2

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att i lagen den 26 november 1920 om val till riks­

dagen skall införas en ny paragraf, betecknad 55 a §, av nedan angivna in­

nehåll samt att 58, 60, 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

55 a §.

Då val i hela riket till andra kam­

maren skall förrättas, skall, i den

mån icke Konungen annorledes för­

ordnar, för envar i röstlängden som

röstberättigad vid valet upptagen per­

son genom valnämndens eller magi­

stratens försorg upprättas röstkort,

utvisande den röstberättigades namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för va­

let samt den Konungens befallnings-

havande, som skall verkställa röst­

sammanräkning för den valkrets den

röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo­

femte dagen före valdagen med pos­

ten översändas till de röstberättigade.

Då annat val till andra kammaren

än i första stycket sägs skall förrät­

tas eller då röstkort förkommit, icke

utsänts eller ej kommit den röstbe­

rättigade till handa, äger röstberätti­

gad efter därom gjord framställning

erhålla röstkort. Röstberättigad, som

avses i 70 § 2 eller 3 mom., äger, in-

1 Senaste lydelse, se beträffande 58 § SFS 1927: 159, beträffande 60, 77, 95 och 96 §§ SFS

1944: 84, beträffande 71 och 73 §§ SFS 1956: 299 samt beträffande 74 § SFS 1957: 159.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

60 §.

Vid valförrättningen----------------------------------- i 96 §.

Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till­

handahållas i vallokalen.

handahållas i vallokalen. Särskilt ut­

rymme, där valsedlar kunna utläg­

gas, skall finnas anordnat antingen i

anslutning till vallokalen eller, om så

ej lämpligen kan ske, i denna.

I vallokalen------------ —------------------ kunna iakttagas.

Vid valet — —------------------------- är

71

1. Väljare, som avlämnar valsedel

enligt 70 §, skall innehava för sådant

ändamål utfärdat utdrag ur röstläng­

den i det valdistrikt han tillhör, ut­

visande att han där är upptagen så­

som röstberättigad vid valet, dagen

för valet samt den Konungens befall-

ningshavande, som skall verkställa

röstsammanräkning för den valkrets

väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag

tecknas å ytterkuvert, varom förmä-

les i 73 §. Formulär till utdrag fast­

ställes av Konungen.

2. Röstlängdsutdrag, som avses i

1 mom., utfärdas på landet av val­

nämndens ordförande eller dennes

suppleant och i stad av den magistra­

ten därtill förordnar. I kommun på

landet må röstlängdsutdrag jämväl

utfärdas av den som därtill förord­

nas; sådant förordnande meddelas av

Konungens befallningshavande, där

det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt i

45 § sista stycket sägs, underskriven

eller försedd med intyg, att anmärk­

ning mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än da­

gen före valdagen.

tom.

§•

Väljare, som avlämnar valsedel en­

ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han styrka sin identitet.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

särskilda ytterkuvert. Om beskaffen- särskilda ytterkuvert, å vilka röst­

heten av kuvert och tillhandahållan- kortets uppgifter skola kunna ifyllas.

de därav stadgas i 96 §.

Om beskaffenheten av kuvert och till­

handahållande därav stadgas i 96 §.

Väljaren skall personligen inställa Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren samt avlämna sig hos röstmottagaren. Han skall

det med röstlängdsutdrag försedda därvid förete sitt röstkort samt av-

ytterkuvertet, sedan han å detsamma lämna ytterkuvertet vederbörligen

inför röstmottagaren tecknat sitt ifyllt, sedan han å detsamma inför

namn. Sker röstningen före valdagen, röstmottagaren tecknat sitt namn.

skall väljaren å kuvertet teckna upp- Sker röstningen före valdagen, skall

gift rörande den omständighet, som väljaren å ytterkuvertet teckna upp­

för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom. gift rörande den omständighet, som

kan medföra rätt till sådan röstning, för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.

kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i Finnes ytterkuvertet vara i behörig

behörig ordning och föreligger ej an- ordning ifyllt och föreligger ej anled-

ledning antaga, att väljaren är annan ning antaga, att väljaren är annan än

än den utdraget avser, samt synes, den röstkortet avser, samt synes, där

där röstningen sker före valdagen, röstningen sker före valdagen, den å

den å kuvertet tecknade uppgiften kuvertet tecknade uppgiften sanno-

sannolik, erhåller väljaren av röst- lik, erhåller väljaren av röstmottaga-

mottagaren ett valkuvert.

garen ett valkuvert.

Väljaren skall---------------- ------------------- till röstmottagaren.

Är valkuvertet------------ ------------- -—- — för avlämnandet.

I sammanhang------------------------------ - — fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

74 §.

Äkta make----------------------------------

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna pa­

ragraf, avlämnar till röstmottagaren

valsedels försändelsen jämte ytterku­

vert försett med sådant röstlängdsut­

drag, som i 71 § sägs, rörande sist­

nämnda make.

Finnes att röstlängdsutdraget är i

behörig ordning samt att försändel­

sens ytterkuvert är sådant, som avses

63 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna para­

graf, skall förete röstkort för denna

make samt avlämna valsedelsförsän-

delsen jämte ytterkuvert ifyllt i en­

lighet med uppgifterna å röstkortet.

Härjämte skall han å ytterkuvertet

teckna försäkran, att han är äkta ma­

ke till den, som anordnat försändel­

sen.

Finnes att ytterkuvertet är i behö­

rig ordning ifyllt samt att valsedels-

försändelsen är i behörigt skick och

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda for­

mulär. Kuverten skola tillverkas en­

dast genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas, i

60 och 63 §§ omförmälda kuvert val­

nämnden eller magistraten ävensom

röstmottagare samt ytterkuvert, som

avses i 73 §, de personer, vilka hava

att utfärda röstlängdsutdrag enligt 71

§ 2 mom.

I 63 § omnämnda kuvert skola i

god tid före valet finnas tillgängliga

på landet hos ordförande och ledamö­

ter i valnämnd och i kommunal­

nämnd samt i stad hos magistraten

eller valnämnden ävensom hos de

tjänstemän eller andra personer, åt

vilka magistraten eller valnämnden

uppdrager att i sådant hänseende till-

handagå väljarna.

Det åligger —

Blanketter till

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskin­

ligt papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och be­

skaffenhet. Kuverten skola vara för­

sedda med ändamålsbeteckning en­

ligt av Konungen fastställda formu­

lär. Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas val­

nämnden eller magistraten ävensom

röstmottagare. I 63 § omförmälda

kuvert ävensom ytterkuvert som av­

ses i 73 § skola på statsverkets be­

kostnad tillhandahållas jämväl i riks­

dagen representerat politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytter­

kuvert som avses i 73 § skola i god

tid före valet finnas tillgängliga på

landet hos ordförande och ledamöter

i valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller val­

nämnden ävensom hos de tjänstemän

eller andra personer, åt vilka ma­

gistraten eller valnämnden uppdrager

att i sådant hänseende tillhandagå

väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert

skola inom samma tid härjämte fin­

nas tillgängliga å fast postanstalt

samt å svensk beskickning eller

svenskt konsulat, där röstmottagning

äger rum.

73 §§ sägs.

— eller magistraten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stock­

holms slott den 11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

N ^ilsson , S ^träng , A ^ndersson , L ^indström , L ^indholm , K ^ling , S ^koglund ,

E ^denman , N ^etzén , J ^ohansson , ^af G ^eijerstam .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­

fen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i

vallagstiftningen.

Föredraganden anför följande.

I skrivelse den 21 mars 1958, nr 138, anhöll riksdagen — i enlighet med

konstitutionsutskottets hemställan i utskottets utlåtande nr 8 för nämnda

år — om utredning och förslag till de ändringar i lagen om val till riksda­

gen och kommunala vallagen, som erfordras för att de politiska partierna

skall få rätt att vid allmänna val utlägga valsedlar i eller i anslutning till

vallokalen. Riksdagen anhöll vidare i skrivelse den 16 april samma år, nr

189, — under åberopande av vad som anförts i konstitutionsutskottets av

riksdagen godkända utlåtande nr 16 — om utredning och förslag till såda­

na ändringar i nyssnämnda lagar att välj arorganisationer på statsverkets

bekostnad tilldelas äktamakekuvert. Sedan nämnda båda riksdagsskrivel­

ser överlämnats till 1955 års valutredning1 att tagas under övervägande vid

fullgörandet av utredningens uppdrag, har utredningen i promemoria den

30 oktober 1959 (stencilerad) framlagt förslag i de i skrivelserna avhand­

lade ämnena. Vid promemorian fogade förslag till ändringar i lagen om val

till riksdagen och kommunala vallagen torde få fogas såsom bilaga A till

detta protokoll.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av överståthållar-

ämbetet, samtliga länsstyrelser, statskontoret, Svenska stadsförbundet,

Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Högerns

riksorganisation, Centerpartiets riksorganisation, Folkpartiets riksorganisa­

tion och Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. I de yttranden som avgi­

vits av överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,

Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västmanlands, Västernorrlands, Jämt­

lands och Norrbottens län har åberopats yttranden från åtskilliga magistra-

1 Utredningens ledamöter är kanslidirektören S. J. Waller, tillika ordförande, ledamoten av

riksdagens andra kammare J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, ombudsmannen

S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren G. E. R. Moberg.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

lunda har regeringsrätten ansett, att valnämnders förfarande att under nå­

gon del av valförrättningen i samband med utlämnandet av valkuvert till­

ställa valmännen jämväl valsedel har varit ägnat att kränka valfriheten,

varför valet har upphävts (RÅ ref. 65/1926). Däremot bär valhemligheten

icke ansetts kränkt därav, att de olika partiernas valsedlar, enligt beslut av

valnämnden, varit utlagda på bord i vallokalen (RÅ not. S 333/1938).

Frågans behandling vid 1958 års A-riksdag

I en vid 1958 års A-riksdag väckt motion (I: 253) föreslogs sådan änd­

ring i vallagarna, att skyldighet skulle föreligga för valförrättare att möj­

liggöra för partier (valkorporationer) att i anslutning till vallokalen lägga

ut valsedlar. I motionen anfördes, att det torde framstå som angeläget att

underlätta för väljarna att erhålla önskad valsedel, och att många väljare,

som ej kände till att det ankom på väljaren själv att genom respektive parti­

organisationer eller genom att ifylla tillhandahållen blankett skaffa önskad

valsedel, gick till vallokalen i den förvissningen, att de olika partiernas val­

sedlar fanns utlagda där. Ytterligare framhölls i motionen, att de politiska

partierna på vissa platser beretts möjlighet utlägga valsedlar i anslutning

(förrum) till vallokalerna, men att detta icke tillåtits på andra platser.

Konstitutionsutskottet fann motionens syfte beaktansvärt men ansåg, att

närmare utredning borde föregå den åsyftade ändringen av vallagarna. Ut­

skottet anförde i sitt förut nämnda utlåtande nr 8 år 1958 bl. a., att till­

handahållande av valsedlar i eller i anslutning till vallokalen endast borde

få ske under sådana former, att valhemligheten och valfriheten till fullo

bevarades, och ordningen vid valförrättningen upprätthölls samt framhöll,

att det var angeläget, att bestämmelserna fick en sådan utformning, att icke

ny kassationsgrund tillskapades.

1955 års valutredning

Utredningen anför, att ett genomförande av de av riksdagen begärda änd­

ringar i vallagarna, vilket enligt utredningens mening är ägnat att under­

lätta valdeltagandet, ej torde vara förenat med några praktiska svårigheter.

De flesta vallokaler är inrymda i skolor eller andra offentliga byggnader,

där någon vestibul, korridor eller något till vallokalen angränsande rum tor­

de kunna disponeras för ändamålet. I vissa fall är också själva vallokalen

så stor, att man utan olägenhet torde kunna ha valsedlar utlagda i någon

del av denna.

Den omständigheten, att valsedlar finns utlagda i eller i anslutning till

vallokalen och att väljaren därifrån i andras åsyn förser sig med en eller

flera valsedlar, anser utredningen lika litet som den omständigheten, att

han erhåller en eller flera valsedlar från speciella valsedelsutdelare, vara

ägnad att påverka valhemligheten. Denna är skyddad genom föreskrifterna

om att det i vallokalen skall finnas avskilda platser, där väljaren kan in­

lägga sin valsedel i valkuvert, och om att valförrättaren skall vaka över att

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

För den händelse valsedlar tillhandahållas i vallokalen kan det lätt upp­

komma situationer som kunna verka störande på valförrättningen och

medföra besvärlighet för valnämnden, särskilt vid köbildning. Enligt läns­

styrelsens mening böra väljarna ha försett sig med valsedlar, innan de

släppas in i själva vallokalen för att av valnämnden erhålla valkuvert. Om

valsedlar äro framlagda i själva vallokalen, kan allmänheten lätt få den

uppfattningen, att det är valnämnden, som tillhandahåller icke blott val­

kuvert utan även valsedlarna, vilket synes olämpligt ur flera synpunkter.

Om exempelvis någon valsedelstyp tagit slut (eller bortsmusslats, något

som inträffat vid senaste valet här i länet), kan valnämnden riskera att

bli klandrad härför. Vidare blir valnämnden betungad av att beakta att val­

kuvert icke utlämnas, innan vederbörande försett sig med valsedel och an­

mäler sig för röstning. Det kan nämligen tänkas, att personer infinna sig

endast för att avhämta valsedlar (exempelvis för att iordningställa äkta-

makeförsändelse) och i sådana fall bör ju icke valkuvert utlämnas, enär

dylika ej böra föras ur vallokalen. Med hänsyn till anförda omständigheter

torde i varje fall vara angeläget att i de fall valsedlar utläggas i själva val­

lokalen — något som bör förekomma endast där annan möjlighet ej står

till buds -— för ändamålet anordnas särskilt avbalkat eller avskärmat ut­

rymme i omedelbar anslutning till vallokalens ingång.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför att övervägande delen av de väljare,

som först i vallokalen anskaffar valsedel, kan väntas komma att vid det där­

för avsedda utrymmet förse sig med endast en valsedel. Att så sker helt

öppet vid politiska val och i närvaro av valfunktionärerna anser länsstyrel­

sen vara ägnat att inge betänkligheter.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser den med hänsyn till valhemlig­

hetens bevarande lämpligaste placeringen av valsedlarna vara de avskilda

platser, där väljaren har att inlägga sin valsedel i valkuvertet, och att möj­

lighet därför alltid bör finnas att lägga valsedlarna på dessa platser. Ma­

gistraten i Malmö förordar också att valsedlarna utlägges i själva valloka­

len och anför som skäl härför, att valmyndigheten då kan utöva kontroll att

valsedlar icke avsiktligt sammanblandas.

Ett flertal remissinstanser har berört frågan om de anslag, som enligt

utredningens mening bör finnas iordningställda för att för väljarna ut­

visa var olika partiers sedlar finns. Lämpligheten av sådana anslag har i

allmänhet icke ifrågasatts. Länsstyrelsen i Jämtlands län säger sig emel­

lertid betvivla nyttan och nödvändigheten av dessa »partiskyltar» och an­

ser att den som önskar förse sig med valsedlar å valstället utan större svå­

righet torde kunna återfinna önskad valsedel med ledning av de utlagda

valsedlarnas partibeteckning. Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller

att anslag med partibeteckningar icke bör få förekomma i vallokalen och

anser det fullt tillräckligt om de olika partiernas valsedlar får utläggas bred­

vid varandra på ett bord eller liknande utrymme. För att underlätta för

valförrättare att avvisa olämpliga anslag anser länsstyrelsen i Norrbottens

län att bestämmelser bör utfärdas om att endast på föreskrivet sätt tryckta

eller skrivna anslag må användas. Magistraten i Norrköping framhåller att

anslagen i förväg bör godkännas av valförrättaren, då olägenhet och irrita­

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

stadgade förbudet mot tal och upprop till de väljande inom vallokalen bör

utsträckas att avse jämväl tal och upprop inom förrum till vallokalen. Läns­

styrelsen anser dessutom att i vallagarna bestämmelser bör införas som

reglerar de politiska partiernas rätt att inom vallokal eller förrum till val­

lokal utdela valsedlar.

B. Frågan om rätt för väljarorganisationer att på statsverkets bekostnad

tilldelas äktamakekuvert

Gällande bestämmelser m. m.

