2

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet in­

för Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stock­

holms slott den 13 mars 1959.

Närvarande

Statsministern

E^rlander,

ministern

för

utrikes ärendena

U^ndén,

stats­

råden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indell, L^indström, L^ange,

L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman, N^etzén, J^ohansson, af G^eijer-

^stam.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, fråga om anslag

till reglering av prisstegringar på försvarshuvudtiteln m. in. och anför där­

vid följande.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 189) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Regle­

ring av prisstegringar för budgetåret 1959/60 beräkna ett anslag av

60 000 000 kronor.

Vid anmälan av försvarshuvudtiteln i årets statsverksproposition (bil. 6,

s. 11) anförde jag, att jag jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12

september 1958 tillkallat fyra sakkunniga1 för att inom försvarsdeparte­

mentet biträda med undersökningar rörande möjligheten att åstadkomma

regler för beräkning av den enligt beslut vid 1958 års B-riksdag förutsatta

kompensationen för löne- och prisstegringar å försvarshuvudtiteln.

De sakkunniga, som antagit benämningen »Försvarsindexgruppen», bar

avlämnat två promemorior, den ena den 15 november 1958 samt den andra

den 1 mars 1959. Den första, som i korthet anmäldes vid behandlingen av

försvarshuvudtiteln i 1959 års statsverksproposition (bil. 6, s. 11) innehåller

i huvudsak principiella synpunkter på lösning av frågorna rörande löne-

och prisomräkning av fjärde huvudtiteln. I den andra promemorian avhand­

lar försvarsindexgruppen närmare vissa i den första promemorian upptagna

principfrågor och redovisar konkreta förslag till prismaterial m. m. De

båda promemoriorna benämnes i det följande PM I respektive PM II.

Över försvarsindexgruppens PM I har efter remiss yttranden avgivits av

överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,

fortifikationsförvaltningen, armétygförvaltningen, arméintendenturförvalt-

ningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets forskningsanstalt,

riksräkenskapsverket och kommerskollegium.

Som nyss nämnts omtalade jag i årets statsverksproposition i korthet

1 Överdirektören P. T. I. Ohlsson, ordförande, kommerserådet B. A. Eriksson, kanslidirek­

tören C. A. Murray samt fil. dr. E. H. Ruist.

Kungl. May.ts proposition nr 119 är 1959

3

försvarsindexgruppens PM I. Jag var emellertid inte då beredd att taga slut­

lig ställning till hur prisförändringarna skulle beräknas. Sedan ytterligare

undersökningar i ämnet utförts, torde jag ånyo få anmäla frågan. Jag redo­

gör härvid först för försvarsindexgruppens förslag och däröver avgivna

yttranden samt framlägger därefter mina egna synpunkter och förslag.

Försvarsindexgruppen har ansett sitt uppdrag böra innefatta undersök­

ning om metoderna för löne- och prisomräkningen. Undersökningarna har

främst inriktats på att konstruera en index härför. Gruppen har vidare

undersökt, i vilken ordning löne- och prisomräkningen skall budgetärt

regleras.

PM I. Försvarsindexgruppen har i sin den 15 november 1958 dagteck-

nade promemoria begränsat sig till att lämna vissa förslag till princip­

lösning. I PM I angives konstruktionen av, syftet med och innebörden i den

förordade indexformeln, strukturen i och användningen av de skilda index­

serier, som synes erforderliga, seriernas utformning med hänsyn till kravet

på försvarsutgifternas anpassning till den ekonomiska utvecklingen samt de

budgetära anordningar som systemets genomförande förutsätter.

Rörande utgångspunkten för de i försvarsbeslutet förutsatta omräk­

ningarna framhåller försvarsindexgruppen, att viss osäkerhet råder rö­

rande beräkningsgrunderna för de olika anslagen för budgetåret 1958/59,

d. v. s. det första budgetåret i den av försvarsbeslutet omfattade kostnads­

ramen. I beslutet har emellertid, framhålles det, uttryckligen förutsatts,

att de för 1958/59 anvisade anslagen — i vilka inräknats viss reserv för

prisstegringar under nämnda år ■—- skall förslå, oavsett vilka pris- och

löneändringar som inträffar samt att kompensation skall utgå först fr. o. in.

budgetåret 1959/60. Med hänsyn härtill tolkar gruppen försvarsbeslutet i

förevarande hänseende så, att pris- och löneomräkningarna skall ske i för­

hållande till medelprisläget under budgetåret 1958/59. Viss reservation

göres dock för eventuella lönestegringar för de statsanställda fr. o. m. år

1959. Gruppen anser sig kunna utgå ifrån att försvarsbeslutets innebörd

är att löne- och prisförändringar skall beaktas, oavsett i vilken riktning

förändringarna går.

Vad angår principerna för prisregleringen uttalar gruppen sympatier

för att till grund för densamma begagna sig av en tämligen grov indikator

för den allmänna prisutvecklingen i landet, exempelvis prisindex för natio­

nalprodukten i dess helhet. Gruppen finner emellertid, att en sådan scha­

blonmässig beräkning icke kan begagnas för prisomräkningen av de skilda

anslagen i budgeten, vilket förutsattes erforderligt. Med hänsyn härtill

föreslår gruppen, att löne- och prisomräkningen verkställes med hjälp av

eu index. Denna bör kunna utnyttjas dels fiir beräkning av den ekonomiska

ramen för fjärde huvudtiteln i samband med statsverkspropositionens ut­

arbetande dels för att korrigera de olika anslagen inom huvudtiteln för

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 är 1959

prisförändringar, som inträffar från tidpunkten för deras beräknande intill

dess de användes under löpande budgetår. Index föreslås dessutom skola

begagnas vid omräkningen av årskvoter i sådana anslag som avses för

anskaffning av materiel enligt långtidsplaner. Gruppen har funnit att be­

fintliga prisindexserier eller annat prismaterial icke kan begagnas för

dessa ändamål och föreslår fördenskull att en ny prisindex, »försvars-

index», åstadkommes.

Eörsvarsindexgruppen anför, att man för att prisomräkna försvarsut-

gifterna egentligen skulle behöva en indexserie, som visade utvecklingen

av priset för att producera den tjänst, som förverkligar den förutsatta mål­

sättningen för försvaret. Då emellertid någon direkt prisbildning härpå

icke finnes,nödgas man uppdela utgifterna på de olika varor och tjänster

som konstituerar försvarsverksamhetens olika kostnadselement, d. v. s.

den i budgeten gjorda fördelningen på avlöningar, omkostnader, hyror,

övningar, materielanskaffning, underhåll etc., och därefter mäta pris­

rörelserna på dessa skilda element. Gruppen påpekar, att man, vid en

dylik uppdelning på kostnader i produktionsled före den slutprodukt,

d. v. s. för svarst jänsten i dess helhet, vars prisförändring skall mätas,

måste beakta de produktivitetsförändringar, som uppstår under produk­

tionsprocessen genom förbättrad eller försämrad samverkan mellan de i

prismätningen ingående varorna och tjänsterna. Detta innebär, att en

korrektionsfaktor måste införas för produktivitetsvinster eller produkti-

vitetsförluster. Eljest föreligger enligt gruppen risk för att försvarsbud-

geten får en annan andel i nationalprodukten än den som förutsatts i

försvarsbeslutet. Gruppen finner att det vid försvarsbeslutet förutsatts, att

försvaret skall få behålla den produktivitetsvinst, som göres på sista stadiet

i produktionsprocessen samt bära motsvarande produktivitetsförlust. Detta

innebär, att försvarskraften absolut sett icke ökar med 2,5 % om året utan

med 2,5 % + produktivitetsförändringarna i sista ledet av försvarets egen

verksamhet. En sådan tolkning förutsätter emellertid, hävdar gruppen,

att en korrektionsfaktor principiellt måste införas vid ett eventuellt an­

vändande av kostnadselement för att mäta prisutvecklingen på tidigare

stadier i produktionsprocessen, exempelvis vid mätningen av prisrörelserna

inom olika anslag till omkostnader, materiel och underhåll m. fl.

