Prop. 1960:103
('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition, nr 103 år 1960 1
Nr 103
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an
gående ändring i lagen om val till riksdagen m. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1960.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiede- partementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksda gen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen; samt
2) lag om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i vallagstiftningen, avsedda att tillämpas redan vid årets andrakammarval.
Mest genomgripande är förslaget att kravet på röstlängdsutdrag vid röst ning inför särskilda röstmottagare skall slopas, t. v. dock endast vid andra- kammarvalen. Röstlängdsutdragen skall ersättas av de s. k. röstkort, vilka f. n. brukar utsändas av ett stort antal valnämnder. Enligt förslaget av ses utsändandet av röstkort skola bli obligatoriskt. Röstningen tänkes i hu vudsak skola gå till på så sätt — det är framför allt röstning på postanstalt det här gäller — att väljaren inställer sig personligen hos röstmottagaren, varvid han skall förete sitt röstkort. Samtidigt skall han avlämna ett yt- terkuvert, på vilket han överfört vissa uppgifter från röstkortet samt inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Väljaren erhåller därefter ett vanligt val kuvert, i vilket han på avskild plats i röstningslokalen inlägger sin valsedel. Sedan valkuvertet tillslutits överlämnar han detsamma till röstmottagaren. Denne mottager kuvertet och inlägger det därpå i ytterkuvertet.
Propositionen innehåller vidare förslag att röstsedlar skall kunna utläg gas i anslutning till vallokalen eller i själva vallokalen samt att äktamake- kuvert och de ytterkuvert, vilka enligt förslaget skall användas vid röstning inför särskilda röstmottagare, skall på statsverkets bekostnad tillhandahål las politiskt parti, som är representerat i riksdagen.
1 llihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 103
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen
Härigenom förordnas, att i lagen den 26 november 1920 om val till riks
dagen skall införas en ny paragraf, betecknad 55 a §, av nedan angivna in
nehåll samt att 58, 60, 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
55 a §.
Då val i hela riket till andra kam
maren skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes för
ordnar, för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen per
son genom valnämndens eller magi
stratens försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades namn,
yrke eller titel, det valdistrikt den
röstberättigade tillhör, dagen för va
let samt den Konungens befallnings-
havande, som skall verkställa röst
sammanräkning för den valkrets den
röstberättigade tillhör.
Röstkorten skola senast å tjugo
femte dagen före valdagen med pos
ten översändas till de röstberättigade.
Då annat val till andra kammaren
än i första stycket sägs skall förrät
tas eller då röstkort förkommit, icke
utsänts eller ej kommit den röstbe
rättigade till handa, äger röstberätti
gad efter därom gjord framställning
erhålla röstkort. Röstberättigad, som
avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, in-
1 Senaste lydelse, se beträffande 58 § SFS 1927: 159, beträffande 60, 77, 95 och 96 §§ SFS
1944: 84, beträffande 71 och 73 §§ SFS 1956: 299 samt beträffande 74 § SFS 1957: 159.
3
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
nan röstkorten blivit på sätt ovan i andra stycket sägs översända till de röstberättigade, efter framställ ning erhålla röstkort.
Framställning om erhållande av röstkort skall göras skriftligen eller muntligen till valnämnden eller ma gistraten. Vid framställningen skall uppgivas den röstberättigades full ständiga namn och födelsetid samt hemvist i den ort, där han är uppförd i röstlängd. Där så begäres skall röst kortet med posten tillställas den röst berättigade. Möter för upprättande av röstkort hinder, som icke omedelbart kan delgivas sökanden, skall medde lande med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till honom.
Röstkort må ej utlämnas före det röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista stycket sägs, underskriven eller för sedd med intyg, att anmärkning mot densamma ej inom behörig tid fram ställts, ej heller senare än dagen före valdagen. Röstkort som utfärdats för visst val må användas vid val, som hålles därefter, såframt röstlängden alltjämt länder till efterrättelse.
Närmare föreskrifter i avseende å röstkortens upprättande meddelas av Konungen.
58 §.
Valet skall börja klockan nio för- Valet skall pågå mellan klockan middagen och fortgå till klockan tre åtta förmiddagen och klockan tre efeftermiddagcn samt därefter forlsät- termiddagen samt mellan klockan las å landet från klockan fem till fem och klockan nio eftermiddagen; klockan åtta och i stad från klockan dock att, där högmässogudstjänst å fem till klockan nio eftermiddagen; valdagen hålles i den församling, till dock att, där högmässogudstjänst å vilken valdistriktet hör, uppehåll gö- valdagen hålles i den församling, till res för den tid gudstjänsten pågår, vilken valdistriktet hör, uppehåll gö- res för den tid gudstjänsten pågår.
Knngl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
60 §.
Vid valförrättningen----------------------------------- i 96 §.
Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till
handahållas i vallokalen.
handahållas i vallokalen. Särskilt ut
rymme, där valsedlar kunna utläg
gas, skall finnas anordnat antingen i
anslutning till vallokalen eller, om så
ej lämpligen kan ske, i denna.
I vallokalen------------ —------------------ kunna iakttagas.
Vid valet — —------------------------- är
71
1. Väljare, som avlämnar valsedel
enligt 70 §, skall innehava för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur röstläng
den i det valdistrikt han tillhör, ut
visande att han där är upptagen så
som röstberättigad vid valet, dagen
för valet samt den Konungens befall-
ningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkning för den valkrets
väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag
tecknas å ytterkuvert, varom förmä-
les i 73 §. Formulär till utdrag fast
ställes av Konungen.
2. Röstlängdsutdrag, som avses i
1 mom., utfärdas på landet av val
nämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistra
ten därtill förordnar. I kommun på
landet må röstlängdsutdrag jämväl
utfärdas av den som därtill förord
nas; sådant förordnande meddelas av
Konungens befallningshavande, där
det finnes erforderligt.
Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
45 § sista stycket sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att anmärk
ning mot densamma ej inom behörig
tid framställts, ej heller senare än da
gen före valdagen.
tom.
§•
Väljare, som avlämnar valsedel en
ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är
väljaren ej för röstmottagaren känd,
skall han styrka sin identitet.
5
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den som äger ut färda utdraget eller ock till denne låta inlämna eller med posten insän da egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan må ock insändas till kom munalnämndens ordförande eller ma gistraten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i så dant fall ordföranden eller magistra ten ofördröjligen överlämna ansök ningen till den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn, födelse år och hemvist inom nämnda ort.
Där så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Mö ter, då ansökan inkommit med pos ten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjli gen översändas till sökanden.
3. över gjorda ansökningar om röstlängdsutdrag samt utfärdade ut drag skall utdragsutfärdaren föra förteckning enligt av Konungen fast ställt formulär, överlämnas utdrag till sökanden personligen, skall denne i förteckningen genom sin namnteck ning erkänna, att han mottagit det samma. I annat fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka till vem ut draget överlämnats eller under vilken adress det avsänts till sökanden.
Förteckning, som här avses, skall av utdragsutfärdaren omedelbart ef ter valet insändas till Konungens be fallning shavande.
73 §.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
särskilda ytterkuvert. Om beskaffen- särskilda ytterkuvert, å vilka röst
heten av kuvert och tillhandahållan- kortets uppgifter skola kunna ifyllas.
de därav stadgas i 96 §.
Om beskaffenheten av kuvert och till
handahållande därav stadgas i 96 §.
Väljaren skall personligen inställa Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna sig hos röstmottagaren. Han skall
det med röstlängdsutdrag försedda därvid förete sitt röstkort samt av-
ytterkuvertet, sedan han å detsamma lämna ytterkuvertet vederbörligen
inför röstmottagaren tecknat sitt ifyllt, sedan han å detsamma inför
namn. Sker röstningen före valdagen, röstmottagaren tecknat sitt namn.
skall väljaren å kuvertet teckna upp- Sker röstningen före valdagen, skall
gift rörande den omständighet, som väljaren å ytterkuvertet teckna upp
för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. gift rörande den omständighet, som
kan medföra rätt till sådan röstning, för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.
kan medföra rätt till sådan röstning.
Finnes röstlängdsutdraget vara i Finnes ytterkuvertet vara i behörig
behörig ordning och föreligger ej an- ordning ifyllt och föreligger ej anled-
ledning antaga, att väljaren är annan ning antaga, att väljaren är annan än
än den utdraget avser, samt synes, den röstkortet avser, samt synes, där
där röstningen sker före valdagen, röstningen sker före valdagen, den å
den å kuvertet tecknade uppgiften kuvertet tecknade uppgiften sanno-
sannolik, erhåller väljaren av röst- lik, erhåller väljaren av röstmottaga-
mottagaren ett valkuvert.
garen ett valkuvert.
Väljaren skall---------------- ------------------- till röstmottagaren.
Är valkuvertet------------ ------------- -—- — för avlämnandet.
I sammanhang------------------------------ - — fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
74 §.
Äkta make----------------------------------
Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna pa
ragraf, avlämnar till röstmottagaren
valsedels försändelsen jämte ytterku
vert försett med sådant röstlängdsut
drag, som i 71 § sägs, rörande sist
nämnda make.
Finnes att röstlängdsutdraget är i
behörig ordning samt att försändel
sens ytterkuvert är sådant, som avses
63 §§ sägs.
Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna para
graf, skall förete röstkort för denna
make samt avlämna valsedelsförsän-
delsen jämte ytterkuvert ifyllt i en
lighet med uppgifterna å röstkortet.
Härjämte skall han å ytterkuvertet
teckna försäkran, att han är äkta ma
ke till den, som anordnat försändel
sen.
Finnes att ytterkuvertet är i behö
rig ordning ifyllt samt att valsedels-
försändelsen är i behörigt skick och
Kungl. Maj:Is proposition nr 103 år 1960
7
(Gällande lydelse)
i 63 §, och tillslutet, mottages försän delsen; i annat fall skall den ej mot tagas. Röstmottagaren inlägger i av- lämnarens närvaro mottagen försän delse i det med röstlängdsutdrag för sedda ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnan det.
I sammanhang
(Föreslagen lydelse)
tillsluten, mottages försändelsen; i annat fall skall den ej mottagas. B.öst- mottagaren inlägger i avlämnarens närvaro mottagen försändelse i ytter kuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.
omförmälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
1. Å utsatt------------
2. Hava ytterkuvert Inkomma ytterkuvert — —
3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag. Förekommer skälig anledning anta ga, att ytterkuvert blivit efter tillslu tandet öppnat, eller finnas flera ytter kuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet. Lag samma vare, där väl jaren icke är i röstlängden för det i röstlängdsutdraget angivna valdi striktet upptagen såsom röstberätti gad eller där denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen. Övriga ytterkuvert----------------- — -
4. Valprotokollen uppläsas —------
öppna dörrar.
förda förteckningen. på valet.
3. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade uppgifter. Före kommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare, lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka ej på va let. Lag samma vare, där väljaren icke är i röstlängden för det å ytter kuvertet angivna valdistriktet uppta gen såsom röstberättigad eller där denne har utövat sin rösträtt vid val förrättningen. --------- - såsom ogillt. —■ —------------ på valet. 77 §.
95 §.
Valnämnden eller-------------------------Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger val nämndens ordförande eller magi strat, skall gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga vallokaler.
— — ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger val nämndens ordförande eller magistrat samt för blanketter till röstkort, skall gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga val lokaler.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
96 §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenom
skinligt papper samt, vad varje sär
skilt slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda for
mulär. Kuverten skola tillverkas en
dast genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas, i
60 och 63 §§ omförmälda kuvert val
nämnden eller magistraten ävensom
röstmottagare samt ytterkuvert, som
avses i 73 §, de personer, vilka hava
att utfärda röstlängdsutdrag enligt 71
§ 2 mom.
I 63 § omnämnda kuvert skola i
god tid före valet finnas tillgängliga
på landet hos ordförande och ledamö
ter i valnämnd och i kommunal
nämnd samt i stad hos magistraten
eller valnämnden ävensom hos de
tjänstemän eller andra personer, åt
vilka magistraten eller valnämnden
uppdrager att i sådant hänseende till-
handagå väljarna.
Det åligger —
Blanketter till
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskin
ligt papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och be
skaffenhet. Kuverten skola vara för
sedda med ändamålsbeteckning en
ligt av Konungen fastställda formu
lär. Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas val
nämnden eller magistraten ävensom
röstmottagare. I 63 § omförmälda
kuvert ävensom ytterkuvert som av
ses i 73 § skola på statsverkets be
kostnad tillhandahållas jämväl i riks
dagen representerat politiskt parti.
I 63 § omnämnda kuvert och ytter
kuvert som avses i 73 § skola i god
tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller val
nämnden ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka ma
gistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte fin
nas tillgängliga å fast postanstalt
samt å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, där röstmottagning
äger rum.
73 §§ sägs.
— eller magistraten.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
9
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen
den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
26 §.
Vid valförrättning----------------------------------- i 60 §. Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till handahållas i vallokalen. bandahållas i vallokalen. Särskilt ut rymme, där valsedlar kunna utläggas, skall finnas anordnat antingen i an slutning till vallokalen eller, om så ej lämpligen kan ske, i denna.
I vallokalen----------------------------------- kunna iakttagas. Vid valet —------------------------------ är tom.
60 §.
Kuvert, varom------------ -—-------------- statsverkets försorg. I 26 och----------------------------------- mot ersättning. Kuvert, som avses i 29 §, och val- Kuvert, som avses i 29 §, och val kuvert, varom förmäles i 38 §, tillstäl- kuvert, varom förmäles i 38 §, till- las röstmottagare på statsverkets be- ställas röstmottagare på statsverkets kostnad. bekostnad. Kuvert, som i förstnämn
da paragraf sägs, skola på statsver kets bekostnad tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat politiskt parti.
Ytterkuvert, som---------------------------------- enligt 36 § 2 mom. I 29 §---------------------------------- tillhandagå väljarna. Det åligger------------------------------------38 §§ sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock
holms slott den 11 mars 1960.
Närvarande:
Statsministern
E
rlander
,
ministern för utrikes ärendena
U
ndén
,
statsråden
N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund ,
E denman , N etzén , J ohansson , af G eijerstam .
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i
vallagstiftningen.
Föredraganden anför följande.
I skrivelse den 21 mars 1958, nr 138, anhöll riksdagen — i enlighet med
konstitutionsutskottets hemställan i utskottets utlåtande nr 8 för nämnda
år — om utredning och förslag till de ändringar i lagen om val till riksda
gen och kommunala vallagen, som erfordras för att de politiska partierna
skall få rätt att vid allmänna val utlägga valsedlar i eller i anslutning till
vallokalen. Riksdagen anhöll vidare i skrivelse den 16 april samma år, nr
189, — under åberopande av vad som anförts i konstitutionsutskottets av
riksdagen godkända utlåtande nr 16 — om utredning och förslag till såda
na ändringar i nyssnämnda lagar att välj arorganisationer på statsverkets
bekostnad tilldelas äktamakekuvert. Sedan nämnda båda riksdagsskrivel
ser överlämnats till 1955 års valutredning1 att tagas under övervägande vid
fullgörandet av utredningens uppdrag, har utredningen i promemoria den
30 oktober 1959 (stencilerad) framlagt förslag i de i skrivelserna avhand
lade ämnena. Vid promemorian fogade förslag till ändringar i lagen om val
till riksdagen och kommunala vallagen torde få fogas såsom bilaga A till
detta protokoll.
Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av överståthållar-
ämbetet, samtliga länsstyrelser, statskontoret, Svenska stadsförbundet,
Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Högerns
riksorganisation, Centerpartiets riksorganisation, Folkpartiets riksorganisa
tion och Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. I de yttranden som avgi
vits av överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Västernorrlands, Jämt
lands och Norrbottens län har åberopats yttranden från åtskilliga magistra-
1 Utredningens ledamöter är kanslidirektören S. J. Waller, tillika ordförande, ledamoten av
riksdagens andra kammare J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, ombudsmannen
S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren G. E. R. Moberg.
11
ter och valnämnder. Sålunda har yttranden avgivits av, bland andra, magi straterna i Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Uppsala och Väster ås samt Stockholms stads valnämnd.
I promemoria den 8 februari 1960 (stencilerad) har utredningen vidare framlagt förslag rörande röstlängdsutdragens avskaffande vid val till riks dagens andra kammare. Över denna promemoria har efter remiss yttran den avgivits av generalpoststyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund samt ett antal magistrater, valnämn der och andra organ. Vid promemorian fogat förslag till lag angående änd ring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen m. m. torde få fogas såsom bilaga B till statsrådsprotokollet. Vidare torde från nämnda promemoria till statsrådsprotokollet få såsom bilagor fogas dels en redogörelse med vissa synpunkter på frågan om obligatoriska röstkort vid 1960 års andrakammarval, dels förslag till kungörelse om ändrad lydel se av 2 § kungörelsen den 22 januari 1960 (nr 9) om befrielse från expedi tionslösen för vissa s. k. röstkort, dels förslag till kungörelse om upprät tande av röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960 (bila gorna C—E).
Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960
A. Frågan om rätt för de politiska partierna att vid allmänna val utlägga
valsedlar i eller i anslutning till vallokalen
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen skall andra- kammarval och kommunalval äga rum inför öppna dörrar. Vid valen får ej tal hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen. Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de före skrifter som valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrätt ningens behöriga fortgång finner skäl meddela. I vallokalen skall exemplar av vallagarna finnas anslagna samt vid andrakammarval därjämte exemplar av lista upptagande de av länsstyrelsen godkända anmälningarna av kan didater och kartellbeteckningar. Vid valen skall begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken, och blanketter till valsedlar skall tillhandahållas i vallokalen. För att väljare med valhemlighetens bevarande skall kunna in lägga sin valsedel i valkuvert, skall ett lämpligt antal avskilda platser finnas i vallokalen. Det åligger valförrättaren att vaka över att väljarens föreha vanden där ej kan iakttagas av någon.
Det ankommer på väljarna själva att uppgöra valsedlarna. I verkligheten ombesörjer emellertid de politiska partierna tryckning av valsedlar, som genom partiernas försorg utsändes eller utdelas till väljarna. Valförrätta ren, som skall tillhandahålla blanketter till valsedlar, får icke taga någon befattning med utdelandet av valsedlar med utsatt valbeteckning och val kretsbeteckning eller med olika partibeteckningar och kandidatnamn. Så
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
lunda har regeringsrätten ansett, att valnämnders förfarande att under nå
gon del av valförrättningen i samband med utlämnandet av valkuvert till
ställa valmännen jämväl valsedel har varit ägnat att kränka valfriheten,
varför valet har upphävts (RÅ ref. 65/1926). Däremot bär valhemligheten
icke ansetts kränkt därav, att de olika partiernas valsedlar, enligt beslut av
valnämnden, varit utlagda på bord i vallokalen (RÅ not. S 333/1938).
Frågans behandling vid 1958 års A-riksdag
I en vid 1958 års A-riksdag väckt motion (I: 253) föreslogs sådan änd
ring i vallagarna, att skyldighet skulle föreligga för valförrättare att möj
liggöra för partier (valkorporationer) att i anslutning till vallokalen lägga
ut valsedlar. I motionen anfördes, att det torde framstå som angeläget att
underlätta för väljarna att erhålla önskad valsedel, och att många väljare,
som ej kände till att det ankom på väljaren själv att genom respektive parti
organisationer eller genom att ifylla tillhandahållen blankett skaffa önskad
valsedel, gick till vallokalen i den förvissningen, att de olika partiernas val
sedlar fanns utlagda där. Ytterligare framhölls i motionen, att de politiska
partierna på vissa platser beretts möjlighet utlägga valsedlar i anslutning
(förrum) till vallokalerna, men att detta icke tillåtits på andra platser.
Konstitutionsutskottet fann motionens syfte beaktansvärt men ansåg, att
närmare utredning borde föregå den åsyftade ändringen av vallagarna. Ut
skottet anförde i sitt förut nämnda utlåtande nr 8 år 1958 bl. a., att till
handahållande av valsedlar i eller i anslutning till vallokalen endast borde
få ske under sådana former, att valhemligheten och valfriheten till fullo
bevarades, och ordningen vid valförrättningen upprätthölls samt framhöll,
att det var angeläget, att bestämmelserna fick en sådan utformning, att icke
ny kassationsgrund tillskapades.
1955 års valutredning
Utredningen anför, att ett genomförande av de av riksdagen begärda änd
ringar i vallagarna, vilket enligt utredningens mening är ägnat att under
lätta valdeltagandet, ej torde vara förenat med några praktiska svårigheter.
De flesta vallokaler är inrymda i skolor eller andra offentliga byggnader,
där någon vestibul, korridor eller något till vallokalen angränsande rum tor
de kunna disponeras för ändamålet. I vissa fall är också själva vallokalen
så stor, att man utan olägenhet torde kunna ha valsedlar utlagda i någon
del av denna.
Den omständigheten, att valsedlar finns utlagda i eller i anslutning till
vallokalen och att väljaren därifrån i andras åsyn förser sig med en eller
flera valsedlar, anser utredningen lika litet som den omständigheten, att
han erhåller en eller flera valsedlar från speciella valsedelsutdelare, vara
ägnad att påverka valhemligheten. Denna är skyddad genom föreskrifterna
om att det i vallokalen skall finnas avskilda platser, där väljaren kan in
lägga sin valsedel i valkuvert, och om att valförrättaren skall vaka över att
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
13
väljarens förehavanden där ej skall kunna iakttagas av någon. Det sätt, på vilket väljaren dessförinnan försett sig med valsedel, är härvidlag lik giltigt, så länge han osedd kan inlägga sin valsedel i valkuvertet. Ej heller kan ur valfrihetssynpunkt kritik riktas mot ett system med utlagda val sedlar. Snarare torde ett sådant system, i den mån det ersätter de speciella valsedelsutdelarna, vara ägnat att lämna väljarna mera opåverkade i sitt val. Detta gäller under förutsättning att valsedlarna ej utläggs på ett sätt, som kan innebära propaganda. Härvidlag finns enligt utredningens mening en viss risk att tryckta eller textade anslag, som i och för sig kan vara mo tiverade för att för väljarna utvisa var olika partiers sedlar finns, kan kom ma att tolkas som propaganda och även utnyttjas i sådant syfte. Till und vikande härav anser utredningen det lämpligt, att endast partibeteckningar förekommer på eventuella anslag. Särskild föreskrift härom torde ej erford ras, då valförrättaren i kraft av sin ordningsmakt torde kunna avvisa ett olämpligt anslag. Utredningen finner det ändamålsenligt, om genom val nämndens försorg anslag tillhandahålles för de partier, som enligt vad på förhand är känt kommer att deltaga i valet inom valdistriktet. För valsed lar, som ej hänför sig till något sådant parti, torde rubriken »Övriga val sedlar» vara tillfyllest.
I likhet med konstitutionsutskottet anser utredningen det angeläget att någon ny kassationsgrund ej tillskapas, och utredningen föreslår därför, att valmyndighetens befattning med utläggandet av valsedlar inskränkes till att avse iordningställandet av erforderligt utrymme för ändamålet. Härut över skall valförrättaren endast ha att taga sådan befattning med de ut lagda valsedlarna, som inrymmes i hans skyldighet att upprätthålla ord ningen vid valet. Ansvaret för att valsedlar alltid finns alt tillgå skall ej vila å valförrättaren utan bör i sin helhet åvila den, som utlagt sedlarna. Ej heller kan valförrättaren åläggas att pröva behörigheten hos den som kommer och vill lägga ut valsedlar.
