Prop. 1958:94
('angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
1
Nr 94
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
för ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet; given Stockholms slott den 28 februari 1958.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande depar tementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
För åstadkommande av en ökad utbildningskapacitet vid farmaceutiska institutet framlägges i propositionen vissa förslag på grundval av ett be tänkande av farmaceututbildningskommittén. För närvarande intages årli gen 40 studerande i första årskursen av den treåriga apotekarlinjen samt 120 studerande till den ettåriga receptarielinjen. I propositionen föreslås en dubblering av intagningen på apotekarlinjen från och med läsåret 1958/59 samt en femtioprocentig ökning av intagningen på receptarielinjen från och med samma läsår. Sammanlagt avses sålunda ytterligare (40 + 60 =) 100 studerande skola vinna inträde vid institutet från och med nästa läsår.
Kostnaderna för den ökade intagningen beräknas för budgetåret 1958/59 uppgå till i runt tal 390 000 kronor. Av beloppet hänför sig 100 000 kronor till byggnads- och inredningsarbeten vid farmaceutiska institutet.
1
—
Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr 9
4
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 9Jf år 1958
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 februari 1958.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
stats
råden
S
träng
, A
ndersson
, L
indell
, L
indström
, L
indholm
, K
ling
,
S
koglund
, E
denman
, N
etzén
, K
jellin
, J
ohansson
.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civil
departementen anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet
Edenman, fråga om vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid
farmaceutiska institutet och anför därvid följande.
I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 130,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1958/59 beräkna till Farmaceutiska institutet: Ökad
intagning av studerande ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Jag anhåller nu att få ånyo anmäla denna anslagsfråga.
Inledning
Den farmacevtiska utbildningen är uppdelad på två linjer, apotekarlinjen
och receptarielinjen. Utbildningen till apotekare omfattar två års praktisk
utbildning på apotek samt en treårig lärokurs för apotekarexamen vid far
maceutiska institutet. För tillträde till denna kurs fordras i regel att ett år
av den praktiska utbildningen fullgjorts. Utbildningen till receptarie om
fattar två års praktisk utbildning på apotek samt en därpå följande ettårig
lärokurs för receptarieexamen vid farmaceutiska institutet.
Före utgången av oktober månad varje år skall medicinalstyrelsen be
stämma hur många apotekselever, som för påbörjande av praktisk utbild
ning högst må antagas under påföljande kalenderår på de båda linjerna.
Normalt sker antagningen på apotekarlinjen en gång årligen, i regel om
kring den 1 september, och på receptarielinjen två gånger årligen, i regel
omkring den 15 februari och den 1 september.
Lärokurs för apotekarexamen anordnas varje år med början den 1 sep
tember. Studerande, som antagits till elev på apotekarlinjen ett år, avses
skola vinna inträde vid lärokursen närmast följande år. För närvarande kan
högst 40 studerande mottagas vid kursen. Lärokurser för receptarieexamen
3
börjar varje år den 15 januari och den 15 september. Vid envar av sist nämnda två kurser kan antagas högst 60 studerande eller alltså samman lagt högst 120 årligen.
Genom beslut den 6 juni 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet och därmed sammanhängan de frågor
Med anledning härav tillkallade dåvarande departementschefen, statsrå det Persson, den 29 juni 1957 såsom sakkunniga för nämnda ändamål byråchefen i ecklesiastikdepartementet T. S. Arén, byggnadsrådet i bygg nadsstyrelsen H. A. Brunnberg, specialläraren vid farmaceutiska institutet, apotekaren D. R. Lönngren, rektorn vid farmaceutiska institutet, professorn C. E. Ohlsson samt medicinalrådet i medicinalstyrelsen S. Söderlundh. Åt Arén uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. De sak kunniga antog benämningen jårmaceututbildningskommittén.
Enligt de för utredningen meddelade direktiven skulle de sakkunniga med beaktande av föreliggande prognoser rörande behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft undersöka den behövliga examinationskapaciteten vid farmaceutiska institutet. Syftet med en sådan undersökning borde vara, att man på grundval av denna skulle kunna bilda sig säkrast möjliga uppfatt ning om hur stort antal studerande, som på kortare och längre sikt borde intagas på apotekarlinjen och receptarielinjen. Vidare skulle en undersök ning företagas rörande de förstärkningar av institutets lärarkrafter och övriga personal samt de ökade medelsanvisningar till utrustning och mate riel, som kunde erfordras för den nödvändiga utvidgningen av institutets utbildningskapacitet. Angelägenheten av att de sakkunniga i samråd med byggnadsstyrelsen förutsättningslöst utredde institutets lokalfråga i hela dess vidd underströks. I direktiven framhölls därjämte särskilt, att de sak kunniga måste undersöka möjligheterna att genom provisoriska åtgärder öka institutets utbildningskapacitet redan från och med höstterminen 1958 och redovisa resultatet härav inom sådan tid, att erforderliga medel kunde äskas av 1958 års riksdag.
I ett den 8 januari 1958 dagtecknat betänkande (stencilerat) har farma- ceututbildningskommittén framlagt förslag till åtgärder i syfte att proviso riskt utöka farmaceutiska institutets utbildningskapacitet. Kommittén har i detta första betänkande begränsat sig till att framlägga ett detaljerat förslag för budgetåret 1958/59.
Över betänkandet har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, stats kontoret, medicinalstyrelsen, styrelsen för farmaceutiska institutet, apote- karsocietetens direktion, centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund, farmaceutiska institutets studentkår och Sveriges förenade studentkårer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
Behovet av farmacevtiskt utbildad personal
Föreliggande beräkningar
I skrivelse den 4 december 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet
framhöll medicinalstyrelsen, att en permanent ökning av farmaceutiska in
stitutets utbildningskapacitet med all säkerhet vore nödvändig, men att för
en närmare bedömning av den erforderliga utbyggnaden givetvis krävdes
en utredning rörande det framtida behovet av farmacevtiskt utbildad ar
betskraft. I skrivelsen anförde styrelsen bland annat följande.
För egen del ser styrelsen med största allvar på den aktuella personal
situationen vid apoteken. Under senare år har omsättningen vid apoteken
ökat i mycket snabb takt. Sålunda har under de senaste femton åren om
sättningen mer än fyrdubblats, ehuru prisstegringarna därunder varit mått
liga. Antalet på apoteken tjänstgörande farmacevter har under samma tid
stigit med knappt 50 procent. Att en sådan utveckling icke medfört all
varliga komplikationer, beror dels på att de extemporeberedda läkemedlen
i allt större utsträckning ersatts med lagringsdugliga, standardförpackade
sådana, dels på en inom apoteksväsendet genomförd långtgående rationa
lisering, som bland annat gått ut på en stark centralisering av den labora-
toriemässiga verksamheten och på överförande av mindre kvalificerade
arbetsuppgifter från apotekarna till receptarierna och från dem till teknisk
personal. Utan eftersättande av kvaliteten och säkerheten kan emellertid
en sådan överföring av arbetsuppgifter icke drivas hur långt som helst. Un
der här ifrågavarande tidsperiod har en viss brist, på farmacevtiskt utbildad
personal rått. Personalsituationen har kunnat bemästras endast tack vare
en frivillig överenskommelse mellan apotekarsocieteten och farmacevtför-
bundet, innebärande att nyexaminerade receptarier under första tjänst
göringsåret icke fått fritt välja anställningsort samt att farmacevter kunnat
åläggas att tjänstgöra under kortare tidsperioder även vid annat apotek än
det ordinarie. Stora ansträngningar har också gjorts för att öka farmacevt-
antalet. Sålunda har extrakurser anordnats vid farmaceutiska institutet,
och antalet deltagare i de ordinarie kurserna har ökats. — Under de senaste
femton åren har av de antagna apotekseleverna ett växande antal utgjorts
av kvinnliga studerande. Detta har haft till följd, att en exceptionellt stor
avgång av personal från apoteken ägt rum på grund av giftermål. Utbikl-
ningst akten har dock ända fram till de allra senaste åren varit sådan, att
apotekens farmacevtiskt utbildade personal undergått ökning. Först under
år 1955 och den förflutna delen av år 1956 har avgången antagit sådana
proportioner, att en minskning av nyssnämnda personal konstaterats. Läget
har därigenom blivit kritiskt, och en fortsatt utveckling i samma riktning
skulle, om icke motverkande åtgärder vidtages, snabbt leda till en katastrof-
artad situation. Det är att märka, att den stegrade avgången till tiden sam
manfallit med genomförandet av den så kallade läkemedelsreformen och
den ökning av göromålen å apoteken, som blivit en följd av reformen. Me
dicinalstyrelsen nödgas konstatera, att en uttalad brist för närvarande rå
der på såväl legitimerade apotekare som receptarier och att denna brist icke
kan avhjälpas med nuvarande utbildningsmöjligheter.
5
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 94 år 1958
På begäran av 1955 års universitetsutredning har medicinalstyrelsen
sedermera föranstaltat om en utredning rörande behovet av apotekare och
receptarier. Denna utredning har verkställts inom apotekarsocieteten och
Sveriges farmacevtförbund. Enligt de i utredningen — dagtecknad den 9
januari 1957 — redovisade beräkningarna bör farmaceutiska institutet be
redas möjlighet att för utbildning till apotekare mottaga 80 studerande
årligen under omkring 10 år och för utbildning till receptarier 180 stude
rande årligen under omkring 5 år. Av utredningen — vars resultat delvis
refererats i direktiven för farmaceututbildningskommittén och i kommit
téns betänkande — inhämtas bland annat följande.
Antalet apotek har sedan 1865 nära tredubblats. Sedan 1915, då antalet
apotek var 385, till 1955, då motsvarande antal var 507, har ökningen skett
i det närmaste parallellt med folkmängdsökningen.
Antal personer, som varit verksamma inom apoteksväsendet, har sedan
länge fortlöpande ökat. En allt större del av farmacevterna — till vilka i
förevarande sammanhang icke räknas apoteksinnehavare — utgöres av
receptarier (inklusive farmacie kandidater). Berörda förhållanden åskåd-
liggöres av följande sammanställning över antalet apoteksinnehavare samt
på apotek anställda farmacevter.
År
Antal apoteks
innehavare
Antal tjänstgörande farmacevter
leg. apotekare
receptarier
Antal receptarier
i % av hela anta
let tjänstgörande
1926 ...........
370
468
340
42,1
1936 ...........
401
483
404
45,6
1946 ...........
400
464
607
56,7
1956 ...........
400
459
1 146
71,4
Antalet legitimerade apotekare bland farmacevterna har länge varit nära
nog konstant, medan antalet receptarier ökat väsentligt. Att det trots
ökningen av antalet yrkesverksamma farmacevter föreligger en stor per
sonalbrist sammanhänger enligt utredningen i icke ringa mån med att före
komsten av partiell tjänstgöring blivit allt vanligare. Detta återspeglas
emellertid icke av här lämnade översikt, vilken omfattar såväl heltidstjänst
görande som partiellt tjänstgörande. Omfattningen av partiell tjänstgöring
belyses av följande uppgifter.
Tidpunkt
Antal partiellt
tjänstgörande
December 1942 ............................................................................. 73
December 1947 ............................................................................. 141
December 1952 ............................................................................. 267
September 1956 ............................................................................. 350
Den ökade förekomsten av partiell tjänstgöring sammanhänger enligt
utredningen direkt med att antalet kvinnliga farmacevter absolut och re
lativt ökat väsentligt.