Gruppens förslag till indexformel för försvarsindex och dess motive­

ringar härtill redovisas i bilaga A. Prisindex skall enligt gruppen användas

för att beräkna det prisregleringsbelopp som erfordras för att bibehålla

det kvantitativa innehållet i ett visst års budget oförändrat från tidpunkten

för myndigheternas beräkningar till betalningarnas erläggande. Gruppen

föreslår, att som vikter i indexen användes kvantiteter som motsvarar an­

slag under fjärde huvudtiteln för ifrågavarande budgetår. Index föreslås

skola beräknas fyra gånger årligen, nämligen för augusti, november,

februari och maj månader.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Fördelningen av det belopp som må disponeras förutsätter gruppen skola

ankomma på Kungl. Maj :t. Utvecklingen beträffande de i försvarsindex

ingående delgrupperna bör kunna tjäna till ledning vid denna fördelning.

Gruppen föreslår, att vissa lijälpindexserier konstrueras för ändamålet.

Anslagsbeloppet för prisregleringsanslaget, som enligt gruppens för­

menande lämpligen bör vara förslagsanslag, förutsättes kunna uppskattas

med ledning av tidigare erfarenheter rörande prisutvecklingen.

Prisstegringar under förslagsanslag förutsättes liksom hittills få på­

verka belastningen på dessa anslag antingen omedelbart eller -—- beträf­

fande anslag eller anslagsposter som maximerats av Kungl. Maj :t — efter

särskild prövning av Kungl. Maj :t. Reserv för dessa prisstegringar skall

finnas under prisregleringsanslaget och bör enligt gruppen inte kalkyleras

in under de olika anslagen. Visar sig förhandsuppskattningen av prissteg­

ringarna hållbar, uppstår sålunda på prisregleringsanslaget en besparing,

som motsvarar prisstegringar på andra förslagsanslag än avlöningsanslag.

Vid sjunkande priser som enligt vad som förut anförts, förutsättes med­

föra minskning av den totala kostnadsramen, kommer prissänkningar,

som rör förslagsanslag, automatiskt att påverka belastningen under ett

budgetår. När det åter gäller reservationsanslag anser gruppen erforder­

ligt att på något sätt begränsa myndigheternas möjligheter att förfoga över

anslagen. Gruppen föreslår därför att utnyttjandet av ett reservationsan­

slag skall omprövas av Kungl. Maj :t, därest priset för den verksamhet

som bedrives under anslaget enligt index blir lägre än som antagits vid

anslagsberäkningen. Jämväl utnyttjandet av lämnade beställningsbemyn-

diganden synes böra begränsas på liknande sätt.

Gruppens förslag bygger på att reservationsanslagen skall kompenseras

eller reduceras med hänsyn till prisförändringar. Storleken av dessa juste­

ringar kan slutligt bestämmas först då indexberäkningar för samtliga be-

räkningstillfällen under budgetåret föreligger. Om index uträknas kvar­

talsvis för mittmånaden i varje kvartal, kan indextalen för maj månad —

den sista tidpunkt under ett budgetår för vilken indextal beräknas —

vara framräknade före juni månads utgång. Det torde härvid enligt grup­

pen bli möjligt att verkställa erforderliga justeringar före budgetårs­

skiftet.

Med hänsyn till att avsevärda prisförändringar kan inträffa anser för-

svarsindexgruppen lämpligt, att en provisorisk justering skall verkställas,

då prisförändringarna å reservationsanslag enligt index överstiger 3 en­

heter. Provisorisk justering föreslås äga rum vid budgetårets början,

därest prisförändringarna redan i maj överstiger 3 enheter. Om så icke är

fallet, förutsättes provisorisk justering skola verkställas vid det första

beräkningstillfälle, då medeltalet av index för detta och tidigare beräk-

ningstillfällen under budgetåret överstiger 103,o. På samma sätt kan ytter­

ligare en eller flera provisoriska justeringar ske, så snart motsvarande

8

Kutigl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

de, att indexregleringens schematiska natur under alla förhållanden måste

kvarstå och finner detta tala för att de fördelar som kan vara förenade

med en anknytning till redan befintliga civila indexserier ytterligare över-

väges vid det fortsatta utredningsarbetet.

Fortifikntionsförvaltningen förordar bland annat, att man vid framräk-

ningen av kostnadsramarna för kommande budgetår utgår från ett fiktivt

indextal för februari månad i stället för ett fiktivt indextal för maj månad,

varigenom tidsnöden vid myndigheternas budgetarbete skulle minskas. När

det gäller hyror, d. v. s. anslag till ersättning till fastighetsfonderna, anser

ämbetsverket, att byggnadsstyrelsens underhållsindex bör tillämpas och

därvid inarbetas i preliminära stater för fastighetsfondens delfonder.

Ämbetsverket tar även upp frågan om reservationer och finner det ofrån­

komligt, att reservationer vid ett budgetårsskifte omräknas enligt index

även under följande budgetår fram till tiden för betalningsutfallet. Ämbets­

verket anser det kunna inträffa, att prisregleringsbelopp som frainräknats

på grundval av indexmedeltalet för ett visst budgetår inte ger täckning för

de utgifter som faktiskt förekommit i överensstämmelse med gällande kvar-

talsindex. Åt Kungl. Maj :t bör därför förbehållas rätt att vid behov jämka

prisregleringsbeloppet med hänsyn till det faktiska betalningsutfallet.

Armétygförvaltningen finner det vara en förutsättning för att index­

systemet skall fungera, att ämbetsverket tillätes balansera anslagsminsk­

ning på grund av fallande index vid slutregleringen i juni månad över

budgetårsskiftet. Ämbetsverket anför vidare, att vid hjälpseriernas beräk­

ning hänsyn måste tagas till utlandsbeställningar, vilka undandrages svensk

indexberäkning, och till objekt med fasta priser och med långa leverans­

tider.

Arméintendenturförvaltningen anser sig icke för närvarande kunna taga

definitiv ställning till de särskilda detaljfrågorna, särskilt icke till frågan

i vilken omfattning civila indexserier kan användas. Med hänsyn bland

annat härtill ifrågasätter arméintendenturförvaltningen lämpligheten av

att de föreslagna principerna för omräkning av försvarsbudgeten börjar

tillämpas redan från och med den 1 juli 1959.

Marinförimltningen anser, att ett definitivt ställningstagande till lämp­

ligheten av att genomföra försvarsindexgruppens förslag ej kan göras,

förrän detta praktiskt utformats och prövats. Ämbetsverket finner metoden

att basera index på civila representantvaror ha uppenbara fördelar ur

budgetsynpunkt men påpekar att risk föreligger för att prisutvecklingen

för dessa civila varor, bland annat på grund av konkurrensförhållanden,

blir en annan än för de militära varorna. Marinförvaltningen anser det

vidare av praktiska skäl lämpligt, att slutregleringen baseras på index ett

kvartal tidigare än som föreslagits, så att den kan verkställas exempelvis

under april månad. Om man önskar utnyttja försvarsindex i leveransavtai

finnes enligt marinförvaltningen behov av sammanhängande indexserier.

Ämbetsverket anser därför, att serierna ej bör avgränsas till budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

9

Flygförvaltningen anser sig icke vara i stånd att överblicka konsekven­

serna i sin helhet av det framlagda förslaget till principlösning men fram­

för vissa synpunkter på särskilda delfrågor. Ämbetsverket delar inte för-

svarsindexgruppens uppfattning, att prisförändringarna bör beräknas med

utgångspunkt i medelpriserna under budgetåret 1958/59, utan hävdar att

ÖB-utredningarnas prisläge d. v. s. i allmänhet den 1 april 1957 borde valts

som utgångspunkt. Flygförvaltningen anser det ofrånkomligt, att en index

skapas som på lämpligt sätt anknyter till speciella militära varor. Genom

ramavtalen med flygindustrin och avtal med vissa andra industrier har

ämbetsverket full insyn och kontroll över samtliga faktorer som påverkar

prissättningen och kan alltså se vilka prisändringar som hänför sig till

kvalitetsförändringar och vilka som förorsakas av direkta prishöjningar.

