Prop. 1959:45

('angående statens stöd åt hästaveln',)

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

I

Nr 45

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statens stöd

åt hästaveln; given Stockholms slott den 30 december 1958.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gösta Netzén

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås, alt senare års tillfälliga stödåtgärder och det mera bestående statliga stödet åt hästaveln skall sammanföras. I konse­ kvens härmed beräknas för budgetåret 1959/60 till stöd åt hästaveln under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln 2 000 000 kronor, varav 750 000 kronor till varmblodsaveln och 1 250 000 kronor till kallblodsaveln.

Den hittillsvarande låneverksamheten från statens lånefond för hästavelns befrämjande föreslås ersatt med statlig kreditgaranti, såvitt avser inköp av avelsdj ur och ridhästar, och med bidrag, såvitt gäller uppförande av ridhus­ anläggningar. Garanti- respektive bidragsramen föreslås för nästa budgetår skola bestämmas till 1 100 000 respektive 400 000 kronor. I samband med omläggningen föreslås slutligen nyssnämnda fond liksom statens hästavels- fond skola upphöra och behållningarna överföras till förut angivna reserva­ tionsanslag. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 45

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1958.

N ärvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Undén,

statsråden

Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepar­ tementen anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, fråga om statens stöd åt hästaveln samt anför därvid följande.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 tillkallades samma dag landshövdingen B. Fallenius såsom sakkunnig för att verkstäl­ la utredning och avgiva förslag beträffande statens fortsatta medverkan till hästavelns befrämjande.

Utredningen, som antagit benämningen 1957 års hästavelsutredning, har den 22 september 1958 avgivit betänkande med förslag rörande hästavelns befrämjande (stencilerat). Under sitt arbete har utredningen haft överlägg­ ningar med hästavelsorganisationer samt berörda civila och militära myn­ digheter. Vidare har samråd ägt rum med jordbruksanslagsutredningen,1 vilket lett till att enighet uppnåtts mellan de båda utredningarna i fråga om de i betänkandet framlagda förslagen rörande storleken av och formerna för statsstödet åt hästaveln.

över betänkandet har yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen, domän­ styrelsen, skogsstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens jordbruksnämnd, stats­ kontoret, riksräkenskapsverket, chefen för armén, riksnämnden för eko­ nomisk försvarsberedskap, skogs- och lantbruksakademien, Sveriges lant- bruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk, Hushållningssällskapens förbund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareföreningars riks­ förbund, Avelsföreningen för svenska ardennerhästen, Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen, Föreningen Nordsvenska hästen, Riksförening­ en för ridningens främjande (Ridfrämjandet) samt De svenska lantliga ryt­ tarföreningarnas centralförbund.

Innan jag övergår till en närmare redogörelse för hästavelsutredningens betänkande och de däröver avgivna yttrandena, torde jag få lämna

en

sam,

inanfattande redovisning av de nuvarande formerna för statsstödet åt häst­ aveln.

1 Överdirektören K. H. Olsson, ordförande, ledamöterna av riksdagens andra kammare S. O. Antby och E. E. Haeggblom samt ledamöterna av riksdagens första kammare S. Larsson och E. G. V. Mossberger.

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

3

II. Huvuddragen av nuvarande former för stöd åt hästaveln

Det statliga stödet till hästaveln är av dels mera bestående, dels tillfällig natur. Stöd av förstnämnda slag har utgått årligen sedan lång tid tillbaka och har t. o. m. budgetåret 1957/58 haft formen av medelsanvisning till olika ändamål på hästavelns område under ett särskilt reservationsanslag å riksstaten, benämnt Hästavelns befrämjande. Innevarande budgetår har emellertid medelsanvisningen skett å en särskild delpost under reservations­ anslaget Befrämjande av husdjursaveln. Till det mera bestående stödet är vidare att hänföra den långivning, som sker från statens lånefond för häst­ avelns befrämjande. De tillfälliga stödåtgärderna tillkom vid 1952 och 1953 års riksdagar och har förlängts att gälla till den 1 juli 1959. Dessa åtgärder utgöres av bidrag till hingsthållning samt utlämning av frisedlar och vissa uppfödningspremier. Bidragen utgår ur statens hästavelsfond. Det må fram­ hållas, att dispositionen av nämnda anslag och fonder i fråga om såväl ändamål som belopp är i detalj reglerad av riksdagen.

Till belysande av det ordinarie driftbudgetanslagets disposition må återgivas riksdagens beslut i ämnet för innevarande budgetår (IX ht 1958 p. 30; JoU 1 p. 23; rskr. 9).

Kronor

1. Hästpremieringen

a) årsarvoden till premieringsnämndsordförandena .. 10 500

b) särskilda dagarvoden m. m............................................... 56 000

c) penningpris m. m.................................................................. 370 000

2. Uppfödnings- och andra premier

a) varmblodiga avelsston.......................................................

b)

varmblodiga hingstar .........................................................

c) exporterade varmblodiga remonter och av premie-

ringsnämnderna uttagna avelsston in. m....................

3. Särskilda bidrag för främjande av nordsvensk häst- avel

a) bidrag till framstående ston...........................................

b)

bidrag till hingstföreningar ...........................................

c) kostnader för inköp och försäljning genom hushåll­

ningssällskapens försorg ..................................................

d) betäckningsbidrag .............................................................

e) gemensamhetsbeten för unghästar ..............................

4. Understöd åt hästavelsföreningar m. m.

a) svenska ridsportens centralförbund ............ ...............

b)

avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen . .

c) de svenska lantliga ryttarföreningarnas centralför­

bund ........................................... .............................................

d) svenska travsportens centralförbund............................

e) föreningen nordsvenska hästen.....................................

f) riksföreningen för ridningens främjande, ridfräm­

jandet ........................................................................................

g) till Kungl. Maj :ts förfogande utöver a)—f) ...........

15 000

10 000

120 000

2 000

50 000

2 000

8 000

100 000

80 000 45 000

60 000 80 000 20 000

125 000

100 000

Kronor

436 500

145 000

162 000

510 000

4

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

Kronor Kronor

5. Understöd åt hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare ............................................................................................. 125 000

6. Understödjande åtgärder i allmänhet å hästavelns om­ råde ............................................................................................... 60 000

Summa kronor 1 438 500

Beträffande de olika delposterna må följande anföras.

1. Hästpremieringen. Medelsanvisning härför har skett med varierande be­ lopp. Såsom jämförelse kan nämnas, alt förevarande post för budgetåret 1952/53 var upptagen till 488 000 kronor, för budgetåret 1956/57 till 386 000 kronor och för budgetåret 1957/58 till 436 000 kronor.

2. Uppfödnings- och andra priser. Posten a) avser s. k. förärvningspre- mier å 500 kronor för 30 ston, som lämnat flest remonter och i aveln in­ satta avkomlingar. Posten b) avser dylika premier å 2 500 kronor för 4 hos enskilda personer födda, staten tillhöriga hingstar av lägst 10 års ålder, vilka visat sig vara utmärkta förärvare. Premien utgår till den person, hos vilken hingsten är född. Posten c) avser uppfödningspremier å 400 kronor för högst 300 hästar, vilka exporterats såsom remonter eller uttagits såsom avelsston m. in. Posten var för budgetåret 1952/53 upptagen till 200 000 kronor, för budgetåret 1956/57 till 320 000 kronor och för budgetåret 1957/ 58 till 145 000 kronor. Den kraftiga minskningen betingades av 1956 års riksdagsbeslut om reducering av arméns hästinköp.

3. Särskilda bidrag för främjande av nordsvensk hästavel. Denna delpost har upptagits med oförändrat belopp under en följd av år. Posterna under delposten avser a) premier å 100 kronor för framstående 3-åriga ston, b) bidrag till föreningar, som håller hingstar av nordsvensk ras, med 600 kro­ nor för hingst i Norrland och 500 kronor för hingst i övriga Sverige, c) bi­ drag till hushållningssällskapens omkostnader vid eventuella hästinköp, d) transportbidrag för sådana ston, som är av god kvalitet och har minst 5 mil till lämplig hingst samt e) bidrag till unghästbeten, som i några fall anordnats av hushållningssällskap och i flertalet fall stått under hushåll­ ningssällskaps kontroll.

4. Understöd åt hästavelsföreningar m. m. Posten a) har utgått med oför­ ändrat belopp under den senaste 5-årsperioden och avser dels uppfödarpre- mier å belopp från 100 till 1 000 kronor för sådana varmblodiga, svensk­ födda hästar, som vid prestationsprov och tävlingar visat särskilt god för­ måga, lämplighet och hållbarhet, dels bidrag till prispengar — varierande mellan 25 och 500 kronor per ryttare — vid prestationsprov och tävlingar, och dels förvaltningsbidrag med 10 000 kronor. Posten b) höjdes vid 1956 års riksdag från 35 000 till 45 000 kronor. Höj­ ningen avsåg fraktbidrag för ston, vilkas ägare bor långt från hingststation. Posten i övrigt disponeras för administrationsbidrag. Under posten c) beräknas 10 000 kronor till tävlingspriser, 17 000 kronor till vissa premier åt hästägare, 8 000 kronor till administrationskostnader, 5 000 kronor till instruktionsverksamhet samt återstoden eller 22 000 kronor till understöd åt lokalföreningar in. m. Den höjdes vid 1957 års riksdag från 45 000 till 60 000 kronor. Posten d) har varit oförändrad under den senaste 5-årsperioden och av­ ser dels uppfödarpremier för i tävlingar pristagande varmblodiga hästar med 60 000 kronor och nordsvenska hästar med 10 000 kronor, dels bidrag till mindre travklubbar utan totalisator med 5 000 kronor, dels bidrag till

Knngl. Maj:ts proposition nr 45 år 1!)59

priser i nordsvenska unghästlopp med 4 000 kronor och dels bidrag till utgivande av svensk travstambok.

Posten e) har varit upptagen till samma belopp under de senaste 5 åren och fördelar sig med 10 000 kronor för utgivande av rasstambok och 4 000 kronor för anordnande av utställningar av nordsvenska hästar.

Posten f) höjdes vid 1957 års riksdag från 95 000 till 125 000 kronor och avser bidrag till administration, rabattkort för ridlektioner åt ungdom, in- struktörskostnader in. in.

Posten g) har ej undergått någon förändring under den senaste 5-års- perioden. Från denna post utgår bidrag dels till uppfödningsanstalterna för nordsvenska hingstar å Vången och Norenberg samt vid Umeå lantmanna­ skola, dels till Avelsföreningen för svenska ardennerhästan och Sveriges stuteriboksstyrelse för rasstambokföring och dels till omkostnader för vissa länsavelsföreningar.

5. Understöd till hovvårdsföreningar och ambulerande hovslagare. Denna delpost har sedan budgetåret 1951/52 varit upptagen till 125 000 kronor. Un­ der senare år har medelsanvisningen under delposten avpassats så att bi- dragsgivning ej skett med det enligt författningsbestämmelserna högsta be­ loppet.

6. Understödjande åtgärder i allmänhet å hästavelns område. Medel un­ der denna delpost har anvisats med samma belopp sedan budgetåret 1954/55, då en höjning med 10 000 kronor ägde rum. Under budgetåret 1957/58 har bidrag bland annat lämnats till Ridfrämjandet för kursverksamhet vid

Strömsholm, till centralförbundet för befälsutbildning för kurser i ridning och hästvård, till Gotlands läns hushållningssällskap för främjande av russ- aveln samt till priser i vissa tävlingar.

Långivningen från statens lånefond för hästavelns befrämjande är reglerad i kungörelsen 1947:395 med däri seder­ mera gjorda ändringar. Ur fonden har med riksdagens medgivande årligen medel tagits i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston, nord­ svenska avelsston, hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras och avelshingstar av ardennerras samt för förvärv av ridhusbyggnader och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial m. in. I huvudsak gäller, att lånen lämnas till hushållningssällskapen, som handhar den vidare utlåningsverksamheten inom sina resp. områden, frånsett ridhuslånen, vil­ ka såvitt angår inköp av ridhästar prövas av lantbruksstyrelsen och då det gäller annat ändamål av Ivungl. Maj:t. Lånen till hushållningssällskapen är räntefria. Ridhuslånen är dessutom amorteringsfria i de fall de avser ridhusanläggningar. Enligt riksdagens medgivande (kap.budg. 1958 p. 30, JoU 7; rskr. 105) må ur lånefonden för budgetåret 1958/59 tagas i an­ språk till lån för inköp av varmblodiga avelsston 250 000 kronor, för in­ köp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras 225 000 kronor, för inköp av nordsvenska avelsston 225 000 kronor, för inköp av avelshingstar av ardennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmaterial in. in. 400 000 kro­ nor.

Vad härefter angår bidragen ur statens häslavelsfond, d. v. s. de särskilda stödåtgärderna, må i korthet nämnas följande.

6

Med stöd av 1952 års riksdagsbeslut (JoU 34; rskr. 262) har Kungl. Maj:t

föreskrivit, att för ettvart av åren 1952—1955 finge utgå högst 150 uppföd-

ningspremier å 200 kronor för vissa 3-åriga remonter, vilka ej inköpts för

statens räkning eller vunnit avsättning genom export, samt att för ettvart

av åren 1953—1957 dessutom för dessa hästar under vissa förutsättningar

finge utgå bevaringspremier å 400 kronor. Kostnaderna för dessa stödåt­

gärder, vilka sålunda avsåg varmblodsaveln, beräknades till ca 150 000 kro­

nor per år.

De vid 1953 års riksdag (prop. 121; JoU 27; rskr. 334) beslutade stödåt­

gärderna avser däremot framför allt kallblodsaveln och innebär, såsom re­

dan förut antytts dels utlämnande av bidrag till hingsthållning och dels ut­

ställande av s. k. frisedlar. Hingsthållningsbidragen utgår till föreningar

och enskilda, som håller hingst av nordsvensk ras eller ardennerras. För­

eningarna erhåller därvid ett avsevärt kraftigare stöd än de enskilda hingst-

hållarna. Sålunda kan för föreningsägd hingst av nordsvensk ras utgå bi­

drag med i vissa fall upp till 1 900 kronor, medan bidraget för enskild sådan

hingst endast uppgår till 600 kronor. För hingst av ardennerras är motsva­

rande belopp 1 600 kronor resp. 500 kronor. Frisedlarna lyder på ett belopp

av 50 kronor och utdelas till samtliga premierade kallblodiga eller i remont-

aveln använda fölston. Frisedel kan dessutom i vissa fall tilldelas 2- och

3-åriga ungston. Nu ifrågavarande stödåtgärder beslöts ursprungligen sko­

la gälla under 4-årsperioden 1953/54—1956/57 samt beräknades draga en

kostnad å 800 000 kronor för år. Av nämnda belopp avsågs 450 000 kronor

till hingsthållningen, därav 40 000 kronor till enskilda hingsthållare, samt

350 000 kronor till frisedlar. Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 135;

JoU 26; rskr. 325) har emellertid stödåtgärderna förlängts att gälla även

under budgetåren 1957/58 och 1958/59. Det bestämdes dock att kostnaderna

för vartdera av dessa år skulle rymmas inom en ram av 600 000 kronor, där­

av 400 000 kronor till hingsthållningen och 200 000 kronor till frisedlar. Av

förstnämnda belopp beräknades oförändrat 40 000 kronor till enskilda

hingsthållare.

Av efterföljande tablå kan utläsas omfattningen av de tillfälliga stödåt­

gärderna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1959

Uppfödnings- och bevaringspremier

Budgetår

Beviljade

belopp

Ändamål

Utbeta­

lade

belopp

1952/53

30 000

uppf.- prem.................................. .................... 20 800

20 800

1953/54

90 000

uppf.- prem..................................

bev.- prem...................................

exp. till Schweiz.......................

.................... 17 200

.................... 26 400

.................... 8 350

51 950

1954/55

150 000

uppf.- prem.................................

bev.- prem...................................

exp. till Schweiz.......................

.................... 14 000

.................... 43 600

.................... 5 550

63 150

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

Budgetår Beviljade Ändamål

Utbeta-

belopp

lade belopp

1955/56

150 000 uppf.- prem................................................. ... 11800 bev.- prem................................................... ...

38 000

exp. till Schweiz........................................ ...

8 514 58 314

1956/57 120 000 bev.- prem................................................... ...

34 400

exp. till Schweiz........................................ ... 26 222

60 622

1957/58 100 000 uppf.- prem................................................. ... 30 800 bev.- prem................................................... ... 15 600

exp. till Schweiz........................................ ... 49 306 95 706

1958/59 140 000 uppf..-prem.................................................. ...

40 000

bev.-prem.................................................. ...

42 000 82 400

exp. till Schweiz ännu ej utbetalt

780 000

432 942

Hingsthållning och frisedlar

1953/54 800 000

hingstfören. och ensk....................................................... ... 413100 frisedlar...................................................... ... 276 070 689 170

1954/55

800 000 hingstfören. och ensk....................................................... ... 447 100 frisedlar...................................................... ... 296 250 743 350

1955/56 800 000 hingstfören. och ensk....................................................... ... 440 800 frisedlar...................................................... ... 288 640 729 440 1956/57

800 000

hingstfören. och ensk....................................................... frisedlar...................................................... ... 199 530 646 730

1957/58

600 000 hingstfören. och ensk...................................................... ... 400 000 frisedlar...................................................... ... 269 130 669 130

1958/59 600 000

Ännu ej utbetalt

4 400 000

3 477 820

III. 1957 års hästavelsutrednings betänkande

De första kapitlen av betänkandet innehåller bl. a. en historisk överblick samt redogörelser för vissa under år 1956 gjorda framställningar om sär­ skilt stöd åt hästaveln ävensom för 1957 och 1958 års riksdagars beslut i detta ämne. Vidare har intagits en sammanfattning av vissa yttranden, vilka utredningen inhämtat från myndigheter och organisationer. I fråga om des­ sa avsnitt av betänkandet torde jag få hänvisa till detta.

A. Nuvarande hästbestånd samt framtida behov av och

tillgång på hästar i lantbruket

Hästavelsutredningen har ansett det betydelsefullt att erhålla statistiskt underlag för en uppskattning av det nuvarande hästbeståndet inom lant­

8

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

bruket samt behovet av och tillgången på hästar där i framtiden. Efter ve­

derbörligt bemyndigande har utredningen därför anlitat jordbrukets utred­

ningsinstitut för en undersökning i sådant syfte. Undersökningen har verk­

ställts under första halvåret 1958 och anknyter till dels den stickprovs­

undersökning, som år 1952 företogs av 1951 års hästavelsutredning (SOU

1953:3), och dels vid utredningsinstitutet utförda fortlöpande beräkningar

rörande hästtillgången. Den nu verkställda undersökningen har haft formen

av en »balansräkning» med avsikt att klarlägga, om den beräknade fram­

tida tillgången på hästar kommer alt kunna täcka behovet. Vidare har man

försökt belysa tillgången på traktorer och bilar vid gårdar med varierande

hästantal. I vissa avseenden har det blivit möjligt att göra jämförelser med

resultaten från 1952 års undersökning, vilken redovisade ett framtida be­

hov för hela riket av 303 600 arbetshästar i åldern 3 år och däröver.

1958 års undersökning har i övrigt utförts på följande sätt.

Urvalets storlek bestämdes till ca 1 000 gårdar å över 2 hektar. Detta an­

tal ansåg utredningsinstitutet vara tillräckligt för att ge en tillfredsställande

uppfattning om hästbehov och hästtillgång \ landet som helhet. Det betrak­

tades också såsom möjligt att med ett material av denna storlek framräkna

vissa resultat för områden och storleksgrupper etc., även om stor försiktig­

het måste tillrådas vid användandet av dessa uppgifter. För undersökning

uttogs ett »subsample» av stickprovet i utredningsinstitutets pågående struk­

turutredning, vilket stickprov omfattar drygt 8 000 brukningsenheter och

är representativt för förhållandena år 1956. Det utgöres av ett slumpmäs­

sigt urval motsvarande 1/30 av alla brukningsenheter över 2 hektar åker.