Remissyttrandena
Utredningens förslag i förevarande del har i princip tillstyrkts eller läm nats utan erinran av det övervägande antalet remissinstanser. I åtskilliga yttranden framhålles att förslaget endast innebär en legalisering av ett på många håll utan olägenhet redan tillämpat förfarande. Länsstyrelsen i
Uppsala län, som i princip icke har något att erinra mot förslaget, påpekar dock att det särskilt på landsbygden kan finnas vallokaler, där möjlighet saknas alt på ett tillfredsställande sätt ordna med utläggning av valsed lar, och att skyldighet för valnämnd att ordna med valsedelutläggning i så dana fall icke bör föreskrivas.
Beträffande spörsmålet om införande av möjlighet att utlägga valsedlar i själva vallokalen har betänkligheter framförts av länsstyrelserna i Stock holms, Malmöhus, Hallands och Jämtlands län samt av flera magistrater och valnämnder. Länsstyrelsen i Hallands län anför sålunda:
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960
För den händelse valsedlar tillhandahållas i vallokalen kan det lätt upp
komma situationer som kunna verka störande på valförrättningen och
medföra besvärlighet för valnämnden, särskilt vid köbildning. Enligt läns
styrelsens mening böra väljarna ha försett sig med valsedlar, innan de
släppas in i själva vallokalen för att av valnämnden erhålla valkuvert. Om
valsedlar äro framlagda i själva vallokalen, kan allmänheten lätt få den
uppfattningen, att det är valnämnden, som tillhandahåller icke blott val
kuvert utan även valsedlarna, vilket synes olämpligt ur flera synpunkter.
Om exempelvis någon valsedelstyp tagit slut (eller bortsmusslats, något
som inträffat vid senaste valet här i länet), kan valnämnden riskera att
bli klandrad härför. Vidare blir valnämnden betungad av att beakta att val
kuvert icke utlämnas, innan vederbörande försett sig med valsedel och an
mäler sig för röstning. Det kan nämligen tänkas, att personer infinna sig
endast för att avhämta valsedlar (exempelvis för att iordningställa äkta-
makeförsändelse) och i sådana fall bör ju icke valkuvert utlämnas, enär
dylika ej böra föras ur vallokalen. Med hänsyn till anförda omständigheter
torde i varje fall vara angeläget att i de fall valsedlar utläggas i själva val
lokalen — något som bör förekomma endast där annan möjlighet ej står
till buds -— för ändamålet anordnas särskilt avbalkat eller avskärmat ut
rymme i omedelbar anslutning till vallokalens ingång.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att övervägande delen av de väljare,
som först i vallokalen anskaffar valsedel, kan väntas komma att vid det där
för avsedda utrymmet förse sig med endast en valsedel. Att så sker helt
öppet vid politiska val och i närvaro av valfunktionärerna anser länsstyrel
sen vara ägnat att inge betänkligheter.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anser den med hänsyn till valhemlig
hetens bevarande lämpligaste placeringen av valsedlarna vara de avskilda
platser, där väljaren har att inlägga sin valsedel i valkuvertet, och att möj
lighet därför alltid bör finnas att lägga valsedlarna på dessa platser. Ma
gistraten i Malmö förordar också att valsedlarna utlägges i själva valloka
len och anför som skäl härför, att valmyndigheten då kan utöva kontroll att
valsedlar icke avsiktligt sammanblandas.
Ett flertal remissinstanser har berört frågan om de anslag, som enligt
utredningens mening bör finnas iordningställda för att för väljarna ut
visa var olika partiers sedlar finns. Lämpligheten av sådana anslag har i
allmänhet icke ifrågasatts. Länsstyrelsen i Jämtlands län säger sig emel
lertid betvivla nyttan och nödvändigheten av dessa »partiskyltar» och an
ser att den som önskar förse sig med valsedlar å valstället utan större svå
righet torde kunna återfinna önskad valsedel med ledning av de utlagda
valsedlarnas partibeteckning. Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller
att anslag med partibeteckningar icke bör få förekomma i vallokalen och
anser det fullt tillräckligt om de olika partiernas valsedlar får utläggas bred
vid varandra på ett bord eller liknande utrymme. För att underlätta för
valförrättare att avvisa olämpliga anslag anser länsstyrelsen i Norrbottens
län att bestämmelser bör utfärdas om att endast på föreskrivet sätt tryckta
eller skrivna anslag må användas. Magistraten i Norrköping framhåller att
anslagen i förväg bör godkännas av valförrättaren, då olägenhet och irrita
Kiuigl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960
15
tion eljest lätt kan uppstå om valförrättaren först valdagens morgon finner sig böra avvisa olämpliga anslag.
Länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län har anfört principiella betänkligheter mot utredningens uttalanden om att det skulle vara ända målsenligt om anslag tillhandahölles genom valnämndens försorg. Länssty relsen i Gävleborgs län anför sålunda:
Principen är ju ändock att valförrättaren skall begränsa sin medverkan till anvisande av nödigt utrymme för valsedlarnas utläggande och till över vakning av ordningen kring detta utrymme. I sistnämnda befogenhet ingår det negativa ledet att avvisa olämpliga anslag. Att valförrättaren därjämte skall vidtaga positiva åtgärder i form av tillhandahållande av lämpligt stili serade anslag kan icke stå i överensstämmelse med den obundna och opar tiska ställning i valförfarandet, som vallagarna vill skänka åt valförrättaren.
Magistraten i Hälsingborg anför att de praktiska anordningarna själv fallet måste vara sådana att valsedlarnas förefintlighet i vallokalen icke in nefattar propaganda för viss typ av valsedel eller ger väljaren den upp fattningen att endast utlagda valsedlar är tillåtna. Magistraten anser där för att i vallagen föreskrivna blanketter till valsedlar, som skall tillhanda hållas i vallokalen, bör vara tillgängliga under samma form som partiernas tryckta valsedlar och att erforderliga anslag för dessa blanketter jämväl bör finnas.
För åstadkommande av ordning å de platser, där valsedlar utlägges, och för att förhindra att olika partiers valsedlar under valets gång samman blandas har magistraten i Malmö, som förklarar sig redan ha praktiserat det föreslagna förfarandet, rekommenderat att enkla pappkartonger i vilka valsedlarna lägges anskaffas genom valmyndighetens försorg. Magistraten i Hälsingborg har framhållit att valförrättaren måste med biträde av vakt mästare eller andra hålla erforderlig uppsikt under valförrättningen, så att icke valsedlarna för olika partier blir sammanblandade eller annan oord ning uppstår.
I åtskilliga yttranden påpekas vikten av att den promemoria, som genom inrikesdepartementets försorg före valen utsändes till valförrättarna, kom mer att innehålla fullständiga anvisningar hur valsedlarna bör utläggas och hur anslagen skall vara utformade.
Beträffande lagtextens utformning ifrågasätter länsstyrelsen i Stock holms län om icke förslagets föreskrifter i första respektive andra punkten i 60 g andra stycket lagen om val till riksdagen och 26 § andra stycket kommunala vallagen om tillhandahållande av »blanketter till valsedlar» och utläggande av »valsedlar» kan komma att missförstås av väljare och kanske även av valförrättare. Enligt länsstyrelsen vore det mest naturligt och rik tigt att först lämna en föreskrift om valsedlarnas utläggande och därefter stadga skyldighet för valförrättaren att — oavsett var valsedlarna är utlagda — tillhandahålla blanketter till valsedlar i själva vallokalen.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län påpekar att det i 57 § 2. första stycket lagen om val till riksdagen och i 21 § första stycket kommunala vallagen
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
stadgade förbudet mot tal och upprop till de väljande inom vallokalen bör
utsträckas att avse jämväl tal och upprop inom förrum till vallokalen. Läns
styrelsen anser dessutom att i vallagarna bestämmelser bör införas som
reglerar de politiska partiernas rätt att inom vallokal eller förrum till val
lokal utdela valsedlar.
B. Frågan om rätt för väljarorganisationer att på statsverkets bekostnad
tilldelas äktamakekuvert
Gällande bestämmelser m. m.
Vid val till riksdagens andra kammare må enligt riksdagsordningen make
avge valsedel genom andra maken, och enligt kommunala vallagen gäller
motsvarande för kommunalvalens vidkommande. Närmare bestämmelser
om röstning genom äkta make finns i lagen om val till riksdagen samt i
kommunala vallagen. Då äkta make vill avgiva valsedel genom andra ma
ken, skall valsedelsförsändelse anordnas. För försändelsen får enbart an
vändas särskilda härför avsedda kuvert, ett valkuvert (innerkuvert) och ett
ytterkuvert. Kuverten tillverkas endast genom statsverkets försorg. Vid
andrakammarval tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad val
nämnden eller magistraten samt röstmottagare. För kommunalval gäller att
ifrågavarande kuvert endast tillställes röstmottagare på statsverkets bekost
nad, medan kommuner och församlingar erhåller dem mot ersättning. Före
varje val skall kuvert i god tid finnas tillgängliga på landet hos ordförande
och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magi
straten eller valnämnden ävensom hos de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka magistraten eller valnämnden uppdrager att i sådant hänseende
tillhandagå väljarna. Inrikesdepartementet, hos vilket ansvaret ligger för
att val tillbehör finns att tillgå, infordrar före varje val från länsstyrelser
na uppgift om behovet av olika valkuvert inom länen. Genom departemen
tets försorg beställs därefter för de olika valorganen erforderligt antal kuvert
hos ett tryckeri. De år allmänna kommunalval skall förrättas omfattar be
ställningen valtillbehör till samtliga sådana val, således även till municipal-
och kyrkofullmäktigvalen. Till tryckeriet får sedan vederbörande valorgan
vända sig för att erhålla sin del av kuverten, och i den mån statsverket skall
stå för kostnaden för kuverten sänder tryckeriet räkning till departementet,
medan i övrigt betalning erläggs direkt till företaget. Partiorganisationerna
får göra sina beställningar på egen hand hos vederbörande tryckeri.
Frågans behandling vid 1958 års A-riksdag
I två vid 1958 års A-riksdag väckta motioner, I: 304 och I: 305, föreslogs
att varje i riksdagen representerat politiskt parti skulle av statsverket er
hålla äktamakekuvert till ett antal av högst 400 000 för varje andrakammar-
och landstingsval och högst 250 000 för varje kommunal- och stadsfullmäk
tigval. I motionen nr 1: 304 föreslogs ytterligare, att det i statsverkspropo-
17
sitionen för året under XI :e huvudtiteln uppförda anslaget till Vissa kost nader i anledning av allmänna val skulle ökas från 800 000 till 900 000 kro nor. I sistnämnda motion anfördes bl. a., att det i vallagarna anvisade sättet för tillhandahållande av äktamakekuvert icke tillfredsställande betjänade väljarna. Det framhölls, att välj arorganisationerna därför i ökad utsträck ning nödgats själva anskaffa kuvert för att kunna genom sina valbyråer och ombud tillhandahålla sådana åt allmänheten. Därvid hade emellertid partierna varit nödsakade att bekosta flertalet av de kuvert som krävts för en rimlig service. Det hade nämligen visat sig omöjligt att från veder börande lokala valmyndigheter kostnadsfritt erhålla kuvert i önskad utsträck ning. I stället hade respektive partiers riksorganisationer försett sina lokala partiorganisationer med kuvert i erforderlig mängd. Det syntes lämpligt, att partierna i framtiden fick sig centralt tilldelade erforderlig kuvertupp laga, som sedan av partierna själva kunde distribueras till deras lokala val byråer. Sådan central tilldelning borde ske endast till sådana politiska par tier, som var representerade i riksdagen. Vidare borde den centrala tilldel ningen ske endast vid val till andra kammaren samt vid valen av landstings- män, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige. Viss maximering av den kuvertupplaga, som parti skulle kunna kostnadsfritt erhålla, föreslogs i mo tionen.
Motionen I: 304 hänvisades till statsutskottet, som ej fann skäl föreligga att uppräkna anslaget, då det syntes utskottet ovisst, huruvida någon lag ändring i frågan kunde komma att träda i kraft före 19o8 ars kommunal val. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 98) avstyrkte utskottet mo tionen.
Konstitutionsutskottet, till vilket motionen nr 1: 305 hänvisades, erinrade i sitt förut nämnda utlåtande nr 16 om att väljare vid allmänna val äger kostnadsfritt erhålla äktamakekuvert efter hänvändelse till personer eller valmyndigheter, som angives i vallagarna, samt anförde därefter bl. a. följande:
Emellertid pläga olika välj arorganisationer vid allmänna val i viss ut sträckning tillhandagå allmänheten med sådana kuvert. Organisationerna i fråga underlätta härigenom för väljare att erhålla nämnda kuvert, varjämte de bespara myndigheterna arbete och kostnader. De strävanden att under lätta de röstberättigade medborgarnas deltagande i allmänna val, som un der senare år tagit sig uttryck i ett flertal lagändringar och andra åtgärder, böra därför enligt utskottets mening fullföljas genom införande av bestäm melser om att central tilldelning av kuvert för ovannämnda ändamål på statsverkets bekostnad skall i tillräcklig omfattning aga rum till de vid allmänna val uppträdande välj arorganisationerna. Då föreliggande fråga emellertid bör ses i ett vidare sammanhang än som skett i motionen, anser utskottet en närmare utredning i ämnet böra föregå en lagändring.
1955 års valutredning
Utredningen anför, att den i likhet med konstitutionsutskottet anser att valdeltagandet underlättas av att väljarorganisationerna tillhandagår väljar na med äktamakekuvert. Väljarna har i stor utsträckning vant sig vid att i
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
18
valfrågor vända sig till organisationernas valbyråer eller ombud, och det
måste anses lämpligt att deras önskemål om äktamakekuvert kan tillgodoses
av organisationerna. Den service, som väljarna härigenom erbjudes, är ägnad
såväl att gagna dessa som att bespara det allmänna arbete och kostnader. Ut
redningen finner det därför skäligt, att väljarorganisationerna kostnadsfritt
erhåller ifrågavarande kuvert.
Utredningen nämner, att inom utredningen diskuterats, huruvida icke
förmånen av fria äktamakekuvert borde få åtnjutas i full utsträckning även
av kommunerna. Kommunerna har ju att vid kommunalval erlägga betal
ning för äktamakekuverten, i den mån dessa ej tillliandahålles genom de
särskilda röstmottagarna. Detsamma gäller emellertid för de valkuvert,
som används för röstning vid personlig inställelse vid valförrättningen. Med
hänsyn härtill och då det ligger utom utredningens uppdrag att verkställa
någon prövning av frågan om valkostnadernas fördelning mellan staten
och kommunerna har utredningen ansett sig sakna anledning att ingå på
spörsmålet om kommunernas ställning i förevarande hänseende.
Enligt vad utredningen framhåller kan statsverkets kostnad för en reform
i den av riksdagen önskade riktningen ej bestämmas exakt, då åtgången
på kuvert ej kan beräknas i förväg. Emellertid torde det ej röra sig om nå
got större belopp. Vid 1958 års andrakammarval beställdes genom stats
verkets försorg 1 705 000 inner- och 1 707 000 ytterkuvert. Priset var för
innerkuvert 15 kronor 15 öre för tusen kuvert och för ytterkuvert 16 kro
nor 85 öre för tusen kuvert. Några exakta uppgifter beträffande partiernas
beställningar av kuvert till nämnda val har ej kunnat erhållas, beroende på
att beställningar i vissa fall skett genom de lokala organisationerna. De
inhämtade uppgifterna ger dock vid handen, att partiernas sammanlagda
beställningar något överstigit vad som genom statsverkets försorg beställts
för de olika valorganens räkning. Hur mycket av de sålunda beställda ku
verten, som använts av väljare för röstning, går icke att ange, då valslatis-
tiken icke redovisar, i vilken utsträckning röstning sker genom äkta make.
Utredningen anser det dock vara klart, att endast en mindre del av upp
lagan kommit till sådan användning. Då det självfallet ej får förekomma,
att en väljare hindras att rösta på grund av brist på föreskrivna valkuvert,
måste alltid en betryggande marginal finnas i de olika förråden. Om kuver
tens utseende ej ändras, kan en eventuell restupplaga användas vid ett an
nat valtillfälle. Förefintligheten av en restupplaga medför således att be
ställningarna av kuvert varierar i storlek från val till val.
Beträffande frågan vilka väljarorganisationer, som skall få tillgång till
fria kuvert, ansluter utredningen sig till vad som föreslagits i motion nr
I: 304. Kuvert bör endast tillhandahållas i riksdagen representerat politiskt
parti, övriga sammanslutningar liksom enskilda får som för närvarande
vända sig till valmyndighet för att erhålla kuvert. Däremot bör förmånen
av fria äktamakekuvert ej, som i motionen föreslagits, inskränkas till en
dast vissa val utan bör få åtnjutas vid alla allmänna val. Beställning av
kuvert för de olika kommunala valen sker som tidigare nämnts samtidigt.
Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
19
Det mest praktiska tillvägagångssättet vid tilldelningen av kuverten torde vara, att vederbörande statsdepartement från partiernas riksorganisationer fordrar in uppgift på det antal kuvert, varje parti önskar, varefter kuverten på statsverkets bekostnad tillhandahålles riksorganisationerna från trycke riet. Distributionen till sina lokala organ får partierna sedan ombesörja själva. Då det bör kunna förutsättas, att partierna iakttager sparsamhet så väl vid rekvisitionen av kuvert som med erhållna kuvert, bör enligt utred ningens mening någon begränsning av det antal kuvert, som varje parti kan erhålla, ej föreskrivas i vallagarna. I den mån en begränsning skulle visa sig erforderlig, torde i stället ett för partierna högsta kuvertantal kunna fast ställas anslagsvägen.
Remissyttrandena
Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissin stanser. Länsstyrelsen i Kronobergs län framhåller att valdeltagandet ulan tvivel underlättas av att organisationerna tillhandagår väljarna med äkta- makekuvert och att denna service besparar det allmänna arbete och kost nader, varför det synes skäligt att väljarorganisationerna kostnadsfritt er håller ifrågavarande kuvert. Magistraten i Hälsingborg uppger som skäl för tillstyrkan bl. a. att flertalet av från magistraten rekvirerade äktamake- kuvert åtgår för utdelning till de politiska partiernas lokala organisationer.
En avvisande hållning till förslaget intages av länsstyrelsen i Göteborgs och Bolius län, statskontoret och en valnämnd. De skäl som anförs mot för slaget gäller främst den kostnadsökning för statsverket, som skulle bli en följd av förslagets genomförande. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. som påpekar att den icke bär sig bekant några direkta olägenheter för all mänheten med nuvarande ordning för tillhandahållande av äktamakeku- vert, framhåller sålunda, att förslaget torde medföra ganska stora kostnads ökningar för statsverket genom att från partierna på statsverket överflyttas vissa kostnader om vars storlek närmare utredning saknas. Statskontoret anser att, om förslaget skulle tillmötesgås, utgifterna bör hållas inom ra men för ett i förväg angivet maximibelopp men att storleken av detta be lopp icke lär kunna bedömas enbart på grundval av föreliggande utrednings material. Statskontoret anser emellertid att med reformens genomförande tills vidare bör anstå. Med hänsyn till den återhållsamhet och restriktivitet i fråga om statsutgifterna, som under förhandenvarande förhållanden mås te anses starkt påkallad och soin bl. a. föranlett 1958 års besparingsutred- ning att framlägga förslag om besparingar i olika avseenden, är statskon toret icke berett tillstyrka, att statsverket nu påtager sig ytterligare utgifter av den art, varom här är fråga.
Förslaget alt endast i riksdagen representerat politiskt parti skall få till gång till fria kuvert har i allmänhet lämnats utan erinran. Kritik mot denna begränsning framföres emellertid av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och Högerns riksorganisation, som ifrågasätter huruvida det ur demo kratisk synpunkt är riktigt att ge favörer åt i riksdagen representerade par
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
20
tier, favörer som andra meningsriktningar icke erhåller. Vad gäller val till
riksdagens andra kammare skulle rätten att på statsverkets bekostnad er
hålla i 63 § omförmälda kuvert enligt organisationens mening kunna utsträc
kas att gälla jämväl parti eller förening med politiskt syfte, som icke är re
presenterat i riksdagen, men väl fyller kvalifikationskraven för registrering
av partibeteckning. I yttrandet erinras om att det vid kommunala val ofta
förekommer deltagande av grupper och föreningar som icke är anslutna till
något i riksdagen representerat parti. I särskilt hög grad gäller detta kyrko
fullmäktigevalen. Även om organisationen är medveten om svårigheten
att göra någon annan gränsdragning än vad som föreslagits av utredningen
vill organisationen dock framhålla önskvärdheten av att alla i allmänna val
deltagande grupper och meningsriktningar erhåller likvärdig behandling.
Mindre restriktiva kvalifikationsbestämmelser än vad utredningen föresla
git är därför att förorda.
Frågan om förslagets genomförande skulle medföra risk för slöseri från
de politiska partiernas sida med ifrågavarande kuvert har uppmärksam
mats av några myndigheter. Magistraten i Norrköping anser att det knappast
är att räkna med att partierna kommer att visa återhållsamhet vid rekvisi
tion av kuvert, som tillhandahålles utan kostnad. Folkpartiets riksorganisa
tion framhåller, att förslaget möjligen kan fresta till onödigt slöseri, som —
i extremt fall — t. ex. kan leda till att gifta röstberättigade erhåller ej mind
re än fem kuvertomgångar. Organisationen anser dock risken för slöseri
ganska obetydlig och påpekar, att även vid en begränsning av kuvertuppla
gan risk kan föreligga för en orättvis avvägning. Sveriges socialdemokra
tiska arbetarparti, som också ansluter sig till utredningens förslag i denna
del, anför att det självfallet bör vara en angelägenhet från partiernas sida
att iaktta sparsamhet såväl vid rekvisition av kuvert som med erhållna ku
vert. Det torde kunna ifrågasättas om inte en viss övre gräns för rekvisitio
nerna borde sättas med hänsyn tagen till partiernas storlek och behov. Å
andra sidan är det angeläget att allmänheten beredes bästa möjliga service
i det avseende det här är fråga om.
Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att den föreslagna lagtexten icke
innebär någon rätt för partierna att erhålla ett obegränsat antal kuvert och
att man uppenbarligen bör pröva huruvida inkomna rekvisitioner kan an
ses rimliga från synpunkten av tillbörlig sparsamhet med valmaterialet.
Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om ett för partierna maximerat
kuvertantal kan fastställas anslagsvägen.
Slutligen framhåller länsstyrelserna i Västernorrlands och Norrbottens län
samt statskontoret att en konsekvens av förslaget bör vara att kommunerna
vid kommunala val erhåller fria äktamakekuvert. Av samma uppfattning
är Svenska landskommunernas förbund och Svenska landstingsförbundet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960
Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960
21
C. Frågan om röstlängdsutdragens avskaffande
Gällande bestämmelser
Enligt 71 § 1 mom. lagen om val till riksdagen skall väljare, som avläm
nar valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat, inneha för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvi
sande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för va
let samt den länsstyrelse, som skall verkställa röstsammanräkning för den
valkrets väljaren tillhör.
Jämlikt 71 § 2 mom. skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet av val
nämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas
av den som därtill av länsstyrelsen förordnas. Röstlängdsutdrag må ej ut
färdas före det röstlängden blivit underskriven eller försedd med intyg, att
anmärkning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare
än dagen före valdagen. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin
rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den som
äger utfärda utdraget eller också till denne låta inlämna eller med posten
insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan.