Ämbetsverket anser metoden med nedbrytande i kostnadselement vara en

praktiskt framkomlig väg som prövats i olika sammanhang. Det bör även

vara möjligt att lösa problemet att finna ett uttryck för produktivitets-

faktorn. Sammanfattningsvis uttalar ämbetsverket, att en prisberäkning

med användning av tillgängliga civila index för standardbetonade varor och

nedbrytning i kostnadselement för beräkning av speciella militära varor

kommer att erbjuda en godtagbar lösning.

Försvarets forskningsanstalt anför, att det kan visa sig nödvändigt att

utnyttja särskild hjälpindex vid prisomräkning av forskningsanstaltens

reservationsanslag, vilka i relativt stor utsträckning användes för anskaff­

ning av dyrbara och tekniskt mycket komplicerade instrument och appa­

rater.

Riksräkenskapsverket anser, att inträffande kostnadsstegringar — utom

för löner — bör täckas genom medelsanvisning på tilläggsstat i stället för

över ett särskilt prisregleringsanslag. Riksräkenskapsverket anser ett dylikt

förfaringssätt väl förenligt med vad riksdagen uttalat angående medels­

anvisning på tilläggsstat. En reglering genom anslag på tilläggsstat anses

dessutom erbjuda större möjligheter till en riktig fördelning på olika anslag

redan från början. Riksdagen får vidare möjlighet att fortlöpande följa

utvecklingen. Vid en reglering i denna ordning skulle justering av kostna­

derna behöva ske endast två gånger varje budgetår. I anslutning härtill

skulle enligt ämbetsverket indextalen beräknas halvårsvis i stället för

kvartalsvis.

Kommerskollegium framhåller som önskvärt att största möjliga enkelhet

eftersträvas vid indexsystemets uppbyggnad och tillämpning samt att för­

farandet får karaktären av försöksverksamhet.

PM II. I denna promemoria diskuterar försvarsindexgruppen under

hänvisning till PM I principiella och praktiska problem rörande metoderna

vid val av prismaterial för teknisk krigsmateriel samt redovisar sina härut-

innan gjorda ställningstaganden. Vidare framlägges förslag till prismate­

10

Kungl. Maj ds proposition nr 119 år 1959

rial för de skilda utgiftsändamålen i försvarsbudgeten samt till åtgärder

beträffande det administrativa förfarandet vid försvarsindex’ beräkning och

tillämpning. De principiella spörsmål, som i huvudsak slutbehandlats i den

preliminära promemorian, upptages till förnyad behandling, endast i den

mån hithörande frågor berörts i remissyttrandena över PM I eller indirekt

sammanhänger med frågorna rörande val av prismaterial eller den prak­

tiska tillämpningen.

Vad beträffar metoderna för val av prismaterial för egentlig krigsma­

teriel anför försvarsindexgruppen, att den icke funnit skäl frångå prin­

cipen att söka mäta prisutvecklingen inom försvaret i första hand med

stöd av civilt prismaterial. Gruppen har ansett det ligga utanför dess upp­

gift att gå in på de problem som kan uppstå för den händelse bestämmel­

ser om beräkning av prisförändringar, som finnes intagna i av Kungl. Maj :t

godkända avtal, på kort sikt skulle föranleda betalningsförpliktelser, för

vilka täckning icke kan beredas enligt de i promemorian föreslagna regler­

na. Gruppen påpekar, att den syftat till att försvarsindex skall ge ett gene­

rellt mått för den totala prisutvecklingen; de olika detaljerna som bygger

upp försvarsindex kan sålunda i allmänhet inte användas för en prismät­

ning för varje särskilt anslag. Gruppens strävan anges vidare ha varit att

i försvarsindex direkt eller indirekt söka få fram ett mått på prisutveck­

lingen för marknadsförda, ej specifikt militära varor, som i vissa angivna

avseenden kan anses jämförbara med de militära varorna. Härför har

gruppen undersökt tre metoder, nämligen:

1. direkt anknytning till förefintliga indexserier

2. desaggregering av färdigprodukterna på funktionella huvudbestånds­

delar (desaggregeringsmetoden) samt

3. desaggregering av färdigprodukterna på kostnadselement (kostnads-

elementmetoden).

Vad beträffar den första metoden har gruppen jämfört varuinnehållet

i ifrågakommande anslag med det som är representerat i förefintliga pris-

indexserier. Härvid har särskild hänsyn tagits till i vilken mån överens­

stämmelse föreligger med avseende å i färdigprodukten ingående råvaror,

varornas bearbetningsgrad samt prisstabiliteten. För att möjliggöra en

dylik jämförelse är det, enligt gruppen, nödvändigt att på något sätt klassi­

ficera varorna.

Försvarsindexgruppen har i första hand sökt använda den s. k. Bryssel-

nomenklaturen, vilken från den 1 januari 1959 införts i Sverige som bas

för tulltaxeringen. Brysselnomenklaturen bygger i första hand på en indel­

ning av alla varor i 99 kapitel. De varor som hänföres till samma kapitel

är, enligt gruppen, i allmänhet likartade i fråga om utgångsmaterial. Varor

tillhörande ett sådant kapitel behöver emellertid inte vara likartade i fråga

om bearbetningsgrad.

Försvarsindexgruppen har emellertid på anförda skäl stannat för att

förändringarna beaktas. Detta är i och för sig förenat med svårigheter.

Ytterligare komplikationer tillkommer emellertid. Sålunda måste man

fastställa dels de olika kostnadselementens andelar av totalkostnaden för

en färdigprodukt under basperioden, dels prisförändringarna för varje

kostnadselement, dels ock förändringarna i åtgången av varje produktions­

faktor per enhet färdig vara. Erforderliga uppgifter rörande kostnads­

elementens andelar måste enligt gruppen hämtas ur den officiella statisti­

ken, enär de militära myndigheterna icke kan tillhandahålla tillräckligt

detaljerat material. Mätningen av prisförändringarna vållar i allmänhet

inga svårigheter utom i fråga om kapitalkostnadsandelen. Prisföränd­

ringarna på denna andel föreslår gruppen skola mätas med hjälp av kom-

merskollegii serie för maskiner och transportmedel. Beträffande åtgångs-

förändringarna saknas nästan helt tillförlitliga beräkningar. På grund av

att beräkningarna måste grundas på ett flertal ovissa antaganden anser

gruppen, att kostnadselementmetoden bör utnyttjas så sparsamt som

möjligt. Därest den skall användas, bör enligt gruppen produktivitetsför­

ändringar beaktas på så sätt att löneindex, applicerat på den i priset in­

gående arbetsinsatsen, årligen reduceras med 2,5 %.

Det prismaterial som försvarsindexgruppen ansett sig böra anbefalla

för försvarshuvudtitelns anslag, redovisar gruppen i en till promemorian

fogad bilaga. Denna fogas såsom bilaga A till statsrådsprotokollet. Bilagan

är enligt gruppen avsedd att användas som en manual för beräkningarna

av försvarsindex — den anger olika prisserier, som skall användas, före­

kommande hjälpserier samt viktsystem för utgiftsändamålen. Gruppen

anför, att riksstatens anslagsfördelning inom fjärde huvudtiteln bör vara

bestämmande för vikterna, som sålunda kommer att variera år från år.

För viktsystemet inom varje anslag förutsättes däremot, med något en­

staka undantag, att vikterna skall vara fasta under ett antal år.

Såsom framgår av bilagan har gruppen för huvuddelen av försvars-

budgetens anslag funnit det möjligt att anknyta helt eller delvis till före­

fintliga prisindexserier eller officiella noteringar.

Beträffande anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande)

lämnar gruppen två alternativa förslag till prismaterial.