För att få den rätta storleken av subsamplet togs ur strukturutredningens

urval var sjunde gård. Totalt motsvarar alltså det urval, som användes för

den nu ifrågavarande undersökningen, 1/210 av totalpopulationen. Ägarna

av de på detta sätt utvalda gårdarna, vilka hade hörts år 1956, tillställdes

en blankett, i vilken begärdes uppgifter i vissa angivna hänseenden. Totalt

utsändes 931 blanketter. Av dessa har 857 kunnat bearbetas. Svarsprocen-

ten totalt blev 93,1 procent. Några nämnvärda skillnader beträffande svars-

procenten emellan olika delar av landet har ej uppstått, men däremot har

svarsresultatet blivit relativt dåligt i fråga om de största jordbruken. Då ett

visst bortfall sålunda förekommit i svaren, har resultaten måst på visst sätt

korrigeras.

Hästavelsutredningen lämnar härefter en närmare redogörelse för resul­

tatet av ifrågavarande undersökning.

Nuvarande hästbestånd

Totalantalet hästar. Antalet arbetshästar i åldern 3 år och däröver på

brukningsenheter med mer än 2 hektar under de senaste åren har angetts

i nästföljande tabell (se överst å s. 9).

I anslutning till tabellen har utredningsinstitutet framhållit, att antalet

202 700 arbetshästar ganska väl överensstämmer med de tidigare årens siff­

ror med hänsyn tagen till den årliga minskningen om ca 20 000 hästar. Det

bör dock observeras, att gruppen arbetshästar i den föreliggande undersök­

ningen definierats som hästar födda år 1954 och tidigare, trots att de häs-

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

9

Tidpunkt

Antalet arbetshästar

Källa

1.9.1951

348 100

J ordbruksräkningen

1.2.1952

351 000

1951 års häst- avelsutrednmg

3.6.1952

330 400 Husdjursräkning

1.6.1953

312 300

»

1.6.1954

289 300

»

1.6.1955

269 000

»

1.6.1956

242 300

»

1.6.1957

223 000

»

1.3.1958

202 700

1958 års utredning

tar, som är födda år 1955, kan beräknas komma i arbete under 1958. Tages hänsyn även härtill, bör antalet arbetshästar ökas med ca 4 500, d. v. s. till 207 200. Hela antalet hästar, inklusive unghästar och föl, i jordbruket den 1 mars 1958, som kan beräknas på grundval av resultaten från undersök­ ningen, utgör ca 216 700.

Hästarnas åldersfördelning. I efterföljande tablå har redovisats i stora drag hästarnas åldersfördelning inom skilda områden i landet (siffrorna inom parentes angiver procenttalet).

Område

Södra Sveriges

Antal hästar i åldern

0—2 år 3—14 år över 15 år

Uppgift saknas

Totala antalet hästar

slättbygder — Södra Sveriges

675 (6,0) 4 500 (40,0) 5 850 (52,0)

225 (2,0)

11 250

mellanbygder — Mellersta Sveriges

1 125 (8,5) 7 650 (57,6)

4 500 (33,9)

13 275

slättbygder — Södra och meller­

sta Sveriges

2 025 (4,1) 22050 (45,2)

24 075 (49,3)

675(1,4)

48 825

skogsbygder— 4 950 (5,1) 47 925 (49,7)

42 975 (44,5)

675 (0,7) 96 525

Norra Sverige — 675 (1,4) 24 975 (53,4)

20 250 (43,3)

900(1,9)

46 800

Hela riket 9 450 (4,4) 107 100 (49,4)

97 650 (45,1) 2 475 (1,1) 216 675

Nära hälften av alla hästar är alltså 15 år eller äldre. Denna höga medel­ ålder måste, har utredningsinstitutet påpekat, menligt inverka på hästar­ nas användningsgrad och kommer givetvis att innebära att hästantalet mins­ kar mycket snabbt inom den närmaste framtiden. Enligt tablån föreligger vidare inga större skillnader mellan de olika områdena. Antalet unghästar och föl förefaller vara relativt sett lägre i Norrland, vilket kan samman­ hänga med mindre intresse för avel i denna landsända. Med hänsyn till stickprovets storlek bör dock siffrorna ej pressas för hårt.

Utredningsinstitutet har i detta sammanhang även gjort en undersökning av fördelningen på 1-årsklasser. Det framgår av denna undersökning, att fölkullarna de senare åren hållit sig kring talet 5 000 eller något därunder.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

Enligt husdjursräkningarna skulle emellertid de årliga tillskotten av föl ha rört sig om 7 000. Orsakerna till denna skillnad har dock inte helt kunnat klarläggas.

Fördelningen på kön. I detta hänseende visar utredningsinstitutets un­ dersökning, att av 199 800 hästar — d. v. s. de fall där uppgift lämnats —- utgjordes 1 350 av hingstar, 85 500 av valacker samt 112 950 av ston. Ut­ tryckt i procent blir detta resp. 0,7, 42,8 och 56,5. Av dessa siffror framgår, att stona utgör mer än hälften av samtliga arbetshästar. Beräknar man an­ delen ston i åldersklasser, synes antalet vara störst i de lägre klasserna för att sedan minska med stigande ålder. Denna omständighet har enligt insti­ tutet viss betydelse i samband med de längre fram redovisade prognosbe­ räkningarna.

Fördelningen på raser. Av de uppgifter, vilka utredningsinstitutet lämnat beträffande rasfördelningen, må här återgivas följande sammanställning (siffrorna inom parentes angiver procenttalet).

Antal hästar inom resp. ras

Område

Södra Sveri­

ges slätt-

Ardenner Nord­ svensk

Korsning Varm­ blod

Övriga och ej angivna

Totala antalet hästar

bygder .... Södra Sveri­

ges mellan-

8 325(82,3) 900(8,9)

450(4,4) 450(4,4)

10125

bygder — Mellersta Sve­

riges slätt-

9 225(78,9) 1 350(11,5)

675(5,8) 450(3,8)

11 700

bygder — Södra och

mellersta Sveriges skogsbyg-

33 525(73,4)

7 650(16,7) 2 025(4,4) 1 350(3,0)

1 125(2,5) 45 675

der............. 58 050(65,0) 22 500(25,2) 6 075(6,8)

450(0,5) 2 250(2,5) 89 325

Norra Sverige 11 925(26,0) 25 650(55,9)

5 400(11,7) 450(1,0)

2 475(5,4) 45 900

Hela riket 121 050(59,7) 58 050(28,6) 14 625(7,2) 3150(1,6)

5 850(2,9) 202 725

Antal hästar vid jordbruk av olika storlek. Utredningsinstitutet har vidare gjort undersökningar rörande bl. a. hästarnas fördelning på olika storleks- grupper efter brukningsenheternas åkerareal och inom skilda områden samt med uppdelning på vissa åldersgrupper. Institutet har sammanfattat några av resultaten av förevarande undersökningar i en tabell (tabellen återfinnes på nästföljande sida; siffrorna inom parentes angiver procenttalet).

Tabellen visar, att nästan jämnt hälften av alla hästar finns på gårdar under 10 hektar. Motsvarande procenttal enligt 1952 års undersökning var endast obetydligt högre. Enligt institutet framgår därav, att avhästningen alltså synes ha fortskridit i ungefär samma tempo vid såväl små som stora jordbruk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1959

11

Område

Antal hästar i resp. fastighetsgrupp

Storleksgrupp, hektar åker

Totala

Södra Sveriges slättbygder

2—10

3 150 (28,0)

10—30

4 500 (40,0)

30—

3 600 (32,0)

antalet hästar

11 250

Södra Sveriges mellanbyg­

der ...................................... 3 600 (27,1)

8 325 (62,7) 1 350 (10,2)

13 275

Mellersta Sveriges slättbyg­

der ......................................

9 000 (18,4) 25 875 (53,0) 13 950 (28,6) 48 825

Södra och mellersta Sveri­

ges skogsbygder............. 59 400 (61,5) 32 625 (33,8)

4 500 ( 4,7) 96 525

Norra Sverige ....................

36 225 (77,4) 10 350 (22,1)

225 ( 0,5) 46 800

Hela riket 111375 (51,4) 81 675 (37,7)

23 625 (10,9) 216 675

I detta sammanhang kan det även vara av intresse att återgiva följande siffror utvisande medelantalet arbetshästar per gård resp. per 100 hektar åker (med hästar) år 1958.

Hektar

Antal hästar

per gård

per 100 hektar åker

2—5

1,1

26

5—10

1,2

16

10—15

1,3

10

15—20

1,5

8

20—30

1,5

6

30-50

1,6

4

50—100

2,1

3

100—

4,4

2

Totalt

1,3

9

Hästarnas användning. Vid utredningsinstitutets undersökning efterfråga­ des också i vilka sysslor hästarna använts under år 1957. Lantbrukarna om­ bads samtidigt angiva det antal dagar hästarna använts i resp. sysslor.

Avsikten härmed var ej att erhålla någon redovisning av antalet hästtimmar utan att klassificera hästbeståndet efter utnyttjandegraden inom olika verk­ samhetsgrenar. Eftersom hästarna delvis användes parallellt i olika sysslor och redovisningen endast avsåg det antal dagar, som hästen utnyttjats (oav­ sett hur lång tid per dag), har den totala användningstiden per år ej kun­ nat beräknas. Ifrågavarande undersöknings resultat har sammanfattats i en tablå, där totalantalet arbetshästar fördelats efter användningstiden inom var och en av de olika driftsgrenarna. Det framgår av tablån bl. a., att få gårdar använder hästen för mjölkkörslor. Över huvud taget är den genom­ snittliga användningstiden för olika sysslor ej särskilt lång. Utrednings­ institutet har vidare konstaterat att de hästar, som finns inom lantbruket, i huvudsak utnyttjas i det egentliga åkerbruket och för skogens räkning. Användningen för speciella ändamål såsom transporter o. dyl. är i allmän­ het av ganska ringa omfattning. Ofta framhålles hästens betydelse för skogs­ bruket, men siffrorna visar att säsongen vanligen är tämligen kort. Det är därför tveksamt om det för så kort användningstid är ekonomiskt att hålla en häst enbart för skogsbrukets behov.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

Sistnämnda tablå har följande utseende.

Driftsgren

Antal hästar sysselsatta inom resp. driftsgren, fördelade

efter antalet användningsdagar

0

1—29

30—59

Mjölkkörslor...........................

159 300 (78,6)

6 975 ( 3,4)

3 375 ( 1,7)

Rotfruktsskötsel....................

95 175 (46,9)

82 575 (40,7)

1 575 ( 0.8)

Landsvägstransporter .........

100 125 (49,4)

64 575 (31,8)

12 150 ( 6,0)

Övr. jordbruksarb................

8 775 ( 4,3)

30 600(15,1)

44 325 (21,9)

Körslor i egen skog............

60 525 (29,9)

64 575 (31,8)

31 275 (15,4)

»

»

andras »................

111 375 (54,9)

21 825 (10,8)

11 925

(

5,9)

»

» egen och andras

skog......................................

33 975 (16,8)

53 325 (26,3)

33 750 (16,6)

Övriga körslor.......................

132 975 (65,5)

47 250 (23,3)

3 600

(

1,8)

Andra ändamål ....................

176 850 (87,2)

7 425 ( 3,7)

675 ( 0,3)

60—119

120—

Ej spec. och

uppgift saknas

Mjölkkörslor...........................

4 500 ( 2,2)

11 700 ( 5,8)

16 875 ( 8,3)

Rotfruktsskötsel....................

1 350 ( 0,7)

—

—

22 050 (10,9)

Landsvägstransporter .........

3 150 ( 1,6)

450 ( 0.2)

22 275(11,0)

Övr. jordbruksarb................

66 375 (32,8)

23 400(11,5)

29 250 (14,4)

Körslor i egen skog............

27 675 (13,7)

18 675 ( 9,2)

»

» andras »..................

»

» egen och andras

30 825 (15,2)

26 775 (13,2)

skog......................................

63 000 (31,1)

18 675 ( 9,2)

Övriga körslor.......................

1 125 ( 0,6)

17 775 ( 8,8)

Andra ändamål ....................

450 ( 0,2)

17 325 ( 8,6)

Prognos beträffande tillgången på hästar i jordbruket

Med ledning av uppgifterna rörande nuvarande hästantal samt den år­

liga avgången och tillkomsten under förflutna år har utredningsinstitutet

funnit det möjligt att göra vissa förutberäkningar över det antal hästar, som

sannolikt kommer att finnas under de närmaste åren. Prognosen har förts

fram till år 1965. Som utgångspunkt för densamma har tagits det hästantal

och den åldersfördelning, som enligt den förutnämnda stickprovsundersök-

ningen fanns den 1 mars 1958.

Antal kvarlevande hästar. För att komma fram till ett för normala förhål­

landen giltigt kvarlevandeantal för de olika årsklasserna hästar har utred­

ningsinstitutet bl. a. måst förutsätta, att ingen osedvanlig avgång skall kom­

ma att inträffa. Detta innebär att avgången antagits komma att bero på nor­

mal slakt av gamla eller mindre livsdugliga hästar samt på dödsfall genom

sjukdom och olyckor. Med utgångspunkt härifrån och på sätt som närmare

angives i betänkandet, har följande beräkning av antalet kvarlevande hästar

uppgjorts.

Nytillskott av hästar. För beräkning av hästtillgången i framtiden krävs

givetvis kännedom jämväl om nytillskottet under samma tid. Här har utred-

Kiingl. Maj. ts proposition nr 45 år 1959

13

Ålder Antal hästar 1958

Beräknat antal hästar, framskrivet från 1958

1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965

1 .......... 4 800 2 ..........

4 600

4 800

3 .......... 4 600

4 600 4 800

4 .......... 4 300 4 600 4 600 4 800 5 .......... 5 500 4 300 4 600 4 600 4 800 6 .......... 5 700 5 400 4 200 4 500 4 500 4 700 7 .......... 7 700 5 600 5 300 4100 4 400 4 400 4 600 8 .......... 8 700 7 500 5 500 5 200 4 000 4 300 4 300 4 500 9 .......... 10 500 8 500 7 300 5 400 5100 3 900 4 200 4 200 10.......... 9 300 10 200

8 200

7 100

4 900 4 900 3 800 4100

11.......... 8 000 9 000 9 800 7 900

6 800 4 700

4 700 3 700

12..........

12100

7 700 8 000

9 400 7 600 6 500 4 500 4 500

13.......... 15 300 11500 7 300 8100 8 900 7 200 6 200 4 300 14.......... 16 800 14 300 10 700 6 800 7 600 8 300 6 700 5 800 15.......... 15 500 15 500 13 200 9 900 6 300 7 000 7 700 6 200 16.......... 17 100 14 100 14100 12 000 9 000

5 700

6 300 7 000

17.......... 10 200

15 200

12 600

12 600 10 700 8 000 5100 5 600

18..........

12 700

8 900 13 200

11000 11000 9 300 7 000 4 400

19..........

13 700 10 800 7 600

11 300 9 400 9 400 7 900 6 000

20.......... 9 300 11300

8 900

6 300 9 300 7 800 7 800 6 500

21.......... 7 500 7 400

8 900

7 000 5 000 7 400 6 200 6 200

22.......... 3 600 5 500 5 400 6 500 5100 3 700 5 400 4 600 23.......... 4 800 2 300 3 500 3 500 4 200 3 300 2 400

3 500

24.......... 1600 2 300

1 100

1700 1700

2 000 1600 1100

25.......... 1100 700 1000 500 800

800

900 700

26 1 .... 1500 1500 1500 1500 1500 1500 1500 1500

1 På grund av osäkerheten i uppgifterna om avgångsfrekvensen i de högsta åldrarna har an­ talet hästar 26 år och äldre antagits konstant (= 1500) under hela perioden.

ningsinstitutel fått göra särskilda antaganden, främst i fråga om det antal ston som kan väntas bli betäckta. Institutet har därvid använt sig av 3 olika alternativ. I det första alternativet har betäckningsfrekvensen antagits hålla sig vid 6,5 procent, eller samma siffra som i genomsnitt gällt under den gång­ na delen av 1950-talet. Detta innebär att antalet i 1-årsklassen inträdande föl år 1964 skulle bli ca 3 200. Det andra alternativet har förutsatt, att sistnämnda fölkull kommer att hålla sig konstant vid nuvarande antal av ca 5 000. Betäckningsprocenten skulle då stiga successivt till 10 procent år 1964. Vad slutligen angår det tredje och sista alternativet, har detta haft som förutsättning eu successiv ökning av betäckningsprocenten till 16 år 1964, motsvarande omkring 8 000 i 1-årsklassen inträdande föl år 1964. Vid alla 3 alternativen har utredningsinstitutet räknat med en fölnings- procent av 50, d. v. s. den nivå som förelegat hela 1950-talet.

Av de 3 alternativen har institutet funnit de 2 lägre vara de mest san­ nolika. Det högsta alternativet finns nämligen anledning att räkna med endast om eu mycket stark brist på hästar skulle inträda under perioden. Visserligen kan konstateras, att det finnes eu mycket stor reserv av ston som icke är betäckla. Stoägarna avstår emellertid i allmänhet från avel, därför att denna kräver ett större utrymme i stallarna och anses vara synnerligen maktpåliggande. Dessutom begränsas i viss mån avelsstoets användning vid

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1959

hårdare arbete. Trots den synbara reserven har därför institutet ansett det knappast vara realistiskt att för den närmaste framtiden räkna med en så stor stegring i betäckningsprocenten som i det högsta alternativet, även om det är tänkbart med t. o. in. en ännu högre. Härpå tyder det förhållandet att enligt stickprovsundersökningen under år 1957 betäckts omkring 21 000 ston, vilket motsvarar 18,5 procent av samtliga och ett fölantal av ungefär 10 000

.

Prognosresultaten. På grundval av de sålunda utförda beräkningarna har utredningsinstitutet gjort följande sammanfattande prognos beträffande an­ talet hästar i jordbruket.

Alternativ

1959

1960

1961 1962 1963 1964 1965

1. Betäcknings­ procenten 6,5 %

Normal avgång 199 200 182 800 167 300 152 400

138 400 125 700 114 200

Överdödlighet 196 200 177 100 159 200 142 100 126 400 112 000 99 000

2. Fölantalet konstant 5 000

Normal avgång 198 500 181 900 166 700 152 500 139 600 128 400 118 800 Överdödlighet 195 500 176 200 159 000 142 200 127 400 114 500 103 300

3. Betäcknings­ procenten 16 %

Normal avgång 198 500 182 400 168 200 155 500 144 600 135 900 129 300 Överdödlighet

195 500 176 700 160 100 145 200 132 300 121 800 113 500

Såsom framgår av sammanställningen beräknas hästantalet vid normal av­ gång om 5 år bli resp. ca 138 000, 140 000 och 145 000. Alla de 3 alternativen ger under samma tid ungefär samma antal hästar i arbetsåldern 3 år och däröver, nämligen ca 140 000. Först om man fortsätter längre fram i tiden uppträder större olikheter. 1965 beräknas sålunda de olika alternativen giva ett antal av 129 000, 119 000 och 114 000 hästar, varav 114 000, 109 000 och 107 000 i åldern 3 år och däröver. Emellertid har sedan länge en betydligt större avgång ägt rum bl. a. på grund av stor utslaktning. Denna har för de senaste 5 åren årligen uppgått till i genomsnitt ca 1,5 procent av hästantalet. Utredningsinstitutet har fördenskull i sammanställningen även räknat här­ med. Sålunda har antagits, att om en sådan överavgång kommer att fort­ sätta även under de närmaste åren, skulle man vid de olika alternativen få följande antal hästar om 5 år, nämligen 132 000, 127 000 och 126 000. Av dessa skulle enligt samtliga alternativen ca 120 000 vara 3 år och mera. Går man fram till år 1965, har antalet hästar under samma förutsättning beräk­ nats bli resp. 114 000, 103 000 och 99 000 med resp. 100 000, 95 000 och 93 000 i åldern 3 år och däröver.

