... 36.06

Tändsticksämnen ....................... .......... 44.11

Tändstift .......................................

Tänger:

........... 85.08

socker- ....................................... ........... 82.14

andra .......................................... .......... 82.03

U

Ugnar för industriellt bruk:

elektriska ....................... ................... 85.11

andra ................................. .................. 84.14

Ull av får ........................... ___ 53.01, 53.05

Ullfett .................................... ................... 15.05

Underkläder, av

trikå ................................... ................... 60.04

vävnader .......................... .......... 61.03—04

Underläggsbrickor, av

järn eller stål ............... ................... 73.32

koppar .............................. .................. 74.15

Underläggsplattor för järnvägar eller

spårvägar ....................... ................... 73.16

Underreden med motor . . ................... 87.04

Understrumpor av trikå

................... 60.03

Undersökningsbord ........... ................... 94.02

Undersökningsvagnar för järnvägar

och spårvägar ............... ................... 86.05

delar därtill ................... ................... 86.09

Universaljärn och universalstål 73.09, 73.15

Ur ........................................... ............... Kap. 91

Uran:

föreningar därav ........... ................... 28.52

Uran och varor därav

................... 81.04

Urdelar .................................. .......... 91.09—11

Urfoder ................................ ................... 91.10

Urinämne, innehållande

högst 45

viktprocent nitrogen . . . . . . 31.02, 31.05

Urverk, sammansatta .... .......... 91.07—08

Utfyllnadsmateriel ........... ................... 84.34

Tulltaxe-

nummer

V

Vadd:

impregnerad med farmaceutiska

preparat ............................................

30.04

cellulosa- ...........................................

48.01

annan; varor därav ...................

59.01

Wafers ...............................................

19.08

Vakuumpumpar ................................

84.11

Valbarder ..........................................

05.09

Vallmofrön .........................................

12.01

Valnötter ..........................................

08.05

Valrav ..................................................

15.14

Valsar, till

kalandrar o. d...................................

84.16

valsverk .........................................

84.44

Valsmassa ............................................

98.09

Valstråd......................................... 73.10,

73.15

Valsverk för metallindustrin .. .

84.44

Vanadin och varor därav ............

81.04

Vanilj ...................................................

09.05

Vaniljsocker och vanillinsocker .

17.05

Vantar, av

trikå ..................................................

60.02

vävnader .........................................

61.10

Vapen ....................................................... Kap. 93

Varmvattenberedare:

elektriska ......................................

85.12

andra .................................................

84.17

Varp- och varpklistringsmaskiner

84.37

Varpväktare ........................................

84.38

Varvräknare ........................................

90.27

delar och tillbehör därtill........

90.29

Vaselin ...................................................

27.12

Vass .......................................................

14.01

Vatten:

destillerat ........................................

28.58

havs- ..................................................

25.01

annat .............................................

22.01—02

Vattenhjul ..........................................

84.07

Vax:

berett ..................................................

34.04

för dentalbruk ,................................

34.07

insekts- .............................................

15.15

konstgjort .........................................

34.04

mineral- ...........................................

27.13

ymp-............................................................

32.12

varor därav, gjutna eller formade

95.08

återstoder från bearbetning av ani-

maliska eller vegetabiliska växer

15.17

Vaxduk .................................................

59.09

Ved ..........................................................

44.01

Kimgl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Vegetabiliska råämnen för färgning

eller garvning ................................

13.01

Vegetabiliska textilfibrer, ej hänför-

liga till annat nummer ...............

57.04

Vekar .....................................................

59.14

Ventiler.................................................

84.61

Ventilrör till röntgenapparater .

85.21

Verkstadsbilar ...................

V. . . . . . . . . . . . .

87.03

delar och tillbehör därtill........

87.06

Verkstadsvagnar för järnvägar och

spårvägar ......................................

86.06

delar därtill.....................................

86.09

Verktyg:

hand-, elektriska .........................

85.05

hand-, pneumatiska eller kombine-

rade med icke elektrisk motor

84.49

slipskivor o. d..............................

68.04

av trä ............................................

44.25

andra ............................................... . Kap. 82

Verktygshandtag ..............................

44.25

ämnen därtill .................................

44.10

Verktygshållare..................................

84.48

Verktygsmaskiner:

för bearbetning av metall........

84.45

för bearbetning av sten m. m. .

84.46

för bearbetning av trä, kork m. m.

84.47

Vermikulit, expanderad, och varor

därav ...............................................

68.07

Vermut .................................................

22.06

Vete .......................................................

10.01

Vevaxlar ..............................................

84.63

Vicker ...................................................

12.03

frön därav ......................................

12.03

Wienerpimsten .................................

68.05

Vikter ....................................................

84.20

Vin .....................................................

22.05—07

Vinbär, färska ..................................

08.08

Vindrutetorkare och vindrutevärma-

re, elektriska ..................................

85.09

Vindruv ...............................................

23.05

Vindruvor, färska eller torkade .

08.04

Vinruta ..............................................

12.07

Vinsten, rå ..........................................

23.05

Vinsyra ...............................................

29.16

Virke:

hyvlat etc..........................................

44.13

annat .............................................

44.03—05

Virknålar av järn eller stål ........

73.33

Vismut och varor därav .............

81.04

Visselpipor .......................................

92.08

Vitaminer ........................................ ..

29.38

Witherit .............................................

25.11

169

Vitkål och vitlök: se Köksväxter

Volanger av textilmaterial ............... 61.08

Volfram och varor därav ................... 81.01

Vulkanfiber ............................................. 39.03

Vulkningsacceleratorer, beredda ....

38.15

Vykort ........................................................ 49.09

Vågar:

känsliga för 0,05 g eller mindre . . 90.15

andra ..................................................... 84.20

Väckarur .................................................... 91.04

delar därtill ................... 91.08, 91.10—11

Väggplattor av keramiskt mate­

rial ................................................. 69.07—08

Väggur ............................................... 91.02—04

delar därtill .......... 91.07—08, 91.10—11

Vägguttag .................................................. 85.19

Vägmärken av oädel metall....... 83.14

Vägmätare ................................................. 90.27

delar och tillbehör därtill....... 90.29

Vägvältar ................................................. 84.09

Värdehandlingar.............................. 49.07

Värjor ......................................................... 93.01

Värmeapparater, elektriska ............... 85.12

Värmeledningselement ......................... 73.37

Värmeledningspannor .......................... 73.37

Värmemängdsmätare ............................ 90.24

delar och tillbehör därtill....... 90.29

Väskbyglar ............................................. 83.09

Väte ........................................................... 28.04

Vätskeelevatorer .................................... 84.10

Vätskemätare ........................................... 90.26

delar och tillbehör därtill....... 90.29

Vätskepumpar ......................................... 84.10

Vävnader:

elastiska, ej trikå- ............................ 59.13

impregnerade eller överdragna 59.07—12

ljuskänsliga ......................................... 37.03

av metalltråd eller av garn av

Tulltaxe-

nummer

textilfibrer i förening med metall­

tråd eller överdraget med metall 52.02

sammets-, plysch-, ögle- och snilj- 58.04

spets- ..................................................... 58.09

trikå-:

innehållande gummi .................. 60.06

andra ................................................. 60.01

trådgardins- ................................ 58.08—09

av asbest

............................................ 68.13

av bomull .................................... 55.07—09

av djurhår .................................... 53.11—13

av glasfibrer ...................................... 70.20

av hampa, mjuk ................................. 57.09

av jute .................................................. 57.10

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxe-

nummer

av lin eller rami ..................... .......... 54.05

av natursilke .......................... ..

50.09—10

av pappersgarn .................................. 57.12

av syntetiska eller konstgjorda tex­

tilfibrer:

korta ....................................... .......... 56.07

ändlösa ............................................... 51.04

av andra vegetabiliska textilfibrer 57.11

Vävstolar ...................................... ........ 84.37

Växelstag och växeltungor . . . ........ 73.16

Växtalkaloider .............................. ........ 29.42

Växter:

foder- .......................................... ... Kap. 12

kanderade, glaserade etc. . . . ........ 20.04

köks-: se Köksväxter

levande ...................................... . . . Kap. 6

för industriellt eller medicinskt

bruk ............................................. . . . Kap. 12

Växtextrakter .............................. ........ 13.03

Växtsafter och växtslem ......... ........ 13.03

X

Xylen (xylol) .......................... .......... 29.01

Xylenol .......................................... .......... 29.06

Xylidin ........................................... .......... 29.22

Xylofoner ...................................... .......... 92.06

delar och tillbehör därtill . . ........... 92.10

Xylol ......................................................... 29.01

Y

Ympkvistar .................................. ......... 06.02

Ympvax ......................................... .......... 32.12

Ytaktiva ämnen, organiska . . . ........ 34.02

Yttrium ........................................... ........ 28.05

föreningar därav ..................... ........ 28.52

Yxor................................................... ......... 82.01

z

Zink och varor därav ................. . . . Kap. 79

Zinkoxid och zinkperoxid ......... ......... 28.19

Zirkonium och varor därav . . . ........ 81.04

A

Äderbråcksstrumpor av trikå, inne­

hållande gummi ................................ 60.06

Ångackumulatorer ................................ 84.02

Ångblästerapparater ............................... 84.21

Ånggeneratorer ........................................ 84.01

Ånglok ....................................................... 86.01

delar därtill ......................................... 86.09

Ångmaskiner .................................... 84.04—05

Ångpannor ................................................. 84.01

Åsnor .......................................................... 01.01

Återstoder:

från bearbetning av fetter etc. .. 15.17

från kemiska och närstående in-

Tulltaxe-

nummer

dustrier .................................... ............ 38.19

från livsmedelsindustrin . . .... Kap. 23

metallhaltiga............................. . . 26.02—03

Ä

Ädelgaser ................................................... 28.04

Ädelstenar .................................... .. 71.02—03

stoft och pulver därav

............ 71.04

varor därav ........................................ 71.15

imitationer därav, av glas ........... 70.19

Ägg och äggula ....................... ............ 04.05

Äggkläckningsapparater ....................... 84.28

Ämbar av trä ........................................ 44.22

Äppelträd .................................... ............ 06.02

Äpplen, färska ........................................ 08.06

Ärmlappar och ärmskyddare

........... 61.11

Ärter:

färska, kylda, frysta eller i tillfäl-

ligt konserverande lösningar ..

07.01—03

torkade etc................................. ........... 07.05

inlagda i ättika eller på

annat

sätt konserverade ............... . . 20.01—02

Ättika ............................................. ........... 22.10

ö

Öglevävnader ............................. ............ 58.04

Öglor, av

järn eller stål ........................ . .

73.31—32

koppar ....................................... . . 74.14—15

Ögon:

konstgjorda............................... ........... 90.19

av glas, andra än proteser ........... 70.19

Överdelar, nåtlade, till skodon .......... 64.05

Överhettare ................................ ........... 84.02

Överkläder, av

trikå ........................................... .......... 60.05

vävnader ................................... .. 61.01—02

Överspänningsapparater ......... ........... 85.19

Övertryckspapper ...................... .......... 48.13

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

171

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929

skall hava följande ändrade lydelse.

1 §•

Varor som införas till riket skola, för så vitt icke annat stadgas, beläggas

med tull enligt gällande tulltaxa.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, från och med vilken

dag den vid tulltaxeförordningen fogade tulltaxan ävensom kungörelsen

den 30 juni 1955 (nr 466) om uttagande av särskild tullavgift för vissa

varuslag, m. m., skola upphöra att gälla.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)

om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929

om särskild skatt å bensin och motorsprit1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, dels att i förordningen skall införas en ny paragraf, be­

tecknad 7 a §, av nedan angiven lydelse.

2

§.

1. Då fråga är om till riket införd bensin, skall skatten erläggas till tull­

verket i den ordning som är föreskriven beträffande tull.

Om betalningsanstånd------------ finnes stadgat.

2. Utan hinder------- — avgiftspliktiga kvantiteten.

3. Skatt utgår icke för bensin, medförd å transportmedel for dess drift,

beträffande fartyg dock endast till myckenhet, som tullanstalt prövai icke

överstiga behovet under resan.

Beträffande bensin, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet

för densamma skulle hava åtnjutits, om den varit fullbelagd, skall skyl­

dighet att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel

av bensin, för vilken vid utförseln erhållits restitution av skatt, som avses

i denna förordning.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1955:65, av 5 § se 1957: 117.

172

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

5 §•

Restitution av — -------- än motordrift.

7 a §.

Vad i lagen om straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga mot­

svarande tillämpning i fråga om bensin, ändå att varan icke är tullpliktig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

Beträffande importerad bensin, som före denna förordnings ikraftträ­

dande antingen utförts till utrikes ort eller svensk frihamn eller använts för

i 5 § b)—d) avsett restitutionsberättigat ändamål, må vid restitution av skatt

enligt sagda paragraf tillika restitueras å bensinen belöpande erlagd tull.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929

(nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående

tullrestitution1 skall hava följande ändrade lydelse.

3 a §.

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad,

reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reserv­

delar, av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, re­

paration, inredning eller utrustning använts av honom från utlandet in­

förda materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindu-

strirestitution) för en motsvarande myckenhet materialier eller andra artik­

lar av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom

införts från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avse­

ende å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

1 Senaste lydelse av 3 a § se 1950: 194.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

173

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2b ja­

nuari 1958.

Närvarande:

Statsministern

Erlander , ministern för utrikes ärendena

Undén , statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om revision av tull­

taxan och anför därvid följande.

I. INLEDNING

Nu gällande tulltaxa antogs av 1929 års riksdag och trädde i kraft den

1 januari 1930. Till grund för densamma låg ett förslag, utarbetat av 1925

års tulltaxerevision under åren 1925—1927. Denna revision var emellertid

huvudsakligen av teknisk och formell natur. Tulltaxans sakliga innehåll

överfördes till stor del oförändrat från den tidigare gällande 1911 års tull­

taxa. Beträffande enstaka varuslag eller begränsade varugrupper har vis­

serligen ändringar vidtagits under årens lopp, men någon allmän revidering

av taxan ur sakliga synpunkter har icke ägt rum efter år 1911. Sedan denna

tid har en i många avseenden revolutionerande utveckling ägt rum på olika

områden, vilken självfallet haft betydande återverkningar även på tullför­

hållandena. Genom teknikens framsteg har sålunda tillkommit många nya

material, framställningsmetoder, utförandeformer och användningsområden,

vilka icke kunde förutses vid utformningen av tulltaxans bestämmelser för

snart 50 år sedan. Ändringen i penningvärdet har vidare medfört att de

specifika tullarnas relativa storlek avsevärt reducerats. Då prisutvecklingen

icke varit lika för alla varuslag, har avvägningen av tullskyddet i vissa

delar kommit att mer eller mindre rubbas. Härtill har även bidragit det

förhållandet, att minskningen av tullskyddet skett endast såvitt angår spe­

cifika tullar, under det att de visserligen icke lika talrika men ingalunda

betydelselösa värdetullarna bibehållit sin ursprungliga verkan. En annan

omständighet som rubbat sambandet mellan tullsatserna å olika varuslag

är, att på åtskilliga punkter vidtagits dels höjningar i statsfinansiellt syfte,

dels såväl höjningar som sänkningar av handelspolitiska skäl.

Även om många av de mest iögonenfallande brister, som under åren yppat

sig, kunnat undanröjas genom partiella ändringar, är del uppenbart, att

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

den nuvarande tulltaxan i olika avseenden framstår såsom mycket föråldrad.

Åtskilliga framställningar har även gjorts i syfte att få till stånd änd­

ringar i tulltaxan. Vägen för en tulltaxerevision har hållits öppen vid de

tullförhandlingar inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),

i vilka Sverige under de senare åren deltagit, genom att bindningarna i fråga

om specifika tullsatser till större delen gjorts under förbehåll om rätt att

övergå till en värdetull av angiven storlek. Vid bedömandet av frågan när

eu revision av tulltaxan lämpligen borde igångsättas har emellertid hänsyn

måst tagas till vissa internationella faktorer. Det har sålunda ansetts lämp­

ligt att avvakta resultatet av det arbete på en internationell tullnomenkla­

tur, som bedrivits inom Studiegruppen för en europeisk tullunion i Bryssel.

Vidare har tidpunkten varit beroende av de inom GATT bedrivna förhand­

lingarna.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 9 maj 1952 dåvarande chefen för finans­

departementet att tillkalla utredningsmän jämte sakkunniga och experter

med uppdrag att verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och

den därvid fogade tulltaxan; i yttrandet till statsrådsprotokollet anförde

departementschefen bl. a. följande.

Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans

baspositioner i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra

anpassas efter Brysselnomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huru­

vida icke en mera allmän tillämpning av värdetullar, som numera i allt

större utsträckning förekommer i utlandet, även för vår del kan innebära en

mera ändamålsenlig utformning av tullsystemet. Med hänsyn till det inter­

nationella varuutbytets stora betydelse för vårt lands välstånd är det ett

stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande länder blir så om­

fattande och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed har vi sedan länge

fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke vara något svenskt

intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir denna syn­

punkt, om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamålsenlig.

Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av

den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en

lämplig avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgre­

nar.

I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som

erbjuda sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med

hänsyn till resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händel­

ser få förutsättas att utredningen icke eller åtminstone endast i undantags­

fall leder till förslag om högre tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll.

I anslutning till dessa frågor bör de handelspolitiska synpunkter beaktas,

som kunna bli aktuella i samband med kommande tullförhandlingar eller

eljest påkallar särskild uppmärksamhet.

För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas

möjligheterna att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion

icke föreligger eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör

vidmakthållas med hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är så­

dana att finanstull bör ifrågakonnna. Vid revisionen bör även övervägas i

vad mån tullskydd bör bibehållas för sådana varuslag, beträffande vilka

stöd åt den inhemska produktionen befinnes med fördel kunna lämnas i an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

175

nan form än genom tullar. I det sammanhanget bör särskild uppmärksam­

het ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande till den

nuvarande jordbruksregleringen.

Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades den 26 maj 1952 så­

som utredningsmän dåvarande kabinettssekreteraren A. S. Lundberg, tillika

ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, förste assistenten F. I.

Boo, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, juris licentiaten

P. H. Fagerholm, generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, ledamöterna av

riksdagens andra kammare, metallarbetaren H. L. Gustafsson och lantbru­

karen N. G. Hansson, numera generaldirektören B. V. Lindskog, numera am­

bassadören S. E. G. Sahlin, ledamoten av riksdagens första kammare, lant­

brukaren G. Spetz samt numera statssekreteraren E. A. Westerlind. Utred­

ningen antog benämningen 1952 års tulltaxekommitté.

Såsom sakkunniga tillkallades den 30 maj 1952 direktören H. K. P. Ed­

stam, Kooperativa förbundet, filosofie kandidaten T. Ekström, Landsorga­

nisationen i Sverige, ombudsmannen J. L. Geijer, Tjänstemännens central­

organisation, direktören H. Grundström, Sveriges hantverks- och småindu­

striorganisation, numera direktören J. H. V. Håkansson, Sveriges lantbruks-

förbund, direktören J. O. Leffler, Handelskamrarnas nämnd, direktören

H. R. B. Nyström, Sveriges grossistförbund, direktören G. J. Sahlin, Sveriges

allmänna exportförening, direktören E. Sandelin, Sveriges köpmannaför­

bund, dåvarande direktören G. C. A. Settergren, Sveriges industriförbund,

samt numera direktören N. A. Svensson, Riksförbundet Landsbygdens folk;

sedan Sandelin avlidit utsågs den 16 september 1952 i hans ställe till sak­

kunnig direktören E. O. Melcher, Sveriges köpmannaförbund.

Kommittén avgav den 25 maj 1956 betänkande med förslag till tulltaxa

(SOU 1956: 14—16); vid betänkandet hade fogats av vissa utredningsmän och

sakkunniga avgivna reservationer och särskilda yttranden. Därjämte avgav

kommittén den 5 december 1956 betänkande med förslag till tulltaxeförord-

ning (SOU 1956:60), vilket betänkande kommer att anmälas i annat sam­

manhang.

Betänkandet angående tulltaxan har på sätt i det följande kommer att

närmare redovisas varit föremål för en omfattande remissbehandling.

Kommitténs utredningar och förslag bar beaktats vid vissa under senare

år vidtagna tulländringar, om vilka jag här torde få erinra.

Med stöd av förordningen den 22 april 1949 (nr 180) angående rätt för

Konungen att åsätta särskild tullavgift förordnade sålunda Kungl. Maj :t ge­

nom beslut den 30 juni 1955 om uttagande från och med den 10 juli 1955 av

sådan avgift för vissa varuslag (huvudsakligen inom textil- och läderområ­

det). Åtgärden innebar en provisorisk justering av vissa tullsatser i syfte

alt undvika ogynnsamma störningar i importen vid framläggandet av kom­

mitténs förslag till ny tulltaxa. Urvalet av varor och bestämmandet av de

provisoriska tullsatsernas böjd skedde med utgångspunkt från informatio­

ner om tulltaxekommilléns väntade förslag. Hänsyn togs även till de från

176

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

majoritetens förslag skiljaktiga meningar som sedermera kommit till ut­

tryck i avgivna reservationer. Avsikten var sålunda att den provisoriska

tulljusteringen icke skulle få verka prejudicerande vid den framtida pröv­

ningen av kommittémajoritetens och reservanternas förslag i olika hän­

seenden. Förordnandet om särskild tullavgift erhöll sådan utformning att

det i praktiken innebar övergång till värdetull för de berörda varuslagen.

Beslutet underställdes riksdagen genom proposition 1955:202 och blev av

riksdagen godkänt (riksdagens skrivelse nr 378).

Vidare har vissa tulländringar vidtagits i samband med förhandlingar

inom GATT. Under år 1955 genomfördes sålunda vissa förhandlingar med

Amerikas förenta stater, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. De av­

såg dels ömsesidigt utbyte av nya tullkoncessioner, dels s. k. återförhand­

ling i syfte att uppmjuka den svenska tullbindningen för äpplen och päron.

Vid förhandlingarna överenskomna tulländringar samordnades med arbetet

inom tulltaxekommittén, så att de icke skulle komma att strida mot det

väntade förslaget till ny tulltaxa. Ändringarna genomfördes vid 1955 års riks­

dag (prop. nr 212, rskr. nr 379) och trädde i kraft, en del den 1 januari och

resten den 19 september 1956. År 1956 ägde en ny omgång allmänna tull-

förhandlingar rum inom GATT. Härvid genomfördes för Sveriges del åtta

bilaterala förhandlingar om ömsesidiga tullkoncessioner. Dessa utformades

med hänsyn till det utredningsarbete som gjorts inom tulltaxekommittén.

Erforderliga ändringar i tulltaxan beslöts vid 1956 års riksdag (prop. nr 191,

rskr. nr 414). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1957.

Tulländringarna i fråga har såsom framgår av det anförda medfört en

viss anpassning av tullsatserna efter tulltaxekommitténs förslag samt bl. a.

inneburit att de ur allmän synpunkt viktigaste behoven av ökat tullskydd

blivit tillgodosedda. Det kan emellertid icke undvikas att vid partiella änd­

ringar av detta slag sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag rub­

bas. Tullhöjningarna innebär sålunda ofta ökad belastning för annan pro­

duktion, vilket kan föranleda i och för sig berättigade krav på kompensa­

tion. Dylika onormala spänningar i tullsystemet kan icke undanröjas utan

en fullständig översyn av hela systemet. De berörda tulländringarna har

därför icke minskat behovet av en tulltaxerevision, och det har vid änd­

ringarnas genomförande förutsatts att en sådan med det snaraste skulle

komma till stånd. Från tullteknisk synpunkt framstår en dylik åtgärd själv­

fallet för varje år såsom allt mer angelägen.

Frågan om genomförandet av den planerade tulltaxerevisionen får emel­

lertid bedömas jämväl mot bakgrunden av de nu aktuella planerna för vidgat

ekonomiskt samarbete dels mellan de nordiska länderna, dels mellan fler­

talet västeuropeiska stater.

Dessa planer tar i vad avser det mera omfattande västeuropeiska sam­

arbetet närmast sikte på bildandet av ett frihandelsområde, innebärande

att deltagarländerna avskaffar tullarna sinsemellan men tillämpar var sin

tulltaxa mot utomstående stater. Inom OEEC pågår omfattande utredningar

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

177

och förhandlingar i hithörande frågor. Därest arbetet leder till positivt re­

sultat kan det förutses att frihandelsområdets genomförande kominer att

ske successivt genom att de inbördes tullarna avskaffas stegvis under en

övergångsperiod av omkring femton år.

Eftersom medlemmarna i ett frihandelsområde principiellt bibehåller sin

yttre autonomi på tullområdet, behöver bildandet av ett västeuropeiskt fri­

handelsområde icke i och för sig inverka på utformningen av vår tulltaxa.

Tänkbart är att vi i en dylik situation på vissa punkter skulle finna en

annan avvägning av tullskyddet lämplig; att detta skulle bli fallet i någon

större utsträckning kan emellertid icke anses sannolikt. Vidare torde man

kunna tänka sig att vissa företrädesvis tekniska problem i samband med

ett frihandelsområde kan påkalla vissa jämkningar i de olika ländernas

tullsatser.

De osäkerhetsmoment, som kan ligga i nu berörda förhållanden, synes

emellertid icke böra få lägga hinder i vägen för genomförandet av en ange­

lägen tullreform, detta så mycket mindre som ur andra synpunkter en dylik

reform just med hänsyn till de västeuropeiska planerna framstår såsom

direkt önskvärd. För vårt deltagande i arbetet på frihandelsområdet inne­

bär nämligen den nuvarande tulltaxan betydande nackdelar, bl. a. med

hänsyn till den förutsedda avtrappningen av tullarna. Vidare förefaller

det sannolikt att i alla händelser en övergång till Bryssel-nomenklaturen

av tekniska skäl blir nödvändig.

Av större intresse för planerna på en svensk tulltaxerevision är enligt

min mening de pågående förberedelserna för ett ökat ekonomiskt samarbete

mellan de nordiska länderna. Detta går bl. a. ut på bildandet av en mer

eller mindre fullständig tullunion, d. v. s. avskaffande av de inbördes tul­

larna och tillämpning av gemensamma tullar gentemot utomstående länder.

Förslag till en sådan anordning, omfattande varuområden som svarar för

ca 80 % av de nordiska ländernas samhandel, har den 8 juli 1957 framlagts

av det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet, och utredningen fortsätter

beträffande övriga områden. Enligt det nu framlagda förslaget skulle av­

skaffandet av de inre och uniformeringen av de yttre tullmurarna i stort

sett ske omedelbart vid överenskommelsens ikraftträdande; endast i be­

gränsad utsträckning förutses en kortare övergångstid.

Vid förverkligandet av en nordisk tullunion måste vår tulltaxa anpassas

efter den överenskommelse som i dylikt fall ingås mellan medlemsländerna.

När en sådan överenskommelse kan komma att träffas och underställas

statsmakternas prövning kan med hänsyn bl. a. till sambandet med de

västeuropeiska planerna icke med säkerhet bedömas. Det bör emellertid

framhållas att en gemensam nordisk tulltaxa icke torde komma att i högre

grad skilja sig från eu tulltaxa utformad från rent svenska synpunkter.

Tulltekniskt sett blir det genom tillämpning av Bryssel-nomenklaturen fråga

om samma taxa, och även beträffande tullarnas böjd torde man kunna

räkna med en nära överensstämmelse. Härpå tyder i alla händelser den om­

ständigheten att det framlagda förslaget till nordisk tulltaxa till ca 80 % av

Vi llihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr DO

178

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

de berörda positionerna överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag.

Självfallet bör man vid utarbetandet av en svensk tulltaxa beakta det fram­

lagda nordiska förslaget, så att en kommande behandling av detta förslag

icke prejudiceras. Planerna på en nordisk union utgör alltså enligt min

uppfattning icke något binder för att fullfölja den svenska tulltaxerevisio-

nen. Tvärtom kan en sådan revision betraktas som en förberedelse till det

planerade nordiska samarbetet. Från nordisk synpunkt kommer nämligen

den svenska tulltaxerevisionen under förhandenvarande omständigheter när­

mast att framstå som ett provisoriskt genomförande av den föreslagna ge­

mensamma tulltaxan med de modifikationer som betingas av att taxan tills

vidare endast avser vårt eget land. Härigenom bör även kunna vinnas erfa­

renheter av värde för samtliga nordiska länder vid den gemensamma tull­

taxans slutliga utformning.

Enligt min uppfattning talar sålunda avgörande skäl för att den länge

förberedda revisionen av tulltaxan nu genomföres. De nordiska och väst­

europeiska planerna synes härvid icke utgöra något hinder. Snarare fram­

står en svensk tulltaxerevision mot bakgrunden av dessa planer som sär­

skilt angelägen. Tulltaxekommitténs betänkande utgör den naturliga ut­

gångspunkten för en proposition i ämnet.

Över kommitténs betänkande har efter remiss yttranden inkommit från

statskontoret, generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen, konjunkturinstitutet,

arméintendenturförvaltningen, armétygförvaltningen, marinförvaltningen,

flygförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets fabriksstyrelse,

försvarets förvaltningsdirektion, medicinalstyrelsen, generalpoststyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, luftfarts-

styrelsen, vattenfallsstyrelsen, statens biltrafiknämnd, lantbruksstyrelsen,

fiskeristyrelsen, statens jordbruksnämnd, domänstyrelsen, kommerskolle­

gium, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, statens handels- och

industrikommission, statens priskontrollnämnd, sjöfartsstyrelsen, kanslern

för rikets universitet, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, statens me­

dicinska forskningsråd, atomkommittén, utrustningskommittén för tandlä-

karhögskolorna, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Aktiebolaget Vin-

& spritcentralen, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Aktiebolaget Sta­

tens skogsindustrier, Nya systemaktiebolaget, Svenska bankföreningen, Sve­

riges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpman­

naförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och småindustri­

organisation, Svensk industriförening, Sveriges lantbruk sförbund (gemen­

samt med Riksförbundet Landsbygdens folk), Kooperativa förbundet, Jern-

kontoret, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens riksför­

bund, Sveriges akademikers centralorganisation, Landsorganisationen i Sve­

rige, Riksförbundet Landsbygdens folk (gemensamt med Sveriges Lantbruks-

förbund), Sveriges färgfabrikanters förening, Föreningen Svenska väsk-

fabriker, Svenska pälsbranschens centralkommitté, Svenska inlandssågver-

kens förening, Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen, Svenska flask-

Kungi. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

m

fabrikanternas förening, Svenska hushållsglasfabrikanternas förening, Be-

lysningsglasbrnkens förening, Svenska lådfabrikanternas törening, Svenska

skidfabrikantföreningen, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund, Frukt­

odlingens förhandlingsorgan, Sveriges lökodlareförening, Svenska import-

föreningen för färsk frukt u. p. a., Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikan-

ters förening, Snickerifabrikernas riksförbund, Svenska plastföreningen,

Sveriges automobilindustriförening, Sveriges automobilimportörförbund,

Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningen, Svenska radioindustriföre-

ningen, Svenska tryckerileverantörernas förening, Svenska västkustfiskar­

nas centralförbund, Smörjoljecentralen ekonomisk förening, Sveriges verk-

lygsmaskinaffärers förening, Svenska färgimportörföreningen och Svenska

handelsagenters förening.

Därjämte har fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,

Svenska sparbanksföreningen, Svenska köttkonservfabrikernas förening,

Svenska konservfabrikernas riksförening, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, Sveriges sågverksägares riksförbund, Borstfabrikantföreningen,

Föreningen Bekämpningsmedels-leverantörer, Sveriges radiohandlares riks­

förbund, Sveriges stärkelseproducenters förening och Sveriges trähusfabrikers

riksförbund berelts tillfälle avge yttrande utan att begagna sig därav.

Generaltullstyrelsen har till sitt yttrande fogat yttranden från tulldirektio­

nerna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Hälsingborg,

Norrköping, Trelleborg, Lund och Uddevalla ävensom från Sveriges all­

männa tull tjänstemannaförening.

Medicinalstyrelsen har närslutit yttranden från föreståndaren för kemiska

avdelningen vid statens farmacevtiska laboratorium samt från apotekar-

societetens direktion.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat yttrande från statens

väginstitut.

Statens biltrafiknämnd har bifogat gemensamt yttrande från Biltrafikens

arbetsgivarförbund, Svenska lasttrafikbilägareförbundet, Svenska droskbil-

ägareförbundet och Svenska omnibusägareförbundet samt yttrande från Sve­

riges automobilhandlareförbund.

Statens jordbruksnämnd, som berett samtliga inom jordbruksregleringen

och fiskregleringen verksamma organisationer tillfälle att till nämnden ytt­

ra sig över betänkandet, har bifogat yttranden från Svensk spannmålshan­

del ekonomisk föx-ening, Biksförbundet Lin och hampa producentförening

u. p. a., Ostkustfisk centralförening u. p. a. och Sveriges fiskares riksförbund.

Kommerskollegium har överlämnat yttranden från rikets samtliga han­

delskammare. Därjämte bar kollegium bifogat skrivelser från firma H. H.

Kristensen, Aktiebolaget Eric Törnros, firma Leo A. Larsson, Sveriges tri-

kåfabrikanters förening, G. Johansson fabriks- & handelsaktiebolag samt

Aktiebolaget Landelius & Björklund. — Stockholms handelskammare har bi­

lagt skrivelser från Svenska Siemens aktiebolag, Sigurd Golje & Co Aktie­

bolag, Hörselfrämjandets riksförbund, Aktiebolaget Bröderne Ameln, Rag­

nar Pyk, Svenska aktiebolaget Gasaccumulator, Apoteksvarucentralen Vit­

180

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

rum apotekareaktiebolaget, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein

aktiebolag, Aktiebolaget Teat, Aktiebolaget Nyfa, Vica kravattfabrik, Åker-

holmska aktiebolaget, Aktiebolaget Robo, Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rec-

tus, Sveriges verktygsmaskinaffärers förening och Aktiebolaget Nils Matts­

son & Co. — Smålands och Blekinge handelskammare har till sitt yttrande

fogat skrivelser från Svenska tändsticks aktiebolaget, Gunnebo bruks aktie­

bolag, Karlskrona hattfabriks aktiebolag, Aktiebolaget Värnamo gummi­

fabrik, Kockums emaljverk, Aktiebolaget Nybro wellkartong, Bobbinfabri-

kantföreningen, Aktiebolaget Överums bruk samt Ekenäs bruks aktiebolag.

— Östergötlands och Södermanlands handelskammare har med sitt yttrande

överlämnat skrivelser från Aktiebolaget Nyköpings automobilfabrik, Aktie­

bolaget Ceaverken, Cewe mätinstrument aktiebolag, Fiskeby fabriks aktie­

bolag, Aktiebolaget Freese & Bruno, Aktiebolaget John Fröberg och Aktie­

bolaget Kardbeslag. — Gotlands handelskammare har vid sitt yttrande fogat

gemensam skrivelse från Gotlands trädgårdsprodukter förening u. p. a., Ak­

tiebolaget Kl intebys konservfabrik och Gotlands konservindustri.

Kanslern för rikets universitet har bifogat yttranden av rektorsämbetena

samt de medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna vid

universiteten i Uppsala och Lund, rektorsämbetet samt de medicinska och

filosofiska fakulteterna vid universitetet i Göteborg, lärarkollegiet vid ka­

rolinska institutet, rektorsämbetet och matematisk-naturvetenskapliga fa­

kulteten vid Stockholms högskola ävensom lärarkollegierna vid tandläkar-

högskolorna i Stockholm och Malmö.

överstyrelsen för de tekniska högskolorna har överlämnat yttranden från

kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tek­

niska högskola.

Sveriges grossistförbund har till sitt yttrande fogat skrivelser från firma

Leo A. Larsson, Aktiebolaget Tarras & Bergstrand, H. Dabelstein aktiebolag.

Aktiebolaget Rune Lundh, Aktiebolaget Tarmimporten, Handelsaktiebolaget

Bata, Aktiebolaget Wiro, Dunlop rubber co aktiebolag samt från Svenska

säck aktiebolaget gemensamt med två andra företag.

Sveriges industriförbund har bilagt yttranden från följande branschföre­

ningar, nämligen Bruksindustriföreningen, Konfektionsindustriföreningen,

Svenska bryggareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikant-

föreningen u. p. a., Svenska garveriidkareföreningcn, Svenska pappersbruks-

föreningen, Svenska plywoodföreningen, Svenska skofabrikantförening-

en, Svenska trävaruexportföreningen, Svenska wallboardföreningen, Sveri­

ges grafiska industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges me-

kanförbund, Sveriges tegelindustriförening, Sveriges varvsindustriförening,

Textilrådet och Träindustrins branschorganisation samt från Industriför­

bundets allmänna avdelning ävensom skrivelser från Berlingska boktryckeri-

& stilgjuteriaktiebolag och Munksjö aktiebolag. — Sveriges kemiska indu­

strikontor har till sitt yttrande fogat skrivelser från Trelleborgs gummi-

fabriksaktiebolag och Aktiebolaget Slipmaterial-Naxos.

181

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har överlämnat skrivel­

ser från Bilverkstädernas riksförbund, Blomsterhandlarnas riksförbund,

Elektromekaniska lindningsverkstädernas riksförbund, Rörledningsfirmor-

nas riksorganisation, Specialoptikernas riksförbund, Svenska fotografernas

förbund, Sveriges juvelerare- och guldsmedsförbund, Sveriges konditor­

förening, Sveriges korgmakeriidkares yrkesförening, Sveriges körsnärsmäs-

tareförening, Sveriges sadelmakare- & tapetseraremästares riksförbund, Sve­

riges skomakarmästarförbund, Sveriges snickarmästares riksförbund, Sve­

riges urmakareförbund samt gemensamt från Sveriges skrädderiarbetsgiva­

res centralförening och Skräddarmästarnas riksförbund.

Kooperativa förbundet har till sitt yttrande fogat en bilaga, vari sam­

manfattats önskemål och synpunkter, som framförts av cheferna för för­

bundets egna eller med detta associerade industriföretag och förbundets olika

varuavdelningar.

Landsorganisationen i Sverige har med sitt yttrande överlämnat skrivel­

ser från De förenade förbunden, Svenska beklädnadsarbetareförbundet,

Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska handelsarbetareförbundet, Sven­

ska litografförbundet, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Svenska sadel­

makare- & tapetserareföx-bundet, Svenska sko- och läderindustriarbetare-

förbundet, Svenska stenindustriarbetareförbundet, Svenska textilarbetareför­

bundet, Svenska träindustriarbelareförbundet samt gemensamt från Sven­

ska byggnadsarbetareförbundet, Svenska murareförbundet, Svenska målare­

förbundet, Svenska bleck- och plåtslagareförbundet och Svenska elektriker-

förbundet.

Svenska flaskfabrikanternas förening, Svenska husliållsglasfabrikanternas

förening och Belysningsglasbrukens förening har avgivit gemensamt ytt­

rande, som undertecknats jämväl av representanter för butelj glasbruken

och kolvglasbruken.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbunds yttrande har påtecknats in­

stämmande av Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sve­

riges trädgårdsfolk.

Svenska cykelfabrikant- och grossistföreningens yttrande har avgivits ge­

mensamt med Svenska motorcykelfabrikanters förening.

Härjämte har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat till länsarbetsnämn­

den i Kristianstads län inkomna skrivelser från Svenska träindustriarbetar-

förbundets avdelning 91 i Osby in. fl.

Vidare har följande föreningar och företag inkommit med skrivelser i

anledning av tulltaxekommitténs betänkande, nämligen Blomsterfabriks ak­

tiebolaget gemensamt med fem andra företag, Caltex Oil aktiebolag, Cewe

mätinstrument aktiebolag, firma B. Forshell, Ideal standard aktiebolag,

Aktiebolaget Ingeniörsfirman Rectus, Aktiebolaget Gustaf Kähr gemensamt

med fyra andra företag, Aktiebolaget Otto Lion & co nordisk industri ge­

mensamt med två andra företag, Läkemedelsindustriföreningen, Micki lek­

saker aktiebolag gemensamt med 59 andra företag eller företagarföreningar

och åtla avdelningar av Svenska träindustriarbetareförbundet, Mölnlycke

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

182

Kungl. Majsts proposition nr 90 år 1958

väfveri aktiebolag, Nordvästra Skånes konservväxtodlareförening u. p. a.,

Orion fabriks- & försäljningsaktiebolag, Osby kimröksfabriks aktiebolag,

Aktiebolaget Robo, Skandinaviska glasögonfabriken plast optik aktiebolag.

Svenska aeroplan aktiebolaget, Svenska diabetesförbundet, Svenska fiskred-

skapshandlarnas förening, Svenska handskfabrikantföreningen och Malungs

skinnvarufabrikantförening gemensamt, Svenska sko- och läderindustriar-

betareförbundet avd. 61 och Aktiebolaget Bröderna Claesson ABC-fabrikerna

gemensamt, Svenska stämpelfabrikantföreningen, Svenska tidningsutgivare-

föreningen, Sveriges champinjonodlares förening, Sveriges damhattfabrikan­

ters förening, Sveriges gummeringsfabrikanters förening, Aktiebolaget United

Shoe Machinery co, Aktiebolaget Volvo och Wärtsilä-koncernen aktiebolag

Arabia.

Med anledning av de i juli 1955 vidtagna provisoriska tulländringarna

har inkommit skrivelser från Aktiebolaget Björnbandsfabriken gemensamt

med fyra andra företag, samt Aktiebolaget Kardbeslag, Aktiebolaget Laxen

fiskredskapsfabrik, Aktiebolaget Specialband och firma Tunavantar.

Till finansdepartementet har även inkommit eller överlämnats vissa fram­

ställningar i tullfrågor, vilka icke direkt föranletts av tulltaxekommitténs

betänkande men lämpligen bör anmälas i detta sammanhang, nämligen

framställningar av luftfartsstyrelsen, nationalmuseum, 1954 års ö-utredning,

Elektrokemiska aktiebolaget (med yttrande av Sveriges kemiska industri­

kontor), Maskinaktiebolaget Plavia, Svenska plastföreningen, Svenska tex-

lilarbetareförbundet, Svenska säck aktiebolaget gemensamt med två andra

företag, Sveriges gummiindustriförening (två framställningar), Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges

optikgrossisters förening, Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, Riks­

förbundet Sveriges trädgårdsfolk, Aktiebolaget Tannin och Ölands orts-

förening av RLF.

På grundval av tulltaxekommitténs förslag har, med beaktande av av­

givna reservationer, inkomna yttranden och framställningar samt nordiska

ekonomiska samarbetskommitténs förslag, inom finansdepartementet utar­

betats ett förslag till mj tulltaxa.

Beträffande de synpunkter och överväganden som legat till grund för ut­

formningen av detta förslag lämnas i det följande en närmare redogörelse.

Framställningen avser dels vissa allmänna synpunkter på tullpolitiken, dels

tulltaxans allmänna utformning, dels vissa särskilda frågor, dels ock de­

taljmotivering för tullsatserna på de enskilda varuslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

183

II. ALLMÄNNA SYNPUNKTER

Tullarnas roll i samhällsekonomin

Tulltaxekommittén

Kommittén behandlar i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 52—57)

i korthet tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende. Framställningen

ger uttryck åt en klart frihandelsvänlig inställning och understryker att

den internationella handeln är ett medel att förverkliga en ändamålsenlig

internationell arbetsfördelning samt att en fri handel i princip medför det

bästa utnyttjandet av de samlade produktivkrafterna. Tullar innebär ett

ingrepp i den naturliga strukturen hos ett lands näringsliv, vilket leder till

sämre utnyttjande av landets produktiva resurser.

Detta utesluter icke att skäl kan finnas för dylika åtgärder, och kommit­

tén anför särskilt två argument, som även från samhällsekonomisk synpunkt

kan utgöra motiv för tullar. Kommittén framhåller sålunda att tullar under

vissa förutsättningar kan förbättra bytesförhållandet (terms of trade).

Enligt kommitténs uppfattning lär emellertid på längre sikt någon mera

väsentlig inverkan av tullarna i detta hänseende icke vara att vänta. Vidare

anför kommittén att man genom en uppfostringstull kan främja

tillkomsten av en produktion som har förutsättningar att bli ekonomiskt

lönande. För högt industrialiserade länder med starkt differentierad pro­

duktion anser kommittén dock att det endast mera undantagsvis torde

vara motiverat med tullar av detta slag.

Andra fall kan förekomma då de samhällsekonomiska nackdelarna av

tullarna kan uppvägas av fördelar i andra hänseenden. Kommittén nämner

här i första hand beredskapsskäl. Frågan om tullskydd av bered-

skapsskäl behandlas i ett särskilt kapitel i kommitténs betänkande (s. 90—

91), av vilket framgår att kommittén anser det endast i begränsad utsträck­

ning påkallat med tullar av denna anledning. Till denna kategori av tull­

argument hör vidare, anför kommittén, vad som närmast kan karakterise­

ras som sociala skäl. Dylika skäl kan enligt kommitténs uppfattning

närmast utgöra motivering för tullskydd under en övergångsperiod, tills de

produktiva resurserna hunnit överflyttas till mera lönande sysselsättningar.

Vidare anför kommittén att en viss grad av differentiering av

näringslivet i och för sig kan vara önskvärd för att göra näringslivet

mindre känsligt för konjunkturväxlingar eller andra tillfälliga störningar

och att denna omständighet kan utgöra ett visst argument för ett tullsy­

stem.

184

Däremot avvisar kommittén tullar såsom medel för att åvägabringa jäm­

vikt i betalningsbalansen. Skulle det visa sig att eu tendens till

bristande jämvikt i betalningsbalansen föreligger på längre sikt, bör denna,

uttalar kommittén, i princip motverkas genom ändring av växelkurserna,

för så vitt det icke kan ske genom anpassning nedåt av den inhemska kost­

nadsnivån (eller fördröjning av en stegring i densamma). Vad beträffar

argumentet att tullar skulle vara nödvändiga för att bereda sysselsätt­

ning åt arbetskraften framhåller kommittén att detta givetvis är riktigt,

för så vitt därmed avses vidmakthållandet av sysselsättningen i en viss, icke

konkurrenskraftig bransch. Däremot är argumentet enligt kommitténs upp­

fattning icke riktigt när det gäller produktionen som helhet betraktad. Frå­

gan huruvida höga tullar i utlandet skulle nödvändiggöra en lik­

nande politik i vårt land behandlas av kommittén i ett särskilt avsnitt av

betänkandet (s. 81—84). Slutsatsen av det där förda resonemanget är att

utlandets tullar i stort sett icke behöver påverka vår tullpolitik.

Även om betalningsbalansen och sysselsättningen i och för sig och på läng­

re sikt enligt kommitténs uppfattning knappast behöver innebära några pro­

blem, anser kommittén det tydligt att rubbningar i varuutbyte s-

för hållandena kan föranleda mer eller mindre tillfälliga importöver­

skott, vilka kan medföra risker för landets yttre finansiella ställning samt

arbetslöshet och andra skadeverkningar för det inhemska näringslivet; be­

träffande användningen av tullar i dylika situationer anför kommittén föl­

jande.

Dylika rubbningar kan uppstå både som följd av växlingar i de allmänna

konjunkturerna och som resultat av särskilda åtgärder från bestämda län­

ders sida i form av exportoffensiver av mer eller mindre illojal karaktär

(t. ex. dumping) eller importnedskärningar genom tullhöjningar eller kvan­

titativa restriktioner. I dylika situationer kan ibland särskilda åtgärder i

syfte att direkt begränsa importen vara motiverade, och tullar kan därvid

vara ett användbart medel även om det i regel också finns andra metoder.