Det ena alternativet innebär, att samtliga tygmaterielanslag enhetligt

prisomräknas med stöd av en redan befintlig prisindexserie, kommerskol-

legii serie för maskiner och transportmedel. En komplettering av denna

serie med vissa prisserier för tekniskt högt bearbetade produkter anses

dock önskvärd.

Det andra alternativet bygger i huvudsak på att prisförändringar regist­

reras för varje särskilt anslag. Grundläggande för valet av prismaterialet

har härvid varit en klassificering med hjälp av Brysselnomenklaturen. Så­

dana delar, som icke kunnat klassificeras, exempelvis forskning och för­

sök, har uppdelats på kostnadselement. En sådan uppdelning har också

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

13

gjorts av kostnaderna för fartyg i marinens anslag till fartygsbyggnader

samt flygplanskrov i flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel

samt anslaget till luftförsvarsrobot. Uppdelningen i kostnadselement förut­

sattes skola ske med ledning av uppgifter ur den officiella industrista­

tistiken.

Rörande valet mellan dessa alternativ anför försvarsindexgruppen, att

den först beskrivna metoden är lättare att tillämpa. Enligt de allmänna

principer som försvarsindexgruppen följt vid val av prismaterial skall

också i första hand en befintlig varuprisserie användas. Gruppen anser

därför, att denna metod i princip är att föredraga. Den nyssnämnda

serien torde ge en tillfredsställande bild av prisutvecklingen för de ifråga­

varande anslagen tillsammantagna, eftersom den eventuella olikhet mellan

densamma och prisutvecklingen under varje anslag för sig, som betingas

av en skiljaktig varustruktur, i viss utsträckning kan elimineras vid en

summering. Det kan emellertid göras gällande, att den ifragavarande

metoden är schematisk och i allmänhet inte återger prisutvecklingen för

varje anslag för sig. Om det därför anses önskvärt att registrera prisut­

vecklingen för vart och ett av de nämnda anslagen, anser gruppen den

andra metoden vara att föredraga.

För anslagen till underhåll av tygmateriel (motsvarande) föreslår för­

svarsindexgruppen en prisomräkning efter uppdelning på kostnadselement.

Såsom underlag för sina bedömanden har gruppen begagnat utgiftsdisposi-

tionen under de nämnda anslagen för budgetåren 1955/58. Gruppen anser

fördelning på olika kostnadselement vara så lika i fråga om améns och

flygvapnets underhållsanslag, att samma prismaterial kan utnyttjas för

båda dessa anslag, medan annat prismaterial väljes för marinens anslag

till underhåll av fartyg m. m. bl. a. med hänsyn till olikheter i anslags-

dispositionen och underhållsarbetenas art. För anslag till forskning vid

försvarets forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen föreslås även­

ledes en uppdelning på kostnadselement.

Beträffande beräkningen och tillämpningen av försvarsindex utgår för­

svarsindexgruppen från att de härmed förknippade åtgärderna skall regle­

ras efter administrativt enkla riktlinjer och att de militära myndigheterna

i allmänhet inte skall engageras vid framtagandet av prismaterialet.

Vad som främst påkallar uppmärksamhet är enligt gruppen frågor som

avser:

a) insamling, bearbetning och sammanställning av vikter och prismaterial;

b) beräkning och tillhandahållande av indextalen;

c) tillhandahållande av information rörande beräkningsmetoder;

d) översyn och revision av viktsystemet in. in.;

e) specialundersökningar rörande prisseriernas uppbyggnad, tolknings­

frågor m.in.;

f) den budgetära tillämpningen av försvarsindex.

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Handhavandet av åtgärderna a—c föreslås skola anförtros kommerskol­

legium. Enligt gruppens förslag bygger nämligen försvarsindex i stor ut­

sträckning på partiprisindex, som nu handhaves av kommerskollegium. De

kompletteringar av partiprisindex, som gruppen funnit önskvärda, måste

också göras av kommerskollegium. De beräknade talen för kvartalsindex

och årsmedeltal av försvarsindex förutsättes kollegium skola tillhandahålla

försvarsdepartementet och vederbörande myndigheter inom försvaret så

snart beräkningarna färdigställts. Gruppen anser det också lämpligt, att

dessa indextal publiceras i Kommersiella meddelanden, så att de lätt finns

tillgängliga. Som underlag för beslut om fördelning av prisomräkningsbe-

lopp på olika anslag anses kollegium därjämte böra till Kungl. Maj:t (för­

svarsdepartementet) insända en sammanställning rörande prismaterialet i

försvarsindex i enlighet med uppställningen i den till statsrådsprotokollet

fogade bilaga B. En dylik sammanställning bör enligt gruppen överlämnas

förutom vid budgetårsskifte — för slutjustering på olika anslag — så

snart anledning till preliminär fördelning föreligger enligt de regler härom

som försvars indexgruppen angivit i PM I (jfr s. 5 ff).

Frågor rörande viktsystemet (punkten d) anses böra avgöras av Kungl.

Maj :t. För utredning och beredning av dessa frågor finner gruppen behov

av särskild sakkunskap föreligga. Gruppen föreslår därför, att en särskild

delegation tillsättes och att denna knytes till Kungl. Maj :ts kansli. I delega­

tionen bör ingå administrativ, ekonomisk, militär, statistisk och teknisk

expertis. Delegationen synes lämpligen böra omfatta 5 personer, varav en

bör utses efter förslag av kommerskollegium. Delegationens huvuduppgif­

ter bör vara att avge förslag rörande förändringar i försvarsindex’ viktsystem

och prismaterial — sålunda bör delegationen i anslutning till administrativa

beslut o. d. ta upp frågor som rör omräkningen av icke indexreglerade

anslag — samt följa tillämpningen av försvarsindex. Delegationen bör ta

initiativ i hithörande frågor. Kommerskollegium bör kunna till delegatio­

nen hänskjuta avgörandet av spörsmål sammanhängande med kvalitets­

frågor beträffande prismaterialet i försvarsindex. I den mån behov av sär­

skilda undersökningar uppkommer, bör de enligt gruppens mening kunna

utföras under ledning av delegationen.

Försvarsindexgruppen bar inte kunnat göra några säkra bedömanden

rörande omfattningen av det arbete, som försvarsindex kan medföra för

kommerskollegium och den föreslagna delegationen. Vissa kostnader anses

dock bli ofrånkomliga. Till kommerskollegii förfogande bör sålunda enligt

gruppen ställas medel för anställande av tillfällig personal enligt verkets

provning. Medel bör också anvisas för delegationens verksamhet. För­

svarsindexgruppen föreslår, att kostnaderna för budgetåret 1959/60 upp­

tages till 75 000 kronor, varav 25 000 kronor utgör engångskostnader för

förbättring och komplettering av partiprisindex.

Försvarsindexgruppen tar ånyo upp några frågor om den budgetära

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

15

tillämpningen av försvarsindex. Gruppen anser, att fördelning av kompen­

sationen (reduktionen) bör ankomma på Kungl. Maj :t, som även bör ha

att med ledning av kvartalsindextalen från kommerskollegium avgöra, om

visst anslag skall kompenseras under löpande budgetår. Initativ härtill

bör enligt gruppen icke tagas av respektive anslagsförvaltande myndig­

heter. Gruppen har vidare ansett sig böra modifiera ett ställningstagande

i PM I, såtillvida att reduktion å reservationsanslag under löpande år i

händelse av prissänkningar enligt Kungl. Maj :ts bestämmande bör kunna

verkställas å det nästföljande budgetårets anslag, därest den icke kan ske

på löpande budgetårs anslag.

Kungl. Maj:t föreslås vidare få möjlighet att enligt vissa regler över­

föra medel, utöver vad index motiverar, från prisregleringsanslaget till

reservationsanslag under förutsättning att motsvarande belopp avdrages å

andra reservationsanslag.