6
Enligt en i utredningen åberopad personalregleringsplan har behovet av
heltidstjänstgörande farmacevter med apotekarexamen i oktober 1956 be
räknats till 468. Det samtidigt befintliga antalet heltidstjänstgörande far
macevter av denna kategori var enligt utredningen 391. Utredningen kon
staterar sålunda en brist vid nämnda tidpunkt på omkring 75 apotekare.
En detaljstudie av beräknad avgång under en sexårsperiod och beräknad
examination under samma tid ger enligt utredningen vid handen, att man
år 1962, då behovet kunde uppskattas till 525 apotekare, skulle ha endast
315 apotekare disponibla. Bristen på apotekare vid sistnämnda tidpunkt
skulle alltså uppgå till omkring 40 procent av det beräknade behovet. Av
utredningen inhämtas vidare, att bristen på receptarier i oktober 1956 var
omkring 175. I fråga om denna grupp hade en bedömning gjorts rörande
situationen vid den tidpunkt — den 1 oktober 1959 — då de som för när
varande undergick utbildning till receptarier kunde beräknas ha avlagt
examen. Enligt denna bedömning skulle den i oktober 1956 förefintliga
bristen på receptarier vara praktiskt taget oförändrad den 1 oktober 1959.
För att täcka detta underskott kräves enligt utredningen en ganska bety
dande examination av receptarier med hänsyn till den synnerligen stora
avgången inom denna yrkesgrupp. Av en i utredningen åberopad under
sökning framgår sålunda att varje examinerad receptarie i genomsnitt ägnar
blott cirka 45 procent av den maximala yrkesverksamma tiden åt apoteks-
tjänstgöring.
Kungl. May.ts 'proposition nr 94 år 1958
Farmaceututbildningskommittén
Farmaceututbildningskommittén anser, att den till universitetsutred-
ningen överlämnade prognosen rörande behovet av apotekare och receptarier
tills vidare bör tjäna som underlag för bedömningen av erforderliga åt
gärder i syfte att provisoriskt öka farmaceutiska institutets utbildnings
kapacitet. Härom anför kommittén i huvudsak följande.
Den enda mera omfattande utredning angående apoteksväsendets behov
av farmacevtiskt utbildad arbetskraft är den, som genom medicinalstyrel
sens föranstaltande utförts på begäran av 1955 års universitetsutredning.
Då farmaceututbildningskommittén sedermera skall överväga de lämpliga
åtgärderna för att på längre sikt tillförsäkra farmaceutiska institutet ända
målsenliga lokaler för verksamheten, torde det bli ofrånkomligt att grunda
dessa överväganden på än mer djupgående analyser än de nu föreliggande
rörande behovet av och tillgång på farmacevtiskt utbildad arbetskraft.
Däremot måste de nu föreliggande prognoserna anses fullt tillräckliga till
belysande av att snabba och omfattande provisoriska åtgärder erfordras för
att öka institutets examinationskapacitet. Kommittén vill i detta samman
hang omnämna, att en nyligen gjord undersökning, som utförts på föranstal
tande av apotekarsocietetens direktion och centralstyrelsen för Sveriges
farmacevtförbund, i allt väsentligt bekräftat de tidigare utredningsresulta
7
ten. Sålunda har en studie beträffande ändringar i apotekens personalläge
under tiden 1 oktober 1956—30 september 1957 utvisat, att avgången från
apotek av heltidstjänstgörande farmacevter varit 49 apotekare och 112
receptarier, tillhopa sålunda 161, medan antalet partiellt tjänstgörande ökat
med 48. Detta innebär i fråga om apotekare, att avgången varit icke ovä
sentligt större än den tidigare beräknade och beträffande receptarier att
den väl överensstämt med tidigare kalkyler. Ett av skälen till att antalet
tjänstgörande apotekare minskat mera på apoteken än tidigare beräknats är,
att anställning av apotekare inom läkemedelsindustrien varit större än som
förutsetts i prognosen.
Farmaeeututbildningskommittén föreslår, att intagningen av apotekar-
studerande fördubblas från 40 till 80 från och med budgetåret 1958/59 samt
att intagningen av receptariestuderande samtidigt ökas med femtio procent
från nuvarande 120 till 180. Den föreslagna ytterligare kursen på recep-
tarielinjen avses skola börja höstterminen 1958. Kommittén utgår från att
den ökade intagningen skall upprepas under flera år framöver. Med hänsyn
främst till att ett enligt kommitténs mening fullt tillfredsställande förslag för
ett flerårsprovisorium i fråga om receptariestuderandenas laborationer ännu
icke kunnat utarbetas, har emellertid kommittén begränsat sig till att fram
lägga ett detaljerat förslag för budgetåret 1958/59. Kommittén anför i detta
sammanhang bland annat följande.
Den största svårigheten, då det gäller att snabbt öka farmaceutiska in
stitutets intagningskapacitet, utgör lokalförhållandena. Erfarenhetsmässigt
drar en definitiv lösning av en byggnadsfråga av den omfattning det här
gäller även i gynnsammaste fall avsevärt ut på tiden. Kommittén räknar
därför med att man under flera år framåt måste hålla sig till provisoriska
lösningar för att öka examinationskapaciteten. Det är enligt kommitténs
mening synnerligen angeläget att dessa provisoriska lösningar gives en så
dan utformning, att kapaciteten ökas avsevärt jämfört med nuvarande
förhållanden. — Först och främst är de föreliggande sifferuppgifterna om
tillgången på farmacevtisk arbetskraft nu och under de närmaste åren så
dana, att endast en avsevärd ökning av examinationen synes kunna förhind
ra en katastrofsituation. Det är vidare angeläget att en betydande ökning
av intagningen kommer till stånd snabbt, ty särskilt i fråga om apotekar
linjen tar det en avsevärd tid, innan resultaten av en ökad intagning före
ligger. Då bristsituationen beträffande apotekare snabbt förvärras, är det
betydelsefullt att de provisoriska åtgärderna från början siktar till en så
hög ökning som möjligt. I fråga om receptarielinjen kan resultat erhållas
snabbare. Emellertid råder och kommer de närmaste åren att råda brist
även på receptarier. Då härtill kommer att receptarier vid tilltagande brist
på apotekare i viss mån torde få lov att tas i anspråk för att fullgöra apo-
tekaråligganden, är det även beträffande receptarielinjen angeläget att pro
visoriet från början får tillräcklig omfattning.
I utredningsdirektiven uttalar departementschefen, att vissa av de loka
ler institutet disponerar iir av den beskaffenhet, att det framstår som i hög
grad angeläget att bereda institutet mera ändamålsenliga lokaler för under
visning och forskning, även om en utökning av institutets utbildningskapa
citet icke varit aktuell. Det är givetvis angeliiget att kommittén, då den har
Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958
8
att sedermera framlägga förslag om nybyggnad för farmaceutiska institutet,
kan utgå ifrån en någorlunda normal situation beträffande rekryterings
behovet. Eljest torde många kostnadskrävande mera extraordinära anord
ningar knappast kunna undvikas. Jämväl från denna synpunkt är det vä
sentligt, att en provisorisk ökning av intagningen snarast sätter in i maxi
mal omfattning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
Farmaceututbildningskommitténs förslag till
provisoriska åtgärder
Allmänna synpunkter
I fråga om erforderliga åtgärder för en ökad intagning av studerande vid
farmaceutiska institutet anför kommittén vissa allmänna synpunkter, av
vilka i detta sammanhang följande torde få återgivas.
Den ojämförligt största delen av undervisningen på apotekarlinjen sker
i form av laborationer. Inom kemiämnena är laborationerna betydligt mera
omfattande än i något annat ämne. Kommittén har också funnit, att den
största svårigheten för en ökning av institutets utbildningskapacitet ligger
däri, att institutets egna lokaler för laborationerna i kemi blir otillräckliga.
Tillgängliga laboratorier för övriga ämnen är knappa och i flera fall behäf
tade med mer eller mindre allvarliga brister. De tillåter dock, i varje fall
sedan vissa ändringsarbeten utförts, att åtminstone under en kortare tid
laborationsprogrammet genomgås av flera laborantgrupper än nu. I själva
verket har kommittén funnit, att om möjligheter kan ordnas för undervis
ning i kemi vid den av kommittén eftersträvade intagningskapaciteten
situationen bör kunna bemästras inom de övriga ämnena. Knappheten på
hörsalar innebär icke något avgörande hinder ens för en betydande ökning
av intagningskapaciteten. Genom att i första hand disponera föreläsnings
salarna för apotekarkursernas undervisning på tider, som bäst inpassas i
dessa lärokursers omfattande laborationsprogram, och under andra tider
utnyttja hörsalarna för receptarieundervisningen bör man kunna ytter
ligare öka belastningen på salarna. Dessutom torde möjlighet föreligga att
i viss utsträckning få disponera hörsalar utom institutet .
Vad kommittén här uttalat om möjligheterna att ordna undervisning för
ett utökat antal studerande har närmast avsett tillgången på arbetsplatser
för studenterna. I många fall medför den ökade intagningen jämväl svårig
heter, då det gäller att bereda tjänsterum eller arbetsplatser för den ökade
personal, som erfordras vid en utvidgning av verksamheten. Ökade krav
ställes också på förrådslokaler, garderobsutrymmen och sanitära anordning
ar. Även om kommittén förmenar, att en lösning nödtorftigt kan åstad
kommas även härutinnan, är kommittén av den bestämda uppfattningen,
att provisoriet icke kan fungera under en alltför lång tid på grund av arten
och graden av ifrågavarande svårigheter. Nödvändigt är därför att provi
soriet så snart som möjligt avlöses av en definitiv ordning, där tillfredsstäl
lande lokalförhållanden åstadkommits.
9
Önskvärt vore givetvis att speciella extra lokaler kunde erhållas för
institutets räkning redan hösten 1958. Möjlighet härtill torde dock under
inga omständigheter föreligga. Kommittén har i stället undersökt, huruvida
sambruk av några lokaler med annat lärosäte skulle kunna etableras. Här
vid har möjlighet erbjudit sig att under större delen av september månad få
disponera vissa kemilaboratorier vid tekniska högskolan. Detta lättar tryc
ket på institutets laboratorier och möjliggör vissa omdispositioner, ägnade
att underlätta en ökning av intagningskapaciteten. Vidare synes möjlig
het föreligga att i viss utsträckning kunna som kursgivare för receptarie-
kurser erhålla befattningshavare vid det av apotekarsocieteten drivna apo
tekens ko n t ro 11 abo ra t o ri u m. Härigenom minskas behovet av nya arbets
platser för lärare.
Den bebådade ökade verksamheten vid institutet kommer självfallet att
kräva ett antal nya lärarkrafter med farmacevtisk utbildning. Även om
resultatet så småningom blir, att ett ökat antal apotekare kan utexami
neras, blir den omedelbara följden en viss avgång från apoteken. Kommit
tén anser det därför mycket värdefullt, om viss del av lärarkraftbehovet
kan täckas i samarbete med inrättningar, som redan bedriver vetenskapligt
arbete på farmaciens område.