Enligt utredningsinstitutet visar prognosen, att även om stobetäckningarna och antalet födda föl skulle öka kraftigt under de närmaste åren, så kommer antalet hästar i arbetsåldern att fortsätta att minska starkt, sannolikt ned

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1959

15

till mellan 120 000 och 130 000 om 5 år. Först därefter skulle en nu inträ­ dande ökning av stobetäckningarna kunna börja verka bromsande på ned­ gången i antalet arbetshästar. Det bör emellertid beaktas, att de angivna antalen hästar gäller endast dem, som finnes på jordbruksfastigheter med över 2 hektar åker, och ej hästar utanför jordbruket. Dessa senares antal har i genomsnitt under de sista åren varit 7,5 procent av antalet hästar i jordbruket och inte visat några större förändringar. Vill man därför från uppgivna antal hästar i jordbruket beräkna totalantalet i landet kan man enligt institutet göra ett tillägg med ca 7,5 procent.

Institutet har i detta sammanhang vidare erinrat om att vid en föregående undersökning inom institutet det befunnits, att ett antal levande födda föl motsvarande 8,25 procent av antalet hästar i arbetsåldern behöves, om an­ talet hästar på lång sikt skall hållas konstant. Under rådande förhållanden, då som nämnts ca 50 procent av de betäckta stona bär fram föl, innebär detta att 16,5 procent av hästarna i åldern 3 år och däröver behöver betäckas. Först när fölningsprocenten når upp mot ca 16 kan man alltså förvänta, att antalet hästar stabiliseras vid den nivå det då har. Detta sker emellertid ej strax, utan till en början kommer minskningen att fortsätta genom av­ gången i de högre åldrarna. Så småningom förbytes emellertid minskningen i ökning, tills antalet efter 25 år åter når den nivå det hade det år då föl­ ningsprocenten nådde talet 16. Därvid har förutsatts, att fölningsprocenten hela tiden håller sig omkring 16. Tillämpat på de 3 alternativen innebär detta, att ifrågavarande tal nås vid det tredje alternativet år 1964 med ett antal hästar i åldern 3 år och däröver på 124 000 samt vid det andra alterna­ tivet år 1969 med 82 000 hästar i 3-årsåldern och däröver. Vid det första alternativet fortsätter däremot nedgången konstant.

Det framtida hästbehovet

Utredningsinstitutet har framhållit, att det framtida behovet av arbets­ hästar i lantbruket mycket kommer att bero på den omfattning mekanise­ ringen inom jordbruket kommer att få i fortsättningen, vilket i sin tur sammanhänger med den ekonomiska utvecklingen över huvud taget. Det är följaktligen mycket svårt att göra någon direkt prognos över hästbehovet. Den väg, som institutet valt i sin undersökning, har gått ut på att klarlägga lantbrukarnas planer i detta avseende och därigenom söka förutberäkna den totala avgången. Däremot har hänsyn icke tagits till beredskapssynpunkten.

Beräkning salternativen. Institutet har erinrat om att år 1952 gjordes ett liknande försök att bestämma det framtida hästbehovet. Vid den frågeställ­ ning som då användes erhöll man emellertid ett för högt värde på hästbe- hovet. Vid planeringen av 1958 års undersökning eftersträvade institutet att giva den till lantbrukarna ställda frågan eu mera konkret innebörd, i det att dessa tillspordes, om de tänkte skaffa ny häst när den som nu fanns på gården dog eller såldes till slakt. På grundval av dessa uppgifter har ett

16

beräknat behov av arbetshästar kunnat fastställas. Detta beräkningssätt har betecknats såsom alternativ I.

Mot bakgrunden av 1952 års undersökning har emellertid institutet an­ sett sannolikt, att lantbrukarna i alla fall överskattar behovet. En viss led­ ning för en objektiv bedömning av hästbehovet kan man få genom att un­ dersöka hur hästarna använts under år 1957. Det har framgått av anteck­ ningar på blanketterna att lantbrukarna framför allt anser hästen nödvän­ dig för skogsbrukets behov. Såsom en andra beräkningsgrund eller alter­ nativ II har därför av de hästar, som brukarna uppgett kommer att ersät­ tas, inräknats sådana, som använts minst 60 dagar i eget eller andras skogs­ bruk år 1957 eller som förekommer vid gårdar med otillräcklig mekanise­ ring. Det må tilläggas, att enligt detta alternativ jordbruk med 2—5 hek­ tar åker över huvud taget icke ansetts komma att behålla hästen om den ej användes mer än 60 dagar i skogen.

I alternativ III slutligen har endast hästar, som gått mera än 60 dagar i skogen år 1957 och som brukarna uppgivit skola ersättas, medtagits i beräkningarna.

Enligt institutets mening representerar alternativen I och III troligen maximi- resp. minimialternativen medan alternativ II motsvarar ett mellan­ läge, som kanske på längre sikt kommer att ungefärligen sammanfalla med det verkliga behovet.

Beräkningsresultaten. Eftersom användningen under 1957 kommer in i bilden vid alternativen II och III, har beräkningarna endast kunnat göras för arbetshästar födda 1954 och tidigare. Beräkningarna har givit vid handen ett hästbehov å resp. 115 000, 69 000 och 43 000 vid de 3 alternativen. Då det nu­ varande hästantalet är 203 000, är alltså skillnaden häremellan och det en­ ligt nyss angivna förutsättningar beräknade behovet avsevärd. De progno­ ser rörande tillgången på hästar som redovisats i det föregående visade på ett beräknat hästantal av 90 000 å 100 000 år 1965. Detta antal ligger något under behovet enligt alternativ I men betydligt över behovet enligl de båda lägre alternativen. Med hänsyn till att alternativ I sannolikt är ett maximialternativ har institutet dragit den slutsatsen, att hästtillgången de närmaste åren bör kunna täcka behovet. Hänsyn bör dock tagas till den stigande medelåldern för häststammen i jordbruk, vilket i någon mån kan begränsa hästarnas användbarhet.

Traktorer och bilar i jordbruket

För att komplettera bilden av hästbeståndet i jordbruket har utrednings­ institutet tillika inhämtat uppgifter om antal traktorer samt person- och lastbilar. Vidare tillfrågades lantbrukarna om annans traktor lånades under år 1957 eller om de var delägare i traktor. Med ledning av de erhållna sva­ ren har följande tabell sammanställts.

Av tabellen kan utläsas, att omkring 165 000 brukningsenheter har häst

Kungi. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

17

Tillgång till

1 häst

2 hästar

3 hästar

Totalt

resp. innehav av motorfordon

Antal bruk­

procent

Antal bruk­

procent

Antal bruk­

procent

Antal bruk­

procent

nings­ enheter

nings­ enheter

nings­ enheter

nings­ enheter

Utan bil

Ej traktor 20 250 15,7 4 950 17,9

900 10,3 26 100

15,8

Lånar traktor

41 175

32.0 8 100 29,3 1 575 17,9 50 850 30,8

Äger traktor

22 725

17,7 4 500 16,2 1 125 12,8 28 350 17,2

Summa 84 150

65,4 17 550 63,4 3 600 41,0 105 300 63,8

Med bil

Ej traktor

3 825 3.0 1 125

4,1

450 5,1 5 400 3,2

Lånar traktor

12 375

9,6 2 250 8.1 225 2,6 14 850 9,0

Äger traktor 28 350 22,0

6 750 24,4 4 500

51,3

39 600 24,0

Summa 44 550 34,6 10 125

36,6

5 175 59,0 59 850

36,2

Totalt 128 700 100,0 27 675 100,0 8 775 100,0 165150 100,0

(endast sådana brukningsenheter har medtagits). Av dessa har 68 000 eller drygt 40 procent egen traktor, vartill kommer nästan lika många, 66 000, som saknar egen traktor men hyr eller är delägare i traktor. Blott ca 20 procent av gårdar med häst utnyttjar således icke traktor. Vidare fram­ går, att omkring en tredjedel av brukningsenlieterna har bil. Även om det här rör sig om personbilar (antalet lastbilar i undersökningen var myc­ ket ringa) är detta dock enligt institutet av betydelse i detta sammanhang, eftersom bilen kan ersätta hästen för många slag av transporter.

B. Hästuppfödning och avelsarbete

Hästavelsutredningen framhåller, att den fortgående minskningen av hästbeståndet givetvis återverkat på uppfödningen och avelsarbetet över hu­ vud taget. Intresset för uppfödning har naturligt nog avtagit, då det visat sig att behovet av hästar undan för undan minskat och detta därjämte till stor del tillgodosetts av det hästmaterial, som blivit överflödigt till följd av mekaniseringen inom jordbruket och även inom skogsbruket. Detta häst­ material, som numera är till största delen överårigt, har pressat priset på marknaden och verkat hämmande på reproduktionen i aveln. Uppfödningen av arbetshästar har icke varit ekonomiskt lönande med hänsyn till rådan­ de marknadspriser. Nedgången i avelsarbetet avspeglas bl. a. i tillgängliga uppgifter angående utnyttjandet av de statliga hästavelslånen, förändring­ arna i beståndet av hingstar och avelsston, bctäckningsfrekvensen samt föl­ slakten.

Vissa statistiska uppgifter

Hästavelsutredningen erinrar om alt 1951 års utredning i silt betänkande sammanställde uppgifter i vissa av nyss berörda hänseenden för tiden fram

2 Iiihang till riksdagens protokoll 195!). I samt. Nr 45

till eller t. o. m. år 1952. Dessa uppgifter har av hästavelsutredningen kom­

pletterats med data fram till år 1958 och sammanställts i följande tabeller.

De statliga hästavelslånens utnyttjande

(Lånebelopp kronor)

Budgetår

Varmblodiga avelsston

Nordsvenska hingstar

beviljat

lyftat

beviljat

lyftat

låne-

låne-

låne-.

låne­

belopp

belopp

belopp

belopp

1956/57 ....................................... 192 800

58 200

206 000

115 000

1957/58 ....................................... 208 800

113 800

218 000

102 000

Nordsvenska avelsston

Ardennerhingstar

beviljat

lyftat

beviljat

lyftat

låne-

låne-

låne-

låne­

belopp

belopp

belopp

belopp

1956/57 ....................................... 148 000

58 100

396 000

147 500

1957/58 ....................................... 173 000

122 850

373 250

198 550

Hingsthållningen

År

Antal hingstar

ardenner nordsvenska varmblod1

1953 .................................................................... 495

209

191

1954 ................................................................... 480

199

181

1955 ................................................................... 465

197

194

1956 ................................................................... 428

182

152

1957 ................................................................... 394

189

162

1 Inberäknat varmblodiga travare och russhingstar.

Hingstföreningarnas verksamhet

År

Antal hingst-

Antal hingstar av

Antal betäckta ston

föreningar ardennerras nordsvensk varmblodsras samtliga i medeltal

ras

per hingst

1952 ........................... 225

177

76

—

6 730

27

1954

242

204

87

—

8 638

30

1956 ........................... 247

204

82

—

7 864

28

Betäckn ingsfrekvensen

År

Ardennerhingstar Nordsvenska hingstar Varmblodiga hingstar

1953 .................................. 13 900(28)

4 000(19)

2 500(13)

1954 .................................. 13 500(28)

4 200(21)

2 500(13)

1955 .................................. 12 000(25)

4 700(23)

2 300(11)

1956 .................................. 10 000(23)

4 500(24)

1800(11)

1957 .................................. 10 300(26)

4 700(24)

1 800(11)

Anm. Siffrorna inom parantes anger antal betäckningar per hingst.

Håstpremieringen

År

Beskällare Fölston Ungston, Ardenner- Nordsvenska Varmblods-

1—3 år

hästar

hästar

hästar

1956 ................ 715

4 340

3 375

4 475

2 571

1296

1957 ................ 685

4 038

3 573

4 438

2 633

1 154

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

Knngl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

19

Fölslakten

År Antal slaktade föl

1953 ................................................. 1 765 1954 ................................................. 1 740 1955 ................................................. 2 157 1956 ................................................. 2 135 1957 ................................................. 957

Uppfödningskostnaderna

1951 års utredning inhämtade vidare vissa uppgifter om uppfödningskost­ naderna från enskilda hästuppfödare och uppfödningsanstalter. På grund­ val av det insamlade materialet uppgjordes en kalkyl över kostnaderna för uppfödning av unghästar av ardennerras samt nordsvensk och varmblodig ras. Kalkylen gav till resultat, att totalkostnaden för uppfödning av en 3- årig nordsvensk häst och en varmblodshäst uppgick till omkring 3 000 kronor och för en ardennerhäst till omkring 3 400 kronor. Skillnaden be­ tingades av högre foderbehov för ardennerhästen.

Med anledning härav har hästavelsutredningen tillfrågat de 3 stora avels- föreningarna, hur de beräknade uppfödningskostnaderna ställer sig i da­ gens läge, sett i relation till den förutnämnda kalkylen. Därvid har För­ eningen nordsvenska hästen meddelat, att föreningen låtit utföra vissa be­ räkningar av de aktuella uppfödningskostnaderna inom sin avelsgren och med ledning därav kunnat göra den uppskattningen, att kostnaden i genom­ snitt skulle belöpa sig till 1 500 kronor per häst och år för sådana uppfö­ dare, som icke har tillgång till beten, för vilka statsbidrag utgår, samt till 1 340 kronor då sådant bidrag utgår. Avelsföreningen för svenska arden­ nerhästen har uttalat, att nyssnämnda belopp å 3 400 kronor kunde anses utgöra den ungefärliga uppfödningskostnaden för en ardennerhäst även i dagens läge, och Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen har fun­ nit, att samma kostnad för en varmblodig häst f. n. snarare över- än under­ stiger 3 500 kronor.

I detta sammanhang upplyser hästavelsutredningen vidare, att Värmlands läns hushållningssällskap genom en särskild kommitté låtit undersöka för­ hållandena inom hästaveln i länet och därmed sammanhängande frågor. Kommittén har därvid bl. a. fört fram tanken på att inrätta särskilda upp­ tagningsanstalter för föl. Kostnaderna för en sådan uppfödning till 3 1/2

års ålder har av kommittén för hösten 1955 beräknats till 3 360 kronor, vil­ ket i dagens läge skulle motsvara omkring 3 800 kronor.

Hästpriserna

I likhet med 1951 års utredning har slutligen även hästavelsutredningen från Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget införskaffat vissa uppgif­ ter angående medelvärden å inköpspriser på arbetshästar. Uppgifterna ar grundade på inkomna försäkringsansökningar. För att en direkt jämförelse skall kunna ske med uppgifterna i 1951 års utredning har i efterföljande

20

Kungl. Maj. ts proposition nr

45

år 1959

tabell upptagits endast värdena för 4-åriga hästar och samma län som i

nämnda utredning.

Inköpspriser (kronor)

Län

1956

1957

1958

jan.—juni

Stockholms och Uppsala . ..................... (1 980)

2 330

2 590

Kalmar .............................. ..................... (1 830)

2 230

2 530

Malmöhus.......................... ..................... (1 770)

2 210

2 210

Älvsborgs .......................... ..................... (2 010)

2 290

2 570

Skaraborgs.......................... ..................... (1 860)

2 050

2 420

Kopparbergs..................... ..................... (2 540)

3 080

3 150

Västerbottens.................... ..................... (2 480)

2 970

2 700

C. Behovet av och tillgången på dragkraft vid avspärrning,

mobilisering eller krig

Under ett avsnitt med förenämnda rubrik redogör hästavelsutredningen

inledningsvis för vissa överväganden av 1951 års utredning beträffande be­

hovet av och tillgången på dragkraft vid avspärrning, mobilisering eller krig

och de konsekvenser, som hästbeståndets minskning kunde medföra för den

ekonomiska och militära försvarsberedskapen. Redogörelsen innehåller föl­

jande.

Enligt 1951 års utredning var det i första hand ur nämnda synpunkter,

som frågan om den lämpliga omfattningen av landets hästbestånd på längre

sikt borde prövas. Ur försvarsberedskapssynpunkt syntes det angeläget dels

att häststammen icke reducerades alltför mycket, dels att traktorerna i

största möjliga utsträckning kunde hållas i drift även i ett krisläge. Vad

beträffade hästantalets storlek var utredningen väl medveten om att man

icke utan kostnader, som vore otänkbara att pålägga det allmänna, kunde

upprätthålla ett större hästbestånd än vad de enskilda hästägarna ansåge

sig ha behov av. Anledning syntes emellertid finnas till antagande, att häst­

uppfödningen på grund av tillfälliga krisförhållanden kunde komma att

nedgå i en omfattning, som medförde en större reducering av häststam­

men än vad som för jordbrukarna själva såväl som för det allmänna vore

önskvärd. För att motverka en sådan kris och dess desorganiserande in­

verkan på landets hästavel och hästbestånd framlade utredningen vissa för­

slag till hästavelns stödjande under en övergångstid.

Till ledning för ett bedömande av dragkraftstillgångarna lämnades vi­

dare vissa sifferuppgifter om beräknat antal hästar och traktorer till och

med år 1960. För erhållande av jämförelse mellan hästar och traktorer i frå­

ga om effektiviteten gjordes en omräkning av traktorerna i »hästenheter»,

varvid en traktor med schematisk beräkning ansågs kunna utföra samma

arbete som 4 hästar. Antalet hästar beräknades till 300 000 år 1955 och

200 000 år 1960 samt traktorantalet till respektive 105 000 och 130 000.

I anslutning härtill framlägger hästavelsutredningen för sin del följande

uppgifter angående traktorbeståndet per den 1 oktober 1957 m. in. Uppgif­

terna har hämtats från en inom statens jordbruksnämnd på grundval av

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1950

21

en stickprovsundersökning företagen inventering av traktorer, som använ­ des i jordbruk och skogsbruk på brukningsenheter med mer än 2 hektar åker.

Totala antalet traktorer beräknades uppgå till 135 559, varav 20 651 ben­ sindrivna, 39 831 brännoljedrivna och 75 077 fotogendrivna. En likartad traktorinvenlering företogs hösten 1954 och ökningen av antalet traktorer sedan denna uppgår till omkring 27 300, motsvarande 25,4 procent. Särskilt stor har ökningen varit i Norrbottens, Västernorrlands och Jönköpings län, och den har varit betydligt större vid småbruken än vid de medelstora och större jordbruken.

Traktorinventeringen innefattade vidare ungefärliga uppgifter beträffan­ de förbrukningen av driv- och smörjmedel. Förbrukningen beräknades un­ der år 1957 ha uppgått till i kubikmeter: start- och drivbensin 53 702, mo- torbrännolja 99 269 och motorfotogen 171 131 eller sammanlagt 324 102. Åt­ gången av smörjmedel beräknades till 12 338 ton.

Beräkningar gjordes även av den åkerareal, som varit föremål för bear­ betning med brukarens egna maskiner. Dessa gav vid handen, att bruknings­ enheter över 2 hektar med sammanlagt 2 588 000 hektar åker, motsvarande 74,2 procent av den totala åkerarealen, helt eller delvis brukades med egna maskiner. För södra och mellersta Sveriges slättbygder var procenttalet 89,8, för skogs- och dalbygderna 60,4 samt för norra Sverige 37,4.

Till jämförelse med nyssnämnda siffror om antalet traktorer i jord­ bruk och skogsbruk den 1 oktober 1957 anför hästavelsutredningen slutli­ gen, att enligt det hos statistiska centralbyrån förda centrala bilregistret över registreringspliktiga traktorer totala antalet dylika vid samma tidpunkt var 152 996, varav 26 293 bensindrivna, 44 238 brännolj edrivna, 81 837 foto­ gendrivna samt 628 drivna med bränsle av annat slag. Bandtraktorerna var till antalet 1 497.

D. Hästavelsutredningens uttalanden och förslag

Inledningsvis sammanfattar hästavelsutredningen de viktigaste resulta­ ten av jordbrukets utredningsinstituts undersökning samt gör i anslutning härtill vissa egna uttalanden. Hästavelsutredningen anför sålunda.