Ansökan må även insändas till kommunalnämndens ordförande eller ma
gistraten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant
fall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till
den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes
fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort. Om så begäres,
skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter, då ansökan in
kommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall medde
lande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till
sökanden.
Vad nu sagts i avseende å magistrat skall jämlikt 90 § i stad utan magi
strat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för sådan
stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt 90 a § i dessa
avseenden jämställd med magistrat.
I fråga om kommunalval har bestämmelser, motsvarande de nu återgivna
upptagits i 36 och 63 §§ kommunala vallagen.
Historik
Frågan om röstlängdsutdragets behövlighet vid röstning utom det egna
valdistriktet har varit föremål för ingående överväganden alltsedan eu mera
allmän rätt till sådan röstning infördes genom lagstiftning år 1937, enligt
vilken väljare, som på grund av vistelse å annan ort vore förhindrad att ut
öva rösträtt i det egna valdistriktet, skulle äga avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt hörde, vid valförrättningen i annat
valdistrikt. En inom justitiedepartementet tillkallad sakkunnig, vilken efter
verkställd utredning i cn år 1933 upprättad promemoria (fogad vid propo
22
Kungl. Maj:ls proposition nr JOS dr 1960
sition nr 227/1933) framlade förslag om sådan röstning, ansåg att det enda,
som skulle erfordras för att väljaren skulle få avlämna sin röst i annat val
distrikt, var ett konstaterande av väljarens identitet. Vid röstning utom det
egna valdistriktet skulle väljaren därför inneha ett s. k. identitetsbevis.
Sådant bevis skulle utfärdas å den ort, där valsedeln skulle avgivas, på
landet av ledamot eller suppleant i valnämnd eller kommunalnämnd
och i stad av den magistraten därtill förordnade. För att erhålla identi
tetsbevis skulle väljaren personligen inställa sig hos bevisutfärdaren och
styrka sin identitet samt uppgiva den valkrets och kommun, där han
var uppförd i röstlängd, samt sitt hemvist inom kommunen. Dessa uppgif
ter skulle antecknas å beviset. Vid valförrättningen skulle identitetsbeviset
jämte valkuvertet inläggas i ett särskilt j-tterkuvert och anteckning därå ske
om den röstandes valkrets och kommun. Ytterkuverten skulle efter valför
rättningen obrutna insändas till länsstyrelsen. Hos länsstyrelserna skulle
hållas särskilda förrättningar, vid vilka ytterkuverten skulle sorteras efter
valkretsarna, varefter de kuvert, som avsåg valkretsar utom länet, skulle
översändas till de länsstyrelser, som skulle förrätta de slutliga sammanräk
ningarna. Vid den slutliga sammanräkningen skulle ytterkuverten öppnas,
valkuverten och identitetsbevisen granskas, väljarna avprickas i röstläng
den och valsedlarna medtagas vid rösträkningen.
Vid remissbehandlingen av promemorian framhölls i några yttranden
svårigheten att — på grund av väljarnas ofta bristfälliga uppgifter angå
ende det hemvist, varunder de är uppförda i röstlängden — med ledning av
identitetsbevisen återfinna dem i röstlängden. Från några håll föreslogs,
att till avhjälpande av denna olägenhet den föreslagna röstningsmetoden
borde jämkas på så sätt, att väljare för att få rösta i främmande valdistrikt
skulle vara skyldig att medha utdrag angående sin rösträtt ur det egna val
distriktets röstlängd.
I proposition nr 227 till 1933 års riksdag framlades förslag, bl. a. åsyftan
de att öppna möjlighet för införande av en röstningsinetod, enligt vilken
röstberättigad skulle få rätt att avlämna valsedel i annat valdistrikt än det,
där han var uppförd i röstlängden. Konstitutionsutskottet hemställde i ut
låtande (nr 32) över propositionen, att riksdagen, med förklarande att pro
positionen då icke kunnat bifallas, måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om fort
satt utredning i ämnet. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Sedan särskilt tillkallade sakkunniga verkställt den av 1933 års riksdag
begärda ytterligare utredningen, förordade de (se promemoria, fogad vid pro
position nr 210/1934) den jämkningen i förslaget, alt väljare vid röstning
utom det egna valdistriktet skulle vara skyldig avlämna utdrag ur röstläng
den i detta valdistrikt, utvisande att han var där upptagen såsom röstberät-
ligad. Som skäl för en dylik jämkning anförde de sakkunniga bl. a.:
Med det i 1933 års promemoria föreslagna systemet skulle stora svårighe
ter uppkomma att återfinna och identifiera väljarna i röstlängden vid den
slutliga sammanräkningen. Denna skulle därigenom bli mycket tidsödan
de och besvärlig och kassationsprocenten av de avgivna valsedlarna förhål-
23
landevis hög.------------ Med ledning av röstlängdsutdrag från väljarens eget valdistrikt skulle däremot väljaren lätt kunna återfinnas i röstlängden. Kravet på företeende av röstlängdsutdrag skulle även vara ägnat att försvå ra röstavlämning av obehöriga.
Införes krav på röstlängdsutdrags företeende torde man visserligen med hänsyn till besväret att i förväg anskaffa sådant utdrag böra räkna med alt institutet kommer till användning i något mindre utsträckning än om röst längdsutdrag ej erfordras. Å andra sidan skulle genom kravet på röstlängds utdrag vinnas att röstning i främmande valdistrikt bleve säkrare för välja ren än sådan röstning skulle bli enligt 1933 års utkast. Väljaren kan i förra fallet med praktiskt taget samma säkerhet som om han röstade i det egna valdistriktet påräkna att hans röst blir giltig. Fordras endast identitetsbe vis, såsom i 1933 års utkast, måste man däremot räkna med en hög kassationsprocent bland de i främmande valdistrikt avgivna rösterna.----------- Ett system utformat på nu antytt sätt torde icke komma att verka avskräckan de på de röstberättigade utan bör kunna komma till användning då elt verk ligt behov av röstning i främmande valdistrikt föreligger. Det synes icke vara för mycket begärt, att den som vill rösta i främmande valdistrikt un derkastar sig besväret att rekvirera röstlängdsutdrag. Besväret med anskaf fande av röstlängdsutdrag torde emellertid ha den verkan, att ifrågavarande röstningssätt icke användes i andra fall, än då verkligt behov föreligger. Detta måste anses som en bestämd fördel.------------
Som ett betydelsefullt skäl mot ett system utan röstlängdsutdrag kan även anföras, att det över huvud är otillfredsställande att införa en metod, om vilken man på förhand kan beräkna att den kommer att medföra en hög kassationsprocent av de avgivna rösterna. En omläggning av det i 1933 års promemoria föreslagna systemet till ett system med röstlängdsutdrag med för slutligen den fördelen att länsstyrelserna komma att besparas mycket arbete och statsverket icke obetydliga kostnader.
I proposition nr 216 till 1934 års riksdag framlades förslag till vissa änd ringar i riksdagsordningen och lagen om val till riksdagen med syfte att un derlätta deltagandet i valen till riksdagens andra kammare. I propositionen föreslogs bl. a., att väljare skulle erhålla rätt att vid sådant val avlämna val sedel i annat valdistrikt än det han tillhörde.
Propositionen bifölls med vissa ändringar av 1934 års riksdag, grundlags förslaget såsom vilande. Sedan detta senare slutligen antagits av 1937 års riksdag, utfärdade Kungl. Maj:t den 12 februari 1937 dels kungörelse an gående beslutade ändringar i grundlagarna dels lag om ändring i vissa de lar av lagen om val till riksdagen.
Genom sistnämnda lagändring infördes bestämmelser om rätt för väljare att å valdagen rösta i främmande valdistrikt och i vissa fall före valdagen in för särskilda röstmottagare. Härvid föreskrevs också att den som ville rösta på något av nämnda sätt skulle förete röstlängdsutdrag, utvisande alt han var röstberättigad vid valet.
Inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga föreslog för kommunal valens vidkommande införande av rätt att vid vistelse utom hemorten å valdagen rösta å postanstalt i stället för vid valförrättningen i ett främman de valdisrikt såsom vid andrakammarvalen (SOU 1941: 28). De sakkunni ga förordade härvid krav på innehav av röstlängdsutdrag. Vid remissbe
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960
handlingen av förslaget ifrågasatte emellertid socialdemokratiska partisty
relsen, om företeendet av röstlängdsutdrag kunde anses behövligt, och före
slog i stället i huvudsak följande förfaringssätt:
Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det
val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före val
dagen den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan väl
jaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till röst-
mottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i en
lighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdi
strikt, som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den samman
räknande myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottaga
ren egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet.
Departementschefen anförde i anledning härav i den till 1942 års riks
dag avlåtna propositionen (nr 98) följande:
Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag motive
rat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare
skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att val
kuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svå
righeter kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i
röstlängden.
I fråga om innehållet i utdraget synes det icke erforderligt att angiva,
att utdraget skall utvisa såväl att väljaren är röstberättigad vid valet som
den valkrets och det valdistrikt väljaren tillhör. Det torde vara tillfyllest,
att utdraget i denna del utvisar, att väljaren är röstberättigad vid ett visst
val i ett angivet valdistrikt.
I anledning av propositionen väcktes vid nämnda års riksdag likalydande
motionerna I: 203 och II: 271, vari hemställdes om bifall till propositionen
med de ändringar, som föranleddes därav, all kravet på att i vissa fall före
te röstlängdsutdrag skulle bortfalla. Konstitutionsutskottet framhöll i sitt
över motionerna avgivna utlåtande (nr 5), att kravet på företeende av röst
längdsutdrag syntes motiverat med hänsyn till att eljest risk för valfusk
förefunnes samt anförde:
Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det vidare kunna förekom
ma, att valkuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet. Er
farenheten från tidigare valtillfällen bär visat, att många väljare icke äga
kännedom om inom vilket valdistrikt de äga rösträtt samt att väljare, soin
bytt bostad, ofta icke äga kännedom om i vilken röstlängd de äro upptag
na. Med den av motionärerna föreslagna anordningen kunde även — sär
skilt i större kommuner indelade i ett "betydande antal valdistrikt — svårig
heter uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstläng
den. Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet icke nu funnit skäl
tillstyrka motionärernas förslag.
Propositionen bifölls av riksdagen, medan motionerna ej föranledde någon
riksdagens åtgärd.
År 1943 verkställdes av en inom justitiedepartementet tillkallad sakkun
nig utredning rörande erforderliga ändringar i vallagen. I en av den sakkun
nige avlämnad promemoria (fogad vid proposition nr 10/1944) föreslogs, att
poströstning skulle användas även vid andrakammarvalen. I promemorian
25
redovisades u llåtande över den nya röstningsmet oden från bl. a. Socialde mokratiska partistyrelsen, som yttrade, att en tillfredsställande lösning av frågan om väljares rätt att rösta på annan ort icke syntes vinnas, med mind re kravet på röstlängdsutdrag slopades.
I anledning härav utvecklade den sakkunnige ytterligare de skäl, som för anlett kravet på företeende av röstlängdsutdrag, samt anförde därvid bl. a följande:
Risken för att valfusk skulle förekomma, om röstlängdsutdrag icke er fordrades, bör ej underskattas. Även om valfusk för sådant fall endast skulle inträffa någon enstaka gång, skulle detta dock kunna inverka på valets utgång och bör i varje fall i möjligaste mån förhindras. För erhållan de av röstlängdsutdrag erfordras enligt gällande bestämmelser muntlig eller också skriftlig, bevittnad framställning lios den som har att utfärda utdra get, och för det fall att utdraget överlämnas till sökanden personligen skall denne skriftligen erkänna mottagandet därav. Risken för obehörig röstning i annan persons namn måste givetvis bli större, om kravet på företeende av röstlängdsutdrag skulle slopas och det, såsom föreslagits, endast skulle er fordras, att väljarens namn vid röstningen tecknades på ett kuvert.
Den omständigheten att särskild legitimation icke erfordras vid röstning inför valförrättare bör icke föranleda till att sådan icke skall förekomma vid röstning inför röstmottagare. Vid en valförrättning förefinnes ett visst skydd mot obehörig röstning därutinnan, att den som anmäler sig till röst ning skall uppgiva sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistrik tet. Genom att jämföra dessa uppgifter och eventuellt på valförrättarens an modan lämnade upppgifler angående yrke eller titel samt födelseår med de i röstlängden förekommande anteckningarna kan i viss mån kontrolleras, att den som vill rösta är den som han uppgivit sig vara. Någon motsvarighet till denna kontrollmöjlighet finnes däremot icke vid röstning inför röstmot tagare. —
Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det med all säkerhet före komma åtskilliga fall, där valkuvert icke komme att befordras till rätt sam- manräkningsmyndighet eller där väljarna vid röstsammanräkningen icke kunde återfinnas i röstlängden och de avgivna valsedlarna således måste kasseras. Väljaren skulle nämligen, om kravet på företeende av röstlängds utdrag slopades, ha att för röstmottagaren uppgiva sitt namn, valet, det val distrikt, som han tillhör, hemvist inom valdistriktet och sammanräknings- myndigheten. Det måste förutsättas, att många personer icke äga känne dom om samtliga dessa uppgifter.------------
Det har även gjorts gällande, att kravet på röstlängdsutdrag tillkommit icke för att underlätta valdeltagandet för väljarna utan endast för att un derlätta sammanräkningsförfarandet. Det besvär, som är förenat med an skaffandet av röstlängdsutdrag, kan väl dock knappast vara så stort, all detsamma icke uppväges av det förhållandet, att den som röstar med före teende av röstlängdsutdrag också får sin röst godkänd, där icke särskilda skäl föranleda tili annat, medan däremot, om röstlängdsutdrag icke skulle erfordras, kassationen säkerligen skulle bliva betydligt större. Därjämte skulle för sådant fall själva röstmottagningen, till omak icke minst för väl jarna, komma att taga betydligt längre tid i anspråk, och det är ovisst, hu ruvida postverket då ens skulle kunna åtaga sig bestyret med röslinottag- nmg. --------— Även om röstmottagarna inom landet genom generalpoststy relsen erhålla kännedom om dagarna för andra än allmänna val, måste det dock, för undvikande i största möjliga utsträckning av felaktigheter vid
Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1060
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
röstmottagningen, vara av stor vikt, att röstmottagarna erhålla kännedom
om valdagarna även genom den i röstlängdsutdragen förekommande upp
giften därom. Röstmottagarna utom riket erhålla vid kommunalval känne
dom om andra än allmänna val endast genom att taga del av innehållet i
röstlängdsutdraget. —---------- För att förhindra obehörigt uttagande av röst-
längdsutdrag bör bestämmelsen, att skriftlig ansökan om sådant utdrag
skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden och bevittnad av minst
eu person, bibehållas.
Vid 1944 års riksdag framlades i överensstämmelse med den sakkunni
ges förslag proposition (nr 10) med förslag till ändringar i vallagen. De
partementschefen anförde därvid beträffande kravet på röstlängdsutdrag,
att företeende av ett sådant utdrag bl. a. avsåg att skapa garantier för val-
säkerheten och att det därför ej kunde anses tillrådligt att eftergiva de gäl
lande fordringarna på denna punkt. Departementschefens ståndpunkt bi
träddes av riksdagen. När genom lag den 17 mars 1944 poströstning infördes
jämväl för andrakammarvalen, bibehölls sålunda bestämmelserna om röst
längdsutdragen oförändrade. Ställningstagandet till frågan om röstlängdsut
dragen var emellertid ej slutgiltigt. I en vid 1944 års riksdag väckt motion
(nr II: 100) hemställdes om utredning och förslag om underlättande av del
tagandet i allmänna val. I motionen framhölls bl. a. att kravet på företeende
av röstlängdsutdrag ej borde bibehållas. Konstitutionsutskottet, som behand
lade motionen samtidigt med propositionen, hemställde i sitt av riksdagen
godkända utlåtande (nr 2) att riksdagen i anledning av motionen ville an
hålla om utredning och förslag i den där berörda frågan.
Chefen för justitiedepartementet tillkallade sedermera med stöd av Kungl.
Maj:ls bemyndigande sakkunniga — 19H års valsakkunniga —- för utred
ning angående möjligheterna att underlätta deltagandet i allmänna val. I
direktiven för de sakkunniga anfördes bl. a. att det borde undersökas, hu
ruvida det vore möjligt att utan eftergivande av valsäkerheten införa lätt
nader i kravet på företeende av röstlängdsutdrag vid röstning å postanstalt
eller förenkla det för anskaffande av röstlängdsutdrag föreskrivna förfaran
det.
I betänkande angående underlättande av deltagandet i allmänna val (SOU
1945: 64) redovisade de sakkunniga vissa av dem inhämtade yttranden om
de erfarenheter, som vanns vid tillämpningen av systemet med röstning å
postanstalt vid 1944 års andrakammarval. Flertalet av de hörda myndighe
terna förklarade, alt röstningssystemet fungerat tillfredsställande, och alt
kravet på företeende av röstlängdsutdrag borde bibehållas. Från några håll
tramfördes emellertid, att detta krav borde slopas. Som skäl härför anfördes
huvudsakligen dels att anskaffandet av utdrag var förenat med sådant be
svär, all personer, som eljest skulle rösta på angivet sätt, underlät anskaffa
utdrag, dels att hinder för röstning vid valförrättning kunde uppstå först
så sent, att utdrag icke hann anskaffas.
De sakkunniga framförde i sitt betänkande vissa synpunkter, som enligt
deras mening talade för ett bibehållande av kravet på företeende av röst-
Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960
27
längdsutdrag. Sålunda fann de att detta krav i främsta rummet avsåg att skapa garantier för valsäkerheten, varvid de ansåg begreppet valsäkerhet innebära en garanti såväl för att den person, som avlämnade en valsedel, var röstberättigad, som för att han var den han uppgav sig vara.
De sakkunniga anförde vidare: Risken för röstning i annan persons namn måste givetvis bli större, om kravet på företeende av utdrag skulle slopas och det, såsom föreslagits, endas! skulle erfordras, att väljarens namn vid röstningen tecknades på ett kuvert. Någon särdeles stor risk för att sådan obehörig röstning skulle före komma i större omfattning torde väl icke föreligga. Även om valfusk en dast skulle inträffa vid något enstaka tillfälle, skulle detta dock kunna in verka på valutgången, särskilt vid kommunalval i mindre kommuner. Val fusk har förekommit, och vid större motsättningar i politiskt hänseende skulle de! kunna inträffa, att ett eftergivande av gällande säkerhetsföre skrifter skulle i större utsträckning utnyttjas på obehörigt sätt. Obehörig röstning bör fördenskull i möjligaste mån förhindras.
De sakkunniga påvisade, att innehav av röstlängdsutdrag ägde betydelse i legitimationshänseende jämväl för det fall, att en gift person önskade av lämna valsedelsförsändelse från andra maken, eftersom i röstlängdsutdrag för gift person i regel fanns uppgift om även den andra makens namn. Ytterligare påpekades, att det ej var betydelselöst, att röstmottagarna er höll kännedom om de olika valdagarna genom den uppgift därom, som förekommer i röstlängdsutdraget.
De sakkunniga framhöll vidare betydelsen av att avgivna valsedlar kom vederbörande sammanräkningsmyndighet tillhanda och att detta skedde å sådan tid, alt valsedlarna kunde medtagas vid sammanräkningen samt an förde, att om röstlängdsutdrag användes, man alltid kunde räkna med att så skedde, medan å andra sidan, om väljaren till röstmottagaren skulle läm na erforderliga uppgifter, i åtskilliga fall felaktiga uppgifter komme att lämnas, vilket skulle kunna föranleda att valkuvert ej befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet eller den röstande ej kunde återfinnas i röst längden. Som en ytterligare fördel, som var förbunden med användande av röstlängdsutdrag, anfördes att röstmottagningen tog mindre tid i anspråk än vad förhållandet skulle vara om väljaren skulle lämna vissa uppgifter, som skulle antecknas å ett särskilt kuvert. Även sammanräkningsmyndighetens arbete ansågs skola komma att betydligt öka, om den icke vid undersök ningen, huruvida väljaren var röstberättigad, hade tillgång till uppgifterna i röstlängdsutdraget. Om partiorganisationerna i större utsträckning bör jade att, med ledning av förteckningarna över utfärdade röstlängdsutdrag, tillställa dem som erhållit utdrag vederbörliga valsedlar, räknade de sak kunniga också med en minskning av den kassation, som berodde på ogil tiga valsedlar. Slutligen framhöll de sakkunniga, att anskaffandet av röst längdsutdrag kunde anses vara av viss betydelse därigenom, att det motverka de, att ifrågavarande röstningssätt användes i andra fall än då verkligt hin der för röstning vid valförrättning förelåge. De ansåg det nämligen vara av
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
stor betydelse för valintressets vidmakthållande, att röstningen i största
möjliga utsträckning skedde vid de egentliga valförrättningarna.
De sakkunniga anförde vidare:
Efter prövning av de fördelar och nackdelar, som äro förbundna med
användande av röstlängdsutdrag, vilja de sakkunniga såsom sin uppfatt
ning uttala, att en röstningsmetod med användande av röstlängdsutdrag
icke kan ersättas med ett system, där väljaren endast skulle hava att till
röstmottagaren lämna vissa uppgifter utan att därvid förete särskild hand
ling. Med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med kravet på före
teende av röstlängdsutdrag, ha de sakkunniga emellertid ansett sig böra
närmare undersöka, huruvida röstlängdsutdraget skulle kunna ersättas
med annan handling, vilken icke behöver för ändamålet särskilt anskaffas
men som ändock är av sådan beskaffenhet, att dess användande innefattar
åtminstone i det väsentliga de fördelar, som äro förenade med rösllängds-
utdraget.
Slutligen redovisade de sakkunniga vissa undersökningar om möjligheten
att ersätta bestämmelsen om avlämnande av röstlängdsutdrag med före
skrift om företeende av det medborgarkort, varom förslag framlagts av
folkbokföringskommittén. Enligt de sakkunnigas mening borde kravet på
företeende av röstlängdsutdrag tillsvidare bibehållas och frågan om dess
eventuella avskaffande upplagas till avgörande först sedan beslut fattats
om införande av medborgarkort.
1955 års valutredning
Utredningen anför, att den i sitt den 12 december 1955 avgivna delbetän
kande, vari bl. a. framlades det år 1956 genomförda förslaget om att röst
längdsutdrag i kommun på landet även skulle kunna utfärdas av därtill
av länsstyrelsen förordnad person, jämväl berörde frågan om röstlängds-
utdragets avskaffande. Därvid framhölls att denna fråga icke nödvändigt
vis behövde vara beroende av att medborgarkortet kom att stå till buds
såsom lämplig ersättare för detta utdrag. I detta sammanhang erinrade ut
redningen om de röstkort, som numera inom åtskilliga orter före ett val
utsändes av magistraten eller valnämnden till samtliga röstberättigade. Ut
redningen fann dock att om röstkorten skulle kunna få någon betydelse
som ersättare för röstlängdsutdragen, frågan om deras utformning och ut
sändande måste bli föremål för närmare utredning.