Risken är framför allt att man ofta har svårt att avgöra huruvida det verkli­

gen rör sig om tillfälliga störningar eller är fråga om bestående förändringar

i konkurrensförhållandena. Även om det gäller tillfälliga rubbningar kan

man befara att det blir svårt att efter störningens upphörande ånyo avskaffa

tullen. Framhållas bör i alla händelser att det är själva införandet eller hö­

jandet av tullskyddet som i här åsyftade fall åstadkommer effekten. Perma­

nenta tullar har icke någon betydelse i detta hänseende med mindre de in­

rymmer en under normala förhållanden outnyttjad marginal som kan till­

gripas i dylika situationer. Att en tull helt eller delvis icke utnyttjas kan

otvivelaktigt förekomma, men det torde vara relativt sällsynt om den ut­

ländska konkurrensen är stark. Det är därför endast under särskilda förut­

sättningar som en permanent tull kan tjäna som skydd mot störningar av

här ifrågavarande slag.

Kommittén framhåller vidare att dess uppdrag går ut på en översyn av

tulltaxan och således avser tullförhållandena på längre sikt. Frågor om åt­

gärder för att möta tillfälliga rubbningar i varuutbytet har av kommittén

ansetts icke falla inom ramen för dess uppdrag i vidare mån än hänsyn

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

185

kunnat tagas därtill vid utformningen av taxan. Kommittén erinrar i detta

sammanhang om den beredskapslagstiftning som föreligger på tullområdet

genom förordningarna angående rätt för Konungen att åsätta särskild tull­

avgift samt angående rätt för Konungen att förordna om uttagande av anti-

dumping- och utjämningstullar.

Vissa av kommitténs ledamöter har avgivit reservationer till betänkan­

det, men dessa gäller närmast den utformning kommittén givit sitt tulltaxe­

förslag mot bakgrunden av här anförda principer; beträffande dessa prin­

ciper som sådana föreligger knappast delade meningar, även om vissa skilj­

aktigheter i bedömningen kan vara för handen.

Ledamoten Fagerholm intager sålunda en mera positiv ståndpunkt till

användningen av tullar som skydd mot d u m p i n g och liknande åtgär­

der samt anser att kommittén bort lägga fram förslag även till effektivise-

ring av antidumpingbestämmelserna. En viss skiljaktighet i fråga om bety­

delsen av höga tullar i utlandet kan vidare ligga bakom herr

Fagerholms i följande avsnitt redovisade uppfattning angående användning­

en av tullar som förhandlingsobjekt.

I en utförlig principreservation har ledamöterna Gustafsson och Wester-

lind utvecklat de frihandelspolitiska synpunkterna och anmält avvikande

meningar beträffande vissa delar av kommittémajoritetens argumentering.

Beträffande användningen av tullar vid dumping och liknande situa­

tioner ställer de sig ännu mer avvisande än kommittén till tanken att ge­

nom permanenta tullar komma till rätta med sådana förhållanden; reser­

vanterna hävdar f. ö. såsom i det följande skall närmare beröras att denna

tanke i själva verket ligger bakom kommitténs tullsättning på betydande

varuområden.

Framhållas må även att herrar Gustafsson och Westerlind särskilt under­

stryker att tullar icke kan begagnas som konjunkturpolitiskt

medel. Det tar alltför lång tid, anser de, innan beslutade ändringar av

tullarna hinner få avsedd verkan på den ekonomiska utvecklingen, för att

tulländringen skulle vara av betydelse för strävanden att möta skiftningar i

det inhemska eller internationella konjunkturläget från ett år till ett annat.

En tulltaxa måste därför vara en sak på lång sikt. Med utgångspunkt från

detta uttalande riktar reservanterna kritik mot kommittén för att den i otill­

börlig grad låtit sig influeras av vissa tillfälliga svårigheter av konjunkturell

art.

Yttranden

Remissinstanserna uttalar sig, i den mån de går in på här ifrågavarande

principiella spörsmål, så gott som genomgående till förmån för en frihan-

delsvänlig politik, i många fall dock med vissa reservationer.

Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att en lågtullpolitik inte i läng­

den kan bedrivas med framgång, om den inte kombineras med en allmän

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

ekonomisk politik, som klart tar sikte på att skydda den låga tullnivån mot

övermäktiga påfrestningar utifrån; förbundet fortsätter.

Detta innebär ett oeftergivligt krav att de inflationsdrivande krafterna i

vår inhemska ekonomi hållas tillbaka. Erfarenheterna inte minst under se­

nare år ha klart ådagalagt, hur en fortskridande inflation — som redan ti­

digare berörts — är ägnad att försämra vårt konkurrensläge i förhållande

till utlandet, både när det gäller exporten och den importkonkurrerande

hemmaindustrien. Denna synpunkt har med skärpa understrukits bl. a. i

yttrande från Sveriges Mekanförbund. Belastningen på betalningsbalansen

och valutareserverna kan i en sådan situation bli så hård, att motåtgärder

bli ofrånkomliga. En höjning av de utländska växelkurserna med syfte att

förbättra vår konkurrensförmåga kan — såsom Förbundet i annat sam­

manhang skall beröra — stöta på besvärliga hinder. Införandet av import­

restriktioner i samma syfte begränsas i hög grad av våra internationella för­

pliktelser och är i och för sig en föga tilltalande utväg. En kostnadsnedpres-

sande, d. v. s. deflationistisk penning- och finanspolitik, torde merendels

vara politiskt oframkomlig. Under sådana förhållanden ligger det synnerli­

gen nära till hands att det erforderliga stödet åt näringsgrenar, som äro sär­

skilt utsatta för det utländska konkurrenstrycket på hemmamarknaden får

lov att lämnas genom tullhöjningar. En sådan utveckling är desto mera san­

nolik, om den inhemska industriens svårigheter nått sådan omfattning och

styrka, att det icke är praktisk politik att söka överföra den friställda ar­

betskraften till andra, mera lönande sysselsättningar. Den bristande balan­

sen i vår interna ekonomi kan alltså komma att leda till att man mot sin

vilja tvingas att föra en tullpolitik av annat slag än man egentligen önskar.

Uttalanden i samma riktning göres även av Stockholms handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Sveriges grossistförbund och Sveriges köpman­

naförbund.

Andra remissinstanser uttalar sig mera allmänt emot en alltför extrem

lågtullpolitik; bland dessa märkes Sveriges hantverks- och småindustriorga­

nisation och Svensk industriförening.

Vidare må framhållas att vissa remissinstanser ansett möjligheten och

lämpligheten av en frihandelsvänlig politik vara mer eller mindre beroende

av att andra länder för en liknande politik; beträffande denna fråga hän­

visas till i det följande redovisade uttalanden angående vår tullpolitiks be­

roende av höga tullar i utlandet.

Åtskilliga remissinstanser har gått in på de olika argument för tullskydd

som särskilt diskuteras i kommitténs betänkande.

Sålunda uttalar Sveriges industriförbund att det är utomordentligt svårt

att göra något säkert bedömande, huruvida en vinst i fråga om terms of

trade på något längre sikt står att vinna genom tullhöjning, men förbun­

det anser att även mera kortsiktiga fördelar kan förtjäna att beaktas. All­

mänt sett bör en ny tull resp. tullförhöjning inom vissa gränser ha en gynn­

sam effekt på utlandets prissättning, säger förbundet, särskilt när det gäl­

ler industriella standardvaror, tillverkade i industrier med höga fasta kost­

nader. Om sålunda en tullhöjning i vissa fall kommer att betalas av den

utländska exportören, torde det också kunna inträffa, att en tullsänkning

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

187

icke medför motsvarande prissänkning på importvaran utan att exportören

får möjlighet att tack vare tullsänkningen höja priset. — Liknande syn­

punkter anföres av Skånes handelskammare.

Beträffande uppfost ringstullar understryker kommerskollegi-

nm vikten av att sådana tullar icke får bli permanenta. För detta ändamål

torde ett visst mått av övervakning krävas genom någon form av fortlöpan­

de studier av tullsystemets verkningar. Sveriges köpmannaförbund anför

liknande synpunkter.

Tulltaxekoinmitténs uppfattning att det i stort sett finnes anledning in­

taga en restriktiv hållning till införande av tullar av beredskapsskäl

delas av kommerskollegium. Kollegium understx-yker särskilt att, då fråga

är om stöd för en produktion, som utgör endast en ringa del av den inhems­

ka konsumtionen, detta stöd icke bör ges i form av ett utökat importskydd

— som skulle få allmänt prishöjande verkan — utan genom åtgärder som

mera direkt tar sikte på den svenska produktionen, t. ex. direkta subventio­

ner eller inköpsåtaganden för det allmännas räkning.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att de av kom­

mittén framförda allmänna synpunkterna på frågan om tullskyddets lämp­

lighet för att säkerställa tillgången på varor i ett krisläge i huvudsak över­

ensstämmer med den ståndpunkt riksnämnden redan tidigare intagit till

frågan.

Någon från tulltaxekommittén avvikande uppfattning i fråga om bered-

skapssynpunkterna har icke heller kommit till uttryck i de av militära myn­

digheter avgivna yttrandena. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller emel­

lertid att tullskydd i vissa fall kan vara lämpligt och önskvärt för att säker­

ställa en för totalförsvaret angelägen beredskapstillverkning. Tullskydd kan

enligt styrelsens åsikt i vissa fall vara effektivare och smidigare än andra

direkta stödåtgärder; dessa senare kan motverka en sund konkurrens mel­

lan olika inhemska företag och mellan dessa och utländska firmor. (Näm­

nas må dock att styrelsen ifrågasätter utökad tullfrihet för varor för krigs­

maktens behov.) Vidare framhåller försvarets förvaltningsdirektion att de

militära, anskaffande myndigheternas möjligheter att sörja för vidmakt­

hållandet av berörda industrier för beredskapsändamål självfallet är be­

gränsade till de ekonomiska ramar, som av statsmakterna uppdragits för

anskaffningarna. Skulle av olika skäl, t. ex. vid tillfälliga nedgångar i beställ­

ningarna eller på grund av hårdnande utländsk konkurrens, de inhemska,

beredskapsmässigt betydelsefulla industrierna utsättas för påfrestningar, är

det av vikt att de kan påräkna statsmakternas fasta stöd för fullgörandet

av sin långsiktiga beredskapsinriktade funktion. Liknande synpunkter an­

föres av flygförvaltningen.

Textilrådet anser att beredskapsskälen av kommittén bedömts vara av yt­

terst ringa värde som motiv för tullskydd. Detta överensstämmer dåligt med

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

de förhållanden, säger rådet, som rådde under och omedelbart efter kriget,

då många företag fick direkt föreläggande att öka sin produktion. Rådet

framhåller särskilt den risk för utbud till underpriser som sammanhänger

med att konkurrentländerna beträffande viktigare beredskapsvaror byggt

upp sin produktionskapacitet med sikte på krigsbehoven och av olika skäl

ej är beredda att minska kapaciteten.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabriknnters förening framhåller att vad

livsmedel angår erfarenheterna från andra världskriget visat att beredskaps-

behovet ej kan tillgodoses genom lagring.

Betydelsen av de sociala skälen för tullar understrykes av ett

flertal remissinstanser. Sålunda anför Sveriges lantbruksförbund och Riks­

förbundet Landsbygdens folk i sitt gemensamma yttrande bl. a. följande.

Ett nedläggande av företag till följd av otillräckligt tullskydd kommer i

första hand att gå ut över mindre kapitalstarka och därför vanligen smärre

företag. I synnerhet på landsbygden har småföretagsamheten stor betydelse

för åstadkommande av en önskvärd differentiering av näringslivet där, vil­

ket har betydelse icke minst ur befolkningspolitiska synpunkter. Som bekant

har statsmakterna under de senaste åren på olika sätt strävat efter att främ­

ja en differentiering av näringslivet utanför de större tätorterna, bl. a. ge­

nom underlättande av kreditmöjligheterna åt småindustrin. Det synes där­

för angeläget undvika att tullpolitiken hindrar nyetablerandet av dylika fö­

retag eller medför att redan verksamma sådana företag måste läggas ned.

önskvärt är att detta beaktas vid avvägningen av tullskyddet för varuslag,

som huvudsakligen tillverkas av småföretag.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges industriförbund, Svensk indu­

striförening och Skånes handelskammare.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation framhåller de allvarliga

risker som följer av att tulltaxekommittén på vissa områden föreslår redu­

cering av f. n. mycket höga tullar (vikttullar motsvarande 50 % av värdet

eller mera) till endast en bråkdel därav. Man må hysa vilken uppfattning

som helst om rimligheten av ett dylikt tullskydd, säger organisationen, kvar

står dock det faktum att vederbörande bransch erhållit sin nuvarande struk­

tur och tillverkning under åtminstone viss påverkan av nämnda förhållan­

den. Reduktionen av f. n. höga tullskydd bör därför ske successivt, så att

rådrum vinnes för anpassning och produktionsomläggning inom vederbö­

rande företag.

Kommitténs uppfattning att en viss differentiering av närings­

livet kan utgöra argument för ett tullsystem delas av Sveriges lantbruks-

förbund och Riksförbundet Landsbygdens folk.

Sveriges industriförbund bedömer frågan mot bakgrund jämväl av kom­

mitténs och reservanternas förslag rörande de särskilda tullsatserna och

uttalar bl. a. följande.

Den främsta olägenheten av en extrem lågtullpolitik, sådan som kommitté­

majoriteten och i än högre grad reservanterna herrar Gustafsson och Wes-

terlind förfäkta, ligger enligt Industriförbundets mening däri, att därmed

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

189

kan följa eu så långtgående strukturomvandling, att landets näringsliv icke

blir ur olika synpunkter tillräckligt differentierat. Ehuru det är omöjligt

att kvantitativt mäta de fördelar, som härmed äro förenade, synes det ove­

dersägligt att den svenska industriens nuvarande inriktning i stort sett fyller

höga krav på ändamålsenlighet och effektivitet.

Skånes handelskammare anser att den differentierade industriella pro­

duktion, som nu är för handen, även i fortsättningen måste ha utomordent­

lig betydelse för vårt land. Stor försiktighet bör därför från statsmakternas

sida iakttagas, när det gäller att med tullsystemets hjälp åstadkomma en så­

dan strukturförändring, som går ut på koncentration av produktionen.

Beträffande frågan om tullarnas betydelse för betalningsbalansen

uttalar Sveriges grossistförbnnd sin anslutning till kommitténs uppfattning;

nackdelarna av en tullhöjning som lösning på ett betalningsbalansproblem

på längre sikt är så betydande, att en sådan åtgärd enligt förbundets upp­

fattning icke bör komma i fråga.

Åtskilliga andra näringsorganisationer tar kommitténs diskussion i ämnet

till utgångspunkt för ett avvisande av tanken på en devalvering.

Stockholms handelskammare anser visserligen att en tullhöjning som me­

del mot underskott i de utländska betalningarna framstår som en för svenska

förhållanden verklighetsfrämmande politik men fortsätter.

Handelskammaren vill också vända sig mot växelkursförändringar som

ett vapen mot balansrubbningar. Enligt dess uppfattning bör det för ett land

som Sverige, som vid krigsslutet stod med en oförstörd och väl utbyggd pro­

duktionsapparat och vars naturliga resurser väl överträffa flertalet jämför­

liga länders, vara helt uteslutet att tillgripa en valutadevalvering. Väl må

det vara förståeligt att kommittén med hänsyn till rådande situation på va­

lutaområdet och som en del av principresonemanget diskuterar frågan om

tullhöjning eller devalvering. Handelskammaren vill emellertid för sin del

starkt understryka, att det primära medlet mot rubbningar i betalningsba­

lansen bör vara en anpassning nedåt av kostnadsnivån. Endast genom en

sådan kostnadsanpassning kan i längden balans i de internationella betal­

ningarna uppnås. Framför en valutadevalvering med dess långsiktiga skade­

verkningar skulle Handelskammaren som en tillfällig åtgärd för att möta en

katastrofsituation på betalningsoinrådet föredra t. o. in. en reglering av im­

porten med eu skärpt restriktiv intern ekonomisk politik.

Sveriges industriförbund avvisar likaledes tanken på en devalvering men

uttalar sig till skillnad från Stockholms handelskammare till förmån för

tullhöjningar; förbundet anför bl. a. följande.

En växelkurshöjning framkallar en inhemsk prisstegring, som i sin tur

driver upp det inhemska kostnadsläget med fortsatta kumulativa verkningar

i prishöjande riktning. Den exportstimulerande resp. importåterhållande

verkan man velat vinna med växelkurshöjningen försvinner därmed snabbt,

och tiden blir snart mogen för en ny växelkurshöjning. Man når på den vä­

gen aldrig något varaktigt jämviktsläge. Ett sådant är lättare att etablera,

om man i stället försöker stödja betalningsbalansen med differentierade

tullhöjningar, som sättas in på de områden, där ett stöd är särskilt behöv­

ligt, och som ge ett långt mera begränsat utslag i den allmänna prisnivån.

190

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Liknande ståndpunkt intages av Skånes handelskammare och handels­

kammaren i Gävle.

Kommerskollegium uttalar efter att ha refererat de av vissa handelskam­

mare anförda synpunkterna att kollegium instämmer i kommitténs upp­

fattning att tullar är ett otjänligt medel mot betalningsbalansrubbningar.

Kollegium ifrågasätter emellertid även starkt lämpligheten av att vårt land

som primär åtgärd begagnar växelkursändringar för att avhjälpa den brist

i den samhällsekonomiska balansen varav betalningsrubbningar är ett ut­

slag. Kollegiets ståndpunkt får anses närmast överensstämma med den som

intagits av Stockholms handelskammare.

Konjunkturinstitutet framhåller att det givetvis är riktigt att hänsynen

enbart till bytesbalansens saldo inte i och för sig kan ha någon betydelse för

valet av tullnivå. Tar man emellertid hänsyn till att målsättningen för po­

litiken enligt gängse betraktelsesätt är mycket mer omfattande och siktar

till att skapa även samhällsekonomisk balans i övrigt är det, anser institu­

tet, mycket väl tänkbart att tulländringar i vissa situationer kan ingå som

ett rationellt led i de komplex av åtgärder som är nödvändiga för att stän­

digt säkra den allmännare målsättningen inkl. målsättningen rörande bytes­

balansens saldo.

Beträffande tullarnas roll för beredande av sysselsättning åt ar­

betskraften framhåller Textilrådet att kommittén tillskriver detta argument

för tullskydd ringa eller intet värde och därvid utgår från att genom im­

portökning friställd arbetskraft skulle kunna överflyttas till mera givande

arbetstillfällen inom exportområdet. Dylik omplacering är emellertid, betonar

Textilrådet, förenad med stora problem, särskilt för beklädnadsindustrin,

vars arbetarstam till ca 75 % utgöres av kvinnor. Vid sysselsättningssvårig-

heter inom industrin kommer dessa, anser Textilrådet, i mycket stor ut­

sträckning att draga sig ur den industriella produktionen. Detta medför en­

ligt rådets bedömning, förutom alla sociala problem och personliga svårig­

heter, en direkt nationalekonomisk förlust. —- Liknande tankegångar kom­

mer till uttryck i Skånes handelskammares yttrande.

Kommitténs uttalande om vår tullpolitiks beroende av höga tull a r i

u 11 a n d e t har föranlett många och omfattande kommentarer.

Kommerskollegium anser liksom kommittén att förhandenvaron av höga

tullar i utlandet icke bör föranleda någon ändring av vår egen tullpolitik.

Kollegium påpekar att inom snart sagt varje sektor av varuområdet finnes

anspråk på en anpassning av tullskyddet för vissa varor till vad som gäller

i vissa andra länder. Med ett konsekvent genomförande av en sådan princip

skulle vi snart ha övergivit vår lågtullpolitik. För övrigt torde det enligt kol­

legiets uppfattning kunna starkt ifrågasättas, huruvida det kan vara riktigt

att stödja svensk export eller framtvinga sådan genom en ökning av tull­

skyddet. Kollegium framhåller emellertid tillika i förevarande sammanhang

att det är ett angeläget svenskt intresse att söka undanröja höga tullar i ut­

landet.

Landsorganisationen uttalar sin tillfredsställelse med att kommittén bi­

dragit till att klargöra de komplicerade sammanhangen på detta område,,

vilket bör öka möjligheterna att i framtiden begränsa tullskyddet till en ur

hela näringslivets synpunkt ändamålsenlig lägre nivå.

Även Sveriges grossistförbund biträder kommitténs uppfattning i denna

fråga.

Vissa andra näringsorganisationer ställer sig däremot kritiska till kom­

mitténs uppfattning. Sålunda anför exempelvis Skånes handelskammare

bl. a. följande.

Vad härefter angår den roll, som tullarna spela inom handelspolitiken,

må framhållas att kommittén enligt Handelskammarens mening väsentligen

underskattar vårt lands beroende av utlandets tullpolitik. Gentemot vad

kommittén på denna punkt anför må påpekas, att tullarna näppeligen alltid

stå i det samband med växelkurserna, som kommittén föreställer sig. Den

omständigheten, att numera icke i något land fria växelkurser fungera som

regulator av betalningsbalansen länderna emellan, må icke förglömmas. Det

väsentliga är emellertid, att det sett ur de enskilda svenska exportörernas

synpunkt enligt all erfarenhet alltid är betydligt svårare att vinna insteg

på en marknad, där tullen på en vara är hög, än att sälja på en marknad,

där tullen på samma vara är betydligt lägre. Att tullmurarna i högtulländer-

na bereda den svenska exportindustrien svårigheter är ovedersägligt.

Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands han­

delskammare, handelskammaren i Göteborg, handelskammaren i Gävle, Tex­

tilrådet och Svenska garveriidkareföreningen.

Stockholms handelskammare anser det vara teoretiskt riktigt att det på

sätt kommittén utvecklat föreligger ett visst samband mellan tullar och

växelkurser. Det torde sålunda icke med fog kunna göras gällande, anför

handelskammaren, att länder med höga tullar skulle på grund av dessa

generellt sett ha något »övertag» gentemot ett land med låga tullar. Mot­

satsen skulle väl i själva verket innebära att värdet av en lågtullpolitik

underkändes. Kammaren har dock fått intrycket att kommittén tagit väl

lätt på de problem som möter enskilda, lågt tullskyddade industrier vid

konkurrens på hemmamarknaden från utländska industrier med högt tull­

skydd. Handelskammaren finner det naturligt att den omständigheten, att

en svensk industribransch möter speciellt höga tullar i utlandet, i vissa

fall tillmätes betydelse för utmätningen av den inhemska tullens storlek,

och anför härom bl. a. följande.

Visserligen kan göras gällande, att det från samhällets synpunkt icke

finns anledning att särskilt stödja en industri av den anledningen, att den

har att möta höga tullar på exportmarknaden. Den av nämnda tullar för­

orsakade efterfrågeminskningen från utlandets sida påverkar vad kommit­

tén kallar vår »optimala produktionsstruktur», vilket kan föranleda att

det i princip vore riktigast att icke fortsätta med en produktion av ifråga­

varande art. Därest fråga är om ett företag, som vid tävlan på i tullhän­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

191

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

seende lika villkor skulle vara fullt konkurrenskraftigt, framstår dock en

dylik konkurrens ur företagets synpunkt som föga rimlig. Eftersom den

inhemska industrins svårigheter i dylika fall icke bottna i bristande »natur­

liga förutsättningar» och således icke utan vidare kunna förutsättas vara

av bestående natur, torde det även ur samhällets synpunkt många gånger

vara att föredraga att genom ett något starkare tullskydd undvika kanske

upprepade omställningsåtgärder med ty åtföljande såväl privat- som sam­

hällsekonomiska förluster.

Frågan om tullarnas betydelse med hänsyn till rubbningar i varu­

utbytes förhållandena har i remissyttrandena berörts praktiskt

taget endast i vad avser dumping.

Många remissinstanser har uttalat sig för en effektivering av den särskilda

antidumpinglagstiftningen, och en del av dem har beklagat att tulltaxe-

kommittén icke ansett detta falla inom ramen för kommitténs uppdrag.

Flertalet av de instanser som förordat en effektivering av nämnda lag­

stiftning har emellertid även uttalat sig för att dumpingrisken beaktas vid

fastställandet av de vanliga tullsatserna.

Sveriges industriförbund anför sålunda beträffande detta spörsmål bl. a.

följande.

Även med en mera effektiv antidumpinglagstiftning torde det emellertid

bli synnerligen svårt att bevisa förekomsten av dumping av relativt måttlig

karaktär. Sådan dumping kan, om den bedrives under längre tid, vara

minst lika kännbar för den inhemska industrien som en prismässigt sett

mera påtaglig men blott tillfällig dumping. Enda möjligheten att motverka

en mera måttlig dumping torde vara att ovanpå det normalt nödvändiga tull­

skyddet lägga ett visst permanent dumpingskydd eller att kombinera värde­

tullarna med specifika minimitullar.

Förbundet anser att den förutsättning kommittén angivit för att per­

manenta tullar skall ha åsyftad effekt i förevarande hänseende icke sällan

är uppfylld. Den inhemska konkurrensen då det gäller standardvaror är en­

ligt förbundets uppfattning ofta så stark, att något oskäligt utnyttjande av

tullen helt enkelt icke kan förekomma. Vidare vänder förbundet sig mot

vissa uttalanden av reservanterna Gustafsson och Westerlind av innebörd

att ett permanent dumpingskydd av ifrågavarande art i normala tider kan

dels möjliggöra en monopolprishöjning, dels ha den effekten att den svenska

industrin rationaliseras långsammare än eljest skulle ha varit fallet. Gent­

emot det förra argumentet anför förbundet att om den inhemska konkur­

rensen undantagsvis skulle vara så ineffektiv, att »skvalpskyddet» utnytt­

jas på ett obehörigt sätt, inskridande mot en sådan prissättning torde kun­

na ske med stöd av gällande lagstiftning mot konkurrensbegränsning. Er­

farenheten lärer f. ö. visa, hävdar förbundet, att redan nu förefintliga dum­

pingskydd icke obehörigt utnyttjas. Vad det senare argumentet beträffar

anför förbundet följande.

Reservanterna anse tydligen, att det i allmänhet erfordras hård utländsk

konkurrens med åtföljande knapp vinstmarginal för den svenska industrien

för att erforderlig rationalisering skall komma till stånd. Att konkurrensen

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

193

helt allmänt har en rationaliseringsfrämjande effekt kan givetvis icke för­

nekas. Det får dock icke förbises, att företag och branscher, som utmärkas

av eu mera begränsad konkurrens och relativt goda vinstmarginaler, ofta

genomfört en långtgående rationalisering. Detta är f. ö. naturligt med hän­

syn till sådana rationaliseringsåtgärders kapitalkrävande natur.

Förbundet framhåller att en för vårt land ofta besvärande form av dum-

ping är den, som bedrives framför allt av vissa östeuropeiska länder och

som särskilt utmärkes därav, att prissättningen på en del exportvaror står

under avgörande inflytande av statliga organ. Vidare uttalar förbundet att

frågan om åtgärder mot dumping aktualiserar det vittutseende problemet

om skydd för svensk industri mot sådan utländsk prissättning, som utan

att kunna betecknas som dumping i egentlig mening sammanhänger med

speciellt låga arbetskostnader i exportlandet (»social dumping»).

Andra remissinstanser som uttalar sig för att de vanliga tullsatserna

fastställes med särskilt beaktande av dumpingrisken är Skånes handels­

kammare, Sveriges lantbruksförbund och IUksförbundet Landsbggdens folk.

Däremot intager Kooperativa förbundet en kritisk ståndpunkt till tanken

på ett permanent dumpingskydd; förbundet anför härom följande.

Vad åter beträffar ett »beredskapsskydd» mot befarade framtida konkur­

rensskärpningar kan ett sådant tullskydd, om det skall hållas inom mått­

liga gränser, endast under särskilda, sällan förekommande förutsättningar

bli verksamt. Där det rör sig om en industri, som inte genom att producera

för export såväl som för hemmamarknaden tvingas att hålla sina kostna­

der nere, är det sannolikt att tullskyddet relativt snabbt utnyttjas och leder

till höjda kostnader, medan å andra sidan produktivitetsförbättringen i

utlandet fortskrider och skapar stadigt ökade möjligheter för utlandskon-

kurrenterna att genombryta tullmuren. Någon permanent »beredskapstull»,

som kan förebygga verklig dumping någon gång i framtiden på ett särskilt

område, kan, realistiskt sett, inte konstrueras, då omfattningen och formen

för dumpingför sälj ningen inte kan förutses i förväg; åtgärderna mot en

sådan måste avpassas för varje särskilt tillfälle.

Sveriges grossistförbnnd avvisar likaledes, under åberopande av en vid

kommitténs betänkande fogad utredning av professor I. Svennilson och fil.

kand. K. Savosnick, tanken på ett »reservtullskydd».

Kommerskollegium ställer sig mycket tveksamt till att i det permanenta

tullskyddet inbygga extra marginaler för skydd mot framtida marknads-

störningar. För att möta en sådan konkurrens finns reglerna om anti-

dumpingtullar, vilka dock i praktiken visat sig svåra att tillämpa. Vad sär­

skilt beträffar importkonkurrens från stater med utrikeshandelsmonopol

hänvisar kollegium till möjligheten att vid avtalsuppgörelser eller eljest

genom förhandlingar med ifrågavarande stater söka komma till rätta med

förhållandena. Utformningen av stödet får emellertid, anför kollegium, bli

beroende av en bedömning i det konkreta fallet, varvid hänsyn får tagas

till industrins behov av skydd, belastningen på konsumenterna etc. Huru­

vida en minimivikllull på särskilt utsatta varuområden skulle kunna vara

ett ändamålsenligt hjälpmedel har kollegium icke i detalj kunnat ta ställ-

13 liihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

194

ning till; en sådan konstruktion innebär dock att man, utan att ändra ett

för normala fall avpassat permanent värdetullskydd, får en spärr mot den

nedgång i värdetullen som inträffar vid starkt sjunkande priser.

Den särskilt av reservanterna Gustafsson och Westerlind berörda frågan

om användning av tullar som konjunkturpolitiskt medel har

upptagits bl. a. av konjunkturinstitutet. Institutet anser det tänkbart att tull­

ändringar i vissa situationer kan ingå som ett rationellt led i de komplex

av åtgärder som är nödvändiga för att skapa samhällsekonomisk balans;

institutet fortsätter.

Utan att mera i detalj gå in på dessa synnerligen komplicerade problem

skall här blott framhållas att i en dylik politik tulländringarnas uppgift

kan vara att neutralisera eller motverka prisändringar från utlandet, eller

framkalla sådana förskjutningar i relationerna mellan priserna på hemma­

marknadsvaror och importvaror som leder till att konsumtionsvaruefter-

frågan förskjutes från den ena typen av konsumtionsvaror till den andra.

Varken huvudbetänkandet eller reservanterna tänker sig, framhåller kon­

junkturinstitutet, tullpoliliken inkopplad i den allmänna konjunkturpoli­

tiken genom konjunkturpolitiska variationer i tullarna. Institutet anser det

för sin del olyckligt att inte även denna aspekt av tullproblemet prövats och

framhåller att tullsystemet, även om man endast tänker sig tullpolitiken

som ett mera långsiktigt medel, i sig självt likväl blir av betydelse för kon­

junkturutvecklingen (institutet pekar i detta sammanhang på skillnaden

mellan vikt- och värdetullar).

Tjänstemännens centralorganisation finner det mindre sannolikt att tul­

len skall kunna användas som ett konjunkturpolitiskt medel och framför

synpunkter som i huvudsak överensstämmer med vad som anförts av de

förut nämnda kommittéledamöterna.

Kommerskollegium framhåller att tullpolitiken måste ses i samband med

den på andra områden förda ekonomiska politiken. Utan tvivel måste ur

stabilitetssynpunkt åtgärderna på tullområdet ses på något längre sikt än

många av de andra ingrepp, vilka utvecklingen på det ekonomiska fältet

kan framtvinga. Angeläget är emellertid att olika statliga ingrepp med

samma syfte samordnas i stort och att tullpolitiken inrymmes häri.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Rapporten om nordiskt ekonomiskt samarbete innehåller icke någon prin­

cipiell diskussion angående tullarnas roll i samhällsekonomiskt hänseende.

Departementschefen

Tullpolitiken har under senare decennier icke hört till de mera kontro­

versiella spörsmålen här i landet, och det är med tillfredsställelse man kon­

staterar att detta icke heller är fallet efter de ingående överväganden, vilka

ägnats frågan av näringsliv och myndigheter i anslutning till tulltaxekom-

mitténs betänkande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

195

Någon meningsskiljaktighet föreligger sålunda knappast om att vårt land

bör föra en frihandelsvänlig politik. Flertalet remissinstanser acceptei'ar

klart de tankegångar i denna riktning som ligger bakom de för kommittén

utfärdade direktiven och närmare utvecklas i dess betänkande.

Kommitténs diskussion rörande de skäl, som enligt dess uppfattning kan

tala för att ett tullskydd i viss utsträckning upprätthålles, bar icke föranlett

någon principiell erinran. Delade meningar kan givetvis göra sig gällande an­

gående värderingen av dessa argument. Remissyttrandena har antytt vissa

skillnader i detta hänseende. Dessa får närmare beaktas vid bedömningen av

tullsatserna i de konkreta fallen.

Beträffande av kommittén avvisade tullskyddsargument har på vissa håll

en mer eller mindre avvikande mening gjort sig gällande. För min del vill jag

emellertid i huvudsak ansluta mig till kommitténs uppfattning. Detta gäl­

ler bl. a. möjligheterna att inom ramen för de vanliga tullarna bereda skydd

mot dumping, vilka möjligheter jag i likhet med kommittén bedömer såsom

mycket begränsade. Vad beträffar användningen av tullar som konjunktur-

politiskt vapen får det väl icke anses uteslutet, att en sådan användning un­

der vissa omständigheter kan förtjäna övervägas, men i stort sett delar jag

den uppfattningen att tullar är mindre väl lämpade som medel för kon­

junkturpolitiken, och deras utnyttjande i detta syfte får i alla händelser av­

göras med hänsyn till den situation som föreligger i varje särskilt fall. Tul­

larnas väsentliga betydelse ligger i deras inverkan på produktionsstruktu­

ren på längre sikt, och det är denna funktion som främst måste bli avgö­

rande vid utformningen av tulltaxan.

När av mer eller mindre tillfällig anledning behov kan uppkomma av

ändring i tullförhållandena är det emellertid ofta av betydelse att ett ingri­

pande kan ske snabbt. Tulltaxekommittén har pekat på de särskilda full­

makter som i detta syfte lämnats Kungl. Maj:t genom förordningarna an­

gående särskild tullavgift samt angående antidumping- och utjämnings-

tullar. Giltighetstiden för dessa förordningar utlöper den 30 juni 1959, och

jag har för avsikt att i samband därmed överväga frågan, huruvida icke en

mera generell lagstiftning i ämnet kan vara på sin plats. I samband därmed

torde även böra prövas om de nuvarande fullmakterna är i allo lämpligt

utformade.

Tullarna som förhandlingsobjekt

Tulltaxekommittén

Kommittén har i särskild skrivelse behandlat frågan om användning av

tullar som förhandlingsobjekt i syfte att åstadkomma tullsänkningar i ut­

landet. Därvid har kommittén anfört i huvudsak följande synpunkter.

Även om utlandets tullar icke behöver påverka vår tullpolitik i stort, bety­

der detta icke att vi skulle sakna intresse av alt utlandet sänker sina lul-

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

lar. Tvärtom bär vi all anledning att söka få till stånd en sänkning av andra

länders tullmurar. Frågan är då huruvida och i vad mån vi genom vår egen

tullpolitik kan främja en sådan utveckling. Bortser man från den ovissa

men enligt kommitténs uppfattning säkerligen icke helt betydelselösa faktor

som ligger i exemplets makt, är det närmast genom tullförhandlingar i en

eller annan form som man kan vänta sig ett resultat i önskad riktning.

Dylika förhandlingar går ut på ömsesidiga eftergifter i fråga om tullarnas

höjd för olika varuslag. Kommittén framhåller att det samhällsekonomiskt i

allmänhet får anses vara icke eu nackdel utan en fördel att sänka sina

tullar; det är ju också en åtgärd som man kan finna sig böra företaga på ba­

sis av rent autonoma överväganden. Tullnedsättningarna som sådana kan

därför i allmänhet väl ur de berörda producenternas men knappast ur sam­

hällets synpunkt betraktas som uppoffringar. Däremot kan det betraktas

som en uppoffring även för samhället att man avhänder sig sin handlings­

frihet, för den händelse i ett ändrat läge höjning av individuella tullsatser

skulle befinnas påkallad. Med denna uppfattning blir det, framhåller kom­

mittén, icke så angeläget att vid tullförhandlingar nå reell jämvikt mellan de

ömsesidiga prestationerna, något som för övrigt aldrig kan objektivt fast­

ställas, men självfallet är det bättre ju större medgivanden motparten gör.

Fråga uppkommer därför huruvida vi möjligen genom att tillämpa eller

hota att tillämpa högre tullar än som med hänsyn till våra interna intressen

i och för sig anses lämpligt (förhandlingstullar) kan skaffa oss bytesobjekt

med vars hjälp vi kan pressa ned tullarna i andra länder.

Härom uttalar kommittén bl. a. att utsikterna för ett positivt resultat av

förhandlingstullar i hög grad beror på vilken betydelse vi har soin avsätt­

ningsmarknad för andra länder. Sveriges totala import motsvarar endast

ca 3 % av den samlade världshandeln, och vår andel av de olika högtullän-

dernas export är av samma storleksordning. Enligt kommitténs uppfattning

är det under sådana förhållanden osannolikt att vårt land genom åtgärder

som innebär inskränkning (eller hot om inskränkning) av högtulländernas

export till oss skulle kunna förmå dessa länder att radikalt ändra en tullpo­

litik som sedan lång tid tillbaka haft ett avgörande inflytande på deras

samhällsekonomi i allmänhet och strukturen av deras näringsliv i synner­

het. Beträffande särskilda varuslag kan det givetvis förekomma att vi svarar

för en mera väsentlig del av motpartens export, och i sådana fall torde ut­

sikterna att vinna något med en förhandlingslull få bedömas gynnsammare.

Motparten får emellertid även då förutsättas väga konsekvenserna för sitt

näringsliv av ett ställningstagande i ena eller andra riktningen, och utsik­

terna att med hjälp av förhandlingstullar uppnå några väsentliga resultat

måste enligt kommitténs åsikt även för individuella varuslag i allmänhet

bedömas vara mycket begränsade.

Frågan om förhandlingstullar kan emellertid, framhåller kommittén, icke

bedömas utan hänsyn till deras verkningar för det egna landet. Inför man

tullar med syfte att utgöra förhandlingsobjekl, riskerar man att i händelse

förhandlingarna misslyckas eller icke alls kommer till stånd få behålla dessa

197

tullar, vilka är högre än som med hänsyn till våra interna intressen i och för

sig ansetts lämpligt. Vill man över huvud taget kunna vänta sig nämnvärda

resultat i åsyftat hänseende, fordras tullhöjningar av sådan storlek och om­

fattning, att deras ikraftsättande skulle medföra en mycket betydande in­

skränkning av vår import med därav följande såväl kortsiktiga som lång­

siktiga olägenheter ur samhällsekonomiska och andra synpunkter.

Kommittén har mot bakgrunden av de tankegångar som här i sina huvud­

drag återgivits ansett sig icke kunna förorda utarbetande av en förhand-

lingstulltaxa. Härmed uteslutes icke att användningen av tullar som handels­

politiskt vapen kan bli aktuell i vissa situationer. Frågor av detta slag till­

hör emellertid, anser kommittén, icke en allmän revision av tulltaxan utan

måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i de aktuella fallen.

Ledamoten Fagerholm framhåller i sin reservation att de vanskligheter

som är förenade med egentliga förhandlingstullar ej i samma omfattning

möter om det gäller att utnyttja redan bestående högre tullar som ett in­

strument vid tull- och handelsförhandlingar. Enligt hans uppfattning bör

ett fullföljande av tullpolitikens handelspolitiska syfte gå ut på att man

icke för närvarande genom interna åtgärder sänker bestående tullar utan

att tullsänkning sker först i samband med förhandlingar med andra länder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Flertalet remissinstanser har icke haft tillgång till kommitténs särskilda

skrivelse i ämnet utan baserat sina yttranden på det i betänkandet angivna

förhållandet att kommittén ansett sig icke kunna förorda utarbetandet av

en förhandlingstulltaxa.

Åtskilliga av dessa remissinstanser har en mer eller mindre positiv in­

ställning till utarbetandet av en dylik tulltaxa. Detta är fallet med Skånes

handelskammare, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare,

handelskammaren i Gävle, Sveriges industriförbund samt Sveriges hant­

verks- och småindustriorganisation ävensom Sveriges allmänna exportför­

ening (vars verkställande direktör avgivit i det följande refererade yttran­

de över kommitténs skrivelse). Vidare har Sveriges lantbruksförbund och

Riksförbundet Landsbygdens folk uttalat sin anslutning till de av kornmit-

téledamotcn Fagerholm anförda synpunkterna.

Kommitténs särskilda skrivelse, innehållande motiveringen till den av

kommittén intagna ståndpunkten, har varit remitterad till kommerskolle­

gium och generallullstyrelsen samt verkställande direktörerna i Sveriges all­

männa exportförening och Sveriges grossistförbund.

Verkställande direktören i Sveriges allmänna exportförening finner icke

kommitténs bedömande av Sveriges betydelse som avsättningsmarknad för

andra länder realistiskt. Han framhåller alt Sverige utgör Västtysklands

näst efter Benelux-länderna största exportmarknad samt Storbritanniens

näst efter Nederländerna och Irland viktigaste avnämare samt anser att

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

man i allmänhet icke till fullo insett den avgörande roll, som tillkommer

de mindre lågtulländerna i Europa såsom köpare av högtulländernas färdig­

varor. Vad beträffar den av kommittén framhävda risken för att ur sam­

hällsekonomisk synpunkt alltför höga förhandlingstullar kan bli bestående

anser han att möjligheterna att möta och eliminera denna risk är avsevärt

större än vad kommittén antagit. Risken kan enligt hans mening begränsas

genom införandet av måttliga marginaler, och i den mån taktiken miss­

lyckas finns möjlighet att autonomt justera kvarstående förhandlingstull-

satser. Yttrandet utmynnar i en hemställan att tulltaxekommiltén måtte få

direktiv att snarast verkställa en grundlig utredning i fråga om möjligheter

och tjänliga medel att föra en mera aktiv svensk tullpolitik.

Verkställande direktören i Sveriges grossistförbund ansluter sig däremot

till kommitténs uppfattning. Risken synes honom uppenbar att förhand­

lingstullar leder till en alltför hög tullnivå och att tullarna efter hand blir

rent protektionistiska till sin verkan. Han framhåller också att det aktuella

läget för vår exportnäring i allmänhet knappast förefaller vara sådant att

det motiverar några uppoffringar i fråga om de positiva fördelar som enligt

hans åsikt ett lågt tullskydd innebär för det ekonomiska framåtskridandet

i vårt land.

Kommerskollegium godtager i huvudsak kommitténs resonemang och

framhåller vidare bl. a. att då det gäller särskilda varuslag, för vilka vårt

land utgör en relativt betydande marknad, så torde dessa i mycket stor ut­

sträckning ha varit föremål för tullförhandlingar med därav följande be­

gränsning i vår handlingsfrihet. Liksom kommittén finner kollegium bety­

dande risker ur intern synpunkt vara förenade med införandet av förhand­

lingstullar. Kollegium ansluter sig således till kommitténs uppfattning att

den nya tulltaxan icke bör utformas som en förhandlingstaxa. Arbetet på

att genom tullsänkningar i utlandet uppnå förbättrade avsättningsmöjlig­

heter för våra exportindustrier torde, uttalar kollegium, främst böra inrik­

tas på att stödja de ansträngningar för avveckling av handelsbarriärer som

göres av olika internationella organisationer.

Även generaltullstyrelsen, som närmast behandlat frågan ur tullteknisk

synvinkel, ansluter sig till kommitténs uppfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Något principiellt uttalande angående användningen av tullar som för-

handlingsobjekt förekommer icke i utskottets rapport, men det finns icke

något som tyder på att de föreslagna tullsatserna avvägts med tanke på att

tjäna detta syfte.

Departementschefen

Nedsättning av utlandets tullar på svenska exportvaror framstår själv­

fallet som ett angeläget önskemål. Liksom tulltaxekommittén anser jag emel­

lertid att det endast finns mycket begränsade möjligheter att åvägabringa

199

detta genom att tillämpa högre tullar än som ur intern synpunkt kan anses

lämpligt. Dessa starkt begränsade möjligheter kan enligt min mening icke

uppväga de risker och olägenheter som skulle vara förenade med en sådan

åtgärd. Följaktligen kan jag icke förorda införandet av förhandlingstullar

i egentlig bemärkelse, och jag finner det icke heller lämpligt att i enlighet

med ett reservationsvis framfört förslag på obestämd framtid uppskjuta

eljest önskvärda tullsänkningar. Enligt min uppfattning bör tullsatserna i

den nya tulltaxan bestämmas utan särskilda förhandlingstaktiska hänsyn.

Såsom tulltaxekommittén framhåller behöver detta icke utesluta att tullar i

vissa situationer kommer till användning som handelspolitiskt vapen. Några

särskilda åtgärder med sikte på dylika situationer kan emellertid enligt

min uppfattning icke anses påkallade i det nuvarande läget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tullarna ur statsfinansiell synpunkt

Tulltaxekommittén

Tullarnas roll ur statsfinansiell synpunkt behandlas i ett särskilt ka­

pitel i kommitténs betänkande (s. 71—80).

Kommittén konstaterar här att tulluppbördens andel av de samlade stats­

inkomsterna, vilken i slutet av 1800-talet översteg 40 %, sedan denna tid

undan för undan sjunkit och numera endast utgör 5 å 6 % av de sam­

lade statsinkomsterna. Numera måste därför de fiskala intressena enligt

kommitténs uppfattning väga mycket lätt i jämförelse med de näringspo­

litiska. Vidare är man i våra dagar mer än tidigare medveten om de olägen­

heter som ett av statsfinansiella skäl förstärkt tullskydd kan medföra i

samhällsekonomiskt hänseende. Enligt kommitténs uppfattning bör fiskala

synpunkter över huvud taget icke påverka avvägningen av de tullar som

har näringspolitisk funktion.

Frågan om tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) har av

kommittén ansetts falla utanför dess uppdrag. Kommittén har emellertid

som sin uppfattning uttalat, att man vid bedömande av denna fråga i prin­

cip icke bör fästa särskilt avseende vid att det gäller utländska produkter.

Frågan bör således bedömas efter enahanda grunder som när det gäller accis-

beläggning av varor av inhemskt ursprung.

Yttranden

Kommitténs uppfattning att fiskala synpunkter icke bör påverka avväg­

ningen av tullar med näringspolitisk funktion godtages av alla remissinstan­

ser som yttrat sig i ämnet.