Med anledning av riksräkenskapsverkets remissyttrande vari hävdats,

att prisstegringar bör täckas genom tilläggsstatsanvisning, anför försvars-

indexgruppen, att det av gruppen föreslagna systemet för prisreglering

syftar till att åstadkomma av riksdagen kontrollerade metoder för automa­

tisk reglering av prisförändringarna. En efterhandsreglering över tilläggs-

stat kommer enligt gruppen att försvåra möjligheterna till en effektiv

kontroll av prisstegringsberäkningarna. Härutöver gäller, att försvarets

materielbeställningar — om de skall realiseras på ett ekonomiskt förnuf­

tigt sätt — endast kan utläggas enligt långsiktiga planer och i form av

flerårskontrakt. Det är därför önskvärt, att myndigheter och leverantörer

i förväg känner villkoren för beställningars utläggande och förutsätt­

ningarna för täckning av prisstegringar. Detta önskemål kan enligt gruppen

tillgodoses bättre enligt gruppens förslag än om täckning av prisstegringar

regleras över tilläggsstat.

Departementschefen

Vid anmälan av propositionen nr 110 till 1958 års A-riksdag förutsatte

jag, i anslutning till uttalande av 1955 års försvarsberedning, att å an­

slagen under fjärde huvudtiteln skulle från och med budgetåret 1959/60

— utöver en årlig stegring av 2,5 % för teknisk utveckling -— komma till

stånd kompensation för löne- och prisstegringar. — I sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr B 53 förklarade sig statsutskottet vilja under­

stryka vikten av att riktlinjerna i angivna båda hänseenden följdes.

I årets statsverksproposition underströk jag vid anmälan av försvars-

huvudtiteln angelägenheten av att fullfölja den strävan att skapa förut­

sättningar för ett effektivt och planmässigt utnyttjande av försvarsutgif-

terna, som åsyftades med riksdagens principbeslut om fastläggandet av

principen om kompensation för löne- och prisstegringar. Jag hävdade, alt

man härvid i första hand borde eftersträva bestämda regler för fastställan­

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

det av det totalbelopp, varmed fjärde huvudtiteln enligt riksdagens beslut

skall kompenseras.

I det föregående har redovisats de möjligheter till prisomräkning av

försvarshuvudtiteln, som de av mig tillkallade särskilda sakkunniga, för-

svarsindexgruppen, anser föreligga. Det förslag försvarsindexgruppen

kommit fram till innebär i huvudsak följande.

För att mäta prisförändringar — härmed förstås säväl förändringar i

lönesatser som i priserna på andra tjänster och varor — på försvarshuvud­

titeln konstrueras en särskild index, försvarsindex. Denna lägges upp med

de i riksstatens fjärde huvudtitel uppförda anslagen som vikter. Prisför­

ändringarna på vikterna mätas med utnyttjande i första hand av redan

befintliga varuprisserier och noteringar rörande löneutvecklingen. Pris­

förändringarna förutsättes i några fall, där de inte noteras kontinuerligt,

skola bestämmas i särskild ordning av Kungi. Maj :t efter förslag av en

särskild delegation.

Den föreslagna försvarsindex avses skola tillgodose i huvudsak två

syften; den skall användas dels för att för varje budgetår fastställa den

ekonomiska ramen för försvarsbudgeten dels för att reglera de olika an­

slagen inom försvarsbudgeten med hänsyn till prisförändringar under

löpande budgetår.

Den ekonomiska ramen fastställes för varje budgetår med utgångspunkt

i närmast föregående budgetårs ram, uppräknad med 2,5 % för teknisk

utveckling och prisförändringar under ett år. Vid framräknande av ramen

för ett givet budgetår användes det föregående budgetåret som viktsystem

för prisindex.

Under ett givet budgetår verkställes prisreglering i princip enligt föl­

jande. De i riksstaten uppförda anslagen förutsättes vara bestämda i visst

prisläge. Förändringar i förhållande till detta utgångsläge registreras kvar­

talsvis medelst försvarsindex. När det gäller förändringar i lönesatserna

för tjänstemän, som avlönas från avlöningsanslag, förutsättes icke någon

förändring i förhållande till nuvarande ordning beträffande den bud­

getära regleringen. Merkostnaderna för dylika lönehöjningar skulle alltså

täckas över anslag under tolfte huvudtiteln. Prisförändringar på övriga

anslag regleras med tillhjälp av ett särskild anslag, prisregleringsanslag,

under fjärde huvudtiteln, som i princip bör vara förslagsanslag. Detta

anslag upptages i budgeten med ett belopp som antages svara mot upp­

skattade prisstegringar från tidpunkten för anslagsberäkningarna till det ak­

tuella budgetårets slut. Den budgetära regleringen av prisförändringarna blir

olika beroende på om förändringarna hänför sig till förslagsanslag eller till

reservationsanslag. I det första fallet förutsättes, att prisförändringarna

omedelbart påverkar belastningen på ordinarie anslag. I det senare fallet

får prisregleringsanslaget vid prisstegringar enligt särskilda regler tas i

anspråk för överföring till reservationsanslagen; omvänt förutsättes vid

17

prissänkningar att mot sänkningen svarande belopp avföres från dessa

anslag till budgetutjämningsfonden.

Vid det beslut om försvarets utformning, som fattades av 1958 års

B-riksdag, tillmättes det särskild vikt, att kompensation erhölls för löne-

och prisstegringar. Jag finner det angeläget, att beräkningsgrunder för dylika

förändringar angives. Det system som försvarsindexgruppen föreslagit för

mätning av dylika förändringar anser jag kunna tillämpas försöksvis.

Jag tillmäter det särskild betydelse, att prisförändringarna enligt det av

gruppen förutsatta tillvägagångssättet kan registreras med relativt enkla

metoder. Det bör påpekas, att vissa scheinatiseringar alltid måste göras

vid bestämmandet av prisserierna. Det är vidare principiellt betydelsefullt

att möjligheter till cirkelpåverkan elimineras genom att vid mätning av

prisförändringar i princip ansluta till prismaterial för »civila» varor och

tjänster. Jag föreslår, att det av gruppen angivna prismaterialet enligt

bilaga B utnyttjas för bestämmande av ramen för försvarshuvudtiteln, var­

vid i enlighet med gruppens alternativ I kommerskollegii partiprisindex-

serie för maskiner och transportmedel, efter komplettering med ytterligare

prisserier, bör utnyttjas för anslagen till anskaffning av tygmateriel (mot­

svarande). Då anslagen för budgetåret 1959/60 i princip förutsättes vara

beräknade i medelprisläget för budgetåret 1958/59, bör i enlighet med vad

jag anförde vid anmälan av årets statsverksproposition, ramen för budget­

året 1960/61 fastställas till summan av anslagen under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1959/60 (med undantag för anslag till reglering av prissteg­

ringar och täckning av lönehöjningar) ökad med 2,5 % för teknisk utveck­

ling samt korrigerad med hänsyn till inträffade prisförändringar, varvid

skillnaden mellan det konstaterade medelprisläget för fyra beräkningstill-

fällen under budgetåret 1958/59 och prisläget vid det sista av dessa beräk-

ningstillfällen bör vara vägledande.

Jag övergår härefter till frågan om reglering av prisstegringar under

budgetåret 1959/60. När jag vid anmälan av statsverkspropositionen be­

handlade frågan om reglering av prisstegringar, förutsatte jag, att regle­

ringen i princip skulle verkställas under det budgetår prisförändringarna

inträffar med tillhjälp av ett särskilt anslag. Vad jag sålunda uttalade är

alltjämt aktuellt. De av försvarsindexgruppen utförda undersökningarna

har också visat, att möjligheter föreligger att realisera en dylik princip.

Det ifrågasatta systemets praktiska verkningar är emellertid inte klarlagda.

Med hänsyn härtill bör det anslag som upptages för reglering av prissteg­

ringar på reservationsanslag och obetecknade anslag vara maximerat. Jag

föreslår alltså, att anslaget, som i statsverkspropositionen preliminärt upp­

tagits såsom obetecknat anslag, jämväl i det slutliga äskandet uppföres

som sådant anslag. Detta innebär, att til läggsstat kan ifrågakomma, om

anslaget till följd av prisutvecklingen visar sig otillräckligt.