Enligt vad utredningen framhåller medför bruket av röstlängdsutdrag
betydande fördelar, icke blott ur A^alsäkerhetssynpunkt utan även i rent
praktiskt hänseende. Sålunda underlättar röstlängdsutdraget röstningen bå
de för väljaren och röslmottagaren och de uppgifter utdraget innehåller gör
det möjligt att vid sammanräkningsförrättningen snabbt återfinna väljaren
i röstlängden. Bruket av röstlängdsutdrag förorsakar emellertid såväl all
mänheten som myndigheterna ett avsevärt besvär. Röstlängdsutdraget ut
färdas först efter särskild beställning, som alltid måste göras av väljaren
själv, oavsett var han befinner sig. Anskaffandet förutsätter således ett
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
29
visst mått av initiativ och förutseende från väljarens sida. För valmyndig heterna, som har att svara för utfärdandet, medför detta ett omfattande arbete med registrering och expediering, vilket tar i anspråk en oproportio nerligt stor del av den tid, som står till förfogande för valförberedelserna. Visserligen torde det vara möjligt att i viss mån förenkla och underlätta pro ceduren med utfärdandet av röstlängdsutdrag — bl. a. genom att förteck ningen över gjorda ansökningar om röstlängdsutdrag samt över utfärdade utdrag fick föras i form av lösbladssystem. Men det väsentliga arbetet skulle dock alltjämt kvarstå. En ännu större nackdel än det besvär beställ ning och utfärdande medför för väljare och valmyndigheter torde dock vara, att kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistrik tet i vissa fall kan utgöra ett faktiskt hinder för en väljare att utöva sin rösträtt. Detta blir fallet om behovet av röstlängdsutdrag aktualiseras för sent för att utdrag skall hinna beställas. Och även om beställningen göres i god tid före valet, kan det inte sällan vara svårt att med röstlängdsutdrag nå sådana väljare, som vistas å avlägsna orter utom riket eller befinner sig på resor. För väljare utan starkare intresse för valet kan också tvånget att på förhand anskaffa röstlängdsutdrag, för den händelse de är förhind rade att rösta i det egna valdistriktet, föranleda att de helt avstår från att rösta.
Valutredningen har därför kommit till den uppfattningen, att det nuva rande kravet på innehav av röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet bör avskaffas, därest röstlängdsutdraget finnes kunna ersättas av någon handling, som väljarna ändock innehar och som innehåller de för röstningen och sammanräkningen erforderliga uppgifterna. Utredningen erinrar att för 1944 års vallagssakkunniga det av folkbokföringskommittén föreslagna medborgarkorlet framstod såsom den handling, vilken kunde tänkas ersätta röstlängdsutdraget. Kommitténs förslag har visserligen så till vida satt spår i lagstiftningen, som det i 24 § folkbokföringsförordningen intagits bestämmelser om att envar i riket kyrkobokförd person skall inne ha ett av vederbörande länsbyrå för honom utfärdat kort med uppgifter angående hans namn och kyrkobokföringsort m. in. Sådant kort benämnes för svensk medborgare medborgarkort och för annan person främlingskort. Bestämmelserna har dock aldrig trätt i kraft, utan frågan om ikraftträdan det har enligt kungörelse den 30 maj 1952 (nr 342) blivit ställd på framti den. Däremot har i 33 § 1953 års uppbördsförordning intagits bestämmel ser om en annan handling av i viss mån likartat slag, nämligen skattekor- tet. Enligt dessa bestämmelser skall vid debetsedel, avseende preliminär skall, förutom skatteanvisningar vara fogat skattekort, upptagande å de betsedeln angivna uppgifter angående den skaltskyldige samt dessutom vissa andra uppgifter, som dock uteslutande är av intresse ur skattesyn- punkt.
Utredningen anför, att medborgarkortsfrågan på senare tid ånyo aktua liserats. Statens organisationsnäinnd har nämligen i skrivelse till Kungl. Maj:l den 23 juni 1958 med vissa förslag angående folkbokföringsväsen-
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
det och uppbördsväsendet även berört denna fråga samt därvid hänvisat
till en skrivelsen bifogad »PM angående medborgarkort». I denna disku
teras olika tänkbara alternativ till lösning av medborgarkortsfrågan, varvid
en såsom alternativ I betecknad lösning förordas. Denna innebär, att man
inför ett medborgarkort, som övertager skattekorlets funktioner och dess
utom i första hand tjänar såsom hjälpmedel inom folkbokföringen, sjuk
försäkringen och valordningen samt i viss utsträckning såsom allmän legi-
timationshandling. Genom ett sådant medborgarkort anses en minskning
kunna ske av det antal handlingar av olika slag, innehållande personupp
gifter m. m., som nu utlämnas till stora delar av befolkningen för perma
nent eller mera tillfälligt bruk. Icke minst för allmänheten skulle det vara
till fördel att äga tillgång till en enda handling, som tillgodoser olika funk
tioner.
Enligt vad utredningen påpekar skulle vid val ett dylikt medborgarkort
— för vilket föreslagits benämningen personkort — användas i stället för
nuvarande röstkort. Förutom namn och hemortskommun skulle personkor
tet, vilket årligen skulle tillställas alla här i riket mantalsskrivna persone.r
i röstberättigad ålder, utvisa bl. a. vederbörandes valdistrikt. Om så öns
kades och fördelningen av vallokaler kunde vara klar redan under hösten
året före det, då allmänna val skall hållas — något som dock torde vara
förenat med stora praktiska svårigheter — skulle det vara tekniskt möj
ligt att även förse personkortet med uppgift om vallokal. Tiden för vallo
kalernas öppethållande skulle också kunna anges på personkortet. Däremot
blir det icke möjligt att förse kortet, som skulle utsändas innan årets
röstlängd upprättats, med uppgifter om eventuella rösträttshinder och om
uppslag i röstlängden. Personkortets funktion beträffande valen skulle
alltså bli att upplysa vederbörande om det valdistrikt han tillhör, därest han
är röstberättigad, samt möjligen också om vallokal och öppethållande.
Utredningen nämner, att organisationsnämndens skrivelse överlämnats
till uppbördsorganisationskommittén, som har att verkställa utredning och
framlägga förslag till eventuell omorganisation inom folkbokförings- och
uppbördsväsendet. Kommittén, vars arbete f. n. är inriktat på att taga ställ
ning till frågan, om ett av organisationsnämnden föreslaget nytt tekniskt
system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet lämpligen bör genom
föras, har ännu icke tagit upp spörsmålet om medborgarkort-personkort till
behandling. Om det av nämnden föreslagna tekniska systemet kommer att
accepteras, kan det dock, enligt vad som uppgivits, vara genomfört tidigast
omkring årsskiftet 1964/65.
Utredningen förklarar sig ha övervägt, huruvida med hänsyn till det läge,
vari spörsmålet om medborgarkort-personkort sålunda befinner sig, ytter
ligare uppskov kan vara motiverat, innan ställning tas till frågan om röst-
längdsuldragets avskaffande. Den enda handling, som utöver ett medbor
garkort-personkort skulle kunna tänkas ersätta röstlängdsutdraget, är just
röstkortet, vilket eventuellt skulle avskaffas, därest organisationsnämndens
förslag om ett personkort genomföres. Utredningen vill icke utesluta möj
Kungl. Maj:ls proposition nr 103 år 1060
31
ligheten av att utsändandet av röstkort kan komma att upphöra, därest
väljarna får tillgång till ett personkort, som bl. a. anger deras valdistrikt,
men understryker samtidigt, att personkortet icke kan övertaga röstkortets
alla nuvarande funktioner, bl. a. alt vara en direkt påminnelse om det före
stående valet och samtidigt en bekräftelse på rösträtten och anvisning om
lokal och tid för rösträttens utövning inom valdistriktet.
Utredningen anser emellertid, att förslaget om införande av personkort
icke ger anledning att underlåta att ta ställning till frågan huruvida röst-
längdsutdraget bör ersättas med röstkortet. Anses det möjligt att ge röst
kortet ett sådant vidgat användningsområde, måste detsamma gälla ett per
sonkort som sedermera kan komma att införas för att övertaga bl. a. röst
kortets funktioner. Förfarandet vid röstningen blir nämligen i huvudsak
detsamma vare sig personkort eller röstkort kommer till användning.
Utsändandet av röstkort är — enligt vad utredningen påpekar — icke
obligatoriskt; bestämmelser om röstkort saknas för övrigt helt och hållet
i vallagarna. Röstkort utsändes emellertid före valen i allt större omfatt
ning. Till folkomröstningen 1957 utsändes röstkort till 70 procent av hela
antalet röstberättigade. För städernas del var procenttalet 98, medan det
för landsbygdens del stannade vid 42. Bestämmelser angående format och
utförande av blanketter till röstkort har i regel utfärdats av statistiska
centralbyrån. Blanketterna har på vederbörande kommuners bekostnad till
handahållits länsstyrelserna (länsbyråerna för folkbokföringen) och av
dessa med användning av deras tryckande register försetts med adresstryck.
I regel har blanketterna, innan de överlämnats till länsbyråerna, försetts
med tryckt text rörande bl. a. valdag, tider för vallokals öppethållande och
vallokal. De med adresstryck försedda blanketterna har från länsbyråerna
översänts till respektive valnämnder, genom vilkas försorg de försetts med
uppgift om uppslag i röstlängden och i förekommande fall kompletterats
med närmare uppgift om vallokal. Blanketter för sådana personer, som icke
varit röstberättigade, har sorterats undan. Kommunerna har alltså haft att
bestrida kostnaderna för blanketter, blankettryck och expediering. Kostna
den för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck har
emellertid stannat på statsverket. Poslbefordringen sker som tjänsteförsän-
delse.
Utredningen anför, alt å såväl röstlängdsutdraget som röstkortet finns
uppgifter beträffande väljarens fullständiga för- och tillnamn samt yrke el
ler titel, ävensom uppgifter om väljarens rösträtt och valdistrikt, uppslag i
röstlängden och rad å uppslaget. Härutöver tillkommer å röstlängdsutdraget
uppgift angående hemvist enligt röstlängden, medan å röstkortet bostads
adressen angivits ävensom i regel de två senaste mantalsskrivningsorterna.
Vidare innehåller röstlängdsutdraget uppgifter om väljarens födelseår samt
om saminanräkningsmyndigheten, samt, då fråga är om val till andra kam
maren, om valkretsen. Å utdraget anges vidare namnet och födelseåret för
röstberättigad make, om makarna är uppförda på samma ställe i röstläng
den. Röstkortet innehåller å andra sidan vissa uppgifter, som icke återfinns
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
ä röstlängdsutdraget, nämligen uppgifter om vallokalen inom valdistriktet
och de tider valförrättningen pågår. I den mån så skulle erfordras, torde det
ej möta några svårigheter att komplettera röstkortet med uppgift om sam-
manräkningsmyndigheten. Detta kan även i regel förses med uppgift om så
väl väljarens som äkta makes födelsedatum samt vigseldatum; av tekniska
skäl måste, om väljarens födelsetid skall utsättas på kortet, även makens fö
delsetid utsättas. De röstkort som framställes genom försorg av uppbörds-
verket i Stockholm (länsbyrå för Stockholm) kan dock icke förses med
uppgift om makes födelsetid men väl med uppgift om vigseldatum. Införes
uppgifter om väljarens och äkta makens födelsedatum samt vigseldatum å
röstkorten, blir det möjligt att med ledning av dessa uppgifter konstatera
att två väljare är gifta med varandra, vilket har betydelse för den händelse
någon som röstar inför särskild röstmottagare samtidigt önskar avlämna
valsedelsförsändelse för äkta make. Uppgiften om väljarens födelsedatum
kommer dock att beträffande väljare, försedda med röstkort, hindra den
ytterligare identitetskontroll, som någon gång förekommer vid valförrätt
ningen i det egna valdistriktet genom att väljaren tillfrågas om när han ar
född. Denna kontroll torde dock knappast vara av sådant värde, att den bör
hindra röstkortens komplettering på angivet sätt. Emellertid kan vissa in
vändningar göras mot att röstkorten, som alltjämt skulle utsändas utan att
vara inlagda i kuvert, förses med ytterligare personuppgifter utöver de som
nu förekommer. Dessutom skulle dessa uppgifter i enlighet med vad förut
anförts icke bli enhetliga för Stockholms stad och för landet i övrigt. Utred
ningen anser därför att röstkorten icke bör förses med dylika uppgifter.
Röstkorten kan då visserligen icke tjäna som legitimation för den som vill
avlämna valsedelsförsändelse för äkta make, men denna omständighet torde
icke vara av sådan vikt, att den bör hindra att röstlängdsutdraget ersättes
med röstkortet. I de fall, då makarna är uppförda på olika ställen i röst
längden, upptager f. ö. icke heller röstlängdsutdragen någon uppgift om
äkta make.
Under hänvisning till vad sålunda anförts framhåller utredningen att
röstkortet efter de kompletteringar, som är tekniskt möjliga att vidtaga,
kommer att innehålla de uppgifter som är erforderliga för röstningen och
sammanräkningen. Möjligen skulle det kunna göras gällande att riskerna
för felaktigheter ökar, om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, fram
för allt därigenom att det kan hända att röstkort av misstag tillställes en
person som icke är röstberättigad. Skulle denne begagna sig av röstkortet
för att rösta inför särskild röstmottagare, kan detta dock icke inverka på
valet, eftersom hans valsedel kasseras vid sammanräkningsförrättningen.
Utredningen påpekar, att om ett kompletterat röstkort skall användas i
stället för röstlängdsutdrag, själva röstningen blir något besvärligare • för
väljaren. Eftersom det nuvarande röstlängdsutdraget är tecknat på det
ytterkuvert, som skall användas vid röstningen, behöver väljaren ej själv
fylla i några uppgifter på kuvertet utan endast i samband med röstningen
teckna sitt namn å detsamma samt, vid röstning före valdagen, underskri-
33
va en förklaring om den anledning, som ger honom rätt att rösta i sådan ordning. Skall röstning utom det egna valdistriktet ske med hjälp av röst kortet, måste väljaren själv ombesörja att erforderliga uppgifter överföres från röstkortet till ytterkuvertct. Detta kan ske i vallokal i samband med röstningen, men ytterkuvertet hör tillhandahållas även utanför vallokalen, så att ifyllandet kan ske på förhand.
Utredningen framhåller, att som legitimationshandling röstkortet icke kan helt mäta sig med röstlängdsutdraget. Visserligen utsändes icke röst- längdsutdraget såsom rekommenderad försändelse, men med hänsyn till att det är särskilt beställt och således väntat av beställaren och adressupp giften aktuell torde risken, att det kommer i obehöriga händer, vara ringa. Risken härför torde vara större i fråga om röstkortet, vilket utsändes utan föregående beställning under den hos myndigheterna senast kända adres sen. Röstkortet torde dock vara ett nästan lika gott legitimationsmedel som åtskilliga andra handlingar, som nu enligt allmänna poststadgan kan god tagas som legitimation, exempelvis sjukkassekorten och skattekorten. Vad särskilt de sistnämnda angår utsändes de på i huvudsak samma sätt som röstkorten, men för att tjäna som legitimationshandling skall de dock vara försedda med vederbörandes namnteckning, för vilken särskild plats fin nes å kortet. Med hänsyn hl. a. till den föreskrivna skyldigheten att i sam band med röstning utom det egna valdistriktet förse ytterkuvertet med namnteckning torde enligt valutredningens mening risken för obehörigt utnyttjande av röstkortet vid sådan röstning icke vara alltför stor. Risken skulle ytterligare kunna minskas, därest röstkortet på samma sätt som slcat- tekortet förses med innehavarens namnteckning, något som skulle kunna utgöra en förutsättning för att röstkortet skulle få utnyttjas som legitima tionshandling vid röstning utom det egna valdistriktet. Emellertid saknas närmare erfarenheter av röstkortets användning vid röstning inför särskild röstmottagare, och det kan icke uteslutas att utrymme för valfusk kommer att ges, om röstkortet ulan vidare skulle träda i röstlängdsutdragets ställe. Utredningen anser det därför ej tillrådligt att godtaga röstkortet som legi timationshandling vid röstning inför särskild röstmottagare och föreslår, att den, som röstar i denna ordning, skall vara skyldig att styrka sin iden titet. Utredningen är väl medveten om att ett sådant krav på legitimation i förening med en skyldighet för röstmottagaren att granska uppgifterna å ytterkuvertet mot röstkortet kan komma att något tynga arbetet för röst mottagarna. De eventuella olägenheterna härav bör å andra sidan icke över drivas, då ju legitimation numera regelbundet kräves hos posten, när det gäller utkvittering av penningar eller värdeförsändelser. Legitimation skul le kunna ske genom någon av de handlingar, som finns angivna i 93 § all männa poststadgan (bl. a. postens identitetskort, pass, körkort, sjöfartsbok, försäkringsbesked avseende den allmänna sjukförsäkringen, skattckort å preliminär skatt för löpande inkomstår, folkpensionsbrev, värnpliktigs in skrivningsbok) och därmed likvärdiga handlingar.
Om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, kommer enligt utred-
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060
34
ningens mening sannolikt ett avsevärt större antal väljare än nu att begag
na sig av möjligheterna att rösta inför särskilda röstmottagare. Utredning
en antager, att tillskottet av röster huvudsakligen skulle komma från per
soner, som eljest icke alls skulle ha röstat. Emellertid kan det icke uteslu
tas, alt möjligheten att poströsta på valdagen kan komma att i viss ut
sträckning utnyttjas av väljare, som, därest skyldigheten att anskaffa sär
skilda röstlängdsutdrag kvarstått, skulle sökt rösta å hemorten hellre än
utanför det egna valdistriktet. Detta kan framför allt bli fallet beträffande
väljare, som är bosatta i de större tätorterna men har sportstugor i grann
kommunerna.
Enligt utredningens mening bör farhågorna för en sådan utveckling icke
kunna åberopas som hinder mot röstlängdsutdragets avskaffande. Har" i val
lagarna införts rätt för väljare att under vissa angivna förutsättningar rösta
i särskild ordning, bör ett önskemål om att begränsa användningen av den
na rätt icke få utgöra någon riktpunkt för utformningen av föreskrifterna
om tillvägagångssättet vid själva röstningen.
Utredningen förordar därför att röstkorten efter komplettering av upp
gifterna å desamma i enlighet med vad förut angivits skall användas vid
röstning inför särskilda röstmottagare i stället för de nuvarande röstlängds-
utdragen. Utredningen anmärker, att man skulle kunna tänka sig, att be
stämmelserna utformades på sådant sätt, att röstlängdsutdraget i princip
bibehölls, men rätt för väljaren infördes att i dettas ställe använda röstkor
tet, om sådant tillställts honom, önskemålet att få enhetliga regler har
emellertid föranlett utredningen att föreslå att de nuvarande röstlängdsnt-
dragen helt slopas och att utsändningen av röstkort i stället göres obligato
risk. Utredningen är väl medveten om att förslaget kan komma att medföra
svårigheter särskilt för de valnämnder i mindre kommuner, som icke tidi
gare utsänt röstkort. Dessa svårigheter bör emellertid icke få hindra genom
förandet av en reform som är ägnad att väsentligt underlätta valdeltagan
det för dem som har att rösta utom det egna valdistriktet.
Röstkorten skall enligt vad utredningen föreslår upprättas genom val
nämndens eller magistratens försorg och innehålla i huvudsak samma upp
gifter som röstlängdsutdragen gjort. Utsändningen av röstkort, som likale
des skall ombesörjas av valnämnden eller magistraten, bör ske i god tid
före det röstning inför särskilda röstmottagare påbörjas, och utredningen
föreslår i detta hänseende, att röstkorten vid val i hela riket skall med pos
ten översändas till de röstberättigade senast å tjugofemte dagen före valda
gen. Något krav på att röstkorten skall utsändas såsom rekommenderad för
sändelse bör icke uppställas, men å andra sidan bör korten icke utsändas
som masskorsband. För den händelse väljaren saknar röstkort -— utsänt så
dant har icke kommit honom tillhanda eller efteråt förkommit — skall han
ha rätt att efter rekvisition hos valnämnd eller magistrat erhålla ett nytt
röstkort. Sådan rekvisition skall kunna ske helt formlöst. Den som vid va
let beräknas vara utomlands kan ha intresse av att röstkortet expedieras till
honom redan innan den allmänna utsändningen härav äger rum. På särskild
Knngl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
35
framställning skall jämväl sådan röstberättigad kunna få röstkort sig till ställt. Utredningen anser det icke erforderligt att införa bestämmelser om registrering av särskilt expedierade röstkort.
Vad angår förfarandet vid röstning utom det egna valdistriktet föreslår utredningen att väljaren, då han inställer sig hos röstmottagaren, skall fö rete sitt röstkort. Väljaren skall därvid såsom tidigare angivits vara beredd att legitimera sig. Han skall vidare avlämna ett särskilt vtterkuvert å vilket han dessförinnan skall ha överfört de uppgifter, som finns angivna å röst kortet. Detta ytterkuvert kommer — sålunda ifyllt — att motsvara det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvert, som f. n. användes. Ytterkuvert skall finnas tillgängliga hos röstmottagaren liksom hos valnämnd och ma gistrat. Slutligen skall väljaren i likhet med vad som nu är fallet egenhän digt inför röstmottagaren teckna sitt namn å kuvertet. — Väljare skall lik som hittills äga avlämna valsedel för sin make. Härvid skall han avläm na valsedelsförsändelse från maken jämte för denna ifyllt ytterkuvert. Dessutom skall röstkortet för denna make företes. Då röstkortet sak nar uppgift om den andre makens namn, yrke och titel har föreskrivits att väljaren å makens ytterkuvert skall skriftligen bekräfta sin behörighet att avlämna försändelsen. Någon ytterligare bevisning för att vederbörande är äkta makar har icke ansetts böra krävas.
Utredningen anser, att kostnaderna för blanketter till röstkort, blankett tryck och röstkortens iordningställande liksom hittills bör bestridas av kommunerna. Kostnaden för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck bör dock även i fortsättningen stanna å statsverket. De ytterkuvert, varom här är fråga, skall enligt förslaget i god tid före valet finnas tillgängliga hos röstmottagarna. Med hänsyn till att ifyllandet av kuverten skall kunna ske på förhand, synes det lämpligt att kuverten göres tillgängliga även hos valnämnder och magistrater. Utredningen framhåller, att detta icke är lika angeläget som då fråga är om äktamakekuvert, vilka av väljarna regelmässigt iordningställes utanför vallokalen.
Utredningen håller för troligt, att storleken av den upplaga i vilken ytter- kuverten skall behöva tryckas skulle bli avsevärt mycket större om kuver ten — i likhet med vad utredningen i annat sammanhang föreslagit beträf fande äktamakekuvert — på statsverkets bekostnad skulle tillhandahållas välj arorganisationerna. Därtill kommer att behovet för väljarna av att lätt ha tillgång till kuverten kan tillgodoses på ett rimligt sätt, om kuverten di stribueras till postanstalterna i god tid före valet. Väljare, som ämnar rösta utom det egna valdistriktet, har ju då möjlighet att på närmaste postanstalt eller hos valmyndighet förse sig med kuvert. De flesta väljare torde för övrigt icke ha behov av ytterkuvertet förrän i samband med att de inställer sig å postanstalten för att rösta. På grund härav anser utredningen det icke påkallat att nu framlägga förslag om rätt för väljarorganisationerna att erhålla fria kuvert. Sedan erfarenheter vunnits av det föreslagna röstnings- förfarandet, bör frågan dock bli föremål för förnyat övervägande.
Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Remissyttrandena
Förslaget har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i det över
vägande antalet remissyttranden. Endast ett fåtal remissinstanser har mot
satt sig förslaget.