Vissa remissinstanser har även gått in på frågan om användningen av

rena finanstullar. Sveriges grossistförbund uttalar sig sålunda för att dy­

lika tullar i görligaste utsträckning borttages under framhållande av att

dessa tullar i flera fall ger så små intäkter att de lämnar ett mycket obetyd­

200

ligt nettoutbyte. Även Sveriges hantverks- och småindustriorganisation an­

ser att finanstullarna i största möjliga utsträckning bör slopas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innehåller icke några fiskala

tullar, vilket innebär att tullfrihet i regel föreslås för sådana varor, som i

de gällande nordiska tulltaxorna är belagda med finanstull. Man har därvid

förutsatt att de enskilda länderna skall ha möjlighet att pålägga sådana va­

ror interna avgifter i den utsträckning som vederbörande land ur beskatt-

ningssynpunkt finner lämplig.

Departementschefe n

Enighet torde råda om den av tulltaxekommittén uttalade uppfattningen

att fiskala synpunkter principiellt icke bör påverka avvägningen av de tul­

lar som har näringspolitisk funktion.

Beträffande tullar utan näringspolitiska verkningar (finanstullar) delar

jag kommitténs åsikt att lämpligheten av dylika tullar i princip bör bedö­

mas efter enahanda grunder som om det gällt accisbeläggning av varor av in­

hemskt ursprung. Huruvida beskattningen i förekommande fall skall ske i

form av tull eller, såsom nordiska ekonomiska samarbetsutskottet tänkt sig,

i form av särskild skatt är en fråga om den praktiska lämpligheten av ena

eller andra anordningen. Emellertid finner jag övervägande skäl tala för att

icke för närvarande ingå på någon allmän prövning av våra finanstullar. I

det nu framlagda tulltaxeförslaget har därför finanstullarna i stort sett bi­

behållits vid nuvarande nivå.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

201

III. TULLTAXANS ALLMÄN NA U T F O R M N I N G

Nomenklaturen

Enligt de för kommittén utfärdade direktiven skulle tulltaxerevisionen innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans baspositioner i an­ slutning till ett i direktiven omnämnt förberedelsearbete borde anpassas efter Brysselnomenklaturen.

Brysselnomenklaturen är en internationell tullnomenklatur som utarbe­ tats inom den tidigare i Bryssel verksamma Studiegruppen för en europeisk tullunion. Som resultat av studiegruppens arbete upprättades den 15 de­ cember 1950 tre konventioner, nämligen angående nomenklatur för klassi­ ficering av varor i tulltarifferna, angående varas tullvärde samt angående upprättandet av ett råd för samarbete på tullområdet. Konventionerna är underkastade ratificering, för vilken kräves riksdagens godkännande. Sådant godkännande har också utverkats i fråga om konventionen angående upprät­ tandet av ett råd för samarbete på tullområdet.

Texten till den i förevarande sammanhang aktualiserade nomenklatur­ konventionen torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Konventionen innebär i huvudsak att varje land som tillträder den­ samma förbinder sig att upprätta sin nationella tulltariff i överensstäm­ melse med den såsom bilaga till konventionen fogade Brysselnomenklatu­ ren. Vid upprättandet av den nationella tariffen får ingen position i nämnda nomenklatur uteslutas och heller ingen ny basposition tilläggas. Däremot är varje land oförhindrat att under basposilionerna göra de underuppdel­ ningar som kan befinnas erforderliga för en differentiering av tullbeskatt­ ningen eller för statistiskt ändamål. De anmärkningar som inleder kapitel eller avdelningar får icke ges en innebörd som ändrar omfattningen av no­ menklaturens kapitel, avdelningar eller baspositioner. Slutligen skall vissa allmänna regler i nomenklaturens ingress obligatoriskt tillämpas.

Brysselnomenklaturen omfattar 1 095 positioner, fördelade på 99 kapitel, vilka är sammanförda i 21 avdelningar. Bubrikerna till avdelningarna I—XX motsvarar nästan exakt rubrikerna till de med samma nummer betecknade avdelningarna i den nuvarande svenska tulltaxan (avdelning XXI omfattar vissa speciella varuslag såsom konstverk och anlikviteter). Likaså överens­ stämmer kapitelrubrikerna i stor utsträckning med rubrikerna till underav­ delningarna i nuvarande tulltaxa (dessas antal är dock något mindre).

Konventionen angående nomenklaturen har undertecknats av Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland, varjämte Turkiet anslutit sig till konventionen.

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Enligt protokoll av den 1 juli 1955 har den ursprungliga nomenklaturbila­

gan ersatts av en reviderad bilaga; de vidtagna ändringarna är ganska talrika

men avser i allmänhet endast detaljer.

1950 års konvention angående nomenklaturen samt tilläggsprotokollet har

godkänts av Kungl. Maj :t den 16 mars 1951 resp. den 12 september 1955, allt

med förbehåll för riksdagens godkännande.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att positionerna i den nya nomenklaturen i allmänhet

är naturligt avgränsade och definierade och i regel ansluter sig till prak­

tiska och kommersiella indelningsgrunder; efter en redogörelse för vissa

drag av större intresse i nomenklaturen fortsätter kommittén.

Naturligt är att en internationell tullnomenklatur i allmänhet icke ur det

enskilda landets synpunkt kan vara helt idealisk. Krav från skilda länder

på specificering av olika varuslag medför lätt att nomenklaturen som hel­

het betraktad kommer att bli vidlyftigare än som i och för sig skulle vara

nödvändigt för varje särskilt land. Vidare kan uppdelningen av ett varuom­

råde i olika positioner, på grund av rent systematiska överväganden eller

andra länders önskemål, ofta komma att ske efter andra grunder än som

i ett visst land är avgörande för differentieringen av tullskyddet. Härige­

nom kan det bli nödvändigt för detta land att uppdela flera baspositioner,

vilket gör tulltaxan mera komplicerad än den skulle ha blivit, om landet i

fråga haft fria händer med avseende å utformningen av baspositionerna. Vad

som ovan anförts rörande Bryssel-nomenklaturens utformning ger en viss

antydan om olägenheter av denna art. Dessa nackdelar blir emellertid vid

den av kommittén i stor utsträckning föreslagna övergången till värdetull av

ringa betydelse för vårt lands vidkommande, och de får i alla händelser an­

ses vara små i jämförelse med de betydande fördelar som är förenade med

tillämpningen av en enhetlig tullnomenklatur inom en större grupp av län­

der.

För tulltaxekommittén har det, anför kommittén, inneburit en avsevärd

lättnad att kunna arbeta med en i huvudsak färdig nomenklatur och i stort

sett icke behöva taga ställning till frågor av denna art. I princip har sådana

frågor uppkommit endast då det gällt att skapa underpositioner för differen­

tiering av tullen, och dessa fall har på grund av den utvidgade tillämpning­

en av värdetullar varit relativt fåtaliga. Kommittén framhåller emellertid att

nomenklaturen i realiteten icke varit helt färdig. Visserligen finnes en offi­

ciell text till nomenklaturen bifogad den förut berörda konventionen. Under

de senare åren har emellertid pågått arbete med utarbetande av kommenta­

rer till nomenklaturen. Därvid har konstaterats behov av en revidering i icke

obetydlig omfattning av den ursprungliga texten och successivt framlagts ett

stort antal förslag till ändringar i densamma. Dessa ändringar innebär i stort

sett även ur svensk synpunkt förbättringar av den ursprungliga texten och

är i vissa fall direkt nödvändiga, varför kommittén ansett sig böra i möjli­

gaste mån iakttaga desamma utan att invänta deras förutsedda godkännan­

de från de anslutna staternas sida. Kommittén har emellertid icke kunnat

avvakta slutresultatet av detta arbete. En ytterligare anpassning av den i

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

203

kommitténs förslag använda texten är alltså erforderlig, framhåller kommit­

tén, som förutsätter att en sådan anpassning kan ske under ärendets fort­

satta behandling.

Kommittén framhåller vidare att värdet av en internationell tullnomenkla­

tur i mycket är beroende av att denna nomenklatur tolkas på samma sätt i

olika länder samt anför efter att ha redogjort för konventionens bestäm­

melser om tvisters hän skjutande till samarbetsrådet eller en därinom upp­

rättad nomenklaturkommitté följande.

Varken nomenklaturkommitténs eller samarbetsrådets ställningstagan­

den är i och för sig bindande för vederbörande nationella instanser, men det

torde få förutsättas att deras råd och rekommendationer i allmänhet tiller-

kännes vitsord såsom en riktig tolkning av nomenklaturen även i vad avser

den svenska tulltaxan. Därest den svenska texten icke skulle medge en tolk­

ning i enlighet med de internationella instansernas uppfattning, torde den i

allmänhet böra ändras eller kompletteras så att den medger en dylik tolk­

ning.

Såsom förut nämnts är det endast i relativt obetydlig utsträckning som

kommittén behövt föreslå införande av underpositioner i den nya nomen­

klaturen i syfte att differentiera tullen. Sålunda har av nomenklaturens

1 095 baspositioner endast 287 behövt uppdelas i sammanlagt 752 underposi­

tioner (totala antalet positioner i taxeförslaget utgör således 1 560). Kom­

mittén utgår emellertid från att det liksom fallet är för närvarande kommer

att utarbetas en statistisk varuförteckning med tullsatserna utsatta (arbets-

taxa). Enligt kommitténs uppfattning bör man icke i denna arbetstaxa vara

formellt bunden av de underpositioner som kommittén föreslagit, utan om

det av systematiska skäl befinnes önskvärt att tillgripa en formellt avvi­

kande uppdelning bör detta kunna ske, förutsatt att det sakliga innehållet

i de av tullbeskattningsskäl påkallade underrubrikerna icke därigenom rub­

bas.

Yttranden

Generaltullstijrelsen finner det naturligt att vårt land ansluter sig till

Brysselnomenklaturen och i enlighet med kommitténs förslag inför en på

denna nomenklatur baserad tulltaxa.

Införandet av den nya nomenklaturen får enligt styrelsens uppfattning an­

ses innebära ett betydande framsteg i klassificeringsavseende jämfört med

den nuvarande tulltaxan. Vissa av tulltaxekommittén påtalade svårigheter

med klassificering av vissa varugrupper har uppmärksammats även av hörda

tullmyndigheter; styrelsen anför härom följande.

Förhållandet kommer att ställa större krav på personal för avancerade

varuundersökningar, vilket i viss mån motverkar den lättnad i fråga om

mera rutinmässiga undersökningar i samband med själva tulltaxeringen,

som den av kommittén föreslagna övergången till värdetullar i övrigt kom­

mer att innebära. Avsevärda möjligheter skulle otvivelaktigt föreligga att

förenkla nomenklaturen, därest denna hade kunnat utformas med beaktande

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

enbart av nationella synpunkter. Nackdelarna av att icke kunna göra detta

på grund av bundenheten vid en internationell överenskommelse torde dock

få anses vara små i jämförelse med de betydande fördelar som äro förenade

med att en större grupp av länder tillämpar eu enhetlig nomenklatur.

Vid den granskning av taxeförslaget ur formella och tulltekniska syn­

punkter, som styrelsen låtit verkställa, har på sätt kommittén förutsatt en

anpassning efter den slutliga nomenklaturtexten ägt rum.

övergången till den nya tulltaxenomenklaturen hälsas även i övrigt med

tillfredsställelse av de remissinstanser, som uttalat sig i frågan; enstaka de­

taljanmärkningar har framförts, men någon erinran mot accepterande av

den nya nomenklaturen har icke framkommit.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa är utformat enligt Brysselnomen-

klaturen, vilket innebär att det i fråga om baspositionerna överensstäm­

mer med det av tulltaxekommittén framlagda förslaget; förekommande av­

vikelser i fråga om underpositioner är betingade av skiljaktiga tullsatser.

Departementschefen

Tillkomsten av konventionen angående klassificering av varor i tulltarif­

ferna innebär ett avgörande steg mot en av många skäl önskvärd uniforme­

ring av olika länders tulltaxor. Flertalet av våra viktigaste handelspartner

kan väntas ansluta sig till densamma och därmed acceptera den till kon­

ventionen hörande Brysselnomenklaturen. Jag finner det naturligt att även

den svenska tulltaxan — i överensstämmelse med tulltaxekommitténs och

det nordiska samarbetsutskottets förslag — utformas efter denna nomen­

klatur och att Sverige i samband därmed ratificerar ifrågavarande konven­

tion. Det nu framlagda tulltaxeförslaget bygger sålunda helt på Bryssel­

nomenklaturen i dess nu föreliggande utformning.

Beträffande vederbörande internationella organs roll i fråga om tolkning­

en av nomenklaturen delar jag den av tulltaxekommittén uttalade uppfatt­

ningen. Vad kommittén anfört rörande utformningen av den s. k. arbets-

taxan föranleder icke heller någon erinran från min sida.

Erinras må i detta sammanhang att nomenklaturen i den på tulltaxan

baserade statistiska varuförteckningen i vissa fall kommit till användning

vid utformningen av varudefinitioner i andra författningar, t. ex. förord­

ningen om varuskatt. Jag har för avsikt att låta verkställa en översyn av

dessa författningar i syfte att åvägabringa en anpassning efter den varuför-

teckning som kommer alt utfärdas sedan den nya tulltaxan blivit fastställd.

I avvaktan på att en sådan revision kan genomföras torde författningarna

få tillämpas enligt sin på nuvarande varuförteckning grundade lydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

205

Kvantitets- eller värdetullar

Tulltaxekommittén

Frågan om kvantitets- eller värdetullar är, framhåller kommittén, sedan

gammalt ett spörsmål, beträffande vilket delade meningar brukar göra sig

gällande, och man finner vanligen mycket deciderade ställningstaganden,

men dessa grundar sig oftast på ett bedömande från viss bestämd synpunkt.

Kommittén belyser därför relativt utförligt detta spörsmål från olika syn­

punkter för att därmed söka ge en mera allsidig överblick av problemet. An­

gående närmare detaljer i kommitténs utredning torde få hänvisas till be­

tänkandet (s. 32—44); här skall endast beröras vissa speciella frågor som

spelat större roll vid remissbehandlingen.

Beträffande det ofta framhävda förhållandet, att tullskyddet vid använd­

ning av kvantitetstullar försvagas genom den på lång sikt fortskridande

penningvärdesförsämringen, framhåller kommittén bl. a. att detta, om man

icke åsyftar en sådan ändrad tullpolitik, givetvis framstår som en allvarlig

olägenhet; kommittén fortsätter emellertid.

Tullskyddets reducering genom den på längre sikt fortskridande penning­

värdesförsämringen kan å andra sidan för ett frihandelsvänligt betraktelse­

sätt anses som en fördel, då den innebär att man automatiskt ernår en suc­

cessiv sänkning av tullmurarna. Prisstegringen kan emellertid såsom förut

nämnts icke antagas vara lika på skilda varuområden, varför resultatet blir

en godtyckligt differentierad tullnivå med därav följande risker för sned­

vridning av produktionen. Nuvarande tulltaxa är ett exempel på detta för­

hållande. Tekniskt föreligger emellertid icke något binder för att en succes­

siv nedskärning av tullskyddet i takt med penningvärdesförsämringen åstad­

kommes även vid tillämpning av värdetull. Statsmakterna kan nämligen be­

sluta att av de nominella tullbeloppen uttaga endast så stor del som motsva­

rar det ändrade penningvärdet. Härigenom skulle man ernå samma reduk­

tion av den allmänna tullnivån som vid tillämpning av kvantitetstullar men

i stort sett bibehålla den åsyftade avvägningen av tullskyddet mellan olika

varuslag.

Vidare diskuterar kommittén bl. a. hur de båda slagen av tullar verkar

vid förskjutningar i prisförhållandet mellan inhemska och utländska pro­

dukter. Härvid konstateras att tullskyddets relativa höjd när värdetullar

tillämpas blir oförändrad, medan den när kvantitetstullar tillämpas ökas vid

fallande och minskas vid stigande utländska priser. Huruvida dessa förhål­

landen talar till fördel eller nackdel för det ena eller andra slaget av tullar

beror främst på vilket betraktelsesätt som ligger bakom tullpolitiken. Kom­

mittén anser att det för den svenska tullpolitiken sådan den kommer till ut­

tryck i de för kommittén utfärdade direktiven närmast framstår som eu för­

del med värdetullar alt man därigenom bibehåller den åsyftade tullnivån;

kommittén fortsätter.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Även om man generellt eller i vissa situationer skulle finna det önskvärt

att tullskyddet anpassas efter inträdande prisförskjutningar, måste man

emellertid konstatera att en sådan anpassning ingalunda kan nås genom att

välja kvantitetstullar i stället för värdetullar. Antag exempelvis att pris­

klyftan mellan de inhemska och de utländska produkterna ökas genom att

priset på de senare sänkes. Tillämpas nu värdetull får man en till beloppet

lägre tull, eftersom denna baseras på det sänkta utländska priset, under det

att ett högre tullbelopp skulle erfordras för att täcka den vidgade prisklyf­

tan. Emellertid får man ju icke heller någon ökning av tullen genom tillämp­

ning av kvantitetstull, utan dennas företräde ur här ifrågavarande synpunkt

framför värdetullen ligger endast däri, att man undgår att prisklyftan ytter­

ligare förstoras genom en reducering av tullen. Då tullminskningen vid

måttliga tullnivåer endast är en bråkdel av själva prissänkningen torde det­

ta företräde i praktiken icke kunna spela någon större roll.1 I intetdera fal­

let motsvarar tullen det ändrade skyddsbehovet. En anpassning av tullen ef­

ter det nya läget kan, vare sig man har kvantitets- eller värdetullar, åstad­

kommas endast genom revidering av tullsatserna. Vad nu anförts gäller oav­

sett anledningen till den utländska prissänkningen, således bl. a. då fråga

är om dumping från utlandets sida. För att bekämpa en sådan är de vanliga

tullarna otillräckliga, vare sig de utgöres av kvantitets- eller värdetullar, ty

ingendera formen angriper själva dumpingmarginalen, d. v. s. skillnaden

mellan det dumpade och det normala priset. För detta ändamål måste man

begagna sig av särskilda tullar som direkt tar sikte på att utjämna nämnda

marginal.

Kommittén berör slutligen frågan om kombinerade tullar av olika kon­

struktion, såväl additivt som alternativt kombinerade och bland de senare

såväl maximi- som minimitypen. Enligt kommitténs uppfattning är tullar av

nu ifrågavarande slag mycket arbetskrävande, varför en genomgående till-

lämpning av systemet blir mycket tungrott i administrativt avseende, fram­

för allt när det rör sig om artiklar med växlande värde per kvantitetsenbet.

Kommittén sammanfattar sin utredning av nu berörda och andra sidor

av förevarande spörsmål i följande slutsatser.

Huruvida man mot bakgrunden av det ovan anförda mera generellt skall

giva företräde åt kvantitetstullarna eller värdetullarna beror givetvis på vil­

ken betydelse man tillmäter de olika faktorerna. Enligt kommitténs uppfatt­

ning framstår emellertid den jämnare avvägning av tullskyddet mellan oli­

ka varuslag och den smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser,

som värdetullarna innebär, i stort sett såsom en avgörande fördel. Även om

man under vissa omständigheter skulle finna avsteg från en sådan avväg­

ning och anpassning av tullskyddet påkallade, torde den effekt som kan vin­

nas i sådant hänseende genom tillämpning av kvantitetstullar i allmänhet

icke vara av någon större betydelse för att tillgodose avsedda syften. Värde­

tullarnas företräde ur nu berörda synpunkter ökas genom den ständigt fort-

1 Kommittén anger här följande exempel. Om en vara tillverkas i utlandet för 100

kronor, medan dess inhemska produktionspris är 110 kronor, så erfordras för att ut­

jämna prisklyftan ett tullskvdd av 10 kronor, och det är i och för sig likgiltigt, huru­

vida detta är en 10 % värdetull eller en kvantitetstull. Antag nu att det utländska pri­

set sänkes till 90 kronor. Vid 10 % värdetull reduceras tullen då till 9 kronor, medan

den vid kvantitetstull bibehålies vid 10 kronor. Den utländska varans pris inkl. tull

blir i ena fallet 99 kronor och i andra fallet 100 kronor. Sistnämnda resultat är väl ur

den inhemska producentens synpunkt att föredraga, men då det erforderliga värdet

skulle vara 110 kronor, är de oförändrade tullsatserna t

3

Tdligen i vilket fall som helst

otillräckliga.

Kiingl. Mcij:ts proposition nr 90 år 1958

207

gående utvecklingen och specialiseringen av varuproduktionen. Numera

måste på grund därav en kvantitetstulltaxa, om den skall innebära en något

så när väl avvägd tullbeskattning, förete en sådan grad av differentiering att

den blir synnerligen svårhanterlig. Nämnas bör också att man vid de tull-

taxerevisioner, som efter kriget ägt rum i främmande länder, i regel över­

gått från kvantitets- till värdetullar (så t. ex. i Belgien, Frankrike, Italien

och Väst-Tyskland, i viss utsträckning även i Finland och Norge). Härtill

kommer att de svårigheter med fastställande av korrekta tullvärden, som

tidigare utgjort det kanske viktigaste argumentet mot ett sådant system, vi­

sat sig kunna på ett såvitt kan bedömas tillfredsställande sätt bemästras.

Framhållas må även att värdetullarnas svagheter i vissa avseenden blir

mindre framträdande vid de måttliga tullsatser varmed man numera har

att räkna i vårt land jämfört med förhållandena vid en högre tullnivå. Kom­

mittén har för sin del funnit övervägande skäl tala för att tullsystemet i all­

mänhet baseras på värdetullar. Detta utesluter icke att man bibehåller kvan-

titetstullar i fall där särskilda skäl kan motivera sådana tullar. Ivvantitetstull

bör dock om möjligt icke tillämpas på varuslag, som ingår i en produktions­

kedja vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande prisändringar

då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatserna. Där särskil­

da omständigheter föreligger kan man vidare använda kombinerade eller

alternativa kvantitets- och värdetullar, men någon mera genomgående till-

lämpning av dylika tullsatser kan redan med hänsyn till deras praktiska

olägenheter knappast komma i fråga.

Enligt det tulltaxeförslag som kommittén framlägger har av nomenklatu­

rens 1 095 baspositioner 635 upptagits med värdetull (därav 7 helt eller del­

vis i kombination med kvantitetstull), 79 med kvantitetstull och It delvis

med värde- och delvis med kvantitetstull; 367 baspositioner omfattar ute­

slutande tullfria varor och 3 endast hänvisning till annan rubrik. Även om

jämförelsen icke är fullt adekvat må nämnas att av nuvarande taxas 576

baspositioner 60 är belagda med värdetull (därav 20 i kombination med

kvantitetstull), 412 med kvantitetstull och 26 delvis med värde- och delvis

med kvantitetstull; 76 baspositioner upptager uteslutande tullfria varor och

2 endast hänvisningar till andra ställen i taxan (uppgifterna avser grund­

tullarna utan avseende å de år 1955 införda provisoriska värdetullarna).

Ledamöterna Fagerholm, Gustafsson och Westerlind berör i sina allmän­

na reservationer även frågan om vikt- eller värdetullar.

Herr Fagerholm anser att man inom den vanliga tulltaxans ram bör ut­

nyttja de — låt vara begränsade — möjligheter, som föreligger att resa en

viss barriär mot utländsk dumping. Detta kan enligt hans uppfattning ske

genom att man för varuområden, där dumpingrisk föreligger, d. v. s. främst

sådana varor, som är av internationell standardkaraktär eller har karaktä­

ren av stapelvaror, föreskriver en kombinerad vikt- och värdetull, varvid

vikttullen avväges så, alt den angivna värdetullen vid normalt pris svarar

mot vikttullen. Eu väsentligt vidsträcktare tillämpning av sådan kombine­

rad tull än vad kommittén föreslagit framstår för honom såsom önskvärd.

Herrar Gustafsson och Westerlind erinrar om att den genomsnittliga im-

portincidensen successivt fallit från 18 å 19 % under 30-lalels förra hälft till

8 % år 1952 och att förklaringen härtill är att det svenska tullsystemet hit­

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tills till övervägande delen baserats på vikttullar. Tack vare detta har rent

automatiskt den svenska tullmuren nedbringats högst väsentligt. Enligt de­

ras uppfattning liade det varit önskvärt att denna utveckling fått fortgå och

leda till en ytterligare gradvis utvidgning av frihandeln. Då emellertid kom­

mittémajoriteten ansett sig böra förorda en i det närmaste allmän övergång

till värdetullar har de icke velat motsätta sig detta, även om de ställer sig

skeptiska till de uppgivna fördelarna av en sådan övergång.

Yttranden

Kommitténs förslag till allmän övergång till värdetullar har föranlett

starkare erinringar endast från konjunkturinstitutet, som uttalar att det ur

den samhällsekonomiska balansens och speciellt penningvärdets synpunkt

förefaller ytterst betänkligt att övergå från specifika tullar till värdetullar;

institutet anför bl. a. följande.

Kommittén förordar en allmän övergång till värdetullar och hänvisar här­

vid till vissa tekniska fördelar vid värdetullarna, dels till att värdetullar

skulle ge en smidigare anpassning av tullnivån efter växlande priser, dels,

slutligen, till att värdetullar medför en jämnare avvägning av tullskvddet

mellan olika varuslag. Konjunkturinstitutet kan icke dela denna uppfatt­

ning. Enligt institutets åsikt medför hänsynen till penningvärdets stabilise­

ring, att (bortsett från de rent tulltekniska förhållandena) de ovan nämnda

egenskaperna vid värdetullarna just talar emot införandet av värdetullar.

En eventuell stegring av importpriserna t. ex. innebär dels en tendens till

allmän prisstegring i landet, dels till en expansion i de importkonkurreran-

de näringarna. I en dylik situation är det tydligt fördelaktigt ur den sam­

hällsekonomiska balansens synpunkt om tullskyddet minskas; härigenom

bromsas både prisstegringen och de expansiva tendenserna i den inhemska

produktionen något. Detta uppnår man automatiskt om tullarna är speci­

fika, medan denna stabiliserande effekt går förlorad om man övergår till

värdetullar. Detta gäller inte blott vid allmänna rörelser uppåt eller nedåt

av den internationella prisnivån; även vid förskjutningar av prisrelationerna

i importen är det av intresse att uppnå denna automatiska förändring av tull­

skyddets storlek för olika varor. Institutet vill härvid framhålla att om de

specifika tullarna inte liade varit så pass dominerande som fallet är i det

svenska tullsystemet hade penningvärdeförsämringen under och efter and­

ra världskriget sannolikt blivit åtskilligt större. Enligt kommitténs beräk­

ningar har jämfört med 30-talet tullnivån (mätt på hela importen) minskat

med ungefär 5 procent. Hade man i stället haft uteslutande värdetullar

skulle — med tanke på prisstegringarnas effekt på lönerna etc. — den in­

hemska prisnivån i dag sannolikt legat minst 5 procent högre än den nu

faktiskt gör.

Övriga remissinstanser, som yttrat sig i ämnet, däribland statskontoret,

generaltullstyrelsen, kommerskollegium, priskontrollnämnden, Sveriges in­

dustriförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Svensk in­

dustriförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, Svens­

ka handelsagenters förening, Landsorganisationen och Tjänstemännens cen­

tralorganisation, har tillstyrkt eller i varje fall icke avstyrkt övergång till

en i huvudsak på värdetullar baserad tulltaxa; i många fall knytes dock

härtill vissa reservationer.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

209

Sålunda framhåller kommerskollegium att dess ställningstagande icke

utesluter, att kollegium kan finna ett användande av vikttullar i något stör­

re utsträckning än vad kommittén föreslagit vara berättigat, särskilt vid ru­

briker som omfattar i stort sett enhetliga varuslag. Sveriges grossistförbund

ifrågasätter likaledes användning av vikttullar i större utsträckning och åsyf­

tar därvid närmast varuområden med stora fluktuationer i de utländska

priserna.

Även i vissa andra yttranden antydes att skäl skulle kunna tala för bi­

behållande av vikttullar i vissa fall där kommittén föreslagit övergång

till värdetullar (yrkanden avseende bestämda varuslag redovisas i den föl­

jande specialmotiveringen).

Många remissinstanser har uttalat sig för ökad användning på sätt herr

Fagerholin föreslagit av kombinerade vikt- och värdetullar i form av m i-

nimitullar såsom medel mot dumping. Av de förut nämnda remissin­

stanserna har Sveriges industriförbund och Svensk industriförening utta­

lat sig i denna riktning, och kommerskollegium och Landsorganisationen har

ansett det tänkbart att sådana tullar i vissa fall skulle vara lämpliga. Vida­

re har bl. a. åtskilliga av industrins branschorganisationer var på sitt om­

råde påyrkat tullar av denna konstruktion; av dessa har Textilrådet anfört

bl. a. följande.

För att inom den ordinarie tulltaxans ram någorlunda komma till rätta

med dessa problem synes den bästa lösningen vara att för särskilt utsatta

områden kombinera föreslagen värdetull med specifik minimitull. Den spe­

cifika tullen angriper visserligen icke själva dumpingmarginalen, men ut­

gör dock ett ingalunda betydelselöst skydd mot osund prissättning. Det i

detta sammanhang åberopade räkneexemplet i betänkandets del I, s. 36, kan

måhända vara teoretiskt riktigt. I praktiken är dock förhållandena något

annorlunda. Man förutsätter från kommittéhåll, att prissättning är någon­

ting statiskt och bortser tydligen helt från att dumpingförsäljning är en

stridshandling, ofta med särskilda syften. Dessa kunna vara av olika slag,

men bestå som regel i en önskan att på längre eller kortare sikt slå ut någon

konkurrent. Självfallet kan denne icke utan vidare kasta yxan i sjön utan

måste intill förmågan av sina resurser taga upp kampen för att se vem som

kan härda ut längst. En värdetulltaxa kommer att i ett dylikt fall lägga sten

på börda genom att även det normala tullskyddet minskas.

Sveriges köpmannaförbund uttalar sig å andra sidan för ökad använd­

ning av kombinerade vikt- och värdetullar huvudsakligen i form av max i-

mi tull ar, främst inom branscher där en snabb anpassning efter utveck­

lingen eller modeinriktningen är en nödvändig förutsättning för industrins

konkurrenskraft.

Däremot motsätter sig generaltullstyrelsen bestämt en ökad användning

av såväl maximi- som mi ni in itullar; styrelsen anför i huvud­

sak följande.

Kommittén har framhållit de olägenheter som ur administrativ synpunkt

äro förenade med dylika tullar och endast i ett fåtal fall föreslagit cn sådan

anordning. Även med denna begränsade omfattning har systemet emellertid

mötts av kritik från de lokala tullmyndigheternas sida. Tullar av ifrågava-

14 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rande slag äro otvivelaktigt förenade med synnerligen stora praktiska olä­

genheter så snart det icke rör sig om fullt enhetliga varor. Efter kvantite­

ten beräknade minimitullar måste, enligt vad som framgår av kommitténs

utredning rörande kvantitetstullarnas egenskaper, ur skyddssynpunkt anses

vara av mycket begränsat värde, för så vitt de icke givas en sådan höjd att

de normalt verka prohibitivt på de varuslag eller kvaliteter, som närmast

drabbas av dessa tullar. Från frihandelssynpunkt är en motsvarande maxi-

mering av tullarna icke heller av någon större betydelse, i varje fall icke

om den såsom vanligen är fallet endast avser att påverka tullar på varor

som icke tillverkas inom landet; tullarna ha ju i dylika fall icke någon pro­

tektionistisk verkan, varför deras reducering ur frihandelssynpunkt får an­

ses spela mycket liten roll. Värdet av kombinerade kvantitets- och värde­

tullar kan, oavsett vilken näringspolitisk synpunkt man anlägger, enligt

styrelsens uppfattning icke på något sätt uppväga de avsevärda administra­

tiva nackdelar, som äro förenade med denna form av tullar, och styrelsen

måste bestämt avråda från att giva ifrågavarande anordning en mera vid­

sträckt tillämpning.

Även Sveriges grossistförbund uttalar sig mot kombinerade tullar; för­

bundet säger sig helt dela kommitténs betänkligheter mot sådana tullar och

anser att de i största möjliga utsträckning bör undvikas.

Åtskilliga remissinstanser uppehåller sig vid den reducering av lullni-

vån som den fortgående penningvärdesförändringen medför vid tillämp­

ning av kvantitetstullar. Medan detta för många utgör ett argument för vär­

detullar, betraktas det av andra som ett argument i motsatt riktning. Bland

förut nämnda remissinstanser har sistnämnda synpunkt framförts av, för­

utom konjunkturinstitutet, statens priskontrollnämnd, Sveriges grossistför­

bund, Sveriges köpmannaförbund, Landsorganisationen och Tjänstemän­

nens centralorganisation. Ingen av dessa instanser har dock, såsom framgår

av vad förut anförts, motsatt sig övergång till värdetullar, utan de torde, i

likhet med kommittéledamöterna Gustafsson och Westerlind, närmast avse

att förhållandet skall beaktas vid bestämmandet av den blivande tullnivån.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk tulltaxa är i huvudsak

baserat på värdetullprincipen, och specifika tullar förekommer sparsamma­

re än i tulltaxekommitténs förslag på berörda varuområden.

Departementschefen

Nuvarande tulltaxa byggde ursprungligen till övervägande del på kvanti­

tetstullar (vikttullar), även om vissa icke oviktiga varugrupper redan från

början var belagda med värdetullar. Andelen värdetullar har i olika sam­

manhang ökat, men fortfarande överväger kvantitetstullarna, åtminstone

efter antalet positioner räknat. I tulltaxekommitténs och nordiska utskot­

tets förslag dominerar däremot värdetullarna, ehuru vikttullar också före­

kommer. En ökad användning av värdetullar har f. ö. förutsetts redan i tull-

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

211

taxekommitténs direktiv och har på ett viktigt område godtagits av stats­

makterna, nämligen vid genomförandet av 1955 års beslut om tullarna på

textilvaror m. in.

Bakom kommitténs ställningstagande till förmån för värdetullar ligger

främst att dessa tullar medför en jämnare avvägning av tullskyddet mellan

olika varuslag och en smidigare anpassning efter växlande priser. Härige­

nom vinnes hl. a. att man undgår en betungande differentiering av tull­

taxan och att sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag i huvudsak

bibehålies även vid olikformig utveckling av priserna.

Remissyttrandena ger vid handen att man allmänt är inställd på att den

nya tulltaxan till övervägande del skall baseras på värdetullar. Endast kon­

junkturinstitutet har, med hänsyn närmast till prisstabiliseringssynpunkter,

anfört starkare principiella betänkligheter mot sådana tullar.

Framhållas bör emellertid att de varor, som är utsatta för de starkaste

prisfluktuationerna, i allmänhet är fria från tull och att tullen beträffande

övriga varor i genomsnitt motsvarar endast omkring 10 % av importvaror­

nas värde. Enligt min uppfattning har institutet överskattat den betydelse

som valet mellan kvantitets- och värdetull kan ha i fråga om stabilisering av:

den inhemska prisnivån gentemot inflytelser från andra länder.

Viktigare finner jag det förhållande vara som särskilt understrukits av

två reservanter i tulltaxekommittén och som berörts av åtskilliga remissin­

stanser, nämligen att en övergång till värdetullar innebär ett upphörande

av den automatiska reduktion av tullnivån som den långsiktiga penning-

värdesförändringen hittills medfört. Tillämpning av kvantitetstullar är

emellertid av skäl som tulltaxekommittén anfört en föga tillfredsställande

metod för åstadkommande av en avveckling av tullskyddet, och tillämpning

av värdetullar utesluter såsom kommittén framhåller icke en sådan av­

veckling. Berörda förhållande kan därför även för den som finner en ut­

veckling mot sänkt tullskydd önskvärd icke utgöra något starkare argument

för kvantitetstullar och mot värdetullar.

Liksom kommittén, flertalet remissinstanser och nordiska ekonomiska sam-

arbetsutskottet har jag sålunda kommit till den uppfattningen att över­

vägande skäl talar för att tullsystemet i allmänhet baseras på värdetullar.

1 vilken utsträckning kvantitetstullar likväl bör bibehållas kan givetvis vara

föremål för delade meningar, men dylika spörsmål torde få avgöras från

fall till fall och behandlas närmare i den följande specialmotiveringen. Här­

vid bör självfallet, i detta hänseende som i andra, anpassning så långt möj­

ligt ske (ill det föreliggande nordiska tulltaxeförslaget.

I detta sammanhang vill jag med några ord beröra eu särskild fråga. Åt­

skilliga remissinstanser har av olika skäl förordat en tämligen vidsträckt

användning av kombinerade kvantitets- och värdetullar. Enligt min me­

ning bör emellertid, bl. a. av tulltekniska skäl, sådana tullar endast un­

dantagsvis ifrågakomma såsom permanenta anordningar. Däremot finner

jag det icke uteslutet att sådana tullar i form av miniinitullar kan ha en

uppgift att fylla i vissa situationer med onormalt låg prissättning av im­

212

portvaror, exempelvis i fall där regelrätt antidumpingtull av praktiska

skäl skulle vara svår att tillämpa. I dylika situationer bör därför kunna

övervägas att tillfälligt komplettera en fastställd värdetull med en specifik

minimitull. I det föregående har jag givit uttryck för den uppfattningen att

en översyn bör ske av Kungl. Maj :ts befogenheter att åsätta särskilda tull­

avgifter och antidumpingtullar. Denna översyn bör ske med beaktande av

de behov som kan föreligga även i nu berörda hänseende.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tullarnas höjd och avvägning

Kommittén

I direktiven för kommittén understrykes betydelsen för vårt land av en

omfattande och fri utrikeshandel samt uttalas att det i överensstämmelse

härmed icke är något svenskt intresse att nu frångå den politik med låga

tullar som vi sedan länge fört. Revisionen av tulltaxan bör därför icke i och

för sig ta sikte på en generell höjning av den nuvarande tullnivån utan i

första hand inriktas på att åstadkomma en lämplig avvägning av tullskyd­

det mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

Kommittén uttalar, att den fattat direktiven så att rådande tullnivå visat

sig leda till en lämplig grad av differentiering av det svenska näringslivet och

i sig inrymmer möjlighet att särskilt skydda sådan produktion som man

av skilda anledningar kan vilja vidmakthålla oaktat den icke är konkur­

renskraftig. Av denna anledning bör revisionen icke ta sikte på någon höj­

ning av tullnivån, och kommittén har tolkat direktiven så, att arbetet icke

heller skall ta sikte på någon sänkning av denna nivå. Tanken har ansetts

vara att tulltaxekommittén till riktpunkt vid sitt arbete skulle ta en oföränd­

rad tullnivå. Direktivens formulering ger dock, framhåller kommittén, icke

anledning att därvid kräva en matematiskt exakt överensstämmelse, vilket

för övrigt skulle vara ganska meningslöst, bl. a. med hänsyn till vansklig­

heten att bestämma tullnivåerna.

Medan kommittén i fråga om den allmänna tullnivån anser sig vara starkt

bunden av direktiven, finner kommittén att dessa i stort sett överlåter åt

kommittén att själv bedöma, efter vilka grunder tullskyddet skall avvägas

mellan olika varuslag och produktionsgrenar. Enligt kommitténs uppfatt­

ning bör detta i första hand ske efter samhällsekonomiska grunder, men

denna avvägning bör underkastas erforderliga modifikationer dels för und­

vikande av alltför häftiga omläggningar inom näringslivet, dels för säker­

ställande av sådan produktion som det anses nödvändigt att upprätthålla

inom landet ( i den mån icke härför väljes andra medel än tullar). Frågan är

alltså till en början vilken produktion som från samhällsekonomiska syn­

punkter bör stödjas, och svaret på denna fråga kan, anser kommittén, prin­

cipiellt icke gärna bli annat än att det bör vara den produktion som kräver

det minsta stödet. Ett naturligt urval kan härvid ernås genom att i princip

213

belägga alla varor med lika hög tull. Den produktion som behöver starkare

stöd för sitt fortbestånd kommer då automatiskt att borttalla eller, såvitt

angår presumtiv tillverkning, icke komma till stånd. Kommittén har funnit

detta vara en lämplig utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. Med

hänsyn till önskvärdheten av att undvika starkare förskjutningar inom nä­

ringslivet bär kommittén likväl från början gjort en modifikation i systemet

beträffande den betydande grupp av varor som för närvarande icke är be­

lagd med tull. Kommittén har sålunda utgått från att för närvarande tull­

fria varuslag som regel skall förbli tullfria även i fortsättningen och har fö­

reslagit införande av tull på sådana produkter endast om särskilda skäl

därför ansetts föreligga.

De avvikelser från ett enhetligt tullskydd som är att förutse och i synner­

het bibehållandet av tullfriheten för de flesta nu tullfria produkter gör att

man icke kan åstadkomma den åsyftade enhetligheten för återstående varu­

slag genom att på dem tillämpa en och samma tullsats. Kommittén har i

stället utarbetat ett system av s. k. normaltullsatser, så konstrue­

rade att de för varje varuslag innefattar dels kompensation för eventuell

tull på råvaror och halvfabrikat, dels nettotullskydd med en för alla varu­

slag lika stor procent av manufaktureringskostnaderna. Denna procentsats

(normalskyddskoefficienten) har bestämts så att normaltullsatserna beträf­

fande de för närvarande fullbelagda varuslagen (med vissa i det följande

angivna reservationer) totalt sett skulle ge en oförändrad tullnivå. När kom­

mitténs arbete igångsattes förelåg icke fullständig statistik för senare år än

1950. Kommittén har emellertid ansett sig kunna tolka de i direktiven an­

vända orden »nuvarande tullnivå» såsom uttryck för efterkrigsnivån över

huvud taget utan exakt anknytning till något bestämt år och funnit denna

nivå kunna representeras av 1950 års siffror. På basis av tullnivåberäkning-

ar för detta år och med ledning av i det följande omförmälda kalkylmate­

rial, som ännu delvis var ofullständigt, har normalskyddskoefficienten med

avrundning nedåt bestämts till 13 %, vilket alltså är den siffra som an­

vänts vid konstruktionen av de i kommitténs arbete begagnade normaltull­

satserna (enligt ett mera fullständigt kalkylmaterial skulle normalskydds­

koefficienten ha uppgått till obetydligt över 14 %; kommittén understryker

emellertid att beräkningar av detta slag är mycket vanskliga och icke kan

utföras med sådan säkerhet att något avseende kan fästas vid decimalerna).

Själva beräkningen av normaltullsatserna har verkställts på grundval av

kalkyler, som infordrats från de inhemska producenterna, i allmänhet ge­

nom förmedling av vederbörande organisationer. Kalkyler har såvitt möj­

ligt skaffats för alla tullbelagda positioner i nomenklaturen och i regel av­

sett ett större eller mindre antal representativa individuella artiklar under

ifrågavarande position. Sammanlagt har ca 3 500 kalkyler överlämnats till

kommittén, varav en del utgör sammandragningar av individuella kalkyler.

Normaltullsatserna har emellertid icke varit definitivt avgörande för kom-

mitténs ställningstagande, utan de har utgjort hållpunkter för vidare bedö­

manden, vilka resulterat i jämkningar såväl uppåt som nedåt i den mån skäl

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år t958

214

härför ansetts föreligga. Härvid är särskilt att märka att det för avvikelse

uppåt på viss punkt icke ansetts vara tillräckligt att ett högre tullskydd

skulle behövas för att hålla produktionen i fråga vid makt i nuvarande om­

fattning. Den omständigheten att produktionen behöver högre skydd än det

genomsnitt som kommit till uttryck i normaltullsatsen — vare sig detta be­

ror på högre löner eller andra ogynnsamma förhållanden i jämförelse med

utlandet — visar enligt kommitténs uppfattning att det är fråga om en pro­

duktion som ur samhällsekonomisk synpunkt får anses vara mindre lönan­

de. För att det oaktat vidmakthålla produktionen i fråga och för detta ända­

mål ge den högre tullskydd än varor i allmänhet bör fordras att härför kan

anföras särskilda skäl. Kommittén anför härom bl. a. följande.

De skäl som därvid har relevans är i princip desamma som kan åberopas

till stöd för införande av tullskydd över huvud taget, alltså enligt vad soni

anförts i ett tidigare avsnitt exempelvis uppfostringssynpunkten, förbätt­

ring av terms of trade, beredskapsintressen eller sociala synpunkter. Några

regler för bedömande av i vad mån dylika skäl kan anses vara av sådan styr­

ka att de motiverar särskilt stöd från samhällets sida kan icke uppställas.

Kommittén har vid den tidigare behandlingen av dessa tullargument givit en

;antydan om sin allmänna syn på dessa spörsmål, men det ligger i sakens na­

tur att avgörandet i konkreta fall måste bli beroende av ett mer eller mind­

re skönsmässigt bedömande.

Kommittén framhåller att den vid sin bedömning letts bl. a. av den tidi­

gare uttalade, på såväl sociala som ekonomiska skäl grundade uppfattning­

en om önskvärdheten av att undvika alltför häftiga omläggningar av nä­

ringslivet, och att denna synpunkt i stort sett får anses ha varit den domi­

nerande när det gällt avvikelser från normaltullsatserna. Detta har föran­

lett en viss återhållsamhet i fråga om såväl reducering av för närvarande

höga tullar som höjning av för närvarande låga tullar. När nuvarande tull

är avsevärt högre än normaltullsatsen, har kommittén sålunda ofta föresla­

git en något högre tullsats än den sistnämnda; när nuvarande tull är avse­

värt lägre än normaltullsatsen, har kommittén däremot ofta stannat något

under denna. Emellertid förekommer även fall då det för bibehållande av

produktionen vid önskvärd omfattning ansetts nödvändigt att överskrida

normaltullsatserna oaktat tullen för närvarande ligger under denna nivå.

Viktigast bland dessa fall torde vara textilområdet. Likaledes förekommer

det fall då normaltullsatserna underskridits oaktat nuvarande tull ligger

på en högre nivå. Detta är icke uttryck för någon avsikt att inskränka nä­

ringsgrenen i fråga mer än som motsvarar dess naturliga andel i produktio­

nen utan beror på särskilda omständigheter i de föreliggande fallen.

Kommitténs bedömning av tullfrågan för de olika varuslagen redovisas i

den följande specialmotiveringen under varje särskild rubrik eller rubrik-

grupp.

Till förfarandet med normaltullsatser har kommittén knutit vissa all­

männa kommentarer, av vilka här följande må återgivas med hänsyn bl. a.

till frågans behandling i remissyttrandena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

215

Framhållas må till eu början alt tillämpning av eu och samma tullsats pa all import i förening med en lika stor subvention för all export är ekvivalent med helt fri handel vid högre kurs på utländska valutor. Förekommer ingen exportsubvention innebär anordningen ett avsteg från frihandelsprincipen genom att hemmamarknadsproduktionen främjas på exportproduktionens bekostnad. Lämnas en större eller mindre del av importen utan tull, är detta ett ytterligare avsteg från nämnda princip, i det att viss hemmamarknads­ produktion gynnas mer än annan. Systemet med normaltullar som här ovan beskrivits, vilket bl. a. på grund av historiskt givna betingelser innefattar just de avsteg från frihandelsprincipen som nyss anförts, innebär således liksom andra tullsystem ett avsiktligt stöd åt den tullskyddade produktio­ nen på den övriga produktionens bekostnad, men avvägningen av skyddet inom den tullbelagda sektorn sker efter frihandelsprincipen, innebärande att produktionsgrenarnas relativa utveckling blir beroende av deras natur­ liga förutsättningar. Detta torde under ifrågavarande betingelser vara den ur samhällsekonomisk synpunkt gynnsammaste fördelningen av tullen. Kommitténs arbetsmetod har dock givit möjlighet att vid bestämmande a\ tullsatserna beakta alla skäl som kunnat tala för eu annan avvägning av tull­ skyddet, och det är i själva verket endast i begränsad utsträckning som kom­ mittén beträffande de individuella varuslagen stannat för tullsatser som helt överensstämmer med normaltullsatserna. Normaltullsystemet har icke des­ to mindre varit av mycket stort praktiskt värde som arbetsinstrument.