Kommittén vill slutligen framhålla, att kommittén ansett sig böra efter
sträva att de redan nu otillfredsställande möjligheterna till forskning vid
institutet icke försämras genom de åtgärder, som vidtages för en ökning av
institutets intagningskapacitet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
Undervisningens anordnande under ett provisorium
Ur betänkandet torde först få återgivas följande uppgifter beträffande
undervisningens omfattning på apotekar- och receptarielinjerna.
Undervisningens omfattning på apotekarlinjen
Ämne
Första läsåret
Andra läsåret
Tredje läsåret
Summa
Förel.
timmar
Lab.
dagar
å 6 tim.
Förel.
timmar
Lab.
dagar
å 6 tim.
Förel.
timmar
Lab.
dagar
å 6 tim.
Förel.
timmar
Lab.
dagar
å 6 tim.
Oorganisk och fysikalisk kemi ....
120
60
—
—
—
—
120
60
Organisk kemi .............................................
40
—
75
60
—
—
115
60
Analytisk farmacevtisk kemi ...........
60
45
60
45
—
—
120
90
Botanik .............................................................
10
10
75
15
—
—
85
25
Farmakognosi .............................................
—
—
—
—
120
25
120
25
Farmacevtisk mikrobiologi ................
—
—
—
—
40
18
40
18
Galenisk farmaci ........................................
—
—
—
—
60
22
60
22
Social- och rättsfarmaci ........................
—
—
—
—
80
—
80
—
Farmakodynamik och toxikologi . .
—
—
—
—
65
3
65
3
Matematik och statistik .....................
25
—
35
—
—
—
60
—
255
115
245
120
365
68
865
303
10
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 94 år 1958
Undervisningens omfattning på receptarielinjen
Ämne
Förel. timmar
Lab. dagar
å 6 tim.
Kemi och farmacevtisk kemi...................................................
100
25
Farmakognosi ...........................................................................
40
—
Galenisk farmaci ......................................................................
25
—
Social- och rättsfarmaci ..........................................................
45
—
Biologisk-medicinsk översiktskurs ...........................................
50
—
Steriliseringsteknik ..................................................................
15
G
275
31
I anslutning till dessa uppgifter anmärker kommittén följande i fråga om
studietidens längd. Uppgifterna om utbildningens gång avser de minimi
tider, som författningsenligt skall ägnas åt olika moment av utbildningen.
Den hittillsvarande erfarenheten av den nya studieordningen visar emeller
tid, att i vissa fall mycket betydande skillnader föreligger mellan nominell
och reell studietid. Särskilt är så fallet på apotekarlinjen. Hittills har under
visningen avslutats för blott två lärokurser för apotekarexamen enligt den
nya organisationen. Endast en studerande från den senaste kursen (1954—
57) har hittills fullgjort samtliga de tentamina, som fordras för att den av
slutande praktiktiden skall kunna påbörjas. Allvarligare är emellertid att
av de 25 studenter, som genomgått lärokursen 1952—55, vid utgången av
oktober 1957 blott tio avlagt examen medan sju ännu icke påbörjat sin av
slutande praktiska utbildning. Medianvärdet för dessa studerandes tid
från inträdet vid institutet till påbörjandet av sistnämnda utbildning låter
sig nu beräkna och uppgår till fyra år och sju månader. Som nämnts är den
nominella tiden tre år. Kommittén har sin uppmärksamhet riktad på den
i förhållande till den nominella studietiden långa tid, som ägnas åt apotekar-
studierna. Så snart ske kan avser kommittén att ta upp de härmed sam
manhängande frågorna till behandling och att därvid om möjligt söka med
verka till en förkortning av den reella studietiden.
Beträffande receptarielinjen är det förhållandevis sällsynt, att de stu
derande icke avlägger examen under loppet av den termin, som följer när
mast efter kursens slut.
Vid övervägandet av frågan om en provisorisk ökning av farmaceutiska
institutets utbildningskapacitet har kommittén funnit det vara lämpligast,
att institutets lokaler i första hand reserveras för apotekarlinjen. Med ut
gångspunkt häri har kommittén framlagt förslag till ändrad disposition av
institutets laborationslokaler och vissa andra åtgärder rörande undervis
ningens anordnande, vilka förutom personalökningar m. m. samt byggnads-
och inredningsarbeten enligt kommitténs bedömande måste komma till
stånd för att institutet skall kunna mottaga ett större antal studerande.
Sålunda redovisas detaljerade förslag rörande lalborationema i kemi på båda
linjerna. Förslagen bygger på att receptarielinjens laborationer till viss del
förlägges till tekniska högskolan. Av kommittén förordade åtgärder i fråga
om laborationsövningar i andra ämnen än kemi och övrig vid institutet
förekommande undervisning avser närmast vissa omdispositioner. Beträf
fande detaljer torde få hänvisas till betänkandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 91+ år 1958
11
Apotekarlinjens kemilaborationer
Såväl apotekarlinjens som receptarielinjens laborationsövningar i kemi
bedrives till huvudsaklig del i två större övningslaboratorier — övre respek
tive nedre laboratoriet — i farmaceutiska institutets gamla byggnad vid
Kungstensgatan 49. För laborationsövningarna på apotekarlinjen utnyttjas
båda laboratorierna fem dagar i veckan under tiderna den 1 september—
den 10 november och den 15 januari — den 20 april. Återstående tid av
läsåret, som omfattar 32 veckor, eller den 11 november — den 15 december
samt den 21 april — den 31 maj disponeras laboratorierna, likaledes fem
dagar i veckan, för kemilaborationer på receptarielinjen.
Laborationema i kemi omfattar vid lärokurs för apotekarexamen totalt
210 dagar, fördelade med 105 dagar på vardera första och andra läsåret.
Kommittén slår fast, att det till följd av det begränsade antalet laborations-
platser vid den förordade ökade intagningen är möjligt att hinna med labo-
rationerna i kemi på apotekarlinjen endast om kemilaboratoriema utnyttjas
sex dagar i veckan eller läsåret — utan ökning av antalet laborationsdagar
per vecka — förlänges med sex veckor. Kommittén förordar det första
alternativet och anför därvid bland annat följande.
Vid oförändrad undervisning skulle krävas en förlängning av läsåret och
ändrad terminsindelning, om fem dagars laborationsvecka skulle upprätt
hållas vid ett fördubblat studentantal. Dessa konsekvenser torde för stu
denterna i viss mån förta värdet av femdagarsveckans fördelar. Då kom
mittén stannat för att avvisa tanken på ändrad terminsindelning med för
kortat sommaruppehåll som följd, har emellertid den omständigheten till
mätts särskild betydelse, att samordningen mellan militärtjänst och studier
i vissa fall skulle försvåras. Härtill kommer att erfarenheten visat, att tiden
den 15 juni—den 15 augusti icke ger betryggande marginal för reparationer
och underhållsarbeten på laboratorierna. — Kommittén förordar sålunda,
att nuvarande terminsindelning bibehålies. För närvarande avslutas andra
läsårets apotekarundervisning redan med utgången av april månad. Skälet
härtill är, att studenterna skall utbildas å apotek med distriktslaboratorium
under maj och juni. För att kunna inrymma den erforderliga undervis
ningen för 80 studerande vid institutet måste emellertid även maj månad
tas i anspråk. På grand härav föreslår kommittén, att utbildningen på
distriktslaboratorium under sommaruppehållet förlägges till två av måna
derna juni, juli och augusti. Företrädare för apotekarsocieteten har förkla
rat, att societeten är beredd att medverka till att ett sådant arrangemang
kan genomföras.
Kommittén föreslår, att 80 studenter tillhörande första årskursen skall
använda nedre kemilaboratoriet hela läsåret 1958—59. Då laboratoriet har
40 arbetsplatser måste årskursen delas i två grupper. — Som allmän norm
synes det kommittén lämpligt att grupperna växelvis använder laborato
rierna varannan vecka. På så sätt erhåller de studerande kontinuerligt kor
tare sammanhängande perioder för inläsning av tentamenskurserna. Genom
anordnande av lektionsundervisning och s. k. duggningar i anslutning till
12
de laborationsfria veckorna bör man kunna väsentligt underlätta för de
studerande att inhämta den meddelade undervisningen. Då studietiden bör
kunna förkortas genom sådana åtgärder, tillmäter kommittén dessa stor
betydelse. Det bör också framhållas, att systemet med att grupperna labo
rerar varannan vecka i viss mån bör mildra olägenheterna för studenterna
med sexdagarsveckan.
Receptarielinjens kemilaborationer
Kemilaborationerna på receptarielinjen omfattar 25 dagar och är nu för
lagda till första terminens fem sista veckor. Kommittén förordar, att labo-
rationerna för de två lärokurser för receptarieexamen, vilka enligt kommit
téns förslag skall börja hösten 1958, uppdelas så, att 17 laborationsdagar
förlägges till tekniska högskolan under tiden den 1—den 23 september och
återstående 8 laborationsdagar till institutet under tiden den 10 november
—den 15 december. I fråga om den lärokurs, som skall börja i januari 1959,
förordar kommittén, att första terminen förlänges att omfatta även två
veckor i juni. Om terminen på detta sätt förlänges kan laborationsövning
arna under kursen pågå i en följd och hela kursen beredas laborationsplatser
vid institutet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
Medelsbehovet under budgetåret 1958/59
Medelsbehovet under budgetåret 1958/59 för den föreslagna ökningen av
intagningen vid farmaceutiska institutet med fyrtio apotekarstuderande
och sextio receptariestuderande har av farmaceututbildningskommittén be
räknats till i avrundat tal 528 000 kronor enligt följande sammanställning.
1) Byggnads- och inredningsarbeten ........................................... 200 000
Avlöningar:
2) förste assistent i kemi.................................................. 14 760
3) tre förste amanuenser i kemi...................................... 22 140
4) institutionsvaktmästare i Ag 8.................................. 11 640
5) laboratoriebiträde i Ag 7.............................................. 11076
6) förste assistent i botanik (fr. o. m. vårterminen) ....
7 380
7) förste amanuens i botanik (fr. o. m. vårterminen) . .
3 690
8) uppräkning av arvode till lärare i matematik och sta
tistik ............................................................................. 900
9) tre kursgivare i kemi.................................................... 38 550
10) övningsassistenter i kemi ........................................... 36 000
11) biträdes- och vaktmästarhjälp för receptariekurser 10 000
12) kursgivare i farmakognosi .......................................... 3 400
13) kursgivare i galenisk farmaci...................................... 3 050
14) kursgivare i social- och rättsfarmaci.......................... 3 750
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
15) biologisk-medicinsk kurs rörande läkemedlen..........
2 250
16) kursgivare i farmacevtisk steriliseringsteknik..........
5 430
17) förste amanuens i stället för tredje amanuens i far
macevtisk mikrobiologi .............................................. 4 920
18) amanuens i Af 13—Ae 19 med samtidig indragning
av arvode å 4 200 till sekreterare.............................. 10 884
19) kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 ...................................... 8 124
20) tillfällig hjälp på kansliet............................................ 5 000 202 944
21) Omkostnader ............................................................... 21 000
22) Materiel ....................................................................... 104 000
Summa kronor 527 944
avrundat 528 000
Kommittén föreslår, att beloppet anvisas under ett förslagsanslag, vilket
icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Byggnads- och inredningsarbeten
Såsom redan framgått av det föregående har farmaceututbildningskom-
mittén i betänkandet understrukit, att farmaceutiska institutets lokalför
hållanden innebär det största hindret för en snabb ökning av institutets
utbildningskapacitet. Kommittén erinrar om att den enligt direktiven för
sitt arbete har att utreda institutets lokalfråga i hela dess vidd samt anför
bland annat följande.