Av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget yttrar länssiyrelsen i Kro
nobergs län, att ett slopande av kravet på innehav av röstlängdsutdrag och
dettas ersättande med en handling, som väljaren ändock innehar och som
innehåller de för röstning och sammanräkning erforderliga uppgifterna,
skulle innebära en förenkling och underlätta deltagandet, vilket ur allmän
synpunkt är önskvärt. Valnämnden i Simrishamn anför, att förslagets ge
nomförande är i hög grad ägnat att underlätta valdeltagandet för dem,
som har att rösta utom det egna valdistriktet. Risken för obehörigt utnytt
jande av röstkortet synes icke vara stor, om den röstande på sätt föresla
gits ålägges skyldighet att styrka sin identitet.
Enligt vad länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller är det nuvaran
de kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet onek
ligen ett besvär för väljare och kan även i vissa fall utgöra ett faktiskt
hinder för en väljare att utöva sin rösträtt. Även länsstyrelsen i Malmöhus
län anser bruket av röstlängdsutdrag vara till besvär för såväl allmänhe
ten som myndigheterna. Röstberättigad, som önskar röstlängdsutdrag, er
håller sådant blott efter särskild beställning, som måste göras av honom
själv, var han än befinner sig. Vidare föreligger den allvarliga olägenheten
av nuvarande bestämmelser att, då behovet av röstlängdsutdrag aktualise
ras först kort tid före valdagen, utfärdande av utdrag icke alltid medhin-
nes. Kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet
kan alltså i sådant fall komma att utgöra ett faktiskt hinder för rösträttens
utövande. Till de olägenheter, som sålunda följer för den enskilde, kommer
valmyndigheternas omfattande arbete med registrering och expediering, vil
ket arbete ofta är mycket betungande. Med hänsyn till de erinringar, som
kan riktas mot nuvarande system, är det önskvärt att genomföra en annan
ordning i syfte att bättre tillgodose kraven på smidighet och arbetsbespa-
ring. Utredningens förslag utgör enligt länsstyrelsens mening en lämplig
lösning för vinnande av detta syfte. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser
det föreslagna systemet praktiskt och ägnat att minska besväret med röst
ning å annan ort. Eftersom legitimation skall krävas vid röstning med
röstkort, torde man ej heller behöva befara, att valsäkerheten skall komma
att äventyras.
Stockholms stads valnämnd betecknar förfarandet vid utfärdande av röst
längdsutdrag som otympligt och arbetskrävande. Detta omdöme gäller icke
minst den registrering av beställda utdrag, som det åligger valnämnden
att ombesörja. Dessa registre ringssvårigheter försvinner enligt utrednings
förslaget helt, och utredningens förslag torde även i övrigt medföra förenk
lingar i valnämndens arbete.
Viss tvekan, som dock ej leder till avstyrkande av förslaget, kommer till
uttryck hos ett par remissinstanser. Länsstyrelsen i Hallands län finner
37
visserligen en förenkling av poströstningen vara motiverad men framhåller att vissa risker kan vara förenade med en så långt gående förenkling här vidlag, att allmänheten kommer att anse det enklare och bekvämare att rösta på posten än vid valförrättningen. En sådan uppfattning kan näm ligen lätt leda till missbruk av rätten att rösta på posten, i det att åtskilliga väljare kanske föredrager att vid lägligt tillfälle någon dag före valdagen rösta på posten — under uppgift att de å valdagen kommer att vistas utom riket — framför att å valdagen — en söndag — stå i ko för att rösta i val lokalen. Ett ökat antal poströstande innebär, att en stor del av valförrätt ningen överflyttas från valförrättarna till sammanräkningsmyndighelerna, vilket ur olika synpunkter är mindre lämpligt. Generalpoststyrelsen anför, att det nuvarande systemet med röstlängdsutdrag vid röstning utanför det egna valdistriktet torde ha tillkommit för att bereda väljare, som hela val dagen vistas på annan ort än hemorten, möjlighet att utöva sin rösträtt. Där emot torde det icke ha varit avsett att underlätta röstningen för väljare, som i samband med några timmars söndagsutflykt eller rentav på grund av vallokalens belägenhet föredrar att poströsta i någon grannkommun i stället för att besöka sin ordinarie vallokal. Enligt generalpoststyrelsens mening torde det icke vara för mycket begärt, att den som vet att han vid valförrättning kommer att befinna sig på annan ort gör sig det omaket att i tid rekvirera röstlängdsutdrag. Det synes knappast motiverat att enbart med tanke på väljare med ringa intresse för valdeltagandet genomföra sär skilda anordningar för att underlätta deras röstning. Nuvarande olägenhe ter med registrering och expediering av röstlängdsutdrag torde i viss män kunna elimineras genom lämpliga kontorstekniska förenklingar, något som också antytts i utredningens promemoria. För de väljare, som icke i förväg kan förutse, att de kommer att vistas på annan ort vid valförrättningen, framstår däremot nuvarande bestämmelser som verkligt hindrande för val deltagande. Om dessa väljare bedömes vara så många, att det måste anses vara ett allmänt intresse, att även de får möjlighet alt rösta på annan ort, vill generalpoststyrelsen ej motsätta sig prov med ett ändrat system för poströstning men det bör eftersträvas, att det nya systemet icke ytterligare — vare sig för väljarna eller postverket — komplicerar det redan betung ande och invecklade förfarandet vid poströstning.
Generalpoststyrelsen anför vidare, att den delar utredningens uppfattning, att antalet poströstande kommer att väsentligt öka, om röstlängdsutdraget avskaffas, ökningen torde i stort sett komma att hänföra sig till sådana röstande, som med nuvarande bestämmelser skulle ha röstat på vallokal, t. ex. sportstugeägare, personer på söndagsutflykter etc., och som först på själva valdagen bestämmer sig för att resa bort beroende på väderleksför hållanden o. dyl. Hur mycket poströstningen kommer att öka, är givetvis svårt att säga. Nuvarande möjlighet till överblick över antalet väljare som tänker poströsta, kommer att försvinna, om röstlängdsutdragen slopas. Det kommer att bli mycket svårt att beräkna åtgången av ytterkuvert och andra valtillbehör för poströstning. Det torde bli ofrånkomligt, att varje postan
Kungl. Maj:ls proposition nr 103 år 1960
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
stalt utrustas med ett lager av valtillbehör, som betydligt överstiger den
verkliga förbrukningen. I enstaka fall kan ändå inträffa, att lagret ej
räcker på valdagen och då är möjligheterna att på den korta tid som står
till buds fylla på lagret mycket små, åtminstone på landsbygden.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län yttrar, att även om ökningen av poströst
ningar skulle bli stor, kanske inemot en fördubbling av antalet poströstan
de, så innebär detta likväl i första hand en organisationsfråga för och inom
länsstyrelsen, som bör kunna lösas. Länsstyrelsen anför vidare:
Enligt förslaget förutsättes den röstande skola själv ifylla ytterkuvertet
för valsedelsförsändelsen. Det är att antaga att antalet felaktigt eller ofull
ständigt ifyllda kuvert kommer att bli större enligt den föreslagna ord
ningen än enligt den nuvarande. Då varje felaktighet eller ofullständighet
erfarenhetsmässigt tar lång tid att rätta till, är det klart att arbetet med
uppsorteringen av valsedelsförsändelserna kommer att bli tidsödande. Här
vid är att beakta att röstlängderna i regel icke stå till förfogande förrän
fjärde dagen efter valet. Hänsyn måste även tagas till de ökade svårigheter,
som måste uppkomma för överståthållarämbetet med dess befattning med
ytterkuvert, som till ämbetet inkomma från röstmottagare i utlandet. Samt
liga nu angivna omständigheter liksom den beräknade ökningen av antalet
valsedelsförsändelser måste leda till att den förberedande granskningen av
inkomna valhandlingar icke kommer att kunna genomföras på så kort tid
som hittills. Den antagliga utvecklingen är att själva sammanräkningen
kommer att förskjutas i tiden och äga rum betydligt senare än å åttonde da
gen efter valet.
Även om vissa nackdelar ur arbetssynpunkt otvivelaktigt kunna förvän
tas uppkomma för sammanräkningsmyndigheten, måste dessa dock anses
komma alt väl uppvägas av de fördelar, som ur allmän och enskild syn
punkt stå att vinna genom det föreslagna förfarandet.
Under hänvisning till vad sålunda anförts förordar länsstyrelsen lagstift
ning i ämnet i överensstämmelse med förslaget, ehuru länsstyrelsen är med
veten om att själva sammanräkningsförrättningen kan komma att senare-
läggas till följd av det ökade arbetet med förberedelserna för sammanräk
ningen. Ytterst leder detta till en försening i fastställandet av det definitiva
utfallet av valet, vilket förhållande således blir det pris, som får betalas
för förenklingarna i valrutinen.
Även andra remissinstanser berör risken att uppgifterna ej med erforder
lig noggrannhet blir överförda från röstkortet till ytterkuvertet. Länssty
relsen i Östergötlands län anför sålunda, att det knappast kan antagas, att
alla de, som har anledning att rösta på postanstalt, beskickning eller kon
sulat med tillräcklig noggrannhet kan göra den överföring av uppgifter, som
valutredningen förutsätter. Sannolikt kommer felskrivningar, oläslig text
och överhoppade uppgifter på de särskilda ytterkuverten att vålla de sam
manräknande myndigheterna åtskilligt besvär och även viss kassation. En
möjlighet vore givetvis att röstmottagarna ålades att kontrollera överföring
en, men något sådant torde icke låta sig göra med hänsyn till kravet på
snabbhet vid röstmottagningen. Enligt vad länsstyrelsen i Västerbottens län
framhåller bör röstmottagarna noga kontrollera att uppgifterna från röst
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
39
korten i erforderliga delar rätt och fullständigt överförts till ytterkuverten. Förslaget bör därför kompletteras med en uttrycklig föreskrift att det skall åligga röstmottagaren att — innan valkuvertet överlämnas till väljaren — verkställa noggrann kontroll i berörda hänseende. Den föreslagna lagtex tens ordval »finnes ytterkuvertet vara i behörig ordning» (73 § tredje styc ket) synes vara alltför vagt utformat. Överståthållarämbetet anför, att kon troll framför allt bör ske därav, att röstkortets uppgifter om valdistrikt och uppslag i röstlängden blir riktigt återgivna. Denna kontrolluppgift måste helt naturligt medföra ett visst merarbete för röstmottagaren, vilket emel lertid icke torde få överskugga de fördelar, som är förbundna med förfa randet. Magistraten i Jönköping yttrar, att även om röstmottagarna skall kontrollera att ytterkuverten är i behörig ordning det ddck icke torde kun na undvikas att uppgifterna å ytterkuvertet i åtskilliga fall blir ofullstän diga och felaktiga. Antalet ogiltiga poströster, som redan med det nuvaran de systemet är tämligen stort, torde med den av utredningen föreslagna ordningen komma att avsevärt stiga. Länsstyrelsen i Stockholms län anser, att röstmottagarna bör åläggas att överföra röstkortens uppgifter till yt terkuverten. Skulle det anses, att röstmottagarna därigenom blir alltför betungade, bör i vart fall uttryckligen föreskrivas, att röstmottagarna skall noggrant kontrollera, att ytterkuverten är riktigt ifyllda och att uppgifterna är fullt läsliga även för den som — i likhet med sammanräkningsmyndig- heten — icke har tillgång till röstkortet. För att underlätta ytterkuvertens ifyllande synes det vidare nödvändigt, att på röstkorten tydligt utmärkes de uppgifter, som skall överföras till ytterkuverten, samt att de ifrågavarande uppgifterna upptages i exakt samma ordning på såväl röstkorten som ku verten. Å röstkorten bör angivas, att uppgifterna skall oförändrade överfö ras till kuverten. Även valnämnden i Solna anser, att skyldighet bör före skrivas för röstmottagarna att själva överföra röstkortets uppgifter till yt terkuvertet eller att kontrollera att uppgifterna överförts rätt.
Under hänvisning till att enligt utredningens förslag överförandet av upp gifter från röstkort till ytterkuvert normalt kommer att ske i samband med att väljaren inställer sig på postanstalt för att rösta anför generalpoststyrelsen att detta torde komma att tynga postfunktionärernas arbete med röst ningen. I ett mycket stort antal fall kommer nämligen postfunktionärerna med all säkerhet att anmodas hjälpa till att ifylla ytterkuvertet. Det är för denskull i hög grad önskvärt, att ytterkuvert i möjligaste mån ifylls i för väg. Det synes därför angeläget, att ytterkuvert finns tillgängliga även hos väljarorganisationerna, dit väljarna i regel torde vända sig för att få val sedlar in. in. vid poströstning. Om det av kostnadsskäl icke anses försvar ligt, att ytterkuvert utlämnas gratis till dessa organisationer, synes möjlig het böra lämnas för organisationerna att på egen bekostnad anskaffa fast ställda kuvert. Därest hinder anses föreligga för postanstalt att lämna ut ytterkuvert till annan än väljare, bör detta klarläggas i administrativ ord-
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Statistiska centralbyrån påpekar, att valmyndigheten icke kommer att äga
tillgång till adressuppgift för alla röstberättigade. De tryckande registren vid
länsbyråerna innehåller nämligen i allmänhet icke postadress beträffande
dem, som mantalsskrivits utan känt hemvist. Ej heller finns som regel
adresser på dem, som är mantalsskrivna under rubriken å kommunen skriv
na. I det senare fallet rör det sig huvudsakligen om personer, som vistas
på anstalter av olika slag. Anteckning om dessa personers vistelseort kan
visserligen stundom förekomma i församlingsboken men är då ofta sekre-
tesskyddad enligt 13 § sekretesslagen eller eljest av så ömtålig natur att den
ej bör komma till andras kännedom.
Avstyrkande yttranden föreligger från länsstyrelserna i Älvsborgs, Kris
tianstads och Västernorrlands län, magistraten i Östersund och kommunal
nämnden i Björsäter.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län yttrar, att enligt länsstyrelsens mening röst
ningssystemet måste omgärdas med sådana säkerhetsbetämmelser, att val
fusk i görligaste mån förhindras. Valutredningens förslag att slopa röstlängds-
utdragen och ersätta dessa med röstkort vid röstning utanför det egna val
distriktet måste enligt länsstyrelsens uppfattning innebära ett allvarligt
eftersättande av valsäkerheten. Det föreslagna sättet för röstkortens distri-
buering till väljarna skapar långt sämre garantier för att röstkorten kom
mer i rätta händer än vad fallet nu är vid tillhandahållandet av röstlängds-
utdragen. Därtill kommer, att de bestämmelser angående legitimering vid
rösträttens utövande, som utredningen föreslagit, måste anses otillräckliga
för att effektivt förhindra valfusk. Därest väljare skall tillåtas rösta utanför
det egna valdistriktet med anlitande av röstkort, måste, enligt länsstyrelsens
bestämda mening, mycket stränga krav uppställas på legitimering. Endast
legitimationshandling, försedd med fotografi, bör därvid godtagas.
Länsstyrelsen anför vidare att därest utfärdandet av röstkort skulle göras
obligatoriskt, detta kommer att medföra ökat arbete för valnämnderna i de
kommuner, där röstkort tidigare icke kommit till användning. I rena lands
bygdskommuner har antalet utfärdade röstlängdsutdrag i allmänhet varit
ringa. Arbetet härmed har därför vållat valnämndsordföranden ganska ringa
besvär. Utsändandet av röstkorten kommer däremot att bli ganska betungan
de för valnämnderna. Man torde därför böra räkna med att de redan nu
många gånger kännbara svårigheterna att uppbringa personer, som är villiga
åtaga sig uppdraget som ordförande eller ledamot i valnämnderna, kommer
att ytterligare öka, om utfärdandet av röstkort blir obligatoriskt.
Länsstyrelsen är av den uppfattningen, att väljare regelmässigt bör utöva
sin rösträtt inom det egna valdistriktet. På grund av valnämndens person-
och ortskännedom skapas härigenom de säkraste garantierna mot missbruk
av rösträtten. Endast då bärande skäl kan åberopas, bör väljare äga rätt att
utöva sin rösträtt utanför det egna valdistriktet, och det kan icke anses obil
ligt, att väljaren för erhållandet av denna förmån tvingas att själv taga ini
tiativet för erhållandet av den handling, som möjliggör röstningen inför en
41
särskild röstmottagare. Härigenom har röstningen utanför det egna valdi striktet kunnat hållas inom någorlunda rimliga proportioner. Om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, kommer sannolikt ett avsevärt större antal väljare än nu att begagna sig av möjligheten att rösta inför särskilda röst mottagare. Detta kommer att väsentligt öka arbetet icke bara för de sär skilda röstmottagarna utan också för sammanräkningsmyndigheterna. Redan med nuvarande antalet poströster blir — med hänsyn till den omständliga procedur, som är föreskriven för sammanräkning av dessa röster — sam- manräkningsförrättningarna tidskrävande. Därest antalet poströster genom den nu föreslagna reformen påtagligt skulle komma att öka, vilket man har all anledning förvänta, blir det åtminstone för Älvsborgs läns vidkommande icke möjligt att slutföra en sammanräkningsförrättning på en dag, vilket hit tills så gott som undantagslöst kunnat ske.
I stort sett liknande synpunkter har anförts av länsstyrelsen i Kristian stads län. Länsstyrelsen anför, att besväret att enligt nuvarande ordning an skaffa röstlängdsutdrag borde vara betydligt mindre än det som — i syn nerhet för valnämnderna å landsbygden — följer med det av utredningen föreslagna förfarandet med skyldighet för nämnderna att låta trycka, kom pletterande ifylla och utsända röstkort. Visserligen har redan under de se naste valen ett stort antal kommuner låtit trycka och utsända röstkort till väljarna, men dessa kort har då avsett endast att tjäna till viss ledning för väljaren och till underlättande av valnämndens möjlighet att snabbt åter finna väljarens namn i röstlängden. Något ansvar för utsändandet av och innehållet i dessa kort har emellertid icke åvilat valnämnderna. Med hänsyn till det ändamål röstkorten enligt förslaget avses skola tjäna och till de skyl digheter med avseende å desamma, som föreslagits skola åvila valnämnder na, kommer dessa att med ett genomförande av förslaget underkastas ett ansvar, som hittills icke åvilat dem. Redan nu har det på sina håll varit förenat med svårigheter att få för uppdraget lämpliga personer att åtaga sig förordnande som ordförande eller suppleant för denne i valnämnd. Den yt terligare utökning i valnämndernas arbete och ansvar, som ett genomföran de av förslaget måste innebära, kommer sannolikt att skärpa dessa svårig heter. Länsstyrelsen anser enbart den omständigheten, alt ett genomförande av utredningens förslag kan bereda ökat utrymme för valfusk vara ägnad att inge starka betänkligheter mot förslaget. Varje reform på vallagstiftning ens område av beskaffenhet att samtidigt minska valsäkerheten bör kunna komma i fråga endast, då värdet av reformen är så stort och oomtvistligt, att det kan försvara en eftergift på valsäkerhetskravet.
Magistraten i Östersund anför, att det viktigaste skälet för slopande av kravet på röstlängdsutdrag vid bl. a. röstning å postanstalt synes vara, att hinder för röstning vid valförrättning kan uppstå så sent, att utdrag ej hinner anskaffas. Emellertid torde varken detta eller andra skäl för införan de i stället av röstkort vara av sådan styrka, att resultatet av den pågående utredningen om medborgar- eller personkort ej bör kunna avvaktas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Kommunalnämnden i Björsäter yttrar bl. a.:
Obligatoriska röstkort kommer att medföra besvär och extra kostnader
tör kommunerna. Visserligen är blankettkostnaden obetydlig, men varje
röstkort maste utöver de tryckta uppgifterna kompletteras med vissa upp
gifter av valnämnderna. Detta kommer att medföra ökat arbete och merut-
gifter för de kommunala valnämnderna. För hela landet kan kostnaden bli
betydande, eftersom valutredningen anför, att röstkort år 1957 endast ut
sändes till 42 % av de röstberättigade på landsbygden.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län yttrar, att förslaget knappast är för
enligt med grundlagarnas bestämmelser om tid för nyval efter upplösning
av riksdagens andra kammare och om tid för riksdagens sammanträde efter
sådant nyval. Enligt 17 § riksdagsordningen skall nya val förrättas oför
dröj ligen. Riksdagen skall enligt 5 § riksdagsordningen och 108 § regerings
tormen sammanträda å den tid inom tre månader från upplösningen, som
Konungen bestämmer. Jämlikt 55 a § lagen om val till riksdagen i dess
föreslagna lydelse skall röstkorten utsändas till de röstberättigade senast å
tjugofemte dagen före valdagen. Efter valdagen torde riksdagen tidigast
kunna sammanträda om cirka två veckor. Det skulle då återstå cirka sju
veckor för tryckning av blanketter till röstkort, adresstryckning hos läns
styrelserna, kontroll av röstkorten mot röstlängden och för komplettering
av röstkorten med anteckning om uppslag i röstlängden m. in. För dessa
arbeten har vid 1960 års andrakammarval beräknats omkring 110 dagar.
Det synes högst ovisst — särskilt som länsstyrelserna vissa tider på året ej
hinner utföra sådana arbetsuppgifter — om röstkortens utsändande kan
medhinnas så snart att riksdagen kan sammanträda inom föreskriven tid.
I vart fall medför förslaget att den tid det svenska folket saknar represen
tation genom riksdagen avsevärt förlänges, vilket ej kan anses vara väl för
enligt med stadgandet, att nyval skall ske ofördröj ligen.
i dylikt fall icke ske på hemorten, utan resa till annan ort med postanstalt
Beträffande det av utredningen uppställda kravet på legitima
tion anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att ett dylikt krav är
rimligt med hänsyn till de risker för valfusk, som torde föreligga om röst
kortet utan vidare skulle träda i röstlängdsutdragets ställe. Eftersom legiti
mation numera regelbundet kräves hos posten vid utkvittering av pen
ningar m. in., torde för flertalet väljare legitimationskravet icke behöva vara
särskilt besvärligt att uppfylla. Icke heller torde detta krav behöva befaras
komma att utgöra en omständighet, som kan verka negativt på valdeltagan
det. Länsstyrelsen i Stockholms län anser — i likhet med magistraten i Sö
dertälje — att väljare, som icke är känd för röstmottagaren, alltid bör vara
skyldig att styrka sin identitet t. ex. genom sådan legitimationshandling,
som postverket fordrar. Länsstyrelsen anser därför — liksom magistraten —
att orden »på anfordran» bör utgå ur förslaget till ändrad lydelse av 71 §
lagen om val till riksdagen. Magistraten i Härnösand framhåller angelägen
heten av att den som röstar skall, till förekommande av valfusk, alltid le
gitimera sig. Magistraten i Hälsingborg anser att någon risk för valsäker
heten ej behöver befaras, förutsatt att den som röstar medelst röstkort skall
vara skyldig att inför röstmottagaren styrka sin identitet. Sistnämnda krav
43
kan visserligen av många komma att uppfattas som onödig formalism men bör otvivelaktigt upprätthållas för att förhindra obehörigt utnyttjande av röstkort.
Länsstyrelsen i Kronobergs län är kritisk till legitimationskravet. Läns styrelsen hävdar, att en dylik legitimation säkert kommer att medföra irri tation och besvärligheter. En del väljare, som icke har legitimation med sig, kommer icke att kunna eller bry sig om att rösta. Vid röstning inför valför- rättare i egna valdistriktet fordras icke särskild legitimation. I de fall röst kort nu användes lämnas detta fram och någon särskild förfrågan från valförrättarens sida om väljarens identitet framställes i allmänhet icke.