Framhållas må även att kommittén beträffande det tekniska förfarandet vid beräkningen av normaltullsatserna anmärkt att grundandet av normal­ tullsatserna på de inhemska producenternas egna kalkyler kan ge anledning till vissa invändningar ur principiella synpunkter; kommittén anför härom följande.

Ineffektiva produktionsgrenar torde i allmänhet ha större manufakture- ringsandel än de skulle haft vid en mera rationaliserad tillverkning detta behöver dock icke vara fallet ty ibland består rationaliseringen av ett bättre utnyttjande av råvarorna — och denna större manufaktureringsandel med­ för i regel en motsvarande ökning av normaltullsatsen. Normaltullmeto- den skulle därmed så att säga »gynna» de mindre effektiva på bekostnad av de mera effektiva produktionsgrenarna. Emellertid får man utgå från att de mindre effektiva branscherna i allmänhet har avsevärt större behov av tullskydd än normalt för att bestå i den utländska konkurrensen. Tillämp­ ningen av normaltullsatsen på en sadan bransch torde därför, även om den­ na tullsats av anförda skäl blivit någon enhet »för stor», med all sannolikhet föranleda en betydande hopkrympning av den mindre effektiva produktio­ nen. Den använda beräkningsmetoden medför då endast att denna hop­ krympning icke blir fullt så radikal som eljest, en konsekvens som ligger i linje med vad kommittén anfört om önskvärdheten av att undvika alltför stora omvälvningar i näringslivet. 1 själva verket spelar enligt kommitténs uppfattning dessa avvikelser från eu idealisk normaltull i praktiken icke någon roll i jämförelse med de jämkningar från normaltullsatserna som kommittén ofta avsiktligt föreslår i nyss angivna syfte. Vidare kan göras gällande att det använda beräkningssättet för normaltullsatserna, enligt vil­ ket förclagarvinsten ingår i manufaktureringskostnaderna, »gynnar» bran­ scher som på grund av kartellisering eller monopolbildning uppvisar höga vinster. Denna anmärkning är väl icke utan sitt berättigande, önskvärt hade vård att vid kalkylarbelet genomgående räkna med »normala» vinster, men del har icke vård'möjligt att vid eu undersökning av det slag. varom bär är

Kungl. Maj:ts proposition nr 'JO år 1958

216

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

fråga, utföra de vidlyftiga utredningar som skulle erfordras för sådant än­

damål. Däremot är det självfallet möjligt att i mera uppenbara fall taga

hänsyn till nu berörda förhållande vid prövning av normaltullsatserna för

bedömande av eventuellt påkallade avvikelser från desamma. Även om nu

berörda svagheter i beräkningen av normaltullsatserna kunde ha vållat olä­

genheter vid en vetenskaplig utredning rörande den teoretiskt lämpligaste

tulltaxan, kan de knappast anses vara av någon avgörande betydelse för

kommitténs arbete. Normaltullmetoden har nämligen för kommittén i första

hand framstått som en praktisk tumregel för att skaffa hållpunkter för det

vidare bedömandet, ett bedömande som i allmänhet måst ske efter sköns-

mässiga grunder i sådan utsträckning att ytterligare förfining och precise­

ring av metoderna för normaltullberäkningen skulle varit meningslös.

Fastställandet av normaltullsatserna bygger såsom förut nämnts på en

beräkning av tullnivån. Dylika beräkningar blir givetvis även

aktuella vid bedömningen av det av kommittén framlagda förslaget. Kom­

mitténs behandling av frågan om beräkningar av detta slag torde lämpligen

behandlas i detta sammanhang.

Beräkningen av tullnivån är i regel mycket vansklig, framhåller kom­

mittén, och någon allmänt vedertagen metod föreligger icke för ändamålet.

Emellertid är det enligt kommittén uppenbart att sammanvägningen av tull­

satserna för de olika varuslagen till ett representativt medeltal icke bör ske

efter importens sammansättning. Denna påverkas nämligen av tullsystemets

struktur. Klarast framträder detta i att tullsatser som är så höga att de full­

ständigt hindrar importen (prohibitiva tullsatser) icke alls påverkar resul­

tatet. Men även om man bortser från de prohibitiva tullsatserna är det tyd­

ligt, säger kommittén, att ju högre tullsatserna är, desto mera begränsar de

i regel importen av ifrågavarande produkter. Härigenom minskas de högre

tullbeskattade varornas andel av den sammanlagda importen, vilket gör att

dessa varor får mindre vikt vid medeltalsberäkningen än som rätteligen bort

tillmätas dem. Den på detta sätt erhållna siffran för tullnivån blir alltså för

låg. Av nu anförda skäl underkänner kommittén importincidensen (tullupp­

bördens storlek i förhållande till importens eller den tullbelagda importens

värde) som mått på tullskyddets höjd. Beräkningar av importincidensen kan

visserligen vara till god ledning, om det endast gäller att jämföra ett och

samma lands tullnivåer vid skilda tidpunkter, mellan vilka några mera ge­

nomgripande förändringar i tullförhållandena icke ägt rum, eller tullnivå­

erna i länder med mycket likartade tullförhållanden. Gäller det att erhålla

ett absolut mått på tullnivån måste man emellertid enligt kommitténs upp­

fattning grunda beräkningarna på de varukvantiteter som produceras eller

konsumeras inom landet.

Inom kommittén har på basis av den officiella statistiken för år 1950 (det

senaste år för vilket produktionsstatistik fanns tillgänglig vid arbetets utfö­

rande) men med tillämpning av 1954 års tullsatser verkställts vissa beräk­

ningar av det slag som ovan antytts. Tulltaxans avdelningar I—IV (livsmedel

och dylikt) har därvid icke medtagits. Även vissa andra, mindre varugrup­

per och enstaka varuslag, beträffande vilka särskilda förhållanden ansetts

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

217

kunna förrycka beräkningarna, har blivit uteslutna. Vidare är att märka alt beräkningarna endast avsett varuslag som för närvarande är eller enligt kommitténs förslag skulle bli fullbelagda. Enligt dessa beräkningar skulle tullnivån, på konsumtionen räknat, ha uppgått till nära 13 % vid 1950 års prisnivå och nära 11 % vid 1954 års prisnivå (dessa siffror ligger i båda fallen omkring 3 enheter över importincidensen). Förstnämnda siffra är den som kommittén lagt till grund för beräkningen av normaltullsatserna. Kommittén understryker att förefintligheten av en tull av viss storlek icke alltid behöver innebära att det inhemska priset överstiger det utländska med tullens belopp, utan marknadsförhållandena kan vara sådana att det nominella tullskyddet endast delvis eller icke alls utnyttjas. Oavsett i vad mån sådana omständigheter rent principiellt bör komma till uttryck i måttet på tullnivån, är det uppenbart att en siffermässig beräkning av desamma skulle vara förenad med stora vanskligheter. Kommittén har därför ansett sig böra begränsa undersökningarna till de redovisade beräkningarna av den nominella tullnivån men har skänkt beaktande åt nu berörda omständigheter vid bedömandet av tullförhållandena såväl för individuella varuslag som för den samlade svenska produktionen.

Beträffande förslagets inverkan på tull nivån redovisar kom­ mittén till en början följande siffror rörande tullnivån för fullbelagda in­ dustriprodukter i allmänhet (tabell 1).

Tabell 1. Tullnivå för tullbelagda industriprodukter i allmänhet

Tullbelopp och incidenser

Värde 1950

(inkl. tull)

1954 års tullsatser

Normal Förslag

mkr

mkr

* mkr % mkr

*

År 1950 Produktion .............................. 7130

863 13,8

720 11,5 669 10,7

Import ......................................

2 772

232

9,1 291 11,5 277 10,9

Konsumtion.............................. 9 070 1033 12,9 951 11,8 886 11,0

Omräknat till 1954 års prisnivå Produktion .............................. 8 913

915 11,4 920 11,6 856 10,7

Import1...................................... 3 465

255 7,9 369 11,5

350 10,9

Konsumtion.............................. 11338 1108 10,8

1207 11,8 1 125 11,0

Faktisk import 1954 ..............

4 673

394 9,2

462

10,8

1 Prisstegringen beträffande importen synes dels ha varit i genomsnitt något mindre än som motsvarar den använda prisindexen, dels ha varit mindre för vikttullbelagda än för värdetullbelagda varuslag. På grund av dessa omständigheter torde den till 1954 års prisnivå omräknade importincidensen (7,9 %) ha blivit något för låg. Enligt verk­ ställda överslagsberäkningar torde siffran snarare ligga omkring 8,5 % (den faktiska importen av här ifrågavarande produkter ger en ineidens av 9,2 %, men detta beror del­ vis på ändrad sammansättning av importen).

218

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Av tabellen framgår bl. a. att normaltullsatserna ger en tullnivå (på kon­

sumtionen räknat) av 11,8 %, under det att 11)54 års tullsatser vid 1950 års

priser ger en tullnivå av 12,9 %. Principiellt skulle dessa siffror enligt för­

utsättningarna för normaltullsatserna sammanfalla, men skillnaden förkla­

ras dels av den avrundning nedåt som verkställdes vid bestämmande av nor-

malskyddskoefficienten, dels av att beräkningarna av normalskyddskoeffici-

enten verkställdes på ett delvis ofullständigt material. Normaltullsatserna

bär på grund härav kommit att ligga ungefär mitt emellan 1950 och 1954

års tullnivåer (den senare uppgår till 10,8 % enligt tabellen). Tabellen vi­

sar vidare att kommittén vid sina jämkningar av tullsatserna i övervä­

gande grad hållit sig under normaltullsatserna. Enligt kommitténs förslag

utgör sålunda tullnivån 11,0 %, d. v. s. klart under 1950 års nivå och unge­

fär i jämnhöjd med 1954 års nivå.

Tabellen belyser även en betydelsefull ändring i tullstrukturen, som kom­

mitténs förslag innebär, delvis som följd av övergången till värdetullar, näm­

ligen en utjämning av tullskyddet för olika varuslag. Denna utjämning tager

sig uttryck i att enligt förslaget importincidensen blir ungefär lika hög som

den på konsumtionen beräknade tullnivån, medan enligt 1954 års taxa im­

portincidensen ligger klart under sagda nivå. Höjningen av genomsnittstul-

Ien på importen ger emellertid, framhåller kommittén, endast uttryck åt

tullhöjningen på de varor, som faktiskt importerades år 1950, men icke åt

tullsänkningarna på de varor, som på grund av högre tullar utestängdes från

import, och får därför icke tolkas såsom eu förstärkning av tullskyddet.

Däremot innebär den en ökning av statsinkomsterna.

Föregående tabell omfattar icke livsmedel (tulltaxans avdelningar I—IV)

samt vissa mindre varugrupper, beträffande vilka särskilda förhållanden

ansetts kunna förrycka beräkningarna. Ehuru några tullnivåberäkningar på

dessa områden icke kan göras på samma sätt som för industriprodukter i all­

mänhet, har kommittén ansett det vara av intresse att se hur en tillämpning

av de föreslagna tullsatserna på importen utfaller. För detta ändamål har

verkställts de i tabell 2 redovisade beräkningarna baserade på importen år

1954. Dessa beräkningar är dock, framhåller kommittén, i förevarande sam­

manhang av begränsat värde.

Kommittén framhåller emellertid att man icke av en jämförelse mellan de

matematiska tullnivåerna kan draga några säkra slutsatser angående de

föreslagna tulländringarnas inverkan på prisnivån. Denna inver­

kan beror nämligen på i vad mån tullarna utnyttjas (d. v. s. i vad mån det

inhemska priset på grund av tullen överstiger priset i utlandet), och graden

av utnyttjande kan icke utan vidare förutsättas vara densamma för de nu­

varande och de föreslagna tullarna. Tvärtom talar sannolikheten för att nu­

varande tullar icke utnyttjas i samma grad som fallet torde komma att bli

med de föreslagna. Kommitténs förslag innebär ofta kraftiga nedskärningar

av excessiva tullsatser och även i övrigt en nedpressning av tullsatser som

icke utnyttjas i skyddssyfte. Att med någon säkerhet uppskatta i vilken grad

ett tullskydd utnyttjas är emellertid mycket svårt. För att ge en viss upp-

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

219

Tabell 2. Tullnivå för vissa importerade tullbelagda produkter

Import-

Tullbelopp och incidenser

värde 1954

1954 års tullsatser Förslag

mkr

mkr

%

mkr

*

Egentliga jordbruksvaror 145

8

5,5

Kaffe, te, kryddor; drycker

501

56

11,1

53

10,5

Andra livsmedel m. m... 366

38

10,4

36

9,7

Bensin.................................. 198

1

0,6

Vissa andra industripro­

dukter ..............................

194

21

10,6 S 2

1,2

Anm. Tabellen avser varuslag som av olika anledningar icke lämpligen kunnat medta­ gas vid de i tabell 1 redovisade fullständiga tullnivåberäkningarna. Posten »vissa andra in­ dustriprodukter» motsvarar närmast kap. 33, 37, 43, 49, 88, 89 och 93 i Brysselnomen- klaturen (essenser och kosmetiska medel, fotografiska artiklar, pälsverk, tryckalster, luftfartyg, fartyg samt vapen och ammunition).

fattning om vilken inverkan kommitténs förslag kan komma att få på prisnivån har kommittén likväl gjort vissa beräkningar, vilka baserar sig på olika alternativ i fråga om tulländringarnas genomslag på de inhemska priserna. Enligt ett alternativ som kommittén anser sannolikt ge en ganska god bild av situationen (höjningarna slår igenom till 75 % och sänkningarna till 25 %) skulle prisnivån för de i tabell 1 medtagna varuslagen stiga med 38 mkr = 0,4 % i jämförelse med år 1950 och 159 mkr = 1,3 % i jäm­ förelse med år 1954. Eftersom handelsmarginalerna sedvanligen beräknas procentuellt får man, säger kommittén, räkna med att den absoluta steg­ ringen av konsumentpriserna blir något större än nämnda belopp. Anmär­ kas må å andra sidan att i den mån prisstegringen utgöres av tull på importe­ rade varor (45 resp. 95 mkr) skulle den komma statskassan till godo med därav följande minskat behov av andra inkomster. Kommittén understryker emellertid att beräkningarna är mycket osäkra och endast anföres för att ge en uppfattning om problemets storleksordning. Vidare framhålles att be­ räkningarna icke innefattar livsmedel och övriga i tabell 2 upptagna varu­ grupper. Huruvida den för dessa varugrupper redovisade minskningen av importincidensen innebär motsvarande ändring av prisnivån för inhemska produkter av ifrågavarande slag är enligt kommitténs uppfattning vanskligi att bedöma, men i den mån någon förändring uppkommer i detta hänseende bör det tydligen snarast vara i nedåtgående riktning. Prisstegringen för kon­ sumtionen i dess helhet torde således, enligt kommitténs uppfattning, sär­ skilt procentuelll sett, bli mindre än för enbart de i tabell 1 avsedda varu­ slagen. Dess inverkan på konsumentprisindex torde icke komma att över­ stiga 1 % (räknat från 1954 års nivå).

Kommittén uttalar med hänvisning bl. a. till de sålunda redovisade siff-

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

rorna att totalresultatet av den gjorda avvägningen av tullskyddet enligt

kommitténs uppfattning får anses stå i överensstämmelse med de för kom­

mittén utfärdade direktiven.

Ledamoten Fagerholm bär enligt sin i andra sammanhang berörda reser­

vation ansett dels att större hänsyn bort tagas till de handelspolitiska och

förhandlingsmässiga aspekterna på tullarna, dels att man bort utnyttja

föreliggande möjligheter att inom tulltaxans ram resa en viss barriär mot

utländsk dumping.

I förstnämnda hänseende anför reservanten efter viss argumentering för

en mera offensiv tullpolitik följande.

Under hänvisning till det ovan sagda skulle ett fullföljande av tullpoli­

tikens handelspolitiska syfte gå ut på, att man icke för närvarande genom

interna åtgärder sänker bestående tullar utan att tullsänkning sker först i

samband med förhandlingar med andra länder, varvid man eftersträvade

att utnyttja tullsänkningen såsom ett medel att ernå sänkning även av ut­

landets tullar. Från en dylik regel får undantag självfallet göras för det fall

ett bibehållande av en särskilt hög tull skulle vara ägnat att åstadkomma

speciella svårigheter eller olägenheter för det svenska folkhushållet. Där­

emot bör som tullsänkningsanledning icke accepteras, att tullen enbart lig­

ger över den framräknade normaltullen.

Undertecknad har inom kommittén hävdat den meningen, att större hän­

syn bort tagas till de handelspolitiska och förhandlingsmässiga aspekterna

på tullarna än vad kommittén gjort. Emellertid har jag icke vid avgivandet

av kommittéutlåtandet funnit anledning att på varje särskild tullposition,

där nu ifrågavarande synpunkter kan vara relevanta, precisera min mening

genom särskild reservation, enär detta skulle bli alltför vidlyftigt. Det är

principfrågan, som framstår såsom det väsentliga.

Beträffande skyddet mot dumping anför reservanten i anslutning till sitt

förut återgivna uttalande angående användning i detta syfte av kombinera­

de vikt- och värdetullar följande.

Kommittén har endast i några enstaka fall förordat en dylik kombina­

tion. En väsentligt vidsträcktare tillämpning av kombinerad vikt- och värde­

tull har för mig framstått såsom önskvärd. Med hänsyn till materialets vid­

lyftighet har jag emellertid avstått från att för de särskilda positionerna

genom reservation ange, när en dylik kombinerad tull vore önskvärd. I stäl­

let har jag på detta sätt velat ge uttryck för min principiella uppfattning.

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind har i sin gemensamma reser­

vation riktat kritik mot det sätt, på vilket kommittén tillämpat såväl de fri-

handelsvänliga principerna som de erhållna direktiven.

Kommittén har givit direktiven den tolkningen, anför reservanterna, att

den genomsnittliga tullnivån varken borde höjas eller sänkas; reservanterna

fortsätter.

Tolkningen att direktiven skulle förhindra kommittén att föreslå en sänk­

ning av den allmänna tullnivån måste emellertid betraktas såsom felaktig.

Ihågkommas bör nämligen, att bakgrunden till direktivens utformning var

intensiva yrkanden från näringslivets håll om en snabb förstärkning av tull­

221

skyddet. Gentemot dessa yrkanden har det i direktiven ansetts nödvändigt

att säga ifrån, att avsikten med den tillsatta utredningen inte var att för­

bereda en generell höjning av tullnivån. Däremot finns i direktiven ingen­

ting som hindrat kommittén att föreslå en sänkning av tullnivån, om detta

efter sakliga överväganden från samhällsekonomiska synpunkter bedömts

vara motiverat. I direktiven framliålles med styrka intresset av att den svens­

ka utrikeshandeln blir så omfattande och fri som möjligt.

Av allt att döma, anför reservanterna i annat sammanhang, ligger för

Sveriges del den optimala nivån för internationell arbetsfördelning med åt­

följande internationellt varuutbyte långt över den omfattning vår utrikes­

handel för närvarande har.

Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika varuslag och pro­

duktionsgrenar anför reservanterna bl. a. följande.

Y7ad gäller avvägningen av tullskyddet måste vi reservanter konstatera,

att majoriteten över huvud taget icke velat diskutera någon samhällseko­

nomisk avvägning vid tullsättningen på de konkreta punkterna. Majorite­

ten har tvärtom gått högst slentrianmässigt till väga vid fixeringen av tull­

satser för de olika varupositionerna. Man har haft som riktpunkt ett lika

högt nettotullskydd för alla varor. Härvid har man utgått från ett särskilt

konstruerat s. k. normaltullsystem, där manufaktureringskostnaderna (efter

avdrag för råvaror, inköpta halvfabrikat o. d. jämte tullbelastning för dessa,

alltså förädlingsvärdet) åsatts ett enhetligt skydd. Avsteg från normaltul­

len har majoriteten därefter huvudsakligen gjort, när företag och bransch­

sammanslutningar med åberopande av skiftande argument gjort framställ­

ning härom. Också avvikelser nedåt från normaltullsatserna har föresla­

gits av majoriteten, nämligen när den tidigare tullnivån legat klart under

normaltullsatserna och en uppjustering till denna normaltullnivå även från

protektionistiska synpunkter tett sig orimlig. Kombinationen av normal-

tullsatser och omfattande principlösa avvikelser därifrån har resulterat i ett

godtyckligt tulltaxeförslag utan samhällsekonomiskt underbyggd avvägning

och motivering.

Normaltullregeln som sådan anses av reservanterna vara till sin innebörd

protektionistisk, enär den utgår från att en tillverkad vara i princip alltid

skall tullbeläggas. Reservanterna framhåller vidare att kommittémajorite­

tens normaltullsystem, såsom även framgår av betänkandet, förtjänar en

teknisk kritik i vissa hänseenden.

Vad beträffar valet av basår för beräkningarna uttalar reservanterna, att

om 1952 års prisnivå blivit utgångspunkten — vilket förefaller ha varit na­

turligt, då kommittén tillsattes detta år och direktiven talar om »nuvaran­

de» tullnivå — skulle kommittémajoriteten ha fått redovisa cirka två procent­

enheter lägre normåltullsatser; i detta sammanhang framhålles också att

majoritetens bedömning av prisläget år 1950 såsom mera normalt än år

1952 icke alls visat sig hålla streck.

Kommitténs utmätning av tullskyddel i de konkreta fallen kritiseras hl. a.

såtillvida att reservanterna hävdar att kommittén tagit intryck av den till­

fälliga situationen under den avgörande perioden av dess arbete; reservan­

terna anför härom hl. a. följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

222

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Tyvärr måste vi reservanter konstatera, alt 1952 års tulltaxekommitté lå­

tit sina bedömningar i otillbörlig grad influeras av de tillfälliga svårigheter

av konjunkturell art, som i viss mån utmärkte situationen under de avgö­

rande åren av kommitténs arbete. Kommitténs tillsättande i maj 1952 hade

föregåtts av upprepade krav från näringslivets sida på eu uppjustering av

den svenska tullnivån, och under nämnda och följande år kännetecknades

den allmänna atmosfären av en utbredd oro för den svenska industrins in­

ternationella konkurrenskraft. Avsikten med den igångsatta utredningen

var att möta dylika kortsiktiga och konjunkturpolitiska krav på tullhöj­

ningar med en bedömning av tullpolitikens innebörd och uppgifter på längre

sikt i belysning av samhällsekonomiska överväganden utan sidoblickar på

det dagsaktuella läget. Det har dock varit svårt för kommittén att helt stå

emot den då aktuella psykosen i detta hänseende. Omärkligt har därför ett

lågkonjunkturperspektiv kommit att bli arbetshypotes vid avvägningen av

tullsatser för de olika varupositionerna, även om detta aldrig representerat

en medveten linje bland kommitténs ledamöter. När sedan den tillfälliga

konjunkturavmattningen upphört och det blivit uppenbart, att oron som le­

gat under kraven på tullhöjningar varit förhastad och överdriven, har det

inte varit möjligt att utan en total omprövning av den stora massan redan

behandlade varupositioner låta en mera realistisk konjunkturbedömning

tränga igenom i tulltaxeförslaget. Kommittén har alltså fortsatt på den en

gång inslagna vägen vid behandlingen av de resterande tullpositionerna,

ehuru de senaste årens utveckling väl numera stillat de värsta farhågorna i

näringslivet för en övermäktig utländsk konkurrens och katastrofalt för­

sämrade avsättningsmöjligheter.

Vidare uttalar reservanterna att en hos majoriteten ofta återkomman­

de motivering för en högre tullbeläggning än som i och för sig är nödvän­

dig, varit det uppgivna behovet att genom »kuddar» eller »skvalpskydd»

ge vederbörande tillverkning en extra marginal i tullhänseende med tanke

på eventuella risker för en framtida skärpning av importkonkurrensen.

Reservanterna hävdar att denna motivering spelat en oproportionerligt stor

roll vid kommitténs diskussioner beträffande lullskyddet för de olika varu­

områdena och i själva verket ligger under majoritetens tullsättning på be­

tydande avsnitt. Reservanterna för en ingående diskussion (s. 107—109 i

betänkandet), i vilken de gendriver ifrågavarande tullargument, och har

därmed velat påvisa, hurusom detta resulterat i onödigt höga tullar på

eu rad punkter i tulltaxeförslaget.

Reservanterna har vid sin bedömning av tullnivån ansett sig böra utgå

från importincidensen under framhållande hl. a. av att denna vid tidi­

gare tulldiskussioner genomgående använts som mått på tullnivån. Reser­

vanterna uttalar att de icke vill bestrida, att även användningen av produk­

tions- eller konsumtionsincidensen som mått på tullnivån kan teoretiskt

försvaras, men anser det icke riktigt att huvudsakligen peka på föränd­

ringarna av dessa. De framhåller sålunda alt den sänkning av produktions-

incidensen, som förslaget enligt majoriteten skulle innebära, i mycket är

en chimär, eftersom de tullar som sänkts i stor utsträckning hittills varit

outnyttjade. Rent allmänt anser de vidare att kritik kan riktas mot att vid

incidensberäkningarna använts fasta vikter i fråga om importens och pro­

223

duktionens sammansättning. Det troliga är i själva verket, att tullföränd­ ringarna på längre sikt kommer att medföra betydande förskjutningar i dessa hänseenden.

Med reservanternas betraktelsesätt innebär kommittéförslaget en avse­ värd höjning av tullnivån; reservanterna anför härom bl. a.

Majoritetens tulltaxeförslag innebär en höjning av den genomsnittliga svenska tullnivån med omkring 50 % i förhållande till 1952 års utgångsläge. Den genomsnittliga tullnivån var då ca 7 1/2 %, medan tulltaxeförslaget motsvarar ca 11 %. Sammanställes denna betydande tullhöjning med effekten av övergången från vikttullar till värdetullar, varigenom den ti­ digare automatiska tullsänkningstendensen brytes, kan det konstateras, att ett genomförande av majoritetsförslaget skulle medföra en otvetydigt pro­ tektionistisk inriktning av svensk tullpolitik jämfört med den linje som varit förhärskande under de årtionden som betecknat ett storartat ekono­ miskt uppsving för vårt land. Detta resultat utgör en klar avvikelse från kommitténs direktiv.

Reservanterna tar emellertid fasta på de beräkningar kommittén gjort i syfte att vid jämförelsen mellan nuvarande och föreslagna tullförhållanden eliminera verkningarna av att tullskyddet icke helt utnyttjas samt anför i detta sammanhang bl. a. följande.

Utifrån majoritetens egna kalkyler erhålles det resultatet, att tullhöj­ ningarna skulle motsvara en årlig subvention för viss svensk produktion med 126 miljoner kronor, medan tullsänkningarna skulle minska stödet för andra tillverkningsgrenar med 62 miljoner kronor. Diskonteras dessa intäktsförändringar för företagen efter en räntefot av fyra procent, blir in­ nebörden, att tullhöjningarna på eu gång skulle ge de gynnade produktions­ grenarna ett kapitalstillskott av drygt tre miljarder kronor, medan tull­ sänkningarna representerar en kapitalförlust av 1 1/2 miljard kronor. Net­ to skulle alltså kapitalvärdet av majoritetens tulltaxeförslag motsvara ca 11/2 miljard kronor. Sammanlagt skulle majoritetsförslaget komma att leda till en förmögenhetsomfördelning i svenskt näringsliv motsvarande ungefär 4 1/2 miljarder kronor. Uppenbarligen kan dessa förändringar bli av mycket stor betydelse för näringlivets utveckling och för den framtida produktionsstrukturen. Inte minst med hänsyn till det betydelsefulla reala utvecklingsförlopp, som den föreslagna tulltaxan skulle utlösa, vill vi re- servanter rikta den anmärkningen mot utredningen, att den inte ingående analyserat de samhällsekonomiska konsekvenserna av den förordade tull­ taxan. Rent allmänt vill vi reservera oss mot frånvaron av samhällsekono­ miska bedömningar vid majoritetens överväganden.

Enligt reservanternas uppfattning borde fastställandet av de enskilda tullpositionerna ha föregåtts av en allmänt samhällsekonomisk bedömning och av en avvägning beträffande vilka områden som av olika skäl behöver stödjas genom ett tullskydd. En sådan avvägning torde, anför reservanterna, enligt deras bedömning ha fört fram till följande riktpunkter för tullsätt­ ningen under de olika positionerna:

för skogsindustrierna: avveckling av ännu återstående tullskydd; för järn- och stålindustrin: oförändrat skydd; för verkstadsindustrin: nedjustering av nuvarande skydd;

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

för den kemiska industrin: ett betryggande skydd som främjar en fort­

satt utbyggnad;

för konsumtionsvaruindustrierna: ett skydd som är förenligt med vårt

intresse att utnyttja världsmarknadens möjligheter att tillgodose en allt­

mera differentierad konsumtionsefterfrågan inom landet och som samtidigt

är så avpassat, att det inte hejdar den nödvändiga anpassningen till det

internationella konkurrensläget och en i anslutning därtill skeende avveck­

ling av mindre effektiv produktion, men som undanröjer riskerna för all­

varliga omställningssvårigheter på den totala arbetsmarknaden;

för textilindustrin speciellt: en med beaktande av sistnämnda synpunkter

avvägd skälig förstärkning av skyddet.

I anslutning till sina principiella synpunkter har reservanterna, på sätt

redovisas i betänkandets del II, i ett betydande antal fall framlagt förslag

till tullsatser som avviker från kommittémajoritetens. Riktpunkten för för­

slagen har, anför reservanterna, varit att i enlighet med direktiven åstad­

komma en ur samhällsekonomisk synvinkel rimlig avpassning av stödet åt

näringslivets olika delar inom ramen för en så låg tullnivå som kan anses

vara praktiskt möjlig under den framförliggande perioden. Förslagen skall

närmast fattas såsom en stomme till och en exemplifiering av hur en ur

samhällsekonomisk synvinkel rationellt utformad tulltaxa enligt reservan­

ternas uppfattning bör konstrueras, såframt icke de för kommittén givna

direktiven skall frångås. Reservanterna förutsätter att remissbehandlingen

av kommitténs betänkande ger hållpunkter för en nedjustering av majori­

tetens förslag även på andra positioner.

224

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Avgivna yttranden över tulltaxekommitténs betänkande behandlar i vad

avser tulltaxans allmänna utformning till alldeles övervägande del det nu

föreliggande spörsmålet om tullarnas höjd och avvägning. En systematise­

ring av innehållet i yttrandena erbjuder vissa vanskligheter enär berörda

detaljfrågor i stor utsträckning sammanhänger med varandra. Det har dock

i det följande av praktiska skäl eftersträvats att från bedömningen av själva

taxeförslaget hålla isär vad som gäller direktiven och deras tolkning samt

den av kommittén som arbetsinstrument använda normaltullmetoden.

Direktiven och deras tolkning

Beträffande de för kommittén utfärdade direktiven och deras tolkning

har uttalanden gjorts i åtskilliga av de inkomna yttrandena. Vissa av dessa

uttalanden kan anses närmast avse själva direktiven, medan andra snarare

innebär kritik av den tolkning som kommittén anses ha givit åt dessa. Nå­

gon klar gränsdragning i detta avseende kan emellertid i regel icke göras.

Däremot ger den kritik som här framkommit en bild av den allmänna in­

ställning vederbörande remissinstans företräder i tullpolitiskt hänseende.

Följande yttranden ger sålunda närmast uttryck åt tullskyddsvänliga

tankegångar.

225

Skånes handelskammare kan icke finna, att just den genomsnittliga tull­ nivå, som uppnåtts genom det senaste årtiondets penningvärdeförsäm­ rings nivellerande verkan på de specifika tullarna, är den ur samhällseko­ nomisk synpunkt ideala. Att den automatiska sänkningen av tullnivån hit­ tills i huvudsak kunnat försiggå utan större skadeverkningar för den in­ hemska industrin har berott på den internationella konkurrenssituationen.

Det är först på sistone, säger handelskammaren, som tullsystemet i dess nuvarande utgestaltning satts på prov. Den oroväckande utvecklingen inom textil- m. fl. industrier kan när som helst få sin motsvarighet inom andra branscher. Handelskammaren finner det emellertid också orimligt, att di­ rektivens uttalande om tullnivåns bibehållande skall behöva tolkas så snävt, att en nödvändig uppjustering av tullen för ett varuslag skall resultera i motsvarande sänkning av tullen på andra varuslag, detta så mycket mera som konkurrensläget i förhållande till utlandet i dag är helt annat än då direktiven skrevs. En höjning av tullnivån med en eller ett par procenten­ heter innebär på intet sätt att lågtullinjen övergives.

Liknande synpunkter anföres av Östergötlands och Södermanlands han­

delskammare samt handelskammaren i Gävle.

Sveriges industriförbund uttalar, efter att ha citerat det i direktiven gjor­ da uttalandet angående tullnivån, bl. a. följande.

Kommitténs rörelsefrihet har härigenom beskurits på ett sätt, som i olika hänseenden starkt påverkat utredningsresultatet. Kommittén har sålunda praktiskt taget varit förhindrad att förutsättningslöst pröva behovet av tull­ skydd för olika branscher och olika varor. I stället har kommittén sett som sin främsta uppgift att verkställa en omfördelning av det nuvarande tullskyddet. En annan konsekvens har blivit, att de tullhöjningar, som kommittén funnit sig böra föreslå för vissa varor, nödvändiggjort häremot svarande tullsänkningar för andra varor.

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening anför i huvudsak samma synpunkter som industriförbundet.

Frihandelsvänliga synpunkter ligger bakom de yttranden som avgivits av följande remissinstanser.

Sveriges köpmannaförbund framhåller att direktiven icke innehåller något uppdrag att utreda den lämpligaste höjden för den generella tullnivån. Det­ ta skulle enligt förbundets uppfattning kunna tolkas som att de senaste årens utveckling mot en allt lägre tullnivå skulle bibehållas. Kommittén har dock tolkat direktiven så att man närmast borde sträva efter att bibe­ hålla den rådande tullnivån. Förbundet beklagar att direktiven icke givits sådan utformning att någon utredning i denna utomordentligt viktiga fråga förebragls.

Sveriges grossistförbund anser det klart framgå av direktiven att finans­ ministern motsatt sig en mera allmän upprustning av tullskyddet, och myc­ ket talar enligt förbundets uppfattning för att finansministern ansett det fördelaktigt, att utvecklingen lett till en nedskrivning av det svenska tull-

15 Dihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 00

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

226

skyddet i allmänhet, men att han funnit, att denna nedskrivning skett »ryc­

kigt» och att man därför borde finna en plan, enligt vilken tullskyddsför-

hållandena mellan olika produktionsgrenar fick en mera objektivt riktig

utformning.

Kooperativa förbundet uttalar att man icke kan tolka direktiven som en

maning till en stabilisering av tullnivån och ett stopp i de fortgående tull-

sänkningssträvandena. Kommitténs grunduppfattning om att tullnivån bör

bibehållas oförändrad innebär därför i sig själv, enligt förbundets åsikt, ett

ofullständigt beaktande av direktiven, som bör föranleda till en grundlig

revision av tulltaxeförslaget i dess helhet.

En mera allsidig bedömning kommer till uttryck i följande av kommers-

kollegium gjorda uttalande.

Vad till en början beträffar utgångspunkten för revisionen, kan kollegium

icke finna, att kommittén i direktiven haft stöd för sin uppfattning att rikt­

punkten i arbetet skall vara en oförändrad tullnivå. Något hinder för att

föreslå en sänkning av den allmänna tullnivån uppställer icke direktiven.

Kollegium kan icke heller finna, att direktiven definitivt skulle ha utestängt

möjligheten för någon höjning av den allmänna tullnivån, därest detta skulle

ha blivit en följd av den påbjudna avvägningen av tullskyddet. I direktiven

utsäges i detta stycke endast, att då vi icke böra frångå en politik med låga

tullar, revisionen icke i och för sig bör ta sikte på en generell höjning av den

nuvarande nivån. Det framstår som ganska klart, att direktiven endast velat

binda kommittén vid en fortsättning av en politik med låga tullar och att

kommittén icke behövt tolka direktiven så snävt som skett.

Normaltullmetoden

Kommmitténs arbetsmetod med normaltullar har av flera remissinstanser

bedömts övervägande positivt.

Generaltullstyrelsen anser sålunda denna metodik utgöra ett värdefullt

instrument vid bedömande av tullskydddsfrågor över huvud taget. Måhända

skulle det principiellt ha varit önskvärt, säger styrelsen, om normaltull-

satserna kunnat grundas på den »reella» tullnivån till skillnad från »nomi­

nella», men vanskligheterna i fråga om beräkningen av en dylik tullnivå

har självfallet lagt hinder i vägen för användande av en sådan utgångspunkt.

Genom att kommittén emellertid vid beräkningen av normaltullsatserna

verkställt en avrundning nedåt samt vid den slutliga avvägningen av tull­

satserna genomsnittligt sett avsevärt underskridit normaltullsatserna, torde

resultatet enligt styrelsens uppfattning ha blivit i stort sett detsamma som

om kommittén från början kunnat basera normaltullsatserna på en »reell»

tullnivå och inriktat sig på en matematiskt exakt överensstämmelse med

denna normalnivå.

Stockholms handelskammare ansluter sig till kommitténs tankegång att

det vid en given genomsnittlig tullnivå ur resursanvändningssynpunkt är

lämpligast med en jämn fördelning av tullskyddet. Handelskammaren säger

sig icke dela herrar Gustafssons och Westerlinds ståndpunkt i detta hänse­

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

227

ende. Enligt handelskammarens uppfattning är det bättre, om näringslivet vid en jämn tullnivå får utveckla sig fritt än om statsmakterna efter bedö­ manden, vid vilka riskerna för »samhällsekonomiska» misstag synes mycket stora, skulle söka genom tullar dirigera näringslivet och inriktningen av dess resurser.

Handelskammaren i Göteborg finner normaltullmetoden ha många för­ tjänster. Det är ofrånkomligt, säger handelskammaren, att vissa felaktighe­ ter kan vidlåda de gjorda beräkningarna och att verkligt exakta resultat ej kan uppnås; detta är emellertid brister, som med nödvändighet också är knutna till andra tidigare använda metoder för beräkning av tullnivåer.

Sveriges industriförbund framhåller att det synes ändamålsenligt att tull­ skyddet, särskilt om den genomsnittliga tullnivån är på förhand fixerad inom en tämligen smal marginal, fördelas med utgångspunkt från en lätt­ hanterlig princip, som tillika i de flesta fall torde ge ett någorlunda riktigt uttryck för olika varors behov av tullskydd. Trots vissa svagheter synes nor- maltullmetoden kunna accepteras såsom en dylik utgångspunkt, säger för­ bundet, helst som någon annan och bättre fördelningsmetod veterligt icke ifrågasatts.

Sveriges färgfabrikanters förening finner tullsatser, beräknade enligt nor- maltullprincipen, trots dess brister, vara att vida föredraga framför sådana tullsatser, som grundats endast på överväganden och bedömningar. En för­ tjänst hos sagda princip är att den möjliggör rättvis och likformig behand­ ling av de olika branscherna.

Sveriges köpmannaförbund uttalar att normaltullmetoden av allt att döma utgjort ett mycket gott hjälpmedel för kommittén vid överläggningar med näringslivet och som riktlinje för att erhålla ett likformigt tullskydd. Meto­ den bör emellertid enligt förbundets uppfattning användas med största försiktighet, och förbundet anser att det sätt på vilket den använts av kom­ mittén bidragit till en höjning av tullnivån. — Efter alt ha framhållit bl. a. vissa omständigheter som kunnat leda till att normaltullsatserna i vissa fall blivit för höga sammanfattar förbundet sin ståndpunkt sålunda.

De anförda synpunkterna ha lett förbundet till den uppfattningen, att kommittén även med utgångspunkt från önskemålet om bibehållen tullnivå skulle ha gjort klokt i att ha valt ett lägre värde för normalskyddskoeffici- enten än 13 %. Som arbetsmetod betraktad accepterar däremot förbundet normal tullprincipen, som gör det lätt att arbeta om tulltaxan efter en lägre normaltullsats, vilket också påpekats av kommittén. Förslaget innebär där­ igenom en stor fördel i förhållande till den nuvarande tulltaxan.

En mera kritisk ståndpunkt intager Sveriges grossistförbund, vars an­ märkningar dock mera avser det använda beräkningssättet än metoden som sådan; förbundet anför hl. a. följande.

I och för sig måste det anses förklarligt, att kommittén vid utmätande av tullskyddet för olika varor och varugrupper velat ha tillgång till en mera allmängiltig måttstock. Vissa teoretiska skäl tala även för den måttstock, som kommittén för sin del accepterat och som kommit till uttryck i de i be­

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tänkandet framräknade normaltullsatserna. Emellertid är normaltullmeto-

den som sådan förenad med utomordentligt stora vanskligheter, främst bero­

ende på att den i och för sig innebär tenueuser till tullhojningar. Vid beräk­

nandet av normaltullsatser för de enskilda varuslagen har man nämligen ut­

gått från kalkyler avseende inhemska varor. Då dessa i övervägande antal fall

utgöras av standardvaror, som ingå i konsumtionen, bli normaltullsatserna

högre än som ofta skulle ha blivit fallet, om de kunnat beräknas jämväl på

importsortimentet. Vidare är att märka, att normaltullsatserna bli relativt

högre för mindre effektiva produktionsgrenar med förhållandevis större

manufaktureringskostnader.

Även Träindustrins branschorganisation tar i första hand sikte på själva

beräkningarna, beträffande vilka organisationen snarast företräder motsatt

uppfattning mot grossisförbundet, i det organisationen hävdar att branscher

med en ofta av långt driven mekanisering möjliggjord hög bruttovinst bere-

des ett särskilt förmånligt skydd, medan mindre kapitalstarka och därför ej

så rationaliserade näringsgrenar eftersättes. Organisationen finner detta

felaktigt med hänsyn bl. a. till att sistnämnda näringsgrenar kan ha poten­

tiella utvecklingsmöjligheter, som kunde gå i dagen, om man t. ex. finge

tid att omställa produktionen och intressera mera kapital, och anser i över­

ensstämmelse härmed att normaltullmetoden åsidosätter uppfostringssyn-

punkterna.

Flera remissinstanser har emellertid vänt sig mot det tillbakaträngande av

behovssynpunkten som normaltullmetoden anses innebära.

Skånes handelskammare uttalar sålunda att därest kommitténs upplägg­

ning av riktlinjerna för tullpolitiken godtages av statsmakterna, detta kom­

mer att innebära en motivförskjutning i förhållande till äldre hävdvunnen

uppfattning av tullarnas roll i samhällsekonomin; handelskammaren fort­

sätter.

Denna motivförskjutning bör särskilt uppmärksammas med tanke på de

spår den satt i kommitténs konkreta förslag till tullsatser. Medan det tidi­

gare alltid gjordes gällande, att importtullarnas uppgift vore att göra det

möjligt för näringar att existera, som eljest icke kunde klara sig, och att tul­

larna voro avsedda som ett slags kompensation för sämre produktionsförut-

sättningar, har tullsystemet, såsom kommittén för dess del synes uppfatta

det, karaktären mera av ett solidariskt gränsskydd för den inhemska löne-

och kostnadsnivån och mindre av ett konkurrensskydd för de olika grenarna

av den inhemska produktionen. I denna punkt, som är av central betydelse i

detta sammanhang, har Handelskammaren en annan åsikt än kommittén.

Behovssynpunkten får enligt Handelskammarens mening under inga för­

hållanden skjutas i bakgrunden på sätt här skett. Det är det nationella nä­

ringslivets behov av tullar, som motiverar att ett tullsystem överhuvudtaget

upprätthålles; behovet måste också vara avgörande, när det gäller de in­

dividuella tullarnas avvägning. Vad som är det väsentliga i det konkreta

fallet är nämligen att tullskyddet i princip utformas med tanke på det

konkurrensläge, som för varje individuellt varuslag föreligger eller kan

tänkas uppstå. Konkurrensen utifrån och dennas förutsättningar och sanno­

lika inriktning måste därvid alltid i främsta rummet beaktas.

229

Handelskammaren i Gävle anför i huvudsak enahanda synpunkter.

Kommerskollegium framhåller att fördelningen av tullskyddet enligt kom­

mitténs resonemang närmast reduceras till ett matematiskt-statistiskt räkne-

stycke; enligt kollegii uppfattning kan denna av kommittén i teorin intagna

passiva attityd till tullfrågan svårligen accepteras. Kollegium fortsätter.

Grunden för att överhuvud använda tullar är att produktion, som man av

något skäl vill upprätthålla, för sin existens kräver ett särskilt stöd. Det är

sålunda vissa näringsgrenars behov av tullar som bör vara det primära. Då

tullarna för dessa näringsgrenar äro avsedda som en kompensation för att

näringsgrenarna ha sämre produktionsförutsättningar än andra grenar,

måste avvägningen av tullskyddet enligt kollegii uppfattning innebära en

prövning av behovet och av storleken av en sådan kompensation. Vid en

sådan avvägning av tullskyddet får emellertid hållas i minnet tullarnas

karaktär av ett statligt ingrepp, som innebär belastning för konsumenterna

och som icke bör ske utan att särskilda skäl redovisas därför.

Ehuru avsteg gjorts från normaltullprincipen vid tullsatsernas definitiva

avvägning, har normaltullsatserna enligt kollegii uppfattning haft mycket

stor betydelse, och de har i ett flertal fall varit det enda redovisade motivet

för en tullhöjning; kollegium framhåller emellertid att de marginaler inom

vilka man rört sig varit relativt ringa och att de praktiska konsekvenserna

icke bör förstoras.

Medan kommerskollegium närmast synes anse att kommitténs arbete byg­

ger på en oriktig princip men genom de i praktiken gjorda undantagen lett

till i huvudsak tillfredsställande resultat, hyser konjunkturinstitutet snarast

motsatt åsikt. Institutet framhåller nämligen att normaltullmetoden konse­

kvent genomförd synes innebära vissa fördelar. Dess nackdelar i form av

premiering av ineffektiva och starkt monopoliserade näringsgrenar är dock

uppenbara, säger institutet, och då vidare metodiken i stor utsträckning från­

gåtts med varierande motiveringar, anser institutet det vanskligt att inse

varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avvägning av

tullskyddet.

Kooperativa förbundet finner normaltullprincipen i sig själv innebära en

ovederlägglig koncession åt protektionisttanken; detta inte bara genom

själva ordvalet, som antyder att tullskydd är det normala, utan också däri­

genom att det på denna normalprincip byggda tullskyddet fått en så vid­

sträckt utbredning i den nya tulltaxan och att så förhållandevis många tull­

höjningar föreslagits.