Den verkställda stickprovsundersökningen utvisar, att antalet hästar inberäknat unghästar och föl — i jordbruket för närvarande skulle kunna beräknas uppgå till omkring 215 000. Hästarnas medelålder är hög, nära hälften av alla hästar är 15 år eller äldre, och detta förhållande medför bland annat, all hästantalet kommer att minska mycket snabbt inom den när­ maste framtiden. Uppgifterna till stickprovsundersökningen har hämtats från gårdar med över 2 hektar åker. Det finns emellertid hästar även utan­ för jordbruket, och dessas antal torde i genomsnitt under de sista åren ha varit 7,5 procent av antalet hästar i jordbruket. Vill man därför med stöd av stickprovsundersökningen göra en beräkning av det totala hästantalet i landet får man göra ett tillägg med 7,5 procent och kommer då fram till en totalsumma av ca 230 000.

Undersökningen synes härjämte ge vid handen, att antalet hästar i ar- betsåldern kommer alt fortsätta att minska starkt, även om fölpåläggning- en skulle öka kraftigt inom de närmaste åren. Minskningen torde sannolikt fortgå i sådan takt, alt arbetshästarna år 1965 nedgått till !)() 000 å 100 000.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

Först därefter skulle den ökning av betäckningarna, som under senaste ti­ den inträtt, kunna börja verka bromsande på nedgången. Föltillskottet har under de senaste åren uppskattats till 5 000 å 7 000 per år och den årliga avgången på hästar till ca 20 000.

Det framtida behovet av hästar har vid stickprovsundersökningen upp­ skattats efter 3 alternativa beräkningssätt. Dessa utvisar ett behov av res­ pektive 115 000, 69 000 och 43 000 hästar. Det är givet, att en prognos av denna art är synnerligen vansklig att göra och måste innefatta många osä­ kerhetsmoment. Erinras må emellertid att vid den tidigare gjorda prognosen behovet av hästar kom att icke oväsentligt överskattas.

Undersökningen har vidare påvisat den kraftiga ökningen av antalet trak­ torer i jordbruket under de senaste åren. I skogsbruket har traktorn alltmer kommit till användning och ersätter numera som regel hästen då det gäller vägtransporterna. För den rena jordbruksdriften har hästen ovedersägligen distanserats av traktorn, och det torde knappast vara att räkna med någon omsvängning i detta förhållande. Möjligen skulle man kunna tänka sig, att traktoranskaffningen kan visa sig för dyrbar för de små jordbruken, men detta förhållande kan enligt hästavelsutredningens mening icke ges sådan räckvidd, att det skulle kunna tänkas få någon mer påtaglig inverkan på traktorns dominans i jordbruksdriften. Hästens framtida användning i jord­ bruket torde sålunda komma att bli förhållandevis begränsad, och behovet av hästar kommer sannolikt att ytterligare nedgå undan för undan. De bruk- ningsenheter, som har tillgång till skog i större omfattning, kan antas i viss utsträckning ha kvar hästar för skogsdriften. Vad angår storskogsbruket har man anledning att räkna med hästen som dragkraft även i framtiden, åtminstone under den som för närvarande kan överblickas. Vid korta skogs- körningar, särskilt vid lunning i svår terräng, har det hittills icke varit möj­ ligt ersätta hästen med maskinella hjälpmedel. En mekanisering av lun- ningsarbetet anses ej kunna genomföras med hjälp av de nu förekommande hjultraktorerna, och detta får till följd att hästens ersättande med maski­ ner måste, när användbara sådana framkommer på marknaden, medföra behov av förnyelse och utbyte av stora delar av den befintliga maskinpar­ ken. En sådan omläggning skulle kräva betydande kapitalinvesteringar och ta tid i anspråk. Samtidigt som man försöker lösa det maskinella transport- problemet ur teknisk synpunkt för skogsbrukets vidkommande, får man uppmärksamma att vissa möjligheter förefinns att rationalisera hästkör­ ningen i skogen, låt vara att denna rationalisering måste få en begränsad räckvidd.

Hästavelsutredningen berör härefter de nuvarande förhållandena på häst- avelns område och den verkan, som de särskilda stödåtgärderna haft. Här­ om anför utredningen följande.

Av allt att döma synes förhållandena på hästavelns område ännu icke ha uppnått den stabilitet, som man vid tiden för beslutet om de särskilda stöd­ åtgärderna räknade med skulle inträffa inom en relativt begränsad tidrymd. Man utgick från att vid en fortgående minskning av hästslammen så små­ ningom en sådan situation skulle uppslå att hästpriserna komme att stiga och uppfödning därigenom göras mera lönsam och till följd därav hästupp­ födningen öka. Stödåtgärderna torde närmast ha haft till syftemål att ge hästaveln en sådan uppmuntran, alt den trots sin mindre goda lön­ samhet skulle uppehållas vid en med hänsyn till landets behov önskvärd nivå. I stort sett synes ändamålet med åtgärderna ha nåtts, och i fråga om utformningen av desamma torde man våga uttala att de på det hela taget

23

varit väl avvägda och lämnat hästaveln ett verksamt stöd. Sålunda liar det

stöd, som utgått till hingsthållningsföreningar och enskilda hingstliållare,

i hög grad bidragit till att upprätthålla förutsättningarna för den kallblodiga

aveln och frisedlarna har uppmuntrat användningen av premierade ston i

aveln. För varmblodsavelns del har uppfödnings- och bevaringspremierna

kraftigt medverkat till att begränsa nedslaktningen av unghästar och bevara

beståndet av avelsston. Lanlbruksstyrelsen har framhållit, att halvblods-

aveln i avsaknad av de nämnda stödformerna praktiskt taget helt skulle ha

förintats. Utredningen vill icke underlåta att här understryka det förtjänst­

fulla arbete, som från hästuppfödarnas sida utförts i avelsverksamheten, och

det bistånd, som deras föreningar liksom lantbruksstvrelsen och hushåll­

ningssällskapen lämnat. Såsom framgår av den verkställda utredningen har

i trots av det statliga stödet nedgången av häststammen fortsatt och ännu

synes icke en balans mellan tillgång och efterfrågan på hästar uppstått. Häst-

priserna är visserligen i stigande, men de synes ej ha nått en sådan nivå,

att de kan sägas locka till mera omfattande uppfödning. Fölslakten har se­

dan åtskilliga år varit betydande. Enligt uppgifter från veterinärstyrelsen

var slakten mest omfattande åren 1946 och 1947, då den översteg 4 000 föl

per år. Under vartdera av åren 1955 och 1956 slaktades över 2 000 föl. En

markant minskning av fölslakten ägde emellertid rum under år 1957, då

endast 957 föl anmäldes till slakt, och år 1958 t. o. m. juni månad bär enligt

under hand erhållen upplysning från Sveriges slakteriförbund 151 föl slak­

tats. Det ligger nära till hands att se minskningen i fölslaklen som en följd

av prisutvecklingen på hästmarknaden. Utan hittillsvarande stödåtgärder

torde emellertid avelsarbetet, kanske främst hingsthållningen, ha minskat

långt mer än vad hittills varit fallet. Med hänsyn till framför allt kallblods-

hästarnas höga medelålder, måste en reproduktion inom denna avelsgren

av tämligen betydande omfattning vara angelägen. För att ernå detta erford­

ras, att förutsättningar för fortsatt avelsverksamhet vidmaktliålles och nå­

got ökas. I dagens läge är del knappast realistiskt att räkna med att avels­

arbetet skall bibehållas i nuvarande omfattning, därest stödet från statens

sida skulle upphöra. Den påbörjade stegringen av hästpriserna och den

minskade fölslakten ävensom den under sista tiden något ökade betäck-

ningsfrekvensen synes emellertid tyda på att en stabilisering inom hästaveln

måhända kan skönjas. Ännu så länge är det dock omöjligt att göra några

bestämda förutsägelser i detta hänseende på grundval av dessa omständighe­

ter, som kunnat iakttagas under endast en kort tidrymd, och närmast torde

de på sin höjd kunna ange en tendens i utvecklingen.

Nedgången av hästbeståndet har, påpekar hästavelsutredningen, drabbat

samtliga de 3 stora avelsgrenarna men främst ardennerrasen, som likväl

alltjämt är den till antalet största. Alt denna ras fått vidkännas den kraf­

tigaste åderlåtningen är en naturlig följd av jordbrukets mekanisering. Så­

väl kallblodiga som varmblodiga hästar behövs för alt tillgodose hästbeho­

vet i framtiden, och anledning förefinnes enligt niredningens mening icke

att göra någon åtskillnad mellan raserna, då det gäller eventuellt stimule­

rande åtgärder för ökad avelsverksamhet, även om åtgärderna icke i alla

hänseenden får samma utformning för de olika avelsgrenarna. För den

varmblodiga aveln kommer nedskärningen av arméns remonlinköp att få

stor inverkan. Varmblodshästen kan emellertid användas, förutom för mi­

litära ändamål, såsom arbetshäst i näringslivet, och härjämte finner den

avsättning hos ryttarorganisationer samt inom trav- och galoppsporlcn, var­

Knngl. Maj. ts proposition nr

45

år 1959

24

Kungi. Maj. ts proposition nr 45 år 1959

igenom en ur beredskapssynpunkt icke oväsentlig reservhållning vid-

makthålles. En icke obetydlig export av varmblodiga hästar äger dessutom

rum.

I likhet med 1951 års utredning är bästavelsutredningen av den uppfatt­

ningen, att hästbeståndet i landet bör grundas på inhemsk avel och att

import av hästar såsom hittills endast bör få ske med särskilt tillstånd då

speciella skäl härför finnes. Beträffande storleken av behovet av hästar an­

för utredningen.

Det antal hästar, som för närvarande synes erforderligt för att tillgodose

landets behov, torde uppskattningsvis uppgå till ca 200 000.

Från olika håll har emellertid påyrkats, att ökning av stödet till hästaveln

komme till stånd. Man har uttalat farhågor för att i annat fall aveln skulle

sjunka i sådan omfattning att landets behov av hästar icke skulle kunna till­

godoses. Det har också gjorts gällande, att en ökning av aveln ur krigsbered-

skapssynpunkt vore påkallad. Det har sålunda framhållits att vid avspärr­

ning och beredskap tillgången på hästar för jordbruket icke skulle vara till­

räcklig.

Enligt vad chefen för armén upplyst kommer emellertid behovet för ar­

méns del att minska avsevärt och man torde kunna anta, att samma blir

förhållandet beträffande skogsbruket och jordbruket. Att såsom från vissa

håll ifrågasatts för beredskapsändamål upprätthålla en hästavel, som över­

skrider det normala behovet, kan icke anses genomförbart utan högst vä­

sentliga kostnader och det torde icke heller ekonomiskt sett vara försvarbart.

Såsom statens jordbruksnämnd påpekat för utredningen måste det framstå

såsom en betydligt lämpligare åtgärd att för motsvarande kostnader lagra

flytande drivmedel för traktorer och bilar. Det torde icke heller vara ända­

målsenligt ur arbetskrafts- och tidssynpunkt att bygga på hästen såsom drag­

kraft inom skogs- och jordbruket vid krigsberedskap eller krig. Den av ut­

redningen verkställda stickprovsundersökningen ger vid handen, att man år

1965 skulle kunna räkna med ett antal arbetshästar av 90 000—100 000 un­

der det att behovet av sådana hästar vid samma tidpunkt skulle vara om­

kring 115 000, 69 000 eller 43 000, beroende på från vilket av de vid under­

sökningen tillämpade 3 alternativen man utgår. Man torde härav kunna stäl­

la den prognosen, att hästtillgången under de närmaste åren bör kunna täcka

behovet, men då måste observeras att hästarnas kvalitet på grund av hög

medelålder i betydande utsträckning blir låg.

För att hästbeståndet skall kunna vidmakthållas vid nu angiven nivå och

även motsvara kraven på nöjaktig kvalitet är det enligt utredningens me­

ning nödvändigt, att avelsverksamheten hålles uppe. Man torde, anser utred­

ningen, icke f. n. kunna göra den förutsägelsen, att betingelserna för uppföd­

ningen kommer att utvecklas så, att densamma under de närmaste åren kan

ske i önskvärd omfattning utan stöd från statens sida. Å andra sidan torde

man också kunna uttala att, såvitt nu kan bedömas, någon ökning av stödet

icke är påkallat.

Hästavelsutredningen kommer sålunda till den slutsatsen, att hästaveln

under ännu någon tid bör bispringas med särskilda stödåtgärer samt att stö­

det i huvudsak bör ske i samma former som hittills. Förlängningen av stöd­

åtgärderna bör enligt utredningens mening icke ske för kortare tid än 5 år.

Efter denna tid torde det vara möjligt att klarare överblicka läget beträf­

Kungi. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

25

fande såväl behovet som tillgången på hästar och man bör då också lättare kunna bedöma möjligheterna att avveckla stödet.

När det härefter gällt att taga ställning till frågan om den närmare ut­ formningen av de fortsatta stödåtgärderna har hästavelsutredningen ansett sig böra utgå från att, eftersom stödet åt hästaveln i sin helhet nu är före­ mål för översyn, det är angeläget att även själva konstruktionen av stats­ stödet omprövas. För en dylik omprövning uppställer utredningen följande allmänna riktlinjer.

Den nuvarande uppdelningen av hästavelsstödet i bestående och tillfäl­ ligt stöd bör upphöra, varvid det senare stödet inarbetas i det förra.

Den statliga långivningen med anlitande av statens lånefond för häst- avelns befrämjande bör avvecklas och ersättas med bidrag resp. statlig kre­ ditgaranti. I sammanhanget kan erinras om att 1945 års riksdagsrevisorer uttalade sig för prövning av frågan om att ersätta vissa utlåningsfonder med ett system med statlig lånegaranti.

Enligt utredningens mening kan starkt ifrågasättas om det är behövligt och rationellt att riksdagen detaljprövar medelsdispositionen under häst- avelsanslaget. Det synes mera ändamålsenligt att riksdagen endast bestäm­ mer, hur stora belopp som skall avdelas till stöd åt kallblodsaveln resp. varmblodsaveln. Anslagsbeloppens storlek bör bestämmas efter schematiska beräkningsgrunder. Ett dylikt förfarande tillämpas vid anvisandet av medel till idrottens och friluftslivets främjande. Kungl. Maj :t bör på grundval av riksdagens beslut fastställa en närmare utformad dispositionsplan, dock utan att densamma synes behöva bli så detaljerad som nu. Förslag till dis­ positionsplan bör uppgöras av lantbruksstyrelsen efter samråd med de av hästaveln intresserade organisationerna.

Med dessa utgångspunkter framlägger hästavelsutredningen följande olika förslag till stödåtgärder för hästaveln.

Vid beräknandet av medel under posten till kallblodsaveln bör beloppet avpassas så att utrymme erhålles för stöd åt hingstföreningar och enskilda hingsthållare i ungefärligen samma utsträckning som f. n. Hästavelsutred­ ningen vill dock här föreslå den ändringen i nu gällande bestämmelser att samma bidrag må utgå till enskilda hingsthållare som till föreningar. Även- så bör utrymme lämnas för frisedlar till ett belopp som omräknat i nuva­ rande penningvärde motsvarar det stöd av ifrågavarande slag som bestäm­ des år 1953. Vid de överläggningar som utredningen haft med jordbruks- anslagsutredningen har denna förklarat sig icke önska taga ställning till frågan om denna stödforms lämplighet. Enligt båda utredningarnas upp­ fattning torde det icke heller vara ett spörsmål som kräver ställningstagan­ de av riksdagen. Denna fråga torde efter samråd med intresseorganisatio­ nerna få avgöras av lantbruksstyrelsen, som bör äga frihet att disponera tillgängliga medel för annan stödform om så befinnes lämpligt.

Sedan 1952 har ett temporärt stöd till varmblodsaveln utgått ur hästavels- fonden i form av uppfödnings- och bevaringspremier. Del har ifrågasatts, om sagda former för stöd av varmblodsaveln alltjämt bör tillämpas. Detta torde emellertid få avgöras av lantbruksstyrelsen eller vederbörligt samråd. Emellertid synes det lämpligt all under anslagsposten lill stöd åt varmblods­ aveln föra in ett belopp ungefärligen motsvarande det nu utgående tempo­ rära stödet. Beträffande dispositionen av medlen under anslagsposten torde böra gälla, att denna bl. a. skall inriktas på all i olika avseenden främja den civila ridsporten. EU skäl härtill är all man bör göra del möjligt för

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 195!)

ett större antal för hästsporten intresserade ungdomar att ägna sig åt den­ samma. 1 enlighet med vad som närmare beröres i det följande bör till stö­ det åt varmblodsaveln jämväl hänföras bidrag till uppförande av ridhus­ byggnader.

Utlåningen från statens lånefond för hästavelns befrämjande synes böra upphöra med utgången av innevarande budgetår. Den långivning som för närvarande sker med anlitande av medel ur fonden till främjande av inköp av avelsdjur av såväl varmblods- som kallblodsras torde böra ersättas med ett system med statliga lånegarantier för krediter upptagna på allmänna lånemarknaden. Dessa garantier bör ej innefatta något subventionsmoment. Garanti bör kunna beviljas upp till 100 procent av anskaffningskostna­ den. Samma slag av inköpsåtgärder som nu främjas genom långivning ur fonden bör stödjas med statsgarantier. Ävenså bör statsgarantier lämnas för i allmän kreditinrättning upptagna lån för anskaffande av hästar för rid­ husdrift. Lånegaranti torde icke böra gälla, därest amorteringstiden för det i allmän kreditinrättning upptagna lånet överstiger beträffande kallblodiga avelsdjur 8 år och varmblodiga avelsdjur 5 år. Garantierna torde böra be­ viljas av lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande hushållnings­ sällskap och intresseorganisation. Garantiram bör årligen fastställas av riks­ dagen.

Även den med anlitande av förenämnda fond förekommande långivningen såsom finansiell hjälp till uppförande in. m. av ridhusanläggning torde böra upphöra den 1 juli 1959. Långivningen synes böra ersättas med bidrag till täckande av byggnadskostnaderna intill högst 75 procent. Redan de nu ut­ gående lånen har karaktär av bidrag såtillvida att de är ränle- och amorte- ringsfria så länge vederbörande anläggning består och utnyttjas för sitt än­ damål. Något krav på återbetalning av sådant lån har icke rests sedan denna stödform infördes år 1947. Bidragen bör beviljas av Kungl. Maj :t samtidigt som byggnadskostnaderna och anläggningsritningarna godkännes. Förut­ sättning för beviljandet av bidragen bör vara att garantier kan lämnas för att de med bidragen delvis finansierade anläggningarna får avsedd använd­ ning under rimlig tid, förslagsvis 15 år. Utbetalningen av bidragen bör ske först sedan vederbörande anläggning slutförts. Vid behov av kredit under byggnadstiden synes samma förfarande kunna tillämpas som vid uppföran­ de av sportlokaler. Dessa uppföres som regel med kommunal borgen.

Vad härefter angår frågan om stödets totala omfattning framhåller häst- avelsutredningen, att denna fråga bör prövas med utgångspunkt från att be­ tydande belopp årligen inflyter till statsA-erket av totalisatormedel och från att statsmakterna i samband med indragningen av dessa medel till drift­ budgeten år 1947 får anses ha åtagit sig vissa förpliktelser gentemot häst- aveln. I anslutning härtill föreslår utredningen följande anslagsbelopp och bidragsramar, m. m.

De förslag som i det föregående redovisats innebär, att medelsanvisning lör stöd åt hästaveln hädanefter endast skall ske under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln och där redovisas å tvenne anslagsposter, eu för varmblodsaveln och en för kallblodsaveln. Under ettvart av de senas­ te 3 budgetåren har såsom statsstöd till varmblodsaveln genomsnittligt ut­ betalats ca 800 000 kronor och till kallblodsaveln i medeltal ca 1 300 000 kro­ nor. I dessa siffror innefattas sålunda även den medelsanvisning som skett med anlitande av statens hästavelsfond. Enligt utredningens uppfattning bör belopp av i huvudsak samma storleksordning även i fortsättningen stå till förfogande för stöd av nämnda avelsgrenar. Utredningen föreslår, att till

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 195!)