2—4115»

Bihang till riksdagens protokoll 1959. I samt. Nr 119

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Vad gäller frågan om den budgetära regleringen av eventuella föränd­

ringar i lönesatserna för tjänstemän, förutsätter jag icke någon ändring

i de principer som hittills tillämpats. Emellertid bör storleken av de aktuella

försvarskostnaderna komma till uttryck i riksstaten. I den mån lönehöj­

ningar för statstjänstemän påverkar belastningen å avlöningsanslag under

fjärde huvudtiteln bör därför ett särskilt anslag för täckning av dessa över­

skridanden uppföras under huvudtiteln. Denna fråga torde, då den aktua­

liseras, framdeles få anmälas av chefen för civildepartementet.

Reglering av prisstegringar avseende andra anslag under fjärde huvud­

titeln än anslag till avlöningar till tjänstemän bör ske enligt i huvudsak

följande riktlinjer.

1. Prisförändringarna under budgetåren 1958;60 mätes och samman-

ställes till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder och det pris­

material som försvarsindexgruppen angivit; härvid utnyttjas kommers-

kollegii partiprisindexserie för maskiner och transportmedel — alternativ I

i bilaga B -— för prisomräkning av samtliga anslag till anskaffning av tyg-

materiel (motsvarande).

2. Nettoresultatet av prisregleringen skall i princip motsvara en hundra­

del av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för budgetåret 1959'eO

multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet för budgetåret

1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60. Förstnämnda indextal

förutsättes härvid vara lika med 100.

3. Prisregleringen skall avse prisförändringar, oavsett i vilken riktning

de går.

4. I fråga om icke maximerade anslag och anslagsposter kommer pris­

förändringar liksom för närvarande automatiskt till uttryck i belastningen.

När det gäller av Kungl. Maj :t maximerade förslagsanslag och maxime­

rade anslagsposter under dylika anslag förutsättes prisreglering ske enligt

särskilda beslut av Kungl. Maj :t, som medger överskridande eller för­

ordnar om reduktion. Åtgärder bör vidtagas i syfte att åstadkomma

större kontroll över att fastställd utgiftsram för försvaret icke överskrides.

Det synes härvid lämpligt att överväga huruvida icke vissa större förslags­

anslag bör maximeras genom beslut av Kungl. Maj:t; åtgärder som kan

antas leda till väsentligt ökat administrativt arbete bör dock självfallet

undvikas. Ifrågakommer överskridande av annan anledning än prissteg­

ringar, som registreras i använda prisindexserier, bör motsvarande belopp

innehållas vid prisregleringen å obetecknade anslag och reservationsanslag.

5. När det gäller obetecknade anslag och reservationsanslag anknytes

prisregleringen till anslaget Reglering av prisstegringar. Prisregleringen

sker därvid genom beslut av Kungl. Maj :t. Beslut kan avse antingen, då

prisstegring inträffat, kompensation genom överföring av visst belopp från

anslaget Reglering av prisstegringar eller, i fall av prissänkning, reduktion

med visst belopp. Som förut antytts kan dock ifrågakomma att anslaget

19

Reglering av prisstegringar visar sig otillräckligt. Frågan om kompensation

för överskjutande prisstegringar torde i sådant fall få underställas riks­

dagens prövning.

6. Fördelning av kompensation och reduktion på reservationsanslag och

obetecknade anslag bör verkställas i enlighet med de riktlinjer som angivits

av försvarsindexgruppen. Det synes emellertid nödvändigt att Kungl. Maj :t

får befogenhet att verkställa provisorisk reglering även om prisföränd­

ringarna blir mindre än 3 %. Till ledning för fördelningen inbördes mellan

anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande) uträknas pris-

indexserier enligt det av försvarsindexgruppen angivna alternativet II.

7. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur mycket av

prisregleringsanslaget som far tagas i ansprak med tillämpande a\ här

angivna principer.

8. Det förutsättes, att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riks­

dagen en redogörelse för hur anslaget Reglering av prisstegringar utnyttjas.

9. En särskild delegation med i huvudsak av försvarsindexgruppen

angivna arbetsuppgifter och sammansättning tillsättes av Kungl. Maj :t.

De uppräknade punkterna innefattar det väsentligaste i det system för

prisreglering av försvarshuvudtiteln som nu föreslås. Förslaget syftar till

att åstadkomma entydiga, av riksdagen kontrollerade metoder för reglering

av prisförändringar. Betydelsen härav är uppenbar med hänsyn till nöd­

vändigheten av en fast grundval för den för försvaret karakteristiska lång­

siktiga materielanskaffningen. Jag vill framhålla att spörsmålet om hur

prisstegringar på försvarsutgifterna bör mätas och regleras kommer att

kvarstå för framtiden och inte endast är aktuellt under den period som

den år 1958 träffade försvarsöverenskommelsen omspänner. Vid tillämp­

ning av det föreslagna systemet förutsätter jag, att reglering av prisför­

ändringar över tilläggsstat inte skall ifrågakomma för försvarshuvudtiteln

i annat fall än det som särskilt angivits i det föregående.

I det här angivna förslaget till reglering av prisförändringar tas icke

någon särskild hänsyn till prisklausuler som finnes intagna i av Kungl.

Maj:t och riksdagen godkända ramavtal med vissa industrier. Jag avser

emellertid att med uppmärksamhet följa denna fråga.

Det av mig förordade systemet för reglering av prisförändringar medför

under nästa budgetår visst arbete med insamling och sammanställning av

prismaterial, beräkning av indextal in. in. Härför uppkommer kostnader.

Medel erfordras även för den av mig föreslagna delegationens verksamhet

samt för komplettering av partiprisindex och för särskilda undersökningar

i enlighet med vad försvarsindexgruppen angivit. Medelsbehovet för ifråga­

varande ändamål under nästa budgetår uppskattar jag till 75 000 kronor,

varav 25 000 kronor utgör engångskostnader. Beloppet synes böra anvisas

under ett särskilt, obetecknat anslag Prisundersökningar in. in., som lämp­

ligen uppföres i huvudtiteln under E. Diverse. Jag vill påpeka, att utrymme

Kungl. Maj-.ts proposition nr 119 år 1959

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

för ett dylikt anslag beretts inom den för försvarsutgifterna för budgetåret

lOötbOO bestämda kostnadsramen.

I årets statsverksproposition har anslaget Reglering av prisstegringar

preliminärt upptagits med ett belopp av 60 000 000 kronor. Då nu drygt

två månader förflutit sedan statsverkspropositionen avläts, föreligger något

säkrare utgångspunkter för bedömning av prisutvecklingen under budget­

året lOöO^O. Jag vill erinra om innehållet i den överenskommelse rörande

löneläget för innevarande år som nyligen träffats mellan arbetsgivareför­

eningen och landsorganisationen. Prisnivån har under år 1958 i stort sett

varit konstant. Med hänsyn till det anförda anser jag det realistiskt att

upptaga anslaget Reglering av prisstegringar till lägre belopp än som be­

räknats i statsverkspropositionen. Jag föreslår, att anslaget slutligt äskas

med 40 000 000 kronor.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna att i det föregående angivna riktlinjer må

ligga till grund för prisreglering av anslagen under fjärde

huvudtiteln under budgetåret 1959/60;

2) för budgetåret 1959/60 under fjärde huvudtiteln anvisa

a) till Prisundersökningar m. m. ett anslag av 75 000

kronor;

b) till Reglering av prisstegringar ett anslag av 40 000 000

kronor.