Kommitténs val avbasår för normaltullberäkningarna har, bortsett från

invändningarna mot användningen av efterkrigstidens tullnivå överhuvud

taget, föranlett kritik av vissa remissinstanser. Sålunda uttalar försvarets

fabriksstgrelse att valet av 1950 års prisnivå vid beräkning av tullnivån torde

orsaka att tulltaxeförslaget i högre grad kommer att framstå som ett starkt

protektionistiskt förslag. Tjänstemännens centralorganisation ifrågasätter

om man inte som utgångspunkt för en bedömning av tullnivån borde ha tagit

år 1952, d. v. s. det år då tulltaxekommittén tillsattes och då direktiven för

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

230

arbetet utformades. Sveriges industriförbund anser att kommittén knappast

varit bunden vare sig av den tullnivå, som gällde 1952 då direktiven utfärda­

des, eller av 1950 års nivå, vilken senare kommittén i princip accepterat, utan

rimligtvis bort ha möjlighet att beakta även tullnivån under de närmaste

åren dessförinnan; några sakliga skäl varför den nya tullnivån obetingat

skall anknytas till ett år, då tullarna nått praktiskt taget bottenläget, har

enligt förbundet f. ö. icke anförts vare sig i direktiven eller i kommitténs

betänkande.

Bedömning av taxeförslaget

Sveriges industriförbund anser att kommittén med rätta hävdat att tull­

nivån icke bör beräknas på importen utan på den totala konsumtionen. För­

bundet kan däremot icke reservationslöst godtaga principen om »oförändrad

tullnivå»; i varje fall icke i den mening som kommittén inlägger i detta ut­

tryck. Kommittén har nämligen enligt förbundets uppfattning underskattat

de omställningsproblem, som ett realiserande av dess förslag sannolikt i

många fall skulle aktualisera, och även den samhällsekonomiska betydelsen

av ett tämligen rikt differentierat näringsliv. Klart motiverade anspråk på

tullhöjningar utöver den av kommittén föreslagna tullsatsen bör därför inom

rimliga gränser tillgodoses utan att detta skall leda till tullsänkningar på

andra håll. Industriförbundet hänvisar beträffande de varuslag, för vilka en

uppjustering av tullsatsen kan vara befogad, till yttranden från förbundets

branschföreningar.

Förbundet accepterar såsom i annat sammanhang anförts normaltullme-

toden som utgångspunkt för avvägningen av tullskyddet. I anslutning därtill

uttalar förbundet att avsteg från normaltullsatserna bör nöjaktigt motiveras;

tullskyddets fördelning kommer annars att framstå såsom i viss mån god­

tycklig. Avsaknaden av motivering kan dessutom försvåra för berörda bran­

scher att under tullförslagets fortsatta behandling prestera önskvärd utred­

ning till stöd för deras tullanspråk.

Industriförbundet vänder sig i sitt yttrande mot åtskilliga av huvudreser­

vanterna gjorda uttalanden. Vad beträffar den förmögenhetsomfördelning,

som reservanterna talar om, framhålles sålunda att dylika omfördelningar

kan inträffa, när statliga föreskrifter rörande företagsamheten införes, änd­

ras eller upphäves; förbundet anger här såsom exempel hyresreglering, pris­

kontroll m. m. Sådana kapitalöverflyttningar måste betraktas som en ofrån­

komlig följd av de resultat man primärt vill vinna med den ifrågavarande

regleringen. Någon analys av de »samhällsekonomiska konsekvenserna» av

dylika regleringar anser förbundet icke vara möjlig med rimliga anspråk på

tillförlitlighet, och förbundet framhåller att reservanterna själva icke preste­

rat något försök till samhällsekonomisk analys rörande verkningarna av sitt

eget förslag. Förbundet framhåller vidare att reservanterna helt bortsett från

den förmögenhetsöverflyttning som framför allt inflationen åstadkommit ge­

nom att reducera vikttullarnas betydelse. Beträffande reservanternas kritik

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

231

av majoriteten för att ha presterat ett »godtyckligt tulltaxeförslag» uttalar förbundet att reservanternas egna yrkanden i stor utsträckning baserats på helt obestyrkta antaganden om olika branschers behov av tullskydd och präglas av ett icke ringa mått just av godtycke.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation uttalar att kommitténs målsättning för den genomsnittliga tullnivåns höjd i huvudsak tillstyrkes.

Emellertid synes kommittén alltför litet ha beaktat konsekvenserna av över­ gången från vikt- till värdetull för de företag, vilka genom omläggningen får sitt tullskydd kraftigt reducerat med betydande risker för företagens fort­ satta verksamhet. Organisationen hemställer att i dylika fall en högre tull än den föreslagna fastställes eller att i varje fall övergången sker successivt under en flerårsperiod.

Sveriges grossistförbund framhåller att det har visat sig svårt att definiera begreppet tullnivå på ett både praktiskt och objektivt riktigt sätt. Alla defi­ nitioner lider av brister och ingen är oantastlig. Förbundet finner det emel­ lertid anmärkningsvärt, att kommittémajoriteten, som bort vara medveten om bristerna hos den teoretiska konsumtionsincidensen, så ensidigt uppvär­ derat denna i förhållande till andra definitioner.

Förbundet anser att kommittén genom att anknyta tullnivåbegreppet till konsumtionsincidensen åstadkommit ett resultat som i praktiken innebär en begränsning av utrikeshandeln. Vid avvägningen av tullskyddet för olika varuslag och produktionsgrenar har kommittén enligt förbundet sänkt tull­ satserna på områden, där någon importkonkurrens i egentlig mening knap­ past förekommer men som väger tungt i konsumtionen, samtidigt som man kunnat använda tillgodohavandet i denna »tullskyddsreserv» för tullhöj­ ningar inom sådana avsnitt, där importkonkurrens råder och importen är betydande. Någon närmare motivering till den föreslagna upprustningen av tullnivån har enligt förbundets uppfattning icke lämnats av kommittén.

Sammanfattningsvis framhåller grossistförbundet som sin uppfattning att kommittén bort framlägga ett förslag som varit mer utrikeshandelsfräm- jande. Att höja tullmuren för nära nog samtliga importvaror av större be­ tydelse kan icke gärna vara något svenskt intresse, även om man beaktar, att de föreslagna tullarna oftast är relativt måttliga, mätt med internationell måttstock. Förbundet hemställer därför, att kommitténs förslag överarbetas i syfte att eliminera den enligt förbundets uppfattning onödiga höjning av tullnivån, i vilken majoritetsförslaget resulterat. Vägledande vid överarbet- ningen bör väsentligen vara de synpunkter, som framförts i herrar Gustafs­ sons och Westerlinds reservationer.

Sveriges köpmannaförbund är ense med kommittén om att importinciden- sen icke ger ett i detta sammanhang godtagbart värde för tullnivåns höjd.

Förbundet anser emellertid att icke heller det på grundval av den totala konsumtionen beräknade värdet kan anses godtagbart och anför till stöd härför följande.

Beträffande ett stort antal varuområden gäller onekligen alt de i Sverige producerade varorna med hänsyn till fraktförhållandena och på grund av

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

232

industrins konkurrensförmåga ställa sig billigare än motsvarande import­

varor och därför skulle föredragas av konsumenterna även utan något tull­

skydd. För en godtagbar bild av tullnivåns höjd, beräknad på konsumtionen,

bör sålunda vid beräkningarna frånräknas den del av konsumtionen som

baseras på konkurrenskraftig hemmaproduktion. Förbundet är övertygat om

att det värde för tullnivån som skulle erhållas, om en sådan beräkning vore

praktiskt möjlig, skulle vara betydligt lägre än det av kommittén redovi­

sade värdet.

Förbundet anser att de av kommittén redovisade grunderna för en diffe­

rentiering av tullskyddet på olika varor genom avvikelser från normaltullen

i princip synes godtagbara. Ett högre tullskydd än som synes förbundet nöd­

vändigt har emellertid tillerkänts vissa branscher, vilkas behov av skydd

endast varit en följd av bristande rationalisering eller ovilja att anpassa sig

efter förändringar i konsumtionsinriktningen. Vidare anser förbundet att

tanken på »skvalpskydd» mot eventuell utländsk konkurrens eller dumping

icke varit helt främmande vid avvägningen av tullsatserna för varor som för

närvarande icke har något som helst behov av skydd. Möjligheterna till tull­

frihet eller suspension av tull för sådana varor som icke tillverkas inom

landet anser förbundet också vara betydligt större än vad förslaget utvisar.

Kooperativa förbundet anser det föreliggande förslaget inte bara innebära

en stabilisering av tullnivån utan en, statistiskt sett, inte oväsentlig höjning

av denna och reellt ökad belastning av konsumenterna. Denna ökning har

åstadkommits dels genom det godtyckligt valda utgångsåret, dels genom

sättet för beräkningen av tullnivån under detta utgångsår, vilken skett efter

andra normer än de som allmänt taget kommer till användning vid mät­

ning av tullbelastningen.

Förbundet framhåller att den särskilda fara, som föreligger vid många

tullhöjningar, nämligen att den höjda tullen leder till uppkomst av nya

företag, vilka genom inbördes konkurrens förhindrar utnyttjandet av tull­

skyddet och sedan för att förbättra sitt läge drivs till sammanslutning i mo-

nopolistiska karteller till skada för konsumenterna och för företagens egen

rationalisering, endast i förbigående skänkts beaktande av kommittén. Den­

na fara är en av anledningarna till att förbundet alltid ställt sig kritiskt till

föreslagna tullhöjningar och ansett sig böra påfordra de noggrannaste pröv­

ningar i de särskilda fallen med hänsynstagande inte bara till den ifråga­

varande produktionsgrenens intresse utan till folkhushållet och samhälls­

ekonomin i dess helhet.

Enligt förbundets uppfattning borde revisionen av tulltaxan ha företagits

med noggrannare prövning av skyddsbehoven och med avsevärt mera in­

gående samhällsekonomiska överväganden än vad fallet varit. Sambandet

mellan hemmamarknads- och exportproduktion borde ha beaktats i större

utsträckning i betraktande av att produktionsresurserna inom folkhushållet

är begränsade och att varje sådant stöd åt hemmamarknadsproduktionen,

som betyder mindre effektiv resursanvändning, i motsvarande grad inkräk­

tar på exportindustrins expansion och, under vissa förutsättningar, på dess

konkurrensförmåga.

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

233

Stockholms handelskammare anser sig på de flesta punkter kunna god­ taga kommittémajoritetens principiella resonemang och ståndpunktstagan- de i fråga om tullskyddets höjd och avvägning. Sedan är det klart, uttalar handelskammaren, att olika meningar kan göra sig gällande rörande tullsat­ sernas storlek på särskilda områden, och i vissa fall anser handelskammaren reservanternas förslag utgöra en lämpligare avvägning av tullskyddet. Efter vissa kritiska synpunkter på kommitténs resonemang angående beroendet av utlandets tullpolitik och angående sambandet mellan tullar och växel­ kurser uttalar handelskammaren att förslaget i sin måttfullhet synes inne­ bära en väl avvägd lösning av ett utomordentligt svårt problem. Även om för­ slaget medför en viss höjning av tullnivån är det enligt handelskammarens mening icke rimligt att beteckna detsamma som protektionistiskt.

Vad beträffar förslagets inverkan på prisnivån uttalar handelskammaren att den föreslagna revideringen av tullpolitiken torde sakna egentlig bety­ delse för frågan om vårt lands internationella konkurrenskraft. Den vid ytt­ randets avgivande nyligen föreslagna höjningen av järnvägstaxan torde en­ ligt handelskammaren få återverkningar på prisnivån av nästan samma storleksordning, och liknande höjningar av nämnda taxa har skett vid flera tillfällen under senare år.

Med anledning av reservanternas resonemang om tullförändringarnas be­ tydelse för kapitalförhållandena inom industrin varnar kammaren för att genom spekulationer rörande ett teoretiskt kapitalvärde göra sig överdrivna föreställningar om betydelsen av de föreslagna tulländringarna. Dylika syn­ punkter kan ju anläggas på de flesta ekonomisk-politiska åtgärder, påpekar handelskammaren, och tulländringarna kan icke i detta hänseende anses vara av mera genomgripande karaktär. Såvitt handelskammaren kunnat fin­ na innebär reservanternas förslag med ifrågavarande betraktelsesätt en för- mögenhetsomfördelning av ännu större omfattning än kommittémajorite­ tens förslag.

Skånes handelskammare anför i sammanfattningen av sin ståndpunkt till kommitténs förslag bl. a. följande.

Oaktat de flesta av de av kommittén föreslagna tullsatserna torde vara tämligen väl avvägda, är det uppenbart, att vissa av dessa tullsatser icke ge ett tullskydd, som är ägnat att vidmakthålla en ur samhällelig synpunkt önskvärd produktion av hithörande varuslag. De tullhöjningar, som föreslås i syfte att delvis återställa det tullskydd, som förlorats genom penningvärdets fall, äro i cn del fall otillräckliga. Vissa föreslagna sänkningar av nu utgå­ ende individuella tullar inge betänkligheter. Går förslaget obeskuret igenom måste detta komma att få vittgående konsekvenser för den industriella pro­ duktionen. I första hand kommer den önskvärda differentieringen inom nä­ ringslivet att motverkas. På grund av den växande utländska konkurrensen torde åtskilliga betydelsefulla produkter, som för närvarande äro föremål för svensk tillverkning, icke längre komma att kunna tillverkas här i landet. Ett icke ringa antal mindre och medelstora företag komma av allt att döma att bli nödsakade att helt nedlägga driften. På åtskilliga platser kunna sys- selsättningssvårigheter komma att uppstå. Eu del mindre och medelstora kommuner komma att hårt drabbas därav. I den mån i vissa fall ett påtag­

234

ligt behov kan visa sig föreligga av högre tullsatser än de av kommittén före­

slagna bör enligt Handelskammarens mening framför allt med tanke på sys­

selsättningen hänsynen till rådande tullnivå få vika och erforderliga höj­

ningar av de föreslagna tullsatserna komma till stånd. En höjning av tull­

nivån med en eller annan procentenhet innebär på intet sätt, att lågtullinjen

överges.

Gotlands handelskammare anser att en tulltaxerevision av förevarande

slag icke bör få medföra en allmän höjning av prisnivån i landet med hän­

syn till de inflatoriska konsekvenser detta kan medföra samt att försiktig­

heten fördenskull synes bjuda att de föreslagna tullsatserna något reduceras.

Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser däremot att

förslaget, även om det skulle innebära en viss höjning av tullnivån, knap­

past torde medföra någon märkbar höjning av prisnivån, detta helst som

den hårdnande konkurrensen inom landet faktiskt omöjliggör ett utnytt­

jande av det sålunda ökade tullskyddet.

Handelskammaren i Karlstad konstaterar att kommittén föreslår ett tull­

skydd, som innebär en höjning av genomsnittstullen på importen. Även om

höjningen är av begränsad storleksordning, synes den om den blir perma­

nent dock vara ett steg i fel riktning. Om däremot tullhöjningen är resulta­

tet av ett önskemål att tillfälligt lindra omställningssvårigheter inom vissa

industrigrenar eller förebygga ett totalt nedläggande av för vårt folkhushåll

i ett exceptionellt läge nödvändiga industrier, finner kammaren att åtgär­

den kan anses motiverad.

Handelskammaren i Gävle uttalar bl. a. att kommittén ej i tillräcklig

grad uppmärksammat värdet av mångsidighet hos näringslivet. En omstöp­

ning av de nuvarande förhållandena härvidlag kan enligt handelskamma­

rens mening medföra förluster (bl. a. ur sysselsättnings- och lokaliserings-

synpunkt) som ej motväges av beräknade framtida vinster, över huvud taget

måste man, säger handelskammaren, vid ingrepp i näringslivet och särskilt

då det gäller dess struktur iakttaga den största försiktighet. Sammanfatt­

ningsvis uttalar emellertid handelskammaren att den tullnivå, vari förslaget

resulterat, synes godtagbar, varför kammaren, med vissa modifikationer, an­

ser sig kunna tillstyrka den av kommittén föreslagna tulltaxan.

Svenska bankföreningen säger sig finna det välbetänkt, om den fastlås­

ning av tullnivån som inträder genom övergången från vikt- till värdetullar,

icke sker på en högre nivå än den nuvarande. Frågan vilket sätt för be­

räkning av tullnivån som är det riktigaste anser sig föreningen ej ha anled­

ning att gå in på, men den omständigheten att även kommittémajoriteten

räknar med att förslaget skulle medföra en uppressning av prisnivån är en­

ligt föreningens mening ett indicium på att det innebär en reell höjning av

tulinivån. Mot bakgrunden av att det svenska tullsystemet under de senare

decennierna har undergått en utveckling som inneburit en icke oväsentlig

liberalisering anser sig bankföreningen kunna instämma i de båda reservan­

ternas omdöme, att ett genomförande av majoritetsförslaget, ej minst på

grund av den allmänna övergången från kvantitets- till värdetullar, skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

235

innebära en omläggning av svensk tullpolitik i protektionistisk riktning. Låt

vara, tillägger föreningen, att det icke är fråga om någon drastisk höjning

av det relativa tullskyddet, utan snarare om ett fastlåsande av detta på en

något förhöjd nivå. Sett mot det allmänna ekonomiskt politiska läget torde

det enligt bankföreningens åsikt knappast kunna göras gällande att en om­

läggning av den svenska tullpolitiken i protektionistisk och prisstegrande

riktning nu skulle vara nödvändig. Detta hindrar dock icke att det i enstaka

speciella fall kan finnas goda skäl för ett förhöjt tullskydd, anser föreningen,

men det väsentliga är att man undviker en allmän tullhöjning, som kan ge

upphov till olämpliga förändringar i näringslivets struktur.

Landsorganisationen ansluter sig till den meningen, att kommittémajori­

tetens förslag i själva verket innebär en större höjning av tullnivån än vad

som framgår av kommitténs beräkningar. Orsaken härtill ligger enligt LO:s

uppfattning främst i att tullarna i stort sett höjts för typiska importvaror,

medan de sänkts särskilt på områden där den inhemska produktionen har

en stark ställning. Även om kommittén i sina beräkningar sökt ta hänsyn

till att tullhöjningarna lättare torde slå igenom i prisnivån än tullsänkning­

arna, delar LO kritikernas åsikt att majoritetsförslagets skydds- och pris­

höjande verkan har underskattats av kommittén.

Enligt LO:s mening är varje höjning av det genomsnittliga tullskyddet

omotiverad för de närmaste åren; tvärtom förordar LO en om också begrän­

sad sänkning av den genomsnittliga tullnivån, såväl enligt kommittémajori­

tetens som enligt huvudreservanternas beräkningsmetoder. Vad åter beträf­

far tullnivån i en mer avlägsen och svårbedömbar framtid, får man enligt

LO:s mening med den i annat sammanhang föreslagna tullberedningen som

främsta instrument pröva sig fram undan för undan.

Principiellt anser LO kommitténs tanke att i viss utsträckning utjämna

tullskyddet vara riktig, ehuru LO framför kritik av det sätt på vilket kom­

mittén genomfört detta i den praktiska tillämpningen. LO uttalar emellertid

också sin anslutning till reservanterna Gustafssons och Westerlinds sche­

matiska fördelning av tullskyddet på olika branscher; då skillnaden i regel

är ganska liten mellan majoritetens och reservanternas konkreta bud, anser

LO att icke heller de senare kan helt fritagas från den mot majoriteten rik­

tade kritiken.

För att genomföra en utjämning på lång sikt av tullskyddet mellan hög-

och lågtullnäringar behövs enligt LO specialundersökningar bransch för

bransch, och LO förordar att man under medverkan av bl. a. arbetsmark­

nadsmyndigheterna gör upp en plan härför och därvid tillmäter struktur­

politiken en stor roll.

Som en sammanfattning av sina synpunkter föreslår LO

att strävandena efter vidgad utrikeshandel omedelbart ges uttryck i en

otvetydig om också begränsad sänkning av den genomsnittliga tullnivån i den

nya tulltaxan, vilket innebär, att LO i detta avseende vill gå längre än de

båda huvudreservanterna och -— om detta LO:s förslag ej skulle vinna be­

aktande — i andra hand föredrar huvudreservanternas mening rörande tull­

nivån framför kommittémajoritetens;

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

att beträffande fördelningen av tullskyddet en viss utjämning mellan högre

och lägre tullar genomföres i den nya taxan redan från början och att en

plan göres upp för fortsatt successiv utjämning;

att en tullberedning får till uppgift att övervaka genomförandet av denna

plan och framföra förslag till önskvärd anpassning av densamma samt att

ta ytterligare initiativ i syfte att på längre sikt ernå en fortsatt sänkning av

tullnivån;

att slutligen tullpolitikens samband med övrig ekonomisk politik och

särskilt med struktur- och arbetsmarknadspolitiken i fortsättningen beaktas

samt att tullberedningen instrueras att verka i denna anda.

Tjänstemännens centralorganisation anser att man vid tulltaxans utfor­

mande inte bör ta alltför starkt intryck av konjunkturförhållandena inom

vissa branscher vid den tidpunkt utarbetandet sker; organisationen finner

det rimligt att man avpassar tulltaxan så att någon höjning av tullskyddet

jämfört med år 1952 inte uppstår.

Statstjänstemännens riksförbund anser det icke uteslutet att förslaget

kan komma att leda till större prisstegringar än vad kommittén föreställt

sig. En höjning av prisnivån kommer att förorsaka kostnadshöjningar, som

kan ge till resultat försämrad konkurrenskraft för exportnäringarna, ett

sämre bytesförhållande samt en ökning av den inflatoriska tendensen. För­

bundet förutsätter därför att det skall visa sig möjligt att på ett flertal punk­

ter anpassa den nya tulltaxan till en något lägre nivå i huvudsak enligt de

synpunkter som anförts av vissa reservanter.

Sveriges akademikers centralorganisation kan inte finna, att tillräckliga

skäl föreligger för en höjning av det genomsnittliga tullskyddet; tvärtom

synes en successiv sänkning vara motiverad. Organisationen ansluter sig

därför i huvudsak till de reservationsvis framförda synpunkterna till för­

mån för ett lägre tullskydd.

Sjöfartsstyrelsen anser att vid fastställandet av den nya tulltaxan en av­

vägning bör ske med beaktande av de i betänkandet reservationsvis framförda

förslagen; styrelsen anför bl. a. följande.

Det måste enligt sjöfartsstyrelsens mening vara ett vitalt intresse för Sve­

rige att såväl rederinäringen som varvsindustrien får tillfälle att även fort­

sättningsvis hävda sig i den internationella konkurrensen. Mot denna bak­

grund är det angeläget att åtgärder i görligaste mån undvikes, som kan leda

till en uppressning av det allmänna kostnadsläget och därmed ofördelaktigt

påverka berörda näringsgrenars konkurrenskraft. Ett genomförande av tull-

taxekommitténs förslag skulle enligt sjöfartsstyrelsens uppfattning kunna

innebära vissa risker i nu ifrågavarande avseende. En höjning av tullarna

inom betydande varuområden skulle samtidigt otvivelaktigt påverka investe­

ringarnas inriktning till nackdel icke minst i nuvarande kreditsituation för

internationellt fullt konkurrenskraftiga näringsgrenar.

Statskontoret uttalar att, om majoritetsförslaget skulle innebära en sådan

höjning av den genomsnittliga tullnivån som reservanterna påstått, förslaget

bör göras till föremål för en allmän överarbetning i syfte att ernå ur sam­

hällsekonomisk synpunkt bättre avpassade tullar.

Statens priskontrollnämnd finner det vanskligt att uttala sig om hur stor

237

inverkan på prisnivån som förslaget skulle medföra. Kommittén har kom­

mit fram till en höjning med omkring 160 milj. kr.; härtill bör enligt nämn­

den läggas vissa höjningar av handelsmarginalerna, varför förslaget kan tän­

kas innebära 200 milj. kr. höjning av prisnivån. Om hänsyn tages till enbart

importen, innebär kommittéförslaget att det genomsnittliga tullskyddet ökar

från 8 % till 11 %. Även om ett genomsnittligt 11-procentigt tullskydd i jäm­

förelse med flertalet andra länder måste anses lågt, framhåller nämnden,

innebär dock kommittéförslaget en icke oväsentlig förstärkning av import­

tullskyddet, vilket på längre sikt kan komma att inverka på prisnivån i

landet på ett för konsumenterna oförmånligt sätt. Nämnden biträder kom­

mitténs uppfattning att en förstärkning av tullskvddet kan vara befogad

på vissa områden. Det är emellertid betydelsefullt ur konsumentsynpunkt

att, om dylika förstärkningar av tullskyddet kommer till stånd, motsvarande

sänkningar sker på andra områden. Enligt nämndens uppfattning bör detta

kunna ske utan att det svenska näringslivets berättigade intressen därige­

nom åsidosättes.

Konjunkturinstitutet anser att det vid beräkning av tullnivån icke i och

för sig kan betraktas som mera riktigt att väga enligt produktionens eller

konsumtionens sammansättning än enligt importens. Kommitténs argumen­

tation att importens sammansättning påverkas av tullsystemets struktur an­

ser institutet icke hållbar; även produktionens och konsumtionens samman­

sättning påverkas av tullsystemets struktur. Vidare påpekas att kommittén

vid bedömning av förslaget räknar med oförändrad produktions-, konsum­

tions- och importsammansättning. Det är vanskligt att se någon konsekvens

i detta, säger institutet, och mot denna bakgrund även omöjligt att förstå

kommitténs motvilja mot att på vanligt sätt väga enligt importens samman­

sättning.

Även om frågan om tullskyddets höjd före och efter kommitténs förslag

enligt institutets uppfattning icke på tillfredsställande sätt klarlagts av kom­

mittén, anser institutet dock att det framlagda statistiska materialet tyder

på att kommitténs förslag innebär en höjning av tullskyddet; institutet an­

för härom.

Rent bortsett från att detta tycks vara i strid med direktiven, önskar insti­

tutet särskilt framhålla att det även synes stå i strid med den allmänna eko­

nomiska politikens försök att stabilisera prisnivån. Under en tid där nära

nog samtliga prisnivåbestämmande faktorer tenderar att driva upp pris­

nivån synes det föga rationellt att ändra tullnivån på ett sätt som endast

kan skärpa dessa tendenser. Institutet ansluter sig härvid helt till de av

reservanterna Gustafsson och Westerlind framförda synpunkterna.

Beträffande avvägningen av tullskyddet mellan olika näringsgrenar har

institutet såsom nämnts i annat sammanhang, med erkännande av att nor-

maltullmetoden konsekvent genomförd synes innebära vissa fördelar, bl. a.

på grund av de avsteg som gjorts Iran densamma uttalat, att det äi vanskligt

att inse varför just kommitténs förslag skulle innebära en lämplig avväg­

ning av tullskyddet; institutet anför i detta sammanhang följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

238

Kommittén hänvisar härvid bl. a. till det önskvärda i att inte åstadkom­

ma alltför stora störningar i produktionslivet vid tullomläggningen; för ju

längre tidrymd man tänker sig det nya tullsystemet i funktion desto mindre

relevans får emellertid detta argument, övergången kan dessutom göras

successiv. I detta sammanhang kan också påpekas att det förefaller princi­

piellt egendomligt att diskutera hela problemet om den riktiga avvägningen

av tullskyddet och tullnivåns höjd utan att härvid ta hänsyn till det kraf­

tiga tullskydd som jordbruket i kraft av jordbruksregleringens importav­

gifter åtnjuter. Att jordbrukets skydd har form av importavgifter som ur

juridisk synpunkt i vissa hänseenden skiljer sig från tullar, är ur samhälls­

ekonomisk synvinkel irrelevant. Ur resursanvändningssynpunkt kan det i

hög grad ifrågasättas om inte normaltullarna borde beräknas under hän­

synstagande till jordbrukets skydd och tillämpas även på jordbrukets om­

råde. Konjunkturinstitutet finner det också anmärkningsvärt att verkning­

arna på inkomstfördelningen i allmänhet ej tagits upp till prövning.

Institutet anser att kommittéförslaget uppvisar mycket allvarliga brister,

framför allt med hänsyn till det viktiga problemet om tullpolitikens koordi­

nation med den ekonomiska politiken i övrigt. På vissa punkter förefaller

kommittémajoritetens förslag stå i direkt motsättning till den allmänna

ekonomiska politiken. Vidare anför institutet bl. a. att såvitt man kan förstå

av betänkandet ingen systematisk undersökning av produktionsvillkoren

inom de olika näringsgrenarna ligger till grund för kommittémajoritetens

förslag. Institutet anser för sin del att bristerna är så pass allvarliga att det

i själva verket bör ifrågasättas om inte förnyad utredning vore påkallad.

Generaltullstyrelsen är vad beträffar avvägningen av tullskyddet av den

uppfattningen, att några större skiljaktigheter mellan kommitténs och reser­

vanternas uppfattning icke synes föreligga. Tullstyrelsen anför härom föl­

jande.

Reservanterna rikta kritik mot den av kommittén föreslagna avvägningen

av tullsatserna; det synes icke fullt klart huruvida kritiken främst riktar

sig mot användningen av normaltullsatser eller mot de härifrån gjorda av­

vikelserna. Vilket som än må vara fallet torde det vara av intresse att kon­

statera, att de av reservanterna föreslagna tullarna synas innebära ungefär

samma avvägning som kommitténs förslag. Mestadels ligga de av reservan­

terna påyrkade tullsatserna omkring två procentenheter under kommitténs,

det vill säga ungefär vad som motsvarar den avvikande uppfattningen angå­

ende tullnivåns storlek.

Beträffande beräkningen av tullnivån uttalar styrelsen, att tullskyddets

genomsnittliga storlek otvivelaktigt får ett riktigare uttryck, om beräkningen

sker på basis av konsumtionens än på basis av importens sammansättning;

styrelsen fortsätter.

Huruvida den omständigheten att tullskyddet till äventyrs icke helt ut­

nyttjas skall anses innebära att den »reella» tullnivån är lägre än den på

nyss angivna sätt beräknade »nominella» nivån är en fråga som icke kan

utan vidare besvaras. Därest statsmakterna äro beredda att i förekommande

fall låta de inhemska producenterna utnyttja det nominella tullskyddet, tor­

de anledning i och för sig knappast föreligga till annat betraktelsesätt än

att dessa siffror representera det faktiska tullskyddet. Emellertid är det up­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

239

penbart att tullsatserna ibland nå en sådan höjd att de icke kunna utnyttjas

eller att försök i denna riktning sannolikt skulle leda till revision av tull-

satserna. Dylika förhållanden böra självfallet beaktas i förevarande sam­

manhang. Tänkbart är att man skulle kunna göra ett försök att bedöma i

vad mån de olika individuella tullsatserna utnyttjas, men varje siffermässig

beräkning av detta slag skulle vara förenad med stora vanskligheter, och

styrelsen finner det befogat att kommittén begränsat sig till en redovisning

av den nominella tullnivån.

Tydligen bör man, säger tullstyrelsen, skilja mellan beräkningen av tull­

nivån, vilken icke lämpligen kan ske annat än efter rent matematiska grun­

der, samt tolkningen av den sålunda beräknade tullnivån, vid vilken senare

hänsyn givetvis kan och bör tagas till sådana förhållanden som graden av

tullskyddets utnyttjande. Kommittén har gjort detta bland annat vid bedö­

mandet av förslagets inverkan på prisnivån. Enligt styrelsens uppfattning

ger det härvid framlagda siffermaterialet en god bild även av förslagets in­

verkan på den »reella» tullnivån.

Styrelsen säger sig icke kunna finna annat än att förslaget i enlighet med

direktiven får anses innebära en praktiskt taget oförändrad tullnivå. Reser­

vanternas påstående att kommitténs förslag skulle innebära en höjning av

tullnivån med omkring 50 procent i jämförelse med år 1952 grundar sig på

importincidensen, vilken, framhåller tullstyrelsen, saknar relevans för be­

dömande av tullskyddsförhållandena vid sådana strukturella förändringar

som den nu aktuella tulltaxerevisionen skulle medföra.

Kommerskollegium konstaterar efter sin förut redovisade kritik av nor-

maltullmetoden att kommittén vid tullsatsernas definitiva avvägning i be­

tydande mån avvikit från normaltullarna, önskvärdheten av att undvika

häftiga omläggningar inom näringslivet har därvid, anför kollegium, varit

en dominerande synpunkt, och även andra särskilda skäl har i relativt stor

utsträckning beaktats. Genom dessa avvikelser har kommitténs förslag i

praktiken fått en sådan utformning att kollegium ansett sig i stort sett

kunna acceptera detsamma.

Beträffande tullnivåberäkningen uttalar kollegium att det synes vara teo­

retiskt riktigare att arbeta med produktions- eller konsumtionsincidenser

än med importincidenser men att i praktiken vägande invändningar torde

kunna resas även mot en sådan metod och att båda metoderna är behäftade

med principiella felaktigheter. Mot bakgrunden av att det framlagda för­

slaget kan sägas innebära en relativt måttlig j ustering av rådande tullskydd

synes, anser kollegium, anledning saknas att förstora de motsättningar som

skapas genom att bedömningen av taxeförslaget grundas på olika metoder

för mätandet av resultatet. En bedömning av verkningarna av tullföränd­

ringar bör närmast taga sikte på att fastställa de åtföljande prisförändring­

arna och den interna belastning som dessa ingrepp medför. Att skapa siffer­

mässiga uttryck härför torde vara ytterst komplicerat och vid omfattande

revisioner praktiskt taget ogörligt. Angeläget är emellertid att detta problem

fortsättningsvis ägnas uppmärksamhet.

240

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Tullsatserna i förslaget till en gemensam nordisk tulltaxa är i stort sett

avpassade efter varornas bearbetningsgrad. Denna princip för tulltaxans

uppbyggnad ger i regel de lägsta tullsatserna för råvaror, något högre tull­

satser för halvfabrikat och de högsta tullsatserna för färdigvaror. Vid fast­

ställande av de enskilda tullsatserna har man, anför utskottet, tagit hänsyn

till en råd olika faktorer, t. ex. storleken av tullen för ingående råvaror, den

nordiska produktionens omfattning och struktur, den genom produktionen

framkomna värdestegringen, den utländska konkurrensens omfattning och

styrka, historiska förhållanden m. m.

Utskottet framhåller att beräkningen av en genomsnittlig tullnivå är utom­

ordentligt vansklig och att någon allmänt accepterad metod för sådana be­

räkningar icke föreligger. Tulluppbördens storlek i förhållande till värdet

av de importerade varorna (importincidensen) kan enligt utskottets upp­

fattning icke anses ge ett riktigt uttryck för tullnivån. Alldeles särskilt gäl­

ler detta när det rör sig om specifika tullsatser, eftersom dessa har en ten­

dens att förorsaka förskjutningar i importens sammansättning även inom

de enskilda positionerna i tulltaxan. Icke desto mindre har man, säger ut­

skottet, på grund av de svårigheter som är förknippade med tullnivåberäk-

ningar enligt andra metoder, oftast använt importincidensen som ett ut­

tryck för tullnivån, och utskottet har icke haft möjligheter att företaga

några beräkningar på annan grundval. Resultatet av de beräkningar, som

sålunda företagits, är att förslaget (med bortseende från fiskala tullar) för

Sveriges vidkommande skulle medföra en höjning av importincidensen till

4,0 % mot 3,7 % enligt de den 1/5 1957 gällande tullsatserna (det torde

observeras att dessa siffror av flera anledningar, främst den att beräk­

ningarna innefattar jämväl tullfria varor, icke är jämförbara med de av

tulltaxekommittén redovisade siffrorna rörande kommittéförslagets inne­

börd).

Det nordiska förslaget överensstämmer med tulltaxekommitténs förslag

vid ungefär 80 % av de rubriker som omfattas av förslaget. Vid övriga be­

rörda rubriker ligger förslaget oftare över än under kommitténs förslag.

Höjningarna i jämförelse med detta förslag synes till övervägande del avse

färdigvaror, under det att sänkningarna i större utsträckning synes hänföra

sig till halvfabrikat.

Departementschefen

Ehuru några meningsskiljaktigheter icke föreligger om att vårt land bör

föra en frihandelsvänlig politik, kan skilda uppfattningar naturligtvis ändå

göra sig gällande om tullarnas höjd och avvägning. Inom kommittén har

också olika meningar kommit till uttryck. Två ledamöter har i en utförlig

allmän reservation, supplerad av talrika detaljreservationer beträffande

enskilda varuslag, uttalat sig för en lägre tullnivå än kommittémajoriteten,

241

under det att en ledamot, utan att i allmänhet precisera sin mening genom

reservationer beträffande enskilda varuslag, förordat ett i vissa hänseenden

starkare tullskydd. Avgivna remissyttranden ger också uttryck åt olika

ståndpunkter, i det att vissa remissinstanser i huvudsak godtager kommit­

téns förslag, andra närmast ansluter sig till de två förstnämnda reservan­

ternas uppfattning, andra åter uttalar sig för ett starkare tullskydd än kom­

mittén föreslagit.

Enär frågan om tullarnas höjd och avvägning i det följande kommer att be­

handlas i detalj varugrupp för varugrupp, kan jag här inskränka mig till

att beröra ett par spörsmål av mera principiell natur.

Framhållas bör sålunda beträffande den normaltullmetod, som

kommittén använt såsom arbetsinstrument, att det endast är fråga om ett

hjälpmedel, avsett att på basis av vissa förutsättningar skaffa hållpunkter

för kommitténs vidare bedömanden, alltså icke om en metod för definitiv av­

vägning av tullskyddet. Förutsättningarna innefattar bl. a. bortseende från

det individuella »behovet» av tullskydd, vilket alltså är ett avsiktligt drag

hos metoden, varigenom denna medger en klarare bedömning av det »behov»

av tullskydd, som kan ha ådagalagts genom den i övrigt förebragta utred­

ningen. Metoden synes mig vara av värde icke minst på grund av nu an­

förda förhållande, och dess praktiska betydelse för kommitténs arbete är

allmänt omvittnad. Huruvida förekomsten av uträknade normaltullsatser

kan ha otillbörligt tillbakaträngt de mera individuella behovssynpunkterna

vid den definitiva avvägningen av tullskyddet är en sak som torde få be­

dömas vid behandlingen av de enskilda tullsatserna. Emellertid vill jag re­

dan nu framhålla att »behovet» av tullskydd för viss produktion kan be­

dömas olika, beroende på i vilken omfattning det anses påkallat att på

detta sätt upprätthålla ifrågavarande produktion, och att behovssynpunk-

ten icke får givas sådan innebörd, att produktionens bibehållande vid nu­

varande omfattning skulle utgöra någon absolut förutsättning vid tullskyd­

dets avvägande.

Innebörden av kommitténs förslag i stort sammanhänger i väsentlig mån

med dess genomsnittliga t u 11 n i v å eller kanske snarare med läget av

denna nivå i förhållande till den nuvarande. Bedömningen härav är beroen­

de av hur man uppfattar begreppet tullnivå, en sak som är föremål för

delade meningar i remissyttrandena. Även kommitténs kritiker medger

emellertid att tulluppbördens storlek i förhållande till importvärdet (import-

incidensen) icke är något korrekt mått på tullnivån. Tydligt är å andra sidan

att även beräkningar på basis av konsumtionen, som icke tar hänsyn till i

vad mån tullskyddet utnyttjas, ur vissa synpunkter kan ge mindre tillfreds­

ställande resultat. Kommittén har själv framhållit detta och sökt taga hän­

syn till förhållandet vid beräkning av tulländringarnas inverkan på pris­

nivån.

l(i liihang (ill riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr SO

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kommitténs beräkningar av tull- och prisnivå för år 1954 grundar sig på

en uppräkning av 1950 års siffror med användande av en prisindex, som

visat sig icke vara helt adekvat, och får därför anses behäftade med en viss

osäkerhet. Numera föreligger emellertid 1954 års faktiska siffror, och jag

har på grundval av dessa låtit verkställa beräkningar av samma slag som

de i tabell 1 redovisade. Resultatet av beräkningarna redovisas i tabell 3.

Tabell 3. Tullnivå för fullbelagda industriprodukter i allmänhet

Incidenser i procent

1954

Normal

Kommittén

1950 års statistik av kommittén omräknad

till 1954 års prisnivå

Import ..........................................................

7,9

11,5

10,9

Konsumtion..................................................

10,8

11,8

11,0

1954 års statistik (faktiska siffror)

Import ..........................................................

9,2

11,8

10,8

Konsumtion..................................................

11,0

11,7

10,4

Tabellen visar att de faktiska siffrorna för år 1954 i vissa hänseenden av­

viker ganska mycket från de av kommittén på basis av 1950 års statistik

framräknade siffrorna. Skillnaderna förklaras dels av ändringar i importens

och konsumtionens sammansättning, dels av att den vid framräkningarna

använda prisindex icke är helt representativ för vare sig här medtagna

varuområde som helhet eller dess olika varugrupper.

De nu verkställda beräkningarna ger en något annan uppfattning rörande

innebörden av kommitténs förslag än de av kommittén redovisade siff­

rorna. Medan betänkandet anger en höjning av den på konsumtionen beräk­

nade tullnivån med 0,2 enheter, utvisar de nya beräkningarna en sänkning

med 0,6 enheter. Betraktar man importincidensen finner man, i stället för

den i betänkandet redovisade höjningen med 3,0 enheter, en höjning med en­

dast 1,6 enheter.

Tulltaxerevisionen bör emellertid i enlighet med den uppfattning, åt vil­

ken jag inledningsvis givit uttryck, betraktas jämväl som en förberedelse

till det planerade nordiska samarbetet. Det är med hänsyn till detta samar­

bete angeläget, att man vid utarbetandet av den svenska tulltaxan beaktar det

framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa, så att icke en komman­

de behandling av detta försvåras. Nämnda förslag är att anse som ett för­

handlingsresultat, och det synes önskvärt att man redan nu eftersträvar att

för vårt lands vidkommande genomföra de föreslagna nordiska tullsatserna.

Dessa överensstämmer enligt vad som tidigare anförts på de flesta punkter

med tulltaxekommitténs förslag. I den mån skiljaktigheter föreligger, över­

ensstämmer det nordiska förslaget i några fall med i kommittén framförda

reservationer, eller också kan det i andra fall sägas inta en förmedlande

243

ståndpunkt mellan majoriteten och reservanterna. Det har i sådana fall synts

mig naturligt, att det nordiska förslaget i regel blir utslagsgivande. Här­

igenom kommer den nya svenska tulltaxan redan från början att i ännu

högre grad än kommittéförslaget överensstämma med det nordiska förslaget.

I fråga om de varuslag, där den föreslagna nordiska tullsatsen inte ansetts

lämpligen kunna användas i en nationell svensk tulltaxa, har jag funnit

angeläget att inte företa sådan ändring i förhållande till den nuvarande

tullsatsen, att den svenska tullsatsen avlägsnar sig från nivån i det nor­

diska förslaget. Även i så måtto vill jag sålunda förorda, att den blivande

svenska tulltaxan närmas till den nordiska ståndpunkten.

I enlighet med det anförda har det av mig framlagda taxeförslaget utarbe­

tats på grundval av tulltaxekommitténs förslag jämte därvid fogade reserva­

tioner samt med beaktande på sätt nyss angivits av föreliggande förslag till

nordisk tulltaxa. Enligt förslaget skulle den på konsumtionen beräknade

tullnivån för industriprodukter i allmänhet komma att uppgå till 10,0 %,

innebärande en sänkning med 1,0 enheter i jämförelse med 1954 års nivå;

importincidensen beräknas komma att uppgå till 10,5 %, innebärande en

höjning med 1,3 enheter (beräkningarna utförda på basis av 1954 års sta­

tistik). Förslaget ligger i vad avser tullnivåns höjd mellan kommitténs

och huvudreservanternas förslag. Framhållas må att de föreslagna höj­

ningarna i förhållande till 1954 års tullsatser redan blivit i huvudsak ge­

nomförda på mycket väsentliga områden genom 1955 års beslut om sär­

skild tullavgift för textilvaror m. fl. produkter. Förslagets inverkan på

den nuvarande prisnivån kan med hänsyn bl. a. till detta förhållande be­

dömas såsom mycket obetydlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

244

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

IV. SÄRSKILDA FRÅGOR

Tulltaxeförordningen

Tulltaxan är enligt bestämmelsernas nuvarande utformning en bilaga till

tulltaxeförordningen, vars i 1 § meddelade huvudstadgande innebär att till

riket införda varor skall beläggas med tull enligt tulltaxan. Härutöver inne­

håller tulltaxeförordningen dels vissa stadganden av mera omedelbar be­

tydelse för tillämpningen av taxan, t. ex. regler angående beräkningen av

varors tullpliktiga vikt och värde, dels ock vissa bestämmelser som kan sä­

gas utgöra undantag från den i 1 § intagna huvudregeln. Såsom förut nämnts

har tulltaxekommittén verkställt en översyn även av tulltaxeförordningen.

Vissa frågor har sålunda tagits upp i betänkandet angående tulltaxan, och

förordningen i övrigt har behandlats i ett särskilt betänkande; vid sistnämn­

da betänkande har fogats förslag till ändrad lydelse av förordningen i dess

helhet.

Enligt min mening bör den nya tulltaxan med hänsyn bl. a. till dess av

Bryssel-konventionen beroende utformning lämpligen utfärdas som en sär­

skild författning; förslag till härav betingad ändring av 1 § tulltaxeförord­

ningen har utarbetats inom finansdepartementet.

Härutöver bör i samband med införandet av den nya taxan vissa andra

ändringar vidtagas i nämnda förordning. Förslag härtill har jag för avsikt

att framlägga i annat sammanhang. Emellertid vill jag redan nu nämna att

jag med hänsyn till pågående utredningar med syfte att åvägabringa en uni­

formering av de nordiska ländernas lagstiftning på ifrågavarande område

funnit mig icke böra för närvarande upptaga tulltaxekommitténs förslag i

dess helhet till prövning. Det förslag jag avser att framlägga gäller huvud­

sakligen frågor, som berörts av tulltaxekommittén i dess betänkande angå­

ende tulltaxan, d. v. s. frågor av mera omedelbar betydelse för tillämpning­

en av denna. Förslaget kommer bl. a. att avse vissa ändringar av reglerna för

beräkning av tullvikt och tullvärde samt vissa bestämmelser som skär ige­

nom klassificeringen enligt nomenklaturen och därför icke kunnat anknytas

till bestämda rubriker i tulltaxan. Tullfrihet avses sålunda bli stadgad för

följande varuslag, nämligen läkemedel, varor för tillverkning av läkemedel,

varor med viss användning inom gummiindustri eller mineraloljetillverk-

ning, garn för tillverkning av fisknät samt viss flygmateriel. Vidare avses

en bestämmelse bli införd angående särskild tullsats för sammansättnings-

delar för bilindustrin.

Varuslag som icke tillverkas inom landet

Kommittén har föreslagit införande av en anordning, varigenom tullfri­

het skulle kunna medgivas för vara av visst slag, som icke är föremål för

245

väsentlig produktion inom landet, även om vara av sådant slag enligt taxan

är tullbelagd. Enligt kommitténs förslag skulle i tulltaxeförordningen in­

tagas en bestämmelse om befogenhet för Kungl. Maj :t att meddela förord­

nande härom.

Nordiska utskottet har tänkt sig en liknande anordning beträffande varu­

slag som icke är föremål för väsentlig produktion i de nordiska länderna.

Utskottet har emellertid framhållit att de administrativa svårigheter, som

är förenade redan med tillämpning av en sådan anordning i ett enda land,

blir ännu större om bestämmelsen skall praktiseras av flera länder i gemen­

skap, och utskottet har därför föreslagit att den begränsas till kemikalier

och icke elektriska maskiner (kap. 28, 29 och 84 i tulltaxan). Enligt utskot­

tets förslag skulle tullfrihet kunna medgivas endast efter hemställan av det

ministerråd, som förutsättes upprättat i samband med bildandet av en ge­

mensam marknad.