27

stöd åt hästaveln totalt anvisas ett belopp av 2 000 000 kronor. Av detta be­ lopp bör 750 000 kronor avse varmblodsaveln och 1 250 000 kronor kall- blodsaveln. I den för varmblodsaveln beräknade summan ingår ej medel för bidrag till byggande av ridhus.

Den behållning som den 1 juli 1959 kan föreligga å statens hästavelsfond bör få tagas i anspråk vid bestämmandet av medelsdispositionen för budget­ året 1959/60.

Ramen för lån ur statens lånefond för hästavelns befrämjande till ridhus­ anläggningar och för ridhusdrift erforderligt hästmaterial in. in. har under de senaste 2 åren varit 400 000 kronor. Ramen har helt utnyttjats. I över­ ensstämmelse med vad i det föregående anförts rörande betydelsen av stöd åt hästsporten synes det angeläget, att den årliga bidragsramen för de när­ maste budgetåren fastställes till ett något högre belopp. Utredningen föreslår eu bidragsram om 500 000 kronor. För bidragsgivningen synes böra få anli­ tas den å fonden den 1 juli 1959 kvarstående behållningen, vilken kan be­ räknas till ca 3 000 000 kronor. Fondens behållning nämnda dag torde böra överföras till reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln samt där redovisas som reservationsbelopp, avsett endast för bidrag till ridhusan­ läggningar. Sedan reservationen uttömts får medelsbehovet till angivna bi- dragsverksamhet täckas genom nya medelsanvisningar, bestämda efter de årliga bidragsramarna. Återbetalningar av tidigare ur fonden beviljade lån för hästinköp torde böra inflyta å driftbudgetens inkomstsida under pos­ ten Diverse inkomster: Övriga diverse inkomster.

Vad slutligen angår de ramar, som bör gälla för den föreslagna lånega- rantigivningen för hästinköp, torde dessa kunna bestämmas med utgångs­ punkt från dem, som enligt nuvarande regler gäller för motsvarande lån­ givning ur statens lånefond för hästavelns befrämjande. Uppkommande kostnader för täckande av till följd av statlig kreditgaranti inträffad förlust torde få bestridas ur den från lånefonden till hästavelsanslaget överförda reservationen samt, när denna är förbrukad, ur anslaget.

Det bör till sist här åter anmärkas, att hästavelsutredningen varit enig med jordbruksanslagsutredningen i sina förslag rörande storleken av och formerna för statsstödet åt hästaveln. IV.

IV. Yttrandena över kästavelsutredningens betänkande

Av remissinstanserna uttalar statskontoret tveksamhet gentemot häst- avelsutredningens förslag om fortsatt stöd åt hästaveln. Enligt ämbetsver­ ket kan det ifrågasättas, huruvida särskilda stödåtgärder f. n. tjänar något ändamål. Sveriges skogsägare förband anför, att om icke kraftigare stödåt­ gärder för hästaveln vidtages än vad utredningen föreslagit, torde en för skogsbruket redan lokalt påtagbar brist på hästar mycket snart komma att mera allmänt accentueras. Samtliga övriga remissinstanser tillstyrker där­ emot huvudlinjerna i utredningens förslag eller lämnar desamma i stort sett utan erinran. Beträffande vissa spörsmål föreligger dock olika mening mot utredningen. Detta gäller framför allt den ifrågasatta avvecklingen av fonderna och införandet av systemet med statlig lånegaranti på området. Dessa förslag avstyrkes av omkring hälften av remissinstanserna, varibland

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

så gott som alla föreningar och organisationer med intressen inom häst-

avelsverksamheten.

Ur yttrandena må i övrigt återgivas följande.

Lantbruksstijrelsen framhåller, att hästaveln ännn icke nått den stabili­

tet, som är nödvändig för att även ett minskat framtida behov av hästar

skall kunna tillgodoses. Det är därför nödvändigt, att förutsättningarna för

fortsatt avelsverksamhet vidmakthålles och ökas. Såsom hästavelsutred-

ningen anfört torde emellertid avelsarbetet icke kunna bibehållas i nuva­

rande omfattning, därest stödet från statens sida upphör. Med hänsyn här­

till understryker lantbruksstyrelsen starkt utredningens uppfattning om

nödvändigheten av att det statliga stödet till hästaveln skall fortsätta.

Likaså tillstyrker lantbruksstyrelsen livligt utredningens utformning av

stödåtgärderna utom i fråga om sättet för finansieringen och för långiv­

ningen till inköp av avelsdjur samt beträffande storleken av medelsanvis­

ningen till inlösen av frisedlar. Styrelsen avstyrker sålunda, att statens häst-

avelsfond avvecklas och att de statliga hästavelslånen ersättes med statlig

kreditgaranti. Beloppet för inlösen av frisedlar anser styrelsen böra upp­

räknas från föreslagna 200 000 till 300 000 kronor.

Till stöd för sin uppfattning att statens hästavelsfond bör bibehållas åbe­

ropar styrelsen de uttalanden, som jordbruksutskottet gjorde i sitt utlåtan­

de nr 10 till 1947 års riksdag och som låg till grund för samma riksdags be­

slut att tillskapa ifrågavarande fond samtidigt som specialbudgeten för

totalisatormedlen upplöstes. Styrelsen anför vidare.

Detta riksdagsbeslut har av hästuppfödarna uppfattats som ett givet löfte

och som en kompensation för beslutet att upplösa specialbudgeten för to-

talisatormedel, och skulle utredningens förslag genomföras skulle delta i

uppfödarkretsar väcka berättigad oro. Intet har sedan 1947 års riksdagsbe­

slut inträffat, som är ägnat att ändra på denna statsmakternas inställning.

Lantbruksstyrelsen finner det därför angeläget, att fonden bibehålies och

får den förstärkning, som enligt samma riksdagsbeslut skall ske i god tid

innan fondmedlen är förbrukade. Styrelsen vill i detta sammanhang erinra

om att i dess anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 föreslås, att statens

hästavelsfond tillföres ett belopp å 1 000 000 kronor. Därest vad lantbruks­

styrelsen föreslagit i denna del bifalles, torde stödet till hästaveln kunna

finansieras till ett belopp av förslagsvis 700 000 kronor från hästavelsfonden

och till återstående del på driftbudgeten. En sådan ordning torde icke ut­

göra hinder för att anslagen sammanföres och disponeras gemensamt på

sätt utredningen föreslagit.

Beträffande förslaget att införa statlig lånegaranti yttrar lantbrukssty­

relsen.

För förslaget att ersätta de statliga hästavelslånen med statlig kredit­

garanti har utredningen bl. a. åberopat att 1945 års riksdags revisorer ut­

talat sig för prövning av frågan att ersätta vissa utlåningsfonder med ett

system av statlig kreditgaranti. Styrelsen vill emellertid erinra om att detta

icke hindrade 1947 års riksdag att i nyssnämnda sammanhang bifalla

Kungl. Maj :ts förslag om åtgärder för sammanförande av olika fonder för

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

29

hästavelsändaraål till den nuvarande statens lånefond för hästavelns be­

främjande.

De räntefria avelslånen har varit av stor betydelse, när det gällt att an­

skaffa goda avelsdjur, och icke minst under det senaste för hästaveln så på­

frestande decenniet har de verksamt bidragit till att upprätthålla de avels-

mässiga förutsättningarna för aveln. Visserligen skulle enligt utredningens

förslag samma lånemöjligheter alltjämt stå öppna men på försämrade låne­

villkor. I all synnerhet när det gäller hingstlån skulle räntekostnaderna bli

så dryga, att de vid kalkyl av hingstköp måste ingå som en icke oväsentlig

faktor. När det gäller att främja hästaveln, som enligt naturens ordning

har att arbeta på lång sikt, anser lantbruksstyrelsen systemet med statlig

kreditgaranti vara eu föga lämplig låneform, avhängig som den är av väx­

lande konjunkturer och därmed sammanhängande varierande räntesatser.

Det bör därjämte ihågkommas att statsmakterna genom indragningen av

totalisatormedlen får anses ha ådragit sig vissa förpliktelser gentemot häst­

aveln. Denna förpliktelse borde ge anledning till att i största möjliga ut­

sträckning stödja hästaveln i ett vanskligt läge, i all synnerhet som stats­

verkets årliga inkomster av totalisatormedel ökat från omkring 6 000 000

kronor år 1947 till drygt 25 000 000 kronor år 1957, varjämte från den 1 juli

1958 statsverket tillgodogör sig ytterligare 5 procent av den totala omsätt­

ningen vid travtävlingar. På grund härav kan styrelsen sålunda icke till­

styrka förslaget att ersätta de statliga hästavelslånen med en statlig kredit­

garanti.

I detta sammanhang berör lantbruksstyrelsen de nuvarande lånemöj-

ligheterna och föreslår vissa ändringar härutinnan. Styrelsen anför i detta

hänseende.

F. n. utgår lån för inköp av hingstar av ardennerras och nordsvensk ras

samt varmblodiga och nordsvenska fölston. För hingstlån är amorterings­

tiden 8 år och för stolån — såväl vad beträffar varmblodig som nordsvensk

ras — 5 år. Denna amorteringstid bör bibehållas. Därjämte vill lantbruks­

styrelsen föreslå, att även för ardennerston lån må kunna beviljas. Där­

igenom skulle ett berättigat önskemål från ardenneruppfödarnas sida kun­

na tillgodoses. De senaste årens erfarenhet har vidare givit vid handen, att

för ston, för vilka avelslån beviljas, en viss åldersbegränsning bör införas.

Lantbruksstyrelsen vill i detta hänseende föreslå, åt t lån må beviljas en­

dast till ston soin är lägst 3 och högst 8 år. Enligt styrelsens mening bör

vidare det nuvarande maximala lånebeloppet — 10 000 kronor för hingst

och 3 000 kronor för sto — f. n. bibehållas. Styrelsen förutsätter dessutom,

att lån för inköp av ridhästar skall kunna utgå i samma ordning och på

samma villkor som hittills.

Vad slutligen angår det för inlösen av frisedlar erforderliga beloppet an­

för lantbruksstyrelsen härom.

För inlösen av frisedlar har utredningen föreslagit ett belopp av 200 000

kronor. Genom beslut av 1953 års riksdag fastställdes för nämnda ändamål

ett belopp av 350 000 kronor. I proposition nr 135 till 1957 års riksdag före­

slogs emellertid detla belopp sänkt lill 200 000 kronor, ett förslag som av

riksdagen bifölls. Det i propositionen föreslagna beloppet torde ha beräk­

nats tämligen exakt efter storleken av det belopp, som under de närmast

föregående åren använts för inlösen av frisedlar. Sedan dess bär antalet

ston, berättigade till frisedlar, ökat, och framför allt är det nödvändigt all

det belopp, som för nämnda ändamål står till förfogande, beräknas med

hänsyn lill antalet utlämnade frisedlar. Frisedeln utfärdas i samband med

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

premieringen och är avsedd alt användas och inlösas under något av de

2 därefter närmast följande åren. Utlämnande av frisedel innebär sålunda

en utfästelse att, om vissa villkor uppfylles, tidigast omkring 1 år se­

nare inlösa den med visst belopp. Då det måste anses uteslutet, att en så­

dan förbindelse på grund av bristande medel icke kan infrias, är det nöd­

vändigt att en tämligen vid marginal beräknas vid fastställande av det för

frisedlar avsedda beloppet. Lantbruksstyrelsen får därför hemställa, att det

av utredningen angivna beloppet höjes med förslagsvis 100 000 kronor.

Domänstyrelsen anför, att enligt av styrelsen och andra institutioner

verkställda överslagsberäkningar en produktion av arbetshästar av kall-

blodsras motsvarande ett årligt tillskott av ca 7 000 föl, slaktfölen oräk­

nade, skulle utgöra en lämplig minimimålsättning för hästaveln under de

närmaste 10 till 15 åren. överensstämmelsen mellan dessa beräkningar och

utredningsresultatet synes vara god. Man torde alltså få antaga att den bild

av den närmaste framtiden, som sålunda erhållits, torde vara relativt rätt­

visande. Detta innebär bl. a., att nuvarande fölproduktion å 5 000—7 000

föl om året räcker för att uppehålla en häststam av erforderlig storlek. En

mera avsevärd minskning av föltillskottet kan emellertid medföra en känn­

bar hästbrist. Ehuru fördenskull en noggrann bevakning av frågan krävs

under de närmaste åren, anser sig styrelsen dock nu böra tillstyrka utred­

ningens förslag, att understödet till hästaveln bibehålies vid nu gällande

nivå och i huvudsak utgår enligt nuvarande normer. Samtidigt anmärker

styrelsen, att frågan om utbildningen av körare, trots att denna fråga sy­

nes vara avgörande för skogsbrukets framtida försörjning med dragkraft,

icke av utredningen upptagits till diskussion. Särskilt viktigt är nämligen

att ungdomsutbildningen och därmed rekryteringen till köraryrket beaktas

genom ökade statliga åtgärder. Styrelsen understryker därför, att utbild­

ningsfrågan noga bör uppmärksammas i samband med den framtida häst­

försörjningen.

Skogsstyrelsen har för sin del intet att invända mot den uppfattning av

skogsbrukets behov, som liästavelsutredningen stannat för. Den föreslagna

förenklingen av stödverksamheten anser styrelsen böra komma till stånd.

Med hänsyn till ridsportens betydelse för ungdomen och dess fostran fin­

ner styrelsen vidare, att utredningens förslag till avvägning av stödet mel­

lan varmblods- och kallblodsaveln är väl grundat. Ämbetsverket förklarar

sig sålunda instämma i vad utredningen förordat och tillstyrker i allt vä­

sentligt förslagens genomförande.

Statens jordbruksnämnd ansluter sig i huvudsak såväl till den allmänna

målsättning för den statliga verksamheten för hästavelns befrämjande, som

häst avel sutredningen förordat, som ock till den föreslagna utformningen

av stödåtgärderna. I fråga om formen för långivningen för främjande av

inköp av avelsdjur hyser nämnden dock en avvikande uppfattning. Dels in­

nebär nämligen utredningens förslag på denna punkt en väsentlig saklig

försämring av stödet, vilken i hästavelns nuvarande läge knappast synes va­

ra motiverad, dels torde det ingalunda vara säkert, att en övergång från

det hittills tillämpade systemet med statlig långivning till ett system med

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år W5!)

31

statlig kreditgaranti kommer att medföra någon förenkling administrativt sett. Med hänsyn till de förhållandevis små lånebelopp del här ofta är fråga om torde det i stället vara anledning befara, att en dylik omläggning kom­ mer att medföra ett ökat administrativt arbete för de organ, som skall hand­ ha verksamheten. Enligt nämndens uppfattning bör ifrågavarande långiv­ ning därför alltjämt ske på samma sätt som hittills.

Veterinärstyrelsen, som helt delar liästavelsutredningens uppfattning att landets hästbestånd bör grundas på inhemsk avel och att import bör få ske blott av speciella skäl, tillstyrker likaledes utredningens förslag. Såsom sär­ skilt betydelsefullt framhåller styrelsen att systemet med frisedlar bibehål­ ies, att beloppet för dessa omräknas i nuvarande penningvärde och deras giltighetstid för inlösen förlänges, att stödet åt enskild hingsthållare får ut­ gå med samma belopp som till föreningar, samt att uppfödnings- och beva- ringspremier bibehålies och göres så stora, att de på ett effektivt sätt kan verka förebyggande på nedslaktningen av föl.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap finner sig ur de synpunk­ ter nämnden har att företräda böra tillstyrka fortsatt statligt stöd åt häst- aveln under ytterligare en 5-årsperiod och har ej något att erinra mot att stödet gives i den form hästavelsutredningen föreslagit.

Chefen för armén anser de föreslagna åtgärderna innebära en förbättring av nu rådande förhållanden i stort enligt de principer som f. n. gäller.

Detta är lämpligt eftersom det erfarenhetsmässigt har kunnat konstateras, att de stödåtgärder, som under senare år vidtagits, varit av stort värde sär­ skilt för vannblodsaveln. Arméchefen anför vidare.

De redovisade beräkningarna av framtida behov och tillgångar stödja den av chefen för armén tidigare framförda uppfattningen, att arméns behov av hästar i krig icke synes vara av den omfattningen, att en för stor procent av landets totaltillgångar tas i anspråk.

Chefen för armén vill understryka utredningens uttalanden att såväl kall- blodiga som varmblodiga hästar behövs för att tillgodose hästbehovet i fram­ tiden och att anledning inte förefinnes att göra någon åtskillnad mellan ra­ serna, då det gäller eventuellt stimulerande åtgärder för ökad avelsverk- samhet.

Förlängning av stödåtgärderna bör enligt utredningen icke ske för kortare tid. dn ,5 år- Ur hästuppfödarnas synpunkt torde det vara värdefullt om stödåtgärderna kunde avse en ännu längre tidsperiod. Som emellertid ut- redningen framhåller torde det efter omkring 5 år vara möjligt att klarare överblicka läget beträffande såväl behovet som tillgången på hästar. Detta kan motivera att stödåtgärderna tills vidare begränsas till 5 år. Hästuppfö­ darna bör dock i god tid före 5-årsperiodens slut erhålla besked om even­ tuella stödåtgärder. Det synes därför vara lämpligt att redan efter 3 år göra en förnyad behovsprövning. Om det härvid visar sig erforderligt med fört- sa^1 ytÖd fÖrlänges den ursprungliga 5-årsperioden med ytterligare 3 år

Behovet av hästar för armén föreligger främst i Norrland, i vad avser häs­ tar för ridbruk främst i övre Norrland. Det är därför ur armens synpunkt angeläget att stödåtgärderna i sa stor utsträckning som möjligt avser dessa delar av landet.

I övrigt finner chefen för armén utredningens uttalanden och förslag

lämpliga.

Skogs- och lantbruksakademien tillstyrker helt hästavelsutredningens

förslag. Med anledning av utredningens framhållande av det särskilda be­

hovet av hästar för skogskörslor förklarar sig akademien visserligen finna

detta uttalande befogat men påpekar samtidigt, att den fortskridande me­

kaniseringen även vid lunningen efter hand kommer att verka begränsande

på behovet av hästar. Såväl vid företag med kombinerat jordbruk och skogs­

bruk som för storskogsbruket torde man dock få räkna med att för lun­

ningen fram till basvägar och lastbilsvägar hästar kommer att behövas inom

överskådlig framtid. För nämnda företag är det sålunda av betydelse, att

en häststam av tillräcklig storlek och fullgod beskaffenhet vidmakthålles

samt att avelsarbetet inriktas på en för skogskörslor och lättare jordbruks-

körslor lämplig typ. Enligt akademien är det därjämte viktigt, att behovet

av utbildning i körning och skötsel av hästar tillgodoses, varvid icke minst

hovvården bör beaktas.

Sveriges tantbruksförbund, i vars yttrande Sveriges skogsägareförening­

ars riksförbund instämmer, uttalar till en början viss kritik mot de av häst-

avelsutredningen redovisade beräkningarna utav det framtida behovet av

arbetshästar. För sin del anser förbundet, att detta behov kan förväntas bli

något större än tillgången omkring år 1965. Förbundet anför härom i hu­

vudsak följande.