Vid val till riksdagens andra kammare må enligt riksdagsordningen make

avge valsedel genom andra maken, och enligt kommunala vallagen gäller

motsvarande för kommunalvalens vidkommande. Närmare bestämmelser

om röstning genom äkta make finns i lagen om val till riksdagen samt i

kommunala vallagen. Då äkta make vill avgiva valsedel genom andra ma­

ken, skall valsedelsförsändelse anordnas. För försändelsen får enbart an­

vändas särskilda härför avsedda kuvert, ett valkuvert (innerkuvert) och ett

ytterkuvert. Kuverten tillverkas endast genom statsverkets försorg. Vid

andrakammarval tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad val­

nämnden eller magistraten samt röstmottagare. För kommunalval gäller att

ifrågavarande kuvert endast tillställes röstmottagare på statsverkets bekost­

nad, medan kommuner och församlingar erhåller dem mot ersättning. Före

varje val skall kuvert i god tid finnas tillgängliga på landet hos ordförande

och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad hos magi­

straten eller valnämnden ävensom hos de tjänstemän eller andra personer,

åt vilka magistraten eller valnämnden uppdrager att i sådant hänseende

tillhandagå väljarna. Inrikesdepartementet, hos vilket ansvaret ligger för

att val tillbehör finns att tillgå, infordrar före varje val från länsstyrelser­

na uppgift om behovet av olika valkuvert inom länen. Genom departemen­

tets försorg beställs därefter för de olika valorganen erforderligt antal kuvert

hos ett tryckeri. De år allmänna kommunalval skall förrättas omfattar be­

ställningen valtillbehör till samtliga sådana val, således även till municipal-

och kyrkofullmäktigvalen. Till tryckeriet får sedan vederbörande valorgan

vända sig för att erhålla sin del av kuverten, och i den mån statsverket skall

stå för kostnaden för kuverten sänder tryckeriet räkning till departementet,

medan i övrigt betalning erläggs direkt till företaget. Partiorganisationerna

får göra sina beställningar på egen hand hos vederbörande tryckeri.

Frågans behandling vid 1958 års A-riksdag

I två vid 1958 års A-riksdag väckta motioner, I: 304 och I: 305, föreslogs

att varje i riksdagen representerat politiskt parti skulle av statsverket er­

hålla äktamakekuvert till ett antal av högst 400 000 för varje andrakammar-

och landstingsval och högst 250 000 för varje kommunal- och stadsfullmäk­

tigval. I motionen nr 1: 304 föreslogs ytterligare, att det i statsverkspropo-

18

valfrågor vända sig till organisationernas valbyråer eller ombud, och det

måste anses lämpligt att deras önskemål om äktamakekuvert kan tillgodoses

av organisationerna. Den service, som väljarna härigenom erbjudes, är ägnad

såväl att gagna dessa som att bespara det allmänna arbete och kostnader. Ut­

redningen finner det därför skäligt, att väljarorganisationerna kostnadsfritt

erhåller ifrågavarande kuvert.

Utredningen nämner, att inom utredningen diskuterats, huruvida icke

förmånen av fria äktamakekuvert borde få åtnjutas i full utsträckning även

av kommunerna. Kommunerna har ju att vid kommunalval erlägga betal­

ning för äktamakekuverten, i den mån dessa ej tillliandahålles genom de

särskilda röstmottagarna. Detsamma gäller emellertid för de valkuvert,

som används för röstning vid personlig inställelse vid valförrättningen. Med

hänsyn härtill och då det ligger utom utredningens uppdrag att verkställa

någon prövning av frågan om valkostnadernas fördelning mellan staten

och kommunerna har utredningen ansett sig sakna anledning att ingå på

spörsmålet om kommunernas ställning i förevarande hänseende.

Enligt vad utredningen framhåller kan statsverkets kostnad för en reform

i den av riksdagen önskade riktningen ej bestämmas exakt, då åtgången

på kuvert ej kan beräknas i förväg. Emellertid torde det ej röra sig om nå­

got större belopp. Vid 1958 års andrakammarval beställdes genom stats­

verkets försorg 1 705 000 inner- och 1 707 000 ytterkuvert. Priset var för

innerkuvert 15 kronor 15 öre för tusen kuvert och för ytterkuvert 16 kro­

nor 85 öre för tusen kuvert. Några exakta uppgifter beträffande partiernas

beställningar av kuvert till nämnda val har ej kunnat erhållas, beroende på

att beställningar i vissa fall skett genom de lokala organisationerna. De

inhämtade uppgifterna ger dock vid handen, att partiernas sammanlagda

beställningar något överstigit vad som genom statsverkets försorg beställts

för de olika valorganens räkning. Hur mycket av de sålunda beställda ku­

verten, som använts av väljare för röstning, går icke att ange, då valslatis-

tiken icke redovisar, i vilken utsträckning röstning sker genom äkta make.

Utredningen anser det dock vara klart, att endast en mindre del av upp­

lagan kommit till sådan användning. Då det självfallet ej får förekomma,

att en väljare hindras att rösta på grund av brist på föreskrivna valkuvert,

måste alltid en betryggande marginal finnas i de olika förråden. Om kuver­

tens utseende ej ändras, kan en eventuell restupplaga användas vid ett an­

nat valtillfälle. Förefintligheten av en restupplaga medför således att be­

ställningarna av kuvert varierar i storlek från val till val.

Beträffande frågan vilka väljarorganisationer, som skall få tillgång till

fria kuvert, ansluter utredningen sig till vad som föreslagits i motion nr

I: 304. Kuvert bör endast tillhandahållas i riksdagen representerat politiskt

parti, övriga sammanslutningar liksom enskilda får som för närvarande

vända sig till valmyndighet för att erhålla kuvert. Däremot bör förmånen

av fria äktamakekuvert ej, som i motionen föreslagits, inskränkas till en­

dast vissa val utan bör få åtnjutas vid alla allmänna val. Beställning av

kuvert för de olika kommunala valen sker som tidigare nämnts samtidigt.

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

20

tier, favörer som andra meningsriktningar icke erhåller. Vad gäller val till

riksdagens andra kammare skulle rätten att på statsverkets bekostnad er­

hålla i 63 § omförmälda kuvert enligt organisationens mening kunna utsträc­

kas att gälla jämväl parti eller förening med politiskt syfte, som icke är re­

presenterat i riksdagen, men väl fyller kvalifikationskraven för registrering

av partibeteckning. I yttrandet erinras om att det vid kommunala val ofta

förekommer deltagande av grupper och föreningar som icke är anslutna till

något i riksdagen representerat parti. I särskilt hög grad gäller detta kyrko­

fullmäktigevalen. Även om organisationen är medveten om svårigheten

att göra någon annan gränsdragning än vad som föreslagits av utredningen

vill organisationen dock framhålla önskvärdheten av att alla i allmänna val

deltagande grupper och meningsriktningar erhåller likvärdig behandling.

Mindre restriktiva kvalifikationsbestämmelser än vad utredningen föresla­

git är därför att förorda.

Frågan om förslagets genomförande skulle medföra risk för slöseri från

de politiska partiernas sida med ifrågavarande kuvert har uppmärksam­

mats av några myndigheter. Magistraten i Norrköping anser att det knappast

är att räkna med att partierna kommer att visa återhållsamhet vid rekvisi­

tion av kuvert, som tillhandahålles utan kostnad. Folkpartiets riksorganisa­

tion framhåller, att förslaget möjligen kan fresta till onödigt slöseri, som —

i extremt fall — t. ex. kan leda till att gifta röstberättigade erhåller ej mind­

re än fem kuvertomgångar. Organisationen anser dock risken för slöseri

ganska obetydlig och påpekar, att även vid en begränsning av kuvertuppla­

gan risk kan föreligga för en orättvis avvägning. Sveriges socialdemokra­

tiska arbetarparti, som också ansluter sig till utredningens förslag i denna

del, anför att det självfallet bör vara en angelägenhet från partiernas sida

att iaktta sparsamhet såväl vid rekvisition av kuvert som med erhållna ku­

vert. Det torde kunna ifrågasättas om inte en viss övre gräns för rekvisitio­

nerna borde sättas med hänsyn tagen till partiernas storlek och behov. Å

andra sidan är det angeläget att allmänheten beredes bästa möjliga service

i det avseende det här är fråga om.

Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att den föreslagna lagtexten icke

innebär någon rätt för partierna att erhålla ett obegränsat antal kuvert och

att man uppenbarligen bör pröva huruvida inkomna rekvisitioner kan an­

ses rimliga från synpunkten av tillbörlig sparsamhet med valmaterialet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om ett för partierna maximerat

kuvertantal kan fastställas anslagsvägen.

Slutligen framhåller länsstyrelserna i Västernorrlands och Norrbottens län

samt statskontoret att en konsekvens av förslaget bör vara att kommunerna

vid kommunala val erhåller fria äktamakekuvert. Av samma uppfattning

är Svenska landskommunernas förbund och Svenska landstingsförbundet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960

21

C. Frågan om röstlängdsutdragens avskaffande

Gällande bestämmelser

Enligt 71 § 1 mom. lagen om val till riksdagen skall väljare, som avläm­

nar valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat, inneha för sådant

ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvi­

sande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för va­

let samt den länsstyrelse, som skall verkställa röstsammanräkning för den

valkrets väljaren tillhör.

Jämlikt 71 § 2 mom. skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet av val­

nämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten

därtill förordnar. I kommun på landet må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas

av den som därtill av länsstyrelsen förordnas. Röstlängdsutdrag må ej ut­

färdas före det röstlängden blivit underskriven eller försedd med intyg, att

anmärkning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare

än dagen före valdagen. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin

rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den som

äger utfärda utdraget eller också till denne låta inlämna eller med posten

insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan.

Ansökan må även insändas till kommunalnämndens ordförande eller ma­

gistraten i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant

fall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till

den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes

fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort. Om så begäres,

skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter, då ansökan in­

kommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall medde­

lande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till

sökanden.

Vad nu sagts i avseende å magistrat skall jämlikt 90 § i stad utan magi­

strat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas för sådan

stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt 90 a § i dessa

avseenden jämställd med magistrat.

I fråga om kommunalval har bestämmelser, motsvarande de nu återgivna

upptagits i 36 och 63 §§ kommunala vallagen.

Historik

Frågan om röstlängdsutdragets behövlighet vid röstning utom det egna

valdistriktet har varit föremål för ingående överväganden alltsedan eu mera

allmän rätt till sådan röstning infördes genom lagstiftning år 1937, enligt

vilken väljare, som på grund av vistelse å annan ort vore förhindrad att ut­

öva rösträtt i det egna valdistriktet, skulle äga avlämna valsedel, avseende

valet i valkretsen dit nämnda distrikt hörde, vid valförrättningen i annat

valdistrikt. En inom justitiedepartementet tillkallad sakkunnig, vilken efter

verkställd utredning i cn år 1933 upprättad promemoria (fogad vid propo­

22

Kungl. Maj:ls proposition nr JOS dr 1960

sition nr 227/1933) framlade förslag om sådan röstning, ansåg att det enda,

som skulle erfordras för att väljaren skulle få avlämna sin röst i annat val­

distrikt, var ett konstaterande av väljarens identitet. Vid röstning utom det

egna valdistriktet skulle väljaren därför inneha ett s. k. identitetsbevis.

Sådant bevis skulle utfärdas å den ort, där valsedeln skulle avgivas, på

landet av ledamot eller suppleant i valnämnd eller kommunalnämnd

och i stad av den magistraten därtill förordnade. För att erhålla identi­

tetsbevis skulle väljaren personligen inställa sig hos bevisutfärdaren och

styrka sin identitet samt uppgiva den valkrets och kommun, där han

var uppförd i röstlängd, samt sitt hemvist inom kommunen. Dessa uppgif­

ter skulle antecknas å beviset. Vid valförrättningen skulle identitetsbeviset

jämte valkuvertet inläggas i ett särskilt j-tterkuvert och anteckning därå ske

om den röstandes valkrets och kommun. Ytterkuverten skulle efter valför­

rättningen obrutna insändas till länsstyrelsen. Hos länsstyrelserna skulle

hållas särskilda förrättningar, vid vilka ytterkuverten skulle sorteras efter

valkretsarna, varefter de kuvert, som avsåg valkretsar utom länet, skulle

översändas till de länsstyrelser, som skulle förrätta de slutliga sammanräk­

ningarna. Vid den slutliga sammanräkningen skulle ytterkuverten öppnas,

valkuverten och identitetsbevisen granskas, väljarna avprickas i röstläng­

den och valsedlarna medtagas vid rösträkningen.

Vid remissbehandlingen av promemorian framhölls i några yttranden

svårigheten att — på grund av väljarnas ofta bristfälliga uppgifter angå­

ende det hemvist, varunder de är uppförda i röstlängden — med ledning av

identitetsbevisen återfinna dem i röstlängden. Från några håll föreslogs,

att till avhjälpande av denna olägenhet den föreslagna röstningsmetoden

borde jämkas på så sätt, att väljare för att få rösta i främmande valdistrikt

skulle vara skyldig att medha utdrag angående sin rösträtt ur det egna val­

distriktets röstlängd.

I proposition nr 227 till 1933 års riksdag framlades förslag, bl. a. åsyftan­

de att öppna möjlighet för införande av en röstningsinetod, enligt vilken

röstberättigad skulle få rätt att avlämna valsedel i annat valdistrikt än det,

där han var uppförd i röstlängden. Konstitutionsutskottet hemställde i ut­

låtande (nr 32) över propositionen, att riksdagen, med förklarande att pro­

positionen då icke kunnat bifallas, måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om fort­

satt utredning i ämnet. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Sedan särskilt tillkallade sakkunniga verkställt den av 1933 års riksdag

begärda ytterligare utredningen, förordade de (se promemoria, fogad vid pro­

position nr 210/1934) den jämkningen i förslaget, alt väljare vid röstning

utom det egna valdistriktet skulle vara skyldig avlämna utdrag ur röstläng­

den i detta valdistrikt, utvisande att han var där upptagen såsom röstberät-

ligad. Som skäl för en dylik jämkning anförde de sakkunniga bl. a.:

Med det i 1933 års promemoria föreslagna systemet skulle stora svårighe­

ter uppkomma att återfinna och identifiera väljarna i röstlängden vid den

slutliga sammanräkningen. Denna skulle därigenom bli mycket tidsödan­

de och besvärlig och kassationsprocenten av de avgivna valsedlarna förhål-

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1960

handlingen av förslaget ifrågasatte emellertid socialdemokratiska partisty­

relsen, om företeendet av röstlängdsutdrag kunde anses behövligt, och före­

slog i stället i huvudsak följande förfaringssätt:

Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det

val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före val­

dagen den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan väl­

jaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till röst-

mottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i en­

lighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdi­

strikt, som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den samman­

räknande myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottaga­

ren egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet.

Departementschefen anförde i anledning härav i den till 1942 års riks­

dag avlåtna propositionen (nr 98) följande:

Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag motive­

rat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare

skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att val­

kuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svå­

righeter kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i

röstlängden.

I fråga om innehållet i utdraget synes det icke erforderligt att angiva,

att utdraget skall utvisa såväl att väljaren är röstberättigad vid valet som

den valkrets och det valdistrikt väljaren tillhör. Det torde vara tillfyllest,

att utdraget i denna del utvisar, att väljaren är röstberättigad vid ett visst

val i ett angivet valdistrikt.

I anledning av propositionen väcktes vid nämnda års riksdag likalydande

motionerna I: 203 och II: 271, vari hemställdes om bifall till propositionen

med de ändringar, som föranleddes därav, all kravet på att i vissa fall före­

te röstlängdsutdrag skulle bortfalla. Konstitutionsutskottet framhöll i sitt

över motionerna avgivna utlåtande (nr 5), att kravet på företeende av röst­

längdsutdrag syntes motiverat med hänsyn till att eljest risk för valfusk

förefunnes samt anförde:

Om röstlängdsutdrag icke erfordrades, skulle det vidare kunna förekom­

ma, att valkuvert icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet. Er­

farenheten från tidigare valtillfällen bär visat, att många väljare icke äga

kännedom om inom vilket valdistrikt de äga rösträtt samt att väljare, soin

bytt bostad, ofta icke äga kännedom om i vilken röstlängd de äro upptag­

na. Med den av motionärerna föreslagna anordningen kunde även — sär­

skilt i större kommuner indelade i ett "betydande antal valdistrikt — svårig­

heter uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstläng­

den. Med hänsyn till vad sålunda anförts har utskottet icke nu funnit skäl

tillstyrka motionärernas förslag.

Propositionen bifölls av riksdagen, medan motionerna ej föranledde någon

riksdagens åtgärd.

År 1943 verkställdes av en inom justitiedepartementet tillkallad sakkun­

nig utredning rörande erforderliga ändringar i vallagen. I en av den sakkun­

nige avlämnad promemoria (fogad vid proposition nr 10/1944) föreslogs, att

poströstning skulle användas även vid andrakammarvalen. I promemorian

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

röstmottagningen, vara av stor vikt, att röstmottagarna erhålla kännedom

om valdagarna även genom den i röstlängdsutdragen förekommande upp­

giften därom. Röstmottagarna utom riket erhålla vid kommunalval känne­

dom om andra än allmänna val endast genom att taga del av innehållet i

röstlängdsutdraget. —---------- För att förhindra obehörigt uttagande av röst-

längdsutdrag bör bestämmelsen, att skriftlig ansökan om sådant utdrag

skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden och bevittnad av minst

eu person, bibehållas.