Förslag om en förbättring av institutets lokaler har senast den 31 augusti
1956 framlagts av byggnadsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t.
De av byggnadsstyrelsen förordade byggnadsåtgärderna hade kostnads
beräknats till drygt 1,6 miljoner kronor. Härav avsågs 250 000 kronor för
yttre iståndsättning och 750 000 kronor för installationer av skilda slag.
Byggnadsstyrelsen hade ansett de angivna kostnaderna försvarliga, sedda
mot bakgrunden av byggnadens storlek, nuvarande värde och — enligt då
varande bedömande — återstående livslängd. De föreslagna åtgärderna
skulle endast i jämförelsevis ringa utsträckning tillföra institutet ökade
lokaler. Genom de avsedda reparations- och förstärkningsarbetena — icke
minst avseende ledningsnäten — skulle de dock sannolikt kunna underlätta
ett än mer intensivt utnyttjande av fastigheten.
Riksdagens revisorer har i sin år 1956 avgivna berättelse (del 1; § 29)
uttalat tvekan om huruvida de av byggnadsstyrelsen förordade åtgärderna
borde komma till utförande. De förmenar, att institutets ifrågavarande
byggnad företer störa bristfälligheter i olika avseenden. Sedan revisorerna
uttalat, att institutets byggnadsfrågor påkallar en snar lösning, förordar de
på anförda skal, att den göres till föremål för en speciell snabbutredning.
Det ingår i farmaceututbildningskommitténs uppdrag att verkställa en så
dan utredning. Emellertid har det hittills icke varit möjligt för kommittén
att närmare angripa detta problemkomplex. De förslag till en provisorisk
förstärkning av institutets intagningskapacitet från och med budgetåret
14
1958/59, som framlägges i detta betänkande, är endast i mycket begränsad
omfattning förknippade med förslag till lokalförbättringar, men dessa är
ofrånkomliga även för en kortare tids utnyttjande.
Av betänkandet inhämtas följande rörande behovet av engångsanslag
— punkt 1 i sammanställningen av medelsbehovet — för genomförandet av
de lokalförbättringar m. m., som enligt kommitténs bedömande är nödvän
diga för att den föreslagna ökade intagningen vid institutets lärokurser skall
kunna komma till stånd.
Kommittén har sökt att i viss mån bemästra lokalsvårighetema genom
att förlägga receptarielaborationema i kemi till lokaler utanför institutet
samt genom att räkna med att det ökade lärarbehovet delvis skall täckas
av arvodister med annan huvudsyssla. Genom den senare anordningen min
skas behovet av nya arbetsplatser för lärare inom institutets lokaler. Trots
det man kan vinna genom de här angivna arrangemangen, är det nödvän
digt att vissa byggnads- och inredningsarbeten utföres inom institutets fas
tighet, om det av kommittén förordade utvidgningsförslaget skall kunna
genomföras. Sålunda erfordras arbetsplatser för de tillkommande befatt
ningshavare, som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till institutet.
Vidare är det nödvändigt att skapa förutsättningar för ett än mer intensivt
utnyttjande av tillgängliga lokaler för studentlaborationer.
Kommittén har i samråd med institutets lärare och byggnadsstyrelsen
låtit undersöka arten och omfattningen av de arbeten, som sålunda skulle
erfordras. Härvid har framgått att följande åtgärder är påkallade, nämligen
en mindre ökning av de botaniska utrymmena, anordnande av fler arbets
platser i arbetsrum för kemiens lärarpersonal, ändrad rumsindelning för ett
mera rationellt utnyttjande av vissa laboratorielokaler för kemi och farma-
kognosi samt anordnande av ytterligare två toaletter och ett kapprum.
Kostnaderna för dessa lokalförändringar har av byggnadsstyrelsen upp
skattats till 220 000 kronor. Därav avser 25 000 kronor anskaffning av lös
inredning. Då vissa arbeten, som blir aktuella i samband med de föreslagna
byggnadsarbetena, snarast har karaktär av underhåll och reparation har
byggnadsstyrelsen under hand uppgivit, att en delkostnad av 20 000 kro
nor kunde bestridas av byggnadsstyrelsens underhållsmedel. Det erforder
liga engångsanslaget uppgår sålunda till 200 000 kronor. Då ett utförande
av de arbeten, varom här är fråga, icke anses öka byggnadens värde, synes
anslaget böra belasta driftbudgeten.
Kungl. Maj:ts proposition nr 9
/
år 1958
Avlöningar
Lärarpersonal m. m. för apotekarlinjen
Kemi
Nuvarande personal. För ämnet kemi disponerar farmaceutiska
institutet för närvarande följande, för apotekar- och receptarielinjema delvis
gemensamma personal, nämligen en professor i kemi och kemisk farmaci,
tre laboratorer, varav en tillika biträdande lärare, en extra lärare, två förste
15
assistenter, en förste amanuens, tre tredje amanuenser, två institutionsvakt-
mästare och tre laboratoriebiträden.
Undervisning och examination i kemi och farmaceutisk kemi på recep-
tarielinjen ombesörjes av en av de nyssnämnda laboratorerna och den extra
läraren. Övrig lärarpersonal svarar för kemiundervisningen på apotekar
linjen.
Kommittén: Kommittén finner det angeläget, att lektionsundervis-
ning och duggningar anordnas på apotekarlinjen i sådan utsträckning att de
studerande föres fram till slutförhör och tentamina i nära anslutning till att
kursundervisningen avslutas. Det har också visat sig önskvärt, att en sär
skild föreläsningskurs kommer till stånd inom farmacevtisk organisk kemi.
För ifrågavarande uppgifter bör anlitas den laborator och den extra lärare,
som nu omhänderhar kemiundervisningen på receptarielinjen.
Även i fortsättningen bör laboratorerna stå som ledare för laborations-
undervisningen på apotekarlinjen. Det är emellertid nödvändigt, att de
därvid biträdes av assistenter och amanuenser i större omfattning än nu är
fallet. Varje laborationsgrupp torde bland annat med hänsyn tagen till
laboratorieutrymmena lämpligen böra omfatta 20 studerande.
Antalet laborationstimmar per år för en grupp om 20 studerande uppgår
till 630. Antalet laborationsgrupper kommer enligt kommittténs förslag att
under budgetåret 1958/59 uppgå till sex och vid fortsatt ökad intagning
under budgetåret 1959/60 till åtta. För åtta laborationsgrupper blir det
sammanlagda antalet laborationstimmar (8X630=) 5 040 timmar. Här
utöver har man att räkna med att ej ringa tid kommer att åtgå till förbere
delsearbete för laborationsundervisningen. Tjänstgöringsskyldigheten för
här ifrågavarande assistent- och amanuenspersonal — utgörande för en
förste assistent 1 000 timmar och för en förste amanuens 600 timmar per
år — kan icke rimligen uttagas enbart i form av förberedelsearbete för och
biträde vid laborationsundervisningen. Skälig hänsyn måste jämväl tagas
till forskningsverksamheten. Med beaktande härav anser kommittén ett
minimibehov föreligga av sex förste assistenter och sex förste amanuenser,
då utökad intagning lett till att 80 studerande undervisas i kemi under såväl
första som andra läsåret. Kommittén bedömer, att under första året härav
erfordras fyra förste assistenter och fyra förste amanuenser. Då det för när
varande finns två förste assistenter och en förste amanuens, blir behovet
av ny personal under budgetåret 1958/59 två förste assistenter och tre
förste amanuenser eller — vid bifall till institutets i anslagsäskandena för
samma budgetår framlagda förslag om inrättande av ytterligare en förste
assistentbefattning i kemi — ytterligare en förste assistent och tre förste
amanuenser (punkterna 2 och 3).
Utöver den föreslagna lärarpersonalen kräver utökningen under budget
året 1958/59 en extra institutionsvaktmästare och ett extra laboratorie-
biträde (punkterna 4 och 5).
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
16
Botanik
Nuvarande personal. Undervisningen i botanik omhänderhas av
lektorn i ämnet. Den personal, som står till lektorns förfogande, är en tredje
amanuens och ett laboratoriebiträde.
Kommitté n: Laborationerna i ämnet omfattar per student 25 dagar
å 6 timmar. Med ett studentantal av 80 erfordras fyra laborationsgrupper,
varför antalet undervisningstimmar blir (25X6X4=) 600. I enlighet med
de principer, som angivits för kemi, erfordras för ett tillfredsställande ge
nomförande av laborationer av denna omfattning utöver tredje amanuen
sen en förste assistent och en förste amanuens. — Då laborationer under
första läsåret endast förekommer under vårterminen, inskränker sig behovet
under budgetåret 1958/59 till en halv befattning som förste assistent och
en halv befattning som förste amanuens (punkterna 6 och 7).
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 9 4 år 1958
Matematik och statistik
Kommitté n: Ur den i institutets stat förekommande posten Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgår för närvaran
de ett arvode av 3 300 kronor till en lärare i matematik och statistik. Vid
en fördubbling av studentantalet torde lärarens arbete ökas med blott om
kring 50 procent. Detta sammanhänger med att det ökade studentantalet
endast medför att räkneövningarnas antal och antalet slutprov och förhör
ökar för läraren. Föreläsningarnas antal kan däremot förbli oförändrat. Ett
med 50 procent uppräknat arvode eller avrundat 5 000 kronor synes erford
ras för denna undervisning, sedan de två första årens lärokurser fått för
dubblat antal deltagare. För budgetåret 1958/59 inskränker sig det ökade
medelsbehovet till 900 kronor (punkt 8).
Lärarpersonal m. m. för receptarielinjen
Kemi
Nuvarande förhållanden. Antalet deltagare vid en lärokurs
för receptarieexamen är 60. Undervisningen — som för närvarande ombe-
sörjes av en laborator och en extra lärare — omfattar omkring 100 föreläs
ningar och 25 laborationsdagar å 6 timmar. Två skriftliga prov anordnas,
och under laborationerna förekommer två särskilda förhör. Vidare anordnas
för närvarande två å tre muntliga förhör i fysikalisk och oorganisk kemi
i anslutning till föreläsningarna. Härtill kommer sluttentamina.
Kommittén: Kommittén föreslår — under erinran att förut nämnda
laborator och extra lärare enligt kommitténs förslag skall överföras till apo
tekarlinjen — att en särskild kursledare omhänderhar undervisning och exa
mination i kemi och farmacevtisk kemi vid varje lärokurs. Vid beräkning av
arvodet till en sådan kursledare har kommittén tillämpat de normer, som
17
gäller vid tekniska högskolan i Stockholm, såvitt angår ersättning till bi
trädande lärare. Dessa normer innebär, att följande ersättning utgår, näm
ligen ett grundarvode av 600 kronor, 70 kronor per föreläsningstimme och
35 kronor per timme vid övningar och demonstrationer. Tillämpade på
förevarande fall leder dessa normer till ett arvode av (600-j-100X70-|-150X
35=) 12 850 kronor (punkt 9).
Laborationerna pågår vid tre kurser under (25X6X3=) 450 timmar.
För handledning av studenterna har kommittén bedömt erforderligt för
utom kursledaren två övningsassistenter för varje grupp om 30 studenter.