Tydligt är att ett genomförande av den nordiska marknaden kommer att

materiellt påverka såväl omfattningen som innebörden av ett sådant be­

myndigande för Kungl. Maj :t som tulltaxekommittén föreslagit. Med hän­

syn till angelägenheten av att icke föregripa behandlingen av det nordiska

förslaget är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga kommitténs

förslag till prövning.

Inrättande av en tullberedning

I ett vid tulltaxekommitténs betänkande fogat särskilt yttrande föreslår

ledamoten Boo upprättandet av en permanent tullberedning, som skulle va­

ra ett utredande och förslagsställande organ med initiativrätt i tullfrågor.

Som exempel på dylika frågor nämnes avtrappning av höga tullar, avveck­

ling av uppfostringstullar samt eljest ifrågasatta ändringar av tullskyddet.

Beredningen skulle enligt förslagsställaren inordnas i kommerskollegium

eller uppdragas åt en särskild nämnd, sammansatt av representanter för

berörda myndigheter och näringslivet, varvid konsumentsidan kunde före­

trädas av de fackliga organisationerna.

I remissyttrandena har olika meningar kommit till uttryck i denna fråga;

bland de remissinstanser som ställt sig positiva till tanken märkes Lands­

organisationen, som enligt vad förut anförts bl. a. föreslagit uppgörande av

en plan för successiv utjämning av tullskyddet och därvid tänkt sig, att tull­

beredningen skulle övervaka planens genomförande.

Frågor av nu berörda slag måste, vid ett realiserande av planerna på en

nordisk marknad, uppenbarligen bli föremål för gemensam handläggning.

Hur en sådan handläggning kan komma att ske blir beroende av hur sam­

arbetet i övrigt organiseras, vilket det ännu är för tidigt att bilda sig nå­

gon bestämd uppfattning om. Även om härjämte en viss behandling av frå­

gorna på det nationella planet blir erforderlig, är det tydligt att omfatt­

ningen av och formerna för detta arbete i hög grad påverkas av det nordiska

samarbetets organisation. Enligt min uppfattning är det därför icke möj­

ligt att nu taga ställning till här ifrågavarande spörsmål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxan och jordbruksregleringen

Nuvarande system för prissättningen på jordbruksprodukter innebär att

gränsskyddet för egentliga jordbruksprodukter i princip effektueras genom

särskilda importavgifter. I samband med införandet år 1956 av detta system

avskaffades tidigare utgående tullar för sådana produkter. Det nu framlagda

tulltaxeförslaget innebär icke någon ändring i detta hänseende. Emellertid

bär det befunnits önskvärt att i samband med övergången till en ny nomen­

klatur på ett par punkter vidtaga smärre jämkningar av närmast teknisk

natur i fråga om avgränsningen av det område som faller inom avgiftssyste­

met. Chefen för jordbruksdepartementet har enligt vad jag inhämtat för av­

sikt att framlägga vissa förslag i detta hänseende, vilka förslag beaktats vid

utformningen av det nu framlagda tulltaxeförslaget. I fråga om varuslag som

icke faller under importavgiftssystemet för jordbruksprodukter men till­

verkas av avgiftsbelagda produkter har jag vid framläggande av förslag till

tullsatser beaktat de avgifter av olika slag som för närvarande åvilar de an­

vända råvarorna.

Tullarnas samband med annan indirekt beskattning

Indirekt beskattning kan utformas så att de särskilda slagen av skatter

uttages för de importerade såväl som de inhemska varorna. Ibland kan det

emellertid vara praktiskt att låta de särskilda skattebestämmelserna gälla

enbart för varor av inhemsk produktion och ge beskattningen av importe­

rade varor formen av tull (i förekommande fall genom höjning av den eljest

utgående tullen). Avser en sådan kompenserande tull att motsvara skatt

på den färdiga varan, bör den givetvis utgå med samma belopp som skatten.

Emellertid kan det ibland förekomma att icke den färdiga varan som sådan

men väl en beståndsdel i denna är belagd med skatt; i dylikt fall bör en

kompenserande tull avpassas med vederbörlig hänsyn till mängden av ifråga­

varande beståndsdel.

I nuvarande taxa förekommer tullar med uppgift helt eller delvis att

kompensera skatter på den färdiga varan i fråga om läskedrycker och malt­

drycker. Några fall då tullsatserna särskilt avpassats med hänsyn till skatter

på ingående beståndsdelar förekommer däremot icke för närvarande.

Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållande av den nuvarande anord­

ningen i fråga om tullen på läskedrycker och maltdrycker. Vidare har kom­

mittén framlagt förslag till särskild utformning av tullen på vissa sprit-

haltiga produkter med beaktande av skatten på sprit för tekniskt ändamål.

Mot kommitténs uppfattning i dessa frågor har jag i princip ingen erinran.

Emellertid vill jag framhålla att jag har för avsikt att inom kort framlägga

förslag till höjd indirekt beskattning. Jag avser sålunda bl. a. att föreslå

dels viss höjning av nuvarande skatter på läskedrycker och maltdrycker,

dels utvidgning av maltdrvcksbeskattningen till att avse jämväl lagrat lättöl,

dels ock införande av skatt på socker. Vid utformningen av tull taxeförslaget

har hänsyn tagits till verkningarna av en sålunda förhöjd beskattning i fråga

om tullsatserna för läskedrycker och maltdrycker ävensom olika varor inne­

hållande socker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

247

Tulltaxan och GATT

De nuvarande tullsatserna är som bekant i stor utsträckning bundna i

GATT. Bindning av specifika tullar har i allmänhet gjorts med förbehåll

för övergång till en värdetull av i varje särskilt fall angiven storlek. På

grund härav har i allmänhet förelegat en viss rörelsefrihet i fråga om höj­

ning av tullarna, och jag har i regel icke funnit det påkallat att föreslå

högre tull än GATT-bindningarna medger. Däremot ligger de föreslagna

tullsatserna ej sällan under GATT-nivån. I ett fåtal fall innebär emellertid

förslaget överskridande av föreliggande bindningar. Dessa tullsatser kan

icke sättas i kraft förrän ändring i GATT-avtalet åvägabragts enligt därför

gällande regler. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma när

härför erforderliga åtgärder bör vidtagas. Kungl. Maj :t bör därför utverka

bemyndigande att tills vidare förordna om de avvikelser från tulltaxan som

befinnes påkallade med hänsyn till i GATT gjorda åtaganden. I tulltaxeför­

slaget har intagits en bestämmelse med dylikt bemyndigande. Det torde få

anses ligga i sakens natur att ifrågavarande avvikelser på grund av över­

gång till ny nomenklatur av praktiska skäl icke alltid kan ges exakt samma

omfattning som den formellt föreliggande bindningen. Beträffande rubriker

där tullbindningar av praktisk betydelse i här berörda hänseende föreligger

anmärkes detta förhållande i den följande detaljmotiveringen.

Tulltaxans ikraftträdande

För genomförande i praktiken av en tekniskt så genomgripande reform

som övergång till en ny tulltaxa kräves ett omfattande arbete. Nämnas bör

sålunda att kommerskollegium och generaltullstyrelsen erhållit i uppdrag

att utarbeta den som komplement till taxan erforderliga handelsstatistiska

varuförteckningen, ett arbete som bedrivits i nära anslutning till det nor­

diska utredningsarbetet men icke kan slutföras förrän statsmakternas be­

slut om den nya taxan föreligger. För användning vid det praktiska tull­

behandlingsarbetet har generaltullstyrelsen att föranstalta om utgivning av

den i annat sammanhang berörda s. k. arbetstaxan, vilken utgör en samman­

ställning av tulltaxan och nyssnämnda statistiska varuförteckning, inne­

fattande därjämte systematiskt ordnade uppgifter ur eller hänvisningar till

andra import- och exportförfattningar. Liksom hittills fordras därjämte

utförliga anvisningar rörande tulltaxans och den statistiska varuförteck-

ningens tillämpning. Vidare måste för den tulltaxerande personalen anord­

nas särskild utbildning i tillämpningen av den nya taxan. Jag vill nämna

att här ifrågavarande, på generaltullstyrelsen ankommande uppgifter be­

räknas medföra en ökad belastning på tullverkets omkostnadsanslag för

budgetåret 1958/59 med i runt tal 250 000 kronor, varav 200 000 kronor för

publikationstryck och 50 000 kronor under övriga utgifter (utbildning i tull-

tjänsten).

Även om de åtgärder som nu berörts i större eller mindre utsträckning

redan förberetts, är det med hänsyn till återstående arbetsuppgifter öppen-

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

bart att den nya tulltaxan icke kan träda i kraft alltför kort tid efter det

beslut i ärendet blivit fattat. Någon större risk för en forcerad import av så­

dana varor, som blir underkastade högre tull enligt den nya taxan, torde

icke föreligga, då tullhöjningarna i regel är av begränsad räckvidd. Jag vill

i detta sammanhang erinra om att de viktigaste höjningarna i jämförelse

med tidigare gällande tullsatser redan blivit genomförda i och med 1955

års beslut om särskild tullavgift för textilvaror m. m. Härtill kommer att

det med hänsyn till handelsstatistiken, vilken baserar sig på tulltaxans

varuspecifikation, skulle vara förenat med betydande olägenheter att över­

gå till en ny nomenklatur vid annan tidpunkt än ett årsskifte. Av nu an­

förda skäl förordar jag att den nya tulltaxan sättes i kraft den 1 januari 1959.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

249

Y. DETALJMOTIVERING1

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Nuvarande tullförhållanden

Efter införande av gällande prisregleringssystem på jordbruksområdet,

i samband varmed tidigare utgående tullar för hästar, nötkreatur, får och

svin avskaffades, är av hit hänförliga djur endast vissa pälsdjur belagda

med tull (15 % av värdet).

Tulltaxekommittén

Kommittén erinrar om att tullen på pälsdjur tillkommit för att hindra ett

kringgående av tullen på motsvarande pälsverk; under hänvisning till sitt

förslag att borttaga tullen på oberedda pälsverk (nr 43.01) föreslår kommit­

tén att även tullen på pälsdjuren avskaffas.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Med biträdande av kommitténs förslag, som icke föranlett någon erinran

från remissinstansernas sida, har jag funnit tullfrihet böra stadgas för

hela detta kapitel.

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår för närvarande med 4 kronor per kg för gåslever samt med 7 öre

per kg för vissa andra slag av kött och ätbara djurdelar; de varuslag som är

av någon egentlig betydelse för den inhemska produktionen, nämligen pro­

dukter av får, häst, nötkreatur och svin samt fjäderfä (med undantag av

gåslever), faller under det år 1956 genomförda importavgiftssystemet och är

fria från tull.

1 Avvikelser från den av tulltaxekommittén använda terminologin, sammanhängande med verk­

ställd överarbetning av Brysselnomenklaturen, har i allmänhet icke ansetts kräva särskild mo­

tivering. När i det följande uttalas anslutning till kommitténs förslag under skilda rubriker,

sker detta med reservation för eventuella avvikelser av ifrågavarande slag.

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén utgår från att alla varor för vilka gränsskydd erfordras in-

begripes under ovannämnda avgiftssystem och har i enlighet därmed före­

slagit tullfrihet för samtliga till detta kapitel hänförliga produkter.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithö­

rande varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, mot vilket någon erinran icke

framställts från remissinstansernas sida.

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hithörande produkter är f. n. tullfria, men tull utgår efter olika

vikttullsatser för spillånga, skarpsill och sardeller, fiskrom samt ostron;

vissa slag av skarpsill och fiskrom ävensom ostron för odlingsändamål är

dock tullfria. Framhållas må att vissa slag av fisk är belagda med särskild

införselavgift.

Tulltaxekommittén

Kommittén har efter samråd med 1954 års fiskeriutredning föreslagit att

i avvaktan på resultatet av utredningens arbete någon egentlig ändring icke

vidtages i tullförhållandena på detta område. Beträffande vissa varor av

underordnad betydelse har kommittén dock av praktiska skäl ansett en jämk­

ning av tulltaxan böra ske i vissa hänseenden.

Yttranden

Kommitténs förslag har icke föranlett någon erinran från remissinstan­

sernas sida annat än i fråga om avgränsningen av tullfriheten för skarpsill

(varmed kommittén likställt sardeller) samt fiskrom. Generaltullstyrelsen

framhåller att tullfriheten f. n. är beroende av att varorna införes i tunnor,

under det att kommittén föreslagit såsom villkor för tullfriheten att varorna

skall vara avsedda att användas för tillverkning av konserver. Ehuru för­

slaget icke åsyftar någon saklig ändring, synes en sådan likväl i vissa fall

kunna inträda. Styrelsen ifrågasätter därför huruvida man icke, i avvaktan

på resultatet av fiskeriutredningens arbete, bör bibehålla nuvarande bestäm­

melse, dock lämpligen med den moderniseringen, att i stället för »tunnor»

angives »förpackningar med en nettovikt av minst 45 kilogram». — Sta­

tens jordbruksnämnd instämmer i vad tullstyrelsen anfört men föreslår att

nuvarande varubeskrivning bibehålies tills vidare. — Kommerskollegium har

anfört liknande synpunkter samt framfört ett förslag från importörhåll att

tull skulle utgå endast för förpackningar under 10 kg netto.

251

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Beträffande avgränsningen av tullfriheten för skarpsill och sardeller samt

fiskrom delar jag i och för sig den uppfattning som kommit till uttryck i

remissyttrandena. Enligt inhämtade upplysningar har emellertid dessa pro­

dukter, när de inkommer i sådana förpackningar att tull bör utgå, i prakti­

ken alltid undergått sådan beredning att de blir hänförliga till nr 16.04. Jag

finner det därför icke nödvändigt att under förevarande kapitel upptaga

några tullbelagda underrubriker för nämnda varuslag.

För ostron utgår tullen f. n. med 1 krona per kg, beräknat efter bruttovik­

ten, och tulltaxekommittén har upptagit denna tullsats oförändrad. Varu­

slaget i fråga är det enda för vilket kommittén föreslagit tull efter nämnda

beräkningsgrund. Vissa internationella överenskommelser gör det emellertid

önskvärt att undvika förtullning efter bruttovikten. Med hänsyn därtill fö­

reslår jag att tullen beräknas efter nettovikten och att tullsatsen därvid för

bibehållande av en i stort sett oförändrad tullnivå bestämmes till 1 kr. 20

öre per kg.

I övrigt ger tulltaxekommitténs förslag beträffande detta kapitel icke an­

ledning till någon erinran från min sida.

Kungi. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

04.01—04.05. Mjölk och mejeriprodukter; ägg

Nuvarande tullförhållanden

Frånsett ägg av andra djur än fjäderfä faller samtliga hithörande produk­

ter under gällande importavgiftssystem på jordbruksområdet och är följ­

aktligen fria från tull; nämnda slag av ägg är belagda med den tidigare för

alla slag av ägg utgående tullen av 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit tullfrihet vid samtliga rubriker; kommittén har

därvid utgått från att dessa i sin helhet skulle komma att falla under import­

avgiftssystemet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Enar import av ägg av andra djur än fjäderfä torde sakna praktisk bety­

delse, finner jag den omständigheten att dylika ägg undantagits från import-

avgiftssystemet icke påkalla någon ändring av kommitténs lörslag.

252

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

04.06. Naturlig honung

Nuvarande tullförhållanden

Honung är enligt gällande taxa belagd med en tull av 23,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 30 öre per kg och anför till stöd härför

följande.

Tydligt är att en hög tull på denna vara ökar prisnivån och minskar kon­

sumtionen, varigenom åtgärdens syfte att vidmakthålla en biodling av stör­

re omfattning skulle direkt motverkas. I den mån ekonomiskt bistånd kan

behövas åt biodlingen för att säkerställa att denna får så stor omfattning

som erfordras med hänsyn till frukt- och fröproduktionen synes det natur­

ligt att frukt- och fröodlarna i första hand får bära kostnaden härför. Vad

nu sagts bör självfallet icke hindra att honungsproduktionen som sådan

lämnas visst stöd i form av tull. Enligt kommitténs uppfattning finnes emel­

lertid icke anledning att sätta denna på en i jämförelse med andra varuom­

råden särskilt hög nivå.

Mot kommitténs förslag har ledamöterna Gustafsson och Westerlind re­

serverat sig och påyrkat en tullsats av 25 öre per kg under framhållande

bl. a. av att import av honung under normala förhållanden endast förekom­

mit i små kvantiteter för vissa särskilda ändamål.

Yttranden

Statens jordbruksnämnd framhåller att varan belastas med importavgift på

socker till ett 6 öre högre belopp än kommittén räknat med och att den före­

slagna tullen därför bör höjas med i vart fall motsvarande belopp. Sveriges

lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk anför liknande syn­

punkter men anser att det genom en dylik uppjustering uppkommande

skyddet är långt ifrån tillräckligt för att bereda den inhemska produktionen

det erforderliga gränsskyddet; detta bör enligt förbundens uppfattning höjas

till den av biodlarna föreslagna nivån (53,5 öre per kg), vilket innebär en

avsevärd nedprutning av odlarnas ursprungliga önskemål.

Sveriges grossistförbund anser att något behov av ökat skydd för den in­

hemska produktionen icke föreligger.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithörande

varuslag.

Departementschefen

Avsättningsmöjligheterna för den svenska honungen torde, på grund av

varans kvalitet och väl inarbetade ställning på marknaden, endast i relativt

liten utsträckning vara beroende av tullskyddet. Mindre variationer i av-

giftsbelastningen på det för produktionen använda sockret synes därför icke

behöva tillmätas någon avgörande betydelse vid fastställande av honungs-

tullen. Vid bifall till det förslag om höjd indirekt beskattning, som jag avser

253

att inom kort framlägga, skulle emellertid socker, förutom med importav­

gift, bli belagt med särskild skatt av 20 öre per kg. Med hänsyn till den så­

lunda avsevärt ökade belastningen förordar jag att tullen på honung bestäm­

mes till 50 öre per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Hithörande varuslag är med undantag för tagel samt fjäder och dun, vil­

ka behandlas i det följande, i allmänhet fria från tull och har i enlighet med

tulltaxekommitténs och nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag

upptagits med tullfrihet även i departementsförslaget.

05.03. Tagel

Nuvarande tullförhållanden

Råtagel är f. n. tullfritt medan för annat tagel tull utgår med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 5 % av värdet för berett tagel. Enligt

kommitténs uppfattning torde tullsatsen vara av relativt underordnad bety­

delse för branschen, bland annat med hänsyn till att varan huvudsakligen

torde användas som halvfabrikat i egen tillverkning. Kommittén har i be­

traktande jämväl av den inhemska produktionens dominerande ställning icke

ansett en höjning till normaltullsatsen (ca 7 %) påkallad.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen har framhållit, att vissa

företag är helt beroende av att kunna avsätta sin produktion till andra in­

hemska företag. En tull av 5 % lär icke kunna verka dämpande på den trend

till ökning av importen, som rått under senare år. Med hänsyn till den

allt mera ökade utländska konkurrensen vidhåller föreningen ett hos kom­

mittén framställt yrkande på en tull av 10 % och säger sig under inga för­

hållanden kunna acceptera en tull under normaltullsatsen 7 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad omfattar bl. a. hithörande varuslag, och

utskottet föreslår att berett tagel upptages med tullfrihet i den gemensamma

tulltaxan; från svensk sida har förbehåll gjorts för en övergångstid av 5 år

för tullens avveckling.

Departementschefen

I avvaktan på prövning av förslaget om en gemensam marknad finner jag

det lämpligast att icke nu vidtaga någon ändring av tullen på berett tagel

och föreslår därför att tullen bibehålies vid 20 öre per kg.

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

05.07. Fjäder och dun

Nuvarande tullförhållanden

Av hit hänförliga varuslag är vanlig orensad och osorterad fjäder f. n.

tullfri; rensad eller sorterad fjäder belägges om den utgöres av dun med

tull av 75 öre per kg och eljest med 20 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Enligt kommitténs förslag skulle tullfrihet åtnjutas för orensad och osor­

terad fjäder och dun för stoppning och tullen fastställas till 8 % av värdet

för övriga varuslag. I fråga om rensad eller sorterad vara visar visserligen

normaltullsatsen ganska betydande variationer, men kommittén har i likhet

med industrin funnit det av praktiska skäl angeläget att tillämpa en enhetlig

tull. Enligt kommitténs uppfattning är emellertid en höjning till den genom­

snittliga normaltullnivån (ca 9 %) icke motiverad.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen framhåller att närmare

2/3 av konsumtionen av bearbetad fjäder och dun härrör från import, trots

att de svenska fabrikernas kapacitet torde vara tillräcklig att tillgodose hela

det svenska behovet. Föreningen anser att de utländska fjäderrenserierna i

allmänhet icke uppställer samma hygieniska krav på den färdiga varan som

är fallet inom svenska företag och att det för konsumenterna av fjäder och

dun torde vara av intresse att råvaran i största möjliga utsträckning förädlas

inom landet. Med hänsyn till den synnerligen hårda konkurrensen anser

föreningen sig icke kunna acceptera en tull av allenast 8 % utan hemställer

att tullen för bearbetad fjäder och dun under inga förhållanden sättes un­

der 10 %.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hithörande varuslag omfattas av den föreslagna gemensamma marknaden

och upptages med tullfrihet i den gemensamma tulltaxan; från svensk sida

har gjorts enahanda förbehåll som förut redovisats beträffande tagel.

Departementschefen

Liksom beträffande tagel finner jag lämpligast att i avvaktan på pröv­

ningen av nordiska ekonomiska utskottets förslag bibehålla nuvarande tull­

satser

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

255

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Allmänna synpunkter beträffande blommor, köksväxter,

frukt m. m.

(kap. 6—8)

Tullförhållanden

Tullskyddets utveckling för olika grupper av här ifrågavarande produkter

belyses av följande ur tulltaxekommitténs betänkande hämtade uppgifter

om tullskyddets storlek i procent av de importerade varornas värde (import-

incidensen); tabellen har kompletterats med senare års uppgifter.

Tabell 4. Importincidenser för olika varugrupper

År

Avskurna

blommor

Levande

växter

Köksväxter

och rötter1

Frukter

och bär2

Medeltal

All tullbe­

lagd import

1930..................

30,4

3,8

23,3

18,3

17,9

16,0

1931..................

43,1

3,8

24,1

21,2

20,7

18,2

1932..................

62,5

9,0

30,2

31,5

30,3

19,1

1933..................

53,5

16,5

32,2

34,7

32,9

19,2

1934..................

32,5

16,2

30,7

31,9

30,2

18,8

1935..................

34,4

15,4

28,3

20,0

21,1

18,6

1936..................

36,0

14,5

35,9

16,6

19,1

18,4

1937..................

39,5

14,1

37,3

23,3

24,8

17,3

1938..................

40,4

13,7

31,1

25,4

25,9

17,5

1951..................

31,1

5,8

19,0

6,7

11,2

8,0

1952..................

32,2

4,9

19,8

7,8

11,8

10,2

8,0

1953..................

31,2

4,2

15,0

7,2

8,2

1954..................

28,9

3,9

18,5

5,5

10,2

8,9

1955..................

29,0

3,5

18,8

8,2

12,4

8,8

1956..................

24,1

3,2

16,9

7,0

10,7

9,5

Skyddsperiod3

8,0

1952..................

45,2

4,9

26,4

19,8

21,8

1953..................

47,6

4,2

20,6

18,2

19,0

8,2

1954..................

41,3

3,9

24,9

16,8

19,4

8,9

1955..................

38,3

3,5

24,1

21,9

18,2

19,9

8,8

1956..................

32,9

3,2

18,5

18,4

9,5

1 Omfattar även tomatpuré (nr 20.02).

2 Omfattar icke apelsiner, citroner och bananer.

8 Tid av året, då högsta tullsats gäller för resp. produkter (siffrorna för all tullbelagd import

avser hela året).

Importincidensen är såsom i andra sammanhang anförts icke något till­

förlitligt mått på tullnivån men torde dock kunna användas för här ifråga­

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

varande ändamål. Siffrorna efter kriget visar mycket stark nedgång jäm­

fört med förkrigssiffrorna, sammanhängande dels med penningvärdeför­

ändringen, dels med de i GATT-förhandlingarna vidtagna direkta nedsätt-

ningarna. Dessa nedsättningar avser emellertid nästan helt icke-skydds-

tid, varför helårssiffrorna knappast ger någon riktig uppfattning om den

effektiva tullnivån. För senare år möjliggör emellertid statistiken angivan­

de av särskilda siffror för skyddstiden. Av dessa siffror finner man att

det egentliga tullskyddet för ifrågavarande produkter fortfarande är högt

och synes ligga ungefär i jämnhöjd med helårssiffrorna för åren 1930—

1931. Vid jämförelse med siffrorna för all fullbelagd import framgår att

trädgårdsnäringens tullskydd under skyddsperioden ligger på en helt an­

nan nivå än genomsnittet för den svenska produktionen och icke på samma

sätt reducerats under de gångna decennierna (även det egentliga jordbruks­

området har erhållit högre skydd än produktionen i allmänhet, men detta

skydd har lämnats i annan form än genom tullar).

Tulltaxekommittén

Beträffande tulltaxekommitténs principiella inställning till tullförhållan­

dena på förevarande område torde få hänvisas till den utförliga argumente­

ring som lämnas på s. 42—48 i kommitténs betänkande. Här må endast

som en sammanfattning av kommitténs ståndpunkt framhållas följande.

Kommittén anser icke skäl föreligga att i vårt land upprätthålla en träd­

gårdsnäring av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförut-

sättningarna ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i princip icke an­

ser det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd som till

sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk pro­

duktion i allmänhet. Detta betyder emellertid icke att man vid tullskyddets

utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på detta

område. Sålunda får principen om tullfrihet eller lägre tull under perioder

då inhemska produkter icke saluföres anses allmänt accepterad. Kommit­

tén framhåller dock att denna omständighet icke har någon inverkan på

det tullskydd produktionen åtnjuter och således icke kan påverka be­

dömandet av tullskyddets storlek under resten av året. Beträffande tull­

skyddets höjd under den tid av året då inhemska produkter saluföres anser

kommittén emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till de speciella

förhållandena inom trädgårdsnäringen sättes något högre för trädgårds-

produkter än för industriprodukter. Kommittén har därför kommit till den

uppfattningen att tullskyddet i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå.

Kommittén har övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under

olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad, närmast i den formen

att tullen sättes högre under den första delen av skyddstiden än under den

återstående delen, men kommit till den uppfattningen att någon differen­

tiering av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet icke

bör vidtagas. Beträffande tullarnas art framhåller kommittén att vikttullar

när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga är bättre ägnade än

257

värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt låga

utbud och föreslår följaktligen att vikttull bibehålies på detta område.

Ledamoten Hansson har i reservation givit uttryck åt en mera skydds-

vänlig uppfattning och särskilt uttalat sig för en höjning av tullsatserna

för köksväxter under första delen av skyddstiden; beträffande reservatio­

nens närmare innehåll torde få hänvisas till kommitténs betänkande s.

48—51.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Avgivna yttranden innehåller i huvudsak samma synpunkter som från

lantbruksstyrelsens samt producenternas och handelns sida framförts till

tulltaxekommittén och av denna utförligt redovisats i betänkandet (s. 34

—42). Med hänsyn därtill och då de olika varuslagen närmare behandlas

i det följande, torde jag här i stort sett kunna begränsa mig till att kortfat­

tat angiva respektive remissinstansers ståndpunkt.

Lantbruksstijrelsen anser att tulltaxekommittén icke tagit tillbörlig hän­

syn till de speciella förhållanden inom trädgårdsnäringen, vilka orsakar alt

importen i vissa fall får en ofta rent ödesdiger inverkan för den inhemska

produktionen. Enligt styrelsens uppfattning kan det icke vara ett allmänt

intresse, att marknaden tid efter annan blir överfylld av importvaror, som

till följd av dålig hållbarhet måste slumpas bort genom gatuhandel eller

kasseras, under det att samtidigt den inhemska varan blir osåld eller kan säl­

jas blott till mycket låga priser. Enbart tullar kan icke helt förhindra dylik

import, men ett förbättrat tullskydd kan dock verka återhållande på impor­

ten och bidraga till att skapa sundare konkurrensförhållanden mellan import

och inhemsk produktion. Beträffande frågan om differentiering av tullskyd­

det under skyddsperioderna anför styrelsen att, om tullen sättes något högre

under primörtiden för svenska produkter, detta antagligen skulle medföra

eu viss försening av den prissänkning som normalt inträder. Denna mindre

prishöjning i början av säsongen skulle emellertid verksamt bidraga till att

trygga en fortsatt svensk produktion, som senare under huvudsäsongen

kan tillgodose konsumenterna med färska varor till billiga priser. Enligt

styrelsens uppfattning är del av största betydelse att odlingssäsongen kan

utsträckas så att inom näringen verksamma personer har sysselsättning året

runt och att det samlade driftsresultatet ger odlaren en skälig försörjning.

I detta sammanhang framhålles att man vid bedömandet av växthusodling­

ens vara eller icke vara i vårt land icke heller kan bortse från dess betydelse

ur beredskapssynpunkt. Styrelsen finner därför skäl föreligga att genom­

föra en säsongmässig omfördelning av tullskyddet enligt de principer sty­

relsen angivit i skrivelse till tulltaxekommittén.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk påyrkar

för trädgårdsprodukter i fältmässiga odlingar ett importskydd, som är lik­

värdigt med skyddet för de egentliga jordbruksprodukterna, varvid dock

bör beaktas de synpunkter, som för enskilda varuslag kan motivera avvi­

kelser uppåt eller nedåt från det genomsnittliga skyddet. Enligt förbundens

17 llilumij till riksdagens protokoll 195S. 1 samt. Nr 90

258

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

uppfattning bär kommittén i sitt förslag till tullsatser för ifrågavarande

produkter icke tillbörligt beaktat de i 1947 års riksdagsbeslut angående rikt­

linjerna för den framtida jordbrukspolitiken lämnade anvisningarna för

ofullständiga jordbruk att öka avkastningen och därmed uppnå en förbätt­

ring av brukarens ställning, bl. a. genom övergång till specialodlingar. Vad

beträffar frukt konstaterar förbunden att produktionsbetingelserna i fråga

om vissa fruktslag är gynnsammare i vissa sydligare länder. Detta får emel­

lertid icke innebära, att vårt land skall avstå från att framställa frukt i den

omfattning, de allmänna förutsättningarna medger. Vid den tid under året,

då den svenska frukten marknadsföres, utövar utländsk frukt en stark press

på priset. Förbunden anser det vara nödvändigt, att den svenska frukten

under denna tid beredes ett icke obetydligt lullskydd, så alt den får företräde

på den svenska marknaden. Enligt förbundens mening bör vidare tullskyd­

det liksom hittills vid behov kompletteras med kvantitativ reglering av im­

porten.

Sveriges hnndels trädgårdsmästare förbund uttalar med instämmande av

Svenska plantskolornas riksförbund och Riksförbundet Sveriges trädgårds­

folk att trädgårdsodlarna med besvikelse tagit del av tulltaxekommitténs

förslag till i stort sett oförändrade eller i vissa fall rent av sänkta tullar på

trädgårdsprodukterna. Förbundet erinrar om den försvagning av tullskyd­

det genom penningvärdeförsämringen, som skett sedan de nuvarande tul­

larna i sina huvuddrag fastställdes i början av 1930-talet. Förhållandena på

trädgårdsområdet kan inte direkt jämföras med vad som gäller för indu­

strin — man medger att kommittén i viss utsträckning beaktat detta men

enligt förbundets mening bär detta icke skett i tillräcklig grad — utan jäm­

förelser med förhållandena på jordbruksområdet är mera relevanta. För­

bundet kommer i detta sammanhang in på frågan om beredskapsmässiga

motiv för tullar och anser att kommittén klart undervärderat t. ex. växt­

husproduktionens stora beredskapsvärde. Vidare erinras om det rationali-

seringsarbete som pågår i olika hänseenden och framhålles att härför erfor­

derliga investeringar försvåras om rimliga önskemål från näringens sida

beträffande gränsskyddet avvisas. Beträffande det från näringens sida

framförda önskemålet om eu förhöjd tull i början av säsongen anser man

detta vara det viktigaste medlet för att den inhemska odlingen skall kunna

fullgöra sin prisskyddstjänst. Endast därigenom anses det möjligt att uppe­

hålla en tillräckligt omfattande odling inom landet av tidiga produkter och

att göra det möjligt att under den totala ulbudsperioden kunna erbjuda

importvarorna den mest effektiva priskonkurrensen. Man påpekar vidare i

remissvaret det ständiga hot som trädgårdsnäringen utsättes för i form av

de tillfälliga, stora utbud på den svenska marknaden, som ofta återkom­

mande produktionsöverskott i exportländerna ger upphov till. Avslutningsvis

uttalar förbundet att det i övrigt ansluter sig till ledamoten Hanssons reser­

vation samt hemställer, att tullarna på trädgårdsprodukterna uppjusteras i

enlighet med av förbundet tidigare framförda önskemål, därvid hänsyn bör

tagas till en befarad fortgående försämring av penningvärdet, att inom

Kungl. Maj.ts proposition nr Ut) år 1058

259

ramen för säsongtullen för växthusodlade köksväxter införes en något för­

höjd tull under första delen av försäljningssäsongen, samt att som komple­

ment till tullarna införes ett snabbt verkande skyddssystem för alt förhindra

ödeläggande verkan av tillfällig överskottsimport, eventuellt i form av rör­

liga importavgifter.

Fruktodlingens förhandlingsorgan framhåller bland annat att den svenska

fruktproduktionen under sistlidna decennier kraftigt utökats, vilket i första

hand skett genom fältmässiga specialodlingar inom det egentliga jordbrukets

ram. Dessa specialodlingar är synnerligen värdefulla för många mindre

brukningsenheter framförallt i södra Sverige och på de stora öarna och

har vid småbruk inom dessa områden skapat sysselsättnings- och utkomst­

möjligheter, som icke varit tänkbara att uppnå vid traditionell jordbruks­

drift. Då den fältmässiga fruktodlingen utgör en alternativ produktions­

gren inom det egentliga jordbruket är det angeläget, att denna odlingsgren

erhåller ett gränsskydd, som är fullt jämförbart med det skydd, som jord­

brukets produkter i övrigt åtnjuter genom jordbruksregleringen. Det måste

betraktas som ett synnerligen angeläget allmänt intresse ur såväl sysselsätt­

nings- som jordbruks- och befolkningspolitisk synpunkt, att den fältmässiga

fruktodlingen i framtiden kan upprätthållas och att tullpolitiska åtgärder

icke hämmar denna produktionsgren inom jordbruket.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. (sammanslutning av

ASK-bolagens ekonomiska förening u. p. a., Inköpscentralernas AB ICA,

Kooperativa förbundet, Sveriges fruktgrossisters riksförbund och Sveriges

fruktimportörförening) framhåller bland annat att färsk frukt och färska

grönsaker under senare tid fått väsentligt ökat utrymme i konsumtionen,

varför en kritisk och noggrann prövning är av största betydelse innan åt­

gärder genomföres, vilka kan verka hämmande på konsumtionen inom detta

område. I anslutning härtill framhålles betydelsen av frukt och grönsaker

för det uppväxande släktet. De skilda klimatiska förhållanden, under vilka

frukt och grönsaker produceras i olika delar av Sverige samt i olika bety­

delsefulla leverantörländer måste i första hand beaktas vid en bedömning

av frukt- och trädgårdsodlingens förutsättningar i vårt land. Detta får emel­

lertid icke förringa det arbete, som i Sverige nedlagts på att förbättra od­

lingarna av frukt och grönsaker. Föreningen delar därför tulltaxekommit-

téns uppfattning att frukt- och grönsaksodlingen tills vidare kan vara be­

rättigad till ett högre tullskydd än industriproduktionen. Däremot är för­

eningen tveksam om storleken av detta »extra» tullskydd. Om tullskyddet

blir för högt kan man nämligen riskera att den inhemska produktionen

ökar så att avsättning till rimliga priser icke blir möjlig. Vidare erinras

om den förmån som den inhemska produktionen har i närheten till avsätt­

ningsmarknaden bland annat genom alt fraktkostnaderna från den utländska'

produktionsorten till svensk gräns innebär en väsentlig förstärkning av

gränsskyddet. Föreningen anser sig emellertid kunna biträda kommitténs

förslag att i stort sett bibehålla de nuvarande tullarna. — Sveriges grossist­

förbund ansluter sig till de synpunkter och önskemål, som framförts av im­

portföreningen.

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Skånes handelskammare anför bland annat att samma skäl, som föran­

lett jordbruksregleringen, talar för att tullskyddet för trädgårdsodlingens

produkter i någon mån göres till föremål för uppjustering, så att ett mark-

nadsmässigt mera tillfredsställande skydd erhålles. Höjning av vissa av de

föreslagna tullsatserna torde sålunda böra ifrågakomma, varjämte en om­

läggning av skyddsperioderna kan ifrågasättas. En eventuell höjning av

tullen under skyddsperioderna bör kunna för konsumenternas del i viss mån

kompenseras genom sänkning respektive borttagning av tullen under de

fria perioderna. Å andra sidan får tullarna givetvis icke sättas så högt, att de

får mer eller mindre prohibitiv verkan och uppammar en sådan utvidgning

av den inhemska odlingen att överproduktion uppstår. Handelskammaren

anser att den av herr Hansson framförda tanken på ökad differentiering av

tullarna för olika delar av skyddsperioderna synes förtjäna beaktande.

Framhållas må att åtskilliga näringsorganisationer, som har intressen att

bevaka på förevarande område, yttrat sig endast beträffande de enskilda

varuslagen. Dessa yttranden redovisas i det följande under respektive rubri­

ker. Bilden av näringslivets allmänna inställning till kommitténs förslag

blir emellertid knappast fullständig om de icke beaktas även i förevarande

sammanhang. Här må därför nämnas att Sveriges lökodlareförening och

Sveriges champinjonodlares förening påyrkar starkare tullskydd för respek­

tive specialområden, medan Stockholms handelskammare, Sveriges köpman­

naförbund, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation samt Svenska

choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. beträffande ett större

eller mindre antal varuslag påyrkar lägre tull. Av de myndigheter som yttrat

sig beträffande enskilda varuslag har statens jordbruksnämnd föreslagit

ökat skydd för färskpotatis (i form av importavgift), under det att priskon-

trollnämnden förordar lägre tull än som föreslagits beträffande äpplen och

päron.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithö­

rande varuslag.

Departementschefen

Enighet råder om att produktions- och avsättningsförhållandena på före­

varande område företer stora avvikelser från vad som gäller på industri­

området och att hänsyn bör tagas därtill vid utformningen av tulltaxan.

Tulltaxekommittén har för sin del ansett det befogat med avsevärt högre

tullsatser för här ifrågavarande produkter än för industriprodukter i all­

mänhet och har för den skull förordat bibehållande i huvudsak av nuvaran­

de höga tullskydd under skyddsperioderna. Enligt min uppfattning får

kommittén anses härigenom ha tillbörligt beaktat de speciella förhållanden

som här är rådande, och jag anser mig icke kunna tillstyrka någon allmän

förstärkning av nuvarande tullskydd. Vad särskilt beträffar de från olika

håll framförda förslagen om ett förhöjt tullskydd under primörtiden skulle

261

detta enligt min åsikt snarast vara ägnat att leda till en mindre lycklig inriktning av produktionen. Framhållas må att en sådan höjning självfallet icke kompenseras av den föreslagna nedsättningen under vintermånaderna, då tullarna huvudsakligen har karaktär av finanstullar. Jag ansluter mig därför i huvudsak till den av kommittén intagna ståndpunkten. Detta ute­ sluter icke att jag kan finna vissa jämkningar i förslaget påkallade. Till nämnda frågor återkommer jag vid den följande behandlingen av de olika varuslagen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.01. Lökar, stam- och rotknölar m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För hithörande varuslag utgår i allmänhet en tull av 50 öre per kg. Vissa artiklar är dock tullfria, däribland gladiolus och liljekonvalje. Vidare är varor med blommor eller knoppar, inkommande utan jord, belagda med samma tull som till nr 06.03 hänförliga blommor.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår en tullsats av 50 öre per kg för hela rubriken med undantag för gladiolus och liljekonvalje; med knoppar eller blommor för­ sedda artiklar utgör enligt kommitténs uppfattning knappast någon reguljär importvara.

Yttranden

Generaltullstyrelsen framhåller att kommittén bibehållit tullberäkning efter rena nettovikten. Fastställandet av tullvikten enligt denna grund er­ bjuder ofta avsevärda svårigheter. Varorna i fråga säljes icke efter vikt, och de viktuppgifter som likväl lämnas i fakturor och andra handlingar är i allmänhet osäkra, eftersom varorna ofta ändrar vikt under transporten. En­ ligt styrelsens uppfattning talar starka skäl för att tullen vid här ifråga­ varande rubrik beräknas efter bruttovikten. Vid övergång till denna beräk­ ningsgrund torde en viss nedsättning av tullsatsen böra ske, förslagsvis till 40 öre per kg.

Lantbruksstyrelsen har intet att erinra mot kommitténs förslag beträf­ fande lökar och knölar i egentlig bemärkelse. Tillämpning av den föreslagna tullen även på därur utvecklade växter skulle emellertid innebära, alt det bleve möjligt att importera lökblommor i salufärdigt tillstånd mot en tull av 50 öre per kg, under det att tullen på avskurna blommor i övrigt är 10—20 gånger större. Utan tvivel kommc detta att medföra svåra konse­ kvenser för blomsterodlingen i landet. Styrelsen föreslår därför att dylika växter åsättes samma tull som avskurna blommor.

Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund anför att bland odlarna dis­ kuterats eu sänkning av tullen till 25 öre per kg. På så sätt skulle en av

262

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

producenterna föreslagen brytning av GATT-bindningen genom höjning

av tullen för avskurna blommor kunna kompenseras genom sänkning av

den likaså i GATT bundna tullen för blomsterlök. Beträffande hela växter,

som härrör från lökar eller andra i positionen upptagna artiklar, fram­

för förbundet enahanda synpunkter som lantbruksstyrelsen.

I en bilaga till Kooperativa förbundets remissvar ifrågasättes, huruvida

icke tullen för alla slag av blomsterlökar skulle kunna slopas, enär den

icke införts för att skydda den inhemska odlingen.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär oförändrad tull för hithörande varuslag i

allmänhet. Häremot finner jag icke anledning till erinran.

Även om praktiska skäl kan tala för övergång till bruttoviktsförtullning

är det, såsom jag i annat sammanhang (kap. 3) anfört, med hänsyn till

internationella överenskommelser önskvärt att undvika sådan beräknings­

grund för tullen; jag förordar därför att tullen i enlighet med kommitténs

förslag liksom hittills beräknas efter nettovikten.

Vad angår med knoppar eller blommor försedda lökar in. m. vill jag för­

orda att dessa, för undvikande av att tullen på avskurna blommor kring­

gås, åsättes högre tull än lökar utan blommor eller knoppar. Med hänsyn

bl. a. till artiklarnas relativt sett högre vikt finner jag dock icke nödvän­

digt att de åsättes lika hög tull som avskurna blommor utan föreslår en

tullsats av 2 kr. 50 öre per kg.

Med nu angivna komplettering beträffande lökar m. in. med blommor och

knoppar biträder jag följaktligen kommitténs förslag.

06.02. Levande växter och rötter m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Plantor av skogsträd samt rötter, sticklingar och ympkvistar är tullfria.

Förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd är belagda med en

tull av 60 öre per kg. För rododendron, azalea, erica och kamelia utgör tul­

len 5 öre per kg (vid tiden för kommitténs arbete 10 öre per kg; nedsätt-

ningen har gjorts i samband med GATT-förhandlingar år 1956) och för

övriga hit hänförliga varuslag 20 öre per kg. Väger en växt mer än 10 kg,

utgår tullen för den överskjutande vikten med 3 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår bibehållen tullfrihet för de nu tullfria varuslagen

samt oförändrad tull för fruktträden. Beträffande rododendron etc. anser

kommittén någon större anledning ur skyddssynpunkt att bibehålla tull­

satsen icke vara för handen och föreslår därför att tullfrihet stadgas för

dessa artiklar. För övriga varuslag har kommittén funnit en höjning till

30 öre per kg motiverad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

263

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullsatsen höjes till kr. 0:40 per kg för

clen grupp växter, för vilken kommittén upptagit en tull av kr. 0: 30 per kg,

och till kr. 1: — per kg för förädlade fruktträd. Till stöd härför anföres bl. a.

att trycket av utländsk konkurrens varit hårt ända sedan frilistningen ge­

nomfördes 1950 och plantskolornas existensbetingelser alltmer försämrats.

Importen av fruktträd utgör visserligen i dagens läge icke någon större kon­

kurrens, men i fråga om rosenbuskar och andra plantskolealster blir det

allt svårare för plantskolorna att hävda sin ställning.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av kr. 1: 20 per

kg för förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, kr. 0: 10 per

kg för rododendron, azalea, erica och liknande växter samt kr. 0:40 per

kg för andra växter med undantag av skogsträd.

Generaltullstyrelsen föreslår att tullen beräknas efter bruttovikten och

anför till stöd härför enahanda synpunkter som beträffande föregående

rubrik. Vad angår nu ifrågavarande artiklar understryker styrelsen särskilt

att varornas ömtåliga karaktär gör det önskvärt att uppackning undvikes.

Vidare framhålles att bestämmelserna angående emballagets inräknande i

vikten beträffande dessa varuslag är svårtillämpade och kan leda till ojämn­

heter i varornas tullbeskattning. Vid övergång till bruttoviktsförtullning bör

de av kommittén föreslagna tullsatserna 60 och 30 öre per kg reduceras

till förslagsvis 50 respektive 25 öre per kg.

Departementschefen

Kommitténs förslag innebär en icke oväsentlig förstärkning av tullskyd­

det för de varuslag beträffande vilka nämnvärd utländsk konkurrens torde

förekomma. Jag biträder detta förslag men anser mig icke kunna förorda

någon ytterligare höjning av tullarna på förevarande område. Av skäl som

anförts vid föregående rubrik torde övergång till bruttoviktsförtullning icke

böra ifrågakomina. Nämnas må att ett genomförande av den föreslagna

tullhöjningen kräver ändring i GATT-avtalet.

06.03. Blommor och blomknoppar

Nuvarande tullförhållanden

Mimosa och ljung är belagda med en tull av kr. 5: — per kg. För andra

friska blommor utgör tullen under tiden 1/3—30/11 kr. 10:— per kg och

under annan tid kr. 5:— per kg. Torkade blommor drager en tull av kr.

5:— per kg; sådana som är avsedda för yrkesmässig bearbetning är dock

tullfria.

Tulltaxekonimittén

Kommittén föreslår beträffande mimosa och ljung eu tull av kr. 4:-—

samt beträffande andra friska blommor en tull av kr. 7:50 under tiden

1/3- 30/11 och kr. 5:— under annan tid, allt per kg räknat; för torkade

blommor föreslås tullfrihet oavsett användningen. Kommittén anför bl. a.

följande.