Vid 1944 års riksdag framlades i överensstämmelse med den sakkunni­

ges förslag proposition (nr 10) med förslag till ändringar i vallagen. De­

partementschefen anförde därvid beträffande kravet på röstlängdsutdrag,

att företeende av ett sådant utdrag bl. a. avsåg att skapa garantier för val-

säkerheten och att det därför ej kunde anses tillrådligt att eftergiva de gäl­

lande fordringarna på denna punkt. Departementschefens ståndpunkt bi­

träddes av riksdagen. När genom lag den 17 mars 1944 poströstning infördes

jämväl för andrakammarvalen, bibehölls sålunda bestämmelserna om röst­

längdsutdragen oförändrade. Ställningstagandet till frågan om röstlängdsut­

dragen var emellertid ej slutgiltigt. I en vid 1944 års riksdag väckt motion

(nr II: 100) hemställdes om utredning och förslag om underlättande av del­

tagandet i allmänna val. I motionen framhölls bl. a. att kravet på företeende

av röstlängdsutdrag ej borde bibehållas. Konstitutionsutskottet, som behand­

lade motionen samtidigt med propositionen, hemställde i sitt av riksdagen

godkända utlåtande (nr 2) att riksdagen i anledning av motionen ville an­

hålla om utredning och förslag i den där berörda frågan.

Chefen för justitiedepartementet tillkallade sedermera med stöd av Kungl.

Maj:ls bemyndigande sakkunniga — 19H års valsakkunniga —- för utred­

ning angående möjligheterna att underlätta deltagandet i allmänna val. I

direktiven för de sakkunniga anfördes bl. a. att det borde undersökas, hu­

ruvida det vore möjligt att utan eftergivande av valsäkerheten införa lätt­

nader i kravet på företeende av röstlängdsutdrag vid röstning å postanstalt

eller förenkla det för anskaffande av röstlängdsutdrag föreskrivna förfaran­

det.

I betänkande angående underlättande av deltagandet i allmänna val (SOU

1945: 64) redovisade de sakkunniga vissa av dem inhämtade yttranden om

de erfarenheter, som vanns vid tillämpningen av systemet med röstning å

postanstalt vid 1944 års andrakammarval. Flertalet av de hörda myndighe­

terna förklarade, alt röstningssystemet fungerat tillfredsställande, och alt

kravet på företeende av röstlängdsutdrag borde bibehållas. Från några håll

tramfördes emellertid, att detta krav borde slopas. Som skäl härför anfördes

huvudsakligen dels att anskaffandet av utdrag var förenat med sådant be­

svär, all personer, som eljest skulle rösta på angivet sätt, underlät anskaffa

utdrag, dels att hinder för röstning vid valförrättning kunde uppstå först

så sent, att utdrag icke hann anskaffas.

De sakkunniga framförde i sitt betänkande vissa synpunkter, som enligt

deras mening talade för ett bibehållande av kravet på företeende av röst-

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

stor betydelse för valintressets vidmakthållande, att röstningen i största

möjliga utsträckning skedde vid de egentliga valförrättningarna.

De sakkunniga anförde vidare:

Efter prövning av de fördelar och nackdelar, som äro förbundna med

användande av röstlängdsutdrag, vilja de sakkunniga såsom sin uppfatt­

ning uttala, att en röstningsmetod med användande av röstlängdsutdrag

icke kan ersättas med ett system, där väljaren endast skulle hava att till

röstmottagaren lämna vissa uppgifter utan att därvid förete särskild hand­

ling. Med hänsyn till de olägenheter, som äro förbundna med kravet på före­

teende av röstlängdsutdrag, ha de sakkunniga emellertid ansett sig böra

närmare undersöka, huruvida röstlängdsutdraget skulle kunna ersättas

med annan handling, vilken icke behöver för ändamålet särskilt anskaffas

men som ändock är av sådan beskaffenhet, att dess användande innefattar

åtminstone i det väsentliga de fördelar, som äro förenade med rösllängds-

utdraget.

Slutligen redovisade de sakkunniga vissa undersökningar om möjligheten

att ersätta bestämmelsen om avlämnande av röstlängdsutdrag med före­

skrift om företeende av det medborgarkort, varom förslag framlagts av

folkbokföringskommittén. Enligt de sakkunnigas mening borde kravet på

företeende av röstlängdsutdrag tillsvidare bibehållas och frågan om dess

eventuella avskaffande upplagas till avgörande först sedan beslut fattats

om införande av medborgarkort.

1955 års valutredning

Utredningen anför, att den i sitt den 12 december 1955 avgivna delbetän­

kande, vari bl. a. framlades det år 1956 genomförda förslaget om att röst­

längdsutdrag i kommun på landet även skulle kunna utfärdas av därtill

av länsstyrelsen förordnad person, jämväl berörde frågan om röstlängds-

utdragets avskaffande. Därvid framhölls att denna fråga icke nödvändigt­

vis behövde vara beroende av att medborgarkortet kom att stå till buds

såsom lämplig ersättare för detta utdrag. I detta sammanhang erinrade ut­

redningen om de röstkort, som numera inom åtskilliga orter före ett val

utsändes av magistraten eller valnämnden till samtliga röstberättigade. Ut­

redningen fann dock att om röstkorten skulle kunna få någon betydelse

som ersättare för röstlängdsutdragen, frågan om deras utformning och ut­

sändande måste bli föremål för närmare utredning.

Enligt vad utredningen framhåller medför bruket av röstlängdsutdrag

betydande fördelar, icke blott ur A^alsäkerhetssynpunkt utan även i rent

praktiskt hänseende. Sålunda underlättar röstlängdsutdraget röstningen bå­

de för väljaren och röslmottagaren och de uppgifter utdraget innehåller gör

det möjligt att vid sammanräkningsförrättningen snabbt återfinna väljaren

i röstlängden. Bruket av röstlängdsutdrag förorsakar emellertid såväl all­

mänheten som myndigheterna ett avsevärt besvär. Röstlängdsutdraget ut­

färdas först efter särskild beställning, som alltid måste göras av väljaren

själv, oavsett var han befinner sig. Anskaffandet förutsätter således ett

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

det och uppbördsväsendet även berört denna fråga samt därvid hänvisat

till en skrivelsen bifogad »PM angående medborgarkort». I denna disku­

teras olika tänkbara alternativ till lösning av medborgarkortsfrågan, varvid

en såsom alternativ I betecknad lösning förordas. Denna innebär, att man

inför ett medborgarkort, som övertager skattekorlets funktioner och dess­

utom i första hand tjänar såsom hjälpmedel inom folkbokföringen, sjuk­

försäkringen och valordningen samt i viss utsträckning såsom allmän legi-

timationshandling. Genom ett sådant medborgarkort anses en minskning

kunna ske av det antal handlingar av olika slag, innehållande personupp­

gifter m. m., som nu utlämnas till stora delar av befolkningen för perma­

nent eller mera tillfälligt bruk. Icke minst för allmänheten skulle det vara

till fördel att äga tillgång till en enda handling, som tillgodoser olika funk­

tioner.

Enligt vad utredningen påpekar skulle vid val ett dylikt medborgarkort

— för vilket föreslagits benämningen personkort — användas i stället för

nuvarande röstkort. Förutom namn och hemortskommun skulle personkor­

tet, vilket årligen skulle tillställas alla här i riket mantalsskrivna persone.r

i röstberättigad ålder, utvisa bl. a. vederbörandes valdistrikt. Om så öns­

kades och fördelningen av vallokaler kunde vara klar redan under hösten

året före det, då allmänna val skall hållas — något som dock torde vara

förenat med stora praktiska svårigheter — skulle det vara tekniskt möj­

ligt att även förse personkortet med uppgift om vallokal. Tiden för vallo­

kalernas öppethållande skulle också kunna anges på personkortet. Däremot

blir det icke möjligt att förse kortet, som skulle utsändas innan årets

röstlängd upprättats, med uppgifter om eventuella rösträttshinder och om

uppslag i röstlängden. Personkortets funktion beträffande valen skulle

alltså bli att upplysa vederbörande om det valdistrikt han tillhör, därest han

är röstberättigad, samt möjligen också om vallokal och öppethållande.

Utredningen nämner, att organisationsnämndens skrivelse överlämnats

till uppbördsorganisationskommittén, som har att verkställa utredning och

framlägga förslag till eventuell omorganisation inom folkbokförings- och

uppbördsväsendet. Kommittén, vars arbete f. n. är inriktat på att taga ställ­

ning till frågan, om ett av organisationsnämnden föreslaget nytt tekniskt

system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet lämpligen bör genom­

föras, har ännu icke tagit upp spörsmålet om medborgarkort-personkort till

behandling. Om det av nämnden föreslagna tekniska systemet kommer att

accepteras, kan det dock, enligt vad som uppgivits, vara genomfört tidigast

omkring årsskiftet 1964/65.

Utredningen förklarar sig ha övervägt, huruvida med hänsyn till det läge,

vari spörsmålet om medborgarkort-personkort sålunda befinner sig, ytter­

ligare uppskov kan vara motiverat, innan ställning tas till frågan om röst-

längdsuldragets avskaffande. Den enda handling, som utöver ett medbor­

garkort-personkort skulle kunna tänkas ersätta röstlängdsutdraget, är just

röstkortet, vilket eventuellt skulle avskaffas, därest organisationsnämndens

förslag om ett personkort genomföres. Utredningen vill icke utesluta möj­

Kungl. Maj:ls proposition nr 103 år 1060

31

ligheten av att utsändandet av röstkort kan komma att upphöra, därest

väljarna får tillgång till ett personkort, som bl. a. anger deras valdistrikt,

men understryker samtidigt, att personkortet icke kan övertaga röstkortets

alla nuvarande funktioner, bl. a. alt vara en direkt påminnelse om det före­

stående valet och samtidigt en bekräftelse på rösträtten och anvisning om

lokal och tid för rösträttens utövning inom valdistriktet.

Utredningen anser emellertid, att förslaget om införande av personkort

icke ger anledning att underlåta att ta ställning till frågan huruvida röst-

längdsutdraget bör ersättas med röstkortet. Anses det möjligt att ge röst­

kortet ett sådant vidgat användningsområde, måste detsamma gälla ett per­

sonkort som sedermera kan komma att införas för att övertaga bl. a. röst­

kortets funktioner. Förfarandet vid röstningen blir nämligen i huvudsak

detsamma vare sig personkort eller röstkort kommer till användning.

Utsändandet av röstkort är — enligt vad utredningen påpekar — icke

obligatoriskt; bestämmelser om röstkort saknas för övrigt helt och hållet

i vallagarna. Röstkort utsändes emellertid före valen i allt större omfatt­

ning. Till folkomröstningen 1957 utsändes röstkort till 70 procent av hela

antalet röstberättigade. För städernas del var procenttalet 98, medan det

för landsbygdens del stannade vid 42. Bestämmelser angående format och

utförande av blanketter till röstkort har i regel utfärdats av statistiska

centralbyrån. Blanketterna har på vederbörande kommuners bekostnad till­

handahållits länsstyrelserna (länsbyråerna för folkbokföringen) och av

dessa med användning av deras tryckande register försetts med adresstryck.

I regel har blanketterna, innan de överlämnats till länsbyråerna, försetts

med tryckt text rörande bl. a. valdag, tider för vallokals öppethållande och

vallokal. De med adresstryck försedda blanketterna har från länsbyråerna

översänts till respektive valnämnder, genom vilkas försorg de försetts med

uppgift om uppslag i röstlängden och i förekommande fall kompletterats

med närmare uppgift om vallokal. Blanketter för sådana personer, som icke

varit röstberättigade, har sorterats undan. Kommunerna har alltså haft att

bestrida kostnaderna för blanketter, blankettryck och expediering. Kostna­

den för länsbyråernas arbete att förse blanketterna med adresstryck har

emellertid stannat på statsverket. Poslbefordringen sker som tjänsteförsän-

delse.

Utredningen anför, alt å såväl röstlängdsutdraget som röstkortet finns

uppgifter beträffande väljarens fullständiga för- och tillnamn samt yrke el­

ler titel, ävensom uppgifter om väljarens rösträtt och valdistrikt, uppslag i

röstlängden och rad å uppslaget. Härutöver tillkommer å röstlängdsutdraget

uppgift angående hemvist enligt röstlängden, medan å röstkortet bostads­

adressen angivits ävensom i regel de två senaste mantalsskrivningsorterna.

Vidare innehåller röstlängdsutdraget uppgifter om väljarens födelseår samt

om saminanräkningsmyndigheten, samt, då fråga är om val till andra kam­

maren, om valkretsen. Å utdraget anges vidare namnet och födelseåret för

röstberättigad make, om makarna är uppförda på samma ställe i röstläng­

den. Röstkortet innehåller å andra sidan vissa uppgifter, som icke återfinns

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

ä röstlängdsutdraget, nämligen uppgifter om vallokalen inom valdistriktet

och de tider valförrättningen pågår. I den mån så skulle erfordras, torde det

ej möta några svårigheter att komplettera röstkortet med uppgift om sam-

manräkningsmyndigheten. Detta kan även i regel förses med uppgift om så­

väl väljarens som äkta makes födelsedatum samt vigseldatum; av tekniska

skäl måste, om väljarens födelsetid skall utsättas på kortet, även makens fö­

delsetid utsättas. De röstkort som framställes genom försorg av uppbörds-

verket i Stockholm (länsbyrå för Stockholm) kan dock icke förses med

uppgift om makes födelsetid men väl med uppgift om vigseldatum. Införes

uppgifter om väljarens och äkta makens födelsedatum samt vigseldatum å

röstkorten, blir det möjligt att med ledning av dessa uppgifter konstatera

att två väljare är gifta med varandra, vilket har betydelse för den händelse

någon som röstar inför särskild röstmottagare samtidigt önskar avlämna

valsedelsförsändelse för äkta make. Uppgiften om väljarens födelsedatum

kommer dock att beträffande väljare, försedda med röstkort, hindra den

ytterligare identitetskontroll, som någon gång förekommer vid valförrätt­

ningen i det egna valdistriktet genom att väljaren tillfrågas om när han ar

född. Denna kontroll torde dock knappast vara av sådant värde, att den bör

hindra röstkortens komplettering på angivet sätt. Emellertid kan vissa in­

vändningar göras mot att röstkorten, som alltjämt skulle utsändas utan att

vara inlagda i kuvert, förses med ytterligare personuppgifter utöver de som

nu förekommer. Dessutom skulle dessa uppgifter i enlighet med vad förut

anförts icke bli enhetliga för Stockholms stad och för landet i övrigt. Utred­

ningen anser därför att röstkorten icke bör förses med dylika uppgifter.

Röstkorten kan då visserligen icke tjäna som legitimation för den som vill

avlämna valsedelsförsändelse för äkta make, men denna omständighet torde

icke vara av sådan vikt, att den bör hindra att röstlängdsutdraget ersättes

med röstkortet. I de fall, då makarna är uppförda på olika ställen i röst­

längden, upptager f. ö. icke heller röstlängdsutdragen någon uppgift om

äkta make.

Under hänvisning till vad sålunda anförts framhåller utredningen att

röstkortet efter de kompletteringar, som är tekniskt möjliga att vidtaga,

kommer att innehålla de uppgifter som är erforderliga för röstningen och

sammanräkningen. Möjligen skulle det kunna göras gällande att riskerna

för felaktigheter ökar, om röstkortet skall ersätta röstlängdsutdraget, fram­

för allt därigenom att det kan hända att röstkort av misstag tillställes en

person som icke är röstberättigad. Skulle denne begagna sig av röstkortet

för att rösta inför särskild röstmottagare, kan detta dock icke inverka på

valet, eftersom hans valsedel kasseras vid sammanräkningsförrättningen.

Utredningen påpekar, att om ett kompletterat röstkort skall användas i

stället för röstlängdsutdrag, själva röstningen blir något besvärligare • för

väljaren. Eftersom det nuvarande röstlängdsutdraget är tecknat på det

ytterkuvert, som skall användas vid röstningen, behöver väljaren ej själv

fylla i några uppgifter på kuvertet utan endast i samband med röstningen

teckna sitt namn å detsamma samt, vid röstning före valdagen, underskri-

34

ningens mening sannolikt ett avsevärt större antal väljare än nu att begag­

na sig av möjligheterna att rösta inför särskilda röstmottagare. Utredning­

en antager, att tillskottet av röster huvudsakligen skulle komma från per­

soner, som eljest icke alls skulle ha röstat. Emellertid kan det icke uteslu­

tas, alt möjligheten att poströsta på valdagen kan komma att i viss ut­

sträckning utnyttjas av väljare, som, därest skyldigheten att anskaffa sär­

skilda röstlängdsutdrag kvarstått, skulle sökt rösta å hemorten hellre än

utanför det egna valdistriktet. Detta kan framför allt bli fallet beträffande

väljare, som är bosatta i de större tätorterna men har sportstugor i grann­

kommunerna.