De erhållna resultaten tyder på ett uppseendeväckande litet framtida be­

hov av arbetshästar. Enligt alternativ I skulle sålunda mindre än hälften av

antalet jordbruk i landet med 2 ha åker och däröver anskaffa ny häst, när

den nuvarande avyttras. Däremot förefaller de begränsningar, som gjorts i

alternativen II och III vara alltför starka. Det är nämligen inte sannolikt,

att jordbruk med mindre än 5 ha åker och med mindre än 60 dagars skogs­

körslor skulle upphöra att ha häst, åtminstone inte före år 1965, som utred­

ningen antagit. För dessa jordbruk, som i stor utsträckning drives av äldre

jordbrukare, är traktorsanskaffning knappast något alternativ. I den mån

dessa jordbruk kommer att finnas kvar, är det därför sannolikt att dragkraf­

ten till betydande del kommer att utgöras av hästar. Än mindre realistiskt

förefaller alternativ III, där man antagit att alla gårdar med mindre skogs­

körslor än 60 dagar kommer att upphöra att ha hästar. Det är därför för­

bundets uppfattning att alternativ I utgör den bästa prognosen för det fram­

tida hästbehovet.

På grundval av under olika år antal födda hästar har vid normal avgång

tillgången på arbetshästar år 1965 beräknats komma att uppgå till 90 000—

100 000. I utredningen har dessa siffror över tillgången jämförts med beho­

vet enligt de 3 ovan redovisade alternativen. Dessa uppgifter över beräknad

tillgång och beräknat behov av arbetshästar avser emellertid inte samma

tidpunkt. Det behov av arbetshästar, som beräknats på grundval av stick-

provsundersökningen, hänför sig till en tidpunkt längre framåt i tiden än

1965. Bortgången av de 88 000 hästar, som inte avses att ersättas, kommer

normalt att ske under ca 15 år. År 1965 kommer det emellertid att finnas

kvar ca 32 000 av dessa hästar. Dessa 32 000 hästar ingår i den för år

1965 beräknade tillgången på 90 000— 100 000 hästar men inte i det enligt

stickprovsundersökningen beräknade behovet av 115 000 hästar. De bör där-

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

33

för läggas till detta beräknade behov, om detta skall avse år 1965. Nämnda

år skulle alltså totalbehovet av arbetshästar enligt alternativ 1 komma att

ligga åtminstone i närheten av 147 000. Utföres motsvarande beräkningar

för alternativen II och III, erhålles ett totalt hästbehov av 126 000 respektive

107 000. Mot en beräknad tillgång år 1965 av 90 000—100 000 arbetshästar

står sålunda ett beräknat behov enligt de 3 alternativen av 147 000, 126 000

och 107 000 arbetshästar. Det beräknade behovet år 1965 överstiger således

för samtliga alternativ den beräknade tillgången av arbetshästar. Den slut­

sats, som kan dragas på grundval av dessa beräkningar, är följaktligen att

det framtida hästbehovet kan förväntas bli något större än tillgången. Häst-

avelsutredningens tolkning av stickprovsundersökningens resultat är där­

emot att hästtillgången torde komma att täcka behovet.

På grund av den tolkning, som förbundet sålunda för sin del vill ge de

verkställda beräkningarna av häslbehovet i framtiden, finner förbundet det

nuvarande stödet åt hästaveln böra betraktas såsom ett minimum för att

erforderligt antal hästar skall uppfödas. Förbundet motsätter sig därför, att

de nuvarande fonderna avvecklas och ersättes med bidrag och statlig kre­

ditgaranti, emedan detta skulle beröva hästaveln den garanti för kontinu­

erligt stöd, som är av utomordentligt värde vid en så långsiktig produktion

som det här är fråga om. Förbundet anför härom närmare följande.

Såsom framgår av vad som uttalats vid fondernas tillkomst har avsikten

med dessa varit att skapa garanti för att hästavelns behov skulle bli tillgo­

dosedda i tillräcklig omfattning, även då det budgetära läget kunde lägga

hinder i vägen för anvisning av erforderliga anslag. Med hänsyn till den

långa tid som erfordras för uppfödning av hästar är den garanti för konti­

nuerligt understöd, som dessa fonder utgör, av utomordentligt värde, när

det gäller att stimulera avelsverksamheten. Hästuppfödning är nämligen

en verksamhet på mycket lång sikt, som inte gärna igångsättes till följd av

tillfälligt högt understöd. Garanti för kontinuitet i understödet kan därför

antas ha lika stor betydelse för produktionens stimulans som understödets

höjd. Vidare bör beaktas, att lånen från statens lånefond för hästavelns be­

främjande är räntefria, varför ett ersättande med formen statlig kreditga­

ranti innebär en kostnadsfördyring för uppfödarna. Lantbruksförbundet

kan alltså icke finna, att några fördelar står att vinna genom avvecklande

av dessa fonder men väl betydande nackdelar för hästaveln.

1947 års riksdagsbeslut bär av hästuppfödarna uppfattats som ett löfte

om fondernas bestånd. Ett genomförande av utredningens förslag skulle

alltså väcka berättigad oro. En förbrukning respektive upphörande av fon­

derna skulle dessutom vara stötande för uppfödarnas rättskänsla, eftersom

i statens lånefond för hästavelns befrämjande ingår avsevärda summor av

de medel, som under åren 1915—1918 inlevererats av hästuppfödarnas ex­

portmedel för att härigenom skapa en säkerhetsfond för hästavelns främ­

jande. Att vid en tidpunkt då enligt allmänna meningen hästaveln måste

stödjas borttaga ifrågavarande fonder, som alltså till eu del bildats av upp­

födarnas egna exportmedel och i övrigt från totalisatonnedel måste väcka

olust. Lantbruksförbundet motsätter sig därför bestämt att de avvecklas.

Lantbruksförbundet anser slutligen av samma skäl som lantbruksstyrel-

sen, att det för inlösen av frisedlar avsedda beloppet bör höjas. 1 övrigt gör

förbundet icke någon erinran mot bästavclsulredningens förslag.

H

Bihang

till

riksdagens

protokoll

1959

.

1

samt

.

Nr

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år li)5(J

34

Kungl. Maj.ts proposition nr hö år 1959

Riksförbundet Landsbygdens folk anser sig i huvudsak kunna instämma

i hästavelsutredningens synpunkter och förslag. Liksom Sveriges lant-

bruksförbund ifrågasätter emellertid riksförbundet, huruvida inte ett större

behov av hästar kommer att uppstå än utredningen räknat med. Riksför­

bundet anför härom bl. a. följande.

Utredningen har ansett, att de förefintliga jordbrukstraktorerna å mindre

brukningsdelar i skogsbygderna kommer att bibehållas. Det kan emeller­

tid starkt ifrågasättas, huruvida icke jordbrukets alltmer försämrade bärig­

het medför att nyanskaffning av traktorer underlåtes och i stället en åter­

gång till hästdrift i viss mån äger rum. Behovet av hästar skulle härigenom

stiga. Det bör även observeras, att landets sammanlagda skogsavverkning

för närvarande är för liten med hänsyn till totala skogsproduktionen. Sti­

gande avverkningar i hela landet kan därför förväntas och kommer även

detta att medföra ett ökat behov av hästar. Redan nu har vid normal av­

verkning förefunnits lokal brist på skogshästar, trots att hästantalet för

närvarande beräknas vara ca 200 000 eller dubbelt så stort som det ge­

nom utredningen beräknade behovet år 1965. Även om viss rationalisering

äger rum beträffande skogskörningarna, är riksförbundet tveksamt huru­

vida behovet av hästar — särskilt skogshästar — skall kunna reduceras i

sådan grad, som utredningen antagit. Förbundet vill därför framhålla att

med hänsyn till skogsbrukets behov, hästarnas åldersklassfördelning och

förekomst, hästbristen kan bli akut inom en relativt kort tidsrymd och häst-

avelsfrågorna är allvarligare än vad som framgår av betänkandet. Dessa

synpunkter bör uppmärksammas vid utformandet av stödåtgärderna.

Beträffande detaljerna av hästavelsutredningens förslag skiljer sig riks­

förbundets uppfattning på några punkter från utredningens. Sålunda anser

förbundet 5 år vara för kort tid för stödåtgärdernas varaktighet. Såsom skäl

för denna åsikt anföres följande.

Utredningen har rekommenderat, att de föreslagna åtgärderna skulle till-

lämpas under 5 år, varefter skulle prövas huruvida stödåtgärderna icke

kunde upphöra. Förbundet ifrågasätter starkt, om icke skäl föreligger att

åtgärderna bör avse en tidsrymd av 10 år. Enligt utredningens eget bedö­

mande har någon stabilisering av hästbeståndet icke uppnåtts år 1965, vilket

bär vara fallet då stödåtgärderna upphäves. Planeringsarbetet och uppföd­

ning av hästar är en relativt långsiktig investering och förbundet förmenar

därför, att åtgärderna till hästavelns befrämjande bör under alla omständig­

heter utgå under längre tidsrymd än 5 år. Förbundet ifrågasätter f. ö., huru­

vida statsmakterna någonsin har möjlighet alt underlåta att stödja en in­

hemsk hästavel.

Riksförbundet motsätter sig vidare på det bestämdaste att fonderna slo­

pas, enär dessa på sin tid tillkom för att full garanti skulle skapas för att

hästaveln — oberoende av det budgetära läget — skulle få sina behov till­

godosedda. Slutligen framhålles att om, såsom även förbundet anser riktigt,

enskilda hingsthållare erhåller möjlighet att få samma stöd som hingst-

töreningar, en uppräkning av härför avsedda medel i behövlig omfattning

bör ske.

Hushållningssällskapens förbund uttrycker inledningsvis sin tillfredsstäl­

lelse över att hästavelsutredningen låtit verkställa noggranna och omfatlan-

35

de undersökningar rörande läget och utvecklingstendenserna inom hästaveln

samt rörande det framtida hästbehovet. Jämföres dessa undersökningar

med tidigare liknande undersökningar finner man verifierat vad man i dessa

ting på olika håll och jämväl inom förbundet under senare tid förmodat,

nämligen att förhållandena på hästavelns område ingalunda har nått önsk­

värd stabilitet. I dagens läge kan det därför enligt förbundets åsikt icke bli

fråga om att begränsa det statliga stödet åt hästaveln. Snarare synes utred­

ningsmaterialet tyda på alt detta hellre bör ökas och effektiviseras.

Förbundet delar alltså utredningens uppfattning att särskilda stödåtgär­

der även i fortsättningen bör från det allmännas sida vidtagas i syfte att bi­

springa hästaveln. Vidare tillstyrker förbundet förslagen att det särskilda

stödet icke bör avse kortare tid än 5 år, att de tillfälliga stödåtgärderna inar­

betas i det ordinarie stödet, att enskilda hingsthållare skall kunna få samma

bidrag som hingstförening samt att lantbruksstyrelsen skall erhålla större

frihet vid dispositionen av de statliga stödbeloppen. Särskilt det sista är ett

gammalt önskemål, som såxTäl hushållningssällskapen som förbundet hyser.

Däremot anser sig förbundet icke kunna förorda hästavelsutredningens

förslag i fråga om fonderna och om övergång till statlig kreditgaranti. Här­

om anför förbundet följande.

I och för sig skulle det kanske kunna synas likgiltigt, om den nuvarande

långivningen från statens lånefond för hästavelns främjande ersattes med

andra stödformer på sätt utredningen föreslagit. Emellertid innebär utred­

ningens förslag i delta stycke en uppenbar och betydande försämring av

statsstödet, i varje fall i vad detta avser lån för inköp av avelsdjur. Dessa lån

är nämligen nu räntefria och det stöd, som ligger häri, skulle enligt utred­

ningens förslag försvinna. Att i nuvarande för hästaveln bekymmersamma

läge borttaga denna form av stöd är enligt förbundets mening inte tillrådligt.

Vidare må framhållas, att ett system med statlig kreditgaranti är en för

hästavelns långsiktiga stödjande olämplig låneform, bl. a. genom att ränte­

kostnaderna göres beroende av läget på den allmänna kreditmarknaden.

Förbundet anser därför, att långivningen från ifrågavarande fond bör upp­

rätthållas även i fortsättningen. Förbundet kan inte heller biträda förslaget

att behållningen å statens hästavelsfond skulle den 1 juli 1959 tagas i an­

språk vid bestämmandet av medelsdispositionen för budgetåret 1959/60. Ut­

redningen har icke på något sätt motiverat denna omläggning. Någon om­

ständighet, som kan ge anledning till att man nu frångår 1947 års riksdags­

beslut om fondens tillkomst, har icke inträffat. Eu upplösning av fonden

skulle därför bland hästuppfödarna betraktas som ett avsteg från de utfäs­

telser, som genom nämnda riksdagsbeslut lämnades i samband med att tota-

lisatormedlen sammanfördes med de allmänna inkomsterna på statsbudge­

ten. Enligt förbundets mening talar alla skäl för att ifrågavarande fond allt­

jämt bibehålies. Det labila läge, vari hästaveln befinner sig, gör det än mer

angeläget att fonden bibehålies såsom en reserv, vilken kan anlitas, när be­

hov av ett extraordinärt stöd för hästaveln uppkommer.

Vidare finner sig förbundet icke kunna biträda hästavelsutredningens

beräkning av medelsbchovet eftersom denna skulle innebära eu sänkning

av stödet med 100 000 kronor för år, om man jämför med genomsnittet för

de 3 senaste budgetårens medelsåtgång. Eu sådan sänkning bär enligt för­

Kungl. Maj. ts proposition nr 45 år 1959

3G

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

bundets åsikt icke ifrågakomma i ett läge, som måste anses mera påkalla

ökning än minskning av stödet åt hästaveln. Förbundet föreslår för sin del

därför, att ifrågavarande medelsbehov uppräknas med nyssnämnda belopp

till 2 100 000 kronor.

Förbundet erinrar till sist om den översyn, som pågår inom lantbruks-

styrclsen rörande hästpremieringsförfarandet. Denna översyn, som förbun­

det anser utomordentligt viktig, påbörjades för flera år sedan men har på

grund av personalbrist ej kunnat drivas med önskvärd skyndsamhet. För­

bundet ifrågasätter därför, om ej översynen bör fullföljas på Kungl. Maj:ts

föranstaltande och hemställer att detta spörsmål överväges.

De 3 hästnvelsföreningarna ansluter sig alla till bästavelsutredningens för­

slag utom i vad gäller fondernas avveckling och införandet av statlig låne­

garanti, vilka åtgärder avstyrkes. Föreningarna åberopar därvid samma syn­

punkter, som anförts av lantbruksstyrelsen in. fl. och vilka redovisats i

det föregående. Avelsföreningen för svenska ardennerhästen föreslår emel­

lertid därjämte, att lånemöjlighet skall införas jämväl för ardennerston,

i likhet med vad som länge gällt för andra raser. Avelsf öreningen för svenska

varmblodiga hästen ifrågasätter, om de av hästavelsutredningen beräknade

anslagen kommer att förslå för att täcka de av utredningen föreslagna stöd­

åtgärderna. Därvid syftar föreningen bl. a. på förslaget om att i fortsätt-

ningen enskild hingsthallare skall kunna få samma bidrag som hingstför­

ening. Vidare påpekar Föreningen nordsvenska hästen, att utredningen icke

för kallblodsavelns del diskuterat ett införande av uppfödningspremier, en

stödform som ju tillämpas inom varmblodsaveln och föreslås förlängd. För­

eningen förmodar, att detta berott på att utredningen ansett ett sådant förslag

utsiktslöst på grund av de betydande kostnader det skulle medföra. Enligt

föreningen bör dock i varje fall i begränsad utsträckning även inom kall-

blodsaveln kunna tillämpas ett system med uppfödningspremier. Detta skulle

verka kvalitetshöjande inom hästaveln.

Ridfram jandet yttrar sig endast såvitt förslagen berör föreningens verk­

samhet och anför följande.

o Även om statliga lånegarantier lämnas för krediter upptagna på allmänna

lånemarknaden kommer detta att medföra eu icke oväsentlig fördyring i

fråga om anskaffningen av hästar för ridhusdrift genom den ränta, som

måste erläggas under eventuellt en 5-årsperiod.

Förslaget att långivningen till uppförande in. in. av ridhusanläggningar

bör ersättas med bidrag till täckande av byggnadskostnaderna intill högst

75 procent och att den årliga bidragssumman höjes till 500 000 kronor synes

vara ändamålsenligt. Mot kravet att garantier kan lämnas för att anlägg­

ningarna får avsedd användning under rimlig tid, förslagsvis 15 år, finns ej

heller något att erinra, dock synes den föreslagna tiden om 15 år väl lång,

då hela verksamheten till sist kommer att bli beroende på statsmakternas

foitsatta inställning till ridsporten. It) ar bör därför vara maximum.

Däremot kommer förslaget att utbetalningen av bidragen bör ske sedan

vederbörande anläggning slutförts, och att vid behov av kredit under bygg­

nadstiden skulle kunna förfaras på samma sätt som vid uppförande av sport­

lokaler, vilka i regel uppföres med kommunal borgen, att i hög grad försvåra

Kungl. Maj.ts proposition nr h5 är 1059

37

lokalavdelningarnas möjligheter till ridhusbyggen. Att erhålla borgen av

kommunal myndighet är nämligen helt beroende av dess inställning till rid­

sporten. Erfarenheterna har härvidlag givit vid handen att denna är myc­

ket växlande från välvillighet till avoghet. Följden kan bli att å platser med

stort häst- och ridintresse verksamheten försvåras på grund av kommunal

likgiltighet. Det synes icke vara rättvist att ej alla lokalavdelningar får sam­

ma möjligheter. En kredit antingen hos kommunal myndighet eller på all­

männa lånemarknaden kommer f. ö. att medföra betydande räntekostnader

och fördyra bygget.

Upphörandet av statens lånefond för hästavelns befrämjande har för­

eningen svårt att godtaga. Enligt föreningens åsikt bör fonden bibehållas för

fortsatt anslagsgivning i utjämnande syfte mellan nr budgetär synpunkt

goda och sämre år och på så sätt att fonden tillföres medel under goda år

för anslagsgivning under sämre år. Likaså bör någon ändring inte ske i

fråga om sättet för anslagstilldelningen, vilket hittills visat sig ändamåls­

enligt.

De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund har ingen annan

erinran än att förbundet icke kan tillstyrka avveckling av statens lånefond

för hästavelns befrämjande och övergång till statlig kreditgaranti.

Såsom redan förut antytts är endast statskontoret och Sveriges skogs­

ägareförbund mera kritiska mot hästavelsutredningens förslag.

Statskontoret ifrågasätter sålunda, om särskilda stödåtgärder för hästaveln

f. n. tjänar något ändamål. Till närmare motivering härför anför ämbets­

verket.

Såsom framgår av utredningen har oaktat de rätt omfattande statliga stöd­

åtgärderna åt hästaveln en fortlöpande minskning skett av hästbeståndet

alltsedan det senaste krigsslutet. Denna nedgång i antalet hästar torde fort­

sätta även under den närmaste framtiden. Jämväl behovet av hästar kan be­

räknas ytterligare nedgå undan för undan på grund av fortsatt mekanise­

ring inom jord- och skogsbruket samt minskad efterfrågan på hästar för mi­

litärt bruk. Härtill kommer, att pågående minskning i skogsavverkningen

inom landet torde komma att medföra en nedgång i efterfrågan på hästar

för skogsbruk, åtminstone inom den närmaste framtiden. Redan angivna om­

ständigheter ger enligt statskontorets mening anledning ifrågasätta, om

särskilda stödåtgärder för hästaveln för närvarande tjänar något ändamål.

Statskontoret har även uppmärksammat, att från olika håll kritik fram­

förts mot nuvarande särskilda stödåtgärder i form av inlösen av frisedlar

samt bidrag till hingsthållning. Denna kritik är enligt statskontorets mening

ägnad att framkalla tvivel om värdet av gällande särskilda stödformer som

stimulanseffekt för ökad hästavel, i vart fall i den del stödet utformats enligt

frisedelssystemet. Det synes även befogat alt antaga, att den successiva ned­

gången i antalet hästar heror på att hästaveln naturligt anpassats efter efter­

frågan på hästar, varför det förtjänar ingående övervägas, om utrymme

överhuvudtaget hör lämnas för nuvarande särskilda stödåtgärder åt häst-

aveln, i all synnerhet som utredningen anser, alt tillgången på arbetshästar

de närmaste åren hör kunna täcka behovet. I allt fall synes noga böra prö­

vas, om •— såsom utredningen föreslagit — stödverksamheten verkligen bör

fortsätta i ungefär samma utsträckning som nu är fallet.