Detta motsvarar 1 800 assistenttimmar för den direkta tillsynen under la-
borationstid. Med hänsyn till förberedelsearbete och behovet av personal
för duggningar synes arvode till övningsassistenter böra beräknas för minst
2 400 timmar. Assistenterna skall tjänstgöra förhållandevis många timmar
under en kort tidsperiod. Med hänsyn härtill synes det arvode, som i regel
utgår till assistent vid tekniska högskolan i Stockholm (21 kronor 50 öre för
timme), knappast kunna komma i fråga. Kommittén anser sig dock icke böra
räkna med en lägre genomsnittlig ersättning än 15 kronor per timme,
d. v. s. ungefär den timpenning, som tillkommer en förste assistent vid
institutet. Med denna beräkningsgrund skulle erfordras för övningsassisten
ter ett arvodesbelopp av 36 000 kronor (punkt 10). Särskilt belopp bör även
beräknas för vaktmästar- och biträdeshjälp. Behovet uppskattas till 10 000
kronor (punkt 11).
Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958
Övriga ämnen
Kommitté n: För undervisning i övriga ämnen under läsåret 1958/59
vid två receptariekurser erfordras ingen särskild personal, eftersom sådan
undervisning tillhör institutets ordinarie verksamhet. Däremot måste sär
skilda medel beräknas för undervisningen i här avsedda ämnen vid den
tredje lärokursen. De ämnen varom här är fråga är farmakognosi, galenisk
farmaci samt social- och rättsfarmaci. Vidare erfordras särskilda medel för
anordnande av — utöver nuvarande kurser — en biologiskt-medicinsk
översiktskurs samt kurs i farmacevtisk steriliseringsteknik. Som underlag
för medelsberäkningen må följande nämnas om undervisningens omfattning
och anordning i tentamensämnena.
Undervisningen i farmakognosi meddelas i form av föreläsningar,
vilka uppgår till omkring 40. Varje studerande undergår enskild tentamen.
Sålunda erfordras en kursgivare, som skall hålla sagda antal föreläsningar
och förrätta omkring 60 tentamina (punkt 12).
Omfattningen av kursen i galenisk farmaci är omkring 25 före
läsningar samt 5 demonstrationer. Vid de senare är de studerande uppde
lade i fyra grupper. De studerandes kunskaper kontrolleras dels genom en
skrivning i preparatkännedom, dels genom enskilda tentamina. Lärarens
2 —
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 9
4
18
arbete utöver tentamina fördelar sig alltså på 25 föreläsningstimmar och
20 demonstrationstimmar (punkt 13).
Föreläsningskursen i ämnet social - och rättsfarmaci omfattar
45 timmar. Ett obligatoriskt skriftligt prov förekommer avseende de s. k.
expeditionsföreskriftema, varjämte enskilda tentamina hålls med varje
examinand (punkt 11+).
Vid beräkning av arvoden till de kursgivare, som erfordras i nämnda
ämnen, har tillämpats förut angivna normer. För de här avhandlade ämnena
skulle alltså följande ersättningsbelopp erfordras, nämligen för farma-
kognosi (600 + 40 X 70 =) 3 400 kronor, för galenisk farmaci (600 + 25 X
70 + 20 X 35 =) 3 050 kronor samt för social- och rättsfarmaci (600 + 45
X 70 =) 3 750 kronor.
Som arvode för en biologiskt-medicinsk översiktskurs utgår för när
varande 1 800 kronor. Institutets styrelse har i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1958/59 hemställt, att arvodet måtte uppräknas till 2 250 kro
nor. Kommittén räknar med det sistnämnda beloppet i sina anslagsberäk
ningar (punkt 15).
Kursen i farmacevtisk steriliseringsteknik omfattar ca 15 föreläsningar
och 6 1 abo r a t io n s d aga r å 6 timmar för varje student. Vid laborationerna
är de studerande uppdelade i tre grupper om 20 studenter. Kursen avslutas
med ett skriftligt förhör. Vid de ordinarie kurserna meddelas undervisningen
av laboratorn i farmacevtisk mikrobiologi, biträdd av en tredje amanuens.
För den extra kursen beräknas arvodet till en kursgivare i nämnda ämne
uppgå till (600+15X70+3X6X6X35=) 5 430 kronor (punkt 16). Den
erforderliga amanuenshjälpen synes bäst kunna tillgodoses, om den nuva
rande befattningen som tredje amanuens i farmacevtisk mikrobiologi om
bildas till en förste amanuenstjänst (punkt 17).
Kungi. Maj:ts proposition nr 9
/
år 1958
Administrativ personal
Nuvarande personal: För sekreterar- och kamrerargöromål finns
vid institutet arvodesavlönade befattningshavare. Institutets sekreterare
har ett årsarvode av 4 200 kronor. Kamreraren uppbär ett årsarvode av
3 600 kronor. Sekreteraren har att ombesörja alla sekreteraruppgifter vid in
stitutet. Dock utgår ett särskilt arvode av 1 200 kronor till en sekreterare
hos styrelsen. I övrigt består kanslipersonalen av en kansliskrivare och en
expeditionsvakt, varjämte en telefonist jämsides med skötseln av telefon
växeln ombesörjer kontorsgöromål. Slutligen finns under terminerna ett del-
tidsanställt arvodesavlönat biträde.
K om mi t ten: Skall den av kommittén föreslagna väsentliga ökningen
av institutets utbildningskapacitet kunna genomföras, är en förstärkning
av institutets kamerala och administrativa organisation ofrånkomlig. San
19
nolikt skulle den lämpligaste anordningen vara att ersätta de nuvarande
arvodesbefattningarna som institutets sekreterare och kamrerare med en
tjänst som förste byråsekreterare. Det förutsättes att en sådan befattnings
havare i erforderlig utsträckning skulle ha tillgång till biträdande personal.
Inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare skulle emellertid före
gripa de ställningstaganden, som inom en nära framtid måste ske i anslut
ning till att kommittén behandlar en mera definitiv organisationsplan för
institutet. För att institutet tills vidare skall kunna bemästra de kamerala
och administrativa arbetsuppgifterna, har kommittén i detta läge i stället
ansett sig böra föreslå, att en amanuensbefattning inrättas (punkt 18).
Amanuensen bör i första hand övertaga de arbetsuppgifter, som nu ankom
mer på institutets sekreterare. Det förutsättes sålunda, att sekreterararvodet
indrages. I mån av tid bör emellertid amanuensen även biträda med de
kamerala göromålen. Skulle så visa sig icke kunna ske, blir en icke oväsentlig
uppräkning av kamrerararvodet framdeles nödvändig.
Under förutsättning att den i institutets petitaskrivelse avseende budget
året 1958/59 begärda kanslibiträdestjänsten tillkommer, bör man kunna
begränsa sig till att i övrigt förstärka den administrativa personalen med
ett kontorsbiträde, varjämte ett belopp av 5 000 kronor bör anvisas för till
fällig arbetskraft (punkterna 19 och 20).
Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958
Omkostnader och materiel
Kommittén beräknar medelsbehovet under nästa budgetår för omkost
nader till 21 000 kronor (punkt 21) och för materiel till 104 000 kronor
(punkt 22). Beträffande ifrågavarande medelsbehov anför kommittén föl
jande.
Vid bifall till kommitténs förslag kommer verksamheten vid farmaceu-
tiska institutet att bli i hög grad intensifierad. Antalet studerande ökar re
dan under budgetåret 1958/59 med 100 och personalen kommer att öka
med ett 20-tal personer. I vilken utsträckning omkostnadsanslaget med
anledning härav behöver förstärkas, är synnerligen vanskligt att bedöma.
Med ledning av hittillsvarande belastningssiffror har kommittén gjort föl
jande uppskattning av det ökade medelsbehovet för omkostnader.
Renhållning och städning .................................... 10 000 kronor
Skrivmateriel, papper och blankettryck............. 5 000
»
Telegram, telefon och annonsering..................... 5 000
»
Inköp och underhåll av kontorsmaskiner...........
1 000
»
21 000 kronor
I fråga om materiel erfordras dels medel för vissa anskaffningar av
engångsnatur, dels medel för driftkostnader.
Beträffande de erforderliga engångsanskaffningarna har beräkningarna
resulterat i följande anslagsbehov.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
Höstterminens laborationer i oorganisk kemi
. .
8 000 kronor
Vårterminens laborationer i analytisk kemi ....
9 000
»
Laborationer i fysikalisk kemi ............................ 13 900
»
Utrustning för nya befattningshavare i kemi
. . 10 000
»
Komplettering av viss gemensam apparatur i
kemi ......................................................................... 9 200
»
Mikroprojektionsapparat för botanik ................. 5 000
»
Två mikroskop för assistent och amanuens i
botanik .................................................................... 5 900
»
Övrig utrustning för botanik ................................ 1 100
»
Möbler och armatur............................................ 3
900
»
66 000 kronor
Vad angår driftkostnaderna har från tekniska högskolan uppgivits, att
ersättning för materiel för de dit förlagda receptariekurserna kunde beräk
nas till 13 000 kronor. De ökade materielkostnaderna, föranledda av övriga
laborationer, har av kommittén beräknas till 25 000 kronor.
Sålunda erfordras för materiel (66 000+13 000+25 000—) 104 000 kro
nor.
Remissyttranden
Kommitténs förslag har i allt väsentligt fått ett gynnsamt mottagande.
Flertalet remissinstanser har understrukit att en omedelbar utvidgning av
institutets utbildningskapacitet är nödvändig med hänsyn till rådande brist
på farmacevtiskt utbildad personal. Några invändningar mot den av kom
mittén förordade ökningen av antalet utbildningsplatser har inte framkom
mit. Beträffande de i det föregående redovisade särskilda frågorna har i en
del remissyttranden framförts erinringar, vilka dock i flertalet fall avser
enskildheter i förslagen. Bland annat förordas vissa modifikationer i kom
mitténs förslag beträffande undervisningens anordnande och lärarorganisa
tionen. Betydelsen av att möjligheterna till forskning vid institutet icke för
sämras understrykes. Institutets lokalfråga måste, betonas i några yttran
den, snarast lösas definitivt, om undervisningen och forskningen vid insti
tutet skall kunna bedrivas på ett fullt tillfredsställande sätt. I icke oväsent
lig utsträckning har i remissyttrandena framförts förslag och synpunkter,
som närmast har karaktären av rekommendationer för kommitténs fortsatta
arbete.
Åtskilliga remissinstanser understryker kommitténs uttalande, att det
synes bli ofrånkomligt att verkställa mera djupgående analyser än de nu
föreliggande rörande behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft. Medi
cinalstyrelsen framhåller, att dessa analyser bör verkställas snarast möjligt
med hänsyn till att de även kan tänkas påverka de provisoriska lösningar
i fråga om undervisningen vid institutet, som under de närmaste åren måste
genomföras. Centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbimd anför i detta
sammanhang följande.