Med bifall till vad föredragande departements­

chefen sålunda, med instämmande av statsrådets

övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Nilsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 är 1959

21

Bilaga A

Försvarsindexgruppens förslag till indexformel för försvarsindex och

gruppens motiveringar till förslagen

Att finna en lämplig indexformel för beräkningarna är, framhåller

gruppen, i princip en relativt enkel uppgift. Det gäller att konstruera en

prisindex för beräkning av det prisregleringsbelopp som erfordras för att

bibehålla det kvantitativa innehållet i ett visst års budget oförändrat

från tidpunkten för myndigheternas beräkningar till betalningarnas erläg­

gande. En dylik index bör mäta prisförändringarna för den aktuella bud­

geten från våren eller försommaren ett år före budgetårets ingång till dess

slut. Såsom vikter i indexen användes de kvantiteter som motsvarar an­

slagen under fjärde huvudtiteln för det ifrågavarande budgetåret. Indexen

beräknas fyra gånger årligen, nämligen för augusti, november, februari

och maj månader. Det förutsättes, att myndigheterna verkställer sina an­

slagsberäkningar i maj månad drygt ett år före budgetårets ingång. Indexen

beräknas då enligt formeln

2

pf

Qai}

_ k

RiJ~ZP{V

2). 4

W

k

där

Rjj = prisindex för regleringen, avseende budgetåret i, beräkningstill-

fället j (j = 1 för augusti, 2 för november, 3 för februari och

4 för maj)

P& = pris på vara k vid budgetår i, beräkningstillfälle j

Q(If)= kvantitet för vara k i riksstaten för budgetår i

Eftersom nämnaren i denna formel enligt förutsättningarna är lika med

anslagssumman under hela fjärde huvudtiteln, kan formeln beräknings-

tekniskt ges eu betydligt enklare utformning. Om man betecknar med

B(k) = utgiften för vara k i riksstaten för budgetår i

b(kJ = motsvarande utgifts andel av hela fjärde huvudtiteln

blir index

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

tf?

Rij =

k P(?l

(i-2), 4

k

= 2^

k

p(k)

r >j

p(k)

Mi—2), 4

För varje delpost i budgeten beräknas alltså prisförändringen från maj

året före budgetårets ingång till beräkningstillfället. Prisförändringen mul­

tipliceras med motsvarande andel i budgeten, varpå dessa produkter sum­

meras. Medeltalet av de så erhållna indextalen för fyra tidpunkter inom

budgetåret bildar underlaget för beräkning av prisregleringssumman.

På detta sätt erhålles för varje budgetår en avslutad prisindexserie, en

»budgetårsserie» som kan utnyttjas för korrigering av försvarsbudgeten

och dess anslag med hänsyn till prisförändringar efter beräkningstid-

punkten.

Då det gäller att beräkna ramen för fjärde huvudtiteln för ett visst

budgetår bör prisjämförelsen baseras på föregående budgetårs samman­

sättning. Detta viktsystem finnes redan framräknat, och vad som erfordras

är endast att i budgetårsserien i fråga räkna fram ytterligare ett index­

tal, nämligen det för maj månad omedelbart före budgetårets ingång.

Ramen för det ifrågavarande budgetåret fastställes sålunda med utgångs­

punkt i det närmast föregående budgetårets ram, uppräknad med 2,5 %

för teknisk utveckling och med prisförändringarna under ett år. Vid mät­

ningen av de sistnämnda prisförändringarna användes det föregående

budgetårets anslagsfördelning som viktsystem för index.

Budgetårsserien för 1959'GO bör beräknas på något annorlunda sätt än

de följande, eftersom detta års budget förutsättes vara uttryckt i medel­

priserna 1958/59. Prisjämförelsen skall alltså inte gå tillbaka till maj

1958 utan till medelprisläget 1958/59. Index uträknas då enligt formeln

R

1959/60,

j

= 2

1959/60

p(k)

■M959/60,

j

p(k)

“l

958/59

där P1958/59 utgör medelpriset för vara k under budgetåret 1958/59, ut­

räknat som medeltalet av prisnoteringarna i augusti, november, februari

och maj.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Vikt

Ersättning till fastighetsfon-

der

[95,4 mkr]

Anslag: C 35, 73, 101; El,

35

O/

/o

2,3

10

O/

/

0

55

o/

/o

F 5. Reseersättningar m. m.

[24,4 mkr]

Anslag: C 15, 56, 86

33 %

67 %

Inskriv ning skostnader m.m.

[1,1 mkr]

Anslag: C 29; D 37

50 %

50 %

Drivmedels- och materialför­

råd m. m.

[11,2 mkr]

Anslag: C 26, 65, 67, 99

70 %

20 %

10 %

F 8. Bränsle m. m. [34,5 mkr]

Anslag: C 16, 57, 87

100 %

F 9. Telefon, tvätt, sjukvård, re-

kryteringskostnader m. m.

[18,6 mkr]

Anslag: C 9, 14, 17, 23, 34,

100 %

50, 55, 58, 63, 80, 85, 88,

93; D 39, 44

F 10. Årskostnader för industriell

krigsberedskap, ersättn. för

automobilskatt m. m.

[9,3 mkr]

Anslag: B 12; E 4, 5, 6, 9,

11, 12, 13

Index beräknas enl. följande

Prisindexserie

Icke indexreglerad del.

Index för bostadsdelen (utan vär­

me och lyse) inom konsument­

prisindex.

Byggnadsstyrelsens underhållsin-

dex.

(De angivna procenttalen avser budget­

året 1958/59. De skall för varje nytt

budgetår variera i anslutning till

sammansättningen av utgiftssidan i

staten för försvarets fastighetsfond.)

Icke indexreglerad del.

SJ persontrafiktaxeindex.

SJ persontrafiktaxeindex.

Icke indexreglerad del.

SJ godstraflktaxeindex.

Löneindex för kollektivavtalsan-

ställd arbetarpersonal (stat. av­

talsnämnd).

Konsumentprisindex exkl. livsme­

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

Partiprisindex för bränslen (alla

slag).

Konsumentprisindex exkl. livsme­

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

100 % Icke indexreglerad del.

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

25

RESERVATIONSANSLAG

Index beräknas enl. följande

Vikt

Prisindexserie

R 1. Beklädnad m. m. [57,6 mkr]

Anslag: C 21, 61, 91

100%

Partiprisindex för spånadsämnen

och textilvaror.

R 2.

a) Övningar m.m., armén (även

försvarsstaben och hemvärnet)

[38,3 mkr]

Anslag: C 3, 24, 39

b) Övningar m. m. marinen

[24,0 mkr]

Anslag: C 64

c) Övningar m. m., flygvapnet

[5,8 mkr]

Anslag: C 94

11 %

SJ persontrafiktaxeindex.

44 %

Partiprisindex för petroleumpro­

dukter.

28 %

Konsumentprisindex exkl. livsme­

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

17 %

Icke indexreglerad del.

7 %

SJ persontrafiktaxeindex.

37 %

Partiprisindex för petroleumpro­

dukter.

22 %

Konsumentprisindex exkl. livsme­

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

27 %

Genomsnitt för de partiprisindex-

varor, som hänför sig till brys-

selkap. 85, 90, 91 (vägda med

vikterna i partiprisindex).

7 %

Icke indexreglerad del.

16 %

SJ persontrafiktaxeindex.

29 %

Konsumentprisindex exkl. livsme­

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

55 %

Icke indexreglerad del.

R 3.

a) Drift av flygmateriel in. m.

[44,o mkr]

Anslag: Del av C 98

100 %

b) Ökning av drivmedelstag-

ringen

[0,3 mkr]

Anslag: C 25

100 %

Icke indexreglerad del.

Partiprisindex för petroleumpro­

dukter.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Index beräknas enl. följande

Vikt

Prisindexserie

R 4. Engångskostn. för industriell

krigsberedskap, anskaffning

av vissa maskiner m. m.

samt engångsanskaffning av

viss utrustning vid FOA

[5,8 mkr]

Anslag: B 13; C 72; D 11

100%

Partiprislndex för maskiner och

transportmedel.