Enligt utredningens mening bör farhågorna för en sådan utveckling icke

kunna åberopas som hinder mot röstlängdsutdragets avskaffande. Har" i val­

lagarna införts rätt för väljare att under vissa angivna förutsättningar rösta

i särskild ordning, bör ett önskemål om att begränsa användningen av den­

na rätt icke få utgöra någon riktpunkt för utformningen av föreskrifterna

om tillvägagångssättet vid själva röstningen.

Utredningen förordar därför att röstkorten efter komplettering av upp­

gifterna å desamma i enlighet med vad förut angivits skall användas vid

röstning inför särskilda röstmottagare i stället för de nuvarande röstlängds-

utdragen. Utredningen anmärker, att man skulle kunna tänka sig, att be­

stämmelserna utformades på sådant sätt, att röstlängdsutdraget i princip

bibehölls, men rätt för väljaren infördes att i dettas ställe använda röstkor­

tet, om sådant tillställts honom, önskemålet att få enhetliga regler har

emellertid föranlett utredningen att föreslå att de nuvarande röstlängdsnt-

dragen helt slopas och att utsändningen av röstkort i stället göres obligato­

risk. Utredningen är väl medveten om att förslaget kan komma att medföra

svårigheter särskilt för de valnämnder i mindre kommuner, som icke tidi­

gare utsänt röstkort. Dessa svårigheter bör emellertid icke få hindra genom­

förandet av en reform som är ägnad att väsentligt underlätta valdeltagan­

det för dem som har att rösta utom det egna valdistriktet.

Röstkorten skall enligt vad utredningen föreslår upprättas genom val­

nämndens eller magistratens försorg och innehålla i huvudsak samma upp­

gifter som röstlängdsutdragen gjort. Utsändningen av röstkort, som likale­

des skall ombesörjas av valnämnden eller magistraten, bör ske i god tid

före det röstning inför särskilda röstmottagare påbörjas, och utredningen

föreslår i detta hänseende, att röstkorten vid val i hela riket skall med pos­

ten översändas till de röstberättigade senast å tjugofemte dagen före valda­

gen. Något krav på att röstkorten skall utsändas såsom rekommenderad för­

sändelse bör icke uppställas, men å andra sidan bör korten icke utsändas

som masskorsband. För den händelse väljaren saknar röstkort -— utsänt så­

dant har icke kommit honom tillhanda eller efteråt förkommit — skall han

ha rätt att efter rekvisition hos valnämnd eller magistrat erhålla ett nytt

röstkort. Sådan rekvisition skall kunna ske helt formlöst. Den som vid va­

let beräknas vara utomlands kan ha intresse av att röstkortet expedieras till

honom redan innan den allmänna utsändningen härav äger rum. På särskild

Knngl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Remissyttrandena

Förslaget har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i det över­

vägande antalet remissyttranden. Endast ett fåtal remissinstanser har mot­

satt sig förslaget.

Av de remissinstanser som tillstyrkt förslaget yttrar länssiyrelsen i Kro­

nobergs län, att ett slopande av kravet på innehav av röstlängdsutdrag och

dettas ersättande med en handling, som väljaren ändock innehar och som

innehåller de för röstning och sammanräkning erforderliga uppgifterna,

skulle innebära en förenkling och underlätta deltagandet, vilket ur allmän

synpunkt är önskvärt. Valnämnden i Simrishamn anför, att förslagets ge­

nomförande är i hög grad ägnat att underlätta valdeltagandet för dem,

som har att rösta utom det egna valdistriktet. Risken för obehörigt utnytt­

jande av röstkortet synes icke vara stor, om den röstande på sätt föresla­

gits ålägges skyldighet att styrka sin identitet.

Enligt vad länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller är det nuvaran­

de kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet onek­

ligen ett besvär för väljare och kan även i vissa fall utgöra ett faktiskt

hinder för en väljare att utöva sin rösträtt. Även länsstyrelsen i Malmöhus

län anser bruket av röstlängdsutdrag vara till besvär för såväl allmänhe­

ten som myndigheterna. Röstberättigad, som önskar röstlängdsutdrag, er­

håller sådant blott efter särskild beställning, som måste göras av honom

själv, var han än befinner sig. Vidare föreligger den allvarliga olägenheten

av nuvarande bestämmelser att, då behovet av röstlängdsutdrag aktualise­

ras först kort tid före valdagen, utfärdande av utdrag icke alltid medhin-

nes. Kravet på röstlängdsutdrag vid röstning utom det egna valdistriktet

kan alltså i sådant fall komma att utgöra ett faktiskt hinder för rösträttens

utövande. Till de olägenheter, som sålunda följer för den enskilde, kommer

valmyndigheternas omfattande arbete med registrering och expediering, vil­

ket arbete ofta är mycket betungande. Med hänsyn till de erinringar, som

kan riktas mot nuvarande system, är det önskvärt att genomföra en annan

ordning i syfte att bättre tillgodose kraven på smidighet och arbetsbespa-

ring. Utredningens förslag utgör enligt länsstyrelsens mening en lämplig

lösning för vinnande av detta syfte. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser

det föreslagna systemet praktiskt och ägnat att minska besväret med röst­

ning å annan ort. Eftersom legitimation skall krävas vid röstning med

röstkort, torde man ej heller behöva befara, att valsäkerheten skall komma

att äventyras.

Stockholms stads valnämnd betecknar förfarandet vid utfärdande av röst­

längdsutdrag som otympligt och arbetskrävande. Detta omdöme gäller icke

minst den registrering av beställda utdrag, som det åligger valnämnden

att ombesörja. Dessa registre ringssvårigheter försvinner enligt utrednings­

förslaget helt, och utredningens förslag torde även i övrigt medföra förenk­

lingar i valnämndens arbete.

Viss tvekan, som dock ej leder till avstyrkande av förslaget, kommer till

uttryck hos ett par remissinstanser. Länsstyrelsen i Hallands län finner

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

stalt utrustas med ett lager av valtillbehör, som betydligt överstiger den

verkliga förbrukningen. I enstaka fall kan ändå inträffa, att lagret ej

räcker på valdagen och då är möjligheterna att på den korta tid som står

till buds fylla på lagret mycket små, åtminstone på landsbygden.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län yttrar, att även om ökningen av poströst­

ningar skulle bli stor, kanske inemot en fördubbling av antalet poströstan­

de, så innebär detta likväl i första hand en organisationsfråga för och inom

länsstyrelsen, som bör kunna lösas. Länsstyrelsen anför vidare:

Enligt förslaget förutsättes den röstande skola själv ifylla ytterkuvertet

för valsedelsförsändelsen. Det är att antaga att antalet felaktigt eller ofull­

ständigt ifyllda kuvert kommer att bli större enligt den föreslagna ord­

ningen än enligt den nuvarande. Då varje felaktighet eller ofullständighet

erfarenhetsmässigt tar lång tid att rätta till, är det klart att arbetet med

uppsorteringen av valsedelsförsändelserna kommer att bli tidsödande. Här­

vid är att beakta att röstlängderna i regel icke stå till förfogande förrän

fjärde dagen efter valet. Hänsyn måste även tagas till de ökade svårigheter,

som måste uppkomma för överståthållarämbetet med dess befattning med

ytterkuvert, som till ämbetet inkomma från röstmottagare i utlandet. Samt­

liga nu angivna omständigheter liksom den beräknade ökningen av antalet

valsedelsförsändelser måste leda till att den förberedande granskningen av

inkomna valhandlingar icke kommer att kunna genomföras på så kort tid

som hittills. Den antagliga utvecklingen är att själva sammanräkningen

kommer att förskjutas i tiden och äga rum betydligt senare än å åttonde da­

gen efter valet.

Även om vissa nackdelar ur arbetssynpunkt otvivelaktigt kunna förvän­

tas uppkomma för sammanräkningsmyndigheten, måste dessa dock anses

komma alt väl uppvägas av de fördelar, som ur allmän och enskild syn­

punkt stå att vinna genom det föreslagna förfarandet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts förordar länsstyrelsen lagstift­

ning i ämnet i överensstämmelse med förslaget, ehuru länsstyrelsen är med­

veten om att själva sammanräkningsförrättningen kan komma att senare-

läggas till följd av det ökade arbetet med förberedelserna för sammanräk­

ningen. Ytterst leder detta till en försening i fastställandet av det definitiva

utfallet av valet, vilket förhållande således blir det pris, som får betalas

för förenklingarna i valrutinen.

Även andra remissinstanser berör risken att uppgifterna ej med erforder­

lig noggrannhet blir överförda från röstkortet till ytterkuvertet. Länssty­

relsen i Östergötlands län anför sålunda, att det knappast kan antagas, att

alla de, som har anledning att rösta på postanstalt, beskickning eller kon­

sulat med tillräcklig noggrannhet kan göra den överföring av uppgifter, som

valutredningen förutsätter. Sannolikt kommer felskrivningar, oläslig text

och överhoppade uppgifter på de särskilda ytterkuverten att vålla de sam­

manräknande myndigheterna åtskilligt besvär och även viss kassation. En

möjlighet vore givetvis att röstmottagarna ålades att kontrollera överföring­

en, men något sådant torde icke låta sig göra med hänsyn till kravet på

snabbhet vid röstmottagningen. Enligt vad länsstyrelsen i Västerbottens län

framhåller bör röstmottagarna noga kontrollera att uppgifterna från röst­

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Statistiska centralbyrån påpekar, att valmyndigheten icke kommer att äga

tillgång till adressuppgift för alla röstberättigade. De tryckande registren vid

länsbyråerna innehåller nämligen i allmänhet icke postadress beträffande

dem, som mantalsskrivits utan känt hemvist. Ej heller finns som regel

adresser på dem, som är mantalsskrivna under rubriken å kommunen skriv­

na. I det senare fallet rör det sig huvudsakligen om personer, som vistas

på anstalter av olika slag. Anteckning om dessa personers vistelseort kan

visserligen stundom förekomma i församlingsboken men är då ofta sekre-

tesskyddad enligt 13 § sekretesslagen eller eljest av så ömtålig natur att den

ej bör komma till andras kännedom.

Avstyrkande yttranden föreligger från länsstyrelserna i Älvsborgs, Kris­

tianstads och Västernorrlands län, magistraten i Östersund och kommunal­

nämnden i Björsäter.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län yttrar, att enligt länsstyrelsens mening röst­

ningssystemet måste omgärdas med sådana säkerhetsbetämmelser, att val­

fusk i görligaste mån förhindras. Valutredningens förslag att slopa röstlängds-

utdragen och ersätta dessa med röstkort vid röstning utanför det egna val­

distriktet måste enligt länsstyrelsens uppfattning innebära ett allvarligt

eftersättande av valsäkerheten. Det föreslagna sättet för röstkortens distri-

buering till väljarna skapar långt sämre garantier för att röstkorten kom­

mer i rätta händer än vad fallet nu är vid tillhandahållandet av röstlängds-

utdragen. Därtill kommer, att de bestämmelser angående legitimering vid

rösträttens utövande, som utredningen föreslagit, måste anses otillräckliga

för att effektivt förhindra valfusk. Därest väljare skall tillåtas rösta utanför

det egna valdistriktet med anlitande av röstkort, måste, enligt länsstyrelsens

bestämda mening, mycket stränga krav uppställas på legitimering. Endast

legitimationshandling, försedd med fotografi, bör därvid godtagas.

Länsstyrelsen anför vidare att därest utfärdandet av röstkort skulle göras

obligatoriskt, detta kommer att medföra ökat arbete för valnämnderna i de

kommuner, där röstkort tidigare icke kommit till användning. I rena lands­

bygdskommuner har antalet utfärdade röstlängdsutdrag i allmänhet varit

ringa. Arbetet härmed har därför vållat valnämndsordföranden ganska ringa

besvär. Utsändandet av röstkorten kommer däremot att bli ganska betungan­

de för valnämnderna. Man torde därför böra räkna med att de redan nu

många gånger kännbara svårigheterna att uppbringa personer, som är villiga

åtaga sig uppdraget som ordförande eller ledamot i valnämnderna, kommer

att ytterligare öka, om utfärdandet av röstkort blir obligatoriskt.

Länsstyrelsen är av den uppfattningen, att väljare regelmässigt bör utöva

sin rösträtt inom det egna valdistriktet. På grund av valnämndens person-

och ortskännedom skapas härigenom de säkraste garantierna mot missbruk

av rösträtten. Endast då bärande skäl kan åberopas, bör väljare äga rätt att

utöva sin rösträtt utanför det egna valdistriktet, och det kan icke anses obil­

ligt, att väljaren för erhållandet av denna förmån tvingas att själv taga ini­

tiativet för erhållandet av den handling, som möjliggör röstningen inför en

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Kommunalnämnden i Björsäter yttrar bl. a.:

Obligatoriska röstkort kommer att medföra besvär och extra kostnader

tör kommunerna. Visserligen är blankettkostnaden obetydlig, men varje

röstkort maste utöver de tryckta uppgifterna kompletteras med vissa upp­

gifter av valnämnderna. Detta kommer att medföra ökat arbete och merut-

gifter för de kommunala valnämnderna. För hela landet kan kostnaden bli

betydande, eftersom valutredningen anför, att röstkort år 1957 endast ut­

sändes till 42 % av de röstberättigade på landsbygden.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län yttrar, att förslaget knappast är för­

enligt med grundlagarnas bestämmelser om tid för nyval efter upplösning

av riksdagens andra kammare och om tid för riksdagens sammanträde efter

sådant nyval. Enligt 17 § riksdagsordningen skall nya val förrättas oför­

dröj ligen. Riksdagen skall enligt 5 § riksdagsordningen och 108 § regerings­

tormen sammanträda å den tid inom tre månader från upplösningen, som

Konungen bestämmer. Jämlikt 55 a § lagen om val till riksdagen i dess

föreslagna lydelse skall röstkorten utsändas till de röstberättigade senast å

tjugofemte dagen före valdagen. Efter valdagen torde riksdagen tidigast

kunna sammanträda om cirka två veckor. Det skulle då återstå cirka sju

veckor för tryckning av blanketter till röstkort, adresstryckning hos läns­

styrelserna, kontroll av röstkorten mot röstlängden och för komplettering

av röstkorten med anteckning om uppslag i röstlängden m. in. För dessa

arbeten har vid 1960 års andrakammarval beräknats omkring 110 dagar.

Det synes högst ovisst — särskilt som länsstyrelserna vissa tider på året ej

hinner utföra sådana arbetsuppgifter — om röstkortens utsändande kan

medhinnas så snart att riksdagen kan sammanträda inom föreskriven tid.

I vart fall medför förslaget att den tid det svenska folket saknar represen­

tation genom riksdagen avsevärt förlänges, vilket ej kan anses vara väl för­

enligt med stadgandet, att nyval skall ske ofördröj ligen.

i dylikt fall icke ske på hemorten, utan resa till annan ort med postanstalt

Beträffande det av utredningen uppställda kravet på legitima­

tion anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att ett dylikt krav är

rimligt med hänsyn till de risker för valfusk, som torde föreligga om röst­

kortet utan vidare skulle träda i röstlängdsutdragets ställe. Eftersom legiti­

mation numera regelbundet kräves hos posten vid utkvittering av pen­

ningar m. in., torde för flertalet väljare legitimationskravet icke behöva vara

särskilt besvärligt att uppfylla. Icke heller torde detta krav behöva befaras

komma att utgöra en omständighet, som kan verka negativt på valdeltagan­

det. Länsstyrelsen i Stockholms län anser — i likhet med magistraten i Sö­

dertälje — att väljare, som icke är känd för röstmottagaren, alltid bör vara

skyldig att styrka sin identitet t. ex. genom sådan legitimationshandling,

som postverket fordrar. Länsstyrelsen anser därför — liksom magistraten —

att orden »på anfordran» bör utgå ur förslaget till ändrad lydelse av 71 §

lagen om val till riksdagen. Magistraten i Härnösand framhåller angelägen­

heten av att den som röstar skall, till förekommande av valfusk, alltid le­

gitimera sig. Magistraten i Hälsingborg anser att någon risk för valsäker­

heten ej behöver befaras, förutsatt att den som röstar medelst röstkort skall

vara skyldig att inför röstmottagaren styrka sin identitet. Sistnämnda krav

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Med tanke på risken att väljarna ofullständigt eller felaktigt skall kom­

ma att överföra röstkortets uppgifter på ytterkuvertet har i några yttran­

den förordats att röstkorten utformas såsom kuvert, vilka vid röstningen

på postanstalt, beskickning eller konsulat skulle användas i stället för de

särskilda ytterkuverten. Förslag härom har väckts bl. a. av länsstyrelsen i

Östergötlands län och ordföranden i Östervåla kommuns östra valdistrikt.