För valsäkerheten synes det länsstyrelsen icke erforderligt att uppställa krav på särskild legitimation vid röstning inför särskild röstmottagare.
Även generalpoststyrelsen motsätter sig kravet på legitimation. Enligt styrelsens uppfattning kommer detta krav att tynga poströstningen. Icke minst kommer kravet på legitimation att leda till många kontroverser med den poströstande allmänheten. Med hänsyn till att poströstning alltid måste ske utanför hemorten kan man i de flesta fall räkna med att väljaren icke är känd av postfunktionären. I praktiken skulle det därför med den utform ning förslaget fått bli legitimationstvång. Om väljaren icke har särskild le gitimation med sig, kan han ej, som när det gäller postärenden i allmänhet, återvända en annan dag utan måste — om han icke skall gå miste om sin möjlighet att rösta — återvända till sin bostad och hinna tillbaka till post anstalten på den knappa tid, som står till buds. Flertalet postanstalter är öppna för röstmottagning endast kl. 10—11 och 15—16 på valdagen. Mång en kommer att finna det underligt, att han icke utan vidare får poströsta, när han innehar ett röstkort, som sänts under hans personliga adress och som säger, att han är röstberättigad. Vid röstning på vallokal är ju inne havet av röstkort i praktiken fullt tillfredsställande i de fall, då det icke finns särskild anledning förmoda att väljaren är annan än den röstkortet avser. Risken för att röstkort skall komma i orätta händer och sedan kunna obehörigen utnyttjas för poströstning torde vara minimal. Röstning kan ju i dylikt fall icke ske på hemorten, utan resa till annan ort med postanstalt är en förutsättning. Där måste den begränsade öppethållandetiden passas och på en och samma postanstalt kan näppeligen mer än en röst avges av samma person. Om poströst skulle avges för person, som redan röstat i val lokal, torde poströsten annulleras av sammanräkningsmyndigheten. Risken för valfusk är säkerligen störst i storstäderna och med hänsyn till valför- rättarnas mindre goda personkännedom där, synes riskerna vara rentav större vid röstning i vallokal än vid poströstning. Med hänsyn till vad så lunda anförts är det generalpoststyrelsens bestämda uppfattning, att upp visande av röstkort skall vara tillräckligt, såvida icke röstmottagare har särskild anledning ifrågasätta behörigheten hos den som företer kortet. I dylikt fall skall den röstande givetvis avkrävas särskild legilimationshand- ling.
Beträffande utformningen av röstkorten har åtskilliga syn punkter framkommit i yttrandena.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Med tanke på risken att väljarna ofullständigt eller felaktigt skall kom
ma att överföra röstkortets uppgifter på ytterkuvertet har i några yttran
den förordats att röstkorten utformas såsom kuvert, vilka vid röstningen
på postanstalt, beskickning eller konsulat skulle användas i stället för de
särskilda ytterkuverten. Förslag härom har väckts bl. a. av länsstyrelsen i
Östergötlands län och ordföranden i Östervåla kommuns östra valdistrikt.
Magistraten i Jönköping föreslår, att röstkortet på något sätt fästes vid yt
terkuvertet. På detta behöver då väljaren bara skriva sitt namn. Att välja
ren får lämna röstkortet ifrån sig synes icke innebära någon olägenhet. I
praktiken torde det nämligen vara uteslutet att använda samma röstkort vid
mera än ett val.
För att sammanräkningsmyndighetens arbete med sortering och gransk
ning av inkomna ytterkuvert icke onödigtvis skall tyngas av, att de av välja
ren å kuvertet lämnade uppgifterna är otydliga och identifieringen av välja
ren vid avprickning i röstlängden därigenom försvårad, är det — enligt vad
överståthållarämbctet gör gällande — av väsentlig betydelse att å kuvertet ut
tryckligen anges, att väljarens namn skall textas eller på annat sätt förtyd
ligas. För att underlätta identifieringen av väljaren kan det ibland vara av
betydelse att äga upplysning om dennes födelseår. Inom en och samma fa
milj kan understundom flera medlemmar bära samma förnamn. Ämbetet
ifrågasätter därför om icke ytterkuvertet bör förses med uppgift om välja
rens födelseår. Yrkande härom har framförts även av länsstyrelsen i Skara
borgs län. Länsstyrelsen anför, att därest av någon anledning felaktighet
föreligger beträffande uppslaget i röstlängden, valsedeln måste kasseras, då
ju i röstlängden kan finnas flera personer med samma namn. För samman-
räkningsmyndigheten hade uppgift om hemvist enligt röstlängden varit lämp
ligare än födelsetiden, men då röstkorten ofta icke ger otvetydigt besked
härom, torde födelsetiden vara att föredraga. För att underlätta samman
räkningen torde det också vara önskvärt, att raden å uppslaget anges i' yt
terkuvertet.
Överståthållarämbetet och Stockholms stads valnämnd föreslår slopande
av kravet på fullständigt namn. Valnämnden anför, att föreskriften härom
av trycktekniska skäl icke alltid följes. Även om en komplettering i förekom
mande fall kan verkställas efter tryckningen, framstår en sådan åtgärd som
opåkallad, då de förnamn som nu medtages är fullt tillräckliga för den röst
berättigades identifiering. Tänkbart är vidare, alt ett framtida ändrat tekniskt
förfarande helt kan omöjliggöra angivande av fullständigt namn. I 55 a §
torde därför böra anges endast namn, yrke etc. I stället bör i kungörel
sen angående röstkort ges närmare bestämmelser i denna fråga. Därvid sy
nes tillräckligt med en föreskrift, att den röstberättigade skall angivas med
det antal förnamn eller initialer, som är erforderliga för att en tillfreds
ställande identifiering skall kunna ske. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser
det absolut nödvändigt, att jämväl raden å uppslaget anges å röstkortet, om
sammanräkningen skall kunna bringas till slut inom rimlig tid. Med det
stora anta] poströster, som kan förväntas inkomma till sammanräknings-
myndigheten, maste allt göras för att den röstande lätt skall kunna återfin
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
45
nas i röstlängden. Särskilt då det gäller alldagliga personnamn, som kanske
upptar flera upplägg i röstlängden, skulle det bli mycket tidskrävande att
återfinna de röstande i längden, om raduppgiften utelämnades å röstkortet.
Även länsstyrelsen i Västernorrlands län anser det lämpligt, att å röstkort
och ytterkuvert finns uppgift ej blott om sida utan även om rad i röstläng
den. Uppgiften om nummer å valkretsen å formuläret till röstkort bör bort
tagas, då valkretsarna vid andrakammarval ej torde vara numrerade. Å sam
ma formulär torde omedelbart efter uppgiften om vallokal och valtider böra
såsom alternativ tryckas meningen »Valförrättningen pågår under tid och i
lokal, som meddelas genom tidningarna». Länsstyrelsen i Göteborgs och Bo
hus län anmärker, att vid den tid, då röstkorten enligt förslaget senast skall
översändas till de röstherältigade eller å tjugofemte dagen före valdagen,
det ännu icke föreligger den kungörelse om valet, som länsstyrelsen enligt
56 § lagen om val till riksdagen skall utfärda och vari skall upptagas bl. a.
tider för valet och valstället för varje valdistrikt. Med hänsyn härtill synes
lämpligast, därest tiden för röstkortens utsändande icke anses böra fram
flyttas, att å formuläret endast anges, att valförrättningen pågår under tid
och i lokal, som meddelas genom tidningarna.
Beträffande förslaget att röstkorten skall utsändas senast å tjugofemte
dagen före valdagen (innevarande år den 24 augusti) anför generalpoststy
relsen följande:
Vid denna tid får man räkna med att ett stort antal väljare fortfarande
har eftersändning av sin post till sommaradresser. Återflyttning till ordina
rie adress torde i stor utsträckning ske, först när skolorna börjar de allra
sista dagarna i augusti. Bäst hade givetvis varit, om röstkorten hade kunnat
distribueras på sådan tid alt så få kort som möjligt behövt eftersändas. Det
ta skulle innebära att röstkorten skulle sändas ut några dagar senare, t. ex.
omkring den 1 september. Med tanke på de väljare, som äger rätt att rösta
före valdagen och då så tidigt som 31 augusti, är emellertid detta måhända
inte möjligt. Om hänsyn inte behövde tagas till eftersändningarna, skulle den
av utredningen föreslagna tidpunkten för utsändningen vara väl avvägd.
Med tanke på det ständigt ökande antalet eftersändningar på sommaren och
den tidsutdräkt dessa oundvikligen för med sig, vill styrelsen emellertid ifrå
gasätta om inte tidpunkten för utsändningen av röstkort bör bestämmas
till senast trettionde dagen före valdagen, d. v. s. innevarande år den 19
augusti. En måhända bättre utväg hade annars varit, att vid den stora ut
sändningen av röstkort inte ta hänsyn till dem som röstar före valdagen.
Utredningen har framhållit, afl den som skall vara utomlands bör kunna få
sitt röstkort redan före den allmänna utsändningen efter särskild framställ
ning. Hinder borde inte möta att samma system tillämpas i fråga om det
fåtal väljare tillhörande vissa yrkesgrupper, som ämnar rösta på postan
stalt före valdagen och då redan i början av 18 dagarsperioden.
Till undvikande av att röstkort användes mer än en gång vid samma val
föreslår länsstyrelsen i Hallands län att röstmottagaren ålägges förse röst
kortet med anteckning alt röstning skett. Samma förslag framlägges av
Svenska landskommunernas förbund. Enligt magistratens i Södertälje me
ning bör röslmottagaren behålla röstkortet för makulering, sedan ändamålet
med röstkortet uppfyllts.
Generalpoststyrelsen betonar angelägenheten av alt röstkortets adressida
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
ges sådan uppställning, att kortet som postförsändelse uppfyller villkoren
för befordran som brevkort. Detta innebär enligt allmänna poststadgans fö
reskrifter bl. a., att minst högra hälften av kortets framsida skall vara ute
slutande disponerad för adressuppgifter och postala tjänsteanteckningar.
Under erinran att röstkorten f. n. utsändes med utnyttjande av den tjänste-
brevsrätt, som beviljats valnämnds ordförande ifrågasätter generalpoststy
relsen att tjänstebrevsrätten tillerkännes valnämnden. Mot en dylik ändring,
som fordrar särskilt beslut av Kungl. Maj :t, finns från styrelsens sida intet
att erinra. Svenska landskommunernas förbund har gjort ett liknande på
pekande.
Statskontoret biträder förslaget, att kommunerna liksom hittills skall be
strida kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och kortens
iordningställande. Svenska landskommunernas förbund framhåller där
emot, att kostnaderna för röstkortens framställande, sedan korten erhållit
sin nya funktion, bör belasta statsverket, i vart fall då fråga är om riksdags-
mannaval. Av samma mening är länsstyrelsen i Västernorrlands län. Kost
naderna blir enligt länsstyrelsens mening vid central upphandling säkerli
gen billigare.
Slutligen må redovisas vissa detaljanmärkningar, som framkommit vid
remissbehandlingen. Stockholms stads valnämnd anmärker på avfattning
en av 55 a § femte stycket förslaget till lag om val till riksdagen. Det i lag
texten förekommande ordet »upprättas» bör enligt valnämndens mening
ersättas av ordet »utlämnas».
Länsstyrelsen i Hallands län påpekar, att utredningens förslag påkallar
ändring även i författningarna angående valstatistik och röstsammanräk-
ningsprotokoll.
I det yttrande, som avgivits av länsstyrelsen i Västernorrlands län, hem
ställes att i vallagen införes stadgande om den tid, inom vilken ansökan om
andra valtider än de i 58 § första stycket vallagen angivna, skall göras för
att å röstkorten, vilkas utsändande kan börja efter röstlängdens underskri
vande, skall kunna anges valtiderna.
Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar, att därest innevarande år även
kommunalval i något fall skulle komma att äga rum, måhända på samma
dag som riksdagsvalet, båda systemen kommer att fungera jämsides. Vid
riksdagsvalet får röstkort användas vid röstning inför röstmottagare men
vid kommunalvalet skall röstlängdsutdrag komma till användning. Läns
styrelsen hyser farhågor för att en dylik samtidig användning av två olika
system för röstning kan medföra komplikationer.
Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
47
Departementschefen
Såsom framgår av den föregående redogörelsen föreligger förslag — framlagda av 1955 års valutredning — till ändringar i vallagstiftningen i tre olika avseenden. Förslagen syftar till att på olika sätt underlätta valdelta gandet och valförrättningen. För det första föreslås, att de politiska par tierna skall få möjlighet att utlägga valsedlar i eller i anslutning till val lokalen. Vidare har framlagts förslag, innebärande att de politiska partier na skall på statsverkets bekostnad erhålla s. k. äktamakekuvert. Slutligen har utredningen upptagit frågan om användningen av röstlängdsutdrag vid röstning inför särskilda röstmottagare och i detta hänseende föreslagit, att röstlängdsutdraget skall avskaffas och ersättas med s. k. röstkort.
Vad först angår frågan om rätt för de politiska partierna att utlägga valsedlar i eller i anslutning till vallokalen finnes en ligt gällande lagstiftning ej något hinder mot att valförrättaren medger ett sådant förfaringssätt. Enligt vad som upplysts har detta också skett på sina håll, och de erfarenheter som vunnits härav synes vara gynnsamma. Ut redningens förslag, som tillkommit på riksdagens initiativ och som innebär att rätten för de politiska partierna att i vallokalen eller i anslutning till densamma utlägga valsedlar lagfästes och således ej blir beroende av val- förrättarens medgivande, har också godtagits av flertalet remissinstanser. Även jag vill i princip ansluta mig till förslaget.
I de mot förslaget kritiska yttrandena har särskilt betonats, att ett ut läggande av valsedlar i själva vallokalen lätt skulle kunna inge allmänhe ten den föreställningen, att det är valnämnden som tillhandahåller valsed larna, något som vore ägnat att rubba tilltron till nämndens objektivitet. Vidare har anmärkts, att en sådan ordning kunde verka störande på val förrättningen. För egen del är jag av den uppfattningen, att det om möj ligt bör undvikas att valsedlarna utlägges i själva vallokalen. I allmänhet torde i anslutning till vallokalen finnas något förrum eller liknande utrym me (t. ex. skolkorridor, omklädningsrum, hall eller vestibul), och valsed larna bör då utläggas i det utrymme som sålunda står till buds. Först om detta befinnes olämpligt, bör det vara tillåtet, att valsedlarna utlägges i själva vallokalen. I enlighet härmed torde i lagen böra föreskrivas, att ut rymme för valsedlar skall finnas anordnat antingen i anslutning till val lokalen eller, om så ej lämpligen kan ske, i denna. Till den i ett remiss yttrande framförda tanken att valsedlarna skall få placeras i de avskilda hås, där väljaren har att inlägga sin valsedel i valkuvertet, kan jag ej an sluta mig. Ett sådant arrangemang skulle förutsätta, all representanter för de olika partierna skulle få tillträde till dessa utrymmen icke blott för att placera ut valsedlarna utan även för att under valförrättningens gång lägga ut nya valsedlar allt eftersom de tidigare utlagda lar slut. Det är tydligt, att en sådan ordning skulle vara ägnad att slöra valförrättningen.
48
Någon föreskrift om uppsättande av anslag, som för väljaren markerar
var de olika partiernas valsedlar finnes, synes ej behöva upptagas i lagen.
Å andra sidan bör ej stadgas något förbud mot att anslag uppsättes. Frågan
härom får således bedömas av valförrättaren. Detsamma gäller frågan vil
ka anordningar i övrigt som bör vidtagas för valsedlarnas utläggande. Hin
der möter ej att de utan särskilda föranstaltningar lägges ut på ett bord el
ler liknande. Lämpligen bör dock valmyndigheten anskaffa exempelvis papp
kartonger, vari valsedlarna kan placeras.
Valmyndighetens befattning med utläggandet av valsedlar bör såsom
utredningen föreslagit inskränkas till att avse iordningställandet av erfor
derligt utrymme för valsedlarna. Det förutsättes alltså att vederbörande
partiorganisationer tillser att valsedlar finns tillgängliga under hela val
förrättningen. Det bör ej föreligga någon skyldighet för valförrättaren att
pröva behörigheten hos den som kommer och vill lägga ut valsedlar. Valför
rättaren har emellertid att sörja för ordningen vid förrättningen, och inom
ramen för denna befogenhet har han att ingripa, därest något störande
skulle inträffa i samband med utläggningen av valsedlarna.
I ett av remissyttrandena har påpekats att det i vallagarna stadgade för
budet mot tal och upprop till de väljande inom vallokalen bör utsträckas att
avse även tal och upprop inom förrum till vallokalen. Vidare har i samma
yttrande hemställts om införande av regler angående de politiska partiernas
rätt att inom vallokal eller förrum till sådan lokal utdela valsedlar. Jag fin
ner för min del ej anledning att föreslå lagändringar i nu angivna hänseen
den. Skulle det mot förmodan visa sig att de nu förordade reglerna om rätt
för de politiska partierna att utlägga valsedlar i anslutning till eller i valloka
len ger anledning till missbruk med avseende å propagandaverksamheten och
valsedelsutdelningen, torde emellertid de berörda spörsmålen få upptagas till
övervägande.
Förslaget om rätt för de politiska partierna att på statsverkets be
kostnad erhålla äktamakekuvert, vilket förslag i likhet med
det förut behandlade förslaget angående utläggande av valsedlar i anslutning
till eller i vallokalen tillkommit på tillskyndan av riksdagen, har motiverats
med att en sådan ordning skulle väsentligt underlätta valdeltagandet. Utred
ningen har påpekat, att väljarna i stor utsträckning vant sig vid att i val
frågor vända sig till väljarorganisationernas valbyråer eller ombud och att
det därför får anses lämpligt att väljarnas önskemål i fråga om äktamake
kuvert kan tillgodoses av organisationerna.
Förslaget har i allmänhet accepterats vid remissbehandlingen. De invänd
ningar som framkommit grundas huvudsakligen på den kostnadsökning som
förslagets genomförande skulle medföra för statsverket. Att sådan kostnads
ökning uppkommer torde vara ofrånkomligt. Hur stor den blir är svårt att
exakt uppskatta, eftersom åtgången av kuvert ej kan på förhand beräknas.
Jag räknar dock med att kostnaderna ej blir av sådan omfattning, att det
finns anledning att med hänsyn därtill avstå från den rationalisering av
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
49
valförfarandet som förslagets genomförande skulle innebära. Det bör i detta
sammanhang beaktas, att kostnaderna för tillhandahållande av kuvert åt
välj arorganisationerna i viss mån motväges av minskat arbete och inbespara
de kostnader för det allmännas organ. F. n. tillgår det så—vad andrakammar-
valen beträffar — att kuverten på statsverkets bekostnad tillliandahålles
valnämnder och magistrater för att sedan i viss utsträckning vidarebeford
ras bl. a. till väljarorganisationerna. Den föreslagna reformen skulle medföra
att denna omgång undvikes, i det att kuverten i stället sändes direkt till par
tierna. Får väljarorganisationerna kostnadsfri tilldelning av äktamakeku-
vert, blir följden givetvis den, att valmyndigheternas behov av sådana kuvert
minskar. Jag förutsätter också, att partierna iakttager sparsamhet såväl vid
rekvisitionen av kuvert som vid användningen av kuverten. På de angivna
skälen vill jag förorda, att den ifrågavarande reformen genomföres.
Som utredningen föreslagit och flertalet remissinstanser biträtt anser jag
att den kostnadsfria tilldelningen av äktamakekuvert bör begränsas till de
politiska partier, som är representerade i riksdagen. Att låta alla i allmänna
val deltagande grupper och meningsriktningar erhålla fri tilldelning av äkta
makekuvert är enligt min mening ej motiverat ur synpunkten av en rimlig
service.
Den i några remissyttranden framförda tanken att kommunerna vid kom
munala val skulle kostnadsfritt erhålla äktamakekuvert anser jag mig ej
kunna biträda. Kommunernas behov av kuvert blir självfallet mindre ge
nom att partiorganisationerna i avsevärt ökad utsträckning tilldelas så
dana. Någon större betydelse kan det därför knappast vara för kommu
nerna att kostnadsfritt få sig tilldelade ifrågavarande kuvert.
Tilldelningen av kuvert torde i fortsättningen lämpligen böra ske på så
sätt, att vederbörande statsdepartement från partiernas riksorganisationer
fordrar in uppgift på det antal kuvert som önskas, varefter kuverten levere
ras direkt från tryckeriet utan kostnad för organisationen. Antalet kuvert,
avsedda för valnämnder, magistrater och röstmottagare, bör fixeras med
hänsyn tagen till det antal, som distribuerats till partiorganisationerna.
Vad härefter angår frågan om användningen av r ö s t längds
utdrag vid röstning inför särskilda röstmottagare har denna fråga, såsom
framgår av den tidigare redogörelsen, prövats vid åtskilliga tillfällen nnder
de senaste årtiondena. Därvid torde knappast ha rått meningsskiljaktighet
om alt det krav på företeende av röstlängdsutdrag som uppställts för så
dan röstning medför ett ganska kännbart besvär både för väljarna och val
myndigheterna. Röstberättigad, som önskar rösta med röstlängdsutdrag, er
håller sådant blott efter särskild beställning — egenhändigt undertecknad
och bevittnad — eller efter personlig framställning. För valmyndigheterna
är själva förfarandet vid utfärdandet av röstlängdsutdrag otympligt och
arbetskrävande. Detta gäller särskilt den registrering av beställda röst-
längdsuIdrag, som det åligger utdragsutfärdaren att ombesörja. Vidare före
ligger den olägenheten med nuvarande ordning att i sådana fall då behovet
4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 103
50
Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
av röstlängdsutdrag aktualiseras först kort tid före valdagen utfärdandet av
röstlängdsutdrag icke alltid medhinnes. Kravet på innehav av röstlängds
utdrag vid röstning utom det egna valdistriktet utgör i dylikt fall ett faktiskt
hinder för rösträttens utövande.
Det har hittills ej varit möjligt att finna någon annan, mindre komplice
rad anordning, som kunnat ersätta röstlängdsutdragen. Härvid har det sär
skilt varit säkerhetskravet som vållat svårigheter. Frågan har emellertid nu
kommit i ett nytt läge, sedan närmare erfarenhet vunnits av de s. k. röst
korten. Under senare år har dessa kort i alltmer ökad utsträckning kommit
till användning. Såsom av utredningens promemoria framgår utsändes vid
1957 års folkomröstning röstkort till 70 procent av hela antalet röstberätti
gade; i städerna utgick röstkort till 98 procent av de röstberättigade, på
landsbygden till 42 procent. Utredningen har efter en noggrann undersök
ning funnit, att röstkorten med vissa kompletteringar skulle med fördel kun
na ersätta röstlängdsutdragen. Utsändningen av röstkort skulle med denna
ordning bli obligatorisk. Röstning utom det egna distriktet skulle enligt för
slaget tillgå så, att väljaren inställer sig hos röstmottagaren — vanligen
postanstalt — och därvid företer sitt röstkort ävensom avlämnar ett ytter-
kuvert, på vilket han överfört vissa uppgifter från röstkortet samt inför
röstmottagaren tecknat sitt namn. Väljaren får därefter ett vanligt valku
vert, i vilket han på avskild plats i röstningslokalen inlägger sin valsedel.
Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar han detsamma till röstmottagaren,
som inlägger det i ytterkuvertet. Med hänsyn till risken att röstkort någon
gång kan komma att tillställas fel person är det enligt förslaget avsett att
röstmottagaren skall kunna kräva legitimation av väljaren.
Utredningsförslaget har fått ett övervägande gynnsamt mottagande vid
remissbehandlingen. Den förbättrade service för den röstande allmänheten
som förslagets genomförande skulle medföra har sålunda på många håll häl
sats med tillfredsställelse. Kritiska röster har dock ej saknats. Det har häv
dats, att en alltför långt driven förenkling av poströstningsförfarandet skulle
medföra att antalet poströstande skulle öka i en utsträckning som vore
ägnad att komplicera och försena sammanräkningsförfarandet. Vidare har
framförts den invändningen att arbetsökningen för valnämnderna i de många
landsbygdskommuner, där röstkort hittills ej kommit till användning, skulle
ytterligare öka de redan kännbara svårigheterna att uppbringa personer som
är villiga att medverka som ordförande eller ledamot i valnämnd. Det har
även gjorts gällande, att valsäkerheten ej blir i erforderlig grad tillgodosedd
med det föreslagna systemet. En remissinstans har avstyrkt förslaget med
hänvisning till svårigheten att medhinna utsändning av röstkorten vid ny
val.
För egen del vill jag understryka, att det är av den allra största betydelse
att det totala valdeltagandet blir så stort som möjligt. För främjande av det
ta viktiga intresse är det, med hänsyn till den starkt ökade rörligheten i da
gens samhälle, nödvändigt att anordningarna för röstning utom hemorten
är enkla och bekväma. Utredningsförslaget innebär ur denna synpunkt på
Öl
tagliga fördelar. AU det föreslagna systemet ur andra synpunkter skulle
kunna medföra vissa olägenheter i jämförelse med nu gällande ordning bör
under dessa förhållanden ej hindra förslagets genomförande. Jag är med
veten om att svårigheter med hänsyn till tidsfaktorn kan uppkomma vid
användning av systemet då val äger rum efter riksdagsupplösning. I en
sådan exceplioneli situation torde emellertid särskilda anordningar få vid
tagas för alt snabbt iordningställa och utsända röstkorten. Ur säkerhetssyn
punkt förefaller de principer som utredningen utformat för det nya syste
met vara tillfredsställande. Jag anser mig med hänsyn till det sagda kunna
rekommendera att utredningens förslag lägges till grund för lagstiftning.
Utredningens förslag avser endast valen till riksdagens andra kammare.
Tanken är emellertid att samma system skall genomföras även beträffande
kommunalvalen. Det är avsett, att förslag till motsvarande ändringar i den
kommunala vallagen skall föreläggas riksdagen i så god tid att den nya me
toden kan användas vid 1962 års kommunalval.
Utredningens förslag innebär som nämnts, att den röstande med ledning
av röstkortets uppgifter skall ifylla ett särskilt ytterkuvert, som därefter
skall användas vid röstningen. I flera yttranden har uttalats farhågor för
att icke alla röstande med tillräcklig noggrannhet kommer att överföra upp
gifterna från röstkortet, med påföljd att kuverten i betydande utsträckning
blir felaktigt eller ofullständigt ifyllda. Det är givet, att förekomsten av dy
lika felaktigt eller ofullständigt ifyllda kuvert kan vålla sammanräknings-
myndiglieten åtskilligt besvär och medföra ökad kassation av valsedlar. I
syfte att minska risken för felskrivningar har i några yttranden föreslagits,
att det bör åligga röstmottagarna att kontrollera, att ytterkuvertcn är rik
tigt ifyllda och att uppgifterna är fullt läsliga. Det har även förordats, att
ifyllandet av ytterkuverten bör verkställas, icke av de röstande utan av röst
mottagarna. Jag anser för egen del att det bör ankomma på väljaren själv
att ifylla ytterkuvertet. Det bör emellertid åligga röstmottagaren att vid
mottagandet av ytterkuvertet granska de därå ifyllda uppgifterna, och om
han upptäcker att felaktighet eller ofullständighet föreligger, bör han göra
väljaren uppmärksam därpå. Ytterkuvertet bör ej mottagas, förrän röstmot
tagaren förvissat sig om att detsamma blivit i behörig ordning ifyllt.
För att underlätta särskilt postfunktionärernas arbete med röstmottag
ningen bör enligt min mening ytterkuverten kunna ifyllas redan på för
hand. Ytterkuverten bör därför, såsom utredningen föreslagit, i god tid
före valet finnas tillgängliga hos röstmottagarna. Tanken att ytterkuvert
skulle tillställas även väljarorganisationerna har emellertid avvisats av ut
redningen, som stannat för att föreslå alt förutom röstmoltagarna endast
valnämnder och magistrater skall få tillgång till ytterkuvert. För egen del
är jag beredd att på denna punkt ansluta mig till generalpoststyrelsens me
ra långtgående förslag. Till välj arorganisationernas valbyråer är väl jarna
vana att vända sig, då de i något avseende önskar hjälp med röstningen. På
valbyråerna kan väljarna t. ex. få hjälp med upprättande av äklamakeför-
sändelser. Kuvertet till sådan försändelse skall — enligt vad jag föreslå-
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
git i det föregående — kostnadsfritt tillställas de i riksdagen representerade
politiska partierna. Enligt min mening bör det vara en naturlig uppgift för
välj arorganisationerna att gå väljarna tillhanda även med ifyllandet av de
ytterkuvert, varom i förevarande sammanhang är fråga. Jag föreslår där
för, att de politiska partierna får kostnadsfri tilldelning även av ytterkuvert.
Tilldelningen bör — på samma sätt som tilldelningen av äktamakekuver-
ten — begränsas till de partier, som är representerade i riksdagen. I god
tid före valet kommer således ytterkuvert att finnas tillgängliga på valby
råer, postanstalter, valnämnder och magistrater. Man kan vid sådant för
hållande utgå från, att åtskilliga av de väljare, som kommer alt rösta på
postanstalt, redan på förhand -— och ofta under sakkunnig ledning — fyllt
i de ytterkuvert, som erfordras för röstningen.
Med tanke på risken att väljarna ofullständigt eller felaktigt skall kom
ma att överföra röstkortets uppgifter på ytterkuvertet har i några yttran
den förordats att röstkorten utformas som kuvert, vilka vid röstning utom
det egna valdistriktet skulle få användas i stället för de särskilda ytter-
kuverten. Detta förslag är beaktansvärt. Emellertid är det knappast möjligt,
att en sådan ordning låter sig genomföra för kommunalvalens del. Kom
munalvalen avser ju i allmänhet mer än ett val; på de flesta platser väljes
samtidigt både fullmäktige i kommunen och representanter i landstinget.
Systemet med röstkort i form av ytterkuvert skulle alltså förutsätta, att
dubbla upplagor av röstkort måste utsändas till varje väljare. En sådan
ordning torde vara mer arbetskrävande och kostsam än som svarar mot be
hovet.
Förslaget att väljaren, därest han ej är för röstmottagaren känd, skall styr
ka sin identitet, har i det stora flertalet yttranden icke föranlett någon er
inran vid remissbehandlingen. Några remissinstanser har påfordrat eu
skärpning av legitimationskravet. Andra åter har motsatt sig kravet på
legitimation med hänvisning till att detta krav kommer att tynga post
röstningen samt medföra irritation bland den röstande allmänheten. Enligt
min mening är det ur valsäkerhetssynpunkt av väsentlig betydelse att den
som röstar med företeende av röstkort kan avkrävas legitimation. Röst
korten kommer att i miljonupplagor utgå till landets väljare, och det kan
understundom hända, alt ett röstkort kommer i orätta händer. För att före
bygga att någon obehörigen utnyttjar röstkort bör röstmottagaren vara
skyldig att i de fall väljaren ej är för honom känd avkräva honom legiti
mation. För väljarna torde det knappast innebära någon större olägenhet
att detta krav upprätthålles. Allmänheten är van vid att legitimation kräves
vid postärenden, och det torde därför för de flesta människor te sig natur
ligt, att de skall styrka sin identitet då de röstar på posten. För att den
väljande allmänheten skall få klart för sig att röstmottagaren äger avkräva
den röstande legitimation, bör å röstkortet uttryckligen anges, att väljaren
skall vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat vara beredd att
legitimera sig. Av röstkortet bör även framgå vilka handlingar som god-
tages som legitimation (sjukkassekort, folkpensionsbrev, skaltekort, värn
pliktigs inskrivningsbok, sjöfartsbok, pass, körkort och därmed likvärdiga
handlingar).
Röstkortet bör efter röstningen behållas av väljaren. Såsom utredningen
föreslagit bör röstkortet nämligen -— även om det utfärdats för visst val —
få användas vid senare val, under förutsättning dock att samma röstlängd
då länder till efterrättelse. Den praktiska situation som åsyftas är att efter
allmänna val omval äger rum inom viss valkrets.
Den ökning av antalet poströstande som den nya ordningen kan väntas
medföra torde till stor del komma att hänföra sig till sådana röstande, som
först på själva valdagen bestämmer sig för att resa bort från hemorten,
exempelvis sportstugeägare eller personer som eljest ger sig ut på söndags
utflykt. Frekvensen av antalet poströstande torde även påverkas av de tider,
då röstning äger rum i de röstandes egna valdistrikt. Enligt 58 § första
stycket vallagen gäller som huvudregel att valet skall börja klockan 9 och
fortgå till klockan 15 samt därefter fortsättas på landet från klockan 17 till
klockan 20 och i stad till klockan 21. Det är sannolikt, att om valet börjar
redan klockan 8 på morgonen åtskilliga personer, som eljest skulle röstat
på postanstalt, i stället kommer att rösta i det egna valdistriktet. De perso
ner, som planerat att på valdagen bege sig ut i skog och mark, får därige
nom bättre möjlighet att rösta redan innan de beger sig hemifrån. Vidare
synes det vara ägnat att motverka ökningen av poströstningen om personer,
bosatta på landsbygden, finge möjlighet att rösta ända till klockan 9 på
kvällen. Jag förordar därför att sådan ändring vidtages i 58 § första styc
ket vallagen att däri som huvudregel föreskrives att valet — såväl på landet
som i stad — skall börja redan klockan 8 på morgonen och att detsamma
därefter skall fortsättas även å landet från klockan 17 till 21.
Enligt 58 § andra stycket har länsstyrelse möjlighet att på framställning
av valförrättaren förordna om andra tider för valets förrättande än de som
finns angivna i första stycket av samma paragraf. Sådana förordnanden bru
kar länsstyrelserna också i mycket stor utsträckning meddela. Detta medför
emellertid den olägenheten att valet äger rum på de mest skiftande tider i
de olika valdistrikten. För allmänheten vore det en fördel om valet ägde
rum på i huvudsak samma tider över hela landet. Förhållandena är emeller
tid skiftande på olika håll i landet, och det kan vara motiverat, att i vissa
fall undantag göres från de tider, som gäller enligt huvudregeln. Jag är där
för icke beredd att utan närmare utredning förorda någon ändring i de reg
ler, enligt vilka länsstyrelsen äger förordna om andra tider. Jag vill emeller
tid framhålla angelägenheten av att länsstyrelserna härvidlag iakttager viss
återhållsamhet samt att — om undantag medges — i huvudsak samma val
tider fixeras inom hela länet eller sammanhängande eller slutna delar där
av. För alt ökningen av poströstningen icke skall bli alltför påtaglig, torde
det vara ofrånkomligt, att valet i de olika valdistrikten pågår längre än vad
som hittills varit brukligt.
Beträffande röstning å postanstall gäller enligt 72 § tredje stycket valla
gen alt röstmottagning å valdagen skall äga rum minst en timme före kloc
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
53
54
kan 11 och eu timme efter klockan 13. Det ankommer på generalpoststy
relsen att med iakttagande härav bestämma om postanstalternas öppethål
lande på valdagen. I allmänhet brukar postanstalterna hålla öppet mellan
klockan 10—11 och 15—16. Härutöver brukar ett trettiotal postanstalter —
belägna i de större städerna — på valdagen hållas öppna även på andra tider.
Uppgift om postanstalternas öppethållande anslås på postanstalterna i god
lid före valet. Dessutom skall på varje postanstalt invid det ordinarie an
slaget om postanstaltens öppethållande i god tid före valdagen uppsättas ett
särskilt anslag om de tider, som postanstalten nämnda dag hålles öppen för
röstmottagning. Skulle särskilda förhållanden kräva en ytterligare utökning
av öppethållandetiden äger postmästaren föranstalta därom. Uppgift om så
dant extra öppethållande skall kungöras i ortstidningarna, om detta med-
hinnes. Uppgiften om poslanstalternas öppethållande brukar även intagas i
den valkungörelse länsstyrelserna före valet utfärdar.
Den nu angivna ordningen för postanstalternas öppethållande på valda
gen och bekantgörandet härav för allmänheten synes tillfredsställande. Nå
gon ändring i dessa avseenden synes därför icke påkallad.
Såsom utredningen föreslagit bör röstkorten utsändas senast å tjugofemte
dagen före valdagen. Den omständigheten att — såsom generalpoststyrelsen
förutskickat — antalet eftersändningar skulle kunna bli betydande, om för
slaget på denna punkt genomföres, anser jag icke böra föranleda en rubb
ning av den angivna tidpunkten.
I anledning av påpekande i ett remissyttrande att adressuppgift för vissa
röstberättigade icke är tillgänglig för valmyndigheten, bör Kungl. Maj :t
äga förordna om undantag från regeln att röstkort skall upprättas och ut
sändas till envar röstberättigad.
Såsom utredningen föreslagit bör kostnaderna för blanketter till röstkort,
blankettryck och kortens iordningställande bestridas av kommunerna, me
dan kostnaderna för länsbyråemas arbete att förse blanketterna med
adresstryck bör åvila statsverket.
För genomförande av de i det föregående förordade reformerna påkallas
ett flertal ändringar i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen.
Införandet av rätt för de politiska partierna alt utlägga valsedlar i eller i
anslutning till vallokalen föranleder komplettering av 60 § lagen om val till
riksdagen och 26 § kommunala vallagen. Stadganden om rätt för de poli
tiska partierna att på statsverkets bekostnad erhålla äktamakekuvert bör
införas i 96 § lagen om val till riksdagen och 60 § kommunala vallagen. An
vändningen av röstkort torde få regleras genom införande i lagen om val
till riksdagen av en ny paragraf, benämnd 55 a §, samt ändringar i 71, 73,
74, 77, 95 och 96 §§ nämnda lag. Vidare föreslås enligt vad förut sagts änd
ring av bestämmelserna i 58 § samma lag angående de tider på dagen då val
förrättning skall äga rum.
Utöver lagändringarna erfordras vissa administrativa föreskrifter. Bl. a.
skall formulär till röstkort och ytterkuvert fastställas av Kungl. Maj :t. Där
vid torde få beaktas vad som vid remissbehandlingen anförts angående ut
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
55
formningen av dessa formulär. Det är självfallet angeläget, att röstkort och
ytterkuvert utformas så, att de för den röstande allmänheten blir lätta att
handskas med och samtidigt tillgodoser de säkerhets- och övriga synpunkter
som bör beaktas vid valförfarandet.
Den kostnadsökning för statsverket som uppkommer genom de föreslag
na reformerna kan ej med säkerhet anges på förhand. Kostnaderna belastar
i huvudsak det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Vissa kostna
der i anledning av allmänna val, i årets statsverksproposition upptaget till
800 000 kronor (se XI ht s. 505). Någon uppräkning av anslaget, som är av
förslagsanslags karaktär, torde ej vara erforderlig.
Med hänsyn till att de nya reglerna i lagen om val till riksdagen skall till-
lämpas redan vid årets andrakammarval bör ändringarna i nämnda lag
träda i kraft snarast möjligt. Ändringarna i den kommunala vallagen
torde få träda i kraft den 1 juli i år.
I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartemen
tet upprättats förslag till
1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen; samt
2) lag om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni
1930 (nr 253).
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom propo
sition föreslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att pro
position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Kungl. Maj: Is proposition nr 103 år 1960
Ur protokollet:
Margit Hirén
56
Kungl. Maj ds proposition nr 103 år 1960
Bilaga A
Vid promemorian den 30 oktober 1959 fogade förslag till ändringar i
vallagstiftningen
1) Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen
Härigenom förordnas, att 60 och 96 §§ lagen den 26 november 1920 om val
till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
60 §.
Vid valförrättningen-----------------— — i 96 §.
Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till
handahållas i vallokalen.
liandahållas i vallokalen. I valloka
len eller i anslutning till denna skall
finnas anordnat särskilt utrymme,
där valsedlar kunna utläggas.
I vallokalen-------------------------— — — är tom.
96 §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenom
skinligt papper samt, vad varje sär
skilt slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda for
mulär. Kuverten skola tillverkas en
dast genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas, i
60 och 63 §§ omförmälda kuvert val
nämnden eller magistraten ävensom
röstmottagare samt ytterkuvert, som
avses i 73 §, de personer, vilka hava
att utfärda röstlängdsutdrag enligt
71 § 2 mom.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskin
ligt papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och be
skaffenhet. Kuverten skola vara för
sedda med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast ge
nom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas, i 60
och 63 §§ omförmälda kuvert val
nämnden eller magistraten ävensom
röstmottagare samt ytterkuvert, som
avses i 73 §, de personer, vilka hava
att utfärda röstlängdsutdrag enligt
71 § 2 mom. I 63 § omförmälda ku
vert skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat politiskt parti.
I 63 §-------------------------- eller magistraten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.
1 Senaste lydelse av 60 och 96 §§, se SFS nr 1944: 84.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
57
2) Förslag
till
Lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)
Härigenom förordnas, att 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni
19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Vid valförrättning
Blanketter till valsedlar skola till
handahållas i vallokalen.
26 §.
—i 60 §.
Blanketter till valsedlar skola till
handahållas i vallokalen. I valloka
len eller i anslutning till denna skall
finnas anordnat särskilt utrymme,
där valsedlar kunna utläggas.
I vallokalen*^1— ----------- -------------är tom.
Kuvert, varom
Kuvert, som avses i 29 §, och val
kuvert, varom förmäles i 38 §, till
ställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad.
60 §.
mot ersättning.
Ytterkuvert, som
Kuvert, som avses i 29 §, och val
kuvert, varom förmäles i 38 §, till
ställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Kuvert, som i förstnämn
da paragraf sägs, skola på statsver
kets bekostnad tillhandahållas jäm
väl i riksdagen representerat politiskt
parti.
38 §§ sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.
1 Senaste lydelse av 26 och 60 §§, se SFS nr 1942: 177.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 103
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Bilaga B
Vid promemorian den 8 februari 1960 fogat lagförslag samt förslag till
ytterkuvert
Förslag
till
Lag
angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen
Härigenom förordnas, dels att en
dan angivna lydelse skall införas, de
skola erhålla ändrad lydelse på sätt
(Gällande lydelse)
(Motsvarande bestämmelse sak
nas.)
ny paragraf, betecknad 55 a §, av ne-
ls ock att 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§
nedan angives.
(Föreslagen lydelse)
55 a §.
Då val i hela riket till andra kam
maren skall förrättas, skall för envar
i röstlängden som röstberättigad vid
valet upptagen person genom val
nämndens eller magistratens försorg
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades fullständiga namn,
yrke eller titel, det valdistrikt den
röstberättigade tillhör, dagen för va
let samt den Konungens befallnings-
havande, som skall verkställa röst
sammanräkning för den valkrets den
röstberättigade tillhör.
Röstkorten skola senast å tjugo
femte dagen före valdagen med pos
ten översändas till de röstberättigade.
Då annat val till andra kammaren
än i första stycket sägs skall förrättas,
ävensom därest röstkort förkommit
eller ej kommit den röstberättigade
till handa, äger röstberättigad efter
därom gjord framställning erhålla
röstkort. Röstberättigad, som avses i
70 § 2 och 3 mom., äger, innan röst
korten blivit på sätt i andra stycket
sägs översända till de röstberättiga
de, efter framställning erhålla röst
kort.
Framställning om röstkort skall
göras skriftligen eller muntligen till
59
Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
71 §.
1. Väljare, som avlämnar valsedel
enligt 70 §, skall innehava för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur röstläng
den i det valdistrikt han tillhör, utvi
sande att han där är upptagen såsom
röstberättigad vid valet, dagen för va
let samt den Konungens befallnings-
havande, som skall verkställa röst
sammanräkning för den valkrets väl
jaren tillhör. Röstlängdsutdrag teck
nas å ytterkuvert, varom förmäles i
73 §. Formulär till utdrag fastställes
av Konungen.
2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1
mom., utfärdas på landet av valnämn
dens ordförande eller dennes supple
ant och i stad av den magistraten där
till förordnar. I kommun på landet
må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas
av den, som därtill förordnas; sådant
förordnande meddelas av Konungens
befallningshavande, där det finnes er
forderligt.
Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
45 § sista sycket sägs, underskriven
valnämnden eller magistraten. Vid
framställningen skall uppgivas den
röstberättigades fullständiga namn
och födelsetid samt hemvist i den ort,
där han är uppförd i röstlängd. Där
så begäres skall röstkortet med pos
ten tillställas den röstberättigade. Mö
ter för upprättande av röstkort hin
der, som icke omedelbart kan delgi
vas sökanden, skall meddelande med
angivande av hindrets art ofördröjli-
gen översändas till honom.
Röstkort må ej upprättas före det
röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista
stycket sägs, underskriven eller för
sedd med intyg, att anmärkning mot
densamma ej inom behörig tid fram
ställts, ej heller senare ån dagen före
valdagen. Ändock att röstkort utfär
dats för visst val, må det användas
vid val, som hålles därefter, så länge
röstlängden länder till efterrättelse.
Närmare föreskrifter i avseende å
röstkortens upprättande meddelas av
Konungen.
71 §.
Väljare, som avlämnar valsedel en
ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är
väljaren ej för röstmottagaren känd,
skall han på anfordran styrka sin
identitet.
60
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
eller försedd med intyg, att anmärk
ning mot densamma ej inom behörig
tid framställts, ej heller senare än
dagen före valdagen.
Den som vill erhålla röstlängdsut
drag rörande sin rösträtt skall där
om antingen personligen göra fram
ställning hos den som äger utfärda
utdraget eller ock till denne låta in
lämna eller med posten insända egen
händigt undertecknad, av minst en
person bevittnad ansökan. Ansökan
må ock insändas till kommunalnämn
dens ordförande eller magistraten i
den ort, där sökanden är uppförd i
röstlängd, och skall i sådant fall ord
föranden eller magistraten ofördröj-
ligen överlämna ansökningen till den
som har att utfärda utdraget. I an
sökan bör uppgivas den sökandes
fullständiga namn, födelseår och
hemvist inom nämnda ort.
Där så begäres, skall utdrag med
posten översändas till sökanden. Mö
ter, då ansökan inkommit med pos
ten, hinder för utfärdande av begärt
utdrag, skall meddelande härom med
angivande av hindrets art ofördröjli-
gen översändas till sökanden.
3. över gjorda ansökningar om
röstlängdsutdrag samt utfärdade ut
drag skall utdragsutfärdaren föra för
teckning enligt av Konungen fastställt
formulär, överlämnas utdrag till sö
kanden personligen, skall denne i
förteckningen genom sin namnteck
ning erkänna, att han mottagit det
samma. I annat fall skall utfärda
ren i förteckningen anmärka till vem
utdraget överlämnats eller under vil
ken adress det avsänts till sökanden.