Tullarna på detta område torde redan tidigare ha varit av finans- eller

lyxtullskaraklär, ett förhållande som ytterligare underströks då tullsatser­

na år 1932 höjdes genom de då införda tilläggstullarna. Tydligt är att de

förhöjda tullsatserna kommit att utnyttjas till skydd för inhemsk produk­

tion. En tillämpning av de allmänna principer för tullskyddet inom träd­

gårdsnäringen, som anförts i kommitténs betänkande, torde närmast leda

till att en halvering av nu gällande tullsats under den egentliga skydds-

perioden skulle medföra en rimlig tullnivå. Hänsyn till befintliga odlare

synes dock bjuda att viss försiktighet iakttages i fråga om nedsättning av

tullen. På grund härav har kommittén ansett sig böra stanna vid en mindre

reduktion. Vad beträffar vintermånaderna föreslår kommittén att tullen

bibehålies oförändrad. I fråga om gränsdragningen mellan de båda perioder­

na har delade meningar gjorts gällande. Med hänsyn bl. a. till den före­

slagna nedsättningen under högtullperioden har kommittén icke ansett sig

böra föreslå någon ändring. Av mimosa och ljung förekommer icke någon

inhemsk produktion, men viss konkurrens med inhemska sorter torde före­

ligga, varför de även i fortsättningen bör beläggas med tull. Med hänsyn

till att varornas pris icke är mer än ungefär hälften av genomsnittspriset

för övriga importerade blommor har kommittén emellertid funnit en ned­

sättning motiverad. Vad beträffar torkade blommor är importen obetydlig,

och den torde i allmänhet vara avsedd för yrkesmässig bearbetning, i vilket

fall den åtnjuter tullfrihet; det synes lämpligt att tullfrihet stadgas oav­

sett varornas tillämnade användning.

Ledamoten Hansson föreslår att de olika tullsatserna fastställes till

respektive kr. 5: —, 10: — och 7: 50 samt anför till stöd härför i huvudsak

följande.

En rationellt driven handelsträdgårdsodling förutsätter en viss växtföljd

enligt samma principer som i jordbruket, och det enda alternativet till köks-

växtodling under glas är därvid blomsterodlingen. För att odlarna emeller­

tid utan alltför stort chanstagande skall kunna övergå till blomsterkulturer

måste de ha möjlighet att uppnå skälig lönsamhet även för denna odling.

Att under nuvarande omständigheter föreslå lägre tullar för avskurna blom­

mor, torde medföra mycket stora svårigheter för odlarna, eftersom lönsam­

heten redan nu är hårt pressad. LTnder vintermånaderna förekommer eu

mycket betydande produktion av lökblommor i handelsträdgårdarna. Då

denna kultur utgör den huvudsakliga inkomstkällan för flertalet handels­

trädgårdar under vintermånaderna, måste det anses skäligt att dessa erhål­

ler ett tillfredsställande skydd för sin produktion. En mindre höjning av

tullen under denna tid kommer icke att i nämnvärd grad påverka konsu­

mentpriserna. För mimosa och ljung gör sig konkurrensen med lökblom­

morna redan nu starkt kännbar, och det torde icke innebära någon olägen­

het att fasthålla vid den nuvarande tullsatsen.

Blomsterodlingen kan icke ryckas loss ur det sammanhang den har med

övriga kulturer inom handelsträdgårdsodlingen. Framför allt den dyrbara

jorden under glas måste utnyttjas under så stor del av året som möjligt,

och därvid är det kombinationerna mellan olika grönsaks- och blomster­

kulturer, som gör det möjligt att erhålla högsta produktion till lägsta möj­

liga priser för varje produktslag.

264

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

265

Yttranden

Lantbrnksstyrelsen ansluter sig i fråga om tullsatserna till den inom

kommittén framförda reservationen. Styrelsen anför bl. a. att den svenska

marknaden under vintermånaderna översvämmas av billiga italienska im­

portblommor, varigenom avsättningen av i svenska handelsträdgårdar driv­

na lökblommor försvåras. Under vår- och höstmånaderna säges konkurren­

sen från närmare liggande exportländer vara hård.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en höjning av tullen

på friska blommor till kr. 15: — under tiden 1/3—30/11 och kr. 10: — un­

der resten av året samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Trädgårdsodlarna har starkt reagerat mot den av kommitténs majoritet

förordade sänkningen av tullen på här berörda varuslag. Det synes också

svårt att förstå att den nuvarande tullen skulle utgöra någon begränsande

faktor för införsel av avskurna blommor, då av handelsstatistiken fram­

går, att importen företett en jämn ökning från 107 ton till ett värde av

1 770 000 kr. år 1949 till 604 lon till ett värde av 16 030 000 kr. år 1955. År

1939, då tullen hade en helt annan effekt än nu är fallet, utgjorde

importen 139 ton till ett värde av 1 287 000 kr. Förbundet anser det fel­

aktigt att såsom kommittén gjort ange tullsatsen för avskurna blommor

till i det närmaste 50 % av värdet. Enär produktion och försäljning av av­

skurna blommor förekommer under hela året inom landet, bör incidensen

beräknas på hela årets import, varvid den uppgår till c:a 29 % för åren

1954 och 1955. Jämfört med det genomsnittliga gränsskyddet för jord­

bruksprodukterna på 27 % kan inte detta anses anmärkningsvärt högt för

ett enstaka varuslag inom trädgårdsproduktionen.

Med hänsyn till dessa jämte de i herr Hanssons reservation framförda

synpunkterna anser förbundet det omotiverat att föreslå sänkning av tullen

och föreslår i stället höjning av tullen för avskurna friska blommor.

Sveriges grossistförbund anser tullen på mimosa och ljung närmast vara

att karakterisera som en finanstull, då några odlingar icke förekommer inom

landet och varan knappast kan substitueras med andra blommor; förbundet

yrkar att tullen nedsättes till kr. 2: — per kg eller helt slopas. Vad beträflar

andra blommor anses behovet av tull under vintermånaderna icke särskilt

utpräglat, enär de internationella priserna under denna tid ligger på en

mycket hög nivå; förbundet påyrkar en tullsats om kr. 2: 50 per kg. Denna

tullsats bör gälla även under månaderna mars och november, då den svens­

ka produktionen icke är av sådan storleksordning, att den kan tillgodose

efterfrågan i rimlig omfattning. För resten av året har nuvarande tullsats

vissa tider motsvarat 50—100 % av värdet — ibland mer än 100 %

varför även den föreslagna tullsatsen anses vara för hög och eu sänkning

föreslås till högst kr. 5:— per kg. Förbundet anför ytterligare att konsum-

tionsstegringen har medfört en avsevärd ökning av införseln, sedan im­

portregleringen upphörde, men eu betydande utbyggnad av de inhemska

odlingarna har också skett under efterkrigstiden. Marknadsutbudet från

de inhemska odlingarna torde till väsentlig del numera komma från ett rela­

tivt litet antal specialiserade storodlingar. Framförda påståenden om

266

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

dumpingimport av avskurna blommor avvisas bestämt av förbundet. Blom­

morna köpes i fast räkning av importörerna; exportörerna köper varorna i

regel på offentliga auktioner i respektive producentländer. Vidare kan

framhållas att de traditionella importörerna, som tidigare omhänderhade

omkring 90 % av hela importen, i dag torde representera en väsentligt

mindre del, sannolikt högst omkring hälften, övrig import ombesörjes till

största delen av handelsträdgårdsmästarna, vilka inköper blommor i ut­

landet för komplettering av sin egen produktion och i syfte att få ett allsi­

digt varusortiment. Lönsamheten inom svensk blomsterodling har, säger

förbundet, icke varit sämre än att betydande investeringar kunnat göras

under efterkrigstiden. Nödvändigheten av att bedriva odling av snittblom­

mor såsom ett led i rationellt driven handelsträdgårdsodling med viss

växtföljd torde man kunna ifrågasätta, enär, såvitt känt, storodlarna driver

uteslutande rosor och nejlikor i sina specialbyggda växthus.

Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på

blommor samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen ej

är tillfyllest.

Departementschefen

Tullen på blommor i allmänhet under tiden 1/3—30/11, under vilken tid

den alldeles övervägande delen av den inhemska produktionen saluföres, är

för närvarande av storleksordningen 50 % av värdet. Jag delar kommitténs

uppfattning att en nedsättning är motiverad men att därvid viss försiktig­

het bör iakttagas med hänsyn till befintliga odlingar. Enligt min åsikt är

den av kommittén föreslagna tullen lämpligt avvägd. Även i övrigt finner

jag kommitténs förslag under denna rubrik innebära en skälig avvägning

mellan de skilda intressen som här gör sig gällande, .lag biträder alltså kom­

mitténs förslag under denna rubrik.

06.04. Blad, kvistar och andra växtdelar

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 50 öre per kg; torkade blad in. in. som skall användas

för vidare yrkesmässig bearbetning är dock tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att nuvarande olikhet i tullhänseende mellan snittgrönt

och snittblommor icke är motiverad, enär varorna ligger i samma prisläge

per viktenhet, och föreslår att snittgrönt (adiantum och asparagus) beläg­

ges med samma tull som avskurna blommor (nr 06.03), d. v. s. under tiden

1/3—30/11 kr. 7: 50 per kg och under annan tid kr. 5:— per kg. Beträf­

fande övriga hithörande artiklar föreslår kommittén tullfrihet under mo­

tivering att importen icke i större utsträckning konkurrerar med här od­

lade artiklar.

Kangl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

267

Ledamöterna Gustafsson och Westerlind anför i en reservation att, även

om skäl kan anföras för att tullsatsen på snittgrönt borde anslutas till den

för position 06.03 föreslagna, strävan efter enhetlighet icke bör drivas där­

hän, att den leder till en så betydande tullhöjning som i detta fall. Importen

dominerar nämligen i betydligt högre grad än som gäller blommor i all­

mänhet. De föreslår en tullsats av kr. 5: — per kg under tiden 1/3—30/11

och kr. 2: 50 per kg under annan tid. Ledamoten Boo framför i en särskild

reservation enahanda yrkande med i huvudsak samma motivering.

Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation en tull för snittgrönt av

kr. 10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan

tid.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen tillstyrker den av kommittén förordade utbrytningen

av snittgrönt samt föreslår att tullen för dessa varor skall utgå med kr.

10;— per kg under tiden 1/3—30/11 och kr. 7:50 per kg under annan

tid.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för snittgrönt

bör utgå med samma belopp per viktenhet som för avskurna blommor. För

övriga hithörande varuslag föreslår förbundet oförändrad tull enär en be­

tydande produktion av dessa alster säges ske inom landet.

Blomsterhandlarnas riksförbund påyrkar i den av Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation överlämnade skrivelsen lägsta möjliga tull på snitt­

grönt samt tullfrihet under den tid då den inhemska produktionen icke är

tillfyllest.

Sveriges grossistförbund anser att tullen på snittgrönt bör kvarstå oför­

ändrad. Detta varuslag utgör i detalj försälj ningen ett komplement till blom­

mor och är icke någon separat handelsvara. Den svenska odlingen torde

icke svara för mer än mellan 20 och 30 % av behovet och särskilt under

huvudsäsongen december—mars är tillförseln av svensk vara synnerligen

begränsad. Odlingskostnaderna för i varje fall asparagus är betydligt lägre

än för blommor.

Sveriges köpmannaförbund föreslår beträffande snittgrönt en tull av kr.

5:— per kg under tiden 1/3—30/11 och tullfrihet under annan tid. För­

bundet anser att den svenska produktionen varken kvantitativt eller kva­

litativt är tillfredsställande och att naturliga förutsättningar för någon

avsevärt ökad produktion saknas. Någon anledning att tullbelägga varan

under perioden 1/12—28/2 anses icke föreligga, då den svenska produk­

tionen under denna tid är liten eller obefintlig.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag det i princip riktigt att snittgrönt i tull­

hänseende likställes med snittblommor, och jag kan i betraktande bl. a.

av den föreslagna nedsättningen av tullen på sistnämnda varuslag biträda

kommitténs förslag härutinnan; även i övrigt ansluter jag mig till kommit­

téns förslag.

268

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 7. Köksväxter in. in.

Ur 07.01. Blomkål

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 25 öre per kg under tiden 1/5—30/11 och 10 öre per kg

under annan tid; före 1/1 1957 gällde den högre tullsatsen under tiden 1/4

—31/12 (ändringen vidtagen efter förhandlingar inom GATT).

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår under tiden 1/5—31/7 en tull av 35 öre per kg, un­

der tiden 1/8—30/11 en tull av 25 öre per kg samt under resten av året tull­

frihet.

Ordföranden har reserverat sig för en tull av 25 öre per kg under hela

skyddsperioden. Han erinrar om att kommittén i allmänhet ansett det icke

vara motiverat att genom en höjning av tullsatsen under början av skydds­

perioden bereda särskilt skydd för en primörodling. Enligt hans uppfatt­

ning föreligger icke anledning att beträffande blomkål avvika från denna

princip.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen under tiden 1/5—31/7 sättes till

50 öre per kg och under tiden 1/8—30/11 till 25 öre per kg samt anför

till stöd därför bl. a. följande.

Importen konkurrerar fr. o. m. maj månad med den svenska odlingen.

Den tidiga produktionen av blomkål här i landet ställer sig jämförelsevis

dyrbar till följd av att plantorna måste förkultiveras under glas. Odlingen

utgör emellertid ett betydelsefullt komplement till annan köksväxtodling och

bör enligt lantbruksstyrelsens mening skyddas mot konkurrerande import.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 50 öre per

kg under tiden 1/5—31/7 och 25 öre per kg under tiden 1/8—31/12.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att det med den

nuvarande konsumtionsinriktningen, med transportteknikens fortsatta ut­

veckling och den ökade betydelsen av djupfrysta produkter m. m. är att

kämpa mot utvecklingen, om man försöker skapa ett konstlat primör-

skydd och ett konstlat högt prisläge i början av olika svenska trädgårds-

alsters produktionsperiod. Primörbegreppet existerar knappast längre, då

det förbättrade transportväsendet möjliggör eu nära nog kontinuerlig im­

port under hela året. Detta har också kommittén i allmänhet beaktat. Ett

oförklarligt avsteg från principen gör dock kommittén vad gäller blomkål

under maj, juni och juli. Föreningen får därför instämma i den reservation,

som kommitténs ordförande avgivit beträffande denna position.

Stockholms handelskammare och Sveriges köpmannaförbund finner icke

skäl föreligga att bereda odlingen av blomkål något speciellt primörskydd

under början av skyddsperioden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

269

Departementschefen

Jag finner viss tvekan kunna råda angående lämpligheten av den av kom­

mittén föreslagna förstärkningen av tullskyddet, vilken bl. a. innebär ett

avsteg från den eljest tillämpade principen att inte föreskriva särskilt pri-

mörskydd. Med hänsyn till föreliggande särskilda förhållanden är jag emel­

lertid beredd att biträda förslaget; någon ytterligare förstärkning av tull­

skyddet vare sig genom höjning av tullsatsen eller utsträckning av skydds-

perioden kan jag däremot icke förorda.

Ur 07.01. Gurkor

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 50 öre per kg under tiden 15/3—30/9 och 20 öre per

kg under annan tid.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser beträffande slanggurkor den under skyddsperioden gäl­

lande tullen ligga vid en nivå som motsvarar vad som kan anses rimligt för

trädgårdsnäringens produkter. Någon höjning av tullsatsen under första

delen av perioden kan kommittén i överensstämmelse med sin principiella

uppfattning i denna fråga icke förorda. Den nuvarande tullen för andra slag

av gurkor överstiger varuvärdet och bör kunna avsevärt reduceras. Kom­

mittén har dock ansett försiktigheten bjuda att stanna vid en halvering av

tullen eller 25 öre per kg under tiden 16/6—30/9. Beträffande icke-skydds-

period föreslås att nuvarande tull avskaffas för alla slag av gurkor.

Ledamoten Hansson förordar i en reservation höjning av tullen för slang­

gurkor från 50 till 75 öre per kg under tiden 16/3—31/5 och anför till stöd

härför bl. a. följande.

Odlingen av slanggurkor är näst efter tomater den viktigaste växthuskul­

turen. Den är en tidig, relativt värmekrävande odling. Påståendet att denna

tidiga odling i Sverige skulle medföra onödigt höga konsumentpriser på

varan torde dock icke vara riktigt. Det går icke att för svenskodlade produk­

ter utfå ett högre pris än för motsvarande importerade varor och under

sådana omständigheter måste denna odling anses lika berättigad som all

annan produktion inom landet. Som skydd mot ren spekulationsimport un­

der första delen av försäljningssäsongen är den nuvarande tullen ej till­

räcklig.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår beträffande slanggurkor en tull av 75 öre

per kg under tiden 16/3—30/6 och 50 öre per kg under tiden 1/7—30/9;

mot kommitténs förslag till tullsats för andra gurkor har styrelsen intet att

erinra. Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund föreslår en tull av 1 krona

per kg under den förstnämnda perioden men är i övrigt av samma uppfatt­

ning som lantbruksstyrelsen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. ansluter sig till kom­

mitténs förslag med den ändringen att skyddsperioden i fråga om andra

270

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

slag av gurkor än slanggurkor enligt föreningens uppfattning icke borde

börja förrän den 1 juli. Vad beträffar slanggurkor anföres bl. a. följande.

Importincidensen uppgick år 1955 under skyddsperioden till 22 %, var­

till kom ett fraktskydd om ca 25 öre per kg (bilfrakt) från Holland. Skyd­

det är alltså betydande. Anledning saknas att onödigt fördyra varan i början

av säsongen, vilket den framlagda reservationen innebär. Någon saklig grund

för sitt tal om »spekulationsimport» under ifrågavarande period kan reser­

vanten icke anföra. Importen under perioden betingas av bristande tillgång

och/eller i samband därmed överdrivna inhemska priser.

Departementschefen

I enlighet med vad tidigare anförts kan jag liksom kommittén icke för­

orda något särskilt primörskydd utan ansluter mig i detta såväl som andra

hänseenden till kommitténs förslag.

Ur 07.01. Lök

Nuvarande tullförhållanden

Tullen utgår med 20 öre per kg under tiden 1/6—31/12 och 5 öre per kg

under tiden 1/1—29/2; under tiden 1/3—31/5 är varan tullfri.

Tulltaxekommittén

Kommittén, som konstaterar att den nuvarande tullen på lök under andra

halvåret är mycket hög, föreslår dock med hänsyn till frågans sociala aspek­

ter att tullsatsen under tiden 1/7—31/12 bibehålies oförändrad. Kommit­

tén finner vidare 15 öre per kg utgöra en lämpligt avvägd tull under tiden

1/1—29/2. Den därpå följande tullfria perioden bör utsträckas till att om­

fatta jämväl juni månad.

Ledamoten Hansson anser att bärande skäl för en differentiering av tull­

skyddets storlek under säsongens olika delar icke finnes. Den svenska löken

är lagringsduglig under hela första kvartalet. En lagring medför emellertid

högre kostnader i form av ränte- och svinnförluster och det synes icke rim­

ligt att under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under månader­

na januari och februari.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen fastställes till 25 öre per kg under

tiden 1/6—29/2. Styrelsen framhåller att genom den omfattande odling

av lök, som bedrives framför allt på Öland, kan den svenska produktionen

i regel tillgodose marknadsbehovet under hösten och vintern. Med de lag­

ringsmöjligheter som föreligger kan en vid olämplig tidpunkt företagen

import trycka marknaden under längre tid och orsaka försäljningssvårig­

heter för den svenska varan.

Sveriges lökodlareförening påyrkar en tull av 30 öre per kg under tiden

1/6—31/3 och anför till stöd härför i huvudsak följande.

Den areal av svensk matlök, som odlas i landet, är till ojämförligt största

del belägen på Öland. Inom detta område har under det senaste årtiondet

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

271

skett eu alltmera markant minskning av befolkningsunderlaget. I första hand har denna minskning enligt föreningens uppfattning skett på den an­ ställda arbetskraftens bekostnad och i andra hand genom att familjemed­ lemmar sökt sig arbete inom andra landsdelar. Det synes föreningen vara en uppgift av första ordningen att lökodlingen, som dels är arbetskrävande och dels har arbetsmomenten fördelade över lång tidsrymd, jämväl i fort­ sättningen kan behållas. Lökodlingen säges ha stora möjligheter att med­ verka till en jämn sysselsättning jämväl under vintermånaderna.

Föreningen framhåller vidare att odlarna även har haft ögonen öppna för konsumenternas berättigade önskan att erhålla en högklassig vara, vil­ ken under hela året kan köpas till skäligt pris. Med detta syftemål har odlarna på Öland sedan år 1955 genomfört central sortering av all lök, var­ igenom kvaliteten kan garanteras. En rationaliserad hopsamling och sorte­ ring av löken i förening med ett ändamålsenligt marknadsförande säges också ha kunnat sänka denna del av handelsmarginalerna på varan högst väsentligt.

Förutsättningen för att odling av svensk lök skall kunna fortsätta är en­ ligt föreningens uppfattning emellertid att lökimport till dumpingpriser förhindras genom ett lämpligt avvägt tullskydd. Särskilt under vissa år säges risken för lökimport från Holland till mycket låga priser vara över­ hängande. Även relativt små kvantiteter importerad lök till lågt pris kan verka nedpressande på den svenskodlade lökens pris. Det är av denna an­ ledning som odlarna önskar en höjning av tullskyddet under hela den tullskyddade perioden till 30 öre per kg. De nuvarande tullsatserna på lök har varit oförändrade i över 20 år, varför en ändring med hänsyn till det nuvarande penningvärdet också anses fullt motiverad. Vidare bör enligt föreningens uppfattning beaktas, att den av odlarna föreslagna höjningen av tullskyddet på lök inte på något sätt kommer att inverka på konsument­ prisets storlek på varan. Det säges nämligen ha visat sig, att utförsäljnings- priset till konsument knappast undergår någon förändring alls hur myc­ ket lökpriset till odlarna än fluktuerar.

Odlarna är beredda att godtaga en månads förkortning av den nu tull­ skyddade tiden på försommaren, under förutsättning av att den lullbelagda tiden på våren utsträckes med en månad till den 31/3. Om det senare av handelspolitiska skäl skulle vara ogenomförbart, så förutsätter odlarna i så fall, att den nuvarande tullskyddade tiden 1/6—29/2 på inga villkor av­ kortas.

Det framhålles vidare att den svenska lökens kvalitet under hela första kvartalet är av utmärkt god beskaffenhet och att intensiva försök pågår med olika groningshämmande medel för att jämväl under tiden april—juni kunna saluföra svenskodlad lök.

Föreningen anser det oriktigt med lägre tullsats i början av året, enär odlare, som påtager sig lagringskostnader i form av ränte- och svinnför- luster för lagring av lök fram till dessa vintermånader, löper risk att er­ hålla ett lägre pris för sådan vara.

272

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Frukt­

odlingens förhandlingsorgan samt Ölands ortsförbund av RLF föreslår lika­

ledes en tullsats av 30 öre per kg under tiden 1/6—31/3 och åberopar till

stöd härför en argumentering som i huvudsak överensstämmer med vad som

anförts i lökodlareföreningens yttrande.

Svenska importföreningen för färsk frukt it. p. a. framhåller att tullen

på lök under månaderna januari och februari till stor del har karaktären

av finanstull. Tillgången efter årsskiftet av kvalitativt godtagbar inhemsk

lök anses trots framsteg inom den svenska odlingen ringa.

Departementschefen

Tullen för lök under den egentliga skyddstiden närmar sig ofta 50 %

av importvärdet och får således betecknas såsom hög även för att gälla en

vara på här ifrågavarande område. Med hänsyn till de av kommittén åbe­

ropade sociala skälen kan jag dock biträda kommitténs förslag att bibehål­

la tullen oförändrad. Däremot finner jag i likhet med kommittén, som här­

vidlag är enhällig, icke skäl att höja densamma. Jag biträder vidare kom­

mitténs förslag att förstärka tullskyddet under årets första månader och

finner den av kommittémajoriteten föreslagna tullen under denna tid lämp­

ligt avvägd. Vad beträffar längden av de olika tullperioderna finner jag icke

anledning frångå tulltaxekommitténs i detta hänseende enhälliga förslag.

Ur 07.01. Potatis

Nuvarande tullförhållanden

Potatis är inbegripen under jordbruksprisregleringen och i enlighet där­

med i allmänhet fri från tull men belagd med importavgift. Sådan avgift

utgår dock icke för nyskördad (färsk) potatis, inkommande under tiden

1/1—30/6, utan för denna har förut utgående tull av 10 öre per kg bibe­

hållits.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att gränsskyddet för färskpotatisen, som står trädgårds-

produkterna nära, bör uttagas i form av tull. En tullsats av 15 öre per kg,

som f. ö. föreslagits av jordbruksprisutredningen, anses stå i god överens­

stämmelse med de principer som kommittén tillämpat på trädgårdsom-

rådet. Tiden för uttagande av denna tull bör begränsas till juni månad.

Färsk potatis inkommande under annan tid anses däremot såväl av prak­

tiska skäl som med hänsyn till den konkurrens som måhända i vissa lägen

kan förekomma med annan potatis (fjolårspotatis) böra beläggas med im­

portavgift efter samma grunder som denna vara.

Ledamoten Hansson anför i en reservation att starka skäl talar för att

även färskpotatisens gränsskydd i överensstämmelse med vad förutsättes

för potatis i allmänhet regleras genom importavgifter i stället för med tul­

lar. Odlingen av denna potatis är synnerligen arbets- och kostnadskrävande

varför det är önskvärt att så god anpassning som möjligt kan ske av gräns­

skyddet gentemot de aktuella prissättningsproblem som kan uppstå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

273

Yttranden

Statens jordbruksnämnd föreslår att tullen på färskpotatis avskaffas och ersättes med särskild importavgift samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Vid avlåtande av propositionen nr 65/1956 var föredragande departe­ mentschefen icke beredd att taga ställning till frågan, om det framtida skyd­ det skulle utgå i form av tull eller införselavgift. I denna fråga har jord­ bruksnämnden ansett sig böra framlägga förslag i förevarande samman­ hang. Förslaget, som bygger på överenskommelse med jordbrukets för­ handlingsdelegation och har godkänts av färskpotatisodlareföreningarna i Kullabygden, avser, att tullen slopas på den under januari—juni inkomman­ de färskpotatisen och att bemyndigande i stället lämnas jordbruksnämn­ den att för en tid av fyra veckor under ettvart av åren 1957—1959 förordna om införselavgift för nyskördad (färsk) potatis enligt följande grunder. Un­ der den kalendervecka, då midsommardagen infaller, (»midsommarveckan») och under första kalenderveckan därefter skall avgiften utgå med 29 öre per kg. Avgiften skall utgöra under kalenderveckan före midsommarveckan 20 öre och under andra kalenderveckan efter midsommarveckan 15 öre per kg. Jämfört med nuvarande tull innebär sålunda de föreslagna avgifterna en merbelastning av importen med 19, resp. 10 och 5 öre per kg. Vid bifall till förslaget skulle sådan färskpotatis, som inkommer tidigare än veckan före midsommarveckan, belastas endast med avgiften för gammal potatis, alltså som regel endast med 5 öre per kg, i stället för med hittillsvarande tull av 10 öre per kg. Förslaget förutsätter, att några prisgränser icke fast­ ställs för färskpotatisen och att kvantitativ importreglering av denna vara icke skall tillämpas. Under den tid, för vilken särskilt skydd för färskpo­ tatisen nu föreslås, brukar normalt huvudparten av den speciella inhemska produktionen av färsk kvalitetspotatis föras i marknaden. Under denna tid har hittills icke något annat land kunnat i någon nämnvärd omfattning konkurrera på den svenska marknaden med potatis av motsvarande kvali­ tet. De föreslagna avgifterna skulle därför, utan att behöva innebära någon fördyring av färskpotatisen, endast utgöra ett visst skydd mot i framtiden eventuellt uppträdande konkurrens.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbggdens folk hem­ ställer att nyskördad potatis likställes med annan potatis och överföres till jordbruksregleringen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller att svensk färskpotatis normalt produceras tidigast från den 15/6 och att dessför­ innan intet behov föreligger av tullskydd. Föreningen vill dock icke mot­ sätta sig att tullskyddet utsträckes att gälla under hela juni månad men föreslår i så fall att tullsatsen bestämmes till 10 öre per kg. Frakten från

Italien (enda leverantörland av betydelse vid den aktuella tiden) till svensk gräns uppgår till 10 öre per kg, varför tull och frakt tillsammans innebär ett mycket betydande skydd för den svenska produktionen. Någon anled­ ning att speciellt skydda en primörodling av potatis i bänk föreligger icke.

Departementschefen

Huruvida färskpotatis närmast bör jämställas med trädgårdsprodukter eller i stället hänföras till jordbruksprodukter i egentlig mening kan själv-

18

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

274

fallet vara föremål för delade meningar. Hittills har emellertid sådan potatis

i vad angår avgiftsbeläggning till skydd mot utländsk konkurrens behand­

lats som en trädgårdsprodukt, och det har enligt min uppfattning icke före-

bragts tillräckliga skäl för att härvidlag inta en ändrad ståndpunkt. Jag

delar därför tulltaxekommitténs och jordbruksprisutredningens uppfattning

att gränsskyddet liksom hittills bör ha formen av tull. Med hänsyn till de

speciella förhållandena vid denna produktion finner jag mig emellertid

kunna förorda ett något högre skydd än som föreslagits av dessa kommit­

téer och föreslår att tullen bestämmes till 20 öre per kg. Tullskyddet bör

enligt min mening gälla under tiden 6/6—5/7; under annan tid torde ny-

skördad potatis böra beläggas med importavgift efter samma grunder som

annan potatis.

Ur 07.01. Sparris

Nuvarande tullförhållanden

Sparris är under hela året belagd med en tull av kr. 1: 50 per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén finner att en sänkning av tullen till kr. 1:— per kg skulle

kunna genomföras utan större olägenhet för odlarna och att tullen endast

behöver utgå under maj och juni månader, då svensk färsk sparris i all­

mänhet föres i marknaden.

Departementschefen

Jag biträder kommitténs förslag, vilket av remissinstanserna lämnats

utan erinran.

Ur 07.01. Svamp

Nuvarande tullförhållanden

Champinjoner är belagda med en tull av 75 öre per kg; för annan svamp

utgår tullen med 1 krona per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för alla slag av svamp sättes till 75 öre per

kg-

Yttrande

Sveriges champinjonodlares förening påyrkar en tullsats av 1 krona per kg

för champinjoner och anför bl. a. följande.

Champinjonodlingen, som under ett 20-tal år vuxit upp från ingenting

och alltjämt ökar, täcker nu landets hela behov av champinjoner, varför

någon import icke erfordras. Konkurrensen mellan odlarna är hård, och

det pris odlarna erhålla i dag är praktiskt taget detsamma, som de erhöllo

för 15—20 år sedan, medan som bekant omkostnaderna stigit oerhört. Det­

ta har möjliggjorts genom stark rationalisering och industrialisering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

275

odlingen. Emellertid är nu gränsen nådd för vad som på denna väg kan åstadkommas, och en ohejdad import skulle äventyra den svenska cham­ pinjonodlingens bärighet. Då stora belopp investerats i dessa odlingar, skul­ le en avsevärd kapitalförstöring bli följden. Erfarenheten visar ju också, att om en inhemsk produktion på grund av för stor importkonkurrens slås ihjäl, stiger genast priset på importvaran, vilket ju blir till konsumenternas nackdel.

Departementschefen

Liksom kommittén finner jag icke tillräcklig anledning föreligga att höja tullen på champinjoner, vilken f. ö. är bunden i GATT vid nuvarande be­ lopp. Framhållas må att importen under senare år endast undantagsvis överstigit 50 ton, under det att den inhemska produktionen enligt uppgift år 1956 beräknats till 1 000 ton. Vad beträffar annan svamp delar jag kom­ mitténs uppfattning att denna bör beläggas med samma tull som champin­ joner.

Ur 07.01. Tomater

Nuvarande tullförhållanden

Under tiden 1/5—30/11 utgår tullen med 50 öre per kg och under annan tid med 15 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen under tiden 1/5—30/11 bibehålies oför­ ändrad vid 50 öre per kg och att den helt borttages under annan tid av året.

Ledamoten Hansson föreslår en höjning av tullen till 75 öre per kg under tiden 1/5—30/6 och anför till stöd härför i huvudsak följande.

Tomater är den för närvarande viktigaste kulturen för odling i växthus. Med tanke på näringsvärdet hör också tomaterna till de förnämsta köks- växterna, varför en fortsatt stegring av konsumtion och produktion inom landet får anses synnerligen önskvärd. Med nuvarande, svårbemästrade im­ portkonkurrens är det emellertid ytterst vanskligt för odlarna att våga taga kostnaderna för omfattande rationaliseringsåtgärder till förbilligande av produktionen. Under de första månaderna av produktionssäsongen fordras ett effektivare marknadsskydd för att ej prisbildningen skall utsättas för alltför kraftiga störningar till följd av tillfällig överskottsimport. En höj­ ning med 25 öre per kg under månaderna maj och juni torde ej vid denna tid relativt sett belasta konsumentpriset i nämnvärd grad.

Yttranden

Lantbruksstijrelsen ansluter sig till reservantens förslag under framhål­ lande bl. a. av att det för trädgårdsnäringens räntabilitet är av största vikt, att odling kan bedrivas under så lång tid av året som möjligt.

Sveriges handelstrådgårdsmästareförbund påyrkar att tullen under tiden 1/5—31/7 skall utgå med 1 krona per kg och under tiden 1/8—30/11 med 50 öre per kg.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. finner att skäl förelig­ ger att under tiden 1/5—15/6 ha en lägre tull än 50 öre per kg. Man anser

276

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

att den inhemska produktionen under maj och juni månader är helt otill­

räcklig och att en mycket betydande kompletteringsimport är erforderlig.

Föreningen anför vidare.

Ytterligare rationalisering av den svenska odlingen är angelägen. Något

behov att skydda mindre, ej specialiserade växthusodlingar med höga kost­

nader kan ur allmänna synpunkter icke anses föreligga. Handeln ställer

sig mycket frågande till reservanternas uppfattning att en fortsatt stegring

av konsumtionen av tomater, vilka med tanke på näringsvärdet höra till de

förnämsta köksväxterna, lämpligen skulle kunna åstadkommas genom en

tullhöjning. Någon tillfällig »överskottsimport» under nämnda period

torde knappast förekomma men väl en ur såväl kvantitativ som prissyn­

punkt nödvändig kompletterande import.

Departementschefen

I enlighet med vad förut anförts kan jag icke förorda något särskilt pri-

mörskydd. Å andra sidan finner jag icke heller tillräckliga skäl att, såsom

föreslagits från importörhåll, reducera tullen under primörtiden. Jag bi­

träder följaktligen kommitténs förslag.

Ur 07.01. Vitkål, rödkål och ärter m. m.

Nuvarande tullförhållanden

För vitkål utgår tullen med 10 öre per kg och för pepparrot med 20 öre

per kg. Sallad är tullfri under tiden 1/1—29/2 (vid tiden för kommitténs ar­

bete utgick tull med 40 öre per kg, som emellertid avskaffades i samband

med GATT-förhandlingarna år 1956) och under annan tid av året belagd

med en tull av 40 öre per kg. Nyskördade (färska) rotfrukter drager under

tiden 1/1—30/6 en tull av 20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg,

vilken tullsats även gäller för andra rotfrukter (till rotfrukter räknas bl. a.

rädisor). För andra köksväxter utgår tullen med 40 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår för vitkål och rödkål en tull av 10 öre per kg, för

ärter en tull av 20 öre per kg under tiden 1/3—31/12 och tullfrihet under

annan tid, för rotfrukter (inkl. rädisor) en tull av 10 öre per kg, dock att

tullen för nyskördade produkter skall utgöra 20 öre per kg under tiden 1/5—

30/6 samt för andra produkter en tull av 40 öre per kg under tiden 1/3—

31/12 och tullfrihet under annan tid. Vad särskilt beträffar rädisor samt

sallad, dill och persilja, för vilka varuslag odlarna hos kommittén påyrkat

en tullsats av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4, har kommittén i över­

ensstämmelse med sin principiella uppfattning icke ansett sig kunna för­

orda något särskilt primörskydd.

Ledamoten Hansson påyrkar i avgiven reservation för sallad, dill,

persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under tiden 1/3—30/4 och

40 öre under resten av året. Dessa produkter odlas i stor utsträckning i

handelsträdgårdarna såväl i växthus under vintern som i drivbänkar och

på friland under resten av året. De passar utmärkt till mellankulturer i andra

277

odlingar med längre utvecklingstid, t. ex. tomater. Under de tidiga vårmå­ naderna har emellertid även i detta fall utbytet av dessa kulturer, framför allt sallad, ett intimt samband med importutvecklingen. Det synes befogat med en höjning av tullen under tiden 1/3—30/4 från 40 öre till 75 öre per kg. Med hänsyn till att produktion av dessa varuslag förekommer under hela året synes det angeläget att tullen under övriga delen av året bibehålies vid 40 öre per kg.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår, att tullen för andra produkter än vitkål, röd­ kål, rotfrukter och ärter höjes till 75 öre per kg under tiden 1/3—31/5 och fastställes till 40 öre per kg under annan tid samt åberopar till stöd härför i huvudsak samma skäl som reservanten inom tulllaxekommittén.

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ansluter sig i fråga om huvud­ saklig argumentering till den avgivna reservationen men påyrkar för sallad, dill, persilja och rädisor en tull av 1 krona per kg under skyddsperioden.

Förbundet framhåller särskilt att den troligen största försäljningen av svenskodlad brysselkål och purjolök äger rum under just den tid för vil­ ken tulltaxekommittén föreslagit tullfrihet.

Svenska import^öreningen för färsk frukt u. p. a. påyrkar tullfrihet för sallad under tiden 1/12—15/3 och tullfrihet för paprika samt förutsätter att spetskål kommer att tulltaxeras som vitkål. Föreningen räknar med en ökad vinterkonsumtion av sallad, under förutsättning att den kan erbjudas konsumenterna till rimligt pris. Den svenska frilandssalladen kommer icke i marknaden förrän i slutet av maj och saluföres till månadsskiftet septem­ ber/oktober. Inhemsk sallad odlad under glas anser föreningen aldrig kunna bli någon billig och populär vara på grund av de höga produktionskostna­ derna. Vad beträffar paprika säges någon nämnvärd odling icke förekomma i Sverige.

Departementschefen

I överensstämmelse med den uppfattning åt vilken jag tidigare givit uttryck kan jag icke biträda framställda yrkanden om införande av sär­ skilt primörskydd. Jag finner icke heller anledning till erinran mot kom­ mitténs förslag om tullfrihet under vintermånaderna, vilken anordning så­ vitt angår sallad godtagits av statsmakterna i samband med GATT-förhand- lingar år 1956. För utvidgning av tullfriheten beträffande sallad eller infö­ rande av tullfrihet under hela året beträffande paprika finner jag å andra sidan icke tillräckliga skäl föreligga. Jag ansluter mig följaktligen till kom­ mitténs förslag. Härvid förutsätter jag att den för vitkål föreslagna tullen kommer i tillämpning jämväl å den form av dylik kål som benämnes spets­ kål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

07.02. Köksväxter, frysta

Nuvarande tullförhållanden

Frysta köksväxter tulltaxeras för närvarande enligt vad som stadgas för

motsvarande färska produkter, vilket bl. a. innebär att tullen på de flesta

varorna är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att vid här ifrågavarande rubrik stadgas under hela

året gällande tullsatser, vilka till dess ytterligare erfarenheter vunnits upp­

tages till samma belopp som för motsvarande färska produkter under den

tid då de är högst tullbelagda.

Departementschefen

Kommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida.

278

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

07.03. Köksväxter, tillfälligt konserverade

Nuvarande tullförhållanden

Av här ifrågavarande produkter belägges för närvarande de i saltvatten

inlagda med tull efter samma grunder som torkade (jfr nr 07.04), under

det att de övriga tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr

07.01); beträffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen

på de flesta varor är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår här liksom beträffande frysta produkter att varorna

under hela året belägges med samma tull som motsvarande färska varor un­

der den tid då de är högst tullbelagda.

Departementschefen

Även beträffande denna rubrik biträder jag vad kommittén föreslagit.

07.04. Köksväxter, torkade

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga produkter är belagda med följande tullsatser per kg, näm-

ligen potatis 5 öre, champinjoner 75 öre, andra svampar 1 krona, gurkor

35 öre, rötter 20 öre samt övriga varor 25 öre.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till artiklarnas ringa betydelse har kommittén icke ansett till­

räcklig anledning föreligga att differentiera tullen utan föreslår en enhetlig

tull med samma belopp som för närvarande gäller för torkade köksväxter t

allmänhet eller 25 öre per kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

279

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för torkade champinjoner bör fördubblas och att i varje fall någon sänkning av nu ut­ gående tull icke bör ifrågakomma. Det förekommer visserligen för närva­ rande icke någon nämnvärd import av denna vara, men då detta rent tek­ niskt icke möter något hinder kan en import av detta varuslag snabbt svälla till mycket stor omfattning.

Departementschefen

Enligt min uppfattning föreligger icke anledning att frångå kommitténs förslag.

07.05. Ärter, bönor och andra baljväxtfrön, torkade

Nuvarande tullförhållanden

De viktigaste hithörande varuslagen inbegripes under det för jordbruks­ produkter gällande importavgiftssystemet och är i tulltaxan upptagna med tullfrihet.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

Departementschefen

Någon anledning till erinran mot kommitténs förslag torde icke före­ ligga.

07.06. Maniok- och arrowrot, jordärtskockor m. m.

Nuvarande tullförhållanden

Av till denna rubrik hänförliga varor är maniok- och arrowrot inbegripna i det för jordbruksprodukter gällande importsystemet och i tulltaxan upp­ tagna med tullfrihet. Beträffande övriga varuslag är nyskördade rötter, in­ kommande under tiden 1/1—30/6, samt torkade produkter belagda med en tull av 20 öre per kg; för andra varor utgör tullen 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för rubriken i dess helhet.

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund påyrkar en tull av 10 öre per kg för jordärtskockor, beträffande vilken vara i motsats till övriga hit hänför­ liga varuslag en odling av betydande omfattning säges förekomma inom landet.

Departementschefen

Även om tullen på jordärtskockor icke torde vara av någon större bety­ delse, anser jag mig kunna biträda yrkandet om bibehållande av den nu i

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

allmänhet utgående tullen av 10 öre per kg; i övrigt föranleder kommitténs

förslag icke någon erinran från min sida.

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.01. Dadlar, bananer, ananas m. m.; kokos-, para- och kasjunötter

Nuvarande tullförhållanden

Färska bananer är belagda med en tull av 10 öre per kg. För andra här

avsedda färska frukter utgår tullen med 20 öre per kg under tiden 1/5—31/1

och med 10 öre per kg under annan tid. Nötter, kasjunötskärnor och kokos-

rasp är belagda med en tull av 30 öre per kg samt andra nötkärnor med en

tull av 50 öre per kg. Beträffande torkade frukter är bananer tullfria och

för dadlar utgår tullen med 30 öre per kg samt för andra frukter med 50

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Med hänsyn till att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan

befinnas lämpligt upptager kommittén hit hänförliga varor med i stort sett

oförändrade tullsatser. En viss hyfsning av tullbestämmelserna anses dock

motiverad för att undvika en onödig specificering av dessa i många fall rela­

tivt betydelselösa artiklar. Den uppbrytning av GATT-bindningen beträf­

fande torkade bananer som förslaget påkallar anses icke möta några svå­

righeter.

Yttranden

Svenska importföreningen för färsk frukt u.

p. a. och Sveriges grossistför­

bund understryker att tullarna på hit hänförliga varuslag är av fiskal natur.

De intäkter som erhålles finner organisationerna så obetydliga att motiv nu­

mera saknas att bibehålla ifrågavarande tullar. Det framhålles vidare att

bananer är en frukt, som ur olika synpunkter är betydelsefull särskilt för

barn och som ofta ordineras vid vård av sjuka.

Svenska choklad- och konfektgrfabrikantföreningen u. p. a. påyrkar tull­

frihet för kokosnötter, paranötter och kasjunötter.

Departementschefen

I enlighet med den tidigare angivna principen att icke ingå på någon

allmän omprövning av de fiskala tullarna har departementsförslaget, liksom

kommitténs förslag, utformats med i stort sett oförändrade tullsatser.

08.02. Citrusfrukter

Nuvarande tullförhållanden

Apelsiner, cedrat- och grapefrukter, klementiner och mandariner är f. n.

tullfria. För citroner utgår tull med 5 öre per kg och för pomeranser med 10

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

281

öre per kg. Övriga färska frukter drager under liden 1/5—31/1 en tull av

20 öre per kg och under annan tid 10 öre per kg. För torkade frukter utgår

tullen med 50 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén konstaterar att de viktigaste hithörande fruktslagen enligt

gällande bestämmelser är fria från tull. Beträffande de övriga anses ur

skyddssynpunkt icke föreligga något hinder att avskaffa tullen. Kommittén

har emellertid av samma skäl som under föregående position upptagit nu

utgående tullar i stort sett oförändrade.

Yttrande

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att tullarna för

citroner och pomeranser icke rimligen kan motiveras ens av fiskala skäl.

Departementschefen

Vad som anförts under föregående rubrik äger tillämpning jämväl vid

denna position.

08.03. Fikon

Nuvarande tullförhållanden

För färska fikon utgår tullen under tiden 1/5—31/1 med 20 öre per kg

och under annan tid med 10 öre per kg; torkade fikon drager en tull av 15

öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén framhåller att liksom när det gäller de båda föregående posi­

tionerna det från skyddssynpunkt icke torde föreligga något hinder att av­

skaffa tullarna. Kommittén har emellertid även här upptagit varorna med

tull, för den händelse en viss tullbeskattning av fiskala skäl skulle befinnas

lämplig. Den för torkade fikon gällande tullen 15 öre per kg har därvid

ansetts böra gälla för hela rubriken.

Yttrande

Sveriges grossistförbund föreslår att tullen, som helt anses vara av fiskal

natur, slopas.

Departementschefen

Liksom vid de båda föregående rubrikerna följer departementsförslaget

kommitténs förslag.

08.04. Vindruvor (färska eller torkade)

Nuvarande tullförhållanden

För färska druvor utgår tull under tiden 1/7—31/12 med 25 öre per kg;

för färska druvor under annan tid samt för torkade druvor utgår icke nå­

gon tull.

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

Kommittén har icke funnit anledning föreslå någon ändring av tullsatsens

storlek. Vad beträffar skyddstidens längd har kommittén däremot, med

hänsyn dels till att vindruvor i första hand konkurrerar med inhemska bär

och stenfrukter för vilka säsongen är relativt kort, dels till den prisförskjut­

ning som synes inträda mot slutet av året, funnit en avkortning motiverad

till den 31/10. Beträffande torkade vindruvor (russin och korinter) ifråga-

sättes icke någon ändring av den nuvarande tullfriheten.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår med hänsyn till den konkurrens som impor­

ten av vindruvor under höstmånaderna utgör för svenskodlad frukt av an­

nat slag att skyddstiden bibehålies oförändrad.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. framhåller under hän­

visning till fraktkostnaderna att kommitténs förslag innebär ett ganska högt

gränsskydd.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå tulltaxekommitténs

enhälliga förslag.

08.05. Nötter och liknande frukter

Nuvarande tullförhållanden

Valnötter är, sedan den tidigare utgående tullen reducerats och slo­

pats i samband med GATT-förhandlingarna åren 1955 och 1956, numera

tullfria. Hasselnötter, mandel och kastanjer är belagda med en tull av 20 öre

per kg och hasselnötskärnor med 40 öre per kg. Andra nötkärnor samt

pistachmandel drager en tull av 50 öre per kg. Övriga här avsedda nötter

är belagda med en tull av 30 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser att ur skyddssynpunkt hinder icke föreligger att avskaffa

tullarna. Med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal

synpunkt kan befinnas lämpligt har emellertid kommittén upptagit tullsat­

serna i stort sett oförändrade.