Magistraten i Jönköping föreslår, att röstkortet på något sätt fästes vid yt­

terkuvertet. På detta behöver då väljaren bara skriva sitt namn. Att välja­

ren får lämna röstkortet ifrån sig synes icke innebära någon olägenhet. I

praktiken torde det nämligen vara uteslutet att använda samma röstkort vid

mera än ett val.

För att sammanräkningsmyndighetens arbete med sortering och gransk­

ning av inkomna ytterkuvert icke onödigtvis skall tyngas av, att de av välja­

ren å kuvertet lämnade uppgifterna är otydliga och identifieringen av välja­

ren vid avprickning i röstlängden därigenom försvårad, är det — enligt vad

överståthållarämbctet gör gällande — av väsentlig betydelse att å kuvertet ut­

tryckligen anges, att väljarens namn skall textas eller på annat sätt förtyd­

ligas. För att underlätta identifieringen av väljaren kan det ibland vara av

betydelse att äga upplysning om dennes födelseår. Inom en och samma fa­

milj kan understundom flera medlemmar bära samma förnamn. Ämbetet

ifrågasätter därför om icke ytterkuvertet bör förses med uppgift om välja­

rens födelseår. Yrkande härom har framförts även av länsstyrelsen i Skara­

borgs län. Länsstyrelsen anför, att därest av någon anledning felaktighet

föreligger beträffande uppslaget i röstlängden, valsedeln måste kasseras, då

ju i röstlängden kan finnas flera personer med samma namn. För samman-

räkningsmyndigheten hade uppgift om hemvist enligt röstlängden varit lämp­

ligare än födelsetiden, men då röstkorten ofta icke ger otvetydigt besked

härom, torde födelsetiden vara att föredraga. För att underlätta samman­

räkningen torde det också vara önskvärt, att raden å uppslaget anges i' yt­

terkuvertet.

Överståthållarämbetet och Stockholms stads valnämnd föreslår slopande

av kravet på fullständigt namn. Valnämnden anför, att föreskriften härom

av trycktekniska skäl icke alltid följes. Även om en komplettering i förekom­

mande fall kan verkställas efter tryckningen, framstår en sådan åtgärd som

opåkallad, då de förnamn som nu medtages är fullt tillräckliga för den röst­

berättigades identifiering. Tänkbart är vidare, alt ett framtida ändrat tekniskt

förfarande helt kan omöjliggöra angivande av fullständigt namn. I 55 a §

torde därför böra anges endast namn, yrke etc. I stället bör i kungörel­

sen angående röstkort ges närmare bestämmelser i denna fråga. Därvid sy­

nes tillräckligt med en föreskrift, att den röstberättigade skall angivas med

det antal förnamn eller initialer, som är erforderliga för att en tillfreds­

ställande identifiering skall kunna ske. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser

det absolut nödvändigt, att jämväl raden å uppslaget anges å röstkortet, om

sammanräkningen skall kunna bringas till slut inom rimlig tid. Med det

stora anta] poströster, som kan förväntas inkomma till sammanräknings-

myndigheten, maste allt göras för att den röstande lätt skall kunna återfin­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

45

nas i röstlängden. Särskilt då det gäller alldagliga personnamn, som kanske

upptar flera upplägg i röstlängden, skulle det bli mycket tidskrävande att

återfinna de röstande i längden, om raduppgiften utelämnades å röstkortet.

Även länsstyrelsen i Västernorrlands län anser det lämpligt, att å röstkort

och ytterkuvert finns uppgift ej blott om sida utan även om rad i röstläng­

den. Uppgiften om nummer å valkretsen å formuläret till röstkort bör bort­

tagas, då valkretsarna vid andrakammarval ej torde vara numrerade. Å sam­

ma formulär torde omedelbart efter uppgiften om vallokal och valtider böra

såsom alternativ tryckas meningen »Valförrättningen pågår under tid och i

lokal, som meddelas genom tidningarna». Länsstyrelsen i Göteborgs och Bo­

hus län anmärker, att vid den tid, då röstkorten enligt förslaget senast skall

översändas till de röstherältigade eller å tjugofemte dagen före valdagen,

det ännu icke föreligger den kungörelse om valet, som länsstyrelsen enligt

56 § lagen om val till riksdagen skall utfärda och vari skall upptagas bl. a.

tider för valet och valstället för varje valdistrikt. Med hänsyn härtill synes

lämpligast, därest tiden för röstkortens utsändande icke anses böra fram­

flyttas, att å formuläret endast anges, att valförrättningen pågår under tid

och i lokal, som meddelas genom tidningarna.

Beträffande förslaget att röstkorten skall utsändas senast å tjugofemte

dagen före valdagen (innevarande år den 24 augusti) anför generalpoststy­

relsen följande:

Vid denna tid får man räkna med att ett stort antal väljare fortfarande

har eftersändning av sin post till sommaradresser. Återflyttning till ordina­

rie adress torde i stor utsträckning ske, först när skolorna börjar de allra

sista dagarna i augusti. Bäst hade givetvis varit, om röstkorten hade kunnat

distribueras på sådan tid alt så få kort som möjligt behövt eftersändas. Det­

ta skulle innebära att röstkorten skulle sändas ut några dagar senare, t. ex.

omkring den 1 september. Med tanke på de väljare, som äger rätt att rösta

före valdagen och då så tidigt som 31 augusti, är emellertid detta måhända

inte möjligt. Om hänsyn inte behövde tagas till eftersändningarna, skulle den

av utredningen föreslagna tidpunkten för utsändningen vara väl avvägd.

Med tanke på det ständigt ökande antalet eftersändningar på sommaren och

den tidsutdräkt dessa oundvikligen för med sig, vill styrelsen emellertid ifrå­

gasätta om inte tidpunkten för utsändningen av röstkort bör bestämmas

till senast trettionde dagen före valdagen, d. v. s. innevarande år den 19

augusti. En måhända bättre utväg hade annars varit, att vid den stora ut­

sändningen av röstkort inte ta hänsyn till dem som röstar före valdagen.

Utredningen har framhållit, afl den som skall vara utomlands bör kunna få

sitt röstkort redan före den allmänna utsändningen efter särskild framställ­

ning. Hinder borde inte möta att samma system tillämpas i fråga om det

fåtal väljare tillhörande vissa yrkesgrupper, som ämnar rösta på postan­

stalt före valdagen och då redan i början av 18 dagarsperioden.

Till undvikande av att röstkort användes mer än en gång vid samma val

föreslår länsstyrelsen i Hallands län att röstmottagaren ålägges förse röst­

kortet med anteckning alt röstning skett. Samma förslag framlägges av

Svenska landskommunernas förbund. Enligt magistratens i Södertälje me­

ning bör röslmottagaren behålla röstkortet för makulering, sedan ändamålet

med röstkortet uppfyllts.

Generalpoststyrelsen betonar angelägenheten av alt röstkortets adressida

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

ges sådan uppställning, att kortet som postförsändelse uppfyller villkoren

för befordran som brevkort. Detta innebär enligt allmänna poststadgans fö­

reskrifter bl. a., att minst högra hälften av kortets framsida skall vara ute­

slutande disponerad för adressuppgifter och postala tjänsteanteckningar.

Under erinran att röstkorten f. n. utsändes med utnyttjande av den tjänste-

brevsrätt, som beviljats valnämnds ordförande ifrågasätter generalpoststy­

relsen att tjänstebrevsrätten tillerkännes valnämnden. Mot en dylik ändring,

som fordrar särskilt beslut av Kungl. Maj :t, finns från styrelsens sida intet

att erinra. Svenska landskommunernas förbund har gjort ett liknande på­

pekande.

Statskontoret biträder förslaget, att kommunerna liksom hittills skall be­

strida kostnaderna för blanketter till röstkort, blankettryck och kortens

iordningställande. Svenska landskommunernas förbund framhåller där­

emot, att kostnaderna för röstkortens framställande, sedan korten erhållit

sin nya funktion, bör belasta statsverket, i vart fall då fråga är om riksdags-

mannaval. Av samma mening är länsstyrelsen i Västernorrlands län. Kost­

naderna blir enligt länsstyrelsens mening vid central upphandling säkerli­

gen billigare.

Slutligen må redovisas vissa detaljanmärkningar, som framkommit vid

remissbehandlingen. Stockholms stads valnämnd anmärker på avfattning­

en av 55 a § femte stycket förslaget till lag om val till riksdagen. Det i lag­

texten förekommande ordet »upprättas» bör enligt valnämndens mening

ersättas av ordet »utlämnas».

Länsstyrelsen i Hallands län påpekar, att utredningens förslag påkallar

ändring även i författningarna angående valstatistik och röstsammanräk-

ningsprotokoll.

I det yttrande, som avgivits av länsstyrelsen i Västernorrlands län, hem­

ställes att i vallagen införes stadgande om den tid, inom vilken ansökan om

andra valtider än de i 58 § första stycket vallagen angivna, skall göras för

att å röstkorten, vilkas utsändande kan börja efter röstlängdens underskri­

vande, skall kunna anges valtiderna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar, att därest innevarande år även

kommunalval i något fall skulle komma att äga rum, måhända på samma

dag som riksdagsvalet, båda systemen kommer att fungera jämsides. Vid

riksdagsvalet får röstkort användas vid röstning inför röstmottagare men

vid kommunalvalet skall röstlängdsutdrag komma till användning. Läns­

styrelsen hyser farhågor för att en dylik samtidig användning av två olika

system för röstning kan medföra komplikationer.

48

Någon föreskrift om uppsättande av anslag, som för väljaren markerar

var de olika partiernas valsedlar finnes, synes ej behöva upptagas i lagen.

Å andra sidan bör ej stadgas något förbud mot att anslag uppsättes. Frågan

härom får således bedömas av valförrättaren. Detsamma gäller frågan vil­

ka anordningar i övrigt som bör vidtagas för valsedlarnas utläggande. Hin­

der möter ej att de utan särskilda föranstaltningar lägges ut på ett bord el­

ler liknande. Lämpligen bör dock valmyndigheten anskaffa exempelvis papp­

kartonger, vari valsedlarna kan placeras.

Valmyndighetens befattning med utläggandet av valsedlar bör såsom

utredningen föreslagit inskränkas till att avse iordningställandet av erfor­

derligt utrymme för valsedlarna. Det förutsättes alltså att vederbörande

partiorganisationer tillser att valsedlar finns tillgängliga under hela val­

förrättningen. Det bör ej föreligga någon skyldighet för valförrättaren att

pröva behörigheten hos den som kommer och vill lägga ut valsedlar. Valför­

rättaren har emellertid att sörja för ordningen vid förrättningen, och inom

ramen för denna befogenhet har han att ingripa, därest något störande

skulle inträffa i samband med utläggningen av valsedlarna.

I ett av remissyttrandena har påpekats att det i vallagarna stadgade för­

budet mot tal och upprop till de väljande inom vallokalen bör utsträckas att

avse även tal och upprop inom förrum till vallokalen. Vidare har i samma

yttrande hemställts om införande av regler angående de politiska partiernas

rätt att inom vallokal eller förrum till sådan lokal utdela valsedlar. Jag fin­

ner för min del ej anledning att föreslå lagändringar i nu angivna hänseen­

den. Skulle det mot förmodan visa sig att de nu förordade reglerna om rätt

för de politiska partierna att utlägga valsedlar i anslutning till eller i valloka­

len ger anledning till missbruk med avseende å propagandaverksamheten och

valsedelsutdelningen, torde emellertid de berörda spörsmålen få upptagas till

övervägande.

Förslaget om rätt för de politiska partierna att på statsverkets be­

kostnad erhålla äktamakekuvert, vilket förslag i likhet med

det förut behandlade förslaget angående utläggande av valsedlar i anslutning

till eller i vallokalen tillkommit på tillskyndan av riksdagen, har motiverats

med att en sådan ordning skulle väsentligt underlätta valdeltagandet. Utred­

ningen har påpekat, att väljarna i stor utsträckning vant sig vid att i val­

frågor vända sig till väljarorganisationernas valbyråer eller ombud och att

det därför får anses lämpligt att väljarnas önskemål i fråga om äktamake­

kuvert kan tillgodoses av organisationerna.

Förslaget har i allmänhet accepterats vid remissbehandlingen. De invänd­

ningar som framkommit grundas huvudsakligen på den kostnadsökning som

förslagets genomförande skulle medföra för statsverket. Att sådan kostnads­

ökning uppkommer torde vara ofrånkomligt. Hur stor den blir är svårt att

exakt uppskatta, eftersom åtgången av kuvert ej kan på förhand beräknas.

Jag räknar dock med att kostnaderna ej blir av sådan omfattning, att det

finns anledning att med hänsyn därtill avstå från den rationalisering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

49

valförfarandet som förslagets genomförande skulle innebära. Det bör i detta

sammanhang beaktas, att kostnaderna för tillhandahållande av kuvert åt

välj arorganisationerna i viss mån motväges av minskat arbete och inbespara­

de kostnader för det allmännas organ. F. n. tillgår det så—vad andrakammar-

valen beträffar — att kuverten på statsverkets bekostnad tillliandahålles

valnämnder och magistrater för att sedan i viss utsträckning vidarebeford­

ras bl. a. till väljarorganisationerna. Den föreslagna reformen skulle medföra

att denna omgång undvikes, i det att kuverten i stället sändes direkt till par­

tierna. Får väljarorganisationerna kostnadsfri tilldelning av äktamakeku-

vert, blir följden givetvis den, att valmyndigheternas behov av sådana kuvert

minskar. Jag förutsätter också, att partierna iakttager sparsamhet såväl vid

rekvisitionen av kuvert som vid användningen av kuverten. På de angivna

skälen vill jag förorda, att den ifrågavarande reformen genomföres.

Som utredningen föreslagit och flertalet remissinstanser biträtt anser jag

att den kostnadsfria tilldelningen av äktamakekuvert bör begränsas till de

politiska partier, som är representerade i riksdagen. Att låta alla i allmänna

val deltagande grupper och meningsriktningar erhålla fri tilldelning av äkta­

makekuvert är enligt min mening ej motiverat ur synpunkten av en rimlig

service.

Den i några remissyttranden framförda tanken att kommunerna vid kom­

munala val skulle kostnadsfritt erhålla äktamakekuvert anser jag mig ej

kunna biträda. Kommunernas behov av kuvert blir självfallet mindre ge­

nom att partiorganisationerna i avsevärt ökad utsträckning tilldelas så­

dana. Någon större betydelse kan det därför knappast vara för kommu­

nerna att kostnadsfritt få sig tilldelade ifrågavarande kuvert.

Tilldelningen av kuvert torde i fortsättningen lämpligen böra ske på så

sätt, att vederbörande statsdepartement från partiernas riksorganisationer

fordrar in uppgift på det antal kuvert som önskas, varefter kuverten levere­

ras direkt från tryckeriet utan kostnad för organisationen. Antalet kuvert,

avsedda för valnämnder, magistrater och röstmottagare, bör fixeras med

hänsyn tagen till det antal, som distribuerats till partiorganisationerna.

Vad härefter angår frågan om användningen av r ö s t längds­

utdrag vid röstning inför särskilda röstmottagare har denna fråga, såsom

framgår av den tidigare redogörelsen, prövats vid åtskilliga tillfällen nnder

de senaste årtiondena. Därvid torde knappast ha rått meningsskiljaktighet

om alt det krav på företeende av röstlängdsutdrag som uppställts för så­

dan röstning medför ett ganska kännbart besvär både för väljarna och val­

myndigheterna. Röstberättigad, som önskar rösta med röstlängdsutdrag, er­

håller sådant blott efter särskild beställning — egenhändigt undertecknad

och bevittnad — eller efter personlig framställning. För valmyndigheterna

är själva förfarandet vid utfärdandet av röstlängdsutdrag otympligt och

arbetskrävande. Detta gäller särskilt den registrering av beställda röst-

längdsuIdrag, som det åligger utdragsutfärdaren att ombesörja. Vidare före­

ligger den olägenheten med nuvarande ordning att i sådana fall då behovet

4 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 103

50

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

av röstlängdsutdrag aktualiseras först kort tid före valdagen utfärdandet av

röstlängdsutdrag icke alltid medhinnes. Kravet på innehav av röstlängds­

utdrag vid röstning utom det egna valdistriktet utgör i dylikt fall ett faktiskt

hinder för rösträttens utövande.