Utöver dessa principiella synpunkter har utredningens uttalanden och för­

slag givit statskontoret anledning till följande erinringar.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 'i5 år 1959

Då statsmakterna icke torde böra binda sig för längre tid än som kan

vara oundgängligen erforderlig, föreslår statskontoret att giltighetstiden för

eventuella stödåtgärder begränsas till en 3-årsperiod.

Beträffande förslaget om övergång till systemet med statlig kreditgaranti

framhåller statskontoret följande allmänna synpunkter.

Systemet med statsgarantier för lån kan — särskilt under tider med knapp

kapitaltillgång — leda därhän, att andra fullt legitima och för vår hushåll­

ning viktiga kreditanspråk avvisas av kreditinrättningarna, som måhända

finner det fördelaktigare att inrikta sig på den helt riskfria statsgaranterade

utlåningen. I nuvarande arbetsmarknadsläge med behov av ökade investe­

ringar till motverkande av arbetslöshet synes en sådan utveckling föga

önskvärd även om de belopp, om vilka det i förevarande fall kan bli fråga,

sammanlagt icke torde komma att uppgå till någon mera betydande sum­

ma. Statskontoret har vidare mött den erfarenheten, att bankerna i fall då

låntagare kommit på obestånd ej i första hand gör sig betalda ur låntaga­

rens egendom utan omgående i enlighet med statsverkets borgensförbindel­

se anmodar vederbörande myndighet att betala deras fordran. Även för lån­

tagaren innebär förslaget om övergång till kreditgarantisystem en nackdel

i så måtto, att han vid lån i allmän kreditinrättning måste erlägga ränta,

medan lån ur statens lånefond för hästavelns befrämjande är räntefria.

Även en del andra frågor kan aktualiseras, om ett system med statlig kre­

ditgaranti införes, såsom spörsmålet om inte ett sådant system kräver ett

effektivt redovisnings- och kontrollsystem, som bereder statsmakterna möj­

lighet till fullständig överblick över engagemangen. Erinras må, att 1956

års fondutredning fått i uppdrag att verkställa utredning rörande den stat­

liga fondförvaltningen och vissa därmed sammanhängande frågor. Stats­

kontoret ifrågasätter, om icke förevarande ärende i den del detsamma be­

rör spörsmål, som kan uppkomma vid en övergång till statligt kreditgaranti-

system, bör överlämnas till fondutredningen för att beaktas vid fullgörandet

av dess uppdrag.

I fråga om utredningens förslag avseende finansiell hjälp för uppförande

av ridhusanläggning anför statskontoret.

På denna punkt innebär utredningens förslag inte någon principiell skill­

nad mot det nu tillämpade systemet. Även med utredningens förslag torde

säkerhet få krävas för anläggningens utnyttjande för sitt ändamål och för

eventuell återbetalning samt preskriptionsbrytning ske vart tionde år. Vä­

sentlig förenkling skulle däremot vinnas, därest bidraget lämnas utan vill­

kor. I så fall bör det dock begränsas till förslagsvis högst 40 procent av

slutlig anläggningskostnad. Vidare må uppmärksammas, att lån enligt gäl­

lande bestämmelser kan beviljas icke blott för byggande av ridhusanlägg­

ning utan även för inköp, ombyggnad eller inrättande av sådan anläggning.

I förslaget angives däremot endast, att bidrag intill högst 75 procent bör

utgå till täckande av byggnadskostnaderna. Det är sålunda oklart, huru­

vida statsbidrag bör kunna erhållas även för exempelvis inrättande till rid­

husanläggning av redan uppförd byggnad. Vid närmare utformning av det

föreslagna systemet med bidrag för ridhusanläggning torde föreskrifter böra

meddelas av motsvarande innehåll som i 15 § 2 st. kungörelsen 1957:357.

Huvudmannen för ridhusanläggningen bör vidare avkrävas förbindelse att

hålla byggnaden brandförsäkrad till belopp, som lantbruksstyrelsen god­

känner — även under byggnadens uppförande. En förutsättning för bevil­

jandet av ifrågavarande bidrag bör enligt hästavelsutredningen vara, att ga­

39

rantier lämnas för att de med hjälp av bidragen uppförda anläggningarna

får avsedd användning under rimlig tid, förslagsvis 15 år. Utredningen får

antagas härmed även avse, att avskrivningstiden för statsbidrag till an­

läggningen skall begränsas till 15 år. Enligt statskontorets mening bör ut­

givet statsbidrag kunna återkrävas, därest ridhusanläggningen ej längre ut­

nyttjas för sitt ändamål. Vid sådant återkrav bör dock visst procentuellt

avdrag göras för varje fullt år anläggningen brukats enligt det med bidraget

avsedda syftet, såsom fallet är beträffande statsbidrag för uppförande eller

inrättande av sjukvårdsanläggning. I övrigt synes som förutsättning för

rätt att komma i åtnjutande av statsbidrag till byggnadsarbeten för ridhus-

anläggning förslagsvis böra uppställas villkor motsvarande dem som angi-

ves i 5 § kungörelsen den 22 december 1939 (nr 910) angående statsbidrag

till nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning. Av­

skrivningstiden för statsbidrag till ridhusanläggning bör dock ej sättas kor­

tare än 20 år. Utredningens förslag, att bidrag till ridhusanläggning bör

utbetalas först sedan anläggningen slutförts, synes lämpligen böra kom­

pletteras med krav på att anläggningen även skall ha avsynats och god­

känts, samt att räkenskaperna å arbetena eftergranskats, förslagsvis av

lantbruksstyrelsen. Sistnämnda styrelse bör vidare äga bestämma å vilket

belopp statsbidrag skall utgå.

Med anledning av utredningens uppgift att något krav på återbetalning

av ridhuslån icke förekommit sedan denna stödform infördes år 1947, upp­

lyser statskontoret i detta sammanhang, att konkursförfarande inletts mot

ägaren av ett ridhusföretag samt att statskontoret i konkursen bevakar kro­

nans fordran på grund av utlämnat ridhuslån.

Med hänsyn till vad som tidigare förekommit och uttalats i dessa frågor

anser sig statskontoret vidare icke kunna förorda förslagen att enskilda

liingsthållare skall kunna få samma bidrag som hingstföreningar samt att

frisedlar skall kunna lämnas till belopp, vilket omräknat i nuvarande pen­

ningvärde motsvarar det stöd av förevarande slag som bestämdes år 1953.

Vad slutligen angår medelsberäkningen och därmed sammanhängande

frågor anför statskontoret.

Utredningen föreslår, att ramen för bidrag till ridhusanläggningar upp­

räknas till 500 000 kronor. Under erinran att framställning av lantbruks­

styrelsen i anslagsäskandena för innevarande budgetår om höjning -— i

motsvarande utsträckning som nu förordas — av det belopp, som finge ut­

nyttjas till lån, lämnats utan bifall av statsmakterna anser statskontoret,

att det nu framförda förslaget ej bör bifallas.

Enligt utredningens förslag bör kvarstående behållning den 1 juli 1959 å

statens lånefond för hästavelns befrämjande överföras till reservationsan­

slaget till befrämjande av husdjursaveln och där redovisas som reserva-

tionsbclopp, avsett endast för bidrag till ridhusanläggningar. Framhållas

må, att statens lånefond för hästavelns befrämjande bildades år 1947 med

ett kapital å 7 000 000 kronor genom sammanslagning av vissa fonder samt

genom tillskott från stuteriväsendets fond. Av förenämnda summa å

7 000 000 kronor skall 300 kronor återgå till riksgäldskontoret såsom åter­

betalade kapitalmedel samt 2 066 700 kronor återföras till respektive av-

skrivningsanslag. Återstående 4 933 000 kronor bör, i den mån de inte så­

som utredningen förordat överföres till förenämnda reservationsanslag, til 1-

godoföras inkomsttiteln Diverse inkomster, delposten övriga diverse in­

komster.

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

40

Sveriges skogsägareförbund är av den bestämda uppfattningen, att häst-

avelsutredningen underskattat det närliggande framtida behovet av arbets­

hästar, särskilt vad skogsbruket beträffar. Härom anför förbundet följande.

Utredningen bar gjort den prognosen, att hästtillgången under de när­

maste åren bör kunna tacka behovet. Förbundet, som i denna fråga fram­

för allt anlägger skogsbrukets synpunkter, måste emellertid ifrågasätta, om

icke utredningen härvid bygger sina slutsatser på i flera avseenden missvi­

sande underlag. Sålunda grundas utredningsinstitutets undersökning be­

träffande användningen av arbetshästarna på förhållandena under år 1957.

Under detta år torde avverkningsvolymen ha varit mindre än genomsnittet

för den senaste 1 O-årsperioden. Men såsom ännu betydelsefullare i detta

sammanhang framstår det faktum, att avverkningsvolymen enligt av sta­

tens skogsforskningsinstitut verkställd beräkning väsentligt måste utökas

med hänsyn till allt för stora arealer i de äldre åldersklasserna. Denna om­

ständighet antyder ett väsentligt större behov i framtiden av dragkraft för

skogskörslor, och därvid icke minst av hästar, än vad utredningen svnes

ha räknat med.

Den genom utredningsinstitutets undersökning påvisade ojämna sprid­

ningen av hästbeståndet i landet i förhållande till skogstillgångarnas belä­

genhet och svårigheterna att till följd därav till fullo utnyttja befintligt häst­

material synes ytterligare vara en omständighet, som måste medföra stark

disproportion mellan tillgång och behov av skogshästar. Den högst abnor­

ma åldersfördelningen i hästbeståndet med ett stort antal överåriga arbets­

hästar liksom det förhållandet, att på vissa håll redan vid nuvarande be­

stånd om 203 000 arbetshästar föreligger brist på eller svårigheter att upp­

bringa lämpliga hästar för skogskörning, talar enligt förbundets mening

för, att man vid jämförelse mellan tillgång och behov av skogshästar icke

bör räkna så optimistiskt som utredningen gjort.

Om icke kraftigare stödåtgärder för hästaveln vidtages än vad utredning­

en föreslår, lär därför enligt förbundet en för skogsbruket redan lokalt på-

tagbar brist på hästar mycket snart komma att mera allmänt accentueras.

Å andra sidan noterar förbundet med tillfredsställelse att utredningen be­

aktat flera av de förslag till åtgärder, som förbundet och andra skogsbru­

kets organisationer tidigare föreslagit. Utredningen synes emellertid icke

till fullo beaktat betydelsen av uppfödningspremier. De av utredningen fö­

reslagna åtgärderna syftar liksom de nu gällande främst till att stödja själ­

va avelsarbetet, men däremot i mindre omfattning den egentliga uppföd­

ningen av unghästar. Det är enligt förbundets mening av utomordentlig be­

tydelse, att det led i arbetet för ett bättre hästbestånd, som avser uveckling-

en från föl till körduglig häst, erhåller ett starkt stöd, förslagsvis i form

av uppfödningspremier om minst 500 kr. Sådana premier skulle verksamt

bidraga till att hejda nedslaktningen av föl och utjämna rådande starka dis­

proportion mellan å ena sidan uppfödningskostnader, å den andra mark­

nadspriser för unghästar. Utan bidrag i någon form till uppfödning och in­

körning av unghästar lär alla åtgärder till ökad fölproduktion bli tämligen

ändamålslösa.

I detta sammanhang understryker skogsägareförbundet även betydelsen

av att stödåtgärderna till själva hästaveln kompletteras med åtgärder för

utbildning av personal i hästvård och skogskörning. Till följd av avhäst-

ningen inom armén har nämligen skogsbruket alltmer fått känning av bris­

ten på kör- och hästkunnigt folk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1950

41

Under hänvisning till att totalisatormedlen år 1957 enligt uppgift uppgick

till inte mindre än ca 2'5 miljoner kronor, finner förbundet till sist skä­

ligt, att en större andel därav än utredningen föreslagit disponeras för häst-

avelns och då främst kallblodsavelns främjande på sätt förbundet framhål­

lit i sitt yttrande.

Slutligen har riksräkenskapsverket yttrat sig rörande frågan om disposi­

tionen av förefintlig behållning å statens lånefond för hästavelns befräm­

jande och därvid anfört.

Därest i enlighet med utredningens förslag övergång till ett system med

statliga kreditgarantier sker från och med ingången av nästkommande bud­

getår, bör nämnda utlåningsfond avvecklas vid nu löpande budgetårs ut­

gång. Härvid bör av fondens kontanta behållning ett belopp motsvarande de

på fonden redovisade kapitalmedlen om 300 kronor återbetalas till riksgälds-

kontoret i vanlig ordning. Någon särskild föreskrift härom behöver icke ut­

färdas. Återstoden av den vid innevarande budgetårs utgång förefintliga

kontanta behållningen, vilken skall användas för ett ändamål som icke av­

ses med reservationsanslaget till befrämjande av husdjursaveln, bör med

hänsyn härtill och jämväl i betraktande av beloppets betydande storlek icke

tillgodoföras detta anslag utan lämpligen överföras till statens hästavels-

fond. De medel, som sålunda överföres från utlåningsfonden till hästavels-

fonden, bör hållas åtskilda från de medel, som före denna överföring kom­

mer att förefinnas å hästavelsfonden vid innevarande budgetårs utgång och

som, även om de enligt utredningens förslag skall användas för samma än­

damål som nyssnämnda anslag, bör disponeras härför genom att utgifterna

bestrides direkt från hästavelsfonden, särskilt som denna medelsdisposition

helt kommer att äga rum under det budgetår övergång sker till den nya

ordningen.

Till statens hästavelsfond bör även överföras utlåningsfondens tillgångar

i form av utestående fordringar. Detta innebär att återbetalningar av tidi­

gare från utlåningsfonden utlämnade lån kommer att inflyta till hästavels­

fonden, på vilken medlen kan reserveras i avbidan på beslut om hur de skall

disponeras.

Kungl. Maj. ts proposition nr

45

år 195!)

V. LantbruksstyreJsens anslagsskrivelse för budgetåret 1959/60

Jag torde härefter få lämna en redogörelse för av lantbruksstyrelsen i

anslagsskrivelse den 20 augusti 1958 framförda yrkanden rörande statens

stöd till hästaveln under budgetåret 1959/60. Dessa yrkanden avser dels me­

delsanvisning under driftbudgetens nionde huvudtitel till det mera bestå­

ende stödet åt hästaveln och till avsättning till statens hästavelsfond, dels

fastställande av låneramar för utlåningen från den under kapitalbudgeten

upptagna statens lånefond för hästavelns befrämjande.

Under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln bar lantbruks­

styrelsen hemställt att anslagsposten till stöd åt hästaveln å ena sidan skall

uppräknas med 60 000 kr., varav 50 000 kr. för bidrag till uppfödningspre-

mier till uppfödare av i kapplöpningar deltagande hästar och 10 000 kr. för

bidrag till täckande av administrationskostnader för Svenska galoppspor-

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 'i5 år 1!)59

lens centralförbund, men å andra sidan skall nedräknas med 200 000 kr.

med hänsyn till möjligheterna till ökat ianspråktagande av under posten fö­

refintlig, odisponerad reservation. Styrelsens förslag innebär, att anslags­

posten i fråga kan uppföras med ett från 1 138 500 kr. till 998 500 kr. sänkt

belopp.

Lantbruksstyrelsens äskande avseende statens hästavelsfond innefattar

förslag om att fonden skall för nästa budgetår tillföras ett belopp av

1 000 000 kr. Som motiv för sitt förslag anför styrelsen bl. a., att fonden Aid

utgången av budgetåret 1958/59 kan beräknas ha minskat med i runt tal

4 100 000 kr.

Vad angår utlåningen under nästa budgetår från statens lånefond för

hästavelns befrämjande innebär styrelsens yrkande att lån skall få utläm­

nas till sammanlagt följande högsta belopp för angivna olika låneändamål,

nämligen 250 000 kr. för lån till inköp av varmblodiga avelsston, 225 000 kr.

för lån till inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras, 225 000

kr. för lån till inköp av nordsvenska avelsston, 400 000 kr. för lån till inköp

av avelshingstar av ardennerras samt 600 000 kr. för lån till förvärv av rid­

husbyggnader och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt hästmate­

rial m. in. I förhållande till innevarande budgetår innebär styrelsens förslag

en höjning av ramen för sistberörda slag av lån med 200 000 kr., medan

låneramarna i övrigt bibehålies oförändrade. Motivet för sin framställning

om vidgning av ramen för ridhuslånen anger styrelsen vara att, om den

nuvarande ramen å 400 000 kr. icke skulle höjas, detta skulle komma att

medföra, att styrelsen under nästa budgetår icke kunde upptaga till pröv-

ning nya ansökningar om lån till förevarande ändamål, eftersom beloppet

å 400 000 kr. helt åtgår till lån åt de sammanslutningar, för vilka byggnads-

kostnaden redan godkänts och för vilka lån partiellt tillstyrkts eller bevil­

jats. — Någon förstärkning av lånefondens kapital är ej erforderlig för att

nu berörda utlåning skall kunna ske under budgetåret 1959/60.

VI. Departementschefen

Såsom framgår av den föregående redogörelsen åtnjuter liästaveln i lan­

det för närvarande på olika sätt stöd från det allmännas sida. Dessa stöd­

åtgärder är av 2 slag, nämligen dels sådana, som är av mera bestående

natur, och dels sådana, som avsetts endast skola vara av tillfällig karaktär.

Då den första gruppen stödåtgärder betecknas såsom mera bestående,

innebär detta, att det här är fråga om ett stöd som utgått sedan lång tid till­

baka och inte heller tidsbegränsats framåt. Ifrågavarande stödåtgärder ut-

göres av såväl bidrag som lån till ett flertal särskilt angivna ändamål för

hästavelns främjande. Vilka dessa ändamål är, framgår närmare av den

översikt, som lämnats i det föregående. Bidragen utgick tidigare från ett sär­

skilt anslag under nionde huvudtiteln men anvisas numera från en delpost

å reservationsanslaget Befrämjande av liusdjursaveln under samma huvud­

43

titel. Lånen utbetalas från statens lånefond för hästavelns befrämjande, som bildats genom sammanslagning av förut tillgängliga specialfonder för låne- verksamhet på hästavelns område. Sin nuvarande principiella utformning erhöll ifrågavarande stödverksamhet vid 1947 års riksdag i samband med den då beslutade upplösningen av specialbudgeten för totalisatonnedlen.

Vad härefter angår de tillfälliga eller, såsom de plägat benämnas, de sär­ skilda stödåtgärderna, avser dessa såväl varmblods- som kallblodsaveln. För varmblodsavelns del tillkom stödet vid 1952 års riksdag (JoU 34; rskr. 262) och erhöll formen av ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att tills vidare ut­ betala vissa uppfödnings- och bevaringspremier. Beslut om särskilda stöd­ åtgärder jämväl för kallblodsaveln fattades vid påföljande års riksdag (prop. 121; JoU 27; rskr. 334). Stödåtgärderna innefattade här bidrag till hingst­ hållning och utställande av s. k. frisedlar. Hingsthållningsbidragen avsågs för både föreningar och enskilda men bestämdes till avsevärt högre belopp i förra fallet. I detta sammanhang uttalades, att avsikten med de särskilda stödåtgärderna var att giva hästaveln en sådan uppmuntran, att denna trots dålig lönsamhet skulle kunna uppehållas vid en med hänsyn till landets be­ hov önskvärd nivå. Hästavelns beträngda läge betraktades dock såsom en tillfällig krissituation och det beräknades, att den fortgående minskningen av den svenska häststammen efter några år skulle medföra en bristsituation, varigenom hästpriserna skulle komma att stiga och lönsamheten åter för­ bättras. Stödåtgärderna bedömdes därför vara erforderliga endast under en begränsad tidsperiod, som bestämdes till 4 år räknat från och med den 1 juli 1953.