21
I avseende på apoteksväsendets behov av farmacevtisk personal bygger
den av kårorganisationerna verkställda, tidigare nämnda utredningen på
såsom grundförutsättning en i huvuddragen oförändrad organisation av
apoteksväsendet. 1946 års läkemedelsutredning framlade i sitt betänkande
angående omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. (SOU 1951: 34)
ett förslag, att apoteksväsendet skulle förstatligas, vilket enligt utredningen
bland annat skulle medgiva en radikal minskning av apotekspersonalen,
speciellt i fråga om antalet legitimerade apotekare. Sedermera har särskilda
utredningsmän — 1953 års läkemedelskommitté — tillkallats för att ytter
ligare pröva frågan om läkemedelsförsörjningen och därvid väga läkemedels-
utredningens förslag mot de alternativa förslag, som framkommit under
remissbehandlingen eller som kunde framkomma under det fortsatta utred
ningsarbetet. Då 1953 års läkemedelskommitté ännu icke framlagt resultatet
av sina överväganden, synes det nödvändigt att farmaceututbildningskom-
mittén samråder med nämnda läkemedelskommitté, innan de erforderliga,
mera omfattande beräkningarna av rekryteringsbehovet utföres. — Då
behovet av farmacevter inom läkemedelsindustrin och läkemedelsgrosshan-
deln under senare år avsevärt stegrats, synes det önskvärt att farmaceut-
utbildningskommittén även i detta avseende anskaffar ett säkrare material
såsom underlag för beräkningarna, än hittills varit möjligt.
Farmaceutiska institutets studentkår och Sveriges förenade studentkårer
framhåller i ett gemensamt yttrande att de funnit sig icke böra resa några
invändningar mot slutsatserna i den verkställda utredningen rörande beho
vet av farmaeevtiskt utbildad personal. Studentorganisationerna understry
ker emellertid vikten av att kommittén under sitt fortsatta arbete uppmärk
sammar eventuella tecken på att förutsättningarna för utredningens beräk
ningar ej skulle visa sig vara riktiga. Härom anföres följande.
Givetvis gäller utredningens siffror endast under förutsättning att inga
väsentliga strukturförändringar beträffande apoteksväsendets organisation
inträffar, att apotekens verksamhet ökar och nya apotek inrättas i beräk
nad omfattning, att behovet av apotekare och receptarier inom läkemedels
industri, i offentlig tjänst eller inom apotekarsocietetens centrala organ sti
ger i väntad takt och att avgången från yrket ej ökar eller minskar.
I övrigt har remissinstanserna huvudsakligen uppehållit sig vid spörs
målet. om undervisningens anordnande under provisoriet och frågan om
erforderliga personalförstärkningar för genomförandet av kommitténs för
slag.
Styrelsen för farmaceutiska institutet har inhämtat yttrande från insti
tutets lärarkollegium, som uttalar bland annat följande.
I betänkandet behandlas bland annat anordnandet av kemilaborationerna
på den utökade apotekarkursen. och kommittén diskuterar ingående under-
visningstekniska problem i samband därmed. Som allmän norm förordas
att studenterna indelas i två grupper, som växelvis använder laboratorierna
varannan vecka, Till de på detta sätt laborationsfria veckorna föreslås s. k.
duggningar samt lektionsundervisning koncentrerade. Det förutsättes att
varje vecka omfattar sex laborationsdagar. Enligt kollegiets uppfattning
måste den föreslagna anordningen emellertid medföra påtagliga olägenheter
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 är 1958
22
och få en minskning av undervisningens effektivitet, som följd. De upp
repade avbrotten i en sammanhängande laborationskurs måste med nöd
vändighet medföra tidsförluster. Likaså torde korta läsperioder om en vecka
utgöra en ineffektiv form för inläsning av de omfattande ämnen det här är
fråga om.
Kollegiet får i stället förorda ett av kemilaboratorerna framlagt förslag
för apotekarkursens laborationer. Enligt detta förslag genomföres labora-
tionerna i sammanhängande avsnitt med femdagarsveckor. Inläsningen av
kurserna kan ske under mellanliggande laborationsfria perioder, till vilka
också huvudparten av föreläsningar, lektionsundervisning och duggningar
förlägges. — Den av kollegiet förordade formen för apotekarkursens kemi-
laborationer torde ej medföra nämnvärt ökade kostnader för utrustning,
eftersom även den av kommittén föreslagna anordningen nödvändigggör att
varje student har sin egen utrustningsuppsättning.
Kommittén meddelar att det visat sig önskvärt att en särskild föreläs
ningskurs i farmacevtisk organisk kemi kommer till stånd. Kollegiet delar
kommitténs uppfattning att en sådan kurs bör utgöra ett värdefullt tillskott
till undervisningen.
Då kommittén behandlar personalbehovet framföres uppfattningen, att
receptarieundervisningen principiellt skall handhas av personal, som icke
undervisar på apotekarlinjen. Denna uppfattning kan kollegiet icke dela.
Receptarieundervisningen utgör en betydelsefull del av institutets verk
samhet och bör vara samordnad med utbildningen på apotekarlinjen. Re-
oeptarieutbildningen bör därför omhänderhas av undervisningsvana lärare,
förtrogna med institutets övriga verksamhet. Kommitténs förslag med
kursgivare, som har sin ordinarie verksamhet utanför institutet, kan kolle
giet ej biträda såsom princip för receptarieutbildningen.
Enligt kollegiets uppfattning bör all kemiundervisning på receptariekur-
serna ställas under ledning av den laborator i kemi som nu är knuten till
denna undervisning. Han bör härvid assisteras av två extra lärare i kemi
(en av dessa måste alltså nyanställas). Endast genom en sådan anordning
erhålles garantier för likformighet och kontinuitet i fråga om undervisningen
på receptariekurserna. Nämnda extra lärare bör även biträda vid dugg
ningar på apotekarkursen samt ha någon skyldighet att handleda special-
laborationer på apotekarkursen. För handledning vid apotekarkursens labo
rationer krävs enligt detta förslag ytterligare en förste assistent. Kollegiets
förslag innebär alltså, att de av kommittén föreslagna tre kursgivarna i
kemi ersättes med en extra lärare i kemi och en förste assistent. Någon
större svårighet att under nästkommande läsår bereda arbetsplats åt de
nytillkommande lärarna på receptariekurserna torde ej föreligga.
För kursgivaren för den biologiskt-medicinska översiktskursen räknar
kommittén med ett arvode av 2 250 kronor. Denna kurs omfattar 50 tim
mar. Det synes lärarkollegiet rimligt att kursgivaren erhåller ett arvode
beräknat efter samma grunder som för övriga kursgivare, varför en upp
räkning av detta arvode bör ske.
Med hänsyn till knappheten på handledare vid laborationerna i farma
cevtisk mikrobiologi och steriliseringsteknik anser kollegiet det vara önsk
värt att tjänsten som tredje amanuens bibehålies vid sidan av den föreslagna
förste amanuenstjänsten.
Kollegiet anser det betydelsefullt, att rekryteringen av de lärartjänster,
som tillkommer vid den utökade undervisningen, kan underlättas genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 19-58
23
samarbete med apotekarsocietetens kontrollaboratorium ocli statens farma-
cevtiska laboratorium. I vissa fall torde en sådan provisorisk anordning kun
na bli av värde. Kollegiet vill dock betona, att det endast är i undantags
fall som väsentligare delar av undervisningen bör ombesörjas av lärare, som
har sådant uppdrag som bisyssla.
Kommittén påpekar att en förstärkning av institutets administrativa or
ganisation är nödvändig i samband med den föreslagna utökningen av ut
bildningskapaciteten och föreslår att en amanuensbefattning inrättas. Ama
nuensen skulle i första hand övertaga de arbetsuppgifter, som nu åvilar in
stitutets sekreterare. Även kollegiet anser att en utökning av den administ
rativa personalen bör ske, men ifrågasätter möjligheten att på föreslaget
sätt erhålla en kraft med erforderliga kvalifikationer.
Styrelsen för farmaoeutiska institutet anför bland annat följande.
Vad angår de av lärarkollegiet berörda detaljerna om laborationernas
anordning torde dessa knappast vara av natur att böra prövas av stats
makterna, utan det synes få ankomma på styrelsen att sedermera meddela
erforderliga beslut.
Styrelsen delar kollegiets uppfattning att arvodet för biologiskt-medicin-
ska översiktskurser behöver uppräknas. Kollegiet har som nämnts föreslagit
en viss omdisposition av arvodesbeloppet för kemiundervisningen. Härom
får styrelsen anföra, att ett genomförande av det föreslagna provisoriet
torde påkalla, att styrelsen har möjlighet att inom ramen för anvisade be
lopp vidtaga de anordningar, som i varje läge kan visa sig mest ändamåls
enliga. Styrelsen utgår från att den erhåller härför erforderligt bemyndi
gande.
Lärarkollegiet har uttalat en viss tvekan inför kommitténs förslag om
institutets administration. På denna punkt kan styrelsen icke blott under
stryka kollegiets uttalande utan måste även för egen del ge uttryck åt sin
allvarliga oro inför det framlagda förslaget. Styrelsen delar kommitténs
uppfattning att inrättande av en amanuensbefattning är ändamålsenligt
inför de kommande ökade arbetsuppgifterna. Däremot kan styrelsen icke
finna det möjligt att samtidigt indraga det nuvarande sekreterararvodet.
Särskilt under det första året av provisoriets genomförande bedömer styrel
sen det vara ett oundgängligt villkor, att institutet har till sitt förfogande
en mera förfaren administrativ kraft än vad som torde kunna förvärvas å en
amanuensbefattning. Styrelsen får sålunda tillstyrka inrättandet av en
amanuenstjänst men bedömer det samtidigt nödvändigt, att sekreterar
befattningen bibehålies. Vad kommittén i övrigt anfört om administrativ
personal föranleder ingen erinran från styrelsens sida.
I likhet med lärarkollegiet finner studentorganisationerna övervägande
skäl tala för det av institutets laboratorer i kemi framlagda förslaget till an
ordnande av laborationerna i kemi på apotekarlinjen och förordar därför
detta förslag. I övrigt tillstyrker organisationerna utredningens förslag utom
i fråga om lärarpersonalen. Härom anför de följande.
Kommittén föreslår att det ökade behovet av lärarkrafter på apotekar
linjen endast skall tillgodoses med nyinrättade assistent- och amanuens-
tjänster, medan antalet professurer och laboratorer föreslås oförändrat.
Kommitténs förslag kan på denna punkt inte accepteras. Studentorganisa
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
24
tionerna finner det otillfredsställande, att en stor del av undervisningen
och handledningen kommer att bestridas av personal med relativt låg kom
petens. Härigenom torde allvarliga risker för en sänkning av utbildningens
standard uppstå. Med den skisserade personalstrukturen torde vidare de för
undervisningen ansvariga så överhopas med andra uppgifter att tiden för
forskning och forskningshandledning kommer att bli synnerligen knapp.
Detta är så mycket mer allvarligt, som redan nu möjligheterna till forsk
ning och forskarutbildning är kraftigt beskurna på grund av små forskar-
anslag, otillräcklig personal och omfattande undervisnings- och examina-
tionsskyldigheter. Med den föreslagna organisationen kommer möjligheter
na att till institutet knyta lämpliga personer för undervisning och forsk
ning sannolikt att bli mycket små. Det torde dessutom bli svårt att locka
kvalificerade sökande till de lägre befattningarna, om inte vidgade beford-
ringsmöjligheter skapas. Studentorganisationerna vill därför kraftigt betona
vikten av att fler högre tjänster inrättas för undervisning, handledning och
forskning.