Det har hittills ej varit möjligt att finna någon annan, mindre komplice­

rad anordning, som kunnat ersätta röstlängdsutdragen. Härvid har det sär­

skilt varit säkerhetskravet som vållat svårigheter. Frågan har emellertid nu

kommit i ett nytt läge, sedan närmare erfarenhet vunnits av de s. k. röst­

korten. Under senare år har dessa kort i alltmer ökad utsträckning kommit

till användning. Såsom av utredningens promemoria framgår utsändes vid

1957 års folkomröstning röstkort till 70 procent av hela antalet röstberätti­

gade; i städerna utgick röstkort till 98 procent av de röstberättigade, på

landsbygden till 42 procent. Utredningen har efter en noggrann undersök­

ning funnit, att röstkorten med vissa kompletteringar skulle med fördel kun­

na ersätta röstlängdsutdragen. Utsändningen av röstkort skulle med denna

ordning bli obligatorisk. Röstning utom det egna distriktet skulle enligt för­

slaget tillgå så, att väljaren inställer sig hos röstmottagaren — vanligen

postanstalt — och därvid företer sitt röstkort ävensom avlämnar ett ytter-

kuvert, på vilket han överfört vissa uppgifter från röstkortet samt inför

röstmottagaren tecknat sitt namn. Väljaren får därefter ett vanligt valku­

vert, i vilket han på avskild plats i röstningslokalen inlägger sin valsedel.

Sedan valkuvertet tillslutits, överlämnar han detsamma till röstmottagaren,

som inlägger det i ytterkuvertet. Med hänsyn till risken att röstkort någon

gång kan komma att tillställas fel person är det enligt förslaget avsett att

röstmottagaren skall kunna kräva legitimation av väljaren.

Utredningsförslaget har fått ett övervägande gynnsamt mottagande vid

remissbehandlingen. Den förbättrade service för den röstande allmänheten

som förslagets genomförande skulle medföra har sålunda på många håll häl­

sats med tillfredsställelse. Kritiska röster har dock ej saknats. Det har häv­

dats, att en alltför långt driven förenkling av poströstningsförfarandet skulle

medföra att antalet poströstande skulle öka i en utsträckning som vore

ägnad att komplicera och försena sammanräkningsförfarandet. Vidare har

framförts den invändningen att arbetsökningen för valnämnderna i de många

landsbygdskommuner, där röstkort hittills ej kommit till användning, skulle

ytterligare öka de redan kännbara svårigheterna att uppbringa personer som

är villiga att medverka som ordförande eller ledamot i valnämnd. Det har

även gjorts gällande, att valsäkerheten ej blir i erforderlig grad tillgodosedd

med det föreslagna systemet. En remissinstans har avstyrkt förslaget med

hänvisning till svårigheten att medhinna utsändning av röstkorten vid ny­

val.

För egen del vill jag understryka, att det är av den allra största betydelse

att det totala valdeltagandet blir så stort som möjligt. För främjande av det­

ta viktiga intresse är det, med hänsyn till den starkt ökade rörligheten i da­

gens samhälle, nödvändigt att anordningarna för röstning utom hemorten

är enkla och bekväma. Utredningsförslaget innebär ur denna synpunkt på­

Öl

tagliga fördelar. AU det föreslagna systemet ur andra synpunkter skulle

kunna medföra vissa olägenheter i jämförelse med nu gällande ordning bör

under dessa förhållanden ej hindra förslagets genomförande. Jag är med­

veten om att svårigheter med hänsyn till tidsfaktorn kan uppkomma vid

användning av systemet då val äger rum efter riksdagsupplösning. I en

sådan exceplioneli situation torde emellertid särskilda anordningar få vid­

tagas för alt snabbt iordningställa och utsända röstkorten. Ur säkerhetssyn­

punkt förefaller de principer som utredningen utformat för det nya syste­

met vara tillfredsställande. Jag anser mig med hänsyn till det sagda kunna

rekommendera att utredningens förslag lägges till grund för lagstiftning.

Utredningens förslag avser endast valen till riksdagens andra kammare.

Tanken är emellertid att samma system skall genomföras även beträffande

kommunalvalen. Det är avsett, att förslag till motsvarande ändringar i den

kommunala vallagen skall föreläggas riksdagen i så god tid att den nya me­

toden kan användas vid 1962 års kommunalval.

Utredningens förslag innebär som nämnts, att den röstande med ledning

av röstkortets uppgifter skall ifylla ett särskilt ytterkuvert, som därefter

skall användas vid röstningen. I flera yttranden har uttalats farhågor för

att icke alla röstande med tillräcklig noggrannhet kommer att överföra upp­

gifterna från röstkortet, med påföljd att kuverten i betydande utsträckning

blir felaktigt eller ofullständigt ifyllda. Det är givet, att förekomsten av dy­

lika felaktigt eller ofullständigt ifyllda kuvert kan vålla sammanräknings-

myndiglieten åtskilligt besvär och medföra ökad kassation av valsedlar. I

syfte att minska risken för felskrivningar har i några yttranden föreslagits,

att det bör åligga röstmottagarna att kontrollera, att ytterkuvertcn är rik­

tigt ifyllda och att uppgifterna är fullt läsliga. Det har även förordats, att

ifyllandet av ytterkuverten bör verkställas, icke av de röstande utan av röst­

mottagarna. Jag anser för egen del att det bör ankomma på väljaren själv

att ifylla ytterkuvertet. Det bör emellertid åligga röstmottagaren att vid

mottagandet av ytterkuvertet granska de därå ifyllda uppgifterna, och om

han upptäcker att felaktighet eller ofullständighet föreligger, bör han göra

väljaren uppmärksam därpå. Ytterkuvertet bör ej mottagas, förrän röstmot­

tagaren förvissat sig om att detsamma blivit i behörig ordning ifyllt.

För att underlätta särskilt postfunktionärernas arbete med röstmottag­

ningen bör enligt min mening ytterkuverten kunna ifyllas redan på för­

hand. Ytterkuverten bör därför, såsom utredningen föreslagit, i god tid

före valet finnas tillgängliga hos röstmottagarna. Tanken att ytterkuvert

skulle tillställas även väljarorganisationerna har emellertid avvisats av ut­

redningen, som stannat för att föreslå alt förutom röstmoltagarna endast

valnämnder och magistrater skall få tillgång till ytterkuvert. För egen del

är jag beredd att på denna punkt ansluta mig till generalpoststyrelsens me­

ra långtgående förslag. Till välj arorganisationernas valbyråer är väl jarna

vana att vända sig, då de i något avseende önskar hjälp med röstningen. På

valbyråerna kan väljarna t. ex. få hjälp med upprättande av äklamakeför-

sändelser. Kuvertet till sådan försändelse skall — enligt vad jag föreslå-

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

git i det föregående — kostnadsfritt tillställas de i riksdagen representerade

politiska partierna. Enligt min mening bör det vara en naturlig uppgift för

välj arorganisationerna att gå väljarna tillhanda även med ifyllandet av de

ytterkuvert, varom i förevarande sammanhang är fråga. Jag föreslår där­

för, att de politiska partierna får kostnadsfri tilldelning även av ytterkuvert.

Tilldelningen bör — på samma sätt som tilldelningen av äktamakekuver-

ten — begränsas till de partier, som är representerade i riksdagen. I god

tid före valet kommer således ytterkuvert att finnas tillgängliga på valby­

råer, postanstalter, valnämnder och magistrater. Man kan vid sådant för­

hållande utgå från, att åtskilliga av de väljare, som kommer alt rösta på

postanstalt, redan på förhand -— och ofta under sakkunnig ledning — fyllt

i de ytterkuvert, som erfordras för röstningen.

Med tanke på risken att väljarna ofullständigt eller felaktigt skall kom­

ma att överföra röstkortets uppgifter på ytterkuvertet har i några yttran­

den förordats att röstkorten utformas som kuvert, vilka vid röstning utom

det egna valdistriktet skulle få användas i stället för de särskilda ytter-

kuverten. Detta förslag är beaktansvärt. Emellertid är det knappast möjligt,

att en sådan ordning låter sig genomföra för kommunalvalens del. Kom­

munalvalen avser ju i allmänhet mer än ett val; på de flesta platser väljes

samtidigt både fullmäktige i kommunen och representanter i landstinget.

Systemet med röstkort i form av ytterkuvert skulle alltså förutsätta, att

dubbla upplagor av röstkort måste utsändas till varje väljare. En sådan

ordning torde vara mer arbetskrävande och kostsam än som svarar mot be­

hovet.

Förslaget att väljaren, därest han ej är för röstmottagaren känd, skall styr­

ka sin identitet, har i det stora flertalet yttranden icke föranlett någon er­

inran vid remissbehandlingen. Några remissinstanser har påfordrat eu

skärpning av legitimationskravet. Andra åter har motsatt sig kravet på

legitimation med hänvisning till att detta krav kommer att tynga post­

röstningen samt medföra irritation bland den röstande allmänheten. Enligt

min mening är det ur valsäkerhetssynpunkt av väsentlig betydelse att den

som röstar med företeende av röstkort kan avkrävas legitimation. Röst­

korten kommer att i miljonupplagor utgå till landets väljare, och det kan

understundom hända, alt ett röstkort kommer i orätta händer. För att före­

bygga att någon obehörigen utnyttjar röstkort bör röstmottagaren vara

skyldig att i de fall väljaren ej är för honom känd avkräva honom legiti­

mation. För väljarna torde det knappast innebära någon större olägenhet

att detta krav upprätthålles. Allmänheten är van vid att legitimation kräves

vid postärenden, och det torde därför för de flesta människor te sig natur­

ligt, att de skall styrka sin identitet då de röstar på posten. För att den

väljande allmänheten skall få klart för sig att röstmottagaren äger avkräva

den röstande legitimation, bör å röstkortet uttryckligen anges, att väljaren

skall vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat vara beredd att

legitimera sig. Av röstkortet bör även framgå vilka handlingar som god-

tages som legitimation (sjukkassekort, folkpensionsbrev, skaltekort, värn­

pliktigs inskrivningsbok, sjöfartsbok, pass, körkort och därmed likvärdiga

handlingar).

Röstkortet bör efter röstningen behållas av väljaren. Såsom utredningen

föreslagit bör röstkortet nämligen -— även om det utfärdats för visst val —

få användas vid senare val, under förutsättning dock att samma röstlängd

då länder till efterrättelse. Den praktiska situation som åsyftas är att efter

allmänna val omval äger rum inom viss valkrets.

Den ökning av antalet poströstande som den nya ordningen kan väntas

medföra torde till stor del komma att hänföra sig till sådana röstande, som

först på själva valdagen bestämmer sig för att resa bort från hemorten,

exempelvis sportstugeägare eller personer som eljest ger sig ut på söndags­

utflykt. Frekvensen av antalet poströstande torde även påverkas av de tider,

då röstning äger rum i de röstandes egna valdistrikt. Enligt 58 § första

stycket vallagen gäller som huvudregel att valet skall börja klockan 9 och

fortgå till klockan 15 samt därefter fortsättas på landet från klockan 17 till

klockan 20 och i stad till klockan 21. Det är sannolikt, att om valet börjar

redan klockan 8 på morgonen åtskilliga personer, som eljest skulle röstat

på postanstalt, i stället kommer att rösta i det egna valdistriktet. De perso­

ner, som planerat att på valdagen bege sig ut i skog och mark, får därige­

nom bättre möjlighet att rösta redan innan de beger sig hemifrån. Vidare

synes det vara ägnat att motverka ökningen av poströstningen om personer,

bosatta på landsbygden, finge möjlighet att rösta ända till klockan 9 på

kvällen. Jag förordar därför att sådan ändring vidtages i 58 § första styc­

ket vallagen att däri som huvudregel föreskrives att valet — såväl på landet

som i stad — skall börja redan klockan 8 på morgonen och att detsamma

därefter skall fortsättas även å landet från klockan 17 till 21.

Enligt 58 § andra stycket har länsstyrelse möjlighet att på framställning

av valförrättaren förordna om andra tider för valets förrättande än de som

finns angivna i första stycket av samma paragraf. Sådana förordnanden bru­

kar länsstyrelserna också i mycket stor utsträckning meddela. Detta medför

emellertid den olägenheten att valet äger rum på de mest skiftande tider i

de olika valdistrikten. För allmänheten vore det en fördel om valet ägde

rum på i huvudsak samma tider över hela landet. Förhållandena är emeller­

tid skiftande på olika håll i landet, och det kan vara motiverat, att i vissa

fall undantag göres från de tider, som gäller enligt huvudregeln. Jag är där­

för icke beredd att utan närmare utredning förorda någon ändring i de reg­

ler, enligt vilka länsstyrelsen äger förordna om andra tider. Jag vill emeller­

tid framhålla angelägenheten av att länsstyrelserna härvidlag iakttager viss

återhållsamhet samt att — om undantag medges — i huvudsak samma val­

tider fixeras inom hela länet eller sammanhängande eller slutna delar där­

av. För alt ökningen av poströstningen icke skall bli alltför påtaglig, torde

det vara ofrånkomligt, att valet i de olika valdistrikten pågår längre än vad

som hittills varit brukligt.

Beträffande röstning å postanstall gäller enligt 72 § tredje stycket valla­

gen alt röstmottagning å valdagen skall äga rum minst en timme före kloc­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

53

54

kan 11 och eu timme efter klockan 13. Det ankommer på generalpoststy­

relsen att med iakttagande härav bestämma om postanstalternas öppethål­

lande på valdagen. I allmänhet brukar postanstalterna hålla öppet mellan

klockan 10—11 och 15—16. Härutöver brukar ett trettiotal postanstalter —

belägna i de större städerna — på valdagen hållas öppna även på andra tider.

Uppgift om postanstalternas öppethållande anslås på postanstalterna i god

lid före valet. Dessutom skall på varje postanstalt invid det ordinarie an­

slaget om postanstaltens öppethållande i god tid före valdagen uppsättas ett

särskilt anslag om de tider, som postanstalten nämnda dag hålles öppen för

röstmottagning. Skulle särskilda förhållanden kräva en ytterligare utökning

av öppethållandetiden äger postmästaren föranstalta därom. Uppgift om så­

dant extra öppethållande skall kungöras i ortstidningarna, om detta med-

hinnes. Uppgiften om poslanstalternas öppethållande brukar även intagas i

den valkungörelse länsstyrelserna före valet utfärdar.

Den nu angivna ordningen för postanstalternas öppethållande på valda­

gen och bekantgörandet härav för allmänheten synes tillfredsställande. Nå­

gon ändring i dessa avseenden synes därför icke påkallad.

Såsom utredningen föreslagit bör röstkorten utsändas senast å tjugofemte

dagen före valdagen. Den omständigheten att — såsom generalpoststyrelsen

förutskickat — antalet eftersändningar skulle kunna bli betydande, om för­

slaget på denna punkt genomföres, anser jag icke böra föranleda en rubb­

ning av den angivna tidpunkten.

I anledning av påpekande i ett remissyttrande att adressuppgift för vissa

röstberättigade icke är tillgänglig för valmyndigheten, bör Kungl. Maj :t

äga förordna om undantag från regeln att röstkort skall upprättas och ut­

sändas till envar röstberättigad.

Såsom utredningen föreslagit bör kostnaderna för blanketter till röstkort,

blankettryck och kortens iordningställande bestridas av kommunerna, me­

dan kostnaderna för länsbyråemas arbete att förse blanketterna med

adresstryck bör åvila statsverket.

För genomförande av de i det föregående förordade reformerna påkallas

ett flertal ändringar i lagen om val till riksdagen och kommunala vallagen.

Införandet av rätt för de politiska partierna alt utlägga valsedlar i eller i

anslutning till vallokalen föranleder komplettering av 60 § lagen om val till

riksdagen och 26 § kommunala vallagen. Stadganden om rätt för de poli­

tiska partierna att på statsverkets bekostnad erhålla äktamakekuvert bör

införas i 96 § lagen om val till riksdagen och 60 § kommunala vallagen. An­

vändningen av röstkort torde få regleras genom införande i lagen om val

till riksdagen av en ny paragraf, benämnd 55 a §, samt ändringar i 71, 73,

74, 77, 95 och 96 §§ nämnda lag. Vidare föreslås enligt vad förut sagts änd­

ring av bestämmelserna i 58 § samma lag angående de tider på dagen då val­

förrättning skall äga rum.

Utöver lagändringarna erfordras vissa administrativa föreskrifter. Bl. a.

skall formulär till röstkort och ytterkuvert fastställas av Kungl. Maj :t. Där­

vid torde få beaktas vad som vid remissbehandlingen anförts angående ut­

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

55

formningen av dessa formulär. Det är självfallet angeläget, att röstkort och

ytterkuvert utformas så, att de för den röstande allmänheten blir lätta att

handskas med och samtidigt tillgodoser de säkerhets- och övriga synpunkter

som bör beaktas vid valförfarandet.