Yttranden

Sveriges grossistförbund uttalar att tullarna vid denna rubrik är helt av

fiskal natur och ur dessa synpunkter ej längre motiverade. Liknande upp­

fattning framföres av Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverks-

och småindustriorganisation.

Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a. hemställer

att tullfrihet måtte fastställas för mandel och nötkärnor. Den övervägande

delen av importen av dessa varor anser man förbrukas av choklad- och kon-

fektyrindustrin. Med den höga beskattning som ändå råder på industrins

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

283

produkter förefaller det föreningen omotiverat med ytterligare extrabeskatt- ning av dessa råvaror.

Departementschefen

Under erinran om vad jag tidigare anfört rörande tullar av fiskal natur föreslår jag att tullarna upptages i enlighet med kommitténs förslag, dock med undantag för oskalade valnötter, som med hänsyn till numera före­ liggande GATT-bindning bör upptagas med tullfrihet.

08.06. Äpplen, päron och kvittenfrukter

Nuvarande tullförhållanden

Äpplen och päron är belagda med en tull av 25 öre per kg under skydds- perioden, vilken för äpplen utgör tiden 1/7—29/2 och för päron tiden 1/7— 31/12; under andra tider av året är såväl äpplen som päron tullfria. Före den 1 januari 1956 utgick tull för äpplen med 20 öre per kg under tiden 1/7—31/12 och 10 öre per kg under tiden 1/1—31/1, samt för päron med 20 öre per kg under nu gällande skyddstid. Ändringarna vidtogs sedan infor­ mationer erhållits om tulltaxekommitténs utredningar, och de nya tullsat­ serna överensstämmer med det förslag som sedermera framlagts av kom­ mittén.

Tulltaxekommittén

I sin motivering till nyssnämnda förslag anför kommittén hl. a. följande. Förutom av tullarna skyddas produktionen även av kvantitativa rest­ riktioner, vilka tillämpats så att de hindrat import före en viss för varje år särskilt fastställd tidpunkt. Dylika restriktioner kan enligt internationella överenskommelser i princip motiveras endast av valutapolitiska skäl. Vid en avveckling av dessa restriktioner är ett ökat utbud av utländsk frukt på den svenska marknaden att motse. Vidare kommer den inhemska tillförseln på grund av den betydande nyplantering som ägt rum att öka avsevärt under de närmaste åren, och fråga är huruvida icke denna omständighet kommer att påverka prisbildningen i väl så hög grad som den ökade utländska kon­ kurrensen. Fruktodlingen här i landet kommer sålunda otvivelaktigt att stäl­ las inför betydande svårigheter. Det kan göras gällande att fruktodlarna liksom andra företagare vidtagit den genomförda utvidgningen på egen risk. Kommittén har likväl ansett sig icke kunna underlåta att fästa avseende vid de sociala aspekter på frågan som i förevarande fall gör sig gällande, ehuru kommittén givetvis är medveten om att sådana aspekter är i hög grad relevanta även med hänsyn till konsumenternas intresse. Även om de ökade svårigheterna såsom redan nämnts endast till en del torde komma att sam­ manhänga med en skärpning av den utländska konkurrensen har kom­ mittén funnit läget vara sådant att en viss förstärkning av tullskyddet får anses befogad. Kommittén föreslår därför att skyddstiden för äpplen ut- sträckes t. o. in. februari månad och att tullen för såväl äpplen som päron höjes från 20 till 25 öre per kg under skyddsperioden. Vad beträffar de päron närstående kvittenfrnkterna, vilka här i landet icke spelar någon större roll, har kommittén funnit dessa lämpligen böra tullbeläggas efter samma grunder som päron.

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Yttranden

Lantbruksstyrelsen anser att ett tullskydd av 25 öre per kg icke är till­

räckligt för att garantera avsättningen av svenskodlad frukt till lönsamma

priser och föreslår att tullen höjes till 35 öre per kg samt att skyddstiden

för äpplen utsträckes till den 31 mars. Enligt styrelsens uppfattning kan

emellertid även ett tullskydd av 35 öre per kg bli otillräckligt för den hän­

delse nu tillämpade importrestriktioner beträffande dessa båda varuslag

skulle bortfalla. Styrelsen understryker därför vikten av att importrestrik­

tionerna bibehålies så länge andra fruktimporterande länder av betydelse i

Europa tillämpar sådana. I annat fall kommer vårt land att bli en avstjälp­

ningsplats för det överflöd av frukt, som produceras i andra länder och där

icke finner köpare.

Statens jordbruksnämnd har icke yttrat sig angående tullskyddets stor­

lek men förordat en utredning i syfte att utröna om behov föreligger av

annat statsstöd åt fruktodlingen utöver det nuvarande tullskyddet.

Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Frukt­

odlingens förhandlingsorgan föreslår likaledes en höjning av tullen till 35

öre per kg och anför till stöd härför bl. a. följande.

Erfarenheten har visat att den nya tullen icke är tillfyllest för att under

den tid, som den svenska frukten marknadsföres, ge den inhemska frukten

företräde på den svenska marknaden. Äpple- och päronproduktionen har

nämligen expanderat kraftigt i hela Europa under sistlidna decennier. Ge­

nom denna utveckling uppstår ofta betydande överskott av äpplen och päron

på den europeiska marknaden, vilka överskott vid fri import medför svåra

störningar å den inhemska marknaden i de fruktimporterande länderna.

Samtliga importländer av äpplen och päron har också hittills tillämpat olika

former av kvantitativa importrestriktioner. Det synes under rådande förhål­

landen nödvändigt, att tullskyddet för äpplen och päron liksom hittills kan

kompletteras med kvantitativ importbegränsning. Vad skyddsperiodens

längd för äpplen beträffar synes en utsträckning av tiden t. o. m. mars må­

nad erforderlig inom en snar framtid. Den svenska fruktodlingen har näm­

ligen under senare decennier inriktats på senmognande äppelsorter, som

marknadsföres under vintern och våren.

Statens priskontrollnämnd förordar en återgång till de tullförhållanden

som gällde före den 1 januari 1956. Enligt nämndens uppfattning torde en

tullhöjning ej lösa de problem som för närvarande vidlåder den svenska

fruktodlingen. Tullhöjningarna torde medföra prishöjningar för konsumen­

terna under tiden december—februari, säkerligen med större belopp än

tullhöjningarna, då handelsmarginalerna beräknas procentuellt på import-

priset inklusive tullen. Möjligen kan de nya tullarna väntas medföra en nå­

got minskad kvantitativ import, som dock sannolikt icke skulle komma den

svenska fruktodlingen till godo utan resultera i ökad import av de tullfria

citrusfrukterna.

Stockholms handelskammare, Svenska importföreningen för färsk frukt

u. p. a. och Sveriges köpmannaförbund uttalar sig likaledes emot den ge­

nomförda höjningen av tullsatsen. De vänder sig vidare samtliga emot ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

285

sträckningen av skyddstiden för äpplen, och de två förstnämnda instanser­

na påyrkar en förkortning av skyddstiden för päron till den 30/11. Till stöd

för den intagna ståndpunkten anföres i importföreningens yttrande bl. a.

följande.

Det är utan vidare klart, att normala år kommer den svenska produktio­

nen att mer än väl kunna svara för behovet under hösten. Ett överskotts-

problem av betydande mått hotar. Import under hösten kommer därför san­

nolikt icke framdeles ifråga, enär den inhemska konkurrensen kommer att

pressa fram sådana priser, att import ej blir lönande. Under sådana förhål­

landen blir givetvis tullsatsens höjd av mindre betydelse. För handeln och

konsumenterna vore det mer naturligt att bibehålla 20-örestullen, enär im­

port framdeles endast torde vara att påräkna vid mera ogynnsamma skör­

deår i landet och det alltså vore onödigt att ytterligare fördyra en erforder­

lig import. Enär man icke har kunnat få fram några mer otvetydiga belägg

för att lagring av svenska äpplen skulle vara möjlig eller ekonomiskt för­

svarbar någon längre tid in på det nya året, förefaller kommitténs förslag

om ett ökat tullskydd under januari/februari mindre välbetänkt. Mätt på

den senaste säsongens import (inklusive päron) skulle detta ha inneburit

en med nära 2 milj. kr. ökad tulluppbörd. Om man räknar med vissa kvar­

stående kvantiteter svensk frukt under december, torde kostnadsökningen

kunna uppskattas till åtminstone 3 milj. kr. i första led. Denna merkostnad

är emellertid icke den, som drabbar konsumenterna, då man även måste

räkna med motsvarande höjning av handelsmarginalerna. Den höjning av

tullarna som skett och den utsträckning av skyddsperioden som vidtagits

gynna ett mycket litet antal medborgare på bekostnad av den stora allmän­

heten. Under januari och februari påverkar tullhöjningen direkt konsument­

priset. Visserligen finnes då i regel tillgång till citrusfrukt till jämförelsevis

förmånliga priser. Någon avsikt att söka tvinga en del av konsumtionen un­

der nämnda period över från äpplen till citrusfrukter kan ju icke gärna före­

ligga hos producenterna.

Vad päron beträffar torde enligt föreningen några kvantiteter inhemsk

vara av betydelse för marknaden icke föreligga efter den 1 december, var­

för tullfrihet bör stadgas under december månad. Föreningen förutsätter

slutligen att, sedan tullfrågan för äpplen och päron blivit definitivt löst, den

kvarstående importregleringen slopas.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det föregående har de tullsatser, som kom­

mittén enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna; jag finner

icke anledning föreligga att nu frångå detta beslut.

I anledning av framkomna yrkanden om stöd åt fruktodlingen i andra

former än genom tullskydd vill jag hänvisa till att 1957 års riksdag hos

Kungl. Maj :t anhållit om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens

problem.

Ur 08.07. Körsbär

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår under tiden 1/6—31/7 med 35 öre per kg och under annan tid

med 5 öre per kg.

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Tulltaxekommittén

I fråga om tullens storlek under skyddsperioden finner kommittén icke

anledning föreslå någon ändring. Däremot anses skyddsperioden utan större

olägenheter för odlarna kunna avkortas till att omfatta endast juli månad.

Vidare föreslås att tullen slopas under icke-skyddsperiod.

Ledamoten Hansson uttalar i en reservation att den föreslagna begräns­

ningen av skyddstiden icke kan anses motiverad. Den svenska skörden av

körsbär infaller från medio av juni t. o. m. mitten av augusti, varför skydds­

tiden bör omfatta tiden 15/6—15/8.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen bestämmes till 35 öre per kg under

tiden 1/6—31/7. Med hänsyn till nuvarande möjligheter att kyllagra frukt

skulle den föreslagna avkortningen av skyddsperioden innebära, att den

svenska körsbärsodlingen bleve praktiskt taget oskyddad mot utländsk kon­

kurrens.

Sveriges lantbrnksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Frukt­

odlingens förhandlingsorgan ansluter sig till den framförda reservationen.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. hävdar att något utbud

av svenska körsbär under sista hälften av juli och första hälften av augusti

icke är känt av handeln samt framhåller att till tullen kommer en frakt för

italienska körsbär om 28 öre per nettokilo.

Departementschefen

I fråga om storleken av tullen finner jag icke anledning frångå kommit­

téns enhälliga förslag; däremot anser jag mig böra förorda att skydds­

perioden utvidgas något i förhållande till kommittéförslaget och får om­

fatta tiden 16/6—31/7.

Ur 08.07. Persikor

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/3—30/4 och 20 öre per kg

under tiden 1/5—31/12; under annan tid av året är persikor tullfria.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser tvekan kunna råda i vilken grad persikor konkurrerar

med inhemsk frukt, men att detta i viss mån är fallet kan enligt kommitténs

uppfattning knappast bestridas. Med hänsyn till att här icke föreligger di­

rekt konkurrens på samma sätt som då fråga är om svensk och utländsk

frukt av enahanda slag finner kommittén det likväl icke motiverat med en

höjning av den nu utgående tullen. Skyddsperioden synes kunna begränsas

till tiden 1/7—15/10; under övriga delar av året torde anledning icke före­

ligga att bibehålla tullen.

Ledamöterna Fagerholm och Hansson påyrkar i gemensam reservation en

tullsats av 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, 10 öre per kg under

tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 samt tullfrihet under resten av året; till stöd för detta yrkande anföres i huvudsak följande.

Importen av persikor har under senare år i hög grad försvårat avsätt­ ningen av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna. Per­ sikorna tillhör de fruktslag som enbart synes importeras på konsignations- basis, vilket medfört att större partier kommit in i landet än som motsvarat konsumtionsutrymmet även vid utförsäljning till synnerligen låga priser. Enligt vår mening måste det anses rimligt med en höjning av tullen un­ der tiden 1/7—15/10, då konkurrensen med den svenskodlade frukten är hårdast. Däremot anser vi att tullen under tiden 1/5—30/6 och 16/10—31/12 bör kunna nedsättas och under tiden 1/1—30/4 helt avskaffas. Dessa sänk­ ningar bör väl kompensera en höjning under den för svensk fruktodling mest aktuella tiden.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen ävensom Sveriges lantbriiksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk och Fruktodlingens förhandlingsorgan föreslår med i huvudsak samma motivering som reservanterna att tullen fastställes till 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddstermi- nen bör avse perioden 1/7—30/9 men ifrågasätter huruvida icke varuslaget skulle kunna göras helt tullfritt; föreningen anför bland annat följande.

Reservanternas framhållande av att importen av persikor under senare år i hög grad försvårat avsättningen av inhemska äpplen, päron och plom­ mon under höstmånaderna är svårförståeligt. Import av italienska persikor tilläts första gången 1952, då 3 400 ton infördes. 1956 uppgick importen emel­ lertid blott till 1 300 ton. Någon inverkan av betydelse på avsättningen av svensk frukt torde denna import i vart fall numera knappast ha.

Departementschefen

Enligt min uppfattning är det endast i undantagsfall som importen av persikor kan sägas innebära nämnvärd konkurrens för den svenska fruk­ ten; jag finner icke anledning föreligga att frångå kommitténs förslag.

Ur 08.07. Plommon

Nuvarande tullförhållanden

Under tiden 1/7-—15/11 utgår tullen med 35 öre per kg; tullfrihet gäller för resten av året.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett sig kunna föreslå bibehållande av tullens höjd med hänsyn bl. a. till alt tullen icke torde ha någon egentlig betydelse för pris­ bildningen under den svenska produktionssäsongen; däremot föreslås att skyddsperioden avkortas till tiden 16/7—30/9.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen finner det vara skäligt alt tullen sättes till 35 öre per kg under tiden 1/7—15/10.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

287

288

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anser att skyddsperio-

den bör fastställas till tiden 1/8-—30/9 och anför till stöd därför följande.

Något utbud av svenska plommon under juli är icke av handeln känt.

Inom handeln är man tveksam om att bibehålla nuvarande höga tullskydd.

Detta uppgick 1955 till nära 30 %. Tages hänsyn även till frakten (från

Italien 28 öre per nettokilo) har svensk plommonodling ett totalt gräns­

skydd om 42 %. Om skyddsperioden emellertid begränsas till den faktiska

produktionssäsongen augusti—september, kan handeln acceptera den före­

slagna tullsatsen.

Departementschefen

Tillräckliga skäl för avvikelse från det på förevarande punkt enhälliga

kommittéförslaget kan enligt min uppfattning icke anses föreligga.

Ur 08.07. Övriga stenfrukter

Nuvarande tullförhållanden

Tull utgår med 10 öre per kg under tiden 1/2—30/4 och 20 öre per kg

under annan tid.

Tulltaxekommittén

Här avsedda slag av stenfrukter är icke av nämnvärd betydelse, framhål­

ler kommittén. Hinder torde icke i och för sig möta att medgiva tullfrihet

under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten av

att ett bibehållande av tullen ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upp­

tagit de nuvarande tullsatserna oförändrade.

Yttrande

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. föreslår tullfrihet. Man

anser att tullen utgör en finanstull, som helt saknar betydelse för stats­

verket.

Departementschefen

I enlighet med vad som tidigare anförts rörande fiskala tullar har nuva­

rande tullsatser upptagits oförändrade i departementsförslaget.

08.08. Jordgubbar, hallon och andra bär, ej hänförliga till nr 08.07

Nuvarande tullförhållanden

För jordgubbar utgår tullen under tiden 1/5—31/8 med kr. 1:— per kg

och under annan tid med kr. 0: 25 per kg; hjortron är tullfria och övriga

bär (däribland hallon, krusbär och vinbär) belagda med en tull av kr. 0: 10

per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår beträffande jordgubbar att tullsatsen under skydds­

perioden bibehålies oförändrad. Vad beträffar den tid då tull för närvarande

utgår med lägre belopp anser kommittén anledning icke föreligga att bi­

behålla tullen.

289

Beträffande hallon, krusbär och vinbär föreslår kommittén att tullen höjes till 25 öre per kg under tiden 1/6—31/8 men avskaffas under resten av året; till stöd för förslaget anför kommittén följande.

Den import som förekommit torde i huvudsak ha varit avsedd för kon­ servfabrikerna, men något hinder för import även för direkt konsumtion torde icke föreligga. För att avse produkter av här ifrågavarande slag torde den nuvarande tullen få betraktas som låg. Enligt kommitténs uppfattning får en tullsats av 25 öre per kg anses innebära ett lämpligt avvägt tullskydd. Denna tull torde böra utgå under juni—augusti månader; under den övriga delen av året torde icke behövas något tullskydd.

För övriga till denna position hänförliga bär föreslås tullfrihet.

Yttrande

Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund anser att tullen för hallon, vin­ bär och krusbär bör utgå med 40 öre per kg men har intet att erinra mot kommitténs förslag om en begränsning av tullbeläggningen till tiden 1/6 31/8.

Departementschefen

Enligt min uppfattning finnes icke anledning frångå kommitténs enhäl­ liga förslag.

08.09. Andra färska frukter

Nuvarande tullförhållanden

För meloner utgår tullen under hela året med 40 öre per kg; övriga hit hänförliga frukter är under tiden 1/5—31/1 belagda med en tull av 20 öre per kg och under annan tid med 10 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att tullen för meloner skall bibehållas vid 40 öre per kg men anser att tullen liksom beträffande andra trädgårdsprodukter endast bör utgå under den egentliga säsongen och finner tiden 1/7—30/9 vara en lämplig skyddsperiod. Beträffande övriga frukter anser kommittén hinder icke från skyddssynpunkt möta att medgiva tullfrihet för desamma under hela året. Kommittén har emellertid med hänsyn till möjligheten att ett bibehållande av tullarna ur fiskal synpunkt kan befinnas lämpligt upp­ tagit dessa varor med oförändrade tullsatser.

Ledamoten Hansson påyrkar i en reservation starkare skydd för meloner med följande motivering.

På grund av allt svårare avsättningsmöjligheter i konkurrensen med importerad vara har melonodlingen inom landet gått kraftigt tillbaka un­ der senare år. Kulturen odlas huvudsakligen i drivbänkar och är synner­ ligen arbetskrävande, varför det med nuvarande löneläge torde vara nöd­ vändigt att ge odlingen ett bättre stöd under försäljningssäsongen, om ej prisbildningen skall bli sådan att denna produkt helt försvinner ur svensk odling. Den lämpligaste skyddstiden torde vara den av odlarna föreslagna

li) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 90

Kungi. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tiden 15/6—30/9. Genom att den nuvarande tullen på 40 öre per kg borttages

under resten av året bör det vara rimligt att tullen under här angiven tid

höjes till 75 öre per kg.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen föreslår att tullen på meloner fastställes till 75 öre

per kg under tiden 1/7—30/9 och Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund

att den bestämmes till 1 krona per kg under tiden 15/6—30/9, båda med

i huvudsak samma motivering som reservanten i tulltaxekommittén.

Svenska importföreningen för färsk frukt u. p. a. anför bl. a. följande.

Melonimporten har under de senaste åren varit tämligen konstant. Från

odlarhåll har man uppgivit, att konkurrensen de senaste två åren skulle ha

medfört ett så pressat prisläge, att man tvingats avstå från fortsatt odling.

Ett av de största handelsföretagen har meddelat följande medelpriser på

svensk melon, betalda till odlare i Skåne per kg: 1952 kr. 1:65, 1953 kr.

1: 67, 1954 kr. 1: 92, 1955 kr. 2: 06 och 1956 kr. 1: 90. Därav kan icke ut­

läsas någon markerad nedgång. Om man till tullskyddet lägger fraktskyd­

det (15—25 öre per kg från Holland, som är mest närbeläget konkurrens­

land) utgör odlarens skydd 55—65 öre per kg. Handeln anser att ett skydd

av denna storleksordning mer än väl bör kunna utjämna skillnaden i kost­

nader och odlingsbetingelser. Totalt sett har emellertid försäljningen av

melon under senare år gått tillbaka. Den nuvarande svenska odlingen för­

mår dock icke tillfredsställa behovet, varför import är nödvändig under de

aktuella månaderna juli, augusti och september. Det vill synas som om

prisbildningen å inhemska bär och melon t. ex. i år (1956) blivit sådan, att

allmänheten i större utsträckning föredragit bär framför meloner. Därest

reservantens förslag till tullhöjning skulle genomföras, skulle detta med­

föra att den tydliga tendens till konsumtionsminskning, som föreligger be­

träffande meloner, bleve kraftigt accentuerad.

Departementschefen

Någon höjning av tullen på meloner, vilken under den aktuella skydds-

perioden uppgår till omkring 25 % av importvärdet, bör enligt min mening

icke komma i fråga. Jag delar således kommitténs uppfattning rörande tul­

lens storlek. I fråga om skyddsperiodens längd finner jag däremot skäl tala

för reservantens förslag. Jag föreslår därför att tullen på meloner skall utgå

under tiden 16/6—30/9. Beträffande andra hithörande varor än meloner

föreslår jag att nuvarande tullsatser bibehålies oförändrade.

08.10. Frukter, frysta

Nuvarande tullförhållanden

Här avsedda produkter tulltaxeras enligt vad som stadgas för motsvaran­

de färska produkter, innebärande bl. a. att tullen på de flesta varorna är

olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Tills vidare erfarenhet vunnits bör enligt kommitténs uppfattning här

ifrågakomna varor under hela året beläggas med samma tull som motsva­

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

291

rande färska produkter under skyddstid. När det gäller jordgubbar anses

dock den för färska bär gällande tullen kr. 1: — per kg utgöra ett alltför

högt tullskydd; kommittén har funnit en tullsats av kr. 0: 50 per kg inne­

bära en lämpligare avvägning av tullskyddet för detta varuslag.

Departementschefen

Vad kommittén föreslagit ger icke anledning till erinran från min sida.

08.11. Frukter, tillfälligt konserverade

Nuvarande tullförhållanden

Av här ifrågavarande produkter belägges de i saltvatten inlagda med tull

efter samma grunder som torkade (jfr nr 08.12), under det att de övriga

tulltaxeras såsom motsvarande färska produkter (jfr nr 08.01—08.09); be­

träffande sistnämnda produkter innebär detta bl. a. att tullen på de flesta

varor är olika hög under skilda delar av året.

Tulltaxekommittén

Tulltaxekommittén anser det i princip riktigast att varorna i analogi med

vad som föreslagits på grönsaksområdet belägges med samma tull som mot­

svarande färska produkter under dessas skyddstid (beträffande jordgubbar

dock liksom för den frysta varan reducerad till 50 öre per kg). Härvid gör

kommittén dock undantag för äppelpulp, beträffande vilket varuslag kom­

mittén föreslår en tull av 10 öre per kg med följande motivering.

Äppelpulp torde i viss mån ha en annan karaktär än vad fallet i regel är

med annan pulp, i det att varan endast torde framställas av fallfrukt eller

eljest sämre kvaliteter. Priset på densamma kan därför icke på något sätt

jämföras med priset på vanlig färsk frukt. Det har uppgivits att äppelpulp

betingar ett pris av 15 å 20 öre per kg. Liksom andra tillfälligt konserverade

produkter bör den, såsom odlarna yrkat, vara belagd med tull under hela

året. Det kan emellertid icke vara rimligt att belasta en dylik produkt med

samma tull som färska äpplen. En tullsats av 10 öre per kg får anses inne­

bära ett rimligt stöd för avsättningen av den sämre svenska frukten men

torde å andra sidan trots att även den är hög i förhållande till varans värde

icke omöjliggöra import av varan i situationer då en sådan bör ifråga-

komma.

Departementschefen

Även beträffande denna rubrik biträder jag tulltaxekommitténs förslag.

08.12. Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05

08.13. Skal av citrusfrukter eller melon

För skal av apelsin, citron och pomerans utgår tullen med 15 öre per kg,

för skal av melon med 25 öre per kg och för s. k. chopped äpples med 25

öre per kg; flertalet övriga produkter är fria från tull. I enlighet med tull­

taxekommitténs förslag bar hinder ansetts icke möta att stadga tullfrihet

för rubrikerna i deras helhet.

292

Knngl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Nuvarande tullförhållanden

Gällande tullförhållanden framgår av tabell 5, i vilken uppgifter även läm­

nas om storleken av import och tulluppbörd år 1956.

Tabell 5. Gällande tullsatser m. m. för kaffe, te, matte och kryddor

Tulltaxe-

Varuslag

Nuvarande

tull kr/kg

Incidens

Import år 1956

Tullupp-

börd

tkr

ton

tkr

09.01

Kaffe, orostat1..................

0: t0

11,1

57 962

418 520

46 370

Kaffe, rostat2 ..................

1:05

9,2

149

1 702

156

09.02

Te ......................................

1:00

9,5

1327

14 010

1327

09.03

Matte..................................

fri

6

15

09.04

Krvddpeppar, omalen....

0: 50

6,4

281

2218

141

Annan peppar, omalen ..

0: 50

11,9

485

2 045

243

Peppar in. m., malen3 ..

0:55

11,7

47

223

26

09.05

Vanilj..................................

7:00

9,1

3

197

18

09.06

Kanel, omalen..................

0:50

40,2

273

341

137

Kanel, malen......................

Nejlikor, omalna..............

1: 05

15,6

1

9

1

09.07

0:30

5,9

64

320

19

Nejlikor, malna4..............

0: 55

09.08

Muskot, muskotblomma..

1: 50

in,3

26

240

39

Kardemumma ..................

2:00

8,6

205

4 792

410

09.09

Anis, kummin m. m.5 ..

fri

295

517

09.10

Saffran ..............................

6:00

1,4

2

745

11

Ingefära, omalen..............

0:50

20,5

89

219

45

Ingefära, malen1..............

Summa nr 09.01—09.10..

Summa nr 09.04—09.10..

0:55

11,0

9,2

446 113

11866

48 943

1090

1 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0:35 per kg).

2 Som tull har räknats även nu utgående skatt (0: 45 per kg).

3 Angivna siffror avser även malna nejlikor (nr 09.07) och malen ingefära (nr 09.10).

4 Ingår i de för malen peppar angivna siffrorna under nr 09.04.

5 Anaivna siffror avser även lagerblad m. m. (nr 09.10). Vid tiden för kommitténs arbete

utgick tull med 95 öre per kg; tullen slopades i samband med GATT-förhandlingarna år 1956.

Tulltaxekommittén

Kommittén anför beträffande kaffe att kommittén icke gått in på nå­

gon prövning av frågan om beskattningens storlek men funnit sig böra ägna

viss uppmärksamhet åt beskattningens utformning. För närvarande utgår

beträffande kaffe såväl tull som särskild skatt. Någon anledning att i fort­

sättningen ha beskattningen uppdelad på detta sätt torde icke föreligga, utan

skatten bör slås samman med tullen. Kommittén har i enlighet härmed upp­

tagit kaffetullen till kr. 0:80 per kg för orostad och kr. 1:05 per kg för

rostad vara och därvid förutsatt att den särskilda skatten avskaffas. Till ru­

briken för kaffe hänföres även avfall, skal och hinnor av kaffe. Dylik vara

torde knappast förekomma till införsel här i landet. Eventuell införsel för

tekniska eller liknande ändamål bör emellertid icke rimligen belastas med

den höga kaffetullen. För undvikande härav har kommittén under denna

293

rubrik upptagit avfall, skal och hinnor med tullfrihet, varvid emellertid för­

utsatts att sådana produkter som till äventyrs kan finna användning som

kaffe skall rubriceras såsom dylik vara.

Vad beträffar t e har kommittén utan någon prövning av tullbeskattning­

ens storlek upptagit nu gällande tullsats oförändrad; enligt kommitténs för­

slag till regler för beräkning av tullvikten skulle emellertid tullen komma

att beräknas efter rena nettovikten och icke såsom nu är fallet efter netto­

vikten inklusive visst emballage.

För matte föreslår kommittén att nu gällande tullfrihet bibehålies.

Beträffande kryddor framhåller kommittén att dessa artiklar i alla

tider torde ha tillhört de varuslag som i första hand kommit i åtanke för

tullbeläggning, och att de fortfarande i och för sig icke torde vara olämpliga

som skatteobjekt, men att de utgör så obetydliga konsumtionsartiklar att

man även med höga tullsatser icke får in några större summor. Kommittén

har, utan att taga ställning till frågan om tullarnas bibehållande eller av­

skaffande, i tulltaxeförslaget upptagit de nuvarande tullsatserna, dock med

vissa smärre jämkningar av huvudsakligen praktiska skäl.

Yttranden

Kemisk-tekniska och livsmedelsfabrikanters förening framhåller beträf­

fande te att tulltaxekommitténs förslag kommer att innebära, att den te­

blandnings- och teförpackningsindustri, som finns i Sverige, icke endast ut-

sättes för en tullsänkning utan även kommer att sakna manufakturerings-

skydd. I samband härmed påpekas att andra länder söker hålla tillbaka sin

import av färdigförpackat te. Föreningen hemställer att nuvarande beräk-

ningssätt för tullen bibehålies. Liknande synpunkter har framförts genom

handelskammaren i Göteborg.

Sveriges grossistförbund framhåller att de intäkter, som tullarna vid nr

09.04—09.10 ger, är jämförelsevis obetydliga och anser dessa tullar ur fiska­

la synpunkter icke längre motiverade. Beträffande tullarna vid nr 09.08 och

09.10 framför Sveriges konditorförening genom Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation enahanda uppfattning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam nordisk marknad omfattar hela detta kapitel.

Utskottet föreslår att samtliga varuslag upptages med tullfrihet i den ge­

mensamma tulltaxan. För tillgodoseende av eventuella statsfinansiella in­

tressen hänvisas till användning av inre beskattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Departementschefen

Tullarna på detta område är våra mest typiska finanstullar. Såsom jag

förut anfört talar övervägande skäl för alt icke för närvarande ingå på

någon allmän omprövning av finanstullarna. De bör därför i huvudsak

lämnas oförändrade.

294

Vad särskilt beträffar kaffe kan i och för sig goda skäl åberopas för

kommitténs uppfattning att nuvarande skatt och tull bör sammanslås och

utgöra tull. Emellertid torde det vid ett realiserande av den gemensamma

nordiska marknaden bli nödvändigt att hela avgiften ges formen av skatt.

Vid sådant förhållande finner jag lämpligast att icke i detta sammanhang

vidtaga någon ändring i berörda hänseende utan föreslår att såväl tull som

skatt bibehålies oförändrade.

I fråga om te finner jag icke tillräckliga skäl att frångå kommitténs för­

slag rörande beräkningen av tullen.

Beträffande övriga varuslag följer departementsförslaget det av kommit­

tén uppgjorda med de avvikelser som betingas av att tullarna på vissa till

nr 09.09 och 09.10 hänförliga varuslag avskaffats såsom resultat av 1956

års GATT-förhandlingar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

Kap. 10. Spannmål

Nuvarande tullförhållanden

Hithörande varuslag med undantag av ris (nr 10.06) och vissa till nr 10.07

hänförliga produkter faller under jordbruksregleringen och är i enlighet där­

med fria från tull men i regel belagda med importavgift. Risgryn var tidi­

gare belagda med tull av 2 öre per kg, men tullen avskaffades fr. o. m. den

1 januari 1956 efter förhandlingar inom GATT; ändringen skedde efter in­

formationer om tulltaxekommitténs utredningar och överensstämmer med

kommitténs sedermera framlagda förslag. Oskalat ris har sedan länge varit

tullfritt. För de till nr 10.07 hänförliga produkter, som icke omfattas av jord­

bruksregleringen, kvarstår nominellt den gamla tullsatsen, kr. 3: 70 per 100

kg, men tullen är enligt särskilt förordnande suspenderad.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår att samtliga rubriker i sin helhet upptages med tull­

frihet.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithöran­

de varuslag.

Departementschefen

Jag ansluter mig till kommitténs förslag, vilket icke föranlett några er­

inringar från remissinstansernas sida.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

295

Köp. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Nuvarande tullförhållanden

Produkter för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssynpunkt är in­ begripna under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter och i tull­ taxan upptagna med tullfrihet; övriga hit hänförliga varuslag är belagda med tullsatser av varierande storlek.

Tulltaxekommittén

Kommittén anser det icke föreligga andra skyddsintressen än som tillgodo­ ses genom importavgiftssysteinet och föreslår tullfrihet för samtliga rubri­ ker.

Yttrande

Maskin AB Plavia hemställer om tullskydd för gluten (nr 11.09) under åberopande av att bolaget ämnar upptaga tillverkning av denna vara med användande av inhemskt fodervete. Härigenom skulle produktionsöverskot­ tet av sådant vete reduceras, varjämte behovet av att importera proteinrikt vete eller gluten skulle minska.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Hittills framlagt förslag till gemensam marknad omfattar icke hithöran­ de varuslag.

Departementschefen

Gluten belägges f. n. såsom ej särskilt nämnt kemiskt preparat med en tull av 15 % av värdet. Med hänsyn till vad som upplysts rörande pla­ nerna på upptagande av inhemsk tillverkning kan skäl anföras för att icke nu göra varan tullfri. Jag förordar att varuslaget i fråga upptages med den tullsats av 12 % av värdet som föreslås beträffande organiska kemiska pro­ dukter i allmänhet. I övrigt biträder jag tulltaxekommitténs förslag om tullfrihet för hithörande varuslag.

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor för vilka skyddsintresse föreligger ur jordbrukssyn- punkt är inbegripna under importavgiftssysteinet för jordbruksprodukter och i enlighet därmed upptagna med tullfrihet i taxan. Däremot utgår tull för åtskilliga andra varuslag, exempelvis för rödklöver- och timotejfrö (nr

296

12.03) med 20 resp. 10 öre, för skurna och torkade sockerbetor (nr 12.04)

samt cikoriarötter (nr 12.05) med 5 öre, för humle (nr 12.06) med 65 öre,

för aprikos-, persiko- och plommonkärnor (nr 12.08) med 20 öre samt för

kålrötter (nr 12.10) med 10 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén

Kommittén har ansett föreliggande skyddsbehov tillgodosedda genom im­

portavgiftssystemet och föreslagit tullfrihet för samtliga varuslag med un­

dantag av aprikos-, persiko- och plommonkärnor. Detta varuslag har ansetts

böra liksom hittills behandlas pa samma sätt som mandel och därför upp­

tagits med en tullsats av 20 öre per kg (jfr nr 08.05).

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit de till nr 12.05—12.09 hänförliga varuslagen även­

som linfrö, bokollon, ricinusfrö och oiticicafrö (nr 12.01) under den före-

slagna gemensamma marknaden. Enligt utskottets förslag skulle tullfrihet

stadgas för samtliga varuslag, dock med undantag för torkade cikoriarötter,

vilka skulle beläggas med en tull av 12 % av värdet.

Departementschefen

Vad angår torkade cikoriarötter torde med hänsyn till det nordiska för­

slaget tullfrihet icke nu böra genomföras; jag förordar att denna ur svensk

synpunkt föga betydelsefulla vara belägges med tull enligt samarbetsut-

skottets förslag.

Beträffande övriga varuslag biträder jag tulltaxekommitténs förslag un­

der erinran, såvitt angår aprikos-, persiko- och plommonkärnor, om prin­

cipen att icke ingå på någon prövning av nuvarande finanstullar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

Kap* 13

Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning;

naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter

och växtextrakter

Nuvarande tullförhållanden

Flertalet hit hänförliga produkter är enligt gällande tulltaxa tullfria. Tull

utgår dock för vissa till nr 13.03 hänförliga produkter, nämligen pektin

(15 % av värdet) samt växtsafter och växtextrakter (flertalet 15 % av vär­

det). Vid tiden för kommitténs arbete utgick tull för agar-agar med 20 öre

per kg, vilken tull avskaffades i samband med GATT-förhandlingarna år

1955.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga varuslag utom pektin, för vil­

ket föreslås en tullsats av 12 % av värdet med följande motivering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 90 år 1958

297

Beträffande pektin framgår av vad industrin anfört att någon större till­ verkning icke förekommer inom landet men att en försökstillverkning igång­ satts och att man fortsätter att bearbeta problemet. Dessa strävanden att för­ bättra sockertillverkningens räntabilitet har skett med ett tullskydd på 15 % av värdet. Kommittén har funnit övervägande skäl tala för att icke nu av­ skaffa tullen men ansett en nedsättning till den för organiska kemiska pro­ dukter i allmänhet föreslagna siffran 12 % av värdet motiverad. Därest för­ hoppningarna på den inhemska produktionen icke skulle infrias, bör frågan upptagas till förnyad prövning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Utskottet har inbegripit hela kapitlet under förslaget till gemensam mark­ nad samt föreslagit en tull av 10 % för pektin och tullfrihet för övriga hil hänförliga produkter. Beträffande pektin har för Sveriges del förutsatts en övergångstid av 5 år för anpassning till nämnda tullsats.

Departementschefen

Tulltaxekommitténs förslag föranleder icke någon erinran från min sida; vad särskilt beträffar pektin torde den omständigheten att det nordiska förslaget upptager lägre tull icke böra föranleda att den svenska tullen nu underkastas större reduktion än som föreslagits av tulltaxekommittén.

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings

-

och snidningsmaterial; produkter

av vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna

eller inbegripna

Nuvarande tullförhållanden

Hit hänförliga varor är i allmänhet tullfria; så är fallet bl. a. med kapock och annat växtdun (nr 14.02). Bland tullbelagda varuslag märkes särskilt krollsplint och liknande produkter (nr 14.02), vilka drager en tull av 7 öre per kg.

Tulltaxekommittén

Kommittén föreslår tullfrihet för samtliga rubriker och avvisar ett yr­ kande från industrins sida att införa tull på bearbetad kapock.

Yttrande

Svenska täck- och madrassfabrikantföreningen vidhåller sitt till tulltaxe­ kommittén framförda yrkande om en tull av 5 % av värdet på bearbetad kapock.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

Förslaget till gemensam marknad innefattar hela kapitlet och upptager samtliga rubriker med tullfrihet.

Departementschefen

.lag finner icke anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska ut­ skottets samstämmiga förslag.

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt

spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter;

växer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt

spaltningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; vaxer

av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Flertalet till detta kapitel hänförliga varuslag faller under importavgifts-

systemet för jordbruksprodukter och har därför i tulltaxeförslaget liksom i

gällande tulltaxa upptagits med tullfrihet. Framställningen begränsas i det

följande till varuslag som faller utanför det jordbruksreglerade området

(inkl. vissa frågor om smärre jämkningar av gränsdragningen för detta om­

råde). Nämnas må att nordiska ekonomiska samarbetsutskottets hittills

framlagda förslag till gemensam marknad icke omfattar till detta kapitel

hörande varuslag.

Ur 15.07, ur 15.08. Linolja m. fl. produkter.

Nuvarande tullförhållanden

Av de till förevarande rubriker hänförliga varuslagen faller endast linolja,

ricinolja, träolja och oiticicaolja utanför jordbruksregleringen. Linolja dra­

ger en tull av 7 öre per kg, om den är rå, och 10 öre per kg, om den är kokt

eller på annat sätt modifierad (inkl. blekt); övriga här avsedda oljor är tull­

fria, om de är råa (inkl. blekta), men belagda med tull av 10 öre per kg,

om de är kokta eller på annat sätt modifierade.

Tulltaxekommittén

Kommittén har föreslagit nedsättning av den nu med 10 öre utgående tul­

len till 9 öre men i övrigt oförändrade tullförhållanden.

Till stöd för sitt förslag att bibehålla tullen på rå linolja har kommittén

anfört bl. a. följande.

Importen av rå linolja har tidigare i allmänhet varit obetydlig i jämförelse

med den inhemska produktionen. Under åren 1953 och 1954 har emellertid

importen ökat synnerligen kraftigt, och den inhemska produktionen torde till

stor del ha måst nedläggas. Detta förhållande synes huvudsakligen bero på

en utländsk diskriminerande prispolitik beträffande linfrö med syfte att

främja exporten av olja. Vid ett tullskydd av nuvarande storlek torde indu­

Kungl. Maj. ts proposition nr 90 år 1958

299

strin vara fullt konkurrenskraftig, förutsatt att den kan täcka sitt råvaru-

behov på lika villkor. Att detta på grund av utländska prispolitiska åtgärder

icke är fallet för närvarande och tillverkningen på grund därav till stor del

ligger nere synes icke böra föranleda att tullen nu tages bort. Kommittén har

funnit övervägande skäl tala för att tills vidare bibehålla den nuvarande tul­

len.

Kommittén bar vidare berört frågan om gränsdragningen mellan jord­

bruksvaror och icke-jordbruksvaror i vad avser de till nr 15.08 hänförliga

kokta eller på annat sätt modifierade oljorna och därom anfört följande.

Avsikten torde vara att gränsdragningen mellan jordbruksvaror och icke-

jordbruksvaror skall ske efter samma grunder som när det gäller den i nr

15.07 upptagna råvaran. Detta får i princip anses vara riktigt. Framhållas må

dock att de bearbetningar varom här är fråga i vissa fall torde kunna så mo­

difiera varornas egenskaper att en gränsdragning efter denna princip kan

vara förenad med avsevärda svårigheter. Kommittén finner det icke uteslu­

tet att det kan visa sig nödvändigt att grunda gränsdragningen på andra om­

ständigheter än beskaffenheten av råvaran. Innan ytterligare erfarenhet

härav vunnits ter det sig emellertid naturligast att gränsdragningen sker på

sätt ovan angivits, och kommittén har vid utformningen av tulltaxan utgått

från att detta kommer att tills vidare bli fallet.

Yttranden

Sveriges färgfabrikanters förening förordar tullfrihet för rå linolja. Dä­

rest tull skulle anses motiverad, bör den utgå efter värdet. Till stöd för sin

uppfattning anför föreningen bl. a. följande.

Hållbarheten av kommitténs argumentering torde kunna diskuteras. Vä­

sentligt i sammanhanget är emellertid, att den starka utvecklingen av han­

deln med linolja på bekostnad av linfrö utan tvivel är en följd av att de

linfröproducerande länderna själva har börjat pressa sin olja. Vi anser oss

lia starka skäl för den uppfattningen att en återgång till handel med linfrö

av tidigare storlek icke kommer att äga rum, och att därför även i framtiden

förutsättningarna för en svensk tillverkning av linolja i någorlunda omfatt­

ning måste bedömas med stor försiktighet. Under åren 1954 och 1955 har

importerats 1 215 resp. 675 ton linfrö, vilket i färdigpressad rå olja hör ha

givit ca 400 resp. 225 ton; samtidigt har under de nämnda åren importen

av linolja utgjort 13 190 resp. 12 284 ton. Det synes icke rimligt att, för att

tullskydda eu så obetydlig produktion som det här är fråga om, belasta kon­

sumenterna av linolja och därav framställda produkter med en tullkostnad

av den storleksordning, varom här är fråga.

Utan att här ingå på tullsatsens storlek vill vi framhålla, att vi finner det

inkonsekvent, att kommittén utan närmare motivering föreslår en kvanti-

tetstull å ifrågavarande varuslag. Kommittén bär i sitt betänkande framhål­

lit att kvantitetstull om möjligt icke hör tillämpas på varuslag, som ingår i

eu produktionskedja vars övriga led drager värdetull, eftersom inträdande

prisändringar då skulle verka förryckande på sambandet mellan tullsatser­

na. Linoljan intar en nyckelställning inom färgindustrien, vars färdigpro­

dukter i förslaget till lulltaxa helt är åsatta värdetullar. Kommittén anför i

annat sammanhang att tullen å linolja är relativt låg och att linolja i all­

mänhet endast utgör eu mindre del av den färdiga produktens värde. Av des­

sa orsaker hävdar kommittén att någon olägenhet icke är förknippad med att

råvaran är belagd med vikttull och färdigvaran med värdetull. Vad först

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 90 år 1958

tullsatsens storlek beträffar kan växlingar i råvarupriset rubba detta förhål­

lande, och några skäl för att just i detta fall frångå en nästan allmänt genom­

förd princip med värdetullar har icke anförts. Man torde icke heller med

fog kunna göra gällande, att linoljans värde genomgående utgör endast »en

mindre del» av varuvärdet.

Avgörande skäl föreligga att liksom beträffande flertalet andra varuslag

föreslå övergång till värdetull.

Sveriges grossistförbund ansluter sig i princip till färgfabrikantförening-

cns yttrande, och även Sveriges köpmannaförbund ifrågasätter om anledning

finns att fördyra den råa linoljan genom en tull som icke skyddar någon

inhemsk produktion.

Sveriges kemiska industrikontor föreslår att samtliga till nr 15.08 hän­

förliga produkter (alltså även sådana som nu faller inom jordbruksregle-

ringen) åsättes en enhetlig tull av 9 öre per kg och anför till stöd härför i

huvudsak följande.

Enligt Kemikontorets mening hade det i och för sig varit naturligt om

hithörande produkter hänförts till kap. 38. Den behandling av oljorna, som

angives i rubriken, gör nämligen varorna otjänliga till föda. De på annat

sätt än genom kokning, oxidering, dehydratisering, faktisering eller blås-

ning modifierade oljorna stå i själva verket ganska nära plastområdet; för

modifieringen användas ofta sådana typiska plastråvaror som styren och

maleinsyra. En sådan modifiering kan väntas få allt större praktisk bety­

delse även i fråga om andra oljor än under 15.08 A upptagna (linolja, träolja,

oiticicaolja och ricinolja), nämligen beträffande alla flytande vegetabiliska

oljor med någorlunda högt jodtal.

Departementschefen

Bedömningen av frågan om tullen på rå linolja beror i hög grad av

utvecklingen på linfrömarknaden. Importmöjligheterna för linfrö har un­

der flera år varit mycket begränsade. En viss förbättring i detta hänse­

ende synes emellertid ha inträtt under de två senaste åren, vilket möjlig­

gjort en ökning av den inhemska linoljeproduktionen. Innan läget kan kla­

rare överblickas torde det vara lämpligast att i enlighet med tulltaxekom-

mitténs förslag bibehålla den nuvarande tullen oförändrad. Vad beträffar

den av fettvaruregleringen beroende uppdelningen under nr 15.08 finner

jag likaledes övervägande skäl tala för att tills vidare följa kommitténs för­

slag. I enlighet med vad sålunda anförts biträder jag kommitténs förslag

beträffande de här ifrågavarande produkterna.

Ur 15.10. Linoljefettsyra m. fl. produkter

Nuvarande tullförhållanden

Till denna rubrik hänföres följande varuslag utanför jordbruksreglering-

en, nämligen olein, ullfettsyra, linoljefettsyra och ricinolj ef ettsyra (även

dehydraliserad) samt fettalkoholer. Linoljefettsyra är belagd med en tull av

7 öre per kg, under det att övriga produkter är tullfria.