Förteckning, som här avses, skall
av utdragsutfärdaren omedelbart ef
ter valet insändas till Konungens be
fallning shavande.
73 §.
73 §.
Vid röstning skola användas såda- Vid röstning skola användas så
na valkuvert, som avses i 60 §, samt dana valkuvert, som avses i 60 §,
särskilda ytterkuvert. Om beskaffen- samt särskilda ytterkuvert, å vilka
heten av kuvert och tillhandahållan- röstkortets uppgifter skola kunna
de därav stadgas i 96 §.
ifyllas. Om beskaffenheten av ku-
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
(Gällande lydelse)
Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat sitt
namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna upp
gift rörande den omständighet, som
för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.
kan medföra rätt till sådan röstning.
Finnes röstlängdsutdraget vara i
behörig ordning och föreligger ej an
ledning antaga, att väljaren är an
nan än den utdraget avser, samt sy
nes, där röstningen sker före valda
gen, den å kuvertet tecknade uppgif
ten sannolik, erhåller väljaren av
röstmottagaren ett valkuvert.
Väljaren skall-------------------------------
Är valkuvertet---------------- —• — —
I sammanhang
(Föreslagen lydelse)
vert och tillhandahållande därav
stadgas i 96 §.
Väljaren skall personligen inställa
sig hos röstmottagaren. Han skall
därvid förete sitt röstkort samt av
lämna ytterkuvertet vederbörligen
ifyllt, sedan han å detsamma inför
röstmottagaren tecknat sitt namn.
Sker röstningen före valdagen, skall
väljaren å ytterkuvertet teckna upp
gift rörande den omständighet, som
för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.
kan medföra rätt till sådan röstning.
Finnes ytterkuvertet vara i behörig
ordning och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan än den
röstkortet avser, samt synes, där röst
ningen sker före valdagen, den å ku
vertet tecknade uppgiften sannolik,
erhåller väljaren av röstmottagaren
ett valkuvert.
------------ till röstmottagaren.
---------— för avlämnandet.
—----------fastställt formulär.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
74 §.
Äkta make — ------------------------- -----
Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken jämlikt denna pa
ragraf, avlämnar till röstmottagaren
valsedelsförsändelsen jämte ytterku-
vert försett med sådant röstlängdsut
drag, som i 71 § sägs, rörande sist
nämnda make.
Finnes att röstlängdsutdraget är
i behörig ordning samt att försän
delsens ytterkuvert är sådant, som
avses i 63 §, och tillslutet, motta-
ges försändelsen; i annat fall skall
den ej mottagas. Röstmottagaren in
lägger i avlämnarens närvaro mot
tagen försändelse i det med röst
längdsutdraget försedda ytterkuver-
tet samt antecknar därå orten och
74 §.
------63 §§ sägs.
Äkta make, som vill avgiva valse
del för andra maken jämlikt denna
paragraf, skall förete röstkort för
denna make samt avlämna valsedels
försändelsen jämte ytterkuvert ifyllt
i enlighet med uppgifterna å röstkor
tet. Härjämte skall han å ytterkuver
tet teckna försäkran, att han är äkta
make till den, som anordnat försän
delsen.
Finnes att ytterkuvertet är i behö
rig ordning samt att valsedelsförsän
delsen är försedd med de förklaringar
och uppgifter, som avses i 63 §, och
tillsluten, mottages försändelsen; i
annat fall skall den ej mottagas. Röst
mottagaren inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i ytter-
kuvertet samt antecknar därå orten
och dagen för avlämnandet.
dagen för avlämnandet.
I sammanhang — ---------------------------------------- omförmälda förteckning.
Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
77 §.
1. Å utsatt — — —
2. Hava ytterkuvert
Inkomna ytterkuvert
3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade röstlängdsutdrag.
Förekommer skälig anledning anta
ga, att ytterkuvert blivit efter till
slutandet öppnat, eller finnas flera
ytterkuvert härröra från samma
väljare, lämnas dessa ytterkuvert
orubbade, och däri inneslutna val
sedlar inverka ej på valet. Lag sam
ma vare, där väljaren icke är i röst
längden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet upptagen så
som röstberättigad eller där denne
har utövat sin rösträtt vid valför
rättningen.
Övriga ytterkuvert------- ---------------
4. Valprotokollen uppläsas------------
77 §.
öppna dörrar.
förda förteckningen.
på valet.
3. Därefter granskas ytterkuverten
och därå tecknade uppgifter. Före
kommer skälig anledning antaga, att
ytterkuvert blivit efter tillslutandet
öppnat, eller finnas flera ytterkuvert
härröra från samma väljare, lämnas
dessa ytterkuvert orubbade, och däri
inneslutna valsedlar inverka ej på
valet. Lag samma vare, där väljaren
icke är i röstlängden för det å ytter-
kuvertet angivna valdistriktet uppta
gen såsom röstberättigad eller där
denne har utövat sin rösträtt vid val
förrättningen.
—- — — — såsom ogillt.
— •—------- -------------på valet.
95 §.
Valnämnden eller —--------------------
Kostnaden för dessa anordningar
och för kungörande, som åligger val
nämndens ordförande eller magi
strat, skall gäldas av kommunerna,
vilka jämväl hava att tillhandahålla
lämpliga vallokaler.
96 §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenom
skinligt papper samt, vad varje sär
skilt slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda for
mulär. Kuverten skola tillverkas en
dast genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas,
i 60 och 63 §§ omförmålda kuvert
valnämnden eller magistraten även
som röstmottagare samt ytterkuvert,
som avses i 73 §, de personer vilka
hava att utfärda röstlänqdsutdraq
enligt 71 § 2 mom.
I 63 § omnämnda kuvert skola
i god tid före valet finnas tillgäng-
95 §.
---------------ordentligen verkställas.
Kostnaden för dessa anordningar
och för kungörande, som åligger val
nämndens ordförande eller magistrat
samt för blanketter till röstkort, skall
gäldas av kommunerna, vilka jämväl
hava att tillhandahålla lämpliga val
lokaler.
96 §.
Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskin
ligt papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och be
skaffenhet. Kuverten skola vara för
sedda med ändamålsbeteckning en
ligt av Konungen fastställda formu
lär. Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas val
nämnden eller magistraten ävensom
röstmottagare.
I 63 § omnämnda kuvert och i 73 §
omnämnda ytterkuvert skola i god tid
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
63
liga på landet hos ordförande och
ledamöter i valnämnd och i kommu
nalnämnd samt i stad hos magistra
ten eller valnämnden ävensom hos
de tjänstemän och andra personer,
åt vilka magistraten eller valnämn
den uppdrager att i sådant hänse
ende tillhandagå väljarna.
(Gällande lydelse)
Det åligger —
Blanketter till
Denna lag träder i kraft den
före valet finnas tillgängliga på lan
det hos ordförande och ledamöter i
valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller val
nämnden ävensom hos de tjänstemän
och andra personer, åt vilka magistra
ten eller valnämnden uppdrager att i
sådant hänseende tillhandagå väljar
na. Nyss nämnda ytterkuvert skola
inom samma tid härjämte finnas till
gängliga å fast postanstalt samt å
svensk beskickning eller svenskt kon
sulat.
------------73 §§ sägs.
------------ eller magistraten.
(Föreslagen lydelse)
Här nedan angives förslag till ändring av framsidan till sådant ytter
kuvert, som finnes beskrivet i kungörelsen den 21 februari 1958 (nr 68) om
formulär till visst valkuvert för val till riksdagens andra kammare. Å kuver
tets baksida torde ändringar icke bli erforderliga.
Kuvert B.
YTTERKUVERT
för röstning å postanstalt, beskickning eller konsulat vid val till riksdagens
andra kammare den
19
(väljarens fullständiga för- och tillnamn)
(yrke eller titel)
Valkrets: ....................................................................................
Valdistrikt: ...............................................................................
Uppslag i röstlängden: .........................................................
Sammanräkningsmyndighet:
överståthållarämbetet
länsstyrelsen i
(Det tillämpliga understrykes.)
(adressort)
Härmed förklarar jag, att jag är äkta make till ovan angivne väljare.
(Den som avlämnar valsedelsförsändelse för äkta
make tecknar här sitt namn.)
Detta kuvert skall avlämnas till
röstmottagaren.
Väljaren skall ej inlägga något i
kuvertet.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Bilaga C.
Vissa synpunkter på frågan om obligatoriska röstkort vid 1960 års
andrakammarval jämte utkast till admininistrativa författningar
vid 1960 års andrakammarval
av kammarrättsrådet Sten von Otter.
Systemet med röstkort har utvecklats helt vid sidan av vallagstiftningen.
Några föreskrifter rörande skyldighet för kommun eller valmyndighet att
utsända röstkort finnes sålunda inte vare sig i vallagarna eller annorstädes.
Däremot utfärdas numera varje år, då allmänna val skall äga rum, särskil
da bestämmelser av innebörd att länsbyrå för folkbokföringen, som medelst
det tryckande registret gör adresstryck på röstkort, skall tillhandahålla
kommunerna dessa kort utan expeditionslösen. Lösenfrihet föreligger »en
dast i fråga om sådan kommun eller del av kommun, för vilken länsstyrel
se11 — med hänsyn till rådande valdistriktsindelning, befolkningens rörlig
het eller eljest föreliggande särskilda förhållanden — finner registerkor
tens tillhandahållande åt de röstberättigade vara ägnat antingen att avsevärt
underlätta för röstberättigad att avgöra, i vilken vallokal han må utöva sin
rösträtt, eller att medföra ett väsentligt snabbare avlämnande av valsedlarna
vid valförrättningen». Kungörelse av nyss nämnt innehåll har, såvitt avser
1960 års andrakammarval utfärdats den 22 januari 1960 (SFS nr 9). Enligt
denna åligger det kommun, som vill tillgodonjuta den stadgade befrielsen
från expeditionslösen, att till länsstyrelsen insända rekvisition å röstkort
före den 29 februari och att senast den 30 april tillhandahålla länsstyrelsen
erforderligt antal blanketter till röstkorten. Statistiska centralbyrån, som
är riksbyrå för folkbokföringen, skall utfärda bestämmelser angående for
mat och utförande av blanketterna. Vad sist sagts gäller dock inte beträf-*
fande röstkort, som upprättas av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö;
i dessa städer föres de tryckande registren hos vederbörligt kommunala
uppbördsyerk. Centralbyråns bestämmelser — sådana har ännu inte utfär
dats beträffande årets röstkort — innehåller i regel anvisningar rörande de
tider som skall iakttagas beträffande adresstryckningsarbetets utförande,
röstkortets storlek, den yta på kortet som är tillgänglig för boktryck respek
tive adresstryck samt vad adresstrycket bör innehålla.
Av det nyss sagda framgår, att kommunerna före viss dag skall ha till
handahållit länsbyråerna blanketter till röstkort. Sedan blanketterna för
setts med adresstryck, innefattande uppgift om den röstberättigades full
ständiga namn, titel eller yrke samt bostadsadress och adresspostanstalt
ävensom i vissa fall kyrkobokföringsort, översändes korten till vederbörliga
kommuner. Inom dessa sker en avstämning mot röstlängden. Vidare kom
pletteras korten med uppgift om uppslag och radnummer i röstlängden samt
om vallokal. I förekommande fall fullständigas också korten med uppgift
om valdistrikt och om valnämndsordförandens postadress. Röstkorten distri
bueras i allmänhet till de röstberättigade cirka tre veckor före valet. Kom
munerna får själva stå för blankettkostnaderna. Röstkorten befordras som
tjänsteförsändelse.
Särskilt må i delta sammanhang framhållas, att de röstkort som utsän
des i Stockholm brukar innehålla uppgift om att korten inte kan användas
som röstlängdsutdrag.
65
Framställning av röstkort enligt den f. n. gällande ordningen kräver nog
granna förberedelser. De kommuner, som vill ha röstkort och tillgodonjuta
befrielse från expeditionslösen för adresstryckningen, skall redan i februari
ansöka därom hos länsstyrelsen. Blankettformulär skall utarbetas och tryck
ning av blanketterna (boktrycket) beställas hos tryckerierna. De färdig
tryckta blanketterna skall före utgången av april översändas till länsstyrel
serna. Inom länsstyrelserna (länsbyråerna) måste med hänsyn till bl. a.
att adressmaskinanläggningarna är hårt utnyttjade under våren och försom
maren en noggrann planläggning ske beträffande adresstryckningsarbetet.
Enligt inhämtade upplysningar har tryckning av blanketter till röstkort i
allmänhet ännu inte påbörjats. Länsbyråerna torde som regel ha planerat
att förlägga adresstryckningsarbetet till maj månad, eventuellt med någon
förskjutning in i juni månad.
Om valutredningens förslag, innebärande att röstkorten skall bli obliga
toriska i hela landet redan vid höstens val, förelägges årets riksdag, kan
någon tryckning av blanketter till röstkort inte påbörjas förrän riksdagens
beslut föreligger. Under förutsättning att riksdagsbeslut föreligger senast
före utgången av april månad kan blankettryckerierna påbörja tryckningen
omkring månadsskiftet april/maj. Tryckerierna kan sedan leverera blan
ketterna efter hand som de blir färdiga så att länsbyråerna får möjlighet att
påbörja adresstryckningsarbetet under maj månad. Slutleverans bör kunna
ske före utgången av maj månad. Länsbyråerna bör kunna översända de
adresstryckta blanketterna för den 30 juni, d. v. s. samma dag som gäller
för översändande av röstlängd från lokal skattemyndighet till valnämnd.
Valnämnderna skall enligt förslaget sända ut röstkorten senast å tjugu-
femte dagen före valdagen d. v. s. senast den 24 augusti. De har sålunda till
förfogande cirka femtio dagar för kontroll av röstkorten mot röstlängden
och för komplettering av röstkorten med anteckning om uppslag i röstläng
den in. m.
Utredningens förslag medför sålunda, under förutsättning att det före
lägges riksdagen, att en omläggning måste ske beträffande tryckningspla-
nerna hos blankettryckerier och länsbyråer. Även om en sådan omläggning,
framför allt för länsbyråernas vidkommande, innebär vissa olägenheter sy
nes de inte vara av sådan betydenhet att inte svårigheterna kan bemästras.
Godtager riksdagen förslaget blir olägenheterna mera påtagliga, enär tryck-
ningsarbetet får större omfattning; antalet röstberättigade för vilka röst
kort skall tryckas blir ju avsevärt större än man räknat med vid uppgöran
det av planerna för tryckningsarbetena (tidigare har röstkort tryckts för
cirka 42 procent av de röstberättigade på landsbygden, godtages förslaget
skall röstkort tryckas för samtliga). Enligt vad som upplysts är det dock
möjligt för länsbyråerna att utföra det på dem ankommande adresstryck
ningsarbetet under förutsättning att detta kan påbörjas senast vid månads
skiftet maj/juni. Blankettryckerierna bör vid sådant förhållande ha möj
lighet alt börja sitt arbete omkring månadsskiftet april/maj.
Enligt KK 1960: 9 skall kommunerna före den 20 februari göra framställ
ning om adresstryckning av röstkort. Denna föreskrift måste uppenbarligen
gälla tillsvidare — om nämligen utredningens förslag inte genomföres, skall
röst kort systemet fungera som hittills. Enligt samma kungörelse skall emel
lertid blanketterna tillhandahållas länsstyrelserna före den 30 april. Enär,
även om utredningens förslag inte genomföres, blanketterna till röstkort
kan tryckas tidigast under maj månad, måste tidsangivelsen, senast den 30
april, förskjutas minst eu månad framåt, förslagsvis till den 31 maj 1960.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960
Det torde vara nödvändigt, att Kungl. Maj :t meddelar föreskrift härom.
Förslag till kungörelse om ändrad Igdelse av 2 § kungörelsen den 22 januari
1960 (nr 9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort bifo
gas (Bilaga D).
Av utredningens förslag till ny 55 a § vallagen framgår, att närmare fö
reskrifter rörande röstkortens upprättande skall meddelas av Konungen.
Med hänsyn till att föreskrifterna i fråga inte kan utfärdas förrän ett even
tuellt riksdagsbeslut föreligger, torde de böra erhålla provisorisk karaktär
och avse endast höstens val.
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att kommunerna själva
bestämt innehållet i de hittills använda röstkorten. Inom utredningen har
ansetts, att röstkorten — som enligt förslaget skall bli obligatoriska — bör
utfärdas enligt enhetligt formulär. Ett avsteg från denna princip synes dock
böra göras såvitt avser röstkorten för Stockholm, enär röstkortsframställ-
ningen i denna stad hittills skett efter en metod som i vissa hänseenden
skiljer sig från den i riket i övrigt tillämpade. Det synes lämpligt att
Konungen fastställer formulär till röstkort samt föreskriver, att det formulä
ret skall användas i samtliga kommuner undantagandes Stockholm. På val
nämnden i Stockholm bör ankomma att fastställa formulär till röstkort för
staden; detta formulär bör, såvitt avser innehållet, i huvudsak överensstäm
ma med riksformuläret.
Blanketten till röstkort (riksformuläret) bör vara av standardformat A 6.
På röstkortets framsida bör finnas texten RÖSTKORT. Vidare
skall på denna sida reserveras utrymme, ca 6 X 10 cm, för den röstberät
tigades namn, titel eller yrke samt postadress (anbringat med adresstryck
genom länsbyrås försorg respektive, i förekommande fall, utskrivet genom
valnämndens eller magistratens försorg). Röstkortets framsida bör i övrigt
upptaga följande text:
Uppslag................ (sida i röstlängden);
Ni är vid valet till riksdagens andra kammare den 18 september 1960
röstberättigad i.................................. (stad, kommun);
Valförrättningen pågår mellan kl.............................och ............................;
Vallokal:......................... (vallokalens benämning in. in.);
Valkrets:......................... (valkretsens nr);
Valdistrikt: ......................... (distriktets benämning m. m.);
Sammanräkningsmyndighet: länsstyrelsen i . .. .................. (länsstyrelsens
adressort);
Tjänste Valnämnden ......................... (adresspostanstalt);
Anm. Om kommun icke önskar på röstkortet ange vallokal och tid för val
förrättningen må i stället för den ovan angivna texten utsättas: Valförrätt
ningen pågår under tid och i lokal som meddelas genom tidningarna.
På kortets baksida bör tryckas anvisningar för den röstberättigade.
Genom föreskrifter av Konungen synes i övrigt böra regleras den senaste
tidpunkt då blanketterna till röstkort skall avlämnas till länsbyråerna re
spektive då länsbyråerna skall lämna de med adresstryck
försedda blan
ketterna till valnämnderna. Av föreskrifterna bör vidare framgå, att ex
peditionslösen inte skall utgå för adresstryckningen. Enligt röstlängdskun-
görelsen (SFS 1947:186) skall de av lokal skattemyndighet upprättade
röstlängderna, om de med posten översändes till valnämnderna, skickas i
rekommenderad eller assurerad försändelse. Någon motsvarande föreskrift
67
synes inte behöva finnas beträffande röstkorten. Om utredningens förslag
genomföres blir också följden den, att den tidigare berörda KK 1960 : 9, även
om den i det föregående föreslagna ändringen i 2 § vidtages, icke kan län
da till efterrättelse. Kungörelsen bör därför upphävas.
Bifogas: förslag till kungörelse om upprättande av röstkort vid val till
riksdagens andra kammare hösten 1960 med därtill fogat utkast till röst-
kortsblankett (Bilaga E).
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
68
Kungl. Maj:ts proposition nr t03 år 1960
Bilaga D
Förslag
till
kungörelse om ändrad lydelse av 2 § kungörelsen den 22 januari 1960
(nr 9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort
Härigenom förordnas som följer.
2
§•
(Gällande lydelse)
Det åligger kommun, som vill till
godonjuta den i 1 § stadgade befriel
sen från expeditionslösen, att till
länsstyrelsen insända rekvisition å
avtryckskorten före den 29 februari
1960 och att senast den 30 april 1960
tillhandahålla länsstyrelsen erforder
ligt antal blanketter till korten.
(Föreslagen lydelse)
Det åligger kommun, som vill till
godonjuta den i 1 § stadgade befriel
sen från expeditionslösen, att till
länsstyrelsen insända rekvisition å
avtryckskorten före den 29 februari
1960 och att senast den 31 maj 1960
tillhandahålla länsstyrelsen erforder
ligt antal blanketter till korten.
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
69
Bilaga E
Förslag
till
kungörelse’ om upprättande av röstkort vid val till riksdagens andra
kammare hösten 1960
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960 skola för an
nan ort än Stockholm upprättas å blankett enligt härvid fogat formulär
(bilaga). För Stockholm skola röstkort upprättas på blankett enligt for
mulär som fastställes av valnämnden i staden; sådant röstkort skall inne
hålla motsvarande uppgifter som det för riket i övrigt gällande röstkortet
med undantag dock för uppgift om uppslag i röstlängden.
2
§.
Kommunerna skola före den 1 juni 1960 tillhandahålla länsstyrelserna
blanketter till röstkort.
Länsstyrelsen skall utan kostnad för kommunen, medelst det hos läns
styrelsen befintliga tryckande registret, på blanketterna till röstkort låta
trycka, beträffande envar i stommen till röstlängd uppförd person, dennes
namn, titel eller yrke och postadress samt, om så lämpligen bör ske, kyrko
bokföringsort.
Senast den 30 juni skola de med adresstryck försedda blanketterna till
röstkort vara avsända eller avlämnade på landet till valnämndens ordfö
rande och i stad till magistraten eller valnämnden.
3
§•
Vad i 2 § stadgas angående länsstyrelse skall såvitt angår Stockholm, Gö
teborg och Malmö i stället gälla den lokala skattemyndigheten i nämnda
städer.
Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 22 januari 1960 (nr
9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960
Bilaga
till förslag till kungörelse om upprättande av röstkort
vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960
RÖSTKORT
Uppslag
Ni är vid valet till riksdagens
andra kammare den 18 sept.
1960 röstberättigad i
Valförrättningen pågår mellan
kl. ...... —...... och........ —....... ■*
Vallokal:
(Den röstberättigades namn, yrke
eller titel samt postadress.)
Alternativt må anbringas texten:
Valförrättningen pågår undertid
och i lokal, som meddelas genom
tidningarna.
Valkrets: ..........
Valdistrikt: ....................................
Sammanräkningsmyndighet: länsstyrelsen i
(adresspostanstalt)
TJÄNSTE
VALNÄMNDEN
(adresspostanstalt)
Format A 6
Utkast
till
röstkort
(kortets
framsida'
Detta kort bör medtagas vid röstning i vallokalen inom valdistriktet.
Vid röstning å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat i de
fall då detta är medgivet skall detta kort ovillkorligen företes. Sker sådan röstning
för äkta make medelst avgivande av valsedelsförsändelse skall jämväl röstkortet
för denna make företes. Väljare skall vid röstning å postanstalt eller å svensk
beskickning eller svenskt konsulat vara beredd att legimitera sig. Som legitima-
tionshandling godtages försäkringsbesked avseende den allmänna sjukförsäkringen
(sjukkassekort), folkpensionsbrev, skattekort å preliminär skatt för löpande inkomst
år, värnpliktigs inskrivningsbok, sjöfartsbok, pass, körkort och därmed likvärdiga
handlingar.
Utkast
till
röstkort
(kortets
baksida)
Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
600331