Den kostnadsökning för statsverket som uppkommer genom de föreslag­

na reformerna kan ej med säkerhet anges på förhand. Kostnaderna belastar

i huvudsak det under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Vissa kostna­

der i anledning av allmänna val, i årets statsverksproposition upptaget till

800 000 kronor (se XI ht s. 505). Någon uppräkning av anslaget, som är av

förslagsanslags karaktär, torde ej vara erforderlig.

Med hänsyn till att de nya reglerna i lagen om val till riksdagen skall till-

lämpas redan vid årets andrakammarval bör ändringarna i nämnda lag

träda i kraft snarast möjligt. Ändringarna i den kommunala vallagen

torde få träda i kraft den 1 juli i år.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartemen­

tet upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen; samt

2) lag om ändrad lydelse av 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom propo­

sition föreslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Kungl. Maj: Is proposition nr 103 år 1960

Ur protokollet:

Margit Hirén

56

Kungl. Maj ds proposition nr 103 år 1960

Bilaga A

Vid promemorian den 30 oktober 1959 fogade förslag till ändringar i

vallagstiftningen

1) Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, att 60 och 96 §§ lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

60 §.

Vid valförrättningen-----------------— — i 96 §.

Blanketter till valsedlar skola till- Blanketter till valsedlar skola till­

handahållas i vallokalen.

liandahållas i vallokalen. I valloka­

len eller i anslutning till denna skall

finnas anordnat särskilt utrymme,

där valsedlar kunna utläggas.

I vallokalen-------------------------— — — är tom.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda for­

mulär. Kuverten skola tillverkas en­

dast genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas, i

60 och 63 §§ omförmälda kuvert val­

nämnden eller magistraten ävensom

röstmottagare samt ytterkuvert, som

avses i 73 §, de personer, vilka hava

att utfärda röstlängdsutdrag enligt

71 § 2 mom.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskin­

ligt papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och be­

skaffenhet. Kuverten skola vara för­

sedda med ändamålsbeteckning enligt

av Konungen fastställda formulär.

Kuverten skola tillverkas endast ge­

nom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas, i 60

och 63 §§ omförmälda kuvert val­

nämnden eller magistraten ävensom

röstmottagare samt ytterkuvert, som

avses i 73 §, de personer, vilka hava

att utfärda röstlängdsutdrag enligt

71 § 2 mom. I 63 § omförmälda ku­

vert skola på statsverkets bekostnad

tillhandahållas jämväl i riksdagen

representerat politiskt parti.

I 63 §-------------------------- eller magistraten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

1 Senaste lydelse av 60 och 96 §§, se SFS nr 1944: 84.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

57

2) Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 26 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni

19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Vid valförrättning

Blanketter till valsedlar skola till

handahållas i vallokalen.

26 §.

—i 60 §.

Blanketter till valsedlar skola till­

handahållas i vallokalen. I valloka­

len eller i anslutning till denna skall

finnas anordnat särskilt utrymme,

där valsedlar kunna utläggas.

I vallokalen*^1— ----------- -------------är tom.

Kuvert, varom

Kuvert, som avses i 29 §, och val­

kuvert, varom förmäles i 38 §, till­

ställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad.

60 §.

mot ersättning.

Ytterkuvert, som

Kuvert, som avses i 29 §, och val­

kuvert, varom förmäles i 38 §, till­

ställas röstmottagare på statsverkets

bekostnad. Kuvert, som i förstnämn­

da paragraf sägs, skola på statsver­

kets bekostnad tillhandahållas jäm­

väl i riksdagen representerat politiskt

parti.

38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1960.

1 Senaste lydelse av 26 och 60 §§, se SFS nr 1942: 177.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 103

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Bilaga B

Vid promemorian den 8 februari 1960 fogat lagförslag samt förslag till

ytterkuvert

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att en

dan angivna lydelse skall införas, de

skola erhålla ändrad lydelse på sätt

(Gällande lydelse)

(Motsvarande bestämmelse sak­

nas.)

ny paragraf, betecknad 55 a §, av ne-

ls ock att 71, 73, 74, 77, 95 och 96 §§

nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

55 a §.

Då val i hela riket till andra kam­

maren skall förrättas, skall för envar

i röstlängden som röstberättigad vid

valet upptagen person genom val­

nämndens eller magistratens försorg

upprättas röstkort, utvisande den

röstberättigades fullständiga namn,

yrke eller titel, det valdistrikt den

röstberättigade tillhör, dagen för va­

let samt den Konungens befallnings-

havande, som skall verkställa röst­

sammanräkning för den valkrets den

röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola senast å tjugo­

femte dagen före valdagen med pos­

ten översändas till de röstberättigade.

Då annat val till andra kammaren

än i första stycket sägs skall förrättas,

ävensom därest röstkort förkommit

eller ej kommit den röstberättigade

till handa, äger röstberättigad efter

därom gjord framställning erhålla

röstkort. Röstberättigad, som avses i

70 § 2 och 3 mom., äger, innan röst­

korten blivit på sätt i andra stycket

sägs översända till de röstberättiga­

de, efter framställning erhålla röst­

kort.

Framställning om röstkort skall

göras skriftligen eller muntligen till

59

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

71 §.

1. Väljare, som avlämnar valsedel

enligt 70 §, skall innehava för sådant

ändamål utfärdat utdrag ur röstläng­

den i det valdistrikt han tillhör, utvi­

sande att han där är upptagen såsom

röstberättigad vid valet, dagen för va­

let samt den Konungens befallnings-

havande, som skall verkställa röst­

sammanräkning för den valkrets väl­

jaren tillhör. Röstlängdsutdrag teck­

nas å ytterkuvert, varom förmäles i

73 §. Formulär till utdrag fastställes

av Konungen.

2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1

mom., utfärdas på landet av valnämn­

dens ordförande eller dennes supple­

ant och i stad av den magistraten där­

till förordnar. I kommun på landet

må röstlängdsutdrag jämväl utfärdas

av den, som därtill förordnas; sådant

förordnande meddelas av Konungens

befallningshavande, där det finnes er­

forderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas

före det röstlängden blivit, på sätt i

45 § sista sycket sägs, underskriven

valnämnden eller magistraten. Vid

framställningen skall uppgivas den

röstberättigades fullständiga namn

och födelsetid samt hemvist i den ort,

där han är uppförd i röstlängd. Där

så begäres skall röstkortet med pos­

ten tillställas den röstberättigade. Mö­

ter för upprättande av röstkort hin­

der, som icke omedelbart kan delgi­

vas sökanden, skall meddelande med

angivande av hindrets art ofördröjli-

gen översändas till honom.

Röstkort må ej upprättas före det

röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista

stycket sägs, underskriven eller för­

sedd med intyg, att anmärkning mot

densamma ej inom behörig tid fram­

ställts, ej heller senare ån dagen före

valdagen. Ändock att röstkort utfär­

dats för visst val, må det användas

vid val, som hålles därefter, så länge

röstlängden länder till efterrättelse.

Närmare föreskrifter i avseende å

röstkortens upprättande meddelas av

Konungen.

71 §.

Väljare, som avlämnar valsedel en­

ligt 70 §, skall innehava röstkort. Är

väljaren ej för röstmottagaren känd,

skall han på anfordran styrka sin

identitet.

60

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

eller försedd med intyg, att anmärk­

ning mot densamma ej inom behörig

tid framställts, ej heller senare än

dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsut­

drag rörande sin rösträtt skall där­

om antingen personligen göra fram­

ställning hos den som äger utfärda

utdraget eller ock till denne låta in­

lämna eller med posten insända egen­

händigt undertecknad, av minst en

person bevittnad ansökan. Ansökan

må ock insändas till kommunalnämn­

dens ordförande eller magistraten i

den ort, där sökanden är uppförd i

röstlängd, och skall i sådant fall ord­

föranden eller magistraten ofördröj-

ligen överlämna ansökningen till den

som har att utfärda utdraget. I an­

sökan bör uppgivas den sökandes

fullständiga namn, födelseår och

hemvist inom nämnda ort.

Där så begäres, skall utdrag med

posten översändas till sökanden. Mö­

ter, då ansökan inkommit med pos­

ten, hinder för utfärdande av begärt

utdrag, skall meddelande härom med

angivande av hindrets art ofördröjli-

gen översändas till sökanden.

3. över gjorda ansökningar om

röstlängdsutdrag samt utfärdade ut­

drag skall utdragsutfärdaren föra för­

teckning enligt av Konungen fastställt

formulär, överlämnas utdrag till sö­

kanden personligen, skall denne i

förteckningen genom sin namnteck­

ning erkänna, att han mottagit det­

samma. I annat fall skall utfärda­

ren i förteckningen anmärka till vem

utdraget överlämnats eller under vil­

ken adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall

av utdragsutfärdaren omedelbart ef­

ter valet insändas till Konungens be­

fallning shavande.

73 §.

73 §.

Vid röstning skola användas såda- Vid röstning skola användas så­

na valkuvert, som avses i 60 §, samt dana valkuvert, som avses i 60 §,

särskilda ytterkuvert. Om beskaffen- samt särskilda ytterkuvert, å vilka

heten av kuvert och tillhandahållan- röstkortets uppgifter skola kunna

de därav stadgas i 96 §.

ifyllas. Om beskaffenheten av ku-

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

(Gällande lydelse)

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren samt avlämna

det med röstlängdsutdrag försedda

ytterkuvertet, sedan han å detsamma

inför röstmottagaren tecknat sitt

namn. Sker röstningen före valdagen,

skall väljaren å kuvertet teckna upp­

gift rörande den omständighet, som

för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.

kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i

behörig ordning och föreligger ej an­

ledning antaga, att väljaren är an­

nan än den utdraget avser, samt sy­

nes, där röstningen sker före valda­

gen, den å kuvertet tecknade uppgif­

ten sannolik, erhåller väljaren av

röstmottagaren ett valkuvert.

Väljaren skall-------------------------------

Är valkuvertet---------------- —• — —

I sammanhang

(Föreslagen lydelse)

vert och tillhandahållande därav

stadgas i 96 §.

Väljaren skall personligen inställa

sig hos röstmottagaren. Han skall

därvid förete sitt röstkort samt av­

lämna ytterkuvertet vederbörligen

ifyllt, sedan han å detsamma inför

röstmottagaren tecknat sitt namn.

Sker röstningen före valdagen, skall

väljaren å ytterkuvertet teckna upp­

gift rörande den omständighet, som

för honom enligt 70 § 2 eller 3 mom.

kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes ytterkuvertet vara i behörig

ordning och föreligger ej anledning

antaga, att väljaren är annan än den

röstkortet avser, samt synes, där röst­

ningen sker före valdagen, den å ku­

vertet tecknade uppgiften sannolik,

erhåller väljaren av röstmottagaren

ett valkuvert.

------------ till röstmottagaren.

---------— för avlämnandet.

—----------fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

74 §.

Äkta make — ------------------------- -----

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken jämlikt denna pa­

ragraf, avlämnar till röstmottagaren

valsedelsförsändelsen jämte ytterku-

vert försett med sådant röstlängdsut­

drag, som i 71 § sägs, rörande sist­

nämnda make.

Finnes att röstlängdsutdraget är

i behörig ordning samt att försän­

delsens ytterkuvert är sådant, som

avses i 63 §, och tillslutet, motta-

ges försändelsen; i annat fall skall

den ej mottagas. Röstmottagaren in­

lägger i avlämnarens närvaro mot­

tagen försändelse i det med röst­

längdsutdraget försedda ytterkuver-

tet samt antecknar därå orten och

74 §.

------63 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valse­

del för andra maken jämlikt denna

paragraf, skall förete röstkort för

denna make samt avlämna valsedels­

försändelsen jämte ytterkuvert ifyllt

i enlighet med uppgifterna å röstkor­

tet. Härjämte skall han å ytterkuver­

tet teckna försäkran, att han är äkta

make till den, som anordnat försän­

delsen.

Finnes att ytterkuvertet är i behö­

rig ordning samt att valsedelsförsän­

delsen är försedd med de förklaringar

och uppgifter, som avses i 63 §, och

tillsluten, mottages försändelsen; i

annat fall skall den ej mottagas. Röst­

mottagaren inlägger i avlämnarens

närvaro mottagen försändelse i ytter-

kuvertet samt antecknar därå orten

och dagen för avlämnandet.

dagen för avlämnandet.

I sammanhang — ---------------------------------------- omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

77 §.

1. Å utsatt — — —

2. Hava ytterkuvert

Inkomna ytterkuvert

3. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade röstlängdsutdrag.

Förekommer skälig anledning anta­

ga, att ytterkuvert blivit efter till­

slutandet öppnat, eller finnas flera

ytterkuvert härröra från samma

väljare, lämnas dessa ytterkuvert

orubbade, och däri inneslutna val­

sedlar inverka ej på valet. Lag sam­

ma vare, där väljaren icke är i röst­

längden för det i röstlängdsutdraget

angivna valdistriktet upptagen så­

som röstberättigad eller där denne

har utövat sin rösträtt vid valför­

rättningen.

Övriga ytterkuvert------- ---------------

4. Valprotokollen uppläsas------------

77 §.

öppna dörrar.

förda förteckningen.

på valet.

3. Därefter granskas ytterkuverten

och därå tecknade uppgifter. Före­

kommer skälig anledning antaga, att

ytterkuvert blivit efter tillslutandet

öppnat, eller finnas flera ytterkuvert

härröra från samma väljare, lämnas

dessa ytterkuvert orubbade, och däri

inneslutna valsedlar inverka ej på

valet. Lag samma vare, där väljaren

icke är i röstlängden för det å ytter-

kuvertet angivna valdistriktet uppta­

gen såsom röstberättigad eller där

denne har utövat sin rösträtt vid val­

förrättningen.

—- — — — såsom ogillt.

— •—------- -------------på valet.

95 §.

Valnämnden eller —--------------------

Kostnaden för dessa anordningar

och för kungörande, som åligger val­

nämndens ordförande eller magi­

strat, skall gäldas av kommunerna,

vilka jämväl hava att tillhandahålla

lämpliga vallokaler.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenom­

skinligt papper samt, vad varje sär­

skilt slag angår, lika till storlek och

beskaffenhet. Kuverten skola vara

försedda med ändamålsbeteckning

enligt av Konungen fastställda for­

mulär. Kuverten skola tillverkas en­

dast genom statsverkets försorg samt

på dess bekostnad tillhandahållas,

i 60 och 63 §§ omförmålda kuvert

valnämnden eller magistraten även­

som röstmottagare samt ytterkuvert,

som avses i 73 §, de personer vilka

hava att utfärda röstlänqdsutdraq

enligt 71 § 2 mom.

I 63 § omnämnda kuvert skola

i god tid före valet finnas tillgäng-

95 §.

---------------ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar

och för kungörande, som åligger val­

nämndens ordförande eller magistrat

samt för blanketter till röstkort, skall

gäldas av kommunerna, vilka jämväl

hava att tillhandahålla lämpliga val­

lokaler.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63

och 73 §§, skola vara av ogenomskin­

ligt papper samt, vad varje särskilt

slag angår, lika till storlek och be­

skaffenhet. Kuverten skola vara för­

sedda med ändamålsbeteckning en­

ligt av Konungen fastställda formu­

lär. Kuverten skola tillverkas endast

genom statsverkets försorg samt på

dess bekostnad tillhandahållas val­

nämnden eller magistraten ävensom

röstmottagare.

I 63 § omnämnda kuvert och i 73 §

omnämnda ytterkuvert skola i god tid

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

63

liga på landet hos ordförande och

ledamöter i valnämnd och i kommu­

nalnämnd samt i stad hos magistra­

ten eller valnämnden ävensom hos

de tjänstemän och andra personer,

åt vilka magistraten eller valnämn­

den uppdrager att i sådant hänse­

ende tillhandagå väljarna.

(Gällande lydelse)

Det åligger —

Blanketter till

Denna lag träder i kraft den

före valet finnas tillgängliga på lan­

det hos ordförande och ledamöter i

valnämnd och i kommunalnämnd

samt i stad hos magistraten eller val­

nämnden ävensom hos de tjänstemän

och andra personer, åt vilka magistra­

ten eller valnämnden uppdrager att i

sådant hänseende tillhandagå väljar­

na. Nyss nämnda ytterkuvert skola

inom samma tid härjämte finnas till­

gängliga å fast postanstalt samt å

svensk beskickning eller svenskt kon­

sulat.

------------73 §§ sägs.

------------ eller magistraten.