R 5. Anskaffn. av drivmedelsut-

rustning, taggtråd och järn-

vägskrigsbromtrl. [8,6 mkr]

Anslag: C27, 66, 100; D47,

100 %

Partiprisindex för järnmanufaktur.

49

R 6. Diverse omkostnader (inven­

tarier, övr. expenser m. m.)

[14,9 mkr]

Anslag: B 8, 9; C 4, 18, 22,

30, 31, 38, 59, 62, 68, 89,

92, 95; D 21, 22, 29, 50;

E 17

100 % Konsumentprisindex exkl. livsme­

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

R 7. Övriga diverse kostnader (bi­

drag och understöd o. d.)

[7,7 mkr]

Anslag: C 28, 41, 42, 43,

100 % Fast del.

44, *45, 74, 75, *76, 102;

D 3, 4, 7, 40, 41, 42, 43,

45, 48; E 7, 8, 10, 16, 18

R 8. Armén: Anskaffn. av tyg-

materiel m. m. [350,o mkr]

Anslag: C 32

Alt- !•

100 % Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

Indexen beräknas med ledning av en klassificering enligt kapitelindel­

ningen i Brysselnomenklaturen av tygmaterielen och representantvarorna i

kommerskollegii partiprisindex. Den tygmateriel, som hänför sig till andra

kapitel i Brysselnomenklaturen än nedan angivna och som enligt tygmateriel-

planen 1958/66 uppgår till ca 6 % av anslaget, förutsättes utveckla sig i

prishänseende som genomsnittet för övriga, angivna varor. Den relativa för­

delningen på Brysselkapitlen konstituerar vikterna för indexens beräkning.

1 Obetecknade anslag på tillsammans 53 tkr.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Index beräknas enl. följande

Vikt

Prisindexserie

Råvaror o. mtrl., maski-

39 % Partiprisindex för maskiner

ner, instrument in. in.

och transportmedel.

Löner (A- produktivitets-

28 % Produktivitetsreducerad in-

förändr.)

dex för genomsnittlig tim-

förtjänst inom verkstadsin­

dustrien.

Kapitalkostnader............

14 % Partiprisindex för maskiner

och transportmedel.

b) Marinen: Anskaffn. av va-

penmateriel m.m. [85,5 mkr]

Anslag: C 70

Alt. I.

100 %

Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

100 %

Genomsnittsindextalet för arméns

tygmateriel (R 8) enligt alterna­

tiv II.

R 10. Anskaffn. av flygmateriel

m. m.

[742,0 mkr]*

* Av detta belopp är 68 mkr re-

Anslag: C 96

serverat till Kungl. Maj :ts för­

fogande för utnyttjande i den

mån inträffade pris- o. lönehöjn.

kan befaras föranleda försening

av planlagda anskaffningar.

Alt. I.

100 %

Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

Flygplansskrov ...................

22,6 %

Enligt specifikation nedan:

Specifikation:

Råvaror och mtrl.............

45 % Partiprisindex för gruv-, me­

tall- och maskinindustriva­

ror.

Löner

produktivitets-

35 % Produktivitetsreducerad in-

förändr.)

dex för genomsnittlig tim-

förtjänst inom verkstadsin­

dustrin.

Kapitalkostnader............

20 % Partiprisindex för maskiner

och transportmedel.

övrig flygmateriel ...............

77,4 %

Enligt specifikation nedan, efter

samma metod som vid beräk­

ningen av arméns tygmateriel-

index, alt. II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

29

Specifikation:

Bryss.-kap.

84 Maskiner och apparater

samt mekaniska redskap

(även flygmotorer)

87 Motorfordon, traktorero.

andra fordon

85

90

91

Elektriska maskiner och

apparater samt elinstal-

lationsmtrl., instrument

(optiska instr., mätinstr.,

kontrollinstr. etc.), ur

Vapen .............................

93

Ammunition

— Forskning

Index beräknas enl. följande

Vikt

Prisindexserie

29 % Genomsnitt för de partipris-

indexvaror, som hänför sig

till kap. 84 (vägda med vik­

terna i partiprisindex).

1 % Genomsnitt av index för

de partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 87 (vägda

med vikterna i partiprisin­

dex).

45 % Genomsnitt av index för de

partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 85, 90

och 91 (vägda med vikterna

i partiprisindex).

5 % Genomsnitt av index för

de partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 84 (vägda

med vikterna i partiprisind.)

16 % Genomsnitt av index för

de partiprisindexvaror, som

hänför sig till kap. 85, 90

och 91 (vägda med vikterna

i partiprisindex).

4 % Samma som för FOA och

FortF forskning.

R 11. Luftförsvarsrobot [24,2 mkr]

Anslag: C 97

Alt. I.

100 %

Partiprisindex för maskiner och

transportmedel.

Alt. II.

100 %

Genomsnittsindextalet för flygvap­

nets anskaffn. av flygmtrl. (R 10)

enl. alternativ II: Flygplans-

skrov.

R 12.

a) Underhåll av tijgmateriel

(motsvarande) m. m. vid ar­

mén och flygvapnet

[175,8 mkr]

Anslag: C 33, 40 samt del

av C 98

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

Vikt

Index beräknas enl. följande

Prisindexserie

Materiel, reservdelar..........

44 %

Partiprisindex för gruv-, metall-

Löner (-4- produktivitets-

44 o/0

och maskinindustrivaror.

Produktivitetsreducerad löneindex

förändr.)

för kollektivavtalsanställd ar-

Övrigt...................................

12 %

betarpersonal (stat. avtals­

nämnd).

Konsumentprisindex exkl. livsme-

b) Underhåll av fartyg m. m.

[46,7 mkr]

Anslag: C 71

Materiel, reservdelar..........

25 %

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

Partiprisindex för gruv-, metall-

Löner (4- produktivitets-

65 o/0

och maskinindustrivaror.—

Produktivitetsreducerad löneindex

förändr.)

för kollektivavtalsanställd arbe-

Övrigt...................................

10 %

tarpersonal (stat. avtalsnämnd).

Konsumentprisindex exkl. livsme-

c) Anskaffn. och underhåll av

materiel för försvarsstaben,

vissa signalförbindelser m.m.

[8,7 mkr]

Anslag: C 5; D 46

100 o/0

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme och

lyse).

Genomsnitt för de partiprisindex-

R 13. Viss forskningsverksamhet v.

fortiflkationsförvaltningen o.

FOA

[17,7 mkr]

Anslag: B 7; D 10

Materiel ...............................

50 o/o

varor, som hänför sig till bryss.-

kap. 85 (vägda med vikterna i

partiprisindex).

Partiprisindex för maskiner och

Löner (4- produktivitets-

30 o/o

transportmedel.

Produktivitetsreducerade löneupp-

förändr.)

gifter för statstjänstemän.

Diverse.................................

20 %

Konsumentprisindex, exkl. livsme-

del, kläder, alkoholhaltiga dryc­

ker samt bostad (utan värme

och lyse).

Anmärkningar beträffande uträkningen av de olika indexserierna i försvarsindex

enligt ovanstående.

1. Den generella försvarsindex uträknas genom en sammanvägning av indextalen

för samtliga ovanstående anslagsgrupper, d. v. s. F 1.—F 10., R 1.—R 13.

2. Delindex 1. för samtliga anslag utom avlöningar till tjänstemän uträknas på

analogt sätt genom en sammanvägning av indextalen för F l.b—F 10., R 1.—

R 13.

3. Delindex 2, för reservationsanslagen beräknas genom en sammanvägning av

indextalen för R 1—R 13.

4. De fem olika hjälpindexarna utgöras direkt av resp. indextal för ovanstående

anslagsgrupper.

1. Armén: Anskaffning av tygmateriel och

Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. (R 8.+R 9 b).

2. Marinen: Fartygsbyggnader m. m. (R 9 a).

3. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. (R 10).

4. Underhåll av tygmateriel (motsvarande) m. m. vid armén och flygvapnet

(R 12 a).

5. Underhåll av fartyg m. m. (R 12 b)

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1959

31