Emellertid har det, såsom framgår av det föregående, befunnits nödvän­ digt att bibehålla de särskilda stödåtgärderna längre än man ursprungligen räknat med. Sålunda har Kungl. Maj:t med stöd av förenämnda bemyndi­ gande förordnat, att uppfödnings- och bevaringspremierna må utgå ända till och med år 1958. Efter förslag av Kungl. Maj:t (prop. 135) har vidare 1957 års riksdag (JoU 26; rskr. 325) förlängt giltighetstiden för det särskilda stö­ det åt kallblodsaveln till den 1 juli 1959.

Det bör till sist här nämnas, att kostnaderna för alla nu omförmälda särskilda stödåtgärder bestrides ur statens hästavelsfond, d. v. s. den fond som genom tillskott från stuteriväsendets fond inrättades vid avvecklingen av specialbudgeten för totalisatonnedlen i syfte alt skapa garanti för att hästavelns behov skulle kunna tillgodoses i tillräcklig omfattning, även då det budgetära läget försvårade att erforderliga anslag anvisades för häst­ aveln.

Samtidigt som i propositionen 1957: 135 föreslogs förlängning av de sär­ skilda stödåtgärderna för kallblodsaveln angavs, att avsikten var att låta verkställa utredning beträffande frågan om statens fortsatta medverkan till hästavelns främjande. Sådan utredning har nu skett genom en särskild ut­ redningsman, som i anslagsfrågorna samrått med jordbruksanslagsutred-

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

44

ningen, och resultatet liar närmare redovisats i det föregående. I stora drag-

innebär de slutsatser och förslag, som utredningen kommit till, följande.

Med utgångspunkt från en av jordbrukets utredningsinstitut gjord stick­

provsundersökning angående nuvarande bestånd samt framtida behov av

och tillgång på arbetshästar i lantbruket har utredningen ansett sig kunna

ställa den prognosen, att hästtillgången under de närmaste åren bör kunna

täcka behovet, under förutsättning dock att avelsarbetet hålles uppe. Då

emellertid detta inte kan väntas bli möjligt utan statligt stöd, har utredning­

en förordat att dylikt stöd alltjämt skall lämnas hästaveln och att detta bör

ha i huvudsak samma omfattning som hittills. Däremot har utredningen an­

sett själva konstruktionen av statsstödet böra omprövas. Sålunda har före­

slagits, att den nuvarande uppdelningen i bestående och tillfälligt stöd skall

upphöra och det senare inarbetas i det förra, att långivningen från statens

lånefond för hästavelns befrämjande skall upphöra och ersättas såvitt an­

går ridhusanläggningar med bidrag och i övrigt med statlig kreditgaranti,

att jämväl statens hästavelsfond skall avvecklas samt att i konsekvens med

dessa förslag medelsanvisningen för stöd åt hästaveln hädanefter endast

skall ske under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln å en

post avsedd för varmblodsaveln och en för kallblodsaveln. Det har vidare

förutsatts, att riksdagen i fortsättningen ej såsom nu skall detalj pröva me­

delsdispositionen utan blott bestämma storleken av nyssnämnda båda an­

slagsposter. Dessa har av utredningen upptagits till 750 000 respektive

1 250 000 kronor, motsvarande vad som under senare år i genomsnitt dis­

ponerats för ändamålen. Därvid har dock ej medräknats erforderliga medel

för bidrag till ridhusanläggningar, vartill föreslagits en ram å 500 000 kro­

nor att till en början utgå från förefintlig behållning å statens lånefond för

hästavelns befrämjande.

Vad utredningen sålunda uttalat och föreslagit, har av det övervägande

flertalet remissmyndigheter tillstyrkts eller i stort sett lämnats utan erinran.

Förslagen om avveckling av de båda fonderna och övergång till statlig kre­

ditgaranti har dock mött opposition särskilt från organisationer och sam­

manslutningar på hästavelns område. Man har ansett, att detta för häst­

aveln skulle medföra en påtaglig försämring gentemot nuvarande ordning,

bland annat med tanke på ovissheten om det tillfälliga statsstödets fortbe­

stånd. Vidare bör nämnas att det i ett par fall ifrågasatts att utredningen

underskattat det framtida behovet av hästar för skogsbrukets del.

Jag torde härefter få övergå till en redogörelse för min egen uppfattning

i frågan.

Det torde vara uppenbart, att avgörande för hur man bör ställa sig till

spörsmålet rörande statens fortsatta medverkan till hästavelns främjande

främst blir en bedömning av tillgången respektive behovet av hästar i fram­

tiden. Lika klart är, att stor osäkerhet måste vidlåda alla försök att bestäm­

ma dessa faktorer. Hästavelsutredningen har på grundval av förut omför-

Kung/. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

45

mälda stickprovsundersökning räknat med en minskning av nuvarande

hästbestånd från omkring 230 000 djur till cirka 90 000 å 100 000 år 1965.

Det framtida behovet har i 3 olika alternativ uppskattats till respektive

115 000, 69 000 och 43 000 hästar. Dessa uppskattningar har lett till prog­

nosen, att tillgången skulle komma att täcka behovet. Denna slutsats har

emellertid inte blivit oemotsagd. Sålunda framgår av bland annat Sveriges

skogsägareförbunds yttrande att man åtminstone på vissa håll inom skogs­

näringen numera inte är övertygad om att inte skogsbrukets behov av ar­

betshästar kan komma att öka. Å andra sidan har skogsstyrelsen inte någon

erinran mot utredningens uppfattning av skogsbrukets behov i förevarande

avseende.

Enligt min mening visar utredningen att ett, låt vara minskat men dock

inte obetydligt, behov av hästar i lantbruket och skogsbruket kommer att

finnas även under den närmaste framtiden. Vidare måste också vederbörlig

hänsyn tagas till att både armén och ridsporten har intresse av att häst-

aveln uppehälles i erforderlig omfattning. Det synes möjligt, att tillgången

i och för sig skulle bli tillräcklig för att tillgodose alla dessa behov. Emel­

lertid är det angeläget att söka trygga att häststammen inte nedgår under

denna nivå samt att, vilket inte är minst viktigt, hästarnas kvalitet inte för­

sämras. Såsom utredningen framhållit torde detta inte kunna uppnås utan

fortsatt medverkan från det allmännas sida. Med hänsyn härtill och då, så­

som utredningen jämväl framhållit, den stabilitet man räknat med skulle

inträffa på hästavelns område, inte synes ha uppnåtts ännu, finner jag det

nödvändigt att i det statliga stödet utrymme lämnas för bibehållande tills

vidare ej blott av det mera bestående stödet utan även av de särskilda stöd­

åtgärderna.

Jag har sålunda kommit till den uppfattningen, alt hänsynen till såväl

kvantiteten som kvaliteten hos hästbeståndet motiverar statligt stöd åt lan­

dets hästavel jämväl i fortsättningen. Liksom utredningen har jag därvid ut­

gått från att behovet bör fyllas på grundval av inhemsk avel och att import

endast bör förekomma, då speciella skäl föreligger. Jag delar även utred­

ningens mening, att stödet i princip bör givas samma omfattning som för

närvarande. Någon ökning därav bland annat i syfte att därigenom giva ut­

rymme för nya eller ändrade stödformer, som på sina håll ifrågasatts, an­

ser jag sålunda inte böra övervägas. Av det sagda följer, att jag kan tillstyr­

ka utredningens förslag att för statsbidrag till liästaveln skall beräknas ett

belopp av 2 000 000 kronor, varav för nästa budgetår 750 000 kronor bör av­

ses för varmblodsaveln och 1 250 000 kronor för kallblodsaveln. Härutöver

bör på sätt, som närmare utvecklas i det följande, staten alltjämt och i hu­

vudsak i oförändrad utsträckning medverka till att skapa lånemöjligheter

för inköp av avelsdjur samt ridhästar. Vidare torde staten även i fortsätt­

ningen böra främja tillkomsten av ridhusanläggningar.

Vad härefter angår utredningens förslag om en genomgripande ändring

av stödåtgärdernas tekniska konstruktion, talar enligt min mening starka

Kungl. Maj. ts proposition nr 'i5 år 1959

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 45 år 1959

skäl för en sådan rationalisering, som detta obestridligen skulle innebära.

Då jag, såsom jag förut anfört, anser, att i det allmänna statsstödet bör ges

utrymme också för fullföljande tills vidare av de särskilda stödåtgärderna,

kan det knappast vara anledning att hålla dessa åtskilda utan bör desamma

inarbetas i det mera bestående stödet. Ej heller synes det vara behövligt

att riksdagen såsom nu i detalj prövar dispositionen av de medel, som av­

ses för hästavelns befrämjande, utan blott fördelningen mellan varmblods-

och kallblodsaveln. Kungl. Maj :t synes emellertid böra erhålla rätt att om

skäl därtill befinnes föreligga göra jämkning i sagda fördelning. Det torde

vidare få ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av lantbruksstyrelsen

i samråd med av hästaveln intresserade organisationer, fastställa en dispo-

sitionsplan, som inte bör vara alltför detaljerad.

Genomföres detta förslag, kommer uppenbarligen lantbruksstyrelsen att

i fortsättningen få avsevärt mycket friare händer i sin verksamhet på häst­

avelns område. Det synes också lämpligt, att det i stort sett lämnas åt denna

myndighet att — efter det samråd som nyss angivits — inom bestämda gräns-

ser avgöra, vilka stödåtgärder som med hänsyn till de vid den aktuella

tidpunkten rådande förhållandena bör tillgripas för varmblods- respektive

kallblodsaveln. En konsekvens härav blir bland annat, att det saknas an­

ledning att nu taga ställning till förslaget om likställighet i stödhänseende

mellan hingstföreningar och enskilda hingsthållare. Denna fråga, liksom

andra av samma art, torde alltså på sätt nyss sagts få prövas och avgöras av

lantbruksstyrelsen. .lag vill dock här uttala, att nämnda förslag med hän­

syn till den anslutning det vunnit synes väl värt att noga övervägas.

Vad beträffar statens hästavelsfond, har man betraktat denna och de ut­

talanden, som gjordes vid dess tillkomst, såsom en särskild garanti för att

oavsett det budgetära läget medel även i framtiden i tillräcklig omfattning

skall finnas tillgängliga för hästavelns behov. Vid ett genomförande av de

förslag till fortsatt statsstöd åt hästaveln som jag förordat i det föregående

tillföres anslagsposten till hästavelns befrämjande årligen så stora belopp

som anses erforderliga för att stödja hästaveln såväl med avseende på de

mera bestående som de särskilda stödåtgärderna. Det kan, av budgetmässiga

skäl, icke antagas att statens hästavelsfond, om den kvarstår, kommer att

i fortsättningen tillgodoföras större belopp än vad som årligen erfordras

för avelns upprätthållande i önskvärd utsträckning. Även med sådan ut­

formning av statsstödet kan detsamma ej förväntas bli större än det ordi­

narie driftbudgetanslaget kan beräknas bli med den av mig föreslagna upp­

läggningen av stödet. Det måste anses vara till fördel för hästaveln att en

stabilisering sker av de nu extraordinära stödåtgärderna i stället för att

ovisshet skall råda om huruvida det budgetära läget, efter omprövning varje

år, skall medge anslagsanvisning under statens hästavelsfond. På denna

grund ansluter jag mig till utredningsförslaget om en avveckling av nyss­

nämnda fond samtidigt med den i det föregående föreslagna omläggningen

i övrigt av statens finansiella bistånd åt hästaveln.

Kungl. Maj.ts proposition nr 'i5 år 1959

47

Vad härefter gäller formerna för statens fortsatta understödjande av möj­

ligheterna att erhålla lån för inköp av avelsdjur och ridhästar har utred­

ningens förslag härom, såsom framgår av det förut anförda, rönt starkare

invändning. Såvitt angår övergång till kreditgaranti har därvid såsom främs­

ta argument anförts, att detta system skulle innebära en försämring genom

att den nuvarande räntefriheten vid hästavelslån kommer att upphöra, nå­

got som i hästavelns nuvarande läge inte anses vara lämpligt. Med anled­

ning av denna invändning vill jag erinra om att statsmakterna på senare

år vid flera tillfällen klart uttalat sig för systemet med statlig kreditgaranti

vid statlig låneverksamhet och även fattat beslut i sådan riktning. Med hän­

syn härtill och till det förhållandet, att det enligt min mening knappast kan

anses motiverat att just på förevarande område bibehålla det subventions-

moment, som räntefriheten innebär, finner jag mig för min del böra till­

styrka utredningens förslag.

I fortsättningen bör långivningen för inköp av avelsdjur samt hästar för

ridhusdrift sålunda ske på den allmänna lånemarknaden mot statlig kredit­

garanti. Såsom utredningen anfört, bör riksdagen årligen fastställa ramen

för garantierna. Jag föreslår, att denna ram för nästkommande budgetår

skall bestämmas till 1 100 000 kronor. Vidare bör gälla att garantierna be­

viljas av lantbruksstyrelsen, efter hörande av vederbörande hushållnings­

sällskap och intresseorganisation, samt att garanti skall kunna avse hela

anskaffningskostnaden. Det torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t

att sedermera utfärda närmare bestämmelser i ämnet. Därvid torde även få

prövas den av lantbruksstyrelsen väckta frågan om viss åldersbegränsning

vid garantilån för inköp av avelsston ävensom spörsmålet om införande av

möjlighet till lån jämväl för inköp av ardennerston.

Förutom till de ändamål som nu berörts utgår sedan länge lån också till

uppförande in. in. av ridhusanläggningar. Såsom förut antytts har utredning­

en föreslagit, att dessa lån skall ersättas med bidrag. Mot detta förslag har jag

inte någon erinran. Någon större saklig ändring i förhållande till gällande

regler torde för övrigt detta inte kunna sägas innebära, eftersom de nuvaran­

de lånen är ränte- och amorteringsfria så länge vederbörande anläggning an­

vändes för sitt ändamål. Liksom beträffande nyssnämnda lån bör för ifråga­

varande bidrag gälla, att riksdagen skall fastställa en årlig ram för verksam­

heten. Denna ram har utredningen ansett böra bestämmas till 500 000 kro­

nor för de närmaste budgetåren. För min del finner jag mig dock för nästa

budgetår inte kunna tillstyrka högre belopp än som stått till förfogande för

ändamålet de senaste åren och föreslår därför en bidragsram å 400 000 kro­

nor. Bidrag bör kunna lämnas med högst 75 procent av byggnadskostna-

derna. I de fall statsbidrag begränsas till 40 procent av de slutliga byggnads-

kostnaderna torde, såsom statskontoret anfört i sitt remissyttrande, några

särskilda villkor för bidragsgivningen ej behöva uppställas. Statsbidraget

för ändamålet i fråga synes böra beviljas av Kungl. Maj:t, som tillika torde

böra äga att meddela de övriga bestämmelser, vilka må befinnas erforderliga.

Vid utfärdandet av dylika bestämmelser bör beaktas även de övriga syn­

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 45 år 1959

punkter, som vid ärendets remissbehandling anförts i förevarande hänseen­

de. Med anledning av statskontorets påpekande att av utredningens förslag

inte framgår om bidrag skall kunna utgå även för att inrätta befintlig bygg­

nad till ridhus, vill jag uttala, att bidrag uppenbarligen bör kunna lämnas

även i sådant fall.

Vid bifall till mina nu framlagda förslag återstår att behandla de rent

budgettekniska frågorna.

Jag har förut föreslagit, att för varmblods- och kallblodsaveln skall avses

(750 000 -(- 1 250 000 = ) 2 000 000 kronor för nästa budgetår. Dessa medel

torde böra uppföras såsom olika delposter under reservationsanslaget Be­

främjande av husdjursaveln å den upptagna anslagsposten Stöd åt häst-

aveln. Emellertid torde man, i enlighet med vad lantbruksstyrelsen anfört,

kunna räkna med att vid ingången av nyssnämnda budgetår skall föreligga

en reservation ä sagda anslagspost, uppgående till åtminstone 500 000 kro­

nor. Posten synes följaktligen icke behöva uppföras med högre belopp än

1 500 000 kronor för budgetåret 1959/60.

Såsom i det föregående anförts bör statens hästavelsfond avvecklas vid

utgången av innevarande budgetår. Å fonden vid nämnda tidpunkt befintlig

odisponerad behållning, vilken kan beräknas till lägst 1 200 000 kronor, bör

därvid överföras till reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln och

där tillföras anslagsposten Stöd åt hästaveln. Ävenså bör statens lånefond

för hästavelns befrämjande avvecklas den 30 juni 1959. Därvid bör förfaras

så, att av vid nämnda tidpunkt å fonden befintlig kontant behållning ett

belopp motsvarande de på fonden redovisade kapitalmedlen om 300 kronor

återbetalas till riksgäldskontoret, medan återstående kontantbehållning till­

godoföres förenämnda reservationsanslag och anslagspost. Å lånefonden ute­

stående fordringar bör upptagas till redovisning på ett särskilt konto under

statsregleringsfonden. Framdeles inflytande amorteringar bör likaledes till-

godoföras reservationsanslaget.

Från å reservationsanslaget befintlig reservation bör tills vidare få bestri­

das förut omförmälda bidrag till uppförande in. m. av ridhusanläggningar.

Därjämte synes lämpligen eventuella förluster på grund av de statliga kre­

ditgarantier, som jag i det föregående förordat, likaledes få täckas av an­

givna medel.

Till frågorna om anvisande av förut omförmälda anslag för budgetåret

1959/60 samt om fastställande av den ram, inom vilken statlig kreditgaranti

för i det föregående angivna ändamål må beviljas under samma budgetår,

avser jag att återkomma i 1959 års statsverksproposition vid anmälan av

nionde huvudtiteln.

I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att Kungl. Maj:t dels

den 30 juni 1958 bemyndigat lantbruksstyrelsen att av det för budgetåret

1957/58 anvisade reservationsanslaget Hästavelns befrämjande taga i an­

språk högst 120 000 kronor till utdelande av högst 300 uppfödningspre-

Kungl. Maj.ts proposition nr

45

år 1959

49

mier å 400 kronor för exporterade varmblodiga remonter samt för avelsston, som uttagits av ordförande i hästpremieringsnämnd eller av den av Avels- föreningen för den varmblodiga hästen i samråd med lantbruksstyrelsen till­ satta uttagningskommissionen, dels den 30 oktober 1958 — med ändring av sagda beslut -— medgivit, att angivna belopp må disponeras för exporterade varmblodiga remonter, för varmblodiga remonter, som av arméintendentur- förvaltningen preliminärt inköpts för leverans år 1959, för varmblodiga hästar, som rekommenderats för arméns behov av stamdraghästar, samt för varmblodiga avelsston, som uttagits av den av Avelsföreningen för den varmblodiga hästen i samråd med lantbruksstyrelsen tillsatta uttagnings­ kommissionen eller av ordförande i hästpremieringsnämnd.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de förslag till omläggning av stödet åt häst- aveln, som angivits i det föregående samt

att i anslutning härtill

dels medgiva, att statens hästavelsfond må avvecklas med utgången av budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959 odisponerad behållning må tillgodoföras den under reservationsanslaget Befrämjande av husdjursaveln upptag­ na anslagsposten Stöd åt hästaveln

dels medgiva, att statens lånefond för hästavelns befräm­ jande må avvecklas med utgången av budgetåret 1958/59 och under fonden den 30 juni 1959 befintlig disponibel kon­ tant behållning må tillgodoföras den under reservationsan­ slaget Befrämjande av husdjursaveln upptagna anslagspos­ ten Stöd åt hästaveln

dels ock medgiva, att av under anslagsposten Stöd åt häst­ aveln befintlig reservation ett belopp av 400 000 kronor må under budgetåret 1959/60 tagas i anspråk till statsbidrag för anordnande av ridhusanläggningar, in. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition av den lydelse, bilaga till detta proto­ koll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Eklund

4 Ii i h ang till riksdagens protokoll 1999. 1 samt. Nr 4S