(Föreslagen lydelse)

Här nedan angives förslag till ändring av framsidan till sådant ytter­

kuvert, som finnes beskrivet i kungörelsen den 21 februari 1958 (nr 68) om

formulär till visst valkuvert för val till riksdagens andra kammare. Å kuver­

tets baksida torde ändringar icke bli erforderliga.

Kuvert B.

YTTERKUVERT

för röstning å postanstalt, beskickning eller konsulat vid val till riksdagens

andra kammare den

19

(väljarens fullständiga för- och tillnamn)

(yrke eller titel)

Valkrets: ....................................................................................

Valdistrikt: ...............................................................................

Uppslag i röstlängden: .........................................................

Sammanräkningsmyndighet:

överståthållarämbetet

länsstyrelsen i

(Det tillämpliga understrykes.)

(adressort)

Härmed förklarar jag, att jag är äkta make till ovan angivne väljare.

(Den som avlämnar valsedelsförsändelse för äkta

make tecknar här sitt namn.)

Detta kuvert skall avlämnas till

röstmottagaren.

Väljaren skall ej inlägga något i

kuvertet.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Bilaga C.

Vissa synpunkter på frågan om obligatoriska röstkort vid 1960 års

andrakammarval jämte utkast till admininistrativa författningar

vid 1960 års andrakammarval

av kammarrättsrådet Sten von Otter.

Systemet med röstkort har utvecklats helt vid sidan av vallagstiftningen.

Några föreskrifter rörande skyldighet för kommun eller valmyndighet att

utsända röstkort finnes sålunda inte vare sig i vallagarna eller annorstädes.

Däremot utfärdas numera varje år, då allmänna val skall äga rum, särskil­

da bestämmelser av innebörd att länsbyrå för folkbokföringen, som medelst

det tryckande registret gör adresstryck på röstkort, skall tillhandahålla

kommunerna dessa kort utan expeditionslösen. Lösenfrihet föreligger »en­

dast i fråga om sådan kommun eller del av kommun, för vilken länsstyrel­

se11 — med hänsyn till rådande valdistriktsindelning, befolkningens rörlig­

het eller eljest föreliggande särskilda förhållanden — finner registerkor­

tens tillhandahållande åt de röstberättigade vara ägnat antingen att avsevärt

underlätta för röstberättigad att avgöra, i vilken vallokal han må utöva sin

rösträtt, eller att medföra ett väsentligt snabbare avlämnande av valsedlarna

vid valförrättningen». Kungörelse av nyss nämnt innehåll har, såvitt avser

1960 års andrakammarval utfärdats den 22 januari 1960 (SFS nr 9). Enligt

denna åligger det kommun, som vill tillgodonjuta den stadgade befrielsen

från expeditionslösen, att till länsstyrelsen insända rekvisition å röstkort

före den 29 februari och att senast den 30 april tillhandahålla länsstyrelsen

erforderligt antal blanketter till röstkorten. Statistiska centralbyrån, som

är riksbyrå för folkbokföringen, skall utfärda bestämmelser angående for­

mat och utförande av blanketterna. Vad sist sagts gäller dock inte beträf-*

fande röstkort, som upprättas av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö;

i dessa städer föres de tryckande registren hos vederbörligt kommunala

uppbördsyerk. Centralbyråns bestämmelser — sådana har ännu inte utfär­

dats beträffande årets röstkort — innehåller i regel anvisningar rörande de

tider som skall iakttagas beträffande adresstryckningsarbetets utförande,

röstkortets storlek, den yta på kortet som är tillgänglig för boktryck respek­

tive adresstryck samt vad adresstrycket bör innehålla.

Av det nyss sagda framgår, att kommunerna före viss dag skall ha till­

handahållit länsbyråerna blanketter till röstkort. Sedan blanketterna för­

setts med adresstryck, innefattande uppgift om den röstberättigades full­

ständiga namn, titel eller yrke samt bostadsadress och adresspostanstalt

ävensom i vissa fall kyrkobokföringsort, översändes korten till vederbörliga

kommuner. Inom dessa sker en avstämning mot röstlängden. Vidare kom­

pletteras korten med uppgift om uppslag och radnummer i röstlängden samt

om vallokal. I förekommande fall fullständigas också korten med uppgift

om valdistrikt och om valnämndsordförandens postadress. Röstkorten distri­

bueras i allmänhet till de röstberättigade cirka tre veckor före valet. Kom­

munerna får själva stå för blankettkostnaderna. Röstkorten befordras som

tjänsteförsändelse.

Särskilt må i delta sammanhang framhållas, att de röstkort som utsän­

des i Stockholm brukar innehålla uppgift om att korten inte kan användas

som röstlängdsutdrag.

65

Framställning av röstkort enligt den f. n. gällande ordningen kräver nog­

granna förberedelser. De kommuner, som vill ha röstkort och tillgodonjuta

befrielse från expeditionslösen för adresstryckningen, skall redan i februari

ansöka därom hos länsstyrelsen. Blankettformulär skall utarbetas och tryck­

ning av blanketterna (boktrycket) beställas hos tryckerierna. De färdig­

tryckta blanketterna skall före utgången av april översändas till länsstyrel­

serna. Inom länsstyrelserna (länsbyråerna) måste med hänsyn till bl. a.

att adressmaskinanläggningarna är hårt utnyttjade under våren och försom­

maren en noggrann planläggning ske beträffande adresstryckningsarbetet.

Enligt inhämtade upplysningar har tryckning av blanketter till röstkort i

allmänhet ännu inte påbörjats. Länsbyråerna torde som regel ha planerat

att förlägga adresstryckningsarbetet till maj månad, eventuellt med någon

förskjutning in i juni månad.

Om valutredningens förslag, innebärande att röstkorten skall bli obliga­

toriska i hela landet redan vid höstens val, förelägges årets riksdag, kan

någon tryckning av blanketter till röstkort inte påbörjas förrän riksdagens

beslut föreligger. Under förutsättning att riksdagsbeslut föreligger senast

före utgången av april månad kan blankettryckerierna påbörja tryckningen

omkring månadsskiftet april/maj. Tryckerierna kan sedan leverera blan­

ketterna efter hand som de blir färdiga så att länsbyråerna får möjlighet att

påbörja adresstryckningsarbetet under maj månad. Slutleverans bör kunna

ske före utgången av maj månad. Länsbyråerna bör kunna översända de

adresstryckta blanketterna för den 30 juni, d. v. s. samma dag som gäller

för översändande av röstlängd från lokal skattemyndighet till valnämnd.

Valnämnderna skall enligt förslaget sända ut röstkorten senast å tjugu-

femte dagen före valdagen d. v. s. senast den 24 augusti. De har sålunda till

förfogande cirka femtio dagar för kontroll av röstkorten mot röstlängden

och för komplettering av röstkorten med anteckning om uppslag i röstläng­

den in. m.

Utredningens förslag medför sålunda, under förutsättning att det före­

lägges riksdagen, att en omläggning måste ske beträffande tryckningspla-

nerna hos blankettryckerier och länsbyråer. Även om en sådan omläggning,

framför allt för länsbyråernas vidkommande, innebär vissa olägenheter sy­

nes de inte vara av sådan betydenhet att inte svårigheterna kan bemästras.

Godtager riksdagen förslaget blir olägenheterna mera påtagliga, enär tryck-

ningsarbetet får större omfattning; antalet röstberättigade för vilka röst­

kort skall tryckas blir ju avsevärt större än man räknat med vid uppgöran­

det av planerna för tryckningsarbetena (tidigare har röstkort tryckts för

cirka 42 procent av de röstberättigade på landsbygden, godtages förslaget

skall röstkort tryckas för samtliga). Enligt vad som upplysts är det dock

möjligt för länsbyråerna att utföra det på dem ankommande adresstryck­

ningsarbetet under förutsättning att detta kan påbörjas senast vid månads­

skiftet maj/juni. Blankettryckerierna bör vid sådant förhållande ha möj­

lighet alt börja sitt arbete omkring månadsskiftet april/maj.

Enligt KK 1960: 9 skall kommunerna före den 20 februari göra framställ­

ning om adresstryckning av röstkort. Denna föreskrift måste uppenbarligen

gälla tillsvidare — om nämligen utredningens förslag inte genomföres, skall

röst kort systemet fungera som hittills. Enligt samma kungörelse skall emel­

lertid blanketterna tillhandahållas länsstyrelserna före den 30 april. Enär,

även om utredningens förslag inte genomföres, blanketterna till röstkort

kan tryckas tidigast under maj månad, måste tidsangivelsen, senast den 30

april, förskjutas minst eu månad framåt, förslagsvis till den 31 maj 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1060

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1960

Det torde vara nödvändigt, att Kungl. Maj :t meddelar föreskrift härom.

Förslag till kungörelse om ändrad Igdelse av 2 § kungörelsen den 22 januari

1960 (nr 9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort bifo­

gas (Bilaga D).

Av utredningens förslag till ny 55 a § vallagen framgår, att närmare fö­

reskrifter rörande röstkortens upprättande skall meddelas av Konungen.

Med hänsyn till att föreskrifterna i fråga inte kan utfärdas förrän ett even­

tuellt riksdagsbeslut föreligger, torde de böra erhålla provisorisk karaktär

och avse endast höstens val.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att kommunerna själva

bestämt innehållet i de hittills använda röstkorten. Inom utredningen har

ansetts, att röstkorten — som enligt förslaget skall bli obligatoriska — bör

utfärdas enligt enhetligt formulär. Ett avsteg från denna princip synes dock

böra göras såvitt avser röstkorten för Stockholm, enär röstkortsframställ-

ningen i denna stad hittills skett efter en metod som i vissa hänseenden

skiljer sig från den i riket i övrigt tillämpade. Det synes lämpligt att

Konungen fastställer formulär till röstkort samt föreskriver, att det formulä­

ret skall användas i samtliga kommuner undantagandes Stockholm. På val­

nämnden i Stockholm bör ankomma att fastställa formulär till röstkort för

staden; detta formulär bör, såvitt avser innehållet, i huvudsak överensstäm­

ma med riksformuläret.

Blanketten till röstkort (riksformuläret) bör vara av standardformat A 6.

På röstkortets framsida bör finnas texten RÖSTKORT. Vidare

skall på denna sida reserveras utrymme, ca 6 X 10 cm, för den röstberät­

tigades namn, titel eller yrke samt postadress (anbringat med adresstryck

genom länsbyrås försorg respektive, i förekommande fall, utskrivet genom

valnämndens eller magistratens försorg). Röstkortets framsida bör i övrigt

upptaga följande text:

Uppslag................ (sida i röstlängden);

Ni är vid valet till riksdagens andra kammare den 18 september 1960

röstberättigad i.................................. (stad, kommun);

Valförrättningen pågår mellan kl.............................och ............................;

Vallokal:......................... (vallokalens benämning in. in.);

Valkrets:......................... (valkretsens nr);

Valdistrikt: ......................... (distriktets benämning m. m.);

Sammanräkningsmyndighet: länsstyrelsen i . .. .................. (länsstyrelsens

adressort);

Tjänste Valnämnden ......................... (adresspostanstalt);

Anm. Om kommun icke önskar på röstkortet ange vallokal och tid för val­

förrättningen må i stället för den ovan angivna texten utsättas: Valförrätt­

ningen pågår under tid och i lokal som meddelas genom tidningarna.

På kortets baksida bör tryckas anvisningar för den röstberättigade.

Genom föreskrifter av Konungen synes i övrigt böra regleras den senaste

tidpunkt då blanketterna till röstkort skall avlämnas till länsbyråerna re­

spektive då länsbyråerna skall lämna de med adresstryck

försedda blan­

ketterna till valnämnderna. Av föreskrifterna bör vidare framgå, att ex­

peditionslösen inte skall utgå för adresstryckningen. Enligt röstlängdskun-

görelsen (SFS 1947:186) skall de av lokal skattemyndighet upprättade

röstlängderna, om de med posten översändes till valnämnderna, skickas i

rekommenderad eller assurerad försändelse. Någon motsvarande föreskrift

67

synes inte behöva finnas beträffande röstkorten. Om utredningens förslag

genomföres blir också följden den, att den tidigare berörda KK 1960 : 9, även

om den i det föregående föreslagna ändringen i 2 § vidtages, icke kan län­

da till efterrättelse. Kungörelsen bör därför upphävas.

Bifogas: förslag till kungörelse om upprättande av röstkort vid val till

riksdagens andra kammare hösten 1960 med därtill fogat utkast till röst-

kortsblankett (Bilaga E).

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

68

Kungl. Maj:ts proposition nr t03 år 1960

Bilaga D

Förslag

till

kungörelse om ändrad lydelse av 2 § kungörelsen den 22 januari 1960

(nr 9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort

Härigenom förordnas som följer.

2

§•

(Gällande lydelse)

Det åligger kommun, som vill till­

godonjuta den i 1 § stadgade befriel­

sen från expeditionslösen, att till

länsstyrelsen insända rekvisition å

avtryckskorten före den 29 februari

1960 och att senast den 30 april 1960

tillhandahålla länsstyrelsen erforder­

ligt antal blanketter till korten.

(Föreslagen lydelse)

Det åligger kommun, som vill till­

godonjuta den i 1 § stadgade befriel­

sen från expeditionslösen, att till

länsstyrelsen insända rekvisition å

avtryckskorten före den 29 februari

1960 och att senast den 31 maj 1960

tillhandahålla länsstyrelsen erforder­

ligt antal blanketter till korten.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

69

Bilaga E

Förslag

till

kungörelse’ om upprättande av röstkort vid val till riksdagens andra

kammare hösten 1960

Härigenom förordnas som följer.

¹ §•

Röstkort vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960 skola för an­

nan ort än Stockholm upprättas å blankett enligt härvid fogat formulär

(bilaga). För Stockholm skola röstkort upprättas på blankett enligt for­

mulär som fastställes av valnämnden i staden; sådant röstkort skall inne­

hålla motsvarande uppgifter som det för riket i övrigt gällande röstkortet

med undantag dock för uppgift om uppslag i röstlängden.

2

§.

Kommunerna skola före den 1 juni 1960 tillhandahålla länsstyrelserna

blanketter till röstkort.

Länsstyrelsen skall utan kostnad för kommunen, medelst det hos läns­

styrelsen befintliga tryckande registret, på blanketterna till röstkort låta

trycka, beträffande envar i stommen till röstlängd uppförd person, dennes

namn, titel eller yrke och postadress samt, om så lämpligen bör ske, kyrko­

bokföringsort.

Senast den 30 juni skola de med adresstryck försedda blanketterna till

röstkort vara avsända eller avlämnade på landet till valnämndens ordfö­

rande och i stad till magistraten eller valnämnden.

3

§•

Vad i 2 § stadgas angående länsstyrelse skall såvitt angår Stockholm, Gö­

teborg och Malmö i stället gälla den lokala skattemyndigheten i nämnda

städer.

Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Genom denna kungörelse upphäves kungörelsen den 22 januari 1960 (nr

9) om befrielse från expeditionslösen för vissa s. k. röstkort.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1960

Bilaga

till förslag till kungörelse om upprättande av röstkort

vid val till riksdagens andra kammare hösten 1960

RÖSTKORT

Uppslag

Ni är vid valet till riksdagens

andra kammare den 18 sept.

1960 röstberättigad i

Valförrättningen pågår mellan

kl. ...... —...... och........ —....... ■*

Vallokal:

(Den röstberättigades namn, yrke

eller titel samt postadress.)

Alternativt må anbringas texten:

Valförrättningen pågår undertid

och i lokal, som meddelas genom

tidningarna.

Valkrets: ..........

Valdistrikt: ....................................

Sammanräkningsmyndighet: länsstyrelsen i

(adresspostanstalt)

TJÄNSTE

VALNÄMNDEN

(adresspostanstalt)

Format A 6

Utkast

till

röstkort

(kortets

framsida'

Detta kort bör medtagas vid röstning i vallokalen inom valdistriktet.

Vid röstning å postanstalt eller å svensk beskickning eller svenskt konsulat i de

fall då detta är medgivet skall detta kort ovillkorligen företes. Sker sådan röstning

för äkta make medelst avgivande av valsedelsförsändelse skall jämväl röstkortet

för denna make företes. Väljare skall vid röstning å postanstalt eller å svensk

beskickning eller svenskt konsulat vara beredd att legimitera sig. Som legitima-

tionshandling godtages försäkringsbesked avseende den allmänna sjukförsäkringen

(sjukkassekort), folkpensionsbrev, skattekort å preliminär skatt för löpande inkomst­

år, värnpliktigs inskrivningsbok, sjöfartsbok, pass, körkort och därmed likvärdiga

handlingar.

Utkast

till

röstkort

(kortets

baksida)

Stockholm 1960. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

600331