Det stora rekryteringsbehovet av lärarpersonal för receptarielinjen skall
enligt kommittén kunna täckas genom ett utnyttjande av viss personal vid
apotekens kontrollaboratorium och eventuellt även statens farmacevtiska
laboratorium. Även om möjligheter skulle kunna, skapas för de s. k. kurs
givarna att vid sidan av sitt ordinarie arbete på de nämnda laboratorierna
leda undervisning och laborationer, ställer sig studentorganisationerna skep
tiska till ett sådant arrangemang. Fördelarna med lärarpersonal, som helt
kan koncentrera sig på undervisning och handledning torde vara uppen
bara och kan inte utan fara för utbildningens kvalitet förbises. Student
organisationerna föreslår därför att ett antal förslagsvis extra lärartjänster
inrättas, varigenom ett färre antal personer skulle behöva knytas till in
stitutet .
Studentkårerna påpekar slutligen att kommittén icke framlagt förslag i
fråga om lokaler för undervisningsmateriel i drog- och växtkännedom och
för studier i ämnena botanik och farmakognosi samt fortsätter:
För närvarande upplåter farmaceutiska institutets studentkår utrymme
och bekostar hyran för en sådan lokal — ett förhållande, som torde vara
unikt i detta land. Av det utrymme på cirka 90 nr, som disponeras av stu
dentkåren, tages cirka 25 nr i anspråk för detta ändamål. Rummet an
vändes på receptarielinjen för studier i ämnet farmakognosi och på apote
karlinjen för studier i ämnena botanik och farmakognosi. Det rymmer
maximalt åtta studerande och är följaktligen redan nu belastat till det yt
tersta. En så kraftig ökning av studentantalet, som föreslås i kommitténs
betänkande, kommer att medföra dels att studierummet blir helt otillräck
ligt, dels att studentkårens eget lokalbehov ökar. Vikten av att detta lokal
problem snarast löses måste kraftigt understrykas. Då studentkåren till
hösten 1958 oundgängligen behöver disponera hela sitt lokalutrymme måste
nödvändiga omändrings- och reparationsarbeten igångsättas redan somma
ren 1958.
Även centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund har i sitt yttrande
behandlat kommitténs förslag om laborationsundervisningen i kemi på
apotekarlinjen. Den definitiva utformningen bör enligt centralstyrelsens
mening fastställas av institutets styrelse och lärarkollegium i samråd med
Kungi. May.ts proposition nr 94 år 1958
25
studentkåren. I fråga om personalbehovet för genomförandet av kommitténs
förslag anför centralstyrelsen i huvudsak följande.
Centralstyrelsen anser sig icke kunna dela den av farmaceututbildnings-
kommittén uttalade principiella uppfattningen, att lärare på apotekarlinjen
icke skall handha undervisning vid receptariekurserna. Centralstyrelsen
finner det nämligen önskvärt, att undervisningen vid receptariekurserna så
långt möjligt anknytes till apotekarundervisningen och därigenom bland
annat tillföres de erfarenheter, som vinnes vid den senare. 1955 års univer-
sitetsutredning har i sitt första betänkande (SOU 1957: 24) berört bristen
på kontinuitet i den akademiska undervisningen, ’en brist som samman
hänger med att undervisningen i allt större utsträckning kommit att åvila
tillfälligt förordnade lärarkrafter, många gånger med otillräcklig pedago
gisk erfarenhet och ofta med sitt intresse delat mellan undervisningen och
det egna avhandlingsarbetet’. Motsvarande synpunkter synes kunna anföras
i fråga om kommitténs förslag, att undervisningen i kemi vid de tre recep
tariekurserna i sin helhet skall omhänderhavas av apotekare, vilka skulle
ha sin huvudsysselsättning utanför farmaceutiska institutet, exempelvis vid
apotekens kontrollaboratorium eller statens farmacevtiska laboratorium.
Givetvis kan invändningar mot det av kommittén föreslagna arrangemang
et icke anses bärande, om detsamma är en förutsättning för genomförandet
av de tre receptariekurserna. Centralstyrelsen är dock icke övertygad om
att inte andra lösningar kan nås inom den av kommittén för denna under
visning beräknade kostnadsramen och förutsätter att institutets styrelse
och lärarkollegium med beaktande av de anförda synpunkterna skall äga
disponera medlen på lämpligaste sätt. Kommittén har för övrigt uttalat
att, då så kan vara lämpligt, ett sambruk av lärarkrafter vid de båda linjer
na icke får hindras.
Apotekarsocieteten, som helt ansluter sig till kommitténs förslag, förklarar
sig beredd att ställa vissa erforderliga lärarkrafter till undervisningens för
fogande.
Statskontoret, som icke ansett sig kunna ingå på en närmare prövning av
innehållet i de redovisade undervisningsplanerna och de i anslutning därtill
gjorda beräkningarna rörande lärarbehovet, anför följande.
Förslag har framlagts, att den nuvarande arvodesbefattningen som sekre
terare vid institutet skulle ersättas med en tjänst som amanuens (byrå
sekreterare). Härvid har framhållits, att den lämpligaste anordningen san
nolikt vore att i stället för arvodesbefattningama som sekreterare och kam
rerare inrätta en tjänst som förste byråsekreterare. Att nu tillskapa en förste
byråsekreterartjänst skulle emellertid föregripa ställningstagandena vid ut
formandet av en mera definitiv organisationsplan. Enligt statskontorets
förmenande talar övervägande skäl för att den nuvarande sekreterarbefatt
ningen bibehålies i avbidan på utredningsarbetets slutförande. Statskonto
ret avstyrker således inrättandet av en tjänst som amanuens (byråsekre
terare) .
Den föreslagna ökningen av antalet studerande nödvändiggör enligt kom
mittén vissa byggnads- och inredningsarbeten inom institutets fastighet.
Kostnaderna härför har av byggnadsstyrelsen uppskattats till 220 000 kro
nor, varav 20 000 kronor skulle kunna bestridas av byggnadsstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition nr 94 år 1958
26
underhållsmedel. Riktigheten av dessa beräkningar undandrager sig stats
kontorets bedömande. I detta sammanhang förtjänar emellertid påpekas,
att de sakkunniga uttalat, att ett utförande av de arbeten, varom här är
fråga, icke anses komma att öka byggnadens värde. Vid sådant förhållande
finner ämbetsverket det angeläget, att byggnadskostnaderna begränsas till
vad som kan anses oundgängligen påkallat. Det synes jämväl böra över
vägas, om icke kostnaderna för här ifrågavarande arbeten lämpligen skulle
kunna fördelas på åtminstone två budgetår.
Byggnadsstyrelsen anser de föreslagna byggnadsåtgärderna välmotive
rade.
Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958
Departementschefen
Farmaceututbildningskommittén har i sitt nu föreliggande första betän
kande framlagt vissa förslag i syfte att möjliggöra en provisorisk ökning av
farmaceutiska institutets utbildningskapacitet. Kommittén har därvid ut
gått från en genom medicinalstyrelsens försorg år 1956 verkställd utred
ning angående det framtida behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft.
Enligt nämnda utredning — som anmäldes redan i direktiven för farmaceut
utbildningskommittén — förelåg inom apoteksväsendet i oktober 1956 en
brist på omkring 75 heltidstjänstgörande farmacevter med apotekarutbild-
ning. Vid oförändrad utbildningskapacitet beräknades i utredningen att
denna brist skulle komma att öka till cirka 210 år 1962, motsvarande om
kring 40 procent av det vid denna tidpunkt uppskattade behovet. I fråga
om receptarier inklusive farmacie kandidater på apoteken konstaterades i
utredningen en brist i oktober 1956 på cirka 175. Denna brist beräknades
vid oförändrad utbildningskapacitet komma att vara i huvudsak lika stor
i oktober 1959. Utredningen utmynnade i ett krav på att farmaceutiska
institutet borde beredas möjlighet att för utbildning till apotekare mottaga
80 studerande i första årskursen — mot för närvarande 40 — under tio år
och för utbildning till receptarier 180 studerande årligen — mot för när
varande 120 — under omkring fem år. Farmaceututbildningskommittén
har för sin del förordat att intagningen vid institutet från och med läsåret
1958/59 får den i utredningen åsyftade omfattningen och att den förordade
ökade intagningen upprepas under flera år framåt.
Jag vill till en början erinra om att farmaceututbildningskommittén med
föreliggande förslag om provisorisk utökning av farmaceutiska institutets
utbildningskapacitet fullgjort blott en första del av det åt kommittén givna
utredningsuppdraget. För kommittén återstår bland annat att undersöka
den erforderliga examinationskapaciteten vid institutet på längre sikt
och att utreda institutets lokalfråga i hela dess vidd. Kommittén har i
sitt betänkande uttalat att det synes bli ofrånkomligt att grunda övervä
gande i lokalfrågan på än mer djupgående analyser än de nu föreliggande
27
rörande behovet av och tillgången på framacevtiskt utbildad arbetskraft.
Angelägenheten av att sådana analyser kommer till stånd har också beto
nats i vissa remissyttranden över kommitténs betänkande. För egen del vill
jag kraftigt understryka vikten av att kommittén vid prövningen av frå
gan om den erforderliga examinationskapaciteten på längre sikt granskar
förutsättningarna för de hittills gjorda behovskalkylerna och därvid sär
skilt beaktar de strukturella förändringar som pågår eller kan väntas ske
inom hela området för läkemedelsförsörjningen. Jag vill i detta samman
hang tillägga, att 1953 års läkemedelskommitté — som har till uppgift att
inom inrikesdepartementet biträda med översyn av de av 1946 års läke-
medelsutredning och apoteksorganisationerna avgivna förslagen berörande
läkemedelsförsörjningen — väntas komma att slutföra sitt arbete inom
kort. Självfallet kan nämnda kommittés utredningsresultat och eventuella
därpå grundade rationaliseringsåtgärder eller andra anordningar tänkas
påverka bedömningen på längre sikt av arbetskraftsbehovet inom apoteks
väsendet.
Det aktuella personalläget inom apoteksväsendet är enligt min mening
sådant, att snara åtgärder för en ökning av utbildningskapaciteten vid
farmaceutiska institutets båda linjer är påkallade. Jag anser mig därför
böra föreslå att sådana anordningar vidtages att intagningen vid apotekar
linjen kan fördubblas — från 40 till 80 studerande — från och med läsåret
1958/59 samt att intagningen vid receptarielinjen kan ökas med 60 stu
derande — till sammanlagt 180 — likaledes från och med läsåret 1958/59.
Av min redogörelse för farmaceututbildningskommitténs förslag fram
går, att kommittén begränsat sig till att framlägga detaljerade kostnads
beräkningar för budgetåret 1958/59. Dessa beräkningar utmynnar i ett
ökat medelsbehov av i runt tal 528 000 kronor. Av beloppet hänför sig
200 000 kronor till kostnader för byggnads- och inredningsarbeten samt
inemot 70 000 kronor till vissa engångsanskaffningar.
Jag har under hand inhämtat, att kommittén beräknat, att den ökade
intagningen vid full utbyggnad av provisoriet, d. v. s. från och med läsåret
1960/61, kommer att — frånsett kostnader för byggnads- och inrednings
arbeten samt engångsanskaffningar — draga en årlig kostnad icke över
stigande 650 000 kronor. Kommittén beräknar — med utgångspunkt i en
medelsanvisning för löpande kostnader av omkring 230 000 kronor för
budgetåret 1958/59 — att ytterligare 185 000 kronor kommer att belöpa
på budgetåret 1959/60 samt därutöver 235 000 kronor på budgetåret
1960/61. Härjämte torde komma att erfordras för engångsanskaffningar
cirka 100 000 kronor under budgetåret 1959/60 och cirka 150 000 kronor
under budgetåret 1960/61. Av eu till mig under hand överlämnad prome
moria, innehållande en preliminär specifikation av kostnaderna för bud
getåret 1959/60 och 1960/61, framgår, att den avsedda förstärkningen av
avlöningsmedlen under nämnda budgetår, förutom en laboratur i galenisk
Kungl. May.ts proposition nr 94 år 1958
28
farmaci och en tjänst som extra lärare i Ag 21 i farmakognosi, uteslutande
hänför sig till kostnader för kursledare, assistenter, amanuenser och biträ-
despersonal.
Med hänsyn till institutets redan nu knappa lokalutrymmen är det givet,
att en så betydande ökning av intagningen som den nu föreslagna möter
speciella svårigheter. Kommittén har emellertid på ett övertygande sätt
visat att dessa svårigheter går att övervinna. Jag vill då särskilt peka på
det förslag till sambruk av vissa lokaler vid tekniska högskolan, som kom
mittén framlagt. En dylik, om än tillfällig lösning av institutets lokalfråga
synes mig välfunnen med hänsyn till angelägenheten av att investeringarna
i möjligaste mån begränsas.
De erforderliga byggnads- och inredningsarbetena inom institutets gamla
byggnad vid Kungstensgatan har av byggnadsstyrelsen uppskattats till
totalt 220 000 kronor, av vilket belopp 20 000 kronor hänför sig till arbeten
som närmast har karaktär av underhåll och reparation. Kostnaderna för
sistnämnda ändamål avses med hänsyn härtill skola bestridas av under
hållsmedel som står till byggnadsstyrelsens disposition. För täckande av
återstoden av kostnaderna har kommittén för nästa budgetår hemställt
om en medelsanvisning av 200 000 kronor (p. 1). Mot de beräknade total
kostnaderna för ifrågavarande arbeten synes mig icke finnas något att
erinra. Som i olika sammanhang vitsordats är institutets lokaler i mycket
bristfälligt skick. Vissa förbättringsarbeten i olika hänseenden är otvivel
aktigt nödvändiga, om den ökade intagningen skall kunna komma till stånd.
Med hänsynstagande till att arbetena delvis erfordras först när den för
dubblade lärokursen för apotekarexamen når andra läsåret, kan emellertid,
enligt vad jag under hand inhämtat, kostnaderna för byggnads- och inred
ningsarbetena lämpligen uppdelas på två budgetår och medelsanvisningen
för nästa budgetår därför begränsas till 100 000 kronor. Jag föreslår alltså,
att detta belopp nu anvisas. Jag finner det angeläget understryka, att den
av mig förordade totala medelsanvisningen av 200 000 kronor bör avses
för förbättring av i första hand utrymmen direkt avsedda för de studeran
de och för undervisningen samt i andra hand lokaler av annat slag. Vidare
vill jag framhålla, att jag icke räknar med att ytterligare medel skall erford
ras för byggnads- och inredningsarbeten under den tid som provisoriet
varar.
Personalkostnaderna för utökningen av intagningen har av kommittén
för budgetåret 1958/59 beräknats till cirka 203 000 kronor. Härav avser
179 000 kronor lärarkrafter och övrig för undervisningen erforderlig per
sonal samt återstoden, 24 000 kronor, administrativ personal.
Vad gäller den förstnämnda personalkategorien synes mig kommitténs
förslag från olika synpunkter i stort sett väl avvägt. Endast på några punk
ter har jag ansett mig böra förorda avsteg därifrån. Såsom framgår av det
föregående har kommittén föreslagit, att den laborator och den extra
Kungl. May.ts 'proposition nr 9J+ år 1958
29
lärare, som nu ombesörjer undervisningen i kemi på receptarielinjen, skall
frigöras härifrån och överflyttas till apotekarlinjen samt att undervisning
och examination i kemi och farmacevtisk kemi vid var och en av de tre
lärokurserna för receptarieexamen skall ombesörjas av en kursgivare med
ett beräknat arvode av 12 850 kronor (p. 9). Mot överflyttningen finns en
ligt min mening i och för sig icke något att erinra. Starka skäl talar också
för att i enlighet med kommitténs förslag utanför institutet på farmaciens
område verksamma personer knytes till detta som kursgivare. Jag vill här
erinra om att kommitténs förslag om en överflyttning av nyssnämnde labo
rator från receptarielinjen till apotekarlinjen till viss del motiveras av att
laboratorn avses skola ge en särskild föreläsningskurs i farmacevtisk organisk
kemi på apotekarlinjen. För egen del vill jag icke motsätta mig att en sådan
kurs kommer till stånd. Dock bör enligt min mening ett dylikt nytillkom
mande undervisningsmoment ske inom ramen för nuvarande samlade un-
dervisningsvolym, vilket sålunda förutsätter en motsvarande minskning
av annat undervisningsstoff. Jag räknar därför icke med nya lärart immar
för den avsedda kursen. Enär dessutom ifrågavarande laborator kan beräk
nas bli helt engagerad i kemiundervisningen på apotekarlinjen först då det
ökade antalet studerande når andra årskursen, synes denne under läsåret
1958/59 kunna omhänderha en lärokurs för receptarieexamen och antalet
kursgivare nämnda läsår därför begränsas till två.
Vad beträffar den erforderliga förstärkningen i fråga om amanuenser kan
jag, mot bakgrunden av de direkta behoven för undervisningen, icke helt
ansluta mig till kommitténs förslag. Jag är endast i så måtto beredd att
biträda förslaget om en ökning av antalet förste amanuenser i kemi (p. 3),
att jag förordar anvisande av medel till två nya sådana befattningar. För
slaget om en förste amanuens i botanik (p. 7), kan jag icke tillstyrka, ej
heller förslaget om ett utbyte av en tredje amanuens i farmacevtisk mikro
biologi mot en förste amanuens (p. 17). För sistnämnda ämne beräknar jag i
stället medel för ytterligare en tredje amanuens. Vid bifall till vad jag före
slagit bör till arvoden och löner åt ifrågavarande personalkategorier beräk
nas 153 700 kronor i stället för av kommittén föreslagna 179 000 kronor. Där
vid har jag räknat med de förhöjda arvoden till assistenter och amanuenser,
som gäller från och med den 1 januari 1958. Jag vill i detta sammanhang
tillägga, att jag vid min prövning av nu berörda personalfrågor utgått från
det av kommittén framlagda förslaget rörande kemilaborationernas anord
nande på apotekarlinjen. Med hänsyn till att kommitténs förslag på denna
punkt kritiserats i vissa remissyttranden bör det emellertid enligt min me
ning vara institutets styrelse obetaget att, om så skulle befinnas lämpligt
och möjligt, i detaljerna ordna denna undervisning på annat sätt än kom
mittén förutsatt.
Med den förordade ökade intagningen följer även, att institutets admi
nistrativa personal måste förstärkas. Kommittén har föreslagit, att en be
Kungl. May.ts 'proposition nr 9J+ år 1958
30
fattning som amanuens i reglerad befordringsgång inrättas och att samtidigt
det nuvarande sekreterararvodet på 4 200 kronor indrages. Den befintliga
arvodesbefattningen som kamrerare, förenad med ett arvode av 3 600
kronor, förutsattes däremot skola vara kvar tills vidare. Kommittén har
därjämte förordat inrättande av en kontorsbiträdestjänst ävensom en
medelsanvisning av 5 000 kronor till tillfällig arbetshjälp. För egen del har
jag blivit övertygad om att institutet bör ha tillgång till en mer kvalifice
rad kraft än som torde bli möjligt att knyta till den föreslagna amanuens
befattningen. Jag anser mig därför böra förorda, att från och med nästa
budgetår inrättas en tjänst vid institutet som förste byråsekreterare i löne
grad A 21 (p. 18). Då det av kommittén förutskickade förslaget till organisa
tionsplan för institutet icke nu bör föregripas, synes tjänsten böra inrättas
som extra. Ifrågavarande befattningshavare bör övertaga icke endast den
nuvarande sekreterarens utan även kamrerarens arbetsuppgifter, varför
båda dessa arvodesbefattningar bör indragas samtidigt med att tjänsten in
rättas. Förutom denna förstärkning förordar jag anvisande av 6 000 kronor
till tillfällig hjälp på kansliet (p. 20). Jag är alltså icke beredd att biträda
förslaget om inrättande av en kontorsbiträdestjänst (p. 19). Kostnaderna
för nu ifrågavarande ändamål beräknar jag för budgetåret 1958/59 till
i avrundat tal 21 000 kronor, vilket innebär något lägre kostnader än de av
kommittén beräknade. De sammanlagda merkostnaderna för personal upp
går alltså enligt mina beräkningar till (153 700 + 21 000 =) 174 700 kronor.
För den avsedda ökningen av intagningen erfordras enligt kommitténs
beräkningar för nästa budgetår en förstärkning med 21 000 kronor av insti
tutets anslagsmedel till omkostnader (p. 21). Med hänsyn främst till att
kommittén synes ha beräknat merkostnaderna för telefon, telegram och
annonsering något högt anser jag för egen del, att medelsanvisningen till
omkostnader bör kunna begränsas till 18 000 kronor.
Engångskostnaderna för erforderlig komplettering av utrustningen under
budgetåret 1958/59 har kommittén uppskattat till 66 000 kronor samt mer
kostnaderna för förbrukningsmateriel till 38 000 kronor eller sålunda sam
manlagt 104 000 kronor (p. 22). Jag anser mig i stort sett kunna godtaga
denna kalkyl och beräknar för ifrågavarande ändamål ett avrundat belopp
av 100 000 kronor.
Den av mig i det föregående föreslagna förstärkningen av farmaceutiska
institutets anslagsmedel uppgår för nästa budgetår till sammanlagt
(100 000 + 174 700 + 18 000 + 100 000 =) 392 700 kronor eller i avrun
dat tal 393 000 kronor. Ifrågavarande belopp torde böra anvisas under ett
särskilt förslagsanslag, rubricerat Farmaceutiska institutet: Ökad intagning
av studerande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erfor
derliga föreskrifter rörande anslagets disposition.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts 'proposition nr 94 år 1958
31
att till Farmaceutiska institutet: Ökad intagning av stu
derande för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 393 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bila
ga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sten G. Olsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 91+ år 1958
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 9J+ år 1958
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid.
Inledning........................................................................................................ 2
Behovet av farmacevtiskt utbildad personal................................................ 4
Föreliggande beräkningar .......................................................................... 4
Farmaceututbildningskommittén ............................................................... 6
Farmaceututbildningskommitténs förslag till provisoriska åtgärder............. 8
Allmänna synpunkter................................................................................. 8
Undervisningens anordnande under ett provisorium................................ 9
Medelsbehovet under budgetåret 1958/59 ................................................ 12
Byggnads- och inredningsarbeten............................................................... 13
Avlöningar ................................................................................................. 14
Omkostnader och materiel.......................................................................... 19
Remissyttranden ............................................................................................ 20
Departementschefen ...................................................................................... 26
Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958
680639